Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879 (Proposition 1879:1)

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

KONGrL. MAJ.-TS

NÅDIGA

P R () P O S I T I O N

TILL

I { i le m <1 a. <>• e n,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 13 januari 1879.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1870. ha Sami. ha Af il.

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 187S.

Ordinarie inkomster:

Ränta.......................................................................................... kronor

Tionde ...................................................................................... »

Arrendemedel .......................................................................... »

Bergverkstionde.............. .»

Mantalspenningar..................................................................... »

Bötesmedel.............................................................................. »

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... »

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ »

Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »

Vakansafgifter af bergslag................................................... »

Trosspassevolansafgift......................................................... »

Båtsmansvakansafgift ............................................................ »

Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................. »

Kontrollstämpelmedel ......................................................... »

Fyr- och bakmedel........................................................

Telegrafmedel ..................................................................

Jernvägstrafikmedel ..................................................

Skogsmedel.....................................................................

Extra uppbörd ...............................................................

säger 18,900,000: —

4,485,000: —
1,648,000: —
2,500,000: —
7,000: —
630,000: —
260,000: —
345,000: —
76,000: —
120,000: —
20,000: —
20,000: —
26,000: —
75,000: —
68,000: —
20,000: —
1,200,000: —
1,400,000: —
4,750,000: —
1,000,000: —
250,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel....................................................................

Postmedel..................................................................

Stämpelpappersmedel .............................................

Bränvinstillverkningsafgift ...................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................

Allmän bevillning ..................................................

säger 47,800,000:

kronor 22,500,000: —

» 5,000,000: —

>» 3,100,000: —

» 13,150,000: —

» 50,000: —

» 4,000,000: —

summa kronor 66,700,000: —.

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den
30 december sistlidet år och den 8 innevarande månad lemna närmare
upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i berörda beräkning följande ändringar:

då räntan i medeltal för åren 1875—1877 uppgått till 4,479,297 kronor,
samt minskning i denna inkomsttitel är att motse allt efter som de till
statsverket indragna militieboställena varda ånyo utarrenderade, enär vid

Kung!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om, statsverket 1879.

denna utarrendering den boställena åsätta räntan i jordebok och räkenskaper
afskrifves, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel icke böra beräknas
högre än till 4,470,000 kronor;

då mantalsp tinning arne under de senare åren visat sig vara i jemnt stigande
och för år i877 utgjort 638,051 kronor, finner Kongl. Maj:t dem
böra för år 1880 beräknas till 640,000 kronor;

då inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmäl utgjort i medeltal
för åren 1875—1877 kronor 355,863 och för sist nämnda år 363,314
kronor, anser Kongl. Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra
ega rum, hvilken beräkning dock, med afseende derå att denna inkomst är
beroende af vexlande inarkegångspris, ej torde böra sättas högre än 350,000
kronor;

då inkomsttiteln vakansafgifter af nyroterad jord, som utgjort i medeltal
för åren 1875—1877 kronor 125,494 och för sist nämnda år 132,487
kronor, visat sig vara i jemnt stigande, finner Kongl. Maj:t denna inkomsttitel
för år 1880 böra upptagas till 125,000 kronor;

då fyr- och båkafgiften under år 1878 gifvit allenast 1,062,694 kronor
13 öre, anser Kongl. Maj:t fyr- och bäkmedlen icke böra för år 1880 beräknas
till högre belopp än 1,000,000 kronor;

då telegrafinkomsterna, hvilka förut varit i ständig tillväxt och för år
1877 utgjorde 1,329,652 kronor, deremot under år 1878 något minskats,
föreslår Kongl. Maj:t, att telegraf medlen för år 1880 icke må beräknas högre
än 1,330,000 kronor;

då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden
af jernvägstrafiken under år 1880 kan antagas till 15,800,000
kronor; men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,740,000 kronor
och bidraget till jernvägstrafikens pensionskassa till 60,000 kronor, eller
sammanlagdt 11,800,000 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrafikmedlen
för år 1880 böra beräknas till 4,000,000 kronor;

då för inkomsttiteln extra upphörd, hvilken i medeltal för åren 1875—
1877 uppgått till 283,202 kronor, under år 1880 äro att påräkna annuiteter
å vattenaftappningslån till ett belopp af icke mindre än 201,475 kronor 51
öre, emot 147,090 kronor 34 öre för år 1879, finner Kongl. Maj:t, på grund
häraf och under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl. Maj:t
här nedan föreslår i afseende å öfverlemnande vid*1880 års slut till statsverket
af en under förvaltning af domkapitlet i Carlstad stående fond, utgörande
öfver 60,000 kronor, denna inkomsttitel böra beräknas till 365,000
kronor;

under förutsättning af Riksdagens bifall till de förhöjningar, dels i tullsatserna
för vissa varor, dels i befordringsafgifterna för tidningar samt dels
i bränvinstillverkningsafgiften, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

särskilda nådiga propositioner, föreslår Kongl. Maj:t, att för år 1880 tullmedlen
beräknas till 24,894,000 kronor, postmedlen till 5,000,000 kronor
samt bränvinstillverkning saf giften till 17,750,000 kronor; och

då hvitbetssockertillverkningsafgiften, som i medeltal för åren 1875—
1877 utgjort 44,103 kronor, under år 1878 icke uppgått till högre belopp
än omkring 33,000 kronor, anser Kongl. Maj:t samma afgift för år 1880
icke böra beräknas högre än till 30,000 kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering
uppgjorda inkomstberäkning, erhåller en tablå öfver statsverkets för år 1880
beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ..........................................................	kronor	4,470,000	—
Tionde............................................................	))	1,648,000	—
Arrendemedel .............................................	))	2,500,000	—
Bergverkstionde..........................................	))	7,000	—
Mantalspenningar.......................................	))	640,000	—
Bötesmedel...................................................	))	260,000	—
Kavalleriregementenas hästvakansspan- mål................................•.........................	))	350,000
Tillfälliga rotevakansafgifter..................	))	76,000	—
Vakansafgifter af nyroterad jord.........	»	125,000	—
Rotevakansafgifter af utsockne frälse-hemman i Halland...........................	))	20,000	_
Vakansafgifter af bergslag....................	»	20,000	—
Trosspassevolansafgift............................	»	26,000	—
Båtsmansvakansafgift ..............................	))	75,000	—
Båtsmansbeklädnadsmedel .....................	))	68,000	—
Kontrollstämpelmedel ..............................	»	20,000	—
Fyr- och båkmedel...................................	»	1,000,000	—
Telegrafmedel..........................................	))	1,330,000	—
Jernvägstrafikmedel ...............................	))	4,000,000	—
Skogsmedel..................................................	))	1,000,000	—
Extra uppbörd .........................................	))	365,000	—	18,000,000:
^ Bevillningar: Tullmedel...................................................... kronor	24,894,000
Postmedel ...................................................	»	5,000,000	•—
Stämpel papporsmedel .............................	»	3,100,000	—
Bränvinstillverkningsafgift .....................	))	17,750,000	—
Hvitbetssockertillverkningsafgift .........	))	30,000	—
Allmän bevillning ..................................	))	4,000,000	—	54,774,000:
	tillsammans kronor	72,774,000:

KongL Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen måtte af riksbankens vinst
för år 1878 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1880, å tid soin af
Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,876,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, till nämnda

vinstmedel.......................................................................... kronor 1,876,000: —,

läggas statsverkets ofvan beräknade inkomster............ » 72,774,000: —,

så utvisar summan.............................................................. kronor 74,650,000: — .

det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.

C o

Första hufyudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstaten............................................................... kronor 1,094,900: —

« kongl. slottsstaten............................................................... » 123,100: —

tillsammans kronor 1,218,000: —.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufyudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar..................................................................................... kronor 3,762,768: 46,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag,
......................................................................... » 231: 5i.

summa kronor 3,763,000: —.

Häruti^ föreslår?, Kongl. Maj:t ingen annan ändring än att, i öfverensstämmelse
med det beslut, som i bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t
i statsrådet den 8 innevarande januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden
omförmäles, förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter
och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande
frångångna bötesandelar måtte varda nedsatt med 23,000 kronor till 84,000
kronor;

hvarjemte, beträffande

fångvården,

Kongl. Maj:t enligt beslut, omförmäldt i statsrådsprotokollet för den 29
sist!idne november, jemväl bär bilagdt, äskar Riksdagens medgifvande, att

Kung!. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

till kolonien vid Hall måtte från innevarande års början tills vidare få från
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå ett bidrag, beräknadt efter
femtio öre för dag för hvart och ett barn till ett antal af högst 150, som,
på grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunalmyndighets anmälan,
är derstädes till vård och uppfostran intaget, dock att såsom vilkor
för detta bidrag bestämmes, att för den till minne af konung Oscar I och
drottning Josefina år 1873 stiftade förening, af hvilken ifrågavarande koloni
blifvit anlagd, varda upprättade och Kongl. Maj:ts pröfning understälda sådane
stadgar, som Kongl. Maj:t finner lämpliga och för koloniens verksamhet
i angifven riktning betryggande.

Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa stats -

regleringsperiod komma att utgöra ................................. kronor 3,740,000: —,

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen
för indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
utgöra.......................................................................................... » 1,798,242: 25.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll
öfver justitiedepartementsärenden för den 8 innevarande januari, att
såsom extra anslag för år 1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:
a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre leda -

möter................................................................................................. kronor 5,000: —

b) för nya lagberedningen............................................... » 40,000: —

summa extra anslag kronor 45,000

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880
föreslagen, utfaller sålunda:

1879: 1880:

ordinarie anslag 3,763,000: — 3,740,000: —; således minskning 23,000: —

extra _ » 95,000: — 45,000: —;_____»______» '' 50,000: —;

summa kronor 3,858,000: — 3,785,000: —; således minskning 73,000: —.

Tredje lmfvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor enligt följande fördelning:

Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

I. Diplomatiska utgifter:

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena........................................................ kronor

Departementets expedition................................. »

Ministerstaten ..................................................... »

Militärattachéer ................................................... »

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter »

24,000: —

32,190: —

345,950: —

8,400: —

37,260: — 447,800: -

II. Konsulsstaten:

Departementets expedition .............................. kronor 7,000: —

Konsulatembets- och tjenstemännens löner,
anslag till kontorskostnader m. m.

_ samt expektanslöner och pensioner...... » 145,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 7,500: — 160 000-

III.

Till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel

samt till understöd åt svenska kyrkan i Paris...... kronor 6,000: —

tillsammans kronor 613,800: —.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen
öfver utrikesdepartementsärenden för den 13 december 1878
och 8 januari innevarande år, beträffande statsregleringen för år 1880 föreslå:

att nedannämnda anslag matte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande
redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Kabinettskassdns utgifter:

1. Departementschefen, ministern för ut -

2.	rikes ärendena .................................. Utrikesdepartementet ................	kronor 24,000: » 32,190:
3.	Ministerstaten...............	« 341,295:
4.	Militärattachéer.....	» 8,400:
5.	Skrifmaterialier, expenser och extra ut-
	gifter ........................................................	» 41,915:

transport: 447,800:

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport: 447,800: —

II. Konsulskassans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................ kronor 7,000: —

2. Konsulatembets- och tjenstemännens

aflöningar in. m....................................... » 143,400: ;

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
........................................ » 9,600: 160,000: —.

O —— — -- ''

III. Utgifter, som bestridas
af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel....................................... kronor 4,200: —

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —• 6,000: —

summa kronor 613,800: —.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i
svenskt statsråd den 8 januari innehåller, att såsom extra anslag för år
1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af ”Sveriges traktater” kronor 4,500: —.

Vid jemförelse med 1879 års riksstat finnas såväl ordinarie som extra
anslag under denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisade:

penningar ................................................................................... kronor 15,677,668: 56.

indelt ränta och ersättning för^indragna räntor ......... » 1,485,554: it.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: n.

oindelt spannmål, 28,888 kubikfot 4 kannor, a 2 kronor
40 öre kubikfoten..............................................__________69,332: ig,

summa kronor 17,289,610: —.

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade............. .. » 1,610,390:—,

tillsammans kronor 18,900,000: —.

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o l om statsverket 1879.

Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till
årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare
utredning till de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag ur det
inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 8 dennes förda protokoll öfver landtbo
rsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1880 afgifva
följande förslag:

Artilleri- och ing eniörhög skolan.

Kongl. Maj:t föreslår, att under titel: artilleri- och in geniör

hö g skolan å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget för
krigshögskolan, uppföres ett nytt anslag, stort............................ 45,366: so.

Stipendier för militärveterinärer.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 5 militärveterinärsstipendier,
hvardera å 300 kronor, under förestående benämning
uppföra å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget till
pensioner och stipendier för fältläkarekåren, såsom ett nytt
årligt anslag............................................................................................. 1,500:—.

Värfvade arméen:

Husarregementet Konung Carl XV.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

eu gevärshandtverkare med
en sadelhandtverkare med ..

åt
kronor	600: —,
))	700: —,
kronor	1,300: —;

särskilda anslag med kronor 1,615: —.

Då anslaget för närvarande utgör .... kronor 188,929: 05,
kommer det, efter afdrag af skilnaden mellan förberörde
minskning............... kronor i,615: —

och föreslagna förhöjning............ » 1,300: — 315; i

att utgöra ............................................................ kronor 188,614: 05.

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån
det genom marinregementets indragning redan är eller ytter transport Bill.

till Riksd. Prat. 1879. l:n Sami. l:a Afd.

46.866:

50.

10 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 46,866: so

ligare blifver disponibelt, äfven under år 1880 få med oförändrad
natur utgå och användas till upprätthållande af garnison
i Carlskrona.

Beväringen:

Beväringsmanskapets vapenöfning ar.

I detta förslagsanslag föreslår Kongl. Maj:t eu förhöjning af 248,000: —.

Detta anslag är nu uppfördt till......... kronor 652,500: —

och skulle efter denna förhöjning,............ _»__24-8,000: —,

upptagas till....................................................... kronor 900,500: .

Materielen:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att i detta anslag bevilja
förhöjning

å artilleridepartementets andel med kronor 25,000: —

»fortifikationsdeparteinentets » » » 10,000: —

summa förhöjning: kronor 35,000: —;
att, vid bifall till förslaget om uppförande för artillerioch
ingeniörhögskolan af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarairde
anslag vidtaga en nedsättning af... kronor 45,366: so.

Om summan af de föreslagna förhöjningarne
............................................................. » 35,000:

fråndrages den föreslagna nedsättningen, så

utgör ................................. » 10,366: so

det belopp, hvarmed anslaget skulle komma att minskas.

Som anslaget nu utgör....................... kronor 2,109,090: 47,

skulle det, efter minskning med.............. »__ 10,366: so,

komma att utgöra....................................... kronor 2,098,723: 97.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Kongl. Magt föreslår Riksdagen att i detta anslag, som

nu utgör............................................................... kronor 46,391: so,

bevilja en förhöjning af................................... » 20,008: so, 20,008: so

hvarigenom det skulle uppgå till .............. kronor 66,400: —.______

transport 314,875

Kong!,. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport

314,875: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen
m. fl. verk.

Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen förhöjer detta an slatr

............................. kronor 8,770: —

med.......................................................................... _»__6,230: — 6,230: —

till.......................................................................... kronor 15,000: —.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag, till jemnande
af de ordinarie anslagens slutsumma, minskas

från............................................................................ kronor 3,506: lo,

som det nu utgör, med....................................■_ » 33: so.

till.............................................................................. kronor 3,472: oo.

Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen

utgör således................................................................................. kronor

Om derifrån dragas ofvan föreslagna nedsättningar
i anslaget till husarregementet Konung

Carl XV ........................................................ kronor 315: —

i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet
............................................................ » 10,366: so

i anslaget till skrifmaterialier, expenser och

ved m. m........................................................ » _ 33: so

kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till................................................................. kronor

Om härtill läggas nuvarande ordinarie anslagen » 17,289,610: —,

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra
................................................................................. kronor 17,600,000: —.

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller
extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8 dennes blifvit
rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med
hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder
äska för år 1880 följande anslag:

321,105:

10,715: —,
310,390: —.

Kongl. Maj:ts nåd. grop n:o I om statsverket 1879.

1. till arméförvaltningen:

dy r t i cl sti 11 ägg-.......................................... kronor 19,240: —

tjenstfri respenningar ........................... » 3,250: —

öfvertalige tjensteman .......................... » 7,400: — 29,890: —

2. till indelta arméens och, Ver inlands fältjägarekårs öfningar:

för öfningarnes behöriga utförande....................................... 388,000: —

3. till disciplinkompaniet:
aflöning:............................

till artilleriehof:

ny fältartillerimateriel..........................

jemte rätt att af hufvudtitelns besparingar
för ändamålet använda
kronor 56,065: 54.

positionsartilleri....................................

bestyckning af Carlsborgs fästning...
projektiler till grofva kanoner .........

^värstillverkning.........

ersättning för kostnader, förorsakade
af rotssmittan bland Vendes artilleriregementes
hästar........................

skjutfält för Svea artilleriregemente,
i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts förslag till Riksdagen, sådant
det uttryckes i statsrådsprotokollet
för den 8 dennes (Bil. 3 a), kro270,
000 .......................................

kronor 243,934:

100,000

200,000

82,000

100,000

50,113: 86.

nor

5. till fortifikaiionsbehof :
Carlsborgs fästning ..

O O

Carlskrona ..................

kronor 254,500: —
» 140,000: —

till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar......

till generalstabens topografiska arbeten ....................................

till officerares anställning i främmande arméer.....................

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

9,709: —

7 7 6,04 8 : 32.

394,500: -

58,852: 68.
90,000: —
9,000: —
50,000: —

transport 1,806,000:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o ! om statsverket i879. 13

transport 1,806,000: —

10. till arméens ackordsamortering .............................................. 185,000: —

11. till byggnadsbehof:

kavallerietablissementet vid Stockholm kronor 60,000: —

Svea artilleriregementes kasernetablis sement.

................................................... » . 4A°.QQ.:~ 109,000: —

summa kronor 2,100,000: —.

Ed jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Magt för år 1880 föreslagen,
utfaller sålunda:

	1879:	1880:
ordinarie anslag	17,289,610: —	17,600,000:	— således ökning	310,390: —
extra »	1,610,390: —	2,100,000:	— således ökning	489,610: —;
summa kronor	18,900,000: —	19,700,000:	— således ökning	800,000: —

Femte liufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat., till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................ kronor 5,266,486: 02

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......... » 81,513: os,

tillsammans kronor 5,348,000: —.

Med afseende å de under femte liufvudtiteln förekommande årliga eller
ständiga utgifter vill Kongl. Magt, i öfverensstämmelse med de beslut, som
finnas antecknade i här bilägga utdrag af det, inför Kongl. Maj:t i statsrådet,
förda protokoll den <8 innevarande januari, nu föreslå Riksdagen, beträffande aflöning

för flottans kårer och stater:

1. att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags beslut,
anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga
efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens
behof under sistnämnda år få användas;

2. att i öfrig!,, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett
anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt
med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

3. att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877
årens riksdagar faststälda lönereglering för kongl. flottans officerare, åt 27
löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning, som finnes
lämplig, tillsättas för successivt upptagande å kongl. flottans stat, icke allenast
medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf det till upprättandet
af en permanent reservstat afsedda belopp 114,000 kronor, utan ock
anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reserv- och indragningsstaterna,
i mån af derå uppförde officerares afgång, öfverflyttas tillika med
nyssberörda mindre belopp till staten för kongl. flottans officerskår;

4. att utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan finnas
i stat upptagna till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar, derest
de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar måtte få
å staten uppföras till erhållande af enahanda förmån med de i sådant afseende
för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen:

3 officerare i marinförvaltningens militärafdelning å 500 kronor 1,500: —

1 informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station.

1 » » » » Stockholms »

1 kadettofficer........................................................................................

1 adjutant hos öfverkommendanten i Carlskrona ...................

1 informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station
1 » » » » Stockholms »

400

500

300

100

150

5. att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter
tillkommer mariniugeniör och byggmästare vid mariningeniörstaten, må
tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och de två
med arvoden aflönade ingeniörerne;

ålderstillägg:

6. att detta förslagsanslag måtte, från dess nuvarande belopp
25,000 kronor, förhöjas till 33,000 kronor eller med kronor 8,000: —;

undervisningsverken:

7. att å riksstatens femte hufvudtitel, främst under undervisningsverken,
må under titel: ”till befrämjande af den högre
sjöofficersbildningen” uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom
anslagen för undervisningsverken komma att höjas från

39,820 kronor till 48,820 kronor........................................................... 9,000: —

transport 17,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 17,000: —-skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

8. att detta förslagsanslag måtte förhöjas med ett belopp,
som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, upptages till
34,250 kronor, eller från 35,607 kronor 2 öre till 69,857 kronor
2 öre ....................................................................................................... 34,250: —;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

9. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda
belopp, hvartill inkomsten af titeln ”fyr- och båkmedel”
beräknats, eller till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäknande af deri ingående räntor, utföras med 1,000,460
kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln
”fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas
för de med berörda anslag afsedda ändamål;

undervisningsanstalter för sjöfart:

10. att — för beredande af tillgång: till uppförande å ordi narie

stat af aflöning med 1,800 kronor för ytterligare eu lärare
i skeppsbyggeri, hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg
i likhet med lärare vid navigationsafdelning; till
förhyrande af lokal för undervisning i samma ämne; till bestridande
af ålderstillägg åt dertill berättigade öfverlärare och lärare,
samt till förhöjande af det till Kongl. Maj:ts disposition
afsedda belopp utaf anslaget med 1,250 kronor, — samma anslag
måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande
summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf
må upptagas 89,000 kronor såsom bestämdt anslag och återstoden
eller 13,000 kronor såsom förslagsanslag ............................. 6,750: —

summa kronor 58,000: —.

I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti riksstaten för år 1879
finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskildt
omförmälda, har Kongl. Maj:t icke någon ändring att föreslå.

Kong}. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Om till de belopp, som Kong!. Maj:t här ofvan

begärt på ordinarie stat ....................................................... kronor 58,000: —

lägges nu gällande riksstats slutsumma ........................... » 5,348,000: —,

men från sammanlagda beloppet ...................................... kronor 5,406,000: —

afdrages skilnaden emellan innevarande års anslag till
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

och det för år 1880 upptagna............................................. » 200,000: - -

så erhålles det belopp ........................................................... kronor 5,206,000: —,

hvartill femte hufvudtiteln skulle för år 1880 uppgå.

Förutom ofvan under punkten 2 föreslagna extra anslag för genomförande
under år 1880 af lönereglering för kongl. flottans officerskår kronor 50,000: —,

i—■ _ i ~ — ;

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
dels bevilja:

11. till artillerimateriel................................................ » 83,000: —

12. till kompletterande af sjöbefästningarne vid

Carlskrona................................................................. » 156,000: —

13. till anläggning af skjutbana vid Carlskrona

för inskjutning af kanoner................................. » 30,000: —

14. till skjutförsök och inskjutning af kanoner... » 30,000: —

15. till minväsendet .................................................... » 200,000: —

16. till fartygsmateriel 3,600,000 kronor samt

deraf anvisa, att under år 1880 utgå,............ » 850,000: —

dervid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att det
vid 1877 års riksdag till krigsfartygsmateriel
anvisade belopp af 1,000,000 kronor får användas
för enahanda ändamål som det, för
hvilket, jemlik! ofvan åberopade protokoll,
berörde 850,000 kronor äro afsedde;
dels anvisa:

17. till fortsättande och afslutande af ny byggnad
för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona,
att år 1880 utgå, återstoden af redan bevil jadt

anslag .......................................................... » 100,000: —.

tillsammans kronor 1,499,000:—.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
riksstat upptagen och, sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1879: 1880:

ordinarie anslag 5,318,000
extra » 1,676,000

- 5,206,000

— 1,499,000

— således minskning kronor 142,000: —

— » » » 177,000:—

summa kronor 7,0:.)4,000

- 6,705,000

— således minskning kronor 319,000: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Sjette hufyudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar.................................................................................................... 3,855,594: 62.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......................... 170,631: 21.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............ 12,407: 64.

oindelt spantnål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten ........................................................... 22,386: —;

summa kronor 4,061,019: 47.

Enligt närlagda, den 8 i denna månad öfver civildepartementsärenden
förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:

Kommerskollegium,

Extra anslag. Ordinarie anslag.

att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro
i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för
en advokattiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,
i afseende å hvilka indragning synes
kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1880, i den mån de för
bestridande af göromålen inom kollegium kunna
finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet
disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela kommerskollegiets ledamöter samt
dess i stat uppförda embets- och tjensteman,
med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1880 till samma belopp, som
för innevarande år beviljats, på extra stat för år
1880 anvisa...................................................................... 8,740: —;

dels ock minska ordinarie anslaget till ”bergsstaten”
med 2,100 kronor, men deremot på extra
stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg
för fyra bergmästare, som sakna boställen,

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871). l:a Sami. ha AJ\l.

transport 8,740: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Extra anslag.

transport 8,740: —

och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo
procent å de till dem utgående löner eller tillsammans.
............................................................................. 2,420: —

Statistiska tabellkommissionen,

att dels med föreslagna vilkor och förbehåll
i afseende å förändrad organisation af och lönereglering
för statistiska centralbyrån godkänna
det i nämnda protokoll intagna förslag till ny
stat för detta embetsverk;

dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen
”till bibliotekets underhållande” och ”till
en statistisk tidskrift”, det förra å 1,500 kronor
och det senare å 1,000 kronor, ej mindre, i stället
för reservationsanslaget ”till arvoden åt tillfälliga
biträden” å 10,000 kronor, uppföra ett dylikt
anslag ”till arvoden åt tillfälliga biträden
samt till vikariatsersättningar” till belopp af

12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget
”till officiela statistiska trycket” från 10,000
kronor till 15,000 kronor; kommande i händelse
af bifall härtill ordinarie anslaget ”statistiska
tabellkommissionen” att höjas från 38,400 kronor
till 58,900 kronor, eller med......................................

Landtmäteristaten,

att, för ökande af det till landtmäteristyrelsens
förfogande ”för vikariatsersättning, arfvedel!
åt extra biträden och renskrifningskostnad”
ställda belopp från 3,500 kronor till 5,000
kronor, höja ordinarie anslaget ”landtmäteristaten”
från 107,300 kronor till 108,800 kronor,
eller med ...........................................................................

Rikets ekonomiska kartverk,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för
närvarande för rikets ekonomiska kartverk upp- _

transport 11,160: —

Ordinarie anslag.

20,500: —;

1,500: —;

22,000: -

Kong!-. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 18’/9.

Extra anslag,
transport 11,160: —

förda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till
fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 30,000 kronor och
för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar i
riket 46,000 kronor, eller tillsammans................... 76,000: —;

Öfver ståthållare-embetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
för år 1880 bevilja tillfällig löneförbättring
för följande embets- och tjensteman i öfverståthållare-embetet,
nemligen åt Konungens fogat
till belopp af 500 kronor samt åt underståthållaren,
sekreteraren och kamereraren, aktuarien,
hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren
och sekreterarens kanslist med 20 procent af
hvarderas lön, äfvensom höja anslaget för aflönande
af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes
med tjugo procent, på extra stat för år

1880 anvisa....................................................................... 5,250:

samt att för samma år likaledes på extra
stat bevilja

till aflöning åt två stadsfogdar i Stockolm,

med högst 4,000 kronor för hvardera, .................. 8,000: —

och till fortsatt utgifvande under år 1880
af ”polisunderrättelser” i enlighet med de af
Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter ...................... 10,000: —

Landsstaterna i länen,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
lämpligen förhöja lönerna för de svagast
aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande
på extra stat för år 1880 anvisa ........... 10,200: —

att för beredande af tillfällig löneförhöjning
åt 117 häradsskrifvare under år 1880 anvisa ett
extra anslag för samma år till belopp af ............ 34,500: -to.

transport 155,110: 40.

Ordinarie anslag.
22,000: —

22,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om ■statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag

transport 155,110: 40. 22,000: —

att till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880

ställa ett extra anslag af............................................. 40,000: —

att användas dels till aflöning och underhåll
åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan
af förhållandena påkallas, och dels till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.

Ålder stillägg,

att de för embets- och tjensteman samt betjente
inom statistiska centralbyrån ifrågakommande
ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till ”ålderstillägg”.

Anslagen

dels till lättnad i skjutsning stång an, der den genom
entreprenad bestrides och är särskildt tryckande,
och dels till förändrad reglering af skjutsväsendet,

att, med indragning af det å ordinarie stat
nu uppförda reservationsanslag ”till lättnad i
skjutstungan, der den genom entreprenad bestrides
och är särdeles tryckande,” och med förändring af
benämningen på det likaledes å ordinarie stat
beviljade förslagsanslaget ”till förändrad reglering
af skjutsväsendet”, på ordinarie stat under
titel: bidrag till skjutsentreprenader uppföra ett
förslagsanslag till belopp af 300,000 kronor och
tillika medgifva, att af detta anslag må efter
samma grunder, som den 18 maj 1878 blifvit
af Kong]. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt
sådana skjutslag, till understöd för hvilka det
nu till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;

kommande i händelse af bifall härtill eu
anslagsförhöjning att ega rum till belopp af ...... 100,000: —;

Skiften och afvittringar,

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum,
att för år 1880 bevilja förhöjning i årsarvodet

transport 195,110: jo. 122,000: —

Koiitjl. Mnj-Js nåd. grop. n:o I om statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 195,110: to. 122,000: —
för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare
med 400 kronor till hvarje samt i
styresmannens för storskiftesverket årsarvode
likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de
belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens
och Norrbottens län inkomster af tjensten
under år 1880 kunna komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt gällande
taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes-
och afvittringsverken utgå; att för år
1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i
Yesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp,
samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens
vid afvittringsverket i Yesterbottens län
årsarvode för år 1880 med ett belopp af 200
kronor;

dels ock att, enär det belopp, som, i händelse
af bifall härtill, erfordras till bestridande af kostnaderna
för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda
år utöfver ordinarie anslaget, 63,000
kronor, på extra stat anvisa....................................... 233,000: —;

Undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar,

att till inköp af nödiga dragare och kor för
landtbruksinstitutet vid Ultuna samt uppförande
derstädes af eu ny magasinsbyggnad bevilja och
på extra stat för år 1880 anvisa ett sarnman räknadt

belopp af.......................................................... 21,500: —

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i
tillfälle öka årsanslaget för nämnda institut från

20,000 kronor till 24,000 kronor, höja ordinarie

transport 449,610: 40. 122,000:

Kanyl. AlajUs nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1870.

Extra anslag.

transport 449,610: 40.

anslaget ”undervisningsamtal''er för jordbruk och
landtmannanäringar” från 172,900 kronor till
176,900 kronor, eller med.............................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar,

att på extra stat för år 1880 anvisa följande
för jordbruket och dess binäringar samt

trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten ....................... 5,000: •—

b) till prisbelöningar vid sådana möten för

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster .. 10,000: —

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter
inom landet, der det kan firmas tjenligast. dem
anställa och der hushållningssällskapen vilja förena
sig om sammanskott af medel till dessa ut -

ställningar....................................................................... 5,000: —

d) till understöd åt personer af mankönet

för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård ....................................... 2,000: —

e) till svenska trädgårdsföreningen och dess
elevskola, att utgå under vilkor att föreningen,
så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor företrädesvis till folkskolesty -

relser, som derom göra framställning, och jemte
redovisning för det erhållna statsbidraget till
landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet
af de elever, hvilka under året vid inrättningen
njutit undervisning, äfvensom rörande
verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öf riga

föremål för föreningens verksamhet............... 4,500: —

f) till arvode åt den för mikroskopiska och
växtfysiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska______

transport 476,110: 40.

Ordinarie anslag.

122,000: —

4,000: —;

126,000: —

Kongl. Maj:t^ nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 476,110: 40. 126,000: —

försöksanstalt, på förordnande af landtbruksakademiens
förvaltningskomité, antagna botanist... 1,000: —
g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnes
behof — inom de orter, der hushållningssällskapen
förbinda sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad eller
hyi’esmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för
stationens behof — 3,000 kronor för hvarje sta -

tion eller tillsammans ................................................... 12,000: •

att för fortsättande under år 1880 af de
geologiska undersökningarne och utgifvande af
derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af ....................................... 83,000: —

Hästafvelns befrämjande,
att till aflönande vid Flyinge af erforderlig
betjening samt förbättrande af betjeningens vid
alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880 på
extra stat bevilja ............................................................ 5,937: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,
att dels för beredande af tillgång till den
för en undervisare i husslöjd ifrågakommande
löneförhöjning öka det under denna anslagstitel
säi^skildt till befrämjande af husslöjder uppförda
belopp från 10,000 kronor till 10,500 kronor,
samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till

38,000 kronor, eller med ............................................

dels ock på extra stat för år 1880 bevilja:
för anställande af eu ytterligare undervisare
i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja eu af
undervisarne i husslöjd för att af denne handledas
och utbildas till att kunna användas såsom
lärare i husslöjd, ett anslag å.................................... 3,000: —

transport 581,047: 40.

500:

126.500:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

Extra anslag. Ordinarie anslag

transport 581,047: so. 126,500: —
till befrämjande af husslöjder, utöfver derför
på ordinarie stat anvisade medel, ett till Ivongl.

Maj:ts förfogande stäldt anslag å............................. 10,000: —

såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget
............................................................................ 3,800: —

såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska
slöjdföreningens museum ................................................ 4,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad
och Falun med dertill hörande skolor för
bergsarbetare komma att jemväl under år 1880
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och
utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t
vill genom inspektion af sakkunnig person sig
förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af ........................................................................ 14,000: —

att till brukssoeietetens fullmäktige i jernkontoret
utbetalas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., 612,847: 40.

att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
detta anslag höjes från 87,872 kronor 17 öre

till 87,934 kronor 87 öre, eller med........................ 62: 70,

Beträffande alla de ordinarie anslag, som i
riksstaten för innevarande år finnas under sjette
hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit
särskilt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning
föreslå någon förändring. ____

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan be -

gärt på ordinarie stat, utgöra alltså........................ 126,562: ro.

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma
........................... 4,061,019: 47

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa .................... 4,187,582: 17

transport .................... 4,187,582: 17.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport.....................

afdrages här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget
till »bergsstaten» ..............................................

så erhålles det belopp.......................................... kronor

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.
skulle för år 1880 uppgå.

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade
...................................................................................................

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

Justering sstyrelsen,

att för år 1880 bevilja enahanda belopp som för innevarande
år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen

anstälda personal .......................................................................

att af justeringsstyrelsens uppbörd må användas hvad
till vikariatersättning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde
kan finnas vara af oundgängligt behof erforderligt;

att på extra stat för år 1880, för bestridande af kostnader
för införandet af det metriska systemet för mått och
vigt, bevilja och ställa till Kong]. Maj:ts förfogande..................

Statehs jernvägstrajik,

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och
anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa

ett särskild t anslag för år 1880 af ■................. 150,000 kronor.

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel
för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ett belopp

af ...................................................................... 1,500,000 kronor.

dels att till gäldande af återstående köpeskilling för
tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i
qvarteret Svan inom Clara församling här i hufvudstaden
bevilja ett särskildt anslag, att utgå under innevarande år,
åt................................................................................... 170,000 kronor.

transport

Bih. till Riksd. Prat. 1879. ha Sami. l:a Afd.

4,187,582: 17
2,100:

4,185,482: it,
Maj:ts förslag

612,847: m.

9,300:

40,000: —

662,147: 40
4

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 662,147: 40

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för uppförande
å nämnda tomter af en byggnad, innehållande behöfliga
expeditions- och tjenstelokaler jemte åtskilliga boställslägenheter
för befattningsinnehafvare vid statens jernvägstrafik,
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp

af.''............................................................................... 400,000 kronor,

att utgå med 200,000 kronor under år 1880 och med 200,000
kronor under år 1881.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden m. m.,

att på extra stat för år 1880 anvisa:
till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring
.........................................................................................................

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskåren
för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten........................................................................

42,310:

45,000:

3,000: —

Statens jemn äg sbyggnader,

att för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan
genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshaminar
och riksgränsen anvisa dels för innevarande år utöfver
redan beviljade 6,000,000 kronor ytterligare 1,470,000
kronor dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000 kronor;
i sammanhang hvarmed här antecknas, att enligt det vid sistlidet
års riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning, fattade beslut i fråga om anläggning af jernväg
från norra stambanan vid Caidberg till Lilla Värtan skola
under år 1880 för ändamålet utgå 600,000 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet
kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa
för år 1880:

till anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Edefors
i Öfver Luleå socken af Norrbottens län ....................................... 10,000:

transport 762,457: 40

Kongl. Majits nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport

till väganläggning emellan Lycksele och Stensele i Vester bottens

län...................................................................................................

till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele hy jemte
sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Gårig ard, Hushondliden

och Ruskträsk i Vesterbottens län....................................................

till fullbordande af hamnen vid Trelleborg.............................

till hamnanläggning vid Skanör..................................................

till sänkning af sjöarne Hjälmaren och Qvismaren, lån
300,000 kronor.

Vidare anmärkes här, att enligt det vid 1876 års riksdag
fattade beslut äro för år 1880 till understödjande medelst lån
af enskilda jernvägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor.

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att för år 1880
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen:
till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.....................

för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder .........................................................

till understöd för byggande vid större fisklägen af smärre

båthamnar.......................................................................................................

till understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet
af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar, som

företrädesvis afse att yninska. frostländigheter....................................

till befrämjande, medelst län, af utdikning ar och af tappningar

af sänka trakter och sjöar till bered,ande af odling sföretag.........

och att äfven för år 1880 bibehålla nu gällande, vid 1873,
1874, 1876 och 1878 årens riksdagar meddelade bestämmelser
angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, till ersättande
af åtskilliga, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa ett extra anslag å..........................• ....................... -.....

762,457:

10,000:

25.000

20.000

25,000

200,000:

20,000:

30,000:

80,000:

100,000:

42,060:

summa extra anslag kronor 1,314,517:

43;

83.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
riksstat upptagen och sådan den nu Olif vit al Kongl. Maj:t för år 1880
föreslagen, utfaller sålunda:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

1879: 1880:

ordinarie anslag 4,061,019: 47, 4,185,482: 17, således ökning 124,462: 7«,

extra ___»_1,352,980: 53, 1,314,517: sa, » minskning 38,462: 70;

summa 5,414,000: — 5,500,000: — således ökning 86,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,806,4 97 : 49.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,224: 52.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4: 95.

oindelt spanmål 509,6 kubikfot efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten................................................................. » 1,223: 04.

tillsammans kronor 12,830,700: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden
för den 8 november och den 30 december sistlidna år samt den
8 innevarande januari, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för
kammarkollegium, som tinnes bilagdt protokollet för den 8 november 1878,
än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma stat
föreslagna, måtte höja det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslag
med 4,100 kronor, eller från 118,000 kronor till 122,100 kronor;

2:o.

att förslagsanslaget till stämpelpappersornkostnader måtte ökas med

60.000 kronor, eller från 164,000 kronor till 224,000 kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat
för öfverintendentsembetet, som finnes bilagdt protokollet för den 8 november
1878, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga
om samma stat föreslagna, måtte höja det för öfverintendentsembetet uppförda
ordinarie anslag med 10,500 kronor, eller från 25,500 kronor till

36.000 kronor;

Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

4:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne
december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i postverkets
stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis
beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma belopp,
5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit
här ofvan beräknade;

5:o.

att Riksdagen måtte såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte
utgå för år 1880 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade,
samt antaga de af Kongl. Maj:t för år 1879 faststälda stater såsom
gällande äfven för år 1880, med rätt för Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar,
hvilka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom att för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott,
som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som
under år 1878 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den
30 sistlidne december;

fi:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne
december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i tullverkets
stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen;

7:o.

att, beträffande anslaget till skogsväsendet, det s. k. bestämda anslaget
må ökas med ett belopp af 1,500 kronor, — deraf 1,000 kronor till ålderstillägg
och 500 kronor till aflöning åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark,
— men reservationsanslaget förminskas med motsvarande belopp;
samt att Riksdagen måtte medgifva att för år 1880 må af reservationsanslaget
utbetalas löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens dref samt dess
tjensteman och betjente att utgå efter hittills derför bestämda grunder;

Konyl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

8:o.

att förslagsanslaget för kontroll å iillverkningsafgifter måtte höjas med

100,000 kronor, eller från 400,000 kronor till 000,000 kronor;

9:o.

att förlagsanslaget till ålder still ägg måtte ökas med 6,000 kronor, eller
från 14,000 kronor till 20,000 kronor;

10:o.

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte
höjas med 2,700 kronor, eller från 19,026 kronor 82 öre till 21,726 kronor
82 öre.

gjorda

förslag,

genom förhöjning

till

sa visar sig
å anslagen

4,100

att nämnda summa

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de
af Kongl. Maj:t sålunda
skulle komma att ökas

till kammarkollegium.................................... kronor

» stämpelpappersomkostnader ...............

» öfverintendentsembetet ........................

» kontroll å tillverkningsafgifter.......

» ålderstillägg .............................................

»> skrifmaterialier och expenser, ved

in. in...................................................

deremot minskas genom nedsättning

60,000

10,500

100,000

6,000

2,700:

men

anslaget

ig . -------o''

telegrafverket .................................................................. kronor

183,300:

70,000:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle

utgöra ............................................................................... kronor 113,300: —

och om härtill lägges summan af de nuvarande

ordinarie anslagen å hufvudtiteln................................... » 12,830,700: —

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag blifva............................................................. kronor 12,944,000: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1880 måtte
under denna hufvudtitel beviljas:

Kong!. May.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

till dyrtidstillägg åt kammarrätten........................................ kronor

» granskning af nya jordeböcker..........................■ »

» genomförande af kammarkollegii nya organisation »

« förvaltningen af statens domäner.................................. »

« resekostnader vid domänförvaltningen (förslagsanslag) »

» genomförande af statskontorets nya organisation »

« betäckande af statskontorets förskotter ...................... »

» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.
................................................................................ 8

» bidrag till postverkets trafikutgifter (förslagsanslag) »

» ersättningar m. in. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars
öfvertagande af statsverket:
till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman
i Skåne (förslagsanslag)............................... »

» militieboställskassan ............................................. 8

» ersättning åt arrendatorer af militieboställen
och åt militära indelningshafvare på gammal
stat för dem förut från en del af boställskassornas
medel tillfallande ränteafkomst (förslagsanslag)
............................................................. 8

I särskild nådig proposition äskar Kong!. Maj:t för
genomföring af ifrågasatt reglering af kronans tomter

å Riddarholmen i Stockholm .................................. 8

eller tillsammans kronor

22,320: —
13,600: —
10,000: —
80,000: —
14,000: —
10,700: —
28,001: 55

1,000: —
100,000: —

4,578: 45
17,000: —

4,800: —

10,000: —

316,000:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
stat uptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen,
utfaller sålunda:

ö 1879: 1880:

ordinarie anslag 12,830,700
extra » 595,000

— 12,944,000:—; således ökning 113,300

— 316,000:-—; » minskning 279,000

—

summa kronor 13,425,700

— 13,260,000; — ; således minskning 165,700

—.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar....................................................................................... kronor

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ »

indel t tionde och ersättning för indragna tiondeanslag »__

transport

8,074,743: ro.
244,007: 62.
795,879: 84.

9,114,631: 16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 9,114,631: it''.

oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna efter värde

af 2 kronor 40 öre kubikfoten, motsvarande......... kronor 11,097: 84.

tillhopa kronor 9,125,729:—.
I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför
Hans Magt Konungen i statsrådet den 20 december 1878 och den 8 januari
1879 förda protokoll öfver ecklesiastikärenden oinförmälas, föreslår
Kongl. Maj:t, beträffande anslagen till

l:o. Kleresistaten,

att såsom prostet-unna för Boda församling i Westerås
stift beviljas ett belopp af............................................

14: 35.

2:o. Universiteten,

att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen
i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande
af en maskinist och eldare för värmeapparatens skötande
anslås ..........................................................

att årsanslaget för den medicinskt-kemiska institutionen

vid universitetet i Upsala höjes med...................................................

att till aflönande af eu vaktmästare vid medicinskt-kemiska
laboratoriet vid universitetet i Lund anvisas

att till materiel för den histologiska institutionen vid

samma universitet anslås............................................................

att till aflönande af eu konservator vid den botaniska institutionen
vid universitetet i Lund anvisas

3:o. Karolinska mediko-kirurgiska institutet,

att till materiel in. in. för den histologiska institutionen
vid nämnda institut anslås ....................

2,000:
1,000: —
600: —
750: -750: —

1,000: -

4:o. Allmänna läroverken,

att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder anvisas ....................................40,000: —

att för förändring af det högre läroverket i Göteborg och
det treklassiga läroverket derstädes, på sätt statsrådsprotokollet
innehåller, må, under de i samma protokoll omförmälda vilkor,
dels medgifvas öfverflyttning af tre adjunktsbefattningar från
det högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels
ock beviljas........................................................................ p 250- _

transport 47,364: 35

Kong!. Majds nåd. prof. 11:0 1 om statsverket 187M.

transport

att till fullständigt upprättande af Stockholms realläroverk,
enligt de i statsrådsprotokollet omförmälde grunder, må

utöfver hvad redan blifvit för läroverket beviljadt anslås .........

att för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta utveckling
till fullständigt å reallinien må beviljas....................................

att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i
Motala, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, anslås
att hyresersättningen till rektor vid allmänna läroverket i

Westerås höjes med ................................................................................

att, mot det att en i statsrådsprotokollet för den 20 december
1878 omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp af
2,939 kronor 96 öre för närvarande utgå såsom inberäknade i
afiöningen för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och
Amål, varder, jemte de å fonden uppkomna besparingar och
ränta derå för år 1880, vid samma års slut till statsverket
öfverlemnad, anslaget till allmänna läroverken höjes med nämnda
belopp.......................................................................................................

47,364:

35.

15,100: -7,850: —
6,900: —
100: —

2,9 3 9 : 96.

5:o. Folkundervisningen,

att för lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad,
enligt gällande grunder, beviljas................................................ 5,800: —

att för uppehållande af seminariet i Norrland för qvinliga
lärjungar förhöjning beviljas af anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande med ..................................................................... 8,900: —

och af anslaget till stipendier för seminariielever med ............... 5,000: —

att förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor höjes med........................................................................ 260,000: —

6:o. Gymnastiska central-institutet,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna
stat för nämnda institut, för dess tillämpning beviljas en tillökning
i institutets ordinarie anslag med ....................................... 10,250: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet
att vid tjenstledighet afstå de i afiöningen ingående
tjenstgöringspenningar till vikarie må afKongl. Maj:t bestämmas.

transport 370,204: 31.

Bih, till Rikad. Prot. 1879. l:a Sami. l:a Afd. 5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 370,204: 31

7 :o. Barnmorskeundervisningen,

att, med godkännande af ny stat för barnmorskeanstalterna
i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf det ordinarie

anslaget till dessa anstalter höjes med .............................................. 3,300: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet
att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till
vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

8. Veterinär under visning en,

att, för tillämpning af föreslagen ny stat för veterinärinstitutet
i Stockholm, det ordinarie anslaget till institutet höjes

med .................................................................................................................. 14,800: —

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet
att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till
vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

9:o. Alderstillägg.

att för ålderstillägg åt provinsialläkare äfvensom för de
embets- och tjensteman, hvilka enligt nu föreslagna nya stater
för gymnastiska central-institutet och veterinär-institutet skulle
åtnjuta sådan löneförmån, under förutsättning af Riksdagens
bifall till hvad härutinnan föreslagits, det å hufvudtiteln uppförda
anslag för ålderstillägg höjes med............................................ 18,000: —

10:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

att det för nämnda ändamål uppförda förslagsanslag höjes
med ................................................................................................................. 1,914: 76.

De här ofvan föreslagna tillökningar i anslag utgöra tillhopa
................................................................................................. kronor 408,219: 07.

Om till detta belopp, hvarmed de ordinarie anslagen å åttonde
hufvudtiteln skulle ökas, läggas de i gällande riksstat

under hufvudtiteln uppförda ................................................... kronor 9,125,729:—,

komma denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra.
.................................................................................................. kronor 9,533,948: 07.

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde
hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som i ofvan
berörda protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 8 innevarande månad
omförinälas, af Riksdagen äska följande anslag:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

l:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman vid nationalmuseum.
..................................................................................................

2:o till domkapitlens expeditioner.....................................................

3:o till seminariet i Upsala för språkvetenskap..............................

4:o till seminariet i Lund för språkvetenskap ..............................

5:o till särskilda observationer vid astronomiska institutionen

i Lund......................................................................................................

6:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk

vid allmänna läroverken................................................................

7:o för utvidgning af Wisby allmänna läroverks hus, under de

i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor .................................

8:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare........................

9:o till utarbetande af geografiska kartor .......................................

l():o till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor............

11 :o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet
under år 1880 ..................................................................

12:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg
13:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara under år 1880..................................................................

14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof,

på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar...........................

15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna hus...
16:o till fortsättande af institutets för blinda verksamhet under

år 1880...................................................................................................

17:o till uppehållande under år 1880 af undervisningen vid två
läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af

en tredje dylik anstalt..................................................................

18:o till hospitalsbyggnader.....................................................................

19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn
20:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälske
under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor . .

21:o till restauration af domkyrkan i Linköping..............................

22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska
hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän..............................................................................................

23:o till svenska fornskriftsällskapet.....................................................

24:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar............

25:o till fortsättande af arkeologiska undersökningar på Björkön

1,100: -10,000: —
3,000: —
2,950: —

1,500: —

6,000: —

10,000: —

10,000: —
1,500: —
20,000: —

7,575: —
2,000: —

12,900: —

9,200: —
7,600: —

15,000: —

43,500: —
92,000: —
20,000: —

7,500: —
8,000: —

10,000: —
2,000: —
600: —
5,000: —

transport 308,925: —-

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

transport 308,925: —

26:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt-etno gratiska

samlingen i Stockholm ............................................... 11,600: —

27:o till ersättning för åtskilliga af statskontoret utbetalda

förskott.............................................................................................. 8,226: n

tillsammans kronor 328,751: <13.

Härförutom vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de i ofvan omförmälda
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden intagne beslut, föreslå Riksdagen:

1) att för år 1880 anvisa:

a) till fortsättande af universitetsbyggnaden i [Jpsala kronor 150,000: —

b) till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund » 100,000: —

c) till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler m. m. » 50,000: —

äfvensom medgifva att till betäckande af dessa belopp,

tillsammans................................................................................... kronor 300,000: —

må användas den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning af
veterinärinstitutets nuvarande fastigheter;

2) att oguldna återstoden af det statslån, som vid 1865—1866 års riksdag
beviljades för läroverksbyggnad i Skara, må afskrifvas, på det att läroverkets
byggnadsfonds tillgångar skola kunna användas till uppförande
af en ny gymnastikbyggnad derstädes;

3) att för inköp af jord till eu blifvande hospitalsanläggning i mellersta
Sverige må till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett belopp af högst

85,000 kronor; äfvensom

4) att till inköp af Linnés forna egendom Hammarby samt den der förvarade
Linnéanska lösegendomen må anvisas en summa af 80,000 kronor,

samt att dessa tvenne köpeskillingar, tillsammans högst 165,000 kronor,
må utgå af de medel, som inflyta vid försäljning, jemlik^ kongl.
brefvet den 29 maj 1874, af mindre krouolägenheter.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års
stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen,
utfaller sålunda:

1879: 1880;

ordinarie anslag 9,125,729: — 9,533,948: 07; således ökning 408,219: 07

extra»783,271: — 328,751: 93; » minskning 454,519: 07;

summa kronor 9,909,000: — 9,862,700: —; således minskning 46,300: —

Kongl. Majds nåd. prop. n:u 1 om statsverket 1879.

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten, 1,282,550
kronor.

1 afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, soin innefattas
i bilagdt protokoll öfver sjö för svar särenden:

att — under förbehåll det den för amiralitetskrigsrnanskassans löntagare
nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades antal
eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller förhöjas,
med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas,
bifaller eu sådan förändring löntagare å amiralitetskrigsmanskassans
stat må ega vid afskedstagandet erhålla pension och fyllnadspension
i enlighet med de genom kongl. kungörelsen den 24 november 1876 och
kongl. brefvet den 22 juni 1877 för pensionering af kongl. flottans civilstat
faststälda grunder, och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga
medel till den del de icke komma att utgå från amiralitetskrigsmanskassan
bestridas af det för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag; dock med vilkor
att den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma, skall erläggas
från och med den 1 januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten
grundas senare tillträdts, från och med månaden näst efter den, sådant tillträde
egt rum; samt

att 9:de punkten uti de vid 1876 års riksdag godkända och i kongl.
kungörelsen den 24 november 1876 utfärdade grunder för pensionering af
flottans befäl och underbefäl med vederlikar må erhålla följande förändrade
lydelse:

”Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som för pensionering af flottans befäl
och underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till
fyllnadspension.”

Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande
riksstat anvisadt:

penningar......................................................................................... kronor 957,575: 33.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 803: tii.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: is.

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor ä 2 kronor 40 öre

kubikfoten ........................ » 20: 88.

tillsammans kronor 958,450: —

Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilag da protokoll öfver justitie ärenden:

att assessoren i Göta hofrätt Constans Edvard Stjernspetz må, från och
med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet varder honom
meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin
återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,300 kronor, motsvarande
en assessorslön i lägsta lönegrad;

att notarien i samma hofrätt Israel Christian Josef Palm må, från och
med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen varder honom
beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under
sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande årlig pension
af 3,000 kronor;

att krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin må, när han, efter fylda 65
år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, å allmänna indragningsstaten under
sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,500 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder honom
beviljadt;

att direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Carl Johan
Wiberg, efter fylda 65 år, må, oaktadt han icke uppnått de för pensions
erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd
till åtnjutande under sin återstående lifstid, från och med månaden
näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked, af en pension
till det belopp, som skulle honom tillkommit, derest han varit i statens
tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik
pensions erhållande stadgade tid;

att arbetsföreståndaren vid straff-fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg
Christian Ferdinand JBluhme må, från och med månaden näst efter den, hvarunder
afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin
återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten eu årlig pension
af 1,000 kronor; samt

att förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Oloj Borg må
berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från förste vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda länsfängelse, å allmänna
indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en hans nuvarande
lön med ålderstillägg, efter afdrag af den pension af 120 kronor,
Borg redan af statsmedel ånjuter, motsvarande årlig pension af 630 kronor;

enligt bilagda protokoll öfver landtför sv ar särenden:

att för enkan efter aflidne stallmästaren vid husarregementet Konung
Carl XV, Mathias (Bese, Ingrid Petersson må å allmänna indragningsstaten
uppföras eu årlig pension af 300 kronor, att från och med år 1879 under
hennes återstående lifstid åtnjutas;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1819.

att för enkom, efter t. f. intendenten vid arméns utredningsförråd i Göteborg,
f. d. öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Feloni,
må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 300 kronor,
att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
må för år 1880 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med
vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje landtvärnsman; enligt

hilagda protokoll öfver civilärenden:

att Konungens fogat Vilhelm von Schoultz må, från och med månaden
näst efter den, i hvilken han från fogattjensten erhåller afsked, åtnjuta årlig
pension från allmänna indragningstaten till belopp, motsvarande hans
nu innehafvande lön eller 4,500 kronor;

att aflidne fiskeriintendenten Hjalmar Widegrens enka Elin Andriette
Lovisa Widegren, född Hardin, må beviljas eu årlig pension af 600 kronor,
att från allmänna indragningsstaten utgå från och med april månad 1878
eller månaden näst efter den, i hvilken intendenten Widegren aflidit, och
så länge hon förblifver enka;

att styresmannen för afvittringsverket i Yestei’bottens län, koinmissionslandtmätaren
Per Adam Kjellerstedt må berättigas att, sedan han uppnått
60 års ålder, vid afskedstagande! från berörda styresmannabefattning
och från kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin återstående lifstid
från allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp af 2,500
kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet
i nåder beviljas;

att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås Samuel
Theodor Göranssons tre minderåriga barn, sönerne Herman Samuel och Axel
Gustaf samt dottren Hilda Maria må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande från och med år 1879 af ett årligt understöd till belopp af
100 kronor hvardera, att utgå till dess de hvar för sig uppnått 18 års ålder
samt derefter, för sonen Axel Gustaf och dottren Hilda Maria, så länge
de af sjukdom äro urståndsatte att genom eget arbete i väsentlig mån bidraga
till sitt uppehälle samt jemväl i öfrigt sakna utväg att sig försörja;
samt

att kommissionslandtmätaren i Jemtlands län Conrad Mauritz Hallqvist
må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten, för att
derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 400 kronor,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet
blifver honom beviljadt;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

enligt bilag da protokoll öfver finansärenden:

att för statskommissarie!! Bruno Bernhard Johanssons enka Sigrid Johansson,
född Petré, må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig
pension af 400 kronor, att från och med år 1879 till henne utgå, så länge
hon förblifver enka;

enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden: .

att barnmor skelär ar ne i Stockholm och Göteborg må ega rätt att, då
de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension
å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

att professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet må ega rätt att, då
de uppnått 65 års ålder, och, hvad lektorn beträffar, då han i 20 år tjenstgjort
vid institutet, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å
allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

att riksantiqvarien, filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand må från
och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en mot hans
nuvarande löneinkomster svarande pension af 6,000 kronor årligen;

att notarien vid konsistorium i Vesterås, filosofie doktorn Johan Vilhelm
Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då afsked honom
meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under
sin återstående lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor årligen;

att för director musices vid universitetet i Upsala, professoren Jacob
Axel Josephson må såsom personligt lönetillägg å allmänna indragningsstaten
uppföras ett belopp af 500 kronor, att från innevarande års början
till honom årligen utgå;

att adjunkten vid allmänna läroverket i Malmö, filosofie doktorn Arvid
Carl Nerman må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från
och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, af pension
till belopp af 2,000 kronor årligen;

att kollegan vid allmänna läroverket i Sundsvall, filosofie doktorn Johan
Simon Nordström må undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 1,125 kronor åidigen, att utgå från och med månaden
näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;

att intendenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska afdelning,
professoren Nils Johan Andersson må, från och med månaden näst efter
den, då afsked från intendentsbefattningen varder honom beviljadt, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,000 kronor årligen;
samt

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedts enka
Hedda Hjertstedt, född Kinnander, .må ega att, från och med innevarande
år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära
pension till belopp af 600 kronor årligen.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1876—1878 utgjort i medeltal
2 kronor 45 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 46 öre för tunnan
eller 4 kronor 96 öre utöfver det väi''de, 10 kronor 50 öre för tunnan,
hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den
lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman
m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och
ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra
af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 96 öre, bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 87 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande
utgift, i jemnadt tal, en summa af 400 kronor.

Då de anvisningar å förslagsanslaget till cdlmänna indragningsstaten,
hvilka Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat, kunna antagas blifva uppvägda
af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma,
anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af nämnda anslag
nu icke erforderlig, och då hvad ofvan föi‘eslagits under pensionsstaten icke
heller förutsätter någon förhöjning i de å denna stat uppförda anslag, skulle
alltså de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln blifva de samma som hittills,
eller

anslag till pensionsstaten ................................................ kronor 1,282,550:

förslagsanslag till cdlmänna indragningsstaten......... » 958,450:

tillsammans kronor 2,241,000: —.

Bill. till Riksd. Prot. 1879. t:a Samt. Pa Afd.

Kongl. Mcij-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel, föreslår Kong!. Maj:t,
med åberopande af bilagda protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8
innevarande månad, att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,
att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering
med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande
år anslagne medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets
pensionering användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp, som nu
äskats, är å innevarande års stat uppfördt, skulle således icke heller hvad
angår extra anslag under nionde hufvudtiteln någon förändring nu ifrågakomma.

KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1880 utgöra:

I.	hufvudtiteln	Ordinarie. 1,218,000:	_	Extra.	Summa. 1,218,000
II.	))	3,740,000:	—	45,000: —	3,785,000	—
III.	))	613,800:	—	4,500: —	618,300	—
IV.	))	17,600,000:	—	2,100,000: —	19,700,000	—
V.	))	5,206,000:	—	1,499,000: —	6,705,000	—
VI.	))	4,185,482:	17.	1,314,517: 83.	5,500,000	—
VII.	))	12,944,000:	—	316,000: —	13,260,000	—
VIII.	W	9,533,948:	07.	328,751: 93.	9,862,700	—
IX.	»	2,241,000:	—	900,000: —	3,141,000	—
summa kronor	57,282,230:	24.	6,507,769: 76.	63,790,000	—

Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter, hvilka
skola i riksstat uppföras, nemligen:

till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens
expediton............................................ 585,300: —

» riksgäldskontorets aflöning och pensioner 90,500: —

» annuiteter och räntor å statsskuld
.......................................... 12,266,607:5t>,

hvarifrån afgå till riksgäldskontor
inflytande ränteoch
kapitalafbetalningar, beräknade
till.............................. 2,032,407:59. 10,234,200: — 10,860,000: —.

Summan af dessa belopp ................................................... kronor 74,650,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för
år 1880 här ofvan beräknats.

I tillgångarne har inräknats allmän bevillning till belopp af 4,000,000
kronor, hvilken Kong!. Maj:t alltså härigenom af Riksdagen äskar att utgå
efter de grunder, som Riksdagen kan finna för ernående af berörda belopp
erforderliga.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

Kongl. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

Rik s s t a> t

Tillgångar och inkomster.

Inkomster för år 1880:

ordinarie...................................................... 18,000,000:

bevillningar................................................ 54,774,000:

Af riksbankens vinst för är 1878 .......................................

Summa kronor

Kronor.

72,774,000

1,876,000

74,650,000 —

Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1870.

för å r 1880.

Utgifter. Anslag under hufvudtitlarne: ordinarie....................................................	.. 57,282,230: 24.	Kronor.	öre.
extra ordinarie......................................	.. 6,507,769: 76.	63,790,000	—
Riksdags- och revisionskostnader m. m.... Statsskuldens förvaltning: annuiteter och räntor ........................	.. 10,234,200: —	535,300
riksgäldskontorets aflöning in. in. ..	90,500: —	10,324,700	—
i	Summa kronor	74,650,000	—

Kongl Maj:ts nåd. prof. n:o I om statsverket 1879.

Den brist å omkring två millioner kronor, som uppkommit i de för år
1878 beräknade inkomsterna, anser''PKongl. Maj:t kunna betäckas genom
de tilläggsbevillningar för år 1879, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen gör
särskild framställning.

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t
Riksdagen att dels till påskyndande af norra stambanans byggnad, dels till
inköp af fastighet för centralstationen i Stockholm för år 1879 anslå ytterligare
1,640,000 kronor, dels för år 1880 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............... kronor 7,000,000: —

» förstärkande af materielen å norra stambanan...... » 1,500,000: —

» nybyggnader vid de äldre stambanorna.................. » 350,000: —

tillhopa kronor 8,850,000: —.

Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel
bestridas, föreslår Kongl. Maj:t att ifrågavarande belopp må anvisas att
utgå från riksgäldskontoret.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att tillgång till det låneunderstöd för sjöarne
Hjelmarens och Qvismarens sänkning, som under år 1880 skall från
statskontoret utgå, må på det sätt beredas, att riksgäldskontoret under
samma år till statskontoret öfverleinnar ett belopp af 300,000 kronor.

Utöfver de sålunda för år 1880 äskade medel... kronor 9,150,000: —
samt utöfver de riksgäldskontorets utgifter under år
1880 för riksdags- och revisionskostnader samt för
statsskuldens förvaltning, hvartill medel anvisats i
riksstaten, har riksgäldskontoret att under nämnda
år bestrida följande på föregående riksdagars beslut
grundade utbetalningar, nemligen:

vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar
.................................................................................

vid 1878 års riksdag anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Carlberg till
Lilla Värtan............................................................

» ökning i statens jernvägars materialförråd
och kassaförlag.....................................................

hvaraf summan....................................................................... kronor 12,750,000: —

utvisar det belopp, hvarmed riksgäldskontorets utgifter under år 1880 skulle
öfverstiga de i riksstaten anvisade medel.

» 2,000,000: —

» 600,000: —

» 1,000,000: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.

Då emellertid riksgäldskontorets tillgångar vid 1880 års början kunna,
äfven under förutsättning att till utgående från riksgäldskontoret under år
1879 anvisas de för samma år begärda anslag till statens jernvägsbyggnader
och jern vägstrafik å sammanlagdt 1,640,000 kronor, beräknas till belopp,
vida öfverstigande ofvannämnda 12,750,000 kimnor, torde någon ny upplåning
för år 1880 icke vara för nu nämnda ändamål erforderlig.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrig!, med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R

Hans Forssell.

Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott Fredagen den 22 November 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loyén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,
von Steyern.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet: -

4:o.

Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 1 sistlidna månad, hvarmedelst
öfverlemnats en af Majoren P. A. H. Stjernspetz, i egenskap af förmyndare för
Assessoren i Hofrätten Constans Edvard Stjernspetz, hvilken vore lidande af sinnessjukdom
och derför vårdats i två år på sjukanstalten i Vordingborg och sedermera
å hospitalet i Vadstena, till Hofrätten ingifven skrift, innefattande hemställan,
att Hofrätten ville ombesörja, att afsked från embetet blefve Assessoren Stjernspetz
i nåder meddeladt, dock under förbehåll, att han för sin återstående lifstid
komme i åtnjutande af en mot hans nuvarande lön svarande pension från statsverket;
vid hvilken skrift fogats ett af Öfverläkaren vid nämnda hospital Gustaf
Göthlin den 27 sistlidne Augusti meddeladt intyg, att Assessoren Stjernspetz lede
af sinnessjukdom, att han derför vårdats å Vadstena hospital sedan den 10 April
innevarande år, samt att hans sinnessjukdom sannolikt vore obotlig; Och har Hofrätten
vid berörda förhållande och då det icke vore lämpligt, att Stjernspetz tjenst,
hvilken han alltifrån den 9 Augusti 1875 varit af ofvannämnda anledning hindrad
att förrätta, än vidare såsom hitintills af adjungerad ledamot uppehölles, underdåBih.
till Eilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

nigst anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning om
Stjernspetz’ uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en hans
nuvarande lön 3,300 kronor motsvarande lifstidspension från och med månaden
näst efter den, under hvilken han erhölle afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemstälde Statsrådet, att hos
näst sammanträdande Riksdag måtte göras nådig framställning derom, att Assessoren
Stjernspetz, hvilken vore född den 16 Maj 1836 och blifvit till assessor utnämnd
den 29 Januari 1875, må från och med månaden näst efter den, då afsked från
assessors-embetet varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande för sin återstående lifstid af eu årlig pension till belopp af tretusen
trehundra kronor, motsvarande eu assessorslön i lägsta lönegrad.

5:o.

Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 31 sistlidue Maj, hvaruti — med
tillkännagifvande, att Notarien i Hofrätten Israel Christian Josef Palm, som uppnått
en ålder af 62 år och alltsedan slutet af år 1874, på grund af sjuklighet, åtnjutit
tjenstledighet, uti en till Hofrätten ingifven skrift anhållit, att enär, enligt ett af
förste stadsläkaren G. Engstrand den 16 i nyssnämnda månad utfärdadt, vid skriften
fogadt intyg, Palm under flera år lidit och fortfarande lede af “melancholia“
samt, i anseende till sin framskridna ålder, icke komme att återvinna helsan, så
att han kunde förrätta sin tjenst, Hofrätten måtte bevilja honom afsked från notarie-tjensten,
likväl med det vilkor, att Palm under sin återstående lifstid tillerkändes
en årlig pension till lika belopp som den lön, 3,000 kronor, han nu innehade
— Hofrätten, med öfverlemnande af berörda skrift jemte deri åberopade
bilagor, för egen del anfört:

att, då det syntes vara otvifvelaktigt, att Palm icke vidare kunde i tjenstgöring
inträda, hans qvarstående vid tjensten skulle komma att, åtminstone i någon mån,
inverka menligt på genomförandet af den i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 Maj
1876 föreskrifna förändring i Hofrättens tjenstemannapersonal; att det icke torde
vara lämpligt, att en notarietjenst, hvarmed vore förenadt icke ringa arbete, under
en längre följd af år bestredes genom vikarie; samt att svårighet ofta förekomme
att åt denne bereda en mot arbetet svarande, nöjaktig aflöning; I anseende hvartill
Hofrätten underdånigst hemstälde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas till nästkommande
års Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af ett mot notarielönen,
3,000 kronor, svarande årligt anslag, som Palm från och med månaden näst
efter den, hvarunder afsked från notarietjensten komme att honom beviljas, skulle
ega att under sin återstående lifstid åtnjuta såsom pension; varande i sammanhang
härmed af Hofrätten vitsordadt, att Palm med utmärkt nit och skicklighet fullgjort
sina åligganden samt i öfrigt städse gjort sig känd för en stadgad och hedrande
vandel.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879. 3

Statsrådet tillstyrkte, att, med afseende å ofvan anförda omständigheter och
i enlighet med hvad Hofrätten hemstält, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att Palm, hvilken vore född den 19 Mars 1816 och blifvit till notarie utnämnd den
6 Maj 1853, må från och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen
varder honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten
och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande
årlig pension af tre tusen kronor.

6:o.

Den af Krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin i underdånighet gjorda ansökning,
hvaruti han förmält, att den af 1876 års Riksdag beslutade reglering
af Krigshofrättens civile embets- och tjenstemäns lönevilkor utfallit för sökanden
särdeles ogynsamt i det att hans då innehafvande löneinkomst, 4,500 kronor, utan
att i ringaste män förhöjas, blifvit i staten uppförd att utgå med 3,300 kronor
såsom fast lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, i följd hvaraf dessa
sistnämnda måste af sökanden, hvilken ej i likhet med ledamöter i andra statens
embetsverk åtnjöte semester, vid hvarje inträffande behof af tjenstledighet afstås;
att härförutom sökanden, som genom regleringen miste det honom af föregående
Riksdagar tillerkända dyrtidstillägg å 900 kronor, jemväl förklarades oberättigad
att komma i åtnjutande af det för honom nådigst föreslagna ålderstillägg af 500
kronor, och detta oaktadt han då tjenat staten i nära 42 år; att alltså sökanden,
derest honom förunnades att lefva till den 4 Januari 1880, då han fylde 65 år och
varit i rikets tjenst 45 år, skulle, efter afskedstagande från krigshofrättsrådsembetet,
hvilket han vid nämnda tidpunkt innehaft i 27 år, icke hafva att till sitt
uppehälle på ålderdomen från staten påräkna mer än 3,300 kronor; samt att, ehuru
sökanden under senare tider genom mödosamt arbete i enskild befattning kunnat
åstadkomma någon tillökning i sina inkomster, hans krafter måhända ej länge
torde lemna honom tillfälle dertill; anhållande sökanden, på grund af berörda och
i öfrigt anförda omständigheter, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att
sökanden, efter fylda 65 år, vid afgången ur statens tjenst finge såsom pension
behålla hela sin nuvarande löneinkomst 4,500 kronor, hvilket belopp i allt fall
understege hvad sökandens vederlikar i andra statens embetsverk fått sig såsom
pension beviljadt.

Herr Statsministern erinrade, att Rhodin, utom sina tjenstebefattningar, dem
han städse på ett berömvärdt sätt fullgjort, jemväl gjort sig förtjent af det allmänna
genom sitt väsentliga deltagande i utarbetandet af nu gällande krigslagstiftning,
äfvensom till följd af andra uppdrag, såsom att vara ledamot i den komité, som
utarbetat förslag till nu gällande fattigvårdsförordning.

Enär Rhodin innan ofvannämnda lönereglering egde rum åtnjutit, med inberäkniug
af dyrtidstillägget, eu löneinkomst af 5,400 kronor, och pension, beräk -

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

råd efter 80 procent af nyssnämnda belopp, skulle utgjort 4,320 kronor, så och med
afseende icke allenast derå, att Rhodins vederlikar i de öfriga Hofrätterna och
andra embetsverk, under likartade förhållanden, blifva berättigade till pension af

5,000 kronor, utan ock å den långvariga tid, Rhodin innehaft krigshofrättsrådsembetet,
samt hans ådagalagda förtjenstfulla verksamhet, hemstälde Statsrådet, att
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att när Rhodin, efter fylda 65 år,
från krigshofrättsrådsembetet afgår, han må å allmänna indragningsstaten under
sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af fyratusen femhundra kronor,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder
honom beviljadt.

7:o.

Den af Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Oarl Johan
Wiberg i underdånighet gjorda, af Fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse
den 27 sistlidne September öfverlemnade, af bilagor åtföljda ansökning, hvaruti
Wiberg — med förmälan hurusom han, efter att från Augusti månad 1846 till December
månad 1851, enligt uppdrag af Norrköpings stad, hafva utöfvat den tillsyn,
hvilken omförmäldes i 2 § 3 mom. af Ivongl. Maj:ts nådiga stadga den 29 Maj
1846, öfver i nämnda stad varande försvarslöse och till allmänt arbete förfallne
personer, samt derunder jemväl några år varit ledamot af dåvarande kämnersrätten
i Norrköping och lasaretts-direktionen derstädes, blifvit af Fångvårdsstyrelsen
förordnad: den 21 December 1849 att vara ledamot i direktionen öfver straffoch
arbetsfängelset i Norrköping, med uppdrag att vid direktionens sammanträden
föra ordet, den 2 Juli 1850 att under en tid af sex veckor jemväl bestrida direktörstjensten
vid nyssberörda fängelse, samt den 2 December 1851 att förrätta direktörsbefattningen
vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, till hvilken sistnämnda
befattning han den 29 Juni 1852 blifvit utnämnd — anhållit, att, enär
sökanden, som vore född den 14 Oktober 1815 och således vid den tidpunkt, då
han uppnådde 65 lefnadsår, eller hösten 1880, ej varit i fångvårdens tjenst anstäld mer
än omkring 31 år, förty icke innehade de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår,
men en person efter fylda 65 år i allmänhet icke torde kunna med den vaksamhet,
rörlighet och kraft, som erfordrades, på ett i allo tillfredsställande sätt sköta eu så
maktpåliggande och ansvarsfull befattning, som föreståudareplatsen vid ett stort gemensamhetsfängelse,
Kongl. Maj:t, på jemväl i öfrigt anförda skäl, täcktes hos Riksdagen
föreslå, att sökanden måtte berättigas att efter fylda 65 år och derest han då
med läkarebetyg styrkte, att han vore till helsan försvagad, vid afskedstagandet
komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten
till det belopp, som skulle honom tillkomma, om han varit i statens
tjenst anstäld den i gällande författning stadgade tid.

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

För egen del bär Fångvårdsstyrelsen, med vitsordande af de utaf Wiberg
meddelade uppgifter, anfört: att Wiberg under hela den tid, lian varit i fångvårdens
tjenst anstäld, i fullgörandet af sina tjensteåliggauden städse ådagalagt den
största pligtti-obet och mer än vanligt nit och intresse; att han, utom de synnerliga
förtjenster han inlagt om upprätthållandet af god ordning och disciplin inom
fängelset, genom sin på eu varm menniskokärlek grundade behandling af fångarne
och den osparda möda, han haft att söka bereda dem, som från fängelset frigifvits,
utvägar till ärlig försörjning, torde bidragit att rädda ej så få af dessa från
återfall i brott; samt att han icke allenast i handhafvandet af fängelsets ekonomi
och i ordnandet af dess arbeten, utan jemväl vid utförandet af de många uppdrag,
som blifvit honom af Styrelsen ombetrodda i och för anskaffande för fångvårdens
räkning af beliöfliga beklädnads- och andra materialier, visat ett intresse, som,
förenadt med hans sakkännedom, torde besparat fångvården utgifter till icke ringa
belopp; och då lönerna för de vid fån g v år d s i nrättni n g ar n e anstäldo tjensteman
blifvit definitivt reglerade vid 1876 års riksdag och Wiberg sålunda, jemlikt Kongl.
Maj:ts nådiga bref till Statskontoret den 1 Juni 1877, vore berättigad att undfå
pension å allmänna indragningsstaten så snart han, utan afseende på sitt helsotillstånd,
uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, finge Styrelsen, på grund af
det ofvan anförda och med afseende å den förtjenstfulla verksamhet, Wiberg utöfvat
dels såsom ledamot i direktionen för straffängelset i Norrköping, dels såsom
fängelsedirektör under en tid, som, när han uppnådde 65 lefnadsår, uppginge till
sammanräknadt 31 år, och dels före sin anställning i fångvårdens tjenst såsom
tillsyningsman öfver försvarslöse personer, underdånigst tillstyrka, att Kongl. Maj:t
täcktes, med bifall till förevarande ansökning, till Riksdagen aflåta nådig proposition.

Uti en senare ingifven promemoria har Wiberg angifvit de skäl, som föra
nied t honom att redan nu till Kongl. Maj:t ingå med ifrågavarande ansökning
och i sådant afseende andragit, att enär den direktörsbefattningen vid straff- och
arbetsfängelset på Norrmalm åtföljande pension ej torde utgöra mer än 3,000 kronor,
men Wiberg för närvarande, utom de vigtiga natura-förmånerna af fri bostad,
vedbrand och planteringsland, uppbure en kontant årlig lön af 4,000 kronor, det
vore uppenbart, att han efter afskedstagandet nödgades inrätta sin hushållning
annorlunda än förut och måhända, i anseende till de i hufvudstaden nu rådande
höga hyror och lefnadskostnader, blifva nödsakad att å annan ort välja sin bostad,
samt att det sålunda vore för honom af ej ringa fördel att kunna i god tid
vidtaga de i omförmälda afseende nödiga anordningar, helst härtill komme att
han under de senare åren blifvit till helsan försvagad, pa sätt ett vid berörda
promemoria fogadt, af Doktor Th. Schagerström meddeladt intyg närmare utvisade.

Med afseende å Fängelsedirektören Wibergs synnerligen väl vitsordade verksamhet
i fångvårdens tjenst hemstälde Statsrådet, att till näst sammanträdande
Riksdag måtte aflåtas nådig proposition derom, att Wiberg, efter fylda 65 år, må

Bil. N:o 1 till Kongl.

oaktadt han icke uppnått de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda
å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid
från och med månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår
afsked, af en pension till det belopp, som skulle honom tillkommit derest han
vant i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik
pensions erhållande stadgade tid.

8:o.

Den af arbetsföreståndaren vid straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg
Christian Ferdinand Bluhme i underdånighet gjorda ansökning, att enär han, efter
mer än 52 års tjenstetid, numera, i anseende till hög ålder och sjuklighet, vore
urståndsatt att bestrida sin befattning i ofvanberörda egenskap, Kongl. Maj:t
måtte i nader bereda honom, vid afskedstagandet, pension å allmänna indragningsstaten
till belopp, motsvarande de löneförmåner han nu innehade.

Fångvårdsstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 15 sistlidne månad
öfverlemnat denna, af direktören vid nämnda fängelse förordade samt af tjensteförteckning
jemte prest- och läkarebetyg åtföljda ansökning, har dervid anfört:
att Bluhme, född den 12 Mars 1812 och den 18 Februari 1826 antagen till trumslagare
vid Konungens eget värfvade regemente, blifvit den 2 April 1849 anstäld
såsom underofficer vid straff- och arbetsfängelset i Malmö samt den 6 September
1861 förordnad till bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen; att sistnämnda
befattning, hvilken från och med år 1864 uppförts å ordinarie riksstat
med ett årligt arfvode af 1,000 kronor, af Bluhme innehades till den 30 September
1870, då han, med bibehållande tills vidare af enahanda löneinkomster, transpoiterades
i egenskap af arbetsföreståndare till det då endast provisoriskt ordnade
straffängelset å Nya Varfvet; att när för detta fängelse sedermera genom
nådiga brefvet den 20 December 1872 definitiv stat faststäldes och löneförmånerna
för arbetsföreståndare-befattningen uppfördes till utgående af fångvårdens förslagsanslag,
med ett årligt arfvode af 750 kronor, utom två procent af nettoinkomsten
utaf arbetena, Bluhme tillförsäkrades en inkomst, icke understigande den, han såsom
bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen innehaft; samt att
Bluhme, som år 1870 inträdde såsom delegare i civilstatens pensionsinrättning, ej
uppfylt vilkoren för pensions erhållande derifrån ; Och har Fångvårdsstyrelsen, under
erinran, att, enligt 1875 års Riksdags beslut, fångvårdens å ordinarie stat uppförde
embets- och tjensteman förklarats berättigade till erhållande af pension å
allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i
allmänhet gällande grunder, underdånigst hemstält, att, då Bluhme i mer än 52
år varit i det allmännas tjenst anstäld och, vid en uppnådd ålder af 66 år, enligt
det företedda läkarebetyget vore af sjukdom urståndsatt att sköta sina tjenste -

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

åligganden, samt Bluhme, derest han qvarstått vid den å ordinarie stat uppförda
befattningen såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen, skulle,
sedan vid 1874 års riksdag aflöningen för sistberörda befattning, ålderstillägget
inberäknadt, höjts till 2,100 kronor, deraf tre fjerdedelar utgjorde lön, varit berättigad
till pension af 1,575 kronor, Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag i
nåder föreslå Bluhme till erhållande från allmänna indragningsstaten af en pension
å 1,000 kronor, motsvarande hans nuvarande kontanta lön, att utgå från och med
månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört hemstälde Statsrådet,
att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva att arbetsföreståndaren vid
straffängelset å Nya Varfvet Bluhme må, från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin återstående
lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig pension af ett tusen
kronor.

Hvad Statsrådet i ofvan berörda, under N:is 4—8 antecknade
fem mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas
Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departemeots-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott Fredagen den 29 November 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet: -

4:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 18 innevarande månad, hvarmedelst
öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län till Styrelsen
insänd, af förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Olof Borg gjord
ansökning om afsked från nämnda befattning, under förutsättning att pension på
indragningsstat, motsvarande hans nu åtnjutande lön, kunde honom tillgodokomma;
utvisande de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg: att Borg, hvilken
vore född den 21 Oktober 1813 och den 4 November 1831 antagits till fältjägare
vid Jemtlands fältjägare-regemente, derifrån han, befordrad till sergeant
och utnämnd till svärdsman, den 10 Februari 1864 på egen begäran erhållit afsked,
blifvit den 25 Augusti 1845 anstäld såsom fångvaktmästare vid länsfängelset i
Östersund och den 11 September 1865 af Fångvårdsstyrelsen förordnad till förste
vaktkonstapel derstädes ; att Borg i fångvårdens tjenst verkat på ett för honom
hedrande sätt; samt att han, till följd af framskriden ålder och vacklande helsa,
nu egde en inskränkt förmåga att bestrida sin tjenst; Och har Fångvårdsstyrelsen

hil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

— jemte anmälan att Borg, som i egenskap af förste vaktkonstapel åtnjöte i årlig
lön 650 kronor, två ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 80 kronor, äfvensom
årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till 75 kronor,
och derförutom uppbure från arméns pensionskassa årlig pension af 180 kronor
samt fyllnadspension 120 kronor, eller tillsammans 300 kronor — underdånigst
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Borg till erhållande å allmänna
indragningsstateu af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön och
ålderstillägg, eller 750 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då
han undfinge afsked.

På grund af hvad sålunda förekommit, men med fästadt afseende jemväl
derå, att Borg redan af statsmedel åtnjuter pension till belopp af 120 kronor,
hemstälde Herr Statsministern, att nådig proposition måtte till näst sammanträdande
Riksdag aflåtas derom, att Borg må berättigas att från och med månaden
näst efter den, då han erhåller afsked från förste vaktkonstapels-befattningen vid
länsfängelset i Östersund, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid
uppbära en hans nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af ofvannämnda
fyllnadspension, motsvarande årlig pension af sexhundra trettio kronor.

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti
Statsrådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut genom utdrag
af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att vid regleringen
af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.

5:o.

Eu af Styrelsen för den till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina
år 1873 stiftade förening i underdånighet gjord ansökning, hvaruti bemälda
styrelse hufvudsakligen anfört: att erfarenheten nogsamt visat, att bland barn, som
blifvit beträdda med straffbara gerningar, många vore, till följd af dåliga föredömen
och sällskap eller skadliga böjelser, så långt komne på villoväg, att det fordrades
längre tid för att genom noggrann tillsyn, vård och uppfostran undertrycka
de onda anlagen och vanorna samt i deras ställe ingifva de unga personerna en
god sinnesriktning och allvarliga föresatser jemte vana vid ordning och arbete;
att enahanda förhållanden i alla civiliserade länder föranledt både landets styrelse
och enskilda föreningar att gemensamt eller hvar för sig inrätta uppfostringsanstalter
för att der upptaga och under allvarlig handledning till gudsfruktan och
goda seder ombilda sådan vanartig ungdom; att erfarenheten jemväl ådagalagt, att
denna ungdom, hvilken, lemnad åt sig sjelf utan nödig upptuktelse och handledning,
antagligen i de flesta fall skulle fortgått på den brottsliga väg, den börjat,
kunnat genom uppfostran i sådana anstalter från samma väg återföras och blifva
nyttiga samhällsmedlemmar; att saknaden och behofvet af dylika anstalter i SveBih.
till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 2

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

rige föranledt styrelsen att med medel, som Hennes Maj:t Drottning Josefina till
föreningen öfverlemnat, samt i öfrigt genom donationer och sammanskott från alla
delar af riket tillfallit föreningen, inköpa egendomen Hall, belägen vid Söderteljeviken
i Östertelje socken af Svartlösa härad, och der för sagda ändamål anlägga
en åkerbrukskoloni efter mönstret af kolonien Mettray i Frankrike och Ruyselede i
Belgien; att jemte det föreningen från början, så långt utrymmet medgifvit, i befintliga
byggnader till uppfostran emottagit vanartiga ynglingar under femton år,
hvilka * dit hänvisats dels af domstolar samt dels af polis- och kommunalmyndigheter,
föreningens omsorg varit att vid kolonien anställa för ändamålet lämpliga lärare
och ledare för ungdomen samt å kolonien uppföra de för koloniens utveckling
med ett större antal elever nödiga byggnader; att sålunda blifvituppförde tre
två-våningshus af sten, inrymmande i bottenvåningarne erforderliga skol- och arbetslokaler
äfvensom kök och ekonomi-lägenheter samt i hvardera öfre våningen sofrum
för 50 elever, jemte förvaringsrum för deras kläder, m. in.; att af dessa byggnader,
hvilka i medeltal kostade omkring 30,000 kronor hvardera, två vore färdiga
och beboddes samt den tredje under innevarande höst kommit under tak; att kolonien,
der för närvarande vore intagna 77 elever, skulle nästa år kunna upptaga
och lemna vård åt ända till 150 ynglingar; att föreningen vid den sålunda grundlagda
kolonien å Hall, hvilken i egendom, med inventarier och byggnader, representerade
ett kapital af omkring 320,000 kronor, hittills bestridt underhållet af
derstädes intagna elever med de tillgångar, öfver hvilka föreningen haft att förfoga,
förnämligast bestående af afkastningen från egendomen, jemte det af målsmän och
kommunalstyrelser för hvarje vid kolonien intaget barn erlagda bidrag, för närvarande
bestämdt till 150 kronor årligen under minst tre år; att, då likväl dessa
tillgångar icke varit för ändamålet tillräckliga, föreningen icke såge sig i tillfälle
att för framtiden vidmakthålla och utveckla kolonien i den utsträckning, förhållandena
vid Hall medgåfve och behofvet för en talrik mängd vanartad ungdom kräfde;
samt att under senaste räkenskapsår, då antalet gossar utgjort i medeltal 58 å 59,
kostnaden för hvarje gosse uppgått till 397 kronor 39 öre; på grund hvaraf allt
och då kolonien vid Hall afsåge att från brottets väg afleda och rädda der intagne
ynglingar, samt fångvården således antagligen i framtiden skulle komma att
befrias från tungan af flertalet bland dessa personer, föreningens styrelse underdånigst
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag göra
nådig framställning derom, att på de vilkor och under de kontroller, Kongl. Maj:t
kunde i nåder bestämma, ett bidrag af femtio öre per dag för hvarje vid kolonien
å Hall, på grund af domstols utslag eller polis-eller kommunalmyndighets begäran,
för vanart intagen elev måtte från nästkommande års början få till kolonien utgå af
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll; varande tillika af sistbemälda styrelse
anmäldt, att förslag till stadgar för koloniens vård och förvaltning blifvit uppgjordt
för att, sedan föreningens ledamöter vid nästa allmänna sammankomst fått
tillfälle att deröfver sig yttra, Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1879. 11

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårdsstyrelsen yttrat:
att i främmande länder, der sådana uppfostringsanstalter, som nu vore i fråga,
förefunnes, erfarenheten ådagalagt, att brottslig ungdom kunnat genom ändamålsenlig
vård och handledning återföras till stadgad vandel; att det i 5 kap. 1 § af
nu gällande strafflag meddelade stadgande derom, att barn under femton år, som
begått straffbar gerning, kunde i allmän uppfostringsanstalt insättas, ännu icke, i
saknad af sådan anstalt, kommit i tillämpning, men att behofvet för vårt land af
uppfostringsanstalter för vanartad ungdom torde vara allmänt kändt och närmare
ådagalades deraf, att under senare tid allenast i Stockholm mer än 300 brott i
medeltal årligen blifvit begångna af barn under femton år samt att den ungdom
mellan femton och tjugu år, som till ett antal af mer än 300 årligen intoges å

landets fångvårdsanstalter, till stor del utgjordes af personer, hvilka redan i tidi gare

år varit med brott och vanart beträdda; att inom landet visserligen funnes
flera välgörenhetsinrättningar för barnuppfostran, men att de flesta af dessa afsåge
icke vanartade, utan värnlösa och öfvergifna barn; att de få anstalter, som
emottogo vanartad ungdom, i allmänhet icke torde vara ordnade på ett fullt
ändamålsenligt sätt, bland annat deri, att barnen vanligen icke der behölles
längre än tills de fylt femton år; och att, hvad kolonien vid Hall anginge, Fångvårdsstyrelsen
varit i tillfälle inhemta, att för ynglingars eller gossars emottagande
vid kolonien såsom vilkor antagits: att gossen vore tio år gammal, men
icke fylt femton år; att han gjort sig känd för gröfre vanart eller straffbara gerningar;
att inträde för honom å kolonien söktes af polis- eller kommunalmyndighet,
derest icke, såsom i åtskilliga fall redan skett, domstol förklarat gossen böra

i allmän uppfostringsanstalt intagas; att målsman eller kommun förbunde sig att
för gossen till kolonien erlägga årligt bidrag af 150 kronor under tre år och i
alla händelser intill slutet af det kalenderår, under hvilket gossen fylde sexton
år, samt att målsmansrätten öfver gossen öfverlätes på koloniens styrelse, med
rättighet för denna att, om så nödigt ansåges, vid kolonien bibehålla eleven tills
denne fylt tjugu år, under hvilken tid kolonien, mot underhåll och vård åt eleven,
egde tillgodogöra sig hans arbetskraft; Och enär kolonien vid Hall, som blifvit
ordnad efter bästa mönster i andra länder, afsåge att bilda dervarande elever
till dugliga arbetare vid jordbruk och dermed samband egande yrken samt således
åsyftade att fylla ett i lagen redan erkändt allmänt behof, men anstalter af
ifrågavarande beskaffenhet lika litet inom Sverige, som i andra länder torde
kunna påräknas utan allmänt understöd; så och då härtill komme, dels att
det för ändamålet nu begärda bidrag af allmänna medel så mycket mindre
kunde anses öfverstiga det nödvändiga, som från målsmän eller kommun i de
flesta fall icke utginge något bidrag till kolonien för längre tid än för det år,
hvarunder eleven fylde sexton år, samt dels att, i händelse, såsom det vore att
hoppas, flertalet af de vid kolonien intagna vanartiga gossar blefve till nyttiga

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

samhällsmedlemmar omdanade, staten, jemte fördelen deraf, torde för sitt bidrag
till kolonien kunna påräkna minskning i fångvårdskostnaden, finge Fångvårdsstyrelsen,
under förutsättning att kolonien genom de stadgar för densamma, föreningens
styrelse förmält sig skola Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa, komme
att hänföras till sådana allmänna uppfostringsanstalter, som i 5 kap. 1 § strafflagen
afsåges, underdånigst hemställa, att förevarande framställning måtte vinna
Kongl. Maj:ts nådiga bifall.

Under erinran, att det till ifrågavarande stiftelse begärda bidrag af allmänna
medel skulle, med beräkning af elevernas antal till det högst uppgifna,
eller 150 personer, uppgå under vanliga år till 27,375 kronor, samt att fångvårdens
förslagsanslag under de begge senare åren lemnat öfverskott, öfverstigande
nämnda belopp, yttrade Herr Statsministern vidare, att, då inrättande här i landet
af en uppfostringsanstalt för vanartad ungdom blifvit i strafflagen förutsatt
och vore af stort behof påkallad, samt- gagneligheten af dylika anstalter i länder,
der sådana kommit till stånd, blifvit genom erfarenheten bekräftad, ansåge Herr
Statsministern sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att till kolonien vid Hall finge, från nästkommande års början, från förslagsanslaget
till fångars vård och underhåll tills vidare utgå ett bidrag, beräknadt
efter femtio öre för dag för hvart och ett af nyssnämnda antal barn, som, på
grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunal-myndighets anmälan,
vore derstädes till vård och uppfostran intaget; dock att såsom vilkor för detta
bidrag bestämdes, att för ifrågavarande förening blefve upprättade och Kongl.
Maj:ts pröfning understälda sådana stadgar, som Kongl. Maj:t funne lämpliga och
för koloniens vid Hall verksamhet i ofvan angifna riktning betryggande.

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall; skolande protokollet i förevarande ärende såsom bilaga
åtfölja den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag, angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Tli. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott Onsdagen den 8 Januari 1879,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,
von Steyern,

Malmström.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande
af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd
och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel
vore att iakttaga, erinrade Herr Statsministern till en början, att Kongl.
Maj:t redan, på Justitie-departementets föredragning, den 29 sistlidne November
beslutat begära Riksdagens medgifvande dertill, att från förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll måtte få utgå bidrag till kolonien vid Hall, men att
detta bidrag, såsom understigande de under åren 1876 och 1877 å förslagsanslaget
uppkomna öfverskott, icke för närvarande behöfde föranleda framställning om
förhöjning af anslagets belopp; och hemstälde Herr Statsministern att, beträffande
de å ifrågavarande hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag, icke måtte föreslås
någon annan förändring än att, enär genom den med innevarande år inträdda
lönereglering för kronofogdar och länsmän desses rättighet till ersättning för
mistade bötesandelar upphört, hvilken ersättning utgått med sammanlagdt 23,409
kronor, det i nuvarande riksstat till belopp af 107,000 kronor uppförda förslagsanslag
till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom

14 Bil. No 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar må minskas med jemnt belopp
af 23,000 kronor och således nedsättas till 84,000 kronor; hvarjemte Herr Statsministern,
angående sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof,
som borde anses tillhöra den extra statsreglering en, hemstälde, att jemväl för år
1880 måtte äskas dels 5,000 kronor till arfvoden åt Krig skof rättens ordförande och
tre militäre ledamöter samt dels 40,000 kronor till bestridande af kostnaderna för
Nya Lagberedningen; anmälande Herr Statsministern, att Beredningen den 31
nästlidne December afgifvit redogörelse öfver sin verksamhet under år 1878,
hvilken redogörelse Herr Statsministern hemstälde måtte, för att komma till Riksdagens
kännedom, få biläggas protokollet för denna dag.

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti
Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll
till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande
vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1879.

Sto rmäktigste, Al 1 ernådigste Konung!

I öfverensstämmelse med föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda
instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina
arbeten under innevarande år.

Sedan Beredningen jemlikt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
den 31 December 1877 ombesörjt tryckning af det utaf Beredningen utarbetade
och till Eders Kongl. Maj:t den 20 i nämnda månad öfverlemnade förslag
till förordning angående torrläggning af jord, påbörjades arbetet med uppgörande
af förslag till de stadganden angående öfrige delar af vattenrätten, hvilka falla
inom civillagens område. Under det Beredningen var sysselsatt med nämnda arbete
fick, med anledning af derom från Beredningen gjord framställning, Beredningen
emottaga Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 15 sistlidne Mars, deri
förklarades, att Beredningen vid den fortsatta handläggningen af frågan om vattenrätten
vore oförhindrad att afgifva förslag äfven till sådana administrativa föreskrifter,
som med de civilrättsliga bestämmelserna i ämnet ansågos ega omedelbart
sammanhang. Härefter utarbetades nu utkast ej mindre till förordningar dels
angående allmän flottled, dels rörande ett tillägg till gällande expropriationslag i
fråga om vattens upplåtande för allmänt behof, dels ock angående vattenverk och
öfriga ämnen, som i 20 Kap. Byggningabalken omförmälas, hvilka samtliga förordningar
äro afsedda att blifva af civillags natur, än äfven till flottningsstadga,
samt till eu författning innehållande administrativa bestämmelser, som ega sammanhang
med stadgandena röraude torrläggning af jord, vattenverk m. m. Med afseende
å den mångfald af praktiska frågor, som innehöllos i utkasten till förordning
angående allmän flottled äfvensom till flottningsstadga, blefvo, innan Beredningen
vid semesterns början den 1 Juli åtskildes, samma utkast delgifna sakkunnige
personer under anhållan om deras yttrande deröfver. Sedan Beredningen
från en stor del af dem fått emottaga sådana yttranden, blefvo vid semesterns
slut den 1 September sistberörda två utkast företagna till slutlig granskning och
slutligt förslag i ämnet utarbetadt, hvarjemte motiv till lagförslagen affattades.

Med hänsyn till det nära samband, som förefinnes emellan bestämmelserna
angående allmän flottled och återstående delar af vattenrätten, har Beredningen
emellertid ansett att sistnämnda lagförslag ej bort till Eders Kongl. Maj:t aflemnas
förr än öfriga omförmälda lagförslag undergått den slutliga granskning, hvarmed
Beredningen för närvarande är sysselsatt.

På anmodan af Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet,
med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid Beredningens
förslag till förordning angående torrläggning af jord, har under en del af No -

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

vember samt innevarande månad Beredningen tillhandagå^ med upplysningar samt
afgifvit promemoria i ämnet.

I anseende till hinder af andra embetsgöromål har undertecknad Annerstedt
under året ej tagit del i andra arbeten inom Beredningen än handläggning
af sistnämnda ärende.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande har under innevarande år
Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen Lars Berg vid flera tillfällen lemnat
Beredningen biträde i förekommande tekniska frågor.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

L. Annerstedt. Axel Örbom. C. W Hedenström.

E. von Krus enstj erna.

wuh. miss.

Stockholm den 31 December 1878

Stockholm, tryckt, hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott
den 13 December 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet,
Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård,

Vulf von Steyern,

Malmström,

VOGT,

Holmboe.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Det förslag till de förenade rikenas utrikes budget, jag nu anhåller att tå i underdånighet.
föredraga, upptager, till oförändrade belopp och med samma fördelning som hittills
de båda rikena emellan, de anslag af statsmedel, som för budgetterminen påräknas
såväl till de diplomatiska utgifterna, hvilka utgå af kabinettskassan, som till utgifterna för
konsulatväsendet, hvilka bestridas af konsulskassan.

Anslaget till kabinettskassans utgifter upptager sålunda en slutsumma af 634,300
kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.

Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd,
innefattar ej heller andra förändringar än att, sedan genom förre envoyén Friherre Adelsvärds
och förre chargé d’affaires Hegardts’ enkas död, tvenne pensioner, den förra å

6,000 och den senare å 600 kronor blifvit lediga, pensionsstaten minskats med 6,600 kronor
och det sålunda besparade beloppet öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter.»

Bill. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. I;a Afd.

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Anslaget till konsulskassans utgifter är uppfördt att utgå med enahanda belopp som
hittills, eller från svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket
med 120,000 kronor.

Under årets lopp hafva följande förändringar i dessa utgifter inträda

Konsulatet i Dunkerque har, jemlikt nådigt beslut af den 1 nästlidne November,
blifvit indraget och dess distrikt förlagdt under generalkonsulatet i Havre, i sammanhang
hvarmed löneförhöjning blifvit beviljad generalkonsuln derstädes från 13,000 till det af
konsulskomitén föreslagna belopp af 14,500 kronor samt vice konsuln från 4,000 till 4,500
kronor, och har derjemte anslaget till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet för
samma generalkonsulat blifvit ökadt från 3,000 till 4,000 kronor.

1 Lybeck har, på grund af Eders Ivongl. Maj:ts beslut af den 15 sistlidne Mars,
ett aflönadt konsulat blifvit upprättadt omfattande staden Lybeck med område samt hamnarne
i Mecklenburg. Till konsuln är anvisad lön af 8,000 kronor jemte ett anslag till
kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 2,000 kronor, hvaremot inflytande konsulatafgifter
skola till konsulskassan inbetalas.

Lediga äro chargé d’affaires- och generalkbttsulåbefättningen i Athen äfvensom
generalkonsulsbefattningarne i Buenos Ayres och Rio de Janeiro, beträffande hvilka dels
indragning, dels väsendtliga förändringar blifvit af konsulatkomitén föreslagna. Som likväl
dessa frågor ej ännu erhållit den utredning att de kunnat för Eders Kong!. Maj:t till afgörande
föredragas, hafva i budgetförslaget samma anslag som hittills blifvit för ifrågavarande
platser upptagna.

Å pensionsstaten har enligt nådigt beslut af den 29 sistlidne November blifvit uppförd
förre generalkonsuln i Athén von Heidenstanfs enka med ett belopp af 800 kronor.

För utgifvande af konsulernes embetsberättelse!’ har, genom nådigt beslut af den 15
* sistlidne Mars, ett årligt belopp af högst 3,000 kronor blifvit anvisadt.

Den förhöjning i konsulskassans utgifter, som genom dessa förändringar förorsakas

och i budgetförslaget intagits, uppgår sålunda:

för generalkonsulatet i Havre................................................................... till kronor 3,000

» konsulatet i Lybeck, utöfver hittills utgående anslag........................ » » 5,700

å pensionsstaten .......................................................................................... » » 800

för tryckning af konsulernes embetsberättelse!’ ...... » » 3,000

Summa 12,500.

Till betäckande af denna ökade utgift har beräknats:

konsulatafgifter från Lybecks distrikt,............................................................. kronor 4,500

ökade konsulatafgifter inom Havres distrikt, dels till följd af distriktets utvidgning,
dels ock med afseende å det öfverskott utöfver hittills beräknad
inkomst af konsulatafgifter, som vid detta konsulat under innevarande år
influtit .......................................................................................................... » 8,000

Summa kronor 12,500.

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 3

Oaktadt de tryckta konjunkturer, hvaröfver i allmänhet klagats, har de förenade
rikenas sjöfart på såväl Storbritannien som norra Frankrike innevarande år varit mer än
vanligt liflig, till följd hvaraf konsulskassans inkomst af konsulatafgifter väsendtligen ökats,
på sätt af nedanstående synes:

Konsulatafgifterna inom Storbritannien inbringade i runda tal:

år 1874 ................................................................................................................... £ 6,144

» 1875 .................................................................................................................... » 5,741

» 1876 ................................................................................................................... » 6,390

» 1877 .................................................................................................................... » 5,966

»> 1878 intill början af December månad, oberäknad! hvad som influtit vid ett

stort antal vice konsulat och ännu ej redovisats, omkring .................................... » 6,340.

Inkomsten för hela året kommer följaktligen utan tvifvel att öfverstiga till och med
den för år 1876, hitintills den högsta, som något år uppburits.

Inom Havres distrikt hafva influtit:

år 1877................................................................................................................ Knes 13,190

» 1878 till början af December ....................................................................... » 23,543.

På sätt brukligt varit, torde böra föreslås, att anslagen såväl till de diplomatiska
utgifterna som till konsulatväsendet ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma
rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.

Då öfver förslag till utrikes budget Kongl. Norska Regeringen eger att afgifva betänkande,
innan det af Eders Kong!. Maj:t slutligen pröfvas, får jag nu endast hemställa,
det Eders Kongl. Maj.t behagade förordna om sådant betänkandes afgifvande öfver förslaget
till utrikes budget för 1880.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och norska statsrådets
öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall.

ex protocollo

A. Cronliiehn.

4 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Protokoll öfver Utrikesdepartenientsärende, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms
Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet
Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

VULT VON STEYERN,

Malmström,

VOGT och
Holmboe.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet Kongl.
Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt
svenskt och norskt statsråd den 13 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag
till de förenade rikenas utrikes budget för år 1880 med dertill hörande beräkningar.

Då Norska Regeringen icke framställt någon anmärkning mot de ifrågasatta anslagen
eller de framlagda beräkningarne, hemstälde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t täcktes
godkänna förslaget til! gemensam utrikesbudget för år 1880, sådant detsamma blifvit den
13 nästlidne December framlagdt, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes äska de uppförda beloppen
att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras
användande och under enahanda vilkor som hittills.

Till denna hemställan, uti hvilken öfrige närvarande statsrådsledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall, och skulle, till följd deraf, härhos bilagda förslag till de förenade
rikenas utrikesbudget för år 1880 i vanlig ordning läggas till
grund för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperiodor
böra till svenska Riksdagen och norska Storthinget aflåtas.

In fidem

A. Cronhielm.

Bil, N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1879. 5

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för är 1880.

Sverige. Norge. Tillsammans.

I. Kabinettskassans utgiften Kronor. Kronor. Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena................................... 24,000. • 24,000.

2. Utrikesdepartementet .................................................. 32,190. 13,410. 45,600.

3. Ministerstaten ............................................... 341,295. 142,205. 483,500.

4. Militärattachéer.......................................................... 8,400. 3,600. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 41,915. 27,285. 69,200.

Summa kronor 447,800. 186,500. 634,300.

II. Konsulskas sans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................................. 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulatembets- och tjenstemänuens aflönin gar

m. in................................................. 390,950.

afgår hvad härutaf beräknas kunna bestridas
med inflytande konsulatafgifter ...... 138,500.

utföras således med ................................................ 143,400. 109,050. 252,4o0.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 9,600. 6,500.__16J00.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för ar 1880.

1. Ministern för utrikes ärendena ......................................................

2. Utrikesdepartementet ......................................................... ...........

3. Ministerstaten:

a) Traktamenten:

Beskickningen i Athen.

Chargé d’Affaires ...................................................................... 2,000.

Beskickningen i Berlin.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ... 48,000.
Legationssekreterare ..................................................... 6,000. 54;000.

Beskickningen i Brilssel och [lång.

Ministerresident............................................................................. 20,000.

Kronor.

24,000.

45,600.

Transport 76,000.

69,600.

6 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Beskickningen i Konstantinopel.

Ministerresident
Drogman........................

Beskickningen i Köpenhamn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire,
Legationssekreterare.................

Beskickningen i Lissabon.

Ministerresident.......................

Beskickningen i London.

Envoyé Extraordinarie och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare.........

Beskickningen i Madrid.

Ministerresident.................................

Beskickningen i Paris.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare..........................

Beskickningen i S:t Petersburg.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare................................

Beskickningen i Korn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire

Beskickningen i Washington.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare....................................

Beskickningen i Wien.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.
Legationssekreterare..................................

b) Expektanslöner

c) Pensioner

4. Militärattachéer:

i Berlin...........................................

i Paris

Transport	76,000.
... 10,000.
... 4,000.	14,000.
... 36,000.
... 5,000.	41,000.
	6,000.
.. 60,000.
.. 8,000.	68,000.
	20,000.
60,000.
.. 8,000.	68,000.
., 60,000.
.. 8,000.	68,000.
	19,000.
16,000.
.. 6,000.	22,000.
.. 40,000.
.. 6,000.	46,000.

69,600.

19,200.

L4 * 6’300- 483,500.

6,000.

12,000.

Transport

565,100.

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 7

Transport 565,100.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning .........

b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor,

frakt in. in. ...............................................................................

c) Prenumeration å tidningar och tidskrifter..................................

(/) Telegrafporto .................................................................................

e) Postporto ......................................................................................

f) Ekiperingspenningar......................................................................

g) Vexelkostnader................................................................................

h) Beskickningarnes extra utgifter.....................................................

i) Rese- och kurirkostnader..............................................................

k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ..................

l) Ålderstillägg.................................................................................

in) Hemliga utgifter..............................................................................

n) Diverse utgifter .............................................................................

3,500.

1,500.

6,000.

5.000.

10,000.

500.

6.000.
6,000.

5.000.

1.000.

14,000.

9,200.

Summa kronor

69,200.

634,300.

Beräkning öfver koasulskassans inkomster och utgifter för år 1880.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag .......

Norska statsverkets bidrag ..........

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom	Barcelonas	konsulsdistrikt
»	Havres	d:o
»	Leiths	d:o
	Londons	d:o
	Lybecks	d:o

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet .....................................................

2. Konsulatembets- och tjensternännens aflöningar in. in.

a) Löner och arfvoden.

Alexandrin, Generalkonsuln, lön................................

Archangel, Konsuln d:o ................................

Athen, Generalkonsuln, d:o.................................

5,000,

18,000.

15.000.

96.000.
4,500.

Summa kronor

12,000.

8,000.

10,000.

Kronor.

160,000.

120,000.

138.500.

418.500.

11,450.

Transport 30,000.

11,450.

8 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

	Transport	. 30,000.
Barcelona, Generalkonsuln, lön..........		12,000.
Buenos Ayres, eko eko.......................		10,000.
Hamburg, (ko eko.......................		8,000.
Havre, eko clio.......................	. 14,500.
Vicekonsuln, eko......................	4,500.	19,000.
Helsingfors, Generalkonsuln, eko..........		8,000.
Italien, eko eko		10,000.
Konstantinopel: Ministerresidenten, lön	... 10,000.
Drogmannen, d:o	... 2,000.
Kousulatsekreteraren, d:o..................	6,000.
Legationspredikanten, d:o.................	... 2,000.
Orgelnisten vid svensk-norska kapellet
derstädes, arfvode	400.
Hamnmästaren, aflöning.....................	... 4,600.	25,000.
Köpenhamn, Generalkonsuln, lön		12,800.
Helsingör, Vicekonsuln, eko................................		3,900.
Leith, Konsuln, d:o		16,000.
Lissabon, Generalkonsuln, d:o		8.000.
London, d:o d:o ................	24,000.
Vicekonsuln, d:o	14,000.
Kanslisten^ d:o	6,400.
En kontorist, d:o.................................	4,000.
En d:o d:o.................................	4,000.	52,400.
Cardiff, Kontoristen, d:o ................		4,000.
Liverpool, d:o d:o .......................		5,000.
Newcastle, Vicekonsuln, d:o		8,000.
Lybeck, Konsuln, lön		8,000.
Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön		10,000.
Shanghai, Vicekonsuln, lön (innefattande ersättning	för resor
inom distriktet)		12,000.
Tunis, Konsuln, lön ...............................		6,000.
Washington, Generalkonsuln, lön.................................		16,000.
b) Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Barcelona.............................................		2,000.
Havre...................................		4,000.
Leith .......................................		6,000.
London ............................................		11,000.
Lybeck		2,000.
Shanghai.............................................................		4,000.

11,450.

Transport

313,100. 11,450.

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 9

Transport 313,100. 11,450.

c) Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

Alexandria ........................................................................... 6,000.

Algier .................................................................................... 2,000.

Archangel ............................................................................. 2,000.

Baliia ................................................................................ 2,000.

Bilbao .................................................................................. 2,000.

Buenos Ayres....................................................................... 4,000.

Dardanellerna........................................................................ 500.

Gibraltar ........................................................................... 3,000.

Hamburg................................................................................ 2,000.

Helsingfors .......................................................................... 2,000.

Japan ................................................................................... 4,000.

Kiel ...................................................................................... 4,000.

Lissabon............................................................................... 2,000.

Marseille................................................................................. 2,500.

Neapel................................................................................. 3,000.

Newcastle ............................................................................. 4,000.

New-York ...................................................................... 6,000.

Rio de Janeiro ................................................................... 4,000.

Rom..................................................................................... 2,000.

Smyrna ............................................................................... 1,000.

Tanger...................................................... 2,000.

Triest .................................................................................. ''•00,)- 61,000.

d) R.vpektanslöner .................................................................................... 2,800.

e) Pensioner .................................... 14,050. 390 950

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m.......*....................... 4,500.

b) Konsulernas embetsutgifter........................................................ 10,000.

c) Vexelkostnader ............................................ 250.

d) Diverse utgifter......................................................................... 1,350. jg jqq

Summa kronor 418,500.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. ha Afd.

10 Bil. N:o 2 c) till Kanyl. MajUs Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektans!©^ och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlik* nåd. Beslut Expektanslöner:

af den Kronor.

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn, Herr Grefve Hamilton.................... 4,800.

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Koustantinopel, Friherre Palmstierna .................. 4,800.

» » Förre Ministerresidenten i Bryssel, von Mansbach ........................ 4,000.

15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag, Friherre WTede........................... 4,000.

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ......... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

29 Sept. 1870. Förre Envoyén, Friherre af Wetterstedt......................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold.............................................................. 4,000.

Envoyén, Friherre Hochschilds enka................................................. 2,800.

4 Maj 1858. j 3

23 April 1869. Förre Statsministern för utrikes ärendena, Hans Excellens Herr

Friherre Stiernelds enka .............................................................. 2,000.

4 Dec. 1838. Förre Envoyén, Friherre Taubes enka.......... ............................... 1,000.

22 Nov. 1863. Förre kabinettskuriren Ohrnans enka ............................................ 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka........................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne kabinettskuriren Cronlands dotter Erika ........................... 75.

» » Aflidne kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ........................... 75.

Summa kronor 16,275.

Från konsulskassan:

Expektanslöner:

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ............ 1,600.

24 Nov. 1876. Förre t, f. konsuln i Calais, Clausen ........................................... 1,200.

Summa kronor 2,800.

Bil. N:o 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 11

Jemlik^ nåd. Beslut Pensionär:

af den s Kronor.

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London, Willerding.................................. 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln » Archangel, Fleischer ............................................. 3,600.

» » Förre Generalkonsuln i Helsingfors, Dahlfelt ................... 1,600.

29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Atlieu, von Heidenstams enka.................. 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli, Halirs enka.................................... 800.

24 Mars 1876. Förre Generalkonsuln i Abo, af Forselles enka .............................. 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin, Testas enka ........................... 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel, Bruenechs enka ............................................. 400.

29 Maj 1874. Vice konsuln i New-Castle, Hambros enka ................................... 400.

16 April 1869. Afl. förre Generalkonsuln i Algier, Lagerheims dotter Fatinia...... 400.

Afl. konsulatsekreteraren i Tanger, Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. jAnna Karolina.................................................................................... 225.

4 Febr. 1832. | Sofia Helena..................................................................................... 225.

Summa kronor 14,050.

12 Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1879.

Protokoll öfver
Konungen

Utrikesdepartementsärende, hållet inför ''lans Majå
i Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet
Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

Vult von Steyern,

Malmström.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om de anslag
under tredje hufvudtiteln, hvilka år 1880 böra af svenska statsverket allena bestridas.

Herr Ministern erinrade i främsta rummet, att enligt det denna dag i sammansatt
svenskt och norskt statsråd godkända förslaget till gemensam utrikesbudget för 1880,
Sveriges andel af de gemensamma utgifterna komme att uppgå till 607,800 kronor eller
samma belopp, som i nu gällande riksstat finnes uppfördt.

Af ordinarie utgifter upptoge samma riksstat vidare 6,000 kronor, hvaraf till underhåll
af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200 och till understöd åt svenska
kyrkan i Paris 1,800 kronor.

Då det förra anslaget redan utgått under en följd af år och fortfarande vore behöfligt,
samt ^et senare, som först från och med innevarande år börjat utgå i stället för
det under föregående år till svenska kyrkan i London anvisade beloppet, vore högeligen
påkalladt för upprätthållandet af svensk gudstjenst i Paris, der den genom enskildas gåfvor
och kollektör tillkomna kyrkobyggnaden under loppet af sistlidna år blifvit fullbordad och
invigd, hemställde Herr Ministern det ifrågavarande båda anslag måtte äskas att jemväl
under 1880 med oförändrade belopp utgå.

Hvad slutligen vidkomme frågan om extra anslag under tredje hufvudtiteln, hemställde
Herr Ministern det Kong!. Maj:t täcktes för 1880 äska samma belopp som för 1879
eller 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater». Detta arbete hade
under det förflutna året framskridit derhän, att manuskriptet till andra delen blifvit nära

Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 13

fullbordadt och utgifvaren derjemte kunnat göra temligen omfattande förarbeten till de följande,
hvaremot tryckningen i afvaktan på åtskilliga upplysningar af vigt måst anstå
längre än beräknadt varit, så att andra delens första häfte, ehuru nära färdigt, ännu icke
kunnat utkomma. Deremot skulle antagligen ett par följande häften kunna utkomma med
korta mellanrum.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt blifva
613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och
deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder gilla och bifalla, och skulle utdrag af detta protokoll
jemte dervid fogade tabell öfver riksstateus tredje hufvudtitel
till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.

In fidem

A. Cronhielm.

14 Bil. N:o 2 e) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.

Tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel för år 1880.

Ordinarie anslag.

T. Kabinettskassans utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................................... 24,000.

2. Utrikesdepartementet....................................................................... 32,190.

3. Ministerstaten .................................................................................. 341,295.

4. Militärattachéer.............................................................................. 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................. 41,915. 447,800.

IT. Konsnlskassans utgifter:

1. Utrikesdepartementet.......................................................................... 7,000.

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar in. m...................... 143,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................... 9,600. 160,000.

TJ[. Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ............... 4,200.

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris............... 1,800. 6,000.

Summa kronor 613,800.

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300,

Stockholm 1879. Kongl, Boktryckeriet, P, A, Norstedt k Söner.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Kol tung eu i Statsrådet åt Stockholms
Slott den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Bosensvärd, anhöll i underdånighet att, i
sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna å riksstatens
fjerde hufvudtitel under år 1880, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna
framställningar:

Generalfålttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement
underdåniga memorial af den 15 November 1878 angående departementets
medelsbehof för år 1880;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement underdåniga memorial
den 15 November 1878 med Chefens för fortifikationen memorial af samma
dag angående såväl departementets medelsbehof som anslag till fästningsbyggnader
under år 1880;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 8 Oktober 1878 angående
Intendentsdepartementets medelsbehof för år 1880;

Samma embetsverlcs underdåniga skrifvelse den 8 November 1878 om
behofven år 1880 å de anslag, som stå under dess Civila departements förvaltning
;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den BO September 1878 anBih.
till Piksd. Prof. 1879. 1 Samt 1 Afd. 1

Bil N:o 3 a, till Konr/1. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

gående anslag till militär-veterinår-stipendier och om läkarevården vid pontonierbataljonen; Arméförvaltningens

underdåniga skrifvelse den 7 Mars 1878 angående
Byggmästaren A. G. Stillströms underdåniga ansökan om godtgörelse för åtskilliga
öfverarbete]! vid Svea artilleriregementes kasern etablissement;

Chefens för fortifikationen underdåniga förslag till husaretablissement i
Helsingborg af den 18 December 1877 jemte deröfver afgifna vederbörliga
utlåtanden.

Departementschefen anförde derefter:

Då statsverkets tillgångar, som under en följd af år varit i stigande och
leinnat icke obetydliga öfverskott, nu, enligt hvad Chefen för Finansdepartementet
anmäler, sa nedgått, att särskilda åtgärder blifva nödvändiga för behofvens
fyllande, lärer den närvarande tidpunkten icke vara lämplig att framlägga
mera omfattande förslag, som ställa andra fordringar på statsverket än
sådana, för hvilkas tillgodoseende utvägar nu kunna beredas.

Ur denna synpunkt och med iakttagande af den ordning, som i gällande
riksstat följes, får jag nu i underdånighet framställa hufvud titelns särskilda anslagsbehof,
hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än
dem jag nu kommer att anmäla.

Arméförvaltningen.

Frågan om ordnande af Arméförvaltningens aflöningsförhållanden, i likhet
med hvad för andra centrala embetsverk egt rum, har efter Kong]. Maj:ts
nådiga befallning under aret varit föremål för Löneregleringskomitéens verksamhet.
I förhoppning att denna behandling, — vid det förhållande att Arméförvaltningen
hade för temligen kort tid sedan framgått ur en sådan ombildning''
af det forna Krigskollegiet, som hvilade på de hufvudgrundsatser, Indika
vid nu skeende omorganisation af de centrala verken gorå sig gällande,—-skulle
kunna så snart utföras, att frågan kunde föreläggas sist församlade Riksdag,
blek i propositionen om statsverkets tillstånd och behof under år 1879 eu
summa af 44,000 kronor beräknad till Arméförvaltningens lönereglering. Då
emellertid Löneregleringskomitéens betänkande ännu ej den 29 Mars sistlidet år
blilvit afgå (vet, måste frågan för 1878 års riksdag förfalla, hvarför Eders Kong],
Maj:t sistnämnde dag aflat nådig proposition till Riksdagen om fortfarande under
år 1879 af Arméförvaltningens för närvarande å extra stat utgående aflöningsanslag.
Sedan komitéen den 23 Augusti 1878 ingifvit sitt betänkande, har
Arméförvaltningen den 7 derpå följde December inkommit med deröfver infoidiadt
underdånigt utlåtande. De af komiterade i Arméförvaltningens organisation
föreslagna förändringar hafva emellertid, mot förmodan, visat sig så
betydliga och genomgripande, att jag måste anse tvifvelaktigt, huruvida frågans

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

afgörande kali så tidigt underställas Eders Kong!. Maj:ts pröfning, att lönestaten
kan för 1879 års Riksdag framläggas. Vid sådant förhållande erfordras äfven
för år 1880 de nu för Arméförvaltningens aflöning uppförda extra anslag

till dyrtidstillägg ....................................................................... kronor 19,240: —

» tjenstgöringspenningar ........................................................ » 3,250: —•

» öfvertaliga tjenstemän in. fl.............................................. » 7,400: —

tillsammans kronor 29,890

Artilleri- och Ingeniör-Högskolan. (Nytt anslag).

Under statsanslaget ä denna hufvudtitel »till försvarsverket till lands i
allmänhet» finnes uppfördt ett belopp af 45,366 kronor 50 öre, afsedt att bestrida
aflöning och underhåll för det å kronoegendomen Marieberg förlagda
artilleri- och ingeniörläroverket. Då emellertid tillhandahållande af medel för
nu angifna ändamål ej kunde sägas hafva den ringaste gemenskap med de
åligganden, som egentligen falla inom Arméförvaltningens Artilleridepartements
verksamhetsområde, sådant detta finnes utstakadt i § 7 af Arméförvaltningens
nu gällande instruktion, har Generalfälttygmästare!!, i sitt underdåniga memorial
af den 15 sistlidne November, ansett sig böra uttala den mening, att det
vore lämpligt, om detta anslag utbrötes ur den för Artilleridepartementet afsedda
andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och, i likhet
med hvad eger rum för krigshögskolan och krigsskolan, uppfördes såsom ett
särskilt anslag å riksstatens fjerde hufvudtitel under benämning af Artillerioch
Ingeniör-Högskolan; och har Generalfälttygmästaren i ämnet vidare anfört,

att högre artilleriläroverket å Marieberg inrättades i följd af Kong! brefvet
den 4 Mars 1817, hvaruti jemväl stadgades, att de för läroverket nödiga
medel skulle uppföras på Krigskollegiets artilleristat, hvarjemte uti Nådiga
instruktionen den 18 Mars 1817 för Generalfälttygmästaren föreskrefs, att han
skulle vara styresman för artilleriets högre läroverk och hafva inseende öfver
förvaltningen af de dertill anslagna medel likasom äfven vården af de för läroverket
anslagna lägenheter samt dess bibliotek och instrumentsamlingar m. in.
Denna Generalfälttygmästarens egenskap att vara styresman för det högre artilleriläroverket
bibehölls fortfarande oaktadt de förändringar, läroverket i (ifrigt
undergick, intill dess Kong! Maj:t genom nådigt bref den 13 November 1866
bestämde, att de åligganden härutinnan, som dittills tillhört Generalfälttygmästaren
och Chefen för artilleriet, skulle upphöra samt öfvertagas af Inspektören
för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, hvarjemte det dåvarande
högre artilleriläroverket förändrades till krigshögskola för artilleri- och
ingeniör-offieerare samt generalstabsofficersaspiranter. Genom nådiga generalorder
af den 18 Juli 1877 anbefaldes, i sammanhang med inrättandet af eu

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

nY krigshögskola i Stockholm, att skolan å Marieberg skulle förändras till ett
läroverk endast för artilleriets och fortifikationens officerare, hvilket läroverk
under den 7 December samma år förklarades skola benämnas Artilleri- och
Ingeniör-Högskolan; och blef för densamma faststäldt nådigt reglemente den 1
November 1878. Sedan Artilleri- och Ingeniör-Högskolan sålunda nu blifvit
ordnad och, i likhet med öfriga för arméen gemensamma läroverk, — den
nya krigshögskolan och krigsskolan — är ställd omedelbart under Inspektören
för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, samt Generalfältfcygmästaren
ej annorlunda än såsom ledamot af nämnda kommission, vare sig personligen
eller genom ombud, har något med skolans styrelse och den der meddelade
undervisning att skaffa, så och då för krigshögskolan i Stockholm ett
särskildt anslag blifvit i riksstaten uppfördt, har Generalfälttygmästare!! ansett
det ej mindre vara följdrigtigt än äfven medföra åtskilliga fördelar, derest utgifterna
för Artilleri- och Ingeniör-Högskolan skildes från Artilleridepartementets
stat och de till utgifter för skolan nödiga medel uppfördes å särskildt anslag,
hvilket, likasom öfriga dylika anslag, borde af Arméförvaltningens Civila
departement disponeras, hvaremot läroverkets byggnader fortfarande af Artilleridepartementet
underhölles, i likhet med öfriga byggnader å kronoegendomen
Marieberg.

I sammanhang härmed uttalar Generalfälttygmästare!! den åsigt, att, i likhet
med hvad vid krigshögskolan eger rum, fullständig aflöning på Artillerioch
Ingeniör-!lögskolans stat borde för skolans chef uppföras, samt denne chef
innehafva regementsofficers grad. Härigenom skulle den svårighet, som kunde
uppstå, att för ifrågavarande befattning undvara eu officer på stat vid något af
artilleriregementena eller fortifikationen undanrödjas, och, hvad artilleriet särskildt
vidkomme, en minskning i någon mån åvägabringas uti den ofta nog
kännbara bristen på till tjenstgöring vid regementena disponible officerare och
ej minst på regementsofficerare. På grund af dessa förhållanden har Generalfålttygmästaren
ansett att uti Artilleri- och Ingeniör-IIögskolans stat borde inräknas
aflöning för en chef, till de belopp, som af öfverstelöjtnant åtnjutas.

Den af Generalfälttygmästare!! föreslagna utbrytningen af anslaget till Artilleri-
och Ingeniör-Högskolan från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet
och detsammas ställande under Arméförvaltningens Civila departements
förvaltning synes mig öfverensstämmande med såväl anslagets natur som anordningen
af anslagen på hufvudtiteln i öfrig!, hvarför jag dertill tillstyrker
nådigt bifall. Hvad angår chefens för skolan aflöning, så och ehuru det måste
vara af vigt, att officerare vid arméens regementen och corpser ej, i vidsträcktare
mån än nödvändigheten oundgängligen kräfver, bindas vid befattningar,
hvarigenom de blifva för sin egentliga tjenstgöring oanvändbare, hvarför jag
ock, lika med Generalfälttygmästare!!, är af den åsigt, att särskild aflöning, i

Bil. No 3 a, till Kongl. Majits Nåd. Frop. No 1, om Statsverket 1373.

likhet med hvad vid krigshögskolan egen rum, borde åt chefen för nu ifrågavarande
läroverk anvisas, anser jag dock, enär vid innevarande statsreglering
endast de oundgängligaste förhöjningar i de årliga anslagen torde böra äskas,
frågan om anslående af sjelfständig lön till chefen för ifrågavarande läroverk
böra till ett kommande år anstå.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att under titel »Artilleri- och Ingeniör-Högskolan» uppföra å fjerde Hufvudtiteln,
näst efter anslaget till krigshögskolan, ett nytt anslag å kronor
45,366: 50, samt

att, vid bifall härtill, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med
samma belopp minskas.

Stipendier för militär-vetcrinärcr. (Nytt anslag).

Uti förenämnda underdåniga skrifvelse af den 30 September 1878 har
Medicinalstyrelsen fäst uppmärksamheten på det förhållande, att vid artillerioch
kavalleriregementenas vapenöfningar, äfvensom vid andra tillfällen, ej sällan
inträffat, att militäre veterinärplatser varit vakante eller att de anställde regemente-
och bataljonsveterinärerne till följd af styrkt sjuklighet eller annan giltig
anledning varit urståndsatte att upprätthålla dem åliggande tjenstgöring,
till följd hvaraf hästsjukvården icke kunnat behörigen bestridas. Framställningar
från chefsembetena angående vikarier för tjenstgöringens upprätthållande
hade, då inga för sådan tjenstgöring afsedde personer funnes att tillgå, ej heller
medel vore anvisade till aflöning åt extra militärveterinärer, icke kunnat föranleda
nödig åtgärd.

Genom aftal, hufvudsakligen med elever vid veterinärinstitutet, hade det
väl någon gång lyckats chefsembetena att erhålla personer till förenämnda
angelägna befattningars bestridande, men kostnaderna härför hade varit oskäligt
höga, utan att dock någon egentlig säkerhet förefunnits, att de veterinärelever,
som kunnat öfvertalas att för någon tid bestrida tjensterna, egt dertill erforderliga
insigter och egenskaper. Då emellertid vården af hästarne vore för artilleriets
och kavalleriets duglighet af den största vigt, har Medicinalstyrelsen ansett
sig böra hos Eders Kongl. Maj:t framhålla behofvet deraf att lämpliga personer
funnes för ändamålet att tillgå, och är Styrelsen af den åsigt, att den till ändamålets
ernående bästa utvägen vore antagandet af militäre veterinärstipendiater. Härtill
lämplige personer kunde, enligt Medicinalstyrelsens mening, erhållas dels bland
utexaminerade, dels ock hufvudsakligen bland ännu vid läroverket qvarstående elever
vid veterinärinstitutet i dess båda högsta klasser, Indika elever, efter aflägga!!-

6 Bil. N:o 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1879.

det af afgångsexamen från högre elementarläroverk, genomgått omkring tre års
luns vid institutet. Eu likartad stipendiatinstitution, afse dd för manskapets
sjukvård vid arméen och flottan, funnes sedan längre tid tillbaka och syntes
pa det hela hafva lemna! tillfredsställande resultat. — Efter pröfning af förhandenvarande
förhållanden har Medicinalstyrelsen ansett lämpligast, att antalet
af militäre veterinärstipendiater för närvarande bestämmes till fem, samt att
stipendierna må utgå med 300 kronor åt hvarje stipendiat, hvarjemte, vid inträffad
tjenstgöring, borde stipendiaten bestås ett dagtraktamente af fyra kronor
samt reseersättning i 7:de klassen af gällande resereglemente. Till jemförelse
med nu föreslagna belopp omnämner Medicinalstyrelsen, att stipendiater i fältläkarecorpsen,
till största delen personer, som redan aflagt medicine-kandidatexamen,
innehafva årsstipendier på 3—400 kronor, men åtnjuta under tjenstgöring
utom reseersättning G ä 7 kronor om dagen. Att föreslå lägre belopp
an det förut anförda, för militär-veterinär-stipendierna ansåge Medicinalstyrelsen
olämpligt, da afseende fästes dervid, att sfipendiaterne måste under tjenstgöring
med trupp vare försedde med uniform.

Svårigheten att upprätthålla hästsjukvården under de ofta inträffade och
länge fortgående vakanserna, äfvensom vid tillfälliga förfall bland den dertill
utsudda personalen, är Eders Kong! Maj it nogsamt bekant genom de underdåniga
framställningar från vederbörande regements- och corpschefer, hvilka det
ålegat mig att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga. Då den af Medicinalstyrelsen
nu föreslagna stipendiatinrättning synes mig, likasom Styrelsen, böra kunna
lemna eu ej oväsentlig hjelp i detta hänseende, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska,

att för 5 militärveterinärstipendier, hvardera å 300 kronor, måtte beviljas
ett nytt ärligt anslag af 1,500 kronor, att under benämning »stipendier för
militärveterinärer» uppföras ä fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till »pensioner
och stipendier åt fältläkarecorpsen».

Indelta Arméen.

Indelta Arméens heta[»aflöning-.

Al skäl, som framställts i underdånigt betänkande af den 23 November
sistlidet år angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid indelta arméen
och V ermlands fältjägarecorps, har Arméförvaltningen ansett sig böra i
underdånighet föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsinte-liden
törne vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och Yermlands
fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke finnes anvisad, måtte anslås
dylik aflöning.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t ännu icke fattat beslut om det nya ordnandet
af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen ock Vermlands
fältjägarecorps, hvartill förslaget, som först nyligen blifvit af Arméförvaltningen
afgifvet, ännu icke kunnat undergå vederbörlig beredning, och då således ännu
icke kan tagas en säker öfverblick öfver omfånget af regementsintendenternes
blifvande verksamhetsområde, får jag, som visserligen hyser den förmodan, att
en aflöningsförhöjning måste för regementsintendentsplatserne beredas, om desse
skola kunna med fullt lämplige personer besättas, dock i underdånighet föreslå,
att denna Arméförvaltningens nu föreliggande hemställan icke måtte föranleda
någon nådig åtgärd.

Indelta Arméens och Vermlands Mtjägarecorps’ Yapenöfningar.

Vid 1877 och 1878 årens riksdagar har Eders Kongl. Maj:t äskat uppförande
å ordinarie stat af en förhöjning i detta anslag af 388,000 kronor,
men har Riksdagen, som år 1877 ansåg det ej kunna med visshet antagas,
att berörda förhöjning vore för framtiden till lika högt belopp behöflig, och år
1878 fann, att någon erfarenhet i detta hänseende då ännu icke var vunnen,
båda åren anvisat denna förhöjning att såsom extra anslag utgå.

Under sistlidet år har för arméens vapenöfningar för första gången kunnat
användas det åt vapenöfningsanslaget sålunda lemnade tillskott. Då emellertid
räkenskaperna öfver sagda anslag ännu icke kunnat afslutas och således ej med
visshet kunna angifvas kostnaderna för vapenöfningarna i det fullständigare skick,
hvartill desamma skulle genom merberörda förhöjning uppbringas, så, och i
betraktande af Riksdagens skäl för vägran att ännu uppföra densamma på ordinarie
stat, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af
Riksdagen begära i anslaget för indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’
vapenöfningar samma förhöjning af 388,000 kronor, att äfven under år
1880 på extra stat utgå.

Yärfvade Arméen.

Husarregementet Konung Carl XV.

Under den 13 sistlidne December bär Eders Kongl. Maj:t, som vid granskning
af det utaf Arméförvaltningen till nådig fastställelse öfverlemnade förslag
till ny aflöningsstat för Husarregementet Konung Carl XV funnit, att i staten
qvarstode anslag, som, sedan numera passevolans^! med sqvadronscheferne
upphört, syntes icke hafva sin rätta plats i regementets aflöningsstat, efter det
Arméförvaltningen med anledning deraf afgifvit infordradt yttrande, i nåder
förordnat, att följande å nyssnämnde stat uppförda anslag:

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

till beväringspersedlars underhåll .................................... Kronor 324: —

till betäckande af skilnaden mellan bestämda rationspriset
för de fyra månaderna Juni—September och det för

vanliga tjenstgöringstiden gällande pris för de till regementets
kommendering i Göteborg hörande en underofficers- och

25 husarhästar............................................................................. » 991: —

till underhåll af 100 sadel- och hästmunderingar för
oberidna delen af regementet..................................................... » 300: —

eller tillhopa ............................................................................... Kronor 1,615: —

skola från staten afföras och derför möjligen ifrågakommande kostnader, på sätt
Arméförvaltningen föreslagit, utgå från vederbörande statsanslag, nemligen anslaget
till försvarsverket till lands i allmänhet och anslaget till fourragering af
artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstrnppernes hästar.

Husarregementet Konung Carl XY är det enda af arméens stamtrupper,
som saknar handtverkare på stat. För gevärsvården finnes nu enligt Kongl.
brefvet den 7 December 1852 å Arméförvaltningens Artilleridepartements andel
i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet uppförde två arfvoden

å 129 kronor................................................................................. Kronor 258: —

inqvarteringspenningar för 2 gevärshandtverkare........................ » 72: —

tillsammans Kronor 330: —
Svårigheten att för denna ringa aflöning och utan fast anställning erhålla
kunnige och pålitlige arbetare har, synnerligast sedan regementet blifvit beväpnadt
med karbiner, gjort sig gällande, och då regementet helt och hållet
saknar sadelmakare samt nu en för ändamålet mer än tillräcklig besparing
skulle uppkomma på regementets hittills gällande stat, får jag hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på Husarregementets Konung
Carl XY stat måtte i likhet med förhållandet vid öfriga kavalleriregementen
uppföras aflöning

för en gevärshandtverkare med................................................... Kronor 600: —■

» en sadelhandtverkare ........................................................... » 700: —

eller tillsammans Kronor 1,300: —
Under förutsättning af bifall härtill skulle anslaget till Husarregementet

Konung Carl XY, nu.................-............................................. Kronor 188,929: 05

minskas med skilnaden mellan ofvannämnda nedsättning i

staten..............................................

och aflöningen för handtverkare

Kronor 1,615:

» 1,300: —

eller

315: —

och således hädanefter utgå med

Kronor 188,614: 05.
Ehuru

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Ehuru härigenom Artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket
i allmänhet finge en minskad utgift af 330 kronor, har jag icke ansett
häraf höra föranledas en motsvarande nedsättning i detta för mångfaldiga behof
hårdt anlitade och förut otillräckliga anslag.

Marinregemente!.

Äfven för år 1880 blifver detta anslag erforderligt för att, i den män
det genom Marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt,
användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona, hvarföre Eders Kongl. Maj:t
torde föreslå Riksdagen, att detsamma må äfven under sistnämnda år lör omförmälda
ändamål med oförändrad natur utgå.

Fortifikationen.

Medicinalstyrelsen har uti sitt underdåniga memorial af den 30 sistlidne
September, uppå anförda skäl, hemställt, att förste bataljonsläkaretjensten vid
pontonierbataljonen måtte förändras till regementsläkaretjenst vid fortifikationstrupperne
med de lönevilkor, regementsläkare vid värfvade arméen tillkomma;
och har liknande framställning blifvit gjord äfven af Chefen för fortifikationen
i hans underdåniga memorial af den 15 November 1878.

Ehuru med afseende på pontonierbaljonens med fältsignalskompaniet
styrka, i jemförelse med åtskilliga regementen och corpser inom arméen, den
gjorda framställningen ej saknar giltighet, kan jag, i betraktande af denna anslagsfordrans
mindre trängande natur, icke tillstyrka, att densamma för närvarande
blifver föremål för någon Eders Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, som flera år varit
uppförd! till allenast 651,000 kronor, har under åren 1875-78 öfverskridits
med betydliga belopp vexlande mellan 328,309 och 577,600 kronor, och ehuru
antagas kan, att nedsatta pris på de flesta förnödenheter bör minska denna
utgift för närmast kommande år, torde dock anslaget böra förhöjas med omkring
250,000.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 AfcL 2

Bil. N:o 3 a, till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.

Anslaget utgör nu.................................................................... Kronor 652,500: —

och om förhöjningen, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
upptages till........................................................... » 248,000: _

skulle anslaget komma att uppföras till.............................. Kronor 900,500: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. Oaktadt den vid 1876 års riksdag beviljade
förhöjning, hafva, enligt hvad Generalfälttygmästare!! i sitt memorial af den 15
sistlidne November anfört, Artilleridepartementets andel i detta anslag visat sig
för dermed afsedda ändamål otillräcklig. I sitt underdåniga memorial af den
13 November 1875 hade Generalfälttygmästare!! framhållit behofvet af en förhöjning
i berörde anslagsandel af 75,000 kronor, hvilken förhöjning ock äskades
vid 1876 års riksdag, som emellertid deraf beviljade blott 50,000
kronor. Sedermera hade, uppå Arméförvaltningens å Artilleridepartementet
underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut den 18
Maj 1877 och den 12 April 1878 medgifva att, till betäckande af de vid
1876 och 1877 årens slut i nämnda anslag befintliga brister, utgörande för
det förra året 49,154 kronor 51 öre och för det senare 77,155 kronor 92
öre, ett motsvarande belopp finge — med undantag endast för 2,255 kronor
80 öre, som af andra tillgångar ersattes — utgå af behållningen å
influtna försäljningsmedel; en tillgång, hvarifrån dock, enligt hvad Generalfälttygmästaren
upplyser, något väsentligare bidrag ej vore att luidcr den närmare
framtiden förvänta.

Efter att hafva redogjort för behofvet af ökade tillgångar under de särskilde
titlarne i staten för ifrågavarande anslag, kommer Generalfälttygmästare!!
bil den slutsats, att eu förhöjning deri af 59,000 kronor erfordras.

Den af Generalfälttygmästare!! sålunda framhållna otillräckligheten af dén
andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken af Artilleridepartementet
disponeras, finner jag högeligen betänklig och det är endast
svårigheten att vid innevarande statsreglering erhålla dertill nödiga medel, som
hindrar mig att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska hela den
begärda förhöjningen. På det att emellertid det vigtiga artillerivapnet icke måtte
sakna nödig öfning, till följd af brist i de delar af detta anslag, som äro härför
afsedde, anhåller jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t dock ville
af Riksdagen i anslaget äska någon förhöjning, hvilken torde för denna gång

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Kådiga Prof. Ko 1, om Statsverket 1873. 11

kunna inskränkas till det belopp, hvarmed den vid 1876 års riksdag framstälda
anslagsfordran nedsattes, eller 25,000 kronor.

Enligt livad förut angående Artilleri- och Ingeniör-Högskolan blifvit
af mig anfördt, skulle, vid Eders Kongl. Maj;ts bifall till af mig då gjord
framställning, detta anslag få minskas med 45,366 kronor 50 öre.

Fortifikationsdepartementets andel. Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement
har uti Chefens förbemä-lda memorial af den 15 sistlidne November
i underdånighet anfört,

att från och med år 1861 å Fortifikationsdepartementcts andel i försvarsverket
till lands i allmänhet årligen utgått ett belopp af 18,000 kronor till
bestridande af utgifter för kommendantskapet i rikets fästningar och
garnisonsorter. Till och med år 1875 hade utgifterna understigit det sålunda
anvisade beloppet, så att under årens gång uppkommit eu besparing,
som vid sistnämnda års slut utgjorde 26,579 kronor 48 öre. Med året
1876 inträdde emellertid ett motsatt förhållande. Jeinlikt nådiga föreskrifter
skulle nemligen Fortifikationsdcpartementet bekosta ej mindre underhåll af stallinventarier
och redskap för renhållningen i stallarne vid Lifgardet till häst
och Husarregementet Konung Carl NY, än äfven vattenförbrukningen inom
härvarande garnisonsregementens kaserner. Underhållet af förenämnda stallinventarier
och redskap var emellertid på passevolans öfvertaget af sqvadronscheferne
vid sagda regementen mot, enligt äldre föreskrifter, bestämda belopp,
som sammanlagdt utgjorde 787 kronor 50 öre. Sedan passevolansen med
1876 års början allmänt upphört, har ifrågavarande underhållskostnad så
ökats, att den år 1877 uppgick till 3,330 kronor 43 öre, och anser Arméförvaltningen
den sannolikt ej komma att understiga detta belopp. Tillökningen
i denna utgiftstitel skulle således utgöra 2,543 kronor.

Kostnaden för vattenförbrukningen inom lifgardesregementenas kaserner,
hvilken intill 1875 års slut bestreds till hälften af kronan, till hälften af
passevolantörerne, medförde då eu årlig utgift för kronan af endast omkring
600 kronor, och för år 1876, då, efter passevolansens upphörande, kronan
drabbats af hela kostnaden, 1,200 kronor. Men sedan de för kronan fördelaktiga
kontrakt, som, intill sistnämnda års utgång, legat till grund för afgiftens
beräknande, blifvit af Stockholms Drätselnämnd uppsagda och Förvaltningen
från och med år 1877 måst, i likhet med öfriga större konsumenter, ehuru
med nedsättning i taxan, erlägga betalning efter beräkning af den mängd af
vatten, som verkligen åtgått och blifvit genom mätare bestämd, så har ifrågavarande
kostnad för lifgardeskasernerne år 1877 uppgått till 4,763 kronor
20 öre och för den del af Svea artilleriregementes kasern, som då var upplåten
till begagnande, till 1,555 kronor 4 öre, eller tillsammans 6,318 kronor
24 öre, och kommer densamma innevarande år, sedan hela sist nämnda kasern

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

till regementet upplåtits, att uppgå till närmare 10,000 kronor, hvarunder Förvaltningen
anser vattenförbrukniugskostnaderne ej kunna för framtiden nedbringas,
sedan försök att genom brunnsborrningar minska behofvet af vatten från
Stockholms vattenledning ej lemnat önskadt resultat. — Häraf framginge, enligt
hvad Arméförvaltningen yttrar, att den förenämnda behållningen å kommendantskapsmedlen
nedgått till ett tills vidare reserveradt belopp af 10,797 kronor
84 öre, samt att en årlig brist af omkring 13,000 kronor kornrne att af redan
nu anförda anledningar uppstå å berörda medel, hvaraf eu mängd utgifter
dessutom skola bestridas, såsom anskaffning och underhåll af å fästnings- och
garnisonsorter erforderliga brandredskap, båtar, flaggor, vimplar och flaggstänger,
lyktor och lampor, renhållningsmateriel, postkurar, vaktpelsar, gevärsbroar
och gevärsgafflar, möbler och inventarier för vaktrummen, yxor och sågar m. fl.
redskap, äfvensom kostnaden för sotning och kakelugnars rensning, lyktors
tändning och skötsel, renhållning, sopning och skurning, stormskadors afhjelpande,
låsars insmörjning och vård, reparationer af spruthus, skjul och salutbatterierna
m. in., anskaffning af Post- och Inrikes Tidningar, statskalendrar,
skrifmaterialier, vaktjournaler in. m., handlingars inbindning, underhåll af eu
telegrafledning mellan kaserner och vakter i Stockholm, samt vattenförbrukning
i ångbadhuset derstädes in. m.

Men oafsedt denna brist på 13,000 kronor årligen, visade sig anslaget
till berörda utgifter alltmer otillräckligt för dermed afsedda ändamål, sedan
numera ännu en fästnings- och garnisonsort, Oscar Fredriksborg, tillkommit samt
garnisonen på Carlsborg alltjemt tillökats och dit förlagts underbefäls- och
volontärskolor ur indelta arméen, hvarför eu ytterligare brist af 4,000 kronor
derå sannolikt komme att uppstå, På dertill komme, att eu ny och tidsenlig
brandsläckningmateriel borde för fästningarne anskaffas, har Arméförvaltningen
ansett sig böra i underdånighet hemställa, att ifrågavarande medel, som för
närvarande utgå med 18,000 kronor, måtte höjas med ett lika belopp till
36,000 kronor.

Då den af Arméförvaltningen anmälda reservationen å anslaget, 10,797
kronor 84 öre, måste — så vidt den icke erfordras för betäckande af redan
under år 1878 uppkomna brister i anslaget, — åtgå för samma ändamål innan
slutet af 1879, så och då nödvändigt måste beredas utväg till undvikande
för framtiden åt sådan brist, hvilken hufvudsakligen förorsakats af stegringen
i kostnaden för underhåll af stallinventarier in. in. vid värfvade kavalleriet,
äfvensom af den betydliga tillökning i afgiften för vattenförbrukning, som numera
af Stockholms stad utkräfves, anser jag anslaget böra förhöjas; men då
genom vidtagande af kraftiga åtgärder kostnaden för vattenbrukningen möjligen
skulle kunna minskas, anser jag förhöjningen, för närvarande och intill dess
outförbarheten af en sådan kostnadsnedsättning blifvit fullt ådagalagd, böra

Bil. No 3 a, till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

stanna vid 10,000 kronor. Hvad deremot beträffar den tillökning i utgift,
som till en del redan uppkommit ock vidare befaras, med anledning af
Oscar Fredriksborgs upptagande bland rikets fästningar ock garnisonens å Garlsborg
förstärkning, så torde för närvarande och, innan det sig visat, om ej
någon deremot svarande minskning i utgiften för öfriga garnisonsorter skulle
kunna beredas, densamma ej påkalla någon anslagsfordran. Beträffande slutligen
den för kronan, såsom sin egen brandförsäkringsgifvare, så vigtiga frågan
om brandredskapen i fästnings- och garnisonsorter, hemställer jag i underdånighet.
att Eders Kongl. Maj:t, som torde anse att med anskaffandet af tidsenlig
brandredskap å förenämnda orter icke bör anstå till dess medel kan småningom
och uteslutande å ett årligt anslag beredas, ville anbefalla Arméförvaltningen
att inkomma med underdånigt förslag öfver kostnaden för dylik anskaffning,
hvarefter Eders Kongl. Maj:t torde vilja fatta nådigt beslut om åvägabringande
af de härför nödiga medel.

Angående anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet hemställer jag
sålunda i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
i anslaget bevilja förhöjning

å Artilleridepartementets andel med ....................................... kronor 25,000:

å Fortifikationsdepartementets med ......................................... » 10-000:

summa förhöjning kronor 35,000: —;

att, vid bifall till förslaget om uppförande för Artilleri- och IngeniörHögskolan
af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarande anslag vidtaga eu

nedsättning af 45,366 kronor 50 öre.

Om från den föreslagna nedsättningen ..................... kronor 45,366: so

dragés summan af förenämnda förhöjningar .......................»____35,000: —

kommer anslaget att minskas med kronor 10,366: so.

Anslaget, nu ........................................................................... » 2,109,090: 47

skulle, efter afdrag af............................................................ »___10,366: so

kommma utgöra kronor 2,098,723: 97.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Angående detta anslag anför Chefen för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement
i förut anmälda memorialet af den 15 November 1878, hurusom,
sedan kronan till följd af passevolansens upphörande måst från och med år 1876
vidkännas kostnaden för uppvärmandet och belysningen äfven af manskapsrummen
m. fl. lokaler inom härvarande garnisonskaserner, hvilken kostnad endast

Bil No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

till en del kunnat betackas med den från Stockholms stad lemnade servisersättning,
samt deijemte ej blott Svea artilleriregementes nya och vidlyftiga kasernetablissement
utan ock ny kasern för Disciplinkompaniet in. fl. lägenheter inom
Carlsborgs fästning sedan nämnde tid tillkommit, har å detta anslag, oaktadt
noggrann hushållning, uppstått årlig brist af mer än 20,000 kronor och då
någon förhoppning att för framtiden nedbringa den årliga bristen under nämnda
summa icke funnes, ansåg förenämnde chef sig böra, för åstadkommande
af rättelse i missförhållandet mellan tillgång och utgift å ifrågavarande anslag,
i underdånighet tillstyrka, att eu förhöjning i anslaget beredes med omkring

20.000 kronor, eller för jemnande af slutsumman, 20,008 kronor 50 öre.

Arsredogörelserna för detta anslag hafva under eu följd af år företett brist,
hvilket förhållande ej afbrutits genom den i detsamma vid 1876 års riksdag
medgifna förhöjning af 10,000 kronor. Bristen, som utgjort

lör ar 1874 ............................................................................... kronor 15,297: 83

» 1875 ................................................................................. » 13,151: 93

» 1876 ............................................................................... » 16,626: ii

» 1877 ...... » 30,530: 16

ar föi år 1878 ännu ej till siffran känd, men torde icke blifva väsentligt mindre
än under näst föregående år.

Prisstegring, passevolansens upphörande samt det derigenom och genom
nybyggnader ökade antalet af lokaler, som från anslaget skola förses med värme
och ljus, äro anledning till detta missförhållande, hvilket jag, lika med Chefen
för Fortifikationsdepartementet, anser böra afhjelpas. Medeltalet af bristen under
de häi ofvan specificerade 4 år utgör nästan 19,000 kronor, och kommer, om
är 1878 medräknas, tvifvelsutan att ej litet öfverstiga 20,000 kronor. I betraktande
deraf att den betydliga höjning, som egde rum år 1877, måste antagas
hafva uppkommit, ej af prisstegring, utan genom tillkomsten af flera byggnader,
hvilka skola från anslaget upplysas och värmas, anser jag, lika med
Chefen för fortifikationen, förhöjning i anslaget erfordras med minst det af honom
föreslagna belopp. Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders
Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i detta anslag,

som nu utgör .............................................................................. kronor 46,391: 50,

bevilja en förhöjning af ............................................................ » 20,008: so,

hvarigenom det skulle uppgå till kronor 66,400: —

Ilderstillägg.

Enär flertalet af embets- och tjenstemännen i Landtförsvarsdepartementets
afdelning af Kong!. Maj:ts Kansli redan vid ingången af år 1879 egde kom -

Till. N:o 3 a, till Kongl. Majtti JS/åd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ma i åtnjutande af ålderstillägg å innehafvande löner, samt flere förrådstjenstemän
och kassörer vid artilleriet och fortifikationen dels redan vore och dels
vid början af år 1880 blefve till ålderstillägg berättigade, hvartill komme att,
derest ny lönereglering för Arméförvaltningen vid 1879 års riksdag fastställdes,
åtskillige embets- och tjenstemän jemväl vid detta embetsverk berättigades
att med 1880 års början uppbära ålderstillägg, har Arméförvaltningen
å Civila departementet, jemlikt dess underdåniga skrifvelse af den 8
sistlidne November, ansett förslagsanslaget till ålderstillägg böra för år 1880
bestämmas till 12,000 kronor och alltså förhöjas med 8,500 kronor.

Det väsentligaste behofvet af tillökning i detta anslag skulle tvifvelsutan
uppkomma genom Arméförvaltningens lönereglering. Då emellertid frågan derom
måste, enligt min åsigt, till en följande riksdag uppskjutas, torde också till
dess kunna anstå frågan om förhöjningen i detta förslagsanslag.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Arméförvaltningen

in. Ii. verk.

Med afseende på detta i innevarande års riksstat med 8,770 kronor uppförda
anslag har Arméförvaltningen å Civila departementet i nyssnämnda skrifvelse
anmält, hurusom detsamma under loppet af flera år visat sig för de dermed
afsedda ändamål otillräckligt, samt att under de fem åren, 1873—1877,
bristen uppgått till följande belopp

år 1873 till............................... kronor 3,965: 64

» 1874 » ................................................................................. » 5,704: 98

» 1875 » ................................................................................. » 7,886: 12

» 1876 » ........... » 6,559: 89

» 1877 » ................................................................................. » 9,127: 28

utgörande tillhopa kronor 33,243: 91
eller i medeltal för hvartdera året 6,648 kronor 78 öre 5 — och vore orsaken
härtill att söka dels i allmänhet uti prisstegring å de förnödenheter, som af
anslaget bekostas, dels i utvidgning af embetslokaler och deraf föranledd ökad
vedåtgång inom Arméförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens
egen personal samt Chefens för fortifikationen expedition, numera äfven
aitilleristabens och artilleriets konstruktionskontors personal funnes inrymd, dels
ock deruti, att Generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller medel till
upphandling af ved, för icke längesedan inflyttat i en vida större lokal, än den
förut begagnade.

Bil. ■ N:o 3 a, till Kongl. Maj:!s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

På grund af livad sålunda i afseende på ifrågavarande anslag blifvit anfördt,
liar Arméförvaltningen hemställt, att hos Riksdagen måtte i samma anslag äskas

en förhöjning af......................................................................... kronor 6,230.

hvarigenom, med tillägg af anslagets nuvarande belopp...... )) 8,770: —

anslaget för framtiden skulle komma att utgöra .................. kronor 15,000: —

Denna Arméförvaltningens hemställan torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder
bifallas,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning''

af Kongl. Maj:ts Kansli.

Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,
föreslås minskadt med ......................................................... kronor 33: so.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie anslag
under fjerde hufvud titeln, h vilka jag anser böra vid förestående statsreglering
företagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet gorå framställning, utöfver
hvad förut redan skett, om de extra ordinarie anslag, hvarom fordringarne
synas mig oafvisliga.

Disciplinkompaniet.

Den nedgång i manskapsstyrkan vid kompaniet, hvilken under sistlidet år
egt ruin, är, ehuru möjligen förebildande en återgång till ett bättre förhållande,
ej tillräcklig att föranleda en nedsättning i detta till aflöning åt nödig befälsförstärkning
vid kompaniet anvisade anslag, hvarföre jag hemställer, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta det till oförändradt belopp
9,709 kronor, såsom extra anslag, äfven under år 1880 utgå.

Artillerilbeliof.

Fältartillerimateriel.

Uti sitt memorial af den 15 sistlidne November har Generalfälttygmästare!!
och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement anfört,

att

Bil. Nto 3 a, till Kongi. Maj:U Nåd. Prop. N:o J, om Statsverlcet 1879.

att på grund af de erfarenheter, som 1870—71 årens krig lenmat, i
nästan alla arméer den åsigten inom kort gjort sig gällande, att fältartilleriets
materiel måste helt och hållet omskapas, på det att detta vapen måtte kunna
”bibehålla sin plats i förhållande till de andra vapenslagen, särdeles med hänsyn
till de redan vid denna tid så betydligt förbättrade eldhandvapnen. Att ej heller
vår fältartillerimateriel kunde tillfredsställa de nya, betydligt stegrade fordringarne
på eldverkan och taktisk användbarhet vore naturligt. Sjelfva pjeserne,
antagne år 1863, hade inom kort blifvit de äldsta fältpjeser i Europa, och
den öfriga materielen, — lavetter, förställare, ammunitionsvagnar, m. in. —
konstruerad år 1831 för de slätborrade kanonerne samt för relativt ringa kostnad
ändrad vid införandet af de reffLade kanonerne, och allt sedermera använd,
kunde med skäl anses vara. mindre tidsenlig. Kanonfordonet vore vid 3",24
batterierna sä tungt, att det måste fortskaffas med ett numera för fältartilleriet
såsom synnerligen olämpligt ansedt anspann af 8 hästar, och den afbröstade
3",24 pjesen vore allt för svårhandterlig för serviserne, för att denna kanon
skulle kunna till någon större omfattning användas vid fältarméen i vår terräng;
det oaktadt vore pjesen ej ens så kraftig som t. ex. den tyske Jätte fältkanonen
af 1873 års modell, hvilken endast användes vid ridande artilleriet.
Yid 2"58 batterierna vore kanonen allt för litet kraftig, äfven såsom den lättare
i ett tvåkalibersystem. Båda pjeserne voro med afseende såväl på området
för den verksamme elden som på träffsäkerheten betydligt underlägsne
de i utlandet numera antagne kanonerne.

Då det sålunda sedan någon tid synts oafvislig^ att vår fältartillerimateriel
måste till största delen utbytas mot en sådan, som tillfredsställer tidens
fordringar, hade, med begagnande af de penningemedel, som Eders Kongl.
Maj:t på (1 en<>ralfälttygmästare]is underdåniga förslag täckts vid särskilda tillfällen
anvisa, försök blifvit under de senaste fem åren utförda, i ändamål att
undersöka,

dels om vårt nuvarande system, framladdning med spelrumsprojektiler,
kunde så utvecklas, att detsamma kunde antagas för de nye, kraftige fältkanonerne
och desse således med säkerhet här tillverkas;

dels om kanoner enligt nyss anförda system skulle blifva såväl med afseende
på skjut förmåga som i öfriga hänseenden fullt jemngode med de bäste
kände utländske bakladdningskanonerne.

Jemte öfverlemnade af försökskommissionens rapporter och svensk-norska
artillerikomitéens utlåtanden i ämnet hade Generalfälttygmästaren och Chefen
för Artilleriet vid förnyade tillfällen, senast i underdånigt memorial af den
2 sistlidna Oktober, inför Eders Kong]. Maj:t redogjort för fältkanon frågans
utveckling hos oss. Af dessa redogörelser framginge, att man''; här i det längsta
Bill. till Itihd. Prat. 1879. 1 Sam/. 1 Afl. 3

18 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1879.

haft anledning vänta sig, att vårt system med framladdning, för hvars förbättrande
omfattande åtgärder efter hand blifvit vidtagna, skulle kunna användas
för de nye kraftigare kanoncrne, men att de i år utförda försöken med 8,3
c- in. kanoner slutligen ådagalagt, att den önskade balistiska effekten icke kunde
utan allt för stora olägenheter samt under trygghet för pjesernes uthållighet
ernås med bibehållande af framladdning.

Med anledning af dessa resultat och de under försöken vunna erfarenheter
hade ock Eders Kongl. Maj:t, på grund af Generalfälttygmästarens hemställan
i ofvannämnda underdåniga memorial af den 2 sistlidne Oktober, genom
nådiga generalorder af den 4 sistlidne November befallt, att, vid skeende förändring
af fältartilleriet, en s. k. hufvudkanon skulle antagas, samt att kanonen
skulle erhålla en kaliber af 8 i c. in. och inrättas för bakladdning.

Då således frågan om kalibern för framtida fältkanoner samt deras inrättande
för fram- eller bakladdning fatt sin lösning, så återstode att afgöra, huruvida
anskaffning af dylika pjeser så fort som möjligt borde ega rum eller om
härmed ännu någon tid kunde anstå.

Enligt Generalfälttygmästarens åsigt vore det alldeles nödvändigt, att ett
land sådant som Sverige, med eu fåtalig och föga öfvad armé, måste söka att,
beträffande den af alla organisationer oberoende krigsmaterielen, kunna mäta
sig med möjligen blifvande fiender, och ansåge Generalfälttygmästare]! derföre,
då ovisst vore hvad äfven den närmaste framtiden kunde bära i sitt sköte, för
sin oafvisliga pligt att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på
det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner som af fullständig utredning
med ammunition och materiel för fältartilleriet, oaktadt de för våra förhållanden
högst betydliga belopp, som härför måste tagas i anspråk.

Enligt det förslag, som Generalfälttygmästare!! i sådant afseende! låtit uppgöra
och som å bifogade tablå fullständigt angåfves, hade Generalfälttygmästaren
fäst vederbörligt afseende dels å artilleriets nuvarande organisation och
gällande utrustningsplaner samt dels å trängkomitéens förslag.

Fältartilleriets styrka hade i följd häraf beräknats, på fastlandet till 30
linie- och 9 reservbatterier samt på Gotland, i enlighet med 1875 års härordningsförslag,
till 1 liniebatteri, eller till 40 batterier med sammanlagdt 240
kanoner. Af detta antal batterier ansåge Generalfälttygmästare!!., att de sex
stycken 2,58 batterier med 36 stycken framladdningskanoner, Indika jemte dertill
hörande jernmateriel för få år sedan anskaffats, borde tills vidare bibehållas,
enär de, både hvad skjutförmåga och träffsäkerhet vidkomma, voro ej så obetydligt
öfverlägsna våra äldre 2",58 kanoner, äfven om de ej kunde mäta sig
med de tidsenligo bakladdningskanonerne, och skulle således endast 34 batterier
eller 204 bakladdningskanoner af senast fastställda kaliber tills vidare
behöfva anskaffas,

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1870.

Beträffande härefter den öfriga materielen, eller aramunitionsvagnar och
andra fordon för batteriernas 2:dra och 3:dje linier samt ammiinitionskolonnerna,
så hade, vid beräkningen af behofvet häraf samt ammunitions-, rid- och anspann-
jemte utrednings-persedlar, vederbörlig hänsyn tagits till hvad som för
närvarande funnes af dessa effekter såsom användbart för det nya fältartilleri et
och endast återstoden blifvit upptagen till nyanskaffning.

Vidkommande slutligen kostnaden för anskaffning af den nya materielen,
så fram ginge densamme af den bifogade tabellen, och utgjorde slutsumman
4,602,469 kronor, hvilken summa enligt Generalfälttygmästarens åsigt skulle
kunna fördelas på sex år.

På grund af det ofvan anförda har Generalfälttygmästaren underdånigst
hemställt, att Eders Kong! Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag
för år 1880:

till anskaffning af ny fältartillerimateriel .................. 800,000 kronor.

De genomgripande förändringar fältartilleriet vid de europeiska arméerna
i senare tider undergått, och hvarigenom området för dess kraftiga verkan vunnit
en, i förhållande till de nya handgevärens skottvidd, erforderlig utsträckning,
utan att derigenom dess rörlighet och mångsidiga användbarhet minskats,
utan snarare ökats, framkallade snart öfvertygelsen om att svenska fältartilleriet
måste undergå motsvarande förändringar, för så vidt detsamma skulle hållas i
jemnhöjd med det utländska samt fylla de fordringar, som derpå med skäl
kunde ställas och hvarförutan dess medverkan till landets försvar blek e af
underordnadt värde. Då emellertid den väg, på hvilken fältartilleriets ökade
verkan i allmänhet vunnits, förutsatte öfvergifvandet af det hos oss för
pjeser dittills med fördel bibehållna framladdningssystemet, hvithet för desse
lätte pjeser var ett vilkor för användandet af det så länge med framgång begagnade
<jc1i med förkärlek omfattade svenska kanonjernet, var det en naturlig
önskan, att icke säga en pligt, att söka utröna, huruvida icke, med bibehållande
af framladdningssystemet, ett efter tidens fordringar kraftigt och rörligt samt med
andra länders jemförlig! fältartilleri skulle kunna åvägabringas. De försök,
som i detta afseende med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd under artilleristyrelsens
ledning i flora år fortgått, jemte deröfver afgifna komitéutlåtanden
hafva tid efter annan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t anmälda och med lifligt
deltagande följda icke endast inom artilleriet utan äfven inom den öfriga arméen,
som deraf väntat lösningen al en för försvaret så vigtig fråga som fältartilleriets
blifvande ståndpunkt. Då nu dessa försök blifvit afslutade, de under deras fortgång
mot hvarandra stridiga åsigter i alla hufvudsakliga delar bringats till enhet
och genom de af Generalfälttygmästaren åberopade, af Eders Kongl. Maj:t under
den 4 sistlidne November i öfverenstämmelse med svensk-norska artillerikommitéens
utlåtande och på vederbörande Generalfälttygmästares likstämmiga till -

Bil. JS:o 3 a, till Kon/jl. Maj:ls Nåd. ./dråp. N:o 1, om statsverket 1813.

styrkan, särskild! för Sverige och särskild* för Norge, fattade enahanda beslut
en gemensam grund blifvit lagd för fältartilleriet i båda de förenade rikena,
är nu tidpunkten inne för åtgärders vidtagande till svenska fältartilleriets förändring.
I likhet med Generalfälttygmästare!! anser jag, att dermed icke längre
bör eller utan våda kan anstå, äfven om derföre andra vigtiga föremål
måste undanskjutas.

Det uppskof med denna angelägenhet, som redan egt rum, vinner sin
förklaring och sitt försvar endast i de omständigheter jag ofvan anfört.

Emot den af Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet framlagda
plan för fältartilleriets materiel, omfattande 40 batterier k 6 kanoner hvardera,
deraf 9 reservbatterier och 1 afsedt för Gotland, och hvari tills vidare skulle
ingå 6 under senare tider anskaffade 2,58 tums framladdningsbatterier, liar jag
intet att i hufvudsak anmärka.

Icke heller anser jag mig kunna tillstyrka, att dess verkställighet utsträcktas
under en längre tid. Men då den för nu förevarande statsreglering
ifrågasatta summan, 800.000 kronor, synes mig vara större än, vid betraktande
af statens tillgångar, bör, äfven för ett så vigtigt ändamål som detta,
för denna gång begäras, har jag, efter samråd med Generalfättygmästaren och
i förhoppning att ett kommande år rikligare medel må kunna anvisas, trott mig
kunna föreslå en nedsättning till 300,000 kronor.

För detta belopp skulle, efter de uppgöda prisen, kunna anskaffas 5
batterier af ny konstruktion, dock endast ett af batterierna med fullständig
utrustning åt fordon jemte ammunition. I händelse af bifall härtill och då
jag har för afsigt att föreslå Eders Kong!. Maj:t att ytterligare ett batteri,
med kanoner, lavetter och förställare, måtte få anskaffas för medel, som efter
noggrann beräkning kunde förskjutas mot ersättning af ett kommande års anslag,
så skulle 2 nya batterier redan 1880 kunna utlemnas till hvardera af de
3 artilleriregementena, och således ett, om icke särdeles stort, dock betydelsefullt
steg vara taget till införande af en tidsenlig materiel inom svenska fältartilleriet.

Redan vid de två närmast föregående statsregleringarna har Eders Kongl.
Maj:t till täckande af utgifter å extra stat gifvit anvisning å de besparingar,
som ä indelta arméens aflöningsanslag måste uppstå, så länge en del af arméens
boställen få disponeras till aflöning dels åt arméens underbefäl dels åt
andra löntagare på gammal stat. Hufvudmassan af dessa boställen eller dem,
som användas till aflöning åt underbefäl, få innehafvas till den 14 Mars 1881.
Då således äfven under år 1880 eu besparing af denna anledning uppstår,
torde en anvisning derå äfven vid instundande riksdag böra ega rum. Som
emellertid källan till besparingen ständigt minskas genom löntagares afgång ur
tjenstår, befordran eller frivilliga öfvergång på ny aflöningsstat, anser jag mig

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ej kunna föreslå, att ifrågavarande anvisning bestämmes högre än till 50 ä

60.000 kronor, och har den siffra, jag nu kommer att föreslå, inom dessa gränser
blifvit bestämd af önskan att jemna de extra anslagens slutsumma.

.Tåg hemställer således i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till nytt fältartilleri dels för år 1880 bevilja ett extra
anslag å 243,934 kronor 46 öre, dels medgifva, att för detta ändamål må
användas af hufvudtitelns allmänna besparingar under samma år 56,065 kronor
54 öre.

Position s-artilleri.

Rörande detta har Generalfälttygmästaren anfört, att han uti memorial af
den 1 November 1876 i underdånighet redogjort såväl för den materiel, som,
utöfver redan befintlig, borde anskaffas för ordnande af ett till förstärkande
af landets försvarsförmåga behöfligt positions-artilleri, som äfven för de med en
sådan anskaffning förenade kostnader, uppgående till 696,150 kronor; och
hade Riksdagen, på derom af Eders Kong!. Maj:t gjorda nådiga framställningar,
härtill redan anvisat 200.000 kronor, hälften för hvardera af åren 1878
och 1879.

I följd häraf har Generalfälttygmästaren nu underdånigst anhållit, att Eders
Kong!. Maj:t, för fortsatt anskaffning af ifrågavarande materiel, täcktes af Riksdagen
äska ett extra anslag äfven för år 1880,

till Positions-artilleri af................................................. 100,000 kronor.

Denna framställning torde i Nåder bifallas.

Bestyckningen af Carl sborgs fästning.

Vidare har Generalfälttygmästaren anfört, att, sedan han i memorial af den
15 November 1877 i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
på angelägenheten af att anskaffa nödig artillerimateriel till bestyckning
af de fästningsverk å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några
få år ansåges kunna vara afslutade, och i sammanhang härmed uppgifvit kostnader
för anskaffning af de för detta ändamål nödiga skjut- och kast-pjeser,
jemte tillhörande lavetter och projektiler, beräknade — efter afdrag af det
belopp, 375,000 kronor, som redan blifvit af Riksdagen för ifrågavarande ändamål
beviljadt — till 3,240,000 kronor, hade Eders Kongl. Maj:t hos sist
församlade Riksdag för nämnda ändamål äskat, för år 1879, ett extra anslag

Bil. N:o 3 a, Ull Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

af 300,000 kronor, hvilken framställning dock endast blifvit i den män af
Riksdagen bifallen, att härtill anvisats 100,000 kronor.

Vidblifvande sin nti förenämnda underdåniga memorial uttalade åsigt, att
den då återstående bestyckningens anskaffning icke borde fördelas på flera än
10 år, har Generalfälttygmästare!! underdånigst hemställt, att Eders Kong!
Maj:t måtte hos Riksdagen för år 1880 äska ett extra anslag,

till bestyckning af Carlsborgs fästning utaf............... 300,000 kronor.

Med godkännande af Generalfälttygmästarens åsigt, att bestyckningen af
de färdiga verken å Carlsborg borde försiggå under loppet af tio år, begärde
Eders Kong!. Maj:t af 1878 års Riksdag för detta ändamål 300,000 kronor.
Utan att underkänna den stora vigten af förevarande anslagsbehof ansåg sig
Riksdagen, i betraktande af tillgångarnes dåvarande knapphet, icke kunna för
år 1879 bevilja af anslaget mer än 100,000 kronor. Då tillgångarne vid nu
förevarande statsreglering äro ännu inskränktare än vid den närmast föregående,
anser jag mig, under förhoppning att större anslag kan under gynnsammare förhållanden
för detta behof erhållas och således den ursprungligen beräknade tiden
af tio år ej kommer att öfverskridas, nu böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att
af Riksdagen för Carlsborgs bestyckning äska —ej samma summa, som sistlidet
är begärdes, utan — för år 1880 endast ett extra anslag af 200,000 kronor.

Projektiler för grofva kanoner.

I afseende härå har Generalfälttygmästare!! andragit, att för de till bestyckningen
å Oskar Fredriksborg hörande 4 stycken 9",24 och 9 stycken
8",08 kanoner funnes för närvarande att- tillgå 628 projektiler för de förra och
672 stycken för de senare; då likväl, enligt föreslagen utrustningsplan för
fästningen, dessa projektiler borde ökas till i medeltal 300 stycken per pjes för
9",24 kanoner, men till endast 200 stycken per pjes i medeltal för 8",08 kanoner,
enär för flera af dessa sistnämnda kanoner, i följd af deras uppställning,
ej behöfde beräknas mer än 100 stycken per pjes, måste en ytterligare anskaffning
ega rum af 572 stycken 9",24 projektiler, beräknade efter pris af

130 kronor per stycke till..................................................... kronor 74,360: —

samt af 1,128 stycken 8//,os projektiler beräknade, efter pris

af 80 kronor per stycke, till ................................................ » 90,240: —

kostnaden för denna anskaffning utgjorde sålunda kronor 164,600: —
och anhöll Generalfälttygmästare!!, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska ett extra anslag för år 1880 till förökande af antalet projektiler för de
grofva kanonerne å Oskar Fredriksborg af 164,000 kronor.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Mq):ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Då nödvändigheten af att ega tillräckligt antal projektiler för bestyckningen
af den vigtigaste befästningen vid inloppet till Stockholm är uppenbar och
då detta behof ej kan anses tillgodosedt med mindre projektil an tal än det af
Generalfälttygmästare]! föreslagna, förenar jag mig i den af honom gjorda framställning
; dock så att jag, i betraktande af de inskränkta tillgångarne för statsregleringen,
om än med någon tvekan, anser att anslagets utgående kan på
två år fördelas. Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen att för projektiler till den grafva bestyckningen å
Oscar Fredriksborg bevilja ett extra anslag under år 1880 af 82,000
kronor.

(xevärstillverknin gen.

På det att en stam af skicklige arbetare måtte kunna vid Carl Gustafs
stads gevärsfaktori bibehållas, behagade Eders Kongl. Maj:t af 1878 års Riksdag,
såsom extra anslag för år 1879, äska 155,000 kronor för användande
vare sig till förkortade eller vanliga gevär efter nu gällande modell eller annan,
som kunde blifva följande Riksdag delgifven. Riksdagen, som förklarade
sig vidhålla sin redan 1875 tillkännagifna uppfattning, att en fråga af så vidt
omfattande betydelse med hänseende till de deraf föranledde kostnader, som
bestämmandet af en ny gevärsmodell, icke borde definitivt afgöras, innan Riksdagen
derom erhållit kännedom, ansåg sig icke böra bifalla den nådiga framställningen,
helst, efter Riksdagens åsigt, hinder icke mötte för nästkommande
Riksdag att, derest omständigheterna dertill föranledde, ställa till Eders Kongl.
Maj:ts disposition erforderliga medel så tidigt, att gevärstillverkningen ändock
kunde under förra hälften af år 1879 påbörjas; och ansåg Riksdagen Eders
Kongl. Maj:t icke sakna tillgång till anvisande af det mindre belopp, som kunde
för arbetarnes sysselsättande under de första månaderna af samma år vara behöflig!.

Eders Kongl. Maj:t känner fullkomligt de orsaker, hvarföre den vigtiga
frågan om ny handgevärsmodell icke ännu kunnat inför Eders Kongl. Maj:t
till slutlig behandling förekomma. Den af Eders Kongl. Maj:t för afgifvande
af förslag i ämnet under den 13 April 1877 förordnade, af svenske och norske
officerare bestående komité förklarade den 25 sistlidne Februari såsom
resultatet af sina arbeten sig böra förorda ett gevär af 10,15 m. m:s kaliber
med kolfslutningsmekanism efter Jarmanns modell, dock borde, innan definitivt
beslut i ämnet fattades, gevären i något större antal utlemnas till trupp för
profskjutning och begagnande under tjenstgöring. Anskaffningen af de härför
erforderliga gevären drog temligen långt ut på tiden. Den ytterligare prof -

Till. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ning, som modellen derefter, på sätt komitéen föreslagit, både härstädes och
i Norge blifvit underkastad, har, efter livad komitéen nu anmäler, icke kunnat
ändra dess åsigt, ehuru komitéen vill, innan den afgifver slutligt förslag om
modells antagande, se afhulpna de mindre felaktigheter, som å särskilda gevär
under de senaste försöksskjutningarne yppat sig och som komitéen, med stöd
äfven af styresmannens för Carl Gustafs stads gevärsfaktori uttalade mening,
anser härleda sig ej från konstruktionen utan från ofullkomligheten i tillverkningen,
hvilken fatt ske för hand utan nödiga maskiner och af arbetare, som
hittills varit ovane vid förfärdigande af kolfslutningsmekanismer.

Då det, efter den utredning af frågan, som redan egt rum, torde kunna
med full visshet antagas, att ny gevärsmodell kommer att af Eders Kongl.
Maj:t godkännas och att densamma blir försedd med kolfslutningsmekanism,
så synes omtänksamheten bjuda ej mindre att, såsom ock redan skett, upphöra
med tillverkning af gevär efter nu gällande modeller, än äfven att tillfälle beredes
till vidtagande af de åtgärder, som erfordras för att kunna på ändamålsenligt
sätt tillverka gevär med kolfslutningsmekanism. Vid 1878 års
slut qvarstodo hos Arméförvaltningen af medel, som vore för gevärstillverkning
tillgängliga, odisponerade 154,000 kronor. Dessa medel utgjordes dels af återstoden
af det vid 1871 års riksdag beviljade extra anslag för tillverkning af
infanterigevär, dels ock af den vinst, som, efter det kronans arbete ej lemnat
faktoripersonalen tillräcklig sysselsättning, genom tillverkning på beställning af
norska staten och andra kunnat för faktoriet uppkomma. Denna tillgång synes
mig skäligen böra, i den mån densamma icke erfordras för betäckande af
kostnaden för de tillverkade försöksgevären, användas till de åtgärder och
arbeten, som äro behöfliga såsom förberedelse till den nya gevärstillverkningen,
d. v. s. till anskaffande af maskiner m. m. till förfärdigande af kolfslutningsmekanismer,
till inlösen af patent o. d.

Genom förändring af redan belintlige maskiner, förfärdigande af nya sådane
eller delar dertill, äfvensom af erforderliga verktyg skulle dessutom tillfälle
beredas att sysselsätta och underhålla den stam af arbetare, som ännu
vid faktoriet bibehållits och för hvilken, enligt hvad nu kan förutses, arbete
eljest med Mars månads utgång skulle saknas.

Då de gevär, 50 till antalet, som anskaffats af den af komitterade föreslagna
modellen, måst, såsom redan är nämndt, förfärdigas för hand, ett förhållande,
som vid den tid Eders Kongl, Majds nådiga proposition till sist församlade
riksdag affattades, icke kunde bedömas, så kan deraf ingen ledning
hemtas för kostnaden af dylika gevär, tillverkade med hjelp af ändamålsenliga,
tid och arbete besparande maskiner. En fullt tillförlitlig erfarenhet i detta
afseende lärer således icke kunna vinnas förr, än maskiner blifvit anskaffade,

och

Bil. N;o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

och arbetarne vunnit någon vana vid tillverkningen efter den nya modellen,
hvarjemte ett gevärs kostnad alltid är beroende på den skala, i hvilken
tillverkningen bedrifves; men enligt sakkunniges omdöme tinnes ingen anledning,
hvarföre kostnaden för gevär med kolfslutningsmekanism skulle blifva
betydligt olika den för gevär af nu gällande modell under samma förhållanden.
En annan sida af saken är kostnaden för utbyte af de nu befintliga
gevären mot sådana af ny modell, men denna kostnad är beroende af
det antal, som skall utbytas, och hvad de årliga utgifterna beträffar, på den
skyndsamhet, med hvilken detta utbyte bedrifves. — Men härom lärer på
frågans nuvarande ståndpunkt det vara för tidigt att framställa förslag.

Som emellertid de nu besparade gevärsmedlen, med bifall till mitt förslag
om deras användande, antagligen skulle under innevarande år medtagas
samt möjligheten af att derefter behålla faktoriarbetarne är beroende af vissheten
om att ega medel för deras sysselsättning, och då, äfven om faktoriets
nedläggande, mot min förmodan, skulle kunna ur synpunkten af statens intresse
försvaras, nuvarande tidsförhållanden måste synas temligen olämpliga för
vidtagande af en sådan åtgärd, så och då slutligen de med antagande af en ny
gev årsmodell förenade kostnader antagligen kunna med någon större säkerhet
än nu meddelas den i Januari 1880 sammanträdande Riksdagen, anser jag mig
höra förnya mitt i senaste statsregleringsförslag framställda yrkande om nya
medel för gevärstillverkning, hvarvid jag dock kommer att inskränka anslagsfordringen
till den summa, som synes mig för det angifna syftets vinnande
erforderlig och som står i förhållande till statsverkets för närvarande knappa
tillgångar.

På grund åt hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

dels att medgifva, att den vid 1878 års slut befintliga behållningen å
medel, som äro för gevärstillverkning tillgängliga, måtte få i första rummet
användas, ej mindre till anskaffning af maskiner för tillverkning af gevär med
kolfslutningsmekanism, eller till förändring för dylikt ändamål af redan befintliga
maskiner, än äfven till inlösen, der sådant kan ifrågakomma, af rätt
att tillverka dylikt gevär;

dels ock bevilja för år 1880 ett extra anslag af 100,000 kronor, att användas
för tillverkning af gevär efter modell, som kan blifva Riksdagen delgifven.

(xevärsammunition, Kavalleri- och Artillerisal)] ar, Ammunitionstillverkning
under krig, Förrådsbyggnader, Infanteriammunitionsvagnar.

Uti sitt merannämnda memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren
fäst uppmärksamheten på det förhållande, att det reservförråd
Bih. till Rihd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 4

26 Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

af gevärsammunition, som för närvarande finnes, utgör omkring 12 millioner
patroner. Om man emellertid för mobiliseringsplanen tillämpar det förslag till
ammunitionsutredning, som af komiterade för ordnandet af härens trängväsende
blifvit i dess underdåniga betänkande af den 21 Juni 1877 afgifvet, och dertill
lägger hvad som erfordras för fästningsbesättningarne, flottan, frivilliga
skarpskytteföreningar m. fl., så skulle behofvet af gevärsammunition för den
första utredningen uppgå till 30 ä 31 millioner patroner. Enär dock en ny
gevärsmodell snart torde fastställas, anser sig Generalfälttygmästare!! icke böra
föreslå, att reservförrådet höjes högre än till 16 millioner patroner. För tillverkning
af de sålunda erforderliga 4 millionerna erfordras 200,000 kronor,
hvilka han hemställer måtte äskas att under loppet af två år utgå.

För artilleriet och kavalleriet finnas för närvarande 10,987 till krigsbruk
afsedde sablar, men då vid mobilisering skulle erfordras 14,350 och dessutom
10 procent af sistnämnda antal borde finnas i reserv, hvarigenom hela behofvet
uppginge till 15,785 stycken, har Generalfälttygmästaren föreslagit, att medel
måtte för anskaffning af de bristande omkring 4,800 sablarne begäras. Kostnaden
uppginge till 86,400 kronor, hvilken kostnad han anser kunna fördelas
på två år.

För ordnande af ammunitionstillverkningen under krig, då ammunitionsfabriken
å Marieberg hvarken kan fylla behofvet ej heller är tillbörligt tryggad
mot fara från fienden, har Generalfälttygmästaren uppgjort förslag, upp -

tagande en ny verkstadsbyggnad å Marieberg .................. kronor 44,000: —

en större och två mindre byggnader å Carlsborg............... » 180,000: —

för Carlsborg afsedda ångmaskiner och hydraulisk press för
pressning af blytråd till kulor; samt till komplettering
af redan befintliga maskiner m. in...................... » 84,000: —

tillsammans kronor 308,000: —

för hvilka kostnader Generalfälttygmästaren, som ansett dem böra fördelas på
tre år, nu föreslår, att anslag måtte begäras.

Samma myndighet har äfvenledes ansett, att till nya gevärsförrådshus och
krutkapell samt till beredande af större utrymme uti redan befintliga erfordras
ett anslagsbelopp af 60,000 kronor.

Slutligen har Generalfälttygmästaren, med anmälan att 100 stycken infanteriammunitions
vagnar af den genom generalorder den 28 Mars sistlidet år
fastställda modell, tillverkade af härför af 1871 års Riksdag beviljade medel,
skulle blifva före 1878 års utgång till härvarande tygförråd levererade, anhållit,
att medel måtte äskas till förfärdigande af ytterligare erforderliga nya och
förändring af gamla dylika fordon, hvarför kostnaden beräknats till 239,750
kronor.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Alla dessa af Generalfälttygmästare!! framställda anslagsfordringar äro visserligen
behjertad värda, och framstår bland dem särskild! behofvet af ordnande
af ammnnitionstillverkningen för krigstillfälle, men anser jag dock, att
desamma böra, vid nu förevarande statsreglering, stå tillbaka för andra,
hvilka jag funnit oafvisliga. .Tåg hemställer således, att desamma ej måtte nu
föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts'' nådiga åtgärd.

Kostnader, förorsakade af rotssjukdomen bland Yendcs Artilleriregementes
hästar.

Den 26 November 1875 behagade Eders Kongl. Maj:t, efter framställning
af vederbörande Generalbefälhafvare och Kongl. Majits Befallningshafvande, samt
sedan lärarekollegiet vid Veterinärinstitutet och Sundhetskollegiet i ämnet afgifvit
utlåtande, i nåder förordna, att 53 af Vendes artilleriregementes hästar skulle
nedslagtas och regementets rusthållsstall undergå följande, af vederbörande
myndigheter föreslagna reningsåtgärder, nemligen att trävirket skulle uppbrännas,
tegelmurarne kalkrappas, stenfoten till tegelmuren desinficieras noggrant, stengolfvet
uppbrytas och fyllningen till en fots djup utföras på inhägnad mark
och komposteras medelst tillblandning af kalk, ny fyllning inläggas och kullerstenarna
före stensättningen tvättas i en lösning af karbolsyra; hvarefter stallet
oj skulle få användas förr än ett år förflutit efter reningen, och platsen deromkring
under tiden hållas genom stängsel afskild från öfriga delar af artillerigården;
och befallde Eders Kongl. Majit Arméförvaltningen att förskjuta de
för verkställandet af förenämnda nedslagtnings- och reningsåtgärder erforderliga
medel, samt sedermera till ersättning anmäla desamma. Till inköp af nya
hästar åt regementet i de nedslagtades ställe anvisades redan af 1876 års
Riksdag erforderligt anslag. Nu anmäler Generalfälttygmästare!!, att stallens
rening åstadkommit en utgift af 50,113 kronor 86 öre, och hemställer jag derföre
i underdånighet, att Eders Kongl, Majit täcktes af Riksdagen till ersättning
af det förskott, hvarmed denna utgift blifvit bestridd, äska ett motsvarande
extra anslag att utgå under år 1880.

Skjutfält för Svea artilleriregemente.

Vid de båda senaste riksdagarne har Eders Kongl. Maj:t, efter derom af
Generalfälttygmästare!! gjord underdånig hemställan, äskat nödiga medel för anskaffning
af ett, utaf största behof påkalladt skjutfält för Svea artilleriregemente,
men hafva Eders Kongl. Majits nådiga framställningar icke vunnit Riksdagens

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Kärf. Prof. ±s :o 1, om StaUverket 1879.

bifall. — På grund af en från Chefen för Landtförsvarsdepartementet afbiten
embetsskrifvelse af den 6 Juli sistlidet år hade, enligt hvad Generalfälttygmästaren
nu upplyser, ytterligare undersökningar för erhållande af ett för Svea
artilleriregemente användbart skjutfält blifvit verkställda dels i trakten af Rosersberg,
dels vid egendomen Johannisberg i Gottröra socken inom Stockholms
län, dels och i närheten af Kungsör; men af de inkomna rapporterna framginge,
att icke å något af dessa ställen terrängen ansetts tjenlig till skjutfält
för artilleriet, enär, der sådant kunnat ifrågasättas, marken befunnits till större
delen uppodlad eller eljest antingen försedd med jordstenar eller så vattensjuk,
att ovisst vore, om densamma skulle kunna nöjaktigt torrläggas. Dessa undersökningar
hade således gifvit stöd åt Generalfälttygmästarens redan uti underdåniga
memorialet af den 15 November 1877 uttalade öfvertygelse, att fortsatta
forskningar efter ett mera än fältet vid Karg passande skjutfält för Svea
artilleriregemente blefve fruktlösa. Då härtill komme, att senaste Riksdag lemnat
bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning angående en jernvägs anläggning
från Norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan, med hamn vid
den strand åt nämnda vatten, som berör Ladugårdsgärdet, och i ungefärlig förlängning
af artilleriets nuvarande skottlinie, hvarigenom all skarpskjutning å
sistnämnda fält för Svea artilleriregemente måste inom kort förbjudas, och detta
regemente således blefve urståndsatt att erhålla någon den ringaste öfning uti
hvad för artilleriet är en hufvudsak, eller skarpskjutning, så har Generalfälttygmästaren
ansett sig böra ännu eu gång anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra förnyad framställning derom, att för expropriation och ordnande
af ett skjutfält å den enda, hittills såsom lämplig befunna platsen vid
Harg måtte beviljas ett anslag af 270,700 kronor.

Vid de undersökningar, som pågått om lämpliga trakter för ett skjutfält,
har vederbörande myndigheters uppmärksamhet särskilt varit fästad på kronans
egna domäner, men har det icke lyckats att finna någon sådan, som uppfylt
alla de vilkor, som måste uppställas för en i allo till ifrågavarande ändamål
tjenlig plats. Då emellertid sålunda måst ifrågasättas att förvärfva en ny, för
statens behof afsedd jordfastighet, har jag i samråd med chefen för Finansdepartementet
kommit att öfverväga, huruvida ej medel härtill skäligen skulle
kunna tagas af de tillgångar, som för närvarande tillflyta staten i köpeskillingar
för försålda mindre jordfastigheter, en åtgärd, som kan anses jemförlig med
att disponera innehafvande fastigheter för särskildt ändamål eller utbyta mindre
behöfliga fastigheter mot en för särskildt ändamål väl afpassad egendom. I afseende
å de för försålda fastigheter inflytande köpeskillingar stadgades val i 1874
års Kongl. bref i ämnet, att desamma skulle till Riksgäldskontoret levereras,
men sedan Riksdagen år 1877 medgifvit Eders Kongl. Maj:t att å denna fond
anvisa utgifter för inköp af skogbärande marker, kan densamma icke längre

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. IVop. No 1, om Statsverket 1879.

anses som eu tillgång för Riksgäldskontor. Efter livad Chefen för Finansdepartementet
upplyst, har någon sådan anvisning ännu icke ifrågakommit
och lärer för närvarande icke föreligga något oafvisligt behof att för nämnda
. ändamål anlita denna tillgång. Beloppet af de köpeskillingar, som intill December
månad 1878 betingats, uppgår, enligt uppgift från Kammarkollegium, till

400,000 kronor, hvaraf till samma tid influtit 104,000 kronor, och torde med
beräkning allenast af de försäljningar, som under senare hälften af år 1878
skett men ännu icke af Eders Kongl. Maj:t godkänts, fonden kunna antagas
uppgå till ej obetydligt högre belopp.

Då behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente måste, efter hvad
ofvan är anfördt, anses öfverhängande, men tillgången på medel nu är knappare,
än hvad vid de närmast föregående statsregleringarne varit fallet, har jag, i
öfverensstämmelse med Chefen för Finansdepartementet, ansett, att utväg till
detta behofs fyllande skäligen kunde beredas genom användande af de ofvan angifna
försäljningsmedlen. Ehuru hvad af dessa redan influtit icke lemnar tillgång
till ögonblickligt gäldande af alla kostnaderna för skjutfältets inköp och
iordningsställande, torde dock, om medlen få för ändamålet disponeras, Arméförvaltningen
kunna finna utväg att af de tillgångar, den har under händer,
och mot framtida ersättning förskjuta de delar af ifrågavarande kostnader, som
blifva erforderliga tidigare än förenämnda försäljningsmedel hinna inflyta. .lag
hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva, det af de köpeskillingar, som inflyta för de kronans mindre
fastigheter, som enligt 1874 års riksdagsbeslut få försäljas, måtte till inköp och
anordnande af ett skjutfält för Svea artilleriregemente få användas 270,000
kronor.

Fortifikationsfoehof.

Carlsborg.

Redan vid flera föregående tillfällen har Chefen för fortifikationen framhållit
de olägenheter och ökade kostnader, som, utom försenadt färdigblifvande,
uppstode, då ett stort arbetsföretag, sådant som en fästningsbyggnad, måste bedrifvas
med alltför små årliga anslag. Vid Carlsborg hade erfarenheten gifvit
vid handen, att, under nuvarande byggnadspris, dessa olägenheter blefve ganska
kännbara, så snart byggnadsanslaget för ett år nedginge under .300,000 Kronor.
Arbetsanslaget för år 1879, som utgår med endast 184,100 Kronor, understege
således betydligen det såsom ett minimum för en god hushållning angifna
belopp. Om derföre än statsverkets tillgångar äfven i år vore trångt

30 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

begränsade, tilltrodde sig dock ej Chefen för fortifikationen att tillstyrka byggnadsanslagets
nedsättande under den summa, som fordrades för ett efter hans
åsigt klokt användande af statens medel. lian har derföre till byggnadsarbeten
å Carlsborg under år 1880 föreslagit följande anslagsbelopp:

Till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt bakom lig -

gande jordmassors formerande m. ‘m..................................... Kronor 154,500: —-

till ett sjukhus å den s. k. paviljongsudden............... » 100,000: —

till ett exercishus för artilleriet och Sappörbataljonen » 45,500: —

Summa Kronor 300,000: —

Hvad först beträffar den i sista rummet uppförda anslagsfordran — till
exercishuset — var den af Chefen för fortifikationen redan för innevarande år
framställd, men behagade Eders Kongl. Maj:t gilla min vid underdånig föredragning
den 7 Januari sistlidet år yttrade åsigt, att, i betraktande af de mera
begränsade tillgångarne för 1879 års statsreglering, beviljande af medel för detta
behof, kunde till ett följande år anstå; och då tillgångarne vid innevarande statsreglering
kräfva undanskjutande af fordringar, som ej äro oafvisliga, anser jag
mig ej heller nu böra förorda upptagande å budgeten af detta anslag.

Hvad åter angår anslaget till sjukhusbyggnader, blef detta vid sist församlade
riksdag af Eders Kongl. Maj:t äskadt. Riksdagen fann tillökningen i
truppernas antal å Carlsborg framkalla behofvet af nya sjukhusbyggnader såväl
för sjukvården, enär den nu till sjukhus använda byggnad ej inrymde mer än
omkring 50 sjuke, som äfven derför att sistnämnda byggnad vore till bostadslokaler
behöflig. Då emellertid de föreslagna sjukhusbyggnaderna vore afsedda
att uppföras af sten, men, enligt hvad Riksdagen föreställde sig, det kunde
anses af erfarenheten ådagalagdt, att trähus vida bättre än stenhus lämpade
sig till sjukhuslokaler och genom en sådan förändring af byggnadsmaterial eu
ej ringa besparing i kostnaden borde kunna åstadkommas, hade Riksdagen ej
tvekat att i ärendet begära ytterligare utredning. Härtill komme, att, då sjukhuset
vore afsedt att förläggas utom fästningen och således vid ett anfall sannolikt
måste öfvergifvas, äfven denna omständighet hade synts Riksdagen böra
föranleda valet af ett billigare material, och, enär genom uppförande af eu
särskild byggnad för artilleriets befäl utrymmet inom fästningen i allt fäll för
den närmaste framtiden något ökades, ansåg Riksdagen ett års uppskof med
sjukhusbyggnaden ej böra föranleda synnerliga svårigheter. Vid anmälan derför
om sitt bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t eljest angående fästningsarbetena
på Carlsborg föreslagit, anhöll 1878 års Riksdag, det täcktes Eders Kongl.
Maj:t låta före nästa riksdag utreda, huruvida icke de till uppförande afsedda
sjukhusbyggnaderna å Carlsborg lämpligast borde af trä förfärdigas, samt derefter
till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill utredningen funnes
föranleda.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverleet 1879.

Med anledning häraf anbefaldc Eders Ivongl. Maj:t den 24 sistlidne Maj
Medicinalstyrelsen att i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, hvilket inkom den
10 derpå följde September,

Medicinalstyrelsen yttrade deruti:

att militära sjukhus kunde med hänsyn till deras olika bestämmelse indelas
i tre hufvudsakliga, olika kategorier, nemligen:
permanenta militärsjukhus för fredstid,
temporära militärsjukhus för fredstid, och

fältsjukhus för krigstid, hvilka sistnämnda med afseende på deras användning
benämndes sjukhus i första linien (flyttande) och sjukhus i andra linien
(stående). På dessa olika slag af sjukhus uppstälde militärhygienen olika fordringar.
— Permanenta militära sjukhus för fredstid, afsedda för långvarigt,
fortgående användande, borde till byggnadssätt, inredning, lufttillgång
m. m. ej skilja sig från andra permanenta sjukhusbyggnader, utan uppföras i
öfverensstämmelse med vanliga civila sjukhus, t. ex. de, hvilka, byggda på allmän
bekostnad, funnes inom alla län. Alla sådana sjukhus, som under senare
tider inom Sverige blifvit byggda, vore uppförda af sten, såsom det lämpligaste,
varaktigaste, sundaste och i längden troligen äfven billigaste byggnadsmaterialet.
Olikheten i deras konstruktion betingades af befintliga tillgångar, byggnadstomternas
läge och beskaffenhet, det antal sjuke, för hvilket de vore afsedda,
tillämpning af korridor- eller paviljongsystemet o. s. v., men i ett afseende
hade Medicinalstyrelsen alltid ansett, att de borde med hvarandra vara öfverensstämmande,
nemligen deri, att de, med hänsyn till hygienens fordringar, uppfördes
af sten. Trähus, äfven om de byggdes med den största omsorg och
med det bästa och till följd deraf dyrbaraste material, komme dock alltid att
mer eller mindre sjunka och sätta sig, sprickor uppstode och ofta påkommande
reparationer tarfvades, synnerligast i de rum, som vore afsedda, till badlokaler,
eller för ångpannor, rörledningar o. s. v. Trähusen vore derjemte naturligtvis
långt mera utsatta för eldfara än byggnader af tegel. Afseende förtjente äfven,
att inom stora byggnader af trä, till följd af byggnadsämnets resonnans, ej
kunde förekommas, att allt buller inom byggnaden fortleddes, hvarigenom den
ro och tystnad, som för svårt sjukes vård vore ett nödvändigt vilkor, ej kunde
vinnas. Slutligen tillkomme det vigtiga sanitära skälet, att sjukhus af godt,
väl brändt tegel, såsom uppförda af ett fastare, mindre poröst material än trä,
ej i samma grad kunde insupa de smittoämnen, hvilka inom sjukhus, framför
allt de, som alltjemt vore med sjuke belagda, utvecklades, och hvilka öfverförde
sjukdomarne samt vållade betydlig mortalitet. — Permanenta militära
sjukhus af sten funnes flerestädes vid större garnisonsplatser i Sverige, såsom
garnisonssjukhusen i Stockholm och Göteborg, Flottans sjukhus i Carlskrona
in. fl. 1 utlandet användes äfven stenhus för alla större permanenta sjukhus -

Bil N:o 3 a, Ull Koncjl, Maj-M Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

etablissement, vare sig civila eller militära. — Temporära militära sjuk
hus för fredstid vore vanligen endast afsedda för vapenöfningstiderna under
våren och sommaren, således för kortare användning, och kunde derföre till
konstruktion och inredning m. m. vara af annan beskaffenhet och vida enklare
än de permanenta militärsjukhusen. I ett afseende, nemligen med hänsyn till
lufttillgången i sjukrummen, borde de dock vara lika väl lottade, emedan de
sjukes återställande deraf i väsentlig mån vore beroende. Vid alla svenska
mötesplatser funnes temporära militärsjukhus, uppförda af sten, såsom t. ex.
vid Axevalla och Tvedörra hed, men vanligast af trä, efter olika modell, dock
oftast korridorsjukhus med två våningar och vind. Under senare tid och med
erfarenhet från utlandet, hade Medicinalstyrelsen funnit skäl att tillstyrka uppförandet
af sådana sjukhus af trä i barackform, såsom t. ex. vid Herrevadskloster.
— Fältsjukhus för krigstid vore,'' flyttande eller stående. De
flyttande fältsjukhusen vore afsedda att från den aktiva arméen mottaga sådane
sjuke och sårade, hvilka ej kunde eller borde vid truppen vårdas, samt bereda
dem erforderlig skötsel, till dess de kunde till truppen återgå eller furflyttas
till de stående fältsjukhusen, hvilkas bestämmelse vore att, så länge det erfordrades,
vårda alla från arméen dem tillsände sjuke eller sårade. Den största
uppmärksamhet måste riktas derpå, att lufttillgången vid fältsjukhusen vore tillräcklig,
hvarförutan de ytterst smittosamma fältsjukdomarne allt mera utvecklade
sig och lokalerna blefve med sjukdomsgiftet impregnerade. För att förhindra
detta hade under de senare krigen, i mindre skala på Krim och i stor skala
under amerikanska och tysk-franska krigen, sjukbaracker af trä blifvit använda,
för att derigenom bereda smärre sjuklokaler med tillräcklig lufttillgång — 1,200
kubikfot per man — men isolerade från hvarandra, för att om möjligt förekomma
smittans öfverförande, för hvilket ändamål likartade byggnader äfven
någon gång användes till kortare bruk vid inträffade epidemier under fredstid.
Sådana provisionela byggnader uppfördes af trä, så billigt som möjligt, och
vore i fält, för kortare tider och då klimatet det tilläte, af stort värde. De
kunde äfven ersättas af tält, transportabla byggnader af bräder och tältduk
o. s. v., alla dock afsedda uteslutande för en kortare tids användande. — Det
nu föreslagna militärsjukhuset vid Carlsborgs fästning tillhörde onekligen den
första af förenämnda kategorier åt sjukhus och utgjorde ett militärsjukhus för
permanent bruk, hvilket förhållande äfven tydligen utvisades deraf, att det
vore afsedt att utgöra det enda sjukhuset vid fästningen, hvars alltmera växande
garnison vore i stort behof af ett väl ordnadt, tidsenligt sjukhus. Under sådant
förhållande och på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ansåg Medicinalstyrelsen,
att de nu ifrågasatta, till uppförande afsedda sjukhusbyggnaderna å
Carlsborg böra af sten förfärdigas.

Detta

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.

Detta Medicinalstyrelsens yttrande blef åt'' Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt
till Chefen för fortifikationen med befallning att i frågan afgifva utlåtande,
och har nu nämnde chef uti sitt mera nämnda underdåniga memorial af den
15 sistlidne November yttrat, det förnyade kostnadsberäkningar visat, att, om
byggnaderna utfördes af trä, blefve kostnaden för ekonomibyggnaden och två
sjukhuspaviljonger 90,800 kronor och, om de uppföras af sten, 102,800 kronor,
hvilken senare kostnad dock genom några förändringar i ekonomibyggnaden
af sten ansåges kunna nedbringas till den begärda summan, 100,000 kronor.
Skilnaden i kostnad skulle således blifva endast 9,200 kronor, under det
skilnaden i varaktighet oah underhåll vore ganska betydlig. — Med anledning
af Riksdagens i skrifvelsen uttryckta förmodan, att sjukhuset, såsom afsedt att
förläggas utom fästningen sannolikt måste vid ett anfall öfvergifvas, anmärker
Chefen för fortifikationen, att, om sjukhusetablissementet komme att, såsom afsedt
vore, förläggas å norra udden, utanför fästningens hufvudvall, detta dock
ingalunda vore liktydigt med utanför sjelfva fästningen, eller föranledde dertill,
att sjukhuset måste vid anfall öfvergifvas. Fästningens landtfronter slutade
nemligen på båda sidor till sjön och från allt, som läge norr om dem, blefve
''en anfallande fiende afstängd, således ej mindre från den norra udden än från
strandremsorna mellan sjön och fästningens östra och vestra vallar. Udden
sträckte sig endast 1,600 fot utanför fästningens hufvudvall och kunde derifrån
fullständigt bestrykas med både artilleri- och handgevär, så att någon
landstigning ej på minsta vis vore att befara. Antagligt vore ock, att vid
krigstillfälle några låga verk komme derstädes att anläggas, för att kunna väl
upptäcka och bevaka vattenytan i inloppet till viken. Att sjukhuset kunde af
fienden beskjutas under fortgången af en belägring, vore visserligen sant,
men Carlsborgs fästnings område vore ej större, än att hvarje punkt deraf likaledes
kunde af en belägrande fiende nås, åtminstone med kasteld. Å sjukhuset
komme i krigstid geneverflaggan naturligtvis att hissas, men, om det läge inom
fästningen, kunde en fiende knappast skona det äfven med bästa vilja, enär
han måste förbehålla sig att få beskjuta andra i dess omedelbara granskap belägna
föremål. Läge det deremot afskildt, såsom nu är föreslaget, saknade han
all anledning att deremot rikta sina skott, om han, såsom ju borde antagas,
ville iakttaga de folkrättsliga fördragen. Gjorde han åter ej detta eller blefve
beskjutningen så häftig, att den ej skonade någon del af det befästade området,
så återstode, sjukhuset måtte ligga inom eller utom lmfvudvallen, ej annat
råd än att förlägga de sjuke och sårade uti de förrådshvalf, som ligga under
lmfvudvallen, hvilka, visserligen i nödfall för en tid användbara till detta ändamål,
dock på intet sätt kunde motsvara de sanitära fordringar, man ställer
på ett verkligt sjukhus. Af dessa skäl hade Chefen för fortifikationen intet
att invända mot den af Öfverfältläkaren föreslagna platsen för sjukhuset.

Bih. till Rtksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfd. 5

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1879.

Behofvet af ett sjukhus etablissement å Carlsborg liar sist församlade Riksdag
erkänt, och då Riksdagens betänkligheter med afseende å det material,
hvaraf etablissementet bör uppföras, torde häfvas genom den ytterligare utredning
af denna fråga, som nu blifvit lemnad, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå Riksdagen att till sjukhusbyggnaden
å Carlsborg bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att under år
1880 utgå.

Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen äska det extra
anslag af 154,500 kronor, som Chefen för fortifikationen ansett böra under år
1880 användas till fortsättande af hufvudgrafvens yttermnr (contrescarp) samt
bakom liggande jordmassors formerande, m. in.

Carl skrona.

Af de till befästningarne vid Carlskrona år 1871 beviljade 3,750,000
kronor hafva af Riksdagen blifvit anvisade 3,720,000 kronor, hvadan deraf
återstå endast 30,000 kronor. Dessutom har Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition vid 1878 års riksdag, beviljat 110,000 kronor till ersättning
för den kostnad, hvarmed bepansringarne öfverstigit den ursprungligen beräknade.
Chefen för fortifikationen hemställer nu i underdånighet, att dessa sammanräknade
140,000 kronor måtte för år 1880 begäras af Riksdagen. — Med
afseende på denna summas tillräcklighet för de beslutade befästningarnes fulländande
anför bemälde Chef, att, sedan år 1876 i Oktober fullständiga kontrollräkningar
öfver återstående arbeten egt rum, sådana förnyats såväl år 1877
som är 1878 på hösten, samt att dessa utvisa, det någon brist ej torde kunna
undvikas. Förnämsta skälet dertill läge deruti, att de dyrbara inventarier och
instrumentalier, hvaribland två goda bogserångbåtar, en smalspårig jernväg med
rullande materiel m. nr, som man beräknat vid denna tid kunna försälja, men
hvartill man hittills ej funnit köpare, vid en snart instundande nödtvungen
försäljning under nuvarande allmänna brist på större arbetsföretag, sannolikt
koinme att inbringa betydligt mindre än man förut haft skäl att antaga. Någon
ökad kostnad hade ock uppstått å Kungsholms fästning genom sjunkning
af de stora jordmassorna i fästningens vallar och deraf förorsakad påfyllning
och ny gasonering. Chefen för fortifikationen kunde emellertid icke ännu uppgifva
beloppet af den brist, som kunde komma att uppstå.

På grund af hvad Chefen för fortifikationen sålunda hemställt, torde Eders
Kongl Maj:t, vilja föreslå Riksdagen att till befästningsarbetena vid Carlskrona
under år 1880 anvisa 140.000 kronor.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

IiiteiMleiitiirhehof.

Garnisonskonmienderingar ur Indelta Arméen.

Sedan några år tillbaka hafva kommenderingar ur indelta arméen måst
utgå för att förstärka garnisonerna å Oarlsborgs och Vaxholms fästningar. Behofvet
af dessa kommenderingar var till en stor del uppkommet ur svårigheten
att hålla de för garnisonstjenstgöring å förbemälda orter afsedde värfvade trupper
fulltaliga. Sedan denna svårighet för det närvarande är öfvervunnen samt,
hvad Carlsborg beträffar, garnisonsstyrkan blifvit förstärkt af det numera uppsatte
2:a Sappörkompaniet och snart genom det 3:dje kompaniet får en ytterligare
förstärkning, hvartill kommer att infanteriets volontärskola blifvit der
förlagd, har någon garnisonsförstärkning ur indelta arméen ej å denna fästning
ansetts erforderlig; hvarför den ock redan med Mars månad sistlidet år upphört.
Deremot kan å Vaxholm, om än de der förlagda Svea artilleriregementes
fästningskompanier skulle kunna hållas fulltaliga, garnisonsförstärkning, enligt
derom af vederbörande myndigheter lemnad utredning, ej, efter fullbordande af
Oscar Fredriksborg, undvaras. Under sådant förhållande skulle jag icke hafva
tvekat att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett årligt anslag
för upprätthållande af garnison å Vaxholm och Oscar Fredriksborg, för så vida
denna fråga icke på det närmaste sammanhängde med frågan om eu förändrad
organisation af fåstningsartilleriet, hvartill förslaget, som af Géneralfälttygmästaren
ingifvits, ännu icke kunnat underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning och
har jag derföre ansett, att garnisonskommenderingarne till Vaxholm skulle kunna
ännu någon tid på hittills öfligt sätt fortgå och bekostas.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 Oktober 1878 har Arméförvaltningen
beräknat kostnaderna för garnisonsförstärkningskommenderingarne å Vaxholm
och Carlsborg intill den 1 i sistnämnda månad till 58,852 kronor 68 öre,
hvilka af Intendentsdepartementet förskjutits, och hemställer jag, enär Arméförvaltningen,
i likhet med hvad förut skett, torde kunna balansera det lemnade förskottet
intill början af nästkommande år, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att å extra stat för år 1880 bevilja till ersättning för förskjutna
kostnader för garnisonsförstärkningskommenderingar 58,852 kronor 68 öre.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

För fortsättning af dessa arbeten torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå
Riksdagen att å extra stat för år 1880 anslå lika belopp, som nu utgår, eller

90,000 kronor.

Zfc. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvorkst 1879.

Officerares anställning vid främmande arméer.

De understöd, som från detta sedan flera år tillbaka å fjerde hufvudtiteln
uppförda extra anslag å 9,000 kronor utgått, hafva ständigt varit eftersökta af
officerare, hvilka önskat förkofra sig i sitt yrke, och det torde ej kunna bestridas,
att de officerare, som varit i utländsk krigstjenst anställde, derifrån
medfört vidgad erfarenhet och ökade kunskaper, till gagn för dem sjelfve och
arméen, Emellertid hafva på senare tid yppat sig svårigheter att förskaffa
officerare anställning i aktiv krigstjenst, och den frihet, som de båda sistförflutna
årens Riksdagar medgifvit, att använda anslaget äfven för officerare,
hvilka, utan att vara anställde i aktiv krigstjenst, åtfölja eu större armécorps’
rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, har det
endast undantagsvis varit möjligt att begagna.

Då det emellertid är af vigt, icke blott för arméens officerare att personligen
få lära känna främmande arméers förhållanden, utan äfven för krigsstyrelsen
att ega tillfälle att till utlandet afsända officerare för att vid en gifven
tidpunkt taga närmare kännedom om någon särskild gren af krigsväsendet, synes
mig ett bemyndigande för krigsstyrelsen att äfven i sådant ändamål kunna
använda anslaget vara önskvärdt. Jag får derföre i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja
ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande,
användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv
krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt
förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas
för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller
utbilda sig i yrket, — med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills,
få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpsky ttevii sen (lots och skjutskicklighetens befrämjande.

Under förklarande att äfven för år 1879 anvisats detta sedan flera år
utgående extra anslag, anhöll 1878 års Riksdag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillse, huruvida icke grunderna för anslagets användning
lämpligen borde i den mån förändras, att äfven förening, som, med
åsidosättande af andra militära öfningar, endast hade till uppgift att bibringa
sina medlemmar skjofärdighet, kunde från samma anslag erhålla understöd; och
har Eders Kongl. Maj:t, med anledning häraf, under den 20 sistlidne December
behagat i Nåder förordna,

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 37

att från anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
understöd må, utom såsom hittills åt frivilliga skarpskytteföreningar, som
bildats på grund af nådiga kungörelsen den'' 8 Mars 1861, kunna komma
äfven sådana skytteföreningar till del, Indika, utan att bedrifva andra militära
öfningar, hafva till hufvudsakligt ändamål att bibringa skjutfårdighet åt medlemmar
af föreningen, Indika antingen på grund af nådiga kungörelsen den
13 November 1860, angående den allmänna beväringen, äro skyldige att deltaga
i landets försvar, eller ock ännu icke uppnått den för sådan skyldighets
fullgörande stadgade ålder; dock med vilkor att till skjutöfningarne användas
gevär af någon för arméen till krigsbruk gällande modell, samt att stadgar,
som böra afse att betrygga såväl eu ändamålsenlig ledning af skjutöfningarne
som en vederbörlig redovisning af understödsbeloppen, blifvit af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande för föreningen fastställda. Då, ehuru en stor del af skarpskytteföreningarna
upplösts, dock till understöd åt de qvarvarande, till målskjutningspremier
och kostnader för täflingsskjutningar, äfvensom till underhåll
af skotthus och skjutbanor åtgår en stor del af det hittills beviljade anslaget
och ännu icke kan bestämmas, huru mycket kan erfordras till utförande af
beslutade skjutbanor samt till understöd åt skytteföreningar, torde Eders Kongl.
Maj:t vilja föreslå Riksdagen att anslaget till oförändradt belopp, 50,000 kronor,
måtte få äfven under år 1880 å extra stat utgå.

Arméens Ackordsamortering.

För fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser erfordras äfven
för år 1880 samma belopp, som innevarande år, eller 185,000 kronor, Indika
torde å extra stat äskas.

Byggnadsbehof.

Barackbyggnader å mötesplatserna.

Till uppförande af baracker å indelta arméens mötesplatser, att begagnas
under beväringsmanskapets och en del af stamtruppernas vapenöfningar, beviljades
vid 1877 års riksdag, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t för ändamålet
redan af allmänna beväringsfondens tillgångar anvisat, 800,000 kronor, hvaraf
hälften skulle under år 1878 utgå.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Sedan Arméförvaltningen, på Eders Kongl. Maj:ts den 1 Juni 1877 meddelade
befallning, inkommit med förslag till barackers uppförande för de sålunda
anvisade medlen, hvarvid enligt nådig föreskrift blifvit iakttaget, att mötesplatserne
borde med sådana byggnader förses i den ordning, som af deras
sins emellan nordligare läge bestämdes, derest ej särskilda förhållanden gåfve
anledning att föreslå afvikelse från denna ordning, och Eders Kongl. Maj:t med
anledning deraf under den 10 sistlidne Maj fattat nådig beslut i ämnet,
äro nu, enligt hvad Generalintendenten upplyst, baracker under uppförande för
en klass beväring vid Lifregementets grenadiercorps, Första och Andra Lifgrenadierregementena,
Yestgöta regemente, Smålands grenadierbataljon, Uplands,
Skaraborgs, Södermanlands, Elfsborgs, Yestgöta Dals, Yestmanlands, Kalmar,
Nerikes och Yermlands regementen samt Vermlands fältjägarecorps, äfvensom
baracker för befäls- och rekrytmöten samt förberedande underbefälsskolor vid
Första och Andra Lifgrenadierregementena, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar
och Nerikes regementen samt Norra Skånska infanteriregementet, Indika samtliga
barackbyggnader skola vara fullbordade under åren 1879 och 1880.

Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet har nu i sin underdåniga
skrifvelse af den 8 sistlidne Oktober hemställt, att vid innevarande års riksdag
måtte äskas återstoden af den af 1877 års Riksdag för baracker beviljade
summa, eller 400,000 kronor, hvarjemte Förvaltningen förnyat sin redan år
1876 gjorda framställning om beredande af medel till dylika byggnader för
arméens officerare, hvartill skulle erfordras 456,000 kronor. Behofvet af baracker
för de regementen och corpser, hvilka icke, såsom de i Norra Sverige
förlagda, redan förut äro eller nu blifva dermed försedda, torde emellertid ej
vara så trängande, att vid den knapphet i tillgångar för statsregleringen, som
nu förefinnes, det kan vara skäl att yrka anvisande till 1880 af de för ändamålet
beviljade återstående 400,000 kronor. Yid sådant förhållande torde
Eders Kongl. Maj:t icke finna skäl att ingå i pröfning af hvad Förvaltningen
i öfrigt anfört beträffande dylika byggnader för befälet. Jag hemställer derföre
i underdånighet, att Arméförvaltningens förevarande framställning icke
måtte föranleda någon nådig åtgärd.

KavallerietaMissenientet vid Stockholm.

Af de för detta, till gemensamt bruk för Lifregementets dragoncorps’
exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för kavalleriets
volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement beviljade 440,000
kronor återstå ännu oanvisade 120,000 kronor.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Till följd af den omarbetning af planen för etablissementet, hvilken anbefallts,
sedan sist församlade Riksdag medgifvit en större frihet i anslagets
användning, hvarmed sammanhängt väckt förslag om annan plats för detsamma,
till undvikande af åtskilliga med den först ifrågasatta förenade kostnader, har
utförandet ännu icke kunnat taga sin början. Det torde således vara tvifvelaktigt,
huruvida det kan till fullo utföras under år 1880. I hvarje fall torde
dess fullbordande draga så långt ut på sistnämnda år, att betalningen af en del
byggnads- eller inredningsarbeten kan till början af år 1881 uppskjutas. Det
är derföre jag, i känslan af nödvändigheten att, så vidt möjligt, lätta utgiftsstaten
för år 1880, hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för
ifrågavarande ändamål, att såsom extra anslag under år 1880 utgå, äska endast

60,000 kronor.

Svea artilleriregementes kasernetablissement.

Hos Eders Kongl. Maj:t hade Byggmästaren Å. G. Sällström, hvilken på
entreprenad uppfört det nyligen fullbordade kasernetablissementet för Svea artilleriregemente,
i underdånighet anhållit, att, enär han lidit stora förluster derigenom
att grundmassorna, som uti det kostnadsförslag, hvarefter entreprenaden
beräknats, upptagits till 162,694 kubikfot granitkallmur, i verkligheten uppgått
till 321.484, och således till 158,790 kubikfot kallmur mer än som beräknats
i kostnadsförslaget, honom måtte i nåder beredas ersättning för de kostnader,
han genom tillökningen i grundarbeten sålunda måst vidkännas, Indika kost
nader uppskattats, för 134,224 kubikfot kallmur med grundgräfning, vattenpumpning,
spontpålning in. in., efter ett pris af 30 öre per kubikfot, till 40,267
kronor 20 öre, samt för 24,566 kubikfot med endast gräfning och läggning,
efter ett pris af 20 öre per kubikfot, till 4,913 kronor 20 öre, eller tillsammans
45,180 kronor 40 öre; hvarförutom Sällström anhållit, att kostnaden för
eu förbättrad konstruktion af innertaket i regementets matsalsbyggnad, som han,
utöfver hvad honom enligt entreprenadkontraktet ålegat, låtit utföra, måtte honom
ersättas med 3,819 kronor 60 öre.

Till stöd för dessa underdåniga framställningar har Byggmästaren Sällström
hufvudsakligen anfört, att han — som genom ifrågavarande entreprenads
utförande åsamkats stora förluster till följd af den stegring i prisen å arbetslöner,
transporter och inaterialier, hvilken under byggnadstiden inträffat, men
hvilka förluster det först efter kasernetablissementets fullbordande stått att utröna
— ej kunnat beräkna ofvan nämnda grundmurar annorlunda än efter de
jordborrningar på 50 fots eqvidistance, hvarpå kostnadsförslaget grundats, men
hvilka borrningar, allt efter som sehaktningen och grundgräfningen under arbets -

Bil. No 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

åren fortskridit, visat sig otillförlitliga, emedan den stenbundna marken i höggrad
försvårat bestämmandet af det verkliga djupet till bergshällen och dennas
olika fall under öfverliggande jordmassa, hvarigenom på de flesta ställen schaktningens
djup till berget och i följd deraf grundens massa betydligt öfverskridit
den i kostnadsförslaget upptagna; samt, vidkommande taket å matsalsbyggnaden,
att enligt ritningen och entreprenadkostnadsförslaget hela takkonstruktionen
öfver matsalen skulle vara synlig inifrån nämnde sal, men att, då detta
visat sig otjenligt såväl i afseende på värmets qvarhållande, som derigenom
att en samlingsplats för damm skulle bildas, hvaraf man vid luftdrag
fått olägenhet i salen, Sällström hade afhjelpt dessa olägenheter genom anbringande
af ett liorizontelt bjelklag af plank, uppburet af spännstolar, ståndare
och tvärbjelkar, som underpanelats till ett sedermera afputsadt tak, hvilken anordning,
som åstadkommit fördelen af en rymlig vind, medfört en ökad kostnad
af 3,819 kronor 60 öre utöfver den i entreprenadkontraktet för taket beräknade
summa.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen, å
Fortifikations- och Civila departementen, efter det erforderliga upplysningar
erhållits från Kronans kontrollant vid ifrågavarande byggnadsarbete, Byggmästaren
E. Thavenius, anfört följande:

Enligt de under loppet af grundläggningsarbetet af nämnde kontrollant
verkställda och i Fortifikationsdepartementets militärköntor företedda uträkningar,
vore förhållandet mellan de i kostnadsförslaget upptagna och verkligen utförda
grundmassor, som följer:

vid östra kasernbyggnaden, der grunden, med stöd af borrningskartan,
beräknats att läggas 7—11 fot under jordytan, hade den måst nedföras ända
till 28 fots djup, hvaraf följden blifvit, icke allenast att grundmassorna betydligt
ökats utöfver kostnadsförslaget, utan ock att högst dyrbara jordspänningar
och vattenpumpningar måst utföras, för Indika någon ersättning icke upptagits
i kostnadsförslaget. Öfverskottsmassan, som af kontrollanten blef beräknad till
44,818 kubikfot och till och med syntes vara något större, skulle, efter pris
af 30 öre per kubikfot, hafva kostat................................................... 13,445: 40.

För stallbyggnaderna upptoge kostnadsförslaget 44,488 kubikfot
underjordisk grund, hvaremot ingen särskild sådan blifvit upptagen
för de dermed sammanbyggda ridhusen. Kontrollanten hade
emellertid ansett, att hälften af den för sistnämnde byggnader beräknade
sockelmur skulle räknas som grund under jordytan, hvilken
i sådant fall blefve 50,535 kubikfot för samtliga dessa byggnader.
Som grunden omfattat 135,326 kubikfot, hade entrepre Transport

13,445: 40.
nören

Bil. N:o 3 a, Ull Kong!. Mqj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport 13,445; 40.

nören utöfver förslaget måst utföra icke mindre än 84,791 kubik -

fot, hvarför kostnaden, efter ett pris af 30 öre, blefve .................. 25,437: 30.

Yid gymnastikbyggnaden hade grunden under jordytan, i
stället för uti förslaget upptagne 7,533 kubikfot, utgjort 12,148
kubikfot, eller 4,615 kubikfot mera, derför kostnaden, efter 30
öre per kubikfot, uppginge till ........................................................... 1,384: 50.

Grunden under kansli byggnaden upptogs i kostnadsförslaget
till 14,152 kubikfot, men hade i verkligheten blifvit 32,754 kubikfot,
så att den ökade massan utgjorde 18,602 kubikfot, för
hvilka priset antagits till endast 20 öre, emedan svårigheten vid
och sålunda utgifterna för grundläggningsarbetet varit vida mindre.

Kostnaden för den Överskjutande grundmassan blefve följaktligen 3,720:*40.

För matsalsbyggnaden upptoge kostnadsförslaget icke någon
särskild underjordisk grund, men om, såsom kontrollanten antagit,
en tredjedel af den beräknade sockelmuren, 4,650 kubikfot, ansåges
såsom grund under jorden och fråndroges den verkligen
lagda kallmursgriuiden, uppstode ett öfverskott af 482 kubikfot,
derför kostnaden, efter 20 öre kubikfoten, blefve.............................. 96: 40.

Grundmassorna för tvätthus, sjukstall och smedja vore ej
heller uti förslaget öfver dessa byggnader angifna, utan sammanförda
med kostnaderna för bergssprängningar och jordschaktningar;
men med ledning af de uppgjorda ritningarne kunde desamma
beräknas till omkring 4,000 kubikfot, hvilken massa understege
den verkligen utgjorda med 5,482 kubikfot, hvarför priset

äfvenledes skulle vara 20 öre, eller .................................................. 1,096: 40.

Om till dessa kostnadssummor lades entreprenörens utgift för
förändringen i konstruktionen af taket öfver matsalen ..................... 3,819: 60.

erhölles den i den underdåniga ansökningen upptagna ersättnings -

summan .......................................................r............................. Kronor 49,000:

Att ofvan uppgifna stora grundmassor verkligen blifvit lagda, hade bestyrkts
genom i afskrift företedda räkningar öfver grundläggningen, å hvilka
räkningar upptoges sammanlagdt 344,030 kubikfot, eller 22,546 kubikfot utöfver
de här ofvan uppgifna massorna, hvilka dock icke innefattade grunden
till vestra kasernbyggnaden. Denna senare grund hade visserligen äfven betydligt
öfverskridit hvad derföre beräknats, men som detta orsakats af skäl,
hvartill entreprenören sjelf lärer varit vållande, hade något ersättningsanspråk
derpå icke kunnat grundas. Men äfven den Överskjutande grundmassan, som
uppkommit till följd af ökadt djup å grunden, torde i verkligheten vara något
Bih. till Rilesd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 6

Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om StatwerJcet 1879.

större än hvad entreprenören, med stöd af kontrollantens beräkningar, uppgifvit.
Att döma af kostnadsförslag^, syntes nemligen någon underjordisk grund icke
hafva varit beräknad för ridhus- och matsalsbyggnaderna, för hvilka kontrollanten
afdragit från de utgjorda massorna 7,595 kubikfot, utan syntes det
hafva antagits att grunden till dessa byggnader skulle komma att läggas omedelbart
under gårdsplanet.

Den uppgiga,. högst betydliga skilnaden mellan beräknade och utgjorda
grundmassor hade, såsom i den underdåniga ansökningen äfven omförm nies,
orsakats deraf, att djupet till berghällen och sluttningarne af berget oftast varit
vida större än som utvisats af de borrningar, hvilka legat till grund för beräkningarne
och hvilka år 1872 anställdes för ett föregående, genom Generalfälttygmästarens
försorg upprättadt förslag till etablissement å samma ställe.
Borren hade nemligen i flesta fall stannat mot större stenar, hvarmed marken
var ytterst bemängd, och icke, såsom antogs, nedgått till berget. Marken, som
bestod af lera, var dessutom så hård, att, såsom kontrollanten uppgifvit, borren,
vid af honom gjorda borrningar, mången gång derföre icke kunnat neddrifvas,
utan vridit sig i spiralform. Likväl var det icke möjligt att lägga grunden på
jordlagren, af fara för att glidning å den mycket sluttande underliggande berghällen
kunde uppstå. Visserligen hade byggmästaren Sällström genom att anställa
gräfningar kunnat, innan kontraktet afslöts, försäkra sig om, huruvida
borrningarna öfverensstämde med verkliga förhållandet, men dels hade dessa
gräfningar. för att han skulle fullkomligt förvissat sig om .förhållandet, måst utföras
ganska vidlyftigt och i följd deraf medfört mycken tid och kostnad, dels
var det omöjligt att ana, det sådana olikheter mellan skenbara och verkliga
djup till berget kunde förefinnas, och mindre skiljaktigheter kunde med skäl
ansetts blifva betäckta genom å annat håll möjligen uppstående besparingar å
de upptagna kostnadssummorna.

Emellertid inträffade tillika, att prisen å alla byggnadsmaterialier och å
arbete i hög grad stegrades kort efter kontraktets afstötande hösten år 1873,
eller samma år anslag till kasernetablissementet af Riksdagen beviljats. Det
kunde derföre med säkerhet antagas, att entreprenören, utöfver nu uppgifva
förluster å grundmassorna, lidit betydlig sådan derigenom, att de i kostnadsförslaget
upptagna priser voro för lågt beräknade. Sålunda hade entreprenören
endast genom tegelprisets stegring förlorat mer än 37.000 kronor, ehuru han,
enligt bestämmelse i entreprenadkontraktet, tätt uppbära en särskild ersättning
af 30.000 kronor för tegel, hvars pris öfverstiga 50 kronor per 1.000. 1

lika stor, om ej större proportion stego under arbetstiden virkes-, jern- och
dagsvorksprisen. Huru hastigt denna stegring skedde, kunde slutas deraf, att,
då teglet i början af år 1873 gällde och i k osta ads förslaget upptogs till 50
kronor per 1.000, betalades det redan år 1874 med 70 kronor, det högsta

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

pris, som derefter under entreprenadstiden erlades. Häraf framginge att, om
tiden för kontraktets afstigande, — hvilket länge fördröjdes till följd af svårigheterna
att erhålla eu lämplig och pålitlig entreprenör för det stora och lätt
förlustbringande arbetet samt af de underdåniga framställningar om vissa eftergifter
och medgifvanden för den blifvande entreprenören, Indika fördenskull
måste göras, — ytterligare måst uppskjutas för att lemna Sällström tillfälle
till tidsödande, jemförande undersökningar af marken, hade följden blifvit, att
Kronan icke allenast fått betala hvad nu begäres i ersättning för ökade grundmassor,
utan ock blifvit nödsakad höja entreprenadsumman i förhållande till
prisstegringen.

Såsom skäl mot nådigt bifall till ansökningen kunde möjligen invändas,
att entreprenören borde hafva i kontraktet förbehållit sig ersättning för oförutsedd
tillökning i grundmassorna; men då Befälhafvare!! för fortifikationen svårligen
kunnat ingå på ett dylikt eventuel ersättningsanspråk, till hvars betäckande
medel å anslaget helt och hållet saknades, hade ett sådant anspråk antagligen
medfört ytterligare uppskof med kontraktets afsilande och derigenom
förorsakat förhöjning i entreprenadsumman; hvadan entreprenörens uraktlåtenhet
att försäkra sig mot förlust å grundläggningen sålunda i allt fall varit till vinst
för Kronan.

Då de särskilda kostnader, som förorsakats af de ökade djupen å grundarbetena,
toges i betraktande, syntes de uppgiga prisen å grundmassorna ingalunda
för högt beräknade, utan vore den begärda ersättningen antagligen ej
större, än att den ökade kostnaden för grundläggningen derigenom jemt och
nätt betäcktes.

Vidkommande slutligen den fordrade ersättningen för förändring i matsalsbyggnadens
takkonstruktion, vore otvifvelaktigt, att entreprenören varit dertill
berättigad, om anspråk derå väckts innan arbetet verkställdes, men entreprenören
hade, såsom i den underdåniga ansökningen omförmäles, alltjemt hoppats,
att arbetet i dess helhet skulle kunnat afslutas åtminstone utan förlust, i hvilket
fall han ej haft för afsigt att begära någon ersättning för berörde förändring.

Då sålunda de anförda ökade kostnaderna åsamkats entreprenören endast
till följd af hans förtroende till den företedda borrningskartan, hvars tillförlitlighet
han saknade all anledning att ifrågasätta, samt den uraktlåtenhet, han
möjligen begått genom att ej söka skydda sig mot förluster, torde, på sätt här
ofvan framhållits, hafva medfört vinst för Kronan, som nu erhållit kasernetablissementet
till så billigt pris, att det i allt fall medfört förlust för entreprenören,
hvilken, detta oaktadt, enligt hvad af kontrollanten vitsordats, sökt med
största noggrannhet och tillmötesgående, stundom öfverstigande hans kontraktsenliga
åtagande, utföra sin entreprenad, ansåge sig Arméförvaltningen böra i

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

underdånighet tillstyrka nådigt bifall till förevarande ansökning, såsom på billighet
grundad, samt likaledes hemställa, att den begärda ersättningen, 49,000
kronor, måtte, derest ej Kongl. Maj:t pröfvade skäligt derför äska särskilt anslag
af Riksdagen, få i sin helhet eller till den del, Kongl. Maj:t kunde i
nåder finna lämpligt, utgå af besparingarna å anslaget till Svea, Göta och Wendes
artilleriregementen.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 12 Juli 1878 förklarade
Eders Kongl. Maj:t — som, lika med Arméförvaltningen, ansåg med billighet
öfverensstämmande, att någon ersättning komme Byggmästaren Sällström till del
för de af honom, enligt hvad Arméförvaltningen vitsordat, utförda, ej i beräkningen
upptagna grundläggningsarbeten och annat öfverarbete — sig vilja,
vid det förhållande att tillgång till beredande af dylik ersättning då saknades
å det af Arméförvaltningen omförmälda anslag, taga frågan i förnyadt öfvervägande
vid uppgörande af propositionen till nästkommande Riksdag om statsverkets
tillstånd och behof.

Då Eders Kongl. Maj:t redan erkänt billigheten i Sällströms anspråk,
hvilken till fullo framgår ur hvad Arméförvaltningen i ämnet anfört, torde
Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att, till ersättning åt Byggmästaren
A. G. Sällström för öfverarbeten vid uppförande af Svea artilleriregementes
kasernetablissement, bevilja att å extra stat utgå under år 1880 ett anslag af

49,000 kronor.

Byggnader för Husarregementet Konung Carl XV.

Med anledning af Chefens för Husarregementet Konung Carl XV, uti
underdånigt memorial den 19 Augusti 1876, hos Eders Kongl. Maj:t gjorda
framställning om det bristfälliga skick, hvaruti de för husardetachementen i
Helsingborg och Engelholm afsedda byggnader sig befunne, samt i sammanhang
dermed gjorda hemställan, att, då nya byggnader i följd häraf oundgängligen
erfordrades, desamma mätte för båda detachementen uppföras i Helsingborg
och således Engelholms sqvadron dit förflyttas, blef Chefen för fortifikationen
anbefalld att låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med
ritningar och kostnadsförslag till anläggning i Helsingborg af ett fullständigt
etablissement för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV. Ett
sådant förslag kunde ej af Chefen för fortifikationen ingifvas förr än den 20
December 1877, hvarföre frågan ej kunde komma till behandling vid 1878
års riksdag.

Detta var ingalunda första gången fråga blifvit väckt om förbättring af
Husarregementet Konung Carl den XV:s inqvarteringsförhållanden. Redan år

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

1865 ingick dåvarande regements-chefen med en framställning om afhjelpande
af de olägenheter och brister, som förefunnos vid regementets särskilda etablissement,
hvarvid då anmärktes angående Helsingborgsetablissementet, utom det
att ingen kasern funnes — hvarföre manskapet vore inqvarteradt uti ett åt
staden förhyrdt hus, som icke lemnade tillräckligt utrymme eller luftqvantitet
per man — jemte andra brister, att stallarne, uppförde af korsvirke, tillika med
rustkammare och fodermagasiner, befunnos så dåliga, det fara vore för handen,
att de förr eller senare skulle nedramla, samt om förhållandena i Engelholm
gafs det omdöme, att inqvarteringen vore, om möjligt, sämre än i Helsingborg,
att ridhuset vore otillräckligt och stallarne lika dåliga som de Helsingborgska.
Sedan Arméförvaltningen på nådig . befallning afgifvit utredning och kostnadsförslag
öfver ej mindre etablissementens iståndsättande och fullkomnande
än ock en alternativt föreslagen förflyttning till Malmö af den i Engelholm
förlagda sqvadronen, ansåg Kongl. Maj:t, som väl fann det vara för regementets
tjenstbarhet af högsta vigt, att dess särskilda etablissement blefve på ett
tillfredsställande sätt ordnade, sig dock, enär statens tillgångar måste tagas i
anspråk för så många andra föremål, böra vid 1867 års riksdag inskränka
sin framställning i ämnet till att begära medel för inköp af en tomt till utvidgning
af etablissementet i Malmö. Denna framställning blot af Riksdagen
afslagen.

Oaktadt frågan om inköp af sagde tomt för utvidgning af etablissementet
i Malmö sedermera åter förevarit, men lått förfalla, har dock sistnämnda etablissement
under de senare åren med ganska stor kostnad undergått åtskilliga
förbättringar, såsom uppförande åt särskild skostall, ötrige stallarnes iståndsättande,
inrättandet af afträdeshus och gödselstad i öfverensstämmelse med
helsovårdsstadgans föreskrift, inredning af arrester m. in,, men dock qvarstår
fortfarande olägenheten af kasernens alltför inskränkta utrymme och mindre
lämpliga anordning äfvensom bristen å exercis- och gymnastiklokaler. Etablissementen
i Helsingborg och Engelholm hafva deremot blifvit allt bristfälligare,
oaktadt tid efter annan vidtagna reparationsarbeten, enär deras fullständigare
iståndsättande icke kan ske utan ombyggnad. — Byggnaderna i Helsingborg
voro år 1876 i så dåligt skick, att byggnadsnämnden, på grund af 54 § i
byggnadsstadgan för rikets städer, fann sig böra föreskrifva, att stallarne skulle,
så fort ske kunde, nedrifvas och att densamme emellertid icke finge begagnas
till ytterligare upplag af foder och spanmål samt att äfven ridhuset skulle
rifvas eller nya yttermurar i detsamma uppföras. Byggnadsnämnden fann
nemligen dessa byggnader vara af den beskaffenhet, att de, särdeles under
de tider, då större förråd af foder der funnes upplagda, måste anses vådliga
för ej endast der tjenstgörande befäl och manskap samt för hästarne, utan
ock för de å stallgården trafikerande och för närboende. — Det är på grund

Bil. Nio 3 a, till Kong! Magits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

af den undersökning, som till följd häraf blef af fortifikatioiisbefälliafvareii i
Skåne verkställd å byggnaderna både i Helsingborg och Engelholm och hvarigenom
i allt väsentligt gafs stöd åt byggnadsnämndens i Helsingborg yttrande,
som Chefen för Husarregementet ingå!'' sin ofvannämnda framställning af den
19 Augusti 1876.

Då således behofvet af nya byggnader och en förbättrad inqvartering för
de nu i Helsingborg och Engelholm förlagda sqvadroner af Husarregementet Konung
Carl XV nödvändigt måste tillfredsställas, uppstod frågan om en förändrad förläggning
af nämnde delar af regementet. Den grundligaste och ur många synpunkter
för regementet fördelaktigaste förändringen — den att sammanföra
hela regementet i Malmö — stöter, äfven oafsedt det mindre lämpliga att
lemna en sådan gränsort som Helsingborg utan all garnisons-styrka, på åtskilliga
svårigheter. Så är det närvarande etablissementets tomtplats för trång att medgifva
några nya byggnaders uppförande och angränsande tomters dyrhet synes
förbjuda tanken på eu betydligare utvidgning. Genom att förlägga de för
Helsingborgs- och Engelholms-sqvadronerna nödiga byggnader på annan, i
Malmö kronan tillhörig mark, som blefve ganska långt aflägsen från det nuvarande
etablissementet, skulle en stor del af de fördelar, som vunnes genom
regementets sammanförande, gå förlorade. Det närvarande etablissementets försäljning
och uppförande å ny annan tomt af byggnader för hela regementet
skulle, om tjenlig plats stode att finna, sannolikt medföra alltför stora kostnader,
helst enligt de undersökningar, hvilka under sommaren blifvit verkstälda,
den del af kronans obebyggda tomter, som är till byggnadsplats tjenlig, icke
lemnar utrymme för ett så stort etablissement. Dertill kommer att öfningsfältet ej
har lämplig form och vidd för större antal sqvadroner, än det nu i Malmö förlagda,
och att en utvidgning af detsamma till följd af lokala förhållanden ej utan för sådant
ändamål oskäliga kostnader torde kunna vinnas. Tanken måste således återföras
pa uppbyggande i Helsingborg af ett etablissement, i hvilket naturligtvis också
komme att, inrymmas den nu i Engelholm förlagda sqvadronen. Det förslag
till sådant etablissement, som, efter hvad ofvan är anfördt, blifvit af Chefen för
fortifikationen uppgjordt, slutar emellertid på den höga kostnadssumman af

535,000 kronor, hvari dock ingår värdet af tomten. Under sistlidet år har sträfvandet
gått ut på att nedbringa kostnadsförslaget, hvilket ock så pass lyckats,
att fortifikationen anser byggnaderna jemte platsen, efter numera förändrade
byggnadspris, kunna erhållas för 471,000 kronor.

Sedan ärendets utredning hunnit denna punkt, hafva emellertid yppat sig
betänkligheter vid dess framläggande för innevarande års Riksdag. Utom det
att kostnaden, äfven i dess ganska betydligt mildrade skick, förefaller väl hög,
och derföre kan föranleda till försök att ytterligare nedtrycka densamma, har
uppstått fråga om att till Helsingborg förlägga äfven den tredje af regemen -

4-7

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

tets nu särskilt detacherade sqvadroner. hvilken är i Ystad garnisonerad. För
regementet vore det, såsom redan förut antydts, både militärt och ekonomiskt
fördelaktigt, att dess förläggningsorter blefve så få som möjligt. De byggnader,
som af sqvadronen i Ystad disponeras, äro emellertid i det skick, att
det ej vore med god hushållning öfverensstämmande att endast åt ofvan angifna
allmänna grund öfvergifva desamma. Men behof har visat sig af sannolikt
temligen dyrbara nybyggnader för utvidgning af etablissementet å
Herrevadskloster, der nu Skånska Husar- och Dragon-regementenas exercissqvadroner
hafva sina öfningar, men utrymmet är alldeles för inskränkt för dessas
ändamålsenliga ordnande äfven i ekonomiskt hänseende. Den förutsättningen har då
legat temligen nära, att det kunde vara klokt att upplåta Husarregementet Konung
Carl XV:s byggnader i Ystad för Skånska Dragonregementets exercissqvadron,
inom hvilket sistnämnde regementes förläggningsområde Ystad är beläget, och, i
stället för att utvidga etablissementet å Herrevadskloster, som derförutan är tillräckligt
för Skånska Husarregementet, låta nybyggnaden komma tillgodo Husarregementet
Konung Carl XY:s sqvadron i Ystad, hvilken sålunda kunde sammanföras
med någon af regementets båda andra afdelningar, och då rimligast med
den Helsingborgska. Denna fråga, som för Husarregementet Konung Carl XY är
i hög grad vigtig, har emellertid blifvit så sent väckt, att vederbörlig utredning
af densamma ännu icke kunnat afslutas. Trots de skal, som således tala för uppskjutandet.
af den Helsingborgska byggnadsfrågan till en kommande Riksdag, skulle
jag dock, på grund af de båda etablissementens bedröfliga skick, som till och
med ej är alldeles fritt från fara för hästarne i Helsingborg, om än senaste
lappningar torde lyckats göra den i någon mån mindre öfverhängande, dock
hafva föreslagit Eders Kong}. Maj:t att för ändamålet äska medel vid innevarande
års riksdag, derest ej nödvändigheten att för år 1880 i möjligaste måtto
inskränka budgeten hade till de öfriga skälen lagt svårigheten att nu fordra
anslag för ett nytt byggnadsföretag af denna omfattning. Jag anser mig derföre
böra i underdånighet tillstyrka, att de i ämnet gjorda framställningar icke
måtte vid nu ifrågavarande statsreglering föranleda någon åtgärd.

Arméens pensionering.

Enligt dess underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1878 har Riksdagen, uppå
Eders Kongl. Maj:ts framställning, icke blott för upprätthållande af Arméens
pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner anslagit ett kreditiv
till samma belopp som under år 1878, eller 900.000 kronor, utan äfven
medgifvit, att hvad af det för år 1878 anvisade kreditiv kunde blifva oan vänd!,
finge för det kommande årets pensionering användas.

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Ur en i Arméens pensionskassa anställd beräkning framgår, att de för innevarande
år till pensioneringen sålunda användbara medel icke blott blifva
för ändamålet tillräckliga utan lemna det öfverskott, att, i den händelse detta
blifver för pensioneringen under år 1880 disponibelt, någon förhöjning i kreditivsumman
ännu för sistnämnda år icke är erforderlig. Vid sådant förhållande
för jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med
hvad sistlidet år egt rum, ville föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1880
anvisa ett kreditiv af 900 000 kronor, att användas dels till upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp,
mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande
förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till
fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana
pensioners utgående; som ock medgifva att hvad af de till pensioneringen un
der innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt, må för det kommande
årets pensionering användas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål
äfven för år 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor
under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att understödsbeloppen
icke få öfverstiga 100 kronor åt hvarje understöd stagare.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes
Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende
å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som
extra, anslag, äfvensom i öfrig!, blindt af Departementschefen föreslaget
och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda
i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition
om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra
landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande
handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo
N. C. Arfvidsson.

Bil. No 3 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet
:

29.

Enkan efter aflidne Stallmästaren vid Husarregementet Konung Carl XY Matlhas
Giese, Ingrid Petersons underdåniga ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra framställning om pension åt sökanden för hennes återstående lifstid; varande
vid denna ansökning fogade följande intyg:

prestbetyg, utvisande att sökanden, som är född den 15 Mars 1808 och blifvit
enka 1868, befunne sig i fattiga omständigheter;

läkarebetyg, innehållande att hon under flera år lidit af grå starr och, ehuru opererad
derför, likväl vore alldeles oförmögen att medelst arbete bidraga till sitt uppehälle;
Bih. till Rilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 1

Bil. N:o 3 i, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

afskrift af regementsorder den 11 December 1868, utvisande att Regementsstallmästaren
Giese nämnda dag aflidit samt att regementet, såsom ett uttryck af
oskrymtad tacksamhet för de oskattbara tjenster, Giese under sin nära 49-åriga tjenstetid
gjort regementet, efter honom anlagt 8 dagars sorg;

intyg af Generalmajoren och f. d. Chefen för Husar-regementet Konung Carl XY
Friherre C. A. B. Cederström, hvari vitsordas att Giese under sin långa tjenstetid
med ovanlig skicklighet och aldrig tröttnande nit skött sina åligganden i tjensten samt
till stor del bragt den enskilda ridningen vid kavallerierna inom riket till dess närvarande
ståndpunkt, äfvensom inom det enskilda lifvet gjort sig känd för stor redbarhet.

Departements-chefen anförde härefter:

Aflidne Stallmästaren Gieses förtjenster äro redan af Riksdagen erkända, i ty
att 1867 års Riksdag beviljade honom å allmänna indragningsstaten en pension af
400 kronor att utöfver don pension, honom från Arméens Pensionskassa kunde tillkomma,
af honom efter afskedet åtnjutas. Till följd af hans innan afskedet redan
den 10 December 1868 inträffade död kom denna indragningsstatspension aldrig att
af honom uppbäras. I betraktande såväl af mannens förtjenster, som enkans fullkomliga
medellöshet, jemte dess af ålder och ögonlidande förorsakade oförmåga att genom
arbete förvärfva ens bidrag till sitt uppehälle, får jag i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå den snart sammanträdande Riksdagen att å allmänna
indragningsstaten uppföra en årlig pension af 300 kronor, att af henne från
och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes
Kongl. Maj:t härtill lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet
härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande af
det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

Bil. No 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokoll öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet
inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

Steyern,

Malmström.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet
:

30.

Enkan efter t. f. intendenten vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, f. d.
Öfverste-löjtnanten m. m. Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Zelows underdåniga
ansökning om pension, till stöd för hvilken underdåniga anhållan sökanden anfört:

att hon, som enligt bifogadt prestbetyg uppnått en ålder af 76 år, måst göra sig
urafva efter sin innevarande år aflidne make och således saknade alla tillgångar, helst
Flach, som under kommendering till Danmark år 1848 blifvit utnämnd till Kapiten,

4 Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

då försummat att erlägga föreskrifven befordringsafgift, hvaraf följden blifvit, att sökanden
finge uppbära endast löjtnantsenkepension och detta först i Juni 1880, att då
utgå med 112 kronor 50 öre årligen; att innevarande års Riksdag beviljat hennes man,
i egenskap af utredningsintendent, pension, hvilken han dock aldrig fått tillträda;
samt att Öfverste-löjtnanten Flack tjenat staten i 60 år och derunder vid Elfsborgs
regemente blifvit befordrad till andre Majorsbeställning, från hvilken han erhållit afsked
år 1852, hvarefter han från år 1855 till sin död tjenstgjort som intendent vid
Göteborgs utredningsförråd.

Med afseende på aflidne Öfverste-löjtnanten Flachs långa och väl vitsordade statskonst,
hvarvid komma i betraktande framför annat hans i intendenturbefattningar
inlagda förtjenster, bevisade såväl vid mobiliserad arméfördelning år 1848 i Danmark,
som ock vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, der han under mer än 20 års tid
med, enligt Arméförvaltningens vitsord, särdeles nit, trohet och skicldighet utöfvat
intendentsbefattningen, vid hvars indragning honom af sistförsamlade Riksdag var
tillerkänd pension å allmänna indragningsstaten, så och i betraktande af enkan Flachs
medellöshet och höga ålder af 76 år, hvilken utesluter förmågan att genom arbete
sig försörja, hvartill kommer, att Flach af döden hindrades att draga någon förmån af
den honom af Riksdagen tillagda pension, hemställde Statsrådet i underdånighet, det
Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition
om uppförande å rikets allmänna indragningsstat af en årlig pension till belopp af
300 kronor, att af sökanden från och med år 1879 under hennes återstående lifstid
åtnjutas.

Härtill täcktes Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af
protokollet härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande
af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
jV. C. Arfvidsson.

Stockholm, K. L. Beckman, 1879.

Bil. No 4 a Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet Öfver Sjöförsvar särenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms
Slott den 8 Januari 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre Be Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Tliyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steg er n och
Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anhöll i underdånighet
att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af
utgifterna å riksstatens femte hufvudtitel under år 1880, få föredraga
följande inkomna skrivelser och förslag:

Do) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 September
1878, med förslag öfver behofvet af förändring i ordinarie samt af
extra statsanslag under femte hufvudtiteln för år 1880;

2:o) Chefens för Mariningeniörstaten underdåniga memorial den
18 Oktober 1878, om beredande af ålderstillägg för ingeniörer och
extra ingeniörer;

3:o) Marinförvaltningens embetsskrifvelse den 27 sistlidne December,
med utredning och förslag rörande tillökning i förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m.;

Do) Samma embetsverks embetsskrifvelse den 29 November 1878,
Bih. till Biksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 1

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1819.

i hvad densamma anginge behofvet af tillökning i anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart; samt

5:o) Chefens för flottans militärpersonal underdåniga skrifvelse
den 29 November 1878 med förslag till organisation af eu sjökrigshögskola
för flottans officerare.

Derefter anförde Departementschefen beträffande:

Aflöning för Flottans kårer och stater.

1, 2. »För genomförande af den åren 187G och 1877 faststälda
lönereglering för flottan, — för livilket ändamål senast församlade
Riksdag dels medgaf, att under statsregleringsåret inflytande afgifter
för vakanta rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län finge afses, dels ock anvisade anslag å extra stat med 50,000 kronor
att, i mån af behof, under samma år användas, — skulle, enligt
Marinförvaltningens beräkning, erfordras under år 1880 utöfver det
ordinarie aflöningsanslaget ett belopp af 172,976 kronor 45 öre, derutaf
inqvarteringsbidrag 29,500 kronor. Till sistnämnda summa skulle,
enligt hvad jag under punkten 4 här nedan kommer att anmäla, läggas
ytterligare 1,800 kronor till inqvarteringsbidrag åt deri omnämnde
personer, hvarigenom det för detta ändamål erforderliga belopp komme
att uppgå till 31,300 kronor samt hela den, för genomförande af löneregleringen
för år 1880, utöfver ordinarie anslaget behöfliga summa i
sin helhet uppgå till 174,776 kronor 45 öre. Vid granskning'' af
denna beräkning har jag emellertid funnit berörda belopp kunna
nedsättas till samma summa, som för innevarande år ansetts för
ändamålet behöflig, eller 170,000 kronor; och då ofvan nämnda vakansafgift
kan antagas under år 1880 inflyta med samma belopp, hvartill
den för år 1879 beräknats eller 120,000 kronor, skulle följaktligen
derutöfver för löneregleringens genomförande jemväl under förstnämnda
år, eller 1880, erfordras särskilda medel till belopp af 50,000
kronor.

Då förhållandena i detta afseende sålunda äro desamma, som under
innevarande år, torde ock enahanda framställning böra ske nu som då;
dock finner jag mig böra föreslå den ändring med afseende å det extra
anslaget, att detsamma till väsentlig förenkling vid redogörelsen måtte, i
öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t de senast förflutna tre
åren föreskrifvit i afseende å de vakansafgiftsbelopp, som till löneregleringens
genomförande användas, få till anslaget för aflöning'' åt Flottans

Bil. N:o 4 a til! Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3

kårer och stater öfverföras för att gemensamt med detta redovisas;
och hemställer sålunda att Eders Kongl. Magt må föreslå Riksdagen:

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags
beslut, anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl
öfriga efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för
löneregleringens behof under sist nämnda år få användas;

att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett
anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att
gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater
redovisas.

3. Vid underdånig föredragning den 7 Januari sistlidne år af
frågan om reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1879,
understälde jag Eders Kongl. Maj:ts pröfning angelägenheten deraf,
att det redan vid flere föregående tillfällen framhållna behofvet af tillökning
i Kongl. Flottans officerskår blefvo tillgodosedt; i anledning
hvaraf Eders Kongl. Maj:t ock täcktes, med bifall till min derom
gjorda hemställan, begära Riksdagens medgifvande att _ en del af de
till reserv- och indragningsstaterna afsedda medel Ange, i den mån de
blefve tillgängliga, användas till aflönande åt uppgifvet antal officerare,
deribland 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, vid Kongl. flottan.
Riksdagens båd/i kamrar stannade likväl, jemlikt underdånig skrifvelse
den 20 Maj samma år vid behandling af detta ärende i olika beslut,
hvilka af Riksdagen ansågs vara af beskaffenhet, att frågan för samma
Riksdag förfallit.

Med afseende å denna frågas synnerliga vigt för flottans framtid,
anser jag mig emellertid redan nu böra till densamma återkomma,
dervid jag naturligen finner mig böra, med hänsyn till de skäl, som
kunna anses hafva bidragit till den ena Kammarens utslag å framställningen,
tillse, huruvida icke det då afgifna förslaget kan, utan att det
med detsamma afsedda syftemål i hufvudsaken eftersattes, i någon
mån inskränkas och derigenom Riksdagens godkännande . nu vinnas
för en åtgärd, som uppenbarligen förr eller senare måste vidtagas.

Vid flottans sättande på krigsfot erfordras, efter utelemnande af sådana
äldre fartyg, hvilka icke utan större kostnader och tidspillan kunna
försättas i tjenstbar^ skick, till redan befintliga fartyg och nu förberedda.
minspärrningar, 103 sill >al tern officerare samt för stationstjenstgöringen
m. m. och i reserv minst 29 eller tillsammans 132, vid hvilket
förhållande och då nuvarande tillgången enligt stat är 69, det felande antalet
eller 63 subalternofficerare för sådan händelse måste fyllas från andra

Bil■ N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877).

källor såsom sjökadettkårens öde klass och sjöbeväringen. Härigenom
skulle emellertid uppkomma ett procentförhållande emellan vid flottan
anstälde och för tillfället konstituerade officerare som, i betraktande
deraf att sjöbeväringsofificerare måste anses sakna nödig kännedom om
sj ö k r ig s in åt e r i e lens handhafvande, lärer få betraktas såsom i hög grad
otillfredsställande. En tillökning af endast 31 subalternofficerare, eller
det i föregående förslag upptagna antal, och hvilka i allt fall skulle
endast successivt anställas, kan derföre ej rimligen anses öfverskrida
gränsen af det ytterst nödvändiga,

Hvad åter angår den förut föreslagna tillökningen af officerare
inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader, så afsågs dermed
icke att skapa ett nytt antal sådana platser utöfver dem som på den
aktiva staten och den permanenta reservstaten tillsammans redan inrymdes,
utan endast att, med indragning af den sistnämnda, å den
aktiva staten erhålla ett efter det förökade antalet subalternofficerare
redan länge godkändt och afvägdt förhållande emellan antalet officerare
inom de. särskilda graderna. En permanent reservstat saknar nemligen,
enligt .min uppfattning, nu mera efter fastställande af en förbättrad pensionering,
hvarigenom bestämmelsen om tvunget afsked vid viss lefnads°ch
tjensteålder kan vinna följdriktig tillämpning, den betydelse som en
dylik stat hade vid tiden för den nu varande permanenta reservstatens
inrättande. På grund häraf ansåg jag och vidhåller fortfarande att det
visserligen vore önskvärd! att regementsofficers- och kaptensgraderna
vid den aktiva staten tillökades med det antal, som betingades af en
tillökning i subalternofficersgraderna och att den permanenta reservstaten
af stängdes. Men ehuruväl jag sålunda finner det till sistlidne års
Riksdag framstapla förslag i dess helhet bäst motsvara fordringarna å
ökad tillgång på officerare i jemn! afvägdt förhållande emellan de olika
graderna, sa kan det ju emellertid icke bestridas, att tillräckligt antal
högre officerare blifver att tillgå om, utom det antal den aktiva kårens
stat upptager sammanlagd! med dem hvilka, efter erhållet afsked med
pension och fylnadspension, intill viss lefnadsålder äro skyldige att vid
inträffande krig eller större rustningar tjenstgöra, sådana officerare
fortfarande blefve att påräkna från nyssnämnda reservstat. Vid sådant
förhållande medgifver. jag gerna att det skäl, som anförts för tillökningen
inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader icke i och
lör sig utgör tillräcklig anledning att nu förnya framställningen i denna
del,, helst om hufvudsaken eller subalternofficersgradernas tillökning
derigenom lättare kan vinnas.

Da jag sålunda går att tillstyrka förnyad framställning till Riksdagen

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 5

i frågan, ehuru, af anförda skäl, endast i hvad den afser en tillökning af
subalternofficerare, torde jag få erinra att den invändning mot officerskårens
tillökning man velat hemta från den påstådda nödvändigheten att
samtidigt höja öfningsanslagets belopp, synes bero på den förutsättningen
att fartyg till större antal eller för längre tid än vanligt skulle behöfva
utrustas för att icke sjöbefarenheten inom officerskåren skulle komma att
lida. Så blefve dock icke förhållandet, ty redan nu under de vanliga sommaröfningarne,
när ett större antal fastän icke på långt när alla våra
fartyg varit rustade, har tillgången på subalternofficerare ofta icke medgifvit
att hvarje fartyg fått det antal dylika officerare, som det enligt
den för kriget beräknade besättningslistan bör hafva. Det skulle för
öfrigt icke allenast icke möta hinder utan till och med medföra vissa
fördelar om nämnda antal under fredsöfningarna öfverskredes. Den
tillökning i kostnaderna, som blefve en följd af sjöaflöning åt det ökade
antalet officerare, är åter alltför obetydlig att utöfva nämnvärd inverkan
på nämnda anslags tillräcklighet. Förhöjning i öfningsanslaget, önskvärd
i och för sig, synes mig derföre ej utgöra ett vilkor för att den aktiva
officerskåren må kunna ökas med i frågavarande antal.

Att frågans afgörande ej bör vidare undanskjutas följer redan
deraf att beräkningen af erforderligt antal subalternofficerare är, som
ofvan blifvit, angifvet, grundad på den materiel vi redan ega. Emot
partiela, riksdag efter riksdag, för ett år i sender fattade beslut om
officerskårens tillökning, ställer sig åter svårigheten att under sådana
förhållanden åstadkomma det systematiska ordnande af sjökrigsskolan,
som är nödigt om officerskårens rekrytering skall med tillbörlig stadga
kunna upprätthållas. I sådant afseende torde få erinras att behofvet af
nya officerare vid flottan bör kunna beräknas åtminstone 6 år i förväg
eller den tid, som erfordras för ynglingens utdaning till sjöofficer. Det
antal elever, livilka årligen vinna inträde i skolan, bör, om rubbninningar
skola kunna undvikas, afpassas efter behofvet af nya officerare
det år dessa elever, efter afslutad kurs, lemna skolan. Med tillämpningen
af tvunget afsked vid viss ålder och med ledning af en föregående
tids erfarenhet om det antal officerare, som före uppnådd pensionsålder
af en eller annan orsak lemnar vapnet, låter detta behof med
erforderlig noggranhet i förväg sig beräkna i hvad det afser ersättning
för afgångne, och så naturligtvis äfven, om genom successiv,
på förhand bestämd, tillökning ytterligare behof kommer att uppstå;
men skulle under tiden, i följd af vexling i besluten vid en allenast
successivt skeende pröfning af nya officerares uppförande å stat antingen
en förberedd tillökning till större eller mindre del eller möjligen

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

helt och hållet afvisas, eller en oförberedd tillökning uppstå, så komme
naturligen att inträffa, att antalet offieersämnen under en följd af år
blefve i ena fallet för stort och i det andra för litet.

I det åberopade förslaget till sistlidne års Riksdag beräknades kostnaderna
för tillsättning af samtlige då ifrågasatta nya officersbeställningar
till 154,647 kronor 50 öre, eller 40,647 kronor 50 öre utöfver
redan anvisade 114,000 kronor för en permanent reservstat. Då nu
för tillsättningen af nya 27 löjtnants- och 4 underlöjtnantsbeställningar,
enligt beräkningarna för samma förslag, erfordrades 46,115 kronor
skulle, för att ej öfverskrida förstnämnde siffra, anvisas för de nya
subalternbeställningarna af de för permanenta reservstaten påräknade

medel ......................................................................................... kr. 5,467: 50

och af öfriga reservstats- och indragningsstatens medel » 40,647: 50

samt det för den permanenta reservstaten afsedda belopp
sålunda nedsättas till .........................................................

46,115: —
108,532: 50

Summa 154,647: 50

Af bifall till berörda förslag blefve i öfrigt eu gifven följd att på
nådig pröfning i hvarje särskildt fall komme att bero, i hvilken ordning
medel, som genom afgång på reserv- och indragningsstaterne
blefve tillgängliga, komme att användas antingen för aflöning åt nya
subalternofficerare vid Kongl. Flottan inom ett belopp af 46,115 kronor
eller till öfverflyttning af kaptener och officerare af högre grad på
permanenta reservstaten inom ett belopp af 108,532 kronor 50 öre.

Slutligen torde böra bär anmärkas att, eldigt från Marinförvaltningen
lemnad uppgift, det till reserv- och indragningsstaterna anvisade
belopp, 238,422 kronor 5 öre, var den 31 December nästliden år disponerad!
sålunda:

till Permanenta Reservstaten ................................................ kr.

Nya Reservstaten .......................................................... »

Kongl. Maj:ts Flottas Reservstat ................................ >>

Indragningsstaten ............................................................ »

Indragne vid Göteborgs depot..................................... »

65,250: —
133,213: —
2,126: 25.
30,399: 97.
4,050: —
3,382: 83.

disponibel återstod

Summa kr. 238,422: 05.

På grund af hvad jag sålunda härofvan i underdånighet anfört
anser jag mig böra hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen:

att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877

Bil. N:o å a till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1879.

årens Riksdagar faststälda lönereglering för Kongl. Flottans officerare,
åt 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning som
finnes lämplig tillsättas för successivt upptagande å Kongl. Flottans
stat, icke allenast medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf
det till upprättandet af eu permanent reservstat afsedda belopp 114,000
kronor, utan ock anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reservoch
indragningsstaterna, i mån af derå uppförde officerares afgång,
öfverflyttas tillika med nyssberörda mindre belopp till staten för Kongl.
Flottans officerskår.

4. Sedan vid sistlidet års Riksdag framstäldt förslag om upprättande
af en för armén och flottan gemensam artilleribyrå, i hvilken 3 å 4 officerare
af flottan beräknats komma att tjenstgöra och för livilka antagits
att, förutom arvode å fjerde hufvudtitelns stat, inqvarteringsbidrag af
tillsammans 1,600 kronor årligen komme att erfordras, icke vunnit
Riksdagens bifall, täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878
föreskrifva att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af
angelägenheter rörande flottans artilleri, ytterligare tre officerare skulle
förordnas att tills vidare tjenstgöra å Marinförvaltningens militärafdelning;
och har Marinförvaltningen i sitt förberörda förslag öfver de
belopp, som till aflöning för flottans kårer och stater år 1880 komme
att blifva behöfliga, anmält, att inqvarteringsbidrag å 500 kronor åt
en hvar af nämde officerare, eller tillsammans 1,500 kronor, komme
att erfordras.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 5 Oktober 1877 i nåder förordnat
om anställning dels af två informationsofficerare och två informationsunderofficerare
för undervisningen i minväsendet vid flottans
stationer utöfver det antal som i 1876 års stat upptogs, dels ock af
en adjutant hos Öfverkommendanten i Carlskrona, hvartill kommer,
sedan inflyttning skett i den nya lokalen för Sjökrigsskolan, en tredje
ordinarie kadettofficer, för hvilka samtlige, med undantag af den vid
Stockholms station anstälde informationsunderofficer i minväsendet, för
hvilken bostad finnes anvisad, inqvarteringsbidrag till följande belopp
erfordras, nämligen:

1 Informationsofficer i minväsendet i Stockholm ............... kr. 500: —

1 d:o d:o i Carlskrona .............. » 400: —

1 Kadettofficer .............................................................................. » 500: —

1 Adjutant bos Öfverkommendanten i Carlskrona ........... » 300: —

1 Informationsunderofficer i minväsendet i Carlskrona...... » 100: —

tillsammans kr. 1,800

Bil. No 4 a till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Uti den af Marinförvaltningen öfver behofvet af erforderliga inqvarteringsbidrag
gjorda beräkning är, efter afdrag för upplåtna bostadslägenheter
på grund af den genom nådiga brefvet den 12 Juli
1878 fastställda bostadsregleringen vid Stockholms station, för ändamålet
upptaget ............................................................................. kr. 21,100: —

hvartill kommer på grund af 1877 års Riksdagsbeslut... » 6,900: —

äfvensom till ytterligare 3 i Marinförvaltningens militär afdelning

tjenstgörande officerare ................................. » 1,500: —

Summa kr. 29,500: —

Med tillägg af ofvan upptagna nya inqvarteringsbidrag » 1,800: —•

skulle således det för ändamålet erforderliga belopp

uppgå till............................................................................... kr. 31,300:

eller den summa, jag här ofvan under punkterna 1 och 2 beräknat
skola kunna ingå i det af mig till 170,000 kronor upptagna belopp
till genomförande af löneregleringen för flottan.

Jag har följaktligen under denna punkt endast att tillstyrka nådig
framställning till Riksdagen derom

att, utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan
finnas i stat upptagne till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar,
derest de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar
måtte å staten få uppföras till erhållande af enahanda förmån
med de i sådant afseende för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen
:

3 Officerare i Marinförvaltningens militärafdelning, å 500 kr. .. 1,500 kr.
1 Informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station ... 400 »

1 d:o d:o vid Stockholms d:o ... 500 »

1 Kadettofficer........................................................................................ 500 »

1 Adjutant hos Ofverkommendanten i Carlskrona..................... 300 »

1 Informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station 100 »

1 d:o d:o vid Stockholms d:o 150 »

5. Den vid 1874 års Riksdag faststälda och, hvad personalens
antal beträffar, ännu gällande stat för Mariningeniörstaten upptager:
1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 5 Ingeniörer, 2 Byggmästare, 2 extra
Ingeniörer, 2 Ingeniörer samt 2 Underingeniörer. Af denna stats tjenstemän,
till hvilka icke räknas underingeniörerne, som egentligen äro

elever,

Bil. No 4 a till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879. 9

elever, tillkommer rätt till ålderstillägg icke de 2 extra ingeniörerne
och de sist nämnde 2 ingeniörerne, Indika senare förut benämnts ritare
och varit anstälde i Öfverdirektörens kontor samt numera äro tjenstgörande
i Marinförvaltningens ingeniörafdelning. Dessa fyra tjensteman,
likasom byggmästare, äro anstälde under vilkor af viss tids
ömsesidig uppsägning.

Nu bär Öfverdirektören uti sitt förut omförmälda memorial den
18 sistlidne Oktober anfört, att tillkomsten af dessa uppsägbar! klasser
af tjensteman, Indika hufvudsakligen hade likartad tjenstgöring med
de ordinarie ingeniörerne, icke halt sin grund uti tillfälligt behof af
ökad personal, utan deruti, att den ursprungligen anstälda fasta personalen
befunnits otillräcklig, i följd hvaraf ock nämnda klasser tillagda
arvoden upptagits på ordinarie stat, så att platserna äro ständiga, ehuru
deras innehafvare äro uppsägbar». Den osäkerhet i nämnde tjenstemäns
ställning, som häraf blefve en följd, både upprepade gånger föranledt
eller varit nära att föranleda personer, Indika det för tjensten skulle
varit högligen gagnande att vid staten bibehålla, att emottaga dem
gjorda anbud å betydligt högre allöningsförmåner vid enskilda mekaniska
verkstäder. Då det emellertid vore eu påtaglig fördel att kunna
bibehålla kunnige och pålitlige tjens temän af i fråga varande klasser,
jemväl med hänsyn till önskvärdheten att, såsom regel, yppade ledigheter
inom den fast anstälda personalen blefve från dem fylda, samt
i betraktande af den långsamhet vid befordran, som inom Mariningeniörstaten,
i likhet med andra kårer med fåtalig personal, egde rum,
an sago Öfverdirektören nödvändigt, att afgång bland de på uppsägning
anstälde ingeniörer och extra ingeniörer ur statens tjenst genom verksamma
åtgärder blefve förebygd. I sådant afseende vore väl de kraftigaste
medlen, att uppsägbarheten borttoges och att det fasta arvodet-
höjdes, men då af dessa åtgärder den förstnämnda skulle föranleda
rubbning i grunden för Mariningeniörstatens organisation och den senare
påkalla höjning i gällande aflöningsstat, funne sig Öfverdirektören för
vinnande af det åsyftade ändamålet böra förorda, att i fråga varande
ingeniörer och extra ingeniörer blefve tillförsäkrade ålderstillägg efter
5 och 10 års tjenstgöring med 500 kronor hvarje gång, i likhet med
hvad redan funnes bestämdt för ej mindre de fast anstälde ingeniörerne,
än ock de två vid Mariningeniörstaten likaledes på viss tids uppsägning
förordnade byggmästarne.

De af Chefen för Mariningeniörstaten sålunda anförda omständigheter
synas mig vara väl förtjent» af uppmärksamhet, och då det framBih.
till lliksd. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2

10 Bil. N;o A. a bill Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

stälda förslaget, enligt hvilket beloppet af ålder stilläggen kan för år
1880 beräknas till högst 1,500 kronor, utan tvifvel på det för statsverket
billigaste sätt bidrager dertill att staten i täflan med den enskilda
industrien skall kunna vid sin tjenst bibehålla skicklige fartygs- och
maskinkonstruktörer, anser jag mig böra förorda nådig framställning
till Riksdagen derom,

att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter
tillkommer Mariningeniör och Byggmästare vid Mariningeniörstaten, må
tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och
de två med arvoden aflönade ingeniörerne.

Ålderstillägg,

6. Från detta förslagsanslag, som i riksstaten för år 1879 är

uppfördt till 25,000 kronor, utgår löneförhöjning efter viss tjenstetid
åt löntagare vid Sjöförsvarsdepartementet af Kongl. Maj:ts kansli,
Mariningeniörstaten och Civilstaten vid flottans stationer, åt civile embets-
och tjensteman samt betjente vid Marinförvaltningen, lärare i
icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan samt lärarne vid skeppsgosseskolan
i Carlskrona. Af gjord beräkning inliemtas att löneförhöjningar,
enligt gällande bestämmelser, skulle med år 1880 tillgodokomma berörde
löntagare till sammanlagt belopp af.......................... kr. 31,850: —

Under förutsättning af bifall till ofvan gjorda framställning
i afseende å dylika förhöjningar åt vissa

tjenstemän vid Mariningeniörstaten skulle härtill

komma ................................................................................. » 1,500: —

och alltså för år 1880 erfordras eu summa af......... kronor 33,350: —

Till Riksdagen torde derföre böra hemställas att i fråga varande
anslag från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor, förhöjes med i jemnt
tal 8,000 kronor eller till 33,000 kronor.

Undervisningsverken.

7. Under åberopande af de alltmer växande anspråken på ökade
insigter hos sjöofficeren i delvis nytillkomna grenar af sjökrigstjensten,
har Chefen för Flottans militärpersonal i ofvan åberopade skrifvelse
den 29 November sistlidna år anfört att, ehuru sjökrigsskolan på
ett tillfredsställande, med sådana anstalter i andra länder fullt jemförlig!
sätt bibringar do unga sjöofficersämnena eu för deras blifvande
yrke god grund, denna skola dock icke kunde anses tillfyllestgörande
för att ensamt derpå bygga sjöofficerens hela yrkesbild -

Bil. No 4 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

ning, på grund hvaraf han ansett sig böra föreslå inrättandet vid
flottans härvarande station af eu lärokurs under benämning »Högre
Sjökrigsskola». Denna undervisningsanstalts hufvudsakliga uppgift skulle
blifva att dels lemna samtlige hädanefter utnämnde underlöjtnanter vid
Kong! Flottan tillfälle till förvärfvande af den för deras yrkesutbildning
nödvändiga allmänna kunskap i en del militärämnen, Indika icke
i tillräcklig omfattning studerades vid Sjökrigsskolan, och dels bibringa
högre specialkunskap företrädesvis i minväsendet åt officerare,, som
ville egna sig mera uteslutande åt denna detalj af tjensten; hvarjemte
det skulle vara en hvar officer, som sådant önskade, förunnadt, att efter
gjord anmälan och om hans tjenstgöring det medgåfve, få följa föreläsningarne
i samtlige eller enstaka ämnen, som tillhörde lärokursen.

Enligt det förslag till ordnandet af en sådan lärokurs, hvilket
finnes skrifvelsen vidfogadt, skulle densamma vara tvåårig och fördelad
å två afdelningar: en nedre, obligatorisk för en hvar, som hädanefter
utnämndes till officer; och en öfre, hvilken skulle vara tillgänglig fölen
hvar, som, sedan han genomgått skolans nedre afdelning, anmälde
sill önskan att i kursen vinna inträde.

Undervisningen i den nedre aldelningen skulle omfatta:

Fysik och kemi, mindre kurs, hufvudsakligast med afseende lästa dt
vid minväsendet;

Teoretisk och ''praktisk kurs i minväsendet, mindre kurs, omfattande
minmaterielens användande vid så väl det rörliga som det lasta minförsvaret; Militärisk

kustgeografi med särskild hänsyn till sjökrigsmatenelens
användande i strategiskt och taktiskt hänseende, hvarmed skulle vara
förenad öfning i sjökrigsspel;

Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för
eleven att välja ''ett af dessa språk såsom obligatoriskt examen sämne.

Undervisningen i den öfre utdelningen skulle omfatta:

Fysik och kemi, större kurs, med hufvudsakligt afseende å min väsendet;

Teoretisk och praktisk kurs i minväsendet, större kurs, hufvudsakligast
omfattande det fasta minförsvaret, jemte handterandet och vården
af sjelf gående minor;

'' Militärisk kustgeografi, hufvudsakligen med fästa dt afseende på våra
förnämsta minpositioners och hamninlopps hydrografiska och topografiska
beskaffenhet;

Fackritningar i minväsendet tillhörande delar;

Mineringsförslags utarbetande;

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för
eleven att välja ett af dessa språk såsom obligatoriskt examensämne.

Kursen i hvardera afdelningen skulle vara ettårig och fördelad på
tre . terminer, en höst-, eu vår- och en sommartermin, samt taga sin
början den 1 Oktober. Höst- och vårterminerna skulle upptagas af
teoretisk och praktisk undervisning vid stationen och sommarterminen
uteslutande användas till praktiska minöfningar dels vid stationen och dels
pa minöfningsexpedition. Vid hvarje termins slut skulle gifvas korta
ferier.

Lärepersonalen skulle utgöras af:

2 informationsofficerare i minväsendet, en för hvardera afdelningen;

1 lärare i fysik och kemi;

1 lärare i militärisk kustgeografi; samt

3 lärare i lefvande språk,

till Indika samtlige arvoden skulle utgå enligt nedanstående förslag:

	Undervis-	■ .
	ningstimmar	Kronor.
	i veckan.
1 Informationsofficer i minväsendet	13	1,200
1 d:o i d:o	12	1,000
1 Lärare i fysik och kemi . .	8	2,400
1 d:o i militärisk kustgeografi	3	300
1 d:o i engelska språket ... .	2	600 i
1 d:o i franska språket ...	2	600
j 1 d:o i tyska språket ....	2	600
Summa kronor	6,700 \|
hvarförutom skulle erfordras dels arvode åt en	vaktmä-
stare...................		200 i i
dels till modeller, böcker, skrif- och ritmaterialier, ved
m. in..........		3 000 1
........................................ i allt kronor	9,900 \|

Derjemte bär samme Chef uti sin likaledes under den 29 Novembei
sistlidne ar afgifna årsberättelse framhållit önskvärdheten
deiaf att en mindre summa, beräknad till 1,200 kronor årligen, blefvo
anslagen föi att enligt nådigst faststälda grunder utgå såsom skälig er -

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, cm Statsverket 1879.

sättning för nedlagd tid och arbete åt de officerare, som funnes lämplige
och villige att, medelst föredrags hållande i sjökrigsvetenskapliga
eller med dem sammanhängande ämnen, bereda tillfälle åt andra officerare,
att få inhemta den kännedom om sjökrigsvetenskapens framsteg
i olika riktningar, som eljest i saknad ofta af både tid och utväg
icke kunde förvärfvas.

Behofvet af lärokurser för att hos sjöofficeren underhålla och förkofra
de kunskaper och öfriga insigter, hvaraf honom i tjensten göres
behof, är icke nytt. Redan under första decennierna af detta århundrade
höllos vid flottans station i Carlskrona föreläsningar uti navigation
och artilleri och i början af 1820-talet lades dertill föreläsningar
i sjötaktik, manöver och krigshistoria. De komiterade, som år 1826
afgåfvo förslag till ordnande af rikets sjöförsvar, ansågo en högre
applikativ undervisningsanstalt för flottan böra, efter samma grunder
som artilleriets på Marieberg, inrättas i Carlskrona, hvartill ock från
och med 1830 anslogs ett årligt belopp af 1,500 Riksdaler. Föreläsningarna
fortgingo till in på 1850-talet, men applikation sskolan fick
icke den betydelse för vapnet som dermed åsyftats och anslaget indrogs
småningom samt användes för andra ändamål. Frågan lag derefter
någon tid nere till dess Orlogsniannasällskapet vid början af år
1874 till Eders Kongl. Maj:t inkom med förslag till ordnande af en
högskola för sjöofficerare vid flottans härvarande station, för hvilken
årliga kostnaden beräknades till 10,000 kronor. Ärende! remitterades
till den då församlade sjöförsvarskomité, hvilken i sitt betänkande den
16 April samma år förklarade sig väl inse behöfligheten af eu högskola,
der flottans officerare kunde beredas tillfälle att ytterligare utvidga
förvärfvado kunskaper för yrket, men ansåg det åsyftade ändamålet
kunna vinnas, om undervisningen vid då varande krigshögskolan
ordnades med större hänsyn till sjöofficerarnes utbildning derstädes
än då vore fallet, med anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t, i nådigt
beslut den 8 Maj 1874, fann frågan för det dåvarande ej böra
till någon åtgärd föranleda.

Den högre militära undervisningen för arméns officerare har emellertid
nu mera tagit, en riktning, hvarigenom möjligheten att i gemensamma
undervisningsanstalter, på sätt komitén ifrågasatt, förena undervisningen
för arméns och flottans officerare blifvit ännu mera aflägsnad.
Vid pröfning den 2 Februari 1877 af Chefens för Generalstaben
underdåniga förslag till upprättande af en krigshögskola i Stockholm
fann nemligen Eders Kongl. Maj:t det vara ådagalagdt, att krigshögskolan
å Marieberg icke förmådde att ensam bibringa de olika ar -

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ter af högre militärbi] cl ning, som nutiden kräfver, hvarföre generalstabslinien
skildes från läroverket å Marieberg, hvilket derefter blef en
högre fackskola för artilleri- och ingeniörbildningens befrämjande. De
officerare af flottan, Indika önska egna sig mera åt den artilleristiska
detaljen, kunna visserligen vid sistnämnda läroverk erhålla erforderlig
ytterligare utbildning, hvarföre icke heller det föreliggande förslaget
till högre lärokurser för flottans officerare afser sådan utbildning; men
deremot kan undervisning i de ämnen, som äro nödvändiga för grundläggande
af kännedomen om sjöminors användande, konstruktion och
handterande svårligen förläggas till nämnda läroverk, emedan det i
sådant fall skulle få sig ålagd eu ny art af högre bildning, som mera
än den utbrutna skilde sig från detsammas öfriga uppgifter. Med
hänsyn så väl härtill, som i betraktande af de i vissa ämnen betydligt
ökade insigter, Indika numera fordras af en sjöofficer, derest han skall
kunna på bästa sätt tillgodogöra all den förstörelsekraft som nutidens
dyrbara sjökrigsredskap, då de rätt handhafvas, i så hög grad besitta,
anser jag det vara högligen af behofvet påkalladt att en särskild lärokurs
för sjöofficerare anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad Chefen för flottans militärpersonal föreslagit och med ledning i
öfrigt af den erfarenhet, som vunnits af de mindre kurser i minväsendet,
hvilka under senaste åren fortgått vid flottans båda stationer.
Tjenlig lokal för denna kurs kan erhållas i befintlig byggnad å Skeppsholmen.

T afseende å kostnaden för ifrågavarande lärokurs förekommer att
lärarearvodena i de militära ämnena äro beräknade efter omkring 100
kronor årligen för hvarje understsningstimme i veckan, läsåret beräknadt
till 26 veckor för den nedre samt 32 veckor för don öfre af delningen; och
häremot torde intet vara att anmärka. Men i de icke militära ämnena
äro arvodena beräknade efter 300 kronor årligen för hvarje undervisningstimme
i veckan, livilket belopp, i betraktande af det sannolika
elevantalet, som icke lärer komma att öfverstiga 20, samt de arvoden,
Indika äro faststälda för undervisningen vid sjökrigsskolan, torde
kunna tillsvidare bestämmas till 200 kronor för hvarje undervisningstilinne
i veckan, hvarigenom eu minskning i kostnaden af 1,400 kronor
skulle uppstå. Derjemte torde det till modeller, böcker, instrument,
ved, samt skrif- och ritmaterialier föreslagna belopp af 3,000 kronor
kunna minskas med 1,000 kronor eller till 2,000 kronor.

Emellertid är det, såsom ock af Chefen för flottans miltärpersonat
blifvit framhållet, nödigt att, i likhet med hvad som under förra delen

Bil. N:o 4 a till Korujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af detta århundrade egde rum i Carlskrona, genom föredrags hållande,
särskild! i sjökrigshistoria och taktik samt artilleri och minväsendet,
en hvar officer beredes tillfälle att utan genomgående af ordnade kurser
följa de förändringar inom de olika grenarno af sjökrigsvetenskapen,
hvilka icke med lika fördel kunna genom sjelfstudium odlas på
egen hand äfven om, såsom dock icke alltid är fallet, tjenligen tidskrifter
funnes att tillgå; och torde det belopp, som härför vore behöflig!,
i betraktande deraf att detsamma bör fördelas mellan båda stationerna,
icke kunna föreslås lägre än till 1,500 kronor.

De anslagsbelopp för den högre sjöofficersbildningens befrämjande,
som komme att erfordras derest de här anförda grunder för densammas
ordnande af Eders Kongl. Maj:t godkännas, skulle således utgöra:
arvoden till informationsofficerare och lärare i de militära

ämnena................................. kr. 2,500: —

arvoden till lärare i icke militära ämnen .............................. » 2,800: —

lionorarier åt föreläsare i sjökrigsvetenskapliga ämnen ... » 1,500: —

modeller, böcker, instrument, ved samt skrif- och rit materialier.

....................................................................... » 2,000: —

arvode till en vaktmästare ........................................................ » 200: —

Summa kr. 9,000: —

Och hemställer jag på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att å riksstatens femte hufvudtitel främst under undervisningsverken
må, under titel: »till befrämjande af den högre sjöoffieersbildningen»
uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom anslagen
för undervisningsverken komme att höjas från 39,820 kronor till
48,820 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

8. På sätt, vid föredragning den 20 December nästlidne år af
Riksdagens Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af
Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
är 1876, blifvit af mig i underdånighet anmäldt, hade Revisorerne,
— med anmärkning, att det under titel »skrifmaterialier och
expenser, ved in. m. för flottans stationer» uppförda förslagsanslag
å 27,000 kronor öfverskridits under år 1875 med 15,450 kronor 36
öre och under år 1876 med 32,125 kronor 50 öre, — anfört, att,
då de behof, för hvilka detta anslag toges i anspråk, synbarligen växte
i samma mån som flottans verkstäder utvidgades, kontrollen å den
ekonomiska förvaltningen vid varfven skärptes samt anspråken på ord -

Bil. No 4 a till Kong1. Mnj-.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

ning och snygghet inom varf och kaserner ökades, något tillbakagående
å denna anslagstitels utgiftsumma icke vore att förvänta; i följd
hvaraf Revisorerne ansett sig böra framhålla olämpligheten deraf att
förslagsanslaget bibehölles vid ett nominelt belopp, som stode i uppenbart
missförhållande till det verkliga behofvet.

Sedan, med anledning häraf, — och då Marinförvaltningen, i utlåtande
öfver Revisorernes berörde anmärkning, förklarat sig jemväl anse ifrågavarande
förslagsanslag fortfarande blifva till sitt i riksstaten upptagna
belopp otillräckligt för anvisningarna derå och att det följaktligen
vore önskligt om tillökning i anslaget kunde ega rum, — jag anmodat
Marinförvaltningen att inkomma med utredning och förslag rörande
det belopp, till hvilket ifrågavarande förslagsanslag borde höjas,
för att antagligen kunna motsvara behofvet, har Marinförvaltningen i
embetsskrifvelse den 27 December sistlidne år, med öfverlemnande af
uträkning å utgifterna under åren 1873—1877 å nämnde anslag,
afgifvit yttrande i ärendet. Marinförvaltningen har härvid erinrat,
att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., som före år
1877 varit i riksstaten fördeladt på Sjöförsvarsdepartementets kanslioch
kommandoexpeditioner, på Förvaltningen af Sjöärendena och på
flottans båda stationer, med nämnda års ingång blifvit i Riksstaten
uppfördt såsom ett gemensamt förslagsanslag, samt i öfrigt anfört att,
på sätt af den ingifna uträkningen framginge, utgifterna för ändamålet
under, nämnda fem år i medeltal uppgått till 60,183 kronor 99 öre,
och att de i synnerhet under åren 1876 och 1877 betydligt ökats, så
att under det förra året utgifterna i sin helhet uppgått till 71,322
kronor 96 öre och under det senare till 73,080 kronor 3 öre, vid
hvilket förhållande och då, af de anledningar Riksdagens Revisorer anfört,
någon synnerlig minskning i dessa utgifter ej syntes vara för
framtiden att motse, Marinförvaltningen ansåge sig böra föreslå att
anslaget måtte bestämmas till 70,000 kronor årligen.

Af berörde uträkning framgår i öfrigt, bland annat, att utgifterna
under i fråga varande titel ensamt för flottans stationer under sistnämnda
båda år stigit till närmare 60,000 kronor årligen.

Jemlikt underdånig skrifvelse den 13 Maj 1876 fann sig Riksdagen
på anförda skäl böra, med uteslutande ur riksstaten af de då under
5:te hufvudtiteln upptagne särskilda anslagen till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., i stället uppföra ett gemensamt förslagsanslag för ändamålet
å 35,807 kronor 2 öre, deri jemväl ingick ett till 2,500 kronor
beräknadt belopp för Chefens för flottans militärpersonal expedition.

i öfver -

Bil. N:o å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

I öfverensstämmelse med hvad Marinförvaltningen sålunda föreslagit
får jag i underdånighet hemställa att ifrågavarande förslagsanslag
måtte förhöjas med ett belopp som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
upptages till 34,250 kronor eller från 35,607 kronor 2 öre till
69,857 kronor 2 öre.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

9. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu ifrågavarande
statsregleringsperiod beräknats till endast 1,000,000 kronor, lärer penningeanslaget
till Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
böra uppföras i riksstaten till enahanda belopp och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460
kronor, under förutsättning derjemte, att de å nämnda inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med
anslaget afsedda ändamål användas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

10. I ofvan anmälda underdåniga skrifvelse den 28 September
1878 har Marinförvaltningen, med åberopande att utgifterna för navigationsskolorna
utöfver stat för berörde år uppgått till 8,422 kronor
92 öre, hemställt att, vid sådant förhållande och då i följd af skolornas
fortgående utveckling ytterligare utgifter öfver staten kunde emotses,
för tillfälliga utgifter för navigationsskolorna måtte anvisas 10,000
kronor årligen, hvarigenom anslagets nu varande belopp 95,250 kronor
komme att ökas till 105,250,kronor. På grund af infordrade ytterligare
upplysningar har Marinförvaltningen vidare i embetsskrifvelse den 29
November samma år,

dels upplyst, att ofvan angifna belopp af 8,422 kronor 92 öre utgjordes
af följande poster, nemligen:

arvode till biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan
i Göteborg .................................................. kr. 1,800: —

möbler och undervisningsmateriel m. in. för samma skola » 1,300: —

lokal för Göteborgs navigationsskolas skeppsbyggeriaf delning

.............................................................. » 2,500: —

Transport kr. 5,600: —

Bil. till Riksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afl.

18 Bil. N:n 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport kr. 5,600: —

fylnad i aflöning åt vikarierande lärare vid navigationsskolan
i Göteborg................................................................. » 618: 75.

möbler och inventarier för navigationsskolan i Hernösand » 1,200: —
och vikariatsersättningar i anledning af föreståndaren för

navigationsskolan i Gefle Hectors tjenstledighet......... » 1,004: 17.

Kronor 8,422: 92.

dels ock anfört, att då det vore att emotse att ålderstilläggen å
lönerna för lärarne vid navigationsskolorna, hvilka lönetillägg i 1878
års stat upptagits till 11,750 kronor och för år 1879 beräknats till
12,750 kronor, komme att ökas, Marinförvaltningen ansåge sig böra
hemställa att inom det å stat uppförda belopp till undervisningsanstalter
för sjöfart måtte uppföras ett förslagsanslag af 12,000 kronor
till ålderstillägg åt bemälde lärare.

Hvad nu beträffar framställningen angående förhöjning i anslaget
med 10,000 kronor för tillfälliga utgifter, så torde jag få erinra derom
att, — sedan jag i sammanhang med föredragning den 30 December 1878
af framställning om anvisande af särskilda medel till instrument, kartor,
böcker m. in. för navigationsskolan i Göteborg, anmält att, då med
navigationsskolornas utveckling det vore att förutse, att behofvet af
expensmedel ytterligare komme att tillväxa, det kunde ifrågasättas
huruvida icke hvarje elev vid navigationsskolas särskilda afdelning, så
vidt han icke vore medellös, borde, i likhet med hvad för närvarande
är förhållandet inom elementarläroverken, i sin mån bidraga till skolans
utgifter i berörda hänseende medelst en lämpligt afpassad årlig skolafgift,
— Eders Kongl. Maj:t täcktes, på min derom jemväl gjorda
framställning, anbefalla vederbörande att, för utredande af de på denna
frågas bedömande inverkande omständigheter, inkomma med underdånigt
utlåtande i ärendet; och då, i händelse sådan afgift kommer att
varda eleverne vid navigationsskolorna ålagd, erforderliga medel härigenom
torde erhållas till de expenser för] skolorna, hvartill i sådant
afseende å stat anvisade medel icke förslå, lärer för sådant ändamål
någon förhöjning, hvilken i Marinförvaltningens berörda förslag beräknats
till 2,500 kronor, icke för närvarande böra ifrågakomma.

I afseende å den af Marinförvaltningen upptagna post å 1,800
kronor till arvode åt en biträdande lärare i skeppsbyggeriafdelningen
vid navigationsskolan i Göteborg förekommer, att Förvaltningen af
Sjöärendena redan i skrifvelse den 27 Februari 1877, på grund af
gjord anmälan af Direktionen för nämnda skola, hemställt om anvisande

Bil. N:o 4 a till Kong! Majits Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1819.

af medel till biträde åt lärare i skeppsbyggeri; i anledning af hvilken
framställning Inspektören för navigationsskolorna, jemte anmälan att
elevantalet i skeppsbyggeriafdelningen under den tid af endast omkring
7 år, som dess verksamhet fortgått, alltmer ökats så att detsamma då
utgjorde 16, tillika förklarat att han i anseende till läroämnenas omfattning
och beskaffenhet, ansåge det omöjligt för en lärare att kunna
med framgång och på ett fullt tillfredsställande sätt sköta undervisningen
redan med det dåvarande elevantalet, hvilket kunde antagas
komma att med läsåret 1877—1878 ökas till minst 20, hvadan lian
funne sig böra förorda Förvaltningens framställning. Genom nådigt
bref den 4 April nämnda år blef densamma på det sätt bifallen, att
ett arvode af 600 kronor utaf tillgängliga medel anvisades till en biträdande
lärare för läsåret 1877—1878. Fullt kompetent person, som
vore villig att mot det sålunda bestämda arvodet åtaga sig berörda
undervisning under den uppgifna tiden kunde emellertid icke anskaffas,
utan måste eu nyligen utexaminerad elev för höstterminen 1877 antagas
till biträde vid samma undervisning, men då denne hvarken vore kompetent
samt icke heller kunde motsvara de fordringar, som under vårterminen
med dess mera omfattande kurser måste ställas på den biträdande
läraren, fann Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, skäligt
anvisa ett belopp af 1,800 kronor till aflönande under år 1878 af en
biträdande lärare, men anbefallde derjemte Förvaltningen att innan
den 1 Oktober sistnämnde år inkomma med underdånigt yttrande,
huruvida särskildt arvode för en sådan lärare jemväl för år 1879 och
framgent kunde, på grund af då för handen varande förhållanden, anses
behöflig! Med anledning häraf har ock Marinförvaltningen,. efter det
skoldirektionen vitsordat behofvet af eu biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen
såväl för år 1879 som framgent, jemte tillstyrkan
att för innevarande år ett arvode af 1,800 kronor måtte för ändamålet
anvisas, tillika i underdånighet hemställt att till aflönande af en sådan
lärare, hvilken jemväl borde tillförsäkras rätt till ålderstillägg i likhet
med lärare vid navigationsafdelning eller 2 sådana efter 5 och 10 års tjenstgöring
med 250 kronor hvarje gång, måtte uppföras å navigationsskolans
i Göteborg stat från och med år 1880 ett belopp af 1,800 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då, på sätt den för
läsåret 1877—1878 afgifna berättelse öfver navigationsskolornas verksamhet
upplyser, antalet inskrifna elever vid Göteborgs navigationsskolas
skeppsbyggeriafdelning under nämnda läsår utgjort 19, hvilket
antal antagligen icke kommer att för framtiden nedgå, helst denna
afdelning är den enda offentliga anstalt i riket, der undervisning i

Bil. No å a till Kongl. Mgy.ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187.9.

skeppsbyggeri meddelas, så synes mig giltiga skäl vara för handen att
å stat anvisa medel för anställande af ännu en lärare derstädes.

Vidare har Marinförvaltningen bland behof, som vore afsedda att
fyllas genom den föreslagna förhöjningen i anslaget till navigationsskolorna,
upptagit en post på 2,500 kronor till hyrande af lokal för
skeppsbyggeriaf delningen vid navigationsskolan i Göteborg. Under
första tiden efter skeppsbyggeriafdelningens förflyttande från Carlskrona
till Göteborg var denna afdelning inrymd i samma byggnad som
navigationsskolans öfriga afdelningar, men på gjord anmälan om dessa
afdelningars behof af ökadt utrymme förflyttades skeppsbyggeriskolan
till särskild förhyrd lokal sedan medel derför blifvit af Eders Kongl.
Majd anvisade i nådigt beslut den 15 September 1876. I samma
nådiga beslut anbefalldes emellertid vederbörande att höra stadsfullmägtige
i Göteborg huruvida staden vore villig att, så länge undervisningen
i skeppsbyggeri der vore förlagd, kostnadsfritt upplåta lokal
för upprätthållande af undervisningen i berörda ämne. Stadsfullmägtige
förklarade väl att staden så till vida vore villig att bidraga till
anskaffande af lokal för ifrågavarande undervisning, att staden mot
årlig hyra af 400 kronor och på i öfrigt uppgifna vilkor för ändamålet
uppläte 4 rum under loppet af fem år i stadens vid Klippan i närheten
af skeppsvarfvet Kusten belägna hus, men på gjord anmärkning att
den erbjudna lokalen saknade tillräckligt utrymme och dessutom läge
aflägse från navigationsskolebyggnaden samt således vore olämplig för
ändamålet, blef stadsfullmägtiges anbud icke antaget. Sedan framstäldt
förslag om förhyrande utaf enskild person af viss uppgifven lokal
icke heller funnits böra antagas, anbefaldes vederbörande att, intill dess
sig visat huruvida icke för framtiden lokal för nämnde afdelning kunde
beredas i sammanhang med påtänkt ny eller utvidgad lokal för navigationsskolan
i Göteborg, för läsåret 1877—1878 anskaffa rum i och
för undervisningen i skeppsbyggeri vid samma skola på de billigaste
vilkor som kunde betingas. I följd häraf har ock aftal träffats om
upplåtande af en, enskild person tillhörig lägenhet, mot en årlig hyressumma
af 2,500 kronor. Sedan emellertid frågan om ny eller utvidgad
lokal för navigationsskolan förfallit, fann Eders Kongl. Maj:t, i nådigt
beslut den 31 Maj 1878," särskilda åtgärder för anskaffande af fast
lokal för undervisningen i skeppsbyggeri vare sig i Göteborg eller
annanstädes, böra vidtagas, och har i sådant afseende Marinförvaltningen
på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning gått i författning om
stadsfullmäktiges hörande på hvilka vilkor staden vore villig åtaga sig
att låta i närheten af det för navigationsskolan upplåtna hus uppföra

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

särskild byggnad för inrymmande af undervisningen i skeppsbyggeri
med beräkning af det antal elever, som skulle komma i åtnjutande af
sådan undervisning, till högst 30; men utlåtande i berörda afseende
har ännu icke från stadsfullmäktige inkommit. — I sammanhang härmed
torde böra erinras att Eders Kongl. Maj:t under den 8 November
1878 funnit godt föreskrifva att tills vidare och intill dess annorlunda
kunde varda bestämdt, ett antal af 25 elever, eller det största den nu
förhyrda lokalen kunde rymma, finge i skeppsbyggeriafdelningen intagas.

Då nu, intill dess särskild byggnad för skeppsbyggeriafdelningen
kan komma att blifva uppförd, medel fortfarande måste afses för hyrande
af lokal för densamma, anser jag anslaget böra tillökas med
ett belopp af 2,500 kronor för ifrågavarande ändamål.

1 gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes till Eders Kongl.
Maj:ts disposition afsatt ett belopp af 450 kronor, deraf jemväl vikariatsersättningar
påräknats kunna utgå; men då, såsom af Marinförvaltningens
uppgift inhemtas, dessa ersättningar för ett år uppgått till mer
än 1,600 kronor och således det för ändamålet afsedda belopp finnes
otillräckligt, har jag ansett att den till Eders Kongl. Maj:ts disposition
stälda summa bör ökas med ett belopp, som jag föreslår att upptagas
till 1,250 kronor.

Vidkommande slutligen det anmälda behofvet af förökade tillgångar
för bestridande af den föreståndare och lärare vid navigationsskolorna
enligt stat tillkommande förhöjning i aflöningen efter viss tjenstetid,
så får jag på grund af hvad Marinförvaltningen derutinnan anfört, —
med erinran likväl att beloppet för år 1880 torde böra upptagas till
13,750 kronor, — underdånigst hemställa, att det i anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart ingående belopp för aflöningsförhöjning
till föreståndare och lärare vid navigationsskolorna efter viss tjenstetid
— för närvarande beräknadt till 11,750 kronor --- måtte förhöjas
till 13,000 kronor och såsom förslagsanslag utgå.

Min hemställan under denna anslagsrubrik blifver följaktligen, att
Eders Kongl. Maj.-t täcktes föreslå Riksdagen:

att, — för beredande af tillgång till uppförande å ordinarie stat af
aflöning med 1,800 kronor för ytterligare en lärare i skeppsbyggeri,
hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg i likhet med lärare
vid navigationsafdelning; till förhyrande af lokal för undervisningen i
samma ämne; till bestridande af ålderstillägg åt dertill berättigade
öfverlärare och lärare samt till förhöjande af det till Eders Kongl.
Maj:ts disposition afsedda belopp af anslaget med 1,250 kronor, —
samma anslag måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf 89,000
kronor måtte upptagas såsom bestämdt anslag och återstoden eller 13,000
kronor såsom förslagsanslag.

I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti Riksstaten för år
1879 finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit
särskildt omförmälda, har jag icke någon ändring att föreslå.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas, skulle

förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................. kr. 58,000: —

och då dertill lägges nu gällande riksstat^ slutsumma » 5,348,000: —

men från sammanlagda beloppet....................................... kr. 5,406,000: —

afdrages skillnaden emellan innevarande års anslag
till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
och det för år 1880 upptagna................................ )) 200,000: —

så erhålles det belopp.......................................................... kr. 5,206,000: —

hvartill femte hufvudtiteln, enligt hvad bilagda förslag till riksstat utvisar,
skulle för år 1879 uppgå.

Extra anslag.

De tillfälliga behof, för hvilkas tillgodoseende Marinförvaltningen
i ofvan omförmälda framställning den 28 September 1878 förmält sig anse
erforderliga medel böra för år 1880 af Riksdagen begäras äro följande:

svängbro

af jern i stället för nuvarande vestra
...................................... kr.

Vid Carlskrona station:
för anskaffande af en

vindbryggan .........

för anläggning af en skjutbana för kanoner ..............

för uppförande af virkesskjul ..........................................

för inköp af två Kongl. Fortifikationen tillhörande

ångbåtar.............................................................................

till arbetsmaskiner i verkstäderna ...................................

för s. k. Hollströmska magasinets förändring och anordning
till rustkammare in. m...............................

Transport kr.

48,100

30.000

45.000

55,500:

11,000:

23,500: -213,100: —

Bil. Nio 4 a till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport kr. 213,100: —
för inredande af kasern i högvaktsbyggnaden för

sjöreserven........................................................................ » 22,200: —

för nybyggnad af skeppsgossekasern i Carlskrona ... » 100,000: —

Vid Stockholms station:

för uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet » 46,000: —

för anskaffning af ett mudderverk.................................... » 60,000: —

till anskaffning af verktyg.................................................. y> 15,000: —

samt dessutom

för sjöbefästningarnes vid Carlskrona kompletterande » 252,000: —

till artillerimateriel och handvapen ................................ » 596,200: —

till skjutförsök och inskjutning af kanoner .................. )> 30,000: —

till minmateriel ....................................................................... » 200,000: —

Summa kronor 1,534,500: —

Då Eders Kongl. Maj:t vid fördelningen af det ordinarie anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879 å detta anslag anvisat
medel för det s. k. Hollströmska magasinets inredande till rustkammare,
lärer den i detta afseende gjorda framställning icke föranleda
vidare yttrande. Hvad vidare angår öfriga här i fråga satta
anslag, så, ehuru de visserligen samtliga afse arbeten och anskaffningar,
hvilka i allmänhet äro ganska angelägna och för hvilka medel
derför måste inom de närmare åren beredas, torde likväl påräkneliga
tillgångar icke medgifva anvisande under år 1880 af anslag för mer
än en mindre del af dem, helst härtill kommer det ofvan icke upptagna
men särdeles angelägna behofvet af anslag till krigsfartyg; och torde
jag, under sådan förutsättning, få redogöra för de af de anmälde behofven,
hvilka äro af beskaffenhet att med deras tillgodoseende icke
kan utan synnerligt men till kommande år uppskjutas.

11. Artillerimateriel. De af Marinförvaltningen under denna titel
anmälda behof äro:

Kronor.

Kanoner af 5", 63, 4", i och 3", 24 kaliber 29 st...................... 78,050: —

lavetter till d:o d:o 38 x> .................... 142,400: —

2 st. 5", 63 sjölavetter af Krupps tillverkning ....................... 20,000: —

11 st. lavetter till kulsprutor..................................................... 5,500: —

100 revolvers jemte ammunition.................................................. 5,000: —

projektiler af olika slag................................................................. 345,250: —

Summa 596,200: —

De i fråga varande kanonerna äro med undantag af en 4",1, som
erfordras till en af exercisskolorna, afsedda för sjöbefästningarne vid

24 Bil. No å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Carlskrona. Af de 38 lavetterna äro 29 afsedda till nyssnämnda kanoner
och de återstående till andra fästningarne tillhöriga 5", 63 kanoner,
som ännu sakna lavetter. De båda Kruppska sjölavetterna hafva
begärts för att, såsom egande i vissa afseenden företräde framför våra
egna, tjena till ledning vid skeende tillverkning inom landet af dylika
lavetter.

Då anskaffningen af samtlige pansarbrytande kanoner med lavetter
för såväl Kungsholmen, som Vestra Hästholmen är i det närmaste fullgjord
och det felande antalet refflade kanoner af 5", 63 och smärre
kalibrar i nödfall kan för tillfället ersättas med i förråd befintliga
slätborrade kanoner, så torde Marinförvaltningens framställning hvad beträffar
kanoner och kanonlavetter för närvarande kunna inskränkas till det
belopp, som erfordras för anskaffning af dels de båda modell-lavetterna
från Krapp till 5", 63 kanoner, 20,000 kronor, dels till de för redan
färdiga 5,63-tums kanoner erforderliga 9 st. fästningslavetter, 63,000
kronor, eller tillhopa 83,000 kronor.

För anskaffning af lavetter till 1-tums''kulsprutor har Eders Kongl.
Maj:t af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879
anvisat ett belopp af 4,000 kronor, och torde det felande beloppet
1,500 kronor kunna af samma anslag för 1880 bestridas.

Den ifrågasatta anskaffningen af revolvers med ammunition anser
jag, då behofvet icke är större än ofvan angifvits, för närvarande
kunna anstå.

Hvad slutligen beträffar projektilbehofvet bör jag erinra, att nästlidne
års Riksdag anvisade medel till anskaffning af alla felande projektiler
i ett antal af 300 till hvarje då befintlig refflad kanon af 4", i
och större kalibrar. Då med användandet af detta anslag antalet projektiler,
hvilka nu finnas eller äro under tillverkning, kommer att för
ett slag af de nu i förråd befintliga eller redan bestälda kanoner
uppgå till minst 180, men för kanoner af alla de andra kalibrarne
till långt flere, för ett slag till och med 426 för hvarje kanon,
anser jag vid sådant förhållande och med fästadt afseende å angelägenheten
deraf att inskränkningar göras, mig nu icke böra tillstyrka
framställning om anslag föri fråga varande ändamål.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag sålunda anfört skulle till
artillerimateriel hos Riksdagen begäras 83,000 kronor såsom extra anslag
för år 1880.

12. Kompletterande af sjöbefästning änne vid Carlskrona. Den af
Marinförvaltningen för detta ändamål uppgjorda specifikation upptager:

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kr. 12,000: —

Ammunitionsdurkars inredning.............................................. » 30,500: —

Utredning, efter afdrag af värdet af projektiler ock i

förråd befintlige utredningseffekter............................. » 66,792:81.

Inventarieutredning, efter afdrag af värdet af handvapen
och i förråd befintlige inventarieutrednings effekter

................................................................................. » 52,126: 92.

Inventarier, efter afdrag af i förråd befintlige sådana

effekter ............................................................................. » 68,389: 28.

17 st. bäddningar till 3,"24 kanoner.................................... » 3,400: —

Uppläggning af kanoner ......................................................... » 46,700: —

Oförutsedda utgifter......................................... » 590: 20.

Tillhopa kronor 280,499: 21

hvarifrån borde afdragas återstod af förut anvisade

medel .................................................................................. kr. 28,499: 21

och följaktligen nu erfordras kr. 252,000: —

Då arbetena å Kungsholmens och Vestra Hästholmens befästningar
enligt den derför faststälda plan nu nalkas sin fullbordan, men dessa
befästningar skulle blifva af ringa betydelse för försvaret, om de ej
voro försedda med de nödvändigaste förrådspersedlarne, så torde, med
fästadt afseende derå att i händelse af krig mindre rådrum antagligen
kommer att lemnas för komplettering af nämnde befästningar än de
flesta andra delar af vårt försvarsverk, det vara synnerligen angeläget
att de anskaffningar eller arbeten, som derstädes ännu återstå, varda
så snart som möjligt i mån af tillgång utförda.

Då jag emellertid under närmast föregående punkt, vid beräkning
af anslaget för artillerimateriel, förutsatt att med anskaffning af fulla
antalet af de för i fråga varande fästningar erforderliga lättare, refflade
kanoner komme att anstå, så torde med afseende så väl härå,
som att kostnaden jemväl för de för öfrige fästningskanoner erforderliga
inventarie- och utredningspersedlar in. in. äro i samma uppgift
beräknade efter krigsbehof, af den för dessa utredningar till
191,299 kronor 21 öre upptagna summan, hälften eller omkring 96,000
kronor kunna för närvarande uteslutas och följaktligen om detta belopp
afdrages från ofvan upptagne slutsumma, 252,000 kronor, det
Bih. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Åjd. 4

26 Bil. No 4 a till Kongl. Waj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1879.

under denna titel erforderliga anslag för år 1880 uppgå till 156,000
kronor.

I sammanliang härmed torde jag likväl böra erinra att i berörde
specifikation ej upptagits kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra
Hästholmen, men då Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 15 Februari
1878 bemyndigat Marinförvaltningen att af omhänderhafvande
medel förskjuta det för denna anläggning erforderliga belopp, och
kostnaden för densamma ännu icke blifvit till siffran känd, lärer framställning
om ersättning härför icke'' för närvarande böra ske.

Jag får följaktligen i underdånighet hemställa det täcktes Eders
Kongl. Maj:t af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1880 till kompletterande
af sjöbefästningarna vid Carlskrona af 156,000 kronor.

13. Anläggning af en skjutbana vid Carlskrona för inskjutning af
kanoner. I likhet med hvad de två senaste åren egt rum, bär varfschefen
vid Carlskrona station jemväl nu, vid öfverlemnande af uppgift
af behofvet utaf extra anslag under år 1880, framhållit angelägenheten
af anläggning för flottans räkning af en skjutbana. Utan en sådan anläggning
kunde inskjutning icke ske af flottans artilleri, hvars 4,1-tums, 5,03- tums och 9,24- tums kanoner ännu vore oinskjutna. Kartläggning
af en skjutbana hade emellertid år 1877 blifvit fullbordad och eu
del af den till skjutbana hörande materiel vore anskaffad, såsom invinklingsskärmar,
liastighetsmätare in. m., samt hus för materielens bevarande
blifvit å Getskär uppfördt. För att skjutbanan skulle kunna
anses vara i komplett skick fordrades ytterligare:

anbringande af en betonblindering å Getskär, beräknadt till omkring.
............................................................................................ hr. 17,000: —

inköp af några Öar och holmar för att derå uppställa
skärmar och signalstänger äfvensom uppförande
af ny skottvall å Getskär och ett vakthus, omkring ... » 13,000: —

Summa kr. 30,000: —

Och har Marinförvaltningen med åberopande af denna framställning
tillstyrkt begäran om anvisande för ändamålet af anslag å extra
stat till nämnda belopp.

Såsom ofvan är antydt har redan förut fråga varit väckt om anläggning
af eu skjutbana vid Carlskrona. Vid föredragning den 2 Februari
1877 af en i sådant hänseende utaf dåvarande Förvaltningen af

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

sjöärendena gjord framställning, täcktes Eders Kongl. Maj:t, -— vid det
förhållande att det af komiterade för uppgörande af förslag till gemensam
konstruktion, anskaffning och inskjutning af skjutvapen för armén
och flottan afgifna betänkande då ännu icke varit föremål för pröfning,
och frågan om anläggning af en skjutbana vid Carlskrona borde blifva
beroende af det beslut, hvartill berörde betänkande kunde gifva anledning,
— förklara Förvaltningens framställning då icke till någon Eders
Kongl. Maj ds vidare åtgärd föranleda. Sedan härefter vid föredragning
af berörde betänkande Eders Kongl. Majd beslutat framställning till
Riksdagen om åtgärder för anskaffning och inskjutning m. in. gemensamt
för armén och flottan af kanoner, men denna framställning icke
vunnit Riksdagens bifall och följaktligen frågan härom tills vidare förfallit,
så lärer frågan om lämpligaste sättet för beredande af tillfälle
till inskjutning af flottans kanoner icke längre böra uppskjutas; och då
en för ändamålet lämplig anläggning skulle kunna åstadkommas för
ett belopp, som på grund af redan skedda anskaffningar icke öfverstiger
den jemförelsevis ringa summan af 30,000 kronor och varda förlagd
på den plats dit de fleste af flottans kanoner levereras, finner jag
mig icke kunna underlåta att, i enlighet med hvad Marinförvaltningen
hemstält, tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande af berörde
belopp å extra stat för år 1880 för anläggning af en skjutbana
vid Carlskrona station för inskjutning af kanoner.

14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. För detta ändamål har
Marinförvaltningen gjort framställning om anvisande af 30,000 kronor;
och får jag, med åberopande af hvad i föregående punkt blifvit mifördt
i fråga om inskjutning af kanoner, tillstyrka nådig framställning hos
Riksdagen om anvisande för samma ändamål af ifrågavarande belopp
såsom extra anslag för år 1880.

15. Minväsendet. Marinförvaltningen har, under åberopande af en
den 28 September 1878 aflåten embetsskrifvelse med förslag å erforderlig
minmateriel till spärrande af inloppen till Carlskrona, hemställt att till
betäckande af de för omförmälda minspärrningar erforderliga kostnader
måtte för år 1880 beredas tillgång till 134,967 kronor 50 öre, hvartill
komme erforderliga medel för minförsök och minvapnets utveckling,
i följd hvaraf skulle för minväsendet under året 1880 erfordras ett
extra anslag af sammanlagdt 200,000 kronor.

Af nämnde skrifvelse inhemtas att hela kostnaden för erforderlig
materiel uppginge för stora loppet till 259,576 kronor 92 öre och för

Bil. N:o 4 a Ull Kongl. Matris Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

det vestra — enligt ett skrifvelsen bilagdt och af Eders Kongl. Maj:t
efter Öfverkommendantens i Carlskrona hörande den 7 November 1878
faststäldt förslag — till 182,472 kronor 98 öre, hvartill komme kostnaden
lör inrättandet af tänd- och syftstationer för båda inloppen 20,000
kronor och alltså tillsammans 462,049 kronor 90 öre, från hvilket belopp
dock kunde dragas kostnaden för redan anskaffad materiel, 284,557
kronor 40 öre och för krut 42,525 kronor, så att den till komplettering
af minmateriel till spärrning af nämnda inlopp återstående kostnaden
uppginge till 134,967 kronor 50 öre.

Vid min redogörelse för de behof, som under innevarande år ansågos
erforderliga för minväsendet anmälde jag i underdånigt anförande
till statsrådsprotokollet den 7 Januari nästlidne år att Förvaltningen af
sjöärendena hade inkommit med infordradt utlåtande angående tillverkning
vid flottans varf i Stockholm af sjelfgående minor af Whiteheads
konstruktion för såväl svenska som norska flottans behof, dervid jemväl
fogats memorial af den 13 Oktober 1877, afgifvet af särskilda
sakkunnige personer, innehållande en fullständig utredning ej mindre
öfver hvad som erfordrades för dylika minors förvaring, underhåll och
skötsel och hvad derutöfver för den egentliga nytillverkningen vore af
nöden, än ock angående talrikheten och beskaffenheten af den för
nämnde tillverkning erforderliga personal.

Da emellertid i afseende å mindetaljens vidare ordnande Riksdagens
medverkan då icke syntes erforderlig i andra delar än dels i fråga
om åstadkommandet åt eu magasinsbyggnad för minornas förvarande,
eftersyn och vård och dels i fråga om medel till anskaffning af maskiner,
verktyg m. in., för ny tillverkning och probering, så anhöll jag
att framdeles få Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslaget i
öfrigt.

Sedan Riksdagen derefter anvisat erforderliga medel för uppförande
af så stor del af magasinsbyggnaden, som under de närmaste
åren ansetts behöflig samt till anskaffning af maskiner och verktyg för
minornas vård, probering och nytillverkning, torde jag nu få återkomma
till den vid nämnde tillfälle uppskjutna frågan om den för Whiteheadska
mindetaljen föreslagna personal.

De åsigter som vidkommande personalen uttalades i ofvan omförmälda
memorial voro följande:

Bil. No 4 a till Kong/. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att den personal, som erfordras dels för vårdandet i magasinet
dels för skötandet ombord af de Whiteheadska torpederna, företrädesvis
borde tagas ur mariningeniörstaten och bland maskinistunderofficerarne; att

då det icke vore lämpligt att upprätta eu särskild stat, innefattande
det fåtal personer, som härtill erfordrades, mariningeniör- och
maskiniststaterna borde ökas med det antal personer den Whiteheadska
torpedodetaljen kräfde, men att framdeles, sedan torpedfartygens antal
och med dem torpedpersonalen ökats samt erfarenhet vunnits om de
fordringar personalen borde motsvara, frågan om dess organisation på
särskild stat syntes böra till förnyad pröfning upptagas;

att intet land, som skaffat sig den Whiteheadska torpedmaterielen,
ansett sig kunna undvara personer med teoretiska kunskaper för desammas
vård, underhåll och reglering, hvarföre en teoretiskt och
praktiskt utbildad ingeniör i första rummet vore lör ändamålet erforderlig
;

att dernäst framstode behofvet af eu lista gradens maskinistunderofficer
för att handhafva uppbörden i torpedmagasinet och hvilken
i öfrigt skulle hafva till åliggande att under ingeniörens särskilda medverkan
revidera torpederna samt derjemte vara verkmästare i torpedmagasinet; att

den slutliga hopsättningen och regleringen af torpederna borde
utföras uteslutande af dessa två personer, hvilka, jemte ett fåtal officerare,
borde vara de ende, som kände till hemligheten af torpedernas
konstruktion;

att på ett minfartyg af Rans cert borde kommenderas två torpedmaskinister
och till biträde i torpedrummen derjemte 5 första klassens
sjömän af eldare och handtverkskompaniet för att biträda vid skötseln
af utskjutningsapparaten, luftkompressionspumpar och accumulatorn;

att alltså för den Whiteheadska torpeddetaljen borde uppsättas
en personal af eu ingeniör, en maskinistunderofficer af lista graden,
fem maskinistunderofficerare af 2lära graden samt fem första klassens
sjömän; och skulle ingeniören erhålla lika aflöning, pensionsrätt m. m.
som nu tillkommer mariningeniör, maskinisterna och manskapet lika
aflöning, som nu finnes foa deras vederlikar i stat bestämd, men derjemte
hvar och eu bland denna personal ett lämpligt arvode, dels såsom
ersättning ej mindre för den fara arbete af denna beskaffenhet

30 Bil. No å a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

medförde, än ock för den trägnare tjenstgöring, dessa personer i förhållande
till sina kamrater erhölle.

Från Marinförvaltningen, som uti sin föregående skrifvelse i detta
ämne icke utlåtit sig i personalfrågan, har, efter det genom nästlidne
Riksdags beslut tillfälle beredts att vid flottans varf härstädes tillverka
äfven dylik minmateriel, utlåtande derutinnan infordrats och den 16 Oktober
1878 inkommit, deri embetsverket, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i ofvannämnde memorial af den 13 Oktober 1877
homstälts samt Varfs- och Ingeniördepartementscheferne vid Stockholms
station äfven förordat, på de i memorialet anförda skäl föreslagit
följande minpersonal, nemligen:

En miningeniör,

En maskinistunderofficer af l:a graden,

5 maskinistunderofficerare af 2:a graden,

5 första klassens sjömän,

för hvilka aflöningsförmånerna — som borde blifva lika med dem som
åtnjutas af deras vederlikar vid flottan, med tillägg af ett årligt arvode
af 150 kronor för maskinistunderofficerare af l:a graden och 100 kronor
för hvar och en af de öfrige, — uppginge till:

Löner och tjenstgöringspenningar ......

Dagaflöning ................................................

Beklädnadsersättning .............................

Arvoden..................................................

hvartill komme natura portion eller

	kr.	10,360	—
	))	4,927	50.
	»	1,740	—
	))	650	—
Summa	kr.	17,677	50.
ersättning derför	))	2,208:	25.
eller tillsammans	kr.	19,885:	75,

hvarjemte Marinförvaltningen hemställt:

att miningeniören måtte erhålla pensionsrätt och bostad, när sådan
kan beredas, i likhet med och under samma vilkor som ingeniörerne
vid mariningeniörstaten;

att maskinistunderoffieerarne måtte uppföras å Kongl. Flottans maskiniststat
och kunna vinna befordran inom densamma, samt sålunda
personalen å denna stat ökas med en maskinistunderofficer af l:a graden
och fem maskinistunderofficerare af 2:a graden, den förre afsedd
att tjenstgöra såsom uppbördsman och verkmästare i minmagasinet
med åtnjutande af bostad i likhet med och under samma vilkor som

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

underofficer å varfstat, och de sednare afsedda att tjenstgöra vid mindepartementet,
då de icke vore sjökommenderade till tjenstgöring såsom
minmaskinister; samt

att manskapet måtte upptagas å staten för Kongl. Flottans sjömanskår
och för den skull elclare- och handtverkskompanierna ökas
med fem man af l:a löneklassen.

Med afseende å behöfligheten af särskild personal vid denna vigtiga
detalj delar jag fullkomligt de åsigter, som i det omförmälda memorialet
uttalats och af Marinförvaltningen åberopats och anser äfven
den föreslagna personalens så väl antal som aflöning väl afpassad efter
den närmaste tidens behof, endast med den jemkning att, derest dugliga
personer icke kunna till underofficerare vid mindetaljen erhållas
för lika aflöning med maskinistunderofficerarne, icke särskilda arvoden
utan deremot svarande förhöjd dagaflöning borde dem tilldelas. Deremot
synes det mig, att någon tids erfarenhet vore gagnelig så väl
med hänsyn till den föreslagna personalens tillräcklighet, som i fråga
om de fordringar på densamma borde sättas innan den uppfördes å
ordinarie stat, vid hvilket förhållande och då denna personal hufvudsakligen
komme att användas vid mintillverkningen, aflöningen och
öfriga förmåner, till beloppet icke öfverstigande hvad Marinförvaltningen
föreslagit, tills vidare torde kunna bestridas af de till minväsendet
anvisade medel och derför icke någon vidare åtgärd för närvarande
i detta hänseende vara erforderlig. Derest denna mening af
Eders Kongl. Maj:t gillas skulle för detta ändamål under år 1880
erfordras ett belopp af högst 19,885 kronor 75 öre.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 November sistlidet år anbefallt
ej mindre uppförandet af den för sjelfgående minors förvaring,
vård och probering afsedda magasinsbyggnad än ock anskaffning
af de för dylika minors tillverkning erforderliga maskiner och
verktyg, samt således denna tillverkning bör kunna taga sin början
under år 1880, torde slutligen af Riksdagen äfven härtill böra äskas
medel, som, för jemnande af det för minväsendet under år 1880 i
öfverensstämmelse med nu afgifna förslag erforderliga belopp, bör
beräknas till 45,146 kronor 75 öre och således hela anslaget för
minväsendet till 200,000 kronor; och hemställer jag på grund af hvad
sålunda anförts, att Eders Kongl. Maj:t för minväsendet under år 1880
måtte begära ett extra anslag af 200,000 kronor.

Bil. No 4 a till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

16. Fartyg sinat eriel. Jag torde härvid få erinra derom, att, på
sätt vid föredragning'' den 7 Januari 1878 af frågan om reglering af
utgifterna under 5:te hufvudtiteln för innevarande år blef af mig underdånigst
anmäldt, flottans förutvarande inilitäriska och tekniska byråar,
i infordradt utlåtande med förslag å den fartygsmateriel som ansågs
under nästa statsregleringsperiod böra anskaffas, förklarat sig anse
sjöförsvaret framför allt vara i behof af pansrade fartyg, så sjödugliga
att de kunde efter omständigheterna förflytta sig från ena stridsfältet
till det andra och derjemte, under icke alltför ogynnsamma förhållanden,
tillgodogöra sitt artilleri i farvattnen vid inloppen till våra skärgårdar,
samt att i första rummet så stort anslag för ändamålet erfordrades,
att derföre kunde anskaffas åtminstone ett sådant fartyg af minsta cert,
hvilket antogs komma att kosta omkring två millioner kronor, hvarefter
i andra rummet komme behofvet af ett öfningsfartyg för att
ersätta korvetten Gefle, hvilken, bygd 1847, snart upphörde att vara
tjenstbar.

Med tillkännagifvande att jag visserligen delade den af byråarne
uttalade åsigt om behofvet af sådan materiel, som af dem i första
rummet föreslagits, hemstälde jag likväl, på anförda skäl, att Eders
Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska det belopp som ansåges behöflig!
för anskaffning af ett nytt tidsenligt öfningsfartyg, samt af
detta belopp anvisa 500,000 kronor att utgå under år 1879, hvilken
hemställan blef af Eders Kongl. Magt bifallen; men då den ekonomiska
ställningen, hvilken gjorde det mer än sannolikt, att statsinkomsterna
för den närmaste framtiden komme att nedgå, med nödvändighet
manade till inskränkning i utgifterna, ansåg Riksdagen, som i
förevarande fall — der fråga endast vore om påbörjande af ett byggnadsföretag,
hvilket i händelse vid en kommande Riksdag tillgångarne
blefve mera rikliga, då kunde till arbetets fortskyndande med vida
större anslag än det för år 1879 äskade tillgodoses, — fann ett uppskof
ej böra kunna medföra någon synnerlig olägenhet, sig icke böra
bifalla i fråga varande nådiga framställning.

Den närvarande ekonomiska ställningen manar visserligen fortfarande
att till det nödvändigaste inskränka utgifterna; men då öfriga
extra anslag under denna hufvudtitel kunnat sammanlagde föreslås
till icke obetydligt lägre belopp än det som af sistlidne års Riksdag
beviljades och dertil kommer att flere år erfordras för att kunna färdigbygga
de fartyg, hvaraf sjöförsvaret är mest i behof, så synes det

mig

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mig vara af största vigt att medel till fartygsbyggnad må komma
att vid nu tillstundande Riksdag beviljas; och torde jag med hänsyn
härtill nu få redogöra för de förhållanden, som i sådant afseende synas
mig särskilt böra beaktas.

Korvetten Gefle är redan 30 år gammal, undergick år 1803
förbyggnad och åren 1873 — 1874 betydlig reparation samt erhöll 1866
nya ångpannor. Derest detta fartyg skall fortfarande under någon längre
tid kunna för ofvan nämnda ändamål påräknas, måste detsamma innan
kort ånyo undergå förbyggnad och förses med nya ångpannor,
hvilket, med hänsyn dertill att fartyget förer en jemförelsevis svag
bestyckning och att dess maskineri är det äldsta större propellermaskineri
i Sverige, icke kan anses vara med god hushållning förenligt.
En korvett, förande 10 å 12 långskjutande kanoner, beräknad
att göra 12 å 13 knops fart, kan enligt en af Öfverdirektören vid
Mariningeniörstaten uppgjord, på nu gällande priser å arbete och materialier
i Sverige grundad noggrann beräkning, byggas för 1,866,400
kronor med inberäkning af alla inventarier och full utredning, dock
med undantag af bestyckning och ammunitionen, nemlig:

Fartyg och inventarier .................................................. kr. 1,183,100: —

Inventarieutredning och utredning .................................... » 53,300: —

Maskineri med inventarier ................................................... » 630,000: —

tillhopa kronor 1,866,400; —

Af flere öfverslag öfver kostnaden för pansrade fartyg, som blifvit
dels gjorda inom Marinförvaltningen, dels erhållits från utlandet och
enskilda verkstäder inom landet, visar det sig omöjligt att kunna erhålla
ett så beskaffadt fartyg, som af militäriskt och tekniska byråarne
föreslagits för lägre belopp än omkring 2 V, millioner kronor. Denna
kostnad kan visserligen synas betydlig i betraktande deraf att ett
sådant fartygs anfallskraft skulle representeras af högst två pansarbrytande
kanoner jemte apparater för sjelfgående minor; men då, enligt
min åsigt, ett verksamt försvar af våra kuster icke kan utsträckas till
andra delar deraf än dem, som närmast angränsa Stockholms och
Oarlskrona farvatten, så länge vi af bepansrad materiel sakna sådan
af den beskaffenhet att såväl sjelfva fartyget som kanonbetjeningen
är någorlunda skyddad af sådant pansar som motstår nutidens lättare
skeppskanoner och att fartyget derjemte kan efter omständigheterna
förflytta sig från ett stridsfält till ett annat vid våra kuster, så anser
Bill. till Rilcsd. Prof.. 1879. 1 Sand. 1 Afd. 5

34 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

jag det vara af synnerlig vigt att anslag af Riksdagen begäres till ett
pansradt fartyg af bär omförmälda beskaffenhet, beräknadt att, utom
artilleri- och min-inventarier, kosta 2 Va millioner kronor.

Slutligen anser jag mig böra fästa uppmärksamheten å behofvet
af ännu ett slag af fartyg hvars anskaffande, ehuru det icke strängt
taget är att afse för stridsändamål, likväl är af framstående betydelse.
Allt sedan år 1867 har en mindre kanonbåt vintertiden varit förlagd
till rikets vestkust för att bistå fartyg, som på ett eller annat
sätt vore i fara eller behöfde hjelp. Intill och med inberäkning af
vintern 1877—1878 hafva dessa kanonbåtar tagit af grund eller eljest
från större skada med åtföljande förlust af egendom och kanske menniskolif
bergat 29 större fartyg, lemna! bogserhjelp åt deraf i behof
stadde omkring 176 större fartyg och flere än 1,000 fiskarebåtar och
kustfarare. Den kanonbåt som sistlidne vinter fanns derstädes stationerad,
var dessutom stäld till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
förfogande för att biträda vid ordningens upprätthållande under pågående
sillfiske. För vetenskapliga undersökningar, såsom till bedömandet
af sillens förekomst på nämnda kust, hafva dessa båtar äfvenledes
under ett par år varit anlitade. Men jemte det att de icke rätt
väl lämpa sig för dessa uppgifter äro de numera vordne äldre och
kunna icke för ändamålet påräknas under särdeles många flere år utan
att på dem nedläggas kostnader, Indika neppeligen kunna anses motsvara
hvad dermed vunnes. Derjemte har Varfschefen i Carlskrona
upprepade gånger begärt och Marinförvaltningen tillstyrkt inköpandet
af en Kongl. Fortifikationen tillhörig'' vid befästningsarbetena i Carlskrona
använd ångbåt, som skulle kunna erhållas för jemförelsevis billigt
pris och fylla ett länge kändt behof af bogserångare och isbrytare.
Fartyget är emellertid äldre och dertill kommer att ett fartyg lämpligt
för dessa ändamål äfven borde kunna afses till sådana expeditioner
på vestkusten, som ofvan omförmälts. Ett förslag till ett nytt
fartyg som skulle lämpa sig för alla de här angifna ändamålen har
derföre anskaffats, slutande å en kostnad af 232,000 kronor om fartyget
bygdes hufvudsakligen af svenskt jern, men 202,000 kronor
om det bygdes uteslutande af engelskt jern. Anskaffning af ett sådant
fartyg, afsedt att vintertiden stationeras på vestkusten och att
vid behof kunna bryta väg i farlederna till flottans ena eller andra
station, samt att den öfriga tiden af året vara att tillgå för bogsering
vid Carlskrona station, anser jag således med snaraste böra sättas
i verket, dervid kostnaden torde, med afseende särskildt å det svenska

]}il. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

jernets öfverlägsenhet för i fråga varande ändamål, böra beräknas efter
det högre beloppet.

Samtliga dessa fartyg anser jag böra vara fullbordade under loppet
af högst 5 år.

Det lägsta belopp hvartill medel för anskaffning af ny fartygsmateriel
för åren 1880—1884 under några förhållanden sålunda bolin
skrankas, är följaktligen:

till en korvett......................................

» ett pansradt mindre fartyg ..

» isbrytare och högst öhaf .............

eller i rundt tal 4,600,000 kronor.

1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till 1877
års riksdag om beviljande af medel för krigsfartygsmateriel, blef af
Riksdagen, som förmälte sig fortfarande anse större och dyrbarare
fartygscerter än som kunde med ett års anslag fullbordas då icke böra
påbörjas, till i fråga varande ändamål för 1878 anvisadt ett extra anslag
af 1,000,000 kronor. På grund af en utaf mig redan den 30 April
förstnämnde år aflåten embetsskrifvelse med begäran om utlåtande huru
berörde anslag skulle, med hänsyn till sjökrigsmaterielens följdriktiga
utveckling och förkofran kunna fördelaktigast användas, yttrade flottans
då varande militäriska och tekniska byråar att, förutsatt att samma
anslag komme att visa sig derför tillräckligt, detsamma fördelaktigast
kunde användas till åstadkommande af eu pansarbåt, bestyckad med
en 9",24 kanon, samt, med afseende på sjöegenskaper, närmande sig
de fordringar, som redan af 1876 års försökskommission blifvit angifna,
eller att den hade så stora dimensioner och den sjöduglighet, som
erfordrades för att kunna under de flesta omständigheter utan fara
förflytta sig längs landets kuster. Flera förslag till ett pansradt fartyg,
beräknadt att kosta högst en million och i öfrigt förenande de egenskaper,
som det uppstälda programmet angaf, hafva derefter tagits i
öfvervägande. Bland dessa förslag torde ett som närmast grundar sig
på den tyska Wespe-typen vara det som bäst motsvarar programmet.
Men ett fartyg af så små dimensioner kan icke förses med
tjockare pansar än att det genomskjutes af nutidens lättare skeppskanoner
(15 °/m) hvarförutan det skulle föra endast en kanon och göra
blott omkring 9 knops fart, under det att för ungefärligen samma pris
kan erhållas två af våra opansrade större kanonbåtar, hvilka med en

.................. kr. 1,866,400: —

.................. » 2,500,000: —

............... » 232,000: —

tillhopa kronor 4,598,400: —

30 Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 4879.

fart af 12 till 13 knop föra tillsammans 4 kanoner. Då sålunda ett
pansradt fartyg af så små dimensioner icke kan anses bättre skyddadt
mot förstörelse genom nutidens äfven lättare skeppskanoner än den
opansrade kanonbåten med sin större flytkraft samt ett sådant fartyg
förer mindre artilleri och icke gör så hastig fart, så måste det anses
fördelaktigare att anskaffa två opansrade än en pansrad kanonbåt af
nämnda typ för ifrågavarande belopp

Af min ofvan uttalade åsigt om de far tygsbyggnad er, h vilkas verkställande
under nu varande förhållanden synas mig vara angelägnast,
följer emellertid att jag anser det vara ändamålsenligare att nu använda
den redan beviljade millionen till påbörjande under år 1879 af dessa
byggnader, hvarigenom ock fartygen kunde ett år tidigare än här ofvan
är beräknadt komma försvaret till gagn, än att för närvarande tillöka
antalet opansrade kanonbåtar. Under förutsättning, att denna åsigt
vinner godkännande skulle ofvan angifna belopp, 4,600,000 kronor,
kunna nedsättas till 3,600,000, Indika då borde utgå under åren 1880
—1883, dervid jag likväl anser mig kunna antaga att, derest statsverkets
tillgångar under tiden det medgifva, vapnets utveckling, genom
anvisande af större belopp än här ifrågasatts, kommer att tillgodoses.
För år 1880 torde likväl, med hänsyn till öfriga anslagsbehof, framställningen
om anvisande af medel till ifrågavarande fartygsbyggnader
böra afse endast något mindre än eu fjerdedel af sistnämnda belopp,
eller 850,000 kronor; och hemställer jag för den skull

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fartygsmateriel
bevilja 3,600,000 kronor samt deraf anvisa att under 1880
utgå 850,000 kronor, under förutsättning derjemte att det vid 1877 års
Riksdag till krigsfartygsmateriel anvisade belopp af 1,000,000 kronor
får användas för enahanda ändamål, som det, för hvilket berörde 850,000
kronor sålunda äro afsedda.

17. Skeppsgosseinrättningen i Carlskrona. Med erinran att den för
nämnde ändamål afsedda byggnad bör, enligt faststäld plan, den 1
September 1880 upplåtas till begagnande, hemställer jag, i öfverensstämmelse
med Marinförvaltningens tillstyrkan, om framställning till Riksdagen
att af det härtill redan beviljade anslag återstoden, eller 100,000
kronor, måtte anvisas att utgå under nämnde år.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879
års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen utfaller
på följande sätt:

Or -

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

1879. 1880.

Ordinarie anslag......... 5,348,000 5,206,000 således minskning kr. 142,000

Extra ordinarie anslag 1,676,000 1,499,000 )>_»___»_177,000

Summa 7,024,000 6,705,000 således minskning kr. 319,000

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder
bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel blifvit af Departementschefen
i underdånighet hemstäldt; och skulle
utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda
beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas
till grund vid författandet af Kongl. Maj:s nådiga
proposition om statsverkets tillstånd och behof, i
hvad den kommer att afse nämnde hufvudtitel.

Exprotocollo

L. Th. Neijber.

Bill. till Piksd. Prot. 1879. 1 Sami, 1 Åfd.

Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

Förslag

till

Riksstat för Femte Imfvudtiteln år 1880.

Sjöförsvarsdepartementet.	Penningar.		Indelt ränta och ersättning för indragna räntor. Fiör slagsanslag.	Summa.
Departementet och öfverstyrelse!}.	Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre
Departementschefen...................................................... Sjöförsvars-departementet af Kong! Maj:ts kansli	17,000	—		—	17,000	—
jemte kommandoexpeditionen................................	26,800	--		—	26,800	—
Marinförvaltningen ......................................................	88,600	—		—	38,600	—
Sgr	82,400	—		—	82,400	—
Flottans personal.
Aflöning för flottans kårer och stater ........................ Alderstillägg, förslagsanslag ...................... 25,000: —	1,201,484	—	—	—	1,201,484	—
tillkommer ............................ 8,000: — Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, för-	33,000	—		—	33,000	—
slagsanslag, högst...................................................	282,000	—	—	—	282,000	—
Naturaunderhåll, förslagsanslag..................................	452,450	—	—	—	452,450	—
j Båtsmansindelningen .................................................... ! Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge		—	81,053	98	81,053	98
län anslagna räntor, förslagsanslag...........................	24,000	—	—	—	24,000	—
Sgr	1,992,934	—	81,053	98	2,073,987	98
Flottans materiel.
\| Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag	1,078,800	—		—	1,078,800	—
Transport	3,154,134	—	81,053	98	3,235,187	98

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

			Indelt ränta
			och ersättning
	Penningar.		för indragna	Summa.
			räntor.
			Förslagsanslag.
	Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre
Transport	3,154,134	—	81,053	98	3,235,187	98
Diverse anslag.
Flottans öfningar, reservationsanslag......................... Undervisningsverken:	550,000	—	—	—	550,000	—
Till befrämjande af den högre sjöofficersbildningen, nytt anslag .............:............................. 9,000: — Sjökrigsskolan.......................................... 31,040: — Skeppsgosseskolan ................................ 8,780: —	48,820				48,820
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag....................................................... Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i	60,000	—	—	—	60,000	—
utländsk tjenst eller kommendering utrikes ..........	15,000	—		—	15,000	—
Durchmarchekostnader, reservationsanslag ..................	30,000	—	---	—	30,000	—
För sjukvård.................................................................	39,000	—		—	39,000	—
För diverse behof.........................................................	19,175	—		—	19,175	—
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......... Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.	15,000	—		—	15,000	—
förslagsanslag .......................................... 35,607: 2 tillkommer............................................... 34,250: —	69,857	2			69,857	2
Extra utgifter ...............................................................	12,500	—		—	12,500	—
Sgr	859,352	2		—	859,352	2
Handeln.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
reservationsanslag nuvarande anslag........... 1,200,000: — Afgår för uppnående af * enahanda belopp hvartill
Transport 1,200,000: —	4,013,486	2	81,053	98	4,094,540	—

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

		Penningar.		Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.	Summa.
				Förslagsanslag.
		Kronor	öro	Kronor	öre	Kronor	öre
Transport 1,200,000: —		4,013,486	2	81,053	98	4,094,540	—
inkomsttiteln »Fyr- och båkmedel» blifvit be-räknad ........................... 200,000: —	1,000,000: —
indelt ränta och ersättning för in-
dragna räntor oförändradt...................	460: —	1,000,000	_	460	_	1,000,460	—
Undervisningsanstalter för sjöfart.........	95,250: —
tillkommer...........................................	6,750: —
	102,000: -
deraf:
bestämdt anslag....................................	89,000: —
förslagsanslag.......................................	13,000: —	102,000	—		—	102,000	—
Nautisk-meteorologiska byrån..............		9,000	—		—	9,000	—
	Sgr	1,111,000	—	460	— 1,111,460	—
	Summa	5,124,486	2	81,513	98	5,206,000

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hållet
inför Hans Maj:t, Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms
Slott den 30 December 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

, Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Bosensvärd,
von Steijern och
Malmström.

Härefter föredrog Departementschefen:

a) Lotsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 November 1877,
med förslag till aflöningsstater för Lotsstyrelsen, för befäl och underbefäl
vid lotsinrättningen samt för personalen vid fyrinrättningen;

b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 23
November 1877, med förslag till aflöningsstater för polispersonalen vid
Flottans varf;

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sand. 1 Afä.

Bil. No 4 l till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

c) Direktionens öfver Amiralitetskrigsmanskassan underdåniga skrifvelse
den 12 September 1877, med förslag till aflöningsstat för samma
kassas tjensteman och betjente, äfvensom

d) samma Direktions underdåniga skrifvelse den 23 Juli 1878, med
kamereraren vid kassan m. m. F. Lindboms ansökning att vid afskedstagandet
erhålla pension jemte fylnadspension i enlighet med de i
Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 stadgade grunder;

Och yttrade Departementschefen dervid:

»I det förslag till förändrad pensionsreglering för Flottans kårer
och stater, som förelädes 1876 års Riksdag, upptogos icke, af anförda
skäl, embets- och tjenstemännen i Förvaltningen af Sjöärendena och
Lotsstyrelsen, lotsbefälet, embets- och tjenstemännen vid Mariningeniörstaten,
Kongl. Flottans Civilstat och Amiralitetskrigsmanskassan, ej
eller varfspolisen; men sedan, i sammanhang med förslag till Förvaltningens
af Sjöärendena ombildning, ny lönestat blifvit för detta embetsverk
uppgjord och af Eders Kongl. Maj:t gillad samt jemväl nya stater
dels för Mariningeniör- och Civilstaterna, dels för Lotsstyrelsen samt
för lotsbefälet, dels ock för Amiralitetskrigsmanskassans tjensteman
och betjente vunnit nådig fastställelse, föreslog Eders Kongl. Maj:t
1877 års Riksdag att de af föregående års Riksdag godkända grunder
för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar
måtte, under tillika föreslagna iakttaganden, jemväl få tillämpas vid
pensioneringen af embets- och tjensteman samt betjente vid ofvannämnde
verk och inrättningar samt för varfspolisen, hvarigenom samtlig^
löntagare å fast stat vid Flottan och lotsverket, hvilka alla, förutom
varfspolisen, redan vore delegare i Amiralitetskrigsmanskassan,
komme att vara underkastade enahanda pensioneringsvilkor, med
undantag endast af löntagare å de stater, hvilkas indragning påginge
eller vore i fråga satt och för hvilka äldre bestämmelser i berörda
hänseende fortfarande skulle gälla. Riksdagen, som biföll framställningen,
med undantag af hvad den afsåg pensioneringen af personalen
vid Lotsstyrelsen, befäl och underbefäl vid lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan
och varfspolisen, yttrade, med afseende å dessa
stater, att Riksdagen ej ansåge lämpligt ingå i pröfning af förslag till
pensionering, grundande sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för
Riksdagens pröfning, såsom förhållandet vore med staterna för dessa
embetsverk och kårer; att fastställande af desammas pensionering i
sjelfva verket innebure ett godkännande af de för dem upprättade
lönestater, utan att desse varit, med behörig utredning försedde, till
Riksdagens pröfning framlagda; vid hvilket förhållande, och enär någon

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

särskild anledning icke syntes förefinnas hvarföre de ifrågavarande
lönestaterna icke skulle liksom öfriga underkastas Riksdagens granskning
och godkännande, Riksdagen då icke ansåg sig kunna bifalla den
nådiga framställningen i hvad den afsåge lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan
och varfspolisen.

I följd af nådig befallning vid föredragning af Riksdagens berörda
beslut, hafva nu ofvan anmälda underdåniga skrivelser med förslag
till stater blifvit ingifna.

Hvad nu först angår Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid
lotsverket, så har, sedan ofvanberörda nådiga framställning till Riksdagen
afläts och efter det Lotsstyrelsen afgifvit åberopade förslag till stater,
samma styrelse, till fullgörande af derom meddelad nådig befallning,
inkommit med förslag dels till instruktion för styrelsen, dels till förordning
angående lots- och fyrinrättningen, dels ock till reglemente
för personalen vid lots- och fyrstaterne samt räddningsanstalterna för
skeppsbrutne, öfver hvilka sistnämnda två förslag Eders Kongl. Maj:t,
efter det Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen samt liandelsoch
sjöfartsnämnder blifvit i ärendet hörda, täckts infordra yttrande
från Högsta domstolen, på hvars utlåtande föredragningen inför Eders
Kongl. Maj:t af dessa förslag för närvarande är beroende. Vid sådant
förhållande torde frågan om pensionering af embets- och tjenstemän
samt betjente vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket
icke böra särskiljas från berörda förslag, utan komma under bedömande
i sammanhang med pröfningen af den fullständiga organisation af i fråga
varande styrelsegren, som förslagen innefatta, och följaktligen särskild
åtgärd i anledning af den ofvan omförmälda skrifvelsen med stater för
berörde löntagare icke nu böra vidtagas.

Beträffande härefter varfspolisen, så afser det afgifna förslaget
dylik bevakning icke allenast vid Carlskrona station, utan ock vid
Stockholms, vid hvilken sistnämnda station polis ännu ej finnes anstäld.
Hvad Stockholms station beträffar torde jag få erinra att, sedan, i anledning
af väckt fråga om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att
bevakningen vid stationen skulle öfvertagas af Stockholms poliskår,
Öfverståthållareembetet förklarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande
stationsbefälhafvaren gjorda framställning om användande af
stadens polis till bevakning af stationens varf och utom detsamma beläget
område af Skepps- och Kastellholmarne, Eders Kongl. Maj:t, genom
nådigt beslut den 14 Juli 1874, fann frågan om förändring i sättet för
bevakningen af i fråga varande stations område då ej till någon vidare
åtgärd föranleda. Vid sådant förhållande och ehuruväl behofvet af

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

bevakning genom derför särskildt anstäld personal gör sig gällande
vid Stockholms station, — synnerligast med afseende å det stora antal
af Flottans trupper, som i saknad af varfspolis måste för bevakningen
användas och derigenom går i mistning af undervisning och öfning i
sjökrigsyrket, — torde dock frågan om upprättande af särskild kår för
ändamålet icke för närvarande, innan vidare utredning af ärendet vunnits,
böra komma under pröfning. Derförinnan synes ej eller pensioneringsfrågan
kunna vinna önskvärd lösning och med dennas afgörande torde
desto hellre kunna utan men anstå, som antagligen medlemmarne af
denna så nyligen bildade kår ännu icke på längre tid uppfylt de vilkor
i afseende å ålder och tjenstetid, som skulle erfordras för erhållande
af pension.

Beträffande slutligen frågan om pensionering af tjänstemännen vid
Amiralitetskrigsmanskassan och derstädes anstäld vaktmästare, så har
Direktionen öfver kassan, i åberopade skrifvelsen af den 12 September
1877, bland annat anfört: att, enligt gällande reglemente för kassan,
dess tjenstemän hade lika värdighet och befordringsrätt med Flottans
öfrige civile, i anseende hvartill ock aflöningsförmånerne vore lika för
det ena och andra verkets tjenstemän inom motsvarande* grader; att,
sedan år 1875 dels en kanslisttjenst, dels ock särskildt aflönad stuguvakt
för vedsågning, gaturenhållning in. in. blifvit indragne, något
skäl att ifrågasätta ytterligare indragning icke förefunnes, desto mindre
som göromålen i följd af de nya grunderna för pensioneringen blifvit
ökade, och att anledning icke eller för närvarande vore för handen att
föreslå nedsättning eller förhöjning i aflöningen eller i de vilkor, som
för densammas åtnjutande vore faststälda.

Derjemte har Direktionen, under erinran att, enligt gällande stat
och reglemente, aflöningen till i fråga) varande tjentemän och betjente
utginge af de inkomster, som tillhörde kassans pensionsfond, i följd
hvaraf och fastställande af staten tillkomme Eders Kongl. Maj:t efter
kassadelegarnes hörande, andragit, att, derest staten för dessa löntagare
förelädes Riksdagen till granskning och godkännande, en sådan förändring
i nu varande förhållanden jemväl betingade att aflöningen bestredes
af det i riksstaten. uppförda förslagsanslag för pensionering
af Flottans befäl och underbefäl; och hade, i öfverensstämmelse med
hvad sålunda blifvit anfördt, ny aflöningsstat af Direktionen uppgjorts,
utan annan skiljaktighet från nu gällande stat, än att i anmärkningen
under punkten f i förslaget intagits, att aflöningen utginge af i fråga
varande förslagsanslag, i stället för att å gällande stat vore anmärkt,
att aflöningen utginge af pensionsfondens inkomster; varande slutligen

Bil. N:o å l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af Direktionen erinradt, att föredragande ledamoten i Direktionen äfvensom
kassans sekreterare och ombudsman, hvilka för sina befattningar
endast uppbure arvoden enligt äldre stat, icke för dessa erlade pensions-
och gratialsafgifter, hvadan Direktionen ansett denna arvodesstat
icke utgöra föremål för det nu afgifna yttrandet.

I särskild skrift har, såsom ofvan är anmäldt, Direktionen öfverlemnat
en af kamereraren vid kassan m. m. F. Lindbom till Eders
Kong]. Maj:t stäld underdånig ansökning, deri Lindbom, — under
åberopande att han, som vore född den 26 November 1811 och således
67 år gammal, 1830 antogs till kontorsskrifvare vid Flottans
station i Carlskrona och 1835 utnämndes till kammarskrifvare och
kanslist i Amiralitetskrigsmanskassan, inom hvilket verk han sedermera
befordrats till revisor och derefter till kassör samt slutligen 1850
erhållit fullmakt på kamereraretjensten — anfört, att han, efter eu
sålunda tillryggalagd tjenstetid af nära 48 år med aftagande kroppskrafter
och af den stundande ålderdomen mer och mer omtöcknade
själsförmögenheter, med oro och bekymmer motsåge den tid, då han
skulle nödgas draga sig tillbaka från sin tjenstebefattning och öfvergå
på pensionsstat, emedan enligt gällande bestämmelser honom skulle
tillkomma pension och fylnadspension endast efter stadgandena i
nådiga cirkuläret den 20 November 1860 med tillsammans 2,000 kronor,
eller lika med kammarskrifvare vid Flottan, då hans vederlikar
derstädes vore, jemlikt nådiga brefvet den 22 Juni 1877, i berörda
hänseende tillförsäkrade 4,000 kronor, ett missförhållande, som vore
dess mer anmärkningsvärdt, som tjenstemannapersonalen vid båda dessa
stater i alla öfriga hänseenden vore likstäld; på grund hvaraf han
anhållit att han vid afskedstagandet från sin befattning såsom kamererare
vid Amiralitetskrigsmanskassan måtte varda berättigad till enahanda
pension och fylnadspension, som för hans vederlikar vid Flottan
vore genom ofvannämnde 1877 års bref bestämd, mot erläggande
från 1878 års början af fylnaden i den derför stadgade högre pensionsafgiften;
Och hade Direktionen, med vitsordande att Lindbom städse
med utmärkt skicklighet och nit fullgjort sina åligganden och så väl
härigenom som genom sitt efterdömliga förhållande i öfrigt förvärfvat
sig Direktionens tacksamhet och välvilja, hemställt huruvida icke Eders
Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att utverka tillämpningen, hvad Lindbom
anginge, af det till 1877 års riksdag afgifna förslag om lika pensionsrätt
för tjenstemännen vid kassan som för Flottans civilstat.

På sätt af Direktionen blifvit anmärkt, hafva tjenstemännen vid
Amiralitetskrigsmanskassan sedan äldre tider varit likstälde med tjenst^-

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlcet 1819.

män och betjente vid stationernes civilstater och hafva derföre alltid
så väl löneförmånernas belopp som vilkoren för deras åtnjutande varit
enahanda för dem båda. — Någon afvikelse från denna regel har icke
eller nu ansetts böra sättas i fråga, helst desse tjenstemän och betjente,
i enlighet med Kongl. Maj:ts, på Rikets Ständers beslut vid
1856—1858 årens riksdag grundade, nådiga cirkulär af den 20 November
1860, efter denna tid kommit i åtnjutande af icke allenast
deras förut egande pension från Amiralitetskrigsmanskassans fonder,
utan ock fylnadspension från de till förbättrad pensionering af Flottans
embets- och tjenstemän anvisade statsmedel. Ett ytterligare skäl för
beviljande af förbättrad pensionsrätt åt desse tjenstemän torde ock
föreligga i den omständighet, att från och med år 1877 de pensioner,
som till gemenskapen vid Flottan och lotsverket helt och hållet från
statsmedel utgå, vederbörande tillhandahållas genom Amiralitetskrigsmanskassan,
hvilkens tjenstemän sålunda äfven för statsverket hafva
direkta bestyr. Den aflöningsstat, som för i fråga varande tjenstemän
och betjente för närvarande gäller, är i afseende å lönebeloppen i
deras helhet alldeles lika med den, som i öfverensstämmelse med de
af 1874 års riksdag åt stationernas tjenstemän och betjente beviljade
löner'' faststäldes att gälla från och med år 1875. Samma år skedde
ock indragning af en kanslisttjenst, hvars göromål fördelades på öfrige
tjenstemän, äfvensom af en s. k. stuguvakt, hvars bestyr förenades med
vaktmästarebefattningen vid kassan. Sedan aflöningen vid stationernas
civilstat blifvit delad i lön och tjenstgöringspenningar, har jemväl för
kassans tjenstemän sådan fördelning från och med år 1877 egt rum i
enlighet med den faststälda stat, hvaraf eu afskrift bilägges detta mitt
underdåniga anförande och hvaraf sig visar att aflöningarna, förutom
ålderstillägg, äro följande:

Lön.

1 Kamererare............................................ 3,000:

1 Kassör................................................... 2,200:

1 Revisor .................................................. 1,800:

1 Kammarskrifvare ................................. 1,200:

1 Vaktmästare, som jemväl bestrider

stuguvaktssysslan, med fri bostad 700:

Summa 8,900: — 2,800: — 11,700: —

Kassans Direktion har i sin underdåniga framställning anmält, det
någon anledning att i fråga sätta ytterligare indragning än den, som

Tjenstgörings-	Summa.
penningar. — 1,000: —	4,000: —
800: —	3,000: —
700: —	2,500: —
300: —	1,500: —
_ ___	700: —

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

skedde 1875 i tjenstepersonalen, desto mindre förefinnes, som göromålen
i följd af de faststälda nya grunderna för Flottans pensionering
blifvit ökade och jag har icke eller för min del att åberopa något
förhållande, som skulle kunna till slik indragning föranleda; hvadan
jag anser det samtlige i staten upptagne tjensteman och den vid kassan
anstälde vaktmästare böra komma i åtnjutande af enahanda pensionsrätt,
som den, hvilken enligt nådiga brefvet den 22 Juni 1877 är
tillförsäkrad med dem likstälda civile embets- och tjenstemän vid Flottans
stationer. Jag erkänner villigt giltigheten af den betänklighet,
som vid pröfningen hos Riksdagen år 1877 gjorde sig gällande emot
beviljande af pension åt tjenstemän och betjente, hvilkas löner vore
faststälda utan Riksdagens medverkan och deri förhöjning ock kunde
beviljas med deraf föranledda högre pensioner, utan att Riksdagens
godkännande deraf skulle erfordras; men det synes mig att den af
Direktionen föreslagna förändring, att tjenstemännens aflöning skulle
bestridas allenast af statsmedel, icke bör nödvändigtvis betingas deraf
att Riksdagen, för att kunna pröfva pensionsrätter ansett sig böra
haft tillfälle att granska de lönebelopp, hvarpå samma rätt beror; en
sådan förändring kornnie att medföra andra olägenheter och innebära
eu oegentlighet af den art, att jag icke kan föreställa mig att sådant
varit af Riksdagen afsedt. Dessa tjenstemäns hufvudsakliga tjenstgöring
består uti förvaltningen af Amiralitetskrigsmanskassans egna fonder,
uppbärandet af de till densamma ingående pensions- och gratialsafgifter
samt utbetalningen af kassans pensioner jemte gratial till enkor och
faderlösa barn. Med denna skyldighet följer visserligen jemväl åliggandet
att af anvisade statsmedel utdela fylnadspensioner till Flottans
embets- och tjenstemän samt dessutom, såsom ofvan anförts, pensioner
till gemenskapen såväl vid Flottan som vid lotsverket; men då tjenstemännens
hufvudsakliga verksamhet tages i anspråk för kassan och
dess delegare, bör väl ock vara följdriktigt att deras aflöning utgår
ifrån kassans tillgångar under det att tillika ett billigt anspråk synes
vara att staten för de ökade bestyr, som tillskyndas desse tjenstemän
för pensioneringen af den med statsmedel aflönade Flottans personal,
nu, lika som efter 1856—1858 årens Riksdag skett, beviljar dem fylnadspensionen
efter enahanda grunder med dem, som gälla för deras
vederlikar inom Kongl. Flottans civilstat. För att emellertid betrygga
Riksdagen det icke genom lönernas förhöjning äfven pensionerna skulle
kunna utan Riksdagens hörande stegras, torde uttryckligen böra stadgas,
att hvarken tillökning i den pensionsberättigade tjenstemannapersonalens
antal eller förhöjning i dess löner må ega rum med mindre

Bil. No 4 i till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas,
medgifver att slik tillökning eller löneförhöjning må ske; likasom ock
med den nu i fråga satta förbättrade pensioneringen torde böra följa
skyldighet för de pensionsberättigade att i tillämpliga delar vara underkastade
alla de vilkor, som i nådiga kungörelsen den 24 November
1876 finnas för Flottans befäl och underbefäl med vederlikar bestämda.
Den enda betänklighet, som, efter mitt förmenande, skulle kunna hos
Riksdagen uppstå emot beviljandet af de fylnadspensioner, som nu
föreslås, torde väl få sökas i en möjlig farhåga att nu gällande stat
för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare upptoge större personal eller
högre löner än som nödigt vore; men, då denna stat icke innebär den
ringaste afvikelse i afseende å lönebeloppen ifrån hvad som är af
Riksdagen pröfvadt för deras vederlikar vid Flottans stationer samt
antalet af kassans tjensteman år 1875 minskades, under det att göromålen
numera ifrån och med år 1877 blifvit förökade, synes all betänklighet
härutinnan böra falla, helst beloppet af de medel, som för ändamålet
kunna komma att tagas i anspråk, måste blifva af ringa betydenhet,
då hela antalet löntagare, hvilkas pensionsrätt nu skulle regleras,
utgöres af allenast fyra jemte en vaktmästare och dessa redan äro
berättigade till fylnadspension enligt 1860 års cirkulär i den mån
pensionsåldern af dem uppnås. För vinnande af den högre pensionsrätten
borde dock tjensteinnehafvarne vara pligtige att erlägga förhöjd
pensionsafgift i öfverensstämmelse med förbemälda nådiga kungörelse
från och med år 1878, eller, om lönen hvarpå pensionsrätten grundas
tillträdts senare, från och med månaden näst efter den, då sådant tillträde
egt rum. Härvid torde derjemte böra anmärkas att, då 1877 års
Riksdag till oförändradt belopp beviljade det af Eders Kongl. Maj:t
äskade anslaget till pensionering af befäl och underbefäl med vederlikar,
oaktadt löntagarne inom Lotsstyrelsen, Amiralitetskrigsmanskassan
och varfspolisen äfvensom befäl och underbefäl vid lotsverket från den
förbättrade pensioneringen uteslötos, för visso kan antagas att beviljandet
af här i fråga varande pensionsrätt icke eller bör, för det närvarande
åtminstone, föranleda till äskande af någon förhöjning i anslaget, till
nämnde pensionering.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen,

att, under förbehåll det den för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare
nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades
antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller
förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt som

Statsverket 1879.

Bil. N:o 4 b till Kongl Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om

deraf skulle föranledas, bifaller en sådan förändring, medgifva att löntagare
å Amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid åt skedstagandet
erhålla pension och fylnadspension i enlighet med de genom nadiga
kungörelsen den 24 November 1876 och nådiga brefvet den 22 Juni
1877 för pensionering af Kongl. Flottans civilstat fas t strida grunder
och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga medel till
den del de''icke komma att utgå från Amirahtetskrigsmanskassan, hnge
bestridas af det för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl
med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag, dock med vilkor
ett den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma,^ skall
erläggas från och med den 1 Januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten
grundas senare tillträdts, från och med manaden nast etter

den sådant tillträde egt rum. ''

Under förutsättning af bifall till dessa allmänna grunder för pensionering
af löntagare vid Amiralitetskngsmanskassau, torde den i traga
om kamereraren Lindbom gjorda hemställan icke till någon särski
framställning till Riksdagen föranleda.»

Till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda,
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall samt förordna, att utdrag af detta protokoll skulle
meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande
af förslaget till _ reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
L. Tii. Neijbcr.

Bill. till Piksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afl.

Bil. N:o 4 b till Kongl. Ma/jits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Afskrift.

Kongl. Maj:ts i nåder faststälda stat för Amiralitetskrigsmanskassan, att
tillämpas från och med år 1877 intilldess ny stat kan
varda i nåder faststäld.

	Lön.		Tjenst- görings- penningar.	Summa.
1 Kamererare.................................	3,000	—	1,000	—	4,000	-\|
1 Kassör................................................	2,200	—	800	—	3,000	-
1 Revisor.............................................	1,800	—	700	—	2,500	-)
1 Kammarskrifvare ............................ 1 Vaktmästare, som jemväl bestrider	1,200	—	300	—	1,500	-{
stuguvaktssysslan, med fri bostad...	700	—	—	—	700	—
Summa	8,900		2,800	—	11,700	—

Efter 5 års tjenstgöring
i samma
grad ökas lönen
med 500 kronor och
efter 10 års tjenstgöring
i samma
grad med ytterligare
500 kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
i denna grad
ökas lönen med 500
kronor.

Anmärkningar:

l:o) Denna aflöning utgår af de inkomster, som tillhöra Amiralitetskrigsmanskassans
pensionsfond och i enlighet med föreskrifterna i 160, 162 och 164 §§ i
reglementet för Flottan II delen, hvarvid för ifrågavarande tjensteman gäller hvad
för Kongl. Flottans civilstat finnes stadgadt;

2:o) En hvar af förenämnde tjensteman är underkastad den tillökning eller
förändring i tjenstegöromål, som framdeles kan blifva föreskrifven;

3:o) Tiden för tillträdandet af lönetillökningar, efter vissa års tjenstgöring i
samma grad, beräknas från och med året näst efter det, under hvilket tjenstemannen
blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad;

4:o) Kammarskrifvare, som tillika innehar annan befattning, eger icke, så
länge detta förhållande fortfar, att uppbära ålderstillägg.

Bil. No 4 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver Sj oför svar s-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms
Slott den 30 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosen.sväd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anförde i underdånighet
:

»De af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststälda och i nådig
kungörelse den 24 November 1876 utfärdade grunder för pensionering
af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar innehålla i 9:de punkten,
att den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna

Bill. till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Åfd.

Bil. N:o 4 c till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 187 D.

medel eller innehar beställning å rikets stat, icke är berättigad till
fylnadspension.

Denna punkt ’— till sin lydelse lika med det 3:dje bland de vilkor,
Indika, i öfverensstämmelse med det af 1856—1858 årens riksdag godkända
förslag till förbättrad pensionering för Flottans embete- och tjenstemän,
äro stadgade i Kongl. cirkuläret den 20 November 1860 — tillämpas
sålunda, att hvarje pensionär, som erhåller ett uppdrag i statens tjenst
mot åtnjutande arvode, årligt eller månadtligt till större eller mindre
belopp, under tiden går i mistning af fylnadspensionen.

Då detta förhållande emellertid för mången pensionär utgör ett
hinder att emottaga befattning, till hvars utöfvande han kan vara fullt
lämplig, oaktadt han uppnått den lefnads- och tjensteålder, att han, jemlikt
gällande bestämmelser, varit förpligtad att ur tjensten afgå, och staten
härigenom beröfva!’ sig en utväg att, till besparing för statsverket, fölen
ringa aflöning utöfver fylnadspensionen kunna besätta eu plats, till
hvars bestridande embete- eller tjensteman med beställning å stat eljest
måste användas; så synes det mig som skulle det leda till fördel ej
mindre för staten för den enskilde, om berörda stadgande så till
vida ändrades, att endast fast lön å rikets stat eller pension af andra
allmänna medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och
underbefäl med vederlikar äro anvisade, utgjorde hinder för bibehållandet
af fylnadspensionen.

Under erinran i öfrigt att sistlidne års Riksdag på gjord framställning
medgaf, att arvodes åtnjutande ej må utgöra hinder för bibehållande
af fylnadspension som utgår i enlighet med de af Riksdagen
godkända grunder för Arméens pensionering af de till fyllnadspensioner
anvisade medel, får jag alltså med afseende å användandet af
det i Riksstaten uppförda anslag till pensionering af Flottans befäl
och underbefäl med vederlikar, i underdånighet hemställa det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att nionde punkten i de uti nådiga kungörelsen den 24 November
1876 utfärdade grunder för berörde pensionering måtte erhålla följande
förändrade lydelse:

»Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna
medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och
underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fylnadspension.
»

Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen lemna

Bil. No 4 c till Korujl. Maj:s Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

nådigt bifall samt förordna, att utdrag af protokollet
skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande
vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
L. Th. Neijber.

Bil. No 5 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 20 December 1878.

N ärvarande:

Hans. Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steijern och
Malmström.

32.

Slutligen anförde Departementschefen, Statsrådet Thyselius:

Uti det underdåniga yttrande jag senast afgaf i fråga om en reorganisation
af Kommerskollegiet uttalade jag den äfven vid föregående
tillfällen tillkännagifna och, ju längre dess mer, befästade åsigt,
att ett embetsverk för handelns, sjöfartens och näringarnas angelägenheter
icke bör i Sverige saknas, men erkände tillika, att det embetsverk,
som nu har att handlägga dessa ärenden, huru förtjenstfull dess
verksamhet än är, dock icke i allo väl lämpar sig efter nu varande
tids förhållanden och behof. En reorganisation af Kommerskollegiet
eller dess utbytande mot ett annnat embetsverk, lämpligare för ändaBih.
till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 5 a, till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

målet inrättadt, vore således äfven efter min öfvertygelse af behof påkalladt;
men, för att sådant måtte med framgång kunna till v ägabringas,
ansåg jag att omfånget och beskaffenheten af den verksamhet och de
åligganden, som skulle tillkomma det ombildade eller nyinrättade embetsverket,
borde förut vara åtminstone till det väsentligaste bestämda.
Så var likväl, efter hvad jag vid samma tillfälle anförde, icke förhållandet,
enär förslag till ny förordning angående svenska och norska
konsulatväsendet väl vore af utsedde komiterade afgifvet, men icke
kunnat till pröfning förekomma till följd af den omständighet, att- deröfver
infordradt utlåtande från vederbörande norsk myndighet icke ännu
inkommit, enär en af Eders Kongl. Maj:t förordnad komité för utarbetande
af förordning angående patenter, äfvensom af en högeligen
behöflig lag till skydd för varumärken och mönster icke fullbordat sitt
uppdrag, enär, i anledning af det förslag till ny grufvestadga, som af
särskilde komiterade blifvit uppgjordt, infordrade utlåtanden icke inkommit,
enär samma förhållande vore för handen i afseende på ett likaledes
uppgjordt förslag till författning angående minderåriges antagande
och användande i fabrik, handtverk eller annan handtering, och
enär en af Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité fortfarande vore sysselsatt
med utarbetande af stadganden, bland annat, derom till hvilken utsträckning
åtgärder i ändamål att genom skärpta kontroller i fråga om
fartygs sjöduglighet, däckslast m. m. förekomma förlust af menniskolif
och gods kunde i fråga om svenska fartyg eller främmande fartyg
i svensk hamn vara af nöden; Och då således uti alla de industriens
grenar, till hvilka kollegiets verksamhet sträcker sig, handel, sjöfart,
bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning
voro under behandling och till följd deraf icke kunde bestämmas om
och till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade
nya författningarna skulle handläggas och bedömas, biträde måste anlitas
af en styrelse eller förvaltning för handel och näringar, täcktes
Eders Kongl. Maj:t deruti finna ett hinder för framläggande vid sistförflutna
riksdag af något förslag till organisation af en så beskaffad
styrelse eller förvaltning.

Då jag nu anhåller att få denna fråga inför Eders Kongl. Maj:t
ånyo anmäla, åligger mig att lemna en redogörelse huru långt med
dessa vigtiga lagstiftningsarbeten fortgått under det år, som nu skrider
till sitt slut, enär deraf skall visa sig om de omständigheter, som vid
årets början lade hinder för lösningen af denna länge påtänkta organisationsfråga,
fortfarande äro för handen, eller om de nu mera må anses
i större eller mindre mån öfvervunna.

Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. ?>

Det utlåtande från norsk myndighet, hvars afgifvande, såsom redan
är nämndt, måste afbidas innan frågan om ordnande af Sveriges och Norges
konsulatväsenden kan vinna vidare behandling, är väl, efter hvad
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena mig meddelat, den
12 i denna månad till utrikes departementet inkommet, men, med hänseende
till den betydliga omfattningen af detta ärende, har detsamma
icke ännu kunnat och lärer icke heller kunna innan Riksdagens sammanträdande
erhålla den fullständiga beredning, som måste föregå dess
anmälande till slutlig behandling af Eders Kongl. Maj:t i sammansatt
Svenskt och Norskt Statsråd. Frågan om och i hvad mån de konsulatärenden,
som nu höra till Kommerskollegiets upptagande och till ett
antal af emellan ett- och tvåtusen årligen dit inkomma, kunna kollegiet
frånskiljas, måste således ännu vänta på sin lösning.

Beträffande dernäst omarbetningen af patentförordningen och upprättandet
af förslag till lagar till skydd för varumärken och mönster,
täckes Eders Kongl. Maj:t erinra sig, att den för dessa ändamål nedsatta
komité i underdånighet anmält, att den nu mera afslutat sina arbeten.
Komiterade, hvilka på begäran erhållit nådigt tillstånd att till
trycket befordra sitt betänkande och de upprättade lagförslagen, hafva
väl icke ännu dermed till civildepartementet inkommit; men, enligt hvad
mig blifvit meddeladt, hafva desse komiterade, i likhet med den komité,
som särskildt haft att yttra sig i fråga om indragning eller förändrad
organisation af Kommerskollegiet, ansett att patentärendenas behandling
icke lämpligen kan öfverlemnas hvarken till den tekniska högskolan,
eller till en byrå under civildepartementet, utan yttrat, att enär antalet
af dessa ärenden icke i vårt land nått sådan höjd, att de påkallade
handläggning af en uteslutande eller företrädesvis dermed sysselsatt
myndighet, det, enligt komiterades åsigt, vore rigtigast att, på sätt
i Sverige länge iakttagits, dessa ärenden, hvilka på grund af sin natur
stode synnerligen nära dem, som angå den allmänna näringsverksamheten,
hänvisades till det embetsverk, som har till uppgift att i främsta
rummet vaka öfver den allmänna näringsverksamhetens intressen.
Mot den myndighet, som nu har att handlägga de ifrågavarande ärendena,
hafva komiterade icke heller funnit någon annan anmärkning förekomma,
än att denna myndighet ej är så organiserad, att den kan
förväntas innehafva tillräckliga insigter på den industriela teknikens
område, men om denna brist blefve afhulpen genom nämnda myndighets
förstärkning med erforderliga tekniska krafter, syntes det komiterade,
som borde densamma desto heldre fortfarande anlitas för patentärendenas
behandling, som den genom en långvarig sysselsättning

Bil. N:r 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om StatsverJcet 1871).

med dylika göromål hunnit förvärfva en värdefull erfarenhet i dessa
ärendens behandling. Vid valet af den myndighet, åt hvilken bestyret
med patentärendena borde uppdragas, hafva komiterade derföre trott
sig under närvarande förhållanden både kunna och böra, utan hinder
af den väckta frågan om Kommerskollegiets indragning, fästa sig vid
detta kollegium, helst, derest i stället derför ett annat embetsverk
framdeles blefve inrättadt, i sammanhang dermed torde komma under
pröfning på hvad sätt patentärendenas behandling inom detta embetsverk
borde ordnas. I enlighet med dessa åsigter hafva komiterade
föreslagit, att för pröfning af patentansökningar skall inom kollegiet
bildas en särskild afdelning, bestående af två dess ledamöter och tre
i tekniska ämnen kunnige män, dem Konungen dertill för viss tid förordnar.
Men icke allenast vid den Kommerskollegium nu tillhörande
befattning med patentärendena hafva komiterade ansett detta kollegium
böra bibehållas, utan de hafva äfven tillstyrkt att behandlingen
af frågor rörande skydd för ej mindre varumärken, än industriela mönster
och modeller borde åt kollegiet uppdragas.

De ifrån Kommerskollegium infordrade utlåtanden öfver af särskilda
komiterade uppgjorda förslag dels till ny grufvestadga och dels
till författning angående minderåriges antagande och användande vid
fabrik, handtverk eller annan handtering, hafva ännu icke inkommit till
Kongl. Maj:t, dock lärer det förra af dessa utlåtanden, hvilket utgjort
föremål för flera och långvariga öfverläggningar inom kollegium, vara
att under någon af de första månaderna af nästa år emotse, hvarefter
förslaget, såsom afseende äfven inmutningsrättens bestämmande, torde
blifva föremål för högsta domstolens yttrande.

I fråga slutligen om den komité, som fått i uppdrag att tillse
hvilka åtgärder må vara att i lagstiftningsväg vidtaga för att i möjligaste
mån förekomma och inskränka olyckor till sjös, har jag att anmäla,
att denna komité den 14 i denna månad afslutat sina arbeten
och, jemte hemställande om åtskilliga förändringar i sjölagens bestämmelser,
tillika i sitt under tryckning varande, icke ännu till Justitiedepartemetet
inkomna, betänkande uttalar den mening att, för tillämpning
af de allmänna bestämmelser komiterades förslag innehålla, medverkan
af en »Sjöfartsöfverstyrelse» är af nöden. Sjöfartslagstiftningen
måste nemligen, enligt komiterades åsigt, ega en viss elasticitet och
suppleras af en ständigt vaken och verksam administration, som kunde
leda tillämpningen af de allmänna grundsatserna efter de tillfälliga förhållandenas
kraf. Bredvid sjölagen komme således alltid att behöfvas
åtskilliga föreskrifter af administrativ och tillfällig natur och det vore

Bil. No 5 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om StatseerM 1879.

företrädesvis vid handhafva]idet af denna administrativa, lagstiftning,
som det vore af vigt att med sorgfällig uppmärksamhet å företeelserna
pa den utländska sjöfartslagstiftningens område förena en genom personlig
erfarenhet vunnen noggrann kännedom om den inhemska handelsflottans
egendomliga förhållanden och särskilda behof. För sådant
ändamål hade regeringen behof af biträde utaf eu sjöfartsöfverstyrelse.
Sverige egde redan i Kommerskollegiet en central myndighet för sjöfarts
väsendet och komiterade hade förut i sitt betänkande meddelat det
omdöme, att kollegiet icke underlåtit att följa med företeelserna a den
utländska och särskild!, den engelska sjölagsstiftningens område, så att
från tiden före år 1871 intet eller föga torde vara att från den engelska
sjölagstiftningen hemta, som icke blifvit här i landet antingen upptaget,
'' eller ock pröfvadt men_ olämpligt befunnet; och de frågor, som
nu kunde anses stå på dagordningen för don svenska sjö fartslagstiftningen,
voro alla att härleda från den s. k. Plimsollska agitationen.
Det läge emellertid i sakens natur, att en central myndighet, för att
kunna bibehålla nödigt samband med yrkesmännen och på samma gång
handla fullt oberoende af yttre inflytelser, måste inom sig ega den fackkunskap
och erfarenhet i nautiskt-merkantila angelägenheter, som. äro
nödvändiga vid vården af handelsflottans allmänna intressen, för hvilket
ändamål ett af endast embetsmän sammansatt kollegium icke vore tillräckligt.
Komiterade hafva derföre ansett det vara högst ensidigt, att
Kommerskollegiet, såsom Sjöfartsöfverstyrelse blefve förstärkt .med en
eller liera i nautiskt-merkantilt hänseende, teoretiskt och praktiskt bildade
ledamöter, helst valde bland handelsflottans befäl.

Af det nu anförda behagade Eders Kongl. Maj:t finna, att, ehuru
året 1878 icke varit overksamt med hänseende till. ofvanomförmälda lagstiftningsarbeten,
utan desamma affiliera närma sig målet, så har dock
intet enda af dem inträdt i det skede eller kommit i det skick, att det
kunnat till slutlig behandling inför Eders Kongl. Maj:t anmälas. De
två ännu icke inlemnade underdåniga betänkanden, för hvilkas liufvudsakliga
innehåll jag redogjort, för sa vidt angår den myndighet, som
skulle till behandling upptaga de ärenden betänkandena afse, uttala oförtydbart,
att bland nu varande embetsverk icke något annat än Kommersekollegit
är dertill lämpadt, och genom detta de bägge komiterades
sammanstämmande, på noggrann granskning af förhållandena grundade,
omdöme har ett betydande stöd blifvit lemnadt åt den åsigt att detta
embetsverk icke bör eller kan indragas, utan att någon annan embetsmyndighet
varder satt i dess ställe; men ehvad det nu varande kolle 1tih.

Ull Riktid. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2

Bil. N:o 5 a, till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

giet, ehuru i förändrad form, skall bibehållas eller det anses mera tjenlig!,
att dess åligganden öfverflyttas till ett nytt embetsverk eller emellan
flera fördelas, så måste jag, under åberopande af förut afgifna
yttranden, vidhålla den mening att det ingalunda kan vara tillrådligt att
dertill upprättas och framläggas förslag, innan ännu omfånget och beskaffenheten
af de göromål, som skulle embetsverket tillkomma, kunnat
till hufvudsakligare delar bestämmas, och att sådant icke nu kan ega
rum, torde finnas vara af det anförda ådagalagdt.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Magt, med
förklarande att Dess nådiga afsigt är att så snart omständigheterna
medgifva förelägga riksdagen förslag till organisation af den styrelse
eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga de ärenden, som
afse handel, sjöfart och näringar, måtte besluta att någon ''proposition
i sådan syftning icke kommer att till den snart sammanträdande riksdagen
aflåtas.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och
hemstält instämde Statsrådets öfrigo ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna
bifall, med befallning att protokoll sutdrag härom skulle
såsom bilaga åtfölja propositionen till näst sammanträdande
riksdag angående statsverket.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

Stockholm, K. L. Beckman, 1879.

Bil. No 5 i, till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokoll öfver Civil-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott
den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius, anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna
under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarna:

1 :o Iioimners-Kollegiimi.

Enligt hvad Statsrådsprotokollet den 20 sistlidne December gifver
vid handen, har Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min derom gjorda
hemställan, behagat förklara sin nådiga afsigt vara att, så snart omständigheterna
medgifva, förelägga Riksdagen förslag till organisation
af den styrelse eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga
de ärenden, som afse handel, sjöfart och näringar, men beslutit, att
någon proposition i sådan syftning icke kommer att till den snart
sammanträdande Riksdagen aflåtas.

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfä.

2 \Bil. A:o 5 b, till Kong!. Mag:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Da således Kommers-Kollegium måste under nästkommande år
aibeta under samma förhållanden som hittills, erfordras att för göromålens
behöriga upprätthållande utverka enahanda medgifvande i afseende
å användandet af lönerna för indragna eller ledigblifvande befattningar,
som för innevarande år blifvit lemnadt. Derjemte och på
det innehafvarne af befattningar vid Kommers-Kollegium icke må blifva
i allt för hög grad lidande genom det oundvikliga uppskofvet med
regleringsfrågans afgörande, torde tillfällig löneförbättring böra dem
beredas. I afseende härå anser jag mig icke böra ifrågasätta någon
förändring i hvad för innevarande år blifvit beviljadt. Visserligen har
till följd af innehafvarens befordran en kanslistbefattning hos Kollegium
under sistlidet år blifvit ledig; men sedan Kollegium uti underdånigt
memorial den 2 / September sistlidet år, med erinran att innehafvaren
af denna befattning ålåge, bland annat, att emottaga och granska
handlingar, som på grund af gällande föreskrifter skola hos Kollegium
företes för att till utrikes ort bestämda fartyg må med svenskt fribref
förses, anfört att de med befattningen förenade åligganden icke lämpligen
kunde vexelvis af flere personer ombesörjas utan borde uppdragas
åt en för nämnda åligganden lämplig person, som i fast anställning''
försåges med tillräcklig aflöning för att kunna hvarje söckendag
i embetsverket tillstädesvara, behagade Eders Kongl. Maj:t vid
underdånig föredragning den 11 sistlidne Oktober, med bifall till Kollegiets
. derom gjorda hemställan, medgifva, att oftanämnda kanslistbefattning
finge. tills vidare på förordnande uppehållas, såsom följd
hvaraf åt den tillförordnade innehafvaren af denna befattning torde
för nästkommande år, likasom för innevarande, böra beviljas dyrtidstillägg.

Hvad härefter angår det under denna anslagstitel uppförda anslaget
till »bergsstaten», anhåller jag få erinra, att enligt Eders Kongl.
Maj ds och Riksdagens beslut skola af nämnda anslag utgå ordinarie
löner till sex bergmästare med 2400 kronor hvardera samt till sju
grufveingeniörer med 1500 kronor åt en hvar af dem eller tillsammans
24,900 kronor, hvilket belopp med 2100 kronor understiger den för
aflönande af bergmästare och grufveingeniörer på ordinarie stat uppförda
summa 27,000 kronor, samt att, enär jemlikt Nådigt bref den
13 November 1874 sammanslagning af gamla sjette och gamla femte
bergmästaredistrikten icke skulle ega rum, förr än då varande bergmästaren
i sistnämnda distrikt från tjensten afgått, berörda anslag
måst, enligt hvad i Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1875 närmare

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3

omförmäles, för bestridande af utgående aflöningar fortfarande bibehållas
vid oförminskad! belopp. Men sedan bergmästaren i förra femte bergmästaredistriktet
den 8 Februari 1878 undfått nådigt afsked och således
den vid 1874 års riksdag beslutade reglering af bergmästaretjensterna
kunnat fullständigt genomföras, bör berörda anslag numera
minskas med förutnämnda Överskjutande belopp 2100 kronor.

I sammanhang med beviljande af nämnda afsked behagade Eders
Kongl. Maj:t, enär frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu vore
oafgjord samt förändrad lagstiftning i detta ämne möjligen kunde föranleda
till förändrade bestämmelser i afseende å bergmästaretjensterna,
i nåder föreskrifva, att såväl bergmästare^ ensten i det enligt berörda
nådiga bref den 13 November 1874 nybildade mellersta distriktet som
ock öfriga derefter ledigblifvande bergmästarebefattningar, intilldess
annorlunda förordnades, icke skulle med ordinarie innehafvare tillsättas,
och bemyndigades Kommers-Kollegium förordna lämplig person att
mot åtnjutande af de tj ens ten åtföljande löneförmånerna, sådan bergmästarebefattning
upprätthålla. Vid detta förhållande lärer någon lönereglering
för bergmästarne nu icke kunna ifrågasättas, hvaremot de
fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen försedde, synas
böra under nästkommande år, såsom för flera föregående, ehvad de
äro ordinarie innehafvare af sina befattningar eller endast förordnade
att dem tills vidare bestrida, komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring.
I afseende å dyrtidstillägg för tjenstemännen vid Sala silfververk
saknar jag anledning ifrågasätta någon afvikelse från hvad för
innevarande år är beviljadt.

På grund af hvad sålunda i underdånighet anfördt blifvit, tillstyrker
jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets stat
anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å
hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen
inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:i för
ändamålet disponeras;

de/s, på det Eders Kongl. Magt må komma i tillfälle tilldela
Kommers-Kollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och
tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1880 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1880 anvisa 8740 kronor;

Bil. N:o ö h, till Äonr/!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

dels ock minska ordinarie anslaget till »bergsstatem med 2100 kronor,
men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg
för fyra bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller
tillsammans 2420 kronor.

2:o Statistiska Tabellkomuiissionen.

Enligt nådigt beslut den 20 Oktober 1877 erhöll komitén för
reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden
uppdrag att öfvergå till regleringen för Statistiska Centralbyrån,
hvarvid Chefen för detta embetsverk i nåder förordnades att
vara ordförande i komitén under den tid, frågan om samma verks
reglering af komitén behandlades. Sedan komitén redan i början af
sistlidet år inkommit med betänkande i ämnet, hvilket blifvit till tryck
befordradt, torde det nu tillåtas mig underställa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning såväl komiténs förslag till organisation och lönereglering
för Statistiska Centralbyrån, som ock de frågor, hvilka dermed
sammanhänga.

Uti berörda betänkande skildrar komitén först uppkomsten af statistiska
tabellverket samt huru den förra kommissionens öfver tabellverket
göromål slutligen blifvit öfverflyttade å Statistiska Tabellkommissionen,
hvilken, som bekant är, utgöres af en hufvudsakligen rådplägande
afdelning, Statistiska Beredningen, och en förnämligast verkställande
afdelning, den nu ifrågavarande Statistiska Centralbyrån. Härefter
redogör komitén för omfånget och beskaffenheten af byråns nuvarande
verksamhet. I afseende härå tillåter jag mig, till undvikande af vidlyftighet,
hänvisa till det tryckta betänkandet (sid. 10—28) samt anhåller
här endast få erinra, att för närvarande bearbetas och offentliggöras
af Statistiska Centralbyrån ärligen

1) Redogörelse för folkmängdens summariska belopp, för ingångna och

upplösta äktenskap, barnsbörder och födda barn, aflidne, med de

vigtigaste dödsorsakerna, samt inflyttningar till och utflyttningar

från riket;

2) från och med år 1865 redogörelse för jordbruket och boskapssköt seln

enligt hushållningssällskapens årsberättelser;

3) från och med år 1874 redogörelse för årsväxten enligt Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes årsväxtberättelser;

4) från och med år 1874 redogörelse för kommunernas fattigvård

samt kommunernas och landstingens finanser;

5) från och med år 1885 redogörelse för rikets sparbanker;

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

hvart tredje år:

6) från och med år 1865 redogörelse för folkmängden inom härad, tings lag,

domsagor, städer och län till ledning för riksdagsmannavalen;

7) från och med år 1872 redogörelse för riksdagsmannavalen;

hvart femte år:

8) från och med femårsperioden 1856—1860 Kongl. Maj:ts Befallnings hafvandes

femårsberättelser jemte sammandrag deraf; hvarjemte

9) detaljerade allmänna folkräkningar af Byrån utförts för städerna

Stockholm och Göteborg år 1868 samt för hela riket åren 1860
och 1870.

Utom det betydliga arbete, som föranledes af utarbetandet och
offentliggörandet af förutnämnda redogörelser, tagas Byråns krafter
i hög grad i anspråk dels af den internationela statistiker dels ock
genom meddelande af upplysningar och utredningar, som begäras såväl
från utlandet som från myndigheter och enskilde inom riket; anhållande
jag få i förstnämnda hänseende erinra, att enligt den vid 1869 års
internationela statistiska kongress träffade, genom nådigt beslut den 27
Januari 1870 godkända öfverenskommelse, Statistiska Centralbyrån har
till åliggande att ej mindre utarbeta och på franska språket från trycket
utgifva en statistisk redogörelse öfver folkmängden och dess fördelning
efter kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. för samtliga europeiska länder,
än äfven till de särskilda staternas statistiska embetsverk, på hvilkas
lott arbetet med andra grenar af statistiken fallit, meddela de uppgifter
rörande Sverige, som af dem äskas och kunna från Sverige erhållas.

Komitén, som (sid. 28 och 29) redogör för personalen vid Byrån
och arbetsfördelningen inom densamma, anmärker härefter, att Byråns
nuvarande tjenstemän, utgörande utom Chefen, eu Sekreterare och två
Aktuarie!-'' äfvensom eu för bearbetande af uppgifterna om kommunernas
fattigvård och finanser särskild! tillförordnad Aktuarie, omöjligen
skulle kunnat åstadkomma det Byrån i växande omfattning ålagda arbetet,
så framt ej betydligt biträde dervid erhållits af en inom Byrån anstäld
extra personal, som mot ersättning dels för timmar och dels på beting
utfört de enklare och mera mekaniska göromålen. Denna personal
uppgick vid betänkandets afgifvande till ett antal af sexton.

Sedan komitén vidare meddelat, att Byråns bibliotek numera så
ökats, att detsamma uppginge till omkring 14,500 verk, i följd hvaraf
detsamma^ vård allt mera upptoge en af de ordinarie tjenstemännens
tid, samt fästat uppmärksamhet derå att primäruppgifterna angående
befolkningsstatistiken, hvilka inginge i form af dupletter af ministerialböckerna,
utgjorde ett så vigtig! medel till betryggande af civila rättig -

Bil. N:o 5 b, till llnngl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:n 1, om. Statsverket 1879.

heter i de fall, då kyrkoböcker blefve genom olyckshändelse förstörda,
att deras förvarande och i ordning hållande kräfde särdeles stor omsorg,
i hvithet afseende komitén upplyst, att redan tio fall inträffat, då
genom vidimerade afskrift^!'' af dylika handlingar kyrkob oks arkiv, som
genom vådeld blifvit förstörda, kunnat ersättas, har komitén i afseende
å det antal ordinarie tjensteman, hvaraf Byrån, för sina åliggandens
bestridande, vore i behof, hufvudsakligen erinrat om följande förhållanden
:

att under Byråns snart tjugoåriga tillvaro antalet af dess ordinarie
tjena temän ej ökats, men att folkmängdstillväxten i riket under tiden,
utgörande inemot 800,000 invånare, ej obetydligt ökat Byråns arbete
redan hvad befolkningsstatistiken anginge;

att Byrån dessutom efter hand fått sig ålagdt att bearbeta redogörelser
dels för jordbruket och boskapsskötseln i tvenne olika serier,
dels för riksdagsmannavalen och dels för sparbankerna samt att i tryck
utgifva länsstyrelsernas femårsberättelser;

att under den tid, utarbetandet af statistiken öfver fattigvården
och kommunernas finanser ålegat Byrån, visserligen särskild! anslag
till ökadt arbetsbiträde varit beviljadt, men att genom detta ytterligare
åliggande äfven föranledts tillökning i Byråns allmänna göromål eller
dem, som ålåge de ordinarie tjenstemännen;

att under Byråns verksamhetstid förbindelser knutits med flertalet
af de statistiska embetsverk, som numera uppstått i nästan alla civiliserade
länder, hvilka förbindelser vore i ständigt tilltagande och haft
till följd ej blott ett allt jemt ökadt internationell utbyte af statistiska
publikationer, utan ock, förutom allt det arbete, som ålåge Byrån i och
för den internationela statistiken, hvarjehanda förfrågningar, förslag
och meddelanden i nästan alla ämnen, som läge inom statistikens
område;

att arkivet af ministerialboksutdrag äfvensom Byråns bibliotek,
hvilka årligen betydligt tillväxte, redan nu toge i anspråk en betydlig
del af tjenstemännens tid;

att vetenskapens kraf på Byråns tjensteman ingalunda finge förbises;
att i de statistiska primäruppgifterna, som Byråns arkiv innehölle
och af hvilka blott sammandrag för större administrativa områden
kunnat offentliggöras, funnes material för eu mer detaljerad jemförande
statistik och till särdeles vigtiga och lärorika skildringar; samt

att bibliotekets rika innehåll, som alltjemt ökades, särdeles genom
nya statistiska arbeten från utlandet, lemnade tillfälle till de vigtigaste
upplysningars spridning och lärorika jemförelse!'' med andra länder,

Bil. No 5 b, till Kon;fl. Map.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

men att dessa tillfällen nu endast kunde undantagsvis begagnas, då
såväl Chefens som tjenstemännens tid allt mer och mer upptoges af
de löpande göromålen inom Byrån.

På grund häraf har komitén såsom sin åsigt uttalat: att de arbeten,
som borde utföras af ordinarie tjensteman inom Byrån, numera
vunnit en sådan tillväxt, att desamma icke längre kunde af den nuvarande
personalen behörigen fullgöras; att möjligheten af arbetets
utförande för närvarande vore beroende dels deraf, att ett i förhållande
till de ordinarie tjenstemännen allt för stort antal extra biträden
användes och dels deraf att vissa arbetens fullbordande, mer än lämpligt
vore, försenades och att följaktligen, så framt Byråns nuvarande
verksamhet skulle fortfara i oförminskad omfattning, dess ordinarie
personal oundgängligen måste ökas med en tjensteman, oberäknade de
arbetskrafter, som erfordrades för utarbetandet af den kommunala
finansstatistiken, hvilket för närvarande upptoge en dertill förordnad
särskild tjenstemans hela tid och derutöfver kräfde icke obetydligt
extra arbetsbiträde; och har komitén, under förutsättning att utarbetandet
af statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser fortfarande
komme att tillhöra Byrån och att dennas verksamhet jemväl i
(ifrigt blefve oförminskad, i underdånighet hemstält:

att Statistiska Centralbyrån med den sjelfständigt ställning, som
embetsverket de facto redan intager, må utgöras af en Chef och fem
ordinarie tjensteman, deraf tre tillhörande andra och två den första lönegraden,
på sätt nedan omförmäles;

att Chefen och öfrige ordinarie tjensteman må af Eders Kongl.
Maj:t utnämnas, de senare efter ansökning och med rätt för Chefen
att i underdånighet förorda den, han till tjensten anser bäst egnad;

att för erhållande af tjenst i Statistiska Centralbyrån i allmänhet
må fordras aflagd akademisk examen med företrädesvis vitsordad skicklighet
i matematik, lefvande språk, statskunskap eller historia, dock
med det undantag härifrån, som af Eders Kongl. Maj:t må pröfvas berättigad!
af redan ådagalagd framstående fallenhet för och skicklighet
i statistiskt arbetes utförande;

att extra ordinarie tjensteman och tillfälliga biträden samt vaktbetjening
må af Chefen antagas;

att samtlig© ordinarie tjensteman skola vara underkastade skyldigheten
att gemensamt deltaga i göromålen på det sätt, som behofvet af
skyndsamhet och noggrannhet påkallar och af Chefen med hänsyn härtill
föreskrifves;

Bil. N:o -5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

att hvarje ordinarie tjensteman skall vara ansvarig för utförandet
af det statistiska arbete, som honom tilldelats, och föredraga de frågor,
som deraf kunna föranledas;

att uti alla frågor, som inom Statistiska Centralbyrån förekomma
till handläggning och afgörande, beslutanderätten må tillhöra Chefen
ensam, dock att i organisations-, anslags- och andra vigtiga frågor,
hvilka i en blifvande instruktion närmare böra bestämmas, den föredragande
tjensteman, som vidhåller mot Chefens beslut stridig åsigt,
må ega att densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll,
hvilket i mål, som höra Eders Kongl. Majrts Nådiga pröfning underställas,
skall i utdrag åtfölja Chefens underdåniga utlåtande;

att, då Chefen åtnjuter semester, såsom här nedan föreslås, eller
eljest under kortare tid, som ej öfverstiger fjorton dagar, är hindrad
att sitt embete förrätta, hans ställe skall, der Eders Kongl. Maj:t ej
annorlunda förordnar, företrädas af Sekreteraren;

att i öfverensstämmelse med hvad som i instruktionen för Riksarkivet
är för dervarande tjensteman stadgadt, Chefen må ega att vid
ådagalagdt behof bevilja Byråns tjensteman ledighet, dem inom andra
lönegraden under högst fjorton dagar och dem inom första graden
under högst en och en half månad, men att fråga om längre tjenstledighet
skall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning hänskjutas; samt
att vaktbetjeningen fortfarande må utgöras af en förste vaktmästare
och en vaktmästsre.

Vidare har komitén, under anförande att de vilkor för åtnjutande
af aflöning enligt ny stat och de allmänna grunder för löneregleringen,
hvilka vid pröfningen af korniténs redan afgifna förslag blifvit faststälda
för andra embetsverk, torde böra blifva gällande för Statistiska
Centralbyråns embets- och tjensteman samt betjente, i underdånighet
hemstält:

att embets- och tjensteman i Statistiska Centralbyrån skall vara
underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af
Byrån eller eljest i allmänhet kan vara stadgad-, äfvensom, derest i en
framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad,
att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter
den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i Statistiska Centralbyrån icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

an -

Bill. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen i Byrån;

att aflöningarna för Statistiska Centralbyråns embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka
senare få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under lediglietön utöfver sina tjenstgöringspemiingar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Byrån, densamma emot åtnjutande, i
förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvare!!
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande,
hvad såväl den ena som den andra förhöjning angår, deraf,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, börande
löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på
grund af fullmakt eller konstitutorial;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. •>

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att semester må åtnjutas af verkets Chef och andra gradens tjensteman
under en och en half månad samt af tjenstemännen inom första
graden under en månad årligen.

I fråga om löneförmånerna har komiténs flertal uttalat den åsigt
att Chefens för Statistiska Centralbyrån embetsställning syntes vara
närmast jemförlig med Chefernas för Riksarkivet och öfverintendents''cmbetet,
i följd hvaraf hans löneförmåner alltså borde bestämmas i
likhet med hvad i sådant afseende blifvit af Riksdagen, i enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för Riksarkivarien beviljadt
och af komitén i dess underdåniga förslag den 18 Oktober 1877 för
Öfverintendenten föreslaget eller till 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor
lön och 2,500 kronor tjenstgöringspenningar. Verkets nuvarande stat
upptoge för de öfriga tjenstemännen löneförmånerna, dyrtidstillägget
oberäknad!, sålunda: Sekreteraren, lön 4,000; två Aktuarie!-, hvardera
lön 2,500 kronor, jemte rätt till tre ålderstillägg af 500 kronor hvartdera
efter 5, 10 och 15 års tjenstetid. Dessa löneförmåner, likasom
beskaffenheten af de göromål, som ålåge tjenstemännen, af hvilka två
benämndes Aktuarie!-, ehuru deras åliggande ingalunda vore likartade
eller jemförliga med Aktuariers i andra verk, gjorde tjensterna närmast
hänförliga till den tjenstegrad, som å gamla iönestaterna för de centrala
embetsverken räknats såsom den tredje, men å de nya lönestaterna
utgjorde den andra; och hade komitén alltså ansett sig böra å
sitt förslag till stat för verket upptaga hvarje af desse tre tjensteman
till 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar jemte
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. De af komitén föreslagna
två nya tjensterna ansåges deremot böra räknas till första nya lönegraden
och löneförmånerna således för hvarje af dem bestämmas till
1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, jemte
enahanda rätt till ålderstillägg. Löneförmånerna för byråns två vaktmästare
borde enligt komiténs åsigt bestämmas lika med vaktbetjeningens
inom andra centrala embetsverk.

Beträffande kostnaderna för extrabiträden och vikariat har Komitén
upplyst, att den extra personal, som byrån för närvarande använde,
utgjorde, om deruti inberäknades den tjensteman, som vore tillförordnad
att utarbeta den kommunala finans statistiken, sjutton personer; att kostnaden
för sådant extra biträde uppgått för år 1877 till omkring 15,650
kronor och att byrån för bestridande af denna kostnad haft att tillgå dels
det ordinäre reservationsanslaget af 10,000 kronor och dels det på extra
stat uppförda förslagsanslaget af 10,000 kronor, detta senare afsedt
jemväl för utgifvande! i tryck af redogörelsen för kommunernas fat -

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om BlatsvcrM 1*79.

tigvård och finanser. Derest nu, såsom komitén föreslagit, de ordinarie
tjenstemännens antal ökades med två, syntes årliga kostnaden för extra
biträden kunna minskas med omkring 5,650 kronor, i följd hvaraf komitén
ansåge ett årligt belopp af omkring 10,000 kronor blifva för
ifrågavarande ändamål framdeles erforderligt, bvilket belopp,, med afseende
å arbetets vexlande omfattning under olika år och svårigheterna
att på förband beräkna kostnaderna härför, syntes komitén böra i
staten uppföras såsom förslagsanslag. Då derjemte årliga kostnaden
för vikariat under semester komme att, under förutsättning al bifall
till komiténs förslag i öfrig!, uppgå till 1,075 kronor, bär komitén
hemstält, att, för bestridandet af kostnaderna dels för arfvoden till
extra biträden och dels för ofvannämnda vikariatsersättningar, till
Byråns förfogande må ställas ett förslagsanslag af — i jemn summa —
1 i ,000 kronor.

Efter att sålunda hafva redogjort för komiténs förslag anhåller jag
underdånigst att få anmäla ett af Chefen för Statistiska Centralbyrån
den 31 sistlidne Oktober afgifvet underdånigt memorial, deruti bemälde
Chef — jemte förmälan, att såväl Sekreteraren och en Aktuarie som
en vaktmästare voro enligt komiténs förslag till ålderstillägg berättigade
— fästat uppmärksamhet på de materiela behof för Byråns verksamhet,
livilka icke utgjort föremål för komiténs. pröfning. I sådant afseende
har Chefen till en början erinrat, att de i nu gällande stat uppförda
reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande...................................................... kr. 1,500: —

och till en statistisk tidskrift..................................................» 1,000: —

fortfarande vore behöfliga.

Af det på extra stat anvisade förslagsanslag af 10,000 kronor för bearbetande
af statistik angående kommunernas fattigvård och finanser, hade
användts till aflöning åt en extra ordinarie Aktuarie 2,500 kronor, till två
extra biträden 2,400 kronor samt till ett vexlande antal tillfälliga biträden
mot timaflöning omkring 1,200 kronor; hvadan alltså för det personliga
arbetet med nämnda statistik åtginge tillsammans för. år 6,100 kronor.
Derest nu komiténs löneregleringsförslag vunne bifall och nämnda
förslagsanslag i sammanhang dermed indroges, så att äfven den andel
af samma anslag, som användts till bestridande af tryckningskostnad,
ej mera blefve tillgänglig, erfordrades förhöjning i det ordinarie anslaget,
till det officiela statistiska trycket; och då kostnaden för detta
tryck ej kunde för hvarje år till bestämdt belopp uppgifvas, utan på
ett år folie vida tyngre än på ett annat, hemstälde Cheien att detta
anslag måtte utgå såsom förslagsanslag och att dess belopp, vid det

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Siatsverlcet 1879.

förhållande att under de senaste åren för ändamålet åtgått hela reservationsanslaget
af 10,000 kronor samt vid pass 8,000 kronor af förslagsanslaget
för kommunala finansstatistiken, måtte i 1880 års stat
upptagas till 15,000 kronor.

Slutligen har Chefen hemstält att, i den händelse Byråns expensmedel
ej skulle fortfarande få från Civil-Departementet utgå, för detta
ändamål måtte å Byråns stat uppföras ytterligare ett förslagsanslag
till belopp af 3000 kronor.

Hvad först angår det af komitén utan meningsskiljaktighet framställda
förslag, att Statistiska Centralbyrån skall bestå af en chef och
fem ordinarie tjensteman, synes mig hvad komitén anfört angående
omfånget och beskaffenheten af Byråns verksamhet till fullo ådagalägga,
att för beredande af de för Byrån erforderliga arbetskrafter den
af komitén föreslagna tillökning af verkets ordinarie'' personal är af
behofvet påkallad.

Då komitén, som mig synes, på goda skäl ansett, att å samtlige
fem tjenstemännen böra ställas så höga anspråk, att de skola hvar för
sig vara ansvarige för ui förandet af det statistiska arbete, som dem
tilldelas, och föredraga de frågor, som deraf kunna föranledas, med
rätt för den föredragande att, om han i vissa vigtigare frågor vidhåller
sin mot Chefens beslut stridiga åsigt, densamma afgifva till ett för
sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i mål, som böra Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning underställas, skall i utdrag åtfölja Chefens
underdåniga utlåtande, hade måhända icke utan fog kunnat ifrågasättas,
att samtlige desse fem tjensteman skulle tillhöra andra lönegraden.
Komiténs flertal har emellertid föreslagit, att tre af tjenstemännen
skulle tillhöra andra, men de öfriga två hänföras till första lönegraden;
och enär, med afseende derå att första anställning vid ordinarie tjenst
inom Byrån torde kunna vinnas vid jemförelsevis yngre år än inom
andra embetsverk, icke bör betaras, att ju ej de två befattningar, som
skulle hänföras till första lönegraden, kunna med fullt dugliga personer
besättas, anser jag mig kunna biträda berörda förslag.

Öfriga af komitén föreslagna grunder för organisationen af ifrågavarande
embetsverk gifva i de hufvudsakliga delarna icke anledning till
någon väsendtlig anmärkning från min sida. Den slutliga pröfningen af
de utaf komitén i detta hänseende föreslagna bestämmelser torde emellertid
böra förekomma först vid behandlingen af frågan om utfärdande
af instruktion för embetsverket efter detsammas reorganisation.

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Emot de af komitén föreslagna allmänna grunder och vilkor för
löneregleringen har jag ingen annan erinran att framställa, än att i
öfverensstämmelse med hvad som blifvit stadgadt i afseende å embetsed]
tjenstemännen vid Eders Kongl. Maj:ts Kansli, vid Landtmäteristyrelsen
och vid landsstaterna i länen, semester bör få åtnjutas endast
när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske.

Beträffande härefter frågan om aflöningsbeloppen för Statistiska
Centralbyråns chef samt tjenstemän och vaktbetjente instämmer jag
uti det af komiténs flertal afgifna förslag, utom deri att jag, delande
den af chefen derutinnan uttalade skiljaktiga åsigt, anser tjenstgöringspenningarna
för den tjensteman, för närvarande benämnd Sekreterare,
hvilken haft och för framtiden kommer att få åliggandet att såsom
chefens närmaste man vid behof företräda dennes ställe, böra höjas till

2,000 kronor.

De skäl, komitén anfört till stöd för sin åsigt att det för bestridande
af kostnaderna dels för arfvoden till tillfälliga biträden och dels
för vikariatsersättningar erforderliga anslag borde erhålla egenskapen
af förslagsanslag, kunna väl icke frånkännas giltighet; men då i afseende
å öfriga embetsverk den grundsats i allmänhet gjort sig gällande,
att de för sådana ändamål erforderliga anslag böra anvisas endast
till begränsade belopp, samt den svårighet för de ifrågavarande
kostnadernas bestridande, med ett begränsadt anslag, som skulle uppkomma
deraf att kostnaderna under olika år uppgå till synnerligen
olika belopp, synes kunna, under förutsättning att anslagets belopp ej
är för lågt, öfvervinnas derigenom att hvad af anslaget under ett år
kan besparas får under ett följande år, då utgifterna äro större, användas,
anser jag det ifrågavarande anslaget böra, i likhet med det
motsvarande å nu gällande stat, erhålla egenskapen af reservationsanslag.
Godkännes denna åsigt, bjuder dock försigtigheten att ej bestämma
anslagets belopp allt för lågt. Det af komitén för arfvoden åt
tillfälliga biträden föreslagna belopp 10,000 kronor synes mig likväl
något för knappt; och då dessutom för vikariatsersättningar enligt
komiténs beräkning erfordras årligen 1,075 kronor, hvithet belopp
kommer att något höjas, derest enligt mitt förslag sekreterarens tjenstgöringspenningar
ökas, anser jag det nu ifrågavarande anslagets belopp
böra bestämmas till 12,000 kronor.

I afseende å de uti nu gällande stat uppförda reservationsanslagen
till bibliotekets underhållande och till en statistisk tidskrift har icke
någon förändring blifvit ifrågasatt.

Bil. No 9 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Nuvarande ordinarie reservationsanslaget »till det officiela statistiska
trycket» blek i enlighet med Eders Kongl. Majrts derom gjorda framställning
vid 1876 års Riksdag höj dt till det uti innevarande års riksstat
uppförda belopp 10,000 kronor. Vid underdånig anmälan af den
utaf Chefen för statistiska Centralbyrån gjorda hemställan, hvaruti
ifrågasatts att nämnda anslag, då uppfördt till belopp af endast 5,000
kronor, måtte höjas och förändras till årligt förslagsanslag å 10,000
kronor, erinrade jag, enligt hvad Statsrådsprotokollet den 10 Januari
1876 gifver vid handen, att de belopp, som under föregående år utöfver
anslaget varit erforderliga för bestridande af tryckningskostnaderna hufvudsakligen
anvisats å sjette hufvudtitelns förslagsanslag »till skrifmaterialier
och expenser, ved in. in.»; och yttrade jag vi dåre att, enär sådana
kostnader otvifvelaktigt vore af beskaffenhet att fortfarande kunna utgå
af berörda förslagsanslag, visserligen ingen svårighet mötte för dessa
kostnaders bestridande utan den då ifrågasatta anslagsförhöjningen,
men att, då med god ordning syntes öfverensstämma, att erforderliga
medel funnes särskildt anvisade för årligen återkommande statsbehof,
jag ansåg tjenlig^ att anslaget höjdes. Deremot ansåg jag anslaget
höra fortfarande bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så mycket
hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma anslag
skulle befinnas otillräckligt, utväg funnes att likasom förut anvisa erlorderlig
fyllnad af förberörda förslagsanslag till skrifmaterialier och
expenser, ved in. in. Vidhållande do sålunda af mig uttalade och af
Eders Kongl. Magt godkända åsigter kan jag icke understödja chefens
nu gjorda framställning derom, att förevarande anslag måtte förändras
till förslagsanslag, hvaremot jag, med afseende derå att från och med
nästkommande år jemväl tryckningskostnaderna i och för redogörelserna
öfver kommunernas finanser och fattigvård synas böra af detta anslag
bestridas, anser anslaget lämpligen böra förhöjas till det af chefen
föreslagna belopp 15,000 kronor.

Sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 24 Oktober
1860 bifallit nådig framställning derom, att det då under förevarande
anslagstitel uppförda belopp 1,000 rdr »till ved, ljus, skrifmaterialier
in. m.» finge från staten för statistiska Tabellkommissionen utgå och
öfverflyttas till Sjette hufvudtitelns allmänna förslagsanslag »till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m.», har statistiska Centralbyrån fått
årligen af de på reqvisitionen utaf Chefen för Civil Departementet från
sistnämnda förslagsanslag utanordnade belopp lyfta de för byrån er1
orderliga expensmedel. Då byråns utgifter för skrifmaterialier och
ved m. m. fortfarande böra bestridas genom anordning å nämnda för -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

slagsanslag, torde Chefens i berörda hänseende gjorda framställning
icke föranleda annan åtgärd, än att vid utfärdande af ny stat för byrån
bör tillses, huruvida icke byrån må kunna, i likhet med hvad som
genom nådiga bref den 1 Juni 1877 medgifvits Kongl. Riksarkivet och
Kongl. Biblioteket, bemyndigas att omedelbart hos Statskontoret och
emot redovisning inför Kammar-Rätten reqvirera de erforderliga beloppen,
hvarvid likväl synes böra tagas i öfvervägande om icke det
belopp, som sålunda årligen må utan föregående nådig pröfning till
byrån utbetalas, bör i viss mån begränsas, exempelvis till den af Chefen
föreslagna summa 3,000 kronor.

Enligt de af mig nu framstälda förslag skulle förevarande anslagstitel
regleras på följande sätt.

Stat för Statistiska Centralbyrån att tillämpas från och med år 1880.

	Lön. i	T jenstgö rings-penningar.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Chefen ....................................	5,000	2,500	7,500
1 tjensteman........................	3,000 3,000 3,000	2,000	5,000
1 tjensteman af andra löne-graden ................................ 1 d:o d:o..............................	1,500 1,500	4,500 4,500	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor (och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
1 d:o af första lönegra-den .............................	1,800 1,800 800 500	1,200	3,000 3,000 1,100) 800)
1 d:o d:o................................ 1 förste vaktmästare........... 1 vaktmästare.......................	1,200 300 300	$ Efter 6 år kan lönen (höjasmed 100 kronor.
*) Om vaktmästare åtnjuter bostad jemte vedbrand, skall, så länge dessa förmåner qvarstå och icke tillkomma honom såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten, lönen min-skas med 150 kronor.
Summa			29,400

Bil. N:o 5 h, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Aflöning smedlen för Statistiska Centralbyrån skulle således

uppgå till....................................................................................... 29,400 Kr.

Härtill komma Reservationsanslagen

till bibliotekets underhållande................................... 1,500

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi kariatsersättning.

............................................... 12,000

» officiela statistiska trycket................................ 15,000

» en statistisk tidskrift .......................................... 1,000 29,500 »

Summa 58,900 Kr.

Nu gällande Riksstat upptager ordinarie anslagen under

denna anslagstitel till sammanräknade............................... 38,400 »

Således skilnad 20,500 Kr.

Men om härifrån afräknas de å extra stat för innevarande
år uppförda anslagen

dels till dyrtidstillägg............................................ 2,900

dels ock för utarbetande och utgifvande af
statistiska redogörelser öfver kommunernas
finanser och fattigvård........................... 10,000 12,900 »

blifver den verkliga tillökningen endast 7,600 Kr.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att vid
behandlingen af anslagstiteln »ålderstilläggD få yttra mig i fråga om
anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga
medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte i
nåder föreslå Riksdagen, att

de/s, med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation af och lönereglering för Statistiska Centralbyrån, godkänna
ofvanintagna förslag till ny stat för detta embetsverk;

dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen till bibliotekets
underhållande- och till en statistisk tidskrift, det förra å 1,500 kronor
och det senare å 1,000 kronor, ej mindre i stället för reservationsanslaget
till arfvoden åt tillfälliga biträden å 10,000 kronor uppföra ett
dylikt anslag »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar»
till belopp af 12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget
till officiela statistiska trycket från 10,000 kronor till 15,000
kronor; kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »Statistiska
Tabellkommissionen» att höjas från 38,400 kronor till 58,900
kronor eller med 20,500 kronor.

3:o

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

3: o Landtmäteristaten.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 31 Maj 1878, med godkännande af
Riksdagens beslut i fråga om lönereglering för landtmäteri-styrelsen
och förste landtmätarne, i hvad samma beslut afveke från den nådiga
framställningen i ämnet, för bemälda styrelse och förste landtmätarne
faststält förändrade löneförmåner att tillämpas från och med innevarande
år samt i sammanhang härmed anbefalt chefen för landtmäteriet
att, efter inhemtande af vederbörandes yttrande, inkomma med anmälan,
huruvida chefen och en hvar af de hos landtmäteri-styrelsen anstälde
embets- och tjenstemän samt vaktbetjente äfvensom förste landtmätarne-
för sin del vore villige att ingå på den nya lönestaten med
de för åtnjutande deraf stadgade vilkor eller föredroge att bibehållas
vid sina förut varande aflöningsförmåner, har bemälde chef, Generaldirektören
m. m. L. B. Falkman uti underdånigt memorial den 4 sistlidne
Oktober fullgjort berörda föreskrift, hvarvid han, bland annat, af
anförda skäl, hvilkas giltighet icke kunnat bestridas, förklarat, att han
för egen del icke kunde ingå på den nya staten. Vid föredragning af
detta ärende den 13 sistlidne December täcktes Eders Kongl. Magt i
nåder förklara Generaldirektören Falkman berättigad att fortfarande
bibehållas vid sina dåvarande aflöningsförmåner samt att såsom följd
häraf från innevarande års början ej mindre såsom lön uppbära 6000
kronor af de på den nya lönestaten för landtmäteridirektören uppförda
aflöningsmedel, än äfven, i likhet med hvad dittills egt rum, åtnjuta
afkomsten i hyror af de bemälde Generaldirektör på lön anslagna boställsrum
och lägenheter i Generallandtmäterikontorets hus, hvaremot
de å allmänna indragningsstaten för honom uppförda 2800 kronor icke
kornrne att till honom utbetalas. Enligt Eders Kongl. Maj d s sistnämnde
dag fattade beslut och på grund af hvad i öfrigt förekommit
äro deremot samtlig^ öfrige befattningsinnehafvare vid landtmäteristaten
i åtnjutande af aflöning enligt de nya vid sistlidet års Riksdag
beslutade staterna med förbindelse att vara underkastade tillämpning af
derför stadgade vilkor.

Löneregleringen för landtmäteristaten är således fullständigt genomförd,
utom hvad angår den nuvarande chefen, hvaraf likväl något nytt
anslagsbehof icke föranledes.

Detta oaktadt nödgas jag redan nu ifrågasätta en förändring i afseende
å förevarande anslag.

Uti det af lönerglerinskomitén afgifna betänkande, som låg till
grund för det vid sistlidet års Riksdag framlagda förslag till organi jBih.

till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 3

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 187.9.

sation och lönereglering för landtmäteri-styrelsen, hade komitén, som
ansett att en ingeniörsbefattning och båda de förutvarande amanuensbefattningarna
borde indragas, beträffande frågan om anslag till vikariatsersättningar
och aflöning till extra biträden in. in. anfört, att de årliga
vikariatsersättningarna borde beräknas till 1404 kronor 17 öre; att
årliga kostnaden för renskrifning inom Generallandtmäterikontoret ansåges
uppgå till 1000 kronor; att den indragning af amanuensbefattningen
å landtmäterifiskalskontoret, hvilken af komitén ifrågasatts,
icke kunde ske, utan att derstädes anstäldes ett extra biträde, hvars
aflöning med hänsigt till svårigheten att dertill erhålla lämplig person
icke kunde beräknas lägre än till 1500 kronor; samt att då komitén
föreslagit minskning i ingeniörernes antal, sådant skett under förutsättning
att landtmäteri-styrelsen skulle ega, då tillfälligtvis hopade
göromål sådant kräfde, antaga extra biträden för befordrande af arbetets
jemna gång, för hvilket ändamål ansåges tillräckligt ett belopp
af 1100 kronor eller för slutsummans jemnande 1095 kronor 83 öre.
På grund häraf hade komitén föreslagit, att till landtmäteri-styrelsens
förfogande måtte för bestridande af vikariats ersättningar, arfvoden åt
extra biträden och renskrifningskostnad ställas ett årligt anslag af
5000 kronor.

I afseende härå yttrade jag vid underdånig föredragning den 7
Januari 1878 att, då såväl de begge amanuenserne som den tredje
ingeniören, hvilkas befattningar skulle komma att med sina nuvarande
löneförmåner på indragningsstat uppföras, hade förpligtelse att mot
åtnjutande af dessa förmåner, utgörande för de två förstnämnde med
dyrtidstillägg 1440 kronor för hvarje och för den sistnämnde med inberäkning
af dyrtidstillägg och sportler 2662 kronor, fortfarande bestrida
de göromål, som dem då ålåge, så syntes det ifrågavarande
anslaget ''»för närvarande och så länge ofvannämnda förhållande fortfar»
kunna från 5000 kronor nedsättas till 3500 kronor; och blef, .med
godkännande af denna åsigt, uti det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen
framlagda och i denna del af Riksdagen gillade förslag till stat
för landtmäteri-styrelsen uppfördt »till vikariatsersättning, arfvoden åt
extra biträden och renskrifningskostnad» ett belopp af endast 3500
kronor.

Derjemte tillåter jag mig erinra, att Riksdagen, med bifall till
Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, på allmänna indragningsstaten
från och med innevarande år uppfort för Ingeniören
vid Generallandtmäterikontoret Per Emanuel Bergstrand 2,662
kronor, samt för eu hvar af Amanuenserne Lars Petter Ågren och

Bil. N:o ,5 b, till Kong!. Maj:Is .Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Gustaf Salomon Lindmark 1440 kronor, att utgå för så lång tid, do
hvar för sig i sin berörda befattning qvarstode och dermed förenade
åligganden fortfarande fullgjorde.

Nu bar emellertid Eders Kong! Maj:t den 6 sistlidne December
i nåder utnämnt Amanuenserne Ågren och Lindmark att vara förste
landtmätare, den förre i Göteborgs och Bobus och den senare i Wermlands
län, såsom följd hvaraf de för dem å indragningsstaten uppförda
belopp sammanräknade 2,880 kronor komma att statsverket besparas.
Derigenom går likväl landtmäteri-styrelsen miste om det af bemälde
två tjenstemän påräknade biträde.

Uti underdånigt memorial bar ock bemälda styrelse, under åberopande
af löneregleringskomiténs förut omförmälda anförande, anmält,
att, derest Ågren, som varit amanuens i landtmäterifiskalskontoret,
blefve till förste landtmätare befordrad, Styrelsen vore i behof af
1500 kronor till aflöning åt det extra biträde, som i sådan händelse
skulle i Ågrens ställe tjenstgöra i landtmäterifiskalskontoret; och behagade
Eders Kongl. Maj it, vid underdånig föredragning häraf likaledes
den 6 sistlidne December, utöfver de enligt nu gällande stat till
aflönande af extra biträden anvisade medel ställa till landtmäteri-styrelsens
förfogande för enahanda ändamål under innevarande år ett
belopp af 1500 kronor att utgå af tillgängliga besparingar; hvarjemte
Eders Kong], Maj:t förklarade sig vilja i sammanhang med regleringen
för år 1880 af utgifterna under sjette hufvudtiteln taga i öfvervägande
frågan om beredande af den för landtmäteri-styrelsen af ofvanberörda
anledning erforderliga anslag,stillökning.

Visserligen qvarstår Ingeniören Bergstrand ännu vid sin befattning
och har således skyldighet att fortfarande fullgöra dermed förenade
åligganden, men då honom icke lärer kunna åläggas att i allmänhet
bestrida de göromål, som varit uppdragna åt amanuenserne och enligt
den nya organisationen böra fullgöras af extra biträden, torde den
förutsättning, under hvilken det för aflöning åt extra biträden in. m.
afsedda belopp ansetts kunna nedsättas från 5000 kronor till 8500
kronor, icke vidare förefinnas. Enär dessutom landtmäteri-styrelsen och
lönereglering,skomitén sammanstämmande intygat, att indragningen åt
amanuensbefattningen å landtmäterifiskalskontoret icke kunnat ske, med
mindre derstädes anställes ett extra biträde, äfvensom att ensamt för
detta biträdes aflönande erfordras ett belopp af 1500 kronor årligen,
torde behofvet af en anslagsförhöjning med nämnda belopp böra anses
till fullo ådagalagdt.

Bil N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om StatxverM 1879.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att för ökande af det till Landtmäteri-styrelsens förfogande »för
vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad»
stälda belopp från 3500 kronor till 5000 kronor höja ordinarie anslaget
»Landtmäteristaten» från 107,300 kronor till 108,800 kronor eller
med 1500 kronor.

4:o Rikets ekonomiska kartverk.

Under åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört
till de Statsrådsprotokoll den 10 Januari 1876, den 8 Januari
1877 och den 7 Januari 1878, hvilka åtföljt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till hvarje af nämnda års Riksdagar angående statsverkets
tillstånd och behof, anhåller jag nu endast få i minnet återkalla,
att Eders Kongl. Maj:t den 18 Maj 1877 uppdragit åt en komité
att efter tagen kännedom af då verkställa utredningar och noggrann
pröfning af alla på saken inverkande förhållanden ej mindre afgifva
utlåtande huruvida nu gällande bestämmelser angående de ekonomiska
kartarbetena i mellersta och södra delarna af riket vore i allo ändamålsenliga
eller borde i ett eller annat hänseende ändras, samt om
och på hvad sätt de för dessa kartarbetens fullbordande beräknade
kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt göra de framställningar
angående såväl de topografiska och ekonomiska kartverken som ock
geologiska och sjökarteverket, hvilka möjligen kunde finnas vara af
behofvet påkalladp och kunde leda till lättnad vid de olika arbetenas
utförande; och behagade Eders Kongl. Maj:t utse till Ordförande i
denna komité Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker samt till ledamöter
Chefen för Generalstaben Friherre C. F. H. Raab, Afdelningschefen
för Generalstabens Topografiska afdelning Friherre A. V. von
Vegesack,. Godsegaren A. Odelberg, Chefen för Sveriges geologiska
undersökning O. M. Torell, Chefen för Sjökartverket T. A. Arwidsson
och Förste Landtmätaren A. F. Helander.''

Bemälda komites den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan
detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under sistlidne
September månad till Civil-Departementet och är beledsagadt af
fyra särskilda reservationer, hvadan således endast tre af komiténs
ledamöter i alla delar förenat sig om betänkandets innehåll.

Ur detta betänkande tillåter jag mig här anmärka, att beträffande
frågan, om en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör fortfarande utarbetas,
komitén, jemte uttalande af den åsigt att ett dylikt ekonomiskt
kartverk, ur jordbruks-statistisk synpunkt seclt, vore nödvändigt och

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

icke utan förbiseende af landets sanna intresse kunde indragas, med
mindre någonting annat, bättre, sattes i stället, tillika anfört, att, enligt
komiténs uppfattning, det jordbruks-statistiska ändamålet icke vore det
enda eller ens det vigtigaste för ekonomiska kartverket. Visserligen
upprättades detsamma på grund af öfvertygelse!! att man på detta sätt
lämpligast kunde och borde bearbeta jordbruksstatistiken, men sådant
det nu förelåge, efter snart 20 års arbete, hade det fått en betydelse,
som vore vida större. Det ekonomiska kartverket vore nemligen stomkartverk
för den topografiska uppmätningen af landet och i allmänhet
för allt kartarbete på land, en omständighet, som borde tillmätas stor
vigt, då derigenom, i och för andra kartarbeten, såväl offentliga som
enskilda, icke allenast kostnad besparades utan äfven en säkerhet vunnes,
som svårligen på något annat sätt skulle uti vårt land stå att erhålla.
Med en sådan grundval färdig läte sig sedermera alla slag kartläggningsarbeten
för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska
m. fl. ändamål med jemförelsevis lätthet verkställa, hvarigenom mången
undersökning för olika syften möjliggjordes. Det ekonomiska kartverket
kunde dessutom göra mycket gagn vid beskattning af jorden;
och det allmänna kulturintresse, som vore fästadt vid detta kartverk,
såsom förökande kännedomen om vårt land och gifvande en bild af
dess kulturståndpunkt, finge slutligen ej heller vid bedömande af kartverkets
värde förbises. Derjemte borde erinras, att de största kostnaderna
för våra kartverk redan vore utgifna och det största arbetet
redan undangjordt i och genom tillvägabringandet af våra afvittringsoch
skifteskartor. Nu gälde frågan hufvudsakligast att göra sig detta
utomordentliga geografiska material till godo, hvarvid det måste vara
statens och ej den enskildes pligt att göra de derför ännu erforderliga
uppoffringarna, Indika, huru stora de än vore, dock kunde kallas obetydliga
i jemförelse med den nytta, man kunde draga af förökad kännedom
om vårt land. Komitén hade således kommit till den slutsats,
att ett kartverk, motsvarande det nuvarande ekonomiska, borde fortfarande
bearbetas, samt att hvarje förändring, som skulle vidtagas dermed,
borde gå i rigtningen att utvidga det eller åtminstone påskynda
dess fullbordan.

På grund häraf och af i öfrigt utförligt och. sakrikt andragna skäl
tiar Komitén föreslagit bland annat,

O 7

att kartläggningen i skalan 1 : 20,000 af södra och mellersta delarna
af riket fortsättes i angifvet omfång;

att kartan i skalan 1 : 20,000 skall innehålla, utom detsamma som
den nuvarande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad eu topo -

2 2

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

grafisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna
för markens höjningar och sänkningar samt höj dsiffror på sjöar, längs
vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom
att mossar och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större
sådana, när fråga är om ,nymätningar i skogsmark och obygd;

att kartorna i skalan 1 : 20,000 mångfaldigas medelst någon fotografisk
reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala genom
öfvertryck från sten och medelst färgtryck på ett sådant sätt, att åker,
äng och vatten på kartorna återgifvas med sina respektive färger gult,
grönt och blått, gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;

att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar
utgifvas fortfarande som hittills;

att af liäradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar
af angifvet innehåll;

att en topografisk karta i skalan 1 : 100,000 sammandrages från
den ekonomiskt-topografiska kartan i skalan 1:20,000 och mångfaldigas
medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan
1 : 50,000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig
fotografisk metod;

att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan
den norra gränsen för kartverket i 1 : 20,000 samt Norrbottens läns
södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna
genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil,
uppmätas i skalan 1 : 50,000; att hela återstoden af Norrland
inom nämnde gränser uppmätas i skalan 1 : 100,000; samt att kartläggningen
inom Norrbottens län fortsättes enligt nu faststäld plan;

att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och
Vesterbottens lappmark, utgifves bladvis i skalan 1 : 100,000 medelst
heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu
lastställd plan; samt att hela lappmarkskartan inom såväl Norr- som
Vesterbottens län, utgifves i skalan 1 : 200,000 eller samma skala som
nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;

att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende å personal
och anslag böra sammanslås till ett kartverk, »landkartverket», som
ställes under styrelse och ledning af Chefen för Generalstaben; samt
att till åstadkommande af det nödiga sambandet de olika kartverken
emellan en »kommission för de allmänna kartarbetena'')'') tillsättes
bestående af: Chefen för Generalstaben, Ordförande, Afdelningschefen
vid Generalstabens topografiska afdelning, Chefen för Sjökartverlcet,

Bil. N:o 5 b, till Kong}. Maj:ts Nåd. Prov. N:o t, om Statsverket 1819.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning, jemte tre öfrige ledamöter,
dertill för viss tid af Eders Kongl. Maj:t utsedde.

Under åberopande af sitt uti förutnämnda statsrådsprotokoll den 8
Januari 1877 intagna utlåtande och af i öfrigt anförda skäl har Afdelningschefen
för Generalstabens topografiska afdelning Friherre von
Vegesack uti afgifven reservation tillstyrkt, bland annat, att det ekonomiska
kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta
delarna af riket, skulle ej vidare på annat sätt bearbetas, än att de vid
1878 års slut påbörjade arbetena afslutades; att för de personer, Indika
nu äro anstälde vid detta kartverk, måtte beredas ersättning för de
förluster, de komma att göra genom arbetenas inställande; att hela
Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, norra och mellersta
delarne af Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delarne af
Vermlands län måtte topografiskt kartläggas i skalan 1 : 100,000, men
kartläggnings skalan 1 : 50,000 bibehållas för söder derom liggande delar
af landet; att Norrbottens län måtte kartläggas i enlighet med de
bestämmelser, Indika äro upptagna i nådiga brefvet den 21 Maj 1874;
att det topografiska kartverket måtte utgifvas öfver hela landet i bladform
i skalan 1 : 100,000 så vida holiogravyr kan begagnas såsom reproduktionsmedel
för denna karta; samt att, om det ej skulle lyckas
att begagna heliogravyr, utan vanlig gravyr måste äfven framdeles användas,
den topografiska kartan såväl öfver de delar af mellersta och
norra Sverige, som skulle kartläggas i skalan 1 : 100,000, som ock
öfver hela Norrbottens län måtte utgifvas i bladform i skalan 1:20,0000;
att Norrbottens läns kartverk måtte helt och hållet förenas med Generalstabens
topografiska afdelning.

Komiténs Ordförande Landshöfdingen Leijonancher, som icke gillat
det föreslagna nya kartverket i skalan 1 : 20,000, enär detsamma komme
att medföra eu svårligen beräknelig men afgjordt mycket hög kostnad
och fordra särdeles lång tid att fullborda samt i högst väsendtlig mån
fördröja afslutandet af det vigtigaste kartverket, nemligen det topografiska
i skalan 1 : 100,000, har instämt i Friherre von Yegesacks reservation
och deri afgifna förslag till kartverkens bearbetande, dock
med det undantag att uppmätning i skalan 1 : 50,000 af de i komitébetänkandet
omnämnda delar af Norrland torde vara af behofvet påkallad.

Eu ledamot af komitén Förste Landtmätaren Helander, liar, delande
flertalets åsigt derom, att en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör
fortfarande utarbetas, i öfrigt uti flera hänseenden varit af skiljaktig
mening. Hans fullständigt motiverade förslag innefattar bland annat,

Bil. No 5 Ij, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. No /, om Statsverket 1879.

att kartan i skalan 1 : 20,000 skulle innehålla, utom detsamma som den
nuvarande kartan i samma skala, höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag,
dalgångar och vigtigare vägar samt större höjder, äfvensom att mossar
och kärr i allmänhet borde utmärkas ehuru endast större sådana när
fråga vore om nymätning i skogsmark och obygd, hvarförutom, i den
mån sådant läte sig göra utan att äfventyra kartans tydlighet, till
vinnande af någon kännedom om åkerjordens beskaffenhet, olika slag
af jordmån borde antydas medelst användande af bokstafsbeteckning å
kartorna för * åtminstone större sammanhängande åkerfält; att kartorna
i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas, arealuträkningar på dessa kartor
göras och häradsbeskrifningar utgifvas på sätt komiténs flertal föreslagit;
att af häradsbeskrifningarne skulle sammandragas korta länsbeskrifningar
likaledes i enlighet med flertalets förslag; att topografiska
kartor i skalan 1 : 100,000 öfver trakter, der plankartor i skalan 1:20,000
blifvit eller blifva upprättade, fortfarande såsom hittills borde sammandragas
och mångfaldigas medelst heliogravyr, samt att ritningen till
heliogravyr utfördes i skalan 1 : 50,000, i hvilken den äfven kunde
mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod; att den delen af
norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan den norra gränsen för
kartverket i skalan 1 : 20,000 samt Norrbottens läns södra gräns äfvensom
ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna genom
Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmättes
i skalan 1 : 50,000 samt att hela återstoden af Norrland inom nämnda
gränser, med undantag af Vesterbottens lappmarker, uppmättes i skalan
1 : 100,000; att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens
län och Vesterbottens lappmarker, utgåfves bladvis i skalan 1: 100,000
medelst heliogravyr, samt att för denna karta finge begagnas samma
arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska
kartläggningen i motsvarande skalor uti södra och mellersta delarne
af riket; att utgifning af kartan öfver Norrbottens kustland fortsattes
enligt faststäld plan, men mätningen af lappmarken af stannade så fort
som möjligt, sedan behöfliga konnektioner vunnits för en framtida fortsättning,
dock att erforderliga geodetiska mätningar eller ortbestämmelser
derförinnan gjordes, till säkerhet för afvittringsmätningarnes
sammansättning sedan länskartverket i framtiden blifvit återupptaget;
att ekonomiska och topografiska kartarbetena måtte sammanslås till ett
gemensamt verk under benämning landkartverket, som stäldes under
styrelse och ledning af Landtmäteristyrelsen.

Godsegaren Odelberg, som icke delat komiténs åsigter i fråga om
organisationen af personalen vid samt sättet för utförandet af det s. k.

land -

Bil. N:o <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1, om Statsverket 1879.

landkartverket, och erinrat att det måste vara ytterst kostsamt och
tidsödande att rekognosera och på en stomkarta i skalan 1: 20,000 inlägga
terräng, så vida arbetet skulle ske med vederbörlig sanning och
noggranhet, har ansett, att de ekonomiska och topografiska kartarbetena
borde utföras sålunda att, sedan i den trakt, der mätning och kartläggning
skulle ske, de geodetiska punkterna blifvit utsatta och vissa
höjdpunkter äfven blifvit bestämda, allt utaf generalstabens topografiska
afdelning, den ekonomiska stomkartan med alla sina detaljer skulle på
föreskrifvet sätt utarbetas utaf kartografer, stälde under ledning af
landtmäteristyrelsen. Den färdiggjorda ekonomiska stomkartan borde
derefter öfverlemnas till generalstabens topografiska afdelning, som nedtransporterade
densamma i skalan 1: 50,000 och begagnade den sålunda
förminskade stomkartan vid rekognosering för inläggning af terrängen.
Båda kartorna borde utgifvas, den ekonomiska skalan i 1: 20,000 jemte
häradsbeskrifning och den topografiska i skalan 1: 100,000. Vidkommande
slutligen Norrbottens läns ekonomiska kartverk förefunnes icke
något antagligt skäl derför, att, på sätt komitén förslagit, i 10 år fortsätta
kartarbetena i aflägsna ödemarker genom att på de upprättade
kartorna inlägga terräng och således derstädes ännu uppoffra några
hundra tusen kronor, hvadan Godsegaren Odelberg tillstyrkte att, sedan
den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt vidare kartarbete i
Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill anslagna medel
användas vid ekonomiska stomkartverket i mellersta och södra delarne
af riket.

Då således, enligt, hvad jag nu i största korthet antydt, skiljaktiga
åsigter inom komitén gjort sig gällande icke allenast i fråga om organisationen
och ledningen af den personal, som bör verkställa de ekonomiska
kartarbetena, och sättet för dessa arbetens utförande utan
äfven beträffande lämpligheten och nödvändigheten af att vidare fortsätta
det ekonomiska kartverkets bearbetande, har jag ansett komiterades
förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förr än vederbörande
fått i anledning deraf sig yttra. Eders Kong}. Maj:t har ock
den 27 September 1878, med bifall till min derom gjorda, af Statsrådets
öfriga ledamöter biträdda hemställan behagat anbefalla Landtmäteri-Styrelsen,
Landtbruks-Akademiens förvaltningskomité och Chefen
för Statistiska Centralbyrån att i ämnet afgifva utlåtanden. De sålunda
infordrade utlåtandena hafva ännu icke inkommit. Emellertid har, sedan
Afdelnings-Chefen för generalstabens topografiska afdelning uti
särskilda underdåniga memorial den 4 nästlidne November afgifvit förslag
för år 1879 till inkomst- och utgiftsstat för såväl Norrbottens läns
Bill. till Riksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Bil. N:o 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ekonomiska kartverk som det kartverk, hvilket afser mellersta och
södra delarne af riket, Eders Kongl. Maj:t den 15 i samma månad faststält
utgiftsstater för 1879 års kartarbeten, slutande sig å en summa
af 70,500 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af
riket, samt å 32,300 kronor för Norrbottens läns kartverk.

Till dessa utgifter äro att påräkna

för mellersta och södra delarne af riket:

behållning från år 1877 2,000 kronor, anslag på ordinarie stat

6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000 kronor, under anslaget till
landtmäteristaten besparde 18 andre landtmätarelöner 16,200 kronor samt
fordringar för under år 1878 försålda kartor, förslagsvis 300 kronor,
eller sammanräknade 70,500 kronor; och

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1878 2,000 kronor, anslag på extra
stat 30,000 kronor och beräknad inkomst för kartförsäljning 300 kronor
eller tillsammans 32,300 kronor.

De faststälda staterna upptaga

för mellersta och södra delarne af riket:

Till arfvode åt den officer af Generalstaben hvilken skall föredraga

kartverket rörande ärenden in. m.................................................... 666: 67.

Till särskilt arfvode åt en kartograf för kartarbetets öfver vakande

och kontroll............................................................... 500: —

» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 .......................................... 6,000: —

» dito åt 8 kartografer å 2,500 ............................................... 20,000: —

» dito åt 2 kartografer å 2,000 .............................................. 4,000: —

» dito åt 5 kartografer å 1,500 ............................................... 7,500: —

» dito åt sju qvinliga rit.biträden att dem emellan fördelas

på föreskrifvet sätt..................................................................... 5,900: —»

» dito åt en vaktmästare............................................................... 700: —

Till dagaflöning under fältmätningstid:

Till omförmälde Generalstabsofficer, förslagsvis 300: —

» en kartograf å 4 kronor om dagen.................. 600: —

» sexton kartografer å 3 kronor om dagen, tillsammans
förslagsvis................................................ 7,200: — 8,100- _

Transport 53,366: 67.

Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1870.

Transport 53,366: 67.

Till reseersättningar:

Till bemälde Generalstabsofficer förslagsvis ........ 400: —

» omförmälda biträde.................................................. 500: —

» sexton Kartografer, tillsammans........................... 4,800: — 5^700: —

» hyra för arbetslokalen .............................................................. 2,250: —

» dess städning, ved, olja och ljus .....................förslagsvis 650:

» rif- och skrifmaterialier.......................................... » 500:

» uppköp och underhåll af instrument och effekter » 500: —

» dagsverkskostnader ............................................... » 5,000:

» tryckning af häradsbeskrifningar................... » 2,000: —

» diverse utgifter............................................. »_533: 33.

Summa Kronor 70,500: —

samt

för Norrbottens län:

Till dagaflöning och resekostnadsersättning åt den Generalstabsofficer,
hvilken tjenstgör såsom Arbetschef vid

kartverket, förslagsvis ............................................................ 2,500: —

» den Generalstabsofficer, hvilken redogör för kartverkets

medel m. in.................................................................................. 333: 33.

» arfvode åt 2 Kartografer å 2,500 kr.................................... 5,000: —

» dito åt 3 Kartografer å 1,500 » ................................... 4,500: —

» dito åt ett extra biträde..................................................... 1,200: -—

» dagaflöning under fältmätningstid åt fyra Kartografer

och ett extra biträde, förslagsvis ......................................... 1,660: —

» Chefens inspektionsresor................................................■_........... 300: —

» resekostnad för fyra Kartografer och ett extra biträde,

å 300 kr.......................................................................................... 1,500: —

» aflöning och resekostnadsersättning åt fem tillfälliga

biträden, förslagsvis.................................................................... 4,200: —

» handräckningskostnader under fältarbetena, förslagsvis... 6,400: —
» graverings- och tryckningskostnader, » ... 3,600: —

» hyra för arbetslokalen, lyshållning m. in. )) ... 700: —

)) reparation af instrument in. m. » 200: —

» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier
in. in................................................................................... 206: 67.

Summa Kronor 32,300: —

Bil. N:o 5 b, till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under
år 1880, i samma omfattning som hittills, borde hos Riksdagen äskas,
har Afdelningschefen anfört att, då utgifterna under nyssnämnda år,
efter all sannolikhet, blefve minst lika stora med de för år 1879 beräknade
och för nästkommande år icke kunde, såsom för innevarande
år varit fallet, påräknas någon behållning från föregående år, det för
bearbetandet af allmänna ekonomiska kartverket afsedda extra anslag
borde för år 1880 höjas med 2000 kronor eller från 46,000 till 48,000
kronor, men att deremot Norrbottens läns kartverk för att under år
1880 fortgå efter nu gällande bestämmelser icke hade behof af något
förhöjdt anslag.

Då, äfven om vid pröfning af komiterades förslag varder beslutadt,
att det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra och mellersta
delarne af riket, icke vidare skall fortsättas eller ock att andra grunder
än de nu gällande skola vid bearbetandet deraf följas, i allt fall förekommer
att, enligt hvad Chefen för generalstabens topografiska afdelning,
under livilkens ledning detta kartverk är stäldt, upplyst, för den
vid detta kartverk tjenstgörande personal kommer att under året 1880
återstå åtskilligt redan påbörjadt arbete, som i hvad fall som helst
icke bör lemnas ofullbordadt, lärer någon förändring beträffande nämnda
kartverks bedrifvande under det år, för hvilket statsreglering kommer
att uppgöras af den snart sammanträdande Riksdagen, icke böra ega
rum; men, enär Eders Kongl. Maj:t torde finna godt i nåder förordna,
att, innan beslut i anledning af komiténs betänkande varder fattadt,
inträffande ledigheter inom kartografpersonalen icke böra utan inhemtande
al Eders Kongl. Maj:ts tillåtelse återbesättas, och jag har allt
skäl antaga, att till följd af besparingar, som dels derigenom och dels
medelst ytterligare indragningar af Andre Landtmätarebefattningar kunna
blifva för kartverket tillgängliga, det uppgifna behofvet kan utan tillökning
i förut utgående statsanslag blifva fyldt-, får jag i underdånighet
tillstyrka:

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, utöfver
det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska
kartverk uppförda ordinarie anslag 6000 kronor, under samma hufvudtitel
på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af de ekonomisktgeografiska
kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och för de
ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor eller
tillsammans 76,000 kronor.

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

5:o ÖfYerståthållare-Embetet.

En förändrad organisation af och i sammanhang dermed lönereglering
för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållare-Embetet, hvilkas
aflöning helt och hållet eller delvis bestrides af statsmedel, har
länge varit ifrågasatt; och sedan ej mindre ny utsökningslag antagits
än äfven under den 12 Juli 1878 utfärdats särskilda författningar angående
hvad i vissa fall borde iakttagas vid utsökningslagens tillämpning
äfvensom beträffande andra dermed sammanhängande ämnen, samt
jemväl i öfrigt erforderliga förberedande åtgärder vidtagits för lösningen
af berörda organisationsfråga, inkom Öfverståthållare-Embetet
under sistlidne September månad med särskilda underdåniga framställningar
och förslag dels beträffande indragning af Stockholms Handelsoch
Ekonomi-Kollegium och deraf beroende förändrad organisation af
Öfverståthållare-Embetet i kronouppbördsärenden, dels och i fråga om
tjenste- och lönereglering för Underståthållaren och ÖfverståthållareEmbetets
Kansli. Öfver den förra framställningen infordrades den 21
i sistnämnda månad Stats-Kontorets och Kammar-Rättens underdåniga
utlåtande, hvarjemte Stats-Kontoret samma dag anbefalldes att i anledning
af det senare förslaget inkomma med utlåtande.

Det infordrade utlåtandet öfver förstnämnda framställning bär ännu
icke inkommit. Deremot har Stats-Kontoret i anledning af den senare
framställningen afgifvit utlåtande, hvilket den 31 sistlidne December
till Departementet inlemnats; men, då häri framställas vigtiga erinringar
emot hvad Öfverståthållare-Embetet hemställt och föreslagit, torde Eders
Kongl. Maj:t finna nödigt anbefalla nämnda Embete att i anledning af
detta utlåtande inkomma med underdånigt yttrande. Jag kan således
icke för närvarande till slutlig pröfning framlägga något förslag rörande
omförmälda organisationsfråga; men, om i följd häraf en för
ifrågavarande befattningsinnehafvare länge emotsedd och af behofvet påkallad
lönereglering måste uppskjutas, torde under tiden, likasom hittills
egt rum, de befintliga missförhållandena i deras aflöningsförmåner
böra åtminstone i någon mån genom tillfällig löneförbättring afhjelpa*.
I afseende härå anser jag mig, med erinran att, äfven om
någon befattning, hvilken kan ifrågakomma att indragas, skulle under
tiden blifva ledig, densamma måste, intill dess en förändrad organisation
hinner genomföras, vederbörligen upprätthållas, icke hafva skäl
afvika från hvad Eders Kongl. Maj:t från och med år 1875 hvarje år
föreslagit och Riksdagen bifallit.

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Den nya utsökningslagen har emellertid framkallat en med tjensteoch
löneregleringen för Öfverståthållare-Embetet sammanhängande fråga,
den om anställande af ntmätningsmän för Stockholm och hvad dermed
står i samband, hvilken fråga är af beskaffenhet att, äfven om densamma
nu icke måste i alla delar slutligen pröfvas, likväl icke kunna
helt och hållet undanskjutas. Öfverståthållare-Embetet har uti underdånig
skrifvelse den 31 Augusti 1878 gjort framställning i ämnet och
yttrar dervid till en början följande:

»All verkställighet, till hvilken det ålegat Öfverståthållare-Embetets
kansli lemna handräckning, har hittills ombesörjts omedelbart af exsekutionsbetjenter,
hvilkas antal utgjort aderton, men, sedan under sistlidet
år en aflidit och en på begäran erhållit afsked, nu uppgår till
sexton. Enligt den för dem af Öfverståthållaren den 15 Januari 1834
utfärdade instruktion äro de indelade att två och två tillsammans tjenstgöra
och få ej i tjensten företaga något utan förut erhållna skriftliga
order. Öfver de verkställighetsåtgärder, som åt dem uppdragas, föres
af dem anteckningsbok, genom hvilkens granskning kontrollen å dem
utöfvas. Härförutom åligger det exsekutionsbetjenterna att såsom ordonnanser
turvis tjenstgöra hos underståthållaren och fogaten. Deras
aflöning utgöres dels af fast lön och dels af arfvode enligt taxa, som
på förslag af Öfverståthållare-Embetet blifvit af Eders Kongl. Maj:t
faststäld i nådig skrifvelse den 22 November 1867. Lönen, hvilken
utgår af det på riksdagens sjette hufvudtitel uppförda anslag till vaktoch
exsekutionsbetjeningen vid kansliet, utgörande för närvarande
sammanlagdt 13,740 kronor, bestämmes af Öfverståthållare-Embetet och
vexlar emellan 840 kronor och 400 kronor. Beloppet af det arfvode,
en hvar af dem kan årligen påräkna, är beroende på mängden och beskaffenheten
af de verkställighetsåtgärder, för hvilka han anlitas. Med
ledning af de uppgifter, exsekutionsbetjenterna sjelfve meddelat, och
den kännedom, Öfverståthållare-Embetet derom kunnat genom granskning
af anteckningsböckerna förvärfva, torde det på hvarje exsekutionsbetjent
belöpande arfvode ej kunna beräknas till högre belopp än ungefär
200 å 300 kronor årligen i medeltal. Den låga aflöning, som
sålunda kunnat erbjudas exsekutionsbetjenterna, har föranledt att för
anställning i dylik befattning synnerligen stränga vilkor icke kunnat
uppställas särskild t i fråga om insigt i de till utsökningsväsendet hörande
författningar. Anspråken i detta hänseende hafva måst inskränkas
ganska betydligt och till hvilken grad detta varit förhållandet inses
bäst deraf, att af de nu tjenstgörande exsekutionsbetjenterna de fleste
varit handtverkare och ingen förut innehaft anställning, som betingar

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

eller medför ringaste insigt i de lagar och författningar, om hvilka en
underexsekutor oundgängligen måste eg a kännedom för att på ett någorlunda
tillfredsställande sätt kunna fullgöra sitt maktpåliggande värf.
Att härutinnan åvägabringa en förändring har länge utgjort ett önskningsmål
för Öfverståtliållare-Embetet, men frågan härom har fått anstå
i afbidan på antagande af ny utsökningslag. Sedan numera detta hinder
undanröjts och den 12 sistlidne Juli utkommit nådig förordning
angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,
allmänna avgifter in. in., får Öfverståthållare-Embetet
härmed framlägga underdånigt förslag till ordnande af underexsekutorernas
i Stockholm göromål och aflöning.»

Efter att härefter hafva erinrat om dels stadgandena i 2, 3 och
7 §§ af utsökningslagen den 10 Augusti 1877 derom, att utmätningsman
skall i stad vara stadsfogde; att, om mer än en stadsfogde erfordras,
konungen bestämmer deras antal och omfånget för hvarderas
befattning; att i Stockholm, om konungen finner godt sådant
medgifva, stadsfogde eger under enahanda ansvarighet och med det
förbehåll i afseende å fördelningen af köpeskilling för utmätt lös egendom,
som för kronofogde är stadgadt, samt under de vilkor i öfrig!,
konungen må föreskrifva, för bestämdt fall i sitt ställe till utmätningsman
sätta annan man, som af öfverexsekutor antagen är, samt att utmätningsman
skall vid sin förrättning hafva med sig ojäfvigt vittne,
dels och föreskrifterna i nådiga förordningen om nya utsökningslagens
införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, samt nådiga förordningen
i fråga om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,
allmänna afgifter in. m., båda af den 12 sistlidne Juli, yttrar Ofverståthållare-Embetet
vidare:

»Derigenom att indrifningen af resterande kronoutskylder öfverflyttas
från kronouppbördsverket, till stadsfogdarne, kommer antalet af
de ärenden, deri verkställighet genom deras försorg skall eg a rum, att
ökas med ungefär 30,000 om året, hvartill antalet debetsedlar å kronoutskylder
inom Stockholms stad, hvilka vid kronouppbördsstämmans
slut varit obetalde, under åren 1867—1876 i medeltal årligen uppgått.
»

»I fråga om böter eger för närvarande det förfarande rum, att
böter, ådömda i Öfverståthållare-Embetets afdelning för polisärenden,
uttagas af poliskommissarierne i de särskilda distrikten efter order af
polisdomaren, hvaremot öfriga böter, för hvilkas indrifning Ofverståtliållare-Embetets
åtgärd äskas, uttagas af fogaten genom exsekutionsbetjenterne.
Då nu 22 § i förordningen om nya utsökningslagens an -

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

tagande och hvad i afseende derå iakttagas skall lärer böra så förstås,
att utmätning för böter skall i stad ske af stadsfogde, och det för
ifrigt icke torde vara lämpligt att åt poliskommissarierne uppdraga ett
för deras befattning så främmande bestyr som förrättandet af utmätning,
torde härutinnan den förändring böra ske, att, der utmätning
måste verkställas för böter, ådömda i af delningen för polisärende]],
målet till stadsfogdes åtgärd öfverlemnas, äfvensom att indrifning af
andra på Öfverståthållare-Embetets åtgärd beroende böter af stadsfogde
verkställes; och anser Öfverståtliållare-Embetet, att för ett ordentligt
handhafvande af exsekutionsväsendet erfordras anställande af två stadsfogdar,
6 extra utmätningsman eller exsekutionsbetjente och 8 vittnen
äfvensom tillfälliga biträden, medan indrifningen af restantierna i Stockholm
pågår; hvarförutan poliskommissarierna torde böra likasom hittills
tillhandagå vid indrifningen af böter, dock utan rätt att verkställa utmätning.
»

Härefter yttrar sig Ofverståthållare-Embetet i fråga om fördelning
af göromålen stadsfogdarne emellan, samt anför beträffande aflöningsförmånerna,
att af den ofvan omförmälda underdåniga skrifvelsen om
handels- och ekonomikollegiets indragning inhemtades, hurusom till
arfvode för debetsedlarnes utdelning samt resterande utskylders indrifvande
upptagits 12,000 kronor, hvilka enär besväret härmed komme
att öfverflyttas till de under Öfverståthållare-Embetet lydande stadsfogdarne
följaktligen skulle ställas till Öfverståthållare-Embetets förfogande.
»Om», heter det vidare, »förslaget härutinnan vinner nådigt bifall,
kan med dessa 12,000 kronor och de från statsverket nu anslagna
13,740 kronor tillräcklig aflöning åt såväl extra utmätningsmännen,
vittnena och tillfälliga biträden som ock erforderligt antal vaktmästare
beredas, dervid Ofverståthållare-Embetet antagit, att 9,000 kronor skulle
utgå till de sex extra utmätningsmännen, 12,500 kronor till de åtta
vittnena och tillfälliga biträden samt återstoden till skrifbiträde åt stadsfogdarne
och vaktbetjening i kansliet. Någon förhöjning i anslaget till
vakt- och exsekutionsbetjeningen i Öfverståthållare-Embetets kansli skulle
således icke erfordras. Men deremot måste medel anskaffas till stadsfogdarnes
aflöning, hvilken, med hänsigt till den störa uppbörd, stadsfogdarne
komma att omhänderhafva, helst restantierna för Stockholms
stad ensamt uppgå årligen i medeltal till 400,000 kronor, icke torde
höra bestämmas till lägre belopp för hvardera stadsfogden än fyra tusen
kronor, deraf 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenniugar,
samt derutöfver två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor

att

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879. 33

att tillgodonjutas det ena fem år efter tjenstens tillträde och det andra
efter förloppet af ytterligare fem år; och som från äldsta tider Stockholms
stad hufvudsakligast aflönat polisverket och uppbördsverket antagligen
af det skäl, att dithörande ärenden ursprungligen tillkommit
magistratens handläggning, men deremot ej bidragit till aflöningen för
exsekutionsverket, hvilken alltid uteslutande bekostats af statsverket,
sannolikt af skäl att utsölmingsärendenas behandling icke någonsin
ålegat Stockholms magistrat, torde aflöningen till stadsfogdarne böra
af statsmedel utgå.»

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 22 sistlidne Oktober
har Statskontoret anfört, att- det af Öfverståthållare-Embetet framstälda
förslag till ordnande af de bestyr, som enligt den nya utsökningslagen
och dermed sammanhang egande författningar skulle åligga underexsekutor
i Stockholm, hade, hvad personalen anginge, synts Statskontoret
ej gifva anledning till någon anmärkning. Beskaffenheten af
denna personal vore i utsökningslagen bestämd och det nu ifrågasatta
antalet af tjenstemän inom de särskilda graderna syntes ej öfverstiga
hvad behofvet kräfde.

Ej heller i fråga om lönevilkoren hade Statskontoret haft något
att erinra. De begge stadsfogdarne, hvilkas verksamhet torde blifva
ganska omfattande, skulle enligt förslaget kunna efter tio års tjenstgöring
komma till en aflöning af 5,000 kronor, under det högsta aflöningen
för Kronofogde utgjorde, förutom särskild! expensanslag, 4,500
kronor. Skilnaden vore alltså icke större än som fullt motsvarades af
de drygare lefnadskostnader, stadsfogdarne, såsom i Stockholm bosatte,
vore underkastade.

Beträffande frågan om beredande af medel till stadsfogdarnes aflönande
hade, på sätt Ofverståthållare-Embetet anfört, exsekutionsverket
för hufvudstaden från äldre tider städse bekostats af statsverket och
statens skyldighet i detta hänseende hade vid flere tillfällen blifvit af
representationen uttryckligen erkänd. Så hade, i underdånig skrifvelse
den 6 Februari 1858, i anledning af väckt fråga om förhöjning i anslaget
till Ofverståthållare-Embetets kansli, Rikets Ständer yttrat, bland
annat, att det visserligen ålåge städerna i allmänhet att bestrida de
kostnader, som med exsekutionsväsendet derstädes vore förenade, men
att, då Stockholms stad vore att betrakta såsom ett särskild! län och
aflöningen för den hos dess Öfverstyrelse anstälda personal dittills
städse blifvit af statsmedel bekostad, Rikets Ständer funnit något tvifvel
icke böra uppstå om statens åliggande att, derest aflöningen befunnes

Bih. till Riksd. Prof. 1819. / Sami. 1 9/d. 5

34 Bil. N:o 5 b, till Kon[/l. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1879.

otillräcklig, ytterligare anslå de medel, som till densammas förbättrande
erfordrades. Sedermera hade jemväl 1862—1863 och 1872 årens riksdagar
i nämnda anslag beviljat förhöjning och de sista fem riksdagarne
hade genom beviljande af dyrtidstillägg å det till disposition af Ofverståthållareembetet
stälda anslag till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen
medgifvet, att exsekutionsväsendets uppehållande i hufvudstaden
uteslutande ålåge statsverket. Visserligen hade en till 1865—
1866 års riksdag gjord nådig framställning om anvisande af arfvoden
dels åt en tjensteman, som under benämning exsekutionskommissarie
eller stadsfogde skulle biträda såsom underexsekutor i Stockholm och
dels för ett tjenstebiträde åt bemälde tjensteman, icke blifvit bifallen
af Rikets Ständer, Indika dervid yttrat att, »då det i allmänhet tillkomme
städerna sjelfve att bestrida de kostnader, som med exsekutionsväsendet
derstädes vore förenade, Rikets Ständer, med hänsigt för
öfrigt till det angifva inskränkta ändamålet med anställande af ifrågavarande
tjensteman jemte biträde, ansett något bidrag från statens sida
för detsamma icke böra ifrågakomma;» men i afseende på det förra af
dessa skäl syntes så väl af uttrycken i Rikets Ständers skrifvelse, der
det talas om bidrag från statens sida, som af den vid ärendets afgörande
förda diskussion framgå, att man utgått från den oriktiga förutsättningen,
att exsekutionsbetjeningen i Stockholm dittills af staden
aflönats.

På gruud af hvad sålunda blifvit anfördt ansåge statskontoret sig
böra tillstyrka nådig framställning om anvisande såsom förhöjning i
Ofverståthållare-Embetets anslag af 8,000 kronor att utgå såsom aflöning
åt två stadsfogdar med 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i
tjenstgöringspenningar för hvardera samt om berättigande för dessa
tjensteman att efter förn års väl vitsordad tjenstgöring undfå ett ålderstillägg
å 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring
ett ålderstillägg å samma belopp.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 8 sistlidne November
fann Eders Kongl. Maj:t godt att dels i afseende å det antal
stadsfogdar, som borde i Stockholm anställas, omfånget för hvardera^
befattning samt rättighet för dem att i vissa fall i sitt ställe till utmätningsman
sätta annan man, bifalla hvad Ofverståthållare-Embetet
föreslagit, dels ock till bestridande af aflöning under innevarande år åt
två stadsfogdar med högst 4,000 kronor för hvardera ställa till Ofverståthållare-Embetets
förfogande ett belopp af 8,000 kronor samt anbefalla
Stats-Kontoret att under titel »förskott emot framdeles ersättning»
utanordna och under innevarande år qvartalsvis till Öfverståthållare -

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Embetet utbetala sistnämnda belopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade
sig vilja i sammanhang med behandlingen af frågan om reglering
för år 1880 af utgifterna under Riks statens sjette hufvudtitel taga
i öfvervägande Öfverståthållare-Embetets framställning i hvad densamma
afsåge meddelande af bestämmelser för tiden efter innevarande år rörande
aflöningsförmånerna för ifrågavarande två stadsfogdar och beredande
af tillgång till bestridande af aflöningarna.

Då jag således nu ånyo underställer ärendet Eders Kongl. Majds
Nådiga pröfning, anser jag mig, med afseende å hvad OfverståthållareEmbetet
och Stats-Kontoret anfört, böra förorda, att aflöningen till de
två stadsfogdarne i Stockholm må få af statsmedel utgå.

Emot Öfverståthållare-Embetets af Statskontoret _ understödda förslag
beträffande aflöningsförmånerna för nämnda två tjenstemän bär jag
väl intet att erinra; men då, såsom jag förut antydt, numera visat sig,
att frågan om lönereglering för de med statsmedel aflönade tjenstebefattningar
vid Öfverståthållare-Embetet hittills icke kunnat till slutlig
pröfning företagas, synes mig i afvaktan derå böra lämpligen anstå
med slutliga bestämmandet angående ifrågavarande stadsfogdars aflöningsförmåner.
Jag hemställer derföre, att för närvarande i afseende
härå endast vidtages sådan åtgärd, att, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, ett belopp af 8,000 kronor må kunna ställas till
Öfverståthållare-Embetets förfogande för bestridande af aflöning under
nästkommande år åt två stadsfogdar i Stockholm med högst 4,000 kronor
för hvardera.

Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållare-Embetet uti
underdånig skrifvelse den 4 sistlidne November hemställt, att, som det
för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag 10,000
kronor vore anvisadt endast för år 1879, men det torde få anses otvifvelaktigt,
att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore af behofvet
högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde
eget rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål skulle vinnas,
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om
beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under
år 1880 af tidningen »Polisunderrättelser.»

Denna hemställan anser jag mig böra i allo understödja.

Hvad sålunda förekommit gifver mig anledning i underdånighet
tillstyrka nådig framställning till Riksdagen,

att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år 1880
bevilja tillfällig löneförbättring för följande embete- och tjenstemän i
Öfverståthållare-Embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af

3fi

Bil. N:o 5 />, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187kl.

500 kronor samt åt Underståthållaren, sekreteraren och kamreraren,
aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens
kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget
för aflönande af vakt- och exsecutiousbetjeningen likaledes med 20
procent, på extra stat för år 1880 anvisa 5,250 kronor; samt
att för samma år likaledes på extra stat bevilja
till aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm, med högst 4,000 kronor
för hvardera, 8,000 kronor och

till fortsatt utgifvande under år 1880 af »Polisunderrättelser» i enlighet
med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter 10,000
kronor.

6:o Landsstaterna i länen.

I enlighet med de vid nästlidna Riksdag fattade beslut bär Eders
Kongl. Majd den 31 Maj 1878 fastställt ny aflöningsstat för de Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande
embets- och tjenstemän samt betjente, med undantag af räntmästare
och häradsskrifvare, för hvilka, vid det förhållande att väckt förslag
om. förändring af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvare^’ensterna
ej blifvit pröfvadt, definitiv lönereglering icke kunnat
ifrågasättas.

.Då det.från Kammar-Kollegium, Kammar-Rätten och Stats-Kontoret
i anledning af berörda förslag infordrade utlåtande ännu icke inkommit,
torde frågan om slutlig lönereglering för sistnämnda befattningar
ej heller nu kunna till afgörande företagas; hvadan, utan afseende
å en af Häradsskrifvarne i Östergötlands län den 24 sistlidne Oktober
ingitven ansökning i fråga om lönereglering för häradsskrifvarne,
nu endast lärer böra vidtagas åtgärd, så att, i likhet med hvad för innevarande
och flera föregående år egt ruin., de svagast aflönade räntmästarne
samt häradsskrifvarne må komma i åtnjutande under nästkommande
år af tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som hittills
tillämpats.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att på det Eders Kongl. Majd må komma i tillfälle lämpligen
förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Eders
Kongl. Maj ds förfogande på extra stat för år 1880 anvisa 10,200
kronor.

Till beredande af lönetillökning för häradsskrifvarne under innevarande
år med 20 procent å de till dem utgående löner och försel -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1819.

lönsersättningar beviljade nästlidet års Riksdag ett extra anslag af
34,367 kronor 40 öre; men som beslut fattats om indragning till statsverket
af häradsskrifvarebostället i Göstrings och Vifolka härads fögderi
af Östergötlands län ett mantal N:o 8 Marstad samt detta boställes
ränta och afbastning skall godtgöras med sammanräknade 665 kronor,
hvarigenom summan af de till häradsskrifvare utgående kontanta löner
och forsellönsersättningar ökas från 171,837 kronor till 172,502
kronor, erfordras för den ifrågavarande löneförbättringen 20 procent å
sistnämnda belopp eller 34,500 kronor 40 öre; Och tillstyrker jag således
nådig framställning till Riksdagen, att, för beredande af tillfällig
löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1880, anvisa ett extra
anslag för samma år till belopp af 34,500 kronor 40 öre.

Enligt hvad Stats-Kontoret uti sin den 13 December nästlidet år
afgifva underdåniga berättelse angående statsverkets tillstånd och behof
erinrat, hafva genom särskilda nådiga beslut blifvit till statsverket
indragna ett expeditionskronofogdeboställe, två kronofogdeboställen och
ett länsmansboställe. Sammanlagda beloppen af ränta och afbastning
för dessa boställen utgöra: ränta, 326 kronor 25 öre och afbastning
1,079 kronor 75 öre. Härtill kommer för ofvannämnda häradsskrifvareboställe
ränta 147 kronor och afbastning 518 kronor, hvadan således
sammanräknade räntan uppgår till 473 kronor 25 öre och afbastningen
till 1,597 kronor 75 öre; och har Stats-Kontoret uti berörda
skrifvelse hemställt, att penningeanslaget till landsstaterna i länen
måtte ökas med nämnda belopp jemte 300 kronor till hyresersättning
åt häradsskrifvaren i förutnämnda fögderi eller tillsammans 2,371 kronor,
hvaremot Stats-Kontoret ansett någon minskning af det å landtstatsanslaget
uppförda beloppet af Hud eif ränta och ersättning för indragna
räntor» icke af nu omförmälda förhållanden påkallas, enär berörda
belopp vore uppfördt såsom förslagsanslag.

Vidare bär Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 30 sistlidne
December af Kammar-Kollegiets och Stats-Kontoret den 21 i samma
månad inkomna underdåniga memorial i fråga om de åtgärder, som''
borde vidtagas i anledning af Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut
beträffande landssekreterares, landskamrerares och kronofogdars
boställen och löningsjordar samt vederbörandes derom afgifna yttranden,
i nåder förordnat, bland annat, dels att två kronofogdeboställen,

Bil. N:o 5 b, till Kanyl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

hvilkas innehafvare a-flidit, skulle, sedan sterbhusdelegarne åtnjutit fardag
derå, den 14 Mars 1880 till statsverket indragas, dels ock att åtskilliga
åt landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna
boställen och löningsjordar, hvilka till följd af indelningshafvarnes medgifvande
eller annan anledning icke vidare borde efter nya löneregleringens
inträdande såsom aflöningsförmån tillgodonjutas, skulle den 14
Mars 1881 likaledes till statsverket indragas, med rätt för samtlige
befattningsinnehafvare att från och med innevarande år åtnjuta kontant
aflöning enligt gällande stat. Sammanlagda beloppen af ränta och afkastning
för.nu omförmälda boställen och löningsjordar utgöra räntan

I, 088 kronor 25 öre och afkastningen 8,257 kronor 75 öre eller tillsammans
9,346 kronor.

Om till sistnämnda belopp 9,346 kronor lägges förrberörda summa
2,371 kronor, utgör således det sammanräknade belopp, hvarmed höjning
af penklingeanslaget till landsstaterna i länen nu kunde ifrågakomma,

II, 717 kronor; men, enär på grund af de upplysningar, jag i KammarKollegium
inhemtat, med säkerhet kan beräknas, att nämnda penningeanslag
lernnar tillgång till bestridande af jemväl omförmälda utgiftsbelopp,
till följd deraf att vid bestämmande, i enlighet med de fastställda
nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådana indelningshafvare,
hvilka komma att äfven efter innevarande års ingång
såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsj ord, dessa afdrag blifva
af Kollegium fastställda till belopp ej obetydligt öfverstigande den
för sådana boställen och löningsjordar i staten förut uppförda ränta och
afkastning, anser jag ej erforderligt, att nu göres framställning om förhöjning
uti oftanämnda penningeanslag.

Då beloppet af det under denna anslagstitel uppförda förslagsanslag
»indelt ränta och ersättning för indragna räntor» under senare åren
visat sig ej motsvara utgiftssumman, torde af nu omförmälda förhållanden
ej heller böra föranledas minskning i nämnda förslagsanslag.

Slutligen får jag, jemte erinran att sednaste Riksdag, med bifall
till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, för innevarande år
beviljade ett extra anslag till belopp af 40,000 kronor att användas
dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka å landet å de
orter, der sådant kunde af förhållandena påkallas, och dels till belöningar
för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande eller

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1879. 39

gripande, samt med tillkännagifvande att det anslag till lika belopp,
som af riksdagen för år 1878 till samma ändamål beviljats, blifvit till
fullo utanordnadt och att af anslaget för innevarande år redan anvisats
ej mindre än 23,600 kronor, i underdånighet hemställa, att Eders
Kong!.'' Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att användas
dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

7:o. Ålderstillägg.

Derest den af mig föreslagna reglering för statistiska centralbyrån
varder bifallen, bör tillgång beredas å de medel, som äro erforderliga
för bestridande af de embets- och tjensteman samt betjente enligt den
föreslagna nya aflöningsstaten tillkommande ålderstillägg. Det för sådant
ändamål erforderliga belopp, hvilket kan beräknas under nästkommande
år uppgå till 1,100 kronor, torde böra anvisas å nu ifrågavarande
anslag, hvilket likväl för närvarande är afsedt endast för ålderstillägg
åt embets- och tjenstemän samt betjente inom Civildepartementet,
Landtmäteristaten samt Landsstaterna i länen. Ett medgifvande
af anslagets anlitande äfven för nu ifrågavarande ändamål behöfver
dock ej föranleda höjning af det belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstaten
förslagsvis uppfördt, enär sammanräknade ålderstilläggen för embets-
och tjenstemän vid landtmäteristaten, enligt hvad redan är kändt
komma att med 2,200 kronor understiga den summa, som vid bestämmande
af anslagets belopp togs i beräkning.

Då jag emellertid icke heller anser mig böra föreslå nedsättning
i detta anslags belopp, får jag nu endast hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att de för embets- och tjenstemän
samt betjente inom statistiska centralbyråns ifrågakommande
ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg».

8:o. Anslagen

dels till lättnad i skjutsning stång an der den genom entreprenad bestrides
och är särdeles tryckande; och

dels till förändrad reglering af skjutsväsendet.

Af de anslag, som under dessa benämningar finnas på Sjette Imf -

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:t» Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket. 1879.

vudtiteln "uppförda, är det förra ett reservationsanslag på 175,000 och
det senare ett förslagsanslag på 25,000 kronor. Sedan nu mera, till
följd af Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, ny stadga
angående skjutsväsendet blifvit utfärdad och då enligt denna stadga
afgifterna för åstadkommande af entreprenader icke skola utgå af skjutslagen,
hvart och ett särskilt för det gästgifveri, hvartill det är indeladt,
utan sammanräknade beloppet af de för landstingsområde eller
stad, som ej till landsting hör, faststälda entreprenadafgifter, bör efter
föreskrifna grunder gäldas till en viss del af staten och till en annan
del af landstinget eller staden, kommer, när denna stadga varder bragd
till full verkställighet, det behof, som det förra af dessa anslag skulle
afhjelpa, att förfalla. Då emellertid skjutsningen vid åtskilliga gästgifverier
är mot visst bidrag öfvertagen af entreprenör för så lång
tid, att densamma ej kan å ny entreprenad upplåtas i sammanhang med
det allmänna ordnande af skjutsentreprenaderna, som i den utfärdade
nya stadgan föreskrifves, skulle, derest det genom samma anslag afsedda
understöd med innevarande år indroges, inträffa, att liera skjutslag,
livilka fortfarande hafva att vidkännas särdeles tryckande utgifter för
entreprenader, nödsakades desamma utgifva, utan att dervid komma i
åtnjutande af den väl behöfliga lättnad, som riksdagen vid anvisandet
af ifrågavarande anslag velat bereda. Detta har icke varit afsigten
med regleringen, som afsett icke att för egarne till hemman af vissa
jordnaturer öka, utan deremot att för dem minska tyngden af en börda,
som de länge haft att bära. Det bör fördenskull så ställas, att under
den tid, som kommer att förflyta intill dess den nya anordningen kan
äfven vid dessa gästgifverier varda införd, medel finnas för tilldelande
af det förut lemnade understödet. Det för nämnda ändamål å riksstaten
nu uppförda anslag lärer dock icke af denna anledning behöfva
der bibehållas, så framt riksdagen samtycker dertill, att utaf det anslag,
som anvisas för entreprenader, ingångna i öfverensstämmelse med föreskrifterna
i stadgan angående skjutsväsendet, Kongl. Maj:t må efter
de grunder, som vid den sednast verkställa fördelningen af anslaget
till lättnad i skjutsningstungan blifvit följda, anvisa understöd åt de
skjutslag, hvilka deraf äro i synnerlig grad besvärade, i hvilket afseende
mig torde tillåtas i minnet återkalla, att Eders Kongl. Maj:t
den 18 Maj nästlid ne år bestämt detta, understöd, på landet till 3 31
procent af vederbörandes tillskott utöfver 20 kronor å helt förmedladt
mantal och i stad till samma andel af tillskottet utöfver 30 kronor å
hvarje fullt hundratal af stadens innevånare.

Beträf -

Bil. N-.o Sb, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Beträffande åter det andra anslaget eller det, som har inskriften
»Till förändrad reglering af skjutsväsendet», så är detsamma af riksdagen
beviljadt för befrämjande af eu anordning efter de hufvudgrunder,
som i den sedermera utfärdade stadgan vunnit tillämpning, och
detta anslag lärer således, enär syftemålet dermed blefve detsamma,
kunna å riksstaten qvarstå, ehuru med en, till följd deraf att syftemålet
nu är uppnådt, skedd förändring i öfverskriften, hvilken lämpligen
torde kunna blifva »Bidrag till skjutsentreprenader)''). Det belopp,
som härför må år 1880 tagas i anspråk, kan visserligen icke med full
tillförlitlighet nu af mig till siffran uppgifvas, emedan Kongl. Maj:t
ännu icke varit i tillfälle bestämma den blifvande högsta skjutslegan
inom rikets olika län och än mindre några skjutsentreprenader i enlighet
med föreskrifterna i den nya stadgan afslutats. Den för ordnande
af skjutsväsendet nedsatta komité har emellertid uppgjort en
beräkning öfver hvad som skulle falla på staten att i bidrag till skjutsentreprenader
utgifva, slutande sig denna beräkning på 321,125 kronor.
Sedermera hafva dock omständigheter inträffat, hvilka, efter hvad med
stor sannolikhet är att emotse, komma att synnerligast i de orter, der
entreprenadafgifterna nått den största höjden, verka en icke obetydande
nedsättning deraf, och det vill till följd deraf synas mig, som skulle,
derest till grund för Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen
lägges komiterades beräkning, afrundad till 300,000 kronor, detta belopp
böra lemna erforderlig tillgång till understöd äfven för de skjutslag,
som efter hvad ofvan är antydt kunna blifva af redan utfästade entreprenad-afgifter
särdeles betungade.

Jag hemställer alltså i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen

att . med indragning af det å ordinarie stat nu uppförda
reservationsanslag Till lättnad i skjutstungan, der den genom
entreprenad bestrides och är särdeles tryckande, och med förändring
^ af benämningen på det likaledes å ordinarie stat beviljade
förslagsanslaget till förändrad reglering af skjutsväsendet,
på ordinarie stat under titel: Bidrag till skjutsentreprenader uppföra
ett förslagsanslag till belopp af Trehundra tusen kronor och tillika
medgifva att af detta anslag må efter samma grunder, som
den 18 Maj sistlidna år bletvo af Kongl. Maj:t tillämpade, utgå
understöd åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu
till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;

kommande i händelse af bifall härtill en anslagsförhöjning
att ega rum till belopp af 100,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1 Rami. 1 Åfd.

42 Bil. No 5 b, till Kongl. Magris Nåd. Prof No 1, om Statsverket 1879.

9:o. Skiften ocli afvittringar.

Det torde tillåtas mig att ur det protokoll öfver Civilärenden den 7
Januari 1878, hvilket åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till samma års riksdag
aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, nu
i minnet återkalla, att sedan jag vid behandlingen af denna anslagstit.
el sökt att med ledning af tillgängliga upplysningar utreda beloppet
af den brist, som befarades uppstå i 1878 års tillgångar för de i samma
års stat för storskiftes- och afvittringsverken upptagna utgifters bestridande,
jag vidare anförde att, med ledning af då vunnen erfarenhet,
antagas kunde, att sedan afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens län
räkningar på arfvoden för arbetena under år 1877 hunnit granskas,
dessa arfvoden, för hvilkas bestridande i nämnda års stat vore uppförda,
50,000 kronor, befunnes sammanräknade icke obetydligt öfverstiga
sagda belopp.

Rörande den brist i tillgängliga model, som härigenom skulle uppkomma,
var det icke möjligt att då framlägga någon beräkning, enär
derför erforderliga uppgifter saknades; men emellertid antog jag, på
grund af antydda förhållanden, att det belopp, som utöfver redan tillgängliga
medel under år 1878 erfordrades till skiften och afvittringar,
borde beräknas åtminstone till 12,000 kronor.

Anledningen dertill, att det för berörda ändamål utöfver ordinarie
anslaget af riksdagen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning
beviljade extra, anslag befunnits otillräckligt, var egentligen att söka
deri, att inom Vesterbottens län under år 1876 utgifterna för arfvoden
åt afvittringslandtmätarne samt under såväl år 1876 som år 1877 kostnaderna
för handtlangning och gode män betydligt öfverskridit de af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län på förhand för
dessa utgifter beräknade belopp, likasom att på grund häraf ansetts
höra i staten får år 1878 till enahanda utgifter uppföras vida högre
belopp, än Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande förut beräknat.
I afseende härå erinrade jag att, om å ena sidan det väl varit önsaligt,
att de till Eders Kongl. Majd inkomna och Riksdagen meddelade
beräkningar varit mera tillförlitliga, så borde dock å andra sidan beaktas,
att, enär afvittringslandtmätarne undfinge arfvode efter taxa och
handtiangningskostnaderna åtminstone i viss mån höjdes till följd deraf,
att afvittringslandtmätarnes arbetsprodukt ökades, staten således måste
antagas i verkstäldt arbete hafva erhållit och erhålla fullt vederlag
för de Överskjutande ej på förhand beräknade kostnadsbeloppen, äfvensom
att staten genom den högre arbetsprodukt, som af högre års -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1879.

aflöning betingades, beredde sig förmånen af afvittringsverkets fortskyndande
och derigenom en betydlig besparing i utgifter.

Enär det belopp, som erfordrades ej mindre till betäckande af beräknad
brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas
bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1879
utgjorde 296,035 kronor, tillstyrkte jag att utöfver ordinarie anslaget,

63,000 kronor, af Riksdagen måtte äskas ett extra anslag af 233,000
kronor. Och behagade Eders Kongl. Maj:t med bifall till denna och
mina i öfrigt gjorda framställningar uti förutnämnda nådiga proposition
föreslå Riksdagen dels, i likhet med hvad för flere år egt rum,

Ko att för år 1879 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs
län anstälde aderton storskifteslandtmätare med 400 kronor till
hvarje samt i Styresmannens för Storskiftesverket årsarfvode likaledes
med 400 kronor;

2:o att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes
i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjenstår under år
1879 kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på
grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning,
[inge afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftesoch
afvittringsverken utgå;

3:o att för år 1879 åt Föredragandena af afvittringsärenden i
Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja
on tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp, och

4:o att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarfvode för år 1879 med ett belopp af
200 kronor; dels och att för sistnämnda år, utöfver ordinarie anslaget
till skiften och afvittringar, på extra stat anvisa 233,000 kronor.

Sedan Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Magt sålunda föreslagit,
har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 Maj 1878,
med anledning af det under 2:o omförmälda medgifvande, funnit godt
i nåder förordna, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens
och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittringslandtmätare,
hvilkens arfvode efter taxa icke under nämnda år uppgått
till 2,500 kronor eller 3,000 kronor, kunde anses hafva under året
åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen kunnat af honom
fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra underdånig
framställning om anvisande af det för gäldande af medgifna arfvodestillökningen
erforderliga belopp, hvilken framställning borde till Landt -

Bil. Ny, ö b, till Kong!. Hlaj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1S7.9.

mäteri-styrelsen insändas och af bemälda Styrelse till Eders Kongl.
Maj:t öfverlemnas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade sig vilja
uppå framställning af Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
taga i öfvervägande dels huruvida de afvittringslandtmätare i
Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka under sommararbetstiden ar
1879 vant sysselsatte med sådana arbeten för skattläggning och områdestilldelning,
som betaltes allenast enligt § 8 i nådiga taxan den
30 Maj 1873 samt under samma arbetstid ådagalagt synnerlig flit och
tillika åstadkommit eu mer än vanligt stor arbetsprodukt, kunde utöfver
stadgadt dagarfvode komma i åtnjutande af ett tilläggsarfvode för
hvarje dag, hvilket i man af arbetsproduktens storlek finge uppgå till
högst 7 kronor, dels ock huruvida de storskiftes- och afvittringslandtmätare,
hvilkas kostnad för tjensteresor under år 1879 visades hafva i
afsevärd män öfverstigit derför anslaget ersättningsbelopp, kunde beviljas
godtgörelse för den Överskjutande kostnaden.

. Vidare har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med utfärdandet af
nådiga kungörelsen den 12 Juli 1878 angående ändring i § 10 mom. 2
och § 24 mom. 1 af nådiga stadgan om afvittring i Vesterbottens och
Norrbottens läns lappmarker funnit godt att, med hänseende till vigten
deraf att de skogstjenstemän, hvilka hade till åliggande att i egenskap
af kronoombud föra talan vid afvittringsförrättningarna, blefve i tillfälle
med full sakkännedom detta uppdrag fullgöra, i nåder föreskrifva, att
afvittringsstyresmännen skulle, på sätt uti nådiga bref af nämnde dag
närmare omförmäles, tillhandahålla vederbörande skogstjenstemän kopior
af transportkartor jemte bestyrkta afskrifter af egobeskrifningar, häfdeförteckningar,
taxeringslängder och sammanträdes-protokoll; hvarjemte
Eders Kongl. Maj rf. behagade i nåder medgifva, att kostnaden för kopieringen
af de kartor och handlingar, hvilka enligt berörda nådiga föreskrift
borde skogstjenstemännen tillställas, finge utaf afvittringsmedlen
gäldas.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens
och Norrbottens län hafva härefter i enlighet med gällande
föreskrifter till Landtmäteri-styrelsen inkommit med uppgifter och bei
åkningar i afseende a. bestämmande af de belopp, som under innevarande
och nästkommande år ansåges erforderliga för storskiftes- och
afvittringsverken, hvilka handlingar Landtmäteri-styrelsen med underdånigt
memorial den 21 sistlidne November öfverlemnat.

Ur handlingarna i detta ärende torde det tillåtas mig erinra, att
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, med tillkännagifvande
att arfvodena till afvittringslandtmätarne i länet enligt

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 45

gällande taxebestämmelser uppgått under år 1877 till 74,347 kronor 54
öre, anfört att, ehuru då ännu icke vore kandi, till hvad belopp kostnaden
i berörda hänseende komme att under år 1878 uppgå, Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl, enär erfarenheten ådagalagt,
att för hvarje år allt högre och högre belopp för ändamålet erfordrats,
dertill orsaken hufvudsakligen torde vara att söka riti förvärfvad större
vana vid afvittringsgöromålen, särdeles egoaffattningarnas utförande,
ansåge rådligast, att det belopp, som borde uti innevarande års stat
för nämnda ändamål upptagas, höjdes från det uti 1878 års stat uppförda
belopp 65,000 kronor till 75,000 kronor; — att Kronans kostnader
för gode mäns och handtlangares aflöning uti nämnda län under
år 1878 uppgått till 39,070 kronor 26 öre eller 2,070 kronor 26 öro
mera än i staten varit för ändamålet uppfördt; — att Eders Kongl.
Maj:ts bemälde Befallningshafvande, under antagande att priset på
handtlangningsarbete kunde komma att ytterligare stiga, hemstält att
för omförmälda ändamål måtte uti innevarande års stat uppföras 42,000
kronor; — att genom uppgående af hufvudbaslinier och kronoparkernas
rågränser i Gellivare socken under år 1878 förorsakats en betydlig
stegring i kostnaden för gode mäns och handtlangares aflöning inom
Norrbottens län, i det denna kostnad, hvilken i staten beräknats till

13,000 kronor, uppgått till 22,720 kronor 14 öre, men att, då härigenom
en väsendtlig de! af dylika arbeten nu vore fullbordad, och af i öfrigt
anförda skäl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda län
ansett ett belopp af 15,000 kronor vara under innevarande år för ändamålet
tillräckligt; — att Landtmäteri-styrelsen in hem tat, och meddelat
upplysning angående beloppet af den expeditionslösen, som under
åren 1873—4877 tillfallit en hvar af Afvittringsföredragandena i Vesterbottens
och Norrbottens län; — samt att det af Landtmäteri-styrelsen
upprättade, Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda förslag till stat
för storskiftes- och afvittringsverken under innevarande år upptog för
Kopparbergs län 60,750 kronor, för Vesterbottens län 143,835 kronor
och för Norrbottens län 88,100 kronor eller tillsammans 292,685
kronor.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 6 sistlidne December
behagade Eders Kongl. Maj it i nåder förklara,

att, enär jemlikt nådiga cirkuläret den 31 Maj 1878 angående
lönereglering för vissa embete- och tjenstemän vid landsstaten, jemfördt
med nådiga kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 20 påföljande
September, föredragande hos länsstyrelse icke borde efter innevarande
års ingång få uppbära lösen för andra expeditioner än sådana,

Bil. N:o 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

som part eller annan på egen begäran crliölle eller eljest icke författningsenligt
vore pligtig lösa, i följd hvaraf ersättning för minskning i
sportelinkomst skäligen borde afvittringsföredragandena i Vesterbottens
och Norrbottens län tillgodokomma, Eders Kongl. Maj:t funne skäligt,
med bifall till hvad Landtmäteri-styrelsen i berörda hänseende föreslagit,
medgifva, att från och med innevarande år och intill dess annorlunda
förordnades, finge af afvittringsmedlen till enhvar af bemälde
föredragande efter hvarje (partals utgång betalas det belopp, hvartill
enligt afgifvande, af Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande granskad
och godkänd räkning lösen skolat i enlighet mod dittills gällande expeditionstaxa
uppgå för sådana af afvittringsföredragande utfärdade
expeditioner, som part eller annan vant författningsenligt pligtig lösa,
med skyldighet för bemälde afvittringsföredragande att fortfarande
sjelfve vidkännas kostnaden för sådana expeditioners utskrifning;

att, då i fråga om godtgörande af kostnaden för de afskrift^- af
egobeskrifningar, häfdeförteckningar och taxeringslängder, Indika enligt
nådiga brefvet den 12 Juli 1878 borde utaf afvittringsstyresmännen i
Vesterbottens och Norrbottens län tillhandahållas vederbörande skogsbo»
stomän, afvittringsstyresmännen ålåge ombesörja att sådana afskrifter
behörigen åstadkommes emot det billigaste pris, som kunde betingas,
kunde hvad i afseende härå blifvit i ärendet anfördt och hems-i
bild t icke föranleda vidare yttrande eller åtgärd, än att, såsom Landtmäteri-styrclsen
föreslagit, vid fastställande af stat erforderliga belopp
för bestridande af slik kostnad borde tagas i beräkning;

att, då till godtgörelse åt gode män och för handtlangning inom
Vesterbottens län under år 1878 åtgått 39,070 kronor 26 öre, samt vid
sådant förhållande det i berörda hänseende under år 1879 erforderliga
belopp desto mindre borde, såsom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och Landtmäteri-styrelsen föreslagit, beräknas till 42,000 kronor,
som icke antagligt vore att dagsverksprisen skulle under sistnämnda
år ställa sig högre än under år 1878, för ifrågavarande ändamål skulle
i staten för Vesterbottens län förslagsvis uppföras endast 39,000 krono]1,
samt

att som, beträffande Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i
Vesterbottens län framställning att i staten måtte uppföras 5,000 kronor
till gäldande af kostnader för utbrytning vid laga skiften af områden
för lägenheter, Indika vid redan verkstäld afvittring tilldelats
gemensamt område, ovisst vore, huruvida anspråk på ersättning för
dylika kostnader vidare kunde varda i nåder godkända, samt, derest
sådant komrne att ega rum, på pröfning i hvarje särskilt fall borde

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

ankomma, huru derför erforderliga medel borde anvisas, det till följd
af sagda framställning utaf Landtmäteri-styrelsen i Staten uppförda belopp
5,000 kronor borde derifrån uteslutas.

Med anledning af hvad sålunda förklarats och på grund af hvad
Landtmäteri-styrelsen i öfrigt anfört blef utgiftsstat för Storskiftes- och
Afvittringsverken under år 1879 ofvannämnde dag den 6 nästlidne December
af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deruti samtliga utgifterna äro
upptagna till ett sammanlagdt belopp af 284,685 kronor.

Häraf belöpa sig på

Kopparbergs lån:

Arfvode åt Styresmannen .......................................... 2,500

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj

1878 .................................................................... 400 2,900

Arfvode åt 2 landtmätare i första lönegraden å

1,500 kronor till hvarje ...................................... 3,000

Förhöjning deruti enligt ofvan åberopade nådiga

bref å 400 kronor till hvarje.......................... 800 g gQQ

Arfvode åt 16 landtmätare i andra lönegraden å

2,000 kronor till hvarje .................................... 32,000

Förhöjning deruti enligt åberopade nådiga bref

å 400 kronor till hvarje ................................... 6,400 gg^QQ

Resepenningar åt Styresmannen .......................................... 600

D:o åt 18 Storskifteslandtmätare, å 200 kronor
till hvarje..................................................................... 3,600

Till ersättning åt de landtmätare, hvilkas kostnad för
tjensteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit

nyss nämnda resepenningar, förslagsvis ..................... 500

Ofverarbetesersättningar, beräknade enligt nådigt bref
den 19 Maj 1876 till 600 kronor årligen till hvarje

landtmätare, förslagsvis...................................................... 10,800

Till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis ......... 150

60,750.

Vesterbottens län:

Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200
Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj

1878..............................................................400 1,600

Transport 1,600

60,750.

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport 1,600 60,750.
Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden
för mistade sportler, förslagsvis ..................... 700

Arfvode åt Styresmannen .......................................... 3,500

Förhöjning deruti enligt nyss åberopade nådiga

bref ■;..................................................................... 200 3,700

Till betalning af arfvoden jemlik! §§ 1 till och med 8
samt 12 i afvittringstaxan samt för upprättande

af linienät, förslagsvis ...................................................... 75,000

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss nämnda taxa
åt nio landtmätare i andra lönegraden, å 500 kronor
till hvarje.................................................................. 4,500

Till godtgörelse enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878
åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis...................................... 500

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj
1878, åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden
varit sysselsatte med sådana förberedande
arbeten för skattläggning och områdestilldelning,
som betalas allenast enligt § 8 i nämnda nå -

diga taxa, förslagsvis ........................................................ 1,500

Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor .................. 800

D:o åt aderton landtmätare för tjensteresor å 250

kronor till hvarje............................................................... 4,500

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,
åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor
visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis ............................................... 500

Ersättning åt aderton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ............ 900

Godtgörelse till gode män och för handtlangning förslagsvis.
................................................................................ 39,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper,
för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,
häfdeförteckningar och taxeringslängder,

för tryckning af blanketter och kungörelser, för in Transport

133,200 60,750.

bind -

Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 49

Transport 133,200 60,750.
bindning af handlingar samt för anskaffande och

underhåll af kartonger, förslagsvis .............................. 900

Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis.................. 500

Till ersättning åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen för
afstådd boställslägenliet och ved att disponeras af

föredraganden .......................................................... 140

Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den 24 December
1874 för hyra af arbetsrum åt i Umeå bosatte
afvittringslandtmätare samt till rummens uppvärmning,
belysning och städning, tillsammans..... 745

Till anskaffande af en polarplanimeter af Amslers konstruktion
och en cirkelplanimeter af Ljungströms

konstruktion, förslagsvis ................................................... 300

Till lagning af de till afvittringsverket utlemnade tält,

förslagsvis.......................................................................... 50 j 35^35

Norrbottens län:

Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden
för mistade sportler, förslagsvis.......................... 700

Arfvode åt Styresmannen J. É. Nyström ........................ 1,700

D:o åt Styresmannen H. W. Boström........................ 1,000

Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till och med 8

samt 12 i afvittringstaxan, förslagsvis........................ 52,000

Till arfvodesförhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade
taxa åt nio afvittringslandtmätare i andra lönegraden,
å 500 kronor till hvarje....................................... 4,500

Till godtgörelsc, enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,
åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis..................................... 500

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nyss nämnda nådiga bref,
åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden
varit sysselsatte med sådana förberedande arbeten

Transport 62,000 196,585

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 7

Sil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverk 1879.

Transport

för skattläggning- och område stilldelning, som betalas
allenast efter § 8 i ofvan nämnda nådiga taxa,

förslagsvis .............................................................................

Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för tjensteresor,
enligt gällande nådiga Landtmäteritaxa, förslagsvis
...................................................................................

Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor, å 250

kronor till hvarje...............................................................

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878,
åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor
visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis ................................................

Ersättning åt femton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ...........

Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,
förslagsvis ......................................................

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper,
för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,
häfdeförteckningar och taxeringslängder, för
tryckning af blanketter och kungörelser, för inbindning
af handlingar, för forsling af kartor och
handlingar samt för anskaffande och underhåll af

kartonger, förslagsvis.......................................................

Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis ...
Till hyra af arbetslokal för i lappmarken arbetande
landtmätare och förvaringsrum för afvittringen derstädes
rörande kartor och handlingar samt till
samma lokals städning, uppvärmning in. m. d. förslagsvis
att i män eif behof användas ...........................

62.000 196,585.

2,800

1,300

3,750

500

750

15.000

1,000

500

500 88,100.

Summa Kronor 284,685,
hvilken summa med 11,315 kronor understiger de för innevarande år
till skiften och afvittringar beviljade anslag, uppgående sammanräknade
till 296,000 kronor.

I sammanhang härmed förekom till nådig pröfning en af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län gjord underdånig
framställning att, som, utöfver det i 1877 års stat anvisade belopp
104,685 kronor och det genom Nådigt bref den 2 November 1877 särskild!
beviljade anslag å 10,000 kronor, kostnaderna för afvittringen i

Bil. Nio 5 b, till Kong!.. Majits Nåd Prop. Nio 1, om Statsverket 1879.

samma iän nämnda år uppgått till 17,131 kronor 74 öre, sistnämnda belopp
måtte varda länets ränteri godtgjordt; i anledning af hvilken framställning
statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och
sedan jag härvid anmält, att uti en af Statskontorets Riksbokslutsbyrå
den 30 November 1878 upprättad »kalkub öfver tillgångarna å anslagen
till skiften och afvittringar, efter det utgifterna under samma år
blifvit bestridda, en behållning antoges förefinnas till belopp af 14,229
kronor 99 öre, behagade Eders Kongl. Maj:t i anledning af nämnda
framställning föreskrifva, att af tillgängliga och för år 1879 beviljade
anslag till skiften och afvittringar godtgörelse för ifrågavarande förskott
finge utaf Statskontoret anordnas; hvarjemte Eders Kongl. Magt
förklarade att, derest i följd häraf berörda anslag befunnes otillräckliga
till bestridande af redan till utgående deraf faststälda utgifter,
Eders Kongl. Magt ville, uppå särskild underdånig framställning, meddela
nådigt beslut om godtgörande af sålunda uppkommen brist.

För storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1880
hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Westerbottens
och Norrbottens län ansett erforderliga samma belopp, som af
dem för innevarande år beräknats, dock att under år 1880 ej erfordrades
anslag till anskaffande af planimetri- och till lagning af tält i
Westerbottens län; och har Landtmäteri-styrelsen, uti ofvan omförmälda
memorial den 21 sistlidne November, för egen del i underdånighet anfört,
att om Styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken
blefvo i nåder gilladt samt styresmännen, föredragandena
och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken finge under
år 1880 komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som blifvit
för innevarande och flera föregående år särskilt beviljade, hvarom
Landsmäteri-styrelsen hemstälde, så skulle år 1880 erfordras för

storskiftesverket i Kopparbergs län .................................. 60,750 kronor,

afvittringsverket i Westerbottens län................................. 143,485 »

afvittringsverket i Norrbottens län .................................... 88,100 »

hvarjemte till bestridande af utgifter vid nämnda verk,
som nu icke kunde med något slags säkerhet förutses,
borde beräknas förslagsvis ............................. 4,000 »

tillsammans 296,335 kronor.

Som till betäckande af detta belopp endast funnes ett
på Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppfördt ordinarie
anslag till »skiften och afvittringar» ........................ 63,000 »

erfordrades ett fyilnadsanslag å extra stat till belopp af 233,335 kronor,

52 Bil. N:o 5 b, till Bong!. Ma/:ts Nåd. Pro/:. N:o 1, om Statsverket 1879.

eller i jemnadt tal, likasom för år 1879 beviljats, 233,000 kronor; hem ställande

Landtmäteri-styrelsen att sist nämnda belopp måtte blifva af
1879 års Riksdag i nåder äskadt för att, jemte nyss uppgifna ordinarie
anslag, användas till storskiftes- och afvittringsverkens fortsätt ning

under år 1880.

Den af mig sistlidet år uttalade förutsättning, att, sedan afvittringslandtmätarnes
i Westerbottens län räkningar på arfvoden för arbetena
under år 1877 hunnit granskas, dessa arfvoden, för hvilkas bestridande
i nämnda års stat vore uppförde allenast 50,000 kronor,
skulle befinnas sammanräknade icke obetydligt öfverstiga sagda belopp,
har visserligen, enligt hvad förut blifvit antydt, besannats; men jag är
ock i tillfälle nu åberopa bevis för riktigheten af min på samma gång
uttalade åsigt, att staten i verkstäldt arbete erhållit fullt vederlag för
den Överskjutande, ej på förhand beräknade kostnaden och att staten
genom den högre arbetsprodukt, som af högre årsaflöning betingades,
beredde sig förmåner af afvittringsverkets fortskyndande. Eders Kong],
Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län har nemligen till mig
öfverlemnat dels en skrifvelse af afvittringsstyresmannen i länet, hvari
anföres, bland annat, att orsaken till stegringen i den arbetsprodukt,
som de med egoaffattning sysselsatte afvittringslandtmätare åstadkommit,
vore att söka i den till öfveransträngning gränsande drift och
ifver, hvarmed i allmänhet egoaffattningen bedrefves, äfvensom i den
omständighet, att flertalet landtmätare företoge fältgöromålen tidigare
på våren, än förut varit öfligt, och fortsatte desamma inpå senhösten,
dels. och särskilda af afvittringsföredraganden upprättade uppgifter å två
afvittringslandtmätares sommararbeten under åren 1872—1877, m. in.
af hvilka uppgifter framgår,

att under åren 1872 och 1873, då afvittringslandtmätarne åtnjutit
fasta arfvoden med begränsad öfverarbetesersättning, desse två landtmätare
affattat tillsammans första året 169,252 qvadratref och andra
året 188,748 qvadratref:

att under år 1874, då afvittringslandtmätarne från och med den
1 Juni åtnjutit godtgörelse efter taxa, nämnde två landtmätare affattat
tillsammans 363,654 qvadratref; samt

att deras sammanlagda arbetsprodukt derefter utgjort
år 1875 affattning af 514,105 qvadratref,

» 1876 » 563,478 j>

Bil. N:o 5 b, till Kwn/jl. Maj:s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 181.9. 53

Då således egomätningen under år 1876 omfattat nära 50,000 qvadratref
mera än under år 1875, men deremot under år 1877 icke kunnat
uppbringas högre än till omkring 15,000 qvadratref mera än under
nästföregående år, synes häraf måhända kunna dragas den slutsats, att
den år 1877 uppnådda arbetsprodukt icke skall kunna i väsendtlig mån
öfverskridas.

Emellertid har denna stegring i arbetsprodukten föranledt dertill
att uti innevarande års stat måst till godtgörande af afvittringslandtmätarnes
i Westerbottens län arfvoden uppföras 75,000 kronor eller

10,000 kronor mera än som sistlidet år för ändamålet beräknades. Dessutom
har, såsom förut blifvit anmärkt, det för bestridande af gode
mäns och handtlangares i nämnda län aflöning afsedda belopp måst
höjas med 2,000 kronor. Härtill komma dels sammanräknade 800 kronor
till bestridande af kostnaderna för anskaffande af de afskrifter,
som enligt nådiga brefvet den 12 Juli 1878 böra tillställas skogstjenstemännen,
dels ock 1,400 kronor till bestridande af afvittringsföredragandena
tillkommande ersättning för minskning i sportelinkomst, hvilken
senare utgift likväl varder statsverket godtgjord genom motsvarande
stämpelpappersafgift.

Med undantag deraf att under nästkommande år icke är att emotse
någon utgift för anskaffande af instrument eller lagning af tält, förekommer
i öfrigt icke för närvarande någon anledning att beräkna utgifterna
för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880 annorlunda
än för innevarande år.

Förutnämnda af Statskontorets Riksbokslutsbyrå den 30 .November
1878 upprättade »kalkul» gifver vid handen, att, derest de uti samma
års stat förslagsvis uppförda belopp icke behof!, öfverskridas, vid sistlidet
års utgång skulle funnits en behållning å anslagen till skiften och

afvittringar till belopp af .............................................................. 14,229: 99.

Under enahanda förutsättning skulle innevarande års anslag

lemna ett öfverskott af........................................................ 11,315: —

men, om från........................................................................summan 25,544: 99.

afräknas det belopp, som enligt Eders Ivongl. Maj:ts omförmälda
den 6 sistlidne December meddelade beslut
skall godtgöras Westerbottens läns landtränteri ............ 17,131: 74.

sä skulle, derest nämnda förutsättningar besannades, återstå

Kronor 8,413: 25.

Enär emellertid, enligt hvad redan är kändt, kostnaderna för aflöning
åt gode män och handtlangare under år 1878 öfverstigit de der -

54 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 187.9.

för i samma års stat uppförda belopp med sammanräknade 11,790
kronor 40 öre samt minskningarna i andra utgiftsposter, såvidt nu kan
bedömas, uppgå endast till omkring 2,500 kronor, torde med visshet
kunna antagas, att någon behållning'' å de hittills för skiften och afvittringar
beviljade anslag icke är att påräkna, utan lärer fasthellre
böra befaras, att nu tillgängliga medel skola, om än icke i väsendtlig
mån, befinnas otillräckliga till bestridande af redan bestämda utgifter.

Med afseende härå och dä såväl under innevarande som nästkommande
år opåräknade utgifter kunna ifrågakomma dels i anledning deraf
att afvittringslandtmätare, hvilken på grund af styrkt sjukdomsförfall
åtnjuter tjenstledighet, är berättigad uppbära arfvode enligt stadgade
grunder, dels ock till följd af framstälda anspråk att af afvittningsmedlen
undfå ersättning för laga skifteskostnader i de fall, då
vederbörande hemmansinnehafvare vid föregående afvittring gått miste
om förmånen att få sina egor i sammanhang med allmän afvittring
på statens bekostnad utbrutne och rörlagde; dä dessutom en eller flera
förslagsvis upptagna utgiftsposter möjligen kunna komma att öfverskridas;
och dä förslag blifvit väckt att jemväl storskifteslandtmätarnes
arbeten skulle godtgöras efter taxa, samt, derest detta förslag skulle
vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, deraf möjligen kan föranledas
sådan stegring i storskifteslandtmätarnes arbetsprodukt, att deras arfvoden
kunna komma att i någon mån öfverstiga derför nu beräknade
belopp; så synes mig vid beräknande af nästkommande års anslagsbehof
böra för oförutsedda utgifter afses ett belopp, som för vinnande
af jemn slutsumma lämpligen torde kunna bestämmas till 11,665 kronor.

Enligt min åsigt erfordras således för skiften och afvittringar under
år 1880 följande belopp:

till storskiftesverket i Kopparbergs län ........................................... 60,750

» afvittringsverket i Westerbottens län.......................................... 135,485

)) afvittringsverket i Norrbottens län................................................ 88,100

» bestridande af oförutsedda utgifter .......................................... 11,665

Summa kronor 296,000;

och om härifrån afräknas ordinarie anslaget.................................... 63,000,

behöfver således på extra stat för år 1880 anvisas..................... 233,000

kronor eller samma belopp, som för innevarande år blifvit såsom extra
anslag beviljadt.

På grund häraf och då jag icke har något att erinra vid de af
Landtmäteri-styrelsen i öfrigt gjorda framställningar, tillstyrker jag att
Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

Bih. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1880 bevilja
förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18
storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1880 kunna komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor
för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att
för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens och
Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af
400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja
tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Vesterbottens
län årsarfvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor;

dels och att enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras
till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda år utöfver
ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 233,000 kronor.

10:o. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

Under denna anslagstitel har jag till en början att anmäla framstälda
förslag om anordnande af särskild undervisning i vissa grenar
af landthushållningen.

A.) Uti underdånigt memorial den 17 November 1877 har Eders Tr-idgårdaKongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, med tillkännagif- mast:ll''eskolavande
att det stora behofvet af trädgårdsskötselns allvarliga befrämjande
i Skåne gifvit anledning till bildande af en trädgårdsförening för
provinsen, hvilken förenings första uppgift varit att verka för åstadkommande
af en trädgårdsmästareskola vid Alnarp, i underdånighet anfört,
bland annat, att en sådan skola derstädes öppnats våren år 1876
med bidrag från Malmöhus läns hushållningssällskap till belopp af 1,600
kronor; att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, det likväl varit
omöjligt att med nämnda ringa anslag få skolan så fullständigt ordnad
som önskligt vore, hvarförutan endast lärjungar från Malmöhus län
kunde vid skolan anställas, så länge undervisningen ensamt bekostades
af detta läns hushållningssällskap; att då önskligt vore ej mindre att
skolans verksamhet kunde utsträckas, än äfven att genom inrättande af

Högre undervisning
i mejerihushållning.

56 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

frilärlingsplatser mindre bemedlade ynglingar bereddes tillfälle att besöka
skolan, staten syntes lämpligen böra taga ifrågavarande undervisning
om hand medelst beredande åt en trädgårdsmästareskola för
södra Sverige af likartade förmåner med dem, som blifvit landtbruksskolorna
beviljade; att utbildning af fullt yrkesduglige inhemske trädgårdsmästare
vore af stor vigt för ägarne af mindre jordegendomar
och följaktligen för trädgårdsskötseln hos den stora mängden af befolkningen,
hvilken endast på sådant sätt kunde erhålla den sakkunniga
hjelp, som för omförmälda hushållsgren vore så väl behöflig, samt att för
en trädgårdsmästareskola för södra Sverige icke funnes lämpligare plats
än vid Alnarp, der redan vore väl skötta trädgårdar, inneslutande landets
sannolikt största samlingar af park- och fruktträd. På grund
häraf och af öfriga sakrikt anförda skäl har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
hemstält om beviljande dels för en gång af 22,300
kronor för uppförande å Alnarps landtbruksinstituts område och genom
dess styrelses försorg af en ny byggnad för en trädgårdsmästareskola
samt för beredande derjemte af utrymme för utställning och förvaring
af frukt, dels ock af ett årligt anslag till skolan till belopp af

4,000 kronor att af nämnda styrelse förvaltas.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité har uti infordradt underdånigt
utlåtande väl vitsordat, att en särskild läroanstalt för trädgårdsmästarelärlingar
vore både önsklig och af verkligt behof påkallad, men
af uppgifna anledningar ansett skolan icke böra förläggas till Alnarp,
utan upprättas i Lund.

Härefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län uti underdånigt memorial den 21 Januari 1878 ånyo sig yttrat och
dervid, jemte meddelande af ytterligare upplysningar rörande trädgårdsanläggningarna
vid Alnarp, hemstält, att å det framstälda förslaget
om trädgårdsmästareskolans förläggande till Lund icke måtte
fästas nådigt afseende.

B) Vidare hafva förslag blifvit väckta om anordnande af högre
undervisning rörande mejerihushållningen.

Sedan Malmöhus läns Hushållningssällskap uti underdånigt memorial
den 24 September 1877 på anförda skäl hemstält, att en högre
mejeriskola, afsedd för hela landet, måtte blifva inrättad vid Alnarp,
för hvilket ändamål erfordrades dels ett årligt anslag å 7,000 kronor,
dels och till uppförande af nödig byggnad ett belopp 24,575 kronor,
har Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt
utlåtande anfört, att komitén i allo delade Hushållningssällskapets uttalade -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

talade åsigter om vigten för vårt land att tillfälle bereddes till vinnande
af en fullständigare och mera vetenskaplig undervisning i mejerihushållningen
än den, som nu meddelades vid mejeriskolorna och
vid de enskilda egendomar, der mejerielever med understöd af statsmedel
vore anstälde. Visserligen hade genom do här i Sverige vidtagna
anstalter för mejerihushållningen denna på senare tider gjort
icke obetydliga framsteg, men för densammas vidare utveckling och
fullkomnande erfordrades dock ytterligare åtgärder; och att sådana
med det snaraste borde sättas i verket, derom vore komitén lika lifligt
öfvertygad som hushållningssällskapet. Komitén kunde dock ej biträda
sällskapets förslag om inrättande af en särskild högre mejeriskola
vid Alnarp, utan ansåge, att det afseclda målet, svenska mejerihushållningens
höjande och framtida utveckling, lämpligast kunde och
borde vinnas genom de båda landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultima,
der en fullständig vetenskaplig undervisning uti ifrågavarande
vigtiga del af landthushållningen borde blifva tillgänglig för eleverne
vid instituten äfvensom för de andre personer, Indika ville besöka
dessa läroanstalter endast för studiet af mejerihushållningen. Instituten
borde så mycket lättare kunna bland läroämnena upptaga nämnda
gren af landthushållningen, som vid båda instituten redan funnes mejerier,
i Indika praktiska öfningar och demonstrationer kunde åstadkommas.

Styrelserna för nämnda institut erhöllo den 29 November 1877
nådig befallning att i anledning af hvad Förvaltningskomitén anfört
afgifva underdånigt utlåtande; Och har Styrelsen för landtbruksinstitutet
vid Ultima uti underdånigt memorial den 15 December 1877 förklarat,
att Styrelsen på det allra högsta gillade det af Malmöhus läns
hushållningssällskap väckta förslag om vidtagande af åtgärd för utbildande
af skicklige vetenskapligt bildade mejerister; att enligt Styrelsens
åsigt detta mål lämpligast kunde vinnas genom att bereda tillfälle
för några af de från landtbruksinstituten utgående skickligaste
elever, hvilkas håg särskild! läge åt detta håll, att efter slutad kurs
vid institutet egna sin tid åt ett grundligt och vetenskapligt studium
af mejerihan dteringen; samt att de härför erforderliga anordningar
syntes kunna åstadkommas vid Ultima utan att medföra synnerligen
störa kostnader.

Det från Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Alnarp infordrade
utlåtande inkom den 12 Mars 1878. Deri föreslår Styrelsen, att af
Styrelsen må vid Alnarp anställas eu lärare i mejeriskötsel och en aslå/i.
till Riktat, Fiol. 1879. 1 Sami. i Aj''d. 8

Bil. Nio 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

sistent med skyldighet att bestrida den af Förvaltningskomitén och
Malmöhus läns hushållningssällskap föreslagna undervisning; att dessa
lärare, hvilka borde ställas i samma förhållande till Styrelsen som institutets
öfriga lärarepersonal, skulle vara skyldige jemväl utföra de
försök och undersökningar angående mjölkhushållningen, som kunde
varda af Styrelsen föreskrifna; att i öfverensstämmelse med de af
hushållningssällskapet inlemnade ritningar och kostnadsförslag måtte
få vid Alnarp uppföras byggnad, innehållande bostad för nämnde två
lärare samt nödiga rum för mejerieleverne; samt att för ifrågavarande
ändamål måtte anvisas 7,000 kronor årligen och till byggnadens uppförande
24,575 kronor.

Enligt mitt omdöme lider det intet tvifvel att, såsom ock Landtbruksakademiens
Förvaltningskomité vitsordat, en läroanstalt för trädgårdsmästare-lärlingar
är både önsklig och af verkligt behof påkallad,
och att således de medel, som blefve af Staten anvisade för anordnande
af en sådan läroanstalt å den plats, som kan finnas för ändamålet
lämpligast, vore väl använda. Ännu vigtigare anser jag dock,
att i antydd riktning vidtagas åtgärder för mejerihushållningens utveckling
och fullkomnande. De uppoffringar, som för detta ändamål
kunde från Statens sida ifrågakomma, synas ej heller vara af betydenhet
i jemförelse med de stora fördelar, som äro att vinna genom främjande
af en bland jordbruksnäringens vigtigaste grenar. Men då Eders
Kongl. Maj:t på grund af hvad Chefen för Finans-Departementet meddelat
i fråga om de tillgångar, som äro att påräkna för den nu instundande
statsregleringen, ansett dervid icke böra ifrågasättas andra nya
eller tillfälliga anslag än sådana, hvilkas beviljande antingen är beroende
af förut fattade beslut eller icke kan utan synnerligt men till lägligare
tid uppskjutas, finner jag mig förhindrad att uti något af förut
omförmälda hänseenden göra framställning om beredande af de för
åsyftade ändamålens vinnande erforderliga anslag, hvadan något vidare
yttrande i ardedning af de särskilda förslagen icke heller behöfver för
närvarande af mig afgifvas.

Bil. No 5 b, till Konrjl. Majtls Nåd. Prov. No 1, om Statsverket 1879.

Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till behandlingen af

C. frågan om beredande af de anslag, som är o oundgängligen nödiga, på det
landtbruksinstitutet vid Ultuna må kunna uppfylla sin bestämmelse.

I afseende härå '' anhåller jag få erinra, att, sedan Styrelsen för
nämnda institut uti underdånig skrifvelse den 16 December 1876 anhållit,
att, enär de upprepade och af statsrevisorerne äfven framhållna
anmärkningarna mot Styrelsens förvaltning af institutets angelägenheter
lätteligen kunde framkalla ett allmännare misstroende mot institutet
till stort men för denna läroanstalt, Eders Kongl. Magt ville förordna
en undersökning, om de öfverkbräde bristerna i förvaltning och
hushållning verkligen förefunnes, samt 1877 års Riksdag jemväl fattat
beslut om framställande af underdånig anhållan i enahanda syfte, Eders
Kongl. Maj:t under den 27 April sistnämnda år funnit godt uppdraga
åt en komité att verkställa undersökning angående förvaltningen och
hushållningen vid institutet samt framställa förslag till afhjelpande af
de brister och olägenheter i ena eller andra hänseendet, hvilka vid den
sålunda anbefalda utredningen kunde varda iakttagna.

Denna komité afgaf den 13 Oktober 1877 sitt af åtskilliga bilagor
åtföljda betänkande; och sedan i anledning deraf ej mindre Styrelsen
för institutet än äfven Landtbruksakademiens Förvahningskomité afgifva
infordrade underdåniga utlåtanden, hafva enligt Eders Kong],
Maj:ts derom meddelade nådiga föreskrift betänkandet och utlåtandena
blifvit till tryck befordrade samt erforderligt antal exemplar deraf till
Riksgäldskontoret öfverlemnats för att med blifvande riksdagstryck
utdelas.

Uti detta betänkande lemnar komitén till en början en förberedande
framställning rörande institutets uppkomst och fortgången af
hushållningen derstädes; och har komitén härvid erinrat, bland annat,
att det för institutet afsedda årliga anslag från och med år 1875
utgår till belopp af 20,000 kronor:

att Styrelsen för institutet dessutom årligen uppbär ett belopp af

3,000 kronor till en vid institutet förlagd, för undervisning af sex elever
afsedd Statens mejeriskola;

samt att enligt Nådigt bref den 9 November 1860 blifvit till en
agrikulturkemisk försöksanstalt vid Ultima anvisadt ett årligt, under
anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanä -

Anslag för
landtbruksinstitvtet
vid
Ultuna.

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket .1879.

ringar» uppfördt anslag å 4 500 kronor, hvilket anslag »icke i annan
mån kommit institutet till godo, än att läraren i agrikulturkemi m. m.
genom sin af detta anslag utgående aflöning såsom föreståndare för
försöksanstalten kan sägas till någon del jemväl vara aflönad såsom
lärare vid institutet.»

Berörda förberedande framställning, hvilken återfinnes å sidorna
2—21, innehåller vidare uppgifter angående de för institutet beviljade
tillfälliga anslag samt lån af statsmedel, om jordegendomens storlek
och brukningssättet, om kreatursbesättningen samt de i sammanhang
med jordbruket bedrifna binäringar, om de å egendomen verkstälda
nybyguader samt beträffande den skuldsättning, hvilken institutet varit
underkastadt. Genom den sålunda meddelade skildringen af hushållningen
vid institutet har komitén ansett vara tillräckligt ådagalagdt,
att institutet allt sedan dess tillkomst oafbrutet haft att kämpa mot
finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestridande
af nödiga utgifter. Då eu sådan finansiel ställning vore ganska betänklig
och till och med kunde sägas uti sig innebära alla hufvudsakliga
brister och olägenheter tillsammantagna, har komitén trott den
utredning, som komitén hade sig ålagdt verkställa, egentligen böra
omfatta de förhållanden, som föranledt och fortfarande underhållit
omnämnda för institutet, dess Styrelse och tjensteman så tryckande
ställning.

Sedan komitén härefter uttalat sina åsigter i berörda hänseende,
hvarom jag för undvikande af vidlyftighet tillåter mig hänvisa till det
tryckta betänkandet, sidorna 21—30, framställer komitén förslag till
de åtgärder, som enligt komiténs omdöme böra vidtagas för afhjelpande
af angifna missförhållanden. Komitén, som härvid tagit i betraktande,
huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt att, med bibehållande
af läroverket till sin organisation hufvudsakligen orubbadt, till
enskild person på arrende upplåta egendomens jordbruk, men af anförda,
som mig synes, fullt giltiga skäl ansett sig böra afstyrka vidtagande
af en sådan åtgärd, har i främsta rummet uppställt det vigtiga
och genomgripande förslaget, att nuvarande föreståndarebefattningen
må indragas och de åligganden, som enligt gällande reglemente
tillhöra denna befattning, fördelas på två personer, af hvilka den ena,
under benämning Rektor, är chef för det högre läroverket, och den
andre, som benämnes Intendent, förvaltar landtegendomen och är föreståndare
för den lägre landtbruksskolan, hvilken måste vara med jordbruket
i oskiljaktigt samband, enär lärlingarne påräknas såsom arbetare
dervid.

Bil. E:o 5 b, till Kong!-. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1819.

Hvad komitén sålunda föreslagit har Styrelsen för landtbruksinstitutet
vid Ultuna afstyrkt på anförda skäl, hvilka icke torde kunna
lemnas utan uppmärksamhet; och Landtbruksakademiens Förvaltningskomité
har förklarat sig instämma uti de åsigter, som Styrelsen i detta
hänseende uttalat, med erinran att föreståndaren såväl för landtbruksinstitutet
vid Alnarp som för högre landtbruksskolan vid Aas i Norge
hade samma åligganden som föreståndaren för ifrågavarande landtbruksinstitut
enligt dess nu gällande stadgar.

Såväl nu nämnda som åtskilliga andra i komiténs betänkande
framställda förslag torde emellertid, såsom endast berörande organisations-
och förvaltningsfrågor, icke vara af beskaffenhet att omedelbart
inverka på bestämmandet af de anslagsbehof, som oundgängligen måste
fyllas, om landtbruksinstitutet vid Ultuna icke skall genom brist på
materiela hjelpmedel urstån dsättas att på ett fullt nöjaktigt sätt uppfylla
sin bestämmelse; och då Landtbruksakademiens Förvaltningskomité
redan väckt förslag om utfärdande af förnyade stadgar för icke allenast
ifrågavarande landtbruksinstitut utan äfven landtbruksinstitutet vid
Alnarp, öfver hvithet förslag institutens styrelser afgifvit infordrade
underdåniga utlåtanden, men detta ärende ännu icke vunnit sådan beredning,
att detsamma kunnat till slutlig pröfning föredragas, torde
Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt, att komiténs betänkande och deröfver
afgifna utlåtanden, i hvad de afse omförmälda organisations- och
förvaltningsfrågor, förekomma till slutlig pröfning först i sammanhang
med berörda ärende, samt att nu ondast bör tagas i öfvervägande hvad
komiténs betänkande innehåller och i öfrigt förekommit beträffande
beräknandet af de för institutet erforderliga anslag.

I sist omförmälda hänseende har, till en början, komitén anmärkt,
att landtbruksinstitutet vid Ultuna årligen förlorade en icke obetydlig
summa genom befintligheten derstädes af mejeriskolan, hvilken för att
ej sjelf drabbas af en allt för stor brist i sitt kredit måste erhålla
mjölken till ett pris, understigande med några öre kannan det pris,
hvartill mjölken i oförädlad form antagligen skulle kunna afsättas.
Förlusten, åbragt genom mejeriskolan, skulle naturligtvis blifva ändå
större, om, såsom komiterade hoppades, ett större antal välfödda djur
komme att producera åtminstone femtio procent mera mjölk än för
närvarande. I betraktande häraf och då möjligheten att erhålla undervisning
i mejeriskötsel på egendomar, som genom läge vore anvisade

62 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

på uteslutande användande i mejeriet af all den mjölk, de producerade,
numera icke vore förenad med någon svårighet, tvekade komiterade
icke att förorda upphörande af nämnda skola. Mejeriet borde
dock af anförda skäl fortfarande bibehållas, så mycket hellre som vid
en landtbruksläroanstalt det borde ingå uti undervisningen att jemte
de lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhölles,
få se dem praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri. Men om
mejeriskolan indroges, kunde det derför beviljade årliga anslag 4 3000
kronor indragas.

Med erinran att den af komitén anmärkta prisskilnad måste anses
såsom en Statens uppoffring, för att förse landtbruksläroverket med
den i en vigtig del af landthushållningen behöfliga undervisningsmateriel,
har Styrelsen för institutet uti det afgifna utlåtandet anhållit, att
intet afseende måste fästas vid komiténs omförmälda förslag. Landtbruksakademiens
Förvaltningskomité har, enär mejeriskolan vore för
undervisningen vid läroanstalten oundgänglig, ansett afseende icke böra
fästas vid den möjliga minskning i inkomster, som kunde af skolan
förorsakas; hemställande Förvaltningskomitén, att mejeriskolan måtte
bibehållas och fortgå, intilldess eu fullständigare vetenskaplig undervisning
kunde vid institutet åstadkommas.

Lika med Styrelsen för institutet och Förvaltningskomitén anser
jag ifrågavarande mejeriskola böra bibehållas, desto hellre som enligt
den åsigt, jag redan haft tillfälle uttala, öfningarna vid nämnda skola
böra, så fort omständigheterna sådant medgifva, utvidgas till en fullständig
vetenskaplig undervisning rörande mejerihushållningen. Jaganser
således det för nämnda skola anvisade årliga anslag böra fortfarande
till oförminskadt belopp utgå.

Vidare har komitén, som ansett sammanblandning af läroanstaltens
och landtegendomens ekonomi icke vara lämplig, i underdånighet anfört,
att, då det högre läroverkets vid Ultima omkostnader icke borde
till större eller mindre del bestridas medelst tillskott från egendomen,
och alla de prestationer i arbete eller varor, som från egendomen
komme läroverket, dess lärare eller tjenstepersonal till godo, borde
med kontanta penningar eller anvisning derå godtgöras, hela landtbruksegendomens
behållna afkastning borde efter hvarje räkenskapsår
och efter vederbörligen verkställd revision till Statskontoret insändas.
I sammanhang härmed har komitén, som ansett de ordinarie lärarnes

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

vid det högre landtbruksläroverket aflöningsförmåner böra på angifvet sätt
höjas, hemställt, att sammanräknade beloppet af de för den agrikulturkemiska
försöksstationen samt det högre landtbruksläroverket och landtbruksskolan
beviljade årliga anslag, nu uppgående till 24,500 kronor,
måtte enligt angifven beräkningsgrund höjas till 30,000 kronor. Härutöfver
erforderliga utgifter till det högre läroverket borde kunna bestridas
med afgifterna utaf eleverne, om dessas antal hädanefter, såsom
i allmänhet under senare åren, komme att utgöra 45 till 50 och om
afgiften för hvarje höjdes till 750 kronor årligen, hvilket komitén tillstyrkte.
Men då oförutsedda förhållanden kunde inträffa, hvaribland
hufvudsakligen minskning i antalet elever, samt af ett eller annat skäl
de nödvändiga utgifterna kunde komma att höjas eller de påräknade
inkomsterna relativt till behofven minskas, och då en förhöjning af
den föreslagna årsafgiften icke vore rådlig eller genast efter behofvets
inträffande verkställbar, borde till Styrelsens förfogande finnas ett förslagsanslag,
hvars storlek likväl icke kunde på förhand beräknas.

Beträffande de sålunda af komitén framställda förslag har Styrelsen
för institutet anfört, hufvudsakligen, att det syntes vara ett högst ovanligt
och föga lämpligt sätt för förvaltningen af kronans egendom att låta redovisa
dess afkastning till statsverket efter räkning för hvarje år. En dylik
anordning skulle troligen innebära fröet till ganska svåra förvecklingar,
hvilka snart skulle nödvändiggöra ytterligare förändringar. Beloppet
af behållningen skulle ofta nog ingalunda'' motsvara de förväntningar,
som en och annan myndighet, som egde att deröfver yttra sig och att
dermed taga befattning, kunde anse sig berättigad hysa. Mången gångskulle
det blifva svårt att visa, att på egendomens förbättring nedlagda
summor blifvit på ändamålsenligaste sätt använda. Det syntes dessutom
som om för institutets Styrelse, hvilken borde antagas bestå af
personer, som varmt nitälskade för institutets väl, läge en belöning
och uppmuntran deri, att, om hon lyckades genom god förvaltning
bereda större behållningar, hon ock derigenom finge tillgång att vid
institutet införa en eller annan kanske länge önskad förbättring. Sannolikt
vore, att många af institutets behof, såsom af ökade samlingar,
förbättrad undervisningsmateriel m. m., lättare kunde blifva fyllda, då
Styrelsen hade någorlunda frihet att, så att säga, genom egen sparsamhet
dertill bereda tillgång, än om hvarje sådant behof måste blifva
föremål för en underdånig framställning och derefter till Riksdagens
pröfning hänskjutas. Styrelsen kunde således icke förorda bifall till
komiténs berörda förslag. Hvad särskild! anginge komiténs beräkning
af det under angifven förutsättning för institutet erforderliga årsanslag,

Pil. No 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

borde anmärkas, att det af komitén beräknade belopp tages i anspråk
för bestridande af föreslagna aflöningar. Enligt institutets räkenskaper
uppginge det tillskott utöfver statsanslaget, som läroverket för närvarande
måste årligen hafva af egendomen, till minst 9000 kronor.
Detta tillskott kunde icke blifva mindre än det nu vore, ty äfven nu
betäcktes kostnaden för lärarnes aflöning med årsanslaget, och det af
komitén beräknade belopp vore således 9000 kronor för litet. Komitén
hade visserligen föreslagit en förhöjning af elevafgiften, som nu utginge
med 750 kronor för det första och 600 kronor för det andra
året, till 750 kronor för hvartdera året; men dels utgjorde den föreslagna
förhöjningen af 150 kronor för hvarje af 20 elever, hvilket vore
det högsta antal, hvartill andra årets kurs kunde beräknas, tillsammans
endast 3000 kronor, dels vore ovisst, huruvida en sådan förhöjning i
afgiften icke skulle medföra en så stor minskning i elevernes antal,
att hela vinsten af förhöjningen ginge förlorad, dels vore det mycket
tvifvelaktigt, huruvida en ytterligare höjning i elevafgiften vore med
rättvisa och billighet förenlig. Komitén hade uttalat den riktiga grundsatsen,
att lärares aflöning, underhåll af lärosalar och till en viss grad
äfven undervisningsmateriel borde bekostas af Staten, men att öfriga
omkostnader för föda, bostad, uppassning, med mera, borde af lärjungarne
godtgöras. Ofverskottet af elevernes afgifter, sedan kosthållet
blifvit betaldt, uppginge nu till ungefär 250 kronor för hvarje
af 40 betalande elever, således tillsammans 10,000 kronor. Häraf åtginge
omkring 7300 kronor till betjening, laboratoriet, dissektioner,
belysning och uppvärmning af elevbyggnaden. Eleverne betalte således
för sina bostäder återstående 2700 kronor eller omkring 70 kronor
rummet, hvilket tycktes vara tillräckligt för ett litet rum utan uppassning.
Ökades elevafgiften, vore således fara, att man läte eleverne
betala en del kostnader, som rätteligen borde bestridas af institutet.

På de sålunda af Styrelsen anförda skäl har jemväl Landtbruksakademiens
Förvaltningskomité hemställt, att komiterades framställning
i omförmälda hänseende icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Vid inrättande af landtbruksmstituten såväl vid Ultima som vid
Alnarp synes den grundsats hafva gjort sig gällande, att årliga behållna
afkastningen af de för instituten anslagna jordegendomar borde
användas för institutets ändamål och att endast för hvad derutöfver
erfordrades tillgång borde beredas genom beviljande af särskilda anslag.
Tillämpningen af denna grundsats innebär förpligtelse för institutens
Styrelser att till ett föredöme för dess lärjungar förvalta jordegendomen
och den deraf härflytande behållna afkastning med sådan

klok

Till. J\:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

klok beräkning, att institutet må kunna icke allenast motsvara de vid
dess inrättande uppställda anspråk, utan allt jemnt utvecklas och fullkomnas.
Såvidt jag kunnat inhemta af komiténs betänkande, finnes
till afvikande, särskild! för Ultima, från omförmälda hittills följda
grundsats ingen annan anledning än den, onekligen ganska beaktansvärda,
att bestridandet af de för landtbruksläroverken vid Ultuna erforderliga
årliga utgifter icke borde göras i någon mån beroende af
jordbrukets vexlande afkastning. Men då all fara i nämnda hänseende,
om sådan verkligen förefinnes, torde kunna genom vidtagande af andra
lämpliga åtgärder undanrödjas, synes mig skäl ej vara för handen att
endast af denna anledning öfvergifva tillämpningen af en grundsats,
hvars riktighet hittills icke blifvit af erfarenheten jäfvad.

Med afseende härå och under åberopande i öfrigt af hvad Styrelsen
för landtbruksinstitutet vid Ultima anfört, får jag, — med erinran
att, enligt § 3 af de för nämnda landtbruksinstitut nu gällande den 8
Maj 1868 utfärdade stadgar, Styrelsen har sig anförtrodt fastställa de
afgifter, som åt lärjungar höra erläggas, och att Styrelsen icke lärer
underlåta att, om och när sådant lämpligen kan ega rum och finnes
erforderligt, höja olevafgifterna —, lika med Styrelsen och Landtbruksakademiens
Förvaltningskomité hemställa, det komiterades framrtällning
att inkomsten af ifrågavarande jordegendom måtte omedelbart till statsverket
redovisas samt institutet erhålla ett årligt statsanslag, motsvarande
hela dess behof, icke må vinna bifall; anhållande jag likväl få
återkomma till frågan, huruvida det nu för institutet utgående årliga
anslag bör anses tillräckligt.

I fråga om kreatursbesättningen vid Ultuna innehåller betänkandet,
att komitén, som funnit det nu befintliga antal dragare otillräckligt, anställt
beräkning öfver det för gårdsbruket och dermed i samband stående
arbeten nödigt ansedda antal, hvaraf framginge att, inberäknade
dem som liölles i reserv för möjligen tillfälligt otjenstbara hästar eller
oxar, erfordrades 23 par dragare. Af dessa borde 16 par vara hästar
och 7 par oxar; och då för närvarande funnes, oberäknade 4 för institutet
afsedda hästar, endast 25 sådana djur samt 8 oxar, borde således.
ytterligare 7 hästar och 6 oxar anskaffas. Det vore härvid antaget,
att ibland arbetshästarna skulle finnas några fölston, så att gårdsbruket
kunde medelst egen afvel underhålla stallet med i medeltal två
unghästar årligen.

Bih. till Iliksd. Prot. 1 Sami. 1 Afd.

66 Bil. No 5 b, till Konr/l. Majd» Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

Fårens antal, för närvarande uppgående till 170, kunde enligt komiténs
åsigt nedsättas, men deremot borde mjölkboskapen ökas. Enligt
beräkning både komitén antagit, att på Ultima med underlydande gårdar
kunde, utom nödiga dragare, ungboskap och föl för insättande i
de utmönstrade djurens ställe, födas 150 kor och tjurar. De institutet
tillhöriga djur utgjorde den 30 Juni 1877, enligt uppgift af räkenskapsföraren,
62 kor, 23 qvigor, 12 påläggskalfvar och 13 spädkalfvar. Om
man antoge, att utaf dessa nu befintliga 48 påläggsdjur inom nästföljande
två år 20 erfordrades till fyllande af platser efter dem bland de
62 korna, som under tiden utmönstrades, och att kornas antal under
nämnda tid af egen afvel ökades med de öfriga 28, så att således efter
nämnda tids förlopp kreatursuppsättningen i koladugården kunde uppgå
till 90, återstode dock ett antal af 60 djur, kor och tjurar, hvilka
enligt komiténs mening borde inköpas i mån som ökad produktion af
kraftfoder och halm kunde medgifva uppställandet af djur till beräknadt
antal.

Hvad anginge institutets byggnader ansåge komitén afhjelpandet af
befintliga brister i deras underhåll vara nödvändigt dels för hushållningens
regelbundna gång dels ock för uppehållande af institutets anseende;
och hade komitén för utrönande af kostnaden såväl för iståndsättande
af och någon förändring uti befintliga byggnader som ock för
uppförande af några mindre hus, som hushållningen hädanefter kunde
kräfva, låtit anställa syn och värdering, vid hvilken i närvaro af två
bland komiténs ledamöter och enligt af komitén lemnad instruktion en
van syneförrättare, biträdd af byggmästare och värderingsman, uppgjort
kostnadsförslag till nödiga reparationer, förändringar och nybyggnader.
Enligt det betänkandet bifogade syneinstrument uppginge samtliga kostnaderna
härför till eu summa af 38,785 kronor 40 öre, hvaraf 7,166
kronor 15 öre för reparationer å hus, som uteslutande tillhörde det
högre landtbruksläroverket, 7,500 kronor för uppförande i stället för
magasinsbyggnaden, som vore mycket gammal och förfallen samt otillräcklig
för behofvet, af en ny sådan byggnad med användande dertill
af gamla dugliga materialier, 2,800 kronor för uppförande å utgården
Kungsängen af en mejeribyggnad, samt sammanräknade 965 kronor för
uppförande af åtskilliga nödiga ansedda vedbodar.

Utöfver nämnda belopp erfordrades dessutom enligt komiténs åsigt
för inköp och iståndsättande af en å egendomen befintlig, enskild person
tillhörig byggnad, kallad »Fjells fugan», hvilken borde användas till
bostad åt intendenten, 4,000 kronor, samt för flyttning af lärlingsbyggnaden
nära intill Intendentens boning 2,809 kronor.

Bil. No 5 b, till Ilongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, cm Statsverket 1879.

På grund häraf och af öfriga anförda skäl har Komitén uppställt
följande beräkning öfver de anslag för en gång, hvilka af komitén förordas
att utgå under loppet af tvänne år med hälften under hvartdera:

Till inköp af dragare, 7 hästar å 750 ................. 5,250: —

6 oxar å 375 .................................................................. 2,250: — 7,500: —

Till inköp af kor, 60 st. å 200 ............................. 12,000: —

afgår för får, som kunna säljas till........................ 2,000: — 10,000: _

Till inköp och reparerande af den s. k. Fjellstugan
till bostad åt Intendenten samt uppförande
af uthus till densamma ................................... 4,000: —

Flyttning af lärlingsbyggnaden jemte källarens

ombyggnad ................................................................. 2,800: —

Reparations- och byggnadskostnad i öfrigt utgör
enligt syneinstrumentet 39,785,40, men upptages
i rundt tal till .................................................. 39,800: — 46,600: -—

Såsom bidrag till afbetalande af instituters skul -

der, hvilka, den 30 Juni 1877, efter afdrag af
fordringar, uppgingo till 27,034 kronor, anser
sig komitén endast böra hemställa om anslag
till godtgörande af den skuld till Kongl. Maj:t
och Kronan, hvilken ännu återstår såsom rest
på det lån, som beviljades år 1862 till bebyggande
af Kungsängsgården.....................................10,000:

Summa, att utgå under 2 år, kronor 74,100: —

Uti sitt oftanämnda utlåtande har institutets Styrelse, som icke kunnat
biträda komiténs åsigt, att fårens antal borde minskas, hemställt
om beviljande af ett anslag å 6,105 kronor 32 öre för att dermed inlösa
den af enskild person vid institutet uppställda och för institutet
behöfliga kreatursstam, hvilken, enligt hvad komiténs betänkande gifver
vid handen, bostode af 30 kor, 2 tjurar och 6 qvigor; anseende Styrelsen,
att frågan om ytterligare anslag för inköp af flera dragare och
flera kor borde bero på framdeles af Styrelsen gjord framställning.

Det af komitén beräknade belopp vore väl erforderligt för samtliga
byggnadernas försättande i fullgodt skick, men det syntes Styrelsen
icke lämpligt utdöma allt, som funnes i någon mån bristfälligt. Klokare
vore att, såsom hittills tillgått, år efter år verkställa behöfliga reparationer,
så att allt hölles i fullt brukbart skick. Fn stor del af reparationerna
kunde då äfven utföras för mindre kostnad med användande

fift Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.

af den vid institutet befintliga arbetsstyrka. Bland de föreslagna reparationerna
funnes dock vissa, som till en del kunde betraktas såsom
fullbordande af ett ännu ej afslutadt byggnadsföretag, till hvilket de
för detsamma^ utförande anslagna medel ej varit fullt tillräckliga, nemligen
reparationerna å lärlingsbyggnaden, hvilken borde så snart som
möjligt brädbeklädas. Styrelsen ansåge således det för dessa reparationer
föreslagna anslag 3,556 kronor vara för institutet behöflig! Hvad
beträffade de af komitén föreslagna nybyggnader, kunde Styrelsen icke
annat än tillstyrka bifall till hvad komiterade föreslagit rörande rifning
af det otillräckliga och vanprydliga magasinet samt uppförande af nytt
sådant, hvartill erfordrades 7,500 kronor. Likaledes förordades uppförandet
af vedbodar. Den föreslagna flyttningen af lärlingsbyggnaden
ansåge Styrelsen obehöflig, hvaremot Styrelsen tillstyrkte, att den så
kallade Fjellstugan, hvilken vore väl behöflig såsom bostad för institutets
tjensteman, inköptes.

Då erfarenheten visat, att det varit ganska svårt för institutet verkställa
de föreskrifna af betalningarna å det institutet enligt särskilda nådiga
bref den 24 Januari 1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari
1864 från besparingarna å sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket,
handeln och näringarna till uppförande af byggnader å Kungsängen
beviljade räntefria lån å 20,000 kronor, hvaraf 10,000 kronor
ännu återstode oguldne, kunde styrelsen icke annat än instämma i komiténs
förslag om beviljande af anslag till godtgörande af den återstående
skulden.

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har uti nu omf o murkla
hänseenden hufvudsakligen instämt uti de af Styrelsen uttalade åsigter.
Dock ansåge Förvaltningskomitén sig böra erinra, att de mindre lyckade
skördar, som under senare åren erhållits vid Ultima, torde till en del
vant beroende deraf, att jorden ej kunnat i rätt tid brukas och besås.
Känd! vore, att- vårsådden å den styfva Upplandsleran alltid, om den
skulle lyckas, måste verkställas inom eu mycket kort tid, innan jorden
ännu uttorkat, och att, om denna tidpunkt för vårsådden försummades,
skörden alltid blefve svag och under torkår så felsloge, att missväxt ej
kunde undvikas. Det vore således klart, att, om antalet dragare vore
för ringa, så att vårbruket ej kunde i behörig tid utföras, häraf vid
landtbruket- förorsakades stor förlust, oafsedt att brist på nödiga dragare
alltid äfven vid jordens bruk under sommaren och hösten äfvensom
under skördetiden verkade hind eldigt för utförandet af arbetena
vid jordbruket. Förvaltningskomitén ansåge således, lika med komiterade,
önskvärd!, att medel ställdes till styrelsens för institutet förfo -

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

gande, på det att institutet måtte blifva försedt med erforderligt antal
dragare.

Sedan, med undantag af ordföranden, samtlige de ledamöter i institutets
Styrelse, Indika underskrifvit förutnämnda utlåtande, sökt och
erhållit entledigande från deras omförmälda befattningar, samt andra
ledamöter blifvit af Eders Kongl. Maj:t utsedde, har Styrelsen uti underdånig
skrifvelse den 14 September 1878 anfört, att Styrelsen, lika
med ofvanbemälde komiterade, funne institutet icke kunna på behörigt
sätt motsvara de anspråk, som på eu Statens inrättning af detta slag
skäligen borde ställas, så länge för gårdens ekonomi oundgängligen
nödiga byggnader antingen saknades eller befunnes i mer eller mindre
förfallet skick. Styrelsen ansåge sig derföre böra hemställa om
beredande af anslag dels för verkställande af de vid förrberörda af
komiterade föranstaltade syneförrättning nödiga ansedda reparationer
till belopp af 28,520 kronor 40 öre, dels för uppförande af föreslagna
nya magasinsbyggnad, mejeribyggnad å Kungsängen och vedbodar samt
inköp och reparation af »Fjellstugan» tillsammans 15,265 kronor. Och
då, i händelse erforderliga medel beviljades för ökande af kreatursstammen,
den å Kungsängen befintliga ladugårdsbyggnad komme att i
dess helhet tagas i anspråk samt i följd häraf en ny stallbyggnad å
Kungsängen blefve behöflig, funne Styrelsen nödigt att för uppförande
af en dylik byggnad enligt bifogadt kostnadsförslag begära ett anslag
å 4,950 kronor.

Då behofvet af en ny laboratoriebyggnad vid institutet, hvilket
vore vitsordadt icke allenast uti komitébetänkandet utan äfven uti ett
bifogadt af sakkunnige män utfärdadt intyg, gjort sig allt mer och
mer känbart samt den nu befintliga laboratoriebyggnaden för öfrigt
vore behöflig för den kemiska försöksstationens arbeten, hemstälde
styrelsen vidare om beviljande af medel för uppförande af en ny laboratoriebyggnad
enligt bifogad ritning och kostnadsförslag till belopp
af 34,965 kronor. Likaledes hade behof af en byggnad, afsedd för de
vid försöksstationens experimentalfält odlade växters torkning, förvarande
och aftröskning, alltjemnt gjort sig gällande, hvadan Styrelsen
hemstälde, att för tillvägabringande af en sådan byggnad enligt bifogadt
kostnadsförslag måtte anvisas 2,694 kronor 80 öre.

Ytterligare ansåge sig Styrelsen böra hemställa, att för inköp af
flen vid Ultima befintliga enskild person tillhöriga kreatursstam, för
ökande i öfrigt af ladugårdens besättning och för anskaffande af erforderliga
dragare måtte anvisas det af komiterade beräknade belopp.

Då slutligen erfarenheten visat, att ett för institutet erforderligt

70 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

förlags- och rörelsekapital icke kunnat af institutets egna tillgångar
beredas, utan att Styrelsens ledamöter måst på eget ansvar för ändamålet
upplåna medel, men sådant icke kunde skäligen fordras af Styrelsens
ledamöter, anhölle Styrelsen i underdånighet om beviljande af
ett förlagskreditiv i Riksbanken å 10,000 kronor, hvarförutom Styrelsen,
som funne sig urståndsatt att bereda tillgång till återbetalande af
ännu oguldne 10,000 kronor af det institutet beviljade statslån, hemstälde
om befrielse för institutet från återgäldande af berörda belopp.

. I anledning af Styrelsens sistberörda framställning har Landtbruksakademi
ens Förvaltningskomité afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
och dervid tillstyrkt anvisande af följande utaf Styrelsen ifrågasatta
anslag:

till uppförande af magasinsbyggnad, mejeribyggnad och vedbodar samt

inköp och iståndsättande af »Fjellstugan» Kronor 15,265: —

» uppförande af en stallbyggnad ............................ » 4,950: —

» » » en torklada ...................................... » 2,694: 80,

» inköp af kor och dragare......................................... » 18,750: —

» reparation och brädfodring af lärlingsbyggnaden » 3,556: —•

» inbetalning af institutets ofta nämnda återstående
skuld till statsverket.................................. » 10,000: —

samt till förlagskapital.................................................... » 10,000: —

tillsammans Kronor 65,215: 80.

I öfrigt har Förvaltningskomitén ansett sig icke kunna understödja
Styrelsens framställning, åberopande dervid dels sitt förutnämnda i
anledning af komitébetänkandet afgifna utlåtande dels ock Nådigt bref
den 15 December 1876, hvarigenom Eders Kongl. Magt afslagit en af
Styrelsen för institutet gjord anhållan om beviljande af anslag för uppförande
af laboratoriebyggnad i enlighet med nu jemväl åberopade
ritning och kostnadsförslag.

Slutligen anhåller jag få i underdånighet anmäla, att de af mig,
på grund af § 13 i de för Ultima landtbruksinstitut gällande stadgar,
utsedde revisorer uti en den 22 sistlidne November afgifven berättelse
angående granskningen af institutets räkenskaper och. förvaltning för
tiden från och med den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878
anfört, bland annat, att, enligt hvad vinst- och förlustkontot gåfve vid
handen, Ultima egendom lemna! en vinst af 10,032 kronor 49 öre, underdel
att undervisningsanstalterna utöfver statsanslaget kräft en utgift af
10,482 kronor 91 öre. Då kostnaderna för institutet syntes vara till
slutsumman någorlunda ständiga och dessa under året ensamt för ele -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

verne öfverskridit hela årsanslaget med 6,760 kronor, hvartill komme
3,432 kronor 91 öre kostnad för lärlingarne utöfver det för deras arbete
bokförda belopp, oaktadt deras konto icke vore belastad! med
någon afgift för undervisning, sa vore tydligt, att, derest ej annan ökad
årsinkomst bereddes läroverket, egendomen årligen måste allt framgent
lemna omkring 10,000 kronor till hjelp för undervisningens bestridande.
Men om det äfven finge antagas, att det framåtgående, som
inom olika hushållsgrenar tydligen förspordes, blefve varaktigt, så vore
dock långt ifrån gifvet, att af egendomens årsvinst berörda summa
kunde årligen blifva tillgänglig, vid hvilket fall ingen annan utväg
funnes att betäcka läroverkets brist än medelst den för en statsinstitution
olämpliga åtgärden af skuldsättning. Det syntes derföre revisorerne
synnerligen önskvärd!, att, till aflägsnande af antydda svårigheter,
det till institutet utgående årliga ordinarie statsanslag kunde
höjas med åtminstone ett belopp, motsvarande hvad som i allmänhet
utginge till rikets landtbrukslärlingsskolor.

Det för flertalet af sistnämnda skolor utgående årliga anslag utgör,
som bekant är, 4,000 kronor.

De af Eders Kongl. Maj:t utsedde komiterade hafva genom den
af dem åstadkomna fullständiga och förtjenstfulla utredning till fullo
ådagalagt, att landtbruksinstitutet vid Ultima allt sedan dess tillkomst
oafbrutet måst kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad
af medel till bestridande af nödiga utgifter; att ursprungliga orsaken
till dessa svårigheter måste sökas deri, att de anslag, som begärts
och beviljats för institutets organisation samt egendomens förseende
med delvis nya byggnader och inventarier, varit otillräckliga,
i följd hvaraf skuldsättning måst för bestridande af oundvikliga utgifter
anlitas; samt att Staten nu måste räcka institutet en hjelpsam hand,
såvida landets äldsta landtbruksläroverk skall kunna, frigjordt från finansiela
svårigheter, Indika i allmänhet icke böra nedtynga en Statens
egen inrättning, på ett i alla hänseenden nöjaktigt och efterdömligt
sätt verka för sitt stora ändamål.

Jag har således ej af nöden söka framlägga bevis för riktigheten
af dessa åsigter, hvarvid jag i öfrig! icke skulle kunna i hufvudsak
anföra något annat, än som redan blifvit i komiterades betänkande och
■de afgifna utlåtandena yttradt. „

Om ändamålet med Statens mellankomst icke skall förfelas, synes
mig å ena sidan böra sorgfälligt undvikas, att behofven uppskattas
ringare än de äro och att i följd deraf de för dessas afhjelpande beviljade
medel blifva otillräckliga. Men å andra sidan torde, med följd -

72 Bil. N:r 5 b, till Koiujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

riktig tillämpning af den grundsats, som gjort sig gällande vid institutets
inrättande ock anvisande åt detsamma af en ej obetydlig statsegendom,
höra noga beaktas, att genom särskilda anslag af statsmedel
icke skola fyllas andra behof, än sådana, hvilka icke kunna tillgodoses
genom klok hushållning med och ändamålsenligt användande af de tillgångar,
hvaröfver institutet förfogar. Härtill kommer dessutom, att
på grund af nu för handen varande förhållanden alla behof af anslag
böra till det minsta möjliga inskränkas.

Att vid nu föreliggande frågas afgörande tillerkänna enhvar af de
angifna synpunkterna sitt behöriga inflytande är förenadt med icke
ringa svårighet.

Det synes mig emellertid uppenbart, att, då landtegendomens afkastning
måst tagas i anspråk till bestridande af utgifterna för institutets
undervisningsanstalter, så att genom afkastningen ej kunnat beredas
tillgång till gäldande af kostnaden för de å Kungsängen uppförda nybyggnader,
institutet bör befrias från återstående andelen af den skuld,
som institutet i anledning häraf åsamkat sig; och ehuru genom efterskänkande
af ifrågavarande fordran till belopp af 10,000 kronor kunna
komma att lemnas ouppfyllda andra behof, för hvilkas afhjelpande de
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställda besparingarna å reservationsanslagen
till jordbruket, handeln och näringarna äro afsedde, anser jag
mig likväl kunna tillstyrka, att nämnda fordran må afskrifvas och institutet
befrias från skuldens återbetalande. För tillgodoseende af detta
institutets behof erfordras således, derest Eders Kongl. Maj:t bifaller
min hemställan, icke Riksdagens medverkan.

Då, enligt hvad såväl komiterade som Landtbruksakademiens Förvaltningskomité
vitsordat, antalet dragare vid Ultuna är för ringa och
hela framgången af jordbruket kan genom denna brist äfventyra», torde
vara otvifvelaktigt, att afhjelpandet af detta behof, hvartill erfordras
ett anslag för en gång af 7,500 kronor, icke kan uppskjutas.

Ehuru landtegendomen kan lemna god tillgång på foder, har institutet
likväl sedan lång tid tillbaka i följd af brist på nödiga medel varit
i saknad af erforderligt antal kor; och för att i någon män undvika detta
för landthushållningen menliga förhållande har, enligt hvad Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 (N:o 29) anmärkt, den
oegentlighet egt rum, att institutet måst använda en af enskild person
vid egendomen välvilligt uppställd kreatursstam. Att institutet således
oundgängligen behöfver medel för inköp af kor torde ej med fog kunna
bestridas. Men då, såsom komiterade erinrat, sådant inköp bör ega
rum endast i den mån ökad produktion af kraftfoder och halm kan

med -

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj\ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

medgifva uppställandet af djur till beräknadt antal, synes för närvarande
det till inköp af kor oundgängligen erforderliga belopp kunna inskränkas
till hvad, som åtgår till betalning för nämnda kreatursstam ökadt
till jemn summa af 6,500 kronor.

Till inköp af dragare och kor skulle således enligt min åsigt nu
erfordras sammanräknade 14,000 kronor.

Då derjemte, på grund af hvad åberopade syneinstrumentet innehåller
och i öfrigt förekommit, uppförandet vid Ultima af en ny och
för behofvet tillräcklig magasinsbyggnad synes vara synnerligen angeläget
och böra skyndsamt företagas, anser jag mig icke kunna annat
än förorda bifall till komiterades, af Styrelsen för institutet och Landtbruksakademiens
Förvaltningskomité understödda framställning om beviljande
af anslag för detta ändamål till belopp af 7,500 kronor.

De för institutets landthushållning befintliga behof, hvilka nu af
mig föreslagits att medelst särskilda anslag fyllas, hade sannolikt ej
uppkommit, om institutet varit i tillfälle att år efter år af landtegendomens
afkastning använda åtminstone någon del för de afsedda ändamålen.
Så är äfven åtminstone i väsendtlig mån förhållandet med öfriga
af komiterade anmälda behof. Men då dessa till största delen
härflyta deraf att de vid institutet befintliga såväl äldre som nyare
byggnader, af brist på erforderliga medel, icke kunnat vederbörligen
underhållas och således det kan finnas anledning befara, att, äfven om
medel för nödiga reparationskostnaders bestridande nu genom tillfälligt
anslag bereddes, liknande behof skulle efter någon tid återkomma, har
jag ansett mig böra taga i öfvervägande, huruvida icke ändamålsenligaste
åtgärden uti ifrågavarande hänseende vore att söka upphäfva orsaken
till det angifna missförhållandet genom att bereda institutet ökade
årliga tillgångar eller med andra ord genom'' att, såsom revisorerne
föreslagit, höja institutets ordinarie anslag.

Då de båda landtbruksinstitutens årliga tillgångar äro till icke
oväsendtlig del beroende af den vexlande behållning, som do åt dem
anvisade landtegendomar kunna lemna, låter sig ej göra att uppställa
en fullt noggran jemförelse i detta hänseende. Det torde likväl icke
sakna intresse att erfara, huru förhållandet gestaltat sig under det räkenskapsår,
senast till Civildepartementet inkomna revisionsberättelser
omfatta. Deraf visar sig, att landtbruksinstitutet vid Alnarp, hvarest
alla byggnader kunnat uti anmärkningsfritt skick underhållas, under
räkenskapsåret från och med den 14 Mars 1877 till den 14 Mars 1878
lemnat ett öfverskott till belopp af 5,092 kronor 81 öre. Härtill kornig.
till Rilcsd. Prot. 1 Sami, 1 A/d, 10

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mer institutets ordinarie anslag 29,400 kronor, eller tillsammans 34,492
kronor 81 öre.

Under räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1877 till och med
den 30 Juni 1878 har åter vid Ultima, såsom förut är nämndt, vinsten
af landthushållningen uppgått till 10,032 kronor 49 öre, hvartill kommer
årsanslaget 20,000 kronor, således tillsammans 30,032 kronor 49 öre.

Enligt denna beräkning skulle institutets vid Alnarp årliga tillgångar
öfverstiga institutets vid Ultuna med omkring 4,400 kronor. I
afseende härå bör dock ej lemnas oanmärkt, att, såsom redan blifvit
meddeladt, läraren i agrikulturkemi vid sistnämnda institut, hvilken tilllika
är föreståndare för den derstädes förlagda agrikulturkemiska försöksstationen,
kan sägas vara såsom lärare i viss mån aflönad af det
för försöksststionen utgående anslag. Denna omständighet torde dock
motvägas, bland annat deraf, att de för jordbruksnäringen särdeles gynsamma
förhållandena i Skåne tillförsäkra institutet vid Alnarp en mera
jemn och säker årlig inkomst af landthushållningen, än som vid Ultuna
kan påräknas.

Med afseende härå och under åberopande af hvad förrbemälde revisorer
anfört, anser jag mig böra förorda att ordinarie anslaget för
landtbruksinstitutet vid Ultuna liöjes med 4,000 kronor, en åtgärd, som
torde innefatta en större hjelp och vidare kraftigare befrämja institutets
framtida utveckling och förkofran, än om nu ett flera gånger större
tillfälligt anslag institutet beviljades.

Beträffande Styrelsens för institutet senaste framställning tillåter
jag mig erinra, att, då den af styrelsen tillförne gjorda anhållan om
anslag för eu ny laboratoriebyggnad af slogs, sådant skedde på den
grund att, enligt hvad Landtbruksakademiens Förvaltningskomité ådagalagt,
den då liksom nu företedda ritningen icke kunde godkännas. Såväl
denna som öfriga af Styrelsen nu ifrågasatta nybyggnader synas
vara för institutet väl behöfliga, synnerligast om man afser, att, såsom
önskligt är, allt derstädes bör försättas i mönstergiltigt skick; men,
då för närvarande icke böra ifrågasättas andra anslag än sådana, livilkas
beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas, anser jag
mig icke kunna understödja styrelsens framställning i denna del.

Hvad slutligen angår styrelsens begäran om ett förlagslcreditiv i
Riksbanken till belopp af 10,000 kronor, vill det synas mig, som om
detta behof blefve åtminstone i viss män afhjelpt, derest, såsom jagföreslagit,
institutets årsanslag liöjes. Som i allt fall ett »kreditiv»,
derest sådant finnes lämpligt och oundgängligen nödigt, torde kunna
utan Riksdagens medverkan beredas institutet på sådant sätt, att sty -

Bil. No i> b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om StaUverlcet 1879.

relseledamöternes personliga ansvarighet ej behöfver för ändamålet tagas
i anspråk, finner jag Styrelsens berörda anhållan icke böra till någon
åtgärd föranleda.

På grund af hvad sålunda förekommit, tillråder jag Eders Kongl.
Maj:t föreslå Riksdagen,

att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruksinstitutet vid
Ultima samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad bevilja
och på extra stat för år 1880 anvisa ett sammanräknadt belopp af 21,500
kronor; samt

att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle öka årsanslaget
för nämnda institut från 20,000 kronor till 24,000 kronor höja
ordinarie anslaget »Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
från 172,900 kronor till 176,900 kronor eller med 4,000
kronor.

11. Landtbruksingeniörer och deras biträden.

Landtbruksakademien liar uti underdånigt memorial den 23 sist,-lidne September anfört, att de agronomiska förrättningarna inom landet
på senare tiden ansenligen ökats, såväl till antal som till omfång,
synnerligast sedan inom de norra länen, der stora obegagnade odlingsmarker
ännu förefunnes, agronomiskt biträde nu i vida större grad än
förr årligen begärdes för uppgörande af planer dels för sjösänkningar
och sänka markers torrläggning för odling till åker och äng, dels för
moss- och myrmarkers aftappning till fredande mot frostskador, samt
derjemte i öfriga delar åt landet sådant biträde nu mer än förr påkallades
för utförande af underdiknings- och andra kulturarbeten. Reqvisitionerna
å biträde af de i statens tjenst anstälda landtbruksingeniörer
både derföre vida öfverstigit, hvad af dem kunnat verkställas, hvaraf
följden varit, dels att åtskilliga arbeten måst tills vidare lemnas å sido,
dels att åt de arbeten, som blifvit handlagda, ofta icke kunnat, anslås
den tid, som dertill varit af behofvet påkallad. Dessa omständigheter
hade klarligen lagt i dagen, att landtbruksingeniörernes antal vore för
ringa, hvarför Akademien för afhjelpande af denna brist i underdånighet
anhölle, det Eders Kongl. Magt behagade till Riksdagen aflåta nådig
proposition om ytterligare anslag på ordinarie stat till två landtbruksingeniörer,
hvardera med eu aflöning af 2,000 kronor. Och som
landtbruksingeniörerne, särdeles om deras antal ökades, hade för utförande
af vissa arbeten större behof af biträden än det, som kunde på -

<6 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879.

räknas af de hittills anstälde tre landtbruksstipendiaterne, samt det
dessutom vore erforderligt, att stipendiaternes antal ökades, så att kompetente
personer funnes att tillgå för fyllande af ledigblifvande landtbruksingeniörsbefattningar,
äfvensom att på förordnande bestrida dylik
befattning, om någon af de ordinarie landtbruksingeniörerne af sjukdomsfall
blefve ur stånd satt att tjenstgöra, hemstälde Akademien jemväl
om beviljande af 3,000 kronor till aflöning åt ytterligare tre landtbruksstipendiater
med 1,000 kronor till hvarje.

På grund af hvad Landtbruksakademien anfört, synes mig väl
högeligen önskvärd!, att den gjorda framställningen kunde vinna bifall,
men då ett uppskof med ökande af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes
antal icke kan sägas medföra synnerligt men,
anser jag mig i enlighet med den för nu instundande statsreglering antagna.
grundsats böra i underdånighet hemställa, att förevarande framställning
icke må till någon åtgärd föranleda.

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

föi''^ordbruket 5)1 underdånigt memorial den 23 sistlidne September bär Landt och

dess bi- bruksakademien anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förenäträdaLdamt
Slå Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa ej mindre samma
sköSdn! för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen behöfliga
anslag, som för innevarande och föregående år beviljats, än äfven ett
särskild! anslag å 1,000 kronor att användas till arfvode åt en Entomolog,
hvilken, anstäld på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité,
skulle arbeta på utredning af kännedomen om de insekter,
som vore för landtbruket till skada, samt söka utfinna medel
att förekomma de förödelser, dessa djur åstadkomme å åkerfälten och
trädgårdarne samt å ängs- och skogsmarkerna; hemställande Akademien
derjemte, att då Entomologen, hvilken syntes äfven kunna innehafva
annan anställning, borde pa dertill tjenliga tider enligt förordnande af
Akademiens Förvaltningskomité företaga resor inom landet, honom
måtte beredas rätt till dagtraktamente och resekostnadsersättning, i
likhet med hvad som beviljats statens, för befrämjande af landtbrukets
utveckling, kringresande undervisare. Till stöd för förslaget om anställande
af en Entomolog har Akademien anfört, att det vore nogsamt
kändt, hurusom de för landtbruket skadliga insekter både här och i
utlandet, förekomme i sådana massor, att landtmännens förhoppningar
och skördeutsigter af dem gäckades och icke sällan alldeles tillintet -

Bil, N:o 5 b, till Konyl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 77

gjordes. Enda säkra sättet att kunna motarbeta insekternas förödelsearbete
vore att fullständigt lära känna deras utvecklingshistoria och
lefnadssätt, så att landtbrukarne genom sina kultur åtgärder måtte kunna
förekomma och hämma deras utveckling. För vinnande af en sådan
kännedom fordrades att specielt studera insektverlden uti hennes förhållanden
till landtbruket, ett fält som hittills alltför litet bearbetats
och som kräfde vidlyftiga och trägna forskningar af vetenskapsmän.

Ehuru jag finner hvad Lantbruksakademien anfört till stöd för sistberörda
framställning vara förtjent af all uppmärksamhet, får jag dock
af samma skäl, som under nästföregående anslagstitel blifvit åberopadt,
hemställa, att denna framställning icke må till någon åtgärd föranleda;
men då förutnämnda för innevarande och föregående år beviljade anslag,
fortfarande äro behöfliga, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att på extra stat för år
1880 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen
behöfliga anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruhsmöten)
5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster,

10,000 kronor;

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost,
fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tj enliga st
dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott
af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;

d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, 2,000 kronor;

e) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola under vilkor
att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och
plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning,
och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruksakademien
afgifver berättelse om antalet af de eleAmr, hvilka under
året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda.
utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens
verksamhet, 4,500 kronor;

f) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologi!^ undersökningar
vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt
på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité
antagen botanist, 1,000 kronor; och

Geologiska

undersök ningarna.

78 Bil, N:o 5 b, till Kong! Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen
förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
12,000 kronor.

Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande
af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarna.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande
år har Eders Kong!. Maj:t den 22 sistlidne November fastställt
följande stat:

Aflöning ar.

Chefen för undersökningen..................................................... 7,000

4 tjensteman å 4,000 ................................................................ 16,000

1 tjensteman.................................................................................. 3,000

4 tjensteman å 2,500................................................................. 10,000

2 biträdande tjensteman å 2,100.................................. 4,200

1 förste vaktmästare ............... 750

1 andre vaktmästare..................................................................... 600

Särskilda arfvoden till Chefens biträde och Amanuensen

å 500 kronor enligt nådigt bref den 5 Juni 1874 1,000

Extra ersättning för öfverarbete jemlikt nådigt bref den

11 November 1870 förslagsvis....................................... 2,000

Ersättning till tillfälliga biträden under vintern jemlikt
nådigt bref den 16 April 1870 samt arfvoden till
extra geologerne jemlikt nådigt bref den 12 Maj
1871 förslagsvis ............................................................... 3,500 4g qqq ''

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 4:de
klassen i gällande resereglemente, till 9 tjensteman
efter 6:te klassen, 2 biträdande tjensteman efter
7:de klassen samt nödigt antal extra geologer efter
8:de klassen, förslagsvis................................................... 18,000

Transport 18,000 48,000.

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879. 79

Transport 18,000 48,500.

Inköp och reparationer af undersökningsverktyg, kartor

in. m. förslagsvis................................................................ 500

Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor in. in.

som med särskild! anslagna medel bekostas ............ 6,500 25 000

Byr åafdelningen.

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,

öfrige förbrukningsartiklar in. in. förslagsvis........................... 1,000.

Laboratorium.

Inventarier, kemikalier, gasförbrukning m. m. förslagsvis ......... 600.

Museum.

Inventarier, inköp af och frakt för samlingar in. in. förslagsvis 1,600.

Biblioteket.

Inköp och bindning af böcker, byte med utländska institutioner

m. in förslagsvis.............................................................................. 600.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar, monografier

m. m. förslagsvis............................................................................... 12,500.

Värme och vatten.

Omkostnader förslagsvis.......................................................................... 1,400.

Diverse och oförutsedda utgifter, lokalens renhållning in. in.

förslagsvis............................................................................................ 750.

Summa kronor 91,500.

Bil. No 5 b, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:
l:o det för innevarande år anvisade extra anslag 83,000 kronor;
2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord
beräkning till 1,000 kronor;

3:o från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska undersökningar
i bergslagen för år 1879 3,000 kronor;

4:o af Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500
kronor för särskilda undersökningar inom samma läns norra del;

5:o af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag
1,500 kronor för undersökningar inom samma läns norra del;

6:o af Gotlands landsting beviljadt anslag 500 kronor för undersökningar
å Gotland; samt

7:o påräknad behållning från år 1878 med 1,000 kronor, eller tillhopa
91,500 kronor, motsvarande utgifterna för det geologiska undersökningsverket
under år 1879 enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 15 November sistlidne år har Chefen
för Sveriges Geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,
utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt,
dels lemnat redogörelse för hvad under år 1878 åtgjorts, äfvensom för
den vid geologiska arbetena anställda personal, dels ock afgifvit summariskt
förslag till utgiftsstat för Sveriges Geologiska undersökning
under år 1880; hvarvid Chefen anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 under år 1878 fortgått i
Stockholms, Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom
Indika län sammanlagdt 10 qvadratmil blifvit undersökta, så att
hela området af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde,
med frånräknande af de större vattnen, omkring 393,5 qvadratmil;

att undersökningar i skafull 1 : 100,000 under samma år omfattat
en areal af omkring 15 qvadratmil inom de topografiska bladen Lenhofdas,
Hvetlandas och Nissafors’ område, så att numera omkring 144
qvadratmil vore i denna skala undersökta;

att dessutom omfattande revisionsarbeten verkställts för utgifvande
af kartor öfver flera förut undersökta områden äfvensom öfversigtsresor
utförts inom södra och mellersta Sverige, samt att de under året insamlade
försteningarne från södra Sverige lemnat en särdeles värderik
tillökning till de förut befintliga samlingarna;

att geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det
från Jernkontoret utgående anslag utförda inom en del af mellersta
Sverige;

att

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

att ekonomiskt geologiska undersökningar verkställts inom Kalmar
län på bekostnad af länets norra hushållningssällskap, inom Efsborgs
län på bekostnad af detta läns norra hushållningssällskap samt på Gotland,
bekostade af dess landsting;

att Chefen för undersökningen, hvilken varit förordnad såsom prisdomare
vid 1878 års verldsutställning i Paris, enligt nådigt tillstånd
deltagit i en internationel geologisk kongress derstädes och företagit
vetenskapliga och praktiskt geologiska resor i England, Frankrike, Norra
Italien och Schweiz.

att före nämnda års slut skulle blifva färdigtryckta i skalan 1: 50,000
kartbladen Brefven, Gottenvik, Landsort och Källskär samt Herrevadskloster; att

dessutom kartbladen Linderöd och Lessebo i skalan 1: 200,000
redan vore färdigtryckta samt under arbete kartbladen Hjulsjö, Tjällmo
och Norrköping;

Förutnämnda förlagsberäkning öfver de för Geologiska undersökningen
under år 1880 erforderliga medel upptager utgifterna till 88,500
kronor.

Häraf beräknades för:

Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden......... 48,500.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter
m. m. att utgå af statsanslag med 18,000
Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor, m. m.,

som med särskild! anslagna medel bekostas............... 4,500 gg 500

By råafdelning en och laboratorium.

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. in......... 2,000.

Biblioteket och samlingarna''.

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkost -

nader m. m........................................................................................... 2,000.

Bill. til! Rihtd. Pro!. I Sand. 1 Afd. 11

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar
och uppsatser, ritning och färgläggning af diverse
originalkartor m. m.......................................................................... 11,500.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnader ............................................................................................ 2,000.

Kronor 88,500.

Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar,
som bekostades af Jernkontoret med 3,000 kronor och Elfsborgs
läns norra hushållningssällskap med 1,500 kronor, och då vid
pass 1,000 kronor antagligen kornme att genom försäljning af kartor
och beskrifningar under år 1880 till undersökningsverket inflyta, ansåge
Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som för innevarande
år behöfva för ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.

Den under anslagstiteln »rikets ekonomiska kartverk» omförmälda
komité har icke ifrågasatt annat, än att de geologiska undersökningarna
böra fortsättas; men såväl uti komiténs betänkande som uti två af de
detsamma åtföljande reservationer göres framställning om vissa förändringar
i nu gällande bestämmelser angående det geologiska kartverkets
bearbetande och den derpå grundade kartutgifningen. Dessa
förändringar äro dock åtminstone i de väsendtligare delarna beroende
af hvad komiterade föreslagit beträffande de ekonomiska och topografiska
kartverken; och då pröfning af frågan härom af redan angifvet
skäl ännu icke kunnat företagas, följer häraf, att jag icke heller nu
kan till afgörande föredraga komiterades förslag rörande det geologiska
kartverket eller ifrågasätta någon ändring under år 1880 i planen för
detsammas bearbetande.

På grund häraf och under åberopande af hvad Chefen uti nu föredragna
underdåniga memorial anfört, tillstyrker jag nådig framställning
till Riksdagen

att för fortsättande under år 1880 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Bil. N;o 5 b, Ull Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.

13:o Hästafvel!!* befrämjande.

Med erinran att under denna anslagstitel finnes uppfördt ett särskild!,
reservationsanslag till prisbelönande af hästar å 35,000 kronor,
har Stuteri-Öfverstyrelsen uti underdånigt memorial den 20 September
1878 anfört, att efter prisbelöningarnas införande intresset för hästuppfödningen
hvarje år ökats så att, då efter 1874 års besigtningsmöten
endast 555 hästar inom hela riket kunnat prisbelönas, antalet under år
1877 prisbelönade hästar uppgått till 1,604 och kunnat blifva ännu
större, derest icke flera å rullorna införda hästar måst uteslutas i anledning
deraf, att statsanslaget ej varit tillräckligt att dermed prisbelöna
alla de hästar, som af de tillsatta nämnderna ansetts deraf förtjena.

På grund häraf och då landstingen och hushållningssällskapen för
år 1878 höjt sina bidrag till sammanräknade 46,137 kronor, har Stuteri-Öfverstyrelsen
hemställt, att förrberörda reservationsanslag, hvaraf
jemväl måste bestridas de för prisbelöningen ifrågakommande omkostnader,
måtte höjas från 35,000 kronor till 50,000 kronor.

Denna framställning finner jag särdeles behjertansvärd; men med
afseende å behofvet att så mycket som möjligt inskränka statens utgifter,
nödsakas jag likväl tillråda Eders Kongl. Maj:t att icke för närvarande
i anledning af densamma vidtaga någon åtgärd.

Deremot får jag, i enlighet med Stuteri-Öfverstyrelsens derom i
underdånigt memorial gjorda hemställan och i likhet med hvad under
flera föregående år egt rum, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till aflönande vid Elyinge af erforderlig betjening samt förbättrande
af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880
på extra stat bevilja 5,937 kronor.

14:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Sedan 1875 års Riksdag utöfver det under denna anslagstitel till
reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare på ordinarie stat uppförda
belopp 8,000 kronor för år 1876 anvisat till enahanda ändamål
ett extra anslag å 4,000 kronor, har med anledning af Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställningar samma belopp blifvit till omförmälda
ändamål för hvarje af åren 1877, 1878 och 1879 på extra stat

Reseunderstöd
för fabriks-
och
handtverksarbetare.

Bil. N;o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Befrämjande
af husslöjden

Yäfskolan i
Borås.

allvisadt. Någon särskild anhållan om detta extra anslags beviljande
jemväl för ar 1880 har icke inkommit; och då för handen varande förhållanden
nödvändiggöra all möjlig inskränkning i statens utgifter, samt
i allt fall, derest det på ordinarie stat för ifrågavarande ändamål beviljade
belopp skulle blifva otillräckligt för fyllande af oafvisliga behof,
. utväg icke torde saknas att dertill bereda medel genom anlitande
af tillgängliga besparingar, anser jag mig icke böra göra framställning
om förutnämnda extra anslags beviljande för år 1880,

Uti underdånigt memorial den 23 September 1878 bär Landtbruks''
akademien anhållit, att åtgärd måtte vidtagas, så att de särskilda till
befrämjande af husslöjden inom landet för innevarande och föregående
år anvisade extra anslag måtte varda jemväl för år 1880 beviljade.
Jemte det jag förordar bifall till denna framställning anhåller jag, under
åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört till
det statsrådsprotokoll den 8 Januari 1877, som åtföljde Eders Kongl.
Maj:ts till. samma års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, nu endast få erinra, att Riksdagen enligt
underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 bifallit Eders Kongl. Maj:ts
nådiga framställning derom, att aflöningen för undervisare i husslöjd
finge , utgöra 2,000 kronor, men efter innehafvares af sådan beställning
väl vitsordad, tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med
aret näst efter det, då han bill vit antagen, ökas med 500 kronor och
således utgå med 2,500 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring
höjas till 3,000 kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda
tjenstgöring höjas till 3,500 kronor.

På grund häraf och då den undervisare i husslöjd, till hvilken aflöning
utgår från det under förevarande anslagstitel särskild! till befrämjande
af husslöjder på ordinarie stat beviljade belopp, blifvit antagen
under år 1874, synes uppflyttning för honom i högre lönegrad böra
ifrågakomma från och med år 1880, i anledning hvaraf åtgärd lärer
höra vidtagas för beredande af tillgång till denna lönetillökning.

Det för innevarande och flera föregående år anvisade bidrag till
upprätthållande af väfskolan i Borås torde äfven för nästkommande år
böra begäras.

SS*'' . Slutligen, har jag att anmäla, hurusom. Styrelsen för Svenska Slöjdföreningen
uti ingifven underdånig ansökning anhållit, dels att i likhet
med hvad för innevarande och föregående år egt rum ett anslag å
4,000 kronor måtte föreningen beviljas för år 1880 såsom hyres- och
inköpsbidrag åt föreningens museum, dels ock att för sistnämnda år
måtte anvisas 1,200 kronor för understödjande af föreningens tekniskt

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

literära verksamhet under vilkor att föreningen vederbörligen styrkte,
att ett deremot svarande antal värdefulla artiklar i tekniska ämnen blifva
på föreningens bekostnad publicerade.

Förstnämnda af Kommerskollegium uti afgifvet underdånigt utlåtande
understödda anhållan finner jag mig böra till bifall förorda,
hvaremot jag tillstyrker, att ansökningen i öfrigt icke må till någon
åtgärd föranleda, desto hellre som inga andra nya anslag böra ifrågasättas
än sådana, hvilkas beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
dels för beredande af tillgång till den för eu undervisare i husslöjd
ifrågakommande löneförhöjning öka det under denna anslagstitel
särskildt till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från 10,000
kronor till 10,500 kronor samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till 38,000 kronor
eller med 500 kronor;

dels ock på extra stat för år 1880 bevilja för anställande af en
ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en af
undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att
kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor;

till befrämjande af husslöjder utöfver derför på ordinarie stat anvisade
medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stål dt anslag å

10.000 kronor;

såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan i Borås, med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; samt
såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska Slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

15:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

I enlighet med hvad under sistlidet och flera föregående år egt
rum torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1880
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sak -

86 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

kunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp
af 14,000 kronor att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.

16:o. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

De utgifter, som skola af detta förslagsanslag bestridas, komma
att från och med innevarande år i ej oväsendtlig mån ökas, till följd
deraf att, i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för
vissa embets- och tjensteman! vid landsstaten antagna aflöningsgrunder,
kostnaden för den renskrifning, som icke kan medhinnas af de hos
länsstyrelserna anställda kanslister och kontorister samt extra biträden,
skall gäldas af detta anslag; men då den nya anordningen vidtagit
först från och med innevarande månad och således all erfarenhet saknas
om det belopp, hvartill den ifrågakommande utgiftsförhöjningen
kan uppgå, är det mig icke möjligt derom nu framlägga någon beräkning.
Vid sådant förhållande och då anslaget har egenskap af förslagsanslag,
anser jag mig icke böra beträffande det belopp, hvartill detsamma
finnes i Riksstaten uppfördt, föreslå annan förändring, än att
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma nämnda anslag höjes från
87,872 kronor 17 öre till 87,934 kronor 87 öre eller med 62 kronor
70 öre.

Sedan föredragande Departementschefen härefter anmält, att beträffande
alla de ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande
år funnes under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke härofvan blifvit
särskildt nämnda, anledning saknades att föreslå förändring, så att, om
hvad Departementschefen hemställt blefve godkändt, slutsumman af
ordinarie anslagen å lmfvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,185,482
kronor 17 öre, anförde Departementschefen vidare i fråga om

17 :o. Justeringsstyrelsen.

Då Riksdagen vid beviljandet af det anslag 9,300 kronor, som
Eders Kongl. Maj:t äskat för inrättande af detta embetsverk, icke funnit
skäl att låta nämnda belopp uppföras på ordinarie stat, utan en -

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

däst anvisat detsamma för innevarande år, men någon omständighet
icke inträffat, som för nästkommande år kan göra behofvet af detta
anslag mindre angeläget, får jag i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära enahanda belopp,
9,300 kronor, att under år 1880 utgå och användas till arfvoden åt den
vid styrelsen anstälda personal.

Uti sin till Riksdagen förlidet år aflåtna proposition har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit, dels att den inkomst af lösen och justeringsafgifter,
som kommer att till justeringsstyrelsen inflyta, må ingå och redovisas
till Statskontoret, dels ock att bemälda styrelse måtte till vikariatsersättning
och för bekostande af nödigt arbetsbiträde få använda
erforderligt belopp af de medel, som sålunda komma att inflyta. Då
uti sitt å denna proposition aflåtna svar Riksdagen väl lemnat sitt bifall
till hvad Eders Kongl. Maj:t i förra delen föreslagit, men deremot
icke meddelat något yttrande i anledning af framställningen i senare
hänseendet, lärer Eders Kongl. Maj:t finna för godt att till den sammanträdande
Riksdagen förnya framställningen derom, att af justeringsstyrelsens
uppbörd må användas hvad för ofvannämnda ändamål kan
finnas vara af oundgängligt behof erforderligt.

Slutligen och då af det belopp 90,000 kronor, som enligt en af
Vetenskapsakademien uppgjord och Riksdagen förut meddelad beräkning
erfordras för bestridande af kostnader, som omedelbart föranledas
af införandet af det metriska systemet för mått och vigt, 40,000
kronor ännu icke äro af Riksdagen anvisade, men detta belopp antagligen
under nästa år kommer att för ändamålet tagas i anspråk, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville göra framställning
derom, att Riksdagen må på extra stat för år 1880 i detta afseende
bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande nämnda
belopp, 40,000 kronor.

18:o. Statens jernvägstraftk.

Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik den 7 December 1878
inkommit med underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för Statens
jernvägstrafik under år 1879, slutande å ett belopp af 11,287,000 kronor
eller 507,000 kronor mindre än den för sistlidet års Riksdag framlagda
approximativa beräkning af berörde kostnader upptog, hvilket förslag
blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 20 nästlidne December faststäldt,
har bemälda Styrelse i underdånighet ingifvit beräkning öfver sanno -

88 Bil. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

likt blifvande så väl inkomster som omkostnader vid statens jernvägstrafik
under år 1880, och dervid till en början anfört:

Till följd af industriela och kommersiela förhållanden, som äro
för väl kända för att här behöfva vidare beskrifvas, hafva inkomsterna
af trafiken på Statens jernvägar, som allt ifrån år 1869 till och med
år 1876 befunnit sig i stigande såväl i totalsumma som per trafikerad
banmil, under 1877 och ännu mera 1878 visat ett ej obetydligt aftagande,
i det att hela inkomstbeloppet, som år 1876 utgjorde

Kr. 16,609,048: 48 eller per banmil 115,661: 90.

under år 1877 nedgick

till ................................. » 16,346,342: 16 » » 109,486: 55.

och år 1878 ungefärligen
kommer att sluta

på en summa af x> 14,800,000: — » » 96,600: —

Meddellängden trafikerad bana har varit,

år 1876........................... 143,6 mil

» 1877.......................... 149,3 mil och

» 1878.......................... 153,2 mil samt utgör vid 1878 års slut

160,9 mil.

Ehuru beklagligen ännu inga tecken till en snar förbättring inom
handelns och näringarnes områden kunna skönjas och verkningarna af
den nu pågående vidt omfattande industriela krisen icke lära så hastigt
kunna upphöra, anser Styrelsen sig dock till grund för beräkningen
af 1880 års inkomster kunna lägga ett något högre belopp per banmil
än det innevarande års trafik synes komma att lemna, hufvudsakligen
af det skäl, att rörelsen på de under åren 1876—1878 öppnade
nya bandelarne om 19 mils längd antagligen bör hinna att i någon
mån utveckläs, och att stillheten i trävarurörelsen antagligen bör inom
två år hafva upphört, och Styrelsen antager derföre, att inkomsten under
år 1880 bör uppgå till vid pass 98,000 kronor per banmil.

Efter denna gnfhd för beräkningen skulle bruttoinkomsten af trafiken
på nu färdiga 160,9 mil år 1880 uppgå till i rundt tal 15,800,000
kronor.

Enligt här nedan närmare specificerade beräkningar skulle omkostnaderna
för drift och underhåll under år 1880 komma att uppgå
till inalles 11,739,000 kronor, hvartill kommer det af Riksdagen beviljade
bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning med 1,5 procent
af skillnaden emellan bruttoinkomsterna samt drift och underhållskostnaden,
hvilken skilnad enligt ofvanstående utgör 4,061,000 kronor,
så att ifrågavarande bidrag kan beräknas till 60,900 kronor.

Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Om således ifrån bruttoinkomsten ....................................... Kr. 15,800,000.

afdrages dels den beräknade drift- och underhållskostnaden
...................................................... Kr. 11,739,000

dels bidraget till pensionsinrättningen » 60,900 11^799^900.

återstår som nettobehållning Kr. 4,000,100;

och anser Styrelsen, att sistnämda belopp, eller i rundt tal 4,000,000
kronor, kan i Riksstaten upptagas såsom Statsverkets nettoinkomst af
Statens jernvägar under år 1880.

Uti sitt den 10 December 1877 afgifna underdåniga förslag till beräkning
af Statens jernvägstrafiks inkomster och omkostnader för år
1879 hade Styrelsen bland utgifterna äfven upptagit en summa af 777,250
kronor för tillökning af materialförrådet, hvilket belopp dock vid Riksstatens
upprättande icke blef från trafikinkomsterna afdraget, utan i
stället ett extra anslag af högst 1 million kronor anvisadt för hvartdera
af åren 1878 och 1879 till betäckande af den ökning i Statens
jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under dessa år kunna
uppkomma. Nu har det emellertid visat sig, att ingen nämnvärd sådan
förlagstillökning uppkommer under år 1878, och sannolikt kommer
samma förhållande att inträffa år 1879.

Ökning af materialförrådet måste härleda sig från någon af följande
orsaker, nemligen antingen utsträckning af de trafikerade banornas
längd, eller uppkomsten af en lifligare rörelse, eller stegrade inköpspris
på materialier, eller uppläggning af större partier kasserade
effekter, förnämligast räler, som icke kunnat med fördel försäljas. Nu
är det visserligen sannolikt, att åtminstone 14,5 mil nya delar af Norra
stambanan varda fullbordade före 1880 års slut, men dessa äro dock
ej af beskaffenhet att föranleda någon så betydlig tillökning af materialförlaget,
att särskild!- afseende dervid kan behöfva fästas; några
anledningar till en väsendtligen lifligare rörelse förefinnas för närvarande
icke, och ej heller är någon stegring i prisen på konsumtionsocli
underhålsmaterialier att befara, helst rälsbehofvet för 1880 redan
är kontraheradt till samma låga leveranspris som för år 1879, och
lagret af kasserade räler, som under innevarande år blifvit ej obetydligt
reduceradt, antagligen ej bör komma att växa under de tvänne
följande åren. Af dessa skäl anser Styrelsen sig ej böra för år 1880
bland beräknade utgifter upptaga någon tillökning af materialförlaget.

Under erinran att, på sätt ofvan anförts, utgifterna för drift och
underhåll år 1880 beräknats till 11,739,000 kronor, eller 55,000 kronor
Bill. till Bikscl. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 12

90 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

mindre, än livad för innevarande år vid 1877 års sint approximativt
beräknats, men 452,000 kronor utöfver hvad den specifika kostnadsstaten
för innevarande år utvisade, har Styrelsen vidare uti bifogade
och åberopade förslag dels till arfvodesstat och dels angående sannolikt
förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under 1880 redogjort
för de särskilda utgiftsposterna samt dervid anmärkt, att denna förhöj -

ning drabbade:

Byråafdelningen med...................................................................... Kr. 5,000,

Banafdelningen med ...................................................................... » 287,000,

Maskinafdelningen med................................................................. » 50,000

och Trafikafdelningcn med............................................................ » 110,000.

eller tillhopa Kr. 452,000;

varande berörda förslag af följande lydelse:

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Underdånigt förslag

till arfvodesstat vid Statens jernvägstrafik för år 1880.

		A	r f v o d e n
A) Byråafdelningen.	Antal.			\|
		fasta.	föränderliga.	Summa Kr. !
a) vid Styrelsen.
Generaldirektör ..........................................	i	10,000
Byråchef..................................................	i	6,000
Inspektör....................................................	i	6,000
Sekreterare..................................................	i	4,000
Registrator och Aktuarie ...........................	i	3,500
Notarier .....................................................	2	5,000
Kamrerare .................................................	1	4,000
Revisor........................................................	1	3,000
Hufvudkassör ............................................	1	3,000
Uppbördskassör .........................................	1	3,000
Föreståndare för Statistiska kontoret.........	1	4,000		51,500
Kammarförvandt.........................................	1	—	2,400
Milkontrollör...............................................	1		4,200
Bokhållare ..................................................	2	——	6,000
Kammarskrifvare........................................	3	—	5,700
Kontorsskrifvare..........................................	19		41,460
Vaktmästare och kontorsvakt.....................	5		4,200	63,960 !
Förtjenst- och ålderstillägg ........................	—	10,000		10,000
Summa vid Styrelsen	43			125,460
b) vid Distrikten.
Byråassistenter.............................................	4		11,400
Kassörer .....................................................	2		4,800	1
Vaktmästare ...............................................	3		2,700
Summa vid Distrikten	9			18,900
Summa för Byråafdelningen	52		1	144,360

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prv]?, om Statsvarket 1879.

B) Banafdelningen.	Antal.	1	Arfvode	n
a) vid Styrelsen.		fasta.	föränderliga.	Summa Kr.
Öfverdirektör................................................	1	6,000	—	6,000
Öfverdirektörs-assistent ..............................	1		3,900
Telegrafdirektör ........................................	1	—	3,900
Ritare......................................................	1	—	2,400
Vaktmästare ..............................................	1		900	11,100 2,200
Förtjenst- och ålderstillägg........................	—	1,000	1,200
Summa vid Styrelsen	5\|	—	19,300
b) vid Distrikten.
Bandirektörcr ............................................	6		25,200
Baningeniörer ...........................................	19	—	64,500
Bokhållare .................................................	2		4,500
Banbetjening .............................................	1,2(15	—	650,820	745,020 2,400
Förtjenst- och ålderstillägg ....................	—		2,400
Summa vid Distrikten	1,292			747,420
Summa för Banafdelningen	1,297		—	766,720
C) Maskinafdelningen.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör............................................	1	6,000	—	6,000
Öfverdirektörs-assistent ...........................	1	—	3,900
Ritare.........................................................	1		2,400	6,300 1,000
Förtjenst- och ålderstillägg......................	—	1,000
Summa vid Styrelsen	3	—		13,300
b) vid Distrikten.
Maskindirektörer och Ingeniörer ...............	9		34,800
Verkmästare ...............................................	10		27,600
Verkstadskamrerare ...................................	5		16,800
Förrådsförvaltare..........................................	5		17,100
Transport l	29	—	96,300 i	13,300

Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 93

		A	arfvode	n
	Antal.
		fasta.	föränderliga.	Summa Kr.
Transport	29		96,300	13,300
Ritare, bokhållare, vaktbetjente m. fl.......	64		98,460
Lokomotivbetjening....................................	467		509,440
Vagnbetjening .............................................	134		92,280
Förtjenst- och ålderstillägg......................	—		900
Summa vid Distrikten	694			797,380
Summa för Maskinafdelningen	697	—		810,680
I)) Trafikafdelningen.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör...............................................	1	6,000
Öfverkontrollör.............................................	1	4,000		10,000
Öfverdirektörsassistent.................................	1		3,900
Kontrollörer och biljettförvaltare ..............	6		20,100
Kontorsskrifvare..........................................	35		57,420	81,420 2,600
Förtjenst- och ålderstillägg........................	—	2,000	600
Summa vid Styrelsen	44	—		94,020
b) vid Distrikten.
Trafikdirektörer och Assistenter ...............	14		. 55,500
Stationsföreståndare .................................... Stationskassörer, Bokhållare, Skrifvare och	172		284,000
Telegrafister............................................	427		488,160
Telegrafinspektörer ...................................	5		12,300
Stationsbetjening..........................................	1,183		694,330
Tågbetjening...............................................	267		254,820	1,789,110
Förtjenst- och ålderstillägg ........................	—		2,700	2,700
Summa vid Distrikten	2,068	—		1,791,810
Summa för Trafikafdelningen	2,112			1,885,830

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1870.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstraflk

under år 1880.

	Krono r.
I. Byrå af delningen.
Ordinarie arfvoden till tjensteman samt betjente,
enligt särskilt förslag till arfvodestat...............	144,360
Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil-
kontoren...............................................................	36,000
Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt
tillfälliga biträden...............................................	15,000
Missräkningspenningar ..........................................	9,000
Inqvarteringsersättningar .......................................	3,900	208,260
Beseersättningar och traktamenten......................	3,000
Anslag till utländska resor ....................................	5,000
Expeditionskostnader ............................................	9,000
Trycknings- d:o .............................................	13,000
Hyra för tjenstelokalcr samt dessas eldning, be-
lysning och städning ..........................................	3,500
Biblioteket.............................................................	1,500
Inventariers underhåll och förbrukning ..............	300
Sjukvård och begrafningshjelp ..............................	300
Pensioner till under byggnadstiden skadade per-
soner, samt till enkor och barn efter till följd
af skada aflidna ..................................................	10,700
Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till
juridiska biträden vid distrikten............... ........	7,000
Diverse utgifter..................................................	440	53,740
Summa för Byråafdelningen			262,000
Transport			262,000

Pil. N:o Sb, till Kong!. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1870.

	Kronor.
Transport			262,000
II. Banafdelnmgen.
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman
samt betjening, enligt särskilda arfvodesstaten	—	766,720
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-
träden ..............................................................	146,820
Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-
heter...............................................................	23,584
Beklädnad .............................................................	98,670
Bränsle till bostadslägenheter.................................	35,600
Expeditionskostnader ............................................	8,000
Trycknings- d:o ...........................................	5,650
Tjenstelokaler .......................................................	4,400
Underhåll af banvallen ..........................................	25,000
» » broar och kulvertar...........................	20,000
» » afloppstrummor .................................	4,200
» » vägar, vägöfvergångar, in. m..........	29,800
» b öfverbyggnaden: rigtning ...............	190,000
b b B utbyte af sliprar...	550,000
b b b B b räler......	891,000
b b B spårvexlar ............	73,600
b b b ballastning............	44,500
B b B stängsel ...............	128,500
B b stationer: husbyggnader .........''.........	182,500
B » b bangårdsmaskin cider.........	35,500
» b b stationsplaner och plan-
teringar m. m................	82,500
B b vaktstugor och kurar........................	112,500
b b telegrafledningar ..............................	18,600
B b signaleringsinrättningar ..................	14,400
Materialförbrukning för signalering .....................	22,500
Inventariers underhåll och förbrukning ...............	14,500
Transport	2,762,324	766,720	262,000

Bil. No 5 i, till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1879.

	Kronor
Transport	2,762,324	766,720	262,000
Expropriationsräntor och kontributioner ...............	3,150
Snöskottning...........................................................	80,000
Reseersättningar och traktamenten........................	18,700
Sjukvårds- och begrafningshjelp ..........................	21,000
Diverse utgifter .....................................................	13,106
Förändringar af byggnader och anläggningar......	52,000	2,950,280
Summa för Banafdelningen		—	3,717,000
III. Maskinafdehungen.
t Gemensamma kostnader.
Ordinarie arfvoden till embcts- och tjensteman
samt betjening, enligt särskilda arfvodcsstaten	208,960
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-
träden .................................................................	22,000
Inqvartering, kontant eller genom hyrda lägen-
heter....................................................................	38,540
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings-
hjelp samt diverse utgifter...............................	57,500	327,000
Lokomotivtj ensten.
Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, cldare,
putsare och kolvakter, enligt arfvodesstaten......	509,440
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....	310,000
Inqvartering, kontant och genom hyrda lägen-
heter ....................................................................	90,000
Kol- och milpenningar ........................................	210,000
Beklädnad för lokomotivpersonalen........................	16,060
Inventariers underhåll och förbrukning ...............	24,500
Förbrukning af stenkol och cokes .......................	1,056,000
» » olja och talg................................	88,000
» » diverse materialier........................	100,000
Transport	2,404,000	327,000	3,979,000

Eldning

Bil. AT:o [> b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 97

		Kronor	!
Transport	2,404,000	327,000	3,979,000
Eldning, belysning och materialförbrukning för			:
vattenstationer och lokomotivstall .....................	110,000
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ...............	22,000	2,536,000
Vagntjensten.
1 Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put-
sare och vagnsmörjare, enligt arfvodesstaten ...	92,280
Extra betjening ssrnt tillfälliga biträden in. in. ...	69,500
Inqvartering,, kontant och genom hyrda lägen-
heter................................	17,350
Beklädnad för vagnpersonalen .........................	8,500
Premier samt milpenningar...........	27,500
Materialförbrukning för vagnsmörjning och ren-
hållning .................................. : o ..............	32,870
Inventariers underhåll och förbrukning ..............	70,000
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................	12,000	330,000
Transportmedlens underhåll.
Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.....	39,000
» » verkstädernas ångmaskiner............ .	38,000
Belysning, eldning och renhållning m. m.... .	37,500
, Transporter, lastningar och lossningar..................	21,600
Inventariers underhåll och förbrukning samt af-
skrifning af förlust å försålda materialier.........	69,000
Resor, sjukvård och begrafningshjelp .................	8,900
Underhåll af lokomotiv och tendrar ..................	528,000
» » person-, post-, fång- och packvagnar	235,000
» » godsvagnar .................	268,000
» » vagnsaxlar och hjul.....................	92,000	1,337,000
Kompletteringar af verkstads- och förrådsbygg-
nåd er m. m..................	—	70,000
Summa för Maskinafdelningen	—	—	4,600,000
rn 1 rån sport Bih. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Åjd.	—	___	\| 8,579,000 i 13

08 Bil. N:o 5 h, till Kong!. Majd» Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

	Kronor	!
Transport	—		8,579,000
IV. Trafikafdelnin gen.
Ordinarie arfvoden till erabets- och tjensteman
samt betjening, enligt arfvodesstaten..................		1,885,830
Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an-
märkningsprocent...............................................	229,455
Inqvartering, kontant och genom hyrda lagen-
heter.................................................................	229,736
Beklädnad ...............................................................	138,624	''
Bränsle till bostadslägenheter...............................	69,050
Milpenningar till tågbetjeningen.........................	39,200
Kontorskostnader ...............................................	138,950
Signalering och belysning inom stationerna.........	95,550
Eldning inom stationerna....................................	40,400
Signalering, belysning och uppvärmning å han-
tågen....................................................................	67,000
Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-
graferingen .........................................................	32,550
Inventariers underhåll och förbrukning ..............	81,200
Benhållning vid stationerna..................................	31,000
Reseersättningar och traktamenten.....................	48,100
Sjukvård och begrafningshjelp .............................	23,150
Ersättningar för bortkommet och skadadt gods ...	8,700
Diverse utgifter ....................................................	1,505	1,274,170
Summa för Trafikafdelningen		—	3,160,000
Summa utgifter för drift och underhåll	—	—	11,739,000

Bil. No <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

Slutligen har Styrelsen i underdånighet hemstält:
dels att ett extra anslag af 150,000 kronor måtte i nåder anvisas
för 1880 till utförande af följande

Nybyggnader:

Vid Stadsgårdens station i Stockholm. Uppförandet af en byggnad af
sten i f. d. jérnvågen, afsedd att inrymma 4 betjeningsboställslägenheter,
dels för de vid svängbron öfver Söderström och i tunneln
under Södermalm tjenstgörande bro- och tunnelvakterna, och
dels tvänne vid Stadsgårdens station anstälde stationskarlar, hvilka
betjente, till men för tjenstgöringen, för närvarande bo å Södermalm
på längre afstånd från tjenstgöringsplatsen...... Kr. 18,000.

Vid. Örebro station. Utvidgning, på sätt Styrelsen i underdånig
skrifvelse den 20 sistiidne November anmält,
af den tillbyggnad till stationshuset, för hvilken 17,000
kronor af Riksdagen beviljats, sålunda att densamma
utom expeditionslokaler kan inrymma bostäder åt det
trafikbefäl, som är stationeradt i denna stad, och för
hvithet för närvarande bostäder måste till rätt höga

pris förhyras i enskilda hus............................................... » 33,000.

Vid Göteborgs station Nya spåranordningar å den vester
om Lilla Bommens hamn belägna delen af Göteborgs
hamnbana, hufvudsakligast bestående i utläggning af
dubbelt spår emellan stationen och tullhuset, hvilka
anordningar erfordras för besörjandet af den ökade
trafik, som väntas uppstå efter Bergslagernas jomvägars
öppnande för trafik i hela deras utsträckning,
och hvilka arbeten, enligt emellan Styrelsen, Göteborgs
stad samt Styrelsen för bemälda jernvägar afskräde
överenskommelser, det åligger Statens jernvägstrafik
att bekosta mot det att Bergslagernas jernvägsaktiebolag
bekostar den jemväl erforderliga utvidgningen
af den öster om Lilla Bommens hamn belägna delen af

hamnbanan ................................................................................ » 29,000.

För diverse oförutsedd^, nya byggnader och anläggningar » 70,000.

Summa Kr. 150,000;

dels att af det extra anslag, 5,400,000 kronor, hvilket 1877 års Riksdag
beviljat till rörlig materiel å Norra stambanan, och hvaraf för år

100 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1878 fått lyftas 1,000,000 kronor och för år 1879 utgår 1,500,000
kronor, måtte för år 1880 ställas till Styrelsens förfogande en summa
af likaledes 1,500,000 kronor att användas till anskaffning af lokomotiv
och vagnar för bemälda banas räkning enligt den fördelning, som
Eders Kongl. Maj:t finner godt fastställa efter pröfning af de underdåniga
förslag till utgiftsstater under sistnämnda år, hvilka Styrelsen
är skyldig ingifva.

Sedermera har under nästlidne gårdag Styrelsen för Statens jernvägstrafik
inkommit med en underdånig framställning angående anslag
dels till gäldande af köpeskilling för tre invid centralbangården i Stockholm
belägna fastigheter, dels till uppförande på de sålunda förvärfvade
tomterna af nödiga expeditionslokaler och bostadslägenheter.

I detta hänseende tillåter jag mig i minnet återkalla: att eu af
Eders Kongl. Maj:t den 26 Februari 1875 gillad plan för norra bangårdens
här i staden utvidgning upptager bland andra jordområden, som
borde för Statens jernvägstrafiks räkning inlösas, ett Stora Barnhuset
tillhörigt område, af hvithet, en del erfordrades för sjelfva bangården
och den andra delen, som afsåga till gata utanför norra godsmagasinet,
antogs skola öfvertagas af Stockholms stad i utbyte mot andra, inom
det nya bangårdsområdet belägna, staden tillhöriga jordstycken; att, då
emellertid ett dylikt utbyte ej kommit till stånd och liqvid med Stora
Barnhuset af åtskilliga anledningar ej kunnat under 1877 ega rum,
den för hela omförmälda jordområde beräknade lösesumma, 85,000 kronor,
upptagits i Styrelsens den 7 December 1877 nådigst gillade förslag
till användande af de för år 1878 utaf Riksdagen anvisade extra
anslag till Statens järnvägstrafik; att Styrelsen i underdånig skrifvelse
den 26 Mars 1878 anmält, att Stockholms stadsfullmäktige då mera
beslutit förvärfva åt staden ofvanomförmälda del af oftanämnda jordområde,
för hvilket ändamål Styrelsen, som ännu då icke kunnat med
Störa Barnhusets direktion uppgöra liqvid angående jordområdet i dess
helhet, öfverlåtit på staden sin rätt till förvärfvande af ifrågavarande
del deraf, samt tillika på anförda skäl hemstält, att de besparingar,
som sålunda under året kunde uppstå på anslaget till inlösen af berörda
jordområde, finge användas till förvärfvande af vissa uppgifna i
qvarteret Svan belägna tomter, livilka. i lika hög, om icke högre, grad
vore för utvidgningen tjenliga; att — sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning
häraf den 29 Mars förlidet år bemyndigat Styrelsen att uppgöra
och Eders Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande underställa
köpeaftal om egendomen N:o 70 B vid Clara Bergsgatan uti nämnda
qvarter samt förklarat sig vilja, derest detta aftal blefve godkändt, be -

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:s Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

101

sluta om köpeskillingens gäldande äfvensom, på framställning af Styrelsen,
taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor två andra likaledes i
qvarteret Svan belägna egendomar, N:o 70 A vid samma gata och
N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, kunde, der anbud om försäljning af
dem till Styrelsen inkomme, för Statens jernvägstrafik inköpas ■— Styrelsen
den 30 April sagda år i underdånighet dels öfverlemna! och
anhållit om godkännande af köpekontraktet angående egendomen N:o
70 B, inköpt för ett pris af 100,000 kronor; dels hemstält om tillåtelse
att afsluta köp jemväl om förberörde egendomar N:o 70 A vid Clara
Bergsgatan och N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, hvilka vore fala till
pris af 55,000 kronor för den förra och 85,000 kronor för den senare,
dels föreslagit, att den till minst 70,000 kronor uppgående andel af
de till inlösen af Stora Barnhusets af mark beräknade 85,000 kronor,
hvilken icke vidare vore för detta ändamål behöflig, finge i främsta
rummet användas till gäldande af de under året 1878 till betalning
förfallande anparter af köpeskillingarne för berörda egendomar, dels
ock antydt att, som Stockholms stad för anläggning af nya gator behöfde
att af ett Statens jernvägstrafik tillhörigt, men för dess bruk
icke erforderligt, område förvärfva två i qvarteron Riddaren och Lagerbärsträdet
belägna mindre tomtplatser af tillsammans omkring 11,000
qvadratfots vidd, hvilka Staten vid sammanbindningsbanans anläggning
blifvit ålagdt inlösa, den blifvande lösesumman för dessa tomtplatser
lämpligen torde kunna användas till nu ifrågavarande egendomars betalande;
samt ändtligen att Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning af
denna framställning den 3 sistlidne Maj, behagat bifalla hvad Trafikstyrelsen
sålunda hemstält och föreslagit, samt förklarat Sig vilja, på
anmälan af samma Styrelse, göra det förslag till innevarande års Riksdag,
som för slutligt ordnande af frågan om gäldande af de utfästa
köpeskillingarne kunde finnas erforderligt.

Med erinran om detta Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, har Styrelsen
för Statens jernvägstrafik uti förutnämnda underdåniga skrifvelse
af den 7 innevarande månad, anfört följande:

På grund af sålunda erhållet bemyndigande har Trafikstyrelsen
med vederbörande säljare afslutat köp och låtit vederbörligen lagfara
erhållna köpebref, hvarigenom Statens jernvägstrafik förvärfvat eganderätt
till de i fråga varande fasta egendomarna, nemligen:

N:o 16 med adressnummer 70 B vid Klarabergsgatan för

ett pris af .............................................................................. Kr. 100,000.

N:o 12 med adressnummer 67 vid Mästersamuelsgatan för » 85,000.

Transport Kr. 185,000.

102

Bil. No 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.

Transport Kr. 185,000.

N:o 11 med adressnummer 70 A vid Klarabergsgatan
för ............................................................................................

60,804; 14. ioo,000:
10,000: —

__55,000.

Summa Kr. 240,000.

Enligt köpebrefven bär Trafikstyrelsen iklädt sig förbindelser att
betala de öfverenskomma köpeskillingarne sålunda, nemligen:

för N:o 16 kontant vid köpets afsittande ...... 19,195: 86.

dock med afdrag af ränta till tillträdesdagen
den 1 Oktober och under tiden
förfallande annuitet å ett innestående hypotbekslån.

Kontant den 1 Oktober .............................. 20,000: —

samt genom öfvertygande af inteckningar
till belopp af...............................................

för N:o 12 kontant vid köpets afslutande.....

samt genom öfvertaga!ide af inteckningar
till belopp af.................................................... 75,000: —

samt

för N:o 11 kontant vid köpet! afslutande ...... 5,000: —

D:o att betala vid tillträdet

den 1 Oktobet 1879 ....................................... 24,246:

samt genom öfvertagando af inteckningar
till belopp af.................................................. 25,754: —

Till slutet af år 1878 bär Trafikstyrelsen i och för dessa köp kontant
utbetalt

för N:o 16 ................................................................. 39,195: 86.

för inteckning i dito .................................. 13,104: 14. gg 300-

för N:o 12 ...................................................................................... 10,000: —

» N:o 11 ..................................................................................... 5,000: —

85,000:

55,000:

Summa kronor 67,300, —
hvadan ännu qvarståonde betalningsansvar utgöres af dels inteckningar
till belopp af:

i N:o 16..................................................................... 47,700: —

i )) 12 75,000: —

i » 11...........................................................

25,754

148,454:

dels den del af köpeskillingen för N:o 11, som skall kontant
erläggas vid tillträdet den 1 Oktober 1879......... 24,246:

eller inalles kronor 172,700:

103

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd Prof). N:o /, om Statsverket 1871).

Till bestridande af ofvanstående kontanta utbetalning- under näst
förflutna året, 67,300 kronor, bär Styrelsen haft att tillgå den besparing'',
kronor 70,764: 70, som uppkommit derigenom, att Stockholms
stad öfvertagit större delen af det till norra bangårdens utvidgning
afsedda området framför nämnda bangårds tvänne godsmagasin, för
hvithet områdes inlösen ett extra anslag, stort 85,000 kronor, var för
året 1878 anvisadt, Efter afdrag af utbetalade 67,300 kronor, återstår
således ett öfverskott af kronor 3,464: 70.

Om 2,700 kronor af denna behållning får användas till ytterligare
afbetalning å köpeskillingar och resten till diverse med köpen förenade
utgifter, så erfordras till hela köpeskillingens liqviderande ett nytt extra
anslag af 170,000 kronor, lrvilket belopp Styrelsen underdånigst_ hemställer,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja och
anvisa till utgående under år 1879, enär det icke kan vara. skal, att
Staten låter de med 6 procent ränta löpande inteckningarna qvarstå i egendoman
ut under längre tid, än som för laga uppsägning af lånen erfordras.

Till den ränta, som under tiden upplöper, torde hyrorna för egendomen
N:o 16 jemte do 764 kronor, som återstå af ötverskottet pa
anslaget till norra bangårdens utvidgning blifva ungefärligen tillräckliga.

Hvad angår de i Trafikstyrelsens föregående skrivelser i detta
ämne omförmälda, till 11,000 qvadrat!ots vidd beräknade jordområden,
som nu tillhöra Statens jernvägstrafik men framdeles äro beliöfliga tor
Stockholms stad till anläggning af nya gator, så hemställer Styrelsen
underdånigst, att värdet af dessa områden nu ej måtte tagas i beräkning,
emedan dels tiden, då beslutade gator komma att utföras, ännu
icke är bestämd, dels Statens järnvägstrafik är i behof att af Stockholms
stad erhålla områden på andra platser i staden, bland annat i
f. d. jernvågen vid Stadsgården för uppförande åt en betjeningsbostad,
och ett utbyte af områden härvid lämpligen torde kunna ske.

Uti sitt förut åberopade, underdåniga memorial af den 28 Mars
1878 har Trafikstyrelsen i korthet an ty dt de orsaker, som föranledde
den då gjorda framställningen angående det för Statens jernvägstrafik
redan länge kända behofvet af större utrymme för de till Centralstationen
hörande tjenstelokaler, till vinnande hvaraf Styrelsen förberedande
underhandlat dels med Stockholms stad, dels med enskilda egendomsegare,
hvarvid ådagalagts, att något annat medel icke återstod
än att genom köp förvärfva de norr om stationshuset belägna egendomarne
N:ris 16, 12 och 11 i qvarteret Svan, Indika tillsammans utgöra
en fyrsidig figur om 23,595 qvadratfots vidd, gränsande omedelbart.
intill bangården med en sida om 182 fots längd och sträckande

104 Bil N:o 5 b, till Kon(/l Maj:ts Nåd. Prop. JY:o 1, om Statsverket 1879.

sig med sin norra sida 138,6 fot längs Mästersamuelsgatan, med den
södra 121,3 fot långs Clarabergsgatan samt med den östra 183 fot
intill egendomen N:o 10 i samma qvarter.

För det Imfvudsakliga ändamålet med i fråga varande inköp, nemligen
tillfälle att i nästan omedelbar fortsättning af det nuvarande stationshuset
vid Centralstationen uppföra en särskild byggnad till vinnande
af ökadt utrymme för beböfliga expeditions- och tjenstelokaler,
ega de nu förvärfvade tomterna ett särdeles fördelagtigt läge; och då
de samtliga är o disponibla från och med den 1 nästkommande Oktober,
samt minst tvänne ar erfordras för den erforderliga byggnadens utförande,
hvarunder behofvet af ökadt utrymme i såväl det ena som
andra afseende! blifver allt mer känbar!, anser Styrelsen sig böra i
sammanhang med sin här ofvan gjorda framställning om anslag till
köpeskillingens bestridande i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes tillika föreslå Riksdagen att bevilja ett extra anslag till
uppförande på de inköpta tomterna i qvarteret Svan af eu byggnad
för det redan antydda och här nedan närmare angifna ändamålet.

Behofvet af större utrymme för expeditioner och tjenstelokaler än
det nuvarande stationshuset medgifver är framkalladt af den betydliga
utsträckning, som det sammanhängande Svenska jern vägsnätet under
senare åren vunnit, och den naturligtvis derigenom ökade rörelsen
samt äfven på de vidsträcktare direkta förbindelser med utländska jernvägar,
som i följd af den allmänna samfärdseln redan uppstått och
fortfarande utvecklas.

Det befintliga stationshuset blef färdigt år 1871, då de trafikerade
statsbanorna egde eu längd af 111,1 mil, de dermed sammanhängande
enskilda jern vägarn e 44,4 mils längd, och hela nätet en utsträckning
af 155,r> mil. för närvarande består det sammanhängande nätet af
154,5 mil statsbanor och 291,6 mil enskilda jen lagar eller tillsammans
436,1 mil samt kommer inom 1881 års slut att bestå af 198,2 mil
statsbanor och minst 345,2 mil enskilda jernvägar, eller tillsammans
o44 mil, hvartill kan läggas större delen af det Norska jern vägsnätet,
som då på trenne ställen är förbundet med de! Svenska.

Eu sa betydande utvidgning af det sammanhängande jernvägsnälel
kan icke undgå att utöfva inflytande på behofvet af utrymme inom
Centralstationen dels för det kontor, som handhafver kontrollen och
afräkningarne med främmande jernvägar, synnerligen om i förbindelse
dermed ett för alla eller de flesta i samtrafik med hvarandra stående
banor gemensamt afräkningskontor kommer att inrättas, dels ock för
statistiska och milkontoren, dels slutligen för expeditionerna af ankommande -

105

Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

mande och afgående paketer och ilgods, hvilka måste hafva sin plats
i närheten af expeditionen för resande, i samma plan som personplatf
ormen.

För behöflig utvidgning af de 3:ne ofvannämnda kontorens arbetsrum
finnes ej passande utrymme inom stationshuset-utan att dertill taga
i anspråk större delen af de lokaler, som för närvarande användas af
l:a och öde trafikdistriktens expeditioner, hvilka fördenskull behöfva
inrymmas annorstädes.

Expeditionen för både ankommande och afgående ilgods är nu inredd
uti södra flygeln af stationshuset uti en obeqväm och alltför inskränkt
lokal, som redan måst utvidgas medelst ett tillbygdt magasin
af bräder, hvilket, vanprydligt till utseende och eldfarligt för hela byggnaden,
antagligen ej länge kan få bibehållas. Om en särskild större
lokal för endast ankommande ilgods beredes i det föreslagna nya huset,
så kan nyssnämda träbyggnad utan olägenhet borttagas.

Denna anordning sammanhänger ock med en önskvärd flyttning
och utvidgning af de åt postverket och tullverket i norra delen af stationshuset
på Hedra botten inrymda lokaler. Dessa hafva nemligen både
otillräckligt utrymme och ett obeqvämt läge, i det de sakna direkta utgångar
till platformen samt äro skiljda från jernvägens expedition för
ankommande ilgods, hvilken bör, likasom postverkets expedition för
ankommande paket, vara nära förbunden med stationens tullexpedition,
emedan såväl postverkets som statsbanornas direkta förbindelser med
utlandet alltmera utvidgas och begagnas för försändning af oförtullade
varor direkt till hufvudstaden.

Ett annat skäl föranleder äfven nyssnämnda flyttning af postverkets
lokal. Trafikstyrelsens biljettryckeri är nu i brist på lämpligare plats
förlagdt en trappa upp i hufvudbyggnaden i ett rum, hvars golf måst
förstärkas för att utan skada för byggnaden kunna uthärda den skakning,
som tryckmaskinerna åstadkomma. Genom postexpeditionens förflyttning
skulle utrymme för tryckeriet vinnas på Hedra botten, i omedelbar
närhet till grundmurarne, och den nyssnämda olägenheten undvikas.

Vidare ökas Trafikstyrelsens arkiver oupphörligt med handlingar,
som böra förvaras, en del för all framtid och en del blott ett visst antal
år. För dessa saknas nu plats derföre, att den, som dertill från
början varit afsedd och lämplig på vinden, måst inredas till bostäder
för Styrelsens vaktmästare, hvilken anordning dock endast kan anses
såsom tillfällig och bör, så snart ske kan, förändras i anseende till den

Bill. till Rihd. Prut. 1879. 1 Samt. 1 Af cl. 14

106 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

obestridliga eldfara för hela byggnaden, som är oskiljaktig från bostäder,
omgifna endast af brädväggar. Dels genom post- och tullexpeditionernas
undanflyttning och dels i den föreslagna nya byggnaden kunna
platser beredas för ordentliga bostäder åt de 3:ne vaktmästare, som nu
begagna de åt dem inredda rummen på vinden.

Då den beslutade jern vägen från Carlberg till lilla Värtan enligt
planen bör vara färdig senast år 1881, komma antagligen flera särskilda
lokaltåg att anordnas hvarje dag emellan Centralstationen och
de vid nyssnämnda bana belägna hållplatser. Om dessa tåg skola expedieras
. vid de för det öfriga ganska stora antalet persontåg afsedda
lokaler inom stationshuset, äro trängsel och förvexlingar att befara,
hvarföre Styrelsen anser ändamålsenligt att särskildt för denna trafik
i den nya byggnaden anordna en mindre väntsal med biljettexpedition,
hvilken kan erhålla en särdeles lämplig plats invid platformen nära intill
den plats, hvarifrån dessa lokaltåg antagligen komma att utgå.

Enligt det upprättade förslaget till de inköpta tomternas bebyggande,
som närmare angifves af vidlagde planritning, skulle hela platsen
upptagas af en fyrsidig byggnad med kringbygd gård och yttre
hufvudfasader åt bangården samt Clarabergs- och Mästersamuelsgatorna.

Utom källarvåning skulle byggnaden innehålla:

a) på Hedra botten i jemnhöjd med platformen, som utsträckes längs
husets åt bangården vettande sida fram till Mästersamuelsgatan: expeditionsrum
och magasin för ankommande ilgods; tullexpedition för visitation
och förtullning af från utlandet direkt ankommande oförtulladt
il- och postpaketgods; för postverket nödiga lokaler; väntsal med biljettkontor
för resande med lokaltågen till Värtan; ett rum för smärre
vagnsreparationer, alla på vestra sidan åt banan, samt dessutom en boställslägenhet
om 5 rum och kök åt Mästersamuelsgatan; bostäder för
en portvakt åt hvardera gatan samt inåt gården smärre lägenheter för
vaktmästare och stationsbetjening;

b) en trappa upp: åt bangården och delvis åt bägge gatorna tjenstelokaler
för l:a och 5:te trafikdistriktens ban- och maskmatdelningar;
samt 2:ne boställslägenheter på 6 rum och kök hvardera.

De i bottenvåningen och 1 trappa upp såsom bostäder betecknade
lägenheter äro ämnade att till tjenstelokaler förändras i den mån behofvet
af dylika lokaler blir större.

Enligt det uppgjorda kostnadsförslaget skulle en byggnad af det
omfång och utrymme, här ofvan omförmälts, belöpa sig på omkring

300,000 kronor.

107

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.

Sedan Styrelsen sålunda redogjort för hufvudändamålet med den
föreslagna nybyggnaden, får Styrelsen underdånigst framlägga eu annan
fråga, hvars lösning skulle kunna vinnas i sammanhang med hufvudfrågans,
och detta på ett för Statens jernvägstrafik såväl i ekonomiskt
som administrativt afseende mycket fördelaktigt sätt.

Detta vore att, med tillgodogörande af den grundbyggnad och den
takbetäckning, hvilka af sjelfva hufvudändamålet betingas, ofvanpå de
tvänne redan beskrifna våningarna på nedra botten och en trappa upp,
lägga ytterligare tvänne våningar, inneslutande bostadslägenheter för
den personal, hvars tjensteåligganden ovilkorligen fordra en ständig
närvaro inom centralstationen eller i dennas närmaste granskap, och
för hvilken personal bostäder nu måste förhyras.

Den tillökning i byggnadskostnad, som härigenom skulle uppkomma,
utgår enligt kostnadsförslaget ett belopp af 100,000 kronor. Men detta
belopp skulle blifva förräntadt efter 5 procent och inom en tidrymd
af omkring 8 år amorteradt, genom de belopp af tillsammans 15,000
kronor, som nu årligen varda utbetalde såsom hushyror till de tjenstemän
af nyss berörda slag, hvilka med inqvartering in natura måste
förses.

Uti underdånigt memorial af den 17 December 1877 med anledning
af nådig remiss uppå Riksdagens skrifvelse den 28 April samma
år, rörande närmare bestämmelser i fråga om och till hvilken utsträckning
tjenstebefattningar vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen
af fri bostad försedda, har Styrelsen sökt att redogöra för de
grunder, i enlighet hvarmed sådana bestämmelser borde fattas och tillämpas,
samt uppräknat de Embets- och Tjenstemän samt betjente, hvilka
antingen äro eller borde vara med fria bostäder försedda, vare sig i
Statens egna hus eller i förhyrda lägenheter, äfvensom föreslagit det
antal rum, som borde tjenstemän af olika grader bestås.

I enlighet med i nämde memorial uttalade åsigter har Styrelsen
sökt att indela de tillämnade b o ställslägenheterna uti den föreslagna
byggnaden så, att deruti skulle kunna inrymmas i första rummet nedanstående
tjenstemän, för hvilka bostäder nu hyras uti Censtralstationens
granskap och till vidstående årliga belopp nemligen:

Bandirektören vid l:a Trafikdistriktet ......................................... kr. 1,600.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet ......................................... » 1,800.

Maskindirektören vid l:a Trafik distriktet .................................... » 2,000.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet .................................... » 1,800.

Transport 7,200.

108

Bil. No 5 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket. 1879.

Transport 7,200.

Trafikdirektören vid 5:e Trafikdistriktet...................................... kr. 1,800.

Trafikdirektörsassistenten vid l:a Trafikdistriktet....................i » 1,800.

D:o vid 5:e Trafikdistriktet..................... » 1,800.

2 baningeniörer å 1,200..................................................................... » 2,400.

Tillsammans hyror Kronor 15,000.

De 7 boställslägenheter om 6 rum och kök samt 2 d:o om 5 rum
och kök, som erfordras för ofvan uppräknade 9 tjensteman, upptaga
ett utrymme, som ungefärligen motsvaras af tvänne hela våningar i
den föreslagna nybyggnaden, och anordnandet af dessa bostäder skulle
således, på sätt redan är nämndt, inbespara Statens jern vägstrafik en
årlig utgift af omkring 15,000 kronor. Då emellertid, enligt hvad ofvan
antydts, våningen 1 trappa upp tills vidare kan i vissa delar användas
till boställslägenheter, så låter det sig göra att här inrymma
några bland de ofvan uppräknade tjenstemännen, och på detta sätt låter
sig äfven göra att bereda två ytterligare boställen i de öfre våningarna,
nemligen en åt Styrelsens Chef och en åt Öfverdirektören för
Maskinafdelningen, af hvilka sist nämnde embetsman ingendera ännu är
med boställe inom Centralstationen försedd, ehuru angeläget detta än
måste anses vara, enligt hvad Styrelsen i sitt nyss omförmälda memorial
närmare utvecklat.

Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, hvilka väsentliga
besparningar och fördelar af andra slag skulle tillvinnas Statens jernvägstrafik,
derest, på . sätt framstäldt blifvit, tillfället begagnades att, i
sammanhang med utförandet af ett i alla händelser högst nödvändigt
byggnadsföretag, tillgodose den för trafiktjensten så vigtiga inqvarteringsfrågan.

Den i kostnadsförslaget beräknade summa, 400,000 kronor, för hela
den föreslagna byggnaden torde lämpligast fördelas med hälften, eller

200,000 kronor, på livartdera af åren 1880 och 1881.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med underdånig erinran,
att det förslag till nybyggnader under 1880, Styrelsen redan framlagt
i underdånigt memorial af den 11 December sistlidet år, slutar på
ett belopp af 150,000 kronor, och att hela den för nya byggnader och
anläggningar under året 1880 erforderliga summa af Styrelsen sålunda
förslagsvis beräknas till inalles 350,000 Kr., får Styrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t hos näst sammanträdande Riksdag
nådigst täcktes äska:

dels ett extra anslag af 170,000 kronor till bestridande af återstående
köpeskillingsliqvider för de af Statens jernvägstrafik förvärf -

109

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

vade fasta egendomarna i qvarteret Svan af dåra församling här i
Stockholm att utgå under 1879,

dels ock ett extra anslag af 400,000 kronor till uppförande å samma
egendomars tomter af en stenhusbyggnad i centralstationshusets förlängning
och innehållande, förutom sådana tjenstelokaler, som berörda
stationshus icke vidare förmår upptaga, äfven åtskilliga boställslägenheter,
hvilket anslag torde få fördelas med hälften eller 200,000 kronor
på hvartdera af åren 1880 och 1881.

Mot de af Styrelsen för Statens jernvägstrafik enligt ofvanintagna
förslag till arfvodes- och kostnads-stater gjorda beräkningar af utgifterna
för Statens jern vägstrafik under år 1880 har jag intet att anmärka.

Hvad angår de af Styrelsen i dess första underdåniga skrifvelse
ifrågasatta nybyggnader, synas de mig vara af verkligt behof påkallade,
hvadan jag finner mig böra understödja Styrelsens anhållan om äskande
af ett särskildt anslag å 150,000 kronor till deras utförande.

Icke heller mot Styrelsens i samma skrifvelse gjorda framställning,
att för år 1880 måtte till dess förfogande ställas 1,500,000 kronor af
det redan beviljade anslaget till rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik förekommer någon anledning till erinran.

Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms Centralbangård
uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga
expeditions- och tjenstelokaler m. m., är genom hvad Styrelsen för
Statens jernvägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin senare
skrifvelse, anfört så fullständigt ådagalagdt, att någon tvekan om nödvändigheten
att, så fort ske kan, afhjelpa detta behof icke lärer kunna
uppstå. För detta ändamål har i främsta rummet varit nödigt att åt
Statens jernvägstrafik förvärfva någon norr eller söder om stationshuset
och i dess närhet belägen med bangården sammanhängande byggnadsplats,
hvartill de omförmälda tre tomterna i qvarteret Svan utan tvifvel,
äro de mest lämpliga. Då nu ett sannolikt ej återkommande tillfälle
yppade sig att på fördelaktiga vilkor inköpa dessa tomter och, enligt
hvad Styrelsen uti förutnämnda skrifvelse den 26 Mars 1878 anmält,
all utsigt saknades att kunna söder om stationshuset förvärfva tjenlig
plats, hade detta tillfälle icke, utan ett klandervärd! förbiseende af Statens
intressen, kunnat lemnas obegagnadt. Styrelsen har ock, såsom
förut erinrats, härå fästat uppmärksamhet, i anledning hvaraf Eders
Kongl. Maj:t genom beslut den 29 Mars och den 3 Maj 1878 bemyn -

110 Bil. No 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

digat Styrelsen att gå i författning om fastigheternas inköpande. Sedan
Styrelsen numera åstadkommit fullständig utredning rörande behofvet
af anslag för bestridande af de utaf berörda fastighetsköp föranledda
utgifter, torde, i enlighet med Eders Kongl. Majits redan uttalade nådiga
vilja, frågan härom böra underställas Riksdagens pröfning. Emot
hvad Styrelsen i sådant afseende yttrat och föreslagit har jag intet att
erinra. Jag delar således Styrelsens åsigt, att för ändamålet bör i
främsta rummet afses den af angifven orsak uppkomma besparingen å
det belopp, 85,000 kronor, som vid 1877 års Riksdag beräknats åtgå
till inlösen af ett för bangårdens utvidgning då ifrågasatt jordområde,
tillhörigt Allmänna Barnhuset, uppgående denna besparing till 70,764
kronor 70 öre; och då, såsom Styrelsen erinrat, Staten icke bör längre
tid, än nödigt är, låta oguldna qvarstå de med sex procent årlig ränta
löpande skuldbelopp, som belasta fastigheterna, anser jag, lika med
Styrelsen, Önskligt, att det belopp, 170,000 kronor, som utöfver nämnda
besparing erfordras för förvärfvandet af oinskränkt eganderätt till
samma fastigheter, anvisas att utgå redan under innevarande år.

Sedan byggnadsplats blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande af
det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för behöfliga
expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra nybyggnad
af två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag skulle enligt
Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa någon
anmärkning, uppgå till 300,000 kronor.

Om härutöfver ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen
beräknat, den ifrågasatta byggnaden kunna öjcas med ytterligare två
våningar, inneslutande bostadslägenheter för den personal, hvars åligganden
ovilkorligen fordrar en ständig närvaro inom Centralstationen
eller i dennas närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder
nu måste hyras.

I anledning af Styrelsens i detta hänseende framstälda förslag och
hvad Styrelsen i sammanhang dermed yttrat, tillåter jag mig erinra,
att jag under förhandenvarande förhållanden icke ansett mig hittills
böra till slutlig pröfning anmäla den af Styrelsen omförmälda, af Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 väckta, frågan om
meddelande af föreskrifter, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar
vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri
bostad förenade. Lösningen af denna fråga torde emellertid väsendtligen
underlättas, i mån som Statens jernvägstrafik sättes i tillfälle att
uti egna, dertill inredda byggnader bereda bostäder åt sådana befatt -

Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 111

ningsinnehafvare, som böra dermed förses, samt således befrias från de
af förhållandenas vexling föranledda svårigheter, som äro förenade med
förhyrandet af lägenheter hos enskilde husegare. Redan denna omständighet
talar för bifall till Styrelsens ifrågavarande förslag att, för
beredande af bostadslägenheter, öka den för expeditions- och tjenstelokaler
nödiga byggnaden med två våningar; och då, enligt hvad Styrelsen
till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas Statsverket en icke
obetydlig besparing samt dessutom kunde vinnas den för tjenstgöringen
högst väsendtligt fördelen, att sådana befattningsinnehafvare, hvilkas
ständiga närvaro å stationen företrädesvis är af behofvet påkallad, kunde
blifva bosatte inom sjelfva bangårdens område, tvekar jag icke att för
min del understödja Styrelsens berörda förslag.

För den ifrågasatta byggnaden i sin helhet skulle erfordras ett
sammanräknadt belopp af 400,000 kronor, hvilket jag lika med Styrelsen
anser böra anvisas att utgå med hälften under hvarje af åren 1880
och 1881.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar
vid Statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskildt anslag för
år 1880 af 150,000 kronor;

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande
af rörlig materiel å Norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda
anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor;

dels att till gäldande af återstående köpeskilling för tre af Statens
jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom dåra
församling här i hufvudstaden bevilja ett särskildt anslag af 170,000
kronor att utgå redan innevarande år;

dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda
tomter af en byggnad, innehållande bohöfliga expeditions1 och tjenstelokaler
jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid
Statens jernvägstrafik ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor, att utgå med 200,000 kronor
under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881;

lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå föredragning af Chefen för
Finans-Departementet, fatta sitt nådiga beslut angående sättet för anskaffande
af de medel, hvarom sålunda är fråga.

112 Bil. N:r 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

19:o. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden, m. in.

Uti underdånigt memorial den 23 December sistlidet år bär Styrelsen
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader hemstält:

a) att till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden måtte för år
1880 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, nemligen
för:

	Aflöning.	Dyrtidstillägg.	Summa.
Chefen .................................................................	6,000	1,000	7,000
Byråchefen............................................................	4,500	900	5,400
Kamreraren ........................................................	3,000	600	3,600
Förste Adjutanten.............................................	3,000	600	3,600
Andre Adjutanten ............................................	2,000	400	2,400
Registratorn........................................................	1,800	360	2,160
Kanslisten ...........................................................	1,000	200	1,200
Vaktmästaren.....................................................	600	150	750
Fn Distriktschef................................................	1,800	360	2,160
Fyra Distriktschefer..........................................	7,200	1,440	8,640
Fn Distriktsadjutant.........................................	750	150	900
Fem Distriktsadjutanter....................................	3,750	750	4,500
Tillsammans kr.	35,400	6,910	42,310

b) att, på de af Styrelsen uti dess underdåniga memorial den 8
December 1877 anförda grunder, enahanda summa, eller 45,000 kronor,
som för nu löpande år anvisats till undersökningar, inspektionskostnader
och expenser för allmänna arbeten, måtte äfven för år 1880 till samma
ändamål beviljas; och

c) att till stipendier åt medlemmar af Väg- och VattenbyggnadsCorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten likaledes måtte anvisas enahanda belopp som föregående år eller

3,000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t under 20 sistlidne December förständiga!
komitén för afgifvande af betänkande och förslag angående lönereglering -

113

Bil. N:o 5 b, till Kon;/!, frants Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

ring för de centrala embetsverkeu att öfvergå till regleringen af Styrelsens
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader löneförhållanden och
derefter förslag i ämnet afgifva, torde icke kunna ifrågakomma, att nu,
innan komiténs betänkande afgifvits, framlägga något särskilt förslag
rörande organisation af och lönereglering för detta embetsverk och
derunder lydande tjenstemän.

Jag anser mig derföre, under åberopande i öfrigt af mitt anförande
till Statsråds-Protokollet den 7 Januari 1878, nu endast böra i underdånighet
tillstyrka nådigt bifall till Styrelsens ofvanintagna framställning
och alltså tillråda Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att på
extra stat’ för år 1880 anvisa:

till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden, jemte tillfällig löneförbättring...... kr. 42,310;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten . » 45,000
samt till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnads-Corpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten ..................................................... » 3,000

eller tillsammans kr. 90,310.

20:o. Statens ,jernviigsby ggnader.

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, har i afseende å fortsättningen
af nu pågående arbeten, den 21 December nästlidet år inkommit
med en framställning, hvars innehåll är följande:

»Då, till följd af de under åren 1871—1875, under hvilken tid
utförandet af östra stambanan emellan Norrköping och Nässjö samt
norra banan emellan Upsala och Storvik pågick, inträffade högst betydliga
stegringar i prisen icke allenast å sjelfva jernvägsmaterielen
och öfriga för jernvägsbyggnaden erforderliga material af flerfaldigt
slag, utan äfven å dagsverken, det icke var möjligt att för den beräknade
kostnaden af 21,048,000 kronor, hvilken under vissa förutsättningar
ansågs kunna nedsättas till jemt 20 millioner, fullborda förenämnda
stambanor, tillsammans i längd utgörande 29,9 mil, så fann
sig Styrelsen öfver Statens jern vägsby ggnader nödsakad att ingå till
Eders Kongl. Maj:t med underdånig framställning om ytterligare anslag
för ifrågavarande stambanors fullbordan. I den underdåniga skrifvelse
af den 27 November 1873, som Styrelsen i detta ämne afgaf,
hade Styrelsen, såsom de skrifvelsen åtföljande kostnadsförslagen visa,
Bill. till lliksd. Prat. 1 Sami. 1 Afl. 15

114 Bil. N:o 5 b, till Kong/.. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

beräknat att en summa af 9,500,000 kronor skulle erfordras för de då
återstående arbetena för östra och norra banornas fullbordan, hvarigenom
således den ursprungligen beräknade kostnaden af 21,048,000 kronor
skulle komma att ökas med 3,252,000 kronor, och följaktligen hela
kostnaden för dessa båda stambanor komma att belöpa sig till 24,300,000
kronor.

Såsom det af Styrelsens ofvan åberopade underdåniga skrifvelse
framgår, hade Styrelsen till grund för beräkningarna laggt då, eller
år 1873, gällande pris å material och dagsverken, och icke ansett sig
böra taga i beräkning någon ytterligare prisstegring.

Då emellertid under de påföljande åren 1874 och 1875 prisförhållandena
i det hela taget vore i stigande, och dertill kom, att åtskilskilliga
arbeten och anläggningar, utöfver hvad som varit beräknadt,
genom Eders Kong!. Maj:ts särskilda nådiga skrivelser af den 20 Februari,
den 3 Juli och den 10 Oktober 1874 blifvit anbefallda att utföras,
samt erfarenheten visat nödvändigheten af utvidgade stationsplaner
i förening med ett i förhållande till öfriga stambanor större
antal stationer, dels för att uppfylla den växande trafikens fordringar
och dels för att motsvara de anspråk, som med skäl kunde ställas på
Statens stambanor för deras användbarhet för militära ändamål, hvarförutom,
till följd åt Halsberg—Motala—Mjölbybanans äfvensom Nässjö—Oskarshamnsbanans
och Krylbo—Norbergsbanans tillkomst, betydliga
kostnader måst nedläggas för utvidgningen af de stationer, nämligen
Mjölby och Nässjö på den östra och Krylbo på den norra stambanan,
der dessa jernbanor ansluta sig till stambanorna, och då det
derjemte för trafikens betryggande var nödvändigt att i närheten af
Storvik, der norra stambanan korsar Gette—Dalabanan, leda den förra
på en ganska kostsam viadukt öfver den sednare, så kunde under sådana
förhållanden dessa stambanor icke fullbordas för den år 1873 derför
beräknade kostnaden.

Ehuru ännu icke ett formligt bokslut kunnat afslutas öfver ifrågavarande
stambanor, då flere liqvider, beroende på rättegång, återstå,
sa är dock Styrelsen i tillfälle att på det närmaste kunna uppgifva den
verkliga kostnaden derför, och anser sig Styrelsen derför icke böra.
afvakta tiden till dess ett formligt bokslut kan afslutas, utan får på
grund af gjorda beräkningar i underdånighet upplysa:

att kostnaden för östra stambanan emellan Norrköping och Nässjö
utgör 14,135,906 kronor 77 öre, och att, dä de derför tid efter annan
beviljade anslagen uppgått till 13,170,000 kronor, eu brist således uppstått
af 965,906 kronor 77 öre;

115

Bil. No Öb, till Kmgl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

att kostnaden för norra stambanan Upsala-—Storvik uppgår till

11.793.252 kronor 28 öre, och att, då de derför tid efter annan beviljade
anslagen uppgått till 11,130,000 kronor, en brist således uppkommit af

663.252 kronor 28 öre.

Hela skilnaden emellan den år 1873 beräknade och den verkliga
kostnaden utgör således 1,629,159 kronor 5 öre.

Då emellertid Sköfde—Öarlsborgsbanan, hvarför ett anslag af
3,050,000 kronor var beviljadt och som utfördes under åren 1875 och
1876, då prisförhållandena voro i nedgående samt tillgången på arbetare
var riklig i jemförelse med vid den samtidigt pågående norra
stambanan samt terrängförhållandena äfven voro i hög grad gynsamma,
kunnat utföras för eu summa af 2,821,794 kronor 77 öre, har en behållning
af 228,205 kronor 23 öre derstädes uppkommit; och då de
öfriga då fullbordade stambanorna lemna! eu behållning af 130,516
kronor 83 öre, så utgör, med afdrag af dessa behållningar, den egentliga
bristen 1,270,436 kronor 99 öre, som med nytt anslag måste betäckas.

Då nu genom fullbordandet af östra och norra banorna landets
hela stambanesystem söder om Ge lie—Dalabanan blifvit utfördt, och
formligt bokslut öfver kostnaderna för de flesta stambanedelar, hvaraf
detta system består, redan blifvit afskildt, och. Styrelsen, såsom ofvanföre
är antydt, nu är i tillfälle att kunna beräkna den verkliga kostnaden
för de öfriga fullbordade delarne så noga, att endast eu ringa
skiljaktighet kommer att visa sig deremellan och bokslutet, då detta
blifver afslutadt, så torde det icke sakna intresse att närmare redogöra
för såväl den beräknade som den verkliga kostnaden för hela
detta vidt omfattande stambanesystem, livilket påbörjades år 1855 och
fullbordades 1875 och således fortgått under 21 års tid och under
flere vexlande, på arbetenas framgång inverkande konjunkturer.

Styrelsen bär för detta ändamål låtit upprätta bifogade tabell, som
upptager hvarje stambanedel för sig, hvartill särskilda anslag blifvit
tid efter annan beviljade, samt i särskilda kolumner banans längd, beräknad
anläggningskostnad, beviljadt statsanslag, verkliga anläggningskostnaden,
kostnaden för mil räknadt, samt dot öfverskott eller den
brist, som för hvarje stambanedel uppkommit, såväl efter den beräknade
kostnaden, som efter de för banornas utförande beviljade statsanslag.

Det framgår vid närmare granskning af denna tabell, att hela den
ursprungligen beräknade kostnaden för de söder om Gefle—-Dalabanan
utförda stambanorna, hvilka utgöra eu längd åt 145 mil, beräknats till

11 It

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Ma) ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

120.657.432 kronor 20 öre, men att den verkliga anläggningskostnaden
uppgått till 124,436,436 kronor 99 öre, hvadan alltså en skillnad af

3.779.004 kronor 79 öre, utgörande 3,i procent af den före år 1873
tid efter annan beräknade kostnaden, uppstått.

Men då 1874 års Riksdag, såsom ofvanföre blifvit omnämndt, på
Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljade ett tilläggsanslag
af 3,252,000 kronor, så uppgår, såsom af kolumnen N:o 2 synes,
summan af alla de såväl före som efter 1873 beviljade anslagen för
ifrågavarande stambanesystem till 123,166,000 kronor, hvadan en skilnad
emellan den verkliga kostnaden och de beviljade anslagen uppstår
af 1,270,436 kronor 99 öre, hvilken skilnad skulle uppgått till endast

527.004 kronor 79 öre, i fall de beräknade anslagen blifvit till sitt fulla
belopp beviljade, och icke, såsom förhållandet varit, blifvit nedsatta med

743.432 kronor 20 öre, bufvudsakligast med afseende derpå, att fri
jord skulle för vissa stambanedelars anläggning upplåtas, hvilket i de
flesta fall icke varit fallet.

Granskar man vidare den i tabellen upptagna kolumnen N:o 6,
som upptager skilnaden emellan den verkliga och den beräknade anläggningskostnaden
för de särskilda stambanedelarna, så framgår deraf,
att det egentligen är sammanbindningsbanan genom bufvudstaden samt
östra. stambanan Norrköping—Nässjö och norra stambanan Upsala—
Storvik,. hvilkas anläggningskostnader med ganska betydliga belopp öfverskrida
de derför beräknade.

* Hvad dessa senare båda stambanedelar beträffar, så hafva orsakerna
till den stora skilnaden emellan den beräknade och den verkliga
anläggningskostnaden blifvit här ofvanföre framhållna.

Hvad åter sammanbindningsbanan genom hufvudstaden angår, hvarå
eu mängd så kallade konstarbeten förekommit och stora svårigheter
mott vid utförandet deraf, då dessa arbeten måst verkställas å trafikerade
delar inom bufvudstaden, hvartill komma de stora anspråk, som
ställas på sadana arbeten, och derjämte flera arbeten tillkommit utöfver
hvad som varit beräknadt, så ligga deri orsakerna, hvarföre denna bana
icke kunnat utföras utan att den derför beräknade kostnaden betydligt
öfverskridits.

Deremot visar tabellen, att högst betydliga besparingar kunnat göras
å hela nordvestra stambanan emellan Laxå och Norska gränsen,
dels emedan denna stambana utfördes under de för arbetena mest gynsamma
förhållanden, och dels och hufvudsakligast emedan stora förbättringar
vid de nya liniernas utstakning kunnat åstadkommas.

117

Bil. No 5 b, till Kouf/l. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1879.

De sålunda vunna besparingarne hafva varit tillräckliga att betacka
den ökade kostnad,- som å sammanbindningsbanan genom hufvudstaden
uppkommit.

Då nu, såsom ofvanföre är visadt, det belopp, hvarmed de verkliga
kostnaderna öfverskridit de beräknade, uppgår till endast 3,i procent,
och afseende jemväl fästes derpå, att flere al dessa kostnadsberäkningar
varit uppgjorda flera år innan arbetena kommo till verkställighet
och under förutsättving af att arbetena skulle jemt fortgå
med ungefär lika stora belopp årligen, hvilket man dock ansett landets
tillgångar icke kunna medgifva, samt en sådan högst ovanlig prisstegring
som under åren 1872 till 1875 inträffat, hvilken icke kunnat förutses
eller tagas i beräkning då förslagen uppgjordes, så kan resultatet
icke anses annat än såsom i hög grad tillfredsställande, isynnerhet
när man dervid till deras fulla värde uppskattar de högst betydliga
förbättringar i liniernas plan och profil, som vid utförandet kunnat
åstadkommas, hvarigenom systemet vunnit eu betydligt ökad trafikförmåga
i förening med minskad drift- och underhållskostnad.

Sedan Styrelsen ofvanföre i underdånighet redogjort för förhållandena
vid Statens stambanor söder om Gefle—Dala-banan, torde det
tillåtas Styrelsen att öfvergå till den under byggnad varande stambanan
genom Norrland.

Sedan innevarande års (1878) Riksdag beviljat ytterligare en million
kronor utöfver det anslag af sex millioner kronor, hvarom Eders
Kongl. Maj:t till näst föregående årets Riksdag gjort nådig framställning
för 1878 års arbeten å ifrågavarande stambana, så har tillfälle
derigenom blifvit beredt att åt arbetena gifva en större utsträckning,
än enligt den för året nådigst gillade arbetsplanen, som endast afsåg
en kostnadssumma, slutande å sex millioner kronor, och jernvägsarbetena
hafva derigenom, och till följd af den särdeles blida vintron och
den rikligare tillgången på arbetskrafter, som år 1878 stått till buds,
kunnat bedrifvas med den framgång,

att å den uppåtgående stambanan Storvik—Ange bandelen emellan
Holmsveden och Bollnäs kunnat redan den 23 September för allmän
trafik upplåtas, och terrasseringsarbetena norr om Bollnäs kunnat i de!
närmaste fullbordas till eu längd af 2 mil, samt rälsläggningen och
ballastningen utsträckas till Arbrå kyrka, 14 mil norr om Bollnäs;

att å tvärbanans första arbetsdistrikt emellan Torpshammar och
Storsjön den 64 mil långa bandelen emellan Torpshammar förbi Ange
i Medelpad till Bräcke vid Refsundssjön i Jemtland kunnat den 1 sistlidne
Oktober för allmän trafik upplåtas, hvarförutom terrasserings -

118 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.

arbetena jemväl kunnat fortgå å åtskilliga delar å linien söderut från
Ange, hvarjemte förberedande arbeten kunnat vidtagas å linien emellan
Bräcke och Pilgrimstad, samt

att å tvärbanans andra arbetdistrikt, emellan Storsjön och Riksgränsen,
de år 1877 pågående terrasseringsarbetena å bandelen emellan
Dufed och Riksgränsen, omkring 5 mil i längd, kunnat i det närmaste
fullbordas äfvensom landfästen och bropelare på de å denna linie förekommande
flere större och mindre broar, hvarjemte dels de å denna
sträcka förekommande stationsbyggnader blifvit uppförda under tak
och alla banvaktstugor färdigbyggda, dels förberedande arbeten på bandelen
från Östersund söderut mot Pilgrimstad kunnat företagas.

Då jernvägsarbetena under förutnämnda fördelaktiga förhållanden
sålunda vunnit eu sådan fortgång, så hyser Styrelsen den förhoppning
att, om ett ytterligare anslag utöfver de redan för 1879 beviljade sex
millioner kronor kunde erhållas samt en tidig vår och sen höst skulle
under år 1879 inträffa, den uppåtgående stambanan skulle kunna derunder
fullbordas till den 13,7 mil norr om Storvik belägna Jerfsö station,
och på tvärbanan den 6,7 mil långa bandelen emellan Bräcke och
Östersund äfven blifva färdig, så att den möjligen före årets utgång
kunde för allmän trafik upplåtas, hvarförutom å bandelen emellan Dufed
och Riksgränsen rälsläggningen och ballastningen skulle kunna påbörjas,
då, såsom Styrelsen bär sig bekant, banan emellan Hommelvigen
vid Trondhjemsfjorden och Riksgränsen under instundande Juli månad
anses komma i det skick, att lider och broöfverbyggnader kunna derpå
transporteras till Riksgränsen.

Härigenom skulle således tillsammans å den uppåtgående banan
och å tvärbanan i do t närmaste 27 mil blifva för allmän trafik upplåtna,
l och således eu oafbruten järnvägsförbindelse emellan Sundsvall
och Östersund vara tillvägabragt.

De fördelar, som denna förbindelse skulle komma att tillskynda
jernvägsarbetena under de kommande åren genom lättnad i alla transporter
af såväl arbetsmanskap som material, äfven om man härvid icke
fäster afseende på lättnaden i förbindelsen emellan det mellersta Jemtland
och Sundsvall, äro af den vigt och betydelse, att Styrelsen anser
alla ansträngningar böra göras för att redan under året 1879 ernå ett
sä vigtig^ mål; och då man med allt skäl kan antaga, att tillgången på
arbetskraft under samma år kommer att fortfarande blifva riklig och
prisen a. material af flerahanda slag äfvenledes blifva billiga, så skulle,
utom den vinst jernvägsarbetena deraf kunna draga, genom deras bedrifvande
i större omfattning under år 1879 det tillfälle till arbetsför -

11!)

Bil. N:o 5 b, till llongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871).

tjenst, som derigenom skulle uppkomma, i icke ringa mån minska den
arbetslöshet, som i annat fall man liar att befara blifver ganska stor
och i hög grad tryckande för de arbetare, som i flera år sysselsatts
vid jernvägsanläggningarna, alldenstund nu de flesta öfriga jernvägsarbeten
inom landet äro fullbordade eller stå nära sin fullbordan, och
jemväl industrien till följd af de tryckta konjunkturerna icke är i tillfälle
att använda så stora arbetskrafter som tillförene varit förhållandet.
Då, såsom Styrelsen har sig bekant, enskilda kommuner och
korporationer inom landet göra stora ansträngningar för att bereda
tillfällen till arbetsförtjenst, så synes det Styrelsen, att Staten, som
utan svårighet kan anskaffa erforderliga medel för användande af en
större arbetsstyrka, och som på samma gång har en icke ringa vinst
genom de förhandenvarande jernvägsarbetenas fortkomst och billighet,
äfven i sin män borde medverka till befrämjande deraf.

De högt uppjagade pris å dagsverken och material, som under
åren 1875 och 1876, då stambanan genom Norrland påbörjades, der
egde rum till följd af de för trävaruhandteringen högst gynsamma
konjunkturerna, och de stora svårigheter och kostnader, som voro
förenade med alla transporter, särdeles å den delen af tvärbanan som
måst påbörjas emellan Näskott och Riksgränsen, emedan den öfriga
delen af stambanan deremellan och Hybo i norra Helsingland ännu
icke var till sin rigtning bestämd, samt svårigheten att erhålla tillräckligt
antal arbetare, hvaraf Norrland var i saknad, och hvilka således
måste anskaffas från de södra delarna af landet, der de vid de der då
pågående jernvägsarbetena hade en lönande sysselsättning, äfvensom
den korta tid af året, under hvilken jernvägsarbetena i dessa nordligt
belägna trakter kunna bedrifvas, hafva i hög grad verkat menligt på
jernvägsarbetenas fortgång under de första åren och betydligt fördyrat
desamma.

Då nu genom de redan anlagda jernbanorna kommunikationerna
med de under byggnad varande delarno af stambanan blifvit betydligt
underlättade, och derjemte de flera svårigheter, som äro förbundna med
nya jernbanors påbörjande, blifvit öfvervunna, samt för öfrigt, såsom
ofvanföre är omnämndt, för arbetena ganska gynsamma förhållanden
äro att påräkna, så hyser Styrelsen den förhoppning, att det skulle
blifva möjligt att genom ökade anslag så bedrifva de återstående arbetena
å ifrågavarande stambana, att besparingar i arbets- och öfrig
kostnad derigenom skulle vinnas, hvilka i icke ringa mån skulle ersätta
den ökade kostnad, som de första arbetsårens ofördelaktiga förhållanden
förorsakat, och derjemte medföra en afsevärd tidsvinst.

120

Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

Styrelsen anser derföre, att för arbetet så gynsamma omständigheter
icke böra försummas, och får derföre, på grund häraf och hvad
Styrelsen ofvanföre anfört, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till snart sammanträdande Riksdag i nåder föreslå, att
förutom det redan för 1879 års arbeten beviljade anslaget af sex millioner
kronor, hvaraf dock högst 200,000 kronor skola användas till
uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen
beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som
härefter komma att för allmän trafik upplåtas, ett ytterligare anslag af

1.470.000 kronor, motsvarande i rundt tal den ofvanföre omnämnda
bristen af 1,270,436 kronor 99 öre, som uppkommit å stambanesystemet
söder om Gcfle—Dala-banan, tillsammans med ofvannämnda

200.000 kronor, måtte för 1879 års arbeten ställas till Eders Kongl.
Maj:ts disposition.

Genom beviljande af ett sådant anslag skulle således en oafkortad
summa af 7,270,000 kronor kunna under nämnda år användas för
sjelfva jern vägsanläggningen och de derför beräknade arbetena, och en
arbetsstyrka af 6 å 7,000 man dervid få sysselsättning.

I sammanhang härmed, och då Eders Kongl. Maj:t lärer till snart
instundande Riksdag göra nådig proposition om det anslag, som för
jern vägsarbetenas bedrifvande på ifrågavarande stambana under 1880
skulle komma att erfordras, torde det tillåtas Styrelsen, att före afgifvaudet
af underdånigt förslag i detta afseende få närmare redogöra
såväl för arbetenas ståndpunkt, sådan som Styrelsen beräknat den
komma att gestalta sig vid 1879 års slut, samt de kostnader, som
derpå ifrån arbetets början skulle vara använda, som för de ytterligare
kostnader, Indika för stambanans genom Norrland fullbordan i dess
helhet skulle komma att erfordras, så mycket heldre som en jemförelse
emellan de till och med 1878 års slut lyftade statsanslagen och sammanräknade
längden af de vid samma tid fullbordade och för trafik
upplåtna banorna skulle blifva i hög grad vilseledande, i fall icke
behörigt afseende dervid fästes på hvad i öfrigt blifvit utfördt på de
särskilda stambanedelarne eller på arbetenas ståndpunkt i deras helhet.

Styrelsen har härvid icke ansett sig böra fästa afseende vid inträffande
abnorma förhållanden hvad prisstegringar beträffar, då Styrelsen
icke anser sig hafva anledning att antaga, det sådana under de
få återstående byggnadsåren för ifrågavarande stambana verkligen
komma att inträffa; och om, mot förmodan, sådant ändock skulle ske,
så anser Styrelsen det vara ändamålsenligare att då inkomma med

sär -

121

Bil. N;o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1879.

särskild framställning till följd deraf, än att nu grunda beräkningar på
sådana förhållanden, som, ehuru de kunna gifva anledning till icke
obetydligt ökade kostnader, dock under hela den tid Statens stambanebyggnader
pågått, eller under 24 års tid, inträffat endast en gång
under en period af 3 å 4 år.

Såsom ofvanföre är anfördt, skulle, i fall det begärda tilläggsanslaget
för år 1879 beviljas, den uppåtgående stambanan kunna blifva
fullbordad till Edänge, 0,8 mil norr om Jerfsö station, till hvilken sistnämnda
trafiken skulle kunna utsträckas från Bollnäs, och å tvärbanan
den 6,7 mil långa bandelen emellan Bräcke och Östersund blifva fullbordad,
så att den inom årets utgång kunde för allmän trafik upplåtas,
äfvensom eu bansträcka af en mils längd emellan Ange och Åldern
blifva fullbordad. Härigenom skulle således tillsammans 28,6 mil vara
färdigbyggda.

Men då nu, såsom jemväl ofvanföre blifvit anfördt, terrasseringsarbetena
emellan Dufed och Riksgränsen på en längd af 5 mil blifva
under år 1878 i det aldra närmaste fullbordade, och nämnda arbeten
under de föregående åren jemväl blifvit färdiga på en sammanräknad
längd af 2 mil å bandelen emellan Ytterån och Eggen, samt då dessutom
under år 1879 de få återstående terrasseringsarbetena jemväl äro
beräknade att kunna fullbordas å dessa båda bandelar, samt rälsläggning
och ballastning äfvensom uppsättning af broöfverbyggnader kunna
påbörjas och återstående inredningar å stationshusbyggnader kunna
medhinnas, så anser sig Styrelsen utan fara för misstag kunna, då härtill
lägges värdet af den betydliga behållning af redan liqviderade såväl
räler som öfrig byggnadsmaterial, som finnes å de särskilda arbetsdistrikten
oanvänd, uppskatta värdet af dessa senare såsom fullt motsvarande
den återstående kostnad, som fordras för färdigbyggande af
dessa tillsammans 7 mil långa bandelarne. Enligt denna uppskattning
skulle således tillsammans 35,c mil kunna anses fullt färdiga; och då
till och med 1879 års slut en kostnad af 26,700,000 kronor härpå
kommer att blifva använd, uppgår kostnaden för mil till 750,000
kronor.

Då nu hela stambanan genom Norrland, såväl den uppåtgående,
som tvärbanan, utgör en längd af 53,g mil, återstår således att färdigbygga
en längd af 18 mil; och ehuruväl, af skäl, som Styrelsen ofvanföre
omnämnt, kostnaden för dessa icke torde komma att uppgå till
lika högt belopp som för de redan färdiga, så anser sig Styrelsen dock,
då andra förhållanden än tillfälliga prisstegringar lätteligen inom Norr Bih.

till Bilcsd. Prot. 1819. 1 Samt. 1 Afl.

it;

122 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

land kunna inträffa, såsom länge ihållande vintrar och andra för arbetena
ogynsamma väderleksförhållanden, hvarigenom dessa arbeten
både blifva dyrare och erfordra en längre tid, än som derför blifvit
beräknad, böra lägga den förutnämnda kostnaden af 750,000 kronor
för mil till grund för beräkningen af de återstående kostnaderna; och
skulle dessa således för de återstående 18 milen komma att uppgå till

13,500,000 kronor.

Ehuru det icke är möjligt att med säkerhet bedöma tiden, inom
hvilken så vidt omfattande arbeten, som skola utföras i så nordligt
belägna trakter af landet som de ifrågavarande, kunna fullbordas, emedan
denna är i sa hög grad beroende af inträffande väderleksförhållanden,
vågar dock Styrelsen antaga, att dessa återstående 18 mil skola
kunna, i fall nämnda förhållanden icke blifva allt för ogynsamma, fullbordas
under loppet af två år, eller under loppet af åren 1880 och
1881; men då äfven under lyckligaste förhållanden detta icke kan ske
förr, än mot slutet af år 1881, och det icke kan vara skäl att påbörja
trafiken öfver Riksgränsen under en så sen årstid, så anser Styrelsen,
att öppnandet af bandelen närmast Riksgränsen bör uppskjutas till
kommande året eller 1882, men att deremot hela den uppåtgående
stambanan skulle kunna år 1881 för allmän trafik upplåtas.

För att vinna detta mål erfordras dock, enligt Styrelsens beräkning,
äfven för år 1880 ett anslag af 7,000,000 kronor, och får Styrelsen
derföre, i fall Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder gilla denna
plan, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till 1879
års Riksdag derom göra nådig framställning.

Slutligen anser sig Styrelsen böra i underdånighet ånyo framhålla
den tillökning af den blifvande trafiken, som efter all sannolikhet skulle
tillskyndas tvärbanan genom Jemtland, genom anläggningen af en bibana,
utgående från Hjerpens station, följande Hjerpströmmen, till Bonäset
vid Kallsjön. Detta stora vattendrag, som redan nu af ångbåtar
trafikeras på* en längd af 4 mil, är afskildt endast genom ett smalt
näs från den jemväl med ångbåt trafikerade, 2 mil långa, Anjansjön
och utgör tillsammans med denna senare de vestligaste delarne af den
äldre kommunikationsleden genom Jemtland.

De vidsträckta, skogrika och till eu del uppodlade trakter, som
omgifva dessa vattendrag, äfvensom det utmed Kallsjön belägna Huså
kopparverk skulle genom en sådan bibana erhålla en beqväm och välbehöflig
förbindelse med tvärbanan.

Då Kallsjön derjemte står i förbindelse med andra norr derom
belägna sjöar och således utgör en stor vattenbassin, som afbörda!’ sitt

123

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.

vatten genom Hjerpströmmen, hvilken på den korta sträckan emellan
Bonäset och sjön Lithen (invid hvilken Hjerpens station kommer att
anläggas), bildar flera vattenfall af tillsammans icke mindre än 190 fots
höjd, så erbjuder sig härigenom tillräcklig vattenkraft för drifvande
af flera industriela verk, hvilken drifkraft sannolikt genom lättade
kommunikationer framdeles icke kommer att lemnas obegagnad.

De undersökningar, som Styrelsen för utrönande af möjligheten af
och kostnaden för anläggningen af en sådan bibana låtit verkställa,
hafva gifvit vid handen, såsom Styrelsen vid flera föregående tillfällen
inför Eders Kongl. Maj:t omförmält, att en bibana från Hjerpens blifvande
station kan anläggas till Kallsjöns lastageplats vid Bonäset, samt
att den skulle komma att få en längd af 33,200 fot och skulle kunna
utföras för en kostnad af 537,000 kronor.

Det är äfven klart, att utförandet af en sådan bibana billigast och
ändamålsenligast kan låta sig göra, om det sker i sammanhang med
pågående arbeten å tvärbanan; och då Staten med sin materiel bör
kunna billigare än någon annan trafikera en bana af så ringa utsträckning
och derjemte, enligt Styrelsens åsigt, skulle få en icke obetydlig
inkomst genom den ökade trafik, den skulle komma att tillföra tvärbanan,
och då man icke kan förvänta, att kringboende menigheter skulle
förena sig om att på egen bekostnad utföra eu sådan anläggning, så
anser Styrelsen, att den ifrågavarande bibanan bör af Staten anläggas
och bekostas och för Statens egen räkning trafikeras.

De för anläggningen erforderliga kostnader tror Styrelsen skulle
kunna blifva betäckta genom realiserandet af de efter stambanans fullbordan
öfverblifna förråden af material och inventarier af flerahanda
slag, men anser, att menigheterna böra för ifrågavarande bibana kostnadsfritt
upplåta all den såväl till bibanan som till upplagsplatser vid
Kallsjön erforderliga marken, äfvensom kostnadsfritt tillhandahålla allt
det till sliprar, husbyggnader, lastbryggor, telegrafledning och stängsel
erforderliga virket; och är derföre förutnämnda kostnad af 537,000
kronor beräknad med fäst afseende på detta bidrag.

Uppå dertill af mig gifven anledning, har vidare Styrelsen öfver
Statens jern vägsbyggnader under den 23 nästlidne December afgifvit
underdånigt memorial till närmare utredning af de förhållanden, Indika
enligt Styrelsens ofvan intagna skrifvelse varit orsaker dertill, att kostnaderna
för stambanorna genom Norrland blifvit utöfver beräkning fördyrade;
anförande Styrelsen i sådant afseende följande:

124

Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Innan Styrelsen öfvergår till eu närmare redogörelse för de flera
orsaker, som bidragit till ökade anläggningskostnader för ifrågavarande
stambana, har Styrelsen ansett sig böra framhålla två förhållanden,
som hvart och ett i sin mån i icke ringa grad förorsakat ökade kostnader,
hvilka vid förslagens uppgörande icke kunnat tagas i beräkning,
nämligen:

dels att liniens rigtning i sin helhet icke blifvit af Riksdagen bestämd
förr än under år 1877, eller tre år efter det de ostridiga delarne
af linien emellan Storviks station vid Gefle-Dala-banan och Hybo i
Helsingland samt emellan Näskott i Jemtland och Riksgränsen blifvit
till utförande antagna samt anslag derför beviljade, och

dels att vid det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudandet af
ett bidrag af 900,000 kronor det vilkor blifvit fäst, att tvärbanan genom
Jemtland skulle ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare än
den uppåtgående banan från Storvik blifva färdig.

Styrelsen var således genom dessa förhållanden hänvisad till bearbetandet
af dessa vidt från hvarandra skilda stambanedelar, hvaraf
den ena, eller den genom Jemtland, icke stod i någon jern vägsförbindelse
med annan stambana eller hamn; och då tvärbanan dels genom
sin större längd och dels genom de derå förekommande större terasserings-
och andra arbeten, än hvad förhållandet var vid den uppåtgående
banan, fordrade en längre tid för utförandet, var man således
nödsakad att för uppfyllande af ofvannämnda vilkor samtidigt lägga de
båda stambanedelarne under arbete. Het är nämligen klart, att med
ett sådant tillvägagående i ett landskap, der transportkostnaderna spela
en så stor roll, isynnerhet då dessa voro så högt uppdrifna, påbörjandet
och bedrifvandet af jernvägsarbetena på en handel, hvars ena ändpunkt
var belägen 17 mil från Torpshammar, hvaremellan och Sundsvall
jern vägsförbindelse var åstadkommen, måste vara förenade med högst
betydliga kostnader, hvilka icke skulle ifrågakommit, ifall jernvägsarbetena
kunnat fortgå uteslutande på den uppåtgående stambanan eller
åtminstone påbörjas från Torpshammar, eller om så lyckligt varit att
jernvägen inom Norskt område emellan Trondhjemsfjorden och Riksgränsen
varit så långt medhunnen, att man derigenom fått en billig
och beqväm förbindelse med hamn vid nämnda fjord.

Att i penningar uppskatta den ökade kostnad, som häraf varit en
följd, kan endast ske approximativt, men om man jemför de i bokföringen
särskilt under benämning Transporter för förrådet upptagna
transportkostnaderna för bandelen emellan Östersund och Riksgränsen

125

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

med samma slags kostnader för bandelen emellan Torpshammar och
Östersund, hvarå banbyggnaden påbörjades vid Torpshammar, så framgår
deraf, att transportkostnaderna å den förstnämnda bandelen till och
med den 30 sistlidne Juni varit 411,049 kronor större, än å den sistnämnda;
och då en så stor skilnad endast i denna utgiftspost förefinnes,
samt flere andra utgifter förekomma, som jemväl varit en följd
af ifrågavarande handels från alla kommunikationer aflägsna läge, så
tror Styrelsen sig icke begå något stort misstag, om den uppskattar
den ökade kostnaden, som redan varit en följd af ofvannämnda, vid
flera tillfällen under Riksdagsförhandlingarna framhållna såsom å anläggningskostnaden
menligt inverkande förhållanden, till 600,000 kronor.

Men då ytterligare kostnader af enahanda slag för den återstående
byggnadstiden jemväl förestå, så anser Styrelsen, att hela denna kostnad
bör beräknas till minst 800,000 kronor.

Hvad de öfriga till ökade anläggningskostnader bidragande orsakerna
beträffar, så torde Styrelsen i underdånighet få erinra derom, att
flera arbeten och anläggningar samt kostnader, hvilka icke finnas upptagna
i de förslag, som egentligen legat till grund för anslagens beviljande
till ifrågavarande stambana, tid efter annan tillkommit och
genom särskilda Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref blifvit anbefallda att
utföras, dels för att gifva stambanan en ökad trafikförmåga såväl genom
de branta stigningarnes borttagande, som genom en starkare öfverbyggnad,
dels för att bereda den blifvande trafiken ökad säkerhet och
trygghet äfvensom för att minska drift- och underhållskostnaden, genom
användande af ett solidare byggnadssätt för den mängd å denna bana
förekommande broar äfvensom genom uppförande af ett ökadt antal
banvaktstugor, samt dels för banans lämplighet för militära ändamål.

Styrelsen har ansett sig böra i en särskild här nedan införd uppgift
upptaga såväl alla dessa arbeten, som de kostnader, som deraf
blifvit en följd eller som derför äro beräknade.

Uppgift

öfver de särskilda kostnader för undersökningar, arbeten, byggnader
och anläggningar m. m., hvilka tillkommit eller tillkomma å Stambanan
genom Norrland utöfver hvad som för denna bana varit beräknadt i
de kostnadsförslag, som legat till grund för de till denna stambana
beviljade anslag.

126 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverkd 1879.

Verkstälda undersökningar:

jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga bref af den

16 April 1870......................................... 28,343: 36.

jemlikt Kongl. Maj ds nådiga bref af den

27 Juni 1873 och den 25 Juni 1875 81,854: 55.
jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den

10 Januari 1876 ................................... 15,474: 48.

För ökade terasseringsarbeten å linien emellan Storvik
och Bollnäs för nedbringande af alla å linien förekommande
stigningar af 1 : 60 till 1 : 100, jemlikt
Kong], Maj:ts nådiga bref af den 16 Juni 1875 och

den 27 Maj 1876 ................................................................

För användande af jernöfverbyggnad i stället för trä å
tillsammans 17 broar å linierna Storvik—Bollnäs och
Torpshammar—-Ange, jemlikt Kongl. Majds nådiga
bref af den 31 December 1875, den 15 September

1876 och den 2 Mars 1877..............................................

För ökadt terasseringsarbete jemte förlängd väglängd å
linien emellan Bollnäs och Ytterån, jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga bref af den 31 December 1877............

För användande af jernöfverbyggnad i stället för trä å
tillsammans 49 större och mindre broar å linien
emellan Bollnäs och Riksgränsen, jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga bref af den 13 September 1878 .........

Förskjutna kostnader för bro öfver Gimån invid Torpshammars
bangård samt för bandelen emellan Torpshammar
och Rombäck, beroende på framtida öfverenskommelse,
på grund af Kongl. Majds nådiga skrifvelse
af den 26 Oktober 1877....................... omkring

För anläggning af ett sidospår emellan Kilafors station
och sjön Bergviken, enligt 1878 års Riksdags beslut
och Kongl. Majds nådiga bref af den 31 Maj 1878...
För utvidgning af 31 stationsplatser samt för anläggning
af 14 mötesplatser för uppfyllande af de anspråk,
som blifvit stälda å stambanan för dess användande
för militära ändamål, enligt Kongl. Maj ds nådiga
bref af den 17 Mars 1877, förslagsvis..........................

125,672: 39.

170,000: —

62,000: —

1,134,000: -

267,353:

40,000: —

59,000: —

420,600: —

Transport Kr. 2,278,625: 39.

127

Bil. N:o 5 b, Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prap. N:o 1, om Statsverket 1879.

Transport Kr. 2,278,625: 39.
För ökadt antal banvaktstugor eller för 6 på milen i

stället för 4................................................... 107 stycken 428,000: —

För husbyggnader för trafikens behof utöfver hvad i
kostnadsförslagen är beräknadt, enligt 1878 års Riksdags
beslut och Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den
31 Maj 1878........................''............................................... 200,000: —

Summa Kr. 2,906,625: 39.

Vid granskning af denna uppgift, som jemväl upptager kostnaderna
för alla de tid efter annan nådigst anbefalda vidt omfattande undersökningarna
för utrönande af de särskilda ifrågasatta liniernas ändamålsenligaste
rigtning, och hvartill särskilda anslag icke blifvit beviljade,
finner man, att kostnaden för alla dessa tillkomna arbeten, anläggningar
och utgifter uppgå till 2,906,625 kronor 39 öre. Läggas härtill de
of vanföre förslagsvis beräknade 800,000 kronorna, så blir summan af
alla de utgifter, som af ofvannämnda orsaker tillkommit, i jemnadt tal
3,706,600 kronor, Indika tillagda den i kostnadsförslagen beräknade
summan af 31,482,600 kronor, öka densamma till 35,189,200 kronor.

Då nu Styrelsen i sin ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af
den 14 dennes, på deri anförda grunder, beräknat, att hela kostnaden
för ifrågavarande stambana genom Norrland skulle komma att uppgå
till 40,200,000 kronor, så är det egentligen skilnaden emellan denna
summa och de nyssnämnda 35,189,200 kronor, eller 5,010,800 kronor,
hvarmed den beräknade kostnaden skulle komma att öfverskridas. Från
denna summa är icke afdrag gjordt för värdet af behållningen i efter
arbetets slut öfverblifna inventarier, material och öfriga effekter, hvilket
värde egentligen kan anses uppgå till öfver en million, men som, beroende
af det belopp, hvartill denna behållning kan realiseras, Styrelsen
dock anser icke höra beräknas till högre än 600,000 kronor (hvilka
visserligen måste förskjutas, men kunna efter realiseringen återgäldas).
Genom afdrag häraf minskas ofvanstående summa, eller 5,010,800 kronor,
till 4,410,800 kronor.

Då nu de vid en jernvägsanläggning förekommande utgifter kunna
fördelas i två liufvudposter, nämligen den för material och den för
sjelfva arbetet, eller hvad man kallar dagsverkskostnad, såväl för arbetsmanskap,
som för dragare, så torde det vara åt stort intresse att
närmare tillse, på hvilkendera af dessa båda hufvudposter den största
skilnaden emellan beräknad och verklig kostnad uppstått.

128 Bil. N:o 5 i, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Härvid torde det tillåtas Styrelsen att få i underdånighet erinra
derom, att de första undersökningarna för en stamhana genom Norrland
verkstäldes år 1870, och de derpå grundade kostnadsberäkningarna
voro uppgjorda efter då gällande pris, hvilket för dagsverken,
ehuru högre än i mellersta och södra landet, icke hade stigit till den
höjd, hvartill det sedan uppgått, och för materialler, särdeles trävirke,
var jemförelsevis lågt. Då emellertid förändrade förhållanden i dessa
afseende!! under tiden hastigt inträffade, ansåg sig Styrelsen nödsakad
att å de gjorda beräkningarna göra den förhöjning, hvarför Styrelsen i
sin underdåniga skrifvelse af den 16 December 1872 närmare redogjort,
och efter hvilken alla de sedermera upprättade förslagen för
de flera särskilda undersökta rigtningarna blifvit beräknade.

Men oaktadt prisen å dagsverken och material efter 1875 voro i
nedgående i det södra landet, var detta ingalunda förhållandet inom
Norrland, emedan en för trävaruliandteringcn ovanligt gynsam konjunktur
inträffat, hvilken stegrade dessa pris i så hög grad, att en arbetare
kunde bereda sig eu arbetsförtjenst af 5 kronor för dag, samt att
förtjensten på ett hästdagsverke kunde uppgå till 15 å 18 kronor,
hvilket i sin mån bidrog till högst betydligt fördyrade lefnadskostnader.
Till följd häraf blefvo icke heller de gjorda förhöjningarna i det ursprungliga
förslaget tillräckliga.

Hvad nu särskild! beträffar arbetskostnaderna, hvilka äro beroende
såväl af antalet dagsverken, som af priset derå, så har visserligen en
tillökning af antalet förutom den, som varit eu följd af de i bifogade
uppgift upptagna arbeten, för hvilka kostnaden är deri särskild! beräknad,
tillkommit i så måtto, att alla bropelare och landfästen å 72
stycken större och mindre broar komma att uppfö.ias af sten i stället
för af trä, hvilket sednare material var beräknad! för åtskilliga af dem.
Men denna tillökning i dagsverksantalet, som till följd af detta solidare
byggnadssätt^ användande tillkommit, är af jemförelsevis mindre betydenhet,
då man genom användande af jern till brovandringer eller
bro öfverbyggnad varit i tillfälle att minska antalet af de bropelare, som
i annat fall skulle erfordrats.

Det är således egentligen dagsverkspriset, hvarmed (då nästan alla
arbeten utföras på beting eller accord) Styrelsen menar den kostnad,
som uppkommer, då hela arbetsfört]ensten divideras med hela antalet
af de på de verkställda arbetena använda dagsverkena, som förorsakat
den ökade kostnaden. För att ådagalägga den inverkan, som förhöjda
dagsverkspris utöfva på ökande af anläggningskostnaden för ett företag

Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1879. 329

af så stor omfattning, som den ifrågavarande stambanan, anser Styrelsen
sig endast behöfva i underdånighet framhålla, att från och med
arbetets början till och med den 30 September 1878 hafva inalles på
alla tre arbetsdistrikten blifvit använda icke mindre än 3,022,790 karldagsverken
och 96,846 hästdagsverken; och då man efter all sannolikhet
kan antaga, att för stambanans fullbordan i sin helhet skulle
komma att erfordras omkring 7,000,000 karldagsverken och 200,000
hästdagsverken, så utgör, en tillökning i priset för de förra af endast
50 öre, och för de senare af 4 kronor, en summa af icke mindre än

4,300,000 kronor, i det närmaste motsvarande den ofvanföre omnämnda
tillökningen i anläggningskostnaden.

Hvad deremot kostnaden för materialen beträffar, så utgöra, bland
de många sådana af olika slag vid en jernvägsanläggning förekommande,
rälerna det hufvudsakligaste och kostsammaste; men då priset
härför, såsom beräkuadt efter det som vid slutet af år 1872 var gällande
och hvilket var ganska högt, kunde betingas vida lägre, så har,
såsom Styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af den 25 Januari 1875
närmare omförmält, en så stor behållning uppstått i den för Perma utgiftspost
särskild!''- beräknade kostnaden, att icke allenast rälernas vigt
kunnat ökas från 15,5 skålpund till 19,40 skålpund för löpande fot, utan
äfven ett så betydligt öfverskott uppkommit, att den brist, som möjligen
kan uppstå derigenom att de öfriga erforderliga materialen blifvit
för lågt beräknade, kan anses vara betäckt.

Den ofvanföre omnämnda summan af 4,410,800 kronor, hvarmed
anläggningskostnaderna skulle komma att öfverstiga den förut beräknade,
och som utgör 121 procent deraf, kan således hufvudsakligast
anses vara uppkommen till följd af de höga pris å såväl karl- som hästdagsverken,
som under tiden varit gällande.

Af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört rörande de
ökade anläggningskostnaderna för ifrågavarande stambana framgår, att
orsakerna dertill varit följande, nämligen:

Do. Det fördröjda bestämmandet af stambanans rigtning emellan
Hybo i Helsingland och Kaskett i Jemtland, i förening med det vid
Jemtlands läns landstings bidrag fastade vilkor om de båda stambanedelarnes
nära samtidiga färdigblifvande, hvarigenom en brist, approximativt
uppskattad till minst 800,000 kronor, eller 24 procent af den
beräknade anläggningskostnaden 31,482,600 kronor, uppkommit, hvilken,
enär stambanan derigenom icke blifvit i något afseende förbättrad, är
att anse såsom en ren förlust, hvilken visserligen, om man tager i beBih.
till It i hd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 17

130 Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

rakning det ofvannämnda bidraget af 900,000 kronor, som kommit
denna stambana till godo (ett bidrag som icke kommit någon annan
stambana till del) skulle på sätt och vis kunna anses för Staten ersatt;

2:o. De tillkomna arbeten och anläggningarna, som finnas i ofvanintagne
uppgift närmare uppgifna, äro beräknade till 2,906,625 kronor
39 öte, eller 91 procent af den beräknade anläggningskostnaden. Men
om man jemför beskaffenheten af den bana, som de beräknade kostnaderna
afsågo, — hvilken jernbana visserligen skulle utföras med
normal spårvidd, men med lätt öfverbyggnad, och med stigningar af
1 på 60, samt kurvor af till och med 800 fots radie, och med brobyggnader
hufvudsakligast af trä, samt försedd med ett inskränkt antal
banvaktstugor och med stationer af inskränktare utrymme, än som
motsvarar de anspråk på deras användbarhet för militära ändamål,
hvilka sedermera gjort sig gällande, samt icke berörande de för den
blifvande trafiken vigtiga vattendragen, nämligen Hafverö-vatten och
sjön Nälden, — med beskaffenheten af den jernbana, som nu kommer
att utföras, och hvarå, på en sammanhängande längd af 41,6 mil inga
brantare stigningar än 1 på 100 förekomma, samt å hela banans längd
inga kurvor med mindre radie än 1,500 fot, och alla de derå förekommande
72 stycken broar blifva uppförda med solida pelare (der sådana
erfordras) och landfästen af sten samt med öfverbyggnad af jern med
den styrka och bärighet, att Statens nuvarande tyngsta lokomotiv kunna
derpå framgå, samt berörande ofvannämnda vattendrag, hvarigenom
särskilda spårutgreningar dertill inbesparats, samt med räler af 19,40
skålpunds vigt för sträckfot, (hvaraf genom fabrikantens benägna medgifvande
något mer än | af hela partiet blifver utan särskild kostnad
för Staten af stål), i stället för 15,5 skålpunds jernräler, genom livilka
förbättringar banan erhållit en ända till 50 procent ökad trafikförmåga
och, till följd af det solidare byggnadssättet, en högst betydligt minskad
drift- och underhållskostnad, och härförutom genm stationsanläggningarnas
utvidgning och det ökade antalet banvaktstugor sådana arbeten
och byggnader blifva utförda, som i annat fall inom kort tid
skulle erfordrat ytterligare särskilda anslag, så måste det vid denna
jemförelse framgå, att dessa vidtagna förbättringar vida öfverväga de
ökade kostnader, Indika de förorsaka, så mycket mer som de förbättringar,
Indika röra banans plan och profil, i fall de icke vid första anläggningen
blifva iakttagna, sedermera icke utan banans totala ombyggnad
skulle kunnat utföras, då i en framtid de för en ökad trafik
skulle blifva af behofvet påkallade, äfvensom genom den tyngre öfverbyggnaden
den fördel jemväl vunnits, att Statens äldre lokomotiv derå

131

Bil. No 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.

kunna finna användbarhet, hvilket icke skulle varit fallet, om den lättare
öfverbyggnaden blifvit använd; och

3:o. Det till följd af under tiden inträffade konjunkturförhållanden
vållade höga pris å såväl karl- som hästdagsverken, hvarom Styrelsen
ofvanföre närmare redogjort.

Hvad först angår Styrelsens framställning om ytterligare anslag
för innevarande år utöfver de till arbetenas fortsättande redan beviljade
sex millioner, af hvilka ett belopp utaf 200,000 kronor bör, enligt
Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut, användas till bostäders
uppförande för tjenstepersonalen vid färdigblifvande delar af nu ifrågavarande
stambanor, instämmer jag fullkomligt med Styrelsen icke allenast
deri, att af tvärbanans färdigbyggande under detta år ända till
Östersund skulle för de återstående arbetena inom Jemtland beredas
betydande fördelar vid transport af arbetsmanskap och material, utan
ock deruti att jemväl i öfrigt ligger icke ringa vigt derpå, att jernvägsförbindelsen
mellan det inre af denna provins och Östersjön varder,
så snart ske kan, tillvägabragt; och jag kan således ej annat finna,
än att det vore synnerligen önskvärdt att, till förverkligande af utsiglon
att redan under innevarande år kunna öppna tvärbanan allt intill
Östersund, Jernvägsbyggnadsstyrelsen sattes i tillfälle att i möjligaste
största utsträckning begagna förhanden varande rikliga tillgång på
billig arbetskraft, helst härigenom den arbetslöshet, som är att befara
till följd af bristen på större arbetsföretag samt de tryckta affärs- och
penningeförhållandena i riket, skulle kunna åtminstone i någon mån
minskas, på samma gång som, då prisen på allehanda slags material
för arbetena äfven torde fortfara att ställa sig låga, eu kanske icke
oväsendtlig nedsättning i byggnadskostnaderna vore att emotse. Visserligen
skulle, genom bifall till Styrelsens i omförmälda hänseende
gjorda framställning, en afvikelse ega rum från den vid 1874 års Riksdag
antagna plan i afseende å de belopp, som årligen borde användas
för anläggning af nu ifrågavarande statsbanor; men då till en sådan
afvikelse hemtas giltig anledning af enahanda förhållanden, som enligt
Riksdagens skrifvelse den 20 Maj 1878 föranledt Riksdagen att för
nämnda år höja jernvägsbyggnadsanslaget med en million kronor, synes
mig berörda omständighet icke utgöra hinder för ett förordande
af Styrelsens framställning.

Emot den af Styrelsen uppställda beräkning öfver det belopp, som
erfordras för fullbordande af de arbeten å statsbanorna genom Norrland,
hvilka, under förutsättning att det ifrågasatta tilläggsanslaget för
innevarande år beviljades och väderleksförhållandena ej blefve allt för

132 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

ogynsamma, skulle vid innevarande års slut återstå ofullbordade, har
jag intet att erinra. Enligt hvad Styrelsen meddelat, skulle samtliga
arbetena å nämnda jernvägsanläggningar kunna i det väsedtligaste fullbordas
till slutet af år 1881, vid hvilken tidpunkt jemväl den uppåtgående
stambanan till Ange skulle kunna till hela sin längd öppnas
för allmän trafik. Om detta mål skall kunna vinnas, erfordras likväl,
att af det beräknade kostnadsbeloppet, 13,500,000 kronor, under år
1880 få användas sju millioner kronor. Vid sådant förhållande och då,
såsom äfven uti Riksdagens förutnämnda skrifvelse omförmäles, det
är synnerligen önskvärd!, att fidlbordandet af ifrågavarande jernvägsanläggningar
icke i väsendtlig mån fördröj es utöfver den derför ursprungligen
beräknade tiden, kan jag icke annat än understödja Styrelsens
framställning om anvisande för år 1880 af sistnämnda belopp,
sju millioner kronor.

I anledning af hvad Styrelsen i den förra af sina framställningar
slutligen yttrat i afseende å fördelarna för trafiken å tvärbanan att
från den blifvande stationen vid Hjerpen anlägga en bibana till Bonäset
vid Kallsjön torde något yttrande icke för närvarande erfordras.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit och under åberopande i
öfrigt af hvad Styrelsens sakrika skrivelser i ämnet innehålla tillstyrker
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj: täcktes föreslå Riksdagen
att för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan
genom Norrland, än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,
anvisa dels för innevarande år, utöfver redan beviljade 6,000,000
kronor, ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af
7,000,000 kronor.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att enligt det vid
sistlidet års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Majts i ämnet gjorda
framställning, fattade beslut i fråga om anläggning af jernväg från
norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan skola under år 1880 för
ändamålet utgå 600,000 kronor.

20:o. Allmänna arheten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet
kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Under den 6 December nästlidet år har nämnda Styrelse i vanlig
ordning afgifvit förslag rörande de bidrag, som under år 1880 erfordras
för allmänna arbeten.

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o J, om Statsverket 1879. 133

Främst bland dessa förekomma följande arbeten, till hvilka Riksdagen
redan beviljat statsbidrag, deraf hittills endast vissa belopp blifvit
till utgående anvisade, nemligen:

a) anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Ed ef or s i öfverLuleä
socken af Norrbottens län, till hvilket arbetes utförande 1877 års
Riksdag beviljat ett anslag af 42,000 kronor, deraf under 1878 utgått

12.000 kronor och till utgående under innevarande år anvisats 20,000
kronor. 1 enlighet med hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
föreslagit, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af
ifrågavarande anslag bevilja till utgående under år 1880 återstående
beloppet 10,000 kronor;

b) våganläggning emellan Lycksele och Stensele i Ve st erbottens län.
Till utförande af detta arbete beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af

95.000 kronor, hvaraf utgått under år 1877 kronor 15,000 och under
år 1878 kronor 25,000 samt till utgående under innevarande år anvisats

25.000 kronor.

Under erinran, hurusom Riksdagen vid beviljandet af ifrågavarande
anslag fästat det vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet
i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde
under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå», har Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader meddelat, att Styrelsen genom
Chefen i norra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet inhemta!, att för
närvarande, i brist af fullständigt förda räkenskaper öfver de inom de
särskilda socknarne på olika sätt anordnade arbetena och dessa arbetens
ofullständiga skick vid derå af Distrikts chefen anstäld besigtning,
ingen säker uppskattning af verkliga kostnaden kunnat göras, men att,
enligt Distriktschefens åsigt, den möjligen ifrågakommande nedsättningen
i anslagsbeloppet cj kunde komma att öfverstiga 15,000 kronor;
på grund hvaraf Styrelsen föreslagit, att för år 1880 måtte för detta
arbete anvisas hälften af det återstående beloppet utaf det redan bestämda
anslaget eller 15,000 kronor.

Med afseende å vigten deraf att i möjligaste måtto inskränka
statsutgifterne och då någon nedsättning af det utaf Styrelsen nu föreslagna
belopp synes kunna utan synnerligt men ega rum, tillstyrker

jag, , „

att till utgående under år 1880 måtte för ifrågavarande
arbete af Riksdagen äskas 10,000 kronor;

c) väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg
frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgärd, Husbondliden och Kuskträsk i

334 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.

Vesterbottens län. Till berörda företag, beräknadt att erfordra eu kostnad
af 429,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780
kronor, hvaraf till utgående under år 1878 anvisats kronor 24,093: 86
öre och under 1879 kronor 60,000; och har Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader föreslagit, att af återstoden utaf anslaget
måtte under år 1880 få utgå 40,000 kronor.

På enahanda skäl, som i afseende å näst föregående arbete af mig
andragits, anser jag nedsättning i det af Styrelsen ifrågasatta belopp
böra ifrågakomma och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i
ytterligare afräkning å förutnämnda anslagssumma anvisa till
utgående under år 1880 ett belopp af 25,000 kronor;

d) fullbordamlc åt hamnen vid Trelleborg, hvartill 1875 års Riksdag
anvisat ett anslag af 100,000 kronor att utgå med 20,000 kronor under
hvarje af åren 1876— 1880;

hvadan alltså återstoden af detta anslag torde böra här
antecknas med 20,000 kronor;

o) hamnanläggning vid Skanör, hvartill 1878 års Riksdag beviljat
ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000 kronor
att utgå med 25,000 kronor under innevarande år och med 25,000
kronor under år 1880;

lärande, till följd häraf, nu böra upptagas det belopp, som
enligt denna bestämmelse skall under år 1880 utbetalas, eller

25,000 kronor;

f) sänkning eif sjöarne Hjelmaren och Qvismaren. Till detta arbetes
utförande beviljade 1877 års Riksdag ett lånebidrag af 2,000,000 kronor
samt bestämde derjemte, att härutaf skulle under år 1878 få lyftas

600,000 kronor, under år 1879 300,000 kronor samt under år 1880
ytterligare 300,000 kronor;

och torde förty sistnämnda belopp 300,000 Kr. här upptagas
såsom utgående under år 1879;

anhållande jag få i sammanhang härmed erinra, att enligt det vid
1876 års Riksdag fattade beslut äro för år 1880 till understödjande
medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor.

Vidkommande derefter de för vissa uppgifna ändamål bestämda
fonder, hvilka Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,
har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader i underdånighet
hemstält: att, ehuru, på sätt Styrelsen uti sitt under den 14

135

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. Ko 1, om Statsverket 1879.

December 1877 till Eders Kongl. Maj:t afgifna generalförslag beträffande
bidrag till allmänna arbeten för innevarande år ifrågasatt, en förhöjning
till 300,000 kronor i det nu till 200,000 kronor bestämda anslaget till
bidrag för anläggning a f nya samt omläggning eller förbättring eif backiga
eder eljest mindre goda vägar skulle vara önskvärd, Styrelsen likväl, i
betraktande deraf, att dels Eders Kongl. Maj:t icke vid Styrelsens år

1877 gjorda framställning fästat afseende, dels ock konjunkturerna
inom landet vore särdeles tryckta, ansåge sig för denna gång icke
böra för sagda ändamål ifrågasätta anvisande af större anslag än hittills;
att anslaget till understödjande eif smärre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af dar och farleder, hvaruti, enligt hvad Styrelsen uti ofvanberörda
generalförslag jemväl ifrågasatt, en förhöjning äfvenledes vore
ensidig, likväl nu, på de af Styrelsen i fråga om vägbyggnadsanslaget
anförda skäl, måtte förblifva vid förut bestämdt belopp eller 20,000
kronor; att anslaget till understöd för byggande vid större fiskelägen af
smärre bäthamnar måtte, såsom fortfarande väl behöflig!, äfven för år
1880 anvisas att utgå med enahanda belopp som under åren 1877,

1878 och 1879, eller 30,000 kronor; alt, enär planer och förslag till
företag, hvarför understöd från anslaget till sädana myr utdikning av och
vall ena (tappningar, som företrädesvis afsuga att minska frostländig heten
söktes, vore i Styrelsens arkiv inneliggande till så stort antal, att alla
anspråk på bidrag från detta anslag ej kunde tillfredsställas, och anslaget
dessutom visat sig vara för landets utveckling och odling särdeles
gagneligt, sagda anslag måtte för år 1880 bestämmas till enahanda
belopp som tillförene, eller 80,000 kronor; samt att fonden till
befrämjande, medelst teln, af utdikningar och aftappning ar af sänka trakter
och sjöar till beredande af odlings företa g måtte bibehållas vid samma
belopp som hitintills, eller 100,000 kronor.

Med stöd häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att nedannämnda belopp må för år
1880 ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, nemligen:

l:o) till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga dier eljest mindre goda vägar 200,000
kronor;

2:o) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder 20,000 kronor;

3:o) till understöd för byggande vid. större fiskelägen af
smärre båthamnar 30,000 kronor;

4:o) till understödjande, medelst anslag utan äterb dalning ssky
Idig het, af sädana myr ut dikning ar och v att enaf ''tappning ar,

136

Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.

som företrädesvis afse att minska frostländigheten, 80,000 kronor;
samt

5:o) till befrämjande, medelst lån, af utdikning av och af tappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag,

100,000 kronor;

Och torde Eders Kongl. Maj:t, enligt Styrelsens för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader hemställan, föreslå Riksdagen
att bibehålla äfven för år 1880 nu gällande, vid 1873,
1874, 1876 och 1878 årens Riksdagar meddelade, bestämmelser
angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten.

Vidare anhåller jag i underdånighet få anmäla, att på Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning äro beroende dels åtskilliga redan i Statsrådsprotokollet
den 7 Januari 1878 angående regleringen af utgifterna under
Sjette hufvudtiteln omförmälda ansökningar om statsbidrag;

dels ock eu af Stadsfullmäktige i Calmar gjord, af Stadens Magistrat
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Calmar län förordad, framställning
om ett anslag af alternativt 356,000 kronor eller 400,000 kronor
för upprensning af en ny segelränna genom Calmar sund; uti hvilket
ärende ej mindre Styrelsen för allmänna Väg-och Vattenbyggnader, än
äfven Lotsstyrelsen sig utlåtit.

Ehuru jag, lika med de myndigheter, som öfver dessa ansökningar
sig yttrat, anser dem, hvar för sig, väl förtjenta af uppmärksamhet,
finner jag likväl, vid det förhållande, att för närvarande ej böra
ifrågasättas andra nya anslag, än sådana h vil kas beviljande icke kan
utan synnerligt men uppskjutas, samtlige dessa ansökningar icke böra
nu till någon åtgärd föranleda.

Slutligen hemställde föredragande Departements-Chefen att, — enär
enligt den vid Stats-Kontorets berättelse om Statsverkets tillstånd och
förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda förskott, Indika
borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Stafs-Kontoret under åren
1877 och 1878 förskjutit,

fast -

137

Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISO).

fastställda ersättningar för exproprierad jord.......................... 416: 70.

ersättningar för indragna landtstatsbostäflen ........................... 3,543: 08.

till komitén för förberedande granskning af Styrelsens för

Statens jernvägstrafik förvaltning........................................ 2,721: 60.

till komitén för verkställande af undersökning rörande förvaltningen
och hushållningen vid Ultuna landtbruksinstitut.
................................ 45: 93.

till komitén för afgifvande af utlåtande om ordnandet af
de allmänna kartarbetena samt för tryckning och häftning
af komiténs betänkande ....................................... 14,374: 76.

till komitén för afgifvande af yttrande om förslag till författningar
rörande mått och vigt samt för tryckning af

komiténs betänkande m. m................................................... 8,139: 46.

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på
landet ..................................................................................... 12,818: 90.

Summa Kronor 42,060: 43.

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att till ersättande af åtskilliga,
af Stats-Kontoret förskottsvis bestridda, utgifter anvisa ett extra
anslag å 42,060 kronor 43 öre.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och
hemställt instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall
samt befallde, att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet
öfverlemnas till ledning vid upprättande af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof.

In fidem

W. J. Modigt.

Bill. till Rilcsd. Prat.. 187 9. 1 Sami. I A fä.

Sta, m banorna söder om Storvik.

	B	anans benämning.	Banans verkliga längd.	Ursprungligen beräk-nad anläggnings-kostnad.	Beviljade statsanslag.	Verklig kostnad den 1 Nov. 1878.	Skillnad mellan statsanslag och verk-lig kostnad.	Skillnad mellan beräknad och verklig kostnad.	Banan anläggas.	började trafikeras.	Banans bok- föring afslutad med	Medelkostnad per mil.
Mil.	Fot.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	År.	Dag.	År.	Dag.	År.	Kronor.	öre.
1.	Westra Stambanan	, Stockholm—Göteborg..........................................	45	3,350	37,504,368	00	37,504,368	00	37,504,368	00		—		—	1855	1	Mars	1862	4 Nov.	1863	6) 831,711	53
2.	Södra Stambanan,	Falköping—Malmö ................................................	35	23,383	24,845,632	00	24,745,632	00	24,653,697	66	+ 91,934	34	+ 191,934	34	1855	1	Mars	1864	1 Dec.	1874	691,567	72
3.	Nordvestra Stambanan, Laxå—Kristinehamn ....................................	5	34,059	5,527,999	22	5,374,000	00	4,756,530	00	+ 617,470	00	+ 771,469	22	1863	1	Juli	1866	2 Dec.	1869	799,954	59
4.	d:o d:o	Kristinehamn—Arvika .................................	10	21,500	11,444,600	00	11,450,000	00	11,003,620	63	+ 446,379	37	+ 440,979	37	1867	1	Mars	1871	19 Juni	1876	1,038,371	30
5.	d:o d:o	Arvika—Norska gränsen..............................	3	32,039	3,893,998	48	3,870,000	00	3,154,230	01	+ 715,769	99	+ 739,768	47	1864	1	Jan.	1867	11 Okt.	1870	810,856	04
6.	Östra Stambanan,	Katrineholm—Norrköping ....................................	4	18,100	4,135,000	00	4,030,000	00	4,100,327	42	— 70,327	42	g- 34,672	58	1863	1	Juli	1866	3 Juli	1870	910,576	82
7.	O O T3	Norrköping—Nässjö .............................................	15	31,487	11,359,500	00	13,170,000	00	14,135,906	77	— 965,906	77	— 2,776,406	77	1861	1	April	1874	IS Nov.	—	890,506	92
8.	Norra Stambanan,	Stockholm—Upsala................................................	6	5,400	5,004,867	00	4,672,000	00	4,751,789	53	— 79,789	53	+ 253,077	44	1863	1	Dec.	1866	20 Sept.	—	772,648	70
9.	O ni o ^6	Upsala—Storvik ....................................................	14	7,370	9,688,000	00	11,130,000	00	11,793,252	28	— 663,252	28	— 2,105,252	28	1871	1	Maj	1875	6 Sept.	—	830,218	39
10.	Statsbanan Sköfde-	—Carlsborg...............................................................	4	16,436	3,083,467	50	3,050,000	00	2,821,794	77	+ 228,205	23	+ 261,672	73	1874	1	Juli	1 876	27 Juli	—	633,115	27
11.	Sammanbindningsbanan genom Stockholm.........................................	—	13,017	4,170,000	00	4,170,000	00	5,760,919	92	— 1,590,919	92	— 1,590,919	92	1864	1	Jan.	1871	17 Juli.	_
		Summa	146	!) 26,141	120,657,432	20	2) 123,166,000	00	3) 124,436,436	99	— 1,270,436	99	~ 3,779,004	79	—			—	—	—	4) 848,087	16
																					5) 810,852	20

Anmärkningar.

'') I denna längd ingå äfven de särskild! anlagda utgreningame till liamnar och lastageplatser, tillsammans utgörande 8 mil 31,481 fot, oberäknadt dertill börande sidospår.

2) I anslagssumman ingår det 1874 beviljade tilläggsanslaget af 3,252,000 kronor,

3) I den verkliga kostnadssumman ingår icke det af Stockholms kommun lemnade bidrag för Fatbursjöns utfyllning, ej heller de af andra kommuner eller enskilda personer lemnade bidrag till inlösen af nödigt jordområde m. m., utan endast för stambanorna använda statsmedel.

4) Inberäknad Sammanbindningsbanan genom Stockholm.

5) Oberäknad d:o d:o.

e) Oberäknadt hamnspåret utanför Wallgrafren i Göteborg.

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts .Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i Statsrådet åt Stockholms
slott den 15 November 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von (Utter,

Forssell,

Rosensvärd och
von Steijern.

Derefter anmälde föredragande Departementschefen, Statsrådet Thyselius
:

31.

En af Konungens Fogat, Expeditionschefen vid Riksmarskalksembetet
och Hofexpeditionen in. m. Wilhelm von Schoultz gjord underdånig
ansökning, att, enär själs- och kroppskrafternas aftagande manade honom
att snart afgå från fogatbefattningen, hvars ansvarsfulla åligganden,
särdeles med afseende å de nya och förändrade förhållanden, som
blefve en följd af den nya utsökningslagens tillämpning, han ansåge
sig icke vidare kunna behörigen fullgöra, samt då de med nämnda
B/h. till Riksd. Prat. 1879. I Sami. 1 Åfd. 1

Bil. No 5 e, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket. 1879.

befattning under en lång följd af år förenade inkomster, — bland
hvilka sportlerna, de der vid afgifvande af förslag i afseende å bestämmandet
af det från och med år 1875 utgående dyrtidstillägg beräknats
till i medeltal 500 kronor årligen, men uppgått år 1875 till
44 kronor 88 öre, år 1876 till 189 kronor 85 öre och år 1877 till
endast 20 kronor 25 öre —, icke varit tillräckliga att bestrida oundgängliga
utgifter för underhåll af en stor familj och uppfostran af
sju barn, än mindre lemna! något öfverskott till beredande af nödigt
uppehälle åt honom sjelf och en åldrig hustru, sedan förmågan att
arbeta upphört, hvadan han icke utan oro och bekymmer kunde motse
den högst väsentliga minskning i inkomst, som af afskedstagande
med åtnjutande af den honom enligt gällande bestämmelser tillkommande
pension skulle blifva en följd, Kongl. Magt måtte, i betraktande
häraf och med afseende å det vid ansökningen fogade läkarebetyg,
till näst sammanträdande Riksdag göra nådig framställning
om berättigande för sökanden att för sin återstående lifstid få såsom
pension bibehålla sin nu vid fogattjensten innehafvande lön, 4,500
kronor.

Af handlingarna inhemtades i öfrig!, att von Schoultz, som vore
född den 17 September 1809 och således öfver 69 år gammal, inträdt
i statens tjenst den 12 Februari 1829, eller för närmare 50 år sedan;
att lian från den 30 Mars 1838 bestrid! fogattjensten, dertill han den
11 December 1857 blifvit i nåder utnämnd; samt att enligt företedda
läkarebetyget von Schoultz led af ålderdomssvaghet och icke kunde
fortfarande sköta sina tjensteåligganden utan fara för helsan.

Ofverståthållareembetet, som till Kongl. Maj:t öfverlemnat förberörda
underdåniga ansökning, hade för egen del yttrat, att, då Fogaten
von Schoultz, som med utmärkt skicklighet och nit skött ifrågavarande
maktpåliggande befattning, under de första tjugo åren af tjenstetid en
varit i åtnjutande af eu i förhållande till tjenstens ansvarsfulla beskaffenhet
särdeles ringa aflöning, Ofverståthållareembetet funne, med afseende
å dessa omständigheter samt von Schoultz’ ovanligt långa tjenstetid
och höga ålder, sig ega giltig anledning att till hans ansökning
tillstyrka nådigt bifall.

Uti infordrad! underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört:
att sökanden, hvars aflöning för närvarande utgjorde, förutom sportler,
lön 4,500 kronor och dyrtidstillägg 500 kronor, redan för länge sedan
varit berättigad att vid afskedstagande! uppbära från allmänna indragningsstaten
åttatio procent af sin förberörda lön med 3,600 kronor,
men att, med hänseende till sökandens framskridna ålder och den ovan -

Bil. N\o 5 c, Ull Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof), om Statsverket 1879.

ligt, länga tid, han tillbragt i statens tjenst, derunder han mer än 40
år bestridt sin nu innehafvande befattning och, enligt hvad vitsordadt
blifvit, mod utmärkt skicklighet och nit skött dermed förenade maktpåliggande
göromål, Statskontoret icke tvekade att den underdåniga
ansökningen understödja.

Sedan i sammanhang härmed föredragande Departementschefen
ej mindre anmält, att beträffande förändrad organisation och lönereglering
för Öfverståthållareembotets kansli inkommit underdånigt memorial,
hvilket blifvit för afgifvande af utlåtande till Statskontoret
öfverlemnadt, nämnda embete föreslagit, att fogattjensten måtte indragas
och nuvarande innehafvarens lön å allmänna indragnings staten
uppföras, än äfven erinrat, att pension å allmänna indragningsstaten
numera vore för landssekreterare, landskamrerare och liäradshöfdingar
bestämd till belopp af 5,000 kronor eller 500 kronor mera än sökanden
ifrågasatt, tillstyrkte Statsrådet, att med afseende å ej mindre Fogaten
von Schoultz väl vitsordade, nitiska och pligttrogna verksamhet i det
allmännas tjenst, än äfven Övriga härvid förekommande omständigheter,
Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att von Schoultz Unge
från och med månaden näst efter den, i hvilken han från fogattjensten
erhölle afsked, åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön, eller .4,500 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna
bifall härtill samt förordnade, att utdrag af detta protokoll
skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af
utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Eu af Fiskeriintendenten m. in. filosofie doktorn Hjalmar Abraham
Theophil Widegrens enka, Elin Andrietta Lovisa Widcgren, född Härdig
i underdånighet gjord ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till näst
sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af någon
pension för sökanden och hennes barn; vid hvilken ansökning bifogats
intyg derom att sökanden, som är född den 21 Oktober 1840, befinner
sig med barnen Anna, född den 9 Juni 1871, Olof Sune Hjalmar,
född den 22 Juli 1873, och Kerstin, född den 4 Juli 1876, i mycket fattiga
och bekymmersamma omständigheter; att hennes bemälde son, som
för It år sedan genomgått en svårartad skarlakansfeber, hade kronisk
inflammation i öronen samt vore för sin ålder särdeles klen till förstan -

t Bil. N:o 5 c, till Kanyl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 187.9.

det, så att föga hopp vore för handen att lian i en framtid kunde
komma att i någon nämndvärd män bidraga till sitt uppehälle; samt
att tillgångarne i boet efter Widegren, som var född den 9 Februari
1838 och aflidit den 16 Mars 1878, beräknats till 17,842 kronor 10 öre,
men skulderna utgjort 25,168 kronor 43 öre; varande till stöd för denna
framställning af sökanden hufvudsakligen åberopadt, att den trägna,
kropp och själ ansträngande verksamhet, hennes man i lifstiden ådagalagt,
varit af stor betydelse för fiskerihandteringens befrämjande och
utveckling i riket; att hennes ställning vore så mycket mera bekymmersam
som, åtminstone för den närmaste framtiden, så mycken omtanka
och arbete toges i anspråk i och för vård och tillsyn om barnen,
att ringa tid blefve öfrig att genom annat arbete bidraga till eget och
barnens uppehälle; att hon icke egde någon närmare anhörig, som ville
eller kunde lemna henne hjelp, samt att, i följd af beskaffenheten af
den befattning, hennes man i lifstiden innehaft, han ej varit delegare
i någon allmän enke- och pupillkasseinrättning.

_ Uti häröfver infordradt, den 18 sistlidne Oktober afgifvet underdånigt
utlåtande hade Landtbruksakademiens förvaltningskomité anfört,
bland annat, att framlidne Fiskeriintendenten Widegren, som till denna
befattning förordnades år 1864, med berömvärd! nit egna! sin tid och
sina krafter till det svåra och granlaga värf, som honom ålåg, att ordna
fiskerierna i rikets sötvatten samt vid landets östersjökuster; att han
derjemte samlat värderika bidrag till Sveriges fiskeri-statistik samt vid
de internationala liskeriutställningarne i Bergen år 1865, i Boulogne
sur mer år 1866, i Paris år 1867 och i Wien år 1872 i egenskap af
kommissarie häfda! landets anseende och genom dervid anordnade fullständiga
utställningar af de här i landet begagnade fiskredskap gjort
svenska insjöfisket och hvad dermed eger sammanhang kändt och värderadt
i utlandet; hvarförutom han ombesörjt insamlingar och afsändning
af svenska utställningsartiklar till fiskeriutställningen i Neapel år
1870 och till verldsutställningen i Filadelfia år 1876;

att vid de Skandinaviska fiskeriutställningar, som egde rum i Stockholni
år 1876, i Köpenhamn och Göteborg år 1871, i Wiborg år 1875
och i Norrköping ar 1876, det hufvud sakligast varit genom Widegrens
värma och nitfulla verksamhet som Sverige blef representerad! på ett
framstående och hedrande sätt;

att Widegren tillika gagnat fäderneslandet genom författande af
populära skrifter om insjöfisket och dess ändamålsenliga handhafvande
samt om fiskodlingen, hvarjemte han tagit initiativ till anläggning af

jBil. No 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

största delen af fiskodlingsanstalterna i riket, Indika uppginge till ett
antal af öfver 100;

att han äfvenledes gifvit initiativ till export från de norrländska
elfvarne af lax, konserverad uti is, och angifvit plan till fisksalteribolaget
Hertha på Gotland äfvensom till bolagen för försäkring af fiskeriredskap
inom Malmöhus och Kristianstads län samt till bildande af nätbindningsaktiebolaget
i Stockholm; samt

att Widegren, såsom svensk fullmäktig, deltagit med deputerade
från grannländerna i uppgörande af förslag till internationell ordnande
af fisket, i Öresund samt uti Torneå eif.

Enär Widegren sålunda gjort sig väl förtjent om fäderneslandet
genom träget och oförtrutet arbete allt intill sista året af sin lefnad,
då hans krafter brötos af ett hjertlidande, som hastigt slutade hans dagar,
samt i betraktande af de ytterst ömmande omständigheter, som för
hans efterlemnade maka förekomme, ansåge Förvaltningskomitén sig
böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Magt måtte sålunda bifalla
ansökningen, att till Riksdagen aflätes nådig framställning om en årlig
pension af 600 kronor åt Widegrens enka och tre oförsörjda barn.

Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda framställningen
äfven infordrats, hade under den 7 innevarande månad yttrat,
att, på grund af hvad i ärendet förekommit och då Landtbruksakademiens
förvaltningskomité uti sitt i ämnet afgifna yttrande vitsordat ej
mindre att Widegren genom träget och oförtrutet arbete gjort sig väl
förtjent om fäderneslandet, än äfven att hans enka saknade alla tillgångar
till utkomst och bergning för sig och sina barn, Statskontoret,
med särskildt afseende på det åberopade förhållande, att Widegren,
ehuru i statens tjenst anstäld, icke egt delaktighet i någon allmän enkeoch
pupillkassa, funne sig ej kunna annat än, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Förvaltningskomiténs tillstyrkan, hemställa, att nådig
proposition måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande åt Widegrens
enka af en årlig pension till det af Förvaltningskomitén föreslagna
belopp.

Med hänsigt till hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrkte Statsrådet i
underdånighet, det Kongl. Magt täcktes, i betraktande af Fiskeriintendenten
Widegrens väl vitsordade och gagnande verksamhet i det allmännas
tjenst äfvensom öfriga härvid förekomna ömmande omständigheter,
föreslå Riksdagen att bevilja förbemälda enka eu årlig pension
af sexhundra kronor att från allmänna indragningsstaten utgå från och

Bil. N:o 5 c, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

med April månad detta år eller månaden näst efter den, i hvilken Intendenten
Widegren aflidit, och så länge hon enka förblifver.

Hans Magt Konungen behagade i nåder bifalla
denna hemställan samt förordnade, att utdrag af detta
protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af
utgifterna under lliksstatens nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo.

Axel Hegardt.

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver de il-ärenden, hullet inför
Hans Muff Konungen i Statsrådet ä Stockholms
slott den 29 November 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;
Statsråden: Iierr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steijern och
Malmström.

Slutligen föredrog Departementschefen:

38.

Eu af Styresmannen för afvittringsverket i Westerbottens län, Ivommissionslandtmätaren
m. in. Per Adam Kjellerstedt till Kongl. Maj:t
stöld, af Kong!. Maj ds Befallningshafvande i länet med förord till Landtmäteristyrelsen
insänd samt af nämnda Styrelse öfverlemnad ansökning,
det Kongl. Majd täcktes till Piiksdagen aflåta nådig proposition om rätt
för sökanden att vid uppnådda 60 lefnadsår eller, om sjukdom och
krafternas försvagande dertill föranledde, tidigare från allmänna indragningsstaten
uppbära årlig pension, beräknad till minst 80 procent af
honom nu såsom Afvittringsstyresman tillkommande arfvode eller det

Bil. No 5 c, till Kongl. Majds Nåd, Prof. om Statsverket 1870.

belopp, Kongl. Maj:t kunde finna .skäligt föreslå; varande till stöd för
ansökningen af sökanden anfördt: att sökandens aflöningsförmåner icke
lemnat något öfverskott utöfver hvad som åtgått till levnadskostnadernas
bestridande, än mindre satt honom i tillfälle att bereda sig en någorlunda
bekymmerfri ålderdom; att sådant berott deraf, dels att hans
befattning gjort det ntidigt för honom att vara bosatt i staden Umeå,
der lefnadskostnaderna under senare åren ställ, sig betydligt högre än
på landsbygden, dels att tillsynen öfver afvittringsgöromålen i de vidsträckta
lappmarkerna ofta förorsakat honom resekostnader utöfver det
för dessas bestridande anvisade anslag, dels ock att han haft flera barn
att uppfostra och eu talrik familj att underhålla; samt slutligen att hans
befattning, hvilken föranledde inspektionsresor till lappmarkssocknarne,
de der stundom måste företagas till fots öfver obanade och sumpiga
trakter, vore så ansträngande, att det icke borde förvåna någon, att
sökanden vid sin ålder började känna krafterna nog ringa i förhållande
till de med sådana resor förenade mödor, hvadan, och då han ej heller
nu mera vore i besittning af sin fordna själsspänstighet, han trodde sig
icke längre blifva i stånd att, som sig borde och hans heder fordrade,
fullgöra sina tjensteåligganden.

Af handlingarne inhemtades i öfrig!., att Kjellerstedt., som vore född
den 24 Maj 1821 och således uppnått en ålder af mer än 571 år, i Maj
månad 1843 antagits till Landtmäteriauskultant, den 9 Mars 1846 konstituerats
till Afvittringslandtmätare, den 11 December 1852 utnämts
till Kommissionslandtmätare samt allt sedan den 1 September 1865
utöfvat sin nu innehafvande befattning såsom Afvitt,ringsstyresman; att
han, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, i sin tjenstgöring
städse ådagalagt utmärkt drift., skicklighet och ordningssinne i förening
med ett synnerligen redbart och hedrande uppförande; samt att arfvodet
lör Alvittrings,styresmannen inom förberörda län från och med år
1867 utgjort 3,500 kronor, hvarförutom han från och med år 1875 åtnjutit
et.t årligt, tillägg till nämnda arfvode af 200 kronor.

För egen del hade Landtmät.erist,yreisen, enär icke allenast det
utan tvifvel vore fördelaktigt för det. allmänna, om sökanden bereddes
tillfälle att afgå från sin befattning, då hans helsa och krafter icke
längre motsvarade de med samma befattning förenade ansträngningar,
utan äfven billigheten syntes kräfva, att lian vid sin afgång lomme i
åtnjutande af årlig pension, samt, enligt allmänna pensionsgrunder, pensionen,
när lönen öfverst.ege 3,000 kronor, utginge med 80 procent af
lönebeloppet., dock ej under 3,000 kronor, hemställt, att Kjellerstedt

måtte

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

måtte vid uppnådda 60 lefnadsår eller tidigare, om lian dessförinnan
blefve för sin återstående lifstid oförmögen att fullgöra sina tjensteåligganden,
få öfverflyttas å allmänna indragnings staten med en pension
under sin återstående lifstid till belopp af 3,000 kronor årligen.

Statskontoret både uti afgifvet utlåtande, på grund af hvad handlingarne
innehölle och då, jemlikt nådiga brefvet den 2 Juli 1875, Storskiftes-
och Afvittringslandtmätare, som tjena! 30 år, deraf minst 25 år
vid storskiftes- och afvittringsverken, berättigats att på allmänna indragningsstaten
undfå pension af 2,000 kronor, förordat medgifvande
för sökanden att, sedan han uppnått 60 års ålder, få uppföras å indragningsstaten
med ett pensionsbelopp af 3,000 kronor.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och i betraktande deraf
att pensionen från allmänna indragnings staten för Förste landtmätare
vore bestämd till 2,500 kronor, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Styresmannen för afvittringsverket
i Westerbottens län, Kommissionslandtmätaren Kjellerstedt berättigades
att, sedan han uppnått 60 års ålder, vid afskedstagande! från
berörda styresmannabefättning och från kommissionslandtmätarebefattningen
undfå för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
en årlig pension till belopp af två tusen fem hundra kronor att utgå
från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet i nåder beviljades.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna
bifall härtill samt befalde, att utdrag af detta protokoll
skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af
utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
Otta Sjögreen.

Bill. till Rihd. Frat. 1879. 1 Sami. 1 A/d.

Bil. N:o 5 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför
Hans M.aj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 30 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steijern och
Malmström.

Slutligen föredrog Departementschefen, Statsrådet Thyselius i underdånighet
:

57.

En af fabriksidkarne Alfred Sandvall och J. F. Wennersten,
egenskap af förmyndare för aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan
i Borås, filosofie doktorn Samuel Theodor Göranssons tre minderåriga
barn, den 3 April 1878 till Civildepartementet inlemnad underdånig
ansökning att, sedan, jemlikt underdånig skrifvelse den 18
Maj 1877, Riksdagen, på grund af Kongl. Maj:t derom gjorda nådiga
framställning, medgifvit, att Göranssons Enka, Hedda Maria Göransson,
finge uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från
och med berörda år af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon

Bil. N:o o c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Siats verld 1879.

i sitt enkestånd förblefve, samt enkan Göransson redan den 30 Augusti
1877 aflidit, Kongl. Maj:t måtte, enär de efterlemnade barnen
befunne sig i en särdeles beklagansvärd ekonomisk ställning och två af
dem vore, enligt bifogade läkarebetyg, med svårare sjukdom behäftade,
till Riksdagen göra nådig framställning, att i fråga varande värnlösa
barn måtte från modrens dödsdag få åtnjuta den henne beviljade pensionen
eller så stor del af densamma, som kunde finnas skälig, intill
dess de återvunnit helsan och uppnått den ålder, att de kunde sig
sjelfva försörja.

Af de handlingar, som företeddes vid behandling af frågan om
pension för enkan Göransson inhemtades, att hennes förbemälde man
allt ifrån det tekniska elementarskolan i Borås år 1856 inrättades och
intill sin år 1876 timade död innehaft föreståndarebefattningen vid skolan
och tillika såsom lärare dervid undervisat i flere läroämnen, samt,
(mligt vederbörandes vitsord, på ett utmärkt sätt städse fullgjort sina
åligganden och i väsendtlig mån bidragit till det gagn, skolans verksamhet
utöfvat; — varande nu af sökandena bilagde dels transsumt af
den efter enkan Göransson förrättade bouppteckning, hvaraf inhemtades
att hon efterlemnat fyra omyndiga barn, nemligen sönerne Herman
Samuel, född den 18 April 1866, Axel Gustaf, född den 28 Maj 1867
och Carl Theodor, född den 8 Oktober 1875, hvilken dock numera
aflidit, samt dottern Hilda Maria, född den 28 Augusti 1868; äfvensom
att behållningen i boet uppskattats till 363 kronor 17 öre, dels ock
särskilda läkarebetyg, utvisande att sonen Axel Gustaf lider af medfödd
förståndssvaghet samt att dottern lider af scrofulos och dessutom
är behäftad med venstersidigt cruralbråck.

Uti häröfver infordradt utlåtande hade Statskontoret, med erinran
att Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref den 12 sistlidne April, såsom bidrag
till bemälde barns underhåll tilldelat dem en nådegåfva till belopp
af 200 kronor, i underdånighet anfört, att på grund af hvad upplyst
blifvit i afseende å i fråga varande omyndiga barns bekymmersamma
belägenhet och deras faders i lifstiden ådagalagda verksamhet i det
allmännas tjenst, och då Kongl. Maj:t och Riksdagen i särskilda undantagsfall
beviljat årliga understöd åt förtjente mäns i fattigdom efterlemnade
barn, Statskontoret ansåge sig böra i underdånighet förorda
nådig framställning till näst sammanträdande Riksdag att för hvart
och ett af ofvan omförmälda tre minderårige barn måtte på allmänna
indragningsstaten uppföras ett belopp af 100 kronor eller för dem
samt.lige 300 kronor årligen, att utgå till dess hvartdera uppnått 18
års ålder.

Bil. N:o 5 v, till Korujl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, att
Kongl. Maj:t matte föreslå Riksdagen medgifva, att aflidne föreståndaren
för tekniska elementarskolan i Borås, Samuel Theodor Göranssons
tre minderårige barn, sönerne Herman Samuel och Axel Gustaf
samt dottern Hilda Maria finge uppföras å allmänna indragnings staten
till åtnjutande från och med år 1879 af ett årligt understöd till belopp
af 100 kronor hvardera, att utgå till dess de hvar för sig uppnått 18
års ålder, samt derefter för sonen Axel Gustaf och dottern Hilda Maria.
så länge de af sjukdom vore urståndsätta att genom eget arbete i
väsendtlig man bidraga till sitt uppehälle samt jemväl i öfrigt saknade
utväg att sig försörja.

Hvad Statsrådet uti förevarande mål underdånigst
tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla samt förordnade, att utdrag af detta protokoll
skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande
vid uppgörande af förslaget till reglering af
utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
Paul Strandberg.

Bil. No 5 c, till Konrjl. Majds Nåd. Pro-p. om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver Givil-ärenden, hållet inför
Hans Käft Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 3 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer:

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd

von Steijern och

Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius, föredrog slutligen:

18.

Landtmäteri-styrelsens underdåniga memorial den 18 sistlidne November,
hvarmed bemälda Styrelse till Kongl. Maj:t öfverlemnat en
från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län till Styrelsen
insänd skrifvelse, deruti Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med anledning
af en utaf Förste landtmätaren i länet E. C. Burman gjord framställning,
att på grund af Kommissionslandtmätaren Conrad Mauritz
Hallqvists nödstälda belägenhet och af sinnessjukdom föranledda oförmåga
att sin tjenst förrätta eller på annat sätt. till sin utkomst bidraga

14 Bil. K:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

åt Hallqvist måtte utverkas pension på in dragnings stat eller ock, om
sådan ej kunde erhållas, någon årlig gratifikation, anhållit att Styrelsen
måtte detta ärende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
samt för egen del vitsordat såväl Hallqvists nödstälda belägenhet, som
äfven att den sinnessjukdom, hvaraf han lede, gjorde honom oförmögen
till allt ordnadt arbete och att, då densamma redan i flera år
fortgått, någon förhoppning om hans förbättring icke syntes vara för
handen; och hade Landtmäteri-styrelsen på de af Förste landtmätaren
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande andragna skäl hemstält att
Kongl. Maj:t — i likhet med hvad som under liknande förhållande
skedde år 1876 i fråga om dåvarande Kommissionslandtmätaren i Södermanlands
län K. T. Hierta — täcktes aflåta nådig proposition till
näst instundande Riksdag derom, att Hallqvist måste få, efter erhållet
afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin
återstående lifstid af eu årlig pension å sexhundra kronor; hvarjemte
Statskontoret, hvars yttrande blifvit infordradt, under åberopande af
Ladtmäteri-styrelsens memorial och med upplysning att, enligt hvad
Statskontoret inhemtat, Hallqvist icke vore dclegare i Civilstatens pensionsinrättning,
instämt i Landtmäteri-styrelsens hemställan.

Enligt hvad handlingarne utvisa är Hallqvist född den 7 September
1823, befordrades till Landtmäteriauskultant den 25 Maj 1846 och
till Afvittringslandtmätare i Jemtlands län den 3 April 1849, från hvilken
befattning han, i följd af densammas indragning, entledigades den
14 Juni 1854 med vitsord att hafva med nit och skicklighet fullgjort
sina åligganden samt utnämndes i nåder till Kommissionslandtmätare
den 28 November 1851. Derjemte inhemtas af såväl presterskapets
i Östersund som fattigvårdsstyrelsens derstädes intyg, att, Hallqvist är
i alldeles utfattiga omständigheter; äfvensom af stadsläkaren K. A.
Hernbloms intyg, att Hallqvist är behäftad med fixa ideel’, på grund
hvaraf han »för framtiden är oförmögen såväl att bestrida sin tjenst
som ock att med annat arbete sig försörja»; varande dessutom af Förste
landtmätaren Burman meddeladt, att Hallqvist, som under eu mångårig
sjuklighet och deraf följande overksamhet nödgats förtära frukterna,
af sitt förra trägna arbete, flera gånger erhållit understöd insamlade
till hans hjelp af tjenstemän inom länet.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t, med afseende å härvid förekomna
särskilda omständigheter och då det företedda läkarebetyget

Bil. No 5 c, till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. om Statsverket 1879.

utmärkte, att Hallqvist till följd af sinnessjukdom vore oförmögen till
vidare tjenstgöring såsom landtmätare, täcktes i någer föreslå Riksdagen,
att Hallqvist finge, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna
indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta
en årlig pension af Fyra hundra kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, hvarunder afskedet blefve honom beviljadt.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att
utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget
till reglering af utgifterna under Riksstatens
nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Otto Sjögreen.

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
december 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: 1 lerr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och
Rosensvård.

Slutligen föredrog departementschefen, statsrådet Forssell:

18:o.

Löneregleringskomiténs den 9 juni 1875 afgifna underdåniga betänkande
och förslag angående lönereglering m. in. för kammarkollegium
jemte bemälda embetsverks i ärendet afgifna underdåniga utlåtande,
dateradt den 11 oktober 1875.

Föredragande departementschefen yttrade härefter:

»Ehuru, såsom jag längre fram torde få visa, det föreliggande
ärendet tarfvar någon ytterligare utredning, innan detsamma kan till
slutligt afgörande företagas, anser jag dock åtskilliga af de förslag,
som komiterade i fråga om kollegii organisation och göromål framstält,
vara af beskaffenhet att oberoende af vidare utlåtanden både kunna
och böra inför Eders Kongl. Maj:t föredragas, helst som Eders Kongl.
Maj:ts beslut i dessa punkter äro en ej oväsentlig förutsättning för
uppgörande af de nya förslag, som torde böra från kollegium infordfas.

I första rummet förekommer, att komiterade, i väsentlig öfverensBih.
till Riksd. Prof. 1879. 1 Sarnl. 1 Afd. 1

2 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

stämmelse med åtskilliga förut derom väckta förslag, hafva tillstyrkt,
att kammarkollegium icke vidare skulle taga befattning med följande
i § 7 mom. 10, 11 och 12 samt § 8 mom. 6, 7 och 13 af kollegii
instruktion uppräknade frågor, nämligen:

om anläggning, indragning eller förändring af lands-,
härads och sockne- eller andra allmänna vägar, såsom emellan
segelleder, båtleder och farleder m. m., af broar och färjor
derå samt sättet och fördelningen till deras underhållande sommar-
och vintertiden, å landet, äfvensom å städernas egor, då
frågan äfven rörer landet;

om gästgifvaregårdars inrättning, indragning eller flyttning
; om rättigheten och skyldigheten att gästgifveri emottaga;
om skyldigheten till utgörande af håll- och reservskjuts, kungsoch
kronoskjuts; samt om regleringen deraf och af skjutsningsskyldigheten
i allmänhet å kardel, äfvensom i städerna, då frågan
äfven rörer landet;

om flott- och farleder i sjöar och strömmar, sättet och
vilkoren för deras begagnande, med undantag af ersättningars
bestämmande till vederbörande för deraf liden skada och förfång,
hvilket på domstols pröfning beror;

tvister om strömrensningar och vederbörandes skyldighet
att dertill bidraga;

tvister och beslut rörande sättet för laxfiskets begagnande
i strömmar för ynglets fredande, jemte hvad kollegium, beträffande
fisket i öfrigt, åligger på grund af fiskeristadgan den
29 juni 1852, samt

frågor om tillstånd till så kallade kyrkostufvors uppförande
och köps afslutande derom i Wester- och Norrbottens
låifi med hvad mera till ordningens befrämjande vid dem är
förordna^ och i administrativ väg bör behandlas;

samt att besvär öfver länsstyrelsernas utslag i förenämnda mål måtte
få omedelbarligen hos Kongl. Maj:t fullföljas.

Såsom skäl för denna öfverflyttning hafva komiterade anfört,
dels att kollegium i allmänhet har svårt att egna i fråga varande mål
en på verklig sakkännedom grundad ompröfning; dels att väg- och
skjutsmålen, ehuru deras behandling i allmänhet endast kan afse tillsyn,
att stadgade former blifva iakttagna, betydligt ökar arbetet hos
kollegium och att flertalet af målen i allt fall fullföljas hos Eders
Kongl. Maj:t; dels slutligen att hindret för deras hänvisning omedel -

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om [statsverket 1879. 3

bart till Eders Kongl. Maj:t borde anses undanröjdt genom inrättande
af byråar uti departementen.

Hvad beträffar det första af dessa skäl, är det uppenbart, att
hvilken sanning det än må innehålla och hvad det än i öfrigt må bevisa,
icke kan det gälla som grund för nämnda ärendens hänvisning
till ett statsdepartement. Ty om för kammarkollegium förefinnes någon
svårighet att egna dessa mål en på sak- eller rättare lokalkännedom
grundad pröfning, är naturligtvis fallet alldeles detsamma med statsdepartementen,
hvilka, såsom sjelfva centralmyndigheter, ej kunna åt
målen gifva någon annan utredning än som nu lemnas i kollegium.

Det andra af de anförda skälen skulle måhända ega någon vigt,
om det vore fullt enligt med sakförhållandena, att, såsom komiterade
yttra, flertalet af ofvannämnda mål fullföljas till Eders Kongl. Maj:t.
Men enligt meddelad uppgift hafva t. ex. under året 1876 inkommit

besvär i följande antal mål: rörande vägars, broars och färjors anläggande	till kammar-kollegium:	till civildepar-tementet:
och underhåll ............................................	101	30
,, gästgifveri- och skjutsskyldighet............	21	9
,, flott- och farleder, strömrensningar .....	46	10
summa 168	49,

hvadan rätta förhållandet är, att icke fullt tredjedelen af sagda i kollegium
upptagna besvärsmål synas för närvarande genom besvär anbängiggöras
hos Eders Kongl. Maj:t, eller att kollegium befriar civildepartementet
från vida största delen af dylika ärenden; hvarjemte för
öfrigt bör iakttagas, såsom det ej minst vigtiga, att de mål, som nu i
besvärsväg till Eders Kongl. Maj:t inkomma, redan i kollegium undergått
en utredning, som betydligt underlättar deras handläggning i departementet.
Och då komiterade om dessa besvärsmål yttrat, att de,
ehuru deras behandling endast afser tillsyn å formers iakttagande, likväl
betydligt öka arbetet hos kollegium, så är af förestående klart, att
alldeles detsamma måste sägas om deras inverkan på departementet,
eller att dess arbete skulle genom dylik öfverflyttning betydligt förökas.
Den i fråga satta förändringen skulle också — då civildepartementets
nuvarande arbetsstyrka är efter dess nuvarande göromål anpassad
— i sjelfva verket icke innebära något annat, än att den kammarrådsbefattning,
som nu är hufvudsakligen afsedd för dessa ärendens
handläggning, blefve jemte nödig kanslibetjening öfverflyttad till civildepartementet
såsom byråchefstjenst, och den minskning i kostnad,

4 Bil. u:o 6 a) til! Kongl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1870.

som uppkommit för komiterade, hvilka sett allenast på kammarkollegii
stat, blefve sålunda, om man afser statsverkets kostnad på det hela,
icke nämnvärd.

Om den i fråga satta förändringen sålunda ur ekonomisk synpunkt
icke är af någon betydenhet, skulle den likväl kunna förordas
med hänsyn dertill, att genom borttagandet af en instans möjligheten
att försena dylika ärendens slutliga afgörande blefve betydligt förminskad;
— så vida nemligen icke andra förhållanden gjorde en dylik anordning
långt ifrån önskvärd. Då komiterade åberopa, att den nya
byråindelningen i departementen bör hafva undanröjt de hinder, som
förut kunnat finnas emot besvärsmålens hänvisning omedelbart till
Kongl. Maj:t, hafva de, efter mitt förmenande, förbisett, att om också
byråindelningen medfört eller skall medföra eu bättre arbetsordning i
departementen, har den dock ensam och för sig icke kunnat borttaga
de hinder, som möta den af dem föreslagna åtgärd. Ty detta hinder
ligger icke i arbetsordningen inom departementet, utan i sättet och
formen för regeringsärendenas handläggning i statsrådet och inför
Konungen. Efter nu gällande grundlag skall hvarje till Kongl. Maj:t
inkommande ärende afgöras af Konungen i statsrådet under gemensam
ansvarighet af samtlige närvarande statsråd, — och erfarenheten har
tillräckligt ådagalagt, att för en behandling under dessa tunga former
är det nuvarande antalet regeringsmål redan allt för stort; ett ändamålsenligt
reformarbete måste derför under nuvarande förhållanden
syfta icke till ökande, utan till förminskande af de nuvarande regeringsärendenas
antal, och en så betydande tillökning, som nu är ifrågasatt,
är knappast utterbär utan en fullständig förändring i sjelfva formerna
för ärendenas afgörande i högsta instansen. Förslag om en
sådan förändring har Eders Kongl. Maj:t redan för flera är sedan till
Riksdagen framstält, men icke vunnit kamrarnes samtycke dertill, och
lär under sådana förhållanden intet annat vara att göra än låta vid
nuvarande behandlingssätt af ifrågavarande ärenden förblifva. Jag
tillstyrker för den skull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förklara,
att komiterades hemställan derom, att kammarkollegii befattning
med de kommunikationsväsendet m. m. rörande besvärsmål må upphöra,
för närvarande icke bör läggas till grund för beräkningen af
den inom bemälda embetsverk behöfliga tjenstemannapersonal.

Komiterade hafva vidare föreslagit, att det s. k. arkivkontoret
skulle förenas med riksarkivet, och derigenom ansett sig kunna bespara
den nuvarande kamereraretjensten å detta kontor. Härvid är dock först
och främst att märka, att nämnda arkiv är så rikt, af så stor vigt för
våra kamerala förhållandens utredning och så flitigt anlitadt af allmän -

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

heten, att derstädes måste finnas en ständigt närvarande tjensteman,
som är fullständigt förtrogen med arkivets handlingar och kan lemna
nöjaktig vägledning till deras begagnande. Den qvalifikation, som erfordras
för tjenst i riksarkivet, är alldeles icke nog för ifrågavarande
befattnings tillbörliga upprätthållande, och den tjenstemannapersonal,
som nu är vid riksarkivet anstäld samt af dess handlingar har fullt
tillräcklig sysselsättning, skulle dessutom så mycket mindre kunna
öfvertaga kammararkivet, som det icke kan i fråga komma att flytta
samtliga eller ens större delen af detta arkivs handlingar till riksarkivets
hus, der de icke hafva tillräckligt utrymme. Den af komiterade
föreslagna förändring skulle derför icke innebära något annat, än att
den tjensteman, som nu under kammarkollegium handhafver kammararkivet,
skulle öfverflyttas å riksarkivets stat: en förflyttning, som ju
icke medförde någon besparing för statsverket. Deremot skulle kontorets
förläggande under riksarkivet, med hvars öfriga verksamhet
det icke har något gemensamt, utan tvifvel medföra stor olägenhet och
mycken omgång för kammarkollegium, som ständigt behöfver ur de
äldre jordeböckerna inhemta upplysningar och derför med skäl kan
göra anspråk på dessa handlingars bibehållande under sin egen högsta
vård. Jag hemställer derföre om nådigt förklarande, att komiterades
förslag om arkivkontorets förening med riksarkivet icke kan bifallas.

Af kollegii nuvarande göromål skulle efter komiterades förslag
bortfalla äfven de, som afse vissa landstatstjensters besättande samt
tjenstledighet och afsked för vissa landstatstjenstemän. Då emellertid
frågan härom eger samband med åtskilliga andra på Eders Kongl.
Maj:ts pröfning ännu beroende ärenden, torde densamma för närvarande
böra lemnas oafgjord.

Af någon, ehuru ej särdeles betydlig vigt för kollegii organisation,
torde äfven vara det af komiterade väckta förslag om förändring
i fråga om besvärs tidens beräkning samt inlemnande och kommunikation
af besvär i de på kollegii handläggning beroende mål, hvilken, utan
någon lättnad för allmänheten i dess beröring med kollegium, skulle
medföra minskning i sekreterarens nuvarande arbete. Då emellertid
detta förslag lika mycket rör länsstyrelserna som kollegium, torde
Eders Kongl. Maj:t finna samma förslag icke böra af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas förr än Eders Kongl. Maj:t deröfver inhemta t sina befallningshafvandes
underdåniga utlåtande.

Hvad komiterade föreslagit i fråga om protokollsföringens förenkling
torde, såsom ledande till ej ringa besparing af arbetskraft, böra
i enlighet med kollegii tillstyrkande af Eders Kongl. Maj:t i hufvudsak
godkännas.

6 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Det af komiterade framstälda förslag om indragning af kanslistocli
kammarskrifvarebefattningarna har visserligen af kollegium blifvit
på anförda skäl i underdånighet afstyrka men då vid flera andra embetsverks
reglering denna indragning af den nuvarande lägsta tjenstegraden
blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkänd, samt några
särskildt gällande skäl icke äro anförda för dess bibehållande i kammarkollegium,
torde äfven för detta embetsverk nämnda befattningar böra
till indragning föreslås, mot det att till verkets disposition ställes ett
tillräckligt anslag så väl för aflöning af extra biträden som till renskrifning,
flitpenningar och vikariatsarvoden.

Jag öfvergå!- nu till den del af komiterades förslag, som synes
mig påkalla en särskild uppmärksamhet och icke utan en ny utredning
kunna inför Eders Kongl. Maj:t slutligen föredragas. Komiterade hafva
nemligen med hänsyn till verkets inre organisation förordat, att kollega
tre provinskontor måtte förenas till ett kameralkontor och att, som
förman för detta kontor, måtte sättas en kamererare med åliggande att hålla
tillsyn öfver och leda arbetet inom kontoret, fördela göromålen mellan
underlydande tjensteman, samt sjelf afgifva memorial i de mål hans
tid medgifver och företrädesvis de vigtigare; samt

att den öfriga personalen i kameralkontoret må bestämmas till
tio tjensteman af samma tj eu stegrad, af Indika nio såsom kammarförvandter
enligt kamererarens bestämmande, men på eget ansvar, verkställa
förekommande granskningar och utredningar samt deröfver afgifva
memorial, och eu af kollegium förordnas att tills vidare tjenstgöra
såsom aktuarie och i sådan egenskap efter faststäldt formulär föra kontorets
diarium med register samt verkställa erforderliga anteckningar.

Vid förordande af den åsyftade föreningen antaga komiterade
visserligen icke, att allt det arbete, som nu förrättas af de tre kamererarne,
hädanefter skulle utföras af den ene kamererare!! ensam, utan
förutsätta de, att de öfriga kontorstjenstemännen skulle öfvertaga eu
icke ringa del af kamererarnes nuvarande göromål, hvarjemte de antyda,
huruledes det dels genom förenkling af bokförings väsendet, dels
genom andra förändringar skulle varda möjligt att af en tjensteman af
kammarförvandtsgrad få utfördt samma registrerings- och anteckningsarbete,
som förut varit fördeladt på en kammarskrifvare i hvarje kontor.
Men tillser man, huru de angifva den ene återstående kontorschefens
verksamhet, så tinnes den dock bestå uti tillsyn öfver och ledning
af arbetet inom hela kontoret, göromålens fördelning mellan kontorets
tio tjensteman, samt slutligen skyldighet att sjelf afgifva memorial
i företrädesvis de vigtigare mål, för hvilkas utredning större sakkunskap
erfordras. Då nu emellertid tillsynen öfver ett så omfattande

Bil. n:o 0 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

arkiv, som de tre kontoren nu innesluta, isynnerhet med hänsyn till
det ouphörliga begagnandet af dess handlingar, ensam för sig skulle
taga en tjenstemans krafter i anspråk, helst om dermed förenas skyldigheten
att vaka öfver verkställandet af nödiga anteckningar i jordeböckerna
och förandet af åtskilliga längder öfver förändringar i skatteväsendet,
kan jag icke inse, huru det vore möjligt att derjemte ålägga
kontorets chef det ännu mera maktpåliggande och granlaga värfvet
att fördela arbetet mellan kontorstjenstemännen samt leda detta arbetes
utförande, än mindre, huru derutöfver skulle af honom medhinnas att
sjelf verkställa vigtiga utredningar. Det vill nemligen förefalla mig,
som om i denna göromålens fördelning måste ligga något annat och
mera än blott ett utskiftande af målen till kammarförvandterna, i ledningen
af arbetet något annat och mera än blott tillsyn att tjenstemännen
å vissa tider äro å tjensterummet närvarande. Här, söm annorstädes,
borde väl förutsättas, att chefen före göromålens fördelning
förvärfvar sig sjelf kännedom om målens beskaffenhet, om de fordringar
deras utredning kommer att ställa på tjenstemannen, om de liufvudsakligaste
synpunkter, hvarunder de böra betraktas, och de frågor,
som för utredningen äro af vigt, och uti arbetets tillbörliga ledningbör
äfven ingå en undervisning och handledning åt de underordnade
tjenstemännen, hvilken för utbildning af tjenstemannadugligheten i
ett sådant verk som kammarkollegium är af ej ringa betydelse. Dessa
uppgifter hafva de tre kamererarne kunnat fylla; de skulle måhända,
isynnerhet vid den minskning, som genom arrendemålens förflyttning
uppstår i kontorens göromål, ännu kunna fullgöras af tvenne kamererare,
men om chefskapet i sådan utsträckning öfverlemnades åt endast
en person, synes mig mer än sannolikt, att följden endast blefve, att
chefskapet i nu nämnda hänseenden upphörde, att hvarken någon
göromålens fördelning eller arbetets ledning och arbetarnes handledning
vidare kunde komma i fråga.

Helt annorlunda ställer sig emellertid denna fråga, om man inskränker
anspråken på det af komiterade så kallade kameralkontorets
chef derhän, att det må åligga denne att öfver kollega dagliga arkiv
hafva samma tillsyn och vård, som tillkommer det egentliga så kallade
arkivkontorets chef för de äldre urkunderna. Visserligen varder denna
befattning i hvarje fall ganska maktpåliggande, då det ständiga sökandet.
i detta kontors längder och jordeböcker och det täta flyttandet af
handlingar fordrar en noggrann tillsyn och sträng ordnings upprätthållande;
och då dertill kommer granskningen af jordeboksförändringsextrakteu,
anteckningar i jordeböcker, roteringsverk, in. m., af delgifna
kongl. brei eller kollegii beslut, samt upprättandet af förteckningar

8 Bil. n:o 6 a) till Kong1 Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879.

öfver skatteköp och vissa meddelanden med andra embetsverk, torde
väl fordringarna på tjenstens innehafvare kunna anses ganska stora,
men det synes mig dock ej tvifvelaktigt, att desamma, om lönevilkoren
varda antagliga och vid behof beredes tillfälle till extra biträde, skola
kunna af en person motsvaras.

På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört, hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna, att visserligen tillsynen öfver
ett sådant kontors handlingar och förandet af de der förekommande
längder och anteckningar kunde åt eu tjensteman uppdragas, men icke
derjemte chefskapet öfver kontorets samtliga tjensteman och ledningen
af deras arbeten, hvadan den ifrågasatta sammahslagningen af de tre
provinskontoren måste innebära deras ombildning till ett aktuariekontor
och förutsätta, att chefskapet öfver de underordnade tjenstemännen
och ledningen af deras arbeten fördelades mellan verkets ledamöter.
Då emellertid en förändring i denna riktning af kollegii organisation,
under ärendets behandling, hittills icke varit uttryckligen i fråga satt,
och Kollegium således icke egt anledning att dertill i sitt yttrande
taga hänsyn, men densamma måste antagas i viss mån inverka å beräkningen
öfver verkets behof af arbetskrafter, tillåter jag mig hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t ville anbefalla kollegium att till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med nytt underdånigt utlåtande, huruvida och under
hvilka vilkor i afseende å tjenstemännens antal i olika grader nämnda
förändring i kollegii organisation kan genomföras, och torde dervid
kollegium tillika böra få anvisning att iakttaga, hurusom, då den domän
a fdelning, hvilken enligt nådiga brefvet af den 9 november detta
år inom verket må upprättas, skall genom anslag å extra stat tills
vidare upprätthållas, de för dess verksamhet behöfliga tjenster, likasom
de för arbetet med de nya jordeböckernas upprättande erforderliga
föreståndarebefattningar icke må tagas i betraktande vid uppgörandet
af ny ordinarie stat för embetsverket.“

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda i underdånighet
hemstält och tillstyrkt instämde statsrådets öfriga ledamöter; och
behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. ''[trop. n:o 1, om statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
november 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De 0-eer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F OKSSELL

Rosensvård och
von Steyern.

14:o.

Föredragande departementschefen anförde härefter:

»Af de embetsverk, hvilka kunna till reglering vid nästa års riksdag
ifrågakomma, står utan tvifvel kammarkollegium i främsta rummet,
ej blott derför att den osäkra ställning, i hvilken samtlige tjenstemän
inom detta embetsverk under afvaktan på verkets reglering länge
befunnit sig, och de knappa vilkor, som under närvarande förhållanden
kunna dem erbjudas, menligt inverka på kollegii för hela administrationen
vigtiga arbete, utan ock enär första förslaget till denna reglering
redan för länge sedan afgifvits, och den slutliga behandlingen
deraf uppskjutits egentligen endast i afvaktan på nya bestämmelser
rörande domänernas förvaltning. Denna senare fråga kan väl ännu
icke anses slutligen afgjord; men genom den af Eders Kongl. Maj:t
den 9 november 1877 vidtagna åtgärd, att för domänförvaltningen bilda
eu särskild afdelning inom kammarkollegium, torde dock en möjlighet
vara beredd att, oberoende af denna förvaltningsgren, hvilken redan
Bill. till Riksil. Prof, 1879. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

nu med kollegium ej eger annat samband än den gemensamma presidenten
och gemensam handläggning af vissa plenimål, och till hvars
upprätthållande do af Riksdagen för domänförvaltningen anvisade medel
redan lemna hufvudsaklig tillgång, ordna kollegii verksamhet i
»ifrigt på det ändamålsenligaste sätt.

Af denna anledning tillät jag mig ock att den 7 december sistlidna
år inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla vissa delar
af löneregleringskomiténs den 9 juni 1875 i ämnet afgifna betänkande
och kammarkollegii den 11 oktober samma år deröfver afgifna utlåtande,
men uttalade tillika min åsigt, att före pröfningen af komiténs förslag
i öfrigt vore en ytterligare utredning erforderlig rörande den
ställning, -de nuvarande provinskontoren borde intaga i kollegii framtida
organisation, och behagade Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med
derom af mig" gjord hemställan, anbefalla kollegium att inkomma med
utlåtande, huruvida och under Indika vilkor i afseende å tjenstemännens
antal inom olika grader en sådan förändring i kollegii organisation
kunde vidtagas, att de tre provinskontoren ombildades till ett
aktuariekontor och chefskapet öfver de underordnade tjena temännen
samt ledningen af deras arbeten fördelades mellan verkets ledamöter,
hvarförutan Eders Kongl. Maj:t jemväl fann lämpligt att låta från samtlig
e befallningshafvande i länen inhemta yttrande beträffande det af
komitén framstälda förslag om förändrade bestämmelser i afseende på
besvärs fullföljande i de till kollegii handläggning hörande mål.

Det från kammarkollegium infordrade förnyade utlåtandet afgafs
den 22 december 1877 och inkom till finansdepartementet den 12
januari innevarande år, hvaremot de från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
begärda yttranden, i afseende på besvärs fullföljande till
och från kollegium, ännu icke från alla län ingått. Då emellertid det
förslag, komitén i sistberörda hänseende framställ, om än af någon
betydelse i fråga om de göromål, som böra tillhöra vissa kollegii tjenstemän,
icke kan på detta verks organisation inverka, vare sig till indragning
af någon tjenstebefattning eller till minskning i något eljest
erforderligt anslag, och icke heller af komitén ansetts kunna leda till
ett dylikt resultat, anhåller jag nu i underdånighet att, oberoende af
komiténs framställning i denna del, hvars pröfning torde få eg a rum
i sammanhang med frågan om fastställande af den nya instruktion,
som lärer för kollegium blifva nödig, få till slutlig behandling inför
Eders Kongl. Maj:t anmäla den sedan länge hvilande frågan om kollegii
lönereglering.”

Bil. n:o tf b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om Bakverket 1870. 11

Sedan departementschefen härefter föredragit ej mindre det omförmälda,
senast af kammarkollegium afgifna utlåtandet i ärendet, än
äfven löneregleringskomiténs betänkande och kollega den 11 oktober
1875 deröfver afgifna yttrande i de delar, hvaruti detta betänkande och
yttrande icke redan varit föremål för nådig pröfning, yttrade departementschefen
vidare:

“Kammarkollegium, som varit förständigadt att vid afgifvande af
sitt senaste utlåtande icke taga hänsyn till de tjenstebefattningar, som
erfordras för den särskilda domänafdelningens verksamhet eller för det
tillfälliga uppdraget med nya jordeböckers upprättande, bär framlagt
tvenne förslag till ny stat för verket, det ena under antagande att de
tre provinskontoren bibehölles, det andra under förutsättning af dessa
kontors ombildning till ett aktuariekontor, men dervid tillika på det allvarligaste
afstyrkt den sistnämnda förändringen i kollega nuvarande
organisation.

Då kollegium härvid förklarat, att “ den urgamla och bepröfvade
institutionen af tre provinskontor icke kan rubbas utan till stor skada
och oberäkneliga svårigheter för de allmänna ärendenas behandling
hos kollegium11, har det dervid såsom afgörande skäl framhållit “dels
beskaffenheten af de särskilda ärenden, som i provinskontoren förekomma,
dels de många provinsiela skiljaktigheter, som i vårt land
förefinnas“; med hänsyn hvartill kollegium anser, att “genom kontorens
förvandling till ett aktuariekontor skulle i ej ringa grad förloras den
kontinuitet i besluten och den kännedom om alla de olika författningar och
särskilda föreskrifter, till större delen upptagna uti icke tryckta kongl.
bref, som på mängden af de olikartade målen böra tillämpas“. Detta
skäl skulle vara betydelsefullt nog, om kollegii nuvarande organisation
och arbetssätt verkligen medgåfve att betrakta provinskontoren
såsom verkets egentliga kärna och dess chefer såsom målsmän för
enhet och kontinuitet i kollegii beslut eller som de egentlige vårdarne
af den inom verket fortlefvande kameralistiska traditionen. Om i
kammarkollegium, såsom i hofrätterna, målen till föredragning fördelades
genom lottning och således ledamöterne egde att handlägga om
hvarandra ärenden af den mest skiljaktiga beskaffenhet, då kunde svårligen
af samtlige ledamöter fordras specialkännedom om alla länens
olika kameralförhållanden eller den detaljkunskap i författningar och
förvaltningspraxis, som för vissa ärendens handläggning är af sa afgörande
vigt, då kunde deras uppgift svårligen vara annan än att
med det mognare omdömets skärpa och den högre juridiska eller allmänt
kamerala bildningens öfverlägsenhet pröfva det material, som i

12 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o i, om statsverket 1879.

kontorens utredningar förelädes, och då skulle helt visst kontoren,
hvart för sin del af riket, representera den egentliga sakkunskapen
och kontinuiteten inom verket. Under sådan förutsättning skulle också
den i fråga satta förändringen, om än så nyttig och väl grundad, obestridligen
innebära eu genomgripande rubbning af kollegii organisation
och måhända icke kunna, utan mera betydande förändringar i verkets
personal, eller ock endast småningom och i mån af nuvarande ledamöters
afgång genomföras. Förhållandet är emellertid, att det i kammarkollegium
alls icke är lottdragningens tillfällighet som afgör, hvilkar
ärenden skola af den ene eller den andre ledamoten föredragas, utan
en på förhand uppgjord fördelning, som sällan och endast i mindre
detaljer rubbas och vid hvilken följts väsentligen samma indelningsgrund,
som vid ärendenas utskiftande å kontoren, hvadan med skäl
kan sägas, att kollegii nuvarande organisation redan i en väsentlig
punkt närmar sig till den nu i fråga stälda. Då kontoren äro tre och
ledamöterna sex, har till följd deraf hvartdera kontoret fått sig tilldela
d t ett större område af riket än det som tillhör hvarje kammarråds
departement, men häraf kan åter rätteligen icke följa annat, än att
kammarrådet bör, rörande det hans departement tillagda territoriela
område och dess speciela egendomligheter, ega vida grundligare kännedom
än kontorschefen, som har flera och vida mera olikartade län
att sammanhålla. Så har det för närvarande äldsta kammarrådet
från år 1858 föredragit länsmålen allenast för Östergötlands län; den
ledamot, som från år 1870 förestått lista departementet, föredragit
länsmålen för Bohuslän 1870—73 samt för Hallands, Malmöhus, Kristianstads
och Blekinge län 1870—77, den ledamot, som från 1872 förestått
3:dje departementet, föredragit mål för Jönköpings, Kronobergs
och Kalmar län; men samtliga dessa län jemte Göteborgs och Bohus
bin äro lagda under andra provinskontoret och dess kamererare.
Så har ock den ledamot, som från 1869 skött örte departementet,
att föredraga hinsmål endast för de norrländska länen, hvilka jemte
Skaraborgs och Elfsborgs län bilda tredje provinskontorets ornlade.
Det vill derför förefalla, som om det tillfälle, nämnde föredragande
ledamöter egt att hvar åt sina länsmål egna nästan odelad
uppmärksamhet, bort gifva dem ännu större förtrogenhet med de
kamerala egendomligheterna i respektive provinser och med de dem
rörande förordningar och kollegii beslut, än man kunnat med skäl
begära af kontorens chefer, som för öfrigt ofta nog äro vida yngre i
sitt kontor än kammarråden i sitt departement. Med visshet kan åtminstone
sägas, att den ledamot i kollegium — för närvarande verkets

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o B om Bakverket 1879. 13

president — som under åren 1846—76 föredragit de andra departementet
tillhörande länsmål från Svealands län, måste hafva representerat
sakkunskap, författningskunskap och kontinuiteten inom verket
i vida högre grad än någon af de 5 kamererare, som under närnda tid
förestått det ungefär samma område innefattande första provinskontoret.
Den stora och afgörande betydelse för sakkännedomen inom verket
och för följdriktigheten i dess beslut, som kollegium velat tillerkänna
kontorens ansvarige chefer, synes mig derför icke rätt stå tillsammans
med den ställning, som kollegii föredragande ledamöter faktiskt intaga
och som efter den nuvarande organisationens grundtanke bör dem tillkomma.
Den byråindelning, som efter det föreliggande förslaget
skulle fullständigt träda i kontorsiudelningens ställe, är obestridligen till
väsentlig del redan förebildad genom kollegii nuvarande arbetsordning;
för att densamma skall fullständigt genomföras, erfordras blott, att
den mellanlänk mellan föredraganden och de biträdande tjenstemännen,
som kamererarne utgöra, må kunna försvinna, och den fråga, som
i afseende derå har någon vigt, är endast, huruvida det, för ärendenas
grundliga utredning så väl som för deras tillbörligen snabba handläggning,
är till öfvervägande gagn eller men, att dessa ansvarige kontorschefer
bibehållas.

Hvad beträffar utredningens grundlighet och fullständighet vågar
jag för min del hålla före, att densamma icke företrädesvis betryggas
genom nu gällande ordning, enligt hvilken ansvaret derför tillkommer
en annan än föredraganden; att denna anordning tvärtom, så snart
icke hos alla tjenstemän finnes samma grad af pligttrohet och nit, lätt
kan föranleda en fullkomligt oriktig fördelning af arbete och ansvar,
och att den i sjelfva verket är oförenlig med arten af de mål, som i
kollegii provinskontor hufvudsakligen handläggas. Det är gifvet, att
utdrag ur eller afskrifter af jordeböcker, protokoll eller bref, uträkningar
af sitferbelopp, ränteförvandlingar m. in. d. innebära en verksamhet,
som icke kan af föredragande ledamöter medhinnas, och att sådant
måste få af deras underordnade verkställas under det ansvar,
dem såsom tjenstemän åligger; vid mången kameralundersökning
kunna tiotal ja hundratal af dylika uträkningar, utdrag och särskilda
biundersökningar förekomma, och fleres förenade krafter erfordras ofta
för insamlande från olika håll af på frågan inverkande upplysningar.
Men all denna verksamhet är icke sjelfva undersökningen, utan blott
moment uti densamma; det väsentliga uti undersökningen är uppställandet
af de rätta frågorna och fasthållandet af den rätta tråd, utan
hvilken de spridda uppgifterna endast förvilla i stället för att utreda.
Den kamerala utredningen är till sitt väsen intet annat än historisk

14 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. jrrop. n:o i, om statsverket 187''J.

forskning, och framställningen af huru det kamerala förhållandet utvecklats
genom lagar, författningar och sedvänjor afser just att visa
hvad som i målet är det kameralt rätta. Då det nu är omdömet
härom, som uti kollegium skall afgifvas af den föredragande ledamoten,
då det första vilkoret för ett riktigt svar på den derom förebragta
frågan är, att denna under rätt synpunkt uppfattas och under utredningens
gång oförryckt fasthålles, synes det mig strida mot en sund
arbetsordning, att ansvaret för utredningen må tillkomma någon annan
än den, som bär ansvaret för beslutets tillstyrkande. Särskiljandet af
de båda funktionerna, utredningen i målet och omdömet öfver målet
är obefogadt, derför att omdömet öfver dessa frågor i många fall ligger
uti sjelfva utredningen och i hvarje fall väsentligen beror på
densamma; men det är också med hänsyn just till utredningens grundlighet
och fullständighet olämpligt, — derför att ingen kan antagas
eg a större intresse för att frågorna rätt uppställas, att undersökningen
på rätt väg fullföljes och fullständigt genomföres, än just den, som på
densamma skall grunda ett slutligt omdöme.

I fråga om den tillbörliga skyndsamheten i ärendenas behandling
har kollegium förklarat sin öfvertygelse vara, att, om den föredragande
ledamoten skulle under sin omedelbara ledning låta den honom
biträdande tjensteman verkställa målens utredning och uppsätta
den utgående expeditionen, ärendena i allmänhet icke kunde vinna
den skyndsamma handläggning, som om kontorens tjensteman fortfarande
finge mera sjelfständigt egna sig åt målens utredning. Tager
man i skärskådande de två förslag till verkets stat, som kollegium,
under de bägge förutsättningarne af å ena sidan provinskontorens
bibehållande och å andra sidan deras förening till ett aktuariekontor,
uppgjort, så visar sig, att antalet tjenstemän skulle utgöra — presidenten
och advokatfiskalskontoret oräknade — i förra fallet 20, i senare
fallet 19 tjenstemän, och att sålunda skilnaden mellan de i bägge
fallen disponibla arbetskrafter icke är afsevärd. Den fördel, kontors-,
organisationen i nämnda hänseende skulle erbjuda, får derför, såsom
också kollegium antydt, sökas egentligen i den garanti för arbetets
skyndsamhet, som- skulle ligga i dess utförande under ansvar af en
annan än föredraganden. Utan att nu vilja ingå i någon undersökning
af, huru denna fördelning af ansvaret hittills verkat med afseende å
skyndsamheten i kollegii arbete, — en undersökning så mycket mindre
bevisande, som någon erfarenhet om det motsatta systemets verkningar
inom ett fullt likartad! embetsverk icke finnes att till jemförelse
åberopa —, vågar jag dock uttala mitt tvifvel om riktigheten af denna
kollegii åsigt. Det måste efter min uppfattning gälla alldeles detsamma

Bil. 1V;o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1870. 15

om skyndsamheten som om grundligheten i ärendenas handläggning:
ingen kan antagas vara mera intresserad för densamma än just den,
på hvars ansvar föredragningen inför kollegiet h vil ar, likasom ingen
kan vara mer än han befogad och egnad att bedöma ärendets inre
beskaffenhet och Indika åtgärder kunna och böra för handläggningens
fortskyndande vidtagas. Den föredragande, som vill med ifver påskynda
ett måls afgörande, kan ju, om en annan bär ansvaret för utredningen,
deruti möta ett hinder för sina sträfvanden, som icke alltid
med påminnelser kan öfvervinnas; den föredragande åter, som för ärendenas
handläggning hyser ett mindre lifligt intresse, kan lätteligen
genom remissen till provinskontoret bereda sig sjelf en frist och målet
ett uppskof, som då ej längre hvilar på hans eget ansvar.

Det torde vidare icke kunna förbises, att kontorsorganisationen,
hvilken i kammarkollegium mer än i något annat verk bibehållit äldre
tiders tunga former, af sig sjelf åt arbetssättet gifver eu omständlighet,
som, utan att i någon mån främja grundligheten i behandlingen, upptager
både tid och arbetskraft, hvilka bättre kunna användas. Om ock
någon gång omedelbar beröring mellan ledamöter och kontorspersonal
kan förekomma, lider det intet tvifvel, att kontoren med sina chefer
väsentligen ega karakteren af små verk inom det stora verket: beröringen
mellan kollegium och kontor är efter regeln skriftlig, och redan
för uppehållandet af denna kommunikation kräfves ett arbete, som icke
är obetydligt. I provinskontoren föras för närvarande, — utom skattläggningsannotationsböcker,
förteckningen å mål, i hvilka påminnelser
skola afgifvas, in. fl. längder, hvilka det i hvarje fall måste åligga äfven
aktuariekontoret att upprätthålla, —- efter regeln tre särskilda böcker: remissbok,
expeditionsbok och memoriallista. I dessa verkställas anteckningar
öfver alla till kontoret från kollegium remitterade mål och alla
från kontoren till kollegium utgående memorial, men derutöfver äfven
öfver de flesta af kollegium med samma mål vidtagna åtgärder, hvarom
kontoren likaledes skriftligen underrättas.. Då dessutom i kollegium
för närvarande föres anteckning om målen i följande böcker: diarium,
presidentslista, departementslista, protokoll, expeditionslista och brefbok,
förklaras lätt, att antalet anteckningar öfver ett af de vanligast förekommande
målen, som jag på måfå valt, kunnat uppgå till icke mindre
än 89. Af dessa anteckningar skulle, om provinskontoren ombildades
till aktuariekontor, och om de för målens följande nödiga anteckningar
förekomme allenast i ledamotens departementslista, omkring 30 varda
öfverflödiga, och ytterligare 10 kunna undvaras, om hvad som nu införes
både i protokoll och expeditionslista antecknades blott i den
senare, — en minskning i tjenstemännens rent mekaniska arbete, som

16 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1810.

icke är att förakta, och hvars betydelse lättast inses deraf, att, såsom
komiterade upplyst, en kammarskrifvare å hvarje kontor nu är sysselsatt
med böckernas förande, likasom å kansliet protokollsföringens produkt
utgör tre digra volymer årligen.

Icke utan betydelse torde det ock vara, att det omdöme öfver den
i fråga satta organisationen, som af kollega pluralitet uttalats, på det
bestämdaste motsäges af tvänne ledamöter, af hvilka den ene, hvilken
dock af andra skäl anser försigtigast att tills vidare behålla den nuvarande
kontorsindelningen, yttrar: »jag är öfvertygad, att större både
grundlighet och skyndsamhet i målens behandling skulle åstadkommas,
om provinskontoren indroges och målens fullständiga beredning komrne
att åligga ledamöterne sjelfve, biträdda dervid af tillräckligt antal
tjensteman med skyldighet att på ledamöternes befallning verkställa
förberedande undersökningar samt att, med ansvarighet för desammas
fullständighet, meddela de utdrag af kollegii handlingar, statistiska
uppgifter och andra upplysningar om bestämdt uppgifna förhållanden,
som ledamöterne af dem äskade.» Den andre reservanten, som förklarar
sig anse det förslag till kollegii organisation, som afser provinskontorens
borttagande, för embetsverkets framtida verksamhet vara
det ändamålsenligaste och mest fruktbringande, hänvisar dels på den
stora förändring, kollegii verksamhet undergått sedan den tid, då kontorsorganisationen
utvecklades, dels och hufvudsakligen på den olägenhet,
som nu vållas af den skarpa skilnaden mellan kansli och kontor
inom verket, hvarigenom de underordnade tjenstemännens utbildning
varder ensidig likasom ock samverkan saknas mellan öfver- och underordnade
tjenstemän inom embetsverket.

På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag mig böra hemställa,
att Eders Kong]. Maj:t, med godkännande af den förändring i
grunderna för kollegii organisation, att de tre provinskontoren ombildas
till ett aktuariekontor och att de föredragande ledamöterna öfvertaga
målens utredning och expedition med biträde af nödigt antal
underordnade tjenstemän, ville besluta att till riksdagen göra framställning
om sådan ny ordinarie stat för verket, som deraf kan varda påkallad,
under förutsättning att den afdelning för domänförvaltningen,
som tills vidare är med kollegium förenad, erhåller sin aflöning från
anslaget till domänförvaltningen, samt att för det tillfälliga arbetet med
nya jordeböckers upprättande särskild! extra anslag, såsom hittills, varder
anvisadt.

Hvad beträffar den under sådan förutsättning af kollegium föreslagna
stat för verket, hyser jag så mycket mindre betänklighet vid
att i hufvudsak tillstyrka dess godkännande, som den i väsentliga de -

Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 17

lar öfverensstämmer med hvad komiterade derutinnan föreslagit. Då
komiterade upptagit, utom presidenten, 5 tredje gradens, 3 andra gradens
och 15 första gradens eller tillsammans 23 ordinarie tjensteman,
har kollegium nu föreslagit 6 tredje gradens, 2 andra gradens och 12
första gradens eller tillsammans 20 tjensteman, förutom en tjensteman
å advokatfiskalskontoret, hvilken skulle erhålla endast 2,500 kronor i
aflöning. Då aflöningsbeloppet för de ordinarie tjenstemännen efter
komiterades förslag uppgår till 97,500 kronor, belöper det sig enligt
kollega förslag till 98,300 kronor; men denna skilnad beror väsentligen
derpå, att komiterade tänkt sig aflöningen i lägsta tjenstegraden till
belopp af 2,800 kronor, kollegium åter till 3,200 kronor, så att, om i
bägge förslagen i stället infördes det mellanliggande, för lägsta lönegraden
inom andra verk faststälda lönebelopp 3,000 kronor, den af
komiterade föreslagna stat skulle sluta på 100,500 kronor, den af
kollegium föreslagna åter på 95,900 kronor.

De punkter, i hvilka jag anser någon förändring med skäl kunna
vidtagas uti kollegii nämnda förslag, äro allenast följande:

I afseende ä advokatfiskalskontoret har kollegium yttrat att,
ehuruväl till advokatfiskal^ biträde en ordinarie tjensteman icke kan
undvaras, denne tjenstemans löneförmåner dock, med hänsyn till den
minskning i advokatfiskalskontorets göromål, som blifvit en följd af
arrendemålens frånskiljande och öfverlemnande till en å domänafdelningen
anstäld fiskal, både kunde och borde sättas lägre än de för
notarier föreslagna, hvarjemte, då platsen vore att betrakta som öfvergångstjenst,
något ålderstillägg icke borde vid densamma i fråga
komma. Kollegium har föreslagit för denna ordinarie tjenst 1,500
kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar. Utom olämpligheten
af att för denna enda befattning skapa en särskild lägre lönegrad
än i något annat nyregleradt verk förekommer, torde väl ock
kunna erinras, att kollegium, då det angifvit befattningen som en
öfvergångstjenst, sjelft gifver någon anledning att i fråga sätta, huruvida
de för befattningen afsedda göromål kräfva en ordinarie tjensteman.
I en särskild till finansdepartementet ingifven promemoria af
den 3 sistlidne december har advokatfiskal^ under erinran att frågan
om advokatfiskalskontorets reglering inträdt i ett nytt skede genom
den nu verkstälda utsöndringen af arrendemålen, närmare redogjort
för antalet och beskaffenheten af de mål, som fortfarande komma att
å kontoret handläggas, och för det behof, som efter hans uppfattning
påkallar en ordinarie tjenstebefattning af lägre grad inom kontoret.
De för advokatfiskalskontoret numera återstående målens antal uppgår
enligt denna promemoria till omkring 400. Bland dessa förekomma
Bill. till Riksck Prof, 1879. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Bil. n:o (> b) till Kongl. Maj:ts nid. proj). n:o 1, om statsverket 1870.

mål rörande jordafsöndring, skattläggning, rotering och öfriga jordeboksärenden,
hvilka — utgörande ett antal af 48 år 1876 och af 87 år
1877 — hittills fått af förste kanslisten i eget namn handläggas, men
som nu, då denne skall sysselsättas allenast med arrendemål, få enligt
kollega förordnande handläggas af andre kanslisten, och efter advokatfiskalens
mening borde framgent uppdragas åt särskild ordinarie tjensteman,
hvilken derjemte skulle ega att föra diariet, utskrifva brådskande
expeditioner, vidimera afskrift^, verkställa undersökning i handlingar
och tillhandahålla de samma åt kollega ledamöter och tjensteman, deltaga
i markegångsgranskningar och slutligen vara beredd att vid förfall
för advokatfiskal i dennes ställe tjenstgöra. Hvarken antalet af
de advokatfiskalskontoret i allmänhet tillhörande mål, eller den särskilda
beskaffenheten af de mål, hvilka numera handläggas af andre
kanslisten, synas mig dock vitsorda behofvet af en ordinarie tjenstemans
anställande till advokatfiskal^ biträde, och jag vågar för min
del anse, att för uppehållande af ärendenas gång å detta kontor
skulle tillräckligt blifva sörjd t, om ett belopp af 2,000 kronor stäldes
till kollegii disposition, att användas för underlättande af advokatfiskalens
löpande göromål och för tjenstens bestridande vid de tillfällen, då
advokatfiskalen har semester eller annorledes förfall. Med detta belopp
torde derför, på samma gång den i kollegii statsförslag upptagne
biträdande tjensteman å advokatfiskalskontoret uteslutes, det af kollegium
förordade anslaget till vikariatsersättningar, extra biträden, flitpenningar,
m. m., få förhöjas.

Vid det af komiterade framstälda förslag, att ledamöternas hittills
varande ferier skulle utbytas mot semester, hade kollegium i sitt första
utlåtande anmärkt, att den ökade arbetsprodukt, som deraf förmenades
uppkomma, icke blefve af synnerlig betydenhet, då adjungerade ledamöter
ej kunde antagas prestera mera än hälften af hvad ordinarie
ledamöter på lika tid medhinna. Dåvarande tillförordnade presidenten
yttrade dock, att genom semestersystemets införande betydande fördelar
skulle vinnas för arbetets oafbrutna och jemna gång, och uttalade
allenast sin farhåga för att tillgång på lämpliga vikarier under
semester icke alltid skulle vara att påräkna, hvadan han ville förorda,
att det finge på kollegii beslut för hvarje år bero, huruvida den ena
eller andra utvägen för ledighets beredande åt ledamöter skulle användas.
Utan att vilja förneka lämpligheten af att en sådan rättighet
genom den blifvande instruktionen kollegium medgifves, anser jag dock,
att den obehindrade fortgången af kollegii arbete äfven under sommarmånaderna
är en både för allmänheten och för andra administrativa
myndigheter så väsentlig förmån, att föredragningens jämna uppe -

Bil. n:o 6* b) Ull Kong!. Maj ds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1870. 19

hållande bör betraktas som regel och de derför erforderliga—i sjelfva
verket föga betydande — kostnader till fullo beräknas vid uppgörandet
af verkets stat.

Mot komiterades förslag, att, i sammanhang med feriernas utbytande
mot semester, den tid af 2 månader, ledamot hittills årligen
fått åtnjuta ledighet, måtte inskränkas till iy2 månad, har deremot
kollegium anfört skäl, hvilka synas mig fullt grundade. Beskaffenheten
af de ärenden, som hvila på kollega handläggning, är sådan, att
dess president och ledamöter med fullt fog kunna göra anspråk på
samma ledighet, som åtnjutes af hofrätternes presidenter och ledamöter,
och jag vågar derför hemställa, att vikariatsersättningen under semester
må få beräknas för 2 månader för president och ledamöter, l J/2
månad för andra gradens och 1 månad för första gradens tjensteman.
I händelse af bifall härtill skulle väl någon tillökning blifva erforderlig
i det af kollegium, för det fall att de nuvarande ferierna utbytas mot
semester, beräknade belopp för semestervikariat, enär kollegium jemväl
för ledamöterna förutsatt semesterledighet af allenast iy2 månad, men
denna tillökning är likväl så obetydlig, att deraf icke torde påkallas
någon förhöjning i slutsumman af det anslag om tillhopa 21,600 kronor,
kollegium i det nu föreliggande statsförslaget upptagit för vikariatsersättning
och renskrifningskostnad in. in., mot beräkningen af
hvilket anslag jag i öfrigt ej finner något att erinra; och torde alltså
detta anslag, derest hvad jag ofvan anfört i fråga om biträde å advokatfiskalskontoret
vinner godkännande, få upptagas till 23,600 kronor.

Uti sitt senaste utlåtande har kollegium ansett sig böra fästa
Eders Kong! Maj:ts uppmärksamhet derå, att notarier och kamraarförvandter
i kollegium hittills varit i åtnjutande af högre aflöning än
motsvarande embetsman i andra verk och att deras likställighet i avlöningsförhållanden
med sina vederlikar inom öfriga styrelser och kollegier
kunde hafva den påföljd, att de mindre ansträngande befattningarna
i dessa verk blefve företrädesvis eftersökta och kollegium således
komme att sakna personer, som vore skickliga och villiga att bestrida
dess notarie- och kammarförvandtstjenster, hvadan kollegium nu,
med frångående af sin förut yttrade åsigt, anhållit att dess tjenstemän
i första graden åtminstone måtte undfå lika aflöningsförmåner med
notarier, aktuarier och arkivarier i hofrätterna eller 2,000 kronor i lön och
1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 3,200 kronor.
Utan att vilja bestrida, att tjenstgöringen i kammarkollegium tager
dess embetsmäns krafter fullt i anspråk, vågar jag dock icke vitsorda,
att befattningarna i öfriga nyligen reglerade verk kunna i allmänhet
anses mindre ansträngande. Det är efter min uppfattning icke qvantite -

20 Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1879.

ten utan qvaliteten af det inom kammarkollegium förekommande arbete
som gör, att ett jemförelsevis mindre antal tjenstesökande vända
sig till detta embetsverk, hvars sysselsättning med jordeböcker och
kamerala författningar för de flesta är afskräckande och har föga gemenskap
med de för den allmänna embetsmannabildningen grundläggande
studierna. Men den olägenhet, som häraf för kollegium kan
uppkomma, — hvars vigt jag för öfrigt icke vill underskatta — torde
näppeligen kunna afhjelpas genom ökandet af löneförmånerna för de
ordinarie tjenstebefattningarna, utan snarare genom något större ersättning
för de extra ordinarie tjenstemännen, hvilken anordning också är
vidtagen dermed att för amanuenserna i kollegium beräknats öfver
hufvud 1,500 kronor, och jag anser mig derföre ej kunna tillstyrka
någon annan förändring i de af komiterade först föreslagna aflöningsbelopp
för nämnda tjenstegrad, än att det, i öfverensstämmelse med hvad
som för öfriga nyreglerade embetsverk medgifvits, bestämmes till
3,000 kronor.

I sammanhang med frågan om kollegii lönestat, torde jemväl böra
komma under öfvervägande hvad komiterade föreslagit i fråga om
nedsättande af advokatfiskalens aktoratsarvode till 10 procent och om
upphörande af sigillpenningar för vaktbetjeningen äfvensom i afseende
på redovisningen till statsverket af medel, somför expeditioner inflyta,
och utbytande af expeditionslösen samt sigillpenningar mot stämpladt
papper. Till dessa förslag, mot hvilka jag ej funnit något att anmärka,
tillstyrker jag i underdånighet bifall, allenast med iakttagande
deraf att, på sätt kammarkollegium erinrat, den tjensteman, som kan
erhålla kollegii uppdrag att handhafva försäljningen af och beläggningen
med stämpladt papper, men icke expeditionshafvande notarien,
bör åtnjuta provisionen för den inflytande stämpelafgiften; lärande
emellertid, hvad. angår advokatfiskalens aktoratsarvode, detsamma böra
till nuvarande innehafvare!! af befattningen, derest han ej å ny stat
ingår, i hittills stadgad ordning utgå.

Under förutsättning pf Eders Kongl. Maj:ts godkännande af hvad
jag nu i underdånighet yttrat, skulle följande'' stat ifrågakomma att för
kammarkollegium fastställas:

Bil. n:o (i b) till Kongl. JUaj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 21

		K r o n	0	1*.
	Lön.	Tjenstgörings-	Summa.
		penningar.
1 president..............	7,600	_	2,400		10,000	_
I kammarråd .......	4,400	—	2,000	—	6,400	1
5 dito ........	22,000		10,000!		32,000	-)
1 advokatfiskal ......	3,000	—	1,500	—	4,500
1 kamererare å ar-
kivkontoret......	3,000	—	1,500	—	4,500	—
1 tjensteman i l:a
graden (regi-
strator).............	1,800	—i	1,200		3,000	—
11 dito i dito .........	19,800		13,200		33,000
1 förste vaktmä-
stare ..................	800	—	300	—	1,100	—
1 vaktmästare .........	500	—	300	—	800	I
4 dito .........	2,000	—	1,200		3,200	_1
Anslag till vikariats-						1
ersättning, ren-
skrifnings- och
tryckningskost-
nåd, arvoden åt
amanuenser och
flitpenningar.........	—	—		—	23,600
1 summa				—	122,100	—

Efter 5 års tjenstgöring
inom graden kan lönen
höjas med 600 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring
inom graden kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen höjas med 100
kronor.

Frågan om det belopp, som enligt förestående statsförslag kan
blifva erforderligt för ålderstillägg åt kollega personal, torde få blifva
föremål för nådig pröfning i sammanhang med öfriga beräkningar för
bestämmande af det allmänna anslag för dylikt ändamål, som bör under
sjunde hufvudtiteln äskas.

De vilkor, hvarunder den sålunda föreslagna nya aflöningen
skulle få åtnjutas, torde, i öfverenstämmelse med hvad tillförene blifvit
af Eders Kongl. Maj:t för andra embetsverk bestämdt samt med iakttagande
härjemte af hvad som blifvit föreslaget i fråga om kollegii,
advokatfiskal och vaktbetjening, böra fastställas sålunda:

2 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. 11:0 1, om statsverket 1879.

att embete- eller tjensteman skall vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af kammarkollegium
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom, om i en framtid
kammarkollegii ställning inom förvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan som sjelfständigt
embetsverk anses, vara förpligtad att med bibehållande
af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter
den nya arbetsordningen sköta de med tj ensten förenade
göromål;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som
tjen sten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin
tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den,
som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för
tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras
för beredande af semester tjensteman af lägre grad
skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre
befattning inom kammarkollegium, densamma mot
åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af
deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspeningar,
bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses
böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att
innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt
sin egen eller på grund af förordnande annan

Bil. n:o (ib) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 23

statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester; och för andra
förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare
fem år, på samma vilkor under iakttagande, hvad så
väl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid
början af kalenderåret näst efter det, den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,
vare sig på grund af fullmakt, eller konstitutorial,
eller förordnande i följd af frågan om kollega omorganisation
;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått
65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.
Maj:t eller kammarkollegium, der det tillkommer
detta att afskedet utfärda, dock obetaget att låta
med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i densamma qvarstå;

att semester må, när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af president
och ledamöter under två månader, af andra
gradens tjenstemän under en och en half månad samt
af tredje gradens tjenstemän under eu månad årligen;
samt

att med embete eller tjenst i kammarkollegium
icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens
eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig
för fullgörandet af tjenstgöringen i kollegium; dock
att tjensteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom kammarkollegium,
må densamma bibehålla så länge den icke är för
tjenstgöring i kollegium hinderlig.

24 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Vid den nya organisationens genomförande torde visserligen
mindre än eljest i dylika fall behöfva i fråga komma att å indragningsstat
förflytta inom verket befintliga tjenstbara embetsman, enär ganska
få af de tjenster, som nu till indragning föreslås, med fullmakt innehafvas
af andra än sådana, som kunna till högre lön befordras. Men
dels förekommer, att några af kollega tjensteman i lägsta lönegraden,
livilkas befattningar indragas, redan äro af mer eller mindre obotlig
sjukdom förhindrade att göra tjenst, hvadan icke kan begäras att deras
aflöning skall utgå af det för verkligt tjenstgörande afsedda arvodesanslaget,
dels torde ock billigheten fordra, att de af kollega tjensteman,
som genom den nya anordningen icke blifva i tillfälle att åtnjuta någon
lönetillökning, i hvarje fall kunna bibehållas vid alla sina nu innehafvande
aflöningsförmåner. Någon fullt noggran beräkning af det belopp,
som erfordras för tillgodoseende af dessa behof, är det nu så
mycket svårare att anställa, som beloppet måste blifva beroende af
personalförhållanden inom verket, hvilka vid nästa års utgång kunna
vara helt andra än de nuvarande, men, så vidt det är möjligt att på
förhand bedöma, synes mig ett anslag af 10,000 kronor blifva för
ändamålet tillräckligt, och torde alltså detta belopp böra å extra stat
för år 1880 begäras.

Med åberopande af hvad jag nu i underdånighet anfört, hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels, med godkännande af ej mindre det nu
framlagda förslaget till stat för kammarkollegium,
än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i
fråga om samma stat föreslagna, förhöja det å riksstadens
sjunde hufvudtitel uppförda ordinarie anslagtill
kammarkollegium med 4,100 kronor, eller från
118,000 kronor till 122,100 kronor;

dels ock å extra stat för år 1880 under samma
hufvudtitel anvisa ett belopp af 10,000 kronor, att
i mån af behof användas för genomförande af kollegii
nya organisation.

Då för närvarande, utöfver den för kammarkollegium gällande

ordinarie stat af..................................................................... 118,000 kronor,

äro till dyrtidstillägg åt kollegium å extra stat anvisade.
........................................................................................... 19,440 » ,

så att summan af de för verket beviljade anslag, jordeboksanslaget
oberäknad!, utgör............................................ 137,440 » ,

transport 137,440 kronor

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 25

i n 11x . , . , transport kronor 137,440: —

skulle alltså, derest, i enlighet med hvad jag före slagit,

blefve för kollegium uppförda — förutom
det endast för någon tid erforderliga extra anslaget
till öfvergångsstat — å ordinarie stat ............... » 122,100: —

en minskning i de för kollegium anvisade anslag

för framtiden uppkomma af.......................................... kronor 15 340- —

Lågges dertill det belopp, som hittills årligen af andra anslag
utbetalats tor tillfälliga förordnanden inom kollegium, men som icke
^nlle komma att utgå, och hvilket belopp i medeltal för åren
... o~~lb77 utgjort 3,185 kronor, skulle efter regleringens genomförande
eu minskning i utgifterna för kollegium på det hela uppstå af
omkring 18,500 kronor. Da likväl den nu föreslagna regleringen förutsätter,
att den del af kollegii anslag, som för närvarande disponeras
for domänernas förvaltning, ersättes med motsvarande belopp under
annan an slagstitel, måste, för bedömande af regleringens verkan i ekonomiskt
hänseende, från nämnda summa af 18,500 kronor afräknas
13,500 kronor, eller det senast af kollegii anslag för domänförvaltningen
afsedda belopp, då återstoden kommer att utgöra 5,000 kronor
hvilket ^belopp torde komma att nära motsvara hvad som för ålderstillägg
åt kollegii personal kali blifva erforderligt.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad i
detta ärende blifvit beslutadt borde iakttagas vid
uppsättandet af den nådiga proposition, som komme
att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd
och behof.

Ex protoeollo:

Hans Waclitmeister.

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8.
november 1878.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyseliijs,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd och
VON Steyern.

15:o)

Efter föredragning af löneregleringskomiténs den 16 oktober 1877
afgifna underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering in. m.
för öfverintendentsembetet samt bemälda embetes underdåniga memori.%1
den 6 november samma år, innefattande infordradt utlåtande öfver
löneregleringskomiténs berörda förslag, anförde departementschefen:

»I öfverensstämmelse med hvad jag vid föredragning af löneregleringskomiténs
förslag beträffande åtskilliga andra under departementet
lydande verk hemstält, vågar jag äfven nu tillstyrka, att komiténs
förslag, i hvad det icke rörer sjelfva staten för öfverintendentsembetet
och dermed oskiljaktigt sammanhängande organisationsfrågor,
måtte, först sedan den nya staten för embetsverket blifvit bestämd, tagas
i öfvervägande i sammanhang med utfärdandet åt den nya instruktion,
som af berörda stat torde komma att föranledas.

2 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Frågan om ett ändamålsenligt ordnande af öfverintendentsembetets
tekniska och artistiska verksamhet är otvifvelaktigt ganska svårlöst,
och har, på sätt komiterade äfven påpekat, för knappt mer än ett tiotal
af år sedan varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts behandling. Den
utväg, som löneregleringskomitén nu föreslagit, synes mig vara på en
gång praktisk och billig, och jag anser mig således böra hufvudsakligen
biträda komiterades förslag härutinnan, helst öfverintendentsembetet sjelf!
uti sitt afgifna utlåtande öfver komiterades betänkande ej funnit något
att anmärka mot denna del af förslaget.

Den af löneregleringskomitén föreslagna indragningen af fem af
de nu å embetets ordinarie stat uppförda sju arkitektplatserna står,
åtminstone hvad de fyra »andre» arkitekterna beträffar, i full öfverensstämmelse
med hvad af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen godkänts i
fråga om hittillsvarande lägsta tjenstegraden i öfriga nyreglerade verk,
och torde derför icke möta någon betänklighet. Såsom en följd af den
ifrågasatta indragningen har komitéu vidare föreslagit, att det inom
öfverintendentsembetet förekommande ritningsarbete, som åligger embetets
nuvarande arkitekter, skulle hädanefter verkställas af extra ordinarie
arkitekter mot särskild ersättning; och hafva komiterade ansett,
att till godtgörelse af detta arbete erfordrades ett särskild! anslag till
belopp af 4,000 kronor. Då detta ersättningsbelopp är beräknadt med
ledning af uppgifter för de fyra sista åren öfver antalet och värdet af
sådana genom arkitekterna utförda ritnings- och granskningsarbeten, som
äfven hädanefter skulle med detta anslag bestridas, anser jag mig kunna
tillstyrka hvad komiterade i detta afseende föreslagit. Såsom förutsättning
för att detta anslag skulle förslå till bestridande af embetets extra
ritningsarbete hafva dock komiterade hänvisat på behofvet af särskild
ersättning för sådana större ritningar, hvilka vid byggnadsföretag för
kronans egen räkning förekomma; men då i fråga derom torde, såsom
ock komiterade antydt, kunna framgent följas samma grundsatser, som
"hittills varit tillämpade, lärer i detta hänseende ingen framställning till
Riksdagen vara erforderlig. — Komiterade hafva vidare föreslagit, att
offentliga auktoriteters och menigheters rätt att utan ersättning från
öfverintendentsembetet erhålla omarbetade, och i vissa fall nya, ritningar
skulle upphöra, och af Kongl. Maj:t fastställas en särskild taxa,
efter hvilken ersättning för dylikt gransknings- eller ritningsarbete
skulle af vederbörande auktoriteter eller menigheter utgöras, dock icke
till embetets tjenstemän utan till uppbörd för statsverket. Komiterade
hafva förestält sig, att härigenom någon minskning skulle åstadkommas
i embetets göromål med granskning och omarbetning af för fastställelse
inlemnade ritningar, men hafva framför allt afsett, att i hvarje

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 3

fall statsverket skulle kunna påräkna någon godtgörelse för den kostnad,
som vållas detsamma genom det i staten för embetet uppförda
anslaget till extra arkitekter. Men då dels en sådan taxa icke utan
stor svårighet torde kunna uppgöras och tillämpas, dels ock de menigheter
och auktoriteter, hvilka det åligger att underställa sina byggnadsritningar
högre myndighets pröfning, med skäl torde kunna göra anspråk
på, alt få de i följd af sådan förpligtelse understälda ritningarne
utan särskild kostnad pröfvade, samt i hvarje fall den utgift, som
härmed ådrages statsverket, icke är särdeles betydande, vågar jag tillstyrka,
att hvad komiterade sålunda föreslagit om särskild ersättning
efter taxa för embetets ritnings- och granskningsförrättningar icke
måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

Hvad beträffar öfverintendentsembetets personal i öfrigt finner
jag, lika med komiterade, att de med nuvarande kanslist- och kammarskrifvarebefattningen
förenade göromål kunna med extra biträden bestridas
och denna befattning således böra indragas.

I öfverensstämmelse med komiterades förslag i hvad det angår
öfverintendentsembetets organisation och personal anser jag således:

att bemälda embete må såsom styrelse utgöras af en öfverintendent,
chef för verket, samt en intendent och en sekreterare såsom
ledamöter;

att embetets ritnings- och byggnadsafdelning må utgöras af, förutom
intendenten, två arkitekter;

att å embetets kansli- och kameralafdelning må, sekreteraren
oberäknad, anställas en kassör och bokhållare; samt

att embetets vaktbetjening må bestämmas till eu förste vaktmästare
och en vaktmästare.

Mot komiterades förslag angående aflöningen för öfverintendentsembetets
personal har embetet anmärkt, att berörda aflöning vore för
låg för de båda ordinarie arkitekterna, i följd hvaraf embetet hemstält,
att hvardera arkitekten måtte erhålla lön 2,400 kronor och tjenstgöringspenningar
1,200 kronor, eller tillhopa 3,600 kronor i stället för
det af komiterade föreslagna beloppet 3,000 kronor. De skäl, embetet
härför anfört, synas mig ock så talande, att jag icke tvekar tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att för i fråga varande tjenster äska de af embetet
föreslagna löneförmåner.

Å öfverintendentsembetets stat har blifvit af komiterade uppfördt
ett anslag af 8,000 kronor till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden
och extra ordinarie arkitekter, samt renskrifningskostnad in. m.
Komiterade, som ansett, att de öfverintendentsembetets extra ordinarie
tjenstemän, hvilka förordnades att företaga kontrollresor till landsorten

4 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

för utöfvande af tillsyn öfver kronans hus och lägenheter samt offentliga
byggnadsföretag derstädes, borde härför erhålla dagarvode utöfver
författningsenlig rese- och traktamentsersättning, hafva för sådant ändamål
i berörda anslagssumma inräknat ett belopp af omkring 600 kronor.
I afseende härå har öfverintendentsembetet anfört, att då, enligt
komiterades förslag, till berörda kontrollresor skulle anlitas icke allenast
extra ordinarie tjenstemän utan äfven och företrädesvis den ene
af de ordinarie arkitekterna, hvilken i öfrigt skulle hafva till åliggande
att utöfva tillsynen öfver kronans hus och byggnader i landsorten, men
denne ej skulle få åtnjuta någon extra ersättning utöfver det honom
enligt resereglementet tillkommande och, enligt hvad komiterade sjelfve
vitsordat, högst otillräckliga traktamentet, blefve han sålunda försatt
uti sämre ställning än de extra ordinarie arkitekterna, som anlitades
för dylika kontrollresor, likasom han äfven komme att intaga en sämre
ställning än den andre ordinarie arkitekten, till hvilkens åligganden det
icke skulle höra att företaga embetsresor i landsorten. Under sådana
omständigheter vore det, enligt öfverintendentsembetets åsigt, ganska
antagligt, att den nu ifrågavarande arkitekten, långt ifrån att uppmuntras
till en trägen tillsyn öfver byggnaderna i landsorten, snarare skulle
söka undandraga sig ett åliggande, som för honom medförde icke blott?
sämre lönevilkor och större personliga uppoffringar, än den andre ordinarie
arkitekten, med hvilken han skulle vara likstäld, behöfde vidkännas,
utan äfven gjorde tjensten i och för sig så föga eftersträfvansvärd,
att det vore tvifvel underkastadt, huruvida någon duglig arkitekt
kunde befinnas villig att densamma öfvertaga. Och har öfverintendentsembetet
på grund häraf föreslagit, att under inspektions- och kontrollresor
i landsorten så väl de ordinarie två arkitekterna som de extra
ordinarie tjenstemännen måtte, utaf det för sådant ändamål föreslagna
anslagsbelopp, komma i åtnjutande af särskildt dagarvode, på sätt i öfrigt
som komiterade föreslagit.

Hvad öfverintendentsembetet sålunda anfört synes mig förtjent
af allt afseende, och då jag från einbetet erhållit en beräkning, som
utvisar, att medgifvandet äfven åt ordinarie arkitekt af dagarvode skulle
medföra en ökad utgift af omkring 400 kronor, torde det belopp, komiterade
för dagarvoden afsett, få dermed förhöjas.

Hvad komiterade i öfrigt föreslagit rörande öfverintendentsembetets
stat har ej från embetets sida föranledt någon anmärkning; och finner
jag’ ej heller något annat att erinra dervid, än att den, i afseende å
vaktmästarnes löneförmåner, intagna föreskriften om afdrag å den kontanta
lönen för förmånen af fri bostad torde böra ändras i öfverens -

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

stämmelse med hvad som härutinnan blifvit, stadgadt beträffande de
senast reglerade embetsverken.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t godkänner hvad jag
sålunda i underdånighet föreslagit, skulle staten för öfverintendentsembetet
blifva följande:

1 .	Lön. Kronor.	Tjenst- görings- penningar. Kronor.	Summa. Kronor.
Öfverintendenten .....................	5.000 3.000	2,500	7,500	.
1 intendent ..............................	1*500	4,500	(Efter 5 år kan lönen
) arkitekt ................ .....	2*400	1*200	3,600 3,600	(höjas med 500 kronor (och efter 10 år med (ytterligare 500 kronor.
1 d:o ...............................	2*,400	1*200
1 sekreterare ........................... 1 kassör och bokhållare ......	3,000 1,400	1,500 600	4,500 2,000	Efter 5 år kan lönen j Vhöjas med 500 kronor'' joch efter 10 år med, ytterligare 500 kronor.
Till vikariatsersättning, ar-voden åt extra biträden och extra ordinarie arkitekter, samt renskrifningskostnad			8.400
1 förste vaktmästare ............ 1 vaktmästare .......................	800 500	300 300	i—1 QO ''~h—i O o o o	\Efter 5 år kan lönen •^höjas med 100 kronor.
-—~~ summa			1 36,000
	L.	1

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån qvarstär,
lönen minskas med 150 kronor.

De vilkor, som komiterade föreslagit för åtnjutande åt de nya
löneförmånerna, äro hufvudsakligen enahanda med dem. hvilka redan

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

förut blifvit, vid reglering af embetsverk, af Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen godkända, samt torde derföre böra af Eders Kongl. Maj:t
gillas. De äro följande:

att embete- och tjensteman vid öfverintendentsembetet
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som
vid en möjligen inträffande förändrad organisation af
embetet eller dess särskilda afdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i
eu framtid verkets ställning inom förvaltningen så
förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt
embetsverk anses, vara förpligtad att, med
bibehållande af den tjenstegrad och aflöning häri innehar,
efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten
förenade göromål;

att med embete eller tjenst i öfverintendentsembetet
— med undantag af kassörs- och bokhållaretjensten
— icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig
för fullgörande af tjenstgöringen i embetet; dock att
tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande
redan innehar tjenst utom embetet, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i
embetet hinderlig;

att aflöningarne för öfverintendentsembetets embets-
och tjenstemän samt betjente fördelas i lön och
tjenstgöringspenningar, Indika senare få uppbäras endast
för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som
eljest undfår ledighet för svag lielsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i
följd af embetsresor eller för beredande af semester,

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
lian förordnas till högre befattning inom öfverintendentsembetet,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda
fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöri
liggpenningar, men eljest af deremot svarande belopp,
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera
än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, lian
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,
under iakttagande, hvad såväl deri ena som den
andra förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från
hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial eller på grund af förordnande
i följd af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension från tjensten afgå, Eders
Kong!. Maj:t eller öfverintendentsembetet, der det
tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjutas af verkets chef
och andra gradens tjensteman under en och eu half
månad samt af embetets arkitekter under en månad
årligen.

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1879.

Om den föreslagna nya staten för öfverintendentsembetet. godkännes,
lärer, till följd af den deri ifrågasatta rätten till ålderstillägg
åt embetets personal, någon tillökning i det å sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till ålderstillägg blifva nödig. Jag anhåller att
framdeles få återkomma till frågan härom.

Slutligen torde böra komma under öfvervägande sättet för beredande
af tillgång till utbetalande af lönerna för den del af personalen,
hvars tjenster skulle indragas. Om man antager att två af de nuvarande
förste arkitekterna komma att å den nya staten uppbära arkitekt -lönerna, återstå dock en förste arkitekt med lön 2,000 kronor samt
fyra andre arkitekter med löner tillhopa 4,000 kronor, eller sammanlagd!
6,000 kronor. Om än dessa tjenstemäns välgrundade anspråk
att ej mista sina löner kunna till större del tillfredsställas pa det sätt,
att tillgång till lönernas utbetalande beredes från anslaget till vikariatsersättning
samt arvoden åt extra biträden m. m., mot det att bemälde
tjenstemän fullgöra de arbeten, hvarför anslaget är afsedt, synes det
dock ej vara möjligt att sålunda förse dem alla med sina löner. Huru
stort belopp som, utöfver nyssnämnda anslag, kommer att behöfvas, lärer
ej kunna utrönas, förr än regleringen af embetet egt ruin; dock kan
vid det förhållande, att i anslaget inräknats 4,000 kronor åt extra arkitekter
och att en af de förste arkitekterna är berättigad att på pensionsstat
Överflyttad, det antagas att behofvet ej skall öfverstiga 1,000
kronor, hvilket ''belopp lämpligast synes mig kunna för år 1880 anvisas
å extra stat; och torde, derest medel för nämnda ändamål äfven efter
år 1880 skulle blifva erforderliga, särskild nådig framställning böra derom
hos Riksdagen göras. .

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att Riksdagen, med godkännande af ej mindre
det ifrågavarande förslaget till stat för öfverintendentsembetet
än äfven af de vilkor och förbehåll, som blilvit
i fråga om samma stat föreslagna, måtte höja det
å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda ordinarie
anslaget till öfverintendentsembetet med 10,500 kronor,
eller från 25,500 kronor till 36,000 kronor; samt
att Riksdagen måtte å extra stat för år 1880 anvisa
ett belopp af 1,000 kronor att ställas till Eders
Kongl. Maj ds disposition för genomförandet af embetsverkets
nya organisation.»

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 9

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfrige ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad i
detta ärende blifvit beslutadt borde iakttagas vid uppsättandet
af den nådiga proposition, som komme att
till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd
och behof.

Ex profcocollo:

Hans Wachtmeister.

Bil. n:o 6 d) till Konyl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Näjd Konungen •/ statsrådet å Stockholms slott den SO
december 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

FORSSELL

Rosensvård,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell föredrog i underdånighet
följande mål, nemligen:

Föredragande departementschefen anförde härefter:

17:o.

U1 underdånig skrifvelse den 6 november 1878 har generalpoststyrelsen
afgifvit förslag till stater för postverket för år 1880.

Beträffande postverkets inkomster för nämnda år har generalpoststyrelsen
anfört, att då den betydliga tillökning i uppbörd, som under
de senare åren egt ruin, Imfvndsakligen framkallats af den utvidgning
Bih. till Riisä. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afä. 1

2 Bil n:o 6 d) titt Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

i postförbindelserna, som då blifvit vidtagen, men någon dylik utvidgning
icke vore att motse i den närmaste framtiden, och brefvexlingen
måste röna inflytande af den på senare tiden tryckta affärsställningen,
ansåge generalpoststyrelsen skäl icke förefinnas att antaga, det 1880
års postuppbörd skulle uppgå till högre belopp än hvartill uppbörden
för 1879 blifvit beräknad eller till 5,000,000 kronor, hvaremot å andra
sidan anledning icke vore för handen att förutsätta, att 1880 års uppbörd
skulle komma att understiga nyssnämnda belopp. 1 öfverensstämmelse
med hvad generalpoststyrelsen sålunda hemstält och under
förutsättning af Riksdagens bifall till förhöjning i afgifterna för tidningar,
hvarom Eders Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen göra särskild
framställning, får jag i underdånighet tillstyrka:

att postverkets inkomster för år 1880 måtte beräknas
till 5,000,000 kronor.

Åtskilliga vaktbetjente vid postkontoret i Stockholm hafva i eu
till Eders Kongl. Magt den 7 augusti 1878 ingifven skrift anhållit om
förbättring i sina aflöningsförmåner, hvaröfver generalpoststyrelsens
yttrande blifvit infordradt genom nådig remiss af samma dag. Generalpoststyrelsen
har i sitt nu afgifna förslag till stater förmält, att af de
vid postanstalterna anstälde vaktmästarne uppbära

5, tillhörande första lönegraden, hvardera

i lön................................ kronor 600: —

i t jons tgöri ngsp eu 11 i liga r ..................................... „ 200: — 800: _,

12, tillhörande andra lönegraden, hvardera

i lön ........................................................................... kronor 525: —

i tjenstgöringspenningar .................................... „ 175: — 700: _,

och 21, tillhörande tredje lönegraden, hvardera

i lön............................................................................ kronor 450: —

i tjenstgöringspenningar ...................................... 150: — 600: _,

hvarförutom samtlige vaktmästarne äro berättigade till ålderstillägg, som
utgår med 100 kronor efter 5 års väl vitsordad ordinarie tjenstgöring
och med 200 kronor efter 10 års dylik tjenstgöring. Sedan generalpoststyrelsen
vidare erinrat derom, att vaktmästarne inom de omreglerade
centrala embetsverken i allmänhet åtnjuta en aflöning af 800 kronor,
och att postkontorens vaktmästare, Indika äro upptagna af tjenstgöring
både för- och eftermiddag, icke äro i tillfälle att bereda sig
säd ana bifortjenster, som andra verka betjening, anför general post -

Bil. n:o 6 cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 3

styrelser! vidare, att vaktmästare be fattningen vid postkontoren vore vigtig
och ansvarsfull, ity att vaktmästarne ofta hade vård om postväskor
och postsäckar, som innehöllo mycket stora penni ngebelopp, och att
det vore möjligt att minska tjenstemannapersonalen i samma mån vården
om dessa försändelser kunde anförtros åt vaktbetjeningen. På
dessa skäl och då biträde af pålitlig extra vaktbetjent i allmänhet icke
kunde beredas mot mindre arvode än 60 kronor i månaden, motsvarande
för år 720 kronor, ansåge sig generalpoststyrelsen böra i så
måtto tillstyrka bifall till den gjorda ansökningen, att de Ö aflöningsklasserna
för postkontorens vaktmästare måtte sammanslås till 2, så att
de 21 vaktmästarne i tredje lönegraden komme i åtnjutande af enahanda
aflöning, som nu uppbäres af vaktmästarne i andra lönegraden.
Genom eu sådan anordning skulle i anslagen å postverkets aflöningsstat
uppkomma eu tillökning af 2,100 kronor.

Vidare har generalpoststyrelsen föreslagit förbättring i extra
postiljonernes vilkor och anför i detta hänseende: att medan postbefordringen
å landsväg och jernväg i afseende å antalet af s. k. postförda
mil under åren 1864—1877 ökats med 174 procent, hade antalet
ordinarie postiljoner ökats med endast omkring 85 procent, ell^r från 170
till 230; att olägenheterna af att icke ega tillgång till större antal
ordinarie postiljoner val i någon män minskats derigenom att ä stat
anvisats ett förslagsanslag af 12,000 kronor “till arvoden åt extra
jernvägspostilioner och till hushyresbidrag för en del postiljoneratt
dä det emellertid icke alltid kunde vara lämpligt att anförtro posternas
handläggning å jernväg åt extra postiljoner, inskränkte sig antalet af
de extra postiljoner, som tjenstgjorde vid postförsändningen å jernväg,
till 39; att deremot till landsvägsposternas beledsagande och till besörjande
af transporter inom postanstalternas områden för närvarande
användes 91 extra postiljoner; att då dessa sistnämnde icke åtnjöte
annan aflöning än traktamente, de dagar de tjenstgjorde, kunde icke
med skäl påräknas, att tillräckligt antal dugliga och pålitliga personer
skulle finnas villiga att åtaga sig befattning såsom extra postiljoner
under förväntan på befordran till ordinarie befattning om 3 å 4 år;
att genom utdelande af särskilda gratifikationer, i den mån tillgång
dertill funnits, väl blifvit möjligt träffa sådana anstalter, att de poster,
för hvilka ordinarie postiljoner icke funnits att tillgå, i allmänhet beledsagats
af extra postiljoner; men att det icke saknats fall, då bristen
på postiljoner gjort det nödvändigt att, till bevakande af poster, hvilka
innehållit betydliga penningesummor, använda för postverket främmande
personer, med hvilka aftal för tillfället kunnat träffas. Då under nu -

4 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:In nåd. grop. n:o 1, om statsverk^ 1879.

varande förhållanden icke borde ifrågasättas eu mot beliofvct svarande
tillökning i antalet ordinarie po,stiljoner, men omsorgen om posternas
säkerhet kräfde, att tillgång funnes på ordentliga och pålitliga personel''
till deras beledsagande, har generalpoststyrelsen ansett föreskrift böra.
meddelas derom, att till extra postiljon, hvilken är i postverkets tjenst
anstäld och förpligtad att på kallelse inträda i tjenstgöring annorstädes
än å jernväg, skulle af anslaget till arvoden åt extra jernvägspostiljoner
och till hushyresbidrag för eu del postiljoner få utbetalas ett arvode
åt 5 kronor i månaden. För sådant ändamål skulle blifva nödigt
att anslaget, i hvars benämning ordet »jernvägspostiljoner» borde utbytas
mot ordet »postiljoner», förhöjdes med 5,500 kronor eller från

12,000 till 17,500 kronor.

I öfrigt har generalpoststyrelsen icke föreslagit någon förändring
i den senast faststälda aflöningsstaten.

Hvad generalpoststyrelsen föreslagit såväl i fråga om vaktmästarnes
aflöning som beträffande anslaget till de extra postiljonerna
anser jag mig böra till alla delar biträda, hvadan ajlöningsstaten, som
för år 1879 är upptagen i sin helhet till 1,787,775 kronor, för år 1880
skulle komma att uppföras till 1,795,375 kronor.

1 öfvergångsstaten och indragningsstaten, upptagna för är 1879:
den förra till 20,600 kronor och den senare till 10,275 kronor, föreslår
generalpoststyrelsen ingen förändring.

Beträffande pemiomstaten har generalpoststyrelsen anmält, att
derifrån skola afgå följande derå uppförda belopp, nemligen dels

till f. d. postinspektor] J. R. af Klercker.................. kronor 2,000: —,

» f. d. postmästaren N. Zetterberg.............................. » 1 600: ,

» f- d. postexpeditören C. G. Nyberg ....................... ;» 1,650: —,

" f. d. postexpeditören A. Kellmodin......................... » 1,500: ’

» f. d. kontorsskrifvaren C. 8. Lidman..................... » 900: —

» postmästaredottern Anna Elisabet Rutil................ » 5(): —

hvilka personer numera aflidit;
dels ock

till styrmannen David Lundblads son Erik Wiking... » 50: —;

enär lian uppnått 15 ars ålder,

tillhopa kronor 7,750: —:

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit
beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts udd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

till

))

postmästare]! i Oskarshamn O. B. Ljuugqvist......

postmästaren i Skara S. A. Ho]Iberg ...................

vaktmästaren i Göteborgs postkontor B. C. Hofton
postmästaren i Falköping Friherre C. E. Fock ...
postexpeditören i Sollefteå FL T. F. Lolnnan ......

krono.!''	900	7
)>	1,800
	750
»	1,800
»	1,500	1
kronor	6,750

i följd hvaraf och då pensionsstaten i 1879 års stat är upptagen
till 68,415 kronor generalpoststyrelsen för år 1880 upptagit den med

1.000 kronor mindre eller med 67,415 kronor.

Mot 1 i.vricd generalpoststyrelsen härutinnan anfört har jag ingenting
att anmärka, utan tillstyrker bifall dertill.

I fråga om de ä omkostnads,staten uppförda anslag bär generalpoststyrelsen
föreslagit åtskillig!! förändringar, afseende dels minskning,
dels förhöjning i anslagens belopp. 1 förra hänseendet föreslår
generalpoststyrelsen, att, då diligensbefordringen dels redan blifvit
väsentligen inskränkt dels ock, sedan pågående jernvägsanläggningar
fullbordats, komme att ytterligare indragas, anslaget till poståkdons
anskaffande och underhåll måtte nedsättas från 40,000 kronor till

30.000 kronor, samt att, då postutvexlingen med enskildes ångfartyg a
1 i nien Göteborg—Hull komme att inskränkas till lådbrefs befordran,
anslaget till postföringskostnad vid befordran mellan Sverige och England
inåt te nedsättas från 12,000 kronor till 2,000 kronor. De förhöjningar
åter, som generalpoststyrelsen ifrågasatt, äro följande: att anslaget
till rese- och traktamentsersättningar för resepostexpoditörer,
med afseende å den utvidgning af jernvägsförbindelserna, som vore att
motse, måtte förhöjas med 5,000 kronor eller från 155,000 kronor till

160.000 kronor; att då, genom att mera allmänt anlita enskildes ''ångfartyg
för postföring, besparing i postskjutskostnaden kunnat ega ruin,
samt det vore ensidigt och förmånligt att ytterligare utsträcka detta
slag af postförsändning, det nuvarande anslaget måtto förhöjas med

5.000 kronor eller från 35,000 kronor till 40,000 kronor; samt ad
anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort, som
visat, sig otillräckligt, måtte höjas med 5,000 kronor eller från 15,000
kronor till 20,000 kronor. Då den ifrågasatta minskningen utgör 20,000
kronor och förhöjningen 15,000 kronor, skull].'' på det hela uppstå eu
minskning i omkostnadsstatens slutsumma med 5,000 kronor. Denna
slutsumma, som i 1879 års stat är 2,897,000 kronor, har derföre blifvit
af generalpoststyrelsen i dess förslag utförd med 2,892,000 kronor.

De åt generalpoststyrelsen föreslagna förändringarne i omkostnads -

6 Bil. tuo 6 d) till Korn/. Maj:ls nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1879.

staten synas mig vara af omständigheterna påkallade, hvadan jag anser
mig böra instämma i hvad sålunda blifvit föreslaget.

Slutligen liar generalpoststyrelsen hemstält, att staterna för oförutsedda
utgifter samt för afkortningar och restitutioner in. m., upptagna
för år 1879: den förra till 194,000 kronor och den senare till
21,935 kronor, måtte för år 1880 utföras med 190,000 kronor för den
förra och med 24,385 kronor för den senare. Äfven härutinnan biträder
jag generalpoststyrelsens förslag.

Godkännes hvad jag sålunda hemstält, skulle postverkets stater
för år 1880 komma att förete följande slutsummor:

afiöningsstaten.........

ö fvergåi igsstate n......

ind ragningsstaten.....

pensionsstaten...........

omkostnadsstateu . ..
oförutsedda utgifter
afkortningar

och restitutioner m. in.

kronor	! ,795,875	—
	20,600
»	10,275
	6 7''415
»	2,892,000
»	190,000
	24,835	—
kronor	5,000,000

eller samma belopp, hvartill,

enligt

hvad jag förut i

underdånighet

föreslagit, postverkets inkomster för år 1880 borde beräknas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kong!. Maj:t i den nådiga proposition,
som kommer
tillstånd och behof, täcktes föreslå:

att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets

att Riksdagen, med godkännande af de för år
1880 ifrågasatta förändringarna i postverkets stater,
måtte bestämma det å riksstatens sjunde hufvudtitel
uppförda, anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen
direkte utgå till postverket, till samma belopp,
5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för
nämda år antagits komma att uppgå.

Såsom bidrag till postverkets trafikutgifter är för 1879 å extra
stat uppfördt ett förslagsanslag till belopp af 850,000 kronor, att, under
vilkor att gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke annat än undantagsvis
anlitas för postbefordran, utgå till bestridande af de ökade utgifter,
som under år 1879 af en sådan anordning'' kunna uppstå, och hvartill

Bil. N:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879. 7

det för postbefordran å landsväg in. m. uppförda anslag å 900,000 kronor
icke lemnar tillgång. Generalpoststyrelsen har i sin underdåniga skrifvelse
hemstält, att ett dylikt anslag måtte uppföras jemväl för år 1880
och i fråga härom anfört :t att då under tiden från den 1 juli 1877 till
den 1 juli 1878 utgifterna i nämnda hänseende, uppgående till omkring
1,114,400 kronor, icke med mer än 214.400 kronor öfverskjutit
det för ändamålet å omkostnadsstaten för år 1879 uppförda anslaget

900,000 kronor, och under samma tid å anslaget till oförutsedda utgifter
icke utbetalts mer än omkring 35,400 kronor, eller 154,600 kronor
mindre än det belopp, hvartill detta anslag blifvit föreslaget i staten
för 1880, syntes anledning icke saknas för antagande deraf, att det
bidrag af andra statsmedel, som år 1880 erfordrades för att fortskaffa
posterna utan anlitande af gästgifveri-, håll- eller reservskjuts, skulle
komma att uppgå till ett jemförelsevis ringa belopp, men då omständigheter,
hvilka det nu ej vore möjligt att förutse, kunde föranleda
dertill, att under år 1880 inkomsterna komme att mot beräkningnedgå,
eller utgifterne å flera eller färre af förslagsanslagen att uppgå
till större belopp än hvartill de i staten blifvit upptagna, ansåge
generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag för år 1880 böra bestämmas
till 100,000 kronor.

Då de förhållanden, som föranledde nämnda anslags beviljande
för år 1879, fortfarande i väsentlig mån qvarstå, och jag anser anledning
icke förekomma till anmärkning mot det föreslagna beloppet,
tillstyrker jag, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof måtte af
Riksdagen äska ett förslagsanslag å extra stat för
år 1880 af 100,000 kronor, att — under vilkor att
gästgifveri-, håll- och reservskjuts icke vidare anlitas
för postbefordran i andra än de undantagsfall, då dylik
skjuts måste till förekommande af postntvexliugens
afbrytande påkallas — utgå till bestridande af de ökade
utgifter, som under år 1880, till följdafen sådan anordning,
kunna uppstå, och hvartill det, för postbefordran
å landsväg och inom postanstalternas områden
samt till landtbrefbäring, å postverkets omkostnad,sstat
uppförda anslag icke lemnar tillgång.

8 Bil. n:o 6 d) till Kong!,. Maj.is nåd. grop. it:o 1, om statsverket 1819.

Vid fastställandet af postverkets stater för åren 1875, 1876, 1877
och 1878 har medgifvits, att, under vilkor att gästgifveri-, håll- eller
reservskjuts icke vidare anlitades för postbefordran i andra fall än då
rättighet att använda dylik skjuts vore nödvändig till förekommande
af afbrott i postutvexlingen, de ökade utgifter, som af eu dylik förändring
kunde föranledas och hvartill det för postbefordran å landsväg
m. in. å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag icke lemnade
tillgång, skulle få bestridas af statskontoret med under hand egande
medel, mot ersättning af postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt
dessa förslogo. På grund häraf har statskontoret, enligt hvad generalpoststyrelsen
i sin underdåniga skrifvelse anmält, förskjutit: under år
1875 541,221 kronor 55 öre, under år 1876 490,890 kronor 98 öre,
under år 1877 611,668 kronor 36 öre och under år 1878 175,000
kronor, så att summan af postverkets skuld till statskontoret för förskotter
under åren 1875—1878 sålunda uppgår till 1,518,783 kronor
89 öre. Då statskontoret för bestridande af 1878 års statsutgifter i
sin ordning nödgats anlita riksgäldskontor om kassaförstärkning till
vida högre belopp, motsvaras denna statskontorets fordran hos postverket
af en statskontorets skuld till riksgäldskontor. Att, — oaktadt.
tillökningen i postverkets inkomster, hvilken åren 1875, 1876 och
1877 under de tre första q vartalen af hvarje år uppgått till belopp,
vexlande mellan 271,900 och 355,700 kronor, under samma qvarta! af
år 1878 inskränkt sig till 4,800 kronor, — postuppbörden, utan större
tillskott af andra statsmedel än det, som år 1878 uppburits, lemna!
tillgång till bestridande af postverkets utgifter, bär generalpoststyrelsen
ansett eg a sin grund i den betydliga inskränkning, som i dessa utgifter
åstadkommits.

Här. un yttrar generalpoststyrelsen i sin underdåniga skrifvelse
vidare:

Till denna minskning i utgift hafva hufvudsakligen bidragit dels de åtgärder,
som vidtagits till eu dol postgångars ersättande med landtbrefbäring, dels oek den
billigare postföringslega, som vid de under senaste tiden träffade aftal om postskjutsens
besörjande blifvit betingad.

Med förslaget till anordnande af landtbrefbäring hade icke afsetts åstadkommande
af någon minskning i postföringskostnad, då i allmänhet icke med skal kunde
påräknas, att bestyret såsom landtbref bärare skulle af lämplige personer öfvertagas
mot mindre godtgörelse än den, som fordrades för vanlig gångpost, utan fastmer
anledning förelans antaga, att, åtminstone i vissa fall, utgifterne för landtbref bäringens
besörjande komme att öfverstiga vanlig gångpostlega. Och om, äfven i sammanhang
med anordnande åt landtbrefbäring, eu del postlinier kunnat i någon mån inskränkas,
så blir dock den minskning i utgift, som härigenom åskadkommits, ringa i jemförelse
med den besparing, som uppkommit genom tillfället att, der postgång kunnat med

Bil. n:o (> cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 9

landtbrefbäring ersättas, indraga ett ansenligt antal poststationer, vid hvilka uppbörden
varit obetydlig. Och denna besparing inskränker sig icke till arvodena vid de poststationer,
som verkligen blifvit indragna. Å ett stort antal orter bar inträffat att,
då indragning af poststation ifrågasatts, vederbörande kommun erbjudit sig att, derest
stationen bibekölles, i större eller mindre mån bidraga till bestridande åt utgifterne
för stationsföreståndarens aflönande. Och då sålunda, genom stadgande åt ett visst
maximibelopp för den andel af stationsföreståndarearvodet, som må af postmedel utgå,
säkerhet vunnits derför, att postverkets utgifter för stationens underhållande icke komma
att stå i ett orimligt förhållande till uppbörden vid densamma, liar också nästan
utan undantag styrelsen ansett de i sådant afseende gjorda framställningar böra bifallas,
helst benägenheten hos orternas invånare att för ändamålet gina penningeuppoffringar
måste antagas innefatta ett säkert vittnesbörd om behofvet och fördelarne för samma
orter att ega särskild postanstalt.

Oaktadt redan under föregående år vidtagits flere åtgärder till åstadkommande
af förmånligare aftal rörande landsvägsposternes fortskaffande, har den förändring i
affärsställningen i allmänhet, som under eu senare tid inträdt och som måste gorå
det sannolikt att, åtminstone å vissa orter, flere personer än tillförene skulle finnas
villige att ingå i täflan om postföringsbestyrets öfvertagande, ansetts innefatta anledning
att innevarande år, i större utsträckning än tillförene på en gång egt rum,
göra förnyade försök till åstadkommande af billigare skjutsbeting.

För sådant ändamål har påkallats biträde af postpersonalen i orterne på det
sätt, att i allmänhet inom hvart län en bland postförvaltarne erhållit uppdrag att
inom anvisadt distrikt inställa sig vid de särskilda skjutsstationerne å tider, hvarom
genom utfärdande kungörelser och på annat lämpligt sätt menigheterne blefve underrättade,
samt att dervid söka få till stånd aftal om postföringens öfvertagande på
så billiga vilkor som kunde erhållas, derest de skjutsande i afseende å längre tid för
kontraktens giltighet m. in. tillerkändes alla sådana förmåner, som utan men för postverket
skäligen kunde beviljas.

Dessa försök, vid hvilka de för omförmälda ändamål anlitade posttjenstemän
ådagalagt ett nit och utvecklat en verksamhet, som förtjena erkännande, hafva också
härigenom och till följd af gynsamma omständigheter i allmänhet krönts med mycken
framgång.

De förnyade aftal, som i berörda afseende träffats inom Upsala och Hallands
län, hafva ännu icke hunnit undergå slutlig pröfning. Och oaktadt hittills inom
sjutton af rikets län blifvit, vid sammanträden med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
faststälde sättet och ordningen för landtbrefbäringens införande, kan, —
då ännu icke inom andra iin Kronobergs, Kalmar, (fotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vestmanlands län kontrakt blifvit med landtbrefbärare
afslutade — också ej, hvad öfriga, ifrågavarande åtta län angår, redan nu
beräknas den minskning i utgift, som genom landtbrefbärings införande i samma län
kan komma att postkassan beredas.

Den besparing åter, som, genom anordnande af landtbrefbäring inom förbemälda
nio län och genom nya aftal om landsvägsposternes fortskaffande inom nedannänmda
tjugutvå län, dels redan tillskyndats postverket, dels från och med nästa års
början, då ett stort antal förutvarande kontrakt upphör att vara gällande, kommer
postkassan till godo, kan approximativt beräknas uppgå:

Bill. till lliksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afä.

10 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ris nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879.

för	Stockholms	län .............	.................................. till kronor	3,100	__
	Södermanlands				1,600	_
»	Östergötlands				7,000	_
11	Jönköpings	ii .............			5,000	—
11	Kronobergs	il .............			7,900	—
V	Kalmar	n ............			12,900	_
11	Gotlands	ii .............			7,700	_
11	Blekinge	v .............			5,300	—
V	Kristianstads	.......			11,600	__
11	Malmöhus	ii ............			10,700	_
»	Göteborgs och Bohus	ii .............			8,500	—
11	Elfsborgs	ii .............			10,300	—
11	Skaraborgs	ii • • • .........			7,500	_
y	Yer mlands				15,000	_
il	Örebro				6,000	_
il	Vestmanlands				3,500	_
ll	Kopparbergs	ii ............			5,500	—
il	Gefleborgs	n ............			6,200	—
	Vesternorrlands				27,000	_
il	Jemtlands				9,000	_
	Vesterbottens				24,000	_
il	Norrbottens	ii .............	.................................... „	ii	9,000	—
			eller tillsammans kronor 204,800	-.

Enligt livad jag förut omför malt har 1878 års Riksdag på extra
stat för 1879 anvisat ett särskild! anslag å 350,000 kronor för att
förekomma, att postverkets skuld till statskontoret må ökas under år
1879, och, derest hvad jag i berörda hänseende föreslagit för år 1880
vinner godkännande, bör skulden ej heller komma att tillväxa under
sistnämnda år. Såsom generalpoststyrelsen upplyser, har det lyckats
generalpoststyrelsen att åstadkomma eu högst betydlig minskning i
postverkets utgifter, hvilken minskning torde blifva än större, då landtbrefbäring
blifvit införd i de 8 län, hvarest underhandlingar härom
lör närvarande pågå. Då således en förbättring i förhållandet mellan
postverkets inkomster och utgifter uppenbarligen är för handen, och
utsigt icke saknas att afbetalning å postverkets ifrågavarande skuld till
statskontoret kan framdeles komma att eg a rum, anser jag någon särskild
Eders Kongl. Majds framställning till Riksdagen i fråga om de
lemnade förskotten icke för närvarande vara behöflig.?

18:o.

»I afseende å telegrafverkets inkomster, som för år 1877 beräknades
till 1,330,000 kronor, men för åren 1878 och 1879 till 1,400,000 kro -

Bil. w.o (i cl) Ull Koiujl. Maj.is nåd. proj). n:o 1, om statsverket 187!). 11

nor, liar telegraf''styrelsen, i underdånig skrifvelse den 16 innevarande
december angående telegrafverkets utgiftsstater föi ar 1880, ansett
skäl icke vara för handen att för sistnämnda år upptaga samma inkomster
till lägre belopp, än som beräknats för de tvänne föregående
åren, helst en nästkommande år förestående revision af de
mternationela telegraftaxorna torde komma att medföra någon tillökning
i portoinkomsten. Då emellertid om den förestående förändringen i de
internationela telegraftaxorna för närvarande knåp! torde kunna afgifvas
något säkert omdöme, men sträfvanden derutinnan framträdt, hvilka
gå mera i riktningen af eu nedsättning än af en förhöjning i portet,
torde häraf icke kunna hemtas någon ledning för att beräkna förhöjning
i telegrafverkets inkomster. Och om det i öfrig!. äfven må
kunna, såsom telegrafstyrelsen anfört, förutsättas, att den mindre gynsamma
ställning, hvari några af landets vigtigare näringsgrenar förnär
varande befinna sig, bör betraktas som öfvergående och deri kunna
motses en förbättring, verkande till förhöjning af telegrafverkets inkomster,
får dock ej förbises, att, äfven under gynnsamma förhållanden,
tillväxten i denna trafik vant ganska långsam, hvadan, da telegrafinkomsterna
under 1877 utgjorde i jemn! tal 1,329,000 kronor och under
detta år, enligt approximativ beräkning, icke. torde uppgå ens till
detta belopp, det knappast lärer få anses rådligt att lör året 1880
medgifva eu så hög beräkning som 1,400,000 kronor. Jag anser
mig derför icke kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för ar. 1880
beräkna telegrafverkets inkomster till högre belopp än för 1877 i riksstaten
upptogs, eller 1,330,000 kronor.

De förändringar i och tillägg till staterna för telegrafverket,
livilka blifvit af Eders Kongl. Magt under ar 1878 beslutade och som
böra för Riksdagen anmälas, äro:

a) indragning af eu 2:dra klassens telegrafisttjenst i Storvik,
der telegrafverkets år 1872 inrättade station icke längre ansågs behöflig,
sedan den i närheten, vid statens norra stambana öppnade station
af samma namn blifvit för allmän telegrafering upplåten;

b) uppförande i aflöningsstaten af en ytterligare assistenttjenst
af lista klassen vid den under år 1878 inrättade statstelegrafstationen
i Nässjö;

c) upptagande i samma stat åt fyra nya telegrafisk!] enster al
2:dra klassen, nemligen eu vid hvardera af de under år 1878 inrättade
stationerna i Bostad, Figeholm, Husum och Kramfors; samt

d) öfverflyttning på öfvergångsaflöningsstat, x sammanhang med

12 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj-is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

genomförandet af telegrafstyrelsens nya organisation, af följande belopp,
nemligen:

till kamererare!! i telegrafstyrelsen I). Kiellander, för hvilken
plats i den nya organisationen icke kunnat beredas, 4,000 kronor, motsvarande
.lians nuvarande lön, under vilkor att, då Kiellander, som vore
delaktig i telegrafverkets pensionsinrättning, uppnådde den för pensions
erhållande bestämda ålder, den från öfvergångsaflöningsstaten till honom
utgående aflöning skulle minskas med ett belopp, svarande mot
den pension, hvartill lian, derest de i pension sreglementet föreskrifna
vilkor af honom behörigen fullgjordes, skulle vid uppnådd pensionsålder
vara berättigad; och

till förradsvaktaren Sven Larsson 50 kronor, motsvarande skilnaden
mellan hans nuvarande lön och hans aflöning enligt verkets nya
lönestat;

varande i följd häraf slutsumman al telegrafverkets utgiftsstater
lör år 1879 1,325,960 kronor.

Vidkommande telegrafverkets utgiftsstater för år 1880, har styrelsen
föreslagit att pensions- och understödsstaten samt underhållsstaten
matte oförändrade bibehållas, men hemstält om en förhöjning
i aflöning»- och öfvergångs-aflöningsstaterna af sammanlagdt 50,830
kronor. Styrelsen har nämligen ånyo framställ förslag om en förbättring
af telegraftjenstemännens lönevilkor, hvilket skulle medföra å aflöningsstaten
en nedsättning af 43,820 kronor, men deremot å särskilda
anslag för lönetillägg eu förhöjning af 61,620 kronor och å öfvergångsaflöningsstaten
en förhöjning af 33,030 kronor. Telegrafverkets stat
skulle härigenom komma att sluta på en siffra af 1,376,790 kronor,
eller med 46,790 kronor öfverskjuta det belopp, hvartill efter min uppfattning
inkomsterna kunna för år 1880 högst beräknas, och då det
icke. torde böra i fråga sättas, att för eu permanent och definitiv reglering
af denna ståt begära tillskott af statsverkets öfrig» tillgångar,
kan jag ej annat än hemställa, att frågan om den föreslagna löneförbättringen
måtte få tills vidare anstå, och får jag derför, i öfverensstämmelse
med det förfarande som iakttogs vid 1877 års riksdag, i underdånighet.
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga proposition, som
kommer att till Riksdagen aflåta» angående statsverkets tillstånd och
behof, täcktes föreslå:

att Riksdagen måtte såsom reservationsanslag,
att. af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1880 åt telegrafverket
anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000
kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt
antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1879 läst -

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Majrts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 13

stälda stater såsom gällande äfven för 1880, med rätt
för Eders Kongl. Maj:t, att deri göra de jemkningar,
Indika finnas vara af omständigheterna påkallade,
och att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och
förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna
kan uppstå.»

»Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 10 december
1878 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1880.

Hvad först angår aflöning sstaten, har generaltullstyrelsen icke
ifrågasatt annan ändring deri än som påkallas deraf, att städerna Wadstena
och Södertelje under år 1878 börjat begagna sig af dem beviljad
stapelstadsrätt. Generaltullstyrelsen föreslår i anledning häraf, att i
staten måtte få upptagas aflöning för tullförvaltare på båda dessa ställen,
och yttrar i afseende å aflöningens belopp att, då någon erfarenhet
ännu icke kunnat vinnas om den trafik, som komme att uppstå
på dessa nya stapelplatser, aflöningen för de båda tullförvaltarne syntes
böra bestämmas lika med aflöningen för de lägst aflönade tullförvaltare,
eller lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 700 kronor,
med rätt till ålclerstillägg 800 kronor. Den hittillsvarande tullinspektorstjensten
i Södertelje skulle deremot indragas, sfi att det nu i staten
uppförda antal af 15 inspektörer blefve minskadt till 14. Då aflöningen
till tullinspektören utgör 1,900 kronor, ekulls genom den af
generaltullstyrelsen föreslagna förändringen aflöningsstaten komma att
ökas med 3,500 kronor, eller från nuvarande beloppet 1,681,000 kronor
till 1,684,500 kronor.

På förslag af Eders Kongl. Magt medgaf 1878 års Riksdag att,
om vid genomförandet al'' löneregleringen för generaltullstyrelsen så
erfordrades, Eders Kongl. Maj:t skulle ega att å tullverkets öfvergångsaflöningsstat
uppföra aflöningen för sådan ordinarie tjensteman i styrelsen,
för hvilken plats i den nya organisationen ej kunde beredas,
äfvensom de ofri ga belopp, som af regleringen föranleddes, och i sammanhang
härmed minska tullverkets omkostnadsstat med motsvarande
belopp, så att staternas slutsumma 2,490,000 kronor härigenom icke
måtte varda förändrad. 1 det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen
framlagda och af Riksdagen godkända förslaget till utgiftsstater för
tullverket voro å öfvergångs-aflöningsstaten uppförde 3 kammarskrifvare
och eu vaktmästare hos generaltullstyrelsen. Vid organisationens
genomförande har en af desse personer, kammars kr i fvaren A. R. Herlitz,
genom vunnen befordran till nyinrättad tjenst från staten afgått, hvar -

14 Bil. n:u 6 d) till Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

emot enligt nådigt beslut den. 20 december 1878 å
jande belopp, nemligen:

för departementschefen E. K. Ljungstedt ..................

,, sekreteraren R. E. Eckerström ...............................

hvilket belopp dock minskas i den mån Eckerström
erhåller ålderstillägg;

„ registrator!! och aktuarie!! L. A. Bäck ...............

,, kammarskrifva ron C. J. Marin ...............................

„ kamereraren C. A. Bränn.........................................

staten uppförts föl -

kronor

5,500,

900,

200,

1,200, cell
3,-500,

tillhopa kronor 11,300.

Om härifrån dragés det för Herlitz uppförda
beloppet .......................................................................... „ 1,200,

återstå kronor 10,100,

hvilket således utgör den summa, hvarmed den af Riksdagen godkända
öfvergångsaflöningsstaten, i följd af löneregleringens genomförande,
blifvit ökad. Öfvergångsaflöningsstatens slutsumma har sålunda från
42,310 kronor ökats till 52,410 kronor. Å andra sidan bär jemkning
till motsvarande belopp skett i två af de å omkostnadsstaten uppförda
anslagen, i det att anslaget till skeppsmätningskostnacl minskats med

8,000 kronor, eller från 27,000 kronor till 19,000 kronor, och anslaget
till diverse utgifter med 2,100 kronor, eller från 12,139 kronor till
10,039 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler att åtskillig;! personer genom dödsfall
eller förflyttning till annan stat numera afgått från öj v erg ang saf -lärlingsstaten, så att denna stat för år 1880 kan minskas med 4,060
kronor, eller från nuvarande beloppet 52,410 kronor till 48,350 kronor,

Indragninijsstaten, som för år 1879 är faststäld till 78,401 kronor,
kan, enligt hvad generaltullstyrelsen tillkännagifver, i följd af någrr
derå uppförda personers afgång, för år 1880 minskas med 3,210 kronoa
eller till 75,191 kronor.

I ålderstillägg sstaten, samt pmsiousstaterna föreslår generaltullstyrelsen
ingen förändring.

Beträffande de å omkostnad sstateu uppförda anslagen, föreslår generaltullstyrelsen
ingen annan förändring lör år 1880 än att, till undvikande
af rubbning i slutsiffrorna lör tullverkets stat, förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad måtte bestämmas till 23,000 kronor och förslagsanslaget
för diverse utgifter till 9,809 kronor.

Då den af generaltullstyrelsen ifrågasatta förhöjningen i aflöningsstabell
synas mig af behofvet påkallad, och jag icke har någon anledning
till anmärkning mot hvad generaltullstyrelsen i öfrig! föreslagit.

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1879. 15

hemställer jag, att generaltulIstyrelsens förslag måtte vinna Eders Kongl.
Maj:ts bifall.

Godkännes denna min hemställan, skulle tullverkets stater för år
1880 komma att förete följande slutsummor:

aflöningsstaten ....................................................... kronor 1,684,500,

öfvergångsaflöningsstaten ...............................

ålderst i 11 äggss ta te 11 ..............................................

indragningsstaten....................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och

betjente ..................................................................

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och
betjentes i fattigdom efterlemnade enkor

och barn ...............................................................

omkostnadsstaten ...............................................

48,350,

250.000,
75,191,

197.000,

31,800 och
203,159,

eller tillhopa kronor 2,490,000.

_ dag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga proposition,
som kommer att till Riksdagen aflåta^ angående statsverkets
tillstånd och behof, täcktes föreslå:

att Riksdagen, med godkännande af de fö år 1880
ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte
bestämma anslaget för tullverket till det mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor, att
såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.»

20:o.

»Å ordinarie stat för år 1879 är uppfördt för skogsväsendet:
dels bestämdt anslag, jemte indelfc ränta m. in., hvaraf utgår:

till skogsstyrelsen

» skogsstaten .................................

» statens skogsskolor.......................

och dels reservationsanslag:
till kronoskogarnes förvaltning m.

in.

31,300

392,512

22,800

97.

I 446,612: 97,

.......................... 275,000: —,

summa kronor 721,612: 97.

Skogsstyrelsen har i sitt den 23 september 1878 afgifna underdåniga
memorial angående anslagen för skogsväsendet under år 1880
ansett sig icke böra ifrågasätta någon tillökning i det för styrelsen
bestämda anslaget 31,300 kronor.

16 Bil. n:o (i d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Beträffande anslaget till skogsstaten anmäler styrelsen, att utgifterna
för nya ålderstillägg under år 1880 komme att uppgå till 3,000
kronor, nemligen 500 kronor till en hvar al 4 jägmästare för intjenta
20 år, 500 kronor till en jägmästare för intjenta 15 år och 500
till 1 jägmästare för intjenta 10 år. Under erinran härjemte, att
skogsstyrelsen, i öfverensstämmelse med nådigt bref den 10 augusti
1877, till förvaltning öfvertagit samtliga de skogar, som tillhörde Tullgarns
kungsgård med underlydande hemman, förmäler styrelsen vidare,
att då den Tullgarn närmaste skogsbeteent vore stationerad på
5 mils afstånd derifrån och skogarne, som innehöllo nära 18,000 qvadratref,
hade ett spridt läge delvis å aflägsna öar i skärgården, vore
anställandet af eu ordinarie kronojägare derstädes af behofvet påkalladt.
För denne kronojägare, som jemväl skulle utöfva tillsyn å närbelägna
allmänna skogar, erfordrades samma aflöningsanslag, som utginge
till öfrige kronojägare i södra landet, eller 375 kronor i lön och
125 kronor i tjenstgöringspenningar, tillsammans 500 kronor, från
hvilket belopp dock framdeles borde afgå afkastningen af det till boställe
åt kronojägaren afsedda torpet Lilltorp, när detta blifvit i sådant
afseende behörigen uppskattadt.

Hvad som till anslaget för skogsstaten skulle erfordras utgjorde
således

ålderstillägg................................................................ kronor 3,000: ,

krono]ägareaflöning ....................................... ’____500: ,

summa kronor 3,500: —;

men då genom dödsfall bland jägmästare i högre löneklasser besparing
af ålderstillägg uppkommit till belopp af 2,000 kronor, så inskränkte
sig behofvet af ökadt anslag till 1,500 kronor, i följd hvaraf
anslaget till skogsstatens aflöning skulle komma att förhöjas från det för
år 1879 beviljade belopp 392,512 kronor 97 öre till 394,012 kronor 97 öre.

Uti det till statens sex skogsskolor med 22,800 kronor beviljade
anslag bär skogsstyrelsen ej egt anledning att begära någon förhöjning,
likasom ej heller i det med 275,000 kronor utgående reservationsanslaget
för skogsväsendet.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts den 13 i denna månad fattade beslut

hafva å sistnämnda anslag .......................................... kronor 275,000:

blifvit för år 1879 anvisade:

till skogsingeniörer ............................... kronor 13,000: —

,, undersökning af flottleder i de båda

nordligaste länen ....................... ,,_7,000: __________

transport 20,000: — 275,000: —

Bil. nio 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 17

transport 20,000: —; 275,000: —

till skogsinstitutet ................................ kronor 21,790: —;

„ enskilda skogskolor ............. „ 7,600: —;

,, kronoskogarnes förvaltning och
befrämjande _af skogsväsendet

i allmänhet................................ „ 205,162: 07, 254,552, o7.

hvadan en besqaring derå förefinnes af ........................... kronor 20,447: 93.

till hvilken är att lägga enfrån föregående
år disponibel reservation af .......................... ,, 95,607: 25.

så att ett sammanlagd! belopp af ........................... ,, 116,055: 18,

återstår att af Eders Kongl. Maj:t användas, vare sig till under året
uppstående behof för skogsvården eller till ökande, der så finnes tjenlig!,
af statens skogbärande marker.

Såsom lönetillägg åt skogsstyrelsens chef samt dyrtidstillägg åt
dess embete- och tjensteman är för år 1879 på extra stat anvisadt ett
belopp af 3,380 kronor. Skogsstyrelsen hemställer, att då nämnda
löne- och dyrtidstillägg fortfarande vore af behofvet påkalladt, samma
belopp måtte hos Riksdagen äskas äfven för 1880.

Då de skäl, skogsstyrelsen anfört för den i fråga satta förhöjningen
af anslaget till skogsstatens aflöning, synas mig fullt giltiga, biträder
jag hvad skogsstyrelsen härutinnan hemstält, med det af skogsstyrelsen
i afseende å krono]ägareaflöningen föreslagna förbehåll. Behofvet
af löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen är också detsamma
som förut, enär någon reglering af styrelsen ännu icke egt rum. Men
om det så kallade bestämda anslaget till skogsstaten sålunda må af
förekommen anledning förhöjas, torde med allt skäl eu motsvarande
minskning kunna ega rum å det för sitt ändamål fortfarande fullt tillräckliga
reservationsanslaget, hvarigenom undvikes förhöjning i slutsiffran
för skogsanslaget. Då till nämnda reservationsanslag vid de
senaste riksdagarne blifvit öfverflyttade samtliga de förut på extra
stat anvisade anslagsposter för skogsinstitutet, för enskilda skogsskolor,
för skogsingeniörer in. fl., och då af detta anslag redan bestridas
flere olika utgifter äfven af tillfällig och öfvergående art, torde det,
vid det förhållande, att anslaget med sina reservationer synes dertill
lemna full tillgång, icke möta någon betänklighet att af detsamma
bestrida äfven utgifter till löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen
för 1880, genom hvilken anordning tillika skulle vinnas, att samtlig^
Bill. till Rilcsd. Prof. 1879. 1 Somt 1 Afd. 3

18 Bil. n:o 6 cl) till Kongl. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1879.

utgifter för skogsväsendet på ett ställe i riksstaten förenades, och får
jag derför i underdånighet tillstyrka:

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof ville,
med afseende å det ordinarie anslaget till skogsväsendet,
äska, att det så kallade bestämda anslaget
måtte ökas med ett belopp af 1,500 kronor, — deraf

1,000 kronor till ålderstillägg och 500 kronor till aflöning
åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark, —
men att reservationsanslaget med motsvarande belopp
förminskas, äfvensom begära Riksdagens medgifvande
att för år 1880 få af reservationsanslaget utbetala löneoeh
dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens chef samt dess
tjenstemän och betjente, att utgå efter hittills derför
bestämda grunder.»

Hvad föredragande departementschefen uti föregående fyra ärenden
hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med förklarande,
att hvad i dessa ärenden sålunda blifvit beslutadt borde iakttagas
vid uppsättandet af den nådiga proposition, som komme att till
Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:
Ä.eel Ådelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.

Bil. n-o 6 e) till Kong!. Mnjds nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 187.9.

.Protokoll öfver finans ärenden, hållet inför Hans Majd Korning en
/ statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1879.

Närvarande :

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F ORSSELL,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell anhöll att få underställa
Kong! Maj:ts nådiga pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande
riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning
och ej redan utgjort föremål för Kongl. Maj:ts beslut, samt föredrog
för sådant ändamål statskontorets den 13 december 1878 afgifna berättelse
om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse
finnes detta protokoll bilagd under litt, A.

Härefter anförde departementschefen:

»A. de för år 1878 beräknade statsinkomster hafva uppkommit, så
vidt nu kan anses känd! eller beräknelig!, följande öfverskott:

å tull inedlen ............................................................''............ 1,250,000 kronor,

å allmänna bevil 1 ningen ................................................... 800,000 „

å öfriga statsinkomster .................................................... 300,000 „

summa 2,350,000 kronor.

Bär till RiJcsd. Prof. 1879. 1 Sami, 1 Afd.

Bil. n:o 0 e) till Kanyl. Majd.s nåd. n:o 1, om statsverket 1879.

Bristerna å flera förslagsanslag" uppgå emellertid efter all sannolikhet
till belopp, som fullt motsvara dessa öfverskott, så att deraf
ingen behållning är att för nu föreslående statsreglering taga i beräkning.
Deremot förekommer, att inkomsten så väl af statens järnvägstrafik
som af bränvinstillverkningsafgiften nedgått under beräknade belopp,
till följd hvaraf å 1878 års statsreglering måste beräknas en deremot
svarande brist, till hvars fyllande, såsom jag längre fram skall
utbedja mig att få närmare utveckla, särskilda tillgångar torde böra
beredas.

I afseende å statsinkomsterna för 1880 anhåller jag att få anföra
följande:

Fyr- och häkmedlen, som under år 1878 uppgått till allenast 1,062,694
kronor 13 öre, torde icke böra för år 1880 beräknas till högre belopp
än 1,000,000 kronor.

I fråga om teleymfmedlen tillåter jag mig erinra, att Eders Kong!
Maj:t redan Fatta( beslut om deras beräkning till allenast 1,330,000
kronor.

Extra upphö rdsmedlen äro af statskontoret beräknade till 300,000
kronor. Härtill torde, fä läggas del till öfver 60,000 kronor uppgående
beloppet af den under domkapitlets i (Jarlstad förvaltning hittills stående
fond, hvilken enligt Eders Kong!. Maj:ts beslut må, emot anvisning å
riksstat af erforderligt anslagsbelopp, till statsverket öfverlemnas. Inkomsttiteln
torde med hänsyn härtill i riksstaten för år 1880 upptagas
till i rundt tal 365,000 kronor.

Tull medlen hafva gifvit för åren 1874—77 i medeltal 26,597,134
kronor och för de 7 år som förflutit efter den senaste förhöjningen å vissa
kassaartiklar, eller åren 1872—78, likaledes i medeltal omkring 24,698,000
kronor, men för året 1878 omkring 23,250,000 kronor. Med hänsyn
dertill, att under närmaste år icke torde vara att beräkna någon väsentlig
ökning i konsumtionen, lära, under förutsättning af nu gällande
tullsatsers bibehållande, dessa medel för år 1880 icke höra beräknas till
mer än 23,000,000 kronor.

I fråga om postmedleu torde få erinras om Eders Kong!. Maj:ts
den 30 sistlidne december fattade beslut, att de, — under förutsättning
af Riksdagens bifall till den förhöjning i befordringsafgiften för tidningar,
hvarom Eders Kongl. Magt beslutat till Riksdagen aflåta särskild
nådig proposition, -— må till 5,000,000 kronor beräknas.

Bränvinstillverkningsafgiften har, på sätt statskontoret förmält, i
medeltal för åren 1875—77 uppgått till 14,474,105 kronor, och utgör
för de år, som förflutit efter senaste förhöjning i till verki hugsa:fgiften,
eller åren 1872—78, i medeltal omkring 14,000,000 kronor. År 1877 upp -

Bil. n:o <> e) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o J, om statsverket 1879.

gick dock afgiften allenast till 13,204,550 kronor och under år 1878 hafva,
enligt derom af kontrollbyrån lemnad uppgift, tillverkats omkring

16,442,000 beskattningsbara kannor, motsvarande en afgift af 13,153,600
kronor. Med afseende å dessa belopp anser jag bränvinstillverkningsafgiften
för år 1880, under förutsättning att den komme att utgå enligt
nu gällande grunder, böra beräknas till samma belopp, hvartill den är
i 1879 års riksstat upptagen, eller 13,150,000 kronor..

Inkomsterna af räntan, mantalspenningavne^ kavalleriregementenas hästvakansspnnrnäl,
vakansajgifUvne af ny v oter ad jord'', jernväg sträfihnecIlen och
Imtbetssflr.lcertiUverkningsafgiften hafva åt statskontoret beräknats till belopp,
afvikande från hvad''för dem blifvit i 1879 års riksstat uppfördt,
och finner jag mot den sålunda föreslagna beräkningen intet att anmärka.
Jag hemställer sålunda att, med iakttagande häraf och af de af mig
förut omförmälda beräkningar af fyr- och bakmedlen, telegrafmedlen, extra
uppbördsmedlen och tullmedlen, men med bibehållande af öfriga inkomsttitlar
vid deras för år 1879 antagna summor, statsverkets inkomster för
år 1880 måtte af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ränta............................................................	4,470,000
Tionde ..........................................................	1,648,000
Arrendemedel..............................................	2,500,000
Bergverk stionde ......................................	7,000
Mantalspenningar .......................................	640,000
Bötesmedel ............................................... Kavalleriregementenas hästvakansspan-	260,000
mål ...........................................................	350,000
Tillfälliga roteva kaus utgifter ..................	76,000
Vakansafgifter af nyrot,erad jord ........... Rotevakansafgifter af utsockne frälse-	125,000
hemman i Halland..................................	20,000
Vakansafgifter af bergslag........................	20,000
Trosspassevolansafgift................................	26,000
1 låts mans va kansafgift ............................	7 5,000
Båtsmansbeklädnadsmedel ......................	68,000
Kontrollstämpelmedel ................................	20,000
Fyr- och båkmedel ...................................	1,000,000
Telegrafmedel .............................................	1,330,000
Jernvägstrafikmedel...................................	4,000,000
Skogsmedel ................................................	1,000,000
Extra uppbörd ..........................................	365,000 frans

18,000,000: —
18,000,000: —

Bd. n:o (1 c,) till Kongl. Moj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 187!).

„ , transport 18,000,000: —

tullmedel............................. 23,000,000: —

Postmedel ................................................ 5,000,000: —

Stämpelpappersmedel ............................. 3,100,000: —

Briin vi ustd 11 verkningsafgå tf .................... 13,150,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ......... 30,000: _

Allmän bevillning- .................................. 4,000,000: — 48,280,000: -

eller tillsammans kronor 66,280,000: —.

1 fråga om den andel af riksbankens vinst för av 1878, som må
kunna för statsbehofven under år 1880 blifva disponibel, kan jag-, i
saknad af uppgift om storleken af denna vinst, icke utgå från annan
gmnd an beräkningen af skalig- ränta a det i riksbankens rörelse använda
kapital af allmänna medel. Enligt Riksdagens revisorers berättelse
om _ riksbankens förvaltning utgjorde vid 1878 års början riksbankens
tillgångar och fordringar, bestående af grundfond, reservfond
och reserverade eller innehållna vinstmedel, ett belopp, utöfver skul♦
derna, af tillsammans 37,860,565 kronor 13 öre; hvaraf likväl 900,000
kronor under årets lopp aflena mats till statskontoret med 225,000 kronor
vid slutet af hvarje qvartal. Åtkomsten under året af den i bankens
rörelse använda, det allmänna tillhöriga kapitaltillgång kan således^
efter fem procent ränta, beräknas till 1,876,153 kronor 25 öre,
och tillstyrker jag vid sådant förhållande, att Eders Kongl. Magt ville
af Riksdagen för statsverkets behof under år 1880 äska i jemn! tal
ett belopp af 1,876,000 kronor af riksbankens vinst för år 1878, att
efter ingången af år 1880 till statskontoret utbetalas, vid den tidpunkt
Riksdageu bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets
ofvan beräknade inkomster ......................... kronor 66,280 000: _

Pigges nämnda belopp af riksbankens vinstmedel „ 1,876,000: —

erhållen för statsregleringen år 1880 eu tillgång af kronor 68,156,000:
hvartill, såsom jag ofvan anfört, icke kan läggas
någon från föregående statslag]eringar disponibel
behållning. 1

Da nu, såsom Eders Kong]. Magt behagade
erinra sig, de ordinarie anslagen för år 1879, med
inräknande af de från riksgäldskontoret utgående
annuitet,er och öfriga anslag, uppgå till.................. „ 66,532,858: 47,

täcktes Eders Kongl. Maj:t redan häraf finna, att statsverkets behof af
extra ordinarie anslag, hvilka i 1879 års riksstat äro uppförda till belopp
af 7,317,141 kronor 53 öre, icke kan fyllas utan att nya tillgån -

Bil. n:o G e) till Katigt. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 5

gar derför beredas, och tillåter jag mig alltså hemställa, huruvida ej
vid nu förestående pröfning af extra eller nya ordinarie anslagsbehof,
så vidt möjligt, endast sådana anslag böra af Riksdagen äskas, hvilka
enligt redan fattade beslut måste för året 1880 utgå, eller som eljest
icke utan synnerligt men kunna till lägligare tid uppskjutas.»

De af föredragande departementschefen sålunda,
beträffande beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda
tillgångar och dermed sammanhängande ämnen,
gjorda underdåniga hemställanden och förslagbehagade,
sedan statsrådets ö frige ledamöter deri
instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Föredragande departementschefen anförde
»Då beträffande regleringen af

_föi‘.sta httf vudtitehi

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år
1880 föranleda, vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel
för närvarande uppförda ordinarie anslag, eller till framställning om
nya sådana eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande,
att i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof måtte för första hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som
nu finnes till denna hufvudtitel anvisadt, eller 1,218,000 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda
i underdånighet föreslagit, täcktes, enligt det öfriga
statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla.

G Bil. N:o 6‘ c) till Kanyl. Maj:ts nåd. prQjy. n:o 1, om statsverk^ 1879.

I fråga om utgifterna å riksstatens

sjunde hufvudtitel,

innefattande anslagen till finansdepartementet, erinrade föredragande
departementschefen om Kongl. Maj:ts redan härutinnan fattade beslut:
den 8 november sistlidet år dels angående omorganisation af kammarkollegium
och öfverintendentsembetet, dels ock om särskild framställning
till Riksdagen i fråga om reglering af kronans tomter å Riddarholmen
i Stockholm, samt den 30 påföljande december beträffande
postverkets, telegrafverkets och tullverkets stater äfvensom skogsväsendet,
och anförde härefter angående:

l:o.

Kammarrätten.

»Öfver löneregleringskomiténs betänkande i fråga om lönereglering
för kammarrätten har kammarrätten afgifvit underdånigt utlåtande,
som till finansdepartementet inkom den 2 sistlidne december. Departementets
mångahanda göromål för den stundande statsregleringen hafva
icke medgifvit tillräcklig beredning af detta ärende, som, till följd af
den mellan komiténs pluralitet och kammarrätten rådande meningsskiljaktighet
rörande en vigtig regleringsfråga och med hänsyn till de af
kammarrätten framställa anspråk å förhöjdt anslag, påkallar ytterligare
utredning. Då jag icke med bestämdhet kan förutsäga, huruvida
denna beredning kan så tidigt fullgöras, att proposition i ämnet
må kunna af Eders Kongl. Maj:t under riksdagens lopp framläggas,
tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t för närvarande måtte å
extra stat äska dyrtidstillägg för kammarrättens ernbets-
och tjenstemän med 22,320 kronor, att för år
1880 utgå efter hittills bestämda grunder.»

2:o.

Kammarkollegium.

»Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1878
har kollegium den 20 sistlidne december tillkännagifvit: att nya jordeböcker
för Jönköpings, Vermlands och Norrbottens län nu äro faststälda;
att hälften af nya jordeboken för Elfsborgs län är fullständigt

Bil n:o 6 c) Ull Konyl. Maj-M nåd. grop. n:o 1, om statsverket 187!). 7

granskad och omskrifven; att andra hälften deraf äfvensom nyajordeboken
för Södermanlands län under året till en del granskats; att jordeboken
för Upsala län väl icke ännu kunnat fastställas, men att det
hinder, som derför mött, snart torde vara undanröjdt; att, om jordeböckerna
för Östergötlands, Malmöhus och Elfsborgs län i anseende
till sin storlek räknades hvardera för två, ännu återstode att granska
14 jordeböcker, utom jordeboken för Vester bergslags fögderi af Stora
Kopparbergs län; samt att i afseende å anmärkningarne vid förteckningarne
öfver de till statsverket år 1871 indragna rånte- och kronotiondeanslag
blott några få äro oafgjorda.

I syfte att vinna närmare tillsyn öfver jordeboksarbetet och förstärka
arbetskrafterna, uppdrog Eders Kong!. Maj:t, på förslag af kammarkollegium,
deri 11 januari 1878 åt ett af kammarråden att vaka
öfver arbetet och sjelf deri deltaga, mot det att han i stället befriades
från all befattning med andra till kollega handläggning hörande mål
och ärenden än sådana, som angingo nya jordeböckernas granskning.
Det sätt för arbetets ordnande, som i följd häraf kunnat införas, har,
enligt hvad kollegium upplyser, visat sig särdeles fördelaktigt för arbetets
fortgång, och anser kollegium att, om samma arbetssätt fortfarande
varder tillämpad!, jordeboksarbetet bör vara fullbordadt före utgången
af år 1883.

Då den omorganisation af kammarkollegium, hvarom Eders Kong!.
Maj:t den 8 sistlidne november besluta aflåta proposition till Riksdagen,
icke upphäfver behofvet af särskilda arbetskrafter för utförande af
jordeboksarbetet, enär detta arbete, såsom endast tillfälligt, icke bort
tagas i beräkning vid den definitiva regleringen af embetsverket, får
jag, i enlighet med hvad kollegium hemstält, i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för granskning af nya jordeböcker å extra stat för
år 1880 anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller
enahanda belopp, som i sådant hänseende är heviljadt
för innevarande år »

3:o.

Domen iföl- v åkningen.

»För domänernas förvaltning har Riksdagen å extra stat för år 1871*
anvisat ett anslag af 78,000 kronor samt till bestridande af domäninten -

8 Bil. n:o (i e) till Kongl. Maj.i-s nåd. prop. n:<> 1. om statsverket 187 f).

denternes resekostnad likaledes på extra stat ett förslagsanslag af

10.000 kronor.

Genom nådigt beslut af den 8 sistlidne november har Eders Kong’].
Maj:t förordnat, att af anslaget till domänernas förvaltning skulle för
år 1879 anvisas: till upprätthållandet af kammarkollegii domänafdelning

20.000 kronor, till domänförvaltningen i tio län, inom Indika domänintendenter
för år 1879 skulle förordnas, 44,500 kronor, och till domänförvaltningen
uti åtta län, inom Indika domänintendenter icke skulle förord
nas, 8,500 kronor.

En definitiv reglering af denna förvaltningsgren torde för närvarande
så mycket mindre böra ifrågasättas, som de fleste af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afgifna utlåtanden, angående den
lokala domänförvaltningens ordnande för innevarande år, förklarat sig
ännu icke hafva vunnit tillräcklig erfarenhet för att föreslå någon ändring
i den provisoriska förvaltningsform, som hittills blifvit följd.

Vid föredragningen af frågan om anslagets fördelning för år
1879 tillät jag mig i afseende å det anslagsbelopp, som afsågs för län,
i hvilka domänintendent icke skulle förordnas, uttala, att detsamma
numera, då det drygaste arbetet med handlingars öfvertagande och
förteckningars upprättande för de nytillkomna domänerna vore undangjordt,
icke — annat än i särskilda undantagsfall — borde afses för
godtgörande af arbetet å landskontoret, utan endast till ersättning åt
vederbörande kronobetjente för utarrenderings- eller andra sådana förrättningar,
för hvilka ej finge efter gällande författningar beräknas ersättning.
Då någon säker beräkningsgrund för denna förrättningskostnad
icke ännu kunnat vinnas, ansåg jag mig böra tillstyrka ungefär samma
belopp, som till de flesta af dessa län under år 1878 anvisades. Det
torde dock få anses sannolikt, att den godtgörelse, som för dylika förrättningar
skall erfordras, icke behöfver framgent uppgå till så stora
belopp. Då i fråga varande ersättning åt kronobetjente är af alldeles
samma natur som den till domänintendenterne utgående resekostnadsersättning,
torde det vara riktigast att densamma hädanefter får utgå
af samma anslag som denna, hvadan jag tillstyrkor,

att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen äska
för år 1880 ett förslagsanslagtill resekostnadsersättning
vid förrättningar för domänförvaltningen, hvilkot, med
hänsyn till den tillökning i utgift, som kan blifva eu
följd deraf, att kronobetjening i de län, der domänintendent
oj är förordnad, af detta anslag skulle undfå

Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Maj-M nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1879. 9

ersättning, torde böra beräknas till ett belopp af

14,000 kronor.

Då Riksdagen förlidet år med 10,000 kronor nedsatte det belopp,
som af Eders Kongl. Maj:t för domänförvaltningen under år 1879 äskades,
hafva för detta år ej mer än tio län kunnat erhålla domänintendenter.
Genom den i samband med denna frågas afgörande vidtagna bestämmelse,
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i län, der domänintendent
saknades, skulle ega att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i annat
län, der domänintendent vore förordnad, påkalla dennes biträde för utförande
af förrättning vid domän af större betydenhet, torde emellertid
för den närmaste framtiden vara sörjdt för att sakkunnigt biträde
vid utarrendering och vård af de vigtigaste domänerna i samtliga län
må kunna erhållas, och vågar jag derför antaga, att åtminstone för år
1880 icke nödvändigt må erfordras att öka domänintendenternas antal.
Då i åtskilliga län detta anslag ännu till någon del användes till förstärkande
af landskontorets arbetskrafter, men behofvet af särskild!,
anslag för landskontoret endast torde få anses som öfvergående och
bör kunna snart nog inskränkas, lär ock det belopp af 44,500 kronor,
som för domänförvaltningen i de med domänintendenter försedda län
under år 1879 anvisats, få anses fullt tillräckligt äfven för år 1880.
Om Eders Kongl Maj:t behagade hos Riksdagen äska medgifvande, att, å
anslaget till resekostnader för domänförvaltningen anvisa de ersättningsbelopp,
som för domänförrättningar i rikets öfriga län kunna ifrågakomma,
skulle således från anslaget till domänförvaltningen icke behöfva,
utöfver de nyss anförda, beräknas andra utgifter än de, som erfordras
för centralförvaltningens upprätthållande, samt ett mindre belopp
för oförutsedda utgifter. Till kammarkol legd domän afdelning har Eders

Kongl. Maj:t, för år 1879 anvisat,

dels af kammarkollegii anslag ett belopp af................... kronor 13,500,

dels af anslaget till domänförvaltningen.............................. „ 20,000,

summa kronor 33,500;

men då å det anslag, som Eders Kongl. Maj:t på föredragning den 8 sistlidne
november beslutat al'' Riksdagen äska för kammarkollegii lönereglering,
icke är beräknad! något belopp för den domänafdelning, som
med kollegium har föga annat samband än den gemensamme presidenten,
måste för år 1880 hela anslaget till denna provisoriska centralstyrelse
öfver domänerna utgå från anslaget till domän förvaltningen. Jag
Bihang till Bil: B. Prof. 1819. 1 Sami. 1 A/d. 2

10 Bil. n:o ti e) till Kongl. Maj:is nåd. prop. nio 1, om statsverket 1879.

eger dock för närvarande ingen anledning att till dess upprätthållande
för år 1880 beräkna väsentligen högre belopp än för år 1879, och får jag
derför, under antagande att, jemte ofvan anförda behof för den lokala

domänförvaltningen ................................................................ kronor 44,500,

må kunna beräknas för den centrala förvaltningen och

oförutsedda utgifter ......................................................... ,, 35,500,

tillstyrka Eders Kongl. Maja,

att såsom extra anslag till domänförvaltningen
för år 1880 af Riksdagen äska
ett belopp af....................................... kronor 80,000.“

4:o.

Statskontoret.

“För genomförande af statskontorets nya organisation anvisades
vid riksdagen 1876 å extra stat ett belopp af 21,600 kronor. Denna
summa kunde vid 1877 års riksmöte nedsättas till 10,700 kronor. Vid
1878 års riksdag anvisades enahanda belopp, 10,700 kronor, å extra
stat för 1879.

Då de förhållanden, som påkallade anslagets beviljande, fortfarande
förefinnas, och jag icke eger anledning föreslå någon nedsättning
i beloppet, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet
af statskontorets nya organisation af Riksdagen
äska ett belopp af 10,700 kronor, att ställas till Eders
Kongl. Maj:ts disposition och å extra stat för år 1880
utgå.“

5:o.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

“De af statskontoret förskottsvis gjorda utgifter, Indika, tillhörande
sjunde hufvudtiteln, böra till ersättning för Riksdagen anmälas,
äro enligt från statskontoret meddelade uppgifter följande:
till komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

löneförhållanden......................................................... kronor 19,432: 7§.

för reparationer under året 1877 å Tranebergs, Noc- “

keby och Drottningholms broar.......................... “ 7,854: 70.

till arrendatorerne af Korsängs hofstalläng, kronohemmanet
Ingenting, en hospitalslägenhet vid
Ystad, ersättning för exproprierad jord m. m. “ 714: 07.

summa kronor 28,001: 55.

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. pr ep. n:o 1, om statsverket 187!). 11

Då bland de af ''statskontoret anmälda förskott äfven förekommer
ett belopp å 1,849 kronor 75 öre, som utgifvits för tryckning af kammarrättens
utlåtande öfver förberedande skattejemkningskomiténs betänkande,
och ersättning härför lärer böra af för Elders Kongl. Maj:t tillgängliga
medel utgå, tillstyrker jag, att statskontoret måtte undfå förständigande
att härför göra sig betäckt från sjunde hufvudtitelns anslag
till extra utgifter, men att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra
framställning om

att, till gäldande af ofvanstående förskott, Riksdagen
måtte å extra stat bevilja ett belopp af 28,001
kronor 55 öre.“

6:o.

Stämpelpapper somkostnader.

“Förslagsanslaget till stämpelpappersomkostnader, som är uppförd t
till belopp af 164,000 kronor, bär under åren 1875—77 varit öfverskridet
med i medeltal 62,000 kronor. Visserligen kommer från och med år
1879 att från dessa kostnader afgå den provision, som förut tillfallit
landskontoren, beräknad till omkring 25,000 kronor, äfvensom de för
närvarande till omkring 50,000 kronor uppgående kostnaderna för stämplars
tillverkning och tryckning torde blifva ej oväsentligt nedsatta från
och med 1880, då stämplarnes format skall betydligt förminskas. Men
å andra sidan är, i följd af vissa stämpelsatsers senaste förhöjning, att
beräkna ökning af den försäljningsprovision, som utgår efter stämpelpapperets
värde,

och torde derför detta anslag böra med 60,000
kronor förhöjas till belopp af 224,000 kronor.“

7:o

Kontroll d tillverkning saf gifter.

“Då förslagsanslaget för kontroll å tillverkningsafgifter, som är
uppfördt till belopp af 400,000 kronor, öfverskridits år 1875 med 25,000
kronor, år 1876 med 57,000 kronor och år 1877 med 132,000 kronor,
hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att detta förslagsanslag måtte höjas med 100,000
kronor, eller från 400,000 kronor till 500,000 kronor.“

8:o.

Å lder s tillägg.

“Förslagsanslaget till älderstillägg, för närvarande upptaget till

14,000 kronor, torde med afseende ä den föreslagna löneregleringen för

12 Bil. n:o 6 e.) till Kongl. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1879.

kammarkollegium och öfverintendentsembetet böra förhöjas med 6,000
kronor.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att förslagsanslaget till ålder stillägg måtte ökas
med 6,000 kronor, eller från 14,000 kronor till 20,000
kronor.u

9:o. ''

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

“För vinnande af jemn slutsumma å sjunde hulVudtitelns ordinarie
anslag får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved in. m. måtte höjas med 2,700 kronor,
eller från 19,026 kronor 82 öre till 21,726 kronor
82 öre.“

10:o

Ersättningar in. in. till följd af indelta arméens ajlöningstillgångars
öfvertagande af statsverket.

slag,

“De
att å
gälla

skäl, livilka vid

föregående

riksmöten föranledt Eders Kongl

extra stat äska och Riksdagen att bevilja ifrågavarande anfortfarande,
och jag får derför i underdånighet hemställa,
att anslaget måtte begäras äfven för är 1880, hvarvid dock, för vinnande
af jemn slutsumma å hufvudtitelns extra anslag, det såsom förslagsanslag
till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne
uppförda beloppet 4,632 kronor 52 öre torde utföras med 4,578 kronor
45 öre, och att således Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1880 måtte under sjunde
liufvudtiteln uppföras under gemensamt namn, »ersättningar
m. m. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars
öfvertagande af statsverket», följande belopp,
nemligen:

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. u.v 1, om statsverket 1879. 13

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemmanen

i Skåne (förslagsanslag)............ kronor 4,578: 45.

„ militieboställskassan ................. ,, 17,000: —.

„ ersättning åt arrendatorer af
militieboställen och åt militära
indelningshafvare på gammal
stat för dem förut från en del
af boställskassornas medel tillfallande
ränteafkomst (förslagsanslag)
....................................... „ 4,800: —

summa kronor 26,378: 45,
deraf förslagsanslag 9,378 kronor 45 öre.a

Departementschefen fortfor härefter:

»Utöfver de af mig dels den 8 november och den 30 december
sistlidna år och dels denna dag gjorda hemställanden rörande ordinarie
anslag å sjunde hufvudtiteln, har jag icke anledning att i samma hufvudtitel
föreslå någon ändring. Om mina denna dag i detta hänseende
gjorda underdåniga framställningar vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall, skulle, med iakttagande af Eders Kongl. Maj:ts redan fattade
beslut rörande kammarkollegii, öfverintendentsembetets och telegrafverkets
stater, de ordinarie anslagen således komma att ökas genom
i

ning

anslagen:

till	kammarkollegium ........................	kronor	4,100
	stämpelpappersomkostnader ......	11	60,000
	öfverintendentsembetet ...............	11	10,500
	kontroll å tillverkningsafgifter	11	100,000
11	ålderstillägg...................................	11	6,000
11	skrifmaterialier och expenser,
	ved in. in.....................................	11	2,700:
men	deremot minskas genom ned-

183,300:

sättning i anslaget till telegrafverket

kronor 70,000:

tillökningen

utgöra
lägges

hvadan således
het skulle

och om härtill lagges summan
nuvarande ordinarie

hufvudtiteln ..................

skulle den nya summan
titelns ordinarie

i sin hel -

kronor

af de

113,300:

anslagen

anslag

af hufvudblifva
...

kronor 12,830,700: —,
kronor 12,944,000: —.

14 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. grop. n-.o 1, om statsverket 1879.

Vidare får jag i underdånighet erinra, att de af mig för år 1880
föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:

Dyrtidstillägg:

för kammarrätten .......................................................... kronor

Kammar koll egiurn:

för granskning af nya jordeböcker............................. ,,

„ genomförandet af dess nya organisation ............ ,,

Förvaltningen af statens domäner:

till domänernas förvaltning ........................................

„ resekostnader vid domänförvaltningen (förslags -

22,320:

13,600:

10,000:

föi till -

föi -

anslag)

Statskontoret:

genomförande af dess nya organisation............

ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda

utgifter tillhörande denna hufvudtitel ............

Ofverintendentsembetet:

genomförande af dess nya organisation...........

Postverket:

bidrag till trafikutgifter (förslagsanslag) ...............

Ersättningar m. m. till följd af indelta arméens
aflöning stilig äng ars öfvertagande af statsverket:
inlösen af dagsverksskyldigheten från hästhemman

i Skåne (förslagsanslag)............................................

militieboställskassan .......................................................

ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt
militäre indelningshafvare på gammal stat för
dem förut från en del af boställskassornas medel

tillkommande ränteafkomst (förslagsanslag) ......

För genomförande af tomtreglering å Riddarholmen
i Stockholm .............................................

80,000: —
14,000: —

10,700:

28,001:

1,000:

100,000: —

4,578: 45
17,000: —

4,800: —

10,000: —

Statsrådets

partementschefen

öfrige ledamöter
sålunda hemstält

tillsammans kronor 316,000: —

instämde i hvad föredragande deoeh
föreslagit beträffande anslagen

under sjunde hufvudtiteln; och behagade Hans Magt Konungen dertill

lemna nådigt bifall.

Bil. n:o 0 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 15

Sedan de till öfrige luifvudtitlar hörande frågor blifvit på föredragning-
af vederbörande departementschefer pröfvade, anhöll chefen
för finansdepartementet, statsrådet Forssell, att få i underdånighet anmäla
de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.
Hvad först angick

pensions staten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Magt den 30 sistlidne december,
på föredragning af sjöförsvarsdepartementet, beslutat föreslå Riksdagen,

att — under förbehåll det den för amiralitetskrigsmanskassans
löntagare nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades
antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas
eller förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt,
som deraf skulle föranledas, bifaller eu sådan förändring — löntagare
å amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid afskedstagandet erhålla
pension och fyllnadspension i enlighet med de genom nådiga kungörelsen
den 24 november 1876 och nådiga brefvet den 22 juni 1877 för
pensionering af kongl. flottans civilstat faststälda grunder, och att följaktligen
de för denna pensionering erforderliga medel, till den del de icke
komma att utgå från amiralitetskrigsmanskassan, må bestridas af det
för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar på
nionde hufvudtiteln anvisade anslag; dock med vilkor att den förhöjda
pensionsafgift, som dessa grunder bestämma, skall erläggas från och
med den 1 januari 1878 eller, om lönen hvarpå pension srätten grundas
senare tillträdts, från och med månaden näst efter den sådant tillträde
egt ruin; samt

att hide punkten uti de vid 1876 års riksdag godkända och i
nådiga kungörelsen den 24 november 1876 utfärdade grunder för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar må erhålla
följande förändrade lydelse:

»Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som för pensionering af flottans befäl och

10 Bil. n:o 6 e) till Konc/l. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fyllnadspension.
»

Beträffande

indragning sstaten

erinrade departementschefen om Kong!. Maj:ts på nedan nämnda
departements fördragning’ dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet
tillhandakomma protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande
till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning:

att assesoren i Göta hofrätt Constans Edvard Stjernspetz må, från
och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet, blifver
honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,300 kronor,
motsvarande eu assessorslön i lägsta lönegrad;

att notarien i samma hofrätt Israel Christian Josef Palm må, från
och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen
blifver honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och
derifrån "under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande
årlig pension af 3,000 kronor;

att krigshofrättsrådet Lars Johan Rliodin må, när lian, efter fylda
05 år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående lifstid uppbära eu årlig pension af 4,500
kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt
afsked blifver honom beviljadt;

att direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Carl
Johan Wiherg, efter fylda 65 år, må, oaktadt han icke uppnått de för
pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten
uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med
månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked,
af eu pension till det belopp, som skulle honom tillkommit, derest, han
varit i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom
vilkor för dylik pensions erhållande stadgadt'' tid;

att arbetsföreståndaren vid straff-fängelset å nya varfvet vid Göteborg
Christian Ferdinand Bluhme må, från och med månaden näst efter
den, hvarunder afsked från berörda befattning blifver honom beviljadt,
under sin återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten
eu årlig pension af 1,000 kronor; samt

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. grop. mo 1, om statsverket 187!). 17

att förste vaktskottstapeln vid länsfängelset i Östersund Olof Borg
inå berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller
afsked från första vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda länsfängelse,
å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid upphålla en hans
nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af den pension af 120
kronor, Borg redan af statsmedel åtnjuter, motsvarande årlig pension
af G30 kronor;

på landtförsvarsdepartementets föredragning:

att för enkan efter ailidne stallmästaren vid husarregementet
Konung Carl XV, Mathias Giese, Ingrid, Petersson må å allmänna
indragningsstaten uppföras en årlig pension af 300 kronor, att från
och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas;

att för enkan efter t. f. intendenten vid arméns utredningsförråd
i Göteborg, f. d. öfvers telöjtnanten Johan Fredrik Flack, Heller id Fredrika
Zelotn må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af
300 kronor, att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid
åtnjutas; samt

att till understöd åt ännu q varlefvande, i behof stadde landtvärnsmän
må för år 1880 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,
med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje
landtvärnsman;

på civildepartementets föredragning:

att Konungens fogat Wilhelm von Schoultz må, från och med månaden
näst efter den, i hvilken han från fogattjensten erhåller afsked,
åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande
hans nu innehafvande lön, eller 4,500 kronor;

att ailidne Hskeriintendenten Hjalmar Widegrens enka, Elin Andrietta
Lovisa Widegren, född Hardin, må beviljas en årlig pension af 600
kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med april
månad 1878, eller månaden näst efter den, i hvilken intendenten Widegren
allidit, och så länge hon förblifver enka;

att styresmannen för afvittringsverket i Westerbottens län, komrnissionslandtmätaren
Per Adam Kjellerstedt må berättigas att, sedan han
uppnått 60 års ålder, vid afskedstagande!. från berörda styresmannabefattning
och från kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin
återstående lifstid från allmänna indragningsstaten en årlig pension till
belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
i hvilken afskedet, i nåder beviljas;

Bih. till RIM. Prat. 187.9. 1 Samt. 1 Afl

18 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. pröp. mo i, om statsverket 187é.

att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås,
Samuel Theodor Göranssons tre minderåriga barn, sönerna Herman Samuel
och Axel Gustaf samt dottren Hilda Maria må uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1879 af ett
årligt understöd till belopp af 100 kronor hvardera, att utgå till dess
de hvar för sig uppnått 18 års ålder, samt derefter, för sonen Axel
Gustaf och dottren Hilda Maria, så länge de af sjukdom äro urståndsätta
att genom eget arbete i väsentlig män bidraga till sitt uppehälle
samt jemväl i öfrig! sakna utväg att sig försörja; samt

att kommissionslandtmätaren i Jemtlands län Conrad Mauritz
Hallqvist må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten,
för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig
pension af 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
hvarunder afskedet blifver honom beviljadt;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

att bammorskelärarne i Stockholm och Göteborg må ega rätt att,
då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande! från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen
uppgår;

att professorerne och lektorn vid, veterinärinstitutet må ega rätt att,
då de uppnått 65 års ålder och, hvad lektorn beträffar, då han i 20
år tjenstgjort vid institutet, efter afskedstagande! från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen
uppgår;

att riksantiqvarien, filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand, må,
från och med månaden näst efter den, då afsked blifver honom beviljadt,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en mot hans nuvarande löneinkomster svarande pension af 6,000
kronor årligen;

att notarien vid konsistorium i Westerås, filosofie doktorn Johan
Wilhelm Sjöqvist, må, från och med månaden näst efter den, då afsked honom
meddelas, öfverflytta s på allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension till belopp^af 3,000 kronor
årligen;

att för director musices vid universitetet i Upsala, professoren
Jacob Axel Josephson, må såsom personligt lönetillägg å allmänna indragningsstaten
uppföras ett belopp af 500 kronor, att från innevarande
års början till honom årligen utgå;

. att adjunkten vid allmänna läroverket i Malmö, filosofie doktorn
Arvid Carl Åkerman, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åt*

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 19

njutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas,
af pension till belopp af 2,000 kronor årligen;

att kollegan vid allmänna läroverket i Sundsvall, filosofie doktorn
Johan Simon Nordström, må undfå rätt till pension å allmänna indragningstaten
till belopp af 1,125 kronor årligen, att utgå från och
med månaden näst efter den, då afsked blifver honom beviljadt;

att intendenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska afdelning,
professoren Nils Johan Andersson, må, från och med månaden näst
efter den, då afsked från intendentsbefattningen blifver honom beviljadt,
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

4,000 kronor årligen; samt

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedts
enka, Hedda Hjertstedt, född Hinnande/’, må eg a att, från och med
innevarande år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten
uppbära pension till belopp af 600 kronor årligen.

Departementschefen anförde vidare:

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har f. d. statskommissarien
Bruno Bernhard Johanssons enka, Sigrid Petré, underdånigst
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att å allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension af
800 kronor för sökanden och två hennes minderåriga barn.

Af handlingarne inhemtas: att f. d. statskommissarien Johansson,
som afled den 4 december sistlidet år, inträdt i statens tjenst den
5 november 1841 och den 30 april 1852 utnämnts till kanslist i statskontoret,
der han efter hand befordrats till sekreterare och den 8 april
1864 till statskommissarie; att Johansson, hvilken således vid sitt afskedstagande
i maj 1877 varit i statens tjenst i nära 36 år, vid flere
riksdagar haft anställning i stats-utskottet, under 1862—63 årens riksdag
såsom sekreterare, och jemväl tjenstgjort såsom sekreterare hos
Rikets Ständers revisorer, hvarförutan Johansson innehaft betydande
kommunala uppdrag; att Johansson i äktenskapet med nu efterlefvande
enkan egt två ännu lefvande barn, en son, 8 år gammal, och en dotter,
9 år gammal; samt att enkan, enligt vederbörande kyrkoherdes intyg,
befinner sig i fattiga omständigheter, och, efter hvad läkare vitsordat,
i följd af sjuklighet svårligen kan med eget arbete sig försörja; härjemte
. har till stöd för den underdåniga ansökningen af sökanden anförts,
att, derest Johansson, som på grund af sjuklighet nödgats, vid

20 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 4, om statsverket 1879.

genomförande af statskontorets nya organisation, taga afsked, kunnat
allenast några månader längre eller till början af år 1878 qvarstå i
tjenst, sökanden och hennes barn, enligt det för civilstatens enke- och
pupillkassa den 30 november 1877 utfärdade reglemente, skulle från
nämnda kassa kommit i åtnjutande af årlig pension af 1,200 kronor i
stället för allenast 800 kronor, hvartill de nu vore berättigade; äfvensom
att, ehuru bouppteckning efter Johansson ännu icke hållits, det
likväl vore känd!, att boet komme att utvisa brist, snarare än öfverskott,
hvilket ock framginge af det intyg, vederbörande kyrkoherde
lemnat om sökandens omständigheter.

I afgifvet underdånigt utlåtande har statskontoret, med hänsyn
till f. d. statskommissarie!! Johanssons långvariga och ganska omfattande
embetsmannaverksamhet samt den utblottade ställning, i hvilken hans
efterlemnade enka och två minderåriga barn sig befinna, tillstyrkt nådigt
bifall till den gjorda ansökningen.

Den omfattande verksamhet Johansson under en längre följd af
år utöfvat i det allmännas tjenst, i förening med den omständigheten,
att sökanden genom mannens afskedstagande före 1878 års början
gått miste om den ofvan omförmälda förhöjningen i pensionsbeloppet
från civilstatens enke- och pupillkassa, jemte hvad i ärendet eljest
förekommit, synes mig utgöra giltig anledning att bereda sökanden
understöd, och hemställer jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för statskommissarien Johanssons enka Sigrid
Johansson, född Petré, må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 400 kronor, att
från och med år 1879 till henne utgå, så länge hon
förblifver enka.

För bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod
å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen
vid 1840—1841 årens riksdag, för hvilken spanmål, om
och i den mån medelpriset öfverstiger 7 riksdaler banko eller 10 kronor
50 öre tunnan, särskild ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 3 februari
1841, bör från allmänna indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma,
har statskontoret i sin den 13 sistlidne december afgifna berättelse om
statsverkets tillstånd och förvaltning upplyst, att riksmarkegångspriset

Bil. H:o 6 e) till Katigt. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879, 21

å spannmål under åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2 kronor 45 öre
för kubikfoten, eller 15 kronor 46 öre tunnan, och torde alltså ifrågavarande
ersättning nu böra föreslås att utgå efter 15 kronor 46 öre
för tunnan spanmål. Då, enligt hvad statskontoret tillika meddelat,
beloppet af den spanmål, som inbegripes under omförmälda löner, för
närvarande utgör 87 tunnor, i följd hvaraf alltså den utöfver 7 riksdaler
banko eller 10 kronor 50 öre per tunna uppkommande tillökningen
af 4 kronor 96 öre skulle komma att uppgå till 431 kronor 52 öre,
hemställer jag, i öfverensstämmelse med hvad statskontoret föreslagit,

att det anslag, som till betäckande af ifrågavarande
utgift å allmänna indragningsstaten erfordras,
må upptagas i rundt tal till 400 kronor,

Då de anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragning sstaten,
hvilka dels enligt Eders Kongl. Maj:ts förut fattade, af mig nu
omförmälda nådiga beslut, dels ock enligt af mig i underdånighet framstäldt
förslag, skulle hos Riksdagen äskas, kunna antagas blifva uppvägda
af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma,
anser jag någon förändring i beloppet af nämnda anslag nu
icke erforderlig, och då hvad Eders Kongl. Maj:t besluta föreslå under
pensionsstaten icke heller förutsätter någon förhöjning i de å denna stat
uppförda anslag, skulle alltså de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln
blifva desamma som hittills, eller:

anslag till pensionsstaten ............................................. kronor 1,282,550: —,

förslagsanslag till allmänna indragningsstaten ...... ,, 958,450: —,

tillsammans kronor 2,241,000: —.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel tillåter jag mig
i underdånighet erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t förut denna dag,
på föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet, beslutit föreslå,
att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet
för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna —

22 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända
grunder för sådana pensioners utgående;

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande
år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande
årets pensionering användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp,
som nu kommer att äskas, är å innevarande års stat uppfördt, skulle
således icke heller, hvad angår extra anslag under förevarande hufvudtitel,
någon förändring nu ifrågakomma.“

Hvad föredragande departementschefen sålunda,
rörande reglering af anslagen under nionde hufvudtiteln
och dermed sammanhang egande ämnen, i underdånighet
anfört och hemstält, biträddes af statsrådets
öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen
i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans
Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte
förordna, att de nu anmälda, för statsregleringen erforderliga
handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Härefter yttrade departementschefen:

»Enligt mig från fullmäktige i riksgäldskontoret tillhandakommen
uppgift af den 12 sistlidne december, som under Lutt. B. torde
få biläggas dagens protokoll, lära de riksgäldskontorets utgifter för år
1880, hvilka skola i riksstat uppföras, kunna beräknas sålunda:
till riksdags- och revisionskostna der.

........................................ kronor 514,000: —

„ justieombudsmansexpe ditionen

.............................. ,, 21,300: —

,, riksgäldskontorets aflö ningar

och pensioner ...... „ 90,500: —

„ åmun teter och räntor ... ,, 12,266,607: 59. 12,892,407: 59.

hvarifrån afgå till riksgäldskontoret
inflytande rånte- och kapitalafbetal ningar,

beräknade till .................................... kronor 2,331,320: —•.

Återstod att af statsverket bestridas: kronor 10,561,087: 59.

Bil. n:o 6 e) till Kong!,. Maj ds nåd. pröjt, nid /, om siatsverhet 1879. 23

Vid ofvanstående beräkning'' hafva fullmäktige dock anmärkt, att
beloppet af det från statskontoret för år 1880 påräknade annuitetsanslag
beror på statskontorets behof af kassaförlag under samma år, enär fullmäktige,
som antagit att det nu utestående kassaförlaget skulle under
år 1879 varda återbetaldt och under år 1880 icke vara erforderligt, endast
under denna förutsättning kunnat beräkna för detta år en ränta å innestående
behållningar af 300,000 kronor. För min del vågar jag för
närvarande icke förutsätta annat än att behof af kassaförlag skall
komma att för statskontoret uppstå under 1880 års statsregleringsperiod;
men då det bör antagas, att genom beredande af tillräckliga statsinkomster
åtminstone må undvikas brist i 1880 års stat, synes man mig äfven
kunna hoppas, att statskontoret icke i samma utsträckning som under
förflutna år skall behöfva anlita riksgäldskontorets tillgångar. Under
sådan förutsättning och med hänsyn tillika å slutsiffrornas afjemnande,
tillåter jag mig att nedsätta det af fullmäktige för år 1880 som inkomst
af rånte- och kapitalafbetalningar upptagna belopp till 2,032,407 kronor
59 öre, för att i motsvarande mån med 298,912 kronor 41 öre höja det
till utgående från statskontoret beräknade annuitetsanslag, hvaraf uppkommer
följande beräkning öfver det för riksgäldskontoret erforderliga
anslagsbelopp:

till riksdags- och revisionskostnader och för justitieombudsmansexpe -

ditionen............................................................................. 535,300: —

„ riksgäldskontorets aflöningar och pensioner ......... 90,500: —

„ annuiteter och räntor ..................... 12,266,607: 59,

hvarifrån afgå rånte- och kapitalafbetalningar
............................................. 2,032,407: 59. 10,234,200: —

summa kronor 10,860,000: —.

Sammanställas ofvanstående utgiftsposter med de anslag, som
Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes föredragning
beslutat under hufvudtitlarne äska af Riksdagen för år 1880, så erhålles
följande öfversigt af

24 Bil, n:0 6 e) till Konrjl, Majds nåd. prop w.-o 1, om statsverket 187It.

Statsverkets utgifter dr 1880.

Utgifter:

Ordinarie.

VII
Vill
IX

Under hufvudtitlarne:
hufvud titeln................

Extra.

Summa.

1,218,000

3.740.000
613,800

17.600.000

5.206.000
4,185,482

12.944.000
9,533,948

2.241.000

45,000 —
4,500,—
2,100,000:—
1,499,000;—
1,314,517 83
316,000 —
328,751193
900,0001—

1,218,000-

3,785,000-

618,300

19,700,000-

6,705,000’-

5,500,000]-

13,260,000

9,862,700

3,141,000

summa kronor ] 57,282,230 24 6,507,769 76163,790,000

Utom hufvudtitlarne:

I riksdags- och revisions kostnader

m. m.............

II statsskuldens förvaltning
:

a) annuiteter och räntor,

utföras med .................

b) riksgäldskontorets aflöning
m. m...............

535,300

10,234,200

90,500

summa kronor 68,142,230

10,860,000

24| 6,507,769176174,650,0001-

Bil. 11:0 <> <) till Kongl. Majda udd. prop. 11:0 1, om stats rerket 1879. 25

Härtill skulle såsom utgift för statsregleringen 1880 läggas ersättning
för den i 1878 års statsreglering uppkomna brist, hvarom jag
förut förmält, men under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till
ett förslag om betäckande deraf redan under innevarande år, hvilket jag
längre fram skall framställa, torde ersättningen icke böra i 1880 ''års
riksstat upptagas.

Till betäckande af sålunda föreslagna utgifter för år 1880, Indika
med hänsyn till sin natur kunna fördelas i

ordinarie att utgå från statskontoret .............................. 57,282,230: 24.

» ''» » riksgäldskontor^; ..................... 10,860,000: —

extra ordinarie » » statskontoret ................. 6,507,769: 76,

summa kronor 74,650,000: —,

skulle statsverket, efter den beräkning jag förut haft
tillfälle att för Eders Kong]. Maj:t framlägga, ega
tillgångar uti

statsverkets inkomster: ordinarie...... 18,000,000: —

bevillningar... 48,280,000: —

bankovinst .......................................... J,876,000: — 68,156,000: —.

Det behof af ökade statsinkomster, som sålunda uppstår af 6,494,000: —
kronor, synes mig böra fyllas så vidt möjligt genom förhöjd beskattning
a. sådana konsumtionsartiklar, Indika icke kunna för lifsförnödenheter
anses, och hvilkas förbrukning är tillräckligt vidsträckt, för att af deras
beskattning må kunna påräknas någon nämnvärd statsinkomst.

I främsta rummet förekommer härvid artikeln bränvin, hvars fördyrande
icke torde möta någon betänklighet ur synpunkten al'' det allmännas
intresse eller med hänsyn till njutningsmedlets fysiska och
moraliska verkningar. Den omständigheten, att eu utredning för närvarande
pågår rörande i truga satta förändringar i lagstiftningen för
bränvins tillverkning och försäljning, lär icke heller få anses innebära
något hinder mot en i öfrig! påkallad förhöjning af skatten. För denna
åsigt talar älven att, efter hvad jag har mig bekant, meningarne inom
den med denna utredning sysselsatta komité, ehuru i andra hänseenden
skilda, öfverensstämma derutinnan, att den nuvarande skatten bör med
minst 40 öre förhöjas. Nämnda belopp torde ock utgöra den yttersta
gräns, till hvilken förhöjningen må kunna på eu gång sträckas, så väl
med hänsyn till de ekonomiska verkningarna af densamma som till
det finansie]a resultat, som deraf må vara att med någorlunda säkerhet
beräkna.

Bih. till B Hind. Bot. 1879. 1 Sand. 1 Afd.

26 Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Majis nåd. prop. n.-o 2, om statsverket 1879.

Hvad tullsatserna å in förd t. bränvin och sprit af alla slag beträffar,
torde de, såsom vid föregående fall af förhöjning i bränvinstillverkningsafgiften
iakttagits, höra för alla slag ökas med ett mot förhöjningen i
tillverkningsafgiften svarande belopp, eller 40 öre, under iakttagande att
bränvin och sprit på buteljer och krus betraktas såsom ren alkohol
och således påföres förhöjning i den proportion som år 1874 bestämdes.

Då man för beräkningen af det tillägg i inkomst, som af bränvinstillverkningsafgiftens
ökande med 40 öre kan uppkomma, har att
utgå från den nyss för 1880 beräknade inkomsten, 13,150,000 kronor,
svarande mot ett tillverkningsbelopp af 16,437,500 kannor, får naturligtvis
ej förbises, att en så betydlig förhöjning af skatten måste antagas
icke blott förhindra tillväxten af bränvinsförbrukningen, utan omedelbart
bidraga till dess förminskning, och det minsta afdrag jag på denna
grund anser mig förslagsvis kunna beräkna är tio procent. Ett sålunda
funnet belopp af 14,793,750 kannor skulle efter 1 krona och 20 öre för
kanna gifva en inkomst af 17,752,500 kronor, eller en tillökning å
bränvinstillverkningsafgiften af 4,602,500 kronor.

Vid beräkningen af den ökade inkomst, som kunde vinnas genom
de förhöjda tullsatserna å bränvin och sprit alla slag, har jag utgått
från medeltalet införda kannor under åren 1871—77, dock med frånräknande
af året 1874 för artikeln “bränvin och sprit af säd, potatis
eller andra jordfrukter41, emedan deraf under nämnda år till följd af
alldeles tillfälliga omständigheter infördes ett ovanligt stort belopp.
Med den efter nu gällande tulltarif beräknade inkomsten för dessa
medeltalssitfror har jemförts den efter de föreslagna nya tullsatserna
beräknade inkomsten å samma medeltalssitfror, minskade med tio procent,
enär äfven i fråga om införseln synes böra förutsättas, att skatteförhöjningen
skall verka till dess förminskning. På sådant sätt beräknad
kan tillökningen å denna statsinkomst uppskattas till omkring
306,300 kronor.

I andra rummet torde böra till förhöjning i fråga komma tullafgliten
ä tobak. Det skål, som vid flera föregående tillfällen anförts
emot en förhöjning å denna tullsats, eller att derigenom skulle framkallas
frestelse till smuggling öfver gränsen från Norge, har nu bortfallit,
då Norge nyligen ökat sin tull å råtobak till 50 öre för norskt
skålpund, svarande mot 42,50 öre för svenskt skålpund, och det sålunda
utan någon våda i detta hänseende låter sig göra, att i Sverige
öka den nuvarande afgiften för oarbetad tobak, 29 öre, till jemt 42
öre, eller med 13 öre.

Så vida Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen göra framställning
om ökning af tullsatsen för oarbetad tobak till 42 öre, torde,

Bil n:o 6 e) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 27

med hänsyn till afgifterna för de olika slagen af arbetad tobak, Indika
för närvarande äro:

för cigarrer och cigarretter .....

.............. 1 krona 30

................ 45

■för malen eller snus

................ 50

för spunnen, hopvriden eller
för stänger och karotter .......

pressad 35

................ 55

höra iakttagas, att dessa satser äro afvägda dels efter det olika förhållande,
hvaruti råtobak beräknats i fabrikaten ingå, dels efter det olika
skydd, de särskilda fabrikationsgrenarne i förflutna tider funnits påkalla,
och att derför förhöjning i desamma, så vida det hufvudsakliga syltet
skulle vara att bibehålla de nuvarande proportionerna, finge ske
med olika belopp för hvarje särskild artikel. Emellertid torde härvid
i främsta rummet böra framhållas, att den öfverensstämmelse med de
norska tullsatserna, hvilken i fråga om tobak alltid ansetts särskilt
eftersträfv ans värd, måste vara af vigt, företrädesvis med hänsyn till
tobaksfabrikaten, Indika äro vida mera än råtobaken egnade, för smuggling.
Då nu Norge, i samband, med bestämmandet af tullen för oarbetad
tobak till 50 öre, faststält tullsatsen för cigarrer till 1 krona
och för arbetad tobak andra slag till 60 öre, allt för norskt skålpund,
motsvarande för svenskt skålpund respektive 85 och 51 öre, torde, hvad
först och främst beträffar artiklarne karlvad, spunnen, vriden _ och
malen tobak samt snus, stänger och karotter, vara lämpligast att, i likhet
med hvad så väl 1865 års tullkomitc som ock bevillningsutskottet
vid 1873 och 1875 årens riksdagar föreslagit, dessa artiklar under en
rubrik sammanföras och att tullsatsen lör denna bestämmes till o0
öre. 1 fråga om tullen å cigarrer lärer ock la. medgifvas, att den
frestelse till oloflig införsel, som redan finnes uti den stora skilnaden,
45 öre per skålpund, mellan den norska tullsatsen och den svenska,
icke bör ökas, och då derjemte bibehållande af den nuvarande
tullsatsen snarare torde bidraga att öka statsinkomsterna än ett
förhöjande af densamma, får jag tillstyrka, att lör artikeln cigarrer
icke föreslås någon förändring i den nu åsätta tullatgiften.

Den ökning i statsinkomst, som kan af i fråga varande förhöjning
i tullsatsen för oarbetad tobak beräknas efter samma grunder som
följts i fråga om tullsatserna å bränvin och sprit, utgör i det närmaste
670,000 kronor. I fråga om tullafgifterna å arbetad tobak, bär
jag icke ansett mig med säkerhet kunna af dem beräkna någon tillökad
inkomst.

Den genom förhöjning i beskattningen af bränvins- och tobaksförbrukningen
beräkneliga tillökningen i statsinkomsterna för år 1880

-8 Bil. n:o 6 c) till Kong}. Majds nåd. prop n:0 l. om statsverket 1879.

skulle sålunda uppgå till ett belopp åt 5,578,800 kronor, och måste
således ytterligare 915,200 kronor genom annan beskattning uttagas,
lör att ernå det belopp al 6,494,000 kronor, som till statsbehofvens fyllande
erfordras.

Donna summa skulle visserligen kunna vinnas genom ökning
allenast med eu tredjedel al den allmänna bevillning efter andra artikeln,
som enligt nu gällande grunder utgå]''. Jag tvekar dock att,
innan ännu vunnits vederbörlig utredning och tillfredsställande lösning
af de frågor, som å bevillningens grunder hafva afseende, och så vidt
utan större olägenhet beliofven på annat sätt kunna fyllas, tillstyrka
en förhöjning a denna skattetitel, och anser mig derför böra framför
densamma föredraga annan beskattningsform, som, utan att innebära
någon oskälig tunga för de skattdragande, säkert kan beräknas fylla i
fråga varande behof. Lämpligast i dessa hänseenden synes vara att
lägga en måttlig afgift å de allmänna njutningsmedlen kaffe och socker,
och skulle efter de beräkningar, som deröfver uppgjorts, genom
en tillökning med allenast ett öre å skålpundet kaffe, ett öre å skålpundet
mörkare oraffineradt och deremot svarande 1,9 öre å raffineradt
och ljusare oraffineradt socker, vinnas en ökad statsinkomst

genom förhöjning af tullen å kaffe af............ 233,452

socker ............... 699,906 933,358 kronor;

och då erforderliga beloppet utgjorde ........ 915,200

sålunda ett ringa öfverskott uppstå af ..................... 18,158 kronor hvarmed

för. närvarande lämpligen torde kunna så förfaras, att till
slutsiffrornas jemkning förhöjningen i inkomst af bränvinstillverknings afgift

ni föres blott med .................................................... 4,600,000 kronor;

och af tullmedel med........................................................ 1,894 000 “

Vid senast föregående tillfällen, då förhöjning af afgifterna för
nu i fråga varande förbrukningsartiklar af Riksdagen beviljats, har det,
säl skild! med hänsyn till förekommande af oegcntligheter i handelsförhållandena,
funnits nödigt att låta de beviljade förhöjningarna inträda
redan under loppet af det år, då beslutet fattats. Eu sådan åtgärd torde
donna gång vara äfven ur statsverkets synpunkt påkallad, då den brist
i statsregleringen för år 1878, hvilken jag förut antydt, ju förr dess hellre
torde hora betäckas, för att ej alltför mycket öka statens behof af kassaförlag.
Denna brist vållas dels deraf att bränvinstillverkningsalgiften lemnat
omkring 300,000 kronor mindre inkomst än beräknad! varit, dels deraf
afl den för statsverket behållna inkomsten af jernvägarne, som efter
riks staten skulle utgöra 5,709,000 kroma-, till följd af tryckfel trafikföl -

Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1879

hållanden nedgått till ett belopp, hvilket, att döma efter levereringen
till statskontoret, torde utgöra omkring'' 4,000,000 kronor, och således
understigit beräkningen med 1,700,000. Om Riksdagen medgifver, att
de i fråga satta skatteförhöjningarna få, åtminstone under senare halfåret
al 1879 inträda, kan visserligen icke beräknas, att desamma skola
lemna så mycket som hälften af det belopp, som för år 1880 beräknats, eller
omkring 3,250,000 kronor, men för betäckande af ofvan anförda brist å
omkring två millioner kronor, torde de dock få antagas lemna full tillgång.

Under förutsättning af bifall till hvad jag föreslagit angående
förhöjning i tillverkningsafgiften för bränvin, äfvensom derom att nämnda
förhöjning skall såsom särskild tilläggsafgift utgå redan under innevarande
år från någon viss bestämd dag, torde jag till afgörande i sammanhang
dermed få framställa frågan, huruvida det bränvin, som nämnde
dag obeskattad! qvarligger å nederlag vid brännerierna, antingen genast
skall beläggas med samma förhöjda afgift eller ock tillverkaren intill
den 1 oktober ega uttaga detsamma mot den lägre nu gällande afgiften.
Det är antagligt, att redan från och med det proposition om en
betydlig förhöjning i tillverkningsskatten aflåtcs, skall priset å bränvinet
stiga, och följaktligen äfven tillverkningen inom landet väsentligen
ökas, för att sedan, så snart skatteförhöjningen träd 1 i kraft, åter nedgå.
Detta tillfälliga uppjagande af tillverkningen skall naturligtvis
blifva ännu större, om tillverkaren kan vänta sig fa rätt att bibehålla
det sålunda tillverkade bränvinet på nederlag ända till tillverkningsårets
slut, utan alt derför nödgas betala den högre skatten. Utom den
äfventyrlig^- spekulation, som häraf sannolikt skulle framkallas, måste
en af dylik anledning alstrad stark tillverkning dels väsentligen motverka
det finansiela syftet med skatteförhöjningen, dels utöfva ett menligt
inflytande på sjelfva till verkningen under närmast följande tid. Då
härtill kommer att, enligt gällande bestämmelser rörande förtullning af
utifrån införda varor, som ligga på tullnederlag, desse skola förtullas
»efter de taxor och författningar, som äro gällande dä de till förtullning
angifvas», synes äfven följdriktigheten fordra ett liknande förfaringssätt
med bränvin, som vid tiden för tiilverkningsafgiftens förhöjande ligger
på nederlag vid brännerierna.

Den senast i § 11 mom. 2 af nådiga förordningen den 23 augusti
187(j angående vil k oren för tillverkning af bränvin intagna bestämmelsen
om restitution åt tillverkningsafgiften vid utförsel ‘af bränvin, och
hvilken restitution är större för renad än för icke renad vara, har tillkommit
med anledning af Riksdagens skrifvelse don 19 maj 1871. Enligt
den tekniska utredning, som frågan med anledning af denna skrifvelse
erhöll, och hvilken linnés intagen i Kongl. Maj ds proposition n:o 13

30 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mapts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

till 1872 års riksdag, skulle den förlust af alkohol, som vid råbränvinets
rening uppkommer, utgöra minst 2 procent, samt följaktligen, så länge
tillverkningsafgiften utgör 80 öre per kanna, vid utförsel af 98 kannor
renadt bränvin restituera^ så stor afgift, som vid tillverkningen erlagts
för 100 beskattningsbara kannor, hvadan alltså afgiftsrestitutionen fölen
kanna utfördt renadt bränvin borde bestämmas tillf# krona, eller i
det närmaste 81,633 öre, hvilket öretal jemnades till 81,7 öre, samma
belopp, som i nu gällande förordning bestämmes. Förhöjes tillverkningsafgiften
till 1 krona 20 öre för hvarje kanna, bör, med bibehållande
af samma grunder för beräkning af restitutionen, denna blifva
w kronor eller, i det närmaste 1 krona 22 ''/2 öre, hvilket belopp, med
afseende derå att alkoholförlusten vid reningen blifvit antagen till den
minsta kända, torde böra utjemnas till 1 krona 23 öre.

1 öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt och under
erinran att de förändrade bestämmelser i fråga om hvitbetssockertillverkningsafgiften,
om tullsatsen å ättika och eether spirituosus samt om
restitution vid återutförsel af tobak- och sockerfabrikat, hvilka af förhöjning
uti i fråga varande afgifter må vara påkallade, af Riksdagen
lära utan särskild framställning från Eders Kong], Maj:t iakttagas, hemställer
jag,

att Eders Kongl. Magt ville i särskild proposition
äska, att Riksdagen måtte

dels i fråga om bevillningarne för år 1880
bestämma, att för bränvin, som inom landet ''tillverkas,
skall erläggas en afgift af en krona tjugo öre för
hvarje kanna af sådant bränvin, som innehåller 50
procent alkohol vid -f- 15° å Celsii termometer;

att för nedannämnda artiklar må vid deras införsel
i riket erläggas följande tullsatser
för bränvin och .sprit: kr. öre.

på fastager: I1 kanna a£50l

1 ,, ° ,, procents alko-| 1

åt säd, potates eller andra jord- hoihait vid 1 I: 7ii.
frukter ........: ........................... + 150 c -

jl kanna af 50 j

åt ris: ärra k .................................. hoihait vid !■'' ''«•

j + 15» C.

, ,1 kanna af 50

åt Sockel . llim ..............................| procenta alko-l*

af vindrufvor: hoihait vid i1-

'' r 15° C. 1

då varan är i Frankrike till-Ji kanna af 501
verkad och derifrån siövä-j i,ro«ents alk°- .

. J hoihait vid o,).

gen direkte införes ..............( + 15° c. )

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879. 31

för bränvin och sprit:
på fastager:
af vindrufvor:

då varan är annorstädes
verkad eller på annat sätt
införes

till ~ ] r kanna af 501
/procents alko-|
liolhalt vid j
4* 15° C. I

kr. öre.

1: 7o.

I1 kanna af 50

af annan frukt ^procenta aiko I

holhalt vid
+ 15° C.

på buteljer eller krus: (i kanna utan

it * i ^ < afseende på

tillä Sldg......................................|alkoholhalten.

Tobak: oarbetad, blad och stjelk 1 skålp. ........

arbetad: cigarrer och

cigarretter „ ...............

,, andra slag „ ..............

Kaffe..............................................1 skålp..........

Socker: raffineradt, alla slag,
samtoraffineradt, till färgen
icke mörkare än n:o
18 af gällande holländsk

standard ........................1 Gentil. .........

oraffineradt, mörkare än

n:o 18 ............................ „ ............

| 1: ro.

| 2: 70.

— i i.

1: 30.
- 50.

— ii.

12: »o.
9: —

att bränvin, som ligger å nederlag vid bränneri,
skall beläggas med den afgift som är gällande,
då skatteliqviden för detsamma till vederbörande landtränteri
verkställes, samt

att den restitution, som åtnjutes vid utförsel af
bränvin, för hvilket, stadgad tillverkningsafgift blifvit
erlagd, skall utgöra 1 krona 23 öre för eu kanna
renadt bränvin och 1 krona 20 öre för en kanna icke
renadt bränvin af normalstyrka;

dels ock besluta, att de sålunda föreslagna förhöjningar
i afgifterna för inom landet tillverkad!
bränvin och i tullsatserna å bränvin och sprit, tobak,
kaffe och sockerskola såsom tilläggsbevillningar utgå
äfven under innevarande år från den tid, som, efter
det Riksdagen i ämnet fattat beslut, af Kong]. Maj:t
kungöres.

Under förutsättning af bifall till denna min hemställan, tillåter jag
mig tillstyrka

o2 Bil. n:o (i e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. 11:0 1, om statsverket 1879.

att i den nådiga propositionen om statsverkets
tillstånd och behof den beräknade inkomsten af tullmedlen
för år 1880 måtte få utföras med 24,894,000
kronor och den beräknade inkomsten af bränvinstillverkningsafgiften
med 17,750,000 kronor; samt

att, då allmänna bevillningen bland inkomsterna
inräknats med ett belopp af 4,000,000 kronor, Eders
Kongl. Maj:t i nämnda proposition måtte af Riksdagen
äska allmän bevillning för år 1880, att utgå efter
de grunder, som Riksdagen kan finna erforderliga för
ernående af den sålunda beräknade inkomsten.

Riksstat^!! för år 1880 skulle, under förutsättning af bifall härtill,
erhålla följande utseende:

Kik§staten för år 1880.

Bth. till RtJid. Prof. 1879. 1 Sami. i Äfd.

34 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Tillgångar och inkomster:

Inkomster för är 1880:

ordinarie....................................................... 18,000,000:

bevillniugar............................................... 54,774,000:

Af riksbankens vinst för år 1878 ...........................................

Kronor. ;öre.

72,774,000,''-

1,876,000-

Summa kronor 74,650,000

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879■

O»)

Utgifter:

Anslag under hufvudtitlarne:

ordinarie ...........................................

extra ordinarie...............................

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

Statsskuldens förvaltning:

annniteter och räntör ...................

riksgäldskontorets aflöning m. m.

	Kronor.	öre.
......... 57,282,230: 24. ........... 6,507,769: 76.	63,790,000
	535,300	—
........... 10,234,200: — ........... 90,500: —	10,324,700
Summa kronor	74,650,000	—

36 Bil. n:o 6 e) till Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Enligt fullmäktiges i riksgäldskontoret till mig den 12 sistlidne
december afgifna förslags beräkning öfver riksgäldskontorets inkomster
och utgifter från den 12 december J878 till slutet af år 1880, skulle
riksgäldskontoret vid slutet af år 1879 ega en behållning,
uppgående till ...................................................... kronor 17,457,055: 93.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts
på civildepartementets föredragning beslutade framställningar, att under
år 1879 måtte få utbetalas dels 170,000 kronor till byggnader vid centralstationen
i Stockholm, dels 1,470,000 kronor utöfver det för året bestämda
anslag till fortsättande af norra stambanan, skulle i fråga komma
att från nämnda behållning vid 1879 års slut göra afdrag af 1,640,000 kronor,
men härvid förekommer att, enligt mig från jernvägstrafikstyrelsen
till hand ak om me n upplysning, materialförrådet under det förflutna året,
till följd al trafikens minskning och prisfall å flera materialier, nedgått och
icke ökats, så. att styrelsen anser sig ej komma att taga i anspråk under
år 1879 det till ersättning för möjlig ökning i jernvägarnes materialförråd
under detta ar uti riksgäldskontorets stat beräknade belopp af en million
kronor, hvilket sålunda i stället kan till de nu i frågasatta utgifterna
användas. Med iakttagande häraf behöfver den af fullmäktige angifna
behållning till år 1880 minskas allenast med 640,000 kronor, och skulle
således utgöra .......................................................... kronor 16,817,055: 93.

På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kongl.
Maj.t beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1880 anvisa till utgående
under samma år:

till fortsättande af statens jern vägsbyggnader kronor 7,000,000: —

)) förstärkande af materielen å norra stam -

banan

nybyggnader

vid äldre stambanorna

1,500,000
350,000

tillsammans kronor 8,850,000

Då samtlige dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta
medel bestridas, tillstyrker jag:

_ att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,
att ifrågavarande belopp må anvisas att utgå från
riksgäldskontoret.

1 underdånig skrifvelse åt den 23 maj 1878 yttrade Riksdagen, i
fråga om beredande af tillgång till låneunderstöd för sänkning af sjöarne
Hjelmaren och Qvismaren, att Riksdagens år 1877 härom uttalade åsigt
innefattade, att Riksdagen ej ville medgifva upplåning för berörda stats -

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj.is nåd. jorop. n:o 1, om statsverket 1879. 37

utgifts bestridande, med mindre än att för något af de år, hvarunder
lånet skulle utgå, förhållandet emellan statens inkomster och disponibla
tillgångar samt dess utgifter gjorde ett sådant förfaringssätt oundgängligen
nödvändigt. Vid det förhållande som nu inträdt, att statens inkomster
och disponibla tillgångar icke förslå för bestridande af utgifterna
utan upptagande af nya skatter, och då det icke torde få anses
lämpligt att ytterligare öka dessa skatter för att användas till utlåning
åt ett sjösänkningsbolag, hemställer jag

att tillgång till det låneunderstöd för sjöarne
Hjelmarens och Qvismarens sänkning, som under år
1880 skall från statskontoret utgå med 300,000 kronor,
måtte på det sättet beredas, att riksgäldskontoret
under samma år till statskontoret öfverlemnar ett belopp
af 300,000 kronor.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad jag
sålunda hemstält och tillstyrkt, skulle en beräkning öfver riksgäldskontorets
tillgångar och behof under år 1880 erhålla följande utseende:

38 Bil. n-.o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Riksgäldskontorets till -

Tillgängar:

Beräknad behållning från år 1879 ......................................................

Inkomster:

kapital- och ränteinbetalningar ....................... 2,032,407: 59

ersättning af statsverkets medel för riksdagsoeh
revisionskostnader äfvensom annniteter
å statsskulden enligt den å pag. 23 upptagna
beräkning............................................. 10,860,000: -

Kronor.

16,817,055

12,892,407159

Summa kronor

29,709,463j52

Bil. n:o (i e) till Kongl Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

gängar och utgifter år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för justitieom budsmansexpedilionen

......................................... 535,300: —

Riksgäld skontorets aflöning och pensioner............ 90,500: —

Annuiteter och räntor................................................... 12,266,607: 59

Vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar ...

Vid 1878 års riksdag anvisade anslag:

för anläggning af jernväg från Carlberg till

Lilla Värtan ........................................................ 600,000:

för ökning i statens jernvägars materialförråd

och kassaförlag ................................................... 1,000,000: —

Af Kongl. Maj:t för år 1880 äskade

anslag till statens jernvägsbyggnader ......... 7,000,000:

förstärkande af måleri el en

norra stambanan........................ 1,500,000:

„ nybyggnader vid de äldre stam -

banorna

inbetalning till statskontoret af det till Hjelmarens
och Qvismarens sänkning för år

1880 beviljade låneunderstöd .....................

I Beräknad behållning till år 1881................................

350,000:

300,000:

Kronor.

12,892,407

2,000,000

1,600,000!—!

9,150,000

4,067,055

Summa kronoij 29,709,463(52

40 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Mnj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

Såsom fullmäktige anfört, har statskontorets behof af kassaförstärkning
från riksgäldskontoret, under året

ökats från 2 | millioner i Januari.

samt torde i denna månad komma att ytterligare ökas till 14 millioner.

Jag tillät mig, vid föredragning den 7 januari sistlidet år af
statsverkets tillstånd och behof, fästa uppmärksamheten å de förhållanden,
som kunde medföra, att under vissa förutsättningar riksgäldskontoret
finge med möjligen betydande belopp fylla statskontorets
behof af förlagskapital. Jag hänvisade derå, att statsverket redan
länge uppburit en del af sina inkomster —- ränta, tionde, mantalspenningar,
vakansafgifter och arrendemedel — först i februari och mars
månader året efter det, under hvilket de å samma inkomster anvisade
utgifter varit att bestrida; att statsverket med sin grundfond å
nära 5,000,000 kronor förut kunnat i det närmaste fylla det häraf
vållade behofvet af förlagskapital, men att i senare tider, till följd isynnerhet
af bestämmelserna 1873 om allmänna bevillningens beräkning,
1871 om nederlagsrätt för bränvin och 1874 om militiestatens aflöningssätt,
de inkomster, hvilka inflyta först året efter de derå anvisade
utgifter, ökats till mycket betydliga belopp; att sålunda brist i
kassatillgångarna måste uppstå, så snart statsverket ej under året erhölle
stora öfverskott å do för året beräknade inkomsterna, men att ett
sådant förhållande visserligen icke vore detsamma som statsbrist, enär,
så länge åtminstone inkomsterna uppginge till beräknade belopp, för
hvarje utgift fans motsvarande inkomst, allenast att den senare i tiden
komme något efter den förra.

Efter förslagsvis uppgjord beräkning ansåg jag mig kunna uppskatta
de poster af 1877 års inkomster, som först under år 1878 /ande
i statskassan inflyta, sammanlagda med statskontorets stora förskott
för postverket, till 16,070,000 kronor. För året 1879 får, till följd af
tillökning i postverkets förskott med omkring 175,000 kronor och i
beloppet af ogulden bränvinstillverkningsafgift med omkring 800,000
kronor, summan af nämnda poster upptagas till minst 17,000,000 kronor,
och då härtill lägges omkring 2 millioner brist i inkomsterna för

till 4 4

i Februari,
i April,
i Maj.

minskats

ökats

i Juni.
i Juli.
i Augusti,
i September,
i Oktober,

.Bil. u:o ti a) till Konijl. Majd-x-.nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1871). 41

ur 1878 samt. iakttages, att uågpft öfverskott utöfver utgifterna således
icke förefunnits, sa förklaras dieir.af till fullo det behof, statskontoret
haft att, utöfver sin tillgång i stat», verkets grundfond, 5,000,000 kronor,
anlita riksgäld skontoret om kassaföl lag, hvilket behof månad för månad
stigit till 14,000,000 kronor.

1 den till mig aflåtna skrafvalse af den 12 sistlidne december,
hvilken såsom bilaga till detta protokoll bringas till Riksdagens kännedom,
hafva fullmäktige erinrat derom, att 4 g- § af det senast för riksgäldskontor
utfärdade reglemente bemyndigar fullmäktige att anskaffa
de för dess utbetalningar erforderliga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller genom begagnande af krediter, på
vilkor som fullmäktige ega bestämma, men tillika uttalat tvifvel huruvida
den sålunda anvisade utväg afsett eller är ”

lämplig för beredande
det omfång eller af den beskaffenhet, hvar -

under nuvarande förhållanden icke förefinnes utsigt att å 1880

af medel till kassaförskott
om nu är fråga.

Då

års statsreglering skall uppkomma något betydande öfverskott, lärer
visserligen, såsom jag redan haft tillfälle att antyda, icke böra förutsättas,
att behof vet af kassaföriag skall för statskontoret väsentligen minskas
före eller under nämnde statsregleringsperiod. Deremot tordeerfärenheten
berättiga till det antagandet, att, så vida Riksdagen bifaller hvad
Eders Kongl. Maj:t föreslagit om ökade inkomsters beredande, förhållandet
härutinnan skall inom icke lång tid till statsverkets fördel förändras,
och tillatei jag mig derför vidhålla, att behofvet i dess nuvarande
utsträckning är af öfvergående art. Jag finner på grund häraf ej anledning
att föreslå ökade skatter i ändamål att dermed förstärka statsverkets
grundfond, och anser mig ej heller böra under statsverkets
nuvarande ställning åter upptaga det förslag, som redan eu gång af

Eden

upptåg

Kongl.

m Maj: t för Riksdagen framlagts, om vissa inkomsttitlars
gande i riksstat ett år senare än nu är fallet, — en åtgärd hvilv0n
vane val egnad att stärka statskontorets kassaställning, men som

krafvel* tillskott af m a inkomster för det år, då den skall vidtagas.

det år, då den ________ _____

. Under förutsättning att behofvet således fortfarande som hittills
bör f ''las genom mer eller mindre tillfällig upplåning, tillåter jag mig
först upprepa hvad jag vid föregående tillfälle anfört, eller att behofvet
af kassaförlag förekommer i hvarje lands finansförvaltning; att de!
naturligt. beror deraf, att ingenstädes statens inkomster kunnat så ordnas,
att inkomsterna inflyta alldeles på samma tider som utgifterna bestridas,
och att i de flesta länder, der ej stora förlagshandel* bildats,
finansförvaltningen bemyndigas att till jemnande af nämnda missförhållande,
h\ ilket alltid maste vara mycket föränderligt, från statskassan
Bill. till Piksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afä. * g

42 Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1879.

utgifva antingen sedlar eller anvisningar och vexlar på längre eller
kortare förfallotid. Äfven i Sverige kunde visserligen vidtagas eu dylik
anordning, så att statskontoret bemyndigades att medelst skuldförbindelser
på längre eller kortare tid möta tillfälliga kassabehof, och skulle
för sådant ändamål allenast erfordras att äska Riksdagens medgifvande
till en dylik upplåning. Men dertill torde icke finnas tillräcklig anledning,
så länge som Riksdagen, åt hvilken riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning är förbehållen, i reglementet för riksgäldskontoret bibehåller
den paragraf, hvilken ålägger fullmäktige att för fyllande af sådan
brist, som nu är i fråga, efter Eders Kongl. Maj:ts pröfning åt
behofvet, tillhandahålla statskontoret nödiga medel.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans
Maj: t Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet
sålunda hemstält. och åt honom uppdraga
att, sedan han erhållit protokollsutdrag om
hvad som efter de öfriga departementens föredragning
blifvit beslutadt med afseende å statsreglering^, uppsätta
och till justering inför Kongl. Maj:t i statsrådet
anmäla förslag till nådig proposition angående
statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl.
Maj:ts nn i ämnet fattade beslut.

In tidem protocolli:

.4. L. Fris.

Bil n:0 6 f) till Kong). Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1. om statsverket 1879. 48

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Majd. Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,

von Steyern och

Malmström.

Föredragande Departementschefen, statsrådet Forssell uppläste häi
efter till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut
fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt förslag till Kong!.
Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda
förslag och befalla, att i enlighet dermed omförmälda
nådiga proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemlikt 2 § af den för statskontoret gällande nådiga instruktion
af den 8 december 1876 åligger det detta embetsverk att hvarje år
före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om
statsverkets inkomster under det sist förflutna året, såvidt dessa äro
kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid näst
följande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning
vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående
Bil,, nu Riksd. Prof. 1879, 1 Sami 1 Afd. '' 1

Statskontorets, inkomst''beräkning för år 1880.

statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörde nådiga
föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens detta år församlade revisorer hafva verkstält granskning
af senast afslutade eller 1876 års rikshufvudbok, jemte öfriga
räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning
under samma år. Till hvad den af statskontoret före denna revisionsförvaltnings
början till Eders Kongl Maj:t afgifna och sedermera till
revisorerna öfverlemnade berättelse innehåller, angående statsverkets
tillstånd och förvaltning under nämnda år, får statskontoret i underdånighet
hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott, jemlikt föreskriften
i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper och öfriga statsverket
rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande af den granskning,
som vid utförande af bemälda utskotts åliggande, att utreda och
uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret föreskrifven
särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet
med denna fond genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl
skola hållas statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1880, har statskontoret
ansett desamma höra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar
och, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, för denna beräkning i
allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,
hvilka åter för åren 1875 och 1876 äro hemtade från de för
samma år afslutade rikshufvudböckerna, men för år 1877 äro uppgifna
i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år
samt i öfrigt tillgänglige räkenskaper och meddelade uppgifter grundad
approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda
år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat,
som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, lära dock några
skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt
inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid
upprättande af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende
blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller
fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda
förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet
närmare redogöra. Jemväl torde statskontoret böra anmärka, att de
uti åberopade tabell upptagna inkomster enligt räkenskaperna för de
närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,
hvarom här nedan särskild! förmäles, äro angifna till de belopp, som
af inkomsterna varit före uppbördsårets slut, den. 30 april påföljande
år, till statsutgifters bestridande disponibla, hvadan således, i enlighet

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

med den för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag
skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och
uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, i riksstaten för år 1879 beräknad till 4,485,000 kronor,
bär för år 1877, enligt landsböckerna, utgjort 4,467,155 kronor, samt
i medeltal för de sistförflutna trenne åren uppgått till 4,479,297 kronor.
Som minskning i denna inkomsttitel är att motse allt efter som de
till statsverket indragna militieboställena varda genom kammarkollegii
försorg ånyo utarrenderade, vid hvilken utarrendering den boställena
åsätta räntan blifver i jordebok och räkenskaper afskrifven, samt jemväl
brister på senare tider årligen å räntan uppkommit, hvilka för år
1877 uppgingo till öfver 30,000 kronor, torde ifrågavarande inkomsttitel
icke böra beräknas högre än till 4,470,000 kronor.

Tionden, som vid de tvänne senaste riksdagarne beräknats till

1,648,000 kronor, uppgick för år 1877 till 1,658,845 kronor och har i
medeltal för de närmast förflutna trenne åren utgjort 1,653,421 kronor,
men synes af skäl, som i senaste berättelse af statskontoret anfördes,
ej böra beräknas utöfver förstberörda belopp 1,648,000 kronor.

Arrendemedlen beräknades vid senast faststälda tvänne statsregleringar
till 2,500,000 kronor, häri inbegripna arrenden ej mindre af de
till hospitalen förut anslagna, men numera till statsverket indragna
hemman och lägenheter, än ock af indragna häradshöfdinge- samt
militieboställen; och torde, såsom statskontoret i föregående berättelse
jemväl hemstälde, någon ändring i den senast gjorda beräkningen af
denna inkomsttitel icke böra ifrågakomma förr än det visat sig, huruvida
1878 års uppbörd dertill gifver anledning. .

Bqrgverkstionden, som för år 1879 är i riksstaten beräknad till
att af Sala bergslag utgöras, har af nämnda bergslag

utgått:

för år 1875 med...................................................... kronor 6,314: 13,

„ „ 1876 „ „ 6,658: 79,

'' „ „ 1877 „ „ 8,849: 10,

eller i medeltal för dessa år med ....................... „ 7,274: —,

och lärer alltså böra bibehållas vid den senast antagna beräkningen.

Mantalspenningar^, hvilka vid nästförflutna riksdag beräknades
till 630,000 kronor, hafva för de senare åren fortfarande visat sig vara
i jemnt stigande. Med hänsyn härtill och då denna inkomst lör år

7,000 kronor,

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

1877 utgjort 638,051 kronor, torde densamma för blifvande statsreglering
kunna antagas till 640,000 kronor.

Bötesmedlen, vid nästlidne riksdag beräknade till 260,000 kronor,
uppgingo för år 1877 till 322,429 kronor; men då denna inkomst för
sistnämnda år understigit 1876 års uppbörd med 11,884 kronor och för
öfrig t är af tern ligen oviss beskaffenhet, lärer någon förhöjning af denna
inkomsttitel vid nästinstundande statsreglering icke böra ifrågakomma,

Kavalleriregementenas hästvakans spanmäl. Denna inkomst, som vid
senast faststälda tvänne statsregleringar upptagits till 345,000 kronor,
har i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 355,863 kronor och belöpte
sig för år 1871 till 363,314 kronor. Som denna inkomsttitel är
beroende af vexlande markegångspis, synes.det uppkomna öfverskottet
icke böra verka till vidare förhöjning af den förut antagna beräkningen,
än att inkomsten, i nära öfverensstämmelse med medelbeloppet
för förberörde tre års period, vid blifvande statsreglering upptages till

350,000 kronor. 11 6

Tillfälliga rotevakansafgifter äro uti de tvänne senaste årens riksdaler
uppförda med _et,t från 15,000 kronor till 76,000 kronor förhöjdt
belopp, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15
december 1876, att vakansafgifter för de förut till underofficerares aflöning
anslagna vakanta rotar skulle till statsverket under förevarande
inkomsttitel ingå; och torde någon rubbning af den sålunda verkstälda
inkomstberäkningen icke böra ifragasättas förrän sig visat, huruvida
uppbörden för år 1878 dertill gifver anledning.

Vakansafgifter af nyroterad jord, hvilka vid nästförflutne riksdag
beräknades till 120,000 kronor, uppgingo för år 1877 till 132,487 kronor
och hafva i medeltal för de trenne sista åren utgjort 125,494
kronor. Som denna inkomst visat sig vara i jemnt stigande, lärer
densamma, i nära öfverensstämmelse med nyssnämnda medelbelopp, få
antagas till 125,000 kronor.

.Rotera/, ansafgifter af utsockne frälsehemman / Halland, vakansafgifter
af bergslag, trosspassevolansafgift och båtsmansvakansafgift. Dessa
inkomsttitlar hafva väl, hvar för sig, i medeltal de trenne sista åren
öfver skjutit deras i 1879 års riksstat beräknade belopp, men dessa
öfverskott pro icke af den betydenhet, att förändringar i de senast
gjorda beräkningarne deraf torde böra föranledas.

Sats man sbeklädnadsmet Ilen, för år 1879 beräknade till 68,000 kronor
hafva i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 66,966 kronor, och således
ej fullt uppgått till det i riksstaten upptagna beloppet. Då
emellertid denna inkomst för år 1877 belöpt sig till 68,686 kronor,
torde den förut antagna beräkningen böra bibehållas.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Kontrollstcimpelmedlen, för år 1879 beräknade till 20,000 kronor,
hafva i medeltal för de närmast förflutna trenne åren uppgått till
26,543 kronor, men då denna inkomst under dessa år varit i fallande,
lärer någon förhöjning deraf nu icke böra ifrågakomma.

Fyr- och båhnedlen, hvilka uti innevarande års riksstat äro beräknade
till 1,000,000 kronor och i medeltal för åren 1875—1877 utgjort
991,445 kronor, upptogos vid statsregleringen för år 1879 till 1,200,000
kronor, till följd af de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den
26 januari 1877 meddelade förändrade föreskrifter i afseende å utgörandet
af denna afgift. Berörde inkomst, som för hela nästlidet år
belöpte sig- till 1,205,200 kronor, deraf för december månad 25,140
kronor, har, enligt erhållen upplysning från generaltullstyrelsen, för
innevarande år intill den 1 dennes icke uppgått till mera än 1,037,408
kronor, men då minskningen, hvilken tvifvelsutan varit eu följd af den
under detta år inträffade ogynnsamma konjunktur för sjöfarten, väl
får antagas vara af öfvergående beskaffenhet, torde denna inkomsttitel
fortfarande böra bibehållas vid 1,200,000 kronor.

Telegraf medlen, hvilka i medeltal för de sistförfluten trenne åren
uppgått till 1,307,545 kronor och vid de tvänne senaste statsregleringarne
beräknats till 1,400,000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning
från telegrafstyrelsen, jemväl för år 1880 beräknade till sistnämnda
belopp, hvilket alltså uti bilagde tabell uppförts.

Jernvägstrajikmedlen. I öfverensstämmelse med Riksdagens uti
underdånig skrifvelse af den 22 maj 1877 uttryckta önskan, uppfördes
af dessa medel i riksstaten för år 1879 allenast den behållna inkomst,
staten af trafiken antogs för samma år hafva att påräkna, eller 4,750,000
kronor. För vinnande af jemförelse med förhållandet för åren 1875—
1877 har uti bilagde tabell under förevarande inkomsttitel icke upptagits
större belopp, än som till statskontoret under sistnämnda år af
trafikmedlen levererats.

Hvad angår nettobehållningens beräknande för år 1880, har
styrelsen för statens jernvägstrafik i sådant afseende meddelat den
uppgift, att bruttouppbörden kunde antagas till kronor 15,800,000: —,

drift och underhållskostnader till ......... 11,740,000: —,

bidrag till jernvägstrafikens pensionskassa
till .......................................... 60,000: —, 11,800,000:—,

hvadan inbetalningen till statskontoret skulle komma

att utgöra........................................................... kronor 4,000,000: —,

hvilket belopp alltså för blifvande statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen, hvilka vid de senaste fem statsregleringarne beräk -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

nats till 1,000,000 kronor, hafva väl för hvarje af de nästförflutna
trenne åren något öfverstigit nämnda belopp och uppgingo för år 1877
till 1,057,931 kronor, men med hänsyn till denna inkomsttitels beroende*
af vexlande konjunkturer för trävarumarknaden, torde densamma för
blifvande statsreglering icke böra beräknas högre än vid senaste riksdag,
eller 1,000,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomst, som vid de tvänne senaste riksdagarne
beräknats till 250,000 kronor, har i medeltal för åren 1875 —
1877 uppgått till 283,202 kronor och utgjorde för nästlidet år 263,106
kronor. Ehuru denna inkomsttitel till stor del är af tillfällig beskaffenhet,
torde densamma likväl, vid det förhållande, att annuiteter å
vattenaftappningslån, — — —, äro för år 1880 att påräkna med ettbelopp
af icke mindre än 201,475 kronor 51 öre, för blifvande stats- .
reglering kunna antagas till 300,000 kronor, hvilket belopp, för jemnande
af ordinarie inkomsternas slutsumma, dock lärer få utföras med

295,000 kronor.

Be vi Ilningar.

Tullmedlen beräknades vid innevarande års riksdag till 22,500,000
kronor och hafva utgjort:

för år 1875 ............................................................ kronor 24,392,723:—,

„ „ 1876 .......................................................... „ 26,323,351:

och ,, „ 1877 .......................................................... „ 26,229,372:—,

eller i medeltal för dessa tre år.............................. ,, 25,648,482: —.

Enligt uppgift från generaltullstyrelsen har den debiterade tulluppbörden
för innevarande år intill den 1 dennes

uppgått till ................................................................... kronor 21,811,905:—;

och skulle, under antagande att uppbörden för
återstående delen af året komme att uppgå
till lika belopp, som för december månad

1877, eller ...................................................... „_ 1,699,818: —,

hela tulluppbörden för året belöpa sig till ......... kronor 23,511,723:—.

Som likväl berörde inkomst för detta år betydligt nedgått och
för öfrigt ofta visat sig vara underkastad vexlingar, torde densamma
för år 1880 icke böra beräknas högre än till 22,000,000 kronor.

Postmedlen. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen
kan denna inkomst för år 1880 beräknas till enahanda belopp, som
för år 1879, eller 5,000,000 kronor, hvadan densamma jemväl med
denna summa i bilagde tabell upptagits.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Stämpelpapper smedlen, h vilka i medeltal för åren 1875—1877 utgjort
2,431,153 kronor, upptogos vid statsregleringen för år 1879 till

3.100.000 kronor, till följd af den i samband med löneregleringen för
vissa landsstatstjenstemän af nästlidne Pdksdag beslutade förhöjning i
stämpelpappersafgiften. Då anledning icke förekommer till förändring
af det sålunda beräknade beloppet, torde detsamma jemväl för år 1880
böra bibehållas med 3,100,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid senaste riksdag till

13.150.000 kronor och har i medeltal för åren 1875—1877 uppgått till
14,474,105 kronor. Enligt erhållen uppgift från finansdepartementets

byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter har ifrågavarande inkomst

under detta år intill den 1 dennes utgjort ....... kronor 10,964,404: —,

och om dertill lägges ett belopp, motsvarande
den under december månad 1877 influtna

afgift, utgörande ............................................. „ 1,547,866: —,

skulle berörde inkomst för hela innevarande år

komma att uppgå till ...................................... kronor 12,512,270:—.

Jemföres nu detta inkomstbelopp med 1877 års uppbörd, hvilken
enligt räkenskaperna utgjorde 13,24)4,550 kronor, visar sig alltså en
minskning för år 1878 af nära 700,000 kronor. Med hänsyn härtill
och då denna inkomst är beroende af omständigheter, hvilka icke på
förhand kunna vara kände, samt ofta visat sig vara underkastad vexlingar,
synes densamma här icke böra upptagas till högre belopp än

12.500.000 kronor, eller hellre, för bevillningarnes slutsummas jemnande
till hundratusental, 12,470,000 kronor.

Hvitbetssockertillverlcningsaf''giften, beräknad i riksstaten för år 1879
till 50,000 kronor, har i medeltal för åren 1875—1877 utgjort 44,103
kronor och uppgick för år 1877 till 53,385 kronor. Under innevarande
år har denna afgift, enligt erhållen uppgift från nyssnämnda byrå, intill

den 1 dennes uppgått till ................................................ kronor 25,758: —,

och äfven under antagande att berörde inkomst under
december månad detta år kommer att uppgå
till enahanda belopp, som inflöt samma månad

nästlidet år eller..................................................... „ 11,686:—,

kan dock hela uppbörden för år 1878 icke antagas

till mera än........................................................... kronor 37,444: —.

Då denna inkomst sålunda, efter att år 1877 hafva stigit, ånyo
nedgått, lärer densamma för år 1880 icke böra beräknas högre än till

30.000 kronor.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Allmänna bevillning en, som i 1879 års riksstat uppfördes med ett
från 3,200,000 kronor till 4,000,000 kronor förhöjdt inkomstbelopp, bär
i medeltal för de trenne sista åren utgjort 4,187,200 kronor. Som det
emellertid torde vara tvifvelaktigt, i synnerhet med afseende å den
rådande tryckta ekonomiska ställningen, huruvida någon väsentlig förhöjning
i denna inkomst för de närmaste åren är att emotse, har
statskontoret, under förutsättning att den allmänna bevillning, näst
sammanträdande Riksdag sig åtager, kommer att utgå efter enahanda
grunder, som de nu gällande, ansett denna inkomsttitel icke böra beräknas
högre än vid senaste riksdag, eller 4,000,000 kronor.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

O. F. af SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. GUST. ÖSTERGKÉN.

föredragande.

Stockholm den 13 December 1878.

1. S.

C. Kinberg.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Statsverkets inkomster.

Bil. Utt. g.

	Kronor.
Ordinarie inkomster:
Ränta .........................................................................................	4,470,000
Tionde ..............................................................................	1,648,000	__
Arrendemedel ..........................................................................	2,500.000	—
Bergverkstionde ........ ..............................................................	7,000	—
Mantalspenningar ...............................................................	640,000	—
Bötesmedel.................................................................................	260,000	—
Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål ................................	350,000	—
Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................................	76,000	—
Vakansafgifter af nyroterad jord ...............................................	125,000	—
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ............	20,000	—
Vakansafgifter af bergslag ........................................................	20,000	—
Trosspassevolansafgift ............................................................	26,000	—
Båtsmansvakansafgift ...............................................................	75,000	—
Båtsmansbeklädnadsmedel..........................................................	68,000	—
Kontrollstämpelmedel .................................................................	20,000	—
Fyr- och båkmedel ....................................................................	1,200,000	—
Telegrafmedel .......................................................................	1,400,000	—
Jernvägstrafikmedel ...............................................................	4,000,000	—
Skogsmedel ...............................................................................	1,000,000	—
Extra uppbörd ...........................................................................	295,000	—
Säger	18,200,000	—
Bevillningar:
Tullmedel ...............................................................................	22,000,000	—
Postmedel ..................................................................................	5,000,000	—
Stämpelpappersmedel ...........................................................	3,100,000	—
Bränvinstillverkningsafgift ...........................................................	12,470,000	—
Hvitbetssockertillverkningsafgift ..............................................	30,000	—
Allmän bevillning .....................................................................	4,000,000	—
Säger	46,600,000\| —
Summa	64,800,000	—

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Sami 1 Afd.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

Bil. litt. b.

Statsverkets

Ordinarie inkomster:

! Ränta.....................................................................................................................................

Tionde ............................................................................................................................

i Arrendemedel...................................................................................«.............................................

Bergverkstionde........................................................................................................................

Mantalspenningar........................................................................................................................

Bötesmedel......................................................................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .............................................................................

1 Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord................................................................................................

{ Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland..............................................................

Vakansafgifter af bergslag ....................................................................................................

! Trosspassevolansafgift..............................................................................................................

Båtsmansvakansafgift .............................................................................................................

| Båtsmansbeklädnadsmedel.............................................................................................................

| Kontrollstämpelmedel.....................................................................................................................

Fyr- och båkmedel.....................................................................................................................

I Telegrafmedel................................................................................................................................

[ Jernvägstrafikmedel...............................................................................................................

Skogsmedel................................................................................................................................

Extra uppbörd ..........................................................................................................................

Säger

Bevillningar:

Tullmedel................................................................................................................................

Postmedel .......................................................................................................................

Stämpelpappersmedel...............................................................................................................

Bränvinstillverkningsafgift ......................................................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................................................................

Allmän bevillning.................................................................................................................

Säger

Summa

Statskontorets inkomstberäkning för år 1880.

inkomster.

Beräknade i riksstaten för år 1879.	Enligt räkenskaperna	Statskontorets beräkning för år 1880. j
år 1875.	år 1876.	år 1877.	Medium.
4,485,000	4,482,299	4,488,437	4,467.155	4,479,297	4,470,000
1,648,000	1,645,320	1,656,098	1,658,845	1,653,421	1,648,000
2,500,000	554,042	699,937	757,798	670,592	2,500,000
7,000	40,983	51,268	44,409	45,553	7,000
630,000	613,373	624,244	638,051	625,223	640,000
260,000	315,382	334,313	322,429	324,041	260,000
345,000	349,437	354,838	363,314	355,863	350,000
76,000	19,965	20,183	20,659	20,269	76,000
120,000	116,404	127,591	132,487	125,494	125,000
20,000	22,398	22,478	22,478	22,451	20,000
20,000	20,973	23.562	23,854	22,796	20,000
26,000	26,477	26,481	26,469	26,476	26,000
75,000	74,208	76,307	82,108	77,541	75,000 \|
1 68,000	60,711	71,500	68,686	66,966	68,000 ;
20,000	27,967	26,465	25,196	26,543	20,000 !
1,200.000	832,704	936,431	1,205,200	991,445	1,200,000 !
1,400,000	1,287,074	1,305,910	1,329,652	1,307.545	1,400,000
4,750,000	3,100,000	3,000,000	3,500,000	3,200,000	4,000,000 j
1,000,000	1,020,833	1,103,508	1,057.931	1,060,757	1,000,000
250,000	280,571	305,930	263,106	283,202	295,000 !
18,900,000	14,891,121	15,255,481	16,009,827	15,385,475	18,200,000
22,500,000	24,392,723	26,323,351	26,229,372	25,648,482	22,000,000
5,000,000	4,026.037	4,411,179	4,726,358	4,387,858	5,000,000
3,100,000	2,551.244	2,499.833	2,242,381	2,431,153	3,100,000
13,150,000	15,024,611	15,193,153	13,204,550	14,474,105	12,470,000
50,000	35,851	43,072	53,385	44,103	30,000
4,000,000	4,094,109	4,171,622	4,295.868	4,187,200	4,000,000
47,800,000	50,124,575	52,642,210	50,751,914	51,172,901	i 46,600,000
66,700,000	65.015,696	\| 67,897,691	66,761,741	j 66,558,376	64,800,000

Ang. riksgäldskontor ets ställning vid 1878, 1879 o. 1880 års slut.

Litt. B.

Till Herr Statsrådet och Ghefen för Kongl. Finansdepartementet,

Med anledning af eder skrifvelse den 12 nästlidne november
hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till
eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets
sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1878 och 1879
samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1880.

De i dessa beräkningar upptagna behållningar samt fordringar
för tills vidare förräntade medel innefatta icke de fonderade statslånens
liqvidations- och amorf!ssementsfonders tillgångar, hvilka särskild! förvaltas.

Såsom af beräkningarne framgår, har det antagits, att de ännu
oguldna 12,000,000 kronor, hvilka riksgäldskontoret, på grund af stadgandet
i § 13 af det sednast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente,
under året till kongl. statskontoret såsom tillfällig'' kassaförstärkning
utbetalt, skulle under år 1879 komma att till riksgäldskontoret återbetalas,
och det är under denna förutsättning som riksgäldskontorets inkomst
genom förräntande af innestående behållningar, hvilken i sin ordning
verkar på beloppet af de från kongl. statskontoret till riksgäldskontoret
utgående annuitetsanslag och för år 1879 förslagsvis upptagits till

600,000 kronor, för år 1880 kunnat beräknas till 300,000 kronor.

Omförmälda 12,000,000 kronor hafva utbetalts: 2,000,000 kronor
under februari månad, 2,000,000 kronor under maj månad, 2,500,000
kronor under juni månad, 1,000,000 kronor under juli månad, 2,000,000
kronor under augusti månad, 2,000,000 kronor under september månad
och 500,000 kronor under oktober månad, samt utestå fortfarande sedan
nämnda utbetalningstider. Utöfver dessa belopp hade riksgäldskontoret
Bill. till Riksd. Vrot. 1879. 1 Sami. 1 Afä. 1

Ang. riksgäldskontor et s ställning vid 1878, 1879 o. 1880 års slut.

likaledes för kassaförstärkning i januari månad till kongl. statskontoret
utbetalt 2,500,000 kronor, hvilka dock under april månad af kongl.
statskontoret återbetaltes.

Riksgäldskontoret har endast i följd af den helt och hållet tillfälliga
omständighet, att kontoret under innevarande år haft betydliga
belopp disponibla, kunnat utan olägenhet utbetala och hålla utestående
så betydliga summor som de ofvannämnda. Den jemförelsevis långa
tid, hvarunder kongl. statskontoret varit i behof af den utlemnade
kassaförstärkningen, äfvensom svårigheten att beräkna någon tid, då
kongl. statskontoret må blifva i tillfälle att återbetala de erhållna
ifrågavarande beloppen eller någon större del af dem, synas emellertid
utvisa, att, såsom ock ganska naturligt är, kongl. statskontorets behof
af ett ökadt kassaförlag är större och af mera fortvarande natur än
att lämpligen kunna med endast tillfälliga åtgärder fyllas. I den mån
det blifver för riksgäldskontoret nödvändigt, att, för sina egna utgifters
bestridande, betänka de belopp, som redan blifvit till kongl. statskontoret
förskjutna eller tilläfventyrs ytterligare kunna komma att för
kongl. statskontoret erfordras, är visserligen i § 43 af det senast för
riksgäldskontoret utfärdade reglemente den utväg fullmäktige anvisad,
att anskaffa medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser
eller begagnandet af krediter, allt på vilkor, som fullmäktige
ega bestämma; men tvifelaktigt, kan vara, om den sålunda anvisade
utväg afsett eller är lämplig för beredande af medel till kassaförskott
i det omfång eller af den beskaffenhet, hvarom nu är fråga.

Då det omförmälda förhållandet i sin män inverkar på riksgäldskontorets
ställning under den tid, de begärda och härhos aflemnade
förslagsberäkningarne afse, hafva fullmäktige ansett sig icke böra underlåta
att redan nu, i sammanhang med dessa förslagsberäkningars
afgifvande, på detsamma fästa eder uppmärksamhet.

Stockholm den 12 december 1878.

G. S. ÅKERHIELM.

C. t. STOCKER STRÖM. C. G. HJERTA. SAM. WARBURG.

Herman Wikblad.

Förslagsfoeräkningar

öfver

riksgäldskontorets inkomster och ntgifte

från den 12 december 1878 till samma års slut
samt under åren 1879 och 1880.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning å riksgäldskontorets räkning n:o 1 i riksbanken den 12 december
1878.......................................... • 194,734: 33.

Fordringar för tills vidare förräntade medel, kapital ...... 19,089,519: 02.

För konvertering uppköpta obligationer å nominel ... kronor 1,335,100: —

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne

11 Vi r! A vin f/\rl J .

understöd

Genom förräntande af innestående behållningar............

Genom indragning af 1875 års lån, 2:dra emissionen, återstoden
..............

781,800: —
202,280: —

1,737,920: —

19,284,253 35

2,722,000

summa kronor j 22,006,253 135

utgifter från den 12 december 1878 till samma års slut,

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret ................. 4,400: —

Kostnader för riksdagens hus och bibliotek .................. 8,000: —

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder.
.............................................. 11,403: 88.

Inlösen af obligationer för 1855 års fonderade lån .......................

Dito af dito för 1869 års lån ser. II och III ................

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade låneunderstöd
till enskilda jernvägar, återstoden för år 1878 ... 50,000: —

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
anslag:

för statens järnvägsbyggnader i Norrland, (utöfver de
vid 1877 års riksdag beviljade kronor 6,000,000), återstoden
.............................. 60.000: —

för anläggning af jernväg från Carlberg

till lilla Wärtau .................... 100,000: —

för byggnader och anläggningar m. m.

vid statens jernvägar................. 100,000: — 260,000: _

Beräknad behållning vid 1878 års utgång ................................

summa kronor

18,803 183
118,500 —
3,800 ! —

310,000

21,555,149

22,006,253

Förslagsberäkning öfver riksgäldskonto

Beräknad behållning vid 1879 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1
i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel.........

21,555,149

52:

Inkomster:

\ Återbetalning af kongl. statskontoret för lemnad kassaförstärkning
......................................... 12,000,000: —

| Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd............ 1,504,100: —

Ränta å Bergslagernas jernvägsaktiebolags

obligationer .......................... 227,500: —

Äldre depositionsmedel ......... 1,300: —

Afbetalningar å lån till undsättningar
inom Kronobergs och
Kalmar län, i anledning af

1868 års missväxt ......... 1,120: — g 420- _

Genom förräntande af innestående behållningar
................................. 600,000: — 2 334 020- _

Enligt riksstaten för år 1879 riksgäldskontoret tillkommande anslag för
bestridande af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter m. m.......

14,334,020 | -10,042,000 —

’ I

■

transport j 45,931,169 52

inkomster och utgifter år 1879.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader......... 500,000: —

kostnader för riksdagens hus............ 12,000: —

» » x bibliotek ...... 2,000: —

löner, arvoden och expenser vid riks gäldskontoret

........................ 62,207: 50.

löner på indragnings- och pensionsstat

vid dito ......''..................... 28,292:50.

aflöning, resekostnad och expenser för
iustitie-ombudsmannen och hans expedition
.............................. 21,300: —

625,800: —

Annuiteter och räntor:
till Hans Makt Konungen...............
anslag till ränta och	amortering å de
fonderade lånen:
1858 års lån .....	1,166,6(56: 67.
1860 •- »	... 1,466.000: —
1861 * » ......	... 165,000: —
1864 » » ......	... 504,000: —
1866 » » ......	... 1,380,000: —
1868 » » ......	.. 1,096,410: —
1870 » » ......	... 990,000: —
1872 » * ......	... 992,336: —
1875 » » .....	... 1.643,830: 22.
1876 » » ......	... 1,816,000: —
1878 » » ......	... 726,400: —

Ränta å 1869 års tillfälliga lån .........

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung
Carl XIILs hemgiftskapital samt å Göta
och Södertelje kanalers reparationsfonder
..........................

Slutbetalning af 1869 års tillfälliga lån, ser.

300,000: —

,946,642: 89.

33,920: —
17,300: 70. 12,297,863: 59.	i 12,923,663 1 59
7..........................	678,400
transport ■	13,602,063 i 59

transport 1 45,931,169 52

summa kronor j 45,931,169 j 52 |

transport

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisade lån

för enskilda jernvägsanläggningar ....................................

Vid 1877 års riksdag beviljadt lån för ny tomtreglering i staden Söderhamn,
återstoden.....................................................

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisade anslag
och lån:

för statens jernvägsbyggnader i Norrland.............. 6,000,000: —

''» anläggning af jernväg från Carlberg till lilla Värtan 650,000: —

» anskaffande af rörlig materiel för norra stambanan

norr om Storvik............................... 1,500,000: —

» byggnader och anläggningar m. m. vid statens jern vägar

.......................................... 500,000: —

» betäckande af ökning i statens jernvagars materialförråd
in. m..................................... 1,000,000: —

» inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer
å 6,753,600 kronor, återstoden 3,424,500

kronor.......................................... 3,082,050: —

» förbättrande af hamnen vid Oskarshamn, återstoden 40,000: —

Beräknad behållning vid 1879 års utgång .................................

summa kronor

13,602,063 59
2,000,000
100,000

12,772,050

17,457,055

45,931,169 | 52

Bih, till Rilcsd Prof, 1879. 1 Sami 1 Afd.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1880 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1
i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel.........

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
.............................. 1,691,020: —

Ränta å Bergslagernas jernvägsaktiebolags

obligationer ........................... 387,680: —

Äldre depositionsmedel .................... 1,500: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom
Kronobergs och Kalmar län, i anledning

af 1868 års missväxt .................. 1,120: — 2 031 390- _

Genom förräntande af innestående behållningar ............ 300,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1880 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

ränta å öfrig statsskuld ........................... 12,892,407: 59.

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma
år beräknade inkomst af rånte- och kapitalafbetalningar
..................................... 2,331,320: —

17,457,055

93''

2,331,320

10,561,087

transport | 30,349,463 j 52

inkomster och utgifter år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m.:

riksdags- och revisionskostnader........

kostnader för riksdagens hus........ ...

» » » bibliotek ......

löner, arvoden och expenser vid riks gäldskontoret

........................

löner på indragningsstat och pensions stat

.................................

aflöning, resekostnad och expenser för
justitie-ombudsmannen och hans expedition
...............................

Annuiteter och räntor:

500,000: —
12,000: —
2,000: —

62,207: 50.

28,292: 50.

21,300: — 025,800: —

till Hans Maj:t Konungen...............

anslag till ränta och amortering å de
fonderade lånen:

1858	års	lån ...	..... 1,166,666	67.
1860	»	»	..... 1,466,000	—
1861	»	» ... .	.. .. 165,000	—
1864	»	» .. .	.. .. 504,000	—
1866	»	» ... .	..... 1,380,000	—
1868	»	» ... .	..... 1,096,410	—
1870	»	»	..... 990,000	—
1872	»	»	995,000	—
1875		» ...	..... 1,643,830	22.
1876	»	»	..... 1,816,000	—
1878	»		.. . 726,400	—

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung
Carl XIII:s hemgiftskapitai samt å
Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder
...........................

300,000: —

11,949,306: 89.

17,300: 70.

12,266,607: 59.	12,892,407	[59
transport	12,892,407	59

transport

30,349,463

summa kronor | 30,349,463 | 52

transport : 12,892,407 j 59

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för

enskilda jervägsanläggningar......................................... 2,000,000 I —

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag:
för anläggning af jernväg från Carlberg till lilla Värtan... 600,000: —

•» ökning i statens jernvägars materialförråd och kassa förlaS.

.... ...................................... 1,000,000: - | i .600,000 -

Beräknad behållning vid 1880 års utgång ............................... j 13,857,055 193

summa kronor | 30,349,463 j 52

Bill. till liilcsd. Vrot. 187!)

1 Sami. Afd

Bil. No 7 a till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 20 December 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Derefter föredrog- Statsrådet Malmström:

15:o.

En af Domkapitlet i Karlstad gjord underdånig framställning om återlevererande
till statsverket af eu under Domkapitlets förvaltning stående fond, hvaraf
räntan användes såsom bidrag till aflönande af lärare vid allmänna läroverken i
Filipstad och Åmål, äfvensom derom, att, från den tid sådant skett, lönerna till
rektorer och lärare vid nämnda läroverk måtte i stat upptagas att till deras fulla
belopp från statsverket utgå; hvarvid Domkapitlet, med afseende derå, att det betydliga
kapitalet vore mot säkerhet utlånt till åtskilliga personer med viss uppsäg -

Bil. No 7 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

ningstid, och alltså någon tid torde åtgå, innan medlen kunde till fulla beloppet
indragas, helst skäligt icke vore att genom brådskande uppsägning sätta låntagare
i förlägenhet, i underdånighet hemstält, att tidpunkten för fondens inlevererande
måtte bestämmas till den 30 December 1880.

Öfver denna framställning hade Statskontoret afgifva infordradt utlåtande
och deruti anfört: att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och Åmål
vore i åtskilliga lärares löner inberäknade “inom kolumn specificerade inkomster“
till belopp af 1,427 kr. 34 öre vid det förra läroverket och 1,512 kr. 62 öre vid
det senare eller tillhopa 2,939 kr. 96 öre; — att dessa inkomster utgjorde räntemedel
efter 5 procent dels å det af Domkapitlet omförmälda kapital af 39,997 riksdaler
24 skillingar banko eller 56,996 kr. 25 öre, som under år 1834 från statsverket
utbekommits, dels ock å ett ytterligare kapital af 1.201 rdr 47 sk. banko
eller 1,802 kr. 97 öre, hvilket på grund af Kongl. brefvet den 15 December 1837.
efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Åmåls skola blifvit uti
Domkapitlets uppgift af den 31 Mars 1832 med 60 rdr 4 sk. 9 rst banko för
högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits; — att då sålunda tillsammans
58,799 kr. 22 öre blifvit till Domkapitlet öfverlemnade för att med räntan deraf
bestrida aflöningsfyllnad till vissa lärare vid ofvannämnda läroverk, hela detta kapitalbelopp
äfven syntes böra till statsverket återlevereras; — att, enligt hvad räkenskaperna
för år 1877 utvisade, ifrågavarande fond vunnit den tillväxt, att densamma
då utgjordes af

räntebärande kapital ............................................................................. 61,100: —

räntefordran ............................................................................................ 324: 78

fordran beroende på afskrifning............................................................ 2,008: —

innestående å giroräkning..................................................................... 902: 71

Kronor 64,335: 49; —

att af sådan anledning Statskontoret af Domkapitlet begärt upplysning dels om or saken

hvarför icke hela fonden, sådan densamma vid öfverlemnandet befunnes, skulle
tillfalla statsverket, dels ock för hvilket ändamål öfverskottet vore afsedt att användas;
hvarå till svar meddelats, att Domkapitlet ansåge sin framställning bäst
kunna främjas derigenom, att det från statsverket erhållna beloppet oförändradt
återlevererades, samt att Domkapitlet funne frågan om öfverskottets användande
böra blifva föremål för särskild underdånig framställning; — att emellertid, då fonden
blifvit bildad af allmänna medel och endast varit afsedd till lärares aflönande,

Bil. No 7 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 3

Statskontoret ansåge ingen anledning förekomma, hvarför icke jemväl det uppkomna
öfverskottet, vare sig att det tillkommit genom medlens utlånande emot högre
ränta eller derigenom att tjensterna vissa tider varit obesatta, skulle tillfalla statsverket,
och att detsamma derför ock borde i sammanhang med det ursprungliga
kapitalet till statsverket öfverlemnas, hvarigenom äfven den fördel vunnes, att
Domkapitlet på eu gång befriades från förvaltningsbestyret med dessa medel; och
hade Statskontoret, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då den föreslagna
förändringen otvifvelaktigt skulle leda till förenkling i redovisningen, tillstyrkt
nådig proposition till Riksdagen derom, att allmänna läroverksanslaget måtte ökas
med ett mot ofvanberörda räntemedel svarande belopp af 2,939 kr. 96 öre, under
vilkor att hela den ifrågavarande fonden, vid den tidpunkt Kongl. Maj:t bestämde,
blefve till statsverket öfverlemnad.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemstälde Statsrådet, att Kongl.
Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen derom, att anslaget till
elementar-läroverken liöjes med ett belopp af 2,939 kronor 96 öre, att användas
till aflöning åt lärare vid läroverken i Filipstad och Åmål i stället för de i deras
löner inberäknade räntemedel från ofvanberörda fond, mot det att samma fond jemte
derå uppkomna besparingar samt den för år 1880 derå belöpande ränta varder vid
samma års slut till statsverket öfverlemnad.

Till hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Maj:t
Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af detta,
protokoll till Finansdepartementet öfverlemnas.

„ Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 8 Januari 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen Statsrådet Malmström föredrog följande ärenden rörande
dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitol
hänförliga extra ordinarie anslagsbehof, dels ock frågor om anslag under nionde
hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

Ro.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Rättviks kontrakt af Kopparbergs
län C. E. Sernander i underdånighet anhållit, att, då jemlikt Kongl. brefvet
den 27 Juni 1856 Boda kapellförsamling blifvit den 1 Maj 1875 skild från Rättviks
pastorat och försedd med egen kyrkoherde, sökanden måtte komma i åtnjutande
af s. k. prostetunna från nämnda församling. Öfver denna ansökning hafva,
efter inhemtande af Domkapitlets i Vesterås och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i länet yttranden, Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande och dervid anfört, hurusom, jemlikt 24 § af Kongl. resolutionen
på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 och 4 § af presterskapets privilegier

Prosttunna.

2 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

den 16 Oktober 1723 kontraktsprostarne äro berättigade att, i anseende till de
embetet vidhängande hvarjehanda besvär, korrespondens och sysslor, uppbära en
tunna kronotiondespanmål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge, samt att
denna prostetunna bör beräknas i de sädesslag, hvari kronotionde inom församlingen
utgår, eller med lösen för %5 råg och 6%5 korn. På grund häraf hafva Kammarkollegium
och Statskontoret tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta
nådig framställning till Riksdagen derom, att åt sökanden måtte såsom prostetunna
för Boda församling anvisas ett årligt belopp af 14 kronor 35 öre, utgörande värdet
efter de i Kongl. förordningen den 23 Juni 1869 bestämda pris för en tunna
spanmål, 9/65 råg och 5%5 korn.

I öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda
tillstyrkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen, att åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt såsom prostetunna för Boda
församling å anslaget till kleresistaten uppföra 14 kronor 35 öre att årligen utgå
från och med år 1880.

2:o.

Vid föredragningen den 30 sistlidne December af Kanslerns för universiteten
underdåniga framställningar om åtskilliga anslag för universitetens behof
har Eders Kongl. Maj:t befalt, att dessa framställningar skulle i nedan nämnde
delar å nyo föredragas i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna
under åttonde hufvudtiteln.

Anlag un ved I skrifvelse till Kan slör sembetet har det större Akademiska Konsistoriet vid
lUotekJZt vid universitetet i Upsala anfört att, sedan den med statsmedel bekostade värmeledninZLtsZm
\ gen i universitetets bibliotekshus blifvit färdig, behof uppstått af dels förhöjdt anupsaIn-
slag till ved för biblioteksbyggnaden, dels ock medel till aflöning åt den person,
som skulle sköta värmeledningen och hvilken, jemte det han hade ansvar för appa.
raten, borde ega den tekniska insigt och färdighet, att han sjelf kunde bättra

mindre bristfälligheter å densamma.

I afseende å det anmälda behofvet af anslag till ved har, enligt hvad Konsistoriet
vidare upplyst, den ingeniör, hvilken konstruerat värmeledningen, beräknat
den årliga bränsleåtgången för densamma till SO famnar barrved; och universitetets
skogsförvaltare bär i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, då behörig hänsyn
tages till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen — utöfver förut till
biblioteket anslagne 10 famnar — erforderliga belopp af 70 famnar barrved ej
skulle kunna erhållas å sådane Kongl. Akademien tillhöriga skogar, från hvilka
ved kan utan allt för stor fraktkostnad införas till Upsala.

Då omförmälda behof äro af beskaffenhet att utgiften derför, beräknad till
sammanlagdt 2000 kronor om året, synes böra öfvertagas af statsverket, samt, enligt

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

hvad Universitetskanslern meddelat, bibliotekets uppvärmning måste tills vidare uppskjutas,
om det härtill begärda anslag ej beviljas, hemställer jag, i öfverensstämmelse
med hvad det Akademiska Konsistoriet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen
i universitetets bibliotekshus och dels för aflönande al eu maskinist och eldare för
värmeapparatens skötande bevilja ett årligt anslag af tillhopa 2,000 kronor.

3:o.

Kanslern för universitetet'' i Upsala har, i enlighet med en af det större DenmcdicinsMAkadomiska
Konsistoriet derstädes, på medicinska fakultetens begäran, gjord fram-“<;“
ställning, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält om nådig proposition ver«uaet ;
till Riksdagen rörande förhöjning i den medicinskt-kemiska institutionens årsanslag. ui,mla 1

denna fråga är af fakulteten anfördt, hurusom det anslag af 1,000 kronor,
som år 1865, då det för alla de kemiska institutionerna förut gemensamma årsanslaget
blef mellan dem deladt, tillädes institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi, sedermera till följd af årligen stigande utgifter oaktadt den största sparsamhet
befunnits alldeles otillräckligt. Laboranternas antal, som under de sex första
åren efter den år 1859 vidtagna flyttningen till institutionens nu varande lokal
utgjort i medeltal 25 för hvarje termin, men under de sex senaste åren uppgått
till 50 tenninligen, hade sålunda på 19 år fördubblats, hvarigenom, då prisen på
de flesta för kemiska laborationer behöfliga förnödenheter samtidigt stegrats, utgifterna
blifvit mer än fördubblade, under det årsanslaget förblifvit oförändradt. För
att till någon del fylla bristen, hade af de studerande upptagits s. k. laborationsafgifter,
hvilka till en början utgått med fem kronor i terminen af hvarje laborant,
men, i den mån utgifterna ökats, måst förhöjas, så att dessa utgifter under de senaste
åren debiterats med närmare en krona för hvarje laborationsvecka; och någon
ytterligare förhöjning af dessa bidrag från studenterna borde, enligt fakultetens
tanke, ej ske. Om vid laboratoriet skulle lemnas ändamålsenlig undervisning åt
50 laboranter i medeltal för hvarje termin, om samlingar och materiel skulle kunna
vidmagthållas i ändamålsenligt skick och om nödiga medel ej skulle saknas för de
båda professorernas i ämnet föreläsningar och för vetenskapliga undersökningar, af
hvilka de, som idkades inom den fysiologiska kemien, kräfde ovanligt stora utgifter,
vore ett årsanslag af 2,000 kronor det minsta möjliga; till följd hvaraf eu
förhöjning med 1,000 kronor i institutionens nu varande anslag eifordiades.

På grund af hvad sålunda anförts och då det begärda anslaget oj förete kunna
undvaras, utan att undervisningen vid institutionen måste inskränkas, får jag- i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att det
årliga anslaget för medicinskt-kemiska institutionen vid universitetet i Upsala må
höjas med 1,000 kronor.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Ko.

Det medicinskt- Sedan föi estandaren för cl©t niöcliciliskt-keniiska laboratoriet vid universitetet
Pi-ofessoren J. R. T. Lång hos det större Akademiska Konsistoriet derstädes
versitetet i clHUlältj ellt inledningen åt nämnda laboratorium fortskridit så att detsamma koinine
Lund- att träda i verksamhet vårterminen 1879, liar Konsistoriet, på Professor Langs
jemväl gjorda hemställan, i underdånighet anhållit om beredande af ett årligt anslag
af 600 kronor till arfvode åt en vaktmästare vid ifrågavarande laboratorium.

Denna hemställan är förordad af Universitetskanslern, hvilken anfört, att,
sedan de kemiska laboratorier^ numera blifvit åtskilda och erhållit hvardera, sill
egen lokal, en vaktmästare vid det nya laboratoriet ej kan undvaras.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att för aflönande af en vaktmästare vid det medicinskt
kemiska laboratoriet i Lund bevilja ett årligt anslag å 600 kronor.

5:o.

Den histologi -ska institutionen
vid universitetet
i Lund.

I enlighet med en af extra ordinarie Professoren i anatomi och histologi
vid universitetet i Lund Hj. 0. Lindgren gjord, af Medicinska fakulteten och det
stolle Akademiska Konsistoriet derstädes biträdd framställning, bär Kanslersembetet
för nämnda universitet hos Eders Kong]. Maj:t hemstält om beredande af ett årligt
statsanslag för den histologiska institutionen i Lund till belopp af 750 kronor, hvarmed
skulle bestridas kostnaderna dels för inköp af förbrukningsmateriel och anskaffande
af undersökningsmateriel, dels ock för instrument- och utredningsattiraljens
underhåll och om möjligt dess tillökning.

Då det begärda anslaget synes oundgängligen nödigt för den histologiska
undervisningens upprätthållande, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till materiel för den histologiska institutionen
vid nämnda universitet anslå ett årligt belopp af 750 kronor.

6:o.

Den botaniska . Enligt hvad det större Akademiska Konsistoriet vid universitetet i Lund uti
''^nlversitctTi m Kanslersembetet aflåten och af samma embete till Eders Kongl. Maj:t öfverLund.
lemnad skrivelse anmält, har Professoren J. Agardh tillkännagifvit sig vilja till
universitetets botaniska institution öfverlemna de honom tillhöriga samlingar af
herbarier och preparat af olika slag, som för närvarande förvaras i botaniska museet,
dock med dervid fästadt vilkor att samlingarne för framtiden omsorgsfullt vårdas,
i hvilket afseende Professor Agardh föreslagit, att den vid institutionen anstälda

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

amanuens måtte förordnas till konservator med någon förhöjning i arfvode utöfver
amanuens-anslaget.

Konsistoriet, som hos kanslersembetet begärt tillstånd att emottaga donationen,
har tillika i sammanhang dermed anhållit om beredande af ett årligt anslag
å 750 kronor till aflöning för eu konservator vid botaniska institutionen, hvars åliggande
skulle blifva att utöfva vården öfver så väl den ifrågavarande som institutionens
öfriga samlingar.

Ett handlingar bilagdt, af Professoren K. A. Holmgren och Akademi-Adjunkten
F. W. C. Areschoug afgifvet yttrande jemte beskrifning å de ifrågavarande
samlingarne, Indika utgöras bland annat af ett fullständigt ordnadt stort herbarium
af fanerogamer och kärlkryptogamer, vitsordar deras synnerliga värde och
önskligheten af deras förenande med den botaniska institutionens öfriga samlingar.

Lika med Universitetskanslern, anser jag mig i anledning af de anförda förhållandena
böra i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kong]. Maj:t föreslå
Riksdagen att för aflönande af en konservator vid den botaniska institutionen vid
universitetet i Lund bevilja ett årligt anslag af 750 kronor.

7:o.

Med anledning af en från lärarekollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska nen nuoiopinstitutet
inkommen framställning, har Kanslersembetet i underdånighet hemstält **»
om nådig proposition till Riksdagen angående ett årligt anslag af 1,000 kronor "iLla mutill
bestridande af åtskilliga för den histologiska institutionen vid nämnda institut tetnödvändiga
utgifter.

I detta afseende är af lärarekollegiet anfördt, hurusom, enligt hvad e. o.

Professorn i histologi anmält, det visat sig omöjligt att upprätthålla den histologiska
undervisningen med mindre ett särskildt årligt anslag erhölles för anskaffande af
undervisningsmateriel. Det härför erforderliga belopp är beräknadt till 1,000
kronor, deri inbegripet ett belopp af 150 kronor till arfvode åt ett vaktmästarebiträde.

Jemte anmälan att omkostnaderne i berörde hänseende under år 1878, då, i
anledning af Docenten Retzii utnämning till e. o. professor i histologi, institutionen
trädt i verksamhet, blifvit bestridda af Retzius personligen, har lärarekollegiet
vidare till stöd för det begärda anslagets beviljande anfört, att tillgångar å institutets
nu varande anslag icke kunna för omförmälde utgifters bestridande beredas,
samt att upprätthållandet af den histologiska undervisningen ej borde göras beroende
af enskild offervillighet.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till materiel in. in. för den

Lärarnea vid
Allmänna läroverken
uppflyttning
i häg n
lönegrad.

Läroverken i
Göteborg.

6 Bil. N:o 7 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

histologiska institutionen vid Karolinska institutet bevilja ett årligt anslag af

1,000 kronor.

8:o.

Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord å de belopp,
som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna läroverken, hvars
, innehafvare är till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, böra enligt de för sådan
uppflyttning faststälda grunder från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande
år anvisade lönemedel. Ehuru denna beräkning icke kan vara fullt säker, i
följd af den åt så väl extra ordinarie lärare vid statens allmänna läroverk som åt
lärare vid enskilda undervisningsanstalter och åt docenter vid universiteten medgifna
rätt att efter erhållande af ordinarie tjenst vid förstnämnda läroverk under vissa
vilkor räkna föregående tjenstgöring sig till godo för uppflyttning till högre lön,
enär det icke kan vara kändt när desse komma att inträda i statens ordinarie tjenst,
synes det emellertid antagligt, att, efter afdrag af de besparingar, som genom äldre
lärares afgång sannolikt uppkomma, eu summa af 40,000 kronor, utöfver det nu
utgående läroverksanslaget, skall blifva för ändamålet tillräcklig; och får jag fördenskull
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda
ändamål af Riksdagen äska eu tillökning till belopp af 40,000 kronor i anslaget
till elementarläroverken eller, såsom de i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
stadga den 1 November 1878 nu mera böra benämnas, rikets allmänna läroverk.

9:o.

Uti skrifvelse den 25 sistlidne September har Domkapitlet i Göteborg, i
anledning af en utaf rektor vid dervarande högre allmänna läroverk hos Domkapitlet
gjord framställning, underdånigst hemstält, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes
till Riksdagen gorå proposition om beviljande af de anslag, som kunna erfordras
för att det högre läroverket derstädes må kunna sålunda förändras, att detsamma
blifver ett blott på latinlinien fullständigt läroverk med skyldighet att i fjerde och
femte klasserna mottaga endast sådane lärjungar, som läsa latin; samt att dervarande
treklassiga allmänna läroverk i stället utvidgas till ett högre, på reallinien
fullständigt läroverk, med förbindelse att i fjerde och femte klasserna emottaga
endast sådana lärjungar, som icke läsa latin; hvarjemte Domkapitlet anhållit att, i
händelse hinder skulle möta för det fullständiga genomförandet af ofvanberörda föreslagna
reorganisation redan från början af nästkommande statsregleringsperiod,
åtgärd måtte vidtagas för upprättande till eu början af åtminstone de fem nedersta
klasserna i det ifrågasatta nya fullständiga realläroverket.

I ofvan åberopade framställning har rektor vid det högre läroverket anfört,

Bil. No 7 t> till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

att antalet lärjungar vid nämnda läroverk, som redan under flera föregående år
varit större, än med undervisningens lämpliga och ostörda gång vore förenligt, särskild!
under de senaste två läsåren hade så vuxit, att det nu utgjorde 651, under
det att det treklassiga läroverket hade 81 lärjungar. Sammanlagda antalet, eller
732, hvilket att döma af de föregående årens erfarenhet snarare konnne att ökas
än minskas, vore så stort, att af dessa läroverk lämpligen kunde bildas två högre
läroverk, fullständiga, det ena blott på den klassiska, det andra endast på reala
luden, samt så, att det förstnämnda läroverket i sig upptoge alla de lärjungar inom
klasserna IY—VII, som läsa latin, och realläroverket öfriga lärjungar inom samma
klasser, samt att lärjungarne inom de tre nedersta klasserna fördelades så jemt som
möjligt mellan de båda läroverken/ En sådan omreglering skulle icke föranleda
synnerligen ökade kostnader för statsverket, emedan på stället redan funnes nödiga
element för båda liniernas fullständiga upprättande.

Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning på luder
och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt eu af rektor uppgjord
tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för 397 lärjungar 15 läseafdelningar
med 450 undervisningstimmar i veckan, och vid realläroverket för 335 lärjungar
12 läseafdelningar med 348 undervisningstimmar.

För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie stat till följande
antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu gällande aflöningsgrunder:

a) Vid Latinläroverket,

1 rektor................................................. 4,500 kronor.

7 lektorer .............................................. 17,500 »

11 adjunkter........................................... 16,500 »

3 öfningslärare..................................... 2,750 »

Summa 41,250 »

b) Vid Realläroverket.

1 rektor ................................................ 4,500 kronor.

3 lektorer.............................. 7,500

10 adjunkter .......................................... 15,000 »

3 öfningslärare..................................... 2,750 »

Summa 29,750 »

Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten utgjorde
således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter för det högre
och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande belopp:

8 Bil. No 7 b till Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

	a) för det högre lär överhet:
1 rektor ..................... 7 lektorer-.................. 15 adjunkter............... 3 öfningslärare..........	1) ordinarie lönestat: ................................................ 4,500 kronor. ................................................. 17,500 „ ................................................ 22,500 „ ................................................ 2,750 „
7 extra lärare........... 1 ritlärare.......	2) extra anslag: ................................................ 10,500 „ ................................................ 1,000	58,750 kronor.
ordinarie lönestaten......	b) för det 3-klassiga läroverket:	6,900 „
	eller tillsammans för båda läroverken	65,650 kronor;

så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid det
högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter 6,000
kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare 1,000 kronor, eller
tillsammans 17,500 kronor, äfvensom att kostnaden för horörda anordnings genomförande
skulle med 5,350 kronor öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å
båda linierim fullständiga och det treklassiga läroverket.

Olägenheterna af gemensam undervisning för den klassiska och den reala
bildningsliniens lärjungar vid de allmänna läroverken hafva vid flera tillfällen blifvit
anmärkta. Särskild! har Riksdagen i underd. skrifvelse den 16 Maj 1874 i detta
afseende anfört, att den nära föreningen mellan de olika bildningslinierna, som dittills
egt rum, syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga
bedrifvande; att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende af så väl den klassiska
som den reala undervisningen endast stode att vinna genom liniernas fullständiga
åtskiljande; samt att detta mål icke kunde fullständigt uppnås annat
än genom upprättande af särskilda klassiska och reala läroverk. För undanrödjande
af den gemensamma undervisningens olägenheter har Eders Kong!. Maj:t
dels genom nådigt cirkulär den 1 Juni 1877 föreskrifvit, beträffande sjette och
sjunde klasserna, att vid läroverk, der båda linierim finnas, lärjungar af olika bildningslinier
endast undantagsvis, om förhållandena vid något läroverk efter efori
pröfning sådant påkalla, må hafva gemensamma lästimmar, dels ock med Riksdagens
bifall vidtagit en förändrad anordning af åtskilliga läroverk på det sätt, att
vissa läroverk meddela i berörda klasser undervisning endast å latinlinien, under
det andra undervisa endast å den reala linien. Af de högre läroverken är endast
ett uteslutande egnadt åt ^undervisning jemväl i fjerde och femte klasserna, nemligen
Stockholms realläroverk, hvilket dock ännu icke hunnit sin fulla utveckling.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 9

Genom bifall till det af Domkapitlet nu framstälda förslaget skulle ett ytterligare
steg tagas af betydande vigt för ett fullständigare genomförande, än hittills kunnat
ske, af liniernas åtskiljande, i det att derigenom skulle erhållas ej blott ett nytt
fullständigt läroverk, i likhet med Stockholms realläroverk uteslutande afsedt för
realundejsning, utan ock på samma gång ett fullständigt läroverk uteslutande afsedt
för den klassiska liden, hvithet sist nämnda blefve det första af detta slag;
och anser jag mig derför hafva allt skäl att förorda nämnda förslag.

Vid den föreslagna lärarestaten har jag endast att anmärka, att realläroverket
synes mig i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera än förslaget
upptager, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle ("»kas iliad 1,000 kronor,
utgörande skilnaden mellan en adjunkts och en lektors aflöning enligt normalstat.
Såsom vilkor för förslagets godkännande lärer jemväl böra stadgas, att Göteborgs
kommun förbinder sig att med det bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond,
eller af stiftets byggnadskassa i mån af tillgångar, nu eller framdeles må kunna
lemnas, anskaffa och underhålla erforderliga lokaler för det fullständiga realläroverket
jemte bostad åt dess rektor.

Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast torde vara
att påräkna, anser jag icke nödigt, att framställning nu göres till Riksdagen om
anvisande af medel för ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan torde
tillsvidare endast böra begäras hvad som må vara erforderligt för det treklassiga
läroverkets utveckling till femklassigt. Och då staten för ett femklassigt läroverk
i allmänhet upptager rektor. 5 adjunkter och 3 öfningslärare, af hvilka det treklassiga
redan har rektor, öfningslärare och 2 adjunkter eller kolleger, erfordras för
den sålunda ifrågasatta utvidgningen tre adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen
för rektors- och öfningsläraretjensterna till likhet med motsvarande tjenster
vid femklassiga läroverk. För de tre adjunktsbefattningarna skulle något särskildt
anslag icke behöfva anvisas, så framt det medgåfves, att en öfverflyttning må ega
rum till det treklassiga läroverket af lika många adjunktsbefattningar ifrån det nuvarande
högre läroverket, i den mån ledighet der inträffar eller sådant eljest kan ske
utan åsidosättande af någons lagliga rätt. En sådan öfverflyttning synes vara så mycket
lämpligare, som ej mindre än fyra af det högre läroverkets ordinarie adjunktsbefattningar
beräknats blifva obehöfliga för latinläroverket. Det enda anslag af statsmedel,
som erfordras för det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt, är
alltså ett belopp af 1,250 kronor till den förut nämnda förhöjningen af rektors och
öfningslärarnes aflöning.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för utvidgning af
det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning
endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang härmed inskränkning
af det nuvarande å båda. linierna fullständiga läroverket derstädes till full 2 -

10 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

ständigt å latinlinien, med undervisning endast i de till denna linie hörande läroämnen,
Riksdagen måtte, på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af
det senare läroverket må kunna ega rum till en början beträffande läroverkens
fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffar eller sådant
eljest lagligen ske kan, tre adjunktsbefattningar öfverflyttas från det nuvarande
högre läroverkets stat till det, treklassiga läroverkets, dels ock bevilja ett
anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna
vid sistnämnda läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande
tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande kommun
förhinder sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna
lokaler för ett fullständigt realläroverk samt förser dess rektor med bostad eller
deremot svarande hvresersättning.

10:o.

Realläroverket på Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riksdagen be‘
Stochholm- yiljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande af de tre lägsta
klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i Stockholm med undervisning endast
å reala linien, dels år 1877 för samma läroverks utveckling till och med
femte klassen ytterligare 5,600 kronor, hvarjemte af det anslag, som vid sistlidna
års riksdag anvisades till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna
läroverk aflöning, ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren
vid detta läroverk.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 April 1878 meddelas från
innevarande läseårs början undervisning vid ifrågavarande realläroverk till och med
sjette klassens Hedra afdelning, och under antagande af läroverkets utveckling med
en årsafdelning för hvarje läseår skulle undervisningen med läseåret 1880 utsträckas
till och med sjunde klassens Hedra afdelning, hvarefter endast den ofta
afdelningen af samma klass återstode, innan läroverket vore fullständigt upprättadt.
För sist berörda real afdelning skulle fortfarande under ytterligare ett år undervisning
meddelas vid Stockholms gymnasium, der hittills realliniens högre klasser
undervisats jemte motsvarande klasser å latinlinien. Men om latinliniens förflyttning
från gymnasium till det nya endast å latinlinien fullständiga läroverket å
norrmalm kommer, såsom afsedt är, att ega rum med början af läseåret 1880, lärer
någon undervisning å gymnasium icke vidare kunna ifrågasättas, och följaktligen
bör vid samma tid jemväl öfva afdelningen af sjunde realklassen förflyttas till
realläroverket.

Enligt det förslag till normalstat, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till 1S74 års riksdag, skulle för de endast å reallinien fullständiga
läroverken erfordras en lärarestat af 1 rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfnings -

Bil. N:o 7 b till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

lärare. Mot detta förslag har vid riksdagen ingen anmärkning förekommit, men
då den fullständiga lärokursen för reallinien, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
stadga den 1 November 1878 för de allmänna läroverken, kommer att, i likhet med
hvad hittills egt rum, upptaga ett år mera än i förenämnda normalstatsplan var
afsedt, måste lärareantalet ökas åtminstone med en adjunkt vid de läroverk, der ej
lärjungarnes fåtalighet kan i någon vidsträcktare mån antagas medgifva gemensam
undervisning för olika årsafdelningar. Vid Stockholms realläroverk lärer någon
dylik gemensam undervisning desto mindre komma i fråga, som redan nu nedre
sjette klassen undervisas på två parallelafdelningar och sannolikt äfven den Ofta
afdelningen af samma klass måste på detta sätt delas. Med antagande af en ordinarie
lärarestat af rektor, 4 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare skulle kostnaden
för lärarnes aflöning blifva följande:

rektor..........................

4 lektorer å 2,500 .
7 adjunkter å 1,500
1 lärare i gymnastik
1 „ i teckning ..

1 „ i musik........

............................. 4,500 kronor.

.............................. 10,000 „

.............................. 10,500 „

.............................. 1,000 „

.............................. 750 ,

eller tillsammans 27,750 kronor.

Afdrages härifrån det belopp, 12,650 kronor, som förut hlifvit för läroverket anvisadt,
så återstår ett behof af 15,100 kronor för läroverkets fullständiga upprättande.

För undervisning å parallelklasser, som sannolikt blifva erforderliga, är den
sålunda beräknade ordinarie lärarestaten visserligen icke tillräcklig, men för nämnda
ändamål torde vid detta så väl som vid åtskilliga andra läroverk åtminstone till en
tid extra lärare kunna anställas.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag underdånigst hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom, att till fullständigt
upprättande af Stockholms realläroverk med rektor, 4 lektorer, 7 adjunkter
och 3 öfningslärare mätte anvisas, utöfver hvad redan hlifvit för läroverket beviljadt,
ett belopp af 15,100 kronor såsom förhöjning i anslaget till de allmänna
läroverken.

1 Ilo.

På framställning af Eders Kongl. Maj;t har Riksdagen år 1877 för utvidgning
af det femklassiga elementarläroverket i Sundsvall till fullständigt å reallinien,
för hvilket ändamål en tillökning af läroverkets ordinarie lärarestat med
fyra lektorer och eu adjunkt ansågs tillräcklig, anvisat 5,000 kronor till aflöning af

Läroverket i
Sundsvall,

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Läroverk i
Motala.

två lektorer samt 750 kronor till förhöjda arfvoden åt rektor och öfningslärare,
eller tillsammans 5,750 kronor.

Läroverkets utvidgning började med höstterminen 1877 och har med innevarande
läseår vidare fortgått till och med sjette klassens öfva afdelning. Under
antagande af läroverkets utveckling med en årsafdelning för hvarje läseår skulle
med början af läseåret 1880 läroverket vara fullständigt. För den afsedda utvidgningen
skulle, utom redan å ordinarie stat uppförda två lektorer, erfordras
ytterligare två lektorer och en adjunkt, med en aflöning af tillsammans 6,500
kronor, hvartill komme eu förhöjning af rektors och öfningslärares löner med
skilnaden mellan aflöningsbeloppen för sådane tjenster vid femklassigt och å real1
i nien fullständigt läroverk, 2,100 kronor, hvilken summa dock genom afdrag af
750 kronor, som redan blifvit för sistnämnda ändamål anvisade, bör nedsättas till
1,350 kronor, i följd hvaraf det behöfliga tillskottet skulle uppgå till sammanlagdt
7,850 kronor. Med inberäkning af lärarne vid det femklassiga läroverket
skulle hela lärarestaten för det fullständiga läroverket komma att utgöras af rektor,
4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfningslärare eller samma antal lärare, som för
detta läroverk finnes upptaget i det förslag till normal stat, hvilket åtföljde Eders
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1874 års riksdag rörande förändrad organisation
af rikets elementarläroverk. Då det synes antagligt att gemensam undervisning
för vissa årsafdelningar skall kunna vid detta läroverk anordnas, har jag icke
för närvarande ansett mig böra, på sätt för realläroverket i Stockholm skett, föreslå
någon tillökning af den lärarestat, som i berörda förslag upptagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att för läroverkets i Sundsvall
fortsätta utveckling till fullständigt å reallinien med ofvan uppgillra antal lärare
bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med 7,S50 kronor.

12:o.

Uti underd. ansökning har Motala köpings kommun, som nu mera genom
nåd. brefvet den 3 Oktober 1878 erhållit stadsrättigheter, anhållit att Eders Kongl.
Maj;t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om beviljande af statsanslag till ett
fem- eller treklassigt allmänt läroverk i Motala och till stöd för ansökningen anfört:

att Motala under en tidrymd af femtio år så till folkmängd som i andra
afseenden hunnit eu utveckling, som alltmer påkallat att göra detta samhälle till
eu stödjepunkt för rättsskipning, ordning och säkerhet inom det omgifvande distriktet,
hvadan Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder skänka uppmärksamhet åt
invänarnes ansökan om stadsrättigheter;

att under de senaste åren behofvet af en läroanstalt för en högre undervisning
än den, som de allmänna folkskolorna förmådde meddela, alltmer gjort sig

Bil. N:o 7 b till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 13

gällande bland kommunens och angränsande landsbygds befolkning, som, bestående
ej blott af arbetare och förmän, utan äfven af ett ständigt sig ökande antal
näringsidkare, handlande, ingeniörer, embets- och tjensteman, väl för sina barn
önskade och behöfde en högre undervisning, men på grund af i allmänhet medelmåttiga
förmögenhetsvilkor ej vore i stånd att bekosta deras underhåll vid aflägsnare
läroverk;

att stadens invånare ej allenast genom enskilda sammanskott och med betydlig
uppoffring upprättat ett privat, treklassigt elementarläroverk, som redan fortgått
under tvänne år med tre ordinarie lärare och i medeltal femtio lärjungar,
utan äfven förbundit sig att, derest statsanslag blefve beviljadt för ett allmänt
läroverk derstädes, tillhandahålla eu för läroverket lämplig lokal, intilldess ett särskilt
läroverkshus hunne uppföras;

att folkmängden enligt officiel intyg utgjorde för Motala stad 1,820 och för
Motala landtkommun 7,443, eller tillsammans 9,263 invånare; samt

att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas från närmast angränsande
områden, helst de goda kommunikationerna medelst både kanal- och jernväg
underlättade förbindelsen med ett läroverk på denna plats.

Öfver denna ansökning har Domkapitlet i Linköping afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande och dervid tillstyrkt nådig proposition om anslag för inrättande
i Motala af ett treklassigt läroverk.

Med folkmängdens tillväxt och näringslifvets utveckling inom ett samhälle
plägar behofvet af läroverk, der undervisning meddelas utöfver omfånget för
folkskolans verksamhet, icke länge dröja att framträda och göra sig gällande. Så
har nu skett i Motala, der ett enskildt treklassigt läroverk redan tvänne år varit
i verksamhet. Men ett enskildt läroverks bestånd är beroende af tillfälliga omständigheter,
och, med undantag för hufvudstaden, universitetsstäderna och några få af
de öfrig», möta i vårt land betydande svårigheter att vid ett sådant läroverk för
längre tid fästa fullt dugliga lärarekrafter. I de flesta af rikets städer, äfvensom
i några köpingar äro redan allmänna läroverk af större eller mindre omfång på statens
bekostnad inrättade. Med flere af dessa orter, som redan hafva lägre allmänna
läroverk, kan Motala i afseende på folkmängd och utveckladt näringslif fullt väl
ställas i jembredd; och för en stor del af dem synes Motala hafva ett icke ringa företräde,
då man tager i betraktande, att en af rikets största industriel verkstäder
med dess talrika personal är belägen i stadens omedelbara närhet. Med afseende
på dessa och öfriga, i ansökningen anförda omständigheter anser jag skäl vara för
handen för inrättande af ett allmänt treklassigt läroverk i Motala. Lärarestaten för
ett sådant läroverk utgöres af rektor, två kolleger, eu lärare i teckning, eu i musik
och en i gymnastik; och deras aflöning enligt gällande normalstat uppgår till
6,900 kronor.

På grund häraf får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täck -

14 Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

tes föreslå Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i Motala
med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget till allmänna läroverken
med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor att kommunen förhinder sig att
anskaffa och underhålla de för ett sådant läroverk erforderliga byggnader och lokaler
samt åt läroverkets rektor tillhandahåller boställe eller deremot svarande hyresersättning.

13:o.

förhöjd I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har rektorn vid allmänna läro 1

verket * Vester ås L. Mossberg i underdånighet anhållit, att, enär den hyresersättmänna
lurover- ning af 500 kronor för år, hvilken, jemlik! Kongl. brefvet den 29 Juni 1866 blifket,
verte,''m. vit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd, sedermera till följd af hyrornas stegring
visat sig vara otillräcklig, förhöjning i berörda hyresersättning måtte beviljas med
100 kronor om året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid
hyran för den lokal, sökanden för närvarande bebor, blifvit höjd från 500 till 600
kronor; varande vid ansökningen fogadt intyg derom, dels att hyran för den domkyrkan
i Vesterås tillhörande lägenhet, hvilken är upplåten till bostad åt rektor
Mossberg, blifvit höjd på sätt denne uppgifvit, dels att enligt i staden vanliga hyror
någon för en embetsman i rektors ställning passande bostad icke kan erhållas under
det belopp, som af Mossberg nu erlägges.

Ifrågavarande hyresersättning beviljades, efter derom afbiten nådig proposition,
vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden Yesterås jemlikt
nådig resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke kunna åläggas att till
rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsgård eller utgifva hyresersättning, och
på det att bemälde rektor icke derigenom skulle gå i mistning af en löneförmån,
som i allmänhet tillkomme rektorer vid rikets elementarläroverk. Då beloppet af
denna ersättning numera, såsom visadt blifvit, är otillräckligt, tillstyrker jag i
underdånighet, att hos Riksdagen måtte göras nådig framställning om detta belopps
höjande till 600 kronor, hvarigenom anslaget till allmänna läroverken skulle ökas
med 100 kronor.

14:o.

Lära,''ne» nä För verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de

folkskolelärare-y''K\ folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare eruppflyttning
i fordras, enligt en inom • .Ecklesiastikdepartementets afdelning för folkskoleärenden
högre kjnegrad. verkstäld beräkning, från och med år 1880 ett belopp af 5,800 kronor, och får
jag med anledning häraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

till Riksdagen göra framställning derom, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslaget till dessa
seminarier måtte ökas med omförmälda belopp 5.800 krono!-.

15:o.

I enlighet med Eders Kongl. Ma,j:ts nådiga framställning beviljade Riksda- Seminarium i
gen år 1878 för inrättande af ett seminarium i Norrland för qvinliga elever en JåvMdJZ
förhöjning af 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande w««.n
och en förhöjning af 5,000 kronor i anslaget till stipendier för seminariielever.

De för detta ändamål då begärda anslag utgjorde endast hälften af det årsanslag,
som beräknades vara behöfligt för uppehållande af berörda seminarium, hvilket
först med höstterminen innevarande år skall träda i verksamhet. Från och med år
1880 kommer emellertid undervisningen att fortgå under såväl vår- som hösttermin,
i följd hvaraf eu motsvarande tillökning i anslaget blifver erforderlig; och får jag
derföre hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att för nämda
seminarium, hvilket enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 25 oktober 1878 skall
upprättas i Umeå, må beviljas förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier
för seminariielever.

16:o.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade Riksda- leneuiukou u
gen 1871 ett förslagsanslag af 1,100,000 kronor till lönetillskott åt lärare ochlärare och *«-lärarinnor vid folkskolor och småskolor, hvarvid tillika rörande grunderna för detta/,XTéI Zl
anslags användande beslöts, att skoldistrikt skulle ega att under vissa vilkor af ,hnlnr statsmedel

bekomma ett årligt bidrag af högst 250 kronor till aflönande af examinerad
lärare eller lärarinna vid folkskola och af högst 75 kronor till aflönande af
lärare eller lärarinna vid småskola. Derefter blefvo vid 1873 och 1874 årens
riksdagar dels beloppen af de årliga bidrag, som skoldistrikten egde att af statsmedel
till lärares och lärarinnors aflöning utbekomma, ökade, dels ock ytterligare
medel för detta ändamål beviljade; och genom 1875 års riksdags beslut bestämdes
det årliga statsbidrag, som finge utgå till aflöning af lärare och lärarinna vid folkskola
till högst 400 kronor och vid småskola till högst 125 kronor, hvarjemte
det ifrågavarande anslaget ökades till 1,863,200 kronor. Detta belopp har dock,
till följd af den utveckling folkundervisningen under de senare åren vunnit och den
deraf föranledda årliga tillökningen i antalet af lärare och lärarinnor, befunnits ej
vara för behofvet tillräckligt, utan hafva, enligt räkenskaperna i statskontoret, i fråga

16 Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

varande bidrag af statsmedel uppgått år 1876 till 2,144,66S kronor och år 1877
till 2,256,882 kronor.

Vid 1877 års riksdag blef visserligen anslaget uti riksstaten uppfördt till
belopp af 2 millioner kronor; men derjemte höjdes då statsbidraget till småskolelärare
och lärarinnor till högst 150 kronor; och då beloppen af de lönetillskott,
som af i fråga varande förslagsanslag, enligt faststälda grunder, utgått under hvardera
af åren 1876 och 1877, öfverstiga jemväl det nuvarande beloppet af samma anslag,
samt anledning ej förefinnes till antagande att nämnda lönetillskott komma
att minskas, synes detta anslag nu böra höjas till ett belopp, som någorlunda
motsvarar summan af de årliga utbetalningar, för Indika det är afsedt. Af sådan
anledning får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att anslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor varder
i riksstaten uppfördt till belopp af 2,260,000 kronor och således förhöjdt med

260,000 kronor.

17:o.

Lämreghrmg Till Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver Gymnastiska Centralinstitutet,

cLtrauZtitutlt. under åberopande deraf, att de flesta med institutet jemförliga läroverk under de
senare åren erhållit nya lönestater, lämpade efter de stegrade lefnadskostnaderna,
öfverlemnat förslag till ny stat för berörda löroanstalt.

Innan jag redogör för innehållet af detta förslag, torde jag få erinra derom,
att sedan Rikets Ständer år 1S63 beviljat eu tillökning i institutets anslag, i följd
hvaraf detta nu mera uppgår till 27,400 kronor, förutom 2,000 kronor till stipendier
åt elever, har Kongl. Maj:t den 4 Mars 1S64 faststält nu gällande stat
för läroanstalten, upptagande löner åt två öfverlärare, en å den pedagogiska och en
å den militära afdelningen, hvardera 4,000 kronor, samt till en öfverlärare å den
medicinska afdelningen 3,000 kronor, arfvode åt föreståndaren 400 kronor, löner
åt tre lärare 2,200, 2,000 och 1,800 kronor, samt åt två lärarinnor 1,000 och 800
kronor, till arfvoden åt extra lärare 3,000 kronor, åt sekreteraren och räkenskapsföraren
750 kronor, åt vaktmästaren 550 kronor och portvakten 350 kronor, samt
till ved, ljus, underhåll af materiel, samlingar in. in. 3,550 kronor. Å lärarnes
och lärarinnornas löner äfvensom å arfvodet till sekreteraren har sedan år 1875
utgått dyrtidstillägg. Dessutom har öfverläraren på den medicinska afdelningen,
enär hans åligganden befunnits vara lika omfattande som de andre öfverlärarnes,
och tid icke lemnats honom öfrig att under läroterminerna idka enskild praktik, fått, af
de till direktionens förfogande stälda afgifter för begagnande af gymnastik-undervisning
och sjukgymnastik vid institutet, uppbära ett årligt lönetillägg af 1,000 kronor,
hvarigenom hans lön höjts till enahanda belopp, som är i staten bestämdt för
de öfriga öfverlärarne.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Enligt direktionens förslag skulle öfverl ärar nes löner bestämmas till 6,000
kronor, deraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000 kronor,
hvaraf 750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till 2,000 kronor,
hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne, hvilka åtnjuta fri bostad,
skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor och af samma anledning
en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor. Derest öfverläraren å den
militära afdelningen innehade annan allmän befattning, skulle hans lön vid institutet
minskas med ett mot aflöningen vid den andra befattningen svarande belopp,
dock icke till lägre belopp än 3,000 kronor. För föreståndaren har föreslagits
ett arfvode af 500 kronor, för sekreteraren och räkenskapsförare!! 900 kronor,
till extra lärare 4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte bostad och för
portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till ved, ljus, underhåll af materiel,
samlingar in. in. äfvensom till stipendier åt elever tiar någon förändring
icke föreslagits, hvilket dock, hvad beträffar förstnämnda anslag, skett endast under
den uttryckliga förutsättning, att öfverlärarens på den medicinska afdelningen hela
aflöning komme att utgå af statsmedel, så att de för sjukgymnastik behandling
samt för gymnastikundervisning åt läroverkens lärjungar inflytande afgifter kunde
oafkortadt användas till fyllande af brister i materiel-anslaget äfvensom för andra
tillfälliga behof.

De skål, som föranledt reglering under de senare åren af löneförhållandena
vid andra läroanstalter, med hvilka det Gymnastiska centralinstitutet närmast kan
jemföras, synas mig kunna åberopas till stöd för ett definitivt ordnande jemväl af
detta instituts lönestat. Mot de af direktionen för sådant ändamål ifrågasatta auslagsbelopp
har jag i allmänhet icke funnit något att erinra. En jemförelse mellan de
föreslagna lönerna för öfverlärarne och de, som åtnjutas af professorat vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet och vid Tekniska högskolan, torde dock böra föranleda dertill,
att aflöningen för de förra sättes något lägre än för de senare så till vida, att
den under de fem första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och först
derefter höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken olikhet synes hafva
eu billig grund deruti, att kompetensvilkoren för lärarebefattning vid Gymnastiska
central-institutet i allmänhet äro lättare än vid de nyssnämde läroanstalterna. Beträffande
aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, torde ock förhållandet
vid Tekniska högskolan böra tagas till ledning, och alltså de bestämmelser följas,
som Riksdagen vid löneregleringen för nämda högskola antagit.

18 Bit. No 7 b till Kongl. Maj;ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

Med iakttagande häraf skulle institutets stat erhålla följande utseende:

	Lön.	Tjenstgörings-	Summa
	penningar.	Kronor.
1 öfverlärare, utom fri bostad	2,900	2,000	4,900	1 Efter 5 år kan lönen höjas
2 d:o d:o 1 lärare.......................................	5,800 2,000 4,000 1,400 1,100	4.000 1.000 2,000 600	9,800 3.000 6.000 2,000 1,700	J med 600 kronor.
2 d:o ....................................	Derest öfyerläraren på mili-
1 lärarinna................................	tära afdelningen innehar annan allmän befattning, skall hans lön vid institutet minskas med ett mot aflöningen vid den
1 d:o, utom fri bostad........ Arfvode åt föreståndaren...........	600
—	500	andra befattningen svarande belopp, dock icke till lägre belopp än 3,000 kronor.
D:o åt sekreteraren och rä-
kenskapsföraren...	—	—	900
Arfvoden åt extra lärare...........	—	—	4,000
Till stipendier åt elever............ 1 vaktmästare, utom fri bo-	—	—	2,000
stad..........................................	—	—	800
1 portvakt, utom fri bostad..... Anslag till ved, ljus, materiel,	—	—	500
samlingar in. m......................	—	—	3,550
Summa	—	—	39,650

Då institutets nuvarande ordinarie anslag utgör 29,400 kronor, skulle således
en tillökning deri erfordras af 10,250 kronor, men om derjemte tages i betraktande
att å innevarande års extra stat såsom dyrtidstillägg för institutets lärare och
tjensteman upptagits ett anslag af 3,910 kronor, hvilket efter löneregleringens
genomförande icke behöfde vidare utgå, skulle den verkliga tillökningen i statsutgift
uppgå till 6,340 kronor, oberäknad! ålder stilläggen, h vilka dock icke komme att
öfverstiga tillhopa 1,500 kronor.

Derest Eders Kongl. Maj:t, på sätt jag underdånigst tillstyrker, täcktes föreslå
Riksdagen att bevilja det för ofvanberörda lönestats tillämpning erforderliga
anslag, hemställer jag tillika, att lönestaten, som hittills varit af Eders Kongl.
Maj:t utan Riksdagens hörande faststäld, nu måtte underställas Riksdagens pröfning,
med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, i likhet med hvad i fråga om universitetens,
tekniska högskolans med flere läroverks lönestater eger rum, bestämma de
vilkor, under Indika tjenstgöringspenningarna böra afträdas till vikarie.

Då lärarne vid Gymnastiska central-institutet redan genom nåd. brefvet den
23 April 1858, grundad! på Rikets Ständers skrifvelse den 27 Februarisamma år,
medgifvits rätt att vid 60 års ålder och efter 30 års väl vitsordad tjenstgöring

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

undfå pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår,
blifver någon framställning härom till Riksdagen icke erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna
stat för Gymnastiska central-institutet, för dess tillämpning bevilja en tillökning i
institutets ordinarie anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för
vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspennin■
garne till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

18:o.

I underdånig skrifvelse den BO sistlidne September har Medicinalstyrelsen
gjort framställning om behofvet af förhöjd aflöningsstat för barnmorskeundervisnings--anstalterna i Stockholm och Göteborg. Vid hvardera af dessa äro anstälda en barnmorskelärare
med benämning professor, en biträdande lärare och en instruktionsbarnmorska,
hvilken i Göteborg tillika är förestånderska; dessutom är vid anstalten
i Stockholm på stat uppförd en adjunkt, och finnes derstädes en förestånderska,
som, jemte husrum, åtnjuter lön äfven på Allmänna barnbördshusets stat. I afseende
på de för dessa befattningar nu bestämda löneförmåner, hvilka äro fördelade
i fast lön och dyrtidstillägg, har Medicinalstyrelsen hemstält, att, då i stället för de
åt andra tjensteinnehafvare anvisade dyrtidstillägg, löneförhöjning blifvit efter hand
på ordinarie stat uppförd, och fasta löner vore af väsentlig vigt för tjensternas besättande,
äfven ifrågavarande dyrtidstillägg måtte såsom fasta löner uppföras, samt
att derjemte lönförbättring måtte beredas sålunda:

att barnmorskeläraren i Stockholm, hvilkens aflöning för närvarande utgör 3,000
kronor med dyrtidstillägg 600 kronor, och hvilken hittills jemväl uppburit den åt
adjunkten anslagna lön 300 kronor men icke det vid denna lön anvisade dyrtidstillägg
60 kronor, skulle erhålla i lön sammanräknade summan af dessa fyra belopp,
eller 3,960 kronor, med en tillökning, hvarigenom denna summa blefve jemnad till

4,000 kronor, hvaremot adjunktslönen borde till statsverket indragas;

att den i Stockholm anstälde biträdande lärarens lön 1,000 kronor jemte
dyrtidstillägg 200 kronor skulle höjas med 300 kronor till 1,500;

att dersammastädes anstälda instruktionsbarnmorskas lön 600 kronor jemte
dyrtidstillägg 120 kronor blefve ökad med SO kronor till 800; samt

att, då vid anstalten i Göteborg lärarepersonalens åligganden vore desamma
som vid den i Stockholm och elevantalet nästan lika stort, lönerna för dessa befattningar
vid anstalten i Göteborg äfven måtte fastställas till omförmälda belopp;

och har Medicinalstyrelsen tillika föreslagit, att den i Stockholm anstälda
förestånderskans lön 250 kronor jemte dyrtidstillägg 50 kronor måtte utan vidare
tillökning uppföras å fast stat med 300 kronor.

Löner etjler ing
förbarnmorskeundervieningeamlulterna.

Ny stat för Veterinär-inutitutet.

Bil. No 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

De sålunda föreslagna aflöningarne synas mig, med iakttagande af hittills
följda grundsats om fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar, höra på följande
sätt i staten bestämmas:

För undervisningsanstalten i Stockholm. 1 barnmorskelärare..............................	Lön.	Tj ens tgö rings-penningar.	Summa Kronor.
3,000	1,000	4,000 1,500 800 300
1 biträdande lärare ............................ arfvode 1 instruktionsbarnmorska................. eko 1 förestån der ska................................. d-o
För undervisningsanstalten i Göteborg. 1 barnmorskelärare.................... 1 biträdande lärare.................. arfvode 1 förestånderska och instruktionsbarnmorska d:o	3,000	1,000	4,000 1,500 800
Summa	—	—	12,900

Då anslagen till aflöningar vid nämnda anstalter för närvarande utgöra tillsammans
på ordinarie stat 9,600 kronor, skulle tillökningen blifva 3,300 kronor; men
som de på extra stat anvisade dyrtidstilläggen, sammanlagdt 1,920 kronor, icke
komme att vidare utgå, blefve den verkliga anslagsförhöjningen 1,380 kronor.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen:

att, med godkännande af berörda stat, för dess tillämpning bevilja en förhöjning
af 3,300 kronor i de till barnmorskeundervisningsanstalterna nu utgående
ordinarie anslag; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet
att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarna till vikarie må af Kongl.
Maj:t bestämmas; samt

att, på sätt Medicinalstyrelsen tillika föreslagit, barnmorskelärarne må, i likhet
med hvad för professorerna vid Karolinska institutet är medgifvet, ega rätt att, dåde
uppnått 65 års ålder, efter afsked stagandet från tjensten uppbära pension å allmänna
indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår.

19:o.

Med underdånig skrifvelse den 18 sistlidne September har direktionen för
Veterinär-institutet i Stockholm ingifvit förslag till ändring i institutets nu gällande
stat, afseende ej blott en förbättring af lärarnes lönevilkor utan ock en höjning af
öfriga anslag, Indika länge skola hafva visat sig otillräckliga och ansåges ännu

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 21

mindre komma att förslå till bekostande af de utgifter, som efter institutets nästa
år förestående flyttning till sin nya lokal blifva en följd af dess utvidgade
verksamhet.

Enligt den genom Kongl. Brefvet den 24 Maj 1867 faststälda stat uppbära
två professorer vid institutet hvardera 4,500 kronor i lön; två andra professorer uppbära
4,000 kronor i lön, “så länge de åtnjuta fria husrum". Sedermera hafva dyrtid
stillägg från riksdag till riksdag blifvit beviljade, 900 kronor åt de förra, och
800 kronor åt de senare. För alla dessa professorer, af hvilka ingen mer än föreståndaren
kan få bostad i institutets nya lokal, har direktionen föreslagit löner af

6,000 kronor. Vid detta förslag torde först böra iakttagas, att den vid löneregleringar
i allmänhet under senare år gjorda fördelningen i lön och tjenstgöringspenniugar
äfven här må varda tillämpad. Sjelfva aflöningsbeloppen, som äro föreslagna
till likhet med hvad professorerna vid Karolinska institutet och Tekniska
högskolan åtnjuta, torde visserligen icke vara för höga; dock tillåter jag mig att, i
öfverensstämmelse med hvad jag nyss vid fråga om lönereglering för Gymnastiska
central-institutet i underdånighet anfört, äfven i afseende på Yeterinär-institutet göra
den anmärkning, att det icke torde vara obilligt, om professorerna härstädes under
de första åren af sin tjenstgöring åtnjöte eu något lägre aflöning än professorerna
vid Karolinska institutet och Tekniska högskolan, af det skäl, att deras föregående
studiebana i allmänhet torde kräfva något mindre tid och kostnad, än de sist nämdas.
På grund häraf och med hänsyn jemväl i öfrigt till hvad rörande den Tekniska
högskolan är stadgadt och om det Gymnastiska central-institutet här ofvan
i underdånighet hemstäldt, torde det af direktionen uppgjorda förslaget i denna del
kunna sålunda jemkas, att aflöningen för professorerna vid Yeterinär-institutet må
utgå i lön och tjenstgöringspenningar, samt att lönen för hvar och eu af dem må
bestämmas till 3,500 kronor, som efter 5 års tjenstgöring må höjas med 500 kronor,
och tjenstgöringspenningarna fastställas till 2,000 kronor.

Åt den af professorerna, som förordnas att vara institutets föreståndare, har
direktionen föreslagit bibehållande af samma förmåner, som han nu i denna egenskap
åtnjuter, nemligen fri bostad och ett årligt arfvode af 500 kronor, och finner
jag ingen anledning vara att häruti tillstyrka någon ändring.

För en lektor, som för närvarande uppbär 3,000 kronor såsom lön och 600
kronor såsom dyrtidstillägg, har direktionen föreslagit en lön af 4,000 kronor.
Äfven mot detta belopp såsom slutresultat har jag ingenting att invända; men om
professorernas löneförmåner under de första åren af deras tjenstetid sättas något
lägre än hvad de sedermera skola blifva, så synes samma förfarande böra iakttagas
med lektorn. Men då lektorn, hvilkens hufvudsakliga undervisningsskyldighet omfattar
sådana läroämnen, hvilka icke motsvaras af dem som tillhöra någon af professorerna,
följaktligen icke torde kunna i regeln antagas varda till professor befordrad,
så synes det vara billigt, att förhållandet mellan lön och tjenstgörings -

22 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

penningar för honom bestämmes så, att han, om han qvarstannar i denna tjenst, på
ålderdomen må. komma i åtnjutande af en pension, som icke må vara alltför otillräcklig.
Af dessa skäl synes mig hans lön höra bestämmas till 2,500 kronor, som
efter fem års tjenstgöring ökas med 500 kronor, och tjenstgöringspenningar till

1,000 kronor. Genom en sådan reglering skulle visserligen nu varande lektorn,
som icke tjenstgjort så länge, att han redan vore berättigad till ålderstillägg, under
någon tid lida minskning i sina löneinkomster; dock torde ersättning härför kunna
af tillgängliga medel honom beredas.

För en adjunkt och en instruktionssmed, hvilka för närvarande åtnjuta hvardera
1,500 kronor i lön och 300 kronor i dyrtidstillägg, föreslår direktionen löner
af 2,500 kronor. Då dessa begge lärare enligt reglementet förordnas för viss tid,
synes den föreslagna aflöningen höra åt dem anslås såsom arfvode.

Till arfvode åt en kamrerare, som nu under samma titel uppbär 1,000
kronor med dyrtidstillägg af 200 kronor, har direktionen föreslagit 1,500 kronor,
samt åt sekreteraren 500 kronor i stället för 300, som han hittills åtnjutit. Mot
dessa summor har jag icke funnit skäl att göra någon anmärkning.

Vidare har direktionen förmält, att, då institutets bibliotek, hvars vård hittills
varit utan ersättning ombesörjd af eu bland lärarne, numera vunnit betydlig
tillväxt och man hade för afsigt att i den nya, rymliga bibliotekslokalen bereda tillfälle
för elever och andre att studera tidskrifter och böcker i veterinär- samt naturvetenskap
in. m., till följd hvaraf biblioteket måste hållas mera tillgängligt för allmänheten,
direktionen ansett aflöning böra tilldelas eu bibliotekarie vid institutet,
i enlighet med hvad vid andra likartade läroanstalter egde rum, och i sådant afseende
föreslagit ett belopp af 500 kronor. Som likväl bibliotekariebefattningens
skötande antagligen icke kommer att fordra mera tid och omsorg, än att den kan
äfven hädanefter bestridas af någon bland lärarne, synes det ifrågasatta arfvodet
kunna minskas till 300 kronor.

För elevernas undervisning i ridkonsten är en summa,af 1,000 kronor i
förslaget uppförd. Om anslag för sådant ändamål har direktionen redan förut, i
skrifvelse den 2 Maj nästlidet år, gjort underdånig framställning med förmälan:
att utöfningen af ridkonsten, som ytterst hvilade på lagarne för hästens rörelseförmåga,
i väsentlig mån bidroge till eu klarare och fullständigare kännedom om
detta det ädlaste och dyrbaraste bland husdjuren; att militärveterinärerna måste
vara beridne, hvarföre det vore billigt att eleverna under sin studietid ej saknade
sådan undervisning, som kunde göra dem duglige att anställas såsom dylika veterinärer;
att i gällande reglemente för institutet också vore stadgadt, att derstädes
skulle undervisas i grunderna för ridkonst, men att praktisk undervisning deri dock
icke kunde, af brist på lärare, hästar och lokal, vid institutet anordnas; att direktionen
derföre varit betänkt på någon utväg att åtminstone på försök tillvägabringa
sådan undervisning för de båda högsta klassernas elever och i sådan afsigt trädt i

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 23

underhandling med styrelsen för Stockholms Ridhusförenings aktiebolag, som erbjudit
sig att mot en godtgörelse i ett för allt af 800 kronor bereda 16 elever eu kurs i
ridkonsten med tillsammans 50 lektioner.

Medgifvande nyttan och behölligheten af den sålunda förordade undervisningen
i ridkonst, anser jag dock den i föreslagna staten för ändamålet beräknade
summan 1,000 kronor böra inskränkas till det af direktionen i förberörda skrifvelse
angifna belopp, eller 800 kronor.

Till aflöning åt betjente äro för närvarande anslagna 1,500 kronor. Direktionen
begär att detta anslag måtte fördubblas, så att en vaktmästare, som tillika
skulle vara laboratorii-dräng, eu anatomi-vaktmästare, två stalldrängar och en portvakt
kunde aflönas med 600 kronor hvardera. Då institutet i sin nya lokal och
med sin utvidgade verksamhet tvifvelsutan behöfver större betjening, har jag vid
denna del af förslaget ingen annan anmärkning att göra, än att det synes ändamålsenligast,
att på sätt vid Tekniska högskolan eger rum, det begärda beloppet anslås
i en summa, att af direktionen fördelas mellan den betjening, som vid institutet
måste anställas.

Det förut beviljade beloppet af 4,000 kronor till stipendier åt elever är
föreslaget att fortfarande utgå för samma ändamål.

Vid den till byggnaders och stängsels underhåll föreslagna summan af 1,500
kronor anser jag mig böra anmärka, att, då institutets lokal kommer att emottagas
i nytt och fullständigt skick, underhållet synes tills vidare icke kräfva större anslag
än nu gällande stat för dylikt behof upptager, nemligen 1,000 kronor.

Under titeln “diverse utgifter" äro i nu gällande stat uppförda 4,000 kr.
Direktionen har föreslagit, att detta belopp må höjas till 10,900 kronor, och såsom
skäl dertill anfört, att det under nämnda titel hittills uppförda anslaget länge varit
otillräckligt till inköp af undervisningsmateriel in. in., ehuru institutet haft att dertill
använda dels en årlig intägt af omkring 1,000 kronor för uthyrda magasinslägenheter,
hvilken hädanefter komme att försvinna, dels eu betydlig inkomst af
smedjan, hvilken inkomst, sedan hofslagerikonsten blifvit genom institutets verksamhet
utbredd och flera hofslagerier anlagts i hufvudstaden, under senare åren förminskats
och med anledning af inrättningens förflyttning till en aflägsnare del af
staden torde komma att ytterligare inskränkas, så att den icke vidare kunde beräknas
lemna större öfverskott, än som erfordrades för veterinärelevernas undervisning
i hofbéslagskonst. Ehuru jag erkänner, att institutets förläggande till stadens utkant
antagligen kommer att verka menligt på smedjans anlitande från allmänhetens
sida, synes det mig dock icke böra befaras, att all inkomst af denna inrättning
derigenom skall upphöra, enär institutets smedja, som bör kunna utrustas på bästa
sätt och skötas med de bästa krafter, väl torde äfven hädanefter förmå uthärda
täflan med enskilda smedjor. Under antagande således, att denna inkomstkälla ej

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

alldeles skall utsina, tror jag ifrågavarande utgiftsposter kunna sättas till ett belopp
af 8,000 kronor, hvarutöfver de, enligt mig meddelad upplysning, hittills icke stigit.

Med dessa af mig tillstyrkta förändringar skulle den föreslagna nya staten
för Veterinärinstitutet erhålla följande lydelse:

	Lön.	Tjenstgörings-	Summa
	penningar.	Kronor.
1 professor..................................	3,500	2,000	5,500	1 Efter 5 år kan lönen höjas \| med 500 kronor.
3 professorer...............................	10,500	6,000	16,500
1 lektor....................................... 1 föreståndare, arfvode (jemte	2,500	1,000	3,500

fri bostad).........................	—	—	500
1 adjunkt......................arfvode	—	—	2,500
1 instruktionssmed....... d:o	—	—	2,500
1 kamrerare .................. d:o 1 sekreterare hos direk-	—	—	1,500
tionen...................... d:o	—	—	500
1 bibliotekarie................ d:o	—	—	300
För undervisning i ridkonst......	—	—	800
Till betjening^ aflönande...........	—	—	3,000
Stipendier åt elever.................... Byggnaders och stängsels un-			4,000
derhän..................................	—	—	1,000
Till diverse utgifter....................	—	—	8,000
Summa			50,100

Nuvarande statsanslag till institutet utgör 35,300 kronor på ordinarie stat
och 4,800 kronor dyrtidstillägg på extra stat, tillsammans 40,100 kronor. Den föreslagna
tillökningen skulle alltså med 10,000 kronor höja de utgifter, som staten
under de senare åren för institutet vidkänts.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af förberörda
stat, för dess tillämpning bevilja 14,800 kronor såsom förhöjning i Veterinärinstitutets
ordinarie anslag; äfvensom medgifva att vilkoren för vederbörande löntagares
skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningar till vikarie må af
Kongl. Maj:t bestämmas.

Derjemte anser jag mig böra tillstyrka nådig framställning till Riksdagen
derom, att professorerna och lektorn vid institutet må, i enlighet med hvad för lik -

Bil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nåd. prop. om Statsverket 1879.

ställige lärare vid Tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt att, då de uppnått
65 års ålder och, hvad lektorn beträffa,!'', då lian i 20 år tjenstgjort- vid institutet,
efter afskedstagande!, från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med det belopp, hvartill lönen uppgår.

20:o.

Då Eders Kongl. Maj:t lät för Riksdagen 1878 framlägga förslag till lönn- Au^mn^.
förbättring för provincialläkare, täcktes Eders Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen
att, för beredande af åldersti 1 lägg från och med 1879, i öfverensstämmelse med de
för provincialläkarne jemte en del andra embete- och tjensteman då föreslagna stater.
det under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg måtte förhöjas
med ett belopp, som, med beräkning af möjligen inträffande afgång bland de till
ålderstillägg berättigade, ansågs kunna begränsas till 22,000 kronor. Den beräkning,
som lag till grund för sistnämnda förslag, hvilade på den förutsättning att
provincial läkare skulle, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, berättigas till ett ålderstillägg
af 500 kronor efter 15 års tjenstgöring.

Riksdagen, som i staten uppförde det i fråga varande anslaget till det belopp,
som var af Eders Kongl. Maj:t föreslaget, beslöt dock, att ålder stil 1 ägg-et
skulle af provincialläkare få åtnjutas efter allenast 10 års tjenstgöring.

Genom denna förändring har antalet af provincialläkare, som nu äro till ålderstillägg
berättigade, blifvit ökadt med 30 — motsvarande eu förökning i utgift af

15,000 kronor — utöfver hvad vid framläggande af den nådiga propositionen i
ämnet vid 1878 års riksdag beräknats.

Detta förhållande lärer påkalla förhöjning af ifrågavarande anslag till ålderstillägg;
och då derjemte, under förutsättning af bifall till de nu föreslagna nya
staterna för Gymnastiska centralinstitutet och Veterinärinstitutet i Stockholm, något
ytterligare anslag till ålderstillägg synes erforderligt, på det att, i likhet med hvad
vid andra löneregleringar skett, för löntagarne må, vid bestämmande af ålderstillägg
kunna tagas i beräkning jemväl före den nya statens tillämpning fullgjord
tjenstgöring, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att det å hufvudtiteln uppförda anslaget till ålderstillägg måtte varda
förhöjdt med 18.000 kronor.

2 Ro.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå öfrig a or dinaannan
förändring än att. för jemnande af slutsummorna, förslagsanslaget till skrif- rif amlc"Jmaterialier
och expenser, ved in. in. höjes med 1,914 kronor 76 öre eller till
23,239 kronor 53 öre.

Bil. No 7 b till Kong!-. Maj:ts Nåd. prop. om Statsverket 1879.

22:o.

Dyvtichtiinum. Af de under Ecklesiastikdepartementet hörande verk och inrättningar, hvilkas
embets- och tjensteman för närvarande åtnjuta dyrtidstillägg, skulle, derest de nu
af mig föreslagna löneregleringarna för Gymnastiska centralinstitutet, Barnmorskeundervisningsanstalterne
i Stockholm och Göteborg samt Yeterinärinstitutet i Stockholm
varda godkända, nu mera endast erfordras att för år 1SS0 föreslå dylik
förmåns beviljande för Nationalmuseum och Domkapitlens expeditioner, i öfverensstämmelse
med de vid föregående riksdagar antagna grunder.

Under ofvan nämnda förutsättning och då jag i fråga om extra anslag till
Domkapitlens expeditioner har att göra särskild underdånig framställning, får jag
således nu hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att dyrtidstillägg
under år 1880 måtte för Nationalmuseum beviljas med samma belopp som
för innevarande år anvisats, eller 1,100 kronor.

23:o.

e Vid senaste fördelning af det på ordinarie stat uppförda anslaget till Domka e,

P,r,Honer. pitleng ^Xpe(iitioneu, bär, likasom vid tillförene verkställa fördelningar deraf, yppats
svårighet att med de tillgängliga medlen i någon tillfredsställande mån fylla de anmälda
behofven. Äfven med vidtagna betydligare nedsättningar i hvad af detta
anslag blifvit begärdt såsom tillskott till aflöning af notarierna och amanuenserna,
af Indika de förra till ett antal af sex bland tretton och de senare blott till smärre
belopp från 50 till 400 kronor kunnat deraf erhålla del, hafva till bestridande af
öfriga för domkapitlens expeditioner nödiga omkostnader i allmänhet långt ifrån
tillfyllestgörande bidrag kunnat åstadkommas. Såsom en följd häraf hafva äfven
vid de tillfällen, då af domkapitlen förslag till anslagets fördelning afgifvits, uttalanden
rörande expeditionskassornas brydsamma ställning och behofvet af förhöjning
i anslaget från skilda håll alltjemt försports. Icke blott har i några af dessa
kassor årligen yppats brist, om hvars betäckande framställningar ingått från tvänne
domkapitel, på sätt under liera år blifvit för Eders Kongl. Magt anmäldt och senast
af mig den 13 nästlidne December, utan flera expeditionskassor, Indika genom
frivilliga, till eu del ganska betydliga årliga bidrag af stiftets presterskap och elementarlärare
varit i eu jemförelsevis bättre ställning, se numera denna äfveutyrad
derigenom att dessa bidrag sannolikt småningom komma att upphöra. Sådant har
redan skett i Linköpings stift, der presterskapets och lärarnes bidrag till expeditionskassan,
utgörande omkring 040 kronor årligen, enligt beslut å prestmöte år
1S74 upphört att utgå från den 1 Maj 187G; och i Göteborgs stift har vid prestmöte
nästförflutna år beslutits, att det af stiftets presterskap hittills utgjorda bidrag
till notariens och amanuensens aflöning, omkring 1,960 kronor årligen, skall med

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

innevarande års utgång upphöra, hvarigenom desse tjenstemäns redan förut svaga
löneinkomster blifva för deras anständiga bergning alldeles otillräckliga. För de
tillgångar, som på detta sätt redan frångått eller komma att frångå icke blott domkapitlen
i Linköping och Göteborg, utan möjligen äfven öfriga domkapitel, hvilka
för närvarande äro i åtnjutande af dylika bidrag, kan ersättning icke beredas genom
nedsättning för ett eller annat domkapitel af de belopp, som hittills varit
dem anvisade så väl af anslaget till domkapitlens expeditioner som af det särskilda
anslaget till dyrtidstillägg åt domkapitlens tjensteman, enär, sa vidt nu tillgängliga
uppgifter rörande nämnde tjenstemäns löneförmåner utvisa, endast för tre af
de sju notarier, som åtnjuta tillskott af det ena af nyssnämnda anslag eller af båda,
lönerna kunnat uppbringas till omkring 3,000 kronor för hvardera, och de fyra
öfrigas löneförmåner utgöra allenast 2,200 till 2,800 kronor, under det att af amanuenserna
eu åtnjuter endast 600 kronor, en 800, sju 1,000, två 1,100, en 1,200
och eu 2,000 kronor. Af de sex notarier, som i anseende till förmånligare lönevilkor
icke erhållit tillskott af någotdera af nyssnämnda anslag, torde likväl endast
tre kunna anses vara så väl aflönade, att löneförbättring för dem icke är behöflig.

I nådiga bref den 13 nästlidne December angående fördelning af anslaget
till domkapitlens expeditioner har Eders Kongl. Maj:t anbefall domkapitlen och
Stockholms stads konsistorium att före den 1 nästkommande April inkomma med
uppgifter å notariernas och amanuensernas samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom
å expeditionskassornas inkomster och utgifter. Eu på dessa uppgifter grundad
utredning af det anslagsbelopp, som erfordras för en fullständig reglering af
aflöningen för domkapitlens tjensteman och för expeditionernas utgifter i öfrig!,
hinner icke utarbetas så tidigt, att nådig framställning om en sådan reglering kan
göras till nu sammanträdande Riksdag; men då, af hvad jag i underdånighet anfört,
det torde vara uppenbart att eu förhöjning i de till domkapitlens expeditioner nu
utgående statsbidrag redan under nästkommande år är af nödvändigheten påkallad,
anser jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att i stället för det af Riksdagen hittills beviljade anslag af 3,716 kronor till
dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner ett extra anslag
af 10,000 kronor må för år 1880 anvisas och ställas till Eders Kongl. Maj:ts
disposition.

24:o.

För upprätthållande af de med statsunderstöd inrättade seminarier för språk- för

vetenskap vid universiteten i Upsala och Lund erfordras fortfarande anslag; och
får jag i underdånighet tillstyrka att, på det dessa anstalters gagnande verksamhet tam.
må kunna fortsättas, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt dem äfven
för år 1880 bevilja extra anslag till enahanda belopp som för innevarande och

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala 8,000 kronor
och till det i Lund 2,950 kronor.

Astronomiska
imtitutione n vid
universitetet
i Lund.

25:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har det större Akademiska Konsistoriet, i Lund,
under åberopande af eu utaf Astronomi professoren Ax. Möller gjord framställning,
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för den
astronomiska institutionen i Lund till belopp af 7,500 kronor att, fördeladt på fem
år, utgå med 1,500 kronor årligen.

Såsom grund för denna, af Kanslersembetet för universitetet understödda anhållan
äro följande omständigheter åberopade. Sedan det Internationela Astronomiska
Sällskapet vid sitt sammanträde i Bolin år 1867 besluta att med ledning af
Argelanders »Bonner Durehmusternng» observera alla stjernor intill nionde storleken
il norra delen af himmelssferen, hvilket arbete fördelats mellan åtskilliga observatorier
i Europa och Amerika, hade vid Sällskapets sammankomst i Stockholm år
1877 den astronomiska institutionen i Lund blifvit uppfordrad att deltaga i det
gemensamma arbetet genom att öfvertaga den zon, som förut varit anvisad åt obscrvatoriet
i Chicago. Enligt professor Möllers beräkning skulle de härför erforderliga
observationer (20,000 till 25,000 till antalet) kunna utföras under fem år, så
framt ett tillräckligt antal yngre krafter stode derför till buds. Eu till arbetets
utförande fullt kompetent person, Docenten A. Lindstedt, vore villig att åtaga sig
detsamma, dock endast under vilkor att en årlig godtgörelse af 1000 kronor blefve
honom tilldelad, hvilket vore desto mera billigt, som arbetets beskaffenhet komme
att betaga honom tillfälle att under tiden på annat sätt bereda sig utkomst.
Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels till arfvoderi åt biträden
och dels till diverse utgifter.

I särskild!, handlingarne bifogadt, yttrande hafva Professorerne D. G. Lindhagen
och H. Gyldén intygat, att ifrågavarande arbete vore af ett sådant vetenskapligt
värde och egde så nära samband med frågor, hvilkas lösning för närvarande
räknades till de vigdigaste astronomiska önskningsmål, att de måste anse Professor
Möllers härom gjorda framställning förtjent af ett synnerligt afseende, äfvensom att
det dertill begärda penningebelopp syntes dem, i förhållande till ändamålet, särdeles
måttligt upptaget,

I betraktande af ej blott det jemväl af Akademiska Konsistoriet vitsordade
vetenskapliga intresse, som är förenad! med omförmälda företag, utan ock vigten
deraf att äfven Sverige dertill lemnar sitt bidrag, och då, på sätt Universitetskansleren
anmärkt, det utan tvifvel skulle inom den vetenskapliga verlden framkalla ett
synnerligen ogynsamt intryck, om det för samma företag redan påbörjade arbetet
vid Lunds observatorium måste afbrytas i saknad af uppmuntran från statens sida,

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. P-rop. om Statsverket 1879.

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för ofvan nämnda särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska
institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor.

26:o.

De byggnadsföretag — med undantag af hospitalsbyggnader — till hvilkas
lörtsättande eller fullbordande anslag under åttonde hufvudtiteln erfordras för år
1880, äro de begge universitetshusen i Upsala och Lund samt Veterinärinstitutets
i Stockholm nybyggnad.

Af det till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala vid 1877 års
riksdag beviljade anslag, 740,000 kronor, har Riksdagen anvisat att utgå under
är 1878 150,000, men under innevarande år endast 100,000 kronor, hvartill behofvet
ansetts kunna inskränkas, emedan ritningarna till byggnaden, Indika i följd
af Riksdagens beslut måste omarbetas, icke vid anslagets anvisande hunnit underställas
Eders Kongl. Maj:ts pröfning, och byggnadsföretaget i följd deraf blifvit
försenadt.

Efter det ritningar till denna byggnad nu mera blifvit af Eders Kongl.
Maj:t faststälda, har, under åberopande af eu från det större Akademiska
Konsistoriet gjord framställning, Kanslersembetet i underdånighet hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af omfönnälda byggnadsanslag
anvisa för år 1880 ett belopp af 300,000 kronor.

1 afseende härå är af Kanslersembetet anfördt, hurusom, då. enligt arkitektens
förslag för arbetets ändamålsenliga bedrifvande erfordrades för första byggnadsåret,
eller 1879, 142,708 kronor 72 öre och för år 1880 399,550 kronor
76 öre, och sålunda för dessa år tillhopa 542,259 kronor 48 öre, så uppkomme.
då för ändamålet redan anvisats tillhopa 250,000 kronor, för år 1880 ett behof
af 292,259 kronor 48 öre. Hvarje nedsättning häri skulle medföra en ökad
kostnad för arbetet i dess helhet och det vore derför, i händelse tillgångarne icke
medgåfve beviljandet af hela det nu ifrågasatta beloppet af 300,000 kronor,
hög grad önskvärd!, att anslaget för år 1880 ej nedsattes under 200,000 kronor,
då det för universitetet vore möjligt att under ett år förskjuta åtminstone så
mycket, att ej ett skadligt afbrott i byggnadsarbetets fortgång behöfde inträda.

Med afseende å nödvändigheten att i möjligaste måtto inskränka utgifterna
under nästa statsregleringsperiod, anser jag mig likväl ej kunna tillstyrka nådig
framställning om anvisande af högre belopp än för år 1878, eller 150,000 kronor.

Till universitetsbyggnaden i Lund tiar Riksdagen beviljat 450,000 kronor,
hvaraf för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisats 100,000 kronor. Mot den
af Kanslersembetet nu gjorda hemställan, att för byggnadsarbetets bedrifvande
under år 1880 måtte beräknas åtminstone 100,000 kronor, hvarunder anslaget

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

för nämnda år ej utan väsentlig förlust och olägenhet skulle kunna nedsättas,
har jag för min del icke funnit något att erinra.

Hvad derefter beträffar nybyggnaderna- för Veterinärinstitutet i Stockholm
har institutets direktion, med förmälan att dessa byggnader antagligen hinna uppföras
till den 1 April 1880, så att deras inredning då skulle kunna företagas
och institutets flyttning till de nya lokalerna vara verkstäld den 1 Oktober samma
år, gjort underdånig framställning om medel till bekostande af sådana arbeten i
och för byggnadernas slutliga fullbordan in. in., hvartill byggnadsanslaget icke
vore afsedt eller lemnade tillgång. Enligt uppgjorda kostnadsförslag erfordrades:

till inredning och inventarier samt flyttning till de nya lokalerna

af institutets samlingar och bibliotek in. in................ kronor

, bergsprängning vid institutets vestra tomtgräns...........................

fyllning och planering å tomtens norra del....................................

,, parkanläggning jemte botanisk trädgård..........................................

„ stängsel mellan betesafdelningarna...................................................

staket af jern utefter den vid institutets gräns tillämnade esplanad.
..............................................................................................

Summa kronor

44,000: -14,040: -5,000: —
9,183: -1,650: -

9,750: -83,623: —

I fråga om behofvet af bergsprängning och fyllning å tomten har direktionen
anfört, att den syd vostligaste delen af denna tomt utgjordes af berg, som
höjde sig ända till femton fot öfver den omkring byggnaderna planerade marken;
att då egaren af angränsande tomt måste vid dess bebyggande bortspränga det
på hans tomt fortsättande berget, kom me mellan institutets auditör»- och museibyggnader
samt grannens tomt att qvarstå ett vanprydande och kalt berg; samt
att norra delen af institutets tomt vore sank och derföre, till förekommande af
olägenhet för kreaturen, behöfde fyllas och planeras.

Öfverintendentsembetet, som häröfver afgifvit underdånigt utlåtande, har
ansett att med den föreslagna bergsprängningen kunde, då berget komme att i
sammanhang med byggnadens uppförande och på bekostnad af byggnadsanslaget
undansprängas till 30 fots afstånd från byggnaden, utan olägenhet tills vidare
anstå, hvithet enligt Öfverintendentsembetets förmenande vore fallet äfven med anbringandet
af jernstaket, som för vinnande af besparing blifvit från kostnadsförslag^
å byggnadsarbetet uteslutet.

Delande denna Öfverintendentsembetets uppfattning, finner jag icke heller tillräcklig
anledning förekomma att förorda anläggande af trädgård redan under år
1880, då inflyttningen i de nya lokalerna icke kan ega rum förr än mot slutet
af nämnda år. Deremot har jag icke funnit något att erinra mot de af direktionen
i öfrigt anmälda anslagsbehof, för hvilkas fyllande det synes önskvärd! att

Bil. N:o 7 i till Kongl, Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverk^ 1879. 31

medel till ett jemnadt belopp af 50,000 kronor under år 1880 ställas till Eders
Kongl. Maj-.ts förfogande.

Till samtliga bär omförmälda byggnadsföretag erfordras sålunda under år
1880 anslag af tillhopa 800,000 kronor. De för ändamålet nödiga tillgångar
skulle kunna utan budgetens betungande beredas, derest Riksdagen medgåfve, att
den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning, i öfverensstämmelse med
1875 års riksdags beslut, af Yeterinärinstitutets nu varande tomter och byggnader
i qvarteron Edolman mindre och Krabaten här i Stockholm, finge, i ställ et''för att
jemlikt Riksdagens föreskrift inbetalas till Riksgäldskontoret, af Eders Kongl. Maj:t
användas för de nu anmälda byggnadsbehof!^). I utlåtande, som på min begäran
afgifvits, bär Öfverintendentsembetet uppskattat dessa fastigheters värde efter nu
gällande pris till 800,000 kronor. Skulle köpeskillingen komma att öfverstiga
detta belopp, bör öfverskottet ingå till Riksgäldskontoret, liksom å andra sidan, i
händelse fastigheterna vid försäljningen skulle betinga ett lägre pris, hinder icke
torde möta för Eders Kongl. Maj:t att låta utanordna det bristande beloppet under
förskottstitel att anmälas till ersättning af Riksdagen Jag

hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen
att anvisa följande anslag för år 1880, nemligen: till fortsättande af universitetsbyggnaden
i Upsala 150,000 kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden
i Lund 100,000 kronor och till inredning af Yeterinärinstitutets nya lokaler
m. m. 50,000 kronor, äfvensom medgifva att till betäckande häraf må användas
den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning af Yeterinärinstitutets
nu varande fastigheter i qvarteren Edelman mindre och Krabaten.

27:o.

Domkapitlet i Skara har i underdånig skrifvelse den It September 1878oymna»tikbyag
förnyat sin allt ifrån år 1878 flera gånger upprepade framställning angående det
för hvarje år allt mera oafvisliga behofvet af eu ny gymnastikbyggnad för all-’''" X™.’**
männa läroverket i Skara. 1 afseende härå har blifvit anfördt: att det gamla
gymnastikhuset vore till utrymme så otillräckligt, att det aldrig kunde komma
att motsvara sitt ändamål; att denna brist på utrymme gjorde det omöjligt att i
gymnastiksalen anbringa, eu tidsenlig gymnastikapparelj; att huset länge varit i
hög grad bristfälligt och, då det icke ansetts förtjena någon grundligare iståndsättning.
numera så försämrats, att till och med stadens byggnadsnämnd funnit
sig föranlåten att å detsamma ådöma åtskilliga yttre reparationer; att i följd af
dess förfallna skick det vore omöjligt att derstädes åstadkomma en någorlunda
tillfredsställande värmegrad, hvadan det varit nödvändigt att vid inträffande svårt
väder inställa gymnastiköfningarna; samt att i byggnaden på intet sätt vore sörjdt
för ventilation. Lokalens otillräcklighet och stom, bristfällighet. Indika äfven blif -

Bil. N:o 7 b till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

vit anmärkta af den utaf Gymnastiska centralinstitutet utsedde inspektör öfver
gymnastikinrättningarna samt af Riksdagens revisorer, hade nu hlifvit så känbar»,
att. om ej ny byggnad uppfördes, man skulle nödgas inom en icke aflägsen framtid
helt och hållet inställa gymnastiköfningarna.

Till eu sådan ny byggnad hade af Öfverilitendentsembetet uppgjorts ritning
och kostnadsförslag, det senare slutande å eu summa af 40,000 kronor. Men för
anskaffande af detta belopp hade Domkapitlet icke funnit annan utväg än att anlita
statens mellankomst. Stiftets byggnadskassa, som vid 1877 års slut egde eu
behållning af 20,950 kronor, skulle antagligen ej kunna bära de omkostnader den
hade att bestrida, om någon del deraf skulle användas för uppförande af gymnastikbyggnaden,
i synnerhet som med visshet kunde förutses, att nästan årligen
skulle å läroverkshuset behöfvas reparationer, som k<»linne att medtaga ej obetydliga
belopp. Läroverkets byggnadsfond åter, hvilken vid nyssnämnda tidpunkt
utgjorde 4,174 kronor 66 öre, hade att bestrida ränta och amortering å det för
läroverkshusets uppförande erhållna statslån af 40,000 kronor, hvilken ränta och
amortering uppginge till 2,000 kronor årligen eller ungefär lika mycket som fondens
hela årliga inkomst. På grund häraf har Domkapitlet anhållit, att Eders
Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen derom, att
för ifrågavarande ändamål måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor eller
ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom att läroverkets skuld till Riksgäldskontoret,
omkring 38,000 kronor, måtte få afskrifvas, i hvithet fall byggnadsfondens
tillgångar kunde, med Eders Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd, användas till
bestridande af ränta och amortering af ett lån, tillräckligt att med någon hjelp
af stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna, för det nya gymnastikhusets uppförande.

Af hvad här ofvan hlifvit anfördt rörande beskaffenheten af den nuvarande
gymnastiklokalen vid allmänna läroverket i Skara framgår, att densamma är för
sitt ändamål aldeles otjenlig och att derigenom de för skolungdomens fysiska utbildning
och välbefinnande så vigtig» och nödvändiga gymnastiköfningarna i liöggrad
försvåras och snart omöjliggöras. Då de kassor, hvilkas medel i första rummet
borde anlitas till afhjelpande af denna brist, icke dertill lemna tillgång, anser
jag staten böra träda emellan. Det under nuvarande förhållanden lämpligaste
sättet härför, hvarigenom en större utgift på eu gång undvikes, torde vara att
efterskänka den skuld, hvari läroverket häftar till statsverket och hvilken eljest
skall efter hand inbetalas. Jag tillstyrker alltså underdånigst, att Eders
Kong! Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att den
återstående delen af det statslån, som vid 1865—1866 årens riksdag beviljades
för läroverksbyggnaden i Skara, må afskrifvas, på det att läroverkets
byggnadsfonds tillgångar skola kunna användas till uppförande af ny gymnastikbyggnad
derstädes, hvilken ock kunde, i händelse af behof, kostnadsfritt

Bil. No 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

begagnas för gymnastiköfningar af eleverna vid det i staden inrättade seminarium
för folkskolelärarinnor.

28:o.

Uti underdånig skrifvelse den 5 Oktober 1878 har Domkapitlet i Wisby utvidgning «/
gjort framställning om anslag af allmänna medel till utvidgning af skolhuset för ^tcoiimet för
högre allmänna läroverket i Wisby och rörande detta ärende meddelat följande veri-TTmsby.
upplysningar. Läroverksbyggnaden, vid dess uppförande beräknad att lemna utrymme
åt 200 lärjungar jemte rum för bibliotek och samlingar, hade efter hand
blifvit otillräcklig, enär lärjungeantalet tillväxt så, att det vid början af innevarande
läsår utgjorde 306 eller mer än femtio procent öfver det antal, för hvilket
byggnaden var afsedd. Redan under läsåret 1876—1877 hade inskränkning måst
göras i det för läroverkets stora och dyrbara samt för undervisningen vigtiga samlingar
afsedda utrymme och derjemte rum utom lärohuset hyras för undervisningen
i kemi. Vid början af förra läsåret hade staden, ehuru den på grund af Kongl.

Brefvet den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet, på
tvänne år till läroverkets begagnande upplåtit två rum i rådhuset, hvarigenom
det mest trängande behofvet visserligen för stunden vore afhjelpa men deremot
det högst olämpliga förhållande inträdt, att undervisningen meddelades på tre särskilda
ställen i staden.

Ritning till en föreslagen tillbyggnad å läroverkshuset, med dertill hörande
kostnadsförslag, slutande på en summa af 33,435 kronor, har af Domkapitlet insändts
och af Öfverintendentsembetet i deröfver infordradt underdånigt utlåtande
lemnats utan anmärkning.

Vidkommande anskaffandet af erforderliga medel för tillbyggnaden har Domkapitlet
anfört, att stiftets byggnadskassa till följd af nuvarande läroverks byggnad
och i synnerhet genom den oundvikliga kostnaden för uppförande af ett nytt gymnastikhus
ännu häftar i en betydlig skuld; att läroverkets byggnadsfond enligt
senaste bokslut utgjorde 7,842 kr. 88 öre och sedan måst anlitas för nödiga reparationer;
samt att Gotlands läns landsting, enligt dess vid ansökningen fogade
protokoll för den 1 Oktober 1878, beslutit, att för beredande af större utrymme
åt läroverket, antingen genom tillbyggnad eller på annat lämpligt sätt, anslå

10,000 kronor under förutsättning att Riksdagen för samma ändamål beviljade ett
statsbidrag utan åter betalningsskyldighet af 10,000 kronor samt ett amorteringslån
till lika belopp, för hvilket låns amortering landstinget skulle ikläda sig ansvarighet,
dock att i första hand denna amortering borde bestridas af läroverkets byggnadsfonds
medel, i den mån dessa dertill lemnade tillgång.

Med åberopande af hvad sålunda blifvit meddeladt samt enär den beräknade
kostnaden med 13,435 kronor öfverstiger sammanlagda beloppet af landstingets

34 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

anslag och det i fråga satta amorteringslånet, har Domkapitlet i underdånighet anhållit
om nådig proposition till Riksdagen om ett anslag för utvidgning af läroverkshuset
i Wisby å sist nämnda belopp, 13,435 kronor, utan återbetalningsskyldighet
samt ett amorteringslån af 10,000 kronor, för hvars gäldande landstinget
skulle ansvara.

Redan två gånger förut har Domkapitlet i Wisby gjort underdånig framställning
om anslag af allmänna medel för utvidgning åt berörda skolhus. Dessa
båda framställningar skilja sig från den nu senast gjorda väsendtligen deruti att,
då uti de förra begärts såsom anslag utan återbetalningsskyldighet hela det enligt
kostnadsförslaget erforderliga beloppet, den äskade summan nu på grund af landstingets
mellankomst blifvit nedsatt till något mera än en tredjedel deraf. Vid sådant
förhållande och dä ökadt utrymme för det alltjemt tillväxande antalet lärjungar
vid Wisby högre allmänna läroverk är desto mera af behofvet påkalladt, som
detta läroverk är det enda af detta slag på Gotland och öns afskilda läge försvårar
möjligheten för dess ungdom att vid bristande utrymme i detta läroverk söka inträde
vid ett annat, finner jag mig ega skälig anledning att tillstyrka Eders Kongl.
Maj:t aflåtande af nådig proposition till Riksdagen i detta ärende. Den af Domkapitlet
begärda anslagssumman, som skulle beviljas utan återbetalningsskyldighet,
synes dock kunna nedsättas till 10,000 kronor eller det belopp, landstinget i sådant
afseende ansett erforderligt. Beträffande åter den del af framställningen, som
afser ett amorteringslån å 10,000 kronor, för hvilket landstinget vill ikläda sig
ansvarighet, lärer väl med en dylik ansvarighet svårighet icke möta att erhålla ett
lån å i fråga varande belopp utan att anlita Riksdagens biträde.

På grund af det anförda får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för utvidgning af Wisby högre allmänna läroverks
skolhus genom tillbyggnad eller på annat sätt, som af Eders Kongl. Maj:t
godkännes, bevilja ett extra anslag af 10,000 kronor, med vilkor att Gotlands
läns landsting för samma ändamål tillskjuter enahanda belopp samt ikläder sig ansvarighet
för gäldande af ett utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets utförande
afsedt amorteringslån å 10,000 kronor, för hvars amortering läroverkets
byggnadsfond bör användas, i den mån den dertill lemnar tillgång.

29:o.

understöd åt Till understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt be färsamiinyar,

_ lopp bekosta aflöning till sina folkskolelärare, har vid flera föregående riksdagar, i
s''JbekoL f2na enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar beviljats ett anslag
foiicshddararee p| extra stat af 20,000 kronor, hvilket belopp under senast förflutna år utdelats
aflomng. j.-|| ggy medellösa församlingar.

För innevarande år äro för detta ändamål anvisade 1.0,000 kronor, eller

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof), om Statsverket 1879. 35

hälften af det förut beviljade beloppet. På grund häraf bar Eders Kongl. Maj:t
genom nådigt Cirkulär den 18 Maj 1878 förklarat, att endast de församlingar, der
ett af särskilda förhållanden påkalladt framstående behof vore för handen, borde
lä del af detta understöd.

Då likväl ett ej ringa antal församlingar torde komma att behöfva ett sådant
bidrag, blifver ett anslag härtill fortfarande af nöden, och får jag derföre-i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
år 1880 till förenämnda ändamål anvisa samma belopp som för innevarande år,
eller 10,000 kronor.

30:o.

1 skrifvelse den 19 September 1877 inkom Vetenskapsakademien med under- »<«-

dånig framställning derom, att, sedan hennes ledamot, Medicine Doktorn A. F.

Regnell, till Akademien öfverlemnat en summa af 15,000 kronor till förvärfvande s""'' r"J''
och inrättande af eu zoologisk station vid rikets vestra kust, hvarifrån vetenskapliga
undersökningar af hafvets djur- och växtverk! beqvämligen kunde anställas, och
efter det till beredande af plats för stationen afslutits köp om åbyggnaderna å lägenheten
Kristineberg i Göteborgs och Bohus län, samt Akademien lemnat Professoren
S. Lovén i uppdrag att tillsvidare hafva den närmare vården och tillsynen
öfver stationen, Eders Kongl. Maj:t måtte, enär de donerade medlen icke lemnade
tillgång till bestridande för framtiden af de årliga utgifterna för stationens vidmagthållande
och arbetena vid densamma, nemligen till underhåll af byggnader,
inventarier och materiel, draggning^!-, försök med aquarier m. in., Indika utgifter
beräknats till ett sammanlagdt belopp af 2,000 kronor, af Riksdagen äska ett årligt
reservationsanslag till nämnda belopp.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med bifall till denna Akademiens hemställan,
föreslagit den sist församlade Riksdagen att för berörda ändamål under Naturhistoriska
Riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag af 2,000 kronor,
men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så ny och det synts lämpligt
att, innan den definitivt blefve försedd med understöd af statsmedel, någon erfarenhet
måtte vara vunnen om det gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat
å extra stat för år 1879 ett belopp af 2,000 kronor, Indika blifvit stälda
till'' Akademiens disposition; så har Akademien nu i skrifvelse den 11 September
nästlidet år förnyat sin ofvan anförda framställning.

Med anledning af hvad sålunda i detta ärende förekommit, anser jag mig
för närvarande böra endast i så måtto tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till underhåll af
den zoologiska stationen vid Kristineberg samt för främjande af arbetena vid den -

Veterinär-inrättningen
i
Skara.

Vitterhets-, Historie-
och Antiquitetsakademien.

Reparation å
Akademiens för
de f ria konsterna
hus.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. om Statsverket 1879.

samma, bevilja å extra stat för år 1880 ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till
Yetenskapsakademien s förfogande.

31:o.

På Eders Kong]. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen för tillämpning
af gällande utgiftsstat för Veterinärinrättningen i Skara beviljat för hvartdera
af åren 1876—1879 ett extra anslag af 12,900 kronor. Då, såsom direktionen
för nämnda anstalt intygat, tortvaron af detta anslag är nödig för undervisningens
uppehållande under nästkommande år, hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att till sådant ändamål anvisa äfven
för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor.

32:o.

Då de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som .för ändamål tillhörande
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens verksamhet blifvit för innevarande
år beviljade, enligt Akademiens i skrifvelse den 12 September 1878 gjorda anmälan
äro för samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande
behof bevilja för år 1880 enahanda anslagsbelopp, nemligen:

Do till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning kr. 4,000: —
2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m- m. .........^...........kr. 3,200: —

3;o till utgifvande af planschverk öfver formsaker och andra märkvärdiga
föremål i Statens historiska museum m. in......kr. 2,000: —

Summa kr. 9,200: —

33:o.

Med anledning af det bristfälliga och för undervisningen otillfredsställande
skick, hvari lokalerna för det under Akademiens för de fria konsterna inseende
stälda läroverk länge befunnit sig, behagade Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med
derom af Akademien gjord underdånig framställning, föreslå Riksdagen år 1876
att bevilja en summa af 392,000 kronor till uppförande i Humlegården af en ny
byggnad för nämnda läroverk, medan Akademien fortfarande skulle hafva sessionsrum,
högtidssal, expositionslokal samt bostäder för direktören och sekreteraren m.
m. i Akademiens nu varande hus i egendomen n:o 32 vid Fredsgatan. Berörda

Bil. No 7 b till Kongl. Majds Nåd. Prov. om Statsverket 1879.

egendom hade Öfverdirektören för styckgjuterierna i riket Gerhard Meijer genom
donationsbref deri 18 .December 1775 skänkt Akademien “att till sin inrättning
vid behof i altan framtid nyttjamen med vilkor, att huset, om det icke vidare
användes för Akademiens ändamål, skulle återgå till Meijers manliga descendent^-eller, om sådana icke funnes, tillfalla Frimurarebarnhuset. Riksdagen fann väl
Akademien vara i behof af nya lokaler för sitt läroverk, men ansåg det vara
med statens fördel mer öfverensstämmande, om den nya byggnaden, på det att Akademiens
verksamhet icke skulle behöfva splittras genom fördelning i två från hvarandra
aflägse belägna byggnader, uppfördes till det omfång att den blefve för alla
Akademiens behof tillräcklig, i hvilket fall Akademiens nu varande fastighet, som
i betraktande af dess läge helt visst skulle betinga ett högt försäljningspris,
blefve disponibel. Riksdagen, som af denna anledning icke kunde bifalla Eders
Kongl. Maj:ts förslag, anhöll att Eders Kongl. Maj:t måtte taga ärendet i förnyadt
öfvervägande och dervid låta utreda, huruvida ined Meijers arfvingar, i händelse
sådane ännu funnes, eller eljest med direktionen för Frimurarebarnhuset kunde
träffas aftal om de vilkor, hvarunder -de vore villiga att afstå sin eventuella rätt
till omförmälda donerade fastighet.

Då emellertid berörda utredning och köpeunderhandling skulle taga lång tid
och frågan om den nya byggnaden möjligen kunde komma att till obestämd framtid
uppskjutas, anhöll Akademien i underdånig skrifvelse den 28 September 1876,
att Eders Kongl. Magt måtte täckas, med afseende ä dessa förhållanden, hos
Riksdagen begära ett extra anslag af 75,000 kronor till reparation af Akademiens
hus med tillhörande två flyglar, jemlikt bifogadt kostnadsförslag, på det att läroverkslokalerna
derstädes måtte kunna sättas i sådant skick, att de tills vidare blefve
för sitt ändamål användbara.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning af nyssnämnda skrifvelse funnit
godt anbefalla Akademien att söka med vederbörande träffa aftal, på sätt Riksdagen
ifrågasatt, samt med det förslag, som i sådant hänseende kunde åvägabringas,
jemte eget yttrande till Eders Kong]. Maj:t inkomma, sä har Akademien nu i
skrifvelse den 14 September 1878, med öfverlemnande af till ärendet hörande
handlingar anfört hufvudsakligen: att såsom Meijers descendenter anmält sig Kaptenen
Gustaf Gerhard Meijer samt Kommissionslandtmätaren J. Zethneus och e. o.
Lektorn A. Zethneus; att desse arfvingar för afstående af sin eventuella rätt till
Akademiens hus och egendom, hvilken vore brandförsäkrad för 120,000 kronor,
begärt eu ersättningssumina af 150,000 kronor; men att Kuratorn, vice Häradshöfdingen
0. Dahlgren, hvilken af Stockholms Rådstufvurätt förordnats att i ärendet
iakttaga och bevaka den rätt, som kunde tillkomma Meijers okända och frånvarande
arfvingar, dels bestridt att förenämnda personer, Indika icke visat sig vara Öfverdirektören
Meijers enda afkomlingar, vore behöriga att med Akademien träffa aftal
angående fastigheten, dels för öfriga arfvingars räkning protesterat mot fastighe -

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Institutet för
blinda.

tens öfverlåtelse till staten och förbehållit arfvingarne rätt att tillträda egendomen,
derest Akademien derifrån afhystes.

För den händelse att Eders Kongl. Maj;t, med afseende å hvad sålunda förekommit,
skulle pröfva skäligt att icke låta fullfölja frågan om eu uppgörelse med
Meijers descendenter, ej heller att åter upptaga frågan om anslag till en ny byggnad
för Akademien och dess läroverk, har Akademien, med åberopande af hvad i
dess förberörda skrifvelse den 28 September 1876 blifvit andraget rörande det
tryckande behofvet af genomgripande reparationer så väl i nu varande läroverksrummen
och å dessas inventarier som å byggnadens utvändiga murar och tak in.
in., förnyat sin anhållan om nådig propositions aflåtande till Riksdagen derom, att
för ifrågavarande reparationers verkställande måtte anvisas ett anslag af 75,000
kronor, hvilket, om det ej blefve på eu gång tillgängligt, kunde delas så, att de
afsedda förbättringarna i mån af deras vigt vidtoges under loppet af flera år.

Öfverintendentsembetet, som häröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
och icke funnit något att erinra vid det upprättade reparationskostnadsförslaget,
har hemstält, att den af Akademien ifrågastälda kostnadssumman måtte anvisas
med 25,000 kronor under hvart och ett af åren 1880, 1881 och 1882.

Då, på sätt af ofvan anförda utredning framgår, något för framtiden betryggande
aftal icke lärer kunna träffas med Öfverdirektören Meijers manliga descendenter
om afstående af deras eventuella rätt till omförmälda fastighet, torde Eders
Kongl. Maj:t finna den härom väckta frågan icke böra till någon vidare åtgärd föranleda.
Då tillika förekommit, att dels de vid Akademiens läroverk inrättade
förberedande byggnads-, beskrifvande geometri- och praktiska byggnadsskolorna
och dels, i sammanhang med den nya regleringen af lönestaten för Akademien och
dess läroverk, äfven elementar-teckningsskolan blifvit indragna eller komma att under
innevarande år upphöra, hvarigenom i någon mån ökadt utrymme för läroverket
i öfrigt synes kunna beredas, torde jemväl frågan om en ny byggnad för berörda
läroverk kunna, åtminstone för närvarande, utan allt för stor olägenhet anstå. Vid
sådant förhållande och då i allt fall reparationer å Akademiens hus och dervarande
undervisningslokaler måste anses synnerligen behöfliga, men å andra sidan statens
tillgångar för många särskilda behof tagas i anspråk, hemställer jag om nådigt bifall
i så måtto till Akademiens nu gjorda framställning, att Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaden för de reparationsarbeten,
hvilka böra främst företagas, anvisa för år 1880 ett extra anslag af
7,600 kronor.

34:o.

I ändamål att, intill dess undervisningen för blinda hunne fullständigt ordnas,
från Allmänna institutet för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för

Bil. N:o 7 b till Kong], Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

blinda och inrymma densamma i särskild lokal, har Riksdagen år 1878, i enlighet
med Eders Kong!. Maj:ts framställning, beviljat ett till bestridande af kostnaderna
derför under år 1879 erforderligt anslag af 15,000 kronor.

I anledning deraf har Eders Kong!. Maj:t genom beslut den 18 Maj 1878
meddelat bestämmelser om upprättande af ett särskildt institut för blinda under en
af Eders Kong!. Maj:t tillsatt direktion och i sammanhang dermed föreskrifvit, bland
annat, att direktionen skulle inom ett års förlopp efter det läroanstalten blifvit
öppnad till Eders Kong!. Maj:t inkomma med förslag till de närmare bestämmelser
i afseende på institutets verksamhet, som kunde finnas erforderliga; hvarefter Eders
Kong!. Maj:t den 20 sistlidne December, på direktionens hemställan, förordnat, att
det nya blindinstitutet skulle med innevarande års början öppnas och träda i
verksamhet.

För fortsättande af blindinstitutets verksamhet under år 1880 erfordras, på
sätt direktionen anmält, enahanda belopp, som för innevarande år anvisats; och får
jag i anledning deraf i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kong], Maj:t
föreslå Riksdagen att för berörda ändamål bevilja ett extra anslag jemväl för år
1880 till belopp af 15,000 kronor.

85:o.

Sedan Eders Kong!. Maj:t vid 1877 års riksdag föreslagit, att för bero- Läroanstalter
dande af undervisning åt öfveråriga döfstumma skulle upprättas tre tillfälliga läro _för öfveråriga
anstalter, åt Indika en skulle träda i verksamhet under år 1878 och eu under 1

hvardera af de närmast följande åren, har Riksdagen anvisat de, enligt uppgjord
beräkning, för åren 1878 och 1879 till detta ändamål erforderliga medel; och har
Eders Kong!. Maj:t förordnat den 22 November 1877, att en läroanstalt för öfveråriga
döfstumma skulle upprättas i Vadstena, och den 18 Maj 1878, att eu dylik
anstalt skulle upprättas i Skara.

För dessa läroanstalters uppehållande under 1880 erfordras enligt omförmälda
beräkning, för den förra, hvilken träd! i verksamhet under år 1878,

16,400 kronor, för den senare, som skall öppnas den 1 nästinstundande Februari,
17,100 kronor; och för den tredje anstalten, som enligt den antagna
planen skulle upprättas under år 1880, lärer för samma år kostnaden böra antagas
uppgå till omkring 10,000 kronor, eller enahanda belopp som för inrättande
af de båda första anstalterna, med endast en mindre skiljaktighet, blifvit beviljadt.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under år 1880 af undervis -ningen vid två läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af eu tredje
dylik anstalt bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 48,500 kronor.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Ho spita hby gg -nåder.

86:o.

I underdånig skrifvelse den 30 September 1878 har Medicinalstyrelsen gjort
framställning om beredande af ytterligare anslag till hospitalsbyggnadernas fortsättande.

Den sedan flora år tillbaka pågående hospitalsbyggnaden vid Lund, som
numera så långt fortskridit, att större delen af de för sinnessjuke af andra och
tredje betalningsklasserna afsedda lokaler kunna upplåtas till begagnande under
innevarande år, skulle under år 1880 blifva fullt färdig, sedan de två för patienter
af första klassen bestämda paviljongerna blifvit fullständigt inredda samt hela
platsen kring byggnaderna planerad, ordnad och inhägnad. Kostnaderna härför
beräknas af Medicinalstyrelsen till 70,000 kronor, deraf 20,000 kronor för planering
och plantering af träd. Men då till dessa sistnämnda arbetens påbörjande
medel redan blifvit af de föregående årens anslag af Eders Kongl. Maj:t anvisade
till icke obetydligt belopp, synes mig anslaget för år 1880 utan olägenhet kunna
nedsättas med 10,000 kronor. Skulle det sålunda nedsatta beloppet jemte de besparingar,
som å andra anslagsposter möjligen kunna uppstå, icke förslå till tomtens
fullständiga ordnande, lärer det återstående arbetet icke vara af svårare beskaffenhet,
än att detsamma kan utföras af sådana till vård å hospitalet intagna
patienter, hvilka icke blott kunna, utan för främjande af den kurativa behandlingens
resultat lämpligen böra sysselsättas med arbeten utom hus.

De nya sjukrum, som vunnits genom utvidgning af hospitalet vid Hernösand,
skulle enligt Medicinalstyrelsens meddelande kunna till begagnande upplåtas
under år 1879, derest tillgång kunde beredas för inledande af vatten i de nya
byggnaderna. Vattenledningen inom hus är redan färdig, men arbetet för anläggande
af yttre vattenledning, hvartill Medicinalstyrelsen redan före 1878 års riksdag
begärde anvisande af särskilda medel, ansågs då af Eders Kongl. Maj:t kunna
någon tid anstå. Medicinalstyrelsen har nu förnyat sin framställning med förmälan
att, efter undersökning genom sakkunnig person af hit hörande förhållanden,
uppgjorts en plan för färskvattens ledande från den s. k. Bondsjön till hospitalets
sjukhus så väl som till dess boställs- och tvätthus, äfvensom för nödiga afloppsledningar,
med eu beräknad kostnad af 58,500 kronor, hvilket belopp Medicinalstyrelsen
ansett böra vara tillgängligt redan under innevarande år.

Då ett uppskof med detta arbetes utförande icke lärer böra utsträckas utöfver
den tid, då hospitalet eljest skulle kunna till begagnande upplåtas, helst saknaden
af vattenledning, äfven om den ej skulle alldeles omöjliggöra sjukhuslokalernas
användande, dock måste i väsentlig grad öka den årliga underhållskostnaden vid
hospitalet, synes mig den i fråga satta anslagssumman, mot hvars belopp jag ej
funnit något att erinra, böra ju förr desto heldre hållas för ändamålet till banda.

Vidare har Medicinalstyrelsen begärt anslag för samma hospital af dels

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 41

4,717 kronor för inhägnande af den tomt, der så väl hospitalets-äldre byggnader,
som den nu fullbordade nybyggnaden äro belägna, dels 29,450 kronor för reparation
och ombyggnad samt — i sammanhang dermed — förflyttning till en för
ordnande af hospitalets hela område lämpligare plats af en del hospitalet tillhörande
ekonomibyggnader, nemligen tvätt- och badhus, stall- och magasinsbyggnader, vedbodar,
portvaktstuga och lastbrygga. Dessa arbeten ingå ej i den plan för hospitals
byg''gnåder, som Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkänt, och jag anser mig
derföre icke nu kunna i fråga sätta anslag af särskilda medel för desamma. Hvad
beträffar stängslet kring hospitalets tomt bör åtminstone, enligt mitt förmenande,
först tillses, huruvida ej tillgång dertill må kunna beredas genom besparingar å de
för hospitalsbyggnader i Hernösand och Lund anvisade anslag. De återstående
arbetena, hvilka till en hufvudsaklig del äro reparationer, böra, i den mån de finnas
behöfliga, kunna bestridas af förslagsanslaget till hospitalens underhåll.

Angående fortsättande af Jiospitalsbyggnaden i TJpsala, har Öfverintendentsembetet,
som enligt nådigt uppdrag utför detta arbete, i underdånigt memorial den
29 sistlidne Oktober anfört, att derest för detta ändamål kunde under år 1880 påräknas
ett anslag af 353,552 kronor, skulle till slutet af nämnda år kunna dels
verkställas återstående arbeten å ekonomihuset, dels ock i fullt färdigt skick aflemnas
de hospitalsanläggningen tillhörande tre afdelningar, som vore ämnade att förläggas
norr om ekonomihuset, så att under år 1880 skulle, om oförutsedda hinder
ej mötte, i byggnaderna kunna inrymmas ett antal af 122 patienter, hvaremot,
derest endast ett belopp af 174,000 kronor kunde få under år 1880 användas, arbetena
måste inskränkas till grundläggning, murar och taklag till norra flygelns tre afdelningar,
äfvensom komplettering af ekonomihuset, dock utan värmeledning; och har
Öfverintendentsembetet tillika anmärkt, hurusom fördelaktigare entreprenadanbud antagligen
vore att motse, derest byggnadsarbetena kunde utbjudas i ett sammanhang
utan fördelning i allt för många särskilda entreprenader. Erkännande rigtigheten
af sistberörda anmärkning, vågar jag dock under närvarande förhållanden icke tillstyrka
Eders Kong]. Maj:t att för ändamålet taga i beräkning större anslag än
som för byggnadsarbetets nödtorftiga bedrifvande oundgängligen erfordras, eller

174,000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t till 1878 års Riksdag gjorde framställning om anslag
för hospitalsbyggnader under innevarande år, hade Eders Kongl. Maj:t, på
sätt af det Riksdagen meddelade protokollet öfver ecklesiastikärenden för den 7
Januari 1878 inhemtas, för afsigt att under år 1879 använda ett belopp af 70,000
kronor till påbörjande af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige, afsedd för
sinnessjuka från Örebro, Vermlauds och Skaraborgs län. Denna plan bär ej kunnat
fullföljas, önskvärdheten att påskynda redan i gång varande hospitalsbyggnader
för att kunna tidigare upplåta dem till begagnande har nemligen föranledt Eders
Kongl. Maj:t att af det för år 1879 beviljade byggnadsanslag anvisa så stora

42 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

belopp till Lunds, Hernösands och Upsala hospital, att derutöfver endast en behållning''
af 10,000 kronor uppkommit på nämnda årsanslag. Medicinalstyrelsen har
nu föreslagit, att för inköp af jord till i fråga varande anläggning måtte användas
ett belopp af 85,000 kronor och för begynnande af byggnadsarbetet under år 1880

150,000 kronor, hvadan, med beräkning att 10,000 kronor finnas att för ändamålet
disponera af 1879 års anslag, 225,000 kronor skulle af Riksdagen begäras för
år 1880.

De rikliga tillgångar, som under de senare åren stått statsverket till buds,
hafva satt Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i tillfälle att under dessa år med
ganska stor kraft bedrifva utförandet af den plan för hospitalsbyggnader som år
1874 af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlades. Sålunda hafva arbeten samtidigt
pågått åren 1876 vid Lund, Hernösand och Yexiö, 1877 vid Lund, Hernösand,
Upsala och Stockholm, 1878 och 1879 vid Lund, Hernösand och Upsala,
hvarförutom, såsom redan är nämndt, under sistnämnda år afsetts påbörjande af eu
hospitalsbyggnad i mellersta Sverige. Utan att vilja ifrågasätta någon inskränkning
i den faststälda planen, håller jag dock före, att dess utförande bör, särskildt med
afseende på statsverkets för tillfället mera begränsade tillgångar och sedan det
mest trängande behofvet af ökadt tillfälle till hospitalsvård kan anses blifva åtminstone
i någon mån afhulpet genom de byggnadsföretag, som komma att under loppet
af innevarande år fullbordas, fortgå med något mindre skyndsamhet än hittills,
och att påbörjandet af hospitalsanläggningen i mellersta Sverige icke bör vidtaga
förr än nybyggnaderna vid Lund och Hernösand äro afslutade. Ehuru jag sålunda
icke kan tillstyrka anslags beredande under år 1880 för sjelfva byggnadsarbetet,
har jag dock, med hänsyn till i fråga varande landsdelars stora och obestridda behof
af en särskild vårdanstalt för sinnessjuka, trott tiden redan nu vara inne att bereda
tillgång för inköp af jord till den förestående hospitalsbyggnaden, hvars begynnande
synes mig icke skäligen kunna uppskjutas längre än till år 1881.

Medicinalstyrelsen har i detta hänseende erinrat om angelägenheten deraf,
att det område, som komme att för hospitalet förvärfvas, icke inskränkte sig till
byggnadstomt, utan lemnade nödigt utrymme för de sjukas sysselsättning med trädgårdsarbete,
jordbruk och boskapsskötsel, i likhet med hvad nu mera egde rum vid
väl inrättade utländska hospital, bland annat vid det Norska hospitalet i Gaustad.
Platsen borde tillika vara belägen någorlunda centralt inom det distrikt, för hvilket
hospitalet vore afsedt, nära intill stad och jernvägsstation för åstadkommande af
riklig tillförsel och lättade transporter, med ymnig vattentillgång samt stilla och
afskildt läge. Bland ett ganska stort antal lägenheter, som för ändamålet blifvit
undersökta, hafva så väl Medicinalstyrelsen som Öfverintendentsembetet företrädesvis
fäst sig vid det å Kristinehamns stads område belägna landeriet Malmberg, innehållande
omkring 350 Linland, deraf 57 tunland trädgård och åker, hvilket egaren
vore villig att öfverlåta till staten mot en köpeskilling af 85,000 kronor. Då

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.

åbyggnaderna vore i godt stånd och fullt tillräckliga till bostad för hospitalets
läkare, skulle, enligt Medicinalstyrelsens beräkning, om detta köp komme till stånd,
en besparing i anläggningskostnad vinnas af omkring 44,000 kronor. Ehuru jag
icke är beredd att nu definitivt tillstyrka den ena eller andra af de ifrågasatta
platserna, anser jag mig dock kunna förorda, att ett belopp af högst 85,000 kronor,
hvarutöfver, så vidt handlingarna i ärendet föranleda, inköpspriset icke för någon
af lägenheterna bör komma att stiga, för ändamålet ställes till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande under år 1880.

Efter samråd med Chefen för Finansdepartementet och under åberopande af
hvad till protokollet öfver landtförsvarsärenden blifvit denna dag anfördt beträffande
inköp af ett skjutfält för Svea artilleriregementes räkning, hemställer jag
att omförmälda belopp, 85,000 kronor måtte, i mån af behof, få utgå af de medel,
som inflyta vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre
kronolägenheter.

De belopp som, efter hvad nu blifvit anfördt, skulle, utöfver det som erfordras
för inköp af jord, blifva för hospitalsbyggnader erforderliga under år 1880,

vore sålunda;

för hospitalet i Lund................................................................................... kr. 60,000.

» » i Hernösand.......................................................................... » 58,500.

» * i hopsala..................................................................... > 174,000,

kr. 292,500.

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter torde böra i främsta rummet
användas en i Statskontoret reserverad behållning å allmänna hospitalsfondens inkomster
för år 1876. Sedan Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Riksdagens
samtycke, under den 12 Maj 1876 i nåder förordnat, att Serafimerordensgillets befattning
med hospitalen så väl som med allmänna hospitalsfonden skulle med ingången
af år 1877 upphöra, samt att alla hospitalens fastigheter, frälseräntor och
andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar från samma tid skulle
indragas till statsverket, mot det att ett årligt anslag till hospitalens underhåll å
riksstaten uppfördes, anhöll Serafiinerordensgillet, med förmälan att af de hospitalsfondens
inkomster, Indika under år 1877 komme att inflyta, en stor del utgjordes
af arrenden, räntor och annan afgäld af fast egendom för år 1876, som borde, enligt
gällande föreskrifter för hospitalsredogörare, vara uppdebiterade i deras'' räkenskaper
för samma år, hos Eders Kongl. Maj:t om föreskrift huru med dessa tillgångar
borde förfaras. I anledning häraf förordnade Eders Kongl. Maj:t den 16
Februari 1877 bland annat, att Statskontoret skulle till förvaltning och redovisning
för hospitalsfondens räkning mottaga de medel, som af fondens sedan föregående
år utestående uppbörd kunde under år 1877 eller framdeles inflyta. Då dessa
medel i första rummet borde användas till bestridande af de utgifter för hospitalsvarden
under 1876, hvilka icke kunnat betäckas med den del af samma års in -

44 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

komster, som före årets slut hunne inflyta, har Eders Kongl. Maj:t den 27 Juni
1878 medgifvit, att ett belopp af 31,027 kronor 54 öre finge af de i Statskontoret
reserverade medlen för nämnda ändamål utbetalas. Vidare har Eders Kongl. Maj:t
den 30 sistlidne December förordnat att af samma medel skulle utgå ett belopp af
6,500 kronor till afslutande af ett af Serafimerorden sgillet påbörjadt inköp af tomter
för beredande af lämpligare utrymme vid hospitalet i Vadstena. Derefter återstår
af i fråga varande behållning, enligt Statskontorets uppgift, ett belopp af 190,742
kronor 64 öre. Om detta belopp, hvars användande för sitt ursprungliga ändamål
nu icke vidare påkallas, anvisas till hospitalsbygguåder under år 1880, skulle, med
beräknande jemväl af ofvan omförmälda besparing å byggnadsanslaget för innevarande
år, Riksdagens bidrag för detta ändamål kunna nedsättas med omkring

200,000 kronor eller till 92,000 kronor, om hvilket sistnämnda anslags beviljande
å extra stat för år 1880 jag härmed underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen göra nådig framställning.

I sammanhang med detta ärende har Medicinalstyrelsen anmält behofvet af
en tillökning i förslagsanslaget till hospitalens underhåll, hvilket i riksstaten upptagits
till 450,000 kronor, men hvarå utbetalningarna i verkligheten uppgått under
år 1876 till 499,000 kronor, under år 1877 till 549,000 kronor och under år
1878 till omkring 520,000 kronor. År 1880, sedan 342 nya sjukplatser i Lund
och Hernösand öppnats, skulle utgifterna å anslaget enligt Medicinalstyrelsens beräkning
uppgå till närmare 630,000 kronor, eller med närmare 180,000 kronor
öfverstiga anslagets belopp. Då Eders Kong]. Maj:t likväl, på förslag af Medicinalstyrelsen,
den 18 Oktober 1878 beslutit en förhöjning i hospitalsafgifterna, som
enligt Medicinalstyrelsens beräkning komme att under år 1880 tillskynda hospitalen
en ökad inkomst af 123,000 kronor, torde ett eller annat års erfarenhet ännu böra
afvaktas, innan någon åtgärd å Eders Kongl. Maj:ts sida vidtages för höjande åt
förslagsanslaget utöfver dess nuvarande belopp.

37:o.

undervisning,- På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat för år

anstalter för 1879 ett extra anslag af 20,000 kronor att i enlighet med angifne grunder an”"ncMte<t
io™''vändas .till understöd åt uppfostringanstalter för sinnesslöa barn. Med tillämpning
af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser, hvilka borde fastställas såsom
vilkor för åtnjutande af sådant understöd, ej afsågo det af Emanuela Carlbeck inrättade
idiothemmet å lägenheten Johannesberg vid Mariestad och den af föreningen
i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola, hvilka båda anstalter redan
i flera år åtnjutit statsbidrag efter andra, grunder och i enlighet dermed blifvit
ordnade, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda anslag tilldelat idiothemmet å
Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt idiot -

Bil. N:o 7 b till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

skolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst 35 elever skulle derstädes
uppfostras och bland dem tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans
styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,
hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga
antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda
sig; och skulle dessa anstalter vara underkastade den inspektion, som Chefen
för Ecklesiastikdepartementet komme att bestämma. Hvad deremot beträffar andra
dylika inrättningar, hvilkas styrelser önskade bidrag af ifrågavarande för innevarande
år anslagna statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse
den 18 sistlidne Maj meddelat de bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets
erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende
ansökningar, hvilka borde före den 15 Mars innevarande år till Eders Kongl.

Maj:t ingifvas.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet å
Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola måtte äfven för år 1880
beredas understöd till enahanda belopp och mot samma vilkor som för innevarande
år, och då framställningar om statsbidrag under nämnda år jemväl åt andra i riket
inrättade uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn kunna med visshet förväntas,
tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att såsom understöd för år 1880 åt anstalter af ifrågavarande beskaffenhet ställa
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas
i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslagför
år 1879 blifvit af Riksdagen godkända.

38:o.

1 skrifvelse den 28 September 1878 har Eders Kongl. Majds Befallnings- Sjukhemmet för
hafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, i underdånighet anhållit, 1

det Eders Kongl. Majd behagade föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja
ott anslag, af 7,500 kronor såsom bidrag till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande
vid det inom Jerfsö socken i Helsingland befintliga sjukhem för spetelske,
med vilkor att landstinget skulle för samma år till ändamålet anvisa 4,000 kronor
och att spetelske äfven från orter utom länet erhölle vård vid anstalten, så långt
utrymmet sådant medgåfve.

Medicinalstyrelsen har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af
de till styrelsen insända rapporter framginge, att sjukdomen spetelsk^ fortfarande
egde en ej ringa spridning inom Helsingland, och då det vore af synnerlig vigt,
i ändamål att förekomma sjukdomens spridning och bereda de sjuka ändamålsenlig
vård, att försätta anstalten i tillfälle att emottaga det högsta antal sjuka utrymmet
medgåfve, tillstyrkt bifall till i fråga varande framställning.

46 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja ett extra anslag af 7,500
kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000
kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och att spetelska sjuka äfven
från andra län än Gefieborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet
derstädes sådant kan medgifva.

39:o.

Ket uv n,tion af Sedan af det utaf Riksdagen till restauration af domkyrkan i Linköping bevil d<J>iÄnk»Ti

1
in stat anvisats 8,000 kronor, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands
län och Biskopsembetet i Linköpings stift, såsom vårdare af nämnda kyrkas
angelägenheter, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska, att för restaurationsarbetets fortsättande jemväl under år 1880 måtte
anvisas ett belopp af 8,000 kronor.

Till denna framställning får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.

40;o.

Lifrmthamma- I skrifvelse den 5 nästlidne December har Intendenten vid Nationalmusei
rcn• konstafdelning, hvilken jemväl har under sin tillsyn och vård Lifrustkammaren och
dermed förenade samlingar, underdånigst framhållit behofvet af en förhöjning i anslagen
för sistberörda samlingar och med afseende derpå anfört, hurusom de för
Lifrustkammaren för närvarande å riksstatens fjerde hufvudtitel och A.rméförvaltningens
stat uppförda ordinarie anslag å tillsammans 900 kronor, tillika med det belopp
af 600 kronor, som under en följd af år till Lifrustkammaren utgått såsom
extra anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel, befunnits otillräckliga för samlingarnes
skötsel, underhåll och offentliga förevisning, så att under de tio sista åren
visat sig en brist, hvilken, i medeltal uppgående till 1,900 kronor årligen, måst betäckas
genom anvisningar å de medel, som inflyta genom den stadgade afgiften för
tillträde under vissa dagar i veckan till musei konstsamlingar. Då emellertid berörda
medel påräknas såsom en tillgång för fyllande af konstafdelningens egna behof, har
Intendenten hemstält, det Eders Kongl. Maj4 måtte föreslå Riksdagen att för Lifrustkammaren
anvisa ett till 2,500 kronor förhöjdt extra anslag.

Som den komité, hvilken har att afgifva förslag angående reglering af löneförhållandena
vid de förvaltande verken, nu mera äfven inkommit med förslag till
lönereglering för Nationalmusei konstafdelning, i sammanhang hvarmed frågan om
anslag för Lifrustkammaren lämpligast torde böra behandlas, men sistberörda förslag,
hvaröfver yttranden infordrats af vederbörande, ännu icke kunnat underställas Eders

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 47

Kougl. Maj:ts nådiga pröfning, så anser jag mig icke böra med anledning af den
nn gjorda fiamställningen tillstyrka annan åtgärd, än att Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas föreslå Riksdagen, att för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar
bevilja föi ai 18SO ett extra anslag till samma belopp som för innevarande och
flera föregående år anvisats, eller 600 kronor.

41:o.

De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln,- gjorda för- Af St a t skönt oskott,
Indika böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro, enligt den''af Stats- retan”,aUa
kontoret i sådant hänseende lemnade uppgift, följande:

till komitén för döfstumme-undervisningens ordnande.................. kronor 7,852: 11

för reglering af presterskapets löner.............................................. s ''''Hi: 82.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning derom, att till gäldande af nämnda förskott ett belopp af 8,226
kronor 93 öre måtte varda å extra stat för år 1880 anvisadt.

42:o.

Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande särskilda
anslag dels för beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar
och åt andra derstädes sig uppehållande landsmän, dels till resestipendier åt lärare
i främmande lefvande språk vid allmänna läroverken, dels till utarbetande af landskaps-
och länskarta, hufvudsakligen för folkskolornas behof, dels till understöd åt
tekniska afton- och söndagsskolor, dels för uppehållande af undervisningen vid
Fannacevtiska institutet, och dels till Svenska Fornskriftsällskapet, får jag i underdånighet
tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att dessa anslag må utgå
jemväl under år 1880 med de vid sistlidne riksdag bestämda belopp, nemligen:

för religionsvård åt sjömän m. fl................................................. 10,000 kronor.

till resestipendier............................................................................. 6 000 »

för utarbetande af kartor.............................................................. \ 500 »

till tekniska afton- och söndagsskolor ....................................... 20 000 »

» Fannacevtiska institutet.......................................................... 7 575 »

» Fornskriftsällskapet................................................................. 2.000 »

Diverse

anslag.

Sedan Eders Kong]. Maj:t, på underdånig ansökning af extra ordinarie Amanuensen
vid statens Historiska museum, filosofie doktorn Hjalmar Stolpe föreslagit

48 Bil. No 7 b till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Riksdagen sistlidna år att, till beredande af en planmessigt ordnad fortsättning af
de utaf Stolpe med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska
undersökningarna på Björkön i Mälaren, bevilja för åren 1879 och 18S0
ett anslag af 10,000 kronor samt deraf anvisa 5,000 kronor att under år 1879
på föreslaget sätt användas, men Riksdagen, som icke fann lämpligt att, utan oafvislig
nödvändighet, utsträcka anvisandet af anslag utöfver den tid statsregleringen
omfattade, för ändamålet beviljat endast det för år 1879 begärda anslagsbeloppet;
så har Stolpe nu uti ingifven skrift, jemte redogörelse för ifrågavarande forskningars
fortgång samt med angifvande af de nödvändigaste arbeten, hvilka ännu återstode
att utföra, i underdånighet anhållit att, enär fortsättandet af berörda undersökningar
åtminstone under år 1880 vore i hög grad önskvärd!, Eders Kongl. Maj.t
måtte i nåder bereda dertill erforderliga medel, att utgå med enahanda belopp och
under samma vilkor som under de senast förflutna åren; hvilken ansökning Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitetsakademien, uti deröfver afgifvet infordradt utlåtande
till nådigt bifall förordat.

Med åberopande af hvad vid den nådiga framställningen till sistlidne Riksdag
blifvit i ämnet anfördt, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att, till fortsättande af de ännu återstående undersökningarna, hvilka
höra med år 1880 kunna väsendtligen fullbordas, för samma år anvisa ett extra
anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna
för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot
skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd
samt att afgifva berättelse angående undersökningarna, på sätt Eders Kongl. Maj:t
kan täckas derom närmare bestämma.

Filosofie doktorn Artur Hazelius har uti eu till Ecklesiastikdepartementet
ingifven skrift underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos
Riksdagen göra nådig framställning om anvisande åt Skandinavisk-etnografiska
samlingen i Stockholm för år 1880 af ett extra anslag af 11,600 kronor, eller
samma belopp som för innevarande år beviljats. Uti häröfver afgifvet utlåtande har
Vetenskapsakademien till denna ansökning tillstyrkt nådigt bifall, på grund så val
af ifrågavarande samlings stora vigt för en närmare kännedom om de noi diska
folkens smak, konst och plägseder, sådana de från äldre tider uppenbarat sig, som
ock af doktor Hazelii stora förtjenst om samlingen. ^ _ o

Med afseende härå hemställer jag, det Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen
att för nämnda samlings förvarande och vårdande bevilja jemväl för år 1880
ett extra anslag af 11.600 kronor.

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 49

43:o.

I underdånig skrifvelse af den 23 sistlidne Maj har Riksdagen anhållit, det inköp «/ untäcktes
Eders Kongl. Majit låta utreda:

dels om och på hvad vilkor den del af egendomen Hammarby, belägen i Danmarks
socken och Yaksala härad af Upsala län och fordom tillhörig Årchiatern Carl
von Linné, som upptages af Linnéanska boningshuset och museibyggnaden jemte
den dem omgifvande parken, till så stort område lokala och öfriga omständigheter
betinga, tillika med de nämnde byggnaderne samt i förening dermed den å stället
befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt staten förvärfvas;

dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta för jordlägenhetens
och byggnadernas afsöndrande från egendomen, om och på hvad vilkor
den Linnéanska lösegendomen å Hammarby ensamt för sig kunde af staten få inköpas,
— och att i beggedera fallen låta förslag härom eu kommande Riksdag föreläggas.

Häröfver har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti infordradt
utlåtande i underdånighet anfört:

att egaren af Hammarby, Jägmästaren Carl R idderbjelke, är benägen att till
staten sälja hela Hammarby egendom med den der förvarade Linnéanska lösegendomen
för en köpesumma af 80,000 kronor;

att han deremot icke är villig att afhända sig lösegendomen allena;
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat yttrande af rektorsembetet
vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens skrifvelse ett
egobyte mellan Hammarby och en angränsande, universitetet tillhörig egendom blifvit
satt i fråga såsom en utväg att komma till ändamålet;

att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och vederbörande
vid Upsala universitet, af Indika resultatet blifvit, att Ridderbjelke erbjudit sig
att till staten med full äganderätt öfverlåta Linnéanska parken med angränsande
jordområde, tillsammans omkring 26 qvadratref, jemte derå uppförda byggnader och
å stället befintlig, fordom Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad
förteckning, mot ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; — samt
att universitetets drätselnämd förklarat sig anse det i fråga satta jordutbytet,
mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna eller böra ega rum
men väl ansett skäligt, att sedan afsöndring af parken m. m., på sätt ofvan nämdt
är, för statens räkning skett, universitetet skulle köpa den återstående delen af
egendomen för 50,000 kronor.

Om således staten skall förvärfva ett Linnéanskt museum vid Hammarby,
ligger valet endast mellan att inköpa hela egendomen för 80,000 kronor eller en
afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.

Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande, som upplyser, att Hammarby egendom
innehåller 170 tunnland åker och äng samt omkring 100 tunnland skogsmark

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

med sparad skog-, uppskattad till 360,000 kubikfot virke, anställer mellan de begge
anbuden en jemförelse, af hvilken framgår, att i ena fallet om från köpeskillingen.
......................................................................................................... 80,000 kronor,

dragés vårdat af 952 qvadratref inegor, å 50 kronor
(efter ett arrende af 2,50 för qvadratref).... 47,600 kronor
skogs tillgång, som med rationel hushållning genast

kan realiseras, minst................................................ 10,000 »

- värdet af den till afsöndring föreslagna jorden, med

åbyggnad................................................................... 18,000 > 75,600 kronor,

skulle återstoden, 4,400 kronor,
blifva priset för den Linnéanska lösegendomen, jemte den återstående skogsparken.

I andra fallet åter, om från köpeskillingen............................ 30,000 kronor,

dragés värdet af den afsöndrade jorden med åbyggnader.................. 18,000 »

blifver 12,000 kronor

priset på lösegendomen allena.

På grund af hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sålunda anfört,
och då vården af det tillämnade museet bör blifva för statsverket mindre betungande,
om det kan åläggas en arrendator på stället att hafva den yttre tillsynen
och underhålla byggnader och stängsel, än om detta skall ske genom särskilt aflönad
person och mot kontant betalning, får jag, i likhet med Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och efter samråd med Chefen för Finansdepartementet i underdånighet
tillstyrka, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen:

att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen Hammarby
n:is 1, 2 och 3 om 23A mantal och Ängeby n:o 3 om 3/g mantal, jemte dertill
hörande skogsparkerna Hammarby och Edeby, samt den Linnéanska lösegendomen
må för statens räkning inköpas mot det fordrade priset af 80,000 kronor;

att, då genom denna handel, eu inkomstgifvande egendom skulle åt staten
förvärfvas, köpeskillingen må få utgå af de medel, som inflyta vid försäljning, jemlikt
Kongl. Brefvet den 29 maj 1874, af mindre kronolägenheter;

samt att egendomen må förvaltas efter de grunder, som gälla för statens
domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som i förevarande fall må af
Eders Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

Men vare sig att det ena eller andra sättet att åt staten förvärfva de vid
Hammarby befintliga minnena af Linné vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
bifall, synes det vara nödigt att på förhand vara betänkt, huru det Linnéanska
museet — om det en gång varder statens egendom — skall vårdas. Åt en arrendator
kan uppdragas underhållet af hus och stängsel, men tillsynen öfver sjelfva samlingarna
måste anförtros åt någon vetenskaplig institution. Naturligast synes vara,
att Upsala universitet åtager sig denna tillsyn; det är en hederspligt, som universi -

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

tetet bär mot sin ryktbaraste medlems minne. Jag hemställer derför i underdånighet,
att Kanslern för Upsala universitet må undfå nådig befallning att inkomma med
underdånigt utlåtande och förslag, under hvilken uppsigt och vård det Linnéanska
museet å Hammarby må ställas, i fall det kommer i statens ego.

44:o.

Iliksantiqvarien in. in. filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand har uti en till
Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning underdånigst anhållit, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om beviljande af en årlig pension
till belopp af 6,000 kronor, att af sökanden uppbäras, sedan han erhållit afsked
från det embete han nu innehar såsom riksantiqvarie, Hårde des médailles och
sekreterare hos Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien; dock med rättighet
och skyldighet för honom att fortfarande arbeta på ordnandet och beskrifvandet af
de i Statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet förvarade samlingar.

Af handlingarna inhemtas, att Hildebrand, som icke är berättigad till något
understöd från Civilstatens pensionskassa, är född den 22 Februari 1806, blef
docent i numismatik vid Lunds universitet 1830, sedan han redan det föregående
året mottagit under sin vård universitetets historiska samlingar, var under åren
1833—1837 på grund af Kongl. Maj:ts förordnande anstäld vid Kongl. myntkabinettet
och utnämndes 1837 till sin nu innehafvande befattning.

Förenämnda akademi, som häröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
har deruti anfört, bland annat: att Akademien redan i det kända förhållandet att
sökanden, som uppnått 72 års ålder och i 48 år varit i statens tjenst, i fyratiotvå
år med utmärkt nit och skicklighet förvaltat det magtpåliggande och arbetsdryga
embete, han nu bekläder, egde fullgiltig! skäl att förorda den underdåniga ansökningen
; men att Akademien ville särskild! fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att sökanden under sin långa embetsutöfning utvecklat ett outtröttligt
nit och en ovanlig arbetsförmåga, hvarigenom hans verksamhet både för
staten och vetenskapen burit mycket rika frukter; att de under Akademiens inseende
stälda offentliga samlingar, hvilkas närmaste vård ålegat honom och som vid
hans tillträde till embetet hade ett jemförelsevis obetydligt omfång, nu mera, till icke
ringa del genom hans verksamma nit och lifliga intresse för deras förkofran, hunnit
den höjd, att de förtjente och verkligen vunnit europeiskt anseende; att i jemnbredd
med samlingarnes förökande gått deras vetenskapliga bearbetande, dels och
förnämligast af honom personligen, dels under hans inseende af den skola af yngre
vetenskapsmän, som han bildat och vägledt; att Akademien, som med tillfredsställelse
vitsordade denna berömliga och oförtröttade verksamhet, ej kunde lemna oanmärkt,
att det just vore sedan Hildebrand mottog närmaste vården af Statens historiska
museum som arkeologien alltmera fått en vetenskaplig hållning och för -

Pension för
Konsistorii-no
tor ien J. W.
Sjöqvist.

52 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

matt vinna vetenskapligt erkännande; samt att han i egenskap af Garde des médailles
utvecklat en lika berömvärd omsorg om förökningen af Myntkabinettets samlingar
och, jemte dessa samlingars ordnande, utgifvit flere vetenskapliga arbeten
inom numismatikens område, såsom “Anglosachsiska mynt inom Kongl. Myntkabinettet",
"Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor", “Sveriges och
svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer", in. m.

Då jag lika med Akademien anser, att Riksantiqvarien Hildebrand såsom
embetsman under en ovanligt lång följd af år på ett utmärkt sätt användt sin arbetstid
och sin arbetskraft, då han redan tjenstgjort nära åtta år utöfver den ålder, som i
allmänhet ansetts berättiga till pension, och då han tillika sökt rättighet och iklädt
sig skyldighet att framgent deltaga i arbetena inom Statens historiska museum,
hvarigenom hans verksamhet, så länge åren det medgifva, mera odelad än hittills
kommer vetenskapen till godo; så anser jag mig hafva fullt skäl att i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att Hildebrand må
från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda embete varder
honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en mot hans nu varande löneinkomster svarande pension af 6,000 kronor
årligen.

dorn.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Notarien vid Domkapitlet i Westerås filosofie
''doktorn Johan Wilhelm Sjöqvist i underdånighet anhållit, att då han, som är född
den 3 Apjril 1812 och från början af år 1842 varit anstäld dels såsom extraordinarie
dels såsom ordinarie amanuens samt från den 1 Maj 1856 såsom notarie vid
nämnda domkapitel, numera, vid lykta 66 lefnadsår, vore, enligt- hvad bifogadt läkarebetyg
utvisade, i anseende till försvagad helsa oförmögen att vederbörligen sköta
sin tjenst, Eders Kongl. Maj:t, vid sådant förhållande och då sökanden saknade enskild
förmögenhet, samt de med notarietjensten förenade löneinkomster icke medgåfve honom
att aflöna en vikarie, måtte bereda sökanden förmånen att vid afskedstagande! komma,
i åtnjutande af eu årlig pension af 3,700 kronor; och har Sjöqvist vid sin underdåniga
ansökning bifogat dels tjenstgöringsbetyg af Domkapitlet i Westerås, utvisande att han
med utmärkt nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, dels intyg af kronouppbördskontoret
i Westerås, enligt hvilket sökandens löneförmåner i medeltal för de
tio sistförflutna åren uppskattats till 3,794 kronor 40 öre årligen.

„ Domkapitlet häröfver sig yttrat och dervid förordat ansökningen

till nådigt bifall, har Statskontoret i infordradt, den 28 nästlidne December afgifvet
utlåtande, enär Sjöqvist kunde anses hafva fullgjort de vilkor för erhållande af
pension på indragningsstat, som enligt äldre författningar voro för civile tjensteman
i allmänhet stadgade, samt pensionsförmån tillförene blifvit af Riksdagen åt

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 53

dy like tjensteman beviljad, tillstyrkt att pension måtte honom beredas, men att
beloppet, enligt den vid 1856—1858 års riksdag antagna beräkningsgrund måtte
i förhållande till hans uppgifna inkomst af tjensten bestämmas till 3,000 kronor.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Konsistorii-notarien
Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas,
öfverflyttas på allmänna indragniugsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor årligen.

46:o.

Kanslersembetet för universitetet i Upsala har till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat
och med sitt förord beledsagat en af det större Akademiska Konsistoriet der- ce», Professorat
städes, på anhållan af Director musices vid nämnda universitet Professoren J. A. J. a. Jo.eph,on.
Josephson, gjord framställning derom, att åt Josephson, som innevarande år
inträder i sitt trettionde tjensteår vid universitetet och hvars nu varande löneinkomster
såsom director musices uppgå till 2,500 kronor årligen förutom boställsrum och
6 famnar ved in natura, måtte beredas en årlig löneförhöjning af 500 kronor, som
skulle, i likhet med hvad för öfrige universitetslärare vore bestämdt, utgå såsom
tjenstgöringspenningar.

I anledning häraf och med hänsyn till Professor Josephsons under en lång
tjenstetid utöfvade nitiska och förtjenstfulla verksamhet, äfvensom i betraktande deraf
att de särskilda inkomster, dem Josephson hittills kunnat genom meddelande af enskild
undervisning och eljest bereda sig, numera icke, vid hans framskridna ålder,
kunna vara för honom att påräkna, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att såsom personligt lönetillägg för Professoren
Josephson måtte å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 500 kronor,
att från innevarande års början till honom årligen utgå.

47:o.

I eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Adjunkten vid allmänna Pension för i&-läroverket i Malmö, filosofie doktorn Arvid Carl Ner man i underdånighet anhållit
att varda hos Riksdagen föreslagen till erhållande vid afskedstagande! af pension «»■
till det belopp Eders Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas: attNerman, som är född
den 4 Januari 1830, tjenstgjort såsom duplikant och vikarierande lärare från och
med vårterminen 1853 till och med vårterminen 1859; att han den 4 Juni sistnämnda
år utnämdes till ordinarie adjunkt vid ofvannämnda läroverk; att han i
anseende till begynnande sinnessjukdom vårdats å Stockholms hospital från den 11

54 Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Februari 1864 till den 19 December samma år, då lian på begäran af en nära
anhörig utskrefs; att han derefter tjenstgjort läseåren 1865—1872, men allt ifrån
höstterminen sistnämda år åtnjutit tjenstledighet; att, enligt ett af rektor och tre
ledamöter af läroverkskollegiet vid Malmö läroverk undertecknadt intyg, Nerman
under åren 1853—1863 och i viss mån äfven under läseåren 1865—71 utöfvat
en gagnande och af mångsidiga kunskaper uppburen lärareverksamhet, men att i
sammanhang med sjukdomsanlag, som föranledt hans vårdande å förenämnda hospital
för sinnessjuka, under läseåret 1871—1872 framträdt så abnorma föreställningar
i hans själsverksamhet och så svåra missgrepp i hans embetsutöfning, att
rektor funnit sig nödsakad påyrka tjenstens uppehållande genom vikarie; samt att
under sedermera terminligen påkallad och beviljad tjenstledighet det mer och mer blifvit
uppenbart, att Nermans inträdande i tjenstgöring icke mera kunde i fråga komma.

Öfver ifrågavarande ansökning har Domkapitlet i Lund afgifvit infordradt
utlåtande och dervid öfverlemnat dels ett ytterligare förklarande af förbemälda rektor
af innehåll, att läkareattest af nyare datum icke kunnat anskaffas, emedan Nerman
icke ville underkasta sig läkarebesigtning och laga skäl saknats att i förevarande
fall genom tvångsåtgärd föranstalta dylik besigtning, samt att* Nerman uppbure
lön med 2,500 kronor och hyresmedel af Malmö stad med 300 kronor, dels en
skrift af läroverkets inspektor, som med instämmande i de af rektor och kollegiiledamöter
lemnade uppgifter yttrat, att Nermans sorgliga belägenhet vore så mycket
mera bevekande, som hans iråkade sinnessjukdom, enligt hvad inspektor med visshet
kände, icke haft sin grund i något utsväfvande lefnadssätt, utan i bristande kraft
att bära verkliga eller förmenta motgångar, dels och intyg, att Nerman icke eger
enskild förmögenhet eller annan tillgång än sin adjunktslön; och har Domkapitlet
för egen del vitsordat, att Nerman är alldeles urståndsatt att sin tjenst förrätta, och
med uttalande af den fasta öfvertygelse, att han aldrig kan till läroverkets gagn
åter inträda i tjenstgöring, lifligt förordat, icke mindre i läroverkets än i sökandens
intresse, att hans anhållan måtte vinna nådigt afseende.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen jemväl blifvit infordradt, har,
oaktadt nu icke genom läkares intyg blifvit styrkt, att Nerman för all framtid är
till vidare lärareverksamhet oförmögen, dock funnit detta förhållande vara, genom
hvad i ärendet förekommit, fullt ådagalagdt och derför icke tvekat att i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen
föreslå Nerman till erhållande af pension till belopp, som, då Nerman under tjenstledighet
är berättigad att uppbära, förutom hyresersättningen 300 kronor, tre fjerdedelar
af lönen med 1,875 kronor, syntes icke kunna sättas lägre än 2,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, anser jag mig böra i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig
framställning derom, att Adjunkten Nerman måtte uppföras å allmänna indragnings -

Bil. No 7 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 55

staten till åtnjutande från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom
beviljas, af pension till belopp af 2,000 kronor årligen.

48:o.

Kollegan vid Sundsvalls allmänna läroverk filosofie'' doktorn Johan Simon Pension för
Nordström, hvilken är född år 1841, har vid nämda läroverk tjenstgjort såsom vice
kollega under läsåret 1868—69 samt, efter erhållen fullmagt såsom kollega, från »/>•«»,.
höstterminen 1869 till den 18 November 1871, men efter denna tid åtnjutit tjenstledighet
på grund af sjukdom.

Enligt intyg af Öfverläkaren vid hospitalet i Hernösand, lider Nordström af
sinnessjukdom, derför han sedan den 10 April 1872 å nämda hospital vårdats; och
innehåller samma intyg att, så vidt dömas kan, Nordström aldrig kommer att återvinna
sitt förstånds fulla bruk.

Med åberopande häraf har Domkapitlet i Hernösand i underdånighet hemstält,
att Nordström måtte få öfverflyttas på indragningsstat med bibehållande af sin lön
1,500 kronor såsom pension; erinrande Domkapitlet om vigten deraf, att en lärare,
som vore och för all framtid blefve till all lärareverksamhet oduglig, icke måtte
vara till hinder för uppfyllande af läroverkets berättigade anspråk att läraretjensterne
må bestridas af fullt skickliga och lämpliga personer, hvilket svårligen i fråga
om Nordströms tjenst kunde blifva händelsen, då densamma måste uppehållas af
än den ene, än den andre vikarien.

Med anledning af de anförda omständigheterna hemställer jag i underdånighet,
det ''Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade fall tillförene
egt rum, föreslå Riksdagen, att kollega Nordström måtte undfå rätt till pension
å allmänna indragningsstaten till belopp af tre fjerdedelar utaf den för hans
befattning anslagna lön, att med 1,125 kronor årligen utgå från och med månaden
näst efter den, då afsked varder honom beviljadt.

49:o.

Med skrifvelse den 19 Oktober nästlidet år har Vetenskapsakademien till Pension för
Eders Kongl. Makt öfverlemnat en af Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets p''-°feasoren Nbotaniska
afdelning, Professoren Nils Johan Andersson gjord ansökning, att, som
han sedan några år tillbaka varit hemsökt af en sjukdom, hvilken gjort honom
oförmögen att vederbörligen sköta sin tjenst vid nämda museum, och då han, enligt
läkares utsago, icke hade någon förhoppning att vid sin redan framskridna ålder
blifva till krafterna så återstäld, att inträde i full tjenstgöring kunde ifrågakomma,
honom måtte beredas pension å allmänna indragningsstaten.

Det insända läkarebetyget innehåller, att sökanden sedan fyra år lidit af eu
kronisk hjernsjukdom, hvilken småningom mer och mer utvecklat sig, så att han

Bil. N:o 7 It till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

Pension för
Ofverläkaren
L. M. Bjertsted
tu enka.

numera har svårt att uttrycka sig och är nästan oförmögen att gå och reda sig
sjelf, samt att ingen förhoppning förefinnes, att han skall kunna återvinna helsa,
krafter och arbetsförmåga. Af handlingarna inhemtas vidare, att sökanden, som är
född den 20 Februari 1821, förordnades den 16 Juni 1846 af Kanslern för universitetet
i Upsala att vara docent i botanik och blef den 11 Juni 1856 af Vetenskapsakademien
kallad och utnämd till sin nu innehafvande intendentsbefattning.

På grund såväl af sökandens styrkta obotliga sjukdom, som ock af hans
stora förtjenst om den afdelning af omförmälda museum, hvilken han under 22 års
tid förestått och som under denna tid i hög grad förkofrats, äfvensom af sökandens
allmänt erkända vetenskapliga förtjenster har Vetenskapsakademien anhållit, det
Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen utverka pension för sökanden med
samma belopp, som under senare tider blifvit för andra äldre intendenter vid nämnda
museum anvisadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse med hvad
Akademien jemväl hemstält, tillstyrker jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att Professor Andersson må från och med månaden
näst efter den, då afsked från bemälda intendentsbefattning varder honom beviljadt,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en mot hans
nu varande fasta lön för samma befattning svarande pension till belopp af 4,000
kronor årligen.

50:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Ofverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig
Magnus Hjertstedts enka Hedda Hjertstedt, född Kinnander, anhållit att henne måtte
beredas en årlig pension af statsverket; hvilken ansökning, åtföljd af Vadstena
hospitals direktions yttrande och förord, blifvit af Medicinalstyrelsen med underdånig
skrifvelse den 16 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad.

Handlingarne utvisa, att Ofverläkaren Hjertstedt, som afled den 11 Oktober
1878, efterlemna^ förutom bemälda enka, född 1825, eu tjuguettårig son och
två gifta döttrar; och att enligt bouppteckningen tillgångarne i boet öfverskjutit
skulderna med ett belopp af 6,878 kronor 87 öre, till laga fördelning mellan
sfer bh usdelegarne.

Medicinalstyrelsen, som anmärker att enkan sålunda befinner sig i saknad
af erforderliga medel för nödtorftigt lifsuppehälle, erinrar vidare derom, att Hjertstedt
icke allenast på ett i alla afseende!! utmärkt sätt fullgjort de åligganden, som
tillkommit honom i egenskap af dels biträdande läkare under 9 år och dels öfverläkare
under 29 år vid Vadstena hospital, utan äfven i vidsträcktare mån gjort
sig förtjent af sjukhusväsendets utveckling och förkofran inom landet; att han vid
flera tillfällen af Eders Kongl. Maj:t hugnats med förtroendet att såsom ledamot

Bil. No 7 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.

deltaga i för sådant ändamål nedsatta komitéer, der lian städse på ett synnerligen
framstående sätt fullgjort sitt uppdrag, och att han sålunda i flera afseenden gjort
sig väl förtjent af det allmänna. Åf dessa skäl har Medicinalstyrelsen ansett sig
höra på det lifligaste tillstyrka bifall till ansökningen samt derför hemstält om aflåtande
af nådig framställning till riksdagen om en årlig pension åt Hjertstedts
enka till belopp af 800 kronor.

Öfverläkaren Hjertstedts sålunda vitsordade förtjenstfulla verksamhet samt
det ringa belopp, hvartill enkans behållna andel i boet uppgår, föranleda mig att i
underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å
allmänna indragningsstaten bevilja en årlig pension åt Öfverläkaren Hjertstedts enka
Hedda Kinnander till samma belopp, som år 1876 beviljats Medicinalrådet Sondéns
enka, eller 600 kronor, att utgå från och med innevarande år och så länge hon
förblifver enka.

Hvad föredragande Departements-chefen i ofvan berörda
hänseenden hemstält och föreslagit, täcktes Hans Maj;t Konungen,
på tillstyrkande af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder
gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle
till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo
N. Fredr. Sander.