Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872
Proposition 1872:1
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
1
KONGL. MAJ.-TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
H iksdagen
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms Slott den 12 Januari 1872.
Jemlikt Grundlagens bud, afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie.
För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:
Ordinarie inkomster:
Ränta................................................................................................... K:dr 4,505,000: —
Tionde............................................................................................... » 1,582,800: —
Transport R:dr 6,087,800: —-
1
Bih. till Rikad. Prot. 1812. 1 Sami, 1 Afd.
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket 1872
Arrenclemedel: Penningar ...................................
Spannmål 173,000 kub.fot a
R:dr 10 öre kub.foten........
Bergverkstionde ......................................................
Mantalspenningar.....................................................
Bötesmedel ..............................................................
Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanmål,
kub.fot a 2 Rall'' 10 öre.........................
Tillfälliga Rotevakans-afgifter .....................
Vakans afgift er af nyroterad jord ...............
Rotevakans-afgifter af utsockne frälsehem
Vakansafgifter af bergslag.............................
Trosspassevolans-afgift ...................................
Båtsmansvakans-afgift......................................
Kontrollstiimpelmedel.....................................
Fyr- och bakmedel ..........................................
Telegrafin e de!...................................................
Jernvägstrafikmedel ..........................................
Skogsmed el .........................................................
Extra uppbörd ...................................................
S:gr 16,845,000 R:dr.
Transport | R:dr | 6,087,800: — |
.. 52,700 |
|
|
2 |
|
|
... 363,300 | )) | 416,000: — |
| » | 93,000: — |
| » | 575,000: — |
| )) | 170,000: — |
140,175 |
|
|
| )) | 294,367: .so. |
| )) | 7,500: — |
| )) | 98,000: — |
r i Halland | )) | 24,000: — |
| » | 18,0e0: — |
| » | 26,500: — |
| )) | 70,000: — |
| )) | 12,000: — |
| )) | 750,000: — |
| » | 740,000: — |
| )) | 7,000,000: — |
| )) | 400,000: — |
| » | 62,832: 50. |
Extraordinarie inkomster:
Tullmedel ..............................................................................
Postmedel ..............................................................................
Stampelpappersmedel.........................................................
Bränvinstillverkningsafgift................................................
S:gr 29,380,000 R:dr.
» 15,000,000: —
2,230,000: —
» 1,350,000: —
» 10,800,000: —
Summa R:dr 46,225,000: —
Enligt beslut, hvarom härvid bilagda Protokoll öfver Finansärenden
närmare upplyser, anser Kong!. Magt. endast följande förändringar nu höra
i denna beräkning vidtagas:
1 :o. Enär inkomsten af Arrendemedel, hvilken KuMot spanmaL
år 1870 utgjort ............................................................. R:dr 67,656. 174,022,
sedermera ökats dels med den förhöjning, som
vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering
från midfasta!! 1871 uppkommit uti förut
utgående arrendeafgifter, och dels med arrendena
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
3
för första gången utarrenderade indragna boställen, Kub.fot spanmti.
utgörande tillsammans .................................................. R:dr 2,057. 3,220,
R:dr 69,713. 177,242,
så kan donna inkomst nu i runda tal beräknas till:
Penningar .................................................................................................. R:dr 69,700,
Spån mål, 177,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre för kubikfoten... » 371,700,
eller tillsammans till R:dr 441,400.
2:o. Då, beträffande Berc/verkstionden, hvilken, efter tackjernstiondens
afskaffande, utgår endast af andra verk än jernverk, Kongl. Maj:t kommer
att till Riksdagen aflåta Nådig Proposition derom, att, med undantag dels
för Sala silfververk, vid h vilket förhållandena är o af alldeles särskild beskaffenhet,
och dels för Garpenbergs kopparverk, rörande hvilket ytterligare
utredning erfordras, alla öfriga verk, som nu utgöra bergverkstionde, skola,
mot vissa vilkor för dem bland dessa verk, Indika åtnjuta särskilda privilegier
och förmåner, från och med år 1873 befrias från berörda tionde och
sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående dylika verk, finner
Kongl. Maj:t, under förutsättning, att denna Proposition vinner Riksdagens
bifall, och att jemväl de för en del af verken föreslagna vilkor varda af
verkens egare antagna, annan inkomst nu icke höra beräknas under förevarande
titel än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod kan vara
att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk; Och som
tionden af Sala, hvilken utgjort: 1868 ..................................... R:dr 15,196: 73,
1869 .................................... » 14,513: 83,
och 1870 ....................................... _»__14,198: 18,
eller under dessa 3 år i medeltal för år.................................... R:dr 14,636: u,
derjemte visat sig vara i fallande, och den behållna tiondeinkomsten af
Garpenberg under de senare åren i medeltal utgjort endast 91 R:dr 93
öre om året, anser Kongl. Maj:t bergverkstionden nu höra i rundt tal upptagas
till allenast 14,000 R:dr.
3:o. Bötesmedlen, som under åren 1868—70 influtit med allenast 159,933
R:dr 67 öre för år, synas derföre nu böra, i nära öfverensstämmelse med
nämnda medeltal, upptagas till endast 160,000 R:dr.
4:o. I afseende å Telegraf medlen är upplyst, att den hufvudsakligaste
af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten år 1870 uppgått i
rundt tal till 750,000 R:dr; Och som en årlig, om än icke särdeles betydlig
tillökning lärer deri vara att påräkna, hvarföre ock Telegrafstyrelsen
ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till............ R:dr 775,000,
samt Verkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen
beräknats till.................................................................................. » 8,000,
finner Kongl. Maj:t ifrågavarande medel böra bär upptagas till R:dr 783,000.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
5:o. Jernvägstrqfkmedlen hafva af Trafikstyrelsen föreslagits att för
år 1873 beräknas till 8,450,000 R:dr; och som dessa medel 1871, oaktadt
nordvestra stambanan endast under en del af året varit öppen för trafik,
utgjort omkring 7,740,000 R:dr samt såväl å norra som å östra stambanorna
nya järnvägssträckor komma att under innevarande och nästkommande år
blifva för trafiken öppnade, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande medel kunna,
enligt omförmälda förslag, bär upptagas till 8,450,000 R:dr.
6:o. Enligt Skogsstyrelsen tillhand akomna uppgifter från Norrbottens,
Westerbottens, Wester-norrlands, Jemtlands, Gefleborgs, Kopparbergs, Örebro,
Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Elfsborgs, Kalmar
och Jönköpings län hafva de under år 1871 influtna Skogsmedlen i dessa
län utgjort 457,905 R:dr 29 öre; och ehuru de skogsmedel, som under året
influtit i de öfriga härofvan ej upptagna länen icke kunna, med undantag
för dem i Christianstads län, vara af någon betydenhet, torde likväl med
afseende dels derå att skogsmedeluppbörden i sistnämnda län år 1870 utgjort
12,054 R:dr 33 öre samt dels derå att ofvanberörda uppgifter blifvit
meddelade före årets slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen
innehåller, att, utom det i förenämnda summa inberäknade vid uppgiftens
meddelande i länet influtna belopp, ytterligare 9,410 R:dr 72 öre
påräknades att under året inflyta, det med sannolikhet kunna antagas, att
hela beloppet af de under 1871 influtna skogsmedlen uppgått till närmare
500,000 li:dr. Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande
att under är 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsratt å kronoparker
till betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande afl inkomsten
under de derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomsttitel
nu kunna med säkerhet upptagas till 500,000 R:dr.
7:o. Beträffande Tullmedlen har General-Tullstyrelsen upplyst:
att den debiterade tulluppbörden för Januari—November
1871 enligt upprättadt generalsammandrag för
sistnämnda månad utgjort........................................................ R:dr 17,9 1 9,201: 32,
att samma tulluppbörd för December månad vid 37
tullkamrar och tullstationer enligt derifrån inkomna
rapporter utgjort ......................................................................... » 1,189,3 3 9 : 89,
och att således, om uppbörden vid de återstående
tullplatserna, från hvilka rapport icke inkommit, antages
hafva under nästlidna December uppgått till samma belopp
som under December 1870 ............................................. » 149:70,
beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871
skulle uppnått den höga summan af.................................... R:dr 19,108,690: oi.
Ehuru denna summa, hvilken så högst betydligt öfverstiger hvad de
föregående åren lemnat, derföre måste anses till väsendtlig del bero på till -
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
fälliga orsaker, finner Kongl. Maj:t likväl med afseende derå att inkomsten
af tullen, hvilken uppgått år 1869 till ..................................... 13,995,957 K:dr,
och » 1870 » ....................................... 15,782^072 »
således med antagande för » 1871 af ofvannämnda summa 19,108,690 »
under dessa tre år i medeltal för år utgjort........................... 16,295,573 Rall-,
äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits
förhöjningar, Indika varit i tillämpning endast under en del af nästlidna
år, giltiga skål tala för det antagande att, med bibehållande af nu
gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten för 1873 skulle uppgå
till 16 millioner Riksdaler. Men då Kongl. Maj:t kommer att i särskild
Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k.
lastpenningar^, hvilka under åren 1866 -70 i medeltal inbringat 496,677
R:dr 26 öre om året, skola för framtiden upphöra, lärer under förutsättning,
att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvannämnda belopp, 16
millioner R:dr, böra minskas med eu lastpenningar^ motsvarande summa
eller i rundt tal 500,000 It:dr; och anser Kongl. Maj:t alltså under nämnda
förutsättning tullinkomsten för 1873 höra beräknas till 15,500,000 R:dr.
8:o. Enligt eu af General-Poststyrelsen uppgjord specifik beräkning
skulle, med tillämpning af nu gällande stadgande!!, Postmedlen kunna för
är 1873 antagas komma att uppgå till 2,350,000 R:dr. Sedan emellertid
Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta Proposition med förslag, bland
annat, dels att den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken nu ingår till
Riksgäldskontoret, skall utbytas mot en postkassan tillkommande afgift för
sådana tidningar och tidskrifter, som med posten befordras, dels att s. k.
lösbref, för hvilka nu erlägges ett postförvaltaren tillkommande porto af
3 öre, hädanefter skola taxeras lika med vanliga portobref och portot ingå
till postkassan, dels att antalet brefvigtsatser må bestämmas till endast tre
och försändelser, som våga öfver 50 ort, hänföras till paketer, dels att
portot för s. k. brefkort må nedsättas från 12 till 10 öre samt dels om
införande af s. k. efterrekommendation, så har, då alla de föreslagna nya
bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet att deras antagande af Riksdagen
skulle utöfva en icke oväsendtlig inverkan på Postverkets inkomster, en
särskild beräkning af dessa inkomster under förutsättning af ett sådant antagande
blifvit i General-Poststyrelsen uppgjord och dervid befunnits att
den nya inkomsttitel, hvarmed postintraderna komma att ökas genom införande
af portoafgift för tidningars och tidskrifters postbefordran, för år
1873 antagligen skulle lemna 130,000 R:dr samt de öfriga föreslagna förändringarna
på det hela medföra en förhöjning i förutvarande inkomsttitlar
till belopp för samma år af 20,000 R:dr, så att, med tillägg till den
förut beräknade inkomsten 2,350,000 R:dr af sålunda nytillkomna tillsammans
150,000 R:dr, postmedlen för år 1873 skulle komma att utgöra
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.
2,500,000 R:dr; Och anser på grund häraf Kongl. Maj:t under förutsättning,
att omförmälda Nådiga förslag varda af Riksdagen antagna, postmedlen
höra här upptagas till sistnämnda summa.
9:o. Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken 1870 inbringat 11,002,737
Rall- och 1871 11,177,238 '' R:dr,‘ finner Kongl. Maj:t på grund häraf och
med afseende jemväl derå att den af senaste lagtima Riksdag beslutade
förhöjning i samma afgift med 10 öre per kanna icke varit tillämpad under
hela år 1871 utan endast under den senare hälften deraf, nu med fullt
skäl kunna för år 1873 beräknas till 11,200,000 R:dr, motsvarande ett
kannetal af 14 millioner.
10:o. Slutligen och då den beskattning, som enligt beslut vid 1869
års Riksdag kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen
skall taga sin början med Juli månad 1873 och under de första fem åren
utgå med belopp motsvarande 1 af då gällande tullsats å utländskt råsocker
af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel!! gällande Holländska
standard, så bör bär upptagas jemväl den inkomst som i nämnda hänseende
må vara att under år 1873 påräkna. Att med någon grad af sannolikhet
uppgifva det belopp, hvartill donna inkomst kommer att uppgå, är
för närvarande icke möjligt, helst grunderna för den ifrågavarande skattens
beräknande icke blifvit fastställda, utan bero på ännu pågående utredning
hos en af Kongl. Maj:t för ändamålet nedsatt särskild kommission. Men
då, enligt Kommerskollegii senast afgifna Berättelse eller den för år 1870,
hvitbetssockertillverkningen i Riket nämnda år utgjort 1,593,162 fE och det
icke lärer kunna betvifias att samma tillverkning ar 1873 uppnått en sådan
höjd, att afgiften för senare hälften af året kan beräknas efter åtminstone 1
million T, så synes det med säkerhet kunna antagas att efter l af nu
gällande tullsats, 10 öre per tc för mörkt råsocker, eller 2 öre per % Hvitbetssockertillverkningsafgiften
år 1873 skall inbringa 20,000 R:dr; Och anser
Kongl. Maj:t således, att donna nya inkomsttitel, hvilken såsom likartad
med en del af nu utgående bcvillningar torde erhålla sin plats bland de
extraordinarie inkomsterna, nu bör beräknas till 20,000 Rall’.
Med iakttagande af dessa ändringar i och tillägg till den vid senaste
statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver Statsverkets
för år 1873 beräknade inkomster erhålla följande .utseende:
Ordinarie inkomster:
Ränta...................................................................... R:dr 4,505,000:
Tionde .................................................................... ” 1,582,800:
Transport R:dr 6,087,800: -
7
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport 6,087,800
Arrendemedel .................................................... R:dr 441,400
Bergverkstionde ....................... » 14,000
Mantalspenningar ................................................ » 575,000
Bötesmedel ........................................................... » 160,000
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...... » 294,367
Tillfälliga rotevakansafgifter.............................. » 7,500
Vakansafgifter af nyroterad jord .................. » 98,000
Rotevakansafgifter af utsoekne frälsehemman
i Halland............................................................ » 24,000
Vakansafgifter af bergslag .............................. » 18,000
Trosspassevolansafgift.......................................... » 26,500
Båtsmansvakansafgift.......................................... » 70,000
Kontrollstämpel medel.......................................... » 12,000
Fyr- och Båkmedel ............................................. » 750,000
Telegrafmedel......................................................... » 783,000
Jernvägstrafikmedel............................................. » 8,450,000
Skogsmedel ............................................................ » 500,000
Extra uppbörd...................................................... » 62,832
50.
50.
18,374,400.
Extraordinarie inkomster:
Tullmedel........................................
Postmedel........................................
Stämpelpappersmedel...................
Bränvinstillverkningsafgift..........
Hvitbetssockertillverkningsafgift
R:dr 15,500,000: —
» 2,500,000: —
» 1,350,000: —
» 11,200,000: —
» 20,000: —
Summa R:dr
Och som Riksstaten för innevarande år upptager:
i Ordinarie inkomster................................. R:dr 16,845,000: —
och i Extraordinarie .......................................... » 29,380,000: —
30,570,000.
48,944,400.
eller tillsammans R:dr 46,225,000.
så utvisar alltså de nu för 1873 beräknade summorna
en tillökning af ................................................................................ Ridt 2,719,400.
deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000 R:dr
på de Extraordinarie.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som
under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel,
såsom vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, Indika
äro af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig
och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl.
Maj:t till en början tillkännagifva, att, enligt hvad Statskontoret anmält,
de upplysningar, som erfordras för att bland de förut i Riksstaten uppförda
indelta rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som eldigt Kongl. Förordningen
den 23 Juli 1869 fortfarande skola bibehållas såsom indelta, från
dem, som enligt samma Förordning in dragits och borde ersättas med penningar
ännu icke kunnat fullständigt insamlas samt att i följd häraf det
äfven för 1873 lärer blifva nödigt att de indelta rånte- och tiondebeloppen,
på sätt vid senaste statsreglering skedde, sammanföras med ersättningsanslagen
för den till Statsverket indragna ränta och tionde, berörda anslag,
i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis
beräknade.
Första Hufvudtiteln,
innefattande Kongl. Hof- och Slotts-staterna upptager för
närvarande de förra till .............................................................. R:dr 1,293,900,
samt de senare till ............................................................................ » 123,100,
tillsammans R:dr 1,417,000.
Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.
A-isdi’?!, Hb åi v ssxl titel itu
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:
Penningar .......................................................... Runt R:dr 2,526,596: it.
Indelt ränta och ersättning för indelta
räntor, förslagsanslag ................................. » » 5,903: 89.
Summa Runt R:dr 2,532,500: —
9
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det, inför
Kong!. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll
öfver Justitie-Departementsärendcn omförmälas, föreslå,- Kong!. Maj:t i afseende
å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar,
nemligen beträffande
l:o. Svea Hofrätt, med derunder lydande justitiestat:
att det till biträden åt Hofrättens tjensteman i gällande stat uppförda
anslag, utgörande 2,700 R:dr, varder förhöj dt med 900 R:dr eller till 3,600
R:dr; samt
att anslaget till arvode för tingstol k inom Enontekis och Jukkasjärvi
tingslager förhöjes från 100 R:dr till 300 R:dr eller till 150 R:dr för hvardera
tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalning af
ifrågavarande arvode hittills varit gällande;
2:o. Anslaget till fångars vård ock underhåll, nemligen den del deraf,
hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens
embets- och tjensteman samt betjente:
att å ordinarie afiöningsstat måtte uppföras
för Kronohäktet i Westervik:
1 Direktör, lön.............................................................................. 1,300:
skrifvarearvode...................................................... 150: — ^
1 Predikant, arvode...................................................................................... 450: —
samt att Direktören vid länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode
till belopp af 150 R:dr;
kommande, i händelse af bifall härtill, det ”bestämda anslaget” för
fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 R:dr 50
öre, att ökas med 2,050 R:dr och sålunda uppgå till 194,657 R:dr 50 öre.
3:o. Pörslagso//slaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. m.:
att för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma detta anslag varder för
-
höj dt med 50 R:dr till 29,948 R:dr 52 öre.
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i
anslag utgöra således................................................................ R:dr 3,200: —
Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,532,500: —
kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings
period
att utgöra ........................................................................... R:dr 2,535,700: —
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenäinnda Protokoll
öfver Justitie-Departementsärenden:
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami., 1 Afd.
2
10
Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.
a) att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag måtte
för år 1873, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, å extra stat
uppföras ett anslag af 20,000 R:dr;
b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr anvisas till bestridande af kostnader
för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner; samt
c) att för fullbordande af byggnads- och inredningsarbeten till ordnande
af ett straffarbetsfängelse inom Nya Varf vet vid Göteborg måtte beviljas
ett anslag af 40,000 R:dr, att under år 1873 utgå.
Hufvudsummorna å denna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:
för ständiga utgifter ........................................................ R:mt R:dr 2,535,700: •
deraf, med inberäknande af de i nu gällande
Riksstat upptagna belopp för indelt ränta och
ersättning för indragna räntor, 1,522,852 R;dr
41 öre utgöra förslagsanslag; och
för tillfälliga utgifter......................................................... » >'' 70,000: —
Tredje Hufvud ti teln,
innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.
De för detta Departement för år 1872 bestämda anslag utgöra samrnanlagdt
603,800 R:dr R-.rnt.
På grund af hvad uti Statsrådsprotokollen af den 18 Augusti och den
21 December 1871 blifvit anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:
dels att nedannämnda särskilda anslag måtte åt Riksdagen anvisas att,
emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till
deras användande och under enahanda vilkor som hittills, likasom för innevarande
år äfven under nästinstundande statsregleringsperiod till UtrikesDepartementet
utgå, nemligen:
I. Diplomatiska utgifter:
1) Statsministern för Utrikes Ärendena.......................................... R:dr 24,000.
2) Utrikes-Departementets Expedition ............................................. » 24,000.
3) Ministerstaten....................................................................................... » 340,800.
4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... » 48,000.
Summa R:dr 436,800.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 11
II. Konsulsstaten:
1) Utrikes-Departementets Expedition............................................. R:dr 4,400.
2) Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner............ » 147,600.
3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... » 8,000.
Summa R:dr 160,000;
dels ock att till underhåll af Svenska kyrkan i London och Svenska
Kronans egendom i Konstantinopel samt till den senares brandförsäkrande
måtte anvisas ett belopp af 6,880 R:dr;
till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,680 R:dr,
eller 120 R:dr mindre än hvad af nästföregående lagtima Riksdag blifvit
beviljadt.
Fjerde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.
Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar ................................................................................................ 7,361,581: 31.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 2,097,136: 45.
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............ 264,507: 39.
oindelt spannmål 129,178 kubikfot 5 kannor å 2 R:dr 10 öre
kubikfoten................................................................................................ 271,2 7 4: 85.
Tillhopa Runt R:dr 9,994,500: —
I afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna
anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af
det inför Kongl. Maj:t i Ståts-Rådet, den 9 innevarande månad förda protokoll
öfver Landtförsvars-ärenden, beträffande regleringen af utgifterna under
donna hufvudtitel för år 1873, till Riksdagen afgifva följande framställning:
Landtförsvars-Departementet.
Departementets Kommando-Expedition. Till aflöning åt två Militärattachéer,
den ene vid Kongl. Maj:ts Beskickning i Paris och den andre
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No jf, om Statsverket 1872.
vid Beskickningen i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t i
Nåder föreslå Riksdagen att under anslaget till Lancltförsvars-Departementets
Kommando-Expedition uppföra ett belopp af ..................... R:dr 12,000: —•
hvarigenom berörda anslag, som för närvarande utgör 16,450
R:dr, skulle komma att uppgå till 28,450 Rall’.
Gmeralstabs-Offirerares bildande. Till utsträckning i
Generalstabs-officerarncs fältöfningar, medelst sådana ökningars
anställande hvarje år i stället för såsom hittills
endast h vartan nät, föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för
Generalstabs-officerares bildande, nu utgörande 6,500 R:dr,
må med ............................................................................................... » 3,500: —
förhöjas till 10,000 Rall’.
Topografiska corpsen. Kongl. Maj:t, som anser den för
Professoren vid Topografiska corpsen i stat uppförda lön,
2,500 R:dr, höra till 4,500 R:dr förhöjas, föreslår af sådan
anledning, att anslaget för Topografiska corpsen, nu
utgörande 34,250 R:dr, må med................................................. » 2,000: —
förhöjas till 36,250 R:dr.
Kommendantsstaten. Sedan f. d. Kommendanten i Galle
med Fredriksskans, Majoren A. J. von Mentzer, hvilken å
Kommendantsstaten uppburit ett ärligt arvode af 300 R:dr,
numera, enligt hvad anmäldt blifvit, med döden afgåt.t,
hvarigenom berörda, till indragning afsedda arvodesbelopp
blifvit disponibelt, föreslår Kongl. Maj:t, att Kommendantsstatsanslaget,
som för närvarande utgör... R:dr 11,717: —
må med .............................................................. » 300: —
nedsättas till........................................................ R:dr 11,417: —-
Indelta Arméen.
Kavalleri- och infanteri-regementena. Då, enligt hvad
Stats-kontoret anmält, till ersättning för räntan af Södra
Malfors kronoskatte-vattenmjölqvarn i Östergötlands län,
utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33 kubbi
kfo t 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för lista
Lif-grenadier-regementet på lön anordnad, men, jern likt
Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrifven,
motsvarande anslag bör uppföras, men deremot afdrag
ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6 kannor
korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid
Transport R:dr 17,500: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
1867 års riksdag för högt beräknats; föreslår Kongl. Maj:t:
att penningeanslaget, nu utgörande......... R:dr 410,402: 48.
måtte med ........................................................ » - z„.
nedsättas till.................................................... R:dr 410,402: is.
att den under anslaget uppförda oindelta
spannmål, 16,944 kub.f. 8 k:r, beräknad till R:dr 35,584: 8.
må ökas med 62 » » » » 1Z0: so.
till 17,006 kub.f. 8 k:r, ä 2: io kub.f. R:dr 35,714: L8.
samt
att det nuvarande beloppet af indelt ränta och ersättning
för indragna räntor........................... R:dr 2,097,136: 45.
må minskas med .......................................... » 129: 84.
till R:dr 2,097,006Tol
Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne.
Till inlösen af berörda dagsverksskyldighet föreslår Kongl.
Maj:t, att under förestående rubrik och näst efter anslaget
till indelta kavalleri- och infanteri-regementena må i riksstaten
uppföras ett nytt anslag af förslagsanslags natur,
till belopp af................................. ................................ .............. R:dr
Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t
föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående
år och äfven för innevarande år 1872 anvisade anslag af
100,000 R:dr må jemväl för år 1873 få med oförändradt
belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfning ar. För åstadkommande af årliga fälttjenstöfningar
med trupper af alla vapen och för utsträckning
af infanteri-underbefälsskolans samt förberedande kavalleriunderbefälsskolornas
öfningar, erfordras uti ifrågavarande
anslag eu förhöjning af .............................................."................ »
och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att samma
anslag, nu utgörande ................................. R:dr 1,000,000: —
må med............................................................ » 257,443: 73.
förhöjas till ................................................... R:dr 1,257,443: 7^
samt att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i
de gemensamma fälttjenstöfningarne må framgent af ifrågavarande
anslag bestridas.
13
17,500: —
4,500: —
2 5 7,4 43 : 73.
Transport R:dr 279,443: 73.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 279,443: 73.
Värfvade Arméen.
Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta
regemente vill Kongl. Maj:t föreslå, att, i likhet med hvad
för innevarande år eger rum, de för regementets olika behof
afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under
år 1873 utgå och af Kongl. Maj:t, utan afseende å
hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras
till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de
förändrade förhållanden, som af passevolansens upphörande
föranledas.
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Sedan den
år 1871 församlade Riksdagen, vid dess lagtima möte, anvisat
till påbörjande af Artilleriets förändrade organisation
en summa af 223,884 R:dr 76 öre, att såsom extra anslag
under innevarande år utgå, och då nämnda summa, såsom
afsedd för årligen återkommande utgifter, ]pör på ordinarie
stat uppföras, för att fortfarande vara att tillgå, har
Kongl. Maj:t låtit uppgöra förslag till summans fördelning
på de olika riksstatsanslag, hvarunder densamma, med hänseende
till utgifternas olika natur hörer; Och bör, enligt
berörda förslag, under anslaget: Svea, Göta och Wendes
Artilleri-regementen uppföras ett belopp af R:dr 103,834: 33.
men, enär från samma anslag bör afgå
ett belopp, motsvarande aflöningen för de
beställningar, hvilka i följd af Artilleriets
fortgående organisation äro till indragning
afsedda, eller ....................................... » 8,440: —
kommer verkliga förhöjningen att utgöra................................. » 95,394: 33.
hvithet sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att tillläggas
ifrågavarande anslag på följande sätt, nemligen:
att anslagets nuvarande penninge -
belopp................................R:dr 7 6 6,5 7 0: 05.
ökas med........................... » 85,052: 67.
till R:dr 851,622: 72.
Transport R:dr 851,622: 72.
))
374,838: 06.
15
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 851,622: 72. R:dr 374,838: 06.
och att den under anslaget upptagna oindelta
spån in ål
41,589 kub.f. 6 k:r motsv. R:dr 87,338: 16.
må ökas med
4,924 kub.f. 6 k:r motsv. » 10,341: ce.
till 46,514 kub.f. 2 k:r. » 97.679: 82.
hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 94 9,3 02 : 54.
Fortifikationen. Utaf det vid 1871 års lagtima riksdag
med tillhopa 132,510 R:dr 35 öre beviljade extra anslag
bör ett belopp af 76,723 R:dr 55 öre såsom erforderligt
för årligen återkommande utgifter, på ordinarie stat uppföras
och på olika ri^statsanslag, enligt hvad i Statsrådsprotokollet
finnes anmärkt, fördelas. Enligt berörda fördelning
tillkommer anslaget för Fortifikationen ett belopp
af.................................................................. R:dr 42,640: 96.
1 detta anslag erfordras dessutom för Fortifikationsstabens
komplettering enligt uppgjord
plan........................................................... » 13,43 8 : 57.
så att förhöjningen i anslaget, kommer att utgöra tillhopa » 56,079: 53.
hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att komma
anslaget till godo på följande sätt, nemligen:
att anslagets nuvarande pen
ningebelopp
............................................ 168,620: it
ökas med................................................. 52,890: 26
tiU....................................................................................221,510:37
och att den under anslaget upptagna oindelta
spanmål 3,182 kub.f. 7 k:r, motsv. 6,683:67
må ökas med 1,518 » 7 » » 3,189:27
till .................. 4,701 kub.f. 4 k:r, motsvarande ... 9,872:94
hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 231,383: 31.
Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning.
Utaf det anslag, som i och för Artilleriets och Fortifikationstruppernas
organisation nu är afsedt att på ordinarie
stat uppföras, tillkommer anslaget för kavalleri- och artilleri-hästars
remontering och skoning ett belopp af......... » 8,6 2 6: 50.
Transport R:dr 439,544: 09.
16
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.
och föreslår
utgörande.....
Kongl.
Maj:t
må med
förhöjas till..........
Transport R:dr 43 9,5 44: 09.
således att berörda anslag, nu
............................. R:dr 58,6 3 4: 75,
.............................. » 8,626: so
.......................................... R:dr 67,261: 25.
Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens
•is.'' Till följd af Artilleriets organisation erfordras i
exercis. till följd
detta anslag en förhöjning af........................................................
och föreslår Kongl. Maj:t alltså att anslaget, som för närvarande
utgör..................................................... R:dr 49,8 9 4 : 69,
må med.................................................................. » 8,505:
förhöjas till........................................................... R:dr 58,3 9 9 : 69.
Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens
samt värfvade Kavalleriets hästar. Äfven till detta anslag
bör läggas en del af de i följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas
organisation erforderliga ordinarie anslag,
hvilken del beräknats till....................................................
och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget till fourragering
af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets
hästar må med nyssnämnda belopp R:dr 49,700
från sin nuvarande summa.............................. » 390,000
förhöjas till....................................-..................... R:dr 439,700: —
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena.
Utaf förut omförmälda, för Artilleriets och Fortitikntionstruppernas
organisation erforderliga ordinarie anslagsmedel
belöper på anslaget till mathållning för manskapet vid
garnisonsregementena, enligt den gjorda fördelningen, tillhopa
38,012 R:dr 5 öre, hvilket belopp, i anseende dertill,
att anslaget är af förslagsanslags natur, utföres i
rundt tal med......................................................................................
och föreslår Kong!. Makt alltså att ifrågavarande anslag,
............. R:dr 320,000: -
............................. » 38,000: -
nu utgörande
må med ......
förhöjas till
................................................... R:dr 358,000: -
Beväringen.
Gotlands Nationalbeväring. Till arvoden åt 7 Sergeanter
k 150 R:dr och åt 14 Fourirer af lista klass a 100
8,505:
49,700:
38,000:
Transport R:dr 535,749:
09.
Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
17
Transport R:dr
R:dr föreslår Kong!. Maj:t uti ifrågavarande anslag en
förhöjning af ............................................................................... »
eller från dess nuvarande belopp 139,428 R:dr 90 öre
till 141,878 K:dr 90 öre.
535,749: 09.
2,450: —
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller ArtnéFörv
ältning ens Departement. Uti detta anslag erfordras
följande förhöjningar:
till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas
organisation, enligt förut åberopade fördelning, tillhopa
49,289 R:dr 47 öre, hvithet, belopp dock, till jemnande
af de ordinarie anslagsförhöjningarnas slutsumma, bär
utföres med.............................................................. 49,300: 91,
till kostnadernas bestridande för den årliga
tillverkningen af kopparpatroner.............. 98,000: -
till bestridande af de ökade utgifter, hvartill
den genom Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 9 sistlidne December stadgade
förhöjning i kronoskjutslegan föranleder......... 3,100: -
Och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget för försvarsverket
till lands i allmänhet, nu utgörande 1,277,447: 19,
må med................................................................. 150,400: 9i
150,400: 91.
varda förhöj dt till................................... R:dr 1,427,848: 10.
Summa tillökning i ordinarie anslag ...................................
När härifrån afräkna^ det belopp af ....................................
hvarmed Kommendantsstatsanslaget ansetts höra nedsättas,
kommer den verkliga tillökningen i ordinarie anslag
att utgöra .............................................................................
och med tillägg af hufva dtitelns nuvarande slutsumma
uppgå till........................................................................................
» 688,600: —
» 300: —
R:dr 688,300: —
» 9,994,500: —
lhdr 10,682,800: —
Uti nyssnämnda tillökningssumma, 688,300 R:dr, innefattas dock ej
allenast ett belopp af 300,608 R:dr 31 öre, som redan för innevarande år
finnes såsom extra anslag anvisadt dels till påbörjande af Artilleriets organisation
och dels till uppsättning af ökad t antal Fortifikationstrupper,
utan äfven 98,000 R:dr, som jemte andra medel i form af extra anslag
under flera år utgått för tillverkning af kopparpatroner.
Bih. till Riksd, Prof. 1872, 1 Samt., 1 Afd.
I
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga
eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i förut
åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 9 innevarande
månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämd da
föremål, hvartill medel behöfva dels för 1872 och dels för år 1873 anvisas,
Sig föranlåten af Riksdagen i Nåder aska följande extra anslag:
a) för är 1873:
l:o.
Till kostnaders bestridande för fullföljandet af Artilleriets
organisation enligt uppgjord plan........................... R:dr 145,526: 08.
2:o.
Till inlösen af persedlar vid Wendes Artilleri-regemente,
i följd af passevolansens upphörande derstädes,
äfvensom till arvoden åt Batteri-Cheferne, i afvaktan af
ny lönereglering vid värfvade arméen, ett förslagsanslag af » 50,000:
3:o.
Till uppsättning af ytterligare Fortifikationstrupper,
medelst påbörjande af Sappörbataljonens organisation... » 44,709: 40.
4:o Artilleribehof.
Till fortsatt anskaffning af artilleri
materiel
............................................... R:dr 185,000: —
» fästnings- och positionslcanoner ... » 100,000: -
» infanterigevär......... ............................ » 1,084,000: -
» gevärsförrådsbyggnader .................._ » 25,000: - » 1,394,000: —
5:o Fortifikationsbehof.
Till Carlsborgs fästningsbyggnad ........... Ruff 300,000: -
» fortsättning af befästningsarbetena
vid Carlskrona ....................................... » 450,000: —
» skansanläggningen å liindön vid Oxdjupet
(Fredriksborgssundet), den
enligt Befälhafvarens för Fortifikationen
beräkning ytterligare erforderliga
summa 825,000 R:dr, deraf
att utgå under 1873............................. » 200,000: — „ 950,000: —
Transport R:dr 2,584,235: 48.
Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
och under innevarande år 70,000 R:dr, hvilket sistnämnda
belopp kommer att bär nedan bland 1872
års öfriga extra anslag antecknas.
6:o BeMädnadsbehof.
Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad............... »
7:o Mathållning för manskapet vid
garnisons-regementena.
Till betäckande af 1870 och 1871 års brister å det härtill
anvisade anslag ............................................................... »
8:o Utredningspersedlar åt beväringsmanskapet.
Till fortsatt anskaffning af sådana persedlar........................ »
9:o Topografiska corpsens arbeten.
Till fortsättande af dessa arbeten............................................. »
10:o Officerares anställning i utländsk
krigstjenst.
Till understöd för sådan anställning...................................... »
ll:o Skarpskytteväsendet.
Till befrämjande deraf................................................................. »
12:o Kasernetablissement för Svea Artilleriregemente.
Det för ett sådant etablissement, enligt uppgjorda beräkningar,
erforderliga belopp 1,000,000 R:dr, deraf
att utgå under 1873.................................................................. »
och under innevarande år 100,000 R:dr, hvilket sistnämnda
belopp kommer att bär nedan bland 1872 års
öfriga extra anslag antecknas.
13:o Exercishus för Lifgardet till häst.
Till uppförande af en sådan byggnad.................................... »
Transport R:dr
19
2,584,235: 48.
189,000: —
168,800: —
405,320: —
60,000: —
9,000: —
100,000: -
450,000: —
32,944: 52.
3,999,300: —
20
Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 3,999,300: —
14:o. ffussar-etablissement i Landskrona.
Till ordnande deraf..................................................................... R:dr 180,000: —
under förutsättning af Riksdagens medgifvande, att hvad
utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda beräkningen,
kommer att erfordras, må, genom försäljning
af nuvarande hussar-etablissementen i Engelholm, Helsingborg
och Ystad, fyllas af derför inflytande medel.
Summa extra anslag för år 1873 R:dr 4,179,300: —
b) för år 1872.
Till fälttjenstöfningar gemensamt för
indelta och värfva de arméen......... R:dr 250,000: —
» utgifter i följd af förhöjd krono
skjutslega.
............................................ » 3,100: —
» skansanläggningen vid Oxdjupet... » 70,000: —
» påbörjande af Svea Artilleri-regementets
kasern-etablissement........ » 100,000: —
Hufvudsummorna af de till Fjerde hufvudtiteln eller Landtförsvaret
hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:
för år 1873.
Till utgifter å ordinarie stat................................................... R:dr 10,682,800: —
» extraordinarie behof............................................................ » 4,179,300: —
Summa R:dr 14,862,100: —
Extra anslag.
för är 1872.
R:dr 42,3,100:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
21
F emte Hufvud ti teln,
innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar..................................................................................................... 3,986,986: or.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 81,513: 98.
Summa R:dr Rån t 4,068,500: -
I enlighet med de beslut, som innefattas i hilagda den 9 innevarande
månad öfver Sjöförsvars-ärenden uti Stats-Rådet hållna protokoll, vill Kongl.
Maj:t, i afseende å regleringen af Femte Hufvudtiteln, framställa följande
förslag.
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.
På skäl, so in berörda Statsråds-protokoll innehåller, hemställer Kon»!
Maj:t:
att till arvoden åt erforderligt antal Underingeniörer
vid Mariningeniör-staten måtte anvisas 6,400: —
att å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets
stationer jemväl måtte uppföras nedanstående,
hitintills från allmänna besparingarne å
hufvudtiteln utgående, belopp, nemligen:
För personalen å Kungsholms och
Drottningskärs fästningar .................. 5,000: —
Till löneförhöjning för Förvaltaren vid
Parisk rona station O. F. Gyntber... 1,000: —
Till löneförhöjning för Förvaltaren vid
Stockholms station A. O. Beckman 500: —
Till expektans-arvoden åt utexaminerade
Sjökadett^-.................................... 2,700: —
15,600: -
Då, i öfverensstämmelse med de af Riksdagen fattade beslut,
angående reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln
för 1872, anslaget till aflöningsstaterna vid 8jöförsvarets stationer
bort beräknas till 1,022,022 R:dr 50 öre samt förslagsanslaget
till gemenskapens vid Sjöförsvaret naturaunderhåll till
Transport R:dr 15,600: —
22
Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
243,472 R:dr 90 öre, men det förra anslaget blifvit i Riksstaten
för samma år uppfördt med allenast 997,145 R:dr 28
öre eller 24,877 R:dr 22 öre lägre och det senare med
268,350 R:dr 12 öre eller 24,877 R:dr 22 öre högre belopp
än ofvan angifna, så har Kongl. Maj:t velat härpå fästa Riksdagens
uppmärksamhet för erforderlig rättelse i 1873 års stat,
samt tillika hemställa, att till betäckande af den brist, som
derigenom kommer att för år 1872 uppstå i anslaget till aflöningsstaterna
vid Sjöförsvarets stationer, måtte få användas ett
belopp af 24,877 R:dr 22 öre af samma års anslag till gemenskapens
vid Sjöförsvaret naturauuderhäll.
Flottans nybyggnad och underhåll.
Med afseende å ökade underhållskostnader för fartyg och
machinerier med mera föreslår Kongl. Maja, att anslaget till
Flottans nybyggnad och underhåll må förhöjas från dess nuvarande
belopp 783,227 R:dr 32 öre till 900,ÖUO R:dr eller med
Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande
personal.
Jemte det Kong]. Maj:t vidare föreslå,- Riksdagen att bibehålla
anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande
personal vid nu varande belopp 750,460 R:dr, hvari
ingår ett särskild! reservations-anslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna
å rikets kuster, begär Kongl. Maj:t tillika Riksdagens
medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln »Fyr- och
håk medel» må, fortfarande såsom hittills, få för det med samma
anslag afsedda behof användas.
1 afseende å de anslag, som uti Riksstaten för innevarande
år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan
blifvit särskild! omnämnda, har Kongl. Maj;t icke anledning
föreslå annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved in. m., för Departementets expeditioner förhöjes från 2,203
R:dr 70 öre till 2,231 R:dr 2 öre eller med....................................
De belopp, Kongl. Maj:t här ofvan begärt att uppföras å
utgöra...........................................................................................................
15,600: -
116,7 7 2: 68.
27: 32.
ordinarie stat
132,400: -
Transport 132,400: —
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 132,400: -
Om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma för
Femte hufvudtiteln.................................................................................... 4,068,500: —
skulle slutsumman för 1873 utgöra...................................................... 4,200,900: -
På grund af hvad uti förut åberopade Statsråd s-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden
blifvit upplyst i fråga om de föremål, för Indika anslag
erfordras utöfver dera, hvilka bär ofvan blifvit för fortgående statsbehof
äskade å femte hufvudtiteln, finner Kongl. Maj:t Sig föranlåten att af Riksdagen
begära följande extra ordinarie anslag:
l:o. Flottans underhåll.
Till diverse behof och anskaffningar..................................................
2:o. Byggnadsbehof.
Till verkstäder vid Carlskrona station..................... 217,000: —
Till påbörjande af arbetet å nytt verkstadshus
vid Stockholms station samt ordnandet af stränderna
derstädes ......................................................... 100,000: —
Till sjukhusbyggnaden i Carlskrona ........................ 75,000: -
3:o. Vapen.
Till handvapen jemte ammunition ........................... 100,000: —
Till refflade kanoner jemte ammunition.................. 330,000: —
95,400: -
392,000: -
430,000: -
4:o. Min-väsendet.
Till min-attiralj och materiel................................................................. 350,000: —
5:o. Förty gsmateriel.
För byggande åt krigsfartyg 3,000,000, deraf för år 1873......... 1,700,000: -
Hufvudsurnman af de till Femte Hufvudtiteln hörande anslag
skulle, i följd häraf, komma att utgöra:
För utgifter å ordinarie stat......................................................... 4,200,900: —
För extra ordinarie behof............................................................. 2,967,400: —
Summa för år 1873 R:dr 7,168,300: -
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Sjette IIiiTviicTtitoln,
innefattande anslagen till Civil-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för donna Hufvudtitel:
Penningar...................................................................................................... 7,4 7 4,5 50: 62.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 197,347: 14.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............... 12,407: 64.
Oindelt spannmål, 9,426 kubikfot, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten .. 19,7 9 4 : 60.
Summa R:mt R:dr 7,704,100: —
Enligt närlagd a deri 9 innevarande månad öfver Civil-Departement särenden
förda protokoll föreslår Kong!. Maj:t beträffande:
l:o Departementets Expedition,
att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande
och expedierande å extra stat anvisas.....................
2:o Rikets Ekonomiska karteverk,
att dels vid 6:te hufvudtiteln bibehålies det
derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk
uppförda ordinarie anslag 6,000 R:dr, dels
ock under samma hufvudtitel på extra stat för
år 1873 anvisas till fortsättande af de ekonomisktgeografiska
kartearbetena i Norrbottens län 20,000
R:dr och af de ekonomiska stoinkartearbetena i
öfrige delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans
.................................................................................
3:o öfverståthållare- Embetet,
att, på det anslagna hyresersättningen till
Öfver-Ståthållare-Embetet må kunna ökas med
1,500 R:dr och 3,355 R:dr ytterligare ställas till
Öfver-Ståthållare-Embetets förfogande för aflönandet
af executionsbetjeningen vid dess kansli,
det för närvarande till 77,267 R:dr uppgående
ordinarie anslaget till Öfver-Ståthållare-Embetet
höjes med...........................................................................
4,855: -
1,800: -
52,000: -
4,855: -
Transport R:dr 53,800: —
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 53,800: —
4:o Landsstaterna i länen,
dels, att, enär Kongl. Maj:t funnit nödigt
fördela det af Thorsås och Söderåkra socknar i
Södra Möre Härad af Kalmar Län bestående länsinansdistrikt
i tvenne, såsom löneförmåner åt den
blifvande länsmannen i det nya distriktet beviljas
..............................................................................................................
dels ock att, sedan nedannärnnde landsstatsboställen
jemlikt Kongl. Maj:ts tid efter annan
fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning
till vederbörande tjensteman till Statsverket indragne,
nemligen:
inom Jönköpings län
a) det Kronofogden i Östra Med bo fögderi
på lön anslagna boställe \ mantal N:o 6 Slättåk
ra Aspegård och | mantal N:o 1 Slättåkra
Månsegård mot ersättning af 1,026 K:dr;
b) länsmansbostället i Wostra Härads Westra
distrikt ^ mantal N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning
af 351 R:dr;
c) länsmansbostället i sistnämnda Härads
Norra distrikt ^ mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning
af 450 R:dr;
inom Kronobergs län
det länsmannen i Norrviddinge härad på lön
anslagna boställe ^ mantal N:o 3 Tolg Hållebohl
mot ersättning af 535 R:dr;
inom Christianstads län
länsmansbostället i Millands härad 1 mantal
N:o 13 Fjelkinge mot ersättning af 756 R:dr;
samt
inom Örebro län
länsmannens i Fellingsbro härad boställe |
mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning af 480 R:dr;
Transport R:dr 53,800: -
Bill. till Riksdagens Prat. 1872. l:a Sami. lista Afd.
4,855: -
850: -
5,705: -
4
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 53,800:
det kontanta anslaget höjes med en mot
sammanräknade beloppen af dessa ersättningar
svarande summa af...............................................................................
men att deremot indelta ränteanslaget minskas
med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda
boställen åsätta räntor varit i stat beräknade
eller 309 R:dr.
5:o Statens jernväg strafik,
att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis
beräknade anslaget till statens jernvägstrafik
höjes från 4,300,000 R:dr till 5,450,000
R:dr eller med ................................................................
6:o Skiften och af vältring ar,
att för skiften och afvittringar måtte anvisas,
utöfver det ordinarie anslaget på extra stat 106,000:
7:o Landtbruks-Ingeniör er och deras biträden.
att detta anslag höjes från 43,950 R:dr till
45,950 R:dr eller med.........................................................................
8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar,
dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade
anslag måtte jemväl för år 1873 anvisas,
nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landt
bruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra
jordbruksalster............................................................ 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter
inom landet, der det kan finnas tjenligast
anställa sådana möten och der Hushålls-sällskapen
vilja förena sig om sammanskott af
medel till dessa utställningar .............................. 3,000: -
Transport R:dr 168,800: -
5,705: -3,598: -
1,150,000: -
2,000: -
1,161,303: -
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
27
Transport R:dr 168,800:
c) till Svenska Trädgårdsföreningen mot
enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar
bestämts, .................................................................... 4,500:
dels ock att för fortsättande under år 1873
af de geologiska undersökningarna beviljas ett
extra anslag af............................................................ 58,000:
9:o. Undervisnings-Anstalter för bergsbruk och
slöjder,
dels att till Slöjdskolan i Stockholm för år
1873 anvisas utöfver det på stat definitivt
uppförda beloppet 15,000 R:dr ytterligare
58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat
under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp
höjes med................................................................................
dels ock att såsom bidrag till upprätthållande
af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag
af.......................................................................... 3,800:
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp
motsvarande minst hälften af anslaget.
10:o. Undervisnings-anstalter för handel och
sjöfart
att för åstadkommande af undervisning för
lokomotiv-förare-elever vid Stockholms, Göteborgs
och Malmö Navigations-skolor, vid hvilken
sistnämnda skola maskinister för passagerare-ångfartyg
jemväl komma att genom
meddelad undervisning bildas, ett mot det för
1872 beviljade extra anslag svarande belopp
måtte från och med år 1873 varda på ordinarie
stat uppfördt och ifrågavarande för närvarande
till 49,050 R:dr uppgående anslag så-.
landa förökas med.........................................................................
ll:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
att det under donna anslagstitel i kolumnen
”indelt ränta och ersättning för indragna räntor”
Transport R:dr 235,100:
1,161,303: -
R:dr 1,500: -
1,500: -
1,164,303: -
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 235,100: — 1,164,303: —
för innevarande år upptagna belopp 23,700
R:dr 10 öre för år 1873 minskas med 26
R:dr 40 öre.
12:o. Ersättning till Sala bergslag för vissa
räntors förvandling eller afskrifning,
dels att det under donna anslagstitel i kolumnen
”penningar” upptagna belopp 4 R:dr 18
öre höjes med .................................................................................... . 36.
dels ock att den i kolumnen ”oindelt spannemäl"
uppförda post 1,264 kubikfot, i värde
beräknade till 2,654 R:dr 40 öre, höjes med
12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till...................... 26: 4.
13:o. Diverse anslag,
att till aflöning åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenste
biträden
på extra stat anvisas ........................... 33,400: —
att till undersökningar och expenser för
allmänna arbeten på extra stat anvisas............ 25,000: --
att till stipendier för medlemmar af vägoch
vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor
i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten beviljas ett extra anslag af.................. 2,000: —
14:o Statens jernvägsbyggnader,
a) att Riksdagen måtte, för fortsättande
under år 1873 af arbetena å östra och norra
stambanorna i sådan utsträckning att å den
förra, sedan bandelen mellan Norrköping och
Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen
från Linköping til Mjölby, samt å norra stambanan
sträckningen från Upsala till Sala och
vidare till Krylbo må kunna före utgången af
berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas,
bevilja ett extra anslag för samma år af
tillsammans................................................................. 5,000,000: -
Transport R:dr 5,295,500: -
1,164,329: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
29
Transport 5,295,500: - 1,164,329: 40.
samt medgifva, att vid jernvägsarbetenas
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som statsbana eller handel, hvartill
anslag varder bevilja dt, skall genomgå, och
de ställen, den bör genomlöpa; och
b) att till Kongl. Maj:ts disposition, för
anskaffande af en del af den å östra och
norra stambanorna erforderliga rörliga materiel,
anvisas 1,200,000 R:dr, samt att hälften
deraf eller ....................... Kali1 600,000: -
må få utgå redan innevarande år och under
år 1873 återstoden med.......................................... 600,000: -
5,895,500:
Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten
för innevarande år finnas under Sjette
hufvudtiteln uppförde och icke här ofvan blifvit
särskildt omnämnde, har Kongl. Maj:t icke
anledning att föreslå annan förändring, än att,
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser
ved in. in. höjes från 60,038 R:dr 40 öre till
60,044 R:dr 40 öre eller med .................................................
De belopp, som Kongl. Maj:t bär ofvan
begärt på ordinarie stat utgöra .............................................
.Om härtill läggas nu gällande riksstat^
slutsumma för sjette hufvudtiteln .........................................
men från den genom berörda sammanläggning
erhållna summa..............................................................................
afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:
å
anslaget till Landsstaterna i länen 309: —
» » » befrämjande i allmänhet
af bergsbruket...... 26 : 40.
så erhålles det belopp............................................................................ 8,868,100: —
hvartill Sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts
förslag skulle för år 1873 uppgå.
Här ofvan begärda extra anslag utgöra
sainmanlagdt ................................................................................... R:dr 5,895,500: —
Transport R:dr|5,895,500: —
6: -
1,164,335: 40.
7,704,100: -8,868,435: 40.
335: jo.
30
Korgl. M''aj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
Hvad angår frågan om understöd för sådana allmänna
arbeten, hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, föreslår
Kongl. Maj:t:
att utaf redan vid 1870 års Riksdag beviljade anslagför
år 1873 anvisas
till förlängning af vågbrytaren utanför Wisby hamn
återstående andelen af anslaget............................................... »
och till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina
kyrkobyar i Westerbottens län................................................... »
att för anläggning af väg från Kongis eller Gyljens
bruk i Öfver-Kalix socken nordvest upp till den punkt,
der vägen från Skröfven till Gellivara Kyrkoplats vidtager,
beviljas ett statsanslag till belopp af 61,300 R:dr;
och att deraf till utgående under år 1873 anvisas ......... »
att till utförande af väganläggning emellan Norsjö
och Malå kyrkobyar i Westerbottens län beviljas ett
statsanslag af 50,000 R:dr; och att deraf till utgående
under år 1873 anvisas............................ti................................... »
att för väganläggning emellan Asele och Dorothea
kyrkoby i Westerbottens län beviljas ett statsanslag till
belopp af 40,600 R:dr; och att deraf till utgående under
år 1873 anvisas ............................................................................. »
att följande belopp anslås och ställas till Kongl.
Maj:ts disposition, nemligen:
l:o för understödjande af mindre hamn- och bro
byggnader
samt upprensningar af åar och farleder ......... »
2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda
vägar ................................................................................................... »
3:o för understödjande af sådana utdikningar och
vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands,
Jemtlands, Geileborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i
Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska
frostländigheten .............................................................................. »
och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar
och aftappning^'' af sänka traktör och sjöar,
Transport R:dr
5,895,500: -
50,000: -20,000: -
11,330: -
15,000: -
20,000: -
20,000: -150,000: -
60,000: -6^241,830: A
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872.
31
Transport R:dr
för beredande af odlingsbar mark inom Rikets mellersta
och södra län................................................................................... »
samt att beträffande så val välboren för erhållande
och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som
kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställa planer,
de härom nu gällande föreskrifter må bibehållas.
R:dr 6,341,830: -
Slutligen anmärka här, att Kongl. Maj:t genom särskild
Proposition den 15 sistlidne December föreslagit
Riksdagen att åt staden Strengnäs bevilja och till utgående
redan under innevarande år å Riksgäldskontor^
anvisa dels till gäldande af ersättning för den jord, som
i följd af tomtreglering efter brand derstädes den 7 April
1871 måste af staden lösas, ett anslag utan återbetalnings
skyldighet
till belopp af.............................. R:dr 20,000: -
dels ock till gäldande af de med tomtregleringens genomförande
förenade kostnader för utrinnande af nyutlagda
Klostergatan, verkställande af nödige sänkningar
och fyllningar å angränsande tomter, planering och stensättning
en försträckning till belopp af .. R:dr 30,000: -under vilkor, hvad sistnämnda belopp angår, som i
nämnda proposition närmare omförmälas.
6,241,830: -100,000: -
Sjunde Hnfvucl titeln,
innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat
utgöra:
Penningar................................................................................ Rall- 7,305,351: 77.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,258: 52.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 821: io.
Oindelt spannmål, 604 kubikfot 1 kanna ä 2 R:dr
10 öre kubikfoten.......:................................................................... » 1,268: fil.
Tillsammans R:dr 7,329,700: —
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför
Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden,
föreslår Kongl. Maj:t härmed
l:o
att Riksdagen, med godkännande af det förslag till Postverkets utgiftsstater
för år 1873, som finnes berörda protokollsutdrag bifogadt, måtte
bestämma det nu för Postverket i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt
att af postmedlen direkte utgå, till samma belopp, 2,500,000 R:dr,
hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;
2:o
att det nu å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen
direkte utgå till Telegrafverket måtte bestämmas till det belopp,
hvartill nämnda medel härofvan beräknats eller 783,000 R:dr, samt att
Riksdagen derjemte måtte medgifva, dels att de öfverskott, som a samma
medel möjligen kunna uppstå, må af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof
disponeras, dels ock att det kreditiv å 150,000 R:dr, som vid senaste
lagtima Riksdag beviljades för bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda
utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunde erfordras
utöfver den tillgång verkets egna medel lemnade, må oförändrad!
få qvarstå i Riksgäldskontorets Reglemente utan att Kongl. Maj:t årligen
gör framställning om dess anvisande;
3:o
att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets
normalaflöningsstat och öfriga utgiftsstater, som General-1 ullstyrelsen, enligt
hvad ofvanberörda protokollsutdrag närmare utvisar, föreslagit, måtte
bestämma anslaget för nämnda verk till 1,960,000 R:dr, att, i likhet med
hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;
4:o
att Riksdagen, för att möjliggöra tillsättandet af en å
skogsstatens aflöningsstat upptagen hittills obesatt Jägmästaretjenst,
ville, till fyllande af en, på sätt det åberopade
protokollsutdraget utvisar, uppkommen brist i de för nämnda
aflöningsstat påräknade tillgångar, anvisa ett belopp af...... R:dr 984; 91,
och tillika förhöja det för samma Jägmästaretjenst å staten
uppförda resepenningeanslag med.............................................. "_200:
Transport R:dr 1,184: 91.
Kong!. Mäjds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
33
Transport R:dr 1,184: 91.
äfvensom att Riksdagen dessutom villo bevilja:
till inrättande vid Skogsstyrelsen af dels en Registrator-
och Aktuarietjenst, samt dels en Revisorstjenst, med
lön för hvardera af 2,200 R:dr, tillsammans............................. » 4,400: —
till inrättande af en ny Skogsinspektörsbefattning i
Westerbottens län, med lön af 3,000 R:dr och 750 R:dr i
respenningar........................................................................................ » 3,750:_
till förhöjande af resepenningeanslagen för 18 Jägmästare
i Norr- och Westerbottens län med 200 R:dr för hvardera,
samt för 14 Jägmästare i de öfriga Norrländska länen och
Kopparbergs län med 100 R:dr för hvardera, tillsammans... » 5,000: —
till inrättande af en ny jägmästaretjenst i Norrbottens
län, en ytterligare Jägmästarelön i lägsta löneklassen eller
900 R:dr samt 600 R:dr i respenningar.................................... » 1,500: _
till förhöjning af nuvarande aflöning för 92 kronojägare
i Norrland och Kopparbergs län med 50 R:dr för hvardera,
tillsammans........................................................................................... » 4,600:_
och till anställande af ytterligare 7 kronojägare i Norrbottens
län med en aflöning af 550 R:dr för hvardera, tillsammans.
.................................................................................................. » 3,850: —
i följd hvaraf nuvarande anslag till Skogsväsendet skulle
komma att förökas med.................................................................... R:dr 24,284: si.
5:o
att de tv än ne särskilda Reservationsanslag, h vilka nu finnas å hufvudtiteln
uppförda för byggnader och reparationer, det ena för Stockholm och
det andra för landsorterna, måtte sammanföras till ett enda för Byggnader
och reparationer anvisadt anslag af nämnda natur och till belopp motsvarande
summan af de båda nuvarande anslagen, att efter af Kong!. Maj:t
för hvarje år, uppå Öfver-Intendents-Embetets förslag, bestämd fördelning
användas både för Stockholm och för landsorterna.
6:o
att, savida Riksdagen bifaller Kongl. Maj:t»s härnedan gjorda framställning
om anvisande af ett extra anslag för återlösande till Kronan af
Wisby f. d. krön okal k ugn, det till uppköp af ved för samma kalkugn nu
uppförda anslag må, såsom för framtiden obehöflig^ ur Riksstaten uteslutas.
Bih. till llilcsd. Prat. 1872. 1 Sami., 1 Afd. 5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
7:c>
att för kontroll å tillämpningen af förf ältning änne rörande hvitbetssockertillverkning
saf giften måtte å Ilufvudtiteln uppföras ett förslagsanslag, till
belopp af 5,000 R:dr; samt
8:o
att för vinnande af jemnt tal i hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget
till Skrifmaterialier och expenser ro. ro. måtte ökas med 15 R:dr 9 öre.
Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande
förslag, så visar sig, att nämnda summa......... R:dr 7,329,700: —
komine att ökas
dels med beloppet af det föreslagna
nya anslaget för kontroll rörande hvit
betssockertillverkningsafgiften
.................... R:dr 5,000: -
dels med följande förhöjningar af förutvarande
anslag:
till Postverket .......................................... » 270,000: —
» Telegrafverket.................................... « 43,000: —
» Skogsväsendet.................................. » 24,284:91.
och » Skrifmaterialier, expenser m. m. » 15: do. „ 342,300:_
Säger R:dr 7,672,000: —
men deremot att minskas:
genom uteslutande af anslaget för uppköp
af ved till Wisby f. d. kronokalkugn R:dr 4,000: —
och genom nedsättning af anslaget till
Tullverket med ................................................... » 20,000: — >, 24,000:_
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva...... R:dr 7,648,000: —
deraf förslagsanslagen utgöra R:dr 5,822,460: os.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag måtte under denna
hufvudtitel beviljas:
1. För granskning i Kammar-Kollegium af nya Jorde
böcker.
..................................................................................................... R:dr 15,000: —
2. Till Skogsinstitutet............................................................ » 13,100: —
3. Till bestridande af förvaltningskostnader för kolonien
S:t Barthelemy, förslagsanslag ............................................. » 25,000: —-
Transport R:dr 53,100: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1872.
35
Transport R:dr 53,100: —
4. Till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k.
Dramatiska Theaterhuset, återstående tredjedel af det för
ändamålet redan beviljade anslag............................................... » 90,000: —
och 5. För återlösande till Kronan af Wisby f. d.
kronokalkugn, att utgå under innevarande år R:dr 60,000.
Tillsammans extra anslag för år 1873 R:dr 143,100: —
samt för år 1872 R:dr 60,000.
Åttonde Hufvudtiteln,
omfattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt innevarande
års Riksstat utgöra:
Penningar............................................................................................ 4,304,725: 66.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.................. 258,710: 61.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 1,091,112: is.
Oindelt spannmål, 4,834 kubikfot 1 kanna, motsvarande
efter värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten.......................................... 10,151: 61.
Summa R:dr 5,664,700: —
Enligt bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 9 innevarande Januari
förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t beträffande
anslagen till
l:o Kleresistaten:
att till prostetunnor åt Kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt för
Kalmar och Räckebo församlingar anvisas ........................... R:dr 26: 65.
2:o Universiteten:
att, för inrättande af en adjunktur i medicinsk och
fysiologisk kemi vid universitetet i Upsala, anslås en
adjunktslön ..................................................................................... » 2,500: —
att såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och
vapenöfning vid samma universitet beviljas R:dr 1,000: —
och till arvode för ett biträde åt
nämnde lärare .................................................. » 500: — „ j ^qq._
Transport R:dr 4,02 6 : 65.
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 4,026: 65.
att för uppehållande af undervisning och examina
i geologi vid universitetet i Lund anvisas ........................... » 1,500: —
samt att lönetillökning beviljas läraren i gymnastik
och vapenöfning vid samma universitet med ..................... » 1,000: —
3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:
att anslaget till den pathologiskt-anatomiska institutionen
ökas med.......................................................................... »
4:o Pedagogier och folkskolor:
att detta anslags penningebelopp må, efter indragning
af pedagogien i Avesta, oförminskadt bibehållas,
och det till nämnda skola anvisade, kontanta belopp, 577
R:dr 57 öre, få, i man af behof, användas till bestridande
af andra under berörda anslag hänförliga utgifter;
1,500:
5:o Folkundervisningen:
att anslaget till arvoden och resekostnadsersättnin^
för folkskole-inspektörer förhöjes med...................................
12,000:
6:o Sundhets-Collegium med Medicinal-staten:
att löner anvisas åt två nya provincial-läkare med
1,500 R:dr för hvardera, eller tillhopa ................................ >
att till löneförhöjning åt ytterligare sju af de äldste
ordinarie provincial-läkarne beviljas ...................................... >
att anslaget till så kallade tjenstgöringspenningar
för provincial-läkare ökas med ..............................,................. :
samt att till anskaffande af lokal för den i Göteborg
befintliga undervisningsanstalt för barnmorske-elever an
-
visas.
3,000: —
3,500: —
1,300: —
600: —
7:o Vetenskaps-Akademien:
att anslaget för meteorologiska observationer inom
riket må, för inrättande af en meteorologisk central
-
Transport R:dr 28,42 6 : 65.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 37
Transport R:dr 28,42 6 : 65.
anstalt under Akademiens vård och inseende, varda förnöjdt
med......................................................................................... » 6,000: —
8:o Akademien för de fria konsterna:
att det nu för inköp af svenske konstnärers arbeten
afsmida reservationsanslaget 6,000 It:dr mätte förhöjas
till 9,000 It:dr, eller med............................................................ » 3,000: •—■
och få enligt Kongl. Maj:ts disposition användas till
inköp jemväl af norske och danske konstnärers arbeten;
9:q Resestipendier samt läroböckers och
lärda verks utgifvande:
att till förhöjning af detta anslag beviljas ..................
4,000:
Om till de bär ofvan föreslagna belopp, tillhopa...... R:dr 41,426: os.
läggas de i nu gällande riksstat under Åttonde Hufvud
titeln
uppförda anslag ....................................... 5,664,700: —
hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas
utan vidare förändring, än att, för
jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. ökas
med.......................................................................... 73: 35’ » 5,664,773: 85.
komme donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof
att utgöra ....................................................................................... R:dr 5,706,200: —
För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under Åttonde
Hufvud titeln, vill Kongl. Maj: t af Riksdagen aska följande anslag,
att utgå under år 1873, nemligen:
Ro till fortsättning af nybyggnaden för Kongl. Bibliotheket R:dr 145,000:
2:o såsom bidrag till uppförande af byggnad för gymnastik
och vapenöfning vid universitetet i Lund........... » 24,000:
3:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
................................................... R:dr 20,000: —
4:o för undervisning i trädgårdsskötsel
och trädplantering vid folkskolelärareseminarierna
................................................ » 6,000: — „ 26 000-
Transport R:dr 195,000:
38
Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
viljande Kong!. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande
besparingar å sistnämnda två anslag måtte
få användas för folkundervisningen tillhörande ändamål;
5:o
till uppförande af byggnad jemte uthus för folkskolelärareseminariet
i Hernösand....................................... »
6:o till löneförbättring för Sundhets-Collegii Ordförande
och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente,
äfvensom till arvode för granskning af medikaments
råkningar
.................................................................................... »
7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur
Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål.......................................... R:dr 1,200: —
8:o för bekostande af planscher till ve- ''
tenskapliga afhandlingar, afsedda att
införas i Vetenskaps-Akademiens
skrifter ......................................................... » 10,500: — #
9:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar in. m.................................. R:dr 5,000: —
10:o till arvoden åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet och vården af
Statens under Vitterhets- Historie- och
Antiqvitets-Akademiens inseende stälda
samlingar och till aflöning åt vakt
betjening.
........................................................ » 4,000: —
ll:o till utgifvande af planschverk öfver
fornsaker och märkvärdiga föremål i
statens historiska museum samt öfver
svenska sigill från medeltiden............... » 2,000: — „
12:o för allmänna hospitalsfondens förstärkande .................. »
l,3:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn............................................................... »
14:o till underhåll af det i Jerfsö socken i Helsingland
befintliga sjukhem för spetelske....................................... »
15:o för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar »
16:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrifts
Sällskapets
handlingar............................................................ »
Transport R:dr
195,000:
29,500: —-
10,850: —
11,700: —
11,000: —
120,000: —
2,500: —
4,000: —
600: —
1,050: —
386,200: —
39
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1} om Statsverket 1872.
Transport R:dr 386,200: —
17:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska
språkets lagar»......................................................................... » 1 500:
18:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt
arbete.............................................................................. » 2,500:
tillhopa R:dr 390,200: —
hvarförutan Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja
19:o dels till erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet vid Göteborg.
............................................................... Hull- 40,000: -
20:o dels ock för anbringande af vattenledning
samt ordnande af det yttre
vattenafloppet, planeringsarbeten in. in.
vid samma hospital................................... » 33,000: — R;dr 73 qqq. _
att under innevarande år i mån af behof utgå.
IN ionde Hvit v tid titeln,
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat
för den förra eller
Pensionsstaten
Penningar............................................................................................. R:dr 532 298: u.
Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 k:r efter 2 R:dr 10
öre kubikfoten ............................................................................. » 105,05 9 : 85.
Tillsammans R:dr 6 3 7,3 5 7 : 99.
Och föreslår ICongl. Maj:t i afseende å donna stat icke någon förändring.
Beträffande åter
Allmänna Incl Tagning sstaten,
hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:
Penningar .............................................................................. Rall- 889,500: 37.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 3,129: 41.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 151: 75.
Oindelt spanmål, 28 kubikfot 8 k:r efter 2 R:dr 10
öre kubikfoten........................................................................ » gQ: 48.
Tillsammans R:dr 892,842: 01,
40
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket ,1872.
vill Kong!. Maj:t härmed föreslå:
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenden:
a) att Direktören vid Länsfängelset i Falun Carl Östberg må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från
nämnda - Direktörsbefattning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr;
b) att Vaktkonstapeln vid Länsfängelset i Mariestad Lars Andersson
må från och med månaden näst efter den, dä honom beviljas afsked från
berörda befattning, komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten af 400 R:dr;
c) att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 200
R:dr att såsom årlig pension utgå till aflidnc Chefen för Kronoarbetsbataljonen
å Carlsborg, Öfver st elöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter, Lotten
Sekunder, så länge hon lefver ogift;
d) att Kompani-Chefen vid Kronoarbetseorpsen, Kaptenen i Arméen
m. m. Evert Fredrik Georgii må berättigas att från och med månaden näst
efter den, då lian undfår afsked från Kompani-Chefsbefattningen, komma i
åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
af 1,000 R:dr;
e) - att Direktören vid Straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af
Segerstad enka Agnes Elisabeth Härd eif Segerstad, född Brumma'', må å
allmänna indragningsstaten uppföras till en pension af 400 R:dr att under
hennes återstående lifstid årligen utgå;
f ) att Under-Officeraren vid Straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning
Olof Christian Almström må från och med månaden näst efter den,
då han erhåller afsked från nämnda befattning, under sin återstående lifstid
åtnjuta eu årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af
600 R:dr; samt
g) att Vaktmästaren vid Kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm må
berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från Vaktmästaresysslan, uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig
pension för sin återstående lifstid af 550 R:dr.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landiför svar s-ärenden:
a) att Förvaltaren vid Armé ens utredningsförråd i Stockholm W. Normans
efterlemna de enka Erika Wilhelmina ds orman, född Wendelius, må å
allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension å 300 R:dr; samt
b) att ett, anslag af 20,000 R:dr måtte anvisas för att under år 1873
användas till understöd åt ännu från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande,
i behof stadde landtvärnsman.
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1872.
41
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjöförsvar särenden:
att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras nedannämnda belopp
att utgå till
Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Karlskrona G. Trägårdh den
honom genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863 tillförsäkrade ersättning
för förlorad passlösen..................................................................... R:dr 106: —
På expektansstat förflyttade Kontrollören J. G. Middendorff
den honom genom Nådigt Bref den 18 December 1838
tillagda lön................................................................................................... » 975: —
följande Officerare vid f. d. Kongl. Maj:ts Flottas Konstruktionskorps
de dem genom Nådigt Bref den 29 Maj 1866
tillagda gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörande
af kontrollmätning å handelsfartyg, nemligen:
Öfversten A. Ljungstedt ............................................................... » 75
Kaptenlöjtnanten C. af Böneman............................................. » 150
och Premierlöjtnanten A. Trygger...................................................... » 325
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden:
att Kronofogden i Eappmarksfögderiet B. O. Holmström må, efter det
Nådigt afsked från Kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras å
allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från
och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af
en mot kronofogdelönen svarande pension af 2,500 K:dr årligen; och
b) att Öfverstelöjtnanten C. E. Norströms enka Emma Norström, född
Lundberg må undfå en årlig pension af 600 R:dr att från och med år 1872
så länge hon i enkestånd förblifver utgå från allmänna indragningsstaten.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden:
a) att f. d. Guvernören å S:t Barthelemy J. H. Haasums enka, Emilie
Augusta Haasum, född Noréen, må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr;
samt
b) att Kronoskogvaktaren Samuel Höglander må berättigas att från och
med den månad, hvari afsked honom meddelas, under sin återstående lifstid
från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 150 R:dr.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecklesiastikärenden:
a) att till pension åt Provincial-läkaren i Sotholms distrikt af Stockholms
län Georg Bergengren anvisas å allmänna indragningsstaten ett belopp
af 1,125 R:dr, att under hans återstående lifstid årligen utgå från och
med månaden näst efter den, under hvilken afsked varder honom beviljadt;
samt
Bih. till Ritad. Prut. 1872. 1 Sami., 1 Afd.
6
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
b) att å allmänna indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Lektorn
vid Stockholms Gymnasium L. A. A. Aulins enka Edla Walborg Holmberg
ett belopp af 300 R:dr årligen, så länge hon lefver och enka förblifver.
Då riksmarkegångspriset å spanmål 1869, 1870 och 1871 utgjort i
medeltal 2 - R:dr 34 öre för kubikfoten, motsvarande 14 R:dr 74 öre för
tunnan eller 4 R:dr 24 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan,
hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den
lönefyllnad, hvarom, jemlik! då stadgade grunder, de embets- och tjensteman
in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträd t och ännu
bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra
af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 R:dr 24 öre för tunnan, bestämmas
till utgående från allmänna indragningsstaten.
Vid det af Stats-Kontoret upplysta förhållande, att beloppet af den
spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 477 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande
utgift, i jemnadt tal en summa af 2,000 R:dr.
Då de ytterligare anvisningar å förslags-anslaget för allmänna indragningsstaten,
som Kongl. Maj:t härofvan äskat, kunna anses ungefärligen
motsvaras af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares
afgång och i öfrig! uppkomma, så anser Kongl. Maj:t någon annan
förändring i beloppet af nuvarande anslag å indragningsstaten icke erfordras
än att detta anslag, som nu utgör.......................................... R:dr 892,842: oi,
till vinnande af jemn slutsumma å Riksstatens ordinarie
anslag i sin helhet, minskas med ..................................................... 80: —
till R:dr 892/762T~Öl
så att, om härtill lägges beloppet af pensionsstatsanslagen ..... 6 3 7,3 5 7 : 99.
summan af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln
bäfver ................................................................................................ R:dr 1,530,120: -
Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl.
Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagda protokoll öfver Landt- och
Sjöför sv ars- ärenden:
att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1873 få utgå till
samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!, eller R:dr 70,000: —-
Transport R:dr 70,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.
43
Transport R:dr 70,000: —
med skyldighet för pensionskassan att till Riksgäldskontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande
förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rustil
ållsafgi fter na, och under enahanda vilkor i öfrig!, som
hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas,
med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart
årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller
huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt
att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;
att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för
fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater den
9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må, på grund
af Direktionens gjorda beräkning, för år 1873 bestämmas till » 260,000: —
att användas till betäckande af den skilnad, som för
Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom
den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas
sålunda, att Hälften deraf utgifves den 1 April och
andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen
att, vid reqvirerande af första halfårets belopp,
med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
samt att för år 1873 följande två kreditiv må anvisas:
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till sjöförsvarets embetsed!
tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande ..................................................... » 73,000: —
och dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000: —
med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan
att ä dessa kreditiv under loppet af år 1873 lyfta
hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.
Summa extra anslag för år 1873 R:dr 443,000: —
Då Statsverkets utgifter för år 1873, enligt hvad under de särskilda
hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Näjd föreslaget, omfattar följande anslagssummor,
nemligen
44
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Ordinarie utgifter:
Första hufvudtiteln................................ R:dr | 1,417,000 | — | ||
Andra | d:o | ................................ )) | 2,535.700 | — |
Tredje | d:o | ................................. )) | 603,680 | - |
Fjerde | d:o | ................................. » 10,682,800 | — | |
Femte | d:o | )) | 4,200,900 | — |
Sjette | d:o | )) | 8,868,100 | - |
Sjunde | d:o | )) | 7,648,000 | — |
Åttonde | d:o | )) | 5,706,200 | - |
Nionde | d:o | )) | 1,530,120 | - |
|
| och Extraordinarie | utgifter: |
|
Andra hufvudtiteln.................................... R:dr | 70,000 | — | ||
Fjerde | d:o | )) | 4,179,300 | - |
Femte | d:o | » | 2,967,400 | - |
Sjette | d:o | (förutom 446,330 R:dr |
| |
| ||||
| ||||
|
| |||
| 5,895,500 | |||
Sjunde | d:o | .................................... )) | 143,100 | - |
Åttonde | d:o | ................................... )) | 390,200 | - |
Nionde | d:o | )) | 443,000 | — |
R:dr 43,192,500: —
14,088,500:
eller sammanlagdt R:dr 57,281,000:
och Statsverkets inkomster, enligt här ofvan gjorda be
.
............................................................... » 48,944,400:
räkning, uppgå till.
så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1873 bör
Statskontoret från Riksgäldskontor^ tillhandahållas ...... R:dr 8,336,600:
Till utgående under år 1872 har Kongl. Maj:t här ofvan äskat:
3,100
70.000
100,000
250.000
600.000
50.000
60.000
73,000:
anslag till lan ^försvaret i följd af förhöjd kronoskjutslega R:dr
för befästningar i Stockholms skärgård ..................
för påbörjande af Svea Artilleriregementes kasern
till fälttjenstöfningar.........................................................
till jernvägstrafikmaterieL...............................................
och lån till tomtreglering i Strengnäs .....................
till inköp af kronokalkugnen i Wisby .....................
till inredning och planeringsarbeten vid det nya
hospitalet för sinnessjuka vid Göteborg..................
Transport R:dr 1,206,100:
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
45
R:dr 18,380,310: 75.
Transport R:dr 1,206,100: —
Härtill kommer att Statskontorets oersatta förskotter,
enligt hvad hilagda utdrag af protokollet öfver Finans
ärenden
närmare utvisar, utgöra tillsammans ..................... » 30,474: 66,
hvilket Kongl. Maj:t för det förskjutna beloppets ersättande
velat härmed tillkännagifva.
Summa R:dr 1,236,574: 66.
I afseende på Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för åren 1872
och 1873, så hafva, beträffande först år 1872, Fullmäktige uti en beräkning,
för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare
redogöra, upptagit
Utgifterna till...........................................................................
Dertill skulle i främsta rummet komma kostnaderna
för framlidna Hennes Maj:t Drottning Lovisas begrafning,
men som räkenskaperna deröfver ännu äro under
granskning i Kammar-Rätten och sedermera skola kommuniceras
den Norska Regeringen, innan framställning
om ersättning för de medel Statskontoret dertill förskjutit,
kan göras hos Riksdagen, så måste donna ersättning
blifva föremål för en särskild Nådig proposition.
Deremot utföres beloppet af de anslag, som Kongl.
Maj:t för år 1872 äskat ........................................................... » 1,236,574: 66.
Summa utgifter för 1872 R:dr 19,616,885: 41.
Inkomsterna och tillgångarne för samma år beräknas af Fullmäktige
till ................................................................................................... R:dr 18,536,356: 64.
Men dessutom bör bland 1872 års inkomster upptagas
:
dels, då Ofverskottet å Statsverkets inkomster för
1870, kan efter afdrag af brister i förslagsanslag, beräknas
till................................................. R:dr 3,451,000: —
men Fullmäktige utöfver erhållna.
................................ 3,000,000: —
beräknat endast ............ 279,300: — „ g 279 399-__
dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för 1871,
utgörande, efter afdrag af 3,000,000 R:dr, som redan af
Fullmäktige tagits i beräkning för sistnämnda år............
dels, då bland de af Kongl. Maj:t begärda anslag
för år 1872 förekomma 600,000 R:dr till jernvägsmateriel,
ingående uti kostnadsförslagen för norra och östra
stambanorna, för hvilkas utförande upplånta medel an
-
171,700:
4,728,000:
Transport R:dr 23,436,056: 64.
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr 23,436,056: 64.
vändas, och den af Fullmäktige bland ofvanst&ende tillgångar
till 3,428,000 R:dr beräknade försäljningen af
statsobligationer sålunda bör med 4,028,000 R:dr ingå
i beräkningarne.............................................................................. » 600,000: —
Summa tillgångar för år 1872 R:dr 24,036,056: 64,
i följd hvaraf och då utgifterna för samma år här ofvan
beräknats till ................................................................................ » 19,616,885: 41,
uppstår en behållning till år 1873 af.................................... R:dr 4,419,171: 23.
För år 1873 åter beräknas af Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter
till .......................................................................................... » 10,528,226: 4.
Dertill bör likväl läggas:
Den af Kongl. Maj:t bär ofvan föreslagna statsfyllnads
summan.
....................................................... » 8,336,600: —
De af Kongl. Maj:t äskade anslag och lån till allmänna
arbeten, som böra direkte från Riksgäldskontor^ utgå, » 446,330: —
samt räntan å de 600,000 R:dr, med hvilka Kongl. Maj:t
föreslagit att öka de tillgångar för år 1872, hvilka genom
försäljning af statsobligationer beredas ..................... » 30,000: —
Vidare kunna utom dessa bestämda utgifter äfven
oförutsedda sådana förekomma, på hvilka Kongl. Maj:t
anser vid donna stat,sreglerings uppgörande nödig omtanka
höra fästas. A de lån, som under senaste svåra
missväxtår blifvit till behöfvandes undsättning utlein
-
nade, återstå vid 1873 års slut endast 190,786 R:dr 68
öre att under år 1874 återbetalas, och afseende bölder
före nu göras derå, att ett nytt missväxtår skulle
medföra utgifter till betydligt större belopp. Under
de senaste Riksdagarne hafva derjemte på Kongl. Maj:ts
förslag flera kreditiv blifvit för Statsverkets särskilda
behof å Riksgäldskontor! beviljade, och, ehuru visserligen
ingen anledning förefinnes att utbetalningar å dem
skola under den närmaste framtiden erfordras, bör dock
ihågkomma^ att alldeles ingå tillgångar blifvit till deras
bestridande afsedda. Det synes ock i allmänhet vara
riktigt att efter ett så godt finansår som det förflutna
afsätta en del af de störa öfverskotten till mötande af
framtida behof. Kongl. Maj:t föreslår derföre att, förutom
bankovinsten, för Statsverkets ovissa och framtida
behof hos Riksgäldskontor^ reserveras................................. » 800,000: —
Summa R:dr 20,141,156: 4.
47
ge upp -
Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Beträffande åter Inkomsterna för år 1873, hafva de af Fullmakt}
tagits till ................................................................................... R:dr 4,667,786:''66
Dertill kommer:
Behållningen frånfår 1872................................................ »
Ytterligare förfallna undsättningsmedel ..................-........... »
Återbetalning af en Gustafs och Carlberga kopparverks
egare fordom till inlösen af allmoges tjenstbarhet61’
lemnad summa, den kopparverkets egare nu emot
vilkor af frihet från bergverkstionde afsagt sio-............... »
4,419,171: 23.
520,088: 66.
hvarifrån åter, derest den af Kong], Maj:t föreslagna
förändring i vilkoren för tidningars postbefordran*3 af
Riksdagen godkännes, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften
bör afgå med ......................................
då såsom inkomster för 1873 qvarstår................................"R:dr
» 6,657: 16.
R:dr 9,613,703: 71.
88,000:
_____ 9 525 703- 7i
Dragés nu donna summa från of vananför da utgiftssumma, så återstår en
R:dr 10,615,452:33.
brist af
Donna brist anser Kong], Maj t böra fyllas genom försäljning
af statsobligationer till belopp, motsv. nu föreslagna
anslag till stambanebyggnader R:dr 5,000,000: —
och till jernbanstrafikmateriel ........... » 600,000:
samt redan vid sistlidne års lagtima
Riksdag beviljade anslag till Wexiö—
Karlskrona jernväg ................................. » 366,666: 67.
och lån till enskilda jern vägar............ » 2,000,000,
n . 7,966,666^7.
eller i rundt tal.................................................................. „
hvarefter återstår en brist af............................................... R:dr”
8,000,000:
2,615,452: 33.
till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1873 åtaga
sig allmän bevillning. 6
För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning,
men en sådan torde, derest ej statsverkets tillgångar skulle förtärande
lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas till dess de af
Riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och
då beloppet af den bevillning, som erfordras, ej öfverstiger den bevillningssamma,
som utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna
bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften i jemförelse med andra
skatter utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskild! be
-
48
Katigt Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
tunnande, föreslår Kongl. Maj:t denna afgifts nedsättande till hälften, eller
till samma belopp, 40 öre för man och 20 öre för qvinna, som den för
tiden till och med år 1871 utgjort,
Enligt erhållen upplysning af Fullmäktige i Riks-banken kan dess vinst
för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 R:dr; Och föreslår Kongl. Majd,
att denna vinst må öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att jemte de 800,000
R:dr, om hvilka Kongl. Näjd redan gjort enahanda framställning, reserveras
för ovissa och framtida behof, äfvensom att dessa medel, sammanlag dt omkring
2,100,000 R:dr jemte de öfverskott, som möjligen ytterligare i framtiden
ingå, må tillsvidare användas på det sätt, att, till minskande af statens
ränteförluster, för dem uppköpas svenska obligationer i utlandet eller ock
försäljningen af statsobligationer fördröja, allt efter som Fullmäktige ma
pröfva för Riksgäldskontoret vara förmånligast.
Samtlige de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott
tillhandahållas; Och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. IN åd
och ynnest städse välbevågen.
CARL.
C. Fr. Wcern.
Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
1
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Årenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Iiådet å Stockholms Slott
Tisdagen den 28 November 1871,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlerckeutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
A b ELIN,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
WvERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
4:o.
Fn af Direktören vid länsfängelset i Ftilun Carl Östberg i underdånighet gjord
ansökning, att, enär lian, efter uppnådd 65 ars ålder och nära 46 års anställning i statens
tjenst, numera, i anseende till aftagande kroppskrafter och särskild t under de sednare
åren betydligt försvagad hörselförmåga, icke vidare förmådde bestrida sin ansvarsfulla
tjenstebefattning, Östberg måtte, i likhet med hvad för Ofri ga på ordinarie stat uppförda
tjensteman egde rum, vid afskedstagande! varda uppförd till pension å allmänna indragningsstaten,
med bibehållande för sin återstående lifstid af de löneförmåner han nu innehäfver;
utvisande vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning,
att Sökanden, född den 26 September 1805, från den Ii Mars 1825 varit anställd
vid Dalregementet och den 1 December 1852 erhållit afsked från sin vid samma
regemente innehafvande fanjunkarebeställning, med rätt till pension från den I Oktober
1855; att han sedan den 2 April 1852 bestrid t direktörstjensten vid länsfängelset i
b alun. samt att sökanden under de sednare åren lidit af tidtals påkommande rheumatiska
anfall, äfvensom hans hörselförmåga börjat aftaga.
bångvårds-styrelsen, som med underdånig skrifvelse den 27 December 1870 till
Kongl. Maj:t öfverlemnat berörde ansökning, har för egen del anfört:
Bih. till Riksd. Prof. 187i. 1 Sami. 1 A/d.
1
2
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
att, i sammanhang med afl åt en nådig Proposition till Rikets ar 1862 församlade
Ständer om definitivt ordnande af kostnaderna för den vid fångvården anställda tjensteoch
bevakning,-personal, Kongl. Maj:t i nåder gjort framställning om beviljande af pensionsförmån
för nämnda personal och, under åberopande deraf att vitsordad?, vore, det
de åligganden, som tillhöra större delen af fångvårdsanstalternas tjenstebefattningar,
vore af särdeles mödosam och svar samt kropps- och själskrafter hastigt medtagande
beskaffenhet, samt att derför innehafvarne af dessa befattningar icke med den ständiga
vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades, kunde med sina befattningar fortfara
till den höga ålder af 65 år, som för pensions erhållande för andra tjensteman i allmänhet
vore föreskrifven, föreslagit ej mindre att de uti förslaget till fångvårdens aflöningsstat
med löner uppförde embets- och tjensteman samt betjente, än ock vissa befallningshafvande
af den öfrig» personalen, hvars aflöning fortfarande kornme att utgå af
fångvårdens förslagsanslag, måtte varda berättigade till erhållande af pension å indragningsstat,
sålunda, att Fång vårds-st yreisens personal äfvensom kamererare vid fångvårdsi
urat t ning armé skulle erhålla pension enligt de för civile tjensteman i allmänhet
gällande grunder, samt ö frige vid fång vard sanstal t er na anställde tjensteman och betjente
vid 60 lefnadsår och efter att hafva varit i statens tjenst omkring 30 år och deraf
tjenstgjort minst tio år vid fångvården; nten att Rikets Ständer, med afseende a den
pensions reglering, hvartill en nedsatt komité hade att afgifva förslag, uppskjutit f utevarande
fråga, att i sammanhang med nämnda reglering behandlas;
att nu omförmälda fråga, som åsyftade beviljande åt vissa befattningshafvande vid
fångvården af vidsträcktare pensionsförmån å allmänna indragningsstaten, än som vore
andre civile tjensteman och betjente tillagd, sedermera icke varit under pröfning; vid
hvilken förhållande de i berörda hänseende för civile embets- och tjensteman i allmänhet
gällande stadganden torde höra pa fångvårdens å ordinarie R,iks-stat uppförda tjenstepersonal
tillämpas;
samt att med afseende härå och då Fängelsedirektören Östberg, enligt hvad ansökningshandlingarne
utvisade, uppnått en ålder af 65 år, varit 45 år i statens och
deraf nära 19 år i fångvårdens tjenst anställd, samt enligt läkarebetyg vore till helsa»
försvagad, Fång vårds-st yre lscn, med stöd af nådiga I:>ref vet den 2 5 Juni 18 18, KammaiKollegii
derpå grundade cirkulär den 11 Oktober 18 19 samt nadiga Bref v et den 12
November 1823, underdånigst hemställde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas förklara
Ostkorg berättigad att, vid afskeds erhållande från fängelsedirektövstjcnsten, uppföras
å allmänna indragningsstaten till uppbärande under sin återstående lifstid af den för
nämnda tjenst å Riks-stat upptagna ordinarie lön 1,500 Riksdaler.
Uti infordrad? underdånigt utlåtande har Statskontoret. — med förmälan hurusom
jemlik! nådiga Brefvet den 12 November 1823, jemfördt med äldre stadgande», civile
embets- och tjensteman i allmänhet voro berättigade åt t a allmänna indragning-staten
erhålla pension vid 65 års ålder, då, efter vid pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet
eller försvagade helsotillstånd genom laglig läkareattest styrktes; samt att, enäi,
enligt hvad handiingarne utvisade, Direktören Östberg vore öfver 65 år gammal, varit
3
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
mer än 45 år i statens tjenst och befunnes till helsan försvagad, det väl syntes som,
i öfverensstämmelse med de för embete- och tjenstemäns pensionering från nämnda stat
stadgade allmänna grunder, Östberg, hvilkens lön, 1,500 Riksdaler årligen, vore å ordinarie
stat uppförd, skulle vara berättigad att, lika med andre civile embete- och tjensteman,
som uppfyllt berörda vilkor, å allmänna indragningsstaten erhålla pension — vidare
yttrat, att emellertid i afseende å ifrågavarande förmåns tilldelande åt de vid fångvården
anställde embete- och tjensteman samt betjente förekomma, att sedan, på sätt Fångvårdsstyrelsens
ofvananmärkta skrifvelse innehåller, Kong]. Maj:t, i sammanhang med aflåten
nådig framställning till Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer, angående uppförande
å ordinarie stat af den till en del af dem utgående aflöning, föreslagit, att ej
mindre de uti det nådiga förslaget till aflöniugsstat med löner uppförda embete- och
tjensteman samt betjente, än ock af den u fråga personalen, hvilkens aflöning fortfarande
körnare att utgå af ett för ändamålet beviljadt förslagsanslag, underofficer vid strafffängelse,
vaktmästare m. fl. måtte berättigas att vid afskedstagande erhålla pension å
indragningsstat, Rikets Ständer, som funnit denna fråga höra uppskjutas för att behandlas
i sammanhang med den allmänna reglering af pensionsväsendet, hvartill en för
detta ärende i nåder tillsatt komité afgifvit förslag, uti underdånig skrifvelse den 28
November 1863 förklarat högstberörda framställning för det dåvarande icke böra till
någon åtgärd föranleda; samt att, såvidt Statskontoret kände, frågan om pensionsväsendets
ordnande, vare sig i allmänhet eller särskilt beträffande de vid fångvården
anställde tjensteman m. fl., ej sedermera utgjort föremål för Statsmakternas pröfning;
och enär Kongl. Maj:t i förenämnda nådiga Proposition funnit nödigt att jemväl i afseende
å de fångvården tillhörande embete- och tjensteman, hvilkas aflöning, i enlighet
med Kongl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag, vid ofvanberörda riksdag å ordinarie
stat uppfördes, underställa Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt,
ansåge sig Statskontoret häraf förhindradt tillstyrka, att den af Fängelsedirektören Östberg
sökta pensionsförmån af Kong!. Maja omedelbart bi folies, utan hemställde underdånigst,
att Kongl. Maja måtte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om rättighet för
Östberg att, när han från direktörsbeställningen undfår afsked, varda uppförd å Rikets
allmänna indragningsstat till åtnjutande för sin återstående lifstid af en hans nu innehafvande
lön motsvarande pension af 1,500 Riksdaler årligen.
Hans Excellens Herr Justitie-st a t sministern hemställde i underdånighet att, med
afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maja behagade besluta att till nästkommande
Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Östberg må berättigas att från och
med månaden näst efter flen, då lian erhåller afsked från di rektorsbefattningen vid
länsfängelset i Falun, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin
återstående lifstid till belopp af Ett tusen femhundra Riksdaler Riksmynt.
Denna af Stats-Rådets ufrige ledamöter biträdda hemställan
täcktes Hans Maja Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af
detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att
berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde
Hufvudtiteln iakttagas.
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
5:o.
Fång vård s-styrelsens underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne Oktober, deruti, sedan
Vaktkonstapeln vid länsfängelsct i Mariestad Lars Andersson uti en af Landshufdingeembetet
i Skaraborgs län till Fång vårds-styrelsen insänd och förordad ansökning anhållit,
att han, som i anseende till sjukdom vore oförmögen att sin tjenst vidare förrätta,
måtte erhålla någon pension, Fång vårds-styrelsen öfverlemnat berörda, till Styrelsen
stålblå ansökning, jemte dervid bilagda prest- och läkarebetyg äfvensom för Andersson
utfärdade tjenstgöringsbetyg, af hvilka handlingar inhemtas: att Andersson, som
är född den 13 Februari ''1818 samt bär hustru och tre minderåriga barn, sedan år
1846 varit såsom vaktknekt vid Skaraborgs länsfängelse anställd samt städse utmärkt
sig genom redlighet och pålitlighet i tjenstfri; samt att han under sträng och flitig tjenstgöring
ådragit sig sådan sjuklighet, att han icke vidare förmår fullgöra sina tjänsteåligganden,
och har Fång vårds-styrelsen, i anledning häraf och med anmälan att nuvarande
vak t konsta pelsa flöningen vid fängelset utgöres af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt
jemte beklädnadsbidrag, i underdånighet hemställt, om icke Kongl. Maj:t täcktes,
i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum, hus Riksdagen föreslå sökanden
till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktkonstapels-lönen motsvarande
årlig pension af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt, att utgå från och med månaden näst
efter den, då han undfår afsked.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet att, med
afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maj:t behagade besluta att till nästkommande
Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Vaktkonstapeln Andersson må berättigas
att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen
vid länsfängelset i Mariestad, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler
Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga ledamöter,
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af
detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att
berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln
iakttagas.
6:o.
Den af aflidne Chefen för Krön oa rbetsba ta Ijonen å Carlsborg, Ofverstelöjtnanten
Jonas Gabriel Schanders dotter Lotten Scharner i underdånighet gjorda ansökning,
att, enär hon till följd af minskad synförmåga och i öfrig! försvagad helsa vore urståndsatt
att genom arbete sig försörja, Kongl. Maj:t täcktes i nåder bevilja henne
en del af den pension, hennes numera aflidna moder åtnjutit; varande vid donna
ansökning fogade prest- och läkarebetyg, hvilka utvisa, att Sökanden är född den 13
Bil. N:o 1 till Kongl. Majtis Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 5
Augusti 1832 och till följd af i allmänhet bräcklig helsa och en betänkligt tilltagande
svaghet i synorganerna eger en i betydlig grad minskad arbetsförmåga, äfvensom
att Sökanden befinner sig i behöfvande omständigheter.
Uti in for dra dt underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen meddelat, att
O f v er s t e l öj t n a n t e n Schander alltsedan år 1816 varit i statens tjenst anställd och från
början af år 1827 tjensthjon först såsom kompanichef och bataljonschef vid Pionnierkorpsen
och sedermera såsom bataljonschef vid Kronoarbetskorpsen samt, ehuru han
fatt sig af Rikets Ständer beviljad pension af Ett tusen Riksdaler Banko, icke af
denna förmån sig begagnat, utan allt intill sin åt- 1859 inträffade död med utmärkt
nit, ordning och skicklighet bataljonschefsbefattningen förestått, hvadan ock Rikets år
1860 församlade Ständer tillagt hans enka Louise Schander, född Thornquist, en
årlig pension af 500 Riksdaler Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen, med afseende
härå och enär dottern, Lotten Schander, enligt ofvananmärkta betyg, lider af sjukdom
och försvagad synförmåga samt befinner sig i behöfvande omständigheter, till Kongl.
Maj:ts nådiga behjertande underdånigst hemställt, huruvida icke Kong], Maj:t täcktes
till nästa Riksdag aflåta nådig Proposition, att Lotten Schander Ange komma i åtnjutande
af någon årlig pension att, så länge hon ogift lefver, utgå med det belopp,
Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma och hvithet Styrelsen ansåge sig underdånigst
höra föreslå till 200 Riksdaler Riksmynt.
Under erinran att uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna och af dem bifallna
framställning om pension åt Sökandens moder, hvilken, efter hvad i Statskontoret
blifvit upplyst, med döden afgått den 22 December 1870, till stöd för
samma framställning jemväl blifvit åberopadt, att Sökanden vore sjuklig och oförsörjd,
hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att, med afseende å hvad sålunda
förekommit, Kongl. Maj:t måtte tillägga Sökanden för en gång ett understöd
af 200 Riksdaler, att utgå å extra utgiftsmedlen å Andra Hufvudtiteln, samt derjemte
förordna, det nådig Proposition skall till instundande Riksdag aflåtas derom,
att å allmänna indragnihgsstaten måtte uppföras ett belopp af 200 Riksdaler Riksmynt
att såsom årlig pension utgå till sökanden Lotten Schander, så länge hon lefver
ogift.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom
utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att
vid reglering af utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel
iakttagas.
Ex protocollo
N. Becker.
6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-Departements-Arenden, hållet
inför Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
Thorsdagen den 21 December 1871,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
von Plåten.
Statsråden: Bredberg,
Berg,
i Friherre Leijonhufvud,
W jern,
Wennerberg,
Bergström,
Weidenhjelm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
Statsrådet Friherre Alströmer uppkom och intog sin plats vid rådsbordet; hvarefter
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern vidare i underdånighet anmälde:
8:o.
Den af Kompanichefen vid Kronoarbetskorpsen, Kapitenen i arméen, Riddaren
af Svärds-orden Evert Fredrik Georgii i underdånighet gjorda ansökning, att honom
måtte i nåder beredas årlig pension antingen till belopp af 1,350 Riksdaler, motsvarande
kompanichefs-aflöningen, eller till det belopp Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt bestämma; öfver hvilken ansökning Fångvårds styrelsen med infordradt underdånigt
utlåtande inkommit.
Af de till detta ärende hörande handlingar inhemtas, att Sökanden, som är född
den 29 December 1805 och år 1829 inträdt i krigstjensten, derifrån han, såsom
kapiten vid Andra Lifgrenadier-regementet, år 18o9 erhållit afsked, varit anställd
vid fångvården dels från år 1833 till år 1843 i egenskap af adjutant hos kommendanten
å Långholmen, i hvilken befattning han, jemlik! den för dervarande embetsoch
tjenstemannapersonal den 7 Mars i 83o utfärdade nådiga instruktion, haft till
sitt förnämsta åliggande att, i enlighet med de af Fångvårds-styrelsen utfärdade instruktioner,
efterse ordningen inom fängelset, dels från år 4843 till år 1858 såsom
Bil. N:o I till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket ''1872. 7
kompanichef vid Kronoarbetskorpsen å Waxholm, dels ock från år 1865 i enahanda
egenskap vid Kronoarbetskorpsen å Carlsborg; att Sökanden med hustru och fyra
oförsörjda döttrar är i saknad af andra tillgångar än sina inkomster såsom tjensteman,
Indika, utom kompanichefsaflöningen, lära utgöras af kapitenspension; samt att
han är besvärad af svag hörsel, som gör honom till vidare tjenstgöring vid fångvården
mindre användbar; och har, med afseende härå och då Sökanden med nit och
pålitlighet bestridt sina befattningar vid fångvården, Fångvårds-styrelsen uti dess
underdåniga utlåtande, med tillkännagifvande att Kapitenen Georgii i egenskap af
kompanichef åtnjuter i aflöning å ordinarie stat 1,350 Riksdaler jemte fri bostad
och servismedel, i underdånighet tillstyrkt, att Kong!. Maj:t måtte täckas, i likhet
med hvad uti dylika fall tillförene, sednast medelst Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
den 13 Juli 1866 i fråga om Kapitenen W. U. Kuylenstjerna, egt rum, hos nästa
Riksdag föreslå Kapitenen Georgii till erhållande å allmänna indragningsstaten af Ett
tusen Riksdalers årlig pension, att utgå från och med månaden näst efter den, då
han från befattningen undfår afsked.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet, att, med
afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade besluta att till näst
sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Kapitenen Georgii må
från och med månaden näst efter den, då han undfår afsked från befattningen såsom
kompanichef vid Kronoarbetskorpsen, komma i åtnjutande af en årlig pension för
sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af Ett tusen Riksdaler Riksmynt.
Denna af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag
af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det
att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde
Hufvudtiteln iakttagas.
9:o.
Den af Direktören vid straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af Lägerstad
enka, Agnes Elisabeth Hård af Lägerstad, född Brumma-, i underdånighet gjorda
ansökning, att enär hon vid uppnådd ålder af 60 år, utan arbetsförmåga och med
en af sjuklighet bräckt helsa befunne sig i saknad af medel till nödtorftigt uppehälle,
helst tillgångarne efter hennes man, som den 10 Juni innevarande år med
döden afgått, på sätt vid ansökningen fogadt transsumt af instrumentet öfver den
efter honom förrättade bouppteckning utvisade, uppgått till endast 884- Riksdaler,
samt Sökanden ej egde rätt till annan pension än det ringa belopp af Trettio Riksdaler
Banko årligen, som till följd af mannens, såsom Materialbokhållare vid Waxholms
fästning, till Arméens pensionskassa gjorda inbetalningar, förmodligen vore derifrån
att förvänta, Kongl. Maja täcktes bereda Sökanden årlig pension till det belopp,
som med afseende å hennes behof af en tarflig utkomst kunde i nåder varda be
-
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872.
stämdt; varande i (ifrigt till stöd för ansökningen anfördt, bland annat, att ofta tillförene
enkor efter fångvårdstjenstemän, hvilkas ekonomiska ställning icke varit sämre
än Sökandens, blifvit hugnade med understöd af allmänna medel, såsom Majoren N.
J. Gjertz’ enka, som vid 1865 ——1866 årens riksdag tilldelats en årlig pension af
500 Riksdaler; Chefen för Kronoarbetsbata Ijonen å Ca risborg J. G. Schanders enka,
hvilken enligt Rikets Ständers skrifvelse den 58 Oktober 1860 beviljats pension till
enahanda belopp; och Direktören vid straff-fängelset i W ar berg G. W. Gyllenhammars
enka, åt hvilken Riksdagen jemlikt skrifvelse den 8 Maj 1867 anslagit ett ärligt
understöd af 300 Riksdaler; och utvisa bland handlingarne befintliga intyg, att
Sökanden är född den 11 November 1811 samt till helsan så försvagad, att hon ej
kan med arbete sig försörja.
Uti afgifvet underdånigt utlåtande bär Fån g vård s-styrclscn upplyst, dels att
Sökandens man, som vid 1865—1866 årens riksdag fått sig beviljad rätt till
årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp åt 2,000 Riksdaler, den I Mars
1867 erhållit afsked från direk t örsbe fatt ningen, sedan han ungefärligen 36 år varit
i statens tjenst, först såsom fort ifika t ionsmaterialför va hare och sedermera i 26 år
såsom fängelsedirektör, hvilken befattning han med ordentlighet och pålitlighet bestridt,
dels ock att fångvårdens embete- och tjensteman först genom Kongl. Mnj:ts
nådiga beslut den 30 Oktober 1868 vunnit rätt till delaktighet i Civilstatens Pensionsinrättning,
så att Direktören Flärd ej varit i tillfälle att bereda Sökanden pensionsrätt;
och enär, enligt hvad handlingarne i ärendet visade, Sökanden befunne sig
i knappa lefnadsvilkor samt i anseende till ålder och sjukdom vore oförmögen att
med arbete sig försörja, fann Fång vårds-styrelsen sig höra i underdånighet tillstyrka,
att Ivongl. Maj:t måtte täckas, i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum,
hos nästa Riksdag i nåder föreslå Sökandens uppförande å allmänna indragningsstaten
till erhållande af årlig pension, som, vid jemförelse af hvad i de uti ansökningen
omförmälda fall blifvit beviljadt, äfvensom med afseende å Direktören Hårds
långa och oförvitliga tjenstgöring, syntes skäligen höra bestämmas till Fyrahundra
Riksdaler.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, med afseende å hvad
sålunda förekommit, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå näst sammanträdande
Riksdag att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras ett belopp af 400 Riksdaler
Riksmynt, för att såsom årlig pension tilldelas Direktören Hårds af Segerstad enka,
Agnes Elisabeth Flärd af Segerstad, född Drummel-, under hennes återstående lifstid.
Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan
af Stats-Rådets ufrige ledamöter, Hans Maja Konungen i nåder
bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag ur protokollet
Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna
å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Bil. N:o i till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872. 9
I 8:o.
Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 1 1 innevarande December, deruti
— sedan uti en till Styrelsen inkommen ansökning Underofficeren vid straffoch
arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Olof Christian Almström, under åberopande
af den underdåniga skrifveisen bifogad tjensteförteckning samt prest- och
läkarebetyg, anhållit, att årlig pension måtte honom beredas, — Styrelsen anfört,
att som nyssnämnde handlingar utvisade, att Sökanden, som är född den 15 September
1804 och från den ''! Maj 1846 varit i fångvårdens tjenst anställd, men
sedan Februari månad 1869 på grund af läkarebetyg åtnjutit tjenstledighet, vore i
anseende till ålder och sjuklighet i behof af fortfarande ledighet från tjenstgöring och
befunne sig i torftiga vilkor samt han, enligt Fängelsedirektörens vitsord, så länge
hans helsa och krafter medgifvit, med synnerlig pålitlighet och pligttrohet sina tjensteåligganden
fullgjort, finge Styrelsen i underdånighet hemställa, att Almström, hvars
lön uppginge till 600 Riksdaler, och hvilken, under det han varit i tjenstgöring, dessutom
åtnjutit i beklädnads-, servis- och gratifikationsmedel omkring 190 Riksdaler
om året, måtte varda hos Riksdagen i nåder föreslagen till erhållande å allmänna
indragningsstaten af en mot lönen svarande pension af Sexhundra Riksdaler, att utgå
från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas; och har Fångvårdsstyrelsen
i sammanhang härmed anmält, att Styrelsen beviljat Almström ledighet från
tjenstår till dess pensionsfrågan kunde varda afgjord.
Mans Excellens Herr Justitie-stntsministern hemställde att, med afseende å hvad
sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag
skall atiåtas nådig Proposition derom, att Almström må berättigas att från och
med månaden näst efter deri, då han erhåller afsked från underofficersbefattningen
vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Sexhundra Riksdaler
Riksmynt.
Hans Excellens Herr Jnstilie-statsministerns berörda, af StatsRådets
öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll
till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning
må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln
iakttagas.
Ex protocollo
G. J. E. Akerstedt.
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.
L
10 Bil. N:o ''I till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o om Statsverket 1872.
Utdrag af protokollet öfver Jiistitie-Departements-Årenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Kädet å Stockholms Slott
Tisdagen den 9 Januari 1872,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena. Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhuevud,
W.kbn,
Wennerbeeg,
Bergström,
Friherre A lstrÖmer,
Weidenhjelm.
Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af
nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,
i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore
att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att de å densamma
nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar,
hvarom här nedan förmäles; och yttrade Hans Excellens dervid angående:
l:o Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat.
I sammanhang med fastställande af ny arbetsordning för Rikets Hofrätter behagade
Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af framställning från Rikets Ständer,
genom nådigt Bref den ''14 September 1858 anbefalla Svea Hofrätt att inkomma
med underdånigt utlåtande, huruvida det vore lämpligt och verkställbart, att alla till
Hofrätten inkommande handlingar, med undantag af dem, som aflemnades vid förhör
eller upprop, finge emottagas och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål
och ärenden samt i fiska fiska aktioner: men sedan Hofrätten afgifvit underdånigt
yttrande i ämnet, förklarade Eders Kongl. Maj:t den 22 December ofvannämnda år,
att den gjorda framställningen om ett förändradt sätt för emottagande af de till Hofrätten
inkommande handlingar, på grund af de deremot af Hofrätten yttrade betänkligheter,
icke då skulle föranleda till någon åtgärd. När sekreterarebefattningen
hos Hofrätten sedermera blef Ledig, ansåg Hofrätten sig höra för ofvannämnda
fråga påkalla Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga uppmärksamhet och anförde i
Bd. N:o 1 till Koral. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket ''1872. I 1
underdånig skrifvelse den 6 December 1866, att enligt Hofrättens åsigt den ifrågasatta
förändringen då kunde och borde genomföras, hvarjemte Hofrätten gjorde
framställning om de förändrade bestämmelser, som för ändamålets vinnande syntes
erforderliga. Uti nådig skrifvelse till Hofrätten den 8 Februari 1867 förklarade
dock Eders Kong!. Maj:t af anförda orsaker, att Eders Kong!. Maj:t funnit Hofrättens
underdåniga hemställan ej höra vinna annat afseende, än att Eders Kong!.
Maj.t täcktes förordna, att vid den lediga sekreterare! jenstens återbesättande borde i
fullmakten intagas det vilkor, att Sekreteraren vore skyldig underkasta sig den förändring
i göromål och sportelinkomster, som kunde blifva en följd deraf, att hans
åliggande i afseende å handlingars emottagande och antecknande i diarium öfverflyttades
på Aktuarien, hvarjemte Hofrätten skulle ega att, vid dåvarande Aktuarie^
afgång från tjensten, derest så funnes lämpligt, inkomma med förnyad framställning
i ämnet.
I följd häraf och efter det Aktuarien i Hofrätten, Häradshöfdingen Lars Henrik
Wretman inkommit med ansökning om afsked, farin Hofrätten sig höra åter
taga ofvanomförmälda fråga i öfvervägande samt anförde i underdånig skrifvelse den
6 December 1869, bland annat, att det måste anses innebära en väsendtlig fördel för
rättsökande, att handlingar i alla civila mål och ärenden emottoges af en och samma
tjensteman, men att Hofrätten, i anseende till den ständigt fortgående tillväxten i
antalet af de civila målen, icke kunde med visshet antaga, att en person skulle allt
framgent medhinna att emottaga och i diarium anteckna alla dylika mål, hvarför Hofrätten
trodde sig ej höra tillstyrka ett definitivt stadgande derom för del dåvarande
och innan erfarenheten visat, huruvida en sådan förändring i arbetssättet hos Hofrätten
läte sig utan olägenhet verkställas. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Hofrättens i sammanhang härmed gjorda hemställan, behagade Eders Kong], Makt,
enligt Bref till Hofrätten den 22 December -1869, tillåta att Hofrätten, utan hinder
af hvad 20, 21 och 2 >1 §§ i Hofrättens arbetsordning innebo Ilo rörande Sekreterarens
och Aktuariens åligganden, finge, efter Aktuarien Wretmans afgång från tjensten, eo-a
förordna att, från början af 1870 tills vidare, till Hofrätten inkommande handlingar,
med undantag af dem, som vid förhör eller upprop aflemnades, skola emottagas
och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål och ärenden samt i
fiska Ilska aktioner; dock att Sekreteraren fortfarande skulle fora anteckningar öfver
ansökningar om tjenstledighet för underdomare och om förordnanden för extra domare,
så ock öfver från Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande ingående redovisningar
och lösen för Hofrättens expeditioner; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i anseende
till det ökade arbetsbiträde, hvithet i följd af sådan förändring blefve för
Aktuarien bedröfligt, för år 1870, utöfver det å stat upptagna anslag, beviljade ett
belopp af 900 Riksdaler Riksmynt till biträden åt Hofrättens tjensteman. Till
upprätthållande af om för mål da, från början af år 1870 tillämpade ordning i afseende
å handlingars emottagande och bokförande har, uppå ansökning af Hofrätten, Eders
Kongl. Maj:t den 9 December 1870 medgifvit enahanda anslagsföi höjning för år 1871,
12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872.
Uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November har Hofrätten, enär berörde
förändrade ordning, hvilken nu i nära två år varit pröfvad, visat sig ändamålsenlig
och dervid följaktligen syntes höra för framtiden förblifva, i underdånighet
anhållit," att ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Hofrättens tjensteman, utöfver
det å stat upptagna anslag, måtte jemväl för innevarande år 1872 i nåder
beviljas, samt tillika hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas vidtaga
åtgärder för donna tillöknings uppförande för framtiden å Hofrättens ordinarie
stat, till" hvilken hemställan Hofrätten desto heldre trött sig ega anledning, som nuvarande
anslag på stat åt Hofrättens tjensteman och deras biträden med 500 Riksdaler
understiger det å Göta Hofrätts stat uppförda anslag för samma ändamål,
och det belopp af 400 Riksdaler, hvarmed Svea Hofrätts stat i donna del, derest
den med 900 Riksdaler förhöjdes, komma att öfverstiga motsvarande anslag för Göta
Hofrätt, icke torde utgöra mer än billig ersättning för det vida större besväret att
emottaga och ordna inkommande handlingar i Svea Hofrätt, än som år förenadt
med samma göromål i Göta Hofrätt, der särskilda så kallade Hofrättskommissarier
finnas anställde för att bland annat besörja handlingars ingifvande; och har Hofrätten
derjemte, i händelse sådan förhöjning af Hofrättens stat blefve beviljad, ansett en
ändring af den för Hofrätterna gällande arbetsordning blifva af behofvet påkallad
samt afgifvit förslag till densamma.
Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t behagade dels för innevarande år, utöfver det å stat upptagna
anslag, bevilja ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Svea Hofrätts tjensteman,
"hvilket belopp Statskontoret torde anbefallas att, uppå reqvisition af Hofrätten,
till dess disposition utbetala af besparing!,rne å Ribs statens Andra Hufvudtitel, dels
ock hos Riksdagen åska att det för berörda ändamål i den för Hofrätten nu gällande
stat uppförda anslag, åtgörande 2,700 Riksdaler, varder förhöjdt med 900
Riksdaler eller till 3,600 Riksdaler; och lärer med pröfningen af Hofrättens framställning
om förändrad lydelse i vissa delar af arbetsordningen få anstå, intill dess
sig visa" huruvida den ifrågaställa anslagsförhöjningen varder af Riksdagen beviljad.
Uti underdånig skrifvelse den 31 sistlidne Juli har Eders Kongl. Majttts Befallningshafvande
i Norrbottens län tillkännagifvit, hurusom domhafvanden i länets
norra domsaga skriftligen anmält, att ehuru, efter det genom förre innehafvarens afskedstagande
tingstolksbefattningen i Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers tingslager
bli fvit ledig, domhafvanden derom utfärdat kungörelse, någon sökande till befattningen
sig dock icke anmält; att hvarken inom nämnda tingslager eller inom /angränsande
Pajala tingslag funnes någon i Svenska och Finska språken kunnig person,
s ira vore lämplig och villig att tjenstgöra såsom tingstolk, samt att från aflägsna^
orter duglig tolk icke kunde erhållas för det nu bestämda arfvodet, utgörande för
hvardera tingslaget 50 Riksdaler; i anseende hvartill domhafvanden föreslagit, att
framställning måtte göras derom, att arfvodet blefve förhöjdt till 150 Riksdaler för
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 13
hvardera tingslaget. Beträffande tillkomsten af anslaget till arfvode åt tingstolkar
har Eders Kongl. Majits Befallningshafvande meddelat, att aflöningen till dem af
ålder utgått i persedlar, som erlagts af lappallmogen in natura och benämnts ”näst”,
men att, till följd af Rikets Ständers beslut, Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 5
Oktober 1860, med förklarande att den ditintills, under benämningen ”näst”, af lappallmogen
till domhafvande och tingstolkar utgående afgift skulle upphöra, stadgat,
bland annat, att ett ärligt anslag af 300 Riksdaler skulle å Riks-statens Andra Hufvudtitel
uppföras att utgå till tingstolkar i länets sex lappmarker, Indika hvar för sig
utgöra ett tingslag, samt att berörde belopp skulle fördelas efter beräkning af 50
Riksdaler för hvardera tingslaget och att detta arfvode skulle vara ersättning för
såväl resekostnad som biträde på stället för alla förrättningar, som hållas å tingsstaden,
hvaremot för sådana förrättningar, hvilka icke egde ruin å vanliga tingsstället,
särskild ersättning skulle erhållas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
under erinran hurusom Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 29 September 1863
för tingstolkar i de tingslager af nedså landet, der allmogen talar Finska språket,
bestämt arfvodet i Öfver-Torneå och Pajala två tingslager tillhopa till 300 Riksdaler,
i Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag till 200 Riksdaler samt i Ofver-Kalix
tingslag, der endast en mindre del af allmogen talar Finska, till 100 Riksdaler, vidare
anfört, att under loppet af år 1871, då ordinarie tingstolk i Enontekis och
Jukkasjärvi tingslager ej funnits att tillgå, donna befattning uppehållits genom för
tillfället af domhafvande!, antagen person, hvilken erhållit ersättning enligt gällande
resereglemente med 24 I Riksdaler 75 öre för ordinarie tingen samt 176 Riksdaler
för ett extra ting; och som, på sätt ofvan förmäles, domhafvande meddelat, att
duglig tingstolk för närvarande icke kunde erhållas bland dem, som äro bosätta inom
någotdera af ifrågavarande två tingslager, samt det onekligen vore af ganska mycken
vigt, att Häradsrättens ordförande vid sina embete förrättningar både biträde af
skicklig, pålitlig, i Finska och Svenska språken fullt hemmastadd person, tillstyrkte
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst bifall till hvad domhafvande
föreslagit, dock, såvidt Eders Kongl. Maj:t funne sådant lämpligt, med iakttagande
af följande förändringar, nemligen:
att tingstolken förordnades endast tillsvidare och intilldess antingen domaren
entledigade honom eller han sjelf begärde afsked;
att arfvodet till tingstolk för Enontekis och Jukkasjärvi tingslager utginge, för
hvartdera tingslaget, tillsvidare med 150 Riksdaler om året eller med tillhopa 300
Riksdaler, med samma skyldigheter för tolken, som finnas omförmälda i ofvan åberopade
nådiga Bref den 5 Oktober 1860;
att i händelse tingstolk ant oges, som vore boende inom Enontekis eller
Jukkasjärvi tingslag eller inom angränsande Pajala socken, arfvodet nedsattes till i00
Riksdaler för hvart dera tingslaget; samt
att det ålåge domhafvande att, så snart tillfälle dertill gåfves, till tolk antaga
en inom något af sistnämnda tre tingslag boende person och samtidigt dermed afskeda
den längre bort boende, högre aflunade tolken.
I 4 Bil. N:o ■/ till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o I, om Statsverket 4872.
Statskontoret, hvars yttrande i ämnet blifvit genom nådig remiss infordradt,
har i afgifvet underdånigt utlåtande, jemte anmälan att uti de i nådiga Brefvet den
5 Oktober 1860 meddelade bestämmelser angående aflöningen för tingstolkar inom
Norrbottens sex lappmarker annan förändring icke egt rum, än att i Eders Kongl.
Maj:ts förnyade nådiga Resereglemente af den It) November 1865 tingstolkar blifvit
upptagna under sjunde klassen, tillika yttrat, att då, enligt hvad upplyst blifvit, det
visat sig omöjligt att för nu bestämda arfvode erhålla en duglig tingstolk inom förenämnde
båda lappmarkstingslager, men behofvet för domhafvande!! att vid sina embetsförrättningar
kunna påräkna biträde af pålitlig och i Finska och Svenska språken
fullt hemmastadd person oförminskadt qvarstode, måste förhöjning af berörde arfvode
anses oundgängligen nödig och desto heldre höra beviljas, som, efter hvad Eders
Kong!. Maj:ts Befallningshafvande meddelat, kostnaden för godtgörande enligt resereglementet
af en tingstolk inom ifrågavarande tingslager under år 1871 öfverstege
det af domhafvande!» föreslagna och af Eders Kongl. Mnj:ts Befallningshafvande tillstyrkta
förhöjda beloppet, hvilket dessutom motsvarade hvad som, jern likt 1862—1863
årens Riksdagsbeslut, anvisats åt tingstolken inom Öfver-Torneå och Pajala tingslager:
på grund hvaraf Statskontoret, som ansåg tillräcklig anledning icke förefinnas
till antagande af det utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väckta förslag
derom, att arfvodet skulle i viss män bestämmas efter tingstolkens boningsort, underdånigst
hemställde, att arfvodet för tingstolken inom Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers
tingslager måtte få förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler eller till
150 Riksdaler för hvardera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen
af det nuvarande arfvodet varit gällande, samt att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande af den
för en sådan förhöjning erforderliga tillökning, 200 Riksdaler, i Riks-statens Andra
Hufvudtitels anslag till ”Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat”, och att
emellertid för år 1872 måtte i nåder anvisas ett motsvarande belopp af ofvanuämnde
Hufvudtitels anslag till extra utgifter.
På de af Statskontoret anförda skäl och i öfverensstämmelse med dess förslag
hemställer jag i underdånighet, att anslaget till arfvode för tingstolk inom Enontekis
och Jukkasjärvi tingslager måtte i staten förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler
eller till 150 Riksdaler för hvartdera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor,
som för utbetalningen af ifrågavarande arfvode hittills varit gällande, äfvensom att
Eders Kong]. Maj:t täcktes för innevarande år, till aflöning åt tingstolk inom förenämnde
två tingslager, utöfver det i stat upptagna arfvodesbelopp, anvisa ytterligare
200 Riksdaler Riksmynt, som torde höra utbetalas af Andra Hufvudtitelns anslag
till extra utgifter.
De sålunda i anslaget till Svea Hofrätt med derunder tydande Justitie-stat
ifrågasätta förhöjningar utgöra tillhopa 1,100 Riksdaler, hvadan detta anslag, som
för innevarande år är bestämdt till 196,24 I Riksdaler 4 i öre, skulle komma att
uppgå till 197,341 Riksdaler 41 öre.
Bil. N:o V till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 15
P.o Anslaget till fångars vård och underhåll.
Den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till Fångvårds-styrelsen
samt en del andra fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente.
Uti vindeldånig skrifvelse den 14 November sistlidne år, som jag härmed har
nåden för Eders Kongl. Maj: t anmäla, har Fång vårds-styrelsen erinrat, hurusom genom
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 der för utgå ngn a September aflöning till en
direktör, och en predikant vid det nya kronohäktet i Westervilc blifvit beviljad att
utgå: till den förre med lön 1,300 Riksdaler och skrifvarearfvode 150 Riksdaler,
samt till den sednare 450 Riksdaler, för år räknad t, hvilka aflöningsmedel äro af
beskaffenhet att höra å ordinarie aflöningsanslaget uppföras.
Vidare har Styrelsen anfört, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtl.
ands län hos Styrelsen gjort framställning att då, för så vidt direktören vid länsfängelset
i Östersund skulle kunna egna tillbörlig uppmärksamhet och tillsyn å fängelset.
och dess ekonomi, han icke vore i tillfälle att sjelf verkställa all den runsk
rifning honom Mage, utan måste anlita skrifbiträde, som icke kunde utan ganska
dryg kostnad erhållas, hvarigenom en väsendtlig utgift kornrne att drabba direktörens
lön, hvilken dock, med afseende å de i orten gångbara, särdeles höga prisen å lefnadsförnödenheter,
måste anses knappt förslå till det aldra nödvändigaste, särskild!
skrifvarearfvode af 300 Riksdaler måtte varda direktören beviljadt. Aflöningen för
direktören vid cellfängelset i Östersund, som innehåller 34 celler, utgjorde 1,300
Riksdaler, eller enahanda belopp, som vid flera andra fängelser af dels samma, dels
mindre storlek vore för direktörsbefattningen anslagen. Vid kronohäktet i Norrköping,
innehållande 36 celler, likasom enligt hvad nu sednast för kronohäktet i Westervik,
innehållande 52 celler, blifvit bestämdt, utgjnge för direktören, utom ofvannärunda
aflöningsbelopp, jemväl ett skrifvarearfvode af'' 150 Riksdaler; och hade Styrelsen,
med hutvudsakligt afseende å de jemförelsevis höga lefnadskostnaderna i Östersund,
ansett sig höra underdånigst föreslå, att dervarande fängelsedirektörs löneförmåner i
så måtto varda förbättrade, att honom tillägga ett arfvode af 150 Riksdaler.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att
beträffande det bestämda anslaget för fångvården framställning om följande förändringar
måtte till Riksdagen a flätas:
att å ordinarie aflöningsstat måtte uppföras
för kronohäktet i Westervik:
1 direktör, lön
skrifvarearfvode......
I predikant, arfvode
samt att direktören vid
belopp af 150 Riksdaler.
R.:dr 1,300:
15 0:
1,450: —
450: —
länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode till
I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som
i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 Riksdaler 50 öre, att ökas med
2,0a0 Riksdaler och sålunda uppgå till 194,657 Riksdaler 50 öre.
16
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1872.
Beträffande förslagsanslaget för fångars vård och underhåll, i Riks-staten för
innevarande år bestämdt till 1,300,000 Riksdaler, torde någon förändring no icke
böra ifrågasättas.
3:o Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
För jemnande af Hufvudtitelns slutsumma hemställa- jag underdånigst att detta
förslagsanslag, i nu gällande Riks stat upptaget till 29,898 Riksdaler 52 öre, matte
förhöj”s med 50 Riksdaler och sålunda bestämmas till 29,948 Riksdaler 52 öre.
4:o Extra Statsanslag:
A) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagforslag.
Då det för detta ändamål i nu gällande Riks-stat uppförda anslag, utgörande
20,000 Riksdaler, fortfarande blifver behöfligt, hemställer jag, att Eders Kong!. Maj:t
måtte hos Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år 1873 å extra stat uppföres
till oförändradt belopp. _ ... . .
B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.
Enligt Eders Kong!. Maj:ts nådiga förordnande skall Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge från början af innevarande år till don 1 instundande November arbeta
å eu öfvertalio- division; och kommer kostnaden derför att utgå af det för sadant
ändamål i gällande Riks-stat upptagna förslagsanslag af 10,000 Riksdaler. Efter
hvad från nämnde Hofrätt inkomna uppgifter utvisa bär väl under sist förflutna ar
antalet inkomna mål varit mindre än under de nästföregående åren, äfvensom balansen
af val»jorda mål i icke ringa mån förminskats; men då likväl denna balans den 21
sist lid ne December uppgick till det höga antalet af 737 mål, deraf 642 vädjade och
inbinda mål, är det antagligt, att denna Hofrätt äfven under nästkommande ar
skall för balansens afarbetande behöfva biträde af eu extra division. I de öfrig-!
Ho frät tern a torde deremot en dylik förstärkning af arbetskrafterna icke under den
närmaste framtiden blifva af behofvet påkallad. - Da emellertid Eders Kong!. Maj:t,
uppå framställning af förstnämnde Hofrätt och i anseende till den under sednare
åren alltmera ökade svårigheten att finna lämpliga personer, hvilka voro villiga att,
emot det hittills bestämda adjunktionsarfvodet af 100 Riksdaler i manaden, såsom
adjungerade ledamöter under längre tid derstädes tjenstår-,, funnit godt medgifva,
att de” adjungerade ledamöter, hvilka i och för arbetet å extra divisionen > hofrätten
öfver Skåne” och Blekinge biträda, må från och med den I nästhdne Juli framgent
åtnjuta hvardera ett arfvode af 1,800 Riksdaler efter år räknadt, skulle, äfven i det
fall att under nästkommande år endast sistnämnde Hofrätt blefve förstärkt med en
öfvertalig afdelning, kostnaden derför likväl komma att uppgå till omkring 10,0 0
Riksdaler. Ja» anser mig derföre ej kunna tillstyrka nedsättning ut._ifrågavarande
förslagsanslag, utan hemställer, att detsamma äfven för nästa statsreglermgsperiod ma
upptagas till enahanda belopp, som i nu gällande stat.
C) Till ordnande inom niga Varhet, vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt
sträf''arbetsfång else.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 1872. 17
Till utförande af ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, som enligt i
Fång vårds-styrelsens Byggnadskontor uppgjordt kostnadsförslag beräknats att kosta
I 1 0,000 Riksdaler, anvisade sednare lagtima Riksdag för innevarande år ett anslag
å 70,000 Riksdaler; och torde nu nådig framställning höra ske om beviljandet af det
till nämnda arbetens slutliga fullbordande erforderliga belopp 40,000 Riksdaler, att
under år 1873 för ändamålet utgå.
Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga
ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle
utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-departementet.
Ex protocollo
G. V. Österdahl.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1812. 1 Sami. 1 Afd.
3
18 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1872.
Utdrag af P.rotokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
Fredagen den 12 Januari 1872,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W^ern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alstromer,
Weidenhjelm.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Christianstads län underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne December, hvarmedelst
till Kongl. Maj:t öfverlemnats den af Vaktmästaren vid kronohäktet i Engelholm
Johan Grönholm i underdånighet gjorda ansökning att vid afgång från tjensten
få å allmänna indragningsstaten bibehålla lönen såsom pension; utvisande vid ansökningen
fogade handlingar, att Sökanden, som är född den 16 Mars 1801, blifvit,
efter det han några år tjenstgjort vid Postverket, den 5 Mars 1838 antagen till
fångge v aldiger i Christianstads län och den 28 Mars 1846 förordnad till sin nu
innehafvande befattning; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti ofvananmärkta
skrifvelse intygat, såväl att Sökanden af sin höga ålder och tv åtföljande bräcklighet
under de sednare åren alltemellanåt hindrats att tjenstgöra, som ock att han under de
33 år han tjenstgjort såsom fånggevaldiger och vaktmästare vid Engelholms kronohäkte
med nit fullgjort sina åligganden och i öfrigt sig väl förhållit; i anseende
hvartill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig höra underdånigst tillstyrka, att
Kongl. Maj:t täcktes å ansökningen fästa afseende.
Med anmälan att Sökanden såsom vaktmästare vid nämnde häkte åtnjuter i lön
550 Riksdaler och såsom arfvode 100 Riksdaler har uti afgifvet underdånigt utlåtande
Fång vårds-styrelsen, i betraktande af Sökandens ålder och mångåriga anställning
i allmän tjenst, deraf nära 3 i år vid fångvården, äfvensom det Sökanden meddelade
vitsord om nit i tjenstfri och välförhållande i öfrigt, underdånigst hemställt,
om icke Kongl. Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag i nåder föreslå Vaktmästaren
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 19
Grönholm till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktmästarelönen motsvarande
årlig pension af 550 Riksdaler, att utgå från och med månaden näst efter
den, då han undfår afsked.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde att, med afseende å hvad
sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade förordna att nådig framställning skall till
näst sammanträdande Riksdag göras derom, att Vaktmästaren Grönholm må berättigas
stt från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen
vid kronohälctet i Engelholm, å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 550 Riksdaler.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministerns berörda af StatsRådets
öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut vid justeringen
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående
Statsverkets tillstånd och behof iakttagas.
Ex protocollo
G. V. Österdahl.
Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1872. 1
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet
!Stofr THn!ls„ ,J<,jmi,1"cn 1 sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-lxad å Stockholms Slott den 18 Augusti 1871.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Jnstitie-Stats-Ministern A dlercreutz,
Hans Excellens Hvit Stats ministern för Utrikes Ärendena’ Grefve
VV ACHTMEISTEK,
Stats-Råden Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W ,ERX,
"VVennerberg,
Bergström,
Friherre AtSTRÖMER,
Makthet,
Broch.
dånighet
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog i under -
Sveriges Riksdags underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne Maj rörande regeringen
af utgifterna under Riksstatens Tredje Hufvudtitel_____ _ _ °_
— — —- Med bifall i (ifrigt till hvad KonM.
Maj:t — — — _ _ __ _ ___ _ _ °
föreslagit, hade likväl Riksdagen ansett, att af det såsom anslag för Ministerstaten
upptagna belopp en summa af 40,800 Riksdaler borde uppföras såsom tillfälligt anslag
till öfvergående utgifter, på sätt utvisas af följande vid skrifvelsen bilagda&tabell
öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel.
Bih, till Riksdagens Prot. 1872. pa Sami. Pa Afd.
1
2
Bil, N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872.
Utrikes-Departementet.
Diplomatiska utgifter.
Departementschefen, Ståts-Ministern för Utrikes Ärendena...... K:dr R:rnt 24,000.
Departementets Expedition.................................................................. ” ^ 300 000
Ministerstaten ............................................................................ * " '' 48.00-,''.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. Q g()()
Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter ....................................... ” -——•
S:ma It:dr R:mt 436,800.
Konsulsstaten.
t. .... ........ R:dr R:mt 4,400.
Departementets Expedition........................................................ >147 600
Konsulernas aflöning........................................................................... 8 000
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... .’■-
S:ma R:dr R:mt 160,000.
Till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och
Tanger samt svenska kyrkan i London..................................,(‘l _;_
Surna It: dr Ruta t 603,800.
Såsom skal för donna förändring hade Riksdagen anfört, att Rikets åren 1856
_1858 församlade Ständer såsom anledning till den vid samma Riksdag, beviljade
betydliga förhöjning i anslaget till Ministerstaten uppgifva dels att Sverige under
de då sednast förflutna åren intagit en förändrad och i politiskt hänseende mera be
tydande plats inom europeiska statsförbundet, och dels att lefnadskostnaderna i hela
Europa under de nästföregående åren betydligt stegrats; men att,, då de Furenade
Rikenas maktställning inom det europeiska statsförbundet icke blifva af större be ydenhet
än före år 1856, en del af de förutsättningar som föranledt ofvannamnda
förhöjning således icke inträffat, och att, ehuru utgifterna för den diplomatiska representationen
under de sednare åren något minskats, Riksdagen derföre ansag a t i
mån af skeende afgång bland de nuvarande innehafvare af diplomatiska befattning"
utgifterna på donna stat skulle kunna åter nedbringas till samma belopp af 300,000
R:dr R:mt som före ifrågavarande Riksdag, eller att Sveriges bidrag till Ministerstaten
efter hand skulle kunna förminskas med ofvannamnda belopp åt *0,800
R dr Med afseende å hvad i denna skrifvelse förekom, anförde Herr Stats-Mimstern
dels att enligt hans uppfattning af Rikets Ständers skrifvelse den 14 Januari 18o8
ett af skälen till den beviljade förhöjningen varit den mera betydande politiska sta -nincr som de Förenade Rikena redan vid den tiden intogo, och att detta skal val
icke kunde anses hafva numera upphört att ega sin giltighet, enär de Förenade ikenas
maktställning fortfarande vore densamma som vid tiden för ifrågavarande Ki s
-
Bil. N:o 2 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1872. 3
dag, och i skrivelser! den 14 Januari 1858 ingenting funnes nämndt om någon af
Ständerna förväntad ytterligare tillväxt i de Förenade Rikenas politiska betydenhet;
dels ock att enligt Herr Stats-Ministerns tanke de vid Riksdagen åren 1856
_1858 beviljade förhöjningar i anslagen hufvudsakligen föranledts af den i Rikets
Ständers ofvannämnda skrifvelse omforma Ida prisstegring, enär vid samma Riksdag
förhöjningar beviljades icke blott för Utrikes-Departementet, utan för nästan alla
statsförvaltningens grenar, och att, då de höga prisen sedan dess icke blott bibehållit
sig, utan ännu ytterligare ökats, Herr Stats-Ministern ansåg ea minskning i det nu
utgående anslaget till Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter så mycket mindre
höra ifrågakomma som detta anslag, hvad Sveriges bidrag anginge, genom efter hand
införda besparingar redan nu med en summa af 18,900 R:dr R:mt understeg det af
Rikets åren 1856 - 1858 församlade Ständer beviljade belopp.
Riksdagen både visserligen icke angifvit på hvilka platser lönerna utan olägenhet
skulle kunna nedsättas till åstadkommande af de ifrågasätta besparingarne, men
i betraktande af den omständigheten att, om till den för Sveriges de! ifrågasätta
nedsättning eller 4 0,800 R:dr Runt lades det belopp, hvarmed det norska bidraget
i förhållande dertill kunde antagas komma att minskas, eller 16,000 R:dr, just den
summa erhölles, hvarmed uti en i Riksdagens Andra Kammare under innevarande
år väckt motion anslaget till de diplomatiska utgifterna antogs kunna nedsättas, ansåg
Herr Stats-Ministern sannolikt, att Riksdagen tänkt sig nedsättningarne verkställda
ungefär på det i ofvannämnda motion antydda sätt eller dels genom nedsättning af
Ministrarnes traktamenten å vissa orter, bland hvilka exempelvis Paris, Berlin och
Köpenhamn, och dels genom indragning af några befattningar, såsom till exempel,
förutom de diplomatiska befattningarne i Lissabon och Athen, ministerplatsen i Madrid
och legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien.
Med afseende å dessa ifrågasätta nedsättning!,!? yttrade Herr Stats-Ministern,
med åberopande af hvad af honom vid föregående tillfällen blifvit i ämnet anfördt
såväl i Stats-Rådet som i Riksdagens Andra Kammare,
att han fortfarande ansåg det lönerna för de Förenade Rikenas Sändebud hvarken
å de bär ofvan omnämnda eller å andra platser kunde nedsättas, såvida meningen
vore att de fortfarande skulle intaga den för utförande af åt dem anförtrodda
värf nödiga sociala ställning, och att tvärtom Ministrarne å vissa orter, såsom i
Wien och Italien, för närvarande vore för lågt aflönade, hvarföre deras löner herde
höjas i mån som tiilgångarne sådant medgåfve;
att de diplomatiska befattningarne i Athen och Lissabon vid inträffande ledighet
kunde indragas och de till dessa befattningar nu utgående löner på annat håll användas,
men att detta deremot icke var förhållandet med ministerposten i Madrid,
hvilken ingalunda kunde betraktas såsom ,,en det Spanska JJofcet visad ärlighet»,
utan måste bibehållas derföre att de Förenade Rikenas handels- och sjöfartsintressens
behöriga handhafvande nödvändigt fordrade en hos Spanska Regeringen anstäld diplomatisk
agent;
4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.
att slutligen legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien voro
nödvändiga till följd af göromålens mängd vid dessa Beskickningar.
På grund af dessa nu anförda skäl förklarade Herr Stats-Ministern sig vara
förhindrad att föreslå någon nedsättning i de Förenade Rikenas Utrikes-budget och
att han derföre ansåg att densamma för år 1873 herde utgå med samma belopp
som år 1872, på sätt det detta Protokoll bilagda förslag närmare utvisar, samt att
såväl de till diplomatiska utgifter bestämda anslag som de till Konsulsstaten borde
ställas till Kongl. Maj:ts disposition mot nu gällande redovisningsskyldighet och på
samma vilkor för anslagens användande som hittills varit bestämda.
Flen’ Stats-Ministern anmälde vidare
att i detta förslag hvartdera Rikets bidrag till de olika afdelningarne inom
budgeten fortfarande upptagits till samma belopp som i 1872 års budget, utan annan
förändring än den att från Norges bidrag till skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter en summa af 500 R:dr Flarn b. B:ko bil svit Överflyttad till Norges bidrag
till Ministerstaten, enär, till följd af ett utaf Norges Stort hing fa 11 ad t beslut, det
från den gemensamma budgeten hittills utgående arvode till eu sekreterare hos främste
ledamoten i Regeringen i Kristiania numera kommer att uppföras å Norges budget;
att i afseende å beräkningen öfver de diplomatiska utgifternas fördelning några
mindre förändringar voro föreslagna, på så sätt att det å Ministerstaten för Ministern
i Italien uppförda traktamente, i anledning af hufvudstadens förflyttning från Florens
till Rom, blifvit ökadt med 1,200 R:dr Hamb. B:ko, samt traktamentet för Ministern
i Wien likaledes ökadt med 800 R:dr Hamb. B: k o i betraktande deraf att, på grund
af bristande tillgång, traktamentet för denne Minister i 1872 års budget blifvit
alltför lågt fastställdt; men att tillgångar till dessa förhöjningar kunnat erhållas utan
att i de diplomatiska utgifternas slutsumma någon rubbning egt rum, nemligen dels
genom användande af det å Norges bidrag till Ministerstaten uppförda disponibla
belopp af 500 R:dr Hamb. B:ko, för hvilket redogörelse bär ofvan blifvit lemnad,
och dels derigenom att, då behofvet af de till Attachéer i Puns och Köpenhamn nu
utgående löner kunde förmodas komma att upphöra från och med 1873, dessa lönebelopp
äfven blifvit beräknade att utgå till ifrågavarande ändamål; att äfven i beräkningen
öfver Konsulsstatens utgifter några förändringar blifvit gjorda, under förutsättning
att den ökade inkomsten af lästafgifter i Storbritannien borde användas till
upprättande af nya aflönade platser på de för de Förenade Rikenas handel och sjöfart
vigtigaste storbritanniska handelsplatser, i synnerhet då för sådant ändamål något
ökadt bidrag från de Förenade Rikena icke erfordrades.
Slutligen hade, i fråga om de utgifter som bestridas af svenska statskassan
allena, genom försäljning af Svenska Kronans hus i Tanger dessa utgifter blifvit
minskade med det till underhåll och brandförsäkring af huset i Tanger förut utgående
belopp, men som det numera blifvit möjligt att brandförsäkra huset i Konstantinopel
och den för sådant ändamål nödiga summa i beräkningen upptagits, hade der
-
Bil, N:o 2 till Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 5
igenom ingen anmärkningsvärd minskning uppkommit, utan slutsumman endast blifvit
förändrad från 7,000 till 6,880 R:dr E:mt.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde Herr Stats-Ministern det
Kongl. Maj:t behagade — — — — _______ _ _ _ _
inhemta Dess Norska Regerings utlåtande om det förslag till Utrikes-budgct för de
Förenade Rikena, som, med dertill hörande beräkningar, finnes detta Protokoll bilagdt.
Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda föreslagit behagade
Kongl. Majrt, jemlikt närvarande Svenska och Norska Stats-Rådsledamöters
underdåniga tillstyrkande, lemna nådigt bifall.
Ex protocollo
P. T er smeden.
ö Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket :1872.
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-Råd å Stockholms Slott den 21 December 1871
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve
von Plåten,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,
Stats-Råden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W.JiEN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Åt.strömer,
Weidenhielm,
Meldahl,
Broch.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:
..
»Sedan dåvarande Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister
»den 18 sistlidne Augusti i underdånighet till Eders Kong!. Majrts beprofvande af»gifvit
det förslag till utgiftstat för Utrikes-Departementct, hvilket, afsedt att tilläm»pas
under loppet af år 1873, herde först sammanträdande Riksdag och Storting
»meddelas, och Eders Kongl. Maj:t samma dag uti sammansatt Svenskt och Norskt
»Stats-Råd behagat besluta att utlåtande derom bolde, innan saken till nådigt åtgörande
företages, inhemtas från Norska Regeringen, hvilken nu jemväl uttalat sig i
»öfverensstämmelse med det uppgjorda förslaget, har jag, som först den 28 nasthdne
»November inträdt i utöfning af mitt nuvarande ansvarsfulla embete och under den
»sedermera förflutna tid icke kunnat egna en fullständig granskning åt alla med De»partementets
utgiftstat sammanhängande omständigheter, funnit att vid sådana för»hållanden,
äfven om jag skulle i någon särskild del tveka om ändamålsenligaste
»sättet att använda Departementets tillgångar, jag likväl icke bord! tilltro mig att,
Bil. A7:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872. 7
»såsom ledning för Eders Kong!. M»j:ts och Representationernas beslut, framlägga
»en mening, afvikande från det uppgjorda och granskade förslaget, utan får jag nu
»i underdånighet anmäla detsamma till Eders Kong!, Maj:ts antagande såsom grund
»för blifvande nådiga Propositioner i ämnet.»
Till följd häraf föredrogs nu det redan uppgjorda, Stats-Råds-Protokollet för
den 18 sistlidne Augusti bilagda förslaget till utgiftstat för Utrikes-Departementet
år 1873, i sammanhang med Norska Regeringens, i hvad densamma vidkommer,
hufvudsakligen instämmande utlåtande deröfver, hvarjemte anmäldes det på saken inverkande
beslut, hvilket nyssnämnda dag blifvit i nåder fattadt, om utbetalning tills
vidare af 225 R:dr flarn b. B: ko årligen såsom kontorsbidrag åt en Vice-Konsul i
Nieuwediep, samt hemställdes att på lönestaten måtte, i öfverensstämmelse med derom
gjord framställning från Norska Regeringens Departement för det Inre, öfverflyttas
det anslag af 100 R:dr Hamb. B:ko som till lön åt en klockare för Gudstjenstens
underhållande i Konstantinopel hittills, enligt nådigt beslut af den 27 Januari 1860,
utgått af Departementets anslag till extra utgifter.
Och behagade Kongl. Maj:t, på Stats-Rådets tillstyrkan,
besluta att det med tillägg af sistberörda två utgiftsposter affattade,
härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikesbudget
för 1873 i vanlig ordning lägges till grund för de Propositioner
som i följd deraf skola för nästinstundande statsregleringsperiod
till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåta#.
Ex protocollo
R. Kleen.
8 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 4872.
Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för | år 1873. |
| |
Diplomatiska utgifter: | Sverige. | Norge. | Tillsammans. |
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena | 24,000. |
| 24 000. |
2. Utrikes- Departementets Expedition | 24,000. | 10,000. | 34,000. |
3. Ministerstaten | 340-800. | 150,000. | 490,800. |
4. Skrifmaterialier, expenser och extra anslag | 48,000. | 22.000. | 70-000. |
Summa R:dr Runt | 436,800- | 182,000. | 618,800. |
Konsulsstaten: |
|
|
|
\. Utrikes-Departementets Expedition . . 2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och | 4,400. | 3,300. | 7,700. |
pensioner | 147,600. | 110,700. | 258,300. |
3. Skrifmaterialier, expenser och extra anslag | 8,000. | 6.000- | 14,000. |
Summa R:dr Runt | 160,000. | 120,000. | 280,000. |
Sveriges Utrikes-budget (Svenska Eiksstatens Tredje Hufvudtitel) för åt 1873.
I. Diplomatiska utgifter: Rd E t
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ......................................... 24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 24,000.
3. Ministerstaten .................................................................................... 340,800.
4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,................................ 48,000.
Summa R:dr Kant 436,800.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 4,400.
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner. och pensioner..................... 147,600.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ................................. 8,000.
Summa R:dr R:mt 160,000;
Bil. N:o 2 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 9
Hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:
Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:
Ärlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten L. St. R:dr kant.
9 I; 10; 0 eller å It:dr Kant 18 .......................................... 1,647.
Öfriga underbållsutgifter i allmänhet.......................................... 3,433. 5 Q80
Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä R:dr
R:mt 18 ..................................................................................................... 1,800.
Summa R:dr R:mt 6,880.
Norges Dtrikes-budget för år 1873.
I. Diplomatiska utgifter: R:dr E;mt, Spdlr.
1. Utrikes-Departementets Expedition ..................... JO 000 eller 2 500.
2- Ministerstaten............................................................ 15OMO » 37,-500.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...... 22,000 » 5,500.
II. Konsulsstaten:
1. Ulrikes-Departementets Expedition........................ 3,300 eller 825.
2- Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen
^
sioner ..................................................................... 110,700 » 27,675.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 6,000 » 1,500.
Summa 120,000 eller 30,000.
Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1873.
R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ........................... . . 24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition................................. . . 34,000.
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Athen:
Chargé d’Affaires........................................................... .. 500.
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 9 000.--
Legations-Sekreterare...................................................... l’()U0. 10 000
Transporteras 10,500. 58,000.
2
Bih. till Riksdagens Prot. 1872. ha Sami. Va Afd.
10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 4872.
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Minister-Resident ...............................
Beskickningen i Konstantinopel:
Minister-Resident ................................
Drogman ...............................................
Legations-Predikant.............................
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinär och Ministre
Legations-Sekreterare...........................
Beskickningen i Lissabon:
Minister-Resident ...............................
B:dr Hamb. B:ko.
Transport 10,500.
................. ....... 4,500.
2,500.
1,000.
500. 4,000.
Plenipotentiaire 9,000.
.......................... 1>000'' 10,000.
.......................... . 1,000.
Blår B:mt.
58,000.
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.
Legations-Sekreterare...................................................... 2,000.
Legations-Predikant........................................................ 1,000. jg qqq
Beskickningen i Madrid:
Minister-Resident ............................................................ 4,500.
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.
Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. jg qqq
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 15,000.
Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. yj qqq
Beskickningen i Rom:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,700.
Legations-Sekreterare ..................................................... 1,200. g qqq
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,000.
Legations-Sekreterare...................................................... 1,500. 5 500
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire - 8,000.
b. E.rpektanslöner............................... 4,800.
c. Pensioner .................................. 10,000.
122,700 eller490,800.
Transporteras 548,800-
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872. 11
4.
Transport
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: E:(]r R:mt
a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning 2 500.
b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och
kartor, frakt m. m,........................................... j pjqq
c. Prenumeration å tidningar och journaler 1*500
d. Telegrafporto ............................................... g qqq
e. Postporto........................................................ 6*000
/• Ekipe ringspennin gar.................................................................. 10*000.''
g. Vexelkostnader................................................. ^qq
h. Beskickningarncs extra utgifter ............................ 5 qqq
r. Rese- och kurirkostnader ............................... 5 qqq
k. Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag 5*000.
l. Hemliga utgifter................................................. qqq
rn. Diverse utgifter ................. 8*000
Summa Rall- R:mt
R:dr R:mt.
548,800.
70,000.
618,800.
Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under år 1873.
Inkomster
Sveriges kontanta bidrag.....................
Norges kontanta bidrag
Lästafgifter i Storbritannien:
af svenska fartyg, approximativt
af norska fartyg, approximativt
R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.
............. 40,000 eller 160,000.
............. 30,000 » 120,000.
............. 4,000 » 16,000.
............. 16,000 » 64,000.
Summa 90,000 eller 360,000.
Utgifter:
1. Departementets Expedition: R:dr Hamb.. B:ko. R:drR:mt.
Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning - -
2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:
a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och
skrifvarehjelp samt personliga ersättningsbeloj)p:
Konsuln
i Archangel, traktamente..................... 2 000.
anslag till kontorshyra m. in...................... ZQQ, ^
Transporteras 2,500.
7,700.
IL Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.
| R:dr | Hamb. |
Transport |
| 2,500. |
General-Konsuln i Helsingfors, traktamente ......... | 2,000. |
|
anslag till kontorshyra in. m. ........................... | 500. |
|
personlig ersättning................................................ | 150. | 2,650. |
General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente ......... | 1,000. |
|
personliga ersättningsbelopp................................ | 2,200. | 3,200. |
Vice-Konsuln i Helsingör, traktamente .................. |
| 500. |
General-Konsuln i Hamburg, traktamente ............ | 1,000. |
|
anslag till kontorshyra in. m. ........................... | 1,000. | 2,000. |
Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m....... |
| 1,000. |
Konsuln i Jjybeck, personligt arvode ..................... | 250. |
|
anslag till kontorshyra in. in.............................. | 750. |
|
personlig ersättning ro. ro. ................................. | 75. | 1,075. |
Konsuln i Bostock, personligt anslag ..................... | 100. |
|
anslag till kontorshyra m. m. .......................... | 750. | 850. |
Vice-Konsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader | 225. | |
General-Konsuln i London, traktamente ............... | 6,000. |
|
Vice-Konsuln ........................................................ | 2,500. |
|
ufriga kontorspersonalen ...................................... | 3,450. |
|
anslå» till kontorshyra och expenser ro. ro....... | 3,000. | 14,950. |
Vice-Konsuln i Newcastle, traktamente .................. | 2,000. |
|
anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp......... | 1,000. | 3,000. |
Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Liverpool, arvode ...... 1,000.
Kontoristen vid Vice-Konsnlatet i Cardiff, arvode............ 1,000.
General-Konsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. ro. 750.
Konsuln å Malta, traktamente................................. 1,000.
personlig ersättning................................................ 1,000. 2 000.
General-Konsuln i Havre, anslag till kontorshyra in. m. 500.
General-Konsuln i Alger, traktamente .................. 2,000.
anslag till kontorshyra m. in,.............................. 750. 2 750.
General-Konsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m. 750.
Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. in................ 500.
Konsuln i Barcelona, traktamente........................... 1,500.
anslag till kontorshyra m. m............................... 500. 2,000.
B:ko.
R:dr R-.mt.
7,700.
Transporteras
43,200.
7,700.
Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o I om Statsverket 1872.
B:ko.
Transport
General-Konsuln i Lissabon, traktamente............... 2,000.
anslag till kontorshyra in. m. ........................... 500.
General-Konsuln i Italien, traktamente
Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra m. m.
General-Konsuln i Athen, traktamente.................................
Minister-Residenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas
handhafvande), traktamente............... 2,500.
Drogman, traktamente.......................................... 500.
Konsulat-Sekreteraren, traktamente .................. 1,500.
Legations-Predikanten, traktamente..................... 500.
Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,
arvode ................................................... 100.
Vice-Konsuln i Dardanellema, personligt arvode
Konsul» i Smyrna, personligt arvode
General-Konsuln i Alexandrin, traktamente......... 3,000.
anslag till kontorshyra m. m.............................. 1,000.
Konsul» i Tunis, traktamente
General-Konsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och
extra utgifter.............................................
General-Konsuln i Washington, traktamente.................
Konsul» i New-York, anslag till kontorshyra in. m.
General-Konsuln i Rio de Janeiro, traktamente ... 2,500
anslag till kontorshyra in. in............................... 1,000
Konsul» i Bahia, anslag till kontorshyra m. m.
General-Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente ...... 2,500
anslag till kontorshyra m. m............................... 500
General-Konsul» i Shanghai, anslag till kontorshyra
och expenser................................................ 1,000.
Vice-Konsuln, traktamente ................................. 2,000.
ersättning för bostad, resor (förslagsvis)............ 1,000.
General-Konsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och
expenser ................................................................
b. Expektanslöner..........................................
c. Pensioner....
R:dr Hamb.
43,200.
13
R:dr R:mt.
7,700.
2,500.
2,500.
500.
2,500.
5,100.
125.
250.
4.000.
1,500.
500.
4.000.
1.500.
3.500.
500.
3.000.
4,000.
1''000- 80,175.
................ 900.
................ 3,350.
Läger 84,425.
eller i R:dr R:mt 337,700.
Transporteras 345,400.
1 4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.
R:dr R:mt.
Transport 345,400.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: y-är E;mt.
a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m, in. 1,500.
b. Konsulernas embetsutgifter ........................................................ 8,000.
c. Vexelkostnader.............................................................................. 500.
d. Extra utgifter .............................................................................. 4,600. qqq
Summa R:dr Bunt 360,000.
Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektans
löner
och pensioner.
Jemlikt Nådigt Beslut
af den
19 Febr. 1864.
1 Dec. 1868.
)) » »
15 April 1869.
23 Sept. 1864.
18 | April | 1848. |
12 | O k t. | 1871. |
29 Sept. | 1870. | |
7 | )) | 1858. |
22 | » | 1855. |
3 | Febr. | 1852. |
27 | Okt. | 1857.1 |
4 Maj | 1858.1 | |
30 | Juni | 1863. |
Från Ministerstaten:
Expektanslöner:
R:dr Hamb. B:ko,
Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ... 1,200: —
Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna... 1,200: —
Förre Minister-Residenten i Bryssel Mansbach ............... 1,000: —
Förre Minj^ter-Residenten i Haag Friherre Wrede 1,000: —-
Förre Chargé (^Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Ca
vallius,
1,600 R:dr Runt eller al pari ........................ 400: —
Summa R:dr Hamb. B:ko 4,800: —
Pensioner:
(anslagna i R:dr Hamb. B:ko):
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.
Herr Friherre Ihre ......................................................... 1,500: —
Förre Envoyén H. Exc. Herr Due.................................... 1,000: —
Forre Envoyén Friherre af Wetterstedt........................... 1,500: —
Förre Envoyén Ofverste-Karnmarjunkaren Löwenskjold 1,000: —
Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel ..................... 800: —
Förre Envoyén Friherre d’Ohssons Enka ........................ 700: —
Förre Envoyén Friherre Ilochschilds Enka ..................... 700: —
Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka......... 500: —
Transporteras 7,700
Bil. N:o
Jemlikt Nådigt Beslut
af den
23 April 1869.
3 Dec. 1869.
4 » 1838.
2 Juni 1837.
30 Nov. 1855.
22 Nov. 1864.
17 Febr. 1858.
8 April 1870.
2 Jan. 1863.
» » »
24 Nov. 1854.
23 Sept. 1864.
10 Juni 1859.
12 Sept. 1868.
13 Dec. 1864.
8 April 1854.
till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 15
R:dr Hamb. B:ko.
Transport 7,700: —
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.
Herr Friherre Stiernelds Enka .................................... 500:_
Förre Envoyén Sandströmers Enka.................................. 300:_
(anslagna i R:dr Kant):
Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 R:dr R:mt
eller al pari................................
Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 R:dr R.-mt
eller al pari
Förre Registrator!, i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen
Friherre lindbeck, 600 R:drR:mt eller alpari
Kabinetts-Kuri ren Öhmans Enka, 225 R:dr R:mt eller
al ],ari............................
Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 R:dr R:mt
eller al pari...............................................
Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 R:dr Runt
eller al pari.............................................
Aflidne ICabinetts-ICuriren Grönlands dotter Erica, 75
R:dr R:mt eller al pari.........................................
Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia och
Clara, 75 R:dr R:mt eller al pari.................................
250: —
150: —
150: —
56: 12.
25: -25: —
18: 36.
18: 36.
Summa R:dr Hamb. B:ko 9,193 : 36.
Från Konsulsstaten:
Expektanslöner:
Förre Konsuln i Buenos Ayres Grefve Frölich 5Q0: —
Förre Chargé d Affaires och General-Konsuln i Rio de
Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 R:dr R:mt eller al pari 400:_
Summa R:dr Hamb. B:ko 900: —-
Pensioner:
Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles
Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa
Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien
Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka
Transporteras
1,000: —
1,000: —
750: —
100: —
2,850: —
''16 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i om Statsverket 4872.
Jämlikt Nådigt Beslut R;dr Hamb. B:ko.
af den
Transport 2,850: —
Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Ta tiger Frumeries
oförsörjda döttrar:
6 Juli 1825. i Anna Carolina........................................................................ 56: 12.
4 Febr. 1832. (Sofia Helena........................................................................... 56: 12.
16 April 1869. Framlidne General-Konsuln i Alger Lagerheims dotter
Famna, 400 K:dr Runt eller al pari ........................... 100: —
13 Juni 1862. Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka, 800
R:dr R:mt eller al pari ................................................... 200: —-
13 Mars 1860. Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von
Sekant?'' Enka, 300 R:dr R:mt eller al pari............... 75: —
Summa R:dr Hamb. B:ko 3,337: 24.
Stockholm, 1S72. P.
Norstedt k Söner, Kongl, Boktryckare.
Bil. N:o 3 a) till Kong!,. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.
1
Utdra;/ aj Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stock -holms Slott den 9 Januari 1872.
N är varande:
Hans Excellens, Herr J ustitie-statsministern Ad ler er eutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
Chefen för Landtförsvnrs-departementet, Statsrådet Weidenhielm anhöll
i underdånighet att få underställa Kong] Majrts pröfning de frågor, Indika,
vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens
Fjerde Hufvudtitel för år 1873, herde tagas i öfvervägande, och anmälde
Departements-chefen i sådant, afseende följande till Kong!. Magt inkomna,
framställningar, nemligen:
Befälhafvarens lör Topografiska corpsen underdåniga memorial af
deri 11 nästliden December i fråga om förhöjning i lönen för Professoren
vid nämnda corps.
Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 10 April 1870 angående
befrielse för de s. k. hästhemmanen i Skåne från utgörande af dagsverken
till vederbörande boställsinnehafvare, samt Armé-förvaltningens och
Kammar-collegii underdåniga framställning i samma ämne;
Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd.
i
2
Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872-
t. f. General-fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet särskilda
underdåniga memorial af den 22 September och 24 Oktober 1871 i fråga
om organisationen af ridande Artilleriet;
af t f. General-fält,tygmästaren, i hans egenskap af jemväl t. f. Chef
för Armé-förvaltningens'' Artilleri-departement, afgifvet underdånigt memorial
af den 11 November 1871 rörande nämnda Departements behof
af ordinarie och extra anslag;
t. f. Chefens för Armé-förvaltningens Fortifikations-departement
underdåniga memorial af den 21 November 1871, dervid öfverlemnats
dels förslag öfver de för Fortifikations-departementet år 1873 erforderliga
ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga
framställning rörande för fästa ingsbyggn ad erna erforderliga extra
anslagsmedel;
Armé-förvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse
af den 17 näst lid ne November angående Departementets medelsbehof för
år 1873;
Armé-för valn ingens Civila departements skrifvelse af den 18 i nyssnämnda
månad, med förslag rörande 1873 års medelsbehof under de till
Fjerde Hufvudtiteln hörande anslag, som af berörda Departement förvaltas
;
Militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga memorial af den 15
November 1871, i fråga om anslag till arvoden för ökadt, antal underbefäl
vid Nationalbeväringen;
Underdåniga framställningar, med ritningar och kostnadsförslag, i
fråga om ordnandet af ett kasern-etablissement lör Svea Artilleriregemente;
Underdånig
framställning, åtföljd af kostnadsförslag och ritning till
ett exercishus för Lifgardet till häst;
Direktionens öfver Arméns pensionskassa underdåniga skrifvelse af den
13 sistlidne December, rörande de för upprätthållande af den berörda
kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga
anslag; samt
Stats-kontorets underdåniga berättelse af den 13 December 18/1
om Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad Fjerde Hufvudtiteln
rörde.
Och anförde Departements-chefen härvid följande:
Lifligt erkännande behofvet, af att skyndsamt ordna försvarsväsendet
på ett sätt, som, i öfverenstämmelse med landets tillgångar, i möjligaste
mån betryggar vår dyrbaraste egendom — vår sjelfständighet — skulle
jag icke tvekat att, oaktadt de svårigheter, hvilka hittills yppat, sig vid
3
Bil. N:o 3 a) till Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
försöken att åstadkomma en tillfredsställande försvarsorganisation, redan
nu till Eders Maj:ts pröfning framlägga förslag till försvarets ordnande,
om det för mig legat inom möjlighetens gräns att under den korta tiden
af eu månad företaga ett så storarta dt arbete, — men fastän, med anledning
häraf, frågan rörande vår försvarsorganisation i sin helhet således
måste till en kommande Riksdag uppskjutas, anser jag dock, på det icke
eu dyrbar tid må förspillas, såsom en oafvislig nödvändighet, att med
oförtröttad omsorg bearbeta utvecklingen af redan befintliga försvarsanstalter
i en rigtning som underlättar och påskyndar hvilken organisation
af försvarsväsendet som ock slutligen må blifva antagen.
1 sådan syftning anhåller jag ock i underdånighet att här nedan
få föreslå ej allenast fortsättandet af artilleriets och fortifikationstruppernas
förökande och organiserande i öfverensstämmelse med de derom vid 1871
års lagtima riksdag fattade beslut, utan äfven eu sådan utsträckning i
vissa delar af de för indelta arméen nu föreskrifva öfningar, att derigenom
dels den känbar» bristen på dugligt underbefäl i någon mån må
blifva afhulpen, dels tillfälle beredas åt Intendenturen, det högre befälet
och Staberna att under större truppsammandragningar med alla vapen
inhemta den insigt och den öfning, som utgöra vilkor för ett ändamålsenligt
och säkert användande af de stridskrafter som stå till buds.
Derjemte anser jag särdeles behöflig! att åt de praktisk» Gfeneralstabsöfningarne,
hvilka med nuvarande anslag blott hvartannat år kunna
företagas, gifves en större utsträckning, äfvensom att anslag varder anvisadt
till aflöning åt Militär-attachéer vid vissa af Eders Kong!. Maj:ts
beskickningar i främmande länder.
Då jag nu öfvergå!’ till framställning af de särskilda anslagsbehofven,
dervid någon förändring i nu utgående anslag icke åsyftas, för såvidt ej
särskild! förslag derom afgifves, torde det tillåtas mig att i framställningen
iakttaga den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat
föranleder.
Landtförsvars-Departemcntet.
Departementets Kommando-expedition. Enligt hvad jag redan antydt,
anser jag nödigt att Militär-attachéer anställas vid Eders Kong!. Maj:ts
beskickningar i vissa främmande länder.
För att kunna följa krigsväsendets hastiga utveckling i alla dess
detaljer, öfvervaka de storartade försök i krigsvetenskapliga rigtningar,
som pågå inom Europas rikare länder, och med sann uppfattning af
deras relativa värde göra dem hända och fruktbärande inom vårt eget
4
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
land, måste dessa iakttagelser och arbeten fortgå i oafbruten kontinuitet,
likasom det är nödvändigt för iakttagaren, för att finna eu öppen väg
till de källor, hvaraf han är i behof, att sjelf blifva känd genom förvärfvandet
af de i ett eller annat afseende inflytelserika bekantskaper som
endast ett längre vistande på samma ställe kan bereda.
I Ryssland anser jag dock, så länge vi der ega en Minister med
både inblick och kunskaper i militärväsendet, en särskild Militär-attaché
vara mindre behöflig, men både i Tyska riket, hvars militärorganisation
anses såsom den fullständigast utbildade af alla och den ett aldrig slumrande
nit, med oaflåtlig verksamhet, alltjemt söker utveckla och förbättra,
— samt i Frankrike, der nationen efter en dyrköpt erfarenhet sträfva)-att ur sina nederlag, med tillhjelp af ständigt nya uppfinningar, resa sin
militärorganisation till jemnhöjd med sin grannes, — i dessa båda länder,
och med stationer i Berlin och Paris, anser jag Militär-attachéer höra
anställas.
I Paris har visserligen sedan flera år tillbaka funnits anstå!d eu
Militär-attaché vid vår beskickning, till väsendtligt gagn för Svenska
Krigsstyrelsen, och har han utom sin lön såsom officer på stat äfven
från Htrikes-depar temeritet uppburit ett ärligt arfvode af 1,200 Riksdaler
Hamburger banco, motsvarande i Riksmynt 4,800 R:dr, hvarjemte han
från Femte Hufvudtiteln fått uppbära särskilda gratifikationer till belopp
af omkring 1,500 R:dr årligen; men sedan, till följd af hvad Eders Kongl.
Maj:t uppå Utrikes-departementets föredragning beslut!!, någon aflöning för
Militär-attachéer för framtiden icke lärer komma att från sistnämnda Departements
anslag utgå, torde de till aflöning för Militär-attachéen i Paris
äfvensom för en sådan i Berlin erforderliga medel höra uppföras under
Fjerde Hufvudtiteln, för att uteslutande derifrån utgå ; och då jag anser
aflöningen för en sådan befattning icke kunna bestämmas lägre än till
6,000 R:dr Runt, får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes, till aflöning för två Militär-attachéer, en i Paris och
en i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, i Nåder föreslå Riksdagen att
under Fjerde Hufvudtiteln och anslaget till Landtförsvars-departementets
Kommando-expedition uppföra ett belopp af........................R:dr 12,000: —
hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör...... »__16,450: —
skulle komma att uppgå till R:dr 28,450: —
Generalstabs-officerarnes bildande. Det anslag af 6,500 R:dr, som af
1860 års Riksdag beviljades för Generalstabs-officerares bildande, bär
varit det väsendtliga medlet till Generalstabens märkbara framsteg under
de sednare åren. Krigs-styrelsen har derigenom kunnat under Kandi
-
5
Bil.
N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
försvarsdepartementets Kommando-expedition inrätta eu särskild Afdelning,
den statistiska, der tjenstgöringenf är af beskaffenhet , att utvidga
Generalstabs-officerares militära kunskaper och gorå dem för Arméen
fruktbringande. Derjemte hafva medel blifvit anvisade dels till arfvode!!
åt lärare i nya eller förökade läroämnen för G eneralstabs-offi ce rares" bildande,
dels till resestipendier, för att Generalstabs-officerare må kunna
pa- ort och ställe inhemta kunskap om främmande länders arméorganisation,
beväpning, öfning in. in., dels ock slutligen till Generalstabens
ö fri ingår med, hvad af anslaget funnits (ifrigt, eller omkring 1,500 R:dr
årligen.
Det har dock visat sig, att de sistnämnda öfningarne, äfven med den
inskränkta . personal, som nu är afsedd att deruti deltaga, uppgå till eu
kostnad af 4 a o, 000 R:dr. Erfaren heten har ådagalagt fältöfn i i igars
nödvändighet för bildande af Stabs-of finera re i allmänhet och det vore
visserligen önskvärdt att sa-dana öfningar icke allenast kunde återkomma
hvarje år utan äfven erhålla eu utsträckning sä att de i derå afdelningar
och på derå ställen beredde tillfälle åt Arméens Regements-fQvartermästare
och Adjutanter att deruti deltaga; men af, bland andra, äfven det skäl,
att tillräckligt antal äldre Generalstabs-officerare, lämplige till Instruktörer,
ännu icke hunnit utbildas, torde det vara för tidigt att föreslå eu sådan
utvidgning, hvaremot det för Generalstabens oafbrutna framåtgående är
af högsta vigt att dessa öfningar årligen utföras, och får jag med anledning
deraf, och då årliga kostnaden för ifrågavarande öfningar för framtiden
ej kan beräknas lägre än till 5,000 R:dr samt någon inskränkning
i de förutnämnde till statistiska afdelningen, lärarearvoden och resestipendier
af anslaget disponerade penningebelopp icke skäligen kan ifrågakomma,
i underdånighet föreslå att anslaget för Generafstabs-officerares
bildande må ökas med 3,500 R:dr och sålunda uppföras med 10,000 R:dr.
Topografiska corpsen. Befälhafvare!) för Topografiska eorpsen har
utj sitt ofvannämnda underdåniga memorial af den 11 innevarande månad
erinrat, att de geodetiska arbeten, mätningar och beräkningar, på hvilkas
noggranna verkställande Topografiska karte verkets sammansättning hvilade,
stode under ledning och hufvudsaklig!.- utförande af den vid corpsen
anställde Professor, hvilken tillika, i egenskap af lärare vid Krigshögskolan,
der besörjde undervisningen i astronomi och matematisk geografi,
och derjemte vid corpsen meddelade undervisning i begagnandet af de
instrumenter, livilka vid trigonometrisk),- mätningar och astronomiska ortbestämmelser
förekomme. För dessa sina åligganden åtnjöte Professoren,
förutom inqvartering efter sin grad, i lön endast 2,500 R:dr, ett belopp’
hvars ringhet i förhållande till * 1 1 - J •• 1 ■ ■
vigten af och det ansträngande uti de
Bil N:o 3 a) till Katigt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
arbeten han hade att verkställa, och de förut inhemtade kunskaper och
fortsätta studier, som för arbetenas tidsenliga utförande fordrades, Corpsbefälhafvaren
icke ansåge nödigt att vidare framhålla.
Att Topografiska corpsen, oaktadt nyss angifva förhållande, likväl allt
hittills på sin Professorsplats egt utmärkte vetenskapsmän, hade sin förklaringsgrund
deruti, att corpsens Professor alltid tillika haft anställning
såsom Vetenskaps-akademiens Astronom och i sådan egenskap upburit
lön till högre belopp än Topografiska corpsens professors-lön. Detta förhållande
hade dock alltid medfört den störa olägenheten, att Professorn
icke kunnat egna sin tid och verksamhet odelade åt de geodetiska arbetena
vid karteverket, hvarför man hittills måst tillgripa den nödfallsutvägen,
att vid dessa arbeten för längre tid fästa dertill lämpliga personer
af corpsens fåtaliga ofticerspersonal.
Vidare och under åberopande, att, i de af Eders Kongl. Maj:t för senast
församlade Riksdagar framlagda förslag till lönestater för eu föreslagen
Generalstab, den till öfverflyttning från Topografiska corpsen till Generalstaben
enligt berörda förslag afsedda professors-befattningen blifvit upförd
till en lön af 4,500 R:dr, eller samma belopp som af Professorerne vid
Rikets universitet upbures, har Corps-befälhafvaren anmält, hurusom eu
yngre skicklig astronom, — efter att under några år hafva agnat sig åt
studier särskilda i den geodetiska vetenskapen samt för sådant ändamål
besökt främmande länder, dervid han under ett och ett hälft år studerat vid
Rysslands förnämsta observatorium, Pulkowa, — under förhoppning att eu
löneförhöjning till nyssnämnda belopp inom den närmaste framtiden skulle
komma att ega ruin, mottagit professor ssysslan och nu under en tid af
två och ett hälft år med sällspord nit och utmärkt skicklighet handlagt
Topografiska corpsens geodetiska arbeten.
Då emellertid förslaget till Generalstabens organisation icke blifvit
af Riksdagen pröfvadt, hade ock frågan om löneförhöjning för Topografiska
corpsens Professor hittills fatt förfalla.
Enär det likväl vore af största vigt. att vid corpsens professors-plats
kunna fästa och qvarhålla en vetenskapsman, hvilken egnade sin verksamhet
och sina studier odelade åt k ar te ver keta bästa, ansåge Befälhafvai eu
för Topografiska corpsen sin tjenstpligt vara att — för den händelse Eders
Kongl. Maj:t ej skulle finna skål att till nästinstundande Riksdag afgifva
Nådigt förslag till förändrad organisation af Generalstaben, — i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig
framställning om förhöjning af Professorslöneu vid lopografiska corpsen
från nuvarande 2,500 R:dr till 4,500 R:dr.
7
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
I anledning af hvad Befälhafvare!! för Topografiska corpsen sålunda
anfört, och då hd ers Kongl. Maj: t redan tillförene funnit lönen för ifrågavarande
Professorsbefattning höra till det nu föreslagna förhöjda beloppet
bestämmas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t, för
åstadkommande af berörda löneförhöjning, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,
att anslaget för Topografiska corpsen, nu utgörande ...... R:dr 34,250: —
måtte med ................................................................................. „ 2,000: —
förhöjas till R:dr 36,250: —
Kommemiantsstaten.
Enligt hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet uti dess
ofvan berörda underdåniga, skifvclse åt den 18 nästlidne November anmält,
har f. d. Kommendanten i Gefle med Fredriksskans, Majoren A. J. von
Mentzer, hvilken å Kommendantsstaten upburil ett ärligt arfvode af 300
R.dr, med döden åtgått, hvarigenom berörda, till indragning afsedda
arfvodesbelopp blifvit disponibelt; och får jag, af sådan anledning, i underdånighet
hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,
att Kommendantsstats-anslaget, som för närvarande utgör R:dr 11,717: —
må med ............................................................................>) 300: —
nedsättas till R:dr 11,417: —
Indelta Arméeii.
Kavalleri- och infanteriregementena. T afseende å detta anslag har
Stats-kontoret, uti sin förut omförmälda underdåniga berättelse till iakttagande
anmält, att, såsom ersättning för räntan af Södra Mai fors kronoskatte
vattenmjölqvarn i Wreta, Klosters socken, G ullbergs härad och
Östergötlands lån, utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33
kubikfot 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för Första Lif-grenadierregementet
på lön anordnad, men, jemlik! Nådiga Kungörelse!! den 30
December 1863, blifvit afskrifven, motsvarande anslag borde upföras,
hvaremot afdrag borde ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6
kannor korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års
riksdag för högt beräknats.
I anledning häraf får jag, i öfverensstämmelse med hvad Stats-kontoret
jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa:
8
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
att penningeanslaget, nu utgörande ...................... R:dr 410,402: 48
måtte med...................................................................... ”_
nedsättas till R:dr 410,402: 12
att den under anslaget upförda oindelta spaning.
........................... 1 ti,944 kubikfot 8 k:r beräknad till R:dr 35,584: 08
må ökas med........... 62 » — >>_»_11 " ^^0-
till 17,006 kubikfot 8 k:rå R:dr2: lOkft, R:dr 35,714: 28
samt
att det nuvarande beloppet
räntor .........................................
må minskas med .........................
af indelt ränta och ersättning för indragna
...... .. .. R:dr 2,097,136: 45,
» 129: 84
till R:dr 2,097,006: 61.
Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman t Skåne. I anledning
af Krigs- och Kammar-eollegiernas uti underdånig skrifvelse den 12 Januari
1863 hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om
afskaffande och reglering af den dagsverksskyldighet, som jemlik! äldre
stadgande!! ålåge hästhemman och vissa fördelshemman i Skåne, infordrades
från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus och Christianstads
län upgifter å ifrågavarande hemman samt antalet af dem
åliggande dränge- och öke-dagsverken, äfvensom beräkning af dessas värde
efter medium af de då sistförflutna 10 årens markegångspris; hvarefter,
och sedan sådana upgifter till Eders Kongl. Maj:t inkommit, desamma
blefvo i Nådigt Bref den 24 Januari 1865 öfverlemnade till bemäld a
Collegier, hvilka dervid anbefalldes, att, med ledning af nämnda upgifter
och efter inhämtande af möjligen erforderliga vidare uplysningar i ämnet,
nogare bestämma de i Collegiernas ofvan åberopade skrifvelse omförmälda
dagsverksskyldige hemman, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i
kännedom om beloppet af det statsanslag, som -skulle erfordras för afskaffande
af den ifrågavarande dagsverksskyldigheten.
Sedermera, och i anledning af en hos den år 18 <0 församlade Riks- -dagen väckt fråga derom, att alla s. k. hästhemman, som erlade löningsränta
till Skånska dragonregementet, måtte befrias från skyldigheten att
derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvare, har Riksdagen, som
inhemta! att ifrågavarande dagsverksskyldighet grundade sig på Kongl.
Maj:ts Reglemente och Förordning af den 7 November 1695, i hvars
femte punkt stadgades bland annat, att för hästhemman, som icke vore
öfver två mil från bostället belägna, skulle dertill årligen utgöras af hvart
helt hemman 6 öke- och 12 dränge-dagsverken årligen och så proportionaliter
af de mindre, emot afkortning på räntan för hvarje ökedags
-
9
Bil. N:o Sa) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
verke af 8 och för hvarje drängedagsverke af 4 öre silfvermynt, motsvarande,
efter nuvarande myntfot, 12 eller 6 .öre riksmynt, uti underdånig
skrifvelse åt den 13 April 1870, med omförmälande dels af Kong!.
Brefvet den 3 December 1812 angående Hithörande af dagsverksskyldigheten
till de Kronan behållna kungsgårdar och kronolägenheter, dels af
sedermera vidtagna åtgärder för afskaffande af bofven- eller den något
obestämda arbetsskyldigheten till åtskilliga såsom boställen anslagna kungsgård
ar i Skåne, och dels af den utaf Rikets Ständer uttalade åsigt, att
bofven- eller dagsverksskyldigheten in natura herde uphöra, anhållit, det
Eders Kong]. Maj:t täcktes vidtaga, sådana åtgärder, att Rikets Ständers
beslut om dagsverksskyldighetens allmänna uphörande måtte komma i
tillämpning äfven beträffande innehafvarne af de s. k. hästhemmanen i
Skåne, och att Eders Kong]. Maj:t täcktes låta upgöra och till Riksdagen
afgifva förslag om den ersättning, som för sådant fall vore erforderlig,
derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande dagsverkena funnes
kunna uphöra vid ombyten af boställsinnehafvare.
Donna underdåniga skrifvelse bl ef under den 3 Juni 1870, enligt
Eders Kong]. Maj:ts Nådiga befallning, öfverlemnad till Armé-förvaltningen
och Kammar-collegiuin, för att, vid verkställandet af den genom
Kong!. Brefvet den 24 Januari 1865 anbefallda utredning, tagas i behörigt
öfvervägande; och hafva bemälda Kollegier sedermera uti gemensam
underdånig skrifvelse af den 21 November 1870 till Eders Kong!. Maj:t
öfverlemna! hos Collegierna uprättade nya förteckningar, en för Malmöhus
och eu för Christianstads län, öfver de ifrågavarande hästhemmanen,
äfvensom en specifikation, utvisande nuvarande dispositionen af de boställen,
hvartill hemmanen äro anslagna, hvarjemte Collegierna meddelat
en utförlig utredning rörande den ifrågavarande arbetsskyldigheten samt
framställt förslag till åtgärder för dess aflösande, med anmälan tillika,
att, enligt hvad Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande upgifvit, antagas
kunde, det något s. k. fördelshemman numera icke funnes, som utgjorde
dagsverken in natura.
Af förteckningarne inhemtas hufvudsakligen: att hela antalet hästhemman
utgör inom Malmöhus län 216 och inom Christianstads län 250,
hvaraf 8 inom det förra länet och 33 inom det senare äro belägna öfver
2 mil, men öfrig» 208 i Malmöhus och 217 i Christianstads län endast 2
mil eller derunder från de boställen, hvartill de äro anslagna; att antalet
af de boställen, som hafva hästhemman sig anslagna, utgör inom Malmöhus
län 58 och inom Christianstads 71; samt att värdet af alla på hemmanen
belöpande dagsverken, uträknadt enligt den i Eders Kong!. Maj:ts
Nådiga Bref den 3 Mars 1863 stadgade grund, — medellösrkegångspriset,
Bih. till lliksd. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2
in
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
för de då sistförfluten 10 aren 1853—1862, — utgör tillhopa 4,906 R:dr
21 öre.
Om likväl från nämnda summa afräkna^ värdet af dagsverkena för
de hemman, som äro belägna mer än 2 mil från vederbörande boställen,
och hvilka hemman icke hafva dagsverkskyldighet sig ålagd, visar sig,
enligt ett uprättadt och insändt särskild! utdrag af ofvannämnda förteckningar,
att värdet af de verkligen arbetsskyldige hemmanens dagsverken,
efter afdrag af den i 1695 års reglemente stadgade afkortning, utgör
4,483 K:dr 26 öre, hvilket belopp således skulle för dagsverksskyldighetens
aflösning erfordras; men detta kan dock, enligt hvad Collegierna
vidare yttrat, ej med full visshet antagas, helst möjligt är, att vid närmare
undersökning befinnes, att antingen flera eller färre hemman, än
nu upgifvits, äro öfver två mil eller tvärtom från sina boställen aflägsna,
hvilket på bestämmande af hufvudsumman inverkar.
I enlighet med hvad förut af Krigs- och Kammar-collegierna samt
Riksdagen blifvit sammanstämmande yttradt, hafva nu Armé-förvaltningen
och Kammar-collegium underdånigst tillstyrkt, att uphörande af dagsverksskyldighet
för hästhemman, belägna inom två mil från det boställe,
hvartill de höra, må af Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutas.
I fråga åter, huruvida dagsverksskyldighetens uphörande må vidtaga
antingen genast eller först i den mån boställena ombyta innehafvare,
anse Collegierna senare alternativet eg a företräde, enär, under förutsättning
att så väl blifvande som nu varande indelningshafvare för förlusten
af dagsverkena erhålla ersättning, hvilken Collegierna anse billigtvis icke
kunna dem förvägras, intilldess förnyad lönereglering för indelta arméens
befäl gör densamma öfverflödig, sådan ersättning: blott efter hand och i
mån af nuvarande boställshafvares afgång behöfver af statsverket utgöras;
och hafva Collegierna således i underdånighet hemställt, att ifrågavarande
dagsverksskyldighet måtte vid nuvarande boställshafvares afgång, emot
den ersättning som varder i nåder bestämd, för framtiden uphöra, samt
att till inlösen af samma dagsverksskyldighet måtte hos Riksdagen äskas
ett förslagsanslag af 4,500 R:dr.
1 anledning af hvad sålunda samt i öfrig! i detta ärende förekommit,
och då rättigheten att af hästhemmanen inom stadgade gränser tillgodonjuta
„ dagsverken in natura utgör en förmån, hvaraf blifvande boställsinnehafvare
lika litet som de nuvarande synas mig höra gå i mistning,
utan att motsvarande ersättning derför i kontant dem beredes, men å
andra sidan det äfven synes mig af billighet påkalladt, att hästhemmansegarne
varda från dagsverksskyldigheten befriade, samt att befrielsen, så
snart ske kali, och utan afbidan af ombyte af boställshafvare kommer dem
11
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd, Fröja N:o 1, om Statsverket 1872.
till godo, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att till inlösande af berörda dagsverksskyldighet
anvisa ett förslagsanslag till det af Collegierna ifrågaställda belopp af
4,500 R:dr, att under rubrik: Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman
i Skåne, i inkasta ten upföras näst efter anslaget till indelta
kavalleri- och infanteriregementena, samt att Eders Kongl. Maj:t framdeles,
efter inhcintande af Riksdagens beslut i anslagsfrågan, täcktes meddela
de närmare bestämmelser, som, i afseende ;i verkställigheten, kunna
blifva erforderliga.
Löneförbättringar rid indelta arméen. Enär det under donna rubrik
i 1872 års riksstat upptagna anslag af 100,000 R:dr, hvilket under eu
längre följd af ar till samma belopp utgått, äfven för av 1873 blifver
till förbättring i aflöningsvilkoren för en del af indelta arméens tjenstemannapersonal
behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att anslaget varder med oförändrad!
belopp, 100,000 R:dr, äfven för år 1873 anvisadt, att för nyssnämnda
ändamål enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar.
Jag har i mitt underdåniga anförande redan vidrört frågan om ökade
öfningar för indelta arméen och, ehuru sådana i åtskilliga fall vore särdeles
önskvärda, torde, hvad de vanliga mötestidernas utsträckning vidkommer,
förslag derom icke för närvarande höra framställas. Men huru
försvarsorganisationen i sin helhet än må komma att ordnas, är och blir
dock alltid eu vinst att redan nu bereda tillgång på ett underbefäl, motsvarande
tidens fordringar, och det är med anledning häraf och i betraktande
dels af den mångfald af både theoretiskt och praktiskt vetande,
hvaraf ett dugligt underbefäl har behof, dels ock med ledning af erfarenheten
från Underbefälsskolan på Earlsborg, hvarest man funnit de 75
dagarnes öfningstid vara allt för kort för bibringandet åt eleverne af
erforderlig skicklighet att såsom instruktörer tj en st gör a, som jag anser
mig höra föreslå utsträckning af tiden för nämnda underbefälsskola till
120 (lagar, eller från början af Maj till början af September, hvarigenom
kostnaden för donna skola enligt approximativ beräkning kommer att
uppgå till 107,978 R:dr.
Eu dylik utsträckning för kavalleriets Underbefälsskola, ehuru äfven
behöflig, neka mig dock lokala hinder att för närvarande föreslå i vidsträcktare
mån, än att, då anslag till förberedande underbefälsskolor vid
kavalleriet hittills varit beräknadt för sådana skolors hållande endast hvarje
3:dje år, berörda anslag för framtiden må bestämmas så, att förberedande
underbefälsskolor vid kavalleriet må, likasom vid infanteriet, kunna hvarje
12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
år ega rum. Men äfven under förutsättning att underbefäl och trupp
egde eu skicklighet som icke
kunna uträtta om de icke handleddes af ett högre befäl jemte staber,
med insigt och förmåga, och uppehöllos af eu Intendentur och ett sjukvårds
väsen de, som motsvarade deras behof. Det år icke blott genom tlieoretiska
studier de män bildas, som, hvar i sin man, bidraga att, genom
klokhet i åskådningssätt och enhet i handling, åt armeens spridda delar
gifva den samverkan som utvecklar den högsta kraft. Dertill fordras
praktisk vana, och den kali i fredstid endast inhemtas under större
truppsammandragningar af alla vapen. Donna sanning, redan erkänd
1766 genom ett Kongl. Bref, som anbefaller att regementen i sin tur
skola årligen några veckor sammandragas till fältöfningar, torde i vår
tid ega eu ännu vidsträcktare och nödvändigare tillämpning, då trupper
röra sig hastigare och utbreda sig öfver större terräng och på flera
sjelfständigt och dock samverkande kolonner med fordon. I nästan alla
länder äro sådana truppsamlingar anordnade. I Danmark sammandragas
årligen omkring 10,000 man uti lägret vid Hald; i Preussen sammandragas
årligen trupper öfver hela riket fördelnings vis i Augusti och
September, förutom större fältmanövrer med flera arméeorpser tillsammans.
I Ryssland, Österrike, Italien, Belgien, Schweitz in. fl. länder har man
äfven till fullo insett behofvet af sådana truppsamlingar. Och om dessa
länder anse sig icke kunna åsidosätta dylika öfningar, torde vi, som åtnjutit
eu snart 60 krig fred, ännu mindre kunna undvara desamma. Den början
till fälttjenstöfningar i större skala, som förliden höst gjordes i Skalle,
lemnar utan tvifvel de bästa förhoppningar för framtiden, men den derunder
förvärfvade erfarenheten lärde äfven, att de till manövern disponibla
medlen voro otillräckliga, så att trupperna blefvo för fåtaliga och tiden vid
kort för vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat.
Jag får derföre af ofvan omförmälda skäl och till afhjelpande af de antydda
olägenheterna underdånigst föreslå, att till truppsammandragningar för
fälttjenstöfningars utförande under hösten må för framtiden afses ett ärligt
belopp af 250,000 R:dr, och på det armén icke under innevarande år må
gå i mistning af dessa högst behöflig^ öfningar, får jag äfven föreslå att
för år 1872 må hos Riksdagen begäras ett extra anslag af samma summa,
att till omförmälda ändamål utgå med 250,000 R:dr.
Med beräkning således af ärliga kostnaden för arméens fälttjenstöfningar
till 250,000 R:dr samt under iakttagande af ofvan i frågaställ
da förändringar i afseende å infanteriets underbefälsskola, och kavalleriets
förberedande underbefälsskolor, och med ledning i öfrig! af de vid
urtima riksdagen 1871 framlagda beräkningar, kommer sammanlagda
Bil. N:o 3 a) till Katigt. Maj:fs Nåd■ PrOp. N:o 1, om Statsverket 1872.
13
kostnaden för indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar,
enligt bär vid protokollet fogad bilaga, att årligen upgå
till.......................................................................................... It:dr 1,257,443: 73,
och då härtill enligt nu gällande riksstat linnés
anvisadt.................................................................................... » 1,000,000: —
erfordras således ytterligare It:dr 257,443: 73,
hvilket tillökningsbelopp jag alltså i underdånighet hemställer, att
Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen att under
ifrågavarande anslag anvisa; lärande det till fäl tj c ris töfni ngar innevarande
är erforderliga belopp af 250,000 It:dr få bär nedan bland de för året
erforderliga extra anslag uptagas. 1 öfrigt torde härvid i Nåder föreslås,
att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i omförmälda gemensamma
fälttjenstöfningar må bestridas för år 1872 från nyssnämnda extra
anslag och sedermera framgent från ofvanberörda vapenöfningsauslag.
Värfvade Anuéen.
It enniuvda Fältjäyare-reyemente. I anledning af Eders Kongl. Maj:ts
särskilda Nådiga framställningar till 1871 års lagtima riksdag, dels angående
Wermlands Fältjägare-regementes förvandling till corps af 500
man, dels ock om dispositionen af de för regementet anvisade anslag, har
Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 16 Maj 1871 anmält, att Riksdagen,
utan att ingå i pröfning af frågan om regementets reduktion, bifallit,
att enahanda anslag, som för år 1871 voro för regementets olika
behof anvisade, finge jemväl för innevarande år 1872
till Eders Kong]. Maj:ts disposition; dock sa, att någon öfverflyttning
från samma anslag till anslaget för Fältläkare-corpsen ej måtte ega rum,
äfvensom att anslagets rubrik ej för närvarande borde förändras.
Enär frågan om regementets förvandling till corps synes mig, på sätt
hittills iakttagits, fortfarande höra ställas i samband med den om infanteriets
organisation i dess helhet, och densamma således icke heller nu
kan till slutligt afgörande förekomma, samt för öfrigt ordnandet af regementets
aflöningsväsende efter passevolansens inkörande derstädes torde
höra till slutlig pröfning företagas först i sammanhang med framdeles
förekommande förslag till reglering af hela arméens aflöning, far jag i
anledning häraf och i öfverensstämmelse med hvad Armé-förvaltningen
å Intendcnts-departementet jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa,
det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att, på sätt
för innevarande år egen ruin, de för Wermlands Fältjägare-regementes
olika behof afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under år
14
Bil. N:o 3 a) till Katigt, Maj:ts Nåd, Trögt. N:o /, om Statsverket 1872.
1873 utgå och af Eders Kong!. Maj:t, utan afseende ä hvarje belopps
särskilda ändamål, gemensamt få disponeras till bestridande åt hithörande
utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som åt passevolansens
inkörande föranledas.
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. 1 den till 1871 års lagtima
riksdag atlåtna Nådiga Proposition af den 26 Januari nämnda år,
angående ländtförsvarets ordnande, har Eders Kong!. Maj:t i afseende å
artilleriets organisation föreslagit, bland annat:
att den artilleristyrka, som afsåges att åtfölja den aktiva arméen
och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, måtte,
genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, uppringas
till 180 kanoner;
att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande
förluster, måtte bildas;
att, utöfver redan befintliga inalles tern fästnings-kompanier, ett sjette
sådant kompani må upsättas;
att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatterier
om sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen derjemte
erhålla hvardera tre fästningskompanicr; samt
att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal
på hvarje artilleri-regemente;
och hafva dessa framställningar samtliga Plit vit af Riksdagen bifallna.
1 anledning åter af Eders Kong!. Maj:ts Nådiga förslag derom, att
af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, tvä skulle organiseras såsom
fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri, har Riksdagen, som
icke trött sig kunna undgå att af de sista krigens erfarenhet finna bekräftelse
på nödvändigheten af ett rörligare och uthålligare artilleris ingående
i organisationen, och som ansett att, för ett dylikt ändamåls vinnande,
äfven ekonomiska betänkligheter herde få vika, för sin del besluta:
att af artilleriets fält-batterier, tretio till antalet, sex skulle organiseras
såsom ridande och två som fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri.
Beträffande de ökade årliga kostnader, hvartill artilleriets organisation
i öfverensstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts framställning skulle
för personal och hästar föranleda, föreslog Eders ICongl. Maj:t, att Riksdagen
måtte bevilja de dertill erforderliga medel, utgörande årligen 473,278
R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t i
Propositionen om statsverkets tillstånd och behof begärde, att det för år
1872 till organisationens påbörjande erforderliga belopp... R:dr 178,849: 36,
måtte af Riksdagen anvisas. __________
Transport R:dr 178,849: 36.
15
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Transport R:dr
Riksdagen har, till följd af sitt ofvanberörda beslut
om sex batteriers organiserande såsom ridande
artilleri, hvarigenom ett ökadt antal artillerister, stamhästar
och legda hästar till exercisen blefve af nöden,
beräknat den härigenom inkommande tillökningen i
årlig kostnad sålunda:
för 90 artillerister å 238: 26.........R:dr 21,443: 40,
» 36 hästar å 410: 75................. „ 14,787: ''
lega för 63 hästar till exercisen
k 135: — ............................................... » 8.505: — M
hvilken summa äfven borde under år 1872 utgå,
och om härtill lades J af den förhöjning i anslaget till
reserv-artilleriet, hvilken upkomme genom att, på sätt
Riksdagen jemväl beslutit, höja aflöningsförmånerna för
18 halfsolds-löjtnanter med 100 R:dr för hvarje af
dem, och hvilken sjettedel utgjorde................................... »
178,849: 36.
44,735: 40,
300: —
så erhölles för år 1872 behöfliga R:dr 223,884: 76.
Och har Riksdagen, i öfverensstämmelse med denna beräkning, till
kostnaders bestridande för påbörjande af artilleriets organisation beviljat
ett extra anslag af 223,884 R:dr 76 öre, att under år 1872 utgå.
I afseende så väl å detta för påbörjande af artilleriets organisation
sålunda anvisade extra anslag, som ock å de för insättning af ökadt antal
Fortifikationstrupper likaledes såsom extra anslag för åren 1871 och
1872, enligt hvad här nedan under Fortifikationen kommer att närmare
omförmälas, anvisade medel, har Eders Kongl. Maj:t under den 20 Juni
1871 meddelat Armé-förvaltningen föreskrift att, för så vidt medlen
boi de äfven framgent utgå samt på ordinarie stat upföras, inkomma med
föislag till . deras fördelning på de särskilda anslag, hvarunder de med
hänseende till utgifternas olika natur borde upföras.
I anledning af derin a föreskrift har ock Armé-förvaltningen nu i
underdånighet föreslagit, att det till artilleriets organisation anvisade anslaget,
223,884 R:dr 76 öre, måtte enligt nedanstående fördelning tillägga
följande anslag, nemligen:
Anslaget till Svea, Göta och Wendes ArtilleriRegementen
med ..................................................................... R:dr 103,834: 33.
Anslaget till kavalleri- och artillerihästars remontering
och skoning med......................................................... » 6,804: _
Transport R:dr 110,638: 33.
16
Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket. 1872.
Transport R:dr 110,638: 33.
Anslaget till lega för hästar till artilleriets och
pontonier-bataljoneris exercis med......................................
Anslaget till fourragering af artilleriets och pontonier-bataljon
ens samt värfva de kavalleriets hästar med
Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
med.........................................................
Anslaget för försvarsverket i allmänhet med.........
tillhopa R:dr 223,884: 76.
liv lika ans 1 agsti llökni ngar torde bär nedan, vid de särskilda anslagens
vidare behandling, få iakttagas.
Beträffande åter frågan om artilleriets organisation såsom åkande
eller ridande, har t, f. General-fälttygmästaren, — i anledning af erhållen
Nådig befallning att föreslå de anordningar, som af Riksdagens
beslut i ämnet påkallades, för att gorå den af Riksdagen, för dess del,
utöfver Eders Kongl. Maj:ts förslag, beslutade tillökningen uti artilleriets
personal och hästar så ändamålsenlig och för försvaret gagnelig som
möjligt —, uti särskilda memorial af den 22 September och 24 Oktober
1871 i underdånighet yttrat, bland annat, att de af Riksdagen för insättande
af sex ridande batterier anslagna medel vore för det afsedda ändamålet
alldeles otillräckliga, enär för en fullständig organisation af ett
ridande batteri erfordrades på fredsfot ett större antal manskap och hästar
än Riksdagen beräknat, samt att de beviljade medlen icke lemnade tillräcklig
tillgång till fullständig insättning ens af tre ridande batterier.
Vid sådan” förhållande syntes det t. f. General-fälttygmästaren fördelaktigast,
om de ridande batteriernas antal inskränktes till tre, med Tilläggning
af ett ridande batteri till hvardera artilleri-regementet, i hvithet
fall åt dessa batterier kunde gifva,s eu organisation, som blefve, om ej
fullt nöjaktig, dock vida ändamålsenligare, än den af Riksdagen beslutade.
Men enär Riksdagens beslut innefattade, ej allenast att de ridande batteriernas
antal borde blifva sex, utan äfven att samtliga dessa batteiiei
skulle tillhöra Wendes Artilleri-regemente, har t. f. General-fälttygmästaren,
under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t härtill lemnade bifall,
ifrågaställt, att de ridande batterierna, hvilka borde tilldelas kanoner af
den mindre kalibern eller 2",58, måtte, till beredande af lämplig fördelning
af de olika pundigtalen, erhålla station dels i Christianstad och dels
i Carlskrona, samt att således 4 ridande och 2 åkande batterier måtte
förläggas till Christianstad samt 2 ridande och 2 åkande batterier till
Carlskrona. 1 öfrigt har t. f. General-fälttygmästaren uplyst, att eu
» 8,505: -
» 39,200: —
» 27,238: 85.
>, 38,802: 58.
17
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Mestis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
fullständig organisation af 6 ridande batterier skulle för manskap och
hästar föranleda eu ökad årlig underhållskostnad af 105,139 R:dr 62
öre, utöfver hvad i Eders Kong!. Maj:ts förslag rörande artilleriets organisation
blifvit för åkande artilleri beräknadt.
T anledning af hvad sålunda i fråga om insättning af ridande
artilleri förekommit, och då jag hufvudsakligen delar de af t. f. Generalfälttygmästaren
beträffande organisationen af sådant artilleri uttalade
asigter, kan jag icke annat än anse det hafva varit i hög grad ömkligt,
om, då Riksdagen farin ridande artilleris ingående i organisationen vara
af den vigt, att, för åstadkommandet deraf, äfven ekonomiska betänkligheter
borde vika, den ock anvisat de för ett fullständigt uppnående af
det åsyftade ändamålet erforderliga medel; men enär, på sätt t. f. Generalfälttygmästare!]
ock anmärkt, upsättandet af det i organisationen bristande
antalet manskap och hästar, åtminstone hvad de senare angår, i
viss man utgör en ekonomisk fråga, hvars slutliga reglering icke synes
inig nödvändigt behöfva göras beroende af organisationens påbörjande,
samt det alltid måste utgöra eu fördel att emellertid erhålla ett antal stamartillerister
och stamhästar utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
får jag i underdånighet tillstyrka att, på sätt Riksdagen ifrågaställa sex
artilleribatterier må, efter den af Riksdagen antagna beräkning, organiseras
såsom ridande och att dessa batterier må tillhöra Wendes Artilleriregemente
samt, på sätt t. f. General-fälttygmästaren föreslagit, förses
uteslutande med 2'' 58 kanoner. Hvad åter batteriernas förläggning beträffar,
anser jag, till beredande af enhet i öfningarne vid hvarje särskild
station, samtliga de ridande batterierna böra förläggas i Christianstad
och de åkande deremot, så vidt de tillhöra ifrågavarande regemente, i
Carlskrona; men då genom organisation af ridande artilleri kommer att
föranledas behof af ytterligare anslag till beredande i Christianstad af
ökadt stall utrymme samt utvidgadt ridhus, men berörda anslag ännu ej
kan till beloppet bestämmas, torde det tillåtas mig att frågan härom
framdeles till Eders Kongl. Maj:ts pröfning i underdånighet anmäla, för
att vid eu kommande riksdag framställas.
i ill fullföljande af artilleriets organisation enligt den derför uppgjorda
och vid 1871 års lagtima riksdag i hufvudsakliga delar gillade
plan, kommer för år 1873, då organisationen af Göta artilleriregemente
vidtager, att, utöfver redan anvisade medel, erfordras för befäl, manskap
och hästar nedanstående belopp, hvilka, hvad angår löner och arvoden,
Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. / 3
18
Bil. N:o 3 «) till Kongl. Majds Nåd. 1’rop. N:o 1, om Statsverket 1872.
blifvit, i
efter nu
1 Öfv(
1 Kap:
6
4
8
15
afvaktan af ny lönereglering för värfvare arméen, beräknade
för:
gällande
aflöningsstat,
nemligen
R:dr
Kapitener med yngre lön a 2,000
Löjtnanter, löner a 1,200 R:dr.....................
Styckjunkare, löner a 950 R:dr, deraf be
klädnadspenningar
150 R:dr ........................
Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf bekläd
nadspenningar
150 R:dr.................................
Batteritrumpetare, löner k 550 R:dr, deraf
beklädnadspenningar 150 R:dr.....................
Afdelningstrumpetare a 401: 26 .................
Förste konstaplar ä 494: 25...........................
Andre konstaplar ä 411: 19..........................
Artillerister a 238: 26 ....................................
Hästar ä 410: 75 .............................................
af 31,275 R:dr.......................
9
13
19
188
82
Reserv-artilleriet
5,240: | — |
2,400: | — |
12,000: | — |
4,800: | — |
7,600: | — |
9,750: | — |
2,200: |
|
3,611: | 34. |
6,425: | 25. |
7,812: | 61. |
44,792: | 88. |
33,681: | 50. |
Summa R:dr
följande till indragning
Och då derifrån afräknas för
afsedda befattningar, nemligen:
1 Majors ....................................................................... 4,740
3 Under-löjtnants å 800............................................ 2,400
2 Stabstrumpetares å 650 .......................................... 1,300
140,313: 58.
5,212: 50.
145,526: 08.
8,440: —
Kommer den ökade kostnaden för år 1872 att utgöra 137,086: 08.
Af samma skäl, som föranledde, att de för innevarande år till påbörjande
af artilleriets organisation anvisade medel blifvit såsom extra
anslag för året uppförda, torde äfven ofvannämnda till fullföljande af
organisationen under år 1.873 erforderliga summa, 145,526 R:dr 08 öre,
i nåder föreslås, att såsom extra anslag för samma år anvisas och först
vid en kommande riksdag pa ordinarie stat upföras; lärande beloppet
alltså få här nedan bland öfriga extra anslag antecknas. Deremot och
under förutsättning att nyssnämnda extra anslag varder af Riksdagen
anvisadt, bör anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
minskas med 8,440 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af lönerna
för de enligt organisationsplanen till indragning år 1873, jemlik! hvad
ofvan blifvit omförmäldt, afsedda beställningar.
På sätt i det föregående blifvit anfördt, och i öfverensstämmelse med
hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet föreslagit, bör, utaf det
19
Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.
för innevarande år till påbörjande af artilleriets organisation anvisade
extra anslag, ett sammanlagdt belopp af........................... R:dr 103,834: 33.
å ordinarie stat under anslaget: Svea, Göta och Wendes
Artilleriregementen upföras; och om derifrån alra
k nas det belopp, hvarmed samma anslag enligt det
föregående bör minskas eller .......................................... » 8,440: _
Kommer verkliga anslagstillökningen att utgöra R:dr 95,394: 33.
Och får jag i underdånighet hemställa, att detta belopp, i öfverensstämmelse
med Armé-förvaltningens förslag, måtte komma anslaget till
godo på följande sätt nemligen:
att anslagets nuvarande penningebelopp............ 766,570: 05.
ökas med................................................................... 85,052: 67.
till__________________________851,622: 72.
och den under anslaget upptagna oindelta
spån mal 41,589 kft 6 k: r motsvarande R: dr 87,338: 16.
må ökas med 4,924 » 6 » » » 10,341: 66.
till............. 46,514 kft 2 k:r motsvarandeR:dr 97,679: 82.
hvarigenom anslagets slutsumma blifver 949,302: 54.
För den händelse att hvad jag bär ofvan i underdånighet föreslagit
i afseende ä passevolansens upphörande vid Wendes Artilleri-regemente
vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, blifver särskild! anslag för år
1873 erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer för
utöfver stat befintliga men nödvändiga persedlar, äfvensom för det bättre
skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglemente rade persed larne
kunna vid afmönstringen befinnas, dels ock till arfvode!! åt Batterioheferne,
utöfver lönerna på stat, hvilka senares belopp hlifvit bestämdt
med afseende a detta befäls inkomst af passevolansen. Ifrågavarande
anslag kan dock icke för närvarande till beloppet med full säkerhet bestämmas,
enär detta är beroende, hvad ersättningen till passevolantörerne
angår, på framdeles skeende uppskattning af ofvan omförmäla persedlars
värde, samt, beträffande Batteri-chefernes arfvode!!, på framtida pröfning
deraf. Emellertid anser jag, på grund af inkomna beräkningar öfver
värdet af passevolantörernes materiel samt i betraktande af beloppet af
de nuvarande Batteri-chefsiönerna på stat, anslaget kunna förslagsvis beräknas
till 50,000 R:dr. Och torde detsamma här nedan bland öfriga
extra anslag få antecknas.
I afseende å det vid 1871 års lagtima riksdag till insättning af
"kallt antal Fortifikationstrupper anvisade anslag, utgörande:
20
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Md. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
för åt- 1871 ............... Ridt 34,935: 40,
och för år 1872:::::.:.:.::......................................... » 07,574:95.
eller tillhopa R:dr 132,510: 35,
hvilken summa innefattade dels upsättnings- och dels underhållsanslag, har
Arméförvaltningen, i anledning af erhållen Nådig föreskrift, i underdånighet
föreslagit, att den del deraf, som för truppernas aflöning och underhåll
blefve för framtiden erforderlig, måtte med tillhopa... R:dr 76,723: 55.
enligt nedanstående fördelning tilläggas följande riksstatsanslag,
nemligen:
anslaget till Fortifikationen med............... R:dr 42,640: 96
» till kavalleri- och artillerihästars
remontering och skoning med » 1,822: 50.
» till fourragering af Artilleriets och
Pontonierbataljonens samt
värfvade kavalleriets hästar
med......................................... 11 10,500:
» till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena
med .......................................... 8 10,7/3: 20.
» för försvarsverket till lands i allmänhet
.................................... » 10,986: 89 R;dr 7e,723: 55.
Och torde berörda fördelning få vid de särskilda anslagens behandling häi
nedan iakttagas.
Till upsättning af ytterligare antal Fortifikationstruppcr i öfverensstämmelse
med hvad 1871 års lagtima Riksdag medgifvit och enligt den
för organisationen uppgjorda plan, erfordras för år 1873 och framgent, utöfver
redan anvisade medel, följande belopp, nemligen:
för Fortijikationsstaben:
Löner för 3 Kapitener af lista klass ä 3,000 R:dr
» » 1 Löjtnant af lista klass.............................
» » 1 Fanjunkare..................................................
» » 3 Sergeanter af lista klass ä 500 R:dr
Till förhöjning i arvode för lärare...............................
« » » » elever vid krigshög
.
, skolan.....................
» „ i anslaget för skrifmaterialier och
kartor.....................
9,000: —
1,200: —
800: —
1,500: —
130: —
600: —
2Q8: 57- 13,438: 57.
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.
21
hvilken summa, såsom uteslutande ansedd för utgifter under anslaget för
Fortifikationen, torde genast höra å ordinarie stat under nyssnämnda anslag
upföras;
till påbörjande af Sappörbataljonens ''afsättning.
nya löner jemte arvoden för:
1 Kapiten af lista klassen..................................... 4,200: —
1 Underlöjtnant........................................................... 1,347: 50.
1 Fanjunkare................................................................. 1,073: 75.
1 Sergeant af 2:dra klass............................................... 723: 75.
Underhållskostnad för 120 man i medeltal ä 298: 57. 35,828: 40.
Arvoden till korporaler, vice korporaler, hornblåsare
och handtverkssoldater.......................................... 1,536: — ^ 7,,.,.
hvilken sistnämnda summa, afsedd till bestridande äfven af upsättningskostnader,
torde, af samma skål som de vid 1871 års lagtima riksdag till
insättning åt Fortifikationstruppcr anvisade medel, höra under första året
utgå såsom extra anslag och således här nedan bland öfriga extra anslag
uptagas.
Beträffande åter det i riksstaten under rubrik: Fortifikationen, förekommande
anslag, får jag, på grund af hvad derom nu blifvit and råget, i
underdånighet hemställa, att under samma anslag måtte utöfver dess nuvarande
belopp få upföras; dels, enligt Armé-förvaltningens ofvannämnda
förslag:
penningar...................................................................... 39,451: 69.
oindelt spannmål 1,518 kub.-fot 7 kannor å 2 R:dr
10 öre kubikfot................................................... 3,189:27. 42 640- 96
dels ock det till komplettering af Fortifikationsstaben ofvan
föreslagna penningebelopp.................................................. 13,438: 57.
hvarigenom anslagstillökningen på det hela kommer att utgöra
...................................................................................... R:dr 56,079: 53.
och då dertill lägges anslagets nuvarande slutsumma..... » 175,303: 78.
kommer anslaget att uppgå till............................................ R:dr 231,383: 31.
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. I anledning
åt hvad rörande detta anslag i det föregående blifvit anfördt vid behandlingen
af frågorna om Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder
22
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
föreslå Riksdagen, att anslaget, som i nu gällande riksstat är ut
fördt
med.............................. 58,634: 75.
måtte ökas med tillhopa................................................................ 8,626: 50.
till R:dr 67,261: 25.
Lega för hästar till Artilleriets och Pontonierbataljonens exercis. Till
följd af hvad härom i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation
här ofvan yttrats, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att detta anslag, som för närvarande
utgör................................................................................ R:dr 49,894: 69.
måtte med.................................................................................. » 8,505: —
förhöjas till R:dr 58,399: 69.
Fourragering af Artilleriets och Pontonierbataljonens samt värfvade
Kavalleriets hästar. Äfven i detta anslag erfordras till följd af Artilleriets
och Fortifikationstruppernas ofvan om förmälda organisation en förhöjning,
hvilken beräknats till sammanlagdt........................... R:dr 49,700: —
och får jag alltså i underdånighet hemställa, att detta
tillökningsbelopp måtte hos Riksdagen begäras, hvarigenom
anslaget, som i innevarande års riksstat är upptaget
tjll........................................................................... » 390,000: —
kommer att utgöra........................................................... R:dr 439,700: —
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. På sätt förut
anförts, påkallar jemväl detta anslag till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas
organisation eu förhöjning, hvilken af Armé-förvaltningen
beräknats till 38,012 R:dr 05 öre; men enär anslaget är af förslagsanslags
natur, anser jag förhöjningen höra uptagas i rundt tal med R:dr 38,000: —
hvilket belopp jag alltså i underdånighet hemställer, att
Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära, för att
tilläggas den nuvarande anslagssumman.............................. » 320,000: —
hvarigenom anslaget kominer att utgöra........................... Rall- 358,000: —
Beväringeit.
Gotlands Nationalbeväring. Med anledning deraf, att ett fullständigt
och tidsenligt ordnande af Gotlands försvarsväsende syntes under den närmaste
framtiden icke vara att motse, har Militärbefälhafvaren på Gotland
uti ofvan åberopade memorial af den 15 sistlidne November, enär de 7
kompanier, hvilka ar 1860, vid den då vidtagna förändringen med Na
-
Hil. N:o b a) till honyl. Maj:fs Nåd. Vrop. N:o /, om Slaf*verket IN''}''2. 23
tionalbeväringens organisation, nybildades, ännu saknade aflönadt underbefäl
af Sergeants- och af första klassens Furirsgrad, samt ett sådant förhållande
medförde för tjenstgöringens behöriga gång väsendtlig svårigheter,
i det att underbefälspersonalen vid ifrågavarande kompanier i allmänhet
icke i sina befattningar q var sto de längre, än den tid af ett år,
hvarunder sådant befäl efter skedt val vore förpligtadt att i graden qvarstå,
i underdånighet föreslagit, att ifrågavarande sju nya kompanier
måtte förses med underbefäl enligt planen för de 23 äldre kompanierna
samt alltså tilldelas tillsammans sju Sergeanter och fjorton Furirer af lista
klassen, med årliga arvoden af 150 R:dr för hvardera af de färre och 100
R:di för hvardera af de sednare: och har Militärbefälhafvaren, jemte det
han redogjort för den föregående behandlingen af denna fråga, tillika i
underdånighet anhållit, att, för så vidt icke något förslag till omorganisation
af Gotlands Nationalbeväring i dess helhet komme att för den snart
sammanträdande Riksdagen framläggas, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen gorå nådig framställning om medels anvisande till ofvan berörda
arvoden.
Med afseende å hvad Militärbefälhafvaren på Gotland sålunda anfört,
och då, enligt nu gällande stat för Gotlands Nationalbeväring, kompaniernas
antal derstädes utgör 30, och vid hvarje kompani borde finnas
med arfvode anställde I Sergeant och 2 Furirer af lista klass, men antalet
Sergeantsarvoden för närvarande utgör endast 23 och antalet af lista
klassens Furirsarvoden blott 46, får jag, enär således en brist af 7 Sergeantsarvoden
och 14 Furirsarvoden verkligen förefinnes, samt ett dylikt
förhållande icke kan undgå att utöfva ett i hög grad menligt inflytande
på tjenstgöring!! vid de kompanier, der aflöning för fullt antal underbefäl
saknas, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj it, med bifall till
Militärbefälhafvarens underdåniga anhållan, täcktes i Nåder föreslå Riks
-
dagen, att under anslaget för Gotlands Nationalbeväring anvisa:
till 7 Sergeantsarvoden å 150 Ridt-.................................... 1,050: —
och till 14 Furirsarvoden af lista klass ä 100 Ridr ............. 1,400: —
eller tillhopa Ridr 2,450: —
hvarigenom således anslaget till Gotlands Nationalbeväring
nu utgörande............................................................... » 139.428: 90.
kommer att uppgå till R;dr 141,878: 90.
24
Bil. N:o 3 a) till Kong!. Mops Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1372.
Materiel^».
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens Departement.
Enligt hvad i det föregående blifvit anfördt, erfordras a detta
anslag, till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation,
en förhöjning af tillhopa 49,289 Rall’ 47 öre, som dock, till jemnande al
de ordinarie anslågstillökningarnas slutsumma, torde få utföras med 49,300
R:dr 91 öre. . .
Beträffande samma anslag har t. f. General-fälttygmästaren uti sitt
ofvanberörda memorial af den 11 nästlidne November i underdånighet
anmält, hurusom Artilleri-departementets andel deraf för närvarande utgjorde
298,100 Rall’ 51 öre, men att, — sedan det såsom erforderligt ansedda
förråd af kopparpatroner med innevarande år 1872 torde blifva
fyldt, och tillverkningen af dylika patronel- derefter endast komme att afse
ersättandet af den ammunition, som under de årliga öfningarna förbrukades,
samt kostnaden härför således komme att utgöra en årligen återkommande
utgift, som med tillräcklig noggrannhet kunde en gång för alla
på förhand bestämmas —, detta medelsbehof för framtiden syntes lämpligen
böra genom ordinarie anslag fyllas.
Vidare har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet omförmalt,
hurusom, enligt tid efter annan meddelade Nådiga föreskrifter, för hvarje
år vore till krigsundervisningsverken, underbefälsskolorna, arméens och be
väringsmanskapets vapenöfningar in. in. anslaget tillsammans ett antal af
1 817,000 skärpa och 969,900 fösa patronel’. Om härifrån atraknad’es
den till omkring 157,900 skärpa och 53,300 lösa patroner uppgående
ammunition, som vid de afsutna rusthållsregementena förbrukades
och hvarför ersättning erhölles dels från trosspassevolans-fonden, dels tran
rusthållarne, så utgjordes den qvantitet, hvars tillverkning bolde af Kronan
årligen bekostas, af 1,659,100 stycken skärpa och 916,600 stycken
lösa patronel-. Kostnaden, för eu skarp patron utgjorde _ efter senaste beräkning,
då blyets men ej krutets värde blifvit i beräkningen intaget, nära
5 öre,& och för en lös patron 3,5 öre. Den årliga tillverkningskostnaden
skulle ’ alltså utgöra 115,036 R:dr. Härifrån borde likväl afdragas väiffet
af de hylsor efter förbrukade patronel’, som tillvaratoges och till förrådet
återlevererades, hvilkas antal hittills uppgått i medeltal till 85 procent af
de förbrukade patronerna. Vigten af en hylsa efter skarp patron utgjorde
168 och efter en lös 117 korn, och kunde alltså, under antagande att,
utaf de återstälda hylsorna två tredjedelar tillhört skärpa patroner» mede -
i
25
Bil. N:o Sa) till Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
vigten af hylsa beräknas till 151 korn, hvarigenom sammanlagda vigten af
återställda hylsor borde upgå till omkring 330 centner; och då för hvarje
centner hylsor erhölles 52 R:dr, kunde berörda qvantitet således upskattas
till 17,160 R:dr. Derest nämnda belopp afdroges från den till 115,036
R:dr beräknade tillverkningskostnaden, så återstode deraf ett belopp af
97,876 R:dr; och har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet hemställt,
det Eders Rongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition,
angående ökande, för nämnda ändamål, af anslaget till'' försvarsverket
till lands i allmänhet med i rundt tal 98,000 R:dr.
Sedan Eders Rongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den 9 sistlidne
December, i anledning af Riksdagens underdåniga framställning i ämnet
och efter vederbörandes hörande, förordna t att legan för kungs- och kronoskjuts
skulle från början af innevarande år utgöra 1 R:dr 20 öre milen
för hvarje häst, kommer härigenom, enligt hvad. Armé-förvaltningen uti afgift
underdånigt utlåtande anmält, en till 3,600 R:dr beräknad årlig tillökning
att förorsakas i utgifterna från Fjerde hufvudtitelns anslag för försvarsverket
till lands i allmänhet; men Armé-förvaltningen har, sådant oaktadt,
ansett den af berörda förhållande påkallade förhöjning uti ifrågavarande anslag
kunna inskränkas till 3,100 R:dr.
I anledning af hvad sålunda, i afseende å omförmälda anslag nu förekommit,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes
i Nåder föreslå Riksdagen, att samma anslag, hvilket i nu gällande riksstat
är utfördt med... ................................................................ R:dr 1,277,447: 19,
måtte förhöjas genom följande särskilda belopp,
nemligen:
till följd af Artilleriets och Fortifikations-truppernas
organisation, med..................................... 49,300: 91,
för tillverkning af kopparpatroner, med ... 98,000: —
till följd af förhöjning i kronoskjutslcgan,
med ............................................................... 3,100: —
150,400: 91,
hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma
att utgöra.............................................................................. R:dr 1,427,848, .10.
Men enär den beslutade förhöjningen i kungs- och kronoskjutslcgan,
på sätt ofvan är nämndt, skall från innevarande års början utgå, ‘ erfordras
således till bestridande af förhöjd kronoskjutslega ett särskildt belopp af
3,100 R:dr, att såsom extra anslag för året finnas att tillgå; och torde samma
belopp alltså bär nedan få bland öfriga extra anslag för år 1872 uptagas.
Bill. till Riksd. Prat. 1872. 1 Samt. 1 Åfd.
4
26 Bil. N:o 3 a) till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872
Sedan jag nu i underdånighet redogjort för de förändringar, jaganser
höra vid nu förestående reglering ega rum med de ordinarie anslagen
under riksstatens Fjerde hufvudtitel, torde jag få öfvergå till framställningen
af de mera tillfälliga behof, livilka höra under den närmaste
framtiden genom extra anslag fyllas. .
På grund af hvad jag i det föregående, vid behandlingen åt de till
ordinarie statsreglering^! hörande frågor, haft tillfälle att i afseende å artilleriets
organisation anföra, hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:
att, till fullföljande af artilleriets organisation enligt utgjord plan,
måtte anvisas ett extra anslag af 145,526 R:dr 08 öre, att under år 1873
utgå; samt
att till ersättning åt passevolantörerne vid Wendes Artilleri-regemente
för öfvertaliga persedlar och för det bättre skick, ån kontrakten stadga,
hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande
afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden åt Batteri-chefei ne
måtte beviljas ett till 50,000 Ridt* beräknadt extra anslag af förslagsanslags
natur.
Derjemte och i anledning af hvad här ofvan anförts beträffande frågan
om insättning af ytterligare antal Fortifikationstrupper enligt derför
upgjord plan, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj.t
täcktes af Riksdagen begära, att till påbördande af Sappörbataljonens up~
sättning måtte anvisas för år 1873 ett extra anslagsbelopp af 44,709 R.di
40 öre.
Vidare förekomma följande frågor:
Artilleri behof.
Fältartillerimateriel. Härtill har, på sätt c. f. General-fälttygmästaren
uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 11 nästliden; November erinrat,
den år 1871 församlade lagtima Riksdagen beviljat ett anslag af
1,102,743 R:dr, samt deraf anvisat för år 1872 ett belopp af 180,000 R:dr.
Då anskaffningen af ifrågavarande materiel syntes höra bedrifvas med
afl den skyndsamhet förhållandena medgåfve och så, att densamma, sa vidt
ske kunde, blefve fullbordad inom den tid af sex år, hvarunder personalens
organisation vore afse dd att fullständigt genomföras, har, af sådan anledning,
t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet anhallit, det Ecleis
Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa, att ett belopp, utgörande
omkring en femtedel af återstoden utaf det beviljade anslaget, måtte få
under år 1873 utgå: till fältartillerimateriel med 185,000 R:dr.
27
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Niid. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Fästnings- och positionsJcanoner. Ehuru någon bestyckningsplan ännu
icke bl it vit i Nåder fastställd för Öar lsborgs fästning och till en del icke
heller för befästningarne i Stockholms skärgård, har t. f. General-fälttygmästaren,
som vid nämnda förhållande ansett sig icke vara i tillfälle att
med säkerhet bedöma, huruvida hela det af Riksdagen till anskaffande af
ifrågavarande slags kanoner redan anvisade belopp af 200,000 R:dr kunde
komma att under år 1872 användas, likväl i betraktande deraf, att eu del
af detta anslag redan vore tagen i anspråk till materiel, hvars tillverkning
blifvit dels påbörjad, dels beslutad, förklarat sig ega full anledning antaga,
att i alla händelser behof komme att, under år 1873, upstå af ytterligare
medel för ifrågavarande ändamål, och har lian således i underdånighet
föreslagit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa att utaf
det återstående beviljade beloppet 351,000 R:dr måtte för år 1873 anvisas:
till fästnings- och positionskanoner 100,000 R:dr.
Infanterigevär. Enligt hvad t. f. General-fälttygmästaren anmält,
hafva under år 1871 intill den 1 November vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori
blifvit tillverkade och slutbesigtigade 8,850 st. gevär, hvarjemte
under samma tid af Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag blifvit levererade
7.000 gevär samt 1,000 karbiner, de senare bekostade af särskild! dertill
anvisade kreditivmedel. Under återstående delen af året ansågos vid
Carl Gustafs stad kunna tillverkas ytterligare 3,500 gevär, hvarigenom hela
antalet gevär af sednast fastställda modeller, som från tillverkningens början
förfärdigats, kunde antagas vid årets slut upgå till omkring 96,000
stycken. Häraf både blifvit till Arméen utlemnade 54,476 st.; till Flottan,
frivilliga skarpskytteföreningar in. fl. mot ersättning afyttrade, jemlik! Eders
Kong]. Maj:ts Nådiga beslut, tillsammans 2,620 st.; så att behållningen i
gevärsförråden vid sistnämnda tidpunkt ej kunde antagas upgå till mer
än omkring 39,000 gevär.
Af t. f. General-fälttygmästaren är vidare anför,It, att, när den utvidgning
af Gall Gustafs städs faktori, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t i
Nåder beslutad och hvilken till eu del redan vore utförd, hunnit nästinstundande
vår fullbordas, tillverkningen vid detta faktori borde kunna uppdrifvas
till 20,000 gevär årligen. Med Husqvarna Aktiebolag vore kontrakt af slutad t
den. 5 September 1871 om leverans inom 1872 års slut af 18,000 gevär,
hvarjemte bolaget förbundit sig att under fem års tid leverera tillsammans
14.000 låsmekanismer, afsedda till förändring af äldre gevär, hvilken förändring
komme att å reparationsverkstäderna utföras med omkring 3,000
gevär om året. Behållningen i gevärsförråden af gevär enligt nya modeller
deri 31 December 1872 kunde således beräknas upgå till omkring 80,000
st.; och då härtill lades de till Arméen utlemnade, skulle alltså återstå att
28
Bil. N:o ii a) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
från och med år 1873 anskaffa ytterligare omkring 120,000 gevär, för att
det af Chefen för Landtförsvars-departementet uti underdåniga memorialet
den 29 December 1870 beräknade antal af 246,000 gevär skulle blifva
upnådt. Med den utsträckning, gevärstillverkningen inom landet koinme
att från och med innevarande år erhålla, herde donna brist kunna under
tvenne års tid fyllas, och har t. f. General-fälttygmästaren på grund häraf
i underdånighet anhållit, det Eders Kong!. Magt matte al Riksdagen äska,
att utaf de till'' gevärstillverkning beviljade men ännu ej anvisade medlen,
3.252.000 R:dr, en tredjedel måtte få utgå under år 1873, eller till infanterigevär.
................................................................................... 1,084,000 R:dr.
Byggnader. I afseende härå har t. f. General-fälttygmästaren underdånigst
erinrat, hurusom han uti underdåniga memorial den 30 December
1867 och den 25 Oktober nästlidne år sökt fullständigt redogöra för behofvet
af medel, dels till införande af nya, dels till förbättrande af redan
befintliga gevärsförrådshus å indelta regementenas mötesplatser. Det belopp,
som, på grund af från vederbörande Chefs-embeten afgifna förslag,
härför blifvit berälmadt och om hvars beviljande Krigs-collegium redan i
underdånig skrifvelse den 28 September 1865 gjort hemställan, utgjorde
74,262 R:dr 52 öre. Häraf hade vid 1865—1866 års riksdag anvisats
25.000 R:dr, Indika medel blifvit använda till upförande af förn nya förrådsbyggnader,
samt vid 1871 års riksdag ytterligare 25,000 R:dr, att under
innevarande år utgå.. Enligt den ursprungliga planen skulle alltså till hell
ofvets fyllande erfordras i jemnadt tal 25,000 R:dr.
Ehuru, sedan den tid då nämnda plån uppgjordes, förhållandena icke
obetydligt förändrats och det sålunda samt till följd deraf, att de afsutna
rnsthållsregementena och corpserna, hvilka icke hade, såsom den öfråga
arméen, särskilda till krigsbruk afsedda gevär sig tilldelade, ej voro i samma
plan inbegripna, möjligen vore att befara, att den beräknade summan numera
icke blefve för ändamålet fullt tillräcklig, har t. f. General-fälttygmästaren
dock, då det visat sig, att kostnaden för de redan upförda byggnaderna
icke obetydligt understigit de afgifna kostaadsförslagen, ansett sig för
närvarande ej höra ifrågasätta någon förhöjning af beloppet, utan har han endast
i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Mai:t täcktes till Riksdagen
aflåta Nådig proposition om beviljandet för år 1873 af återstoden utaf det
primitivt beräknade beloppet, eller till upförande aj nya och istdndsättande
af befintliga gevärsförrådslyggnixder å indelta infanteriregementenas mötesplatser
.......................................................................................... R:dr 25,000:
I anledning af hvad sålunda blifvit af t. f. General-fälttygmästaren
anfördt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes åt
29
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Riksdagen begära, att följande extra anslag måtte till artilleribehof för år
1873 anvisas, nemligen:
till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel ...... R:dr i 85,000: —
till fästnings- och positionskanoner.......................... » 100,000: —
till infanterigevär ........................................................ » 1,084,000: —
till gevärsförrådsbyggnader......................................... » 25,000: —
tillhopa R:dr 1,394,000: —
Fortifikationsbehof.
Beträffande de extra anslag, som för fästuingsbyggnadernas fortsätta
bedrifvande erfordras och således höra hos den snart sammanträdande
Riksdagen begäras, har Befälhafvare!! för Fortifikationen, uti dess förut
omförmälda underdåniga memorial af den 20 sistlidne November, afgifvit
yttrande, särskildt för hvarje fästningsort eller område; och har början dervid
gjorts med befästningsarbetena vid:
Carlsborg.
I afseende härå bär Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet
erinrat:
att Eders Kongl. Maj:t af 1871 års lagtima riksdag äskat:
a) till hufvudvallen ............................................................. R:dr 600,000:
hvaraf 25,000 R:dr voro beräknade att användas
under år 1871 och 75,000 R:dr under är 1872.
Med återstoden, fördelad på åren 1873—1877, herde
hufvudvallen blifva fullbordad.
b) till förrådsbyggnader....................................................... « 920,000: —
Summa R:dr 1,520,000: —
att med nyssnämnda belopp å 920,000 R:dr följande arbeten voro
afsedda att utföras:
1 :o. Fullbordandet af persedelförrådet för ...................... R:dr 59,300: —
beräknade att användas år 1871.
2:o. Komplettering af slutvärnets inredning för............. » 25,000: —
likaledes beräknade att användas år 1871.
3:o. Undanflyttning af kronoarbets-corpsens etablissement
för ........................................................................................ » 40,000: —
beräknade att användas med hälften under hvardera
af åren 1871 och 1872.
Transport R:dr 124,300: —
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
30
Transport R:dr 124,300: —
4:o. Uppförande af ytterligare förrådsbyggnader för Artilleriets,
Fortifikationens och Intendenturens rakning,
till fyllande af de oundgängligaste behofven af förråds
utrymme
för arméens reservmateriel in. m..................... » 795,700: —
varande af detta anslag, som var beräknadt att fördelas
på 3:ne år, afsedde att under år 1872 användas
150,000 R:dr till påbördande af artilleri förråd #ocli
150,000 R:dr till påbördande af ett ytterligare intendents-
och fortifikationsförråd;
Summa R:dr 920,000: -—
samt
att, med bifall till allt, hvad sålunda i Nåder föreslagits, Riksdagen
beviljat ofvanomförmälda ...................................................... R:dr 1,520,000: —
och anvisat 129,300 R:dr för 1871 samt 395,000
R:dr för 1872, eller tillsammans ....................................... » 524,300:
så att af hela den beviljade summan återstode att
anvisa......................................................................................... R:dr 995,700: -—
uti hvilken summa hufvudvallen inginge med 500,000 R:dr och
förrådsbyggnaderna med 495,700 R:dr. >
För att kunna i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
sålunda till 1871 års riksdag gjorda, af Riksdagen bifallna, Nådiga förslag
fortsätta byggnadsarbetena å Öar Isberg under år 1873, anser Befälhafvare!!
för Fortifikationen erforderligt, att följande anslagsbelopp blifva för ändamålet
tillgängliga, nemligen: för hufvudvallen 100,000 R:dr och för förrådsbyggnaderna
tillhopa 200,000 R:dr, att emellan dessa på det för arbetenas
bedrifvande lämpligaste sätt fördelas;
Och har bemälde Befälhafvare alltså i underdånighet hemställt, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nä ^sammanträdande Riksdag att till
Carlsborgs fästningsbyggnad för år 1873 anvisa eu summa af 300,000 R:dr.
Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.
Beträffande dessa arbeten har Befälhafvare!! för Fortifikationen i minnet
återkallat, hurusom han uti underdånigt memorial af den 7 November förlidet
år, med ledning af den utaf 1867 års komité för dessa befästningar
upgjorda, Nådigst gillade plan och densamma åtföljande kostnadsberäkningar,
i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af
Riksdagen äska:
Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1872.
31
vid
för år 1871.
till anskaffning åt 4 kasemattbepansringar af jern till nedre verket
Fredriksborgssundet ................................................. ''..... R:dr 170,000: —
för år 1872.
till fortsättande af byggnadsarbete!, å samma
,.................................................... Hull- 100,000:
till fortsättning af försänknin -
gar ne
94,200: —
194,200:
eller tillsammans R:dr 364,200: —
till fullbordande af det s. k. lista försvarbarhetsstadiet;
Och hade i sammanhang dermed blifvit underdånigst anmält att, enligt
de åberopade kostnadsberäkningarne, för hela befästningsplanens fullbordande
skulle återstå följande ytterligare medelsbehof:
till de 2:ne jerntornen vid Fredriksborgssundet......... R:dr 616,680: _____
till försänkningarne............................................................ „ 94,200:__
eller tillsammans R:dr 710,880: —
hvartill slutligen äfven komme kostnaden för de uti den af bemälda
komité uprättade bestyckningsplan uptagna 15 st. vridbara jernblinderingar
för vallgängspjeser med 270,000 R:dr.
I illika hade Befälhafvare!! för Fortifikationen anmält orsaken, hvarföre
det icke, såsom eljest vederbort, varit honom möjligt att, innan bestämda
anslag till nedre verket ifrågasattes, aflemna en på grund af den nådigst
faststälda generela planen utarbetad detalj ritning med kostnadsberäkning
för ifrågavarande verk, samt att han under sådant förhållande måst rörande
kostnadsupgifterna råtta sig efter de beräkningar, som åtföljde 1867 års
komités betänkande. Af sådan anledning både Befälhafvare!! för Fortifikationen
ock hemställt, att det ifrågavarande anslaget till nedre verket,
ehuru i det närmaste motsvarande den återstående kostnaden enligt dessa
beräkningar, dock blott skulle äskas till fortsättning af samma verk samt
kostnaden för bepansringarne blott såsom ett förslagsanslag.
De sifferupgifter, hvilka, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådio-a
beslut att på en gång aska hela det för fullbordande af Stockholms befästande
å sjösidan erforderliga belopp, af Befälhafvare!! för Fortifikationen
lemnades, både från förestående varit afvikande endast derutinnan, att
kostnaden för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) af bemälde
Befälhafvare beräknats 58,680 R:dr högre, för afhjelpande af den brist på
32
i
Bil. N:o r, a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1*72.
logementer och förrådsrum, som efter hans redan då fattade åsigt vidlådde
den faststål da ritningen. Den af Befälhafvare!! upgifna anslagssiffran hade
följaktligen blifvit 364,200 + 710,880 + 58,680, eller tillsammans 1,133,760
R:dr, hvilket belopp Eders Kong!. Maj:t ock af Riksdagen äskade, för att
inom möjligen kortaste tid kunna fullborda Stockholms befästning åt sjösida!!.
Af nyssnämnda summa voro afsedda att användas:
under år 1871
till nedre verket vid Fredriksborgssundet
» bepansringar ...........................................
» försänkningarne.......................................
58.080
170,000
94,200
322,880: —
och under år 1872
till nedre verket vid Fredriksborgssundet............ 100,000: -
» försänkningarne.................................................94,200: 194,200: —
eller tillhopa R:dr 517,080. —
Allt, hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat, både af Riksdagen
blifvit beviljadt, med undantag af de för jern tornen afsedda 616.680 R:dr,
hvarmed Riksdagen ansåg kunna tillsvidare anstå, enär tornen icke voro
afsedda att under den då ifrågavarande statsregleringsperioden påbörjas,
och desamma icke heller tillhörde det s. k. lista försvarbarhetsstadiet,
hvartill dessutom komma, att den upgifna kostnadssiffran för dessa torn
icke kunde anses tillförlitlig, emedan, enligt hvad till Riksdagens kunskap
kommit, meningarna om deras lämpligaste konstruktion och beskaffenhet
ännu vore väsendtligen olik;-..
Uti tid efter annan afgifna underdåniga memorial bada Befälhafvare!!
för Fortifikationen för Eders Kongl. Maj:t anmält, att dels upgörandet af
förslag till, samt utförandet af de för neutralitetens betryggande år 1870
nådigst anbefalda extra försvarsarbetena, dels upgörandet af den nya befästningsplanen
för Earlskrona och dels Fortifikations-befälhafvarens på
Waxholm iråkade längre tids sjuklighet vållat ett alltför långt upskof med
omarbetningen i detalj, hvad nedre verket beträffade, af den nådigst faststälda,
utaf 1867 års komité framlagda generela förslagsritning till befästningen
å Rindön vid Fredriksborgssundet, hvilken omarbetning vore så
mycket nödvändigare, som, med hänseende till artillerivapnets utveckling,
den styrka hos jernbepansringarne och tornen, som år 1867 var tillräcklig,
ingalunda kunde motsvara fordringarne på desamma år 1871 och följakt
-
Bil. N:<> 3 a) till Korn/!. Maj ds Nåd. Frej). N:o 7, om Statsregel 1872. 33
ligen icke heller de 1867 upgjorda kostnadsberäkningarne numera vara
tillförlitliga.
Sedan berörda omarbetning ändtligen påbörjats, både Befälhafvare!!
för Fortifikationen inom kort kommit till bestämd öfvertygelse, att de
ifrågasätta jerntornen icke numera voro lämpliga och icke heller i någon
händelse framdeles skulle komma till utförande, samt att det följaktligen
b lofve nödvändigt att åt nedre verket gifva en alldeles förändrad anordning.
För att, i händelse hans infattning - i detta hänseende skulle befinnas
riktig, söka förekomma att nedre verket blefve utfördt efter en plan, som
omöjligen kunde tillfredsställa fordringarne på detsamma, både Befälhafvare!!
skyndat att uti underdånigt memorial den 26 April 1871 underställa
Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning sina åsigter rörande nedre verkets
konstruktion och skälen för desamma; hvilka ock hufvudsakligen blifvit af
Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade, likasom den på grund af desamma
utarbetade nya förslagsritningen, hvars väsendtligt olikhet med den äldre
bestode deruti: att de 2:ne tornen och de 4 pansarkasematterna
blifvit å den nya ritningen ersatte med 9 pansarkasematter; att de vridbara
jernblinderingarne för vallgångspjeserna utgått; samt att tillräckligt
förrådsutrymme blifvit beredd, äfvensom god inqvartering för inalles 400
man uti begge verken, i stället för 190 man enligt äldre ritningen.
Den sålunda förändrade konstruktionen föranledde emellertid, dels att
verkets införande icke med afseende å försvarbarheten kunde lämpligen
afdelas i några bestämda stadier, hvarföre arbetet måste oafbrutet fortgå
tilldess hela verket blefve fullbordadt, dels att byggnadstiden måste utsträckas
till och med år 1874, ej mindre med afseende på den jemförelsevis
ringa personal, som till följd af byggnadsplatsens ringa utsträckning
kunde på en gång sättas uti arbete, än äfven för svårigheten att anskaffa
det betydliga antal granitblock af utomordentligt störa dimensioner, som
k omme att erfordras.
Enligt den kostnadsberäkning, som åtföljde den nya ritningen, skulle
ifrågavarande verk, bepansringarne oberäknade, komma att kosta 490,000
Ll:dr. Om de vid 1871 års lagtima riksdag till bepansringarne beviljade
170,000 Rall1 icke inberäknades, hade till skansanläggningen vid Oxdjupet
(Fredriksborgssundet) för åren 1867—1872 inalles blifvit anvisade 570,880
IF dr, af hvilka 214,929 R:dr 10 öre komme nedre verket till godo, så
att det ytterligare anslagsbehofvet utgjorde 275,070 R:dr 90 öre, som
Befälhafvare!! för Fortifikationen ansåge lämpligast höra utgå med 200,000
R:dr under år 1873 och 75,000 R:dr under är 1874.
Hvad särskild! beträffade jernbepansriligarne, så blefve dessa, enligt
Bih. till Biksd. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä.
Ö
34 Bil No ?> a) till Kong!-. Maj.is Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 187,2.
den under den 12 sistl. Oktober nådigst faststälda ritning, 2:ne, den ena,
vänd mot Oxdjupet (Fredriksborgssundet), för trenne, och den andra, vänd
åt inloppet, för 6 kasematter; den förra motsvarande den å 1867 års ritning
uptagna, fastän kasematterne blifvit till antalet minskade med en.
Så snart förstberörda ritning vunnit nådig stadfästelse, både Befälhafvare!!
för Fortifikationen åt de uti pansarkonstruktioner kunnigaste Fortifikationsofficerare
updragit att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sednast
uti England godkända, npgöra en förberedande detalj ritning till ifrågavarande
bepansringar, öfver hvilken han dock ansåge sig höra inhemta
engelska ingeniörers samt, hvad vissa detaljer och kostnaden anginge, äfven
engelska fabrikanters åsigter. innan han till Eders Kong!. Maj:t i underdånighet
inkomme med slutlig förslagsritning och kostnadsberäkning. Enär
dock den mindre bepansringen bolde upsättas sednast i början af sommaren
år 1873, måste, för att sådant skulle blifva möjligt, dertill erforderliga medel
finnas att redan år 1872 disponera. De sednast i England upgjorda kasemattbepansringar
bestode hufvudsakligen åt 4 hvarf stående stola 5-tums
plåtar med fyllda mellanrum. Enligt upgifter, som till den svenska fortifikationsofficer,
hvilken på Befälhafvare!^ updrag förliden sommar besökt
England, både lemnats af engelska lugeniör-öfverstelöjtnanten Inglis,
hvilken upgör alla jernkonstruktioner för de engelska befästningarne samt
öfvervakar tillverkningen af bepansringarne, skulle, efter qvadratyta räknade,
begge bepansringarne för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet),
om dessa gjordes af ofvan antydda beskaffenhet, komma enligt engelska
förhållanden att kosta 680,000 R:dr. Om härtill lades för transport m. m.
40,000 R:dr, skulle ifrågavarande bepansringar, upsatta i Sverige, komma
att kosta inalles 720,000 R:dr. eller i medeltal 80,000 R:dr pr kasematt,
hvilket vore ungefär samma siffra, som redan uti Befälhafvare!^ för b ortifikationen
den 16 Mars 1871 ingifna underdåniga förslag till Carlskronas
befästande blifvit beräknadt för de deruti förekommande kasemattbepansringarne.
Ehuru det icke vore möjligt att. innan någon praktisk erfarenhet
hos oss vunnits, särdeles hvad beträffade profningen åt platarne och bepansringars
upsättning, med säkerhet beräkna den verkliga kostnaden för
eu bepansnng, tvekade dock Befälhafvare!! icke att, på grund af hvad nyss
blifvit anförd t, i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj: t täcktes
till fullbordande af den mindre bepansringen äska, utöfver de af förra
Riksdagen anvisade 170,000 R:dr, ett ytterligare anslag af 70,000 R:dr
att redan år 1872 utgå.
Deri sålunda gjorda hemställan rörande anslagsbehofven till skansanläggningen
å 1 timlön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) kunde na
-
35
Bil. No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1372.
tnrligtvis icke öfverensstämma med de upgifter, som i och för den Nådiga
propositionen till 1871 års riksdag af Befälhafvare!! för Fortifikationen
lernnats, enär dessa afsågo den af 1867 års komité framlagda ritning
och måste grundas på densamma åtföljande kostnadsberäkning,
hvaremot den nu gjorda hemställan afsåga den under årets lopp utarbetade
och af Eders j Kong!. Maj:t Nådigst faststälda nya ritningen till
nedre verket. Den återstående kostnaden för detta verk skulle, i öfverensstämmelse
med hvad ofvan blifvit anfördt, komma att utgöra:
dels till införande af sjelfva nedre verket....................... R:dr 275,000: —
dels till bepansringen............................. Rall- 720,000: —
med afdrag af de vid förra riksdagen
beviljade.................................... » 170,000: — „ 550000- —
eller tillsammans R:dr 825,000: —
så att, om de ofvan föreslagna 270,000 R:dr skulle blifva af nästsarnmanträdande
Riksdag beviljade, vid 1873 års riksdag skulle erfordras
anvisande af 555,000 R:dr, hvarmed hela skansanläggningen vid Oxdjupet
skulle blifva fullbordad, med undantag af ett möjligen behörigt mindre
anslag till stenglacisernas slutliga ordnande.
Slutligen har Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet fästat
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upmärksamhet derpå, att, ehuru det nu
för fullbordandet åt skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet)
upgifna anslagsbehof med 208,320 R:dr öfverstege det, på grund af 1867
års komités beräkningar, till 1871 års Riksdag uppgifna, den slutliga
kostnaden likväl till följd af den sednast faststälda ritningen blifvit i
verkligheten betydligt nedsatt, enär det dels vore påtagligt, att, om den
äldre ritningen skolat följas, såväl bepansringarne som tornen vid deras
utförande måst göras fullt tidsenliga, hvilket ensamt för de förra, enligt
ofvan anförda beräkningsgrunder, skolat nu förorsaka eu stegring i kostnad
af omkring 150,000 R:dr, och dels de uti 1867 års bestyckningsplan
förekommande 5 stycken vridbara jernblinderingar å nedre verkets vallgång
enligt den nya ritningen icke ifrågakomme, hvarigenom inbesparades,
enligt 1867 års komités beräkningsgrunder, omkring 90,000 R:dr och, enligt
1868 års Vapen- och Befästningskomités beräkningsgrunder, omkring
150,000 R:dr.
I öfverensstämmelse med det ofvan anförda har Befälhafvare!! för
Fortifikationen derföre i underdånighet hemställt, att Eders Kong]. Maj:t
täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att för skansanläggningen å
Rindön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) anvisa:
36
Bil N:o 3 a) till Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Trop. No 1, om, Statsverket 1872•
för år 1872:
till jernbepansringar......................................................... Fbdr 70,000:
samt för år 1873:
till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre verket » 200,000:
Befästningsarbetena omkring Carlskrona.
Till dessa arbeten både 1871 års Riksdag beviljat en summa af
3.750.000 Rall-, hvaraf för åren 1871 och 1872 anvisats tillsammans
350.000 R:dr.
Då sistnämnda belopp icke lämpligen medgåfve att samtidigt påbörja
både försänkningen i störa inloppet och ombyggnaden af ICungsholms
fästning, både Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Befälhatvarens
för Fortifikationen derom gjorda underdåniga framställning, pa militära
skål i Nåder bestämt, att af berörda tvär,ne arbeten försänkningen först
skulle påbörjas, och äfven i Nåder fastställt det speciel förslag med
kostnadsberäkning för samma försänkning, bemälde Befälhafvare genom
en erfaren officer vid Väg- och Vattenbyggnadseorpsen låtit utarbeta.
Enligt detta förslag skulle försänkningen göras helt och hållet af stenfyllning
samt, med lemnande af en 1,000 fot bred genomfart, komma att
kosta 1,080,000 R:dr, under förutsättning att arbetstiden icke utsträcktes
längre, än till och med år 1876. Eders Kongl. Maj:t hade äfven klimat
nådigt, bifall till eu af Befälhafvare!! i underdånighet på ekonomiska skal
grundad särskild hemställan, att äfven försänkningarne i de smärre inloppen
skulle med de redan anvisade medlen få påbörjas. Enligt upgjord
arbetsplan vore, af de redan anvisade 350,000 R:dr, omkring 270,000
R:dr beräknade att inom 1872 års slut användas på stora försänkningen;
återstoden 80,000 R:dr vore afsedd till försänkningarne i de mindre sunden.
För att kunna fortsätta försänkningsarbetena i öfverensstämmelse
med den för dessa arbeten uppgjorda plan erfordrades för år 1873 ett
anslag af 250,000 R:dr till störa försänkningen och 100,000 R:dr till
försänkningarne i de mindre sunden.
För att vidare kunna åtminstone år 1874 med tull kraft påbörja
Kungsholmens ombyggnad, erfordrades att redan år 1873 träffa eu mängd
nödiga förberedande anordningar, i hvithet hänseende det blefve nödvändigt
att sistnämnda år erhålla ett belopp af 100,000 R:dr.
37
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Befälhafvare!! för Fortifikationen
alltså i underdånighet föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t, täcktes
af 1872 års Riksdag äska till anvisande för år 1873 för fortsättning af
befästningsarbetena vid Guldkrona ett anslag af 450,000 R:dr.
I händelse detta anslag skulle bifallas, återstode utaf de af 1871
års Riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, att framdeles anvisa ett belopp af
2,950,000 R:dr.
På grund af hvad Befälhafvare»! för Fortifikationen sålunda i afseende
ä de särskilda befästningsarbetena anfört, och i öfverensstämmelse
med hvad af honom blifvit hemstäldt, får jag i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, dels att följande
anslag måtte anvisas, nemligen:
till Carlsborgs fästningsbyggnad för år J 873............... R:dr 300,000: —
till fortsättning af befästningsarbetena i Guldkrona för
år 1873 ........................................................................... » 450,000: —
dels ock, att Riksdagen, jemte beviljande af deri, enligt
Befälhafvare!^ för Fortifikationen förevarande
memorial, för skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredviksborgssundet)
ytterligare erforderliga summa
825,000 R:dr, nu måtte anvisa:
för år 1872:
till jernbepansringar ................................... R:dr 70,000: —
för år 1873:
till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre
verket........................................................ » 200,000: — 270 000- —
tillhopa för befästningsarbeten R:dr 1,020,000: —
deraf 70,000 R:dr för år 1872.
Belilädnadsbehof.
Det extra anslag af 189,000 Rall-, som under loppet af flera år
funnits till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad anvisad t, är fortfarande
dertill af behof påkalladt, och får jag af sådan anledning i underdånighet
hemställa, att nämnda belopp måtte hos Riksdagen begäras,
att äfven under år 1873 vara för enahanda ändamål att tillgå.
38
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
I det Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hvilket åtföljde
Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima riksdag afiåtna Nådiga
Proposition angående statsverkets tillstånd och behof, anmäldes, att, vid
1869 års utgång, å ifrågavarande anslag''1 för nämnda och föregående år
upkomna brister, som ej kunnat af andra tillgångar betäckas, förefunnos
till ett sammanlagdt belopp af 282,880 R:dr 14 öre, den brist oberäknad,
som för år 1870 kom me att å anslaget upstå; och blef till godtgörande
af- nämnda summa, som af Armé-förvaltningen förskjutits, ett
extra anslag af lika belopp utaf Riksdagen anvisadt.
Armé-förvaltningens Intendents-departement har nu, uti ofvanberörda
skrifvelse af den 17 sistlidne November, med anmälan att bristerna å
detta anslag för åren 1870 och 1871 intill den 17 November sistnämnda
år utgjorde tillhopa 168,800 R:dr, i underdånighet anhållit, att, till godtgörande
deraf, ett extra anslag lör en gång till sistnämnda belopp måtte
hos Riksdagen äskas, med förslag tillika, att den brist, som ytterligare
kunde å anslaget upstå intill slutet af år 1871, måtte till gäldande från
det för år 1872 af Riksdagen beviljade förslagsanslag för manskapets
vid garnisonsregementena mathållning få öfverföras;
Och får jag till denna Armé-förval t ningens anhållan tillstyrka Nådigt
bifall.
Utredningspersedlar för beväringsmanskapet.
Sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima
Riksdag gjorda framställning om anslag till insättning af ökad beklädnad
och utredning åt beväringsmanskapet, Riksdagen beviljat, till anskaffning
af utredningspersedlar åt nämnda manskap, ett extra anslag åt
805,320 R:dr, hvaraf till utgående under år 1872 anvisats 400,000 R:dr,
har Armé-förvaltningen å Intendents-departementet nu i underdånighet
hemställt, det E. K. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att återstoden af
det beviljade beloppet måtte till utgående under år 1873 såsom extra
anslag med 405,320 R:dr anvisas; och får jag äfven till denna hemställan
tillstyrka Nådigt bifall.
Topografiska corpsens arbeten.
Sedan Eders Kongl. Näjd uppå Chefens för Civil-departomentet underdåniga
föredragning den 15 sistlidne December, i afseende å sambandet emel
-
Bil. N:o 3 it) till Kongl. Maj.-ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 39
lan de Topografiska, Geologiska och Ekonomiska karte verken, meddelat nådiga
föreskrifter, hvaraf Riksdagen genom nämnda Departement lärer undfå del, och
då angeläget är, att arbetet med det Topografiska karteverket må utan afbrott
tick i oförminskad omfattning fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det
leders Kongl. Majd täcktes af Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska
corpsens arbeten äfven under ar 1873, ett extra anslag måtte beviljas
till enahanda belopp, som för innevarande år linnés anvisadt, eller 60,000 R:dr.
Officerares anställning i utländsk krigstjenst,
Då, af skål som redan tillförene blifvit så väl af Eders Kongl. Majd som
af Riksdagen godkända, det fortfarande torde böra beredas Svenska officerare
tillfälle till tjenstgöring vid fremmände länders arméer, får jag i underdånighet
föreslå, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen begära, att det för nämnda
ändamål under loppet af flera är anvisade extra anslag måtte till oförändrad!
belopp af 9.000 R:dr äfven för år 1873 få utgå och enligt Eders Kongl.
Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda
Imf vild vapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i
vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills
för Eders Kongl. Näjd att, hvad af anslaget kan inom året komma att
besparas, få under följande år disponera.
Skiirpskytteväsendets befrämjande.
Sedan, af det för år 1871 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisade
anslag åt 70,000 R:dr, understöd enligt vanliga grunder tilldelats de frivilliga
skarpskytteföreningarne dels till instruktörers aflönande och dels till anskaffning
af skarp ammunition och af målskjutningspremier samt från anslaget jemväl
utgått medel till anordnande i hufvudstaden af eu skjuttäflingsfest för samtliga
skarpskytteföreningar i riket, har Eders Kongl. Näjd under den 9 nästlidne
November förordna! om anläggning af skjutbanor med skotthus gemensamt för
skarpskytteföreningarne och indelta arméen inom 3:dje och 4:de Militärdistrikten,
omfattande Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Stockholms,
Upsala, Södermanlands, Westmanlands och Örebro län, med föreskrift
att baner och skotthus herde vara fullbordade till Juli månads utgång innevarande
år. Kostnaderna för dessa anläggningar komma tvifvelsutan att medtaga
så val behållningen å 1871 års anslag som och hvad af anslaget för inne
-
40 Bil. N:o 3 er) till Kongl. ■Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872.
varande år kan återstå sedan erforderliga medel deraf utgått till utdelning åt
skarpskytteföreningarne samt till skjuttäflingars anordnande.
Vid sådant förhållande och då erfarenheten ådagalagt behofvet åt ökad t
antal skjutbanor inom åtskilliga af de traktör, der sådana redan blifvit anlagda,
samt angeläget är, att ifrågavarande slags anläggningar, så snart möjligen ske
kan. må komma att utsträckas äfven till de nordligare delarne af riket, Indika
ännu äro deraf i saknad; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Näjd måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen, att till skarpskytteväsendets befrämjande
för år 1873 bevilja ett extra anslag af 100.000 R:dr, eller samma
belopp som för innevarande år finnes anvisad!
Kaserii-etablisseineiit för Svea Artilleri-regemente.
Senast i den till 1871 års lagtima Riksdag aflåtna Nådiga Propositionen
angående Statsverkets tillstånd och behof framställdes af Eders Kongl. Maj:t
begäran om anslag till införande af kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente;
hvarvid i Dcpartements-chefens memorial af den 29 December 1870
meddelades fullständig utredning angående behofvet åt ett sådant etablissement
äfvensom redogörelse för frågans föregående behandling. I sitt svar å denna
framställning yttrade Riksdagen, att behofvet af en kasernbyggnad för Svea
Artilleri-regemente blifvit redan längesedan af Representationen erkändt, och
att otvifvelaktigt vore, att detta behof alltjemt ökades; men dä för närvarande
så många och så högst betydliga anslag af beskaffenhet att ej kunna undanskjutas
voro för Landtförsvaret begärda, ansåg Riksdagen sig ej böra bifalla
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
De kostnadsberäkningar, hvilka lågo till grund för berörda Nådiga framställning,
slutade visserligen på en summa af icke mindre än 1,314,546 R:dr,
men dåvarande Departements-chefen ansåg sig dock, på grund af inhemtade
uplysningar, kunna antaga, det kostnaden borde kunna inskränkas till i rundt
tal 1,000,000 R:dr. Ett genom Befälhafvare!^ för Fortifikationen försorg sedermera
upgjordt nytt kostnadsförslag, jemte ritningar, visar ock, att nyssnämnda
antagande varit grundad! Befälhafvare!! för Fortifikationen har nemligen, vid
insändandet af det nya förslaget, uti skrifvelse till Departements-chefen anmält,
att hall, ehuru förslaget slutade på en summa af 1,057,124 R:dr 80 öre, likväl
ansåge kostnaden genom vissa förändrade anordningar kunna inom eu million
Riksdaler begränsas.
I anledning af hvad vid öfverläggningarne hos Riksdagen förekommit
rörande läget för det nya etablissementet, hafva genom t. f. General-fälttygmästarens
försorg ytterligare undersökningar i detta hänseende egt rum, der
-
Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41
vid förrättningsmänncn, hvilka utgjorts af 5 Artilleriofficerare och eu enskild
byggnads kunnig person, hafva, — efter verkställd undersökning, ej allenast af den
redan föreslagna platsen utan äfven af de öfriga platser, till ett antal af sex,
hvilka skäligen kunde för anläggning af ett sådant etablissement ifrågakomma—’
enhälligt förordat etablissementets anläggande å den af Eders Kongl. Makt
senast föreslagna platsen utanför (jarl XV:s port.
1 anledning af hvad sålunda härutinnan förekommit, och då jag anser frågan
om ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente vara
af den vigt, att den för regementet utgör, så att säga, en lifsfråga, enär genomförandet
af regementets organisation är deraf i väsendtlig män beroende, finner
jag mig af min embetspligt manad att i underdånighet påyrka förnyad framställning
i ämnet till den snart sammanträdande Riksdagen, helst nödigt är, att
arbetet redan innevarande år tagen sin början, på det att etablissementet, åtminstone
till hufvudsakliga delar, må kunna fullbordas till den tid, då regementets
organisation enligt deri upgjorda planen är afsedd att sättas i verket eller under
loppet af år 1874;
Och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes
i Nåder föreslå Riksdagen att, till anläggande af ett fullständigt''kasernetablissement
för Svea Artilleriregemente å den dertill redan förut föreslagna
platsen utanför Carl XV:s port, bevilja ett extra anslag af 1,000,000 Rdr
samt att deraf anvisa, för innevarande år, 100,000 R:dr och, för år 1873 ett
belopp af 450,000 R:dr.
iixerciskus för Lifgardet till häst.
likdan år 1884 väcktes fråga om upförande af ett exercishus för Lifgardet
till häst, i det Hans Kongl. Höghet Chefen för Lifgardes-brigaden uti memorial
af den 23 April nämnda år, med förmälan om de fördelar i afseende å utC
* gymnastik och vapenföring, som vid de båda fotgardesregementena
upstått genom för dem anordnade rymliga, ljusa och vanna exercishus, i underdånighet
föreslagit, det Eders Kongl. Näjd täcktes, så vidt möjligt vore, bevilja
anslag till upförande äfven af ett för Lifgardet till häst behöfligt exercishus,
derför kostnaden, enligt upgjordt förslag, då beräknats till 29,285 Rdr
1 i öre.
Enär några medel för ifrågavarande ändamål icke funnos till Eders Kongl
Majits disposition, kunde Hans Kongl. Höghet Brigad-chefens berörda framställning
då icke i Nåder bifallas, och ehuru behofvet af ett- exercishus för
Lifgardet till häst sedermera städse vant erkändt, har dock frågan derom alltjemt
fått stå tillbaka för ännu angelägnare föremål; men sedan de så högt
Bih. till RiJcsd. Vrot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o tf a) till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Stata verket 1672.
stegrade anspråken jemväl på kavalleriets utbildning i vapenföring numera
gjort ifrågavarande exercishus mera behöflig! än någonsin, har jag ansett mig
höra frågan derom till förnyad behandling uptaga; och då prisförhållandena i
afseende såväl å arbetslöner som å materialier sedan år 1864 väsendtligen förändrats.
har det funnits nödigt att låta upgöra nytt förslag öfver de för byggnaden
erforderliga kostnader. Detta nya förslag, hvilket vid Fortifikationen
undergått granskning, slutar på en kostnadssumma af 32,857 K:dr 85 öie,
och är byggnaden afsedd att upföras å den åt regementet uplåtna tomt.
På grund af hvad sålunda nu anförts, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Näjd täcktes, till införande af exercishus för Lifgardet till
häst, af Riksdagen begära anvisandet af ett extra anslag, hvilket dels för jemnande
af de extra anslagens slutsumma och dels i anseende dertill, att i den
beräknade kostnadssumman icke ingår något belopp för oförutsedda utgifter,
torde få bestämmas till 32,944 R:dr 52 öre.
ilussar-etablissement i Landskrona,
1 afseende ä denna fråga, hvarom Eders Kongl. Näjd redan till 1871
års lagtima Riksdag aflåta! Nådig framställning, yttrades af dåvarande Departements-ohefen,
i hans underdåniga memorial af den 29 December 1870, att,
sedan den Kronan tillhöriga, i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona,
hvilken varit åt Wendes Artilleri-regementes derstädes förlagda batterier
till begagnande uplåten, genom nämnda Artilleri-regementes då föreslagna förändrade
" organisation och förläggning blefve ledig, alla såväl ekonomiska som
militära skäl syntes tala för att de i Engelholm, Helsingborg och Ystad förlagda
tre sqvadroner af hnssarregementet Konung Parl XV blefve förflyttade
till och sammanförda i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan anginge,
hussar-etablissementen i Engelholm och Helsingborg vöre af den bristfälliga
beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer förlagda sqvadroner skulle derstädes
qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort upföras, och
kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga dem, som för
ordnandet af ett etablissement i Landskrona komma att upstå.
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning till Riksdagen i
detta ämne, dervid de! erforderliga statsanslag!''! beräknades till 138,000 R:dr,
tiar Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 17 Maj 1871 yttrat, att det för
ifrågavarande regementes tjenstbarhet otvifvelaktigt vore af stor vigt, att de tre
sqvadroner, som vore i särskilda städer förlagda, kunde till ett ställe sammanföras;
men med hänseende till de betydliga summor, som vid dåvarande riksmöte
redan blifvit till landtförsvaret anvisade, hade Riksdagen, enär det ifråga
-
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1372. 43
varande anslagsbehofvet icke syntes vara af oafvislig beskaffenhet, ansett sig
icke höra det äskade anslaget bevilja.
Lika med Riksdagen och i öfverensstämmelse jemväl med hvad föregående
Departements-chefen yttrat, anser jag för regementets tjenstbarhet af stor vigt,
att de ifrågavarande tre sqvadronerna varda till ett ställe sammanförda, och
då deras förläggande till Landskrona erbjuder icke ringa ekonomiska fördelar,
sedan artilleribatteriernas förflyttning derifrån numera är beslutad, samt, med
hänseende till statsverkets nuvarande ställning, något hinder för de erforderliga
medlens beviljande ej synes böra mota, tvekar jag icke att i underdånighet
påyrka, att - denna fråga nu åter måtte göras till föremål för framställning till
Riksdagen.
Beträffande det för ändamålet erforderliga statsanslag, bör jag i underdånighet
anmäla, att det förut beräknade beloppet, 138,000 R:dr, numera i
anseende till betydligt förändrade prisförhållanden icke kan anses tillräckligt.
Enligt hvad Befälhafvare]! för Fortifikationen, på gifven anledning, meddelat
mig, bör kostnaden beräknas:
för byggnaders upförande och inredning m. in. till ............ Ruff 221,912: 50.
för inköp af exercisfält till........................................................ » 23,750: —
eller tillsammans R:dr 245,662: 50.
och när härifrån afräknas beräknade värdet af de till försäljning
afsmida etablissement^! i Engelholm. Helsingborg
och Ystad med............................................................ Ruff 63,265: 83.
återstår att genom statsanslag fylla R:dr 182,396: 67.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till ordnande af ett för tre sqvadroner
afsedt hussar-etablissement i Landskrona af Riksdagen begära ett extra anslag
för år 1873 af i rundt tal 180,000 Ruff, dock under förutsättning af Riksdagens
medgifvande, att hvad utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda
beräkningen, kommer att erfordras, må, genom försäljning af nuvarande liussaretablissementen
i Engelholm, Helsingborg och Ystad, fyllas af derför inflytande
medel.
Förhöjd kronoskjntslega.
1 anledning af hvad här ofvan vid behandlingen af de ordinarie anslagsfrågorna,
blifvit, i afseende å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet,
anfördt, får jag i underdånighet hemställa, att till utgifter för kronoskjuts för
Armé-förvaltningens räkning under innevarande år, i följd af förhöjd lega,
44 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
måtte i Nåder hos Riksdagen begäras ett extra anslag för året till belopp'' af
3,100 R:dr.
Fälttjenstöfningar.
I öfverensstämmelse med hvad i det föregående blifvit beträffande Armeens
vapenöfning^ och dertill anslagna medel anfördt, hemställer jag underdånigst,
det Eders Kongl. Näjd täcktes, till bekostande af för indelta och värfvade
Arméen gemensamma fälttjenstöfningar innevarande år 1872. af Riksdagen begära
ett extra anslag af 250,000 R:dr, att under året utgå.
Arméens pensionering.
Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne December har Direktionen
öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med
de af Riksdagen beviljade anslag dels för uprätthållande af den pensionskassan
åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Majds Nådiga Bref den 9 Februari 1858.
Beträffande först det för uprätthållande af den pensionskassan åliggande
pensionering för tiden till 1871 års utgång beviljade anslag af 85,500 R:dr,
deruti inberäknadt det pensionskassan med 8,820 K:dr tillkommande förhöjda
vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående,
men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, så hade detta anslag för år
1870 lemna! ett öfverskott af 23,528 R:dr 14 öre, hvilket öfverskottsbelopp
komme att till statsverket återlevereras. För innevarande år hade ifrågavarande
anslag blifvit nedsatt till 70,000 R:dr; och ehuru framtida behofvet icke
för närvarande kunde med visshet bestämmas, såsom beroende på blifvande
förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter under kommande
år, ansåge dock Direktionen det sålunda nedsätta beloppet möjligen kunna blifva
för det dermed utsudda ändamålet tillräckligt, såvida icke räntan å kassans
utlånta kapital komme att ytterligare nedgå.
Hvad derefter vidkomme det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så
komme utgifterna under år 1871 att upgå till omkring 229,700 R:dr och
att således i det närmaste medtaga det för året anvisade anslag 230,000 R:dr;
vid hvithet förhållande, och då antagas kunde, att jemväl för år 1873 förhöjningen
i utgifter icke herde i någon betydligare mån blifva större än, hvartill
den under de senaste tre åren visat sig årligen upgå, Direktionen ansåge, att,
med iakttagande af den vid de tre sistförfluten riksdagarne följda beräkning
Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45
af i5,000 E:drs förhöjning, ifrågavarande anslag, hvi]ket för år 1872 hlifvit
bestämdt till 245,000 R:dr, borde för år 1873 höjas till 260,000 R:dr.
.... anledning af hvad Direktionen öfver Arméens pensionskassa sålunda
antort, tär jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd. i öfverensstämmelse
med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga
anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:
att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för up:
ande åt Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte
?! a 7n nnn 5 .,utgå E samma belopp, som för innevarande är finnes anvisadt,
fZ Tf E''"dr’ med ^lldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret
utstå det tor året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till
statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig t
som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse
or Pensionskassans Direktion att, sä snart årets räkenskaper hunnit afslutas.
hos fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget
eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse
det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna:
..... E, vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning al nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6
November 1860. detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning
bestämmas för år 1873 till 260,000 R:dr, att användas till betäckande
a den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan upstå
SSnTi& dråSavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med
förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande af första halfkrets belopp.
med afsilande räkenskaper redovisa föregående krets utgift; samt
att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställa beloppen måtte, i
ikhet med hvad under senare lider iakttagits, få under Riksstatens Nionde
Jiufvudtitel uptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet meddelas.
Understöd åt f. d. landtvärnsman,
- , Af fr ™de?stöd ät Mn 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlef\an
i »e o stadde landtvärnsman, för år 1871 anvisade anslag af 20,000
t?!T !u. hvav.]c fdan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett till
28 X1 orbojdt belopp; och ehuru under innevarande år, med lika anslagssumma,
understodsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne,
kunna i någon män ytterligare förhöjas, synes dock anslaget äfven för
nästkommande år 1873 blifva till oförmmskadt belopp behöfligt, hvadan jag
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
46
alltså Sr i underdånighet hemställa, dot Etlers Kongl 51aj:t mätte Mas i Är
Kraft Biksdagrn att anvisa ett anslag åt 20.000 K r att under te So
för ofvannänmda ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under
Nionde hufvudtiteln uptagas samt underrättelse derom Finans-departementet i
vanlig ordning meddelas.
Uppå Stats-Rådets öfriga Ledamöters underdåniga tillstyrkan
täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla
hvad nu i afseende'' å regleringen af utgifterna under riksstatens
Fjerde Hufvudtitel samt de för Landtförsvarets behof ifrågasätta
nya så val ordinarie som extra anslag, äfvensom i (ifrigt, blitvit
af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående
hvad Kongl. Magt sålunda beträffande statsreglering^!
i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof i hvad den
hornlim att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende
hörande handlingar skulle vederbörligt utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
M. J. Bandelin.
Bil, N:o 3 a) till Kongl, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 47
Approximativ beräkning
öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-regementes
och beväringsmanskapets vapenöfning^, enligt föreslagen plan.
A. Vapenöfning å mötesplatserna. |
|
|
|
|
|
|
l:o Indelta Infanteriet. |
|
|
|
|
|
|
a) Kostnad för manskapet. |
|
|
|
|
|
|
Marsch-kostnad: För hvarje man beräknas i medeltal 4 marsch dagar |
|
| 62,400 |
|
|
|
Mötes-kostnad: Befälsmöte, 10 dagar med 5,760 man (30 pr kom-pani) ..........................[......... 57,600 portioner Rekrytmöte, 42 dagar med 2,400 Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,536 man (8 pr kompani)............ 12,288 » Regementsmöte, 20 dagar med 24,000 man................................. 480,000 » |
|
|
|
|
| |
Summa 650,688 portioner | — | — | 364,385 | 28 |
|
|
b) Kostnad för befälet. Aflöning under Rekrytmötet, 42 dager, för 21 kaptener........å 4 R:dr 96 sub.officerare... å 3 » 27 fanjunkare......å2,5o» 96 underofficerare å 2 » | 3,528 12,096 2,835 8,064 | — | 26,523 |
|
|
|
Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.offficerare å 3 » 48 underoffic......å 2 » | 1,152 768 |
| 1,920 |
|
| |
Transport | — | — | 455,22828 |
| ; |
48 Bil, No 3 a) till Kong!, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Transport
Vidare tillkommer:
Transportkostnader.............................................
Sjukvårdskostnader.................................................
Inventariepersedlars underhåll .
För v alt ni ngsk ost nåd ev
infanteriet.......................................................
Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. m
mötesanslagcts
del deraf för
2:o Indelta kavalleriet.
a) Kostnad för manskapet och nummerhästar ne.
Marsch-kostnad:
För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar
fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen
och regementsmötesplatsen; således
för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre
u 3,559 hästar (3,300 + 111 + 148) 17,795 rationel
å
1,20...................................................................
Mötes-kostnad:
Befälsmöte, 20 dagar
med 444 man 8,880 portioner.
'' » 629 hästar (444 + 37 + 148) 12,580 rationel-,
Exercissqvadron, 90 dager
I med 450 man 40,500 »
» 508 hästar 45,720 »
Regementsmöte, 26 dagar
med 3,374 man 87,724 »
» 3,559 hästar _92,534
Summa 137,104 portioner å 56 öre
>, 150,834 rationel- å 1 Rall
b) Kostnad för befälet.
Aflöning under:
Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare å 4 R.di
,, » » 22 sub.offic. ... å 3 »
» » » 7 fanjunkare å 2,so»
» » » 22 underoffic. å 2 »
Vidare tillkommer:
Transportkostnader.................................................
Sjukvårdskostnader................................................
: Inventariepersedlars underhåll ..................................
Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för
kavalleriet .................................................
Diverse kostnader,, såsom lägerhalm, kokstänger,
och ljus vid exercissqvadronerna m, in.......
Transport
•-- |
| ! i 455,228 28 |
|
| |
3,000 |
|
|
| - | r |
8,000 |
|
|
|
|
|
6,000 |
|
|
|
|
|
38,000 |
|
|
|
|
|
6,000 |
| 61,000 | — | 516,228 | 28 |
10,965 | 50 |
|
|
| |
21,354 | — | 32,319 | 50 |
|
|
76,778 | 24 |
|
| . * | j |
150,834 |
| 227,612 | 24 |
|
|
2,520 | — |
| 1 | ||
5,940 | — |
|
|
|
|
3,575 |
|
|
|
|
|
3,960 | — | 13,995 |
|
|
|
3,000 | 1— |
|
|
| |
4,000 | — |
|
|
|
|
3,000 | — |
|
|
|
|
8,000 | 1- |
|
|
|
|
■ 7,000 | — | 25,000 | — | 298,95 | 74 |
t j-- | |- | -j —— | I 1- | -|815,15502 |
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1872. 49
Transport
3:o Wermlands Fältjägare-regemente.
a) Kostnad för manskapet.
Marsch-kostnad :
Marschpenningar för 500 man .... ................... å 1,5a
Mötes-lcostnad:
Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 pr kompani).
......................................... 1,200 portioner
Rekrytmöte, 42 dagar, med 100 man
(20 proc. af stvrkan).............. 4,200 »
Skarpskyttemöte, 8 dager, med 32
man (8 pr kompani)............... 256 »
Regementsmöte, 20 dager, med 500
man........................................ 10,000 »
Summa 15,656 portioner
å 56 öre (portionsskilling inberäknad). ...:.................
b) Kostnad för befälet,
Aflöning under:
Rekrytmötet, 42 dager, för 1 kapten.......... å 4 R:dr
» » » 4 sub.officerare... å 3 »
-> » » 1 fanjunkare...... å 2,so »
» » » 4 underofficerare å 2 ><
Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.officer., å 3 »
» » » 1 underofficer å 2 »
Vidare tillkommer:
Sjukvårds-, förvaltnings- m. fl. kostnader ..................
Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfningar å mötesplatserna
utgör således.............................................
hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill
hörande byggnader........................................
B. Underbefälsskolor.
a) Korporalskolor.
Infanteriet
Underhåll för 470 man under 42 dagar, 19,740 portioner
å 56 öre (tobaksskilling inberäknad).......
Aflöning för 27 subalternofficerare, 42 dagar å 3 R:dr
Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. m.................
Bill, till lliksd. Prof, 1872.
Transport
1 Sami. 1 Afd.
168! —
504
105
336
24
16
11,054
3.402
300
40
750
8,767
1,113
40
3,000
36
815,155
02
13,670
14,756
40]
14.756|40
828.825
30,000
858,825)38
7
50 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prof). No 1, om Statsverket 1872.
Transport | — | — | 14,756 | 40 | 858,825 | 38 |
Kavalleriet. |
|
|
|
|
|
|
Underhåll för 88 man under 90 dagar, 7,920 por- |
|
|
|
|
|
|
tioner........................ ......... å 56 öre | 4,435 | 20 |
|
|
|
|
D o för 96 hästar under 90 dagar 8,640 ratin- |
|
|
|
|
|
|
ner......................................... al R:dr | 8,640 | — |
|
|
|
|
Aflöning för 8 snöa!ternofficerare, 90 dagar å 3 » | 2,160 | — |
|
|
|
|
Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. m. | 500 | — | 15,735 | 20 |
|
|
h) Underbefälsskolor. |
|
|
|
|
|
|
Infanteriet. |
|
|
|
|
|
|
För hvarje man beräknas i medeltal 30 Ridt'' i marsch- |
|
|
|
|
|
|
och transportkostnad fram och åter; således för |
|
|
|
|
|
|
557 man................... ..................................... | 16,710 | — |
|
|
|
|
Resekostnadsersättning för befälet............................. | 4,000 | — |
|
|
|
|
Underhåll under 120 dagar för 504 man, 60,480 |
|
|
|
|
|
|
portioner................................................ a 65 öre | 39,312 | — |
|
|
|
|
720 rationel-..................................... ål R:dr | 720 | — |
|
|
| |
Aflöning under 120 dagar för 1 öfverste..... å 7 » | 840 | — |
|
|
| |
» » » 2 majorer ..... å 5 » | 1,200 | — |
|
|
| |
» » u 7 kaptener..... å 4 » | 3,360 | — |
|
|
| |
» » » 32 sub.officerare å 3 » | 11,520 | — |
|
|
|
|
» » » 53 underoffic. ... å 2 » | 12,720 | — |
|
|
|
|
j) » » 1 läkare......... å 4 >> | 480 | — |
|
|
|
|
Beklädnadsslitningsersättning för 504 man å 20 öre |
|
|
|
|
|
|
om dagen.................................................... | 12,096 | — |
|
|
|
|
Diverse kostnader, såsom sjukvård m. m............... | 5,000 | — | 107,958 | — |
|
|
Kavalleriet. |
|
|
|
|
|
|
Marschkostnad, deri inbegripen transport af befälets |
|
|
|
|
|
|
hästar..................................... förslagsvis | 2,800 | — |
|
|
|
|
Underhåll under 75 dagar för 55 man, 4,125 por- |
|
|
|
|
|
|
tioner ................................................. å 65 öre | 2,681 | 25 |
|
|
|
|
D:o för 6 hästar under 75 dagar, 450 rationel- å 1 R:dr | 450 | — |
|
|
| , |
Aflöning för 1 ryttmästare under 75 dagar å 4 » | 300 | — |
|
|
|
|
» » 4 sub .officerare d:o å 3 » | 900 | — |
|
|
|
|
» » 9 underofficerare d:o å 2 » | 1,350 | — |
|
|
|
|
Arvode för lärare i veterinär .................................. | 150 | — |
|
|
|
|
Xnqvarteringspenningar för till skolan kommenderade: |
|
|
|
|
|
|
5 officerare pr dag........... ..................... å 1,50 | 562 | 50 |
|
|
|
|
9 underofficerare pr dag..................... å 1 R dr | 675 | — |
|
|
|
|
Diverse kostnader.................................................. | 300 |
| 10,168 | 75 | 148,618 | 35 |
Transport | 1-- | 1 ! | —— — | 1,007,443|73 |
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
Öl
Transport | — | — | — | — | 1,007,443 | 73 |
C. Fälttjenstöfningar. |
|
|
|
|
|
|
Kostnaden för fälttjenstöfningarne, enligt för desamma |
|
|
|
| 250,000 |
|
Summa summarum Nuvarande anslag till indelta arméens och Werm-lands Fältjägare-regementes vapenöfningar utgör |
|
|
|
| 1,257,443 1,000,000 | 73 |
En förhöjning i detta anslag erfordras således af | — | — |
| — | 257,443)73 |
52
Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Utdrag aj Protokollet ''öfver Landtförsvars-ärenden, hållet
inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 21 December 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Woern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Älströmer, >
Weidenhielm.
Chefen för LandtförSvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog
i underdånighet:
l:o.
Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne Januari,
med förmälan hurusom aflidne Förvaltaren vid Arméens utredningsförråd
i Stockholm W. Normans enka, Erika Wilhelmina Norman, född
Wendelius, — enär hon, med fyra hemmavarande oförsörjda barn, enligt
företedt bevis, befunne sig i ytterst fattig belägenhet, — uti en till Arméförvaltningen
ingifven skrift anhållit, att hos Kongl. Maj:t varda anmäld
till erhållande af ett ärligt understöd för hennes och hennes barns nödtorftiga
lifsuppehälle.
Bil. N:o 3 b) till Kong,l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 53
Jemte öfverlemnande af berörda ansökning både Armé-förvaltnina-en
anfört: ö
att aflidne Förrådsförvaltarcn Norman, som, född år 1820, med döden
afgått deri 19 April 1867, blifvit anställd såsom extra förrådsskrifvare vid
utredningsförrådet år 1834, befordrats till sådan ordinarie befattning år
1841 och vidare till F örrådsförvaltare den 25 April 1845 samt hugnats
med Wasa-Orden år 1865;
att hans aflöning, såsom förrådsförvaltare, utgjort 1,200 R:dr till
år 1854, derefter 1,500 R:dr till år 1858, vidare 2,000 R:dr till år 1864
och derefter 2,500 R:dr årligen;
att Norman med utmärkt drift, ordning och noggrannhet skött sin
maktpåliggande, trägna och för helsan påkostande upbördsmanna- och
redogörarebefattning;
att den efter hans död hållna inventering af förrådet aflupit sålunda,
att, sedan befunna öfverskott å varor och persedlar blifvit mot likartade
brister på föreskrifvet sätt qvittade samt andra icke obetydliga öfverskott,
utan dylik qvittning, tillfallit Kronan, en persedelbrist, tydligen härrörande
af orsaker, hvilka Norman icke kunnat förekomma, återstått, upgående
i värde till endast omkring 80 R:dr, hvilket belopp genom sterbhusets
försorg blifvit till Armé-förvaltningen inbetaldt;
att, enligt hvad denna -inventering sålunda ådagalagt, Norman jemväl
på ett samvetsgrant och oegennyttigt sätt utöfvat sina tjensteåligganden;
att,
i anseende till betydenheten af förrådets innehåll samt de talrika
in- och utlefvereringarne derstädes, förråds-upbördsmannen vore
underkastad ett synnerligen stort ansvar jemte äfventyr för uppoffringar
i tjensten, genom lätt inträffande felräkningar och andra misstag samt
varors försämring eller krympning af fyrfaldiga olika anledningar, hvilket
allt, — då dels någon rätt till afskrifningsprocent icke tillkomme förvaltaren,
dels hans ställande af upbördsborgen för en anförtrodd egendom
af millioner Riksdalers värde icke kunde af Kronan ifrågasättas, —
loge i anspråk hos denne tjensteman ett mindre vanligt mått af nit och
omtänksamhet, i förening med fast redlighet; samt
att, utan dylika egenskaper hos förråds-upbördsmannen, Kronan här,
i anseende till förrådets betydliga innehåll, kunde blottställas för kännbara
förluster, i synnerhet som upkommande brister i förrådsinaterielen
vanligen endast då, när de vore af större omfång, kunde rödjas genom
annat än förrådets formliga inventering.
Då, med afseende på nu anförda omständigheter, Normans mångåriga
utmärkta förhållande i tj ensten, ehuru endast pligtenlig^ torde förfil.
till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8
54 Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.
tjena något erkännande å Kronans sida, samt den aflöning honom tilldelats
varit nog ringa i förhållande till upbördsmanna-ansvarets vidd
och dessutom otillräcklig för besparingars afsättande samtidigt med underhållet
af hustru och sju barn, hvadan ock Normans egendom vid dödsfallet
måst till borgenärer afstås, sä — och med anledning af den behörigen
intygade samt jemväl för Armé-förvaltningen hända störa fattigdom,
hvaruti Normans cfterlernnade enka och hos henne hemmavarande fyra
0 försörj da barn, utan något understöd från enskild pensions-förening, sig
befunne — både Armé-förvaltningen i underdånighet hemställt, det Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig proposition om införande åt
en k an Norman på allmänna indragningsstaten af en pension, under hennes
återstående lifstid, af 500 R:dr årligen; Och som Armé-förvaltningen
ansett sig ej kunna till Kongl. Maj:t inkomma med någon framställning
1 berörda hänseende förr, än utgången af förrådets inventering efter Norman
blifvit känd, men sådant, i anseende till åtskilliga omständigheter,
erfordrat en tid af nära 4 år efter Normans död, hade Armé-förvaltningen
derjemte hemställt, huruvida icke, i händelse af Nådigt bifall till ifrågavarande
framställning, Kongl. Maj:t skulle täckas hos Riksdagen föreslå,
att pensionen till enkan Norman finge beräknas och utgå åtminstone från
och med början af innevarande år.
I betraktande af det nit och den skicklighet, som, enligt
hvad Armé-förvaltningen vitsordat, Förvaltaren Norman i
lifstiden uti den honom anförtrodda, ansvarsfulla upbördsmannabefattning
ådagalagt, och med afseende tillika å hans
efterlemnade en kas medellösa belägenhet, tillstyrkte StatsRådet
i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes i Nåder
föreslå Riksdagen att enkan Norman måtte å allmänna
indragningsstaten uppföras till åtnjutande under hennes återstående
lifstid af en årlig pension af Trehundra Riksdaler
Riksmynt, samt att, i händelse af Nådigt bifall härtill, underrättelse
derom genom utdrag af Protokollet finge Finansdepartementet
meddelas, för iakttagande vid regleringen af
Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj :t
Konungen i Nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
J. H. E. von Knorring.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1872.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti StatsRådet,
å Stockholms Slott, den 9 Januari 1872.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr .Jnstitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
B ''tern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer cell
Weiden/ijelm.
Chefen för Sjöförsvars-departementet, Stats-Rådet Friherre Leijonhufvud,
anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang föredraga de frågor, som, vid
uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-Statens femte hufvudtitel
för år 1873 eller den tid, nästa statsreglering komma att omfatta, borde
tagas i öfvervägande; i h vil k et afseende Departements-Chefen anmälde följande
framställningar, nemligen:
a) Ofverdirektörens vid Mariningeniör-Staten hemställan af den 24 sistlidna
November, om antagande af Underingeniörer vid nämnde Stat; och
b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne
. December, med förslag och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag
för Sjöförsvaret;
Och anförde Departements-Chefen härefter beträffande:
A) Aitönings-stateriia vid sjöförsvarets stationer.
“I ofvannämnda skrifvelse den 24 November 1871 har Öfyerdirektören vid MariningenimMariningeniör-Staten,
med åberopande af insända förteckningar öfver de vid Sta- Stulen.
Bil. till Biksd. Prof. 1872. lSxml. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1 om Statsverket, 1872.
tionernas Mariningeniör-Departement under loppet af ett år verkställda arbeten,
anfört, att de maktpåliggande göromål, som voro åt personalen vid nämnde stat
uppdragne, endast med stor svårighet och under ytterst ansträngande tjenstgöring
kunnat af densamma utföras. Oaktadt ingen af tjenstemännen, under de fyra år
Mariningeniör-titatens verksamhet fortgått, genom sjukdom eller af andra tvingande
omständigheter längre tid varit urståndsätta att tjenstår a, hade, i anseende till
personalens fåtalighet, åt ingenjörerna blott undantagsvis kunnat lenmas tillfälle
att genom resor i främmande länder inhemta kunskap om de tätt på hvarandra
följande uppfinningarne i nutidens sjökrigsmateriel; ej eller hade ständigt ombud
kunnat hållas vid den mekaniska verkstad, der dyrbarare arbeten för kronans
rakning, såsom, bland andra, den sednast levererade monitorn, blifvit utfärda.
Ofverdirektören ansåg följaktligen tillökning i personalens antal vara af behofvet
påkallad. Uti instruktionen för Mariningeniör-Staten förutsattes ock att, jemte
den fästa personalen, ingeniör-elever skulle antagas, hvilka bort kunna, användas
för tillsyn å en del arbetsposter å varfven, äfvensom till sådana förrättningar
utom stationerna, till hvilka ingeniörerne och de vid Ofverdirektörens kontor
anställde ritarebiträden nu måste kommenderas; men'' då medel till aflöning åt
elever icke varit att tillgå, hade lämpliga personel’ ej funnits villige att i sådan
egenskap anställas och det vore ej antagligt att förhållandet framdeles klafve
annorlunda. Ofverdirektören hemställde, på grund häraf, att ett belopp af
6,000 R:dr måtte anvisas att årligen utgå till arvoden åt fyra elever eller IJnderingeniörer,
såsom de, i betraktande af det kunskapsmått, som för deras antagande
erfordrades, ansåges höra benämnas och hvilka, jemte arvode och inqvarteringsersättning,
skulle vid kommendering utom den station, der de voro tjenstgörande,
ega uppbära rese- och traktamentsersättning i likhet med Löjtnant vid Flottan
eller Skärgårdsartilleriet.
Enligt det af Eders Kongl. Maj:t till 1867 års riksdag framlagda förslag till
organisation af Mariningeniör-Staten, skulle denna stat, med få undantag, öfvertaga
14 Konstruktions- och Maskinist-officerares alla tjensteåligganden, men endast
bestå af 10 personer, nemligen 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 2 Öfver,-ingeniörer
och 5 Ingeniörer med en aflöning af tillsammans 41,950 K,:dr, deri inbegripen den
förslagsvis beräknade löneförhöjning, som tillkomma ingeniörerne efter viss tjänstgöringstid.
Riksdagen uteslöt emellertid Öfveringeniörsgraden, i följd hvaraf
personalen inskränktes till 8, hvarjemte aflöningsanslaget nedsattes till 32,000
R:dr. Till afhjelpande af de olägenheter, donna förändring i den ursprungliga
planen medförde, anställdes redan samma år två ritare-biträden vid Öfverdirektörens
kontor, till hvilkas aflönande vid 1868 års riksdag 5,000 R:dr beviljades,
att i mån af behof utgå. Men denna tillökning i Mariningeniör-Statens personal.—
hvars verksamhet omfattar så val byggandet och underhållet af sjö vapnets fartyg
samt annan flytande materiel jemte maskinerier, som ock anläggandet och
vidmakthållandet af verkstäder och mekaniska inrättningar vid Stationerna, — har
visat sig icke vara tillräcklig för de stegrade anspråk på dess verksamhet, som
dels den hastiga vexlingen i konstruktionen af krigsfartyg med deraf följande
behof af nya ritningar och fullständiga beräkningar för nästan hvarje nytt fartyg,
dels ock det ökade antalet reparations- och andra arbeten på stationernas varf
medfört. Eders Kongl. Maj:t har ock, med erkännande af behofvet af ökade krafter
inom denna stat, enligt Nådigt Bref den 5 December. 1871,, tillåtit anställande af
Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 3
tillfälliga biträden vid Stationernas Mariningeniör-Departement, hvilkas aflöning
utgår afl anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då, genom antagandet af
Underingeniörer, åt hvilka kunde anförtros förrättningar såväl utom Stationerna,
som vissa arbeten å desamma, med skyldighet att uppgöra mindre vigtiga detalj -ritningar, ingeniörerna lemnades tillfälle att mera, än nu är förhållandet, egna
sig åt utarbetandet af sådana förslag, som fordra större insigter och erfarenhet,
anser jag mig höra i hufvudsaken förorda den gjorda framställningen. Enär
behofvet af dylika biträden sannolikt kommen att vexla under olika tidpunkter,
höra de emellertid endast på förordnande tillsvidare tillsättas, med rätt till uppsägning
inom viss tid. Aflöningen torda vid jemförelse med de inkomster sådana
personer, som de ifrågavarande, skulle kunna å enskilda varf påräkna, höra
beräknas till 1,600 R:dr för dem hvardera, dock utan rätt till inqvarteringsersättning,
men med särskild godtgörelse för resor utom stationen, i enlighet med hvad
Ofverdirektören föreslagit.
Jag tillstyrker alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att till arvoden
åt erforderligt antal Underingeniörer vid M urin ingeniör- Staten bevilja ett belopp
af 6,400 R:dr. Genom tillägg af detta belopp'' till nu utgående aflöningsanslag
för nämnde stat skulle samma anslag blifva förhöj dt till 43,400 R:dr.
I den till 1871 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen, angående Statsverkets
tillstånd och behof, föreslog Eders Kongl. Maj:t att, i stället för den då å
femte hufvudtiteln under anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer
och till flottans underhåll uppförda oindelta spannmål, skulle anvisas kontant anslag
till belopp af 140,174 R:dr 14 öre, hvilket bonde efter uppgillra grunder å
särskilda anslag fördelas sålunda, att, bland annat, å anslaget till aflöningsstaterne
uppfördes 14,750 Ruin.
Jemte bifall till denna framställning beslöt Riksdagen, enligt dess underdåniga
skrifvelse, den 17 Maj samma år, att minska anslaget till aflöningsstaterna
vid stationerna med ett genom indragning af Skärgårdsartilleriets depot i Göteborg
tillgängligt belopp af 1,484 R:dr.
Vidare och i sammanhang med den af Riksdagen, i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:t Nådiga proposition, beslutade öfverflyttning med år 1872 af
Marinregementet från sjö- till landtförsvaret, skulle, af de för regementet utgående
anslag, från femte till fjerde hufvudtiteln öfverföras 248,228 R:dr 42 öre. Af
detta belopp borde anslaget till aflöningsstaterna minskas med 97,680 R:dr 80
öre. utgörande dels löner och inqvartering 96,030 R:dr 80 öre, dels ock det kontanta
tillskott i lönen, som tillädes un d er offi c er äril e vid regementet i stället för
den indragna spanmålen med 1,650 R:dr.
Om sålunda till det i 1871 års riksstat uppförda kontanta penningeanslaget
till aflönings-staterna vid stationerna . . . R:dr 1,106,437: 30.
lägges det kontanta vederlaget för den under anslaget
förut utgångna oindelta spanmålen „ 14,750: — 1,121.187: 30.
och från detta belopp afdragas dels...... 1,484: — ,
dels ........... „_______97,680: 80. 99,164: 80.
så återstå...................... 1,022,022: 50.
Angående betäckande
af
brist i anslaget
till aflöning
ss lat erna
vid sjöförsvarets
stationer.
4 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
med hvilken summa ifrågavarande anslag alltså bort i 1872 års riksstat uppföras,
eller med 24,877 R:dr 22 öre utöfver de 997,145 R:dr 28 öre, som detsamma
upptager. .
Deremot har förslags-anslaget till gemenskapens. vid sjöförsvaret naturaunderhåll
ökats, bland annat, med det belopp, som blifvit för litet upptaget å allöningsanslaget
eller med 24,877 R:dr 22 öre. Enligt Eders Kongl. Maj:ts af Riksdagen
gillade framställning bonde af kontanta ersättningen för den under anslagen
till afiöningsstaterna och till flottans underhåll förut upptagna oindelta
spannmål tillkomma natura-underhålls-anslaget 94,670 R:dr 12 öre, men deremot
afföras ej mindre portions-kostnaden för Marinregementets manskap 56,320 Ruin,
än och kostnaden för brödet åt samma manskap 24,877 R:dr 22 öre eller tillhopa
81,197 R:dr 22 öre.
I följd häraf skulle, då anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll
i 1871 års riksstat är upptaget till . . R:dr 230,000: —
och dertill läggas............. „ 94,670: 12 324,670:
men från detta belopp afdragas............ B:dr 81,197: ce.
ifrågavarande anslag hafva upptagits med.....• • ■ » 243,472: oo.
I 1872 års riks-stat äro deremot å detta anslag anvisade 268,350 R:dr 12 öre.
En bifogad promemoria lemnar ytterligare upplysning härutinnan.
Eders Kongl. Maj:t torde alltså behaga å berörde förhållande fästa Riksdagens
uppmärksamhet för erforderlig rättelse derutinnan i 1873 års stat, med framställning
derjemte, att till betäckande af den sålunda för 1872 uppkommande bristen i
anslaget till aflönings-staterna vid sjöförsvarets stationer måtte få användas ett
belopp af 24,877 R:dr 22 öre af det till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll
för samma år anvisade anslag.
B). Flottans nybyggnad och underhåll.
I ofvan nämnde skrifvelse den 12 December sistlidne år hafva, bland andra,
Underhäll af täljande framställningar blifvit af Förvaltningen af Sjö-Ärendena gjorda.
ångfartyg jemte 1:o) I anseende till den förökning i antalet af ångfartyg vid Flottan och
maskinerier och Skärgårds-Artilleriet, som under senare åren egt rum, hade kostnaden för underpanmi.
^llet af Sjövapnets fartyg så stegrats, att de medel, hvilka med nuvarande anslag
till flottans nybyggnad och underhåll kunde afses för underhåll af ångfartyg
jemte maskinerier och pannor, icke vidare blefve för ändamålet tillräckliga. Utom
den ökade kostnad, de dyrbara maskinernas och pannornas underhåll kräfde, erfordrades
anskaffande och vidmakthållande af ett större antal arbetsmaskiner och
maskin-inventarier, äfvensom, för reparation af jernfartygen, ett förråd af pansarplåtar
och andra material!er; Och har beloppet af den förhöjning uti ifrågavarande
anslag, som på grund häraf erfordrades, af Förvaltningen beräknats utgöra:
För underhåll af maskiner och pannor........... 42,000 R:dr.
„ anskaffning och underhåll af diverse arbets-maskiner och maskin-inventarier
.................. 18,400 „
„ pansarplåtar m. in..............._ . ■ 46,600
eller tillhopa.................... 107,000 R:dr.
Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872. 5
2:o) 1 anledning af gjord anmälan af Befälhafvaren vid Stockholms station, Segelbåtar.
att stationens segelbåtar voro i bristfälligt skick och för öfrig! af mindre tidsenlig
beskaffenhet, samt enär det visat sig att underhålls-statens anslag icke varit
tillräckligt för anskaffande af nya båtar till befälets och underbefälets öfningar i
stället för dem, som blifvit dertill oanvändbara, har Förvaltningen till fyllande
af detta behof vid båda stationerna ansett ett belopp af 10,000 R:dr om året
erfordras.
3:o) Då den gamla vid donna station befintliga upphalningsbädd vore starkt Upphalninysangripen
af rota och numera knappast användbar samt i öfrig! upphalning af‘dip r*d Stockfartyg
på bädd af sådan konstruktion, som den ifrågavarande, medförde stor kost- hvlms stalwnnåd
i följd af den betydliga arbetsstyrka dervid erfordrades, vid hvilket förhållande
det icke ansåges vara med god hushållning förenligt att ombygga densamma,
har Stations-Befälhafvaren hemställt och Förvaltningen af Sjö-Ärendena tillstyrkt,
att en slip, afsedd för upphalning af mindre tunga fartyg, måtte vid stationen
anläggas. Till bekostande af densammas nybyggnad och underhåll äfvensom för
anbringande och vidmakthållande af likartade eller andra för fartygsbyggnader
och reparationer behöfliga anstalter beräknades den erforderliga tillökningen i nybyggnads-
och underhålls-anslaget till 30,000 B:dr.
Bo) Sedan anmäldt blifvit, att de till östra och vestra boställsbyggnaderna Underhåll af
å Skeppsholmen hörande uthusen vore i så bristfälligt skick, att rifning af de- hus och
samma och deras ersättande med andra icke kunde uppskjutas samt att kostnaden byggnader.
för uppförande af två nya uthusdängor af trä med plåttak beräknats utgöra 15,000
R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, med åberopande häraf och då i allmänhet
för underhåll i försvarligt skick af hus och byggnader vid Stationerna tarfvades
tillökning i underhållsanslaget, helst uppförande af flera nya hus och byggnader
vid Stationerna förestode, å ifrågavarande anslag uppfört en tillökning af
15,000 R:dr.
5:o) Med föranledande af Stations-Befälhafvarens i Carlskrona hemställan, att
för underhåll och komplettering af madrasser och möbler m. in. å Flottans fartyg,
måtte anvisas dels ett belopp af 3,000 R:dr att årligen utgå,..dels ock såsom extra
anslag för en gång 26,493 R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, sopa ansett
ifrågavarande komplettering och underhåll höra ske efter hand och i mån af
behof, för båda Stationerna gemensamt uppfört ett ärligt belopp af 1.0,000 R:dr.
6:oJ Under åberopande deraf, *
att ett större antal ångfartyg än tillförene nu mera utrustades, i följd hvaraf
flere extra maskinister, hvilkas aflöning utginge från underhålls-anslaget, måste
antagas;
att då, enligt föreskrifter i Kongl. Brefvet flen 11 Februari 1871, ledigheter
inom handtverks-staten icke återbesättas, utan extra arbetare i män af behof antagas,
men desses aflöning, hvilken skall bestridas af de besparingar, som genom
indragning af de ordinarie beställningarna uppkomma, icke obetydligt öfverstege
den, som bestodes arbetare å ordinarie stat, berörde besparingar befunnits otillräckliga
för extra arbetarnes aflöning, helst större arbetsstyrka, än ordinarie staten
upptager, vid flere tillfällen erfordrats;
samt att underbefälets vid timmermans- och handtverksstatens aflöning ej
allenast vore betydligt lägre, än den, som åtnjötes af sådana såsom varfs-under
Inventarier
ä Flottans
fartyg.
Förhöjning i
ajlöningsmedlen.
Mina] delningens
personal.
6 Bil. N:o 4 till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
befäls vederlikar ansedde, å enskildes varf anställde personer, utan äfven mindre
än underofficerarnes vid Flottan och Skärgårdsartilleriet, ehuru de färre hade
vida trägnare tjenstgöring än de sednare, vid hvithet förhållande billigheten i hög
grad talade derför att varfsunderbefälet, intill dess en allmän löne-reglering kunde
komma till stånd, snarligen erhölle åtminstone så stort tillskott i sin nuvarande
aflöning, att det kunde med inkomsterna af tjensten bestrida utgifterna för de
oundgängligaste lefnadsbehofven
har Förvaltningen af Sjö-Ärendena hemställt, att för sålunda angifne behof
måtte af Riksdagen äskas en förhöjning i underhållsanslaget med 30,000 R:dr. _
7:o) Sedan Eders Kongl. Maj:t, med afseende å angelägenheten deraf att åt tillverkningen
och användandet af undervattensminor gåfves en ökad utveckling, så att
ett för försvaret ordnadt min-system kunde tillvägabringas, uppdragit åt Ofverstelöjtnanten
vid Skärgårds-artilleriet Zethelius att öfver denna del af försvaret
hafva närmaste bestyr och tillsyn, samt derefter, på anmälan af denne att erhålla
sakkunniga personer till biträde, dels vid sjelfva minarbetenas utförande och dels
för rådplägning i de till min väsendet hörande frågor, genom Nådigt Bref den 25
Februari 1870, tillsatt en komité för ordnande af min väsendet, så blef genom
gen er al-ordres den 15 derpåföljande Augusti befaldt, att till danande inom Skärgårds-artilleriet
af en stamtrupp, öfvad i utförandet af arbeten och försök med undervattens-minor,
deras utläggande och handhafvande m. m., inom nämnde kår
skulle tills vidare bildas en min-afdelning, bestående af eu chef, två biträdande
officerare, 4 underofficerare och 16 kanonierer, hvilken personal dock skulle kunna
framdeles, i mån af vexande behof, ökas.
För tjenstgöringen vid donna afdelning, hvars verksamhet oafbrutet fortfarit,
har annan ersättning ej utgått än det, enligt Nådigt Bref den 31 December 1868,
Chefen för densamma tillerkända arvode af 300 R:dr årligen eller det belopp,
som förut uppburits af tillsyningsmannen vid slagkrutslås oratoriet. I skrifvelse
till Stations-Befälhafvaren har emellertid afdeinings-chefen framhållit behofvet af
särskilda arvoden för personalen, för ätt kunna vid min-afdelningen bibehålla personer,
hvilka befunnits passande för och blifvit inöfvade till tjenstgöring vid densamma.
För min-vapnets skyndsamma utveckling vore nödigt, att afd el ningens
arbeten fortginge utan afbrott, hvarföre semester för personalen ej herde ifrågakomma,
och, då handterande! af minor med tillhörande sprängämnen stundom vore
förenad! med lifsfara, syntes derjemte billigheten fordra, att någon ersättning
härför beviljades dem, som till dylik tjenstgöring beordrades. På grund häraf
och med åberopande af förhållandet härutinnan i andra länder, der löne-tillägg
tillkomma det vid min-kårerne anställda befäl och manskap äfvensom att, hvad
särskild! Norge vidkomma, den s. k. “Bestyrer af marinens torpedo-vaesen" derstädes
för sin befattning uppbure 300 speciel’ eller 1,200 R:dr R:mt, har afdeiningschefen
framlagt förslag till arvodes-stat för den vid afdelningen anställda fästa
personal, upptagande 1 chef, 3 officerare, 4 underofficerare, af hvilka eu skulle
vara uppbördsman, samt 16 öfverkorporaler, kanonierer och underkanonierer, med
arvoden till sammanlagd! belopp af 5,700 R:dr; äfvensom och då det för arbetenas
fortgång vore nödvändigt att kunna förfoga öfver ett visst antal handtverkare i
egen arbetslokal och sådana arbeten stundom förekomme, som dels borde hållas
hemliga, dels fordrade särskild arbetsskicklighet för att kunna nöjaktigt utföras,
föreslagit att derutöfver ett särskild! belopp af 5,000 R:dr måtte afses till dagspenning
åt tillfälligtvis antagna arbetare, enligt upprättad stat för handtverkspersonalen.
Bil. JSf:o 4 till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1872. 7
I afseende å denna af Stations-Befälhafvaren tillstyrkta framställning, bär
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, enär de föreslagna staterna icke blifvit fastställde
och följaktligen ifrågavarande belopp icke kunde annorlunda än förslagsvis upptagas
i underhålls-staten för 1873, hemställt, att, utöfver det till chefen för
min-afdelningen nu utgående arvode 300 B:dr, för afdelningens personal måtte
äskas ett förslagsanslag af 10,400 R:dr.
De utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena sålunda uppförda, här ofvan under
titeln Flottans nybyggnad och underhåll upptagna belopp utgöra tillhopa 212,400
R:dr. Uti denna summa ingå ej allenast sådana poster, som genom erfarenheten
om behofven under föregående år eller på andra beräkningsgrunder kunna
anses vara till siffran fullt kända, utan äfven poster, hvilka dels synas afse utgifter
af mera tillfällig natur, dels, ehuru otvifvelaktigt fortfarande behöfliga. ej
för närvarande och innan varfvens ordnande hunnit genomföras, kunna med säkerhet
för framtiden till beloppet bestämmas. Till de förstnämnde räknar jag de för
ångfartygs jemte maskineriers underhåll m. m. upptagne . . . R-.dr 107,000: —
äfvensom de för anskaffande och vidmakthållande af segelbåtar
beräknade 10,000 R:dr, hvilket belopp, för anslagssummans
jemnande, uppföres med .......... . „ 9,772: 68.
Summa it:dr 116,772: 68.
Hvad angår förhöjningen i aflöningsmedlen, så tinner jag, lika med Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, en dylik förhöjning vara af behof och billighet påkallad.
Redan länge hafva arbetarne å Kronans varf mast åtnöja sig med en aflöning,
vida _ understigande hvad deras jemlikar vid enskildes verkstäder kunnat påräkna.
K 01IV1 ten för nrmfmramlp nf förs! a o* till nrtrn nis a ti rm af Ssiöfnraxrciyota
de dugligare af dem. Då emellertid beloppet af de i sådant afseende erforderliga
medel icke kan för någon längre tid med tillförlitlighet beräknas, innan det
blifvit afgjordt i hvad män båtsmän komma att af särskild! antagne arbetare ersättas,
men de utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförde 30,000 R:dr, ehuru
för framtiden säkerligen ej tillräckliga, likväl kunna antagas motsvara behofvet för
1873, torde berörde belopp höra å extra stat anvisas.
Den för min-afdelningens personal uppförda post å 10,400 R:dr torde tills
vidare och intill dess afdelningen erhållit fast organisation, jemväl höra såsom
extra anslag utgå.
Beträffande öfrige i fråga varande anslagsbelopp, nemligen: till en upphalnings-slip
vid Stockholms station m. in. 30,000 R:dr, till underhåll af hus och
byggnader 15,000 R:dr samt till fartygs-inventarier 10,000 R:dr, så är val behofvet
jemväl af- desamma ådagalagd!; men en del af de antydda arbetena och ankaffningarne
är emellertid af mera tillfällig beskaffenhet; Och om äfven Förvaltningen
i den omständighet, att andra likartade arbeten under den närmaste framtiden
höra ega rum, haft anledning uppföra nämnde belopp såsom förhöjning i
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, synes mig dock lämpligast att, intill
dess fullständigare utredning af kommande års behof härutinnan hunnit verkställas
och granskas, äfven dessa belopp för 1873 anvisas såsom extra ordinarie anslag.
I öfverensstämmelse härmed skulle ordinarie anslaget till Flottans nybyggnad
och underhåll, som nu utgör 783,227 R:dr 32 öre, höjas med 116,772 Ruin 68
Anvisningar å
allmänna
besparingarne.
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 187:1.
öre eller till 900,000 R:dr, derom jag anhåller att Eders Kongl. Maj:t behagade till
Riksdagen göra framställning, hvaremot öfrige belopp, tillhopa 95,400R:dr, skulle
såsom extra anslag anvisas.
C) Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.
Anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal, nu
upptaget tilfett belopp af 750,460 R:dr, hvari ingår ett särskilt reservations-anslag
å 10 000 R:dr till Lifräddnings-anstalterna å Rikets kuster, synes höra beräknas
till samma belopp äfven för 1873; och torde Eders Kongl. Maj:t, jemte framställning
härom till Riksdagen, begära dess medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln
“fyr- och båkmedel" må, såsom hitintills, fortfarande få för det med samma anslag
afsedda behof användas.
Tid efter annan hafva å lmfvudtitelns allmänna besparingar anvisningar
skeft för ändamål, hvilka nu mera icke kunna såsom tillfälliga anses, och för
hvilka följaktligen, derest ej särskilda omständigheter föranleda till undantag,
fasta anslag torda höra äskas. Riksdagen har jemväl, uti dess underdånig^ skrifvelse
angående regleringen af utgifterna å femte hufvudtiteln för 1872, a dessa
anvisningar fästat uppmärksamhet; och torde jag få bär i ett sammanhang redogöra
för desamma. „ ...... ..... .
l:o. Sedan Kungsholms och Drottningsbärs fästningar erhållit tillökad bestyckning,
i följd hvaraf ökade garnisoner för bevakning af dervarande dyrbara
materiel och förråder äfven under fredstid erfordrades, blef i Nådigt Bref den 30
Mars 1855 stat för garnisonerne fastställd, med föreskrift derjemte, att kostnaden
för befälets och manskapets aflöning borde för sednare hälften af samma år utgå
af behållna aflöningsstatsmedel, men på Eders Kongl. Maj:ts profning sedermera
bero, af hvilken tillgång beloppet framdeles skulle bestridas. Vid 18b6—1858 arens
Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t särskild! anslag för personalen a sjöfästnm»arne,
men Riksdagen, som antog att besparingarne skulle fortfarande såsom dittills
kunna lemna tillgång till bestridande af erforderlig aflöning för samma personal
faun ej skäl att till framställningen lemna bifall. Derefter blot genom Nådigt
Bref den 22 Januari 1861 föreskrifvet, att aflöning^! för ifrågavarande garnisoner
skulle för framtiden utgå af allmänna besparingarne.
Under förutsättning att portion och bröd bestrida af särskilda anslag, uppgår
kostnaden för dessa garnisoner till omkring 5,000 _ R:dr Riksmynt, fördelad
i öfverensstämmelse med ofvan åberopade stat på följande sätt:
Kungsholmen:
aflöning till befäl . . .
d:o till gemenskapen
B:ko R:dr 1,460
„ 859
Transport B:ko R:dr 2,319
13.
13,
Bil. N:o 4 till Kongl. Magi* Säd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 187.2. 9
Dr o ttning skär:
aflöning till befäl- och gemenskap . . .
För häda fästningarne gemensamt:
Till prest och läkare, förslagsvis . . . .
Kommendantskaps m. fl. smärre utgifter .
eller 5,000 R:dr Runt.
Transport 2,319: 13.
. . - B:ko R:dr 456: 12.
- - . „ 150: -
• - ■ ___„____407: 39.
Summa B:ko R:dr 3,333: 16.
Då ifrågavarande garnisoner fortfarande måste bibehållas och följaktligen
kostnaden för desamma icke är tillfällig, torde Eders Kong!. Näjd till Riksdagen
göra framställning om anvisande af erforderliga medel till deras'' aflönande.
2:o. Enligt stadgandet i 269 § 2 inom. af reglementet för styrelsen och
ekonomien vid sjö vapnets stationer äro förvaltare derstädes tillförsäkrade att,
efter tio års tjenstetid i sina uppbördsbefattningar, njuta 25 procents löneföi höjning
och, efter 20 års tjenstetid i samma befattning, ytterligare 25 procents enahanda
tillökning. I öfverensstämmelse härmed tillädes förvaltaren vid Carlskrona
station O. F. Gynther genom Nådigt Bref den 2 Mars 1858 en löneförhöjning af
1,000 R:dr samt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman, medelst
Nådigt Bref den 11 April 1867, 500 R:dr.
3:o. Uti Nådigt Bref den 2 November 1824 förordnades, att, då lön på stat
ej fanns ledig, från Krigsakademien utexaminerad kadett skulle från besparin
Sarne
undfå expektans lön. Antalet löner af denna beskaffenhet bestämdes, enligt
iådiga Brefvet den 7 Mars 1854, till 20, men nedsattes, på grund af Nådigt
stadgande den 16 December 1862, till 12, utgörande å 225 R:dr hvardera ett
sammanlagdt belopp af 2,700 R:dr.
1 likhet med hvad ofvan i fråga om kostnaden för garnisonerne å sjöfästningarne
är föreslaget, torde framställning höra ske till Riksdagen om anvisande
af medel till löneförhöjningarna för förvaltarna Gynther och Beckman under
deras tjenstetid samt till exspektanslönerna till utexaminerade kadetter.
4:o Sedan längre tid tillbaka bada Sekreteraren hos Befälhafvande Amiralen
i Carlskrona fått uppbära lösen för de Öfverkommendantspass, med hvilka alla
från Carlskrona utgående handelsfartyg börda vara försedda. Denna rättighet
upphörde i följd af det i Nådiga Brefvet den 14 Januari 1862 meddelade stadgande
att, sådana pass icke vidare börda med lösen beläggas. Af donna anledning tillförsäkrades
nuvarande Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G.
Trägård!), genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863, såsom ersättning för den
honom sålunda frångångna passlösen, ett belopp af 106 R:dr, att från och med
år 1862 efter hvarje års slut utgå af de allmänna besparingarna.
5:o. Vid den reglering af civilpersonalen vid flottan, som egde rum enligt
Nådigt Bref den 18 December 1838, öfverflyttades dåvarande kontrollören G.
Middendorff på Expektans stat med rättighet att från ofvannämnda besparingar
uppbära sin lön till belopp af 975 Rdr.
Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
6:o. Sekundchefen och visse officerare af f. d. Flottans Konstruktionskår,
som enligt lemnadt uppdrag skulle verkställa kontrollmätning å handelsfartyg
i städerna, tillförsäkrades genom Nådigt Bref den 9 Maj 1822 särskild ersättning
för detta bestyr, att utgå från tullmedlen, (lenom Nådiga beslut den
26 November 1861 och den 21 December 1865 upphörde detta uppdrag med
Juni månads slut år 1866 och i sammanhang dermed den ersättning derför, som
förut utgått. Dessa officerare, som i anseende till långsam befordran inom kåren
voro ganska vanlottade i jemförelse med deras vederlikar inom Flottans anijra
kårer, gånge sålunda i mistning af en påräknad inkomst, och vid detta förhållande.
behagade Eders Kong!. Maj:t, enär genom skedda indragningar å Konstruktionskåren,
som då var under organisation, å aflöningsanslaget uppstått besparingar,
under den 29 Maj 1866 af desamma tillägga vissa officerare årliga gratifikationer,
i stället för de på tullmedlen anvisade arfvodena, att från Juli månads
början samma år utgå intill dess, genom kårens nya organisation, lönförhöjningar
kunde dem beredas.
Af bemälde officerare återstå nu 3:ne på Indragningsstatöfverflyttade, hvilka
från allmänna besparingarna åtnjuta de dem tillförsäkrade gratifikationer, neml:.
Öfversten A. Ljungstedt................R:dr 75: —
Kapten-Löjtnanten C. af Borneman............ ,, 150: —
och Premier-Löjtnanten A. Trygger ........ „ 325: —
eller tillsammans R:dr 550
De härofvan under N:ris 4, 5 och 6 upptagna belopp synas mig deremot
böra uppföras att utgå å allmänna indragningsstaten.
7:o. Då, genom Nådiga Brefvet den 11 December 1860, ekevirkes-förråden
vid flottans stationer ställdes under särskilda ansvarige uppbördsmäns tillsyn,
förordnades tillika om tillsättande, provisoriskt, af en förvaltare och en kammarskrifvare
vid Carlskrona station emot arfvoden, den förre af 2,000 B dr och den
sednare af 800 B dr samt vid Stockholms station ett biträde åt dervarande beklädnads-
och virkesförvaltare med arvode af 400 Bär, hvilka belopp med tillsammans
3,200 Rdr sedermera utgått från de allmänna besparingarna.
Enär förändrad reglering utaf aflöningsstaterna för civilpersonalen vid stationerna
torde förestå, lära nämnda belopp höra tills vidare, och intill dess sådan
reglering egt rum, fortfarande af allmänna besparingarna utgå.
8:o. Vid det förhållande att den af Eders Kongl. Maj:t, i Nådig proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof, till 1871 års Riksdag gjorda framställning
om ersättning för det från ifrågavarande besparingar till Amiralitets - krigsmanskassans
enke- eller gratial-fond utgående belopp af 1,905 R:dr icke vann
Riksdagens bifall, torde samma belopp böra, på sätt Riksdagen ansett lämpligt,
äfven framgent från dessa besparingar utgå.
Slutligen bör anmärkas, att af de å femte hufvudtitelns allmänna besparingar
anvisade utgifter, hvilka äro upptagna i den Eders Kongl. Maj ds berörda
Nådiga proposition bilagda utgiftsstat för samma hufvudtitel, nedanstående belopp
hafva, dels i följd af Marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret, dels på
grund af förändrade förhållanden i öfrig!, upphört att utgå, nemligen:
gratifikationer åt korporaler vid Marinregementet........ 480 R:dr
gratifikationer åt skarpskyttar vid samma regemente....... 1,200 „
förändring af skeppsgossekavajer.............. 75 „
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 11
Min hemställan, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, är således den att
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af hitintills från femte hufvudtitelns
allmänna besparingar utgående belopp måtte uppföras
dels å anslaget till aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer, till:
personalen å Kungsholms och Drottningskärs fästningar . . ’ . . . 5,000 R;clr
löneförhöjning åt förvaltaren vid Carl skrona station O. F. Gynther . 1,000
löneförhöjning åt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman . 500 "
exspektansarvoden åt utexaminerade sjökadetter......... 2 700
. , . „ . . , S:a 9*200 ”
dels a allmänna indragning sstaten, till:
Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G. Trägård!!, ersättning för
uppbörd passlösen................... inc t?.a.,
Kontrollören G. Middendorff, lön..............97g
Följande officerare, gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörandet
åt kontrollen å skeppsmätningar, nemligen:
Öfversten A. Ljungstedt............... 75 R-ffi
Kaptenlöjtnanten
C. af Borneman...............150
Premierlöjtnanten A. T rygg er................ 325 •”
Under den hastigt fortgående utveckling, i hvilken sjökrigs-materielen är
stadd, har icke något tillfälle bort försummas för att söka tillgodogöra oss den
erfarenhet, som i andra länder genom vidtomfattande och kostsamma försök vunnits.
_ Så långt tillgängliga medel det tillåtit, hafva ock, tid efter annan, sakkunnige
personer blifvit utsända, hufvudsakligen till England och Nordamerikas
Förenade stater, för att inhemta upplysningar om de nya rön och uppfinningar i berörda
afseende, som ansetts förtjenta af uppmärksamhet. Men den utväg sålunda
anlitats, för att följa andra länders framsteg, har dock, ehuru värdefulla underrättelser
derigenom erhållits, icke kunnat tillfredsställa behofvet af de regelbundna
och noggranna upplysningar, hvilka en på stället ständigt vistande, med yrket
förtrogen, vetenskapligt bildad militär skulle kunna lemna. Det vore derföre
enligt min tanke, _ välbetänkt, att i ett land med större marin, särskild! i England, vid
Eders Kongl. Maj:ts beskickning derstädes anställa en sjöofficer såsom attaché med
uppgift att uppmärksamma vigtigare företeelser inom vapnet. — På samma
gång jag, 1 sammanhang med den mig nu åliggande redogörelsen för femte
hufvudtiteln, ansett mig icke höra underlåta att i korthet vidröra denna angelägenhet,
har jag dock ej för afsigt att i sådant hänseende föreslå någon hemställan
till instundande Riksdag, af den anledning, att jag; föreställt mig det en åtgärd
• ögtning skulle, jemväl hvad Norge vidkommer, finnas ändamålsenlig,
1 hvilket fall en af de Förenade Rikena gemensamt afiönad person lämpligen torde
kunna 1 berörde egenskap anställas. — Anslaget till stipendier för sjöofficerare
under anställelse i utländsk tjenst eller kommendering utrikes torde i öfrig! lemna
tillgång till aflöning åt den officer, som må kunna, på särskild anmälan, blifva
af Eders Kongl. Maj:t under årets lopp för ändamålet utsänd.
12 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1 om Statsverket, 1872.
Förhöjning i I afseende å de anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under
exspenscmslagc femte hufvudtiteln uppförda och i hvilkas belopp ändring icke blifyit här ofvan
till deparie- föreslagen, finner jag icke skäl till annat tillstyrkande, än att, för jemnande åt
menteis-expedi Pufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
twnei'' m. m. för Departementets expeditioner förköjes från 2,203 R:dr 70 Öre till 2,231
B:dr 2 öre eller med 27 B:dr 32 öre.
I händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar, skulle förhöjningen
å ordinarie stat utgöra 132,400 Ii:dr. Om härtill lägges nu gällande riksstat»
slutsumma för femte hufvudtiteln 4,068,500 B:dr, skulle slutsumman för
1873 utgöra 4,200,900 B:dr. ____
Jag torda härefter få öfvergå till redogörelsen för de behof, för Indika jag
anser extra ordinarie anslag höra af Biksdagen begäras.
l:o. Flottans underhåll.
I enlighet med hvad ofvan blifvit under titeln _ Flottans nybyggnad och
underhåll anfördt, hemställer jag att Eders Bong!. Maj:t behagade, till der närmare
angifne behof och anskaffningar, af Biksdagen begära ett extra anslag å
95,400 B:dr.
2:o. Byggnadsbehof.
Frågan om ordnandet af varfsanläggningarne vid sjövapnets stationer, vid
flera tillfällen väckt, behandlades jemväl af den för uppgörande af förslag till organisation
af Sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. 1866 förordnade komité,
hvilken såsom ett framför andra eftersträfvansvärdt mål framhöll centralisering af
dessa anläggningar. Af komitén anmärktes att stor tidsförlust och kostnad måste
uppstå för ett industriel!: etablissement, utsträckt, såsom förhållandet vore särdeles
vid Carlskrona station, på ett vida större område än som erfordras,_ och,
jemte åberopande hurusom man i andra länder sökt till hvarandra närma marinens
dockor, förrådshus och embetslokaler, erinrade komitén, såsom exempel på den
spridning dylika anläggningar ega vid nämnda station, bland annat, att längden
från nya dockans territorium till stenkolsförrådet på Söderstjerna utgör i mil
samt från nya dockan till Artillerigården öfver varfvet | mil.
I, öfverensstämmelse härmed ansåg jag mig och, vid föredragning af regleringen
af 5:te hufvudtiteln för 1872, höra fästa Eders Bong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
å angelägenheten att, ur synpunkten af tids- och arbetsvinst, sammanföra
de å varfven vid sjövapnets stationer spridda verkstäder och embetslokaler,
till Indika arbeten fullständig plan likväl då ej hunnit uppgöras. I anledning
af den härpå grundade nådiga framställningen om användandet af besparingarna
å vissa anslag till dessa arbetens utförande, uttalade ock Biksdagen i
skrifvelse den 17 Maj 1871, att det vore af stor vigt det åtgärder i den angifna
rigtningen vidtoges, ehuruväl den, i afseende å förslaget angående kostnadernas
bestridande, ansåg ändamålsenligast, att, sedan grunderna för förändringarna blif
-
Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 13
vit bestämda och beräkning öfver de dermed förenade kostnaderna uppgjord,
Riksdagen klafve satt i tillfälle att, efter frågans pröfning, besluta angående erforderliga
anslag.
a) I det Eders Kong!. Maj :ts pröfning sedermera underställda af Mariningeniören
Svensson uppgjorda, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda, förslag
till sammanförande af verkstäderna å varfvet i CarUkrona anföres hufvudsakligen,
att verkstädernas belägenhet vore sådan, att fartyg, som repareras, icke
kunde förläggas i deras närhet, i följd hvaraf en betydlig del af dagsverkskostnaden
förspilldes genom transporter, och kontrollen å arbetspersonalen synnerligen
försvårades. För skyndsam och billig reparation å så tunga pjeser, som
större maskiner och ångpannor, vore dessutom ett oundgängligt vilkor, att invid
verkstäderna ega en horisontal fast grund vid vatten, hvilken nu ej funnes och
icke utan kostsamma kaj byggnader kunde åstadkommas.
Emot de nu varande särskilda verkstadsbyggnaderna förekomma derjemte
hufvudsakligen: hvad anginge
Plåtslagare-verkstaden: att dess utrymme icke medgåfve att, under pågående
smidesaroeten, deri intaga större ångpannor, som derföre måste under öppen
himmel undersökas och repareras; vid hvilket förhållande och då dylikt arbete,
som vanligen påkommer under den mörka årstiden, icke kunde förrättas vid ljus
samt, till följd af dålig väderlek, ofta måste af brytas äfven under dagen, detsamma
icke kunde utföras med den skyndsamhet och så billigt, som under gynnsammare
förhållanden skäligen kunde förväntas, samt att då ej eller utrymme i
verkstaden funnes för uppställning af varfvets större saxpressar, att der drifvas
med ångkraft, jemväl all klippning och pundaning af gröfre plåt måste ske under
bär himmel, hvithet jemväl omöjliggjorde skyndsam reparation af jernfartygens
bottnar under den mörka årstiden;
Ånghammar-smedjan: att densamma vore för trång för verkställande af gröfre
smiden, som nu förekomme oftare än tillförene; samt att ånghammaren, på den
plats, der den nu vore uppställd, åstadkomme så häftig skakning i maskinverkstaden,
att noggrann svarfning i de större svarfvarne icke kunde ske under det
hammaren vore i gång, hvilken olägenhet, härrörande af grundens beskaffenhet på
djupet, icke blefve afhulpen genom hammarens flyttning till någon af de öfriga
smedjorna;
Machin-verkstaden: att behof v et af dess utvidgning, redan nu kännbart,
blefve större för hvarje år;
Jernförråds-huset: att, jemte det transporten af tyngre materialier till och
från detsamma försvårades genom dess belägenhet på en backsluttning, samma
förrådshus lemnade så föga tillräckligt utrymme, att en del jern måste läggas
diagonalt och öfver andra sorter, till följd hvaraf den i allmänhet vid enskilda
verkstäder vidtagna anordningen att hafva förråden så sorterade, att pjeserna
kunde med lätthet öfverräknas och uppmätas, ej här stode att iakttaga.
Af desse verkstäder vore maskinverkstaden den enda, hvars maskiner drefvos
med ångkraft. Plåtslagare- och Snickareverkstäderna, i hvilka numera ånga
borde inledas, vore så belägna, att, för åstadkommande af denna förbättring,
särskild ångpanna och ångmaskin måste anbringas i de byggnader, i hvilka
dessa verkstäder voro inrymda, hvaremot, genom alla dessa byggnaders sammanförande,
drifkraft kunde från maskinverkstaden inledas i de öfriga, till
stor besparing i anläggnings-, slitage- och driftkostnad.
Verkstäder rid
Carlslci''ona
station.
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
Verkstädernas aflägsna belägenhet från fartygen, bristen på tjenliga kajer
i deras närhet, verkstädernas ringa utrymme samt deras för användande af
gemensam drifkraft och för gemensam tillsyn olämpliga läge, gjorde alltså
åtskilliga nybyggnader och förändringar nödvändiga för omsorgsfullt utförande
af de reparationsarbeten å flottans fartyg jemte ångmaskiner, för hvilka dessa
verkstäder voro afsedda. De i sådant "afseende uppgjorda förslag blefvo ock,
efter det Förvaltningen åt Sjö-ärendena afgifvit utlåtande i ärendet, af Eders
Kongl. Maj:t gillade genom Nådiga Bref, dels af flen 29 Augusti 1871, i hvad
de afsåga spårvägars anläggande inom varfvet, dels af den 15 derpåföljande
September, till öfrige delar, i öfverensstämmelse med de af nämnde embetsverk
föreslagna förändringar.
Jag tillåter mig här vidare erinra, att den sålunda fastställda planen, som
Eders Kongl. Maj:t anbefallt till utförande i den mån penningar kunna varda dertill
anvisade, innefattar:
att å planen öster om de nya dockornas alltid vattenfyllda svajningsrum,
som är omgifta af fasta kajer invid djupt vatten, uppföres eu byggnad, bestående
af tre sammanbyggda hus af tegel under tak af jernplåt; af hvilka hus, det östra
komma att inrymma: ånghammarsmedja, klensmedja, kopparslagareverkstad och
fångsmedja; mellersta huset: plåtslagareverkstad, ångpannor för samtlige maskiners
drifvande, nödiga ugnar samt diverse maskiner och nagelhärdar; samt det
vestra: mask nverkstad i två våningar, timraermansverkstad i en del af undre och
snickareverkstad i en del af öfre våningen, jemte kontor och den del af förrådet,
som bestode af de vid arbetena mest behöfliga materialier, hvaremot material-förrådshuset
bibehålies för inrymmande af hufvudmaterial-förrådet;
att eu större lyftkran af 1,200 centner» bärkraft uppställes i vestra ändan
af östra armén utaf kajen, söder om nya dockornas yttre svajningsrum;
att de särskilda anläggningarne förbindas medelst spårvägar, enligt uppgjord
plan, till omkring 6,400 fots bana;
att nuvarande ånghammarsmedja och maskinverkstad användes till mastlik
åkare- och rundhultsverkstad, mastskjulen till skjul för spiror och upplag för
färdiga rundhult samt att virkesskjulen flyttas, äfvensom att, i ersättning för minskadt
utrymme i virkesskjulet, ruin provisoriskt beredes uti nuvarande plåtslagareverkstaden
för klensmedjan och arrestsmedjan, samt ett kolskjul uppföres bakom
nuvarande ånghammarsmedjan.
Kostnaden för utförande af dessa arbeten beräknades sålunda:
Verkstadsbyggnaden ............K:dr 249,900:
Ugnar och härdar deri.............
Lyftkran..................
Spårvägar.................
Flyttning och anordning af virkesskjulen......
hvartill kommer, på sätt Förvaltningen af Sjöärendena
anmält, höjning af taket å gjuteribygnaden samt
förändring i anordningen inom densamma, till bvilka
arbeten de för underhållet af hus och byggnader afSedda
medel ej lemna tillgång.......
16,380
34,000
16,128
8.000
6,000: — 330,408:
Transport 330,408:
15
Bil. No 4 till Kong!, Maj:ts Nåd. Trop. N:o t om Statsverk*, 187,2.
. ,, , .. , , , Transport 330,408:
i n berörda, belopp äro genom ofvan åberopade Nådiga Bref af
befintliga tillgångar anvisade:
till Lyftkranen...............R:dr 34,000: -
» spårvägar . . ............. 16128: -
„ Virkesskjulens flyttning och anordning .... ” g''000: ___
hvarjemte af tid efter annan afsätta medel för uppförande
af lyftkran på ny grund finnes att tillgå för ifrågavarande
arbeten ett belopp af........ 55 qqq.
hvadan följaktligen återstår en summa af . . . 7~T
113,197:
217.211:
station m. m.
, fr.und a! hvad ofvan blifvit anfördt angående hehofvet af nybyggnader
och förändringar a varfvet 1 Carlskrona och särskild! med fästadt afseende derå
att den centralisering af verkstäderna, som genom de ifrågasätta arbetenas utförande
skulle ega ram, utgör ett väsendtligt vilkor för ett tidsenligt ordnande åt
varfstjenstgoringen derstädes, hemställer jag att Eders Kong], Näjd måtte för
ifrågavarande ändamål åt Riksdagen åska anslag, i jemn! tal, af 217,000 R-dr
, , 1 8a/T,\n , 8 hä-Ten J''ag anmä]a> att hvad sammanförandet af de sär
skilda
e mbets lo k a ler na vid Carlskrona station beträffar, val förslag derom blifvit
a* ,imi^''ivnur iadit’ men att> sedan olika åsigter yppats om lämpligaste sättet för
verkställigheten deraf, de ritningar och beräkningar rörande förändringar af äldre
eller uppförande af nya byggnader, som erfordras för ärendets slutliga bedömande
ännu ej medhunmts och att jag sålunda för närvarande ej är i tillfälle att i berörde
afseende gorå någon framställning.
1 l>S> 1 afseende å verkstadshuset å Skeppsholmen har Förvaltningen åt 8jo- ty./-,/, /1
s va vt6 ocl^ftmkn »Ae , detsamnia’som tarfvade eu betydlig reparation, vore alltför M StodSms
svagt och saknade utrymme för de arbetsmaskiner, hvaraf hehofvet nu mera
gjorde sig gällande. Platsen der byggnaden nu är belägen vore ej eller lämplig
f , verkstadshus, såsom alltför aflägsen från lyftkranen och det ställe der docka
iai sådan kan komma till utförande, bör anläggas. Kostnaden för uppförande af
nytt verkstadshus och anläggande i sammanhang dermed af en skeppsbädd har
approximativt beräknats uppgå till 250,000 R:dr, deraf Förvaltningen ansett att
R:drdvorererfo?der0%a.Under ^ ifrågakomma att utföras, endast 100,000
Sony ordnandet af stränderna af varfvet, och dessas förseende med kajer och
Fö?v£?S af01såe enTtldlSim/d anläfSning af s% och verkstadshus, så har
25 000 R df f Sjoaiendena t,li dessa arbetens påbörjande begärt ett anslag af
, . Med anmälan att utarbetandet af den allmänna planen tillika med kostnadsberäkningar
för ordnande åt varfvet å Stockholms station så långt framskridit att den
torde kunna innan kort underställas Eders Kong!. Majts Nådiga pröfning för jag
Itt för''nT® -6t lemfa]la; att Eders Kongl. Näjd behagade af Riksdagen begära
att för påbörjande af nytt verkstadshus vid Stockholms station samt strändernas
ordnande derstädes matte för 1873 anvisas ett extra anslag af 100,000 R:dr.
- , , el Seda? ,Eder® Kongl. Näjd uti Nådigt Bref den 1 Maj 1858 för en ny
sjukhusbyggnad 1 Carlskrona anvisa! ett belopp af 100,000 R:dr af det extra am
slag, som blifvit vid 1856-1858 årens Riksdag beviljad! till åtskilliga angelägna
Sjukhusbyggnad
i
Carlskrona.
16 Bil, N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872,
byggnadsarbeten och anskaffningar vid Carlskrona station, sa fastställdes i Nådigt
bref den 5 April 1859 ritningar till samma byggnad, som skulle omfatta cfc* tv a
flygelbyggnader, beräknade att under vanliga förhållanden rymma hvardera 130,
men då omständigheterna så påkallade ända till 150 sjuka, dels ock boningshus
med boställen för 2 öfverläkare och sjukliusinspektoren; och beräknades donna
byggnad kosta 289,000 R:dr, utom värdet af sådana stationens ordinarie arbetspersonals
dagsverken, som för ändamalet kunde afses. Den venstra flygeln hai
sedermera blifvit uppbygd jemte boningshus för sjukhusets tjensteman äfvensom
tvätt- och kokinrättning, samt badanstalt m. in., hvaremot den ostra flygeln
ännu icke af brist på medel kunnat fullbordas. Ofverfältläkaren vid flottan har
nu gjort framställning om uppförande af jemväl donna flygelbyggnad under åberopande
deraf, att den ena byggnaden med nominel utrymme för 120 sjuka i
sjelfva verket icke motsvarade det måttligaste anspråk på rymlighet äfven undei
vanliga förhållanden, än mindre vid farsoter eller då, vid rustningar, sjuknumrens
antal ökades, hvartill komme att den ej lemnade utrymme för isolering åt vissa
sjuka, ej eller i brist på supplementbyggnad kunde utrymmas och vädras.
Uppförandet af denna flygel, som i det äldre kostnadsförslaget beräknades
till 138,000 R:dr, förutom 8,814 R:dr i båtsmans- och kronoarbetskarlsdagsverken,
skulle enligt nu uppgjordt kostnadsförslag uppgå till 154,000 R:dr.
Af detta belopp har Förvaltningen af Sjö-ärendena, som, i likhet med
Stations-Befälhafvaren, förordat sjukhusets fullbordande enligt den ursprungliga
planen, hemställt att af Riksdagen måtte till arbetets påbörjande äskas ett belopp
för 1873 af 75,000 R:dr. hvilken hemställan jag anser mig höra biträda.
S:o. Vapen,
Havdi-avMmed a) Behofvet af handvapen utöfver de i förraden befintliga bär Förvaltningen af
armnuniiin. Sjö-ärendena, på grund af uppgifter från Stationerna, beränna! till 3,000 stycken
Remington-gevär med sabelbajonett samt 961 stycken revolvers, för hvilka vapen,
jemte tillhörande ammunition, kostnaden upptagits till 199,89b B:dr JU ore.
Denna anskaffning torde dock kunna fördelas på mer än ett ar, helst, i
händelse af hastigt påkommande större behof af gevär, sådana höra kunna påräknas
från arméens förråd; och får jag fördenskull hemställa, att anslag för
ifrågavarande ändamål måtte äskas att för 1873 utgå med jemn! belopp åt
100,000 R-.dr.
b) För anskaffande af dels refflade 4,1 tums och 5,63 tums kanoner till utbyte
mot äldre slätborrade samt af gröfre pansarbrytande kanoner j emte ammunition
har Förvaltningen af Sjö-ärendena upptagit 330,000 R:dr. Jag tillstyrka!
ock att Kongl. Makt måtte af Riksdagen begära anslag till detta belopp lor anskaffande
af refflade kanoner jemte ammunition.
Kanoner med
ammunition.
4:o. Min-väsendet.
Chefen för min-afdelningen har uti det af honom afgifna d^4jerade för
slag öfver erforderlig min-materiel upptagit sådan till en kostnad åt 915,OUU tvär
ö hvarjemte
Bil No 4 till Kongl. Maj.ls Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872.
17
hvarjemte Befälhafvare!! vid Carlskrona Station, i enlighet med Tygmästarens
mÄnÄloJxwVS anskaffande af ™dervattenSminor för stationens behof
belopp1. ÄÄTÄ Visit"/ meT-e^ÄÄ
w beråk,1?dt'' i->-° °°- ftr den närmast "JZtideo iS
stärka utveckling sjominevasendet vunnit i andra länder och den betydelse
detsamma egen såsom ett kraftigt biträde vid vårt kustförsvar, uppfordra äfven
oss att vidtaga skyndsamma åtgärder för dess utbildning. Men då det uppdrag
min-komitéen erhållit att med ledning af den erfarenhet, som genom hKädef
gjorda försök vunnits och de uppgifter den för inbuntande af underrättelser om
trammande landers min-yäsende senast utsände officer lemnat, uppgöra program
till 2 sarski de certer af minbåtar, ännu ej hunnit fullgöras «å är^antaglief afl
användas1 ™do“, "fAANN ?^S»ä’belopp skull! Imma
anvandas under 1873. Vid sadant förhållande och då, vid granskning af den i
forslaget upptagna materiel, en del deraf befunnits af beskaffenhet att med inK°P
af densamma kunde anstå, tillstyrker jag att, på sätt Förvaltningen föreslagit,
för min-atiralj- och ram-materiel måtte begäras ett anslag af 350,030 R:dr.
5:o. Fartygs-materiel.
fn.. anta8ande att fartyg af de certer, som under senare åren anskaffats
för sjöförsvarets behof, jemväl Komma att för framtiden byggas, har Förvalt
ningen af Sjo-arendena, med hänsyn till hvad de större inhemska verkstäderna
ISÅ begär”! Ä«)0 »A *ylgW"< tf Biksdägen för
litet som erfarenheten om våra senast anskaffade monitorer och pansarbåtar.
vant af beskaffenhet att bära föranleda en förändring i den rigtning som vid
konstruktionen af denna materiel blifvit följd. I enlighet med fen uppfattning
i fråga om den för landet lämpligaste fartygsmateriel, jag vid föredragning af
regleringen af femte hufvudtiteln för 1872 egde tillfälle att uttala, är jaf ock af
som de8hittm«mhnit°der ovh ?ansarbåtar af hufvudsakligen samma beskaffenhet
fl r-1-rr -tt U byggda, fortfarande höra anskaffas, med iakttagande dervid af
de forbattnngar, till hvilka erfarenheten kan gifva anledning.
den ,,^ffuaTamle fart?f äro emellertid mera beräknade för positionsstrid, än för
den loi liga offensiv, som äfven vid kustförsvaret förekommer och för hvilken ångkanonsluparne
hittills vant afsmida. Uessaobepansradekanonslupar hafva dock förringa
hastighet och för svag bestyckning för att kunna anses såsom verkliga krigsfartyg E
fördel11 användLbe fflkJa S?m Okumgsfartyg, i hvilken egenskap^ äfven med
toi del anvandas. Jag anser derföre anskaffning höra ske af en ny cert obepans
sffine
enrtnw)frefk^nndre dimen®lon„er än ångkorvetterne, i stånd att bära ätminfp°
vf g Ö - ka,11011 famt. med sa stor maskinkraft, som under gifna förhållanderi
kan ernas. I andra länder under senare tider byggda, bestyckade lättare
Bth. till Biksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. J ’ !dtta le
Peri
ioner
ingen.
18 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.
fartyg, öfver hvilka ritningar blifvit från England anskaffade, torde, om de också
ej böra oförändrade antagas, kunna i åtskilligt tjena till ledning vid uppgörande!
af de förslag till dylika för våra behof passande fartyg, som Ofver-Birektören
vid Mariningeniör-staten erhållit uppdrag att låta utarbeta. Derest ritningen
öfver fartyg af nämnde egenskaper skulle komma att af Eders Kongl. Maj:t godkännas,
anser jag önskvärd! att redan 1873 ett sådant måtte få byggas.
På grund häraf och med åberopande af min vid ofvannämnde tillfälle uttalade
åsigt angående önskvärdheten deraf, att för fartygs byggande beviljades ett
större anslag, bestämdt att utgå under flera år, hvarigenom, då tillfälle lemnades
till beställningar för en längre tid, äfven en minskning i kostnaden kunde åstadkommas,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte för
byggande af krigsfartyg af Riksdagen åska ett anslag af 3,000,000 R: dr, samt att
deraf måtte anvisas att under 1873 utgå 1,700,000 R:dr.
Ofvan upptagna extra anslag utgöra tillhopa 4,267,400 R:dr, af hvilka skulle
anvisas att under 1873 utgå 2,967,400 R:dr.
Slutligen, hvad pensioneringen af tjensteman samt betjente ätvensom af gemenskapen
vid sjöförsvaret angår, torde Eders Kongl. Maj:t behaga gorå framställning
till Riksdagen om anvisande af nedan nämnde kreditiv, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att
till de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven
utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, R:dr 73,000,
samt för upprätthållande af den, sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade, förbättrade pensionering . ''.......- - - - ». 000.
med. rättighet för J)irektionen öfver nämnd.9. knssn., ntt n d.essn ki editiv under
loppet af år 1873 lyfta hvad, som för o införmälda behof blifver erforderligt.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade
Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i
afseende å regleringen af utgifterna under riksstadens femte
hufvudtitel och i öfrigt för sjöförsvarets behof, blifvit af Departements-Chefen
i underdånighet hemstäldt^ och skulle utdrag
af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat
Finans-Departementet meddelas, för att läggas till
grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att afse
nämnda hufvudtitel och sjöförsvaret.
Ex protoeollo:
L. Th. Neijber.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1S72.
19
P. M.
rörande beräkningen af Riks-Statens femte hufvudtitels anslag för år 1872 till “aflömngsstaterna
vid sjöförsvarets stationer" och “gemenskapens vid sjöförsvaret
natura underhåll."
Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer.
1871 års Riksstat upptager...............\ 106 437: BO.
afgår:
å Tit. 8 såsom ödisponerade upptagna....... 1,484: —
befäl och körpo -
rt. 14 Marin-Regementet
,, N:is 1—11 lön till
raler m. fl. ........f . 69,904
„ N:o 13 gage till manskapet .... 13,516
„ N:o 16 rationsersättning.....,2,560
,, N:o 17 värfningspassevolans . . . 5,400
„ N:o 24 underhåll af servis .... 150
„ N:o 18 inqvartering.......4,500
„ N:o 15 spanmålsersättning till underofficerare
........... 1,650:
80.
97,680: 80. 99,164: 80.
tillkommer: |
|
|
| Sgr | |
Tit. 10 N:o | 11 | spanmålsersättning | till underofficerare . | . 8,350: — | |
N:o | 24 | d:o | d:o . . |
|
|
„ N:o | 56 | d:o | d:o . . |
|
|
Tit. 14 N:o | 15 | d:o | d:o . . |
|
|
1,007,272: 50.
14,750: —
Summa R:mt 1,022,022: 50.
Gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll.
1871 års Riksstat upptager ................ 230 000: _
tillkommer:
Tit. 13 C spanmål .............. 69,752: 17.
„ 10 N:o 34 kanonierkaserns vaktdräng..... 40: 73. gg 79g. gg
( ,, 14 N:o 23 marinregementets spanmål . 24,877: 22.)
. . Sgr 299.792: 90.
af g av:
Tit. 14 N:o 21 Marin-Regementets portionskostnad....... 56,320: _
( „ 14 N:o 23 „ spanmål 24,877:~l227) ''
Återstod Rmt 243,472: 90.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1872.
Bil, N:o !> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1
Utdrag af Protokollet öfver Cmlärenden, hållet inför kläm
Magt Kommjen i Statsrådet å Stockholms Slott den
9 Januari 1872.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercrmtz.
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von
Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijontmfvud,
Wtern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhjelm.
Departements-! liefen, Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet
af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel för år 1873 samt yttrade
härvid, beträffande
Do) Departementets Expedition.
För innevarande och flera föregående år har beviljats anslag till arvode
åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande. Ett
sådant biträde synes fortfarande vara bedröfligt desto heldre, som antalet af
nämnda ärenden tillvuxit, så att under sistlidet år inkommit omkring 60 flora
än under hvarje af de närmast föregående, på samma gång antalet af samtlige
till Civil-Departementet inkemne mål och ärenden med omkring 200 öfverstigit
medelantalet under närmast föregående år.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.
1
2 Bil N:o o i0 Ull Kanal. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska
anvisandet åt ett extra anslag till arvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredande och expedierande med Ett Tusen Åtta hundra Riksdaler.
2:o) Rikets ekonomiska kartverk.
I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 9 Maj 1870 gjorda underdåniga
anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad man
de topografiska, ekonomiska och geologiska k ar Inverken kunde med hvarandra ställas
i närmare samband, efter hvilken plan i afseende ä skalor, omfattning och utgifning
dessa karteverk framgent borde fortgå samt i hvad man kostnaderna
derför måtte kunna inskränkas, har, efter det vederbörande i ämnet afgifvit
underdånigt utlåtande, Eders Kongl. Maj:t den lo sistlidne December, på sätt
Statsrådsprotokollet öfver Civil ärenden för samma dag närmare utvisar, hvad
angår ekonomiska karteverket fastställt och be slutit:
att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1 : 20,000
bör, så vidt det'' angår de till Svea land räknade och söder derom belägna
delarna af riket, fortsättas och afslutas;
att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad åt ekonomiska, häradskartor
i skalan 1 : 50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må ega rum, sedan
de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Magt
särskild! anslagit medel, utkommit, men att det må vara vederböra nde landsting.
hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad
föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor;
att det ekonom iskt-geografiska karteverket öfver Norrbottens län skall fortfarande
bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgifningen
af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad
fortsättas och afslutas;
att det ekonomiska karteverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad det
afser södra och mellersta delarna af riket, som ock i fråga om Norrbottens
län skall vid ingången af är 1870 ställas under styrelse och ledning af Chefen
för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i
afseende å verkställighet af beslutet härom kan finna lämpligt närmare bestämma
;
att hos Riksdagen skall göras framställning, att, oansedt ekonomiska karteverket
kommer att vid 1873 ars ingång förläggas under Chefens för topografiska
korpsen styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid Riksstatens ti:tv
hufvudtitel bibehålla det derå nu upplinda ordinarie reservationsanslag 6,000
R:dr samt å samma hufvudtitel uppföra de extra ordinarie eller ordinarie an
-
Bil N:» 5 a) till Kon (fl Maj ds Nöd. Prop. N:o 1. om Statsverket- 1872. 3
slag. hvilka för år 1873 och framgent varda för bemälda karte,verk äskade
och beviljade;
alt tillsvidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning
redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få användas
till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket, bör såsom kompetensvilkor
för anställning och användande i egenskap af ekonomisk kartograf,
så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nye kartografer
och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;
att. till följd af ekonomiska karteverkets förläggande under Chefens för
topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, hvilka röra topografiska
korpsens ekonomiska och topografiska kartearbeten jemte civilt statistiska
beskrifningar och äro af beskaffenhet att höra för Eders Kong!. Näjd
föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Land!,försvars- och Civildepartementen
beredas;
att statistiska länsbeskrifningar. utarbetade enligt de af mig föreslagna
grunder och uppställda i den form, som Eders Kong!. Näjd framdeles, sedan
vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna lämplig! bestämma,
böra fortfarande på Statsverkets bekostnad utgifvas;
att utgifvande af topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000 med derå anbragt
färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden icke må på Statsverkets
bekostnad ega ruin med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna varda
genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta; samt
att Chefen för topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman
och ledare af det ekonomiska karteverket, samt cheferna för Sjökar tekontor et
och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan
för året att Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda
till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.
1 sammanhang dermed har Eders Kongl. Näjd bifallit min underdåniga
hemställan, att, enär Statverkets nu varande ställning icke oundgängligen kräfde
inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill ett raskt fortskridande
af ekonomiska, topografiska och geologiska karteverken obestridligen vore att
hänföra, Eders Kongl. Näjd icke måtte finna skål att föreslå Riksdagen nedsättning
i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade extra-ordinarie
anslagen.
Landtm äteristyrelsen och Land shö fdingen S. P. Bergman hafva uti underdåniga
skrivelser af den 27 November och den 9 December sistlidet år hemställt,
att Eders Kongl. Näjd måtte för rikets ekonomiska karteverks arbeten
under år 1873 utverka anslag till samma belopp, som för innnevarande år äro
beviljade, eller för Norrbottens län 20,000 R:dr och för öfråga delar af riket
32,000 rdr utöfver de 6,000 R:clr, som äro på ordinarie stat uppförda.
4 Bil. N:o 5 a) till ICongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Derjemte äro att tillgå: särskildt för de kartearbeten, Indika för närvarande
äro ställde under Landtmätcristyrelsens inseende, dels de lönebesparingar. som
uppkommit och vidare kunna uppkomma genom indragning af andre-landtmätaretjenster
dels ock medel, som inflyta för arbeten, Indika af karteverkets personal
åt enskilde förrättas; samt såväl för nyssnämnda kartearbeten som ock
för dem i Norrbottens län de belopp, som försäljning af utgifna kartor och
beskrifningar kan inbringa.
Under den 9 sistlidne December har Eders Kong!. Maj:t för de af 1872
års ekonomiska kartearbeten, hvilka äro ställde under Landtmäteri-styrelsens
inseende och afse mellersta och södra delarne af riket, fastställt utgiftsstat, slutande
sig å eu summa af 46,250 Ruin hvartill äro att påräkna: det ordinarie
anslaget 6,000 R:dr; det extra anslaget 32,000 R:dr; nio besparade andrelandtmätarelöner
8,100 Emir samt karteverkets fordran för verkstäldt arbete åt
enskild person 150 Emir eller tillsammans 46,250 B:dr. Staten upptager:
till
arfvode åt Öfveringeniören vid Gcneral-Landtmäterikontoret E/dr
» en kartograf............................................................ »
» tre kartografer ä 1,600 B:dr.............................. »
» fyra » ä 1,400 Emir.............................. «
» eu kartograf............................................................ «
särskild! arfvode till ett biträde åt Landtmäteristyrelsen vid
kartearbetenas öfvervakande och kontroll jemlik! Nådiga
Brefvet den 26 Oktober 1866 ............................................. «
två extra kartografer ä 1,200 Emir....................................... »
en ny extra kartograf för hela året 1872 ....................... »
två nye extra kartografer för två tredjedelar af året ä
1,500
2.000
4,800
5,600
1,000
1,800
2,400
1.000
| 1.333 | 33. |
..... )) | 6,550 | — |
dian | 4,550 | — |
)) | 5,300 1.100 |
|
| — | |
| 1.800 | — |
hyra för arbetslokalen ...............................................
dess städning och arfvode åt eu vaktmästare ..................... » 780
ved, olja och ljus, förslagsvis .............................................. » 500
rit- och skrifmaterialier, förslagsvis....................................... » 400
underhåll och inköp af instrument och effekter, förslagsvis » 700
dagsverkskostnader, förslagsvis ............................................... » 2,400
diverse extra utgifter » » 736
Summa R:dr 46,250
67.
»
r>
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:Is Nåd. Trop. N:o 1, om StatmrM. 1872.
I enlighet med Eders Kong!. Maj ds ofvanåberopade beslut af den 15 sistlidnc
December och pa grund af hvad i öfrig! förekommit får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders ICongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels vid
Bite hufvudtiteln bibehålla det derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk
uppi orda ordinarie anslag G ,000 rdr dels ock under samma lmfvudtitel
pa extra stat för är 1873 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartearbctcna i Norrbottens län 20,000 rdr och af de ekonomiska stomkartearbetena
i ofri ga delar af riket 32.000 rdr eller tillsammans 52.000 rdr.
3:o Öfvcrståthållare-Mmbetet.
I ti Nådig,! 1.1,''position,m till sistlidet års lagtima Riksdag angående Statsverkets
tillstånd och behof föreslog Eders Kong!. Magt, att Riksdagen måtte
för utvidgning åt den åt Ofverståthållare-Embetets Kansli upplåtna embetsmål
bevilja tillökning i den på samma Embete» anslag uppförda hyresersättning.
men, dä blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke vore bestämdt,
för innevarande är endast på extra stat anvisa det belopp, som, enligt
hvad Öfverstå thållare-Em betet antydt, kunde komma att, utöfver hvad redan
\ore å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva behöflig! eller 1 500
rdr. Donna framställning blek af Riksdagen bifallen; Och, sedan i anledning
deraf Eders Maj it genom Nådigt bref den 9 sistlidna Juni bemyndigat Öfverstå
thållaie-Einbetet att upprätta nytt kontrakt om förhyrande af utvidgad embetslokal
från deri 1 påföljande Oktober, Midt, likasom det förut gällande, på
obestämd tid, men med ömsesidig rätt till uppsägning sex månader före fardag.
emot ett till högst 3,000 rdr förhöjdt ärligt hyresbelopp, har ÖfverstäthållareEmbetet
uti under dåning skrifvelse den 7 sistlidne November, med anmälan att
Embetet med Stockholms städs Drätselnämnd alslutit kontrakt, hvarigenom omförmälda
lokal blifvit tillsvidare förhyrd emot 3,000 rdr årligen, gjort framställning
derom, att, utöfver det a ordinarie stat till hyresersättning redan uppförda
belopp, 1,500 rdr, måtte i enahanda afseende å ordinarie stat anvisa*
ytterligare 1,500 rdr.
Vidare har Öfverståthållare-Embetet uti underdånig skrifvelse den 17 i
sistnämnde månacl ifrågasatt förhöjning uti det till löner åt exsecutions- och vaktbetjeningen
vid Ofverståthållare-Embetets Kansli beviljade anslag. Genom Nådiga
bref vet den 2 Juli 1858 ställdes då för detta ändamål beviljade medel
till Ofverståthållare-Embetets förfogande för nämnda betjening» ärliga aflönande:
och,. scdan Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer beviljat aflöning
åt lyra nye exsecutionsbetjente, uppgår numera ifrågavarande anslag till belopp
af 8,095 rdr. Detta belopp har, enligt hvad Öfverståthållare-Embete!
upplyser, varit fördeladt pa följande sätt:
6 Bil N:o 5 a) till Kong!.. Maj,is Nåd. Trop. N:n 1. om Statsverket 1872.
till 2 exsecutionsvaktinästare, 600 rdr hvardera....................................
» 1 förste Kansli-Vaktmästare, (utom 1 mstad och ved) .....................
» 1 andre Kansli-Vaktmästare...............................................................
» 8 exsecutionsbetjente, äldre, 400 rdr hvardera..............................
„ ,8 » yngre, 200 rdr hvardera ..............t»............
v, 1 vaktmästare och 2 vaktknektar vid gäldstuga!! tillsammans......
„ gratifikationer åt Hägra extra ordinarie exsecutionsbetjente utan
lön ..................................................................................................
1,200:
500:
500:
3.200:
1,600:
1,050:
45:
Summa Knat Rdr 8,095:
Af dessa betjente äro exsecutionsvaktmästarne sysselsatte med verkställandet
åt'' alla utslag och beslut i brottmål, som till verkställighet i Stockholm
förekomma, äfvensom af alla skrifvelse!'' angående personers efterspanande och
inställande inför vederbörande myndigheter. De åtnjuta således icke någon
sportelinkomst. Kxseeutioiisbctjenterna åter ombesörja alla handräckningsåtgärder
i civila mål och åtnjuta derför sportelinkomst enligt flen åt Kong!, Maj;t
under den 22 November 1867 fastställda taxa. De bada Kansli vaktmästarne
hafva endast sig uppdragne vanliga vaktmästaregöromäl, med hvilka sport.-1-inkomster ej it ro förenade .
Genom den efter nva strafflagens införande Fogaten ålagda skyldighet, att
ensam omhänderhafva bestyret med indrifvande och förvandling åt alla böter
hafva emellertid handräekningsätgärderna i brottmål sa betydligt tillvuxit i antal,
att de. hvilka under senaste fem är närmat sig i ärligt medeltal till 650.
ej längre kunna ensamt af de båda exsecutionsvaktmästarne ombesörjas, hvadan
det bli tv it nödigt i så måtto frångå förut omförmälda fördelning af göromålen,
att fyra exsecutionsbetjente förordnats biträda exsecutionsvaktmästarne. genuin
hvilken anordning dessa fyra exsecutionsbetjente i väsendtlig män hindrats att
sysselsätta sig med handräekningsätgärderna i de civila målen och således lidit
minskning i sina sportelinkomster. Dessutom måste åt eu af exsecutionsbetjenterne
up]»dragas att under sessionerna i Kansliet verkställa uppropen, hvarigenom
denna exsecutionsbetjent i icke ringa grad hindras i utöfning''»! af sina
inkomstbringande göromål utan att härför erhålla annan gocltgörelse, än den
som af enskilda medel kunnat honom tilldelas.
Då antalet af de civila handräckningsärendena under de sednaste tio oren
i medeltal uppgått till omkring 10,000, hafva de sexton ordinarie exsceutionsbetjenterne
icke kunnat medhinna dem åliggande befattning med dessa ärenden.
helst fyra bland dem. såsom nänmdt är. måst biträda vid handräckningarna i
brottmål. Öfverståthållare-Fan betet har derföre mast antaga extra ordinarie
exsecutionsbetjente, hvithet ansetts angeläget jemväl derför, att ÖfverståthållareEmbefct
skulle få tillfälle lära känna och pröfva sökandes lämplighet samt
Bil N:o Z a) till Kong!. Majs.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7
desse måtte förvärfva någon erfarenhet i göromålen, innan de blefve till ordinarie
exsecutionsbetjente antagne. Antalet af de extra ordinarie exsecutionsbetjenterne
har tillförne varit sex, men anses numera kunna nedsättas till två,
intilldess tillökning i göromålen möjligen åter påkallar större personal.
Beträffande beloppet af den sportel!inkomst, hvarje exsecutionsbetjent årligen
kan åtnjuta, uppgå Iver Ofverståthållare-Embctet, att detsamma under vanliga.
förhållanden icke kan antagas i medeltal uppgå till mera än 300 roff.
men anser, att den betydliga minskning i de privata handräckningsmålens antal,
smil varit en följd af nuvarande lyckliga ekonomiska förhållanden, medfört
sådan nedsättning i berörda sportelinkomst, att den numera, ej kan beräknas
till högre belopp än 200 roff årligen.
De aflöning,sförmåner, som sålunda kunna beredas exsecutionsbetjenteme,
äfven om i beräkning tagas de i allmänhet obetydliga inkomster, som sådana,
betjente kunna genom inkasseringsuppdrag bereda sig, äro enligt Öfverståthållare-Embetets
åsigt, särdeles hvad angår de extra ordinarie och de med lägre
limon försel Ide exseontionsbetjenterne, uppenbarligen otillräckliga för deras
lefnadsbehof, synnerligast om i betraktande tagas de ansträngande, obehagliga
och ansvars fidla tjenstegöromål, dem åligga. Häraf måste följden blifva", att
till tjensternas bestridande svårligen kunna erhållas personer med de egenskaper,
som för tjensternas upprätthållande på ett med nutidens anspråk i någon
man öfverensstämmande sätt erfordras, broder de sednaste två åren har också
endast eu person anmält sig såsom sökande till exsccutionsbetjents-syssla, af
hvilken omständighet kan hemtas anledning befara, att Öfverståthållare-Embetet
skulle under nuvarande förhållanden komma i förlägenhet för att finna
lämplige personer för sådana sysslor.
Om det än måste medgifvas, att för verkställande af flera bland de förrättningar,
som nu åligga exsecutionsbetjenterne, kunde önskas personer med
högre bildning och andra egenskaper i öfrig!, än hos den nuvarande exsecutionsbetjent-klassen,
äfven derest aflöningsvilkoren varit dubbelt så störa som de äro,
skäligen kunna påräknas, anser Ofverståthållare-Embetet donna omständighet,
vid det förhållande att eu mera genomgripande förändring af exsecutionsväsendet
synes ej böra ifrågasättas, förr än den väntade nya utsökningslagen
kan blifva antagen, ej böra. åberopas såsom hinder att, i afbidan å donna tidpunkt,
gerna hvad billighet emot statens ifrågavarande tjenare krafvel- och i öfrig!
nödigt är, för att utsökning,sväsendet i hufvudstaden må blifva så godt
som detsamma, med den anordning det har, kan blifva.
Med anledning häraf, och enär Ofverståthållare-Embetet antager, att, om
exsecuhönsvaktmöstanics antal ökas till fyra och desse endast befatta, sig med
handräckningar i brottmål, hvadan de och skulle i något högre lön hafva ersättning
för saknaden af sportler, dessa fyra kunna medhinna alla nämnde
8 Bil. N:o .0 a) till Kong!. Mnj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.
handräckningar, äfvensom att i stället antalet af exsecutionsbetjenternc i lägre
lönegraden skulle kunna nedsättas från 8 till 6, hemställer OfverståthållareEmbetet,
. ätt anslaget för aflönande af exsecutions- och vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets
Kansli må tillsvidare och, om möjligt är, från och med
början af innevarande år förhöjas med 3,355 rtir, eller ifrån förutnämnda beloppet
8,095 rdr till 11,450 rdr, hvarigenom (»fverståthållare-Embetet kunde
sättas i tillfälle bestämma aflöningen sålunda:
till 2 exsecutionsvaktmästare, 700 rdr hvardera.................................
» 2 » 600 rdr hvardera.................................
» 8 exsecutionsbetjente, 500 rdr hvardera.......................................
» 6 » 400 rdr hvardera........................................
» 2 kanslit aktmästare samt till vaktbetjeningen vid gäldstugan
samma belopp som förut eller tillhopa....................................
» gratifikationer åt 1 exsecutionsbetjent, som verkställer uppropen
i Öfverståthållare-Embetets Kansli, samt till 2 eller flera
extra ordinarie exsecutionsbetjente utan lön...........................
Summa flint Rdr 11.450: —
Hvad nu först angår Öfverståthållare-Embetets framställning angående tillökning
i det till b yresersättning anslagna belopp, så, enär behofvet af utvidgad
embetslokal redan blifvit af Eders Kong!. Maj:t och Riksdagen enhändt, samt
hyresbeloppet för den utvidgade embetslokalen numera är tillsvidare bestämdt
till 3.000 rdr, eller 1,500 rdr mera än det för ändamålet å Riksstat beräknade
belopp, torde åtgärd böra vidtagas för att bereda en deremot svarande
fyllnad i ordinarie medels-tillgångar.
Beträffande derefter framställningen om höjning af anslaget till aflöning
åt exsecutions- samt vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets Kansli, kan jag
icke annat än vitsorda lämpligheten och nödvändigheten af de anordningar,
Öfverståthållare-Embetet uti donna framställning förmält sig önska vidtaga,
ehuru jag icke finner skål att med afseende på dem föreslå någon rubbning
för det nu ingångna år i den för året gällande statsreglering. De för två
exsecutionsvaktmästare nu bestämde löner af 600 rdr till hvarje äro ej ifrågasätta
att höjas, och det torde vara med både billighet och klokhet öfverensstämmande,
att, på samma gång antalet af donna personal vinner eu oumbärlig
tillökning, de nya lönerna må med 100 rdr öfverskjuta de hittills utgående,
hvarigenom (ffverståthållare-Embetet sättes i tillfälle att medelst, en ringa tillökning
i lön uppmuntra dom. som genom långvarig tjenstgöring, förenad med
nit och skicklighet, gorå sig deraf förtjent»''. Åt samma skal och med afseende
å hvad Öfverståthållare-Embetet anfört torde ej heller med fog kunna göras
anmärkning emot de för fjorton exsecutionsbetjente föreslagna lönebelopp; lika
-
1.400: —
1,200: -4.000: —
2,400: —
2.050: —
400:
Bil. N:o a) till Kong!. Mnj:h Nåd. Trop. N:o 7. om Stat sm-],-cl 1872. 9
som dvt belopp, (ffverstäthållarc-Embvtct föreslagit alt användas till gratifikationer
åt extra ordinarie exsekutionsbetjente samt den oxsekntionsbetjent, som
verkställer uppropen i (Ifverstathållare-Embetets kansli, icke kan anses vara för
högt tilltaget. Uti det till aflöning åt 2 kanslivaktmästare och vaktbetjeningen
vid gall i stugan utgående belopp har /brhöjning icke föreslagits; och någon minskning
i samma belopp torde ej heller med skal kunna ifrågasättas.
På grund häraf hemställer jag underdånigst att Eder.s Kongl. Majrt måtte
föreslå Riksdagen att, pa. det anslagna, hyresersä timligen till <MVerstäthållareE
mbetet ma kunna ökas med l,f)00 R:dr och ii.död lbdr ytterligare ställas
till (It\ erstathallare-Embetets förfogande för aflönande af oxsekutionsbetjeningen
vid dess kansli, höja det för närvarande till 77,267 Rall uppgående ordinarie
anslaget till Öfverstuthållare-Embetet med 4,855 R:dr.
Ro. Landsstaterna i länen.
Uti skrifvelse den 27 April 1870 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kalmar län gjort underdånig framställning derom, afl Tliorsås och
Söderåkra socknar i Södra Möre härad, Indika nu utgjorde ett länsmansd i strikt
och omfattade den förra 3{ qvadratinil med 9.300 personer och den sednare
omkring en qvadrat,nil med 4,800 personel-, måtte fä fördelas i två distrikt,
hvardera omfattande endast eu socken; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
såsom skal för donna delning hufvudsakligen anfört, att berörda länsmans,
! istrikt med hänsyn till folkmängden vore det största inom länet och stolle
föga efter hela södra mötet al Ohuld, som dock utgjorde ett eget fögderi
med tre länsmansdistrikt; att under i ("ifrigt vanliga förhållanden vore synnerligen
svårt, om ej omöjligt, för eu länsman att till alla delar val uppfylla sina
tjänsteåligganden i ett så folkrikt distrikt, men att svårigheten i detta hänseende
ökades åt liera omständigheter, bland Indika främst framstode den att befolkningen
i ofvannämnda intill Blekinge gränsande socknar hade ett särdeles hetsigt,
lynne, som loranledt hvarjehanda våldsamhet^*; att den ekonomiska ställningen
i orten så försämrats, att konkurser och utmätningar förekomma till högst
betydligt antal och till den grad toga, Länsmannens tid och verksamhet i anspråk,
afl han svårligen kunde behörigen vaka öfver polisens och ordningens
handhafvande; afl det föreslagna Tliorsås distrikt komma att blifva ganska betydligt
med afseende a både ytvidd och folkmängd, samt att, om än Söderåkra
distrikt i dessa hänseenden klafve ett af do mindre i länet.‘eu länsman likväl
ingalunda komma att der sakna full sysselsättning.
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium och Statskontor hafva
i häröfver afgifvet, den 28 Januari sistlidna är inkommet utlåtande, jemte tillkännagifvande
att, enligt 1868 års mantals- och skattskrifnings-längder för
Bill. iil! Bikul. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä. '' 2
10 Bil. N:o 5 ii) till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket. 1872.
Thorsås och Söderåkra socknar, folkmängden upptoges i den förra till 9,388
och i den sednare till 4,751 eller tillsammans 14,139 personer, på de af Eders
Kong!. Maj:ts Befallningshafvande anförda skäl i underdånighet tillstyrkt nådigt
bifall till förevarande framställning samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att till lön för en blifvande länsman i det nya distriktet måtte, likasom
för andra länsman utan boställe, beviljas:
kontant lön.................................................................................. E:mt R:dr 450: —
lönetillökning................................................................................ » » 250: —
och hyresersättning.................................................................... " » 150: —
eller tillsammans R:mt R:dr 850: —
Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag. att Eders Kongl.
Maj:t täcktes finna nödigt att, på sätt föreslaget blitVit, fördela det för närvarande
af Thorsås och Söderåkra socknar i Södra Möre härad af Kalmar län bestående
länsmansdistrikt i tvenne, samt förty af Riksdagen åska såsom löneförmåner
åt den blifvande länsmannen i det nya distriktet 850 R:dr.
1 öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin den 13 sistlidne December
utgrina underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning
hemställt, tillstyrker jag vidare Eders Kong]. Magt föreslå Riksdagen:
att, sedan nedannämnda landsstatsboställen jemlik! Eders Kongl. Maj:ts tid
efter annan fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning till vederbörande
tjensteman till Statsverket indragna, nemligen
inom Jönköpings län
a) det Kronofogden i Östra Wedbo fögderi på lön anslagna boställe A
mantal N:o 6 Slättåkra Aspegård och f mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård
mot ersättning af 1,026 R:dr;
b) länsmansbostället i Vestra härads vestra distrikt \ mantal N:o 1 Qvarnaryd
mot ersättning af 351 R:dr;
c) länsmansbostället i sistnämnda härads norra distrikt | mantal N:o 1
Brassbo mot ersättning af 450 R:dr;
inom Kronobergs län
det länsmannen i Norrviddinge härad på lön anslagna boställe mantal
N:o 3 Tolg Hällebohl mot ersättning af 535 R.dr;
inom Kristianstads län
länsmansbostället i Willands härad j mantal N:o 13 Fjol binge mot ersättning
åt 756 R:dr; samt
inom Örebro län
länsmannens i Fellingsbro härad boställe j mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning
åt 480 R:dr.
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 11
höja det kontanta anslaget med en mot sammanräknade beloppen af dessa
ersättningar svarande summa af 3,598 Kali” men deremot minska indelta ränteanslaget
med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda boställen åsätta
räntor varit i stat beräknade eller 309 R:dr;
kommande, i händelse af bifall till desse mina framställningar, anslaget
i penningar till Landsstaterna i länen, hvithet för innevarande år utgör 1,078,831
ll:dr 15 öre, att för är 1873 med tillsammans 4,448 Rall''förhöjas till 1,083,279
R:dr 15 öre; hvaremot beräknade värdet af nndelt ränta och ersättning för indragna
räntor» 153,092 R:dr 37 öre minskas med 309 R:dr.
5:o. Statens jernvägstrafik
Enligt föreskriften i <) 4 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för
dess Styrelse för Statens jernvägstratik har bemälda Styrelse med underdåniga
skrivelser af den 15 och 20 sistlidne December afgifvit dels förslag till specifik
kostnadsstat för innevarande år, dels ock aproximativ beräkning af de år 1873
sannolikt förestående utgifter för drift och underhåll samt nya byggnader och
inventarier vid jernvägstrafiken.
Enligt förstnämnda förslag, skulle innevarande års omkostnader komma
att uppgå:
för byråafdelningen................ till 178,000 R:dr
» banafdelningen........................................ » 1,242,000 »
» maskinafdel ningen.................................. » 1,831,000 »
» trafikafdelningen.................................... » 1,190.000 » 4,441 000 R dr
» nya byggnader och anläggningar............................................. 279,000 »
» nya inventarier........................................................................... 430,000 »
Summa Runt 5,150,000 R:dr.
hor de under år 1873 förestående utgifterna har Styrelsen redogjort uti
följande två öfverslag:
12 Bil. N:o 5 ") till Kong!. Muj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
Approximativt beräknad! förslag till arvodesstat vid Statens jeruvägstralik
för är 1873.
|
|
| Arvodei |
|
| Antal. |
|
|
|
|
|
| förän- | Summa. |
|
|
| derliga. |
|
Å). Byrå-afdelningeti. |
|
|
|
|
a) vid Styrelsen: |
|
|
|
|
Generaldirektör............... | i | 9,000 | — |
|
Byråchef................. | i | 5,500 | — |
|
Inspektör................. | i | 6,000 | — |
|
Sekreterare................ | i | 4,000 | — |
|
Registrator och Aktuarie . . ......... | i | 3,500 | — |
|
Notarier..............å 2,500 | 2 | 5,000 | — |
|
Kamrerare................. | 1 | 4,000 | — |
|
Kammarförvandt................ | 1 | — | 2,400 |
|
Revisor.................. | 1 | 3,000 | — |
|
Hufvudkassör................ | 1 | 3,000 | — |
|
Uppbördskassör............... | 1 | 3,500 | —■ |
|
Föreståndare för Statistiska kontoret........ | 1 | 4,000 | — |
|
Milkontrollör................ | 1 | — | 3,600 |
|
Bokhållare................- . | 3 | — | 5,100 |
|
Kammarskrifvare. . ............ | 2 | — | 2,160 | |
Kontorsskrifvarc............... | 14 | — | 20,400 |
|
Vaktmästare................ | 3 | — | 2,160 | |
Summa vid Styrelsen | 36 | 50,500 | 35,820 | 86,320 |
b) vid Distrikten: |
|
|
|
|
Byråassistenter............... | 4 | — | 8,400 |
|
Kassörer................. | 3 | — | 6,300 |
|
Bokhållare................. | 1 | — | 1,080 |
|
Vaktmästare................ | 4 | — | 3,000 | |
Summa vid Distrikten | 12 |
| 18,780 | 18,780 |
Summa för Byräafdelningen | 48 | 50,500 | 54,600 j 105,100 |
Bil. No 5 a) till Kongl. Mnj.is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 13
B). Banafdeluingen.
a) vid Styrelsen:
Öfverdirektör.
afdelning med.
j Telegrafdirektör .
j Baningeniöv .
Summa vid Styrelsen
b) vid Distrikten:
I Bandirektörer..............
Baningeniörer.............
Bokhållare.............
Banbetjening................I 617j
Summa vid Distrikten 634
Summa för Banafdelningen
C). Maskinaldeliiiiigcii.
a) vid Styrelsen:
Öfverdirektör (se Banafdelningen) . . . .
Maekiningeniör......
Summa vid Styrelsen
b) vid Distrikten:
Maskindirektörer och ingeniörer
| Verkmästare.......
I Verkstadskamrerare.....
| Förrådsförvallare......
Bitare, bokhållare och skrifvare.
| Arvoden i __ | ||
| : fasta | förän- derliga | 1 Summa |
a 1 i | i 3,000 | _ 3,90( 3,001 |
|
3 | 3,000 | 6,900 | 9,900 |
3 1 617 | — | 12,600 27,300 4,800 252,480 |
|
634 | — | 297,180 | 297,180 |
637 | 3,000 | 304,080 | 307,080 |
1 | 3,000 | 3,000 |
|
1 | 3,000 | 3,000 | 6,000 |
5 6 3 4 | ! | 19,200 15,900 9,000 10,500 33,780 |
|
44 | 3,000| | 88,380 | 6,000 |
14 Bil. N:o 5 a) /;''// Kanyl. Majs* Nåd. Trop. N:o B om Statsverket 1872.
Transport
Förråds- och koutorsbetjening .
Lokomotiv- och vagnbetjeniug •
Antal.
Arvoden
fasta.
förän -
derliga. j
Summa.
D). TralikafdelningfH.
a) vid Styrelsen:
Öfverdirektör.......
Assistent........
Ofverkontrollör......
Kontrollörer och biljettförvaltare
Kontorsskrifvarc......
b) vid Distrikten:
Trafikdirektörer och Assistenter.
Statio ^föreståndare.......
Stationskassörer, bokhållare och skrifvare
Telegrafinspektorer och telegrafister .
Stationsbetjening........
Tågbetjening..........
Summa vid Distrikten
Summa för Trafikafdelningen
441 3,000; | 68,380 6,540: 295,8001 | 6,000 |
393 — | 390,720! | 390,720 |
394| 3,000 1 I | 393,720 | 396,720 |
1 6,000 20| — | 3,000 9,600 26,820 |
|
27j 10,000 | 39,420 | 49,420 |
8 — 144! — 41 — 491 — 127 — | | 28.201 1 139,341 |
|
925> — | 686,180 | 686,180 |
952 lO.OOOj 725,600 | 735,600 |
Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872- 15
Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under år 1873.
|
| R:mt R:dr. | . |
A. Drift och underhåll. |
|
|
|
I. Byrå-afdelningen. |
|
|
|
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt |
|
|
|
betjente, enligt särskild arvodesstat.......................... | 105,100 |
|
|
Betings- och tim-arbeten vid Statistiska och Milkontoren | 17,000 |
|
|
Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt tillfälliga |
|
|
|
biträden...................................................... | 6,900 |
|
|
Missräkningspenningar ............................................. | 3,700 |
|
|
Inqvarteringsersättuingar ......................................... | 4,000 | 136,700 |
|
Reseersättningar och traktamenten.................. | 5,000 |
|
|
Anslag till utländska resor ... ....... | 5,000 |
|
|
Expeditionskostnader ............................. | 5,000 |
|
|
Tryckningskostnader................................................ | 10,000 |
|
|
Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, belysning |
|
|
|
och städning ..................................... | 2,500 |
|
|
Biblioteket ................................... | 1,500 |
|
|
Inventariers underhåll och förbrukning ......... | 300 |
|
|
Sjukvård och begrafningshjelp.................................... | 800 |
|
|
Pensioner till under byggnadstiden eller vid trafiken ska- |
|
|
|
dåde personer, samt till enkor och barn efter till |
|
|
|
följd af skada aflidna...................................... | 8,000 |
|
|
Rättegångskostnader, inberäknadt arvoden till juridiska |
|
|
|
biträden vid distrikten ............................. | 2,500 |
|
|
Diverse utgifter .......................................................... | 700 | 41,300 |
|
Summa för Byrå-afdelningen |
| — | 178,000 |
II. Ban-afdelningen. |
|
|
|
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be- |
|
|
|
tjenlig, enligt särskilda arvodesstaten........................ | 307,080 |
|
|
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden, |
|
|
|
lönefyllnad in. m........................... | 57,300 |
|
|
Inqvartering...................................... | 9,621 |
|
|
Beklädnad...................................... | 49,300 |
|
|
Bränsle till boställslägenheter...................................... | 23,500 | 446,801] |
|
Transport | ---- | 446,801 | 178,000 |
16 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd Trop- N:o 1, om Statsverh-1 1872-
|
| Rall- R:mt. | |
Transport | : | 446.801 | 178,000 |
Expeditionskostnader ...................................... | 5,900 |
|
|
Tryckningskostnader .............................................. | 1,800 |
|
|
Tjenstelokaler ......................................................... | 1,500 |
|
|
Underhåll af banvallen ....................................... | 7,700 |
|
|
» broar och kulvertar ........................... | 16,000 |
|
|
» afloppstrummor ................................... | 2,600 |
|
|
» vägar, viigöfvergångar in. in................... | 22,500 |
|
|
» öfverbvggnaden: riktning......................... | 13,000 |
|
|
utbyte af sliprar ............ | 210,000 |
|
|
» rater ........... | 326,500 |
|
|
spårvexlar ................... | 32,000 |
|
|
ballastning ..................... | 26,500 |
|
|
stängsel .......................... | 74,000 |
|
|
» stationer: husbyggnader ......................... | 81,000 |
|
|
bangårdsin aski» cider ............................... | 19,000 |
|
|
planteringar och stationsplan in. in.......... | 39,000 |
|
|
» vaktstugor och kurar ............................... | 20,500 |
|
|
» telegrafledningar....................................... | 9,300 |
|
|
» signaleld ngsinrättningar .......................... | 3,000 |
|
|
Materialförbrukning för signalering ......................... | 7,000 |
|
|
Inventariers underhåll och förbrukning .................... | 4,700 |
|
|
Expropriationsräntor och kontributioner .................... | 2,100 |
|
|
Snöskottning.......................................................... | 18,000 |
|
|
Reseersättningar och traktamenten............................. | 5,000 |
|
|
Sjukvård och begrafningshjelp................................. | 8,600 |
|
|
Diverse utgifter ........................................................... | 1,999 | 959,199 |
|
Summa för Ban-afdelningen | . | — | 1,406,000 |
III. Maskin-afdelningen. |
|
|
|
Gemensamma omkostnaden. |
|
|
|
Ordinarie arvode» till embets- och tjensteman samt be- |
|
|
|
tjening, enligt arvodesstaten .................................... | 100,920 |
|
|
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden, |
|
|
|
lönefyllnad m. in..................................................... | 11,000 |
|
|
Inqvartering ................................................................. | 18,195 | 130,115 |
|
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp |
|
|
|
samt diverse utgifter .............................................. |
| 22,150 |
|
Lokomotiv tjenst: |
|
|
|
Ordinarie arvoden till lokomotivförare, Ödare, putsare, |
|
|
|
pumpare och kolvakter, enligt arvodesstaten.............. | | 257,340 |
|
|
Transpor | | 257,340 | | 152,265 | 1 1,584,000 |
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:fn Nåd. Trop. N | ■o 7, om | Statsverket | 1872. 17 |
|
| Kali'' Rutil. | |
Transport: | ■257,340 | 152,265 | 1,584,000 |
Extra betjening samt tillfälliga biträden in. m...........i | 102,400 |
|
|
Inqvartering............................................................ | 47,873 |
|
|
Kol- och oljepremier................................................... | 48,000 | 455,613 |
|
Inventariers underhåll och förbrukning ........................ | 8,400 |
|
|
Förbrukning af stenkol ........................................ | 458,000 |
|
|
» olja och talg ................................| | 27,000 |
| |
» diverse materialier................. .......... | 42,800 |
|
|
Eldning, belysning och materialförbrukning för vatten- |
|
|
|
stationer och lokomotivstall................................... | 36,000 |
| | |
Resor, sjukvård och begrafningshjelp........................... | 9,800 | 582,000 | i |
Vagntjenst: |
|
|
|
Ordinarie aflöning till vagnmästare, förman, putsare och |
|
|
|
vagnssmörja^ enligt arvodesstaten ...........................1 | 38,460 |
|
|
Extra betjening samt tillfälliga biträden in. in........... | 25,400 |
|
|
Inqvartering........................................ | 7,428 |
|
|
Beklädnad och premier till vagnssmörja^.................... | 9,400 | 80,688 |
|
Materialförbrukning för vagnars smörjning och renhåll-j |
|
|
|
ning..................................................... | 21,500 |
|
|
Inventariers underhåll och förbrukning..........................; | 40,000 |
|
|
Resor, sjukvård och begrafningshjelp .......................... | 4,700 | 66,200 |
|
Transportmedlens underhåll: |
|
|
|
Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader ...............i | 13,000 |
|
|
» verkstädernas ångmaskiner ... | 25,200 |
|
|
Belysning, eldning och renhållning m. in.................... | 11,425 |
|
|
Transporter, lastningar och lossningar ................. | 5,439 |
|
|
Inventariernas underhåll och förbrukning samt afskrifning |
|
|
|
af förlust å försålda materialier..... | 15,600 |
|
|
Resor, sjukvård och begrafningshjelp ........................... | 1,570 |
|
|
Underhåll af lokomotiv och tendrar .. | 273,000 |
|
|
» person-, post-, fång- och packvagnar......... | 77,000 |
|
|
" godsvagnar.................................... | 120,000 |
|
|
» vagn axlar och hjul ............................ | 63,000 | 605,234 |
|
Summa för Maskinafdelningeni |
| __ |
|
| ~ ------ | 1 | 1,942,000 |
IV. Trafikafclelningen. |
|
|
|
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be- |
|
|
|
timring, enligt arvodesstaten.................................... | 735,600 |
|
|
! Tillfälliga biträden, missräknilöspenningar, anmärknings- |
|
|
|
procent, lönefyllnad in. in. .................................... | 131,538 |
| 1 |
Transport | 867,138 | — | | 3,526,000 |
Bill. till Riksd. Prat, 1872. 1 Sami. 1 Afd.
O
O
18 Bil No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
|
| Kreti'' Knut. | |
Transport | 867,138 | — | 3,526,000 ] |
Inqvartering................................................................. | 82,100 |
|
|
Beklädnad.................................................................. | 52,526 |
|
|
Bränsle till boställslägenheter ..................................... | 15,800 |
|
|
Nålpenningar till tågbetjening.................................... | 18,500 | 1,036.064 |
|
Kontorskostnader ....................................................... | 58,150 |
|
|
Signalering och belysning inom stationerna ................. | 29,900 |
|
|
Eldning inom stationerna ......................................... | 21,600 |
|
|
Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen-...... | 8,800 |
|
|
Diverse materialförbrukning för trafiken och telegrafe- |
|
|
|
ringel!..................................................................... | 20,400 |
|
|
Inventariers underhåll och förbrukning.......................... | 24,400 |
|
|
Hyra för begagnande af främmande jernvägars vägnar... | 1,500 |
|
|
Renhållning vid stationerna ......................................... | 10,800 |
|
|
; Reseersättningar och traktamenten................................ | 13,700 |
|
|
j Sjukvård och begrafningshjelp................................... | 10,000 |
|
|
I Ersättning för bortkommet och skadadt gods .............. | 3,000 |
|
|
Diverse utgifter ........................................................ | 1,686 | 203,936 |
|
Summa för Trafikafdelningen | --- | — | 1,240,000 |
Summa utgifter för drift och underhåll |
| ---- | 4,760,000 |
B. Nya byggnader och anläggningar. |
|
|
|
Wäsby. Ett sidospår samt godsmagasin .................... |
| 7,000 | ! |
| Stockholm. Anordningar å Södra godsstationen............ |
| 10,000 |
|
| Liljeholmen. Tillby gnad af vagnverkstaden.................. |
| 20,000 |
|
Boställshns för eu del af verkstads- och | okomotiv- |
|
|
personalen ............................................ |
| 20,000 |
|
i Katrineholm. Eu ny och större restaurationslokal ...... |
| 15,000 |
|
i Örebro. Fortsättning af lokomotivstallbyggnaden ........ |
| 20,000 |
|
Mosås. Ett ytterligare sidospår samt godsmagasin ..... |
| 7,000 |
|
! Elgarås. Förlängning af sidospåren ........................ |
| 8,000 |
|
Moliolm. Ett ytterligare sidospår .............................. |
| 6,250 |
|
Wäring. » » ............................... |
| 6,250 |
|
Skof de. Förlängning af ytterst» sidospåret................. |
| 3,500 |
|
Flöda. Ekouomihus ......................................... |
| 1,000 |
|
Lerum. » ............................................. |
| 1,000 |
|
: 2 Banvaktstugor ....................................................... |
| 2,500 |
|
: Vedbodar å en del stationer på 2:dra distriktet............ |
| 4,000 |
|
Stockaryd. Ekonomihus j ........................................... |
| 1,000 |
|
Hessleholm. Förlängning af spåren in. m................ |
| 11,500 |
|
i Hot. Inläggning åt flera spår m. m.......................... | .............. | 10,000 |
|
| Transport | 154,000 | 4,766,000 i |
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. B rop. N:q 1, om Statsverket 1872. 19
Kant R:dr.
Malmö Fortsättning af stationens utvidgning .......... Kristinehamn. Tillbyggnad af lokomotivstall ........... Karlstad. Eu fristående vattenkran med rörledningar Diverse nya byggnader och anläggningar, förslagsvis | Transport; | 154.000 ! 100.000 ; 6,000 | 4,766,000 |
Summa nya | byggnader | — | 326,000 |
( i\ya inventarier. |
|
|
|
; 1 vällugn för Liljeholmens verkstad............................ 1 mindre ånghammare för d:o jemte axelledningar .... 1 borrmaskin för Malmö verkstad............................... j Maskiner för träarbeten vid (bo Diverse inventarier ................................................. Rörlig materiel ........................................................ |
| 6.500 5.500 314,000 |
|
Summa för | inventarier! | __ | 358,000 |
Summa | summarum | ___ | 5,450,000 |
Såsom allmänna grunder för den sålunda gjorda "beräkningen har Styrelsen
anfört följande:
»Styrelsen har vid flera föregående, tillfällen, då hon haft att afgifva dylika
förslag, i underdånighet framhållit, hurusom störa, svårigheter mota att två år
före den tid. förslagen afse, med någorlunda säkerhet beräkna de inkomster
och utgifter, Indika i dessa förslag höra ingå, och svårigheterna äro donna gång
icke mindre än förr. Med anledning af de glädjande förhållanden, som varit
för hunden, att inkomsterna de sista åren i stigande progression öfverträffat hvad
styrelsen i förvåg beräknat, äfvensom att utgifterna för drift och underhåll
kunnat nedbringas till en lägre, procent af brutto-inkomsten, än styrelsen på
förhand antagit, har styrelsen vid den uppskattning af inkomster, hvarom nu
är fråga, och med anledning af den erfarenhet, som under innevarande år
vunnits, ansett sig kunna antaga, att, med inbe,räkning af den förväntade nya
bansträckn ingen af vid pass fyra mil, från Norrköping till Linköping, totalinkomsten
af statens järnvägstrafik under 1873 kommer att uppgå till ungefär
följande belopp, nemligen:
20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
genom persontrafik och annan biljett-trafik.......................... R:dr 3,600,000: —
» gods- full k roat urs-trafik............................................. » 4.750.000: —
o extra och diverse inkomster ....................................... » 100,000: —
Summa Rdr 8,450,000: —
samt att utgifterna för drift och underhåll icke höra öfverstiga 4,766,000
riksdaler.
Oöres nu eu jemförelse mellan slutsummorna i det specifika förslaget för
1872 och i nu föreliggande approximativa för 1873, kommer man till följande
resultat:
För 1872 har Styrelsen ansett sig kunna uppskatta inkomsterna a 112 han -
mil till................................................................................ K:dr 8,150,000: —
samt utgifterna för drift och underhåll, enligt det nyligen
i underdånighet ingifna specifika förslaget, till.............. » 4,441,000: —
hvilken sistnämnda summa utgör 54.4 procent af bruttoinkomsten.
För 1873 åter, dä inkomsten ä 115.9 hanmil, såsom ofvan
av nämnd t. antagen till......................................................... » 8.4o0,000: —
Och de sannolikt förestående utgifterna för drift och underhåll
till........................................................................... » 4,766,000: —
utgöra dessa senare vid pass 56,4 procent af bruttoinkomsten för samma år.
Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att om man fager hänsyn
till storleken af den väntade trafiken och de kostnader, som i förhållande
dertill kräfvas. eller, hvad som är ungefärligen detsamma, förhållandet mellan
inkomster och utgifter för drift och underhåll, sa förete de förslag, som nu
blifvit jemförda, föga olikhet: och om förslaget för 1873 utvisar något större
utgiftsbok>pp i förhållande till inkomsterna än det för 1872, sa torde donna
skilnad icke kunna anses större, än hvad nödig försigtighet fordrar, då i betraktande
tagcs. att det. rundligare beräknade förslaget, eller det för 1873,
skall ingå såsom faktor vid beräkningarna för samma års Riksstat.
De betydligare inkomsterna genom tillväxande rörelse medföra naturligtvis
större utgifter för drift och underhåll, men med de sistnämnda stå äfven i
oskiljaktigt sammanhang ökade behof af nya utrymmen i byggnader och it
bangårdar, särdeles a de äldre linierim, samt af ny rörelsem åter iel. Styrelsen
har ock i föreliggande förslag tillgodosett de angelägnaste af desse behof samt
beräknat kostnaderna derför under 1873 till 684,000 Rall'', och skall i det
följande underdånigst lemna närmare utredning härom.»
Vidare hav Styrelsen anställt en jemförelse mellan innevarande års specifika
kostnad sstat och ifrågavarande approximativa beräkning för är 1873
samt dervid yttrat följande:
Bil. No 5 a) till Kongl. Maj .is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 21
»l:o Byråafddningen. För elemi a ifrågasattes ej högre totalbelopp under
1873 än under 1872. Visserligen upptager förslaget till personalstat eu högre
kostnad än under föregående året, men donna tillökning uppväges ungefärligen
af den minskning, som uppkommer på utgiftsposten »tjenstelokaler», och som
är en följd åt inflyttningen i Stockholms nya stationshus.
Uti specifika förslaget till arvodesstat för 1872 har Styrelsen infört förutvarande
Intendenten för 3:dje distriktet såsom t. f. Inspektör vid Styrelsen;
och ämnar Styrelsen i underdånighet under loppet af år 1872 ingifva förslag
till instruktion för Inspektören, på det att dennes befattning, hvilken efter de
i senare lider skedda förändringarne af den allmänna låneförvaltningen har eu
betydande vigt, måtte blifva definitivt ordnad. Af donna anledning anser sig
Styrelsen böra uti föreliggande förslag till arvodesstat upptaga Inspektören såsom
ordinarie, och då lian alltsedan April 1863 såsom Intendent åtnjutit 5,000
Rdr i arvode och 1000 Rdr såsom inqvarteringsersättning årligen, men det
icke varit brukligt att sålunda fördela löneförmånerna för vid Styrelsen anställda
embete- och tjensteman, har Styrelsen i underdåniga förslaget, uppfört
Inspektören till sammanräknade beloppet af nyssnämnda båda aflöningsformåner,
eller till 6,000 R:dr såsom fast arvode, och detta med så mycket större, skäl,
som, enligt hvad Styrelsen i sin underdåniga skrifvelse i förevarande ämne af
den 20 Maj detta År redan yttrat, hos nuvarande innehafvare!! af inspektörsbefattningen
finnas förenade de kunskaper, som äro nödvändiga, då anspråket
är att begagna eu och samma person till inspektör för samtlige afdelningarna
och derigenom vinna alla de fördelar med afseende å kostnaden, som genom
begagnandet af en person, i ställe! för 2 eller 3, kunna uppkomma.
2:o Bamfdelningen. Utgiftssumman har här blifvit höjd från 1.242.000
till 1,406.000 R:dr. eller med 164,000 Ricin öfver summan för 1872. I
donna förhöjning ingå hufvudsakligen: ökad personalkostnad. 16.739 Ridt.
hvaraf eu stor del för den nya banbetjening. hvilken måste å limon Norrköping—Linköping
anställas, samt utbyten af sliprar 40,000 R:dr och af räler
96,700 R:dr, hvilka utbyten anses blifva oundvikliga på åtskilliga äldre delar
af banorna.
3:o Maskinafdelningen. A denna är beräknad eu höjning af 111,000
R:dr eller från 1,831.000 till 1.942,000 Rall’, hvilken väsendtligen föranledes
af nedan nämnda tillkommande belopp, nemligen:
R:dr 42,277 å personalkostnaden dels genom vissa uppflyttningar i arvodesklasser
i följd af längre tjenstetid, dels och förnämligast genom den ökning
af personalen, som det växande antalet lokomotiv och bantåg påkallar;
R:dr 34,450 å ökad förbrukning af stenkol och andra materialier för lokomotivoch
vagntjensten, i följd af rörelsens tillväxt och nya bandelens tillkomst
å Ostra stambanan; samt
22 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:l.s Fd,/. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
E:dr 26,000 a underhållet af lokomotiv och vägnar, — en utgiftspost, som
alltid måste tillväxa samtidigt med dessa fordons ålder och antal.
4:o Trafikafdelningen. Eu förhöjning från B:dr 1,190,000 till lhclr
1,240,000 eller med R:dr 50,000 har här blifvit beräknad med afseende huf\
udsakligen å den tillkommande bansträckningen Norrköping—Linköping med
dess 6 nya stationer eller hållplatser, men äfven med hänsyn till den påräknade
ökade rörelsens grina verkan, att kostnaden i någon män b pjes på de
siesta utgiftstitlarne ä donna afdelning.»
Beträffande nya byggnader och anläggningar. Indika kunna förutses såsom
nödvändiga att utföras under 1873 och hvarför en totalsumma åt 326.000 B:dr
är vorden beräknad, har Styrelsen andraga! följande:
»Vid Wäsby station å Norra stambanan, liksom vid Mosås ä II als berg—
Örebro-banan, har intet godsmagasin eller sidospår dertill hittills varit uppförclt.
emedan godsrörelsen ansetts vara ringa nog att kunna skötas derin rutan. Denna
rörelse har dock nu stigit så betydligt, att nämnda anläggningar ej längre
kunna utan allt för störa olägenheter undvaras.
Vid Stockholms södra station finnas 2:ne större och från hvarandra åtskild
da träskjul såsom godsmagasin uppförda. Indika genom grundens lösa beskaffenhet
undergått svåra rubbningar. Som godsrörelsen här icke minskats,
oaktadt < ''entraIstationens öppnande, har det befunnits nödvändigt att, i sammanhang
med grundlig reparation å godsmagasinen, äfven bygga dem tillsammans
samt i någon man utvidga godsspåren för att sålunda vinna ökadt utrymme
samt besparing i personal och arbete vid godsbehandlingen.
Liljeholmens vagnverkstad, hvilken blifvit inrättad i mindre skala för det
första ringare behof vet. behöfver utvidgas och lämpas efter det större antal
\agnar, som numera der skall repareras; och är donna utvidgning så mycket
angelägnare, sent distriktets vagnantal vid Norra och Ostra stambanornas fullbordan
nära nog fördubblas mot det nuvarande.
Bostäder vid Liljeholmen för eu mindre del lokomotivpersonal och verkstadsarbetare
äro högeligen behöflig», på det att de å platsen vigtigaste åt
nämnda betjente och arbetare ej må vara nödsakade att bo på långt aflägsna
håll, der de äro svåra att vid hastigt förekommande behof anträffa, utan kunna
jemn! vara i närheten, hvarigenom de äfven blifva med mera odeladt intresse
fastade vid föremålen för sin verksamhet, och man dessutom erhåller större
sannolikhet för att kunna i tjensten bibehålla de dugligare.
Katrineholms restaurationsbyggnads utvidgning bär icke längre uppskjutas,
enär den besvärliga trängseln, hvilken, då jernväg*resande der intaga sina
måltider, plägar uppstå och öfver hvilken många klagomål försports, måste
blifva ännu svårare, dä flera resande på en gång tillströmma, hvithet kommer
att inträffa jemte rörelsens tillväxt och östra stambanans utsträckning.
Bil, No 5 a) till Kong1. Moj:1* Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 23
För Örebro station begå ras model till fortsättande åt den lokomotivstallbyggnad,
hvilken i följd af förra stallets förstörelse genom vådeld är behöflig,
oeh till livilkens nödvändiga påbörjande under 1872 medel redan bl i fri t i underdåniga
förslaget för sistnämnda är beräknade.
För hvardera af Elgarås, Moholms och Wärings stationer, Indika allt sedan
deras anläggning hatt ett ringa utrymme, är ett ytterligare sidospår nödvändigt
lör att möjliggöra för tre tåg att. utan allt för stor tidsutdrägt och fara, förbigå
eller mota hvarandra.
Tva nya banvakta rostugn!'' a Vestra stambanan på platser, der förut endast
vaktkurar funnits, är o behof! iga, emedan erfarenheten visat angelägenheten
deraf, att banbetjeningen är boende invid jern vägen i stället för å aflägsna
platser i bygden.
Förlängning åt sparen vid Sköfde. Hessleholms och Hors stationer är af
den å dessa ställen ökade godsrörelsen påkallad.
l''oi'' fortsättning af Malmö stations utvidgning nödgas Styrelsen för år 1873
föreslå den betydliga summan af 100,000 11:dr. och utbeder sig lå i underdånighet
upprepa de skål härför, som redan den 23 December 1867 uti underdånigt
memorial rörande förslag till kostnadsstat. för år 1869 blifv it anförda.
nemligen:
»Utvidgning åt reparationsverkstäderna i Malmö har länge vant af behofvet
högt påkallad. — Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny vagnreparationsverkstad,
då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar,
som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt
ökas, utan äfven vägnar är o, till stort men för rörelsen, en längre tid, än
SOU! eljest kunde behof vas, undandragna trafikens tjenst» — — —
(.»onom den hvarje år växande rörelsen på södra stambanan och synnerligen
sedan flora bibanor blitt it med denna förenade, har det för bangården i
Malmö från början utsudda utrymmet bil tv it allt mera otillräckligt, så att de
för rangering af större godståg nödvändig:! rörelser med lokomotiv och vägnar
icke kunna utföras med erforderlig skyndsamhet och säkerhet: dessutom saknas
a donna bangård nödiga platser för lastning och lossning af varor. Genom
det bristande utrymmet för anläggning af flora spår inom stationen förorsakas
vid eu fiffigare trafik ofta stockning™'' i rörelse,!, i det att lastade vägnar måste
a Isättas vid de närmare stationerna, emedan de icke kunna emottaga^ i Malmö.
förr än de redan innevarande hunnit lossas och åtel'' utsändas på luden.
Emellertid beror donna utvidgning af Malmö bangård på utgången af öppnade
underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för statens rakning af erforderligt
utrymme inom hamnens område.»
Underhandlingar i sistnämnda afseende blefvo äfven inledda med Malmö
stad, men som något svar från stadens sida ej lemnades och för öfrig t under
24 Bil N;o 5 a) M EoMgZ. Ä Trop. N:o l om Staturrhet 1872.
itr 1868 godsrörelsen i följd it t de svåra tiderna Idel mindi e liflig, ansåg
Styrelsen det kunna tills vidare anstå med vidtagandet af åtgärder för Malmö
stations utvidgning.
De olägenheter vid donna bangård. Indika voro så betydliga redan 18bt.
hafva emellertid under 1869 och ännu mera under 1870 och 71 efterhand
ökats till den grad. att deras afhjelpande numera icke kan längre uppskjutas,
såvida godstrafiken derstädes skall kunna, såsom sig bör. skötas utan att rent.
af motarbetas och förhindras, och Styrelsen, som i nyss ingifna förslag till nya
anläggningar under 1872 underdånigst hemställt, det 40,000 Rdr måtte under
samma år användas till att påbörja Malmö stations utvidgning jemte tillbyggnad
af vao-nverkstaden. kan nu icke underlåta att underdånigst uttala nödvändigheten
deraf, att dessa arbeten blifva fortsätta under 1873 hvartill 100,000
Rdr förslagsvis anses behöflig!,.
i Kristinehamns lokomotivstall är en till 10,000 Rdr beräknad tillbyggnad
nödvändig för att åt alla de lokomotiv, som behöfva vara stående derstädes.
kunna bereda skydd under tak och tillbörlig vård. hvithet snart för bristande
utrymme ej vidare kan ske.
För diverse nya byggnader och anläggningar är förslagsvis beräknad en
summa af 50,000 Rdr '' med afseende på de många behof, Indika naturligen
kunna uppstå och höra förutses, men äro omöjliga att 2 år i förvåg med någon
säkerhet särskild! uppräkna.»
Slutligen har Styrelsen yttra! följande:
»För nyu hiventttvier har Styrelsen beräknat att anvandas under 1873,
dels till anskaffande af eu del nya verkstadsmaskiner och
redskap, Indika äro mest af behofvet påkallade...................... Rdr . 44,000: -
dels till inköp af rörlig materiel ............................................. 314,000: —
eller tillsammans Rdr 358,000
()c]| tär Styrelsen med afseende a nämnda utgift för rörlig materiel särskild!
i underdånighet erinra, att på samma gång eu tillväxt i godsrörelsen,
sådan sou, för 1873 påräknas, o-d visligen erfordra,'' motsvarande tillökning i
vagnpark, det tillika av af vigt att i god tid förut hafva bestämda medel
utsudda för den nya rörclsematericlens anskaffande, på det att dess tillverkning
må lättare och för mindre kostnader kunna utföras vid inhemska
verkstäder.»
Då jag saknar anledning att föreslå nedsättning i det af Styrelsen sålunda
beräknade anslagsbelopp, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kong!. Magt
täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis
beräknade anslaget till statens jernvägstralik från 4,300.000 Rdr till 5,450,000
Rdr eller med 1.150,000 Rdr.
Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 25
6:o. Skiften och Afvitringar.
Då Eders Kong]. Maj:t vid sednaste lagtima Riksdag begärde anslag till
skiften och afvitringar för innevarande år 1872. beräknades den för samma år
disponibla besparing uppgå till 15,000 R:dr; hvadan för bestridande af de under
året erforderlige, till 167,400 B:dr beräknade utgifter äskades och beviljades,
utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, ett extra anslag af endast 90,000 R:dr.
Enligt en af Landtmäteri-styrelsen sedermera den 25 November 1871, i sammanhang
med uppgörande af förslag till stat för storskiftes- och afvitringsverken
under år 1872, verkställd beräkning skulle dock vid nämnda års
ingång icke finnas att tillgå högre besparing än 12,782 R:dr. Då emellertid
utgifterna under 1872 skulle uppgå icke till ofvan uppgift]a belopp 167,400
rdr, utan allenast till 165,326 rdr, komme antagligen sammanräknade beloppet
af det ordinarie och extraordinarie anslaget eller 153,000 rdr tillsammans med
omförmälda disponibla besparing 12,782 R:dr att lemna full tillgång till bestridande
af utgifterna under 1872.
Uti den af Eders Kong!. Magt den 9 December 1870 för afvitringsverket
i Jemtlands län fastställda stat under 1871 upptogs förslagsvis dels
arvode åt en landtmätare i andra lönegraden, II. F. Behm, 2,000 R:dr och
respenningar åt samma landtmätare 200 B:dr, allt med vilkor att denna
landtmäteribefattning samt dertill hörande arvode och respenningar indroges
med den månads slut, i hvilken landtmätaren, efter att hafva tilldelat Ettnäs
by föreskrifvet fyllnadsanslag af mark och biträdt vid förestående tiondeskattläggning
å hemmanet Näfverede, behörigen redovisat för desse förrättningar,
dels och godtgörelse till Gode män och för handtlangning 300 B:dr eller tillsammans
2,500 B:dr. Enligt hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
uti underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1871, och i skrifvelse till landtmäteristyrelsen
den 16 påföljande November anmält, har, sedan Behm den 28
Juni 1871 påbörjat och den 3 derpåföljande .Juli afslutat omförmälda afvitringsförrättning,
det för Behm beräknade arvode innehållits för de fem sista
månaderna af år 1871; till följd hvaraf den sålunda och eljest uppkomna
besparing å förslagsvis beräknade 2,500 Rdr vippgalge till 1,088 Rdr 7 öre.
Då emellertid den af Behm verkställda afvitringsförrättning sedermera genom
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes den 26 Oktober 1871 meddelade
utslag, hvilket dock icke vunnit laga kraft, är vorden undanröjd och ärendet
till förnyad behandling af landtmätare och godo män återförvisats, samt vid
sådant förhållande afvitringen inom länet icke kunde anses ännu vara fullständigt
afslutad, har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande, som förmenade
Behm icke kunna förpligtas att på egen bekostnad ånyo verkställa ifrågavaBih.
till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. 4
26 Bil. No 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.
rande förrättning och icke heller funne det med god hushållning förenligt att
låta Belial för verkställande af afvitrings-åtgärden i sin befattning qvarstå,
anhållit, att Eders Kong!. Magt villo anvisa de medel, som för bekostande
utaf afvitringens verkställande genom dertill villig landtmätare vore erforderlig?
och Indika medel antagligen i det närmaste motsvarades af den uppkomna
behållningen.
Vid föredragning åt omförmälda ärende den 9 sistlidne December har
Eders Kong!. Magt icke funnit skäl att till dess Befallningshafvandes hemställan
lemna bifall, utan förständiga! honom att, sedan sig visat om den förnyade
utbrytningen skall ega rum och i sådan händelse verkställas på stats
verkets
bekostnad, inkomma med ny och fullständig framställning i ämnet.
Den för år 1872 af Eders Kong!. Magt jemväl under den 9 sistlidne
December fastställda stat för storskiftes- och afvitringsverken upptager samtliga
utgifterna till ofvanuppgifna belopp 165,326 rdr.
Deraf belöpa sig:
a) På Kopparbergs län:
till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första
och 12 Landtmätare i andra lönegraden . . R:dr 35,500.
» respenningar åt nämnda 19 tjensteman » 4,200.
» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.
» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis . . » 150. 47,050.
))
))
"
»
))
))
))
b) På Westerbottens län:
arvoden åt föredraganden af afvitrings-ärenden,
Styresmannen, 10 Landtmätare i första och 8 i
andra lönegraden, jemte ersättning för skrifbi
-
träde åt föredraganden........R:dr 35,700.
resepenningar åt Styresmannen och de 18 Landmätarne » 4,200.
öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.
godtgörelse åt godo män och ersättning för handtlangning,
förslagsvis.........» 16,500.
ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk
af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.
inlösen af 18 s. k manskaps-skyddstält med tillhörande
stångdelar efter beräkning af 32 Rdr
för hvarje.............» 576.
underhåll af samma tält.........» 100.
inköp af papper och inbindning af handlingar,
förslagsvis.............» 400.
Transport R:dr
66,376.
113,426.
Bil■ N:o ö u) till Konc/l. Majfa Båll. Bnp. N:o .1, om Stnfsrerkcl 187.2. 27
Transport R:dr 118,426.
c) På Norrbottens län:
till arvoden till föredraganden af afvitrings-ärenden,
Styresmannen, 5 Landtmätare i första och 10
Landtmätare i andra lönegraden jemte ersättning
för skri f biträde åt föredraganden . . . IT dr 80,400.
» respenningar åt Styresmannen enligt gällande landtmäteri
taxa, förslagsvis.........» 1,400.
» d:o åt tio i aflägsnare delar af länets lappmarker
stationerade Landtmätare, 250 R:dr till hvarje » 2,500.
" d:o åt ö fri ge fem Landtmätare. 200 R:dr till hvarje » 1.000.
» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.
» godtgörelse åt gode män och för handtlangning,
förslagsvis.............» 10,000.
» inköp af papper 300 R:dr och arvoden åt tolkar
vid sammanträden 300 B,:dr, allt förslagsvis . » 600. ^ qqq
Summa för dessa tre län R:dr 165,326.
Det samfällda belopp, som för fortsättande af storskiftes- och afvitringsarbetena
i Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens lan under år 1873 i
samma utsträckning som under år 1872 erfordras, har Landtmäteristyrelsen,
med ledning af uppgjorda förslaget till stat för 1872, och med antagande, att
vid ingången af år 1873 tillsammans fyra Landtmätare kornme att uppflyttas
från första lönegraden 1,500 R:dr till andra lönegraden 2,000 B:dr, förslagsvis
beräknat till 167,326 B:dr; hvadan styrelsen hemställt, att Eders Kong!. Näjd
måtte af Riksdagen för fullföljande under år 1873 af storskiftes- och afvitringsarbetena
äska, utöfver ordinarie anslaget 63.000 B:dr. ett, extra anslag af minst
104,000 Rdr.
Dä emellertid enligt Eders Kong!. Maj ds nådiga beslut deri 9 sistlidne
December nio större tält, under innevarande år skola från Kronans härvarande
förråd till Eders Kong!. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens län öfversäll
das att af Landtmätarne under arbetena i lappmarken till arbetsfält begagnas,
samt dessa tält antagligen komma att under år 1873 för afvitringsverkets i
nämnda län rakning inlösas efter faststäldt pris af 80 Rdr för hvarje med
tillsammans 720 Rdr; torde, vid det förhållande, att brist snarare än besparing,
å de för år 1872 beräknade tillgångar är att vid årets slut emotse, behofvet
af medel för år 1873 böra beräknas i jemn! tusental till 106,000 R:dr, så
vida nämligen, hvilket jag anser i hög grad önskligt, storskiftes- och afvitrings
-
28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
arbetena inom Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens län skola under år
1873 fortsättas i samma utsträckning, som under sitslidet och innevarande år.
Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Magt täcktes för skiften och
afvitringar hos Riksdagen äska, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, på
extra stat i jemn! tusental 106,000 Rdr.
7:o. landtbruks Ingeniörer och deras biträden.
Under åberopande af den Landtrbuks-Ingeniörerne vid 1865 och 1866
årens Riksdag medgifna och genom nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade
rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 Rdr efter femårig
väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Landtbruks-Akademiens Förval
tnings-Komité uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne December hemställt,
att Landtbruks-Ingeniörerne G. W.
C. A. Myrin, Indika antagits till ordinarie landtbruks-ingeniörer, de tre förstnämnde
den 14 November 1857 och Myrin den 13 Februari 1862, samt
genom Nådigt bref den 4 Januari 1868 uppflyttats att från och med sistnämnda
år åtnjuta aflöning, Zetterstedt, Magnet och Muntzing i tredje samt Myrin i
andra lönegraden, måtte från och med år 1873 komma i åtnjutande af löneförhöjning
med 500 R:dr hvardera, så att årliga lönen för Zetterstedt, Magnet
och Muntzing lcomme att utgå efter fjerde eller högsta lönegraden med 3,000
R:dr till hvarje samt för Myrén efter tredje lönegraden med 2,500 R:dr.
Enär Landtbruks-Akademiens För val tnings-Komité vitsordat, att samtlige
dessa fyra Landtbruks-ingeniörer allt hittills med nit och skicklighet samt på
ett beröindvärdt sätt fullgjort sina tjensteåligganden, och således omförm hide
uppflyttningar synas kunna ifrågakomma för tiden från och med 1873 års
början, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen begära, att anslaget
till Landtbruks-ingeniörer och deras biträden höjes från nuvarande beloppet
43,950 R:dr till 45,950 R:dr eller med 2,000 Rdr.
8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmanna näringar.
Uti underdånigt memorial af den 20 sistlidne November har LandtbruksAkademien
anhållit, att följande vid sednaste och flora föregående riksdagar
beviljade extra anslag måtte, såsom i Akademiens tanke fortfarande behöfliga,
jemväl för år 1873 hos Riksdagen äskas, nämligen:
Bil. N:o 5 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 29
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöte!! för
husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster............. 6,000 Edr
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas
tjenligast anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar 3,000 »
<'') till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor,
som vid föregående riksdagar bestämts......... 4,500 »
Summa 13,500 Edr.
Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda anslagsbelopp fortfarande
behöflige och desamma antagligen komma att främja jordbrukets, boskapsskötselns,
mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag,
att Eders Kong], Näjd täcktes hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte å
extra stat under denna anslagstitel för är 1873 anvisas.
I anledning af 1870 års Eiksdags af mig förut i fråga om anslagstiteln
»Rikets ekonomiska kartverk» omförmäld a framställning har Eders Kongl. Näjd,
hvad angår Geologiska Undersöknings- och Kar te verket fastställt och besluta:
a ti den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskadan
1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;
att för traktör, Indika i geologiskt afseende äro af det intresse och den
omvexling, att konseptkartan deröfver upprättas i skalan 1 : 50,000, samma
skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning;
att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills och så vidt
utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar,
gångstigar och mera sådant, som tjenar till att underlätta möjligheten att med
ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena i verkligheten
:
att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att i män af
tillgångar vidgöras för utarbetande af en geologisk öfversigtskarta, ytterligare
åtgärder icke böra föreskrifvas; äfvensom, på sätt förut förmälts,
att Chefen för Sverges geologiska undersökning samt Cheferna för topografiska
korpsen och sjökartekontoret, innan de hvar för sig, uppgöra arbetsplan
för året att Eders Kongl Maj:ts pröfning underställas, böra sammanträda
till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll
skall föras.
30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1- om Statsverket 1872.
För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande
år har Eders Kongl. Maj:t den 15 sistlidne December fastställt följande stat:
(Fefen för Sveriges | Geologiska undersökning... | ............. 5.500: — |
5 Geologer, årslöner | ä 2,500............................. | ............ 12,500: — |
1 biträdande Geolog, | årslön................................. | ........... 2,500: — |
1 d:o eko | d:o ................................ | ............ 1,500: — |
1 d:o d:o | d:o ............................ | ............ 1.200: — |
1 d:o d:o | eko ................................ | , 1,000 |
hvaraf dock, enär inträffad vakans ej behöfver
förr än vid utgången af första qvartalet återbesättas,
endast komma att utgå..............................
1 Aktuarie och Nivellör, årslön.......................................
1 Kemist.......................... d:o ......................................
1 Vaktmästare.................. d:o ....................................
Särskildt arvode till ett biträde åt Chefen vid utöfvan
clet
af kontrollen öfver arbetena..................................
Flitpenningar och extra ersättningar för öfverarbeten,
jemlikt Kongl. brefvet den 11 November 1870, förslagsvis.
.............................................................................
Godtgörelse till tillfälliga biträden för arbete under
vintern, enligt Kongl. brefvet den 16 April 1870,
förslagsvis........................................................................
750
2,500
1,000
600;
1,000:
1,000:
750:
30,800: —
Utgifter för arbetena på fältet.
Rese- och traktamentsersättningar: till Chefen efter 5:te klassen
i gällande resereglemente, Chefens biträde efter 6:te klassen,
4 Geologer, 1 biträdande Geolog och 1 Nivellör efter 7 :de klassen,
3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren
efter 8.-de klassen, förslagsvis....................................... 16,100: —
Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument
och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering
och uppfodring af rekognosceringskartor, in. in., försåg8™.
............................................................................. 400: — 16,500: —
Transport 47,300: —
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 31
Transport 47,300: —
Byråafdehiingen.
Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, ,-kriga
förbrukningsartiklar, in. in., förslagsvis............................................. 500: _
Laboratorium.
Inköp cell reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning,
in. in., förslagsvis.............................................................. 500: _
Museum.
Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar, in. in.,
förslagsvis.....................................................................................
700: —
Biblioteket.
Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte, in. in.,
förslagsvis......................................................................................... 600: _
Kart och Boktrycket.
Tryckning åt 4 kartor med beskrifningar, samt öfrige publikationer,
förslagsvis.................................................................... 10,300: —
Värmeledningen, Ved och Vatten.
Omkostnader, förslagsvis...................................... 1,400: _
Diverse utgifter.
Lokalernas rengöring, in. in., förslagsvis............................................. 200: —
Oförutsedda utgifter
förslagsvis.................................................................................................. 1,500: —
Summa R:dr 63,000: —
32 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:
dels det för innevarande år anvisade extraordinarie anslag 57,000 R:dr,
dels ock medel, som för försålda kartor inflyta, och befintliga besparingar, tillsammans
motsvarande det belopp, hvarmed utgifterna öfverskjuta om förmälda
anslag.
Uti underdånig skrifvelse den 8 sistlidne December, har Chefen för Sveriges
geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande undersökningens
och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels redogjort ej mindre för
hvad under sistförflutna sommar åtgjorts, deribland så val öfversigtsresor för vinnande
af nödig förkunskap om traktör, som ännu ej varit föremål för detaljundersökningar,
och för utredande af visso särskilda geologiska frågor, såsom frågan om
utbredningen af den i Skåne förekommande, för landet så vigtiga kol förande
formationen jemte öfrig» sedimentära bildningar, som ock sådane speciella geologisk-agronomiska
undersökningar, som i vissa traktör af landet ur allmän geologisk
synpunkt befunnits nödvändiga, än äfven för den vid geologiska byrån
anställda personal; dels ork approximativt beräknat utgifterna för de geologiska
undersökningarnas fortsättande under nästkommande år 1873 till 64,000 R:dr,
deraf för aflöningar............................................................................
» » arbeten å fältet.................................................................
» » byråafdelningen.................................................................
» » laboratorium.......................................................................
museum......................................
biblioteket...................................
kart- och boktrycket.................
värmeledning, ved och vatten
diverse utgifter...........................
R:dr 31,300
18,200
600
700
700
800
10,000
1,500
200
Runt R:dr 64,000
Dä emellertid eu besparing till belopp af omkring 4,000 R:dr vore vid
1872 års slut att förvänta samt vid pass 2,000 R:dr genom försäljning af
kartor och beskrifningar antagligen komme att under år 1873 till undersökningsverket
inflyta, har Chefen ansett, att endast 58,000 R:dr nu behöfva hos
Riksdagen äskas.
Vid sådant förhållande får jag, i öfverensstämmelse jemväl med Eders
Kongl. Maj:ts af mig redan förut åberopade beslut af den 15 sistlidne December,
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarna bevilja
ett extra anslag af 58,000 R:dr.
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
33
9ro. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
Enligt hvad Protokollet öfver Oivil-ärenden den 9 Januari sistlidet år
gifver vid handen, hade Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm uti sitt till Commerce-!
Joll egium afgifna förslag till inkomst- och utgifts-stat för innevarande år
beräknat skolans utgifter till 82,400 B:dr. Uti donna utgiftssumma ingingo de
särskilda belopp, utgörande tillsammans 1,425 B:dr, som erfordrades för att,
såsom Styrelsen föreslagit, höja de till lärarne i varukännedom och naturlära
utgående aflöningar äfvensom anslagen för ordningsmäns aflönande, för allmänna
föredrag och undervisning i extra ämnen samt till pris och belöningar. Commerce-Collegium
deremot ansåg på skal, som i nämnda Protokoll finnas omförmälda,
att ifrågasätta förhöjningarna icke bonde beviljas, att således utgiftssumman
bonde beräknas till endast 80,975 R:dr samt att. dä för skolan funnes
att tillgå ej mindre det ordinarie statsanslaget 15,000 Ricin och påräknade inkomster
7,700 B:dr eller tillhopa 22,700 Bida- än ock besparingar till belopp
af 1,500 Bida eller tillsammans 24,200 B:dr, ett ytterligare statsanslag till belopp
af 56,775 Ricin vore erforderligt.
I öfverensstämmelse härmed äskade Eders Kongl. Maj it att utöfver berörda
på stat definitivt uppförda anslag 15,000 B:dr måtte för innevarande år anvisas
56,775 Ricin; hvilken framställning Riksdagen biföll.
Härefter har Eders Kongl. Maj it den 9 Juni sistlidet år fastställt stat för
skolan att gälla under innevarande år med förklarande, att de besparingar,
som kunde uppkomma a någon eller några af de i sta,ten upptagne specialsummor,
finge af Styrelsen användas, dock med den inskränkning att till aflöning
icke måtte användas hvad i staten vore för andra behof utsatt och att ej
heller till fyllande af dessa sednare behof finge öfverföras medel, som ventil!
aflöningar anslagno ; hvarjemte Eders Kongl. Maj it berättigat Styrelsen att,
derest inkomsterna af lärjungarnes utgifter skulle öfverstiga det belopp, hvartill
de blifvit beräknade, eller andra tillfälliga mindre inkomster komme att
tillflyta skolan, använda de sålunda vunna öfverskotten till lärarekrafternas,
undervisningsmaterielens och skolmobiliernas förökande.
Nu har Styrelsen uti ett den 20 sistlidne Oktober till Commerce-Colleginm
ingifvet förslag till Stat för skolan under år 1873 upptagit hennes inkomster
till samma belopp, som under innevarande år, så att desamma, ordinarie statsanslaget
inberäknadt, skulle uppgå till 22,700 B:dr, hvaremot, enligt Styrelsens
tillkännagifvande, någon behållning till användande under år 1873 icke vore
att påräkna. Utgifterna äro likaledes upptagne till samma belopp, som i sednare
staten; och har Styrelsen härom yttrat, att, ehuru Styrelsen förut vid
afgifvande af hvarje nytt förslag ansett sig höra anmäla behofven i den mån,
Bih, till Rissel. Prof. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Bil. Nio 5 «) M Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
erfarenheten dem bekräftat, Styrelsen likväl, då numera ett temligen stadigvarande
förhållande syntes hafva inträdt med afseende å såväl årliga utgifterna,
som lärjungarnes antal, funnit lämpligt bibehålla icke allenast den i gällande
staten upptagna utgiftssumma 80,975 It:dr utan äfven de särskilda deri fastställda
aflöning»- och omkostnadsbelopp. Styrelsen föreställde sig nemligen,
att det belopp, 1,425 R:dr, som enligt Styrelsens åsigt härutöfver vore erforderligt
för fyllande af skolans behof, kunde åstadkommas dels derigenom, att
den besparing, som, ehuru beloppet deraf ännu ej kunde med visshet beräknas,
syntes tills vidare komma att uppstå å det under utgiftstiteln rinner och
arfoodem beräknade anslaget 2,000 R:dr »för undervisningens förstärkande i
ordinarie ämnen.» finge användas för fyllande af andra behof inom samma utgiftstitel,
dels, efter derom vid behof skeende framställning, med tillhjelp af
möjligen uppkommande behållning å andra anslag, bland Indika det till lyshållningen
för närvarande syntes kunna lemna öfverskott, utan att likväl beloppet
deraf kunde bestämmas, dels ork slutligen på det sätt att tillfälligt extra anslag
beviljades för meddelande af undervisning i något extra läroämne, då sådant
under särskilda förhållanden kunde finnas för viss tid vara af obestridlig vigt.
Dessutom hyste Styrelsen den öfvertygelse, att olägenheten af eu relativt så
obetydlig brist, som den ifrågavarande, i de tillgångar, som erfordrades för att
skolan skulle kunna på ett tillfredsställande sätt verka för sitt ändamål, ingalunda
uppginge emot den väsentliga fördel och ökade trygghet, som skulle beredas
skolan, om hela det för skolan erforderliga statsanslag definitivt uppfördes
å ordinarie stat, h vilket måste underlättas genom den redan fastställda statens
bibehållande.
Under förutsättning således, att Styrelsen fortfarande medgåfves rättighet
att få för skolans behof använda uppkommande besparingar, har Styrelsen, såsom
förut är nämndt, beräknat utgiftssumman till.................................. 80,975 E:dr;
och, enär afsedda inkomsterna utgjorde endast............................... 22,700 » ,
det ytterligare statsbidrag, som från och med ar 1873 erfordrades,
till......................................................................................... 58,275 Rall''.
Styrelsen har derföre hemställt, att för Slöjdskolan måtte på ordinarie stat
såsom ärligt anslag uppföras ej mindre förut definitivt beviljade 15,000 R:dr
än äfven derutöfver ytterligare 58,275 R:dr eller tillsammans 73,275 R:dr,
samt att, med afseende å möjligen uppkommande besparingars användning, Styrelsen
måtte erhålla samma bemyndigande, som vid fastställande af nu gällande
stat meddelats.
Commerce-Collegium, som insändt Styrelsens ifrågavarande förslag jemte
eu af skolans föreståndare afgifven Promemoria i ämnet, lemnar utan anmärkning
Styrelsens beräkning af skolans inkomster samt fäster uppmärksamhet derå
35
Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1872.
att uti samma förslag icke ifrågasatts någon förhöjning i den utgiftssumma,
som vid nästföregående förslags pröfning ansetts för skolans behof erforderlig.
Väl finner kollegium sig icke sakna skål för det antagande, att uti anslagen
för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen och för lyshållningen
skulle kunna göras nedsättningar tillsammans motsvarande åtminstone 1,500
R:dr och att således det provisoriska statsbidraget äfven nu kunde bibehållas
vid samma belopp, som sednast blifvit anvisadt; men, enär utgifternas minskning
såväl i det ena som i det andra åt dessa fall vore beroende af, bland
annat, de,t antal lärjungar, som kommc att besöka skolan, och således frågan
om skolans behof härutinnan icke kunde på grund af hittills vunnen erfarenhet
med erforderlig visshet åtgöra», anser (kollegium sig icke höra föreslå någon
nedsättning i nämnde anslagsposter och deraf följande minskning i statens
slutsumma. Dock hemställer (jollegium, att de besparingar, som å dessa två
anslagsposter kunna uppkomma, icke må för andra behof användas utan skola
såsom behållning till ett följande år afsätta».
Slutligen har kollegium, under åberopande af hvad i underdåniga skrifvelse!''
den 15 December 1869 och den 29 November 1870 blifvit anförd t.
förklara! sig anse, att det belopp, som utöfver det, gamla ordinarie anslaget
vore erforderligt, ej heller för det närvarande borde å stat definitivt uppföras,
hvadan Collegmm icke kunde understödja Styrelsens framställning härom.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att, Eders Kongl.
Näjd måtte hus Riksdagen begära, att, till Slöjdskolan i Stockholm för är 1873
anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr, ytterligare
58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel
upptagna belopp höjes med 1,500 R:dr.
Vidare har jag att under donna anslagstitel anmäla fråga om anslag till
underhållande af väfskolan i Borås. Till första uppsättning af maskiner och
redskap för donna skola beviljade 1868 års Riksdag 4,500 R:dr; hvarjemte
till skolans underhåll för hvarje af åren 1869, 1870, 1871 och 1872 anvisats
att extra anslag af 3,000 R:dr med vilkor att, från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsenslaget;
och som Elfsborgs läns landsting för hvarje af nämnde fyra år tillskjutit
1,500 R:dr, har skolans Direktion således hittills årligen halt till sitt
förfogande 4,500 E:dr.
Detta belopp är, enligt hvad Direktionen uti skrifvelse till CommerceCollegium
tillkännagifvit, så otillräckligt, att på sednare tiden betänkliga svårigheter
uppkommit för skolans upprätthållande.
36 Bil. N:o .5 a) till Kongl. Maj:t~s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
[ detta, afseende tiar Direktionen anfört, hufvudsakligen, att, sedan väfIararen
deri 1 sistlidne September afsagt sig sin befattning och densamma derefter
i vederbörlig ordning blifvit kungjord ledig, endast eu sökande med sädana
egenskaper, som Direktionen ansa ge för platsen nödvändigt;, sig anmält,
hvilken sökande dock. etter anställd jemförelse emellan de befattningen åtfölja»
de åliggande» och de med densamma förenade löneförmåner, återtagit sin
ansökning; att Direktionen under tiden genom anställde efterforskningar för
anskaffande af lämplig person till bestridande af ifrågavarande lärarebefattning
kommit till den öfvertygelse, att ytterst få sådana personel'' funnes inom landet
att tillgå samt att under nuvarande, för väfnadsindustrien lyckliga förhållanden
icke funnes utsigt att erhålla en fullt skicklig och sakkunnig lärare mot den
aflöning, som skolans tillgångar nu högst medgåfve, eller 2,000 R:dr; att Direktionen
emellertid lyckets träffa öfverenskommelse med förn’ läraren vid skolan,
hvarigenom han förbundit sig att återtaga lärarebefattningen, sa vida eu löneinkomst
af 3,000 B:dr kunde blifva honom beviljad, i hvilket fall han ville
åtaga sig att sjelf bekosta de för skolan erforderlige väfnadsmönster; att, då
Direktionen till bestridande af sådan aflöning egde till sitt förfogande hittills
varande lärarelönen, 2,000 R:dr, jemte 500 R:dr, som för närvarande vore
anslag!»'' till anskaffande af väfnadsmönster, endast 500 R;dr årligen erfordrades
för att fylla omförmälda behof; att för skolan vidare vore särdeles önskvärd!
erhålla någon tillgång dels till inköp efterhand åt nyare maskiner och redskap,
dels ock till anskaffande af materialier till de så kallade profstolarna, på hvilka
eleverne herde verkställa sina första öfningar och försök; att detta skulle vara
till synnerlig fördel för elevernes utbildning, emedan de derigenom bereddes
tillfälle att få genomgå eu vida fullständigare serie af öfningsarbeten, än som
nu vore möjligt; och att de» störa svårighet, som förefunnes, att erhålla förläggare
för skolans arbeten i följd häraf skulle väsendtligen minskas, emedan
eleverne blefve bättre förberedde för de större och dyrare arbetena samt således
mindre ofta komme att genom fel i arbete vålla förläggare förlust.
På grund häraf har Direktionen ansett skolan vara i behof af 1,500 R:dr
årligen, utöfver hvad hon förut tillgodonjutit. Då Direktionen antagit, att,
derest två tredjedelar af detta belopp Ange utgå af statsmedel, återstående en
tredjedel kunde påräknas från länets landsting, har Direktionen hemställt, att
det hittills af Riksdagen årligen beviljade anslag måtte höjas med 1,000 R:dr.
till stöd för hvilken anhållan Direktionen dels omför mål t att skolans verksamhet
redan i flere hänseenden visat sig fruktbringande, dels och antydt, att, derest
skolans sträfvande att sprida insigt om frambringandet åt till och fasonerad
väfnad vunne framgång, skolans verksamhet vore egnad att för arbetaren inom
väfnadshusslöjden bereda utväg att, oaktadt fabriksindustriens inverkan, sig
försörja, en omständighet som ingalunda borde lemnas ur sigte.
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872. 37
Commerce-Collegium, som insändt omförmälda skrifvelse, finner, med afseende
å, hvad Direktionen andragit rörande svårigheten att mot den aflöning,
som med nu tillgängliga medel kunde beredas, erhålla fullt skicklig lärare vid
skolan, den för beredande af förbättring i lärarens förmåner ifrågasätta
tillökning, med 500 R:dr, i skolans inkomster vara af behofvet påkallad.
Beträffande frågan om beredandet af tillgång för inköp efter hand af nya
maskiner och redskap äfvensom för anskaffande af måler i aller till de så kallade
profstolarna; så följer, enligt Collegii åsigt, af sakens egen beskaffenhet, att
medel icke höra saknas till underhåll och nödig förbättring af den redan uppsätta
materielen likasom att medel äro behöflig»'', för anskaffandet af hvad till
elevernas öfning på egen hand i uppgifven riktning kan tarfvas. Dä det likväl
icke vore visadt, att för ifrågavarande ändamål erfordrades 1,000 R:dr, och da
ett ärligt anslag till nämnde belopp syntes kollegium va l högt i jemförelse med
den summa, 4,500 R.dr, som blifvit till skolans uppsättning för eu gång anvisad,
helst endast en jemförelsevis kort tid förflutit sedan skolans uppsättning
egde ruin, anser (lollegium, att skolans behof i detta hänseende skulle kunna
fyllas medelst ett ärligt tillskott till belopp af 700 Ridt-,
Enär således de anslagssummor, som för skolans upprätthållande årligen
erfordrades utöfver hvad Riksdagen och landstinget hittills beviljat, sammanräknade
utgjord»; 1,200 R:dr, samt, jemlik! förut tillämpad fördelaingsgrund,
två tredjedelar af sistnämnda belopp borde af statsmedel utgå, tillstyrker kollegium,
att det hittills till belopp af 3.000 Rdr årligen för skolan beviljade
statsanslag måtte höjas med 800 R:dr.
På grund häraf hemställer jag att tiders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
åska ett extra anslag af 3,800 Rdr. såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom
orten tillskjutes ett belopp motsvarande minst hälften af anslaget.
10:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
Sedan Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 10 Maj innevarande år
med anledning af Eders Kongl. Maj:ts gjorda Nådiga framställning, för är 1872 på
extra stat anvisat ett belopp af 1,500 Ridt*. lör åstadkommande vid Stockholms
och Göteborgs Navigationsskolor samt, der sä ske kunde, äfven vid Navigationsskolan
i Malmö af undervisning för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet:
samt under den 23 sistlidne September Eders Kongl. Magt, som vid
då erhållne upplysningar om bristande utrymme inom vederbörande Navigationsskolors
lokaler behagade förklara frågan om beredande af undervisning derstädes
åt maskinistelever i allmänhet höra för närvarande förfalla, deremot i
Nåder förordna!, att undervisning för bildande af lokomotivförare skulle från
:is Bil N:o 5 a) till Kongl. Maf.t.s Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.
början af år 1872 meddelas så väl i Stockholms och Göteborgs som och i
Malmö Navigationsskola, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passage -rån ‘ångfartyg jemväl komme att genom meddelad landeri isning bildas, och att
för nämnda ändamål olvanberörda extra anslagsbelopp borde mellan bemälda
tre Navigationsskolor lika fördelas, hemställer jag i underdånighet det Eders
Kongl. Magt nu måtte föreslå Riksdagen, att för sagda undervisnings meddelande
vid '' Navigationsskolorna ett mot nämnda extra anslag svarande belopp
måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat uppfördt och det för närvarande
till 49,050 R:dr uppgående anslaget till undervisningsanstalter för handel
och sjöfart sålunda förökas med ifrågavarande belopp eller 1.500 Lull.
Ilo Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Ii lider detta anslag har vant upptagen räntan af Hirsbo och Smedsbo
skattetjvaruar i Terna socken, Öfver-1 jurbo härad och Westmanlands län, hvilken
ränta, utgörande 36 öre i penningar och 12 kubikfot 4 kannor spån mål,
hälften råg och hälften korn, vant Sala bergslag anslagen. Sedan emellertid
denna ränta, jemnlikt Kong], Kungörelse» den 30 December 1863, bl Hvit afskrifva!,
torde förevarande anslag i kolumnen undeU ränta och ersättning för mdraqna
räntor» böra minskas med dels 36 öre, och dels omtörmälda spanmåls
i riksstat»», efter ett pris af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, förslagsvis utförda värde
eller tillsammans 26 lx:dr 40 öre.
J öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin otvanomförmälda berättelse
angående Statsverkets tillstånd och förvaltning hemställt, tillstyrker jag
alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för år 1873 minska det under
förevarande titel i kolumnen nndelt ranta och ersättning för indragna räntor»
för innevarande år upptagna belopp 23,700 R:dr 10 öre med 26 R.di 40 öre.
12:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
förvandling eller afskrifning.
Till följd deraf, att, på sätt jag bär ofvan i fråga om anslaget till befrämjande-
i allmänhet af bergsbruket omförmält, räntan af Hirsbo och Smedsbo
skatteqvarnar bl hvit afskrifven, har Sala bergslag, hvartill donna ränta vant
anslagen, lidit eu förlust till belopp af dels 36 öre i penningar och dels 12 kubikfot
4 kannor spann»!!, hälften råg och hälften korn, motsvarande efter statspns
ett värde af 26 R:dr 4 öre eller tillsammans 26 R:dr 40 öre: hvadan jag
hemställer, att Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen att höja dels det
under förevarande anslagstitel i kolumnen »penningar» upptagna belopp 4 R:dr
18 öre med 36 öre och dels den i kolumnen »oindell spannmål» uppförda post
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:<> 1. om Statsverket 1872. 39
1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 Ii:dr 40 öre med 12 kubikfot
4 kannor, uppskattade i värde till 26 B:dr 4 öre.
13:o. Diverse anslag.
Nu likasom vid sistlidne års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet
med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti underdånigt
memorial af den 4 sistlidne December hemställt, aska, att följande anslag på
extra stat anvisas, nemligen
till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt hennes
tjenstebiträdem............................................................................... R:dr 33,400,
» undersökningar och expenser för allmänna arbeten.................. » 25,000,
» stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen,
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbete»............................................................................... » 2,000.
Summa R:dr 60,400.
14:o. Statens järnvägsbyggnader.
Enligt en vid 1870 års riksdag framlagd beräkning skulle kostnaden förbyggande
af den ofullbordade sträckningen af östra stambanan från Norrköping
öfver Linköping och Mjölby till Nässjö, hvilken bansträckning håller omkring
15 mil i längd, uppgå till 11,360,000 R:dr hvaraf omkring 1,500,000 R:dr
komme att användas för anskaffande af rörlig materiel, efter beräkning af
100.000 R:dr för milen. Vid 1871 års riksdag framlades ett. efter delvis
företagen ny undersökning och utstakning, reviderad! förslag öfver kostnaden
för fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala öfver Sala och vidare
öfver Bolandet, Bro vall en och Kry] bo vid Dalelfven till Storviks station å Gefle—
Dala-jernvägen. Enligt detta förslag skulle fullbordande af den något öfver
14 mil långa bansträckningen från Upsala till Storvik erfordra en kostnad
af 9,688,000 R:dr, hvaraf för anskaffande af rörlig materiel beräknades
75.000 It:dr för mil eller tillsammans 1,050,000 R:dr för 14 mil. Samfäld»
kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna skulle således utgöra
21.048.000 R:dr.
Då jag den 9 Januari sistlidet år, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Civilärenden
för nämnda dag närmare utvisar, inför Eders Kongl. Magt i underdånighet
föredrag fråga» om anslag för fortsättande af Statens järnvägsbyggnader,
omförmälde jag, hurusom berörda samfäld» kostnadssumma 21,048,000
R:dr under vissa af mig och Chefen för Statens jernvägsbyggnader gjorda förut
-
40 Bil. No 5 a) till Kong]. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
sättningar ansåges kunna nedbringas till 20.000,000 R:dr. De vigtigaste bland
dessa förutsättningar voro, dels att utförandet af bada ifrågavarande stambanor
1,oslotes skola ske under loppet af 4 eller 5 år, således under åren från och
med 1871 till och med 1874 eller från och med förstnämnda år till och med
1875 eller och under en viss på förhand bestämd tid. dels och att priset å
skenor under tiden icke stegrades utöfver de nästförflutna årens medelpris.
Genom inträffande af förstberörda förutsättning kunde nemligen Styrelsen öfver
Statens jernvägsbyggnader blifva satt i tillfälle att utsluta kontrakt om alla till
ifrågavarande stambanor erforderliga materialier i större partier, hvarigenom
sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefven derest jernvägarnas
byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till tiden för deras fullbordan
bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregående åi b< -viljades.
I öfverensstämmelse härmed och under antagande vidare, att, likasom medel
för liktidig fortsättning af östra och norra stambanorna vid 1870 års riksdag
beviljats, desamma lämpligen borde fullbordas och för trafiken öppnas så
nära samtidigt som möjligt, således åtminstone under samma år, ansåg jag i
underdånighet det vara lämpligt, att årligen från och med 1872 använda 4
millioner R:dr pa byggande åt östra och norra stambanorna till dess de i sm
helhet blefve fullbordade och för trafiken öppnade. Vid sådant förhållande och
da af den samfällda, tills vidare till jemn! 20 millioner R:dr beräknade anläggningskostnaden
för nämnda tvenne stambanor beviljats för år 1871 två millioner
Rall'', antog jag samma baner komma att fullbordas ar 1876 med en utgift
under samma år af 2 millioner Ridt, hvarigenom den fördel äfven vunnes, att
banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone under fyra månader af sistberörda
år och derunder lemna inkomst. Slutligen och då till följd af den
större anläggningskostnad, östra stambanan framför den norra kräfde, jag ansåg,
att af de 4 millioner R:dr, liv lika kunde för ar 1872 beviljas, bolde i jemnade
tal beräknas för östra stambanan 2,100.000 R:dr och för den norra
1,900,000 R:dr; tillstyrkte jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna
under 1872 bevilja anslag för samma år al
a) 2,100,000 R:dr för östra stambanan och
/,) 1,900,000 R:dr för norra stambanan. ^
Till detta mitt underdåniga tillstyrkande behagade Eders Ivongl. Maj:t
lemna nådigt bifall; och blod i enlighet dermed framställning i ämnet till Riksfinnen
snörd
Enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1871 innehåller
anvisade Riksdagen för år 1872 till fortsättande af arbetena å östra
stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö det delfin
Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41
af Eders Kong!. Maj:t äskade belopp 2,100,000 R:dr, hvaremot Riksdagen för
fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsaia till Sala och vidare
öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik beviljade endast 1,500,000
R:dr, utan att likväl beledsaga donna nedsättning i hvad Eders Kong!. Näjd
för ändamålet äskat med något uttalande i syftning, att norra stambanan borde
senare än den östra fullbordas och för trafik öppnas.
Vid uppgillra förhållande saknar jag all anledning till antagande, det Riksdagen
icke skulle finnas benägen att genom beviljande af erforderliga medel
medverka dertill, att norra stambanan blefve lika med den östra fullbordad
år 1876. Med vidhållande af förut omförmälda, af mig den 9 Januari 1871
förordade plan för fulländande af norra och östra stambanorna borde jag således
nu föreslå Eders Kong!. Näjd att af Riksdagen för år 1873 aska icke
allenast för fortsättande af arbetena å östra stambanan 2,100,000 Ruin och å
norra stambanan 1,900,000 R:dr, utan äfven de 400,000 R:dr för sistnämnda
bana, hvilka vid sista lagtima Riksdag icke anvisades eller tillsammans 4,400,000
R:dr, men nya och förändrade förhållanden, Indika sedan sista riksdag tillkommit,
föranleda dertill, att jag vågar underställa Eders Kong!. Maj ds nådiga
pröfning ett förslag till vissa modifikationer af omförmälda plan, de der åter,
så vida de skola genomföras, påkalla någon förhöjning i anslaget för är 1873.
En af de förutsättningar, hvarunder samfälda anläggningskostnaden för
östra och norra stambanorna ansågs kunna nedbringas till 20 millioner Harr,
var, på sätt jag förut yttrat, att priset å skenor under byggningstiden icke
stegrades utöfver de senast förflutna årens medelpris. Denna förutsättning har
icke inträffat. Under den tid, som efter sista lagtima Riksdag förflutit, hafva
prisen å särskilda slag af jernvägskenor icke obetydligt stigit och visa fortfarande
benägenhet att stiga. Den ökning af anläggningskostnaden, som deraf blir en
nödvändig följd, kan och synes mig höra i någon mån motverkas genom arbetstidens
förkortning, i ty att derigenom förvaltningskostnader och öfråga utgifter
af det slag, man plägar benämna faux-frais eller In omkostnader, förminskas.
En annan omständighet, som jemväl förtjena!’ att uti ifrågavarande afseende
tagas i betraktande, är följande. Genom Resolution den 26 sistlidne September
har Eders Kong!. Maj:t beviljat åtskillig? svenske medborgare rättighet att i
förening med andre in- eller utländske män bygga, i tre afdclningar, jernväg
från Falun till Göteborg jemte två bibanor samt dervid, bland andra vilkor för
tillgodonjutande af den sålunda lemnade conoessionen, föreskrifvit, att första
avdelningen af berörda jernväg från staden Falun till Undvika station å Wessman-Barkens
jernväg skulle vid stadgad påföljd vara fullbordad så tidigt, att
trafik derå kunde öppnas den 31 December 1875. Redan derförinnan eller
den 1 Oktober 1873 skall, enligt bestämmelse i concessionsresolution den 22
September 1869, jernväg?!! från Undvika söderut till Frö v i station på ÖrebroBih.
till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872.
Arboga-banan vara fullbordad och för trafik öppnad. Vid slutet af år 1875,
om icke redan derförinnan, skall således en oafbruten spårförbindelse emellan
Gefie och Gefle-Dala-jernvägen, å ena, samt Göteborg å andra sidan vara
åstadkommen. Visserligen kommer i och med detsamma eu dylik förbindelse
äfven mellan Gefie och Stockholm till stånd, men med lång omväg å vestra
stambanan från Hallsberg till Stockholm. Det torde derföre få anses både
billigt och önskvärd!, att Stockholm och Gefie, hvilka båda äro belägna vid
rikets östra kust, sättas i oafbruten och omedelbar jern vägsförbindelse med
hvarandra å samma tid, som dylik förbindelse åstadkommes mellan Gefie och
vestra kusten, samt att för sådant ändamål norra stambanan varder fullbordad
år 1875. Under samma år torde jemväl östra stambanan böra fullbordas och
för trafik öppnas.
Om från sam bilda anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna,
tillsvidare beräknad till jemn! 20 millioner Riksdaler, afräknas dels de belopp,
1870 och 1871 års Riksdagar anvisat eller tillsammans 5,600,000 rdr, dels
ock hvad för anskaffande af rörlig materiel minst erfordras eller 2,400,000
R:dr, om användande af hvilket sist nämnda belopp jag underdånigst utbedjer
mig att här efteråt få framställa ett förslag; så återstår af de egentliga byggnadskostnad
erna eu summa af 12 millioner R:dr.
Rörande lämpligaste grunden för att på åren 1870, 1874 och 1875 fördela
sistberörda byggnadssumma 12 millioner R:dr, i syftning att få så väl
norra som östra stambanan färdig år 1875, har Chefen för Statens jern vägsbyggnader,
uti en till mig på begäran aflemnad promemoria af den 20 sistlidne
December, yttrat den åsigt, att af oftaberörda byggnadssumma borde anvisas
att vara disponible under år 1873 fem millioner, under år 1874 fyra millioner och
under 1875 tre millioner R:dr. och att först under sistnämnda år herde af samma
års byggeadsanslag utbetalas hvad anskaffande af rörelsemateriel, efter beräkning
för mil, kräfde utöfver ofvanom förmälda 2.400,000 R:dr. Under antagande,
att de beräknade byggnadsanslagen blefve å tider, som sagde äro, tillgänglige,
har bemälde Chef föreslagit följande arbetsplan:
för östra stambanan:
att bandelen emellan Norrköping och Linköping under innevarande år
fullbordas så, att den derunder kan för allmän trafik upplåtas, och att terrasseringsarbetena
under samma år utsträckas till Mjölby och vidare söder ut från
sistnämnda ställe; samt
att bandelen mellan Linköping och Mjölby fullbordas år 1873, och terrasseringsarbetena
samma år utsträckas ända till Nässjö, så att hela bandelen
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 43
emellan Mjölby och Nässjö kan förr utgången af år 1875 till allmän trafik
upplåtas; — och
för norra stambanan:
att bände,len från hopsala öfver Sala till ICrylbo fullbordas så, att den
kan för allmän trafik upplåtas under år 1873. hvithet ock, under förutsättning
att i närheten åt bansträckningen mellan Sala och ICrylbo anträffas grustägter
och derigenom beredes möjlighet att till nämnda tid medhinna ballastningsarbetena
å samma bansträckning, antagen kunna ske; och
att bandelen mellan Kry!bo och Storvik fullbordas före utgången af år 1875.
I fin an si el t afseende lär det få anses likgiltigt, om eu million 11: dr. i stället
för att användas först år 1875, tages i anspråk redan ar 1873. .Ta, det torde
till och med kunna med afseende på Riksgäldskontorets nuvarande rikliga tillgång
på penningar ifrågasättas, huruvida icke ett sådant tidigare användande
af omförmälda belopp eu million R:dr vore fördelaktigare, än att anvisa detsamma
till användande först under år 1875. Deremot torde mot den föreslagna
arbetsplanen kunna väntas invändningar, grundade på den rubbning af
arbetsförhållandena, som planens antagande skulle medföra, helst, såsom jag till
statsrådsprotokollet den 9 Januari sistlidet år yttrade, »nödig omtanke bjuder,
att icke genom ett påskyndadt byggande af jernvägar från landets näringar
draga de för dem nödiga arbetskrafter och sålunda förrycka förhållanden. Indikaicke
utan kännbara olägenheter för så väl den enskilde som det allmänna kunna
lida stärka och plötsliga rubbningar». Lyckligtvis torde dock sådana rubbningar
icke åstadkommas, utan snarare afböjas genom antagande af den utaf Chefen
för Statens jernvägsbyggnader föreslagna arbetsplan. I detta afseende tillåter
jag mig här anföra och åberopa hvad han i ofvan omförmälda promemoria
yttrat, så tydande:
»I min den 3 December 1870 afgifna vördsamma promemoria rörande de
vilkor, hvarunder kostnaden för östra och norra stambanornas fullbordan, beräknad
tillsammans till 21,048,000 R:dr, möjligen skulle kunna nedsättas till
20 millioner R:dr, ansåg jag mig böra framhålla nödvändigheten, att eu arbetsplan
på förhand bestämdes med hänsyn till tiden för dessa stambanors
fullbordan, att denna tid inskränktes till 4 eller 5 år samt att eu del af ett
kommande års anslag finge under det föregående året användas, när för arbetenas
skyndsamma bedrifvande gynsamma omständigheter inträda de. Dessa
betingelser äro nu så mycket mera nödvändiga, som det till följd af de vid
1871 års lagtima Riksdag beviljade låneunderstöd för anläggning af enskilda
jernbanor är att emotse, att flera nya sådana jernbanor snart komma till utförande,
hvilka tillsammans med de redan under arbete varande, så väl statens
44 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1872.
som enskilda jerabanor, komma att taga en icke ringa del af landets arbetskrafter
i anspråk under de närmast följande åren.
Till förekommande af ett alltför starkt anlitande af arbetskrafter under en
kortare tid af året, hvilket skulle hafva en stegrad dagspenning och arbetskostnad
till följd, höra arbetena ä statens jernband- ordnas sålunda, att alla
arbeten af beskaffenhet att kunna under vintertiden verkställas jemväl då utföras,
äfven om kostnaden för dessa arbeten skulle blifva något högre än om de utfördes
under sommaren.
Man skall genom utsträckning af arbetstiden äfven till vintermånaderna
undvika att sommartiden hafva eu så stor arbetsstyrka, som i annat fall vore
nödvändig, och på samma gång bereda en alltid väl behöflig arbetsförtjenst för
arbetspersonalen under vintertiden; men då nu icke alla slaga arbeten kunna
vintertiden utföras, sä måste man, för att hafva tillgång till tjenliga vinterarbeten,
såsom stensprängning, kallmurning af alla slag, gen omgräfning af sandbackar
m. in. lägga längre sträckor af de båda jernvägslinierna under arbete
utöfver de delar deraf, som man ämnar under året fullborda.
Derigenom vinner man äfven den fördel, att tillfälle till arbetsförtjenst
lemnas den befolkning, som bebor de trakter, stambanorna genomlöpa, och
hvilken befolkning, såsom förhållandet i synnerhet är med den i Östergötland
och Upland, i allmänhet icke gerna aflägsna!- sig från hemmet för att söka
arbete vid jern vägarna, men deremot är att påräkna för arbete, hvilket erbjudes
i närheten af hemorten, och således kan utföra desto mera arbete, ju längre tid
dertill lemnas.
Om man derföre, hvad, till exempel, östra stambanan beträffar, under år
1872 fullbordade delen emellan Norrköping och Linköping, hvartill det redan
beviljade anslaget i det närmaste förslår, men deremot icke under samma år
fortsatte terrasseringsarbetena emellan Linköping och Mjölby, så skulle en
icke ringa arbetsstyrka behöfva användas under den första hälften af året,
hvarefter samma arbetsstyrka finge efter hand minskas. Om då åt den ledigblifna
arbetspersonalen icke kunde anvisas annat arbete, skulle den nödgas
söka arbetsförtjenst på annat håll och svårligen kunna för påföljande årets
arbeten åter samlas.
Genom sådan anordning skulle man jemväl gå i mistning af en stor fördel,
den nämligen att kunna verkställa terrasseringsarbetena året före det. då utläggningen
af skenor och ballastningen skola försiggå, och dymedelst lemna
bankfyllningarna tid att under påföljande vinter undergå behörig sättning.
Då man i allmänhet vid statens jernvägsbyggnader kan beräkna, att omkring
en tredjedel af den erforderliga anläggningskostnaden åtgår för anskaffande
af syllar och skenor med tillbehör, af rörelsemateriel och af sådana
effekter, som tillverkas vid de större verkstäderna, samt nämnda del af anlägg
-
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45
mngskostnaden icke utöfvar något inflytande till ökande eller minskande af
den egentliga arbetsstyrkan på limon, så är ock tydligt, att det eller de år,
då en större mängd sådana effekter skola anskaffas, antingen ett större anslag
måste vara tillgängligt eller ock mindre terrasseringsarbete verkställas samt till
följd deraf en mindre arbetsstyrka användas. Det later derföre svårligen
förena sig att med lika störa årliga anslag använda lika stor arbetspersonal.»
Med hänsyn till dessa förhållanden och med jemväl fästadt afseende dels
derå, att de årliga anslagen för fullbordande af norra och östra stambanorna
blefve, så vidt möjligt vore. lika störa eller åtminstone icke körnare att förete
alltför störa skiljaktighet^ och dels derå, att de bandelar, hvarpå en större
trafik vore att påräkna, blefve så fort som möjligt färdige, har Chefen för
Statens jernvägsbyggnader föreslagit den arbetsplan, som här ofvan blifvit
omförmäld.
På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag det vara i hög grad
önskligt, att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna under
år 1873 i sådan utsträckning, att å den förra icke allenast bandelen från
Norrköping till Linköping, utan äfven sträckningen från sistnämnda stad till
Mjölby, samt å norra stambanan sträckningen från hopsala till Sala och vidare
derifrån till Krylbo må kunna före utgången af samma år fullbordas och för
trafik öppnas, varder för nämnda år anvisadt det belopp, som för sådant ändamål
erfordras eller 5 millioner Riksdaler. Vid sådant angifvande, som nu
lenmats, af det arbete, som för det ifrågaställa anslaget bör verkställas, torde
någon fördelning på förhand af anslaget mellan östra och norra stambanorna icke
erfordras, helst sådan fördelning icke kan med nöjaktig säkerhet göras och
sättet för räkenskapernas förande alltid medgift er att urskilja,, hvad som i
verkligheten blifver an vänd! å ena eller andra banan.
Det af mig nyss förut omförmälda förslag i afseende å användande af
den del af samtal da anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna,
som, beräknad till minst 2,400,000 Rdr, är afsedd för anskaffande af de
för nämnda baner erforderliga transportmedel, går derpå ut, att en fjerdedel af
berörda belopp eller 600,000 Rdr borde för hvarje af aren 1872, 1873,
1874 och 1875 ställas till Styrelsens för Statens jern vägstrafik disposition, på
det hon må kunna genom beställningar å inhemska verkstäder i god tid anskaffa
nämnda transportmedel. Sådana till värde af omkring 400,000 Rdr
kräfvas redan i år till följd af trafikens öppnande ä den ungefär 4 mil långa
bansträckningen mellan Norrköping och Linköping, hvilken sträckning antagligen
varder fullbordad redan under instundande September månad. Den alltjemt
tilltagande trafiken å stambanorna fordrar fortfarande tillökning af rörelsemateriel.
Oansedt 1871 års lagtima Riksdag för sådant ändamål anvisade
1,600,000 Rdr att utgå med en million Riksdaler under år 1871 och med
46 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No /, om 8 ta hult ti It?2.
600.000 B:dr under år 1872 samt i den af Eders Kongl. Maj:t fastställda
specifika omkostnadsstat för jernväg^trafiken under sistberörda år 350,000 B:dr
och i det approximativa öfverslagct öfver utgifterna vid nämnda trafik under
år 1873 314,000 B:dr beräknats till anskaffande af rörlig materiel, minskar
sådant likväl icke behofvet att skyndsamt gå i författning med anskaffande af
den för norra och östra stambanorna erforderliga rörliga materiel.
Under åberopande af hvad sålunda anförd! blifvit, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Biksdagen
a) att för ar 1873 bevilja ett extra anslag af tillsammans 5,000,000 B:dr
för fortsättande under samma år af arbetena å östra och norra stambanorna i
sådan utsträckning, att å den förra, sedan bandelen mellan Norrköping och
Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen från Linköping till Mjölby, samt
a norra stambanan sträckningen från Upsala till Sala och vidare till Krylbo
må kunna före utgången af berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas;
äfvensom
att medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Eders Kongl. Maj:t må
närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder
beviljad!, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; och
b) att till Eders Kongl. Maj:ts disposition för anskaffande af eu del af
den å östra och norra stambanorna erforderliga rörliga materiel, anvisa
1.200.000 Bär, deraf hälften eller 600,000 B:dr torde få utgå redan innevarande
år.
Beträffande alla de anslag, som uti Biksstaten för innevarande år äro
under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,
har jag icke anledning att föreslå annan förändring än att, för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, red m. nr. höjes från 60,038 B:dr 40 öre till 60,044 B:dr 40 öre
eller med 6 Bär.
Om hvad jag nu hemstält \årder godkändi skulle hufvudtitelns slutsumma
komma att ökas från 7,704,100 B:dr till 8,868,100 B:dr eller med
1,164,000 B:dr.
Dä jag nu öfver går till frågan om understöd för sådana allmänna arbeten,
hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader,
får jag först fästa uppmärksamhet på två, uti bemälda Styrelses
Bil. N:o 5 a) till Kont/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o I. om Btatsverhit 1872. 47
generalförslag af den 15 sistlidne December öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten
omförmälda företag, för liv lika Riksdagen redan beviljat statsbidrag,
hvaraf dock hittills endast vissa belopp äro till utgående anvisade
nämligen:
fö? langning af vagbrylaren utanför Wisby hamn; och vllganlågqninq
emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar / Westerbottens Län.
Till det förstnämnda arbetet beviljade Riksdagen år 1870 ett statsanslag
al 130,000 R:dr; och äro deraf anvisade till utgående under år 1871 20 000
Rulr samt under år 1872 ytterligare 60,000 Rulr; och enär, på sätt Styrelsen
för. allmänna Väg- och Vattenbyggnader anfört, ifrågavarande arbete bör i
möjligaste måtto fortskynda^ till undvikande af eljest mai lända inträffande haverier,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Majrt måtte föreslå
Riksdagen att för år 1873 anvisa den återstående andelen af anslaget med
50,000 R:dr. ö
För väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina beviljades likaledes
år 1870 ett understöd af 106,700 R:dr, deraf till lyftning anvisats för ar
1871. ett belopp af 15,000 Rulr och för år 1872 ett belopp åt 20,000 R:dr:
och fåi jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att
till arbetets fortsättande under är 1873, i afräkning å det beviljade understödet,
ytterligare anvisa enahanda belopp som för år 1872, eller 20,000 R:dr.
I ti omförmälda generalförslag upptagas i (ifrigt under särskilda utdelningar
arbetsföretag till betydligt antal, för hvilka planer äro upprättade och
hos Styrelsen hyllande, samt jemväl till eu del understöd sökta, nämligen dels
större arbeten: 5 kanal- och slussan läggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader,
4 vattenaftappnings- och 12 vägarbeten af det omfång eller den beskaffenhet,
att särskilda understödsbelopp måste beviljas, om eller när samma
arbeten skulle verkställas, samt dels arbeten af mindre omfång, Indika lämpligen
ansetts kunna utföras med understöd från fonder, som kunde blifva till
Eders Kong!. Maj:ts nådiga disposition anvisade. Under sistnämnda afdelning
har Styrelsen uppräknat b7 från olika orter inom Riket ifrågasätta vägförbättringsarbeten,
hvartill planta'' bli i v it till Styrelsen inlemnade och för Indika af
Styrelsen förordats understöd till sammanlagd! belopp af 894,837 Rulr 50 öre,
Bland de i generalförslaget under första kategorien omnämnda arbeten
ansei jag mig nu böra till understöds erhållande anmäla tre vägbyggnadsföretag
inom Rikets båda nordligaste Län, hvilka företag synas företrädsvis
vara åt vigt, såsom utgörande fortsättningar af redan verkstälda väganläggningar
till underlättande af kommunikationen emellan kusten vid Bottniska
viken och det inre landet, och om hvilkas utförande särskilda underdåniga framställningar
nu blifvit af vederbörande gjorda. Dessa företag afse:
48 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1. om St åt svårhet 1872.
a), anläggning af väg från Kangis i Öfver-Kalix socken till Skrafvelis by
i Gellivara lappmark af Norrbottens Län. Genom denna, 6 mil 33,200 fot
långa, väganläggning skulle komma att sammanbindas nedannämnda med statsbidrag
redan anlagda vägsträ ekor, nämligen dels den på 1840-talet fullbordade
från Inre vid Bottniska vikon till Kangis eller rättare Gyljens bruk i OfverKalix
socken och dels den på sednare liden tillkomna emellan Skr öfver! och
Gellivara kyrkoplats. För sistnämnde vägdel af (i mil 13.800 tofs längd äro
statsbidrag ''vid tre särskilda tillfällen anvisade. Enligt Eders Kongl. Maj:ts i
ämnet aflåtna Nådiga Proposition, beviljade nemligen Rikets Ständer . vid
1862—1863 årens Riksdag till väganläggning mellan Skröfven och Lejpojerv,
af de för undsättningar vid missväxter afsmida medel, ett anslagsbelopp af 40,000
Rall'', vilt mot i''edovisningsskyldighet ställas till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshalvandes
i Länet disposition, hvarförutan utaf nödhjelpsmcdel ett tillskott af 5,767 R:dr
70 öre måst användas för att dermed fullborda arbetet, enär något bidrag till
detsamma icke kunde påräknas af Gellivara lappmarks vägbyggnadsskyldige,
som till största delen illgöras åt åboer a kronohemman. Sedermera har Eders
Kongl. Näjd af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition för åren 1869 och
1870 ställda vägbyggnadsfonder beviljat, dels genom Nådigt Bref den 21
November 1868 till väganläggningen från Lejpojerv till Sackas i Gellivara
socken 8.000 R:dr, och dels genom Nådiga Brefvet den 23 November 1869
till vägsträckan mellan Sackas och Gellivara 17,000 R:dr. Hela vägsträckan
från Skröfven till Gellivara är nu färdigbyggd och till underhåll emottaga! åt
Gellivara sockens vägbyggnadsskyldige. Eders Kongl. Maj ds Betallnmgshafvande
bär uti sin nu i ämnet gjorda framställning upplyst, hurusom varutransporten
från Öfver-Kalix till ändpunkten af den färdigbyggda vägen vid
Skröfclfven måste verkställas så, att varorna dels turas på båt i vattendragen
och dels bäras eller, om häst och åkdon kunna anskaffas, hvithet ofta är med
stor svårighet förenad!", köras öfver land förbi för sar ne i eif eu, samt anför t,
att sålunda ganska svåra hinder ännu mota vid alla färder och transporter till
och ifrån Lappmarken, hvarigenom de förnödenheter, som dit forslas från nedre
landet fördyras, likasom de varor, Indika från Lappmarken kunna afyttras,
betalas med så mycket lägre pris, som den svåra transporten kostar; och att,
dä dessutom kommunikationen höst och vår efter den nuvarande gång- och
båtleden ofta är helt och hållet afbruten, saknaden af väg i betydlig män
motverkar Lappmarks-innevånarnes ekonomiska förkofran. — Innan sammanbindningen
af de redan befintliga vagsträcknmgarne åstadkommits, kunde någon
allmän nytta icke påräknas af den redan färdigbyggda vägen från Gellivara
till Skröfven, hvilken ändock måste af de vägbyggnadsskyldige underhållas.
Vidare har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upplyst, att sedan tvist
Bil. K:o r, a) till Kanal Maj.is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872. 49
om nu ifrågaställda väganläggnmg uppstått mellan Öfver- och Nedcr-Kalix
socknar, hvilka förut hatt gemensam vägbyggnadsskyldighet. Eders Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande genom Utslag, som vunnit laga kraft, förklarat, att
dessa socknar borde hvar för sig bygga och underhålla sina inom egen socken
liggande vägar och förty förpligta! Öfver-Kalix sockens vägbyggnadsskyldige
att emot det bidrag, som kunde af allmänna medel erhållas, bygga och underhålla
häradsväg emellan Kangis och rågången mot Gellivara socken, hvadan
för utförandet af ''^byggnadsarbete! inom Öfver-Kalix socken något hinder
icke mötte, så vida vägbyggnadsskyldige kunde påräkna understöd af allmänna
medel, motsvarande f af kostnaden, på hvittrut vilkor de förklara! sig villige
arbetet utföra. Deremot anser Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, på
anförda skäl, något bidrag af de vägbyggnadsskyldige icke kunna påräknas för
utförande af återstående vägsträckan inom Gellivara lappmark. Kostnaden för
detta vägbyggnadsföretag är af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
beräknad att uppgå till 83,400 R:dr, deraf på vägsträckan från Kangis
till Öfver-Kalix sockengräns, utgörande 5 mil 20,660 flit. skulle belöpa 49.000
R:dr och på vägen från nämnde sockengräns till Skriffelfven. eller 1 mil 12,540
fot, 34,400 R:dr: och såsom statsbidrag förordas af Styrelsen för vägdelen inom
Ofver-ICalix socken ett belopp, motsvarande | af den gödkända arbetskostnad.-!,,
eller 32,660 R:dr, samt för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp af
28,667 R:dr, svarande mot f af arbetskostnaden, eller en sammanlagd iemnad
summa af 61,330 R:dr. v ''
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet att
Eders Kongl. Maj it måtte föreslå Riksdagen, att för anläggning af väg från
Kangis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken, nordvest upp till den punkt,
der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, bevilja, på sätt Styrelsen
föreslagit, 61,330 R:dr, samt deraf till utgående under år 1873 anvisa
ett belopp af 11,330 R:dr.
b) ^ Väganläggniny emellan Kor sjö och Mald tyrkobgar i Westerbottens
Län. För donna väganläggning, uppgående i längd till 4 mil 27,500 fot,
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet i underdånighet insänd!
af Distrikts-Adjutanten, Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen A. F.
0. Cederberg uppgjord plan med kostnadsförslag, slutande pa 75.300 R:dr,
samt dervid anfört, att från Korsjö till kusten vid Skellefteå funnes redan för
lång tid tillbaka bruten och till underhåll fördelad allmän väg, och att likaledes
väg vore anlagd ifrån Pitea stad öfver Mala till Arvidsjaurs socken i
Norrbottens län, dit Malå kapellförsamling intill början af år 1869 hörde; att
Mala församling, belägen vid ett af Skellefteå-elfvens största bivatten, både sin
naturliga samfärdsel med Skellefteå, derifrån nödvändighetsvaror upp forslades
och dit landtmannaprodukter från Malå i stället nedfördes, fastän sådan! för
Bill. till Likså. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. 7
50 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj.-in Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverk 1872.
närvarande nästan endast under vintern kunde ske, emedan körväg saknas
emellan Norsjö och Halå; att således uppbrytning af väg emellan dessa ställen
med all säkerhet skulle blifva af stort gagn ej blott för Halå kapellförsamling,
utan äfven för öfre delen af Norsjö socken samt vissa delar af Sorsele och
Lycksele socknar; att dessutom Länsmannen inom Norsjö socken, enligt Eders
Kongl. Haj ds derom meddelade Nådiga föreskrift, hade att bestrida Länsmans
tjenst äfven i Halå, dit lian emellertid nu vissa tider af året saknade väg;
samt att. på sätt af Eders Kongl. Hajds Befallningshafvande öfverlemnade kommunalstämmoprotokoll
utvisade, Skellefteå, Norsjö, hörns och Halå kommuner,
under förutsättning, att anslag af allmänna medel erhölles till belopp af § utaf
beräknade kostnadssumman. åtagit sig att bygga och för framtiden underhålla
nu ifrågavarande, till 14 fots bredd beräknade väg. Hed afseende å den sålunda
vitsordade störa vigten af donna väganläggning mellan Norsjö och Hala,
får jag, i likhet med Eders Kongl. Majds Befallningshafvande och Styrelsen,
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd villo föreslå Riksdagen att,
till utförande af densamma, bevilja ett mot § af beräknade kostnaden ungefärligen
svarande belopp af 50.000 Rall'', och deraf anvisa 15,000 R:dr att utgå
under år 1873.
c) Anläggning af väg från A sele till Borothea kyrkoby i Westerbottens
Län, i fortsättning af den numera nära fullbordade vägen från Bjurholm öfver
Fredrika till Åsele. För anläggning af förstberörda väg, hållande i längd 5
mil 3.667 fot, upprättades redan för flera är sedan plan och kostnadsförslag,
uppgående till 61,000 R.dr; och gjordes år 1864 af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande
framställning om understöd af allmänna medel för arbetet,
hvithet då förordades äfven af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.
enär väganläggningen ansågs skola komma att tillskynda den aflägse
inne i landet belägna Borothea församling eu väsendtlig framtida nytta. Sedermera
hafva, enligt Eders Kongl. Majds Nådiga föreskrift, Åsele Härads vägbyggnadsskyldige
invånare blifvit hörde och förklarat sig villige att, mot erhållande
af ett statsbidrag till $ af den för väganläggningen beräknade kostnad,
uppbryta och framgent underhålla väg emellan Åsele och Borothea; och har
nu Eders Kongl. Majds Befallningshafvande, med anledning af Borothea socknemäns
gjorda anhållan och under åberopande af förra framställningen, å nyo
i underderdånighet hemställt om anvisande af dylikt understöd för arbetets
utförande, hvarvid Eders Kongl. Haj ds Befallningshafvande fästat uppmärksamhet
derå, att Borothea socken, som i afseende å jordmån och kulturförhållanden
kunde anses såsom den bäst lottade bland lappmarkssocknarne, helt och hållet
saknade utfartsväg och att väg numera vore byggd från Åsele till kusten,
hvadan nu föreslagna väganläggningen skulle komma att utöfva ett välgörande
inflytande på åkerbruk och Övriga näringar inom Borothea och Åsele socknar.
Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 51
På grund häraf och lika med förbemälde Styrelse hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för väganläggning
mellan Åsele och Doro then bevilja ett anslag af 40,600 R:dr samt
att deraf till utgående under år 1873 anvisa 20,000 R:dr.
I ifrigt hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd. för understödjande på
vanligt sätt af arbeten utaf mindre omfattning, måtte af Riksdagen äska, att,
i likhet med hvad sednast^ Riksdagen beviljat, följande belopp anslås och ställas
till Eders Kongl. Maj ds disposition, nemligen:
Do. för understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensningar
af åar och farleder................................................... R:dr 20,000: —
2:o. till bidrag för anläggning af nya samt omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre oreda
vägar................................................................................................. » 150.000: —
3:o. för understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar
i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands
län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheter... » 60,000: —
och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar
och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande
af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra
län..................................................................................................... » 100,000: —
Beträffande såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till
allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer,
tillstyrker jag, det Eders Kongl. Näjd måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.
Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och
hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter,
Hans Näjd Konungen i nåder gilla och bifalla, med
befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet
öfverlemnas till ledning vid uppsättandet af Kongl.
Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets
tillstånd och behof.
Ex protocollo
Axel Hegardt.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1872.
Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1872.
1
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den
15 December 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz.
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von
Flåte)/.
Statsråden: Bredberg,
Berg.
Friherre Leyonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhjélm.
Departements-Chefen, Statsrådet Bergström yttrade härefter:
»Sedan den år 1870 församlade Riksdagen, uti skrifvelse den 9 Maj
nämnda år angående reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde liufvudtitel,
— med förmälan, att Riksdagen föreställde sig att, om de topografiska, ekonomiska
och geologiska kar te verken blefvo ställda i närmare samband med
hvarandra, så att arbetena, i den mån sådant läte sig gorå, gemensamt anordnades,
någon minskning i kostnaderna skulle kunna, äfven med de särskilda
karteverkens raskare framskridande, Statsverket beredas, — i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad mån de
topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunde med hvarandra ställas
i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på skulor, omfattning
och utgifning dessa kartverk framgent herde fortgå samt i hvad mån kostnaderna
derför kunde inskränkas;
Bih. till Riks. Frat. 1872. 1 Sami. 1 Afd.
1
2 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
så behagade Eders Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 förordna, att f. d.
Statsrådet m. in. C. M. Thulstrup samt Chefen för topografiska korpsen, General-Majoren
J. A. Ilazelius, General-Direktören för Landtmäteriet L. B. Falkman,
Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet F. Th. Berg och då tjenstförrättande
Chefen för Sveriges geologiska undersökning A. E. Törnebohm egde
afgifva gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet och för sådant ändamål under
f. d. Statsrådet Thulstrups ordförandeskap sammanträda, hvarvid Chefen för
Sjökartekontoret finge för rådplägning tillkallas, sä ofta behof deraf yppades.
Det infordrade underdåniga utlåtandet, hvithet vid tiden för aflåtande till
1871 års Riksdag af Eders Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof ännu icke afgifvits, hav sedermera, dateradt den 6
Februari 1871. inkommit och, i enlighet med Eders Kongl. Maj ds nådiga befallning,
blifvit tryckt samt bland Riksdagens ledamöter och de vid särskilda
karteverken anställda personer utdeladt äfvensom till försäljning i bokhandeln
utlemnadt.
Med afseende derå. att under de öfverläggningar, hvilka föregått afgifvandet
af omförmälda underdåniga utlåtande, fråga jemväl uppstått om bestämmande
af Sj ökarte verkets förhållande till de utlaga tre karteverken, har förevarande
ärende blifvit af mig till föredragning beredd tillsammans med så väl Chefen
för Land! förs vars-, som Chefen för Sjöförs vars-Departement et,
Då jag nu efter sådan gemensam beredning går att för Eders Kongl.
Maj:t fördraga ärendet i dess helhet, anhåller jag att först tå till skärskådande
upptaga eu fråga, som kan uppkastas och jemväl blifvit uppkastad, den nemligen,
huruvida det hufvudsakliga ändamål att åstadkomma -»säker kännedom om
rikets areal sand dennas olika beskaffenhet och fdrdeMng i ekonomiskt afseende»,
för vinnande af hvithet ändamål det ur torna Socknekarteverket uppränna Ekonomiska
karteverket. jemlik! Nadiga Skrifvelse!! den IT) April 1859 angående bearbetandet,
af sistnämnda kartv erk, tillkommit, skulle kunna på annat sätt ernås och till
följd deraf Ekonomiska karteverkets vidare bearbetande upphöra. Statsutskottet
vid 1868 års riksdag har uti sitt under N:o 30 afgifna utlåtande angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel uttryckt tvifvelsmål,
huruvida det ekonomiska karteverket motsvarade de betydliga kostnader,
hvilka för dess bearbetande erfordrades, samt, dä med hänseende till
sjelfva arbetets beskaffenhet fullbordandet al'' detta karteverk, äfven med det då
derför utgående betydliga anslag, icke kunde förr än i eu aflägsen framtid förväntas,
antagit, att vid tiden för arbetets fullbordande de traktör, hvilka först blifvit
kartlagda, måste hafva undergått så många förändringar, att kartorna för dessa
traktör då kunde anses,, innan de undergått fullständig revision, vara utan egentligt
värde; hvadan utskottet, med uttalande af äsigten, att kartearbetena i Norrbottens
län afsåge endast en geografisk karta, hvars nödvändighet icke kunde ifråga
-
3
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
sättas, funnit sig vid Statsverkets då varande ställning föranlåtet föreslå Riksdagen,
att åt ekonomiska karteverket. med afseende hvarå Eders Kongl. Maj:t
utöfver det för samma karteverk på ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr
äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och
40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans 60,000 R:dr,
icke bevilja vidare anslag, än som för tillgodogörande af redan verkställda förarbeten
erfordrades, samt förty hemställt, att Riksdagen måtte Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga förslag endast på det sätt bifalla, att för år 1869 anvisades ett
extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län, men endast 10,000
R:dr för arbetena i öfriga delar af riket, samt vid anmälan af ett sådant beslut
i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Näjd förordna, att de
för ekonomiska karteverket utom Norrbottens län sålunda anvisade medel måtte
i män af behof användas endast till afstötande af de arbeten, som i sådant hänseende
redan voro påbörjade. Denna hemställan blot visserligen utslagen af
Riksdagen, som beviljade hela det af Eders Kongl. Näjd äskade extra anslaget
för 1869 eller 60.000 R:dr. Nen fanken, att de ekonomiska kartearbetena
kunde och borde öfvergifvas, har dermed icke förfallit. Sedan nemligen, med
anledning af den jemväl vid 1868 års riksdag väckta frågan om indragning af
Andre-landtmätnretjensterna och vidtagande i öfrig! af åtgärder i syftning, att
I andtmäteri-tj enstemännens antal icke blefve större än behof vet kräfde, eu bland
lancltmätarne i riket bildad förening, benämnd Sveriges landtmäteri-förening, åt
utsedde Komiterade uppdragit att utarbeta förslag till. allmänna grunder för
landtmäteri-korpsens ombildning, hafva bemälde Komiterade i underdånighet öfverlemnat
ett sådant den 12 Oktober 1868 afgifvet förslag och deri, såsom åtgärder
ledande till förbättrande af landtmätarnes ställning och vilkor, förordat,
bland annat, att ekonomiska karteverkets arbeten med undantag af upprättandet
af stomkarta och karte,-utgifningen, hvilka två slags arbeten Komiterade ansåge
icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändige, skulle öfverlemnas åt
landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde öfvertaga hushållningssällskapens
bestyr med insamlande af uppgifter för jordbruks-statistiken; att Förste-landtmätarne,
hvar för sitt län, skulle hafva öfverinseendet öfver och ledningen af
de från ekonomiska karteverket och hushållnings-sällskapen på landtmätarne
öfverfiyttade arbeten för jordbruks-statistiken; att i hvarje af de landtmäteridistrikt,
till antalet omkring 200, hvari- riket enligt komiterades förslag borde
indelas, skulle anställas en på stat aflönad landtmätare, hvilken, i den män de
privata förrättningarne det medgåfve eller i brist på sådane, skulle verkställa
arealafmätriingar för jordbruks-statistikens behof, hvarmed de för närvarande på
eget ansvar arbetande landtmätare, som icke kunde blifva försedde med distrikt
eller anställda såsom tjenstebiträden hos distrikts-landtmätare, jemväl skulle
sysselsättas mot arfvode efter taxa; samt att för genomförande af den utaf
4 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Komiterade sålunda föreslagna ombildning af landtmäteri\:äsendet borde användas,
bland annat dels lönerna för Andre-landtmätarebefattningarne, som komma att
indragas, och dels anslagen till det ekonomiska karta v erke t samt de bidrag,
hushållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet
af de jordbruks-statistiska uppgifterna. Indika nu för sällskapen medförde omkostnader.
Donna af Landtmäteriföreningens Deputerade uttalade åsigt har i viss
män omfattats af eu bland Komiterade. Chefen för Topografiska Korpsen, hvilken,
såsom det enklaste och minst kostsamma sättet att erhålla för jordbruks-statistiken
nödiga arealuppgifter af all erforderlig noggrannhet, föreslagit, att åt Hushållningssällskapen
bonde uppdragas att med understöd åt statsmedel insamla sålla ne
arealuppgifter.
Deremot hafva öfrige 4 Komiterade ansett sig icke kunna såsom bestämdt
antaga, att samtliga länens hushållningssällskap skulle vara i tillfälle att på ett
sätt, som åt de ekonomiska areal uppgifterna beredde full säkerhet, öfvertaga
insamlandet af samma uppgifter: och enär värdet af de upplysningar om den
ifrågavarande arealen. Indika skulle erhållas genom en mängd obestyrkta dels
möjligen riktiga, men dels äfven mer eller mindre osäkra uppgifter, skulle
vara temligen tvifvelaktigt, då vid deras insamlande ingen tillräckligt betryggande
och omfattande kontroll kunnat utöfvas till undvikande af möjliga orikigheter,
misstag och förbiseenden; enär insamlandet af dessa uppgifter på sätt.
Chefen för Topografiska Korpsen föreslagit, sannolikt skulle erfordra längre tid
och betydligare kostnad, än han förutsatt; enär åstadkommande af eu säker
och fullständig kännedom om landets areal samt dennas olika beskaffenhet i
ekonomiskt hänseende endast torde kunna erhållas genom rådfrågande! af tillförlitliga
geometriska kartor och, der säda ne icke vore att tillgå, genom företagna
mätningar; och enär slutligen, om än det vore en olägenhet att arealuppgifterna,
enligt det nuvarande förfaringssätt11, icke kunde erhållas samtidigt
för hela riket, det dock torde finnas bättre och fördelaktigare att erhålla dessa
uppgifter säkra för en landsdel i sender vid bestämd tid och sedan efterhand
anskaffa sådane för öfrig» landsorter, än att erhålla samtidiga uppgifter, till
hvilkas noggranhet icke tillräckligt förtroende kunde sättas, hafva förutnämnde
fyra Komiterade på dessa skål förklarat sig icke kunna tillstyrka inställande
af de arbeten, Kolka hittills under offentlig ledning och kontroll fortgått för
det ändamål, som med det ekonomiska karteverket vore afseclt. •
Enligt hvad i Komiterades betänkande finnes upplyst, förfa res vid det
ekonomiska karteverkets upprättande i Rikets mellersta och södra delar sålunda,
att, sedan befintliga geometriska eller s. k. landtmätarekartor blifvit transporterade
till en förminskad skala 1 : 20,000, hvilken utgör de Ekonomiska kartografernas
arbets- eller rekognosceringsskala, dessa så kallade kartetransporter
5
Bil. N:o 5 b) till Kong1. Maj:ts Kärl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
ute å marken jemföra* med denna samt under en sådan jemförande granskning
beriktiga* och fullständigas, i det derå. efter skedd uppmätning, inläggas de
förändringar, Indika efter den geometriska kartans upprättande till följd al
odlingar, anläggning af nya vägar m. in. uppkommit: att under donna rekognoscering
de områden, öfver Indika dugliga kartor saknas, jemväl uppmätas
och karl lägga*: att de sålunda å fältet undersökta karttransporterna, med rättelse
efter förut verkställa ortbestämmelse!-, sammansättas till en sammanhängande
stom- eller konceptkarta, hvars skala naturligtvis blir densamma, som
de vid hvarandra fogade delarnas: samt att derefter de för kartebeskrifningarnas
författande erforderliga areal uppgifterna erhålla* genom ytviddernas beräkning
å deri sammansätta kartan.
Beträdande frågan, huruvida nu beskrifna förfaringssätt i afseende å den
ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning bör ändras eller
fortfarande tillämpa*, hafva också olika åsigter hos Komiterade gjort sig gällande.
Chefen för Statistiska Centralbyrån har nämligen ansett de till skalan
1 : 20,000 förminskade kartorna eller s. k. karttransporter hädanefter icke höra
till ett sammanhängande kartverk sammansättas af skäl, att kostnaderna för den
triangelmätning, som, utöfver den för Topografiska Korpsens stomkarta erforderliga,
funnes behöflig endast för den ekonomiska kartans sammansättning,
icke vore obetydliga, och att Topografiska Korpsens arbeten snart komme att
upphöra i rikets sydligare delar, hvarefter samma Korps icke torde kunna
åtaga sig förnyad triangelmätning i de trakter, som redan äro topografiskt aflat
tade : att arealen af åker och äng o. d. kunde beräkna* efter de särskilda
karttransporterna, utan att, de för sådant ändamål behöfde hopfogas; att, ehuru
de på detta sätt erhållna uppgifternas hopsummering för större ytvidder, såsom
härad*, socknars eller läns. icke lera nafle de råtta totalbeloppen, arealen af
dessa administrativa områden kunde erhållas af Topografiska Korpsens stomkarta
i skalan 1 : 50,000; att under förutsättning, att flen ekonomiska kartan
icke utgåfves, samma karta, sedan de olika ytvidderna blifvit efter henne beräknade.
icke vidare vore af någon nytta; samt att de vid arealuträkningen
begagnade karttransporterna, för framtida behof af deras revision och komplettering.
kunde sockenvis förvara* i omslag eller för mindre områden sammansättas
endast efter rågån garn e, så långt detta kunde ske; och har Chefen för
Statistiska Centralbyrån uti en vid betänkandet fogad särskild reservation dels
vidare utvecklat denna mening och dels modifierat den af honom på sätt ofvan
förmälts tillika med f. cl. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet
och Chefen för Sverige* geologiska undersökning uttalade åsigt, att
man icke borde inställa de arbeten, hvilka hittills under offentlig ledning och
kontroll fortgått för det med ekonomiska kartverket afsedda ändamål,
6 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.
Deremot hafva f. d. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet
och Chefen för Sveriges geologiska undersökning icke funnit sig öfvertygade
om nyttan af nyssomförmälda, utaf Chefen för Statistiska t ''entrafbyrån
föreslagna förändring, utan tillstyrkt, att »det nu brukliga förfaringssättet i afseende
på den ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning må
fortfarande tillämpas.»
Med erinran, att enligt eu år 1867 vidtagen arbetsfördelning Topografiska
Korpsen borde inom de delar af landet, der topografiska och ekonomiska
affattningar skulle företagas, verkställa eu så utförlig triangelmätning, som för
det ekonomiska karte verkets behof vore erforderlig, och att den på grund åt
sådan triangelmätning sammansätta ekonomiska kartan i skalan 1 : 20,000
skulle, Överflyttad till Topografiska Korpsens arbetsskola 1 : 50,000, åt nämnda
Korps såsom s tomkarta begagnas, hafva nämnda tro Kom i t era de motiverat sitt
ofvanomförmälda tillstyrkande på följande sätt:
»Vi förutsätta, att det ekonomiska kartarbetet, hvars fortgång Riksdagen,
på grund af dess ekonomiska och statistiska gagn, genom betydliga perm ingeanslag
befrämjat, endast bör på det sätt uppfylla sitt vigtig» ändamål, att dess
resultat ega all den tillförlitlighet och fullständighet, som lian åstadkommas,
och att dess hufvudsakliga bestämmelse, åstadkommandet af en »säker» kännedom
om arealen såväl af rikets särskilda territorial» områden, som af dess i ekonomiskt
hänseende olika beståndsdelar, oeftergiflig! krafvel- ett sådant förfaringssätt
vid arbetets utförande, att produkten deraf fullt motsvarar de anspråk,
som staten derpå kan och bör gorå. Utgående från detta antagande, kunna
vi icke tillstyrka godkännandet af arealuppgifter, uppkomna genom ytviddens
beräkning för hvarje liten karttransport för sig och de pa detta sätt uppkomna
många beloppens sammanläggande till större summor. Svårigheten att erhålla
noggranna uppgifter vid arealens beräkning af en mängd små oregelbundna
figurer föranleder oundvikliga fel. liv il kas summa växer i olika riktningar med
figurernas antal. Redan vid arealberäkningen på detta sätt af ett medelstort
härad torde felet icke blifva obetydligt. Att ett eller annat litet område,
såsom eu ouppmätt utjord eller skogseld, härvid någongång kan blifva förbisedd
lärer väl icke vara omöjligt. Säkerhet mot dylik (»tillförlitlighet lem nar endast
transporternas sammansättning, efter förut verkställd triangelmätning, till karta,
på hvilken arealberäkningen derefter sker både säkrare och lättare. Det är
naturligt, att arealen för större områden ej kan bestämmas med samma säkerhet
efter den topografiska stomkartan i 1 : 50,000, som efter den ekonomiska i
1 : 20,000, hvithet äfven försök med dylika beräkningar efter kartor i dessa
olika skulor bäst upplysa. Den större svårigheten att i ordnad t skick förvara
den störa mängden af små karttransporter än eu samling kartblad, torde äfven
böra anmärkas. Endast den ekonomiska stomkartan öfver det jemförelsevis lilla
Bil. N:o 5 b) till Kongl Maj.is Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7
Upsala län utgöres af 2,509 dylika små, delar. Den fullständiga samlingen af
de noggrant och omsorgsfullt till skalan 1 : 20,000 öfverflyttade samt derefter
på marken undersökta och fullständigade kartorna utgöra dessutom sä dyrbara
geografiska materiaher, att deraf torde böra dragas allt det gagn, som de
erbjuda. Sålunda skall, genom deras behöriga sammansättning till ett helt och
det as Öl v erflyttning till skalan 1 : 50,000. eu god och mycket fullständig stomkarta
lur topografiska korpsens fältmätning kunna erhållas. Ett ökadt antal
genom namnda korps verkställda ortbestämmelser blifver visserligen för detta
ändamål och..Iligt men å andra sidan besparas härigenom för korpsen allt
Girigt arbete med stomkartans upprättande, såsom de geometriska kartornas
reduktion, behöfliga nymätningars företagande och hela sammansättningen. Åtgärder
i denna riktning äro, såsom i det föregående blifvit upplyst, redan
föreslagna och till eu del vidtagna.»
1 nyssnämnde trennc Komiterades tillstyrkande tiar äfven Chefen för
topografiska Korpsen instämt för den händelse, att hans förslag att genom
usfiällnmgssällskapen inhemta kännedom om landets areal och dennas fördelning
ej vunne afseende, utan denna kännedom ansåges höra genom befintli°a
kartor och nymätningar anskaffas, i hvilket fall äfven lian ansett sä dyrbara
geografiska materiaher, som karttransporterna. böra begagnas till sammansättning
ai ett fullständigt kartverk. h
Hvad angår de tvenne hittills behandlade frågorna delar jag de af Komiterades
flertal yttrade åsigter. Vid grundläggningen af det ekonomiska karte\_erket
saker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och fördelning
1 ekonomiskt afseende; och om än detta ändamål då ansågs lämpligast kunna
vinnas genom föreskrifterna, afl »för befordrande af större säkerhet, enhet och
skyndsamhet vid arbetets utförande borde, dervid tagas till vägledning och
upplysning icke allenast Topografiska Korpsens och Sj ök a i''tearkivets, utan äfven
de i General- och Provins-landtinäterikontoren äfvensom hos enskilde landtmätare
och jordägare tillgänglige nyaste och tillförlitligaste kartor samt hvad
som vidare för andamålet erfordrades kompletteras genom mätningar och rekognosceringar
å marken; att arbetet således, till undvikande af dubbla mätningar
för stumkartors upprättande, skulle företrädesvis företagas inom de län, öfver
hvilka topografiska kartor redan funnos upprättade; men att. om arbetet fortskrede
och ansåges höra verkställas i orter, der topografisk kartläggning eu
skeft, detsamma borde föregås och grundläggas af vetenskapligt utförda säkra
ortbestämmelse!-, samt å de ekonomiska kartorna noggrann? införas de till
triangelnaten hörande fasta punkter»; att skalan för .de ekonomiska kartorna i
a manhet skulle blifva $öAro af naturliga längden, men afvikelser derifrån kunna
efter Kong!. Maj:ts bepröfvande, ske till ^ i starkt befolkade och till
8 Bil, No 5 b) till Kong7. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
i glest bebodda län; att hvarje ekonomisk karta skulle i allmänhet omfatta ett
härad eller tingslag; samt att arbetet skulle börjas i något af de närmast intill
hufvudstaden gränsande län, hvarest, med tillhjelp af de utaf Topografiska
Korpsen i skalan 1 : 50,000 redan verkställda stomkartearbcten, ekonomiska
karteverket syntes kunna af ett mindre antal kartografer inom jemförelsevis
kort tid fullbordas; sä hafva dock till följd af omständigheternas föranledande
och tvång förändringar i den utstakade planen för arbetets bedrifvande blitvit
vidtagne dels omedelbart efter det ekonomiska karteverkets uppkomst och dels
under dess fortgång.
Af den berättelse om det ekonomiska kartearbetets fortgång, som karteverkets
styresman den 31 December 1860, till åtlydnad åt Ldeis Kong!. Maj.ts
i nådiga brefvet den 15 April 1859 meddelade föreskrift, atgaf, inhemtas
bland annat, att, på sätt jemväl Generaldirektören för
afgifven reservation omförmält, de öfver byar, hemman och lägenheter inom
Upsala län. hvarest arbetet börjades, tillgängliga och användbara kartor, ehuru
topografiska stomkartor öfver samma län funnas upprättade, likväl blitvit nedtransporterade
i skalan 1 ; 20,000 och de derigenom erhållna transporter jemförts
med samt rättats efter förhållandena å marken; att öfver ogerna till åtskilliga
hemman upprättats nya kartor; att dessutom utförts åtskillig^'' grafiska konnekterings-
och kontrollmätningar; att med stöd af dessa samt Topografiska korpsens
och Si ökar tekontorets triangelnät de många transporterna i skala
hopfogats till en sammanhängande konceptkarta; att donna sedermera etter
samma system, som Topografiska Korpsens kartor, sönderskurits i blad ellei
rutor; samt att samtidigt med dessa arbeten kartan öfver Bro härad renntats
och kartan öfver Trögds härad börjat i sten graveras uti skalan 1 : 5U,UUU
Detta förfaringssätt blot af Eders Kong!. Näjd genom Nådigt bref den lo
Februari 1861 godkänd t att tjena till efterrättelse jemväl för framtiden samt
sedermera ytterligare gillad! genom Nådiga bref åt den 14 Novem ci -och den 17 April 1863; och har de tryckta kartornas utgifning, såsom bekant
är, skeft härads vis.
Eu förändring i ursprungliga planen vidfoga ock, såsom förut ar antyclt,
år 1867. Sedan nämligen Chefen för Topografiska Korpsen uti skrifvelse
till Styresmannen för ekonomiska karteverket föreslagit ett sådant till vagagående.
att ‘ Topografiska Korpsen skulle i de delar af landet — för den
närmaste framtiden Östergötland, — hålka ännu icke blitvit pa topografiska
Korpsens kartor atfattade och hvarest icke heller Ekonomiska karteverket börjat
sm verksamhet, låta verkställa triangelmätningar till det omfång och den fullständighet.
som kunde vara beköfliga för sammansättningen åt de ekonomiska
kartorna, samt att den på grund af dessa triangelmätningar sammansatta ekonomiska
karta skulle såsom stomkarta af Topografiska Korpsen begagnas; till stöd
y
- Bil. N:o 5 b) filt Kong!. Moj:ts Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872.
för hvilken förslag andragits, att »fördelen af denna anordning blefve, för det
ekonomiska kartverket: dess fullkomligt sakna sammansättning; för det topografiska:
en bättre och fullständigare stom karta: för båda: besparing i kostnad
Hell tid»: samt styresmannen för ekonomiska kartverket i allo biträdt förslaget;
så Idel detsamma åt Eders Kong], Magt genom nådigt beslut den 22 Februari
1867 gilladt, hvarigenom således de topografiska och ekonomiska kartarbetena
sattes i förbindelse med hvarandra och en större arbetsprodukt af båda kunde
emot» >s.
Till följd al nu omförmälda förändringar i ursprungliga planen för bearbetande
af ekonomiska kartverket har detsamma för närvarande till uppgift
icke allenast att lemna statistiska uppgifter om arealen af den produktiva
jorden i värf land och dess fördelning i åker, äng in. in., utan äfven att upprätta
en säker och tillförlitlig stenvårta att tjena till grund för det geografiska
och topografiska kartarbetet.
Vigten och betydelsen af eu tillförlitlig jordbruksstatistik för vårt lands
materiella utveckling och förkofran äro så allmänt insedde och erkände, att
jag icke lärer behöfva inlåta mig på försök att bevisa behofvet, ja! nödvändigheten
af en fortsatt bearbetning af denna del af deri officiella statistiken. Men
skall en sådan bearbetning med någon utsigt till framgång ske. så måste man
vara betänkt på att. om än småningom, dock så fort ske kan, i afseende å
den produktiva jorden åstadkomma så säkra och tillförlitliga arealuppgifter, som
utan alltför störa kostnader och landets betungande möjligen kunna ernås. För
min del anser jag de under Komitérades öfverläggningar meddelade upplysningar
och uppgifter uppenbarligen ådagalägga, att säkra och tillförlitliga arealuppgifter
endast genom beräkning af ytvidder å kartor kunna beredas; äfvensom
att kartor, som vid sådan beräkning användas, höra vara upprättade i en
skala, som icke understiger 1 : 20,000, om nemligen arealen af de olika egoslagen
skall kunna bestämmas utan allt för stor afvikelse från rätta förhållandet.
I detta afseende tillåter jag mig hänvisa till de af Genenaldirektören för Landtmäteriet
i afgifna reservationen lemnade upplysningar, att längden å sidan i eu
qvadrat åt ett tunnlands innehåll, af bildad å en karta i jraém skala icke utgör mera
hu imf» tiller icke fullt H linie; att derföre, om t. ex. en tomt, en åker eller
eu äng innehåller till och med ett tunnland, men formen är långsträckt, icke
ens eu sa stor tomt. åker eller äng kan ä kartan utmärkas, än mindre dylika
lägenheter, hvilkas areal understiger eif tunnland: att ä eu karta i nyssnämnda
skala linie motsvarar 50 fot af naturliga längden, så att till och med ett
ganska fint streck å eu dylik karta i bredd motsvarar 20 fot; samt att till
Inljd deraf de i skalan 1 : 50,000 utgifna häradskartor icke upptaga gränser
för hvarje jordegares innehaf af mark. utan endast gränser för byar,
äfven om hemmanen inom dessa äro från hvarandra skilj da genom gränser,
Bill: till Riks. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. '' '' 2
10 Bill. No b) till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187;*.
bestämda genom fuststäldf skifte. It vilket icke utan alla delegarnes i byn tämjande
kan rubbas; likasom de till häradskartorna hörande tryckta beskrifningar
icke heller uti ifrågavarande afseende innehålla utförligare uppgifter. A eu
karta i skalan 1 : 100,000 varda de afbikläda föremålen så förminskade, att
längden å sidan i en qvadrat af ett tunnlands innehåll icke utgör mera än
MAx linie och sjelfva ytvidden ej synas större än hålet efter eu knappnål,
stucken genom papperet. Huru (hiskligt det än vid sådant förhållande vore,
att stomkartan bearbetades i ännu större skala än 1:20.000, förbjuda dock
vårt lands inskränkta tillgångar all tanke derpå; men omsorgen att erhålla
någorlunda säkra och tillförlitliga arealuppgifter bjuder å andra sidan att icke
öfvergifva nämnda skala, hvilken, på sätt jag nyss antyda synes mig vara den
för ifrågavarande ändamål minsta möjliga.
Det från och med 1867 vidtagna förfarandet att: med rättelse efter ortbestämmelser,
som Topografiska Korpsen verkställt, upprätta ekonomiska stomkartor,
de der sedermera utgöra grundläggning för bearbetandet af det allmänna
topografiska och geografiska kartverket öfver Sverige. är, enligt
min åsigt, särdeles lämpligt och torde höra fortsättas så länge ske kan d. v. s.
så länge inom mellersta och södra delarna af vårt land finnas traktör, Indika
ännu icke blifvit å Topografiska Korps ens kartor affattade och hvarest icke
heller ekonomiska kartarbeten ännu företagits. Genom berörda förfarande
befrias Topografiska Korpsen från nedtransportering af befintliga geometriska
kartor och transporternas sammansättning till en stomkarta, äfvensom från uppmätning
af förut icke geometriskt kartlagda hemman och lägenheter.
På grund af hvad nu anfördt blifvit håller jag före, att det påbörjade
allmänna ekonomiska stomkartverket i skalan 1 : 20,000, hvilket såsom grundad!
på vetenskapligt verkställda ortbestämmelser jemväl är ett geografiskt
kartverk, bör så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom
belägna delarna af riket fortsättas och afslutas. Derigenom beredes också eu
möjlighet att, om det i en framtid skulle finnas lämpligt och (hiskligt att stomkartorna
utgåfves i oförminskad skala, vidtaga sådan utgifning, under förutsättning
dock, att de genom försäljning af utgifna kartor inflytande belopp betäckte
utgifningskostnaderna. Konsten att medelst fotografi ens tillhjelp mångfalldiga
kartor fullkomnas alltjemt och torde snart nog gorå; det möjligt att
försälja kartor till så lågt pris, att de erhålla en utomordentligt stor spridning.
En af de Komiteradc, Chefen för Sveriges geologiska undersökning, har vid sin
reservation framlagt prof på eu genom fotozinkografi och boktryckpress åstadkommen
afbildning af en ekonomisk stomkarta i samma skala som urbilden.
Huru vigtig! det vid många tillfällen t. ex. vattenafledningsföretag skulle vara
att ega tillgång till kartor i så stor skala som 1 : 20,000, inses lätteligen af
en hvar.
Bil N:o r, h) till Kött yl. Moj.is Nod. Prof.. N:u 7. om Slot sm-kol 1872. 11
Beträffandc frågan om nhjifniny af de ekonomiska stomkartorna, får jag
till eu början erinra, hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 9
Maj 1870 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 6de llufvudtitrl
dels anmält, det Riksdagen för sin del beslut!!., att, derest redan lediga
och framdeles ledigblifvande andrelandtmätaretjenster af Eders Kongl. Majd
indrogms, den besparing i utgifterna å Sjette Hufvudtiteln, som sålunda uppkomme,
tillsvidare finge af Eder Kong]. Majd användas till Landtmätares sysselsättande
vid Ekonomiska kartverket; dels ock ansett omständigheterna påkalla,
att från Ekonomiska kartverket herde skiljas de kostsamma och för det egentliga
kart verket hinderliga arbetena med utgifning af kartorna, enär de obetydliga
belopp, hvartill försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen vippgalge,
ingalunda motsvarade de störa uppoffringar, staten fatt vidkännas för deras
utgifning, samt billigt syntes vara, att de landsting, hushållningssällskap eller
kommuner, som önskade komma i besittning af eu dylik karta, äfven drabbades
af de med utgåfningen förenade kostnader, helst staten i allt fall förut bekosta!
det dyrbaraste och väscndtligaste, nemligen den ritade kartan; på grund af
hvilket allt och dä beloppet af de poster, smil i Ekonomiska kartverkets utgå
tissla f kunde hänföras till utgifningskostnader. uppgänga till något mera än
8,000 Rall'', Riksdagen minskat kartverkets anslag för är 1871 med nämnda
belopp och hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att utgift)ingen på statens bekostnad
af de ekonomiska kartorna, utom dom öfver Norrbottens län, måtte tillsvidare
inställas. Eders Kongl. Maj:t. som redan genom nådigt bref till Landtmäterisfvivi.
sen af den 16 April 1870. i afseende a gravyren af kartor föreskrift,
att sådana, som redan vore påbörjade, väl finge bringas till fullbordan, men
nya kartor ej utan Eders Kongl. Maj ds särskilda medgifvande till gravyr uppläggas.
faun den 3 påföljande Juni godt i under förordna, att andre!andorn,-taretjensterna skulle indragas, den då i Yestmanlands län lediga vid utgången
af Juli manad 1870, de andra, som då voro lediga och endast på förordnande
innehades, vid samma års slut, samt alla ofri ga i man af innehafvarnes afgång
— samt att hvad af anslagen till kartverket, tillsammans 58.000 Kull'', efter
anvisande af 20,000 R:dr till kartarbetena inom Norrbottens län, återstod,;
eller 38,000 Ii:dr jemte de besparingar, som uppkörande genom andrelandtmätaretjensterims
indragning, skulle af Landtmäteri-styrelsen disponeras för
kartarbetena inom .''.frigg, delar af landet enligt stat. som Eders Kong]. Maj:t
ville uppå styrelsens förslag framdeles fastställa. Den af Eders Kongl. Magt sedermera,
under den 9 December 1870 för Ekonomiska Kartverket fastställda stat
för år 1871 upptager, bland annat, arvoden åt kartografer och q vinliga rituell
kolorcringsbiträden, men icke Hägra kostnader för utgifning af de ekonomiska
kartorna. På det att emellertid de 14 häradskartblad, hvillta voro
under gravering och färgläggning, nemligen tvä blad öfver Grangärde tingslag
12 Bil. N:o o b) till Kanyl. Maj: t k Karl. Trop. N:o 1, om Stat sm-ket 1872.
i Kopparbergs län, tvä öfver Bråbo och Lösi ags Härad samt två. ötver Östkinds
och Björkekinds Härad i Östergötlands län, två öfver delar af Filipstads bergslag
i Wermlands län, ett öfver Karlskoga, ett öfver Nya Kopparbergs, två öfver
Edsbergs och Lekebergs samt två öfver Humla och Hardemo Härad i Örebro
län. måtte enligt L andt in äter i -styrelsen s hemställan fullbordas samt hvarje af dessa
blad tryckas och utgifvas, anvisade Eders Kong! Magt jemväl under den 9
December 1870 åt disponibla tillgångar det belopp, som Styr-Isen beräknat v ara
derför erforderligt, att utgå under år 1871. Till följd af berörda Nådiga förfogande
kunna af hittills icke utkomna kartor med tillhörande beskrifningar öfver
härad i Örebro län utgifvas de öfver Karlskoga. Nya Kopparbergs. Edsbergs.
Lekebergs, Rumla och Tlardeuio Härad; hvaremot utgi tv andel af kartor och beskrifningar
öfver Skyllersta, Sundbo och Hrimstcns Härad icke kan förväntas
komma till stånd, med mindre Örebro läns landsting eller hushållningssällskap
eller och de sistnämnda tre Härads invånare skulle vilja bestrida de för utgifvande!
erforderlig., kostnader, Indika, enligt infordrad och mig tillhandakommen
beräkning, antagits uppgå till 6.231 R:dr. Utsigt dertill förefinnes dock. enär,
till svar å Landtmäteri-Styrelsens derom gjorda förfrågan. Eders Kong!. Maj ds
Befallningshafvande uti skrifvelse den 6 sistlidne November förklarat sig vilja
i ämnet inhemta yttrande från såväl länets hushållningssällskap som ock de tre
Häradernas invånare, samt gorå framställning till länets år 1872 sammanträdande
lagtima landsting. Varda, till följd af hvad sålunda kommer att af Eders
Kong!. Maj ds Befallningshafvande åtgöras. de erforderlig^ medlen anvisade,
blifver det ekonomiska kartverket öfver Örebro län. i likhet med det öfver hopsala
län, fullständigt utgifvet.
Med bifall till Styresmannens för ekonomiska kartverket derom gjorda
framställning har Hushållningssällskapet i Wermlands län den 2b Februari
1867 beviljat och den 1 påföljande September till ekonomiska kartverket utbetalt
3,000 R:dr. på det kartläggning af Filipstads bergslag samt (linie och
Wisnums härad i nämnda län, till hvilken kartläggning anvisade statsanslag
icke lemnade tillgång, mätte redan under är 1867 påbörjas. Enligt mig på
begäran lemnade upplysningar återstår för fullbordande af ekonomisk karta
öfver Filipstads bergslag att verkställa rekognosceringar af 4,5 qvadratmil samt
uträkning och beskrifning af hela häradet, innehållande omkring 17 qvadratmil:
hvaremot något ännu icke blifvit vidgjordt för kartläggning af (linie och
Wisnums härad. Om Eders Kong!. Magt gillar min här ofvan uttalad»'' åsigt
om behofvet att fortsätta det allmä nna stomk arta erke! i skalan 1 : 20,000,
komma naturligtvis nämnda bergslag och härad att, i den man sådan! medhinnes
och med arbetsplaner öfver»‘nsstämmer. fullständigt kartläggas; hvaremot och då
något bestämdt åtagande å ekonomiska kartverkets sida att utgifva ekonomiska kartor
öfver bergslaget och häradena icke förefinnes, sådan utgifning på Statsverkets
Bil. N:o 5 b) till Kong/. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stålverket 1872. 13
bekostnad utöfver ofvan omforma!,la tvä Iliad öfver delar af Filipstads bergslag
ieke lärer böra ifrågakomma, helst kostnaderna för utgifning af återstående kartan
och beskrifn ingen öfver Filipstads bergslag enligt verkställd beräkning skulle
uppgå till 4.733 R:dr 34 öre. således vida mera än hushållningssällskapet tillskjutit.
cell det är att antaga, att vederbörande landsting, hushållningssällskap
eller häradskommuner, i händelse interesse för kartutgifning förefinnes, icke
torde underlåta att bevilja derför erforderliga medel.
I ordningen härefter följer att redogöra för Komiterades åsigt rörande
förevarande fråga om utgifning af de ekonomiska kartorna. K,imiterade yttra
sig derom i följande ordalag:
"1 afseende a de ekonomiska kartornas och Inskrift)iugarrms utgifvande,
pa sätt hittills skott, hafva vi ansett oss höra anmärka, att då, enligt planen
1"* denna utgifning, hvarje karta skall åtföljas af eu beskrifning'' såsom bihang,
synas kartorna deremot utgöra temmeligen obehöflig.-! bihang till beskrifningarne.
Dessa kartors verkliga ändamål och nytta äro icke så lätta att uppfatta. Vid
alla de tillfälle», dä nemligen frågor kunna uppstå om eu noggrannare undersökning
af eller kännedom om något enskild! egoområde för ett eller annat ändamål.
kunna dessa kartor, i följd af deras alltför ringa utförlighet, icke lemna
de vid sådana tillfällen erforderliga upplysningar. År åter fråga om eu allmän
öfversigt åt den odlade markens vidd och läge i förhållande till den ouppodlade.
sa är de ekonomiska kartornas skala åter utförligare än för detta ändamål
kan vara behöflig! Ändamålsenligheten af deras begränsning till härad
hai äfven bli I v it ifrågasatt. Erfarenheten synes derjemte hafva ådagalagt, att
dessa kartor — måhända i följd af deras obestämda ändamål — icke för allmänheten
vant synnerligen begärliga. Vi tillstyrka derföre enhälligt, att ekonomiska
häradskartor i 1 : 00,000 icke vidare må utgifva», sedan de nu under
arbete varande bl hvit fullbordade».
För min de! biträde,'' jag om förmälda tillstyrkande, sa vidt fråga är om
utgifvande på statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000.
hvaremot jag, i öfverensstämmelse med den af 1870 ars riksdag uttalade åsigt."
anser det höra bannas vederbörande landsting, hushållningssällskap eller kommuner
Öppet att på egen bekostnad föranstalta om utgifning af ifrågavarande
kartor.
Den inom kmniterade jemväl behandlade frågan om utgifvande i annan
lönn af ekonomiska kartor medelst angifvande a topografiska kartblad af ekonomiska
förhållanden, likasom frågan om utgifvandet af häradsbeskrifningar torda
jag föi nät varande fä lemna åsido, för att dertill återkomma, sedan jag yttrat mig
om det önskade sambandet emellan de särskilda kartverken samt om skalorna
för topografiska korpsens karta öfver Sverige och sättet för dess mångfaldigande
för utgifning.
14. Bil No 5 b) till Kongl Moj.is Nåd, Trop. No B om Sfofsrerlrf 1872.
Härvid förekommer först att bedöma, om och i hvad man ett närmare,
samband emellan de topografiska och ekonomiska kartverken kan och bör åstadkommas
till ömsesidigt gagn.
Hvad angår donna frågas historia tillåten'' jag mig att ej mindre naiv i sa
till deri öfversigt, Koiniterades utlåtande innehåller, och till den utförligare berättelse,
hvilken förekommer i General-Direktörens för Landtmäteriet reservation,
än äfven att erinra, hurusom — efter det Eders Kongl. Maj:t den 2ti Januari
1871 gillat den af Landtmäteri-Styrelsen för det ekonomiska kartverkets
fullföljande under samma år föreslagna plan. afseende, bland annat, att bereda
erforderliga fullständiga stomkartor dels åt topografiska korpsen för dess kartarbeten
inom Östergötlands lån, dels oek åt Sveriges (.teologiska under sökning
för framtida arbeten inom Kopparbergs län; samt Landtmäteri-Styrelsen
sedermera anmält, att åtskilliga, uppgillra ortbestämmelse!'', som för sammansättning
af de ekonomiska stomkartorna vore behöfliga och om liv Ukas anskaffande
inom viss tid Landtmäteri-Styrelsen gjort framställning hos Chefen lör topografiska
Korpsen, icke. enligt hvad den sistnämnde för Styl elsen tillkännagifv it.
kunde inom utsatt tid Ekonomiska kartverket tillhandahållas Eders Kongl.
Maj:t under den 19 Maj 1871 funnit sig föranlåten att i vissa delar ändra
kartverkets redan fastställda arbetsplan för samma år.
Rörande sambandet emellan topografiska och ekonomiska kartverken innehåller
Komitcrades utlåtande följande:
»Vid profil ingen af denna fråga hafva vi, i öfverensstämmelse med hvad >
det föregående bl hvit antydt, såsom grundsats antagit, att om, för de ifrågavarande
kartverkens behof, lika beskaffad!* arbeten förekomma, blott c/Z sådant
bör utföras af den personal, som dertill är skickligast. Härigenom undvikas
dubbla arbeten för samma ändamål, arbetet blifver på bästa sätt utfärd! och
tid, personal och materiel besparas. I Kriga arbeten åt mer och mindre skiljaktig
beskaffenhet, som icke på nyssnämnde sätt kunna sammanföras, böla
äfven bringas till deri öfverensstämmelse, som deras beskaffenhet medgifver. Härigenom
vinn os gemensamhet i arbetssätt. Kunna samtliga dessa arbeten, både
gemensamma och icke gemensamma, ytterligare, utan någon deras skada, sammanföras
under samma styrelse och'' förvaltning, så vinnes härigenom enhet >
anordning, vård och ledning.
Efter att hafva tagit i betraktande de olika arbeten, som i och för de
topografiska och ekonomiska kartverkens behof måste utföras, och jerntråd dem
deraf, som inom de begge verksamhetsgrenarne antingen helt och hållet öfverensstämma,
eller mer och mindre motsvara hvarandra, har den åsigt hos oss
gjort sig gällande, att, ett samband emellan dessa kartverk bör och kali tillvägabringas,
och hafva härvid i synnerhet följande förhållanden synts oss fin
-
Bil. N:o •■'') b) till Kong!. Maj:ls AVid. Trop. N:o 1, om Sfatsrerket 1872. 15
tillta af uppmärksamhet, såsom häntydande på behotVet och lämpligheten af
en sådan åtgärd.
l’oi'' upprättandet af de stom kartor, som erfordras för de topografiska och
ekonomiska kartarbetena, begagnas samma material ier, nemligen de i hufvudstiiden
och landsorterna befintliga geometriska kartor, och de för dessa kartors
sammansättning i de antagna arbetsskäl orna erforderliga arbeten äro af fullkomligt
lika beskaffenhet. Sammansättning af stomkarta bör derför ske blott en
gång, och den färdiga kartan derefter begagnas af begge kartverken, eller af
deh som deraf är i behof. I det föregående är äfven upplyst, att ett ömsesidigt
deltagande i ett gemensamt stomkarta,-bete. är för framtiden tillämnadt
och till en del redan börjadt. Omsorgen såväl för de begge kartverkens
gemensamma fördel, som för besparing af tid och arbete, har således bär redan
förän halt begynnelsen af ett alltmera erforderligt samband. Men donna ändamålsenliga
anordning afse,- blott de traktör af landet, der hvarken topografiska
(iller ekonomiska kartarbeten ännu blifvit företagme Då likväl framdeles det ekonomiska
ai betel kommer att omfatta äfven sådana traktör, der det topografiska
i edan äi afslutadt, så måste i sadant fall de ortbestämmelse!- verkställas som,
utöfver dem, Indika redan af topografiska corps,•„ äro uthärda, blifva för stonikartans
sammansättning erforderliga. Äfven detta arbete bör då af topografiska
korpsen verkställas, hvilket naturligtvis sker om begge kartverken äro förenade.
I motsatt fall skall det ekonomiska kartverket förr eller sednare blifva nödsakad!
att inom sig bilda en geodetisk afdelning för verkställandet af de till
stomkarta i is sammansättning erforderliga triangelmätningar, h vilket naturligtvis
skulle medföra icke obetydlig kostnad. Vid topografiska korpsen finnes redan
eu till dylika granlaga arbetens utförande skicklig och van personal och dervid
erforderliga dyrbara instrumenter. Då det för nämde korps måste vara af största
vigt, att såväl materialierna till den topografiska stomkartan som dennas sammansättning
ingenting lemna (ifrigt att önska, sfi bör häruti ligga eu säkerhet
för de ekonomiska arbetenas noggranna utförande under topografiska korpsens
ledning. Att något samband emellan de begge kartverken redan blifvit tillvägabragt
år visserligen eu fördel, men på det de gemensamma arbetena icke framdeles
må, genom olika styrandes stridiga åsigter om hvar och när de höra utföras,
till skada för det hela blifvit dragare i olika riktningar, torde det vara nyttigt,
att de ställas under samma styrelse och ledning. Härigenom skulle hvarje obehöflig*
dubbelarbete, äfven i detaljerna, säkrast kunna undvikas. De k vänskapsprof
och deri föregående tjenstgöring vid kartarbeten, som för anställning såsom
Officer vid topografiska korpsen fordras, äfvensom den längre tids handläggning
al dylika arbeten, som der sedan förekommer, torde vara eu borgen för att vid
denna korps alltid skall finnas tillgång på skicklig.- och erfarne ar bets-chefer,
ett vigtig* vilkor då verksamheten ut sträckes öfver vidsträckta områden. Om,
16 Bil, N:o ■) h) till Kongl. Maj:U Nod. Prof). N:o 1, om Statmr-rhef 1872.
på sätt i det föregående blifvit föreslaget, vid flen utgifning af ekonomiska
kartor, som framdeles kan komma att ega rum, det topografiska kartverket kommer
att begagnas, sä uppkommer äfven derigenom ett samband, som i sin man
närmar de begge kartarbetena till hvarandra.
På grund af dessa förhållanden anse underteckna de, Thulstrnp, Falkman,
Berg och Törnebohm, eu närmare förening emellan de ifrågavarande kartverken
vara (hisklig, hvarigenom eu åstunda»! enhet i deras ledning samt besparing af
arbete, tid och kostnad för deras utförande skulle, med bibehållande af hval tderas
mål och syftesenliga utveckling, kunna vinnas.
Undertecknad Hazelius, som, enligt hvad i det föregående linnés anfördt,
anser förvärfvandet af kännedomen om landets areal icke höra föranleda upprättandet
af ett kartverk, utan denna kännedom på ett mindre kostsamt sätt
kunna vinnas, anser sådant ingalunda höra utgöra föremål för topografiska korpsens
verksamhet, för hvilken under fred tillräckligt område finnes uti det topografiska
kartverkets utarbetande. Endast för det fall, att Eders Kongl. Maj:t
skulle besluta, att de ekonomiska förhållandena fortfarande skola upptagas på
en fullständig, på grund af triangelmätning sammansatt karta, anser jag, att, i
följd af den beröring, som härigenom kommer att ega rum emellan de topografiska
och ekonomiska arbetena, den föreslagna föreningen emellan dessa icke
skulle för topografiska korpsens verksamhet blifva skadlig.
För den händelse, att eu förening emellan de topografiska och allmänna
ekonomiska kartverken skulle blifva tillvägabragt, hafva vi ansett oss äfven
höra taga i betraktande, huruvida vidtagandet af en dylik åtgärd i afseende
på det ekonomiska kartverket öfver Norrbottens län äfven skulle vara ändamålsenlig.
Detta kartverk, som utgör en afdelning af rikets ekonomiska kartverk,
har alltifrån dess begynnelse varit bearbetadt efter eu annan plan i afseende
på projektion, bladindelning och skalor in. in. vin det ekonomiska kartverket
i rikets öfluga län. Sålunda utgå tres kartverket öfver Norrbottens län
icke, såsom det allmänna ekonomiska kartverket, i skalan 1 :50,000, utan i
den mindre måttstocken 1 : 100,000, och närmar sig härigenom mera till likhet
med det kartverk, som af topografiska oorpsen i sistnämd» skala utgifves.
Orsaken till dessa skiljaktigheter torde finnas dels i de särskilda förhållanden,
som i denna landets nordligaste del förefinnas, och dels deruti, att arbetet
blifvit grundad! af och sedermera varit ståltät under en särskild styresman.
Det torde dock svårligen kunna bestridas, att det för de begge kartverkens
utveckling skulle varit fördelaktigare, om de varit ställda under samma styrelse
och ledning, hvarigenom den enhet i afseende på arbetenas allmänna anordning
skalle uppkommit, som för tvenne utdelningar af samma kartverk bör finnas:
och hvad kartverket öfver Norrbotten särskild! beträffar, torde äfven böra erinras,
att den sakkunniga ledning, som hittills varit egnad åt detta arbete, icke
Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 17
alltid lärer, uti denna aflägsna del af landet, vara att påräkna. Det Norrländska
kartverkets nuvarande styresman har uti eu nyligen aflemna-! redogörelse
1 afseende på detta kartverk yttrat, att, enligt hans åsigt, de ekonomiska och
topografiska arbetena inom Norrbotten skulle val kunna, om icke förenas, åtminstone
gemensamt bearbetas och det gemensamma arbetet åskådliggöras nå samma
karta. 1
»På grund af de skäl, som här blifvit anförde, anse vi oss enhälligt höra
tillsy rka, att rikets ekonomiska kartverk må ställas under styrelse och ledning
af Chefen för topografiska korpsen, på sätt Eders Kongl. Majrt kan finna för godt
att närmare bestämma, och att det på riks-statens 6:te hufvudtitel nu uppförda
anslaget till berörda kartverk må till 4:de hufvudtiteln öfverföras.»
General-Direktören för landtmäteri et har sedermera uti sin afgifna reservation
modifierat sist omförmälda tillstyrkande till förslag, att »det ekonomiska
kartverkets hela personal, anslag, samlingar, materiel och lokal må ställas under
Chefens för topografiska korpsen styrelse från och med 1872 års början och
att han må erhålla nådig befallning att i underdånighet föreslå de föreskrifter,
som kunna anses erforderliga för detta förslags bringande till verkställighet på
bästa sätt.»
kitt annat sätt att åstadkomma en förening emellan de nuvarande topografiska
och ekonomiska kartverken har ock blifvit ifrågasatt. Uti den vid Krigsvetcnskapsnkademlens
sammankomst den 26 .April 1867 af föredraganden i
topografi afgifna och i Akademiens handlingar intagna berättelse förekommer
derom följande:
»Det ligger för öppen dag att det ur teoretisk synpunkt rättaste vore att
åt landets skickligaste geodeter, landtmätare och topografier bilda en civil topografisk
korps och åt donna uppdraga: att verkställa alla för rikets kartverknödiga
astronomiska och geodetiska förrättningar; att af äldre dugliga kartor
sammansätta eller, der så behöfves, uppmäta en stomkarta i så stor skala, att
på grund af densamma kan noggrann!: och fullständigt redovisas för rikets areal
äfven i ekonomiskt afseende; att verkställa fullständiga höjdmätningar öfver hela
landet, samt att pa grund af dessa och stomkartan författa och utgifva ekonomiska
och topografiska kartor med tillhörande ekonomiska, topografiska och statistiska
beskrifningar och tabeller så väl öfver hela riket, som öfver större och
mindi e delar deraf. De kartarbeten, General-staben efter bildandet af eu sådan
topografisk korps hade att förrätta, vore: att till en militärkarta omskapa den
topogi afiska, från donna sednare utesluta hvad som skulle med öfverflödiga uppgifter
belasta den förra och deremot insätta och beteckna det, som, varande af
vigt i militäriskt afseende, likväl möjligen kunde saknas på den topografiska
kartan, att i större skulor affatta pass och positioner; samt att på äldre, för
Bih. till Rilcsd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Af cl 3
18 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
krigsbruk dugliga, men såsom topografiska underhaltiga kartor efter så val på
taltet som ritrummet verkstad revision införa efter hand tärnande förändringar.»
Efter att hafva i en under berättelsen anbragt not antydt, att för uteslutande
från den topografiska kartan af förut befintliga och införande derå af
nya föremål icke erfordrades eu fullkomlig omritning och omgravenlig af samma
karta, utan att af originalplåten dertill kunde med galvanoplastikens tillhjelp
tagas en kopia och på donna införas de förändringar, som för militäriskt behof
vore af nöden och Indika dessutom på en god topografisk karta blefve föga
betydliga, uttalar dock bemälde föredragande den öfvertygelse, att, om förslag
att bilda en sådan civil topografisk korps, som föredraganden antydt, blefve
vederbörligen väckt, detsamma icke lätteligen skulle kunna bringas till verkställighet,
utan tvärtom i likhet med allt nytt, som afsåge att rubba
gamla, sedan länge bestående förhållanden, röna det starkaste motstånd och
tidigt falla.
Nu omförmälda förslag torde, oaktadt de med dess utförande förenade
svårigheter, komma att tagas i öfvervägande, om och nar fråga uppstår att, på
sätt uti det till statsrådsprotokollet den 31 December 1868 af då varande
Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet afgifna underdåniga anförande
angående landtförsvarets organisation föreslogs, ombilda Topografiska
korpsen och låta den helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben
i syfte, att nämnda horps skulle uteslutande tjena militär iska ändamål. Men
så länge Topografiska korpsens nu varande organisation eget bestånd och till
följd deraf korpsen, som under krig är införlifvad med generalstaben, under
fred har med donna intet annat samband än gemensamt öfverbefäl och hufvudsakligen
sysselsätta med geografiska kartarbeten och andra förrättningar åt
civil natur; torde det falla sig naturligare, lättare och mindre kostsamt att
tillvägabringa föreningen mellan de topografiska och ekonomiska kartverken
genom att förlägga de sednare under de förra, än att, med öfverflyttande på
Generalstaben af eu del af de skyldigheter, som för närvarande åligga Topografiska
korpsen, öfverlemna utförandet af donna korps’ uttåga förrättningar
och af det ekonomiska stomkartarbetet till eu af topografi''!'' och ekonomiska
kartografer bildad civil korps. En organisation af sistnämnda beskaffenhet
skulle medföra större kostnader för statsverket, enär särskilda chefer herde
finnas för det militära och det topografiska kartverket samt gemensamt begagnande
af samma instrumenter och samma arbetslokal, in. m. sådant, icke vore
möjligt.
Såväl det etta som det andra af nu omförmälda förslag ådagalägger emellertid
det af de sakkunnige klart insedda och Öppet erkända behofvet att för
topografiska och ekonomiska kartverken tillvägabringa gemensamhet icke blott
i arbetsplan utan äfven i styrelse eller, med andra ord, åstadkomma eu full
-
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 19
ständig förening emellan de båda kartverken. Följden af att, på sätt hittills
skett, bearbeta kartverken hvart för sig har varit, att högst betydliga och tidsödande
arbeten blifvit till det allmännas betungande två gången verkställda.
Generaldirektören för landtmäteriet har uti den af honom afgifna särskilda
reservation anfört många exempel på sådant dubbelarbete. För upprättande
af stomkartor öfver Upsala och Örebro län hafva nemligen Topografiska korpsen
och Ekonomiska kartverket, hvar för sig, dels transporterat alla rörande dessa
län befintliga användbara landtmätarekartor till ett antal af flera, tusen, dels
upprätta! och transporterat nya kartor öfver de hundradetals hemman inom
nämnda län, för Indika användbara landtmätarekartor saknades, och dels till
stomkartor sammansatt transporterna, i antal uppgående till flera tusen. Vidare
har. till följd af brist på dugliga landtmätarekartor i mellersta och vestra
delarna af Jönköpings län, Topografiska korpsen derstädes för sitt ändamål
uppmätt nära 300 hemman, hvilka Ekonomiska kartverket, när dess arbeten
förläggas till nämnda län, måste för sitt ändamål ånyo uppmäta. Slutligen, då
Topografiska korpsen i öfverensstämmelse med instruktionen och särskilda föreskrifter
upprättar statistiska beskrifningar så val socknevis, som länsvis, hvilka
beskrifningar i åtskilliga afseende!! äro fullständigare och mera upplysande än
de, som författas åt de ekonomiska kartograferna, får det allmänna två gången
bekosta insamlande af statistiska uppgifter. Att för framtiden förebygga sådant
dubbelt arbete och deraf uppkommande onödiga kostnader måste vara eu af
den nya organisationens förnämsta uppgifter. För vinnande af detta mål måste
fullkomlig och enig samverkan i arbetet alltid vara rådande, och sådan är icke
att påräkna utan enhet i styrelse. Att härvid gemensamhet i arbetsplan icke
gör tillfyllest, ådagalägges bäst af den innevarande år inträffade händelse, hvarom
jag förut erinrat, nemligen, att de Ekonomiska kartverket tillförsäkrade och
för dess stomkartearbeten inom Östergötlands och Kopparbergs län erforderliga
ortbestämmelser icke kunde kartverk (it af Topografiska korpsen i rätt tid tillhandahållas
samt att till följd deraf flen redan för de ekonomiska kartarbetena
för 1871 fastställda plan måste i vissa delar ändras.
De topografiska och ekonomiska kartverkens förening har äfven blifvit
såsom behöflig erkänd och förordad af åtta utaf de vid sistberörda verk anställda
nio ordinarie kartografer. Sedan nemligen de hos mig enskild! begärt,
att dem måtte beredas tillfälle att yttra sig i förevarande fråga, hvilken så
nära berörde deras närvarande och framtida ställning, samt jag för uppgillra
ändamålet med skrifvelse till Landtmäteri-styrelsen af den 10 sistlidne Augusti
öfverlemnat exemplar af Komiterades tryckta utlåtande, hafva bemälde åtta
kartografer till mig ingifvit skriftligt yttrande i ämnet af den 16 sistlidne
November. Rörande den ifrågaställda föreningen emellan de båda kartverken
innehåller omförmälda yttrande följande:
20 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.
»Inom Komité!! har tanken om en sådan förening enhälligt omfattats, och
att den hör ske har jemväl för undertecknade blifvit klart, sedan dessa båda
kartverk under sin tillvaro och utveckling förts in på sådana vägar, som vid
kartverkens inrättande icke voro bestämda, icke ens förutsedda. Långt ifrån
att hafva varit till men för den sak, kartverken skola tjena, hafva dessa afvikningar
in på nya baner i stället bragt de svenska kartverken i deras rätta
läge. Yi syfta här i främsta rummet på den såsom riktig erkända satsen,
redan till eu del praktiskt tillämpad, att det kartverk, som för sitt ändamål
har behof af den största skalan och således kan bringa sina kartor i den fullständigaste
öfverensstämmelse med verkliga förhållandet (marken), skall föregå
och grundlägga de öfriga kartverkens arbeten.»
Den åsyftade föreningen skulle enligt förbemälde åtta kartografers åsigt
lämpligast tillvägabringas genom att sammanföra de topografiska och ekonomiska
kartverken till ett enda, benämndt Pikets Allmänna Kartverk, som borde
bearbetas på två afdelningar, eu topografisk och en statistisk.
Deremot har den nionde kartografen, hvilken tillika har att öfvervaka och
kontrollera de ekonomiska kartearbetena å fältet, i skrift, som han till mig
enskild! aflemna!, förmena! förevarande fråga icke ännu hafva erhållit fullständig
och nöjaktig utredning samt derföre icke heller höra nu till afgörande företagas;
men, för den händelse en sådan uppfattning icke godkändes, föreslagit,
att alla inom riket befintliga kartverk, med undantag af det med Topografiska
korpsen förenade s. k. militärkartverket, sammansloges till ett gemensamt
»stomkartverk» och stäldes under en civil styrelse.
Slutligen har Öfveringeniören vid General-landtmäteri-kontoret, hvilken i
sådan egenskap under Generaldirektören för Landtmäteriet utöfva!- den närmaste
tillsynen öfver bearbetande af det ekonomiska kartverket i hvad det afser
mellersta och södra delarna af riket, uti en till mig jemväl ingifven skrift af
den 15 sistlidne November, uttala! sin åsigt, att Ekonomiska kartverk<>t icke
borde, på sätt Komiterade föreslagit, ställas under Topografiska korpsen, utan
förblifva under Landtmäteri-styrelsen.
De under ärendets behandling förebragta upplysningar och anförda skål
ådagalägga, enligt min åsigt, fullständigt, att de ekonomiska och topografiska
kartarbetena böra förenas under gemensam styrelse och att sådan! under närvarande
förhållande!!, innan frågan om Generalstabens framtida organisation
blifvit slutligen afgjord, icke lämpligen kan och bör ske annorlunda, än att,
på sätt Komiterade enhälligt tillstyrkt, rikets ekonomiska kartverk, så väl i
hvad det afser mellersta och södra delarna af riket, som ock rörande Norrbottens
län, ställes under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska
korpsen. Hvad särskild! angår den föreslagna öfverflyttningen till Topografiska
korpsen af sistberörda del utaf det Ekonomiska kartverket, torde all tvekan
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 21
om lämpligheten af denna åtgärd varda undanröjd genom erinran, att de
Ekonomiska liäradskartorna öfver Norrbottens län utgifvas i samma skala som
Topografiska korpsens karta öfver Sverige eller 1 : 100,000 samt att det förra
kartverket, såsom anmärkt blifvit, egentligen är ett geografiskt med särskild
beteckning af ekonomiska förhållanden.
I sammanhang med tillstyrkandet, att Ekonomiska kartverket måtte ställas
under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen, hafva Konfitur
ade jemväl föreslagit, att det på riksstat,ens 6:te hufvudtitel uppförda anslaget
till nämnda kartverk måtte öfverföras till 4:de lmfvudtiteln. Detta sednare
förslag af Komiterade, hvithet Generaldirektören för Landtmäteriet synes hafva
uti den afgifna reservationen frånträdt, kan jag icke biträda. Så länge nemligen
frågan om Generalstabens slutliga organisation ännu icke blifvit afgjord,
kan den anordning af ekonomiska kartarbetena, som jag i öfverensstämmelse
med Komiterades tillstyrkande förordat, icke heller betraktas såsom fullt definitiv.
Varder inom eu närmare eller fjermare framtid den topografiska afdelning,
som inom Generalstaben alltid måste finnas, anvisadt att uteslutande verka
för militärisk a ändamål, så komme sådant att föranleda ändring uti ifrågavarande
anordning, hvilken, så vida det öfverklagade dubbla arbete af Topografiska
korpsen och Ekonomiska kartverket skall fullkomligt förebyggas, måste
så fort ske kan vidtagas och således icke kan till eu oviss framtid uppskjutas.
Andringen komme i sådan händelse antagligen att gå ut derpå, att under
Civildepartementet anställdes en särskild korps för bearbetning af rikets allmänna
Ekonomiska och Geografiska kartverk med tillhörande beskrifning!!!-.
Med antagande häraf anser jag önskligast, att så val det ordinarie reservationsanslag
af 6,000 Exil-, som för närvarande finnes å sjette lmfvudtiteln uppfördt
för rikets Ekonomiska kartverk, vid samma titel bibehålies, som ock att de
extraordinarie anslag, hvilka för år 1873 och framgent kunna varda för samum
kartverk äskade och beviljade, jemväl uppföras under sjette lmfvudtiteln, helst de
besparingar å utgifterna under samma hufvudtitel, som till följd af den utaf Eders
Kongl. Maj:t beslutade indragning af Andre-landtmätaretjensterna uppkommit och
framdeles uppkomma, och hvilka besparingar, enligt hvad Riksdagen medgifvit, få
tillsvidare af Eders Kongl. Maj:t användas till landtmätares sysselsättande vid
Ekonomiska kartverket, naturligtvis måste fortfarande bokföras och redovisas
under samma hufvudtitel. Samtliga omförmälda tillgångar, afsedda för bearbetande
af det Ekonomiska kartverket, hvarken kunna eller höra derifrån förryckas,
fastän kartverket ställes under styrelse och ledning af Chefen för eu
korps, hvars löneanslag och extraordinarie arbetsanslag äro uppförda å 4:de
lmfvudtiteln. Men till följd af sistberörda omständighet och då större delen
af de utaf bemälde chef för närvarande lodda kartarbeten till sin egentliga
natur äro af civil beskaffenhet, samt såsom sådane uteslutande äro att anse de
22 Bil. N:o 5 b) till Konrjl, Majs* Nåd. Trop. N:o 1■ om Statsverket 1872.
ekonomiska kartarbetena, hvilka alla skulle för framtiden öfverlemnas åt Chefens
för Topografiska korpsen ledning, torde alla de frågor, stim röra Topografiska
korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt statistiska besk
ritningar och åro af beskaffenhet att skola för Eders Kong!. Maj:t föredragas,
höra dertill gemensamt beredas af Cheferna för Landtförsvars- och Civildepartementen,
hvithet sistnämnde Departements Chef är den allmänna civila kartografiens
naturligt'' målsman och icke lärer underlåta att bevaka donna vigtiga
angelägenhets bästa och tillse, att de för densammas befrämjande anvisade
medel varda uteslutande derför och icke för främmande ändamål använde.
Rättvisa och billighet bjuda ock, att ifrågaställda förflyttning för den vid Ekonomiska
kartverket anställda arbetspersonal, derest (ten lär samma sysselsättning
som hittills, icke medför minskning i de löneförmåner, hvaraf den för
närvarande är i åtnjutande. Det bestämdt angifna ändamål, hvarför Riksdagen
till Eders Kong!. Maj:ts disposition anvisat de till följd åt Andre-landtmätaretjensternas
indragning uppkomna och uppkommande lönebesparingar, föranleder
vidare dertill, att såsom kompetensvilkor för anställning och användande såsom
ekonomisk kartograf, åtminstone så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgångar
till aflönande af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader,
måste tillsvidare stadgas egenskapen afl vara landtmätare. Deremot anser jag
intet hindra att, om sådant framdeles skulle finnas lämpligt eller nödigt, ställa
samtliga1 ekonomiska kartografer under militäriska lydnads förhållanden, i likhet
med hvad som är stadgadt i afseende å Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,
hvars göromål är o af civil natur och som är ställd under Civildepartementet.
Hvad jag nu an lort innefattar endast de allmänna grunder, Indika enligt
min åsigt borde vinna tillämpning vid Ekonomiska kartverkets ställande under
styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen. Derest ruin framställning
gillas och hvad jag föreslagit kommer till verkställighet, torde de utförligare
föreskrifter, och närmare bestämmelser i ämnet. Indika lära erfordras,
höra meddelas först efter det vederbörande dertill algil vit förslag.
Rörande det geologiska kartverkets möjliga samband med det topografiska
och ekonomiska yttra sig komiterade sålunda:
»Hvad först" beträffar frågan om detta kartverks ställande under gemensam
ledning med de begge andra, eller med. ett af dem, så torde för vidtagandet
af en sådan åtgärd knappast något egentligt skål kunna anföras, om icke möjligheten
att derigenom åstadkomma någon besparing. De arbeten, som al det
geologiska kartverkets personal utföras, fordra hos donna särskilda, icke snart
förvärfvade insigt*t och erfarenhet, hvaraf naturligtvis följer, att arbetets och
personalens ledare och öfvervakare oundgängligen måste i öfvervägande grad
vara i besittning af dessa egenskaper, såvida han skall kunna, med det omdöme
och den inflytelse, som eu chef bör ega, leda och bedöma arbetenas gång
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872. 23
och beskaffenhet — egenskaper, som antagligen icke kunna förutsättas hos
någon af de andra kartverkens styresmän. Fästes icke en sådan fordran på
den gemensamma kartverks-chefen, så måste åt det geologiska arbetet gifvas eu
särskild ledare, eller andre styresman, som är i besittning af de kunskaper
och den erfarenhet, Indika, för en tillfredsställande ledning af detta arbete, äro
oeftergifligt nödvändiga. Någon besparing för staten skulle alltså svårligen
genom en sådan anordning kunna uppkomma.
Yi hafva, på grund af dessa skäl, icke ansett någon fördel kunna vinnas
genom det ifrågavarande kartverkets ställande under eu gemensam ledare med
något af de öfriga, utan tillstyrka enhälligt, att det geologiska kartverket fortfarande
må vara Mildt under egen chef eller styrelse.
För de geologiska undersökningarnas behof är det nödvändigt, att icke
blott en stomkarta, utan äfven fullständiga topografiska eller ekonomiska kartor
öfver de till undersökning afsedda trakterna finnas att tillgå. Vid dessa
undersökningar hafva derför, såsom i det föregående redan blifvit nämdt, hittills
varit begagnade, såsom grundval, topografiska korpsens kartor i 1: 50,000
och äfven någon gång de i samma skala upprättade ekonomiska kartorna.
Afsigten är äfven att så framdeles skall tillgå. Något särskild! arbete för
stomkartas upprättande förekommer således icke vid det geologiska kartverket.
Till fullständigande af de uppgifter, som de topografiska och geologiska
kartorna höra innehålla, hafva, såsom i det föregående blifvit upplyst, de topografiska
mätningarne alltsedan 1857 och de geologiska undersökningarne sedan
1861 varit förenade med höjdmätningar, ,på det sätt, att dessa mätningar fullständiga!
hvarandra och dubbla bestämmelser af samma punkter härigenom
undvikits. Denna till gemensamt gagn för de begge kartverken vidtagna anordning
måste så länge följas, som vid de geologiska undersökningarne topografiska
kartblad begagnas, hvilka ännu icke hunnit blifva med ett tillräckligt
antal höjdsiffror af topografiska korpsen försedda. Efter donna tid bör de allmänna
höjdmätningarnes verkställande blifva ett topografiska korps ens åliggande
och det geologiska kartverkets personal endast företaga sådana höj dbestämmelser,
som särskild! för geologiskt behof kunna vara erforderliga».
Hvad angår sjökartverket, så har den bland Komiterade, Generaldirektören
för Landtmäteriet, hvilken till öfverläggning mellan Komiterade föreslog frågan
om nämnda kartverks förhållande till de öfriga, uti sin afgifna reservation sjelf
uttala! den öfvertygelsen, att emellan sjökartverket och de andra kartverken
icke herde eller kunde åtstadkommas annat samband, än det redan befintliga,
hvilket bestode deruti, att man ömsesidigt, så vidt möjligt vore, tillgodogjorde
sig hvarandras mätningar och kartor.
De, sålunda uttalade åsigterna om det lämpliga och ändamålsenliga att
fortfarande såsom hittills bearbeta det geologiska och sjökartverket hvart för
24 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.
sig och särskild från de ekonomiska och topografiska kartverken måste jag i
allo biträda; men på det att hvarje kartverk må kunna, så vidt möjligt är,
tillgodogöra sig de af ökriga kartverk verkställda mätningar och upprättade
kartor, torde det finnas nödigt föreskrifva, att cheferna för de särskilda kartverken
böra, innan de hvar för sig uppgöra förslag till arbetsplan för året att
underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, sammanträda till gemensamma öfverläggningar
och rådplägningar, hvarvid protokoll herde föras.
Hvad angår den vid topografiska korpsens rekognosceringar och fältmätningar
för närvarande, jemlik! gällande instruktion, använda skala 1 : 50,000,
hafva Komiterade, enär tillförene både eu större och en mindre skala varit vid
de topografiska arbetena å fältet begagnade, men blifvit, på grundade skäl och
efter längre tids erfarenhet, öfvergifna, enhälligt ansett den vid det topografiska
kartverket nu antagna arbetsskola 1:50,000 höra bibehållas; och för jag
biträda donna åsigt, så vidt angår de till Svea land räknade och söder derom
belägna delarna af riket.
I fråga åter om den skala, som för det topografiska kartverkets utgifvande
bör begagnas, hafva åsigterna varit delade.
Cheferne för Sveriges geologiska undersökning och för Statistiska Centralbyrån
hafva nemligen ansett, att, då så mycken omsorg egnades åt ciffattningen
i skolan 1 : 50,000, men de dyrbara bidrag till en noggrann kännedom om
landet, som derigenom med betydlig kostnad anskaffades, vore arkivlagda utan
att komma till en mera allmän kännedom och nytta, nämnda kostnad skulle
vara bättre använd, om det topografiska kartverket graverades och utgåfves i
skalan 1 : 50,000, då det bättre skulle uppfylla landets växande behof af utförliga
kartor och blifva ett lämpligt underlag för de geologiska och ekonomiska
kartverken; äfvensom att, fastän ett betydligt större karttryck genom
skalans förstoring uppkomma, en förökad utgifningskostnad dock borde kunna
undvikas, enär kartans ökade utrymme gjorde den nuvarande fina gravyren
obehöflig och medgåfve användandet af ett billigare graveringssätt. Chefen för
geologiska undersökningen har vid sin i ämnet utgrina reservation framlagt ett
prof å afbildning i 1 : 50,000 af Topografiska korpsens conceptkarta i samma
skala. Denna afbildning har utförts genom etsning å en med galvanoplastikens
tillhjelp med koppar öfverdragen jern- eller stålplåt enligt en af Inspektören
för Generalstabens litografiska inrättning uppfunnen, patenterad metod. Utgifterna
vid nämnda förfaringssätt hafva uppgifvits vara så billiga, att ett kartblad
i skalan 1 : 50,000, ehuru detsamma upptager fyra gånger större område än
ett kartblad i skalan 1 : 100,000, likväl icke kostar mera än detta sednare,
bearbetad! efter det af Topografiska korpsen för närvarande använda graveringssätt.
Af omförmälda afbildning hafva såsom prof jemväl framlagts tre
Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No 1, om Statsverket- 1872. 25
andra exemplar, genom färgtryck försedda med beteckning, det ena af skog,
det andra af geologiska och det tredje af ekonomiska förhållanden.
Öfriga tre Komi terade hafva deremot ansett sig höra tillstyrka, att det
topografiska kartverket fortfarande ma utgifvas i skalan 1 : 100,000. Detta
tillstyrkande motiveras sålunda:
»Da 4 kartblad i 1 : 50,000 motsvara 1 sådant blad af samma storlek i
skalan 1 : 100,000, skall kartverkets gravering -..... hvilket sätt att verkställa
denna, som för begge skalorna begagnas — alltid blifva betydligt kostsammare
i den större än i den mindre skalan, hvarjemte den omständigheten, att kartverkets
utgifvande i den dubbelt så störa skalan fordrar en betydligt längre
tid, torde vara af synnerlig vigt. Då konceptbladen i 1 : 50,000 för något
allmänt eller enskild! ändamål behöfva rådfrågas, äro de alltid i Krigsarkiv h
tillgängliga. Naturligtvis kunna kartbladen i 1 : 100,000 icke lemna så fullständiga
upplysningar, som de i 1 : 50,000, men den störa noggrannhet, och,
äfven i afseende på detaljerna., ovanliga fullständighet, hvarmed kartorna i den
hirra skalan numera utarbetas och graveras, gorå dem dock för de flesta ändamål
användbara, hvartill kommer, att ett blad, som innehåller större område,
lemnar bättre öfversigt. 1 de störa europeiska staterna, som med rikliga peuningeanslag
befrämja den topografiska verksamheten, utgifvas resultaten deraf,
de störa kartverken, ej i sä utförliga skalor som 1 : 50,000, emedan man äfven
der anser, att detta skulle medföra för stor kostnad och fordra alltför lång tid.
1 Frankrike ntgifves de topografiska kartverk, som af dess Generalstab upprättas,
i skalan 1 : 80,000, i Preussen användes för samma ändamål dels 1 : 100,000
och dels 1 : 80,000, i England 1 : 63.360 och i Österrike dels 1 : 144,000 och
dels 1 : 288,000. Dessa länder äro dock i allmänhet mycket mer uppodlade
och tätare befolkade än Sverige, med dess vidsträckta obyggder och glest befolkad!''
områden. I Norge och Schweiz begagnas för nyssnämnda ändamål
skalan 1 : 100,000, i Danmark 1 : 80,000, i liniera, Wurtemberg, Baden och
Hessen 1 : 50,000 samt i Belgien 1 : 40,000 och 1 : 20,000.»
Med erinran, att, om ett billigare förfaringssätt vid utöfvande! af topografiska
korpsens karta öfver Sverige skulle kunna införas, verkan deraf eller
besparing i kostnaden skulle, derest samma karta fortfarande såsom hittills
utgåfves i (flin mindre skalan af 1 : 100,000, rönas i ännu högre grad, än
derest den började utgifvas i den större skalan 1 : 50,000. samt att genom den
af två bland Komiterade föreslagna förstoring af utgifningsskalan olikformighet
skulle uppkomma i det redan ganska långt framskridna kartverket, hvithet åter
i fråga om ett så betydelsefullt och storartad! nationalverk, som topografiska
kartan öfver Sverige, synes mig höra undvikas, anhåller jag, enär skalan
1: 100,000 är tillräcklig både för allmänheten och för militära behof samt i
sistnämnda afseende lernnar bättre öfversigt, alt få förorda den af Komiterades
Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand, 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mag ds Nåd. Trop. N:o 1-, om Statsverket 1872.
flertal uttalade åsigt; dock att sådant endast må gälla ifrågavarande kartverk i hvad
det afser de till Svea land räknade och sikter derom belägna delarne af riket;
hållande jag i girigt före, att skalan för utgifning af de topografiska kartor,
som framdeles kunna komma att öfver de nordligare delarne af riket upprättas,
icke behöfver eller ens bör för närvarande fastställas.
Hvad angår det af topografiska korpsen hittills bearbetade liinskartverket
hafva äfven olika meningar yppats bland Komiterade. Flertalet har på an torda
skål ansett någon förändring af nu gällande föreskrift om länskartors sammandragning
och utgifvande af topografiska korpsen icke vara af behofvet påkallad.
Deremot har Generaldirektören för landtmäteriet fästat uppmärksamheten derpå,
att, oansedt den för topografiska korpsen gällande instruktion innehölle uttrycklig
föreskrift, att utarbetandet af länskartor borde så verkställas, att fortgången
af det topografiska, kartverket icke derigenom uppehölles. berörda föreskrift
likväl icke blifvit efterlefvad; att iakttagande af samma föreskrift, som
utfärd ad<vs redan under den tid, då det topografiska kartverket betraktades
såsom ett »speciel! militäriskt)) och derföre hölls hemligt, vore ännu angelägnare,
sedan detta kartverks utgifvande till allmänt gagn i skalan 1 : 100,000 blifvit
genom nådiga brefvet den B November 1857 anbefaldt; samt att kostnaderna
för länskartornas utgifning högst betydligt öfverstigit inkomsten genom deras
försäljning; hvadan bemäld)- Generaldirektör ansett sig höra underdånigst hemställa
om nådigt förklarande, att. sedan den under gravyr varande kartan öfver
Kalmar län utgifvits, topografiska korpsen icke vidare borde sysselsätta sig med
sammandragning och utgifning af länskartor.
Dä, sedan om förmälda länskarta numera utgifvits, fortsatt utgifning af
dylika kartor på Statens bekostnad i allmänhet, på sätt jemväl Komiterades
flertal antagit, icke synes vidare höra ifrågakomma, torde det icke heller, enligt
hvad Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit, finnas olämpligt att derom
meddela uttrycklig bestämmelse. Jag håller således före, att stadgas bör, att
arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må af topografiska
korpsen företagas med mindre Eders Kongl. Magt dertill i hvarje särskild! fall
uppå veder hörandes framställning lemna! nådigt tillstånd, .lag föreställer mig
nemligen möjligheten af undantagsfall och tänker dervid företrädesvis på Kopparbergs
och WÖsterbottens län, hvaröfver icke finnas andra specialkartor att tillgå,
än dels de i mindre skala af Friherre Hermelin för omkring 70 år sedan
utgifter öfver förstnämnda län och öfver landskap)-t Westerbotten, hvilken sednare
karta jemväl upptager det nuvarande Norrbottens län, dels ock de år 1869
af T. A. von Meutzer i mycken liten skala upprättade, hörande till Atlas öfver
Sveriges län. Med begagnande hvad angår Kopparbergs län åt befintliga
storskifteskartor samt för Westerlmttens län af dels de öfver det så kallade
Hedra eller kustlandet upprättade afvitriugs- och andra kartor, dels ock till
Bil. N:o ■> b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o t. om Stats rarhet 1872. 21
någon del af en tillgänglig så kallad situations k arta öfver länets lappmark, dit
afl ittringsgöromålen blifvit innevarande är förlagda, äfvensom med ledning af
den uppmätta och utstakade kulturgränsen mellan de till odling tjenlig!'' traktör
inom lappmarken och de egentliga fjell bygderna, torde, om åtskilliga ortbestämmelser,
i likhet med hvad som i Norrbottens län för ekonomiska kartverkets
behof skott, på astronomisk väg åstadkommas, efter förhållandena någorlunda
tillförlitlig» geografiska kartor öfver ifrågavarande två län i skalan 1 : 200,000
eller 1 : 250,000 kunna utan alltför störa, kostnader sammansättas och utgifvas.
Behofvet af sådane kartor för kännedom om länens natur- och odlingsförhållanden.
kommunikationer in. in. är sfi känbart, att detta behofs fyllande,
äfven om sådant inom den närmaste tiden icke kan ske annorlunda än provisoriskt,
förefaller mig i hög grad önskvärd!,; men dä frågan för det närvarande
icke kan anses vara tillräckligt utredd, torde densammas vidare behandling
få bero på framtida framställning.
Äfven rörande det lämpligaste sättet att mångfaldiga de topografiska kartorna
i skalan 1 : 100,000 har meningsskiljaktighet råd! bland Komiterade,
< General direktören för landtmäteriet har föreslagit, att dessa, kartors gravering
måtte utföras icke, såsom hittills, i koppar, utan pa litografisk sten. Såsom
skål för detta förslag, hvithet, lian utförligt, motiverat uti sin vid utlåtandet,
afgl ida reservation, an föres i sjelfva utlåtandet, att, dä, enligt hvad Chefen för
topografisk» korpsen upplyst, kostnaden för ett topografiskt kartblads gravering
i koppar utgjord,'' omkring 6,000 rdr. men för ett dylikt blads gravering i
sten endast vippgalge till omkring hälften af detta belopp, skilnaden emellan
båda kost.nadsbeloppen syntes vara, alltför betydlig för att ej höra föranleda en
förändring; att emedan gravering fordrade betydligt mindre tid, dä. den verkställdes
pa sten än i koppar, den föreslagna, forändringen skulle bidraga till
det angelägna, gravyr-arbetets påskyndande, hvithet vore af synnerlig vigt; att
jemväl tryckning af ett i sten grav erad t kartblad erfordrade mindre tid. omkring
\ af den, som åtginge för samma kartas tryckning i kopparpress, ock således
vore i förhållande dertill billigare; att ä sten graverade kartors finhet och
prydlighet, enligt hvad k midt vore, kunde anses fullt jemförlig» med i koppar
graverade kartors; samt att, om äfven någon ringa underlägsenhet i detta hänseende
ansågi''s ännu förefinnas, det dock alltid vore en kartas noggrannhet och
fullständighet, som betingade dess rätta värde, hvaremot ett öfverdrifvet prydligt
utseende icke vore annat än ett dyrbart öfverflöd.
Flertalets bland Komiterade mening finnes i det underdåniga utlåtandet
framställd sålunda:
»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius, Borg och Törne,bohm, anse äfven
den nuvarande koppargravyren vara alltför kostsam, men kunna dock icke
instämma i det framställda förslaget att stengravyren, ehuru både billigare och
28 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1872.
hastigare verkställd, nu bestämdt borde antagas. Stengravyrens fördelar, ehuru
i vissa" hänseenden obestridliga, torde dock egentligen afse mindre, tillfälliga,
arbeten, af Indika genast, eller inom eu kortare tid, det antal exemplar tryckes
som är “behöflig!, hvaremot de icke lära vara lika afgjorda då fråga är om
gravering och tryckning af större, dyrbarare arbeten, hvilka efterhand utföras,
och då de graverade plåtarne eller stenarne under eu lång tid måste förvaras.
De störa stenar, som för störa kartblad erfordras, äro obeqvärna att förvara,
vådliga att fortskaffa emellan förvaring!;- eller gravyr-rummen och tryckeriet
samt i allmänhet vid flyttningar besvärliga, då deras betydliga tyngd fordrar
stor försigtighet. Erfarenheten har äfven visat, att de vid tryckning stundom
brista under pressen. Skicklige stentryckare och gravörer i sten. som helt och
hållet hafva afstyrkt stenens användande för störa kartor och kartverk, hvilka
länge skola förvaras och utgifvas, hafva upplyst, att rättelser äro lättare att å
samma ställe vidtaga på en kopparplåt än på sten, eu omständighet, som är af
ganska mycken vigt, då dylika rättelser på topografiska kartor, i följd åt å
marken inträffade förändringar, ej sällan förekomma. De flesta länder begagna,
för de topografiska kartverkens gravering, kopparplåtar, hvilka ingenstädes, så
vidt vi känna, blifvit utbytta mot sten. Tvärtom bärg. såsom sednast i Preussen,
stenen blifvit utbytt mot koppar, som ansetts vara i flere hänseenden fördelaktigare.
Då det dessutom blifvit upplyst, att Chefen för topografiska korpsen,
i afsigt att förminska gravyr-kostnaden, redan låtit anställa försök, dels med
gravyr på sten, dels med etsning, dels medelst användande af det nyaste,
skyndsammaste och minst kostsamma förfaringssättet, nemligen s. k. heliogravyr,
hvarmed försök äfven utomlands för närvarande fortgå; så hafva vi, på grund
af dessa förhållanden, icke ansett oss höra nu föreslå vidtagandet af något
visst förändradt förfaringssätt, utan inskränka oss till uttryckande af den åsigt,
att den nu för det topografiska kartverket begagnade koppargravyren ej bör
fullföljas utöfver hvad som är i arbete, utan donna metod utbytas mot någon
annan mindre kostsam, hvarigenom ändamålet på ett tillfredsställande sätt
kan vinnas.»
Af de flere nyare method er att mångfaldiga kartor, hvilka för närvarande
äro kända och till en del äfven använda, är utan tvifvel gravering i sten
den mest utbredda och bäst pröfvade. Icke desto mindre måste jag afstyrka,
att i ärendets nu befintliga skick meddelas sådan ovilkorlig föreskrift om införande
af stengravur, som Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit.
Först och främst torde de anledningar, som vållat, att koppargravyren
hittills fallit sig så dyr, kunna i väsendtlig mån undanrödjas, och de lära
äfven, enligt ''mig från topografiska korpsen meddelade upplysningar, redan
blifvit till en del undanröjde/!. Den förnämsta orsaken till dyrheten; har uppgifvits
vara användandet af utländska kopparstickare, hvilka här Acke vant
Bd. N:o 5 b) hll Kouf/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1f<73. 20
underkastade någon täflan. På senaste tiden hafva emellertid flera svenska
elever blifvit inlärde, hvadan kostnaderna redan betydligt nedgått och lära
kunna framdeles ytterligare nedsättas. Så t. ex. bär, enligt hvad nu varande
Pinden för topografiska korpsen uti eu till ring allé »iliad skriftlig promemoria
upplyst, plåten till bladet Warberg, ehuru arbetet derå varit fullt ut lika
besvärligt som å plåten till bladet Lessebo, hvilken kostat 7,200 rdr, likväl
kunnat graveras för en kostnad af allenast 3,600 rdr.
För det andra har ett nytt, enkelt, snabbt och billigt graveringssätt alla
utsigter för sig att efter ett eller annat års förlopp varda antaget, nemligen
den så kallade heli ogravyr eu, uppfunnen af eu vid Statstryc-keriet, i Berlin
anställd man vid namn Finger. Penna uppfinning, hvilken, enligt hvad i
ofvan åberopade, af föredraganden i topografi afgifna berättelse förmäles, år
1867 ansågs ännu icke hafva natt sin fulländning och derföre icke vunnit
tillämpning vid gravering af preussiska generalstabens kartor, har skapat eu
»method att på eu kopparplåt öfverföra och fixera eu fotografisk bild af en
karta samt derefter etsa donna bild och sålunda, utan gravörens biträde, endast
genom användande af ljuset och Hägra kemiska preparater kunna genom vanligt
koppartryck mångfald iga den ritade kartan.» Förfaringssättet vid heliogravyrens
användande finnes i korthet beskrifvet i nyssomförmälda berättelse, hvartill jag
i detta afseende hänvisar. Kaptenen vid topografiska korpsen Carl Eugéne
Elfving, hvilken med understöd af allmänna medel besökt Wien och flere andra
utrikes orter för att på stället taga närmare kännedom om ny uppfunna method»»
för kartors mångfaldigande, har på begäran förevisat mig dels tvenne i Wien,
i skalan 1 : 100,000, medelst heliogravyr verkställda afbildningar af stycken
utåt ritade svenska kartor i skalan 1 : 50,000. dela ock prof å heliogravyr,
af honom sjelf utförd här i Stockholm under innevarande års vår, samt i (ifrigt
meddelat, att uti Italien 48 kartblad, som omfatta Sicilien och hvartill tryckplåtarne
äro gjorda med heliogravyr, redan blifvit utgrina, men att man derefter
tillsvidare inställt utgifning af flera kartblad för vidtagande af förändringar
i ritstilen i syftning att denna måtte bättre lämpa sig för heliogravyren, Indika
förändringar dock ännu icke blifvit bestämda; att i Österrike man syntes hafva
kommit till tull säkerhet i det sätt, hvarpå man ämnade använda heliogravyren
för att mångfaldiga både general- och specialkartan, sedan man vidtagit flere
ändringar hvad beträffade så väl skalan som öfrig utstyrsel; men att något
kartblad med tillhjelp af heliogravyr ännu icke publicerats; att de heliografiska
methoderna i båda nämnda länder hölles hemliga; att Ryssland nyligen tillöst
sig kännedom om den Österriska''j metoden, hvarför lösen lär utgöra 2,000
Preussiska Thaler; samt att man i Preussen vore sysselsatt med anställande af
rön och försök för utfinnande af eu lämplig metod.
30 Bil. N:o 5 h) till Kowjl. Maj-M Nät! Trop. N:o 7, om StatsiwrM 1872.
Eu annan heliografisk metod, det s, k. gelatintrycket eller Albertotypien,
liar i sednare tiden uppfunnits af en Fotograf i Mimehen vid namn k Albert.
Liksom heliogravyren afser åstadkommande åt gravyr i tryckplåtar åt koppar,
så går albertotypien ut på beredande af gelatintryck medelst tryckplåtai af
glas. öfverdragne med gelatin; allt med fotografi ens tillhjelp. Kapten Elfving
har äfven förevisat prof å eu i Mimehen medelst gelantintryck verkställd afbildning
i skalan 1: 100,000 af ett stycke åt en ritad svensk topografisk
karta i skalan 1 : 150,000, äfvensom å särskilda gelatintryck efter naturen.
Företedda profven å de i Wien medelst heliogravyr astadkomna kaitetryck,
synas vackra och tillfredsställande. Det af Kapten Elfving sjelf härstädes utförda
prof visar möjligheten att i denna väg åstadkomma något ganska nöjaktigt
utan a tf känna de hemlighållna metodernas detaljer och utan att hafva
hunnit förvärfva den färdighet, som långvarig öfning förlänar. De uppvisade
profven å gelatintryck stå föga efter de medelst heliogravyr utförda.. Ehuru
gelatintrycket erbjuder flera fördelar, som heliogravyren saknar, kan dock.
enligt hvad Kapten Elfving förklarat, på gelatintryckets nuvarande ståndpunkt,
dess störa praktiska nytta ifrågasättas, enär dess alster hittills erhållit ringa
spridning och flere personer, hvilka sysselsatt sig med donna konst, gjort sa dant
med föga framgång. Hvad angår heliografien i allmänhet; sä enär dess användande
för topografiska kartors mångfaldigande ännu är i sin begynnelse
samt dervid mott svårigheter och underkastats förändringar, förete, enligt Kapten
El tv i ags åsigt, Hägra bestämmelser mn sattet för
sig i fråga om skala eller beträffande öfrig form icke böra eller eris kunna
meddelas utan förutgående mera. omfattande försök. Med kännedom om de
många utvägar, som stolle heliografien till buds, och i förhoppning, att lämpliga
förbättringar i original ritningarnas utförande torde kunna göras, äi Kapten
Elfving fullt öfvertygad, att heliografien framdeles skall kunna så val ersätta
gravyr af topografiska kartor, som ock från sådane kartor bereda underlag för
andra kartverk Enligt hvad Kapten Elfving vidare upplyst, pågar vid topografiska
korpsen uppritning efter lämpliga grunder af ett helt kartblad, änmadt
a tf, tjena såsom urbild vid försök i heliogravyr för åstadkommande af en tryckplåt,
till ett, blad i skalan 1 : 100,000. Derest inköp af kunskapen om eu
heliografisk metod framdeles ifrågakomma, torde omförmälda försök, på stället
utfördt, lemna bästa ledningen för bedömande åt fråga», huruvida metoden är
lämplig för Sveriges topografiska karta i skala» 1 : 100,000 och i dess nuvarande
form.
Att under nu omförmälda förhållanden antaga gravyr ä sten i stället för
sådan i koppar torde icke vara redligt. Äfven om tre eller fyra är skulle
förflyta innan heliogravyren eller någon annan heliografisk metod hos oss komme
till användning; skulle genom införande under liden åt stengravur besparing
Bd. N:o ."i Ii) till Konrjl. Maj ds Nåd.
Bnp. N:<> 2, om Statsverket 1872. ,‘il
i kostnaden icke uppstå, ty de för första uppsättningen af stenar, pressar och
andra material]''er, för avskedande af kopparstickarne, Indika arbeta på grund
a redan upprättade kontrakt, anställning af gravörer i sten in. in. erforderliga
utgifter skulle betydligt, öfverstiga hvad som .md.t samma år åtginge för
koppargravyren.
.Tåg tilltror mig icke ens att gå så långt som flertalet af Ivomiterade och
uttala den asigten, att den för topografiska kartverket begagnade koppargravyreii
icke bör fullföljas utöfver hvad som är i arbete. Genom att i afvaktan
pa ett billigare förfaringssätt alldeles inställa den nu brukliga gravyren och
afskeda kopparstickarne, sedan nemligen hvad som är under arbete’ blifvit fullbordadt,
skulle för topografiska korpsens arbeten uppstå liera olägenheter. De
mest framstående bland dessa vore. att, om deri nya metoden ''icke befunnes
antag ig. man för eu lång tid skulle vara utan kopparstickare, enär desse, sedan
tillfälle till förvärf för dem härstädes upphört, utom å Sjökartekontoret antagen
sökt s,g andra tillfälle,, dertill i Tyskland och Ryssland; att. äfven om
den nya metoden bleke antagen, man likväl icke kund.- undvara två eller tre
giauiiei för att a sa väl de gamla som ock de genom dörr nya metoden
kikallna plåtarne införa eller hand timade förändringar; att, då, på sätt ofvan
åt; närnndt, flere af gravörerne innehafva kontrakt, ersättning för upphäfvande
af dessa miste lemna*; att, om icke de i concept redan färdiga kartorna finge,
so fort möjligen ske k undra graveras och utgifvas, de, när utgifvarrdet eu gfuig
it ragu In »mm. ■. redan strax! behöfde undergå betydligare korrektur, samt att eu
rubbning i planen för ntgifmngen äfven komme åt t medföra eu sådan i planen
for ordnandet af de öfriga arbetena, hvilk.i ytterst afsåga kartans utgifning
I)vt skull(! iiiVen ^nna ifrågasättas att. med bibehållande för närvarande
åt koppargravyr hvad angår konturer och namn. verkställa terräng- eller höjdbeteckning
icke medelst streckning å kopparplåten utan medelst ‘crayonritning
a ett litografisk! öfverdrag, såsom i Norge lär ske: äfvensom att å kartorna
utmärka skog, icke medelst grafstickel!!, utan
genom grönt färgtryck, pa sätt
dielen för Sveriges geologiska undersökning ansett böra ske. enär skoo- vore
att hänföra till föremål af sä tillfällig tillvaro, att de icke borde il topografisk
kartplåt ingraveras. Då emellertid införande af sålunda ifräo-asatte
smärre förändringar skulle föranleda olikformighet mellan hittills utföfna och
framdeles utkommande kartblad, börande-till topografiska korpsens karta öfver
Sverige; afstyrka- jag. att samma förändringar, om än någon besparing i kostnader
derigenom kali åstadkommas, mätte, vidtagas; och fuller således, på grund
åt hvad uti hela ifrågavarande del af ämnet är vordet -indraget, före. att vid
hittills tillämpad.- sätt för gravering och utgifning af topografiska korpsens
Kartblad öfver södra och mellersta delarna af Sverige tillsvidare bör förblifva
32 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
Jag torde nu få öfvergå till frågan, huruvida, oansedt, enligt min åsigt,
ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50.000 icke vidare må på Statsverkets
bekostnad utgifvas, sedan de under arbete varande blifvit fullbordade, utgifning
af sådana kartor i annan form ändock borde ske. Komiterade hafva icke
bestämdt vttrat sig rörande donna fråga, utan endast uttalat den åsigt att,
»derest utgifning af ekonomiska kartor skulle anses böra fortfara, säd ano toi de
kunna lättast och billigast åstadkommas genom de ekonomiska förhållandenas
angifvande ä. de topografiska kartbladen». Den del åt betänkandet, som handlar
härom, är af följande lydelse:
»Undertecknade, Berg och Törnebohm, som anse att ekonomiska kartor
icke kunna, med egogränsors angifvande, utföras i mindre skala än den för
häradskartorna nn begagnade, föreslå alltså de ekonomiska, detaljernas utmärkande
genom färgtryck på de topografiska kartor, hvilkas utgifning i skalan
1:50.000 af oss blifvit tillstyrkt, Sådana kartor, der de ekonomiska förhållandena.
skulle vara ej allenast lika åskådligt framställda som på de nuvarande
häradskartorna. utan äfven ytterligare förtydligade genom de upplysningar om
markens lntningstorhållanden. som eu noggran topografisk teckning erbjuder,
tro vi skulle vara välkomna för den del åt allmänheten, som hellre inhämtar
kännedom om de ekonomiska förhållandena genom rediga kartor än genom
statistiska siffror, och äfven vara af allmän nytta, dä de erbjöde eu klarare
och tydligare bild af marken än någon af de kartor, vi nu ega.
Undertecknade. Thulstamp, lfa/,-lins och Falkman, anse, att då utförliga
geografiska kartor med derå utmärkta olika egoslag troligen skulle vara af
värde för mången, som i allmänhet intresserar sig för geografiska och statistiska
förhållandens åskådliga framställning, det icke är osannolikt, att ekonomiska
kartors offentliggörande i mindre skala, än deri för häradskartorna nu begagnade,
skulle af allmänheten med mera begärlighet omfattas. Den härmed förenade
kostnaden skulle blifva jemförelsevis obetydlig, om det topografiska kart verke!
härvid begagnades såsom geografiskt underlag. För detta ändamål kunde
antingen de olika slagen af odlad mark. genom härför brukliga färger, utmärkas
ä de kartblad i 1 : 100,000. som af topografiska korpsen utgifvas och, enligt
vår åsigt, äfven fortfarande böra i denna skala allmängöra, eller ock — om
större redighet skulle åstundas än på detta sätt kunde erhållas — nyssnämda
kartblad begagnas, men med uteslutande af den topografiska höj dteckningen,
hvilket åter kunde ske på det sätt, att al hvarje topografiskt kartblad, som
hädanefter skall graveras, ett aftryck på sten gjordes, innan gravermgen af
höj dteckningen begynn es. På de härefter af stenen tagna aftrycka skulle de
erforderliga färgerna slutligen på vanligt, sätt anbringas. Dylika kartors utgifvande
i ‘ bladform och i något mindre skala medför äfven den fördel, att en
trakt med dess ekonomiska förhålla liden ej framställes afskild för sig. utan i
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873. 33
sammanhang med omgifvande trakter, och att flere sammanlagda kartblad erbjuda
en öfversigt öfver större områden. I följd af hvad här blifvit anfördt, anse
vi oss höra föreslå, att ekonomiska kartor hädanefter endast må utgifvas i en
skala af 1 : 100,000, med begagnande dervid, på sätt lämpligast kan anses, af
de topografiska kartorna i samma skala.»
Då utgifning af de topografiska kartorna i skalan 1 : 50,000, på sätt
Cheferna för Sveriges geologiska undersökning och statistiska centralbyrån föreslagit,
icke torde komma att ega rum, bortfaller den förutsättning, hvarpå de
grundat sitt omförmälda ytterligare förslag att på topografiska kartor af nämnda
skala genom färgtryck utmärka de ekonomiska detaljerna. De tre olika sätt,
hvarpå de topografiska kartorna i skalan 1 : 100,000 skulle kunna begagnas
såsom underlag för utmärkande derå af ekonomiska förhållanden, äro af Generaldirektören
för landtmäteri et närmare uppgillra i 13:de afdelningen af hans
reservation, hvilken afdelning handlar »om de ekonomiska kartornas utgifning».
Derest det först uppgifna sättet, hvithet enligt sistbemälde Komiterades
mening skulle vara det enklaste och minst kostsamma, eller att under graveringen
af hvarje till kartan öfver Sverige hörande blad derå jemväl, enligt de
ekonomiska stomkartorna, insätta gränserna för åker och äng samt å de tryckta
bladen färglägga åker med gult och äng med grönt, konung till användning;
skulle, om jag rätt uppfattat meningen, å ett och samma kartblad åskådliggöras
så val topografiska som ekonomiska förhållanden. Sådant, om än icke i militäriskt
eller ekonomiskt afseende skadligt, skulle dock föranleda en olikformighet
mellan hittills utgifna och framdeles utkommande topografiska kartblad, hvilken
jag anser höra undvikas.
Enligt det, andra af de föreslagna sätten skulle, vid gravering af ett topografiskt
kartblad, höj dbeteckningen icke påbörjas förr, än åt den i allt öfrig!
fullbordade originalgravyren ett aftryck tagits och öfverförts å litografisk sten,
hvaraf åter för åstädkommande af det särskilda ekonomiska kartbladet herde
tagas nya aftryck, derå de erforderliga färgerna slutligen kunde å vanligt sätt
anbringas. Med tillämpning af detta sätt blefve berg och höjdsträckningar
alldeles icke utmärkta å det ekonomiska kartbladet, hvithet således uti ifrågavarande
afseende i fullständighet Lomme att stå efter den ekonomiska härads
kartan, hvarå n dagen liggande berg» höra »iblifva genom konturteckning synliga»,
Anmärkta ofullständighet synes mig höra utesluta antagandet af sistomförmälda sätt.
Det tredje sättet vore att, först sedan originalgravyren af ett topografiskt
kartblad blifvit fullständigt afslutad, deraf taga ett aftryck, öfverföra detta å
eu litografisk sten samt, efter det gränser för åker och äng å berörda sten
uppritats, deraf taga ytterligare aftryck för att å desamma genom färgtryck
utmärka de ekonomiska förhållandena. Då ett ekonomiskt kartblad skulle vinna
i värde, om terrängförhållanden tillika funnes derå åskådliggjorda, samt mindre
Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Samt. 1 Afd.
£>
34 Bil No 5 b) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.
redighet icke lärer deraf blifva en följd; skulle jag för min del obetingadt
gifva företräde åt det sist beskrifva tredje sättet, om jag nemligen ansåge
ekonomiska kartor i den af Komiterades flertal föreslagna skala 1 : 100,000
böra utgifvas. Men så är icke förhållande, Tåg kan nemligen icke antaga,
att så beskaffade ekonomiska kartblad blefve vidare begärliga, åtminstone icke
i så hög grad, att kostnaderna för deras utgifning blefve genom de för försäljning
deraf inflytande belopp betäckta; och under annan förutsättning anser
jag mig icke kunna förorda deras utgifning. Visserligen vore det af intresse
att på ett kartblad öfver en viss trakt finna åskådliggjord odlingens utsträckning
den tid. kartbladet utgafs; men synnerlig praktisk nytta vore icke deraf att
hemta; och en vidsträcktare köplust betingas i väsendtlig mån åt den nytta,
inköpet medför. Skulle någon gång för eu militärisk öfning tarfvas att kunna
genom blick å kartan öfver en trakt utröna. Indika delar af den jemna skoglösa
murken äro åker, äng eller hed, så kan utan synnerligen stor kostnad ett
färre antal af det topografiska kartblad, som kommer att användas, färgläggas
för hand till utmärkande af åker och äng. På dessa skål anser jag, att,
åtminstone under den närmaste framtiden, föreskrift om utgifvande åt ekonomiska
kartblad, grundade å de motsvarande topografiska, icke bör meddelas.
Hvad angår de ekonomiska kartorna öfver Norrbottens län, hvaraf de
öfver Råneå och Öfver-Luleå socknar blifvit utgå f ria, den öfver Neder-Kalix
socken ankommit till det härvarande ekonomiska kartverket för att uppläggas
till gravyr och den öfver Piteå socken för sistberörda ändamål snart är att
förvänta; så torde, på sätt 1870 års Riksdag också ansett, utgifningen deraf
höra. jemväl om verket \ årder stäldt under styrelse och ledning af Chefen för
topografiska korpsen, fortgå, på det att ett geografiskt kartverk öfver detta
vidsträckta län måtte komma till stånd. Den omständighet, att berörda kartverk
och det allmänna ekonomiska haft särskilda styresmän, har visserligen främja!
uppkomsten af flera skiljaktigheter i sättet för de båda kartverkens bearbetning,
t. ex. i fråga om projektilmsmetoden och utmärkande af skog, hvilken hvarken
å de ritade eller de tryckta kartorna öfver Norrbottens län finnes, såsom fallet
är med de allmänna ekonomiska häradskart om a, betecknad, af uppgifven anledning,
att »då åker, äng, kärr, berg, sjöar, vattendrag och vägar blifvit ä kartan
utmärkte, så har all den öfriga marken, som är mer eller mindre skogsväxt,
lemnats utan beteckning, emedan några andra skogfria ställen icke förekomma
än sådane. som tillfälligtvis äro afhuggna. samt hufvudsakligen för att icke göra
kartan otydlig genom att öfverlasta den med skogsteckning.» Men sådant
oaktadt och fastän omförmälda uppgift om den skogbevuxna murken icke lärer
kunna anses gälla om länets fjellbyggder, der öfver skogsgränsen skog icke
finnes, torde dock ifrågavarande kartverk fortfarande böra bearbetas efter hufvud
-
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mctj.is Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 35
sakligen enahanda plan som hittills, på det icke olikhet emellan de till verket
hörande särskilda kartor må uppkomma.
Inställelse i utgifning af de utaf det allmänna ekonomiska kartverket upprättade
kartor bör enligt min åsigt icke föranleda enahanda åtgärd i fråga om
de hittills af samma verk utgrina beskrifningarne, Indika i statistiskt hänseende
äro af stor betydelse och derföre ock höra i tryck offentliggöras. Föreningen
af de topografiska och ekonomiska kartverken torde dock anses jemväl påkalla
eu förening af de hittills särskild! upprättade beskrifningarne. .lag föreställer
mig nemligen, att de nya beskrifningarne böra innehålla redogörelser så väl
för de ekonomiska och kamerala förhållanden, hvarom de ekonomiska häradsbeskrifningarne
hittills med ledning af jordeboken lemna! besked ,som ock för de
öfråga färhållanden. Indika utgjort föremål för bearbetning af topografiska korpsen
i dess utgrina länsbeskrifningar, äfvensom att de nya beskrifningarne, för att erhålla.
eu säkrare och allmännare afsättning inom vederbörande län, böra utgifvas länsvis,
dock att de uppgifter, som lämpa sig för tabellarisk uppställning, meddelas för
socken efter socken inom hvarje särskild! härad. De bestämmelser, som rörande
formen för de nya beskrifningarne erfordras, torde dock först, sedan vederbörande
blifvit herde och dertill afgifvit förslag, höra af Eders Kong!. Näjd meddelas.
1 ordningen härefter följer att tala om den arbetsskala, som vid de geologiska
undersökningarna bör användas. Derom innehåller det underdåniga utlåtandet
följande:
»De geologiska undersökningarne verkställas, såsom i det föregående är nämd!,
uti en skala af 1 : 50,000. Undertecknad Hazelius anser, att de betydliga
kostnader, som äro en följd af eu stor arbetsskola*! begagnande, icke motsvaras
åt någon deraf följande fördel. Då, enligt min åsigt, det geologiska kartverket
i främsta rummet egen ett vetenskapligt syfte, vore det, af stor vigt. att, vid
geologiens nuvarande hastiga utveckling, undersökningarne kunde skyndsammare
fortgå än nu år förhållande!, på det de vetenskapliga resultaten deraf snarast
möjligt måtte ernås, och blifva tillgängliga. Detta ändamål skulle kunna vinnas
genom arbetsskolans förminskning till 1 : 100,000.
Undertecknade, Thulstrup, Falkman. Berg och Törnebohm, kunna ej häruti
instämma. Värt lands i smått mycket omvexlande ytbildningar fordra en större
måttstock för att någorlunda tydligt i geologiskt hänseende åskådliggöras, och
erfarenheten har redan visat, att eu mindre skala, än den som nu användes,
icke i allmänhet kan lemna eu trogen bild af markens vexlande beskaffenhet,
utan tvingar, vid afbildningen, till sammanslående eller uteslutande af de mindre
partierna, hvarigenom till en icke ringa del förloras kartans sanning och dess
praktiska värde såsom vägledning för landtbrukare)! vid ett grundligare studium
af hans jord, såsom grundval för blifvande agronomislca detaljkartor, såsom
anvisning för industriidkare, hvar nyttiga mineralier och bergarter finnas o. s. v.,
hvithet värde till eu väsendtlig del förringas genom användandet af eu så liten
36 Bil. No 5 b) till Kong!.. Majds Nåd. Prof. No t., om Statsverket 1872.
skala svin 1 : 100,000, genom hvilken föremålen vid af bildningen så förminskas,
att eu ytvidd af 1 tunnlands storlek ej på kartan synes större, än ett knappnälshål
i papperet, och således knappast kan, om dess form är oregelbunden,
der för ögat fattlig! framställas. Vi anse derföre den vid de geologiska undersökningarna
nu begagnade arbetsskadan 1 : 50,000 fortfarande böra användas.»
Med gillande af de utaf IComiterades flertal anförda skäl anser jag mig
böra förorda den af samma flertal uttalade åsigt.
I afseende å. den skala, hvari de geologiska kartorna hora offentliggöras
och hvilken två bland Komiterade, nemligen Cheferna för Sveriges geologiska
undersökning och statistiska centralbyrån, föreslagit böra fortfarande som hittills
blifva 1 : 50,000, yttra sig ofri ge tre Komiterade på följande sätt:
»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius och Falkman, kunna ej, för sm del,
tillstyrka de geologiska kartornas utgifvande i eu så stor skala som 1 : 50,000.
Den geologiska verksamhetens vetenskapliga ändamål och dettas framstående
vigt torde härvid icke få lemnas utur sigte. Undersökningarne måste leda till
en närmare kännedom om landets geologiska skaplynne i olika trakter, möjliggöra
sammanställningar af olika landsdelars och trakters geognostiska byggnad
samt härigenom lemna bidrag till jordbildningens historia. Kartorna höra lemna
en i mån af skalans utförlighet sann och öfverskådlig framställning af landets
geologiska ytbildning, såväl hvad de fasta som de lösare beståndsdelarne beträffar
— en framställning af de bildningar, som äro geologiskt olikartade och
som, med afseende på den olika liden och det olika sättet för deras tillkomst,
skilja sig från hvarandra. Vid undersökningarne på marken begagnas här i
landet en stor arbetsskola, på det konceptkartorna, som sedermera förvaras i
den geologiska byrån och der alltid äro tillgängliga, må kunna, då sä åstunda^
lemna de fullständiga upplysningar, som deras utförlighet medgifver. Men
för hela kartverkets gravyr och utgifning torde deremot eu mindre skala kunna
vara fullt tillräcklig. Eu sådan åsigt har åtminstone gjort sig gällande i många
främmande länder, der man antingen redan utgifvit geologiska kartverk, eller
för närvarande är sysselsatt med sådana arbetens utgifvande. Exempelvis må
anföras, att för detta ändamål i Holland antagits skalan 1 : 200,000, i Belgien
1 : 160,000, i Spanien 1 : 150,000, i Sachsen 1 : 120,000, i Österrike 1:144,000,
i Portugal, Schweiz och eu del af Preussen 1 : 100,000, i Frankrike och eu
annan del af Preussen 1 : 80,000, i England 1 : 63,360 samt i Wurtemberg
och Hessen 1 : 50,000. I Preussen har den sednare tiden börjats utgifning
af ett nytt geologiskt kartverk i 1 : 25,000. Af bär anförda länder begagna
alltså, med undantag af Preussen, endast de tvenne minsta en så stor skala
sond Sverige. I allmänhet hafva ifrågavarande skulor varit beroende af ländernas"
topografiska, kartverk, som till deggeologiska vanligen lemna! det geografiska
underlaget. — I afseende på de geologiska kartornas ekonomiska gagn
Bil. N:o 6 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro g. N:o 1, om Statsverket 1872. 37
torde höra erinras, att ehuru dessa kartor upptaga såväl de fasta bergsbildningarna
som de lösa jordlagrens utbredning och äfven böra, till nytta för
industrien, lemna upplysning om de i olika traktör förekommande naturskatter, —
få likväl icke på dem ställas samma anspråk, som på de för jordbrukets behof
särskildt upprättade agronomiska kartor. För att uppfylla sådana anspråk
fordras en ännu större måttstock än 1 : 50,000. Men utgifvandet af geologiska
kartor i så störa skulor torde ej höra bekostas af staten, utan ombesörjas åt
kommuner eller enskilde personer, som deraf kunna hafva den egentliga nyttan.
Denna åsigt öfverens stämmer äfven med föreskriften i Kongl. brefvet den 27
April 1858, angående de geologiska undersökningarne i riket, der i afseende
härpå yttras, att de skola företagas efter en gemensam plan, som har till hufvudsakligt
syfte att uppdaga och genom fullständiga kartor och beskrifningar
»meddela kännedom om landets allmänna geognostiska beskaffenhet, och att sålunda
förbereda och underlätta de mera detaljerade forskningar, hvilka, såsom ländande
till speciel! gagn för skiljda trakter af landet, höra tillhöra vederbörande
kommuner eller enskilde att hvar i sin ort föranstalta och bekosta.» Den här
uttalade grundsatsen, att anskaffandet af utförliga geologiska kartor för speciel»
behof rätteligen bör öfverlemnas åt den enskilda omtanka)!, torde vara så mycket
riktigare, som icke alla delar af vårt land äro af den beskaffenhet, att dy -lika kartor deröfver i stor skala, skulle vara af något allmännare ekonomiskt
gagn. Då de utgrina geologiska kartorna i 1 : 50,000, hvilka visserligen innehålla
alla de upplysningar, som deras skala medgifver, likväl icke i allmänhet
kunna, tillräckligt utförligt för agronomiskt behof, redogöra för jordarternas
vexlande beskaffenhet, men deremot torde ega en för det vetenskapliga ändamålet
mer än behöflig utförlighet, så synes det som skulle dessa kartors ut g i fmngsskala,
hvilken tyckes afse ett slags mellanting emellan åskådlig öfversigt
och speciel utförlighet, kunna något minskas; och säkerligen skulle, genom en
noggran och omsorgsfull sammandragning från den utförliga konceptkartan till
en mindre utgifningsskala, ganska göda och upplysande geologiska kartor kunna
erhållas. Lämpligast synes då vara, att. öfvergång skedde till den i flere andra
länder såsom ändamålsenlig ansedda skalan 1 : 100,000, hvilkot skulle medföra
deri väsendtlig» fördel, att den topografiska kartan härvid kunde såsom geografiskt
underlag användas. För sådant ändamål skulle af hvarje topografiskt kartblad
blott tagas ett aftryck på sten, de geologiska konturlinierna och tecknen
in. in. derå utmärkas samt på de härefter af stenen tågna aftrycka ni de genlogiska
färgerna på vanligt sätt anbringas. Härigenom skulle särskild gravering
af de geologiska kartorna blifva obehöflig och, då ett kartblad i
1 : 100,000 motsvarar 4 sådan» af samma storlek i 1 : 50,000, betydlig besparing
af tid samt graverings- och tryckningskostnad uppkomma, i följd hvaraf
det geologiska kartverket äfven kunde till ett billigare pris säljas. Den geologiska
konceptkartan uti den störa skalan skulle, hädanefter såsom hittills, vara
3R Bil N:o o b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
tillgänglig för enhvar, som af densamma villo inhemta någon upplysning, eller
låta afteckna någon viss egovidd — ett ringa besvär eller kostnad, då staten
i allt fall bekostar det dyraste arbetet, nemligen landets geologiska undersökning
och kartans förfärdigande. Staten skulle äfven fortfarande, men med betydligt
mindre kostnad, allmängöra det geologiska kartverket — visserligen uti
en mindre skala än den hittills använda, men hvilken dock vore tillräckligt
stor, för att kartan skulle kunna lemna en klar och öfverskådlig framställning
af landets geologiska u tbildning. På dessa skäl anse vi det geologiska kartverket
framdeles höra utgifvas i skalan 1 : 100,000.»
De skäl, Indika tala för den af Cheferna för Sveriges geologiska undersökning
och statistiska byrån omfattade åsigt, att utgifningsskalan för de geologiska
detalj kartorna i allmänhet bör bestämmas till 1 : 50,000 och Indika skål
endast i största korthet upptagits i sj elfva utlåtandet, äro deremot af Chefen
för geologiska undersökningen uti hans vid utlåtandet fogade reservation utförligt
och fullständigt utvecklade. Till donna utveckling och till innehållet åt
ett i reservationen åberopadt och densamma bilagdt, af Professoren C. E. Bergstrand
afgifvet yttrande, Indika båda äro för vidlyftiga att här återgifvas, tillåter
jag mig att hänvisa.
Utan tvifvel finnas göda skål för hvardera meningen. Betraktas ämnet
endast från sparsamhetens synpunkt, förtjena!’ den af Komiterades flertal hyllade
mening företrädet, enär utgifning i enlighet dermed af de geologiska kartorna
skulle medföra icke så obetydlig besparing i kostnader. Donna omständighet
bl ef också uti den af Eders Kong!. Näjd til l 1859 och 1860 års riksdag
angående Statsverkets tillstånd och behof a flatna nådiga Proposition vid
äskandet af anslag för det geologiska, kartverket uttryckligt framhållen. Sedan
nemligen numera aflidne Professuren Erdman i afseende å utgifvande! af upprättade
geologiska kartor uppställt såsom alternativ:
Do begagnande dervid af den redan i gravyr befintliga topografiska kartan
i 1 : 100,000 såsom grundval eller stumkarta och de geologiska färgernas
anbringande derpå antingen genom färgtryckning eller färgläggning för hand:
2:o Särskild gravering, utan terräng, af den topografiska konceptkartan i
1 : 50,000 och vidare färgtryckning; samt
o:on Särskild gravering utan terräng, af den topografiska kartan i 1:100,000
och de geologiska färgernas anbringande derå i färgtryck; samt rörande omförmälda
alternativ yttrat, att det första, enligt Professorens åsigt, icke herde
ifrågakomma, enär den graverade topografiska kartans starkt utpreglade topografiska
schattering skulle grumla de derpå anbragta geologiska färgerna och
gorå kartan otydlig; att deremot antagande af det andra alternativet vore högst
önskvärd!, emedan i sådan! fall kartan kunde upptaga alla enskildheter i färgeri!
teckenväg, som möjligen ifrågakomme, utan att deraf blifva öfverlastad eller
Bil. N:o f> b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stcit.worket 1872. ?>9
förlora i tydlighet; att då likväl på ett kartblad i ^skalan 1 : 100,000 inrymdes
lika mycket som å 4 kartblad i skalan 1 : 50,000, gravering^ och tryckningskostnaden
för en och samma arealvidd genom begagnande af den sednare skalan
blefve betydligt större, än om den förra måttstocken användes; samt att derföre,
om denna större kostnad för kartornas utgifning i skalan 1 : 50,000 skulle
anses innebära en alltför stor uppoffring å statens sida, det tredje alternativet
till en början kunde vara tillfyllest, ehuru kartorna då på vissa traktör, genom
myckenheten af inrymda färger och beteckningar, k om me att få ett öfverlastadt
och hopgyttrad! utseende;
Så, ehuru Eders Kong!. Näjd icke förbisåg fördelen af det andra bland
nyssnämnda af Professoren uppgillra alternativa förslag, ansåg sig likväl Eders
Kong!. Näjd, med afseende A den härmed förenade, betydligt ökade kostnad,
vara förhindrad att förorda detta alternativ samt föreslog förty Rikets Ständer
att, med antagande af det framställda tredje alternativet, för då instundande
statsregleringsperiod bevilja ett efter samma alternativ lämpadt reservationsanslag
till bestridande af kostnaden för de geologiska kartornas gravering och
tryckning i skalan 1 : 100,000. Uti underdånig skrifvelse den 24 Oktober
1860 förklarade icke desto mindre Rikets Ständer sig anse det vara af syn
nerlig vigt, att kartorna utgåfves i så stor skala, att de kunde på ett fullständigt
sätt och med tillräcklig tydlighet framställa alla de geologiska förhållanden,
som kunde tjena till upplysning för jordbrukaren eller industriidkare!!, samt
beviljade fördenskull för dä instundande statsregleringsperiod ett ärligt reservationsanslag,
dubbelt större än det af Eders Kong!. Näjd äskade, till bestridande
af kostnaderna för gravering och utgifning af geologiska kartor enligt det af
Professoren Erdman framställda andra alternativ, i skalan 1 : 50,000.
Dä förevarande fråga sålunda varit " föremål för behandling af 1859 och
1860 års Riksdag, som, efter öfvervägande af alla dithörande förhållanden, beviljat
medel för utgifvande af geologiska kartor enligt det alternativ, som uppenbarligen
medförde de största kostnaderna, samt ändring i det då antagna förfaringssättet
mig veterligen icke vid någon efterföljande Riksdag ifrågasatts,
utan erforderliga medel för fullföljande af arbetet i den eu gång beslutade riktningen
städse beviljats; då vidare den större skalan otvifvelaktigt medför större
nytta i ekonomiskt och praktiskt afseende än den mindre; samt då särskild!
upprättandet af geognostiskt-agronomiska detaljkartor i stor skala, hvaraf under
detta år vid landtbruksmöte! i Göteborg företetts prof, utförda af nu varande
Chefen för Sveriges geologiska undersökning Professorn O. Torell, och hvilka
torde komma att mägtigt befrämja landtbrukets utveckling, i väsendtlig mån
underlättas genom tillgång på utgifva geologiska kartor i den större skalan
1:50,000; anser jag riktigast, att för de traktör, hvilka i geologiskt afseende äro
af det interesse och den omvexling, att konceptkartan deröfver linnés höra upp
-
40 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.
rättas i skalan 1 : 50,000, samma skala fortfarande såsom hittills användes vid
kartans utgifning; hållande jag i (ifrigt före, att å de geologiska kartorna
hädanefter höra mera än hittills, och så vidt utan uppoffring åt deras egentliga
ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar, gångstigar och mera sådant,
som underlättar möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade
geologiska förhållandena i verkligheten.
Under K imiterades öfverläggningar om det geologiska kartearbetet har blifva
ifrågasatt hehofvet äf en så kallad geologisk öfversigtslcarda uti någon af de
för dylika kartor vanligen brukliga skalorna t. ex. 1:400,000 eller 1:500,000.
Rörande donna fråga innehåller det underdåniga utlåtandet följande:
»En sådan karta, hvars allmänna ändamål är att lemna en sammandragen
bild af landets geologiska beskaffenhet, kan antingen upprättas före de geologiska
detalj-undersökningarne, i h vilket fall den tji mar till en nyttig ledning
vid dessa, eller och sedan detalj-undersökningarne bl Hvit afskräde, då den framställer
det allmänna resultatet af dessa arbeten.
Undertecknad Hazelius anser det vara af vigt, att en geologisk öfversigtskarta
öfver värf land kunde tillväga bringas snarare än i den aflägsna tid, då
specialkartan öfver hela landet blifver tarflig. Ändamålet med en sådan öfversigtskarta,
hvilken af de sakkunnigaste bör upprättas, uppgifves af vetenskapsmän
vara dels att angifva de traktör, som förtjena att i större skulor bearbetas,
och dels att förekomma de misstag, som vid detalj-undersökningarne kunna
begås, då sammanhanget emellan särskilda geognostiska områden icke förut är
bekant. Jemte det eu dylik karta lemnar en framställning af landets allmänna
geognostiska beskaffenhet, eger den äfven fördelen att kunna på någorlunda
kort tid åstadkommas, hvithet för den fortskyndande vetenskapen vore af
stort värde.
Undertecknade, Thulstrup, Falkman, Berg och Törnebolmi, underkänna
ingalunda vigten af eu för ofvannämda ändamål upprättad öfversigtskarta; men
då det blifvit upplyst, att eu sådan redan nu vid de geologiska undersökningarne
utarbetas, i den mån sambandet emellan detaljarbetena sådant fordrar
och tillgångarne det medgifva, och då åstadkommandet af en dylik karta inom
möjligast korta tid dels skulle försena öfriga arbeten och dels erfordra förökade
kostnader; hafva vi icke ansett någon framställning i förevarande hänseende
vara erforderlig.»
För egen del biträder jag det af Komiterades flertal i donna del af ämnet
afgifna yttrande.
I fråga om nedsättning af kostnader va för de tre kartverken, det ekonomiska,
det topografiska och det geologiska, hafva Komiterade yttrat följande:
»Då Eders Kong!. Maj:ts oss lemnade nådiga uppdrag äfven innefattar en
befallning att afgifva yttrande om i hvad män kostnaderna för de tvenne kart
-
Bd. A:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nod. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872. 41
verkan ma kunna inskränkas, fä vi i underdånighet uttrycka den åsigt, att det
ändamål, sura med utarbetandet och offentliggörandet af ett kartverk åsyftas,
icke kali befordras genom en kostnadsnedsättning, som skulle fördröja arbetets
utgifning; ty obestridligt är, att ju skyndsammare donna fortgår och ju förr det
lifligt vaxande behof vet af de upplysningar, som värdefulla kartor meddela
1 vei uni.jelpt, desto större är det deltagande, hvarmed ett sådant arbete omfattas
Få utgifter torde vara mer värdiga ett folk än de. som bidraga till
kännedom om det land, der det lefver och verkar, och kartan öfver detta land
äi vigtigarc i samma man, som den är af allmännare gagn och innehåller föremål
som för alla ega ett gemensamt intresse. Den besparing, som här bör
åsyftas, ar icke den som uppkommer genom minskade anslag; tvärtom anse vi
det vara synnerligen önskvärd!,, att allmänna tänkesättet må blifva öfvertygadt
om den längesedan utomlands erkända sanningen, att arbeten, som afse forskaffandet
åt eu utförlig och tillförlitlig kännedom om ett land, fordra betydliga
understöd för att kunna med någon skyndsamhet fortgå. Deremot höra alla
bemödanden åsyfta specialkostnadernas inskränkning genom förbättrade planetoc.
lt
sammare fortgång. Det är i denna syftning, som vi, för besparings vinnande
enhälligt föreslagit:
upphot ande! åt de ekonomiska häradskartornas utgifning och, i deras ställe
framställning af den odlade markens utsträckning och" läge "genom å de topografiska
kartbladen anbragta färgeri
det. topografiska kartverkets mindre kostsamma gravering, och
de ekonomiska och topografiska kartarbetenas förening" under eu gemensam
styrelse och larv ältning;
samt flertalet af oss hemställt,
att de geologiska kartorna måtte utgifva.-; i förminskad skala.»
Med afseende ej mindre å de af Komiterade sålunda andragna skäl, än
äheu derå, att Statsverkets nuvarande ställning icke krafvel- inskränkning i
utgifter för vigtig» och nyttiga statsändamål, håller ock jag före, att nedsättning
i anslagen åt kartverken för år 1873 icke bör ifrågasättas.
I sammanhang med frågan om kostnaderna för bearbetande af statens
kartverk torde ock höra omförmäla» ett under Koralterades öfverläggningar af
Generaldirektören för landtmäteriet väckt förslag, att till förminskning afsvimma
kostnader karteutgifningen borde besörja» å en för samma kartverk gemensam,
Staten tillhörig litografisk anstalt och att qvinno!’ måtte fa sysselsättning dervid
och. med alla andra till kartverken hörande kammargöromål, som de förmådde
skickligt verkställa.
Ett stöd för detta förslag bortfaller visserligen, om topografiska korpsens
kartor komma att graveras, icke, på sätt Generaldirektören för landtmäteriet
Bill, till RiJesd. Prof, 1872. 1 Sami 1 Afd. 6
42 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 18/2.
jemväl hemställt, å sten, utan fortfarande som hittills i koppar. Men sådant
oaktadt torde dock förslaget förtjena att tagas i öfvervägande. Utom Generalstabens
litografiska inrättning, hvarest de vid Sveriges geologiska undersökning
upprättade kartor hittills blifvit graverade samt medelst s. k. svart- och färgtryck
mångfaldigade, finnes egentligen icke mera än ett litografisk etablissement
i hufvudstaden af omfattning att kunna öfvertaga och utföra omförmälda samt
annan förekommande kartutgifning. Om således förstnämnda inrättning, hvilken
utgör er början till ett statsinstitut för utförande åt litografisk arbete, åt en
eller annan anledning komme att upphöra; skulle det andra etablissementet
qvarstå utan medtäflare; hvilket åter kunde föranleda dertill, att de kartel,
]ivilka på litografisk väg mångfaldigas, måste för sådant ändamål öfversandas
till utländsk ort. der täflan kunde beredas. Olägenheterna af en sådan försändning
torde icke behöfva vidare utvecklas.
För min del föreställer jag mig, att eu fotografisk atelier, hvarest transportering
af kartor på fotografisk väg kunde verkställas, herde vara förenad
med den litografiska anstalten, hvarest kunde utföras icke allenast gravering
och månfaldigande af geologiska och andra kartor, utan ock annat för administrationens
behof erforderligt litografisk tryck. Anstalten herde icke annorledes
åt staten understödjas än genom kostnadsfri upplåtelse åt derför tjenlig,
med gasledning försedd lokal jemte vedbrand. Alla för statens räkning beställda
arbeten herde hafva företrädesrätt till utförande framför de enskilda beställningar,
som a anstalten kunde göras, samt den anstalten derför tillkommande godtgöra
tran statsverket beräknas för styck efter öfverenskomna grunder, kragan
om skapande åt sådan anstalt, som nu är vorden omförmäla och hvilken
möjligen kunde omfatta jemväl koppargravyr och koppartryck, är icke behörigen
utredd, men torde framdeles, om efter föregången utredning anstalten finnes
vara buskig, få blifva föremål för vidare behandling. .
På grund af hvad sålunda blifvit åt mig rörande förevarande ämne i hela
dess vidd" anfördt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
i nåder fastställa och besluta: „
l:o att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1.20,000
bör, så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom belägna
delarne af riket, fortsättas och afslutas;
2:o att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor
i skalan 1:50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må egarum, sedan
de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Maj.t
särskild! anslagit medel, utkommit; men att det må vara vederbörande landsting,
hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad öranstalta
om utgifning af ifrågavarande kartor:
3:o att det ekonomiskt-geografiska kartverket öfver Norrbottens län skall
fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgi -
Bil. N:o 5 l>) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187:i. 43
ningen af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad fortsättas
och afslutas;
4:o att det ekonomiska kartverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad
det aiser södra och mellersta delarna af riket som ock i fråga om Norrbottens
län, skall vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning af Chefen
för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i
afseende å verkställighet af beslut härom framdeles, efter vederbörandes hörande,
kan finna lämpligt närmare bestämma;
5:o att hos Riksdagen göres nådig framställning att, oansedt ekonomiska
kartverket kommer att vid 1873 års ingång förläggas under Chefens för topograf
iska korpsens styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid riksstadens
Inte hufvudtitcl bibehålla det derå nu för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie reservationsanslag 6,000 R:dr, samt å samma hufvudtitel uppföra de
extraordinarie eller ordinarie anslag, liv dika för är 1873 och framgent kunna
varda för bemälda kartverk äskade och beviljade;
6:o att tills vidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas
indragning redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få
användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska kartverket, såsom competensvilkor
för anställning och användande såsom ekonomisk kartograf, bör,
så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nya kartografer
och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;
7:o att, till följd af ekonomiska kartverkets förläggande under Chefens
för Topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, Indika röra
Topografiska korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt
statistiska beskrifningar och äro af beskaffenhet att böra för Eders Kongl.
Maj:t föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Landtförsvars- och
(!ivildepartementen beredas;
8:o att statistiska länsbeskrifningar, utarbetade enligt de af mig här ofvan
föreslagna grunder och uppställde i den form, som Eders Kongl. Magt framdeles,
sedan vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna
lämpligt bestämma, höra fortfarande på statsverkets bekostnad utgifvas;
9:o att den för det Topografiska kartverkets bearbetande fastställda allmänna
rekognoscerings- och fältmätningsskala 1 : 50,000 bör, såvidt angår de
till Svea land räknade och söder derom belägna delarno af riket, bibehållas;
10:o att de topografiska kartbladen öfver sistomförmälda delar af riket
skola fortfarande såsom hittills utgifvas i skalan 1 : 100,000;
ll:o att utgifvande åt topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000, med
derå anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden, icke må
på statsverkets bekostnad ega rum, med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna
varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta;
12:o att arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må
44 Bil N:o 5 b) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
af Topografiska korpsen företagas, med mindre Eders Kong!. Maj: t dertill i
hvarje särskild! fall uppå vederbörandes framställning lemna! nådigt tillstånd;
13:o att vid. hittills tillämpade sätt för gravering och utgifning af Topografiska
korpsens kartblad öfver mellersta och södra delarna af Sverige bör
tillsvidare förblifva;
14:o att den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskalan
1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;
15:,• att för de traktör. Indika i geologiskt afseende äro af det intresse
och den omvexling, att konceptkartan deröfver upprättas i skalan 1: 50,000,
samma skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning.
16:o att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills, och
sä vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser,
vägar, gångstigar och mera sådan!, som tjenar till att underlätta möjligheten
att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena
i verkligheten;
17:o att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att,
i män af tillgångar, vid göras för utarbetande af eu geologisk öfversigtskarta,
ytterligare åtgärder icke höra föreskri!vas;
18:o att Chefen för Topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman
och ledare åt det Ekonomiska kartverket, samt Chefer na för Sjökaitekontoret
och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig
uppgöra arbetsplan för året, att Eders Kong!. Maj:ts pröfning underställas,
sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll
skall föras; samt
19.-o att frågan om åstadkommande af en gemensam anstalt för gravering
af kartor ä sten och å koppar in. in. sådan! må bero på framtida utredning
och framställning.
Slutligen, enär statsverkets nu varande stallning icke oundgängligen krafvel*
inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill eu raskt fortskridande
bearbetning af ekonomiska, topografiska och geologiska kartverken obestridligen
är att hänföra, hemställer jag, att Eders Kong!. Näjd icke måtte finna skål
att föreslå Riksdagen nedsättning i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade
extraordinarie anslag; och torde detta mitt underdåniga anförande till
protokollet jemte det beslut, Eders Kongl. Näjd i anledning deraf täckes i
nåder fatta, få såsom bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj ds Nådiga Proposition
till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.»
Uti detta anförande instämde Statsrådets öfrige ledamöter: och behagade
Hans Näjd Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad Statsrådet uti detta
ärende hemställt och tillstyrkt. ex protocollo
W. TJi. Stråkirk.
Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1872.
Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
3 November 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Statsråden: Bredberg
Äbelin,
Berg,
Friherre Leijonlmfvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Älströmer.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Bergström föredrog härefter i underdånighet
:
36:o.
Kongl. Maj ds Befallningshafvandes 1 Westerbottens län underdåniga skrifvelse
den 24 sistlidne Augusti, hvaruti, — jemte öfverlemnande af en utaf kronofogden
i Lappmarksfögderiet, B. O. Holmström ingifven, af prest- och läkarebetyg
samt tjensteförteckning åtföljd, underdånig ansökning att, enär han, som
icke upphunnit 59 års ålder, under sin långvariga tjenstgöring ådragit sig
svåra krämpor, samt hans syn och hörsel i betydlig man försvagats, Kongl.
Majd måtte medelst nådig proposition föreslå nästsammanträdande Riksdag att
bifalla, det sökanden vid fyllda 60 års ålder måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en mot kronofogdelönen svarande årlig pension, —
Kongl. Maj ds Befallningshafvande, enär sökanden, som är född den 27 DecemBih.
till Ritcsd. Prot. 1812. 1 Sami 1 Afä.
2 Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N~:o 1, om Statsverket 1872.
ber 1812, från år 1831 till år 1855 bestridt Länsmanstjensten i Lycksele,
Stens de och Sorsele distrikt, samt från 1855 sin nu innehafvande kronofogdebefattning,
och sålunda i fyratio år varit i Statens tjenst anställd, men sedan
flera år tillbaka varit urståndsatt att sin tjenst behörigen bestrida, förordat
Holmströms ansökning med afseende jemväl å svårigheten att för den ringa
del af lönen, som Holmström, utan att blottställa sig för ekonomiskt obestånd,
kunde afstå, erhålla lämplig vikarie för honom, äfvensom å nödvändigheten
deraf att ifrågavarande tjenst, för hvilken stationen är belägen på betydligt
afstånd från Länsresidenset, blefve behörigen uppehållen, hvithet icke kunde
ske utan att densamma af ordinarie innehafvare!! utöfvades; och hade Statskontoret,
som häröfver den 12 sistförflutna September afgifvit infordradt utlåtande,
deri tillkännagifvit, att, — ehuru Holmström, på sätt af handlingarne
inhemtades, icke för närvarande, då han ännu icke uppnått 59 år, i allo uppfyllt
de genom Kongl. brefvet den 12 November 1823 stadgade vilkor för
pensions erhållande å Allmänna indragningsstaten, eller att den afskedstagande
skall hafva uppnått 65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i Statens tjenst
samt styrkt sig vara till helsan försvagad, — Statskontoret, i betraktande deraf
att tjensteman en och annan gång tillförene medgifvits en sådan förmån, som
den under liknande omständigheter nu sökta, och då af det åtföljande läkarebetyget
inhemtades, att sökanden, som under sin mångåriga tjenstgöring vid
Landsstaten varit utsatt för ett hårdt klimats och ett glest befolkad! samt
otillgängligt lands alla olägenheter, till följd deraf ådragit sig emellanåt svåra
rheumatiska lidanden, äfvensom att lian stundom angrepes af svindelanfall, samt
att dessa åkommor, Indika svårligen lemnade hopp om förbättring, förenade med
aftagande af hörsel och syn, i betydlig grad inskränkt hans arbetsförmåga och
tjenstbarhet, likväl, med hänsigt äfven till hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anfört, ansåge sig höra tillstyrka, att Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta
nådig proposition derom, att Holmström vid fyllda 60 år finge, efter erhållet
afsked, uppföras å Allmänna indragningsstaten till pension af 2,500 Riksdaler
årligen.
Statsrådet tillstyrkte att, ehuru Holmström icke uppnått den för pensions
erhållande från Allmänna indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl. Näjd likväl,
med afseende å det företedda läkarebetygets innehåll och öfrige härvid
förekomne omständigheter, täcktes i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret
hemställt, föreslå Riksdagen medelst nådig proposition, att Holmström måtte,
efter det nådigt afsked från kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras
i Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från
och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af en
mot kronofogdelönen svarande pension af två tusen femhundra Riksdaler årligen.
Bil. No 5 c) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 3
Hans Maj:t Konungen behagade hvad Statsrådet sålunda
tillstyrkt i nåder bifalla, samt förordnade, att utdrag af detta
protokoll skulle Finans-Departementet meddelas, till iakttagande
vid uppgörande af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde
Hufvudtitel.
Ex protocollo
W. T/i. Strokirk.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1872.
Bil. No 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
1
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
29 December 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr .Just-itie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve von Plåten.
Statsråden: Bredberg
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenhjelm.
Härefter föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Bergström i underdånighet
:
En af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader till Kongl. Maj:t öfverlemnad
ansökning, deruti Öfverste-Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,
Distriktsingeniören vid Statens jernvägsbyggnader, in. m. Carl Edvard
Norströms enka, Emma Norström, född Lundberg, i underdånighet anhållit,
att Kongl. Näjd måtte till näst sammanträdande Riksdag aflåta- nådig proposition
om beviljande för henne af en årlig pension, att från och med nästkommande
års början utgå med det belopp, som Kongl. Näjd, med afseende å
hennes mans förtjenster om det allmänna och hennes nödstälda belägenhet kunde
finna skäligt i nåder föreslå.
För egen del hade förbemälda Styrelse härvid andragit: att ÖfversteLöjtnanten
Norström, som föddes år 1815 och dog den 5 sistlidne September,
blifvit år 1836 utnämnd till Löjtnant vid Flottans Mekaniska Korps och såleBili.
till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd.
2 Bil. N:o 5 d) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.
des i 35 år varit i Statens tjenst; att under den tid af nära 17 år, som
Öfverste-Löjtnanten Norström varit vid Statens jernvägsbyggnader anstäld dels
i egenskap af ledande ingeniör vid vestra stambanan dels ock såsom distriktsingeniör
för särskilda delar af södra, nordvestra och östra stambanorna, han
med oförtröttad!! nit i förening med redbarhet och duglighet utfört alla de honom
anförtrodda maktpåliggande och ansvarsfulla uppdrag, icke allenast vid utförandet
af nämnda jernvägsbyggnader och dermed i sammanhang varande undersökningar.
utan äfven under åren 1856—1862 vid jernvägstrafikens första ordnande
och handhafvande; att Styrelsen ansåge sig äfven höra i underdåninghet
särskild! omnämna, att Öfverste-Löjtnanten Novström, efter att i Amerika hafva
tagit kännedom om der utförda smärre jernvägsanläggmngar, uppgjort planerna
till och utför! de första härstädes anlagda smärre jern vägar; samt att Styrelsen,
med hänsigt till den långvariga och mödosamma samt för laude! gagnande verksamhet.
hvaråt Korsträ in sig uteslutande egna!, och i betraktande af den bekymmersamma
belägenhet, hvaruti den efterlemnade enkan genom mannens
oförmodade frånfälle” blifvit bragd, utan andra tillgångar till försörjning för sig
och sex omyndiga barn, af Indika det yngsta ännu icke uppnatt förn års ålder,
än den behållning, boet lemnade, och hvilken, enligt hvad bifogad! utdrag af
bouppteckningen efter den afl kille utvisade, uppgingc till endast 7,913 R:dr
10 öre, funne sig ega grundade skid att förorda bifall till den underdåniga
ansökningen och att. med ledning dels af gällande nådiga Reglemente för Civilstatens
Enke- och Pupill-kassa dels ock af hvad Riksdagen för liknande fall
bevilja!, föreslå den ifrågasätta pensionen till ett belopp af 800 R:dr årligen.
Genom nådig remiss anbefäldt att med underdånigt utlåtande i donna fråga
till Kong!. Maj:t inkomma, hade Statskontoret, uti skrifvelse den 19 innevarande
månad i underdånighet anfört, att Statskontoret, i betraktande af å ena sidan
hvad nyssnämnda Styrelse anmält rörande Norströms långvariga verksamhet i
det allmännas tjenst och å den andra sökandens nödstälda belägenhet samt
den omständigheten att hennes man, såsom ej berättigad till inträde i Civilstatens
eller annan dylik pensionsinrättning, icke varit i tillfälle att bereda
henne pension, ansåge sig, med afseende derå att Riksdagen funnit godt uti
ett likartad! tall bevilja Maskin-Ingeniören, Friherre G. A. H. von Diibens
enka en årlig pension af 400 R:dr, kunna förevarande ansökning i underdånighet
förorda; dervid Statskontoret föreslagit, att pensionsbeloppet måtte bestämmas
till 600 Rdr, utöfver hvithet belopp pension för enkor icke blifvit vid
de sednare Riksdagarna beviljad.
Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t, i betraktande af ej mindre ÖfversteLöjtnanten
Norströms långvariga och för Staten gagnande verksamhet såsom
Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 3
ledande Ingeniör och Distrikts-Ingeniör vid Statens jern vägsbyggnader, än äfven
de torftiga vilkor, hvaruti hans efterlemnade enka med 6 oförsörjda barn sig
befunne, täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå framställning derom,
att enkan Norström måtte undfå en årlig pension af Sex flundra Riksdaler’
att från och med år 1872, så länge hon i enkestånd förblefve, utgå från allmänna
indragningsstaten.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Näjd
Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af Protokollet meddelas
Finans-Departementet för att vara till ledning vid regleringen
af utgifterna under nionde Hufvudtiteln.
Ex protocollo
W. J. Modigh.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS K, L. BECKMAN, 1872.
Bil N.-o 6 till Kongl, Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
1
Utdrag af Protokollet öfver Finam ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1872.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena
Grefve von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alstromer,
Weidenhjelm.
Chefen för Finans departementet Statsrådet Wcern anhöll i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid
nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements föredragning,
och anmälde i sådant afseende, att, enligt den berättelse om Statsverkets tillstånd
och förvaltning, som Stats-kontoret den 13 nästlidne December afgifvit
och hvilken i hvad densamma rörde anslag under tredje, fjerde och sjette
Hufvud ti tiar ne särskild! delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets
inkomster för år 1873 och intilldess ny statsreglering derefter vidtager ansetts
böra, med bibehållande för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års
Riksdag antagna förslagspriset af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, beräknas till följande
belopp, nemligen:
Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Ordinarie inkomster.
Ränta........................Kant R:dr 4,505,000:
Tionde.............................. 1,582,800: -
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:
Penningar.................. 69,700: —
Spanmål 177,000 kubft å 2 R:dr 10 öre 371,700: — 441,400: —
Bergverkstionde......................... 93,000:
Mantalspenningar........................ 575,000:
Bötesmedel............................ 170,000:
Kavalleri-Regementenas hästvakansspanmål, 140,175 kubfot
å 2 R:dr 10 öre..................... 294,367: 50.
Tillfälliga rotevakansafgifter.................. 7,500: —
Vakansafgifter af nyroterad jord................ 98,000: —
Vakansafgifter af utsocknefrälsehemman i Halland...... 24,000: —
Vakansafgifter af bergslag................... 18,000: —
Trosspassevolansafgift...................... 26,500:
Båtsmansvakansafgift...................... 70,000: —
Kontrollstämpelrcedel...................... 12,000:
Fyr- och båkmedel....................... 750,000:
Telegrafmedel........................... 7 40,000:
Jernvägstrafikmedel....................... 8,000,000:
Skogsinedel............................ 500,000: —
Extra uppbörd.......................... 62,832: 50.
Läger 17,970,400 R:dr.
Extraordinarie inkomster.
Tullmedel............................ 16,000,000: —
Postmedel............................. 2,350,000:
Stämpelpappersmedel...................... 1,350,000:
Bränvinstillverkningsafgift.................... 10,800,000: —
Läger 30,500,000 R:dr.
Summa R:mt R:dr 48,470,400: —
hvarjemte Departements-chefen anförde, hurusom Statskontoret förmält sig
hafva, enligt hvad en nu föredragen, vid berättelsen fogad och detta protokoll
under Litt. A. bilagd tabell ådagalade, i allmänhet grundat denna beräkning
på medeltalet af de senaste årens inkomstbelopp, för hvilket ändamål
särskild utredning verkställts angående inkomsterna för år 1870, enär Riks
-
s
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
hufvudboken för detta år ännu ej vore afslutad; och ehuru vid denna utredning
inkomstbeloppet för sistnämnda år icke kunnat annat än approximativt
bestämmas, hvadan beloppen enligt den blifvande Rikshufvudboken torde i
någon män komma att från de nu uppgifna afvika, ansåge Statskontoret dock
några så väsendtliga skiljaktigheter icke komma att uppstå, att dessa, om de
nu kunnat utredas, bort inverka på förevarande beräkning. Vid uppgörande
deraf hade för »ifrigt afseende jemväl blifvit fästadt dels derpå, om anledning
förefunnits, att inkomsterna varit i jemn t stigande eller fallande, dels på de
vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret
på följande sätt redogjort:
Räntan, hvilken liksom Tionden ansågs, på sätt förut egt ruin, höra
upptagas till det belopp, hvartill densamma efter beräkning af det i Nådiga
Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris skulle uppgå, borde
nu minskas med:
a) åtskilliga jemlik t Kongl. Kungörelsen den 10 December 1863 af
skrida
mjöl- och sågqvarnsräntor, utgörande tillsammans 44 öre i penningar,
35 kub.-fot 2 kannor råg och 40 kub.-fot 1 kanna korn, hvilka räntor efter
naturapersedlarnes omsättning till penningar, i enlighet med föreskriften i
nyssberörda Kongl. Förordning den 23 Juli 1869, motsvarade
.........................R:dr 158: 57.
hvarifrån likväl skulle afgå uti Riksstaten under anslaget
till Kavalleri- och Infanteriregementena med 44 öre i
penningar, 3 kannor råg och 6 kannor korn för högt
upptagen dylik ersättning, utgörande . . . ......... 2: 33. I5g: 24.
b) räntan af åtskilliga landstatsboställen, från hvilka inne
hafvarne
afstått emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd
boställs- och hyresersättning, uppgående dessa räntor, hvilka, sedan
boställena blifvit för Kronans räkning utarrenderade, icke vidare
i räkenskaperna debiteras till................... 309: —
tillsammans R:dr 465: 24.
Då emellertid det belopp, hvarmed minskning skulle ega ruin, vore
jemförelsevis obetydligt, ansåge Statskontoret räntan böra upptagas till enahanda
summa, hvarmed densamma i 1872 års stat finnes uppförd eller
4,505,000 R:dr.
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Donna inkomsttitel
herde nu ökas med dels den förhöjning, som vid hemmans och
lägenheters förnyade utarrendering från midfastan 1871 uppkommit uti förut
utgående arrendeafgifter, och dels arrendena för åtskilliga från samma tid
för första gången utarrenderade indragna boställen, utgörande
4
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Penningar. Kub.-fot spanmål.
tillsammans 2,057. 3,220.
Då denna förhöjning tillädes 1870 års uppbörd 67,656. 174,022.
syntes, efter jemnande af summorna ......... 69,713. 177,242.
till runda tal, ifrågavarande inkomst kunna för år 1873 beräknas till:
Penningar...........................R:dr 69,700.
Spanmål, 177,000 kub.-fot å 2 R.dr 10 öre kub.-foten . „ 371,700-
Summa R:dr 441,400.
Jernvägstrafikmedlen, hvilka vid 1871 års Riksdag beräknades till
7,000,000 R:dr, både under den senaste tiden varit i väsendtligt stigande.
Enligt från Trafikstyrelsen erhållen uppgift hade nemligen trafikinkomsterna
för Januari till och med Oktober månad 1871 oberäknad! diverse inkomster,
hvilka till och med September månad utgjort 11,000 R:dr 59 öre, uppgått
till 6,415,808 R:dr 31 öre, under det trafikinkomsterna för samma tid året
förut, då hela årsinkomsten utgjorde 7,248,216 R:dr, blott uppgingo till
5,644,393 R:dr 92 öre. Med hänsyn härtill och då hela Nordvestra stambanan
samt sammanbindningsbanan genom hufvudstaden först under senare
hälften af 1871 varit för trafik fullständigt öppnade, ansåges ifrågavarande
inkomst nu kunna beräknas till 8,000,000 R:dr.
Skoffsmedlen, hvilka 1871 beräknades till 400,000 R:dr, hafva i medeltal
för de tre sista åren väl endast uppgått till 317,426 R:dr 66 öre;
men då enligt från Skogsstyrelsen erhållen upplysning denna inkomst vore i
icke ringa stigande i följd deraf att flera nya kontrakt blifvit på senare tiden
afslutade angående upplåtelse af flerårig afverkningsrätt af skog å åtskilliga
kronoparker, syntes, under den af Skogsstyrelsen gjorda förutsättning,
att priset å skogsprodukter icke nedgång» och att icke heller andra omstänheter
inträffade, som k om me att minska skogsafverkningen, ifrågavarande inkomst
nu kunna beräknas till 500,000 R:dr.
Tullmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 15,000,000
R:dr, hade utgjort för år 1870 15,782,072 R:dr och för Januari—Oktober
1871 15,986,344 R:dr 4 öre. Oaktadt alltså denna inkomst för sistnämnda
år antagligen komine att vida öfverstiga 17,000,000 R:dr, ansåge Statskontoret
densamma likväl icke bära för år 1873 beräknas högre än till 16,000,000
R:dr, helst medeltalet för de sista tre åren ej uppgång» ens till 15,000,000
R:dr.
Postmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 2,230,000
R:dr och visat sig vara i stigande, ansåges derföre nu kunna beräknas till
2,350,000 R:dr.
Bränvinstillverkningsaf''giften. Denna inkomst, som vid senast» statsreglering
beräknades att för en tillverkning af 13,500,000 kannor med en
Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 5
från 70 till 80 öre för kannan höjd tillverkuingsafgift uppgå till 10,800,000
R:dr, hade för år 1870, då tillverka! ngsafgiften var bestämd till 70 öre för
kannan, influtit med 10,998,322 R:dr. För nästlidna år, hvarunder den förhöjda
till verk ningsafgiften af 80 öre för kannan först från och med Oktober
månad utgått, hade, enligt ett i brän vinskott trollbyrån afslutadt, Statskontoret
meddeladt sammandrag öfver tillverkningen till deri 1 December, berörda afgift
influtit med ett belopp af.................. 9,000 074: 52.
hvarjemte ä nederlag qvarläge 432,915,7 kannor, derför afgift
skulle utgå med....................... 346,332: 56.
eller tillhopa 9,346,407: 08.
Beträffande tillverkningen för sistnämnda månad hade, enär de ingående
anmälningar no om tillverkning ej vidare upptaga tillverkningsbeloppen,
någon^tillförlitlig uppgift icke kunnat meddelas, men med afseende å antalet
af i gång varande brännerier hade Chefen för bränvinskontrollbyrån ansett
det vara antagligt, att densamma ej skulle komma att understiga 2,000,000
kannor, motsvarande en tillverkuingsafgift af 1,600,000 R:dr.
Emellertid ansage sig Statskontoret i saknad af tillräcklig erfarenhet
om den nya lagstiftningens verkningar icke kunna tillstyrka någon förhöjning
i beräkningen af denna inkomsttitel, utan hemställde att densamma, efter antagande
af 13,500,000 kannors tillverkning, måtte jemväl för 1873 upptagas
till 10,800,000 R:dr. " '' 1
Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-chefen:
Vid den af Statskontoret sålunda uppställda beräkning får jag underdånigst
erinra:
a) Da, hvad först angår Bergverkstionden, Eders Kongl. Maj:t enligt
nadiga beslut den 29 nästlidna December och den 5 i denna månad kommer
att till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig Proposition
derom, att, med undantag dels för Sala silfververk, vid hvithet förhållandena
äro af alldeles särskild beskaffenhet, och dels för Garpenbergs kopparverk,
rörande hvithet ytterligare utredning erfordras, alla öfriga Verk, från Indika
bergverkstionde nu utgår, skulle, mot vissa vilkor för dem bland dessa verk,
hvilka åtnjuta särskilda privilegier och förmåner, från och med år 1873 befrias
flan berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående
dylika verk, så torde, under förutsättning, att donna Proposition vinner
Riksdagens bifall och att jemväl de för eu del af verken föreslagna vilkor
varda af verkens egare antagna, nu icke höra under förevarande titel
beräknas annan inkomst än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod
kan vara att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk;
Och som tionden åt Sala, hvilken enligt en i Statskontoret lemnad upplysning
utgjort år 1868 ...................R:dr 15,196: 73,
" 1869 ...................... 14,513: 83. och
6
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop, N:o t om Statsverket 1872.
eller under dessa tre år i medeltal för år 14,636 Rdr 24 öre, derjemte visat
sig vara i fallande och den behållna tiondeinkomsten af Garpenberg,
enligt den af Kammar- och Kommerskollegierna lemnade utredning, under
de senare åren i medeltal utgjort endast 91 Rdr 93 öre om året, anser jag
mig höra hemställa att Bergverkstionden måtte nu upptagas allenast till i
rundt tal 14,000 Rdr eller till 79,000 Rdr mindre än Statskontoret föreslagit.
b) Bote,smedlen beräknades väl vid senaste statsreglering till 170,000
R:dr och äro af Statskontoret föreslagna att äfven nu beräknas till samma
belopp, men då dessa medel under åren 1868—70 influtit med i medeltal
allenast 159,933 Rdr 67 öre för är, torde desamma nu höra i nära öfverensstämmelse
med nämnda medeltal upptagas till endast 160,000 Rdr och
Statskontorets beräkning således i detta hänseende nedsättas med 10,000 Rdr.
c) Beträffande Telegrafmedlen bär Telegrafstyrelsen upplyst, att den
hufvudsakligaste af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten uppgått
år 1870 i rundt tal till 750,000 Rdr; och som en årlig, om än icke
särdeles betydlig tillökning torde deri vara att påräkna, hvarföre ock Styrelsen
ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till Rdr 775,000.
samt Telegrafverkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen
beräknats:
Bidrag från kommuner eller enskilda personel'' till underhåll
af vissa stationer till........................._• 2,100.
Hyresbidrag från vissa kommuner eller enskilda personer till 3,405.
Hyresinkomst af Telegrafverkets fasta egendom å Södermalm
i Stockholm till............................. 1,470.
samt diverse smärre inkomster till...............■ • ■ 1,025.
så tillstyrker jag att Telegrafmedlen, hvilka af Statskontoret beräknats
endast till 740,000 Rdr, i stället måtte enligt Telegrafstyrelsens
förslag upptagas till.....................Rdr 783,000.
d) Jern v ägstr af k m edlen hafva uti en af Chefen för Trafikstyrelsen afgifven
promemoria föreslagits att för år 1873 beräknas på följande sätt,
nemligen:
För persontrafik m. ........................Rdr 3,600,000.
gods- och boskapstrafik................... - 4,750,000.
samt för extra trafik- och diverse inkomster.......• - - 100,000.
Summa Rdr 8,450,000.
och som trafikmedlen 1871, oaktadt Nordvestra stambanan endast under eu
del af året varit öppen för trafik, uppgått till omkring 7,740,000 Rdr samt
såväl å norra som östra stambanorna nya järnvägssträckor höra under innevarande
och nästkommande år blifva för trafiken öppnade sa hemställer jag
på grund häraf att, i öfverensstämmelse med nyssberörde förslag, ifrågava
-
Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872. 7
rande inkomsttitel måtte beräknas till 8,450,000 Rdr och den af Statskontoret
föreslagna beräkningssumman följaktligen förhöjas med 450,000 Rdr.
e) Enligt Skogsstyrelsen tillhandakomna uppgifter från nedannämnda
län hafva de under år .1871 influtna Skog smedlen i dessa län utgjort:
i Norrbottens län.................Rdr 112,076: 6.
„ Westerbottens „.................... 132,866: —
„ Wester-norrlands „.................... 43,039: 85.
„ Jemtlands ...................... 23,243: 29.
„ Gefleborgs „.................... 47,734: 59.
„ Kopparbergs „.................... 8,432: 20.
„ Örebro „.................... 3,254: 89.
„ Upsala „.................... 5,854: 8.
„ Södermanlands ,,.................... 3,151: 40.
„ Östergötlands „.................... 8,291: 10.
„ Skaraborgs „.................... 27,635: 26.
„ Elfsborgs „.................... 23,915: 16.
„ Kalmar „.................... 8,897: 10.
och „ Jönköpings ...................... 9,514: 31.
tillsammans Rdr 457,905: 29.
Och ehuru de skogsmedel, som under året influtit i de ofri ga, härofvan
ej upptagna länen, icke kunna, med undantag för dem i Christianstads
län, vara af någon betydenhet, så torde likväl, med afseende dels derå
att sistnämnda län år 1870 haft en skogsmedelinkomst af 12,054 Rdr 33
öre, samt dels derå att ofvan anförda uppgifter blifvit meddelade före årets
slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen innehåller att, utom
det i förenämnda summa inberäknade, vid uppgiftens meddelande influtna
belopp, ytterligare 9,410 Rdr 72 öre påräknades att under året inflyta, det
med sannolikhet kunna antagas att hela beloppet af de under 1871 in
flutna
skogsmedlen uppgått till närmare 500,000 Rdr.
Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande, att under
år 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsrätt å kronoparker till
betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande af inkomsten under de
derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomstitel nu kunna med säkerhet
enligt Statskontorets förslag upptagas till 500,000 Rdr.
f) Beträffande Tullmedlen, så inhemta-; af en från General-Tullstyrelsen
mig tillhandakommen uppgift
att den debiterade tulluppbörden för Januari—November månader 1871,
enligt upprättadt generalsammandrag för sistnämnda månad,
utgjort............................Rdr 17,919,201: 32.
Transport Rdr 17,919,201: 32.
8
Bil. N:o d till Kongl. Majis Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport Rdr 17,9i9,*201: 3*2.
att samma tulluppbörd för December månad vid 37
tullkamrar och tullstationer, enligt derifrån inkomne rapporter,
utgjort............................ 1,189,339: 89.
och att således, om uppbörden vid de återstående tull -platserna, från hvilka någon rapport ännu icke hunnit inkomma,
an ta ges hafva under nästi kille December uppgått
till samma belopp som under December 1870 ........ 149: 70.
beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871 uppnått
den höga summan åt...................Rdr 19,108,690: 91.
Ehuru denna summa, som så högst betydligt öfverstiger hvad de föregående
åren lemna!, derföre måste anses till väsendtlig del bero på tillfälliga
orsaker, så finner jag likväl med afseende derå att inkomsten af tullen,
hvilken uppgått år 1869 till............. 13,995,957 Rdr
och 1870 „ .............. 15,782,072 „ således
med antagande för 1871 af ofvannämnda summa . 19,108,690 „ under
dessa år i medeltal för år utgjort.......... 16,295,573 Rdr
äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits
förhöjningar, hvilka varit i tillämpning endast under en del af nästlidna
år, giltiga skål vara förhanden för det af Statskontoret gjorda antagande
att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten
för 1873 skulle uppgå till så högt belopp som 16 millioner Rdr. Men
då Eders Kongl. Maj:t förut i dag behaga! besluta att genom särskild nådig
Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k. lastpenningar^,
hvilka under åren 1866—70 i medeltal inbringa! 496,677 Rdr
26 öre om året, skola för framtiden upphöra, så lärer under förutsättning,
att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvanberörda belopp, 16 millioner,
höra minskas med en lastpenningar^ motsvarande summa eller i rundt tal
500,000 Rdr; och hemställer jag alltså att under nämnda förutsättning talinkomsten
för år 1873 måtte beräknas till 15,500,000 Rdr.
g) Uti det af General-Poststyrelsen afgifna förslag till reglering af
Postverkets stater för år 1873 har bemälde styrelse på följande sätt beräknat
postverkets särskilda inkomster för samma år, nemligen:
af befordringsafgiften för brefpostförsändelser emellan inri -
kes orter..............................Rdr 1,410,000.
af lokalbrefvexlingen...................... 19,000.
af brefvexlingen med utrikes orter.............. 420,000.
af rekommendationsafgiften...........- • ■ • • 260,000.
Transport Rdr 2,109,000.
9
Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport Rdr 2,109,000.
af postanvisningar och postförskott.............. 20 000-
af afgifter för paketbefordran................. 90 000.
af personbefordring med postverkets åkdon......... 90*000.
åt person- och godsbefordring å sjöpostlinien Grrisslehamn—
Epkerö................ . ................ 2 000.
af passagerare- och godstrafik med vinterpostfartyget å linien
Westervik—Wisby........................... g qq()
Extra inkomster........................ 8^00
och åt frimärkesfbrsäljning till större belopp än som till postafgif
ternas
gäldande användes.................... ‘ 9g ooo
tillsammans Rdr 2,350,000
eller samma belopp, som Statskontoret i sin beräkning upptagit.
Sedermera har emellertid Eders Kongl. Maj:t den 29 nästlidne December
beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag, bland annat dels att
den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken ingår till Riksgäldskontor^, skall
utbytas mot eu postkassan tillkommande afgift för sådana tidningar och tidskrifter,
som med posten befordras, dels att s. k. lösbref, för Indika nu erlägges
ett postförvaltarne tillfallande porto af 3 öre, hädanefter skola taxeras
lika med vanliga portobref och portot ingå till postkassan, dels att antalet
brefvigtsatser må bestämmas till endast tre, och försändelser, som vä°-a öfver
ort, hänföras till paketer, dels att portot för s. k. brefkort må nedsättas
lian lj till 10 öre samt dels om införande af s. k. efterrekommendation. Alla
de sålunda föreslagna nya bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet, att deras
antagande af Riksdagen skulle utöfva eu icke oväsendtlig inverkan på
postverkets inkomster och, som de icke blifvit tågna i betraktande vid den
beräkning al dessa inkomster, för hvilken jag nyss redogjort, så har jaoansett
mig höra söka särskild upplysning om de förändringar i samma beräkning,
hvartill ifrågavarande nya bestämmelser skäligen må, för deri händelse
de varda gällande, kunna antagas föranleda. Med anledning häraf halhet
blifvit mig af postverkets Chef meddeladt, att i den nämnda händelsen
postverkets inkomster kunde anses komma att förhöjas med följande belopp
nemligen: '' ''
löi tidningars och tidskrifters postbefordran (ny inkomst
tltel)
V ................... Rdr 130,000.
tor befordran åt breflörsändelser emellan inrikes orter (förhöjning
i förut under donna titel beräknade belopp i följd af lösbrefvens
behandling såsom vanliga bref, med iakttagande dervid
af den minskning i inkomst, som komma att föranledas af för
Transport
Rdr 130,000.
Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 2
10
Bil, N:o 6‘ till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport 180,000.
ändringen i afseende å brefvigtsatserna och af nedsättningen i
bref kortsportot)............................ 15,000.
samt för brefrekommendation i följd af s. k. efterrekom
mendations
införande.................... 5,000-
eller med tillsammans R:dr 150,000.
så att, om härtill lägges summan af förut beräknade inkomster 2,850,000,
hela beloppet af Postverkets intrader för 18/8 skulle kunna beräknas
till............................... 2,500,000.
Och hemställer jag att, under förutsättning det Eders Kong]. Maj:ts
omförmälda proposition varder af Riksdagen antagen, postmedlen för år 1878
må, i enlighet med den af vederbörande myndighet sålunda uppgjorda beräkning,
upptagas till 2,500,000 Rall''.
h) Beträffande Bränvimtillverkningsafgisten har jag af uppgifter från
brän v i risk ont rol lbv rån inhemta!:, att den inbringat 1870 R.di 11,002,737 och
1871 Rall'' 11,177,238. På grund häraf och med afseende jemväl derå, att
den vid senaste lagtima Riksdag beslutade förhöjning af tillverkningsafgiften
icke varit tillämpad under hela år 1871 utan endast under den senare hälften
deraf så anser jag'' det med fullt skål kunna antagas att den under ai 18/5
inflytande utgifter! skall uppgå till 11,200,000 Rall'', motsvarande ett kärnstål
af 14 millioner, hvarföre jag underdånigst hemställer, att ifrågavarande inkomst
un må till detta belopp upptagas.
i) Slutligen och då den beskattning, som, enligt beslut vid 1869 års
Riksdag, kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen, skall
taga sin
svara ''/5
1873 och under de första fem åren mot
______a
utländskt råsocker af mörkare färg än N:o
18 af den i verldshandel!! gällande Holländska standard, så anser jag mig
höra till upptagande i
nämnda hänseende ma vara
början med Juli månad
af då gällande tullsats
Holländska standard, sä
denna beräkning anmäla jemväl den inkomst, som i
att under året påräkna. Att med någon grad
af sannolikhet uppgifva det belopp, hvartill denna inkomst kommer att uppgå
later sig för närvarande så mycket mindre gorå, som grunderna för den
ifrågavarande skattens beräknande icke blifvit fastställda utan bero på ännu
pågående utredning hos eu för ändamålet nedsatt särskild kommision. Men
då enligt Kommers-kollegii senast afgifna berättelse, eller den för år 1870,
hvitbetssockertillverkningen i riket nämnda år uppgått till 1,593,162 skålpund
och det icke torde kunna betviflas att samma tillverkning år 1878 skall
11
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. Ko 1 om Statsverket 1872.
uppgå till så mycket att åfgiften för senare hälften af året kan beräknas åtminstone
efter 1 million skålpund, så synes det med säkerhet kunna antagas
att, efter y6 af nu gällande tullsats, 10 öre per skålpund för mörkt råsocker,
eller 2 öre pr skålpund, Ilvitbetssockertillverkningsafgiften år 1873 skall
inbringa 20,000 R:dr; och hemställer jag derföre, att denna nya inkomsttitel,
hvilken, såsom likartad med en del af nu utgående bevillningar, torde
höra erhålla sin plats bland de Extra Ordinarie inkomsterna, måtte för nästa
statsregleringsperiod beräknas till 20,000 R:dr.
Med iakttagande af nu föreslagna tillägg och ändringar vid Statskontorets
beräkning, hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas,
skulle eu tablå öfver Statsverkets inkomster för 1873 komma att hafva följande
utseende:
Ordinarie inkomster:
Ränta...................... 4,505,000: —
Tionde..................... 1,582,800: —
Arrendemedel................. 441,400:
Bergverkstionde................ 14,000: —
Mantalspenningar............... 575,000:
Bötesmedel................... 160,000:
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . . 294,367: 50.
Tillfälliga rotevakansafgifter......... 7,500: —
Vakansafgifter af nyroterad jord....... 98,000:
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland................. 24,000: —
Vakansafgifter af bergslag.......... 18,000:
Trosspassevolansafgift............. 26,500:
Båtsmansvakansafgift............. 70,000:
Kontrollstämpel medel............. 12,000:
Fyr- och båkmedel............. 750,000: —
Transport 8,578,567: 50.
12
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Telegrafmedel . .
Jernvägstrafik medel
Skogsmedel ....
Extra uppbörd . .
Transport 8,578,567: 50.
...... 783,000: —
...... 8,450,000: —
...... 500,000: —
...... 62,832: 50.
18,374,400: —
Extra ordinarie inkomster:
Tullmedel................... 15,500,000: —
Postmedel................... 2,500,000: —
Stämpelpappersmedel............. 1,350,000: —
Bränvinstillverkningsafgift.......... 11,200,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift....... 20,000: —
Summa R:dr 48,944,400: —
Och då Biksstaten för innevarande är upptager:
i Ordinäre statsinkomster.......... 16,845,000: —
och i Extra ordinarie............ 29,380,000: —
tillsammans 46,225,000: —
så utvisa alltså de nu för år 1873 beräknade summorna eu
tillökning åt........................B.dr 2,719,400: —
deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000
B:dr på de Extra ordinarie.
De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga
om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga
hemställanden och förslag behagade, sedan Statsrådets
öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla och bifalla.
t
Häruppå anmälde Departements-chefen att, enligt hvad Stats-kontoret
i dess ofvan omförmälda berättelse tillkännagifvit, de upplysningar som erfordrades
för att bland de förut i Biksstaten uppförda indelta rånte- och
tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869
fortfarande skulle bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma
Förordning skulle indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat full
-
13
Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
ständigt insamlas; och hemställde Departements-chefen att Kongl. Maj:t täcktes
meddela Riksdagen, att det vid sådant förhållande torde äfven för år 1873
blifva nödigt, att de indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste
statsreglering skedde, sammanfördes med ersättningsanslagen för den till
Statsverket indragna ränta och tionde; berörda anslag, i likhet med värdena
å de oindelta spån målsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade,
hvithet Hans Maj:t Konungen enligt Statsrådets tillstyrkande
täcktes i nåder bifalla.
Beträffande derefter regleringen af
Första Hufvudtiteln,
anmälde föredragande Departements-chefen att han ansåg sig icke ega anledning
att i underdånighet gorå något förslag, som kunde för år 1873 föranleda
vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande
uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om
extra anslag; och hemställde Departements-chefen vid sådant förhållande att
i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof måtte för
Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna
Hufvudtitel anvisadt eller...................1,417,000 R:dr
hvithet Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, gilla.
Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Finansdepartementet, föredrog Departements-chefen
Do.
det af General-Poststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 9 nästlidna December
afgifna förslag till Postverkets stater för år 1873.
I denna skrifvelse både General-Poststyrelsen till en början anmält,
att i de för innevarande år med en slutsumma “af 2,230,000 R:dr fastställda.
14 Bil. N:o 6 till Kung!. Maj:t$ Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
staterna, till följd af sedermera inträffade tilldragelser, följande förändringar
egt ruin, nemligen:
Afl ön it igss t åt en, upptagen till...........R:dr 690,150:
hade minskats:
dels med afioningsanslagen till de under nästlidna år
genom nådiga beslut indragna postkontoren i Skanör och
Sollebrunn samt postexpeditionerna i Töreboda och Gtiar
lottenberg
tillsammans...........Rall’ 3,800:
dels med skillnaden emellan aflöningsanslaget
till det under nästlidna år indragna
postkontoret i Wrigstad och motsvarande
anslag till den postexpedition
som i stället inrättats vid jern vägsstationen
Saf sjö................. 200:
och dels med arvodet till postexpeditionen
i Furusund, hvilken enligt nådigt
beslut kommer att mot en poststation
utbytas................._•___„ 300: M 4,300: .....
så att för närvarande anslagen å denna stat slutade sig
på en summa af.......................^:(^r 685,850: —
Beträffande anslagen å Indraqninasstaten, Indika senast fastställts
till....... . ....................R:dr 14,188: 50,
både under nästlidna år icke inträffat någon annan förändring
än att Postverket komma att hädanefter besparas
det anslag af.............. ......... »
hvilket hittills utgått till numera aflidne postinspektoren i
Gefle, A. Backman, så att denna stat numera slutade sig
834:
Rall’ 13,354: 50.
A Pensionsstaten både anslagen, upptagna till . . . R:dr *24,440.
i följd af dödsfall minskats med beloppet af de pensioner
som skolat utgå till brefbäraren J. D. Ljunbgerg 400:
till f. styrmannen å postångfartyget Polhem
D. Lundblad....................300:
samt till Postinspektoren Schjåltz’s enka . . 50: — ppr]r 750: —
samt utgjorde således för närvarande............ » 23,690:
Omkostnadsstaten, fastställd med en slutsumma af R:dr 1,456,850: —
både sedermera blifvit minskad ______________
Transport R:dr 1,456,850: —
Bil, N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 15
Transport R:dr 1,456,850: —-dels med anslagen till kontorshyra och expenser
för de indragna postkontoren i Skanör och Sollebrunn
samt postexpeditionerna i Töreboda och Charlotte?}
ber g ....................1,500: —
dels ock med skillnaden mellan det anslag
till kontorshyra och expenser, som utgått
till indragna postkontoret i Wrigstad
400 E:dr och det motsvarande anslag 300
R:dr, som tillkomma den i stället inrättade
postexpeditionen i Silfsjli........... 100: — j>;(]r 1,600:
så att för närvarande anslagen på Omkostnadsstat uppgänga
till.......................... „ l,4o5,250: -—
Efter donna redogörelse öfvergick General-Poststyrelsen till frågan om
statsförslaget för 1873 och anförde dervid hurusom Styrelsen vid mer än ett
föregående tillfälle hatt anledning fästa uppmärksamheten på den högst betydliga
minskning i sportelinkomst, som under de senare åren tillskyndats
största delen af postförvaltare i riket, till följd dels af nya postanstalters inrättande,
dels af allt liera landsvägsposters utbytande mot postföring å jernväg
samt upphörande i sammanhang dermed af all befordran å samma
linjer af läs väskor och lösbref, dels af det i sammanhang med frimärkenas
allmännare begagnande aftagande bruket af s. k. postportoräknings hållande,
dels ock slutligen af det i en senare tid allt allmännare anlitandet af utvägen
att till besparande af positur välta rea r veder, hvithet emellertid för få
år sedan blifvit i väsendtlig mån nedsatt, under korsband och utan afl afgift,
vare sig till postkassan eller till postpersonalen, med posterna försända eu
stor del tidningar, Indika derefter afyttrades af enskilda försäljningsman i
orterna. Härigenom hade för flertalet af postpersonalen utvägarne att af arbete
i Postverkets tjenst bereda sig ett tarfligt uppehälle blifvit i sådan mån
förminskade, att, äfven der icke ökade göromål tillkommit, snar förbättring
af ett stort antal Posttjenstemäns lönevilkor påkallades ensamt deraf
att åt tjensteman, hvilkas bergning vore så föga betryggad, icke lämpligen
kunde anförtros ej allenast en högst betydlig uppbörd, hvars belopp, efter
postanvisningsrörelsens införande, vid särskilda postanstalter icke ens approximativt
kudde i förvåg beräknas, utan äfven de penningeremisser, som verkställdes
med anlitande af posterna, och Indika för hela riket årligen uppgänga
till föga mindre än 300 millioner R:dr.
Derjemte och på samma gång postpersonalens försörjningsutvägar sålunda
blifvit i betänklig man minskade, hade de vid postanstalterna förefallande
16
Bil. N:o 6 till Kong1. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
göromål, till följd af tilltagande brefvexling, utvidgade postförbindelser och
den i senare tid införda, för postpersonalen besvärliga och ansvarsfulla postanvisningsrörelsen
in. in., erhållit eu sådan tillväxt att det ej blott blifvit
nödvändigt för postförvaltarne sjelfva att åt posttjensten egna mera tid än
tillförene, utan äfven i väsendtlig grad ökats utgifterna för de biträden, som
till tjenstens behöriga bestridande voro vid nästan alla postanstalter oundgängliga
och hvaraf naturligtvis ett ännu större och dyrlegd are antal erfordrades
vid de icke få postanstalter, der postförvaltarnes ålder i förening mången
gång med bristande vana vid posttjenstgöringen hindrade dem att sjelfva
verksamt deltaga i arbetet å postkontoret.
Då, allt detta oaktadt, General-Poststyrelsen ansåge sig nu icke böra
framlägga förslag till en allmännare förhöjning i postpersonalens aflöning, så
hade sådant sin grund ensamt i det antagande att, om det finge förutsättas
att i den allra närmaste framtiden en normalstat för Postverket skulle komma
att fastställas och i sammanhang dermed vidtagas ett sådant inskränkande
eller upphäfvande af sportel väsende t, som, påyrkad t i Riksdagens skrifvelse
den 13 Maj 186fl, måste anses såsom ett oundgängligt vilkor för postinrättningens
tidsenliga ordnande, till denna tidpunkt ock borde anstå med en allmännare
omreglering af postpersonalens atlöningsvilkor och under tiden endast
sådane interimsåtgärder vidtagas, som kunde pröfvas nödvändiga för att
icke vid någon postanstalt den arbetsstyrka skulle saknas, som för göromålens
behöriga bestridande erfordrades.
General-Poststyrelsen ansåge det också icke kunna betviflas, att, med
den tillökning i Postverkets inkomster, som utmärkt hvart och ett af de senare
åren, en dylik, af behof högeligen påkallad, fullständig omreglering af
postpersonalens aflöning skulle kunna, redan från och med ingången af åt
1874, genomföras, såvida i afseende på v ilkoren för tidningars och tidskrifters
postbefordran sådana åtgärder blefve vid instundande riksdag vidtagna,
att godtgörelsen för denna postbefordran för framtiden tillgodokomme den inrättning,
Postverket, som både att densamma besörja och derföre måste vidkännas
betydliga utgifter.
Under tiden kunde behofvet af ökad arbetsstyrka vid en del postanstalter
lämpligast tillgodoses derigenom att dels, der sådant funnes oundgängligt,
extra biträden anställdes med månadsarvode, såsom förut i dylika fall
egt rum, dels ock, der endast utsträckning af tjenstgöringstiden för de af
postförvaltarne antagna enskilda biträden erfordrades, en lämplig förhöjning
egde ruin i de för dylika biträdens aflönande å stat uppförda anslag.
Postpersonalens ökande med några nya befattningar å stat ansåge
General-Poststyrelsen icke höra ifrågakomma i vidsträcktare mån än
dels att för åstadkommande af en ordnad b ref bäring i Göteborg, h vilket
17
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
hittills varit omöjligt i anseende till bristande utrymme i den gamla postkontorslokalen,
en föreståndare för bref bärareexpeditionen måtte derstädes få
anställas med en lön, som ansågs icke höra bestämmas till lägre
belopp än............................R:dr 2,200: —
eller 800 R:dr mindre än som tillkommer föreståndaren för
brefbärareexpeditionen i Stockholm,
dels ock, på det den i senare tid betydligt ökade utrikes
posten måtte under transporten i postkupén från Malmö, dit
posten vanligen anlände strax t före snälltågets afgång, vinna en
så fullständig behandling, att dithörande försändelser utan undantag
kunde, behörigen karterade, genast aflemnas vid alla de
stationer, der de herde utdelas eller emottagas till vidare befordran,
att för sådant ändamål äfvensom för åstadkommande af
Ökad kontroll å tjenstgöringen i postkupén ytterligare tvänne
reseposlexpeditörer måtte få anställas under södra stambanans
postinspektion, hvardera med ett arfvode af 800 R:dr eller tillsammans.
............................... 1,600: —
hvarigenom det blefve möjligt att låta å hela Union Malmö
—Jönköping tjenstgöringen i snälltågskupén besörjas af tre
postexpeditörer.
Med afseende å angelägenheten deraf, att brefbäringen i
Göteborg blefve ordnad i sammanhang med det nya posthusets
upplåtande för tjenstgöring, samt att för den växande utrikespostens
behöriga behandling skyndsamma åtgärder blefve vidtagna,
hemställde General-Poststyrelsen, att den för förenämnda
tre tjensteman föreslagna aflöning måtte äfven före ingången af
år 1873 få af postmedlen utbetalas till personer, som kunde
erhålla förordnande att befattningarne uppehålla.
Den betydliga utveckling brefbäringen i Stockholm under
senare liden vunnit och de stegrade anspråk, som med fog
ställdes på en snabb och säker behandling af de försändelser,
som anförtroddes åt brefbärareexpeditionen, gjorde det nödvändigt,
att personalen så förstärktes, att vid nämnda afdelning af
Stockholms postkontor, — der arbetet vanligen började redan omkring
kl. 4 på morgonen, då af de under natten ur breflådor
upphemtade försändelser sådana utskiljdes, som borde expedieras
med morgontågen, under det att göromålen sällan kunde afslutas
förr än kl. 9 å 10 på aftonen, — åtminstone på dagen alltid tvänne
tjensteman kunde vara tillstädes dels för att tillhandagå allmän
Transport
3,800: —
Bih. till Biksd. Prof. 1872, 1 Sami. 1 Afd. 3
18
Bil. 1S:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 3,800: —
heten och dels för att utöfva erforderlig kontroll å det sätt,
hvarpå inkomna försändelser emellan brefbärarne fördelades.
Detta ändamål ansåge General-Poststyrelsen lämpligast
kunna ernås derigenom, att vid expeditionen anställdes ett extra
biträde med arvode, som icke utan olägenhet kunde fastställas
till mindre belopp än 75 B:dr i månaden eller för år räknadt
till................................... 900: —
Öfriga postanstalter, vid hvilka arbetsstyrkans ökande med
extra biträden påkallades, voro företrädesvis sådana, vid hvilka
under senare tid brefvexlingen vunnit en betydligare tillväxt.
Af de 22 fasta postanstalter, hvilkas årliga uppbörd öfverstege
20,000 R:dr, voro vid 15 antingen flera än två tjenstemän
anställda eller ock anslag anvisade till ett eller flera extra biträden.
Återstående 7 utgjordes af postkontoren
i Karlstad med en uppbörd af omkring R:dr
„ Linköping „ „ „ „
och
Örebro
Falun
Uddevalla
Hemö sand
Wener sborg
42.000.
30.000.
24.000.
23.000.
21.000.
20,000.
20,000.
På grund af den förändrade anordning af postutvexlingen
med Norge, som med anledning af Nordvestra stambanans fullbordan
och jemlikt ett öfverenskommet Expeditionsreglemente
träd! i verket med ingången af nu innevarande år, komme de
förut mycket ansträngande göromålen vid Karlstads postkontor
att ökas med åtskilliga till mellanrikskorrespondensen hörande
bestyr; Och då derjemte den tillgång till aflönande af ökadt biträde,
som förut förefunnits i en betydlig sportelinkomst, till
allra väsendtligaste delen upphört i följd af de vigtigaste landsvägsposternas
utbytande mot jernvägspostföring, ansåge Styrelsen
arvodet för det extra biträde, som å ifrågavarande postkontor
vore behöflig!, icke höra fastställas till lägre belopp än 75 R:dr
i månaden.
Hvad dernäst anginge postkontoren
i Linköping, der förvaltningskostnaden utgjorde 27 procent af
uppbörden _
Transport R:dr 4,700:
19
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 4,700:
i Uddevalla, der förvaltningskostnaden utgjorde 23 procent af
uppbörden, och
i Wenersborg, der förvaltningskostnaden utgjorde 30 procent af
uppbörden,
påkallades vid hvardera af dem anställandet af ett extra biträde
såväl i anseende till korrespondensens tillväxt som, hvad
beträffade de begge sistnämnde kontoren, i anseende till det
störa antal poststationer, hvilkas brefvexling förmedlades genom
dessa kontor; kunnande för dessa extra biträden arvodet inskränkas
till 30 R:dr i månaden.
Kostnaden för förenämnda fyra extra biträden skulle således,
för år beräknad, komma att uppgå till........... 2,700: —
Vidkommande derefter postkontoren
i Örebro med eu förvaltningskostnad, uppgående till 22 procent
af uppbörden,
i Falun med en förvaltningskostnad, uppgående till 24 procent
af uppbörden, och
i Hemö sand med en förvaltningskostnad, uppgående till 23 procent
af uppbörden,
ansåge General-Poststyrelsen, oaktadt mängden af de postförsändelser,
som utvexlades genom dessa postkontor, likväl de derstädes
förefallande göromålen kunna tillsvidare behörigen bestridas
utan annan ökad utgift än att för hvardera af de ifrågavarande 8
postkontoren anslaget till skrifvarebiträdes aflönande förhöjdes
från 200 till 400 R:dr eller tillsammans med .......... 600: —
Bland de 11 fasta postanstalter, hvilkas uppbörd enligt
senast afgifna årsberättelse öfverstigit 12,000 men icke uppgått
till 20,000 R:dr, voro vid sex redan anställda antingen kontorsskrifvare
eller särskilda af Postverket aflönade extra biträden.
Ofriga fem utgjordes af Postkontoren
i Söderhamn, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit
20 procent af uppbörden......... 17,000 R:dr
i Karlshamn, hvars förvaltningskostnad icke
öfverstigit 25 procent af uppbörden .... 16,000 „
i West ervik i hvars förvaltningskostnad icke
öfverstigit 26 procent af uppbörden. . . . 14,700 „
i Arvika, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit
31 procent af uppbörden...... 12,000 „ och
Transport R:dr 8,000: —
20
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 8,000:
i Hudiksvall, hvars förvaltningskostnad icke
öfverstiga 36 procent af uppbörden. . . . 12,000 R:dr
Vid tvenne af dessa kontor, de i Söderhamn och Karlshamn,
voro göromålen så trägna, att de ej längre kunde vederbörligen
handhafva utan anställande af ett extra biträde vid
hvardera kontoret med månad iligt arvode af 50 R:dr, hvilket
för år skulle medföra eu utgift af................. 1,200:
hvaremot för postkontoren i Westervik, Hudiksvall och
Arvika, af hvilka det sistnämnda genom Nordvestra stambanans
fullbordande förlorat den allra största delen af sin sportelinkomst,
anslagen till skrifvarebiträdes aflönande ansågos bära förhöjas
från 400 till 600 R:dr eller med tillsammans........... 600:
För ett stort antal af postkontoren och postexpeditionerna
hade under de senare åren göromålen blifvit i högst betydlig
man ökade till följd deraf att i samma postanstalters närhet inrättats
poststationer, hvilka hvarken direkt karterade sin post
till andra fullständiga postanstalter eller från sådana omedelbart
emottoge några försändelser, utan Ange hela sin postutvexling
förmedlad genom det i deras närhet belägna postkontoret eller
postexpeditionen, som äfven både att redovisa de vid stationerna
inflytande medlen.
Den härigenom åstadkomna förenkling af göromålen å poststationerna
hade gjort möjligt att få dessa göromål bestridda
mot en jemförelsevis ringa ersättning, vexlande mellan 100 och
400 R:dr, och i medeltal icke uppgående till mer än omkring
211 R:dr för år på hvarje poststation. Detta hade väl vant
till väsendtlig fördel för postkassan, hvars under de senaste
10 åren med mer än 61 procent ökade inkomst af inrikes brefvexlingen
vore att hufvudsakligen tillskrifva det störa antalet
under dessa år öppnade nya poststationer, men deremot hade
härigenom tungan af posttjenstgöringen blifvit för en stor de! af
postkontoren och postexpeditionerna ökad i sådan grad, att dervarande
postförvaltare nödgats använda mera och dyrlegdare
skrifvarebiträde än förut, under det att för samma postförvaltare
sportelinkomsterna i betydlig mån nedgått genom minskning i
lösbrefvens antal och genom lösväskors indragning eller förflyttning
till någon af de nya poststationerna.
Transport R:dr 9,800:
21
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 9,800: —
Vid sådant förhållande vore det ej mer än billigt, likasom
det af oafvisligt behof påkallades, att den inkomst Postverket
haft af de under senare åren inrättade poststationerna till någon
del användes till bekostande af det skrifvarebiträde, som
vid flera postanstalter erfordrades för handläggning af de göromål,
som blifvit en följd af samma poststationers inrättande.
De postkontor och postexpeditioner, Indika för närvarande
hade att förmedla postutvexling, hvardera för 3 eller flora poststationer
voro:
Postkontoret i Uddevalla, som i omförmälda hänseende betje
nade.
.....................20 poststationer
Postkontoren i Gefle och Wenersborg samt postexpeditionen
i Herrljunga, hvardera .... 14 „
Postkontoret i Bords...............13 ,,
„ i Stockholm.............12 „
Postexpeditionerna i Lycksele, Trollhättan och
(Vara, hvardera...............11 ,,
Postkontoret i Falun...............10 „
„ i Kalmar och postexpeditionen i
Ljusdal, hvardera.............. 9 „
Postkontoren i Gagnef och Wexiö samt postexpeditionen
i Tor säker, hvardera..... 8 „
Postkontoren i Bollnäs, Göteborg, Piteå, Skellefteå
och Östersund samt postexpeditionen i
Nordm äling, hvardera............ 7 „
Postkontoren i Mariestad, Norrköping, Smedjebacken
och Sundsvall samt postexpeditionen
i Backe, hvardera............ 6 „
Postkontoren i Hudiksvall, Jönköping, Karlskrona,
Ljungby, Mora och Upsala, samt postexpeditionerna
i Katrineholm, Öfver-Torned och
Ökne, hvardera................ 5 „
Postkontoren i Gisslaved, Halmstad, livet landa,
Ohnstianstad, Köping, Oskarshamn, Söderhamn,
Umeå, Wisby och Åmål samt
postexpeditionerna i Stjernvik, Ström och
Tjellmo, hvardera............... 4 „
Postkontoren i Eksjö, Enköping, Hernösand,
Transport R:dr 9,800: —-
22
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 9,800:
Hjo, Karlstad, Marstrand, Nora, Norberg,
Norrtelje, Nyköping, Ronneby, Salta, Skara,
Strömsholm och Westervik, samt postexpeditionerna
i Boden, Deger forss, Hemse,
Oroust, Rade, Ullånger och Ånäset, hvardera 3 poststationer.
Då emellertid för postkontoren i Gefle, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Christianstad, Norrköping, Sundsvall,
Wexiö och Östersund samt postexpeditionen i Herrljunga
anslag till aflönande af extra biträden nyligen blifvit å stat uppförda
;
då enahanda anslag här förut blifvit, på grund af brefvexlingens
tillväxt, föreslagna för postkontoren i Karlstad, Söderhamn,
Uddevalla och Wener sborg;
då, likaledes med afseende å eu ökad korrespondens, förhöjning
i anslag till aflönande af skrifvarebiträden blifvit här
förut föreslagen för postkontoren i Falun, Hudiksvall och Westervik,
då vid postkontoret i Upsala tvänne kontorsskrifvare funnes
anställda
och då personalen å postkontoren i Stockholm och Göteborg
icke ansåges otillräcklig till bestridande af de för närvarande
å dessa kontor förekommande göromål,
funne General-Poststyrelsen någon förhöjning i de för nu nämnda
21 postanstalter senast å stat uppförda anslag icke med anledning
af den genom nya poststationers inrättande der uppkomna
tillökning i göromål höra ifrågakomma, likasom Styrelsen, under
antagande att Postexpeditionen i Torsåker före ingången af år
1873 kunnat utbytas mot en annan för postutvexlingen lämpligare
belägen fullständig postanstalt, icke heller ansåge sig böra
föreslå någon anslagsförhöjning för nämnda postexpedition.
För alla öfriga ofvan omförmälda postkontor och postexpeditioner,
som hade att förmedla postutvexlingen för åtminstone 5
kringliggande poststationer, borde deremot, enligt Styrelsens åsigt,
antingen förut beviljade anslag till skrifvarebiträdes aflönande
förhöjas eller, der dylikt anslag icke förut funnes medgifvet, anslag
för nämnda ändamål å stat uppföras.
Dessa anslag eller anslagsförhöjningar syntes i fråga om
postkontor eller postexpeditioner med åtta eller flera poststationer
Transport Ii:dr 9,800:
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. ,X:o 1 om Statsverket 1872.
23
Transport R:dr 9,800: —
icke böra fastställas till lägre belopp än 300 R:dr, hvaremot
för ufriga postkontor eller postexpeditioner med 5, 6 eller 7
poststationer beloppen ansåges kunna inskränkas till 200 R:dr.
Beträffande derefter de postkontor och postexpeditioner,
hvilka hade att vid postutvexlingen betjena 4 poststationer, syntes
icke af donna anledning de i Köping och Umeå, der kontorsskrifvare
funnes anställda, höra komma i åtnjutande af något
särskild! anslag eller anslagstorhöjning. Icke heller herde af
de postanstalter, som betjeuade endast 3 poststationer, postkontoren,
utan blott postexpeditionerna och deras mycket svagt aflönade
innehafvare erhålla särskild t anslag till bekostande af det
biträde, som handläggningen af posten till och tran stationerna
gjorde nödvändigt. Och ansåge styrelsen slutligen att för postkontor
med 4 samt postexpeditioner med 4 eller 8 poststationer
beloppet af ifrågavarande anslag eller anslagsförhöjningar lämpligen
kunna fastställas till 200 R:dr.
Med tillämpning af sålunda angifna grunder skulle alltså
dels nuvarande anslagen till aflönande af skrifvarebiträde
förhöjas
vid postkontoren i Borås och Gagnef samt postexpeditio -
nen i Wara från 200 till 500 R:dr, tillsammans........ 900:__
vid postkontoren i Bollnäs, Giss/aved, Hvetlanda, Ljungby,
Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå, Skellefteå, Smedjebacken,
och Årnål samt vid postexpeditionen i Degerforss från 200 till
400 R:dr, tillsammans........................ 2,400:__
vid postkontoret i Visby och postexpeditionen i Katrineholm,
å terra stället från 600 till 800 R:dr och å senare stället
från 400 till 600 R:dr, tillsammans................ 400: _
dels ock anslag till aflönande af skrifvarebiträde i staten
uppföras
för postexpeditionerna i Ljusdal, Lycksele och Irollhättan
till belopp för hvardera af 300 R:dr, eller tillsammans. . . 900: —
samt för postexpeditionerna i Backe, Boden, Hemse, Nordmaling,
Oroust, Råda, Stjernvik, Ström, Tjellmo, Ullånger, Ånäset,
Ofver-Torned och ökne till belopp för hvardera af 200 R:dr
eller tillsammans........................... 2,600: _
Utom de fyrfaldiga framställningar om förbättrade lönings
Transport
Rdr 17,000: —
24
Bil. N:o 6 till Kong!. Ma,j:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 17,000:
vilkor, som från postanstalterna inkommit, hade äfven af ett stort
antal postiljoner gjorts ansökning om beredande för dem af en
sådan aflöning, som ungefärligen motsvarade hvad deras vederlikar
i andra verk hade att påräkna.
Af de 266 postiljoner, Indika för närvarande användes
inom postverket, voro
170 ordinarie, med en årlig lön på stat af 225 R:dr;
56 extra, utan lön på stat, men, likasom de ordinarie postiljonerna,
med rätt till beklädnad, hvilken, efter den för de
olika slagen af tjenstgöring bestämda olika slitningstid, uppskattades,
för de postiljoner, som åtföljde jern vägspost eller körde
postdiligens till omkring 100 R:dr och för öfrig» postiljoner till
omkring 50 R:dr årligen;
samt 40 reservpostiljoner utan lön på stat och med rätt
att, då de, i stället för ordinarie eller extra postiljon, användes,
begagna postbeklädnad, tillhörande antingen den postiljon, i hvars
ställe de användes, eller postanstalten.
Det för resa i postverkets ärenden till postiljon utgående
dagtraktamente utgjorde:
1 R:dr 50 öre der postiljonsbeskickningen afsåge s. k. van
lig
post, men
2 R:dr för beskickning vid diligens- eller jern vägspost.
Der nu så bände, att postiljon med lön å stat användes
till beledsagande af diligens- eller jern vägspost, dervid traktamente
tillkomma honom för flertalet dagar i veckan, kunde, äfven
med behörig hänsyn till den ökade lefnadskostnad, som klafve
eu följd deraf, att postiljon ofta och stundom under längre tid
måste vara frånvarande från sin bosättningsort, de löningsförmåner,
Indika eu sådan postiljon vore i tillfälle att bereda sig,
icke anses för hans uppehälle otillräckliga.
Väsendtligen annorlunda blefve deremot förhållandet, der
postturerna voro så ordnade, att postiljon erhölle endast få resedagar
i veckan, och synnerligen ofördelaktiga blefve hans vilkor,
om den post, för hvars beledsagande han vore anställd, under
sommarmånaderna, då posten befordrades med ångfartyg, indroges
eller väsendtligen inskränktes. I detta ofta förekommande
fall blefve postiljonens inkomst af tjensten för ringa för att bereda
honom en äfven mycket tarflig utkomst, helst han endast
Transport R:dr 17,000:
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 25
Transport R:dr 17,000: —
i mindre mån vore i tillfälle förskaffa sig annan inkomst, då
lian alltid vore skyldig att på kallelse inställa sig till tjensgöring.
Någon jemnkning i dessa förhållanden ansåge GeneralPoststyrelsen
kunna och höra åstadkommas dels derigenom, att
eu af omständigheterna icke rättfärdigad olikhet i beloppet af
traktamente för de särskilda slagen af poster upphäfdes, dels
och genom traktamentets beräknande efter den längre eller kortare
tid, som för resan användes, i stället för att detta beräknande
nu grundades ensamt på antalet af de dygn, hvaraf större
eller mindre del inginge i reseturen, så att t. ex. en postiljonsbeskickning,
som började på aftonen kl. 6 och upphörde kl. I
påföljande morgon samt sålunda omfattade endast 7 timmar,
betalades med två traktamenten, under det att deremot en resa,
som räckte från kl. I på morgonen till kl. 11 på aftonen eller
22 timmar betalades endast med ett traktamente.
Frågan om fastställande af en lämpligare och billigare grund
för postiljonstraktamentets beräknande komme styrelsen att, sedan
derför erforderliga utredning hunnit fullständigt afslutas,
särskilt underställa Kongl. Maj:ts pröfning och hemställde också
derföre, att ur 1873 års stat måtte få utgå de i nu gällande
stat, under Omkostnad sstaten, intagna bestämmelser om beräknande
af traktamente för post!Ijoner och för resepostexpeditörer,
i afseende å hvilka sistnämnde samma grunder för beräkningen
tillämpades som för de förra.
Men äfven om en rättvisare grund för postiljonstraktamenternas
fördelning blefve fastställd, qvarstode dock behofvet af
sådana åtgärders vidtagande till betryggande af postiljonernes
utkomst, att alltid fullt lämpliga och pålitliga personer kunde
erhållas till dessa befattningar, åt h v Ukas vård vanligen störa
penningeremisser måste anförtros och Indika voro förenade med
mycken ansträngning samt icke sällan äfven med fara.
Om än icke fullständigt, torde dock i deri mån, som nu
skäligen borde ifrågakomma, de kännbara olägenheterna af det
nuvarande förhållandet kunna häfvas derigenom att
dels för de 100 älsta postiljonerna lönen å stat förhöjdes
från dess genom nådiga brefvet den 3 April 1856 fastställda
belopp, 225 R:dr, till 300 R:dr.
Transport R:dr 17,000: —
Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 4
26
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr
dels ock tio ordinarie postiljoner finge anställas utöfver
det nuvarande antalet 170.
Den tillökning i utgift å aflöningsstaten, som klafve följden
af en sådan omreglering skulle för år uppgå till......
men komme utan tvifvel att åtminstone i någon mån betackas
genom den besparing i utgifter å omkostnadsstaten, som
genom förändring i sättet för postiljonstraktamenternas beräknande
skulle uppstå.
Vidkommande öfriga anslag å aflöningsstaten, så påkallades
af
den med hvarje år fortgående minskningen i sporteluppbord
en förhöjning af det till ersättande af denna minskning
anvisade anslag 41,000 R:dr med.............
af den betydliga till vext korrespondensen under senare
tid vunnit och den ytterligare utveckling deraf, som vore att i
den närmaste framtiden emotse, en förhöjning med......
i det nuvarande anslaget, 10,000 R:dr, till aflönande vid förefallande
behof afl tillfälliga biträden, anställda på grund afl
§ A3 i nädiga Instruktionen den 6 November / Stia;
af behofvet att å en del orter anställa liera brefbärare
och att särskild! i Göteborg vidtaga förut omförmälda omreglering
af brefutsänd ningen en förhöjning med...........
i nuvarande anslaget, 45,000 R:dr, till aflönande afl brefbärare;
samt af det årligen återkommande behofvet att, särdeles
i sammanhang med öppnandet af nya jern vägsförbindelser,
underlätta postatvexlingen genom inrättande af poststationer,
en förhöjning med.........................
i nuvarande anslaget, 72,000 R:dr, till poststationsföreståndares
aflönande.
Om nu summan af dessa anslagsförhöjningar....... 45,750: —
minskades med arvodet för en postexpedition i Medevi..... 300: —
hvilken expedition, på samma grund som den i Furusund, ansågs
höra utbytas mot eu poststation, skulle den nu föreslagna
tillökningen i anslag uppgå till.................. 45,450: —
så att med tillägg af aflöningsstatens bär ofvan för 1872 beräknade
slutsumma......................... 685,850: —
samma stat komma att sluta sig på.............R:dr 731,300: —
1,000: —
5,000: —
10,000: —
3,000: -
17,000: —
9,750: —
27
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
eller 41,150 R:dr mera än dess för 1872 fastställda slutsumma; Varande
slutligen af General-Poststyrelsen anmärkt, dels att, då det nya filialpostkontorets
å Södermalm bibehållande till utgången af år 1873 och derefter i
nåder gjorts beroende af det större eller mindre antal försändelser, som
kunde komma att genom kontoret utvexla^ utgifterna för aflönande af den
vid nämnda kontor anställda personal, icke ansetts böra nu å stat uppföras,
dels ock att förhållandet vore det samma med den vid Stockholms postkontor
på grund af nådiga Brefvet. den 9 Juni nästlidne år inrättade rekommendationsbyrå,
hvars verksamhet, sådan den nu vore ordnad, ensamt
afsåga den tid, som kunde erfordras för genomförandet af en fullständig omorganisation
af Stockholms postkontor.
Anslagen å Indragning sstat, h vilka för närvarande uppgiga
till............................R:dr 13,354: 50.
skulle, i händelse postmästaren i Sundsvall G. A. Göhles
underdåniga ansökning om afsked klafve i nådår bifallen samt
de förslag General-Poststyrelsen ämnade att under pensionsstaten
framställa rörande pensionering af några till följd af hög
ålder och bräcklighet icke vidare tjenstbara kontorsskrifvare vid
Stockholms postkontor vunne godkännande, komma att minskas
med de anslag, som nu utginge till
postmästarnn Göhle med............ 7: —
kontorsskrifvaren J. H. Dahlgren....... 666: 50.
„ P. J. Schief......... 585: 50.
och till „ C. J. Nordenstrahl.....1,844: 50.
så att anslagen å denna stat klafve inskränkta till........11,510: —
hvilken summa med 2,678 R:dr 50 öre understege summan af de anslag,
som tunn os å senast fastställda Indragningsstat uppförda.
Beträffande derefter Pensionsstaten anförde General-Poststyrelsen, hurusom
styrelsen redan förut haft tillfälle fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å
den för göromålens behöriga gång i hög grad oförmånliga organisationen af
Stockholms postkontor, hvilken, fotad på grunder Indika sedan lång tid tillbaka
icke tillämpades inom något annat postverk, vore sådan, att den hvarken
beredde försändelserna den snabba expedition eller den säkerhet som
vederborde, under det att kostnaderna för aflönande, dels direkt och dels
med sportler, af dervid anställda personal, hvilken vore större än som, med
en ändamålsenlig organisation, skulle erfordras, uppginge till en betydligare
andel af uppbörden än vid de flesta andra större postkontor i riket.
För genomförande vid detta postkontor af en förbättrad organisation
28
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
vore emellertid nödigt, att tillfälle till afgång ur tjensten bereddes några af
de nuvarande tjensternännen vid kontoret, hvilkas befattningar borde mot
andra utbytas, men hvilka på grund af hög ålder och sjuklighet under de
senare åren längre eller kortare tid åtnjutit ledighet och icke voro lämpliga
att öfvertaga någon annan befattning inom postverket.
Dessa tjensteman voro kontorsskrifvarne vid Stockholms postkontors
afdelning för afgående poster,
Hofkamereraren Johan Henric Dahlgren, hvilken, född den 10 Augusti
1799, blifvit den 14 Oktober 1818 antagen till extraordinarie tjensteman
i postverket, den 8 November 1825 konstituerad till kammarskrifvare i
Kammarkontoret, den 22 Januari förordnad att vara fribrefsskrifvare och
den 10 Oktober 1843 transporterad till kontorsskrifvare vid Stockholms
postkontor;
Postinspektoren Pehr Johan Schief] som, född den 13 Mars 1796,
blifvit den 8 Augusti 1817 anställd såsom extraordinarie tjensteman vid
postverket, den 25 Juni 1822 befordrad till postmästare i Nora samt den
30 September 1845 konstituerad och förord nåd att vara kontorsskrifvare vid
Stockholms postkontor;
Carl Johan Nordenstrahl, hvilken, född den 16 Oktober 1794, blifvit
den 19 Juli 1822 antagen till extraordinarie tjensteman vid postverket, den
1 Mars 1831 konstituerad till kammanskrifvare i postverkets kammarkontor
och den 19 Februari 1847 befordrad till nu innehafvande befattning, samt
Jakob Levander, som, född den 3 December 1803, blifvit den 1 Mars
1826 anställd såsom extraordinarie tjensteman i postverket, den 25 Juli 1836
antagen till kassaskrifvare vid Stockholms postkontors afdelning för ankommande
poster, den 12 Februari 1841 förord nåd till ordinarie kammarskrifvare
vid kammarkontoret samt den 9 Oktober 1854 transporterad till kontorsskrifvare
vid förenämnda postkontors afdelning för afgående poster.
De aflöningsförmåner, som för närvarande tillkomma dessa tjensteman
eller af dem disponerades, voro:
för Dahlgren: lön........................R:dr 1,000: —
tjenstgöringsarfvode............... „ 400: —
sportler, senast beräknade till......... „ 2,070: —
anslag å Ind ragningsstaten till ersättning för
upphörda sportler............. „ 666: 50.
samt anslag till skrifvarebiträde........ „ 800: —
tillsammans R:dr 4,936: 50.
R:dr 1,000: —
Transport R:dr 1,400: —
för Schief: lön.........
tjenstgöringsarfvode
Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Frop. N;o 7 om Statsverket 1872.
29
fn,.
Transport | R:dr | 1,400 | — |
Schief: sportler, beräknade till............... |
| 2,130 | — |
anslag ä Indragningsstat.............. | '') | 585 | 50. |
samt anslag till skrifvarebiträde.......... | n | 800 | — |
tillsammans | It: dr | 4,915 | 50. |
Nord en stråk 1: lön...................... | R:dr | 1,000 | — |
tjenstgöringsarfvode ... ......... | V | 400 | — |
sportler, upptagna till ........... | „ | 1,750 | — |
anslag å Indragningsstat.......... | „ | 585 | 50. |
samt anslag till skrifvarebiträde...... | „ | 800 | — |
tillsammans | Rall- | 4,535 | 50. |
Levander: lön ........................ | R:dr | 1,000 |
|
tjenstgöringsarfvode............... | n | 400 | — |
sportler, beräknade till............. | i? | 2,260 | — |
samt anslag till skrifvarebiträde........ | >) | 800 | — |
tillsammans R:dr 4,460
Äfven med afdrag för anslaget till skrifvarebiträde, deraf för närvarande,
och tillsvidare på grund af nådiga B refvel- den 9 Juni nästlidna är en mindre
del disponerades till aflönande af personalen vid postkontorets rekommendationsbyrå,
nppginge således för hvar och en af förenämnde kontorsskrifvare
de årliga löningsförmånevna till mer än 3,600 R:dr.
Vid sådant förhållande saknades icke anledning att, der fråga vore om
tjensternas framtida indragning, föreslå deras innehafvare till pensioner, ungefärligen
motsvarande den, som tillkomma tjenstemän af tredje löningsgraden.
Då emellertid nämnda tjenstemän, i följd af ålder och bräcklighet, redan
en längre tid nödgats för befattningarnes uppehållande vidkännas betydliga
uppoffringar och. om de komma att qvarstå i tjenst, fortfarande måste
vidkännas sådana uppoffringar, förekomma fullt skål för det antagande, att
hvar och en bland dem skulle med en årlig pension af ''2,200 R:dr, motsvarande
andra gradens lön, blifva skäligen ersatt för förlusten af eu tjenst, hvilken
han icke vidare sjelf kunde vederbörligen handhafva.
Genom förenämnda fyra kontorsskrifvares uppförande å stat till årlig
pension af 2,200 R:dr hvardera, skulle anslagen å pensionsstaten komma att
ökas med............................R:dr 8,800: —
såvida icke, i öfverensstämmelse med hvad som vid fastställande
af 1872 års stater iakttogs i afseende å en af de då till pension
föreslagna postförvaltare, nu ifrågavarande tjenstemän ansåges
Transport R:dr 8,800: —
30
Bil. N:o 6 till Kongl. Majis Prop. N:o 1 ant Statsverket 1872.
Transport R:dr 8''800: —
höra å postverkets stat tilläggas endast skilnaden emellan det belopp,
"2,200 Rall'', hvarförutan de icke rimligtvis kunde från innehafvande
med betydliga sportler förenade tjeaster afgå, och den pension,
400 Rall’, hvilken de voro berättigade att efter erhållet afsked
ur postverkets tjenst uppbära af Civilstatens Pensionsinrättning;
i hvilken händelse det föreslagna pensionsstatsanslaget skulle nedsättas
till 7,200 R:dr. I detta fall skulle ock, i följd af den
genom bemälde tjensternäns afgång uppkomna besparing å Indragningsstaten
den verkliga tillökningen i utgift utgöra endast
5,362 R:dr 50 öre.
Sedan styrmannen David Lundblad, hvilken alltsedan början
af vinterpostföringen emellan Westervik och AVisby eller under
mer än 11 år varit anställd å postångfartyget Polhem och
i följd af de mångahanda vedermödor han under denna tjenstgöring
haft att utstå, blifvit till helsa och krafter så skadad, att
han redan vid 38 års ålder befunnits oförmögen att bidraga till
eget samt hustrus och minderåriga barns uppehälle, hvarföre han
ock å senast fastställda stat för postverket tillagts ett ärligt understöd
af 300 R:dr, hade Lundblad i Juni månad nästlidna år
aflidit och hans enka, Selma Sofia Petersson, uti en till Generalpoststyrelsen
in gifven skrift, med företeende af intyg derom att
hon, som vore född den 21 December 1836, jemte sönerna, David
Albin, född den 28 September 1861, Erik AVdking, född den
9 Augusti 1863, och Sture Helge, född den 15 September 1870,
befunne sig i fattiga och utblottade omständigheter, anhållit att
något ärligt understöd af postmedlen måtte beredas för henne
och hennes barn; och som förut blifvit vitsordadt, att Lundblad
genom de ansträngningar, som varit oskiljaktiga från den befattning
å ofvannämnda postångfartyg, han en lång tid innehaft,
ådragit sig den sjukdom, som tidigt beröfva! sökanden och hennes
minderåriga barn den hjelp och det bidrag till deras uppehälle,
som de under andra omständigheter kunna! påräkna, funne
General-Poststyrelsen billigt, att sökanden och hennes barn, sa
länge deras behof af fortfarande understöd behörigen styrktes,
bibehölles vid den aflidne Lundblad tillagda pension, och att
donna, så länge sökanden vore ogift och barnen minderåriga,
finge utgå med det förut bestämda beloppet ....... - - - 300-
Transport R:dr 9,100: —
31
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 9,100: —
men minskas till hälften, om och när enkan Lundblad trädde i
nytt gifte samt med eu sjettedel eller 50 R:dr för hvart och ett
bland barnen, som uppnådde 15 års ålder eller möjligen derförinnan
aflede.
Med iakttagande af sålunda föreslagna nya pensionsanslag
skulle, såvida derjemte postmästaren Göhle beviljades det af ho
-
nom sökta afsked med den för honom föreslagna pension .... 1,000: —
anslagen å Pensionsstaten, hvilka nu utginge med........ 23,690: —
komma att uppgå till . . . . •................R:dr 33,790: —
eller till 9,350 R:dr mera än summan af anslagen å senast fastställda Pensionsstat.
Vidkommande slutligen Omkostnadsstaten anmärkte General-Poststyrelsen
att, under det de besparingar, som uppkommit å Aflönings-, Indragningsoch
Pensionsstaterna uppginge till jemförelsevis mindre belopp, deremot å nu
förevarande stat utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871 med
icke mindre än 80,000 R:dr understigit vederbörande anslag å 1870 års stat.
Att, detta oaktadt, General-Poststyrelsen funne sig böra ifrågasätta icke en
nedsättning utan en förhöjning i åtskilliga af anslagen å denna stat hade sin
grund dels deri, att redan i den senast fastställda Omkostnadsstaten, eller den
för nu innevarande år, hithörande anslag förslagsvis upptagits till omkring
55.000 R:dr lägre belopp än i staten för år 1870, dels ock hufvudsakligen
i den ytterligare utvidgning af postförbindelserna, som vore att i den
närmaste framtiden emotse, och den korrespondensens tillväxt, som deraf och
af andra till postutvexlingens underlättande vidtagna åtgärder borde blifva eu
följd, samt dels deri att med anledning af nästlidna års å flera orter mindre
göda höskörd ett stort antal skjutskontrakt blifvit å entrepenörernas sida uppsagda
och att vid de nya aftal om posternas fortskaffande, som derefter kunnat
träffas, oftast betingats högre skjutslega än den. som tillförene utbetalats.
De anslag å Omkostnadsstat, alla af förslagsnatur, i hvilka vid regleringen
af postverkets utgifter för 1873 förhöjning ansåges af omständigheterna
påkallad, vore:
Anslaget till ved och belysning, å hvilket anslag, senast faststäldt till
15.000 R:dr, utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871
uppgått till 16,200 R:dr i anseende till det ökade antal kontorslägenheter,
som i större städer blifvit för postverkets räkning förhyrda och hvilkas eldning
och belysning skolat af detta anslag bekostas; och som en ytterligare
tillökning i utgift under donna titel komma att blifva en följd af en rym
-
32
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
ligare lokals erhållande för postutvexlingen i Göteborg, ansåge
styrelsen ifrågavarande anslag höra förhöjas med . . . R:dr
eller från 15,000 till 18,000 R:dr.
Å anslaget till dagtraktamenten åt resepostexpeditörer,
senast faststäldt till 27,000 R:dr, hade under de fyra qvartalen
Oktober 1870—September 1871 utgifterna uppgått till 27,500
R:dr, så att med hänsyn jemväl till den ytterligare utvidgning
af jernvägsförbindelserna, som vore att före utgången af år
1873 emotse, ifrågavarande anslag funnes höra med.....
förhöjas till 30,000 R:dr.
Af enahanda anledning och särdeles för den händelse
att ersättningen för postbefordran i bakvagn fortfarande komme
att till enskilda jernvägsbolag utgå med högre belopp än som
enligt nådiga Brefvet den 26 April 1867 betalades för dylik
transport å statens stambanor, borde ock anslaget för postbefordring
ä statens och enskildes jernvägar, å hvilket anslag
utgifterna under ofvannämnda qvartal belöpt sig till
143,800 R:dr, ökas med....................
eller från 150,000 till 160,000 R:dr.
Vidare ansåges på grund af hvad förut blitvit anfördt
och med hänsyn till dels redan vidtagna, dels ytterligare af behof
påkallade utvidgningar af postförbindelserna anslaget för diligens-
och postbefor äring en å landsväg, derå under tiden
1 Oktober 1870—30 September 1871 utbetalats omkring
620,000 R:dr, höra från nuvarande beloppet, 630,000 R:dr,
förhöjas med ...........................
till 680,000 R:dr.
Utgifterna för sjöpost förin gen, i senast fastställda stat
upptagna för postfarten
mellan Gotland och fasta
landet till R:dr 35,000, hade under tiden
1 Oktober 1870—
30 September 1871
uppgått till . . R:dr 32,000.
„ andra inrikes orter „ 20,000 ,, „ ,, „ „ 16,000.
„ Sverige o. Finland „ 15,000 „ „ „ ,, „ 14,100.
,, „ o. Danmark „ 12,000 „ ,, „ „ ,, 7,100.
,, ,, o, Tyskland „ 15,000 ,, „ „ „ „ 13,500.
Såsom häraf syntes både den betydligaste besparingen
uppkommit å anslaget till postföringen mellan Sverige och
Danmark. __
General-Post3,
000: —
3,000: —
10,000: —
50,000: —
Transport R:dr 66,000: —
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
33
Då emellertid någon tillökning
Transport R:dr
blifva
66,000: —
utgift måste
följden af de på grund af nådiga B refvel den 1 nästlidna
December vidtagna åtgärder till betryggande af vinterpostföringen
i Sundet, syntes anledning icke förekomma att nu
ifrågasätta någon nedsättning i beloppet af detta anslag, likasom
det äfven ansågs lämpligast att öfrig» anslag till sjöpostföringskostnadernas
bestridande tillsvidare bibehölles vid senast
fastställda belopp.
Deremot borde med anledning af det ingångna altalet
om utvidgad postbefordran med enskildas ångfartyg emellan
Göteborg och England ett särskild! anslag för gäldande af
dermed förenade utgifter uppföras till belopp af........
I afseende å öfrig» anslag å Omkostnadsstaten syntes
för närvarande någon annan ändring icke vara påkallad än
att, sedan genom träffad t aftal priset för frimärkestill verkningen,
hvilket under de senaste tio åren utgjort i medeltal 52
öre för tusendel, blifvit från och med innevarande år nedsatt
till 25 öre för tusendel, anslaget för tillverkning af frimärken,
äfven med iakttagande deraf att af detta anslag den nya,
icke obetydliga utgiften för tillverkning af brefkort och frankokuvert
skulle bestridas, kunde från 11,000 R:dr minskas till
10,000 R:dr.
Och om från här ofvan ifrågasätta anslagsförhöjningar
afdrages donna minskning af anslaget för frimärkestillverk
-
6,000: —
72,000:
1,000:
så att den verkliga tillökningen å Omkostnadsstaten utfördes med 71,000
skulle med tillägg dertill af förutvarande anslag å samma stat 1,455,250
ifrågavarande stat komma att sluta sig på.......R:dr 1,526,250
Vidare föreslog General-Poststyrelsen att
till oförutsedda utgifter måtte afsättas ......... 30,000: —
samt att anslaget till afkortning»)-, restitutioner in. m. måtte
upptagas till............................ 17,150: —
hvarigenom summan af postverkets utgiftsstater för år 1873 enligt Styrelsens
förslag skulle komma att uppgå till 2,350,000 R:dr; hemställande Styrelsen
slutligen med afseende å det ofvan om förmäld a behofvet af en fullständig
omorganisation af Stockholms postkontor, det Kongl. Maj:t måtte meddela det
nådiga förklarande, att kontrollörs- och kontorsskrifvaretjenster vid nämnda
postkontor samt föreståndarebefattningar vid brefbärareexpeditionen eller paketBih.
till Biksd. Prof. 1812. 1 Sand. 1 Afd. 5
34
Bil. N:o 6 till Kongt. Maj.is Brop. N:o 1 om Statsverket 1872.
postkontoret, hvilka blefve lediga, hädanefter och intilldes annorlunda förord -nades, icke finge tillsättas annorlunda än medelst förordnande att befattningarne
tillsvidare bestrida.
Efter föredragning af General-Poststyrelsens ofvanberörda skrifvelse
med dervid fogade statsförslag yttrade Departements-chefen i underdånighet:
“Hvad först angår Aflöning sstaten så tillstyrker jag på grund af de
skäl General-Poststyrelsen anfört, det Eders lvongl. Maj:t täcktes i nåder bifalla,
att, på sätt styrelsen föreslagit,
dels nya anslag må å ifrågavarande stat uppföras: för en föreståndare
vid brefbärareexpeditionen i Göteborg och tvänne resepostexpeditörer vid
södra stambanan till belopp af tillsammans........R:dr
för extra biträden vid brefbärareexpeditionen i Stockholm
samt vid postkontoren i Karlstad, Linköping, Uddevalla,
Wenersborg, Söderhamn och Karlshamn.....
samt för aflönande af skrifva rebi träde vid postexpeditionerna
i Ljusdal, Lycksele, Trollhättan, Backe, Boden,
Hemse, Nordmaling,o Oroust, Råda, Stjernvik, Ström,
Tjellmo, Ullånger, Ånäset, Öfvertorneå och Ökne . . .
dels de ä samma stat förut uppförda anslag till aflönande
af skrifvarebiträde vid postkontoren i Örebro, Falun, llernösand,
Westervik, Hudiksvall, Arvika, Borås, Gagnef, Bollnäs, Gisslavcd,
Hvetlanda, Ljungby, Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå,
Skellefteå, Smedjebacken, Åmål och Wisby samt postexpeditionerna
i Wara, Degerforss och Katrineholm må förhöjas med
flisa m mans.............................
dels antalet af de å stat uppförda postiljonslöner förökas
med 10 nya å 225 R:dr och beloppet af lönen för de 100 äldsta
postiljonerna förhöjas med 75 R:dr för hvardera........
samt dels anslagen till aflönande af tillfälliga biträden,
brefbärare och poststationsföreståndare förhöjas med tillsammans
Beträffande åter anslaget till ersättande af uppkommen
minskning i postförvaltares sportelinkomster, hvari General-Poststyrelsen
föreslagit en förhöjning af endast 1,000 R:dr, får jag
underdånigst erinra, att detta förslag afgifvits innan Eders Kong!.
Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta den nådiga Proposition med
förslag i åtskilliga postväsendet rörande frågor, hvilken jag redan
förut vid beräkningen af Postverkets inkomster haft anledning
åberopa. Genom de nya bestämmelser, som dessa förslag
innehålla i afseende på afgiften för tidningars och tid
Transport
R:dr 44,750: —
3,800: —
4,800: —
3,500: —
4,900: -
9,750: —
18,000: —
35
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-is Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport 44,750: —
skrifters postbefordran samt i afseende på lösbref och s. k.
sockenlösväskor, skulle emellertid, derest de varda af Riksdagen
antagna, postförvaltare komma att tillskyndas eu högst betydlig
sportelminskning genom förlust dels af postförvaltarearvodet
för tidningar och dels af den dem nu tillkommande befordringsafgift
för lösbref samt ersättning för expedition af sockenlösväskor;
och som donna sportelminskning, enligt en uppgift som jag
från General-Poststyrelsen erhållit, lärer kunnat antagas uppgå
till omkring 78,000 R:dr, samt billigheten synes kräfva, att
någon del af de ökade inkomster, som förändringen skulle för
Postverket medföra, användes till godtgörande af berörda sportelminskning,
intilldess en på sportelväsendets fullständiga indragning
grundad normalstat för Postverket kan varda fastställd, så
hemställer jag att, under förutsättning, det omförmälda nådiga
förslag varda antagna, nu ifrågavarande anslag må förhöjas,
utom med de af General-Poststyrelsen förut föreslagna 1,000
R:dr, äfven med nyssnämnda belopp, eller med tillsammans . . 79,000: —
“Derest hvad jag sålunda i afseende å Aflöningsstaten
tillstyrkt vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande skulle, med
tillägg af de nu å denna stat utgående anslag R:dr 685,850: —
minskade med arvodet för postexpeditionen i
Medevi, hvilken enligt General-Poststyrelsens
förslag bör mot en poststation utbytas...... 300: — 685,550: _
slutsumman af Aflöningsstaten komma att blifva......... 809,300: —
“Vidkommande härnäst Indragning sstat en så har GeneralPoststyrelsen
uti en särskild skrifvelse den 27 nästlidne December
tillkännagifvit, att, sedan statsförslaget för 1873 redan
afgifvits, kontorsskrifvaren Fredrik Palmborg, som ä förevarande
stat uppburit 117 R:dr 50 öre årligen, aflidit; och tillstyrker
jag, att under förutsättning, det kontorsskrifvarne J. H. Dahlgren,
P. J. Schief och C. J. Rordenstrahl erhålla de pensioner,
som komma att under Pensionsstaten för dem föreslås, anslagen
å nu förevarande stat må, enligt General-Poststyrelsens förslag,
men med afdrag af ofvanberörda, kontorsskrifvaren Palmborg i
lifstiden tillkommande 117 R:dr 50 öre, upptagas till..... 11,392: 50.
“I afseende å Pensionsstaten finner jag mig väl böra
förorda General-Poststyrelsens förslag i fråga om beviljande på
uppgillra vilkor af ett år sunderstöd till belopp af 300 R:dr för
Transport 820,692: 50.
36
Bil. N:o 6 till Kongl. Majris Prop. S:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 820,692: 50.
styrmannen Lundblads enka och barn äfvensom att kontorsskrifvarne
Dahlgren, Sch i ef, Nordenstrahl och J. Levander må
genom erhållande af pension beredas tillfälle till afgång ur
tjensten, men då bemälde tjensteman äro hvar för sig berättigade
att, efter erhållet afsked, i Civilstatens pensionsinrättning
uppbära pension till belopp af 400 R:dr, torde å Postverkets
pensionsstat för hvardera af dem endast så stor summa höra
uppföras, att den tillsammans med nyssberörda pension från
Civilstatens pensionsinrättning uppgår till det belopp, 2,200 R.xlr,
som General-Poststyrelsen ansett dem hvar ''för sig skäligen
höra tillerkännas; och som de belopp, Indika i följd häraf
borde för dessa tjensteman bär uppföras, skulle utgöra tillsammans
.................... 7,200: —
eller med tillägg af det för enkår» Lundblad
och hennes barn föreslagna årsunderstöd.
................ 300: — 7 ^qq.
samt de å Pensionsstaten nu utgående anslag, med
inberäkning deidbland af den postmästaren Göhle
redan tillerkända pension ä 1,000 R:dr, men med
afdrag af de 50 R:dr årligen som hittills åtnjutits
af den, — enligt hvad General-Poststyrelsen uti dess
förut omfönnälda skrifvelse den 27 nästlid ne December
anmält, —numera aflidna enkår» Katarina
Peters, uppgå till.................... 24,640: —
så hemställer jag, att anslagen å denna stat må sammanlagdt
bestämmas till............................ 32,140: —
“Vid de af General-Poststyrelsen i fråga om Omkostnads
staten gjorda förslag dels om förhöjning af anslagen till
ved och belysning med 3,000 R:dr, till dagtraktamenten åt
resepostexpeditörer med 3,000 R:dr, för postbefor äring d
statens och enskildes jernvägar med 10,000 R:dr, samt för
diligens- och postbefor dringen It landsväg med 50,000 R:dr,
och dels om uppförande af ett nytt anslag till belopp af
6,000 R:dr för sjöpostföringen emellan Sverige och England
har jag intet att erinra, hvadan och då förutvarande
anslag å denna stat efter afdrag af de 1,000 R:dr, hvarmed,
enligt hvad General-Poststyrelsen upplyst, anslaget för frimärkestittver
Jemn gen kärr minskas, utgöra R:dr 1,454,250: —
Transport Rdr 1,454,250:— 852,832: 50.
37
Bil. N:o 6 till Kong],. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport ll:dr 1,454-,250: — 852,832: 50.
jag hemställer att med tillägg dertill af
nyssberörda förhöjningar och nya anslag
tillsammans................... 72,000: —
Omkostnadsstaten må upptagas med en slutsumma af .... 1,526,250: —
“Om då derjemte anslaget till afkorfnmyar, resiitut toner
in. m. beräknas till....................... 20,917: 50.
och, såsom jag under förutsättning, att förut omförmälda
Proposition af Riksdagen bifalles, nu underdånigst föreslår,
anslaget för oförutsedda utgifter bestämmes till....... 100,000: —
så skulle slutsumman af Postverkets samtliga utgiftsstater
komma att uppgå till....................R:dr 2,500,000: -—
eller samma belopp hvartill Postverkets inkomster för 1873 förut blifvit
under nyssnämnda förutsättning beräknade.
“Och torde Eders Kongl. Maj:t, med framläggande af det sålunda
ändrade statsförslaget, hvithet lärer höra protokollet biläggas (lutt B), till
granskning jemväl af Riksdagen, dervid tillika vilja i nåder äska, att det
å förevarande hufvudtitel uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknad t att
af postmedlen direkte utgå till Postverket, måtte för 1873 upptagas till ett
staternas slutsumma motsvarande belopp eller 2,500,000 R:dr.
“Slutligen får jag tillstyrka, att med bifall till General-Poststyrelsens
derom gjorda hemställanden Eders Kongl. Maj:t täcktes dels medgifva, att
de för föreståndaren vid brcfbärareexpcditionen i Göteborg och de tvänne
nya rosepostexpeditörerna å södra stambanan föreslagna aflöningsbelopp måtte
redan under innevarande år få af postmedlen utbetalas till de personer, som
komme att befattningarne på förordnande uppehålla samt dels i nåder förklara,
att, i händelse af inträffande ledighet i kontrollörs- eller kontorsskrifvarebetärning
vid Stockholms postkontor eller i någon af föreståndarebefättningarnc
vid dervarande brefbärareespedition och paketpostkontor den
lediga befattningen intilldess annorlunda kan varda föreskrifvet icke må återbesättas
annat än medelst förordnande att densamma tills vidare bestrida.“
2:o.
Beträffande derefter Telegrafcerket anmälde föredragande Departementschefen
det af Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 1 nästlidne November
afgifna och detta protokoll under Kitt. C bilagda förslag till Telegrafverkets
utgiftsstat för år 1873, enligt hvithet de särskilda specialstaterna
skulle komma att sluta sig på följande summor, nemligen:
38
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Afiöningsstaten . ,.......
Ofvergångsaflön ingsstaten . . .
Pensions- och Understödsstaten
samt Underhållsstaten.....
R:dr
503,930
13,600
9,362
187,108
och anförde Departeraents-chefen att
förmälande hvilka anslag funnits i
tillsammans R:dr 714,000
i berörda skrifvelse Styrelsen, jemte omanseende
till Telegrafverkets utvidgning
och korrespondensens tillväxt erfordra förhöjning i senast fastställda belopp, tilllika
fästat uppmärksamhet, dels derå att, i händelse Kongl. Maj:t, vid pröfning
af Styrelsens samma dag algifna förslag till arbetsplan för nu innevarande
år, skulle finna godt medgifva inrättande af 3:djc klassens statstelegrafstationer
i Grangärde, Storvik och Torpshammar, den föreslagna
Afiöningsstaten borde ökas med aflöningar för föreståndarne vid nämnda
stationer eller, efter 500 R:dr i lön och 100 i tjenstgöringsarvode
för hvardera, med tillsammans 1,800 R:dr, dels ock derå att på blifvande
nådigt beslut i fråga om inrättande af en
gemensam
Svensk-Norsk kontroll -
station i Kristiania berodde, huruvida eu betydlig minskning i tjenstemannapersonalen
å den nuvarande kontrollstationen i Wenersborg kunde redan under
nu innevarande år åstadkommas emot anställande af ett par svenska
tjensteman såsom kontrollörer i Kristiania.
Efter häruppå gjord erinran, att Kongl. Maj:t den 9 nästlidna December
bifallit inrättande af de föreslagna 3:djc klassens statstelegrafstationer i
Grangärde, Storvik och Torpshammar samt att Kongl. Maj:t samma dag anvisat
medel för uppläggning af en ny internationell trådledning till Norska
gränsen med vilkor, att en gemensam Svensk-Norsk kontrollstation blefve i
Kristiania inrättad, men att frågan om det närmare anordnandet af berörda
kontrollstation ännu icke blifvit gjordt till föremål för nådig pröfning, yttrade
föredragande Departements-chefen i underdånighet:
“I anledning af Eders Kongl. Maj:ts till nästlidna års lagtima Riksdag
aflåtna framställning om upptagande i Riksstaten af Telegrafverkets inkomster
och utgifter hav Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 Maj
samma år val anmält, att densamma godkänt berörda framställning, men
dervid tillika anhållit, det Eders Kongl. Maj.t villo taga frågan om Postoch
Telegrafverkens sammanslagning under förnyad ompröfning och för Riksdagen
framlägga det förslag, som af frågans utredning kunde föranledas,
hvarjemte Riksdagen förmält sig i följd häraf anse Aflöning^- och Etgiffasta
t särskild t för Telegrafverket för närvarande icke höra bestämmas. Donna
underdåniga anhållan blot inför Eders Kongl. Maj:t föredragen den 3 nästlidna
November och behagade Eders Kongl. Maj:t då förklara, att, som frågan om
Post- och Telegraf-verkens förening för icke längesedan blifvit af Eders Kongl.
39
Bil. N:o C> till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverkd 1872.
Maj:t pröfvad, samt några förändrade förhållanden sedan dess ej in träd t och
icke ens vid någotdera verket Chefsplatsen vore ledig, Eders Kongl. Maj:t
funne någon åtgärd för närvarande icke vara af Riksdagens framställning
påkallad, men att då, hvad anginge föreningen af post- och telegrafi aster,
som, der en sådan förening funnes af verkens styrelse lämplig, blifvit genom
nådiga Brefvet den 22 December 1869 medgifven, det visat sig, att närmare
föreskrifter för verkställighet häraf erfordrades, General-Poststyrelsen och Telegrafstyrelsen
borde till Kongl. Maj:t inkomma med gemensamt förslag till allmänna
grunder derför och till de föreskrifter, som erfordrades med hänsyn
till vil k oren för ifrågavarande tjänsters förening och eventuella åtskiljande,
sökandes kompetens, sättet för tjenstetilIsättningar, lönevilkor, subordinationsförhållanden
och afsättlighet äfvensom beträffande tjenstelokaler och tjenstgöringstider
in. m.
“Då tiden ännu ej medgifvit de nämnda embetsverken att lemna det
af Eders Kongl. Maja sålunda infordrade förslag samt, på sätt jag redan
nämnt, Riksdagen, så länge ännu är obestämdt i hvad mån förening af verken
kan ega ruin, icke ansett sig höra deltaga i bestämmande af särskild aflöning-
och utgiftsstat för telegrafverket eller i detaljerad granskning deraf
velat ingå, så torde icke det af Telegrafstyrelsen för år 1873 uppgjorda förslag
till verkets utgifter kunna för fastställande till Riksdagen öfvcrlemnas,
utan lärer samma förslag komma att af Eders Kongl. Maja granskas, då
närmare innevarande års slut 1870 års stat för Telegrafverket skall fastställas.
“Men som Telegrafverkets utgifter, deribland inberäknade de som afse
verkets utvidgning, äro på Sjunde Hufvudtiteln upptagna med det belopp,
hvartill de för innevarande år beräknats, så torda nu dels de förändringar,
hvilka af Eders Kongl. Majits under år 1871 fattade beslut om nya telegrafstationers
inrättande blifva en följd, och dels Telegrafstyrelsens beräkningar
och förslag för år 1873 höra Riksdagen meddelas för att lemna Riksdagen
tillfälle till erinringar, der anledning dertill förefinnes, och tjena till ledning
vid bestämmandet af de nya siffror, som skola i Riksstat»;!! för samma år
upptagas; för hvilket ändamål jag alltså hemställer, att omförmälda af Telegrafstyrelsen
uppgjorda statsförslag måtte såsom bilaga vid donna dags protokoll
för finansärenden få till Riksdagen åtfölja Eders Kongl. Majrts nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
“Då vidare de medel, hvilka af Telegrafverkets beräknade inkomster
kunna återstå efter bestridande af verkets å stat upptagna utgifter — och
hvilka medel för år 187o skulle enligt Telegrafstyrelsens beräkning uppgå
till 69,000 R:dr eller, efter afdrag af aflöningen för personalen å de nya
stationerna i Grangärde, Storvik och Torpshammar, till 67,200 R:dr — lika
litet som de inkomster, hvilka möjligen komma att utöfver beräkningen till
40
Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Telegrafverket inflyta, kunna för verkets ändamålsenliga utveckling undvaras,
tillstyrker jag, det Eders Kong!. Maja täcktes hos Riksdagen föreslå att
Sjunde Hufvudtitelns anslag till Telegrafverket må uppföras med samma belopp
som verkets beräknade inkomster eller 783,000 R:dr att, fortfarande
såsom reservationsanslag, omedelbart utgå af telegrafmedlen, äfvensom att
Riksdagen derjemte måtte medgifva, att de öfverskott, som å berörda medel
möjligen kunna uppstå, må af Eders Kongl. Maja för telegrafverkets behof
disponeras.
”Hvad åter angår det kreditiv å 150,000 R:dr, som af senaste lagtima
Riksdag beviljades till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda
utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunde erfordras
utöfver den tillgång verkets egna medel lemnade, torde nu allenast
böra hos Riksdagen i nåder föreslås, att samma kreditiv må i Riksgäldskontorets
Reglemente oförändradt qvarstå, utan att Eders Kongl. Magt om
dess anvisande gör årlig framställning.”
3:o.
Vidare anmälde Departements-Chefen, hurusom General-Tullstyrelsen
uti en den 12 nästlid ne December till Finans-Departementet inkommen underdånig
skrifvelse afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets
för år 1872 fastställda utgiftsstater, som blifvit hos Styrelsen gjorda eller
eljest funnits vara af omständigheterna påkallade; och hade Styrelsen i sådant
afseende, med öfverlemnande af det statsregleringsförslag, som linnés
detta protokoll under Ht t. D bilagdt, anfört, beträffande först
Vestra distriktet:
Genom Kongl. Brefvet den 14 Juni 1871 angående Tullverkets utgiftsstater
för år 1872 hade bland annat blifvit bestämdt, att den förut i aflöningsstaten
upptagna stationära tullbevakningen vid Hättans inloppsstation
skulle indragas och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning af en
kustvakt med 500 R:dr i ordinarie lön, 200 R:dr i tjenstgöringspenningar
och 200 R:dr såsom båtlega, samt 2 kustroddare med 350 R:dr i lön och
150 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera, med åliggande för denna bevakningspersonal
att å ankommande fartyg utan dessas uppehållande genom an -läggning vid land verkställa erforderliga undersöknings- och kontroll-åtgärder
samt i {ifrigt fullgöra allt, hvad som af tillika i nåder beslutade och genom
41
Bil. N:o fi till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
allmän kungörelse meddelade förändringar i 7, 8, 14, 55, 75, 76 och 89 88
af 1860 års Tullstadga klafve eu följd.
Med anledning af sedermera utaf Chefen i Vestra distriktet gjorda
framställningar hade Styrelsen funnit nödigt bestämma, att bemäld» vid
Hattar! förlagda bevakning skulle, jemte den tillsyn personalen sålunda författningsenligt
ålåge att utöfva å de bägge förbi H ättan varande inloppen
till Uddevalla, verkställa sj opal r ul 1 er i ngen inom visst lämpligt befunnet bevaka
ngsområde, i hvithet äfven den mot häfver öppna Marstrandsfjorden ing-inge.
För beseglande, med någon trygghet, af detta områdes svåra och
vidsträckta farvatten erfordrades dock, att kustvakten vore försedd med en
däckad farkost af större dimensioner, än som afväges med den föronämnda
båtlega» af 200 R:dr, hvarföre Distrikt-chefen, efter att hafva hört Tullkammaren
i Marstrand, hemställt, att eif till 300 R:dr förhöj dt jaktlegobelopp
måtte på ordinarie aflöningsstat anvisas, samt att, under afvaktan
derå, skilnad»!! emellan detta och nuvarande jaktlego-anslag finge af extra
medlen utgå; och ehuru af skyldigheten till en sålunda utsträckt sjöpatmllering
jemväl följde, att ytterligare eu husfred dåre blefve behöflig, om hvars
uppförande likaledes på ordinarie stat och aflönande, intilldess sådant kunde
ske, äfvenledes af extra medlen, Tullkammaren i Marstrand gjort framställning,
hade, enär en öfvertalig vaktmästare å sistnämnda ställe vore och tillsvidare
kunde blifva använd till förstärkning af bevakningspersonalen vid
Hättan, Distrikt-chefen likväl ansett, att med frågan om anställande derstädes
af eu tredje kustroddare kunde, tilldess omständigheterna gjordt'' sådant
mera nödvändigt, anstå.
Biträdande hvad Distrikt-chefen sålunda yttrat och föreslagit, hade
Styrelsen, som provisoriskt förordnat om den föreslagna vidsträcktare patrulleringsskyldigheten
och i sammanhang dermed medgifvit att 100 Rall- finge
tillsvidare utgå åt extra medlen såsom båtlegofyllnad till kustvakten vid
Hättan, underdånigst hemställt, att dennes jaktlega må med nämnda belopp
förhöjas och således i 1878 års aflöningsstat upptagas till 800 R:dr.
Södra distriktet:
Enligt Styrelsens åsigt skulle den emellan Sverige och Danmark genom
Deklarationen deri 22 sistlidne September träffade öfverenskommelse,
hvilken med Oktober månads ingång trädde i kraft, i sin tillämpning otvifvelaktigt
komma att verksamt bidraga till hämmande af den oloflig» handelsrörelse,
som af ålder egt rum i Öresund, och till hvars ståljande svenska
statskassan hittills måst vidkännas betydliga omkostnader för en talrik kustbevakning;
och hade erfarenheten under den korta tid, som förflutit efter
Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. G
42 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Deklarationens afslutande, varit synnerligen tillfredsställande. Då den likväl
vore alltför kort, hade Styrelsen ej vågat att derpå grunda något bestämdt
förslag. Innan nemligen den hos kustbefolkningen, isynnerhet på vissa platser
vid Sundet, djupt rotande vanan att såsom näringsfång och manlig idrott
betrakta och utöfva smyghandeln lemna t rum för en annan uppfattning och
verksamhet, saknades icke anledning befara, att möjligen andra utvägar, än
de genom Deklarationen hämmade, skulle af vinningslystnaden utfinnas för
att kringgå lagbuden; och om också bevakningsanstalterna under deras nuvarande
form skulle i någon män kunna umbäras, vore det dock möjligt,
att förändrade sätt för smyghandel^ bedrifvande kunde kräfva nya bevakningsåtgärder,
livilka skulle föranleda kostnader, som i större eller mindre
man loge nu anvisade anslag i anspråk, och gåfve redan vunnen erfarenhet
någon anledning till en sådan förutsättning. Vid dessa förhållanden, och då
Styrelsen icke Unge äfventyra att befinnas i saknad af medel för vidtagande
af bevakningsanordningar, livilka af omständigheterna kunde blifva påkallade,
men af tillgången på disponibla medel icke kunde anses fritagen från förpligtelsen
att i dispositionen af dessa, likasom öfriga anslag, iakttaga sträng
sparsamhet, hade Styrelsen ansett sig hvarken kunna eller höra på de förändrade
förhållanden, som genom tillkomsten af omförmälda Deklaration inträda
redan nu grunda någon framställning om indragning eller minskning
af de anslag, som för kustbevakningen inom Södra distriktet vore anvisade.
Såsom 1871 års stat, lika med den för år 1872, utvisade, funnes vid den
år 1866 inrättade Tullkammaren i Trelleborg af vaktmästare endast två och
af roddare blott eu. Donna från början der anställda vaktbetjening ansågs,
innan den utrikes handelsrörelsen på platsen egde någon större utsträckning,
vara tillräcklig, men hade, i följd af den snabba utveckling donna rörelse
derstädes vunnit, redan före detta visat sig icke motsvara behofvet. Hittills
hade väl detta kunnat afhjelpas derigenom, att innehafvarne af två utaf de
till Trelleborgs tulljakt hörande kustroddaretjenster, hvilka begge sysslor
varit ställda på indragning vid blifvande ledighet, kunnat såsom öfverflödiga
användas till vaktmästaregöromål vid tullbevakningen på platsen; men sedan
under år 1871 dessa kustroddare i donna sin egenskap förflyttats till andra
ställen, och berörda utväg att fylla den förhanden varande bristen i tullbevakningen
i Trelleborg således icke vidare förefunnes, hade Styrelsen sett sig
föranlåten underdånigst hemställa, att ytterligare en vaktmästaretjenst må
der få inrättas med lika aflöning, som för de förut der anställda vaktmästare,
nemligen 500 R:dr såsom ordinarie lön och 200 Rall'' i tjenstgöringspenningar.
Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 43
Sydöstra distriktet:
I sammanhang med förevarande statsregleringsärende, hade Styrelsen
ansett till behandling höra förekomma en af Ordföranden i Ronneby kommunalstämma
A. Holm, å innevånarnes vägnar, hos Kongl. Maj:t gjord och
till Styrelsen, för afgifvande af utlåtande, remitterad underdånig ansökning
dels om inklareringsrätt för alla till Ronneby från utrikes ort ankommande
lastade eller barlastade fartyg, och dels att sådant tullpligtigt, till införsel
medgifvet gods, som från utrikes ort till köpingen ankomme, måtte af der
stationerade tulltjensteman behörigen tullbehandla^, allt under vilkor och
föreskrifter, som Kongl. Maj:t funne godt i nåder bestämma; Och både till
stöd för beviljande af dessa förmåner åberopats: att köpingens folkmängd,
oaktadt större delen deraf måst efter den Ronneby år 18(14 öfvergångna
vådeld lemna orten, likväl redan under år 1870 uppgått till 1,511 personer;
att, på sätt en Inlagd uppgift utvisade, exporten från och importen till Ronneby
i en anmärkningsvärd grad tilltagit under de fyra åren 1867—1870,
-— samt att köpingen, som med sin göda hamn läge på ett afstånd af nära
9 mil från närmaste järnvägsstation, icke egde annan hufvudsaklig för allmänna
rörelsen användbar kommunikation med andra orter, än medelst sjöfart.
Vid öfvervägande häraf, efter det såväl Tullinspektionen i Ronneby som
Tullkammaren i Karlskrona blifvit genom distrikt-chefen börda, samt jemväl
denne afgifvit infordradt yttrande i frågan, hvarvid den underdåniga ansökningen
blifvit af alla dessa myndigheter i mer eller mindre mån understödd,
både Styrelsen väl ansett en utvidgad klarering^, lossnings- och tullbehandlings-rätt
skäligen höra köpingen förunnas, men, i öfverensstämmelse med
hvad Styrelsen i underdåniga utlåtanden den ''21 Juni 1866, angående stadsstyrelsens
i Skellefteå, och den 9 November 1869, angående åtskilliga handlandes
och skeppsredares i köpingen Lysekil likartade ansökningar, anfört,
funnit sig icke höra eller kunna till den nu förevarande tillstyrka bifall i
vidsträcktare mån, än hvad som blifvit genom Kongl. blefven den 27 Juli
1866 för Skellefteå och den 19 November 1869 för Lysekil medgifvet,
nemligen:
dels att fartyg, som från utrikes ort ankomme till Ronneby med last
till större eller mindre del af sill, torr fisk, kaffe och raffineradt socker,
samt i öfrigt icke medförde tullpligtigt gods, må till köpingens hamn direkt
få inlöpa och der lossa varor af nu nämnda slag, dock att det lossade godset
skulle under Tullverkets lås förvaras i tjenlig! tullpackhus, intilldess Tullkammaren
i Karlskrona kunde om tullbehandlingen förordna;
dels att varor af om förmälda slag jemväl må vid sagde lossningsplats
tullbehandlas under iakttagande deraf, att attest å desamma insändes till
Tullkammaren i Carlskrona, som borde journal isera och tulldebitera varorna
44
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
samt uppbära och redovisa den för dem belöpande tullafgiften, allt likväl
med vilkor att Ronneby köping på egen bekostnad ej mindre anskaffade och
för framtiden underhölle förenämnda tullpackhus, af den beskaffenhet och på
sådan plats förlagd t, att det befunnes för ändamålet fullt lämpligt, äfvensom
för tullpersonalen behof!iga bostäder samt expeditions- och vaktlokaler med
deri för tjenstegöromålen nödig möblering, än ock tillhandahölle erforderlig
vigtattiralj och behöfliga målkärl;
dels ock att, under det inklaröring af fartyg, som med last af någon
eller några bland bär omförmälda varor eller ock af tullfritt gods från utrikes
ort direkte till Ronneby ankomme, skulle såsom hittills verkställas vid
hufvudtullkammaren i distriktet, fartyg, som i barlast till nämnde köping
anlända, må på stället inklarera.
Derest nådigt bifall härtill lemnades, blefve deraf en följd, att tullförvaltningen
i Ronneby måste på annat än förut beslutadt sätt ordnas. Jem11
kt 1871 äfvensom 1872 års stat skulle nemligen, vid inträffande ledighet i
nuvarande på indragning ställda en Tullinspektor ssyssla och två Yaktmästaretj
en sfer derstädes, dessa sysslors innehafvare komma att ersättas allenast af
eu uppsyningsman. Äfven oberoende af utvidgade rättigheter för varutrafik
med utlandet, hade Distrikt-chefen förnyat eu af honom förut gjord anmälan
om det af platsens på sista tiden tilltagande sjöfartsrörelse i förening med
dervarande lokala förhållanden betingade behofvet af en vaktmästare derstädes
; och da fullgörandet af de bestyr, som genom beviljande af nu i
seglations- och tullbehandlingshänseende föreslagna förmåner skulle komma
att åligga ställets tullpersonal, fordrade, att föreståndaren för denna station
icke börda ega lägre än Tullinspektörs grad, ansåg Styrelsen honom höra
dervid bibehållas med den för en sådan tjensteman vanliga aflöning, samt
att till hans biträde på platsen måtte anställas eu vaktmästare, och hade
derföre, under ofvannämnda förutsättning, underdånigst hemställt, att för
Ronneby må i staten uppföras eu Tullinspektor med 1,200 R:dr såsom ordinarie
lön, 300 R:dr i tjenstgöringspenningar och 100 R:dr i båtlega, samt
eu vaktmästare med 400 R:dr i ordinarie lön och 200 R:dr i tjenstgöringspenningar,
hvilken senare aflöning dock ej borde utgå förr, än någon af de
nu på stället varande två vaktmästare från sin befattning afgått.
Då den ifrågasätta förmånen, om den medgåfves, torde få, omedelbart
efter det sådant skott och de föreslagna vilkoren blifvit fullgjorda, af köpingen
tillgodonjutas, hemställde Styrelsen om tillåtelse att, under afvaktan
pa tillämpningen af 1873 års stat, derförinnan få af Tullverkets extra medel
anvisa erforderligt löneskilnadsbelopp.
Genom besparing af nu i staten uppförda uppsyningsman aflöning
1,100 R:dr, koinme den af den nya organisationen föranledda effektiva lönetillökningen
att inskränkas till 1,100 R:dr.
Bil. N:o 6 titt Kongl Alaj.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
45
(iotlandsdistriktet:
Norra distriktet:
Uti sin till Styrelsen för år 1870 afgifna årsberättelse hade Tullkammaren
i Umeå, bland annat, anhållit, att, i likhet med förhållandet vid åtskilliga
andra Tullkamrar, anslag till skritbiträde måtte anvisas äfven för
förstnämnda Tullkammare, hvarest kontorsgöromålens tillväxt under de senare
åren gjort anlitandet, på Tullförvaltarens egen bekostnad, af sådant biträde
nödvändigt.
Vitsordande Tullkammarens uppgift, att göromålen derstädes icke obetydligt
ökats, särdeles sedan den staden medgifva nederlagsrätt på sista tiden
börjat mera allmänt begagnas, hade, vid det förhållande att Tullförvaltaren
i Umeå, hvilken det ålåge att redovisa, utöfver egen, jemväl två underlydande
tullstationers uppbörd samt att i första rummet hålla hand öfver
deras räkenskaps- och förvaltningsåtgärder, dervid saknade allt kontorsbiträde,
Styrelsen underdånigst hemställt, att i sådant afseende måtte för Tullkammaren
i Umeå, likasom för en del andra Tullkamrar, i staten uppföras ett
skrifbiträdesanslag af 500 R:dr.
Wermlands och Elfsborgs läns gräns-distrikt:
Likasom i afseende på Umeå blifvit anförd t, men i ännu högre grad,
både tullförvaltningsbestyren, såväl kontors- som packhusgöromålen, erhållit
betydande tillökning vid Tullkammaren i Karlstad, sedan staden förunnats
icke blott nederlagsrätt, utan, efter nordvestra stamjernbanans öppnande, äfven
rransitupplagsrätt. Uppbörden derstädes af tullmedel både ock i den män
ökats, att donna uppbörd, som år 1866 var inskränkt till ett belopp af
"24,765 R:dr 82 öre, år 1870 uppgått till mera än 5 gånger donna summa
eller till 126,346 Rall'' 49 öre.
Hvarken den nu till 3,000 li:dr bestämda aflöningen för Tullförvaltaren,
som äfven bär vore ensam på Tullkammaren, eller den fåtaliga vid
tullbevakningen anställda betjeningen, bestående endast af tvä vaktmästare,
af hvilka den ene, i saknad af uppsyningsman, både till åliggande att biträda
vid varors packhusbehandling och dem attestera, stode i behörigt förhållande
till det ansvar och den arbetskraft, som göromålens beskaffenhet
och mängd förutsatte. Styrelsen, som för deras tillbörliga skötande
46
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverlcet 1872.
också varit föranlåten att för en del af år 1871 utaf extra medlen anslå åt
Tullförvaltaren ett särskild! tillskott af 500 R:dr efter år räknadt, samt såväl
under år 1871 som föregående år förse honom med tillfälligt uppsyningsmansbiträde
mot godtgörelse jemväl af extra medelsanslaget, både, enär all
anledning vore, att behofvet af bägge dessa utgiftsposter långt ifrån att framdeles
minskas eller upphöra, tvärtom skulle gorå sig såsom stadigvarande
ännu mera gällande, funnit sig icke vidare kunna undgå att hos Kongl.
Maj:t hemställa dels om en lönetillökning åt tullförvaltaren med 500 R:dr,
hvarigenom hans med 5,000 R:dr nu utgående ordinarie lön skulle komma
att utgöra 5,500 Rall'', och dels om uppförande på stat vid Tullkammaren
af en uppsyningsman med ordinarie lön af 800 R:dr och tjenstgörlöspenningar
af 500 R:dr, hvilket allt, efter afräkning af de 100 Rall’, som den
packhusattesterande vaktmästaren nu för detta sitt åliggande uppbära, men
vid dess upphörande vore pligtig frånträda, komme att föranleda en effektiv
aflöningstillökning af 1,500 R:dr.
I följd af hvad sålunda biff vi t af General-Tullstyrelsen föreslaget,
skulle Aflöning sstaten komma att ökas med 3,900 R:dr, och dennas totalsumma,
som för år 1872 upptagits till ett bruttobelopp af 1,333,615 R:dr, således
att ökas till......................R:dr 1,337,515: —
Men härvid hade man att nu, likasom vid föregående
statsregleringstillfällen, beräkna besparingar i ordinarie aflönings-normalstaten,
dels i följd af åtskilliga nuvarande tjenstinnehafvares
förklarande, att de önskade bibehållas vid sina enligt 1868 års
stat agande löneförmåner, Indika besparingar komma, så vid t
de nu kunnat utrönas, att för år 1873 uppgå till 33,202: 50.
och dels i följd deraf, att innehafvarne
af sådana tjenstår, som enligt förslaget till 1873
års stat skulle vid blifvande ledigheter eller af
annan förutsatt anledning ersättas med andra
befattningar, för hvilka högre eller nya löner vore
i statsförslaget upptagna, komma att, så länge
de vid sina tjenstår qvarstode, uppbära endast
den för dem i 1868 och 1872 års stater bestämda
aflöning, hvilken besparing för år 1873
kunnat beräknas till................ 5,400: — gg goZ- 50
så att verkliga behofvet för de i 1873 års stat uppförda
sysslor skulle blifva inskränkt till...........R:dr 1,298,912: 50.
47
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o I om Statsverket 1872.
Deremot måste äfvenledes nu, likasom vid senaste statsreglering, anslås
särskilda belopp på Öfvergångsaflöningsstat:
dels åt de embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas befattningar
borde vid blifvande ledigheter indragas, och för Indika aflöningsstaten för
1873 icke upptoge några lönebelopp; utgörande, utöfver belöpande upphördaprovision,
der sådan egde ruin, dessa särskilda aflöuingar tillhopa 29,370: —
och dels åt innehafvarne af sådana tjenstår, hvilka vid
blifvande ledigheter herde utbytas mot andra befattningar med
lägre löneförmåner, och Indika löneskilnadsbelopp blifvit för år
1873 beräknade till sammanlagd!.................. 18,880: —;
kommande sålunda för Öfvergångsaflöningsstaten att erfordras R:dr 48,250: —
För tillhandahållande af den Uppbördsprorision, som fortfarande herde
utgå till de embets- och tjensteman samt betjente, Indika förklarat sig icke
vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtig» att åtnöja^ med den i 1868
års stat bestämda aflöning, och till hvilken provision efter det medeltal deraf
för åren 1862—1866, som tillförene lagts till grund för dess beräkning,
för den ännu qvarvarande tullpersonalen, som egde sådan aflöning
åtnjuta, erfordrades ett anslag af 52,160 R:dr, hade, med afseende på nu,
likasom förut skott, påräknad afgång bland donna personal före och under
1873, Styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda år upptaga detta anslag till
endast ett belopp af 50,000 Rall’.
Med iakttagande, vid beräknandet af behofven för ålder stilläggs- samt
indragnings- och pensionsstaterna, af den vid senaste statsregleringstillfällen
följd» grund, nemligen att dervid hänsyn icke toges till de belopp, hvartill
anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för det år,
då statsregleringen skedde, liv lika belopp, si som uppgillra så långt före det
år, de afsåga, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet, utan till dem, som
vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit behöflig», sedan dervid
gjorts de afdrag och tillökningar, hvartill de förändringar, som redan egt
rum eller kunde antagas skola inträffa, funnits gifva anledning, både till utgifterna
på dessa stater visat sig erfordras: för ålderstilläggsstaten 86,380
R:dr, indragningsstaten 87,191 R:dr, pensionsstaten för afskedade tjensteman
och betjente 185,281 R:dr 25 öre samt pensionsstaten för aflidne tjensteman»
och be tj eu tes i fattigdom efterlemnade enkor och barn 31,485 R:dr 90 öre,
mot de för hvardera af dessa ändamål för år 1872 anvisade summor af respektive
88,000 Rall-, 92,400 R:dr, 197,000 R:dr samt 31,800 R:dr; och
hemställde i följd häraf Styrelsen, att såsom förslagsanslag måtte för år 1873
i runda tal beviljas:
för Ålderstilläggsstaten.....................R:dr 86,400: —
„ Indragningsstaten...................... „ 87,200: —
48
Bil. N:o 6 till Kongl. Mapts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
För Pension sstaten för afskedade tjensteman och betjente. . Ridt- 185,300: —
„ Pensionsstaterna för aflidna t j ens temäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn.......... 31,500: —
Beträffande sedermera den egentliga Omkostnaässtaten med dess särskilda
anslagsposter, hade, med undantag för den till ”Rese- och traktamentskostnader”
anvisade summa af 25,000 R:dr, anledning icke förekommit att
föreslå andra belopp än de för 1872 beviljade; men då de till berörda titel
hörande utgiftsposter icke i medeltal under de 5 sistförflutna åren uppgått
till mera än 22,86b R:dr 27 öre, ansåg styrelsen en nedsättning deri kunna
göras af 2,000 R:dr; hvarjemte Styrelsen hemställde, att den till “diverse
utgifter" anvisade förslagsssumma af 10,087 R:dr 50 öre, må, för jemnande
till helt tusental af alla utgiftsstaternas slutsumma, förhöjas till 10,937 R:dr
50 öre.
Slutligen hade Generaltullstyrelsen uppställt en jemförelse emellan de
för år 1872 fastställda och förevarande för år 1873 föreslagna utgiftsstater,
hvaraf visade sig att,
medan de förra uppgänga till följande belopp, nemligen:
Ordinarie aflöningsstaten............ 1,333,615: —
efter afdrag af derå beräknade besparingar 41,632: 50. | 291,982- 50
Ofvergångsaflöningsstaten .................... 55,230: —
D:o uppbördsprovision, förslagsanslag......... 50,000: —
Alderstilläggsstaten, förslagsanslag............... 88,000: —
Indragningsstaten, förslagsanslag................ 92,400: —-
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag
........................... 197,000: —
Pensionsstaterna för aflidna tjensteman!? och betjentes i fattigdom
efterlemnade etiker och barn, förslagsanslag .... 31,800: —
Omkostnadsstaten........................ 173,587: 50.
deraf 99,337 R:dr 50 öre vore förslagsanslag.
Summa R:dr 1,980,000: —
så skulle deremot de senare eller staterna för år 1873, sådana de af styrelsen
föreslagits, bestiga sig till följande summor, nemligen:
Ordinarie aflöningsstaten............ 1,337,515: —
efter afdrag af derå beräknade besparingar 38,602: 50. j 298 912- 50
Ofvergångsaflöningsstaten.................... 48,250: —-
D:o uppbördsprovision, förslagsanslag......... 50,000: —
Alderstilläggsstaten, förslagsanslag............... 86,400: —
Indragningsstaten, förslagsanslag.......... 87,200: —
Transport R:dr 1,570,762: 50.
49
Bil. N:o (> till Kongl. Mnjds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
n . Transport R:dr 1,570,762: 50.
rensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, föv
slagsanslag
............... 185,300: -
rensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn, förslaqsanslaa .... 31 300- _
Omkostnadsstaten....................... 172^437- 50
deraf 98,187 R:dr 50 öre voro förslagsanslag.
■ ,..ri , , n .. Summa R:dr 1,960,000: —
1 hvaraf således de för 1873 föreslagna utgifterna skulle med 20 000
R:dr understiga dem, som beräknats för 1872.
Efter redogörande för hvad Generaltullstyrelsen sålunda anfört yttrade
föredragande Departements-chefen:
Hvad först angar den af innevanarne i köpingen Ronneby gjorda underdåniga
ansökning om beviljande af utvidgad inklareringsrätt för nämnda
köping, så tillstyrker jag, att denna ansökning måtte af Eders Kongl. Makt
bifallas på det sätt och under de vilkor, som Generaltullstyrelsen föreslagit.”
”Beträffande derefter Styrelsens förslag, dels att kustvaktens vid Hättan nuvarande
jaktlegoanslag skulle med i 00 R:dr förhöjas till 300 R:dr, dels att
vid tullkammaren i Trelleborg skulle, utöfver der redan varande tvänne vaktmästare,
anställas ytterligare en vaktmästare med 500 R:dr i lön och 200
R:dr i tjenstgöri liggpenningar, dels att för Ronneby köping skulle i aflöningsstaten
uppföras, i stället för derå nu upptagne uppsyningsman, eu tullinspektor
med 1,200 Ruff i lön, 300 Ruff i tjenstgöringspenningar och 100 Ruff i
båtlega äfvensom en vaktmästare med 400 Ruff i lön och "200 Ruff- i tjenstgöringspenningar,
hvilken sistnämnda aflöning likväl icke borde utgå förr än
någondera af de på stället nuvarande tvänne vaktmästare från sin befattning
afgatt, dels att för tullkammaren i Umeå skulle uppföras ett anslag af 500
Ruff- till skrifbiträde samt dels att i Karlstad tullförvaltarens lön skulle med
•>00 Ruff höjas till 2,500 R:dr och vid dervarande tullkammare derjemte
anställas eu uppsyningsman med 800 R:dr i lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar,
så har jag icke anledning att emot dessa förslag gorå någon
erinran; och som jag icke heller har något att påminna vare sig emot hvad
Generaltullstyrelsen anfört rörande de hos Styrelsen »jorda framställningar
om ytterligare ändringar i aflöningsstaten, Indika Styrelsen funnit icke höra
vinna afseende, eller emot Styrelsens beräkning af slutsummorna ä aflöningsstaten
och å de öfriga utgiftsstaterna, så hemställer jag, att det af Styrelsen
uppgjorda statsförslag, som i sin helhet slutar sig på eu summa af 1,960,000
Kali, matte af Edeis Kongl. Maja utan förändring öfverlemnas till granskning
jemväl af Riksdagen och att Eders Kongl. Maja dervid täcktes föreslå, att det under
Sjunde lmfvudtiteln uppförda förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå till
Bill. till Itilcsd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Tullverket, måtte bestämmas till nämnda belopp, 1,960,000 R:dr, hvithet med
20,000 R:dr understiger det, som uti nu gällande Riksstat finnes i sådant
afseende upptaget.”
4:o.
Departements-chefen anmälde härefter, att Skogsstyrelsen uti underdånig
skrifvelse den 30 nästlid ne November gjort framställning om åtskilliga
förhöjningar i det nu för Skogsväsendet anvisade ordinarie anslag och i sådant''
afseende beträffande Styrelsens eget embetsverk anfört, att, sedan Styrelsen
uti ett den 26 April 1862 afgifvet underdånigt förslag upptagit den
tjenstepersonal för embetsverk^, som Styrelsen för sin del ansåg behöflig
med afseende å de ärenden, hvilka syntes höra tillkomma Styrelsens befattning,
och Kongl. Maj:t derefter uti nådig skrifvelse den 29 Juni 1866 förständiga!
Styrelsen att taga nämnda förslag under förnyad ompröfning samt
dervid lägga till grund den betydligt inskränktare stat, som angåfves i nådiga
brefvet om Skogsstyrelsens inrättande den 29 Januari 1859, så både
Styrelsen till underdånig åtlydnad häraf den 29 Juni 1867 uppgjort ett nytt
förslag till organisation för verket och uti detta förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med nämnda nådiga bref upptagit Styrelsens personal, förutom
chefen, till en sekreterare, som jemväl skulle vara registrator och aktuarie,
en kamrerare, som tillika skulle vara revisor och fiskal, samt en kanslist
och en vaktmästare.
Endast med den förändring att, i stället för den i förslaget upptagna
kanslist, den för denne tjensteman föreslagna lön förenats med expensa,
islaget för att användas till extra tj ens tebi träde i styrelsen samt med den
jemnkning i sekreterarens och kamrerarens tjenstgöring, att revisionsgöromålen
dem emellan fördelades, så att revisionen af skogsindelningsplaner öfverfördes
på sekreteraren och att denne jemväl skulle vara fiskal, äskade derefter
Kongl. Maj:t i nådig Proposition till Riksdagen den 19 Februari 1869
anslag till aflöning för Skogsstyrelsens personal i enlighet med Styrelsens
förenämnde, på grund af nådigt förständigande, upprättade, förnyade förslag,
dervid Kongl. Näjd dock täcktes förklara, att det inom en icke särdeles aflägsen
f ramtid torde blifva Styrelsen svart att, utan förökning af arbetsbi after,
hinna med erforderlig omsorg handlägga de ständigt växande tjenstebestyr,
som tillhörde Stvrelsen.
Redan under år 1869, då Styrelsen i följd af nådiga brefvet den 7
Maj samma år blifvit satt i tillfälle att med den personal, som nådiga Pro
-
51
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
positionen angifvit, i hufvud saldi ga, delar tillämpa det Instruktionsförslag,
hvithet i sammanhang med nämnda proposition varit för Riksdagen framlagdt
och sedermera den 19 påföljande November såsom författning utfärdades, befinns
det förenad! med icke ringa svårighet att medhinna de något öfver
1000 mål, som då dragits under Styrelsens pröfning, och hade detta ej kunna!
ske, så framt ej med ingången af Juli månad registrator-;- och ak tuar iegöromålen
uppdragits åt en extra tjensteman.
Följande året, 1870, då antalet mål, som till Styrelsen inkom, öfversteg
1500, ökades i följd deraf svårigheterna att fullgöra hvad som tillhörde Styrelsens
befattning, ehuru med ingången af sistnämnda år en extra tjensteman
blifvit anstånd för revisionsgöromålen; och nästlidna år, då målen redan
vid förevarande skrifvelses aflåtande, i slutet af November, uppgått till 2000,
vore det Styrelsen omöjligt att, oaktadt den mest ansträngande tjenstgöring,
hinna handlägga dessa ärenden.
Med anledning häraf och då det visat sig, att särskilda tjenstemän erfordrades
ej mindre för registrator- och aktuarie- än äfven för revisionsgöromålen,
för hvilka ansvarighet ej vidare skäligen torde kunna åläggas föredraganderne
i Styrelsen, som derförutom vore med arbete härd! betungade,
hemställde Styrelsen underdånigst om bemyndigande att få såsom ordinarie
tjenstemän anställa en registrator och aktuarie samt en revisor, hvardera
med aflöning af 2,200 R:dr eller samma belopp, som bestodes dylika
tjenstemän i de flesta öfrig» embetsverk, äfvensom att Styrelsen det oaktadt
måtte få bibehålla oafkortad! nuvarande anslag till extra kanslibiträde och
expenser, hvarförutan Styrelsen ej skulle komma i tillfälle att antaga de extra
biträden, som för göromälens behöriga fortgång vore oundgängligen nödvändiga.
Vidare och då med den ansenliga utveckling Styrelsens arbeten sålunda
tagit och med den oaflåtlig» beröring, som i följd häraf måste underhållas
med de flesta embetsverk i hufvudstaden, uppvaktningen hos Styrelsen icke
längre kunde tillräckligt bestridas af en enda vaktmästare, så och då härigenom
icke ringa omgång och tidsutdrägt uppstå!!, anhålla Styrelsen att få
anställa ytterligare en vaktmästare med 600 R:dr i årlig lön.
Beträffande slcogsstatspersonalen, så inhemtades visserligen af de från
skogs!)enstemännen i de Norrländska provinserna ingångna årsberättelser, att
skogsåverkningarne derstädes betydlig! aftagit och inom vissa revier, der
dylika lagöfverträdelser för endast få år sedan voro talrika, nu i det närmaste
upphört, hvithet lyckliga förhållande utan gensägelse finge tillskrifvas
skogspersonalens nitiska verksamhet inom de begge nordligaste länen, föröfvades
dock ännu skogsåverkan i stor skala, hvadan och då det göda resultat,
som vunnits å de orter, der skogspersonalen varit mera tillräcklig för
beslagtagande af åverkadt virke samt åverkarnes efterspanande och lagförande,
syntes mana dels att bereda tillfälle för en utsträckt verksamhet i be
-
52
bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.
i Öl da hänseende, dels till anställande af erforderligt antal skogstjenstemän
och betjente i de orter, åt Indika den fåtaliga personalen hittills ej kunnat
egna tillräcklig uppsigt, Styrelsen underdånigst hemställt:
„ att list nuvarande första inspektionsdistriktet, hvilket med undantag
af Asele, Fredrika, Wilhelmina och Dorothea socknar, eller Åseie revier, omfattade
hela Norrbottens och Westerbottens län jemte dess lappmarker, med
en ytvidd af omkring 1,400 qvadratmil och högst tidsödande kommunikationer,
måtte såsom varande alltför vidlyftigt att af en tjensteman kunna med
erforderlig kraft inspekteras, delas i tvåa ne, så att det ena eller första distriktet
komme att utgöras af Norrbottens län och det andra af hela Westerbottens
län, inbegripande jemväl det till nuvarande Andra inspektionsdistriktet
hörande Asele revier, samt att i följd deraf ytterligare en skogsinspektör
i de nordligaste länen måtte anställas, hvarvid för den inspektör, som komme
att till distrikt erhålla Westerbottens län, der åtminstone i residensstaden lefnadskostnaderna
ej voro högt uppdrifva, lönen torde kunna bestämmas till
3,000 R:dr och resepenningarne till 750 R:dr, hvaremot inom Norrbottens
distrikt, hvilket skulle omfatta eu ytvidd af omkring 920 qvadratmil och der
såväl lefnads- som resekostnaderna voro särdeles dryga, den nuvarande lönen
af 4,000 Rall* och 1,000 R:dr i respenningar torde höra bibehållas;
att, på sätt jemväl blifvit föreslaget af den senaste Skogskomitén, trakten
omkring Tärändö eif, öfva delen af Kalix elfdal från byn Narken samt
Tornea elfs flodområde från byn Antis, allt med tillfallande bivatten, för
hvilken trakt sedan flera år tillbaka extra ordinarie revierförvallare varit
antagen, måtte, enär jägmästare i Kalix, Pajala och Gellivara revier, hvarom
detta vidsträckta och för skogsåverkningar utsätta område nu hörde, ej
kunde hinna att till samma område utsträcka sin förvaltning, skiljas från
nämnda revier och bilda ett särskild t tjenstgöringsområde med namn af
lär ända revier under förvaltning af eu Jägmästare med 900 Rdr i lön och
400 R:dr i respenningar;
art till fyllande af de årliga resepenningarne för den Jägmästare i
Arvidsjaurs revier, om hvars anställande med aflöning af redan på stat uppförda
medel Styrelsen samma dag gjort särskild underdånig framställning,
måtte anvisas ett belopp af 200 R:dr, så att han komme att i respenningar
erhålla tillsammans 400 R:dr;
att då antalet Jägmästare genom anställandet af en dylik tjensteman i
bärande revier skulle blifva 76 i stället för 75, — hvartill i öfverensstämmelse
med nu fastställd stat antalet komme att uppgå, derest Kongl. Maj:t
täcktes medgifva tillsättande af en Jägmästare i Arvidsjaurs revier — och i
följd deraf en af de fem för Jägmästare bestämda löneklasserna, hvilka nu
alla både ett lika antal lönerum, nemligen 15, skulle komma att innehålla
16 sådana eller ett rum mera än de öfriga, denna tillökning i anseende till
Bil, N:o 6 till Kong!. Maj:ts /''rop. N:o 1 om Statsverket 1872.
skogstjcnHtemånnens i de fyra lägre löneldasserna svaga löner och den långa
tid, svin erfordrades för att uppnå den högsta löneklasscn, måtte få räknas
till sistnämnda klass och att således ett belopp af 1,100 R:dr eller skillnaden^
emellan lägsta och högsta Jägmästarelönen måtte anslås för att bereda
de i ne fyra lägre löneldasserna äldste Jägmästare tillfälle till uppflyttning i
högre klass;
att . de för Jägmästare i de 6 norra länen anslagna respenningar,
hviska ej befunnits tillräckliga för de resor, som i och för en rätt tjonsteuiöfning
varit erforderliga, hvaraf följt antingen enskild uppoffring för de särdeles
svagt aflönade tjenstemännen eller ock att behöflig» tj ens teresor måst
åsidosättas, matte på det sätt förhöjas, att Jägmästare utöfver de 400 R:dr,
hvilka nu utgingo såsom resepenningar för en sådan tjensteman i de Norra länen,
kom me i åtnjutande inom Norr- och Westorbottens län af högst 200 R:dr
och inom bilaga Norrländska och Kopparbergs län af högst 100 R:dr, dock
endast sa vidt han med räkning styrkte, att hans resekostnader för året enligt
Resereglementet öfverstigit 400 R:dr; och skulle således för nämnda ändamål
under antagande af 10 Jägmästare i Norr- och Westerbotten samt
14 i de fyra öfrig» Norrländska länen jemte Kopparbergs län erfordras
5,200 R:dr;
att, med hänsyn till de höga lefnadskostnaderna och den särdeles ansträngande
tjenstgöringen i de norra orterna, de derstädes anställde Jägmästare
måtte erhålla personliga lönetillägg, så, att deras aflöning komma att
stiga till 1,200 R:dr för hvardera, hvarförutan densamma ej allenast vore
otillräcklig att motsvara lefnadsbehofven, utan äfven stode ''i alltför starkt
missförhållande såväl till afbön ingen för öfrig» dervarande tjensteman, såsom
Landtmätare, Läkare in. fl., som ock till den aflöning och andra inkomster,
som af enskilda sågverk segare och bolag bestodes deras såginspektorer, timmer
uppköpare samt till och med flottaingsförmän; och skulle med beräkning
att samtlig» Jägmästarne i de båda lägsta löneldasserna tillhörde de 6
norra länen, hvilket, da de flesta lediga platser der söktes af och besattes med
yngre, förut extraordinarie tjensteman, inom ej synnerligen lång tid torda
inträffa, ehuru för närvarande 7 Jägmästare i lV:dc och 2 i Vite löneklasserna
voro anställda i de södra provinserna, till donna löneförbättring erfordras
för 15 Jägmästare i Vite klassen, å 800 R:dr, 4,500 Ruff- och för 15
Jägmästare i
att då erfarenheten visat, det aflöning»!! till kronojägarne i de 6 norra
länen, hvilken utginge med 500 R:dr, inbegripet rese- och tjenstgöringspenningar
samt hyresersättning, vore otillräcklig för kronojägarnes lifsuppehälle
och försatte dem i en beroende ställning, som ingalunda vore gagnelig
för tjenstgöringen, och då den ringa aflöning»!! ofta haft till följd, att de
dugligaste bevakare lemnade statens tjenst och togo anställning bos enskilda
54
Bil. S-.o 6 till Kong!,. Ma}: Is Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
såsom timmeruppköpare och flottningsförmän, aflöningen för de 92 kronojägarne
i Norrland och Kopparbergs län måtte höjas med 50 R:dr för hvardera
eller med tillsammans 4,600 R:dr; splint
att, för ordnande af erforderlig skogsbevakning inom de föreslagna nya
Tärändö och Arvidjaurs revier äfvensom i Malå bevalmingstrakt af Arjeplougs
revier, der under de tvä senaste åren extra krono]ägare varit med full lön
anställd, ytterligare 7 krononojägare måtte uppföras på skogsstaten i Norrbottens
län med aflöning af 550 R:dr hvardera i ett för allt eller tillsammans
3,850 R:dr;
Och skulle således de belopp, Indika Skogsstyrelsen anhölle det Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen åska såsom tillökning i ordinarie anslaget för
Skogsstyrelsen, skogsstaten och skogslåroverken, utgöra tillhopa o2,500 R.di,
dervid dock Styrelsen, hvad anginge den i dess personal och betjening
begärda tillökning, tilläde den underdåniga hemställan att, då med denna tillökning
icke kunde anstå till dess medel dertill blifvit af Riksdagen anvisade,
Kongl. Maj:t ville af andra tillgängliga medel bereda Styrelsen tillfälle att
redan med ingången af år 1872 antaga de tjensteman och den vaktbetjent,
hvarom här ofvan förmälts. ^
Uti det af Skogsstyrelsen i förestående skrifvelse åberopade särskilda
underdåniga Memorial jemväl af den 30 nästlidne November, både Styrelsen
anfört, att” sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 24 förutgångne Oktober
förklarat, att en inom Arvidsjaurs och Jokkmokks lappmarker belägen, i
Brefvct till gränserna närmare bestämd skogstrakt, innefattande omkring 27
qvadratmil, skulle för kronans rakning såsom kronopark bibehållas, Skogsstyrelsen,
vid det förhållande att jägmästarnes i de särdeles vidsträckta Piteå
norra och Jokkmokks revier, hvarinom nämnda skogstrakt vore belägen, ej
kunde medhinna att egna densamma sådan mera speciel! föi vältning, som
borde tillkomma eu kronopark, ansåge sig böra underdanigst hemställa, att
en särskild jägmästare för berörda kronopark och de delar af angränsande
revier, som dermed lämpligen kunde förenas till ett tjenstgöringsområde med
namn’ af Arvidsjaurs revier, nu måtte anställas och befattningen således få
af Styrelsen i vederbörlig ordning kungöras till ansökning; och hade Styrelsen
i afseende härå erinrat, att af de 75 jägmästaretjenster, för hvilka i
anledning af nådiga Propositionen den 19 Februari 1869 Riksdagen anvisat
aflöningsmedel, en ännu vore obesatt, hvadan eu jägmästarelön i 5.te, eller
lägsta klassen, funnes tillgänglig, hvaremot, då respenningar, hvilka för jägmästare
i de 6 norra länen utginge med 400 R:dr och för öfrig» jägmästare
med 200 R:dr årligen, blifvit enligt den nådiga Propositionen af Riksdagen
beviljade endast för 31 jägmästare till belopp af 400 R:dr för hvardera samt
för 44 jägmästare till belopp af 200 R:dr för hvardera, men 31 jägmästarebefattningar
redan voro i de norra länen tillsätta, under det i riket för öfrig t
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 55
nu icke funnes anställda mer än 43 jägmästare, så vore för närvarande icke
något sådant resepenningeanslag, som borde tillkomma den nye jägmästaren
i Arivdsjaurs revier, eller ett å 400 Exil*, disponibelt, utan endast ett å 200
R:dr, hvadan Styrelsen hemställde, att fyll nåd en häri måtte få utgå af det
för skogsväsendet uppförda reservationsanslaget, intill dess densamma kunde
blifva af Riksdagen beviljad.
Efter anmälan häraf anförde föredragande Departements-chefen i underdånighet:
“Hvad
först angår Skogsstyrelsens förslag att, med anledning af det
nådiga beslutet om bildande af en kronopark med ovanligt stort område i
Jokkmokks och Arvidsjaurs socknar, ett nytt revier, omfattande nämnda
kronopark och angränsande traktör skulle under benämning Arvidsjaurs
revier inrättas och en jägmästare der tillsättas, så har jag emot detta förslag,
som synes mig vara af nyssnämnda nådiga beslut påkalladt, icke något att
invända. Men då Styrelsen vidare antagit, att tillgång till bestridande af
den nya jägmästarens lön och en del af hans respenningar skulle förefinna^
i de medel, som äro anvisade till lön och respenningar för en ännu otillsatt
jägmästaretjenst af de 75 dylika tjänster, Indika äro å Aflöningsstaten
upptagna, så får jag dervid upplysa, att dessa medel för närvarande icke äro
till ifrågavarande ändamål disponibla på grund af ett förhållande, som redan
förut varit inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt och hvarom jag nu torde få i
underdånighet erinra."
“Då nemligen näst före början af 1869 års Riksdag fråga hos Eders
Kongl. Maj:t förevar om beloppet af det anslag, som, med afseende å den
då till väsendtlig del fullbordade nya skogslagstiftningen, borde vid samma
Riksdag äskas till skogsväsendet, så blefvo, enligt hvad protokollet öfver
Finansärenden för den 5 Januari nämnda år fullständigt utvisar, behofven
i berörda hänseende beräknade på följande sätt:
Till bestridande af utgifter å de samma dag af Eders Kong], Maj:t
för dess del gillade nya aflöningsstaterna:
för Skogsstyrelsen.................R:dr 21,800,
„ Skogsstaten.................. „ 210,600,
och „ Skogsläroverken................ „ 36,900,
samt till bestridande af utgifter för den omedelbara
vården och skötseln af kronopark^'' o. s. v..... „ 90,000.
Tillsammans R:dr 359,300.”
“Då emellertid för de skogsstatstjenstemän, som kom me att innehafva de
till skogsstaten anslagna boställen, så stor del af deras i aflöningsstaten upptagna
löner, som motsvarade boställenas afkastning, skulle anses vara genom
samma afkastning godtgjord, och någon kontant tillgång följaktligen icke
56
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
erfordrades till berörda del af lönerna, "så ansågs framställning till Riksdagen
icke behöfva göras om anvisande af hela den nämnda samman, utan derifrån
kunna afdragas det belopp, 5,421 R:dr 94 öre, hvartill afkastning^
af skogsstatsboställena funnes i senaste stat beräknad; och äskade Eders Kongl.
Maj:t derefter af Riksdagen att till bestridande af de utgifter för skogsväsendet,
Indika erfordrades utöfver den beräknade afkastning^ af skogsstatsboställena
måtte anslås:
Räntorna af samma boställen, i Riksstaten förslagsvis upptagna
till..............................R:dr 900: —
samt kontant .................... „ 352,978: 6.
Summa R:dr 353,878: 6.
”Sedan detta anslag blifvit af Riksdagen beviljadt endast med den förändring,
att det i den äskade summan ingående särskilda anslaget för Skogsinstitutet
ansågs tillsvidare böra å extra stat uppföras, och Riksdagen jemväl,
så vidt nu är i fråga, gillat omförmäld a, till dess granskning framlagda
aflöningsstater, så har vid tillämpningen befunnits, att uti det för boställsafkastningen
afdragna belopp, 5,421 R:dr 94 öre, räntorna för eu stor del
af boställena äfven äro inberäknade. Detta har åter halt till följd att de tjensteman,
som innehafva dessa boställen och alltså af de dem i aflöningsstaten
tillförsäkrade löner kontant icke erhålla mera än som återstår efter afdrag
dels af räntan, hvilken han slipper utgöra, och dels af den beräknade alkastningen,
som han antagits fä till beräknad t belopp in natura åtnjuta, följaktligen,
då i sistnämnda belopp räntan äfven linnés inberäknad, måste två
gången vidkännas afdrag för samma ränta. Sedan åtskilliga häraf föranledda
ersättningsanspråk af Eders Kongl. Maj:t funnits höra bifallas, har till afhjelpande
af berörda missförhållande den förändring blifvit i de senare lånestaterna
vidtagen, att för alla de skogsstatsboställen, der, vid eu i Statskontoret
anstånd undersökning, räntan funnits vara i det beräknade värdet
af afkastningen inbegripen, samma beräkningsvärde blifvit minskadt med ett
räntan motsvarande belopp. Härigenom har summan af dessa värden nedgått
från det i den nådiga Propositionen till 1869 års Riksdag antagna beloppet,
5,421 R:dr 94 öre, till 4,437 R:dr 3 öre och de till utgifter för
skogsväsendet påräknade tillgångar följaktligen minskats med 984 R:dr
91 öre. Detta förhållande har, så länge en af de beviljade jägmästarelönerna
varit disponibel, icke medfört någon olägenhet, emedan de i (ifrigt å aflöningsstaten
af en eller annan orsak uppkomna besparingar varit tillräckliga för
bestridande af utgifterna å den s. k. öfvergångsstaten, men då fråga nu
är om besättande äfven af donna jägmästare tjenst, så kan, på grund af det
förhållande, för hvithet jag nu i underdånighet redogjort, sådant icke ske
med mindre, än att det å Sjunde hufvudtiteln uppförda anslag till skogs
-
57
Bil. N:o tf till Kongl. Maj:ts Prop, N:o 7 om Statsverket 1872.
väsendet ökas med förenämnda belopp, 984 R:dr 91 öre, hvarigenom summan
af de för skogsväsendet disponibla tillgångarne komme att i verkligheten
nppgå till det belopp, som vid 1869 års riksdag påräknades.
”''Tåg föreslår derföre, det Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen
äska att till beredande af fyllnad i redan befintliga tillgångar för aflönande
af ifrågavarande, å den fastställda afton ingsstaten redan upptagna jägmästarebefattning
anvisa omförmälda belopp 984 R:dr 91 öre; och som den blifvande
innehafvare!! af denne befattning skulle komma att blifva stationerad
i Norrland, der jägmästare resepenningar utgå med förhöjdt belopp af 400
R:dr för hvardera, men den nu lediga jägmästarebefattningen är i aflöningsstaten
upptagen till ett resepenningeanslag af endast 200 R:dr, så hemställer
jag, det Eders Kong!. Magt derjemte måtte äska, att berörda anslag förhöjes
med 200 R:dr, så att de medel, som för beredande af tillfälle till besättande
af ifrågavarande jägmästaretjenst i Arvidsjaurs revier nu skulle behöfva anvisas,
komma att uppgå till inalles..............pt:([r | igp y j
"Sedan den för icke många år sedan genomförda ombildning611
af skogsväsendet numera visat det lyckliga resultat, att
inkomsterna af statens skogar, hvilka förut, med vexlande belopp,
hållit sig vid en summa af omkring 200,000 R:dr om året, deremot
från och med år 1868 vant i ständigt och starkt stigande,
så att dessa inkomster under nästlidna år kunna antagas hafva
uppgått till närmare 500,000 Ridt-, och säkerligen komma att i
framtiden vinna eu ytterligare betydande förökning, har tiden synts
mig vara inne till vidtagande af åtgärder för vidare utveckling af
en organisation, som lemna! ett så gynnsamt resultat, och har jag
dervid funnit eu del af de i sådan! afseende af Skogsstyrelsen
framställda förslag, hvilka jag här förut underdånigst anmält, vara
af beskaffenhet att förtjena nådigt afseende.
"Först och främst synes mig Styrelse!! sjelf, hvarest antalet
inkomna mål på 2 år vuxit med öfver 1,000, otvifvelaktigt vara
i behof af ökade arbetskrafter, för att kunna med erforderlig omsorg
handlägga sina stigande bestyr, och tillstyrker jag derföre
att för anställande, på sätt Styrelser! föreslagit, af en registrator
och aktuarie samt en revisor hos Styrelsen, med lön för hvardera
af 2,200 R:dr, må hos Riksdagen äskas tillsammans....... 4 400'' _
hvaremot jag anser förslaget om inrättande af en ny vaktmästarebefattning
för närvarande icke höra till någon åtgärd föranleda.
"Beträffande derefter skogsstaten och särskild t den i Norrland,
der kronan har sina ojemförligt vigtigaste skogar och der
Transport R:dr 5,584: 9T
Bih. till Riksd. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8
58
Bill. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 5,584: 91.
tjenstgöringen i anseende till det hårda klimatet, de vidsträckta
afstånden och den glesa befolkningen är förenad med svårigheter,
som för jägeripersonalen i det öfriga riket icke ega någon motsvarighet,
tillstyrker jag
dels
att i Norrbottens och Westerbottens län, Indika nu utgöra
två skogsinspektionsdistrikt, måtte få bildas ett tredje sådant
distrikt, och att till en skogsinspektör derstädes måtte äskas i lön
3,000 R:dr och i respenningar 750 R:dr eller tillsammans . . . 3,750: —
dels att, då förhöjning af nuvarande resepenningeanslag för
jägmästarne i Norrland och Kopparbergs län synes vara af verkligt
behof påkallad och de af Skogsstyrelsen i sådant afseende
uppgifna belopp af 200 R:dr för hvarje jägmästare i Norr- och
Westerbottens län samt 100 R:dr för hvarje dylik tjensteman i
de öfriga ifrågavarande länen icke torde, äfven utan det af Styrelsen
föreslagna vilkor, hvilket, då något sådant icke finnes
fästadt vid de nu utgående resepenningeanslagen, icke af mig förordas,
kunna anses för höga, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
åska att till förhöjande med förenämnde belopp af resepenningarne
för 18 jägmästare i Norr- och Westerbottens län
samt 14 jägmästare i de öfriga 4 Norrländska länen och Kopparbergs
län måtte anvisas tillsammans.................5,000: —
dels att för inrättande af en ny jägmästarebefattning i det till
bildande föreslagna Tärändö revier måtte äskas en ny jägmästarelön
i lägsta löneklassen eller 900 R:dr, jemte det resepenningebelopp,
som för en jägmästare i Norrbottens län är i allmänhet föreslaget
eller 600 R:dr, tillsammans...................... 1,500: —
dels att till förhöjning af nu utgående aflöning till 92 kronojägare
i Norrland och Kopparbergs län med 50 R:dr för hvardera
måtte äskas ........................... 4,600: —
samt dels att för beredande af tillfälle till anställande af
ytterligare 7 kronoj ägare i Norrbottens län med en aflöning af
550 R:dr för hvardera måtte äskas................. 3,850: —
”Finnande jag mig deremot icke ega tillräckliga skäl att
nu förorda någon åtgärd i anledning af skogsstyrelsens öfriga förslag
till ändringar i aflöningsstaten.
”De nya anslag eller förhöjningar i förutvarande sådana, om
hvilka, i händelse hvad jag här förut tillstyrkt vinner nådigt bifall,
framställning skulle komma att hos Riksdagen göras, uppgå
tillsammans till..........................R:dr 24,284:91.
59
Bil. N;o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
med hvilket belopp alltså Eders Kongl. Maj:t torda vilja äska att det nu å
Sjunde hufvudtiteln uppförda kontanta anslag till Skogsväsendet varder
förhöj dt.
"Slutligen och hvad angår Skogsstyrelsens anhållan, det tillfälle måtte
Styrelsen beredas att redan nu antaga de tjensteman och den vaktbetjent,
om hvars anställande vid Styrelsen densamma, enligt hvad förut nämnts,
gjort underdånig framställning, så torde donna anhållan, hvad vaktbetjenten
beträffar, få anses hafva förfallit, och med pröfningen deraf i (ifrigt få tills
vidare anstå.”
5:o.
Vidare tillkännagaf Departements-chefen, att Öfver-Intendents-embetet den
21 Februari nästlidna år, i sammanhang med aflåtande af underdåniga skrivelser
med förslag till användande af årets statsanslag för byggnader och
reparationer dels i Stockholm och dels i landsorterna, tillika uti särskild
underdånig skrifvelse anfört, hurusom af nyssberörda skrifvelse?: inhemtades,
bland annat, att, medan behållningen å förstnämnda anslag, efter anvisande
af medel till nödvändiga arbeten för året, utgjorde endast 1,543 R:dr 72 öre,
som för oförutsedda reparationer reserverats, motsvarande behållning å byggnadsanslaget
för landsorterna uppginge till den betydliga summan af 41,603
R:dr 71 öre, under det att på samma gång inträffade, att beräknade värdet
å de i 3:dje klassen af sistnämnda förslag uppförda arbeten, hvilka måste
till ett kommande år uppskjutas, i lika betydande mån understege värdet å
enahanda arbeten i det förstnämnda förslaget.
Att förhållandet varit detsamma äfven under de senast förflutna åren,
eller sedan anslaget för kronans hus i landsorterna år 1866 ökades från
60,825 till 70,000 R:dr utan att någon förhöjning i byggnadsanslaget för
Stockholm då egde rum, framginge enligt Embetets tanke deraf att, medan
reserverade behållningen för oförutsedda utgifter å Stockholmsanslaget utgjort
år 1868 . . R:dr 2,838: 4
och
så hade å landsortsanslaget
motsvarande
behållning
och värde varit
.........
1869
1870
1871
1868
2,408: 57
4,000: —
1,543: 72
24,590: 66
och värde!
uppskjutna arbeten
.....R:dr 24,092
......... „ 17,512
......... „ 13,790
......... „ 21,406
70.
60.
1,799: 29.
60
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.
år 1869 . . R:dr 28,422: 16 .......R:dr 1,632: 29.
1870 . . „ 19,410: 65....... „ 1,312: 29.
och „ 1871 . . „ 41,603; 71 „ 4,755: 79.
ett förhållande, som torde höra förklaras, visserligen till en del af detta senare
anslags förhöjning, men äfven och väsendtligen derigenom att byggnaderna
i landsorterna under en följd af år undergått betydliga förbättringar
och reparationer, så att anslaget för dem under någon tid ej borde komma
att tagas lika mycket i anspråk som under föregående år; kunnande dock
af detta tillfälliga förhållande ej dragas någon slutsats i afseende på möjligheten
af anslagets nedsättande, enär oförutsedda omständigheter kunde, förr
än på förhand läte sig beräkna, gorå anslaget i dess helhet för dermed afsela
ändamål fullt behöflig!.
Beträffande åter anslaget för kronans hus i hufvud staden, så och jemte
det Embete! framhölle behofvet af ökade tillgångar för samma anslag, såvida
nyssnämnde hus skulle kunna på ett tillfredsställande sätt vårdas och
underhållas, anhöll Embete! tillika att få i underdånighet erinra:
Då f. d. Slottsbyggnadsdirektioncn genom Kongl. Brefvet den 15 December
1818 upplöstes och befattningen med kronans hus i Stockholm öfverflyttades
från bemäkla Direktion till Öfver-lntendents-embetet, utgjorde det
då gemensamma anslaget för dessa hus, derunder inbegripna Kongl. Slottet
och Hofförvaltningens byggnader, 50,000 R:dr B.co eller 75,000 R:dr R:mt.
Riksstaterna för år 1835 och följande åren upptogo för samma byggnader
64,000 R:dr B:ce eller 96,000 R:dr Runt, hvarefter och sedan hälften häraf
enligt Kongl. Brefvet den 19 Novembar 1844 öfverflyttats från Riksstatens
7 :de till dess lista Hufvud titel, återstoden 32,000 R:dr Banco eller 48,000
Rall’ Bunt sedermera och intill närvarande tid utgjort reparationsanslaget
för kronans under Ofver-lntendents-embetets inseende och förvaltning ställda
egendomar i Stockholm, utan annan tillökning än det år 1869 för KationalMuseibyggnadens
underhåll anvisade belopp af 2,600 R:dr, hvarigenom anslaget,
erhållit dess nuvarande slutsumma af 50,600 R:dr.
Enär emellertid under berörda tidrymd af 25 år, eller sedan anslaget
hufvudsakligen bestämdes, förutom den redan omförmälda National-Museibyygnaden,
följande nya byggnader ökat antalet af dem, hvilka, enligt 1845
års Generalförslag, af byggnadsanslaget underhölles, nämligen: Slöjdskolan,
Teknologiska Institutet, Bergsskolan, Nybyggnader vid Carolinska och Gymnastiska
Central-Instituten, vid Arméförvaltningens hus, Operahuset, f. d.
Preisiska huset och General- Landtmäterikontorets hus, till ett sammanlagd!
värde af omkring tre och en half millioner, hvartill komma ökad underhållskostnad
för Carl XIII:s torg m. in., medan å andra sidan anslaget under
samma tidrymd befriats från underhållet endast af Lifgardets till häst stall
och ridhus med tillhörande byggnader, Teknologiska Institutets f. d. hus vid
til
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ls Prop. N:o 1 om Statsver/cet 1872.
Mäster-Samudsgatan samt några obetydligare byggnader, bestående af /. d.
Hofbageriet vid Regeringsgatan, Arsenals- och Orangerihusen vid Carl XIII:s
torg jemte eu Hofstallbyggnad å Riddarholmen, för h v tilra sammanlagda
värdet kunde beräknas till omkring 200,000 R:dr, så hade med afseende å
de derå större och dyrbarare byggnader, som sålunda nu, mera än tillförene,
bolde af anslaget för hufvud stad en underhållas, Öfver-Intendents-embetet
funnit sig föranlåtet att underdånigst hemställa, huruvida Kongl. Näjd icke
skulle täckas föreslå Riksdagen antingen ett förhöjande af nuvarande statsanslag
till byggnader och reparationer i Stockholm eller, derest sådant för närvarande
skulle pröfvas mindre lämplig! med hänsyn till svårigheten att noggrann!
bestämma förhöjningens belopp, innan årliga underhållskostnaden för
de senast tillkomna byggnaderna hunnit tillförlitligen utrönas, att sammanslå
de å 7:de hufvud titeln nu uppförda anslagen för byggnader och reparationer
dels i Stockholm och dels i landsorterna till ett gemensamt anslag att
utgå efter den fördelning, som af Kongl. Näjd kunde, uppå underdånig
framställning af Öfver-Intendents-embetet, för hvarje år pröfvas höra ega ruin.
Med afseende å hvad Öfver-Intendents-embetet sålunda anfört och dä,
vid det förhållande att af ifrågavarande, för likartade ändamål afsedda och
af samma myndighet förvaltade bränne anslag det ena, enligt hvad erfarenheten
visat, icke vore tillräckligt för de utgifter, som dermed herde bestridas,
under det samtidig! behållningar samlades i det andra, det syntes vara lämpligast,
att båda anslagen sammanfördes till ett enda, hemställde föredragande
Departements-Chefen, det Kong]. Näjd täcktes enligt Öfver-Intendents-embetets
senare alternativförslag hos Riksdagen gorå nådig framställning derom, att de
tvänne särskilda reservations-anslag, Indika nu funnes å Sjunde Hufvudtiteln uppförda
för byggnader och reparationer, det ena för Stockholm och det andra
för landsorterna, måtte sammanföras till ett enda för “Byggnader och reparationer“
anvisad! anslag af nämnda natur och till belopp, motsvarande
summan af de båda nuvarande anslagen att efter af Kongl. Näjd för hvarje
år uppå Öfver-Intendents-embetets förslag bestämd fördelning användas både
för Stockholm och för landsorterna.
6:0.
Departements-chefen erinrade härefter, i fråga om anslaget till Städers
friheter, att i den nådiga Proposition angående disposition af danaarf, som
Kongl. Näjd den 29 nästlidne December förordna! skola till Riksdagen aflåtas,
åtgärder komma att föreslås i ändamål att åvägabringa en aflösning af
de i nämnda anslag nu ingående s. k. källarfriheter för flertalet af rikets städer,
men, då den sålunda föreslagna aflösningen icke vore ämnad att vid
-
62
Bil. N:o 6 till Kongl. Mqj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 187g.
taga annat än i den mån städerna sjelfva ville derpå ingå, så ansåg Departements-chefen
det nn icke vara skäl att ifrågasätta någon ändring i det
belopp, hvarmed omförmälda förslagsanslag nu funnes å bufvudtiteln uppfördt.
7:o.
Likaledes anmärkte Departements-chefen, beträffande anslaget till Transportkostnaden
för Statsverkets bergseffekter, att då detta anslag hufvudsakligen
utgiuge för transport af den afrad, som för nästföregående år till Statsverket
ingått, så vore samma anslag behöfiigt för år 1873, äfven i händelse
det upphörande af bergverkstionden från och med nämnda år, som Kongl.
Maj:t enligt nådigt beslut den 29 nästlidne December vore sinnad att föreslå,
skulle komma till verkställighet.
8:0.
Vidkommande derefter anslaget till uppköp af ved för Wisby s. k.
kronokalkugn anmälde Departements-chefen, det lian både för afsigt, att, då
fråga blefve om de extra anslag, som under bufvudtiteln erfordrades, i underdånighet
föreslå aflåtande till Riksdagen af framställning om beviljande
af ett sådan! anslag att utgå under innevarande år för återinlösa till kronan
af omförmälde kronokalkugn; och som, derest detta förslag vunne Kongl.
Maj:ts bifall och jemväl det extra anslag, som i följd häraf komme att i
nåder äskas, blefve af Riksdagen beviljadt, ifrågavarande ordinarie anslag
icke vore vidare behöfiigt, så hemställde Departements-chefen att, i händelse
Kongl. Maj:t funne godt att hos Riksdagen gorå framställning om anvisande
af medel för återinlösande till kronan af Wisby s. k. kronokalkugn, Kongl.
Maj:t då ock måtte under förutsättning, att de äskade medlen komma att
anvisas, föreslå att nu förevarande ordinarie anslag skulle, såsom för framtiden
obehöflig!, ur Riksstaten uteslutas.
9:o.
Vidare erinrade Departements-chefen att då bland Statsverkets för nästa
statsregleringsperiod beräknade inkomster äfven upptagits Hvitbetssockertillverkningsafgiften,
med ett derå beräknad! belopp af 20,000 R:dr, så borde
också å Riksstaten anvisas ett anslag till bestridande af kostnaden för erforderlig
kontroll å tillämpningen af de författningar, som rörande samma af
-
63
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
gift kunde komma att utfärdas, hvilket anslag, såsom afseende ett ändamål
af rent finansiell natur, Departements-chefen ansåg lämpligen kunna erhålla
sin plats å Sjunde hufvudtiteln; och som, innan det blifvit i någon män bestämdt,
huru berörda kontroll skulle blifva beskaffad, det icke vore möjligt
att närmare beräkna kostnaden för samma kontroll, men det syntes kunna
antagas, att nämnda kostnad icke skulle öfverstiga 25 procent af den inkomst,
som afgiften komma att inbringa, så hemställde Departements-chefen, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till belopp af 5,000 R:dr å Sjunde
hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag för kontroll d tillämpningen af Författningarne
rörande Hvithet ssockertUlverkningsafgiften.
Sedan Departements-chefen häruppå tillkännagifvit, att lian, utöfver de
af honom redan gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag under Sjunde
hufvudtiteln, icke både anledning att i nu uppförda sådana anslag föreslå
någon annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal i hufvud titelns slutsumma,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. rn. skulle
med 15 R:dr 9 öre ökas till 18,556 R:dr 72 öre, anförde Departementschefen
att, om man sammanställde hufvud titelns nuvarande ordinarie anslagssumma
med de af honom gjorda till dess ökande eller minskande föranledande
förslag, så visade sig att nämnda summa.....R:dr 7,329,700: —
komma att ökas
dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag
för, kontroll rörande Hvitbetssockertillverknings
afgiften
med.................R:dr 5,000: —
dels genom förhöjning af anslagen:
till Postverket med............. 270,000: —
till Telegrafverket.............. 43,000: —
till Skogsväsendet.............. 24,284: 91.
och till skrifmaterialier etc............ 15: 9. 342,300: _
säger Rall- 7,672,000: —
men deremot att minskas genom uteslutande af anslaget för
uppköp af ved till Wisby kronokalkugn med R:dr 4,000: —
och genom nedsättning af anslaget till Tullverket
med..................... 20,000: — 24,000:
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 7,648,000: —
64
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Trop. N:o 7 om Statsverket 1872.
Beträffande sådana till föremål under Sjunde hufvud ti teln hänförliga
behof, som borde anses tillhöra den extra statsreglering^!, anförde föredragande
Departements-chefen:
bo.
Uti underdånig skrifvelse den 10 November nästlidna år hade Kammarkollegium,
såsom redogörelse för jordeboksarbetets fortgång, anmält, att
jordeböckerna för Stockholms, Blekinge, Kronobergs och Skaraborgs län nu
voro granskade och nödig befunnen omskrifning deraf till större delen verkställd;
att de förstnämnda två länens jordeböcker snart torde blifva färdiga
att fastställas, men att med afsilande! af de andra sannolikt komma att
dräja någon längre tid, emedan åtskilliga från vederbörande infordrade förklaringar
och upplysningar ännu icke inkommit; att granskning af Upsala,
Kristianstads och Gotlands läns jordeböcker påbörjats, samt att de i senaste
redogörelsen omnämnda ränteförvandli ugsuträkningar för Westerbottens läns
andra fögderi blifvit — fullständigt omskrifna — till orten afsända; hemställande
kollegium nu dels, att, som jordeboksarbetet torde under 1873
komma att bedrifvas med lika stor personal som under de två nästföregående
åren, samma anslag till arbetet, 15,000 R:dr, som varit beviljadt för
1872, måtte äfven för 1873 äskas, dels ock att, då den granskning af till
kollegium inkommande förteckningar å till statsverket indragna rånte- och
kronotiondeanslag, som enligt § 8 i nådiga Kungörelse!! den 5 sistlidne Oktober
borde i kollegium försiggå, tillika vore ett förarbete för nya jordeboken,
som borde utvisa, hvilka räntor och kronotiondebelopp inginge till statsverket,
och den vid jordeboksarbetet nu anställda personal kunde antagas
företrädesvis hafva insigter i sådana ämnen, berörda granskningsarbete måtte
fa verkställas af nämnda personal.
I anledning häraf tillstyrkte Departements-chefen att med afseende å
angelägenheten deraf, att omförmälda vigtiga granskningsarbete, hvilket, på
sätt Kollegium yttrat, stode i det närmaste sammanhang med jordeboksarbetet,
blefve verkställdt af i ämnet fullt hemmastadda personer, Ivollegii i sistberörda
hänseende gjorda hemställan måtte i nåder bifallas, äfvensom att Kongl.
Maj:t derjemte täcktes hos Riksdagen åska att det till granskning af nya
jordeböcker för år 1872 anvisade extra anslag måtte med oförändradt belopp
af 15,000 R:dr få utgå äfven för år 1873.
Vidare tillstyrkte Departements-chefen det Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
åska
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 65
2:o.
att det i nu gällande Riksstat för Skogsinstitutet uppförda extra anslag,
13,100 R:dr, måtte beviljas att utgå jemväl för 1873;
3 ro.
att, det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1872 linnés å extra
stat uppförd t såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,
må äfven för år 1873 varda på enahanda sätt anvisad t;
4:o.
och att, sedan Riksdagen nästlidna år beviljat ett extra anslag af 270,000
R:dr till liqviderande af de Kongl. Teatrarnes gäld och deraf anvisat 180,000
R:dr att utgå med 90,000 R:dr under hvardera af åren 1871 och 1872
mot vilkor, att såväl den Dramatiska Teaterns fasta egendom, som all de
båda Kongl. Teatrarne tillhörig lösegendom klafve statsegendom, hvilket vilkor
numera vore behörigen fullgjordt, återstoden af ifrågavarande redan beviljade
anslag nu måtte anvisas att under år 1873 utgå med 90,000 R:dr.
Häruppå anförde föredragande Departements-chefen i underdånighet:
5:o.
"Uti underdånigt Memorial den 24 sistlidne Augusti har Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län med eget yttrande till Eders
Kongl. Maj: t öfverlemnat eu af egarne utaf AV i sby f. d. kronokalkugn, grosshandlanden
Johan Hägg, Yictorine Hägg och Johanna Hägg till Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ingifven skrift, deri de erbjudit sig att mot 60,000
R:dr till Kronan försälja och afstå ifrågavarande kalkugn med tillhörande
vedgård, lader och tomter, samt rättighet till ved från Kronan."
"På sätt Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande erinrat har fråga
om inlösen för Kronans räkning dels af omförmälda kalkugn i sin helhet
och dels särskild! af den dertill anslagna vedrättigheten redan förut vid olika
tillfällen utgjort föremål för Eders Kongl. Maj ds pröfning; och har dervid,
beträffande tillkomsten och beskaffenheten af nämnda vedrättighet,
hvilken senast genom Eders Kongl. Maj ds nådiga Bref den 13 Januari 1860
bekräftats, blifvit upplyst, att redan i äldre lider, medan AV isby slo tf sladugård
och derå anlagda tvänne kalkugnar för Kronans läkning brukades, allmogen
från närmast omkringliggande ting varit skyldig att dit leverera så mycket
af den i hemmansräntorna ingående ved, som behofvet årligen fordrat och
Bill. till Riksd. Prof.. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 9
66 Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:t Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
skogarne kunnat tåla, utan att beloppet deraf synes varit närmare eller
annorlunda bestämdt; att, sedan berörda lägenheter från år 1695 blifvit för
Kronans rakning till särskilda personer efter hvarandra utarrenderade, donna
vedleveransskyldighet fortfarit; att den sålunda till kalkugnen aflemnade ved
utgjort årligen mellan 3 och 400 kast, mer och mindre; att allmogen
från Södra häradet vid 1727 och från Norra häradet vid 1756 års
Riksdag sökt befrielse från detta åliggande, men att Kong!. Maj:t genom
nådiga Resolutioner den 12 Maj 1729 och den 2 Oktober 1756 förklara!
sig icke kunna gorå någon ändring i det som förr derutinnan vanligt varit;
att emellertid ifrågavarande kalkugn med allt hvad dertill lydde den 27 Juni
1758 blifvit till skatte försåld mot en skatteköpeskillmg af 1,200 D:lr och
årlig ränta af 150 D:lr Sunt, hvilken, enligt hvad upplyst blifvit, ännu utgår
med 75 R:dr Runt; att redan år 1761 tvist emellan kalkugnsegaren och
en del hemmansegare uppstått, i det att de senare, sedan kalkugnen blifvit
försåld till skatte, ansett sig icke vidare vara skyldige att den förut brukliga
vedleveringen fullgöra, hvilken tvist dock, på grund af de vid skatteköpet
fastade vilkor samt 1729 och 1756 årens Kong!. Resolutioner, blifvit genom
Kammar-kollegii laga kraft vunna utslag den 10 Oktober 1764 till kalkugnsegarens
förmån afgjord; att vidare genom Kollega likaledes laga kraft vunna
utslag den 18 April 1799 lösen för kalkugnsveden blifvit i enlighet med
1751 års skattevärdering ytterligare fastställd till 1 D:lr 8 öre Snut eller
20 sk. banko för hvarje kast, att af kalkugnsegaren till Kronan erläggas;
samt slutligen att den qvantitet ränteved, kalkugnsegaren vore berättigad erhålla,
blifvit af Kammar-kollegium den 3 November 1802 fastställd till högst
400 kast eller famnar."
"De af egarne till kalkugnen, vid förut, på sätt ofvan är nämndt, ifrågakommen
återinlösen deraf, afgifna anbud, hvilka, med undantag af ett år 1845
ensamt å vedrättigheten afgifvet å 47,000 R:dr, varit högre än det nuvarande,
hafva också alla blifvit lemnade utan nådigt afseende."
"Ankommande det nu ifrågavarande anbudets antaglighet har Eders
Kongl. Maj.ds Befallningshafvande yttrat, att, ehuruväl det skäl, som ursprungligen
föranledt frågan om kalkugnens återinlösen till Kronan, eller svårigheten
för den levereringsskyldiga allmogen, i anseende till skogarnes tillstånd
på ön, att anskaffa veden in natura, numera icke förefunnes, i det att, till
följd af 1855 års skatteförenkling, vederbörande blifvit befriade från donna
skyldighet och veden enligt Kongl. Brefvet den 9 September 1857 anskaffades
af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande medelst upphandlingsauktion, qvarstode
dock svårigheter att åt kalkugnsegaren anskaffa den erforderliga qvantiteten
ved, likasom ock, till följd af skogarnes under senare åren stärka anlitande,
ökad efterfrågan medförde ett jemt stigande af vedprisen, så att,
då en kast år 1845 gällde 3 R:dr, densamma år 1856 kostade 6 R:dr och
67
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
vid senaste upphandlingsauktion 7 R:dr 75 öre, hvilken omständighet Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge ensamt höra föranleda till antagande
af anbudet, som med endast 7,000 R:dr öfverstege egendomens sammanlagda
taxeringsvärde, 53,000 R:dr, helst i den föreslagna löseskillingen
vore inbegripen lösen jemväl för ugn och tomter samt antagligt vore att
räntan å donna köpeskilling innan kort ej skulle förslå till inköp endast af
vedheloppet".
”Kammar-kollegium, som erhållit nådig befallning att sig i ämnet utlåta,
har den 30 nästlidne December, med åberopande åt hvad Kollegium i
underdåniga utlåtanden den 31 Juli 1849 och den 15 Juni 1859 i fråga
om vedrättighetens tillkomst och beskaffenhet anfört, rörande det nu förevarande
anbudet underdånigst yttrat, att då kronan, enligt hvad dess räkenskaper
utvisade, fatt för ugnens förseende med 400 kast ved under hvartdera
af åren 1865—1870 utgifva tillsammans 17,532 R:dr eller i medeltal
efter afdrag af den lösen 250 R:dr för 400 kast, som kalkugnsegaren, enligt
Kollega utslag den 18 April 1799, erlagt, 2,672 R:dr hvarje år; då sistnämnda
summa, ansedd såsom ränta efter 5 procent, motsvarade ett kapital
af 53,440 R:dr, hvartill nuvarande värdet af kalkugnens vedrättighet alltså
kunde beräknas, och då detta värde endast med 6,560 R:dr understege hvad
kalkugnsegarne såsom köpeskilling för ugn, ved rättighet, tomt och lador
fordrade samt Kollegium, lika med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
befarade, att räntan å den summa, hvarför kronan nu kunde tillhandla sig
ugnen med allt dess tillbehör innan kort icke skulle förslå ens till vedinköpet,
så ansåge Kollegium sig ega skål att i underdånighet tillstyrka antagande
af kalkugnsegarnes anbud samt hemställa, att nådig Proposition till
Riksdagen aflätes om berörda köpeskillings anvisande”.
“För egen del kan jag icke annat än instämma i det af vederbörande
myndigheter sålunda gjorda tillstyrkande och hemställer derföre underdånigst,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till utgående redan under
innevarande år anvisa ett extra anslag till belopp af 60,000 Rall’, för
att till kronan, enligt det gjorda anbudet, återinlösa Wisby f. d. kronokalkugn
med tillhörigheter, hvarigenom, på sätt jag redan nämnt, det nu
under Sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till inköp af ved för
samma kalkugn blifver för framtiden obehörigt. “
Derest nu gjorda underdåniga hemställanden af Kongl. Maj:t gillades,
komma, enligt hvad Departements-chefen slutligen erinrade, de extra anslag,
68 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
hvarom framställning borde göras under Sjunde hufvudtiteln, att blifva
följande:
1. Till granskning i Kammar-kollegium af nya jordeböcker R:dr 15,000: —-
2. Till Skogsinstitutet..................... „ 13,100: —
3. Till bestridande af förvaltningskostnader för S:t Barthe
lemy,
förslagsanslag..................... 25,000: —
4. Till inlösande för statsverkets rakning af det s. k.
Dramatiska teaterhuset ................. „ 90,000: —
Summa extra anslag för år 1873 R:dr 143,100: —
och 5. för återinlösen till Kronan af Wisby f. d. krono
kalkugn.
................R:dr 60,000: —
att utgå under år 1872.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande
Departementschefen, på sätt bär ofvan förmäles, hemställt
och föreslagit beträffande anslag under Sjunde hufvudtiteln
och i sammanhang dermed anmälda ämnen; och
behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar lemna
nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde hufvudtitlarna
hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefer
pröfvade, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Wcern,
att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af
Nionde Hufvudtiteln,
omfattande pensions- och indragningsstaterna, dervid Departements-chefen,
jemte tillkännagifvande att någon fråga om förändring af de å pensionsstaten
uppförda anslag, icke förekommit, beträffande
Allmänna indragningsstaten,
erinrade, att i afseende å donna stat borde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda
departementers föredragning dels innevarande dag och dels enligt
(59
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Finans-departementet tillhandakomma protokollsutdrag förut fattade nådiga
beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:
På Justitie-departementets föredragning:
att Direktören vid länsfängelset i Falun Carl Östberg må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från
nämnda direktörsbefattning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 Rall'';
att Yaktkonstapeln vid länsfängelset i Mariestad Lars Andersson må
från och med månaden näst efter den, då honom beviljas afsked från berörda
befattning, komma i åtnjutande åt en årlig pension för sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten af 400 R:dr;
att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 200 Rall''
att såsom årlig pension utgå till nitid ne Chefen för Kronoarbetsbataljonen ä
Carlsborg, Öfverstelöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter, Lotten Schander,
så länge hon lefde ogift;
att kompanichefen vid kronoarbetskorpsen, kaptenen i Arméen m. m.
Evert Fredrik Georgii må berättigas att från och med månaden näst efter
den, då han undfinge afsked från kompanichefsbefattningen komma i åtnjutande
af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
af 1,000 R:dr;
att Direktören vid straffängelset i Norrköping A. L. Hård af Segerstads
enka Agnes Elisabeth Härd af Segerstad, född Brummer, må å allmänna
indragningsstaten uppföras till en pension af 400 R:dr att under
hennes återstående lifstid årligen utgå;
att underofficeraren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bebevakning
Olof Christian Almström må från och med månaden näst efter
den, då han erhåller afsked från nämnda befattning, under sin återstående
lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp
af 600 R:dr samt
att Vaktmästaren vid kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm må
berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från vaktmästaresysslan, uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig
pension för sin återstående lifstid till belopp af 550 R:dr.
På Landiförsvars-departementets föredragning:
att förvaltaren vid Arméens utredningsförråd i Stockholm W. Normans
efterlemnade enka, [Erika Wilhelmina Norman, född Wendelius, må å allmänna
indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en
årlig pension å 300 R:dr samt
att till understöd åt ännu från 1808 —1809 årens krig qvarlefvande,
i behof stadde landtvärnsman måtte för 1873 anvisas samma belopp, som är
för innevarande år dertill anslaget eller 20,000 R:dr.
70
Bil. N:o 6 till Kong].. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
På Sjöförsvar s-departementets föredragning:
att af hitintills från allmänna besparingarne å Femte hulvudtiteln
utgående belopp må å allmänna indragningsstaten uppföras att utgå till
Sekreteraren hos stationsbefälhafvaren i Karlskrona G. Trägårdh den
honom genom nådiga Brefvet den 10 Februari 1863 tillförsäkrade ersättning
för förlorad passlösen.......................R:dr 106: —
på expektansstat förflyttade kontrollören -/. G. Middendorff
den honom genom nådigt Bref den 18 December 1838 tillagda
lön................................. . , 975: —
Följande officerare vid f. d. Kongl. Majas flottas konstruktionsko
rps de dem genom nådigt Bref den 29 Maj 1866
tillagda gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörande
af kontrollmätning å handelsfartyg, nemligen:
Öfversten A. Ljungstedt...................... 75: ■—
Kaptenlöjtnanten G. af Borneman .............. „ 150: —
och Premierlöjtnanten A. Trygger.................. 325: —
På Civil-departementets föredragning:
att Kronofogden i Lappmarks fögderiet B. O. Holmström må, efter det
nådigt afsked från kronofogdebefattningen honom beviljats, fä uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från och
med månaden näst efter den, hvarunder afsked et honom meddelas, af en mot
kronofogdelönen svarande pension af 2,500 R:dr årligen, samt
att Öfverstelöjnanten C. E. Korströms enka Emma Norström, född Lundberg,
må undfå en årlig pension af 600 R:dr att från och med innevarande
år och så länge hon i enkestånd förblifver utgå från allmänna indragningsstaten.
På Ecklesiastik-departementets föredragning:
att till pension åt Provincialläkaren i Sotholms distrikt af Stockholms län
Georg Bergengren må å allmänna indragningsstaten anvisas ett beloppaf 1,125''
R:dr att under hans återstående lifstid årligen utgå från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked varder honom beviljad t, samt
att å allmänna indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Lektorn
vid Stockholms Gymnasium L. A. A. Aulins enka, Edla Walborg Holmberg
ett belopp af 300 R:dr årligen, så länge hon lefver och enka förblifver.
Härefter anförde Departements-chefeu i underdånighet:
“Uti en till Finans-departementet ingifven, till Eders Kongl. Maj:t ställd
ansökning har f. d. Guvernören å S:t Barthelemy J. H. Haasums enka
Emilie Augusta Haasum, född Noréen, — med förmälan, att väl af bouppteckningen
efter hennes aflidne man det ville synas som om eu icke obetydlig
behållning skulle i boet förefinnas, men att detta förhållande vore endast
skenbart och grundade sig derpå, att åtskilliga skulder blifvit vid boupp
-
71
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
teckningen förbigångna och en bland tillgångarne upptagen fastighet beräknad
till för högt värde, samt att i verkligheten icke någon behållning
i boet funnes, men deremot betydlig skuld, som sökanden till undvikande af
konkurs, öfvertagit — anhållit, att, då sökanden, som icke är berättigad till
pension från någon pensionsinrättning och enligt läkarebetyg lider af en kronisk
sjukdom, hvilken inskränker hennes arbetsförmåga, i följd deraf, med
eu son, hvilken genom svår sjuklighet är förhindrad att i någon väsendtlig
män bidraga till sitt uppehälle, befinner sig i ekonomiskt betryck, Eders
Kongl. Magt täcktes bereda henne understöd af allmänna medel till det
belopp Eders Kongl. Näjd må finna godt bestämma; och anser jag mig med
anledning häraf höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd
måtte hos Riksdagen föreslå att med afseende å de af sökanden åberopade
ömmande förhållanden äfvensom å framlidne Guvernören Haasums 46-åriga
verksamhet i det allmännas tjenst, derunder han med oförtröttad! nit i 18
år handhaft det ansvarsfulla guvernörseinbetet, Riksdagen ville medgifva, att
hans ofvannämnda enka må, i likhet med hvad som vid 1870 års riksdagskedde
i afseende på Guvernören F. C. Ulrichs enka, uppföras å Allmänna
indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension
å 600 R:dr.”
”Vidare har till Finans-departementet från Skogsstyrelsen inkommit en
af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Kalmar län till nämnda Styrelse
öfverlemnad ansökning, deruti Skogvaktaren Samuel Höglander anhållit
att, då lian, som enligt bilagdt prestbetyg är född den 4 Februari 1796 och
således uppnått en ålder af 76 år, icke vidare förmådde skota sin tjenst såsom
skogvaktare vid Ottenby stuteri, erhålla afsked från samma tjenst med
pension till belopp af 200 R:dr.”
”Af handlingarne i målet inhemtas, att Högländer år 1822 antagits
till skogvaktare uti en “beridning“ på Öland och i sådan egenskap åtnjutit
6 Ridt- 50 öre årlig lön jemte kronoutjorden 1/8 mantal Prestorp såsom
boställe; att genom Kongl. Brefvet den 81 Oktober 1837 i sammanhang
med reglering af jägeristaten i Kalmar län förordnats, bland annat, att
den för regleringen öfverflödiga skogs- och jägeripersonal, hvartill äfven Höglander
herde, som före utfärdandet af Kammar-kol legd Cirkulärbref den 14
April 1824 varit till tjenstfri förordnad, skulle, tills densamma afgick eller
transporterades till annan tjenst med motsvarande löneförmåner, bibehållas
vid innehafvande kontanta eller indelta löner och boställen, med skyldighet
att efter de föreskrifter, som Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande egde meddela,
tjenstgöra vid skogs- och jägeristaten; att genom Kongl. Brefvet den
10 Augusti 1839 skogvaktarebostället, Prestorps utjord, blifvit anslaget till
Ottenby kungsgård, med förbehåll af boställshafvarens rätt; att Högländers
tjenstgöring sedan år 1840 bestått i skogsbo vakning vid nämnda till
72
Bil N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 6 om Statsverket 1872.
stuteriinrättning anslagna kungsgård, samt att han, enligt hvad Chefen för
stuteriet intygat, under denna tjenstgöring sig troget och val förhållit.”
Med anledning af ifrågavarande ansökning och för att bereda stuteriet
tillfälle att komma i besittning af ofvannämnda redan år 1839 till Ottenby
kungsgård anslagna utjord, får jag underdånigst hemställa det Eders
Kongl. Näjd täcktes af Riskdagen äska, att Höglander må å allmänna indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid från
och med månaden näst efter den, hvari det sökta afskeda honom meddelas,
af eu årlig pension, hvars belopp dock torde kunna, enligt Skogsstyrelsens
förslag, inskränkas till 150 R:dr.”--------— —• —
Föredragande Departements-chefen anmälde härefter hurusom i fråga
om bestämmande af medelpriset, under nästa statsregleringsperiod a spanmalen
under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen vid
1840—1841 årens riksdag och för hvilken spanmål, om och i den mån medelpriset
öfverstege 7 R:dr Banco eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning
jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 herde från allmänna
indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförmälda
Berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmål utgjort:
| för kubikfot. | för tunna. |
1869 . . | ......3,02..... | . . . 19,03 |
1870 . . | ......2,02..... | . . . 12,73 |
1871 . . |
| . . . 12,47 |
eller | i medeltal 2,34 | 14,74. |
A ---------7- o
Och tillstyrkte Departements-chefen, att ofvanberörda ersättning matte
föreslås att utgå efter nämnda medelpris, i följd hvaraf och då, enligt hvad
Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under
lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnda
embets- och tjensteman in. fl., utgjorde för närvarande 477 tunnor, samt således
den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälde löntagare
tillkomma, uppginge å 4 R:dr 24 öre för tunna till 2,022 R:dr 48 öre,
Departements-chefen lika med Statskontoret ansag det till bestridande af
ifrågavarande utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga anslag lämpligen
kunna för år 1873 bestämmas i rundt tal till 2,000 R:dr.
Bil. N.-o G till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 73
Då de ytterligare anvisningar å anslaget för allmänna indragningsstaten,
som enligt dels redan fattade nådiga beslut och dels de af Departements-chefen
här förut gjorda underdåniga hemställanden, derest desamma
i nåder godkändes, lcomme att hos Riksdagen äskas, kunde anses ungefärligen
motsvaras af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares
afgång och i (ifrigt uppkomme, så hemställde Departements-chefen,
att någon annan förändring i beloppet af nuvarande anslag å Indragningsstaten
ej skulle föreslås än att detta anslag, som nu utgör R:dr 892,842: 1.
må till vinnande af jemn summa å hela den ordinarie Riksstaten,
minskas med....................... gO:_
till................................. 892,762: T.
Och skulle, om härtill lädes beloppet af Pensionsstatsanslagen.
............................. 637,357: 99.
slutsumman af de ordinarie anslagen å Nionde Hufvudtiteln
komma att blifva......................... 1,530,120:_
Beträffande nu extra anslag under donna Hufvudtitel, så erinrade Departements-chefen,
hurusom Kongl. Maja redan beslutat i sådant afseende
föreslå:
Uppå Landtförsvarsdepartementets föredragning:
att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för
upprätthållande af Arméns Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag
måtte för år 1873 få utgå till samma belopp, som för innevarande år linnés
anvisadt eller.........................R:dr 70,000: —
med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå
det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag
för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under
enahanda vilkor i (ifrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget
qvartalsvis utbetalas med förbindelse för pensionskassans direktion
att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget
eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfligt,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;
Transport 7 0,000: —
10
Bill. till BiJcsd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afä.
74
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport
att, vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordrades
för fortfarande tillämping af nu gällande pensionsstater af
den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv
måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas
för år 1873 till...........''................
att användas till betäckande af den skillnad, som för
Arméns pensionskassa under samma år kan uppstå genom den
ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften
den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande
af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa
föregående årets utgift;
Uppå Sjö försvarsdepartementets föredragning:
att för år 1873 följande två kreditiv må anvisas:
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till sjöförsvarets embets- och tjensteman
samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pension,
enligt de för kassan gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra
tillgång för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande 73,000: —
och dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering.......... 40,000:
med direktionen för nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda
kreditiv under loppet af år 1873 lyfta hvad för omförmäld
a behof blir erforderligt. \
Summan af de extra anslagen för år 1873 under Nionde
Hufvudtiteln skulle alltså blifva...............R:dr 443,000: —
Hvad Departementschefen sålunda rörande regleringen af
utgiftsansiagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang
eggande ämnen i underdånighet anfört och hemställt
biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef
af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt.
70,000: —
260,000: —
Departements-chefen anmälde vidare, att Statskontoret vid sin ofvan omförmälda
berättelse bifogat dels en förteckning å icke godtgjorda förskotter, tillsammans
21,576 R:dr 42 öre, Indika borde hos Riksdagen till ersättande an
-
75
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverk 1872.
malas, omfattande äfven den summa å 5,000 R:dr, som, i öfverensstämmelse
med de af Riksdagen gillade grunder, för åren 1868 och 1869 direkte af
Tullmedlen utgått till Handelsflottans Pensionsanstalt utöfver det anslagsbelopp,
hvilket å Riksstatens Nionde Ilufvudtitel blifvit uppfördt såsom ersättning
för den så kallade föringen, dels ock i samma ändamål en uppgift å
tvänne af Kongl. Ma;j:ts Befallningshafvande i Hallands och Elfsborgs län
anordnade belopp, hvilka blifvit uti Rikshufvudboken under torskottstitel uppförda,
utgörande 3,076 R:dr 42 öre eller tillhopa 24,652 R:dr 84 öre; hvarjemte
Departements-chcfen tillkännagaf, att Statskontoret uti särskilda underdåniga
skrifvelse!'' den 2 Mars och den 7 December nästlidna år gjort framställning
om beredande af godtgörelse åt Statsverket för oersatta förskott,
tillhopa 5,821 R:dr 82 öre, som utgått till reparations- och underhållsarbeten
å Tranebergs, Nockeby- och Drottningholrns-broarne, så att sammanlagda
beloppet af Statskontorets oersatta förskotter utgjorde 30,474 R:dr 66 öre;
Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå Statsrådets tillstyrkande
förordna, att omförmälda förhållande skulle för
beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den nådiga
Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof samt såväl
nyssnämnda berättelse och skrifvelse!'' jemte öfriga för
statsreglering!;!! nödiga handlingar tillställas Statsutskottet.
Departements-chefen yttrade härefter i underdånighet:
“Sedan statsregleringens särskilda delar nu blifvit förelagda Eders Kongl.
Maj:t, utbeder jag mig att för Eders Maj:t få framställa sammanfattningen af
det hela och de förslag, hvartill den gifver anledning.
“Statsverkets utgifter för år 1875 skulle, enligt de af Eders Maj:t godkända
förslag, utfalla sålunda:
Ordinarie utgifter:
Första Hufvudtiteln
Andra „
Tredje „
Fjerde „
Femte
......R:dr 1,417,000: —
......... 2,535,700: —
. ,....... 603,680: —
......... 10,682,800: —
........ . 4,200,900: —
Transport R:dr 19,440,080: —
76
Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Sjette Hufvudtiteln
Sjunde „
Åttonde „
Nionde ,,
Transport R:dr 19,440,080: —
. . . ...... 8,868,100: —
......... 7,648,000: —
......... 5,706,200: —
........ . I,530''l20: -
R:dr 43,192,500: —
och Extra ordinarie utgifter:
Andra Hufvudtiteln.....................R:dr
Fjerde „ .......................
Femte ,, .......................
Sjette „
Sjunde
Åttonde
Nionde
förutom 446,330 R:dr för allmänna ar -
beten m.
kontoret
in., hvilka
utbetalas .
höra af Riksgälds -
eller sammanlagdt.....................R:dr
70,000
4,179,300
2,967,400
. . . 5,895,500 | — |
143,100 | — |
390,200 | — |
443,000 | — |
R:dr 14,088,500 | — |
R:dr 57,281,000 | — |
och deremot Statsverkets
godkänd beräkning, uppgå
Inkomster, enligt af Eders Maj:t
till.......".......... 48,944,400:
hvadan den statsfyllnadssumma, som för år 1873 bör Statskontoret
från Riksgälds-kontoret tillhandahållas, blifver R:dr 8,336,600: —
“För år 1873 har Eders Kong!. Maj:t beslutat, att framställning skall
till Riksdagen göras om
ersättning till Statskontoret för förskottvis bestridda utgifter 30,474: 66.
anslag till landtförsvaret i följd af förhöjd krono-skjutslega 3,100: —
„ för befästningar i Stockholms skärgård...... 70,000: —
„ för påbörjande af Svea artilleriregementes kasern 100,000: —
,, till fälttjenstöfningar................ 250,000: —
., till jernvägstrafikmateriel.............. 600,000: —
„ och lån till tomtreglering i Strengnäs...... 50,000: —
„ till inköp af kronokalkugnen i Wisby ....... 60,000: —
„ till inredning och planeringsarbeten vid det nya
hospitalet för sinnessjuka vid Göteborg...... 73,000: —
tillsammans R:dr 1,236,574: 66.
77
1872
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
"I afseende på Riksgälds-kontorets utgifter och inkomster för åren
och 1873 har jag af Fullmäktige erhållit beräkningar, hvilka jag nu
anhåller att få föredraga jemte de tillägg och förslag, som dervid förekomma.
“Riksgälds-kontorets utgifter för år 1872 beräknas af Fullmäktige:
Anslaget till Eders Näjd................R:dr 300,000: —
Kapitalbetalningar och räntor................. 9,241,795: 80.
A Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag samt beviljade
lån........................... 3,020,675: 54.
1872 års statsfyllnadssumma.................. 5,244,839: 85.
Riksdags- och revisionskostnader................ 425,000: -—
Diverse utgifter......................... 148,000: —
“Härtill skulle nu i främsta ruin niet komma kostnaderna
för framlidna Hennes Maj:t Drottning Envisas begrafning,
men, då räkenskaperna deröfver ännu äro under granskning
i Kammarrätten och sedermera skola kommuniceras den Forska
Regeringen, innan framställning om ersättning för dem till
Statskontoret kan göras Riksdagen, så måste donna ersättning
blifva föremål för eu särskild Kongl. Proposition."
“Deremot utföres nu beloppet af de särskilda anslag
Eders Makt beslutat att för år 1872 begära........ 1,236,574: 66.
dä summan af Riksgälds-kontorets utgifter för år 1872 skulle
blifva .............................R:dr 19,616,885: 41.
“Riksgälds-kontorets tillgångar och inkomster för år 1872 upptagas af
Fullmäktige sålunda:
Behållning hos Riksbanken vid 1871 års slut .... R:dr
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel med ränta . . .
Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade lån........................
Allmän och tilläggsbevinning för 1871 jemte folkskoleafgift
för samma år........................ 4,075,000
Kort- och tidningsstämpelafgifter................
Äldre depositionsmedel.....................
Skogsplanteringskassans och fondens för boställsskogars indelning
till regelbunden hushållning återstående behållningar
............................
Återbetalning af undsättningsmedel.............. 774,282:
Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1870 utöfver be
räkning...........................
Bankovinsten för år 1870 ................... 1,351,000
Ytterligare försäljning af 1870 års statsobligationer..... 3,428,000
Transport Rdr 18,536,356: 64
304,426: 32.
6,912,000: —
1,185,000: —
210,000
1,200
16,148:
279,300
2.
30.
78 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts 1’rop. N:o 1 om Statsverlcet 1872.
Transport R:dr
”Anledningen till dem lyckliga ställning, som angifves
al'' dessa, redan vid den tid, då Fullmäktiges uppgifter aflemnades,
kända tillgångar för år 1872, hvillca med 156,045
R:dr 89 öre öfverstiga de af Fullmäktige beräknade utgifterna
i stället för den brist, till hvars betäckande Riksdagen
anslagit bevillning^ för år 1872, angifves af Fullmäktige
vara dels under år 1871 aflemnade öfverskott på statsverkets
inkomster för år 1870 .... R:dr 3,000,000: -—
och postverkets öfverskott för år 1868 . . 184,202: 95.
hvaremot dock Riksgäldskontoret haft att
till Statskontoret betala återstående brister
utöfver beräkning i 1869 års statsinkomster
och förslagsanslag med 117,197 R:dr 21 öre.
dels erhållne köpeskillingar för kronans
hus i Tanger och en tomt i Carlskrona . . 38,700: 18.
dels ock öfverskott i beräknade behållningarne å skogsplanteringskassan
m. d. fonder samt rån tevinst å tillsvidare
förräntade medel.”
”Till dessa vid nämnda tid af Fullmäktige kända tillgångar
komma emellertid ytterligare öfverskott i statsverkets
inkomster såväl för år 1870 som för år 1871:”
”Enligt uppgift från Statskontoret kan nemligen öfverskottet
å statsverkets inkomster för 1870, efter afdrag af
brister i förslagsanslag, beräknas till.... R:dr 3,451,000.
och lemnar således, då fullmäktige utöfver
erhållne............. 3,000,000.
beräknat endast............ 279,300. 3,279,300.
en ytterligare tillgång af....................
”Öfverskotten å 1871 års statsinkomster beräknas, enligt
uppgifter från vederbörande embetsverk, med säkerhet
att uppgå:
å järnvägstrafik medel till..........R:dr 1,000,000.
„ skogsmedel.................... 243,000.
„ tullmedel..................... 5,108,000.
,, bränvinsmedel.................. 1,377,000.
18,536,356: 64.
171,700: —
Rall* 7,728,000.
och således utöfver de till Riksgäldskontoret, enligt
fullmäktiges uppgift, inbetaide....... . 3,000,000. 4,728,000: —
Transport R:dr 23,436,056: 64.
Bil. ,\:o 6 till Kong!. Maj.is Prop. N:o 7 om Statsverket 1872. 79
Transport R:dr 23,436,056: 64.
”Dertill kommer slutligen, att, då bland de af Eders
Kongl. Maj:t begärda anslag för år 1872 förekomma 600,000
lt:dr till jernvägsmateriel, ingående uti kostnad sförslagen för
norra och östra stambanorna, för hvilkas utförande upplånta
medel användas, så bör den af Fullmäktige till 3,428,000 R:dr
beräknade försäljningen af statsobligationer med 4,028,000
Rall- ingå i beräkningarna, eller med eu förhöjning af . . . 600,000: —
summa tillgångar för år 1812 R:dr 24,036,056: 64.
och då utgifterna beräknades till............. „ 19,616,885: 41.
bär således en behållning till år 1873 uppstå af ... Ridt- 4,419,171: 23.
”För år 1815 beräknas Riksgäldskontorets utgifter af Fullmäktige
sålunda:
Anslaget till Eders Kongl. Maj:t.........R:dr 300,000: —
Räntor och kapitalafbetalningar å skulder....... 7,132,680: 37.
A Riksgäldskontoret anvisade extra statsanslag och be
vilja
de lån..................''..... 2,522,545: 67.
Riksdags- och revisionskostnader............ 425 000: _
Diverse utgifter...................... I 4s’000: —
”Härtill kommer nu:
Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna statsfyllnads
summan.
.................. 8,336,600: —
Al Eders Kongl. Maj:t föreslagna anslag och lån till
allmänna arbeten att direkt från Riksgäldskontoret
utbetalas..................... 446,330: _
samt ränta å de 600,000 R:dr, med hvilka Eders
Maj:t föreslagit, att öka de tillgångar för 1872,
hvilka genom försäljning af statsobligationer beredas 30,000: _
Men utom dessa bestämda utgifter kunna äfven oförutsedda
sådana förekomma, på hvilka jag vid denna statsreglerings
uppgörande anser nödig omtanka höra fästas. Å
de lån, som under senaste svåra missväxtår blifvit till behöfvandes
undsättning utlemnade, återstå vid 1873 års slut
endast 190,786 R:dr 68 öre att under år 1874 återbetalas,
och afseende bör derföre nu göras derpå, att ett nytt missväxtår
skulle medföra utgifter till betydligt större belopp.
Under de senaste riksdagarne hafva derjemte på Eders Kong!.
Maj:ts förslag flera kreditiv blifvit för statsverkets särskilda
behof å Riksgäldskontoret beviljade och, ehuru visserligen
Transport R:dr 19,341,156: 4.
80
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
Transport R:dr 19,341,156: 4-
ingen anledning förefinnes att antaga, att utbetalningar å
dem skulle under den närmaste framtiden erfordras, bör man
dock ihågkomma, att alldeles ingå tillgångar blifvit till deras
bestridande afsedda. Det torde ock i allmänhet vara riktigt
att efter ett så godt finansår, som det förflutna, afsätta eu
del af de störa öfverskotten till mötande af framtida behof.
Jag hemställer derföre, att Eders Kong].
Riksdagen att, förutom bankovinsten, för statsverkets ovissa
och framtida behof hos Riksgäldskontor''^ reservera . . . . . 800,000: —
hvarigenom summan af behof att fylla blifver.....R:dr 20,141,156: 4.
”Riksgäldskontorets inkomster uppgifvas af Fullmäktige för år 1873
blifva:
Kapital- och räntebetalningar å till vissa föremål anvisade
lån......................R;dr 1,190,000:
Allmän bevillning för år 1872 .............. 3,200,000: —
Kort- och tidningsstämpelafgift, ekeskogslösen m. in. . 210,000: —
Äldre depositionsmedei............",...... 1,200: —
Undsättningsmedel . .................... 66,586: 66.
”Dertill kommer:
Behållningen från år 1872 ................ 4,419,171: 23.
Ytterligare förfallne undsättningsmedel.......... 520,088: 66.
Återbetalning utaf Gustafs- och Carl bergs kopparverks
egare af eu fordom till inlösen af allmogens tjenstbarheter
lernnad summa, den egal-ne nu emot vilkor
af frihet från bergverkstionden afsagd sig ...... 6,657: 16.
Rall- 9,613,703: 71.
hvarifrån åter, derest den åt Eders Kongl. Maj:t föreslagna
förändring i vilkoren för tidningars postbefordran varder af
Riksdagen godkänd, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften
skall afgå........................- - - - 88,000:
då såsom Riksgäldskontorets inkomst under år 1873qvarstår R:dr 9,525,703: 7 1.
”Det bör vid donna beräkning anmärkas, att löseskilling emot frihet
från bergverkstionde kan, om Riksdagen godkänner Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om dess vilkorliga afskaffande, väntas icke blott från
Gustafs- och Carlbergs kopparverk, utan äfven från Löfås silfververk och
Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, men ehuru icke någon tionde från
dessa verk blifvit beräknad, hafva dock löseskillingarne från dem icke upptagits,
emedan deras egare icke, såsom det förstnämnda kopparverkets, förklarat
sig villige att på aflösningen ingå, och ovisst är om de gorå det. Eu
-
81
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.
dera afgiften måste visserligen utgå, så att, om egarne icke vilja betala aflösningen,
de, om de drifva sina verk, måste erlägga tionde, men jag har
ansett så mycket mindre skål att till upptagande bland statsverkets ordinarie
inkomster föreslå utgifter, hvilkas afskaffande af Eders Kongl. Näjd föreslås,
som deras belopp icke är stort nog att i någon väsendtlig mån på statsregleringen
inverka.”
”Då från summan af Riksgäldskontorets behof. . R:dr 20,141,156: 4.
afdragas tillgångar och inkomster............... 9,525,703: 71.
återstår en brist af....................R:dr 10,615,452: 33.
till hvars betäckande jag föreslår, att Eders Kongl. Näjd
ville till Riksdagen gorå framställning att försälja statsobligationer
till belopp, motsvarande nu föreslagna anslag
till stambanebyggnader.........R:dr 5,000,000: —
och till jernbanstrafikmateriel......... 600,000: —
samt redan vid senaste lagtima Riksdag beviljade
anslag till Wexiö—Karlskrona
jernväg................... 366,666: 67.
och lån till enskilda jernvägar........ 2,000,000: —
eller i rundt tal......................... 8,000,000: —
och att genom åtagande af allmän bevillning må fyllas
återstoden..........................R:dr 2,615,452: 38.
”För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning,
men en sådan torde, derest ej Statsverkets tillgångar skulle fortfarande
lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas, tilldess de af
Riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och då
beloppet af den bevillning, som nu erfordras, ej öfverstiger den bevillningssumma,
hvilken utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna
bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften, i jemförelse med andra
skatter, utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskild! betungande,
torde Eders Kongl. Maj it täckas till Riksdagen gorå framställning om
donna afgifts nedsättande till hälften eller till samma belopp, 40 öre för
man och 20 öre för qvinna, som den för liden till och med år 1871
utgjort.”
”Enligt erhållen upplysning af Fullmäktige i Riksbanken kan dess
vinst för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 R:dr. Jag tillstyrker att
Eders Kongl. Maj:t villo hos Riksdagen föreslå, att donna vinst må öfverlemnas
till Riksgäldskontor^ för att jemte de 800,000 R:dr, om Indika jagredan
gjort enahanda hemställan, reserveras för ovissa och framtida behof,
dervid dessa medel, sammanlagd! omkring 2,100,000 R:dr, jemte de öfverBih.
till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 11
82
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
skott, sou) möjligen ytterligare i framtiden ingå, torde böra tillsvidare användas
på det sätt, att till minskande af statens ränteförluster, för dem uppköpas
Svenska obligationer i utlandet eller ock försäljningen af statsobligationer
fördröjes, allt efter som Riksgäldskontorets fullmäktige må pröfva för
Kontoret vara förmånligast.”
Hvad Departementschefen sålunda hemställt och föreslagit
i fråga, dels om Riksgäldskontorets inkomster och
utgifter såväl för 1872 som för 1873 och om sättet för
fyllande af det belopp, hvarmed Kontorets nu hända och
beräknade behof för sistnämnda år öfverstiger dess tillgångar
och inkomster för samma år, dels om nedsättning
i den personliga skyadsafgiften samt dels om reserverande
af medel för ovissa och framtida behof, behagade
Hans Maj:t Konungen, uppå Statsrådets tillstyrkande, i
nåder gilla; hvarjemte Hans Maj:t, likaledes enligt StatsRådets
hemställan, uppdrog åt Chefen för Finansdepartementet
att, sedan han erhållit protokollsutdrag angående
hvad å de öfriga Departementenas föredragning blifvit i
afseende å statsregleringen beslutadt, uppsätta och till
justering inför Kongl. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag
till nådig Proposition angående statsverkets tillstånd och
behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade
beslut.
Ex protocollo
Ossian Bceckman.
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1872.
83
Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 12 Januari 1872.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena
Grefve von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhjelm.
Föredragande Departements-chefen uppläste härefter till justering ett i
följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition
angående statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts den 9 innevarande månad fattade beslut, borde till Riksdagen
afl åtas;
och'' täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag
och befalla att, i enlighet med samma förslag, hvilket
finnes detta protokoll bilagdt, Nådig Proposition skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Ossian Bceckmau.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1872.
Bil. Litt. A.
Tabell öfver Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster.
Ränta .
Tionde
Arrendemedel
Bergverkstionde.
Penningar
Spanmål
| 1868. | 1869. | 1870. | Medium. | |
Silfvertionde......... | 15,949 | 17,104 | 17,030 | 16,694 | 33 |
Kopparränta......... | 76,286 | 72,438 | 75,523 | 74,749 | — |
Svafvelbrukstionde..... | 4,672 | 3,590 | 10,419 | 6,227 | — |
Nickel, bly och glete m. m. | 3,080 | 7,158 | 2,382 | 4,206 | 67 |
Mantalspenningar.......................
Bötesmedel..........................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........
Tillfälliga rotevakansafgifter.................
Vakansafgifter af nyroterad jord...............
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Kålland .
Vakansafgifter af bergslag..................
Trosspassevolansafgift....................
Båtsmansvakansafgift.....................
Kontrollstämpelmedei.....................
Fyr- och båkmedel.......................
Telegrafmedel..........................
J ernvägstrafikmedel.......................
Skogsmedel.........................
Extra uppbörd..........................
Beräknade inkomster enligt 1872 års
riksstat.
173,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre
140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre
Läger Ordinarie eller Ständiga Inkomster
Extra ordinarie inkomster.
Tullmedel......... ,
Postmedel..........
Stämpelpappersmedel . . .
Bränvinstillverkningsafgift.
| B:dr. | öre. |
| 4,505,000 | _ |
| 1,582,800 | — |
| 52,700 | — |
i öre | 363,300 |
|
| 93,000 |
|
| 575,000 | — |
| 170,000 | — |
öre | 294,367 | 50 |
| 7,500 | — |
| 98,000 | — |
| 24,000 | — |
| 18,000 | — |
| 26,500 | — |
| 70,000 | — |
| 12,000 | — |
| 750,000 | — - |
| 740,000 | — |
| 7,000,000 | — |
| 400,000 |
|
| 62,832 | 50 |
| 16,845,000 |
|
| 15,000,000 |
|
| 2,230,000 | — |
| 1,350,000 | — |
| 10,800,000 | — |
Läger Extra ordinarie Inkomster!
29,380^000]
Summa 46,225,000!
Enligt räkenskaperna för | ||||
1868. | 1869. | 1870. | Medium. | |
— | — |
| R:dr. | öre. |
52,672 | 52,192 | 67,656 | 57,506 | 67 |
427,233 | 353,694 | 372,769 | 384,565 | 33 |
99,987 | 100,290 | 105,354 | 101,877 |
|
561,062 | 541,930 | 559,398 | 554,130 | — |
163,132 | 152,118 | 164,551 | 159,933 | 67 |
347,260 | 320,240 | 320,553 | 329,351 | — |
6,785 | 7,125 | 6,928 | 6,946 | — |
98,620 | 84,993 | 87,610 | 90,407 | 67 |
25,311 | 19,832 | 19,102 | 21,415 | — |
26,594 | 26,490 | 26,537 | 26,540 | 33 |
74,353 | 63,751 | 55,152 | 64,418 | 67 |
12,986 | 13,389 | 14,464 | 13,613 | — |
744,602 | 740,467 | 776,929 | 753,999 | 33 |
692,617 | 741,776 | 766,229 | 733,540 | 67 |
6,161,079 | 6,221,280 | 7,248,216 | 6,543,525 | — |
245,079 | 370,036 | 337,165 | 317,426 | 66 |
64,716 | 80,358 | 73,719 | 72,931 |
|
14,632,095 | 13,995,957 | 15,782,072 | 14,803,374 | 67 |
2,188,793 | 2,254,434 | 2,447,218 | 2,296,815 | — |
1,353.041 | 1,410,926 | 1,347,871 | 1,370,612 | 67 |
7,158,196 | 8,432,864 | 10,998,322 | 8.863,127 | 33 |
Statskontorets beräkning
för år 1873.
|
|
|
177,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre |
|
|
140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
---- |
|
|
R:dr.
4,505,000
1,582,800
69,700
371,700
93.000
575.000
170.000
294,367
7,500
98.000
24.000
18.000
26,500
70.000
12.000
750.000
740.000
8,000,000
500.000
62,832
16,000,000
2.350.000
1.350.000
10,800,000
50
50
Bil. Lift. B.
Förslag
till
Postverkets Utgiftsstater för år
1873.
|
|
|
| Riksmynt. | |
i. A /iötiings-staf |
|
|
| - |
|
General- Poststyrelsen. |
|
|
|
|
|
Generalpostdirektören: lön............ | 8,000: - |
|
|
| |
tjenstgöringsarvode............... | 1,000: — | 9,000 | — |
| |
2 Departementschefer: löner å 5,000 R:dr. . . | 10,000: — |
|
|
| |
tjenstgöringsarvoden a 500 R:dr...... | 1,000: — | 11,000 | — |
|
|
Kansliet. |
|
|
|
|
|
\ 2 Sekreterare: löner å 2,800 R:dr....... |
|
|
|
|
|
tjenstgöringsarvoden ä 1,200 R:dr..... | 2,400: — | 8,000 | — |
|
|
1 Registrator och aktuarie: lön......... |
| 2,500 | — |
| i |
1 Aktuarie och Föreståndare för statistiska kontoret: lön . | 2,200 | — |
|
| |
1 Notarie: lön................... |
| 2,200 | — |
|
|
1 Föreståndare för reklamationsbyrån: lön . . . | 1,000: — |
|
|
|
|
tjenstgöringsarvode............... | 600: — | 1,600 | — |
|
|
2 Kanslister: löner å 1,000 Rall’"''......... | 2,000: - |
|
|
|
|
tjenstgöringsarvoden å 600 R:dr....... | 1,200: — | 3,200 | — |
|
|
2 Dito: löner å 1,000 R:dr........... |
| 2,000 | — |
|
|
1 Ombudsman: arvode.............. |
| 1,200 | — |
|
|
Till arvoden för extra biträden......... |
| 3,000 | — |
|
|
Transport | 45,900 |
|
|
|
Bil. Litt. B. t.
2
Transport | 45,900 |
|
|
|
Kammarkontor et. |
|
|
|
|
| 2,800 4,400 2,000 2,000 |
|
|
|
2 Bokhållare och Revisorer: löner å 2,200 R:dr...... 2 Kammarskrifvare: löner å 1,000 R:dr.......... Till arvodenlför extra biträden............... | — |
|
| |
Revisionskontor et. |
|
|
|
|
| 2,500 |
|
|
|
2 Revisorer: löner å 2,200 R:dr ............... | — |
|
| |
o xvdiuiiicilykillV ill0 • 101101 d ijUUu xi.ui......... Till arvoden för extra biträden och för källsortering . . . | 2,500 |
|
|
|
1 Förvaltare af Postverkets hufvudkassa lön: . . 3,000: — | 4,500 |
|
|
|
| 600 |
|
|
|
1 Föreståndare för allmänna postpersedelförrådet: arvode | 800 1,000 | — |
|
|
2 Vaktmästare, eu vid kansli- och en vid kameral-afdel- ningen: löner å 500 R:dr........... 1,000: — tjenstgöringspenningar å 200 R:dr..... 400: — | 1,400 |
|
|
|
3 D:o, hvaraf 2 vid kansli- och 1 å kameralafdelningen: löner å 500 R:dr................ 1,500: — tjenstgöringspenningar å 100 R:dr..... 300: — | 1,800 200 |
|
|
|
Anslag till vaktmästarebiträde vid Postverkets hufvudkassa | — |
|
| |
Anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och | 5,000 |
| 84,800 | | 1 |
Transport | — | — | 84,800 — |
3
i
Transport
Postanstalterna,
Stockholms postkontor.
a) Postins[iektimien:
1 Postinspektor...........lön
1 Vaktmästare............eko
b) Brcfpostkoutorcti
1 Postdirektör............lön
1 Kontrollör.............clio
1 D:0 d:o
1 Kontorsskrifvare..........d:o
1 D:o d:o
5 D:o med d:o aflöning .
1 D:o lön
1 D:o d:o
4 D:o med d:o aflöning .
1 D:o lön
1 D:o med d:o aflöning .
1 D:o lön
4 D:o med d:o aflöning .
1 D:o lön
1 D:o med d:o aflöning .
1 Brefstämplare.........arvode
2 I):o med d:o aflöning ....
1 Brefsorterare..........arvode
1 D:o med d:o aflöning . . . .
Anslag till särskilda af General-Poststyrelsen
förordnade biträden
dels för Postdirektören R:dr 1,000: —
dels vid 8 expeditionsplatser
å 200 R:dr . „ 1,600: —
dels för kontorstjenstgöringen
i allmänhet „ 2,600:
1 Vaktmästare............lön
4 D:o med d:o aflöning . . .
1 D:o ............lön
4 D:o med d:o aflöning . . . ,
Transport
Löner och | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | S u ni m | a. | |||
— | — |
| — |
| — | 84,800 |
|
1,800 |
|
|
| 400 |
| 2,200 |
|
500 | — | 100 | — | — | — | 600 | — |
2,000 |
|
|
|
|
| 2,000 |
|
1,800 | — | 800 |
| 800 | — | 3,400 |
|
1,800 | — | 800 | _ | — | — | 2,600 |
|
1,000 | — | 800 | — | 800 | :- | 2,600 | — |
1,000 | — | 400 | — | 800 | — | 2,200 | — |
5,000 | — | 2,000 | — | 4,000 | — | 11,000 | — |
1,000 | — | 400 | — | 400 | — | 1,800 | — |
1,000 | — | 800 | -- | — | — | 1,800 | — |
4,000 | — | 3,200 | — | — | -- | 7,200 | — |
1,000 | _ | 400 | — | — | — | 1,400 | — |
1,000 | — | 400 | — | -- | — | 1,400 | — |
800 | — | 400 | — | — | — | 1,200 | — |
3,200 | — | 1,600 | — | ___ | — | 4,800 | — |
800 | — | 200 | — | ---- | — | 1,000 | — |
800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | — |
400 | — | — | — | -- | — | 400 | — |
800 | — | — | — | ___ | — | 800 | — |
500 | — | — |
| --- | — | 500 | — |
500 |
|
|
|
|
| 500 |
|
5,200 |
|
|
|
|
| 5,200 |
|
500 | — | 300 | — | — |
| 800 | — |
2,000 — | 1,200 | — | — | — | 3,200 |
| |
500 | — | 200 |
| — | — | 700 |
|
2,000 | — | 800 | — | --- | — | 2,800 | — |
— | — |
| — | — | — | 147,900 | — |
4
Löner och | Tjenst- | Anslag till1 |
arvoden. | görings- | skrifvare- 1 |
arvoden. | biträde. |
Transport
1 Vaktmästare............lön
3 D:o med d:o aflöning . . . .
Anslag till arvoden åt tjensteman och
betjente vid Filialpostkontoret å Norrmalm
...................
Summa.
500,
1,500
c) Brefbärareexpeditioiieu s
1 Föreståndare. . . .
1 Kontorsskrifvare. .
1 Extra biträde . . .
1 D:o . . .
1 l):o med
........lön
........d:o
...... arvode
...... d:o
d:o aflöning . . .
d) Pakelpostkontoret:
1 Föreståndare...........lön
1 Vaktmästare............d:o
1 D:o med d:o aflöning ....
Oöteborgs postkontor.
1 Postdirektör............lön
1 D:o med dito aflöning. . . .1
1 Kontrollör.............lön*
1 U:o .............d:o;
1 Föreståndare för brefbärareex
peditionen.
............lön''
1 Kontorsskrifvare..........cho
6 D:o med dito aflöning. .1
Anslag till aflöning åt extra biträden .1
1 Paketpostkontorsföreståndare . . lön!
1 Vaktmästare............d:o|
4 D:o med d:o aflöning.....
Postkontoren af lista klassen.
1,000 —!
500—:
500,—;
1,800-1,800,-1,800'' -1,200-
1,600-1,000
6,000 -4,100
1,000,
500
2,000 -
100
300
8,400 — —
1,800!—!
800 —
900—*
500 -500 —
1,200-
200 —
100!
100
600
800l
600 —!
600—:
3,600 —''
100
400
—1147,900
|
—! 600
—! 1,800
—--- 3,400
1,000
1,000
3.000
1.000
900
500
500
2,000,-
600
600
1,800
1,800
2,400
2,000,
2,200!
1,600
9,600,
4,100
2,000 -600
2,400
1 Falun:
1 Postinspektor...........lön
1 Kontorsskrifvare..........d:o
Gejle:
1 Postinspektor...........lön
1 Kontorsskrifvare..........d:o
1 Extra biträde.........arvode;
Transport
1,200 —; | ----— 400— 1,600 | —! |
800 | 200—--!— 1,000 I ! | — |
1,200 —1 | ! --— 200— 1,400 |
|
800!—! | 200—--- 1,000 | — |
600-i | --i—|---1-, 600 | — |
--j- | -------1—198,900 | —i |
5
Transport
Halmstad;
1 Postinspektor...........lort
1 Kontorssk rifvare..........eko
1 Extra biträde.........arvode
Haparanda:
1 F ostkommissarie..........lön
Helsingborg:
1 Postkommissarie..........lön
1 Kontrollör.............eko
1 Kontorsskrifvare..........d:o
1 D:o d:o
1 Vaktmästare............d:o
Hemö.sand:
1 Postinspektor....... lön
1 Kontorsskrifvare....... . . . d:o
Jönköping:
1 Postinspektor............lön
I Kontorsskrifvare..........d:o
1 Extra biträde.........arvode
Kalmar:
1 Postinspektor............lön
1 Kontorsskrifvare..........eko
1 Extra biträde . . .......arvode
Karlskrona:
1 Postinspektor............lön
1 Kontorsskrifvare..........d:o
1 Extra biträde.........arvode
Karlstad:
1 Postinspektor............lön
1 Kontorsskrifvare..........(ko
1 Extra biträde.........arvode
Kristianstad:
1 Postinspektor............lön
1 Kontorsskrifvare..........eko
1 Extra biträde.........arvode
Transport
Löner och | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | Summa. | |||
|
|
|
|
| 1 OO QOf) |
|
1.200 |
|
| 200 |
| 1,400 |
|
800 | — | 200 — | — | — | 1,000 | — |
600 | — | --- |
| — | 600 | _ |
1,200 |
| --— | 600 | — | 1,800 | — |
1,200 |
|
| 800 |
| 2,000 |
|
1,200 | — | 800 — | — | — | 2,000 | — |
800 | — | 400 — | — | — | 1,200 | — |
800 |
| •>00 |
|
| 1 000 |
|
400 | — | 100 — | --- | ____ | 500 |
|
1 200 |
|
| 400 |
| 1 600 |
|
800 |
| 200 — |
| — | 1,000 |
|
1,200 |
|
| 000 |
| 1.800 |
|
800 |
| 200 — | — | — | 1,000 | — |
400 |
| ---i-- | — | — | 400 | - |
1,200 |
|
| 200 |
| 1,400 |
|
800 | — | 200 — | — | — | 1,000 |
|
400 |
| ! |
|
| 100 |
|
1,200 |
| 1 | 200 |
| 1,400 |
|
800 | — | 200 - | — | — | 1,000 | — |
600 |
|
|
|
| 600 |
|
1,200 |
| j | 200 |
| 1,400 |
|
800 | — | 200 — | — | — | 1,000 | — |
900 | — | 1 | — | — | 900 |
|
1,200 |
|
| 200 |
| 1,400 |
|
800 | — | 200 - | — | — | 1,000 | — |
600 | — | --— | — | — | 600 | — |
— | — | --j — | — | — | 228,300 | — |
6
|
| Löner och | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | Summa. | ||||
| Transport | — | _ | — | — | — | — | 228,800 | : |
Linköping: |
|
|
|
|
|
|
| 1,400 |
|
1 Postinspektor. . . |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | — | |
1 Kontorsskrifvare . | .........d:o | 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | -1 |
1 Extra biträde . . |
| 600 | — | — | -- | — | — | 600 | ! |
Luleå: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor. . . | .........lön | 1,200 | — | — | — | 400 | — | 1,600 600 | — |
1 Extra biträde . . |
| 600 | — | —— | — | — | — |
| |
Lund: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | 1,400 | — |
1 Kontorsskrifvare. | .........d:o | 800 | — | 200 | — | — |
| 1,000 | —: |
| . arvode | 600 |
|
|
|
| __ | 600 | —1 |
Malmö |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postinspektor. . | .........lön | 1,200 | — | — | — | 800 | — | 2,000 | — |
1 Kontrollör . . . . |
| 1,200 | — | 800 | — | — | — | 2,000 | — j |
1 Kontorsskrifvare |
| 1,000 | — | 600 | — | — | — | 1,600 |
|
1 D:o | .........d:o | 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 |
|
1 Vaktmästare . . | .........d:o | 400 | — | 100 | — | — | — | 500 | — |
Mariestad: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor. . 1 Kontorsskrifvare |
| 1,200 800 | — | 200 | — | 400 | — | 1,600 1,000 | _ |
Norrköping : |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare. . . |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | 1,400 | — |
1 Kontorsskrifvare . | .........d:o | 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | -j |
1 Extra biträde . | ....... arvode | 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
1 Vaktmästare . . . |
| 400 | — | 100 | — | — | — | 500 | --i |
Nyköping: |
|
|
|
|
|
|
| 1,400 |
|
1 Postinspektor. - |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | - : | |
1 Kontorsskrifvare |
| 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | 1 |
| Umeå: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor . . | .........lön | 1,200 | - |
|
| 200 | — | 1,400 | | |
1 Kontorsskrifvare | .........d:o | 800 | — | 200 | — |
| — | 1,000 | i |
Upsala: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor . . |
| 1,200 800 | — | 200 |
| 200 |
| 1,400 |
|
1 D:o | med d:o aflöning . | 800 | — | 200 | — | __ | — | ! 1,000 — | |
| Transport | — | — |
| — | — | — | :257,900 | l-i |
7
1 |
|
| Tjenst |
| Anslag till |
|
| ||
|
| arvoden. | gorings- nrvoden. | skrifvare- biträde. | Summa. | ||||
| Transport | — | — | — | — |
| — | 257,900 | — |
j Wenersborg: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor..... |
| 1.200 | — | — | — | 200 | — | 1,400 | — |
1 Kontorsskrifvare . . . |
| 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | — |
1 Extra biträde..... |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
Westerås: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor..... |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | 1,400 | — |
1 Kontorsskrifvare .... | ......d:o | 800 | — | 200 | — | --- | — | 1,000 | — |
We,xiö: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor..... |
| 1,200 | — | — | — | 200 | — | 1,400 | - |
| . . . d:o | 800 400 |
| 200 |
|
|
| i ooo |
|
1 Extra biträde..... |
| — |
| — | — | — | 400 | — | |
Wisby: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I Postinspektor..... | ......lön | 1,200 | — | — | — | 800 | — | 2,000 | — |
Ystad: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postkommissarie .... | ......lön | 1,200 | — | — | — | 800 | — | 2,000 | — |
1 Kontorsskrifvare .... | ......d:o | 1,000 | — | — | — |
| — | 1,000 | — |
1 Vaktmästare...... |
| 400 | — | 100 | — | —— | — | 500 | — |
Örebro: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor...... |
| 1,200 | — | — | — | 400 | — | 1,600 | — |
1 Kontorsskrifvare .... |
| 800 | — | 200 | — | — | — | 1,000 | — |
Östersund: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postinspektor..... |
| 1,200 | — | — | — | 400 | — | 1,600 | — |
1 Extra biträde..... | . . . . arvode | 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
Postkontoren af Allra | klassen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arboga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare...... | 1,000 | — | — | — | 400 | — | 1,400 | — | |
Borås: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ......lön | 1,000 800 |
|
|
| 500 |
| 1,500 1,000 |
|
1 Kontorsskrifvare . . . | ......d:o |
| 200 | — | — | ~ | |||
Eksjö: |
|
|
|
|
| 400 |
|
|
|
| ... . lön | 1,000 |
|
|
|
| 1,400 |
| |
Enköping: |
|
|
|
| 400 |
|
| ||
1 Postmästare...... | 1,000 | — | — | — | — | 1,400 | — | ||
Eskilstuna: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| . lön | 1,000 |
|
|
| 400 |
| 1,400 | _i |
|
|
|
|
|
|
| |||
| Transport | --—-- | — | __ | —1284,500 | — |
8
| 1 1 | Löner och j | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | Summa. | ||||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 284,500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Hudiksvall: 1 Postmästare..... |
| 1,000 |
|
|
| 600 | — | 1,600 | — |
Karlshamn: 1 Postmästare ..... 1 Extra biträde . . . . |
| 1,000 600 | — | — | — | 400 |
| 1,400 600 | — |
Kristinehamn: 1 Postmästare..... 1 Kontorsskrifvare . . , |
| 1,000 800 | — | 200 |
| 200 | — | 1,200 1,000 | — |
Köping: 1 Postmästare..... 1 Kontorsskrifvare . . . Landskrona: 1 Postmästare..... 1 Kontorsskrifvare. . . | .......d:o .......lön | 1,000 800 1,000 800 | — | 200 | — | 200 200 | — | 1,200 1,000 1,200 1,000 | — |
— | 200 | — | — |
| |||||
Lidköping: 1 Postmästare..... Norrtelje: 1 Postmästare..... | .......lön .......lön | 1,000 1,000 | — | — | — | 400 400 | — | 1,400 1,400 | — |
|
|
|
|
| |||||
Skara: 1 Postmästare..... | .......lön | 1,000 |
|
| — | 400 | — | 1,400 |
|
Skof de: 1 Postmästare ..... | .......lön .......d:o | 1,000 800 | — | 200 | — | 200 | — | 1,200 1,000 | — |
| Sundsvall: 1 Postmästare..... 1 Kontorsskrifvare. . . 1 Extra biträde .... | .......lön .......d:o ..... arvode | OO 00 o o o o | — | 200 | — | 200 | — | 1,200 1,000 800 | — |
— | — | — | — | — | |||||
Söderhamn: 1 Postmästare..... 1 Extra biträde .... | .......lön ..... arvode | 1,000 600 | — | — | — | 400 | — | 1,400 600 | — |
|
|
|
|
|
| ||||
Söderköping: | .......lön | 1,000 1,000 |
|
|
| 400 |
| 1,400 |
|
Söderte!je: 1 Postmästare..... |
|
|
|
| 400 | _ | 1,400 |
| |
| Transport | — | — | — | — | __ | — | 308,900 | — |
9
|
| Löner och | Tj en åt-göra gs-arvoden. | Anslag till | Summa. | ||||
Uddevalla: | Transport |
|
|
|
|
| — | 308,900 |
|
1 Postmästare . . |
| 1,000 | — | — | — | 200 | — | 1,200 |
|
1 Kontorsskrifvare | ..........d:o | 800 — | 200 | — | — | — | 1,000 | — | |
1 Extra biträde . | ........ arvode | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
1 Postmästare . . Westervik: |
| 1,000 |
|
|
| 400 |
| 1,400 | ... |
1 Postmästare . . |
| 1,000 |
|
|
| 600 |
| 1,600 |
|
1 Postmästare . . Postkontoren af Alingsås: | 3:dje klassen. | 1,000 |
|
|
| 400 |
| 1,400 |
|
1 Postmästare . . A rvika: |
| 800 |
|
|
| 400 |
| 1,200 |
|
1 Postmästare . . Asker sund: |
| 800 |
|
|
| 600 |
| 1,400 | i |
1 Postmästare . . Bollnäs: |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 • |
|
1 Postmästare . . | ..........lön | 800 |
|
|
| 400 |
| 1,200 | ; |
1 Postmästare . . | Cimbrishamn: |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | j |
1 Postmästare . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1000 |
|
1 Postmästare . . | ..........lön | 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | j |
1 Postmästare . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
1 Postmästare . . |
| 800 |
|
|
| 400 |
| 1,200 | I |
1 Postmästare . . 1 Gagnef: | ..........lön | 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | | |
1 Postmästare . . |
| 800 | — | — — | — | 500 | - | 1,300 | — 1 |
| Transport | — | — | :-- | _ | __ | — | 328,400 | -1 |
Bil. Litt. B. 2.
10
1 |
| Löner och | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | Summa. | ||||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 328,400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Gamleby: 1 Postmästare . . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
Gislaved: |
|
|
| , |
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 400 | — | 1,200 | — |
Grenna: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Grislehamn: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Hedemora: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare , . , . |
| 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Hjo: 1 Postmästare . . . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
Hvetlanda: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . |
| 800 | — | — | — | 400 | — | 1,200 | — |
Höganäs: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | — |
Hörby: 1 Postmästare . . . . 1 Postmästare . . . . |
| 800 800 | — | — | — | 200 200 | — | 1,000 1,000 | — |
|
|
|
|
| |||||
Kungsbacka: 1 Postmästare . . . |
| 800 | _ |
|
| 200 | _ | 1,000 | _ |
j Laholm: 1 Postmästare . . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | — |
Lilla Edet: 1 Postmästare . . . | .........lön | 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | — |
Lindesberg: 1 Postmästare . . . | ........lön | 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 | _ |
Ljungby: 1 Postmästare . . . . |
| 800 |
|
|
| 400 |
| 1,200 |
|
Malmköping: 1 Postmästare . . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
| Transport |
| — | ___ | — | — | — | 345,000 | — |
11
|
|
|
| Tjenst- | Anslag till |
|
| ||
|
|
| görings- | skrifvare- | Summa. | ||||
|
|
|
| arvoden. | biträde. |
|
| ||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 345,000 |
|
Mariefred: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postmästare . . . |
| 800 | — | — |
| 200 |
| 1,000 |
|
1 Marstrand: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . |
| 800 | — | — | -- | 500 | (- | 1,300 | — |
Mora: |
|
|
| | |
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . |
| 800 |
| — | — | 400 | — | 1,200 |
|
| Motala: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . |
| 800 |
| — | — | 200 | — | 1,000 | — |
1 Mönsterås: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . |
| 800 |
| — | -- | 200 | — | 1,000 | _ |
Nora: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . - |
| 800 | — | — | — | 600 |
| 1,400 | — |
Norberg: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . |
| 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Oskarshamn: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . |
| 800 | — | — | — | 400 | — | O o CM |
|
Piteå: |
|
|
|
|
|
|
|
| |
1 Postmästare . . . |
| 800 | — | — | -- | 400 | — | 1,200 | — |
Ronneby: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . |
| 800 | _ | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
I Sala: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . | lön | 800 |
|
|
| O O CM |
| 1,000 |
|
Sigtuna: |
|
|
|
|
|
| |||
1 Postmästare . . . . |
| 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Skellefteå: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postmästare . . . . | lön | 800 |
|
|
| 400 |
| 1 200i |
|
Skeninge: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postmästare . . . . |
| 800 | — | — | — | 200| | — | 1,000 |
|
Smedjebacken: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I Postmästare . . . . | lön | 800 | _ |
|
| 400 |
| 1,200 |
|
Sollefteå: |
|
|
|
|
|
| |||
1 Postmästare .... |
| 800 | — | — | — | 200 |
| 1,000! |
|
Staby: |
|
|
|
|
|
|
|
| |
1 Postmästare .... | ........lön | 800 |
|
|
| 2001 |
| 1,000- |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Transport | — | — | __| | i |
| 363,700 |
|
12
|
| Löner och | Tjenst- görings- arvoden. | Anslag till | Summa. | ||||
| Transport | 1 I |
| — | - | — |
| 363,700 | — |
Strengnäs: 1 Postmästare ..... | .......lön! | 800 | — | — | — | 200 | —1 | 1,000 | — |
Strömsholm: 1 Postmästare .... |
| 800! | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Strömstad: 1 Postmästare , . . . Svenljunga: 1 Postmästare .... | ........lön I | 800 800 | — | — | — | 200 200 | — | 1,000 1,000 | — |
|
|
|
|
|
| ||||
Sölvesborg: 1 Postmästare .... | j | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Tierp: 1 Postmästare . . . . | ......lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Tor skålla: 1 Postmästare .... Trelleborg: 1 Postmästare . . . • | ........lön | 800 800 |
| — | — | 200 200 | — | 1,000 1,000 | — |
|
|
|
|
| |||||
Trosa: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 |
| — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Ulricehamn: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Wadstena: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 |
|
Waldemar svik: 1 Postmästare . . . . | .....lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Waxholm: 1 Postmästare . . . . |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
Wer no.mo: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 |
| — |
| 200 | — | 1,000 |
|
Åby: 1 Postmästare . . . . | ........lön | 800 | — | — | — | 200 | — | 1,000 | — |
Amål: 1 Postmästare . . . . |
| 1 800 |
|
|
| 400 |
| 1,200 | — |
| I |
|
|
| |||||
| Transport | 1 |
| 1 |
|
| 1 . | S7Q ernå | |
| 1 | |— |
| 1 |
|
|
|
|
13
Transport
Ödtshög:
1 Postmästare............lön
Öreg rund:
1 Postmästare............lön
Örnsköldsvik:
1 Postmästare............lön
Östhammar:
1 Postmästare............lön
6
Jernviigspostinspektioner.
Wextra och Nordvestra stambanan:
1 Resepostinspektör ....... arvode
1 Resepostexpeditör.........lön
1 D:o .........d:o
6 D:o med d:o aflöning
1 D:o .......arvode
12 D:o med d.o aflöning
Södra stambanan:
1 Resepostinspektör ....... arvode
1 Resepostexpeditör.........lön
D:o d:o
D:o med d.o aflöning
D:o arvode
D:o med d:o aflöning
1
6
1
9
Anslag, gemensamt för begge inspektionerna,
till aflöning för extra och reservresepostexpeditörer.
...........
Transport
Löner och
arvoden.
Tjenst
görings
arvoden.
Anslag till
skrifvarebiträde.
Summa
800
800
800
800
2.500
1.500
1,000
6,000
800
9,600
2.500
1.500
1,000
6,000
800
7,200
3,200
Postexpeditioner.
Alfvesta:
1 Postexpeditör...........lön! 600
Anderslöf:
1 Postexpeditör...........lön 600,
1,500
1,500
-1379,900
200
1,000
200;—j 1,000
200-j 1,000
200—| 1,000
--- 400
4.000
1,500
1.000
6,000
800
9,600
4.000
1,500
1.000
6,000
800
7,200
3,200
1,000
600
-|432,100 ■
14
Avesta:
1 Postexped
Backe:
1 Postexped
Baltack:
1 Postexped
Bengts fors:
1 Postexped
Boden:
1 Postexped
Borensberg :
1 Postexped
Boxholm:
1 Postexped
Bur g svik:
1 Postexped
Bostad:
1 Postexped
Dalarö:
1 Postexped
Deg erfors:
1 Postexped
Drottningholm:
1 Postexped
Ekolsund:
1 Postexped
I Elmhult:
1 Postexped
Eslöf:
1 Postexped
1 Extra bit:
Finspong:
|
| Tjenst |
| Anslag till |
|
| ||
|
| görings |
| skrifvare- | bu ni ma. | |||
|
| arvoden. | biträde. |
|
| |||
Transport | — | — |
| — | — | — | 432,100 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | -- | — | — | 200 | — | 800 | — |
lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 | J |
.....lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 | 1 _j |
| 600 |
| — | — | 200 | — | 800 | — |
..........lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
..........lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 | j |
| 600 |
|
| — | ---- |
| 600 |
|
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
...........lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
| 600 | — | — | — | 400 | — | 1,000 |
|
lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
...........lön | 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | 200 |
| 800 | — |
| 800 |
|
|
| 200 |
| 1,000 |
|
| 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
| 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Transport | — | —J -----1-1 ---- | — | 443,700 | — |
15
|
|
| Tjenst |
| Anslag till |
|
| ||
|
|
| görings |
| skrifvare- | S u ro m | a. | ||
|
|
|
| arvoden. | biträde. |
|
| ||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 443,700 | — |
Fjellbacka: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
Funäsdalen: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postexpeditör . . . | ........lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
Gnesta: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postexpeditör . . . | ........lön | 600 |
|
|
| 200 |
| 800 |
|
! Grythyttehed: |
|
|
|
|
|
| |||
1 Postexpeditör . . . |
| 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
I Gysinge: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postexpeditör . . . |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
Halsberg: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 800 | — | — | — | 400 | — | 1,200 | — |
Hemse: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . | lön | 600 |
|
|
| 900 |
| 800 |
|
Herrljanga; |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postexpeditör . . . |
| 800 |
|
|
| 200 | _ | 1,000 | 1 |
1 Extra biträde . . . |
| 600 | — | — | — |
| — | 600 | _ |
Hessleholm,: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 800 | — | __ | — | 400 | — | 1,200 | — |
Höör: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 600 |
|
|
| 200 |
| 800 |
|
Jemshög: |
|
|
|
|
|
| |||
1 Postexpeditör. . . . |
| 600 | — | — | — | __ | —- | 600 | _ |
Karlsborg: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 600 | — | — | — | i--- | — | 600 |
|
Karlslcoga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 600 | — | — | — | --- | — | 600 | — |
Katrineholm: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 800 |
|
|
| 600 |
| 1,400 |
|
Kisa: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . . |
| 600 |
|
|
|
|
| 600 | _ |
Klintehamn: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . , | ........lön | 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| Transport | — | - | ---j- | --— 456,900 — |
16
Ljusdal:
1 Postexpeditör
Lycksele:
1 Postexpeditör
Lysekil:
1 Postexpeditör
Malung:
1 Postexpeditör
Markaryd:
1 Postexpeditör
Misterhult:
1 Postexpeditör
Moholm:
1 Postexpeditör
Molkom:
1 Postexpeditör
Målilla:
1 Postexpeditör
Nederkalix:
1 Postexpeditör
Nordmaling;
1 Postexpeditör
Nya Kopparberget:
1 Postexpeditör
Nyland:
1 Postexpeditör
Nås:
Onsala:
|
| Tjenst |
| Anslag till |
|
| ||
|
| gorings |
| skrifvare- | Suram | a. | ||
|
| arvoden. | biträde. |
|
| |||
Transport |
|
|
|
|
| — | 456,900 | — |
| 600 | — | — | — | 300 | — | 900 | — |
...........lön | 600 | — | — | — | 300 | — | 900 | — |
...........lön | 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
...........lön | 600 | —i | — | — | 400 | - | 1,000 | — |
| 600 | — | — | — |
| — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
| 600 | — |
|
| — | — | 600 | — |
| 600 |
|
| — | 200 | — | 800 | — |
...........lön | 600 |
|
| - | — | — | 600 | — |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
...........lön | 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
|
|
|
|
|
|
| \ |
|
. lön | 600 |
|
|
| 200 |
| 800 |
|
| 600 |
|
|
|
|
| 600 |
|
Transport | l | — |
| — | — | 467,900 | — |
17
| > | Löner och | Tjenst- göring»- | Anslag till | Summa. | ||||
|
|
|
| arvoden ! | biträde. |
|
| ||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 467,900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Or Olust: 1 Postexpeditör .... |
| 600 |
|
|
| 200 | — | 800 | — |
1 Postexpeditör .... |
| 600 | u |
| — | --X_ | — | 600 | — |
1 Postexpeditör .... |
| 600 | — | — | _ | — | — | 600 | — |
Råda: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör .... |
| 600 | — | ,-- | -— | 200 | — | 800 | -1 |
Råneå: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör .... |
| 600 |
| — | — | — | — | 600 | _j |
Skene: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I Postexpeditör .... |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 |
|
Sparreholm: |
| fc |
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör..... Stj er attik: |
| 600 | — | — | — | 200 |
| 800 | — |
1 Postexpeditör..... |
| 600 | — | — | — | 200 | — | 800 | — |
Stora Rör: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör .... |
| 600 | — | --- | — | — | — | 600 | --1 |
Ström: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör..... |
| 600 |
| __ | — | 200 | — | 800 |
|
Sunne: 1 Postexpeditör..... Sdfsjö: |
| 800 | — | —— | — | 200 | — | 1,000 | — |
1 Postexpeditör..... | lön | 800 |
|
|
|
|
| 800 |
|
Säter: |
|
|
|
|
|
|
| ||
1 Postexpeditör..... Tjellmo: |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 | — |
1 Postexpeditör..... |
| 600 | — | — | — | 200 | — | 800 |
|
Torsåker.- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör .... |
| 600 |
|
|
|
|
|
|
|
Torp: |
|
|
|
|
|
| oUu |
| |
1 Postexpeditör..... |
| 600 | — | — | — | — | — | 600 |
|
| Transport | — | —j--]— | — | — | 479,300 |
|
Bil. Litt. B. 3.
18
|
| Löner och | Tjenst- görings |
| Anslag till | Summa. | |||
|
| arvoden. | biträde. |
|
| ||||
| Transport |
|
|
|
|
|
| 479,300'' |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Trollhättan: |
|
|
|
|
| 300 |
| 900 | 1 |
1 Postexpeditör . . |
| 600 |
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| |||
Ullånger: 1 Postexpeditör . . |
| 600 | — | — | — | 200 |
| 800 |
|
Wara: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör. . . |
| 600 | — | •— | — | 500 | — | 1,100 | — |
Wemdalen: |
|
|
|
|
|
|
| 600 |
|
1 Postexpeditör . . |
| 600 | — | — | — |
| ~ |
| |
Wingåker: |
|
|
|
|
| 200 |
| 800 |
|
1 Postexpeditör . . | .......lön | 600 | — | —. | — |
|
| ||
Wretstorp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . | ........ lön | 600 | — | — | — | 200 | — | 800 | — |
Åhus: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . | .........lön | 600 | — | — | — | ---: | — | 600 | — |
Anäset: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Postexpeditör . . Are: 1 Postexpeditör . . | ........lön ........lön | 600 600 |
|
|
| 200 |
| 800 600 |
|
|
|
|
|
|
| ||||
Åtvidaberg: 1 Postexpeditör . . | .......lön | 600 | 600 | ||||||
|
|
|
|
|
| ||||
Äs: p Postexpeditör . . |
| 600 | 600 | ||||||
| — |
| 200 |
| — | ||||
Öfvertorneå: |
|
|
| ||||||
1, Postexpeditör . . | ........lön | 600 | 800 . | ||||||
1 Postexpeditör . . |
| 600 |
| — | — | 200 | ■— | 800 | — |
Österby: 1 Postexpeditör . . |
| 600 | — | __ | — | --- | — | 600 | — |
600 | |||||||||
1 Postexpeditör . . |
| 600 | — | — | — |
| *"7 | — | |
| Transport |
| - |
| - | — | — | 490,300 | — |
19
Transport |
|
| 490,300 |
|
Anslag till ersättande af uppkommen minskning i postför- |
|
|
|
|
valtares sportelinkomster................ | 120,000 | — |
|
|
D:o till aflönande vid förefallande behof af tillfälliga |
|
|
|
|
biträden, anställda på grund af § 43 i nådiga in- |
|
|
|
|
struktionen den 6 November 1863 .......... | 15,000 | — |
|
|
D:o till aflönande af brefbärare............... | 55,000 | — |
|
|
D:o till löner för postiljoner: |
|
|
|
|
100 å 300 R:dr................ 30,000 |
|
|
|
|
80 å 225 .............. 18,000 | 48,000 |
|
|
|
D:o till arvoden åt postiljoner, b vilka, utan att åtnjuta |
|
|
|
|
ordinarie lön, användas till att åtfölja jernvägspost | 1,500 | — |
|
|
D:o till hushyreshjelp åt de i Stockholm och Göteborg |
|
|
|
|
stationerade postiljoner k 75 R:dr för hvarje . . . . | 1,500 | — |
|
|
D:o till gratifikationer åt postförvaltare.......... | 2,000 |
|
|
|
D:o till gratifikationer åt postiljoner............ | 1,000 | — |
|
|
D:o till poststationsföreståndares aflönande........ | 75,000 | — | 319,000 | — |
|
|
| 809,300 |
|
B. fn giraff Mint/.s-s Saf. |
|
|
| |
Kontrollören vid Stockholms postkontor C. F. Billmanson, |
|
|
| I |
så länge han vid tj ensten med oförändrad lön qvarstår | 466 | 50 |
|
|
L):o d:o U. F. Westman d:o ................... | 75 | — |
|
|
Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J. A. J. Drangel d:o | 200 | — |
|
|
D:o „ d:o G. Nyström d:o . | 495 | — |
|
|
D:o „ d:o K. Hagberg d:o . | 495 | _ |
|
|
D:o „ d:o O. Lindegren d:o | 495 | — |
|
|
Postinspektoren i Karlstad, f. d. öfversten E. F. V. Munck, |
|
|
|
|
så länge han vid tjensten med oförändrad lön qvarstår | 600 | — |
|
|
Postmästaren i Uddevalla N. Zetterberg d:o.......... | 404 | — |
|
|
D:o i Grislehamn, majoren M. B. Malmerfeldt d:o | 600 | — |
|
|
I):o i Åmål, f. d. majoren A. E. Lilliestierna d:o | 432 | — |
|
|
Postexpeditören i Dalarö G. A. Bratt d:o........... | 550 | — |
|
|
D:o i Karlsborg J. G. Kihlgren d:o....... | 80 | — |
|
|
D:o i Ljusdal C. L. Giertz d:o.......... | 700 | — |
|
|
D:o i Nederkalix G. Horneij d:o......... | 650 | — |
|
|
D:o i Oroust H. Lind d:o.......... - - - | 700 | — |
|
|
F. d. D:o i Ljugarn J. F. Tiljander, skilnaden emellan |
|
|
|
|
expeditörs och stationsföreståndares aflöning | 400 | — |
|
|
., D:o i Slite J. W. Ekman d:o........... | 400 | — |
|
|
Postkommissarien i Ystad, f. d. öfverstelöjtnanten B. Nils- |
|
|
|
|
son, ersättning för mistade förmåner i egenskap af |
|
|
|
|
disponent utaf dervarande posthus............ | 150 | — |
|
|
Transport | 7,892 50 | 809,300 | — |
*
20
Transport! 7,892^50
i Anslag till aflöning åt postiljon^-, som icke vidare äro tjenst-!
hare, men ännu ej blifvit berättigade till pension från
Civilstatens pensiousinrättning............... 3,500 —
C. PensioHs-stat
A) Embets- och tjensteman sand betjente, som erhållit
afsked ur Postverkets tjenst:
F. d. generalpostdirektören m. m. friherre O. W. Stael von
Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26 November 1867
| Förre postjaktskepparen P. U. Fagerström, enligt Kongl.
brefven den 3 April 1852, den 14 Februari 1856 och
den 21 Februari 1862 ....................
Förre postiljon^ L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl. brefven
den 18 April 1844 och den 9 Juli 1847 ......
F. d. postmästaren i Waxholm, postdirektören G. Ljung,
enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1853 .........
Förre postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl.
brefvet den 14 November 1854 ..............
| F. d. postkommissarien i Hamburg, grefve A. R. Wrangel,
enligt Kongl. brefvet den 3 April 1856 .........
| F. d. postmästaren i Smedjebacken C. Wassberg, enligt!
Kongl. brefvet den 30 December 1857 ..........
Förre postiljon^ J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den 25!
April 1862 ...........................
F. d. öfvermaskinisten A. C. Pall, enligt Kongl. brefvet den
2 December 1864.......................
j F. d. kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor C. G.
Guling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni 1865 ....!■
F. d. postdirektören vid Stockholms postkontor 8. A.
Broman, enligt Kongl. brefvet den 11 Juni 1869 . . .!
Förre kanslivaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl. bref-!
vet den 21 Februari 1868 .................
Färre brefbäraren J. E. Wallin, enligt Kongl. brefvet den
18 December 1868 ......................
F. d. postinspektor^!! i Kristianstad John Reinhold af
Klercker............................
Färre vaktmästare!! vid Stockholms postkontor Erik Bergström
.............................
Färre båtföraren i Grislehamn Anders Bylund........
! Färre båtsmannen i Grislehamn Johan Söderman......
| F. d. postmästaren i Gagnef A. J. Aschan, tillägg till den
Transport
6,400
125
150
450
50
2,600
450
225
600
1,000
4,480
320
350
2,000
400
300
200
20,100;—!
809,300
11,892
50
820,692; 50]
21
Transport
pension, han eger uppbära från Civilstatens pensions
inrättning.
.........................
Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor Johan Henrik
Dahlgren, från och med månaden näst efter den då
han erhåller afsked ur postverkets tjenst, tillägg till
den pension, han eger uppbära från Civilstatens pensious
inrättning.
..........................
- D:o d:o Pehr Johan Schief d:o d:o d:o............
D:o d:o Carl Johan Nordenstrahl d:o d:o d:o.........
D:o d:o Jacob Levander d:o d:o d:o..............
Postmästaren i Sundsvall, f. d. majoren Gustaf Adolf Göhle
Anslag till pensionsfyllnad åt postiljon^...........
B) Aflidne embets- och tjenstemäns samt betjentes
enkor och barn:
20,100-
100
1,800
1,800
1,800
1,800:
1,000!
2,000
820,692 50
Aflidne postmästaren i Uddevalla Storcks enka, enligt Kong!.
brefvet den 25 Oktober 1815............
D:o postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt
Kong!, brefven den 27 Januari 1825 och den 2\
December 1864 ....................
D:o postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter, Anna
Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och
den 29 September 1865 ...............
D:o postdirektören i Helsingborg Weilanders barn, Nils
och Lovisa, enligt Kong!, brefvet den 2 Augusti
1842...........................
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.
brefvet den 12 November 1846...........
postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisabeth.
enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847 ....
postinspektoren i Malmö Troilis 2:ne döttrar, 75
R:dr hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28 Mars
1852 ..........................
postmästaren i Motala och Medevi, f. d. kaptenen
Wästfälts enka, enligt Kongl. brefvet den 22 Mars
1862 ..........................
postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl. brefvet
den 24 Januari 1862 ..............
postmästaren i Landskrona Weibulls enka och 2:ne
svagsint^ döttrar, enligt Kongl. brefvet den 16
Mars 1866 . . . ,....................
postinspektoren i Jönköping Neiglicks dotter, Augusta''
Sofia, enligt Kongl. brefvet den 3 Maj 1867 . . .j
Transport]
I
30]—]
50]—l
! i
I i
150i—
j |
150]—
60]—
i i !
225]—
75]-
31,840 — 820,692 50
22
Transport
Förre styrmannen å postångfartyget Polhem David Lundblads
enka, Selma Sofia Pettersson, så länge hon lefver
ogift, 150 R:dr, samt hvardera af hennes barn, David
Albin, Erik Wiking och Sture Helge, tilldess de upp-:
nått en ålder af 15 år, 50 R:dr — tillsammans. . . .
D. Omkostnads-stat.
31,840 -
300
820,692
32,140
50
■
Anslag till provisioner:
å brefpostuppbörden, att utgå med 2 procent å sammanlagda
uppbörden, der densamma ej öfverstiger
15,000 R:dr, men med 1 procent ä hvad som öfver
skjuter
detta belopp ............ 37,000: —)
å paketuppbörden, hvartill äfven hänföras
inkomsterna af passagerarebefordringen
med postdiligenserna, att utgå med 10
procent för hvad som ej öfverstiger, i
Stockholm 20,000 R:dr, men vid öfriga
postanstalter 10,000 R:dr, samt med 5
procent för öfverskottet.......... 17,000: —j
å försäljningen af frimärken, att utgå med
2 procent af försäljningssumman..... 40,000: —j
Anslag till expenser för postkontoren i
Malmö............ 700: —i
Helsingborg, Norrköping och Ystad ä
600 R:dr................ 1,800: —
94,000_j
;
:
Gefle, Haparanda, Jönköping, Karlstad
och Upsala, k 400 R:dr....... 2,000: —
Sundsvall................. 300: —j
Grislehamn................ 200: —!
D:o till kontorshyra och expenser för:
öfriga härofvan ej nämnda 18 postkontor
af lista klassen, å 800 R:dr 14,400: —
öfriga ej uppräknade 21 postkontor af
2:dra klassen, å 600 R:dr...... 12,600: —
öfriga förut ej uppgifna 63 postkontor
af 3:dje klassen, 2 jernvägspostinspektioner
samt 6 postexpeditioner
med samma aflöning som 3:dje klassens
postkontor (Eslöf, Halsberg,
Herrljunga, Hessleholm, Katrineholm
och S linne) tillsammans 71 postanstalter
å 400 R:dr......... 28,400: — I
Transport 60,400: —| 94,000!—|
852,833j50|
23
Transport 60,400:
12 vid jernväg belägna postexpeditioner
(Alfvesta, Degerfors, Elmhult,
Gnesta, Höör, Moholm, Nässjö,
Sparreholm, Säfsjö, Wara, Wingåker
och Wretstorp), å 300 R:dr ....
ölriga, ofvan ej nämnda 63 postexpediner,
å 150 R:dr............
3,600:
9,450:
Anslag
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
till förhyrande genom Postverket af postkontorslokaler
å en del orter samt till förvarande af Postverkets
åkdon .........................
till ersättningen åt postförvaltare för tillhandahållande
af väntningsrum åt resande med postvagnarne,
att utgå i enlighet med föreskrifterna i
Kong!, brefvet den 6 April 1866 ..........
till reparation och underhåll af posthusen samt till
bestridande af de dem åliggande onera......
till ved och belysning..................
till rese- och traktamentsersättning för resor i embets-
och tjensteärenden i allmänhet 5,000: -till dagtraktamenten:
åt resepostexpeditörer......... 30,000: -
åt postiljon^''.............. 105,000: -
till beklädnad åt vaktmästare vid postkontoren samt
brefbärare och postiljoner............
till postiljoners beväring..............
till poståkdons anskaffande och underhåll ....
till postföringskostnader:
vid postbefordran å jernväg...... 160,000:
å landsväg
„ „ sjöledes:
mellan Gotland och fasta
landet....... 35,000
„ öfriga inrikes orter 20,000
„ Sverige och Finland 15,000
„ Sverige och Danmark 12,000
„ Sverige och Tyskland 15,000
„ Sverige och England 6,000
680,000:
103,000:
D:o
D:o
D:o
D:o
för utrikes brefvexlingen............ . . .
till skrifmaterialier samt till bestridande af trycknings-,
stämplings- och inbindningskostnader . .
för tillverkning af frimärken samt brefkort och
frankokuvert.....................
för inköp och underhåll af postväskor, postpåsar,
94,000
73,450!
9,000i
lo.ooo!
3,000
18,000
140,000:—
30.000
1,500
45.000
943,000
50.000
55.000
10.000
Transport]!,481,950f
852,832 50
:
852,832150!
24
breflådor, vigter och vigtskålar, pressenningar,
postiljonstrumpeter och posthorn m. m. dylikt. . .
Anslag för bestridande af gästgifverihållningen i Grrislehamn,;
jemlikt Kongl. brefvet den 13 Mars 1839 . .
l):o till ersättande, jemlikt Kongl. brefvet den 11 Maj
1859, af postporto, som blifvit utbetaldt af svensknorska
å utrikes orter anstälda konsuler......
D:o till diverse utgifter................... 18,000j -
E. F«V oförutsedda utgifter .
F. Titt af ii or tu ingår. restitu
tion
er mm.........
1,481,950 |
|
25,000 | — |
300 | — |
1,000 |
|
18,000 | — |
|
|
852,832
1,526,250
100,000
20,917
50
50
Summa R:dr
>2,500,000!
Bil. Litt. C.
Underdånigt Förslag
till lltgifts-stat för telegrafverket under år 1873.
A). A fl’ öiiinf/s-s tet i.
f:o. Telegraf-Styrelsen.
Chefen.
1 Generaldirektör...............lön
Tekniska Af delning en.
1 Intendent för norra telegrafdistriktet
lön 5,000:
1 dito för södra dito „ 5,000
1 Fysiker...........arvode 500
2 Linie-ingeniörer, arvoden å 1,000
R:dr................. 2,000:
8,000:
12,500: -
Kansli- och Statistiska, Afdélningen.
1 Sekreterare...........lön 4,000: —
1 Registrator och Aktuarie . . . „ 2,200: —
1 Förste Notarie och Protokollsförande
............. „ 1,800: —
1 Andre Notarie och Statistiker „ 1,500: — 9,500: _
Kamer al-Af delningen.
1 Kamererare...........lön 4,000. —
1 Kassör..............„ 2,200
1 F örrådsför vallare........„ 2,200
1 Förrådsassistent.......... 1,500
1 Förste Revisor.........„ 2,200
1 Andre dito .........„ 1,500
3 Kammarskrifvare, löner å 1000 R:dr 3,009
Väkthetjening en.
1 Förråds vaktare.......arvode 800
1 Förste Vaktmästare .... „ 600
2 Andra dito arvoden å 500 R:dr 1,000
16,600:
2,400:
49,000
Transport | 49,000 j
Riksmynt.
2
Transport
2:«. Personalen vid elektriska stationerna.
3,800:
8,800:
|Stockholms Centralstation:
1 Direktör......lön 2,000:
tjenstgöringsarvode. . 1,800:
4 Kommissarier, löner å
1,500 R:dr....... 6,000:
tjenstgöringsarvoden å
700 R:dr......2^800:
2 Kassörer, löner a 1,500
R:dr......... 3,000:
tjenstgöringsarvoden
å 700 Rall''..... 1,400: — 4 400:
31 Assistenter, löner å 1,000 R:dr. 31,000:
Till arvoden åt tjenstemannapersonalen
å telegraminlemningsbyrån
å Norrmalm 1,720: —
,, dito åt dito å dito
å Södermalm . . . 1,200:
Göteborgs station:
1 Direktör......lön 2,000: —
tjenstgöringsarvode. . 1,200: —
1 Kommissarie för bud
sändningen
. . lön 1,500: ■—
tjenstgöringsarvode. . 700: —
2 Kommissarier, löner å
1,500 R:dr..... 3,000: —
tjenstgöringsarvoden
å 500 R:dr..... 1,000: —
2 Kassörer, löner å 1,500
R:dr...... 3,000: —
tjenstgöringsarvoden
ä 700 Rall- .... 1,400: —
2,020: — 50,020:
3,200: —
2,200: —
4,000: —
4,400: —
12 Assistenter, löner a. 1,000 R:dr. 12,000: — 25,800:
; Malmö kontrollstation:
i 1 Direktör......lön 2,000:
tjenstgöringsarvode. . 1,200:
3,200:
Transport 3,200: — 76,720:
49,000 —
49,000]—
3
Transport 3,200: — 76,720: —
3 Kommissarier, löner å
1,500 R:dr..... 4,500: —
tjenstgöringsarvoden a
500 R:dr...... 1,500: — 6,000: _
13 Assistenter, löner ä 1,000 R:dr. 13,000: — 22 200-__
Wener sborgs kontrollstation:
'' 1 Direktör......lön 2,000: —
tjenstgöringsarvode. . 1,200: — 3,200: —
2 Kommissarier, löner å
1,500 R:dr..... 3,000: —
tjenstgöringsarvoden å
500 R:dr...... 1,000: — 4,000: _
10 Assistenter, löner å 1,000 R:dr. 10,000: — 17 200- _
j Gejle, Jönköpings, Norrköpings och Sundsvalls
stationer:
1 Direktör......lön 2,000: —
tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 900: _
| 1 Kommissarie.... lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 500: — 2 000: _
j 4 Assistenter, löner å 1,000 R:dr . 4,000: —
8,900: —
eller för 4 stationer............. 35,600: —
\ Helsingborgs, Hernösands, Karlshamns, Wester|
viks och Örebro stationer:
1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 400:__
| 3 Assistenter, löner å 1,000 R:dr . 3,000: —
5,400: —
eller för 5 stationer............ 27,000: —
1 Kalmar och Ystads stationer samt Östersunds
\ kontrollstation:
1 Kommissarie.... lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 400- _
2 Assistenter, löner å 1,000 Rall’ . 2,000: —
4,400: —
eller för 3 stationer............ 13,200: —
i Transport 191,920: —
49,000
| 49,000|—|
4
Transport 191,920:
3,400: —
Haparanda kontrollstation:
1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 900: — g 400-
1 Assistent............lön 1,000:
Skellefteå, Upsala och Wester ås stationer:
1 Kommissarie. ... lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 700: — ^ 200-
2 Assistenter, löner å 1,000 Rall’ . 2,000: —
1.2UO: --
eller för 3 stationer............. 12,600:
Hudiksvalls, Karlskrona, Karlstads, Kristianstads,
Landskrona, Linköpings, Luleå, Oskarshamns,
Piteå, Söderhamns, Uddevalla, Umeå
och Wishy stationer:
1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode . . 700: —
2,200
1 Assistent......lön...... 1,000
3,200;
eller för 13 stationer............ 41,600:
Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstads, Kristinehamns,
Lidköpings, Lunds, Mariestads, Motala,
Nyköpings, Strömstads, Södertelje, Trelleborgs,
Wadstena, Warbergs, Wexiö och Örnsköldsviks
stationer:
1 Kommissarie.... lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 500: -—
2,000:
| 1 Assistent......lön...... 1,000: —
| 3,000: —
eller för 17 stationer............ 51,000:
IDalar 6, Nederkalix och Söderköpings stationer:
1 Kommissarie. ... lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode . . 500: — 2 000- _
eller för 3 stationer.
6,000:
Transport 306,520: —
49,000
49,000-
Transport 306,520:
— 49,000 -
! Engelholms, Furusunds, Karlsborgs, Köpings,
Marstrands, Norbergs, Nordmalings, Norrte/je,
i Nylands, Råneå, Sandhamns, Åmåls, Atvida|
bergs och Oregrunds stationer:
1 Assistent......lön 1,000: —
tjenstgöringsarvode. . 300: •— i gQQ.
eller för 14 stationer............ 18,200: —
Arboga, Arholma, Aslcersunds, Borgholms, Ghn|
brishamns, Ekesjö, Enköpings, Filipstads, Fjellbaclca,
Falkenbergs, Gamleby, Hedemora, Lyse''
kils, Mönsterås, Nya Varfvets, Rathans, Ronci
hamns, Ronneby, Skara, Smedjebackens, Streng|
näs, Sölvesborgs, Trollhättans • och Wimmerby
i stationer:
i 1 Telegrafist.....lön 500: —
tjenstgöringsarvode. . 300: — gQQ.
eller för 24 stationer............ 19,200: —
Grenna, Grisslehamns, Klintehamns, Kongelfs,
\ Kongsbacka, Mariefreds, Surahammars, Ulrice\
hamns och Waxholrns stationer:
I Telegrafist.....lön 500: —
tjenstgöringsarvode. . 100: — qqq. _
eller för 9 stationer............. 5,400: —
Köpenhamns kontrollstation:
1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —
tjenstgöringsarvode. . 900: — g 400-__
1 Assistent......lön 1,000: —
tjenstgöringsarvode. .____600: — 1;600. _ _J
Nystads kontrollstation:
1 Kontrollör............arvode, högst 2,000: —j 355320
Bäckaskogs, Drottningholms, Såra, Tullgarns
och Ulriksdals stationer:
t
Till föreståndare för dessa stationer, hvilka antingen
blott tillfälligtvis eller under endast en del af året
hållas öppna, utses ordinarie tjensteman från andra
stationer eller ock e. 0. stationstjenstemän.
Transport
404,320
6
Transport
3:o. Personalen vid optiska stationerna.
a) i Stockholms skärgård:
IDalarö station:
i 1 Befälhafvare, hvilken njuter särskild lön såsom föreståndare
för den elektriska stationen derstädes:
arvode ....... | . . . . 200: — |
|
1 Korporal..... | . lön 540: — |
|
1 Telegrafist..... | - „ 480: - | 1,220: |
Bly snabbens station: | ||
1 Korporal..... |
|
|
1 telegrafist..... | - „ 480: - | 1,020: — |
Landsorts station: | ||
1 Sergeant....... | . lön 800: — |
|
1 Telegrafist..... | - „ 480: - | 1,280: — |
Nynäs station: | ||
2 Telegrafister, löner | k 480 B:dr. . | 960: — |
Ornö station: | ||
: 2 Telegrafister, löner | ä 480 R:dr . . | . 960: - |
b) i Göteborgs skärgård:
Brännö station:
1 Korporal....... . lön 540: —
1 Telegrafist...... . „ 480: - p o20:
Nya Varfvets station:
1 Fanjunkare, hvilken njuter särskild lön såsom
föreståndare för den elektriska stationen
derstädes; arvode..... 200: —
1 Telegrafist.......lön 480: — ygy. _
Winga station:
1 Korporal....... lön 540: —
1 Telegrafist......„ 480: - 1>020. __ _
Transport |
404,320|
;
8,160
412,480 —
7
Transport ] 412,480
4:0. Särskilda anslag.
Löneförhöjning åt de till tjenstetid^ eller, om den är lika,]
till lefnadsålder äldste 60 Assistenterne å
200 R:dr.................... 12,000: —
Till arvoden för extra tjenstgöring och vikariater,
förslagsvis......... 28,000: —>
dito „ telegrambäring och uppassning
på stationerne, förslagsvis.......... 44,000: —]
., gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman
oeh betjente hos Telegraf-Styrelsen.....
„ arvode för meteorologiska observationers anställande,
enligt Kongl. Brefvel den 31 Dec.
1867.......................
! „ arvode för skrifvarebiträde åt Intendenterne
Arvode till den Kammarskrifvare, som biträder
vid hufvudböckernas upprättande......
Till arvoden för taxering och kontrollering å
Malmö och Wenersborgs kontrollstationer .
Arvode för vården af telegrafverkets särskilda
materialförråd i Göteborg...........
B). ikfvergånffs-afioninffs-stat.
4,000: —
1,300: -800: -
300
650
400
91.45(1
Nedannämnde personer, hvilka enligt donna aflönings-i
stat erhålla lägre löneinkomst än de hittills åtnjutit, äro
berättigade att med bär uptagna belopp undfå ersättning
för skilnaden; hörande donna personliga ersättning likväl
minskas eller helt och hållet upphöra i den mån dessa personer
varda förflyttade till bättre afiönade tjenstår inom
telegrafverket.
Bokhållaren D. Kiellander, som egen uppbära aflöningen för
den nya Kammarskrifvaretjensten, 1,000 B,:dr, och det
särskilda arvode! af 300 R:dr för biträde vid hufvudböckernas
upprättande, eller tillsammans 1,300 R:dr,
undfår ersättning för skilnaden mellan detta belopp och
bokhållarelönen 2,200 R:dr med..............
Föreståndaren för Jönköpings station, Direktören C. A. L.
Westman.....................
Dito för Karlshamns station, Direktören N. Holmberg
..............................
Transport j
900 |
|
100 | i— |
100] |
|
1,100 | — |
503,930 -
| 503,930 i —j
8
i
Transport Kommissarien vid samma station G. T. G. Feuk, skilnaden aflöning, 1,700 R:dr............ • . - - • - - - • Föreståndaren för Westerviks station, Direktören G. 8. Kallstenius.................... Dito för Örebro station, Direktören C. A. Nyström Kommissarien vid samma station, C. A. Gumselius, skilnaden I 700 R-rlr ................... | 1,100 700 100 100 700 | — | ||
Föreståndaren för Sundsvalls station, | Direktören G. Näsman | 100 | — | |
Dito | „ Haparanda dito | dito G. W. Bell- |
|
|
|
| man .... | 600 | — |
Dito | „ Engelholms dito | Kommissarien A. F. W. |
|
|
|
| Törnbladh | 400 | — |
Dito | „ Furusunds dito | dito E. G. F. |
|
|
Acharius, skilnaden mellan hans inkomster vid den |
|
| ||
förut gemensamma elektriska och optiska stationen i |
|
| ||
Furusund, 2,000 Rall'', och hans blifvande löneförmåner, |
|
| ||
tillsammans 1,300 R:dr...... |
| 700 | — | |
Föreståndaren för Karlsborgs station, Kommissarien N. F. G. |
|
| ||
|
| Ostbom | 400 | — |
Dito | „ Köpings dito | dito C. G. Kölmark | 400 | — |
Dito | „ Nordmalings dito | dito J. O. Nordin. | 400 |
|
Dito | „ Norrtelje dito | dito L. F. Gösling | 400 |
|
Dito | ,. Råneå dito | dito E. A Kjällin . | 400 |
|
Dito | „ Åmåls dito | dito C. F. Berg- |
|
|
|
| ström | 400 | — |
Dito | „ Öregrunds dito | dito K. W. R. Nor- |
|
|
|
| denstrahl | 400 | — |
Dito | „ Arboga dito | dito A. H. L. Björk- |
|
|
|
| lund | 900 |
|
Dito | „ Askersunds dito | dito E. A. Appel- |
|
|
|
| bolin | 900 | — |
Dito | „ Filipstads dito | dito G. A. H. Bel- |
|
|
|
| frage | 900 |
|
Dito | den gemensamma elektriska och optiska |
|
| |
stationen å Nya Varhet, Fanjunkaren C. A. Forssander, |
|
| ||
skilnaden mellan hans nuvarande inkomster, 1,400 R:dr, |
|
| ||
och hans blifvande aflöning, 1,000 Rall''......... | 400 |
| ||
Föreståndaren för Ronneby station. Kommissarien O. Barn- |
|
| ||
|
| mar | 700 |
|
Dito | „ Sölvesborgs dito | dito G. Dybeck | 900 | — |
Dito | „ Grenna dito e. | o. Assistenten Ida |
|
|
|
| Amanda Schonberg | 200 |
|
|
| Transport | 12,200 | — |
503,930
|| 503,939 —
Transport | 12,200 | — | 503,930 |
Föreståndaren för Grisslehamns station, e. o. Assistenten Iledv. Eleon. Beckman | 200 |
|
|
Dito „ Klintehamns dito dito Anna Theresia Blomberg | 200 |
|
|
Dito „ Kongsbacka dito dito Laura Bergen- stjerna | 200 |
|
|
Dito „ Mariefreds dito dito Julia Maria Carol. Holmberg | 200 |
|
|
Dito „ Surahammars dito dito Alida Johanna Messling | 200 |
|
|
Dito ,, Ulricehamns dito dito Bilda Euphro- syne Biländer | 200 |
|
|
Dito „ Waxholms dito dito Ida Constantia Fredr. Sand borg | 200 | — | 13,600 |
Anmärkning. Vid tillämpningen af Afiönings- och Of-vergångs-AHönings-staterna skall, i afseende å de på den C). JPensions- och Under-stöds-stal. F. d. Kameral-Intendenten och Liniechefen, Öfverste-Löjt-uanten ./. F. von Heland, enligt Kongl. B refvel den | 2,770 |
| |
F. d. Föreståndaren för Stockholms norra telegrafstation, | 1,000 |
|
|
Direktören G. Bångs enka, enligt Kongl. Blefven deri 28 | 500 |
|
|
F. d. Befälhafvare!! å Dalarö optiska station, Under-Löjt-nanten G. Bratt, enligt Kongl. Brefvet den 1 Ok-tober 1858 ........................ | 400 |
|
|
D:o d:o å Otterhällans f. d. optiska station, M. Stålpher, | 150 |
|
|
D:o d:o å Nya Varfvets optiska station, Flaggkonstapeln | 150 | — |
|
Transport | 4,970 | — | 517,530 |
Bil. Litt. C•
10
Transport
4,970 —
517,530,—
|F. d. Befälhafvaren å Furusunds optiska station, Fanjunkaren
C. F. Hybineth, enligt Kong! Brefvet deip
13 Juli 1866 .......................... 680 —
I D:o telegrafisten vid Yxlaö f. d. optiska station, A. Öster-]
berg, enligt Kongl. Brefven den 13 Juli 1866 och
den 16 September 1870 .............../ 150 —i
Sinnessjuke f. d. telegrafisten vid Skälsmara 1. d. optiska
station. A. G. Andersson, att utgå så länge hans
nuvarande sinnesförfattning fortfar, enligt Kongl.
Brefvet den 13 December 1861..........• • 72 —
|F. d. Befälhafvaren å Sandhamns f. d. optiska station, Fanjunkaren
C. M. Berg, enligt Kongl. Brefvet den 17
September 1869 ..................... 500 —
I):o telegrafisten å samma station, A. Löfgren, enligt samma
Kongl Bref 240—
l):o d:0 .. d:o d:o G. A. TVinberg, enligt
samma Kongl. Bref 240 —
| D:o d:o „ Nynäs optiska station, L. O. Westman,''
enligt samma Kongl. Bref 240;—
j D:o Sergeanten å Kr holma f. d. optiska station, L. 7EJJ
Österberg, enligt Kongl. Brefvet den 25 November,
1870 . ''...........................; 400 —
I D:o Korporalen å Winga optiska station, ./. A. Andersson,''.
enligt samma Kongl. Bref........._......| 270 —
| D:o telegrafisten å Arholma f. d. optiska station B. 0.\
Ahlman, att utgå under åren 1872—1876, enligt
samma Kongl. Bref.............•„.....1 240 —
! D:o d:o å Tjockö f. d. optiska station, A. C. Österman,
att utgå under åren 1872—1876, enligt samma
Kongl. Bref........................ 240 —
| D:o eko å samma station, A. Nordberg, att likaledes utgå
under åren 1872—1876, enligt samma Kongl. Bref 240!—
D:o Sergeanten å Söderarfns f. d. optiska station, C. E.
Sandgren, att utgå under åren 1872-1874, enligt.
samma Kongl. Bref...................| 400|—
D:o telegrafisten å samma station, C. E. Lind, att utgå)
under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref! 240 —
D:o d:o å Furusunds f. d. optiska station, II. Boman,
att utgå under åren 1872—1874, enligt samma
Kong!. Bref........................ 120 —
D:o d:o å Winga optiska station, G. A. Jönsson, att
likaledes utgå under åren 1872—1874, enligt samma
Kongl. Bref........................ 120 —
Transport j--j —
9,362 —
526,892]—
11
Transport |
|
| 526,892 | ] |
11). in tf er/i ti!lss tat. |
|
|
|
|
Förslagsanslag. |
|
|
|
|
Telegraflinjernas öfvervakande, besigtning och underhåll . . | 58,000 | — |
|
|
Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga |
|
|
|
|
byggnader........................... | 2,000 |
|
|
|
Rese- och traktamentskostnader................. | 10,000 | — |
|
|
Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verk- |
|
|
|
|
tyg, arbetsredskap, möbler och husgeråd......... | 21,000 | — |
|
|
Läcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter. pap- |
|
|
|
|
persremsor in. m....................... | 28,000 |
|
| |
Skrifmaterialier........................... | 6,000 |
|
|
|
Batteriförnödenheter........................ | 9.000 | — |
|
|
Hyror................................ | 8,500 |
|
|
|
Ved................................. | 10,000 |
|
|
|
Lyshållning............................. | 12.500 | — |
|
|
Postporto.............................. | 5,500 | — |
|
|
Frakt- och transportkostnader.................. | 4,000 | - |
|
|
Sveriges bidrag till underhållet af internationela Telegraf- |
|
|
|
|
byrån i Bern......................... | 1,000 | — |
|
|
Diverse utgifter.......................... | 11,608 | — | 187,108 |
|
Summa Utgifter | — |
| 714,000 | I |
Stockholm den 1 November 1871.
P. Brändström.
Herman Uddenberg.
Numerär.
Bil. Litt. i).
Förslag till ändringar i Tullverkets Ordinarie Aflönings Normalstat,
att gälla från början af år 1873.
| Lön. |
| Tjenst-görings-penn ingav. | Jakt- och båtlega. | Ilästlega | Total- belopp. | Summa Riksmynt. | |||||
Kong!. General-Tullstyrelsen. |
|
|
|
| 1 |
|
| I |
|
|
|
|
— - ---— ---- - | — | — | — | — | — | — | !-- | — | — | — | 20,000 |
|
Kansliet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
------ -----—---- | — | — | —..... | — | — | — | — | — | — | — | 13,400 | _ |
Advokatfiska,Iskontoret. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
— — — -------- -- — •— | — | — | ■--- | — | — | — | — | — | — | — | 5,300 |
|
Kammarkontoret. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- _ ---- — ........... | — — | — | — | — |
| — | - — |
| —— | — | 11,900 |
|
Revisionskontor et. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
------- ----- - - | — | — | —- | — | — | — | — | — | — | - | 20,300 |
|
Kansli- och Kontors-betjeningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
------- ------------ | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 4,350 |
|
1 :o Gentral-distriktet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Stockholm. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tullkammaren. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- - — - ---- ---- - | — | ...... | — | — | — | — | —— | — | ___ | — | 21,200 | _ |
Uppbördskontoret. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
— — - - - ---- - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 6,900 | _ |
Konfiskations- och Kassörs-kontoret. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
| |
- ---- - ---- - | — | — | — | — | — | — | — | 1 | |
| — | 5,700 | _ |
Packhusinspektionen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
- - - - - - - - - | — | — |
|
| ! | — | — | — | —— | — | 33,600 |
|
Transport! Bil. Litt. D. 1. | __1 | — | --| | — | — | — | — | — | ----! | — | 142,650 |
|
Numerär.
Transport
Nederlagskontoret.
TuttbevaJcningsinspektioncM.
Sandhamn.
Dalarö.
Lön.
Tjenst- j Jakt -
gorings -
och
penningar. | båtlega.
Hastlesa m 0
i ° i lotal- j Summa
och rese- ! , , ■D.1
i.j belopp. Kiksmvnt.
kostnader. |
I I
II,inhamra och Landsort.
Utö och llufvudskiir.
;
142,650
9,200i -
Furusund.
Öregruud.
1 Läkare för T ull verkets lägre vaktbetjening
i Stockholm.....
Waxholm
129,750
600
200
Söderlelge.
5,150
tlrisslehamn.
Östhammar.
Xorrtelge
Transport; ------- j—j----
3,250 —
200 —
200-291,200''—l
Numerär.
3
| • Lön. | Tjenst- görings- penningar. | Jakt- och båtlega |
| Hästlega | Total- belopp |
| f--------— —j 1 Sura in a j | ||||
Transport | — | — | — |
| — | — | — | _ |
| — | 291,200 | -| |
ti elle |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ! |
--— —---— _ | — | — | — |
| — | — | —_ | — | — |
| 24,900 | i |
Nyköping. |
|
|
|
|
| _ |
|
|
|
| | | |
Trosa. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hartsö. iläfringe. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
| — |
| — | — |
| — | — | — | — | — | 8,800 |
|
2:o West ra distriktet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5,100 |
|
---. _ — — ------ | — | — | — |
| — |
| — | — | — | — | 201,300 |
|
Kongelf. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— _ —--— — — — | — | — | — |
|
| — | — | — | — | — | 1,000 |
|
Marstrand. |
| _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hatta», inloppsstation till Udde-valla. Kustvakt till siös......... | 500 |
| 200 |
|
|
| 300 (b) |
| 1,000 |
|
|
|
1 _J |
| — | — |
| — |
| — | 14,100 |
| |||
Uddevalla. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— — — — — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | 22,900 | _ |
Strömstad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— — _ — _ — — -- — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 16,485 | _ |
it arbor g. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 33,450 |
|
Transport | __1_ | .-- | — |
| — | — | __ |
| — | 619,235 | — |
Numerär.
4
r ! Lön. j | |
-— | — |
| — |
— | — |
— | — |
— | — |
— |
|
|
|
500 | — |
— | — |
|
|
|
|
700 | - |
— | — |
400 | — |
j-- | — |
350 |
|
— | - |
700 |
|
— 700 | — |
Transport
Falkenberg.
Halmstad.
3:o Södra distriktet.
Helsingborg.
Landskrona.
Malmö.
Trelleborg.
penningar.
Vaktmästare
Dito
Ystad.
Kustsergeant till sjös
Kustvakt till fot
Dito dito
Kustroddare. . .
Dito . . .
Cimbrishamn.
Kustbevakningen.
1 .Kustsergeant till häst . .
1 Dito till sjös . .
200
200
200
150
200!
200-
Transport|--J—:
Jakt- och båtlega. | Hästlega | Total- belopp |
| '' 1 8 u in m a | |||
— | — | — | — | — | — | 619,235 | — |
|
|
| _ | — | — | 2,800 |
|
|
|
|
|
|
| 31,150 |
|
|
|
|
|
|
| 7,000 |
|
|
|
|
|
|
| 98,900 |
|
|
|
|
|
|
| 47,500 |
|
|
|
|
| __ |
| 79,850 |
|
— | — | — | ■- | O o 1 £3 1 1 - ! | _ | 23,800 |
|
450 |
| — |
| 1,350 | — |
|
|
— | — | — | — | 000 7,200 500 1,000 | — | 32,250 |
|
450 |
| 450 (h) | — | 1,350 1,350 | — |
|
|
__ | — | —- | — | — | — | 942,485 | _ |
*
Numerär.
o
|
|
| Tjenst- | Jakt- |
| Haatleg | a ! |
| Lön. |
| görings- | och |
| och rese- | |
|
|
| penningar. | båtlega |
| kostnader. | |
Transport |
|
| 1 |
|
| . i |
|
Kustvakt till fot.......... | 400 | — | 2001— | — |
| — | — |
Dito dito .......... | — | — | --— | — | _ | — | — |
Kustroddare ............ | 350 | — | 150 — | — | — |
| — |
Dito ............ | — | — | — — 1— | ___ | — |
| — |
Ahus. |
|
|
|
|
|
|
|
Kustbevakningen. | X |
|
|
|
|
|
|
Kustvakt till fot.......... | 400 | — | 200 — | — | -- | — | — |
Dito dito .......... |
|
| r |
| — |
|
|
4:o Sydöstra distriktet. |
|
|
|
|
|
|
|
Karlshamn. . |
|
| j |
|
|
|
|
Sölvesborg. |
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona. |
|
| 1 | , |
|
|
|
Ronneby. |
|
|
|
|
|
|
|
Inspektor .............. | 1,200 |
| 300 — | 100(b) |
| — | — |
Vaktmästare............ | 400 | — | 200 — | — |
| — | — |
Anm. Två härstädes anställde |
|
|
|
|
|
|
|
vaktmästare uppbära, intill dess nå- |
|
|
|
|
|
|
|
gon af dem från sin tjenst afgår, |
|
|
|
|
|
|
|
den för dem i 1868 års stat bo- |
|
|
|
|
|
|
|
stämda aflöning, och kommer bär |
|
|
|
|
|
|
|
ofvan upptagna vaktmästareaflöning |
|
|
|
|
|
|
|
icke att dessförinnan utgå. | ---- |
| ------ | --- | — | — | — |
Kalmar. |
|
| _ |
|
|
|
|
Oskarshamn. |
| ~~ | _ l_ |
|
| __ | ~ |
Transporti —— |
| — i— | — | — | — | — |
Total- j Summa i
belopp, j Riksmynt. I
600 —
5,400 -500 -2,500>—
r
600
942,485
14,500
1,600
600
12,600
21,100
11,500
28,250
39,150
12,950
|—11,082,535|—
•a«Jdum\T
| Lön. | Tjenst-göri res-penningar. | Jakt- och båtlega. | Hästlega | Total- belopp. | S u in in a | ||||||
Transport Westervik. | — |
| ___ | — |
| — |
| — | — | — | 1,082,535 | — |
----— — —--- | — | ~~ |
| — | — | — | — |
| — | — | 15,450 | — |
5:o Gotlands distrikt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 34,580 |
|
6:o Östra distriktet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 28,700 |
|
Söderköpings Tullkammare vid |
| ..... |
|
| ____; | ....... |
|
|
|
| 13,450 |
|
7:o Norra distriktet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sundsvall. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
--------— —----- | — | — | — |
| — - | — | — | — |
|
| 25,000 |
|
Hudiksvall. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—-----— - — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | 7,450 | — |
Söderhamn. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• — — —------ — — - | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| 12,350 | — |
lleruösand |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 16,300 |
|
Umeå. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag till skrifvarebiträde . . . | — | ..... | — | - | — | — | — | — | 500 | — | 18,700 |
|
Piteå. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 13,450 |
|
Luleå. |
| _ | __ | __ |
| __ |
|
|
| * | 10,550 |
|
Transport — |
| ------ |
| - |
| — | — |
|
| 1,278,515 | — |
Numerär.
| Lön. |
| Tjcnst-gö rings-penningar. | Jakt- och båtlega. | Hästlega | Total- belopp. | Summa Riksmynt. | |||||
Transport Haparanda. | — | — | — - | , | — |
| — | — | _ |
| 1,278,515 | — |
8:o Inre Bevaknings-di strik tet. Jönköping. | — | — | — | — |
| — | — | — |
| - | 17,000 |
|
Borås. |
|
|
|
| ““ |
|
|
|
|
| 6,750 | — |
9:o Wermlands och Elfs-borgs läns gränsdistrikt. Karlstad. Tullförvaltare............ Uppsyningsman .......... Vaktmästare............ Dito ..... | 2,500 800 500 | — | 1,000 300 200 |
| 50 (b) | — | 300 (r) | — | 3,850 1,100 700 700 | — | 200 |
|
10:o Kopparbergs läns talan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20,900 |
| |
ll:o Jemtlands läns Dufed. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 200 |
|
Funäsdalen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 9,000 | — |
Östersund. '' |
|
|
|
|
|
|
|
| - |
| 2,850 | — |
O .. ___l | — | — | — | -- |
| — ~ | — | -- | — | — | 2,100 | — |
Summa |--|—|---H-->---|---|—[1,337,515 —
8
Tullverkets Omkostnadsstat för år 1873.
Arvoden, enligt närlagde förteckning; förslagsanslag .... | 9,250 |
|
Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag....... Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomt- | 23,000 | " |
oren; förslagsanslag.................... | 20,000 | — |
Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag...... Skrifmaterialier samt Boktrycknings- och Bokbi ndningskost- | 8,000 |
|
nader; förslagsanslag................... | 11,000 | — |
Postporto; förslagsanslag.................... Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafnings-gratialer, enligt Kongl. brefvet den 14 Maj 1831; för- | 13,000 |
|
slag sanslag......................... | 3,000 | — |
Diverse utgifter; förslagsanslag................ Fond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanal-betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kon- | 10,937 | 50 |
troll mot öfverträdelse af tullförfattningarne ...... | 750 | — |
Extra medelsfonden....................... | 50,000 | — |
Hemliga utgiftsfonden...................... Anslag till arvoden åt extra biträden vid Kongl. General- | 9,000 |
|
tullstyrelsens kansli och kontor ............. Anslag till arvoden åt extra bevakningsbiträden vid Tull- | 4,500 |
|
bevakningsinspektionen i Stockholm........... | 5,000 | —- |
Dito dito dito i Göteborg............ | 5,000 | — |
Summa Bunt R:dr | 172,437 | 50 |
9
Förteckning å särskilda arvoden år 1873.
Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.
1 Ordförande..................... 600: _
2 Ledamöter å 375 R:dr.............. 750: _
1 Notarie....................... 750; _
Ofrige Rådhusrätterne för afgörande af tullmål, enligt Kongl7
brefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 1858,
tillsammans förslagsvis upptagna.............
1 särskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jemtlands
län . - - -.................... 750: —
1 särskild Ordförande vid Gränsetullrätten i Haparanda
..................... 750: —
1 Tolk för finska språket vid dito........ 150: —
2,100
5,500
1,650
Summa Kant R:dr
9,250!
Bil. att. o. 2.
10
Sammandrag.
Ordinarie aflöningsstaten........... 1,337,515: — efter afdrag af derå beräknade bespa- |
|
|
ringar.................. 38,602: 50 | 1,298,912 | 50 |
Öfvergångsaflöningsstaten.................... | 48,250 |
|
Dito uppbördsprovision; förslagsanslag......... | 50,000 | — |
Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag............... | 86,400 | — |
Indragningsstaten; förslagsanslag ............... | 87,200 | — |
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; för- |
|
|
slagsanslag......................... | 185,300 | — |
Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjente i fat- |
|
|
tigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag. . | 31,500 | — |
Omkostnadsstaten ........................ | 172,437 | 50 |
deraf 98,187 R:dr 50 öre äro förslagsanslag. |
|
|
Summa Kant R:dr | 1,960,000 | — |
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
i
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Kådet å Stockholms Slott den 9 Januari
1372,
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlebcbeutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve
von Plåten,
Statsråden Beedbebg,
Bebo,
Friherre Leijonhufvud,
W/KBN,
Wenneebebg,
Bebgsteöm,
Friherre Alsteömeb,
Weidenhjelm.
Departementschefen Statsrådet Wenperberg föredrog vidare följande
ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns ordinarie
och extra stat, dels ock anslag under Nionde Hufvudtiteln, och yttrade
Departementschefen dervid i underdånighet:
l:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt
af Kalmar stift och län, Kyrkoherden Per Kullberger i underdånighet
anhållit, att, enär så kallade prostetunnor för närvarande icke utginge
från Kalmar och Krist^alla församlingar, en tunna spån mål för dem
i
Anslag till pro
stetunncr för
Kalmar och Bii c
kebo församla
gar ät Kon -traktsprosten
Norra Möre
■ kontrakt.
2
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Anslag till Universitetet
i
Upsala.
hvardera måtte såsom prostetunnor åt kontraktsprosten i nämnda kontrakt
af odisponerad kronotionde varda anvisad.
Efter det Eders Kongl. Maj:t anbefallt Kammarkollegium och Statskontoret
att, efter vederbörandes hörande, öfver berörda ansökning afgifva
underdånigt utlåtande, och i följd häraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet och Domkapitlet i Kalmar sig yttrat, begge
tillstyrkande bifall till den underdåniga ansökningen, har Kontraktsprosten
Kullberger uti en till Kammarkollegium ingifven skrift — med
förmälan, att då mera till hans kunskap kommit, att prosttunna för
Kristvalla församling redan utginge — begärt, att sådan ersättning måtte
i stället tilläggas kontraktsprosten i nämnda kontrakt för Bäckebo församling.
Öfver donna Kontraktsprosten Kullbergers senare framställning hafva
vederbörande kronofogde och häradsskrifvare blifvit börda, äfvensom Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Domkapitlet afgifvit gemensamt underdånigt
utlåtande och deruti, med afseende å antagligheten af sistnämnda
utaf sökanden uppgifna förhållande, ansett sig höra instämma i sökandens
framställning derom, ätt, om de två prostetunnorna blefve i nåder
anvisade, den ena måtte utgå för Kalmar och den andra för Bäckebo
församling, för hvilka sådan aflöning nu saknades; hvarefter Kammarkollegium
och Statskontoret uti sitt den 8 April 1871 afgifna utlåtande
dels tillkännagifvit, att prosttunna för Kristvalla församling redan år
1735 blifvit beviljad och jemväl hittills utgått af hemman inom Aby
socken, hvaremot prostetunnor icke utgått för Kalmar församling eller
för den under Åby pastorat hörande Bäckebo annexförsamling, dels ock
hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åska anslag till
två prostetunnor eller 12 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och
hälften korn, hvaraf ortens kronotionde bestode, att till kontraktsprosten
i Norra Möre kontrakt utgå för Kalmar och Bäckebo församlingar i penningar,
på sätt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 föreskrifter.
I anledning af hvad sålunda är vordet anfördt tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till
prostetunnor åt kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt för Kalmar och
Bäckebo församlingar anvisa 26 r:dr 65 öre.
2:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kanslersembetet för universitetet i Upsala
i underdånigt memorial den 8 nästlidne December gjort framställning
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 3
om åtskilliga universitetets behof, till hvilkas fyllande nya eller ökade
anslag ansetts vara nödiga, nemligen årliga anslag:
till lön för en adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi r:dr 2,500: —
till lönetillökning åt en gymnastiklärare ................................ » 1,200: —
till arvode för eu gymnastikläraren biträdande person » 500: —.
I afseende på den föreslagna adjunkturen i medicinsk och fysiologisk
kemi har blifvit åberopadt hvad vid föregående tillfällen an dragits
rörande det störa behofvet af donna lärarebefattning, eller hufvudsakligen:
att då i de för den medicinska undervisningen vigtiga läroämnena,
medicinsk och farmacevtisk kemi, toxikologi, farmakologi och medicinsk
naturalhistoria, endast två lärare funnes, nemligen en professor och en
adjunkt, den medicinska fakulteten, hvilken det åligger att vederbörligen
upprätthålla undervisningen i de henne tillhörande vetenskaper, låtit
professoren i medicinsk kemi undervisa i toxikologi, farmacevtisk och
fysiologisk kemi och deremot nuvarande adjunkten i medicinsk naturalhistoria
och kemi uteslutande bestrida undervisningen i farmakologi och
medicinsk naturalhistoria, enär särskild profession i dessa sistnämnda
vigtiga läroämnen saknats allt sedan den Linnéanska professorsstolen år
1854 från medicinska fakulteten öfverflyttades till den filosofiska; att
till följd häraf ock blifvit den nyssnämnda adjunkten omöjligt att äfven
bestrida undervisningen vid de medicinskt kemiska laborationsöfningarna,
hvilkas ledning derför uteslutande måst tillhöra professoren i medicinsk
fysiologisk kemi, men att, enär dessa laborationsöfningar dagligen fortgin
ge så väl för- som eftermiddag, professorens tid och krafter härtill
måste blifva otillräckliga, helst dessa mer än väl behöfdes för de experimenter
och förberedande laborationer, som vore oafvisligt nödvändiga
för alla verkligt fruktbringande föreläsningar inom den fysiologiska, farmacevtiska
och toxikologiska kemins område; samt att då professoren
icke hade något åliggande att såsom laborator leda laborationsöfningarna,
och hans af öfriga nödvändiga göromål mycket upptagna tid gjorde för
honom omöjligt att, på sätt som förut skett, bestrida denna vigtiga del
af undervisningen, häraf följde, att de studerande ej heller vidare kunde
alla dagar, för- och eftermiddag, begagna sig af sådan undervisning,
utan måste åtnöjas med färre dagars laborationsöfningar, hvithet åter
föranledde, att, då dessa öfningar vore oundgängligen nödvändiga,
den redan förut långa studietiden för de blifvande läkarne ytterligare
4 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
väsentligen förlängdes och undervisningen dessutom betydligt försämrades.
Hvad angår de begärda anslagen till en gymnastiklärare och hans
biträde, har Kanslersembetet anfört, att, sedan Majoren Osbeck, som
senast innehaft fäktmästarebeställningen vid universitetet, med döden
afgått, fråga blifvit af (konsistorium Academicum vackt om sådan förändring
af fäktmästare^ tjensteåligganden för framtiden, att, jemte det
han fortfarande skulle vara förpligtad att lemna undervisning i vapenför
ing, honom tillika skulle tillhöra att meddela kostnadsfri undervisning
i gymnastik tolf timmar i hvarje vecka under läseterminerna åt,
så vidt möjligt, alla de akademiska medborgare, som villo sig deraf begagna;
att då den i universitetets stat åt fäktmästare!! anvisade lön, som
jemte fria boningsrum i exercitiehuset och sex famnar ved kunde i medeltal
beräknas endast till 1,300 r:dr, vore för hans tarfliga bergning
alldeles otillräcklig, och de inkomster, lian derutöfver kunnat bereda
sig, härflutit från den enskilda undervisning, han hufvudsakligen i gymnastik
haft tillfälle att meddela, blefve af den föreslagna förändrade anordningen
en nödvändig följd, att tj enstens ordinarie löneförmåner bonde
ökas; samt att (konsistorium, som ansett dessa med afseende på de
nya tjensteåliggandena ökade lönevilkor böra bestämmas till 2,500 r:dr,
i följd häraf och då mellan detta belopp och det, hvartill fäktmästare!^
nuvarande ordinarie lön kunde i medeltal beräknas, eller 1,300
r:dr, funnes eu skilnad af 1,200 r:dr, samt dessutom blefve nödigt att
kunna tillhandahålla ett arvode af 500 r:dr åt ett biträde, ej sällan behöflig!,
vid öfningarna, äfven då fäktmästare!! vore tillstädes, men alldeles
oundgängligt för att tråda i hans ställe, om lian'' af sjukdom eller annat
förfall hindrades att tjensten sjelf utöfva, funnit anslag i dessa hänseende!!
erfordras tillsammans uppgående till 1,700 r:dr, ett belopp, till
hvars betäckande universitetet, som ännu häftade i skuld för det nya
sjukhuset af vid pass 50,000 r:dr och hvars möjligen disponibla tillgångar
vore för andra ändamål väl behöfliga, saknade egna medel; —
och emedan erfarenheten under en senare tid visat, att den kostnadsfria
undervisning i fäktning, som hittills ålegat fäktmästare!! att meddela,
nemligen åt sex studerande under hvarje läsetermin, allt mindre
tagits i anspråk och, så vidt den omfattade gymnastiköfningar, måste,
då dessa vore inskränkta till ett så ringa antal personer, anses föga båtande,
samt fördenskull tj enstens åligganden syntes böra så ordnas, att
de under nuvarande förhållanden komme att motsvara det verkliga behofvet
af ledning utaf gymnastiköfningar, hvilka, alltid nyttiga för det
kroppsliga välbefinnandet, vore i synnerhet behöfliga under de yngre,
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 5
åt studier och ett stillasittande arbete egnade åren, och detta icke mindre
för den vid universitetet studerande ungdomen, än för den vid elementarläroverken,
hvarest gymnastiköfningar genom statens försorg blifvit införda;
har Kanslersembetet, lika med (konsistorium, i underdånighet tillstyrkt,
att fäktmä.starens tjensteåligganden för framtiden måtte förklaras
höra blifva sådana, som (konsistorium föreslagit, att innehafvaren af tjensten
framdeles skulle benämnas gymnastiklärare, samt att, derest dessa
förslag i nåder gillades, erforderliga medel måtte beredas, på det att
gymnastiklärarens lön kunde med det föreslagna beloppet höjas, och det
åt ett hans biträde begärda arvodet utgå.
Då behofvet, af eu adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi torde,
genom hvad i detta ämne blifvit anförd t och utredt, vara ådagalagdt;
och då, hvad beträffar det ifrågasätta förökade anslaget för undervisningen
i gymnastik och vapenöfning, den allt kraftigare framträdande
riktningen mot det rent praktiska och allmännyttiga, hvilken i senare
tider gjort sig gällande och som på här ifrågavarande område visat sig
derutinnan, att fäktkonsten, såsom en blott ridderlig konstfärdighet, måst
allt mer lemna rum för den i afseende på kroppens harmoniska utveckling
och helsans bevarande nyttigare gymnastiken och den för ett vigtig
fosterländskt syfte gagneligare vapenöfningen i allmänhet, gör det
i hög grad önskvärd!^ att en tidsenlig förändring af de föråldrade bestämmelserna
för fäktmästaretjensten vidtages i ofvan angifna- riktning,
men beloppet af den föreslagna lönetillökningen för gymnastikläraren,
äfven med förutnämnda utvidgning af hans tjenstgöringsskyldighet, synes,
vid jemförelse med den för gymnastiklärare vid elementarläroverken bestämda
aflöning, kunna i någon mån nedsättas, får jag, med åberopande
i öfrigt af hvad Kanslersembetet och (konsistorium i dessa frågor an
-
fört, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för universitetet i Upsala bevilja:
för inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk
kemi, en ny adjunktion ...................................................... r:dr 2,500: —
och såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och vapenöfning
.................................................................................... » 1,000: —
samt till arvode för ett biträde åt nämnde lärare ............ » 500: —-
6
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
3:o.
versiteteti^Lund. Hos Eders Kong!. Maj:t har Kanslern för universitetet i Lund uti
memorial den 8 sistlidne December i underdånighet anmält från Consistorium
Academicum derstädes ingångna framställningar om åtskilliga
universitetets behof, för hvilkas afhjelpande statsanslag företrädesvis ansetts
nödiga.
Bland dessa framställningar afser den första beviljande af ett ärligt
anslag af 1,500 r:dr för upprätthållande af undervisning och examina i
geologi genom någon af de redan vid universitetet anställde lärare.
Till stöd för denna framställning har (konsistorium anfört: att fråga
flera gånger tillförne varit väckt om beviljande af anslag för inrättande
af en profession i geologi vid Lunds universitet, och att det med hvarje
år alltmera odelade erkännandet af geologiens rent vetenskapliga betydelse
samt vigten och nyttan af dess praktiska resultat från början gifvit
(konsistorium anledning att gorå hemställan om ett sådant anslag;
att dertill sedermera kommit den vigtiga omständigheten, att i Stadgan
af den 16 April 1870 rörande förändrad ordning för examen till
filosofiska graden geologien vore särskild! upptagen bland de läroämnen,
i Indika licentiatexamen kunde afläggas; att då vid universitetet i Upsala
en ordinarie lärostol för donna vetenskap redan vore inrättad, det
syntes vara lämpligt, att likformighet egde rum mellan begge universiteten,
så att tillfälle förefunnes att undergå examen på samma sätt vid
universitetet i Lund, som vid det i Upsalå; samt att det undan tagsförhållande,
hvari Lunds universitet befunne sig uti ifrågavarande hänseende
syntes hvarken vara förenligt med de studerandes billiga anspråk
eller examensstadgans syftemål; men att, oaktadt sålunda skål ej saknades
att vidhålla det förut framställda förslaget om anslag till en profession
i geologi, (konsistorium dock, enär dess senast gjorda hemställan
i detta hänseende ej haft framgång, nu funne sig höra inskränka sin
framställning till ofvan omförmälda förslag.
Då det synts mig vara ej mindre vigtig! i och för sig, än ock behöflig!
med afseende på fordringarna för den filosofiska gradens vinnande,
att vid universitetet i Lund ej saknas tillfälle för dem, som vilja
egna sig åt studie! af geologien, att i detta ämne erhålla undervisning
och aflägga examen, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett årlig! anslag af 1,500 r:dr
för upprätthållande af undervisning och examina i geologi vid universitetet
i Lund genom någon derstädes anställd lärare.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1872. 7
Härförutan anser jag mig böra i underdånighet hemställa, huruvida
icke dels förändring i de med lärarebefattningen i gymnastik och fäktkonst
vid Lunds universitet förenade åligganden borde ske i likhet med
hvad förut af mig föreslagits i fråga om enahanda tjenstebefattning vid
universitetet i Upsala, så att innehafvaren af tjensten skulle åligga att
jemte sin nuvarande tjenstgöring meddela kostnadsfri undervisning i
gymnastik tolf timmar i hvarje vecka under läseterminerna åt, så vidt
möjligt, alla de akademiska medborgare, som deraf kunde vilja sig begagna,
dels ock i sammanhang härmed lönetillökning till lika belopp,
som för fäktmästare!! i Upsala blifvit begärd, må beredas jemväl den
vid universitetet i Lund anställde läraren i gymnastik och fäktkonst.
Då enligt staten för Lunds universitet lönen för denne lärare utgör
1,000 r:dr, och enär de skäl, som andragits för förändring i tjensteåligganden
och tillökning i lönen för fäktmästare!! i Upsala, synas gälla
äfven i afseende å samma tjensteman i Lund, torde nu endast behöfva
åberopas, hvad i dessa hänseenden förut är anfördt; men då antalet
akademiska medborgare är betydligt mindre i Lund än i Upsala och till
följd häraf antagligt är, att också antalet af dem, som kornme att i Lund
begagna sig af ifrågavarande gymnastikundervisning, blefve betydligt
mindre, lärer särskilt anslag till ett biträde vid gymnastik- och vapenöfningarna
i Lund ej vara erforderligt. På grund häraf och under förutsättning
af den nu föreslagna förändringen i nämnde tjensteman åligganden,
tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen gorå nådig framställning om beviljande af ett anslag af
1,000 r:dr till höjande af lönen för den vid universitetet i Lund anställde
läraren i gymnastik och vapenöfning.
5:o.
Med underdånigt memorial den 20 sistförflutna December, har Kan- Anslag m len
slersembetet för universitetet i Upsala till Eders Kongl. Makts profning
otverlemnat en, med hufvudsaklig ledning af en promemoria af Profes
soren i patologisk anatomi vid Carolinsk^ Mediko-kirurgiska Institutet !/«-
D:r Key, gjord underdåning framställning af Lärarecollegium vid Instillhet
om 1) nådig proposition till Riksdagen angående förhöjning
af årsanslaget för den patologiskt-anatomiska institutionen vid Institutet
från 1,000 r:dr till 2,500 r:dr, och 2) ett extra anslag af 1,500 r:dr
såsom erforderligt för de patologiskt-anatomiska arbetenas uppehållande
8 Bil. N:o 7 till Kortyl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
och fortgång under år 1872 äfven i den händelse att den begärda förhöjningen
i årsanslaget komme att beviljas, enär i sådant fall denna
dock ej kunde utgå förr än med år 1873.
Lärarecollegium har i afseende härpå anfört, att, sedan Collegium
uti underdånig skrifvelse den 4 sistlidne Juli anhållit, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nåder bevilja ett extra anslag af 2,000 r:dr dels till betäckande
af den brist, som vid läroverkets patologiskt-anatomiska institution
uppkommit under år 1870, dels ock till fyllande af de för arbetenas
vid nämnda institution fortgång nödiga kostnader, och Eders
Kongl. Näjd den 25 sistlidne Augusti i nåder funnit godt donna underdåniga
begäran i så måtto bifalla, att ett belopp af 952 r:dr 57 öre,
hvarmed utgifterna vid den patologiskt-anatomiska institutionen under
år 1870 öfverstigit årsanslaget, Unge af Statskontoret till vederbörande
utbetalas; så både Professoren Key till (kollegium inlemna! förutnämnda
promemoria, hvaruti han framställt behofvet af de nu begärda anslagen
för donna institution och i sådant afseende framhållit, att det ej varit
endast tillfälliga omständigheter, som vållat den derstädes under de
senaste åren uppkomna bristen, utan att de årliga utgifterna för institutionen
tvärtom, så vida donna dyrbara och i flera hänseenden så
ändamålsenliga anstalt skulle fylla sin bestämmelse, motsvara de fordringar,
som man vore berättigad att på den ställa, och intaga ett värdigt
ruin vid sidan af dylika anstalter i utlandet, för framtiden måste
antagas blifva ännu större än de hittills varit, samt att följaktligen,
med bibehållandet af det nuvarande årsanslaget, betydliga extra anslag
årligen blefve nödvändiga, om ej hela institutionen skulle hämmas och
i flera riktningar helt och hållet förlamas i sin verksamhet.
De nödvändiga årliga utgifterna för institutionen hade af bemälte
Professor blifvit på följande sätt beräknade:
Inköp och underhåll af djur ......................................................... 600 r:dr.
Inköp och underhåll af fysikaliska, optiska och kemiska instrumenter
och apparater, glas, porslin m. m................ 400 »
Inköp af glaskärl för museum ......................................................... 200 »
Sprit .......................................................................................................... 300 »
Kemikalier ................................................................................................ 175 »
8klöf- och ritmaterialer........................................................................ 50 »
Ritningars utförande.............................................................................. 500 »
Glasmästare-arbeten och diverse reparationer samt hela den
lösa inredningens och linneförrådets underhåll och komplettering
............................................................................ 175 »
Transport 2,400 r:dr.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1812.
9
Rengöring och tvätt
Diverse ........................
Transport 2,400 r:dr.
................. 50 »
.................. 50_»
Summa 2,500 r:dr.
Beträffande den uti donna beräkning först förekommande post, så
erfordrade den experimentela riktning, som forskningen inom den patologiska
anatomien, liksom inom närslägtade vetenskaper, borde ega-,
tillgång på lämpliga djur, på Indika försöken kunde anställas. Sådana
djur stode dock icke här att få just då de behöfdes, och i följd deraf
vore det nödvändigt att alltjemt underhålla ett tillräckligt antal sådana.
Lägre än till 600 r:dr kunde behofvet å denna post omöjligen beräknas,
så vida ej den experimentela riktningen af forskningen inom institutionen
skulle öfvergifvas, hvilket vore att öfvergifva den väg, på
hvilken vetenskapen nu öfver allt framginge, som ledt till dess vackraste
segrar, och utan hvars beträdande man ej så som sig vederborde
kunde deltaga i det rastlösa utvecklingsarbete, som allestädes försigginge
inom den patologiska anatomien och fysiologien. Experimentet
vore här häfstången, och derförutan vore ingen tidsenlig forskning i
dessa ämnen möjlig.
Under rubriken fysikaliska, optiska och kemiska instrument m. in.,
hade upptagits hela den lösa attiralj, som vid undersökningarna och arbetena
inom inrättningen utgjorde det materiela hjelpmedel. Denna
attiralj vore ännu i ett ytterst ofullständigt skick, emedan medel alldeles
saknats att kompletera densamma. Det för den patologiska anatomien
allra oumbärligaste instrument vore mikroskopet. Med detta
vigtiga verktyg för forskningen vore dock ifrågavarande institution så
ofullständigt utrustad, att den för närvarande egde blott ett enda sådant.
Institutionen kunde således ej ens förse sina egna tre tjensteman med
detta dyrbara redskap, som dock hvar och en af dessa tjensteman nästan
ständigt under dagens lopp måste använda. Ännu svårare olägenheter
uppstode vid undervisningen. För 20, 30, ja ända till 40 personer
måste vid föreläsningarna mikroskopiska demonstrationer göras. Med
kännedom af huru lång tid det för hvar och en kräfde att granska ett
preparat, kunde man lätt föreställa sig, huru hämmande bristen på mikroskop
måste verka på undervisningen. De studerande måste sjelfva
öfva sig att handhafva mikroskopet, dessa öfningar måste ske samfäld!,
och en särskild afdelning af kursen vore härför beräknad. De, som i
saknad af instrument måste afstå ifrån detta maktpåliggande studium,
kunde aldrig få eu klar inblick i det verkliga förloppet af de processer,
2
10 Bil. N:o 7 till Kongl. Majtfs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872-
om hvilka de läsa i sina böcker eller undervisas vid sjuksängen eller
från katedern. Förutom mikroskop behöfdes flera andra fysikaliska
apparater; en genomförd undersökning fordrade ofta förfärdigandet af
särskilda för densamma afsedda instrument, och inom den mikroskopiska
tekniken konstruerades ständigt nya sådana, mer eller mindre kostsamma.
Mycket vore att beklaga, om man vid en anstalt sådan som den ifrågavarande
skulle se sig nödsakad att vid sina arbeten afstå från den lättnad
och den säkerhet, som eu förbättrad teknik erbjöde. För att småningom
kunna fylla den omnämnda bristen på mikroskop m. m. vore
ep årlig summa af 250 till 300 r:dr den minsta, som kunde beräknas.
Återstoden af det under denna rubrik upptagna beloppet vore afsedt
för underhåll och kompletering af den öfråga vid det dagliga arbetet
använda materielen.
För inköp af glaskärl till museum både beräknats ett belopp af
200 r:dr årligen. Det antal preparater, som för undervisningens behof
samt till förökande och kompleterande af Institutets anatomiskt-patologiska
museum måste konserveras uti sprit, vore i följd af den rikedom
på materiel, som de härvarande klinikerna erbjöde, högst betydligt.
Utom sjelfva konserveringsvätskan, hvilken tid efter annan måste förnyas,
vore härtill äfven ett större antal glaskärl behöfligt. Det årsanslag,
som institutionen hittills åtnjutit, hade dock ej medgifvit inköp
af ett så stort antal sådana glaskärl, som varit behöfligt, hvaraf följden
blifvit, att en mängd värderika preparater måst inpackas ofvanpå hvarandra
i de glaskärl, som funnits att tillgå, och derigenom blifvit högst
svårtillgängliga för undervisningen, lätt underkastade förstöring och
ej kunnat uppsättas i museet. För närvarande kunde de mest värdefulla
preparat ej tillvaratagas af brist på förvaringskärl, sedan alla de
befintliga blifvit fyllda; och denna brist verkade dessutom dagligen
hämmande på hela arbetet inom institutionen, enär utvägar saknades
till och med att bevara materielet för undersökningar och studier.
För sprit erfordrades årligen 300n r:dr, såsom erfarenheten visat,
och denna post kunde ej minskas. Å kemikalier ginge apoteksräkningarna
årligen till omkring 150 r:dr och i dem vore då ej upptagna
åtskilliga reagentier och förvaringsvätskor, som från andra håll anskaffades.
Med 175 r:dr blefve sålunda sistnämnda post jemt och nätt tillgodosedd.
För ritningars utförande hade 500 r:dr blifvit beräknade. Utan
att de vid de patologiskt-anatomiska undersökningarna vanna resultaten
förtydligades genom afbildningar af dithörande preparater, kunde de
näppeligen offentliggöras. Eu skicklig ritare vore derför vid institutionen
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
11
behöflig, och en sådan kunde ej erhållas under 4 r:dr om dagen, men
hade ofta måst betalas med 5 r:dr. Den ofvannämda summan skulle
sålunda medgifva eu ritares användande under 4 månader af året, hvilket
vore den kortaste tid, som kunde beräknas, om behofvet skulle någorlunda
tillfredsställande fyllas.
För glasmästarearbeten och diverse reparationer samt hela den lösa
inredningens och linneförrådets underhåll och kompilering hade eu
summa af 175 r:dr ansetts erforderlig i öfverensstämmelse med räkenskaperna.
Diverse glasmästarearbeten förekomma årligen; uppvärmningsapparaten,
gasledningen, hissinrättningen in. in. och hela den rörliga
inredningen kräfde allt emellanåt reparationer. En och annan ny möbel,
såsom skåp in. in., måste vid museets och de mikroskopiska samlingarnas
tillväxt i mån af behof anskaffas. Golfven i eu del ruin behöfde
årligen bönås. Handduksförrådet vore underkastadt stark förbrukning.
De återstående jemförelsevis mindre betydliga posterna både blifvit
beräknade efter de senare årens förbrukning.
Då sålunda blifvit upplyst, att det nuvarande årliga anslaget, 1,000
r:dr, till bekostande af arbetena vid detta läroverks patologiskt-anatomiska
institution är otillräckligt, och den deri föreslagna förhöjning
synes grundad på noggrann beräkning af behofvet, anser jag mig höra
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att bevilja förhöjning i årsanslaget för nämnda institution
med ........................................................................................................... 1,500 r:dr.
7:o.
Sedan Domkapitlet i Westerås hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att Angående förstora
Kopparbergs bergslag, som numera upphört med koppartillverk- rakning
vid Avesta, icke vidare med boställslägenhet eller andra löneför- fonSr åféu
maner ämnade bidraga till aflönande af läraren vid pedagogien i Avesta, <
och Eders Kongl. Maj:t i anledning deraf den 20 Maj 1870 förordnat, iåntmta''ieToTp.
att alla åtgärder för återbesättande af den lediga lärarebefattningen
vid nämnda skola skulle inställas, tilldess afgjordt blefve, om samma
tjenst komme att indragas; så och efter det ej mindre församlingen,
skolans inspektor och Domkapitlet i Westerås sig i underdånighet
yttrat, än ock Kammarcollegium och Statskontoret med infordradt
utlåtande inkommit, har Eders Kongl. Maj:t den 29 sistlidne December
12
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Förhöjning i anslaget
till arvoden
och resekostnad
ser sättning
Ull folkskoleinspektörer.
beslutat, att pedagogien i Avesta med innevarande läse års slut skall
indragas, samt tillika medgifvit, att den kronotionde, som genom Kongl.
Brefven den 4 Juni 1663 och den 15 Januari 1684 anvisats till skolcmästarens
underhåll vid församlingens barnskola och i senare tid utgått
till pedagogen, må efter pedagogiens indragning uppbäras af Avesta
församling och användas till folkskoleväsendets fullständigare ordnande.
Jemte förutnämnda kronotionde är å det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda anslaget till pedagogier och folkskolor anvisadt till
aflöning åt pedagogen i Avesta ett kontant belopp af 577 r:dr 57 öre,
hvithet, efter pedagogiens indragning, ej mera är för detta ändamål
behöfligt; men då, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagat meddela nästlidna
års lagtima Riksdag, nyssnämnda anslag visat sig icke vara tillräckligt,
sedan den uppflyttning i högre lönegrad, hvaraf lärare vid vissa pedagogier
i likhet med lärare vid elementarläroverken kommit i åtnjutande,
börjat tråda i verkställighet, får jag, med hänseende jemväl dertill, att
staten för pedagogierna ännu icke lärer kunna definitivt regleras, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att
det kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor må, oaktadt indragningen
af pedagogien i Avesta, vid sitt nuvarande belopp oförminskad!
bibehållas, och nyssnämnda penningebelopp 577 r:dr 57 öre, i man af
behof, få användas till bestridande af andra under ifrågavarande anslag
hänförliga utgifter.
8:o.
Vid 1865 och 1866 årens Riksdag anvisade Rikets Ständer, uppå
Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, för befrämjande af inspektionen
öfver folkskolorna ett belopp af 10,000 r:dr utöfver det för detta
ändamål förut under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag af 30,000
r:dr, så att från och med år 1867 tillsamman 40,000 r:dr årligen kunnat
användas till arvoden samt rese- och traktamentsersättning för folkskole-inspektörerne.
Vid den tid, då den nämnda anslagsförhöjningen af Eders Kongl.
Maj:t äskades, hade inspektörernes antal, som under den första inspektionsperioden
utgjorde 20, blifvit ökadt till 28, af hvilka 4 voro
anställde inom Hernösands stift, 3 i hvartdera af Upsala, Linköpings,
Westerås, Wexiö och Göteborgs stift, 2 i hvartdera af Skara, Strengnäs
och Lunds stift, samt en i h vartd era af Kalmar, Karlstads och Wisby
stift. Efter donna tid har folkskoleväsendet, till hufvudsaklig del genom
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
13
det lifvande inflytande inspektionen derpå utöfvat, i hög grad utvecklats.
Anordningar för folkundervisningens förbättring hafva inom många landsdelar
blifvit vidtagna, nya skolor i stort antal inrättats och de skolbesökande
barnens antal i betydlig man tilltagit. Till följd häraf har
äfven inspektörernes arbete blifvit ökadt, så att inspektionen i de större
stiften ej längre kunnat verkställas af samma antal inspektörer som
förut. Vid början af hvarje ny inspektionsperiod har derföre eu i några
delar ny anordning måst ske och inspektörernes antal ökas. Vid den
sednast verkställda regleringen af inspektionen blefvo sålunda förordnade
för Hernösands stift 8 inspektörer, för hvardera af Upsafa och
Lunds stift 6, för Göteborgs stift 5, för hvardera af Linköpings, Skara,
Strengnäs, Westerås och Wexiö stift 4, och endast Kalmar, Karlstads och
Wisby stift utgöra fortfarande hvart för sig ett inspektionsområde med
en för hela stiftet gemensam inspektör. Af dessa 48 inspektörer åtnjuta
tre arvoden af landsting, de öfriga af statsmedel till belopp af
högst 700 r:dr och minst 100 r:dr, utom den i Karlstads stift förordnade
inspektören, hvars arvode, med afseende å hans vidsträckta och
besvärliga inspektionsområde, är bestämdt till 1,600 r:dr. Det sammanlagda
beloppet af inspektörsarvodena, så vidt de af statsmedel utgå,
belöpa sig till 20,850 r:dr.
Till rese- och traktan!entsersättning åt inspektörerne återstår således
af statsanslaget ett belopp af 19,150 r:dr. Detta belopp är dock,
efter de sednast förflutna årens erfarenhet, ej tillräckligt. Enligt Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors redogörelse uppgick rese- och
traktamentsersättningen till folkskoleinspektörerne för år 1869 till 27,597
r:dr 16 öre samt för år 1870 till 30,118 r:dr 14 öre.
Hittills har det belopp, hvarmed dessa kostnader öfverstigit anslaget,
kunnat betäckas med besparingar på de öfriga anslagen för folkundervisningen.
Men som de af sist omförmälda anslag, å hvilka nämnda besparingar
förnämligast uppkommit, nu mera innefattas i det förslagsanslag,
hvilket under benämning »lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor» är i nu gällande Riksstat uppfördt, och till följd häraf
dylika besparingar ej vidare äro att påräkna, måste, för bekostande af
folkskoleinspektörernes resor, det för sådant ändamål bestämda anslaget
ökas med erforderligt belopp, om inspektionen, som visat sig vara ett
så verksamt medel till folkundervisningens befrämjande, skall kunna i
oförminskad omfattning fortfarande utöfvas, och inspektörerne icke genom
bristande anslag skola hindras att besöka skolorna, så ofta behofvet
klöfver; och anser jag mig derföre höra i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska tillökning af 12,000 r:dr
14 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
i anslaget till arvoden och resekostnadsersättning för folkskoleinspektörer.
9:o.
Anslag mi nya Ledan de af sist församlade lagtima Riksdag anvisade medel till lö/äkareiöner.
ner åt två, nya provincialläkåre blifvit af Eders Kongl. Maj:t, den 9 nästlidne
December i enlighet med Sundhets-Collegii hemställan disponerade,
äro af de 48 nya provincialläkarebefattningar, som bemälda Collegium
i sitt den 11 April 1859 afgifna underdåniga förslag till ordnande
af den civila helsovården i riket ansett erforderliga, nu mera 36 sådana
befattningar, för hvilka tid efter annan af Riksdagarne anslag beviljats,
inrättade i orter, der de funnits vara af behofvet mest påkallade. Till
den föreslagna regleringens genomförande skulle således ytterligare 12
provincialläkarelöner erfordras. Rörande donna angelägenhet har Collega™
i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Oktober anfört, att då
alltför många sådana löner icke lämpligen kunde under loppet af ett år
disponeras, men från åtskilliga landsorter, hvilka hafva särdeles stort
behof af tillökning i sin läkarepersonal, till Collega™ inkommit framställningar
i ämnet, jemte anmälan att förberedande åtgärder blifvit vidtagna
till fullgörande af det för nya provincialläkarelöners åtnjutande
föreskrift]!a vilkoret angående anskaffande och underhåll af lämplig bostad
åt provincialläkaren, Collega™ funnit sig för donna gång kunna,
med afseende på behofvet af medel till nya provincialläkares anställande,
inskränka sig till den underdåniga anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen gorå nådig framställning om anslags beviljande, under
omförmälda vilkor, till aflöning åt två nya provincialläkare, hvardera
med årlig lön af 1,500 r:dr.
Med anledning häraf får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen åska anslag till löner åt ytterligare
två provincialläkare med 1,500 r:dr för hvardera, eller tillsammans
3,000 r:dr, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inrättande
af provincialläkaretjenster inom de orter af riket, der de finnas
mest behöfliga, under samma vilkor, som vid de förut beviljade anslagen
af enahanda beskaffenhet varit fästadt, eller att kommunerna i hvarje
provincialläkaredistrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig
bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station.
Bil. N:o 7 till Kongl. Majt:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
15
10:o.
Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer 10,000
r:dr att årligen utgå till löneförhöjning å 500 r:dr åt hvar och en
af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne i riket. Vid den tiden
utgjorde de ordinarie provincialläkaretjcnsternas antal 91; således kunde
då något färre än hvar fjerde, men flere än hvar femte ordinarie provincialläkare
komma i åtnjutande af nämnda förmån. Sedermera hafva
dels 22 extra provincialläkarebefattningar blifvit på ordinarie stat uppförda
och dels 16 nya provincialläkaretjenster inrättats, så att de ordinarie
provincialläkaretjensternas antal nu utgör 129. Det är alltså något
flere än hvar sjunde, men färre än hvar sjette ordinarie provincialläkare,
som nu mera kan komma i åtnjutande af berörda löneförhöjning. Vidare
voro vid förstnämda tidpunkt bland de distriktsläkarebefattningar, hvilkas
innehafvare fatt sig beviljad tjenstårsb er åkning i likhet med statens
civile läkare, endast 27 tillsätta, hvaremot nu mera, dels genom nytillkomna,
dels ock genom tillsättning af några förut vakanta sådana befattningar,
finnas inalles 50 distriktsläkare inom rikets särskilda landskap;
hvarförutom flere bland rikets städer, livilka tillförene icke haft egna
läkare, antagit särskilde stadsläkare, och andra städer ökat antalet af
sina städs- och stadsdistriktsläkare. Med åberopande af dessa förhållanden
har Sundhets-Collegium i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Oktober
anfört: att genom läkarepersonalens tillökning provincialläkarnes tjenstedistrikt
visserligen erhållit en af behofvet påkallad förminskning, men till
följd deraf också tillfället för desse läkare att genom tjensteresor och i synnerhet
genom enskild praktik bereda sig inkomst till fyllande af sina lefnadsbehof
blifvit i sådan grad inskränkt, att omförmälda löneförhöjning af
500 r:dr åt hvardera.af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne icke vidare
kunde anses tillfyllestgörande, dels emedan endast ett fåtal bland provincialläkarne
komine i åtnjutande deraf, dels emedan densamma alltför sent,
eller vanligen först efter omkring 20 till 25 års fortsatt ansträngande
tjenstgöring, ernåddes, och dels emedan den vore alltför ringa; att
dessa omständigheter syntes så mycket mera förtjent^ af uppmärksamhet,
som under de senaste åren börjat visa sig en högst anmärkningsvärd
minskning i antalet af dem, hviska vid universiteten aflagt förberedande
examina till den medicinska graden (medicine kandidat- och licentiat-examina),
oaktadt antalet mediko-filosofle kandidater icke förminskats;
att Collegium, som häraf liemtat anledning befara, att tillgång
på erforderligt antal behörige läkare för bestridande af statens
Anslag till
löneförhöjning
ut provincialläkare.
Anslag till
tj enstg öring spenningar
åt
provincialläkare,
16 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
läkarebefattningar möjligen kunde komma att inom en icke aflägsen tidpunkt
saknas, och ansett en förändring i berörda missförhållanden kunna
åstadkommas genom förbättring af provincialläkarnes löneförmåner, funne
sig böra såsom det ändamålsenligaste sättet att tillvägabringa en sådan
förbättring föreslå, att ordinarie lönen för provincialläkarne måtte efter
tio års väl vitsordad tjenstgöring ökas från 1,500 till 2,000 r:dr, och
efter ytterligare fem års lika vitsordad tjenstgöring till 2,500 r:dr;
att, då bland rikets samtlig^ ordinarie provincialläkare vid närvarande
tidpunkt 26 innehaft sådan tjenst under mera än femton år och 18
mera än tio år, skulle för den ifrågasätta löneregleringen erfordras
åt 18 en lönetillökning af 500 r:dr och åt 26 en lönetillökning af
1,000 r:dr, eller tillsammans 35,000 rdr, från hvilket belopp dock
borde afdraga^ de 10,000 r:dr, hvilka redan utgå till löneförbättringåt
de 20 äldste provincialläkarne, så att det anslag, som för närvarande
erfordrades för löneregleringens tillvägabringande utgjorde 25,000
r:dr; men att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t ej skulle finna för
godt att ännu gorå framställning till Riksdagen om hvad sålunda blifvit
föreslaget, (kollegium alternativt hemstälde, att emellertid åtminstone
den förbättring i provincialläkarnes löneförmåner måtte af Riksdagen
äskas, att omförmäld a anslag af 10,000 r:dr, som ifrån år 1863 utgått
med 500 r:dr till hvar och eu af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne,
blefve så till vida förhöjdt, att derigenom kunde för det
sedan nämnda år från 91 till 129 ökade antalet sådane läkare beredas
en proportionerlig delaktighet i löneförbättringen, nemligen sålunda,
att i stället för 20 åtminstone 27 ordinarie provincialläkare korume
i åtnjutande af förhöjd lön, hvartill skulle erfordras ett ökadt anslag af
3,500 r:dr årligen.
Med afseende å hvad Sundhets-Collegium anfört tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
löneförhöjning åt ytterligare sju bland de äldste ordinarie provincialläkarne
bevilja ett ärligt belopp af 3,500 r:dr, hvarmed följaktligen det
nu utgående anslaget, 10,000 r:dr, till löneförbättring åt de äldste provincialläkarne
skulle förhöjas.
11 ro.
Af de medel, som vid 1859—1860 och 1862—1863 årens riksdagar
anvisades till så kallade tjenstgöringspenningar åt några provincialläkare,
stationerade i sådana distrikt, der i anseende till invånarnes fattigdom
17
Bil. N.o 7 till Kongl. Majds Nådiga Frop. No 1 om Statsverket 1872.
eller andra omständigheter läkaren icke kunde genom enskild praktik
förskaffa sig en tarflig utkomst, återstå ännu, enligt hvad Sundhetskollegium
meddelat, 200 r:dr odisponerade. Då, för den händelse
att Eders Kongl. Maj:t täckes, såsom jag i underdånighet tillstyrkt, af
Riksdagen äska anslag till två nya provincialläkaretjenster, och en sådan
framställning varder af Riksdagen Infallen, tjenstgörlöspenningar till be1°PP
af 1,500 r:dr komma att erfordras för distrikt inom aflägsna delar
af Jern lian ds och i synnerhet Störa Kopparbergs län, h vilka synas böra
i främsta rummet komma i fråga att blifva delaktiga af omförmälda anslag,
får jag, i öfverensstämmelse med hvad Sundhets-Collegium i underdånig
skrifvelse den 26 sistlidne Oktober jemväl hemstält, underdånigst
föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå nådig framställning
om anvisande af ytterligare 1,300 r:drs ärligt anslag till så kallade
tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.
12:o.
I underdånig skrifvelse den 17 April nästlidet år har Sundhets- Ansh,0 m
Kollegium anmält, att stadsfullmäktige i Göteborg, å stadens vägnar, ej
mindre hos Kollegium uppsagt det genom Kongl. Brefvet den 13 De- råStsj.
cember 1855 fastställa kontrakt emellan Staten och nämnda stad aimå- lebor9-ende inrymmande i Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg af
eu undervisningsanstalt för barnmorske-elever, hvilket kontrakt med anledning
deraf kornme att upphöra den 31 December 1872, än ock i sammanhang
härmed tillkännagifvit, att Göteborgs stad, som ämnade tillvägabringa
en barnbördsanstalt utom nämnda sjukhus, vore villig att i
den nya inrättningen inrymma undervisningslokal för barnmorske-elever
på enahanda vilkor, som de i berörda nådiga bref faststälda, jemväl
det om ömsesidig uppsägningsrätt, men under förbehåll derjemte, å stadens
sida, dels att Staten, sa länge det nya kontraktet komme att fortfara,
till staden årligen erlade ett belopp motsvarande fem procent ränta
å en fjerdedel af byggnadskostnad^ för nytt barnbördshus, hvilken kostnad
beräknats till omkring 45,000 r:dr, och dels att Staten, derest
Göteborgs stad funne lämpligare att för de förenade ändamålen förhyra
lokal, skulle, i stället för sådan ränta, till staden utgifva en årlig
summa, som motsvarade tillökningen i hyran derigenom, att barnbördsanstalten
komme att omfatta äfven undervisningslokal; hvarefter stadsfullmäktige
meddelat, att den årliga ersättning, som Staten enligt berörda
förslag skulle vidkännas för erhållande af undervisningslokal för
3
18
Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1872.
barnmorslte-elever, vare sig att denna blefve inrymd i det föreslagna nya
barnbördshuset eller i särskildt för ändamalet förhyrd lokal, icke under
något förhållande komme att öfverstiga 600 r:dr för år; och har
Sundhets-Collegium, enär barnmorske-undervisningsanstalten i Göteborg,
hvarest mer än en tredjedel af landets barnmorskor erhölle sin undervisning,
icke kunde, utan stort men för det allmänna, för framtiden undvaras,
samt genom det af Göteborgs Stadsfullmäktige gjorda erbjudande
möjlighet blifvit beredd för fortsättande af donna vigtiga undervisningsanstalts
verksamhet utan alltför betydligt ökade utgifter för Staten, förty
i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndiga (kollegium
att med Göteborgs stad utsluta kontrakt om inrymmande flan
1873 års början af den i Göteborg inrättade undervisningsanstalt för
barnmorske-elever uti den barnbördsanstalt, som staden komme att utom
Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset tillvägabringa, mot årlig hyr Översättning
ej öfverstigande 600 r:dr och i öfrig! under enahanda vilkor,
som genom nådiga brefvet den 13 December 1855 blifvit fast
stct!.
(-1 EL
Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning af detta ärende den 14
sistlidne Juni, funnit godt Sundhets-Collegii framställning bifalla, dock
med föreskrift, att förbehåll skulle göras derom, att, i händelse anslag
af statsmedel till hyresersättningen icke kunde beredas, (kollegium egde
att senast sex månader före ett hyresårs slut uppsäga kontraktet, hvithet
i sådant fall skulle från sistnämnda tid upphöra att vara gällande,
har (kollegium i underdånig skrifvelse den 26 påföljande Oktober anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning
om anvisande af 600 r:dr årligen såsom bidrag till beredande af lokal
för barnmorske-undervisningsanstalten i Göteborg; och får jag till donna
hemställan i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.
13:o.
in,^ un ,» Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien uti skrifvelse
ÄSä deri 13 nästlidne December underdånigst anmält, att till henne ankommit
en af Direktorn för Meteorological Office i England R. _ Scott, å
den kongl. engelska Vetenskapssocietetens meteorologiska komités vägnar,
aflåten framställning om utbyte af dagliga meteorologiska meddelanden
mellan Sverige och England medelst telegrafen, äfvensom att Akademien
af sina sakkunnige ledamöter Generallöjtnanten Friherre Wrede,
Kommendören Lilliehöök samt Professorerne Edlund och Lindhagen in
-
19
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
hemtat utlåtande rörande så väl denna angelägenhet, som ock den dermed
i omedelbart sammanhang stående mellan Sveriges ineteorologer i
senare tider enskilda och offentligen lifligt omhandlade frågan om behofvet
af eu meteorologisk centralanstalt i Sverige för insamlande och tillgodogörande
af dagliga meteorologiska telegrafmeddelanden från utvalda
in- och utländska meteorologiska stationer.
I afseende å den förra af dessa frågor inhemfas af handlingarne,
hurusom Direktorn Scott anhållit, att Meteorological Office i London
hädanefter på telegrafväg dagligen måtte erhålla meteorologiska meddelanden
från fyra svenska observationsstationer, nemligen från Haparanda,
Hernösand, Visby och Upsala, i utbyte hvaremot Vetenskapsakademien
skulle erhålla dylika telegram från fyra engelska stationer,
hvilka Akademien egde sjelf bestämma. Från nyssnämnda fyra svenska
stationer önskade Meteorological Office hvarje dag strax! efter kl.
8 förmiddagen få emottaga telegram, redogörande för de meteorologiska
observationerna för samma dag kl. 8 förmiddagen samt dessutom
för barometerståndet föregående afton kl. 6 och några andra meteorologiska
data från föregående dag, hvarjemte en af de nämnda stationerna
borde hvarje eftermiddag öfversända ett meteorologiskt telegram rörande
de iakttagelser, som göras samma dag kl. 2 eftermiddagen; innehållande
för öfrig! Direktorn Scotts framställning flere särskilda bestämmelser i
ämnet jemte redogörelse för det lämpligaste sättet för telegrammens
uppställning in. in.
Enär Eders Kongl. Maj:t redan lemna! Telegrafstyrelsen nådigt tillstånd
att på Statens telegraflinier låta befordra meteorologiska telegram
af det slag, hvarom här är fråga, och da en sådan meteorologisk
korrespondens redan eger rum mellan Sverige och Paris, har Akademien
ansett hinder från svensk sida icke mota att med den inskränkning,
som omständigheterna nu gorå nödvändig, och på sätt bemälde fyra
komiterade vetenskapsmän i deras afgifna utlåtande angifvit, villfara
den af Meteorological Office i London framställda begäran om daglig!
meddelande af meteorologiska telegram från fyra svenska stationer.
Sådana enklare och tillsvidare anordnade meddelanden har ock Akademien
förklara! sig vilja ombesörja och bekosta med de medel, hon för
dylika ändamål äger till sitt förfogande. Men då de dagliga telegram,
som man i London önskar erhålla, äro af en mycket rikare och
vidlyftigare beskaffenhet än de, som för närvarande från tre svenska
stationer öfversändas till Paris, har Akademien, lika med komiterade,
uttalat den öfvertygelse, att, om syftemålet med nu ifrågavarande telegramutbyte
med säkerhet skall kunna vinnas, telegrammen först måste
20
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
insändas till Stockholm för att granskas, innan de afgå till London, på
det att möjliga felaktigheter och misstag må kunna på detta sätt genom
förfrågningar på telegrafen mellan Stockholm och stationerna lätt rättas,
hvithet deiemot endast med svårighet läte sig gorå, om telegrammet
redan framkommit till London. Det borde således här finnas att tillgå
en fullt sakkunnig person, som ständigt öfvervakade donna telegramvexling
och ansvarade, att de öfversända meteorologiska uppgifterna erhölle
all den noggranhet, som kunde åstadkomma^. Till förevarande fråga ansigte
sig alltså omedelbarligen den om inrättandet af en meteorologisk
centralanstalt inom Sverige redan af det skäl, att, först sedan en sådan
kommit till stånd, det blefve möjligt att till hela dess omfång villfara den
från England nu gjorda framställningen, hvilken säkerligen om ett eller
annat . år komrne att efterföljas af flera sådana, äfvensom att mottaga
och tillgodogöra de meteorologiska telegrafmeddelanden, som i utbyte
erbjudas från utlandet.
Eu dylik anstalt påkallades för öfrig! oafvisligen utaf den riktning,
som det meteorologiska studiet i senare tider tagit, i det att detta studium
nu mera icke inskränker sig endast till utforskande af särskilda
länders klimatförhållanden, utan söker att komma 1 agarne för hela jordatmosferens
rörelser på sparen. Med donna riktning lofqväde meteorologien
att blifva af stor praktisk betydelse, synnerligast för sjöfarten,
derigenom att vetenskapsmannen sattes i stånd att, på grund af med
telegraf inkomna uppgifter om atmosferens tillstånd på vidt skilda traktör,
draga slutsatser om annalkande stormar, för hvilka sjöfarande, som
stå i begrepp att utlöpa ur hamn, kunna i tillräcklig tid genom telegrafmeddelande
blifva varnade. På detta sätt hade meteorologien redan
gjoit störa tjenster och lofvade att i framtiden gorå ännu större. Men
för att ett land skulle kunna deltaga i dessa str åfvan den för meteorologiens
utveckling äfvensom draga den praktiska fördelen deraf, erfordrades,
att. det egde eu centralanstalt, der meteorologiska uppgifter från
utvalda in- och utländska stationer dagligen insamlades och så i teoretiskt
som praktiskt hänseende i möjligaste måtto tillgodogjordes.
. 1 Sverige hade hitintills det meteorologiska studiet hufvudsakligen
varit liktadt på utrönande af landets klimat, i hvithet afseende vårt land
visserligen icke stode efter något annat land, medan för studerande af
atmosferens. rörelser i större omfång centralanstalter i senare tider redan
blifvit inrättade i de flesta andra europeiska länder och, bland dessa,
äfven i Norge, hvarest sedan några år tillbaka funnes en dylik anstalt,
som utvecklat en särdeles gagnande verksamhet. Akademien hade derföi
e ansett det vara ett oafvislig! tidens kraf, att jemväl i Sverige, som
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
21
i andra riktningar så väsentligen bidragit till naturkunskapens utveckling,
en meteorologisk centralanstalt blefve inrättad; hvilken anstalt,
enligt Akademiens åsigt, borde ställas i närmaste samband med henne,
helst de af Staten bekostade meteorologiska observationer, som nu i 13
år fortgått, tillkommit på Akademiens förslag och fortfarande stode under
hennes vård, samt tryckningen af de erhållna resultaten helt och
hållet bekostats af hennes medel, hvartill kunde läggas, att Akademiens
fysiker, hvars tid till betydlig del varit upptagen i och för nämnda observationer,
afiönades af Akademiens tillgångar.
Jemte det Akademien förklarat sig vilja för den ifrågavarande anstalten
upplåta lämplig lokal i sitt hus samt fortfarande, såsom hittills,
på sin bekostnad låta trycka den meteorologiska årsboken, som utgör
en sammanställning af samtliga vid Statens meteorologiska stationer
gjorda observationer, har Akademien, i enlighet med sina komiterades
beräkning och på de af dem angifva grunder, ansett de öfriga behofven
för ändamålet, åtminstone till en början och så länge Akademiens fysiker
kunde öfver anstalten utöfva eu närmare tillsyn, inskränkas till följande
:
aflöningar åt två meteorologer:
den ene ..................................................................... rall- 3,000: —
den andre.............................................................. ... » 1,500: — 4,500:_
andra nödiga utgifter, såsom för tillfälliga arbetsbiträden,
för de synoptiska kartorna, för underhåll af en telegraf mellan
hufvudstadens telegrafstation och Akademiens hus, in. in. 1,500: —
Summa r:dr 6,000: —.
Enär det statsanslag, som Vetenskapsakademien redan uppbär till
anställande af meteorologiska observationer inom riket, fullständigt toges
i anspråk för det dermed afsedda ändamål, och Akademiens egna tillgångar
vore hårdt anlitade för hennes öfriga behof, har Akademien underdånigst
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, på sätt lämpligt befunnes,
bereda ett ytterligare ärligt anslag af 6,000 r:dr för den meteorologiska
verksamheten i vårt land, med särskild hänsyn till anordnandet
af eu meteorologisk centralanstalt under Akademiens vård och
inseende.
Då det vetenskapliga ändamål, hvarom nu är fråga, tillika är af stor
praktisk betydelse samt icke lärer kunna till fullo vinnas med mindre
mera omfattande åtgärder än hittills derför vidtagas, finner jag mig, i
anseende härtill och på de i öfrigt af Akademien anförda grunder, höra
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
-
22
Inslag till inköp
af svenska,
norska och danska
konstnärers
arbeten.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
dagen, att anslaget för anställande af meteorologiska observationer i
riket må, för inrättande af en Meteorologisk Centralanstalt under Vetenskaps-akademiens
vård och inseende, varda för höj dt med ett belopp åt
6,000 r:dr.
14:o.
Sedan konung Gustaf Hirs efterlemnade konstsamlingar jemte åtskilliga
konstföremål, som tillhörde Staten, blifvit öfverleinnade till det
år 1794 inrättade Kongl. Museum, har donna institution, som numera
öfvergått i Nationalmuseum, kring sig såsom en föreningspunkt upptagit
ett icke obetydligt antal konstskatter. Men enär derunder visat
sig stor svårighet att åt fäderneslandet bevara alster af utmärktare
svenska konstnärer, Indika utomlands lättare funno tillfälle att afsätta
sina arbeten, hemställde, till afhjelpande af detta missförhållande
och för befrämjande af den inhemska konstodlingen, Akademien för de
fria konsterna uti underdånig skrifvelse den 18 Maj 1853, det Kongl.
Maj:t måtte täckas föreslå Rikets Ständer att anvisa ett årlig! anslag
af 6,000 r:dr b:ko, för att användas till inköp af svenska konstnärers
arbeten. Emellertid, och i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
vid Riksdagen 1853—54 gjorda nådiga framställning, beviljade Rikets
Ständer för ifrågavarande ändamål endast 2,000 r:dr nämnda mynt årligen
för den derefter inträdande statsregleringsperioden. Med ett så ringa
anslag kunde dock, efter hvad erfarenheten snart visade, antingen blott
efter mellanskof, hvarunder anslaget sparades, ett eller annat konstverk
af högre värde förvärfvas, eller ock, med uteslutande af alla mer betydande
konstalster, endast mindre arbeten inlösas, hvilka till lägre pris
försåldes och derför icke behöfde sakna afnämare bland enskilde samlare.
Något dyrbarare skulpturverk kunde knappast ifrågasättas till inköp.
Under dessa omständigheter och då Akademien till följd af de
mycket begränsade tillgångarna fann sig hänvisad till ringare föremål,
var det sålunda ofta fara, att det bästa och värdefullaste, som inom
konsten frambringades, skulle lernnas utan uppmuntran och gå förloradt
för Staten, och den lyftning af den svenska konsten, som blifvit
afsedd, endast ofullkomligare vinnas. Akademien förnyade derföre, uti
underdånig skrifvelse den 8 Juli 1856, sin förra begäran om ett årlig!
anslag af 6,000 r:dr b:ko.
Sedan frågan om förnyad! anslag för omförmälda ändamål förekommit
till behandling vid Riksdagen 1856—1858, anförde Rikets då för
-
23
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1872.
samlade Ständer uti underdånig skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel, med afseende å ifrågavarande
ämne, bland annat: att Rikets Ständer delade de af Akademien
för de fria konsterna uttryckta åsigter om nödvändigheten att i vidsträcktare
man, än dittills, understödja och uppmuntra de inhemska
konstnärerne; att, om Staten, på samma gång den genom inköp af konstnärens
arbete beredde honom medel till den för honom nödvändiga utveckling
och gjorde utsigterna för hans lifs bergning mindre mörka, äfven
sjelf derigenom förskaffade sig eu värdefull tillökning i sina samlingar,
syntes i sjelfva verket två göda ändamål dermed kunna ernås, dervid
statens fördel ofta icke borde blifva den minsta; att Rikets Ständer,
som ansåge sig ega full anledning medgifva, att det förut beviljade inköpsanslaget
ökades, likväl föreställt sig, att ändamålet bäst skulle främjas,
om i förbindelse dermed vidtoges någon åtgärd, ledande till täflan
mellan konstens Vikare, såsom, förslagsvis angifvet, dels derigenom, att
de arbeten, hvilka egde högsta konstvärde och på grund deraf för Statens
räkning inköptes, till bevis på största utmärkelse och belöning anordnades
i en derför särskild! bestämd afdelning i Nationalmuseum, dels
på det sätt, att sådana konstalster, hvilka, utan att ega detta höga värde,
likväl ansåges förtjenta att för statens medel anskaffas, blefve använda
till prydnader i kyrkor, embetsrum, skolor och andra offentliga samlingsrum;
och anmälde Rikets Ständer sitt beslut att, i stället för det
förut å extra stat beviljade anslag af 8,000 r:dr runt, å ordinarie riksstaten
uppföra ett belopp af 6,000 r:dr runt årligen, att, stäldt till
Kongl. Maj:ts disposition, användas till inköp af svenska konstnärers
arbeten.
Detta förhöjda anslag, som nu redan under en följd af år utgått,
har, det måste, erkännas, i icke oväsentlig mån bidragit till den inhemska
konstverksamhetens lyftning och utveckling; och den svenska
afdelningen bland Nationalmusei samlingar har efter hand kunnat förvärfva
åtskilliga utmärkta eller lofvärda arbeten af flere bland våra
mer framstående konstnärer. Men ännu är konstverkens antal inom
donna afdelning icke särdeles stort och utrymmet inom densamma icke
heller så anlitadt, att någon utsöndring åt mindre betydande föremål,
för att annorstädes uppsättas, ännu skäligen kunnat ifrågakomma. Jag
bör ock i underdånighet erinra, att de flera gynsamma förhållanden, som
under det sista årtiondet samverkat till konstodlingens allmännare utbredning
och mera betydande framsteg, äfven föranledt dertill, att Staten
på sista tiden kunnat välja bland allt flera hembjudna konstalster och
tillegna sig åtskilliga dyrbarare, men att tillgångarna icke alltid med
-
24
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
gifvit att för samlingarna förvärfva hvad ur flere synpunkter varit mest
önskvärdt. Tidpunkten synes nu vara inne att taga ett ytterligare steg
å den redan beträdda vägen, som hittills ledt till resultat, hvilka i förhållande
till tillgångarne obestridligen måste anses tillfredsställande. Har
den täflan, som manat de inhemska konstnärerna till en lifligare och
betydelsefullare verksamhet, för dem sjelfva medfört en genom förbättrade
vilkor fördelaktigare ställning och på samma gång underlättat
deras sträfvande!!, så synes den svenska konsten sjelf likaledes skola
vinna genom att inlåta sig i täflan med andra länders konst. Ett sådant
önskningsrnål har ock redan blifvit offentligen uttalad!, Jag anhåller i
underdånighet att i detta hänseende få erinra, hurusom vid det i Göteborg
år 1869 församlade mötet af konstnärer från de nordiska länderna
framställdes och omfattades med värma det förslag, att mötet måtte hos
Eders Kongl. Maj:t anhålla om förhöjning af inköpsanslaget å Nationalmusei
stat, på det att Statens samlingar måtte kunna förvärfva äfven
arbeten af norske och danske konstnärer.
Då ett sådant utbyte af konstalster kan påräknas blifva ömsesidigt,
skulle den sålunda ifrågaställa anslagsförhöjningen i sjelfva verket innefatta
en uppmuntran för flen inhemska konsten genom att åt henne bereda
en mångsidigare utbildning medelst täflan med de norska och
danska konstskolorna, som är o med vår egen befryndande, men skiljaktigt
utvecklade. Ett sådant utbyte är äfven ur synpunkten af konstsamlingarnas
större fullständighet af behofvet högeligen påkalladt. Ty
under det Nationalmuseum under senare tider, å ena sidan, kunnat förskaffa
sig alster af svenske konstnärer, och, å andra sidan, genom ett å
Musei stat uppfördt anslag till inköp af äldre mästares arbeten, kommit
i tillfälle att kompilera samlingarna med holländska, franska, italienska
och andra skolors konstföremål, så företer det ännu eu nästan total brist
på norska och danska konstverk, hufvudsakligen till följd af de vilkor,
som vid de särskilda inköpsanslagen fästats.
På grund af dessa förhållanden anser jag mig höra i underdånighet
hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att det
under anslaget till fria konsternas Akademi uppförda reservationsanslag
af 6,000 r:dr, som nu är afsedt för inköp af svenske konstnärers arbete!!,
måtte varda förhöj dt till 9,000 r:dr och kunna af Eders Kong].
Maj:t disponeras till inköp för Statens räkning jemväl af norske och
danske konstnärers arbeten.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
25
15:o.
Uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade Rikets Ständer
vid 1840 års Riksdag ett anslag af 10,000 R:dr b:ko, att årligen utgå
såsom understöd för resor i vetenskapligt ändamål samt till läroböckers
och lärda verks utgifvande; och detta belopp, med tillägg af 400 r:dr
samma mynt, som förut varit under Sundhetscollegii stat upptagna till
reseunderstöd för unga läkare, blef å Riksstaten såsom reservationsanslag
uppfördt. Eu annan tillgång till understöd vid vetenskapliga arbetens
utgifning fanns redan före nämnda anslags beviljande anvisadt i
den årliga räntan å en fond, som ursprungligen uppkommit dels genom
kollektör för flera särskilda ändamål, dels genom öfverskott å insamlade
prenumerationsmedel för en prof-psalmbok, och hvilken fond, genom
1809 års Kansliordning bestämd att utgöra dåvarande Kanslistyrelses
handkassa, sedermera, efter detta embetsverks upplösning 1833, på nådig
befallning aflemnades till Hofkanslerens och Statssekreterarens för
Ecklesiastikärendena gemensamma förvaltning, med föreskrift att den
upplupna räntan skulle för ofvannämnda vetenskapliga ändamål användas;
hvarefter vidare, till följd af Kongl. Ma:jts förordnande i nådiga
Brefvet den 14 December 1840, fonden öfverlemnades till Statskontoret
med enahanda stadgande i afseende å räntemedlens användande. Donna
fond, eller f. d. Kanslistyrelsens handkassa, uppgående till 13,500 r:dr
r:mt, lemnade ett ärligt räntebelopp, efter fem för hundrade, af 675
r:dr, deraf likväl, enligt särskilda nådiga beslut den 1 Januari 1834
och den 14 September 1843, skulle till en f. d. tjensteman hos Kanslistyrelsen,
expeditions-sekreteraren 8. E. Hallencreutz, utgå ett gratial
af 73 r:dr 12 öre årligen, hvilket gratial från och med 1861 års början
förhöjdes till 200 r:dr; hvadan det bidrag, som kassan derefter
kunde lemna till 1840 års statsanslag för ifrågavarande vetenskapliga
ändamål, belöpte sig till allenast 475 r:dr.
Då emellertid antalet af dem, som från anslaget sökt understöd,
särdeles för vetenskapliga resor, allt från början varit högst betydligt,
både Kongl. Maj:t, af sådan anledning och för vinnande af lättnad i afseende
på anslagsmedlens fördelning, under den 21 Februari 1852 pröfva!
skäligt förordna, att tills vidare två resestipendier, ett större å 1,800
r:dr och ett mindre å 1,200 r:dr r:mt, årligen finge på förslag af Sundhetskollegium
åt läkare utdelas, samt dylika stipendier på förslag af
de Akademiska Konsistorierna och Universitets-kansleren tilldelas två
vetenskapsidkare vid hvardera universitetet. Under det sålunda till
4
-
Förhöjning i
anslaget till
resestipendier
samt läroböckers
och lärda
verks utgifvande.
26
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
fallen kunde i någorlunda betydande mån beredas vid universiteten anstälde
vetenskapsidkare äfvensom läkare att genom resor befordra sina
forskningar och studier, lemnade deremot återstoden af anslaget eu alltför
knapp tillgång för ökriga afsedda, ej mindre angelägna ändamål,
nemligen till reseunderstöd åt andra vetenskapsmän eller bidrag till
vetenskapliga arbeten, hvarom allt talrikare ansökningar till Kongl. Maj:t
inkommo. Emedan vid dessa förhållanden Statens mera verksamma mellankomst
i denna vigtiga angelägenhet påkallades, behagade Eders Kongl.
Maj:t, vid aflåtande den 24 Oktober 1862 af den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof, föreslå Rikets Ständer, att
omförmälda, vid 1840 års Riksdag beviljade reservationsanslag måtte
från 15,600 r:dr förhöjas till 20,000 r:dr r:mt; i sammanhang hvarmed
Eders Kongl. Maj:t jemväl täcktes meddela Rikets Ständer det beslut,
att f. d. Kanslistyrelsens handkassas kapital jemte derå upplupna,
odisponerade räntemedel skulle till Riksgäldskontor öfverlemnas vid
början af år 1864, då den nya statsregleringen vid loge, likväl med förbehåll,
att Expeditions-sekreteraren Hallencreutz för sin återstående lifstid
finge på allmänna indragningsstaten sig anvisadt ett ärligt understöd,
motsvarande flen gratifikation, som ur nämnda kassa blifvit honom tillförsäkrad.
Denna nådiga framställning blek af Rikets Ständer bifallen;
och anslaget har, såsom förut, blifvit fördeladt med iakttagande deraf,
att, i enlighet med ofvanberörda nådiga beslut den 21 Februari 1852,
särskilda resestipendier, till ett sammanlagdt belopp af 9,000 r:dr, fortfarande
årligen utgått till två vetenskapsidkare vid hvardera universitetet
samt till två läkare. Men det visade sig snart, att ifrågavarande
anslag, äfven med den beviljade tillökningen, icke var tillräckligt för
tillgodoseende af vetenskapens kraf, hvilket vuxit i samma mån som den
vetenskapliga verksamheten vunnit en allt större utsträckning och mångsidigare
utveckling. Också har fördelningen af dessa medel under de
senare åren mött allt större svårigheter och icke få ansökningar om
understöd, hvilka, om erforderliga medel varit att tillgå, tvifvelsutan
vunnit Eders Kongl. Maj:ts bifall, mast, i brist af sådana, lernnas utan
afseende.
Jemte det jag får härom i underdånighet erinra, anhåller jag att
få uttala den öfvertygelse, att på donna väg den vetenskapliga verksamheten
kan med jemförelsevis ringa uppoffring från Statens sida främjas
och frukterna af värderika, stundom mångåriga forskningar, som
eljest kunde gå förlorade, tillgodogöras vetenskapen och det allmänna;
och anser jag för den skull mig pligtig hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att det under riksstadens åttonde hufvudtitel
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
27
uppförda reservationsanslag till resestipendier samt läroböckers och lärda
verks utgifvande måtte varda förhöjdt från 20,000 till 24,000 r:dr.
16:o.
Beträffande de ordinarie anslag, som uti innevarande års riksstat ötnga ordmaäro
under Åttonde Hufvudtiteln uppförda och icke nu blifvit särskildt r,e "mlagomförmälda,
har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än
att, för vinnande af jemn t tal i hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved in. m.» ökas med 73 r:dr 35
öre eller från 45,062 r:dr 82 öre till 45,136 r:dr 17 öre.
17:o.
Sedan vid 1870 års Riksdag beviljats till uppförande af ny bygg- Anslag tiU forl.
nåd för Kongl. Biblioteket 480,238 r:dr, hvaraf 45,000 r:dr att under ,ZfgnadL%r
år 1871 utgå; samt nästlidna års lagtima Riksdag, med bifall till Eders KonguMbU"~
Kongl. Maj:ts då gjorda nådiga framställning, inedgifvit, att återstoden
435,238 r:dr af det beviljade beloppet finge under de tre nästpåföljande
åren utgå med en tredjedel årligen, och för år 1872 anvisat ett belopp
af 145,000 r:dr; så hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t nn täcktes föreslå Riksdagen, att för biblioteksbyggnaden ytterligare
anvisa lika stort belopp, eller 145,000 r:dr, att under år 1873
i män af behof utgå.
18:o.
Uti förutnämnda memorial den 8 sistlidne December har Kanslern Anslag tm uppför
universitetet i Lund tillstyrkt nådigt bifall till en af Consistorium
derstädes gjord framställning om statsanslag af 44,300 r:dr till uppfö- ZpZfli^!r
rande af en byggnad för gymnastik och vapenöfningar vid detta un i-vid Tiuna.Met
versitet. Behofvet af en sådan byggnad, hvithet länge varit känbart,
hade, enligt hvad det underdåniga memorialet innehåller, blifvit det än
mer, sedan, i följd af de studerandes ökade antal i senare tider, på
samma gång som antalet af lärjungar vid elementarläroverket i Lund
tillväxt, den elementarläroverket tillhörande gymnastiksal, som hittills
äfven af universitetet fatt begagnas, icke längre utan stor svårighet
28
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
kunde till begagnande upplåtas äfven för den vid universitetet studerande
ungdomens öfningar i gymnastik. Såsom förberedande åtgärd till
af hjelpande! af detta behof både Kanslersembetet anmodat (konsistorium
att låta för en sådan lokal uppgöra ritning och kostnadsförslag, och
hade i följd deraf till Kanslersembetet inkommit dels en ritning af arkitekten
H. Zettervall med tillhörande 2:ne kostnadsförslag, det ena upprätta^
af byggmästaren P. G. Sörensen och slutande å 44,300 r:dr samt
det andra af byggmästaren H. Ekelund å 32,522 r:dr, dels ock en ritning
af arkitekten L. Wold jemte kostnadsförslag å 32,579 r:dr 16 öre.
Af dessa förslag har Consistorium Academicum Minus förordat den
af Zettervall föreslagna ritningen med dertill hörande kostnadsberäkning
af Sörensen, hufvudsakligast af de skal, att derigenom vunnes fördelarne
af ej mindre en högre och ljusare säl samt två behötiiga rum der ofvan,
än äfven en i konstruktivt hänseende fastare och vackrare byggnad,
hvarjemte bemäld a (konsistorium framhållit, hurusom, då kostnaden
för en med hänsyn till byggnaden nära oumbärlig, i arkitekten Wolds
förslag ej ingående, uppvärmnings- och ventilationsapparat tillädes detta
sistnämnda, skilnaden mellan de båda förslagen i öfrigt, föranledd af
ofvan nämnda fördelar, hvilka genom Zettervalls förslag vunnes, ej uppginge
till högre belopp än omkring 8,000 r:dr; och har Consistorium
Majus, utan att bestämdt förorda någon af de begge ritningarne, dock
hemställt, att företrädesvis måtte begäras ett anslag till det belopp,
hvartill det Sörensenska kostnadsförslaget uppgår.
öfverintendentsembetet, som till granskning förehaft nämnda alternativa
ritnings- och kostnadsförslag, har dervid funnit företräde höra lemnas
åt den af arkitekten Zettervall upprättade ritningen, enär densamma dels
öfverensstämde med byggnadens program och utvisade den soliditet i
konstruktionen, hvilken, särdeles vid ett offentligt byggnadsföretag, ej
borde lemnas åsido, och dels ej i någon alltför väsentlig mån ökade
byggnad skostnaden; hvarjemte embete!, beträffande de öfriga alternativförslagen,
erinrat att, jemlik! arkitekten Wolds ritning, skulle gymnastiksalen
blifva en fot lägre än programmet för byggnaden fordrade,
medan den i samma program likaledes uppställda fordran, att, till beredande
af största möjliga utrymme för exercis- och fäktöfningar i gymnastiksalen,
en del af gymnastikattiraljen måtte kunna sänkas under
golfvet, svårligen kunde uppfyllas, med mindre än att densamma dervid
komme under jordytan; att uppförande!, enligt samma förslag, af
murarnes öfra del i en 90 fot lång, 45 fot bred och 20 eller 21 fot
hög säl, sådan som den ifrågavarande, med endast en sten mellan tvåstens
(20 verktums) pelare, syntes, särdeles med hänseende till rummets
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
29
störa bredd, innebära ett alltför svagt konstruktionssätt, då bär val behöfdes
den af Zettcrvall åsyftade murtjockleken af VA sten (15 verktum)
mellan tre-stens pelare; samt att utrymmets inskränkning i salen
genom anbringandet derstädes af 8 pelare, på sätt, för åstadkommande
af ett billigare konstruktionssätt, blifvit af byggmästaren Ekelund i dennes
förslag å 32,522 r:dr ifrågasatt, ej syntes ändamålsenligt; och bär
Ofverintendetsembetet, med afseende på hvad sålunda blifvit anfördt,
ansett sig böra förorda den af arkitekten Zettcrvall uppgjorda, efter eu
kostnad af 44,300 r:dr beräknade ritningen att vid byggnadens utförande
lända till efterrättelse, med endast den ändring, för åstadkommande
af takets förenkling, som ritningen vidfogade förslag utvisade.
I betraktande af den nu mera allmänt erkända vigten för hvarje
undervisningsanstalt att kunna bereda sina lärjungar tillfälle till lämpliga
gymnastiska öfningar, och enär universitetet i Lund är i saknad af
egen gymnastiklokal, samt, enligt hvad upplyst är, den som hittills fått
af universitetet begagnas numera ej utan men för elementarläroverket
kan upplåtas för universitetets ifrågavarande behof, och sådant icke ens
skulle blifva möjligt, om dessa öfningar komme att få e-n större utsträckning
än hittills, torde behofvet af en gymnastikbygnad för universitetet
vara omisskänneligt. Af de för sådan byggnad föreslagna ritningar och
upprättade kostnadsberäkningar är, på de af (konsistorium Minus och
Öfverintendentsembetet angifva grunder, arkitekten Zettervalls ritning,
utförd enligt Sörensens kostnadsförslag, tvifvelsutan den lämpligaste.
Men då derför erfordras en summa af 44,300 r:dr, alltför stor att af
universitetets egna medel kunna bestridas till hela beloppet, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bevilja ett extra anslag af 24,000 r:dr att under år 1873 utgå såsom
bidrag till uppförande af eu gymnastikbygnad för universitetet i Lund
enligt den af arkitekten Zettervall föreslagna ritning med ledning af
det af byggmästaren Sörensen uppgjorda kostnadsförslag och under vilkor
att af universitetets medel tillskjutes återstoden af den för byggnaden
erforderliga kostnad.
19:o.
Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Eders Kongl.
Maj-.ts derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 r:dr beviljats
till understöd åt sådana församlingar, Indika till följd af medellöshet ej
kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
Anslag till understöd
åt sådana
församlingar,
som ej förmå
bekosta folkskolelärares
aflöning.
30
Anslag för undervisning
i
trädgårdsskötsel
och trädplantering
vid
folkskolelärareseminarierna.
Bil. N:o 7 till Kongl. Majtis Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen, hvilka gatt
i jembredd med den allt mera spridda insigten om folkundervisningens
mål och betydelse, hafva medfört ökade kostnader för församlingarna;
till följd hvaraf för hvarje år äfven antalet ökats af de församlingar,
hvilka för sitt skolväsendes ordnande behöft serskilda bidrag utaf statsmedel.
Detta har ock föranleda att, oaktadt hela det beviljade anslaget
för hvarje år blifvit utdeladt, detta ej varit tillräckligt för motsvarande
af alla gjorda ansökningar om delaktighet af samma anslag. Vid den
senast verkställda fördelningen deraf lemnades understöd till 442 församlingar.
Då någon minskning i behofvet af dylikt understöd för den
närmaste framtiden ingalunda är att motse, helst som de förändrade
grunder, enligt hvilka Statens bidrag till folkundervisningen från och
med innevarande år skola utgå, otvifvelaktigt, innan församlingarna hunnit
ordna sitt folkskoleväsende på ett mot de nya vilkoren för anslags
erhållande lämpadt sätt, torde komma att i vissa fall påkalla Statens särskilda
mellankomst, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att ett belopp af 20,000 r:dr må äfven för år 1873 på
extra stat anvisas, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till understöd
åt sådana församlingar, som till följd af medellöshet icke kunna med
författningsenliga belopp bidraga till sina folkskolelärares aflönande.
20:o.
Sedan föregående riksdagar anvisat af Eders Kongl. Maj:t äskade
medel för ett fullständigare ordnande af undervisningen i trädgårdsskötsel
och trädplantering vid några af rikets folkskolelärareseminarier,
och donna undervisning nu mera blifvit behörigen ordnad vid seminarierna
i Linköping, Lund och Skara, har Eders Kongl. Maj:t, efter det
sistlidna års lagtima riksdag för år 1872, utöfver det förut beviljade beloppet
af 4,500 r:dr, för dylik anordnings genomförande vid något af
de öfriga seminarierna ytterligare anvisat 1,500 r:dr, anbefallt vidtagan
de för detta ändamål af förberedande åtgärder vid folkskolelärareseminariet
i Wexiö.
Otvifvelaktigt är, att en ändamålsenlig undervisning i detta öfningsämne
vid seminarierna, genom det inflytande dessa läroanstalter utöfva
på folkbildningen i dess helhet, kommer att allt mera bidraga till befrämjande
af en allmännare insigt i donna hushållningsgren och derigenom
äfven i sin mån verka till höjande af landets kultur; hvarföre
och då den undervisning i detta läroämne, hvilken redan vid tre semi
-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:1s Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
31
narier kommit till stånd och vid det fjerde torde under innevarande år
varda fullt ordnad, bör fortfarande meddelas i samma omfattning, för
hvilket ändamål enahanda anslag som senast beviljats är behörigt, jag
får i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Magt täcktes föreslå
Riksdagen att äfven för år 1873 till ifrågavarande ändamål anvisa 6,000
r:dr.
Derjemte tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Magt behagade
gorå nådig framställning till Riksdagen derom, att möjligen uppkommande
besparingar å förutnämnda extra anslag till folkundervisningen
måtte få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för folkundervisningen
tillhörande ändamål.
21:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Hernösand i ''skrifvelse
den 18 Januari 1871 gjort underdånig framställning om behofvet af en
egen lokal för folkskolelärareseminariet derstädes; i hvilket afseende
Domkapitlet anfört, att seminariet ditintills begagnat en i/stadens folkskolehus
förhyrd lokal, som då mera vore för seminariets behof otillräcklig
och, i anseende till Hernösands stadsförsamlings förväntade
behof af ökadt utrymme för sin folkskola, ej kunnat för längre tid,
utan endast för ett år hvarje gång till seminariet upplåtas; och bär
Domkapitlet, med förmälan att stadsfullmäktige i Hernösand beslutat
utan afgift och till everdelig besittning upplåta eu tomt på stadens mark
till seminariibyggnad, under vilkor att tomten bebyggdes inom fem år,
öfverlemnat förslagsritning till en seminariibyggnad, som Domkapitlet
ansett böra uppföras af trä, jemte kostnadsförslag, slutande å 23,979
r:dr 61 öre för sjelfva seminariibyggnaden och 4,000 r:dr för erforderliga
uthus.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har öfverintendentsembetet,
beträffande ritningen och kostnadsförslaget, framställt några anmärkningar,
föranledande dertill, att kostnaden korrime att ökas för sj elfva seminariibyggnaden
till 25,500 r:dr, och, med tillägg af den för uthusen
beräknade summan, till 29,500 r:dr.
Under den tid, som förflutit sedan Domkapitlets förutnämnda framställning
gjordes, har behofvet af en egen lokal för seminariet blifvit i
ännu högre grad känbart, derigenom att den förut begagnade lokalen
icke längre kunnat åt seminariet upplåtas; till följd hvaraf denna läroanstalt
från och med sistlidne hösttermin måst förflyttas till ett enskildt
Anslag till nybyggnad
för
folkskolelärareseminariet
i
Hernösand.
32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
hus, der rummen äro små och låga och sålunda otjenliga. För bristande
utrymmes skull hafva ock, enligt seminarii-inspektorns derom afgifna
yttrande, flere af de inträd essökande icke kunnat vid läroverket mottagas;
i anseende hvartill antalet elever ej heller kunnat ökas utöfver
det näst föregående årets och utgör för närvarande allenast 45. Äfven
i seminariets öfningsskola har på grund af lokalens otillräcklighet endast
ett mindre antal lärjungar kunnat intagas.
Då sålunda seminariet i Hernösand, som är den enda läroanstalt af
donna art i hela Norrland, genom brist på tjenlig lokal nödgats inskränka
sin verksamhet, och under sådana förhållanden det skulle för framtiden
blifva omöjligt att förse folkskolorna inom denna vidsträckta del af landet
med tillräckligt antal lärare, är det följaktligen af stor vigt, att för
ifrågavarande läroanstalt snart beredes eu egen fullt ändamålsenlig lokal;
hvilket ock i orten är ytterligare erkändt, enär, enligt hvad Domkapitlet
i underdånig skrifvelse den 1 sistlidne November anmält, Stadsfullmäktige
i Hernösand för befrämjande af donna angelägenhet erbjudit, i stället
för den förut upplåtna tomten, en annan mera välbelägen och ändamålsenlig
tomt för seminariibyggnad.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det för en allmän
läroinrättnings behöriga uppehållande och ändamålsenliga utveckling är
af största vigt att ega en lokal, som motsvarar behofvet, så att undervisningen
i alla läroämnen kan fullständigt utföras och utan yttre hinder
i en fast ordning uppehållas; samt åtminstone en dylik läroanstalt
måste anses vara för Norrland erforderlig och torde höra vara förlagd
till dess folkrikaste del, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå framställning om anvisande af
ett belopp af 29,500 r:dr till uppförande af en byggnad med tillhörande
uthus för folkskolelärareseminariet i Hernösand.
22:o.
Anslag till förhöjning
i Sundhetscollegii
aflöningsstat.
Uti underdånigt memorial den 14 Juli 1862 gjordes af dåvarande
ordföranden i Eders ICongl. Maj:ts Sundhetscollegium, generaldirektören
M. Huss, framställning angående behofvet af förhöjning i Collegii löningsstat,
hvarvid bland annat anfördes: att (kollegium, ehuru dess
verksamhet, till följd af de i senare tider stegrade fordringarna på allmänna
helso- och sjukvården, fått en allt större utsträckning och nu
mera vore både till omfång och vigt fullt jemförlig med de ö fråga för
-
P
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 33
vakande embetsverkens i riket, dock i afseende på ledamöternas och
tjenstemännens aflöning icke befunnes vara med dessa embetsverk likstäldt;
att anledningen, hvarföre lönerna för Sundhetscollegii ledamöter
blifvit bestämda lägre än för ledamöterna i andra collegier, vore att
söka deri, att de förres embetsgöromål ansetts lemna dem tid öfrig för
enskild utöfning af läkarens yrke, hvarigenom de skulle kunna utom
tjensten förvärfva en inkomst motsvarande skilnaden mellan de löneförmåner,
som blifvit dem och deras bemälde vederlikar tilldelade; att,
om tillförne, då Sundhetscollegii verksamhet var mindre vidsträckt, tillfälle
till sådant särskilt förvärf kunnat finnas, hade det deremot numera,
sedan kretsen för donna verksamhet blifvit så betydligt utvidgad,
helt och hållet upphört; att någon billig grund således icke vidare funnes
att för medicinalråden bibehålla lönerna vid lägre belopp än för
motsvarande ledamöter i andra statens embetsverk, och att en löneförhöjning
vore oundgängligen nödig, om personel'' med erforderlig skicklighet
skulle finnas hugade att, vid inträffade ledigheter, bland Sundhetscollegii
ledamöter inträda; att, beträffande Collegii tjensteman, nemligen
en ombudsman och fiskal, samt kanslipersonalen, bestående af en
sekreterare, en kamererare, en aktuarie och registrator, en notarie
och tre kanslister, lönetillökning jemväl för dem vore af billigheten påkallad,
enär äfven deras göromål blifvit, i likhet med ledamöternas, mera
omfattande än förr, och, hvad kanslitjenstemännen angår, desses likställighet
i lönevilkor med motsvarande tjensteman i andra embetsverk kunde
anses vara så mycket skäligare, som de förre icke egde utsigt, såsom de
senare, att befordras till ledamotsplats, emedan i Sundhetscollegium medicine
doktors grad vore stadgad såsom vilkor för dylik befordran; samt
att, vidkommande det på Collegii stat uppförda arvode för granskning
af de medikamentsräkningar, som skola af allmänna medel betalas, den
under senare åren tillväxande mängden af dessa räkningar, hvarigenom
granskningens möda äfven blifvit ökad, gjorde en förhöjning af
arvodet behöflig, helst detsamma^ jemförelsevis ringa belopp förorsakade
svårighet att till granskningsarbetets verkställande erhålla lämplig person.
Med stöd häraf hemställdes i underdånighet, att Collegii löningsstat,
hvilken, oberäknad aflöningen åt ordföranden och vaktbetjeningen
samt ett särskilt belopp till gratifikationer, upptog en summa af
28,077 r:dr, måtte för framtiden bestämmas till 37,700 r:dr, enligt det
förslag till fördelning af den ifrågasätta löneförhöjningen, hvilket den
underdåniga framställningen tillika innehöll.
Vid nådig pröfning af detta förslag den 14 Oktober 1862 faun Eders
Kongl. Maj:t väl icke något vara att erinra mot beloppen af de ifråga
-
34 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
ställda högre lönerna, derest medicinalstyrelsen fortfarande komme att
bibehålla den kollegiala formen; men då af de komiterade, som i
nåder förordnats att uppgöra förslag till förändrad organisation af rikets
styrelseverk, fråga blifvit väckt angående Sundhetscöllegii'' ombildning,
och denna fråga då ännu hvilade i afvaktan på det yttrande, som den
af Eders Kongl. Maj:t förordnade komité till utarbetning af betänkande
i åtskilliga ämnen rörande landtförsvaret fatt sig anbefaldt att afgifva
om bästa sättet för den militära helsovårdens ordnande, ansåg Eders
Kongl. Maj:t någon slutlig bestämmelse i afseende på den äskade regleringen
af Gollegii lönestat icke böra ega rum, innan frågan om detta embetsverks
förändrade organisation blifvit afgjord. Då likväl, i afbidan
häraf, billigheten fordrade att någon löneförbättring bereddes Gollegii
ledamöter och tjensteman, fann Eders Kongl. Maj:t godt att i så måtto
bifalla ifrågavarande underdåniga framställning, att Eders Kongl. Maj:t,
jemte erinran, hurusom ordförandens löneinkomst, hvilken icke utgjorde
mer än 6,000 r:dr, hvarken motsvarade embetets vigt eller hvad hans
vederlikar åtnjöto, i nådig proposition den 20 Februari 1863 föreslog
rikets då församlade Ständer, att för den nästkommande statsregleringsperioden
en årlig tillökning af 8,000 r:dr i anslaget för Sundhetscollegium
måtte beviljas, att mellan ordföranden, ledamöterna och tjenstemännen
på lämpligt sätt fördelas; hvilken nådiga framställning blef
af Rikets Ständer bifallen.
Denna lönetillökning för Sundhetscollegium har sedermera, uppå
Eders Kongl. Maj:ts till hvarje Riksdag derom aflåtna nådiga proposition,
fortfarande blifvit anvisad och är jemväl för innevarande år 1872 beviljad.
Från och med år 1867 har dock den förändring i afseende på
beloppet egt ruin, att, till förhöjning i aflöningen åt förste vaktmästaren
hos Collegium, 50 r:dr blifvit ytterligare anslagna. Enligt nådiga
brefven den 22 Januari och den 2 December 1864 samt den 29 Juni
1866 äro ifrågavarande 8,050 r:dr numera på det sätt fördelade, att
ordföranden erhåller .................................................................. | r:dr | 2,000: | — |
tre medicinalråd, hvilka icke tillika utöfva annat embete |
|
|
|
eller tjenst, 1,000 r:dr hvardera ................................... | )) | 3,000: | — |
ombudsmannen och fiskalen ...................................................... | )) | 250: | — |
sekreteraren, kamererare^ aktuarie!! och registrator!! |
|
|
|
500 r:dr hvardera ................................................................ | )) | 1,500: | — |
notarie!! ............................................................................................. | )) | 350: | — |
tre kanslister 170: 50 hvardera ................................................ | )) | 511: | 50 |
Transport | r:dr | 7,611: | 50 |
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
35
Transport r:dr 7,611: 50
förste vaktmästaren ...................................................................... » 50: —
hvarjemte af återstoden användas 200 r:dr till förhöjning
i det för granskning af medikamentsräkningar å Collegii
stat uppförda arvode, och 188 r:dr 50 öre för
extra biträde till utarbetning af vetenskapliga statistiska
beräkningar ......................................... » 388: 50
Summa r:dr 8,050: —
I underdånigt memorial den 15 sistlidne November har Sundhetscollegii
nuvarande ordförande, generaldirektören N. J. Berlin, anfört,
att då de skäl, som legat till grund för hans företrädares ofvanberörda
framställning, fortfarande egde giltighet, och då Collegii tjensteman,
i anseende till det omgjorda skick, hvari frågan om Collegii ombildning
ännu befinner sig, nu på åttonde året fått uppbära lägre aflöning,
än deras vederlikar inom andra embetsverk med ingalunda trägnare
eller ansvarsfullare tjenstgöring åtnjuta, ordföranden ansett sig böra
fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på detta med rättvisa
och billighet svårligen förenliga förhållande samt i underdånighet
hemställa, att löneförhöjning för Collegium måtte af Riksdagen
äskas, att på ordinarie stat uppföras, en åtgärd, för hvilken den o afgjord
a frågan om den militära helso- och sjukvårdens skiljande från Collegii
befattning syntes så mycket mindre utgöra något hinder, som antalet
af Collegii ledamöter och tjensteman i alla fall icke torde kunna
förminskas, i synnerhet sedan äfven lasaretten och kurhusen år 1864
blifvit stälda under Sundhetscollegii öfverinseende, och sådant måhända
komme att ega rum jemväl med hospitalen, enligt den derom förnyade
gånger väckta fråga, hvilken nu är beroende på Eders Kongl. Maj:ts
pröfning. Till stöd för sin underdåniga hemställan har ordföranden vidare
anfört, att under de senare åren antalet så väl af de ärenden, hvilka
varit föremål för Collegii handläggning, som ock af de från Collegium utgående
expeditioner, oaktadt alla bemödanden att genom förändringar
i expeditionssättet inskränka de sistnämnda, icke undergått någon förminskning,
utan tvärt om ökats, enär de inkomna handlingarna samt de
utgående expeditionerna, hvilka år 1861 utgjorde: de förra 5,397 och de senare
3,091, år 1870 uppgingo: de förra till 8,020 och de senare till 3,471.
Särskild! har ordföranden erinra! om behofvet af tillökning i det för granskning
af medikamentsräkningarna anvisade belopp, som nu utgör 600 r:dr
å Collegii stat samt 200 riksdaler af de till löneförbättring åt Collegium
beviljade medel, för hvilket ringa arvode Collegium icke utan stor svå
-
36
Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
låghet kunde till detta minutiösa och ansträngande granskningsarbete
erhålla lämplig person, helst denne måste ega medicinsk bildning samt
antalet och omfånget af de i minsta detaljer utförda räkningarna betydligen
tillvuxit, sedan äfven räkningar å till kommunerna lemnande medikamenter
skola undergå samma granskning, som förut erfordrats endast
för de räkningar, hvilka skulle af statsmedel betalas; förmälande
ordföranden, att, då medikamentsräkningarna år 1849 utgjorde till antalet
857 å ett sammanlagdt belopp af 74,507 r:dr, deras antal deremot
år 1869 uppgick till 1,183 med en summa af tillhopa 173,735
r:dr; i anledning hvaraf det belopp, Collegium borde ega att för ändamålet
disponera, så vida den sedan år 1815 anbefalda och till kontroll
å så väl läkare som apotekare väl behöfiiga granskningen af medikamentsräkningar
skulle kunna fortfarande genom Sundhetscollegium verkställas,
syntes icke kunna bestämmas lägre än till 1,200 r:dr. Ordföranden
har derföre, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, i underdånighet
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
derom, att Sundhetscollegii nu gällande aflöningsstat af den 20
Mars 1858, som upptager:
1 ordförande ................................................... |
| r:dr | 6,000 | — |
2 medicinalråd ä 4,000 r:dr .................... |
| )) | 8,000 | — |
2 » å 3,500 r:dr ................... |
| )) | 7,000 | — |
1 sekreterare ................................................... |
| )) | 2,500 | — |
1 kamererare................................................... |
| » | 2,500 | — |
1 ombudsman och fiskal ........................... |
| » | 2,500 | — |
1 aktuarie och registrator ....................... |
| )) | 1,500 | — |
1 notarie.....,...................................................... |
| )) | 1,500 | — |
3 kanslister ä 659 r:dr ............................. |
| )) | 1,977 | — |
1 arfvode för granskning af medikamentsräkningar......... | )) | 600 | — | |
1 vaktmästare ............................................ |
| )) | 500 | — |
1 » ............................................. |
| » | 450 | — |
1 kammardräng ............................................ till gratifikationer åt extra ordinarie | tjensteman och | )) | 450 | — |
vaktbetj ente.......................................... | )) | 150: — | ||
måtte bestämmas till följande förhöjda | Summa belopp: | r:dr | 35,627 | — |
1 ordförande....................................... | r:dr | 8,000 | — | |
2 medicinalråd ä 5,000 r:dr .................... |
| )) | 10,000 | — |
2 » å 4,500 r:dr .................... |
| » | 9,000 | — |
| Transport | r:dr | 27,000 | — |
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
37
Transport r:dr
1 sekreterare........................................................ »
1 kamererare...................................... »
1 ombudsman och fiskal ........................................................... »
1 aktuarie och registrator ...................................................... »
1 notarie ...........................................<.............................................. »
3 kanslister a 1,000 r:dr .......................................................... »
1 vaktmästare ................................................................................. »
1 » ................................................................................ »
1 kammardräng .............................................................................. »
1 arfvode för granskning af medikamentsräkningar......... »
till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och
vaktbetjente................................. »
27,000: —
3,500: —
3,500: —
3,000: —
2,500: —
2,200: —
3,000: —
550: —
450: —
450: —
1,200: —
150: —
Summa r:dr 47,500: —
af hvilken summa dock 1,000 r:dr komme att statsverket besparas så
länge, såsom nu är händelsen, ett medicinalrådsembete på nådigt förordnande
bestrides af en person, som för annan befattning åtnjuter af
Staten arvode till motsvarande belopp.
Då det icke lärer befinnas antagligt, att vid förvaltningen af medicinalrådsembetena
med dermed förenade många och ständigt sig ökande
göromål kunna för längre tid fästas dertill lämplige läkare, hvilka dermed
afsåga sig inkomsten af eu ofta ganska betydlig enskild praktik,
om icke den med dessa befattningar följande aflöning bestämmes till de
af Sundhetscollegii ordförande föreslagna belopp, som jemväl motsvara
hvad innehafvare af andra likstol da embeten i lön åtnjuta; samt de lönebelopp,
hvilka enligt samma förslag skulle tillkomma Collegii tjensteman
och vaktbetjente, icke heller synas utgöra mera än skålig vedergällning
för deras under göromålens tilltagande mängd ökade arbete; likasom
ock behofvet af förhöj dt arvode för granskning af medikamentsräkningar
är ådagalagdt; finner jag icke anledning till anmärkning mot den
nu föreslagna lönestatens summa, 47,500 r:dr, hvilken med 3,823 r:dr
öfverstiger den gällande lönestatens och det under flera år till (kollegium
anvisade extra anslagets sammanlagda belopp, 43,677 r:dr; men
emedan för närvarande icke torde böra vidtagas någon åtgärd, som kan
bereda hinder för den ännu oafgjorda frågan om medicinalstyrelsens ändamålsenligaste
organisation, anser jag mig icke höra nu tillstyrka lönestatens
definitiva reglering enligt det afgifna förslaget, utan hemställer
underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven
för år 1873 på extra stat anvisa det till löneförbättring åt Sundhets
-
38 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj tis Nådiga Prop. N:o 1 om /Statsverket 1872.
collegii ordförande och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente äfvensom
till arvode för granskning af medikamentsräkningar erforderliga
belopp, hvilket, med afseende å ena sidan på det vitsordade behofvet
af det nuvarande extra anslagets förhöjande och å den andra på den af
Collegii ordförande meddelade upplysning rörande besparing af 1,000
r:dr å den för ett medicinalrådsembete afsedda aflöning, torde kunna
bestämmas för nyssnämnda år i jemnadt tal till 10,850 r:dr, eller 2,800
r:dr utöfver det för innevarande år beviljade extra anslag.
23:o.
ImlkaptaLdt H°s Eders Kongl. Maj:t bär Vetenskapsakademien i skrifvelse den
menför anskaf-8 nästlidne November underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr,
nät målning av som Akademien under en följd åt år fått uppbära till anskaffande af
(«■ sam*/öry-originalmålningar af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckpl7tmskåpugaU
nmSar nfb.f zoologiska föremål, fortfarande vore af behofvet påkalladt;
afhandling ar. med afseende hvarå Akademien anfört, bland annat, att hon genom bidrag
af nämnda statsanslag kunnat, om än med egna betydliga uppoffringar,
Indika under år 1870 uppgått till icke mindre än 3,448 r:dr 87
öre, någorlunda motsvara de anspråk, som blifvit stälda på henne i och
för nödiga illustrerande planscher till hennes skrifter; anhållande Akademien
i underdånighet, att nådig framställning hos Riksdagen måtte
göras om ett lika anslags beviljande äfven för nästkommande år.
Vidare har Akademien anfört, att redan för närvarande framställningar
blifvit hos henne gjorda om beredande under loppet af de närmaste
två åren af plats i hennes skrifter för afhandlingar, mestadels af zoologiskt
innehåll och afsedda att illustreras med planscher, för hvilka kostnaden,
enligt uppgjorda beräkningar, uppginge till ett totalbelopp af
22,555 r:dr, deraf Akademien, äfven med anlitande af sina yttersta disponibla
tillgångar, kunde bestrida endast en ringare del. Bland de vetenskapsmän,
som sålunda påkallat Akademiens mellankomst, vore fyra,
hvilka i anseende till beskaffenheten af de ämnen, som af dem behandlats,
i synnerhet hade behof af talrika och dyrbarare planscher, nemligen:
1) Professoren 8. Boven, som gjort hemställan om införande i
Akademiens skrifter af tre arbeten öfver Cystideernas och Echinidernas
byggnad, med 60 planscher in 4:o, derför kostnaden beräknats
till ...................................................................................... r:dr 8,500: —
Transport r:dr 8,500: —
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
39
Transport r:dr
2) Filosofie kandidaten 0. Sars, som anmält tre af
handlingar
om de under senaste svenska expeditioner
funna och det naturhistoriska riksmuseet tillhöriga Cumaceer,
med tillhörande -SO planscher in 4:o, beräknade
till............................................................................................ »
3) Professoren Oswald Heer i Zurich, hvilken anmält
en afhandling om de, under professoren Nordenskiölds
år 1870 utförda expedition till Grönland, derstädes funna
fossila växtlemningar, till hvilken afhandling hörde 32
planscher in 4:o, hvarför kostnaden uppginge till 3,699
francs 20 centimer eller omkring .......................................... »
4) Professoren F. A. Smitt, som anmält en afhandling
om Floridabugtens och Spetsbergens Bryozoer, med tillhörande
30 planscher, beräknade till.................................... »
8,500: —
3,370: —
2,600: —
2,085: —
tillsammans rdr 16,555: —
Jemte det Akademien vitsordat dessa arbetens betydande vetenskapliga
värde, har Akademien underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Mai:t
behagade föreslå Riksdagen att, till bestridande af kostnaden för planscherna
till nyssnämnda arbeten, afsedda att införas i Vetenskapsakademiens
skrifter, anvisa ett extra anslag af 16,555 r:dr, att utgå med ena
hälften under innevarande år och med andra hälften under år 1873.
Med afseende å hvad Akademien sålunda anfört, hvaraf framgår, att
Akademiens egna medel icke förslå till dessa dyrbara vetenskapliga arbetens
bekostande, får jag, da de till Eders Kongl. Maj:ts disposition
nu ställda medel icke heller lemna tillgång till sådana betydande utgifters
bestridande, på det sätt i underdånighet tillstyrka bifall till Akademiens
framställning, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till Vetenskapsakademiens förfogande för år 1873 anvisa dels ett extra
anslag af 1,200 r:dr till anskaffande af originalmålningar af växter ur
Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål,
dels ock ett extra anslag af 10,500 r:dr för bekostande af planscher till
o mförmäld a afl) and lingar af professorerna Boven och Smitt.
40
Bil. N:o 7 till Kongl. MajUs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Anslag för ändamål
tillhörande
Vitterhets-,
Historieoch
Antiquitetsakademiens
verksamhet.
«
Anslag till allmänna
hospitalsfondens
för*
stärkning.
24:o.
Som de extra anslag, hvilka vid sistlidna års lagtima Riksdag blefvo
för ändamål tillhörande Vitterhets-, Historie- och Antiquitets-akademiens
verksamhet anvisade för innevarande år, fortfarande äro behöfliga, på
det att Akademien må * kunna utan afbrott fortsätta sina arbeten och
egna behörig omsorg åt de under hennes vård stående offentliga samlingar,
får jag, i enlighet med Akademiens uti skrifvelse den 5 nästlidne
December derom gjorda hemställan, i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1873 bevilja
enahanda extra anslag, nemligen:
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar
m. in..................................................................... r:dr 5,000: —
till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af Statens under Akademiens inseende
stälda samlingar och till aflöning åt vakt
betjening
vid samlingarnes offentliga förevisning ...... » 4,000: —
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i Statens Historiska Museum
samt öfver svenska sigill från medeltiden .................. » 2,000: —
25:o.
I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne November, angående det
belopp, hvarmed allmänna hospitalsfonden behöfde för år 1873 utaf
statsmedel understödjas, har Serafimerordensgillet anfört: att till följd
af gynsamma förhållanden, beroende förnämligast på senaste årens fördelaktiga
skördar och deraf vid samtliga hospitalen minskade underhållskostnader,
men till någon del äfven på den med år 1869 inträdda
förhöjningen så väl i afgifterna för de vid hospitalen vårdade som i ersättningen
för vansinniga brottslingars underhåll och vård derstädes,
den ekonomiska ställningen inom hospitalsförvaltningen så förbättrats,
att den brist, som år 1868 förefanns i hospitalsfonden, numera är till
fullo betäckt, och derjemte utgifterna för 1871 kunnat bestridas utan
att det till fondens förstärkning för året anvisade kreditiv behof! mera
än till en del användas, hvadan vid samma års slut vore att förvänta
en i Statskontoret innestående behållning af omkring 50,000 r:dr; att
Bil. N:o 7 till .Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
41
Ordensgillet, som i det närmaste afslutat pröfningen af hospitalens
utgiftsstater för innevarande år, upptagande patient-antalet till 1,343,
hvilket med 16 öfverstege sjuknummern enligt förut gällande stater,
trodde sig kunna antaga, att äfven i anslaget för 1872 behållning skall
uppstå, så att, derest denna Unge i mån af behof användas för det nyanlagda
hospitalet å Hisingen vid Göteborg, hvilket nästkommande höst
borde kunna öppnas för sjukes emottagande, något särskild! anslag med
anledning af den derigenom ökade underhållskostnaden icke för detta
år skulle erfordras; men att, då den högst ogynsatnma väderleken
under sistlidne höst torde hafva till följd en åtminstone delvis knapp
skörd och derigenom stegrade pris å lifsförnödenheter, samt då härtill
komme, att omförmälde nya sjukvårdsanstalt, afsedd att ersätta
nuvarande hospitalet i Göteborg med 67 sängar och derutöfver lemna
vård för 83 sinnessjuke, utan tvifvel blefve ganska snart till fullo upptagen,
och möjligt äfven vore, att jemväl vid andra från det nyssnämda
mera aflägse belägna hospital sjukvården, för att motsvara det alltjemt
växande behofvet af sådan vård, måste samtidigt, der så ske kunde,
utvidgas, Ordensgillet antoge, att under år 1873, genom den då inträdande
betydliga tillökningen af patient-antalet, i förening med högre
utspisningskostnader, utgifterna vid hospitalen skulle stiga derhän, att
för deras bestridande hospitalsfonden behöfde understödjas med enahanda
belopp, som nu är för ändamålet anvisadt; och har fördenskull,
då den tillökning i berörda utgifter, som en prisstegring må komma att
medföra, ännu icke kunde beräknas, men deremot den för sjukvårdens
o mförmäld a utvidgning belöpande kostnad, afseende ärligt underhåll af
83 nya sjukplatser, kunde, med ledning af senare årens räkenskaper,
antagas, efter afdrag för patienternas utgifter, uppgå till omkring 25,000
r:dr, Ordensgillet i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen äska, att jemväl för år 1873 inåt,te till hospitalsfondens
förstärkning beviljas ett kreditiv-anslag af 130,000 r:dr.
Med anledning häraf och då, äfven med de förutsättningar, som
ingå i Scrafimerordensgillets beräkning af behofvet, beloppet af ifrågavarande
anslag, i betraktande jemväl af de öfverskott å samma anslag,
hvilka under sistlidna år uppkommit, och, derest icke ökade utgifter
genom det nya hospitalets vid Göteborg öppnande förestode, äfven för
innevarande år antagligen vore att emotse, synes kunna nedsättas till
120,000 r:dr, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att för år 1873 anvisa ett extra anslag till
sistnämnda belopp för allmänna hospitalsfondens förstärkande, att i mån
af behof utgå.
42
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiya Prop. N:o 1 om Statsverket 1812.
Anslag till eu i
SJcöfde inrättad
vårdanstalt för
sinnesslöa barn.
Anslag till det i
Helsingland inrättade
sjukhem
för spetälska.
26:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har föreståndarinnan för den i Sköfde inrättade
vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst
anhållit, att nådig framställning måtte hos Riksdagen göras derom, att
ett statsanslag till lika belopp som för hvardera af åren 1871 och 1872
blifvit åt nämnda inrättning anvisadt, eller 2,500 r:dr, måtte äfven under
år 1873 få för ändamålet utgå, med samma vilkor som tillförne,
eller att två fri-elever vid anstalten underhållas och vårdas; och
har Serafimerordensgillet i häröfver infordradt utlåtande meddelat,
att generaldirektören öfver hospitalen deri 28 sistlidne September besökt
ifrågavarande anstalt och derefter till Ordensgillet afgifvit berättelse,
hvaraf inhemtats, att vid inrättningen vårdades 31 sinnesslöa
barn, emellan 6 och 21 års ålder, af hvilka 4 voro icke betalande, och
för de öfriga erlades afgift, som, vexlande mellan 50 och 500 r:dr, i
medeltal utgjorde 205 r:dr; att undervisningen och vården bestriddes
af Emanuela Carlbeck jemte eu biträdande föreståndarinna samt två lärarinnor
och fyra sköterskor; att anstaltens inre vore val ordnadt och lokalerna
sanda och för sitt ändamål lämpliga; samt att barnen, hvilka alla
både friskt utseende, blifvit stillsamma, lydiga och till en del äfven
läraktiga; i sammanhang hvarmed generaldirektören vitsordat, att föreståndarinnan
fortfarande med ospardt nit och med kärlek egnade sig åt
det kall, hon vält till sin lefnads mål, samt att anstalten syntes allt mer
förbättras och, derest tillgångarne det medgifvit, säkerligen skulle hafva
i större omfång utvecklats, såsom genom anordnande af jordarbete och
undervisning i något handtverk, hvartill hittills, i brist på medel, tillfälle
saknats.
Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Serafiinerordensgillets
hemställan anser jag mig höra underdånigst tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 2,500
r:dr måtte jemväl för år 1873 anvisas åt ifrågavarande af Emanuela
Carlbeck inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn, under vilkor att två
elever derstädes kostnadsfritt åtnjuta vård och underhåll.
27:o.
Sedan Riksdagen för år 1872 beviljat ett extra statsanslag af 3,000
r:dr såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken uti Helsingland
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 43
inrättade sjukhem för spetälska, med vilkor att Gefleborgs läns Landsting
till samma ändamål bidroge med minst lika stort belopp, har Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 31 sistlidne
Oktober, med anmälan att Landstinget anvisat för nämnda år 4,000 r:dr
till ifrågavarande inrättning, öfverleinnat en af direktionen för sjukhemmet
gjord framställning, hvaraf inhemta^ att vid denna sjukvårdsanstalt,
som numera är både till byggnader och utredning så fullbordad, att
der kan emottaga^ det antal patienter, för hvilket utrymme linnés, under
loppet af år 1870 anmälningar till inträde skott för mer än dubbelt
så många sjuke som med inrättningens hittills varande tillgångar kunna
vårdas, samt att beräkningen af kostnaderna för det antal patienter, som
antagligen kommer att derstädes under närmast följande år söka inträde,
hvithet antal uppgifvits till 25 å 30 personer, slutar, beräknadt efter 25
patienter, på en summa af 9,200 riksdaler; och har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande — då före sistlidne lagtima riksdag den grundsats
städse varit tillämpad, att Staten och Landstinget hvardera anvisat lika
stort belopp årligen till sjukhemmets underhåll, då, enligt direktionens
utgiftsberäkning, för anstaltens ändamålsenliga uppehållande fordrades
minst 8,000 r:dr årligen, då Landstinget, af omtanke för sjukvårdens
fullständigare ordnande vid det numera fullbordade sjukhemmet, redan
för år 1872 beviljat hälften af nyssnämnda belopp, och då med Statens
interesse måste anses öfverensstämma, att kraftiga åtgärder blefve vidtagna
för att, om möjligt, förekomma den härjande sjukdomens utbredning
till andra landsdelar — underdånigst hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af
4,000 r:dr att under år 1873 utgå för ifrågavarande ändamål, med vilkor
att länets Landsting dertill skulle fortfarande bevilja lika stort
anslag.
Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundbetscollegium
förmält, att vid 1870 års slut de af spetälska angripnes antal i Helsingland
uppgick till 98, af hvilka 66 voro ännu arbetsföra, men 32 helt
och hållet urståndsätta att genom arbete bidraga till sitt uppehälle,
samt att under året 12 afiidit, hvaremot 24 tillkommit; utgörande de å
sjukhuset vårdade till antalet 13, af hvilka 1 tillfrisknat och 2 afiidit.
Då det derjemte visat sig, att ifrågavarande svårartade sjukdom är inom
landskapet mycket spridd, och dan verksammaste åtgärden till densammas
hämmande otvifvelaktigt vore de sjukes intagande å en val ordnad
vårdanstalt, har (kollegium på dessa och de i öfrig! af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande anförda skål tillstyrkt nådigt bifall till den
underdåniga framställningen.
44
Bil. N:o 7 till Kongl. Ma:jts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
Anslag till Lifrust
kammar en.
Anslag till Svenska
Fornekriftsälhkapet.
Anslag till fortsatt
utgifvande
af arbetet „Svenska
språkets la
-
Med afseende å hvad i detta ämne blifvit af vederbörande anfördt,
och då det upplysta förhållandet, att antalet af de med ifrågavarande
sjukdom behäftade personer i Helsingland under den senaste tiden ökats,
gifver anledning att befara sjukdomens ytterligare utbredning, sannolikt
äfven till angränsande landskap, derest icke sådant förekommes förnämligast
genom anlitande, mera än hittills kunnat ske, af den sjukvård
omförmälda inrättning nu mera, hvad utrymme och utredning angår,
förmår lemna, hvilket åter icke lärer möjliggöras utan ett i någon man
ökadt understöd af Staten, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förutnämnda
sjukvårdsanstalt för år 1873 anvisa å extra stat 4,000 r:dr, under vilkor
att Gefleborgs läns Landsting till densammas underhåll bidrager med
minst lika stort belopp.
29:o.
För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och under
Museiintendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordras, likasom
under innevarande och de närmast föregående åren, äfven för år 1873
ett anslag af 600 r:dr; och hemställer jag derföre i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för samma ändamål
anvisa nämnda belopp, att jemväl under år 1873 såsom extra anslag
utbetalas.
30:o.
Med åberopande af de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att
hos föregående riksdagar göra nådig framställning om medels anvisande
till inlösen för Statens räkning af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets
årligen utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål
ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1873 ett
extra anslag till samma belopp, som tillförne anvisats, eller 1,050 r:dr.
31:o.
F. d. Kongl. Bibliothekarien J. E. Rydqvist har, under förmälan att
af hans arbete »Svenska språkets lagar» ett nytt band, omfattande ordbildningen
med inbegrepp af partiklarne, torde kunna under loppet af näst
-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
45
kommande år läggas under pressen, underdånigt anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om fortsatt
beviljande af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande af
nämnda språkverk; och får jag under åberopande af de skäl, som tillförne
föranledt nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande,
nemligen detsamma^ utmärkta vetenskapliga värde samt dess
vigt för den inhemska språkforskningen, i underdånighet tillstyrka, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af
»Svenska språkets lagar» anvisa på extra stat för år 1873 ett lika anslag,
som förut beviljats, eller 1,500 r:dr.
32:o.
I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen, huru- Anslag m e. 0.
som, på enskild framställning om vigten deraf att för e. o. Professoren Pe.ofMaZZöm
vid Upsala .universitet C. G. Malmström bereddes tillfälle att utanförea,''tetTukt
afbrott af einbetsgöromål fortsätta sitt arbete »Sveriges politiska historia
från Konung Carl XII:s död till Statsh välfången 1772», hvaraf två delar
från trycket utkommit, Riksdagen på extra stat för år 1869 anvisat eu
summa af 2,500 r:dr för berörda ändamål; och vid hvarje af de tre
sistförflutne riksdagarne beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställningar, för samma ändamål, ett lika anslag att under 1870, 1871
och 1872 utgå. Professoren Malmström, som med anledning häraf erhållit
ledighet från sina tjensteåligganden vid universitetet och tills vidare
bosatt sig i hufvudstaden för att ega lättare tillträde till de i arkiven
härstädes varande handlingar, hvilka äro de tillförlitligaste källor
för ifrågavarande tidehvarf^ historia, har under år 1870 utgifvit från
trycket nämnda arbetes tredje del, omfattande tiden från början af riksdagen
1742 till Konung Fredrik I:s död 1751; och har Professoren Malmström,
uti nu afgifven redogörelse för sin verksamhet under nästlidna
år, anfört: att arbetet så fortskridit, att framställningen vore utarbetad
färdig till slutet af Riksdagen 1756; att de många stridiga berättelser,
som förefinnas om nämnda riksdag och om de händelser, som föregingo
densamma, kraft många detaljundersökningar och kostat mera tid än af
de vurma resultaten kunde synas; att för öfrigt materialiernas vidlyftighet,
tilltagande i omfattning för hvarje riksdag under ifrågavarande
tidsperiod, vore så stor, att ett arbete öfver donna tids historia, som
skulle grunda sig på källskrifterna, icke kunde gå särdeles fort; samt
att särskild!, forskningarna rörande riksdagen åren 1765—1766 for
-
j
Anslag Ull persedelutredning
för nya hospitalet
vid Göte
-
46 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.
drade drygt arbete, som ansåges icke kunna under innevarande år medhinnas.
Under åberopande af det högst fördelaktiga vitsord, hvithet tillförne
blifvit inför så val Eders Kongl. Maj:t so in Riksdagen uttalad!, om ifrågavarande
historiska arbetes för tjänster och so in föranled t detsamma^
understödjande å Statens sida, och på det att författaren må genom
fortfarande understöd sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda sitt
företag, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för sådant ändamål anvisa åt Professoren Malmström
äfven för år 1873 ett extra anslag af 2,500 r:dr.
33:o.
I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne November liar Serafimerordensgillet
förmält, att hospitalsanläggningen å Hisingen vid Göteborg
nu mera så framskridit, att detta hospital, hvilket enligt entreprenadkontraktet
skall vara till afsyning färdigt den 1 nästkommande Augusti,
bör kunna den 1 påföljande September öppnas för sjukes emottagande;
och som det nya hospitalet, hvithet är afsedt för 150 sinnessjuke, således,
då det nuvarande i Göteborg hyser 67 sjuke, hvilka höra till det
nya öfverflyttas, komme att derutöfver lemna utrymme för 83 sjukplatser,
samt att döma efter de senare årens erfarenhet, många månader ej
torde förflyta, innan äfven dessa platser skulle blifva till större delen
upptagna, - hvadan nödig omtänksamhet syntes fordra, att samtliga platserna
blefve före hospitalets öppnande i ordning stälda, har Ordensgillet
i afseende på, bland annat, den för sjukvårdsanstalten erforderliga persedelutredning
anfört:
att, hvad beträffar beklädnad för båda könen så val under sommar
som vinter, funnes deraf föga begagnelig! vid gamla hospitalet, enär
under de senaste åren, med särskild! afseende å den tillämnade flyttningen,
af nya beklädnadspersedlar blifvit derstädes så litet som möjligt
anskaffadt, hvarföre det blefve nödvändigt att uppsätta nära fullständig
beklädnad för 150 sjuke, hälften män och hälften Kvinnor, enligt den
för hospitalen i allmänhet gällande beklädnadsstat;
att då, i fråga om linne- och sängkläder, hvaraf nuvarande hospitalet
egde åtskilligt som kunde användas, lämpligast syntes att detta lades
till ett blifvande reservförråd, Ordensgillet ansåge sig böra hemställa,
att äfven hithörande persedlar finge för 150 sjuke nyanskaffas i öfverensstämmelse
med normalstaten;
Bil, N:o 7 till Komjl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
47
att af de till serviserna in. in. erforderliga inventarier funnes vid
gamla hospitalet föga, om något, begagnelig^ utan måste dessa samtliga
anskaffas nya, såsom a) sångar och andra möbler jemte utensilier
för sjuklokalerna, b) möbler till biträdande läkarens, predikantens, uppsyningsmannens
och förestånderskans bostadslägenheter och betjeningens
lokaler, c) utredning för kök, mathållning och matens servering åt de
sjuke så väl som åt eu del tjensteman och betjening, d) utredning för
badlokalerna, e) utredning för tvättinrättningen, f) attiralj för apotekslokalen,
g) inventarier för lyshållning^, h) två hästar jemte behöfliga
åkdon med seltyg och öfriga stallförnödenheter, i) redskap för trädgårds-
och andra jordarbeten samt renhållningen, k) verktyg för snic
kare,
smed, målare in. in., samt inventarier för qvinnoafdelningens arbetslokaler,
l) brandredskap, m) orgelharmonium och öfriga tillbehör
för kyrkan och gudstjensten samt n) en boksamling, sådan som vid
öfriga hospitalen funnes att tillgå; och
att, med stöd af hittills inom fäderneslandet vunnen erfarenhet rörande
kostnaden för ny uppsättning vid hospital af förutnämnda förnödenheter,
donna kunde antagas uppgå till omkring 300 r:dr för hvarje
sjukplats, efter hvilken beräkning skulle för utredning af ifrågavarande
hospital med 150 sjukplatser erfordras omkring 45,000 r:dr;
anhållande Ordensgillet, att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras,
för att, under form af reservationsanslag, genast ställas till Hospitalsöfverstyrelsens
disposition.
Då det af Serafimerordensgillet för det nya hospitalets första uppsättning
af utredningspersedlar föreslagna belopp synes kunna, under
antagande att någon del af det gamla hospitalets persedlar af ifrågavarande
slag bör ännu vara användbar, nedsättas till 40,000 rdr, får
jag — under erinran att, enligt hvad Ordensgillet meddelat, en besparing
af omkring 50,000 r:dr ansetts komma statsverket till godo å det
för nästlidna år beviljade anslaget till hospitalsfondens förstärkande —
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för anskaffande af erforderlig persedelutredning vid det nya
hospitalet, hvithet anses kunna den 1 nästkommande September öppnas
för sjukes emottagande, anvisa ett belopp af 40,000 r:dr att redan under
innevarande år i mån af behof utgå.
48
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
34:o.
Amiag för åter- Serafiuierordensgillet har i underdånig skrifvelse den 18 nästlid ne
sttnn‘ja"nltpi- December, angående ännu återstående arbeten vid nya hospitalet å Hitaiet
vidgQöte- gjngeri) mer} öfverlemnande af ett af kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren
J. G. Richert afgifvet utlåtande i ämnet jemte dertill hörande
ritningar, i underdånighet anfört:
att en af sakkunige män på stället hållen undersökning ådagalagt,
att, på det att den till hospitalet hörande mark må kunna ändamålsenligt
ordnas samt inrättningen beredas fullt tillräcklig och beqväm tillgång
på godt vatten, följande åtgärder vore af nöden, nemligen: 1) att medelst
sugrör dränera så väl hospitalets område som äfven, för tillökning af vattentilloppet,
eu derinvid belägen utmark, kallad Racket, till hvars behandling
på detta sätt Hospitaltstyrelsen förskaffat sig innehafvare!^ tillåtelse;
2) att från den å hospitalets mark redan befintliga vattenrescrvoir leda
vatten in i de särskilda lägenheterna för sjukvård och ekonomi, med
apparater för vattnets uppvärmande till bad och andra behof, samt jemväl
verkställa erforderliga afloppsledningar inom dessa lägenheter; 3)
att anbringa brunnar med tillhörande ledningar för yttre vattenafloppet,
och 4) att schakta och planera gårdar och vägar inom hospitalets område,
macadamisera den störa gårdsplanen samt grusa promenadgårdarne,
vägarne och åtskilliga mindre planer;
att det härför af kaptenen Richert uppgjorda detaljerade kostnads -
förslag upptager
för dräneringsarbetena...................................................... r:dr 1,100: —
för de i 2:a punkten nämnda vattenledningar med
dertill hörande anordningar ......................................... » 11,908: 61.
för de yttre vattenafloppen med brunnar m. in............. » 5,093: 10.
för de i 4:e punkten omförmälda arbeten ........................ » 17,948: —
samt för tillsyn, oförutsedda och tillfälliga arbeten,
diverse utgifter m. m., omkring 11 procent af Ofri
ga kostnader ................................................ » 3,950: 29.
tillsammans r:dr 40,000: —
Och då angeläget vore, att omförmälda arbeten blefve verkstälda
och det så tidigt, att de kunde vara fullbordade före hospitalets upplåtande
för sjuke, hvilket antagligen kunde börja den 1 nästkommande
September, men de till donna anläggning hittills anvisade allmänna medel
endast afsett inköp af den dertill erforderliga lägenhet samt upp
-
Bil. N;o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1872. 49
förandet af hospitalsbyggnaderna, och hospitalsfonden saknade tillgång"
att bekosta ifrågavarande särskilda arbeten, bär Ordensgillet, enär emot
kaptenen Richerts kostnadsberäkningar icke varit något att erinra, underdånigst
hemstält, det Eders Kong]. Maj:t täcktes utaf Riksdagen äska
för berörda ändamål ett anslag af 40,000 r:dr under innevarande år,
att i mån af behof ställas till Iiospitalsöfverstyrelsens förfogande.
Som de af Ordensgillet sålunda föreslagna arbetena synas vara'' ändamålsenliga
och behöfliga, men med ordnandet af gårdar och vägar torde
kunna till en del anstå, till dess, efter hospitalets öppnande, de mindre
sjuka patienternas arbetskrafter kunna dertill, likasom till planering af
trädgårdar och andra dylika ifrågakommande anläggningar, användas,
hvarigenom kostnaderna för de nu föreslagna arbetena höra kunna i någon
mån nedsättas, anser jag, som finner antagligt, att, utöfver kostnaderna
för sjukvården och ekonomien vid detta hospital, efter dess
förestående upplåtande för sjuke, under innevarande år öfverskott å
årets anslag till allmänna hospitalsfondens förstärkande är såsom eu besparing
för statsverket att förvänta, mig ega skål att till Serafimerordensgillets
omförmälda framställning på det sätt i underdånighet tillstyrka
nådigt bifall, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att för förutnämnda arbetens verkställande bevilja ett anslag af tillhopa
33,000 r:dr, att i mån af behof utgå under innevarande år.
35:o.
Provincialläkaren i Sotholms distrikt af Stockholms län, rnedi- Pension för P,-ocme
licentiaten och kirurgie magistern 0r. Bergengren, som pa grund o. Bergmgm,
af Eders Kongl. Majrts vid särskilda tillfällen meddelade nådiga beslut
åtnjutit och ännu åtnjuter tjenstledighet, har i underdånighet
anhållit, att då den sjukdom, till följd hvaraf han varit urståndsatt att
sin tjenst bestrida, icke lemnade hopp om sådan förbättring i hans
helsotillstånd, att det kunde blifva honom möjligt att i tjenstgöring såsom
provincialläkare åter inträda, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition, att ett belopp, motsvarande sökandens
provincialläkarelön på stat, eller 1,500 r:dr årligen, måtte å allmänna
indragningsstaten åt honom anvisas att utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken han erbölle afsked från rikets tjenst; till hvilken
anhållan Sundhets-Collegium uti infordradt underdånigt yttrande tillstyrkt
nådigt, bifall, dels enär genom behörigt, vid ansökningen fogadt
7
50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop\ N:o 1 om Statsverket 1872.
läkarebetyg blifvit styrkt, att Bergengren, som till följd af ryggmärgslidande
med åtföljande lamhet i nedre extremiteterna redan varit i fem
års tid oförmögen att bestrida sin tjenst, ännu fortfarande lider af samma
sjukdom, hvilken, enligt läkarens åsigt, nu mera icke vidare lernnar
något hopp om förbättring, så att Bergengren kan i tjenstgöring åter
inträda, dels ock emedan den ordinarie provincialläkarens långvariga
tjenstledighet vore för läkaredistriktet menlig och hans vikaries aflönande
för statsverket medförde en kostnad, som i det närmaste motsvarade
provincialläkarelönen.
Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet jemväl blifvit infordradt, har
underdånigst anfört, att Bergengren, som är född den 13 Mars 1831
och varit anstånd i Statens tjenst sedan den 19 September 1862, då han
utnämndes till den provincialläkarebefattning han nu innehar, hvarförutan
han dock under två år, eller från den 13 September 1860, varit
läkare vid lasarettet och kurhuset i Uddevalla, hvarken i afseende å
lefnads- eller tjenstår på långt när hunnit den i Kongl. brefvet den
12 November 1823 för pensionsrätt å rikets allmänna indragningsstat
föreskrifva ålder af .65 år i det förra och vid pass 40 år i det senare
hänseendet ; men att, då någon förbättring i hans helsotillstånd icke vore
att förvänta, och, i händelse att han icke blefve på indragningsstat Överflyttad,
ifrågavarande provincialläkaretjenst, hvilken redan i fem års tid
varit af vikarie bestridd, fortfarande möjligen för en lång tid komme
att på sådant „ sätt uppehållas, samt dessutom, enligt hvad SundhetsCollegium
upplyst, kostnaden för vikariens aflöning uppginge till ett
belopp, som i det närmaste motsvarade provincialläkarelönen, Statskontoret,
i betraktande häraf och jemväl med hemtadt stöd af den vid
1853—54 årens riksdag af rikets då församlade Ständer i underdånig
skrifvelse den 1 December sistnämnda år uttalade åsigt beträffande
de embets- och tjensteman, som till följd af iråkad obotlig
sjukdom befunnes urståndsätta att sin tjenst utöfva, ansett sig böra i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes génom nådig
proposition föreslå Riksdagen, att provincialläkaren Bergengren, när han
från sin tjenst erhåller afsked, må från och med månaden näst derefter
få öfverflyttas på rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande under
sin återstående lifstid af pension till ett belopp, motsvarande hvad han
under tjenstledighet^, efter författningsenligt löneafdrag till sin vikarie,
egen att af sin lön sjelf uppbära, eller tre fjerdedelar deraf med 1,125
r:dr årligen.
Lika med Statskontoret anser jag mig böra tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om provincial
-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
51
läkaren Bergengrens uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
af pension, efter ''erhållet afsked, i öfverensstämmelse med hvad
Statskontoret föreslagit.
36:o.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har lektorn vid Stock- understen åt
hokus gymnasium L. A. A. Aulins enka, Edla Walborg Holmberg, i un- Anms inka.
derdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om beviljande åt henne af årlig pension.
Handlingarna utvisa, bland annat, att lektorn Aulin vid sin död den
16 September 1869 efterlemna! jemte enkan tre barn, nemligen två söner,
den ene född 1862 och den andre 1866, samt en dotter född 1860,
och att, enligt bouppteckningen, boets tillgångar, bestående af lösören,
uppgått till 4,750 r:dr, men skulderna till 8,109 r:dr 5 öre; att Aulin,
som var född 1826, blef student 1844, filosofie doktor 1851, förordnades
till vikarierande lektor vid Gefle gymnasium 1852, utnämndes till docent
i grekiska språket vid universitetet i Upsala 1856, till lektor i
Gefle 1858 och till lektor vid Stockholms gymnasium 1862, samt att
Aulin utgifvit åtskilliga läroböcker för läroverken, äfvensom från år
1865 med understöd af allmänna medel Pedagogisk Tidskrift.
Uti infordrad! underdånigt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning
har Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk, jemte
förmälan att Direktionen ansåge sig höra vitsorda lektorn Aulins störa
förtjenst^ om det svenska skolverket, hvarigenom han utan tvifvel
varit en af dess mest framstående män, vidare anfört, att hvad först
beträdande Aulins senaste lärareverksamhet vid det under Direktionens
omedelbara uppsigt stående Stockholms gymnasium, han redan
häruti var utmärkt genom sin värma kärlek för det läroämne, han
hade att meddela, samt genom sina öfråga pedagogiska egenskaper,
hvarigenom han ej blott vetat att fora lärjullgarne framåt i kunskap,
utan ock kraftigt bidragit att utbilda dem till det sedliga allvar, som
bör vara lärarens och uppfostrarens förnämsta syfte; att, jemte Aulins
rastlösa nit i donna honom närmast liggande verksamhet, har ock sökt
verka för det svenska elementarläroverket i allmänhet, i det han icke
allenast oberäkneligt gagna! detsamma genom sina utgifna pedagogisktlinguistiska
skiffer, hvilka så inom fäderneslandet som utom detsamma
ådragit sig förtjent uppmärksamhet, utan äfven måhända ännu mera genom
den af honom påbörjade tidskrift, som erbjudit ett kraftigt medel
'' 52 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.
till meningsutbyte och erfarenheters meddelande på uppfostrans och undervisningens
område, samt till väckelse och lifaktighet hos lärarns vid
elementarläroverken; och då jemte dessa hans förtjenster toges i betraktande
så väl den högst obetydliga ekonomiska fördel han skördat af sina
vetenskapliga arbeten utöfver hans knappa löneinkomster, som gjorde
det för honom svårt, om ens möjligt, att genom besparingar under lifstiden
tillgodose hustru och barn efter hans bortgång, som öck dessas utblottade
belägenhet, kunde Direktionen icke annat än anse, att bär ett
sådant fall vore förhanden, då understöd af statsmedel rättvisligen borde
ifrågakomma, hvarför Direktionen i underdånighet tillstyrkte bifall till
den gjorda ansökningen.
Som Aulin varit eu af de insigtsfullaste och mest verksamme pedagoger,
livilka'' det svenska elementarläroverket på senare tid egt, och
han för detsamma, oaktadt svag helsa och tilltagande sjuklighet, rastlöst
offrat sina krafter, tvekar jag icke, i betraktande häraf, att, till förmån
för hans i ytterligt knappa omständigheter efterlemnade hustru
och barn, tillstyrka, att Eders Kongl. Majd behagade gorå nådig framställning
till Riksdagen, att åt lektorn Aulins enka måtte beviljas understöd
från allmänna indragningsstaten med 300 r:dr årligen, så länge hon
lefver och enka förblifver.
Hvad föredragande Departementschefen i ofvanberörda
afse end en yttrat och hemställt täcktes Hans Näjd
Konungen, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter,
i nåder gilla och bifalla, med befallning tilllika,
att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet
öfver!emnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof i hvad angår
Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne.
Ex protocollo
C. A. Th. Ådelgren.
STOCKHOLM, IWAR H/EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1872.
Rättelser
i Bil. N:o S a) till Kongl. Moj:ts Nåd. prop. N:o l om Statsverket 1872.
Pag. 11 råd. 7 nedifrån, står: 107,978 R:dr.
läs: 107,958 R:dr,
„ 12 „ 15 uppifrån, står: kolonner med fordon.
läs: kolonner än fordom.
» 47 „ 2 o. 3 „ står: arméens, Werm!ands Fältjägareregementes och be
väringsmanskapets
vapenöfningar.
läs: arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning
ar.
» 49 „ 7 nedifrån, står: a) Korporalskolor.
läs: a) Förberedande underbefälsskolor.
Bih. till Biksd. Prof. 1872.
1 Sami.
1 Afd.
2 Saft.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1872.