Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871 (Proposition 1871:1)

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R, iksd agg e 11

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1871.

Jemlik! Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och
anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående
spanmål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr
10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning höra uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

1:o Räntan, hvilken vid senaste Riksdag, med tillämpning af det genom
Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris, upptogs till

4,491,000 R:dr, bör nu minskas med värdet dels af åtskilliga jemlikt Kongl.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sami., 1 Afd. 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Kungörelse!! den 30 December 1863 afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor och
dels af tvenne till Statsverket indragna landsstatsboställen, tillsammans 675 R:dr
72 öre, och uppföres följaktligen nu i jemnadt tal med 4,490,000 R:dr.

2:o. Tionden, hvilken vid senaste Riksdag likaledes efter berörda omsättningspris
beräknades till 1,582,800 R:dr, upptages nu med samma belopp oförändradt.

3:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, som vid senaste
Riksdag beräknades till 55,000 R:dr i penningar och 166,000 kubikfot
spanmål, höra nu ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters
förnyade utarrendering från midfasta!! 1869 och 1870 uppkommit uti
förut utgående utgifter, och dels med arrendena för åtskilliga från samma tider
för första gången utarrenderade landsstats- in. fl. boställen, utgörande tillsammans

penningar kubikfot spanmål

- 9,882,

och då denna förhöjning tillägga 1868 års uppbörd
...................................................................................... R:dr 52,672. 162,780,

finnes efter jemnande af summorna.............................. R:dr 52,672. 172,662.

inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:

Penningar ...................................................................................................... Rall1 52,700.

Spanmål 173,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.................. » 363,300.

eller tillsammans till R:dr 416,000.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1869 års Riksdag, att skyldigheten inom
privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde skulle för framtiden
upphöra mot det, att de förmåner, som dylik ort af kronan haft sig i egenskap
af jernbergslag förunnade, indroges, och samma förslag sedermera varit vid
senaste Riksdag genom enskild motion förnyadt, utan att vid någondera Riksdagen
hafva vunnit antagande, så anser sig Kongl. Näjd, med anledning af en
under nästlidna år inkommen underdånig framställning från Westerbergslagen
om eftergift af den tackjernstionde, som kunde samma bergslag åligga, nu höra
återupptaga frågan om upphörande för samtliga bergslager af omförmälda tionde.
I sådant afseende vill Kongl. Näjd, på de skäl, som i Protokollet öfver Finansärenden
för den 9 innevarande månad finnas närmare utvecklade, härmed
föreslå:

att hyttorna inom bergslagerna må från utgörande af tackjernstionde befrias,
utan att de räntor, hvilka en gång inom bergslagerna upphört, åter påföras samt

att skatte]ern, som blott inom vissa bergslager utgår såsom ersättning
för uppbörd blåsningsskyldighet, hvarifrån bergslagerna redan i allmänhet
äro fria, och hyttegälsjern, som är en. utan motsvarighet på andra orter, vissa

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

hyttor tillhörande, men af misstag hemman påförd afgift, äfven måtte upphäfva;
Och som, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, tackjernstionden
kommer att från Statsverkets inkomster uteslutas, har Kongl. Maj:t ansett samma
Tionde, hvilken vid senaste Riksdag uppskattades till 42,000 R:dr, icke höra i
förevarande beräkning upptagas.

4:o. Bergverkstionde. Under donna nya titel har Kongl. Maj:t här sammanfört
ej mindre de förutvarande inkomsttitlarne: Silf v ertionde, Kopparränta
och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden af nickel, bly och glete, hvilken hittills
bokförts under Extra uppbörd; Och som i medeltal för åren 1866 — 68

Silfvertionden utgjort.................................................................................. R:dr 14,826

samt tionden af nickel, bly och glete .................................................. » 3,977

och det icke linnés någon anledning att nu afvika från den af

senaste Riksdag uppställda beräkning af Kopparräntan till ............ » 70,200

och af Svafvelbrukstionden till ................................................................ » 3,500,

så anser Kongl. Maj:t Bergverkstionden böra, med jemnande af

summan .......................................................................................................... Kali1 92,503

upptagas till 93,000 Rall''.

5:o. Mantalspenningarne hafva väl i medeltal för åren 1866—68 lemna!
allenast 568,265 R:dr, men med afseende å deri vid 1869 års Riksdag i 88 §
Bevillnings-Förordningen vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde numera
s.kall ansvara äfven för sådana hos honom anställda tjenstehjons eller arbetares
personella utskylder, Indika erlägga bevillning efter 2:a Artikeln, finner Kongl.
Maj:t icke skål att gorå ändring i deri vid de båda senaste Riksdagarne antagna
beräkning och anser således donna inkomst höra äfven nu upptagas till

575,000 R:dr.

Då Kongl. Maj:t härnedan under Åttonde Hufvudtiteln ämnar föreslå Riksdagen,
att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och nu
enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, hittills till Församlingarne
öfverlåtna Folkskoleafgiften indrages till Statsverket emot uppförande
af ett motsvarande anslag under nämnda hufvudtitel, finner Sig Kongl. Maj:t,
för den händelse detta förslag vinner Riksdagens bifall, höra här upptaga och
beräkna

6:o. Folkskoleafgiften. Donna afgift, som enligt nyssbemälde Kungörelse,
i likhet med den s. k. Personliga skyddsafgiften, utgår med 40 öre
för man och 20 öre för qvinna af hvar och en i mantalslängd uppförd
person, som enligt gällande författningar erlägger mantalspenningar, äfvensom
af den icke värfvade gemenskapen vid arméen och flottan, har under åren
1865—69 varit debiterad i medeltal till belopp af 628,945 R:dr 72 öre, men,
då, enligt hvad erfarenheten visat, eu icke obetydlig del af den debiterade af

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

gifte» icke verkligen inflyter, anser Kong]. Maj:t densamma höra för år 1872
beräknas i rundt tal till 600,000 R:dr.

Vidare och då Kongl. Maj:t uti särskild Nådig Proposition om försvarsverkets
organisation kommer att föreslå, att med några vissa undantag alla de,
som antingen helt och hållet befrias från den Allmänna värnepligtens fullgörande
eller ock frikallas endast från vapenöfning i fredstid, skola åläggas en
s. k. Värnskatt att betalas af de från värnepligten helt och hållet frikal hide i
7 år, samt af dem, som endast befriats från vapenöfning under fredstid, i 3 år
och att för båda kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för enhvar, som
erlägger bevillning efter 2:a Artikel», med hälften af dess belopp dock Icke
med mindre än 3 R:dr, så anser Kongl. Maj:t, att under förutsättning, det
detta Nådiga förslag varder af Riksdagen gilla dt, äfven

7:o. Värnskatten bör bär upptagas och beräknas. Dervid måste naturligtvis,
intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af den nya
Värnepligtslagstiftningen, beräkningen grunda sig på de förhållanden, som under
den nuvarande lagstiftningen ega ruin, och då af de omkring 35,000 man,
som i medeltal årligen ingå i beväringsåklern, högst 20,000 man torde kunna
till vapenöfning påräknas, samt af återstoden, hvilken alltså borde erlägga värnskatt,
väl åtskilliga måste för fattigdom derifrån befrias, men deremot andra
kom me att betala skatten med högre belopp än minimum eller 3 R:dr per man,
så synes Värnskatten för år 1872, då den skulle erläggas endast för en åldersklass,
kunna med någon sannolikhet beräknas till 50,000 Rall’.

8:o. Bötesmedel som vid senaste Riksdag beräknades till 170,000 R:dr och
under åren 1866 — 68 i medeltal utgjort 171.034 R:dr 33 öre, upptagas härmed
oförändradt belopp af 170,000 Ridt1.

9:0. Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanrnål har val i medeltal för
åren 1866—68 inbringat 327,067 R:dr 67 öre, men bör, såsom grundande sig
på kontrakter, upptagas till 140,175 kubikfot, hvilket efter det antagna spanmålspriset
2 R:dr 10 öre kubikfoten gör 294,367 R:dr 50 öre.

10:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter hafva i medeltal för åren 1866—68 utgjort
7.639 R:dr 67 öre och upptagas derföre här likasom vid senaste Riksdagen
till 7,500 R:dr.

1 l:o. Vakans af gifter af nyroterad jord beräknades vid senaste Riksdag
till 93,000 R:dr och hafva val under åren 1866 68 i medeltal lemnat allenast

90,645 R:dr 67 öre, men, då de 1868 uppgått till 98,620 R:dr, och det så
mycket mindre är anledning antaga, att de skola under detta belopp nedgå,
som till följd af Kongl. Maj:ts beslut om posthemmansskjutsens upphörande med
nästlidna år, dylika utgifter numera höra erläggas jemväl af posthemman, som
hittills. varit derifrån befriade, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu
kunna beräknas till 98,000 R:dr.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o /, om Statsverket 1871. 5

L2:o. Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland, som vid senaste
Riksdag beräknades till 20,000 R:dr, hav utgjort

1866 .......................... 19,432 R:dr.

1867 ........................... 22,801 »

1868 .......-.................... 25,311 »

Och anses på grund häraf denna inkomst nu kunna upptagas till 24,000 R:dr.

I sammanhang med ofvan gjorda förslag om bergslagernas befriande från
tackjernstionde föreslår Kong]. Maj:t bär, under åberopande af hvad förenämnda
Protokoll öfver Finansärenden i ämnet innehåller, att hemman och lägenheter
uti de bergslager, som icke redan äro underkastade ordinarie rotering, må
efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade, åläggas rotevakansafgifter
till hälften emot annan roterad jord i samma län; Och då värdet af vanlig
roteringsskyldighet för omförmäld a hemman och lägenheter skulle efter medeltalet
af 1865—69 årens markegångspris utfallit med helt nära 36,000 R:dr,
synes således den nya inkomsttitel,

13:o. Rotel''akans-afgifter af bergslager, som, derest berörda förslag antages,
kommer att bland de ordinarie statsinkomsterna uppföras, kunna för år
1872 beräknas till 18,000 R:dr.

14:o. Trosspassevolans-afgiften har under åren 1866 — 68 i medeltal inbringat
26,516 R:dr och synes alltså kunna nu, likasom vid de 3 senaste Riksdagarne
skett, beräknas till 26,500 R:dr.

15:o. B åtsmansv akans-af giften har utgjort

1866 .......................... 60,943 R:dr.

1867 .......................... 62,609 »

1868 ........................... 74,353 »

Och anser Kongl. Maj:t på grund häraf denna afgift, som vid senaste Riksdag
beräknades till 60,000 R:dr, nu kunna upptagas till 70,000 R:dr.

16:o. Kontrollstämpelmedel hafva val i medeltal för åren 1867—69 uppgått
till 13,316 R:dr 33 öre, men torde ändock icke nu höra beräknas högre än vid
senaste Riksdag skedde eller till 12,000 R:dr.

17:o. Fyr- och båkmedel, som år 1870 uppgått till 800,857 R:dr och i
medeltal för åren 1868—70 inbringat 760,975 R:dr, synas derföre nu kunna
beräknas till 750,000 R:dr.

Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera ernått, något
egentligt skål synts icke vara förhanden att för detta verk, som bland Rikets
embetsverk är det enda, med hvars stat Riksdagen hittills icke tagit befattning,
fortfarande bibehålla ett sådant undantagsförhållande, har Kongl. Maj:t funnit

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sig böra väcka fråga om upptagande i Riksstaten äfven af berörda verka inkomster
och utgifter; Och, jemte det i sådant afseende Kong]. Maj:t äril ar härnedan
under Sjunde Hufvudtiteln göra framställning, dels att för Telegrafverket
ett Reservationsanslag, till belopp motsvarande verkets beräknade inkomster,
må anvisas att omedelbart af berörda inkomster utgå, och dels att
möjligen blifvande öfverskott å samma inkomster må af Kong!. Maj:t få disponeras
för Verkets behof, vill Kong!. Näjd här, under vilkor att bemälda framställning
bifalles af Riksdagen, föreslå, att Telegrafverkets inkomster må bland
Statsverkets Ordinarie inkomster upptagas under benämning af

18:o. Telegrafmedlen. Dessa medel bestå enligt uppgift från TelegrafStyrelsen
af följande särskilda slags inkomster, hvilka för år 1872 ansetts kunna
beräknas sålunda, nemligen:

a) Behållne portomedel ..................................................................... R:dr 732,000.

b) Bidrag från kommuner eller enskilda personer till underhåll
af vissa stationer..................................................................... » 2,200.

c) Hyresbidrag från kommuner eller enskilda personer......... » 3,105.

d) Hyresinkomster från Telegrafverkets fasta egendom å

Södermalm i Stockholm............................................................... » 1,470.

e) Diverse smärre inkomster.................................................... »__1,225.

Tillsammans R:dr 740,000.

Och torde alltså, derest ifrågavarande medel komma att bland Statsverkets inkomster
upptagas, desamma dervid nu kunna beräknas till 740,000 R:dr.

19:o. Jernvägstrajihnedlen, som vid de båda senaste Riksdagarne beräknats
till 6,500,000 R:dr, hafva visserligen i medeltal för åren 1867—69 endast uppgått
till 6,133,136 R:dr, men då dessa medel under nästlidna år öfverstigit 6,700,000
R:dr, samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan genom Stockholm än
äfven nordvestra stambanan komma att för trafiken öppnas, anser Kong!. Maj:t
donna inkomst kunna för år 1872 beräknas till 7,000,000 R:dr.

20:o. Skogsmedlen beräknades vid 1870 års Riksdag till 236,300 R:dr.
Då emellertid'' dessa medel de senaste åren varit stadde i en oafbruten och
stark tillväxt, så att de i runda tal utgjort:

för 1866 .......................................... R:dr 175,000,

» 1867 .......................................... » 201,000,

« 1868 .............................>............ » 245,000,

och på grund dels af infordrade uppgifter från Länsstyrelserna i de Norrländska
länen och dels af en medeltalsberäkning för det öfriga Riket kunna

antagas hafva uppgått: för 1869 till mer än...... 300,000 R:dr

och » 1870 till omkring... 350,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

sa och da derjemte bör tagas i betraktande, att de på sista tiden afskräde
kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å tillsammans 15 kronoparker
i Gefleborgs och Wester-Norrlands län, höra för framtiden lemna kronan
eu årlig inkomst af omkring 70,000 R:dr, anser sig Kongl. Makt esa full
anledning att för år 1872 beräkna Skogsmedlen till 400,000 E:dr.

, *f21:0j uppbörd. Då det synts Kongl. Majrt icke vara lämpligt att

fortfarande bibehålla Observationsmedel såsom en särskild inkomsttitel, utan både
tressa medel och den hittills med silfvertionden sammanslagna inkomsttiteln
Myntarelön och Slagskatt funnits höra upptagas under nu förevarande inkomsttitel,
Extra uppbörd, så och då i medeltal för åren 1866—68

denna uppbörd utgjort ..................................:..........................R;dr 62,448: -

Observationsinedlen ........................................... » 2 QJ7* (37

Myntarelön och slagskatt................................................. „ 3*433- —

samt från summan häraf...........................................

böi afdragas medeltalet för samma ar af den här ofvan under
Bergverkstionden beräknade Hunden af nickel, bly och glete,
som hittills varit upptagen bland Extra uppbörd ........................’

R:dr 67,898: 67

» 3,977: -

R:dr 63,921: 67

synes, efter donna summas jemkande så, att beräkningen af de Ordinarie inkomsterna
kommer att sluta med jemn summa, förevarande inkomsttitel kunna
nu upptagas till 62,832 Rall- 50 öre.

Extraordinarie inkomster,

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:

1;°- -Tullniedlen, hvilka vid sed näste Riksdag beräknades till 14,000 000
R:dr, hafva utgjort

1868 .................................... I?:dr 14,632,095

1869 .................................... » 13,992,024

1870 .................................... » 15,775,000

Och som medeltalet häraf utgör i det aldra närmaste 14,800,000 Rdr, anser
Kongl. Maj:t donna inkomst kunna för 1872 beräknas till 14,750,000 R:dr.

2:o. Postmedlen upptogos vid senaste statsreglering till 2,200,000 R:dr
men då enligt en hos General-Post-Styrelsen gjord specifik beräkning dessä
medel funnits kunna antagas under 1872 uppgå till 2,230,000 R:dr, bär Kongl
Maj:t på grund deraf ansett dem bär höra till sistnämnde belopp upptagas. &

Statsverket 187 1.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om

3:o. Stämpelpappersmedlen hafva väl i medeltal för åren 1867 69 lemna!

L 365 888 R/dr men då enligt en hos Stats-IContoret anställd beräkning de
under året från den 1 December 1869 till den 1 December 1870 icke utgjort
mera än 1,335,098 R:dr 7 öre, finner Kongl. Maj:t icke skal att nu afvika tran
den beräkning af förevarande inkomst, som vid senaste statsreglering egde ruin,
utan upptager densamma nu, likasom då skedde, till 1,350,000 R:dr. o

4:o. Bränvinstidver kuling saf gift. Enligt uppgift af Bränvmskontrollbyran
har väl under år 1870 bränvinstillverkningen uppgått till 15.710,300,5 kannor,
hvarför i tillverkningsafgift belöper 11,000,833 R:dr 20 öre men då äfven med
beräkning af detta höga belopps för år 1870, likväl medeltalet åt hvad inkomsten
under åren 1868—70 lemna!, icke öfverstiger 9 millioner R:dr anser
Kongl. Maj:t det icke vara skål att nu gorå någon ändring i deri vid de tre
senaste statsregleringarne antagna beräkning, utan att förevarande inkomst or -

farande bör upptagas till 9,800,000 R:dr. _ , ,, ,

Med iakttagande af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, skulle eu tablå

öfver Statsverkets inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................

Tionde.............................................................................

Arrendemedel ..............................................................

Bergverkstionde ..........-................................................

Mantalspenningar ........................................................

Folkskoleafgift...........................................................

Värnskatt.....................................................................

Bötesmedel....................................................................

Kavalleri-Regementenas Häst-vakans spanmål .

Tillfälliga rotevakansafgifter ..................................

Vakansafgifter af nyroterad jord .........................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman

Halland.....................................................................

Vakansafgifter af Bergslager..................................

Trosspassevolansafgift ..............................................

Båtsmansvakansafgift................................................

Kontrollstämpelinedel...............................................

Fyr- och Bakmedel...................................................

Telegrafmedel .............................................................

J ernvägstrafikmedel..................................................

Skogsmedel.................................................................

Extra uppbörd............................................................

4,490,000

1,582,800

416.000

93.000

575.000

600.000

50.000
170,000
294,367

7,500

98,000

50.

24.000 18.000
26,500	-
70,000	-
12,000	-
750.000 740.000
7,000,000	-
400,000	-
62,832	»v- 17,480,000: -

Transport 17,480,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.

Transport 17,480,000 -

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel..................................................................... 14,750,000: —

Postmedel........................................................................ 2,230,000: -

Stämpelpappersmedel.................................................. 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........................................ 9,800,000: — 28 130 000'' —

Summa R:dr 45,610,000: -

Och som Riksstaten för år 1871 upptager:

i ordinarie inkomster.................................................................... R:dr 15,330,000

och i Extraordinarie.............................................................................. » 27,350,000

eller tillsammans R:dr 42,680,000

så visar sig alltså, att i de Ordinarie inkomsterna, hufvudsakligen i följd af
Telegrafmedlens och Folkskoleafgiftens införande i statsreglering^, uppkommit
en tillökning af................................................................................. R:dr 2,150,000

och i de Extraordinarie likaledes en tillökning af .............. » 780,000

eller tillsammans en tillökning af R:dr 2,930,000.

Då Kongl. Maj:t- nu öivergår till en framställning af de utgifter, som under
de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel, såsom
vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande
natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet,
som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl. Maj:t till eu början
tillkännagifva, att, enligt hvad Stats-Kontoret anmält, de upplysningar, som erfordras
för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta rånte- och tiondebeloppen
skilja dem, som enligt Kong]. Förordningen den 23 Juli 1869 fortfarande
skola bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma Förordning
skolat indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat fullständigt insamlas,
samt att i följd häraf det äfven för år 1872 lärer blifva nödigt, att de
indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste statsreglering skedde,
sammanföras med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna ränta
och tionde, berörde anslag, i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen,
fortfarande förslagsvis beräknade.

Bill. till Riksd. Proi. 1871. l:a Sami. l;a Afd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Första HufVudtiteln,

innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de

förra till ...................................................................................................... Ridt* 1,293,900.

samt de senare till................................................................................... » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

Andra HiiiVudtitelii,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar................................................................. R:mt R:dr 2,524,096: n.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
förslagsanslag ............................................. « » 5,903: 89.

Summa R:mt R:dr 2,530,000: —

I öfverensstämmelse med -de beslut, som uti bilagde utdrag af det inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden
omförmälas, föreslår Kong!. Majt i afseende å regleringen
af denna hufvudtitel endast följande förändringar:

l:o.

att, mot det den åt Justitiestatsministern i Kronans hus J/s 1 i qvarteret
Beridarebanan inom Clara församling här i staden nu upplåtna bostadslägenhet
afträdes till Statsverkets disposition, såsom årlig hyresersättning till JustitieStatsministern,
att utgå från början af år 1872, uppföres 3,500 R:dr;

2:o. Justitie-Stats-Expeditionen:

a) att, för inrättande- inom Justitie-Departementet af eu lagbyrå, bestående
af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under JustitieStatsministerns
ledning, utarbeta lagförslag, sådane granska och med anledning
af förekomne anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga

Kong1. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring ,-af lagar och författningar,
å Justitie-Stats-Expeditionens stat anvisas följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R:dr 8,000: _

åt två ledamöter d:o, d:o ............................;......................... » 16,000: _

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge han bekläder denna
befattning, afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst;
samt

att, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälde stat
åt Byrå-Chefen för lagärenden nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages;

b) att lönen för de två i Justitie-Stats-Expeditionen, enligt stat, anställde
Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda, bestämmes

för en Vaktmästare till ............................................................................ R:dr 700:

för en D:o till .............................................................................. » god:

3:o. Anslaget till fångars värd och underhäll, nemligen den del deraf,
hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens
embete- och tjensteman samt betjente:

att såsom ordinarie anslag åt Fångvårds-Styrelsen måtte beviljas de belopp,
som äro uppförda i följande

Personal- och aflöning sstat för Fångvårds-Styrelsen.

Styrelsen:

1 General-Direktör, lön........................................

1 Ledamot, d:o.....................................................

1 D:o, d:o........................................................

8,000: —
5,000: —
4,500: —

17,500: —

Kansliet:

1 Sekreterare, lön.................................................

1 Registrator och Protokollsförande, d:o.......

1 Notarie och Ombudsman, d:o .......................

Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie
tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat 5 år, med 500 R:dr och
efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

3.500

2.500

1.500

7,500:

Kammar-Kontor et:

1 Kamererare, lön.........................................................

1 Kammarförvandt, d:o................................................

1 Revisor, d:o ..............................................................

1 D:o, d:o .................................................................

3,500: —

2,500: —

2,200: —

Transport 25,000: —

Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

1 Kassör, lön.........................................		Transport \|2,200: -	25,000:
1 Kammarskrifvare, d:o .....................		1,000: —
1 D:o d:o ...........-.........		1,000: —	14,600:
1 Intendent, arfvode...........................			3,000:
1 Läkare, eko ..........................			600:
2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr......			1,200:
För renskrifning och annat biträde	i Styrelsens Kansli		1,800:
D:o d:o d:o d:o	i l):o Kammar-Kontor...	1,000:
Till gratifikationer åt extra Vaktbetjeningen....................		600:
	Summa	R:mt R:dr	47,800:

samt att utöfver nämnda slutsumma följande belopp måtte
anvisas att i man af behof utgå, intilldess, genom inträffade förändringar
inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasätta
regleringen kan varda genomförd, nemligen:

Skillnaden emellan de för tjenstemännen
i Kansliet å nu gällande stat uppförda löner

å tillhopa.............................................................. 10,200: —

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å... 7,500: — ^ 700- —

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat
biträde i Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett
belopp af 100 R:dr icke får utgå förrän motsvarande
nedsättning skett i aflöningen till den i Styrelsens
Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal, höra
afräknas ...................................................................................... 100: —

samt skillnaden emellan de i nu gällande stat för

Kassörsgöromålens bestridande upptagna belopp............ 2,670: —

och bär ofvan för Kassören uppförda lön .................. 2,200: —

2,600: —

470: —

eller tillhopa 3,070: —

Kommande i händelse af bifall härtill det ”bestämda anslaget” för fångvården,
som i nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre,
deraf 51.870 R:dr för Fångvårds-Styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och
sålunda uppgå till 192,607 R:dr 50 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således
..................................................................................................... Rall- 24,700: —

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,530,000: —

uppgå till........................................................................................ R:dr 2,554,700: —-

Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 2,554,700: —

Men då derifrån dragés den föreslagna ned sättningen
i det ”bestämda anslaget” till fångars vård och underhåll... k:dr 1,000: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering

att utgöra ............................................................................................ R:dr 2,553,700: —

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll
öfver Justitie-Departementsärenden:

a) att till ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af
mankön afsedt straff-arbetsfängelse med 392 s. k. nattceller måtte för år 1872
beviljas ett anslag af 70,000 R:dr; samt

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte anvisas till bestridande af
erforderliga kostnader för det fall att Kongl. Maj:t skulle förordna, att under
nästkommande år en eller flera af Rikets Hof-Rätter skola arbeta å förstärkta
divisioner.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter............................................................... Rån t R:dr 2,553,700: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat
upptagna belopp för indelt ränta och ersättning
för indragna räntor, 1,522,802 R:dr 41 öre utgöra
förslagsanslag; och

för tillfälliga utgifter ............................................................ » » 80,000: _

Tredje Hiifvudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra
sammanlagdt 607,000 R:dr Runt.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet af den 25 November 1870 blifvit
anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:

dels att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande noggrannt af de
för de Förenade Rikenas diplomatiska utgifter, samt 4 af de för den gemen -

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

samma Konsulsstaten äskade belopp, måtte varda af Riksdagen anvisade att,
emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras
användande och på enahanda vilkor som hittills, under nu instundande statsregleringsperiod
till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

1) Statsministern för Utrikes Ärendena............................................... R:dr 24,000.

2) Departementets Expedition........................................... » 24,000.

3) Ministerstaten ........................................................................................ » 340,800.

4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................:......... » 48,000,

eller tillsammans R:dr 436,800.
II. Konsulsstaten:

1) Departementets Expedition.................................................................. » 4,400.

2) Konsulernas aflöning.......................................................................... » 147,600.

3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. » 8,000,

eller tillsammans R:dr 160,000;
dels ock att till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och
Tanger samt Svenska kyrkan i London äfven för donna statsreglering må anvisas
7,000 R:dr Runt;

till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,800 R:dr Runt,
eller 3,200 R:dr mindre än hvad af nästföregående Riksdag blifvit beviljad t.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller

ständiga utgifter anvisadt:

i penningar...................................................................................................... 7,043,242: 08,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................................. 2,097,695: 93,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag..................... 264,507: 39,

oindelt spanmål 129,026 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10 öre

kubikfoten.................................................................................................. 270,954: bo.

Tillhopa R:mt R:dr 9,676,400: -

Kongl. Maj:ta Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

1 afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna
anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill lvongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af det inför Korml.
Maj:t uti Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden,
beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel
för år 1872, till Riksdagen afgifva följande förslag.

Laiidtförsvars-Departementet.

Departementets Kansli-Expedition. Till förhöjning i aflöningen för de vid
Expeditionen anställde t va Vaktmästare, hvilka f. n. i årlig lön åtnjuta den
ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, föreslår Kong!. Majrt, att Riksdagen måtte
bevilja ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, eller tillhopa R:dr 200: —
med hvithet belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag

39,000 R:dr skulle komma att ökas till 39,200 R:dr.

Departementets Kommando-Expedition, Generalstabs-Officerares
bildande och Topografiska corpsen. I anledning af det
förslag till Generalstabens organisation, som kommer att framställas
i särskild proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets
ordnande, vill Kong!. Maj:t föreslå Riksdagen,
dels att, under rubrik: Generalstaben, näst efter LandtförsvarsDepartementets
Kansli-Expedition i riksstaten uppföra de för
Departementets Kommando-Expedition, för Generalstabs-Ofiicerares
bildande och för Topografiska corpsen nu utgående
anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr samt att ej allenast
dit från anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 R:dr,
motsvarande beloppet af de från sistnämnda anslag nu ututgaende
Stabs-Chefs-arfvoden, utan äfven till anslagets ytterligare
förhöjande anvisa ett särskildt belopp af ........................ „

hvarigenom anslaget till Generalstaben kommer att tills vidare
utgöra 78,550 E:dr, dels ock att lönerna för Generalstabens
vaktbetjening må utgå med lika belopp, som för deras vederlikar
vid Stats-Departementens Expeditioner varda bestämda,
så att, af Generalstabens vaktmästare, två må erhålla hvardera
700 R:dr och den 3:dje 600 R:dr.

Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som
enligt nästföregående punkt ifrågaställts, att till anslaget för
Generalstaben öfverföras, föreslår Kongl. Maj:t, att äfven det

15,000: -,

Transport R:dr 15,200: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

till arfvoden åt Fält-Läkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget
nu upptagna belopp af 750 R:dr må derifrån
skiljas och öfverföras till det nya anslag, som bär nedan
kommer att för Fältläkare-corpsen begäras, samt att Generalitetsstatens
anslag må vid det derefter återstående beloppet
65,250 R:dr bibehållas, intilldess detsamma, genom afgång
bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemnar tillgång
till den reglering af Generalitetets aflöning, som Kongl. Maj:t
kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande föreslå;
hvarefter anslaget bör. i den man sadant kan ske, till det
för aflöningen åt Generalitet enligt organisationsplanen erforderliga
belopp af 63,000 R:dr nedsättas.

Allmänna Garnisons-sjukhuset. Under förutsättning af
Riksdagens bifall till det förslag rörande Fältläkare-corpsens
organisation, som i propositionen om landtförsvarets ordnande
kommer att framläggas, föreslår Kongl. Maj:t, att från
anslaget för allmänna garnisonssjukhuset må till det nya anslaget
för Fältläkare-corpsen öfverföras ett mot aflöningen
för Öfver-Fältläkaren vid nämnda sjukhus svarande belopp
af 1,800 R:dr, och att anslaget till sjukhuset således från
nuvarande belopp 62,650 R:dr nedsättes till 60,850 R:dr.

Fält-Läkare-corpsen. På grund af det förslag till Fältläkare-corpsens
organisation, som kommer att i nyssbemälda
proposition ingå, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att,
till bildande af anslag för aflöning åt Fältläkare-corpsen, nu

mätte dels anvisas nytt anslag.......................................... 15,000,

dels ock från det under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium
med medicinalstaten upptagna anslag
öfverföras............................................................................•• 9,650 „

''samt att detta belopp jemte för öfrigt, enligt hvad i Statsrådsprotokollet
för den 9 innevarande månad finnes närmare
omförmäldt, tillgängliga medel, nemligen:

utaf anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena
............................................................... 117,848: 24.

utaf nedannämnda värfvade regementens anslag:

Lif-Gardet till häst................................... 3,200.

Husarregementet Konung Carl XV ...... 5,700.____

Transport R:dr 8,900. 117,848: 24.

15,200:

24,650

39,850

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 8,900

Svea Lif-Garde........................................ 4,000

Andra Lif-Gardet................................... 4,000

Wermlands Fältjägare-regemente ...... 2,800

Svea, Göta och Wendes Artill.-reg:ten 17,050
Fortifikationen.......................................... 1,200

utaf anslaget till Generalitetstaten

samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset
..............................................................

117,8 4 8: 24.

R:dr 37,950:

» 750: -,

» 1,800: -,

tillhopa R:dr 158,348: 24,

måtte under särskild rubrik, Fältläkare-corpsen, näst efter
allmänna garnisonssjukhuset, i riksstaten uppföras med samman
lagd t 182,998 R:dr 24 öre; börande, i följd häraf, anslaget
under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium med medicinalstaten
minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer
och stipendiater i Fältläkare-corpsen afsedda, här ofvan
omförmälda belopp af 9,650 R:dr.

Indelta Arméen.

39,850: -

Kavalleri- och infanteri-regementena. I afseende å detta
anslag föreslår Kongl. Maj:t, att, till ersättning för åtskilliga
mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka varit regementen och corpser
anordnade, men, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December
1863, blifvit afskrifna och följaktligen icke vidare
komma att utgå, nu måtte under anslaget uppföras:

penningar .................................................................... R:dr 2 3 9: 23,

oindelt spannmål, 152 kubikfot 5 kannor ä 2

R:dr 10 öre ............................................................ » 3 2 0: 25,

tillsammans R:dr 5 59 : 48,
hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning
för indragna räntor” bör minskas med ett motsvarande
belopp, 559 R:dr 48 öre, så att anslagets i 1871 års
riksstat upptagna slutsumma härigenom icke förändras.

Deremot, och i anledning af hvad här ofvan rörande
anslag för Fältläkare-corpsen föreslagits, bör anslaget till
kavalleri- och infanteri-regementena, under rubrik ”penningar”,
minskas med 117,848 R:dr 24 öre, utgörande det belopp,
som från nyssnämnde anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen
öfverflyttas.

Transport R:dr 39,850: —
3

Bil. till Riicsd. Prot. 1871. l:a Samt. l:a Afd.

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

TT., „ 10 . Transport R:dr

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

att det belopp af 100,000 R:dr, som, till förbättring af
indelta arméens löner, varit sedan flera år tillbaka i riksstaten
särskild! anvisadt, må med anslaget till kavalleri- och
infanteri-regementena sammanslås, samt

att, till anslagets ytterligare förhöjande och mot det att
anslagen för Wester-Norrlands och Hallands beväring ur riks staten

uteslutas, ett nytt belopp af............................................... '' »

måtte af riksdagen anvisas.

I öfverensstämmelse härmed bör anslaget för kavallerioch
infanteri-regementena förhöjas med följande belopp, nemligen
:

det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående

särskilda anslag af.................... R:dr 100,000.

för armé-organisationen erforderliga... 201,615. gQj gjg. _

men deremot minskas, genom öfverföring till

Fältläkare-corpsen, med ...................................... 117,848: 24

hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget

kommer att utgöra....................................... R:dr 183,766: 76;

med iakttagande hvaraf, äfvensom af hvad i öfrig! här ofvan
föreslagits, anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena

kommer att utgöra:

penningar ..................................................................... 594,169: 24.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,097,136: 45
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
......................................................................... 264,507: 39

oindelt spanmål 16,944 kubikfot 8 kannor, i värde 35,584: os.

2,991,397: 16.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Under förutsättning
af Riksdagens bifall till den i nästföregående punkt
ifrågaställda reglering af anslaget för indelta kavalleri- och
infanteri-regementena föreslår Kongl. Maj:t, att den nuvarande
anslagsrubriken: "löneförbättringar vid indelta arméen”,
må ur riksstaten uteslutas; hvaremot, derest berörda regleringsförslag
ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, Kongl.

Maj:t anser ifrågavarande anslag, hvilket äfven framgent är
för aflöningen vid indelta arméen behöflig!, fortfarande höra
under ofvannämnda rubrik särskild! i riksstaten upptagas.

Transport R:dr

39,850

201,615

241,465:

Kongl. Majts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

Kontant afiönadt manskap. Sedan Kong!. Maj:t beslutit
att, i den särskilda propositionen om landtförsvarets ordnande,
föreslå, att för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens
och Westerbottens samt Hallands Fältjägare-corpser, äfvensom
vid Norra och Södra Skånska infanteri-regementena,
inalles 300 man må uppsättas och med kontant aflöning
förses, hvilken aflöning beräknats till 110 R:dr pr man, vill
Kongl. Maj:t, enär endast en del af detta manskap kan under
första året uppsättas, i Nåder föreslå Riksdagen att, till en
början, för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett belopp af »
att såsom särskild! anslag under rubrik: kontant afiönadt manskap,
i riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri-
och infanteri-regementena.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes
vapenöfning ar. Med anledning af den utsträckning i indelta
arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar,
som enligt förslaget rörande landtförsvarets ordnande bör
ega ruin, erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning
af............................................................................................. »

och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att ifråga -

varande anslag, nu utgörande..................... R:dr 924,062: 08

måtte med ofvannäinnda belopp ............... » 206,824: so

förhöjas till ...................................................... R:dr 1,130,886: 98,

hvarjemte och för den händelse förslaget om Wermlands
Fältjägareregementes förändring till corps, hvilket förslag
kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande
framställas, varder af Riksdagen godkändt, anslaget bör uppföras
under följande förändrade rubrik: Indelta arméens och
Wermlands Fältjägare-corps vapenöfningar.

241,465: -

18,040: -

206,824: so;

Värf rade Annéen.

Lif-Gardet till häst. Till aflöning åt halfsoldsbefäl och
reservmanskap vid detta regemente föreslår Kongl. Maj:t, att

Riksdagen måtte bevilja..................................................................... » 1,120: —

att tilläggas det i anslaget ingående penningebelopp; men
enär, i anledning af hvad rörande Fältläkare-corpsen här ofvan
föreslagits, till anslaget för nämnda corps bör från an Transport

R:dr 467,449: so.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 467,449: so.

slaget för Lif-Gardet till häst öfverföras ett belopp af 3,200
R:dr, kommer härigenom det under Lif-Gardet till häst upptagna
penningeanslag, utgörande enligt nu gällande riksstat.
................................................................................. 115,556: 05,

att på det hela med ................................................... 2,080: -

minskas till......................................................... R:dr 113,476: 05

och anslagets slutsumma att utgöra 126,044 R:dr 55 öre.

Husar-regementet Konung Carl XV. Jemväl vid detta
regemente bör, enligt organisationsförslaget, finnas halfsoldsbefäl
och reserv manskap ; och föreslår Kongl. Magt, att till
aflöning åt sådant befäl och manskap måtte af Riksdagen

beviljas.................................................................................................... » 1,180: -

att tilläggas de under ifrågavarande anslag inbegripna penningar;
hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844
Rdr 99 öre; men enär äfven från nyssnämnda penningeanslag
bör till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras * ett mot
regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp af 5,700
R:dr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas
till 135,144 R:dr 99 öre och anslagets slutsumma att
utgöra 157,358 R:dr 16 öre.

Svea Lif-Gardet. I afseende å detta anslag föreslår Kongl.

Maj:t att, på grund af hvad rörande Fältläkare-corpsen förekommit,
penningeanslaget mätte, genom öfverföring derifrån
till anslaget för Fältläkare-corpsen, minskas med 4,000 R:dr
från sitt nuvarande belopp 149,922 R:dr 70 öre till 145,922
R:dr 70 öre, hvarigenom anslagets slutsumma kommer att
utgöra 168,334 R:dr 32 öre.

Andra Lif-Gardet. Äfven de uti detta anslag ingående
penningar böra, genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen,
minskas med 4,000 Rjdr, eller till 145,537 R:dr 70
öre; hvarigenom anslagets slutsumma kommer att utgöra
167,949 R:dr 32 öre.

Wermlands Fältjägare. Beträffande detta regemente föreslår
Kongl. Maj:t:

att de för regementets olika behof under år 1871 redan
bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda

Transport R:dr 468,629: so.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 468,629: so.

ändamål, få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras till bestridande
af hithörande utgifter, i enlighet med de förändrade
förhållanden, som genom passevolansens upphörande derstädes
kunna inträda;

att, jemväl för år 1872, enahanda anslag måtte oafkortade
ställas till Kongl. Maj:ts disposition på nyss angifvet sätt;
dock att regementets afiöningsanslag för sistnämnda år må
minskas med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande
belopp af 2,800 R:dr; hvilket belopp i stället bör uppföras
under anslaget för Fältläkare-corpsen, samt

att, i anledning af regementets föreslagna förändring till
corps, anslaget må erhålla följande förändrade rubrik: Wermlancls
Fält] äg are-corps.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Enligt den
plan till Artilleriets organisation, so in, jemlik! Kongl. Maj:ts
derom fattade beslut, är afsedd att, i propositionen om landtförsvarets
ordnande, för Riksdagen framläggas, komma kostnaderna
för organisationens påbörjande under år 1872 att,
i hvad de omfatta personal och hästar, uppgå till 178,849
R:dr 36 öre; och vill Kongl. Maj:t, som anser nämnda belopps
uppförande på ordinarie stat lämpligen höra till 1872
års riksdag anstå, af Riksdagen begära, att beloppet må såsom
extra anslag för nämnda år varda anvisadt, för hvilket
ändamål detsamma kommer att bär nedan bland öfriga extra
anslag upptagas.

Deremot föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för Svea,

Göta och Wendes Artilleri-regementen må minskas med 650
Rdr, motsvarande aflöningen för en till indragning afsedd
beställning; hvarjemte, i anledning af hvad bär ofvan rörande
Fältläkare-corpsen anförts, från ifrågavarande anslag till Fältläkare-corpsens
anslag öfverföras ett belopp af 17,050 R:dr.

Härigenom kommer således det i Artilleri-regementenas an -

slag ingående penningebelopp................................... 767,220: 05

att med tillhopa.......................................................... 17,700: -

minskas till ................................................................... 749,520: ös

och anslagets slutsumma att utgöra 836,858 R:dr 21 öre.

Fortifikationen. Till kostnaders bestridande för uppsättning
af ökadt antal Fortifikationstrupper erfordras: under

Transport R:dr 468,629: so.

Ko7igl. May.ts

Transport R:dr 468,629: so.
innevarande år 34,935 R:dr 40 öre och under nästa år 98,911
R:dr 70 öre, hvilka belopp Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen
att såsom extra anslag anvisa; och blifva beloppen för sådant
ändamål här nedan bland öfriga extra anslag upptagna.

1 följd af förslaget om Fältläkare-corpsens organisation
bör från anslaget för Fortifikationen ett belopp af 1,200 R:dr
till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras, hvarigenom det
i förstnämnda anslag ingående penningebelopp kommer att
nedsättas till 167,420 R:dr 11 öre och anslagets slutsumma
att utgöra 174,103 R:dr 78 öre.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens
exercis. Enär, genom det förut åberopade förslaget till Artilleriets
organisation, de hästar, som hittills mast genom lega
anskaffas för fotbatteriernas i Landskrona exercis, blifva för
framtiden obehöfliga, anser Kongl. Maj:t det under ofvanstående
rubrik uppförda penningeanslag böra minskas med
det belopp af 5,400 R:dr, hvartill berörda lega uppgått; och
kommer härigenom nämnda penningeanslag, nu utgörande
17,390 Rall- 74 öre, att nedsättas till 11,990 R:dr 74 öre och
anslagets slutsumma att utgöra 49,894 R:dr 69 öre.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Beträffande
detta anslag föreslår Kongl. Maj:t, dels att, med
afseende å beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestridande
anslaget är afsedt, och i öfverensstämmelse med hvad
rörande ett med det ifrågavarande likartadt anslag under 5:te
hufvudtiteln, nemligen anslaget för manskapets vid sjövapnet
naturaunderhåll, blifvit vid sistlidne Riksdag bestämdt, äfven
anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
måtte erhålla egenskapen af förslagsanslag, dels
ock att, då det visat sig omöjligt att med anslagets nuvarande
belopp bestrida utgifterna för mathållningen vid garnisonsregementena,
och på grund af de i Stats-Råds-protokollet
för den 9 innevarande månad meddelade beräkningar,

anslaget måtte med............................................................................ ” 150,000: —

varda från sitt nuvarande belopp 320.000 R:dr förhöjdt till

470,000 R:dr och med sistnämnda belopp såsom förslagsanslag
uppförd t. ______,

Transport R:dr 618,629: SO.

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

Beväringen.

Hallands beväring och Wester-Norrlands beväring. I öfverensstämmelse
med hvad rörande dessa anslagstitlar här
ofvan anförts, föreslår Kongl. Maj:t att desamma jemte de
under dem upptagna anslagsbelopp, tillhopa utgörande 13,795
R:dr, må ur riksstaten uteslutas.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Till kostnadernas
bestridande för utsträckta vapenöfningar med beväringsmanskapet
i öfverensstämmelse med det förslag till Värnepligtslag,
som kommer att för Riksdagen framläggas, föreslår
Kongl. Maj:t, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfning,
nu utgörande 600,000 R:dr, må med ...................

förhöjas till 1,083,000 R:dr.

Materielen.

Försvarsväsendet till lands i allmänhet eller Armé-Förvaltningens.
Departement. I afseende å detta anslag föreslår
Kongl. Maj:t beviljandet af följande nya belopp, nemligen:

till underhåll af kapotter, remtyg, utredning och ”tross
för den styrka, hvarmed indelta infanteriet, enligt förslaget till
landtförsvarets organisation, bör förökas ... R:dr 15,443: 20

samt till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad, remtyg, utredning m. in. för det
ökade antal beväringsmanskap, som till följd af
förslaget till värnepligtslag för framtiden bör i
vapen öfvas, och inberäknadt det belopp af

189,000 R:dr, som för sistnämnda ändamål hittills
varit såsom extra anslag anvisadt, men
hvilket belopp Kong]. Maj:t anser höra å ordinarie
stat uppföras............................................ R-dr 431,703: -

hvarigenom ifrågavarande anslag, som för närvarande utgör
1,277,447 R:dr 19 öre skulle komma att uppgå till 1,724,583
R:dr 39 öre.

Lif- och släpmunderingar vid rothällsregementena. Till
kostnadernas bestridande för underhåll af beklädnad åt den
styrka, hvarmed, enligt förslaget rörande landtförsvarets
organisation, indelta infanteriet bör förökas, föreslår Kongl.

Maj;t beviljande af ett belopp af.............................................., , »

618,629: so.

483,000: -

447,146: 20

32,832: -

Transport R:dr 1,581,608: 10.

24 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 1,581,608: 10.

att tilläggas anslaget till lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena,
hvilket anslag derigenom kommer att från
sitt nuvarande belopp 262,520 R:dr förhöjas till 295,352 R:dr.

Om till de sålunda här förut till uppförande under 4:de
hufvudtiteln begärda anslagsförhöjningar lägges för jemnande

af deras blifvande slutsumma ett belopp af.............................. _«__)b:_

hvarmed förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser
m in för Landtförsvars-Departementets Kansli-Expedition,
nu bestämdt till 2.834 Rdr 68 öre, lämpligen kunde förhöjas,
skulle tillökningarne uti nämnda lmfvudtitels ordinarie _

anslag komma att uppgå till sarnmardagdt.........- - ----.......... lvdr Uö»A>b4°-

l)å från denna tillökningssumma dragés dels beloppet

af föreslagna nedsättningar: . ... .

å anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
med........................................................^:CV‘ 65°"

samt å anslaget till lega för artilleriets och

pontonierbataljonens exercis med ................. R:dr 5,400:

dels ock de till indragning föreslagna anslagen
för Hallands beväring och Wester-Norr lands

beväring, tillhopa utgörande.................. Rxlr 13,795: - ,,__19,845: -

kommer verkliga tillökningen i ordinarie anslagen under

4:de hufvudtiteln att uppgå till..................................................... 1,561,800.

och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande slut- » g 400.

summa ............................................................................................—M''________i—

höjes denna derigenom till........................................................; U>238,200:-

Uti ofvanstående tillökningssumma 1,561,800 R:dr ingår dels det till ofverförin"
från 8:de hufvudtiteln föreslagna belopp af 9,650 R:dr dels ock det belopp
°af 189,000 R:dr, som hittills varit såsom extra anslag för underhall åt
beväringsmanskapets beklädnad anvisad t.

Vidkommande härefter de behof af mera tillfällig natur, hvikas fyllande
under den närmaste framtiden är angeläget eller oundgängligt, vill Kong.
Makt med åberopande af hvad förenämnda Statsrådsprotokoll öfver Landtforsvarsärenden
för den 9 innevarande månad rörande de extra anslagen innehåller
af Riksdagen i Nåder åska nedan uppräknade anslag, hviska.komma att
i summa utföra! särskilt för sådana behof, till hvilkas fyllande Kongl Mapt
anser statsverkets nu disponibla tillgångar vara tillräckliga, och särskild! för

Kong!. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

de behof, för anskaffning af medel hvartill Kong!. Maj:t kommer att föreslå
särskilda utvägar.

I förra hänseendet äskar Kongl. Maj:t:

ho.

Till kostnaders bestridande för påbörjande af Artilleriets organisation
178,849 R:dr 36 öre, hvithet belopp dock, för jemnande af de extra anslagens

slutsumma, bär utföres med............................................................... R:dr 178,908: 16.

2:o.

Till uppsättning af ökadt antal Fortifikationstrupper...... » 98,911: ro.

3:o.

Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning
åt manskapet vid garnisonsregementena........................ » 282,880: in

4:o.

Till inlösen af persedlar vid Wermlands Fältjägareregemente
............................................................................................... » 18,000: —

5:o.

Till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten ......... » 60,000: —

6:o.

Till understöd åt Officerare för anställning i utländsk
krigstjenst................................................................................................. » 9,000: —

* 7:o.

Till skarpskytteväsendets befrämjande ................................. » 100,000: —

8:o.

Till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen, som
med 1872 års början kan komma att på föreslagen ny stat
inträda.................................................................................................... » 50,000: —

Summa extra anslag, att af disponibla tillgångar utgå R:dr 797,700: —

hvarförutan Kongl. Näjd, för uppsättning och underhåll af Fortifikationstrupper,
äskar ett särskilt anslag af 34,935 R:dr 40 öre, att redan under innevarande
år utgå.

Eib,, till Rilesd. Prof. 1871. i: a Sami. l:a A/d.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Hufvudsummorna af nu föreslagna anslag blifva sålunda:

till utgifter å ordinarie stat..............................>... R:dr 11,238,200.

till extraordinarie behof .......................................... » 797,700. ^.) Q35 ^00.

extra anslag för år 1871 — 34,935 R:dr 40 öre.

För de större behof åter, hvilkas tillgodoseende påkallar särskilda utvägars
anlitande, äskar Kongl. Maj:t:

l:o för Artilleribehof.

a) för fältartillerimateriel ......................................

deruti inbegripna 70,000 R:dr, för hvilkas
användande särskild! förslag blifvit af t. f.
General-Fält-Tygmästaren under den 25 sistl.
Oktober afgifvet;

b) till fästnings- och positionskanoner ..............

c) till infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr...
varande häruti innefattade 923,000 R:dr,
angående hvilka t. f. General-Fält-Tygmästaren
jemväl under nyssnämnde dag afgifva
förslag;

d) till kopparpatroner .............................................

hvaraf 134,000 R:dr ingått i t. f. GeneralFält-Tygmästarens
beräkning;

1,102,743: -

551,000: -4,500,000: -

204,000: -

6,357,743: -

2:o för Fortifikationsbehof.,
Carlsborg:

a) hufvudvallen ....................................... 600,000."

b) förrådsbyggnader .............................. 920,000. | 520 000- -

hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvaren
för Fortifikationen beräknade att användas
före slutet af år 1872.

Waxholm:

a) Fredriksborgssundels befästning enligt
plan............................................... 158,680,

b) fullbordande af försänkningarne ... 188,400.

c) jerntornen............................................ 616,680.

d) bepansringarna.................................... 170,000. | ^33 _

Transport 2,653,760: —

6,357,743: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

Transport 2,653,760: —
varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen
förslag 364,200 R:dr upptagna
för arbeten till 1872 års slut.

Carlskrona:

Befästningarne vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: -

Norrland:

Depot och befästningar derstädes ....................... 750,000: -

Ingeniörtrupperna:

Fortifikationsmateriel ................................................ 140,000: -

3:o för Intendenturbehof.

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring
och reqvisita uti förråd för en 4:de samt full uppsättning
af personel utredning åt fyra klasser, allt inberäknadt
redan befintlig och till anskaffning anbefald materiel ...

4:o för Byggnadsbehof.

a) Svea Artilleri-regementes etablissement......... 1,000,000: —

b) Fältsignalkoinpaniets kasern.............................. 60,000: —

c) Stall och ridhus i Carlskrona.......................... 65,000: —

d) Stall i Göteborg.................................................. 36,100: —

e) D:o vid Carlsborg för batterier af Göta

Artilleri-regemente ............................................ 28,000: —

f) Stall och ridhus jemte kasernservis för Kavalleri-underbefäls-skolans
förflyttning till

Carlsborg .............................................................. 23,000: —

g) Stall och ridhus för Hussar-regementet Konung
Carl XV i Landskrona........................... 138,000: —

h) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna.
................................................................. 350,000: —

i) Kasern i Wisby ................................... 42,875: —

k) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —

/) Utvidgning af gevärs- och persedel-förråden

å mötesplatserna................................................... 150,000: —

hvaraf t. f. General-Fält-Tygmästaren i sitt förslag
upptagit 25,000 R:dr för år 1872.

6,357,743: -

7,293,760: -

2,771,640: -

2,042,975: -

Summa

18,466,118: -

Könyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvérket 1871.

Transport Rdr 18,466,118: —
Af denna summa anses sex millioner kunna med fördel
och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år
1872. samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande
år

Då Kongl. Maj:t, under förutsättning och vilkor, att de,
för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation
och i sammanhang dermed stående, nyss omförmäld a
byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga
medel varda af Riksdagen beviljade, härmed föreslår Riksdagen
att såsom bidrag dertill må utaf de under Armé-Förvaltningens
vård ställda kassör och fonder användas sammanlagdt.
................................................................................................ 1,258,000: —

kommer, i händelse af Riksdagens bifall härtill, den summa,

som för ändamålet bör af Riksdagen anvisas, att utgöra... R:dr 17,208,118: -

hvilken summa dock kan till 17,200,000 R:dr jemnas.

Femte Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.

För denna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande Riksstat, till årliga ut -

gifter anvisade:

penningar....................................i.......................................................... R:dr 4,006,484: 91.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång till... » 81,422: 79.

oindelt spannmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis beräknade ä 2

R:dr 10 öre kubikfoten till....................................................... » 125,2 9 2: 30.

tillhopa R:dr R:mt 4,213,200: —
Med hänvisning till bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet

den 9 innevarande månad förda protokoll, angående reglering af utgifterna
under denna hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t fästa Riksdagens uppmärksamhet å
angelägenheten af de i Departements-Chefens yttrande angifna åtgärder till förenkling
i förvaltningen och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De ifrågasatta
förändringarne, hvilka afse att sammanföra de å varfven spridda verkstad
erne och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af handräcknings-,
arbeta- och be vakning^ tj ensten å stationerna, hafva beräknats kunna,
utan särskild! anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet, genomföras under

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

loppet af några år, derest besparade tillgångar å hufvudtitelns anslag ställas
till Kongl. Maj:ts förfogande, att, i mån af behof, för ändamålet användas. Med
afseende härå hafva förändrade bestämmelser i fråga om eu del af anslagen
och besparingarnes användande funnits vara erforderliga i enlighet med hvad
här nedan gjorda förslag utvisa.

Vid den framställning, Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med innehållet i
berörda protokoll, härmed afgifver, vill Kongl. Maj:t följa den uppställning af
utgifterna under hufvudtiteln, som finnes samma protokoll bifogad; Och föreslår
Kongl. Maj:t, beträffande

Kansli-Expeditionen,

att Expeditions- och Protokolls-Sekreterare-tjensterne, vid nu varande innehafvarnes
afgång, må förenas och bestridas af en

Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr;

att i den lön, vaktmästaren vid expeditionen nu uppbär, måtte anvisas eu
förhöjning att årligen utgå med................................................................

Kommando-Expeditionen,

att jemväl åt vaktmästaren vid denna expedition årlig löneförhöjning
måtte beviljas med .....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,

(Kansli-expeditionen och Förvaltningen af Sjö-Ärendena:)

att anslaget till .skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för
kommandoexpeditionen, hvilket i Riksstaten för 1871 är sammanförd!
med enahanda anslag för Förvaltningen af Sjö-Ärendena i eu
gemensam summa af 5,000 R:dr, måtte sammanföras med expensanslaget
till Kansli-expeditionen och följaktligen 1,000 R:dr dit
öfverflyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel, hvarigenom
anslaget till de båda expeditionerna, hvilket för slutsiffrans

jemnande å hufvudtiteln, bör ökas med...................................................

skulle, under benämning skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementets kansli- och kommando-expeditioner, uppföras med
2,156: so, och hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, såsom
förhållandet nu är med anslaget till kansliexpeditionen, samt skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena
uppföras med 4,000 Rall''; _

Transport R:dr 200: 10.

100: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 200: io.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer, samt Lagskipning
och själavård,

att, derest Kongl. Maj it skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning
af den för förvaltningen samt för lagskipningens och själavårdens
upprätthållande vid sjö vapnets stationer anställda personal,
de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland tjenstemännen
uppkomma, må af Kongl. Maj:t användas till de öfvergångsstater,
som kunna erfordras intill dess nya definitiva stater
varda i behörig ordning fastställda;

Sjukvård,

att den i bilagde utdrag af Stats-Råds-Protokollet för Läkarekorpsen
vid sjöförsvaret föreslagna stat, som slutar å 25.400 R:dr,
och hvilken Kongl. Maj:t härmed velat till Riksdagens pröfning
öfverlemna, måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar
å densamma kunna varda af Kongl. Maj:t tillsätta;

Militärpersonalen,

dels att utdelning af spannmål till underhåll åt de vid Kongl.

Flottan och Kongl. Skärgårds-Årtilleriet, Nya Reservstaten samt
Märin-Regementet anställda 295 Underofficerare måtte upphöra i
den mån sådant utan förnärmande af deras rätt kan ske och, i
stället för de till en hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot
spannmål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 R:dr per
man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af
spannmål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne
ega rum, de å femte hufvudtiteln till afiöningsstaterna
samt till Flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot oindelt spanna
ål i Riksstaden uppföres i penningar med R:dr 140,174: 14;

dels att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas,
att

a) å anslaget till afiöningsstaterna upptages 14,750 R:dr, hvarigenom
detta anslag, å hvithet nu är uppfördt spanmål till beräknadt
värde af 84,936: oo kommer att minskas med 70,186: eu;

b) å anslaget till Flottans underhåll 30,754: 2, i följd hvaraf

Transport R:dr 200: lo.

Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport. R:dr

samma anslag, derå spanraåien nu är utförd med 40,272: i?, minskas
med 9,518: io; x

c) enär den del af ifrågavarande 140,174: u, som motsvarar
den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spannmål, bör
öfverföras till anslaget för gemenskapens naturaunderhåll, detta

anslags nuvarande belopp höjes med.................................''.......................

dels att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga
någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan eller Kongl. Skärgårds-Artilleriet,
den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning
må af Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som
kan blifva erforderlig, intill dess ny definitiv stat varder i behörig
ordning fastställd;

1 Indragningsstat öfverflyttade,

att den nu å femte hufvudtiteln uppförde indragningsstat jemte
de till densamma utgående aflöningar, h vil ka för närvarande utgöra
20,799: 98, måtte öfverflyttas till allmänna indragningsstaten
under nionde hufvudtiteln;

Båtsinanshållet,

att det i Riksstaten under titeln bätsmansindelningen uppförda
anslag, dels i penningar 7 R:dr 61 öre, dels i oindelt spanmål 39,8
kubikfot, i värde förslagsvis beräknade till 83 R:dr 58 öre, måtte
ur Riksstaten utgå och det med dessa anslagsbelopp afsedda behof
betäckas af förslagsanslaget: tillskott i de till bätsmansindelningen
■uti Blekinge län anslagtia räntor;

Beklädnad och Sängservis.

dels att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång
kan finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af kompanichefernas
vid Marin-Regementet rustkamrar, må användas befintliga
tillgångar å fonderna: mflutne medel till uppköp af spanmål
och utredningsförrådet samt hvad derutöfver kan för ändamålet
erfordras, må få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende
med kojer och täcken uppförda anslag,

dels ock att de kontanta behållningarna å fonden »sjöbeväringsförrådet»
vid 1870 års slut, äfvensom de till samma förråd hörande

200: io.

94,670: 12

Transport R:dr 94,870: 22.

32 Ko ny i Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

beklädnadsmaterialier må få öfverföras till fonden butsmansbeklädnadsmedel; Spamnålsupphandlings-

och hagerikostn åder,

att detta anslags natur af reservationsanslag måtte upphöra;

Nybyggnad och underhåll,

att de i Rik sstaten upptagne två särskilta anslag för flottans
underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till ett
enda reservationsanslag under titeln: Flottans nybyggnad och underhåll;

U lider visum gs ans t al ter å Stationerna,

att, derest Kongl. Maja skulle finna sig föranlåten företaga
reglering af lärarepersonalen vid Skeppsgosseskolan i Karlskrona,
de& behållningar, hvilka kunna genom afgång bland samma personal
uppkomma, må af Kongl. Maja användas till den öfvergångsstat,
som kan erfordras, intilldess ny definitiv stat kan varda i behörig
ordning fastställd;

Durchmarchkostnader,

att detta anslag måtte förändras från reservations till förslagsanslag; Sjömätningar

och Lifräddningsanstalterna,

att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet
i Riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr, än ock anslaget
till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, må
anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af
anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,
hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från Riksstaten
afföras, _

äfvensom att hvad angår det i Riksstaten under rubriken:

För handeln,

uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med
dertill hörande personal, detsamma må beräknas till 750,000 R.dr
och således höjas med......................................-........................:....................

94,870: 22.

100,000: -

Transport R:dr 194,870: 22.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 194,870: 22.

äfvensom att osvenskot,ten å inkomsttiteln Fyr- och håkmedel må
fortfarande, såsom hitintills, få för det med ifrågavarande anslag
afsedda behof användas. ,

Under förutsättning, att de anslag, i hvilka förändringar ej
blifvit föreslagna, uppföras till enahanda belopp, med hvilka de nu
utgå, vill Kongl. Maj:t vidare föreslå, att, till genomförande af de
arbeten och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning,
kunna varda af Kongl. Maj:t beslutade, tills vidare må ställas
till Kongl Maj:ts förfogande de behållningar å särskilta anslag,
hvilka redan finnas eller kunna uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena >
anställde tjensteman eller betjente, i den mån dessa behållningar
icke erfordras till aflöningar för det nya förvaltande verk, som,
enligt Kongl. Maj ds donna dag beslutade framställning till Riksdagen,
kan komma att, i stället för Förvaltningen af Sjö-Ärendena,
inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens
och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer
anställda personal, i den mån samma tillgångar icke till
nya aflöningsstater erfordras,

c) genom indragning af Skärgårds-Artilleriets depot i Göteborg,
i utgifterna för läkarevården derstädes,

d) genom minskning i antalet kanonierer, å de anslag, från
hvilka kostnaderna för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll
utgå,

é) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken,
sedan från samma behållningar utgått förut omförmälta fyllnad i
bristen å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar samt kostnaden för lösen af kompanichefernas
vid Marinregementet rustkamrar, i den mån återstoden för anslagets
ändamål icke erfordras;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bageri kostnader;
samt g) å anslaget till durchmarchekostnader.

Transport R:dr 194,870: 22.

Bih. till Riksdagens Prot. 1871. l:a Sami. i:a Afd.

Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 194,870: 22.

I händelse Riksdagen bifaller den af Rongl. Maj:t donna dag
beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret
af tillsamman 2,322 båtsmansnummer och af Marin-regementet,
kommer anslaget till båtsmännens beklädnad att minskas
med 56,165 : 93 och kostnaden för Marin-regementct att från hufvudtiteln
afföras med 248,228: 42, i enlighet med hvad förut åberopade
uppställning af utgifterna under hufvudtiteln närmare utvisar.
Då Marin-regeinentets portionskostnad afdrages från förslagsanslaget
till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll,
skulle detta anslag sluta å 173,680: hvilken summa torde böra
jemnas till 173,000, hvadan en minskning å detta anslag uppstår
med 680 R:dr.

Om den förhöjning å femte hufvudtitelns ordinarie anslag,

Rongl. Maj:t sålunda föreslagit ...................................... 194,870: 22

tillägges Riksstatens nuvarande slutsumma.............................................

blifver beloppet...............................................................................................

Härifrån afgå, enligt hvad bär ofvan är anfördt:
å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer

och depot ................................................................................. 70,186: 60

genom öfverflyttning af den å femte hufvudtiteln
uppförda indragningsstat till 9:de hufvudtiteln 20,799: 98

å anslaget till Flottans underhåll ........................... 9,518: to

» » » båtsmansindclningen........................ 91: 19

anslaget till sjömätningar och sjö karte kontorets

verksamhet ............................................................................. 60,000: —

anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster 10,000: —

Hvartill kommer, i händelse af öfverflyttning till
landtförsvaret af

2,322 båtsmansnummer................................................ 56,165: 93

och af Marin-regementet........................................... 248,228: 42

samt jemkning å anslaget till gemenskapens vid
sjöförsvaret naturaunderhåll............................................. 680: —

4,213,200: -4,408,070:22.

475,670: 22

hvarigenom slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag skulle,

enligt Rongl. Majrts förslag, blifva ............................................... R:dr 3,932,400: -

Såsom extra anslag för år 1872 vill Rongl. Maj:t härmed af
Riksdagen äska:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 35

till anskaffning af 2 pansarbåtar .................................................... 540,000: —

» 1 rekognoseringsfartyg................................................................ 120,000: -

» 4 st. grafva refflade kanoner.................................................. 80,000: —

» projektiler till dessa kanoner...................................................... 130,000: —

, » fortsätta försök med undervattensminor samt anskaffning
af materiel härför äfvensom till anskaffning af s. k. mitraille,user 50,000: —

Summa extra statsanslag R:dr 920,000: —

Sjette BC11 f v ti<lt iteln,

innefattande anslagen till Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar.......................................................................................................

Indel t ränta och ersättning för indragna räntor.................................

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ..................

Oindelt spanmål, 9,419 kub.fot 3 kannor, k 2 R:dr 10 öre per
kub.fot........................................................................................................

7,380,983: 97.
197,2 2 7 : 86.
12,407: 6i.

19,780: 53.

Summa Runt R:dr 7,610,400: —

Enligt närlagda den 9 innevarande månad öfver Civil-Departementetsärenden
förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att för beviljande af löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af de 4
Vaktmästare, hvilka äro i Expeditionens lönestat uppförde, anslaget till Expeditionen
höjes från 45,600 R:dr till 46,000 Rdr eller med ............... 400: —

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas
beredning och expedierande å extra stat anvisas ............ 1,800: —

2:o Commerce Collegium.

att från Commerce Collegii anslag afföras de för
indragne Bergshauptmans- och Grufveingeniörsbefattningarne
vid Störa Kopparberget uppförde löner, tillsammans
utgörande 2,550 R:dr.

Transport 1,800: —

400: -

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1,800: —
3:o Landtmäteristaten,

att, för beviljande af löneförhöjningar, åt Landtmäteri-Sekreteraren
med 500 R:dr, åt Landtmäteri-Fiskalen
med 600 R:dr och åt de vid Rikets General-Landtmäterikontor
anställde två Vaktmästare med 100 R:dr
till hvardera, Landtmäteristatens anslag måtte tillökas
med.......................................................................................................................

4:o Rikets Ekonomiska Karteverk,

att på extra stat anvisas, för arbetena inom Norrbottens
län 20,000 R:dr och för arbetena i öfrige delar
af Riket 32,000 R:dr eller tillsammans................................. 52,000: -

5: o Öfverståthållare-Embetet,

att Riksdagen måtte, för utvidgning af Öfver-Ståthållare-Embetets
lokal, bevilja tillökning i den på ÖfverStåthållare-Embetets
anslag uppförda hyresersättning, men,
då blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu
icke är bestämdt, för år 1872 endast på extra stat anvisa
det belopp, som, enligt hvad Öfver-Ståthållare-Embetet
antydt, kan komma att, utöfver hvad som redan
är å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva
behöflig! eller................................................................................. 1,500: —

6:o Landsstaterne i länen,

dels att, såsom ersättning till Landshöfdingen i Jönköpings
län för afskrift^ mjöl- och sågqvarnsräntor,

uppföras:

penningar ............................................................... . 5 öre

oindelt spannmål 6 kub.fot 7 k:r ä 2 R:dr

10 öre kub.foten ............................................. 14: 7 »

men att deremot ur kolumnen för indelt ränta och ersättning
för indragne räntor afföres ett motsvarande belopp
eller 14 R:dr 12 öre;

dels att, sedan länsmansboställena f mantal Björkome
och 1 mantal Slätafly blifvit till statsverket indragne
mot årlig ersättning till vederbörande tjenste -

400: -

1,300: -

14: 12

Transport 55,300: — 1,714: 12.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 55,300: — 1,714: 12.

män af 288 R:dr för det förra och 203 R:dr för det
sednare, det kontanta anslaget höjes med ett dessa

ersättningar motsvarande belopp eller.................................................... 491: —

men att deremot det indelta anslaget minskas med
det belopp, hvartill räntorna för berörde boställen
varit i stat beräknade eller 57 R:dr 13 öre;

dels att, till vinnande af öfverensstämmelse med
aflöningsstaterne, från det kontanta anslaget afräkna^
åtskillige från längre tid tillbaka odisponerade poster
å tillsammans 218 R:dr 72 öre, men deremot den indelta
räntan och ersättningen för indragna räntor ökas

med..................................................................................................................... 190 : 53,

hvilket belopp motsvarar landsstatsboställen åsatte
räntor, livilka förut varit kronan behållne, men blifvit
åt vederbörande tjensteman öfverlåtne mot nedsättning
i deras kontanta löner.

7:o Statens jernvägstrafk,

att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis
beräknade anslaget till statens jernvägstrafik höjes från

4,200,000 R:dr till 4,500,000 R:dr eller med...................................... 300,000: —

8:o Skiften och afvittringar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas, utöfver
det ordinarie anslaget, på extra stat..................... 90,000: -

9:o Landtbruksingeniörer och deras hiträclen,

att detta anslag förhöjes från 43,450 R:dr till
43,950 R:dr eller med ................................................................................. 500: -

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade
anslag måtte jemväl för år 1872 anvisas, nämk:

«) till pris belöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårds produkter,

sädesslag och andra jordbruksalster ........... 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom

Transport 151,300: — 302,895: 65.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 151,300: —

landet, der det kan finnas tjenligast anställa
sådane möten och der Hushållnings-Sällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till

dessa utställningar................................................... 3,000: -

c) till understöd åt personer af mankönet,
som genomgå fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård in. in. .................. 2,000: —

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen
med vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts
........................................................................... 4,500: —

dels ock att till de geologiska undersökningarne
beviljas ett extra anslag af.................. 57,000: —

ll:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,
dels att till Stockholms slöjdskola för 1872
anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda
beloppet 15,000 R:dr, 56,77 5 R:dr, så att det i
1871 års riksstat under ifrågavarande anslags titel

upptagna belopp ökas med........................... ..........

dels ock att såsom bidrag till underhållande
af väfskolan i Borås anvisas ett extra

anslag af........................................................................ 3,000: -

med vilkor, att från Elfsborgs läns landsting,
eller eljest inom orten, tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget.

12:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfaii,
dels att, på det undervisning vid Malmö
navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion
och behandling må kunna anordnas,
det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter

för handel och sjöfart förhöjes med..................... ..

dels ock att ett förslagsanslag af högst ... 1,500: —

måtte för år 1872 på extra stat anvisas och
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för åstadkommande
vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor
samt, der så ske kan och ti IIgångarne
medgifva, äfven vid navigationsskolan
i Malmö af undervisning för lokomotivförareoch
maskinist-elever i allmänhet.

302,895: 65

175: -

200: -

Transport 222,300: —

303,270: 65

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 222,300: - 303,270: 65

13:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att det under denna anslagstitel i riksstaten
uppförda belopp minskas med 5,000 R:dr
till 27,411 K:dr 84 öre.

14:o Diverse anslag.

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna

Väg- och Vattenbyggnader samt dess tjenste biträden

på extra stat anvisas.............................. 33,400:

att till undersökningar och expenser för
allmänna arbeten anvisas ........................................ 25,000: -

att till stipendier för medlemmar af Vägoch
Vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor
i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten beviljas ett extra anslag af..................... 2,000: -

att Riksdagen måtte dels till fortsättande
af statens jern vägsbyggnader bevilja:

för östra stambanan............... 2,100,000: —

för norra d:o .............. 1,900,000: - 4,000,000: -

dels ock medgifva, att vid jernvägsarbetenas
utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma
de orter, som statsbana eller handel,
hvartill anslag varder beviljad t, skall

genomgå och de ställen den bör anlöpa ... 4,282,700: -Beträffande alla de anslag, som uti Riksstat^ för innevarande
år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke
här ofvan blifvit särskild! omnämnde, har Kong]. Maj:t icke
anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. minskas med 30 R:dr 68 öre
eller från 60,069 R:dr 8 öre, .till 60,038 R:dr 40 öre.

De belopp, Kong!. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie

stat utgöra ......................................................................................... 3 0 3,2 7 0: 65.

Om härtill lägges nu gällande riksstad slutsumma för
Sjette hufvudtiteln................................................................................. 7,610 400: —

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa 7,913,670: 65

Transport 7,913,670: 65

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Commerce-Collegium........................... 2,550: -

» » till Landsstaterne i länen........................... 289: 97

» » till befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
.............................................................. 5,000: -

» » till skrifmaterialier och expenser, ved

så erhålles det belopp .....................................................................

hvartill Sjette hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle
för år 1872 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammalagdt.....

Hvad angår anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet,
att medel dertill vid föregående riksdagar anvisats
på Riksgäldskontoret, föreslår Kongl. Maja

att utaf redan vid sista riksdag beviljade anslag för år
1872 anvisas:

till förbättring af Wisby hamn ........................... 60,000: -

och till väganläggning mellan Lycksele och

Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län 20,000: -att följande medel anslås och ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensningar af åar och farleder...........................

2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda

vägar .........................................................................................................

3:o för understödjande af sådane utdikning^ och vattenaftappningar
i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
deruti an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som

hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten ..................

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar
och aftappningar af sänka traktör och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ............

ått, nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för erhållande
af statsbidrag till nu nämnde allmänna arbeten som
kontrollen å arbetsföretagens utförande enligt fastställde planer
må bibehållas. _

7,913,670: 65

7,870: 65,
77905,800: -,

4,282,700: -

20,000: -

150,000: -

60,000: -

50,000: -

Transport R:dr 4,642,700: —

Kanyl. Maj:ts Nåd. 1‘rvp. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

att Riksdagen för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
vare sig medelst försträckning eller anslag utan
återbetalningsskyldighet, enligt hvad Kongl. Maj:t, efter pröfning
af omständigheterna i hvarje särskilt fall finner lämpligt,
beviljar och till Kongl. Maj:ts disposition ställer ett
extra anslag af Fem millioner R:dr, hvarå Kongl. Maj:t när
som helst eger anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
dock att utgå med högst Fn million R:dr årligen från
och med år 1872 till och med 1876 samt i enlighet med följande
vilkor och bestämmelser, nemligen:

l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl.
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg
skall beröra;

2:o att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form
af försträckning, högst § och, när det utgår såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet, jemnt. 1 af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslag^, samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å lider, Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o

hvad särskild! angår försträckning, att

a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga
försträekningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres
ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör afbetalning derå;

b) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke
utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnde

dag;

d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel
utgör underpant för den af staten lemnade försträckning;

4:o beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet, att
när jernvägs behållna inkomst för något år öfverstiger Q
procent af anläggningskostnaden enligt det fastställda kostnadsförslaget,
hälften af öfverskottet tillfaller staten;

5:o att Kongl. Maj:t dels insätter en ledamot f direktionen
för hvarje jern vägsbolag, som undfått statsunderstöd

Transport

Bil. till Rilcsd. Prot. 1871. l;a Sand., l:a Afd.

4,642,700: -

4,642,700: -6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en revisor
att deltaga uti granskningen af förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas
af bolaget;

6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må,
då Kongl. Maj:t så pröfva!- lämpligt, dels utan kostnad eller
årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jern vägsanläggningen
erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller
annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget
bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels
ock kostnadsfritt begagna sådåne å kronans ägor belägna
kalk- och stenbrott, som kunna vara disponible.

Af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp för enskilda
jernvägsanläggningars understödjande utföres bär att under

år 1872 utgå...........................................................................................

Summa extra anslag R:dr

4,642,700: -

1,000,000: -5,642,700: -

Sjunde Hutvudtiteln,

innefattande anslagen för Finans-departementet, hvilka i nu gällande Riksstat

“‘^Penningar.......................................................................................... 6.554,512: m.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................ 22,258. 52.

821: lo.
1,308: 30.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag .......

Oindelt spanmål 623 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.

Tillsammans R:dr 6,578,900: —

Enligt de beslut, som innefattas i härvid bilagda utdrag af det inför Kongl.
Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden, föreslår
Kongl. M-aj:t härmed:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

l:o

att, för beredande åt hvardera af de tvenne vid Departementets Expedition
anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr, det för bemälda Expedition
i nu gällande stat uppförda anslag, 38,200 R.:dr, förhöjes med 200 R:dr.

2:o

att för Postverket, hvars utgiftsstater för 1872 komma att, sedan de blifvit
pröfvade af Kongl. Maj:t, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, det
nu i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte
utgå, bestämmes till samma belopp, 2,230,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit
härofvan beräknade.

3:o

att, sedan Telegrafmedlen härofvan upptagits bland Statsverkets ordinarie
inkomster och dervid beräknats till 740,000 R:dr, Riksdagen, jemte godkännande
af de Telegrafverkets utgiftsstater, som, enligt hvad åberopade Protokollsutdrag
utvisar, Kongl. Maj:t för Sin del gillat, måtte för nämnda verk under donna
hufvudtitel uppföra ett Reservationsanslag till nyssberörda belopp, 740,000 R:dr,
att omedelbart utgå af Telegrafmedlen, samt derjemte medgifva, dels att de
öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kong] Maj:t för
Telegrafverkets behof disponeras och dels att till bestridande af sådana Telegrafverkets
oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser
kunna erfordras, Kongl. Maj:t må, i händelse verkets egna medel dertill
icke lemna tillgång, ega att i Riksgäldskonteret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 R:dr; Viljande Kongl. Maj:t i sammanhang härmed tillkännagifva,
att, derest, på sätt Kongl.'' Maj:t föreslagit, Telegrafverket varder i Riksstaten
upptaget, äfven framgent ifrågakommande förändringar i verkets utgiftsstater
komma att till Riksdagens pröfning framläggas.

4:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets normalaflöningsstat
och öfriga utgiftsstater, som, enligt hvad merberörda Protokollsutdrag
visar, blifvit gillade af Kongl. Maj:t, måtte bestämma anslaget för
nämnda verk till 1,980,000 R:dr, att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom
förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

5:o

att den å Skogsstyrelsens stat uppförda aflöning för eu vaktmästare måtte
ökas med 100 R:dr, och följaktligen det kontanta anslaget för Skogsväsendet,
som nu utgör 337,678 R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas.

Kongl. Mdj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med
de af Kong!. Maj:t bär ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande
förslag, så visar sig att nämnda summa............................... 6,578,900: -

komme att ökas

dels genom upptagande å Hufvudtiteln af ett mot den nytillkomna
inkomsten af telegrafmedeln svarande nytt anslag för

Telegrafverket med.............................................................. 740,000: —

dels genom förhöjning af anslaget till Postverket
med ett mot Postmedlens beräknade tillväxt svarande
belopp af.................................................................... 30,000: -

och dels genom förhöjning af anslagen till FinansDepartementets
Expedition och till Skogsväsendet

med tillsammans ................................................................ 300: — 770 oaa. _

Läger R:dr 7,349,200: -

men deremot att minskas

genom nedsättning af anslaget till Tullverket med................. 10,000: —

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ......... R:dr 7,339,200: -

Vidare föreslår Kong]. Maj:t under åberopande af den utredning rörande
Kongl. Theaterns financiella ställning, som i omförmälda Protokolls-utdrag
meddelas:

att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 270,000 R:dr, att utgå med eu
tredjedel under hvardera af åren 1871, 1872 och 1873 till inlösande för Statsverkets
räkning af det s. k. Dramatiska Theaterhuset, hvithet då skulle fritt
från inteckningar till Statsverket öfverleinnas, samt i följd deraf nu anvisa ett
extra anslag, motsvarande tvåtredjedelar af nämnda belopp eller 180,000 R:dr,
deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872

likaledes ............................................................................................................ 90,000: —

Viljande Konungen deremot åtaga Sig att, med undantag af
ett belopp å, 30,000 R:dr, sota utgör Kongl. Theaterns skuld till
sina egna arbetares och .betjente sjuk- och begrafningskassa,
liqvidera Theaterns gäld, hvilken beräknas vid utgången af spelaret
1869—70 hafva uppgått till 198.140 R:dr utöfver ofvannämnda
270,000.

Transport 90,000:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 90,000: -

Derjemte äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år

1872 må under donna hufvudtitel anvisas:

för granskning inom Kammar-Kollegium af nya jordeböcker 15,000: —

Till Skogsinstitutet ............................................................................. 13,100: —

och såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,
förslagsanslag .................................................................................. 25,000: —

Tillsammans extra anslag för 1872 R:dr 143,100: -och 90,000 R:dr att utgå under år 1871.

Åttonde HutVudtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt Riksstaten

för år 1871 utgöra:

Penningar............................................................................................... 3,511,8 2 5 : 59.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor..................... 258,761: 29.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag......... 1,0917112: i?.

Oindelt spannmål, 4,810 kubikfot, motsvarande efter värde
af 2 R:dr 10 öre för kubikfot............................................................... • 10,101: -

Summa R:dr 4,871,800: -

På sätt bilagda utdrag af det inför Kongl. Näjd den 9 innevarande Januari
förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden innehåller, har Kongl. Maj:t i
afseende på anslagen under donna hufvudtitel velat i nåder föreslå följande
förändringar och bestämmelser, nemligen beträffande

l:o Departementets Expedition:

att till löneförbättring för två ordinarie vaktmästare beviljas 100 R:dr åt
hvardera, eller tillhopa..................................................................... R:dr 200: -

2.0 Kleresistaten:

att prostetunnor anvisas med följande belopp:
åt Kontraktsprosten i Täln kontrakt för Täln städs och
Kopparbergs landsförsamlingar ............................................. 34: U2.

Transport 34: 02.

200: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 34: os.

åt Kontraktsprosten i Stora Tima kontrakt för Silf bergs

församling ....................................................................... 17: Öl.

åt Kontraktsprosten i Vest er-Dals kontrakt för

Transtrands församling ............................................................ 7: 75.

åt Domprosten i Westerås, i egenskap af kontraktsprost
i Domprosteri^, för Engsö församling..................... 12: 95.

samt åt Kontraktsprosten i Vester-Rekarne kontrakt
för Konung Carls församling....................................... 12: 95.

hörande under detta anslag uppföras kontant godtgörelse
med 50 R:dr 68 öre till indelningshafvare för indragna qvarnräntor,
samt anslagets i Riksstat^ upptagna kolumn för ”Indelt
ränta och ersättning för indragna räntor” med samma belopp
minskas.

3:o Universiteten:

att till lön för en Adjunkt i de nordiska språken vid hvartdera
af universiteten i Upsala och Lund anslås 2,500 R:dr, eller

tillhopa...........................................................................................................

samt att af det vid 1870 års Riksdag å Lunds universitets
stat, för mistad inkomst af Stäfvie och Lackalänga församlingars
prebendepastorat, beviljade ersättningsanslag 4,200 R:dr, hvaraf
då anvisades endast 2,800 R:dr, återstoden nu uppföres med...

200: -

84 : 68,

5,000: -

1,400: -

4:o Elementarläroverken:

att åt en Lektor vid elementarläroverket i Hernösand beviljas
ersättning för af k om st en af S tigsjö prebendepastorat med 462: 94,

att utgå från den tid, då pastoratet af nuvarande indelningshafvaren,
Lektorn C. J. Östling, afträdes;

att under en lektorslön vid elementarläroverket i Westerås

anvisas godtgörelse för Hubbo prebendepastorat med .................. 477: 52,

att likaledes utgå från den tid, då denna lektorsbefattnings nuvarande
innehafvare pastoratet afträde!-; samt

att för den i vederbörande lärares löner inberäknade behållna
inkomsten af Orlunda och Grafva nu mera indragna
prebendepastorat, af hvilka det förra varit förenadt med rektors beställningen

vid lägre elementarläroverket i Wadstena och det_

Transport 7,625: u.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

senare med en lektorstjenst, vid högre elementarläroverket i

Carlstad, ersättning anslås:

för Orlunda pastorat med ...................................... 380: -

och för Grafva » » ..................................... 1,108: so.

5:o Seminarium för bildande af lärarinnor:

att de vid donna läroanstalt å ordinarie stat anställde fem
Lektorer och en Adjunkt må åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning
och löneförhöjning enligt samma grunder, som gälla för lärare
vid elementarläroverken, med förbehåll, hvad angår de Lektorer
och Adjunkter, hvilka hädanefter vid seminariet anställas, att
desse skola vara underkastade enahanda kompetensvilkor, som
äro eller varda fastställda för befordran till motsvarande befattningar
vid elementarläroverken;

samt att af besparingarne å reservationsanslaget till elementarläroverken
må användas hvad för omförmälda ändamål
erfordras utöfver det belopp, som kan af ifrågavarande läroanstalts
egna medel utgå.

6:o Pedagogier och folkskolor:

att till betäckande af en för år 1870 i detta anslag uppkommen
brist, 2,556 R:dr 86 öre, samt till bestridande af utgifter
för den lärare vid tvåklassiga pedagogier medgifna rätt
till uppflyttning i högre lönegrad må, i mån af behof, användas
besparingarne å reservationsanslaget för elementarläroverken.

7:o Folkundervisningen:

att Adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Upsala C. R.
Carlsson måtte, vid bestämmande af hans lönegrad såsom seminariilärare,
få beräkna den rätt till uppflyttning i högre lönegrad,
som honom i egenskap af lärare vid elementarläroverk
tillkommit;

att till aflöning, enligt gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas
Rektorer och Adjunkter anslaget för dessa läroanstalter
förhöj es med ..............................................................................

Transport

7,625: 14.

1,488: so.

6,000: -75,113: 64.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

samt att, jemte de nu i Riksstatén uppförda anslagen till
löneförbättring för examinerade folkskolelärare, 150,000 R:dr,
och till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, 175,000
R:dr, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens bär ofvan
upptagna belopp, 600,000 R:dr, må efter vissa grunder användas
såsom bidrag till aflönande af lärare vid folkskolor och s. k.
småskolor, och dels för samma ändamål ytterligare anvisas

75,000 R:dr; hvilka samtliga anslag, tillhopa 1,000,000 R:dr, i
Riksstatén uppföras under gemensam benämning: Lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor”, innefattande således eu

tillökning af .......................................................................................-........

kommande i stället folkskoleafgiften för år 1871, hvilken
först under år 1872 utgår, äfvensom enahanda afgift för sistnämnda
och följande år, att tillfalla statsverket.

8:o Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten:

att löner anvisas åt två nya provincialläkare med 1,500

R:dr för hvardera, eller tillhopa............................................................

hörande, till följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende å regleringen
af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel här
ofvan föreslagit, det för närvarande under Åttonde Hufvudtitelns
anslag för Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten uppförda
belopp, 9,650 R:dr, för pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen
från sistberörda Ffufvudtitels anslag afföras._

Den föreslagna tillökningen i anslag under Åttonde Huf vudtiteln

utgör således ........................................................................... 693,113: 64.

eller efter afdrag af nyssnämnde................................................ 9,650: -

tillhopa R:dr 683,463: 64.

Med tillägg af de i nu gällande riksstat under samma

hufvudtitel uppförda anslag....................................... 4,871,800: -

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas
utan vidare förändring, än att, för jemnande af
slutsumman, anslaget för »skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.» ökas med................................36: 36. 4,871,836: 36.

skulle denna hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans
uppgå till.................................................................... R:dr 5,555,300: -

15,113: 64.

675,000: -

3,000: -

l:o

2:o

1,500: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

hvarvid dock bör anmärkas, att 600,000 R:dr af anslaget för folkundervisningen
motsvaras af eu ny till samma belopp beräknad statsinkomst, som
icke föranleder till ökad beskattning.

Derjemte vill Kongl. Maj:t för behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga
under Åttonde Hufvudtiteln, af Riksdagen äska följande anslag:

för biträde vid handläggning i Ecklesiastik-Departementets Expedition
af ärenden rörande regleringen af presterskapets löneinkomster
..................................................

till uppförande af ny byggnad för Kongl. Biblioteket, —
hvartill för innevarande år anvisats 45,000 R:dr, — återstoden
af det tillförene beviljade beloppet, eller 435,238
R:dr, att utgå med ungefärligen en tredjedel under hvardera
af nästkommande tre år och således för år 1872 med

ett jemnadt belopp af................................................................

till förbättring af de svagast aflönande komministrars, kapellpredikanters
samt pastorats- och socken-adjunkters löne vilkor,

reservationsanslag..................................................................

till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till
erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina

folkskolelärare ............................................................ 20,000: -

för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
......................................... 6,000: —

3:o

4:o

5:o

145,000:

10,000: -

viljande Kongl. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande
besparingar å sistnämnda två anslag må få användas
för ändamål tillhörande folkundervisningen.

6:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii Ordförande samt
embets- och tjensteman jemte Kollegii första vaktmästare
7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges
flora och utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål
8:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn lemningar

m. m.......................................................... 5,000: —

till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af statens under
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens
inseende ställda samlingar och till aflöning
åt vaktbetjening .................................................

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och öfriga märkvärdiga föremål i statens

Transport R:dr 9,000: -

Bill. till Rilcsd. ProU 1871. l:a Sami,, l:a Åfd.

26,000: -

8,050: -

1,200: -

4,000:

191,750:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

9:o
10:o
1 l:o

12:o

13:o

14:o

15:o

16:o

17:o

Transport R:dr 9,000: —
historiska museum samt öfver svenska sigill
från medeltiden............................................................ 2,000: —

för hospitalsfondens förstärkande................................................

för fullbordande af hospitalsbyggnaden vid Göteborg.........

till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn....................................................................................

såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken i Hel singland

inrättade sjukhem för spetälska.................................

för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar............

till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrif tssäll skapets

handlingar............................................................................

till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska

språkets lagar» ....................................................................................

till e. o. Professoren C. G. Malmström för fullbordande af

ett historiskt arbete..........................................................................

för inlösen af f. d. Expeditions-Chefen C. F. Meinanders
myntsamling 20,000 R:dr, att utgå under innevarande år
med 10,000 R:dr och under år 1872 med återstoden.........

eller tillhopa för tillfälliga utgifter R:dr

191,750: -

11,000: -130,000: -84,000: -

2,500: -

3,000: -600: -

1,050: -

1,500: -

2,500: -

10,000: -437,900: -

i> ionde Hill vildt! teln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat
för den förra eller

Pensionsstaten.

Penningar ............................................................................................ R:dr 528,298: u.

Oindelt spannmål, 50,028 kubikfot 5 kannor efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten .................................................................................................. 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 633,357: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t endast den förändring, att på de
skäl, som i härvid bilagda Protokolls-Utdrag öfver Finansärenden finnas

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

utvecklade, det för Handelsflottans Pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen
direkte utgående Reservationsanslaget måtte med 4,000 R:dr förhöjas till

78,000 R:dr och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom förslagsvis
beräknadt i den mening, att den utbetalning till nåmnda Pensionsanstalt,
som på grund af anslaget må ega rum, skall, utöfver de 50,000 R:dr, som
vid 1869 års Riksdag beviljades i stället för det till Pensionsanstalten förut
utgående bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden, utgöra, såsom motsvarande
den s. k. föringen, dels 24,000 R:dr och dels derjemte 1,000 R:dr för
hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000 svåra läster) hvarmed lästetalet å
Svenska i utrikes sjöfart använda fartyg öfverstiger 69,120 nyläster (120 000
svåra läster).

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar...................................................................................... R:dr

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.....................

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.........

_ Oindelt spannmål, 30 kubikfot 2 kannor, efter 2 R:dr 10 öre
kubikfoten.......................................................

889,897: 12.
2,729: 72.
151: 75.

63: 42.

Tillsammans R:dr 892,842: 01.

vill Kong!. Maj:t föreslå:

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Jnstitieärenden,
att för soldaten vid Westgöta Regemente Gustaf Munters enka, Maja
Stina Svensdotter Munter, ma a Allmänna Indragningsstaten uppföras dels en
årlig pension af 50 R:dr, att utgå från innevarande års början så länge hon
lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af hennes och Munters tre minderåriga
barn, dottern Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan
Ludvig, född den 1 Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870,
ett belopp af 25 R:dr, att likaledes från början af innevarande år och framgent
årligen utbetalas, intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan
med döden afgår;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför sv ar särenden,
att Furiren vid Första Lifgrenadier-Regementet, Sergeanten Carl Isaah
Adolf Gyllenhammar må med månaden näst efter den, hvari han erhåller
afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300
Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsför -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

maner; dock med vilkor att Gyllenhammar, som redan är berättigad att, mot
expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten framdeles komma i
åtnjutande af pension från Arméens Pensionskassa, skulle åligga att från den
tidpunkt, då lian sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas
eu mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat;

att Löjtnanten vid Kalmar Regemente Philip von Krusenstjerna må med
månaden näst efter den, hvari lian erhåller afsked ur krigstjenst^, få uppföras
på Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en årlig pension till belopp af 450 Riksdaler, motsvarande von
Krusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten
afgår, innan han blifver till pension ur Armé ens pensionskassa berättigad, och
att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman
må för år 1872 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, eller

20,000 Riksdaler.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjoför sv av särenden,
att den nu å femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat jemte de till
densamma utgående aflöningar, hvilka för närvarande utgjorde 20,799 R:dr
98 öre, måtte till Allmänna Indragningsstaten öfvérflyttas, och

att extra Bataljonsläkaren Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall,
född Svensson, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under
sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Riksdaler, motsvarande beloppet
af det gratial, som tillkommer Andre Bataljonsläkares enka från Amiralitetskrigsmanskassan.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden,

att Professoren J. 8. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman, må tilläggas
en årlig pension af 500 R:dr, och

att Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län, Emanuel
Sandberg, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten för att, från och med
månaden näst efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid derifrån komma
i åtnjutande af eu mot f af länsmanslönen svarande årlig pension af 525
Riksdaler.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden,

att förre Underjägaren å kronopark^! Vestra Kinneskogen i Skaraborgs
län, Conrad Boos, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension å 150 R:dr, och

att, sedan Kongl. Maj:t genom Resolution den 6 Augusti 1869 förklarat
Arr end atom Jonas Niclasson, hvilken enligt kontrakt med Kammar-Kollegium
arrenderat numera till Statsverket indragna Häradsskrifvarebostället Störa
Hjerpetorp N:o 1 i Elfsborgs län på 30 år, räknade från midfasta!! 1848, berättigad
att såsom ersättning för ett bostället tillhörigt qvarnfall, som genom
sänkning af sjön Eldmörja!! gått förloradt, årligen utbekomma ett belopp af

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

37 R:dr 50 öre, nämnda belopp måtte varda å Allmänna Indragningsstaten
uppfördt att under det återstående af arrendetiden från och med år 1871 till
Jonas Niclasson årligen utgå.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecclesiastikärenden,
att Adjunkten vid Elementarläroverket i Wisby, Per Arvid Säve, må, efter
erhållet _ afsked från adjunktsbefattningen, uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af 2,000 Ridr årlig pension.

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Jönköping, Johan August Lagerqvist,
må å Allmänna Indragningsstaten erhålla lifstidspension till belopp af
1,125 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked
från tjenstfri varder honom beviljadt, och

att å Allmänna Indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Rektorn
vid Elementarläroverket i Carlskrona, Carl Rääfs enka, Henrietta Katarina Nordström,
under hennes återstående lifstid ett belopp af 300 R:dr för år, räknadt
från den 1 Maj 1871, då det henne tillkommande nådår går till ända.

Då Riksmarkegångspriset å spannmål åren 1868, 1869 och 1870 utgjort i
medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr 99 öre för tunnan,
eller 6 R:dr 49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill
spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom,
jemljkt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före
vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med
derunder beräknad spån mål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda
prisskillnad, 6 R:dr 49 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna
Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör
569 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i iemnadt
tal en summa af 3,700 R:dr.

Då det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag, hvilket nu
utgör 892,842 R:dr 1 öre, bör, i följd af den föreslagna öfverflyttningen hit
af den nu till Femte hufvudtiteln hörande Indragningsstat, ökas med 20,799
R:dr 98 öre, hvaremot öfriga äskade anvisningar å donna stat kunna antagas
blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som genom äldre pensionstagares
afgång uppkomma, så föreslår Kongl. Maj:t fördenskull och för vinnande
af jemn slutsumma å Riksstaten i sin helhet, att ifrågavarande anslag
för nästa statsregleringsperiod bestämmes till .......................... R:dr 913,642: oi

Transport R:dr 913,642: oi.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 913,642: oi.
så att, om härtill läggas Pensionsstatsanslagen, hvilka,
med iakttagande af här ofvan föreslagna förhöjning i anslaget
till Handelsflottans Pensionsanstalt, uppgå till ............ » 637,357: ss

slutsumman af de Ordinarie anslagen under Nionde
hufvudtiteln blifver.............................................................................. R:dr 1,551,000: —

Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl.
Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver Landtörn
Sjöförsvar särenden:

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1872 få utgå till samma

belopp, som för innevarande år finnes anvisadt eller..................... R:dr 85,500,

med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret
afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag
för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under
enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget
qvartalsvis utbetalas med förbindelse för Pensionskassans
direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,
hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om
hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari 1858

och den 6 November 1860, må för år 1872 bestämmas till ...... » 245,000

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens
pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1
Oktober, med förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande
af första halfårets belopp med afslutade räkenskaper redovisa föregående
årets utgifter, samt

att såsom extra anslag för 1872 må anvisas följande två
kreditiver nemligen,

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan
i stånd att till sjöförsvarets embets- och tjensteman samt

betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för_

Transport R:dr 330,500.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 330,500.

kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång

till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande................ » 75,000

dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskräde gemenskap
förunnade förbättrade pensionering .................................... » 40 000

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda
kreditiv, under loppet af år 1872, lyfta hvad för ornförmälda
behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för 1872 R:dr 445,500.

Då Statsverkets utgifter för år 1872, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne
blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, omfatta följande anslagssummor,
nemligen:

Första hufvudtiteln...	Ordinarie............		1,417,000.
Andra	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie	2.553,700. 80,000.	2,633,700.
Tredje	d:o	Ordinarie.........		603,800.
Fjerde	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie (utom särskilt begärda 17,200,000 R:dr)	11,238,200. 797,700.	12,035,900.
Femte	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie	3,932,400. 920,000.	4,852,400.
Sjette	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie	7,905,800. 5,642,700.	13,548,500.
Sjunde	d:o	Ordinarie............	7,339.200.	—
		Extra ordinarie	143,100.	7,482,300.
Åttonde	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie	5,555,300. 437,900.	5,993,200.
Nionde	d:o	Ordinarie............ Extra ordinarie	1,551,000. 445,500.	1,996,500.

och Statsverkets inkomster enligt här ofvan gjorda beräkning uppgå

tm........................................................................................................................ 45,610,000

erfordras således till utgifternas bestridande ytterligare......... R:dr 4,953,300

Transport R:dr 4,953,300.

360,000

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 4,953,300.

men då af de under Sjette hufvudtiteln upptagna extra ordinarie

anslag...............................................................................................................

äro afsedda att direkte från Riksgäldskontoret utbetalas, så blir

den statsfyllnadssumma, som under år 1872 bör Statskontoret__;_

från Riksgäldskontoret tillhandahållas .......................................... R:dr . 4,593,300.

Förutom det belopp å högst 6 millioner R:dr, som af de till befästnino-arnes
och krigsmaterielens iståndsättande nödiga ansedda 17,200,000 R:dr
Kong!. Maj:t äskar till sin disposition under åren 1871 och 1872, bär Kongl.
Maj:t härofvan föreslagit, att till utgående under år 1871 måtte beviljas:

för uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper...... R:dr 34,935: 40,

en tredjedel af köpeskillingen för Dramatiska theaterhuset......

och hälften af köpesumman för Meinanderska myntsamlingen .........

Dertill kommer, att de medel, som blifvit af Statskontoret för
oförutsedda behof under förskottstitel utanordna^, enligt hvad bilagda
utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare utvisar,

utgöra tillsammans ..........................................................................................

hvilket Kongl. Näjd för det förskjutna beloppets ersättande velat
härmed tillkännagifva.

90,000:

10,000:

22,041: 36,

Summa R:dr 156,976:

76.

Hvad nu angår Riksgäldskontorets behof för åren 1871 och 1872 och
tillgångarne för deras fyllande, så hafva, beträffande först ar 1871 Fullmäktige
uti en beräkning, för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden
närmare redogöra, upptagit

Utgifterna till ................................................................................... R:dr 12,917,089: 25.

Dertill hör likväl läggas:

Brister i beräknade statsinkomster och förslagsanslag för år
1869 efter afdrag af öfverskott och besparingar för samma år

enligt approximativ uppgift af Statskontoret.................................... 1,162,022: —

samt de af Kongl. Näjd nu för år 1871 äskade anslag...... 156,976: 76.

Summa Utgifter R:dr 14,236,088: i,

hvaremot Inkom,sterne och tillgångarne för samma år af Fullmäktige beräknats
tijj ..................................................." ............................................. R:dr 10,352,934: 24.

Dervid bör likväl iakttagas:

att Skogsplanteringskassans och Christianstads läns flygsandsplanteringsfonds
behållningar, hvilka i berörda beräkning upptagits
till allenast 125,000 R:dr, deremot enligt en från Stats-_

Transport Rd:r 10,352,934: 24.

Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 57

Transport R:dr 10,852,934: u

kontoret meddelad approximativ uppskattning sannolikt uppgå
till 207,512 R:dr 48 öre, hvarföre skillnaden här utföres med
och att, utom de Undsättningsmedel, som Fullmäktige antagit
skola till ett belopp af 65,466 R:dr 67 öre inflyta i återbetalning
å de lån, som utlemnats å det vid 1869 års riksdag beviljade
särskilda anslag 340,000 R:dr, derjemte andra dylika
medel äro till återbetalning under 1871 förfallne till belopp af
Men dessutom böra bland 1871 års inkomster upptagas:
dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1870, enligt
en i omförmälda protokollsutdrag intagen beräkning, utgörande
efter afdrag af 1,000,000 R:dr, som redan af Fullmäktige

tagits i beräkning för sistnämnde år...................................................

dels ock å nedannämnde fonder och reservationsanslag innestående
behållningar, som enligt Kong!. Maj:ts föreskrift komma
att till Riksgäldskontor! öfverlemnas, nemligen:

å Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden

hushållning......................................................................... 36,341: 13

å Konsulsfonden......................................................... 40,000: —

å Reservationsanslaget till blesserade officerare 42,800: —

och å Reservationsanslaget till Elementarläroverken 100,000: —

Summa tillgångar R:dr 13,471,501: 79,
i följd hvaraf för 1871 uppstår en brist af 764,586 R:dr 22 öre.

Vidkommande derefter 1872 så hafva Fullmäktige för detta år beräknat
Riksgäldskontorets Utgifter till.................................................... R:dr 9,892,443: 37.

Dertill bör likväl läggas:

Nyssnämnda brist vid 1871 års slut................................. » 764,586: 22.

Räntan å det belopp, som Kongl. Maj:t anser böra
under år 1871 upplåna^ till jern vägsbyggnader och till
omsättning af äldre lån.................................................................. » 380,000: -

De för år 1872 af Kongl. Maj:t äskade extra anslag,

som höra direkte från Riksgäldskontoret utgå........................ » 360,000: -

samt ofvanstående statsfyllnadssumma för år 1872.......... » 4,593,300: -

Summa utgifter R:dr 15,990,329: 59.

Beträffande åter Inkomsterna för 1872, så hafva de af Fullmäktige upptagits
till............................................................................................... R:dr 4,020,402: 67.

Deribland ingå återinflytande undsättningsmedel från ofvan Transport

R:dr 4,020,402: 67.

82,512: 48

537,613: 94.

2,279,300: -

219,141: 13.

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Samt., 1 Afd.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 4,020,402: er.

nämnde anslag å 340-000 E:dr, med ett, belopp af 65,466
Rdr 67 öre; men, då äfven andra dylika medel äro till återbetalning
under 1872 förfallna, så anser Kong!. Maj:t, i
likhet med hvad för 1871 skett, äfven dessa medels belopp
höra upptagas.........................................................................•............. » 708,815: 63.

Summa inkomster R:dr 4,729,218: so.

Dragés nu denna summa från ofvanutförda utgiftssumma, så återstår ett

belopp af............................................................................................. R:dr 11,261,111: 29,

som, då i nämnda utgiftssumma ingår äfven bristen för år
1871, utgör sammanlagda bristen för åren 1871 och 1872.

Denna brist anser Kong!. Maj:t höra fyllas:

Genom anvisande dertill af Bankovinsten för år 1870,

antagligen............................................................... 1,500,000: —

Genom lån, motsvarande dels beloppet
af den del af 1867 års jern vägslån, som 1872

skall betalas ................................ 2,130,000: —

och dels det belopp, som Kongl.

Maj:t härofvan äskat till sin disposition
för jervägsbyggnader... 5,000,000: — 7^30,000: -

8,630,000: -

hvarefter återstår en slutlig brist af......................................... R:dr 2,631,111: 29,

till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1872 åtaga sig
allmän bevillning till vanligt belopp.

Ehuru, i den händelse, att det af Kongl. Maj:t under Åttonde hufvudtiteln
begärda anslag till Folkundervisningen varder af Riksdagen beviljadt, den år
1871 debiterade folkskoleafgiften kommer att under år 1872 till Statsverket
inflyta, men, för år 1872 åter, vid dess slut ny bland Statsverkets inkomster
beräknad folkskoleafgift debiteras, och afgiften för det förstnämnda året således
skulle kunna till fyllande af andra behof användas, har donna afgift, som kan
antagas uppgå till ett belopp af 600,000 R:dr, icke blifvit härofvan tagen i beräkning
såsom en tillgång för Statsregleringen. Anledningen dertill är den,
att Statskontoret, som i följd deraf, att flera af dess inkomster inflyta först året
efter det, för bestridande af hvars utgifter de debiteras, redan har att bestrida
betydliga förskotter, möjligen icke utan olägenhet skulle kunna förskjuta jemväl
det äskade störa folkskoleanslaget, utan ansetts höra dertill få disponera
ofvannämnde år 1872 inflytande afgift; Och föreslår Kongl. Maj:t i sådant

Kongl. Maj:ts Nåd''. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.

ändamål, att samma afgift måtte få till Statskontoret öfverlemnas för att i Statsverkets
grundfond ingå.

Hvad nu slutligen angår frågan om lämpligaste sättet att anskaffa medel
till de utgifter, som för fästningarnes och försvarsmaterielens iståndsättande
oundgängligen erfordras, så förekommer, att den härtill äskade högst betydliga
summan af mer än 17 millioner Riksdaler, för att bereda dermed åsyftadt gagn,
måste utgå och användas inom kortare tid än som, med afseende å landets tillgångar,
kan ifrågasättas för dess utbetalande af Statsmedel. Det blifver derföre
nödigt, att bördan deraf fördelas på flera år, ehuru å andra sidan betalningen
af det lån, som för ett sådant ändamål erfordras, icke bör uppskjutas
längre än nödvändigheten kräfver.

En tilläggsbevillning eller vapenskatt af lika belopp, som den nu utgående
allmänna bevillningen efter 2:a och 3:e Artiklarne, synes Kongl. Maj:t icke
vara en drygare beskattning än landet bör antagas vara villigt att, då för
tryggandet af dess försvar så erfordras, sig åtaga. Om vidare af denna vapenskatt,
hvars belopp torde kunna uppskattas till 2 millioner Riksdaler om året,
hvad som under de första åren, intilldess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke
behöfves till ränteliqvider, af f1 ullmäktige i Riksgäldskontoret reserveras såsom
särskild tillgång till de medel, som för ifrågavarande ändamål höra Kongl.
Maj:t tillhandahållas, och således någon amortering å lånet icke sker förr än
hela dess belopp blifvit upptaget, så skulle under antagande, att på detta sätt
3 millioner Riksdaler anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta,
det nominella belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt
behöfves för beredande af en effektiv tillgång å 17,200,000 Riksdaler, eller

14,200,000 R:dr utöfver omförmälda 3 millioner Riksdaler, kunna beräknas till
15 millioner Riksdaler, och tiden för lånets slutliga amortering bestämmas till
Tolf år efter första låneandelens upptagande.

Kongl. Maj:t föreslår alltså:

att Riksdagen såsom fond för iståndsättande af landets fästningar och försvarsmateriel,
i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t härofvan under
Fjerde hufvudtiteln framlagda plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000
Riksdaler att enligt Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontoret utgå, dock
att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6 millioner Riksdaler må kunna
lyftas,

att Riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår ett
direkt skattebidrag af 3 millioner Riksdaler och dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdrager att upplägga ett lån af nominellt 15 millioner Riksdaler
emot Statsobligationer, ställda i Svenskt mynt och löpande med 5 procent
ränta, att återbetalas genom amortering inom 12 års tid,

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

att Riksdagen till ränteliqvider och amortering af kapitalskulden å nämnda
lån anvisar ett anslag af 2 millioner Riksdaler att årligen af Riksgäldskontor^
medel afsätta^ och för beredande af tillgång dertill åtager sig en vapenskatt till
lika belopp med bevillning^ efter 2:a och 3:e Artiklarne, hvilken, för att under
år 1872 utgå, debiteras gemensamt med 1871 års bevillning och för år 1872
gemensamt med bevillningen för samma år;

att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp blifvit upptaget
samt att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott, efter det
alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver de 3 millioner Riksdaler,
hvilka bär ofvan blifvit bestämda att till fonden ingå, det belopp, som
är afsedt att up plån as, då med lika mycket minskas, och en mot minskningen
svarande summa i obligationer annulleras.

Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrigt med Statsregeringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas;
Och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Ivongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcern.

STOCKHOT M, 1871.

p. a. NORSTEDT & SÖNER, KONG!,. BOKTRYCKARE.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stat-s-Rådet å Stockholms Slott
Fredagen deri 2 December 1870,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve
Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhupvud,

W 4RN,

W ENNERBERG,

Bergström,

Friherre AlstrÖMER.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

Den af Soldaten vid Wadsbo kompani af Westgöta regemente Gustaf Munters
enka Maja Stina Svensdotter i underdånighet gjorda ansökning att, enär hennes bemälde
man aflidit till följd af våld, som under tjenstgöring vid en fångbevakningskommendering
å Carlsborg blifvit emot honom utöfvadt af en kronoarbetskarl, samt
Munters efterlemnade tillgångar utgjordes allenast af nödiga husgerådseffekter, Kongl.
Maj:t täcktes i nåder bereda Sökanden och hennes tre minderåriga barn något ärligt
understöd; utvisande de vid ansökningen fogade handlingar att, jemlik! Garnisonskrigsrättens
å Carlsborg utslag den 29 Mars innevarande år, Kronoarbetskarlen

Anders Christian Ekström ansetts lagligen förvunnen att hafva den 22 i berörda månad
genom uppsåtlig misshandel med berådt mod, men utan afsigt att dräpa, dödat

Soldaten Munter och derför blifvit till ansvar fälld; att Munter efterlemna!, jemte
enkan, tre barn, nemligen dottren Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerne
Johan Ludvig, född den I Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari
1870, samt att husets behållna tillgång, enligt bouppteckning, uppgått till 250 Riksdaler
Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen uti underdånigt memorial den 17 sist—
lidne Maj, jemte öfverlemnande af- ansökningshandlingarne, i underdånighet hemställt,
huruvida icke, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som, jemlik! Kongl. Maj:ts
nådiga Bref den 23 November 1860, blifvit i likartad! fall för Fånggevaldigern Olof

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Wassenii enka och minderåriga barn bevändt, Kongl. Maj:t täcktea bereda Sökanden
ärligt understöd af 50 Riksdaler att utgå från mannens död och så länge hon lefver
ogift, samt derjemte 25 Riksdaler för hvartdera af barnen intilldess detsamma uppnått
15 års ålder, att likaledes utgå från fadrens död.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde vidare, hurusom af ofvanbemälde
Krigsrätts rörande våldet å Munter förda ransakningsprotokoll, som blifvit till
Justitie-departementet infordradt, inhemtades, att sedan, med anledning deraf, att Kronoarbetskarlen
Ekström jemte ,en annan kronoarbetskarl den 22 sistlidne Mars voro af
stärka drycker öfverlastade och uppförde sig i hög grad vildsint, några af de till beva
k ni ngs kommenderi ngen a Carlsborg hörande soldater, och deribland ^Munter, bb 1 vit
af vederbörande befälhafvare till kallade för att afföra bemäldc kt onoarbetskarlar i
arrest, hade, då Munter, åtlydande nämnde kallelse, kommit fram till Ekström, denne
i vildt raseri med foten, å hvilken han bär s. k. träbottensko, beslagen med jernskena,
tilldelat Munter en spark framtill emellan bröstet och skrefvet, hvarvid Munter
föll omkull och efter några ögonblick afled; samt att vederbörande läkare, efter verkställd
besigtning och liköppning å Munters döda kropp, i afgifven attest intygat, att
om förmälde misshandel vållat Munters död.

Sedan Hans Excellens häruppå i underdånighet erinrat, att Kongl. Maj:t den 22
sistlidne Juni, vid föredragning af förevarande ansökning, tilldelat enkan Munter för
innevarande år ett understöd af 150 Riksdaler, att utgå åt besparingarne å Riksstatens
Andra Hufvudtitel, samt tillika förklarat sig vilja framdeles, uppå förnyad underdånig
anmälan af den gjorda framställningen, taga i nådigt öfvervägande, huruvida till nästkommande
Riksdag skulle aflåtas Proposition om årlig pension å Allmänna Indragningsstaten
åt enkan Munter och hennes barn; så hemställde nu Hans Excellens att med
afseende å de, på sätt ofvan förmäles, i ärendet upplysta omständigheter, Kongl. Maj:t
täcktes besluta att till instundande Riksdag aflåta nådig Proposition derom att å Allmänna
Indragningsstaten måtte uppföras för enkan Munter dels en årlig pension af 50
Riksdaler att utgå från nästkommande års början så länge hon lefver ogift, och dels
ytterligare till hvarje af hennes och Munters minderåriga barn ett belopp af 25 Riksdaler,
att likaledes från början af nästa år och framgent årligen utbetalas intilldess
barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgå,-.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt behagade, på tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter,
Hans Maj:t Konungen bifalla; Och skulle utdrag af detta
protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda
framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln
iakttagas.

Ex protocollo

C. J. E. Akerstedt.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Protokoll öfver ett Justitie-Departements-Äreiide, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Måndagen
den 9 Januari 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
W ACHTMEISTER,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Lei.tonhufvud,

W^ERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre AlstrÖmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anföra hvad, vid aflåtande af
nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,
vore att iakttaga i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra
Hufvudtitel, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern i underdånighet, vid
första posten å donna Hufvudtitel eller Departementschefens aflöning, att det åt Hans
Excellens uti Kronans hus N:o 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling,
med adressnummer 1 och 3 vid Östra Beridarebansgatan, upplåtna boställe, hvilket
nu vore, med nådigt tillstånd, uthyrdt till Statens Seminarium för bildande af lärarinnor
och den dertill hörande Normalskola, komme att afträdas vid kontraktstidens slut
den I April innevarande år, hvadan frågan om framtida förfarandet med nämnda boställe
syntes påkalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet; och sedan Hans Excellens Herr
Justitie-statsministern, hvars rätt vore af detta ärendes utgång beroende, lemnat sin
plats vid rådsbordet, föredrogs ärendet, enligt nådigt förordnande, af Statsrådet Bredberg,
som dervid yttrade:

”Af de boställen, som för tjugo år sedan farinös i Kronans hus anvisade åt
cheferne för de särskilda Statsdepartementen med undantag af Finans-departementet,
hafva tre sedermera tagits i anspråk för andra allmänna behof och dessa boställens
innehafvare derför bekommit den ersättning att aflöningen, 15,000 Ridt-, blifvit vid
statsregleringarne 1860 och 1863 för Ecklesiastik-, 1863 för Civil- och 1868 för
Landtförsvars-depa,rtementets chef ökad med en hyresersättning af 2,000 R:dr eller

4 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No i, om Statsverket 1871.

enahanda belopp, som redan 1858 var chefen för Finans-departementet i sådant hänseende
tillerkändt. Bland de återstående boställena har det, som enligt Kongl. Brefvet
den 29 September 1848 är tills vidare upplåtet åt Herr Justitie-statsministern, icke
för detta ändamål begagnats sedan den I April 186 1, utan under den derefter förflutna
tiden af tio år, med nådigt tillstånd, varit af boställshafvaren, mot en årlig hyra
af 3,500 K:dr, uthyrdt till Lärarinneseminariet och dess Normalskola, hvilka derifrån
komma att under året förflyttas till annan, för sådant ändamål bebyggd fastighet.

När med anledning häraf fråga nu kan uppstå, att bostället åter skulle af Justitie-statsministern
sjelf begagnas, lärer det icke undfalla Eders Maj:ts uppmärksamhet,
att, sedan öfriga delar af qvarteret Beridarebanan och äfven en de! af bottenvåningen
i samma hus numera upptagas af hufvudstadens mest besökta läroverk, nemligen
Slöjdskolan och Nya Elementarskolan, den sednare med lekplats på den för henne
och bostället gemensamma gården, detta alltför mycket lider af en bullersam omgifning
och af brist på ett afstängdt område för att lämpa sig till bostad åt den, hvilken enligt
Regeringsformen är rikets förste embetsman. Lämpligare synes vara, likasom det
med nuvarande Herr Justitie-ministerns yttrade önskan öfverensstämmer, att bostället,
hvilket består af en större våning en trappa upp om tolf egentliga boningsrum jemte
kuk, skafferi, tambur och garderober m. m. tillika med rum i vinds- och jordvåningarne
samt källare och uthus, användes för andra allmänna behof eller, intilldess sådant kan
ske, uthyres för Statsverkets rakning, genom Öfverintendents-embetets försorg, men
Justitie-statsministern i stället får sin på Riksstatens Andra Hufvudtitel uppförda aflöning,
15,000 R:dr, ökad med en hyresersättning, som, i öfverensstämmelse med det
hyresbelopp, han för sitt boställe hittills uppburit, och med afseende jemväl på Statsministrarnes
af grundlagen angifna ställning framför öfrige Statsdepartements-chefer,
torde bestämmas till 3,500 R:dr. Härvid torda ej heller höra förbises, att kontanta
aflöningen för Herr Justitie-statsministern före den statsreglering, som verkställdes vid

1856--1858 års riksdag, var 1,500 R:dr högre, än för de Departementschefer, som

icke äro Statsministrar, och att skilnadeu i detta hänseende då af Eders Kongl. Maj:t
föreslogs till 3,000 R:dr, som Rikets Ständer likväl icke beviljade.

På grund af det nu anförda hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Näjd täcktes hos nästkommande Riksdag föreslå uppförande på Andra Hufvudtiteln af
ofvannämnda belopp, 3,500 R:dr, att från början af år 1872 såsom årlig hyresersättning
utgå till Herr Justitie-statsministern.”

I donna underdåniga hemställan instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna bifall.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, som härefter återtog sin plats vid
rådsbordet, hemställde, beträffande öfriga delar af Andra Hufvudtiteln, att de å densamma
nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar,
om hvilka här nedan förmärs; och yttrade Hans Excellens dervid angående:

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om. Statsverket 1871.

\ :o Justitie-Stats-Expeditionen.

Under sednaste årtionde hafva Rikets Ständer och Riksdagen tid efter annan hos
Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar om behofvet af förändrade stadganden
i åtskilliga ämnen, som tillhöra civil- och kriminallagstiftningens område. Med anledning
häraf har Eders Kongl. Maj:t åt särskilda komitier uppdragit att utarbeta
flera författningsförslag, bland annat rörande införande af fastighetsböcker, angående
allmänna under doms tolarne å landet, angående den s. k. vattenrätten, äfvensom rörande
utsöknings väsen det. Icke sällan inträffar emellertid, att sålunda utarbetade lagförslag,
såsom förhållandet särskilt varit med dem i ofvan först omförmälda två ämnen, vid
deras i grundlag föreskrifna granskning inom Högsta Domstolen blifva på anförda skäl
afstyrka; hvarefter Regeringen, om ej frågan skall helt och hållet falla, är satt i valet
att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som i frågan bör antagas
hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens godkännande framlägga förslaget
i hufvudsakligen oförändradt skick eller ock låta detsamma undergå en mer eller mindre
genomgripande omarbetning. Ju större och vigtigare dessa lagförslag äro och ju flera
frågor samtidigt fordra en snar läsning, desto otillräckligare måste de krafter befinnas,
som till ett sådant arbete för närvarande äro inom Justitie-Stats-Expeditionen tillgängliga.

Då nu, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta delar af vår lagstiftning, som
redan äro under bearbetning, äfven andra, till civil- och processrätten hörande inom
den närmaste framtiden torde höra underkastas en sådan, synes med skål kunna ifrågasättas,
om icke den förändrade anordning lämpligen herde vidtagas att i stället för
tillsättande af särskilda komitier för enstaka lagfrågors behandling, såsom hittills skott,
upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda tid ifrågakomma, äfvensom
dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar funnes nödig, i sin helhet,
så vidt ske kunde, af samma personer utfördes. Det vill i detta hänseende för mig
synas otvifvelaktigt,, att om ett sådant lagberedningsarbete uppdrages åt insigtsfull
män, hvilka finge, ostörda af andra embetsåligganden, egna sig deråt, de, under fortsatta
studier, med en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens
fält och med lemnadt tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom
erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning, herde blifva
i tillfälle att på ett mera tillfredsställande sätt fösa den föreliggande uppgiften, än om
arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves. Icke blott enhet och konseqvens i
redaktionen af sjelfva lagtexten, äfven innehållet af de särskilda lagar ne och det inbördes
sammanhanget dem emellan syntes höra vinna på den ifrågasätta förändringen
i arbetssättet, likasom arbetet i sin helhet herde antagas komma att skrida raskare
framåt.

Antalet af dem, åt hvilka detta arbete skulle uppdragas, har jag tänkt mig höra
blifva tre, hvilka jemte det de, i den man de dem närmast tillhörande arbeten det
medgåfve, kunde biträda öfriga Statsdepartementer med upprättande och granskning af
lagförslag, tillika skulle öfvertaga den Byråchefen för lagärenden nu åliggande skyl -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ], om Statsverket 1871.

Vighet att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen samt vara underkastade de närmare
bestämmelser i afseende å arbetet, som af chefen för Justitie-departementet meddelas.

För att kunna med någorlunda säkerhet påräkna, att de personer, som för ändamålet
utses, komma att dermed fortfara, och då löneförmånerna, som medfölja de befattningar,
de förut, möjligen innehafva, torde höra helt och hållet afstås till dem, som
befattningarne under tiden skota, synes mig ett årligt arfvode till hvarje ledamot i den
sålunda föreslagna nya Lagbyrån höra bestämmas af 8,000 Riksdaler. Derest den af
mig förordade anordningen kommer till stånd, kunde dock åtskilliga andra utgifter, som
hittills belastat Statsverket, besparas. Sålunda skulle det åt Byråchefen för lagärenden
i stat anslagna arfvode af 3,000 R:dr indragas, och de icke obetydliga kostnaderna
för tid efter annan tillsätta tillfälliga lagkomitéer komme äfven att upphöra.
Något särskild! anslag till skrifbiträde inom byrån torde icke behöfva i staten upptagas,
enär sådan! biträde bör kunna af tjenstemännen inom Justitie-Stats-Expeditionen
lemnas.

På grund af hvad jag nu haft nåden anföra hemställer jag, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för inrättande inom Justitie-departementet af eu
lagbyrå, bestående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att,
under Justitie-statsministerns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning
af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga
frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar, å
Justitie-Stats-Expeditionens stat uppföra följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R=dr 8,000: —

» två d:o d:o, d:o ...................................................... » 16,000:

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att så länge han bekläder donna befattning
afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst; samt att, derest
detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälda stat åt Byråchefen för lagärenden
nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages.

Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts donna dag uppå Finansdepartementets
föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning af aflöningen till de
vid Stats-departementens Expeditioner anställde Vaktmästare, hemställer jag att nådig
framställning måtte till Riksdagen göras derom, att lönen för de två å Justitie-StatsExpeditionens
stat uppförda Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda
bestämmes:

för en Vaktmästare till ........................................................................... R:dr / 00: —

» en d:o » ........................................................................... w 600:

2:o. Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del af utgifterna under denna titel, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar
aflöningen till Fångvår,Is-styrelsen samt en del andra fångvårdens embete- och
tjensteman samt betjente.

Bil. N:o 1 till Kon yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

I afseende härå förekommer, att sedan, med anledning af Riksdagens underdånig
skrifvelse den 9 sistlidne Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens AndL
Hufvudtitel, Eders Kong!. Maj:t den SO i samma månad anbefallt Fångvårds-styrelsen
att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till personaloch
afloningsstat för Styrelsens Kansli och Kammarkontor, uppgjordt med hänsyn till
de af Styrelsen i underdånigt utlåtande af den 10 December 1869 ifrågasätta indragningar
inom Styrelsens tjenstemannapersonal; så har Styrelsen, till följd af donna
föreskrift, med underdånig skrifvelse den 20 sistlidne Oktober öfverlemnat ett så lydande

Underdånigt förslag till Personal, och Aflöningsstat för Fåogvårds-Styrelsen år 1872.

Löner och arfvode» å ordinarie stat.

Styrelsen.

I General-direktör, lön......................................................................

1 Ledamot, » .............................................

1 D:o, » ...................................................

Eiksmynt.

8,000

5,000

4,500

1 Sekreterare, lön..............................

I Registrator och protokollsförande, lön
1 Notarie och Ombudsman......................

Kansliet.

.17,500:

3.500

2.500

1.500

Tillägg: För dessa sistnämnda 2:ne tjensteman, som icke få innehafva annan
ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat i 5 år, med 500
och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.
Anmärkning: De i nu gällande stat upptagna löner till:

1 Registrator................................................................................. g jqq. _

1 Notarie...................................................................................... 2,200: ~

2 Kanslister ................................................................................. 2 000

,7,500: —

tillsammans 6,700: —

utgå tills vidare med oförändrade belopp, men förändras i den män nu
föreslagna reglering kan genomföras.

Kammar-Kontoret.

I Kamererare, lön.................................................................

1 Kammarförvandt, lön........................................................

I Revisor, » .......................................................

1 D:o, » ........................................................

1 Kassör, » ........................................................

Nuvarande Kassören, som redan innan instruktionen för Styrelsen
utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, samt är befriad
från en del af de genom instruktionen Kassören tillagda nya
åligganden, åtnjuter i lön endast.............................. 1,470: —

3.500

2.500
2,200
2,200
2,200

Transport 1,470: — 12,600: — 25,000:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1,47 0:— 12,600:— 25,000: —
hvaremot till den tjensteman, som under nuvarande
Kassörens tjenstetid bestrider nyssnämnde göromål,

utgår arfvode med.................................................... 1,200:

blifvande, skilnaden emellan dessa belopp samt ofvan
utförda lön upptagen såsom arfvode, att indragas

vid nuvarande Kassörens afgång.............................. *70: ”

2 Kammarskrifvare, lön k 1,000 R:dr............................................. 2,000. — j4.600: —

1 D:o, arfvode, att framdeles, sedan göro målen

hunnit blifva på annat sätt ordnade, indragas 1,000: —

I Intendent, arfvode................................................................................................

1 Läkare, d:o ...............................................................................................

2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr...........................................................................

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.....................................

j).0 d;0 d:o Kammarkontor.....................

Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen.........................................................

Summa

3,000: —
600: —
1,200: —
1,800: —
1,000: —
600: —

47,800: —

Härtill kommer:

Fyllnadsbelopp att tillsvidare utgå:

Skilnaden mellan de för tjenstemännen i Kansliet å nu

gällande stat uppförda löner å tillhopa ..................

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å ....................

hvilken skilnad kommer att försvinna i den män
den nya regleringen hinner genomföras.

Skilnaden mellan de i nu gällande stat för kassörs göromålens

bestridande upptagna belopp ...............

och härofvan för Kassören uppförda lön...............

Arfvode till en Kammarskrifvare .................................

10,200: —

7,500

— 2,700:

2,670:

2,200:

_470: —

1,000: — 4yi7Q;

Summa 51,970: —

Beträffande den sålunda föreslagna staten har Fångvårdsstyrelsen anfört, att i
stället för en Registrator, en Notarie och två Kanslister, med tillsammans 6,700 R:drs
aflöning upptagits en Registrator och protokollsförande med 2,500 R:dr samt för en
tjensteman i egenskap af Notarie och Ombudsman 1,500 R:dr i lön; hvarjemte för
dessa två tjensteman, som icke skulle få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning,
föreslao-its att, efter fem års tjenstetid, lönen skulle höjas med 500 R:dr och efter tio
'' års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera; Varande skilnaden emellan
den nu utgående aflöningen för tjenstemännen å Kansliet 10,200 R:dr, samt den för
Kanslipersonalen för framtiden föreslagna aflöning 7,500 R:dr, tillagd såsom fyllnads -

Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1871.

belopp med 2,700 R:dr, att framdeles i den män så ske kan indragas; att sedan Styrelsen
i det underdåniga utlåtandet af den It) December 1869 uttalat den åsigt, att,
äfven med bibehållande af nuvarande organisation i (ifrigt, en Kammarskrifvaretjenst
kunde, med tillämpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål,
vid nuvarande innehafvares afgång indragas, under sistlidne år väl en
Kammarskrifvaretjenst, genom innehafvarens befordran inom annat embetsverk, blifvit
ledig; men enär den hos Styrelsen anställde Kassör, som redan innan nu gällande instruktion
för Styrelsen utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, vore befriad
från en del af de genom samma instruktion Kassören tillagda nya åligganden, och
dessa måste jemte andra göromål förrättas utaf en bland Kammarskrifvarne, samt dertill
komme att, utom Kassören, flera utaf de å Kammarkontoret -anställde tjensteman
sedan längre tid tillbaka erhållit Eders Kongl. Majits tillstånd att med sina befattningar
hos Styrelsen förena andra Statens tjenstår, hade Styrelsen funnit göromålens
behöriga gång för närvarande fordra bibehållande af de i nu gällande stat uppförde
tre Kammarskrifvare, och af denna anledning i statsförslaget, jemte löner till två Kammarskrifvare,
upptagit arfvode, motsvarande en Kammarskrifvarelön, till belopp af 1,000
R:dr, att, i likhet med det till indragning vid nuvarande Kassörens afgång upptagna
skilnadsbelopp emellan Kassörslönen och den sammanlagda aflöning, som utgår till
nuvarande Kassören och den tjensteman, som bestrider en del af Kassörsgöromålen,
470 R:dr, framdeles indragas; samt att för besörjande af den renskrifning, som nu
åligger Kanslisterna, och för annat biträde å Kansliet i den nya staten upptagits ett
belopp af 1,800 R:dr, hvaremot, efter tillämpning af nämnde stat, de i nu gällande
stat uppförde anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman i Styrelsens Kansli, 1,200
R:dr, och till extra biträde vid upprättande af tabeller hörande till personalredovisningen
i Styrelsens underdåniga årsberättelse, 500 R:dr, skulle komma att upphöra; hvarjemte
för renskrifning och (ifrigt biträde i Styrelsens Kammarkontor upptagits samma
belopp som det till gratifikationer åt e. o. tjensteman i nämnde Kontor förut anslagna.

Enligt den nu sålunda föreslagna planen för organisation af Styrelsens tjenstemannapersonal
skulle anslaget till aflöning för Styrelsen uppgå till 47,800 R:dr; Och
då för år 1867 detta anslag utgjorde 53,590 R:dr, vore således, inberäknadt de sedan
dess af Styrelsen föreslagna och godkända indragningar, en nedsättning i anslaget till
Styrelsen föreslagen med 5,790 R:dr, hvilket belopp, för den händelse att de för Registratorn
och Notarien föreslagna förhöjningar i aflöningen efter fem och tio års tjenstgöring
komme att utgå, likväl skulle något förminskas.

Slutligen har Styrelsen hemställt, det Styrelsen må ega att, när ledigheter inträffa
vid de befattningar hos Styrelsen, hvillca enligt nu föreslagna nya reglering höra indragas
eller förändras, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå de åtgärder,
som med afseende å regleringens tillvägabringande må finnas verkställare och lämpliga.

Fångvårds-styrelsens ifrågavarande förslag anser jag ej föranleda andra anmärkningar,
än att, då, på sätt Styrelsen i ofvanberörde underdåniga utlåtande af den 10

Bih. till Rihsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. ^

10 Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

December 1869 förklarat, för göromålens behöriga gång två Kammarskrifvaretjenster
äro tillräckliga och de af Styrelsen nu uppgillra förhållanden icke kunna anses ådagalägga
behofvet af tillfällig tillökning i nämnde antal, giltiga skäl icke synas förefinnas
att, utöfver de i det ordinarie statsförslaget upptagna löner åt två Kammarskrifvare,
anslå ytterligare ett arfvode af 1,000 R:dr åt en sådan tjensteman, äfvensom att, enär
det i förslaget för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli uppförda belopp
med 100 R:dr öfversteg de i gällande stat upptagna anslag till gratifikationer åt e. o.
tjensteman i nämnde Kansli och till extra biträde vid upprättande af statistiska tabeller,
hörande till personalredovisningen i Styrelsens underdåniga årsberättelse, hvilka
anslag utgöra sammanräknadt 1,700 K:dr, nyssberörde Överskjutande belopp icke borde
få utgå förrän en motsvarande nedsättning i anslaget till den i Styrelsens Kansli anställda
ordinarie tjensteman impersonel egt rum; Och hemställer jag att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i öfriga delar godkänna Styrelsens förslag och således hos Riksdagen äska,
dels att såsom ordinarie anslag åt Fång vårds-styrelsen måtte beviljas de belopp,
som äro uppförda i följande

Personal- och Aflöningsstat för Fångvårds-styrelsen:

Styrelsen.

\ General-Direktör, lön........................................................................ 8,000: —

I Ledamot, lön .................................................................................... 5,000: —

I D:o, » .................................................................................... 4,500: — 47.500: —

Kansliet.

I Sekreterare, lön................................................................................ 3,500: —

I Registrator och protokollsförande, lön .......................................... 2,500: —

I Notarie och Ombudsman, lön ......................................................... 1,500: — 7,500: _

Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie
tjenstebefattning, höjes lönen sedan de tjenst 5 år med 500 R:dr och
efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

Kammar-Kontoret.

I Kamererare, lön................................................................................. 3,500: —

I Kammarförvandt, lön...................................................................... 2,500: —

I Revisor, lön ...................................................................................... 2,200: —

\ D:o » ...................................................................................... 2,200: —

I Kassör, » ...................................................................................... 2,200: —

1 Kammarskrifvare, lön...............................................:....................... 1,000: —

1 D:o, » ....................................................................... ''1,000: ~ 14.60D: —

1 Intendent, arfvode................................................................................................ 3,000: —

1 Läkare, arfvode ................................................................................................... 600: —

2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr........................................................................... ''1,200: —

Transport 44,400: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 44,400: —

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.................................... 1,800:__

D:o d:o d:o Kammarkontor..................... 1,000: —

Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen........................................................ 600: _

Summa R:mt R:dr 47,800: —

dels ock att utöfver nämnde slutsumma följande belopp måtte anvisas att i män
af behof utgå intill dess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal,
den ifrågasätta regleringen kan varda genomförd, nemligen:

Skilnaden emellan de för tjenstemännen i Kansliet å

nu gällande stat uppförda löner å tillhopa ............ 10,200: —

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å .......................... 7,500: — g 700-_

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat biträde i
Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr
icke får utgå förrän motsvarande nedsättning skett i aflöningen
till den i Styrelsens Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal,
höra afräknas .................................................................. 100: —

2,600: —

samt skilnaden emellan de i nu gällande stat för Kassörsgöro målens

bestridande upptagna belopp ....................................... 2,670: —

och här ofvan för Kassören uppförda lön ......................................... 2,200: —

eller tillhopa 3,070: —

I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som i
nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre, deraf 51,870 R:dr för
Fångvårds-styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och sålunda uppgå till 192,607
R:dr 50 öre.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll är för innevarande år likasom för
det sistförfluten bestämdt till 1,300,000 R:dr. Till följd af ett synnerligen högt fångantal
hafva väl under år 1870 utgifterna å detta anslag öfverskridit det beräknade
beloppet, och detsamma torde ej heller under innevarande år blifva för ändamålet fullt
tillräckligt, helst den icke obetydliga kostnaden för de byggnadsarbeten, som med anledning
af den under sistlidne års sommar inom straff- och arbets fängelset i Malmö
t i made brand måst derstädes företagas, skall, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,
af berörde anslag bestridas. Den göda skörden inom landet under förra året
ingifver dock ökad förhoppning om en betydlig förminskning i fångantalet; och då
skål ej heller saknas för den förmodan, att priserna å lifsmedel skola under år 1872
blifva lägre än de i allmänhet under de föregående åren varit, vågar jag tro att en
förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag icke skall blifva behöflig, och hemställer derföre,
att nämnda anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande Riksstat
eller 1,300,000 R:dr.

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1871.

3:o Extra statsanslag:

A) till anläggande af nytt straff arbets fängelse inom Nya Varfvet vid Göteborg.

Sedan Fångvårds-styrelsen uti memorial deri 28 September 1869 hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anmält behofvet åt'' någon ytterligare rymlig fängelselokal för
fångar af mankön, dömde till straffarbete för längre tid än två år, samt i sådant hänseende
hemställt, huruvida icke Nya Varfvet vid Göteborg med tillhörande jordområde
kunde för flottans behof umbäras och för fångvårdens räkning tillsvidare upplåtas, har
Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 derpåföljde December anbefallt Styrelsen att
låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med plan och kostnadsförslag till
Nya Va rf vet s fullständiga anordnande till ett straffarbetsfängelse jemte beräkning af
kostnaderna för dess förvaltning och bevakning, hvarefter Eders Kongl. Maj:t ville taga
frågan härom i närmare öfvervägande, äfvensom Eders Kongl. Maj:t emellertid, med
afseende derå att erforderligt utrymme saknades i nuvarande fängelselokaler, medgifvit,
att Nya Varfvet Ange tills vidare användas till afhjelpande af detta behof, dock utan
att större kostnader för sådant ändamål användes, än som för ett provisoriskt begagnande
voro oundvikliga; Och skulle Fångvårds-styrelsen ega att, efter öfverenskommelse
med Förvaltningen af Sjöärendena, så fort ske kunde, komma i disposition
af sådana lokaler, som för sjöförsvarets behof kunde före hela platsens aflemnande umbäras;
hvarjemte stadgades, att Varfvets öfverlemnande till Fångvårds-styrelsen skulle
ega rum under vilkor, bland annat, att derest behof af de upplåtna lägenheterna eller
någon del deraf för sjöförsvaret framdeles uppstode, desamma då borde, efter ett års
uppsägning, af styrelser» återlemnas.

Uti nådigt bref den 20 sistlidne Maj till Förvaltningen af Sjöärendena har Eders
Kongl. Maj:t förord nät, att samtlige för utrymmande af Skärgårdsartilleriets å Nya
Varfvet förlagda depot erforderliga åtgärder skulle vara verkställda till den 1 derpåföljande
Oktober; Och har Eders Kong]. Maj:t vidare den 27 sistförflutne Juli uppå
framställning af Fångvårds-styrelsen medgifvit, att kostnaderna för inredande- af provisionel
fängelse inom Nya Varfvet finge med ett belopp af 13,200 R:dr af fångvårdens
förslagsanslag bestridas.

Till fullgörande af den genom ofvanberörde nådiga Bref af den 14 December
1869 gift»a befallning har Fångvårds-styrelsen uti memorial den 3 sistlidne Juni afgifvit
underdånigt utlåtande och förslag till anläggande af straffarbetsfängelse inom Nya
Varfvet; varande i sådant hänseende af Styrelsen anfördt hufvudsakligen följande:

Ehuru strängt anlitande af utrymmet i gemensam hetsfängelserna sådant förutsatte,
beräknades i 1867 och följande årens stat, att i nämnde fängelse»'' skulle kunna förvaras
1,670 fångar, eller vid fängelset

på Långholmen, straff-fångar och försvarslösa, tillsammans ......................... 750

vid Malmö, d:o, d:o ........................... 650

och vid Carlskrona, straff-fångar ..................................................................... 270 j

Fångantalet utgjorde vid slutet af Augusti månad 1869:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

på Långholmen ........................................

vid Malmö..................................................

och vid Carlskrona ...................................

deribland 1,790 straffarbetsfångar;
och vid 1869 års utgång:

på Långholmen .........................................

vid Malmö..................................................

och vid Carlskrona.................................

906

770

387 2,063,

953

814

412

2,179,

deraf 1,839 voro straffarbetsfångar.

Efter ökning under höst- och vintermånaderna af de mindre arbetsföre försvarslösa
hade, såsom vanligt under vårmånaderna, ett större antal af desse afgått från de
två förstnämnda fängelserna; och utgjorde fångantalet vid sistlidne Maj månads utgång:

på Långholmen ......................................................................''............................... 916

vid Malmö............................................................................................................. 752

och vid Carlskrona ............................................................................................. 424 g Q92

bland hvilka voro 1,846 straffarbetsfångar, hvaraf visade sig, att antalet straffarbetsfångar
fortfarande ökats.

Det ovanligt störa fångantalet, synnerligast inom straff- och arbetsfängelset i
Malmö, hade haft menliga verkningar, dels genom ökad sjuklighet bland fångarne och
dels genom brist på tillräckliga arbetslokaler.

Endast till följd af särskilda anordningar hade emellertid låtit sig göra att å
ifrågavarande fängelser hålla förvarade så stort antal fångar. Enär under höst- och
vintermånaderna antalet mindre arbetsföre försvarslöse betydligt ökades, hade Styrelsen
under åren 1868 och 1869 funnit sig nödsakad att från straff-fängelserna på Långholmen
och vid Malmö låta till Kronoarbetskorpsens afdelningar vid Waxholm och
Carlsborg förflytta en del försvarslösa och deribland äfven sådane, hvilka, såsom icke
fullt arbetsföre, under andra förhållanden ej bort vid ICronoarbetskorpsen intagas.
Bland de till arbetslokaler ursprungligen afsedda lägenheter, likasom af fängelsets vindar,
hade en del blifvit till logement inredd och använd. Men dessa lägenheter hade för deras
egentliga ändamål kunnat undvaras endast till följd deraf, att största delen af fångarne
varit, och ännu vore af enskilda entreprenörer mera allmänt använd till arbeten utom det
egentliga fängelset, mest under bär himmel. Utvägen att på förenämnde sätt bereda logement
för fångarne under nätterna hade ock sin gräns och kunde nu ej vidare utsträckas.

Frågan om sysselsättning för fångarne vore allt för vigtig, för att möjligheten
dertill för framtiden finge bero af den mera tillfälliga omständighet, huruvida enskilda
entreprenörer kunde finnas villiga och egde utväg att, utan afbrott, använda större eller
mindre delar af fångpersonalen till arbeten utom fängelserna. Vid afbrott häri skulle
det ej låta sig göra att inom nuvarande fängelselokaler bereda sysselsättning för mera
än jemförelsevis mindre del af fångpersonalen. Dessutom borde ej lemnas utan afseende,
att fångarnes utackordering till entreprenörer måste utan alltför betydliga in -

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

skränkningar i de vilkor, som hittills varit derför gällande, medföra flera olägenheter.
Entreprenörernas intresse att af fångarnas arbete hemta största möjliga fördel stode
icke alltid väl tillsammans med disciplinens fordringar och skyldigt afseende på möjligheten
för fångarne att, efter slutad strafftid, i det fria samhället finna användning och
kunna sig ärligen försörja. Fångarne användes af entreprenörerna till det mesta för
bearbetning af granit, för hyfling af tändstickor och vid väfnadsfabriker, till hvilka
sysselsättningar tillfälle mindre ofta stode den frigifna fången till buds. Den yrkesskicklighet,
fången förut egt, kunde endast mindre ofta af entreprenörerna tillgodogöras,
till följd hvaraf fångens berörde enda försörjningsmedel under längre fångenskap
icke sällan gånge förloradt, och efter frigifningen leddes denne, i brist på tillfälle till
arbetsanställning, åter in på brottets bana, eller på ett kringstrykande lefnadssätt, och
Staten klafve nödsakad för framtiden underhålla honom antingen såsom straff-fånge
eller såsom försvarslös.

Trängseln inom nuvarande straffarbetsfängelserna medförde ock en annan ganska
väsendtlig olägenhet, hvilken tillförene ej kunnat tillbörligen beaktas, den nemligen att
yngre, för första gången saktande, eller för brott, som ej utmärkte vanfräjd, dömda
måste inom ifrågavarande fängelser natt och dag sam vistas med äldre, lastbara samt
för gröfre och vanfrejdande brott förnyade gånger dömde personer. Inom hvarje logement
måste hållas förvarade så många fångar utrymmet medgåfve, eller från 40 till
140 förbrytare i ett och samma rum. Sådant ständigt umgänge ej blott ökade straffets
tyngd för fånge af förra slaget, utan utsatte honom ock för faran att under fängelsetiden
moraliskt förderfvas. Den ännu ej moraliskt förlorade fången och den, som begått
brott mera af obetänksamhet eller öfverilning än af elak vana och böjelse, befunne sig i
gemensamhetsfängelset uti en synnerligen vanlottad ställning, i jemförelse med de till
straffarbete för två år eller kortare tid dömde, för hvilka Staten genom de med dryg
kostnad anskaffade cellfängelserna berådt tillfälle att utstå straffet, utan att tvingas till
gemenskap med andra fångar och utan äfventyr af framtida förderf, helst då, såsom
erfarenheten visat, den längre strafftiden icke alltid hade sin grund i brottets beskaffenhet,
utan fastmer i domrarnes olika uppfattning och tillämpning af latitudsystemet. Icke
endast den brottsliga individen ådroges genom donna straffbehandling ett djupare lidande,
än lagen afsett; samhället sjelf! hade ock deraf skada, enär det genom donna sin anordning
onekligen ökade antalet af dem, som för hela deras lif ginge förlorade och blefve
en börda för det allmänna. Bland dem, som dömdes till mer än två års straffarbete,
funnes mången, hvilken, oaktadt han gjort sig till straff förfallen, likväl icke genom sin
föregående vandel eller öfriga förhållanden utestängt möjligheten eller ens sannolikheten, att
han vid en lämpligare fångbehandling skulle kunnat återgå till samhället utan försämring
och der blifva eu nyttig medlem, men, sådana förhållandena nu vore, åtföljde honom
från fängelset den vanära och farhåga, som fängelset och gemenskapen med förhärdade
brottslingar, mer än den begångna förbrytelsen, ingåfve; och möjligheten att i samhället
åter upptagas och der finna tillfälle till försörjning vore i de flesta fall för honom
stängd.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Anskaffandet af ytterligare ett getnensamhetsfangelse påkallades således:

för möjligheten att kunna behörigen förvara och vårda nuvarande störa och möjligen
ännu tillväxande antal straff-fångar af mankön, dömda till mera än två års
straffarbete;

för att, derest tillfälle icke skulle fortfara att genom entreprenörer bereda fångarne
sysselsättning, någon utväg måtte finnas att till arbetslokaler åter använda någon del
af de såsom logement nu upptagna lägenheter inom gemensamhetsfängelserna; och

på det att yngre, för första gången sakfällda förbrytare och andra, för icke vanfrejdande
blott dömde, för hvilka straffarbete i nuvarande gemens am hetsfängelser medförde
en af lagen icke afsedd skärpning, måtte kunna fullgöra straffarbetet, utan att derigenom
betagas utsigt att, efter utståndet straff, i det fria samhället kunna sig årligen
försörja.

Antalet af saktande inom an g! fn a kategorien vore ganska betydligt. Vid slutet
af ai 1869 voro bland straffarbete fångar af mankön på viss tid inom gemensamhetsfängelserna
förvarade 96 personer i ålder emellan 1 4 och 20 år och ej mindre än
369 under 26 år. Bland de till samma fängelser under året nykomna 593 fångar
lltgjordes 124 eller mer än i af sådana, som ej förut undergått straffarbete i gemensamhetsfängelse,
eller för försvarslöshet varit dömda till allmänt arbete. Det med cellfängelserna
afsedda ändamål att från moralisk smitta bevara dem, som ej begått gröfre
brott, vinnes på långt när icke, så länge personer, som för icke vanfrejdande brott
dömdes till mer än två års straffarbete, måste fullgöra detsamma inom nuvarande gemensam
hetsfängelser. Bland de inom ifrågavarande slaga fängelser vid ''1869 års slut
förvarade personel'' funnos 185, hvilka voro dömde för icke vanfrejdande brott, såsom
för subordinationsbrott, delaktighet i upplopp, våld å person m. m.

Nu antydda omständigheter syntes Fång vårds-styrelsen vara af den vigt att då,
genom lämplig anordning vid Nya Varfvet i Göteborg, den anmärkta bristen i väsendtlig
man skulle kunna afhjelpas, den i förhållande till sakens betydelse jemförelsevis
måttliga kostnaden ej borde deremot lägga hinder.

Nya Varfvet lemnade utrymme till förvar af omkring 400 straffar betsfångar jemte
erforderliga arbetslokaler, sjukrum samt bostäder för förvaltnings- och bevakningspersonal
m. m. Kyrka funnes ock inom v a rfs byggnaden.

För att i möjligaste man ernå det åsyftade ändamålet, fångarnes moraliska förbättring,
vore det erforderligt, att behandlingssättet uti det nya fängelset blefve i vissa
hänseenden olika mot det, som nu tillämpades i gemensamhetsfängelserna. I sådant
afseende vore nödigt, att fångarne, som under dagarne i mindre fördelningar skulle
under tillsyn af vaktare hållas till gemensamt arbete, deremot under nätterna och på
de fristunder, som ej upptogos af undervisning och gemensam läsning, i närvaro af
bevakning, h öllos skilj da från beröring med hvarandra i mindre s. k. nattceller, hvar
fånge för sig, såsom nu egde rum i Danmark och i andra länder och der befunnits
af stor fördel. Härigenom förebyggdes icke allenast den lastbara gemenskapen mellan
fångarne, som, äfven med iakttagande af sorgfällig tillsyn, icke kunde i de gemen -

Bil. N:o 1 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o J, om Statsverket 1871.

samma sofruramen förekomma*, utan fångarne blefve jemväl förhindrade från de skadliga
samtal om föregående äfventyr och planer till nya brott, till hvilka hvilotimmarne
i ”de gemensamma sofra mmen lemnade tillfälle. Under det gemensamma dagliga arbetet
skulle dock ej ovilkorlig tystnad af fångarne fordras, men allt högljudt samspråk och
sådant som medförde hinder i arbetet och dermed ej hade gemenskap, så vidt ske
kunde, genom bevakningen förekommas.

Styrelsen föreslog, att omförmälda sofceller skulle uppföras af trä. Deras inredande
med tjockare väggur af sten skulle visserligen vida bättre uppfylla ändamålet
att afhålla fångarne från meddelanden med hvarandra, men med afseende å den betydliga
tillökning i kostnad äfvensom den minskning i utrymmet ett sådant mredningssätt
skulle medföra, ansåg Styrelsen sig icke böra derom gorå hemställan.

Genom varfslokalens begagnande till gemensamhetsfängelse utan sofceller skulle
visserligen ändamålet af ökadt utrymme för fångar, dömde till mer än två års straffarbete,
vinnas; men den väsendtlig fördelen, att befria yngre och icke redan djupare
sjunkna fångar från menlig inverkan af samvistelse med mera brottsliga, kunde icke
uppnås, utan att logementen försäga med celler, der fångarne egde tillfälle att, ostörda
af hvarandra, med läsning och arbete tillbringa lediga stunder.

Då, enligt allmänt iakttagande, brist på undervisning och uppfostrande handledning
eller saknad utveckling af de bättre anlagen i de bestå fall vore orsaken dertill,
att ungdomen dragas in på brottets bana, ansåg Styrelsen det vara af högsta vigt, att
mera tid och omsorg än hittills egnades åt fångarnes religiösa och intellektuel undervisning
samt moraliska uppfostran, hvadan Styrelsen faun sig höra föreslå, att vid
det ifrågasätta nya fängelset måtte, förutom en predikant med åliggande att, jemte
besörjande af fångarnes själavård och egentliga religiösa undervisning, leda och öfvervaka
undervisningen i öfrig!, få anställas en särskild lärare för fångarnes undervisning i
de ämnen, som i folkskolebildningen ingå, och möjligen tillika bibringa dem färdighet i
en del sådana handaslöjd^-, som efter frigifningen för dem kunde underlätta tillfälle

till sjelfförsurjning. , .

Bland fördelarne af det under sednast» årtiondet i Stor-Bntanmen tillämpade
Irländska straffsystemet vore den, att fångarne, efter viss tids välförhållande, gradvis
lemnades större frihet till handling och sjelfbestämmelse och såmedelst på verksammaste
sätt manades till uppmärksamhet på sig sjelfva och till vakt mot frestelser. De vandes
sålunda småningom till den strid, som förestode i allmänna lifvet, och hvarunder de
förut, utan aktgifvande på faren, låtit sig vilseföras och dukat under. Sedan den sakfällde
genom fångenskapen och domen kommit till besinning eller insigt om och erkännande
af sitt fel, herde, under inverkan af religionsundervisningen eller vid siden af
ångern, de inneboende bättre antagen kallas till lif och i möjligaste måtto stärkas. Dertill”
erbjöde det Irländska systemet ett kraftigt medel, då fången småningom lemnades
allt större frihet att handla och slutligen under sista delen af strafftiden finge återgå
till det fria lifvet, allt dock under vilkor att, om han åter beginge brott eller öfver -

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1871. 17

trädelse, det eftergift^ eller lindrade straffet kotnme att i sin fulla stränghet mot honom
tillämpas.

Det syntes helt naturligt, att äfven den bästa undervisning icke kunde förmå att
på fången utöfva lika inverkan, som om han, af naturlig önskan att komma i åtnjutande
af större frihet, sporrades till uppmärksamhet på sig sjelf och till oaflåtlig! bemödande
att förhålla sig väl. Äfven utan införande af det Irländska systemet, hvilket
förutsatte förändring i lagen, skulle vid straffs tillämpning ett närmande till detta system
i någon mån kunna ega ruin. De flira mindre friheter och medgifvanden fångare
enligt gällande ordning nu åtnjöte, såsom den att skriftvexla med anhöriga, att
använda en del af flitpenningarne till förstärkning af kosten och till anskaffande af
snus och tobak, att få ombyta böcker till läsning, att beredas arbete och någon förtjenst
på fristunderna in. m., sådant kunde göras beroende af fångens välförhållande och tillgodonjutas
i olika man, allt efter klassen till hvilken uppförande och flit beredde uppflyttning.

Föi disciplinen i det nya fängelset vore det nödigt, att tillsynen öfver fångarne
under arbetstiden uteslutande utöfvades af fängelsets personal, och att till följd deraf
fångai ne icke, såsom hittills mera allmänt egt rum, öfverlätos åt arbe tsen t repre nörer.
Fangpei sonalen borde hallas till sådan Olikartad verksamhet, som efter frigifningen
kunde underlätta anställning i jordbruksarbete och tillfällig sjelfförsörjningf Såsom
uppmuntran till och belöning för fortsatt godt uppförande kunde fångarne på fristunder
och om aftnarne meddelas sådan undervisning, som förskaffade dem vana och färdighet
i olika slags arbeten, hvilket skulle efter frigifningen blifva dem en hjelp till försörjning.
Aibetet på fristunderna beredde dem ock någon arbetsförtjenst, hvarmedelst
deras utkomst under den första tiden, efter det de lemnat fängelset, underlättades.

Då det nya fängelset företrädesvis herde användas för sådana fångar, om hvilkas
förbättring mesta sannolikhet förefunnes, äfvensom för dem, hvilka, såvidt ske kunde,
bolde sk} dd as för det menliga inflytande och det ökade lidande, umgänget och gemenskapen
med mera förderfvade fångar medförde, herde till det nya fängelset försändas:

1:o manliga straffarbetsfångar, Indika ännu icke fyllt 2 I år och ej blifvit beträdda
med förnyade brott, som utmärkte djupare vanart;

2:o äldre, hvilka blifvit dömde för icke vanfrejdande brott och ej tillförene för
sådana undergått bestraffning;

3:o de, för hvilka, till följd af föregående lefnadsställning och vaner m. m., gemensamhetsfängelser
ej lemnade tillfälle till lämpligt arbete och för hvilka gemenskapen
med gröfre förbrytare i högre grad ökade straffets tyngd.

Oaktadt det måste tillkomma fängelsets direktör ensam att öfvervälta samt meddela
föreskrifter i fråga om disciplin och ordning inom fängelset, syntes det dock
Styrelsen som skulle det i flera afseende!!, särdeles beträffande fångarnes undervisning
och handledning i arbeten, för bedömande af deras förhållande vid fråga om uppflyttning
i klass, medförande vissa lättnader i fängelsetvånget, och om tillämpning af all Bih.

till RiJcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

varligare disciplinärbestraffning samt för beredande af tillfälle att, efter utståndet straff,
erhålla arbetsanställning eller tillfälle till sjelfförsörjning, vara af gagn, om, såsom i
andra länder, vid fängelset bildades en direktion, deri, under ordförande af direktören,
till ledamöter förordnades predikanten och läkaren jemte två eller flera för nit och
intresse hända män utom fängelset.

Fångvårds-styrelsen hade låtit i sitt Byggnads-kontor uppgöra den underdåniga
skrifvelsen bifogade ritningar, utvisande varfsbyggnadens form och föreslagna inredning
till fängelse, äfvensom likaledes bilagda två kostnadsförslag, upptagande det ena kostnaden
för inrättande af gemensamhetsfängelse efter nuvarande anordning, utan solceller,
till 67,800 E:dr, och det andra för ett fullständigt fängelse, försed t med 392 sofceller
af dubbla bräder med mellanlägg af jernplåt och dörrar af trädgaller, inom åtta större
rum, i två etager, så inrättade att till hvardera etaget vore särskild ingång, till 1 10,000
R:dr eller 43,000 R:dr mera än det förra.

För öfrigt skulle fängelselokalerna, på sätt ritningarne närmare utvisade, komma
att bestå af kyrka, läsrum, arbetsrum, ljusa och mörka straffceller, vaktrum och bostadsrum.
Förutom nämnda straffceller skulle några af solcellerna så anordnas, att de
kunde äfven såsom straffceller begagnas.

Fångvårds-styrelsen hemställde, att de utom sjelf va fängelseområdet belägna, till
bostäder för tjenstcpersonalen afsedda byggnaders närmare disposition för berörde ändamål
finge bero på Styrelsens afgörande efter hvad vid närmare öfvervägande af förhållandena
kunde anses mest lämpligt. För tre dylika lägenheters iståndsättande voro
uti kostnadsförslagen utgifter beräknade; men öfriga utom varfvet befintliga lägenheter,
som för tjenstepersonalens inrymmande erfordrades, ansågos icke för närvarande påkalla
sådana reparationer, att några medel derför behöfde särskild! anordnas. I öfrigt anhöll
Styrelsen om Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande, att vidtaga de mindre förändringar
uti den föreslagna inredningen och anordningen af fängelselokalerna, som under
arbetets fortgång kunde finnas fördelaktiga.

Vidare öfverlemnade Styrelsen en uppgjord beräkning af årliga kostnaden för förvaltningen
och bevakning vid ifrågavarande nya straff-fängelse, uppgående till 41,825
R:dr, uti hvilken beräkning aflöningen för förvaltningspersonalen vore upptagen hufvudsakligen
lika med hvad för andra större straff-fängelser vore bestämdt, med undantag
att särskild aflöning blifvit, på grund af ofvan anförda skäl, uppförd med 1,200 R:dr
för en till predikantens biträde anställd lärare.

Vid nuvarande gemensamhetsfängelser för straff-fångar af mankön utgjordes bevakningspersonalen
dels af indeld eller värfvad trupp, som bestridde yttre bevakningen,
och dels af särskild! anställda underofficerare och vaktknektar, som besörjde bevakningen
inom fängelse!. Då likväl såväl minskning i kostnad som en ändamålsenligare
bevakning vunnes, om både den yttre och inre bevakningstjenstgöringen finge besörjas
af civil personal, hade Styrelsen i beräkningen icke upptagit någon kostnad för militär—
bevakning, men, förutom aflöning åt en bevakningsbefälhafvare och fem underofficerare*
hvilka i alla händelser erfordrades för den inre bevakningen, upptagit aflöning för ett

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871. 19

för höj dt antal vaktknektar af 30 till 40 i män af behof, i h vilkas ställe eljest skulle,
jemte inre bevakning af 1 o till 20 vaktknektar, erfordras en militärstyrka af omkring
60 man.

Beträffande allöningsbeloppen för bevakningspersonalen förekomme i beräkningen
den skiljaktighet från gällande stater, att, utom hvad bevakningsbefälhafvaren anginge,
aflöningen blifvit upptagen högre än vid andra fängelser samt för underofficerarne
delad i två och för vaktknektarne i tre olika grader. Skälet härtill hade varit dels
att lefnadskostnaderna i orten voro jemförelsevis högre och dels att Styrelsen trött
utsigten för bevakningspersonalen att efter längre tids ordentlig tjenstgöring vinna
tillökad inkomst skola verka till erhållande af en mera pålitlig och stadigvarande bevakningskorps.
Första lönegraden för underofficerare upptoge aflöning för två dylika
tjensteman med 700 R:dv för hvardera eller i 00 R:dr mera än vid andra fängelser.
I andra lönegraden, som likaledes omfattade två underofficerare, vore aflöningen utförd
med 800 R:dr för hvardera. Dessutom vore för en fanjunkare upptaget ett lönebelopp
af 900 R:dr eller 200 R:dr mera än hvad vid andra fängelser för sådan befattning
utginge. Första lönegraden för tio vaktknektar vore till lönebeloppet lika
med hvad i allmänhet för dylik beställning utginge och upptoge 400 R:dr för hvarje
tjenst. I andra och tredje lönegraderna, upptagande hvardera 10 å 15 vaktknektar,
vore allöningsbeloppen utförda med 500 R:dr för den förra och 600 R:dr för den
sednare graden. Donna tjenstepersonal skulle vid fängelset antagas endast i mån af
behof. Slutligen och då bestämmandet af kostnaden för den betjening, som kunde
erfordras för tillsyn och ledning vid fångarnes arbeten, blefve i väsendtlig man beroende
af det sätt, hvarpå arbetena komme att ordnas, hvarom Styrelsen ännu ej kunde afgifva
bestämdt förslag, både Styrelsen ej kunnat beräkna någon viss personal och
aflöning, hvithet ej heller ansågs vara erforderligt, enär sådan kostnad torde höra af
den blifvande arbetsinkomsten utgå.

Emot ofvan omförmälda ritningar och kostnadsförslag har Ofverintendents-embetet,
uti infordradt underdånigt utlåtande, förklarat sig ej hafva funnit skål till
armärkning.

Till svar på en genom Justitie-Departementet till Fångvård-styrelsen framställd
förfrågan angående den tid, inom hvilken Styrelsen afsett, att anläggningen inom Nya
Varfvet af ett straff-fängelse, försedt med 392 sofceller skulle fullbordas, och huruvida
det derför beräknade kostnadsbelopp kunde på två eller flera år fördelas, har Styrelsen
skriftligen meddelat, att, enär bland de föreslagna arbetena icke inginge några väsendtliga
murnings- eller andra arbeten, som för torkning erfordrade längre tid, samt desamma
icke heller voro af större omfång, än att de torde kunna under loppet af ett år verkställas,
afsedt vore, att byggnadsarbetet i sin helhet skulle under innevarande år fullbordas,
samt att således erfordrades, att kostnadsbeloppet redan nämnde år blefve för
ändamålet att tillgå.

Genom den af Fång vårds-styrelsen i ofvanberörda underdåniga memorial åstadkomna
utredning anser jag det vara ådagalagdt, att ytterligare ett straffarbetsfängelse

20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

för fångar af mankön är behöflig!;; i följd hvaraf och då medelst användande af de
vid Nya Varfvet redan befintliga byggnader till afhjelpande af detta behof en betydlig
besparing i kostnaderna komme att vinnas; då Styrelsens förslag till fängelsets inredning
derstädes synes vara fullt ändamålsenligt och lämpligt, och särskild!; den ifrågasätta
anordningen för fångarnes förvarande under hvilotimmar och fristunder i s. k. nattceller
bör leda till vidmakthållande af god ordning och disciplin inom fängelset samt till
förminskande af det menliga inflytande, som inom nuvarande gemensamhetsfängelser de
gröfre brottslingarne utöfva på de i moraliskt afseende mindre förderfvade, och då
önskligt är, att de föreslagna byggnadsarbetena, hvilkas företagande under innevarande
år jag ansett mig icke kunna ifrågasätta, blifva under år 1872 utförda, hvilket torde

låta sig gorå äfven om en del af anslaget först under år 1873 komme att utgå, jag

tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska att till ordnande inom
Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse med
392 s. k'', nattceller måtte för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr.

B) till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Det i nu gällande Riksstat för detta ändamål upptagna förslagsanslag af 10,000
R:dr kommer antagligen att utgå till hela det beräknade beloppet, enär, enligt Kongl.
Majits redan meddelade förordnande, Rikets samtlige Hofrätter skola under vissa tider
innevarande år hvar för sig arbeta å en öfvertalig division, nemligen Svea och Göta
Hofrätter under årets fem första månader samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

från årets början till den 1 November. Med hänsyn till antalet af de vid sistlidne

års utgång i Svea Hofrätt balanserade oafgjorda mål torde det kunna påräknas, att
någon vidare förstärkning af donna Hofrätt utöfver den, på sätt ofvan förmärs, medgift)
a icke kommer att under detta och nästkommande år blifva behöflig. Uti Göta
Hofrätt synes deremot någon ytterligare förstärkning under ifrågavarande år blifva
af behofvet påkallad och hvad slutligen angår Hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
så är antalet af dit inkommande mål, såsom erfarenheten under de sednare åren ådagalagt,
så stort, att, derest Hofrätten skulle arbeta allenast å dess två i stat uppförda
divisioner, den redan befintliga, betydliga balansen af oafgjorda mål utan tvifvel komme
att, till men för de rättsökande, alltjemnt ökas, hvadan det är att förutse, att donna
Hofrätt skall jemväl under nästkommande år behöfva biträde af en extra division.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att jemväl för nästa statsregleringsperiod
må för nu ifrågavarande ändamål äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 R:dr.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter
instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle
utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

In fidem

E. Adlerstråhle.

Stockholm, 1871. P. A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare,

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Årenden, hållet
inför Hans Maj:t Lönnligen i sammansatt Svenskt och Norskt
Stats-Råd å Stockholms Slott den 25 November 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve
Wachtmeister,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Sibbern,
Stats-Eåden Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WiERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Manthey,

Falsen.

Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

»Sedan jag till följd af Eders Kongl. Maj:ts Beslut af den 5 November
1869 uppgjort förslag till Sveriges och Norges Utrikes-budget för år 1872,
beledsagad! af de beräkningar af hvilka det enligt nämnda Beslut skall åtföljas,
och sedan såväl Norska Regeringen afgifvit betänkande öfver detta
förslag i dess helhet som Kommerse-Kollegium öfver de delar deraf som innehålla
förändringar i den hittills gällande Konsulsstaten, får jag härmed till
Eders Maj:ts afgörande underställa detta förslag jemte åtföljande beräkningar,
och går nu att redogöra för de förändringar som föreslås uti hittills gällande
stater.»

»1. Hela budgetens totalbelopp är minskadt med 1,200 riksdaler riksmynt;
men då båda Rikenas bidrag blifvit jemkade så att de nu utgöra nog Bili.

till Riksdagens Prot. 1871. 1:a Sami. l:a Afd. '' 1

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

grant 12/17 för Sverige och 5/i? för Norge, så är i sjelfva verket Sveriges bidrag
minskadt med 3,200 riksdaler medan Norges är ökadt med 2,000 riksdaler
riksmynt.»

»2. Stats-Ministerns för Utrikes Ärendena lön utgår som hittills allenast
af det svenska Indraget med 24,000 riksdaler riksmynt. Af det bidrag
af 10,000 riksdaler som i förhållande härtill skulle falla på Norge, utreder
detta rike 6,000 riksdaler utöfver sin andel till Ministerstaten och 4,000 riksdaler
till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, hvarigenom i slutsumman
den antagna proportionen emellan båda Rikena uppkommer.»

»Z. Af de till Utrikes Departementet utgående anslag är de diplomatiska
utgifternas bidrag förminskadt med 1,200 riksdaler och Konsulsstatens
ökadt med samma summa. Egentligen borde, med tillbörligt fästadt afseende
å göromålens natur och fördelning, sistnämnda bidrag utgå med en betydligare
summa. Af Utrikes Departementets Expeditions embets- och tjenstemäns
löner torde, enligt nämnda beräkningsgrund, följande anses böra utgå

af Konsulsstatens bidrag, nemligen:

Chefens för Konsulatafdelningen.......................................................... (4,500),

V3 af Chefens för Kameralafdelningen eller.................................. (1,500),

Förste Sekreterarens .......................................................................... (3,500),

minst en Andre Sekreterares................................................................. (1,000),

och en vaktmästares .............................................................................. (500),

eller i allt 11 till 12 tusen riksdaler. För att emellertid ej nu allt för
mycket anlita dess tillgångar, äfvensom för att i de resp. från diplomatiska
utgifterna och Konsulsstaten härtill utgående bidrag erhålla runda med resp.
17 och 7 delbara summor, har jag för denna gång ansett mig höra inskränka
mig till att föreslå att Konsulsstatens bidrag till nämnda Expedition må tills
vidare utgå med ett endast till 7,700 riksdaler riksmynt förnöjdt bidrag.»

»Denna förändring är af Kongl. Norska Regeringen tillstyrkt. Deremot
har Kommerse-Kollegium afstyrka densamma, alldenstund Kollegium anser
att de medel som på Konsulsstaten möjligen kunna återstå, sedan alla nu på
densamma anvisade utgifter utgått, höra reserveras dels för det tillfälle att
någon ny politisk agent blefve utsänd till Kina, dels till löneförbättringar
vid vissa vigtigare Konsulater i Europa, särskilda i Bordeaux, Havre och Dybeck.
Men då det numera torde anses mindre nödigt att gorå några större
besparingar för framtida behof, utan för hvarje år torde höra äskas ungefär
hvad som för detsamma anses åtgå, då de här åsyftade löneförbättringarne
icke torde komma i fråga att införas förrän i mån af inträdande besparingar
på andra håll, då en mindre summa å nu framlagda budget linnés reserverad
för oförutsedda utgifter som kunna ifrågakomma under den tid för hvilken
den är uppgjord, och då slutligen den här ifrågasätta öfverflyttningen på af
mig anförda grunder torde höra anses rättvis och såsom sådan blifvit af

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 3

Kong!. Norska Regeringen förordad, vågar jag till densamma utbedja mig
Eders Maj:ts Nådiga bifall.»

»4. En ändamålsenligare fördelning af rubrikerna under Konsulsstatens
utgifter är af mig föreslagen, och om den vinner Eders Maj:ts Nådiga bifall,
bör såsom följd deraf en ny Instruktion utfärdas för Chefen för Kameralafdelningen.
Till följd af nämnda fördelning äro Konsulsstatens utgifter i
likhet med de diplomatiska sammanförda under tre afdelningar, nemligen:

1) bidraget till Utrikes Departementets Expedition,

2) Konsulernas aflöning, samt

3) skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Emot denna ompostering
bär ingen anmärkning blifvit gjord, och jag hemställer derföre att den
må vinna Eders Maj:ts bifall.»

»5. Jag öfvergår nu till de i afseende å de särskilda anslagssummorna
föreslagna förändringar.»

»Ministerns i Berlin löneinkomster föreslås ökade från 8,000 till 9,000
Riksdaler Hamb. Banko, i anseende till den störa prisstegring som i förening
med platsens ökade vigt derstädes inträdt.»

»Under Beskickningen i Köpenhamn har jag ansett lägligt att uppföra
ett anslag till en Attaché med 300 Riksdaler Hamb. Banko, hvilket sedan
någon tid utgått såsom af Eders Maj:t beviljadt personligt arvode till de sednast
i donna egenskap der anställda unga män. Kongl. Norska Regeringen
bär uttalat sig emot detta anslags uppförande, men jag måste yrka på dess
bibehållande tills vidare. Eu Attaché har under de sista tio åren alltid varit
anställd i Köpenhamn, och i anseende till de der ökade göromålen kan eu
sådan ännu mindre i framtiden undvaras. Till en början både han intet
arvode, men under den sista tiden har man ej kunnat få någon lämplig person
som kunnat tjenstgöra utan ett sådant, och har det derföre af Eders
Maj:t blifvit såsom tillfälligt personligt anslag beviljadt, Nu behöfver det
visserligen icke på budgeten uppföras, utan kan af tillfälliga besparingar på
andra utgiftskonton utgöras, men jag anser mera med god ordning öfverensstämmande
att det uppföres årligen så länge det i verkligheten utgår, men
försvinner om man efter den nuvarande innehafvarens befordran kan få en
oaflönad Attaché som är till tj en sten lika lämplig.»

»För att icke behöfva nu äska ökadt anslag till Utrikes Departementets
budget, har jag ansett mig höra föreslå att Ministerns i Wien traktamente
nedsätta från 11,000 till 7,200 Riksdaler Hamb. Banko, oaktadt den väl
kända dyrheten på nämnda ort, och har jag företrädesvis föreslagit donna
nedsättning, alldenstund ifrågavarande Beskickning, med afseende å göromålens
mängd och vigt, synes mig snarare än någon annan i närvarande
stund medgifva en sådan. Af samma anledning anser jag Legations-Sekre -

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj ds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

teraretjensten i Wien tills vidare kunna lernnas obesatt, hvarföre anslaget till
en sådan, 1,200 Riksdaler Hamb. Banko, ur budgeten donna gång utgår.»

»Hvad Norska Regeringen yttrat om önskligheten af att de diplomatiska
beställningarne i Athén och Lissabon indragas, vid nuvarande innehafvares
afgång och att på dessa platser då blott General-Konsuler anställas, äfvensom
att lönen för Konsuln på Malta vid nuvarande innehafvare^ afgång
definitivt indrages, torde Eders Maj:t vid inträffande fall taga i närmare nådigt
öfvervägande.»

»Kongl. Norska Regeringen har föreslagit öfverflyttningen från de Förenade
Rikenas gemensamma till Norges särskilda budget af en summa af
500 Riksdaler Hamb. Banko, hvilken allt hitintills utgått såsom arvode till
en hos främste ledamoten i Regeringen i Christiania anställd Sekreterare. Att
donna aflöning utgått af Ministerkassan, härleder sig från en tid då Riksståthållare!!
måste underhålla en vidlyftig enskild brefvexling med StatsMinistern
för Utrikes Ärendena och åtskilliga af Eders Maj:ts Ministrar i utlandet.
Då detta förhållande, hvilket hade till följd att ifrågavarande utgift
den tiden utgick med flerdubbelt belopp mot det nuvarande, numera icke
är för handen, anser Kongl. Norska Regeringen att densamma bör drabba
Norge allena.»

»Sedan donna sak blifvit af Storthinget afgjord, förbehåller jag mig att
föreslå Eders Maj:t att den besparing som derigenom kan uppkomma, måtte,
då Utrikes Departementets stat definitivt fastställes, användas till en väl behöflig
tillökning i lönen för Eders Maj:ts Minister i Italien, då residenset
flyttas från det relativt billiga Florens till det dyra Rom.»

»Genom Eders Maj:ts donna dag fattade beslut om en omreglering af
kontorspersonalens vid General-Konsulatet i London aflöning, uppstår på donna
post eu besparing af 50 Riksdaler Hamb. Banko.»

»Frågan om en förhöjning af General-Konsulns i Washington lön från

3,000 till 4,000 Riksdaler Hamb. Banko, äfvensom af anslaget till Konsuln i
New-York från 1,000 till 1,500 Riksdaler samma mynt, är redan i sammansatt
Svenskt och Norskt Stats-Råd den 11 innevarande månad af Eders Maj:t i
Nåder afgjord.»

»I samma Stats-Råd har Eders Majrt likaledes åtgjord frågan om en
agents afsändande till Ost-Asien sålunda, att vården om de Förenade Rikenas
intresse!! och öfverinseendet öfver Svenska och Norska Vice Konsulaten
i Kina tills vidare skulle uppdragas åt General-Konsuln i Shanghai, som
skulle uppbära 1,000 Riksdaler Hamb. Banko årligen i kontorshyra, att honom
till biträde skulle förordnas en Vice Konsul, tillika Konsulat-Sekreterare,
med 2,000 Riksdaler Hamb. Banko i årligt traktamente, utom fri bostad och
ersättning för resor i embetsärende!!, samt att vården om de Förenade Rikenas
intresse!! i Japan skulle tills vidare uppdragas åt Kongl. Nederländska

Bil. N:o''2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 5

Beskickningen derstädes emot ett ärligt bidrag af 1,000 Riksdaler Harnb.
Banko till expenser och kontorsbidrag.»

»Till Legations-Predikanten i Konstantinopel, som å Ministerstaten uppbär
500 Riksdaler Harnb. Banko, bär jag föreslagit att enahanda belopp
måtte å Konsnlsstaten utgå. För närvarande förestås platsen på förordnande
af en af missionssällskapets missionärer, som tillfälligtvis uppehåller sig i
Konstantinopel och kan åtnöja sig med 500 Riksdaler Harnb. Banko; men
med mindre än 1,000 Riksdaler samma mynt årligen kan en ordinarie Predikant
icke aflönas, och då hans verksamhet till största delen kommer de
svenska och norska sjömännen till godo, så är det billigt att Konsnlsstaten
dertill med hälften bidrager. Detta är äfven af Norska Regeringen förordadt,
men af Kornmerse-Kollegium afstyrkt på ofvan anförda skäl, nemligen att
Kollegium anser af vigt att erhålla besparingar för framtida behof. Jag får
på grund af de motiver jag ofvan anfört, i underdånighet anhålla att Eders
Maj:t täcktes bifalla hvad jag i detta fall föreslagit.»

»1 afseende å de till pensioner och expektansarvoden såväl å Ministerstaten
som å Konsnlsstaten uppförda anslag, har Kongl. Norska Regeringen
föreslagit att en specifikation öfver de belopp som vid liden för budgetens
uppgörande härtill utgå, måtte, i stället för att såsom hittills endast bifogas
hvarje års afslutade räkenskaper, åtfölja budgetförslaget, och har jag, för det
fall att Eders Maj:t täcktes gilla detta förslag, uppgjort en sådan förteckning,
som finnes detta protokoll bilagd.»

»Under Konsulsstatens utgifter till skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter äro 1,500 riksdaler riksmynt uppförda till skrifmaterialier och tryckning
af Konsulernas rapportör m. in., medan i den förra staten endast 300
riksdaler samma mynt voro uppförda till skrifmaterialier och expenser. Kongl.
Norska Regeringen föreslår med anledning häraf att tillökningen, som den
anser tillkomma endast för tryckningen i Utrikes Departementet af vissa
Konsulsrapporter, uppföres såsom én Sverige allena träffande utgift, hvaremot
Departementet för det Inre skulle å sin sida föranstalta om en likadan
tryckning i Norge. Denna uppfattning hvilar på ett missförstånd, som har
sin grund i uraktlåtenhet från min sida att meddela nog detaljerade upplysningar
om utgiftens beskaffenhet. Tillökningen är föreslagen af tvenne orsaker:
först derföre att Konsulsstatens bidrag till Utrikes Departementets
expenser var alltför ringa i förhållande till de skrifmaterialier in. in. som
till donna gren af förvaltningen åtgå; för det andra för att sätta mig i tillfälle
att låta trycka och till Eders Maj:ts Beskickningar och Konsulater utdela
alla Konsulsrapporter af större intresse, hvaraf äfven tillräckligt antal
exemplar skulle till Kornmerse-Kollegium och Inre Departementet aflåtas.
Jag anhåller derföre att sagda utgift måtte få qvarstå sådan den blifvit al
mig föreslagen. Skulle, utom de af Utrikes Departementet tryckta, Korn -

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

merse-Kollegium eller Departementet för det Inre vilja låta trycka flera eller
andra Konsulsrapporter för att inom Sverige eller Norge spridas, kan kostnaden
derföre utan olägenhet godtgöras dem af Utrikes Departementet.»

»Enligt hvad Eders Maj:t, jemlikt Kommerse-Kollegii tillstyrkande i dess
utlåtande angående de å Konsulsstaten uppkomna besparingars återbärande
till Svenska och Norska Statsverken, donna dag beslutat, linnés ett mindre
belopp uppfördt till oförutsedda utgifter å Konsulsstaten under denna budgettermin.
»

»Slutligen får jag föreslå att anslagen till såväl de diplomatiska utgifterna
som Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt
till deras användande och på enahanda vilkor som hittills.»

Och behagade Kongl. Maj:t, enligt närvarande StatsRåds-Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, gilla det förslag
till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1872 med åtföljande
beräkningar, som af Herr Stats-Ministern för Utrikes
Ärendena blifvit framlagdt och linnés detta Protokoll
bifogadt, äfvensom bifalla hvad Herr Stats-Ministern i öfrig!,
här ofvan föreslagit, samt förordna att detsamma i vanlig
ordning lägges till grund för de Propositioner som i följd
deraf skola för nästinstundande statsregleringsperioder till
Svenska Riksdagen och; Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 7

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1872.

I. Diplomatiska utgifter:

.. Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena 24,000. - 24,000.

2. Utrikes Departementets Expedition... 24,000. 10,000. 34,000.

3. Ministerstaten............................................. 340,800. 148,000. 488,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................... 48,000. 24,000. 72,000.

Summa Rdr Rmt 436,800. 182,000. 618,800.

11. Konsulsstaten:

1. Utrikes Departementets Expedition ... 4,400. 3,300. 7,700.

2. Konsulernas aflöning .............................. 147,600. 110,700. 258,300.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter...................................................... 8,000. 6,000. 14,000.

Summa Rdr Rmt 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens 3:dje hufvudtitel) för år 1872.

I. Diplomatiska utgifter:

r d J Rdr Rmt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena....................................... 24,000.

2. Utrikes Departementets Expedition .......................................... 24,000.

3. Ministerstaten.................................................................................. 340,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 48,000.

Summa Rdr Rmt 436,800.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes Departementets Expedition ....................... 4,400.

2. Konsulernas aflöning............................................................ 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................ 8,000.

Summa Rdr Rmt 160,000;

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Hvartill komma ytterligare utgifter som bestridas af
Svenska Statskassan allena: Rdr Rmt.

Till kyrkan i London......................................................................... 1,800.

Svenska Kronans egendoms i Konstantinopel underhåll............ 3,442.

I):o d:o d:o i Tanger underhåll och brand för

säkringsafgift ......................................................................... 1,758.

	Summa Rdr Rmt	7,000.
Norges Utrikes-bndget för	år 1872.
I. Diplomatiska utgifter:		Rdr Rmt.	Spdr.
1. Utrikes Departementets Expedition...		10,000.	2,500.
2. Ministerstaten ............................................		148,000.	37,000.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra ''	utgifter.........	24,000.	6,000.
	Summa	182,000.	45,500.
11. Konsulsstaten:
1. Utrikes Departementets Expedition ....		3,300.	825.
2. Konsulernas aflöning................................		110,700.	27,675.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra	utgifter.........	6,000.	1,500.
	Summa	120,000.	30,000.
Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1872.
	Rdr Hamb.	Eko.	Rdr Rmt.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ......	-- ------		24,000.
Utrikes Departementets Expedition............			34,000.

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athén:

Chargé d’Affaires ...........................................

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare..................................

Beskickningen i Bryssel och Haag:
Minister-Resident..........................................

500.

9,000.

1>QQ0- 10,000.
- 4,500.

Transporteras

15,000.

58,000.

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport

Beskickningen i Konstantinopel:

Minister-Resident .......................................

Drogman.........................................................

Legations-Predikant....................................

Beskickningen i Florens:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare.................................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Attaché .........................................................

Beskickningen i Lissabon:
Minister-Resident..........................................

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Legations-Predikant...................................

Beskickningen i Madrid:
Minister-Resident .......................................

Beskickningen i Paus:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare............,.....................

Attaché .......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare,................................

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

b. Pensioner.............................................

c. ExpeJctanslöner ..................................

Summa

Rdr Hamb. Eko. Rdr Rmt.

15,000. '' 58,000.

2.500.

1,000.

500- 4,000.

3.500.

M00- 4,700.

9.000.

1.000.

300- 10,300.

- 1,000.

16,000.

2,000.

M00- 19,000.

- 4,500.

16,000.

2,000.

1-200- 19,200.

15,000.

2,000- 17,000.

4,000.

1.500. 5,500.

- 7,200. 107,400.

............................... 10,000. >

............................... 4,800.

122,200 —488,800.

Transporteras 546,800.

Bih. till Riksdagens Prat. 1871, l:a Sami. l:a Afd.

Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Proposition N:u 1 om Statsverket 1871.

Rdr Rmt.

Transport 546,800.

72,000.
Summa Rdr Rmt 618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under är 1872.

Inkomster:

Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.

Sveriges kontanta bidrag............................................................ 40,000. 160,000.

Norges kontanta bidrag.............................................................. 30,000. 120,000.

Lästafgifter i Stor-Britannien:

af svenska fartyg, approximativt ....................................... 3,000. 12,000.

af norska fartyg, approximativt.......................................... 12,000. 48,000.

Summa 85,000. 340,000.

Utgifter:

Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.

I. Bidrag till Utrikes Departementets Expeditions
aflöning .......................................... ... . — 7,700.

Rdr Rmt.

4. Skrifmaterialier, expenser o. extrautgifter:

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader,
ved och lyshållning................. 2,500.

b) Möblers anskaffande och underhåll,

inköp af böcker och kartor, frakt m.m. 1,500.

c) Prenumeration ä tidningar och journaler.
........................................................ 1,500.

d) Telegrafporto ..................................... 8,000.

e) Postporto.............................. 6,000,

f) Ekiperingspenningar........................ 10,000.

g) Vexel kostnader.................................... 500.

h) Beskickningarnes extra utgifter...... 5,000.

i) Rese- och kurirkostnader.................. 5,000.

k) Utomordentliga Beskickningar och

tillfälliga uppdrag .............................. 5,000.

l) Hemliga utgifter................................. 17,000.

m) Diverse utgifter.................................... 10,000.

Transporteras

7,700.

Bil. N:o 2 till Kong! Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr Hamb. Bko.

Transport

II. Konsulernas aflöning:

1) Traktamenten, anslag till kontorstorshyra
och skrifvarehjelp samt
personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente ............... 2,000.

anslag till kontorshyra................................. 500. g 500.

General-Konsuln i Helsingfors, traktamente 2,000.

anslag till kontorshyra............................... 500.

personlig ersättning...................................... 150. 2,(550.

General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente 1,000.

personlig ersättning.................................... 2,200. 3,200.

Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra .................... 250.

General-Konsuln i Hamburg, traktamente .. 1,000.

anslag till kontorshyra................................ 1,000. 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra..................... 1,000.

Konsuln i Lybeck, anslag till kontorshyra 750.

personligt arvode ........................................ 250.

personlig ersättning.................................... 75. 1,075.

Konsuln i Rostock, anslag till kontorshyra 750.

personligt anslag ....................................... 100. gr, q.

General-Konsuln i London, traktamente ... 6,000.

Vice Konsuln................................................... 2,500.

öfriga kontorspersonalen.............................. 3,450.

anslag till kontorshyra och expenser...... 3,000. 14,950.

General-Konsuln i Gibraltar, kontorshyra .......... 750.

General-Konsuln i Havre, kontorshyra.................... 500.

General-Konsuln i Alger, traktamente...... 2,000.

anslag till kontorshyra............................... 750. 2,750.

General-Konsuln i Alicante, kontorshyra.................. 750.

Konsuln i Bilbao, kontorshyra................................... 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente ............... 1,500.

anslag till kontorshyra................................ 500. g 000.

General-Konsuln i Lissabon, traktamente... 2,000.

anslag till kontorshyra ............................ 500. 2,500.

Rdr tillit.

7,700.

Transporteras 38,225.

7,700.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr

Transport

General-Konsuln i Italien, traktamente.....................

Konsuln i Rom, kontorshyra .......................................

General-Konsuln i Athén, traktamente .....................

Beskickningen i Konstantinopel, (för Kon -

sulatärendenas handhafvande):

Chefen, traktamente .............................. 2,500.

Drogman, traktamente................................. 500.

Chancelier, traktamente .............................. 1,500.

Legations-Predikanten, traktamente......... 500.

Vice Konsuln i Dardanellerna, personligt

arvode..............................................................................

Konsuln i Smyrna, personligt arvode........................

General-Konsuln i Älexandria, traktamente 3,000.
anslag till kontorshyra................................. 1,000.

Konsuln i Tunis, traktamente......................................

General-Konsuln i Tanger, kontorshyra och

expenser..........................................................................

General-Konsuln i Washington, traktamente ............

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra ...........

Gener al-Konsuln i Rio de Janeiro, trakta -

mente ............................................................... 2,500.

anslag till kontorshyra................................. 1,000.

Konsuln i Bulna, anslag till kontorshyra.................

Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente......... 2,500.

anslag till kontorshyra................................ 500.

General-Konsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra
och expenser................................ 1,000.

Vice Konsuln, traktamente........................ 2,000.

ersättning för bostad och resor (förslagsanslag)
............................................... 1,175.

General-Konsulatet i Japan, kontorshyra

och expenser..................................................................

Reserveras till Konsulatet å Malta och så -

dana oförutsedda utgifter, som kunna af
Kongl. Maj:t anordnas under året............

Hamb.

38,225.

2,500.

500.

2,500.

5,000.

125.

250.

4,000.

1,500.

500.

4,000.

1,500.

3,500.

500.

3,000.

4,175.

1,000,

2,550.

Eko.

75,325.

Rdr Rmt.

7,700.

Transporteras 75,325.

7,700.

Bil. N:o 2 till Kong!. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

		Rdr Hamb.	Eko.	Rdr Rmt.
	Transport	75,325.	7,700.
2) Expektanslöner........................................... 3) Pensioner....................................................			900. 3,350.
	Summa	79,575 =	318,300.
III. Skrifmaterialier, expenser och extra ut-
gifter: a) Skrifmaterialier och tryckning	af	Rdr Rmt.		Rdr Rmt.
Konsulernas rapporter in. in.....		1,500.
b) Konsulernas embetsutgifter..........		8,000.
c) Vexelkostnader ...............................		500.	■ i
d) Extra utgifter..................................		4,000.		14,000.

Summa Rdr Rmt 340,000.

Uppgift öfver de

Jemlik! Nådigt Beslut
af den

18	April	1848.
29 Sept.	1870.
7	))	1858.
16	))	1865.
22	))	1855.
3	Febr.	1852.
27	Okt.	1857.
4	Maj	1858.
30	Juni	1863.
23 April	1869.
3	Dec.	1869.

från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.

(November 1870).

Från Ministerstaten.

Pensioner: .

(anslagna i Rdr Hamb. Eko.)

Rdr Hamb. Eko.

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Ihre........................................ 1,500: —

Förre Envoyén Friherre Wetterstedt .......................... 1,500: —

Förre Envoyén Öfverste-Kammarjunkaren Löwen skjold.

................................................................................ 1,000: —

Förre Minister-Residenten Bergman .......................... 1,200: -

Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel............... 800: —

Förre Envoyén Friherre ctOhssons Enka..................... 700: —

Förre Envoyén Friherre Hochschilcls Enka ............... 700: —

Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka .. 500: —

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Stiernelds Enka.................................... 500: —

Förre Envoyén Sandströmers Enka .............................. 300: —

Transporteras 8,700: —

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Jemlikt Nådigt Beslut

af den Rdr Hamb. Bko.

Transport 8,700: —

(anslagna i Rdr Rmt.)

4 Dec. 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 Rdr

Rmt eller al pari ......................................................... 250: —

2 Juni 1837. Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 Rdr

Rmt eller al pari............................................................ 150: —

30 Nov. 1855. Förre Registrator!! i Kongl. Kabinettet för Utrikes
Brefvexlingen Friherre Rudbeck, 600 Rdr Rmt

eller al pari.................................................................... 150: —

22 Nov. 1864. Kabinetts-Kuriren öhmans Enka, 225 Rdr Rmt

eller al pari .................................................................... 56: is.

17 Febr. 1858. Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 Rdr

Rmt eller al pari........................................................... 25: —

8 April 1870. Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 Rdr

Rmt eller al pari ........................................................... 25: —

2 Jan. 1863. Aflidne Kabinetts-Kuriren Cronlands dotter Erica,

75 Rdr Rmt eller al pari ........................... ............ 18: 36.

» » » Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia

och Clara, 75 Rdr Rmt eller al pari.................. 18: 36.

Summa Rdr Hamb. Bko 9,393: 36.
Expektanslöner:

19 Febr. 1864. Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton........................ 1,200: -

1 Dec. 1868. Förre Envoyén Friherre Palm.stierna.......................... 1,200: —

» » » Förre Minister-Residenten Mansback........................... 1,000: —

15 April 1869. Förre Minister-Residenten Friherre Wrede ............... 1,000: —

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr

Rmt eller al pari ....................................................... 400: —

Summa Rdr Hamb. Bko 4,800: —

Från Konsulsstaten.

Expektanslöner:

24 Nov. 1854. Förre Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich......... 500: —

23 Sept. 1864. Förre Chargé dAffaires och General-Konsuln i Rio
de Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr Rmt eller
al pari .......................................................................... 400: —

Summa Rdr Hamb, Bko 900: —

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Jemlikt Nådigt Beslut
af den

10 Juni 1859.

12 Sept. 1868.

13 Dec. 1864.

8 April 1854.

6 Juli 1825.$
4 Febr. 1832./
16 April 1869.

13 Juni 1862.

13 Mars 1860.

Pensioner:

Iidr Hamb. Eko.

Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles ............... 1,000: —

Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa ............. 1,000: —

Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien ... 750: -

Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka ............ 100: —

Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Tanger Frurrieries
oförsörjda döttrar:

Anna Carolina................................!.................................... 56: 12.

Sofia Helena ...................................................................... 56: is.

Framlidne General-Konsuln i Algier Lagerheims

dotter Fatima, 400 Rdr Rmt eller al pari............ 100: —

Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka,

800 Rdr Rmt eller al pari ....................................... 200: —

Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro
von Schantz Enka, 300 Rdr Rmt eller al pari... 75: —

Summa Rdr Hamb. Eko 3,337: 24.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 9 Januari 1871.

Närvarande:

lians Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve
Wachtmeister,

Stats-Råden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijoniiufvud,

W iERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anmälde i
underdånighet att, sedan Kongl. Maj:t i sammansatt Svenskt och Norskt StatsRåd
den 25 sistlidne November i nåder gillat det förslag till Sveriges och
Norges Utrikes-budget för år 1872, som borde för begge folkens representanter
innevarande år framläggas, både samma förslag genom Protokolls-Utdrag blifvit
till Finans-Departementet öfverlemnadt för att läggas till grund för dithörande
del af Kongl. Maj:ts Proposition till Sveriges Riksdag om Statsverkets tillstånd
och behof för år 1872.

Sedermera hade fråga blifvit väckt och Kongl. Maj:t nu i nåder beslutit
att i samma Proposition upptaga en allmän löneförhöjning af Ett Hundra riksdalerjNör
hvarje af vaktmästarne i Stats-Departementens Expeditioner; men,
ehuru de i Utrikes Departementet anställde vaktmästare, hvilkas göromål torde
öfverstiga de i öfriga Departementen anställdes och taga vida större tid af
dygnet i anspråk, borde företrädesvis anses berättigade att komma i åtnjutande
af en sådan löneförhöjning: likväl och enär det ej utan störa svårigheter läte
sig före Riksdagens sammanträdande göra att i det antagna budgetförslaget
införa ändringar, hvarom i sådant fall Norska Regeringens betänkande äfven
bort inhemtas, föreslog Hans Excellens i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1'' om Statsverket 1871. 17

låta för närvarande anstå med behandling af frågan om dylik förhöjning i
lönerna på stat för Departementets vaktmästare, helst utväg förefunnes att, om
den för vaktbetjeningen i de öfriga Departementen äskade förhöjning för 1872
beviljades, då tilldela Utrikes Departementets vaktmästare för samma år en
deremot svarande gratifikation att utgå af tillgängliga medel; ,

Och behagade Kong!. Maj:t, jemlikt öfrige närvarande
St a ts-Råd s- Led amöters underdåniga tillstyrkande, härtill i nåder
lemna bifall.

Ex protocöllo

R. Kleen.

Bill. till Uihsd. Prof. 1871. l:a Sami. 1:d Afd.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7. om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet ''öfver Landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maf.t Konungen i Ståts-Rådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1811.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Ädlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena. Grefve Wachtmeister,
Statsroder!: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström.

Friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindra,1 att tillstädeskomma.

Chefen för Landtförsvars-departeinentet, Statsrådet Abelin, anhöll i underdånighet,
att till pröfning nu måtte få förekomma samtliga de frågor hvilka vid
uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel
för år 1872 borde tagas i öfvervägande, och anmäldes dervid följande
till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, nemligen:

t. f. Chefens för Ärméförvaltningens Artilleri-departement underdåniga memorial
af den 25 Oktober 1870, med förslag rörande för nämnda Departement
erforderliga ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-deparfement underdåniga
memorial af den. 7 sistlidne November, dervid öfverlemnats dels förslag öfver de
för Fortifikations-departemetel år 1872 erforderliga ordinarie anslag, dels ock
Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning rörande för fästningsbyggnaderna
erforderliga extra anslagsmedel;

Ärméförvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse af den
21 sistlidne Oktober, innefattande förslag rörande de för samma Departement beköfliga
ordinarie och extra anslag:

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Arméförvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den 12
Oktober 1870, med förslag öfver de för Departementet år 1872 erforderliga så
val ordinarie som extra anslagsmedel;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 1 i
sistliden December, rörande de för upprätthållande af den berörda kassa åliggande
pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag;

Statskontorets underdåniga berättelse af den 10 i nyssnämnda månad, angående
Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad landtförsvaret rörde;

Underdåniga framställningar, med kostnadsförslag och ritningar, i fråga om
ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente.

Derjemte anhöll Departements-chefen, alt, med iakttagande, i afseende å
ordinarie anslagen, af den ordning vid frågornas behandling, hvartill anslagens
uppställning i nu gällande Riksstat föranledde, få på vederbörliga ställen upptaga
ej allenast de anslagsförhöjningar, om hvilkas beviljande Kongl. Mai:!, vid
pröfning den 29 sistlidne December af uppgjordt förslag till landtförsvarets ordnande,
förklarat Sig vilja hos den näst sammanträdande Riksdagen gorå framställning,
utan äfven den nedsättning eller förändring i (ifrigt, som, å vissa ansiagstitlar,
af berörda organisationsförslag blcfve en följd; och med erinran tillika,
att någon förändring i ordinarie anslagen icke åsyftades, för så vidt ej särskild!
förslag derom komme att bär nedan framställas, afgaf Departements-chefen ett
anförande af följande lydelse:

Landtförsvars-ileparfementd.

Departementets Kansli-expedition, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts, uppå Chefens för Finans-departementet underdåniga föredragning, donna
dag fattade nådiga beslut om förslag till aflönangsförhöjtiing för vid Stats-departementets
Expeditioner anställde vaktbetjente, torde jag för Landtförsvars-departementens
Kansli-expeditions två Vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön
åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, bär få upptaga eu aflönings -

forhöjning af 100 R:dr för dem hvardera eller tillhopa ......... R:dr 200: —

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag ...... » 39,000: —

skulle komma att ukas till........................................................... R:dr 39,200: —

Landtfansvar s-departementets Kommando-expedition, Gener alstabs-officerares
bildande samt Topografiska corpsen. Derest det af mig framställda och
enligt Stats-Rådsprotokollet för den 29 sistlidne December af Eders Kongl. Maj:t
godkända förslag rörande Generalstabens organisation vinner Riksdagens bifall,
böra anslagstitiarna: Departementets Kommando-expedition, Generalstabs officerares

bildande och Topografiska corpsen ur Riksstaten utgå oéh de un -

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871..

fler (Jern nu upptagna anslagsbelopp, tillhopa 57.200 R:dr, under ny anslagstitel:
Generalstaben, näst efter Departementets Kansli-expedition uppföras. Till

berörda nya anslagstitel bör i sådant fal! dessutom från anslaget till Generalitetsstaten
öfverföras sammanlagda beloppet af de under sistnämnda anslag nu
inbegripna Slabschefs-arfvoden, tillhopa utgörande 6,350 R:dr; hvarigenom alltså
för Generalstaben blifver att tillgå en summa af 63,550 R:dr. Enligt det uppgjorda
förslaget till stat för Generalstaben erfordras visserligen för nämnda stab
efter organisationens genomförande ett anslag af 161,120 R:ur, men enär denna
organisation, på sätt i förslaget derom jemväl blifvit angifvet, endast småningom
och under loppet af flera år kan bringas till fullbordan, anser jag det tillskott,
som utöfver ofvanberörda redan tillgängliga anslagssumma, 63,550 Rall-,
blifver redan år 1872 erforderlig, icke höra beräknas högre än till 15,000 Rall-,
under iakttagande dervid, att aflöniugen för Generalstabens vaktbetjening, ehuru
i förslaget till stat upptagen endast till samma belopp, hvarmed dylik aflöning
för närvarande inom Stats-departementens Expeditioner utgår, likväl i den blifvande
staten varder utförd med de. förhöjda belopp, so in i anledning af Eders
Kong!. Maj:ts ofvan aberopade, uppå Chefens lör Finans-departementet underdåniga
föredragning fattade beslut blifva bestämda.

•Tåg hemställer således i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, dels att, under rubrik: Generalstaben och näst efter Ländtför svars-departementets

Kansli-expedition, uppföra de för Departementets Kommandoexpedition,
för Generalstabs-officerares bildande och för Topografiska corpsen
nu utgående anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr, samt alt ej allenast dit från
anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 Rall’, motsvarande beloppet af de
från sistnämnda anslag nu utgående Stabschefsarfvoden, utan äfven till anslagets
ytterligare förhöjande anvisa ett särskild! belopp af 15,000 R:dr, hvarigenom
anslaget till Generalstaben kom me alt tills vidare utgöra 78,550 R:dr, dels
ock att lönerna för Generalstabens vaktbetjening må utgå med lika belopp, sons
för deras vederlikar vid Stats-departementens Expeditioner varda bestämda.

Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som enligt det föregående
föreslagits att till anslaget för Generalstaben öfverföras, bör äfven det till
arfvode!! åt Fältläkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget nu upptagna
belopp af 750 R:dr derifrån skiljas och öfverföras till del blifvande nya anslaget
för Fältläkarecorpsen, hvarefter af Generalitetsstatens anslag återstår 65,250
R:dr; och torde detta anslag få vid sistnämnda belopp bibehållas intill dess detsamma,
genom afgång bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemna!'' tillgång
till den reglering af Generalitetets aflöning, som Eders Kongl. Maj:t beslut!! föreslå
Riksdagen; hvarefter anslaget bör, i den mon sådan! kan ske, till det för
aflöniugen åt Generalitet^ erforderliga belopp af 63,000 R:dr nedsättas.

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1871.

Allmänna Garnisonssjukhuset. Under förutsättning af Riksdagens bifall
till förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation, bör från anslaget för allmänna
garnisonssjukhuset till det nya anslaget till Fältskärecorpsen öfverföras
ett (hot aflöningen för Öfverfältläkarens vid nämnda sjukhus svarande belopp af
1,800 R:dr, och anslaget till nämnda sjukhus således från nuvarande 62,630
R:dr nedsättas till 60,850 Rall''.

Fältläkarecorpsen. Enligt förslaget till Fältläkarecorpsens organisation erfordras
till aflöning åt corpsens personal en summa ai 231,900 Rall’, men då
äfven donna organisation är afsedd att endast småningom, under loppet af i år
genomföras, har den för år 1872 erforderliga summan blifvit beräknad Jill en-
däst 182,998 Rall- 24 öre; och då härtill linnés att tillgå följande belopp,
nemligen:

utaf anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena......... 1 17,848: 24.

samt, utaf anslagen för nedannämnda värfvade regementen, de för
dem här angifna, till aflöning åt deras läkare nu utgående belopp:

för Svea Lifgarde...........................................

» Lifgardet till häst..........................................

» Andra Lifgardet..................................................

» Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

« Fortifikationen ..................................................

Husar-regementet Konung Carl XV...............

» Wermlands Fältjägare-regemente.............................. 2,800: — 37,950:

Det till pensionärer och stipendiater i Fältläkarecorpsen nu utgående
belopp ................................................................................... 9,650

utaf anslaget till Generalitetsstaten..................................................''....... 750

samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset.......................... 1,800:

tillhopa R:dr 167,998: 24.

erfordras alltså såsom nytt anslag för ifrågavarande ändamål under

år 1872............................................................................................... 15,000: —

..... 4,000
. .. 3,200	—
..... 4,000
..... 17,050
..... 1,200
..... 5,700
..... 2,800	—

På grund af det nu anförda, och sedan, på sätt Stats-Rådsprotokollet för
deri 29 sistlidne December utvisar, frågan om disposition af anslaget till pensionärer
och stipendiater utgjort föremål för särskild öfverläggning mellan mig och
Chefen för E eklesiastik-!! e pa r t e me n te t; får jag i underdånighet hemställa, det
Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att till Fältläkarecorpsens
aflöning nu måtte anvisas ett nytt anslag af 15,000 R:dr samt att detta belopp
jemte förut, enligt hvad ofvan är omförmäidt, tillgängliga 167,998 R:dr 24 öre
måtte under särskild rubrik: Fältläkarecorpsen, näst efter allmänna garnisons sjukhuset,

i Riksstat^ uppföras med sammanlagd! 182,998 R:dr 24 öre; lärande
i följd häraf anslaget under Åttonde Hufvudtiteln för Sundhets-eollegium med

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871. 5

medicinalstaten böra minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer
och stipendiater hittills aisedda belopp af 9,650 R:dr.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. 1 afseende å detta anslag har Statskontoret,
i sin ofvan omförmälda berättelse angående statsverkets tillstånd och
förvaltning, till iakttagande föreslagit, att, såsom ersättning för åtskilliga mjölon!)
sågqvarnsräntor, utgörande, enligt berättelsen bilagd förteckning, tillsammans
239 R:dr 51 öre ''i penningar, 89 kubikfot 2 kannor råg, 109 kubikfot 5 kannor
korn och 35 U smör. Indika räntor varit regementen och corpser anordnade
men, jemlik! Kong!. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrida och
följaktligen icke vidare komme att utgå, motsvarande anslag måtte uppföras, men
att afdrag härvid dock måtte ske för 43 öre i penningar, 18 kubikfot råg och
36 kubikfot korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års
Riksdag för högt beräknats, äfvensom att för öfrig! måtte iakttagas, att, i likhet
med hvad vid nyssnämnda riksdag egde ruin, den uti förberörd a räntor ingående
qvantitet smör, för h vilket pendelslag någon kolumn ej funnes i Rik sstaten, omsättes
till spån mål i de sädesslag, hvaraf tionde)) i orten består, i öfverensstämmelse
med de grunder, som för räntors förvandling voro uti Kong!. Kungörelsen
den 11 Maj 1855 föreskrifna.

1 öfverensstämmelse härmed herde alltså, på sätt Statskontoret tillika hem -

ställt, under ofvannätnnda anslag uppföras:

penningar............................................................................. rmt 2 3 9: 23.

oindelt spån myl, 152 kub:fot 5 k:r ä 2 rdr 10 öre...... » 320: 2-3.

tillsammans..................................................................... rmt 559: 48.

hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning för indragna
räntor” herde minskas med ett motsvarande belopp. 559 rdr 48 öre, så att
anslagets i 1871 års riksstat upptagna slutsumma 2,807,630 rdr 40 öre härigenom
icke komme att undergå förändring.

Enligt hvad i det föregående blifvit anförd t, bör, i följd af organisalionsförslaget
rörande armén, ett belopp af 117,848 rdr 24 öre från anslaget för
indelta kavalleri- och infanteriregementena öfverföras till det nya anslaget för
fältläkare-corpsen.

Deremot och enär i berörda organisationsförslag, så vidt det afse)'' regleringen
af indelta arméens aflöningsväsende, såsom tillgång för nyssnämnda reglering
beräknats det belopp af 100,000 rdr sou), till förbättring af indelta arméens
löner, varit sedan liera år tillbaka i riksstat)))) särskildt anvisadt, bör
detta belopp alltså med anslaget till kavalleri- och infanteriregementena sammanslås.

Bil. N:o .? a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Vidare och enligt förenämnda organisationsförslag, i hvad det afser indelta
Kavalleriets^ och infanteriets ordnande samt regleringen af dessa vapens aflöningsväsende,
påkallas, efter organisationens genomförande, en ytterligare förhöjning i
anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena af tillhopa 656,390 rdr,
ehuru förhöjningen för år 1872 beräknas endast till följande belopp nemligen:

för kavalleriet till........................................................ rdr 6,610: — och

för infanteriet till ......................................................... „ 208,910:

eller sammanlagd t till........................................ rdr 215,520: —

Da likväl sistnämnda tillökningssumma omfattar utgifter för de nya VesterNorrlands
regemente och Hallands Fältjägarecorps, hvartill medel redan finnas
tillgängliga, dels för nämnda regemente med 13,905 rdr under anslaget för
kavalleri- och infanteriregementena Och med 6,295 rdr, utgörande för VesterNorrlands
beväring i riksstat^ särskild! uppförd t anslag, dels ock för Hallands
Fältjägerecorps med det för Hallands beväring anvisade statsanslag af 7,500 rdr,
anser jag, såsom följd häraf, sistnämnda två anslag höra för framtiden ur riksstaten
uteslutas, hvarom jag härnedan torde få1 gorå underdånig hemställan, samt
för öfrigt från tillökningssumman höra afgå ofvanberörda belopp af 13,905 rdr,
hvarigenom den för år 1872 i följd af organisationen erforderliga förhöjningen
i ifrågavarande anslag kommer alt utgöra 201,615 rdr, hvithet belopp jag alltså
i underdånighet hemställer att Eders Kong!. Maj:t täcktes af riksdagen aska.

I öfverensstämmelse med det nu anförda bör anslaget för indelta kavallerioch
infanteriregementena förhöjas med följande belopp, nemligen:

det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående särskilda

anslag af......................................... rdr 100,000: —

för organisationen erforderliga ......... » 201,615: —. fi1s.

men deremot minskas genom öfverföring till fältläkare corpsen,

med .................................................................. 1 17,818: 24.

hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget kommer

a''U utgöra.......................................................",......... rdr 183,766: 76.

Jag tar således, beträffande ifrågavarande anslag, underdånigst föreslå:
att, det under rubrik »penningar» i anslaget nu ingående

belopp...................................................................''........... 4 1 0,163: 25.

må med följande poster, nemligen:

af Statskontoret upppgifna........................... 239: 23. .

för organisationen erforderliga ................. 183,76 6: 76. 18i 005. g9

förhöjas till.............................~........................... rdr 594,169: 24.

att deremot beloppet af under anslaget upptagen indelt

ränta och ersättning för indragna räntor..................... 2,097,695: 93.

må med.................................................................................. 5 6 9: 48.

minskas till ......................................................... rdr 2,097,136: 45.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1871.

samt att beloppet af den under anslaget upptagna oin -

delta spanmål...... 16,792 kub:fot 3 k:r, i värde rdr 35,263: 83.

ma ökas med ......... 152 » 5 » » » 320: 25.

till ................. 16,944 kubifot 8 k:r. i värde rdr 35,5 8 4: 08.

hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra:

penningar............................................................................. 594,169: 24.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ 2,097,136: 45.

indelt tionde och ersättning för indragna tionde-anslag 264,507. so.
oindelt spanmål 16,944 kub:fot 8 k:r, i värde............ 35,584: os.

Summa rdr 2,991,397: 16.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Så framt det i otvanberörda organisationsförsiag
rörande försvarsverket ingående förslag till ordnande af aflöningsväsendet
vid indelta arméen vinner riksdagens bifall, samt, till följd häraf,
anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena blifver på bär ofvan
föreslaget sätt regi er ad t, kommer den nuvarande anslagsrubriken: »löneförbättringar
vid indelta arméen» att ur riksstaten utgå; hvaremot, om löneregieringsförslaget
ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, ifrågavarande anslag, hvil.
ket äfven framgent är för aflöningen vid indelta arméen behöfligt, fortfarande
bör under ofvanstående rubrik särskildt i riksstaten upptagas.

Kontant aflönadt manskap. Enligt förut åberopade organisationsförslag
böra, för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens och Westerbottens samt
Hallands Fältjägarecorpser, äfvensom vid Norra och Södra Skånska infanteriregementena,
inalles 300 man uppsättas och med kontant aflöning förses, hvilken
aflöning beräknats till 110 rdr pr man. Härtill skulle således komma att
er fola] ras en summa af 33,000 rdr; men enär hela styrkan icke torde kunna
under första året uppsättas, har den för år 1872 erforderliga anslagssumman
bill vit beräknad till endast 18,040 rdr;

och får jag alltså i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
för ifrågavarande ändamål af Riksdagen i nåder åska ett belopp af 18,040 rdr,
att såsom särskildt anslag under rubrik: kontant aflönadt manskap i Riksstaten
uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.

Indelta, arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar.
Med anledning af den utsträckning i indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes
vapenöfningar, som enligt förslaget rörande ''.andtförsvarets ordnande
bör ega rum. erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning af 206,824
rdr 90 öre; och får jag alltså, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts härom
den 29 sistlidne December fattade beslut, i underdånighet hemställa, del Eders
Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i nåder begära, att ifrågavarande anslag, nu

8 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

utgörande................................................................................. rdr 924,062:* 08.

måtte med ofvannämnda belopp ............................................... » 206,824: so.

förhöjas till..................................................................... rdr 1,130,8 8 6: 98,

äfvensom att, derest förslaget om Wermlands Fältjägare-regementes förändring
till corps varder af Riksdagen god känd t, anslaget måtte uppföras under följande
förändrade rubrik: Indelta arméens och Wermlands Fältjägarecorps’ vapenöfning
ar.

Värfvade armé eu.

Åt det oftanärunda organisationsförslaget rörande landtförsvaret påkallas för
år 1872 vid värfvade arméen anslagsförhöjningar endast för artilleriet och fortifikationen
samt, i någon mindre mån, äfven för kavalleriet; och torde jag angående
dessa förhöjningar få bär nedan på behöriga ställen gorå underdånig
anmälan. Deremot, och i anledning af förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation,
bör till anslaget för nämnda corps från de värfvade regementenas
anslag öfverföras de under sistnämnda anslag för aflöning åt regementenas läkare
inbegripna belopp, hvilka i sådant afseende torde få bär nedan särskild!
för hvarje regemente anmälas.

Lifgardet till häst. 1 de under detta regementes anslag inbegripna penningar
påkallas af organisationsförslaget en förslagsvis beräknad förhöjning af
1,120 rdr till aflöning åt half sold sbefäl och reservmanskap, hvilken anslagsbelopp
jag alltså i underdånighet hemställer, att Eders Kong!. Maj:t måtte täckas
af Riksdagen begära, för att nämnda penningeanslag tilläggas; men enär, enligt
hvad i det föregående föreslagits, från samma anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen
öfverföras ett mot aflöningen för regementets nuvarande läkarepersonal
svarande belopp af 3,200 rdr, kommer härigenom förenämnda penninge anslag,

utgörande, enligt nu gällande riksstat,......................... rdr 1 15,556: 05.

att på det hela med ..................................................................... » 2,080: —

minskas till......... ........................................................ rdr 113,476: os.

och anslagets slutsumma att utgöra........................................... » 126,0 4 4: 55.

Husarregementet Konung Carl XV. 1 anledning af organisationsförslaget
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till aflöning
åt halfsöfd sbefäl och reservmanskap af Riksdagen begära eif belopp af 1,180
rdr, att tilläggas de under ifrågavarande regementes anslag inbegripna penningar.
hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844 rdr 99 öre; men
enär jemväl från nyssnämnda pennningeanslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen
öfverföras ett mot regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp
af 5,700 rdr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas till
135,144 rdr 99 öre och anslagets slutsumma att utgöra 157,358 rdr 16 öre.

Svea

Bil. N:r 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Svea Lifgarde. Från det i regementets anslag ingående penningebe lopp.

......................................................................................................... 149,922: ro.

bör ett mot läkarepersonalens aflöning svarande belopp af............... 4.000: —

öfverföras till anslaget lör Fältläkarecorpsen, hvarigenom Svea Filgardes
otvannämnda penningeanslag minskas till .............................. 145,922: 70.

samt anslagets slutsumma ned sättes till 168,334 rdr 32 öre.

Ändra Lifgardet. I likhet med hvad för Svea Lifgarde bär olvon blifvit
anmärkt, bör äfven Andra Lifgardets penningeanslag, genom öfverföring derifrån
till anslaget för Fältläkarecorpsen, minskas med 4,000 rdr från sitt nuvarande
belopp 149,537 rdr 70 öre till 145,537 rdr 70 öre; hvarigenom anslagets
slutsumma kommer att utgöra 167,949 rdr 32 öre.

Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta regemente bär Armélörvallningens
Intendentsdepartement, uti sin ofvan åberopade skrifvelse al den
21 sistlidne Oktober, i underdånighet erinrat derom, att, sedan kompanichelerne vid
regementet vägrat ingå på dem erbjuden förlängning under innevarande år af
då gällande vilkor för passevolansbestyrens utöfning, Eders Kongl. Näjd, enligt
Nådigt Bref af den 30 Augusti 1870, anbefallt Arméförvaltningen, bland annat,
att till Eders Kongl. Näjd inkomma med underdånigt förslag till föreskrifter i
afseende å måterigens framtida underhållande vid detta regemente direkte för
Kronans räkning. Då likväl Arméförvaltningen ännu icke hunnit åt nämnda
fråga bereda eu sådan handläggning, att något fullständigt förslag i anbefaidt
hänseende nu kunde hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anmälas, vore Förvaltningen
således icke eller i tillfälle att nu uppgifva medelsbehofvet under år 1872
för hvart och ett af de särskilda ändamål, som förut vard genom passevolans^!
tillgodosedda. Men i betraktande af de förhållanden, som vid regementet förekommo,
ansåge sig Arméförvaltningen sakna skål antaga, att de för regementet
nu i stat uppför,la anslag skulle, sedan det nya förvaltningssättet vid regementet
vunne stadga, blifva för de samfälda bebofven otillräckliga, om ock en förändrad
reglering anslagen emellan desto hellre syntes oundviklig, som kompanichefernes
löner å stat nu vore beräknade med afseende å detta befäls inkomst
genom passevolans^!, har Arméförvaltningen häraf funnit sig föranlåten i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå:

att de för regementets olika behof under år 1871 redan bestämda anslag
måtte, utan afseende å hvartderas särskilda ändamål, få af Eders Kongl, Maj:t
gemensamt disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de
förändrade förhållanden, som genom passevolansens upphörande kunde inträda,
och

att för år 1872 enahanda anslag måtte, oafkortad^ ställas till Eders Kongl.
Maj:ts disposition på nyss angifva sätt.

Bill'', till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami, 1 Afd.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Projp. N:o 1, om Statsverket 1871.

Vidare hav Arméförvaltningen uti samma skrifvelse underdånigst anfört, att,
vid den förestående aflevereringen från Kompanicheferne af de å passevolans underhållna
persedlarna, otvifvelaktigt skulle för Kronan uppstå nödvändighet att
mot lösen öfvertaga sådana, Kompanicheferne enskild! tillhöriga persedlar, som
ehuru de icke äro i regementets heklädnadsstat anbefallda, dock numera erfordras
utöfver hvad nämnda stat bestämmer, för att manskapet skall enligt nutidens
fordringar och, på sätt vid arméen i allmänhet eger rum, vara bekläd t.
Värdebeloppet af dessa persedlar både vid regementet blifvit uppskattad! till omkring
18,000 R:dr. Då Arméförvaltningen äfven, med hänsyn till den framtida
underhållskostnaden för regementets beklädnad, ansåge eu dylik åtgärd vara med
Kronans fördel öfverensstämmande, hav Förvaltningen, i saknad åt nödiga medel
för den häraf uppkommande kostnaden, underdånigst hemställt:

att, till inlösning åt ofvanberörda persedlar, ett förslagsvis beräknad t anslag
af 18,000 R:dr måtte af Eders Kong!. Magt för eu gång lina Riksdagen begäras.

Väl både passe vol autor erne tillika åsyftat att erhålla godtgörelse af Kronan
jemväl för de af dem till manskapet förskottsvis utgifna värfningspenningar; men
då deras rätt i detta hänseende ej för det närvarande kunde anses ostridig, ansåge
Arméförvaltningen något anslag för nyssnämnda ändamål icke lämpligen
höra hos Riksdagen äskas, utan godtgörelsen, om den ifrågakomma, få utgå från
tillgängliga medel och derefter hos Riksdagen till ersättande anmälas.

I anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i detta ämne anfört, och då,
hvad angår aflöningen till Kompanicheferne vid ifrågavarande regemente, jag anser
densamma, sedan passevolans^] med 1870 års utgång upphört, höra redan
från innevarande års början utgå med det belopp, hvartill densamma upptagits i
det vid organisationsförslaget rörde landtförsvaret fogade förslag till normalstat
för värfvade arméen, hvartill ock de för regementet anvisade anslag höra lemna
tillgång, samt för (ifrigt - den kostnadsbesparing, som af mig i organisationsförslaget
beräknats genom regementets reduktion och passevolansens upphäfvande
skola uppstå, icke torde under första året efter reduktionens början vara att påräkna,
får jag i underdånighet tillstyrka, det nådig framställning till Riksdagen
måtte ske i öfverensstämmelse med hvad Arméförvaltningen föreslagit, dock att,
med anledning af hvad bär ofvan rörande särskild!, anslag för Fältläkarecorpsen
förekommit, anslaget till Wermlands Fäljägare-regemente för år 1872 måtte minskas
med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande belopp af 2,800
R:dr, hvithet belopp i stället borde uppföras under anslaget för Fältläkarecorpsen;
och torde för öfrig!, i anledning af regementets föreslagna förändring till
corps, anslaget höra erhålla följande förändrade rubrik: Wermlands Fält}ägarecorps.

Det ifrågaställa anslaget för eu gång af 18,000 R:dr, till inlösen af persedlar
vid Fältjägare-regementet, torde bär nedan bland extra anslagen få upptagas.

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Vid pröfningen af förenämnda
förslag rörande landtförsvarets organisation har Eders Kongl. Maj:t beslutit
föreslå Riksdagen att det till sjöförsvaret nu hörande Marin-regementet må
till landtförsvaret öfverföras, för att i den mån sådant kan ske användas för tillökning
i artilleriets styrka, och att de för Marin-regementet nu utgående anslagsmedel
måtte till statsverket indragas emot det att Riksdagen anvisade de för
artilleriets organisation erforderliga ökade anslag.

Enligt den uppgjorda planen för artilleriets organisation, för hvilken plans
fullständiga genomförande är afsedd en tidrymd af 6 år från 1872 års början,
komma efter organisationens fullbordande, — och sedan från summan af kostnaderna
för tillökningen i personal och i artilleriets egna hästar afräknats hvad
för indragna beställningar och min skad t antal legd a hästar belöper, — utgifterna
för artilleriet att, i hvad de omfatta personal och hästar, ökas med sammanlagd!
473,278 R:dr 92 öre. Donna tillökningssumma uppstår dock endast småningom
i den man organisationen fortgår, och enligt de i detta hänseende uppgjorda beräkningar
kommer för år 1872 att erfordras endast 172,799 R:dr 36 öre, hvarvid,
med anledning deraf att den så kallade passevolansinrättningen först med
1872 års utgång kan komma att upphöra, personalens löner för sistnämnda år
upptagits efter nu gällande stat. Sålunda har för följande nya beställningar och
tillkommet manskap beräknats nedanstående belopp, nemligen för:

1 Öfverste-Löjtnant...................................................... 5,240: —

1 Major......................................................................... 4,740: —

3 Kapitener, med äldre Kapitens lön, ä 2,400 R:dr 7,200: —

6 D:o med yngre d:o ä 2,000 » 12,000: —

2 Löjtnanter, arfvoden, motsvarande skilnaden emel lan

yngre Kapitens och Löjtnants lön ä 800 R:dr 1,600: —

10 Löjtnanter, löner ä 1,200 R:dr.............................. 12,000: —

1 Under-Löjtnant, lön................................................. 800: —

10 Styckjunkare, löner ä 950 Rall’, deraf beklädnad
spenningar 150................................................ 9,600: —

12 Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf beklädnads penningar

150............................................,.......... 7,800: —

6 Batteritrumpetare, löner ä 550 Rall’, deraf be klädnadspenningar

150 ....................................... 3,300: —

14 Afdelningstrumpetare ä 401: 26 .............................. 5,6 1 7: 64.

16 Borste Konstaplar ä 49 4: 25 ................................. 7,9 0 8: —

26 Andre d:o ä 411: is................................ 10,690: 94.

228 Artillerister å 2 3 8: 26.......................................... 54,3 2 3: 28. 442 719- 86

Transport 142,7 1 9 86.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1 42,719: 86.

76 hästar ä 410: 75 .......................................................................... 31,2 17: —

Reserv-artilleri, £:del al 29,475........................................................... 4,912: so.

Summa R:dr 178,849: 36.

Och då derifrån afräknas för indragne:

1 Stabstrumpetare........................................................... 650: —

60 hästar i Landskrona...................................................... 5,400: — g ggo-__

kommer kostnaden för år 1872 att utgöra............................ R:dr 172,799: 36.

Med afseende å den skiljaktiga arten af de utgifter, som med nyssnämnda
summa skola bestridas, herde densamma visserligen redan nu fördelas på följande
fem särskilda anslag, nemligen: anslagen för Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen
; för kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning; för fourragering
åt'' artilleriets och pontonierbataljonens samt värfvade kavalleriets hästar;
för mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena; samt för försvarsverket
till lands i allmänhet; — men enär det icke torde kunna med full noggrannhet
på förhand bestämmas, huru mycket af berörda summa under år 1872 belöper
på hvart och ett af omförmälda fem anslag, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att hela det för uppsättning
och underhåll under år 1872 af personal och hästar för artilleriet bär
ofvan beräknade belopp af 178,849 R:dr 36 öre måtte såsom extra anslag för
nämnda år anvisas; lärande anslagets uppförande å ordinarie stat under behöriga
titlar först vid nästföljande riksdag få ega ruin; och torde beloppet tå här nedan
bland öfriga extra anslag antecknas. Såsom följd häraf hör emellertid nedsättning
ega rum dels i anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
med 650 R:dr, motsvarande aflöningen för eu till indragning afsedd beställning,
dels ock i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens
exercis med 5,400 Rall’, utgörande hvad hittills utgått till lega för hästar
till fotbatteriernas i Landskrona exercis, Indika hästar genom organisationen göras
obehöfliga. På grund af det nu anförda jemte hvad bär ofvan i afseende å
Fältläkarecorpsen förekommit får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det i anslaget för Svea, Göta och Wendes
Artilleri-regementen ingående penningebelopp 762,220 R:dr 5 öre må minskas
dels med 650 R:dr motsvarande aflöning för eu till indragning afsedd beställning,
dels ock genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen af 17,050
R:dr, hvarigenom Artilleri-regementenas penningeanslag kommer att nedsättas till
744,520 R:dr 5 öre samt anslagets slutsumma att utgöra 836,958 R:dr 21 öre.

Nedsättningen i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens
exercis torde bär nedan på sitt ställe få antecknas.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1371.

Fortifikationen. Enligt flen plan Eders Kongl. Maj:t, vid pröfnmgen af förut
omförmälda förslag rörande landtförsvarets organisation, beslut''.t att, i afseende a
tillökning i nu befintliga Fortifikationstrupper, föreslå Riksdagen, skulle under
åren 1871 —1877 komma att upprättas i fältsignalkompani om ILO man och
1 sappörbataljon om 360 man, jemte erforderligt befäl och öfrige tjensteman så
val för dessa trupper som för Fortifikationen i öfrig!, utöfver flen derstädes redan
anställda personal. Den ökade årliga kostnad, som härigenom efter organisationens
genomförande kommer att uppstå, har beräknats till sammanlagd! 259,758
R:dr 7 öre, hvaremot för åren 1871 och 1872, hvarunder fältsignalkompaniet
är afsedt att fullständigt uppsättas, kostnaderna för personalens uppsättning och
underhåll ansetts uppgå:

för år 1871 till..................................................................... Ihdr 34,935: ro och

för » 1872 till...................................................................... »_____98.91 I: ro____

eller tillhopa till Rall’ 133,8 47: 10.

Och enär, i likhet med hvad1 här ofvan rörande de för artilleriets organisation
erforderliga medel anmärkts, nu ifrågavarande för fortilikationstruppers uppsättning
och underhåll atsedda anslag icke heller nu kan med behörig noggrannhet
på" förhand fördelas på de särskilda titlar, hvarunder detsamma, med afseende
å beskaffenheten af de utgifter för hvilka anslaget är beräknad!, rätteligen
hörer, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper anvisa ett anslag
af 133,847 Rall’ 10 öre, att utgå med 34,935 R:dr 40 öre under innevarande
år och med 98,911 Ridt- 70 öre under år 1872; och torde beloppet
fä bär nedan bland öfrig:, extra anslag antecknas.

1 öfrig! bör, i anledning af hvad bär ofvan rörande Fältläkarecorpsen anförts,
från anslaget för Fortifikationen till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverföras
1,200 R:dr, hvarigenom Fortifikationens penningeanslag kommer att minskas
till 167,420 Furir I t öre och anslagets slutsumma att utgöra 174,103
R:dr 78 öre.

Lega för hästar till artilleriets och pontonier hat aljonens exercis. ° 1 anledning
af hvad, rörande detta anslag, bär ofvan vid behandlingen af fragan om
artilleriets organisation, blifvit an förd t, får jag i underdånighet hemställa, att det

i anslaget ingående penningebelopp.............................................. R:dr 17,390 74

måtte med........................................................................................ " 5,400 —

få nedsättas till.............................................................................. R;(lr 1 1,990: 74;

hvarigenom anslagets slutsumma kommer alt utgöra 49,894 R:dr 69 öre.

Mathållning för manskapet vid vårfvade garnisonsregementena. I afseende
å detta anslag, hvilket under loppet åt flera år visat sig för det dermed
afsedda ändamål alldeles otillräckligt, anmälde Arméförvaltningens Intendents -

Bil N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

departement redan ar 1868, uti underdånig skrifvelse af den It) November
nämnda år, behofvet af anslagets förhöjning, med uppgift tillika å de belopp,
hvartill blåsten å anslaget under de nästföregående åren uppgått; men i betraktande
af statsverkets da inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Arméförvaltningen
tillika antydt, någon nedsättning i blåsten under den derefter närmast följande
liden syntes vara att motse, ansåg Eders Kong!. Maj:t någon framställning
till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej höra ega rum; dock
blefvo de af Armeförvaltningen lemnade uppgifter rörande beloppet af föregående
årens brister Riksdagen meddelade.

Sedan likväl sig visat, att å ifrågavarande anslag äfven för år 1869 uppstode
en brist, som, enligt hvad Arméförvaltningen uti underdånig skrifvelse af
den 9 November samma år, angående 187''! års anslagsbehof, beräknat, komme
att uppgå till omkring 150,000 rdr, täcktes Eders Kong!. Näjd, uppå Arméförvaltningens
tillika gjorda förnyade framställning om anslagets förhöjning, i
neder åt den ar 1870 församlade Riksdagen äska anslagets förhöjning med

100,000 rdr, eller från 320,000 rdr till 420,000 rdr, men denna Eders Kongl.
Maj:ts framställning Idel'' icke af Riksdagen bifallen.

l)å emellertid anslaget äfven under år 1870, oaktadt de åtgärder som vidtagits
för att gorå detsamma för sill ändamål mera tillräckligt, visat eu betydlig
brist, tiar Arméförvaltningen uti sin ofvanberörda skrifvelse af den 21
sist Hd ne Oktober, angående Intentsdepartementets anslagsbehof för år 18.72,
under åberopande af Förvaltningens föregående yttranden om anslagets otillräcklighet,
i underdånighet föreslagit, att anslaget måtte med ett till 470,000 rdr
förnöjdt belopp såsom forslat/sattslät/ uppföras.

I afseende å den sålunda ifrågaställa förhöjningen har Arméförvaltningen
anmält, att, enär bristen å anslaget under de år, då anledningarna till densammas
uppkomst väsendtligen företunnils, eller från och med år 1867, utgjort
följande belopp, nemligen:

för år 1867 .......................................................................... rdr 108,59 9: 36.

» ''>868 ......................................................................... >> 22 0,0 4 9 : 73.

» 1869 ......................................................................... » 146,700: —

» 1870 på grund af dels redan bända, dels för den

återstående delen af året beräknade utgifter............... » 122,600: —

tillhopa....................................... ....................................... rdr 597,949: 09.

eller, i medeltal om året, 149,487 rdr 25 öre, Arméförvaltningen, som saknat
skål antaga någon förändring i berörda förhållanden under närmaste framtid,
ansett detta mediibelopp lämpligen höra tjena till grund för bestämmande af anslagets
nu ifrågasätta förhöjning, som sålunda bl H vit beräknad i rundt tal till

150,000 rdr.

Bil N:o 3 a) till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Beträffande åter anslagets åsyftade förändring från s. k. »allmänt anslag»
till »förslagsanslag» yttra,'' Arméförvaltningen, det Förvaltningen ansett sig ej längre
kunna undgå söka vinna tillämpning af grundsatsen derom, att anslag för gifna
behof, Indika ej på förhand kunna med någorlunda säkerhet till siffra,, beräknas,
såsom t. ex, för proviantförnödenheter, höra erhålla naturel, af förslagsanslag,
helst när upphandla,gskostnaden, såsom vid garnisonsregementena är
fallet, till stor del beror på beskaffenheten af den skörd, som er hålles sedan
anslaget för kostnadens bestridande redan ldifvit bestämdt. Denna grundsats,
sou, i allmänhet vid regleringen af statsbehof^,, syntes gorå sig gällande, hade
särskild! i fråga om ett med bär omför,,,äldta anslag likartad t sådant å riksstatens
5:te hufvudtitel, nemligen anslaget för »gemenskapens vid sjöförsvaret
natura-,mderhäll», hlifvit af sednast^ Riksdag tillämpad!, i det att Riksdagen
funnit beskaffenheten af de utgifter, för I,vilkas bestridande anslaget tillkommit,
jemte förhållandet af inträffade prisstegringar å proviantartiklar ådagalägga, att
anslaget lämpligast borde såsom »förslagsanslag» upptagas, helst utspisning^,i
grundades på faststäld stat, deri någon inskränkning vid p.oviantprisens stigande
ej vore möjlig, — skäl, so in i hela sin vidd gälde äfven om mathållningsanslaget
å i-.de hufvudtitel,, för garnisonsregementena.

Då jag till alla delar instämmer i hvad Arméförvaltningen sålunda yttrat i afseende
å arten och beskaffenheten af de utgifter, för 1,vilkas bestridande ifrågavarande
anslag är afsedt, får jag, i anledning deraf och under åberopande tillika af
1870 års Riksdags beslut i fråga om naturen af anslaget för gemenskapens vid
sjöförsvaret na tura-underhåll, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att uppföra ifrågavarande anslag såsom förslagsanslag.

Vidkommande åter den åt Arméförvaltningen ifrågaställa förhöjning, så enär,
oaktadt de för utgifternas begränsande inom anslagets belopp vidtagna åtgärder,
det visat sig, till följd dels åt gängse pris å lifsförnödonheter, dels ock å svårigheten
att åt permitteringen vid garnisonsregementena gifva nödig utsträckning,
vara omöjligt att med det nuvarande anslaget bestrida de utgifter, för
hvilka detsamma är afsedt, och då den af Arméförvaltningen ifrågaställa anslagstillöki,
ingen beräknats efter medium af de sistförflutna 4 årens utgifter,
anser jag berörda tillökningsbelopp, 150,000 rdr, vara för mathållningens besörjande
för garnisonsregementenas nuvarande styrka nödvändigt; och får jag,
på grund al hvad sålunda rörande detta ämne anförts, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af Riksdagen i nåder äska, att anslaget
till »mathållning för,manskapet vid garnisonsregementena» måtte från sitt
nuvarande belopp 320,000 rdr varda med 150,000 rdr förhöjdt till 470,000
rdr samt med detta sistnämnda belopp såsom förslagsanslag i riksstat^, uppfördt.

Hvad angår den af Arméförvaltningen jemväl väckta fråga,, om godtgörelse
af de å ifrågavarande anslag under föregående åren uppkomna brister, torde

Bil.. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

det tillåtas mig att anmäla denna fråga i sammanhang med framställningen om
öfrig» för landtförsvaret erforderliga extra anslag.

Ovänligen.

Hallands beväring och Wester-Norrlands beväringsbataljon, 1 anledning
af hvad här ofvan i afseende å anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena
anförts och under förutsättning af Riksdagens bifall till den dervid
föreslagna reglering, får jag i .underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att nämnda anslagstitlar, Hallands beväring och
Wester-Norrlands bevaring, med derunder upptagna anslagshelopp, tillhopa utgörande
13,795 rdr, må ur riksstat^! uteslutas.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Enligt Eders Kongl. Maj:ts, vid pröfning
af organisationsförslaget rörande landtförsvaret, fattade beslut angående arméens
vapenöfningar, kommer, efter organisationens genomförande, att, till kostnadernas
bestridande för beväringsmanskapets vapenöfningar samt underhåll al
dess materiel, erfordras eu förhöjning af sammanlagdt 1,152,466 rdr 60 öre i
de för nyssnämnda ändamål nu utgående anslag; och då, enligt berörda nådiga
beslut, redan med 1872 års ingång påkallas en förhöjning af 483,122 rdr
10 öre i vapenöfningsanslaget och af 242,703 rdr i anslaget för materielen,
får jag i anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl Maj:t täcktes
i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar,

nu utgörande.................................................................................. rdr 600,000:

måtte med i rundt tal ............................................................... »__483,000: —

förhöjas till............................................................................rdr 1,083,000: —

lärande den för materielen erforderliga anslagsförhöjning få bär nedan i underdånighet
anmälas.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departementer.
Från detta anslag bestridas, bland flera andra utgifter, äfven de som
erfordras för vidmakthållande af beväringsmanskapets materiel och beklädnadsm.
fl. persedlar, för hvithet sednare ändamål likväl, alltsedan vapenöfning med
två* klasser beväring årligen vidtog, varit anvisadt ett årligt extra anslag af

189,000 rdr.

Enligt hvad Arméförvaltningens Intendentsdepartement, under förutsättning
att nuvarande organisation af allmänna beväringen kom me att oförändrad bibehållas,
i underdånighet anmält, blifver nyssnämnda extra anslag äfven under år
1872 behöflig!; men enär Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne December,

vid

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

vid pröfning af förslaget rörande landtförsvarets organisation, besluta föreslå
Riksdagen väsendtliga förändringar i den nuvarande beväringsinrättningen, samt
häraf redan år 1872 påkallas en ytterligare årlig anslagstillgång af 242,703
rdr för underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar för allmänna
beväringsmanskapet, och då de föremål, för hvilka ifrågavarande två anslagsbelopp
afses, numera äro att hänföra till de årligen återkommande eller
ordinarie behofven, anser jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att omförmälda två anslagsbelopp, tillhopa utgörande
431,703 rdr måtte af Riksdagen anvisas och å ordinarie stat under anslaget för
försvarsverket till lands i allmänhet uppföras.

I detta anslag erfordras dessutom, på grund af hvad uti ofvannämnda organisationsförslag
blifvit rörande infanteriet anfördt, redan från 1872 års början
en årlig förhöjning af 15,443 rdr 20 öre till underhåll af kapotter, remtyg,
utrednings- in. fl. persedlar för den styrka, hvarmed indelta infanteriet enligt
förslaget kommer att förökas; och hemställer jag således i underdånighet,
alt jemväl denne anslagstillökning måtte hos Riksdagen begäras.

På grund af hvad sålunda i afseende å anslaget för förslagsverket i allmänhet
blifvit anfördt, skulle detta anslag, som för närvarande utgör rdr 1,277,447:19.
komma att förhöjas med följande belopp, nemligen:

för beväringsmanskapets materiel med rdr 431,703: —

för stammens dito ..................................... » 15,443: so. ^g. 20>

till............................................................................7... rdr 1,724,593: 39.

Lif- och släpmunderingar vid rothålls-regementena. På grund af hvad
oftaberörda organisationsförslag innehåller rörande kostnaderna för underhåll af
beklädnad åt den föreslagna tillökade infanteristyrkan, erfordras redan år 1872
i ifrågavarande anslag en förhöjning af 32,832 rdr; och får jag alltså i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska nyssnämnda
tillölmingsbelopp ............................................................. rdr 32,832: —

hvarigenom anslaget, som för närvarande utgör........................ » 262,520: —

skulle komma att uppgå till .............................................. rdr 295,352: —

, När det, efter donna redogörelse för de förändringar, som jag anser vid

den i år förestående statsreglering höra ega rum i afseende på de ordinarie anslagen
under riksstatens Fjerde Hufvudtitel, nu åligger mig att framlägga de
behof af mera tillfällig natur, hvilkas fyllande under den närmaste framtiden
synes mig vara för landtförsvaret angeläget eller oundgängligt, skulle jag illa
uppfylla min pligt såsom Eders Kongl. Maj:ts rådgifvare i dithörande ämnen och
ansvarig målsman för landets försvarsväsende, om jag under nuvarande förhållanden
inskränkte mig till att föreslå åtgärder af det omfång, som under ett långt
Bih. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. '' 3

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

fredslugn kunnat motsvara de måttligaste anspråk för upprätthållande af landets
yttre trygghet och arméens tjenstbarhet. Om, såsom jag antager, rikets krigsmakt
till lands kommer att utan vidare dröjsmål ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det förslag, som Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne
December i nåder beslöt att förelägga den snart sammanträdande Riksdagen,
ser jag väl deruti det väsendtligaste vilkoret uppfyldt för åstadkommande af ett
kraftigt nationalförsvar, när det kan i framtiden påkallas; men ett annat vilkor för
framgången af krigsmaktens ansträngningar i sådant fall är, att den vid farans
annalkande finnes försedd med tillräckliga hjelpmedel för sin verksamhet. Och
dessa hjelpmedel äro företrädesvis vapen i tillräckligt antal och åt den beskaffenhet,
som för krigföringen, sådan den under tidernas lopp utbildat sig, erfordras,
befästningar, som försvåra en fiendes försök att framtränga till de för
rikets trygghet och oberoende vigtigaste platserna, samt förråder med tjenliga
förvaringsrum för en materiel, som till storlek motsvarar fältarméens behof i
särskilda delar af landet.

Så väl t. t. General fälttygmästare!:! och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement,
som Befälhafvare!! för Fortifikationen, hafva i förut åberopade
underdåniga memorial, den förres af den 25 Oktober och den senares af den
7 November nästlid et år, framställt, hvar för sin förvaltningsgren, de behof, som,
under beräkning af vanliga tillgångar, oundgängligen borde under den allranärmaste
framtiden fyllas.

Derefter bär jag, i slutet af mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne
December, fått fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet på de större militära
behof, hufvudsakligen af befästningar och krigsmateriel, som efter min
öfvertygelse påkalla afhjelpande inom eu kortare tidrymd och således icke, utan
äfventyr för ändamålet, medgifva, att dithörande arbeten och anskaffningar fördelas
på en längre följd åt år. Dessa trängande kraf, hvit ka jag anhåller att
nu få, i sammanhang med statsreglering^!, åter upprepa, omfatta:

l.-o. Artilleribehof:

a) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ............... 1,-102,743: —

deruti inbegripna 70,000 rdr, för hvilkas
användande särskild! förslag bl hvit af Generalfälttygmästare!!
under den 25 sistlidne

Oktober afgifvet;

6) Fästnings- och positionskanoner ................... 551,000: —

<0 Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 rdr............ 4,500,000: —

varande häruti innefattade 923,000 rdr,

Transport rdr 6,153,743: —

Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr 6,153,743: —

angående h vilka General fälttygmästare!! jemväl
under nyssnämnda dag afgifvit förslag;
d'') Kopparpatroner................................................... 204,000: — g ggi*

hvaraf 134,0000 rdr ingått i Generalfälttygmästarens
beräkning.

2:o. Fortifikationsbehof:

Carlsborg:

a) Hufvudvallen .............................. 600,000: —

i) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — , gg q qqq. _

hvaraf'' 374,300 rdr varit af Befälhafvaren
för Fortifikationen beräknade att användas
före slutet af år 1872.

Waxholm:

а) Fredriksborgssundets befästning

enligt plan .............................. 158,680: —

б) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —

c) Jerntornen.................................... 616,680: —

(I) Bepansringarna........................... 170,000: — 1 133,760. —

varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen
förslag 364,200 rdr upptagna
för arbeten till 1872 års slut.

Karlskrona:

Befästningar vid hamnen och vid Hvita Krog ... 3,750,000: —

Norrland:

Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —

Ingeniörtrupperna:

Fortitikationsmateriel................................................ 140.000:— 7,293,760:_

Transport rdr 13,651,503: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr 13,651,503.—

3:o. Iiitendenturbehof:

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och
reqvisita uti förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af
personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna^ redan
befintlig och till anskaffning anbefald materiel..................... 2,771,640: —

4:o. Byggnadsbehof:

a) Svea Artilleriregementes etablissement............ 1,000,000: —

?;) Fältsignalkompaniets kasern.............................. 60,000: —

tf) Stall och ridhus i Carlskrona ........................ 65,000: —

d) Stall i Göteborg............................................... 36,100: —

é)'' D:o vid Carlsborg för batterier åt Göta Artilleri
.............................................................. 28,000: —

/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriunderbefälsskolans
förflyttning till Carlsborg.
................................................................. 23,000: —

(/) D:o och ridhus för Husarregementet Konung

Carl XV i Landskrona ................................. 138,000: —

A) Baracker för berväringsmanskapet å mötesplatserna
......................................................... 350,000: —

t) Kasern i Wisby ............................................ 42,875: —

A) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —

Z) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å

mötesplatserna ..................... 150,000: —

hvaraf Generafälttygmästaren i sitt förslag upptagit 25,000
rdr för år 1872.

2,042,975: —

Summa rdr 18,466,118: —

Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel
och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år
1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande
år.

Då i olvanstående utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande
vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda
kassör och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet
föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor,

Transport rdr 18,466,1 18: —

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr -18,466,118: —

att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets orgarnisation
och i sammanhang dermed stående, här ofvan omförmälda
byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga
medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder föreslå
Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:

aj Behållningen å allmänna beväringsfonden, utgörande
vid innevarande års slut omkring
.................................................................. 230,000: —

bj Af de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd nadsdirektionerna

innestående behållningar ... 400,000: —

c) Behållning i Norrbottens Hästiägaresqvadrons

fond.................................................................... 218,000: —

(T) D:o i Volontärvakansmedelsfonden ..................... 340,000: —

e) D:o i »En per mille fonden» ............................. 70,000: — ^ ^58 000:__

hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen
anvisas, kommer att utgöra .......................................... rdr 17,208,118: —

Då denna summa, som kan jemnas till 17,200,000 rdr, torde vid jemförelse
med det vanliga beloppet af extra ordinarie anslag för land [försvaret,
vara alltför stor att kunna föreslås till betäckande af de för året pårälmeliga
medel, men också är afsedd att fylla behof, som annars kom me att under en
längre tid årligen tynga på budgeten, vågar jag hemställa, om icke Eders Kongl.
Maj:t skulle täckas, på Finans-derparternentets föredragning, vara betänkt på någon
särskild utväg att härtill bereda nödiga tillgångar. Blefve det än för nationen
nödvändigt att någon tid bära en högre beskattning, än Staten hittills vanligen
fordrat, så vill jag icke betvifla, att svenska folket och dess ombud skola
villigt underkasta sig eu dylik penningeuppoffring, när dermed förenas medvetandet
att hafva väsendtligen bidragit till det dyra fosterlandets betryggande och till
afvärjande af de vida tyngre och bittrare förluster och lidanden, som kunde blifva
följder af ett möjligen inträffande fredsbrott eller intrång på rikets sjelfbestämningsrätt
och neutralitet.

De behof åter, som, oberoende af ofvanberörda omfattande anstalter för landets
försättande i försvarstillstånd, synas mig, inom kretsen af min embetslorvaltning,
påkalla framställning till Riksdagen om extra ordinarie anslag, äro
följande:

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Artilleriets organisation.

Redan i det föregående, vid behandlingen af de till ordinarie stat sregleringen
hörande ämnen, tiar jag i fråga om artilleriets organisation anmält de anslag,
som för donna organisations genomförande erfordras; och får jag, under åberopande
af hvad dervid anförts, nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att till kostnaderna för påbörjande af
artilleriets organisation enligt uppgjord plan måtte för år 1872 anvisas ett extra
anslag af 178,849 rdr 36 öre.

ftkadi antal Fortifikationstrupper.

Likaledes tillåter jag mig att, med åberopande af hvad beträffande frågan
om uppsättning af »kadi antal Fortifikationstrupper här ofvan förekommit, i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen
att till kostnaders bestridande för uppsättning åt ökadt antal Fortifikationstrupper
anvisa följande extra anslag, nemligen:

för år 1871 .......................................... rdr 34,935: 40 och

för år 1872 ............................................. » 98,911: ro.

Mathållning för manskapet vill vårsäde garnisonsregementena.

Redan i det föregående har vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit
visadt, hurusom anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena
under flera år visat sig'' otillräckligt för bestridandet af de utgifter,
hvartill anslaget varit afsedt, och, enligt hvad Arméförvaltningens Intendents-departement,
uti dess förut åberopade skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober
anmält, utgjorde, vid 1869 års utgång, nämnda och föregående årens brister
å ifrågavarande anslag, så vidt samma brister ej kunnat af andra tillgångar betäckas,
eu sammanlagd summa af 282,880 rdr 14 öre, den brist oberäknad,
som för år 1870 komme att å anslaget uppstå. Till godtgörande af nämnda
summa har Arméförvaltningen i underdånighet anhållit, att ett extra anslag af
lika belopp måtte hos den snart sammanträdande Riksdagen begäras; i h vil ket
afseende Arméförvaltningen yttrat, att då de utgifter, som framkallat ifrågavarande,
i Arméförvaltningens räkenskaper balanserade brister, måst, för provianteringens
nödiga upprätthållande vid regementena, af Arméförvaltningens infendents-departement
bestridas från tillgängliga medel, afsedda för andra behof, Indika
således måst tills vidare lemnas å sido, så att t ex. arméens reservförråd under
de senare åren ej fullständigt blifvit ersatt för hvad derifrån utgått, Armé -

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förvaltningen, — som för öfrig! på detta sätt förfarit endast under säker förutsättning,
att det som för måthållningskostnaden sålunda förskjutits skulle komma
att Förvaltning!! godtgöras, — ansett sig, till förekommande af de betänkliga
olägenheter, som eljest skulle uppstå, och innan anslagets brist stigit derhän, att
svårighet för dess gäldande kunde mota, vara förpligta! att hos Eders Kongl.
Maj! gorå underdånig anmälan om nödvändigheten af här ifrågaställa extra
anslag.

1 anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i underdånighet anfört, och
då ett fortsatt balanserande åt så betydliga brister, som de nu omförmälda, icke
kan undgå att utöfva ett störande och i hög grad menligt inflytande på gången
af de Arméförvaltningen åliggande förvaltningsbestyr, sinner jag mig desto kraftigare
manad att understödja Arméförvaltningens förevarande framställning, som
jag är förvissad derom, att Riksdagen skall finna det med eu klok statshushållning
oförenligt, att icke bevilja nödiga medel till utgifternas bestridande för lifsuppehälle
åt dem som skola utgöra landets försvar, och hvilka utgifter för (ifrigt
grunda sig på åt Eders Kongl. Maj! och Representationen fastställda stater.

.lag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! måtte täckas
af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 282,880 rdr 14 öre, till
godtgörande af de å anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena
för tiden intill 1 869 års utgång uppkomna brister.

inlösning af persedlar vid Weralands Fältjägare-regemente.

1 anledning af hvad ofvan, i sammanhang med frågan om fortfarande disposition
under innevarande och nästkommande år af de för Wermlands Fältjägareregemente
anvisade medel, blifvit anfördt angående bebofvet af särskild! anslag
för inlösning för Kronans rökning af vissa persedlar vid nämnda regemente, får
jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! täcktes för ifrågavarande
ändamål af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 18,000 rdr.

Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Då jag anser af vigt, att åt Svenska Officerare fortfarande beredes tillfälle
att genom anställning i fremmande länders arméer vinna kännedom om deras
krigsinrättningar och utbildning i sitt yrke, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj! täcktes af Riksdagen begära, att det för ifrågavarande
ändamål under loppet af liera år anvisade extra anslag måtte till oförändrad t belopp
af 9,000 rdr äfven för år 1872 få utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts
disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda hufvudvapen,
som kunna vara hugade ätt ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vän -

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

skapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills
lör Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att besparas,
få under ett följande år disponera.

Topografiska corpsens arbeten.

I den till 1870 års Riksdag aflåtna nådiga Propositionen, angående statsverkets
tillstånd och behof, läcktes Eders Kongl. Maj:t till fortsättande af Topografiska
corpsens arbeten åska beviljande för innevarande år af ett lika belopp,
som för år 1870 var anvisadt, eller 60,000 rdr.

Till svar å donna nådiga framställning har Riksdagen, jemte tillkännagifvande
att det sålunda till ifrågavarande arbetens fortsättande för innevarande år 1871
begärda extra anslag af 60,000 rdr blifvit af Riksdagen anvisadt, i underdånighet
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad mån
de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunna med hvarandra
ställas i närmare samverkan, efter hvilken plan i afseende å skalor, omfattning
och utgifning dessa karteverk framgent må höra fortgå, samt i hvad mån kostnaderna
derför må kunna inskränkas.

I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne Juli i
nåder uppdraga åt f. d. Statsrådet m. m. Thulstrup samt Chefen för Topografiska
corpsen, Generaldirektören för Landtmäteriet, Chefen för Statistiska Centralbyrån
och Chefen för Sveriges geologiska undersökning, att häröfver afgifna gemensamt
underdånigt utlåtande; för hvithet ändamål bemälde personer herde, på
kallelse af f. d. Statsrådet Thulstrup och under hans ordförandeskap, sammanträda,
hvarjemte de skulle ega att, så ofta behof deraf yppades, för rådplägning
tillkalla Chefen för Sjökartekontoret.

Enär likväl det sålunda infordrade underdåniga utlåtandet ännu ej inkommit,
och jag till följd deraf ej eller är i tillfälle att nu kunna i underdånighet
föreslå några åtgärder i den af Riksdagen antydda syftning, men det synes mig
angeläget, att medel för de ifrågavarande arbetenas fortsätta bedrifvande emellertid
finnas att tillgå, får jag efter öfverläggning i detta ämne med Chefen för
Civii-departementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af
Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten äfven
under år 1872, ett extra anslag måtte beviljas till enahanda belopp, som för
innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 rdr, hvarigenom Eders Kongl. Magt
blifver i tillfälle att, sedan ofvanberörda underdåniga utlåtande inkommit och
hunnit pröfvas, anbefalla de åtgärder, som för vinnande af det af Riksdagen
angifna ändamå kunna finnas lämpliga; och anser jag mig till donna hemställan
ega desto större anledning som, efter min uppfattning, den kostnadsbesparing
Riksdagen i förevarande fall åsyftat, bäst vinnes icke genom minskning af anslagets -

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

slagets belopp utan genom åstadkommande af den största och bästa uiöjliga
arbetsprodukt.

Skarpskytteväsendets befrämjande.

Af det härtill för år 1870 anvisade anslag, 70,000 rdr. har ett belopp
af 52,085 rdr varit afsats att till de frivilliga skarpskytteföreningarna utdelas
för bestridande af aflöning åt instruktörer samt för anskaffning af skarp ammunition
och af målskjutningspremier. Utaf återstående delen af årsanslaget, jemte
behållningen från föregående år, har Eders Kong!. Maj:t täckts anvisa nödiga
medel dels till fullbordande af eu för Stockholms skarpskytteförening jemte
Kadett-corpsen å Carlberg gemensam skjutbana med skotthus, dels till anordnande
i hufvudstaden af en allmän skjuttäflingsfest för samtliga skarpskytteföreningar
i Riket, hvilken fest i sistlidne September månad försiggått, dels
ock till anläggning och fullbordande af skjutbanor med skotthus för de inom
Jönköpings och Östergötlands län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet
för Smålands grenadierbataljon samt Jönköpings och en del af Kalmar regemente,
äfvensom för lista och 2:dra Lif-Grenadierregementena att samma baner
för sitt manskaps skjutöfningar begagna. Ehuru kostnaderna för sistnämnda
baner och skotthus ännu icke kunna med tillförlitlighet bestämmas, anser
jag. mig dock kunna antaga, att, om någon behållning i 1870 års anslag
möjligen kommer att uppstå, densamma säkerligen blifver af ett mycket ringa
belopp.

Vid flera föregående tillfällen har jag tillåtit mig framhålla den störa
vigten af skjutfärdighetens utbildning bland landets manliga befolkning, och
de anordningar, Eders Kongl. Näjd. låtit vidtaga i syftning att befrämja en
sådan utbildning, skola tvifvelsutan medföra lyckliga resultat. De skjuttäflingsfester,
som under loppet af fyra år varit årligen i hufvudstaden anordnade för
medlemmar af de frivilliga skarpskytteföreningarna, hafva från befolkningens
sida omfattats med ett alltjemt stigande intresse, och det synes mig derföre af
vigt, att sådana skjutfester fortfarande komma att ega ruin. Likaledes anser
jag angeläget, att den under sistlidet år enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga föreskrift
började anläggningen af skjutbanor gemensamt för skarpskytteföreningarna
och indelta arméen, men hvilken anstalt hittills omfattat endast Malmöhus,
Christianstads, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län, må
kunna inom den närmaste framtiden utsträckas äfven till de öfriga delarna åt
landet. Genom sådana anordningar anser jag skarpskytteväsendet i vårt land
bäst befrämjas.

I anledning af hvad sålunda anförts, och då, så framt anslaget för skarpskytteväsendet
skulle komma att bibehållas vid sitt för innevarande år bestämda

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. N:o 3 a)■ till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

belopp, 70,000 rdr, de af mig bär ofvan antydda åtgärder först efter en alltför
lång tids förlopp skulle kunna genomföras, får jag i underdånighet hemställa,
• det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen, att för skarpskytteväsendets
befrämjande för år 1872 bevilja ett extra anslag af 100,000 rdr.

Amorteringen af Armécn& ackordssknld.

På grund af hvad i mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne December
angående landtförsvarets organisation blifvit anfördt i fråga om befrielse
för arméens befäl från afgifter till amortering af Arméens återstående ackordsskuld,
får jag nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i
Nåder föreslå Riksdagen, att, till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen
som med 1872 års ingång kan komma att på föreslagen ny stat inträda, anvisa
ett extra anslag för nämnda år af 50,000 Rdr.

Arméens pensionering.

Beträffande donna fråga har Direktionen öfver Arméens pensionskassa,
uti dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse af den 14 sistlidne December, i
afseende å den pensionskassan åliggande pensionering anmält, att det för upprätthållande
af berörda pensionering beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det
pensionskassan med 8,820 rdr tillkommande förhöjda vederlag för de bland Wadstena
Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående men till Statsverket indragna
rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått med 85,500 rdr, för år 1869
lemna! ett öfverskott af 18,743 rdr 84 öre, Indika körnare att till Statsverket
återlevereras; och som förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter
under den senare liden icke undergått någon synnerlig förändring,
ansåge Direktionen ifrågavarande anslag till sitt nuvarande belopp äfven för år
1872 blifva för ändamålet tillräckligt.

Hvad derefter anginge det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så körnare
utgiften under år 1870 att uppgå till omkring 215,000 rdr, vid hvilket förhållande
och då antagas kunde, att jemväl för år 1872 förhöjningen i utgiften
icke borde i någon betydligare mån blifva större, än hvartill den under senare
åren visat sig uppgå, Direktionen ansåge, att, med iakttagande af den vid de.
två sista riksdagarna följda beräkning af 15,000 rdr årlig förhöjning, ifrågavarande
anslag, lrvilket för år 1871 blifvit bestämdt till 230,000 rdr, borde

Bil. N:o 3 a) till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

för år 1872 höjas till 245,000 rdr, ehuru det då blifvande behofvet för närvarande
icke kunde med visshet bestämmas.

I anledning af hvad Direktionen öfver arméens pensionskassa sålunda anfört,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd, i öfverenstämmelse
med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga
anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte
för år 1872 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt,
eller 85,500 rdr, med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-Kontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till
Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig!, som
hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för
pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos
Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller
huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det
lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och
den 6 No v. 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning,
bestämmas för år 1872 till 245,000 rdr, att användas till betäckande
af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå
genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med
förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp,
med afskräde räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i
likhet med hvad vid de tre sistförfluten Riksdagarna iakttagits, få under Riksstatens
Nionde Hnfvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet
meddelas.

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Af det till understöd åt från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande,
i behof stadde landtvärnsman för år 1870 anvisade anslag af 20,000 rdr har
till hvarje sådan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett belopp af
25 rdr; och ehuru. under innevarande år, med lika anslagssumma, understödsbeloppen
torde, i anseende till afgång bland understödstagarne, kunna i någon
mån komma att förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år 1872
blifva till oförminskad! belopp behöflig!, hvadan jag alltså, jemte underdånig

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

anmälan, det jag anser understödsbeloppen för ifrågavarande personer icke böra
öfverstiga 30 rdr för hvarje understödstagare, — nu får i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i nåder begära ett anslag
af 20,000 R:dr, att under år 1872 för ofvannämnda ändamål användas; lärande
äfven detta anslag få under Riksstadens Nionde Hufvudtitel upptagas, samt
underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Kongl. Näjd till
alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna
under 4:de hufvudtiteln samt de för landtförsvarets behof ifrågasätta
nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departements-chefen
föreslaget och hemstäldt, hvarjemte Hans Näjd anbefallde Chefen
för Finans-departementet att vid uppgörande af beräkningen öfver erforderliga
medel särskild! taga i betraktande lämpligaste sättet att fylla de här ofvan
omförmälda befästnings- och materielbehof å 17,200,000 rdr, som i följd af
sin betydenhet icke skäligen kunde betäckas genom anlitande endast af tillgångarne
för en statsregleringsperiod; och skulle angående hvad Kongl. Näjd
sålunda i nåder beslut!!, utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Näjd proposition om statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte
de till detta statsreglering^ ärende hörande handlingar skulle vederbörligt
utskott tillhandahållas.

Ex Protocollo
M. J. JBandélin.

Bil. N:o 3 bJ till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 23 December 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Actlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern För Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister.

Statsråden: Svedberg,

Abelin,

Friherre Leijonhwfvud,

JVcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog i underdånighet
:

l:o.

Chefens för Första L i f-Grenadier-regementet, åt General-befälhafvaren i
Andra Militär-distriktet tillstyrkta underdåniga memorial åt den 22 sistlidne
November, med hemställan, att, — då Furir en vid berörda regemente, Sergeanten
Carl Isak Adolf Gyllenhammar numera till följd af fullkomlig och såsom obotlig
ansedd döfhet, enligt företedt läkarebetyg, vore urståndsatt att sin tjenst vid
regementet förrätta, men Gyllenhammar, i anseende till styrkt fattigdom och
talrik familj, inom hvilken ännu funnes fem oförsörjda barn, icke kunde för
sin och de sinas framtida bergning afgå ur krigstjensten med den ringa pension,
som han först framdeles egde rätt att från Arméens pensionskassa erhålla,
— Kongl. Näjd täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning
derom, att Gyllenhammar måtte för sin återstående lifstid tilldelas en
årlig pension på allmänna indragningsstaten, till belopp åt 300 rdr, dock med
afdrag af hvad lian framdeles kunde i pension från Arméens pensionskassa
erhålla.

Bil. N:o. 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Beträffande Sergeanten Gyllenhammars pensionsrätt i Arméens pensionskassa,
hade Direktionen öfver nämnda kassa uti underdånigt utlåtande den
14 innevarande December meddelat, att Gyllenhammar, med 44 lefnads-'' och
26 tjenstår, vore, jemlikt 50 § i pensions-reglementet, berättigad att från och
med den 1 Maj 1876 tillträda 120 rdr pension i 11 klassen af pensionskassan,
emot expektansafgifter enligt 67 §, hvilka skulle innehållas af först
utfallande pension.

Då genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att
Sergeanten Gyllenhammar lider af fullkomlig döfhet, som
måste anses obotlig, och att han derigenom vore till krigstjenst
oduglig, ansåg Statsrådet, med anledning af Rikets
Ständers vid 1854 års Riksdag meddelade förklarande i
fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans
skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst,
sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes
i nåder föreslå Riksdagen, att Sergeanten Gyllenhammar
måtte med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller
afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig
pension till belopp af Trehundra Riksdaler, motsvarande
i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsförmåner;
dock med vilkor att Gyllenhammar, som, enligt hvad Direktionen
öfver Arméens pensionskassa upplyst, redan vore
berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång
ur tjensten, framdeles komma i åtnjtande af pension
från nämnda kassa, skulle åligga att, från den tidpunkt då
han sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas
en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen
på indragningsstat; och hemställde, i händelse af
nådigt bifall härtill, Statsrådet i underdånighet, att protokollsutdrag
härom måtte Finans-departementet meddelas, för
iakttagande vid regleringen af riks-statens 9:de hufvudtitel.

2:o.

Chefens för Kalmar regemente den 23 sistlidne November afiåtna och af
General-befälhafvaren i Andra Militär-distriktet tillstyrkta memorial, hvaruti, i
likhet med hvad tvenne föregående år skott, Regements-chefen i underdånighet
hemställt, att, — som Andre Löjtnanten vid berörda regemente Philip von
Krusenstjerna, enligt företedt läkarebetyg, flere år varit och fortfarande vore
af obotlig sinnessjukdom lidande, hvarigenom han också vore urståndsatt att

Bil. N:n 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sin tjenst vid regementet förrätta, — Kong]. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig framställning om bemälde Löjtnant von ICrusenstjernas
uppförande till pension å allmänna indragningsstaten.

Enär genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att
Löjtnanten von Krusenstjerna, som i flera år lidit af ett
congestionstillstånd med åtföljande blodöfverfyllnad i lijernan
samt deraf förorsakad sinnesrubbning, fortfarande ännu
lider af dessa åkommor och att hans sinnessjukdom numera
ingått i det stadium, som anses obotligt, faun sig Statsrådet,
med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års Riksdag
meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag,
lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning
i rikets tjenst, böra i underdånighet tillstyrka, det
Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå nästsammanträdande
Riksdag, att Löjtnanten von Krusenstjerna må med månaden
näst efter den, i hvilken lian erhåller nådigt afsked
ur krigstj ensten få uppföras på allmänna indragningsstaten,
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension
till belopp af Fyrahundrafemtio Riksdaler, motsvarande
von Iirusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor
att han från tj ensten afgår innan lian blir till pension ur
Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde Statsrådet
tillika i underdånighet, att, derest Kongl. Näjd täcktes i
nåder bifalla hvad ofvan blifvit tillstyrkt, underrättelse derom
genom utdrag af protokollet måtte Finans-departementet,
meddelas, för iakttagande vid regleringen af riksstadens
9:de hufvudtitel.

Hvad Statsrådet vid för utståen de tvänne mål i underdånighet
tillstyrkt och hemställt behagade Kongl. Näjd i
nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo
H. E. von Knorring.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, ä Stockholms Slott den
9 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlcrcreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Wachtnudster,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijonhufvud,

Waern,

Wcnn erberg,

Bergström och
Friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

2:o.

Departements-Chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anhöll härefter i
underdånighet, att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde tagas
i öfvervägande vid regleringen af utgifterna under Rilcsstatens Femte Hufvudtitel för
år 1872, eller den tid nästa statsregleringsperiod komme att omfatta och anförde
härvid:

I sammanhang med redogörelsen för de ärenden, hvilka vid uppgörande
af denna reglering höra komma under pröfning, torde det tillåtas mig att,
innan jag öfvergår till en närmare framställning af Femte Hufvudtitelns behof, få
lemna eu öfversigt af densammas penningeställning, dertill jag desto hellre nu
begagnar tillfället, som frågan härom vid sistliden riksdag föranledde vidlyfBih.
till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

tiga öfverläggningar, utan att dock tiden då medgaf uppgöra en så fullständig
och åskådlig redogörelse för befintliga tillgångar å och brister i anslagen,
som numera genom tillkomna utredningar kan ega ruin. I detta hänseende får
jag hänvisa till bifogade, af Förvaltningens af Sjö-Ärendena kammarkontor upprätBil.
Litt.A. tade tablå, Bil. Lutt. A. som utvisar samtlige behållningar å hufvudtiteln den 31
December 1869, hvad af desamma blifvit utbetaldt till den 15 November 1870 och
samma dag såsom behållning qvarstod, äfvensom de brister, hvilka å en del anslag
och fonder uppkommit.

Såsom af denna tablå inhemtas, uppgick den bokförda behållningen å åtskilliga
anslag den 15 November 1870 till ett sammanlagdt belopp af 3,120,595: 92.
Denna behållning är dock långt ifrån till sin helhet nu tillgänglig. Enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 31 Mars 1870 skall under loppet af 1871 till Riksgäldskontoret
utbetalas,

dels af besparingarne å influtne medel till uppköp af spanmål Rdr 468.000: —
dels af återstående behållningen å reservationsanslaget till

sjövapnets öfningar......................... „ 200,000: —

dels ock den å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret
natura-underhåll vid 1870 års slut befintliga behållning, hvilken
förslagsvis beräknats uppgå till 100,000, men i ofvannämnda tablå
är utförd med...................... „ 119,647: 63.

Summa Rdr 787,647: 63.

Vidare är, enligt särskilda af Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut, en betydlig
del af ifrågavarande belopp anvisad att för bestämda ändamål utgå och kommer följaktligen
att utbetalas eller ur räkenskaperna afföras, i den man anbefallda anskaffningar
och arbeten äro fullbordade eller för sådant ändamål redan utbetalda förskott
hinna fullständigt redovisas. De sålunda anvisade beloppen utgöra tillsamman
en summa af.......................Rdr 1,660,322: 08.

och äro, jemte ofvannämnde.................. „ 787,647: 63.

i tablåen upptagne uti kolumnen ”Disponerad''’, hvars slutsiffra

följaktligen blir.........................Rdr 2,447,969: 71.

Af återstående ännu ej disponerade behållning, upptagen i kolumnen
”Odisponerad”, äro nedanstående belopp för bestämda ändamål oundgängligen erfor -

derliga, nemligen
å Reservationsanslagen till

Sjövapnets öfningar......... Rdr 3,433: 33.

Durchmarchkostnader............ „ 30,862: 38.

Under Allmänna besparingarne upptagne............. „ 14,671: 58.

„ Behållna Underhålls-statsmedel .............. „ 58,275: 19.

„ Behållna Nybygnads-statsmedel „............. „ 34,650: 66.

Transport Rdr 141,893: 14.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 3

Transport Rdr 141,893: 14.

Af Extra statsanslag, anvisade vid riksdagarne från 1859 till och

med 1867 samt kreditivmedel............... „ 55,689: 49.

,, Influtne ersättnings- och försäljningsmedel ........... „ 25,157: 26.

hvartill kommer:

dels det under skrifmaterialier för sjöförsvarets stationer och depot

upptagna belopp, som skall till Statskontoret återlemnas . . „ 5,705: 57.

dels ock deponerade medel.................... „ 534: 72.

Summa Rdr 228,980: 18.

Härjemte bör anmärkas att en del af behållningen å anslaget till båtsmäns
förseende med kojer och täcken kan för ändamålet behöfva reserveras.

Den återstod af behållningarna den 15 November 1870, hvilken är tillgänglig
för andra än de med anslagen ursprungligen afsedda ändamål, utgöres sålunda
af följande poster, nemligen:

å anslaget till båtmäns förseende med kojer och täcken (med ofvan

angifna inskränkning)....................Rdr 62,616: 45.

å fonderna: influtna medel till uppköp af spanmål........ „ 97,950: 97.

utredningsförrådet.................. „ 66,661: 88:

sjöbeväringsförrådet.................. „ 216,416: 73.

Summa Rdr 443,646: 03.

Deremot hafva, på sätt af ifrågavarande tablå jemväl inhemtas, betydliga brister
under tidernas lopp uppstått

dels å anslaget till Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser

och skeppsgossar med....................Rdr 243,907: 74.

dels ock å fonden: Båtsmansbeklädnadsmedel med........ „ 203,098: 99.

Summa Rdr 447,006: 73.

Då jag bär nedan vid de särskilda anslagstitlarne får tillfälle redogöra för
det sätt, hvarpå dessa brister tillkommit, torde jag i sammanhang dermed få gorå
de framställningar, till Indika nu upplysta förhållanden gifva anledning.

Bland de sjöförsvarets angelägenheter, för hvilka jag i denna framställning
anser mig höra påkalla uppmärksamhet, måste i framstå rummet ställas, jemte behofvet
af förökad materiel för vapnet, frågan om förenkling i förvaltningen och
redogörelseverket vid stationerna. Den af Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref flen
30 Oktober 1866 för behandling af dithörande frågor förordnade Komité, hvilken, i
sitt numera till trycket befordrade betänkande, jemväl framställt förslag till ombildning
af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, derom, enligt Nådigt beslut, särskild
proposition kommer att till Riksdagen afgifvas, har ock framhållit behofvet af åt -

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

statliga förändringar i berörda hänseenden, hvit kas genomförande jag anser vara af
stor vigt. Af dessa förändringar, till hvit ka fullständigt utarbetad plan ännu icke
kunnat för Eders Kongl. Maj:t framläggas, får jag bär framhålla förslaget om sammanförande
af de å varfven spridda verkstäderna och earbetslokalerna, en åtgärd,
som utgör ett oeftergiflig! vilkor för att i någon högre grad kunna förenkla redovisningen
och undvika det förspillande af arbetskrafter, som under nu rådande förhållanden
icke kan förhindras. En annan ändamålsenlig åtgärd är .den af samma
komité föreslagna, att båtsmän ej längre skulle användas till en del handräckningsarbeteu,
såsom till vedsågning och renhållning utom varfven, till stuguvakter och
eldare i kanslier och kontor, drängar å sjukhus, proviantmagasin och bageri m. m.
d , utan déssa arbeten förrättas af särskilt antagna drängar; äfvensom att bevakningen
å stationerna, hvilken nu bestrides af s. k. Hattmakare, uttagna bland båtsmännen,
skulle öfverlåtas åt en särskild poliscorps. I händelse den af Eders Kongl.
Maj:t donna dag beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret
af vissa båtsmansnuminer vinner bifall, skulle derjemte den båtsmanskommendering,
som dagligen användes till arbeten å varfven, ej obetydligt minskas och
komma att, i mån af behof, ersättas genom enskilda arbetare.

Verkställigheten af dessa förändringar, om än ledande till framtida besparingar,
komma dock att medföra kostnader, till liv il kas betäckande medel ej utan Riksdagens
medgifvande finnas att tillgå. Med afseende å den vigt dem bör tilläggas, hade väl varit
önskvärd!, att särskild! anslag för ändamålet anvisats, i hvilket fall arbetena kunna!
med större skyndsamhet fullbordas. Beräkning öfver kostnaderne för desamma,
af hvilka en del äro beroende af det sätt, hvarpå frågan om Förvaltningens af SjöÄrendena
ombildning kommer att slutligen afgöras, har val ej med fullständig noggrannhet
kunna! verkställas; men jag hyser förhoppning, att de skola, med iakttagande
af sträng sparsamhet, kunna, under loppet af några år, genomföras med de tillgångar,
so in redan äro eller under donna tid kunna å en del anslag blifva besparade. Aflöningeu
till de drängar, hvilka å sjukhus, bageri in. fl. ställen kunna komma att ersätta båtsmän,
skulle utgå närmast af de besparingar, som vunnes genom minskad kostnad för
uppfordring af båtsmän, äfvensom utaf utgifter för vakanta båtsmansnummer, derest
det förslag i sådan! afseende jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kornitén
för lindring i båtsmanshåll t framställda, är betänkt att till Eders Kongl. Maj:ts
pröfning hemställa, vinner bifall. Kostnaden för uppfordrade båtsmän utgår dock
åt flera särskilda anslag, såsom af anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets
stationer, båtsmännens förseende med kojer och täcken, båtsmännens beklädnad, gemenskapens
vid sjöförsvaret natura-underhåll in. fl.; och jag har derföre funnit mig
höra härnedan föreslå sådana förändrade bestämmelser i afseende å en del anslag
å hufvudtiteln att, i händelse de antydda förändringarna skulle vinna nådigt bifall,
behållningarna å anslagen kunna af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet användas.
Möjligen uppstående behållningar å anslag, hvilkas natur ej lämpligen kan förän -

Bil. N:o 4 till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 5

dras, torde'' jemväl komma att för dessa arbeten behöfva tagas i anspråk; i hvilket
fall jag vid tiden för nästa'' statsreglering, sedan kostnader^ kunnat med större noggrannhet
bestämmas, blir i tillfälle att gorå hemställan om de öfverflyttningar af
dylika behållningar, hvilka af omständigheterna påkallas.

Äfven aflöningsstaterna vid stationerna höra undergå förändringar i sammanhang
med den olika fördelning af göromålen emellan tjenstemännen och den
inskränkning i deras antal, som af förvaltningens och redogörelseverkets förenkling
blir en följd. De besparingar i förvaltningskostnaden, som, enligt förslagsvis uppgjörda
beräkningar, härigenom komma att uppstå, blifva dock i allmänhet först efter
kortare eller längre tid tillgängliga, i mån af afgång bland tjenstemännen, utaf
hvilka största antalet innebar befattning å ordinarie stat; men då behållningar å
en och annan stat tidigare kunna påräknas, såsom t. ex. å arvodesstaten, torde
dock äfven ifrågavarande reglering kunna genomföras utan särskild! anslag, derest
till Eders Kong]. Maj:ts förfogande under öfvergångstiden ställas alla de genom afgång
bland tjenstemännen å bär nedan närmare angifna aflöningsstater uppkommande
tillgångar. Skulle afgången bland tjenstemännen ske hastigare än jag vågat
antaga och derigenom tillgångar uppstå till högre belopp, än som åtginge till aflönande
af tjenstemännen enligt de nya stater, som kunna varda bestämda, behöfver detta
öfverskott anlitas till påskyndande af arbetena för centralisering af varfslokalerna
och för öfriga af mig bär ofvan angifna förändringar, för hvilka alla de tillgångar,
som ej äro för andra ändamål oundgängligen nödvändiga, måste tagas i anspråk,
derest de skola utan särskild! anslag kunna utföras.

I Riksstaten, sådan den nu är uppställd, äro en del af anslagen under femte
lmfvudtiteln sammanförda uti större grupper, såsom Aflöningsstaterne, Beklädnad åt
de värfvade trupperna, Gemenskapens natura-underhåll in. fl., hvilka icke lemna
upplysning om de belopp, so in för särskilda ändamål utgå, derom kännedom först
genom jemförelse emellan de olika specialstaterna kan bibeln tas. Olägenheterna
häraf vid en detaljerad framställning af tillgångarne och behofven å de särskilda
anslagen, hafva föranled! uppställningen af bifogade utgift-stat (Bil. Ditt. B.)
till hvilken är fogad tabell, som upptager hänvisning till anslagstitlarne i Riksstaten;
och torde jag vid den framställning, jag bär nedan går att afgifva, få följa
denna uppställning, som i öfrig!, i hufvudsakliga delar, öfverensstämmer med formen
för den af Eders Kongl. Näjd för Departementet fastställda stat för 1871.

Kansli-expeditionen.

Med afseende å beskaffenheten af de göromål, hvilka handhafvas af Expeditions-
och Protokolls-sekreterarne, anser jag dessa tjenstebefattningar höra vid nuvarande
inuehafvarnes afgång förenas, så att samma person, som för protokollet i
Stats-rådet, jemväl får till åliggande att uppsätta expeditionerna i anledning af de

Bil. Litt. B.

Tit. 1.

Tit. 2.

Tit. 3.

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

fattade besluten. Om för de sålunda förenade tjensteman hvilkas innehafvare bör
vara Expeditions-Sekreterare, anvisas lön, till belopp, såsom lämpligt synes, af 5,000 R:dr
eller 500 R:dr utöfver den lön, som nu uppbäres af Expeditions-Sekreteraren, skulle anslaget
till kansliexpeditionen minskas med 3,000 R:dr. — Jag får sålunda i underdånighet
föreslå det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att ifrågavarande Expeditions- och Protokolls-sekreteraretjenster,
vid nu varande innehafvarnes afgång, må förenas och komma att
bestridas af en Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts denna dag på Finans-Departementets
föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning i aflöningen till de vid
Stats-Departementenas Expeditioner anställda vaktmästare, får jag hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska,

att i den lön, vaktmästaren vid Sjöförsvars-Departementets kansli-expedition
nu uppbär, måtte anvisas en förhöjning att årligen
utgå med 100 R:dr.

Kommando-Expeditionen.

Jemväl i afseende å vaktmästaren vid denna expedition får jag föreslå hemställan
till Riksdagen

om enahanda löneförhöjning, som - för hans vederlike vid kansliexpeditionen
blifvit föreslagen.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

(Kansli-Expeditionen.)

I Riksstaten för 1871 är anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.
för kommando-expeditionen sammanfördt med anslaget till Förvaltningens af Sjö-Arendena
expenser i eu gemensam summa af 5,000 Rdr. Då det likväl synes lämpligare
att expensanslagen till departementets båda expeditioner uppföras under samma
titel, höra 1,000 R:dr öfver flyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel,
hvarigenom det nya anslaget skulle i Riksstaten, under benämning “skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner,"
uppföras med 2,156 R:dr 70 öre, hvilket belopp, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
bör ökas med 10 öre, samt hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag,
så som förhållandet nu är med anslaget till kansli-expeditionen.

Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Enligt det förslag till ombildning af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, som, jemlik!:
Eders Kong]. Maj:ts nådiga beslut, kommer att utgöra föremål för särskild
hemställan till Riksdagen, skulle val någon besparing i det till detta embetsverk
utgående anslag komma att ega rum, såsom i bifogade uppställning under denna
titel är anmärkt. Då nemligen Förvaltningens nuvarande aflöningsstat slutar å en

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

summa af 35,250 R:dr skulle den föreslagna nya förvaltningen endast erfordra
26,450 R:dr och således en minskning af 8,800 R:dr uppstå. En del af denna
minskning eller 4,200 har uppkommit derigenom, att Lots- och Fyrväsendet jemte
Sjökarte-kontoret och Lifräddningsväsendet skola, enligt förslaget, skiljas från det
nya förvaltande verket, till följd hvaraf till Lotsverket öfverflyttas en kammarförvandt
och en kammarskrifvare, hvarjemte af kassörens i Förvaltningen lön 1,000 Rdr
skulle utgå från Lotsverkets stat. Den verkliga minskningen blefve sålunda 4,600
R:dr. Då emellertid ovisst är, huruvida större eller mindre del af denna”? besparing,
såsom beroende af tjenstemännens och betjeningens afgång, kan blifva tillgänglig
för år 1872 och i allt fall möjligen besparade tillgångar behöfva anlitas för
de åtgärder till förenkling af förvaltning och redovisning vid stationerna, jag ofvan
angifvit, kan nedsättning å anslaget icke under ifrågavarande statsreglering ega rum.

Deremot får jag, af förut anförda orsaker, föreslå, det Eders Kongl. Maj:t behagade
åska Riksdagens medgifvande,

att, derest i det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförda anslag
skulle genom afgång bland de vid detta embetsverk anställda
tjensteman eller betjente uppstå behållningar, dessa måtte,
i den mån de icke till aflöningar för det nya förvaltningsverket
erfordras, tills vidare ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,
för att användas till genomförande af angifna arbeten,
för sammanförande af verkstäder och embetslokaler vid stationerna
samt för förändring i sättet för utgörande af handräcknings-,
arbets- och bevakningstjensten derstädes.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

(Förvaltningen af Sjö-Ärendena.)

I öfverensstämmelse med hvad bär ofvan under Tit. 2 är anfördt, bör anslå- Tit. 4.
get till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena
och kommando-expeditionen minskas med 1,000 R:dr, som öfverföres till expensanslaget
för de båda expeditionerna, i följd hvaraf förstnämnde anslag skulle erhålla
titel: “skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena“
och i Riksstaten uppföras med 4,000 R:dr.

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer
samt

Lagskipning och själavård,

I afseende å förvaltningen vid sjöförsvarets stationer samt lagskipning^ och Titt. 5 och tf.
själavården derstädes har jag för afsigt underställa Eders Kongl. Maj:t förslag till
ombildningar, hvilka, derest de bifallas, komma att föranleda rubbningar i en del af
de under dessa titlar uppförda anslag. På grund häraf och i öfverensstämmelse med

Tit. 8.

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

hvad förut blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
behagade äska Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten vidtaga ombildning
af'' den för förvaltningen samt för lagskipningens och
själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda
personal, de behållningar, Indika kunna genom afgång bland
tjensteman nen uppkomma, må af Eders Kongl. Magt användas
till de öfvergångsstater, som kunna erfordras intill dess nya
definitiva stater varda i behörig ordning fastställda; äfvensom
att, i den man behållningarna icke till de nya aåöniugarne erfordras,
samma behållningar måtte tills vidare ställas till Eders
Kongl. Maj-.ts förfogande för att användas till omförmälda arbeten
vid stationerna.

Sjukvård.

Sedan, med anledning af senast - verkställda ombildning af sjövapnet, fråga
uppstått om förändring i vapnets läkarepersonal, förständigado Eders Kongl. Maj:t
i Nådigt bref den 22 Juni 1869 Förvaltningen af Sjö-Ärendena att, efter Stationsbefälhafvarnes
hörande, inkomma med förslag till eu efter dåvarande förhållanden
lämpad organisation af samma personal; och har Förvaltningen, till följd häraf, den
21 påföljande September i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid fogats
ej mindre Stationsbefälhafvarnes yttranden, än äfven förslag till grunder för de»
ifrågasätta ombildningen, afgifvet af Öfver-fältläkaren m. m. 8. Mörck, som jemväl
sedermera ingifvit p. in. i samma ämne; hvarefter Sundhets-Kollegium, till
följd af Nådig remiss den 6 Oktober samma år, öfver de framställda förslagen
sig utlåtit och vid betänkandet fogat uppgifter från Stationsbefälhafvarne och Förste
läkarne vid stationerna, angående, bland annat, den personal, som vid samma
stationer är berättigad till sjukvård.

För innehållet af dessa handlingar anhåller jag att härmed få i korthet redogöra.

I fråga om antalet af de läkare, som för sjukvården vid stationerna vore erforderligt,
har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, i likhet med hvad såväl Öfver-fältläkaren,
som Stations-befälhafvaren vid Karlskrona station föreslagit, under åberopande
af den utaf den förre uttalade åsigt, att ingå andra fasta läkarebeställningar
borde tillsättas än de, som oundgängligen erfordrades, tillstyrkt att af de
vid Karlskrona station nu varande 9 ordinarie läkarebeställningar, eu regementsläkare,
eu förste och tre andra bataljonsläkare-tjänster måtte indragas och följaktligen,
utom öfverfältläkaren, endast eu regementsläkare och två förste bataljonsläkare
med löner på stat hädanefter vara vid stationen anställde. Af dessa indrag -

Bil. N:o 4- till Kongl. Maj:ts, Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ningar skulle dock följa anställning af extra läkare ock stipendiater. Antalet stipendiater,
som Stationsbefälhafvaren ansett böra ökas från 10, såsom det för närvarande
utgör, till 15, af hvilka 4 skulle turvis ett hälft år i sender af Stationsbefälhafvaren
kommenderas till tjenstgöring, bär Förvaltningen trött höra förblifva
detsamma som hitintills, då behofvet af dess ökande icke vore ådagalagdt.

Antalet läkare vid Stockholms station har blifvit af Förvaltningen föreslaget
till 1 regementsläkare och 2 förste bataljonsläkare, och af Stationsbefälhafvaren till
1 fältläkare och 2 förste bataljonsläkare.

Sundhets-Kollegium har, — med anmärkning, att ändamålet med militär-läkares
anställning vore icke blott att sätta manskapet å stationerna i tillfälle att erhålla
vård och i öfrig! fylla behofvet af läkare under fredstid, utan äfven att under
krig med säkerhet hafva att tillgå en, om ock otillräcklig, likväl speciel! sakkunnig
del af den då erforderliga personalen,— ansett betän Idig! att, på sätt Förvaltningen
föreslagit, minska sjöförsvarets ordinarie läkareplatser från 13 till 7 eller, med
tillägg af 10 stipendiater, från 23 till 17 och särskild! att vid Karlskrona station
ersätta 4 bataljonsläkare med lika många skiftesvis på halfår af Stationsbefälhafvaren
kommenderade stipendiater. De upplysningar, Kollegium inhemta! rörande
nuvarande förhållanden i afseende å storleken af den sjukvårdsberättigade truppoch
arbetsstyrkan vid sjövapnets stationer, manskapets fördelning m. m., gåfve
vid handen, att, huru mycket än nuvarande förhållanden kunde afvika från dem,
som egde ruin, då Kongl. reglementet för sjukvården vid Kongl. Maj:ts flottas stationer
den 29 Juni 1864 uppgjordes, ingen anmärkningsvärd förändring i de vid
hvarje station vårdades antal ännu visat sig; och anser Kollegium, på grund häraf,
i fråga om antalet läkare vid Karlskrona station, -— der utom öfverfältläkaren,
som är chef för det hela, 1 regements-, 1 förste och 3 andre bataljonsläkare tj en stgöra
vid sjukhuset, bestrida sjukvården i kaserner och sjukrummet å varfvet, 1
regements-, och 2 förste bataljonsläkare bestrida sjukvården i q varter en, — att
sistnämnde regementsläkarebeställning, utan men för sjukvården, kan indragas.
Kollegium anmärker derjemte, att en eller annan af de öfriga läkarne äfven kan
anses umbärlig, så vida fråga är endast om sjukvård å ställe! och ej att hålla i
öfning läkare för sjukhjelp äfven i krigstid, för hvilket senare ändamål framhålles
såsom gagneligt, att vapnets bataljonsläkare användas till tjenstgöring ombord, åtminstone
såsom uppbördsläkare, och stipendiater i deras ställe kommenderas på
stationen.

Beträffande Stockholms station anser Kollegium lika med Förvaltningen 3 läkare
vara behöfliga.

I afseende å läkarnes grad och aflöning hafva, hvad angår

Karlskrona station, de, som yttra! sig i frågan, ansett chefsplatsen vara af
den vigt och omfattning, att innehafvaren deraf borde hafva den benämning och
grad af Öfverfältläkare, som genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1861 redan blifvit förste
Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

läkaren vid Karlskrona station tillagd. Den nuvarande afiöningen för Öfver fältläkaren
är, med arvode och inqvartcringspenningar, ........Rdr 3,860: —

hvartill kommer gratifikation, som blifvit honom under sednare
år tillagd med........................... „ 1,000: —

Rdr 2,500:
„ 1,500:

„ 3,192:

Summa Rdr 4,860: —

Förvaltningen åter har beräknat hans aflöning sammanlagdt till Rdr 4,900: —
Vid Karlskrona station äro nu anställde:

1 regementsläkare med aflöning af..................Rdr 2,300: _

jemte bostad.

1 , dit0 - - -........................ „ 2,540: —

inberäknadt inqvarteringsersättning.

För regementsläkaren, öfverläkare vid sjukhuset, föreslås af Förvaltningen

och Stationsbefälhafvaren en aflöning af.............

jemte bostad.

Af förste bataljonsläkare finnes nu eu med.............

jemte bostad.

och 2 med hvardera 1,596 Rdr eller tillsammans.......... n

inqvartering inberäknad.

Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren, i hvilkas åsigt jemväl
Öfverfältläkareu Mörek instämt, föreslår för vården af den i egna
hemvist boende och vidt kringspridda personalen af befäl och manskap,
1 förste bataljonsläkare med.................

jemte bostad,

och 1 dito dito......-

inqvartering inberäknad.

Till de 4 extra läkare, Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren
ansett erfordras, föreslås att antagas 2 medicine kandidater
och 2 med. fil. kandidater, för hvilkas aflöning beräknats ett belopp
af tillhopa................

För 5 stipendiater utgå nu å 400 Rdr, 2,000 Rdr och för 5 dito å 300
Stationsbefälhafvaren och Öfverfältläkareu föreslå 5 å 400 Rdr

och 10 å 200 Rdr......................... ” g,000:

med. skyldighet för dem att högst 6 månader hvarje år vid stationen tjenstgöra,
hvarjemte dem skulle kunna vägras begärdt entledigande, dock ej öfver 3 månader
i fred och 6 månader i krig. Förvaltningen anser ej sannolikt, att så många
läkare skulle mot ärligt stipendium af endast 200 Rdr vilja underkasta sig de
öieslagna vilkoren, samt föreslår, då ej heller behofvet af så stort antal stipendiater
är ådagalagdt, bibehållandet af stipendiaternas antal med de nu för dem
utgående belopp.

1,800:

1,950:

5.500

1.500
2,000

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 11

Stockholms station. Befälhafvare!] vid denna station har framhållit, att
läkaregöro malen de senare aren hl Hvit Ökade, i följd af större uppfordringar och
rustningar, så att, då en uppbördsläkare förr var tillfyllest, hafva sedermera ända
till fvra sådana varit använda. Stationens läkare hafva ock eu mera ansträngande
och ansvarsfull tjenstgöring, än i samma grad varande läkare vid öfriga corpser i
hufvudstaden, hvithet isynnerhet galler regementsläkaren och den på Skeppsholmen
boende bataljonsläkaren. Med afseende å arten af den förres åligganden, hvarigenom
lian i sjelfva verket tjenstgör såsom öfverfältläkäre, — han har nemligen
att vårda och ansvara för det betydliga och dyrbara medicinalförrådet, utöfva tillsyn
öfver sjukvården i dess helhet, deltaga i sjukvården inom qvarteron å Skeppsholmen,
förse utgående fartyg med medicinalier m. in., afgifva rapporter och utlåtanden,
besigtiga fartygsbesättningar, in. fl. förrättningar, —- föreslår Stationsbefälhafvaren,

att regementsläkaren, som nu har.................Rdr 2,600: _

inqvartering inberäknad, må blifva fältläkare med lön af 3,500 Rdr

och graden motsvarande inqvartering................ „ 4,050: -_

Då regementsläkaren ej utöfvar tillsyn öfver särskild! sjukhus
och hans åligganden ej synts Förvaltningen af Sjöärendena vara af den
vigt och omfattning, att högre grad än den nuvarande skäligen må

3,400:

1,200:

1,320:

honom tilläggas, men någon tillökning i löneförmåner vore af billighet
påkallad i anseende till hans chefsbefattning och dermed förenade ansvar,
tillstyrker Förvaltningen att för 1 regementsläkare må uppföras lön
af 3,000 Rdr och inqvartering lika med major vid skärgårds-artilleriet

Af de 2 förste bataljonsläkarne har nu den ene..........

jemte bostad

och den andre...........................

inqvartering inberäknad.

Så väl i anseende till den ökade tjenstgöringen, som emedan dessa
löner uppgå till lägre belopp än hvad på expedition kommenderade
läkare åtnjuta, anser Statiohsbefälhafvaren, att aflöningen bör ökas,
dervid den på Skeppsholmen boende, med hänsyn till hans trägnare
tjenstgöring synnerligast såsom läkare åt de talrika underofficers- och
arbetarefamiljerna, tillika borde erhålla det nu till regementsläkaren
utgående särskilda arvode, och den i staden boende erhålla inqvartering
lika med kapten vid skärgårds-artilleriet, och föreslår derför

åt 1 förste bataljons-läkare.....................

jemte bostad

och åt 1 dito............................

inqvartering inberäkna»!.

Förvaltningen instämmer i detta förslag, utom hvad beträffar det föreslagna
särskilda arvodet åt den ene bataljons-läkaren.

1,500: •-1,425: -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Dessa äro hufvud dragen af de förslag till läkare-corpsens vid sjöförsvaret
ombildning, som, med anledning af ofvan åberopade Nadiga skrifvelse den 22 Juni
1869, blifvit framställda.

På sätt Sundkets-Kollegium anmärkt, bär val i antalet af de vid stationerna
af läkare vårdade ännu ej någon anmärkningsvärd förändring inträffat
sedan år 1864, då reglementet för flottans sjukvård utfärdades; men det bär på
samma gång blifvit upplyst, hvad angår Karlskrona station, att de läkare, som enligt
stat skola vara derstädes tjenstgörande, icke af enskild yrkesutöfning, deri de
måste täfla med öfriga läkare i orten, kunna påräkna den förtjenst, hvaraf de, i
anseende till den jemförelsevis ringa aflöning de af Kronan åtnjuta, äro i behof.
Det bär ock under senare lider mott svårighet att få de svagt åt lönade 2:dra
bataljons-lälcarebeställningarne vid donna station besätta. Förhållandet är nemligen, såsom
Kollegium jemväl framhållit, att det antal läkare vid Karlskrona station, som
i den utfärdade staten förutsattes, visserligen icke erfordras för den dagliga sjukvården
derstädes, och än mindre kommer detta att blifva händelsen, derest, såsom
antagligt är, den vid stationen anställda tjenstemanna- och arbetspersonal kommer
att minskas, — men detta antal är beräknadt derpå, att vid krigstillfällen
ega tillgång till flera läkare, Indika äro hemmastadda med den militära sjukvården.
Då emellertid do extra läkare, hvilka under fredstid tjenstgjort å fartyg under
sjöexpeditioner och dervid förvärfvat sig erfarenhet om sjukvården ombord, torde
i händelse af krig vara att påräkna, synes mig fördelen att för sådan händelse
hafva vid stationen tillgång på ett större antal läkare, än som motsvarar behofvet
under vanliga förhållanden, ej uppväga olägenheten att söka der binda flera, än som
ega utsigt erhålla den praktiska öfning och den utkomst, hvaraf läkaren med afseende
å sitt yrke och sin ställning är i behof. Hufvudsakligen på denna grund
delar jag den af Öfverfältläkaren Mörck uttalade och af Förvaltningen af Sjö-ärendena
samt af Stations-befälhafvaren i Karlskrona biträdda åsigt, att den vid sjövapnets stationer
anställda fasta läkarepersonal böy inskränkas till det antal, som oundgängligen
erfordras, för att under fredstid Öfvervaka och leda sjukvården vid stationerna,
hvarjemte jag anser, att det antal läkare, som derutöfver kan behöfvas, lämpligast
fyllos genom att till tjenstgöring på stationen kommendera extra läkare, hvilka dock
allt emellan höra ombytas, på det att kännedom om de särskilda förhållanden
donna del af yrhet företer måtte blifva spridd inom fältläkare-corpsen. I öfverensstämmelse
härmed skulle den fasta läkarepersonalen vid Karlskrona station utgöras
af en chef, med öfverfältläkare grad, en regementsläkare såsom chef för
sjukhuset samt 2:ne förste bataljons-läkare.

Vid Stockholms station, der, till följd af stationens belägenhet, ej ofvannämnda
särskilda förhållanden ega ruin, anser jag ingen förändring i antalet af fasta läkare
höra ske.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Utom de fasta läkarebeställningarne bör vid Karlskrona station erforderligt an-''
tal extra läkare anställas, hvarjemte för läkarestipendiater särskild! arvode bör anslås.

Oaktadt den inskränkning i antalet läkare vid Karlskrona station, jag sålunda
funnit mig befogad i underdånighet föreslå, kan likväl ingen- minskning i anslaget
till sjukvården för sjöförsvaret i det hela ega ruin. Anspråken på läkaren äro i
ständigt stigande och för att erhålla lämpliga personer till beklädande af ifrågavarande
befattningar, måste åt dem anvisas aflöningar, hvilka tillförsäkra en tryggad
bergning, särskild! för dem, som blifva stationerade i en aflägsen landsort, der
tillfälle till förtjenst genom enskild yrkesutöfning är ringa, bör aflöningen stå i förhållande
till de löner, deras vederlikar inom statstjenstens ofri ga grönår åtnjuta.
På grund häraf och med ledning af inhemtade upplysningar, angående tjenstgöringens
beskaffenhet, anser jag vil koren för läkarepersonalen vid sjöförsvaret höra bestämmas
att utgöra,

A) vid Carlskrona station för

	lön	arvode	summa
1 Öfverfältläkare..............	4,000:	800:	4,800:
1 Regementsläkare, jemte fri bostad . . . .	2,000:	500:	2,500:
2 förste Bataljonsläkare, deraf en med fri bostad	1,200:	500:	3,400:
Extra läkare, arvoden i mån af behof . . .	—	—	5,000:

Summa R:dr 15,700:

B) ”vid Stockholms station för

lön arvode summa

1 Regementsläkare.............. 2,000: 1,200: 3,200:

2 förste Bataljonsläkare, deraf en med fri bostad å 1,200: 300: 3,000:

C) Stipendiater
5 st. å 400 Rdr j
5 st. å 300 Rdr J

Summa R:dr 6,200:
. . . R:dr 3,500:

Summa för läkaresfaten R:dr 25,400:

Enligt donna stat skulle nu varande anslaget till aflöning af läkarepersonalen
vid Karlskrona och Stockholms stationer öfverskridas med 16 Rall-.
Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot besparas deremot de
till aflöning åt en förste bataljonsläkare derstädes au slagne 1,500 R:dr, hvarigenom
således å hela aflöningsanslaget under titeln “sjukvården11 uppstår en
behållning af 1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet med besparingarne å en del
andra anslag, tills vidare är behöflig! för ofvan omförmälde arbeten vid stationerna;
i följd hvaraf anslaget å aflöningsstaterna bör till oförminskad! belopp i Riksstaten
fortfarande uppföras. För öfrig! må anmärkas, att de å ofvan intagne stat för
Karlskrona station uppförda 5,000 R:dr till arvoden åt extra läkare antagligen i

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

en framtid , ej blifva till hela beloppet erforderliga, då personalen vid Carlskrona
station sannolikt kommer att i icke obetydlig mån minskas, äfvensom att ersättning
för hushyra, hvilken, enligt min tanke, så vidt möjligt är bör undvikas, icke blifva
i staten upptagen, men att deremot bostadslägenheter beräknats för två vid sjukhuset
i Carlskrona anställda och för en å Skeppsholmen härstädes stationerad läkare.

Enär för närvarande i Karlskrona en regementsläkarebeställning är vakant, en
förste och en andre bataljonsläkarebefattning bestrides på förordnande, samt, i Stockholm,
såväl regementsläkaren som båda bataljonsläkarne endast tjenstgöra på förordnande,
så bör den nya staten för läkarepersonalen så fort som möjligt tråda i
tillämpning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet föreslå, det
Eders Kongl. Maj:t,

med öfverlemnande af ifrågavarande förslag till stat till pröfning
af Riksdagen, behagade till Riksdagen hemställa, dels att samma
stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar
å densamma kunna varda af Eders Kongl. Maj:t tillsätta,
dels att den, genom indragning af Skärgårds-artilleriets
depot i Göteborg uppkomna, besparing i utgifterna för läkarevården
derstädes måtte tills vidare ställas till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande, för att användas till de oinförmälde arbetena
vid stationerna.

Militärpersonalen.

Tit. 10. Flottans och skärgårds-artilleriets officerare, h vilka allt ifrån sednaste
reglering år 1866 erhållit löner enligt interimsstater, hafva kunnat tilldelas för 1871
falla löner enligt normalstat. På sätt, som närmare upplyses af Förvaltningens af
Sjö-ärendena underdåniga framställning i ämnet den 8 November 1870, har donna
åtgärd, i hvad den afser officerarns, kunnat vidtagas genom anlitande af en besparing,
uppkommen derigenom att, enligt Nådigt Bref den 3 Februari 1863, såsom
förberedelse till den sedermera genomförda ombildningen af vapnet, vissa officersbeställningar
vid flottan lemnats vakanta. Af donna besparing, som i dess helhet
utgjorde den 8 November 1870 9,615 Rdr 56 öre, hafva dock, till fyllnad i det
för utdelande af lulla löner enligt normalstat erforderliga belopp, behöft anlitas
endast 5,282 Rdr 93 öre, hvadan af förutnämnde summa ännu återstår 4,332 Rdr 63 öre.
Dessa medel höra dock reserveras för att vara att tillgå för ifrågavarande ändamål
för 1872, i händelse icke, genom ytterligare afgång från reserv- och indragningsstaterne,
penningar blifva tillgängliga för fyllande af då erforderliga belopp till löner
enligt normalstaterna för flottans och skärgårdsartilleriets officerare.

Bih. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 15

De nu för den nya organisationens befrämjande använda medel, hvilka endast

för detta ändamål tagas i anspråk äro:

a) enl. 1866 års riksdagsbeslut anvisade ............R:dr 75,000: —

i) genom särskilda regleringar och indragningar uppkomna

besparingar............... „ 3,337: 50

c) enl. 1867 års riksdagsbeslut för full tillämpning af den

nya aflöningsstaten för Duderofficers-personalen....... ,, 3,467: 05

d) enl. 1870 års riksdagsbeslut tillgängliga å gamla reservstaten ,, 7,613: 50

Summa Ii:dr 89,418: 05.

Detta belopp kommer följaktligen, sedan ofvannämnda brist af 5,282: 93
blifvit genom afgång å reserv- och indragningsstaterna fylld, att, i man af vidare
afgång å dessa stater, från hufvudtiteln aiföras.

I Riksstaten lör 1871 är under 5:te hufvudtiteln uppförd oindelt spån mål å
följande anslag, nemligen:

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer och depot,

Båtsmansindelningen och

Flottans underhåll.

Enligt den af mig följ a uppställning af de särskilda anslagen återfinnas dessa
spannmålsanslag under

Tit. 10 hbris 11, 24, 56. Tit. 13 N:o 18. Tit. 14 hbris 15,23. Tit. 16 hbo 8.

Vid flera tillfällen har fråga om upphörande af spanmålsutdelning in natura
bragts å bane. De skäl, som för en sådan förändring blifvit i det af komiterade
för ombildning af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. i deras betänkande
anförde i afseende å handtverksstaten vid stationerna, ega äfven giltighet i afseende
å andra aflöningstagare. Fördelarne för kronan af en dylik förändring i aflöningssättet
äro störa, synnerligen med afseende å den förenkling i redovisning
och förvaltning, som derigenom kunde ega rum och jag tvekar ej heller, jemväl
med fästadt afseende å löntagarnes intressen, att hemställa, det utdelning af natura-spanmål
till löntagare vid sjöförsvaret må komma att upphöra, i den mån sådant
utan förnärmande af redan antagne löntagares rätt kan ske.

Till närmare upplysning om uppkomsten och fördelningen af de under 5:te
hufvudtiteln uppförda spanmålsanslag dels till aflöningsstaterna dels till flottans
underhåll, bifogas bär en, enligt uppgifter från Förvaltningens af Sjö-ärendena kammarkontor
upprättad p. m. Bil. Ditt. C.

Hvad angår Underofficerarne vid flottan, skärgårdsartilleriet, nya reserv-staten
och marin-regementet, hvilka, till ett antal af 295, nu, enligt stat

16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

erhålla 17,325 kub.-fot spannmål hvardera, så bör, vid bestämmande, af den kontanta
ersättning, som, i händelse den till deras underhåll utgående natura-spanmål
skulle indragas, kan dem tillkomma, i betraktande tagas den kostnad, kronan i
verkligheten för densamma vidkännes. 1 sådant afseende förekommer att, enligt
från Förvaltningen af Sjö-ärendena insända uppgifter, upphandlingspriset för spanmål,
utlemnad i Karlskrona, i medeltal under de seduaste tio åren utgjort, 2,54
R:dr kub.-foten. Härtill komma omkostnaderna vid stationen 0,26 R:dr per kub.-fot; i följd hvaraf kostnaden för den derstädes från magasinet utlemna de afiöningsspanmålen
utgjort 2,80 per kub.-fot.

Vid Stockholms station utlemnas spannmålen omedelbart från Statskontorets
magasin mot ersättning, som upptages i de årliga liqviderna emellan Statskontoret
och Förvaltningen af Sjö-ärendena. För dessa liqvider har medelmarkegångspriset
blifvit lagdt till grund, och har följaktligen, då magasinspriset vant lägre än medelmarkegången,
femte hufvudtiteln blifvit godtgjord för prisskillnaden, men i motsatt
fall Statskontoret åtnjutit motsvarande godtgörelse, hvarjemte i begge fallen
ersättning för de af Statskontoret direkt bestridda omkostnaderna för den in natura
uttagna spannmålen och brödet blifvit detsamma krediterade. Medelmarkegångspriset
för åren 1859—1868 har utgjort 2,351 R:dr per kub.-fot. Statskontorets
direkta utgifter, hvilka likväl ej äro af betydenhet, är jag icke i tillfälle
att med noggrannhet uppgifva.

Det efter nu angifna grunder beräknade värdet af den vid de olika stationerna
utlemnade aflönings-spanmålen utgör:
för Karlskrona station:

till 222 Underofficerare vid flottan, flottans nya reservstat och marin-regementet

3,846,15 lmb.-fot å 2,80........................R:dr 10,769,22

för Stockholms station:

till 73 Under-officerare af skärgårdsartilleriet och nya reservstaten

1,264,725 kub.-fot å 2,36................... ■ ■ • • ,, 2,984,75

eller tillhopa R:dr 13,753,97.
Härvid bör dock anmärkas, att de till 0,26 R:dr per kub.-fot beräknade omkostnaderna
för spannmålen vid Karlskrona station utgå från åtskilliga andra anslag än det
nu ifrågavarande, eller det å Riksstaden för afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer
och depot uppförda.

Om, vid beräkning af den ersättning, som sålunda skulle, i händelse aflöningen
i natura-spannmål upphörde, tilläggas ifrågavarande löntagare, man utginge från
den kostnad af 2,80 kub.-fot, spanmålen vid Karlskrona station kostar kronan, så
skulle denna ersättning för de 17,325 kub.-fot en hvar af dessa underofficerare erhåller,
uppgå till 48,51 R:dr. Å ena sidan har likväl eu del lönetagare visat en
viss obenägenhet för ifrågavarande förändring, antagligen härledd af fruktan att den
penningeersättning, som skulle erbjudas dem, blefve för ringa, och å andra sidan,

Bil. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 17

skulle dylikt utbyte för kronan medföra den störa fördel, att derigenom ej obetydligt
lättades steget för en förenkling i redovisningsväsendet. Jag anser mig derföre
böra föreslå, att ersättning till underofficerarne, i händelse spanmålen för dem
indrages, kommer att utgå med jemnt 50 R:dr per man, hvilket utgör 18,18 R:dr per
tunna fast mål, ett pris som för dessa löntagare bör vara fullt tillfredsställande.
Hela ersättningsbeloppet för samtlig-; 295 underofficerare skulle i sådant fall utgöra
14,750 Rulr eller 996,30 R:dr mera än nu till samma ändamål utgående kostnad.
Denna skillnad skulle drabba anslaget till flottans underhåll genom den minskning
detta anslag finge vidkännas i detsamma tillkommande öfverskott från anslaget till
aflöningsstaterna, pa sätt förut aberopade, härvid fogade Bil. G. närmare utvisar.
Då emellertid den ordinarie handtverksstaten är i aftagande, torde hinder för ifrågavarande
utbyte härutinnan ej finnas.

Derest förslaget om upphörande af utdelning utaf spannmål in natura godkännes,
bör den å Riksstat-;!! å anslagen till aflöningsstaterna och flottans underhåll
uppförda oindelta spanmålen förvandlas i fast kontant anslag. Att en mindre
del löntagare kan komma att fortfarande utfå sin aflöning i spanmål lägger
deremot intet hinder, lika litet som den omständighet, att spanmål till brödbakning för
Stockholms station kommer att fortfarande utlemnas från Statskontorets magasin, hvarför
liqvid kan uppgöras emellan Förvaltningen af Sjö-ärendena och Statskontoret hädanefter
såsom hitintills. Vid bestämmande åter af det belopp, hvartill det fasta
anslaget bör i Riksstat-?!! uppföras, synes den medelmarkegång, hvarefter Statskontoret
under de tio sednaste åren, för hvilka liqvid blifvit afslutad, eller åren
1859—68, godtgjort femte liufvudtiteln, höra tagas till grund. Denna medelmarkegång,
utgör 2,351 R:dr per kub.-fot; och skulle således det fasta penningcanslag,
som, i stället för de under aflöningsanslaget upptagne 40,446 kub.-fot, samt under
underhållsanslaget uppförde 19,177,2 eller tillsammans 59,623,2 kub.-löt oindelt
spanmål, bör uppföras å femte hufvudtitelns stat, utgöra 140,174 Rdr 14 öre. Af detta
belopp bör då upptagas:

å aflöning s anslå g et,

till	167	Underofficerare	vid flottan........	. - Rdr 8,350:
V	53	„	vid skärgårdsartilleriet . .	• ■ „ 2,650:
V)	42	„	vid nya reserv-staten . , .	. . „ 2,100:
„	33	„	vid marin-regementet. . .	. . .. 1,650:

anslaget till flottans underhäll, såsom ersättning åt

handtverksstaterne ......................._ 30,754: 02

samt å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret
natur a-underhåll i ersättning för de 40,250,7 kubikfot,
som, enligt ofvanstående utredning, hitintills

Transport Rdr 45,504: 02.

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Transport Bär 45,504: 02.

utgått till bröd åt matroser, skeppsgossar, kanonierer,
båtsmän och mariner, hvaraf belöper å mariner
.........................Rdr 24,877: 22.

och å de öfrige.................... • • » 69,792: 90. 94,670: 12.

Summa Bär 140,174: 14.

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen.

dels att utdelning af spån mål till underhåll åt de vid flottan
och skärgårds-artilleriet, nya reservstaten samt marinregementet
anställde 295 Underofficerare måtte upphöra, i den mån sådant
utan förnärmande af deras rätt kan ske, och, i stället för de
till eu hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot spanns
ål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 Rdr per man
dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af
spån mål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne
ega rum, de å femte hufvudtiteln till aflöningsstaterna
samt till flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot
oi n del t spån mål i Riksstaten uppföres i penningar med Rdr
140,174: 14.

dels ock att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas
att,

a) å anslaget till aflöningsstaterna uppföres 14,750 Rdr, hvari genom

detta anslag, å hvilket nu är uppfördt spannmål till
beräknadt värde af 84,936. 60, kommer att minskas med

70,186: 60;

b) å anslaget till flottans underhåll, 30,754: 02, i följd hvaraf
samma anslag, derå spanmålen nu är utförd med 40,272: 12,
minskas med 9,518: 10;

c) enär den del af ifrågavarande 140,174: 14, som motsvarar
den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål,
bör öfverföras till anslaget för gemenskapens natura-underhåll,
detta anslags nuvarande belopp höjes med 94,670: 12.

Ett af de hufvudsyften, som afsåga genom den 1866 vidtagna förändring i
sjöförsvarets befälspersonal var, att, då officers- och underofficers-corpserna voro
talrikare än som motsvarade den sjömakt, Sverge mäktade underhålla i fullgod!

Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 19

skick, minska befälet till ett mot behofvet närmare svarande antal. Den reduktion,
som skedde var ganska betydlig, och säkerligen så stor, som då och på en gång
kunde anses lämplig. Emellertid har blifvit ifrågasatt, huruvida ej befälet vid de
båda sjövapnen a är, sammanräknadt, talrikare, än som dels motsvarar storleken af
den flytande materiel, landet nu egen jemte den tillökning deri, hvilken man kan
hoppas ernå inom den närmaste framtiden, dels kan erhålla den ständiga praktiska
öfning, som för sjömannen är ännu vigtigare än kanske inom något annat yrke.
Efter noggrann pröfning af dessa förhållanden har jag kommit till den öfvertygelse,
att någon minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regements-officerarne
och under-officerarne angår, bör kunna ega ruin, om förvaltningen å stationerna
kan så ordnas, att ett mindre antal officerare än nu är förhållandet derstädes
blifva sysselsätta, om de nu till öfverflyttning till landtförsvaret föreslagna båtsmän
komma att dit öfvergå, och om, såsom jag hoppas, tjänstgöringen å roten vid
de återstående båtsmans-kompanierna kan ordnas på ett sätt, som ej der hinder å
sjön användbara officerare.

En sådan minskning sammanhänger dock på det närmaste med den fordran,
att hvarje individ af det då fåtaliga befälet skall vara fullt tjenstbar och förutsätter
följaktligen rättighet för Eders Kongl. Maj:t att afskeda de officerare och underofficerare,
hvilka uppnått ålder, som berättigar dem till erhållande af pension. Förslag
i sådan rigtning hafva äfven blifvit framställda såväl af den förut omnämnde
1866 tillförordnade komité, som ock af 1862 års sjöförsvars-komité. Men då jag
ansett nuvarande tidpunkt i mer än ett afseende icke vara lämplig för verkställande
af en minskning af befälet vid sjöförsvarets corpser, bär någon framställning derutinnan
icke blifvit af mig beredd, och jag inskränker mig derföre nu till den hemställan,
att Eders Kongl. Maj:t behagade åska Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga
någon del af befäls-personalen vid flottan eller skärgårdsartilleriet,
den derigenom å Innestå terna uppkommande behållning
må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat,
som kan blifva erforderlig intill dess ny definitiv stat
varder i behörig ordning fastställd.

Mekaniska Corpsen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 24 September 1867 förordnat,
att af flottans konstruktions-corps och maskinist-officers-stat skulle bildas en ny
civil- corps eller stat, benämnd Kongl. Marin-Ingeniör-Staten, och derefter i Nådigt
Bref den 17 derpåföljande December stadgat, att, efter den vid mekaniska departementet
då anställda personals afgång, de åligganden, som tillhörde chefen för detta
departement, komme att öfverflyttas på en direktör vid marin-ingeniörsstaten, biträdd
af en serskild! antagen byggmästare; så har, efter det chefen för mekaniska departe -

Tit. 10. N:is
26—39.

20 Bil. Nio 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1 om Statsverket, 1871.

mentet i Karlskrona aflidit och sålunda, vidkommande Karlskrona stations mekaniska
departement, inträffat den förutsättning, hvaraf den förändrade organisationen
gjorts beroende, Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 11 November 1870 föreskrifvit: att

mekaniska departementet vid Karlskrona station skulle från och med år
1871 förenas med marin-ingeuiör-departementet derstädes under den vid stationen
tjenstgörande direktören vid marin-ingeniörstaten såsom Chef, och de åligganden,
hvilka tillhört den vid förstnämnde departement anställda personal öfvertagas af eu
byggmästare, till hvars biträde eu ingeniör borde tills vidare anställas;

samt att byggmästaren i ärligt arvode skulle erhålla 3,640 riksdaler jemte
fri bostad, eller, i händelse bostadslägenheten skulle honom framdeles frångå, såsom
ersättning derför 360 rdr och följaktligen i sådant fall fyra tusen riksdaler,
samt biträdande ingeniören i ett för allt i ärligt arvode två tusen riksdaler, hvilka
medel skulle af allmänna afiöningsanslaget utgå, hvaremot ej mindre de på mekaniska
corpsens stat nu uppförda anslag, nemligen åt departementschefen, lön och
tjenstgöringspenningar, 3,500 rdr, åt en löjtnant, lön och tjenstgöringspenningar, 1,200
rdr för tillfälligt biträde vid departementet 800 rdr, än ock det å arvodestaten upptagna
belopp af 300 rdr till en föreståndare för mekaniska departementet komma
att indragas; dock att hvad af de sålunda indragna beloppen, tillhopa 5,800 rdr,
kunde öfverskjuta de åt byggmästaren och biträdande ingeniören anslagna arvodena
skulle å den nya staten uppföras för att efter omständigheterna inom hvarje år
användas för tillfälligt biträde vid marin-ingeniör-departementet.

Till följd af detta Nådiga Bref äro de hitintills till mekaniska departementet
i Karlskrona utgående anslag, från mekaniska kåren öfverflyttade till Förvaltningen
å Karlslcrona station. De å mekaniska corpsens stat ännu uppförda 2,000 rdr komma
först vid chefens för mekaniska departementet vid Stockholms station afgång, att
från staten afföras.

Kanoniercorpsen.

Tit. 10. N:is
30—34.

Sedan alla sjöartilleri-kompanierne blifvit förlagda till Karlskrona, bildades i
Stockholm kanoniercorpsen, hvilken skulle hafva till ändamål, att, jemte det den
vid Stockholms station gjorda enahanda tjenst som matroser och jungmän vid Karlskrona
station, inom flottans egen personal bilda skickliga underofficers-ämnen för
skärgårdsfartygens behof samt förse skärgårdsvapnct med pålitliga uppbördsman och
skickliga instruktörer. Till följd af den förminskning i underofficerarnes antal, som
i sammanhang med 1866 års reglering af flottans befäl egt rum, har kanonierers
befordran till underofficerare endast sparsamt egt rum. Hela antalet af dylika
befordringar har, under de tio sednaste åren, uppgått till endast 23. Deremot är
béhofvet af öfvade kanonkommendörer och pålitliga förhandskarlar större än förut,
i samma mån det nya artilleriets skötande fordrar användande af mera sam -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 21

mansatta mekaniska hjelpmedel. Eu ny krigsmateriel, minorna, har under sednare
åren vunnit användning och kan utan tvifvel för framtiden räkna på eu vidsträktare
sådan. Detta vapen har i högre grad än något annat behof af särskild! öfvad!
manskap; Och Eders Kongl. Maj:t har äfven genom nådiga generalordres den 15
Augusti 1870 befallt, att till danande inom skärgårdsartilleriet af en sta in trupp,
öfvad i utförande af arbeten och försök med undervattens minor, deras utläggande,
handhafvande och användande, skulle inom nämnde corps tills vidare bildas eu
minafdelning, bestående bland andra, af ett visst antal kanonierer. Kanoniercorpsen
har på så sätt erhållit en i viss man förändrad bestämmelse, så att dess utbildning
numera har till hufvudsaklig! syftemål att förse skärgårdsartilleriet med
pålitliga kanonkommendörer och förhandskarlar samt minafdelningen med skickligt
manskap, ehuru visserligen möjligheten för befordring till underofficer icke härigenom
blifvit duglig kanonier betagen.

Corpsen, hvilken nu är 200 man, anser jag kunna undergå minskning med
50 å 80 man, hvarigenom å anslagen till densamma skulle vinnas besparingar för
upprättande af eu poliscorps för Skeppsholmen, Kastellholmen och den del af Djurgården,
som tillhör Stockholms station samt till de öfrige arbete» och åtgärder vid
stationerna, å hvilka jag ofvan häntydt. På grund häraf och med åberopande af
hvad jag i sådan! afseende ofvan anfört, får jag i underdånighet föreslå hemställan
till Riksdagen,

att den för sin del medgifver, att, derest Eders Kongl. Maj:t
skulle finna skäligt förminska antalet kanonierer, den besparing
som derigenom kan uppstå å de anslag, från hvilka kostnaderna
för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå, må
ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas
till ifrågavarande arbeten vid stationerna.

Matroscorpsen.

Antalet matroser och jungmän, som i staten är upptaget till 400, utgör i Tit. 10. Nds
sjelfva verke! för närvarande 495 man. Anledningen härtill är hufvudsakligen att ~~
söka i det minskade antal befordringar till underofficerare, som blifvit eu följd af
underofficerscorpsens vid Kongl. flottan minskning, under det att karlskrifning af
dertill kompetenta skeppsgossar ej kunnat desse i samma mån förnekas. Eu följd
af det störa antalet öfvertaliga jungman har blifvit, att kostnaden för deras aflöning,
beklädnad och utspisning uppgått till högre belopp, än i staterna varit anvisadt,
hvilket, hvad särskild! beklädnaden angår, i sin mån bidragit till bristen i anslaget
beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, på sätt här nedan
vid Tit. 12 fogade utredning visar. Förslag till minskning i jungmännens antal
skall framdeles blifva understäldt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

22 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Skeppsgossecorpsen.

Tit. 10. N:is
40—43.

Antalet skeppsgossar som, tid efter annan, vexlat och i stat den 17 Februari
1858 bestämdes till 300, skulle, enligt Nådiga B refvel den 22 Augusti 1865, minskas
till 200, hvarefter i Nådigt Bref den 28 September 1869 blef bestämdt, att i
den mån afgång från corpsen egde rum, ett antal af 25 nummer vid hvartdera af
corpsens två kompanier tills vidare skulle hållas vakanta. Den 1 Oktober 1870
utgjorde antalet 163. Den besparing i kostnaden för corpsen, som genom den sålunda
verkställda minskningen af densamma egt rum, har dock ej räckt att betacka
bristen i kostnaden för det ökade antalet jungman.

På indragningsstat öfverflyttade.

Tit. 10. N:is
58—61.

Genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad organisation af flottans
officers- och underofficerscorpser, medgåfvos de officerare, som förflyttades å nya
reservstaten, att kunna, med bibehållande af lönen, uppföras å en särskildt indragningsstat.
Dessa löner tillhörde följaktligen flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af afgång
från indragningsstaten, användas till den nya organisationens befrämjande, så
att de för officerscorpserne fastställda nya lönerna skulle kunna utgå enligt normalstat.
Af sådan anledning upptogs denna indragningsstat på 5:te hufvudtiteln.

Då emellertid, på sätt ofvan är anfördt, löner enligt normalstat kunnat
till flottans och skärgårdsartilleriets officerare, likasom till underofficerare, utdelas
för 1871 och anledning är för handen att de jemväl för framtiden skola
kunna, utan särskildt anslag, till sitt falla belopp utgå, helst bristen i tillgångarna
härför ej utgör mer än 5,282 K:dr 93 öre, hvilket belopp antagligen snart
skall genom afgång inom nya reservstaten ensamt fyllas, och i öfrig! en besparing,
såsom jemväl förut är utredt, finnes att för ändamålet anlita, — så torde ifrågavarande
indragningsstat jemte för densamma utgående löner redan med 1872
kunna afföras från 5:te hufvudtiteln till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln.
I sådan händelse kem me dessa lönebelopp, för närvarande utgörande
20,799 R;dr 98 öre att afräknas å de 89,418 R:dr 5 öre, hvilka äro anvisade att
utgå endast i den mån de för genomförande af den nya organisationen i afseende
å sjövapnets befäl äro behöflige. Jag får alltså i underdånighet föreslå, det E. K.
Maj:t behagade till Riksdagen hemställa

att denna indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar,
Indika för närvarande utgöra 20,799: 98, måtte öfverflyttas
till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln.

Båtsmansliållct.

Tit. 11. Vid regleringen af fjerde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t, som redan vid

föregående riksdagar gjort framställning om öfverförande till landtförsvaret af visst
antal båtsmansnummer, nu beslutat föreslå Riksdagen, att till detsamma lemna

_ Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 23

2,322 man. Detta antal har jag, som biträdt Chefens för Landtförsvars-Departementet
underdåniga tillstyrkan i berörde hänseende, ansett kunna för sjöförsvarets
behof undvaras, under förutsättning likväl att erforderligt manskap, särskild! för
arbetena å stationernas varf, finge i stället antagas.

Vid öfvervägande af frågan hvilka nummer borde öfverflyttas, har jag icke
lemnat utan uppmärksamhet det förslag, den af Eders Kongl. Maj:t i Nåder förordnade
komité för utredning af den lindring i båtsmansrustningsbesväret, som herde
ifrågakomma, i sitt nyligen afgifna betänkande framställt. Då detta betänkande
först i slutet af nästföregående år inkommit och på grund deraf ännu ej kunnat
till föredragning för Eders Kongl. Maj:t beredas, så inskränker jag mig härvid att
anmäla, det ko imitera de föreslagit, att så val i Blekinge län, som i Södermöre härad
af Kalmar län två och två båtsmansrusthåil inom hvarje socken skulle sammansättas,
med skyldighet för dem att gemensamt utrusta och underhålla en indelningsbåtsman,
på sätt författningarna derom redan stadga eller framdeles komma att
bestämmas, samt att likaledes gemensamt erlägga vakansafgift för de båtsmän från
<i|vars effektiva uppsättning och underhåll dessa rotar sålunda befriades.

Utan att nu ingå i närmare bedömande af lämpligheten utaf de af komiterade
förordade åtgärderna, har dock detta förslag synts mig förtjent af uppmärksamhet,
såsom ett medel att lindra de uti ifrågavarande orter öfverklagade olägenheterna
af det störa antal båtsmän, der uppsätta; och det är också med hänsyn till detsamma,
som äfven jag ansett de till öfverflyttning föreslagna båtsmansnumren höra ut -

göras af:

4 Norrlands kompanier.......................... 662 man

2 Hallands d:o ......................... 364 »

1 Vestgötha d:o ............... 87 »

1 Östgötha d:o ........ 194 »

af l:a Bohusläns d:o .........................100 »

af 3 Södermöre d:o rusthålls båtsmän....... 400 »

D:o d:o roterings d:o .................. 15 »

af Blekinge d:o rusthålls d:o ......... 500 »

Summa 2,322 man.

Då, såsom jag ofvan antydt, sjöförsvaret icke skulle kunna undvara så stort
antal båtsmän, med mindre detsamma till en del finge ersättning i särskilt antagne
arbetare, följer ock, att de besparingar, som genom ifrågavarande öfverflyttning
skulle uppstå i utgifterna för båtsmännens uppfordring bör fortfarande tillkomma
sjöförsvaret för arbetarnes aflöning. Sålunda skulle de anslag, från hvilka
båtsmännens transporterande till och ifrån stationerna, deras aflöning under uppbåden,
deras förseende med kojer och täcken samt de till befäl och underbefäl
vid kompanierna utgående arvoden icke genom donna öfverflyttning undergå minsk -

24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ning, hvarförutan jemväl bör sjöförsvaret tillgodokomma de utgifter, som må komma
att erläggas för de nummer, Indika, i händelse af bifall till det af ofvan nämnde
komité afgifna förslag, blifva vakanta. Deremot bör den del af anslaget till båtsmännens
beklädnad, som motsvarar ifrågavarande till öfverflyttning föreslagna nummer,
utgörande, enligt uträkning, 56,165: 93, från hufvudtiteln afföras.

I fråga om förändrad organisation och öfning af den båtsmansstyrka, som
kan komma att fortfarande tillhöra sjöförsvaret, har jag att till Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning framställa förslag, med hvilkas utarbetande jag ännu är sysselsatt,

I Kiksstaten är under titeln »Båtsmansindelningen» uppfördt, jemte ett mindre
penningebelopp, 39 kubikfot 8 kannor oindelt spannmål, utgörande ersättning för
upphörda qvarnräntor. Om, på sätt jag ofvan föreslagit, all den öfriga oindelta
spanmålen under hufvudtiteln kommer att förvandlas uti fast penningeanslag, så
synes mig ej skål att bibehålla ifrågavarande jemförelsevis obetydliga, till sitt lösningspris
efter markegången vexlande spanmålsbelopp. Och då värdet af den ande/
ifrågavarande titel i Kiksstaten upptagna oindelta spanmålen samt det kontanta anslaget,
hvilka, sammanlagda, uppgå till 91 Rdr 19 öre, äro allt för obetydliga att serskild!
uppföras, så torde dessa belopp höra ur Kiksstaten afföras och det med desamma
afsedda behof få utgå af förslagsanslaget »tillskott i de till båtsmansindelningen
i Blekinge län anslagna räntor» å 24,000 Rall*, hvilket visserligen uppkommit
af annan anledning, men som dock lämpligen torde kunna med det förra sammanslås.
Följaktligen föreslår jag nådig hemställan till riksdagen,

att ifrågavarande belopp måtte ur Kiksstaten utgå och det
behof, till hvars fyllande de äro afsedda, få betäckas af förslagsanslaget
»tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län
anslagna räntor.»

Beklädnad och sängservis.

Xit. m. Intill år 1852 utgingo kostnaderna för Mariners, Kanonierers, Matrosers och

Skeppsgossars beklädnad af anslaget till flottans underhåll, men vid 1850—51 årens
riksdag uppfördes för ändamålet å riksstaten ett särskild! anslag å 60,160 Rdr
banko årligen. Sedan beklädnad s-direktion vid flottans matroscorps anmält sig icke
kunna i anseende till stegrade priser å materialier, anskaffa de till matrosbeklädnaden
hörande persedlar till beräknadt pris, blef, vid 1856—58 årens riksdag, anslaget
förhöjdt till 103,339 R:dr 94 öre.

Enär det emellertid visade sig att kostnaden fortfarande öfversteg anslaget,
hvarigenom en alltjemt växande brist deruti uppstod, så anvisades vid 1862—1863
årens riksdag ett ökadt belopp af 118,400 Rdr, hvarmed samma anslag allt från
1864 årligen utgått. Men äfven detta förhöjda belopp har ej motsvarat det årliga

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

behofvet och än mindre har den förut uppkomna bristen dermed kunnat betäckas.
Denna brist, hvilken sålunda fortfarande stigit, utgjorde 1860 69,304 R:dr 56 öre, och
hade vid 1869 års slut vuxit till 243,907 R:dr 74 öre, i hvithet belopp dock ingår kostnaden
för de år 1869 för 1870 års behof upphandlade materialier och effekter, med en
summa af 97,308 '' R;dr 83 öre, efter afdrag hvaraf öfverbetalningen vid 1869 års
slut skulle utgöra 146,598 R:dr 91 öre. Härtill bör dock läggas det belopp, hvarmed
anslaget under 1870 sannolikt understiger det verkliga behofvet, äfvensom de
utgifter för inlösen från kompanicheferna vid marinregementet af kompaniernas
rustkamrar, Indika bl Hvit en följd deraf, att, sedan passevolanskontraktet med kompanicheferna
uppsagts, kronan från den 1 Januari 1871 öfvertagit anskaffningen af
beklädnaden och sängkläderna för regementet. Anmärkas må ock, att värdet af
de persedlar, Indika för närvarande äro till begagnande utlemnade, kunna antagas
i värde motsvara dem, som, bekostade af underhållsanslaget, voro i bruk 1851.

Till afbetalning å ifrågavarande brist, hvars uppkomst är att söka i höga upphala
dlingsp riser och i det störa antalet jungman, Indika för närvarande med 95
man öfverskjuta den i stat beräknade nummerstyrkan, finnas tillgångar,

dels i kontant influtne medel till inköp af spanmål, uppgående, efter afdrag
af de 468,000 R:dr, som enligt hvad ofvan är nämndt, skola under loppet af

1871 till Riksgäldskontor aflemnas, till......... 97,950: 97

dels å fonden “utredningsförrådet" till belopp af....... 66,661: 88.

Summa 164,612: 85.

Sistnämnda tillgång bär uppstått derigenom, att, sedan antalet af flottans fartyg
minskats, utredningsförrådet kunnat inskränkas, i följd hvaraf de inflytande ersättningsmedlen
ej behöft till hela beloppet användas till anskaffning af nya effekter i
stället för de utlemnade, utan blifvit såsom kontant tillgång reserverade.

De sålunda för ifrågavarande ändamål tillgängliga 164,612 R:dr 85 öre motsvara
dock icke det belopp, hvartill bristen af ofvan angifna orsaker vid 1870 års
utgång antagligen uppgått, då i densamma jemväl inberäknas beloppet af lösen för
kompanichefernas vid marinregementet rustkamrar. Med afseende härå och då
angeläget är, att brister å ifrågavarande anslag ej längre må komma att qvarstå,
torde hvad som utöfver dessa 164,612,85 erfordras till deras lulla betäckande böra
anvisas att utgå af behållningar å anslaget “båtsmäns förseende med kojer och
täcken. “

Då anslaget till mariner in. fl. sålunda hittills visat sig vara otillräckligt kan väl
ifrågasättas, huruvida enahanda belopp, hvarmed det för närvarande utgår, må
kunnat anses fylla behofvet för 1872; men i betraktande deraf, att dels marinregementet,
hvars beklädnadsstat en väsendtlig del af bristen drabbar, skulle, i händelse
af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i fråga om samma regemente beslutade
framställning till Riksdagen, komma att från 5:te hufvudtiteln skiljas, dels
ock att jungmännens antal torde kunna, på sätt jag framdeles skall i underdånighet
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4

26 Bil. Nio 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

föreslå, nedsättas och dymedelst eu annan anledning till anslagets öfverskridande
förekommas — har jag för närvarande ej ansett mig höra göra, framställning om
anslagets förhöjande.

I (ifrigt bör bär iakttagas att, i fall af marinregementets skiljande från hufvudtiteln,
anslaget minskas med ett regementets beklädnadskostnad motsvarande
belopp af 63,235 R:dr 40 öre.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan anfört, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t behagade äska Riksdagens medgifvande,

att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång kan
finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af
kompanichefernas vid marinregemente! rustkamrar, må användas
befintliga tillgångar å fonderna “influtne medel till uppköp
af spannmål” och “utredningsförrådet“ samt hvad derutöfver
kärr för ändamålet erfordras må få utgå af tillgångarne å det
till båtsmäns förseende med kojer och täcken uppförda anslag.

Ehuru visserligen ej med tillförlitlighet kärr bestämmas det belopp, som, genom
bifall till donna hemställan, kommer att utgå från behållningen å anslaget till
båtsmäns förseende med kojer och täcken, synes dock sannolikt att endast en del
af dessa tillgångar, 62,616: 45, behöfver för ändamålet anlitas. Då, på sätt jag
ofvan anfört, alla tillgångur, som ej äro för gifna ändamål oundgängligen erforderliga,
måste tagas i anspråk för de ofta nämnda förändringarne vid stationerna, får
jag föreslå att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att hvad af behållna tillgångar å anslaget till båtsmäns förseende
med kojer och täcken kärr återstå, sedan från samma
tillgångar utgått i nästföregående punkt föreslagna fyllnadsbelopp
må, i den man återstoden för anslagets ändamål icke erfordras,
af Eders Kongl. Maj:t användas till de omförmälta arbetena
vid stationerna.

Under titel N:o 12 förekommer äfven anslaget till båtsmännens beklädnad. Vid
1848 års Riksdag biföllo Rikets Ständer Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
rust- och rotehållares befrielse under vissa vilkor från beklädnads utgörande till
båtsmännen och om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan, hvarjemte Ständerna
i sammanhang dermed anvisade 28,000 R:dr banco årligen, att användas till
beklädnad af de indelnings- och roterirrgsbåtsmän, hvilkas rust- och rotehållare
förklarade sig önska, att deras båtsmän af Kronan bekläddes. Redan under lop -

Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om. Statsverket, 1871. 27

pet af (de tre första åren efter det beklädnadsbestyret af Kronan öfvertagits, visade
det sig emellertid att berörde anslag icke var för ändamålet tillräckligt, hvarföre
detsamma vid 1850—1851 årens Riksdag ökades med 14.000 R:dr banco och
utgick följaktligen från 1858 års början med tillhopa 63,000 R:dr Rmt årligen.
Vid 1859—1860 årens Riksdag blefvo val ytterligare 11,505 R:dr uppförda på samma
anslagstitel, men denna förhöjning utgjorde icke en tillökning i tillgångarne för beklädnadens
anskaffande, utan lemnades såsom vederlag för den nedsättning i de
bidrag till beklädnaden, som vid samma Riksdag beviljades rusthållarne inom Blekinge
och Södra Möre. Äfven det ökade anslaget af 63,000 R:dr blef likväl otillräckligt,
så att bristen vid 1860 års slut uppgick till 265,082 R:dr 32 öre, hvarföre
anslaget vid 1862—1863 årens Riksdag uppfördes med 88,200 R:dr. Sedan
Kronan åtagit sig att, under vissa vilkor, öfvertaga bestyret med anskaffandet jemväl
af de s. k. småpersedlarne, uppfördes beklädnadsanslaget i Riksstaten för 1867
med 138,200 R:dr. Detta anslag beviljades såsom reservationsanslag, dock skulle
deraf årligen endast så mycket få användas, som motsvarade det antal rotar,
hvilka ingått på det nya anskaffningssättet af båtsmansbeklädnaden, och har af
denna anledning i Riksstaten fatt den mindre egentliga benämningen af “förslagsanslag,
högst11.

På samma gång de tid efter annan för ifrågavarande ändamål anvisade anslag,
synnerligen under tiden närmast efter 1848, voro otillräckliga att betäcka de
årliga kostnaderna, erfordrades vid första uppsättningen af de persedlar, hörande
till båtsmännens utrustning, hvilka kronan åtagit sig att anskaffa, ett icke obetydligt
kontant förskott, derför något anslag icke anvisats. Väl har för båtsmansbeklädnaden
vid olika tillfällen kunnat användas särskilta medel till ett sammanräknadt
belopp af 397,807 R:dr 69 öre, nemligen

af det vid 1854—1855 årens riksdag till upprätthållande af rikets neutralitet anvisade
kreditiv...........................Rdr 180,362: 97,

under 1858 en behållning å det äldre anslaget till båtsmansbeklädnaden
af............................ „ 58,617: 07,

af underhållsanslaget till flottan samt af influtne ersättnings- och
försäljningsmedel, under olika tidpunkter, tillhopa........ „ 158,827: 65.

Summa Rdr 397,807: 69.

Emellertid uppgick bristen i anslaget den 15 November 1870 till 203,098 R:dr
99 öre. Det bör dock härvid anmärkas, att i den beräkning, på grund af hvilken
denna brist erhållits, ej ingått rust- och rotehållares bidrag för 1869, hvilka först
1870 inflyta och hvilka, ehuru ännu ej till siffran kända, torde kunna upptagas till
enahanda belopp, som samma bidrag för 1868 utgjorde, eller till Rdr 49,049: 63.
ej eller utgifterne för de beklädnadspersedlar för 1870 års behof,
hvilka redan 1869 blifvit anskaffade, uppgående till....... „ 74,000: —

Summa R:dr 123,049: 63.

28 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Den verkliga brusten å anslaget utvisas följaktligen af skillnaden emellan detta
belopp och ofvanstående 203,098 Ed v 99 öre och utgör sålunda, omkring 80,000 Rdr;
men då det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena skulle för framtiden medföra väsendtliga
svårigheter att för hvarje år förskottera en så betydlig summa, som öfver
123,000 Rdr, för hvilken ersättning först långt inpå nästföljande år kan påräknas,
synes lämpligast, att äfven ifrågavarande förskott ingår i beräkningen af det belopp,
hvarmed ersättning för den skedda öfverbetalningen bör, i den ordning jag
bär nedan får föreslå, utgöras.

Å fonden “Sjöbeväringsförrådet" finnes en kontant behållning, som den 15 November
1870 uppgick till 216,416 R:dr 73 öre.

Detta förråd leder sitt ursprung från 1853—1854 årens riksdag, då Rikets
Ständer beviljade ett anslag af 240,000 riksdaler banko till anskaffande af munderingar
åt sjöbeväringsmanskapet. Sedermera har likväl 1867, i Nådigt Bref blifvit
befaldt, att detta förråd tills vidare ej skall kompletteras, hvarförutan 1869 förnyades
en redan förut lemnad föreskrift, att beklädnadseffakter finge från detta förråd
uttagas och användas åt andra sjövapnets trupper mot ersättning i penningar, hvilka
herde för sjöbeväringsförrådets komplettering reserveras.

Då emellertid Eders Kong!. Maj:t beslutat till Riksdagen hemställa, att den
del af beväringsmanskapet, som hittills varit ansedd för sjöförsvaret, skulle för framtiden
tilläggas arméen, så lärer följaktligen särskilt sjöbeväringsförråd icke vidare
erfordras, utan dess tillgångar i såväl kontanta medel, som materialier böra öfverföras
till “Båtsmansbeklädnads-medlen“ hvars bokförda brist genom förstnämnda tillgångar
betäckes. — Till frågan huruvida de i dessa båda förråder befintliga beklädnadsmaterialier
må anses vara för behofvet tillräckliga, utbeder jag mig att få
återkomma, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af den af Eders Kongl.
Maj:t gjorda framställning om öfverflyttning till landtarmén af vissa båtsmansnummer.

Ofvan är anmärkt, att, i händelse af bifall till donna öfverflyttning, eu båtsmännens
beklädnadskostnad motsvarande minskning uti ifrågavarande anslag bör
ega rum, till belopp af 56,165 Rdr 93 öre.

Jag får härvid hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen gorå
framställning derom,

att kontanta behållningarna å fonden: “sjöbeväringsförrådet" vid
1870 års slut äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier
må få öfverföras till fonden “båtsmansbeklädnadsmedel.
"

Tit. 13.

Portionskostnad.

Naturaunderhållet för kanonierer, matroser, skeppsgossar och båtsmän omfattar
i verkligheten ej endast den egentliga portionskostnaden, utan ock de i riksstaten

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 29

särskild! upptagne spannmåls-upphandlings- och bagerikostnadernå samt den del af
natura spanmålen, som förvandlas till bröd att utdelas åt nämnde manskap, hvarföre
ock i bilagda utgiftstat samtlige dessa kostnader blifvit sammanförda. Deremot
bär hvad af dessa anslag faller på marinregementet blifvit särskild! upptaget
å den titel, hvarunder samma regemente är uppförd!. (Tit. 14).

Såsom af denna stat synes, äro matroser och jungman upptagne till ett
antal af endast 400 man, men uppgår, på sätt jag redan i fråga om aflöningen
under Tit. 10 anfört, i sjelfva verke! för närvarande till 495. Det högre belopp,
hvartill portionskostnaden i följd häraf stigit, motväges endast till en ringa del
deraf, att skeppsgossarnes antal på sednast^ liden minskats från 200 till 163.

Portionspriset, som i staten är uppförd! till 0,25 R:dr har i öfrig! allt sedan
1863 utgått med 0,33 Rdr, och det skulle häraf synas följa, att en ej obetydlig brist
bord! uppstå å detta anslag, om hela styrkan året om deraf skulle åtnjutit sitt
underhåll; men derigenom att portionen för allt sjökommenderadt manskap ersättes
af anslaget till sjövapnets öfningar, samt ersättning för alla båtsmän, hvilka användas
för flottans underhåll och för allt manskap, som begagnas till främmande ändamål,
erhålles af andra anslagstitlar, så har anslaget till naturaunderhållet ej allenast
varit tillräckligt för fyllande af behofvet, utan äfven vissa år lemna! öfverskott.

Af naturaunderhållsanslaget, som vid sistlidne riksdag nedsätta till 230,000
Rdr, och då förändrades från reservations- till förslagsanslag, belöper 56,320 Rdr
på marinregemente!, hvilket belopp följaktligen, derest detta regementes öfverflyttande
till landtarmé!! bifalles, afdrages från anslaget, som sålunda för 1872
bör uppföras med 173,680 Rdr eller i rund summa med 173,000 Rdr, med bibehållande
af sin natur af förslagsanslag.

Spannmåls-upphandlings- och bageri-kostnader.

Af de i riksstaten upptagne spannmålsupphandlings- och bagerikostnader, som Tit. 13.
vid senaste riksdag nedsattes från 30,000 Rdr till 20,000, komma 3,550 Rdr på
marinregemente!, hvilket belopp bör vid regementets öfverflyttande till landtförsvaret
afdragas från anslaget, samt endast återstående 16,450 uppföras derå. Då jemväl
de besparingar, som å detta anslag kunna finnas eller komma att uppstå, behöfva
anlitas till förut angifne arbeten får jag hemställa om förslag till riksdagen derom,

att anslagets natur af reservationsanslag kommer att upphöra,
äfvensom att derå vid 1871 års slut möjligen befintliga
behållningar ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att
användas till ifrågavarande arbeten vid stationerna.

Spannmål.

I afseende å den till gemenskapens underhåll utgående natura spanmålen har Tit. 13.

30 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

jag redan haft tillfälle att i allmänhet yttra mig under Tit. 10, och är, i öfverensstämmelse
med då gjord framställning, den summa, som motsvarar den till matroser,
jungman, skeppsgossar, kanonierer och båtsmän utgående spanmålen för 1872
utförd i bilagde utgiftstat.

Tit 14.

Marinregementet.

I Chefens för Landtförsvars-departementet förslag om öfverflyttande af detta
regemente till armén, har jag desto hellre instämt, som regementet, sedan flere
år öfvadt uteslutande för tjenstgöring å land, är för flen egentliga sjötjenst^!! ej
behöfligt och sammanhänger med sjöförsvaret endast genom sin ekonomi, i hvilket
hänseende det utan svårighet kan derifrån afskiljas; hvarförutan största vigt bör
läggas å den för sjöförsvarets framtid så angelägna förenkling i förvaltningen och
redovisningen, som genom en sådan åtgärd skulle i ej ringa grad befrämjas. Den
är ock i så måtto redan beredd, som genom Eders Kongl. Maj:ts den 23 September
1870 meddelade beslut, marinregementets räkenskaper äro från Karlskrona stations
räkenskapsverk skiljda.

I händelse Riksdagen medgifver öfverflyttningen, hvilken borde ega rum den
1 Januari 1872, skulle från femte hufvudtiteln afföras det belopp, som enligt stat,
utgår för regementets underhåll, hvilken kostnad ock finnes i hilagda utgiftstat
under denna titel särskild! utförd. Då de af Eders Kongl. Maj:t på hufvudtitelns
besparingar anvisade mindre anslag, Indika äro inom Union anmärkta, naturligtvis
ej höra beröfvas sjöförsvaret, skulle sålunda den summa, hvarmed anslagen å tomte
hufvudtiteln, af ifrågavarande anledning, höra minskas, utgöra . - 244,763: 08

hvartill kommer, dels Överskjutande inqvarteringsersättning, enligt stat 210: —

dels ock arvode för en instruktör i vapenföring (Tit. 21 N:o 3) . .__ISO: —•

Summa R:dr 245,123: 08.

Härförutan bör äfven iakttagas förändringen i afseende å natura spanmålens utbyte
mot kontant anslag. Sålunda bör, i stället för 571,725 kubikfot aflöningsspanmål
åt 33 underofficerare — 1,200: Rdr 62 öre samt 10,581,550 kubikfot till bröd åt mariner
— 22,221 Rdr 25 öre eller tillhopa 23,421: 88, utföras:

Spannmålsersättning åt 33 Underofficerare å 50 R:dr ..... 1,650: —

lösen för 10,581, kubikfot spanmål till bröd å 2,351 ...... 24,877: 22

Summa R:dr 26,527: 22
lagd! till ofvannämnde
248,228: 42,

eller ett ökadt belopp af 3,105 Rdr 34 öre hvilket,

245,123: 08, utgör.............

hvarmed följaktligen, under antagande af natura spanmålens ersättning med fast
penningeanslag, hufvudtitelns anslagsbelopp, till följd af regementets öfverflyttande,
skulle minskas. Att donna summa skiljer sig från den, som i Eders Kongl. Maj:ts
Nåd. framställning i enahanda syfte till 1870 års Riksdag finnes intagen, eger sin

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket, 1871. 31

förklaring deri, att regementets verkliga kostnad, hvilken måste ur Kongl. Flottans
olika redogörelseräkningar sammanföras, ej då var så utredd och känd, som nu är
förhållandet.

Utredning angående kristen i anslaget till regementets beklädnad, har blifvit
lemnad i sammanhang med frågan om bristen i hela den värfvade truppens beklädnad -

Nybyggnad och underhåll.

De å riksstaten uppförda ordinarie anslagen till flottans nybyggnad och under- Titt. 1(1.o. 17.
håll hafva förut varit sammanförda i ett anslag, men åtskiljdes enligt Rikets Ständers
beslut vid 1850—1851 årens riksdag. Det har emellertid visat sig vara ganska
svårt att uppdraga den regel, enligt hvilken förekommande utgifter höra drabba
det ena eller andra anslaget. Vid ett fartygs första nybyggnad är naturligtvis
ingen tvekan å hvilket anslag omkostnaderna höra föras; men vid större reparationer
mota deremot svårigheter härutinnan, Indika vanligen lösas så, att det anslag,
som har bästa tillgången, blir debiteradt för arbetet. Jag anser derföre lämpligt,
att dessa båda anslag åter sammanföras i Riksstaten, såsom skott uti den af mig
uppställda utgiftsstat. Anslagen hafva hitintills haft natur af reservationsanslag,
och höra dervid bibehållas, samt deras närmare fördelning af Eders Kongl.

Maj:t för hvarje år bestämmas.

Jag hemställer följaktligen om Nådigt förslag till Riksdagen,

att de i Riksstaten upptagna två särskilda anslag för Flottans
underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till
ett enda reservationsanslag under titel “Flottans nybyggnad och
underhåll".

Undervisningsanstalter å stationerna.

I enlighet med hvad ofvan är anfördt, bör det under donna titel uppförda Tit. 21.
arvode å 150 R:dr till eu instruktionsofficer afföras från hufvudtiteln, i händelse
Marinregementet kommer att till landtförsvaret öfverföras, och följaktligen i fråga
varande titel med motsvarande belopp minskas.

Förslag till reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, hvarigenom
besparing i kostnaderne för densamma är afsedd att vinnas, kommer att af mig för
Eders Kongl. Maj:t framläggas, efter det erforderlig utredning af hithörande frågor hun -

Tit. 23.

Tit. 24-27.

32 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

nit verkställas. Jag får derföre anhålla, det Eders Kongl. Maj:t behaga de åska
Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten att företaga
reglering af ifrågavarande lärarepersonal, de behållningar,
hvilka kunna, genom afgång bland samma personal uppkomma,
må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som
kan erfordras, intill dess ny definitiv stat varder i behörig ordning
fastställd.

Durchmarchkostnader.

Detta anslag, som 1869 nedsattes från 30,000 till 20,000 Rdr, är nu reservations-anslag;
men enär durchmarchkostnaderna ingå bland de utgifter för båtsmäns
uppbådande, å hvilka möjligen blifvande besparingar äro påräknade att användas
till den reglering af vissa hittills af båtsmän verkställda arbeten vid stationerna,
med de flere åtgärder, om hvilka ofvan blifvit lormäldt, får jag i afseende å detta
anslag anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att detsamma måtte förändras från reservations- till förslagsanslag,
äfvensom att de å detsamma vid 1871 års slut möjligen
befintliga tillgångar ställas till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande, att användas för de ofta åberopade arbetena å stationerna.

Sjömätningar och Lifräddningsanstalterna.

Enär fyr- och håkmedlen lemnat en årligen växande inkomst, som för 1870
kan antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr och det synes otvifvelaktigt att, äfven
om någon nedsättning i vissa till fyr- och båkinrättningen nu ingående utgifter
skulle ega rum, inkomsterna förslå till fyllande af de med desamma afsedda ändamål
och derutöfver lemna ett ärligt öfverskott, tillräckligt för att dermed tillgodose
sjökartekontorets behof och lifräddningsväsendet, så finner jag, med afseende härå
och då sistnämnde inrättningar hufvudsakligen afse handels-sjöfartens bästa, mig
oförhindrad tillstyrka framställning till Riksdagen,

att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet
i Riksstaten uppförde belopp af 60,000 R:dr än ock
anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr,
må anvisas att, med natur, såsom hitintills, af reservationsanslag,
utgå af anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med
dertill hörande personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle
komma att från Riksstaten utföras.

Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 33

I sammanhang härmed får jag, i fråga om det i Eiksstaten under rubriken

För handeln

uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal
jemväl i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen

att ifrågavarande anslag må beräknas till 750,000 R:dr och således
höjas med 100,000, äfvensom att öfverskotten å inkomsttiteln
Fyr- och båkmedel må fortfarande, såsom hitintills, få
1 Öl det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

I afseende å de anslag, angående hvilka förändrade bestämmelser icke blifvit
bär ofvan påkallade, har jag ej annan framställning att gorå, än att de må uppföras
till enahanda belopp, med hvilka de förut utgått.

Då jag nu öfvergå!- till de sjöförsvarets behof, för hvilkas fyllande extra anslag
eifoidras, och dervid först framställer de förslag till nya förty ^byggnader, som jag
anser oundgängliga, har jag ej förbisett att, om äfven de grunder för krigsfartygens
konstruktion, hvilka under sednare tider i vårt land blifvit tillämpade, i allmänhet
vunnit erkännande, så har dock äfven röster låtit höra sig, som menat att än den
ena än den andra af de egenskaper, hvilka höra tillhöra krigsfartyg, ej blifvit så
tillgodosedda, som önskvärd t varit. Något praktiskt utförbart förslag till ny fartygscert,
som bättre än de af oss antagna center, kunde motsvara våra behof, har dock
ej blifvit framlagdt, och jag hyser för min del den öfvertygelse, att det hitintills
följda system ännu är det för våra tillgångar och våra behof bäst afpassade.

För den som endast tagen i betraktande den skandinaviska halföns läge och
densamma omgifvande b af, hvilkas beseglande fostrar eu kraftfull och bandad befolkning,
och som derjemte ihågkomma att de förenade rikenas handelsflottor intaga
ett af de främsta rummen bland vår tids sjöfarande nationers, ligger det antagande
nära till hands, att dessa länder bonde bilda en framstående sjömakt. Förhållandet
är dock, att vid krigsföretag till sjös, materielen, och följaktligen medlen
för dess anskaffande, är af ännu större vigt än till lands, och endast i sällspord
a undantagsfall har personalens större sjömannaduglighet visat sig vara i stånd
att uppväga en moståndares betydliga materiela öfverlägsenhet och i längden gorå
honom segren stridig. Sjökrigsmaterielen har alltid varit särdeles kostsam att anskaffa
och underhålla, och redan före de senaste omhvälfningarne i konstruktionen
af krigsfartyg gaf erfarenheten vid hunden att Sverige ej mäktade hålla en sjelfständig
sjögående örlogsflotta i tidsenligt skick, ett förhållande, som blifvit än mera
påtagligt, sedan kostnaden för ett första klassens rangskepp inom några år nära
tiodubblats, och numera ej kan räknas lägre än till 8 å 10 millioner riksdaler.

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afl, 5

34 Bil. N:o 4 till Kongl, Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

De ändamål, till hvilka en svensk sjömakt kan ifrågakomma att användas äro:
l:o) att på öppna liafvet genom offensiva företag mot en fiendes flotta söka från våra
kuster afhålla denna, och derigenom den landtmakt, flottan kan medföra; 2:o) att lemna
ett kraftigt biträde åt landtarmén vid försvaret af vissa vigtiga inlopp och kuststräckor,
samt 3:o) att såsom hjelptrupp förstärka en allierad sjömakt, i sig sjelf nog
stark att med sin flotta beherrska Östersjön eller åtminstone att gorå detta Imf till
fält för sina operationer. Jag anhåller i underdånighet att bär få i korthet yttra
mig öfver hvar och ett af dessa ändamål, och derefter framställa de slutsatser,
till Indika jag kommit i fråga om den lämpligaste arten af de stridsfartyg, vi höra
förskaffa oss.

Fartyg, afsedda för strid på öppna hafvet mot en angripande fiende, måste
förena ett kraftigt artilleri och stark bepansring med stor hastighet. Ingen af
dessa egenskaper kan dervid eftersättas, ty om ock kanonerna och -det skydd de
ega, hafva det väsendtligaste inflytande å sjelfva striden, är dock en afgörande seger
knappast möjlig mot en motståndare, som genom betydligt större hastighet
är i stånd att undvika en honom öfvermäktig fiende, eller att afbryta eu strid, som
hotar med ogynsam utgång. För .uppträdande å öppna hafvet och för möjligheten
att der hålla stånd, erfordras skepp af första ordningen, i allo försedda med de
yppersta inrättningar, sjökrigskonsten erbjuder. Det är härvid ej nog att underhålla
ett eller ett par sådana skepp; skall något kunna uträttas behöfvas flora, för att
användas samlade eller på skilda håll, och derjemte måste man vara beredd att
hastigt ersätta de förluster, hvilka, genom olyckor af ett eller annat slag, alltid inträffa
under ett krig. Antalet bör derföre stå i förhållande till den styrka, med
hvilken man antagligen kommer att inäta sig, ty erfarenheten från alla de senare
krigen visar, att den till sjös afgjordt underlägsne, nästan genast måst rymma fältet
och lemna sjön i den starkares besittning. Man måste derjemte gorå sig beredd att,
med korta mellantider se användbarheten och värdet af sina dyrbara skepp förminskas
och då nödgas ersätta dem med nya ännu kostsammare konstruktioner.
Det torde för en hvar vara uppenbart att donna väg ej är förenlig med Sveriges
tillgångar, och att vi följaktligen, om ock motvilligt, måste afstå från anspråken att
på öppna sjön kunna mota de starkare fiender, med h vil ka vi en gång kunna komma
i strid, och hvilka antagligen hafva vida rikligare medel att förse sig med sjögående
krigsfartyg, än hvad fallet är med oss.

'' Det andra målet för vårt sjöförsvar, har företrädesvis blifvit afsedt vid senare
årens nybyggnader. Hufvudkaraktären af detta försvar är positions-striden, ehuru
den rörliga offensiven visserligen ej heller uteslutes. Men vid sådan strid uti
en skärgård och dess förut bekanta, till försvar beredda positioner är stor rörelsehastighet
den egenskap, som fartyg med minsta olägenhet kan undvara, under det
att behofvet af kraftiga kanoner och stark bepansring qvarstår oförminskadt. I
samma mån anspråken på fartygets hastighet nedsättas, vinnes äfven möjligheten att,
med bibehållande af öfriga nämnda egenskaper, minska fartygets dimensioner och

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

dermed dess kostnad. Oaktadt den öfvervägande vigt, artilleriet vid dessa positionsstrider
intager, skulle likväl ingalunda den flytande kanonen kunna öfverallt med
fördel utbytas mot en sådan uppställd på strand, äfven om den senare vore bepansrad
och oaktadt den är flere gånger billigare. Oansedt den omständigheten, att
ett försvar kan erfordras på ställen, der ej tillfälle är eller liden medgifver att anlägga
landtbatterier, så hafva de å fartyg placerade kanonerna vissa egenskaper,
som landtbatterierna sakna och hvilka gorå det flytande artilleriet oumbärligt. De
ä stranden uppställda kanonerna hafva val fördelarne att ej kunna skjutas i sank
eller fastna på grund, att ständigt vara på sin post och att i allmänhet skjuta säkrare.
Men deremot är möjligheten att förändra sin ställning, att upptaga striden
eller draga sig derur och att kunna skynda ett för anfall utsatt ställe till hjelp,
så vigtiga egenskaper för det flytande artilleriet, att det ej kan undvaras i en skärgård
och vid inlopp, sådana som de å vår kust ymnigt förekommande. I de delar
af skärgården, der intet fast försvar kan anordnas, höra de pansarklädda skärgårdsfartygen
kunna uppträda sjelfständigt, och der strandbefästningar finnas, är
deras hjelp af stor vigt, såsom en ofta behöflig reserv, hvars anlitande på rätt
ställe och i rätt ögonblick kan afgöra stridens utgång.

Det var under sådana förhållanden för en makt, som vår, en synnerlig lycklig
omständighet, att vid den tid, de gamla trädfartygen upphörde att vara stridsdugliga,
monitorsystemet såg dagen och erbjöd oss ett tillfälle att för måttlig kostnad
anskaffa stridsfartyg, som motsvarade omförmäita anspråk. Detta system, sådant
det hos oss blifvit tillämpad!, omfattar två certer af fartyg, nemligen de relativt
större monitorerna med ett rörligt torn, inneslutande 2 kanoner, och de mindre pansarbåtarne
med fast torn och en kanon.

Huru stort framsteg än tillämpningen af en ny uppfinning må innefatta, leder
dock den granskning, hvarför den snart blir föremål och de erfarenhetsrön, som
under hand göras, till nya förbättringar och tillägg i den ursprungliga planen. Så
har äfven varit förhållandet med både monitorer och pansarbåtar. De tre första
svenska monitorerna byggdes efter samma ritning och ansågos vara fullt tillfredsställande.
Den fjerde, som ej ännu lemna! verkstaden, erhöll åtskilliga förändringar,
såsom ett ej obetydligt förstärkt pansar å tornets frontsida, ett starkare
mächineri för dess kringvridande, m. m., och dess kostnad kan antagas komma
att uppgå till omkring 1,200,000 Rdr, under det att de första 3:ne endast kostade
i rund summa 1,000,000 Rdr stycket. Men erfarenheten har redan nu gifvit vid
handen nödvändigheten af så många förbättringar att, enligt hvad Öfverdirektören
vid marin-ingeniörsstaten upplyst, nästa monitör kan antagas komma att kosta öfver två
millioner. Dessa förbättringar skulle hufvudsakligen bestå deri, att denna monitör finge
lika tjockt pansar rundt om hela tornet, som den fjerde erhållit på den främre
tredjedelen eller 18 verktum, att fartygets sidopansar förstärktes och att det till skydd

36 Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

mot läckor vid möjlig grund stötning eller anfall med minor erhölle dubbel botten,
i följd hvaraf dess dimensioner och machineriets kraft måste ökas.

Af pansarbåtarne har den första, den s. k. handkraftsbåten (jemväl försedd
med ångkraft) samt en ännu ej från entreprenören aflemnad, konstruerats med dimensioner,
soja bestämdes af Götha kanals slussar, för att fartygen måtte kunna
förflyttas till Vettern och Ve liera samt biträda vid Carlsborgs försvar. Men då anspråket
på pansarets tjocklek och en något ökad machinkraft påkallade större dimensioner,
och Stockholms inlopp är det stridsfält, der dessa pansarbåtar först
och främst äro påräknade att användas, så har man ock antagit att de fartyg, hvilka
nu anskaffas, företrädesvis höra vara beräknade på detta försvar och erhålla derefter
afpassade egenskaper och dimensioner. De tvenne senast af Eders Kongl.
Maj:t till anskaffning anbefallda pansarbåtar, hafva således fatt sådana dimensioner,
att de kunna passera Södertelje sluss, som är något större än slussarne å Götha
kanal, och deras pansar å tornet har blifvit ökadt till 17 verktum och 12 tums ekbackning
å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grufva artilleri, samt
till 5 tum och 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till skydd mot fältartilleri
och infallterield.

Slutligen kan, enligt hvad jag ofvan antagit, Sveriges sjömakt komma att användas
såsom hjelptrupper åt en allierad stat, som eger en tillräckligt stark flotta
för att kunna beherrska Östersjön, eller åtminstone gorå detta haf till ett fält för
sina operationer. Om vi, såsom jag ofvan visat, ej kunna erbjuda en sådan
makt skepp, passande för striden på öppna sjön, så skulle dock ett antal grundgående
fartyg med starkt pansar och svåra kanoner för honom visserligen vara
af värde vid sådana anfall mot kuster och hamnar, som kunna antagas ingå uti
hans operationsplan. Härtill skulle fartyg, sådana som våra monitorer med de
förstärkningar, jag ofvan antydt såsom önskvärda, vara ganska tjenliga, och äfven
ur donna synpunkt synes följaktligen den af oss antagna grund för konstruktionen af
krigsfartyg vara den riktiga.

Med ^beräkning af ofvan nämnda under byggnad varande pansarbåtar och en
monitör, hvilka skola under årets lopp från verkstäderna levereras samt den efter
egendomlig konstruktion byggda pansarbåten Garmer, eger sjöförsvaret fyra monitorer,
bestyckade med två grufva kanoner och fem pansarbåtar med en dylik kanon
hvardera, följaktligen tretton flytande bepansrade kanoner, af hvilka dock endast
elfva äro refflade. Att detta antal fartyg är allt för litet, att kunna verksamt bidraga
till afvärjande af fiendtligt anfall är uppenbart, helst- om i betraktande tages
de opåräknade missöden och förluster, på hvilka man vid krigstillfällen måste vara
beredd. Flera bepansrade fartyg så val af monitorernes, som af pansarbåtarnes
klass äro högt af behofvet påkallade. Någon tvekan skulle val kunna uppstå
hvilken af dessa klasser, de fartyg, till hvilkas byggande anslag nu kunna beredas,
herde tillhöra. För monitorerne talar deras större kraft och sjelfständighet,

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 37

deras rörliga torn och möjligheten att sända dem öfver öppna delar af hafvet. För
pansarbåtarne deremot deras ringare kostnad, hvarigenom man för enahanda belopp,
hvartill eu monitör uppgår, skulle kunna bringa 3 å 4 gånger så inånga kanoner
i elden, skyddade på frontsidan af lika tjock pansar, som det i monitortornen,
samt att dessa båtar, i händelse af ett nödtvunget återtåg, kunna draga sig in i
Mälaren genom Södertelje och Stockholms slussar. För min del anser jag dock
att, för den närmaste framtiden, den fartygs-cert, som inom kortaste tid medgifver
att framföra det största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms
försvar, höra ega företräde, och följaktligen att ännu några pansarbåtar af hufvudsakligen
samma konstruktion, som de båda större senast beställde — för hvilka kostnaden
beräknats till 270,000 Rdr hvardera utom artilleri, — höra anskaffas, så snart
desse sistnämnde hunnit blifva färdiga och godkända.

Att uppskjuta denna anskaffning till ett annat år är ej i något afseende rådlig^
helst erfarenheten, ej minst under 1870, ådagalagt huru begränsad den svenska
industriens förmåga i sjelfva verket är i fråga om verkställighet af beställningar
af mindre vanlig beskaffenhet. Äfven med forceradt arbete bär tiden för
en pansarbåts byggande ej kunnat inskränkas under 9 månader, hvarvid i allt fall
såsom vilkor mast utfästas möjligheten att erhålla vissa angelägna delar från utlandet.
Under sådana förhållanden skulle, derest vi blefve invecklade i krig, ej ett
enda krigsfartyg hinna anskaffas under den korta tid, som nu mer vanligen
står den anfallne öppen för rustningar, och än mindre torde kunna påräknas, att,
under krigets fortgång, kunna anskaffa ny materiel.

Utom dessa egentliga stridsfartyg, har sjöförsvaret behof af ett beväradt snabbgående
rekognosceringsfartyg, Renligt att användas så val inom skärgården som i
öppna sjön. Kostnaden för ett dylikt, förande eu refflad kanon är af Öfver-Direktören
vid marin-ingeniör-staten beräknad till 120,000 Rdr,

Sabbgående obepansrade ångkorvetter ingå äfven i planen för anskaffning af
Sveriges sjökrigsmateriel, men då jag ej anser anslag till sådana höra i år ifrågasättas,
torde jag ej vidare behöfva vid dem uppehålla mig.

Af pansarbrytande kanoner egen sjöförsvaret innevarande år, då de nu under
arbete varande blifva fulländade, ej mera än 2 stycken 12,83 tums slätborrade och
11 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner. Fn tillökning i antalet grafva kanoner
är följaktligen äfven af en befallande nödvändighet påkallad, och ett uppskof
dermed så mycket mindre rådlig!, som tillverkningen af dessa kanoner behöfver
lång tid, och det enda svenska kanonbruk, som kan åtaga sig beställning af grufva
kanoner, är ur stånd att vid ett hastigt påkommande behof i någon högre grad
öka sin tillverkning.

Vid tillverkningen af detta slags kanoner, hvilka i öfrig! visat sig vara särdeles
kraftiga och motsvarande behofvet, hafva vi hitintills för anskaffningen af
vissa delar varit beroende af utlandet, hvithet medfört mycket betänkliga olägenhe -

38 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ter, hvarföre jag ock anser det vara af stor vigt att genom lämpliga överenskommelser
med svenska industriidkare försäkra sig om möjligheten att alltid kunna
få de till dessa kanoner behöfliga stålband tillverkade inom landet, äfven om något
särskildt understöd härför till en början skulle befinnas af nöden.

Frågan om huru många grufva kanoner vi höra anskaffa skulle utan fara för
misstag kunna besvaras dermed, att antalet knappast någonsin kommer att fullt motsvara
behofvet. Det må nemligen icke förbises, att sådana kanoner erfordras ej
endast till bestyckande af våra krigsfartyg, utan ock till försvaret af de många vigtiga
inloppen till våra mera betydliga hamnar och städer. Det senaste kriget har i
allo bestyrkt sina närmaste föregångare deruti, att äfven den starkaste flotta kan
föga uträtta mot inlopp, som är försedt med ett talrikt, kraftigt och väl uppställa
artilleri. Ehuru jag derföre helst skulle föreslå anskaffning för 1872 af så
många kanoner, som kanonbruket kunde åtaga sig att tillverka, så har jag dock,
i betraktande deraf att äfven landtförsvaret lärer behöfva anlita samma verkstad för
tillverkning af kanoner för landtartilleriet, ansett mig höra inskränka mig till framställning
om medel för tillverkning under 1872 af endast 4 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner,
för hvilka kostnaden beräknats till 20,000 Rdr stycket eller tillhopa 80,000.
Af projektiler till sådana kanoner finnas eller äro under tillverkning 2000 stycken,
hvilket icke på långt när kan anses tillräckligt ens för det första behofvet, och jag
anser mig derföre höra föreslå anskaffning under 1872 af ytterligare åtminstone
2000 projektiler. Kostnaden för desamma uppgår, enligt beräkning, till 65 Rdr
stycket eller tillhopa 130,000 Rdr.

Undervattenselden, hufvudsakligen representerad genom de flera slag af minor
och torpedos, hvilka under senare åren i alla länder blifvit försökta, synes hafva
eu stor framtid och ehuru äfven dervid kostnaderna visat sig vara större än hvad
man i förstone beräknat, är dock minförsvaret ännu ett af de billigaste, på samma
gång som ett af de kraftigaste till skydd särdeles för sådana vatten, som de, hvilka
omgifva större delen af våra kuster. Eders Kongl. Maj:t har ock redan innevarande år anbefalt
bildandet af en särskild min-afdelning inom skärgårdsartilleriet, samt af det till
stärkande af rikets försvar förliden sommar lyftade mindre kreditivot anvisat en ej obetydlig
del till minväsendet. Men ännu återstår härutinnan mycket så väl i afseende å försök
i och för personalens öfvande och erfarenhets förvärfvande inom detta helt och
hållet nya område, som ock för anskaffning af en ej alltför obetydlig min-materiel.
Ett annat nytt vapen bär äfven under sednaste liden framstått, nemligen s. k. mitrailleuser.
Deras duglighet och kraftiga verkan mot trupper är tillräckligt bestyrkt,
och deras lämplighet till förstärkande af våra pansarbåtars beväring är lätt
insedd. En dylik båt, försedd med ett eller ett par sådana vapen, blir ej endast
betryggad mot äntringsförsök, utan ock i stånd att med mycket ökad fördel
verka mot trupper på stränderna. Jag får på grund häraf hemställa, det Eders

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 39

Maj.t måtte af Riksdagen äska anslag under. 1872 af 50,000 Rdr dels till anskaffning af
och försök med minor, dels till anskaffning af s. k. mitrailleuser.

De extra anslag för sjöförsvaret, om hvilkas anvisande jag, i öfverensstämmelse
med hvad ofvan blifvit anfördt, anhåller att Eders Maj:t måtte framställa begäran
till Riksdagen äro således:

Till 2:ne pansarbåtar............... 540,000

„ 1 rekognoseringsfartyg............. 120,000

„ 4 st. grafva refflade kanoner .... 80,000

„ Projektiler till dessa kanoner.......... 130,000

För fortsätta försök med minor samt anskaffning af minrnateriel

äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser..... 50,000.

Summa R:dr 920,000.

De förslag, jag bär framställt upptaga endast den del af sjökrigsmaterielen,
som jag ansett höra anskaffas under år 1872. Men då den frågan ligger nära till
hands och sannolikt äfven skall blifva framstäf, hvad kostnad det skulle medföra att
inom en viss, ej alltför långt utsträckt tid, sätta hela vår sjökrigsmateriel i ett
skick, som motsvarar våra behof, så har jag trött mig bär höra i korthet vidröra
denna sida af ämnet.

Att uppgöra en verklig plan för den sjökrigsmateriel, som under en längre
framtid bör anskaffas, är serdeles vanskligt och ehuru det under förflutna tider gång
efter annan blifvit försökt, har dock aldrig den framlagda planen kunnat genomföras.
Ju mera vetenskaperna och industriens uppfinningar ökas och deras inflytande
på sjökrigsmaterielen tilltager, desto svårare är det att för donna på förhand
utstaka vägen. Hvad som i går ansågs såsom fysisk omöjlighet är kanske redan
i morgon faktisk verklighet. De uppgifter, jag bär nedan kommer att framlägga,
få derföre ingalunda anses utgöra en verklig plan för anskaffning af sjökrigsmateriel,
utan fastmera endast såsom grunder för beräkningen af de - medel,
hvilka för fullföljande af en sådan plan erfordras. Jag vill dervid erinra, att om ock
möjligen formerna och konstruktionen af krigsfartyg komma att undergå förändringar
i följd af nya uppfinningar, dessa förändringar, om man i öfrigt af det förflutna
får draga slutsatser för det kommande, sannolikt ej skola i det hela medföra minskade
kostnader. Vid beräkningar, sådana som de nu ifrågavarande, torde det
dock ej låta sig gorå att ställa sig på annan ståndpunkt än den närvarande tidens,
och ofvan har jag redan utvecklat skälen för deri åsigt, att det system för konstruktion
af krigsfartyg, som under de sednare åren blifvit i Sverige antaget, äfven är det som
bland alla nutidens bäst motsvarar våra, i många hänseenden egendomliga behof.

Vid försök att beräkna utgifterna för vår sjökrigsmateriel för framtiden,
möter vidare svårigheter att bestämma dess myckenhet. Ur militärisk synpunkt
gäller, såsom jag redan förut sökt visa, att vi måste afstå från ansprå -

40 Bil. N:o 4 till Kongl. Ma]:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ket, att i öppna kåfve* kunna mota eu öfverlägsen motståndare, och inskränka
oss till positionsförsvar till skydd för vissa vigtigare inlopp och för våra
insjöar. Men eu kust, så långsträckt som Sveriges, erbjuder i allt fall redan
åt ett sådant försvar ett fält stort nog för krafter, större än de vi kunna åstadkomma,
och äfven det mognaste militära omdöme måste vid uppgörandet af förslag
härutinnan, erkänna, att ett visst område dervid måste lemnas åt den subjektiva
uppfattningen.

Vid de beräkningar, jag bär nedan går att framlägga, bär jag antagit att vårt
sjöförsvar bör vara tillräckligt att kraftigt bidraga till försvaret af inloppen till
Stockholm och två eller tre andra vigtiga ställen å vår kust, försäkra oss om herraväldet
å våra större insjöar, medgifva ett eller annat offensivt företag mot fiendens transporter
samt ega eu mindre reservmateriel. Härtill anser jag erfordras 10 monitorer
och 20 pansarbåtar af ett par olika modeller samt 4 ä 5 sjögående ångkorvetter,
hvartill ytterligare kommer några lättare mindre fartyg samt hela sjöminematerielen.

Enligt de uppgifter, jag emottagit från Öfverdirektören vid mariningeniörstaten,
skulle kostnaden för detta försvar gestalta sig sålunda;

6 nya monitorer, utöfver de nu befintlige 4 st., kostande 2,000,000

hvardera....................

15 nya pansarbåtar och större torpedofartyg, utöfver nu befintlige 5 st.,

beräknade i medeltal till 200.000 ............

3 ångkorvetter, å 1,200,000 .............

Till sjömincmateriel ................

Bestyckning, amunition och artilleriutredning ........

12,000,000

3,000,000

3.600.000
200,000

1.200.000

Summa R:dr 20,000,000.

Om härtill lägges ett antal mindre exercis- och rekognoseringsfartyg samt de förändringar
i etablissementer, verkstäder och dockor, som ovilkorligen erfordras till en
dylik materiel, och för hvilka förändringar kostnaden ej kan upptagas lägre än till
20 proc. af materielens, så erhålles eu sammanräknad summa af omkring 24,000,000 Rdr.
Detta är ett betydligt belopp, men det torde ej kunna mycket nedsättas, såvida Sverige
vill ega ett verkligt sjöförsvar och ej so detta förvandlas till endast ett specialvapen
under landtförsvaret.

Ehuru önskvärd!, det vore, att så snart som möjligt få vår ^krigsmateriel i
aktningsbjudande skick, skulle dock ett forcerad! utförande af en så betydande
materiel som nu blifvit nämd, ur mer än en synpunkt mota störa hinder och betänkligheter.
Deremot, och då krigsfartygs byggande hos oss fordrar lång tid samt våra privata
varf och mekaniska verkstäder vid hastigt påkommande beställningar endast mot extra
premier kunna åtaga sig deras skyndsammare utförande, ehuru äfven då endast i myc -

bil. No 4 till Kongl. Majtfs Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 1871.

kol begränsad skala, så vore det för all anskaffning af sjökrigsmateriel af stor
vigt och medförande ej ringa ekonomisk vinst om fartygsbyggnaderna kunde bedrifvas
med ett större anslag, som vore bestämdt att utgå för flere år, hvarigenom
regeringen blefve i tillfälle att gorå beställningar för en längre tid, då kostnaden
ofelbart skulle sjunka ganska väsendtligt.

Å Nionde Hufvudtiteln äro för år 1871 uppförda kreditiv,
dels för fortsatt tillämpning af den vid 1859—1800 årens riksdag godkända och
genom Nådigt Cirkulärbref den 20 November sistnämnda år fastställda stat för pensioneringen
af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente, å 72,000 R:dr.
dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade

förbättrade pensionering.............. 40,000 Rall''.

med Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan lemnad rättighet, att å berörde
kreditiv under loppet af 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blefve erforderligt,
sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen
åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats,
finge för 1871 års pensionering, i mån af behof, användas.

Den form af kreditiv, under hvilken dessa bidrag från statens sida till pensioneringen
utgå, synes mig höra föranleda den förändring i de för desammas begagnande hitintills
föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv ej behöfver för pensioneringen
under samma år användas, icke vidare må till ett påföljande år reserveras, helst de
årligen återkommande riksdagarna erbjuda tillfälle att, i mån af vexlande behof,
gorå framställning om förändring i kreditivens belopp. I sådant fall kan likväl
förstnämnde kreditiv ej anses för sitt ändamål tillräckligt, i hvilket afseende jag får
upplysa, att, enligt från Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan ingången uppgift,
till pensionering af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente för 1869
erfordrats statsbidrag af 73,306 R:dr.

Till samma kassa utgår nu, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 18
Januari 1853, från femte hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp af 1,905 R:dr.
Med anledning af nådig Proposition vid 1850—1851 årens riksdag, angående upphörande
af vakans- och förslagsliggetids- samt begrafningshjelps-besparingar, beviljade nemligen
Rikets Ständer — jemte det de, för sin de! medgåfvo att de vakans- och förslagsliggetids-löneinhållningar,
hvilka dittills, vid inträffande ledigheter tillfallit civil-statens
pensionskassa, arméens pensionskassa och amiralitets-krigsmanskassan Unge upphöra, —
såsom bidrag till ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassör genom förändringen
skulle gå i mistning, ett ärligt anslag af 5,000 R:dr, att på Riksstadens 9:de liufvudBih.
till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Äfd.

42 Bil N:o 4 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

titel uppföras till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition, så vida Edeis Kongligt
funne för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande ökade
besparingar anvisa de summor, Indika utöfver dessa 5,000 Rrdr erfordrades såsom
ersättning åt förenämnde pensionskassor. I omförmälte Nådiga Bref den 18
Januari 1853, angående disposition af besparingarna å Riksstatens femte hufvudtitel,
förständigades Förvaltningen af Sjö-Ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å
hufvudtiteln i första rummet, från och med 1852, beräknades och utginge den ersättning,
som, utöfver beviljadt statsanslag, borde tillkomma Amiralitets-krigsmanskassan
för de densamma förut anslagna, men nu frångångna förslags-liggetidsbesparingar.
Och har donna ersättning sedermera utgått med omförmälte belopp

af 1,905 R:dr. . ,

Eu dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar torde emellertid icke

höra längre fortfara; och jag får med anledning häraf samt på grund af hvad ofvan
blifvit anfördt, föreslå, att ifrågavarande kreditiv höjes till 75,000 R:dr, i hvithet
belopp då jemväl inbegripes ersättning för ofvannämnde 1,905 R:dr, som i sa
fall icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar för
ändamålet utgå.

Eders Kongl. Maj:t torde följaktligen behaga hemställa till Riksdagen

att såsom extra anslag för år 1872 anvisas följande två kreditiv,
nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan
i tillfälle att till sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente,
som söka afsked, genast utgifva pension enligt de för kassan gällande
pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande . . . Rall- 75,000,
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering.
............• • • • '''' i0’000’

tillhopa R:dr 115,000,

med rättighet för Direktionen öfver nämnde kassa, att å detta kreditiv, under loppet
af samma år, lyfta hvad för omförmälte behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter,
behagade Kongl. Maj:t till alla delar i nåder
bifalla hvad nu, i afseende å regleringen af utgif -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 48

terna under Riks-statens Femte Hufvudtitel och i
öfrigt för Sjöförsvarets behof blifvit af departementschefen
i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag
af protokollet öfver hvad sålunda blifvit af Kongl.
Maj:t beslutadt, Finans-departementet meddelas, för
att läggas till grund vid författande af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
i hvad den komrne att röra nämnda Hufvudtitel
och Sjöförsvaret.

Ex protocollo
L. Th. Neijber.

Bil. Litt. A.

Tablå,

utvisande förhållandet den 15 November 1870, med behållningarne
den 31 December 1869, å 5:te Hufvudtitelns
anslag och öfriga kontanta tillgångar.

Tablå, utvisande förhållandet den 15 November 1870 med behållningarna den

Behållning ^ den 31 Decem-	Ersatt af fongl. Stats-Kontoret	Omföring 1870.	1	Brist den 5 November	Summa.
ber 1869.		1870.				1870.				Ordinarie An
107,158	81			1		___		107,158	31	Aflöning...........
165,059	70							165,059	70	Flottans underhåll, Reserv ations-ansla
62,632	26						—	62,632	26	Båtsmäns förseende med kojer och täc
140,349	52	___					—	140,249	52	Båtsmännens beklädnad, Förslags-an
4,344	21					243,907	74	248,251	95	Beklädnad åt Mariner, Ivanonierer in.
1,287,173	87			115,815	55	—	—	1,402,989	42	Sjövapnets öfuingar, Reservations-an
51,145	10					---	—	51,145	10	Sjömätningar och Sjökarte-Kontorets
		10,691	34			—	—	10,691	34	Lifräddnings-anstalterna på Rikets ku
167,599	51					—	—	167,599	51	Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura
21,154	85	—	—	—	—	—	—	21,154	85	Stipendier för Sjö-Officerare under tjenst eller kommendering utrikes .
30,000	_	____				—	—	30,000	—	Spanmåls-upphandlings- och Bageri
43,422	50	____				—	—	43,422	50	Durchmarchekostnader, Reservation
16,332	31	___	—	---		—	—	16,332	31	Sjukvård ...........
2.328	88	___	—	4,124	9	—	—	6,452	97	Diverse behof . . .......
262	94	__	_		_	30,000	25	30,263	19	Rese- och traktaments-penningar, För
		—	—	1,239	11	----.	—	1,239	11	Skrifmaterialier och Expenser, Ved m af Sjö-ärendena in. fl.....
1,156	70					—	—	1,156	70	Dito för Departementets Ivansli-Exp
4,043	17	1,111	5	5,705	57	—--	—	10,859	79	Dito för Sjöförsvarets Stationer och
				109	38	---	—	109	38	Extra utgifter........
539,336	40	—	—	—	—	—	—	539,336	40	Lots- och Fyr-inrättningen med de Reservaiions-anslag .....
92,804	91			35,475	49	—	—	128,280	40	Allmänna besparingarne ....
363,416	90			65,138	39	—	—	428,555	29	Behållne Underhålls-Statsmedel
63,212	47					-		63,212	47	Behållne Nybyggnads- d:o Extra Statsmedel, anvisade vid dagar.
15,177	96				_	—		15,177	96	1853—1854 årens .......
50,574	3			—		---		50,574	g	1856 — 1858 „.......
16,205	85			—	—	—		16,205	85	1859 1860 „......-
3,244,792	85 j 11,802	\| 39 \| 227,607	58	\| 273,907	\| 9f	3,758,110	81

31 December 1869 å 5:te Hufvudtitelns anslag och öfriga kontanta tillgångar.

	Brist den 31 December	Utbetalclt 1870.		O lutering 1870.		Behållning den 15 No v. 1870.	Summa.
slag.	1869.				Disponerad.	Disponerad.
____	—	94,251	27	12,907	54					107,158	81
	—	—	99,921	31	65,138	39	—	—	—	—	165,059	70
ken, d:o......	—	—	15	81	——	—	—	—	62,616	45	62,632	26
slag högst.....1	—	—	*) 10,464	33	129,785	19	—	—	—	—	140,249	52
fl., Reservations-anslag	241,929	23	6,097	49	----	—	225	23	—---	—	248,251	95
slag.......	—	—	608,265	10	297,788	62	493,502	37	3,433	33	1,402,989	42
verksamhet ....	—	—	50,758	18	—	—	386	92	—	—	51,145	10
ster...... .	10,691	34	—	—	—	—	''---	—	—	—	10,691	34
underhåll, Res.-anslag.	---	—	47,951	88	—	—	119,647	63	—.—	—	167,599	51
anstäilelse i utländsk	-		5,027	14	15,952	71	175	_			21,154	85
ostämd er, Res.-anslag	—--	—	—	—	30,000	—	——	—	—	—	30,000	—
anslag......	—	—	12,560	12	—	-	—	—	30,862	38	43,422	50
	—	—	9,998	49	6,333	82	—	—	—	—	16,332	31
	—	—	6,452	97	—	—	—	—	—	—	6,452	97
slags-anslag ....	24,048	27	6,214	92	—	—	—	—	—	—	30,263	19
m. för Förvaltningen	1,239	11				_				_	1,239	11
dition, För slags-anslag	—	—	*) 1,156	70	—	—	—	—	—	—	1,156	70
Depot, d:o .....	—	—	5,154	22	—	—	—	—	5,705	57	10,''859	79
109	38	— —	—	---	—	—	—	—	—	109	38
till hörande personal,			363,853	18			175,483	22			539,336	40
	—	—	80,276	37	11,178	15	22,154	30	**) 14,671	58	128,280	40
	—	—	82,056	93	—	—	288,223	17	58,275	19	'' 428,555	29
	—	—	—	—	28,561	81	—	—	34,650	66	63,212	47
licdannämnde Riks-
			15,177	96				_	__		15,177	96
	—	—	*) 50,574	3	—	—	—	—	—	—	50,574	3
	—	—	910	18	—	—	11,596	42	3,699	25	16,205	85
Transport	278,017	\| 33	\| 1,557,138	\| 58	\| 597,646	\| 23	\| 1,111,394	126	\| 213,914	I41	\| 3,758,110	81

Behållning den 31 Decem-	Ersatt af Kongl. Stats-Kontoret	Omföring 1870.		Brist den 15 November	Summa.		-
ber 1869.	1870.				1ÖVU.
3,244,792	85	11,802	39	227,607	58	273,907	99	3,758,110	81
121,946	94	—	—	—	—	—	—	121,946	94	1862—1863 årens........
126,041	47	____	—	—	—	—	—	126,041	47	1865 1866 „ ........
518,804			—	—	—	—	—	518,804	—	1867 års...........
8,353	80							8,353	80	Kreditivmedel......... Fonder.
705,068	5		_	____			_	705,068	5	Influtne medel till uppköp af spån mål
149,419	49				—	—	—	149,419	49	D:o ersättnings- och försäljnings-
1,496,975	75			647,154	43	—	—	2.144,130	18	Fond för krigsfartygs byggande . .
4,513	63				—	----	—	4,513	63	Skeppsholmsbrons underhåll. . . .
60,102	72			129,785	19	203,098	99	392,986	90	Båtsmans-beklädnadsinedel . . .
115,815	55	—	—	—	—	—	—	115,815	55	Handels- och Sjöfarts-fondens ans Flottans fartyg........
66,661	88				—	—	—	66,661	88	Utredningsförrådet.......
51,923	31			164,493	42	—	—	216,416	73	Sjöbeväringsförrådet.......
744	21						_	744	21	Medel till underhåll af vattenlednin
382	47					—	—	382	47	D:o till d:o af Sjökort och Astro
2,221	67							2,221	67	D:o till anläggning af radis och mastkran.......... Diverse Medel.
3,449	98			—		—	—	3,449	98	Deponerade medel.......
23	35	___		—		------	—	23	35	Carlshamns Kastell.......
21	11	——	—	—	—	—	—	21	11	Öfver-Revisions-Departementets Obser
6,677,262	23	11,802	39	1,169,040	62	477,006	98	8,335,112	22

) återleverering till vederbörande embetsverk
*) minskas med utgifterna, enligt Kongl. Brefven den 4 Februari och 31 Mars

Stockholm och Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärendena Kammar-Kontor den 16

	Brist den 31 Decembe	Utbetaldt 1870.	Omföring 1870.	Behållning den 15 No v. 1870.	Summa.
	1869.					Disponerad.	Odisponerad
Transport	278,017	33	1,557,138	58	597,646	23	1,111,394	26	213,914	41	3,758,110	81
	-----	—	46,797	12	—	—	72,664	3	2,485	79	121,946	94
	—	—	32,439	58	—	—	84,171	12	9,430	77	126.041	47
	---	___	74,037	96	290,804	—	113,888	36	40,073	68	518,804	—
			*) 8,353	80							8,353	80
			139,117	8			468,000		97,950	97	705,068	5
medel ......	—	—	113,449	37	—	—	10,812	86	25,157	26	149,419	49
	—	—	1,567,185	91	—	—	576,944	27	—	—	2,144,130	18
	—	—	267	24	—	—	4,246	39	—	—	4,513	63
	228,493	48	—	—	164,493	42	—	—	---L	—	392,986	90
11 sjöexpeditioner med
	—	—	—	—	115,815	55	—	—	—	—	115,815	55
	—	—	—	—	—	—	—	—	66,661	88	66,661	88
	----	—	-------	—	—	—	—		216,416	73	216,416	73
gen i Carlskrona . .	—	—	436	30	—	—	307	91	—	—	744	21
nomiska instrumenter .	—	-	-*-----	—	—	—	382	47	— _	—	382	47
grundläggning för en
							2,221	67			2,221	67
							2,915	26	534	72	3,449	98
	—	—	23	35	—	—	—	—	—	—	23	35
vationsmcdel . . . . [	—	—	—		—	—	21	11	—	—	21	11
Summa Rdr	506,510	81	3,539,246	29	1,168,759	20	2,447,969 \|	71	672,626	21	8,335,112	22

November 1870.

J. F. v. Heidenstam,

Utgifts-Stai

för

Femte Hufvudtiteln.

Anslagstltel.

Ordinarie Stat.

Departementets Chef samt Kansli-och Kommando-Expeditioner.

Aflöning...............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ......................................................................................

Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Aflöning ..............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ....................................................................................

Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.

Aflöning............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ........................................................................................

Lagskipning och själavård.......................................................................................

Aflöning

Allmänna utgifter

Sjukvård.

Militärpersonalen.

Aflöning
Båtsmanshållet
Beklädnad och sängservis

Natura underhåll ........................

Marin-Regementet

Marin-Ingeniör-Staten

ransport

Stat 1871.

38,000

2,156

35,250

4,000

123,492

27,000

11,279

26,884

38,625

786,650

134,539

206,864

241,076

244,763

38,050

1,958,631

För 1872.

38,200 —
2,156 80

35,250

4,000

129,364 50
27,000 —

11,279 —

26,884

38,625

763,340

134,448

150,698

258,202

Således för 1872.

Tillökning.

38,050 —

200

5,872

Minskning.

lo —

3,572 13 26,881

__— 91

---_ 56,165

17,806 05 680

3,465 34 248,228

1,657,499

30,915

<iV

332,047

Titel.

Anslagstitel.

Transport

Nybyggnad och underhåll.

16 Aflöning..............................................................................................................................................

17 Materiel ..............................................................................................................................................

is Sjövapnets öfningar

Undervisningsväsendet

19 Sjökrigsskolan......................................................................................................................................

20 Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

21 Undervisnings anstalter å Stationerna...........................................................................................

22 Rese- och Traktamentsmedel

23 Durchmarschkostnader

Sjömätningar.

24 Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret

25 Allmänna utgifter................................................................................................................................

Lifräddningsanstalterna.

26 Aflöning.................................................................................................................................................

27 Allmänna utgifter.................................................................................................................................

28 Diverse behof

29 Extra utgifter

30 Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal..................

Summa

Stat 1871.

1,958,631

315,774

476,531

629,850

21,470

15.000
9,308

14.100

20.000 ■

7,900 -

52.100 -

4,854 -5,146 -

19,175 -

12,900 -

650,460 -

4,213,200 -

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning. Minskning.

1,657,499	18	1 30,915	62	332,047	52
306,256	81			9,518	10
476,531	Öl		—	---	—
629,850	—	---	—	—	—
21,470
15,000	—	---	—	—	—
9,158	—	—	—	150	—
14,100 20,000	—	—	—	7,900	i
				52,100
				4,854
—	—	—	—	5,146	-
19,175	—	—	—		—
12,900	—	—	—	—	—
750,460	—	100,000	—	—	—
3,932,400	—	130,915 \|	02 \|	411,715	62
		\|	f	280,800

N:o.

. 5

Tit. 3.-3.

Titel.

Tit. 1—2. Departementets Chef samt Kansli- och Kommando Expeditioner.

Tit. I. Aflöning.

A) Departements-Chefen.

Lön ....................................................................................................................................................

B) Kansli-Expeditionen.

Arvode till 1 Expeditions-Chef ..................................................................................... 5,500: —

Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ................................................................................. 4,500: —

„ ,, 1 Protokolls-Sekreterare ............................................... 3,500: —

„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider kanslistgöromålen.................................... 3,500: —

„ „ 1 Kopist....................................................................... 1,000: —

,, ,, 1 Vaktmästare............................. 600: —

Till gratifikationer åt e. o. Tjensteman och vaktbetjente........................................''.. .. 300:

C) Kommando-Expeditionen.

Arvode till 1 Officer af högre grad, Chef för expeditionen ....................................... 2,000: —

„ „ 2 Adjutanter ä 750 .................................................................,..................... 1,500: —-

„ ,, 1 Vaktmästare.......................................................................................... 600: —

Summa Tit. 1

Anm. N:o 1 enl. Riksstat. N:ris 2—8 enl. Stat för Kansli-Expeditionen den 9 Febr. 1861. N:ris 9—11 enl, d:o
för Kommando-d:o den 9 Febr. 1861.

Tit. 2. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Till förefallande utgifter (enl. Riksstat) ............................................................................................

Anm. Häraf 1,000 R:dr från anslaget till expenser för Förvaltningen af Sjö-ärendena och Kommando-expeditio.
nen gemensamt: de öfrige 1,156,70 äro förslagsanslag.

Tit. 3—4 Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Tit. 3. Aflöning.

Arvode till Chefen för Förvaltningen, utöfver lön som officer.................................

Bidrag till representationskostnader.............................................

,, ,, 2 Militärledamöter ä 1,200 Rdr...............................................................

Lön till 1 Amiralitets-Kammar-Råd............................................................................

„ ,, 1 Sekreterare....................................................................................................

„ „ 1 Registrator....................................................................................................

1,800: —
1,000: —

"3,500: —
2,200: —

Transport 5,700:

Tit. 3. 0

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.
Tillökning.	Minskning.
i I 15,000		15,000
		X
18,900	—	19,000	—	100	—	---	—
4,100		4,200		100		X
38,000	—	38,200	—	200	—	—	—
2,156	70	2,156	80		10
2,800 2,400 4,500	—
9,700	—	—	—		—		—

Anmärkningar.

Föreslagen förändrad stat vid blifvande afgång:

Arvode till en Expeditions-Chef ............... 5,500.

Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ............ 5,000.

„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider

kanslistgöromålen .....................

„ ,. 1 Kopist ....................................

,, ., I Vaktmästare ...........................

Gratifikationer åt e. o. tjensteman och
vaktbetj.ente .............................i...

3.500.

1,000.

700.

300.

16,000.

N:o 7. Lön åt 1 Vaktmästare ökas med

100 B:dr .......................................... 700.

N:o 11. En Vaktmästare d:o d:o ............ 700.

Förslagsanslag.

Tit- 3 (forts.). Tit» S.

N:o.

Titel.

Transport 5,700: —

8
9

Lön till 1 Notarie............................................................................................................. 2,200: —

1 Kanslist...............................................................................,.............................. 1,000: —

„ „ 1 Kamererare............. 3,500: —

1 Kammarförvandt..................................................................................... 2,200: —

1 Bokhållare ....................................................................................................... 2,200: —

2 Kammarskrifvare å 1,000............................................................................... 2,000: —

,, ,, 1 Kassör ......................................................................;.....................................(7)7..........

Arvode till 1 Adjutant, utöfver lön som officer ...............................................................''..................

„ „ den Kammarskrifvare som tillika är Materialförvaltare..................................................

Lön ,, 1 Vaktmästare .7............................................................................................ 600: —

„ ,, 3 Kammardrängar ä 500...................................................:........................... 1,500: —

„ renskrifning för kansliet................................................................;...........................................

Aflöning för tjenstgöring under Kammar-Rådets semester ............................................ 125: —

Summa Tit 3.

Anm. N:o 1 enl. stat för Förvaltningen af den 26 Jan. 1864. N;o 2 enl. stat för Flottans officers-corps den
9 Febr. 1861; vid 1870 års Riksdag öfverflyttadt till anslaget för Förvaltningen af sjö-ärendena. N:ris
3—12 enl. stat för Förvaltningen den 26 Jan. 1864. TV:o 13 enl. Kgl. Er. d. 4 Maj 1861, utgår af 5:te
hufvudtitelns allmänna besparingar.

Anm. Uti Förvaltningens aflöningsstat den 26 Jan. 1864 för Konst!''uktions-kontoret uppförda 800 Rdr samt såsom
odisponerade upptagne 300 Rdr eller tillsammans 1,100 Rdr disponerades enl. Kgl. Er. den 17 Dee. 1867
för Marin-Ingeniör-Staten och öfverfördes sedermera vid 1870 års Riksdag till aflöningsanslaget för sjöförsvarets
stationer.

Tit 4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Till förefallande utgifter (enl. Riks-Stat)..........................................................................................

Anm. Riksstaten upptager 5,000 Rdr för Förvaltningen af Sjöärendena och Kommando-expeditionen gemensamt.

Tit. 5 6. Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.

Tit. 5. Aflöning.

A) Carlskrona station.

A) Militärpersonalen. Arvode till Stations-Befalhafvaren................................................................	..................... 1.800
Bidrag till representations-kostnader....................................	...................... 1,500	—
Dito „ dito .....................................	...................... 1,700	—
,, ,, 1 Kommendant............................................................	..................... 1,200
1 Adjutant.................................................................................	...................... 300
2 dito ä 150 Rdr..............................................................	...................... 300	—
„ ,, 1 Varfschef ...................................................................	................... 1,200
1 Ekipagemästare ......................................................................	...................... 450	—

Transport 1,650: -—

i3?3."fc. O (forts.), Tit„ -S;—£3,

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning

9.700

8,900

9,900

3,000

450

150

2,100

450

600

35,250

4,000

5,000

1,800

6,800

35,250

4,000

5,000

1,800

6,800

Anmärkningar.

Marinförvaltningen.

Föreslagen ny Stat.

Aflöning.

Arvode till Chefen för Marinförvaltningen	2,500.
,, 1 Militär ledamot......		1.200.
Lön till 1 Krigsråd..................		4,500.
.. 1 Sekreterare..........		3.500.
„ ,, 1 Registrator...............		2,200.
1 Kanslist ...........		1,000.
,, 1 Kamrerare ........		3,500.
till skrifvare-biträde		500.
,, „ 1 Bokhållare.....		2.200.
„ „ 1 Kammarskrifvare ...		1,000.
„ 1 Kassör ...........		2.000.
Arvode till 1 Adjutant .......		450.
Lön till 1 Vaktmästare ..		500.
,, „ 1 Kammardräng ......		500.
Ti.l gratifikationer åt e. o. tjensteman och
betjente ..................		300.
„ renskrifning för kansliet ...	..........X	500.
	S:a	26,450.
samt tills blifvande afgång:
1 Notarie............	. 2,200.
2 Kammardrängar...........	. 1,000.	3.200.
	Summa	29.650

Transport 1,650: —

Arvode till 1 Tygmästare...............................................

1 Styrmanschef............................................

1 Under-Ekipagemästare.............................

1 Officer för vård af ur och kronometrar

5 Varfs-Officerare a 150 Rdr ....................

„ „ 1 Föreståndare för Varfvets verkstäder ..

300: —
150: —
225: —
150: —
750: —

Aflöning till befäl och manskap m
skär, omkring ............

m. å siöfästningarne Kungsholmen och Drottning.
....................... ....................................................... 5,000: —

Arvoden till Underofficerare:

4 Adjutanter hos Varfs-Departements-Cheferna a 75 Rdr

1 Uppbördsskeppare ...........................................................

3 Dito a 75 Rdr...........................................

1 Dito ...........................................................

1 Skeppare..............................................................................

1 Hamnfogde .......................................................................

2 Konstaplar it 75 Rdr........................................................

1 Materialtillverknings biträde .............................................

2 Uppbördsman a 75 Rdr ...................................................

1 Biträde i Styrmans-Kontoret.............................................

1 dito vid Artilleriförrådet.............................................

1 Underofficer vid sjukhuset................................................

300: —
90: —
225: —
45: —
45: —

30	—
150	—
45	—
150	—
75	—
75	--

(^disponerad! arvode till 1 sjukhus-officer

Anm.

Summa a)

De uti arvodestaten d. 25 Jan. 1861 för officerare vid Konstruktions-Departemente n uppförda belopp, nem
ligen för Carlskrona station 975 Edr och för Stockholms station 225 Edr, eller tills. 1,200 Edr, disponera
des genom Kgl. Er. den 17 Dec. 1867 för Marin-Ingeniör-staten.

N:o 1 enl. Arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 2 enl. d:o för Flottans officins-corps den 9 Febr. 1861. JS:o
3 enl stat för Flottans officers-corps d. 10 Juli 1866 och Kgl. Er. d. 22 Febr. 1867. N:o 4 5 enl. arvodestat
den 25 Jan. 1861. N:o 6 enl. Kgl. Er. den 17 Dec. 1867; utgår från an sb till extrautgifter. N:o
7 enl Kgl Er. och stat d. 30 Mars 1855 samt Kgl. Er. d. 22 Jan. 1861; utgår från allm. bespanngarne.
N:o 8 enl. arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 4 Febr. 187 0; utg. fr. anslaget till sjukvård.
N:o 10 enl. Kgl. Er. d. 5 Okt. 1869. *

b) Civilpersonalen.

Lön till 1 Öfver-Kommissarie .............................................

, ,, 1 Sekreterare hos Stations-Befälhafvaren.............

1 Dito hos Varfs-Chefen.............................

1 Advokatfiskal.......................................................

1 Registrator och Kanslist.....................................

2,500:

2,000:

1,500:

Transport 8,500: —

Tit. 3. (forts.)

Stat 1871. För 1872.

6,800 —

6,800

3,225 —

1,500 —

3,225

1,500

1,230 —	1,230
75 —	75
12,830 —	12,830
150 —	150
2,080 —	12,980

4,500	—	4,500
4,500	—	4,500

Således för 1872.

Tillökning. Minskning.

Tit. 3. (forts.)

Titel.

Transport 8,500:

1,000 1,000 500	—
106	—
3,000	—
3,000	—
3,000	—
2,500	—
6,000	—
6.000	—
3,600	—
3,600	—
2,400	—
3,600	—
1,000 11,200

1,000 •

Lön till 1 Kanslist .....................................................................................................

2 Dito it 800 Tidt- ...................................................................................

1 Väbel .........................................................................................................

Ersättning till sekreteraren G. Trägård för förlorad inkomst af passlösen............

Lön till 1 Kamererare................................................................................................

Sjömilis-Kommissarie ..............................................................................

Varfs-Kommissarie...................................................................................-

Kassör ..................................................................................................

Kaminarförvandter k 2,000 Rdr...............................................................

Förvaltare k 2,000 Rdr.........................................................................

Revisorer a 1,800 Rdr..........................................................................

Regementsskrifvarc it 1,800 Rdr............................................................

Bokhållare it 1,200 Rdr......................................................................

3 Inspektörer a dito .....................................................................

1 Proviantmästare .............................................................................

14 Kammarskrifvare k 800 Rdr ...............................................................

Arvode till ofvannämnde sjukhus Inspektor..............................................-.............

,, ,, ,, Proviantmästare...............................................................

Löneförhöjning till 1 af ofvanupptagne Förvaltare (O. F. Gynther).......................

Till aflönande af 1 Förvaltare och 1 Kammarskrifvare vid Ekevirkesförrådet..

Lön till Kontrollören (J. G. Middendorff).................................................................

„ „ 2 Vaktmästare k 400 Rdr........................................................................

3 Kammardrängar a 300 Rdr....................................................................

Arvode till 1 dito ......................................................................................

Skrifvarebiträde ........................................................................................................

Byggmästare......................................................................................;........:.................

Biträdande Ingeniör.....................................................................................................

Tillfälligt biträde.....................................................................................................

Inqvartering ...............................................................................................................

Anm Kis 11—12 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 13 enl. Kgl. Br. d 10 Febr. 1863;
utgår från 5:te Hufvud-Titelns allm. bespar. Ko 11 enl. stat för Flottan» Civilpersonal d. 9 1 ebr.186..
Ko 15 enligt Kgl. Er. den 4 April 1865; från ansl. till sjukvård. Ko 16 enl. Kgl. Br. den 23 F .
1864; från ansl. till spanmålsupphandl. och bagerikostnader. Ko Tf enl. Kgl. Br. d - Mars 1868 och
§ 2 mom. af Flottans styrelse och ekonomi-reglemente, utg. fr. allm. besp Ko18 enl. Kgl. Bi. den
llec. 1860; utgår fr. allra. besp. Ko 19 enl. Indragmngsstat den 18 Dec: 1838; utgar^ fr. allm. besp,
jy/0 SO—22 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 26 enl. mqvartermgsoidn. d. 22
Juli 1858. Kris 23—25 enl, K. Brefvet d. 11 Nov. 1870.

B) Stockholms Station,

a) Militärpersonalen.

2,800	—
975	—
800 900 300	—
3M) 2,000 160	—
Summa b.)

Arvode till Stations-Befälhafvaren
„ „ 1 Ekipage mästare .......

300:

Transport 300; --

Tit. O. (forts.)

				Således för 1872.
Stat 1071,		För 1872.					—
				Tillökning.	Minskning.
4,500	—	4,500	—	-—	—	—	—
11,600		11,600		-----
48,900		48.900
300	—	300	—	—	—	—	—
1,000		1,000						.
2,000		2,000
2,000		2,000	—	—	—		—
		5,800		5,800
2,805	—	2,877	—	72	—	—	—
73,105	—	78,977		5,872	—	—	—
1,200		1,200				__
1,200	—	1,200	-	—		—

Tit. 5 (forts.)

Titel.

Transport 300:

Arvode till 1 Tygmästare ...............................................................

1 Adjutant.....................................................................

1 Dito .......................................................................

1 Underekipagemästare................................................

1 Varfsofficer ..............................................................

1 Föreståndare för Mek. Departementet ..................

„ 1 Föreståndare för minafdelningen............................

„ „ Under-Officerare:

1 Adjutant...................................................................

1 Underskeppare .........................................................

1 Varfsskeppare............................................................

5 Varfsunderoflicerare ä 75 It:dr .............................

1 Underofficer för tillsyn af Kruthuset & Loudden

50.

300
150
112
150:
150: —
300: —

7o:

75:

375:

150:

31 ] Odisponerade: återstoden af Varfs-Chefens arvode .........;.........._............

efter afdrag af arvodes tillökning till Ekipagemästaren

900:

75:

Summa A)

inm N''is 27—28. Enl. arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:o 20. Bni. K. Brefvet deri 31 Dec. 1868; utg. af
ansl. till Flottans underhäll. JV:0 30. Bni. Arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:0 31. Bni. K, Brefvet
den 31 Dec. 1868.

b) Civilpersonalen.

Lön till 1 Sekreterare och Auditör........................................................

1 Kanslist ................................................................:....................

1 Dito .......................................................................................

1 Väbel .......................................................................................

„ „ 1 Kamererare .............................................................................

1 Kassör........................................................................................

1 Kammarförvandt .....................................................................

3 Förvaltare å 2,000 K:dr ..........................................................

1 Regcmentsskrifvare..............................................................

1 Bokhållare ..............................................................................

1 Revisor .....................................................................................

5 Kammarskrifvare ä 800 R:dr .................................................

Löneförhöjning till 1 af ofvan upptagne Förvaltare (A. O. Beckman)

Arvode för biträde åt Beklädnads- och Virkes-förråds-förvaltaren.......

Lön till 1 Vaktmästare...............................................................................

1 Kammardräng............................................................................

2.500: —
1,000: —
800: —
500: —
3,000: —
2,000: —
2,000: —
6,000: —
1,800: —
1,200: —
1,800: —
4,000: —
500: —
400: —
400: —
300: —

Transport

Tit. ö. (forte.)

1 Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.
Tillökning.	Minskning.
1,200	—	1,200	—	—		—	—
1,462 300	50	1,462 300	50	---	—		—
750		750
3,712	50	3,712	50
825		825						.
4,537	50	4,537	50	__				-
1 4,800	—	4,800			—	—	—
21,800	—	21,800	—
700		700
27,300	I 27,300		—

111. 5 (Forts.), Tit. O—"7

N:o

Titel.

Transport

Arvode till den Kammarskrifvare svin förestår dagliga utgiftsboden

38 I Inqvartering

Summa b)

Alun. N:is 32—33. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:o 34. Enl. K. Brefvet den 11
April 1867; utgår af allmänna besparingar. N:o 32. Enl. dito den 11 Dec. 1860 utgår af dito. N:ris36—
37. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal cl. 9 Febr. 1861. N:o38. Enl. Inqvartcrings-orduing d. 22 Juli 1868.

C) Göteborgs f. tf. Depot.

a) Civil-personalen.

Lön till 1 Kanslist och Kammarskrifvare.......................................

1 Redogörare .....................................................................

„ „ 1 Vaktmästare ..................................................................

„ 1 på indragning ställd förvaltare....................................

800: —
2,500: —

Summa a)
hvartill kommer B. b)
„ a)

A. b)
o a)

Summa Tit. 5

I Amu. Enl. K. Brefvet den 20 Maj 1870 är Depöten indragen från den 1 Okt,. 1870. N:o 39. Enl. Stat för Flottans
Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:0 71. Enl. Indragningsstat d. 9 Febr. 1861.

Tit. 8. Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

1 I Till erforderliga utgifter vid stationerna och f. d. Depöten............................................................

Bni. Biks-Stat.

Tit 7. Lagskipning och själavård.

A) Cariskrona Station.

1 ! Lön till 1 Auditör................................................................................................................................

2 ! „ „ 1 Amiralitetspastor ......-..................................................................................

2 Kompastorer ä 1,000 Rdr............................................................................

Arvode till 1 Kantor och Klockare .............................................................................

1 Kyrkovaktare.

1,500: —
2,000: —
400: —
100: —

Inqvartering

Summa A.)

Tit. O (forts.), Tit. O *7

	-			Således för 1872.
Stat 1871		För 1872.						Anmärkning.
				Tillökning.	Minskning.
27,300	—	27,300		—	—	—	—
150	—	150	—	—			—
27,450		27,450	~~	—	_	•	—	-
675		675	—	—	—	—	—
28,125	—	28,125		——		—	—-	-
3:300		3,300					•	. i i \|
400		400	—	‘--		—	—
1,045.		1,045	__	—	—	-—-	—
4,745	_	4,745	_		—	—
28,125	—	28,125		—	—	—	—	i j
4,537	no1	4,537	no	—	—		—
73,105	—	78,977	—	5.872	—	—	—
12,980	—	12,980	_		—	---	—
123,492	50	129,364	no	5,872	—	—	—
27,000		27,000						Förslagsanslag.
2,000		2,000				-		i 1
3,500	—	O O	—		—	—	—
500	—	500	-''	—	—	—--	—	i
6,000		6,000	_	—	—-		—
339	—	339	—	-—-	—	—	—	\|
6,339	“	6,339			—	__	—	i

Tit. r7 (forts.), Tit. JES.

Titel.

Aww. j enl. Stat för Flottans civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Nris 2—3 enl. Stat för Flottans Cleresistat d.
26 Jan. 1864. N:o 4 enl. Inqvarteringsordning den 22 Juli 1858.

B) Stockholms station.

Lön till 1 Regementspastor....................................................................................

„ „ 2 Bataljonspredikanter, tillika skollärare it 900 Bär..............................

6 '' ! Arvode till !• Klockare...........................................................................................

I Anm. Lön till 1 Auditör, tillika Sekreterare bos Stations-Befälhafvaren; se Tit. 5 N:o 32.

7 i Inqvartering .......

............ 1,200: ■

............ 1,800: ■

Summa B.

Anm. N:o 5 enl. Stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. N:o G enl. Stat för Flottans Cleresistat den 26
Jan. 1864. N:ö 7 enl. Inqv.-ordning den 22 Juli 1858.

C) Göteborgs f. d. depot.

Lön till 1 Bataljonspredikant.

Anm. enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep6ten indragen från o. in. d. 1 Okt. s. å. N:o 8 enl. stat för Flottan»
Cleresistat den 26 Jan. 1864.

D) Krigshofrätten.

Arvode till 1 Ledamot (Kong!. Er. d. 13 Dec 1826 och 24 Mars 1863)...................................

Anm. utgår af ansl, till Rese- och Trakt ament,spenningar hvartill kommer: C)

, _A)

Summa Tit. 7

Tit. 8—0. Sjukvård.

Tit. 8.

a) Carlskrona station.

Lön. Arvode.

1	1 Fältläkare ............................................	............................ 3,000: —	500: —	3,500: —
	2 Regementsläkare It........................................	............................ 2,000: —	300: —	4,600: —
2	3 första Bataljonsläkare it...............................	............................ 1,200: —	300: —	4,500: —
	3 andra d:o it................................	............................ 800: —	300: —	3,300: —

3 Inqvartering ..........................................................................................................................................

Summa A)

Anm. N:ris 1 —3 enl. Stat för Flottans Medicinalstat d, 9 Febr, 1861. N:0 3 enl. Inqvarteringsordning den 22
Juli 1858.

Tit. V (forts.) Tit. O.

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.
Tillökning.	Minskning.
3,000		3,000
200		200
3,200	—	3,200	—		—	—	—
90	—	90	—	---	—		—
3,290	—	3,290	—	—	—	—	—
750		750
900		900
750	—	750	—		—	—	—
3,290	—	3,290	—		—		—
6,339	—	6,339	—		—	---	—
11,279	—	11,279	—	—	—	—	—
8,100
7,800	—
15,900	—
864	—
16,764	—	15,700	—	—		1,064	—

Anmärkningar.

Föreslagen ny stat. A) Carlskrona station.
1 Öfverfältläkare.....................	Lön.	Arv.	S:a.
4,000	800	4,800.
1 Regementsläkare, jemte bostad 2 Förste bataljonsläkare (bostad	2,000	600	2,500.
åt en) ..............................	1,200	600	3,400.
Till aflöning åt extra läkare i mån
af behof ...........................	—	—	5,000.

Obs. Ingen inqvarteringsersättning
för de utom kronans
hus boende.

S:a A. 16,700.

Tit. e, (forts.) 0—3.0.

N:o.

Titel.

1 Regementsläkare .................

2 förste Bataljonsläkare a ....

5 Läkar ..''-stipendiater ä .........

5 Dito ä ...........

B) Stockholms station.

Lön

2,000: —
1,200: —

Arvode

300: —

2,300: —

400: —r
300: —

2,000: -1,500: —

Inqvartering.

Summa B)

Anm. Nrris 4—6‘ enl. Stat för Flottans Medicin alstat d. 9 Febr. 1861. N:o 7 enl. Inqvarterings-ordning den 22
Juli 1868 och Kongl. Er. den 6 Maj 1864.

c) Stipendiater.

5 st. Läkare-Stipendiater a 400 R:dr .........................................

5 „ dito k 300 „ ..........................................

D) Göteborgs f. d. Depot.

0 disponerade: aflöning till 1 förste Bataljonsläkare.............

Anm. Depåten indragen fr. d. 1 Okt. 1870. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870.

Tit. 9. Allmänna utgifter.

Lasaretts-, förvaltnings- och öfriga utgifter för sjukvården (enl. Riksstat)
Anm. Ofvan äro uppförda enl. Tit. 5 N:o 9 ............................................................

Tit. 10—14. Militärpersonalen.

Tit. 10. Aflöning.

A) Effektiva styrkan:

a) Flottans befäl.

a I) Officerare.

2,000:

1,500:

hvartill kommer C)

.Odisponerade
Summa Tit. 8.

75:

300:

375: —

			Lön	Tjenstg-.pgr	Summa
1	1	Amiral...........................................................	...... 4,000: —	2,000: —	6,000: — 6,000: —
2	3	Kommendörer å............................................	...... 3,000: —	1,500: —	4,500: — 13,500: —
3	5	Kommendör-Kaptener af l:a klass ä ........	....... 2,666:67.	1,333: 33.	4,000: — 20,000: — Transport 39,500: —

Tit. O (forts.), 0—10.

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.	Anmärkningar.
Tillökning.	Minskning.
2,300 2,400 3,500	—							B) Stockholms station. Lön. Arv. S:a. 1 Regementsläkare ................. 2,000 1,200 3,200. 2 förste Bataljonsläkare (bostad åt en) ............................. 1,200 300 3,000. Obs. Ingen inqvarteringsersätt-ning för de utom kronans hus boende.
8,200 420	—
S:a B 6,200.
8,620	—	6,200	—	—	—	2,420	—	C) Stipendiater. Ary ^ 5 st. läkarestipendiater å .................. 400 2,000. 5 st. d:o å .................. 300 1,600.
		3,500		3,500
S:a C 3,500.
0 3,500. B 6,200. A 15,700.
1,500 8,620 16,764	—	3,500 6,200 15,700 1,484	—	3,500 1,484	—	1,500 2,420 1,064	—
Summa Tit. 8 25,400,
26,884	—	26,884	—	4,984	—	4,984	—
38,625		38,625

—	~ \| --	1 1	1-		\| ~

Tit. lO (forts.).

Titel.

10 Kommendör-Kaptener af 2:a klass a

7 Kaptener ii............................................

18 Dito it............................,...............

8 Löjtnanter ii.............

18 Dito ii.............

8 Underlöjtnanter ii....

10 Dito ii....

Utföres efter afdrag af tillskottet från den enl.

Lön

2,000: —
1,666: 67.
1,333: 33.
800: —
666: 67.
533: 33.
400: —
Kgl. Er. d.

Tjenstg.-pgr

1,000:

Transport 39,500: —

Summa

833
666
400
333
266
200
3 Febr

indragna officerslöner serskild! afsätta besparingsfond

33.
67.

1863

3.000
2,500

2.000
1.200
1,000

800
600
genom

30.000
17,500

36.000
9,600

18.000
6,400
6,000

5,282: 93.
163,000: —

Inqvartering

Summa a. 1)

Anm. N:ris 1—6 enl. Normalstat för Flottans Officers-Corps den 10
tagna tariff.

a 2 Underofficerare.

Juli 1866. N:o 7 enl. den uti d:o d:o in -

5 Flaggstyrmän ii.....................................................

6 Flagg-konstaplar Ii.................................................

6 Flaggskeppare a......................................................

16 Öfverstyrman å.........-.............................................

20 Öfver-konstaplar å .................................................

20 öfverskeppare ii.......................................................

24 Understyrman ii.......................................................

35 Under-konstaplar ii .................................................

35 Underskeppare å ..............................................

Aflöningsspanmål till 167 Under-Officerare ii 17,325
Inqvartering ................................................................

Lön	Tjenstg.-pgr	Summa	4,000: —
....... 533:33.	266: 67.	800	—
....... 533:33.	266: 67.	800	—	4,800: —
....... 533:33.	266: 67.	800	—	4,800: —
...... 433:33.	216: 67.	650	—	10,400: —
...... 433:33:	216: 67.	650	—	13,000: —
....... 433:33.	216: 67.	650	—	13,000: —
....... 366:67.	183: 33.	550	—	13,200: -
....... 366:67.	183: 33.	550	—	19,250: —
366: 67.	183: 35.	550	—	19,250: —
kub.-fot — 2,893,275 å	2: 10

Summa a. 2)
hvartill kommer a 1)

Summa a)

Anm. N:ris 8—11 enl. stat för Flottans Under-Officers-Corps den 24 Jan. 1868. N:0
10 Juli 1866 intagna tariff.

1 Generalmajor ..........

2 öfverstar ä .............

3 Öfverstelöjtnanter å

6 Majorer ii ................

18 Kaptener å ............

17 Löjtnanter å............

b) Skärgårds-ArtiIleriets befäl,
b 1) Officerare.

Lön	Tjenstg.-pgr
... 4,000: —	2,000: —
... 3,200: —	1,600: —
... 2,666:67.	1,333: 33.
... 2,333:33.	1,166: 67.
... 1,666:67.	833: 33.
800: —	400: —

13 enl. uti Normalstat den
Summa
6,000: —	6,000	—
4,800: —	9,600	—
4,000: —	12,000	—
3,500: —	21,000	—
2,500: —	45,000	—
1,200: —	20,400	—
Transport 114,000	—

Tit. lO (forts.)

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.	Anmärkningar.
Tillökning.	Minskning.
157,717 11,015	07 26	157,717 10,805	07 26			210		210 Rdr öfverflyttade till Tit. 14 Nio 18. N:o 11. Spaumålsersättningen för år 1862 beräknad efter SO Bär pr man. Se K. Maj:ts Nåd. Prop. om statsverkets tillstånd och behof för år 1872. 1
168,732	33	168,522	33	—	—	210	—
101,700 6,075 6,208	88	101,700 8,350 6,208		2,274	12
113,983 168,732	88 33	116,258 168,522	33	2,274	12	210
282,716	21	284,780	33	2,274	12	210	-
''
—	— \| .--	1-	—	—		—

Tit. lO (forts.)

Titel.

8 Underlöjtnanter k.
Inqvartering..............

Transport 114,000:

Lön. Tjenstg.-pgr. Summa.

533:33. 266:67. 800: — 6,400:

Summa b 1)

Anm. N:ris 13—19 enl. Normalstat den 10 Juli 1866. N:o 20 enl. den uti dito intagna tariff.

b 2) Underofficerare. ''

Lön

.................... 533:33.

.................... 466:67.

.................... 400: —

4 Flaggjunkare k ...............................................

23 Styckjunkare k ...............................................

26 Sergeanter k.....................................................

Aflönings-spanmål till 53 Underofficerare a 17,325 kub.-fot — 918,225 kub.-f. k 2: 10
Inqvartering.........................................................................................................................

Tjenstg. pgr

266: 67.
233: 33.
200: —

Summa.

800.

700.

600.

3,200: —
16,100: —
15,600: —

, Summa b 2)
hvartill kommer b 1)

Summa b)

Anm. N:ris 21—24 enl. Stat för Skärgårds-Art:s Underofficers-corps den 24 Jan. 1868. N:0 25 enl. den i Normalstaten
d. 10 Juli 1866 intagna tariff.

c) Mekaniska Corpsen.

c 1) Carlskrona station.

1 Byggmästare ..........................................................................

1 Biträdande Ingeniör, arvode..............................................

Odisponerade, deraf inqvartering 72 B dr...................

Summa c 1)

c 2) Stockholms station.
	Lön	Tjenstg.-pgr.
1 Kapten ............................................................................................	............ 1,333:33	666: 67.
Anm. N:o 29 enl. stat för Mek. varp. d. 9 Febr. 1861.		Summa 0)
d) Kanonier-Corpsen.
Arvode till 2 Kompani-Chefer k 300 Kdr.........................................	..............................	... 600: —
2 Under-Officerare k 100 Kdr....................................	........ ....................	... 200: —
„ „ 8 Korporaler a 45 Kdr...................................................	...............................	...9025:-
(läge till 100 Kanonierer k 91: 25 Kdr...........................................
100 Underkanonierer k 51:10 Kdr.....................................		... 5,110: Transport

Tit. lo (forts.).

				Således för 1872.
Stat 1871.		För 1872.						Anmärkning.

				Tillökning.	Minskning.
120,400	—	120,400	—	-—		—
8,629	24	8	24	—	—		—
29	24	129,029	24	—	—	—	—
34,900		34,900
1,928	27	2,650		721	/3			N:o 24. Spanmålsersättningen för år 1872 beräknas
2,400	—	2,400	—	——	—	—	—	efter 50 R:dr pr man. Se K. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverkets tillstånd och behof för år 1872.
39,228	—	39,950		721
129,029	24	129,029	24	—	—	—	—
168,257	51	168,979	24	721	73	—	—
3,640
2,000	—
5,640	—
232	—
5,872		—	—		—	5,872	—
2,000		2,000	—
7,872	—	2,000	—	—	—	5,872	—
800		800
360	—	360	—	—	—	---	—
14,235	—	14,235	—	---	—	—	—
15,395	—	15,395	—	—	—		—

Tit. XO (forts.)

Titel.

Gage tillökning till 20 Öfverkanonierer a 91: 25 Rdr.............................................................

Gage till 1 Vaktdräng............... jemte 17,325 kbf. spanmål a 2,10 Rdr

Transport

47: 45.
36: 38.

Summa d)

Anm. N:ris 30-34 enligt Stat den 9 Febr. 1861 för Kanonier-Corpsen.

e) Matros-Corpsen.

Arvode till 4 Kompani-Chefer a 300 R:dr............-................

„ „ 8 Korporaler a 45 R:dr ....

Aflöning till 100 första klass Matroser
100 andra klass dito

200 Jungman a 51: 10 ......................-...........

Aflöningstillökning åt 100 första klass Matroser a 91: 25
100 andra klass dito å 36: 50

182: 50....
146 R:dr

200 Jungman a 40:
Inqvartering till Matroser och Jungman....

15.

18,250:

14,600:

10.220:

9,125:

3,650:

8,030:

Summa e)

Anm. N:ris 35—38 enl. stat för Matros-Corpse» d. 24 Jan. 1868.

1858; utgår af anslaget till flottans underhåll.

f) Skeppsgosse-Corpsen.

Arvode till 2 Kompani-Chefer å 300 R:dr ..............................

2 Kompani-Officerare å 150 R:dr ........................

M ,, 2 Kompani-Under-Officerare it 50 R:dr ...............

1 Uppbördsman (Underofficer)..............................

Gage till 10 Skeppsgossekorporaler ä 14: 60........................

200 Skeppsgossar it 7: 30

N:o 39 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli

600: —

"i.............................. 300: —

......... 100: —

................................. 100: —

......... 146: —

................................ 1,460: —

Till underhåll och beklädnad åt sådana karlskrifna skeppsgossar som icke kunnat vid Matros och

Kanonier-Corpserna samt Handtverks-Staterna i nummer pa Stat insattas ..................

Summa f)

Anm N-is 40—42 enl Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864. N:o 43 enl. Kgl. Er. d. 22 Aug. 1865 ang.
^ nedsättning tni 200 af goSsarneS "antal. Bni. Kgl. Er. d. 28 Sept. 1869 skola ytterligare 50 nummer hallas

vakanta b) På Reserv-Stater uppförda.

a) Gamla Reserv-Staten.

1 Kommendör-Kapten
1 Kapten-Löjtnant .....

Lön.

2,025:

1,080:

Pensions-afgift
m. m.

- 101: 25. 2,126: 2

- 41: 25. 1,121: 2

timma a)

Tit. 3.0 (forts.)

Stat 1871.		För 1872.		Således för 1872.
		Tillökning.	Minskning.
15,395	—	15,395	—		—	I	—
1.825	-	1,825	—	—	—		—
83	83	88	18	4	35
17,303	83	17,308	18	4	35	—	—
1,200 360	—	1,200 360	—	—	—	——	—
43,070	—	43,070	—		—		—
20,805		20,805	—		—	—	—
65,435	—	65,435	—		—	—	—
900		900
200	—	200	—		—		—
1,606	—	1,606	—	---	—		—
584	—	584	—		—		—
3,290	—	3,290	—		—		—
3,247	50	3,247	50
3,247	50	3,247	50 i		—	—	—

Tit, 3.0. (forts.)

Titel.

Anm. N:is 44—45 Bni. Reglera :t för Flottans Eeserv-Stat den 25 Febr. 1852 och Nåd. Cirkuläret den 9 April 1858.

b) Nya Reserv-Staten.

b l) Befäl.

Konter-Amiral.................

Kommendörer k..............

Kommendör-Kaptener ä
D:o k

5
7
4

4 Kaptener a ................

1 Dito ................

18 Kapten-Löjtnanter k .
21 Dito k .

6 Premier Löjtnanter a

1 Dito

Inqvartering....................

Lön.

4,000: —
3,000: —
2,666: 67.
2,333: 33.
2,000:
1,666:
1,466:
1,333:

800:

666:

67.

33.

67.

Tjenstg.-pgr.
2,000: —
1,500:
1,333:
1,666:
1,000:

833:

733:

666:

400:

333:

Löneförh.

33.

67.

33.

67.

33.

300: —
250: —

Summa.
6,000: -4,500: -4,000: -3,500: -3,000: -2,500: -2,200: -2,000: -1,500: -1,250: -

6,000

22,500

28,000

14.000

12.000

2,500

39,600

42,000

9,000

1,250

Summa b 1)

Anm.

N:ris 46—51. Bni. Stat för Flottans Officers-Corps den 9 Febr. 1861.
den 22 Juli 1858.

N:0 52. Bni. Inqvarterings-ordn.

b 2) Underbefäl.

Lön.

533: 33.
533:

533:

400:

366:

333:

366:

33.

67.

33.

67.

Tjenstg.-pgr.

266: 67. -

2 Flaggstyrmän k ................................

2 Flaggkonstaplar k................................

2 Flaggskeppare k.....................

5 Öfverstyrmän k ................................

16 Öfverkonstaplar k ............;.................

3 Ofverskeppare k...........i.....................

2 Understyrman k..................................

5 Underkonstaplar a...........................

1 Dito ...............................

4 Underskeppare a ...............................

Aflöningsspanmål till 42 Under-Officerare k 17,325 kbft — 727,650 kbft
Inqvartering ....................................................

Summa b 2)

Anm. N:ris 53 56. Bni. Stat för Flottans Under-Officers-Corps den 9 Febr. 1861. N:o 57. Bni. Inqvarteringsordn.
den 22 Juli 1858.

266:

200:

183:

166:

183:

67.

33.

67.

33.

Summa.
800: —
800
800
600
600
600
550
550
500
550
2,10

1,600

3,000

9,600

1,800

■1,100

2,750

500

2,200

Rdr...

C) På Indragnings-Stat öfverflyttade:

Lön till 1 Kommendör-Kapten......................................-

" ,, 2 Kaptener k 1,666,07 Rdr ................................. '' '' ''

„ v 1 Kapten-Löjtnant ...................................

. . 2,000: —

3,333: 34.

............. 1,466: 6

Transport 6,800: 01

Tit„ XO (forts.), Tit. IQ IQ

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

176,850

_ 11''672
188,522

25,750

1,528

1,263

28,541

176,850

11,672

188,522

Anmärkning.

25,750

2,100

1,263

29,113

571

571 93

N:u 56. Aflöningsspanmål för år 1872 är, enl.
K. Maj:ts Nåd, Trop. om, statsverkets tillstånd
och behof, beräknad efter SO Rdr pr man.

Tit. 3.0 (forts.), Tit H

N:o

Titel.

Lön till 10 Kapten-Löjtnanter ä 1,333,33 R:dr
„ „ 1 Premier-Löjtnant ............................

Transport 6,800: Öl.

.................. 13,333: 30.

................. 666: 67.

Summa C.

Anm N:ris 58—61. Enl. de uti K. Brefvet den 10 Juli 1866 för bildandet af en Indragnings-Stat, fastställda
grunder.

D) Expektans-Staten.

a) Carlskrona Station.

2,700: —

Lön till 1 Högbåtsman vid f. d. Kofferdi-Corpsen ..................................................

Bxpektanslöner till 12 utexaminerade kadetter ä 225 R:dr ....................................

Inqvartering............................................................................................................................................

Summa a)

Anm N:0 62. Enl. Stat för Extra och Expekt.-Staten den 7 Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll.
N:o 63. Enl. K. Brefvet den 2 Nov. 1824 och 16 Dec. 1862; utgår från Allmänna besparingarne. N:0 64.
Enl. Inqvarterings-ordn. den 22 Juli 1858.

b) Göteborgs f. d. Depot.

Ersättning för sång och sängkläder till dem som bebo Kronans hus.............................................

Anm. N:o 65. Enl. Stat för Expektans-Staten den 7. Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll.

Summa D b)
hvartill kommer ,, a)

B b 2)

» b 1)

,, ),

A f)
„ e)
>> d)
» c)
» b)
» a)

Summa Tit. 10

Ersättning till Amiralitets-Krigsmans-Kassan för vakans- och liggetids-besparingar,

enl. K. Brefvet den 18 Jan. 1853; utgår af Allmänna besparingarne ............... 1,905: —

Tit. II. Båtsmanshåll^.

A) Carlskrona Station.

Arvoden till 9 Chefer för Indelningskompanier ä 300 R:dr.

8 Dito ,, Roteringskompanier å dito

2,700: —
2,400: —

Transport

Tit* IO. (forts.), Tit. XX,

				Således för 1872.
Stat 187!.		För 1872.						Anmärkning.
		Tillökning.	Minskning

20,799	98					20,799	98
20,799	98		—		—	20,799	98	N:ris 58—61: Föreslås att öfverflyttas till Allmänna Indragningsstaten.
135		135
525	!>()	525	50		—		—
660	50	660	50		—		—	-
4	50	4	50	—	—	—	—
4	50	4	50	—	- -		—
660	50	660	50	—	—		—
20,799	98	—	—	---	•-	20,799	98
28,541	07	29,113	—	571	93	—	—
188,522	—	188.522	—	—	—		—
3,247	50	3,247	50	—	—	—	—
3,290	—	3,290	—		—		—
65,435		65,435			—		—
17,303	83	17,308	18	4	35	—	—
v 7,872	—	2,000	—	—	—	5,872	—
168,257	51	168,979	24	721	73		—
282,716	21	284,780	33	2,274	12	210		"
786,650	10	\| 763,340	25	3,572	13	26,881	98
5,100		5,100
5,100	\|-	5,100	\| —	1	—	—	1

T.tt„ H (forts.), Tit» 12-18.

Transport

5,890: —
8,440: —
253: —

Arvoden till 55 Korporaler vid båtsmanshåll^ å 38 R:dr.........................................

„ ,, 844 Artilleri-båtsmän it 10 R:dr ..............................................................

Inqvartering till Rapportkorporaler m. fl.................................................................

Tillskott i räntorna till Båtsman sindelningen i Blekinge .........................................;........., ~

Ersättning för upphörda qvarnräntor..............................................

Indelta räntor enl. markegång .....................................................................................................''

Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10, ersättning för upphörda qvarnräntor ................................

Summa A)

Anm. N:rts 1 2. Enl. Arvodes-Stat ''''deri 25 Jan. 1861. _ZV7o 3. Enl. Inqvarterings-ordning/ den 22 Juli 1868''
utg. af ansl. till Flottans underhåll. N:ris 4—7. Enl. Riks-Stat.

B) Stockholms Station.

Arvoden till 12 Chefer för Roteringskompanier å 300 Rdr ...
„ „ 72 Korporaler vid Båtsmanshållet ä 38 Rdr ...

372 Artilleri-Båtsmän k 10 Rdr..............................

Amu. Kris S—9 enl. Arvodesstat den 25 Jan. 1861.

2.736: —
3,720: —

Summa B)
_ A)

Summa Tit. 11.

Anm. Uppfordrade båtsmäns gage utgår dels från ansl. till flottans underhåll för de å Varfvet kommenderade
och dels från anslaget till sjövapnets ökningar för de till exercis kommenderad^.

Tit 12. Beklädnad och Sangsems.

Beklädnad och sängkläder åt Kanonierer ...............................

,, ,, „ Matroser ...................................................................

,, ,, skeppsgossar ...................................................................

Till förändring af skeppsgossekavajer .....................................................................

75: —

Beklädnad åt Båtsmän, högst .........................

Sängservis „ dito (»kojer och täcken»).

Summa Tit. 12

Anm. N:ris 1 3 enl Riks-Stat. Fördelningen enl. Kgl. Maj:ts Nåd. Propositipn till 1862— 1863 årens Riksdag biemlle
Riksstat UtSUmmanS ]emnaDde" N:0 4 enL KSL Br- d- 24 Juli 1855, utgår af allra. besp. N:ris 5—6

200 Kanonierer å 25 öre pr dag

Tit. 13. Matora underhåll.

A) Portions-kostnad.

18,250: —

Transport 18,250: —

Tit. XX (forts.), Tit. 12-18,

				Således för 1872.
Stat 1871.		För 1872.						Anmärkningar.
				1
				Tillökning.	Minskning.
5,100	—	5,100	—	—	—		—
14,330	—	14,330	—		—	___	—
24.000 7 80,962	Öl 79	24,000 80,962	79	---	—	7	Öl	N:o 4 Förslagsanslag. N:o 5 Föreslås att utgå från de under N:o 4 upp-förda 24,000 Rdr.
83	58	—	—	—	—	83	58	N:o 7 Föreslås att utgå från de under N:o 4 upp-
124,483	9ti	124,392	79		—	91	19	torda 24,000 Rdr.
3,600		3,600
6,456	—	6,456	—			—
10,056		10,056			_	__
124,483	98	124,392	79	—	—	91	19
134,539	98	134,448	79	—	—	91	19
17,624		17,624						X
24,000 13,540	Öl)	24,000 13,540	00	—	—	—	—	1 N:ris /—3. Reservationsanslag.
55,164 138,200 13,500	til)	55,164 82,034 13,500	00 07	—	—	56,165	93	N:0 5. Förslagsanslag. Minskningen föranledes ge-genom 2,322 båtsmäns öfverförande till Rån ^försvaret; se K. Majrt.s Nåd. Prop. N:o 6. Föreslås att förändras från reservations-till vanligt anslag.
206,864	00	150,698	07		—	56,165	93

——	—	—	—	—	—	—	—

Tit. X3 (forts.)

8
9

16
17

1 Yaktdräng k 25 öre pr dag ... .

300 Matroser och Jungman a dito

200 Skeppsgossar k dito .................

Uppfordrade Båtsmän ......................

Transport 18,250
............... 91

Summa A)

Anm.

Deri genom Kgl. Er. d. 30 Dec. 1863 bestämda tillökning i detta underhåll utgår af besp. å ansl. till
Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll. För natura underhåll åt Mariner, Kanonierer, Matroser,
Jungman, Skeppsgossar och Båtsmän bestämdes anslaget vid 1859—1860 årens Riksdag till 248,600 Rdr

N:o 1 enl. stat för Kanonier-öorpsen d. 9 Febr. 1861. N:o 3 enl. stat för Matros-Oorpsen den 24 Jan. 1868.
N:o 3 enl. stat för Skeppsgosse-Gorpsen den 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d. 22 Aug. 1868, ang. nedsättning
af gossarnes antal. N:o 4 enl. Eiks-Stat, (återstoden af anslaget.)

B) Spanmålsupphandlings- och Bageri-kostnader.

a) Aflöning till personalen vid Ångqvarns- och Bageri-inrättningen

1 Kronobagare, lön 1,800 och arvode 200........

1 Gesäll a 70 Rdr pr män.................................

1 D:o a 60 d:o ................................

3 D:o a 50 d:o ................................

Carlskrona.

Förhandskarl k 35 Rdr pr mån..................

Mjölnare k 100 d:o .................

Lärling a 40 d:o .................

Qvarndrängar k 420 Rdr (35 Rdr d:o) ........

Maskinist a 70 Rdr pr mån...........................

Handtlangare k 24 Rdr (a 8 öre pr arbetsdag).......

D:o a 12 Rdr (k 4 öre pr arbetsdag).......

Officer för tillsyn och kontroll, arvode ....................

840

720

1,800

168: —
36: —

Summa B. a)

Anm. Kostnaden för bröd till personalen vid ångqvarn och bageri utgår från ansl. till spanmålsupphandlingsoch
bageri-kostnader samt äro inberäknade uti nedanstående N:o 14. N:0 5—13 enl. Stat för nämnde personal
d. 23 Febr. 1864.

b) Brödbaknings- och Spanmålsförmalnings-kostnader m.

Till förefallande utgifter ...................................................................................

Anm. Nio 14 enl. Riksstat.

För bröd till 200 Kanonierer
„ ,, 300 Matroser

„ „ 200 Skeppsgossar

C) Spanmål.

3,430 kub.-fot spanmål,
6,860 „ „
3,430 ,, ,,

Summa B)

= 13,720 k.-f. k 2,10 Rdr

Transport

Tit. IS (forts.)

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

Anmärkningar.

18,341

36,500

18,250

100,588

173,680

2,000

3,360

420

1,200

480

840

204

300

9,644

5,806

9,644

15,450 j —

28,812

18,341

36.500

18,250

99,908

173,000

2,000

3,360
420
1,200
480
840
. 840

204

300

9,644

5,806

9,644

15,450

680

Förslags-anslag.

Föreslås att förändras från reservations- till vanligt
anslag.

Tit 18 (forts.). Tit. 14.

N:o.

Tite

Transport

Odisponerad aflönings-spanmål 11,016,250 k.-f. a 2,10 Rdr

Summa C)

Anm. Förenämnda 11,016,250 k.-f. odisp. aflönings-spanmål anses erforderlig till fyllnad i behofvet af spannmål till
Flottans underhåll. — N:u 15 enl. Stat för Kanonier Corpsen den 9 Febr. 1861. N:0 16 enl. Stat för Matros-Corpsen
d. 24 Jan. 1868. N:o 17 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen d. 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d.
22 Aug. 1865. N:o 18: vid 1865—1866 årens Riksdag medgåfvo Rikets Ständer öfverskottets bibehållande
å Hufvudtiteln såsom erforderligt till fyllnad i natura-spanmålen under Underhålls-anslaget.

Summa G)
hvartill komma B)

__A).

Summa Tit. 13

Tit. 14. iarin-Regementet.

A) Aflöning.

		Lön.	Tjenstg.-pgr. Arvode.	c limma.
1	Öfverste och Sek.-Chef.......	................ 3,000: —	1,500:	- - 1,000: —	5.500	— 5,500	—
2	1 Första Major ...................	................ 2.666: 67.	1,333:	33. ----	4,000	— 4,000	—
	1 Andra d:o ...................	................ 2,333: 33.	1,166:	67.	3,500	— ''3,500	—
3 ,	8 Kaptener it ......................	................ 1,466: 67.	733:	33. ----	2,200	— 17,600	—
4	8 Löjtnanter it ...................	................ 800: —	400:	----	1,200	9,600	—
	4 D:o	................ 666: 67.	333:	33.---	1,000	4,000	—
5	10 Underlöjtnanter it...........	................ 533: 33.	266:	67.	800	— 8,000	—
6	2 Adjutanter it ....................	...................	—	100: —	100	— 200	—
7	8 Fanjunkare it...............	................ 533: 33.	266:	67.---	800	— 6,400	—
8	8 Fourier ä ......................	................ 333: 33.	166:	67.	500	— 4,000	—
	8 D:o ,, ......................	................ 266: 67.	133:	33.---	400	3,200	—
9	1 Regementstrumslagare .	................ 266: 67.	133:	33.	400	— 400	—
10	8 Hautboister å....................	............... 150: —	—	—---	150	— 1,200	—
11	Aflönings-tillökning för 8	Distinktionskorporale	r it 72	Rdr....................		.......... 576	—
	32 Korporaler it 36 Rdr				........... 1,152	—
	16	Hornblåsare it 18 Rdr ........			.......... 288	—
	16 Trumslagare it d:o				........... 288	—
12	Till gratifikationer åt Korp	oraler, såsom gageförhöjning			.......... 480	—

Gage för 792 man under 11- män. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319 dag.) ä 6

öre om dagen ........................................................................................................

Till gratifikationer åt Kanonkommendörer och Skarpskyttar, omkr............................... 1,200: -

Aflöningsspanmål till 33 Underofficerare it 17,325 k.-f. — 571,725 å 2,10 Rdr ...........................

Transport

Tit. 18 (forts.). Tit. 2.-4=.

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872	Anmärkningar.
Tillökning.	Minskning.
28,812 23,134	12	I 69,752	i 17	17,806	05			1
51,946	12	69,752	17	17,806	05	—_	—	Föreslås att upptagas såsom vanligt anslag.
51,946 15,450 173,680	12	69,752 15,450 173,000	17 -	17,806	05	680	—
241,076	12	258,202	17	17,806	05	680	—

				17,126	05		''
67,600		67,600
2,304	—	2,304	—	—	—	7-	—
13,516	80	13,516	80		—	—	■—
1,200	62	1,650	—	449	38	—	—	N:o 15. Spanmåls-ersättning ä 50 Bdr pr man. Se . K. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverkets till-stånd och behof för år 1872.
84,621	42	85,070	80	449	38	■--	—

Tit. 14 (forts.). Tit. 15.

N:o.	Titel.

Transport

640: —
1,280: —
640: —

Summa A)

Anm. N:0 1—11 enl. Normalstat för Marin-Regementet d. 26 Jan 1864. N:0 12 enl. Kgl. Er. den 18 Deo. 1866;
utg. af allra. besp. N:o 13 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 14 enl. Kgl. Er. d. 19 Jan. 1864; utgår fr.
allra. besp. N:is 15—17 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 18 enl. Inqvarterings-ordn. d. 22 Juli 1858. N:o
19 enl. dito; utg. af ansl. till Klottång underhåll.

18
19

Rations-ersättning och stallhyra till Sek.-Chefens

„ 2:ne Majorer 4
„ 2:ne Adjutanter 2

Värfnings-passevolans för 800 man a 6,75 Rdr ............

Inqvartering till befälet..................................................

Dito till manskapet............................................

2:ne hästar ä 320 Rdr
d:o ä d:o

d:o a d:o

ti) Beklädnad och Sängservis.

Beklädnad och sängkläder åt Mariner .............................................

Anm. Bni. Rikssat. Se anm. vid Tit. 12 N:is 1—3.

C) Natura underhåll.

Portions-kostnad för 792 man under 1^ mån. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319

dagar) k 25 öre pr man om dagen ........................................................................

Brödbaknings och spanmålsförmalnings-kostnader m. m...................................................................

Spanmål till bröd åt 792 man, 10,581,550 k.-f. k 2,10 ......................................................................

Till servisens underhåll i Regementets mat-inrättning .....................................................................

Summa C)
hvartill kommer B)

Summa Tit. 14

Anm. N:o 21 enl. Stat för Marin-Reg:tet den 26 Jan. 1864. N:o 22 enl. Riksstat: beräknad andel. N:is 23—24
enl. Stat för Marin-Reg:tet d. 26 Jan. 1864.

Tit. 15. Marin-Ingeniör-Stateo.

A) Carlskrona Station. Lön. Arvode.

1 Direktör...............................................................................:.....-................... 4,500: — 500: —

3 Ingeniörer ä................................................................................................... 3,000: — ----

Inqvartering ..........................................................................................................................................

Summa A)

Anm. N:is 1—2 enl. Stat för Marin-Ingeniörstaten d. 20 Maj 1868. N:o 3 enl. dito och den uti Normalstaten
för Flottan^ Offiöers-Corps den 10 Juli 1866 intagna tariff.

Tit. 14 (forts.). Tit. 13.

Stat 1871.	För 1872.	1 Således för 1872
Tillökning.	Minskning.
84,621	42	85,070	80	449	38		—
2,560		2,560
5,400	—	5,400	—	—	—	—	—
4,290	—	4,500	—	210	—	—	—
2,415	—	2,415	__	—	—	—	—
99,286	42	99,945	80	659	38		—
63,235	40	63,235	40
56,320		56,320
3,550	—	3,550	—	—	—	—	—
22,221	26	24,877	22	2,655	90		—
150	—	150	—	——	—		—
82,241	20	84,897	22	2,655	96		_
63,235	40	63,235	40		—		—
99,286	42	99,945	80	659	38	—	—
244,763	08	248,078	42	3,315	34
—	—	150	—	150	—		—
244,763	08	248,228	42	3,465	34	—-—	-—
5,000		5,000
9,000	—	9,000	—		—	—
300	—	300	—		—		—
14,300	—	14,300	—	—	—		—

Anmärkningar.

N:o 18. Enligt stat, 4,500 Rdr.

Reservations-anslag.

Förslags-anslag.

N:o 23. Tillökning genom natura-spanmålens utbyte
mot penningar. Se K. M:ts Nåd. Trop. om
Statsverkets tillstånd och behof för år 1872.

Från Tit. 21 N:o 3.

248,228: 42 utgör den summa som bör med regementet
öfverflyttas till Landförsvaret.

Tit. 13 (forts.). Tit. 16.

B) Stockholms Station.

1 Öfver-Direktör .......................................................................

1 Direktör ...................................................................................

2 Ingeniörer a..............................................................................

Till erforderliga ritarebiträdens aflönande ................................

Inqvartering .................................................................................

Lön.

4,500: -3,000: -

Arvode.

7,000: -500: -

Summa.

7,000: -5,000: -6,000: -

Summa B)
hvartill kommer A)

Summa Tit. 15

Ersättning till 3:ne Officerare vid Flottans f. d. Konstruktions-Corps för förlorade inkomster
genom upphörandet af kontrollen å skeppsmätningar ...................... 550: —

Anm. N:is å—7 enl. Stat för Marin-Ingeniör-Staten den 20 Maj 1868. N:o 8 enl. dito och den uti Normalstaten
för Skärgårds-Art. Officers-Corps d. 10 Juli 1866 intagna tariff. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 29 Maj 1866 och
24 Jan. 1*68; utgår af allra besparingarne.

Tit. 16—17. Nybyggnad och Underhåll.

Tit. 16. Aflöning.

A) Carlskrona Station.

Timmermans- och Handtverks-staterna............................................................................................

2 i Maskinist-staten ............................................................................................. .................................

3 Gage till 700 uppfordrade Båtsmän och 30 Timmerbåtsmän.........................................................

Summa A)

B) Stockholms Station.

Timmermans- och Handtverks-staterna....................................................................

Maskinist-staten .....................................................................-....................................

Gage till uppfordrade Båtsmän och arbetspenningar till Kanonier-Kompanierna.

C) Göteborgs f. d. Depot.

Timmermans- och Handtverks-staterna.........................................

Anm. Enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep. indraget fr. d. 1 Okt. s. å.

D) Spanmål.

Till bröd åt förenämnde arbetspersonal 19,177,2 k.-f. a 2: 10 .

Summa B)

Summa C)

Transport

rJ7i.t lO (iorts.). Tit. lO.

Stat 1871.	För 1872.	i Således för 1872.	I Anmärkningar.
Tillökning.	\| Minskning.
18,000		18,000	-				I
5,000	-	5,000	—	—	—
750	—	750	—	—	—	—	\| —	-
23,750	!-	23,750	_	.	_
14,300	—	14,300	—	—	—	—
38,050		38,050	—	—	—	—	—
i								Tit. 16—17. Reservations* inslag.
182,505	3f>	182,505	Sfi					i
17,331		17,331	—		—		—
15,987	—	15,987	—	—	—		—
215,823	36	215,823	36	—	—	—	—
32,987	68	32,987	08
13,425		13,425		—	—	—	—
9,150	—	9,150	—	—	—	—	—
55,562	68	55,562	08		—	—	—
4,116	75	4,116	75
4,116	75	4,116	75		—	—	—
40,272	12	30,754	02			9,518	10
40,272	12	30,754	02		—	9,518	10

Tit. lö (forts.). Tit. XV—-SO.

N:o.	Titel.
		Transport
	hvartill kommer C)
		B)
		A)
		Summa Tit. 16
	Tit. 17. Materiel.
1	Till nybyggnad och underhåll af fartyg, hus, byggnader och inventarier in.	in. ........................
	Anm. Tit. 16—17. Nybyggnad och underhåll fördelas och användas i enl. med särskild af Kgl. Maj:t för
	hvarje år utfärdad Stat.
	Tit. 18. Sjövapnets öfningar.
1	För exercis af Flottans bemanning och Sjö-expeditioner till handelns skyddande .....................
	Amu. Bni. Riksstat.
	Tit. 19—21. Undervisningsväsendet.
	Tit. 19. Sjökrigs-Skolan.
1	Arvode till Chefen ..........................................................................................
	. 2 Kadett-Officerare k 800 Rdr ......................................
2	,, ,, 1 Lärare..	1.200: —
	3 Dito k 800 Rdr ...................	2,400: —
	2 Dito k 600 Rdr ......................................................................	............. 1,200: —
	2 Dito a 500 Rdr ........................................................................	.............. 1,000: —
	5 Dito k 400 Rdr ........................................................................	.............. 2,000: —
	4 Dito k 300 Rdr .......................................................................	.............. 1,200: —
	3 Dito k 200 Rdr ......................................................................	............. 600: —
	1 Dito ............................................................................................	.............. 150: —
3	,, ,, 1 Läkare ........................................................................................	.............. 150: —
	1 Vaktmästare .........,....................................................................	.............. 600: —
	2 Drängar, tillsammans ..................................................................	.............. 1,000: —
4	Öfriöa utgifter för Skolan...................... ...................................................
5	Besparas (återstoden af ett danslärare-arvode)..................................................................................
	Summa Tit. 19

Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Sjökrigs-Skolan d. 21 Maj 1867. No 5 enl. Kgl. Er. d. 4 Juli 1868.

Tit. 20. Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst

eller kommendering utrikes.

Att användas enl. Kgl. Maj:ts Nåd. föreskrifter................................................................................

Anm. N:o 1 enl. Riksstat.

Tit. 16 (forts.), Tit. IV—OO.

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.		. .... I
Tillökning.	Minskning.	Anmärkningar.
40,272	12	30,754	02	—	—	9,518	10
4,116	75	4,116	75
55,562	08	55,562	08	—
215,823	30	215,823	30	i	—		—	''
315,774	91	306,256	81	1--	—	9,518	10	Reservations-anslag.
476,531	»1	476,531	Öl	i				Reservations-anslag.
629,850		629,850						1 1 Reservations-anslag.
1,500		1,500						1 . -
1,600		1,600						1
9,750	—	9,750	—	---			_
1,750		1,750
6,770	—	6,770	—	—
100	—	100	—		—	—	—
21,470	—	21,470	-1		—		—
15,000		15,000						i
1					\|

Tit. lO

Tit. 21. Undervisningsanstalter å stationerna.

A) Carlskrona Station.

a) Informationsverket.

1 Arvode till 4 Informations-Officerare a 300 Edr.....................

d:0'' ä 150 Rdr.

4 Instruktions

1 Dito ...........

4 Under-Officerare k 90 Rdr

1,200: —
600: —
150: —

Summa a)

Amu. N:ris 1—2 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861. N:o 3 enl. Kgl. Er. den 16 Maj 1851; utgår från ansl. till
sjövapnets öfningar. N:o 4 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861.

b) Skeppsgosse-Skolan.

1 Rektor ...............................

1 Kollega...............................

1 biträdande lärare................

5 Monitorer af matroskåren

Lön

1,200

1,000

600

Löneförhöjn. Arvode.

750: — 300: —

250: —---

--- 200: —

---40; -

Summa.

2,250: -1,250: -800: -200: -

Odispöneradt till löner och löneförhöjningar åt lärare.
Inqvartering..........................................................................

Summa b)

Anm. N:ris 5—9 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864 och 24 § i Nåd. Reglementet d. 27 Nov;
1860 för skolan. N:o 10 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli 1858.

B) Stockholms station

Arvode till 1 Informations-OfFicer......................................................

„ „ 2 Instruktions-Officerare a 150......................................

,, „ 3 Under-Officerare vid Informationsverket a 90 Rdr.

300

270

Anm. Arvode! till den i stat upptagne 2:dre Informations-Officeren öfverflyttades enl. Kgl. Er. d. 31 Bec. 1868
till föreståndaren för Stationens mek. Departement; (Tit. 5 N:o 28.)

Arvode till 1 Musik-lärare för hornblåsares inöfvande

Summa B)

Anm. N:ris 11—13 enl. Arvodes-Stat den 26 Jan. 1861. N:o U enl. Kgl. Er. d. 12 Mars 1836; utg. från anslaget
till extra utgifter,

Tit Öl

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.	Anmärkning.
Tillökning.	Minskning.
1 : 1,950 360		1,800 360				150		/ N:o 3. ISO Rdr följer Marinreg. till 4:de hufvudtiteln.
2,310	—	2,160	—		—	150	—
4,500 800 228		4,500 800 228
5,528	—	5,528	—		—	—•—	—
870 600	—	870 600	—		—		—
1,470		1,470
		I		I

Tit. Si (forts.), Tit. 20-26.

N:o.

Titel.

Summa B)
A b)
„ a)

Summa Tit. 21

Tit. 22. Rese- och Traktamentsmedel.

Till erforderliga utgifter ...........................................................................

Anm. N:o 1 enl. Eiks-Stat.

Tit. 23. Durchmarschkostnader.

Till erforderliga utgifter............................................................................................;.........................

Anm. N:o 1 enl. Riks-Stat.

Tit 24—25. Sjömätiiingar.

Tit. 24. Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.

Arvode till Chefen.............................................................................................................................

„ „ 2 Officerare a 800 Rdr.........

„ 2 dito a 600 Rdr.........................

• „ 2 dito k 500 Rdr...................................................

1 Ritare...........

1 Vaktmästare

1,600

1,200

1,000

Anm. N-.ris 1—4 enl. Stat för Sjökarte-verket d. 4 Febr. 1870.

Tit. 25. Allmänna utgifter.

Till sj om ätningsexp editioner och sjö karte kontorets öfriga verksamhet .............

Tit. 26—27. lifräddningsanstalterna.

Tit. 28. Aflöning.

Arvode till Inspektören vid Lifräddnings väsende t

Inspektörens supleaiX..........................................................................

» » 3 Uppsyningsman a 96 Rdr ................................................................

6 dito a 84 „ ..............................................................

3 dito ä 72 „ ............................................................

>> 9 Båtstyrare a 30 Rdr,................................................................

» „ 90 Man räddningsmanskap k 24 Rdr .

12 dito k i8 Rdr...................................''.........

Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Lifräddnings väsendet den 1 Febr. 1870.

Summa Tit. 24.

1,000:

200:

288

504

216

2,160:

216:

Summa Tit. 26.

Tit. £21 (forts.), Tit. - SÖ

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872.	Anmärkningar.
Tillökning.	Minskning.
1,470 5,528 2,310	—	1,470 5,528 2,160	—	—	—	150	—	Förslagsanslag. Föreslås att förändras från reservations- till van-ligt anslag. i Tit. 24—25 öfverflyttas till Tit. 30; se Kgl. Maj:tsi / Nåd. Prop. om Statsverkets tillstånd och be- ! hot för 1872. 1 Tit. 26 öfverflyttas till Tit. 30; Se Kgl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverkets 1 Hl stånd och be-hof för 1872.
9,308	—	9,158	—	-----	—	150	—
14,100		14,100
20,000		20,000
1,000 3,800 2,500 600	—
7,900	—	—	—	—	—	7,900	—
52,100						52,100
1 1,200 1,008 270 2,376	—			''
4,854	—			—		4,854	—

Tit. ST—SO.

N:o.	Titel.
1	Tit. 27. Allmänna utgifter. Till materielens underhåll, inspektionsresor, traktamenten och hästlega vid räddningsföretag, expenser in. in.....................................
	Tit. 28. Diverse behof.
1 ,	Till tomtöre- m. fl. stadsafgifter, postporto för utländska bref, prenumeration af tidningar, trakta-menten åt besigtningsmän, lys- och renhållningskostnader, auktionist-arvoden, blankettryck, transportkostnad, vård af beklädnader och sängkläder i utredningsförrådet in. fl. utgifter, till hvilkas bestridande medel icke finnas å annan titel anvisade ......
	Anm. N:o 1 enl. Riks-Sfcat.
1	Tit. 28. Extra Utgifter. Till diverse utgifter enl. Kgl. Maj:ts dispositioner............/.........................................................
	Anm, N:o 1 enl. Riks-Stat.
1	Tit. 30. Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal. Till aflöning åt Lots- och Fyrpersonalen samt nybyggnad och underhåll af fyrar och sjömär-ken in. m., enl. af Kongl. Maj:t för hvarje år utfärdad serskild stat ...
	Anm. N:o 1 enl. Riksstat.

Tit. 3*7—00

Stat 1871.	För 1872.	Således för 1872. Tillökning. Minskning. 1	Anmärkningar. '' . i
5,146						5,146		Tit. 27 öfverflyttas till Tit. 30 ; Se Kgl. Maj:ts Nåd. Prop. om statsverkets tillstånd och be-hof för 1872. N:o 1. Bni. Kgl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsver-kets tillstånd och behof för år 1872 äro af till-ökningen, 100,000 Bär, afsedda: för Sjömätningar (Tit 24—25) ............... 60,000. ,, Lifräddningsanstalterna (Tit. 26—27) 10,000.
19,175		19,175
12,900		12,900
650,460		750,460	—	100,000	—	—_	—

Sammandrag af ofvan upptåg ne anvisningar å 5:te Hufvud-Titelns

allmänna besparingar.

	!2j
H	§
&	B		Riksmynt,
3	13	För tjenstgöring under Civil-ledamotcns i Förvaltningen af Sjöärendena
		semester ...................................................	125	—
5	7	Aflöning till befäl och manskap å sjöfästningarnc Kungsholmen och Drott-
		. ningskär ........................................................................................ 5,000: —
,,	P	Till sekreteraren G. Trädgård!} för upphörd passlösen..................... 106: —
,,	17	Löneförhöjning till Förvaltaren 0. F. Gynther .............................. 1,000: —
	18	Aflöning till 1 Förvaltare och 1 Kammarskrifvare vid ekevirkes-
		förrådet i Garlskrona........................................................... 2,800: —
„	19	Lön till Kontrollören J. G. Middendörff .................................... 975: —
	34	Löneförhöjning till Förvaltaren A. O. Beckman .............................. 500: —
	35	Arvode till biträde åt Beklädnads- och Virkesförrådsförvaltaren vid
		Stockholms station ........................................................................ 400: —	10,781	—
10	CD ! vH	Bidrag till reglerandet af Officerslöner från den enl. Iigl. Er. d
		3 Febr. 1863 särskild! afsätta besparingsfond .......................... 5,282:93.
n	63	Bxnektanslöner till 12 utexaminerade kadetter ä 225................... 2,700:
"	66	Ersättning till Amiralitets-Krigsmanskassan för vakans och ligge-
		tidsbesparingar ............................................................................. 1,905; —	9,887	93
12	4	Till förändring af skeppsgossekavajer .........................................................:.....	75	—
14	12	„ gratifikationer åt Korporaler vid Marin-Regementet.............. .480: —
,,	14	,, dito åt Kanonkommendörer och Skarpskyttar vid dito 1,200: —	1,680	—
15	9	Ersättning till 3:ne officerare vid Flottans f. d. Konstruktions-
		corps för förlorade inkomster genom upphörandet af kontrol-
		len å skeppsmätningar....................................................................................	550	—
	4	Summa	23,098	93

(Tillhör Bil. lätt. B.)

1871 års Riksstat.

1871 års Riksstat upptager anslag, som

\ Riksmynt.
15,000
18,900	—
4,100	—
35,250	—
21,470
1,191,373	90
81,053	98
24,000	—
1,391,147	88
633,160	42
162,000	—
13,500	—
138,200	—
946,860	42

Aflöningsstater.

Departements-Chefen ............................

Departementets Kansli-expedition..........

Departementets Kommando-expedition,

Förvaltningen af Sjö-Årendena.............

Sjökrigsskolan ........................................

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och Stockholm samt Depöt i
Götehorg:

Penningar ................................................................................................... 1,106,437: 30

Oindelt spanmål, 40,446 kub.-fot ä 2,1» rdr,.......................................... 84,936: 60

Båtsmansindelningen, penningar....................................................................... 7: 61

Indelta räntor enligt markegång, på förslag........................................ ... 80,962: 79

Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10 rdr ...''T.............................................. 83: 58

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagne räntor, förslagsanslag......

""”Summa aflöningsstater

Materielen.

Flottans underhåll, reservationsanslag:

penningar......................................................................................................... 592 888: 30

spanmål 19,177,2 kub.-fot b, 2,10 rdr............................................................ 40,272: 12

Flottans nybyggnad, reservationsanslag..................................................................''.............

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, reservationsanslag.............................................

Båtsmännens beklädnad, förslagsanslag, högst...............................................................

Transport

återfinnas under nedanstående titlar.

Titel.	Nummer.			Riksmynt.
1	i	Departemdntets Chef samt Kansli- och Kommando-Expeditioner, aflöning...	15,000
))	2—8	Dito d:o d:o ..................		18,900	—
))	9—11	Dito d:o d:o ..................		4,100	—
-3	1—12	Förvaltningen af Sjö-Ärendena, aflöning..................		35,250	—
9	1—5	Undervisningsväsendet, Sjökrigsskolan .....................		21,470	—
5	1—5	Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer, aflöning......	10,025: —
))	8	D:o d:o d:o .....................	1,230: —
))	10—14	D:o d:o d:o .....................	65,150: —
»	20—22	D:o d:o d:o .....................	4,000: —
5)	26—28	D:o d:o d:o .....................	5,467: 50
))	30—41	D:o d:o d:o .....................	34,445: — 120,317: 50
7	1-8	Lagskipning och själavård ..........................................	................... 10,379: —
8	1—9	Sjukvård, aflöning.........................................................	.................... 26,884: —
10	1—61	Militärpersonalen, aflöning.........................................	785,985: 10
))	64	l):o d:o ..........................................	525: 50 7Sfi K10.
11	1—2	D:o Båtsmanshållet ..............................	19,430: —
»	8—9	D:o d:o ..............................	10,056: — 29,486: —
13	15—18	D:o Natura-underhåll............................	.................... 51.946: 12
14	1—18	D:o Marin-Kegementet...................''....	96,871: 42
»	23	D:o d:o ........................	22,221: 26
))	24	D:o d:o	. 150: — 119,242: 68
15	1—8	Marin-Ingeniör-Staten ......................''...........................	.................... 38,050: —
21	1—2	Undervisningsväsendet, undervisningsanstalter å sta-
		tionerna.....................................................................	1,800: —
))	4—13	D:o d:o .........................................	'' 6A58: - 8j558; _	1,191,373	90
11	5—7	Militärpersonalen, Båtsmanshållet...............................		81,053	98
))	4	D:o d:o ...............................		24,000	—
5	29	Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning.......	................... 300: —
10	62	Militärpersonalen, aflöning.........................................	...... 135: —
))	65	D:o d:o ..........................................	...... 4: 50 139: 50
14	19	D:o Marin-Regementet.........................	................. 2,415: —
16	1—8	Nybyggnad och underhåll, aflöning..........................	................... 315,774: 91
17	1	D:o d:o materiel............................	................... 314,531: 01	633,160	42
»	1	D:o d:o d:o ............................		162,000	—
12	6	Militärpersonalen, beklädnad och sängservis.............		13,500	—
)>	5	D:o d:o d:o ..............		138,200	—
			Transport	2,338,008	30

Transport

Beklädnad åt Mariner, Kanonier, Matroser och Skeppsgossar, reservationsanslag.........

Summa materielen

Diverse anslag.

Sjövapnets öfningar, reservationsanslag:

Exercis af flottans bemanning .........................................

Sjö-expeditioner till handelns skyddande..........................................

För sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag................

Lifräddningsanstalterna på rikets kuster, reservationsanslag

480,000:

150,000:

Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll, förslagsanslag.................

Tiutrikes0ndieX fÖr SJÖ°fficerare under inställelse i utländsk tjenst eller kommendering

Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader, reservationsanslag.....

Durchmarschkostnader...........................

För sjukvård........................................

För diverse behof..............;............................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementets^
Kommando-expedition.................................................... r

Skrifmaterialier och expenser, ved m.m. för Departementets Kansli-expedition, förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Sjöförsvarets stationer och Depot,förslagsanslag

Summa diverse anslag

Extra utgifter

Riksmynt.

För handeln.

Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, reservationsanslag

hvartill kommer diverse anslag
materielen
aflöningsstater

Summa riksstat

946,860 142
118,400

1,065,260	42
630,000 60,000
10,000	—
230,000	---
15,000	—
20,000
20,000	-—
39,000 19,175	—
15,000	—
5,000 1,156 27,000	ro
15,000
1,106,331	ro
650,460 1,106,331 1,065,260 1,391,147	ro 42 88
4,213,200	—

1—3

1—4

5—14

Militärperso tialcn, beklädnad och sängs er vis

D:o

Marin-regementet

Transport

55,164: 60
63,235: 40

629,850:

ISO:

7,900

52,100

4,854

5,146

173,680

56,320

1,000

15,450

3,550

Sjö vapnets öfningar..............................

Undervisningsväsendet, undervisningsanstalter å stationerna

Sjömatningar, aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.........

D:o allmänna utgifter .........................

Lifräddningsanstalterna, aflöning..................................

D:° allmänna utgifter ...........................

Militärpersonalen, natura underhåll .....................

D:o Marin-regementet...........................

Undervisningsväsendet, stipendier för Sjöofficerare under anstallning
i utländsk tjenst eller kommendering utrikes
förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning

Militärpersonalen, natura underhåll............................................

D:o Marin-regementet .....................

Durchmarschkostnader ...........................

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning.........

D:o d:o d:o

Sjukvård, allmänna utgifter

Diverse behof..........,...............:.....

Lagskipning och själavård..................................

Bese- och traktamentsmedel..........

DeE":r:ip"

F0™dtmnm° *f skrifmaterialier och expenser, ^ ''

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, skrifmaterLlVö^Jx'''' i......................i..........

D:o d-o d- imatenalier och expenser, ved m. in.

EåttgSvi“nde*’

................................................................................. 12,900

75: —
300: —

375:

38,625:

900: —
14,100: —

ILots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal

Summa

Riksmynt/

2,338,008

118,400

630.000
60,000
10,000

230.000
15,000

20,000

39.000
19,175

15.000

5,000

1,156

27,000

15,000

650,460

4,213,200

Bil. Litt. C.

P. M.

a) Spanmål å aflöningsstaterna.

Genom Kong!. Harts Nådiga Bref den 25 April 1796 tillerkändes hvar och
en åt de verkligen tjenstgörande och på ordinarie Stat varande Under-officerare

J”81”1, hvj ken geuom Kon8L trefven den 6 Februari och 27 Augusti
1816 förklarades vara att anse såsom underhåll in natura och ej såsom lön

Vid reorganisation af Flottans Corpser, enligt Stat af den 24 April 1816

upptogs i Riksstat under aflöningsanslaget 9,549 Tunnor spanmål fördelade på
lodande satt: 1

Örlogs Flottan.

till 300 verkligen tjenstgörande Underofficerare........ T

» 1423 Sjöartillerister.............. ..... ''

-> 26 Underofficerare vid Sjöartilleriet............ '' " . ’

» 4 Mönsterskrifvare vid d:o ....... ” * ’

” f U:o för Copverdiebåtsmän.......... ”

„ 200 ordinarie Skeppsgossar ... ” „ ''

» 100 extra dito . . . . ^ ^ ............. S''

..........»

= 6,174^ T:r.

Arméens Flottas Escader i Stockholm.

till 110 verkligen tjenstgörande Underofficerare .............Tt

” ^27 man af Stockholms Volontär-Regemente ...... .

" 9 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)......" 27‘

„ 20 ordinarie Skeppsgossar ........... ” ''

„ 10 extra , d:o ” j(V

....................,, 30^.

= 2,029 T:r 8 k.r.

Arméens Flottas Escader i Göteborg.

till 60 verkligen tjenstgörande Underofficerare............. , Qf

” 325 man vjd Göteborgs Volontär-Regemente ....... '' , ''

” 6 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)" .'' .''

n 20 ordinarie Skeppsgossar ...... ”

„ 10 extra dito ” "r

...................,, 30Ä.

= 9,549.

Denna fördelning gälda intill den förnyade reorganisation^, som verkställdes
genom Kongl. Drafvel den 2 November 1824, då aflöningsspanmål beräknades:

för 340 Underofficerare vid Flottan..................T:r 1,020.

„ 40 dito vid Sjö-Artilleriet.................... „ 120.

„ 40 Korporaler vid dito ..................... „ 120.

„ 36 Spel „ dito .....................„ 108.

„ 874 Man „ dito ..................... „ 2,622.

„ 1 Fångvaktmästare....................... „ 3.

„ 300 Matroser...........................„ 900.

„ 150 Jungmän............................ 450.

„ 240 Ordinarie Skeppsgossar....................„ 720.

,, 120 Extra dito .................... ,, 360.

=•= 6,423.

derigenom uppkom en bestämd årlig besparing af..........T:r 3,126.

9,549,

hvilken qvarstod å aflönings-anslaget intill år 1830, uå genom Rikets Ständers skrifvelse
den 28 December 1829 och Kongl. Drafvel den 21 Maj 1830, af nämnda besparing
öfverflyttades till underhållsanslaget för underhåll af handtverkare och
båtsmän ................................T:r 3,000.

och till Försvarsverket i allmänhet................... „ 126.

Från och med donna tid upptog aflöningsstaterna ofvannämnde 6,423 Tunnor
intill år 1845, då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 30 Januari och Kongl.
Drefvet den 3 Juni samma år, afiöningen (deri inbegripna 3 Tunnor spanmål) till
en fångvaktmästare öfverflyttades från Riks Statens, inte till 2:dra Hufvudtitel,
hvarigenom aflöningsspanmålen 1 å förstnämnde Hufvud Titel nedsattes från 6,423
till 6,420 Tunnor, motsvarande hvad nu i Riks-stat finnas upptagna eller 40,446
kubikfot.

b) Spanmål å Underhållsanslaget

Från äldsta tider fanns icke någon natura spanmål upptagen under donna
Titel, utan hvad som deraf erfordrades, ersattes af anslagets medel, intill år 1830
då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 28 December 1829 och Kongl. Drefvet
den 21 Maj 1830, af aflönings-anslagets besparing å natura spanmål 3,000 Tunnor
öfverfördes till detta anslag. Donna spanmåls-qvantitet ökades ytterligare genom
Rikets Ständers beslut vid 1859—1860 årens Riksdag då, med bifall till Kongl.
Maj:ts proposition, Maskiniststatens personal ökades med 5 maskinister och 6 lärlingar,
för hvilka spanmål in natura upptogs i Riks-staten efter 25,2 kubikfot per
man med 277 kubikfot 2 kannor (44 Tunnor). Derigenom uppgick hela deu å

underhållsanslaget uppförda spanmålsqvantitet till 3,044 Tunnor, motsvarande hvad
nu i Riks-stat finnes upptagne eller 19,177 kubikfot 2 k:r.

Som likväl denna qvantitet alltjemt varit för behofvet otillräcklig och, enligt
hvad ofvan blifvit nämndt, aldrig varit afsedd att fullständigt fylla detta behof
eller beräknad för något bestämdt antal löntagare, har Kongl. Maj:t vid flere föregående
Riksdagar, exempelvis 1865—1866 årens, föreslagit och Rikets Ständer medgift
att hvad af de under rubriken aflöningsstater uppförda 40,446 kubikfot oindelt
spån mål för närvarande ej behöfver för nämnda stater begagnas, ändock må,
såsom hittills egt rum, på Hufvudtiteln qvarstå såsom fortfarande erforderligt till
minskande af bristen i det otillräckliga natura spån målsanslaget å Underhållsstaten.

För närvarande upptagas å Riks Statens örte Hufvud Titel af natura
Spannmål.

å Aflöning s-anslå g et...............kub.fot 40,446 = Rdr 84,936: 60.

deraf utgår:

För Flottan:

till 167 Underofficerare . . å 17,325 — kft. 2,8 9 3,275-

„ 33 d:o vid Marin-Regementet...... 571,725.

» 792 Mariner ............... 10,581,550-

300 Matroser.............. 6,860. —

„ 200 Skeppsgossar............ 3,430.—

För Skärgårds-artilleriet:

till 53 Underofficerare........... 918,225.

„ 200 Kanonierer............. 3,430.—

„ 1 Valsdräng vid Kanonier-Corpsen . . 17,325.

„ 42 Under-officerare å Reserv-stat . . . 727,650. 39,439. 75Q 61 303. 43

Behållning.................. kft 11,016: 250. Rdr 23,134: 12.

Men om man iakttager att Matroser och Jungmän nu uppgå till ett antal
af 500 i stället för 300, under det att Skeppsgossarnas sjunkit till 163, så minskas
denna behållning ej obetydligt.

å Underhålls-anslaget.............kub.fot: 19,177: 200. Rdr 40,272: 12.

deraf utgår

vid Carlskrona Station:

till 440 Underbefäl och Manskap å Timmermans-
och Handtverks-staterna samt Maskinist-staten
å 25,2 kub.fot pr man . . 11,088.

Transport u"ToTlfdr"41X272772.

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 9

Transport kft. 11,088. 19,177: 200- Ilek 40,272: 12.

till 36 Lärlingar å nämnda stater å 18,9 . 680,400-

„ 37 Invalider å 12,6 .......... 466,200-

„ 700 Båtsmän..............12,136. —

„ Sjukbetjeningen........... 206. —

„ 1 Högbåtsman å Expektansstat .... 17,325.

Vid Skärgårds-Årtilleriets Station:

till 69 Underbefäl och manskap å Timmermans-
och Handtverksstaterna samt Maskiniststaten
å 25,2 kub.fot pr man .... 1,738: 800-

„ 13 Lärlingar å d:o å 18,g........ 245: 700-

„ uppfordrade Båtsmän, 276 års- och 213

sommartjenande............. 6,624: 300-

„ 2 invalider å 12,g............ 25: 200- 33,227: 925.

alltså brist ....................... 14,050: 725.

eller efter afdrag af behållningen å spanmål under Aflö nings

anslaget..................... 11,016: 250-

den verkliga bristen................k.-fot 3,034: 475.

hvilken brist dock vanligen fylles genom den besparing som uppstår till följd af
permitteringar, vakanser och båtsmännens kommendering till sjös "eller tjenstgöring
för ändamål som af andra anslag bekostas.

För närvarande erfordras till nedannämnde aflöningstagare nemligen:

167	Underofficerare	vid Flottan .........	kub.fot	2,893:	275-
53	d:o	vid Skärgårdsartilleriet . . . .	))	918:	225.	k.fot.
42	d:o	å Nya Reservstaten.....	)>	727:	650-	4,5 3 9,150.
33	d:o	vid Marinregementet . . . .				571,725.
513	man af Timmermans-, Handtverks- och Maski-
	niststaterna vid	Carlskrona Station......		12,234:	600-
1	Högbåtsman å	Expektans stat........	„	17:	325-

84 man af Timmermans-, Handtverks- och Maskiniststaterna
vid Stockholms station...... „ 2,009: 700- 14,261,625-

Summa k.-fot 19,372,500-

Det belopp som erfordras till bröd åt Matroser, Skeppsgossar,

Kanonierer, Mariner och Båtsmän är deremot vexlande, beroende dels
på det å stationerna befintliga manskaps antal, dels ock på den ersättning
som erhålles från andra anslag, då manskap för andra ändamål
användas. De å ifrågavarande anslag återstående ... k.-fot 40,250,700.

hafva dock i allmänhet härtill varit tillräckliga.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871-

Bil. N:o 4 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, å Stockholms Slott den
7 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern Adlercreutz;

Hans Excellens, Herr Stadsministern för utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister; Statsråden:

Bredberg;

Abelin;

Friherre Leijonhufvud;

Wennerberg;

Bergström; och
Friherre Alströmer.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud anmälde i underdånighet
följande ärenden, nemligen:

— — 7:o

En af extra Bataljonsläkaren vid flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa
Hinka Brovall, född Svensson, gjord och af Befälhafvare!! vid Kongl. Flottans station
i Karlskrona öfverlemnad underdånig ansökning, att, enär hon, enligt hvad ansökningen
Inlagd! läkarebetyg utvisade, till följd af sjuklighet endast i ringa män
kunde genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle, Kongl Maj:t måtte täckas till
nästkommande Riksdag aflåta Nådig proposition om ärligt understöd åt henne
for hennes återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt
Af ett vid handlingar^ fogadt intyg af Öfverfältläkaren vid flottans ofvannamnda
station 8. Mörck inliemtades, bland annat, att extra Bataljonsläkaren
Brovall, som vant verksam i Statens tjenst under en sammanräknad tid af 28 år
Bill. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sciml. 1 Afd. ^

2 Bil. N:o 4 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

deraf mer än 23 år vid flottan, och derunder på eget ansvar förestått afdelningar
af stationens sjukvård samt flera gånger varit kommenderad såsom uppbördsläkare
å sjöexpeditioner, städse ådagalagt utmärkt ordentlighet och påpasslighet, äfvensom
att under koleratiden år 1853 och rödsotsepidemien år 1854, hvarunder
han svårt angreps af sjukdom, efter hvilken han aldrig återfick sin förra helsa,
hans tjenstenit varit outtröttligt och högst berömvärdt;

Och hade Stationsbefälhafvaren, med afseende å de för sökanden förekommande
ömmande omständigheter, förordat henne till erhållande af någon pension å
Allmänna Indragningsstaten.

I betraktande deraf, att extra bataljonsläkaren Brovall, med
vitsord om nit och välförhållande, varit •anstäld i rikets tjenst
i 28 år, hvarunder han, såsom icke delegare i Amiralitets.-Krigsmanskassa!!, ej kunnat bereda sin enka gratial ur nämnda
kassa, samt att enkan Brovall, som är sjuklig och har fyra barn,
af hvilka två ännu äro omyndiga, befinner sig, enligt hvad
styrkt blifvit, i mycket behöfvande omständigheter, tillstyrkte
Stadsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
gorå Nådig framställning derom, att hon må uppföras
å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande, under sin återstående
lifstid, af en årlig pension utaf etthundradetjugofem riksdaler
riksmynt, motsvarande beloppet af det gratial, som från
meranämnde kassa tillkommer enka efter andra bataljonsläkare.

Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet
vid förestående sju mål underdånigast tillstyrkt och hemställt.

Ex. protocollo.

L. Th. Neijber.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Cimlärenden., hållet inför Hans
Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 16 December 1870.

IN ärv ar an de:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern. Adlercreutz,
Statsråden: Bredberg,

Friherre Leijonhufimd,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och
Friherre Ät strömer.

Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels
Fn million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från ’ Upsala
till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, Indika
arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af
arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till
Nässjö, hvilken sednare handel herde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga,
som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse
den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, ''derjemte hos
Eders Kongl. Magt i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes
anbefalla Styrelse!! öfver statens jern vägsbyggnad er att vid utförandet af beslutade
byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och
banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt
bemålde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om
h vilka förändringar i hittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande
af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan
företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar
Bill- till Riksd. Prat. 1871. 1 Sand. 1 A/d. 1

2 Tillhör Bil. N:o o b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders
Kongl. Näjd förutsatta alternativ;

sa har, efter det föreskrift^ undersökningar och beräkningar bil svit afslutade,
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt
utlåtande i ämnet af den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersölmingshandlingarne,
bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga
kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsföiTättarncs
betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jernvägstrafik, hvilken
Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske
kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig
utredning af så väl den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala
och Storvik omfattning och beskaffenhet, så noga eu sådan utredning på förhand
kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och
underhållskostnaderna, de förutsätta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28
sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra
och Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan
för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande åt
arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Edr,
nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de
flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande
af omförmälda, arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa
denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas
mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna
å en af Styrelsen vid det underdånig-^ utlåtandet fogad jemförelsetabcll
under Kitt. A, B, C, D, E, F och G.

Det första alternativet, Kitt. A, after byggande af banan efter äldre ut
staleningar med spårvidd af 4 fot 84 faun Engelskt eller 4,83 fot Svenskt matt,
ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålprs vigt för löpande fot
och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kostnadsbeloppet,
hvilket, efter beräkning af 100,000 Edr för anskaffande af rörelsemateriel
för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Edr, är i tabellen,
enär för detta alternativ, lika med de öfrig-, deri upptagna, endast 75,000
Edr beräknats för rörelsemateriel för mil, reducerad! till 12,044,000 Edr.

De sex öfrig-, alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af
jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och
tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla
i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla
förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1
fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, hvilka åter på åt -

Tillhör Bil. No 5 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

skilliga ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik medgifva stigningar
af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af
berörda 6 alternativ i '' Girigt lika förhållanden, nemligen B och C 4 83 fots
spårvidd, 2 fots ballast och 22,75 skålprs skenor för löpande fot, eller hvad
man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, D och
E, 4.83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålp:s skenor för löpande
fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af
3^ fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått, ballast af 1,5 fots djup och skenor
af 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.

Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, klofve 14
mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F,
att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen;
hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E
och G komme att minskas med 564 fot.

De beräknade kostnaderna utgöra för

, . För hela I medeltal

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.

utstakning (alternativet A),........ Ecb 12,044,000. 856,980.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya
utstakningen med starkaste stigning af 1:100

(alternativet B)............... » 9,688,000. 680,884.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya
utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100

(alternativet D)................................................... >> 8,251,000. 579,898.

smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste
stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya
utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet C).................................................. » 9,415,000. 662,436.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya
utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet Ej................................................... » 8,027,000. 564,777.

smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning
af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.

Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således:
den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Rdr för mil,
den efter D med 3,793,000 » » » ,, » » 277.082 » « »

den efter F med 3,981,000 » » » « » » 290,295 » » »

Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger:
den efter I) med 1,431,000 Rdr för hela banan och med 100,986 Rdr för mil,
den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » » „

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Anläggningskostnaden efter alternativet 1) öfverstiger:
den efter F med allenast 188,000 Rdr för hela banan och med 13,213 Rdr för mil.

Slutligen visar sig. att, om, efter något af alternativen C, E och G, banan,
under i öfrig! lika förhållanden med motsvarande alternativ B eller D eller F,
skulle på ifrågasätta ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik byggas
med stigningar ända till 1 fot på 60, sådant skulle medföra eu besparing i
anläggningskostnad:

vid bredspårig bana med tung öfverbyggnad

af 273,000 Rdr för hela längden och 18,448 Rdr för mil,
dito med lätt öfverbyggnad» 224,000 » » » » » 15,121 » » »

vid smalspårig bana.......... »214,000 » » » » » 14,433 » » »

Hvad nu först angår den äldre under dels sistlidna år dels år 1866 och
dels eu förutgående tid verkställda utstakningen af ifrågavarande jernvägslinie,
med ledning af hvilken utstakning allenast ett alternativ Kitt. A, afseende bredspårig
bana med tung öfverbyggnad finnes uppgjordt af anledning att före
sistförflutna Riksdag icke ifrågasatts annat byggnadssätt vid fullbordande af
återstående delar af stambanorna; så, ehuru .berörda alternativ i fråga så val
om våglängd, enligt hvad bär ofvan är visadt, som äfven om kröknings- och
lutningsförhållanden cger ett afgjordt företräde framför hvarje af de Henne på
ny utstakning grundade alternativen B, D och F, de der alla, på sätt Styrelsen
öfver statens jern vägsbyggnader utsedt, förete icke allenast åtskilliga lcrökningar,
hvilkas radier icke '' hålla i längd mera än 1,500 fot, utan äfven dels
stigningar af 1 : 100 till eu sammanräknad längd af 27,290 fot utöfver hvad
som i alternativet A förekommer, dels ock i allmänhet eu betydligt mera bruten
längd profil till följd af oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,
än med alternativet A är händelsen; samt detta alternativs företräde
visar sig ännu större i förhållande till alternativen G, E och G, enligt hvilka
å sträckningen emellan Krylbo och Storvik skulle förekomma stigningar ända
till 1:60; likväl och emedan tillämpningen af alternativet A, vare sig i dess
ursprungliga eller reducerade skick, skulle förorsaka en tillökning i anläggningskostnad,
i förra fallet af 2,707,000 Rdr och i det sednare af 2,356,000
Rdr utöfver hvad det dyraste1 af öfriga sex alternativ eller Litt. B kräfver,
samt denna tillökning i kostnader ingalunda kan anses uppvägas af de med
alternativ,et A förenade fördelar, håller jag i underdånighet före, att samma
alternativ icke bör läggas till grund för uppgörande af ifrågavarande arbetsplan.

Vidkommande derefter alternativen C, E och G, så skulle väl tillämpning
af någotdera i stället för motsvarande alternativ B eller D eller F, på sätt
ofvan är vordet visadt, medföra eu besparing i hela anläggningskostnaden af
respektive 273,000 Rdr, 224.000 Rdr och 214,000 R:dr; men de enligt

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förstberörda trenne alternativ på bandoler! emellan Krylbo och Storvik, hvarest
enligt all sannolikhet just de tyngsta varorna lcomnie att framfor sias, förekommande
branta stigningar af 1 : 60 skulle, på sätt Styrelserne för statens
jernvägsbyggnader och trafik utförligt ådagalagt, jemte det banan utsattes för
starkare och hastigare slitning, i väsendtlig mån förminska hennes trafikförmåga
eller ock, till förekommande af sådan minskning, föranleda anskaffande
af flera lokomotiv och anordnande af flora bantåg samt deraf beroende högre
drift- och underhållskostnad; så att den första besparingen i kostnad vid banans
anläggning komme att icke allenast motsvaras, utan ock öfvervägas af
anmärkte olägenheter, hvilka i mån af rörelsens tilltagande alltjemt förökades
och, enär de icke utan en med störa kostnader förenad ny utstakning och
ombyggnad af banan kunde undanrödjas, skulle i all framtid belasta trafiken.
Enligt mitt underdåniga förmenande torde derföre icke något af nu omförmälda
tre alternativ C, E och G höra läggas bil grund för uppgörande af arbetsplanen.

Derest Eders Kongl. Näjd i nåder gillar de af mig hittills uttalade åsigter,
återstår icke att välja emellan flera alternativ. än B, D och F, förutsättande,
de två förstnämnda enahanda spårvidd, men F en smalare spårvidd än
den, som förekommer å de tvänne baner, Indika ifrågavarande jernvägssträckning
är afsedd att sammanbinda, nemligen den redan färdigbyggda delen af
norra stambanan från Stockholm till Upsala å ena, samt Gefle—Dalajernvägen
å andra sidan. Härvid möter således först frågan, hvilketdera systemet, det
bredspåriga eller smalspåriga, skall läggas till grund för uppgörande af ifrågastälda
arbetsplan. Åtgörande! af donna fråga synes mig icke kunna eller
böra göras beroende på slitande af den tvist, som redan länge pågått och ännu
pågår om bredspåriga eller smalspåriga jernvägars ömsesidiga företräde i allmänhet,
utan afseende på de egendomliga förhållanden, Indika vid hvarje särskild
bana i verkligheten förekomma och verka bestämmande vid val emellan
den ena eller andra spårvidden.

Ett sådant egendomligt förhållande vid ifrågavarande bana är att den,
såsom nyss blifvit antydt, afser att förena tvenne redan byggda och trafikerade
bredspåriga baner och möjligen kommer att i eu icke aflägsen framtid sättas i
förbindelse med eu tredje jemväl bredspårig jernväg, den så kallade Köping—
Hultbanan. Å detta förhållande hafva också båda Styrelserne fästat behörigt
afseende vid undersökningen och utredningen af de fördelar eller olägenheter,
valet af ena eller andra spårvidden kunde medföra; och det torde tillåtas mig
att lemna en kortfattad och sammanträngd framställning af hvad detta afseende
förekommit.

Såsom förut är nämndt, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid
de terrängförhållanden, som å den nyutstakade jernvägslinien emellan Upsala

6 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. MajHs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

och Storvik förefinnas, beräknat det belopp, hvarmed kostnaden för byggande
i nämnda linie af eu bredspårig bana med lätt öfverbyggnad komme att öfverskjuta
anläggningskostnaden för eu smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad,
till 13.213 Rdr för mil och således till 188,000 Rdr för hela banan.
Ehuru ringaste anledning icke förefinnes att ifrågasätta riktigheten af denna
utaf sakkunnig myndighet verkställda beräkning, hvilken får antagas innebära
all den noggranhet och säkerhet, arten och beskaffenheten af dylika beräkningar
tillstädja, torde det dock böra anmärkas, hurusom jemväl af andra sakkunnige
företagne uppskattningar af den tillökning i särskilda jernbanors anläggningskostnad,
som förorsakas ensamt (tf ökad spår ridet, ådagalägga, att berörda
tillökning vid vanliga terrängförhållanden på långt när icke är så stor,
som man i allmänhet föreställer sig. Sålunda skulle å tillämnade jernvägslinier
dels från Motala till Hallsberg och dels från Carlshamn till Hornslända byggnadskostnaden
för den breda spårvidden blifva omkring 15,000 Rdr per mil högre,
än för den smala.

Fördelen af att till grund för blifvande arbetsplan lägga alternativet F,
afseende smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, som i alternativet D
förutsattes, skulle således bestå deri, att en besparing i första anläggningskostnaden
till belopp af 188,000 Rdr åstadkommes. Denna besparing skulle
dock, enligt Styrelsens öfver statens jern vägsbyggnader beräkning, fullkomligt
tillintetgöras af en motsvarande tillökning i utgifter för anskaffande af det större
antal vägnar, som de af banans singla spårvidd föranledda omlastningarne
kräfcle. Med anmärkning nemligen att det belopp, 188,000 Rdr, som genom
antagande af smal spårvidd kunde å anläggningskostnaden inbesparas, utgör
omkring 1 af den summan, som för anskaffande ensamt af de i rörelsematerielen
ingående vägnar blifvit, utan afseende å behof af omlastning, beräknad, antager
Styrelsen det för donna händelse erforderliga antalet godsvagnar behöfva i och
för omlastningen ökas med hvilken uppskattning Styrelsen uttryckligen förklarat
icke vara för hög. Sedan Styrelsen för statens järnvägstrafik, efter att
hafva med ledning af tillgänglige statistiska upplysningar uppgifva centnertalet
åt det ä bandelarne Töreboda—Laxå—Hallsberg—Katrineholm forslade gods
och särskild! af de varor, Indika, om nämnde bandelar haft annan spårvidd
än öfriga stambanor, måst vid ändpunkterne Töreboda och Katrineholm omlastas,
på grund af likheter, som visats i åtskilliga afseende!! förefinnas emellan
nyssnämnda bandelar och bandelarne Upsala—Sala—Krylbo—Storvik, beräknat
den blifvande utvecklade godstrafiken å s i stberörda bandelar till 3f millioner
centner, hvaraf, om dessa bandelar byggdes srilalspåriga. 3,475,000 centner skulle
vid Upsala och Storvik blifva föremål för omlastning; har denna Styrelse,
under anmärkta förutsättning, till ett antal af 280 uppskattat de godsvagnar,
Indika borde anskaffas utöfver hvad eljest, i händelse att norra stambanan från

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 7

Upsala till Storvik byggdes bredspårig, måste anses vara erforderligt, och indika
vagnars anskaffande skulle förorsaka ett kapitalutlägg af 560,000 Rdr; i sammanhang
hvarmed Styrelsen beräknat, att smal spårvidd å banan från Upsala
till Storvik skulle kräfva ej mindre 27 nya vägnar, afsedda för person-, fång-,
post- och resgodstransport och i anskaffningsvärde uppskattade till 100,000 Rdr
utöfver hvad som vid byggande af banan bredspårig skulle erfordras, än äfven
i stället för 8 nya lokomotiv 14 sådana med en Överskjutande kostnad af

60,000 Rdr. Äfven om Trafikstyrelsens uppskattning af smalspåriga banans större
kraf å godsvagnar är grundad på eu beräkning af godstrafiken, sådan den först
längre fram i tiden, sedan rörelsen hunnit fullständigt utvecklas, skulle gestalta
sig; innebär dock samma uppskattning en bekräftelse å Byggnadsstyrelsens
åsigt, att den besparing i anläggningskostnad, som genom tillämpningen af det
smalspåriga systemet skulle åstadkommas, till fullo uppväges af den högre
utgift, som anskaffande af erforderligt antal vägnar kräfver.

Om sålunda genom hvad nu blifvit anfördt får anses ådagalagdt, att utgifterna
vid byggande af smalspårig bana från Upsala till Storvik i sjelfva
verket, om ej öfverstiga, dock ej understiga kostnaden för anläggande af
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt således i fråga om beloppet af
kapitalutlägget företräde icke kan tillerkänna^ den förra banan framför den
sednare, så gör sig värdet af den bredspåriga banan i förhållande till den
smalspåriga bestämdt gällande, så snart betraktelsen vänder sig till de ständiga
olägenheter och deraf härflytande kostnader, hvarmed trafikerandet af den
smalspåriga banan oskiljaktigt och nödvändigt blefve förenadt. Att fullständigt
angifva och beräkna alla dessa olägenheter och kostnader, hvilka ytterst hafva
sin grund i den nödtvungna omlastningen, låter sig icke gorå; men de mest i
ögonen fallande må här kortligen antydas.

Efter vanlig beräkning af kostnaden vid hvarje omlastning till 1 öre för
centner eller, med afseende derå. att en stor del varor tvenne gånger blir
föremål för omlastning, till | öre i medeltal för centner skulle, på sätt Byggnadsstyrelsen
anmärkt, endast erfordras en rörelse å banan Upsala—Storvik
af 1,504,000 centner för att omlastningskostnaderne skulle uppgå till lika högt
belopp, som årliga räntan efter 6 för 100 å oftaberörda skilnad i anläggningskostnad
188,000 Rdr. Samma rörelse, fördubblad, skulle uppdrifva omlastningskostnaderna
till 22,560 Rdr, motsvarande 12 procent ränta å nyssnämnda
skilnadsbelopp 188,000 Rdr. Med beräkning af årliga utgiften för omlastningen,
efter 1 öre per centner vid hvarje omlastning, till 18.375 Rdr, motsvarande
5 procent ränta å ett kapital af 367,000 Rdr, hvilket utgör dubbelt
så mycket, som skilnaden i anläggningskostnaden, anmärker Trafikstyrelsen,
att man visserligen kunde låta de trafikerande omedelbart gälda omlastnings -

8 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

kostnaderna, men att denna utgift dock niåste godtgöras dem genom motsvarande
nedsättning i frakttaxan, på sätt redan vid Herrljnnga station egen ram.

En annan omedelbar följd af omlastningen är tidsutdrägt, hvilken i sin
ordning vållar förluster och medför andra menliga förhållanden. I detta afseende
finnes af Trafikstyrelsen vara utredt, att ett godståg, som, huru tungt
som helst, skulle kunna, om banan byggdes bredspårig, å en dag tillryggalägga
hela vägen från station å Gefle—Dala-banan till Stockholm, finge å smalspårig
bana vara så länge å vägen, att från det varorna å afgångsstationen i
vagn inlastats tills de uppnådde Stockholm komme att förflyta, der tvenne omlastningar
förekomme, minst 5, men ofta 6 eller 7 dagar, samt, om endast en
omlastning erfordrades, 3 eller 4 dagar; och är det just med afseende å anmärkta
tidsutdrägt, jemte förekommande ojemnheter i godsrörelsen, hvilken i
April månad varit under loppet af 8 år i medeltal 62 procent och under år
1870 74 procent större än i Augusti, som Styrelsen verkställt sin beräkning
af smalspårig banas kraf å ökadt antal godsvagnar. Den med omlastningen
nödvändigt förknippade tidsutdrägt, hvilken komme att bereda producenter och
afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag, deribland i synnerhet
den osäkerhet om tiden för en beställd varas ankomst, som den nyare tidens
aflärslif minst kan fördraga, skulle, enligt hvad Trafikstyrelsen utförligt ådagalagt,
sänka trafiken å den nya banan, minska hennes förmåga att. särdeles
under seglationstiden, med konkurrerande jern vägar och andra kommunikationsleder
uthärda täflan, till och med utsätta henne för sådan med forsling å landsväg
samt genom minskade tillfällen att erhålla varor, som för åstadkommande
af en särskild produktion erfordrades, såsom träkol för jernförädling, förhindra
tillväxten af sådan produktion. Till minskning af trafiken å banan skulle jemväl
bidraga den kända omständighet, att gods af visst slag nästan alldeles icke,
och gods af annat slag icke utan förlust i vigt och värde, kan underkastas
omlastning; äfvensom det särskild! torde höra framhållas, att så ballad! kollygods
af större dimensioner, som forslades ä tillstötande bredspåriga baner, icke
utan förutgående ompackning, hvilken åtgärd åter skulle nödga varuegaren att
för sådan! ändamål antaga särskild syssloman, kunde inrymmas i smalspåriga
banans godsvagnar.

De menliga följderna deraf att ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd,
än de med henne sammanhängande jernvägar, skulle rätt åskådlig! visa
sig, i händelse banan, såsom sannolikt är, vid inträffande krig behöfde begagnas
för militära ändamål. I detta afseende har Trafikstyrelsen anfört, att den smalspåriga
banans vägnar med afseende å dimensionerna äro synnerligen olämplige
för fortskaffande af artilleri och kavalleri; att den tidsutdrägt, som omflyttningen
af krigsmateriel och proviant komme att förorsaka, skulle nära nog omöjliggöra
begagnandet af ifrågavarande jernvägsförbindelse till förflyttning af en

Tilllwr Bil. N:o o b) till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1871.

något betydande militärstyrka, sammansatt af liera vapenslag, inom en på förhand
beräknad tid och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den
moderna krigskonsten fordrar; att den olika spårvidden skulle förhindra sammandragningen
och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda bredspåriga
banors transportmedel på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes; samt
att, i fall . det lyckades fienden bemägtiga sig öfvergången vid Södertelje, alla
de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms och Upsala stationer befintliga
lokomotiv och vägnar jemte andra för trafikens behof erforderlige materialier,
Indika dessförinnan icke hunnit undanskaffas till det inre af landet, icke skulle
kunna begagnas å annan jernväg, än den emellan Stockholm och Upsala.

Om än de årliga förluster, som af ätskillige utaf ofvanförmälde olägenheter
härflyta, icke eller, åtminstone ej med nöjaktig säkerhet, kunna till vissa belopp
i penningar uppskattas, torde inträdande af dessa förluster, derest ifrågavarande
bana erhölle annan spårvidd, än de till henne stötande jernvägar, kunna med
visshet förutsägas.

Den osäkerhet, som i allmänhet vidlåder alla approximativa beräkningar,
helst när de afse förhållanden, Indika ännu icke inträffat, får, enligt min åsigt,
icke föranleda till ett fullständigt underkännande af sådana beräkningars nytta
och värde. Mod erkännande således, att den af Trafikstyrelsen på Eders Kongl.
Maj:ts nådiga befallning verkställda utredning och beräkning af den inverkan
på blifvande kostnader för ifrågavarande banas framtida drift och underhåll,
som de förutsätta olika byggnadssätt kunde utöfva, jemväl måste antagas till
följd af förhållandenas makt lida af enahanda osäkerhet, som hvarje annan
likartad beräkning, kan jag för min de! icke annat än fästa stor vigt och betydelse
vid de resultat, hvartill Trafikstyrelsen uti ofvanberörda afseende kommit,
och Indika det må tillåtas mig att här uppgifva. Trafikstyrelsen har i
sitt underdåniga utlåtande i fråga om driftkostnaden antagit, att, om de ordinarie
bantågen å nya banan kunde utgöra fortsättning af bantåg mellan Stockholm
och Upsala, skulle hela tågpersonalen för tvenne af dessa tåg och för
ett reservtäg eller tillsammans 3 lokomotivförare, 3 eldare och 9 konduktörer,
packmästare, smörj are och bromsare kunna inbesparas; hvithet åter ledde till
de årliga utgifternas nedsättning med minst 12,000 till 15,000 Edr om året.
Derjemte har Trafikstyrelsen vid sitt underdåniga utlåtande i ämnet fogat detaljerade
kalkyler å den så val i det hela som för mil uppkommande skilnad
i kostnaden för drift och underhåll af ifrågavarande bana, allt efter som banan
byggdes smalspårig eller breclspårig med tung öfverbyggnad, eller och
bredspårig med lätt sådan. Enligt dessa kalkyler skulle, hvad angår drift och
underhåll, eu smalspårig bana i förhållande till en bredspårig med tung öfverbyggnad
kräfva en högre årlig utgift af 4,288 Edr för mil eller 60,889 Edr
60 öre för hela längden; en smalspårig bana, jemförd med eu bredspårig med
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Tillhör Bil. N:o ö b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statserket 1871.

lätt öfverbyggnad, kräfva en högre ärlig utgift af 1,488 11 dr för mil eller
21,129 Bär 60 öre för hela längden; samt slutligen eu bredspårig bana med
lätt öfverbyggnad, jernjord med bredspårig bana med tung öfverbyggnad, kräfva
en högre årlig utgift af 2,810 Rdr för mil eller 39,902 Bär för hela längden;
hvilka skilnadsbelopp, ansedda såsom ränta, beräknad till 5 procent, skulle motsvara
kapitalbelopp af respektive 1,217,692 Rdr, 422,592 Bär och 798,040 Bär.

Sarntligc olägenheter, kostnader och förluster, Indika, om ifrågavarande
bana byggdes smalspårig, till följd af den derigenom nödig blifna omlastningen
uppstode och komma att alltjemt i män af rörelsens tillväxt förökas, skulle
sannolikt, såsom ock Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader antagit, slutligen
framtvinga eu förändring af spårvidden från smal till bred; hvilken förändring
icke åstadkommes utan högst betydliga kostnader, vida öfverstigande den nedsättning
i ursprungliga anläggningskostnaden, som tillämpning af den smala
spårvidden kunnat medföra. Af Byggnadsstyrelsen åberopade exempel från
främmande länder, Baden, England och Nordamerikas Förenade Stater, hvarest
jernband* af bredare spårvidd än den normala 4,83 fot blifvit, sedan de satts
i förbindelse med andra jern vägar af sistberörda svårvidd, med störa kostnader
förändrade till donna, tala högt för sannolikhet‘.n af ofvan gjorda antagande.
Detsamma motsäges icke heller af den erfarenhet, man i vårt eget land vunnit
rörande verkningar no af smalspåriga banors anslutning till bredspåriga baner;
och dock har man ännu icke någon erfarenhet för sådant fall, söm det förevarande,
eller att två och möjligen tre bredspåriga baner skulle sättas i förbindelse
med och genom en smalspårig.

Med åberopande af hvad nu anfördt blifvit, råder jag i underdånighet
dertill, att icke smal. utan bred spårvidd af 4.83 fot må läggas till grund för
uppgörande af arbetsplanen.

Om Eders Kongl. Maj:t i nåder gillar donna min underdåniga tillstyrkan,
återstår endast att afgöra, huruvida alternativet B, afseende bredspårig bana
med tung öfverbyggnad, eller alternativt.^ D, afseende bredspårig bana med
lätt öfverbyggnad bör läggas till grund för arbetsplanen. Enligt hvad Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader upplyst utgör det belopp, hvarmed kostnaden
för byggande af banan med tung öfverbyggnad öfverskjuter anläggningskostnaden
för banan med lätt sådan 1,437,000 Rdr, hvaraf belöpa 366,811
Rdr på terrasseringsarbeten, deri jemväl inbegripne broar, trummor, vägöfvergångar
och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på
egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör, samt nedläggning
deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna, och slutligen återstoden
1,548 Rdr för åtskilliga icke särskild! uppgillra arbeten. Till förklaring af
nyss anförda skiljaktigheter i de särskilda kostnaderna för ena eller andra
banan torde få anföras, att den tunga öfverbyggnaden med ballast af 2 fots

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1871. 11

djup och skenor af 22,75 skålprs vigt för löpande fot förutsätter eu bredd i
krönet å banken af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en
bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot: då deremot den lätta öfver byggnaden
med ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15.5 skålprs vigt för löpande
fot antagits blott erfordra eu krönbredd å banken al 16, en bottenbredd vid
gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot.

Byggnads- och frafikstyrelserna hafva båda, på grunder, som i deras
underdåniga utlåtanden finnas utförligt utvecklade och till Indika jag för närvarande
torde få inskränka mig att hänvisa, antagit, att en bredspårig bana
med tung öfverbyggnad emellan hopsala och Storvik skulle, oansedt den högre
anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med
lätt öfverbyggnad, till följd af så val större trafikförmåga och farhastighet, som
ock lägre drifis- och underhållskostnad, samt förty i underdånighet förordat
banans fullständiga byggande-efter alternativet B; men för den händelse Eders
Kongl. Maj:t till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast
och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing
uppgår till 1,068,641 lidr, eller tillsammans med ofvanförmälda 1,548 Bär
till 1,070,189 Bär, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda
beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone
måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång
från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antages inträffa,
när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot nya
skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och
svårigheter.

Ehuru- jag för egen del hyllar Styrelsernas åsigt om tung öfverbyggnads
afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt öfverbyggnad och således,
derest för uppgörande af arbetsplanen nödigt vore att redan nn träffa fullständigt
val emellan de återstående tvenne alternativen B och I), icke skulle
tveka tillstyrka, att förstnämnda alternativ i alla delar lades till grund för
arbetsplanen; likväl och då, enligt hvad Chefen för statens jernvägsbyggnader
på min hos honom gjorda förfrågning meddelat, för uppgörande af arbetsplanen
för 1871 endast erfordras bestämmelse af banvallens krönbredd och den deraf
beroende bottenbredden vid gräfningar och sprängningar, enär under berörda
år icke ballastning, än mindre utläggning af syllar och skenor kan ifrågakomma;
samt det torde anses önskvärd! att vid instundande riksdag, då anslag
till fortsättande af arbetena å norra stambanan lärer komma att i nåder äskas,
de olika åsigterne om den tunga och lätta öfverbyggnadens ömsesidiga företräden
med afseende å önskvärd besparing vid ifrågavarande banas byggande
finge, utan det hinder, som en af Eders Kong!. Näjd redan nu å förstberörda
öfverbyggnad meddelad fastställelse möjligen innebure, fritt uttala och bryta

12 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1871.

sig mot hvarandra, finner jag i underdånighet det vara lämpligast, att för Härvarande
val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke göres, utan att endast
beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämmes; dervid jag, oansedt
för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsätter, kräfves en till

366,811 Rdr uppskattad högre kostnad, än för den i alternativet 1) antagna
underbyggnad, likväl håller före, att, till förekommande af ännu större utgifter
framdeles, arbetsplanen bör uppgöras med ledning, hvad angår underbyggnad,
af alternativet B.

Under åberopande af allt hvad jag i ämnet anfört och i (ifrigt i de sakkunnige
myndigheternas utlåtanden vidare förekommer, hemställer jag slutligen
i underdånighet, att i afseende på användandet under år 1871 af de medel,
En million Rdr, som 1870 års riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande
af arbetena å norra stambanan emellan Upsala och Storvik, under
vilkor att dessa arbeten börjades vid Upsala, Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla
Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en
krönbredd å banvallen af 20, eu bottenbredd vid gräfningar af 30 och en
bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört, och hvaruti Statsrådets
öfrige ledamöter instämde, behagade II. M. Konungen i nåder godkänna.

Ex protocollo:

W. J. Modigh.

Bil. No ö b) till\ Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Approximativt beräknadt förslag till arvodestat vid Statens jernvägs trafik

för ar 1872.

		I	Arvode	_
	An-
A. liyråafdelningen.	tal.		Föränder-
			liga.
a) vid Styrelsen.		—	—
Generaldirektör.........................................	i	9,000
Byråchef ........................................................	i	5,500	___
Sekreterare .......................................................	i	4,000
Registrator och Aktuarie ...................................	i	3,500	_
Notarier.................................................	2	5,000	_
Kamrerare.........................................................	1	4,000
Kammarförvandt...............................................	1		2,400
Revisor ............................	1	3,000		>
Hufvudkassör............................. ...................	1	3,000
I Uppbördskassör.........................................................	1	3.500
j Föreståndare för Statistiska kontoret..............	1	4,000
1 Milkontrollör ...............................	1		3,600
Bokhållare.......................-........................	3		5.100
j Kammarskrifvare........................	2	_	2,160
Kontorsskrifvare................................................	14		20,000
Vaktmästare.......................................................	3	—	2,120
Summa vid Styrelsen	35	44,500	35,380	79,880
b) vid Distrikten.
Intendent ...............................................	1	5,000	_
Byråassistenter............................	3	_	6.600
Kassörer........................................	4	_	7,800
Bokhållare.................................	3	_	3,660
Vaktmästare........................................................	4	—	3,060
Summa vid Distikten	15	5,000	21,120	26,120
Summa för Byråafdelningen	50	49,500	56,500	106,000
B. llanafdelningcn.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör....................	1
Af donna embetsmans arvode afföres hälften å
donna afdelning med ...........		3,000
Telegrafdirektör.............................	1		3,600
Baningeniör..............................................................	1	—	2,400
Summa vid Styrelsen	3	3,000	6,000	9,000

Bill. till Riksd. Prof. 1871 1 Sami, 1 Afd. 2

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871

		Arvode	n.
	Ad-

	tal.	Fasta.	Föränder- liga.	Summa.
b) vid Distrikten.
Bandirektör..................................... ...........	‘ 3	—	12,300
Baningeniörer.......................................................	10	—	24,600
Bokhållare......... ...................... ..........................	4	''—	6,180
Banbetjening.................................................	600	—	241,920
Summa vid Distrikten	617	—	285,000	285,000
Svimma för Banafdelningen	620	3,000	291,000	294,000
I Maskmafdehiingen.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör (se Banafdelningen)..........................	—	3,000
Assistent, ........................... ....................''.........	1	—	3,000
Summa vid Styrelsen	1	3,000	3,000	6,000
b) vid Distrikten.
Maskindirektörer och Assistenter ...........................	4		15,600
Verkmästare ..-.........................................................	4	—	10,500
Verkstadskamrerare ...............................................	3	—	8,700
F örrå ds fö r v nit ar e.................................................	4	—	9,900
Ritare, bokhållare och skrifvare..............................	25	—	33,360
Lokomotiv- och vagubetjeuing..................................	312	—	265,140
Förråds- och kontorsbetjening...................... ...........	10	—	6,360
Summa vid Distrikten	362	—	349,560	349,560

Summa för Maskinafdelningen	363	3,000	352,560	355,560
B. Tratikafdelniiigeii.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör .........................................................	1	6,000	—
Assistent ........... ..............................................	1	—	3,000 i!
Ofverkontrollör....................................................	1	4,000	—
Kontrollörer och biljettförvaltare...............................	4	—	9,300
Kontorsskrifvare.................................................	14	. --	20,520
Telegrafister...........................................................	2	—	2,640
Summa vid Styrelse»	23	10,000	35,460	45,460

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187}.

		A	r v o d e	n.
	An-

		Fasta.	liga.	Summa.
b) vid Distrikten.
Telegrafdirektörer och assistenter ..................	8	—	27,300
Stationsföreståndare..............................................	108	—	151,800
Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och biljettörer	157	,	140,760
Telegraftjenstemän .................................... ...........	35	—	29,460
Stationsbetjening ...........................................	449	—	195,900
Tågbetjening ..................................................	115	—	90,540
Summa vid Distrikten	872	—	635,760	635,760
Summa för Trafikafde! ningen	895	10,000	671,220	681,220

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernviigstrafik under år 1872.

	Riksdaler Riksmynt.
A. Drift och underhåll.
I. B yr åaf delningen.
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-
tjente, enligt särskild arvodestat.............................	106,000
Betings- och timarbeten vid Statistiska och Milkontoren...	16,000
A tidningar till extra tjensteman och betjente samt till-
fälliga biträden.....................................................	5,000
Missräkna gspenningar.................................................	3,700
Inqvarteringsersättningar ..................................................	5,000	135,700
Beseersättningar och traktamenten ... ............................	4,000
Anslag till utländska resor .............................................	5,000
Expeditionskostnader .....................................................	5,500
Trycknings- d:o .....................................................	10,000
Hyra för tjenstelokaler samt deras eldning, belysning och
städning.......................................... ...........................	12,000		:
Bibliotek ......................................................................	1,500		!

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

	R i k s c	.aler R i	c s m y n t.
Inventariers underhåll och förbrukning .........................	300
Sjukvård och begrafningshjelp................................ ........	800
Pensioner till under byggnadstiden eller vid trafiken ska-
dåde personer samt till enkor och barn efter till följd
af skada aflidne..........................................................	8,000
Rättegångskostnader, inberäknadt arvode till juridiska bi-
träden vid distrikten ...........................................	2,500
Diverse utgifter.............................................................	700	50,300
Summa för Byråafdelningen	—	— ,	186,000
II. Banafdelningen.
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-
Rening, enligt särskild arvodestat.............................	294,000
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,
lönefyllnad in. m.......................................................	57,800
Inqvartering....................................................................	10,575
Beklädnad.....................................................................	46,800
Bränsle till boställslägenheter ........................................	17,700	426,875
Kontorskostnader ...........................................................	10,200
Underhåll af banvallen .............................................	10,400
» broar, kulvertar och aflopp strummor............	16,700
» vägar, vägöfvergångar m. m......................	22,000
» öfverbyggnaden: riktning .........''.................	13,400
» » utbyte af sliprar ...............	147,000
» » » räler ............	300,000
» » spårvexlar ......................	34,000
» » ballastning .....................	13,700
» stängsel ...................................................	59,300
» stationer: husbyggnader .............................	65,000
» » bangårdsmaskinerier .................	18,000
» » stationsplan och planteringar m. m.	42,000
» vaktstugor och kurar .. ..............................	21,000
» telegrafledningar............................. ..........	14,000
» signaleringsinrättningar.............................	3,300
Material förbrukning för signalering ..............................	* 6,000
Inventariers underhåll och förbrukning ..........................	7,200
Expropriationsräntor och kontributioner.........................	1,875
Snöskottning................................................................	17,000
Reseersättningar och traktamenten...............................	5,950
Sjukvård och begrafningshjelp........................................	9,800
Diverse utgifter .............................................................	2,300	840,125
Summa för Banafdelning	—	—	1,267,000
'' Transport	—	—	1,453,000

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871

	Riks	laler Riksmynt.
Transport	—	—	1,453,000
III. Maskinafdelningen.
Gemensamma omkostnader.
Ordinarie arvoden till embcts- och. tjensteman samt be-tjening, enligt arvodestat ......................................... Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m.................................................. Inqvartering...................................................................	90,120 10,620 16,783	117,523
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp samt diverse utgifter ..................................................	—	26,680
Lokomotiv^ enst.
Ordinarie arvoden till lokomotivförare, eldare, putsare, pumpare och kolvakter, enligt arvodestat.....;............... Extra betjente samt tillfälliga biträden m. m........... Inqvartering ................................................................ Kol- och oljepremier................................. ...............	231,720 79,650 44,200 43,000	398,570
Inventariers underhåll och förbrukning............................ Förbrukning af stenkol................................................... » olja och talg .............................,... ....... « diverse materialist ................................ Eldning, belysning och materialförbrukning för vattensta-tioner och lokomotivstall ...............................;..... Resor, sjukvård och begrafningshjelp.........................	8,000 455,000 27,800 42,250 30,000 13,500	576,550
Vagntjenst.
Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmån, putsare och vagnsmörjare, enligt arvodestat................................... Extra betjening samt tillfälliga biträden m. in................ Inqvartering .................................. .............................. Beklädnad och premier till vagnsmörjare .....................	33,420 23,000 6,763 7,514	70,697
Materialförbrukning för vagnars smörjning och renhållning Inventariers underhåll och förbrukning ........................... Resor, sjukvård och begrafningshjelp...............................	18,900 34,300 6,800	60,000
Transportmedlens underhåll.
Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.................. » verkstädernas ångmaskiner..........................	11,300 25,400
Transport	36,700	1,250,020	1,453,000

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

	R i k s (	1 a 1 e r R i	(smynt.
Transport	36,700	1,250,020	1,453,000
Belysning, eldning och renhållning in. in......................	9,780
Transporter, lastningar och lossningar...........................	5,300
Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrifning
af förlust å försålda materialier....................................	15,600
Resor, sjukvård och begrafningshjelp...............................	2,600
Underhåll af lokomotiv och tendrar.................................	263,000
» person-, post-, fång- och packvagnar .......	73,000
u godsvagnar .............................................	115,000
» vagnaxlar och hjul .............v......................	64,000	584,980
Summa _ för Maskinafdelningen	— ''	—	1,835,000
IV. Trafik avdelningen.
Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-
tjening, enligt arvodestat ..................... .............	681,220
Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, anmärknings-
procent, lönefyllnad m. m..........................................	135,520
Inqvartering...................................................................	71,300
Beklädnad..................................................................	47,450
Bränsle till boställslägenheter......................................	11,600
Milpenningar till tågbetjening...............................	18,000	965,090
Kontorskostnader .......................................................	48,100
Signalering och belysning inom stationerna ...................	27,300
Eldning inom stationerna.............................................	20,500
Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen.........	8,800
Diverse materialförbrukning för trafiken och telegraferingen	17,900
Inventariers underhåll och förbrukning .......................	25,000
Hyra för begagnande af främmande jernvägars vägnar ...	10,000
Renhållning vid stationerna...........................................	10,500		:
Reseersättningar och traktamenten.................................	14,100
Sjukvård och begrafningshjelp......................................	11,300
Ersättning för bortkommet och skadadt gods.................	8,250
Diverse utgifter.......................................................	3,160	204,910
Summa för Trafikafdelningen	—	—	1,170,000 \|
Summa utgifter för drift och underhåll	—	—	4,458,000
B. Nya byggnader och anläggningar	—	—	100,000 \|
C. Nya inventarier	—	—	42,000 1
Summa summarum	--	- !	4,600,000 !

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Kostnaderne för nya byggnader och inventarier har Styrelsen specificerat
sålunda:

till anordnande af en godsbangård i Stockholm............. Rdr 20,000,

»- nedläggning af sliprar och räler samt vändskifvor
å ett hamnspår, som antagligen kommer att af Stadsfullmäktige
i Göteborg utläggas från jern vägsstationen
der i staden till nya kajen vid Gullbergs

vassen........................................................................... » 15,000,

» kaj byggnad, vid Malmö.............................................. » 15,000,

» utvidgning af Stehags station.................................. » 30,000,

» mindre anläggningar, som nu ej kunna förutses,

förslagsvis...................................................................... » 20,000,

» nya inventarier.

100.000,

42,000.

Summa 142,000.

I fråga om den sålunda gjorda beräkningen har Styrelsen slutligen anfört,
att densamma vore underkastad vida större osäkerhet än de för föregående
år gjorda, emedan det svårligen kunnat på förhand bedömas, hvithet inflytande
den under innevarande år färdigblifvande jern vägsförbin delsen med Norge kan
komma att utöfva genom de särskilda anordningar af bantåg in. in., som den
gemensammma trafiken kan fordra; att beräkningen hvilade på samma grunder
som de, hvilka af Styrelsen följts vid uppgörandet af föregående beräkningar,
med iakttagande af dels den större underhållskostnad, som betingades af öfverbyggnadens
och rörelsematerielens högre medelålder, dels ock hvad den ökade
banlängden och en mera utvecklad trafik kunde komma att verka till förhöjning
af driftkostnaden; samt att det vid jemförelse med innevarande års kostnadsstat
visade sig, att Styrelsen nödgats för år 1872 antaga en förhöjning af
utgifterna vid

l:o. Byråaf''delningen med 8,000 Rdr eller från 178,000 Rdr till 186,000
Rdr, af hvilken förhöjning 3,600 Rdr komma på den för nordvestra banans
förvaltning nödvändiga, särskilda personals aflöning, 1,000 Rdr på nya pensioner
för personer, som blifvit vid statens jern vägar skadade, och återstoden
på diverse poster, som antagligen komrne att röna inflytande af det ökade arbete,
som nordvestra stambanans fullbordande och dess trafiks utveckling förorsakade
;

2:o. Banaj''delningen från 1,220,000 till 1,267,000 Rdr eller med 47,000
Rdr, hvaraf belöpte 15.000 Rdr på ordinarie aflöningen och omkring 7,000
Rdr på öfrige utgifter för personalen, hufvudsakligen till följd af nordvestra
banans fullbordande samt återstoden för utbyte af räler;

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

3:o. Maskinafdelningen frän 1,651,000 Rdr till 1,835,000 Rdr eller med
184,000, hvaruti personalkostnaden inginge med 8,540 Rdr, lokomotiv^ensten
med 88,687 Rdr, vagntj ensten med 18,793 Rdr samt transportmedlens underhåll
med 67,980 Rdr, de tre första posterna till följd af ökad hanlängd och
dermed tillväxande tågtjenst, samt det sista beloppet genom lokomotivens och
vagnarnes ökade ålder, antal och tjenstgöring; samt

4:o. Trafikafdelningen från 1,092,000 Rdr till 1,170,000 Rdr eller med

78.000 Rdr, hvilken förhöjning till största delen härrörde deraf, att stationernas
och bantågens ökade antal och tjenstgöringens utsträckning fordrade en
större personal.

Då det af Styrelsen sålunda beräknade anslagsbelopp torde kunna nedsättas
med 100,000 Rdr, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Näjd
täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis
beräknade anslaget till statens järnvägstrafik från 4,200,000 Rdr till

4.500.000 eller med 300,000 Rdr.

8:o. Skiften och afvittringar.

Inom Jemtlands län torde afvittringen under innevarande år blifva fullbordad;
hvaremot jag anser att storskiftes- och afvittringsarbetena i Störa Kopparbergs,
Westerbottens och Norrbottens län lämpligen höra under nästkommande
år bedrifvas med lika stor personal, som under innevarande och nästföregående
år. Till följd af först omförmälda förhållande kunna utgifterna
under denna anslagstitel något minskas.

Den för innevarande år af Eders Kongl. Näjd under den 9 sistlidne
December fastställa stat för storskiftes- och afvittringsverken upptager samtliga

utgifterne till 469,775 R:dr. Häraf belöpa sig:
a) På Störa Kopparbergs , län:

till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i

andra lönegraden......................... Rdr 35,500.

» respenningar åt nämnde 19 tjensteman................... » 4.200.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, omkring...... » 7,200.

» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis.......... » 150. 47 050.

'' 6) På Westerbottens län:

» arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen,
9 Landtmätare i första och 9 Landtmätare i andra lönegraden
jemte ersättning för skrifbiträde åt föredragande!! R:dr 36,200.
» respenningar åt Styresmannen och de 18 Landtmätarne.
................:....................................................... » 4,200.

Transport Rdr 40.400. 47,050.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:s Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport Rdr 40,400.

till öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

» godtgörelse åt godo män samt ersättning för handtlangning,
förslagsvis................................................... » 17,000.

» ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk

af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.

» inköp af papper och inbindning af handlingar,

förslagsvis.................................................................... » 400.

och c) På Norrbottens län:

till arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen,
3 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i andra

lönegraden...........:.....,.................''.................................. Rdr 31,400.

» respenningar åt Styresmannen och 15 landtmätare » 4,450.

» öfverarbetesersättningar åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.

« godtgörelse åt godo män och handtlangare, förslagsvis.
....................................................................... » 11,000.

» inköp af papper, förslagsvis................................ » 300.

47,050.

66,700.

53,150.

Summa för dessa tre län 166.900-

Penna summa bör emellertid för år 1872 ökas med 500 Rdr, af skäl att
en landtmätare i Westerbottens län sannolikt kommer att från och med sagda
år uppflyttas i högre lönegrad, hvadan hela utgiftsbeloppet skulle bestiga sig
till 167,400 Rdr.

På Eders Kongl. Maj:t vid sednaste Riksdag begärde anslag till skiften och
afvittringar för innevarande år, antogs det att vid årets början icke skulle
finnas någon besparing från föregående års anslag. Sådan besparing har emellertid
uppkommit, hufvudsakligen derigenom, att tre Landtmätare i Norrbottens
län flere månader under 1870 års mätningstid varit af sjukdom hindrade att
arbeta och vikarier för två af dem icke stått att erhålla. Nämnda besparing,
som Landtmäteristyrclsen, med ledning af eu i Statskontoret uppgjord kalkyl
och inhemtade upplysningar från vederbörande Länsstyrelser, enligt underdånig
skrifvelse af den 21 sistlidne November, ansett kunna med säkerhet beräknas
till 20,000 Rdr, lärer, sedan Eders Kongl. Maj:t den 9 December, således
efter det Landtmäteristyrclsen uppgjorde sin beräkning, på ifrågavarande anslag
anvisat 5,000 Rdr för bildande af kronoparker och utbrytning af vederlag åt
sågverksegare för privilegierad stockfångst, kunna antagas uppgå till 15,000
Rdr. Om nu donna för år 1872 disponibla besparing och det ordinarie anslaget
63,000 Rdr, tillhopa 78,000 Rdr, afdragas från det belopp 167,400,
som, enligt hvad jag ofvan utredt, är för sistnämnda år behöflig!, så återstå
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 3

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

89,400 Rdr; och hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Näjd täcktes för
skiften och afvittringar hos Riksdagen aska, utöfver det ordinarie anslaget, på
extra stat i jemnt tusental 90,000 Rdr.

9:o. Laii(ltbriiks-Iiigeniörer och deras biträden.

Under åberopande af den genom nådigt bref af den 13 Juli 1866 Landtbruks-Ingeniörerne
medgifna rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner,
har Landfbruksakademiens Förvaltningskomité; uti underdånig skrifvelse af den
13 sistlidne December hemställt, att Landtbruks-Ingeniören A. Lagberg, som
den 19 December 1860 antagits till ordinarie Landtbruks-Ingeniör samt från
och med år 1867 uppflyttats i andra lönegraden, måtte, såsom dertill väl förtjent,
från och med innevarande år tilläggas en löneförhöjning af 500 Rdr,
så att hans lön komrne att uppgå till 2,500 Rdr; föreställande sig förvaltningskomitén,
att löneförhöjningen för innevarande år kunde anvisas från Sjette hufvudtitelns
besparingar eller från andra dertill disponibla medel.

Enär Landtbruks-Ingeniör, enligt det åberopade nådiga brefvet, icke må i
högre lönegrad uppflyttas förr än efter fem års val vitsordad tjenstgöring i den
-närmast lägre lönegraden, samt endast fyra år förflutit efter det Lagberg kom
i åtnjutande af lön i andra lönegraden, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd
icke måtte för närvarande finna skäl att bifalla den gjorda framställningen om
Lagbergs uppflyttande i tredje lönegraden; men då sådan uppflyttning synes
kunna ifrågakomma för tiden från och med 1872 års början, tillstyrker jag
Eders Kongl. Näjd, att hos Riksdagen begära, att anslaget till LandtbruksIngeniörer
och deras biträden förhöjes från 43,450 Rdr till 43,950 Rdr eller
med 500 Rdr.

10:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmannaiiäringar.

Landtbruksakademien har, uti underdånigt memorial af flen 12 sistlidne
November, anhållit att följande vid sednaste och flere föregående Riksdagar beviljade
extra anslag måtte jemväl för år 1872 hos Riksdagen fiskas, nämligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landfbruksrnöten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruks alster.

.......................................................................................................... Rdr 6,000.

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten, för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligen
anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen vilja
förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar............ » 3,000.

Transport R:dr 9.000.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport Bär 9,000.

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård in. in........... » 2,000.

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som

vid föregående Riksdagar bestämts..................................................... » 4,500.

Summa Bär 15,500.

Då Landtbruksakademien ansett ofvanberörda anslags belopp fortfarande
behöfliga för främjande af jordbrukets, boskapskötselns, mejerihushållningens
och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd täcktes
hos Riksdagen begära, det samma belopp måtte å extra stat under donna anslagstitel
för år 1872 anvisas.

För utgifterne vid det geologiska undersöknings verket under innevarande
år har Eders Kong]. Näjd den 2 sistlidne December fastställt följande stat:

Aflöningar:

Tillförordnade Chefen för Sveriges geologiska undersökning Rdr 4,000.

4 Geologer, årslöner ä 2,500 Rdr..................................... » 10,000.

2 biträdande Geologer, årslöner ä 2,000 Rdr.................. „ 4,000.

1 d:o d:o årslön » » .................. » 1,200.

2 d:o d:o årslöner ä 1,000 Rdr................. » 2,000.

1 Aktuarie och Nivellör, årslön........................................ » 2,500.

1 Kemist och Amanuens, d:o .......................................... >, 2,000.

1 vaktmästare d:o ......................i................... » 600

Särskildt arvode till ett biträde åt chefen vid utöfvan det

af kontrollen öfver arbetena................................ » 1,000.

Extra arvoden för öfverarbete eller arbete på annan tid
än den i Geologiska Byråns arbetsordning såsom
ordinarie arbetstid bestämda, jemlik! Kongl. Bref vet

den 11 November 1870, förslagsvis.................. » 1,000.

Godtgörelser till tillfälliga biträden för arbete under vintern,
enligt Kongl. Brefvet den 16 April 1870,
förslagsvis....................................................................... » 500. 28 800

Utgifter för arbetena på fältet:

Rese- och traktamentsersättningar till Chefen efter 5:te klassen i gällande
resereglemente, Chefens biträde efter kute klassen, 3 Geo -

Transport. Rdr 28,800.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport Edr 28,800.

loger, 2 biträdande Geologer och 1 Nivellör efter 7:de klassen,

3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren
efter 8:de klassen, förslagsvis................................... Edr 17,600.

Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument
och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering
och uppföring af rekognoskeringskartor, in. m.,
förslagsvis..................................................................... » 500. 18,100.

Byrå-Af delningen:

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, öfriga

förbrukningsartiklar, m. m., förslagsvis................................... Edr 600.

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning
m. m., förslagsvis.................................................. » 700.

Museum:

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar in. in., «

förslagsvis..................................:.................................................... » 1,000.

Biblioteket:

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte m. in.

förslagsvis,..................................................................... » 800.

Kart- och Boktrycket:

Tryckning af 4 kartor med beskrifningar, förslagsvis................... » 9,200.

Värmeledningen, ved och vatten:

Omkostnader, förslagsvis......................... ............................................ » 1,500.

Diverse utgifter:

Lokalernas rengöring, in. fl. ej till någon viss af ofvannämnda

hufvudposter hänförliga utgifter, förslagsvis............................. » 200.

Oförutsedda utgifter, förslagsvis......................................................... » 2,100.

Bult Edr 63,000-

Nästkommande års utgifter för de geologiska undersökningarnes fortsättande
har Undersökningsverkets tillförordnade Chef, enligt underdånig skrifvelse

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

af den 19 sistlidne November, beräknat till 63,000 B dr; men då en besparing
på 1871 års anslag till belopp åt omkring 4,000 Bdr vore att förvänta samt
genom försäljning af kartor och beskrifningar antagligen körnare att till undersökningsverket
inflyta vid pass 2,000 Bdr, bär t. f. Chefen ansett, att endast

57,000 Bdr nu behöfva hos Riksdagen äskas.

Vid sådant förhållande får jag, under åberopande af det redan förut vid
behandlingen af frågan om anslag till det ekonomiska karteverket omnämnda
yttrandet af Chefen för Landtförsvars-Departementet, i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen, att för fortsättandet under år
1872 af de geologiska undersökningarne bevilja ett extra anslag af 57,000 Rdr.

ll:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Sedan Eders Kongl. Maj :t under den 3 Juni sistlidna år fastställt undervisningsplan
för Slöjdskolan i Stockholm, har Styrelsen för nämnda skola till
Commerce-Collegium afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan.

Uti detta förslag har Styrelsen beräknat skolans årliga inkomster sålunda:

statsanslag på ordinarie stat.................................................................. Rdr 15,000.

skolavgifter af lärjungarne, förslagsvis................................................ » 5.000.

hyres- och räntemedel af Sjöstedtska fonden, förslagsvis ............ » 1,600.

ersättning för uppvärmning och vattenförbrukning inom geologiska

byråns och Landtbruksakademiens lokaler i skolans hus...... » 1,100.

Summa Rdr 22,700.

Utgifterna äro i samma förslag upptagna till................................... Rdr 82,400.

Om nu härifrån dragas skolans inkomster.......................................... » 22,700.

så återstå ............................................................................................... Rdr 59,700.

med hvilket belopp Styrelsen ansett skolans ordinarie anslag böra för framtiden
ökas. Då likväl innevarande års anslag komme att lemna en besparing,
uppgående till 1,500 Rdr, skulle för år 1872 ej erfordras större anslagstillökning
än 58,200 Rdr.

Angående de skiljaktigheter, förslaget till utgiftsstat företer vid jemförelse
med nu gällande stat, har Styrelsen yttrat:

att ehuru, i fråga om undervisning i varukännedom, det vore förmånligast,
om lärare med specialinsigter i hvarje hufvudgren af ämnet kunde erhållas,
det likväl visat sig mota svårighet att finna för undervisningen lämplige personer,
Indika med dessa specialinsigter förenade de härvid icke mindre, oundgängliga
teoretiska kunskaperna och som vore villige att emot det arvode, som
af skolan kunde erbjudas, åtaga sig eu dylik undervisning och att Styrelsen

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

derföre dels önskade få antaga eu eller flere öfverlärare i berörda kunskapsämne,
dels ansåge sig böra föreslå en förhöjning i aflöningen af 200 Edr;

att af enahanda skäl samma förhöjning af 200 Edr i aflöningen för öfverläraren
i naturlära vore af behofvet påkallad;

att, då det visat sig nödvändigt att hafva 10 ordningsmannakrafter i verksamhet
under i medeltal 32 veckor, Styrelsen, efter hittills gällande beräkningsgrund
för aflöningen, 11 Edr 50 öre i veckan, för ordningsmannens aflönande
i förslaget upptagit 3,700 Edr eller 475 Edr utöfver hvad för detta ändamål
vore sednast beviljadt;

att i fråga om anslaget till undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen,
Styrelsen föreslagit en nedsättning deri med 500 Edr;

att deremot i det hittills upptagna anslaget för undervisning i extra ämnen
och allmänna föredrag blifvit föreslagen en förhöjning af 450 Edr, för att
kunna tillmötesgå en från flere industriidkare och för industrien nitälskande
personer uttalad önskan om utvidgning af undervisningen i vissa delar af konstens
tillämpning på industrien;

att för närvarande aflöningen åt maskinisten vore upptagen till 1,350 Edr,
deraf 350 Edr såsom ersättning för hans förbindelse att aflöna en särskild
person, som besörjde eldningen under pannorna vid tider, när maskinisten sjelf
vore upptagen med reparationsarbete å ledningarne; men att, då hela donna
anordning, hvarigenom maskinisten Ange sysselsättning på andra ställen än
vid pannorna och maskinerna, befunnits särdeles olämplig samt i följd deraf
särskilda biträden för ledningar nes reglerande mast anlitas, Styrelsen föresloge,
att maskinistens aflöning måtte nedsättas till 1,000 Edr, mot det att han befriades
från skyldigheten att hålla särskild eldare, samt att ett belopp af 600
Edr måtte anvisas för vård och skötsel af nyssberörda ledningar, genom hvithet
belopp bemälde biträden då ock skulle ersättas;

att sedan det visat sig att en extra vaktmästare hela året igenom vant
behöflig och det synts icke längre vara lämpligt att upptaga dennes aflöning
bland diverse utgifter, samma aflöning, hvilken sednast uppgått till något öfver
500 Edr, ansetts höra Öfverföras till aflöningsstaten, hvadan i förslaget dertill
vore uppförda två andre vaktmästare, i stället för, såsom hittills, en sådan;

att kostnaden för uppvärmning kunnat nedbringas med 1,000 Edr, hvaremot
kostnaden för vattenförbrukning blifvit, på grund af derom upprättadt
kontrakt, uppförd med en förhöjning af 6 Edr 20 öre;

att då den för bibliotek och samlingar nu bestämda post af 2000 Edr,
med afseende särskildt derå, att största delen af böcker, tidskrifter och planschverk
saknade band, • samt att de betydliga och värdefulla varuprofsamlingar,
skolan fått såsom gåfva mottaga af Svenska Slöjdföreningen, till nära hälften
förvarades i sådant skick, att all utställning af dem vore omöjlig, befunnits

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

icke vara mot beliofvet svarande, Styrelsen upptåg!t donna post förhöjd med
500 Rdr;

att då, oaktadt all sparsamhet iakttagits med afseende å belö/iingarnes
antal, och fastän värdena å desamma vore lägre än som för ändamålet vore
ensidigt, kostnaden för dem likväl uppgått år 1869 tall inemot 770 Rdr och
år 1870 till något öfver 720 Rdr, Styrelsen ifrågasatte eu förhöjning af donna
post med 100 Rdr eller till 700 Rdr; samt

att ehuru från posten »diverse utgifter» på vederbörande andra titlar i
staten öfverförts eller komme att öfverföras ej blott vissa belopp för extra biträdens
aflönande, utan ock omkostnaderna för anskaffning af förbrukningsmaterialier
för undervisningen, så att å förstnämnda post blott qvarstode expeditions-,
trycknings-, annons-, städnings-, renhållnings- och brandförsäkringskostnader
samt utgifter för tillfälliga handräckningar, det för diverse utgifter
nu uppförda belopp 3,400 Rdr vore otillräckligt för bestridandet af nämnda
utgifter, hvadan i sådant afseende, efter anställd beräkning rörande beliofvet,
beloppet blifvit höj dt med 818 Rdr 80 öre.

Commerce-Collegium, som insända Styrelsens ofvan omförmälda förslag till
stat, har icke haft något att anmärka emot Styrelsens beräkning af skolans inkomster.
Hvad åter utgiftsstaten angår, har Commerce-Collegium hufvudsakligen
anfört:

att Collegium icke funne skal vara anförda, som kunde föranleda förhöjning
i arvodena för undervisning i varukännedom och naturlära;

att förhöjning i det till aflöning till ordningsmannen nu bestämda belopp
icke kunde af Collegium tillstyrkas, helst i Styrelsens berättelse för sednast^
läseåret funnes uppgifvet, att ordningen i skolan kunnat, såsom Collegium antoge,
med då för ändamålet anvisade medel på det noggrannaste upprätthållas;

att hvad anginge Styrelsens begäran om förhöjning i anslaget till undervisningen
i extra ämnen samt för allmänna föredrag, till stöd för hvilken begäran
Styrelsen ej anfört annat skäl, än att önskan vore uttalad om utvidgning
af undervisningen i vissa delar af konstens tillämpning på industrien, så enär
icke ens an tydt blifvit, i h vilka delar ifrågavarande utvidgning skulle ega ruin,
kunde Collegium desto mindre förorda donna begäran, som, enligt hvad af
Collega underdåniga skrifvelse i ämnet den 1 Februari 1870 framginge, Styrelsen
under nästlidna år lemna! en väsendtlig andel af det redan beviljade
anslaget obegagnad!; -

att då deremot de skäl, Styrelsen andragit för en förändrad anordning
beträffande aflöningen för maskinisten samt särskild! anvisande af medel för
vård och skötsel af värmeledningarne in. in., äfvensom för antagande! af ytterligare
en andre vaktmästare, syntes, under förutsättning af samtlige de härvid
åsyftade personernas behöflighet vid skolan, vara af beskaffenhet att höra god -

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

kännas, hade Collegium mot den i dessa hänseenden gjorda hemställan icke
något att erinra;

att förhållandet vore enahanda i fråga om den ringa tillökningen i kostnaden
för vattenförbrukningen, för hvilken sednare ersättningen uppgifvits utgå
efter derom upprättadt kontrakt, äfvensom beträffande den begärda förhöjningen
i anslaget till bibliotek och samlingar, hvilken förhöjning, i den mån den funnes
lämpad efter det derför angifna ändamålet, herde anses, för ett syftesenligt
tillgodogörande af befintliga böcker och samlingar, erforderlig;

att Styrelsens åtgärd att hafva öfverskrida anslaget till belöningar åt lärjungar
ingalunda herde föranleda förhöjning af detta anslag;

att då, enligt hvad af en utaf skolans föreståndare afgifven promemoria
inhemtades, det villo synas, som om den begärda förhöjningen i anslaget till
diverse utgifter skulle för skolans räkning tagas i anspråk, (kollegium ansåge
sig icke höra samma förhöjning afstyrka;

att då, till. följd af hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, allenast
den förändring i sednast, för år 1871, fasställda stat skulle inträda, att, under

det i berörda stat, hvilken slutade å eu utgiftssumma af............... Rdr 80,400.

funnes uppfördt:
för

undervisningens förstärkande i ordinarie

ämnen........................

» maskinisten...................

» en andre vaktmästare....

» uppvärmning..................

» vattenförbrukning .........

» bibliotek och samlingar
» diverse utgifter .............

nu komme att i stället upptagas:

Rdr 2,500: —
» 1,350: —

» 500: —

» 5,000: —

» 425: —

» 2,000: —
» 3,400: —

15.175.

för

undervisningens förstärkande i ordinarie

ämnen .................................................. Rdr 2,000: —

» maskinisten ................................................... » 1,000: —-

» vård och skötsel af värmeledningar och venti -

leringsapparater .................................	.... ))	600: —
två andre vaktmästare ä 500 Rdr.......	.. ... »	1,000: —
uppvärmning............................................	..... »	4,000: —
vattenförbrukning...................................	»	431: 20.
bibliotek och samlingar .......................	____ »	2.500: —
diverse utgifter .......................................	))	4,218: 80.

hvarigenom utgiftssumman ökades med ..............

skulle alltså donna summa komma att sluta på

15,750.
...... Rdr

ö7o.

Rdr 80.975.

Bil. N:o 5 b) ‘till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

samt att, enär påräkneliga inkomster utgjorde.................. Rdr 22,700.

och en disponibel behållning förefunnes af................... » 1,500. 24 9Q0

för år 1872 skulle erfordras ett ytterligare statsanslag af............ Rdr 56,775.

Rdr 80,975.

Slutligen har Oollegium, under åberopande af hvad (kollegium i underdånig
skrifvelse af den 15 December 1869 anfört, förklarat sig anse, att det
belopp, som för skolan utöfver det gamla ordinarie anslaget vore erforderligt,
för närvarande och intill dess eu något längre erfarenhet om skolans verkliga
behof vunnits, ej bör å stat definitivt uppföras.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders Kongl.
Näjd måtte hos Riksdagen begära, att till Stockholms slöjdskola för år 1872
anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 Rdr, 56,775
Rdr eller 175 Rdr mera än hvad vid sednaste Riksdag för skolan anvisades.

Vidare får jag under donna anslagstitel hemställa, att Kongl. Näjd måtte
vid nu instundande, likasom vid de tre föregående Riksdagarne, åska ett extra
anslag af 3,000 Rdr, såsom bidrag till underhållande af väfskolan i Borås,
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting, eller eljest inom orten, tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

12:o. lindemsuiiigsaiåstaltei’ för handel och sjöfart.

Uti berättelsen angående undervisningen i Malmö Navigationsskola under
läsåret 1869—70 har nämnde skolas föreståndare förmält, att erfarenheten
ådagalagt, hurusom det för eleverna i donna skola skulle vara i hög grad
fördelaktigt om dem bereddes tillfälle att der aflägga ångbåtsbefälhafvareexamen;
att, ehuru skolan kunde räknas till en af de större bland rikets
Navigationsskolor, eleverne derstädes likväl hittills för undergående af ifrågavarande
examen varit nödsakade afresa till annan Navigationsskola och derigenom
måst vidkännas en förlust af tid och penningar, så mycket mera kännbar
som, derest nämnda examen fått i skolan afläggas, de dertill erforderliga insigter
kunnat inhemtas samtidigt med de för styrmans- och sjökaptensexaminas
undergående föreskrifna kunskaper; att, i betraktande af den utvidgning af
ångkraftens användande på fartyg, som alltmera gjorde sig gällande, lätt kunde
förutses att, om i Malmö Navigationsskola undervisning i ångmaskinlära anordnades,
många af skolans elever skulle begagna tillfället att inhemta kunskaper
i donna numera väsendtliga del af sjövetenskapen; samt att följaktligen den
ringa kostnad, hvilken genom en sådan anordning drabbade staten, skulle mer
Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. P^op. N:o 1, om Statsverket 1871.

än val ersättas genom den ökade verksamhet, som derigenom kornrne skolan
till del. Skolans Direktion har ock, på grund häraf, gjort framställning, att
erforderligt statsanslag, i likhet med hvad för andra Navigationsskolor i riket
utgår, måtte varda beviljadt för tillväga bringandet af sådan undervisning vid
Malmö Navigationsskola, att de elever, som önskade undergå examen för behörighet
att fora befäl å ångfartyg, kunde blifva i tillfälle dylik examen der
aflägga.

De Navigationsskolor, uti Indika för närvarande meddelas undervisning för
bildande af ångfartygsbefälhafvare, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns,
hvarjemte i de två förstnämnda af dessa skolor meddelas sådan undervisning,
som afser bildande af maskinister för passagerareångfartyg; och äro,
enligt gällande stater, i arvode åt lärare för meddelandet af dylik undervisning
anvisade för hvardera af Navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600
Rdr, för Navigationsskolan i Gefle 500 Rdr och för den i Carlshamn 450 Rdr,
hvarförutom, för anordnande, af enahanda undervisning i Calmar Navigationsskola,
vid sistlidne Riksdag till utgående från och med år 1871 beviljats ett
ärligt belopp af 500 Rdr.

Commerce-Collegium, som i skrifvelse den 26 sistlidne Juli underställt
denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, har, i betraktande deraf, att,
efter medelberäkning för de tio åren 1860—1869, Malmö Navigationsskola, i
fråga om antalet inskrifna elever, stode framför Navigationsskolorna i Gefle,
Carlshamn och Calmar, och vid jemförelse med förhållandet i samtliga nio
Navigationsskolorna i riket, intoge det tredje rummet i ordningen, samt då
ångkraftens begagnande å fartyg, utsudda ej mindre för passagerares fortskaffande
än ock för varu trafiken inrikes orter emellan, otvifvelaktigt alltjemt
tilltoge, hvadan och ensidigt vore att undervisning i ångmaskinlära, åtminstone
till den omfattning, som erfordrades för inhemtande af de för ångfartygsbefälhafvare
nödiga kunskaper, efter hand måtte kunna tillvägabringas i rikets alla
Navigationsskolor, i underdånighet tillstyrkt, att ett ärligt anslag af 500 Rdr
måtte beredas till arvode för meddelande af undervisning vid Malmö Navigationsskola
i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,
att, på det undervisning vid Malmö Navigationsskola i läran om ångmaskiners
konstruktion och behandling må kunna anordnas, samma skolas anslag må
tillökas med 500 Rdr; samt att, för beredande af tillgång härtill, Eders Kongl.
Maj:t, sedan under den 16 sistlidne Augusti blifvit i nåder förklarad!, att det
arvode af 300 Rdr årligen, som å aflöningsstaten för Stockholms Navigationsskola
varit uppfördt och utgått till Vetenskapsakademiens Astronom för undervisning
i den högre astronomien, skulle Statsverket besparas från och med
månaden nästefter den, hvarunder Professoren N. 11. Selander, som innehaft

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

samma arvode, hade aflidit, måtte dels i Nåder besluta, att sistnämnda arvodesbelopp
skall till Malmö navigationsskola öfverflyttas, derest ifrågavarande undervisning
i ångmaskinlära derstädes kommer till stånd, dels ock föreslå Riksdagen,
att anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas
med det ytterligare erforderliga beloppet, eller 200 Rdr.

Uti underdånig skrifvelse den 22 Februari 1867 har Styrelsen för Statens
jernvägstrafik fästat uppmärksamheten derå, att, sedan så väl Statens jern vägar
vunnit en betydande tillväxt, som äfven en mängd enskilda lokomotivbanor tillkommit,
tiden syntes vara inne, att några" allmänt gällande föreskrifter utfärdades
rörande personers antagande till lokomotivförare, hvilkas ansvarsfulla kall
förutsatte ej allenast erfarenhet i yrhet, utan äfven kunskaper i ångmaskinlära
i allmänhet samt dess tillämpning på lokomotiv. Trafikstyrelsen anförde
dervid, att dittills vid Statens jern vägar, såsom vilkor för att antagas till eldare
på lokomotiv erfordrats, att den sökande förut arbetat vid mekanisk verkstad
minst ett hälft år och sedermera någon tid å jernvägames reparationsverkstäder,
eller ock varit maskinist å ångfartyg eller vid annan inrättning, der ångmaskin
användes, hvarefter sålunda antagen eldare, sedan han i donna egenskap under
två år tjenstgjort och af vederbörande maskiningeniör blifvit pröfvad, kunnat
befordras till lokomotivförare; men att i § 7 af Nådiga Reglementet den 15
Mars 1861, angående undervisning och examina i ångmaskinlära vid allmän
navigationsskola, vissa vilkor för personers antagande till maskinistelever i dylika
skolor vore stadgade, som med lämpliga förändringar lätteligen kunde göras
gällande för eldare på lokomotiv, Indika framdeles ämnade söka anställning såsom
lokomotivförare. Styrelsen anhöll, med anledning häraf, att tillfälle, måtte
beredas dem, som blifvit antagne till och någon viss tid tjenstgjort såsom eldare
på lokomotiv, att erhålla undervisning vid befintliga navigationsskolor uti ångmaskinlära
jemte, så vidt ske kunde, dess tillämpning på jern vägslokomotiv,
samt föreslog i underdånighet vissa vilkor för eldare, hvilken såsom lokomotivförare-elev
villo åtnjuta berörda undervisning. Derjemte hemställde Styrelsen,
huruvida icke, derest, till följd af den ifrågavarande utvidgningen af undervisningsämnena
vid navigationsskolorna, någon särskild lärarehjelp blefve behöflig
och ökade omkostnader deraf förorsakades, det för sådant ändamål erforderliga
beloppet kunde af de utaf Statens jernvägstrafik inflytande medel
utbetalas, enär företrädesvis Statens jern vägar finge gagn af de elever, som
genomgått sådan undervisningskurs.

Commerce-Collegium, som erhållit Nådig befallning, att, efter det vederbörande
blifvit. herde, afgifva underdånigt utlåtande öfver berörda framställning,
har i underdånighet öfverlemnat infordrade yttranden från så väl lärare och

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Direktionerne för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, eller de enda
dylika skolor, hvarest sådan undervisning, som afser bildandet af maskinister
för passagerare-ångfartyg, meddelas och i hvilka maskinistexamina få afläggas,
som äfven t. f. Navigationsskole Inspektören, af Indika yttranden, bland annat,
inhemtas: att ordinarie läraren i Stockholms navigationsskola samt läraren i
ångmaskinlära derstädes äfvensom skolans Direktion förklarat sig anse, att den
undervisning, som vid navigationsskolorna meddelas uti thcoretisk ångmaskinlära
till den omfattning, som af mom. a.—g. i § 4 af 1861 års ofvanåberopade
Nådiga Reglemente bestämmes, skulle utan någon väsendtlig tillökning i lärarnes
arbete kunna åt så väl ångbåtsbefålhafvare-elever och maskinist-elever, som ock
åt dem, Indika hade för afsigt att söka anställning såsom lokomotiv-förare,
samtidigt meddelas, om tillräckligt utrymme i skolans lokal funnes; hvaremot
den för lokomotivförare nödiga kännedom om de mera allmänt förekommande
lokomotiv, deras begagnande och skötsel m. in. ovilkorligen måste såsom ett från
den öfriga undervisningen afskildt och ganska vidlyftigt ämne särskildt meddelas;
att Göteborgs navigationsskolas Direktion, i öfverensstämmelse med hvad
skolans vederbörande lärare yttrat, jemväl ansett, att den undervisning, som
för närvarande vid donna skola bestrides i allmän ångmaskinlära, kunde i behöflig
mån och utan men för undervisningens jemna gång under de vanliga lektionerne
i skolans afdelning för ångmaskinlära meddelas lokomotivförare-elever; men att
sådan undervisning åter, som hade för ändamål de theoretiska satsernes tillämpning
särskild! på lokomotiv samt kännedom om de för lokomotivs förande erforderliga
och anbefallda säkerhetsmått m. in. svårligen skulle kunna förenas
med eu behörig undervisning åt maskinist-eleverne, hvadan donna vigtiga del
af undervisningen borde besörjas vid lämplig järnvägsstation, der åskådningsmateriel
funnes nära till hands; förklarande äfven donna Direktion, att, i händelse
det blefve i Nåder förordnadt, att äfven sistnämnda, uteslutande för blifvande
lokomotivförare afsedda, undervisning skulle i navigationsskola meddelas,
det blefve nödigt att för ändamålet inrättades en särskild afdelning med egen
lärare; samt att Navigationsskole-Inspektören instämt i hvad de båda skoldirektionerne
sålunda yttra! angående utförbarheten af det väckta förslaget om
ifrågavarande undervisnings meddelande i dessa skolor. I samtliga berörda
yttranden har dessutom framställning blifvit gjord om billigheten deraf att, om
lokomotivförare-elever komme att i navigationsskola åtnjuta undervisning och
der undergå examen, de för undervisningen i öfrig! uti skolan anställde lärare,
som för berörda ändamål finge sig ökade göromål ålagda, förunnades någon särskild
ersättning.

Med anmälan, att Stadsfullmägtige i Stockholm och Göteborg på framställd
förfrågan förklara!, att, derest Eders Iiongl. Maj:t lemnade Nådigt bifall till
förslaget att ifrågavarande undervisning må uti navigationsskola lokomotivförare -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1871.

elever meddelas, Stadsfullmägtige icke hade något att erinra deremot att nämnda
städers till sådan skola anskaffade lokaler för ändamålet begagnades, har Commerce-Collegium,
efter inhemtande äfven af Föreståndarens för Teknologiska
Institutet yttrande i ämnet, för egen del anfört, att, i enlighet med hvad så
väl Trafikstyrelsens framställning föranledde, som ock uti vederbörandes afgifna
yttranden förekomme, den undervisning, hvars meddelande i navigationsskola åt
lokomotivförare-elever blifvit ifrågasatt, väl skulle komma att omfatta ämnen af
väsendtlig vigt, hvilka icke utgjorde föremål för den undervisning, som afsåge
bildandet af befälhafvare och maskinister å passagerare-ångfartyg; men då i
sistnämnda undervisning inginge flera läroämnen, hvari fullkomligt enahanda
insigter, som för ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever äro bestämda,
borde lokomotivförare-elever bibringas, och i följd deraf för besörjandet af denna,
för eleverne i de särskilda yrkena gemensamt behöfliga undervisning, skulle,
till besparing i kostnaderne för staten, kunna begagnas samma läroanstalt och
samma lärarepersonal, med sådant ökadt biträde endast, som ett större antal
elever möjligen kunde gorå erforderligt, ansåge Collegium donna omständighet
kunna innefatta skål att, äfven med utsträckning af dessa skolors verksamhet i
en för dem icke afsedd rigtning, tillfälle till berörda undervisnings åtnjutande
uti Stockholms och Göteborgs navigationsskolor bereddes lokomotivförare-elever,
och att i sammanhang dermed sådan åtgärd vidtoges, att dessa elever i sagda
skolor jemväl kunde inhemta de för yrkets utöfning särskild! behöfliga kunskaper.
Något hinder för en dylik anordning herde icke mota äfven för det
fall att, på sätt förutsatts, kunna blifva förhållandet i Stockholms navigationsskola,
tillräckligt utrymme i skolans lokal skulle saknas för att samtidigt åt
ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever samt lokomotivförare-elever meddela
den för dem gemensamma undervisning, enär i sådant fall de dertill hörande
ämnen kunde för sistnämnde elevers räkning särskild! behandlas å tid, då skolans
lokal icke vore för annan undervisning upptagen. ''

Sedan (kollegium derefter yttrat sig beträffande omfattningen af den ifrågasatta
undervisningen, vilkoren för att till lokomotivförare-elev i navigationsskola
blifva antagen samt samma undervisnings ändamålsenliga ordnande, — rörande
hvilka ämnen Eders Kongl. Näjd för närvarande icke torde finna skål fatta
Nådigt beslut, — har (kollegium vidare, jemte tillstyrkande, det Eders Kongl.
Näjd täcktes i Nåder förklara, att uti Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor
tillfälle att åtnjuta undervisning och aflägga examen borde tillsvidare
vara beredt dem, hvilka ämna att såsom lokomotivförare söka anställning vid
staten eller enskilde tillhöriga jernvägar, i fråga om den för ändamålet erforderliga
kostnaden i underdånighet anfört, att Eders Kongl. Näjd under den
25 Januari 1861, vid fastställande af underdånigt förslag till stat för navigationsskolorna,
väl förklara!, att, i öfverensstämmelse med föreskriften i Nådiga

Bil. N:o 5 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Brefvet den 18 Maj 1858 och med tillämpning af bestämmelserne i Nådiga
cirkuläret den 9 November 1860, hvarje vid navigationsskola i riket anställd
lärare, som från och med 1861 komme i åtnjutande af löneförhöjning utöfver
den före 1858 bestämda aflöning, skulle vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda i Nåder
stadgad; men då detta vilkor för löneförhöjnings åtnjutande af navigationsskolelärarne,
icke, enligt Collegii uppfattning, kunde afse en sådan ökad tjenstgöring,
som, i händelse af bifall till Trafikstyrelsens framställning, skulle för en del
af dessa lärare uppkomma till följd deraf att undervisningen utsträcktes i en
från dessa skolors ursprungliga och egentliga ändamål afvikande riktning, ansåge
Collegium med billighet öfverensstämma, dels att den lärare i hvardera
af ifrågavarande skolor, som. jemte meddelandet af undervisning åt ångfartygsbefälhafvare-
och maskinist-elever i ångmaskinlärans mera vetenskapliga delar,
tillika borde i flera af hithörande ämnen undervisa lokomotivförare-elever och
med dem före examens undergående anställa enskild! förhör, för detta ökade
besvär åtnjöts skålig ersättning af 250 Rdr, dels ock att skolans föreståndare
för den tillökning i göromål, som skulle honom tillskyndas genom tillsynen
öfver nämnde elever samt åliggandet att för dem fora inskrifnings- och examensbok
äfvensom särskilda räkenskaper, erhölle en mot detta ökade bestyr svarande
godtgörelse af 100 Rdr; hvarförutom, och då icke någon af de i navigationsskolorna
anställde lärare för undervisning i ångmaskinlära kunde i allmänhet
förutsättas vara i besittning af sådana insigter, som erfordrades för att meddela
den för lokomotivförare-elever nödiga kännedom om lokomotivs konstruktion,
begagnande och skötsel, samt följaktligen en särskild lärare för samma undervisnings
bestridande bonde antagas behöflig, eu för denne lärare lämplig aflöning
måste anvisas, af kollegium föreslagen till 450 Rdr, eller enahanda belopp,
som i gällande stat är upptaget för den lärare i Stockholms och Göteborgs
navigationsskolor, som har att ombesörja för maskinister särskilt erforderlig
praktisk undervisning.

På grund häraf har Collegium i underdånighet hemställt, att, derest förslaget
om undervisnings meddelande i nämnda skolor åt lokomotivförare-elever
godkändes, Eders Kongl. Magt måtte, så länge samma undervisning fortfore,
af de utaf trafiken å statens jern vägar inflytande medel till aflöning anvisa årligen
1,600 Rdr, och tillika medgifva, att erforderligt belopp finge af Trafikstyrelsen
utbetalas till inköp eller godtgörelse för begagnande af sådana modeller,
ritningar med flera effekter, som för meranämnda undervisning vore nödiga.

Enär med industriens stigande utveckling, ångmaskiner af hvarjehanda
slag finna eu allt vidsträcktare användning, anser jag, med hänsigt till den fara

Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

för personers lif och helsa, som kan uppkomma till följd af bristande insigt i
sådana maskiners vård, skötsel och handterande, det vara af särdeles vigt, att
tillfälle beredes till undervisning om skötseln af alla slags ångmaskiner. Då
behofvet af dylik undervisning sålunda uppfattas i större allmänlighet och icke
inskränkes blott till bildande af lokomotivförare, torde dock icke vara lämpligt
att, på sätt under sistberörda förutsättning blifvit af vederbörande föreslaget,
å jernvägstrafikmedlen anvisa hvad som kan behöfvas för att bestrida kostnaderne
för ytterligare undervisning i ångmaskinläran vid navigationsskolorna;
utan hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen
att för år 1872 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af högst 1,500
Rdr till Eders Kongl. Maj ds disposition för åstadkommande vid Stockholms
och Göteborgs navigationsskolor samt, der sä ske kan och tillgång.-,,-ne medgifva,
äfven vid navigationsskolan i Malmö, af undervisning för loko nio tivförareoch
maskinist-elever i allmänhet.

13:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Af den åren 1862—1863 församlade Riksdag blek anslaget under donna
titel förhöj dt med 5,000 Rdr, att användas till årsarvoden samt rese- och traktamentsersättningar
åt tvä. i kolning och bränntorfsberedning kunnige personer,
Indika skulle äga att, uppå reqvisition från bruks- och skogsägare, mot ersättning
efter enahanda grund, som för agronomer var fastställd, meddela nödig
.. praktisk anvisning för tillämpningen af de härvid begagnade bästa metoder.

Sedermera hafva två undervisare i kolning och bränntorfsberedning under
eu tid af omkring 7 år varit anställde i statens tjenst och stått under Landtbruks-Akademiens
Furvaltningskomités öfverinseende och ledning; men sedan
bemälde Förvaltningskomité i underdånighet anmält, att de icke lyckats tillvinna
sig ett sådant förtoende hos allmänheten eller blifva så anlitade, att statens
för dem hafde utgifter kunde anses vara till någon större del ersatte genom
de arbeten, som af dem blifvit utförda, har Eders Kongl. Näjd den 9
sistlidne December, förständiga! Förvaltningskomitén att hvarken förnya de med
de antagne undervisarne afslutade kontrakt, hvilka med år 1870 gatt till ända,
eller med andre personer utsluta kontrakt om ifrågavarande undervisnings meddelande;
och då det icke synes vara skal att vidare anställa särskilde undervisare
i kolning och bränntorfsberedning, torde Eders Kongl. Maj:t''föreslå Riksdagen,
att minska anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med
ofvanomförmälda belopp, 5,000 Rdr, eller till 27,411 Rdr 84 öre.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

14:o. Diverse anslag.

Nu likasom vid sistlidna års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet
med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, uti memorial af
den 8 sistlidne December, hemställt, aska, att följande anslag på extra stat
anvisas, nämligen :

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenby gumoder samt dess

tjenstebiträden ......................................................... Rdr 33,400

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten » 25,000

» stipendier för medlemmar af Väg- och vattenbyggnads-corpsen,
för utrikes resor i ändamål att

studera andra länders arbeten......................... » 2,000 p>^ qq.400.

15:o. Statens jernvägskyggnader.

Den år l8?0 församlade Riksdag beviljade för år 1871:

a) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å norra stambanan
från Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till
Storvik, Indika arbeten skulle börja vid Upsala; och

b) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å östra Stambanan
från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö; vid fortsättning af
hvilken - sistnämnda bana densamma skulle anläggas med samma spårvidd och
trafikförmåga, som vid de hittills anlagda stambanorna blifvit begagnade.

I sammanhang härmed och jemte medgifvande, att, vid jernvägsbyggnadernas
utförande, Eders Kongl. Maj:t måtte närmare bestämma de orter, som
stambana eller handel, hvartill anslag blifvit beviljadt, skulle genomgå, och de
ställen, den bonde anlöpa, anhöll Riksdagen i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, att vid utförandet
af ofvanomförmälda byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med
trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig.

Eders Kongl. Maj:t täcktes den 10 Juni 1870 vid underdånig föredragning
af Riksdagens om förmälda beslut, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
:

dels att i afseende på fortsättandet under år 1871 af arbetena å östra stambanan
under 1870 års sommar låta å den vid pass 4 mil langa bandelen
från Norrköping till Linköping verkställa för uppgörande af arbetsplan för år
1871 erforderliga noggranna detaljerade undersökningar med dertill hörande
utstakning»,'', hvilla undersökningar borde redan från början anordnas med

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj As Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket år 1871.

syftemål, att vid framtida utförandet af ifrågavarande jernvägsbyggnad i hela
dess utsträckning all den sparsamhet måtte kunna iakttagas, som med trafikens
trygghet och banans ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

dels att för fullständig och noggrann utredning af frågan om Indika förändringar
i dittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande af den utaf
Riksdagen åsyftade besparing i kostnaden för fortsättning af norra stambanan,
företrädesvis vidtagas; låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar
för utrönande af anläggningskostnaden för särskilda förutsatta fall; hvarvid för
hvarje åt berörda fall borde iakttagas alla de inskränkningar i stationsbyggnader
och s. k. rullande materiel, som, under förutsättning af en mindre trafik
och farhastighet än den, för hvilken de redan färdiga stambanorna vore afsedda,
ansåges kunna utan skada och äfventyr göras; äfvensom alla broar, viaducter
och dylika byggnader till grundläggning, murning och öfverbyggnad skulle
beräknas endast för enkel bana;

dels ock att i samråd med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande söka
tillvägabringa sådane överenskommelser inom de orter, der arbetena för östra
och norra stambanornas fortsättning skulle verkställas, att den erforderliga jorden
måtte kostnadsfritt till staten öfverlemnas eller bidrag till densammas inlösen
tillskjutas, i hvilket afseende de till Eders Kongl. Näjd inkomna handlingar
rörande upplåtelse af mark eller utgörande af bidrag till expropriationskostnadernas
bestridande för norra stambanans fortsättning från hopsala borde
till Styrelsen öfverlemnas.

Sedan Eders Kongl. Näjd derefter den 20 September 1870, enär de
sålunda anbefallda undersökningarne i fråga om norra stambanan då mera,
enligt hvad anmäldt blifvit, så långt framskridit, att alla dertill hörande fältarbeten
blifvit afslutade, förständiga! Styrelsen för statens jernväg trafik att,
så fort ske kunde, föranstalta om erforderlig utredning af så väl den blifvande
trafikens å norra stambanan omfattning och beskaffenhet, så noga en sådan
utredning kunde på förhand åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida
drifts- och underhållskostnaderne, de olika byggnadssätt^ kunde utöfva,
samt att med slik utredning till Kongl. Näjd inkomma;

så hafva så väl Styrelsen öfver Statens j ervägsbyggnader den 11 sistlidne
November, efter det de för fortsättande af arbetena å norra stambanan föreskrifna
undersökningar och beräkningar afslutats, afgifvit underdånigt utlåtande
i ämnet, åtföljdt af undersökningshandlingarne, som ock Styrelsen öfver statens
järnvägstrafik den 28 i sistberörda månad med den anbefallda utredningen inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader måtte kunna uppgöra
arbetsplan för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för samBili.
till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. '' 5

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ris Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

ma år till fortsättande af arbetena å norra stambanan beviljade medel En
million Riksdaler, nödigt vore, att Styrelsen undfinge Nådig bestämmelse
i fråga om hvilket af de flera förutsatta alternativa byggnadssätt borde
läggas till grund för uppgörande af omförmälda arbetsplan, bär Eders Kongl.
Näjd under den 16 sistliden December tillåtit mig att då underställa denna
fråga Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning. Uti mitt i anledning deraf afgifna
underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet för sistberörda dag, hvilket
yttrande äfvensom de af Styrelse™e öfver statens j ernvägsbyggnader och jernvägstrafik.
afgifna underdåniga utlåtanden i ämnet torde såsom bilagor få åtfölja
Eders Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets
tillstånd och behof, har jag närmare redogjort för ofvanberörda särskilda alternativ,
upptagne å en af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid dess utlåtande
fogad jemförelsetabell under Ditt. A, B, C, D, E, F och G.

Under åberopande i (ifrigt af hvad jag den 16 sistlidne December underdånigst
anfört, torde jag nu endast behöfva erinra, att kostnaden för fullbordande
af norra stambanan i den 14 mil 1,948 fot långa sträckning, 1870 års
Riksdag för sin del boslutit, samt med samma spårvidd och trafikförmåga, som
vid de dittills anlagda stambanorna blifvit begagnade, ursprungligen beräknats
till 12,395,000 Rdr; att till följd af sa väl delvis verkställd ny utstakning
hvarigenom dock vägliniens längd ökats med 6,273 fot och skarpare krökningar
uppkommit, som ock andra förhållanden, deribland minskning af rörliga materiel
en, byggnadskostnad^! enligt alternativet B, nämligen för bredspårig bana
med tung öfverbyggnad bragts ned till 9,688,000 Ildr, att enligt alternativet
D, afseende bredspårig bana med lätt öfverbyggnad af 1.5 fot djup ballast och
skenor af 15,5 ® vigt för löpande fot, anläggningskostnaden beräknats till

8,251,000 Rdr; att af det belopp 1,437,000 Rdr, hvarmed kostnaden enligt
alternativet B för byggande af banan med tung öfverbyggnad d. v. s. med
ballast af 2 fots djup och skenor af 22,75 « vigt för löpande fot öfvers köte
anläggningskostnaden enligt alternativet D för banan med lätt öfverbyggnad, belöpte

366,811 Rdr på terasseringsarbeten, deri jemväl inbegripna broar, trummor, vägöfvergångar
och expropriation^, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på
egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör samt nedläggning
deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna samt slutligen återstoden
1,548 Rdr på åtskilliga icke särskild! uppgifne arbeten; att banan med tung
öfverbyggnad förutsatte en bredd i krönet ä banvallen af 20, en bottenbredd
vid gräfningar i jord af 30 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 18
fot; att deremot den lätta öfverbyggnaden å banan antagits blott erfordra en
krönbredd å banvallen af 16, en bottenbredd vid gräfningar af 24 och en
bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot; att så väl Byggnads- som Trafik -

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

■ styrelsen på anförda grunder förklarat en bredspårig bana med tung öfverbyggnad
emellan Upsala och Storvik, oansedt den högre anläggningskostnaden,
ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med lätt öfverbyggnad till
följd af så väl större trafikförmåga och farhastighet, som ock lägre drifts- och
underhållskostnad samt förty i underdånighet förordat banans fullständiga byggande
efter alternativet B; men för den händelse, Eders Kong!. ''Maj:t till åstadkommande
af den på användningen af grundare ballast och lättare skenor
beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing uppginge till
1,068,641 Riksdaler eller tillsammans med ofvanomförmälde 1,548 Rdr till
1,070,189 Rdr, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda
beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone
måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den
öfvergång från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antoges
inträffa, när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot
nya skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader
och svårigheter; att jag, ehuru för egen del hyllande Styrelsernas åsigt om
tung öfverbyggnads afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt sådan,
likväl, af anförda skäl, i underdånighet ansett det vara lämpligast, att för det
dåvarande val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke gjordes, utan att endast
beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämdes; att jag vidare,
oansedt för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsatte, kräfdes en till

366,811 Rdr uppskattad högre kostnad än för den i alternativet D antagna
underbyggnad, likväl tillstyrkt, att, till förekommande af ännu större utgifter
framdeles, arbetsplanen borde uppgöras med ledning hvad anginge underbyggnad
af alternativet B; samt slutligen att Eders Kongl. Näjd,''med gillande af
hvad jag i underdånighet anfört och tillstyrkt, behagat att, i afseende på
ap vändandet under år 1871 af de medel, En million Rdr, som 1870 års
Riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande af arbetena å norra stambanan
mellan Upsala och Storvik, under vilkor att desse arbeten börjades vid
Upsala, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att uppgöra och
Eders Kongl. Maj:ts| Nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan,
förutsättande en krönbredd å banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar
af 30 och eu bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.

Det val emellan tung och lätt öfverbyggnad å norra stambanan, som med
afseende endast å uppgörande af arbetsplanen för år 1871 kunnat tillsvidare
uppskjutas, måste dock slutligen göras, när frågan blifver att åska eller bevilja
anslag för fortsättning under år 1872 af arbetena å ifrågavarande stambana.
Om densamma med sådan spårvidd och underbyggnad, som, enligt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga beslut den 16 sistlidne December, skola utgöra grund för uppgörandet
af arbetsplanen för år 1871 komme att i öfrig! anläggas med lätt

Bil. No 5 b) till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1''871.

.öfverbyggnad af 1,5 fot djup ballast och skenor af 15,5 skålp:s vigt för löpande
fot; skulle detta byggnadssätt erfordra en kostnad af "8,617,811 Edr;
hvaremot kostnaden för anläggning af banan med vanlig tung öfverbyggnad i
fullständig öfverensstämmelse med alternativet B, skulle, på sätt förut är vordet
nämndt, uppgå till 9,688,000 B dr eller 1,070,189 Rdr mera, än hvad i
förra fallet erfordrades. Enär emellertid den till sistnämnda belopp beräknade
besparing i anläggningskostnaden, som genom tillämpning af det i först omförmälda
fall förutsatta byggnadssätt skulle åstadkommas, i väsendtlig mån, på
sätt Styrelserna öfver statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik utredt, komme
att uppvägas af icke blott högre utgifter för anskaffande af lokomotiv och för
banans drift och underhåll, utan äfven olägenheterna af minskad trafikförmåga
och farhastighet in. m.; håller jag i'' underdånighet före, att såsom grund för
beräkning af hvad som erfordras för fullbordande af norra stambanan i hela
dess , sträckning från Upsala till Storvik lämpligen bör antagas den i alternativet
B upptagna kostnadssumma 9,688,000 Rdr, helst jag förutsätter, att Riksdagen
icke, för åstadkommande af en i (ifrigt önskvärd besparing i första anläggningskostnaden
af 1,070,189 Rdr, hvilken besparings värde af anledning,
nyss är vorden nämnd, i betydlig mån minskas, skall låta den hittills iakttagna
likformighet och kontinuitet vid byggande af stambanorna nu i fråga om
norra stambanan fara, utan i stället bevilja hvad som för bevarande af samma
likformighet är nödigt.

Då enligt den vid 1870 års Riksdag framlagda beräkning kostnaden för
fullbordande af den 14 mil 32,220 fot eller nära 15 mil långa östra stambanan
från Norrköping till Nässjö uppgår till 11,360,000 Rdr; samt, i öfverensstämmelse
med hvad jag här ofvan i underdånighet yttrat, anläggningskostnaden
för norra stambanan torde böra beräknas till 9,688,000 Rdr; utgör således
samfälda kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna 21,048,000
Riksdaler.

På min hos Chefen för statens jernvägsbyggnader gjorda förfrågan,
huruvida icke berörda kostnadssumma skulle kunna nedbringas till 20 millioner,
har bemälde Chef uti en till mig aflemnad promemoria meddelat, att, om utförandet
af båda ifrågavarande stambanor beslötes skola ske under loppet af
4 eller 5 år, således under åren från och med 1871 till och med 1874 eller
från och med förstnämnda år till och med 1875 eller ock under en viss på
förhand bestämd tid, samt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader såmedelst
sattes i tillfälle att afstöta kontrakt om alla till dessa stambanor erforderliga
materialier i större partier, att på vissa bestämda tider levereras, hvarigenom
sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefve, derest jernvägarnes
byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till liden för deras fullbordan
på förhand bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregå -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, [om Statsverket 1871

ende år beviljades, den ifrågasatta minskningen af 1,048,000 Rdr skulle, under
förutsättning att priset å skenor under tiden icke stegrades utöfver de sednast
förflutna årens medelpris, kunna tillvägabringas i så måtto, att en besparing
af omkring 600,000 Rdr uppkomme å skenor, hvaraf omkring 540,500
centner erfordrades, jemte tillbehör; att minskning af förvaltningskostnaden med

73.000 Rdr bereddes till följd deraf, att tiden för banornas fullbordan inskränktes
från 6 eller 7 till 4 eller 5 år; samt slutligen att 375,000 Rdr
inbesparades å kostnaden för den rörliga materielen, derest donna för östra
banan beräknades efter samma grund som för norra eller 75,000 Rdr för mil.
Deremot har Chefen för statens jernvägsbyggnader ansett några besparingar
å terasseringsarbetena å den östra stambanan icke vara att påräkna, af anledning,
att, om än dylika besparingar, de der i allt fall icke kunde uppgå
till något betydligare belopp, skulle genom framtida detaljundersökningar vinnas,
desamma enligt Chefens åsigt företrädesvis herde användas till förbättringar
i plan och profil af östra stambanan, hvarå för åstadkommande af snabb
post- och personförbindelse emellan <hufvudstaden å ena samt landets södra delar
och utlandet å andra sidan stor farhastighet sannolikt kommu att användas;
hvadan och då det lyckats att å hela södra stambanan från Nässjö till
Malmö undvika krökningar med kortare radier än 4,000 fot och att i enahanda
afseende väsendtligen förbättra den ursprungligen utstakade Union från
Katrineholm - till Norrköping, det vore .särdeles fördelaktigt att jemväl å ifrågavarande
handel emellan Norrköping och Nässjö gorå enahanda förbättringar,
de der i hög grad befrämjade farhastigheten och minskade framtida underhållskostnaden.

Hvad nu angår den väckta frågan att för anskaffande af den för östra
stambanan erforderliga rörliga materiel beräkna behofvet deraf till allenast

75.000 Rdr, i stället för 100,000 Rdr för mil och såmedelst inbespara tillsammans
för 15 mil 375,000 Rdr; så enär sednare tidens erfarenhet gifvit
vid handen, att första uppsättningen af nödig rörlig materiel å stambana, hvilken,
såsom förhållandet är med den östra, skall få samma trafikförmåga, som förut
byggda stambanor, kräfver pn utgift af 100,000 Rdr för mil; lärer omförmälda
fråga höra förfalla. Deremot torde, utöfver de af Chefen för statens j ernvägsbyggnader
under uppgifva förutsättningar beräknade besparingar af 600,000
Rdr å skenor och 73,000 Rdr å förvaltningskostnader, eller tillsammans

673.000 Rdr, vara att motse ytterligare besparingar, som möjligen kunde motsvara
nyss omförmälda för anskaffande af fullständig rörlig materiel utsudda

375.000 Rdr, och skulle uppkomma dels till följd deraf, att Eders Kongl.
Maj:t den 23 sistlidne December, jemte fastställande af plan för arbetet under
år 1871 å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till det omkring

28.000 fot sydvest från sistnämnda stad belägna Gäbbarp, tillika i nåder för -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

ordnat, att grundläggning och murning af alla å östra stambanan förekommande
broar och viadukter må utföras endast för enkelt spår dels genom inskränkningar
vid stationsbyggnader, dels ock slutligen till följd af kostnadsfri
upplåtelse af någon del af den mark, som för såväl östra som norra stambanan
erfordras, eller ock bidrag till kostnaden för dess inlösen. Ehuru vanskligt
det är att redan nu, innan arbetet å ifrågavarande stambanor ens påbörjats,
med något anspråk på tillförlitlighet beräkna samtliga besparingar, som
kunna göras, hyser jag dock vid ofvan upptagna förhållanden den vissa förhoppning,
att samfälda anläggningskostnaden för östra och norra stambanorna,
hvilken ursprungligen beräknats till 23,755,000 Kdr, icke, derest här ofvan
gjorda förutsättningar inträffa, skall komma att i någon afsevärd mån i verkligheten
öfverskrida tjugo millioner Rdr.

Ett hufvudsakligt vilkor för möjligheten att uppnå ett så gynsamt resultat
är, enligt hvad Chefen för statens j er n v ags byggnader upplyst, att tiden för
fullbordande af ifrågavarande stambanor varder på förhand bestämd. Dervid
torde först få antagas, att likasom medel för liktidig fortsättning af östra och
norra stambanorna vid 1870 års Riksdag beviljades, desamma lämpligen höra
fullbordas -och för trafiken öppnas så nära samtidigt som möjligt, således åtminstone
under samma år.

Vidkommande härefter frågan, inom hvilken tidrymd norra och östra stambanorna
höra färdigbyggas, så ehuru, med afseende på angelägenheten deraf,
att de på byggande af dessa stambanor använda medel ju förr- desto heldre
1 emnade någon afkastning i form åt behållen trafikinkomst, ensidigt vore, att
ofvanberörda tidrymd blefve så kort som möjligt, får densamma likväl till följd
af förhållanden, hvilka vid afgörande af frågan höra beaktas, icke bestämmas
allt för kort. Nödig omtanke bjuder nämligen att icke genom ett påskyndat
byggande åt jernvägar från landets näringar draga de för dem nödige arbetskrafter
och sålunda förrycka förhållanden, Indika icke utan kännbara olägenheter
för så väl den enskilde som ock dét allmänna kunna lida stärka och
plötsliga rubbningar. Vidare bör tillses, att det belopp, som kan ifrågakomma
att årligen inom landet upplånas för bestridande af kostaaderne å stambanornas
byggande, någorlunda motsvarar hvad af den årliga kapitalbildningen kan
utöfver näringarnes behof afses för ifrågavarande byggnadsföretag. Under erkännande
af vanskligheten utaf alla dylika beräkningar, anser jag dock att,
sedan till 1869 års rikliga skörd ytterligare kommit 1870 års lika beskaffade,
samt, enligt hvad det visat sig, Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontor^
kunnat med stor lätthet till högt pris afyttra det hittills utbjudna beloppet
obligationer, utställda med anledning af 1870 års Riksdags af Eders Kong!.
Maj :t gillade beslut om uppläggande af ett fonderadt amorteringslån å sammanräknadt
nominel! belopp af högst 40 millioner Rdr Ruff, hvilket sednare för -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o ly om..Statsverket 1871.

hållande utmärker tillvaron af ledigt kapital, som längtar efter placering, ett
belopp af 5 millioner Bär kan årligen utan känbar uppoffring för landet användas
förbyggande af jernvägar. Men då deraf 1 million Rdr torde, på sätt
jag ämnar härefter i underdånighet tillstyrka, höra afses såsom understöd förbyggande
af enskilda jernvägar; återstå att årligen användas å ifrågavarande
stambanors fullbordan 4 millioner Bär eller samma belopp, som Eders Kongl.
Maj:t i den nådiga framställningen till 1870 års Riksdag angående anslag till
fortsättande af statens jern vägsbyggnader afsåg för statsbanorne till dess de i
den omfattning, som då föreslogs, blefve färdigbyggda.

Derest den af mig nu i underdånighet yttrade åsigt om lämpligheten att
årligen från och med 1872 använda 4 millioner Rdr på byggande af norra
och östra stambanorna, till dess de i sin helhet blifva fullbordade och för
trafiken öppnade, varder gillad; komme vid det förhållande, att af den samfälda,
tillsvidare till jemn! 20 millioner beräknade anläggningskostnaden för
nämnda tvänne stambanor beviljats för år 1871 två millioner, samma baner
att fullbordas år 1876 med en utgift under samma år af 2 millioner, hvarigenom
den fördel äfven vunnes, att banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone
under 4 månader af sistberörda år och derunder lemna inkomst.

Med afseende å den större anläggningskostnad, som den östra stambanan
krafvel" framför den norra, skulle af de 4 millioner Rdr, hvilka kunna beviljas
för år 1872, i jeninade tal belöpa å östra stambanan 2,100,000 Rdr och å
den norra 1,900,000 Rdr.

På grund af hvad nu anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till fortsättande af arbetena å
östra och norra stambanorna under år 1872 bevilja anslag för samma är af

а) 2,100,000 Rdr för östra stambanan och

б) 1,900,000 Rdr för norra stambanan;

äfvensom att medgifva, att vid jernvägsar betenas utförande Eders Kongl. Maj :t
må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag
varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa.

Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år äro under
Sjette h äfven! titeln uppförde och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,
har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af
hufvudtitelns, slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m., minskas med 30 Rdr 68 öre eller från 60,069 Rdr 8 öre till 60,038
Rdr 40 öre.

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Om hvad. jag nu hemställt varder godkändt, skulle hufvudtitelns slutsumma
komma att ökas från 7,610,400 Rdr till 7,905,800 Rdr, eller med 295,400
Rdr, hvilken tillökning är föranledd uteslutande deraf, att statens jernvägstrafik,
efter öppnandet för allmän trafik af nordvestra stambanan mellan Karlstad
och Arvika, kommer att kräfva betydligt högre utgifter än förut.

lag går nu att i underdånighet anmäla väckta frågor om statsunderstöd
till allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande står under Styrelsens
för allmänna Väg- och Vattenbyggnader kontroll.

Bland sådana arbeten anser jag mig först höra omförmäla två, till Indika
sednast församlade Riksdag beviljat statsbidrag, hvaraf endast mindre belopp
blifvit till lyftning anvisade. -Dessa arbeten äro:

a) förbättring af Wisby hamn, hvartill Riksdagen beviljat 130,000 Rdr,
men till utgående under innevarande år anvisat endast 20,000 Rdr; och

b) väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, derför "Riksdagen beviljat ett understöd af 106,700 Rdr, men hittills
ej anvisat mera än 15,000 Rdr.

Hvad dessa arbeten angår, har bemälda Styrelse uti ett den 17 sistlidne
December afgifvet generalförslag öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten,
i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att till utgående under år 1872 anvisa, för hamnförbättringen i Wisby, hvilken
Styrelsen ansett böra, till undvikande af skador genom, haveri och deraf
föranledd högre arbetskostnad, fortskyndas, 60,000 Rdr, och för väganläggningen
mellan Lycksele och Wilhelmina 20,000 Rdr; och får jag samma hemställan
i underdånighet biträda.

Uti berörda generalförslag har Styrelsen i öfrig! upptagit och i korthet
beskrifvit de arbetsföretag, för hvilka statsbidrag blifvit sökt. Dessa arbetsföretag
har Styrelsen indelat i två kategorier, nämligen dels arbeten af större
omfattning, nämligen 5 kanal- och slussanläggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader,
6 vattenafledningsarbeten och 11 vägarbeten, samt dels arbeten af
mindre omfång, hvilka, enligt Styrelsens åsigt, lämpligen kunna erhålla understöd
från fonder, ställda till Eders Kongl. Maj:ts disposition, om sådana, likasom
vid föregående Riksdagar, anvisas. Bland arbeten, hörande till sistnämnda
kategori, har Styrelsen uppräknat 62 vägarbeten samt upplyst, att en mängd
ansökningar blifvit gjorda om understöd till myrutdikningar och mindre vattenaftappningar.

Då statsverkets tillgångar för närvarande tagas i anspråk för andra vigtigare
ändamål, finner jag mig nu - icke kunna tillstyrka nådig framställning

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

till Riksdagen om beviljande af anslag till något af de arbetsföretag, som Styrelsen
uppfört i första kategorien. Deremot anser jag att, på det väg- och
vattenbyggnadsarbetena ej må komma att under år 1872 allt för mycket ligga
nere, hvilket skulle minska arbetsförtjensten i orterna och förorsaka, att de vid
väg- och vattenbyggnadscorpsen anställde personer skulle sakna full sysselsättning,
medel höra äskas för understödjande på vanligt sätt af arbeten utaf
mindre omfattning, och jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Näjd måtte hos
Riksdagen begära, att följande belopp anslås och ställas till Eders Kongl. Maj:ts
disposition, nämligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp -

rensningar af åar och farleder

Rdr 20,000.

2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar........1 » 150,000.

3:o för .understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar
i Norrbottens, Westerbottens, Wcsternorrlands, Jemtlands,
Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen
afse att förminska frostländig]!eter................................... » 60.000.

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar
och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande af

odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ................. » 50,000.

Beträffande så val vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda
planer, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Magt måtte i nåder föreslå Riksdagen,
att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Den- år 1869 församlade Riksdag har. uti underdånig skrifvelse den 12
Maj berörda år, anfört, att, med anledning af väckt fråga om uppgörande af
plan för framtida jernvägsanläggningar och sättet för deras utförande, Riksdagen
tagit under öfvervägande gjorda framställningar om godkännandet af vissa
jernvägslinier, Indika för landets utveckling i industriell hänseende kunde anses
vara af beliofvet mest påkallade och hvilkas utförande till följd deraf herde
af staten på tjenlig! sätt uppmuntras; att Riksdagen dervid, med afseende å
beliofvet att möjliggöra införandet af ett system för privatbanors anläggning,
funnit uppgörande af eu sådan plan vara desto mera angeläget, som, efter det
statens förnämsta behof af jernvägar blifvit fy]dt, de dädanefter erforderliga
jernvägsbyggnaderne skulle utgöras af eu stor mängd ortsbanor, hvar för sig
hufvudsakligen betjenande särskilda landsdelars lokala behof; att enär dylika
jernbanor, som för det då närvarande vore ifrågasätta eller framdeles kunde
blifva föreslagne, icke alla vore af lika vigt, det syntes blifva nödvändigt att
Bill. till''Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1871.

klassificera dem under flera afdelningar, helst för den närmaste framtiden understöd
icke kunde afses för andra än de vigtigaste; samt att enligt Riksdagens
åsigt herde i första rummet upptagas de hanor, som afsåge bergsbrukets befordrande,
hvithet vid stambanornas anläggande icke i någon väsendtlig man
kunnat afses; och har Riksdagen, med uppgift å de bergslagsbanor, Indika
Riksdagen ansåge vigtigast, och å de andra jernbanor, Indika näst efter de hirra
torde höra ifrågakomma, och med uttalande af åsigter om de olika sätten för
enskilda jernvägsanläggningars understödjande af staten, slutligen i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes pröfva dels Indika jernvägsanläggningar
må anses för utveckling af landets industri mest af behofvet påkallade
under den närmaste tiden af 12 till 15 år, samt den ungefärliga kostnad,
hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels ock lämpligaste sättet att
befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom
direkt anslag till belopp af högst j af anläggningskostnaden eller på annat
sätt, samt att Eders Kongl. Magt derefter behagade till 1870 års Riksdag aflåta
nådig framställning i ämnet.

Sedan hvad Riksdagen sålunda anfört blifvit inför Eders Kong]. Maj it
den 25 Maj 1869 i -underdånighet anmäldt, diar Eders Kongl. Maj:t, — enär,
om än med afseende å de förändrade förhållanden, som under en tidrymd af
tolf till femton år kunde inträda, det svårligen läte sig på förhand afgöra, i
hvilken utsträckning enskilda järnvägsanläggningar under nämnda tid herde
genom statens mellankomst befordras eller i hvilken ordning företräde herde
åt den ena bansträckningen framför den andra gifvas, det likväl kunde vara
af vigt att, för bedömandet af förekommande frågor om jernvägsbyggnader, vare
sig statens eller enskildes, redan då erhålla en öfversigt af de anläggningar,
hvilka under den närmaste framtiden antagligen kunde genom enskildes bemödanden
komma till utförande —, genom nådig skrifvelse åt ofvannämnda
dag anbefallt Eders Kongl. Maj ds samtlige Befallningshafvande, med undantag
af dem i Gotlands, Westerbottens och Norrbottens län, att på lämpligt sätt
meddela inbyggarne i de dem anförtrodda län kännedom om Riksdagens
ofvanomförmälda skrifvelse och tillika underrättelse derom, att menigheter eller
enskilde, hvilken under förutsättning af statens medverkan villo för åstadkommande
af någon järnvägsanläggning sig förena, egde hos Eders Kongl. Maj:t
inom medlet af påföljande Juli månad sådant anmäla samt dervid eller, om
hinder mötte, senast inom Augusti månads slut tillika öfverlemna kostnadsförslag
med ritningar samt utredningar öfver påräknad trafik med de flera förförhållanden,
som kunde tjena till upplysning om företagets ändamålsenlighet,
äfvensom uppgift om beskaffenheten af det understöd, som företrädesvis önskades;
hvilket understöd dock icke koinme att öfverstiga \ af beräknade anläggningskostnaden,
om direkt anslag söktes; hvarjemte vederbörandes upp -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

märksamhet borde fästas derå, att banor, som föresloges, skulle vara af större
allmännyttig beskaffenhet och således ej afsedde att betjena blott mindre lokalintressen
; att förslagen så uppgjordes, att med minsta möjliga kostnad den på
grund af utredning antagliga trafikens fordringar uppfylldes; att såsom spårvidd
antoges antingen den å statens baner begagnade, eller ock den å så kallade
»tre och en half fots baner» använda; samt att, der större spårvidd än
donna sednare föresloges med deraf följande högre anläggningskostnad, skälen
dertill herde noggrann t uppgifvas.

Efter det '' från flera delar af landet framställningar af ofvan omförmälda
beskaffenhet till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har Eders Kongl. Näjd den 20
Augusti 1869 funnit godt att för ärendets behöriga utredning i nåder förordna
en Komité, som skulle hafva att granska de inkomna framställningarne samt,
efter det ytterligare upplysningar i de fall sådana kunde anses erforderliga
blifvit införskaffade, till Eders Kongl. Näjd afgifva underdånigt utlåtande i
ämnet, och dervid särskild! yttra sig rörande de frågor, i afseende å hvilka,
såsom ofvan förmälts, pröfning är vorden af Riksdagen begärd.

Under den 29 Augusti 1870 har Komitéen afgifvit sitt underdåniga betänkande,
hvarefter detsamma jemte biläger, med undantag af en större karta
och de uppgjorda kostnadsförslagen, jemlikt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut
den 16 sistliden September, blifvit till trycket befordrad!, för att bland Riksdagens
ledamöter utdelas; äfvensom, efter det tryckningen afslutats, ett exemplar
af det tryckta betänkandet, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj ds nådiga
befallning den 11 påföljande November, genom Generalpoststyrelsens försorg
kostnadsfritt försändts till hvarje af Riksdagens dåvarande ledamöter och till
hvarje Komité eller Association, som hos Eders Kongl. Näjd gjort framställning
om statsbidrag till enskild jernvägsanläggning.

Då jag nu går att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning underställa frågan
om och på h vilket sätt enskilda jern vägsanläggningar lämpligen höra af staten
understödjas, torde jag vid ofvan anmärkta förhållande kunna inskränka mig
till att, hvad angår innehållet af Komiténs betänkande, i största korthet redogöra
derför, samt i öfrigt endast omförmäla de underdåniga framställningar uti
ifrågavarande syftning, Indika, såsom inkomna efter det Komitéen afslutat sitt
arbete, icke utgjort föremål för Komiténs behandling.

Med förmälan, att, sedan i rikets mellersta och södra delar stambanorna
redan blifvit färdigbyggda eller vore under anläggning och till riktning bestämda,
samt fråga nu uppstått om ytterligare system eller ett sekundärt nät
af baner, de der skulle af enskilda bolag anläggas och hufvudsakligen bekostas,
Komité!! ansåge det vara af synnerlig vigt, att jemväl ett sådant nät, om det
skulle kunna utöfva en välgörande verkan på industrien i allmänhet och befordra
dess utveckling, uppgjordes med afseende på störa allmänna förhålla!!-

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd._ Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

den, dervid afstånden emellan jernvägarne blefve så afpassade, att, med undvikande,
så vidt ske kunde, af konkurrenskanor, dock i möjligaste måtto hvarje
del af landet komrne inom trafikområde af en för densamma lämplig jernväg;
att sekundärnätets banor, i likhet med stambanorna, komme att sammanbinda
vigtigare platser i det inre af landet med hvarandra eller med hamnar å kusterna;
att afseende jemväl fästes pa punkter, lämplige för anknytning af möjligen
blifvande jernbanor till kommunikationernas vidare fullkomnande samt att,
i enlighet med hvad som blifvit Komitéen särskild! anbefaldt, hufvudsakligast
afseende fästes vid de bansträckningar, som befordrade bergsbruket, har Komitén,
med tillämpning af dessa allmänna grunder, föreslagit, att i sekundärnätet
borde intagas nedannämnda baner, nämligen:

l:o. Filipstad—Nordvestra stambanan;

2:o. Nora—Greckstadra;

3:o. Askersund—Hallsberg;

4:o. Köping—Westerås—Sala;

5:o. ICrylbo—Norberg;

6:o. Jönköping—Halmstad;

7:o. Westervik—Gamleby—Östra stambanan;

8:o. Wexiö—Kalmar—Carlskrona;

9:o. Borås—Warberg;

10:o. Flen—Nyköping—Oxelösund;

ll:o. Christianstad—Sölvesborg;

12:o. Mariestad—Moholm;

13:o. Wenersborg—Norska gränsen.

Alla öfrige anmälda jern vägar, som icke blifvit af Komitén afstyrka, har
Komitén ansett vara att hänföra till lokalbanor, för hvilka ett system på förhand
icke kunde uppgöras, men som, i den man de komme till stånd, kunde
anses tillhöra ett tertiär! nät af baner.

Under antagande, att En million Bär kunde och herde af staten årligen
användas till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar, har Komitéen''slutligen
föreslagit:

l:o) att 700,000 Bdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Maj:ts
disposition att användas till understöd åt sekundärnätet tillhörande
jernvägar, i den ordning "de här ofvan blifvit föreslagna, samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock
närmare- bestämmer de ställen, hvilka jernvägen .skall beröra;

b) hvarje jernväg tilldelas ett statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel af
anläggningskostnaden, efter det fastställda kostnadsförslaget, att lyftas

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

i mån af arbetets fortgång, på sätt och vid de tider Kongl. Maj:t
bestämmer;

c) så snart jernvägs nettobehållning öfverstiger 4f procent af anläggningskostnaden,
enligt det fastställda kostnadsförslaget, tillfaller hälften af
Överskjutande delen utaf nettobehållningen i all framtid staten;

d) i hvarje jernvägsbolags direktion insätter Kongl. Näjd en ledamot och
utser'' en revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper.
Ersättning till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas
af bolaget, och

e) bolaget underkastas i (ifrigt alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl. Näjd pröfvas nödiga.

2:o) att om bolag icke fullgör vilkoren för anslags utfående, statsunderstödet
må lemoas till näst i ordningen varande jernväg, för hvilken
föreskrift)a vilkor i afseende å medlens lyftning äro uppfyllda. Efter
sålunda i ordningen uppflyttad jernväg återinträder likväl den förbigångna
i sin rätt till understöd.

3:o) att 300,000 Kdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Majds disposition,
att användas till låneunderstöd för anläggande af sådana
lokalbanor, som Kongl. Näjd pröfva!'' deraf förtjena, med följande
vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock
närmare bestämmer de ställen, Indika jern vägen skall beröra;

b) lånen meddelas till högst hälften af anläggningskostnaden, enligt det
fastställda kostnadsförslaget;

c) annuiteten å dessa lån beräknas till sju procent, deraf fem procent
ränta å det oguldna kapitalbeloppet;

d) räntefrihet beviljas till högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
tid vid hvilken, enligt den fastställda planen, jern vägen skall vara
färdig och för trafik öppnad;

e) amorteringen inträder 3 år från sistnämnda tidpunkt;

f) lånen lemnas mot den säkerhet, som Kongl. Näjd finner för godt i
nåder bestämma, och

g) bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl, Näjd pröfvas nödiga.

4:o) att de här ofvan såväl under l:o) som 3:cö omförmälda jern vägar må,
då Kongl. Näjd så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig
ersättning undfå upplåtelse - af sådan för jern vägsanläggningen erforderlig,
kronan tillhörig, jord, som står under dess omedelbara disposition;
dock att, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt, eller annorledes, upplåten kronojord, ersätt -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

ning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag,
och dels kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor
belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;

5:o) att, hvad som af ifrågavarande anslag 700,000 Rdr och 300,000 Riksdaler
under något år icke åtgår, till annat år för ändamålet reserveras.

Den 29 sistlidne September inkom Landstingets i Hallands län underdåniga,
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samma län till nådigt
bifall förordade, ansökning, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
nådig proposition om anslag till t värme, jemväl af Komité!! föreslagna samt i
6 och 9 rummet uppförda, j ernvägssträckningar, nämligen mellan Jönköping och
Halmstad samt mellan Borås och Warberg; dock med vilkor, att förstnämnda
jernväg från så kallade Smålands stenar droges. icke, såsom Komité!! föreslagit,
utmed Nissaån till Halmstad, utan till närheten af sjön Fegen och derifrån
genom eu bördigare del af Halland till nämnda stad, genom hvilken förändring
eu större del af länets intresse körnare att bättre befrämjas, än derest
vägen från Smålands stenar lades utmed Nissaån.

Med erinran hurusom handlingarne rörande samtlige af Komité!! i så
kallade sekundärnätet upptagne 13 j emir anor blifvit remitterade till Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, som, efter att hafva tagit kännedom
om innehållet af Komiténs betänkande, skulle, med fästadt afseende jemväl å
hvad Komité!! anfört och föreslagit, inkomma med särskilda underdåniga utlåtande!!
i anledning af de remitterade handlingarne, samt hurusom Hallands läns
Landstings omförmälda ansökning jemte de i Komiténs betänkande under
N:o bil anmärkta handlingar rörande banan Smålands stenar—Falkenberg—
Halmstad — Warberg vid remissen fogats till handlingarne rörande banan Jönköping—Laber
g—Gisslaved—Halmstad, får jag i underdånighet tillkännagifva,
att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ännu icke hunnit afgifva
infordrade utlåtanden.

Sedan fråga uppstått om anläggande af en 5 mil 25,100 fot lång jernväg
från staden Wisby öfver Hemse till Hafdhem i Gotlands södra härad samt
Gotlands läns Landsting, enligt hvad dess protokoll för den 27 sistlidne September
utvisar, beslutit att i underdånighet förorda tilldelande af statsanslag åt
det bolag, som för utförande af nämnda jernbana hölle på att bilda sig, har
eu af de för företaget intresserade personer utsedd Interimsstyrelse, uti särskilda
till Eders Kongl. Maj:t den 16 påföljande November ingifna underdåniga ansökningar,

dels, på det behofvet af omförmälda bananläggning äfvensom dess anspråk
på understöd från det allmännas sida måtte åt Eders Kongl. Maj:t tagas i nå -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

digt öfvervägande samtidigt med de underdåniga ansökningar om understöd till
ortsbanor, om hvilka Komitén sig utlåtit, anhållit, att Eders Kongl. Maj.4
täcktes i proposition till Riksdagen i nåder föreslå ifrågavarande bana till erhållande
af understöd från det allmänna med en fjerdedel af beräknade
anläggningskostnaden 690,000 Rdr eller med 172,500 Rdr Rmt;

dels ock begärt nådig fastställelse å den uppgjorda planen till ifrågasätta
jern vägsanläggning, äfvensom tillåtelse att, i öfverensstämmelse med gällande
författning, få expropriera erforderlig mark;

hvarefter In terimsst yreisen den 3 sistlidne December inkommit med utredning
öfver påräknad trafik å den blifvande banan och öfver de flera andra förhållanden,
som kunde tjena till upplysning om företagets gagn; och hafva jemväl
dessa handlingar derefter blifvit öfverlemnade till Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader, för afgifvande af underdånigt utlåtande. Sådant inkom
den 5 i donna månad, af innehåll, att Styrelsen ansåge ifrågasätta jern vägsbyggnad
vara närmast jemförlig med de smärre lokalbanor, som inom Filipstads
bergslag • blifvit med statslåneunderstöd anlagde, och till följd deraf hemställde,
huruvida, då dessa baner utförts med lån från Handels- och Sjöfartsfonden, att
återbetalas inom 10 eller 12 år, Wisby—Hafdhems-banans anläggning borde
på annat sätt i nåder af allmänna medel underlättas.

Af Jemtlands läns Landsting samt af Stadsfullmägtige i Östersund och Sundsvall
utsedde Komiterade hafva uti eu af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nämnda län insänd och till bifall förordad underdånig framställning
förmält, att fråga om anläggande af jernbana emellan Sundsvall och Trondhjem
uppstått och vunnit den oväntade utveckling, att en sådan jernväg genom
de derför närmast intresserade Svenska och Norska ortbefolkningarnes eniga
samverkan borde kunna såsom privat bana åvägabringas, allenast Svenska staten
dertill lemna de stödet af ett verksamt bidrag; att en Engelsk Ingeniörfirma,
Wilkinson & Smith, enligt provisionel! kontrakt, åtagit sig att bygga den svenska
andelen af ifrågavarande jernväg af 3| fots spårvidd fullständigt med rörlig
materiel och allt öfrig! för trafiken erforderlig!, mot godtgörelse efter ett
pris af 4,000 Pund Sterling för engelsk mil, hvilken godtgörelse herde gäldas,
till en tredjedel kontant, till eu tredjedel med ouppsägbara obligationer, löpande
med sex procent ränta, som ur jern vägens behållna årsinkomst med’ förmånsrätt
utbekommes, och till återstående tredjedelen med preferensaktier med rätt
till 5 % utdelning; att då Jemtlands Landsting samt Östersunds och Sundsvalls
Stadsfullmägtige beslutit teckna delaktighet i förslaget till belopp af något öfver
Eu million Riksdaler, samt det vore att förvänta, det Medelpads kommuner
beslöte större eller mindre aktieteckning, det icke lede tvifvel, att ju ett bolag,
hufvudsakligen bestående af de närmast intresserade svenska orterna, kom me
till stånd till företagets genomförande å svenska sidan, allt under förutsättning

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871.

att bolaget kunde erhålla det understöd, som syntes vara att för andra, långt
mindre betydelsefulla privata jernvägsföretag förvänta, nämligen ett statsbidrag,
motsvarande en fjerdedel af entreprenadsumman; att, sedan de förberedande
lokala undersökningar, Indika Eders Kongl. Maj it under den 16 April 1870
anbefallt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader, under sistlidne sommar
blifvit verkställda, de derpå grundade kostnadsberäkningar och öfriga för frågans
tekniska utredning erforderliga arbeten. Indika påginge, skulle, enligt hvad
Komiterade hade anledning hoppas, hinna att före 1870 års utgång afslutas;
att, enär jernvägens längd på svenska sidan efter den undersökta sträckningen
syntes -blifva 33{ mil, anläggningskostnaden, efter det provisionel öfverenskomna
entreprenadpriset eller 478,229 Riksdaler för svensk mil, skulle utgöra
15,901,114 Riksdaler, således fjerdedelen 3,975,278 Riksdaler eller 24,722 Riksdaler
mindre än 4 millioner; att entreprenad summan icke kunde komma att särdeles
öfverstiga verkliga anläggningskostnaden eller lemna entreprenörerne mera än skälig
ersättning, såsom sannolikt skulle visa sig af det utaf Styrelsen öfver statens
jern vägsbyggnader uppgjorda kostnadsförslag, när detsamma blefve tillgängligt;
att enligt entreprenadkontraktet jernvägsarbetet, som borde månadtligen betalas,
skulle fortgå med den skyndsamhet, att jomvägen inom svenska området blefve
färdigbyggd på fem år, följaktligen med en femtedel om året; samt att, derest
den snart sammanträdande Riksdagen beviljade det ifrågasätta statsbidraget,
jernvägsbyggnaden, vid det förhållande, att de af menigheter och enskilde tecknade
belopp försloge till godtgörande af det arbete, som första året medhunnes,
kunde börjas redan år 1871; på grund af hvilket allt med hvad i öfrig! an-''
förts Komiterade i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medelst
aflåtande af Nådig Proposition föreslå Riksdagen att till ifrågavarande
jernvägsbyggnad bevilja ett anslag af 4 millioner Riksdalar, att på de vilkor,
Riksdagen kunde finna lämpligt föreskrifva, med En million för hvarje afåren
1872, 1873, 1874 och 1875, i mån af arbetets fortskridande utgå på sätt och
å tider, Eders Kongl. Näjd egde närmare bestämma.

Efter det Komiterade sedermera låtit den 3 sistlidne December ingifva
så ballad »Räntabilitetskalkyl för den svenska delen af en tillämnad jernväg
emellan Sundsvall och Trondhjem», hafva samtliga handlingarne i ärendet öfverlemnats
till Styrelse,; öfver statens jernväg^byggnader, för afgifvande af underdånigt
utlåtande; hvarefter Styrelsen uti en till mig ställd skrifvelse af den
17 i berörda månad -meddelat, att Styrelse^ vore urståndsatt att det infordrade
underdåniga utlåtandet i ärende! afgifva, innan de på Eders Kongl. Maj ds Nådiga
befallning pågående undersökningarne för norra stambanans fortsättning
norr om Gefle—Dalabanan så fortskridit, att kostnadsberäkningar öfver’ de föreslagna
sträckningarne blifvit uppgjorde; samt att Styrelsen ansåge sådant icke
kunna medhinnas förr än vid slutet af innevararande Januari månad.

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Sedan Eders Kong!. Maj:t genom Nådig Resolution den 22 September
1869 åt Storbritanniske undersåtare A. C. Gosling och II. 0. Smith meddelat
Nådigt tillstånd att i förening med andre personer bygga jernväg emellan Frövi
och Ludvika och densamma till allmänt trafikerande mot afgift upplåta; samt
bemälde Gosling och Smith derefter, på sätt hos Eders Kong!. Näjd blifvit i
underdånighet anmäld t, öfverlåtit den Nådigå concessionen å åtskillige personer
i England, de der på grund af samma concession företagit den nu pågående
anläggningen af Frövi—Ludvika jernväg; har den af nämnde personer antagne
Ombudsman i Sverige, Engelske Ingeniören Walmsley Stanley å sina hufvudmäns
vägnar, uti en den 21 sistlidne December ingifven skrift, förmält, att
Goslings och Smiths afsigt, på sätt jemväl i ofvanåberopade Nådiga Resolution
funnes omförmäldt, från början varit att, om ifrågavarande jernväg lemnade
förväntad inkomst, utsträcka anläggningen mot norr dels till Falun och dels
till lämplig plats i närheten af sjön Siljan; att de personer, å Indika concessionen
blifvit öfverlåten, jemväl städse antagit, att det skulle vara dem Öppet
lemnadt att utsträcka den började anläggningen, derest de dertill beslöte sig
inom en icke alltför lång tidrymd, samt att de jemväl vore villige och beredde
att ofördröjligen företaga byggandet af delen norr om Ludvika till Falun, derest
från statens sida kunde erhållas något verksamt understöd för sistnämnda anläggning
och under förutsättning, att inom orten erhölles vissa lättnader eller
bidrag; hvadan och då jernvägslinien emellan Ludvika och Falun icke af den
utaf Eders Kong!. Näjd i Nåder förordnade Komité blifvit upptagen bland de
baner, som föresloges till erhållande af statsunderstöd under en eller annan
form, Walmsley Stanley i underdånighet anhållit, att, derest Nådig Proposition
komme att till Riksdagen aflåtas rörande plan för enskilda jern vägsbyggnader
och deras understödjande, den ifrågasätta jernvägen mellan Ludvika och Falun
jemväl måtte uppföras bland dem, som må anses förtjente att af statsbidrag
under en eller annan form komma i åtnjutande; äfvensom Walmsley Stanley
förklara! sig skola inom kort i underdånighet anmäla de bestämda vilkor, under
hvilka hans hufvudmän villo definitivt företaga ofvanomförmälda utsträckning af berörda
jern vägande; allt under förutsättning, att deras företrädesrätt till erhållande
af Nådigt tillstånd dertill finge oförkränkt qvarstå, intill dess den började underhandlingen
om ifrågavarande ärende hunne afslutas.

De för åstadkommande- af en jern vägsanläggning inom Göteborgs och
Bohus län, emellan södra delarne af riket och riksgränsen mot Norge, utsedde
Komiterade hafva, uti en den 27 sistlidne December inkommen skrift,
med förmälan, att deras i ämnet till Eders Kong!. Näjd underdånigst aflåtna
och till oftanämnde Komité remitterade framställning blifvit af Komité!! annorlunda
förstådd än afsedt varit, till förklaring af skiljaktigheterne anfört,
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 7

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

bland annat, att, ehuru de för Uddevallabanan intresserade tänkt sig en jernvägsförbindelse
emellan södra Sverige och Norge icke höra ifrågakomma i annan
riktning än den af 1869 års Statsutskott föreslagna, således utgående
från riksgränsen, i riktning mot Fredrikshall till någon punkt på Uddevalla—
Wenersborgsbanan, så belägen, att banan kunde utsträckas till Göteborg och
vidare långs vestra kusten till Helsingborg, och på grund deraf låtit såsom en
del af berörde- hufvudlinie undersöka och utstaka en bana från svenska hemmanet
Wassbotten vid riksgränsen till staden Uddevalla, — hvilken del vore
den så väl här ofvan som i Komiténs betänkande så kallade Uddevallabanan—,
de intresserade likväl icke antagit, att berörda del icke kunde ifrågakomma
med mindre hela liden vore beslutad; att tvärtom uppfattningen inom länet
varit sådan, att jernbanan från Norge borde få den riktning, att densamma,
ehuru till en början endast byggd till Uddevalla, hvarest den genom Uddevalla—-Herrljungabanan
sattes i förbindelse med södra Sveriges jern vägs nät,
kunde efter hand utsträckas först till Göteborg och vidare till Helsingborg;
att liden Wassbotten—Uddevalla icke heller blifvit föreslagen endast under
förutsättning af en grenbana till Krossekärr; att ehuru de intresserade låtit
uppgöra plan till tvänne grenbanor, nämligen den ena till Krossekärr och den
andra till Dalslands kanal vid Westra Ed, samt jemväl sökt ådagalägga, hvilken
ökad nytta hufvudhanan i förening med nyssnämnda tvänne bibanor skulle
bereda, de likväl begärt statens mellankomst allenast för hufvudlinien såsom en
transito väg emellan rikena; hvaremot för grenbanorna icke ens ifrågasatts något
understöd från statens sida; att vid sådant förhållande Komiténs på anförda
skål uttalade uppfattning, att den minst kostsamma banan bort i Komiténs
beräkning förslagsvis intagas, icke inträffade på Wenersborgsbanan utan
på Uddevallabanan, hvilken sednare vore beräknad att kosta 3,134,000 Riksdaler,
eller 992,000 Riksdaler mindre än Wenersborgsbanan, hvars anläggningskostnad
upptagits till 4,126,000 Riksdaler; samt att de intresserade i underdånighet hyste
förhoppning, att i den proposition, som Eders Kongl. Näjd kunde komma att
till Riksdagen aflåta angående jernvägsanläggningar i den närmaste framtiden,
Eders Kongl. Näjd behagade i stället för Wenersborgsbanan i Nåder upptaga
Uddevallabanan, såsom den af Komité!! i sjelfva verket förordade kommunikationsleden
emellan södra delen af landet och Konungariket Norge.

Uti en den 5 i denna månad ingifven skrift, hvilken med bilaga jemväl
är vorden till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader remitterad,
hafva slutligen ombuden för de orter inom Kronobergs, Kalmar och Blekinge
Län, hvilka äro intresserade för åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan
städerna Wexiö. Karlskrona och Kalmar, af anförda skäl, i underdånighet uttalat
den förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t, vid den granskning af Komiténs
förslag, som föreginge detsamma^ öfverlemnande till Riksdagens vidare behand -

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majita Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811''.

Krig, täcktes i Nåder finna ifrågavarande jernvägsförslag vara framför alla öfriga
ifrågasätta enskilda jernbanor förtjent af ett kraftigt och, i betraktande af dess
vigt för landets försvar, jemväl skyndsamt understöd från statens sida samt
förty anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville i sådan syftning gorå Nådig framställning
till Riksdagen och dervid ej mindre, i händelse ifrågavarande bana
af strategiska skäl ansåges höra blifva bredspårig, föreslå en deremot svarande
förhöjning af det understöd, som eljest kunde komma företaget till del, än
äfven reservera rätt för det blifvande bolaget, att, i den mån omständigheterna
kunde dertill föranleda, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå en
sådan partiel! förändring i banriktningen, som intressenterne vid slutlig bolagsbildning
möjligen funne nyttig och ändamålsenlig; dock att dylik förändring
medförde hvarken rubbning af förslagets hufvudändamål, som vore att snarast
möjligt bereda jernvägskommunikation mellan Wexiö och landets marinhufvudstation
Karlskrona samt Kalmar, eller någon betydlig tillökning i våglängden
eller förhöjning af det från staten utgående understöd till företaget.

Då Eders Kongl. Maj:t icke lärer finna lämpligt att, utan afbidan å de
underdåniga utlåtanden, Indika, med anledning af oftanämnda Komités betänkande
och deri föreslagna plan för framtida enskilda jern vägsanläggningar och
sättet för deras understödjande, grundlagsenlig! blifvit från vederbörande embetsmyndighet
infordrade, obetingadt föreslå Riksdagen att godkänna berörda
plan, helst efter densammas uppgörande nya frågor om enskilda jernvägsanläggmngar
och statsbidrag för desamma uppstått; samt i ärendets befintliga
skick, hvarför jag har ofvan redogjort, det icke heller torde ifrågakomma att
med omfattande af alla hittills rörande byggande af enskilda jernvägar för
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmälda förslag, således jemväl dem,
Indika icke utgjort föremål för Komiténs behandling, nu pröfva Indika af
samtliga berörda jernvägsanläggnmgar må anses för utveckling af landets industri
mest af behofvet påkallade under den närmaste framtiden, samt den ungefärliga
kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, lärer nådig
framställning i ämnet af beskaffenhet, som Riksdagen i skrivelse!! den 12 Maj
1869 åsyftat, icke kunna till innevarande års Riksdag aflåtas. Emellertid faun
Riksdagen i samma skrifvelse ett snart slut å frågan vara af sådan vigt, att,
ehuru Riksdagen icke trodde sig höra närmare ingå i bestämmandet af banornas
läge, Riksdagen likväl endast för frågans skyndsammare afgörande uppgaf
de jernvägsanläggningar, hvilka Riksdagen ansåg vigtigast, likasom Riksdagen,
som fann det nr mera än en synpunkt (Hiskligt, att staten på förhand
anvisade en viss summa att årligen under någon längre tid utgå till understöd
för enskilda jernvägsanläggningar, helst svårligen kunde antagas, att bolag
skulle i beräkning på möjligheten att erhålla sådant, understöd uppstå, om icke
fonder dertill funnes på förhand anslagna, förklarade att Riksdagen derföre

Bil No 5 b) till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

icke skulle hafva tvekat att redan år 1869 dertill anvisa erforderliga medel,
men, i saknad af nödig utredning uti uppgillra afseende!!, afstod derifrån. För
egen del håller jag ock före, att det lifliga och utsträckta byggande af enskilda
jernvägar, som för några år tillbaka pågick och hvaraf störa fördelar
bereddes så val särskilda orter genom lättnad i kommunikationer, som staten
genom ökade trafikinkomster, bör ju förr desto hellre, ordnadt och lämpligen
begränsad!, ånyo vidtaga. Vid sådana förhållanden har jag varit betänkt på
att föreslå Eders Kong!. Näjd någon utväg, med anlitande hvaraf ytterligare
uppskof med frågan om understöd åt enskilda jern vägsanläggningar skulle kunna
undvikas. Eu. sådan utväg har jag trött mig finna deri, att Riksdagen redan
innevarande år, utan att bestämma Indika bansträckningar vore af den vigt,
att de af statsunderstöd borde komma i åtnjutande, till Eders Kong!. Maj ds
nådiga disposition ställde ett visst anslag, hvarå Eders Kong!. Näjd kunde anvisa
understöd åt de enskilda jern vägsanläggningar, Indika Eders Kongl. Näjd,
med ledning af redan åstadkommen och än vidare förväntad utredning, kunde
pröfva vara af sådant understöd förtjena.

I händelse af bifall till hvad jag förut föreslagit i fråga om tiden och
sättet för utförande af östra och norra stambanorna lärer till understöd åt enskilda
jernvägsanläggningar icke kunna under hvarje af åren 1872, 1873,
1874 och 1875 afses mera än 1 million Riksdaler. För år 1876, då enligt mitt
förslag stambanorna icke kräfva mera än 2 millioner Riksdaler, skulle möjligen
kunna beräknas högre belopp än 1 million till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar;
men jag anser rådligast att för närvarande endast beräkna 1
million Rdr att kunna under 1876 utgå för ifrågavarande ändamål, äfvensom
att icke utsträcka beräkningen öfver sistnämnda år, under hvithet stambanorna
skulle blifva fullbordade. Vid ingången deremot af år 1875, då å ena sidan,
derest det af mig förordade sätt att tilldela understöd till enskilda jernvägsanläggningar
varder antaget, verkningarne af detsamma kunna öfverskådas, och
å andra sidan tillförlitligare än nu kan bedömas, icke allenast, huruvida årsanslaget
för år 1876 bör ökas utöfver 1 million Riksdaler, utan äfven, huru mycket
för år 1877 och liera eller färre af derpå följande år kan för ifrågavarande
ändamål afses, synes mig råtta tidpunkten vara inne för afgörande, huruvida
det dittills tillämpade systemet bör fullföljas, eller ock ett nytt uppgöras; och
anser jag derföre ensidigt, att beloppet af det utaf mig ifrågasätta anslag nu
bestämmes endast till 5 millioner Riksdaler att utgå med en femtedel årligen
från och med 1872 till och med 1876.

Med omförmälande af tre olika sätt att understödja enskilda jernvägsanläggningar,
nämligen räntegaranti, lån och direkt anslag, har 1869 års Riksdag
förklara! det lämpligaste sättet att uppmuntra sådana företag vara, att
staten understödjer dem med direkt anslag till viss del af den beräknade an -

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

läggningskostnaden. Denna åsigt liar äfven omfattats af Komitén, som för de
så kallade sekundära kanorna föreslagit statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel
af anläggningskostnaden enligt fastställa kostnadsförslag; hvaremot Komitén ansett
understöd i form af lån höra tilldelas så kallade tertiära eller lokalbanor,
Indika Eders Kongl. Näjd pröfvade våra deraf förtjente.

Lika med Riksdagen och Komitén, anser jag räntegaranti icke höra uti
Ifrågavarande afseende förekomma. Deremot kan jag icke instämma i Riksdagens
åsigt, att låneunderstöd, som under den förflutna tiden i vårt land begagnats för
befrämjande af enskilda jern vägsanläggningar, nu mera knappast torde vara användbart,
synnerligast då fråga är om jern vägsanläggningar i större utsträckning,
och att direkt anslag eger ett afgjordt företräde framför låneunderstöd. Väl är det
så, att lemnande af låneunderstöd, hvithet hittills vanligen beviljats till belopp motsvarande
| af anläggningskostnaden, föranleder ett större anlitande af statens
kredit, således en större skuldsättning; men i den mån årliga kapitalafbetalningarne
å de särskilda försträckningsbeloppen tillsammans närma sig till den summa, som
enligt antagen plan årligen afsetts för meddelande af nya försträckningar,
minskas behofvet af ytterligare skuldsättning å statens sida. I de flesta fall
torde ock åt ett enskildt bolag, som vill bygga och trafikera en jernbana, beredas
verksammare och kraftigare hjelp genom försträckning till §, än anslag
till \ af anläggningskostnaden, helst när donna kostnad är ansenlig. Skälen
för en sådan åsigt äro uti en vid Komiténs betänkande af en komitéledamot
afgifven reservation fullständigt utvecklade och synas mig i hög grad behjertansvärda.
Svårigheten att anskaffa hvad som utöfver erhållet statsanslag erfordras
för utförande af jernvägsföretaget skall i de flesta fall försätta bolag i
nödvändigheten att vända sig till utländska entreprenörer,'' som ju måste hafva
godtgörelse för öfvertagande af arbetets utförande och hvilkas fördel derföre
bjuder, att skilnaden emellan entreprenadsumman och verkliga anläggningskostnaden
blir så stor som möjligt. Deras sträfvan måste således gå ut derpå
att å ena sidan betinga sig eu hög entreprenadsumma och å andra sidan
sänka den verkliga anläggningskostnaden, till skada kanske för banans soliditet
och trafikförmåga. Annorlunda och bättre gestaltar sig förhållandet, om det
bolag, som framdeles skall trafikera banan, sjelf ombesörjer och öfvervakar
dennes byggande. Det skall då visserligen ligga i bolagets intresse att bygga
banan billigt, men bolaget skall dervid icke förbise angelägenheten deraf, att
byggandet i det hela sker så. att de framtida drifis- och underhållskostnaderne
icke onödigtvis ökas.

Den erfarenhet, man hittills. i vårt land vunnit om verkningarne af
systemet att med lån till belopp af högst § af anläggningskostnaden understödja
enskilda jernvägsföretag, synes mig icke tala för ett obetingadt öfvergifvande
af detta system. De färdigbyggda banorna utgöra säkerhet för de af

Bil. N:o Öb) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

staten lentnade försträckningar, och denna säkerhet har hittills icke blifvit äfventyra^
om än aftalade annniteter icke alltid knnnat å bestämda förfallodagar
erläggas. Erhäller derjemte staten å ntlemnade för sträckningar enahanda, ränta,
som han sjelf måste erlägga å hvad af honom upplånats; så synes mig statens
fördel vid tillämpning af försträckningssystemet vara behörigen tillgodosedd.

Med det nu anförda vill jag icke hafva sagt, att ju icke fall kunna förekomma,
der direkt anslag äfven är en lämplig form för meddelande af understöd.
Tvärtom tror jag denna form kunna med fördel användas särdeles när
anläggningskostnaderne icke uppgå till alltför höga summor och derföre kunna
med större lätthet tillvägabringas

Det vore derföre, enligt mitt underdåniga förmenande, fördelaktigt och
önskvärd!, om Riksdagen vid beviljande af ifrågaställda anslaget af 5 millioner
Riksdaler medgåfve, att detsamma finge användas vard sig till försträckning eller
direkt anslag åt enskilda jern vägsanläggningar, allt efter som Eders Kongl.
Maj:t för hvarje särskild! fall funne lämplig! bestämma.

Hvad angår vilkoren för erhållande af statsunderstöd, vare sig i form af
försträckning eller anslag, synas mig de af Komitén föreslagna vara, med några
modifikationer, lämpliga.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört, råder jag Eders Kongl.
Maj:t föreslå Riksdagen:

att för understödjande af enskilda jern vägsanläggningar,
vare sig medelst försträckning eller anslag utan åter-:
betalningsskyldighet, enligt hvad Eders Kongl. Majd efter
pröfning af omständigheterna i hvarje särskild! fall finner
lämplig!, bevilja och till Eders Kongl. Maj ds nådiga disposition
ställa ett extra anslag af Fem millioner Riksdaler Riksmynt,
hvarå Eders Kongl. Näjd när som helst egen anvisa af
Eders Kongl. Majd beviljade understödsbelopp, dock att utgå
med högst Eu million Riksdaler årligen under hvarje af åren
från och med 1872 till och med 1876 samt i enlighet med
följande vilkor och bestämmelser; nämligen

Do. att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af
Eders Kongl. Majd, som och närmare bestämmer de ställen,
hvilka jernväg skall beröra;

2:o. att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form
af försträckning högst §, och, när det utgår såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet, jemt 1 af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas
i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, Eders
Kongl. Majd bestämmer;

Bil. N:o 5b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. fäa\1, om Statsverket 1871.

3:o. hvad särskild! angår försträckning, att

a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres
ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp
och -återstoden utgör afbetalning derå;

- 6) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke
Utöfver ett år från den dag, då, enligt Eders Kongl. Majts
bestämmelse, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnda

dag;

d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel
utgör underpant för den af staten lemnade försträckning; 4:o.

beträffande anslag utan återbetalningsskyldigtiet:

att, när jern vägs behållna inkomst för något år öfv erstiger
procent af anläggningskostnaden, enligt det fastställda
kostnadsförslaget, hälften af öfverskottet tillfaller
staten;

5:o. att Kong!. Maj:t dels insätter en ledamot i Direktionen
för hvarje jernvägsbolag, som undfått statsunderstöd,
vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en Revisor
att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper,
samt att arvode till sålunda utsedd Direktör och
Revisor bekostas af bolaget;

6:o. att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontrollör, som
af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

7:o. att hvarje sådant bolag, som nyss är vordet
nämndt, må, då Eders Kongl. Näjd så pröfva!- lämpligt,
dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af
den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga,
mark, som står under dess omedelbara disposition; hvaremot,
när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord,
ersättning derför af bolaget bör lemnas, i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana
å kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Hvad Departements-Chefen sålunda yttrat och hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkande
af Stats-Rådets öfrige ledamöter, i nåder gilla
och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta
protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas
till ledning vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående statsverkets till
stånd och behof.

Ex protocollo

W. J. Modigt.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kangl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet Öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 16 December 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Adlercreutz,
Statsråden: Bredberg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och
Friherre Älströmer.

Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels
En million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala
till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, hvilka
arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af
arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till
Nässjö, hvilken sednare handel borde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga,
som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse
den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, derjemte hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes
anbefalla Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att vid utförandet af beslutade
byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och
banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt
bemälde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om
hvilka förändringar i hittills användt byggnadssätt borde, till åstadkommande
af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan
företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar
Bill- till Riksd. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 1

Tillhör Bil. No 5 o) till Kongl. Maj:ts Nåd-. Trop. No 1, om Statsverket 1871.

för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders
Kongl. Näjd förutsatta alternativ;

så har, efter det föreskrifva undersökningar och beräkningar blifvit afsilande,
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt
utlåtande i ämnet al den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersökningshandlingarne,
bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga
kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsförrättarnes
betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jern vägstrafik, hvilken
Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske
kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig
utredning af så val den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala
och Storvik omfattning och beskaffenhet, sä noga en • sådan utredning på förhand
kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och
underhållskostnaderne, de förutsatta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28
sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra
och Eders Kongl. Majds nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan
för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande af
arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Rdr,
nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de
flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande
af omförmälda arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa
donna fråga Eders Kongl. Majds nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas
mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna
å en af Styrelsen vid det underdåniga utlåtandet fogad jemförelsetabell
under lutt. A, B, <D, E, F och G.

Det första alternativet, Ditt. A, afser byggande af banan efter äldre ut
stakningar med spårvidd af 4 fot 8l tum Engelskt eller 4.83 fot Svenskt mått,
ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålp:s vigt för löpande fot
och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kosta adsbeloppet,
hvilket, efter beräkning af 100,000 Rdr för anskaffande af rörelsemateriel
för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Rdr, är i tabellen,
enär för detta alternativ, lika med de öfriga deri upptagna, endast 75.000
Rdr beräknats för rörelsemateriel för mil, reduceradt till 12,044,000 Rdr.

De sex öfriga alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af
jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och
tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla
i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla
förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1
fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, Indika åter på åt -

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

skilliga ställen af sträckningen emellan Kr ylbo och Storvik medgifva stigningar
af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af
berörda 6 alternativ i öfrig! lika förhållanden, nemligen B och C 4,83 lots
spårvidd, 2 lots ballast och 22,75 skålp:s skenor för löpande fot, eller hvad
man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, 1) och
E, 4,83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålprs skenor'' för löpande

fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af

:>4 fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått. ballast åt 1,5 fots djup och skenor
åt 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.

Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, blefve 14

mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F,

att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen;
hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E
och G komme att minskas med 564 fot.

De beräknade kostnaderna utgöra för

För hela I medeltal

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.

utstakning (alternativet A),.......................... Bär 12,044,000. 856,980.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya
utstakningen med starkaste stigning af 1:100

(alternativet B).................................................. » 9,688,000. 680,884.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya
utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100

(alternativet D)................................................ » 8,251,000. 579,898.

smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste
stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya
utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet C).................................................. « 9,415,000. 662,436.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya
utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet E)................................................... » 8,027,000. 564,777.

smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning
af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.

Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således:
den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Bär för mil,
den efter I) med 3,793,000 » » » » » » 277,082 » » ,,

den efter F med 3,981,000 » » » » » » 290,295 » » »

Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger:
den efter D med 1,437,000 Bär för hela banan och med 100,986 Bär för mil,
den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » >, ,,

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Anläggningskostnaden efter alternativet D öfverstiger:
den efter F med allenast 188,000 Rdr för hela banan och med 13,213 Rdr för mil.

vid bredspårig bana med tung öfverbyggnad

af 273,000 Rdr för hela längden och 18,448 Rdr för mil,
dito med lätt öfverbyggnad» 224,000 » » » » » 15,121 » » »

vid smalspårig bana.......... »214,000 » » » » » 14,433 » » »

Hvad nu först angår den äldre under dels sistlidna år dels år 1866 och
dels en förutgående tid verkställda utstakning^! af ifrågavarande jernvägslinie,
med ledning af hvilken utstakning allenast ett alternativ Lutt. A, afseende bredspårig
bana med tung öfverbyggnad finnes uppgjordt af anledning att före
sistförflutna Riksdag icke ifrågasatts annat byggnadssätt vid fullbordande af
återstående delar af stambanorna; så, ehuru berörda alternativ i fråga så väl
om våglängd, enligt hvad här ofvan är visadt, som äfven om kröknings- och
lutningsförhållanden eger ett afgjordt företräde framför hvarje af de Henne på
ny utstakning grundade alternativen B, D och F, de der alla, på sätt Styrelsen
öfver statens jern vägsbyggnader utsedt, förete icke allenast åtskilliga krökningar,
hvilkas radier icke hålla i längd mera än 1,500 fot, utan äfven dels
stigningar af 1 : 100 till en sammanräknad längd af 27,290 fot utöfver hvad
som i alternativet A förekommer, dels ock i allmänhet en betydligt mera bruten
längdprofil till följd åt oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,
än med alternativet A är händelsen; samt detta alternativs företräde
visar sig ännu större i förhållande till alternativen C, E och G, enligt hvilka
å sträckningen emellan Krylbo och Storvik skulle förekomma stigningar ända
till 1 : 60; likväl och emedan tillämpningen af alternativet A, vare sig i dess
ursprungliga eller reducerade skick, skulle förorsaka en tillökning i anläggningskostnad,
i terra fallet af 2,707,000 Rdr och i det sednare af 2,356,000
Rdr utöfver hvad det dyraste* af ofri ga sex alternativ eller Kitt. B kräfver,
samt denna tillökning i kostnader ingalunda kan anses uppvägas af de med
alternativet A förenade fördelar, håller jag i underdånighet före, att samma
alternativ icke bör läggas till grund för uppgörande af ifrågavarande arbetsplan.

Vidkommande derefter alternativen C, E och G, så skulle väl tillämpning
af någotdera i stället för motsvarande alternativ B eller D eller F, på sätt
ofvan är vordet visadt, medföra en besparing i hela anläggningskostnaden af
respektive 273,000 Rdr, 224,000 Rdr och 214,000 R:dr; men de enligt

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förstberörda trenne alternativ på bandelen emellan Krylbo och Storvik, hvarest
enligt all sannolikhet just de tyngsta varorna koin me att framforslas, förekommande
branta stigningar af 1 : 60 skulle, på sätt Styrelserne för statens
jernvägsbyggnader och trafik utförligt ådagalagt, jemte det banan utsattes för
starkare och hastigare slitning, i väsendtlig mån förminska hennes trafikförmåga
eller ock, till förekommande af sådan minskning, föranleda anskaffande
af flera lokomotiv och anordnande af flera bantåg samt deraf beroende högre
drift- och underhållskostnad; så att den första besparingen i kostnad vid banans
anläggning komme att icke allenast motsvaras, utan ock öfvervägas af
anmärkte olägenheter, Indika i mån af rörelsens tilltagande alltjemt förökades
och, enär de icke utan en med störa kostnader förenad ny utstakning och
ombyggnad af banan kunde undanrödjas, skulle i all framtid belasta trafiken.
Enligt mitt underdåniga förmenande torde derföre icke något af nu omförmälda
tre alternativ C, E och G höra läggas bil grund för uppgörande af arbetsplanen.

Derest Eders Kongl. Näjd i nåder gillar de af mig hittills uttalade åsigter,
återstår icke att välja emellan flera alternativ än B, D och F, förutsättande,
de två förstnämnda enahanda spårvidd, men F en smalare spårvidd än
den, som förekommer å de tvänne baner, hvilka ifrågavarande jernvägsstrkokning
är afsedd att sammanbinda, nemligen den redan färdigbyggda delen af
norra stambanan - från Stockholm till Upsala å ena, samt Gefle—Dalajenlvägen
å andra sidan. Härvid möter således först frågan, hvilketdera systemet, det
bredspåriga eller smalspåriga, skall läggas till grund för uppgörande af ifrågastälda
arbetsplan. Åtgörande! af denna fråga synes mig icke kunna eller
böra göras beroende på slitande af den tvist, som redan länge pågått och ännu
pågår om bredspåriga eller smalspåriga jern vägars ömsesidiga företräde i allmänhet,
utan afseende på de egendomliga förhållanden. Indika vid hvarje särskild
bana i verkligheten förekomma och verka bestämmande vid val emellan
den ena eller andra spårvidden.

Ett sådant egendomligt förhållande vid ifrågavarande bana är att den,
såsom nyss blifvit an ty dt, ålder att förena tvenne redan byggda och trafikerade
bredspåriga baner och möjligen kommer att i en icke aflägsen framtid sättas i
förbindelse med en tredje jemväl bredspårig jernväg, den så kallade Köping—
Hultbanan. Å detta förhållande hafva också båda Styrelserne fästat behörigt
afseende vid undersökningen och utredningen af de fördelar eller olägenheter,
valet af ena eller andra spårvidden kunde medföra; och det torde tillåtas mig
att lemna en kortfattad och sammanträngd framställning af hvad detta afseende
förekommit.

Såsom förut är nämndt, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid
de terräng för hållanden, som å den nyutstakade jernvägslinien emellan Upsala

6 Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

och Storvik förefinnas, beräknat det belopp, hvarmed kostnaden för byggande
i nämnda linie af en bredspårig bana med lätt öfverbyggnad komme att öfverskjuta
anläggningskostnaden för en smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad,
till 13.213 Edr för mil och således till 188,000 Edr för hela banan.
Ehuru ringaste anledning icke förefinnes att ifrågasätta riktigheten af denna
utaf sakkunnig myndighet verkställda beräkning, hvilken får antagas innebära
all den noggranhet och säkerhet, arten och beskaffenheten af dylika beräkningar
tillstädja, torde det dock böra anmärkas, hurusom jemväl af andra sakkunnige
företagne uppskattningar af den tillökning i särskilda jernbanors anläggningskostnad,
som förorsakas ensamt af (iliad spårvidd, ådagalägga, att berörda
tillökning vid vanliga terrängförhållanden på långt när icke är så stor,
som man i allmänhet föreställer sig. Sålunda skulle å tillämnade jernvägslinier
dels från Motala till Hallsberg och dels från Carlshamn till Hornslända byggnadskostnaden
för den breda spårvidden blifva omkring 15,000 Edr per mil högre,
än för den smala.

Fördelen af att till grund för blifvande arbetsplan lägga alternativet F,
afseende smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, som i alternativet D
förutsattes, skulle således bestå deri, att eu besparing i första anläggningskostnaden
till belopp af 188,000 Edr åstadkommes. Denna besparing skulle
dock, enligt Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader beräkning, fullkomligt
tillintetgöras af eu motsvarande tillökning i utgifter för anskaffande af det större
antal vägnar, som de af banans smala spårvidd föranledda omlastninga rne
kräfde. Med anmärkning nemligen att det belopp, 188,000 Edr, som genom
antagande af smal spårvidd kunde å anläggningskostnaden inbesparas, utgör
omkring af den summan, som för anskaffande ensamt af de i rörelsematerielen
ingående vägnar blifvit, utan afseende å behof af omlastning, beräknad, antager
Styrelsen det för denna händelse erforderliga antalet godsvagnar behöfva i och
för omlastningen ökas med i; hvilken uppskattning Styrelsen uttryckligen förklarat
icke vara för hög. Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik, efter att
hafva med ledning af tillgänglige statistiska upplysningar uppgifvit centnertalet
af det a bandelarne Förebåda—Laxå—Hallsberg—Katrineholm forslade gods
och särskild! af de varor, Indika, om nämnde bandelar haft annan spårvidd
än öfråga stambanor, måst vid ändpunkterne Töreboda och Katrineholm omlastas,
på grund af likheter, som visats i åtskilliga afseende!! förefinnas emellan
nyssnämnda bandelar och bandelarne hopsala—Sala—Krylbo—Storvik, beräknat
den blifvande utvecklade godstrafiken å si stberörda bandelar till 3f millioner
centner, hvaraf, om dessa bandelar byggdes smalspåriga. 3,475,000 centner skulle
vid Upsala och Storvik blifva föremål för omlastning; har donna Styrelse,
under anmärkta förutsättning, till ett antal af 280 uppskattat de godsvagnar,
Indika borde anskaffas utöfver hvad eljest, i händelse att norra stambanan från

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871. 7

Upsala till Storvik byggdes bredspårig, måste anses vara erforderlig!, och Indika
vagnars anskaffande skulle förorsaka ett kapitalutlägg af 560,000 Bär; i sammanhang
hvarmed Styrelsen beräknat, att smal spårvidd å banan från Upsala
till Storvik skulle kräfva ej mindre 27 nya vägnar, afsedda för person-, fång-,
post- och resgodstransport och i anskaffningsvärde uppskattade till 100,000 Rdr
utöfver hvad som vid byggande af banan bredspårig skulle erfordras, än äfven
i stället för 8 nya lokomotiv 14 sådana med en Överskjutande kostnad af
60,000 Rdr. Äfven om Trafikstyrelsens uppskattning af smalspåriga banans större
kraf å godsvagnar är grundad på eu beräkning af godstrafiken, sådan den först
längre fram i liden, sedan rörelsen hunnit fullständigt utvecklas, skulle gestalta
sig; innebär dock samma uppskattning en bekräftelse å Byggnadsstyrelsens
åsigt, att den besparing i anläggningskostnad, som genom tillämpningen af det
smalspåriga systemet skulle åstadkommas, till fullo uppväga af den högre
utgift, som anskaffande af erforderligt antal vägnar kräfver.

Om sålunda genom hvad nu blifvit anfördt får anses ådagalagd!, att utgifterna
vid byggande af smalspårig bana från Upsala till Storvik i sjelfva
verke!, om ej öfverstiga, dock ej understiga kostnaden för anläggande af
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt således i fråga om beloppet af
kapitalutlägget företräde icke kan tillerkännas den förra banan framför den
sednare, så gör sig värde! af den bredspåriga banan i förhållande till den
smalspåriga bestämdt gällande, så snart betraktelsen vänder sig till de ständiga
olägenheter och deraf härflytande kostnader, hvarmed trafikerandet af den
smalspåriga banan oskiljaktigt och nödvändigt blefve förenad!. Att fullständigt
angifva och beräkna alla dessa olägenheter och kostnader, hvilka ytterst hafva
sin grund i den nödtvungna omlastningen, låter sig icke gorå: men de mest i
ögonen fallande må här kortligen antydas.

Efter vanlig beräkning af kostnaden vid hvarje omlastning till i öre för
centner eller, med afseende derå, att en stor del varor tvenne gånger blir
föremål för omlastning, till £ öre i medeltal för centner skulle, på sätt Byggnadsstyrelsen
anmärkt, endast erfordras eu rörelse å banan Upsala—Storvik
af 1,504,000 centner för att omlastningskostnaderne skulle uppgå till lika högt
belopp, som årliga räntan efter 6 för 100 å oftaberörda skilnad i anläggningskostnad
188,000 Rdr. Samma rörelse, fördubblad, skulle uppdrifva omlastningskostnaderna
till 22,560 Rdr, motsvarande 12 procent ränta å nyssnämnda
skilnadsbelopp 188,000 Rdr. Med beräkning af årliga utgiften för omlastningen,
efter 1 öre per centner vid hvarje omlastning, till 18,375 Rdr, motsvarande
5 procent ränta å ett kapital af 367,000 Rdr, hvilket utgör dubbelt
så mycket, som skilnaden i anläggningskostnaden, anmärker Trafikstyrelsen,
att man visserligen kunde låta de trafikerande omedelbart gälda omlastnings -

8 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1H71.

kostnaderna, men att donna utgift dock måste godtgöras dem genom motsvarande
nedsättning i frakttaxan, på sätt redan vid Herr ljunga station egen rum.

En annan omedelbar följd af omlastningen är tidsutdrägt, hvilken i sin
ordning vållar förluster och medför andra menliga förhållanden. I detta afseende
finnes af Trafikstyrelsen vara utredt, att ett godståg, som, huru tungt
som helst, skulle kunna, om banan byggdes bredspårig, å en dag tillryggalägga
hela vägen från station å Gcfle—Dala-banan till Stockholm, finge å smalspårig
bana vara så länge å vägen, att från det varorna å afgångsstationen i
vagn inlastats tills de uppnådde Stockholm kornme att förflyta, der tvenne omlastningar
förekomme, minst 5, men ofta 6 eller 7 dagar, samt, om endast eu
omlastning erfordrades, 3 eller 4 dagar; och är det just med afseende å anmärkta
tidsutdrägt, jemte förekommande ojemnheter i godsrörelsen, hvilken i
April månad varit under loppet af 8 år i medeltal 62 procent och under år
1870 74 procent större än i Augusti, som Styrelsen verkställt sin beräkning
af smalspårig banas kraf å ökadt antal godsvagnar. Den med omlastningen
nödvändigt förknippade tidsutdrägt, hvilken kornme att bereda producenter och
afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag, deribland i synnerhet
den osäkerhet om tiden för en beställd varas ankomst, som den nyare tidens
affärslif minst kan fördraga, skulle, enligt hvad Trafikstyrelsen utförligt ådagalagt,
sänka trafiken å den nya banan, minska hennes förmåga att, särdeles
under seglationstiden, med konkurrerande jernvägar och andra kommunikationsleder
uthärda täflan, till och med utsätta henne för sådan med forsling å landsväg
samt genom minskade tillfällen att erhålla varor, som för åstadkommande
af en särskild produktion erfordrades, såsom träkol för jernförädling, förhindra
tillväxten af sådan produktion. Till minskning af trafiken å banan skulle jemväl
bidraga den kända omständighet, att gods af visst slag nästan alldeles icke,
och gods af annat slag icke utan förlust i vigt och värde, kan underkastas
omlastning; äfvensom det särskild! torde höra framhållas, att så ballad! kollygods
af större dimensioner, som forslades å tillstötande bredspåriga baner, icke
utan förutgående ompackning, hvilken åtgärd åter skulle nödga varuegaren att
för sådant ändamål antaga särskild syssloman, kunde inrymmas i smalspåriga
banans godsvagnar.

De menliga följderna deraf att ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd,
än de med henne sammanhängande jernvägar, skulle rätt åskådlig! visa
sig, i händelse banan, såsom sannolikt är, vid inträffande krig behöfde begagnas
för militära ändamål. I detta afseende har Trafikstyrelsen anfört, att den smalspåriga
banans vägnar med afseende å dimensionerna äro synnerligen olämplige
för fortskaffande af artilleri och kavalleri; att den tidsutdrägt, som omflyttningen
af krigsmateriel och proviant kornme att förorsaka, skulle nära nog omöjliggöra
begagnandet af ifrågavarande jernvägsförbindelse till förflyttning af en

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1871.

något betydande militärstyrka, sammansatt af flera vapenslag, inom en på förband
beräknad tid och med den skyndsamhet och regelmessighet, som deri
moderna krigskonsten fordrar; att den ‘olika spårvidden skulle förhindra sammandragningen
och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda bredspåriga
banors transportmedel på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes; samt
att, i fall det lyckades fienden bemäktiga sig öfvergången vid Södertelje, alla.
de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms och l psala stationer befintliga
lokomotiv och vägnar jemte andra för trafikens behof erforderlige materialier,
Indika dessförinnan icke hunnit undanskaffas till det inre af landet, icke skulle
kunna begagnas å annan jernväg, än den emellan Stockholm och Upsala.

Om än de årliga förluster, som af åtskillige utaf ofvanförmälde olägenheter
härflyta, icke eller, åtminstone ej med nöjaktig säkerhet, kunna till vissa belopp
i penningar uppskattas, torde inträdande af dessa förluster, derest ifrågavarande
bana erhölle annan» spårvidd, än de till henne stötande jernvägar, kunna med
visshet förutsägas.

Den osäkerhet, som i allmänhet vidlåder alla approximativa beräkningar,
helst när de afse förhållanden, hvilka, ännu icke inträffat, får, enligt min åsigt,
icke föranleda till ett'' fullständigt underkännande af sådana beräkningars nytta
och värde. Med erkännande således, att den af Trafikstyrelsen på Eders Kong!.
Maj:ts nådiga befallning verkställda utredning och beräkning af den inverkan
på blifvande kostnader för ifrågavarande banas framtida drift och underhåll,
som de förutsätta olika byggnadssätt kunde utöfva, jemväl måste antagas till
följd af förhållandenas makt lida af enahanda osäkerhet, som hvarje annan
likartad beräkning, kan jag för min del icke annat än fästa stor vigt och betydelse
vid de resultat, hvartill Trafikstyrelsen uti ofvanberörda afseende kommit,
och hvilka det må tillåtas mig att här uppgifva. Trafikstyrelsen har i
siot underdåniga utlåtande i fråga om driftkostnaden antagit, att, om de ordinarie
bantågen å nya banan kunde utgöra fortsättning af bantåg mellan Stockholm
och Upsala, skulle hela tågpersonalen för tvenne af dessa tåg och för
ett reservtäg eller tillsammans 3 lokomotivförare, 3 eldare och 9 konduktörer,
packmästare, smörj are och bromsare kunna inbesparas; hvithet åter ledde till
de årliga utgifternas nedsättning med minst 12,000 till 15,000 Rdr om året.
Derjemte tiar Trafikstyrelsen vid sitt underdåniga utlåtande i ämnet fogat detaljerade
kalkyler å den så väl i det hela som för mil uppkommande skilnad
i kostnaden för drift och underhåll af ifrågavarande bana, allt efter som banan
byggdes smalspårig eller bredspårig med tung öfverbyggnad, eller ock
bredspårig med lätt sådan. Enligt dessa kalkyler skulle, hvad angår drift och
underhåll, eu smalspårig bana i förhållande till en bredspårig med tung öfverbyggnad
kräfva en högre årlig utgift af 4,288 Rdr för mil eller 60,889 Rdr
60 öre för hela längden; en smalspårig bana, jernhård med en bredspårig med
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statserket 1871.

lätt öfverbyggnad, kräfva eu högre årlig utgift af 1,488 Bär för mil eller
21,129 Bär 60 öre för hela längden; samt slutligen en bredspårig bana med
lätt öfverbyggnad, jemförd med bredspårig bana med tung öfverbyggnad, kräfva
en högre årlig utgift af 2,810 Rdr för mil eller 39,902 Rdr för hela längden;
hvilka skilnadsbelopp, ansedda såsom ränta, beräknad till 5 procent, skulle motsvara
kapitalbelopp af respektive 1,217,692 Rdr, 422,592 Bdr och 798,040 Rdr.

Samtlig^ olägenheter, kostnader och förluster, Indika, om ifrågavarande
bana byggdes smalspårig, till följd af den derigenom nödig blifna omlastningen
uppstode och komma att alltjemt i män af rörelsens tillväxt förökas, skulle
sannolikt, såsom ock Styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader antagit, slutligen
framtvinga eu förändring af spårvidden från smal till bred; hvilken förändring
icke åstadkommes utan högst betydliga kostnader, vida öfverstigande den nedsättning
i ursprungliga anläggningskostnaden, som tillämpning af den smala
spårvidden kunnat medföra. Af Byggnadsstyrelsen åberopade exempel från
främmande länder, Baden, England oph Nordamerikas Förenade Stater, hvarest
j ernbanor af bredare spårvidd ån den normala 4,83 fot blifvit. sedan de satts
i förbindelse med andra j omvägar af sistberörda svårvidd, med störa kostnader
förändrade till donna, tala högt för sannolikheten af ofvan gjorda antagande.
Detsamma motsäges icke heller af den erfarenhet, man i vårt eget land vunnit
rörande verkningarne af smalspåriga banors anslutning till bredspåriga baner,
och dock har man ännu icke någon erfarenhet för sådant fall, som det förevarande,
eller att t va och möjligen tre bredspåriga baner skulle sättas i förbindelse
med och genom eu smalspårig.

Med åberopande af hvad nu anfördt blifvit, råder jag i underdånighet
dertill, att icke smal, utan bred spårvidd af 4,83 fot må läggas till grund för
uppgörande af arbetsplanen.

Om Eders Kongl. Maj:t i nåder gillar donna min underdåniga tillstyrkan,
återstår endast att afgöra, huruvida alternativet B, afseende bredspårig bana
med tung öfverbyggnad, eller alternativt^ I), afseende bredspårig bana med
lätt öfverbyggnad bör läggas till grund för arbetsplanen. Enligt hvad Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader upplyst utgör det belopp, hvarmed kostnaden
för byggande af banan med tung öfverbyggnad öfverskjuter anläggningskostnaden
för banan med lätt sådan 1,437,000 Rdr, hvaraf belöpa 366,811
Rdr på terrasseringsarbeten, deri jemväl inbegripne broar, trummor, vägöfvergångar
och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr pa
egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör, samt nedläggning
deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna, och slutligen återstoden
1,548 Rdr för åtskilliga icke särskild! uppgillra arbeten. Till förklaring af
nyss anförda skiljaktigheter i de särskilda kostnaderna för ena eller andra
banan torde få anföras, att den tunga öfverbyggnaden med ballast af 2 fots

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj As Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871. 11

djup och skenor af 22,75 skålprs vigt för löpande fot förutsätter en bredd i
krönet å banken af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en
bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot: då deremot den lätta öfverbyggnaden
med ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15.5 skålp:s vigt för löpande
fot antagits blott erfordra en krönbredd å banken af 16, en bottenbredd vid
gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot.

Byggnads- och Trafikstyrelserna hafva båda, på. grunder, som i deras
underdåniga utlåtanden finnas utförligt utvecklade och till Indika jag för närvarande
torde få inskränka mig att hänvisa, antagit, att en bredspårig bana
med tung öfverbyggnad emellan hopsala och Storvik skulle, oansedt den högre
anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med
lätt öfverbyggnad, till följd af så väl större trafikförmåga och farhastighet, som
ock lägre drifts- och underhållskostnad, samt förty i underdånighet förordat
banans fullständiga byggande efter alternativet B; men för den händelse Eders
Kongl. Näjd till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast
och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing
uppgår till 1,068,641 Rdr, eller tillsammans med ofvanförmälda 1,548 Rdr
till 1,070,189 Rdr, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda
beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone
måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång
från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antages inträffa,
när de först nedlagda lätta skenorna blefvé utslitna och borde mot nya
skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och
svårigheter.

Ehuru jag för egen del hyllar Styrelsernas, åsigt om tung öfverbyggnad^
afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt öfverbyggnad och således,
derest för uppgörande af arbetsplanen nödigt vore att redan nn träffa fullständigt
val emellan de återstående tvenne alternativen B och D, icke skulle
tveka tillstyrka, att förstnämnda alternativ i alla delar lades till grund för
arbetsplanen; likväl och då, enligt hvad Chefen för statens jernvägsbyggnader
på min hos honom gjorda förfrågning meddelat, för uppgörande af arbetsplanen
för 1871 endast erfordras bestämmelse af banvallens krönbredd och den deraf
beroende bottenbredden vid gräfningar och sprängningär, enär under berörda
år icke ballastning, än mindre utläggning af syllar och skenor kan ifrågakomma;
samt det torde anses önskvärd!;, att vid instundande riksdag, då anslag
till fortsättande af arbetena å norra stambanan lärer komma att i nåder äskas,
de olika åsigterne om den tunga och lätta öfverbyggnadens ömsesidiga företräden
med afseende å Önskvärd besparing vid ifrågavarande banas byggande
finge, utan det hinder, som en af Eders Kongl. Näjd redan nu å förstberörda
öfverbyggnad meddelad fastställelse möjligen innébure, fritt uttala och bryta

12 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sig mot hvarandra, finner jag i underdånighet det vara lämpligast, att för närvarande
val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke göres, utan att endast
beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämmes; dervid jag, oansedt
för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsätter, kräfves en till
366.811 Rdr uppskattad högre kostnad, än för den i alternativet B antagna
underbyggnad, likväl håller före, att, till förekommande af ännu större utgifter
framdeles, arbetsplanen bör uppgöras med ledning, hvad angår underbyggnad,
af alternativet B.

Under åberopande af allt hvad jag i ämnet anfört och i (ifrigt i de sakkunnige
myndigheternas utlåtanden vidare förekommer, hemställer jag slutligen
i underdånighet, att i afseende på användandet under år 1871 af de medel,
Eu million Rdr, som 1870 års riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande
af arbetena å norra stambanan emellan Upsala och Storvik, under
vilkor att dessa arbeten börjades vid Upsala, Eders Kongl. Näjd täcktes anbefalla
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl.
Maj ds nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en
krönbredd å banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar af 30 och en
bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört, och hvaruti Statsrådets
öfrige ledamöter instämde, behagade II. M. Konungen i nåder godkänna.

Ex protocollo:

W. J. Modig h.

TiUhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

STORMÄGTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

I skrifvelse af den 10 sistlidne Juni, angående riksdagens beslut rörande
fortsättningen af statens jernvägsbyggnader, bär Eders Kongl. Magt i nåder
anbefallt Styrelsen öfver statens j ernvägsbyggnader att, för fullständig och noggrann
utredning af frågan om Indika förändringar i hittills användt byggnadssätt
borde, till åstadkommande af den utaf riksdagen åsyftade besparing i
kostnaden, för fortsättning af norra stambanan företrädesvis vidtagas, låta verkställa
undersökningar och uppgöra beräkningar för utrönande af anläggningskostnaden: l:o.

för detj fall att, — med iakttagande af bestämmelsen i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref af den 30 December 1862, att spårvidden mellan skenorna
skulle utgöra 4 fot 8z tum Engelskt eller 4,83 fot Svenskt mått, samt lutningen
å banans plan efter längden icke utan särskild af Eders Kongl. Maj:t
meddelad tillåtelse öfverstiga 1 fot på 100, och radien för krökningarna icke
blifva mindre än 1,000 fot, — norra stambanan från Upsala till Storvik
komme att anläggas med så beskaffad lättare öfverbyggnad, att rälernas vigt
för löpande''fot ej blefve större, än att de egde erforderlig styrka för användande
derå af trafikvagnar af samma konstruktion, som de å de redan trafikerade
stambanorna begagnade, belastade till sin fulla bärighet, samt af lättare
lokomotiv med vigt eller axelbelastning lämpad efter de sålunda bestämda
rälernas styrka; att ballastens djup blefve allenast 1.5 Svenska fot med derefter
lämpad bredd å ballastens bas och å banvallen; samt att vid banvallen
och skärningarna, hvad deras tvärsektioner för öfrigt beträffade, alla de inskränkningar
iakttoges, som kunde vara förenliga med deras framtida bestånd
och trafikens säkerhet;

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

2:o. för clen händelse att, — vid enahanda lutnings- och krökningsförhållanden,
som under mom. 1 hlifvit förutsätta, — ifrågavarande del af norra
stambanan komme att anläggas med en spårvidd af 3 fot 6 tum Engelskt eller
3,59 fot Svenskt mått emellan skenorna och med enahanda djup å ballasten,
som under inom. 1 sagts, men deremot med Eder af omkring 15 eller 16
skålpunds vigt för löpande fot. och i (ifrigt med lika dimensioner å de utanför
rälerna befintliga delar af banvall och skärning, som i första händelsen antagits; 3:o.

för den händelse, att ny utstakning af luden verkställdes med ett
maximum för lutningen å banans plan efter längden af 1 fot på 60 och med
en radie för kr ökningar, som, i den män sådant utan äfventyr och olägenhet
kunde ske, finge understiga 1,000 fot, samt vid sådana lutnings- och krökningsförhållanden
ifrågavarande handel komme att anläggas:

а) med lika stark öfverbyggnad, som de öfriga stambanorna;

б) med enahanda spårvidd och sådan lättare öfverbyggnad, som i mom.
1 sagts;

c) med sådan spårvidd och öfverbyggnad, som i mom. 2 sagts;
hörande för hvarje af de härofvan förutsatta fall alla de inskränkningar i stationsbyggnader
och s. k. rullande materiel iakttagas, som under förutsättning
af en mindre trafik och farhastighet än den, för hvilken de redan färdiga
stambanorna vore afsedda, ansåges kunna utan skada och äfventyr göras, äfvensom
alla broar, viadukter och dylika byggnader till grundläggning, murning
och öfverbyggnad beräknas endast för enkel bana.

Till åtlydnad af donna Eders Kong!. Maj:ts nådiga befallning uppdrog
Styrelsen åt Kaptenen m. m. L. M. Nordenfelt, som ledt de under förlidna
året verkstälda omfattande undersökningarna för norra stambanans fortsättning,
och derunder varit i tillfälle inhemta en noggrann kännedom om lokalen, att
leda de undersökningar, Indika för de ofvannämnda, nådigst anbefalda utredningarna
hlifvit nödvändiga, och åt Kaptenen vid Eders Kongl. Maj:ts Vägört!
Vattenbyggnadskorps m. in. A. M. Lindgren, att tillsammans med Kaptenen
Nordenfelt granska så val de under förlidna året gjorda utstakningarna, som
de omstakningar af jernvägslinien, Indika till följd af de förnyade undersökningarna
blifvit företagna, äfvensom att tillsammans med honom och med ledning
af de sektioner för bestämmelsen af banvallens och jord- samt bergskärningarnas
bredd, livilka blifvit för de olika spårvidderne af Styrelsen bestämda,
upprätta detaljerade beräkningar öfver anläggningskostnaderna för ijernbanor
med rörelsemateriel efter alla. de särskilda alternativen.

Sedan dessa undersökningar och beräkningar nu blifvit afslutade och undersökningsförrättarne
aflemnat de dertill hörande handlingar, bestående af

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

protilritningar jemte plankarta samt fullständiga kostnadsberäkningar öfver de
särskilda alternativen, tillika med betänkande, får Styrelsen, jemte öfverlemnande
bärbos af alla dessa handlingar, i underdånighet afgifva följande

Utlåtande.

Det af undersökningsförrättarnc afgifna betänkande redogör närmare för
de grunder, som blifvit följde vid kostnadsberäkningarna, så val för sj elfva
banbyggnaden efter de olika byggnadssätten, som för beräkningen af rörelsematerielen,
äfvensom för öfriga tekniska detaljer, hvarföre Styrelsen, till undvikande
af vidlyftighet, anser sig höra rörande dessa förhållanden endast hänvisa
till detta betänkande.

Deri förekommer likväl, hvad den rörliga materielen beträffar, att undersökningsförrättarne
antagit kostnaden för trafikvagnar å smalspårig bana lika
med den för vagnarna å den Norska Drummel!—Rands fjordsbanan, men deremot
kostnaden för vägnar för bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter
hvad sådana vägnar, som begagnas å Svenska statens jernvägar, kostat, och
derigenom kommit till det resultat, att kostnaden för vagnarna på den bredspåriga
banan skulle blifva 10,000 Bär större för mil, än för den smalspåriga
banan, beräknade tillsammans för lika stor bärighet.

Då nu statens vägnar, hvad styrka, soliditet och varaktighet beträffar,
ega jemförelsevis vida högre värde, än de Norska vagnarna, blifver detta ofvannämnda
antagande, enligt Styrelsens åsigt, icke fullt riktigt, och Styrelsen
tror sig, då kostnaden för rörelsematerielen icke inverkar på sj elfva anläggningskostnaden
i (ifrigt, komma sanningen närmare, om vid jemförelse!! emellan
den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad och smalspåriga banan, båda
afseende eu lika stor trafik, och, hvad byggnadssättet beträffar, af samma soliditet,
en lika stor summa beräknas för rörelsematerielen i dess helhet för
båda dessa baner, och detta så mycket heldre, som hvarken skäl förefinnes
hvarföre och ingen erfarenhet bekräftat att vägnar skulle kunna åstadkommas
billigare för den smalspåriga banan i förhållande till bärförmågan än för den
bredspåriga, då de i båda fallen hafva samma styrka och varaktighet eller
äro lika väl utrustade.

För att tillförlitligt uppgifva huru stor den summa rätteligen bör vara,
som för rörelsematerielens första uppsättning erfordras för banmil, måste man
känna den blifvande rörelsens icke allenast storlek, utan äfven beskaffenhet och
mer eller mindre jemna gång, och som dessa förhållanden icke på förhand
kunna med visshet beräknas, och de ofvan åberopade nådigst meddelade föreskrifterna
dessutom bestämma, att den rullande materielen bonde lämpas efter
en mindre trafik än den, för hvilken de redan färdiga stambanorna äro af -

4 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

sedda, så har Styrelsen, med ledning af den erfarenhet, som vunnits vid dessa
stambanor, för Indika, enligt de äldsta kostnadsförslagen, rörelsematerielen endast
beräknades till omkring 50,000 Rdr för mil, hvilken summa befunnits
vara alltför otillräcklig äfven för den mindre trafik, som under de första åren
efter deras öppnande egde rum, och derföre blifvit för nordvestra stambanan
emellan Kristinehamn och Arvika, äfvensom för den östra stambanan emellan
Norrköping och Nässjö, ökad till 100,000 Rdr för mil, ansett att ett medeltal
af dessa båda summor, eller 75,000 Rdr för mil, borde för alla de nu
ifrågavarande alternativen beräknas för rörelsematerielen, så väl för den smalspåriga
som för den bredspåriga banan, då en lika stor trafik förutsättes.

Med tillägg af sistnämnda summa, eller 75,000 Rdr, för mil för rörelsematerielen
för alla de särskilda byggnadssätten har Styrelsen, för att underlätta
jemförelse!! emellan de särskilda alternativen, upprättat bifogade tabell
(N:o 1), som icke, hvad summorna beträffar, i annat än nyssnämnda afseende
skiljer sig från den i undersökningsförrättarnes betänkande upptagna jemförelsetabellen,
men derjemte upptager den bredspåriga banan, som enligt förlidna
årets undersökningar blifvit beräknad efter samma grunder och för samma
byggnadssätt, som de redan färdiga stambanorna, men med endast 75,000 Rdr
för mil för rörelsemateriel i stället för 100,000 Rdr, såsom i det äldre förslaget
är beräknadt.

Denna tabell upptager således sju särskilda alternativ, nemligen:

A. Bredspårig bana med tyngre öfverbyggnad, eller med räler af 22,75
skålpund för fot, och 2 fots djup ballast samt med kurvor af minsta radie

2,000 fot, efter äldre utställningar;

B. Bredspårig bana efter den nya utstakningen med tyngre Öfverbyggnad,
eller med räler af 22,75 skålpund för fot, största stigningen 1 : 100, minsta
krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 2 fot;

G. Bredspårig bana efter den nya utstakningen med tyngre öfverbyggnad,
eller med räler af 22,75 skålpund för fot, största stigningen 1 : 60, minsta
krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 2 fot;

D. Bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, eller med räler af 15,5
skålpund för fot, största stigningen 1 : 100, minsta krökningsradien 1,500 fot
och ballastens djup 1,5 fot;

E. Bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, eller med räler af 15,5
skålpund för fot, största stigningen 1 : 60, minsta krökningsradien 1,500 fot
och ballastens djup 1,5 fot;

E. Smalspårig bana med räler af 15,5 skålpund för fot, största stigningen
1: 100, minsta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot;

G. Smalspårig bana med räler af 15,5 skålpund för fot, största stigningen
1 : 60, minsta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Innan Styrelsen öfvergår till sjelfva frågan om den större eller mindre
spårvidden, anser Styrelsen sig först böra vidröra de å de särskilda alternativen
förekommande föreslagna olika lutningsförhållandena, hvilkas inverkan på
trafikförmågan, oberoende af spårvidden och anläggningssättet i (ifrigt, är enahanda.

Undersökningsförrättarne hafva vid de pågående undersökningarna funnit,
att brantare lutningar än af 1:100 icke skäligen kunde ifrågasättas på andra
ställen än emellan Fors station, en mil norrut från Krylbo, och Storviks
station å Gefle-Dalabanan, å hvilken sträcka flera lutningar af 1 : 60 till 1:77
finnas alternativt inlagda, äfvensom emellan Morshyttan och Tyskbo en alternativ
utstakning blifvit gjord, hvilken visat sig fördelaktig för maximi-lutning
af 1 : 60, men deremot icke antaglig för maximi-lutning af 1 : 100.

Granskar man den bifogade jemförelsetabellen, der anläggningskostnaderna
finnas upptagna i kolumnen C för den bredspåriga banan med tung öfverbyggnad,
i kolumnen E för den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad, och i
kolumnen G för den smalspåriga banan, alla med stigningar af 1 : 60, och
jemför dessa kostnader med de i kolumnerna B, B, F, för samma alternativ,
men med stigningar af endast 1 : 100, upptagna anläggningskostnader, så finner
man att en besparing skulle kunna vinnas för den bredspåriga banan med
tung öfverbyggnad af 564 fot i våglängd och 273,000 Kdr i anläggningskostnad,
och för den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad af 564 fot i
längd och 224,000 Kdr i anläggningskostnad, samt för den smalspåriga banan
af 564 fot i längd och 214,000 Kdr i anläggningskostnad, om maximistigningar
af 1 : 60 användas i stället för sådana af 1 : 100.

Men då dessa brantare stigningar af 1 : 60, såsom profilen närmare utvisar,
förekomma på flera ställen å ifrågavarande handel, och. såsom motlutning
i båda riktningarna, så skulle dessa stigningar, ehuru de icke äro af särdeles
stor längd, dock vara tillräckliga för att bestämma bantågens storlek eller
tyngd. Genom användande af stigningar af 1 : 60 i stället för 1:100 ökas
bantågens motstånd i ett förhållande som 30 till 43,3, då detta motstånd på
den horisontala banan antages till 10. Ett lokomotiv, t. ex., som har den
tyngd och dragkraft, att det kan besegra en stigning af 1:100 med en bruttolast
(sin egen tyngd inberäknad) af 3,908 centner, skulle icke kunna besegra
en stigning af 1 : 60 med större bruttolast än 2,658 centner. Man skulle således,
för att på den banan med de brantare stigningarna erhålla samma trafikförmåga,
som på den med stigningar af 1 : 100, behöfva öka dragkraften så,
att redan vid den tid, då trafikens bedrifvande på donna sednare erfordrade
ett lokomotiv för banmil, så skulle, då endast nettolasten tages i beräkning,
den banan med stigningar af 1 : 60 erfordra, för bedrifvande af lika stor trafik,
1,56 lokomotiv för mil. Antages kostnaden för ett sådant lokomotiv uppgå till

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

30,000 Rdr, och banans längd till endast 5.33 mil, skulle kostnaden för dragkraften,
eller lokomotivens anskaffande, på den banan med stigningar af 1 : 100
uppgå till 159,900 Rdr, men på den med stigning af 1:60 till 249.444
Rdr, eller blifva 89,544 Rdr större på den sistnämnda.

Denna sednare summa bör således dragas från de ofvannämnda besparingarna,
hvilka derigenom minskas för den bredspåriga banan med tung öfverbyggnad
till 183,456 Rdr, eller 1,89 procent af hela den beräknade anläggningskostnaden
emellan Upsala och Storvik, för den bredspåriga banan med lätt
öfverbyggnad till 134,456 Rdr, eller 1,63 procent af hela anläggningskostnaden,
och för den smalspåriga banan med 124,456 Rdr, eller 1,54 procent af anläggningskostnaden.

Tager man nu i betraktande den ökade drift- och underhållskostnaden af
detta större antal lokomotiv, som erfordras för rörelsens bedrifvande å denna
handel med brantare stigningar, den större årliga underhållskostnaden å räler
och rörelsemateriel, som är en följd af branta stigningar och andra olägenheter,
som äro oskiljaktiga från nödvändigheten att på vissa delar af en jernbana
behöfva öka dragkraften eller inrätta flera bantåg, så inses att rörelsen
icke behöfver vara särdeles utvecklad förr än den årliga räntan å de ofvannämnda
besparingarne i anläggningskostnad kommer att understiga dessa större
drift- och underhållskostnader, hvilka sednare derjemte skulle komma att ökas
i mån af rörelsens tillväxt och i all framtid komma att betunga hela den
från Norrland och Gefle—Dalabanan kommande eller dithän gående trafik,
som passerade denna handel, äfvensom den utan tvifvel ganska betydliga trafik,
som kommer att uppstå emellan Norbergs grufvefålt och Gefle—Dalabanan då
Iirylbo medelst eu bibana kommer i förbindelse med nämnda grufvefålt.

På grund häraf, och då den ofvanföre omnämnda besparingen i våglängd
af 564 fot, som genom brantare stigningar skulle vinnas, är af så ringa betydelse,
att något afseende derpå icke bör fästas, samt då den ifrågavarande
bandelen, eu gång utlagd med de brantare stigningarna, svårligen och icke
utan störa kostnader skulle kunna förändras till mera längstuttande stigningar
af 1 : 100, om en ökad framtida rörelse sådant skulle fordra, anser Styrelsen
för sin del i underdånighet, att hvilketdera af de trenne särskilda byggnadssätten,
antingen det bredspåriga med tung öfverbyggnad, eller det bredspåriga
med lätt öfverbyggnad, eller ock det smalspåriga, skulle vid utförandet blifva
antaget, brantare stigningar än 1 : 100 icke i någotdera fallet höra ifrågakomma.

Hvad derefter den olika spårvidden beträffar, så hafva de verkstälda undersökningarna
och uppgjorda kostnadsberäkningarna ådagalagt, att anläggningskostnaden
för en smalspårig jernbana emellan Upsala och Storvik af 3,59 fots

Tillhör Bil. N:o 5 b) till: Kong!. "Maj :ts Nåd: Prof. ■ N:o 1, år 1871.

spårvidd, med räler af 15,5 skålpunds vigt för löpande fot, största stigningen
1 : 100, minsta krökningsradien 1,500 fot, och ballastens djup 1,5 fot, uppgår,
såsom bifogade tabell, kolumnen F, närmare utvisar, till 8,063,000 Rdr, eller
i medeltal till 566,685 Rdr för mil, och att anläggningskostnaden för en bredtång
bana (i bifogade tabell upptagen i kolumnen D), i samma riktning som
den förra och med samma spårvidd som statens öfriga jernband-, eller 4,83
fot, med räler af 15,5 skålp. för löpfot, största stigningen 1 : 100. minsta krökningsradien
1,500 fot, och ballastens djup 1,5 fot, uppgår till 8,251,000 Rdr
eller i medeltal till 579,898 Rdr för mil.

Dessa anläggningskostnader äro beräknade efter samma grunder för båda
dessa baner och för lika soliditet, hvad byggnadssättet beträffar, och för samma
konstruktion utanför rälerna. För båda banorna är en lika stor summa tillagd
för rörelsemateriel, och alldenstund båda hafva lika tunga eller stärka räler,
lika maximistigningar och samma längd, måste de äfven ega lika stor trafikförmåga,
samt, enär bada dessa baner hafva samma solida byggnadssätt och
en lika god rörelsemateriel, måste driftkostnaden blifva densamma, hvilket äfven
i det närmaste måste vara förhållandet med underhållskostnaden, då alla
derpå inverkande omständigheter tagas i öfvervägande. De äro således i dessa
afseende!! fullt jemförliga med hvarandra.

Den smalspåriga banan är dock, hvad farhastigheten beträffar, underlägsen
den bredspåriga, emedan den mindre diametern å hjulen, som måste användas
för att gifva rörelsematerielen å den smalspåriga banan samma stabilitet, som
den å den bredspåriga, icke medgifver lika stor normal farhastighet å den
förra som å den sednare.

Gällde nu frågan en helt och hållet fristående jern vägsanläggning, som
icke komrne i beröring med någon annan jernbana, och dervid icke fastades
afseende på större eller mindre farhastighet, så skulle den smalspåriga banan
genom sin billigare anläggningskostnad ega företrädet.

Då nu den ifrågavarande bandelen emellan Upsala och Storvik skall utgöra
en fortsättning af statens öfriga, numera genom sammanbindningsbanan
genom lmfvudstaden i omedelbar förening varande, stambanor och på samma
gång förbinda dem med Gefle—Dalabanan, som har samma spårvidd som
nämnda banor, och då de bibanor, som med visshet kunna antagas komma att
utgå från ifrågavarande bana såväl från Krylbo åt Norbergs malmfält som från
Sala till Köping, komma, den förra, när den blifver fortsatt, att träffa den nu
under anläggning varande bredspåriga banan emellan Frövi och Ludvika och
den sednare den redan färdiga bredspåriga Köping—Hultbanan, så kan jernbanan
emellan Upsala och Storvik med ett sådant läge och under sådana förhållanden
ingalunda anses eller få behandlas såsom en fristående bana, utan
såsom en vigtig föreningslänk i landets jernvägssystem.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Det är derföre af särdeles stor vigt att undersöka, huruvida den besparing
i anläggningskostnaden, som skulle vinnas genom en smalspårig bana,
skulle komma att motsvara de olägenheter, Indika blefve en följd åt den minskade
spårvidden.

Det är ofvanföre visadt och framgår jemväl af jemförelsetabellen, att hela
skillnaden i anläggningskostnaden emellan den bredspåriga banan med lätt
öfverbyggnad och den smalspåriga banan mellan Upsala och Storvilt uppgår
till 188,000 Edr eller i medeltal till 13,213 Rdr för mil.

1 kostnaden för den smalspåriga banan är ett belopp af endast 85,000
Rdr inberäknad t för spår, magasin och vändskifvor m. in., samt för en mindre
reparationsverkstad i Upsala, hvilka blefve nödvändiga för omlastningar eller
en följd af den minskade spårvidden, men deremot är ej något tillägg gjordt
för det större antal vägnar, som skulle erfordras i och för omlastningarna.

De olägenheter, som skulle blifva eu följd åt spårviddens minskning a
ifråga vande handel, bestå i kostsamma och tidsödande omlastningar af allt det
gods, som till eller ifrån de tillstötande bredspåriga banorna skulle vadare
transporteras på donna handel, samt i minskad farhastighet.

För allt det gods, som från Gefle eller Falun eller från någon annan
station på Gefle—Dalabanan, med undantag af Storvik, skulle transporteras antingen
till Stockholm eller vidare söderut, eller ock tvertom, eller vester ut på
Köping—Hult-banan, skulle tvänne omlastniagar behöfva verkställas.

Förutom de ökade kostnader, som sjelfva omlastningen af godset medför,
förorsakas deraf flera andra olägenheter, som svårligen kunna förebyggas och
jemväl förorsaka kostnader, som för vissa varor genom den skada eller förlust,
de genom omlastningen lida, uppgå till vida mer än sj elfva omlastningskostnaden.
Det finnes äfven varor af den beskaffenhet eller af det ringa värde,
att, om de skola undergå eu eller flera omlastningar, de icke kunna blifva
föremål för j er n v ägstr ansp or t. För alla varor, som skola omlastas, uppstår en
tidsförlust, som äfven för godstrafiken är ganska kännbar.

Om man än å ena sidan skulle kunna invända, att alla sadana kostnader
och förluster drabba trafikanterne och icke jernbana!!, så kan man å andra
sidan svårligen förneka, att flera kostnader, som är o en följd af omlastningarna,
såsom godsvagnarnes manövrering för att kunna omlastas, den noggrannare tillsynen
dervid, samt framför allt det större '' antalet vägnar, hvilka måste hållas
i beredskap in. m., äro utgifter och kostnader, som ensamt diabba jern vägen,
äfvensom att en jernbana, hvars trafikerande vore förenad! med sådana kostnader
och olägenheter, ingalunda vore egnad att framkalla någon särdeles stor
rörelse.

Alla dessa kostnader och olägenheter, hvilka vid en inskränkt trafik icke
äro så särdeles kännbara, ökas i mån af rörelsens tillväxt, och blifva slutligen

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.-s .Nåd Prop. N:o 1, år 1871.

så störa och fordra sä kostsamma anordningar, att de slutligen framtvinga en
förändring af spårvidden till det normala. Så Jiar förhållandet varit i utlandet.

De tia disk a statsbanorna hade till eu början en spårvidd af 5 fot 3 tum
engelskt, men då dessa baner konuno i förbindelse med andra Tyska jernbandåt
annan spårvidd, måste under åren 1854 och 1855 denna bredare spårvidden
med högst betydliga kostnader förändras till den allmänt i det öfriga Tyskland
antagna af 4 fot 8^ tum Engelskt mätt.

Likaledes har den i England med eu spårvidd af 7 fot anlagda Great''
Western-Jernbanan, sedan man törst genom inläggandet af en tredje räl sökt
afhjelpa de till följd åt omlastningarna vid den-'' växande trafiken öfverhandtagande
olägenheterna, måst förändra spårvidden icke allenast på sjelfva hufvudbanan,
utan äfven å de dertill stötande bibanor af samma spårvidd som
hufvudbanan, till den i England normala, eller 4 fot 8i tum. Donna förändring
har hatt till följd att nettobehållningen å dessa baner betydligt stigit.

I Amerika har äfven under förlidet år den 5j Engelska fot breda Missouri—Pacificbanan
blifvit förändrad till samma spårvidd, som de öfriga, eller
4 fot 81 tum, på eu längd af omkring 50 Svenska mil.

Alla dessa förändringar hafva, ehuru förenade med ofantliga kostnader,
dock kunnat verkställas med jemförelsevis större lätthet då de gällt en förändring
af den bredare spårvidden till eu smalare, än som skulle varit händelsen
i fall ett motsatt förhållande egt ruin.

Om en smalspårig bana emellan CJpsala och Storvik skulle förändras till
bredspårig, måste icke allenast bankarnas bredd öfver hela linien ökas, utan
äfven bredden å skärningarna och bergsprängningarna, hvithet icke utan störa
svårigheter och kostnader skulle kunna ske.

Såsom of vanföre nämndt, utgör hela skillnaden i anläggningskostnaden emellan
den bredspåriga och smalspåriga banan emellan Lpsala och Storvik endast

188,000 Bär, hvari dock icke är inberäknad kostnaden för det större antalet
vägnar, som för omlastningarna skulle erfordras. Donna summa af 188,000
Bdr utgör emellan tredjedelen och fjerdedelen af det belopp, som är beräknadt
för vägnar i rörelsematerielen, utan afseende å omlastning och om, hvithet
icke, enligt Styrelsens underdåniga åsigt, kan vara för högt uppskatta^, vagnantalet
måste i och för omlastningarna ökas med eu tredjedel af hvad i annat
fall skulle erfordras, så skulle hela den påräknade besparingen åtgå endast
för detta ändamål.

Tager man åter hänsyn till omlastningskostnaderna och antagen dessa till
endast | öre för centner för hvarje omlastning, eller, med afseende derpå att en stor
del varor måste t värme gången omlastas, uppskattar dem i medeltal till § öre
för centner, så skulle endast erfordras en rörelse af 1,504,000 centner för att
Bih. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. . I

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

omlastningskostnaderna skulle uppgå till lika högt belopp, som årliga räntan
ä 6 procent af förutnämnda 188,000 Edr; och om donna rörelse i framtiden
skulle stiga till dubbla detta belopp, hvithet val kan antagas komma att ske,
då t. ex. enligt hvad Trafikstyrelsens berättelse för år 1868 upplyser, den 1,1
mil långa jernbana!! emellan Kristinehamn och Sjöändan samma år transporterade
icke mindre än 2,650,300 centner gods och Köping Hult- och Kora
Ervallabanan 1,919,215 centner, så skulle endast omlastningskostnaderna årligen
komma att uppgå till 22,560 rdr.

Förutom ofvannämnde kostnader och svårigheter, hvarmed en smalspårig
bana skulle betunga rörelsen i allmänhet, skulle den äfven hafva till följd,
att ett med landets stambanor afsedt, och för landets försvar högst vigtig! ändamål,
nemligen det att underlätta transporten af trupper och krigsmateriel,
samt möjliggöra arméafdelningars skyndsamma förflyttning, i eu betänklig gi ad
försvårades" Om en arméafdelning eller eu stor mängd krigsmateriel skyndsamt
behöfde transporteras på donna handel och vidare på statens stambanor
eller tvärtom, så skulle eu dylik transport blifva högst betydligt fördröjd, dels
genom den tidsödande omlastningen och dels genom otillräckligheten af den
smalspåriga banans materiel; och man skulle äfven genom den olika spårvidden
gå i mistning åt den störa fördelen att på andra ställen af stambanorna,
der dylika transporter kunde komma i fråga, använda både donna banas egna
materiel och att på densamma öfverföra Gefle—Dalabanans högst betydliga,
för närvarande till 600 vägnar och 20 lokomotiv uppgående rörelsemateriel.

Beträffande den minskade farhastigheten å denna bana, som blefve eu
följd af den smalare spårvidden, så bör icke lemnas oanmärkt den tidsförlust,
som deraf skulle förorsakas för post- och persönbefordringen, hvilken ej mindre
för den del af landet, som denna bana genomskär, än äfven för hela Norrland,
väl måste anses lika vigtig, som för de öfriga delarna af landet.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre-i underdånighet anfört, och då en
smalspårig bana emellan Upsala och Storvik icke skulle medföra någon verklig
besparing i anläggningskostnaden i jemförelse med en bredsparig bana med
lätt öfverbyggnad, när kostnaden för det större antalet vägnar, som i och för
omlastningarna erfordras, tages med i beräkning, men deremot skulle blifva
särdeles betungande för rörelsen och i hög grad försvåra transporten af trupper
och krigsmateriel, samt icke medgifva samma ^hastighet för post- och
persönbefordringen, som de öfrig-! stambanorna, och icke utan högst betydliga
kostnader skulle kunna bringas till lika spårvidd med de öfriga stambanorna,
när eu framtida ökad trafik sådant skulle erfordra, så anser Styrelsen för sin
del i underdånighet, att detta byggnadssätt för norra stambanans fortsättning
icke bör tillämpas.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Det återstår således för Styrelsen att yttra sig öfver de alternativ, Indika
afse bredspåriga baner med lätt och med tung öfverbyggnad; men, innan Styrelsen
öfvergår till donna jemförelse, torde Styrelsen få erinra derom, att af de
i bifogade tabell upptagna tvänne alternativ, nemligen A och B, båda afseende
bredspåriga baner med lika tung öfverbyggnad och med lika stor rörelsemateriel,
är det förra, eller det i kolumnen A upptagna, beräknadt dels efter den
äldre, redan år 1858 för bandelcn emellan hopsala och Sala gjorda undersökningen,
och dels efter de år 1866 verkstälda äfvensom efter förlidna årets
undersökningar, såsom den bifogade handlingar åtföljande plankartan närmare
angifver, då deremot det sednare alternativet, eller det i kolumnen B upptagna,
är till hela sin längd, i likhet med de öfriga alternativen, beräknadt
efter nu verkställda förnyade utställningar.

domför man anläggningskostnaderna för dessa båda alternativ, så finner man
att skillnaden dem emellan uppgår till icke mindre än 2,356,000 Rdr, eller i
medeltal 176,096 Rdr för mil, som alternativet A är dyrare än alternativet B.

Denna betydliga minskning i anläggningskostnaden för det sistnämnda alternativet
har kunnat ernås genom de nya utstakningarna, särdeles genom den
vid Löfstadalen, och genom tillämpning dervid af kurvor af mindres radier
ända till 1,500 fot, och genom en mera bruten profil i banans längdriktning.
Härigenom och genom någon minskning jemväl i tvärsektionerna hafva terasseringsarbetena
högst betydligt kunnat minskas och följaktligen äfven de öfriga
deraf beroende kostnader. Äfvenledes hafva alla broars landfästen och pelare
i alternativet B blifvit beräknade endast för enkel bana, och mindre kostsamt
stängsel tagits i beräkning, samt alla stationer antagits mindre och tarfligare,
äfvensom banvaktarebostäderna antagits billigare. Till följd af banvallens och
skärningarnas minskade bredd samt stationsområdenas förminskning hafva äfven
expropriationskostnaderna kunnat nedsättas. — Granskar man närmare de detaljerade
kostnadsförslagen för dessa båda alternativ, så framgår deraf, att den
minskning i anläggningskostnaden, som genom förutnämnde inskränkningar kunnat
göras, uppgår för terraseringsarbetena med ,hvad derpå inverkar till
1,615,551 Rdr, för broar, trummor och vägöfvergångar till 245,156 Rdr, för
expropriationer till 173,530 Rdr, för stängsel till 126,098 Rdr, samt för
stationer och banvaktarestugor till 317,791 Rdr. Deremot blifver alternativet
B 120,750 R:dr dyrare för vägomläggningar och alla sådana arbeten och utgifter,
som äro beroende af våglängden, hvilken å alternativet B är 6,273 fot
större än å alternativet A. — Granskar man åter de öfver dessa båda alternativ
upprättade profiler och planer, så synes att alternativet A har, hvad lutnings-
och krökningsförhållandena beträffar, ett afse värdi företräde framför alternativet
B, alldenstund å detta sednare icke allenast förekommer 27,290 fot
större sammanräknad längd af stigningar af 1 : 100, utan äfven en betydligt

Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl, Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

mera bruten profil genom oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,
än å alternativet A. Hvad krökningsförhållandena angår, så förekomma
å alternativet A å bandelen emellan Upsala och Sala endast några få kurvor
af 2,000 och 2,500 fots radie, tillsammans utgörande en längd af endast 5,750
fot, men å bandelen emellan. Sala och Storvik ingen kurra med mindre radie
än 3,000 fot, med undantag af endast en 110 fot lång kurra af 1,000 lots
radie vid ingången till Storviks station, då deremot å alternativet B sammanräknade
längden af kurvor under 3,000 fots radie finnes utgöra 1 mil 33,810
fot, hvaraf 23,539 fot utgöras af kurvor med 1,500 lots radie, och 1 mil
8,090 fot af kurvor med 2,000 fots radie.

Det framgår tydligen häraf att, om man endast vill efterse hvad inverkan
den tyngre öfverbyggnaden och den djupare ballasten hafva på anläggningskostnaden,
man måste med hvarandra jemföra alternativen B och D, Indika
båda äro beräknade efter samma utstakning, och således hafva samma lutningsoch
krökningsförhållanden, samt äfven äro lika i alla andra afseende!!, utom
hvad öfverbyggnaden beträffar, och icke alternativen A och D, emedan, såsom
of vanföre är visadt, det förra, eller alternativet A, har, utom den tyngre öfverbyggnaden,
flera andra, ganska betydliga företräden.

Af tabellen synes, att skillnaden i anläggningskostnaden emellan dessa båda
alternativ, nemligen B och D, utgör 1,437,000"Bär, eller i medeltal 100,986
Bär för mil, och af kostnadsförslagen inhemtas att af donna summa 366,811
Rdr belöpa sig på terasseringsarbetena, deribland äfven inbegripna broar,
trummor, vägöfvergångar och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastningen,
samt 841,512 Rdr på sjelfva öfverbyggnaden eller på räler med tillbehör och
sliper samt dessas nedläggning så väl i hufvudspåren som å stationerna.

Då nu den tyngre öfverbyggnaden och den djupare ballasten medföra

1,437,000 Rdr större anläggningskostnad än den, som skulle erfordras för en
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad och mindre djup ballast, måste närmare
utredas huruvida donna större kostnad bereder motsvarande fördelar genom
en ökad trafikförmåga och minskade drift- och underhållskostnader.

Det är ofvanföre visadt att den besparing, som skulle vinnas genom att
minska ballastens djup till 1,5 fot och bankarnas krönbredd till 16 fot, uppgår
för hela banan emellan Upsala och Storvik för den förra, eller för ballasten,
till 227,129 Rdr, och för flen sednare till 366,811 Rdr, eller tillsammans till
593,940 Rdr; hvaraf årliga räntan ä 6 procent gör i helt tal 35,636 Rdr,
hvilka, fördelade på 14,3 mil, således skulle belöpa sig till 2,510 Rdr för mil.

Då nu erfarenheten visat, att eu jernbanas vidmakthållande i godt skick
till hufvudsaklig del beror på ballastens djup och beskaffenhet, så skulle
en minskning af ballastens djup eller tjocklek medföra ökad underhållskostnad,
och de olägenheter, som under vintertiden genom bildandet af så kallade

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

frostknölar uppkomma och skadligt inverka på rörelsematerielen, skulle derigenom
äfven i en för tiafikens säkerhet betänklig grad ökas. Med hänsyn
till de stränga klimatiska förhållanden, som ega ruin i de traktör, som ifrågavarande
stambana skulle komma att genomgå, anser Styrelsen för sin del i
underdånighet, att en minskning i ballastens djup från 2 fot till 1,5 fot icke
är tillrådlig, och att den besparing, som derigenom vinnes vid anläggningen,
icke skulle motsvara de ökade årliga utgifter för det framtida underhållet af
banan och rörelsematerielen, som deraf blefve eu följd.

Likaledes skulle de inskränkningar i banvallens och skärningarnas tvärsektioner,
som alternativet D förutsätter, föranleda ökade underhållskostnader,
emedan man vid inträffande smärre sättningar i banvallen, till följd af antingen
markens eller bankarnas sammantryckning, och hvilka icke alltid eller under
alla förhållanden kunna förebyggas, skulle behöfva öka bankarnas bredd till
det normala för att förekomma ballastens nedfallande på doceringarna.

Men den största olägenheten, som en sådan inskränkning i bankbredden
medför, ligger deri, att man vore förhindrad att öka ballastens djup om sådant,
hvithet nästan med visshet kan antagas komma att ske, befinnes för banans
underhåll nödvändigt, antingen på hela dess längd eller på vissa delar
deraf der jordmånens beskaffenhet dertill kunde föranleda, med mindre banvallens
bredd äfven skulle ökas. De arbeten, som dertill skulle erfordras,
blifva mycket kostsammare efter banans trafikerande, än om bankarnas bredd
från en början blifvit tilltagen något större; och all den kostnad, som en gång
nedlagts på doceringarnas inatjordsbeklädnad eller torfsättning och besåning
skulle derigenom gå förlorad.

Den bredare banvallen har, genom det större utrymme, den'' erbjuder för
upplag af materialier vid slipers ombyten, och den större beqvämlighet och
säkerhet för arbetsmanskapet, hvarmed sådana, äfvensom vanliga stoppningsarbeten
och snöskottningar, som på en trafikerad bana fordra skyndsamhet,
kunna verkställas, utan att någon del af ballasten derunder går förlorad, så
stora fördelar, att åstadkommandet deraf väl kan vara värdi den tillökning i
anläggningskostnaden, som ofvanföre är visadt dertill skulle erfordras.

Det är såväl med hänsyn till förutnämnde fördelar vid banans framtida
underhåll, som på grund af den under utförandet af statens jernvägsbyggnader
vunna erfarenhet, som den större bankbredden blifvit såsom ändamålsenligast
antagen.

Hvad vidare beträffar sjelfva öfverbyggnaden, eller rälernas styrka eller
vigt, hvilken för alternativet D, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,
att rälerna skulle ega erforderlig styrka för användande derå af trafikvagnar
af samma konstruktion, som de å redan trafikerade stambanor begagnade,
belastade till sin falla bärighet, blifvit beräknad till 15,5 skålp:s vigt

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

för längdfot, men för alternativet B för samma vigt, som å statens trafikerade
banor, eller 22,75 slcålp. för längdfot, så utgör, såsom ofvanföre är visadt, den
tillökning i anläggningskostnaden, som den tyngre öfverbyggnaden förorsakar
841,512 Rdr; men då de tyngre rälerna icke gerna kunna användas, utan i
förening med den större bankbredden och djupare ballasten, så blifver rätteligen
den större kostnaden, som är en följd deraf, den i tabellen upptagna och ofvanföre
omnämnda hela skillnaden mellan alternativen B och D, eller 1,437,000 Rdr,
hvilken summa utgör 17,41 procent af hela anläggningskostnaden för den bredspåriga
banan med lätt öfverbyggnad.

Då det icke kan bestridas, att eu jernbanas trafikförmåga i jemförelse med
en annans med lika lutnings- och krökningsförhållanden måste uppskattas allenast
efter rälernas styrka, hvilken bestämmer lokomotivens axelbelastning eller
dragkraft, och icke efter den större eller mindre dragkraft, som olika konstruerade
lokomotiv kunna utöfva på den ena eller andra banan, emedan alla de
medel, som stå till buds, att antingen förstärka de svagare rälerna genom derunder
anbragta, närmare hvarandra liggande stöd, eller använda flera drifhjul
å lokomotiven och derigenom gifva dem ökad dragförmåga, utan öfverskridande
af den rälens styrka motsvarande axelbelastningen, lika väl och med samma
verkan kunna användas på den starkare, som på den svagare rälen, så följer
häraf att den banan med tyngre eller starkare öfverbyggnaden också måste
hafva en större trafikförmåga, än den med svagare öfverbyggnad, och detta i
förhållande till rälernas vigt eller styrka. Derföre måste i förevarande fall
trafikförmågan för alternativet D, med 15,5 skålp:s räler, förhålla sig till trafikförmågan
för alternativet B med 22,75 skålp:s räler, som dessa tal till hvarandra,
eller detta sednare alternativ hafva minst 32 procent större trafikförmåga
än det förra, eller alternativet D.

För en tillökning i anläggningskostnaden af 17,41 procent af den för en
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, skulle man således kunna åstadkomma
en bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter alternativet B, och derigenom,
såsom ofvanföre är visadt, genom de bredare bankarna och den djupare ballasten
samt den större solidi teten, som detta alternativ förutsätter, vinna icke
allenast en minskning i underhållskostnaden för sjelfva banan och rörelsematerielen,
utan äfven en 32 procent ökad trafikförmåga, och man skulle derigenom
äfven undvika att för trafikerandet af den ifrågavarande stambanedelen
anskaffa särskilda lokomotiv med dertill hörande reservdelar af annan konstruktion,
än de å de öfriga stambanorna begagnade.

Härförntom bör jemväl tagas i öfvervägande, att den banan med tyngre
och högre räler och med lokomotiv af större tyngd eller axelbelastning har
under vintertiden, då snö och frost och i allmänhet för trafikerandet missgynnande
väderleksförhållanden ofta inträffa, som minska lokomotivens dragkraft,

Tillhör Bil. No Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 187-1.

en betydlig öfverlägsenhet framför den banan med lättare öfverbyggnaden och
med lättare lokomotiv, alldenstund de tyngre lokomotiven med mera lätthet
undanrödja eller oskadliggöra dessa hinder, som äro desamma för båda banorna,
än de lättare lokomotiven förmå.

På grund af hvad styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört, och hvarigenom
styrelsen sökt visa de företräden med afseende å minskad underhållskostnad
och större trafikförmåga och till följd deraf billigare driftkostnad, en
jernbana med tung öfverbyggnad i förening med djupare ballast och bredare
banvall skulle ega framför en sådan med lättare öfverbyggnad och mindre djup
ballast samt smalare banvall, och med jemväl fästadt afseende derpå,

att den ifrågavarande stambanan emellan Upsala och Storvik, hvilken
kommer att förbinda rika malmfält med störa skogstillgångar, efter all sannolikhet
har att motse en stor framtida trafik af sådana effekter, som afse skogsoch
bergshandteringen, och för hvilka näringars förkofran billiga fraktpris äro
oeftergifliga, hvilka erfarenheten i alla länder visat endast kunna åstadkommas
genom en solid jernbana med en kraftig rörelsemateriel;

att den besparing i första anläggningskostnaden af 1,437,000 Rdr, som
genom den lättare öfverbyggnaden skulle kunna erhållas, ehuru i och för sig
af betydenhet, dock, enligt-styrelsens underdåniga åsigt, i förevarande fall till
sitt värde bör uppskattas efter det inflytande, den kan hafva på förbättrande
eller försämrande af denna landets gemensamma egendom, nemligen statens
stambanor, och att denna besparing nu, då sistlidne Riksdag beslutat att Östra
stambanan emellan Norrköping och Nässjö skulle anläggas med samma spårvidd
och trafikförmåga, som de hittills anlagda stambanorna, skulle minska värdet
af denna landets egendom derigenom, att ifrågavarande endast 14,s mil långa
handel blefve i trafikförmåga underlägsen de öfriga stambanorna, utan att donna
besparade summa vore af den betydenhet att den särdeles inverkade på stambanornas
i deras helhet räntabilitet, emedan den endast skulle komma att uppgå
till 1,24 procent af hela det till 115,689,288 Rdr uppgående kapital, som
statens jern vägsbyggnader med en sammanräknad längd af 141 mil skulle komma
att kosta, sedan ifrågavarande stambana äfvensom den Östra stambanan blifvit
fullbordade; samt

att, genom de förnyade undersökningarna och förutnämnda förändringar i
banans plan och profil samt öfriga inskränkningar i byggnadssättet och för
rörelsematerielen, en minskning i den förut uppgifna anläggningskostnaden af

2,707,000 Rdr kunnat göras utan särdeles uppoffring af trafikförmågan,

anser styrelsen sig i underdånighet böra tillstyrka, att norra stambanan
emellan Upsala och Storvik måtte anläggas med användande af tyngre öfverbyggnad,
eller med räler af 22,75 skålpis vigt för längdfot, 2 fots djup bal -

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

last samt en bankbredd af 20 fot i krönet, eller i enlighet med förut omnämnda
alternativ B.

För den händelse likväl Eders Kongl. Maj:t i nåder skulle bestämma, att,
för vinnande af ytterligare besparing i anläggningskostnaden, norra stambanan
i sin fortsättning anlägga med lätt öfverbyggnad i enlighet med alternativet D.
anser styrelsen sig i underdånighet höra tillstyrka, att åtminstone banvallen
måtte få anläggas med eu bredd i krönet af 20 fot, på det att anbringandet
af djupare ballast eller och tyngre öfverbyggnad framdeles måtte kunna ske,
utan att banvallens bredd beliöfde ökas, hvilket icke utan högst betydliga kostnader
och svårigheter då skulle kunna verkställas.

Den tillökning i anläggningskostnaden, som donna åtgärd skulle medföra,
uppgår till 366,811 Bär, hvarigenom således den för alternativet T) beräknade
summan 8,251,000 Bär i stället skulle blifva i rundt tal 8,618,000 Bär.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts.

underdåuigste, tropligtigste
tjenare och undersåte

GADD G. BEI.JEB.

Rudolf Oronstedi.

Stockholm den 11 November 1870.

Upsala—Sala ......................

Sala—Kr ylbo ...........................

Kr ylbo—Storvik........................

Upsala—Sala—Krylbo—Storvik

J emförelse-Tabell.

Bredspårig bana

med tyngre öfverbyggnad eller
med räler af 22,75 <EE per fot,
2 för djup ballast och kurvor
med minsta radien 2000 fot.
efter äldre utstakningen.

Längd. , Anläggningskostnad.

Mil.

fot.

för hela
längden.

i medeltal
för en mil.

22,500

5,286

10,162

4.390.500

2.411.500
5,242,000

141 1,948 12,044,000

780,511

766,272

992,364

Bredspårig bana

efter den nya utstakningen
med tyngre öfverbyggnad eller
med räler af 22,75 T per fot,
största stigningen 1 : 100,
minsta krökningsradien 1,500
fot och ballastens djup 2 fot.

Längd.

Anläggningskostnad.

Mil

fot.

för hela
längden.

856,980| 14

26,985

4,796

12,440

8,221

3.354.000

2.080.000
4,254,000

i medeltal
för en mil

583,347

663,853

795,801

Bredspårig bana

efter den nya utstakningen
med tyngre öfverbyggnad eller
med räler af 22,75 ® per fot,
största stigningen 1 : 60, minsta
krökningsradien 1,500 fot
och ballastens djup 2 fot.

Längd.

Mil.

9,688,000(680,884| 14

fot.

26,985

4,796

11,876

7,657

Anläggningskostnad

för hela i medeltal
längden. |för en mil.

3,354,000(583,347

2,080,000

3,981,000

663,853

746,920

Bredspårig bana

med lätt öfverbyggnad eller
med räler af 15,5 T per fot,
största stigningen 1 : 100,
minsta krökningsradien 1,500
fot och ballastens djup 1,5 fot

Längd.

Mil.

fot.!

Anläggningskostnad

för hela
längden.

! medeltal
för en mil

26,985

4,796

12,440

2,821,000490,644

1.765.000

3.665.000

563,318

685,616

9,415,000|662,436| 14; 8,221 (8,251,000,579,898

14| 7,657|8,027,000(564,777

B.	F.	G.
Bredspårig bana med lätt öfverbyggnad eller med räler af 15,5 T per fot, största stigningen 1: 60, min-sta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot.	Smalspårig bana med räler af 15,5 A per fot, största stigningen 1 : 100, minsta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot.	Smalspårig bana med räler af 15,5 T per fot, »törsta stigningen 1 : 60, min-sta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot.
Längd.	Anläggningskostnad	Längd.	Anläggningskostnad	Längd.	Anläggningskostnad
Mil.	fot.	för hela längden.	i medeltal för en mil.	Mil.	fot.	för hela längden.	i medeltal för en mil.	Mil.	fot.	för hela längden.	i medeltal för en mil.
5 o O 5	26,985 4,796 11,876	2,821,000490,644 1,765,000(563,318 3,441,000(645,604	5 3 5	26,985 4,796 12,440	2.779.000 1,711,100 3.573.000	483,339 546,083 668,406	5 3 5	26,985 4,796 11,876	2.779.000 1.711.000 3.359.000	483,339 546,083 630,219

14j 8,221

Anmärkning. Den rörliga materielen är för alla ofvanstående alternativ beräknad till 75000 riksdaler per mil.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

ST0RMÄGT1GSTE,

ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Genom nådig skrifvelse af den 20 sistlidne September lian Eders Kongl.
Maj:t anbefallt Styrelsen för statens jernvägstrafik att, så fort ske kunde, föranstalta
om samt till Eders Kongl. Maj:t inkomma med erforderlig utredning
af så val den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala och Storsik
omfattning och beskaffenhet, så noga en sådan utredning på förhand kunde
åstadkommas, som och den inverkan på de framtida drift- och underhållskostnaderna,
de olika byggnadssätt kunde utöfva, som i samma nådiga skrifvelse
blifvit omnämnda.

Till underdånig åtlydnad häraf får Styrelsen anföra följande:

Den norra stambanan, som i och för sig, så långt som riksdagen hitintills
för sin del antagit densamma, endast kommer att utgöra en förbindelse mellan
Stockholm öfver Upsala, Sala och Krylbo vid Däld fveu och Storviks station på
Gefle—Dala jernväg, lian, ifrån det att förslag derom första gången framställdes,
alltid varit tänkt såsom stående i omedelbar spårförbindelse dels med landets
vestra järnvägsnät genom en föreningsbana till Köping—Hults jernväg, dels
med våra malmrikaste jernbergslager i Westmanland och Dalarne — fastän
planerna rörande lägel af dessa sednare föreningsbanor numera blifvit i viss
män förändrade — dels ock med en bana norrut från Storvik inåt Norrland.
Då den utredning, som det nu åligger Styrelsen att framlägga, afser att lemna
bidrag till de grunder, på Indika beslut om norra stambanans mer eller mindre
solida byggnadssätt skall fotas, och enär detta byggnadssätt, en gång bestämdt
och derefter utfördt, ej utan betydande, nya kostnader och olägenheter kan
förändras; så har Styrelsen ansett sig befogad att betrakta trafikförhållandena
vid den norra stambanan sådana dessa sannolikt komma att gestalta sig, sedan
Bih- till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 3

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. frop N:o 1, år 1871.

utgreningar från denna bana blifvit. anlagda så väl åt sydvest till Köping och
åt vester inåt Norberg och Vesterbergslagen, som och åt norr på andra sidan
om Gefle—Dala jernväg. Ett bevis, huru litet eu dylik utsträckning af jernvägsnätet
är att betvifla, finner man deruti, att ett bolag redan blifvit bildadt
för anläggning af en bana från Krylbo till Norbergs jernmalmsdistrikt, hvilken
bana möjligen kan antagas såsom begynnelsen till en förbindelse med den under
utförande varande lud en Frö vi—Ludvika. Lika litet torde kunna betviflas,
att en i både militäriskt och merkantilt hänseende så vigtig bansträckning,
som en förening mellan norra stambanan och Sveriges vestra jern vägsnät,
antagligen från Sala till Köping inom en icke aflägsen framtid skall
komma till utförande..

Betraktar man således jernvägsnätet norr om Mälaren i sin helhet samt
de orters naturbeskaffenhet och näringsförhållanden, Indika ett sådant nät skulle
komma att med hvarandra förbinda, samt antagen dervid Sala och Krylbo vid
Dalelfven såsom anknytningspunkter för jern vägar till Köping. Norberg, Vesterbcrgslagen
och nedre Dalarno, sä kommer man. vid uppskattning af den blifvande
trafikens beskaffenhet och omfattning, till följande resultat med afseende
å godstrafik^.

Såsom föremål för transporter på luden Upsala—Storvik kunna antagas
följande:

A) i riktning till Storvik,

1) från Upsala och sydligare orter samt stationer mellan Upsala och Sala:

Spanmål, jordbruksalster, mjöl och landtmannaprodukter, lefvande kreatur,

bränvin, väfnader och fabriksalster samt specerier och utländska handelsvaror
i allmänhet, af hvilket allt en del visserligen slädnät vid luden söder om Storvik,
men eu stor del (med undantag af salt, salt fisk och stenkol, som troligen
för Gefle—Dalabanans område erhållas billigare öfver Gefle) öfvergår på sistnämnde
jernväg och sprides derifrån i vestlig och nordlig riktning;

2) från stationer mellan Sala och Storvik: ,

Trävaror, träkol, jernmalm, tackjern, smult, valsadt och manufaktureradt
jern och stål, af Indika varor eu del stadnar inom luden eller afgår till Norberg,
men större delen sannolikt öfvergår på Gefle—Dalabanan.

B) i riktning från Storvik,

1) från Storvik och Gefle—Dalabanan med dess trafikområde, norra orterna
samt stationer på norra stambanan mellan Storvik och Sala:

Norrlands- och Dala-varor, såsom lin, väfnader, vildfogel, smör, ost, träoch
stenarbeten; koppar, vitriol, rödfärg, svafvel, jernmalm, tackjern, smult, valsadt
och manufaktureradt jern och stål jemte andra bcrgverksprodukter, träkol,
timmer, sågadt virke, tjära och andra skogsprodukter; fabriks- och slöjdvaror;

Tillhör Bil No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, år 1871.

af Indika varor största delen, med undantag af träkolen, sannolikt fors andas
till Stockholm eller v österut öfver Köping.

2) från Sala samt stationerna deremellan och Upsala:

Bergverksprodukter, såsom bly, jern och stål, spannmål och andra jordbruksalster,
skogsprodukter, slöjdvaror och väfnader; hvaraf allt större delen
afgår öfver Upsala på Stockholm. ,

Bland dessa nu uppräknade tran sportföremål torde följande blifva till
qvantiteten de mest betydande:

Jernmalm från Norbergs och längre upp åt Vesterbergslagen belägna
grufvefält samt tackjern öfver Krylbo till stationerna på norra stambanan norr
om Balelfven och vid Gefle—Dala jernväg, äfven för vidare befordran - från
Gefle till jernverken vid kusten af Bottniska vikon, samt öfver Krylbo till Stockholm
för vidare befordran på jernväg eller fartyg;

Smidt och valsadt jern från bergslagsorterna hufvudsakligast till Stockholm,
men stundom äfven till Göteborg eller Gefle;

Timmer och trävaror från trakterna på ömse sidor om Balelfven, äfven
sådant som från öfre Dalarne nedflotta^ på elfven till närheten af Krylbo för
att derifrån transporteras dels till Gefle, dels, och i synnerhet, till Stockholm;

Träkol så väl från Gefle—Dalabanan som från vissa stationer mellan
Krylbo och Upsala till Norberg och trakten mellan Krylbo och Storvik;

Ved från trakten mellan Sala och Upsala till sistnämnda station och till
Stockholm;

Stenkol från Stockholm öfver Upsala till jernverken vester om Sala intill
Balelfven, äfvensom från Gefle öfver Storvik till jernbruken mellan Storvik
och Balelfven;

Spannmål, mjöl och bränvin från Westmanland, Upland och Stockholm till
Bergslagen, Dalarne och Gestrikland;

Salt, torr och salt fisk, fabriks- och handelsvaror från Stockholm öfver
Upsala till de norra orterna omkring stambanan och dess sidogrenar; samt

Norrlands- och Dala-varor, smör och ost öfver Gefle—Dala jernväg samt
stationer mellan Storvik och Sala till sydligare orter, äfvensom hästar från
Norrland söderut.

Att beräkna qvantiteterna af dessa och öfriga varor, som antagligen blifva
föremål för transporter på hela eller vissa delar af norra stambanan mellan
Upsala och Storvik, måste naturligtvis vara underkastadt en hög grad af osäkerhet.
Om man också vore i tillfälle att någorlunda tillförlitligt kalkylera nuvarande
tillgången på transportföremål inom den trakt, som med skål kan anses
blifva norra stambanans trafikområde, och tillika kunde bedöma konsumtionen
inom samma område af sådana varor, som från andra orter måste ditföras,
så skulle på kännedomen om allt detta ändock icke någon säker beräk -

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /,, År 1871.

ning kunna uppställas öfver den blifvande transportmängden; ty det är gifvet,
att ofvan antydda jernvägsnät norr om Mälaren, hvilket i många riktningar
komme att förena traktör af utomordentlig malmrikedom med andra orter, som
ega stor tillgång på medel att tillgodogöra donna rikedom, måste inom kort
tid efter sin fullbordan, uti eu grad som icke kan förutses, föröka produktionen
och varuomsättningen, och i många afseende!! ej mindre omgestalta handelns
vägar, än bidraga att förändra och förflytta produktionens centralpunkter.

Hellre derföre än att grunda sitt omdöme om blifvande transportqvantiteter
på en direkt uppskattning af förhållanden, som kunna på så många olika
sätt betraktas, anser Styrelsen sig böra söka utgångspunkten för sina antaganden
uti redan inom landet vunnen erfarenhet dels i afseende på jernvägstrafikens
utveckling i mån som kommunikationslinierna utsträckas och förgrena
sig, dels rörande godstrafikens omfattning på eu äldre del af statsbanorna, som
till läge och beskaffenhet af trafikområdet företer en synnerlig likhet med
ifrågavarande nya jern vägssystem.

Såsom exempel på den utveckling, hvaraf godstrafiken är mäktig på jernvägar,
inom sådane traktör af vårt land, hvarom här är fråga, kunna utom
vissa delar af statens egna jernvägar äfven tvenne enskilda baner anföras, nemligen
Kristinehamn—Sjöändan och Köping—Hults samt Kora—Ervalla-banorna. ''

På statens jernvägar af omkring 100 mils längd genom olika beskaffade
delar af landet har godstrafiken ungefärligen ökats med mera än 20 procent
på 3 år från år 1866, då sidobanorna till Norrköping, hopsala och Kristinehamn
öppnades för trafik.

Särskild! torde den förökning af transportera^ gods höra uppmärksammas,
som egt ruin på lin ien Halsberg—Wretstorp—Laxå till följd af den lättnad,
bergverksindustrien inom angränsande orter erhöll, då luden Laxå—
Kristinehamn öppnades samt Köping—Hults jernväg utsträcktes till Köping och
frakterna i sammanhang härmed reglerades. På de nämnda stationsdistanserna
transporterades nemligen:

År 1866. 1867. 1868. 1869.

Halsberg—Wretstorp oent:r 1.029,917. 1,522,425. 1,490,443. 1.755,512.

Wretstorp—Laxå........ » 1,059,519. 1,558,422. 1,485,832. 1,764,771.

1 sammanhang dermed har en tillökning i godstransporter mellan alla
stationer på hela vestra stambanan från Hallsberg och Laxå till Göteborg egt
ruin i proportion af nära 3,000,000 centner år 1866 till öfver 3.700,000
centner år 1869, hvartill densamma uppgått på Hedra delen af luden närmare
Göteborg.

Såsom bevis på tillökningen af trafiken på egentliga bergslagsbanor torde
få anföras, att Köpings—-Hults jernväg vid Örebro aflemnat till vidare befordran
på statsbanorna:

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

1864 1865	center / ))	336,918, 376.965,	samt	inalles	transporterat	1,587,013.
1866	»	432,060,	»	»	»	1,481,489.
1867	))	889,094,	»	»	»	2,039,194.
1868	))	886,104,	»	»	»	1,919,215.
1869	»	1,108,686,	»	»	»	2,271,578.

På Kristinehamn—Sjöändebanan, hvarå den största blifvande godsrörelsen
vid dess anläggning för omkring 20 år sedan beräknades till omkring 250,000
centner, transporterades år 1867 centner 1,274,000.

» 1868 o 2,650,300 *).

>> 1869 o 1,700,000.

Gefle—Dala jernvägs godstransport har stigit:

år 1866 till centner 5,449,993.

» 1867 » » 6,082,977.

» 1868 » » 7,888,531.

och » 1869 » » 8,197.163.

På de mindre bergslagsbanorna i de traktör, som komma att tillhöra
norra stambanans trafikområde, har godstransporten å

Norbergsbanan och Wessman—Barkens jernväg

utgjort 1867 centner 772,322. 402,605.

1868 » 804,862. 383,522.

1869 » 1,070,234. 521,492.

På Strömsholms kanal har transporten af de förnämsta artiklarne utgjort:

	1864.	1865.	1866.	1867.	1868.
Bergsprodukter: centner	1,066,688.	1,191,047.	1,230,226.	1,412,698.	1,468,763.
Spannmål: kubikfot..........	117,091.	105,946.	136,073.	139,158.	156,618.
Stenkol och kåx: kub.-fot	141,735.	185,671.	136,901.	239,730.	330,905.
Plank och bräder: tolfte!’	4,721.	9,994.	7,194.	8,551.	14,778.

Bland delar af statens trafikerade jern vägar synes ingen i afseende på
den förhandenvarande rörelsens omfattning och beskaffenhet erbjuda flere och
bättre j emförelsepunkter med norra stambanan mellan Upsala och Storvik, än
Union Katrineholm—Hallsberg—Laxå—Töreboda på vestra stambanan.

Längden af den förra är visserligen 14,2 mil, då den sednare blott utgör
13,1 mil, men donna skillnad är ej af någon betydenhet för jemförelse^ Båda
linierim kunna indelas i 3 hufvudafdelningar mellan tillstötande sidobanor, nemligen
norra stambanan i sträckningarne Upsala—Sala, Sala—Krylbo och Krylbo
—Storvik af respektive 5,7, 3,2 och 5,3 mils längd; samt den sednare här berörda
delen af vestra stambanan i sträckningarna Katrineholm—Hallsberg om
6.1, Hallsberg—Laxå om 2.8 och Laxå—Töreboda om 4.2 mils längd.

*) Inberäkna!!! ballasten till limen Kristinehamn—Karlstad, transporteradt för statens jernvägsbyggnaders
rakning.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Båda utgöra föreningslänkar mellan täflande stapelorter för in- och utrikes
handel samt inre produktrika bergslags- och spanmålstrakter. Båda bidraga
att sprida jernmalmer från bergslagen till skogsrikare orter och att från de
sednare tillföra de förra ökade träkolstillgångar. Båda tjena äfven att förse
jernverk med stenkol till jernförädlingens utvidgning. Likasom Katrineholm—
Törebodalinien eger tvänne sidobanor till bergslagsorter, hvilka förmedla nyss
antydda transporter, kan antagas, att Upsala—Storvikslinien bekommer tvänne
sådana från Sala öfver Strömsholms kanal till Köping samt från Krylbo till
Norberg och vidare uppåt Vesterbergslagen och Dalarne. Om den transiterande
rörelsen af dyrbarare fraktgods är större på Katrineholm—Törebodalinien,
så torde deremot gröfre transiterande gods blifva öfvervägande på norra
stambanan och den sednare dessutom visa ett betydligt företräde med afseende
å dels större trävarurörelse från trakterna kring Dalelfven, dels jernmalmstransporter
från Norberg.

Efterser man nu uti jernvägsstatistiken, huru med godstrafiken sig förhållit
under sednare år på luden Katrineholm—Töreboda, så erhållcs det å
nedanstående tabell upptagna resultat, hvaraf synes, att samma rörelse från
året 1866, under hvars sednare del linierna Katrineholm—Norrköping och
Laxå—Kristinehamn öppnades, till år 1869 eller på 3 år stigit med 68
procent.

	Mil.	Antal centner befordradt frakt-gods öfver nedanstående stations-distanser.	Antal centnermil.
1866.	1867.	1868.	1869.	1866,	1867.	1868	1869.
Katrineholm—Wingåker	1,9	548,588	804,434	832,083	936,880	1,042,317	1,528,425	1,574,558	1,780,072
Wingåker—Kilsmo......	1,8	548,120	785,846	817,717	919,259	986,516	1,414,523	1,471,891	1,654,666
Kasino—Pålsboda.......	in	565,020	840,567	891,142	981,473	621,522	924,624	980,256	1,079,620
Pålsboda—Hallsberg.....	1,3	724,837	1,028,777	1103,792	1,167,366	942,288	1,337,410	1,434,930	1,517,576
Hallsberg—Wretstorp ...	1,4	1,029,917	1,522,425	1,490,443	1,755,5121,440,884	2,131,395	2,086,620	2,457,717
Wretstorp—Laxå.........	1,4	1,059,519	1,558,422	1,485,832	1,764,7711,483,327	2,181,791	2,080,165	2,470,675
Laxå—Finnerödja .......	1,3	1,131356	1,698,902	1,654,207	1,882,986 fl,470,763\|2,208,573	2,150,469	2,447,882
Finnerödja—Elgarås.....	1,6	1,133,380	1,716,548	1,652,515	1,888,5991,813,408 2,746,477	2,644,024	3,021,758
Elgarås—Töreboda.......	1,3	1,136,409	1,717,732	1,656,787	1,913,926;	1,477,422 2,233,052	2,153,823	2,488,104
I medeltal per banmil...	13,i	65,728	97,350	96,595	110,239	861,03411,275,288	1,265,400	1,444,128
Procent....................	—	100	148	147	168	100	148	147	168

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Statistiken lemna*-- tillika i afseende på lokaltrafiken för donna linie och
den deröfver transiterande rörelsen nedanstående upplysningar:

		Centner	fraktgods.
	1866.	1867.	1868.	1869.
Lokaltrafik: mellan stationerna inbördes på
luden Katrineholm—Töreboda...	r)117,352	46,430	44,535	47,955
» från samma stationer till statio-
ner öster om Katrineholm.........	116,196	202,744	158,368	242,240
» tvärtom.....................................	83,096	53,258	85,218	62,101
» från samma stationer till statio-
ner söder om Töreboda ...........	347,594	431,704	276,821	392,580
» tvärtom.....................................	2)138,215	52,145	61,069	64,684
» från samma stationer till statio- ner norr om Hallsberg och på
Köping—Hult-linien ..............	3) 132,100	76,080	83,474	68,525
» tvärtom......................................	477,688	548,056	526,684	527,602
» från samma stationer till Nord-
vestra stambanan ....................	4,887	50,579	47,660	52,325
» tvärtom...................................	1,227	107,714	76,964	63,937
Summa lokaltrafik	1,418,355	1,568,710	1,360,793	1,521,949
Transiterande trafik:
Katrineholm—Töreboda.......................	89,962	104,486	119,860	142,692
tvärtom ..............................................	215,641	306,560	363,420	295,489
Katrineholm—Hallsberg .......................	26,445	50,291	45,753	46,625
tvärtom .................................................	36,590	133,541	114,161	158,082
Töreboda—Hallsberg ........................	95,873	166,933	198,266	158,738
tvärtom ....-..........................................	160,724	354,534	251,601	374,958
Katrineholm—Laxå ...............................	970	26,647	31.368	54,911
tvärtom ..................................................	389	18,462	12,095	18,969
Hallsberg—Laxå ............................	10,068	180,553	163,876	230;480
tvärtom ...............................................	264	, 4,293	6,197	8,179
Töreboda—Laxå....................................	6,412	100,697	94,768	126,680
tvärtom ............................................	27,646	274,122	271,690	303,223
Summa transiterande gods	670,984;	1,721,119	1,673,055	1,919,026
Summa summarum transito- och lokal-trafik	2,089,339	3,289,829;	3,033,848	3,440,975

Enligt ofvanstående hafva vid fö renings stat i onerna Katrineholm, Hallsberg,
Laxå och Töreboda, från den ena angränsande bandelen till den andra, öfver -

'') Uen höga siffran beror derpå,, att sidobanorna vid Katrineholm och Laxå ej öppnades förr än islutet

af året.

2) En stor del gods utgjordes af räler till nybyggnaderna.

3) Ibo d:o d:0 d:0.

Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

gått följande qvantiteter, hvilka i händelse luden Katrineholm—Törehoda haft
annan spårvidd, än derstädes tillstötande andra delar af stambanorna, måste
hafva blifvit föremål för omlastning.

	Centner fraktgods.
	1866.	1867.	1868.	1869.
Vid Katrineholm: i riktning till Stockholm och Norrköping eko från d:o till Hallsberg......	368,816 200,473	661,307 234,682	648,044 282,199	714,780 306,329
Summa vid Katrineholm	569,289	895,989	930,243	1,021,109
Vid Hallsberg: i riktning till Örebro, Köping och Nora ... eko från eko eko .	254,678 685,070	297,597 1,216,684	333,690 1,056,322	282,067 1,291,122
Summa vid Hallsberg	939,748	1,514,281	1,390,012	1,573,189
Vid Laxå: i riktning till Nordvestra stambanan ....... eko från eko eko	22,337 29,525	404,591 358,476	337,672 366,946	464,396 394,308
Summa vid Laxå	51,862	963,067	704,618	858,704
Vid Töreboda: i riktning till Göteborg ......................... eko från eko ..............................	- 625,926 456,141	1,164,846 626,335	919,972 717,523	1,213,453 645,591
Summa vid Töreboda	1,082,067	1.791,181	1,637,495	1,859,044
Summa summarum	2,642,966	4,964,518	4,662,368 5,312,046

Med ledning af förestående statistiska uppgifter rörande trafiken på liniera
Katrineholm—Töreboda och en del transportlinier i de traktör, med Indika
norra stambanan och dess förutsatta utgrening''^ komma i beröring, anser sig
Styrelsen kunna, synnerligen med hänsyn till eu vid Krylbo och Balelfven
antagligen inkommande högst betydlig malm- och trävarutrafik, beräkna den
blifvande årliga godstrafiken på norra stambanan till följande belopp, som den
likväl först efter åtminstone den ena sidobanans fullbordan, nemligen den till

den egentliga Bergslagen, kan uppnå.

Ai Lokaltrafik:

a) mellan stationer inom limon Upsala—Storvik......-............. ctr 50,000.

h) ifrån nämnde stationer till stationer söder om Upsala...... » 450,000.

tvärtom............................................................•''....................... ''> 50,000.

Transport ctr 550,000.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Transport ctr 550,000.

c'' från samma stationer till Gefle—Dala jernväg och nord -

ligare orter.............................................................. » 350,000.

tvärtom................................................................................... » 100,000,

rf) från samma stationer till Krylbo—Norbergsbanan............ » 150,000.

tvärtom................................................................................. » 400,000.

e) från samma stationer till stationer, belägna sydvest om

Sala.................................................................................... » 50,000.

tvärtom..................................................................................... ■„ 25,000.

Summa lokaltrafik, ctr 1,625,000.

B) Transiterande trafik.

a) Upsala—Storvik.............

Storvik—Upsala..............

b) Upsala—Krylbo..............

Krylbo—Upsala..............

c) Upsala—Sala...................

Sala—Upsala...................

rf) Storvik—Sala..................

Sala—Storvik..................

e) Storvik—Krylbo............

Krylbo-—Storvik.............

/) Sala—Krylbo...................

Krylbo—Sala..................

ctr	200,000
))	300,000	500,000
»	200,000
))	300,000	500,000
))	50,000
»	200,000	250,000
))	100,000
))	25,000	125,000
))	50,000	''
))	600,000	650,000
))	25,000
»	75,000	100,000

Summa transiterande trafik, centner! 2,125,000

Styrelsen anser sålunda för sin del hela beloppet af fraktgods, som skulle
komma att transporteras på olika delar af Upsala—Storvikslinien, kunna uppskattas
till 3,750,000 centner i rundt tal, och kan icke annat än förmoda,
att detta tal inom eu icke aflägsen framtid skall komma att öfverskridas, i den
män de omgifvande orternas industri hinner så att såga växa in i de nya
förhållandena.

Billigt nyss här ofvan meddelade öfversigt af godstrafikens sannolika fördelning
på särskilda stycken af Union skulle vid föreningssta tionerna med andra
jernvägar komma att öfvergå från den ena till den andra Union -Bill. till Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Vid Upsala:

i riktning åt Stockholm:
från Upsala—Storviksliniens stationer.... ctr

transito från Storvik................................. »

Krylbo................................. »

Sala.......................... »

i riktning från Stockholm:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Storvik................................... »

Krylbo.................................... »

Sala.......................................... »

Vid Sala:

till Upsala—Storviksliniens stationer..... »

transito till Upsala................................... »

Krylbo.................................... »

Storvik.................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer... »

transito från Upsala.............. »

Krylbo.................................. »

Storvik................................ »

Vid Krylbo:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Upsala................................... »

Sala.................... ................... »

Storvik.................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer.... »

transito från Upsala.................................. »

Sala....................................... »

Storvik.................................. »

Vid Storvik:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Upsala.................................. »

Sala....................................... »

Krylbo................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer.... »

transito från Upsala.............. »

Sala....................................... »

Krylbo.................................. »

450.000 300.000 300.000 200.000	1,250,000
50,000 200,000 200,000 50,000	500,000	1,750,000
25,000
200,000 25,000 25,000	275,000 275,000
50.000 50.000 75.000 100,000	550,000
400.000 300.000 75,000 600.000	1,375.000
150.000 200.000 25.000 50.000	425,000	1,800,000
100,000
300.000 100.000 50,000	550,000	-
350.000 i 200,000 25,000 600.000	1,175,000	1,725,000

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Skulle nu lin i eu Upsala—Storvik göras med annan spårvidd än stambanorna
och Gefle—Dalavägen, komme ovilkorligen här ofvan upptagne, öfver
Upsala och Storvik passerande 3,475,000 gods-centner att blifva föremål för
omlastning.

Skulle vidare den bana, som sammanbunde Sala med Köping—Hultvägen,
byggas med samma spårvidd som denna sednare, d. v. s. med samma spårvidd
som statens, hvithet nog låter sig tänkas, komme äfven det öfver Sala
passerande gods att omlastas, och i alla händelser måste en omlastning någonstädes
ega ruin för det gods, som ginge emellan Köping—Hultvägen å ena
sidan och Union Upsala—Storvik å den andra, vare sig att donna omlastning
skedde vid Sala, Köping eller någon annan station på den blifvande förbindelselinien
mellan norra stambanan och Köping—Hultvägen. Vid bedömandet
af hela den godsqvantitet, som blefve föremål för omlastning, derest Upsala—
Storvikslinien bebyggdes smalspårig, torde man sålunda få beräkna för omlastningen
af gods mellan donna linie och Köping—Hultvägen åtminstone 200,000
centner.

Minimum af omlastningsqvantitet, för den händelse Upsala—Storvikslinien
bygges med annan spårvidd än nu befintliga, nämnde linie närmast omgifvande,
baner, torde derföre ej böra beräknas lägre än till 3,675,000 centner.

Sedan Styrelsen sålunda försökt att uppställa kalkyler öfver dels den
blifvande transportmängden på nu till byggnad föreslagna del af norra stambanan,
dels den qvantitet, som eventuelt skulle blifva föremål för omlastning,
öfvergår Styrelsen till en belysning af det inflytande, hvart och ett af de i
Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse ifrågasätta, olika byggnadssätt kan komma
att utöfva på rörelse, samt drift- och underhållskostnad.

Första alternativet afser eu bana af 4,83 fots spårvidd, med starkaste lutningar
af 1 fot på 100 och minsta krökningsradier af 1,000 fot samt med
sådana räler, som väl kunna bära de å statsbanorna befintliga vägnar med
full last, men fordra lättare lokomotiv och med allenast 1| fot djup ballast
och derefter lämpad bredd å banvallen, äfvensom med alla andra sådana inskränkningar
vid banvallen och skärningarne, som kunna förenas med dessas
framtida bestånd och trafikens säkerhet.

Om rälerna, på sätt de af Kongl. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
afgifna förslag innehålla, endast våga 15,5 skålpund per fot, så bör äfven
lokomotivens tyngd nedsättas till respektive 440 centner för en hastighet
af 2 mil i timman och 370 ä 400 centner för större tåghastighet.

De vid statsbanorna hitintills begagnade lokomotiv äro af hufvudsakligen
Henne slag, nemligen för snälltåg om 541 centners vigt, för blandade tåg om
576 centner och för godståg om 636 centners vigt, allt med vatten och kol.
Drifhjulens tryck på rälerna utgör hos de förstnämnda 236 centner på en

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

axel, hos den andra typen 360 centner på 2 axlar och hos de sistnämnda 636
centner, fördelade på 3 axlar. Att begagna någotdera af dessa lokomotiv på
svagare räler, än dem, som blifvit nedlagda på statens äldre baner, skulle dels
snart förstöra såväl räler som maskiner, dels ej vara förenligt med trafikens
säkerhet. Den besparing, som vinnes genom användande af svagare räler,
måste således ske på dragkraftens bekostnad.

Erfarenheten visar, att rälernas hållbarhet är till största delen beroende
af de tyngder, som deröfver framforslas. Då nu samma bruttolast, ehvad den
framdrages med flera tåg och lättare maskiner öfver svagare räler eller med
färre tåg och tyngre lokomotiv öfver starkare räler, i alla händelser måste å
ifrågarande linie befordras, och båda slagen räler afnötas lika mycket, så är
det tydligt, att de svagare rälerna med mindre massa i hufvudet skola vara
tidigare utslitna än de starkare af gröfre dimensioner. Dager man dertill i
betraktande, att tätare tåg föranleda att oftare använda bromsning af tenderoch
vagnshjul, som förorsakar den största skadan på rälerna, så hafva de tyngre
rälerna äfven deruti en fördel framför de lättare. Om räler af 22,75 skålpunds
vigt per fot, såsom erfarenheten i stort hos oss synes gifva vid handen, antagas
ega en slitningstid af 20 år, så höra räler om 15,5 skålpunds vigt hålla i 13|
år. Användas Svenska jernräler efter det nuvarande priset, 7 Edr 50 öre per
centner, så kosta rälerna till 1 mils bana, ä 22.75 skålpund foten, 122,850
Edr och ä 15,5 skålpund 83,700 Edr. Den första summan, fördelad på 20
år, lemnar en qvot af 6,142 Edr och den andra på 131 år 6,200 Edr såsom
årlig ersättningssumma. Skilnaden i kostnad skulle således egentligen betingas
af räntan, som naturligtvis blefve större på det kapital, som de starkare rälerna
fordra, och ä 5 procent utgöra 1,957 Edr milen, men donna skilnad
uppväges till någon del deraf, att nedläggningskostnaden för de lättare rälerna
utbetalas 3 gånger på samma tid, som de tyngre endast behöfva 2 ombyten;
men dessutom är användandet af lättare räler förenad! med andra olägenheter
och kostnader, som fullständigt uppväga omnämnda ränteförlust.

Förses norra stambanan i sin fortsättning från Upsala med lika stärka
räler som å öfriga stambanor, så att samma lokomotiv kunna öfverallt begagnas,
så och då erfarenheten från de nu trafikerade stambanorna visar, att, när
lokomotiven för snälltåg utlemnas ur räkningen, f lokomotiv per mil erfordras,
skulle 15 lokomotiv vara behöfliga för hela luden Stockholm—Storvik. Deraf
finnas nu redan 6 å Stockholm—Upsalabanan, hvadan endast 9 lokomotiv ä
45,000 Edr behöfde ytterligare anskaffas och förses med personal.

Deremot om lättare räler användas mellan Upsala och Storvik och följaktligen
särskilda lätta och mindre kraftiga lokomotiv måste å denna handel
anskaffas, så erfordras å denna linie minst 1 lokomotiv ä 30,000 Edr per mil
eller inalles 14 med dertill hörande personal.

Tillhör Bil. N:o Sb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Ehuru de sistnämnda lokomotiven således blifva blott 15,000 Rdr dyrare
att anskaffa, så tillkommer dock för dem tillhörande personal en utgift af vid
pass 3,000 Rdr för hvardera, eller för 5 lokomotiv 15,000 Rdr årligen, hvilket
således gör ett vida högre belopp, än den här ofvan anförda räntan å det
större kapital-utlägget för de tyngre rälerna.

Vidare kan härtill läggas, att, om också de nu beräknade lokomotiven i
allmänhet kunna besörja trafiken mellan Stockholm och Storvik, så fordra dock
varutillförselns månadtliga vexlingar, — hvarom bilagde grafiska framställning af
förhållandet lemnar en åskådlig bild, och som kunna vara så betydande, att
t. ex. godsrörelsen under 8 år i medeltal varit under April månad 62 procent
och under innevarande år 74 procent större, än under Augusti månad, — att
bantågens antal ökas vissa lider af året. Om nu samma lokomotiv kunna
framgå hela vägen mellan Storvik och Stockholm, så är det gifvet, att reservlokomotiv
från andra baner kunna påräknas, hvaremot, om den svagare öfverbyggnaden
användes, en särskild reservmateriel jemte personal måste för ifrågavarande
fall finnas i beredskap.

Slutligen får Styrelsen fästa uppmärksamheten derpå, att det vid inträffande
krigstillfållen, då både störa tåg och stor hastighet förekomma, blir af
stort värde att kunna framgå på norra stambanan med hvilka statens egna eller
angränsande enskilda banors lokomotiv som helst.

Styrelsen kan af här ofvan anförda skäl icke annat än i underdånighet
tillstyrka, att till den återstående delen af norra stambanan icke må användas
svagare räler och lättare lokomotiv, än till de sednast fullbordade stambanorna,
och är öfvertygad, att ett sådant solidare byggnadssätt är för landet fördelaktigast
utur ekonomisk synpunkt.

Rörande ballastens djup hyser Styrelsen den åsigt, att detta erfordras
större ju källare klimatet och ju längre vintrarne äro i den trakt, der jernvägen
anlägges. Ju större djup ballasten egen, desto längre dröjer det innan
den bottenfryser och desto mindre blifver banan besvärad af så kallade frostknölar,
som äro lika menliga för bantågens säkerhet som förstörelsebringande
för lokomotiv och vägnar. Detta inflytande af djupare eller grundare ballast
kan visserligen icke i siffror visas; men det lider intet tvifvel, att en sådan
skilnad egen ruin, hvilket äfven bekräftas af erfarenheten från vissa delar af
de äldre stambanorna, hvarest grundare ballast tillfälligtvis blifvit lagd; likasom
man torde kunna antaga, att Gefle-Dala jernvägsförvaltning icke utan vigtiga
skäl funnit sig föranlåten att med betydlig kostnad under gående trafik
öka ballastens dimensioner på nämnda jernväg. Enär en sådan tillökning efter
banans fullbordan alltid är förenad med större kostnader, än om den göres
under sj elfva byggnaden, kan Styrelsen för sin del icke finna annat, än att
man handlar mera ekonomiskt, om man på en gång utför detta arbete, än om

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

man på bekostnad af den årliga nettobehållningen åt trafikinkomsterna öfverlemnar
det åt trafikförvaltningen.

Skulle likväl vid första anläggningen lättare öfverbyggnad med endast H
fot djup ballast blifva använd, bör dock, enligt Styrelsens åsigt, det hittills
följda systemet i afseende på dimensioner för banvallj och skärningar bibehållas,
enär det icke kan betviflas, att rörelsen på Norra stambanan inom en
icke aflägsen framtid blir af den betydenhet, att både snälltåg och lika störa
godståg som å öfriga stambanor komma att erfordras, till följd hvaraf vid
första rälsutbyte med all säkerhet blifver nödigt att anbringa både tyngre Melodi
djupare ballast.

Det andra alternativet antager, att bandelen Upsala—Storvik med bibehållande
af samma lutnings- och krölmingsförhållanden, som blifvit i första
alternativet förutsätta, anlägges med 3,59 lots spårvidd och räler af 15 ä 16
skålp:s vigt per fot, U fot djup ballast samt enahanda dimensioner å de utanför
rälerna befintliga delar af banvall och skärningar, som i föregående alternativ
angifvas.

Det byggnadssystem, som här afses, medför nödvändigheten att vid föreningsstationerna
med förutvarande färdiga baner om 4.83 fots spårvidd, d. v. s. vid
Upsala och Storvik äfvensom framdeles vid Sala eller, om banan från Sala till
Köping äfven anlägges smalspårig, vid Köping, verkställa omlastning af allt
fraktgods, som kan ifrågakomma att transitera mellan de särskilda banorna.

"Frågan blifver då: huru stor besparing i anläggningskostnad ernås genom
spårviddens förminskning och huru förhåller sig donna besparing till trafikens
blifvande omfattning samt till omkostnaderna för drift och underhåll?

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader har besvarat den första delen
af donna fråga genom kostnadsförslag, grundade på förnyade, omsorgsfulla
undersökningar, hvilka visa, att totala skilnaden i anläggningskostnad mellan
en smalspårig bana med i detta alternativ afsedd konstruktion och en bredspårig
med samma slags under- och öfverbyggnad utgör för hela Union Upsala—
Storvik inalles 188,000 Rdr, samt att skilnaden emellan ifrågavarande smalspåriga
och en bredspårig bana åt äldre, solid konstruktion utgör för hela
limen 1,625,000 Rdr, eller, fördelad per mil, i förra fallet 13,213 Rdr och i
det sednare 114,199 Rdr.

Trafikstyrelsen skall i det följande söka att besvara frågans sednare del.

Enligt den af Styrelsen här ofvan upprättade beräkning af blifvande
fraktgodsqvantiteter och dessas fördelning i olika rigtningar skulle, i händelse
Upsala—Storviks-banan vore smalspårig och så vida donna dess egenskap ej
inverkade på rörelsens storlek, inalles 3,675,000 centner fraktgods komma att
omlastas på de 3:ne omlastningsstationerna. I fall omlastningen antages kosta
t öro centnern, motsvarar detta en årlig utgift af 18,375 Rdr, som man visser -

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

ligen kan låta trafikanterna direkt betala, men hvilken utgift dock måste ersättas
genom eu så mycket lägre frakttaxa och således alltid kommer att drabba
trafikinkomsterna, på sätt redan vid Ilerrljunga station egen rum. Denna årliga
utgift motsvarar ä 5 procent ett kapital af 367,500 "Rdr eller dubbelt så
mycket som skilnaden i anläggningskapital emellan eu bred- och en smalspårig
bana med samma slags öfverbyggnad. 1 s,jollra verket skulle, efter ungefärlig
beräkning, ofvannämnda, omlastning underkastade varuqvantitet till följd af den
olika spårvidden sannolikt nedsjunka till 2,250,000 centner och ondastningskostnaden
sålunda nedgå till 11,250 Rdr, som i alla fall motsvarar räntan
på ett kapital af 225,000 Rdr eller 37,000 Rdr mera än skilnaden i anläggningskostnad
mellan de båda banorna.

Endast donna enkla kalkyl bör vara tillräcklig för att afgöra frågan om
företrädet mellan de båda sistnämnda konstruktionerna för Norra stambanan.
Men dertill komma många andra förhållanden, som måste tagas i betraktande
vid pröfningen al donna fråga, då den utsträckes till jemförelse mellan den
smalspåriga banan och den bredspåriga med starkare öfverbyggnad, tillräckligt
ballastdjup och solid underbyggnad.

Dervid bör i första rummet öfvervägas, hvithet inflytande den mindre
spårvidden kan komma att utöfva på beskaffenheten och mängden af den blifvande
godstrafiken.

Yigtigast i detta afseende är den tidsutdrägt, hvilken omlastningarne förorsaka,
och dernäst omöjligheten att utan betydande förluster eller skador å
godset omlasta en del varor; hvartill kommer, att den smalspåriga banans
vagnar icke kunna inrymma en del på bredspåriga baner förekommande kollygods
af större dimensioner; samt att de blifva mindre lämpliga för eu del
militärtransporter, synnerligen af kavalleri och artilleri.

Rörande tidsutdrägt^! för transporterna, får Styrelsen påpeka, att hvarje
omlastning i lyckligaste fall fördröjer transporten en dag, men oftast mera, i
anseende till omöjligheten för den ena banan att alltid hålla ett för hvarje
fall -tillräckligt antal lediga vägnar till hands på föreningsstationen för att genast
emottaga hvad som på den andra banan dit ankommit för vidare befordran.
I praktiken måste uppehållet vanligen blifva i medeltal 2:ne dagar till
följd af den ojemnhet i qvantitativ!'' hänseende, hvarmed godstrafiken å stambanorna
tillflödar. Synnerligen gäller detta om jernindustrien, som redan
uppnått och dagligen upparbetar sig till allt större förmåga att hastigt utföra
reqvirenters beställningar. Dessa ske numera ganska ofta med telegraf för
skeppning med väntande fartyg och våra nyare jernverk, som hafva jernvägsförbindelse
med exportorten, kunna ofta den ena dagen utföra en order om
dylik last fyllnad och den andra dagen hafva sin vara levererad på exportorten.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Anlägges Upsala—Storviks-banan samt dess sidobanor från Krylbo och
Sala bredspåriga, så behöfver äfven det tyngsta godståg ej mera än 1 dag för
att tillryggalägga hela vägen mellan Stockholm å ena sidan samt Gefle, Falun,
Norberg, Smedjebacken, Köping, Arboga eller Frö vi å den andra. Göres deremot
Upsala—Storvik-linien smalspårig, hvarigenom hvarje varutransport mellan
Gefle—Dala-vägen och Stockholm följaktligen måste underkastas 2:ne omlastningar,
åtgår minst 5 dagar, men i praktiken ofta 6 ä 7 dagar från det
varan är inlastad på vagn i Falun eller någon af de öfriga stationerna till
dess att den uppnår Stockholm. För varor åter, som blott behöfva omlastas
eu gång, åtgår cn leveranstid af 3 ä 4 dagar i stället för 1 dag.

Fn sådan tidsutdrägt, ehuru oläglig den än må vara för producent och
köpman, medför dock en annan olägenhet af vida betänkligare art för sjelfva
jern vägen. Ingenting visar skarpare, huru vanskligt det är att i theorien uppställa
det smalspåriga systemets företräde framför det bredspåriga, utan att
gorå afseende på det konkreta fall, hvarom frågan egentligen gäller, än just
förhållandet med Upsala—Storvik-linien. Donna linie kommer nemligen att
uthärda eu betydande konkurrens under seglationstiden, dels med Gefle—Dalavägen,
enär under sagde tid varor kunna gå från Falun till Stockholm på ett
dygn, dels med Strömsholms kanal, som erbjuder en lika snabb kommunikation
mellan Smedjebacken och Norberg å ena sidan samt Stockholm å den andra.
Då det blifver nätt och jemnt att stambanan kan täfla med dessa transportleder
i afseende å fraktprisen, så är det gifvet, att den minsta underlägsenhet i
stambanans transportförmåga, jemförd med de täflande liniernas, skall till dessa
sednare öfverföra alla de varor, som eljest från de gemensamma trafikområdena
skulle afgå på stambanan, och eu sådan underlägsenhet uppkomme just till
följd af omlastningarne, Indika, såsom nyss är nämndt, kunde verka till en
tidsutdrägt af ända till 6 ä 7 dagar för gods, som annars kunnat befordras
på 1 dag.

Det bör härvid äfven anmärkas, att den tidsutdrägt, som förorsakas genom
omlastningarna, till och med föranleder eu täflan mellan landsvägstransporten
och jernvägen, ty det behöfves ej mer än 4 ä 5 dygn för att på landsväg
transportera varor från trakterna mellan Falun, Smedjebacken och Norberg till
Stockholm. Trots de låga fraktpris, som stambanorna numera erbjuda, äro
dessa ej fullkomligt fria från täflan med förslagen å landsväg, särdeles i de
traktör, der donna forsling af ålder utgjort en betydande näringsgren, och
Styrelsen torde för besannandet af detta förhållande endast behöfva erinra om
malmtransporterna från trakten af Nora till jernört;ken å Laxå—Christinehamnlinien.
Indika transporter just till följd af sagda täflan betinga de lägsta möjliga
pris å jernvägen.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!.. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. år 1871.

Det torde ej vara svårt att föreställa sig, hvilken fara det innebure för
INorra stambanan att beröras af ifrågavarande båda, täflande transportleder
derest denna bana ej kunde betjena trafiken utan omlastningar. Att transporten
å donna bana af varor.mellan Stockholm och trafikområdet Storvik

haiun under seglationstiden skulle helt och hållet upphöra till följd af de båda
omlastmngarne vid Storvik och hopsala är utom allt tvifvel. Donna transport
E Eku-bgen ej antagas blifva af någon större betydenhet, men det långa
afståndet emellan Storvik och Stockholm, 20,4 mil, betingar dock ett stort antal
centnermil och om man äfven skulle antaga det centnertal, som sålunda ginge
förloradt för stambanan, till endast hälften af hvad som i framtiden komme
att enligt längre har ofvan gjorda beräkning, transitera emellan ofvannämnde
stationer, kommer man dock till det icke obetydliga talet af 5 000 000 centnermil
hvilken med antagande af ett medelpris af endast U öre, representerar
eu årlig bruttoinkomst af 75,000 K dr. som går förlorad. Men eu vida större
tara hotar dock från den södra täflingslinien, ty här gäller det den störa bergskgstrafiken
och, utan öfverdrift sagdt, bruttointägter af hundra tusentals riksdaler.

Men icke nog härmed. Omlastningarne gifva anledning till förminskning
ej allenast af transportqvantiteten, utan äfven af sjelfva produktionsmängden.
Träkol, som utan tvifvel blifver en hufvudartikel på Norra stambanan, synnerligen
på ömse sidor om Storvik, är eu vara, som mest af alla lider genom
den viol hvaije omlastning, oundvikliga afstybbningen. De högre pris. som jernmalmsdistrikten
kunna betala för träkol, skulle utan tvifvel helt och hållet
neutraliseras genom omlastning vid Storvik och således hindra träkolstransport
fi ån Gefle Dala-vägens stationer till stationer, närmare Norbergs grufva fält och
hyttor. Om t. ex., i fall förbindelsen vore omedelbart sammanhängande, 100,000
centner träkol årligen vore i fråga att föras från Korsnäs sågverk till hyttorna
nära Dalelfven för att dermed tillgodogöra malm från Norberg, så skulle donna
träkolsqvantitet föranleda ytterligare transport af 200,000 centner jernmalm och

100.000 centner deraf producent jern. Hindras nu denna träkolstransport,
så förlorar jernvägen sannolikt derigenom eu rörelse, motsvarande omkring

800.000 centnermil och en inkomst af omkring 20,000 Rdr.

Ehuru Byggnadsstyrelsen i sina särskilda förslag med afseende å anläggningskostnaderna
för de olika alternativen äfven beräknat behofvet af rörlig
materiel, får Trafikstyrelsen dock för sin del äfven beröra donna fråga, emedan
den står i närmaste samband med redan förhanden varande förhållanden å
Stockholm—Upsala-linien och den anordning af bantåg, som der eger ruin.

Det här ofvan antydda förhållandet med fördröjd leveranstid för varor,
som. skulle komma att omlastas, derest Upsala—Storviks-banan anlägges smalspårig,
lemnai äfven ledning för jemförelse af det antal vägnar, som erfordras
i händelse det ena eller andra byggnadssättet antagen
Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Af cl.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

Det är nemligen tydligt, att hvarje vagnslast fraktgods, som skall befordras
emellan Galle—Dala-jernvagsstationer samt stationer söder om Upsala, i
händelse omlastning ej beliöfves, endast upptager 1 vagn 1 dag, men i annat
fall, då 2 omlastningar erfordras, kommer att sysselsätta minst 1 vagn på
Galle—Dala-banan 1 dag, 1 vagn på Upsala—Storviks-li nien 3 dagar samt 1
vagn på Upsala—Stockholms-banan 1 dag; äfvensom att, när blott en omlastning
beliöfves, i allmänhet 1 vagn på hvardera banan är upptagen 2 dagar.
Om också Godo—Dala-banan anskaffar det ökade vagnantal, som å densamma
kan fordras för den ökade rörelse, dess förening med Norra stambanan åstadkommer,
så har likväl staten att sörja för vagnanskaffningen på Upsala—
Storviks-banan och behöflig tillökning af vagnparken på Upsala—Stockliolmslinien,
hvilken tillökning tydligen måste vara lika stor, som hela det antal
vägnar, Indika för den öfver Upsala transiterande varutransporten erfordras
på den nya banan, i händelse donna erhölle samma spårvidd som den äldre
banan. Om man antager, att i sistnämnda fall för det transiterande godset 10
godsvagnar per md eller inalles 140 vägnar borde utgöra den första uppsättningen,
så skulle, i fall Upsala—Storviks-linien är af annan spårvidd, nämnda
antal vägnar anskaffas för limon söder om Upsala och derjemte, med afseende
på tidsutdrägten för omlastningen minst dubbelt så många vägnar för den, nya
banan, således inalles 280 vägnar mera i det ena fallet än i det andra, motsvarande
ett kapitalutlägg af 560,000 Bär.

Beträffande vagnarne för person-, fång-, post- och resgods-transport, så
skulle, om banorna hafva samma spårvidd, ingen annan ny uppsättning erfordras
utöfver det antal, som redan för närvarande är disponera dt på Stockholm—
Upsala-linien, än 12 personvagnar. Kunna åter ej samma vägnar framgå på
hela. sträckningen, så tarfvas för Upsala—Storviks-linien särskild! uppställda 4
persontåg, bestående hvardera af 1 första, 2 andra och 4 tredje klassens personvagnar
samt 2 pack vägnar, tillsammans 36 vägnar, och dessutom 1 fångvagn
och 2 postvagnar, således inalles 39 nya vägnar, eller 27 vägnar mera än i
först afsedda fall, motsvarande en kostnad af tillsammans minst 100,000 Rdr.

I afseende på lokomotiven får Styrelsen åberopa hvad vid första alternativet
blifvit anfördt rörande behof v et deraf, i fall den nya banan konstrueras
så, att statsbanornas äldre maskiner ej kunna derå begagnas. Den nya banan
fordrar då minst 14 lokomotiv, som ej kunna erhållas under 420,000 Bär i
stället för att eljest endast 8 nya maskiner skulle behöfvas för 360,000 Rdr.

Skilnaden i kostnad för de erforderliga transportmedlen skulle således
komma att utgöra minst 720,000 Rdr; men möjligen ej obetydligt öfverstiga
detta belopp, Styrelsen anser äfven derföre det af Byggnadsstyrelsen beräknade
anslag till transportmedel för Upsala—Storviks-banan af 75,000 Rdr
milen någorlunda motsvara första beliofvet, i händelse donna handel anlägges
för begagnande af samma slag lokomotiv och vägnar, som öfriga stambanor.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Till fördel för sistnämnda byggnadssätt kali äfven i afseende på driftkostnaden
tilläggas, att, om de ordinarie bantågen på nya banan, såsom de böra
och kunna, blifva en fortsättning af bantågen mellan Stockholm och Upsala,
så inbesparäs hela tågpersonalen för 2:ne af dessa tåg och för ett reservtåg,
eller tillsammans 3 lokomotivförare. 3 el dåre och 9 konduktörer, packmästare,
smörjare och bromsaro, motsvarande inalles minst 12,000 ä 15,000 Edr om året.

Slutligen torde Styrelsen ej böra förbigå att påpeka det betänkliga förhållande,
som skulle uppstå, om Upsala—Storviks-banan erhåller annan spårvidd
än andra dermed sammanhängande redan färdiga jern vägar, i händelse
donna bana vid inträffande krig, såsom sannolikt är, äfven behöfde begagnas
för militärtransporter. Utom det att dimensionerna på den smalspåriga banans''
vägnar äro synnerligen olämpliga för transporter af kavalleri och artilleri, så
skulle de afbrott i militärtågens jemna gång samt den tidsutdrägt, som omflyttningen
af krigsmateriel och proviant förorsakar, nära nog omöjliggöra begagnandet
af donna jern vägsförbindelse till förflyttning af en något betydande
militärstyrka, sammansatt af flera vapenslag, inom eu på förhand beräknad tid
samt med den regelmessighct och skyndsamhet, som i krigstid numera erfordras.
Dertill kommer, att den olika spårvidden skulle hindra sammandragningen och
begagnande! af de öfriga statsbanornas och äfven enskilda banors transportmedel
på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes, samt särskild! den
vigtiga omständigheten, att, i fall en fiende under krig lyckades bemägtiga sig
öfvergången vid Södertelje, alla de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms
och Upsala stationer befintliga lokomotiv och vägnar jemte andra materialier
för trafikens behof, som dessförinnan icke hunnit undanföras till det
inre af landet, vore oåtkomliga till begagnande på andra landets jern vägar, än
den emellan Stockholm och Upsala.

Med hvad Styrelsen nu anfört hoppas Styrelsen hafva ådagalagt, att anläggningen
af Norra stambanans återstående del med annan spårvidd eller efter
i öfriga väsendtliga delar ändrad! system, än som blifvit för de hitintills utförda
jern vägsbyggnaderna för statens räkning antaget, icke är med en god
hushållning och dessa kommunikationers ändamål förenligt.

Det tredje alternativet afser att till besparing af mellan 200,000 och

300,000 Edr i anläggningskostnaden medgifva lutningsförhållanden af ända till
1 fot på 60 efter längden af banans plan.

Då Trafikstyrelsen haft tillfälle taga kännedom om Styrelsens öfver statens
jernvägsbyggnader, uti dess underdåniga utlåtande rörande norra stambanan
af den 11 dennes angående detta alternativ uti alla dess momenter framlagda
utredning, som synes tillfyllest ådagalägga olämpligheten att för en jemförelsevis
ringa och i alla händelser blott tillfällig besparing försvåra trafiken synnerligen
på den tredjedel af banan, der kanske de tyngsta transporterna komma att
framgå, så anhåller Styrelsen underdånigst att. få inskränka sitt utlåtande i

36 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

denna punkt till ett instämmande i berörda yttrande, allenast med det tillägg,
att de deruti uttalade åsigter ytterligare bestyrkas af den erfarenhet, Styrelsen
egen om rörelsens af våra natur- och näringsförhållanden betingade ojemnhet
i qvantitativt hänseende under olika årstider. Denna ojemnhet förorsakar beliofvet
att under eu del af året öka ej allenast belastningen utan äfven antalet
af bantågen utöfver det ordinära förhållandet och verkar alltid till höjande af
trafikkostnaden, derföre att särskilda transportmedel med dertill hörande personal
måste för sådan extra tjenstgöring hållas i reserv, men utöfver det för
nämnda ändamål erforderliga antal måste reservmaterielen i högst betydlig grad
ytterligare tillökas, i fall man anbringade så stärka lutningar på några få korta
delar af banan, att lokomotivet icke kunde uppför dessa bandelar draga mera
än två tredjedelar af den last, detsamma tager på hela den öfriga delen af
banan, som icke har brantare stigningar än 1 : 100.

Styrelsen har i det föregående uteslutande betraktat Upsala—Storvikslinien
och dess blifvande rörelse i sammanhang med dels statens äldre järnvägsnät,
dels med tillstötande enskilda jernvägar, och har, såsom Styrelsen förmodar,
derutinnan vält den enda riktiga synpunkten, emedan Upsala—Storviksbauans
egentliga betydelse ligger uti dess förbindelser med tillstötande baner;
men Styrelsen har derjemte låtit upprätta eu detaljerad specialutredning öfver
det relativa förhållandet i afseende på underhålls- och trafikkostnad för 1 mil
bana, konstruerad enligt det ena eller andra af de system, som blifvit ifrågasatta
för ofvannämnda handel, äfven med tillämpning å donna bana, för så vidt
rörelsens blifvande omfattning inverkar på dessa förhållanden; och får Styrelsen
bilägga i underdånighet ett kort sammandrag af donna specialutredning.

Slutligen får Styrelsen förklara, att orsaken, hvarför persontrafiken icke
blifvit i Styrelsens underdåniga utlåtande vidare vidrörd, ligger deruti, att de
olika byggnadssätt^ endast kunna utöfva ett jemförelsevis ringa inflytande på
denna del af rörelsen och derföre äro för densamma i det närmaste likgiltiga.
Endast så vidt som en större farhastighet och undvikande af täta tågombyten
under resan samt större beqvämligheter i öfrigt bidraga att öka personrörelsen,
äro de bredspåriga och solidare banorna att föredraga framför de smalspåriga
och svagare.

Styrelsen framhärdar med djupaste vårdnad, trohet och nit,

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts.

underdånigste, tropligtigsto
tjenare och undersåtar

C. 0. TROILIUS.

G. LAmnétl.

Stockholm den 28 November 1870.

lillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

K a 1 k y 1

öfver skillnaden i drift- och underhållskostnad för eu jernväg emellan Upsala
och Storvik, anlagd med 4,83 lots spårvidd och 22f <$ per fot tunga
räler samt en bana i samma sträckning, byggd med 3,59
fots spårvidd och räler af 15,5 T vigt per fot.

Med iakttagande af den ordning, som följes vid statens jern vägstrafik för
uppställningen af redogörelsen för drift- och underhållskostnader, antecknas först
här nedan alla de utgiftstitlar, som äro oberoende af spårvidd och öfverbyggnadens
konstruktion.

A) Byråafdelningen:

Aflöning och inqvartering till tjensteman och betjening;

Reseersättningar och dagtraktamenten;

Kontorskostnader och bibliothek;

Inventariers underhåll och förbrukning;

Sjukvård och pensioner:

Rättegångskostnader och diverse utgifter.

B) Banafdelningen:

Aflöning, inqvartering och bränsle till tjensteman och betjening;
Beklädnadsersättning;

Kontorskostnader;

Underhåll af doseringar å bankar och skärningar:

D:o af dikning, dränering, planteringar, vägar, stängsel in. in.;

D:o af husbyggnader, gårdsplaner, lastkajer, lastbryggor, stensättningar,
platformar, lyftkranar, pumpmaskiner, gas- och vattenledningar
in. nr:

D:o af telegrafledningar och signaleringsinrättningar;
Materialförbrukning för signalering, äfvensom inventariers underhåll och förbrukning
;

Kontributioner;

Reseersättningar, sjukvård och diverse utgifter.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kohgl. ''Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1811.

C) Trafikafdelningen:

Aflöning, inqvartering och bränsle till tjensteman och stationsbetjening;
Beklädnad till stationsbetjening;

Kontorskostnader;

Material- och inventariiförbrukn ing, såsom vid signalering, belysning och eldning
inom stationer samt å bantågen, telegrafapparaters underhåll m. m.;
Renhållning vid stationerna;

Reseersättningar, sjukvård och diverse utgifter.

D) Maskinafdelningen och Förrådet:

Gemensamma omkostnader, såsom aflöning och inqvartering till tjensteman och
kontorsbetjente, kontorsomkostnader, resor, sjukvård och diverse utgifter;
Aflöning och inqvartering till lokomotivförare-förmän, putsare, pumpare och
kolvakter;

Aflöning och inqvartering till vagnmästare, vagnförmän och putsare;

De utgiftsrubriker åter, på hvilka banans spårvidd och byggnadssätt utöfva
ett större eller mindre inflytande, upptagas här nedan, och är skillnaden emellan
utgiftsbeloppen för hvardera banan under hvarje rubrik utförd uti vidstående
kolumner, beräknad i Rdr Rmt per mil bana.

Ofverskjutan-de kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana.

Banafdeln ingen:

Underhåll eif broar: Med antagande af 200 qvadratfot
större yta på broöfverbyggnader på milen och ommålning
deraf hvarje 3:dje år ä 6 öre qvadratfoten uppkommer
en årlig utgift....................................................... 4: — — —

Underhåll af aflo-ppstrummor och kulvertar: Den bre dare

banan anses erfordra större kostnad för reparationer,
som uppskattas till.................................................. 4: — —- —

Underhåll af vägöfvergångar och vägbroar: Större yta

vid de förra och större längd af de sednare vid den
bredare banan förorsaka större underhållskostnad, värderad
till,........................................................................... 7:— — —

Underhåll af banans riktning: Tyngre räler och längre

sliprar på den bredare banan förorsaka större arbete

Transport 15: — — —

Tillhör Bil, No 5 b) till Köngl. Maj:t.s Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana.

Transport 15: — ___

vid riktningen, utöfver det som de ordinarie vakterna

utföra, för......................................-.................................... 37. 50 _

Utbyte af sliprar: Den bredare banan med tyngre räler
har 2,000 sliprar på milen mindre än den smalare.

Med antagande af ombyte hvart 7:de år samt pris per
stycke af Rdr 1,08 för de längre och 90 öre för de

kortare sliprarna blifver skillnaden................................. 103: so

Utbyte af räler: Den breda banans tyngre räler behöfva
ombytas 2:ne gånger och den smala banans svagare
räler 3:ne gånger på 40 år. Som de på denna tid
utbytta rälernas vigt å båda banorna är densamma,
blifver kostnaden för sjelfva rälerna densamma, men
för nedläggningskostnaden, som äntages till 5 öre foten,
med 16§ % tillägg för stationerna, uppkommer en skillnad
af.................................................................. .. .

Underhåll af spårvexlar: Underhållet af de svagare spårvexlarne
å den smala banan, jemfördt med det mindre
täta ombytet af de gröfre på den breda banan, okär

det förra med........................................................... . . 4. _

Underhåll ■«/ ballasten: Med antagande att 1 % årligen

behöfver förnyas, erfordrar den breda banan 1,1 kubikstång
mera ballast, hvilket åstadkommer en skillnad af... 27: so. _ _

Underhåll af vändsldfoor, skjutbord och brovågar: Med
antagande att dylika bangårdsmaskinerier kosta 200 Rdr
Mera per mil på den breda än på den smäda banan

och 20 års hållbarhet uppstår eu skillnad af............... 10:__ ___

isnöskottning, hvilken för bredspårig bana är beräknad
kosta 300 Rdr per mil, minskas å smalspårig bana
för 1,5 fot smalare öppning genom snön med z, hvaraf
kommer den breda till last................................................ 37. 50 _

Summa för Banafdelningen 231: — 56: so.

Traflkafdelningen :

Aflöning, inqvartering, beklädnad och milpenningar till
tågpersonalen. I anseende till lokomotivens mindre

Transport

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana. ,

Transport

dragkraft på den smala banan erfordras, i betraktande
af den beräknade godsmängden, 2:ne bantåg mera under
150 dagar på nämnda bana än på den bredare,
hvartill fordras 4 konduktörer ä 500 Rdr per halfår,

hvilket per år och mil orsakar en skillnad af.....:........

Omlastnihgskostnad: Med antagande att inalles 3,750,000
centner gods skulle komma att omlastas ä \ öre cent nern,

måste den smala banan påföras..............................

Ersättning för bortkommet eller skcidadt gods: Denna

post blir till följd af omlastningarne större å den smala

banan med...........................................................................

Summa för Tratikafdelningen

Maskmat''delningen:

Aflöning, inqvartering, kol- och oljepremier Ull lokomotivförare
och eldare: Till de 2:ne bantåg, som den smala
banan måste underhålla mera än den breda, fordras
2:ne förare och 2:ne eldare under H år för tillsammans
2,500 Rdr, hvilket lägges den smula banan till

last med..............................................................................

Materialförbrukning å lokomotiven: Genom jemförelse af
konsumtionen af stenkol till bränsle i förhållande till
befordrad nettolast på statens baner och den smalspåriga
Köping—-ITtterbergsbanan har beräknats, att
den smalspåriga banan skulle, i förhållande till den
beräknade godsqvantiteten och flere behöfliga bantåg,
konsumera 29,250 centner kol mera än den breda,
hvarföre kostnaden å 75 öre centner!! påföres den

förra med............................................................................

På samma sätt har en skillnad i kostnaden för

smörjningsämnen blifvit beräknad till..............................

Aflöning, inqvartering, beklädnad och premier till vagnsmör
jar er För det ökade antal smörjare, som det
större antalet bantåg å den smala banan fordrar, uppstår
en skillnad af.................".............................................

Transport

142: —

1,340:

64:

1,546:

178:

1,567:''—
51: so.

50: —

1,846: so.

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Transport

Materialförbrukning till vagnarnes smörjning och putsning:
Genom jemförelse mellan statens och Köping—

Uttersbergsbanans konsumtion liar beräknats en skillnad
i kostnad den smala banan till last................................

Underhåll af lokomotiv: Till följd af tågmilens större

antal på den smala banan 8.000 mil uppkommer ä 80
öre milen eu ökad kostnad för densamma af...............

Underhåll af vagnar: Af samma orsak måste det större

antalet erforderliga vagnmil å den smala banan ådraga
densamma en större underhållskostnad af........................

Summa för Maskinafdelningen

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig
bana. bana

- - 1,846: 50.

57: —

457: —

— — 556: —

— — 2.916: so.

Sammanföras nu de erhållna summorna för hvarje
afdelning, så erhåller man:

för Banafdelningen................................................. 231: — 56: so.

» Trafikafdelningen.................................................. — — 1,546: -—-

» Maskinafdelningen................................................. — — 2,916: so.

Summa 231 — 4,519 —

Skillnaden emellan dessa båda belopp utgör således en summa af 4,288
Bdr, hvarmed drift- och underhållskostnaden per mil skulle förökas årligen, om
Upsala—Storviksbanan anlägges med 3,59 fots spårvidd och räler om 15,5 &
vigt per fot, i stället för att byggas såsom statens äldre baner med 4,83 fots
spårvidd och räler af 22| & vigt per fot.

För hela banan utgör skillnaden 60,889 Bdr 60 öre. som ä 5 % motsvarar
ett kapital af 1,217,692 Bdr.

Om man på enahanda sätt beräknar skillnaden i årlig drift- och underhållskostnad
per mil mellan 2:ne banor af å,8.i fots spårvidd, men den ena
med räler af 22,75 och den andra med räler 15,5 « vigt per fot, så visar sig,
att banan med de lättare rälerna medför större utgifter för drift och underhåll
under följande titlar:

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

42 Tillhör Bil. No 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Banafdelningen: Utbyte af sliprar...................................................... 308: —

Utbyte af räler........................................................ 52: so.

Underhåll af spårvexlar.......................................... 4: —

Summa för Banafdelningen Rdr 364: 50.

Trafikaf delningen: Aflöning m. m. till tågpersonalen ...................... 142: —

MasJcinafdelningen: Aflöning m.m. till lokomotivförare m. m. 178: —

Materialförbrukning å lokomotiv och

bränsle............................................. 1,567: —

smörja...... 51: so.

Aflöning till vagnsmörjare................. 50: —

Underhåll af lokomotiv..................... 457:— 2 303- so

Summa för samt!, afdelningar Rdr 2,810: —
Den lättare öfverbyggnaden medför således eu större årlig utgift för drift
och underhåll af 39,902 Rdr för hela banan Upsala—Storvik, motsvarande
ä 5 % ett kapital af 798,040 Rdr.

Emellan en bana af 4,83 fots spårvidd och räler om 15,5 -T vigt per fot
samt en bana af 3,59 fots spårvidd och räler om samma tyngd uppkommer en
skillnad i drift- och underhållskostnad per mil af

Underhåll	af broar...............................................	4:	—
D:o	af trummor och kulvertar..................	4:	—
D:o	af vägöfvergångar och vägbroar......	7:	—
D:o	af banans riktning..............................	37:	50.
D:o	af ballasten........................................	27:	50.
D.o	af sliprar.............................................	411:	50.
D:o	af snöskottning....................................	37:	50-
Summa till fördel för den smala banan Rdr den breda banan:	529:	-—

å Trafikaf delningen:

å Maskinafdelningen:

Omlastningskostnader..................... 1,340: -—

Ersättning för skadadt och förloradt

gods............................................. 64: —

Materialförbrukning för vagnars

smörjning ................................. 57: -—

Underhåll af vägnar.................... 556: —

1,404:

613: —

Summa till fördel för den breda banan Rdr 2,017:

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Skillnaden, 1,488 Edr utgör den större årliga utgift per mil, som den
mindre spårvidden tillskyndar drift- och underhållskostnaden, hvilket för hela
banan af 14 mil utgör 21,129 Edr 60 öre, motsvarande k 5 % ett kapital
af 422,592 Edr.

Kostnadsförslag^ upptager anläggningskostnaderna:

för bredspårig bana med 22| <$ vigt per fot å rälerna............ Edr 9,688,000,

för smalspårig bana med 15^ T » » » » » ............ » 8,063,000.

Skillnad Edr 1,625,000.

Om derifrån dragés det kapital, som motsvarar den smalspåriga
banans större drift- och underhållskostnad..................... Edr 1,217,692.

så minskas denna skillnad till Edr 407,308.

för o frånslående bredspåriga bana ................................................ Edr 9,688,000

för en d:o d:o med 15^ vigt per fot räl och 1^ fots djup ballast » 8,251,000.

Skillnad Edr 1,437’000.

Afgår kapital, motsvarande den sistnämndas större driftoch
underhållskostnad, .................................................................... Edr 798,040.

Återstående skillnad Edr 638,960.

för en bredspårig bana med 15^ « vigt per fot räl och l£ fots

djup ballast................................................................................... Edr 8,251,000.

för en smalspårig bana af för öfrig! samma konstruktion......... » 8,063,000.

Skillnad Edr 188,000.

Afgår kapital, motsvarande den sistnämndas större driftoch
underhållskostnad....................................................................... Edr 422,592.

så visar det sig att förlusten genom ökade driftkostnader
på den smalspåriga banan i sjelfva verket skulle motsvara en
kapital uppoffring, lika med skillnaden emellan sistnämnda summa,
eller..................................................................................................... » 234,592.

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 9 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena,
Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Ahelin,

friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerb erg,

Bergström och
friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Finansdepartementet Statsrådet Wcern anhöll i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen
vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements
föredragning, och anmälde i sådant afseende, att enligt den berättelse
om Statsverkets tillstånd och förvaltning, som Statskontoret den
10 nästlidna December afgifvit, och hvilken, i hvad densamma rörde
anslagen under 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te och 8:de Hufvudtitlarne särskild!
delgifvits vederbörande I)epartements-chefer, Statsverkets inkomster för
år 1872 och intilldess ny statsreglering derefter vidtager ansetts böra,
med bibehållande för deribland ingående spanna ål af det vid 1868 års
riksdag antagna för slagspris et af 2 rdr 10 öre kubikfoten, beräknas till
följande belopp, nemligen:

Bih. till Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

Bil. N:o 6 till Kon,gl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Ordinarie inkomster.

Ränta ........................

Tionde........................

Arrendemedel af Kungsgårdar och andra kronolägenheter: Penningar.

.......... 52,700: —

Spanna ål, 173,000 kbft å 2 rdr

10 öre kbftn........ 363,300: —

Bergverkstionde..................

Mantalspenningar.................

Bötesmedel.....................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål,

140,175 kbft å 2 rdr 10 öre.........

Tillfälliga rotevakansafgifter...........

Vakansafgifter af nyroterad jord........

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i

Kålland......................

Trosspassevolansafgift...............

Båtsmansvakansafgift...............

Kontrollstämpelmedel ...............

Fyr- och b åkmedel................

Jernvägstrafikmedel...............

Skogsmedel.....................

Extra uppbörd...................

Sgr 15,900,000 Rdr.

Rmt Rdr

ii ii

1.1	11
11	11
11	11
11	11
11	11
11	i"
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii

4,490,000: —
1,582,800: —

416,000: —
135,000: —
565,000: —
170,000: —

294,367: 50.
7,500: —
95,000: —

24,000: —
26,500: —
70,000: —
12,000: —
700,000: —
7,000,000: —
250,000: —
61,832: 50.

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel. -.....................Rmt Rdr 14,000,000: —

Postmedel ..................... „ „ 2,200,000: —

Stämpelpappersmedel.............. „ „ 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift............ „ „ 9,800,000: —

Sgr 27,350,000 Rdr._

Summa Rmt Rdr 43,250,000: —

hvarjemte Departements-chefen anförde, hurusom Statskontoret förmält
sig hafva grundat donna beräkning dels, enligt hvad en nu föredragen,

Bil. N:o 6. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vid berättelsen fogad och detta protokoll under lutt. A. bilagd tabell
ådagalade, på medeltalet af de senare årens inkomstbelopp, med särskildt
aktgifvande derpå, om en inkomst varit i jemnt stigande eller
fallande, dels ock på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda
förhållanden, för hvilka Statskontoret på följande sätt redogjort:

Räntan, hvilken, likasom Tionden, vid senaste riksdag upptogs till
det belopp, hvartill densamma, efter beräkning af det i Kongl. Förordningen
den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris skulle uppgå, borde
nu minskas med:

a) åtskilliga jemlikt Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863

afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor, utgörande tillsammans 239 rdr 20
öre i penningar, 74 kubikfot 5 kannor råg, 100 kubikfot 9 kannor korn
och 35 skålpund smör, hvilka räntor, efter natur ap er s e dlarnas omsättning
till penningar i enlighet med föreskriften i Kongl. Förordningen
den 23 Juli 1869 motsvarade ................Rdr 618: 59.

b) räntor af tvänne landstatsboställen, från hvilka

innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant
fall tillerkänd boställs- och hyresersättning; uppgående
dessa räntor, hvilka, sedan boställena blefve för kronans
räkning utarrenderade, icke vidare borde i räkenskaperna
debiteras, till........................... „ 57: 13.

eller tillsammans Rdr 675: 72.
Och ansåges i följd häraf räntan, som i 1871 års riksstat upptagits till
4,491,000 Rdr, nu höra uppföras med ett belopp af i jemnt tal 4,490,000 Rdr.

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Donna
inkomsttitel borde nu ökas

dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade
utarrendering från midfasta!! 1869 och 1870 uppkommit uti förut
utgående utgifter

och dels med arrendena för åtskilliga från samma tider för första
gången utarrenderade lapdstats- in. fl. boställen, utgörande tillsammans

Penningar. Kub.-fot spanmål.

9,882.

Då denna förhöjning tillädes 1868 års
uppbörd....................... 52,672. 162,780.

funnes efter jemnande af summorna ..... 52,672. 172,662.

till runda tal, inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:

Penningar..........................Rdr 52,700.

Spanmål, 173,000 kub.-fot å 2 Rdr 10 öre kubikfoten „ 363,300.

Summa Rdr 416,000.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Under benämningen Bergverkstionde hade Statskontoret sammanfört
ej mindre de förutvarande inkoms ttitlarne Silfvertionde, Kopparränta,
Tiondetackjern och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden af nickel,
bly och glete, hvilken senare inkomst hittills bokförts under rubriken
((Extra medel och uppbörder», hvaremot Statskontoret under denna
sistnämnda rubrik uppfört inkomsterna af Myntarelön och Slagskatt,
hvilka hittills varit med Silfvertionden sammanförda.

Silfvertionden hade, enligt i Statskontoret gjord uträkning,
i medeltal för åren 1866, 1867 och 1868 utgjort Rdr 14,826.

Såväl Kopparräntan som Tiondetackjernet syntes
lämpligen kunna beräknas till samma inkomstbelopp som
i senast upprättade riksstat, enär den minskning i försäljningsprisen,
som under de senare åren egt rum, i
det närmaste torde motsvaras af tillökning i uppbörden.

Dessa titlar skulle således beräknas:

Kopparräntan till............... „ 70,200.

och Tiondetackjernet till................ „ 42,000.

Äfven i afseende på Svafvelbrukstionden syntes tillräcklig
anledning till förändring i beräkningen icke förefinnas,
hvadan densamma utfördes med.......... „ 3,500.

Tionde af nickel, bly och glete hade för åren 1866,

1867 och 1868 i medeltal utgjort ............. • „ 3,977.

Och funne alltså Statskontoret Bergverkstionden höra

upptagas med ett belopp af................. Rdr 134,503.

eller i jemn! tal 135,000 Rdr.

I afseende på Fyr- och Båkmedel utgjorde medeltalet af de 3 sista
årens uppbörd 713,998 Rdr 33 öre; och då, oaktadt genom Kongl.
Kungörelsen den 28 September 1869 fartyg, som gå emellan inrikes
orter, blifvit från och med 1870 års början befriade från fyr- och båkafgifter,
uppbörden likväl under Januari—Oktober månader af innevarande
år, enligt uppgift af General-Tull-Styrelsen, uppgått till omkring

730,500 Rdr, ansåges donna inkomsttitel från nu beräknade beloppet
650,000 Rdr böra förhöjas till 700,000 Rdr.

Jernvägstrafikmedlen, vid de begge senaste riksdagarna beräknade
till 6,500,000 Rdr, hade visserligen i medeltal för åren 1867—1869 endast
uppgått till 6,133,136 Rdr, men då, enligt uppgift af Trafikstyrelsen,
inkomsterna under Januari—Oktober månader nästlidna år uppgått
till nära 5,600,000 Rdr samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan
genom Stockholm än äfven Nordvestra stambanan komme att för

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

trafiken öppnas, ansåges denna inträd för år 1872 kunna beräknas till
7,000,000 Rdr.

Då vidare det synts Statskontoret mindre lämpligt att fortfarande
bibehålla Observationsmedel såsom en särskild inkomsttitel, hade Stats -

kontoret ansett sig höra föreslå, att donna inkomst, beräknad
till.................... Rdr 2,000.

tillädes inkomsttiteln Extra uppbörd. Donna hade i medeltal
för åren 1866—1868 utgjort.............. „ 62,448.

och då dertill, enligt hvad förut blifvit nämndt, lades medeltalet
för samma år af Myntarelön och Slagskatt..... „ 3,433.

samt från summan häraf.................... Rdr 67,881.

afdroges den under Bergverkstionden beräknade tionden

af nickel, bly och glete..................... „ 3,977.

utgjorde återstoden......................... Rdr 63,904.

I nära öfverensstämmelse härmed och till erhållande af jemn summa
lör de ordinarie inkomsterna, ansåg Statskontoret donna inkomsttitel
nu höra beräknas till 61,832 Rdr 50 öre.

Bland de extra ordinarie inkomsterna, Indika jemlik! 60 § Riksdagsordningen
utgå såsom bevillningar, hade Tullmedlen, Indika vid de
tvänne senaste riksdagarne beräknats till 14,000,000 Rdr, i medeltal för
åren 1867—1869 utgjort 13,803,232 Rdr 66 öre. År 1870 både visserligen
uppbörden för Januari—Oktober månader uppgått i jemnt tal till
13,251,164 Rdr, så att med säkerhet kunde antagas, att donna inkomsttitel
för året komme att lemna ej obetydligt öfverskott, men deraf funne
Statskontoret icke kunna hemtas tillräcklig anledning att för år 1872
höja beräkningen utöfver 14,000,000 Rdr.

I afseende å Post- och Stämpelpapper smedlen hade Statskontoret ansett
sig höra föreslå samma belopp, som uti 1871 års riksstat äro upptagna,
eller 2,200,000 Rdr för den förra och 1,350,000 Rdr för den
senare titeln.

Enligt uppgift från Bränvinskontrollbyrån hade under nästlidna år
intill den 16 November i rundt tal 10,860,000 kannor bränvin tillverkats,
hvarförutom för återstoden af året en tillverkning af 4,447,000
kannor blifvit anmäld. Efter beräkning af dessa tillverknings!»dopp
skulle såsom Brämvinstillverkning saf gift för året inflyta en summa af
10,714,900 Rdr. Då emellertid denna inkomsttitel under de 3 sista
åren i medeltal uppgått till endast 7,910,382 Rdr 67 öre, ansåge Statskontoret
.densamma icke för år 1872 böra upptagas högre än i 1870
och 1871 årens riksstater eller till 9,800,000 Rdr, beräknadt efter en
tillverkning af 14,000,000 kannor.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Efter föredragning häraf yttrade Departements-chefen i underdånighet: »Vid

de af Statskontoret sålunda beräknade belopp å Statsverkets
inkomster för 1872 har jag väl en och annan anmärkning att framställa,
men då jag tillika anser mig ega anledning dels att föreslå det en af
de nuvarande ordinarie statsinkomsterna helt och hållet uteslutes från
beräkningen och dels deremot att till upptagande i beräkningen anmäla
åtskilliga nya inkomsttitlar, så anhåller jag att först få anföra hvad i
sådant afseende synes mig vara af omständigheterna påkalladt.

»Sedan Eders Maj:t föreslagit 1869 års riksdag att skyldigheten
inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde måtte
för framtiden upphöra, mot det att de förmåner, som dylik ort af Kronan
haft sig i egenskap af jernbergslag förunnad, indroges, och samma
förslag blifvit vid sistliden riksdag genom enskild motionär, förnyadt,
utan att vid någondera riksdagen pluralitet kunnat deråt beredas, så
hafva nu Grangärdes-, Norr- och Söder-Bärkes, Ludvika och Malingsbo
socknemän, under uttryckande af den öfvertygelse, att en ändamålsenlig,
allmänt och enskild! väl med billighet betryggande lösning af denna
för bergsbruksidkande och landet så maktpåliggande fråga endast genom
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemedling kan stå att vinna och under
åberopande i öfrig! af dels bergshandteringen i allmänhet och dels
särskild! förhållanden i deras ort rörande omständigheter, i underdånighet
anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes till snart sammanträdande
riksdag aflåta nådig proposition derom, att den tackjernstionde, som
kunde anses ännu höra från Vesterbergslagen utgöras, måtte helt och
hållet utan vilkor eftergifvas.

»Visserligen är Vesterbergslagen så till vida mera betungad än de
flesta andra bergslager, att densamma, utan att i högre grad än de
vara fri från grundskatter, är ordinarie roterad, under det att de blott
äro extra roterade, men då jag anser de vigtigaste skälen för ett fullständigt
upphäfvande af återstående b ergslagsprivilegier vara för hela
riket gemensamma och oberoende af det visserligen i sig sjelf! beaktansvärda
afseende! å rättvisa mellan särskilda bergslager, så får jag i
underdånighet tillstyrka, att den proposition till riksdagen, som Eders
Maj: t täcktes finna förhållandena påkalla, måtte omfatta samtliga bergslager.

»Så länge hyttor utom bergslag, lika med sådane inom bergslag,
voro underkastade tvånget att för sina tillverkningar betala tionde, och

Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

jemväl utländskt jern var till införsel förbjudet eller belagdt med tull,
öfverstigande fonden, ingick denna, enligt hvad man kan antaga, i
tackjernets pris och drabbade ytterst den inhemsk© konsumenten, men
sedan icke blott utländskt tackjern får till riket tullfritt införas, utan
äfven alla hyttor utom bergslag, producerande nära hälften af hela rikets
tackj ernstillverkning, äro från tionde fria och tack]ernspriserna under
trycket af gemensam konkurrens vid dåliga konjunkturer blifvit till
det yttersta nedsätta, så är tydligt, att inom de begränsad© områden,
som utgöra bergslagerna, beloppet af den tionde, som betalas, måste
såsom en tryckande och orättvis produktionsskatt helt och hållet falla
på tillverkaren. Det är icke blott härigenom industriens utveckling
förlamas uti orter, inom hvilka flertalet af de rika och utmärkta jerngrufvor,
hvarmed försynen välsignat vårt land, äro belägna, och hvilka
derföre måste vara de naturligaste produktionsorterne, — utan detta
sker ytterligare genom tiondons egenskap att falla tyngst på nyanlagda
hyttor, i det att den beräknas efter tillverkningens belopp under de
sista för en hytta beviljade frihetsåren, och derföre blir dubbelt större
och derutöfver för de hyttor, hvilkas frihetsår nu gå till ända, än för
dem, som Ange sin tionde bestämd, innan handteringen nått någon
högre utveckling. Någon ny hytteanläggning inom bergslag kan derföre,
så länge dessa beskattningsförhållanden fortfara, icke ifrågakomma,
och donna inskränkning är kanske så mycket mera hämmande för industriens
naturliga utveckling, som donna tyckes hafva tagit en riktning,
just påkallande nya och störa verkstäder, afseende produktionen
af fabrikater, hvilka blott under en viss period af tillverkningen, men
icke vid dess slut, äro tackjern, och i afseende å hvilka det derföre är
svårt säga, om de skola draga tionde eller ej, och huru i det förra
fallet donna till beloppet skall bestämmas. Att förklara nya anläggningar
fria från en skatt, som fortfarande skall drabba de äldre inom samma
ort, vore fullkomligt förstörande för de senares existens. Med
skatten kan deremot möjligen den nya anläggningen icke blifva vinstgifvande,
och ovissheten härom måste inverka störande på industriens
utveckling icke blott inom, utan ock i många fall utom bergslag, ty
under det man inom bergslag måste frukta för åläggandet af skatten,
måste man deremot utom bergslag taga den konkurrens i betraktande,
som en i en framtid medgifven skattefrihet skulle från den möjligen
bättre belägna bergslagen framkalla, och hvars vidd eller verkningar
nu ej kunna beräknas.

»Tackjernstionde-frågan är således i hög grad förtjent af Eders
Majrts nådiga uppmärksamhet, och jag vågar derföre nu taga densam -

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ma i anspråk för granskning af de skäl, som hindrat Riksdagen att
bifalla hittills gjorda förslag till frågans lösning.

»Enligt min uppfattning af de diskussioner, som i kamrarne blifvit
öfver donna fråga förda, har man val allmänt medgifvit nyttan af tackjernstiondens
afskaffande, men emot det vederlag, som derför blifvit
ifrågasatt, hufvudsakligen invändt, dels att detsamma skulle orättvist
drabba andre än dem, som af tiondens afskaffande droge fördel, dels
att detta vederlag vore i sig sjelf alltför stort, dels slutligen, att deruti
äfven inginge ordinarie rotering, som dock ej med tionden både något
direkt samband och ej utan orternas särskilda medgifvande herde dem
påläggas.

»Hvad då först angår de icke tackjernsblåsande eller hyttelag icke
tillhörande egendomsegarne inom bergslagen, hvilka skulle vidkännas
ökade grundskatter och rotering utan att af tiondens afskaffande hafva
direkt nytta, så är förhållandet med tillkomsten af denna klass och de
vilkor, hvarunder den kommit i besittning af sin egendom, följande:

»År 1664 förbjöd Kongl. Maj:t, på Bergskollegii framställning, allvarligen
stapelstädernas borgare och bruksförvaltare att under sina
bruk köpa några bergsmanshemman. Utan Bergskollegii tillstånd vore
ett sådant köp ogildt,, och Domhafvandena förmanades att derpå icke
gifva fasta. Detta förbud upprepades 1686 och 1689; och då 1719 allmogen
af bergslaget anhöll, att bergsmännen måtte tillåtas att efter
mätismanna-ordom återlösa de bergsmanshemman och skatterättigheter,
som i mannaminne vore råkade i främmandes och ståndspersoners händer,
påbjöds, att sådan handel skulle rättas; hvilket ytterligare upprepades
1723, alltid dock med förbehåll för den försäljning, hvartill Bergskollegium
gaf tillstånd. I fråga om de vilkor, hvarunder sådan tillåtelse
fick af kollegium meddelas, föreskrefs samma år, att det herde
ske, då eu bergsman vore skuldsatt för mer än hans hemman vore
värdt, skogen förödd och ingen af bergsmannaståndet ville hemmanet
lösa, samt mot vilkor, att när skogen tillväxt, den endast och allenast
användes till tack] ernsblåsning.

»I 1748 års förlags-ordning stadgades, bland annat, i fråga om
huru vid försäljning af utmätt bergslagsegendom skulle tillgå, att, om
ingen inom bergsmannaståndet villo derpå bjuda så mycket sena värderingssumman,
när den ej vore högre än gäl den, då finge borgenären
eller någon annan utom ståndet egendomen inropa, dock att bergsbruket
icke nederlades, eller skogen annorlunda än till blåsning vid
samma hytta användes. Den sålunda medgifna tillåtelsen ansågs dock
så farlig, att den redan 1756 återkallades och genom en Kongl. Maj:ts
förklaring öfver förlagsordningen stadgades, att utmätt egendom ej fick

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o I om Statsverket 1871.

säljas till annan person än den mestbjudande inom bergsmannaståndet,
utom livilket den ej fick gå; Och i Kongl. Förordningen af den 3
April 1759 angående förekommande af missbruk vid hushållningen med
tackjernet i riket förpligtades den ståndsperson, som fatt tillstånd att
besitta någon bergsmannaegendom, men funnes genom skogsafförsel eller
bergsbrukets nedläggande hafva missbrukat sin besittningsrätt, att
emot. betalning efter mätismanna-ordom afträda samma egendom till
den inom bergsman sståndet, som sig derom först anmälde. Slutligen
och såsom en sista åtgärd i omförmälda syftning stadgades i Kongl.
Förordningen af den 21 Februari 1789, att bergsmanshemman, enligt
äldre författningar, icke finge egas eller besittas af andra än bergsmän,
så länge de bruksrörelsen vidmagt- och underhölle.

»Deremot hade genom Masmästareordningen af den 26 Juni 1766
§_ 13 blifvit föreskritvet, hurusom bergsman, hvilken ville undandraga
sig blåsning _ eller bruka mindre än på hans andel i hyttan belöpa kunde,
skulle lika fullt vidkännas byggnads- och värmningskostnad efter
sin egande hytte del, med mindre han icke förut sin öfverflödiga del åt
hyttelaget genom bergmästaren erbjudit, i hvithet fall hyttan ånyo skulle
delas och jemkas hyttelagen emellan; och herde i sådan händelse det
öfriga hyttelaget, när de ej annorlunda kunde åsämjas, inlösa den erbjudna
hyttedelen efter mätismanna-ordom, så att den afträdande ej
allenast njöte betalning för sin afstådda del i b diger och hytteredskap,
utan ock tillständig förnöjelse för sin andel i masugn och andra byggnader.

»På det gamla och senast omedelbart efter genomdrifvandet af
1789 års Förenings- och Säkerhetsakt upprepade förbudet för ståndspersoner
att ega jord inom bergslag gjorde efter 1809 års revolution
Riksståndens bekanta afsägelse af uteslutande, rättigheter att besitta jord
af någon viss natur ett slut, i det att bondeståndet den 26 Juli samma
ar beslöt rättighet för hvar och en att besitta bergsmanshemman, utan
att ändring derigenom må ske i dessa hemmans natur.

»1817 ålade Bergskollegium i cirkulär bergmästarne att årligen
uppgifva, huruvida bergsmännen fullgjort sina värmnings- och blåsningsskyldigheter
samt om de ståndspersoner, Indika innehade bergsmanshemman,
uppfyllt den dermed förenade förbindelse af hemmansskogarnes
användande till tack]ernsblåsning, äfvensom om några hemman inom
bergslagerna funnes, hvilka icke vore på någon hytta indelte och
således ej heller deltoge i tackjernsblåsningen.

»Af de årsrelationer, som i enlighet med donna föreskrift under
de närmast påföljande åren ingingo, kan väl icke någon fullständig
statistik öfver förhållandet uppgöras, dock upplyses, att i Vermlands
Bih. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. I Afd. 2

10 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

bergslag voro 2 hela hyttor nedlagda, hvilkas skog användes för grufdriften,
och att ej heller de inånga inom donna bergslag förekommande
Osmunds- eller bergskattetorpen voro på hyttelag indelte; att i Vesterbergslagen,
med inalles 146 hemman, 20 hemman tillhörde allmoge
och 1 och ett hälft hemman ståndspersoner, som icke vare sig genom
tack]ernsblåsning eller smide idkade bergsbruk, samt 16 hemman tillhörde
bruksegare, hvilka använde skogarne till stång] ernssmide eller
grufdrift; och att i Norbergs bergslag 53 hemman deltogo i bergsbruk
och 41 voro så kallade skatte]ernshemman, hvilka för uraktlåtenhet
att blåsa tackjern erlade särskild afgift.

»År 1846 blef utom bergslag och för de hemman inom bergslag,
hvilka efter tack]ernsblåsningens upphörande underkastats skattejernsafgift
eller eljest icke vore till tack]ernsblåsning i hytta indelte, kolhandeln
helt och hållet frigifven; egare af de till blåsning i hytta indelte
skogar Unge fritt föryttra kolon inom eller utom bergslag, derest
hyttelag^ efter förut ske åt hembud icke velat till sig lösa dem emot
i orten gångbart pris. År 1850 upphäfdes äfven denna så kallade hembuds-skyldighet.

»År 1859 upphäfdes slutligen det sista band, som med hyttelag
förenade jordegare, hvilken hade på hytta indelt skog, men ej sjelf
deltog i tack]ernsblåsningen, nemligen den så kallade byggeings- och
värmningsskyldigheten, hvarvid då förbehåll gjordes, att bergsbruksidkare,
som villo sig af den medgifna friheten begagna, skulle vara
underkastade den inskränkning i bergsmansfriheterna, som framdeles
kunde i laga ordning varda föreskrifven.

»Den i 1846 års förordning nämnda afgiften, skattejern, hade 1699
först blifvit påförd i Norbergs, Vestanfors och Våla socknar af Vestmanland,
men, såsom det tyckes, i proportion af hemmansegarnes birörelse
och förmögenhet. Detta blef 1758 ogilladt, och förklarades då,
att skattejern ej skulle utgöras af dem, som utaf blåsningen gåfve kronan
tiondejern, dock att alla brukspatroner, som lagligen förvärfvat sig
besittningsrätt af några bergsmanshemman, herde för desamma betala
skattejernet, ehuru de vid sina på andra ställen inrättade masugnar
kunde blåsa, efter som svårligen kunde hållas hand deröfver, att icke
skogarne på sådana bergsmanshemman stundom nyttjades till hammarverken.

»Denna afgift har aldrig blifvit allmänt påbjuden såsom någon ersättning
till kronan på tionde. Af Kammar- och Kommerskollegiernas
sakrika utlåtande den 31 December 1867 upplyses, att den 1843 ålades
hemman i Lindes bruks fjerding i stället för en af dem för frihet från
ordinarie rotering utgående knektefrihetsränta, men ej blef debiterad

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

och uppburen, utan att de med nämnda räntas utgörande fortfara, och
att den 1847 och 1858 pålades några hemman i Lerbäcks bergslag,
som fått särskilt tillstånd att upphöra med hyttebruk, men 1861 åter
afskaffades.

»Till utredning af frågan, huruvida de utskylder och besvär, hvilka
efter tackjernstiondens afskaffande borde drabba de skattskyldige liemmansegarne
i bergslagen, vore alltför störa i förhållande till tionden,
hvarför de skulle utgöra vederlag, har jag ansett mig höra i främsta
rummet undersöka orsakerna dertill, att beloppet af tack]"ernstionden,
som i kollegiernas berörda utlåtande är upptaget per medium för åren
1855—1859 till R:dr 62,182: 65, deremot i de statsreglering^, hvilka
blifvit uppgjorda sedan donna fråga blef föremål för statsmakternas pröfning,
endast upptagits år 1869 till 40,800 R:dr och år 1870 till 42,000
R:dr.

»Till väsendtlig del beror detta förhållande derpå, att i kollegiernas
beräkning af R:dr 62,182: 65 ingick Wester-bergslagen med ett
belopp af R:dr 11,930: 15, men tionde har sedan 1861 icke utgjorts af
donna bergslag, emedan den af ortsmyndigheterna icke ansetts privilegierad,
hvarom i besvärsväg fullföljd tvist är föremål för Eders Maj:ts
nådiga pröfning; och har sådan tionde derföre icke heller ingått i de beräkningar,
enligt hvilka statsregleringarne blifvit uppgjorda, enär dessa
beräkningar grundats på erfarenheten om hvad som under föregående
år verkligen influtit.

»Men till väsendtlig del beror också det högre af kollegierna beräknade
beloppet derpå, att de 5 år, med afseende å hvilka, enligt
hvad Eders Kongl. Maj:t den 23 Maj 1862 i sammanhang med det åt
kollegierna lemnade uppdrag att utreda Tiondetackjernsfrågan bestämde,
alla beräkningar herde göras, tillika voro de, under flertalet af hvilka
de synnerligt gynnsamma konjunkturer inträffade, som uppdrefvo tackjern
ets likasom de flesta andra varuartiklars pris. Till följd af detta
förhållande blef medelpriset för tackjern et uti kollegiernas beräkning
2 R:dr 75 öre pr centner, hvaremot samma medelpris nu antages till
2 R:dr 40 öre. För de af kollegierna beräknade circa 23,000 centner
gör skilnaden fullt 8,000 R:dr, hvarmed således kollegiernas beräkning
af tiondens belopp skulle utfallit lägre, om nu gällande medelpris derför
lagts till grund.

»Huruvida värdet af den ränta, från hvilken bergslagerna åtnjuta
frihet, efter de bestämmelser som nu gälla, skulle utfalla högre eller
lägre än efter de grunder, som för kollegierna voro de gällande, har
jag icke låtit utreda, enär beräkningen deraf synts mig skola blifva
vidlyftigare än behofvet af upplysning härom påkallat. Å ena sidan

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

är det nya omsättningsvärdet, som nu jemlik* Eders Kongl. Maj :ts nådiga
förordning af den 23 Juli 1869 galler, enligt de beräkningar, som
för dess bestämmande vid 1869 års riksdag lades till grund för räntan
och tionden i allmänhet, omkring en åttondedel högre än det af kollegierna
jemlik* Eders Maj:ts nådiga kungörelse af den 11 Maj 1855
tillämpade värde för de gamla persedlarnas omsättning till nya, men å
andra sidan hafva kollegierna omsatt dessa nya persedlar till penningar
efter medium af de höga markegångsvärdena för åren 1855 till 1859.

»För beloppet af roteringen, som jag ansett det vara af större vigt
att noga känna, liar jag deremot låtit anställa nya beräkningar, dels
efter medeltalet af 1865—1869 årens markegångspris, dels efter sistlidet
års markegångspris, och utfalla dessa enligt det förra med 4,111
R:dr 42 öre högre och enligt det sednare med 537 R:dr 75 öre lägre än
den i kollegiernas utlåtande för värdet af roteringen upptagna slutsumma.

»Vid bedömande* af dessa förhållanden bör ihågkomma^, dels att
under de sekler, som förflutit, sedan de utlagor och hjelp er, h vilka då
utgingo, blefvo emot tionde utbytta, så väl skattläggnings-bestämmelser,
som skatte-persedelsvärden undergå** otaliga förändringar, hvilka blott
undantagsvis kunna* haft något för friheter och utskylder gemensamt,
dels att hyttor inom bergslagerna 1854 blifvit från utgörande af halfva
Tackjernstionden befriade.

»Frihet från utskrifning medgafs 1582 af Hertig Carl för Wermlands
bergslager och intogs i 1649 års General-Bergs-privilegium, på
det de, som bergverk hade till att drifva, icke måtte blifva strandsätta
på nödtorftigt folk. Då roteringen infördes ingingo emellertid Westmanlands
bergslager, till Indika Wester-bergslagen då herde, godvilligt
derpå och äro således från äldsta tider roterade.

»Då 1811 den extra roteringen infördes, blefvo bergslagerna underkastade
densamma, hvarvid dock bergslagerna i Örebro län gjorde
aftal om utgörande af vissa utgifter mot befrielse från skyldigheten att
uppsätta extra roteringsmanskap. Grunderna för den extra roteringens
påläggande, sättet för indelningen dertill och bestämmandet af hvilken
jord deruti herde ingå utgjorde föremål för vidlyftiga förhandlingar och
beslut vid påföljande riksdagar, tills dessa frågor vid 1823 års riksdag
blefvo afgjorda, hvarvid beslöts, att extra roteringen endast herde
träffa så kallad privilegierad jord, samt att derifrån således herde undantagas
alla hemman och lägenheter af krono-, skatte- och frälse natur.
På grund af detta beslut anbefallde Kongl. Maj:t landshöfdingarne att
undersöka hvar sådan jord funnes och att föreslå den till indelning i
ordinarie rotar. Härigenom uppkommande nya ordinarie roteringsverk
stadfästades 1848 för båtsmans- och 1851 för soldat-roteringen.

Bil. N:o 6.tiU Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Särskild behandling rönte deremot utsoknefrälsehemmanen i Halland,
hvilkas innehafvare vid liden för den ordinarie roteringens första
införande nekat att derpå ingå och i dess ställe fatt sig ålagda utskrifningspenningar,
från hvilka de vid den extra roteringens införande åter
blifvit, frikallade, samt nu bestridt förpligtelse!! att vara underkastade
ordinarie rotering. Åsigten att de derifrån borde vara fria gjorde sig
ock vid 1840—1841 års riksdag gällande, men vid 1847—1848 års
riksdag blef genom båda statsmakternas beslut rotering dem ålagd,
hvarvid dock på Kongl. Maj ds proposition i anledning af hemmanens
svaga beskaffenhet och med hänsyn dertill, att nuvarande egare möjligen
förvärfvat hemmanen under förutsättning, att de ej komme att
åläggas högre bidrag för försvarsverket än de fordna utskrifningspenningarne,
beslöts att dessa hemman så i freds- som krigstid skulle hållas
ständigt vakanta med förbindelse och rättighet för desse hemmansegare
att för deras andel i rotarne i vakansafgift erlägga endast två
tredjedelar af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i länet
uppginge, hvilka rotevakansafgifter skulle till statsverket ingå.
Rikets vid 1853—1854 års riksdag församlade Ständer, som fortfarande
funno berörda hemman höra vara underkastade ordinarie rotering, men
derjemte, förutom de 1848 redan anförda skälen af hemmanens synnerligen
svaga beskaffenhet och sena rotering, togo i betraktande, att den
nya rotevakansafgiften betydligt öfverskrede de fordna utskrifningspenningarne,
samt att den nya afgiften måste kännas tryckande för
hemmanens nuvarande innehafvare »synnerligen som dessa med anledning
af de förhållanden, som under en längre följd af år fortfarit,
möjligen genom köpe- och andra afhandlingar förvärfvat sig eganderätten
till ifrågavarande hemman under förutsättning, att de varit från ordinarie
rotering fria», — beslöto derföre, att roteringsskyldigheten skulle
nedsättas från två tredjedelar till hälften emot den, som ålåge annan
roterad jord inom länet.

»Med hänsyn dertill,

att tiondens afskaffande icke blifvit af bergslagerna sjelfva begärd
utom i förening med bibehållande af nuvarande frihet från grundskatterna,
att deremot för möjligheten af jernhandteringens frihet och naturenliga
utveckling Tackjernstiondens snara afskaffande är ur allmän synpunkt
högligen angeläget,

att eu betydlig klass af j or degar e inom bergslagerna af ålder
funnits eller på senare tider uppstått, som icke af tiondens afskaffande

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

skulle hafva direkt nytta och af hvilka en stor del förvärfvat sina egendomar
långt innan förbehållet om möjligheten af inskränkning i bergsmansfriheterna
1859 gjordes,

att vid de tillfällen, då sådana hemman öfvergått från bergsmansståndet
eller blifvit skilda från kylslagen, hemmanens värde, eller värdelaget
för deras frånskiljande, blifvit bestämdt dels genom värdering
efter mätismannaordom, dels genom högsta anbudet vid auktion, utan
att någon förändring af hemmanens natur'' dermed följt eller anledning
finnes att antaga, att möjligheten af en sådan förändring kunnat vid
uppskattningen tagas i betraktande,

att åläggandet af de gamla utskylderna verkligen skulle falla särdeles
tungt på jordegare inom bergslag, hvaremot den uppoffring, statsverket
genom tiondens afskaffande skulle gorå, efter den utveckling af
förhållandena, som senast egt ruin, synes utfalla icke obetydligt lägre
än förut anställda beräkningar utvisa, samt

att hela tiondeafgiften för hyttor utom bergslag och halfva afgiften
af hyttorna inom bergslag blifvit utan vederlag eller förbehåll efterskänkta,
anser jag mig höra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen:

att hyttorna inom bergslagerna må från utgörande af tackjernstionde
befrias utan att de räntor, hvilka eu gång inom bergslagerna
upphört, åter påföras,

samt att, då skattejern blott inom vissa bergslager utgår såsom
ersättning för uppbörd blåsningsskyldighet, hvarifrån bergslagerna redan
i allmänhet äro fria, och hyttegälsjern är eu, utan motsvarighet på
andra orter, vissa hyttor tillhörande men af misstag hemman påförd afgift,
båda dessa särskilda skatter måtte upphäfvas; och lärer, i händelse
af nådigt bifall till denna hemställan, deraf blifva en följd, att
Tackjernstionden helt och hållet utesluta från Statsverkets inkomster,
hvarigenom åter det af Statskontoret för Bergverkstionden upptagna
belopp 135,000 R:dr kommer att med det beräknade beloppet af Tackjernstionden
42,000 R:dr minskas till 93,000 R:dr.

»Hvad deremot roteringen angår, så synes mig förbindelsen för all
icke privilegierad jord att allmänt derigenom bidraga till landets försvar
vara så erkänd, och så nyligen på andra ställen tillämpad, att
jordegaren i de bergslager, der den icke redan är införd, icke synes
mig med billighet eller rättvisa kunna undgå att, så fort bergslagsprivilegierna
upphäfvas, blifva underkastade densamma.

Jag kan dervid icke föreslå något undantag för Nyeds bergslag,
ty då motivet för roteringens påläggande icke ligger deruti, att de
bergslager, som nu skulle få sig sådan ålagd, på något sätt genom

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

uraktlåten blåsning förverkat sina privilegier, kan jag icke finna den
omständighet, att Nyeds bergslag, hvilken aldrig haft någon blåsningsskyldighet,
af sådan anledning icke heller kan anses hafva densamma
åsidosatt, höra frikalla den från mistning af dess privilegier, då sådan
mistning från synpunkten af det allmännas väl kräfves, eller föranleda
dertill, att den skulle framför andra bergslager gynnas, helst dess privilegium
innebär, att den skall vara alldeles likställd med andra bergslager.

»Dermot anser jag så mycket mera skål att vid denna tvungna
och jordegarne i bergslagerna emot deras protester pålagda rotering
förfara med samma mildhet i afseende på sättet, hvilken vid liknande
tillfällen förut gjort sig gällande, som i flera bergslager den i enlighet
med sådan grund till hälften nedsätta roteringsafgiften dock kommer att
öfverstiga beloppet af hela den nu utgående tionden, se bilagda tabell
litt. B.

»Jag tillstyrker derför nådig framställning till riksdagen att hemman
och lägenheter uti de bergslager, som icke redan äro underkastade
ordinarie rotering, skola efter de rotetal, till hvilka de äro extra roterade,
underkastas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord
i samma län; och då värdena afl roteringsskyldigheten efter medeltalet
af 1865—69 årens markegångspris, enligt bilagda tabell litt. C skulle
utfallit med helt nära 36,000 Rdr, hemställer jag att den nya inkomsttitel,
Rotevakansafgifter af bergslager, som i följd häraf bör bland Statsverkets
ordinarie inkomster upptagas, måtte utföras med 18,000 Rdr.

»Då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t förut i dag på Chefens för
Ecclesiastik Departementet föredragning beslutat, nådig framställning
kommer att till riksdagen göras om att den genom Kongl. Kungörelsen
den 13 Mars 1846 stadgade och nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17
Maj 1861 utgående, hittills till församlingarne öfverlåtne Folkskola fgiften
skulle ingå till Statsverket emot uppförande af ett motsvarande
anslag under Åttonde hufvudtiteln, lärer för den händelse, att i följd
häraf ifrågavarande afgift kommer att bland Statsverkets inkomster upptagas,
der den då synes lämpligen bära erhålla sin plats bland de ordinarie
inkomsterna näst efter m antalsp enningarne, det åligga mig att
bär föreslå det belopp, hvartill samma afgift må kunna för år 1872
beräknas.

»I sådant afseende får jag, med erinran, att, enligt 1861 års Kungörelse,
folkskoleafgiften, i likhet med den personliga skyddsafgiften, ut -

Bil. N:o 6. till Kongl. Mcij:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

går med 40 öre för man och 20 för qvinna af hvar och en i mantalslängd
uppförd person, som enligt" gällande författningar erlägger
mantalspenningar äfvensom af den icke värfvade gemenskapen vid
Arméen och Flottan, underdånigst upplysa, att denna afgift under åren
1865—1869 varit debiterad till följande belopp, nemligen:

1865 ......Rdr 625,081: 20.

1866 ...... » 629,842: 60.

1867 ...... » 633,145: 20.

1868 ...... )) 632,703: 80.

och 1869 ...... » 623,955: 80.

»Medeltalet häraf utgör väl 628,945 Rdr 72 öre, men då, enligt
hvad erfarenheten visat, en icke obetydlig del af den debiterade afgiften
icke verkligen inflyter, hemställer jag, att Folkskoleafgiften måtte
för år 1872 beräknas i rundt tal till 600,000 Rdr.

»Vidare och sedan Eders Kongl. Maj:t den 29 nästlidna December
i fråga om fastställande af grunderna för den värnepligt, hvilken
bör åligga hvarje svensk man, beslutat föreslå riksdagen bland annat,
att med några vissa undantag alla de, som antingen helt och hållet
befrias från värnepligtens fullgörande eller ock frikallas endast från
vapenöfning i fredstid, skulle åläggas en s. k. Värnskatt, hvilken herde
betalas af de från värnepligten helt och hållet frikallade i 7 år samt
af dem, som endast befriats från vapenöfning under fredstid i 3 år och
för båda kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för en hvar, som
erlägger bevillning enligt 2 Artikeln, med hälften af dess belopp dock
icke med mindre än 3 R:dr; så och då tillika bestämts, att denna skatt
borde debiteras och uppbäras af statens uppbördsman, i enlighet med
hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet, torde denna nya skatt
nu äfven böra, under förutsättning, att den varder af riksdagen beviljad,
upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, der den lämpligen
kan införas näst efter folkskoleafgiften.

»1 fråga då om beräkning af denna inkomst för år 1872, så måste
naturligtvis, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarna
af den nya värnepligtslagstiftningen, hvarje sådan beräkning grunda
sig på de förhållanden, som under den nuvarande lagstiftningen ega
rum och då af de omkring 35,000 man, som i medeltal årligen ingå i
beväringsåldern, högst 20,000 man torde kunna till vapenöfning påräk -

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Frey. N:o 1 om Statsverket 1871.

nas, samt af återstoden, hvilken alltså herde erlägga värnskatt, väl åtskilliga
måste för fattigdom derifrån befrias, men deremot andra komme
att betala skatten med högre belopp än minimum eller 3 Rdr per man,
så synes Värnskatten för år 1872, då den skulle erläggas endast för en
åldersklass, kunna med någon sannolikhet beräknas till 50,000 Rdr.

»Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera
ernått, jag funnit något egentligt skål icke vara för handen att för detta
verk, som bland rikets embetsverk är det enda, med hvars stat Riksdagen
hittills icke tagit någon befattning, fortfarande bibehålla ett sådant
undantagsförhållande, utan tidpunkten synts mig vara inne att
väcka fråga om upptagande i riks staten äfven af berörda verks inkomster
och utgifter, har jag, uppå gifven anledning af verkets chef, anmodat
Telegrafstyrelsen att, med hänsyn till en möjlig nådig framställning
hos Riksdagen i omförmälda syftning, inkomma med underdånigt
förslag såväl till beräkning af Telegrafverkets inkomster för år 1872
som till den utgiftsstat för verket, hvilken från början af samma år
skulle vinna tillämpning.

»Till följd häraf har ett sådant förslag den 12 nästlidne December
blifvit af bemälda styrelse afgifvet; och jemte det jag under 7:de
hufvudtiteln ärnar hemställa att Eders Kongl. Näjd, efter nådig pröfning
af berörda statsanslag i afseende å verkets utgifter, täcktes framlägga
detsamma, sådant det kan varda af Eders Kongl. Näjd gilladt,
till granskning jemväl af Riksdagen med begäran, dels att för Telegrafverket
ett reservationsanslag, till belopp motsvarande verkets beräknade
inkomster, måtte under nämnda hufvudtitel anvisas att af berörda inkomster
omedelbart utgå, och dels att möjligen blifvande öfverskott å
samma inkomster må af Eders Kongl. Näjd disponeras för Telegrafverkets
behof, anser jag mig i sammanhang dermed höra här föreslå,
att, med vilkor det donna begäran — derest den af Eders Kongl. Näjd
finnes höra framställas — bilalies af Riksdagen, Telegrafverkets inkomster
upptagas bland Statsverkets ordinarie inkomster, der de då torde
under benämning Telegrafmedel höra erhålla sin plats näst efter fyroch
båkmedlen.

»Beträffande nu det belopp, hvartill Telegrafmedlen må beräknas
för år 1872, har Telegrafstyrelsen ansett eu sådan beräkning kunna
uppgöras på följande sätt:

Bill. till lliksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

l:o. Portomedel, behållning sedan från bruttoinkomsten afdragits
hvad som åter måste utgifvas dels för telegrafsvar och telegrammers
vidare befordring med gång- eller ilbud, dels ock till privatstationerna

samt främmande telegrafförvaltningar............Rdr 732,000.

I afseende å donna titel, söm 1869 inbringat tillsammans
728,902 Rdr 2 öre, förekomme, att man val å ena
sidan kunde påräkna en årlig tillökning i portoinkomsten
för den inländska telegrafkorrespondensen äfvensom för den
internationella (der endast antingen afgångs- eller adressstationen
vore svensk), men att å andra sidan telegrafverkets
inkomst af transitkorrespondensen på senare tiden blåhvit
minskad derigenom, att en del af Norges betydliga
telegramvexling med utlandet icke vidare transiterar genom
Sverige, utan befordras å de undervattenskablar, som
blifvit nedlagda från Norge till Danmark och England.
Telegrafstyrelsen ansåg sig derföre vid beräkning af 1872
års inkomst böra antaga endast eu obetydlig tillökning i
inkomsten för 1869 och hade följaktligen beräknat donna
titel till ofvannämnda belopp.

2:o. Särskilda bidrag från kommuner eller enskilda

personel- till underhåll af vissa stationer........._ • • „ 2,200.

3:o. Hvresbidrag; från vissa kommuner eller enskilda

J ° 9 1 f)K

personer.............................. v o,xvu.

4:o. Hyresinkomst från Telegrafverkets fasta egendom
å Södermalm i Stockholm................ » 1,470.

och 5:o. Diverse smärre inkomster, såsom för försåld
äldre materiel, anmärknings- och bötesmedel m. m. „ 1,225.

Summa Rdr 740,000.

»Enligt särskilda uppgifter, som jag från Telegrafstyrelsen förskaffat
mig, har verkets behållna portouppbörd under de näst före 1869
förflutna 4 åren i runda tal utgjort: 1865 —- 616,000 Rdr, 1866

649,000 Rdr, 1867 — 682,000 Rdr samt 1868 — 669,000 Rdr; och som
jag icke har någon anledning att afvika från den af Telegrafstyrelsen
föreslagna beräkning, så tillstyrker jag, att Telegrafmedlen, derest de
komma att bland Statsverkets inkomster upptagas, dervid för 1872 beräknas
till 740,000 Rdr.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Beträffande nu de anmärkningar vid Statskontorets beräkning af
de äldre Statsinkomsternas belopp, hvartill anledning synts mig förefinnas,
anhåller jag att i sådant afseende få anföra följande:

r> Mantalspenningar ne, h vilka af Statskontoret beräknats till 565,000
Rdr, hafva väl i medeltal för åren 1866—68 lemna! allenast 568,265
Rdr, men med afseende å den till följd af beslut vid 1869 års riksdag
i 88 § Bevillningsförordningen vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde
numera skall ansvara äfven för sådana hos honom anställda
tjenstehjon eller arbetares personella utskylder, hvilka erlägga bevillning
efter 2:a artikeln, finner jag icke skäl att nu afvika från den vid
de båda senaste riksdagarne antagna beräkning, utan hemställer, att
denna inkomst måtte äfven nu upptagas till 575,000 Rdr.

»Valcansafgifter af nyroterad jord- hafva af Statskontoret beräknats
till 95,000 Rdr, men då donna inkomst 1868 utgjort 98,620 Rdr och
det så mycket mindre är anledning antaga, att den kommer att under
detta belopp nedgå, som dylika utgifter, till följd af Eders Kongl. Maj:ts
beslut om posthemmansskjutsens upphörande med nästlidna år, numera
höra erläggas jemväl af posthemman, som hittills varit derifrån befriade,
så tillstyrker jag att ifrågavarande inkomst nu må beräknas till 98,000 Rdr.

j>Fyr- och bäkmedlen, som år 1870 uppgått till 800,857 Rdr, hafva
i medeltal för åren 1868—1870 inbringat 761,975 Rdr och torde derföre
med trygghet kunna för 1872 beräknas till 750,000 Rdr.

»Rörande Jernvägstrafikmedlen kan jag nämna, att, enligt uppgift
från Trafikstyrelsen, dessa medel kunna antagas hafva under nästlidna
år uppgått till 6,700,000 Rdr; och instämmer jag i fråga om beräkningen
af dessa medel för år 1872 i Statskontorets förslag.

»Skogsmedlen hafva af Statskontoret ansetts kunna beräknas till

250,000 Rdr. Då emellertid dessa medel de senaste åren varit stadda
i en oafbruten och stark tillväxt, så att de i runda tal utgjort:

1866 ...........Rdr 175,000,

1867 ........... „ 201,000,

1868 ........... „ 245,000,

och på grund af uppgifter om ifrågavarande medels belopp i de Norrländska
länen för åren 1869 och 1870, som jag från Länsstyrelserna i
nämnda län förskaffat mig och sammanställt med en medeltalsberäkning
af samma medels belopp i det öfriga riket för åren 1867—69, kunna
antagas hafva uppgått:

1869 till mer än 300,000 Rdr
och 1870 till omkring 350,000 Rdr,

20 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

så och då härjemte bör tagas I betraktande, att de på sista tiden afslutade
kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å tillsammans
15 kronoparker i Gefleborgs och Vesternörrlands län, hvilka med
undantag för en enda kronopark icke kunnat utöfva någon inverkan å
förenämnda siffror, höra för framtiden lemna kronan en årlig inkomst
af omkring 70,000 Rdr, anser jag mig ega full anledning i underdånighet
tillstyrka, att Skogsmedlen må för år 1872 beräknas till 400,000 Rdr.

»Extra uppbörd, som af Statskontoret beräknats till 61,832 Rdr
50 öre, men i medeltal för åren 1866—68 utgjort 62,448 Rdr, torde
för jemnande af samtliga inkomsternas slutsumma böra upptagas till
62,832 Rdr 50 öre.

»Beträffande Tullmedlen är numera kändt, att de under nästlidna
år uppnått det ovanligt höga beloppet af i rundt tal 15,775,000 Rdr,
och, som för åren 1868—70 medeltalet af donna inkomst utgör i det
allra närmaste 14,800,000 Rdr, syne::; densamma för år 1872 kunna med
trygghet beräknas till 14,750,000 Rdr, hvarföre jag tillstyrker, att den
nu till detta belopp upptages.

»Postmedlen hafva af Statskontoret beräknats till endast 2,200,000
Rdr i likhet med hvad vid senaste statsreglering skedde. Men då Generalpoststyrelsen
funnit att, enligt en derstädes uppgjord specifik kalkyl,
ifrågavarande inkomst kan antagas för år 1872 komma att uppgå
till 2,230,000 Rdr, så hemställer jag, att den af Statskontoret föreslagna
beräkning måtte i öfverensstämmelse dermed rättas.

»I afseende å Bränvinstillverkningsafgiften förekommer väl, att, enligt
hvad Bränvinskontrollbyrån upplyst, tillverkningen under år 1870
utgjort 15,710,300,5 kannor, hvarför i tillverkningsafgift belöper 11,000,833
Rdr 20 öre. Men då, äfven med beräkning af nämnda höga belopp för
år 1870, likväl medeltalet af hvad inkomsten under åren 1868—70 lemna!
icke öfverstiger nio millioner Rdr, anser jag mig icke kunna i underdånighet
tillstyrka någon förändring i den vid de 3 senaste statsregleringarne
antagna och jemväl nu af Statskontoret föreslagna beräkning.

»Med iakttagande af nu föreslagna tillägg och ändringar vid Statskontorets
beräkning, hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas,
skulle en tablå öfver Statsverkets inkomster komma att hafva följande
utseende:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. IV:o 1 om Statsverket 1871.

Ordinarie inkomster.

Ranta....................... 4,490,000: —

Tionde ...................... 1,582,800: —

Arrendemedel.................. 416,000: _

Bergverkstionde................. 93,000: _

Mantalspenningar................ 575 000: _

Folkskoleafgift.................. 600^00: —

Värnskatt...................... 50,000: —

Bötesmedel.................... 170,000: _

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter.......... 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord....... 98,000: —

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Kålland................... . 24,000: —

Vakansafgifter af bergslagen......... 18,000: —

Trosspassevolansafgift............. 26,500: —

Båtsmansvakansafgift...... 70,000: —

Kontrollstämpelmedel ............. 12,000: —

Fyr- och b åkmedel ............... 750,000: —

Telegrafmedel............ 740,000: —

Jernvägstrafikmedel .............. 7,000,000: —

Skogsmedel.................... 400,000: —

Extra uppbörd.................. 62,832: 50.

17,480,000.

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel..........

Postmedel..........

Stämpelpappersmedel . . .
Bränvinstillverkningsafgift

14,750,000: —

2,230,000: —

1,350,000: —

9,800,000: — 28,130,000.

Summa Rdr 45,610,000.

Och då Riksstaten för år 1871 upptager

i ordinarie statsinkomster................. 15,330,000.

och i extra ordinarie.................... 27,350,000.

eller tillsammans Rdr 42,680,000,

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N;o 1 om Statsverket 1871.

så utvisa alltså de nu för år 1872 beräknade summorna:

Ordinarie statsinkomster.................. 17,480,000.

Extra ordinarie ............ - - - - 28,130,000.

eller tillsammans Rdr 45,610,000,
en väsendtligen till följd af Telegrafmedlens och Folkskoleafgiftens införande
i Statsregleringen uppkommen tillökning

i ordinarie inkomster af........._•.......; • 2,150,000.

och i de extra ordinarie inkomsterna likaledes en tillökning
af .........................-..... 780,000.

eller tillsammans Rdr 2,930,000.

De af föredragande Departementschefen sålunda i
fråga om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda
underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan
Statsrådets öfriga ledamöter deruti instämt, Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Häruppå anmälde Departementschefen, att,. enligt hvad Statskontoret
i dess ofvannämnda berättelse tillkännagifvit, de upplysningar,
som erfordrades för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta
rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kong!. Förordningen
den 23 Juli 1869 fortfarande skulle bibehållas såsom indelta, från dem,
som enligt samma Förordning skulle indragas och ersättas med penningar,
ännu icke kunnat fullständigt insamlas; och hemställde Departementschefen,
att Kongl. Maj:t täcktes meddela Riksdagen, att det vid
sådant förhållande torde äfven för år 1872 blifva nödigt, att de indelta
rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste _ statsreglering skedde,
sammanfördes med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna
ränta och tionde, — berörda anslag, i likhet med värdena å de indelta
spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade,

hvilket Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets tillstyrkande,
täcktes i nåder bifalla.

Departementschefen anhöll härefter att fa, innan Riksstatens hufvudtitlär,
hvar för sig, företoges till behandling, fästa Kongl. Maj:ts

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nådiga uppmärksamhet på en fråga, som vore för samtliga Statsdepartementen
gemensam och derigenom syntes, efter samfäld beredning af
deras chefer, påkalla särskild pröfning, oaktadt ringheten för statsregleringen
af de penningebelopp, som vore af denna pröfning beroende.
Den aflöning i två lönegrader, af 600 och 500 Rdr, som från 1858 års
statsreglering tillkommit vaktmästarne vid Kronans centrala embetsverk,
och som endast för en del af denna vaktbetjening åtföljdes af fri bostad
mot dermed förenadt åliggande att handhafva den närmaste vården
om embetsrummen och deras tillhörigheter, skulle nemligen för en
man, som måste till följd af sin anställning hålla sig försedd med anständig
beklädnad samt i de flesta fall både jemväl hustru och barn
att försörja, otvifvelaktigt vara till de enklaste lefnadsbehof på en dyr
vistelseort otillräcklig, om han icke derjemte både rätt att påräkna sportler
i tj ensten eller finge tid öfrig att genom annan arbetsförtjent öka
sina inkomster. Men i afseende på dylika förmåner vore de vid Statsrådet
och Statsdepartementens expeditioner anställde vaktmästare försatte i
en särdeles ofördelaktig ställning; ty utan att, såsom mängden af deras
vederlikar, åtnjuta någon sportelinkomst af sigill- eller kallelsepenningar
eller i annan form, vore vaktmästarne vid Statsrådet och Statsexpeditionerna,
der arbetet oafbrutet fortginge under hvarje söcknedag
af året och vanligen utöfver den tid på dagen, då det i andra verk afslutades,
bundne vid embetslokalen på ett sätt, som hindrade eller mycket
försvårade förvärfvandet af annan arbetsförtjenst genom enskilda
uppdrag eller uppassning. Till följd häraf ansåge Departementschefen
sig höra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t, vid pröfning af behofven
under vederbörande hufvudtitlar, måtte i nåder finna en förhöjning
af Ett hundra (100) Rdr i lönen för hvarje af ifrågavarande
vaktbetjente vara af billigheten och omständigheterna påkallad.

Denna hemställan, i hvilken Statsrådets öfriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Beträffande derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Departementschefen, att på nådig pröfning nu
icke vore beroende någon fråga, som kunde för år 1872 föranleda vare

jBil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande uppförda
ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om
extra anslag; och hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande
att i den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och
behof måtte för Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu

finnes till denna Hufvudtitel anvisadt, eller........ 1,417,000 Rdr,

hvithet Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, erinrade DepartementsChefen
till en början, beträffande:

l.o

Departementets expedition, hurusom till följd af Kongl. Maj:ts härofvan
fattade nådiga beslut i fråga om aflöningsförhöjning för den vid
Departementernas expeditioner anställda vaktbetjening, det lör Finansdepartementets
expedition uppförda anslag borde ökas med 100 Rdr
för hvardera af de tvänne Vaktmästarne vid Expeditionen och således
förhöjas från 38,200 Rdr till 38,400 Rdr.

Vidkommande

2:o

Postverket, anmälde föredragande Departements-Chefen, att General-Poststyrelsen
den 3 innevarande månad inkommit med underdånigt
förslag till reglering af Postverkets utgiftsstater för år 1872, slutande
sig på samma belopp, hvartill postmedlen blifvit af Styrelsen lör nämnda
år beräknade eller 2,230,000 Rdr.

I denna summa inginge emellertid icke något anslag till bestridande
af utgifterna från Postverkets Pensions- och Indragningsstater,
hvilka enligt en af Styrelsen särskild!: bifogad uppgift skulle utgöra

å Indragningsstaten............ 11,440,

och å Pensions staten............ • - 19,685,

eller tillsammans Rdr 31,125,

Bil. N/o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

utom hvad som kunde komma att beviljas i anledning af de pensionsansökningar,
som General-Poststyrelsen nu jemväl öfverlemnat.

Styrelsen både nemligen under åberopande af riksdagens skrifvelse
den 13 Maj 1868 hemställt, det Kongl. Näjd måtte vidtaga erforderlig
åtgärd för att få utgifterna från omförmälda stater öfverflyttade
på Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Härvid förekomma dock, enligt hvad Departements-Chefen nu erinrade,
att Riksdagen i omförmälda skrifvelse uttryckligen förutsatt att
innan eu sådan öfverflyttning kunde ega rum, grunderna för posttjenstemannens
pensionering först borde hafva blifvit af Kongl. Makt och
Riksdagen fastställda. Då nu sådant ännu icke skott och, äfven oafsedd
det måhända olämpliga uti att i detta särskildta ämne nådigt beslut fattades
annat än i sammanhang med fastställande af grunder för pensioneringen
af rikets embete- och tjensteman i allmänhet, hvarom förslag
jemväl vore på nådig pröfning beroende, det icke kunde med säkerhet
påräknas, att, rörande grunderna för posttjenstemännens pensionering,
sammanstämmande beslut af Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle
redan under nu innevarande år åvägabringas, så ansåg sig Departements-Chefen
icke kunna tillstyrka Kongl. Maj it att till Riksdagen nu
öfverlemna ett förslag till Postverkets utgiftsstater, hvilket, såsom det
förevarande, vore grundad på den förutsättning, att nämnda verka
pensions- och mdragnmgsstater skulle varda på Nionde Hufvudtiteln
otverflyttade, utan hemställde Departements-Chefen, det Kongl. Makt
tacktes anbefalla General-Poststyrelsen att skyndsamt i förslaget vidtaga
de jemkmngar, som erfordrades för att Postverkets utgifter, med
mb er åkning deribland af de utgifter som tillhörde Pensions- och Indragningsstaterna,
blefvo inskränkta inom beloppet af Verkets beräknade
inkomster och emellertid hos Riksdagen, med tillkännagifvande, att Postverkets
utgiftsstater för 1872 komme, att, sedan de blifvit slutligen
profvade af Kongl. Maj:t framläggas äfven till Riksdagens granskning
aska att det a Sjunde Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis
beraknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, nu måtte

förut^eräknats 2,230,000 Rdr’ eller samma belopp, hvartill postmedlen

3:o.

pepartements-Chefen anhöll härefter att få till nådig pröfning anmala
det förslag till Telegrafverkets utgiftsstat för år 1872, som, på sätt
Bth. till Pafcsd. Prot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. ^

26 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871

vid beräkningen af Statsverkets inkomster redan tillkännagifvits, bllfvit
af Telegrafstyrelsen uppgjordt för den händelse, att Kongl. Maj:t, enligt
hvad Departementschefen i underdånighet tillstyrkte, skulle rinna
skal att hos Riksdagen gorå framställning om ifrågavarande Verks upptagande
i Riksstat^!; och föredrog Departementschefen i sadant afseende
berörda förslag, sådant det under Ditt. D finnes detta protokoll
bilagdt, samt redogjorde dervid för innehållet af de i detsamma ingående
specialstaterna, nemligen dels Aflönmgsstaten för Telegrafstyrelsen
och personalen vid de elektriska och optiska_ stationerna, dels Ulvergångs-Aflöningsstaten
för de personliga ersättningsbelopp, som ansågos
höra tillkomma sådana tjensteman, för hvilkas befattningar den föreslagna
Aflönmgsstaten bestämde lägre löneförmåner än deras nuvarande,
dels Pensions- och Understödsstaten samt dels Underhållsstaten, hvarjemte
Departementschefen anmälde, hurusom Telegrafstyrelsen uti deri
statsförslaget åtföljande underdåniga skrifvelse särskild! yttrat sig rörande
vissa punktör i förslaget och dervid anfört, beträffande

a) Aflöningsstaten,

att Styrelsen, utgående från den grundsatsen, att, ^ så vidt sig
göra läte, telegrafverkets samtlige embete- och tjensteman, från och
med chefen, herde af sina befattningar vara fullt sysselsätta, men ock
i förhållande dertill aflönade, trött sig höra begagna det närvarande
tillfället för att, å ena sidan, föreslå indragning af vissa befattningar
och deras ersättande genom eller förening med andra, äfvensom vissa
ändringar i fråga om göromålens fördelning, men derjemte, a andra
sidan, framhålla hurusom, enär telegrafverkets personal, hvad kunskaper
och allmän bildning anginge, vore fullt jemförlig med åtskillig^ afseende
å löneförmåner vida bättre lottade embetsverk^, densamma torde
äga rättvisa anspråk att vinna åtminstone eu partiel förbättring åt sina

lonevfikor-adt lön icke obetydligt understege den som Cheferna

för nästan alla andra styrelseverk åtnjöte, - hade den dock b hvit i forslaget
upptagen till oförändrad! belopp, enär Telegrafstyrelsen ansett
det icke tillkomma sig att ingå i pröfning, huruvida eu tillökning deri

må anses vara af billigheten påkallad. ,

Af det sätt, hvarpå Intendenterne för de begge telegraf distrikten
fullgjorde sina ganska maktpåliggande göromål, berodde i hufvudsaklig
mån, huruvida telegrafverket kunde nöjaktigt uppfylla sitt ändamål eller
icke. Dessa Intendenters verkningskrets omfattade ej blott de nybygg -

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nadsarbeten, som årligen förekomma, utan äfven liniernas, undervattenskablarnes
och stationernas vidmakthållande och ändamålsenliga ordnande,
vakandet öfver personalens tjenstbarhet och tillräcklighet å de
talrika underlydande stationerna, kontrollen å stationsföreståndarne i
afseende å vården af och redovisningen för stationsinventarierna, äfvensom
beträffande penningeuppborden samt räkenskapernas uppställning i
behörig form. Dessutom måste Intendentorne vid styrelsens sammanträden
deltaga i öfverläggningarne samt föredraga de ärenden, som
anginge deras distrikt. Dessa embetsmål^ Indika således vore fullt
jemförliga med Departementscheferne i andra embetsverk, samt utgjorde
vigtiga mellanlänkar mellan styrelsen och station ende, åtnjöte för närvarande
endast 4,500 Rdr i lön. Då nu Departementscheferne i Tulloch
Postverken, samt Byråchefen i Jernvägstrafikstyrelsen hade 5,500
Rdr och Ofverdirektörerne i sistnämnda verk 6,000 Rdr i årlig lön,
ansåge sig Telegrafstyrelsen höra föreslå, att hvardera af de begge Intendenterne,
hvilka svårligen kunde med sin tjenst förena någon annan
befattning, måtte erhålla en löneförhöjning af 500 Rdr, så att lönen
utgjorde 5,000 Rdr.

Då dessa Intendenters befattning, hvartill bland annat herde den
vidlyftiga redovisningen för de störa belopp, som årligen till dem utassignerades,
dels till nybyggnads- och dels till underhålls-arbeten, medfört
en mängd skrifverigöromål, hvilka de icke sjelfve kunnat medhinna
och med hvilka de, ej heller billigtvis bort belastas, både styrelsen sett
sig nödsakad att vid särskilda tillfällen bevilja ersättning åt de personer,
som tidtals förordnats att dem härmed biträda. Men då det onekligen
vore lämpligare, att ett bestämdt belopp i sådant afseende blefve
ställ dt till styrelsens disposition, hade ett sådant nu blifvit i statsförslaget
upptaget med 800 Rdr.

Enär liniernes, trådarnes och stationernas antal årligen så tilltagit,
att Intendenterne icke förmått åt samtliga detaljerne af sina befattningar
egna den noggranna tillsyn och handläggning, hvarpå det helas
jemna och ostörda gång väsentligen berodde, hade sedan några år tillbaka
tvänne stationstjenstemän, med Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse,
varit under namn af Linieingeniörer anställda såsom biträden åt Intendenterne
mot årliga arvoden af 800 Rdr för hvardera, men med bibehållande
af sina löner såsom stationstjenstemän, hvaremot tjenstgöringsarvodena
måst under tiden afstås. Deras befattning vore hufvudsakligen:
att inreda nya stationer samt omändra ledningarne å de äldre;
att vid besök å särskilda stationer tillse, att i tekniskt hänseende några
hinder inom desamma icke förefunnes för telegraferingen; att besigtiga
vissa delar af telegraflinierna; att utföra större reparationer å telegraf -

28 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

lini er eller undervattenskablar, att vid liniebyggnadsföretagen utföra
vissa svårare delar af arbetena, såsom kablars utläggande och liniers
indragning i stationerna, samt slutligen att deltaga i undersökningarne
om ändamålsenligheten af föreslagna modeller till ny telegrafmateriel.
I betraktande af dessa befattningars vigt och nödvändigheten att underhålla
intresset för den tekniska delen af telegraf^ensten, hade styrelsen
nu föreslagit de begge arvodenas förhöjande med 200 Rdr eller
till 1,000 Rdr för hvardera linieingeniören.

Enär Sekreteraren vore föredragande hos styrelsen för alla till
kansli- och statistiska afdelningen hörande ärenden, Indika lian således
måste . bereda, både styrelsen ansett sig höra uppföra honom, hvars
lön nu är endast 4,000 Rdr, till en aflöning af 4,500 Rdr, lika med den
som åtnjötes af Generaltullstyrelsens sekreterare, hvilken icke hade någon
dylik föredragningsskyldighet sig ålagd.

Som Registratorn äfven måste ombesörja aktuariegöromålen, både
styrelsen ansett sig höra föreslå, att denne tjensteman, som nu blott
åtnjuter 2,000 Rdr i lön, måtte uppflyttas i den vanliga 2:dra lönegraden
eller 2,200 Rdr.

Oberäknad! vanliga kanslistgöromål hade den Förste Kanslisten
sig uppdraget att fora styrelsens protokoll; att biträda vid uppsättning
af vissa styrelsens beslut, samt att vid sekreterarens tillfälliga förhinder
företräda hans ställe. Styrelsen hade derföre nu föreslagit, att lönen,
1,500 Rdr, måtte höjas till 1,800 Rdr och benämningen l:sta
Kanslist få utbytas mot Förste Notarie.

Den år 1865 å Styrelsens aflöningsstat med en lön af 1,000 Rdr
uppförde Andre Kanslisten hade haft till hufvudsakligt åliggande att biträda
vid utarbetandet af eu fortgående statistik öfver svenska telegrafinrättningen
och uppgörandet af den utländska telegraftaxan, äfvensom
att deruti införa de förändringar, hvilka tid efter annan inträffade genom
nya liniers och stationers inrättande samt portobeloppens förhöjning
eller minskning. Arbetet härmed hade år efter år tillväxt i den
mån telegrafnätet utvecklats såväl inom riket som i utlandet, och i synnerhet
hade denna tillväxt visat sig i fråga om de statistiska göromålen,
hvilka numera måste handläggas med afseende å behofvet icke
allenast för den berättelse, som Styrelsen årligen borde till Kongl. Maj:t
afgifva, utan äfven särskild! för den allmänna internationela telegrafstatistik,
hvilken det, jemlik! Art. 61 i den år 1868 i Wien reviderade
telegrafkonventionen, ålåge Telegrafförvaltningarnes i Bern inrättade
internationela Byrå att årligen uppgöra. Telegrafstyrelsen funne sig
fördenskull höra i underdånighet hemställa, att Andre Kanslisten måtte,
såsom godtgörelse för ölcadt arbete, erhålla en lönförbättring af 500

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr, så att hans lön komme att uppgå till 1,500 Rdr eller lika med
Andre Revisorns; hvarjemte benämningen Andre Kanslist ansågs höra
förändras till «Andre Notarie och Statistiker a.

För Kameralintendenten upptoge den nu gällande staten 3,500 Rdr
i lön. Den nuvarande ordinarie innehafvare!! af denna befattning, Öfverstelöjtnanten
I. F. von Heland, vore tillika Liniechef för optiska telegraferna
i Stockholms skärgård, hvarmed vore förenad! ett ärligt arvode
af 900 Rdr, hvadan hans årliga löneinkomster uppginge till 4,400
Rdr. I anseende till mycket försvagade själs- och kroppskrafter hade
bemälde Intendent, som redan uppnått eu ålder af omkring 70 år, sedan
flera år åtnjutit Kongl. permission, hvarunder kameralintendentsgöromålen
blifvit ombesörjda af Bokhållaren och liniechefs-göromålen
vant fördelade mellan bemälde Bokhållare och de begge Linieintendenterne.
Styrelsen hemställde nu i underdånighet:

att Öfverstelöjtnanten von Heland måtte å Pensions- och Understöds-staten
uppföras till åtnjutande, från och med 1872, af årlig pension
till enahanda belopp, som i sådant afseende varit i Kongl. Maj:ts
vid 1868 och 1869 års riksdagar aflåtna nådiga propositioner föreslaget,
eller 2,770 Rdr;

att såväl Kameralintendents- som Liniechefsbefattningarne måtte
indragas;

att Chefen för Kameralafdelningen måtte hädanefter benämnas
Kamererare och hos Styrelsen blifva föredragande för de till samma afdelning
hörande ärenden, samt erhålla 4,000 Rdr i årlig lön; och

att Liniechefens befattning med de år 1872 återstående optiska
telegraferne i Stockholms skärgård måtte uppdragas åt Intendenten för
södra telegrafdistriktet.

Som både Bokhållarens och Kassörens göromål voro af nog ringa
omfattning i förhållande till de åt hvardera af dessa begge tjensteman
nu utgående lönebelopp af 2,200 Rdr årligen, hemställde- Styrelsen i
underdånighet:

att Bokhållaretjensten må indragas och i stället å staten uppföras
eu tredje Kammarskrifvare med årlig lön af 1,000 Rdr;

att Bokhållaregöromålen må, efter Telegrafstyrelsens bepröfvande,
få fördelas på Kamererare!!, Kassören och den nyssnämnde Kammarskrifvare!!
;

samt att, enär den nuvarande Kassören icke kunde anses förpligtad
att åtaga sig den tillökning i göromål, som häraf skulle för honom
blifva en följd, Kassörens blifvande andel i de nuvarande Bokhållaregöromålen
må, intilldess Kassörstjensten nästa gång blefve ledig, få
uppdragas åt den nye Kammarskrifvare!!, med rättighet för denne att
härför åtnjuta ett särskild! arvode af 300 Rdr årligen.

Bil N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

I sammanhang härmed har Styrelsen i underdånighet anmält, att
de å verkets stat redan uppförda Kammarskrifvarne voro fullt sysselsatte
med de angelägna och årligen tillväxande revisionsgöromålen, för
hvilkas bestridande dessutom måste anlitas biträde af extra-ordinarie
tjensteman.

Förrådsassistenten ålåge hufvudsakligen att ombesörja afsändningen
till stationerna af reqvirerade effekter och mottaga de derifrån till
hufvudförrådet inkommande; att förrätta allt härmed förenadt bokföringsarbete;
att biträda vid inventeringarne af det vidlyftiga .förrådet, samt
att vid tillfälligt förfall för Förrådsförvaltaren företräda hans ställe.
Som dessa ansvarsfulla göromål voro ganska trägna och fordrade största
.ordning och pålitlighet, både Styrelsen ansett Förrådsassistenten
vara förtjent af högre aflöning än eu vanlig kammarskrifvare och derföre
i förslaget upptagit hans lön till 1,500 Rdr.

Fn del af Telegrafverkets materialförråd, hufvudsakligen sådana
effekter som voro afsedda att begagnas i vestra och södra delarne af
riket, förvarades uti de till Göteborgs stationslokal hörande magasiner,
under inseende af en dervarande stationstjensteman, som af sådan anledning
fatt under de senare åren tidtals uppbära ett efter göromålens
omfattning lämpadt mindre arvode. Styrelsen föreslog derföre nu, att
ett dylikt ärligt arvode måtte få uppföras å staten med ett belopp af
högst 400 Rdr.

Då de vanliga kanslistgöromålen endast till en ringa del kunnat
medhinnas af de tvänne å staten uppförde kanslisterne, hvilka, såsom
ofvan nämnts, hade andra angelägna göromål sig ålagda, både Styrelsen
nödgats till biträde inom sina kansli- och kameralafdelningar anlita
ett antal extraordinarie tjensteman mot tillfälliga gratifikationer,
hvartill det å aflöningsstaten till arvoden för extra tjenstgöring uppförda
förslagsanslag lemna! tillgång. Som det likväl ansågs vara lämpligare
att, såsom t. ex. vid Postverket egde ruin, ett bestämdt ärligt
belopp finge till gratifikationer åt extraordinarie tjensteman hos Telegrafstyrelsen
användas, hade för sådant ändamål en summa af 4,000
Rdr blifvit i Statsförslaget uppförd.

Hvad Stationspersonalen i allmänhet anginge, anhöll Styrelsen till
en början att få åberopa hurusom redan högst betydliga besparingar
under de senare åren blifvit uppå Styrelsens förslag vidtagna:

dels genom inrättandet af gemensamma kontrollstationer med Danmark,
Nordtyskland och Ryssland;

dels derigenom, att assistenter i stället för kommissarier antagits
till föreståndare för vissa stationer af 3:dje klassen;

dels genom qvinliga telegrafisters anställande såsom föreståndare

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

å ett stort antal stationer af 3:dje klassen med aflöning svarande mot
endast 2/3 af hvad staten upptagit för manliga föreståndare å samma
stationer;

dels slutligen derigenom, att flora af de med en talrik personal
försedda optiska telegraflinierna blifvit utbytta mot elektriska.

Vid uppgörandet af det nu afgifna förslaget till normalstat hade,
beträffande stationspersonalen vid elektriska telegrafverket, Styrelsen
antagit till hufvadreglor:

att tjenstemannapersonalen icke på någon station bestämdes till
större antal, än som fordrades för de tider af året, då korrespondensen
vid samma station plägade vara ringast; kännande, såsom nu egde rum,
tillfällig förstärkning genom extraordinarie tjensteman beredas i den
mån göromålen ökades, samt

att aflöningarne herde rättas efter befattningarnes större eller
mindre vigt eller särskilda beskaffenhet.

Med hänsyn härtill vore nu föreslaget:

att Direktörer må bibehållas såsom föreståndare endast å företrädesvis
vigtiga stationer, vare sig af lista eller 2:dra klassen;

att deremot Kommissarier må anställas såsom föreståndare å alla
öfriga stationer, som nu förestodos af Direktörer;

att Kommissarier må bibehållas såsom föreståndare allenast å stationer
af 2: dr a klassen, äfvensom å sådana stationer, som åtminstone
största delen af året hade hel dagstjenst;

att Assistenter må, i stället för kommissarier, anställas såsom föreståndare
för sådana stationer af 3:dje klassen, der föreståndaren äfven
hade att utöfva tillsyn å linierim;

att, i stället för kommissarier eller assistenter, till föreståndare
för de minsta och lättast skotta stationerne må antagas manliga eller
qvinliga Telegrajister, fördelade i tvänne klasser, den högre med lika
stor årlig löneinkomst, eller 800 Rdr, som enligt nu gällande stat åtnjötes
af qvinliga stationsföreståndare, och den lägre, afsedd för de
obetydligaste stationerna, med 600 Rdr i löneinkomst. Antagandet af
donna nya lönegrad, af endast 600 Rdr, hvilket belopp likväl öfverstege
den aflöning, som i allmänhet bestodes åt privatstationernas föreståndare,
skulle mycket underlätta icke blott upprättandet af nya stationer
å mindre orter, der blott eu ringare telegramvexling vore att påräkna,
utan ock åtskilliga privatstationers förändring till statsstationer, hvilket
åter körnare att medföra en behöflig minskning i göromålen på de statsstationer,
som nu måste utöfva kontrollen å närmaste privatstationer.

Hvad sjelfva lönerna anginge, föreslog Styrelsen att de må till
oförändrade belopp få utgå

Bil. N:o 6 till Kongl, Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

för Direktör med...... 2,000 Rdr,

„ Kommissarie „ 1,500 „

„ Assistent „ 1,000 „

samt att lönen för Telegrafist vid elektriska telegrafverket må bestämmas
till 500 Rdr och fyllnaden i 800 resp. 600 Rdr utgå med 300 resp.
100 Rdr i tjenstgöringsarvode.

Som emellertid genom de nu föreslagna förändringarne antalet af
de bättre aflönade befattningarne komme att minskas, hade Telegrafstyrelsen
trött billigheten fordra, att i stället någon allmän förbättring
må tillvägabringa^ i lönevilkoren för direktörerne, kommissarierne och
sådane assistenter som voro stationsföreståndare. Detta ansågs rättast
höra ske genom en efter befattningarnes vigt på det sätt lämpad tillökning
i tjenstgöringsarvodena, att dessa bestämdes

för Direktör till resp. 1,800, 1,200 och 900 Rdr,

„ Kommissarie „ 900, 700 och 500 „

,, Assistent, som vore stationsföreståndare till 300 Rdr.

Såsom en ytterligare uppmuntran åt den talrika, af närmare 150
medlemmar bestående Assistent-klassen, både Styrelsen i underdånighet
föreslagit, att den personliga löneförhöjning af 200 Rdr, som nu bestodes
de 50 till tjensteåldern äldste assistenterne efter 10 års oförvitlig
tjenstgöring, måtte tilldelas de 60 till tjensteåldern, eller, om donna
vore lika, till lefnadsåldern äldste assistenterne,* utan några andra härvid
fästade vilkor.

Afiöningarne till stationspersonalen å de tvänne år 1872 återstående
optiska telegraflinierne, nämligen från Hälare öfver Ornö, Elgsnabben
och Nynäs till Landsort, samt från Nya Varfvet öfver Brännö
till Vinga, hade i statsförslaget blifvit upptagna till de under den 15
Mars 1867 i nåder fastställda belopp, endast med följande förändringar:

att arvodet till befälhafvare!! på Dalarö station blifvit nedsatt från
400 till 200 Rdr i anledning deraf, att hans göromål betydligen minskats
efter bottagandet af den optiska limon till Sandhamn, samt att
han såsom tillika föreståndare för Dalarö elektriska station vore å staten
för elektriska telegrafverket föreslagen till 300 Rdr högre tjenstgöringsarvode
än hans nuvarande, samt

att föreståndare!! för den gemensamma elektriska och optiska stationen
å Nya Varfvet, hvars aflöning för närvarande utginge med 1,000
Rdr från optiska och 400 Rdr från elektriska telegrafverket, eller tillsammans
1,400 Rdr, blifvit uppförd i staten för sistnämnda verk med
800 Rdrs inkomst och, i anledning af den år 1871 skeende indragningen
af optiska limon till Marstrand, med endast 200 Rdr i staten för
det optiska verket, således tillsammans 1,000 Rdr.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Beträffande de belopp, som årligen måste utgå dels till arvoden
för stationspersonalens tillfälliga förstärkning i mån af korrespondensens
större liflighet under vissa tider af året eller till vikariatsarvoden hos
styrelsen vid ordinarie tjenstemäns laga förfall, dels till arvoden åt den
talrika betjening, som vore sysselsatt med telegrammernas kringbärande
samt uppassning å stationerna, hvilka arvoden Telegrafstyrelsen
jemlik! Kongl. Brefvet den 1 Februari 1867 egde att efter omständigheterna
bestämma, så kunde dessa belopp icke på förhand till siffran
fastställas, utan måste upptagas såsom tvänne särskilda förslagsanslag.

b) Öfvergångs-Aflöningsstaten.

De i telegrafverkets tjenst anställda personer, för hvilkas befattningar
statsförslaget upptoge lägre löneförmåner än nu gällande stat,
både blifvit uppförda å öfver gångs-Aflöning sstaten, som upptoge de årliga
ersättningsbelopp, hvartill de ansågos höra förklaras berättigade,
dock med dervid fästadt förbehåll, att dessa personliga ersättningsbelopp
komme att minskas eller helt och hållet upphöra att utgå i den
män de ifrågavarande personerna förflyttades till bättre aflönade tjenstår
inom telegrafverket.

c) Pensions- och Understödsstaten.

Med undantag af den för Öfverste löjtnanten von Heland föreslagna
pension både samtliga å donna stat uppförda belopp blifvit genom
de tillika åberopade Kongl. brefven vederbörande tillförsäkrade.

Under förutsättning, det Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen
att hädanefter taga befattning med den årliga regleringen af telegrafverkets
utgiftsstater samt att Riksdagen härtill lemnade sitt bifall, hvarigenom
detta verk således skulle komma i lika ställning till Riksförsamlingen,
som statens öfriga embetsverk, både Telegrafstyrelsen vidare
tillförsel^ sig, att, uppå Kongl. Maj ds framställning, Riksdagen jemväl
skulle förklara, att de grunder, som i afseende å vinnande af pensionsrätt
voro för Civila embets- och tjensteman samt betjente i allmänhet
gällande, skulle å de i telegrafverkets tjenst anställda personer vinna
tillämpning; äfvensom att i sammanhang dermed äfven bestämdes, huruvida
pensionerna borde utgå från telegrafverkets egna medel eller uppföras
å allmänna indragningsstaten.

Bill. till Piksd. Brok 1871. 1 ■Sami. 1 Afd. 5

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

d) Underhållsstaten.

För ingen å denna stat uppförd utgiftspost kunde något bestämdt
belopp på förhand utsättas. De hade derföre alla blifvit upptagna såsom
För slag s-arislag, med ledning af hvad utgifterna för enahanda ändamål
varit under de sednare åren, men med den tillökning, som kunde
anses blifva en följd af telegrafverkets årliga utvidgning.

Slutligen hade Telegrafstyrelsen i underdånighet anfört, att, då ett
statsregleringsförslag, som skulle underställas Riksdagens pröfning, måste
uppgöras ungefär ett helt år innan detsamma kunde börja att tråda
i verkställighet, det, hvad telegrafverket beträffade, vore angeläget, att
donna omständighet ej må utgöra ett hinder att ju i allmänhet något
belopp funnes stål dt till Kongl. Maj:ts disposition för att under det år,
som förslaget omfattade, användas dels till upprättande af nya telegraflinier
och stationer samt aflöning åt personalen på dessa sednare,
dels till uppläggande af nya trådar å de hiller, der telegrafkorrespondensens
tillväxt det fordrade, dels ock till öfriga åtgärder för telegrafverkets
tidsenliga utveckling och fullkomnande. Af sådan anledning
och enär detta verk icke hade till uppgift att förvärfva öfverskottsmedel
åt statskassan, hvadan ej heller herde förmodas, att det eventuel
öfverskottet af telegrafverkets inkomster efter afdrag af omkostnaderna
klofve af Riksdagen tagel i beräkning såsom bidrag till bestridandet
af statsverkets öfriga utgifter, hade Styrelsen i underdånighet hemställt,
att Kongl. Maj :t täcktes åska bemyndigande att för ofvannämnda angelägna
ändamål disponera det öfverskott, som telegrafverket hvarje år
kunde lemna, sedan dess utgifter för samma år blifvit bestridda.

Ehuru erfarenheten visat, att Telegrafverket under de senaste förn
åren i medeltal lemna! ett årligt öfverskott af omkring 50,000 Rdr och
detta gynsamma förhållande äfven för framtiden torde kunna påräknas,
enär inkomsterna vanligtvis ökades i samma mån som de hufvudsakligen
af telegramvexlingens förökning påkallade utgifterna, och ehuru
nyssnämnda summa onekligen lemnade tillgång till vidtagande af hvarjehanda
nyttiga åtgärder för verkets utveckling, borde det emellertid ej
förbises, att så betydliga penningebelrof stundom kunde uppstå, att för
deras afhjelpande Telegrafverkets årliga öfverskott, äfven om det skulle

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om. Statsverket 1871.

helt och hållet dertill användas, icke vore tillräckligt. Såsom exempel
härå anförde Styrelsen, att, jemlikt den mellan Sverige och Preussen
den 29 Oktober 1864 afslutade telegrafkonvention, dessa begge länder,
med en kostnad för hvardera af något öfver 198,000 Rdr Rmt, låtit år
1865 nedlägga den för Sveriges internationela telegrafkorrespondens
ytterst vigtiga undervattenstelegrafkabeln mellan Skåne och ön Riigen
samt voro förpligtade att, när donna kabel icke vidare kunde begagnas,
på gemensam bekostnad anskaffa en ny; att likaledes Sverige genom
en den 10 December 1863 med Danmark afslutad telegrafkonvention
förbundit sig att till hälften med bemälda rike deltaga i kostnaden
för nedläggningen af den Oresundska undervattenstelegrafkabeln och
densammas ersättande genom en ny, när den nuvarande, som kostat
omkring 48,000 Rdr, icke vidare kunde underhållas i tjenst!)art skick;
att, på sätt Styrelsen i underdånigt memorial af den 8 sistlidne September
anmält, den år 1859 nedlagda samt sedermera ofta afbrutna och
med stor kostnad reparerade kabeln mellan Gotland och fasta landet
af Sverige nu befunne sig i så ytterst bristfälligt skick, att, om ett
nytt afbrott derå inträffade, det vore föga sannolikt att den vidare
kunde iståndsättas, hvadan, om telegrafförbindelsen med Gotland skulle
kunna fortfarande underhållas, en ny kabel då måste anskaffas med en
till 160,000 Rdr beräknad kostnad; samt slutligen att, sedan den nordvestra
stambanan blifvit färdigbyggd, det snart blefve nödigt att utefter
denna bana upplägga en träd af gröfre diameter från Stockholm till
norska gränsen, dels för att såmedelst åstadkomma en direktare och
mot åverkan bättre skyddad telegrafledning mellan Sveriges och Norges
hufvudstäder än den, som nu ginge genom Venersborg och alltifrån
Uddevalla följde landsvägen, dels äfven emedan de från Sverige
till Christiania ledande tvänne trådarne började att blifva otillräckliga
för befordringen af den stärka korrespondensen till och från Norge.

A dessa omständigheter hade Telegrafstyrelsen ansett sig förpligtad
att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, i förhoppning att sådana
anordningar må i tid kunna träffas, att, när någon opåräknad större
utgift erfordrades, medel till bestridande deraf icke måtte saknas.

Departementschefen anmälde vidare, att den 2 innevarande månad
till Finansdepartementet inkommit en af Telegrafstyrelsen uti skrifvelse
af den 30 sistlidne December insänd ansökning, deruti följande hos
Styrelsen anställde tjenstemän, nemligen Kassören G. Messling, Materialförvaltaren
A. L. Fris, Förste Revisorn A. M. Fabertz, Andre Revisorn
A. Anrop samt Kammarskrifvarne A. W. Ranson och R. Krakel
underdånigst anhållit att, i sammanhang med Telegrafverkets ifråga -

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Brop. N:o 1 om Statsverket 1871.

komna uppförande på Rik,ss ta ten, deras lönevilkor måtte vinna sådan
förbättring, att lönerna för Förste Revisorn, Kassören och Materialförvaltaren
förhöjdes från 2,200 till 2,500 Rdr, för Andre Revisorn från

1,500 till 1,800 Rdr samt att för hvar och eu al de 3 Kärnmarskrifvarne
ett ålderstillägg af 500 Rdr måtte efter 5 års oförvitlig ordinarie tjenstgöring
medgifvas.

Såsom skal för donna underdåniga ansökning hade sökanderne anfört,
att, med undantag möjligen för Jern vägsstyrelserna, intet statens embetsverk
under senaste decennium vunnit eu snabbare utveckling än Telegrafverket,
som, enligt Styrelsens embetsberättelse för år 1869, från
att åren 1860 och 1861 hafva omfattat endast 68 stationer, vid slutet af
förstnämnda år räknade 113 och under nästlidna år 117, på samma
gång antalet telegram mer, som jemte journaler m. m. granskades af Revisionen,
från att år 1861 enligt samma berättelse utgjort 169,038, år
1869 uppnått den höga summan af 560,664 eller mer än tredubblats; att
eu sådan utveckling måste i göromålen medföra eu högst betydlig tillökning,
som drabbat i lika man Styrelsens alla embets- och tjensteman,
icke allenast dem Styrelsen föreslagit att komma i åtnjutande af löneförhöjning,
utan äfven sökanderne; att detta oaktadt för dem gällande
stat varit oförändradt densamma från och med andra qvartalet 1861 och
ingen annan tillökning i personalen å de afdelningar de tillhörde ifrågalcommit,
än att år 1865, då stationernas antal utgjorde 87, eu förrådsassistent
blifvit tillsatt, äfvensom att med sökanderne likställda tjensteman
i såväl Jern vägs- som Tullstyrelserna voro i afseende på löneförmåner
bättre lottade än sökanderne.

För egen del både Telegrafstyrelsen vid ansökningens insändande
yttrat, att Styrelsen vid afgifvande af sitt förslag i ämne t hufvudsakligen
åsyftat, att normalstatsförslaget, hvad personalen anginge, icke måtte
komma att i betydligare mån öfverstiga 1871 års aflöningsstat och af
donna anledning tillstyrkt endast sådana löneförhöjningar, som, i betraktande
af tjensteman beskaffenhet och vid jemförelse med lönevilkoren för
likartade befattningar inom andra embetsverk, synts företrädesvis vara
af rättvisan påkallade, men att emellertid flera skäl syntes tala derför,
att jemväl eu så beskaffad förbättring måtte kunna beredas i aflöningarne
för flertalet af de tjenstebefattningar, som innehades af sökanderne, att
lönerna höjdes för Materialförvaltaren och Förste Revisorn till 2,500 Rdr,
för Andre Revisorn till 1,800 Rdr och för de två äldste Kammarskrifvarne
till 1,200 Rdr för hvardera, hvarigenom eu förhöjning af tillsammans
1,300 Rdr skulle uppkomma.

Efter föredragning häraf yttrade Departementschefen i underdånighet
:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

»Hvad först angår den af åtskilliga tjensteman vid Telegrafstyrelsen
ingifna ansökning, för hvilken jag senast redogjort, så, enär donna
ansökning inkommit först sedan ärendet redan var i det närmaste beredt
till anmälan inför Eders Kong]. Maj:t, samt de af sökanderne begärda
löneförhöjningar, derest de medgåfvos, skulle åstadkomma en väsendtlig
rubbning i det förhållande, som i afseende å aflöningsförmånerna funnits
höra iakttagas såväl emellan tjenstemännen vid Telegrafverket inbördes
som emellan dessa tjensteman å ena sidan samt deras vederlikar i andra
jern förliga embetsverk å den andra och hvilket förhållande tiden nu icke
medgifver att på nya grunder ordna, hemställer jag, det samma ansökning
icke för närvarande måtte vinna nådigt afseende.

»Beträffande derefter den af Telegrafstyrelsen väckta frågan om bestämmande
af vissa grunder för de vid Telegrafverket anställda embetsed!
tjenstemans samt betjentes pensionsrätt, så torde Eders Kong]. Magt
icke heller finna eu sådan fråga nu lämpligen höra ensamt för Telegrafverket
företagas till nådig pröfning.

»Vidkommande åter den af bemälda styrelse föreslagna Aflöningsstat
för Telegrafverket, så tillstyrker jag, att, då de embetsman, hvilkas
befattningar och ställning i öfrig! äro närmast jemförlig!! med Chefens
för Telegrafstyrelsen, nemligen Cheferna för Post-, Tull- och Jernvägstrafikstyrelserna
samtliga äro tillförsäkrade en aflöning af 9,000 Rdr,
lönen för Telegrafstyrelsens Chef, som är i statsförslaget upptagen att såsom
hittills utgå med 7,000 Rdr, måtte förhöjas till mera likhet med
förutnämnda aflöniugsbelopp och bestämmas till 8,000 Rdr, hvarigenom
densamma körnare att blifva lika stor som den egentliga lönen för Postoch
Tullstyrelsernas Chefer.

»Deremot och då Sekreterarne såväl i Trafikstyrelsen som i Poststyrelsen,
hvilkas göromål i vigt och omfattning icke torde kunna anses
understiga dem, som tillhöra Telegrafstyrelsens Sekreterare, åtnjuta i aflöning
hvardera endast 4,000 Rdr, finner jag icke tillräckligt skål att
biträda Telegrafstyrelsens förslag om förhöjning af lönen för dess''Sekreterare
till 4,500 Rdr, utan hemställer att bemälde tjensteman lön måtte
för 1872 bibehållas vid sitt nuvarande belopp af 4,000 Rdr.

»För öfrigt bär jag icke några anmärkningar att framställa emot
hvad Telegrafstyrelsen föreslagit vare sig i den skrifvelse, hvarmed den
nPP8''jor^a utgiftsstaten till Eders Kongl. Maj:t insändes eller i samma
stat, hvarföre jag underdånigst hemställer, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
i nåder gilla samma förslag med nyssberörda af mig tillstyrkta ändringar
i Aflöningsstaten; och hemställer jag tillika, att i den nådiga Propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof Eders Kongl. Maj:t måtte
dels föreslå Riksdagen att jemväl för sin del godkänna den af Eders

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Kong]. Maj:t sålunda gillade Utgiftsstaten för år 1872, bland hvars särskilda
anslag de å Underhållsstaten uppförda, samt två å Aflöningsstaten,
såsom af vexlande förhållanden beroende, är o endast förslagsvis beräknade,
dels ock i nåder förklara, att Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning
det äfven Riksdagen finner Telegrafverkets upptagande i Riksstaten
vara lämpligt, är sinnad att framgent fortfarande till Riksdagens granskning
framlägga ifrågakoramande förändringar vid regleringen af omförmälda
Utgiftsstat.

»I afseende vidare å det anslag, som, i händelse förslaget om Telegrafverkets
upptagande i Riksstaten vinner Riksdagens bifall, torde böra
för samma verk uppföras under 7:de hufvud ti teln, så tillåter jag mig fästa
uppmärksamhet derpå, att utöfver slutsumman af otvanberörda till
Eders Kongl. Maj-.ts gillande anmälda Utgiftsstat, 689,500 Rdr, medel
torde börti finnas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för telegrafnätets
utsträckning och förbättring äfvensom för andra ej i staten upptagna utgifter
för Telegrafverkets behof, såsom till aflöning åt personalen vid nya
stationer, tilldess samma aflöning kan varda i staten uppförd o. s. v.;
och då Telegrafmedlen icke kunnat beräknas högre än till 740,000 Rdr,
finnas således de medel, som i nyssberörda hänseenden skulle för år
1872 kunna utan anlitande af andra Statsverkets tillgångar anvisas, icke
utgöra mera än 50,500 Rdr.

»Häraf, äfvensom af de enahanda medel, hvilka för de efter 1872
följande åren kunna uppkomma, lärer emellertid eu väsendtlig del höra
tagas i anspråk för det af Telegrafstyrelsen uti dess förevarande underdåniga
skrifvelse omförmälda behofvet af eu ny under v attensk ab el för
bibehållande af den vigtiga telegrafförbindelsen med Gotland. Rörande
detta ärende, hvithet Telegrafstyrelsen uti underdånigt Memorial redan
af den 8 nästlidne September anmält, och livilket jag längre fram i dag
kommer att till nådig pröfning föredraga, torde det tillatas mig att här
på förhand nämna, att, sedan från den beräknade kostnaden för ifrågavarande
kabels anskaffande, 160,000 Rall'', af räknats ett belopp af 50,000
Rall-, som dertill blifvit af Telegrafverkets inkomster under de sistförfluten
åren afsatt, så återstår ännu eu summa af 110,000 R:dr, hvartill
några tillgångar icke finnas anvisade och att, då behofvet af denna kabels
förnyande är omedelbart och tvingande, men Statsverkets medel för
andra ändamål fullt anlitade, jag efter samråd med chefen för Civildepartementet
"ärnar i underdånighet föreslå, att ett förskott till nämnda
belopp af 110.000 R-.dr må för ändamålet lemnas af Handels- och Sjöfartsfonden
emot skyldighet för Telegrafverket att årligen, i den man
verkets vinstmedel dertill lemna tillgång, återbetala något visst belopp
af förskottet; anseende jag mig dock icke kunna antaga, att detta belopp
kan bestämmas högre än till 20,000 R:dr årligen.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Ringa som de medel, hvilka, efter bestridande af Telegrafverkets
utgifter enligt stat, återstå af dess beräknade inkomster, äro för verkets
ändamålsenliga utveckling, måste de, efter afdrag af nyssberörda årliga
utbetalning till Handels- och Sjöfartsfonden, blifva för ändamålet ännu
mera otillräckliga, och jag anser det således vara alldeles nödvändigt,
att jemte ifrågavarande medel äfven de inkomster, som möjligen utöfver
beräkningen kunna till Telegrafverket ingå, fortfarande förblifva till
Eders Kongl. Maj:ts disposition för verkets behof, på samma sätt som
redan länge egt rum i afseende på öfverskottens å fyr- och båkmedlen
användande för lots- och fyrinrättningen.

»Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
aska, att för Telegrafverket måtte under Sjunde hufvudtiteln anvisas
ett ordinarie anslag till det belopp, hvartill Telegrafmedlen beräknas
för året uppgå, och följaktligen för 1872 till belopp af 740,000 R:dr,
samt att icke allenast detta anslag uppföres såsom ett Reservationsanslag
att af telegrafmedlen omedelbart utgå, utan ock Riksdagen medgifver, att
de öfverskott, som å berörda medel möjligen kunna uppstå, må af Eders
Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras.

»Beträffande slutligen Telegrafstyrelsens framställning om vidtagande
i tid af sådana anordningar, att när någon opåräknad större utgift erfordras,
såsom t. ex. omläggning af den dyrbara u n der va tte n sk ab eln emellan
Skåne och Rtigen, medel till bestridande deraf icke måtte saknas,
så finner jag icke nödigt, att några besparingar derför afskilja^ och uppläggas,
hvaremot jag i afseende å sådana oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna förestå, anser det önsirligt,
att de belopp, som utöfver Telegrafverkets tillgångar må till så beskaffade
utgifter erfordras, kunde blifva Eders Kongl. Maj:t på det sätt
försäkrade, att Riksdagen ville uti Riksgälds-kontorets reglemente intaga
en föreskrift för sina fullmäktige, att för nämnda ändamål i händelse af
behof förskjuta ett belopp af högst 150,000 R:dr, hvarom jag således
hemställer att nådig framställning måtte hos Riksdagen göras.»

4:o.

Vidare anmälde Departementschefen, hurusom General-Tullstyrelsen,
uti en den 2 innevarande månad till Finansdepartementet inkommen underdånig
skrifvelse, afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets
normalaflöningsstat och öfriga för år 1871 fastställda utgiftsstater,
hvartill en vexlande handelsrörelse och andra på frågan inverkande omständigheter
funnits höra vid reglerandet af Tullverkets utgifter för år

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

1872 gifva anledning; och hade styrelsen i sådant afseende med öfverlemnande
af det statsregleringsförslag, som finnes detta Protokoll under
litt. E Inlagd t, anfört, beträffande först

Central-flistriktet:

att styrelsen redan tillförene ifrågasatt en sådan förändring af de från
äldre bevakningsanordningar qvarvarande inloppstullkamrarne till Stockholm
och inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla
och Kongelf, att den derstädes anställda fästa bevakningspersonalen
skulle utbytas emot en mera rörlig, hvilken, jemte den egentliga
kustbevakningen, kunde på ett för sjöfarten mindre betungande men under
numera förändrade förhållande)! för tullverket tillräckligt betryggande
sätt utöfva nödiga kontroller mot missbruk. Förslag härom framställdes
under förutsättning, att de i gällande tullstadga inkommande fartyg ålagda
förpligtelse!- att vid inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation
kunde utbytas mot skyldighet för tullbetjening^) att gå ombord å de
förseglande fartygen, för att såsom medföljande bevakning eller genom
lastrummens försegling, der någondera af dessa åtgärder vore erforderlig,
bereda den trygghet, som genom visitationerna vid inloppsstationerna
hufvudsakligen åsyftats. Då emellertid Kongl. Maj:t fann frågan om bevakningsanordningarnes
förändring icke lämpligen borg. komma under
nådigt öfvervägande, förr än förslag till Tullstadgans förändring i antydda
syfte b lofve pröfvadt, hade under tiden vid den gamla organisationen
fatt förblifva, hvadan någon normalaflöningsstat för den på omorganisation
både till befattningar och antal beroende personalen icke heller
skäligen kunnat under tiden ifrågasättas. Väl hade General-Tullstyrelsen
ännu icke hunnit bringa den hos Styrelsen pågående omarbetningen
af tullstadgan till ett sådant afsittande, att förslaget i sin helhet
nu kunde till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framläggas, men trodde sig
dock, äfven med stöd deraf, att Kongl. Maj:t i andra delar åt samma
stadga vidtagit partiella förändringar, som synts vara af omständigheterna
företrädesvis påkallade, nu höra underdånigst framlägga förslag jemväl
till eu sådan partiel ändring, att sjöfarten må i ofvan omförmälda hänseende
vinna den för densamma önskvärda lättnad och de förändrade
anordningar i afseende å inloppsstationernas verksamhet och kustbevakningens
organisation, sam dermed egde sammanhang, tillvägabringas.

General-Tullstyrelsen öfverlemnade derföre nu till nådig pröfning ett
vid dess skrifvelse bi lag dt förslag enligt hvilket §§ 7, 8, 14, 55,75, 76 och

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 41

89 I Tullstadgan den 7 December 1860 skulle erhålla följande förändrade
lydelse nemligen:

Under förutsättning af nådigt bifall härtill anhöll Styrelsen att få
återupptaga sitt förslag derom, att ej mindre de vid inloppstullkamrarne
Dalarö, Sandhamn och Furusund nuvarande tullinspektorsbefattningar
utan ock den ena af de tvänne för Stockholms skärgård i staten upptagna
bevakningskontrollörsbefattningar med de till denna kontrollörs biträde
bölande tre jaktbatsmän, en jaktuppsyningsman med sina två ]aktbåtsmän
äfvensom två roddare vid Furusund måtte indragas samt såväl
vid nämnda inloppsstationer som vid kustbevakningen i (ifrigt de enligt
det bifogade statsregleringsförslaget erforderliga öfver- och underbetjente
åläggas den förändrade tjenstgöring, som af Tull stadgans förändring blefve
en gifven följd, samt tilldelas de i statsregleringsförslaget utförda aflöningsförmåner;
genom hvilka förändringar, som möjligen redan under
innevarande års seglationstid torde få i sammanhang med de föreslagna
förändringarne af Tullstadgan vinna provisorisk tillämpning, indragningsstaten
väl skulle komma att ökas med 4,800 R:dr, in eu aflöningsstaten
deremot minskas med 2,700 R:dr, hvadan kostnaderna för Statsverket
skulle komma att för det närvarande ökas med 2,100 R:dr, —___

I fråga om tullstationen Häfringe, som är inloppsort såväl till Nyköping
som till Norrköping och hvarest vid nuvarande Öfveruppsyningsmans
afgång^ skulle, i stället för honom, anställas en uppsyningsman, hade General-Tullstyrelsen,
under åberopande af hvad om förändrade åligganden
här nyss förut blifvit rörande inloppstullkamrarne till Stockholm föreslaget,
hemställt, att enahanda förändring må vidtagas vid Häfringe med
senast föreslagen aflöning för uppsyningsmannen af 700 Rall- i lön,
200 Rall'' i tjenstgöringspenningar och 200 R:dr såsom båtlega samt för
hvardera af de två vaktmästarne 400 R-.dr i lön och 200 Rall- i tjenstgöringspenningar
hvarigenom nu utgående aflöningsbelopp vid stationen
komme att förhöjas med 300 Ridr.

Vestra distriktet.

Sedan för möjliggörandet af en fullt tillfredsställande sj©patrullering
och bevakning vid och utanför störa inloppet till Göteborg'' en vaktstuga
unnits vara behöflig a Brännö, der Elfsborgs tulljakt med tillhörande
två båtar voro förlagda och General-Tullstyrelsen derföre gått i författning
om uppförande derstädes af en sådan byggnad, men den lättnad
och beqvämlighet, som derigenom tillika blifvit bevakningspersonalen vid
Bih, till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6

Btl. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket. 1871.

Brännö beredd, bort i stället medgifva någon minskning i antalet roddare
vid den" ena af de två kustvaktsposteringar, som lyda under kustsergeanten
på Elfsborgs tulljakt,eller å den s. k. Lang’edragssnipan, hemställde
General-Tullstyrelsen, i enlighet med eu åt Distriktschefen gjord
framställning, att en kustroddaresyssla i Göteborgs tullkammaredistiikt
må vid inträffande ledighet eller frivilligt öfvergående på Indragningsstat
indragas, hvarigenom, mot den tillfälliga till 400 Rall’ beräknade
kostnaden för uppförandet af ifrågavarande vaktstugubyggnad samt någon
årlig underhållskostnad jemte till 4 Rall'' betingad tomtafgitt, en årlig
besparing i aflöningsstaten af 500 Rall'' uppkomuie.

Enär den vid Kalfsund eller det norra inloppet till Göteborg äfvensom
inloppsort till Kongelf stationerade vaktmästare kunde, i följd af
sjöbevakningens i Göteborg tullkammaredistrikt nyligen beslutade förstärkande
umbäras, hemställde Styrelsen, att denna vaktmästaresyssla ma
vid innehafvarens afgång eller frivilliga öfverflyttande pa Indragnings8tat
indragas, och den vid Kalfsund erforderliga tillsyn och undersökning
å ankommande fartyg komma att pa förut i allmänhet föi eslaget
sätt odeladt besörjas af den vid Kalfön stationerade Kalfs-unds tulljakts
besättning. Härigenom skulle på aflöningsstaten astadkommas eu slutlig
besparing af 600 Rall''.

Likaledes och med stöd af hvad här ofvan blitvit an lärdt heinställde
Styrelsen, att den stationära tullbevakningen vid Hättan ma indragas
och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning af en kustvakt
med 500 Rall- i ordinarie lön, 200 Rall- i tjenstgöringspenningar
och 200 Rall- såsom båtlega samt två kustroddare med 350 Rall'' i lön
och 150 Rall'' i tjenstgöringspenningar hvardera, eller tillhopa 1,900 Rall'',
med åliggande för dessa, att å ankommande fartyg, utan deras uppehållande
genom anläggning vid land, verkställa erforderliga undersökningsoeh
kontrollåtgärder; varande härvid åt styrelsen upplyst, att åt de i
staten uppförda sysslorna såväl öfveruppsyningsmansbefattningén som
vaktmästaretjensten för närvarande vore lediga samt källos o tillsätta, i
följd hvaraf och enär nu på platsen anställda tva roddare kunde såsom
kustroddare fortfarande användas, så att någon öfverflyttning på Indragningsstaten
icke blefve behöflig, eu besparing i Tullverkets utgifter af
600 Rall'', motsvarande skilnaden emellan sistberörda belopp och den nu
för stationen Hättan till 2,500 Rall’ i staten upptagna aflöning, kunde
åstadkommas.

Södra distriktet.

Under åberopande af den betydande tillväxt trafiken i Malmö de
sednare åren vunnit och derpå beroende ökning i såväl tjenstebestyren

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1811.

som uppbörden vid tullkammaren derstädes och med erinran, hurusom
enligt gällande bestämmelser tullförvaltaren ålåge att ansvara för göromålens
i packhuset handhafvande, oaktadt uppbördens indrifning och kassaräkenskapernas
uppgörande icke lenmade honom någon tid öfrig för öfvervakande
af inkommande varors behandling i packhuset, hade bemälde
tullkammare föreslagit tillsättande af en packhusinspektor med egen ansvarighet
för packhusgöromålen, dervid biträdd utom, såsom förut, af
bokhållaren, jemväl af två bland kammarskrifvarne vid tullkammaren,
äfvensom af den i packhuset anställde uppsyningsman, mot det att nu å
tullkammarens stat upptagna nederlagsinspektors- och öfvemppsyningsmanssysslor
indrogos, och med skyldighet för kontrollören, hvilken för
närvarande hade hufvudbestyret med packhusgöromålen, men genom en
sådan ny anordning finge återgå till sin egentliga befattning i tullkammaren,
att derefter tillika handhafva nederlagsinspektorens åligganden;
hvarförutom tullkammaren, som hemställt, att denna organisationsåtgärd
måtte redan med ingången af innevarande år vinna verkställighet på det
sätt, att jemte de föreslagna omflyttningarne af kontrollören och de begge
kammarskrifvarne nuvarande neder 1 agsinspektor blefve förordnad att förrätta
pack kusin spelt tors tj eu sten, ifrågasatt, om ej, då den jemna tillsyn4
som den yttre tullbevakningen fordrade å eu så lifligt trafikerad gränsort
som Malmö, icke kunde af tullförvaltaren med erforderlig noggrannhet
utöfvas, åt hamnbevakningsinspektoren, som ansågs böra benämnas “tullbevakningsinspektor",
borde uppdragas att denna tillsyn på eget ansvar
handhafva.

Instämmande häruti hade Distriktschefen tillstyrkt, att för en packhusinspektor
i Malmö måtte i 1872 års stat uppföras dels såsom ordinarie
lön 3,000 R:dr och dels såsom tjenstgöringspenningar 2,000 Rdr
eller eu aflöning tillhopa af 5,000 R:dr, samt derjemte att den åt tullförvaltaren
nu anslagna båtlega, 100 Rdr, finge i stället tilldelas hamnbevakningsinspektoren,
hvilken äfven utan afseende derpå, att han, såsom
tullkammaren föreslagit, skulle ensam handhafva tillsynen öfver tullbevakningspersonalen,
dock utan upphörande af förutvarande subordinationsförhållande
till tullkammaren, både oafvisligare behof af roddbåt än till 1-föi valtaren.

Den under en längre följd af år oafbrutet fortgående tillväxten åt
sjötrafiken i Malmö, hvarigenom, i anseende till den för platsen egendomliga
beskaffenheten af rörelsen, som hufvudsakligen bedrefves med
ångfartyg, hvilka hvar för sig från Tyskland mer än eu gång i veckan
och från Danmark flera gånger om dagen ankomma med varor i smärre
partier till talrika emottagare samt med en stor myckenhet resande, tullbehandlings-
och visitation sbestyren ökats i vida större förhållande, än

EU. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

hvartill sjelfva rörelsen eljest bort föranleda, nödvändiggjorde redan år
1865 inrättandet vid tullkammaren i Malmö af två in spelt tors tj en ster,
en för handhafvande af nederlags- och transitogöromålen och en för utöfvande
af närmaste tillsynen öfver den yttre tullbevakningen. Sedan
ännu längre tid tillbaka hade, såsom af tullkammaren blifvit erm rad t,
all den gemensamhet i åligganden för tullförvaltaren och kontrollören,
hvaraf för dem stadgad gemensamhet i ansvar oundgängligen betingades,
mast lenmas å sido, så att den ene, tullförvaltaren, uteslutande omhänderhaft
debiterings- och expeditionsbestyret jemte uppbörden och kassavården,
under det den andre, kontrollören, lika uteslutande besörjt inkommande
varors packhusbehandling. Om ett sådant tillvägagående
också till en viss tid och mellan vissa derunder, såsom chefer för tullkammaren,
anställda personer kunde med deras begifvande och utan äfventyr
eller betydande olägenhet för dem och det allmänna ega ruin,
fordrade dock omsorgen om såväl tull k am mar oför estå ndar ne s som statens
säkerhet och bästa, att det icke vunne eu häfd, som kunde anses grunda
någon dess verkliga behörighet.

Vid tiden då General-tullstyrelsen först afgaf sitt underdåniga förslag
till normalaflöningsstat för Tullverket, nemligen i December månad
år 1867, både styrelsen ännu icke kunnat vinna tillräcklig erfarenhet om
nöjaktigheten af 1865 års nya tjensteorganisation vid tullkammaren i
Malmö, — hvarmed emellertid endast afsågs en utbrytning från tullkammareföreståndarnes
åligganden af bestyren personligen med nederlagsoch
transitorörelsen samt den yttre tullbevakningen, utan inskränkning
likväl i deras genom tjenstgöringsreglementet bestämda chefskap äfven
för dessa delar af tullkammareförvaltningen, men icke något med föreståndarnes
odelade ansvarighet mera förenligt ordnande af deras egen
inbördes tjenstgöring; Och enär styrelsen i öfrig! icke förr än genom de
under åtminstone några års tid af trafikens fortfarande tillväxt hemtade
anvisningar och gjorda erfarenhetsrön varit i tillfälle att bedöma verkliga
befogenheten och tulla ändamålsenligheten af redan härförinnan i
enahanda syftning som nu af vederbörande framställda förslag till förändrad
organisation af tullkammaren i Malmö, hade General-Tullstyrelsen
också först nu bort och kunnat derom hos Kongl. Maj! gorå underdånig
framställning. Styrelsen vore dervid i sak af tullkammarens utaf distriktschefen
understödda mening, äfven och icke minst med afseende
derå, att totaluppbörden derstädes, hvilken för tio år tillbaka uppgick till
endast 805,311 R:dr 41 öre och fem år senare eller 1865 höjt sig till
993,709 ikdr 68 öre, ytterligare stigit så, att den redan vid utgången af
November månad 1870 utgjorde icke mindre än 1,173,487 R:dr 6 öre,
och hvilken betydande uppbörd i styrelsens tanke fordrade, att dess såväl

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871. 45

debitering som intägt och leverering handhades och öfvervakades icke blott
åt den ene utan af begge de derför ansvariga tullkammareföreståndarne,
hvadan styrelsen i underdånighet tillstyrkte bifall å de af tullkammaren
och distriktschefen ifrågasätta förändringar att vidtaga i män som nuvarande
nederlagsinspektor och öfveruppsyningsman aflinge eller funnes
villiga att låta sig öfver flyttas på Indragningsstat och derjemte på det
sätt att, ehuru den blifvande packhusinspektoren, hvilken, likasom tullförvaltaren,
ansågs höra på förslag af styrelsen tillsättas af Kongl. Maj:t,
icke kunde förr än . med 1872 års början efter förutgången utnämning
inträda i fjell stens utöfning, det likväl skulle vara General-Tullstyrelsen
tillåtet att, om och när den nya anordningen blefve beslutad, genast genom
temporärt förordnande och nödiga preliminära föreskrifter bringa
deri i verkställighet så snart och så vidt sådant läte sig gorå, utan annan
förökad kostnad för ''full verk et än det belopp af 400 Rdr, hvarmed aflöningen
till packhusinspektoren, 5000 Ricin, korn me att öfverskjuta summan
åt de till nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmansbeiättriingarne hörande
lönebelopp af respektive 8,000 och 1,600 R:dr eller tillhopa 4,600
Rdr; hörande emellertid packhusinspektoren, ehuru han egde att på eget
ansvar handhafva inkommande varors packhusbehandling, icke dessmindre,
lika med inspektören för deri yttre tullbevakningen, vara underkastad
samma chefskap af tullkammaren som öfriga till Malmö tullkammareförvaltning
hörande tjenstenit! och betjente.

Soin genom lämplig befunnen utvidgning af bevakningsområdena
eu af de inom Malmö tullkammaredistrikt stationerade kustsergeanter till
häst kunde umbäras, hemställde styrelsen, att en sådan syssla må, vid
någon kustsergeants till häst inom Malmö fördelning blifvande afgång
eller förflyttning med eget begifvande på indragningsstat, blifva indragen,
hvarigenom körnare att på aflöniugsstaten besparas 1,350 Exil''.

Sedan Kongl. Maj:t den 10 Juni nästlidna år förunnat staden Cimbrishamn
allmän stapelfrihet, under vilkor af upplåtande åt Tullverket åt
de för tullförvaltningen erforderliga lägenheter och inventarier in. in.,
hade, på det att staden måtte omedelbart efter det sådant blifvit fn 11 gjordt
kunna af förmanen komma i åtnjutande, General-Tullstyrelsen funnit sig
nu böra föreslå deri tullkammarepersonal och den aflöning för samma
personal, som ansåges behöflig; och hemställde styrelsen i sådant afseende,
att den förra måtte bestämmas till en tullförvaltare och eu vaktmästare,
af hvilken sistnämnde, utom öfriga åligganden, attesteringen af
inkommande varors packhusbehandling skulle fullgöras, och att aflöningen
måtte fastställas för tullförvaltaren till:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Ordinarie lön......................... 1,500 R:dr

tjenstgöringspenningar................... 500 „

båtlega............................ 100 „ 2,100

och för Vaktmästaren till:

ordinarie lön......................... 400 R:dr

tj en stgöringspennin gar................... 300 „ 700.

Anförande styrelsen vidare, att, derest behofvet framdeles fordrade
anställande af en uppsyningsman, hvilken berörda attesteringsskyldighet
då komme att åligga, tj en stgöringspennin ga rn e för vaktmästaren borde
nedsättas till 200 R:dr och donna följaktligen vara pligtig att en sådan
nedsättning sig underkasta, äfvensom att det torde varda styrelsen medgifvet,
att, om och när före ingången af år 1872 staden genom fullgörande
af de för stapelrätten föreskrift^ vilkor blefvc till förmånens åtnjutande
berättigad, åt tjenlig^ personel- uppdraga att tullförvaltare- och
v ak tm ästar egö ro in å 1 eu derstädes bestrida, eu hvar emot åtnjutande åt nu
för dervarande inspektor och vaktmästare anslagna aflöning samt så
mycket derutöfver af Tullverkets extra medel, som erfordrades till fyllnad
i ofvan föreslagna lönebelopp.

Sydöstra distriktet.

Gotlands distrikt.

Östra distriktet.

Häl förutom hade tullkammaren i Norrköping förnyat ett tillförene
framstäldt förslag, att en ledig och otid satt lemnad vaktmästaretjenst vid
den tullkammaren underlydande tullstationen Arko måtte indragas; Och
hemställde General-Tullstyrelsen icke allenast att med ingången af år
1872 en sådan ny bevakningsanordning må få vidtaga vid Arko, som
bär förut föreslagits i afseende på inloppstullkamrarne till Stockholm
samt den för Nyköping och Norrköping gemensamma inloppsstationen
Häfringe, utan äfven att samtidigt nu ifrågavarande vid Arko ledighållna
vaktmästaresyssla må definitivt indragas, hvarigenom den tillökning af
700 R:dr, som den nya regleringen eljest skulle medfört i aflöningsstaten,
komme att nedsättas till 100 R:dr.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ris Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

L afseende å den inom Heros tullkammaredistrikt belägna inloppsstationen
Baresund åberopade styrelsen endast hvad nyss om Arko och
förut om större delen öfriga inloppsorter blifvit, med hänsyn till förändring
i tjenstgöring och aflöning derstädes, anfördt, genom hvilken förändrings
tillämpning äfven vid Baresund utgifterna vid donna station
komrne att höjas med 600 Rall''.

Styrelsen hade vidare å en af den under tullkammaren i Hem lydande
jaktuppsyningsman gjord och af tullkammaren understödd ansökning
om förhöjning till 300 Rall’ qf hans nu med 200 Rall- utgående
jaktlega ansett sig höra tillstyrka bifall, enär den kust, som utgjorde bemälde
jaktuppsyningsmans bevakningsområde, visserligen vore till någon
del skyddad af skär och Öar, men mot sin norra gräns läge så öppen
för liafvet, att den icke medgåfve användande af mindre och billigare
farkoster än de, hvarmed hans i Nyköpings och Stockholms skärgårdar
anställda vederlikar måste mot en jaktlega af 300 K:dr vara försedda;
Och skulle härigenom en tillökning af 100 Rall'' i aflöningsstaten uppkomma.

Norra distriktet.

Wermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt.

Uti sina till General-Tullstyrelsen afgifua årsberättelser för 1869

hade — — — tullinspektionen i Arvika ifrågasatt bland annat---—-

om icke efter fullbordandet af Nordvestra stamjernbanan så borde ordnas,
att de från Norge kommande bantågen tillika med passagerarnes
effekter körnare att undergå visitation allenast vid Oharlottenbergs tullstation,
hvarigenom säkrare kontroll skulle åstadkommas, än om en del
gods undersöktes der och en del vid Arvika.

Beträffande åter framställningen om allt visitations- och förtid lningsbestyrs
inskränkande till Oharlottenbergs tullstation i fråga om
gods och effekter, som, destinerade dit eller till Arvika, ankomme med
jernbantåg från Norge, funne styrelsen detta förslag fullt lämpligt och
ändamålsenligt samt hemställde derföre att, med bifall dertill, i nåder
måtte förordnas, att tullkontrollörs- och vaktmästaretjensterna i Arvika
skulle indragas vid nuvarande kontrollörens afgång eller öfverflyttning
med eget begifvande på Indragningsstat, att derefter i Arvika endast må
anställas en tullkammareföreståndare med 200 Rall'' årligt arfvode samt

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:t Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

att en ny vaktmästaresyssla skulle inrättas vid Charlottenberg med ordinarie
lön af 400 R:dr och tjen stgöringspennirigar 200 R:dr, hvarigenom
en besparing af 1,950 R:dr å aflöningsstaten för tullkammaredistriktet
uppkomme.

Hvad den egentliga eller rörliga kontroll bevakningen mot Norska
gränsen an gin ge, så bestode denna af två be vak nin gskon tr ol 1 örer med
dem underlydande tillhopa fjorton gränsridare. Bevakningsområdets ganska
störa utsträckning i längd hade visserligen kunnat utgöra en giltig
anledning till fördelande af befälet öfver dessa sednare emellan två chefer,
men på den sednare tiden både emellertid hos styrelsen den mening
allt mera gjort sig gällande, att en för begge bevakningsfördelningarne
gemensam chef skulle, om hans aflöningsförm åner något förbättrades,
kunna med den större kraft, som enheten i ändamålsenliga anordningar
förlänade, bättre öfver vaka tulluppsigten längs hela donna gräns än som
skott och kunde ske, om tillsynen förblefve delad emellan två med, såsom
nu vore förhållandet, alltför otillräcklig aflöning försedde bevakningschefer.
Den omständigheten, att den ene af dessa sedan någon tid
varit af sjuklighet urståndsatt att skota sin befattning, både ock redan
berådt styrelsen tillfälle att, genom förordnande för den andre att deri
jemte egen tjenst uppehålla, förvissa sig om lämpligheten af begge sysslornas
förening hos eu person; Och tillstyrkte styrelsen derföre, att, vid
den enas af nämnda bevakningskontrollörer afgång eller frivilliga öfverflyttning
på Indragningsstat, en af dessa sysslor skulle indragas,. och aflöningen
för den andra höjas, den ordinarie lönen från 800 till 1,200
R:dr, tjenstgöringspenningarne från 100 till 300 R:dr och resekostnadsersättningen
från 300 till 500 R:dr; uppkommande ändock genom inbesparingen
af lönebeloppen för den indragna kontrollörstjensten en ytterligare
minskning af 400 R:dr å utgifterna på aflöningsstaten.

I följd af hvad sålunda blifvit ai General-Tull styrel sen föreslaget
skulle Aflöningsstaten komma att minskas med 5,900 R:dr och dess slutsumma
som för år 1871 upptagits till ett bruttobelopp af 1,339,515 R:dr

således att nedgå till...................... 1,333,615: —

men härförutom både man att nu likasom vid föregående
statsregleringstillfällen beräkna besparingar i ordinarie
aflönings normal staten,

Transport 1,333,615: —

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prof. /V:o 1 om Statsverket 1871. '' 49

Transport Rdr 1,333,615: —
dels till följd af åtskilliga nuvarande tjensteinnehafvares
förklarande att de önskade bibehållas vid sina
enligt 1868 års stat
ringar, såvidt de nu kunnat utrönas, komme att för år

1872 uppgå till.................. 35,182: 50

och dels till följd deraf att innehafvarne af
sådana tjenster, som, enligt det af styrelsen nu
ingifna förslaget till 1872 års stat, skulle vid blifvande
ledigheter eller af annan förutsatt anledning
ersättas med andra befattningar, för hvilka
högre eller nya löner voro i normalstaten upptagna,
komme att, så länge de vid sina tjenster qvarstodo,
uppbära endast den för dem i 1868 och
1871 års stater bestämda aflöning, hvilken besparing
kunde för år 1872 beräknas till .... 6,450 41,632: 50,

så att verkliga behofvet för de i 1872 års stat

uppförda sysslor blefve inskränkt till ........ Rdr 1,291,982: 50.

Deremot måste äfvenledes nu likasom vid senaste statsreglering
anslås särskilda belopp på Öfvergångsaflöningsstat

dels åt de embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas befattningar
skulle vid blifvande ledigheter indragas och för hvilka aflöningsstaten
för 1872 icke upptoge några lönebelopp, — utöfver belöpande uppbördsprovision,
der sådan egde rum — dessa särskilda aflöningar tillhopa
....................................4 35,400

och dels åt innehafvarne af sådana tjenster, hvilka vid
blifvande ledigheter ■ skulle utbytas mot andra befattningar med
lägre löneförmåner och hvilka löneskillnadsbelopp blifvit för
år 1872 beräknade till sammanlagd!................ 19,830.

Kommande sålunda för Ofvergångsaflöningsstaten att erfordras
...............................Rdr 55,230.

För tillhandahållande af den uppbördsår ovision, som fortfarande
borde utgå till de embets- och tjensteman samt betjente, hvilka förklarat
sig icke vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtiga att åttio]
as med den i 1868 års stat bestämda aflöning, och hvilken provision,
efter det medeltal deraf för åren 1862—66, som tillförene lagts till grund
för dess beräknande, skulle för den ännu qvarvarande tullpersonalen,
som borde sådan aflöning åtnjuta, erfordras 58,571 Rdr, hade, med afseende
å nu, lika som förut skott, påräknad afgång bland donna personal
före och under år 1872, Styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda
år upptaga detta anslag till ett belopp af endast 50,000 Rdr.

Bill. till Biicsd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

50 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Med iakttagande vid beräkning af behofven för Alderstilläggs- samt
Indragnings- och Pensionsstaterna af den vid 1870 års statsreglering
följda grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp, hvartill
anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för
det år, då statsreglering^! skedde, b vilka belopp, såsom uppgillra så
långt före det år de afsågo, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet,
utan till dem, som vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit
behöfliga, sedan dervid gjorts de afdrag, hvartill redan skedda eller
förväntade förändringar funnits gifva anledning, både till utgifterna på
dessa statur visat sig erfordras, för Alderstilläggsstaten 88,170 Rdr,
för Indragningsstaten 92,401 Rdr, för Pensionsstaten för afskedade
tjensteman och betjente 196,991 Rdr 25 ore samt för Pensionsstaterna
för aflidne tjenstemäns och betjente i fattigdom efterlemnade enkor
och barn 31,849 Rdr 62 öre, mot de för hvardera af dessa ändamål
för 1871 anvisade summor af resp. 87,000 Rdr, 96,600 Rdr, 188,000
Rdr samt 30,800 Rdr; och hemställde i följd häraf Styrelsen att såsom
förslagsanslag måtte för år 1872 i runda tal beviljas

för: Alderstilläggsstaten........................ 88,000,

„ Indragningsstaten......................... 92,400,

,, Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . . 197,000,
,, Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn.......... 31,800.

Beträffande sedermera den egentliga Omkostnadsstaten med dess
särskilda anslagsposter, hade anledning icke förekommit att föreslå andra
belopp än de, som blifvit för 1871 beviljade; dock hemställde Styrelsen,
att den till »Diverse Utgifter» anvisade förslagssumma af 10,046
Rdr 50 öre måtte för jemnande af hela Utgiftsstatens slutsumma förhöjas
till 10,087 Rdr 50 öre.

Slutligen hade Generaltullstyrelsen uppställt en jemförelse emellan
de för år 1871 fastställda och förevarande för år 1872 föreslagna
utgiftsstater, hvaraf visade sig att,

medan de förra uppgingo till följande belopp, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten....... 1,339,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar
..................._•_ 49,101: 50. 1,290,413: 50.

Öfvergångsaflöningsstaten................ 63,640: —

D:o Upphör ^provision; förslagsanslag........ 60,000: —

Alderstilläggsstaten; förslagsanslag.......... 87,000: —

Indragningsstaten; förslagsanslag.......... 96,600: —

Transport Rdr 1,597,653: 50.

Bil. N:o 6 till Kongl. Ma-j.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. ,51

Transport Rdr 1,597,653: 50.

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;
förslagsanslag...................... 188,000: —

Pensionsstaterna för aflidna tjensteman och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag 30,800: —

Omkostnadsstaten..................... 173,546: 50,

deraf 99,296 Rdr 50 öre äro förslagsanslag.

Summa Rdr 1,990,000: —
så skulle deremot de senare eller staterna för år 1872, sådana de af
Styrelsen föreslagits, bestiga sig till följande summor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten....... 1,333,615: —

efter afdrag af derå beräknade bespa -

ringar ....................... 41,632: 50.

Öfver gångs aflöningsstaten................

D:o Uppbördsprovision; förslagsanslag........

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag . .........

Indragningsstaten; förslagsanslag...........

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;
förslagsanslag......................

Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag

Omkostnadsstaten....................

deraf 99,337 Rdr 50 öre äro förslagsanslag.

1,291,982:

55,230:

50,000:

88,000:

92,400:

197,000:

31,800:

173,587:

Summa Rdr 1,980,000: —
i följd hvaraf således de för 1872 föreslagna utgifterna skulle med

10,000 Rdr understiga dem, som beräknats för 1871.

Efter anmälan häraf anförde föredragande Departementsschefen i
underdånighet:

»Beträffande först de af Generaltullstyrelsen i sammanhang med
vackt fråga om att den inkommande fartyg hittills åliggande förpligtelse!],
att vid inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation skulle utbytas
emot skyldighet för tullbetjeningen att gå ombord å de förbiseglande
fartygen för att såsom medföljande bevakning eller genom lastrummens
försegling bereda erforderlig kontroll, nu ånyo förordade förändrade
bevakningsanordningar vid inlopp,stubb an lrarnv till Stockholm
samt inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla
och Kongelf, förekommer väl, att Eders Kongl. Maj:t, då berörda
förändrade anordningar förra gången uti Generaltullstyrelsens underdåniga
skrifvelse den 2 December 1867, angående Tullverkets utgiftsstater
för 1868 och 1869, föreslogos, larm desamma icke höra ifrågakomma

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

att vidtagas, innan de förändrade bestämmelser i Tullstadgan, som deraf
förutsattes, blifvit fastställda, hvilket ännu icke skott; men då Generaltullstyrelsen
nu afgifvit detaljerad! förslag till de i berörda hänseende
erforderliga förändringar i Tullstadgan och jag, ehuru, i anseende till
den korta tid, som åt förevarande ärendes beredning kunnat egnas,
nu icke i tillfälle att definitivt yttra mig rörande de föreslagna lagbestämmelserna
i detalj, likväl vid öfvervägande deraf kommit till den
öfvertygelse, att den grundtanka, hvarå de hvila, eller att inkommande
fartyg höra befrias från skyldigheten att för undergående af visitation
anlöpa inloppsstationerna, och erforderlig kontroll i stället beredas genom
åläggande för tullbetjeningen att vid fartygens förbisegling derå
gå ombord, är riktig och ändamålsenlig, så, och äfven under förutsättning
att Eders Kongl. Maj:t täckes gilla samma grundtanke, samt då jag icke
har någon anledning till anmärkning emot de på berörda grund föreslagna
förändrade bevakningsanordningarne, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, att desamma måtte i nåder godkännas, och i
följd deraf de nya bestämmelser rörande personalen vid inloppstullkamrarne
Dalarö, Sandhamn och Furusund, Stockholms skärgårdsbevakning
samt inloppsstationerna Häfringe, Hättan, Arko och Baresund, som Generaltullstyrelsen
i sådant afseende uti Aflöningsstafen föreslagit, af
Eders Kong]. Maj:t bifallas; och torde, när jag efter någon kort tids
rådrum kommer att till Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning föredraga
de föreslagna nya Tullstadgebestämmelserna, jag då ock få yttra mig
rörande den af Generaltullstyrelsen väckta frågan, huruvida onrförmälda
förändrade bevakningsanordningar må redan under innevarande års seglationstid
vinna provisorisk tillämpning.

»Likaledes finner jag icke skål till anmärkning emot Generaltullstyrelsens
förslag om indragning af en kustroddaresyssla i Göteborgs
tullkammaredistrikt, om. indragning af vaktmästaresysslan i Kalfsund,
om indragning af nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmanssysslorna
vid tullkammaren i Malmö och anställande derstädes i stället af
en packhusinspektor med föreslagen aflöning, om indragning af en kustsergeantssyssla
inom Malmö fördelning, om anställande i Cimbrishamn
af eu tullförvaltare och en vaktmästare med föreslagen aflöning, om indragning
af en vaktmästaresyssla i Arko, om förhöjning af jaktlegan
för den under Mems tullkammare lydande jaktuppsyningsman, om indragning
af tullkontrollörs- och vaktmästaresysslorna i Arvika och anställande
derstädes af en tullkammareföreståndare mot arvode af 200
Rdr, om inrättande af en vaktmästaresyssla i Charlottenberg med föreslagen
aflöning samt om indragning af den ena för bevakning mot
Norska gränsen inom Earlstads och Venersborgs tullkammaredistrikt

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

anställda bevakningskontrollör och förhöjning af aflöningen för den andra,
hvarföre jag underdånigt tillstyrker att äfven samtliga dessa förslag
måtte af Eders Kongl. Näjd i nåder gillas; hemställande jag i
sammanhang dermed, det Generaltullstyrelsen måtte enligt sin anhållan
bemyndigas att, om och när före ingången af år 1872 staden Cimbrishamn
genom fullgörande af de för den staden förunnade stapelrätt
föreskrifna vilkor blifver till förmånens åtnjutande berättigad, uppdraga
åt tjenliga personer att bestrida de tullförvaltare- och vaktmästaresysslor,
som ansetts höra derstädes inrättas, en hvar mot åtnjutande, på
sätt Styrelsen föreslagit, af den för hans syssla afsedda aflöning; hvaremot
med tillämpningen af den föreslagna nya organisationen vid Malmö
Tullkammare torde få anstå tilldess Riksdagen i frågan sig yttrat.

»Då vidare vid nådig pröfning af den hos senaste riksdag väckta
frågan om förändring af de arvoden, som nu för handläggning af tullmål
bestås en af Stockholms Rådstufvurätts afdelningar, Eders Kongl.
Maj:t, med afseende, bland annat, å det upplysta förhållande, att nuvarande
Notarien vid nämnda afdelning vore för sin tjenstetid tillagd eu
bestämd fast aflöning af 750 Rdr, och att i följd häraf den direkta besparing
af Tullverkets utgifter, som Riksdagen med berörda förslag
åsyftat, för närvarande icke skulle genom förändringen ernås, funnit
godt förordna, att tillsvidare de nu gällande föreskrifterna skulle lända
till efterrättelse, likväl med dervid fästadt förbehåll, att den nuvarande
Notariens blifvande efterträdare skulle vara skyldig underkasta sig de
förändrade bestämmelser angående såväl tjenstgöring som aflöning,
hvilka framdeles kunde varda meddelade; då derjemte de underhandlingar,
som med vederbörande i Danmark inledts i anledning af samma
Riksdags antydan om att utgifterna för svenska kustbevakningen möjligen
skulle kunna nedsättas genom en förändrad lagstiftning å danska
sidan, ännu icke medfört något resultat, samt de sålunda väckta frågorna
följaktligen icke nu kunna föranleda till någon förändring i Utgiftsstaterna,
så och då jag icke heller för öfrig! har anledning ifrågasätta
Hägra ändringar i berörda stater, sådana de blifvit af Generaltullstyrelsen
föreslagna, hemställer jag, att desamma måtte i nåder gillas och
att Eders Kongl. Maj:t, jemte framläggande deraf till granskning äfven
af Riksdagen, dervid täcktes föreslå, att det under Sjunde Hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå'' till Tullverket
måtte bestämmas till 1,980,000 Rdr eller samma belopp, hvarmed de
för 1872 föreslagna Utgiftsstaterna sluta, och således det i nu gällande
Riksstat upptagna belopp minskas med 10,000 Rdr.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o i om Statsverket 1871.

5:o.

Departementschefen anmälde vidare, »hurusom Skogsstyrelsen uti
underdånigt Memorial den 22 nästlidna December, med erinran att i
den genom nådiga brefvet den 10 December 1869 för Styrelsen fastställda
Aflöningsstat, lönen för Styrelsens Vaktmästare upptagits till
500 Rdr förutom bostad, anfört att från den tid, då nämnda aflöning
af Styrelsen föreslogs, eller år 1867, Styrelsens göromål, enligt hvad
dess diarium utvisade, tredubblats, att i följd deraf Styrelsens beröring
med öfriga härvarande embetsverk blifvit i den mån ökad, att vaktmästaren,
hvilken jemväl hade att till Direktören vid det aflägset belägna
Skogsinstitutet fortskaffa de Styrelsens skrivelser, som berörde
detta läroverk, varit nödsakade anlita och bekosta biträde af en extra
vaktbetjent för att kunna medhinna de uträttning''^, som för Styrelsen
erfordrades, att i de flesta om ej alla öfriga embetsverk bär i staden
flera vaktbetjente funnes anställda, af hvilka den äldste stundom i lön
uppbure 700 Rdr, samt att med afseeende härå och då den ifrågavarande
Vaktmästarens nu utgående lön utgjorde en alltför otillräcklig ersättning
för den uppvaktning Styrelsen måste kunna påräkna, Styrelsen
funne sig höra hemställa, att från och med år 1871 lönen för Styrelsens
Vaktmästare måtte förhöjas med 150 Rdr till 650 Rdr årligen;
och hemställde i anledning häraf Departementschefen, som, i betraktande
af hvad Skogsstyrelsen anfört, ansåg Styrelsens Vaktmästare höra
komma i åtnjutande af enahanda aflöningsförhöjning som Kongl. Maj:t
liärförut funnit höra tillkomma de vid Statsdepartementernas expeditioner
anställda vaktbetjente, det Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska
att i sådant afseende det kontanta anslaget för Skogsväsendet, hvilket
nu utgjorde 337,678 Rdr 6 öre, måtte förhöjas med 100 Rdr.

Sedan Departementschefen härefter tillkännagifvit, »att han icke
hade anledning i underdånighet föreslå någon förändring rörande öfriga
under Sjunde Hufvudtiteln nu uppförda ordinarie anslag, anförde Departementschefen,
att, om man sammanställde Hufvudtitelns nuvarande
ordinarie anslagssumma med de af honom gjorda till dess ökande eller
minskande föranledande förslag, så visade sig att nämnda

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

summa..............................Rdr 6,578,900.

komme att ökas

dels, genom upptagande å Hufvudtiteln af ett mot den
nytillkomna inkomsten af Telegrafmedlen svarande nytt anslag
för Telegrafverket, med.............. 740,000,''

dels genom förhöjning af anslaget till Postverket
med ett mot Postmedlens beräknade tillväxt

svarande belopp af ... ................. 30,000

och dels genom förhöjning af anslagen till Finansdepartementets
expedition och till Skogsväsendet
med tillsammans................... 300. 770,300

Säger Rdr 7,349,200.

men deremot att minskas genom nedsättning af anslaget till
Tullverket med............................ 10,000,

så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... Rdr 7,339,200.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga
behof, svin borde anses tillhöra den extra statsregel eringen, yttrade
Departementschefen:

l:o.

»På sätt den al Eders Kongl. Magt den 7 Maj 1869 tillförordnade
Teaterkomitén i sitt den 21 Januari nästlidna år afgifna Betänkande
visat, har Kongl. Teaterns skuld, som den sista Juni 1863 utgjorde
96,522 Rdr 71 öre, under de derefter följande sex åren så vuxit,
att, oaktadt under tiden Teatern haft att uppbära ett ärligt statsanslag
af 75,000 Rdr, hvilket dock från och med början af 1869 nedsatts till

60,000 Rdr, och oaktadt Eders Kongl. Maj:t under samma 6 år af sina
enskilda medel bidragit till Teaterns utgifter med tillsammans icke mindre
än 547,821 Rdr 64 öre, skid den likväl den 1 Juli 1869 uppgått till
500,453 Rdr 64 öre.

»Den hufvudsakliga anledningen till en så högst betydande tillväxt
i skuldsumman är, enligt hvad komitén vidare visat, att söka i
det under spelåret 1862— 63 afslutade köpet af den nu s. k. Dramatiska
Teatern, hvilket köp ökat skuldbeloppet med 270,000 Rdr. Återstoden
af tillväxten kan anses utgöras af räntor å denna köpeskil -

56 Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ting, af utgifter för den inköpta fastighetens underhåll samt af räntor
och omsättningskostnader för den vid slutet af nämnda spelår i befintliga
och sedan alltjemt sig ökande sväfvande skulden.

»De tillgångar, den Kong!, theatern deremot eger, bestå af, jemte
nyssberörda fastighet, de för theaterns verksamhet afsedda samlingar åt
dekorationer, kostymer och annan materiel, hvilka enligt en af komitén
meddelad beräkning skulle i värde uppgå till 547,618 Rdr 97 öre.

»Att till skuldens betalande använda dessa tillgångar, i följd hvaraf
den Kong!. Theaterns verksamhet måste upphöra, skulle dock vara en
åtgärd, som endast genom den mest tvingande nödvändighet kunde försvaras,
och således icke nu torde ifrågakomma, icke heller kan jag för
min del tillstyrka, att tillgångar till betalande af åtminstone en väsendtlig
del af skulden anskaffas genom att åter försälja den Dramatiska
tlieatern. Inköpet deraf skedde hufvudsakligen för att, till afhjelpande
af ett länge känd! behof, åt de båda scener, den Dramatiska och den
Lyriska, hvari theaterns personal är fördelad, bereda hvar sin efter de
särskilda konstgrenarnes olika fordringar lämpad särskild skådebana, och
den dramatiska theatern har icke allenast ur konstnärlig synpunkt visat
sig väl motsvara det med dess inköpande afsedda ändamål, utan äfven i
ekonomiskt hänseende lenmat ett, särdeles på sista tiden, tillfredsställande
resultat. Det skulle således i derå afseende.!! vara en förlust att nu åter
afhända sig densamma.

»Emellertid måste någon åtgärd vidtagas för att befria den Kong!,
theatern från en skuldbörda, som naturligen ej kan annat än verka för -kittande på dess verksamhet, och då frågan gäller upprätthållande af en
konstanstalt, som onekligen efter sina krafter i allmänhet väl fyllt sin
uppgift och gjort fosterlandet heder, torde det ej kunna bet vid as att
Riksdagen, om dess medverkan påkallas, skall finnas villig att till ändamålet
bidraga. Denna utväg synes mig ock så mycket heldre kunna
anlitas som, enligt åtskilliga åt komitén uppgjorda beräkningar, grundad
anledning förefinnes till det antagande att, så framt den skuldbörda, som
nu trycker den Kong!, theatern, varder helt och hållet aflyfta^, dess inkomster,
med bibehållande af nuvarande anslag, skola, blifva tillräckliga
att bestrida utgifterna så att någon betydligare brist icke vidare bör
uppstå.

»Deri ifrågavarande skulder! utgjorde, såsom ofvan nämnts, vid slutet
af spelåret 1868—1869 en summa af mer än 500,000 Rdr. Sedermera
har den något nedgått så att, enligt en mig lemnad uppgift,
densamma kan antagas den 1 -Juli 1870 hafva utgjort 468,140 Rdr.

»Denna minskning har kunnat åstadkommas endast derigenom, att
på sista tiden vid nya pjesers uppsättande begagnats redan befintliga

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

förråd af kostymer och dekorationer, utan att hvad af förråderna sålunda
förbrukats blifvit genom nyanskaffning ersatt. Det är emellertid klart,
att ett sådant hushållningssätt icke kan länge fortfara, och den minskning
af skulden som under det senaste året egt rum, är derföre icke
att äfven för framtiden påräkna, såvida ej särskilda åtgärder dertill vidtagas.

Den nämnda skuldsumman 468,140 Rall- består af:

Bank-kreditiv och annan sväfvande skuld .... 190,000.

Skuld till Eders Kongl. Maj:ts Imf hål Iningskassa 47,000. 237 000

Återstående skuld å inköpssumman för Dramatiska Thea tern

••••;••............................. 201,140.

Skuld till Sjuk- och Begrafningskassa» för de vid Kongl.

Theatern anställda arbetare och betjente.............. 30 000.

Summa R:dr 468,140.

»Af dessa särskilda poster torde till en början skulden till sjukoch
begrafningskassa» kunna helt och hållet lemnas å sido. Nämnda
kassa måste nemligen efter den utredning af dess tillkomst och ändamål,
som komité» meddelat, anses såsom eu den Kongl. Theaterns egen tillhörighet
och, då af dess kapitalfond 30,000 R:dr numera användts i
Theaterns rörelse, har derigenom icke för theatern uppkommit någon
egentlig skuld, som behöfver derifrån återbetalas, om än theatern må anses
vara förpligta^ ansvara för de begrafning^- och öfrig» understöd, som
enligt kassans reglemente höra derifrån utgå. Denna skuld kan således
utan olägenhet lemnas att tills vidare qvarstå på Kong], Theaterns debet.

»Etter afdrag af dessa 30,000 R:dr återstår såsom egentlig skuld
vid utgången af spelåret 1869 — 1870 ett belopp af 438,140 R:dr. Det
lärer dock icke behöfva ifrågasättas, att hela detta belopp skulle betalas
af Riksdagen. Enligt hvad chefen för Eders Kongl. Maj:ts Hofförvaltmng
meddelat mig, skall nemligen Eders Maj:t med vilkor, att Riksdagen
genom inköp för Statsverkets läkning af Dramatiska Theaterhuset med
tillhörigheter för ofvannämnda köpeskilling eller 270,000 Ihdr., försäkra)-deri Dramatiska lika väl som den Lyriska scenen om att för sin verksamhet
få begagna sin särskilda skådebana — i nåder vara benägen att
åtaga sig liqviden för hela det öfrig» skuldbeloppet och derjemte tillåta,
att betalningen af nyssberörda 270,000 Rall- må fördelas på'' innevarande
och nästföljande tv änne år med en tredjedel på hvardera året,

»I följd af detta nådiga medgifvande, som kan för Eders Kongl.
Magt medföra en enskild uppoffring af omkring 168,000 R:dr, kommer
alltså den summa, som för ordnande af Kong], theaterns financiel!» ställBihi
till RiJcsd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. $

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ning behöfver hos Riksdagen begäras, att inskränkas till det belopp, för
hvilket Statsverket kan anses erhålla full valuta i den välbelägna och
för sitt ändamål äfven i (ifrigt synnerligen lämpliga fastighet med tillhörigheter,
hvilken nu begagnas för den Kongl. theaterns dramatiska
scen och för framtiden skulle, såsom åt denna scen upplåten, upptagas
bland Kronans egendomar.

»Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t med tillkännagifvande
af sin nådiga afsigt att liqvidera deri Kongl. theaterns gäld
med undantag af ofvannämnde skuld till sjuk- och begrafningskassa^,
täcktes af Riksdagen aska, att deremot måtte beviljas ett belopp af 270,000
R:dr att, till inlösen för Statsverkets räkning af det Dramatiska theaterhuset,
hvilket då skulle fritt från inteckningar till Statsverket öfverlemnas,
utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1871, 1872 och 1873
samt att i följd deraf Riksdagen villo nu anvisa ett extra anslag, motsvarande
två tredjedelar af nämnde belopp eller 180,000 R:dr, deraf likväl
hälften eller 90,000 R:dr skulle utgå redan under innevarande år.»

2:o.

Departementschefen erinrade härefter, hurusom Kammar-kollegium,
på sätt redan den 23 nästlidne December blifvit i underdånighet anmäldt,
den 11 förutgångne November afgifvit berättelse om Jordeboksarbetet
i kollegium sedan den 26 November 1869, då senaste berättelsen
afgafs, och dervid tillkännagifvit, att alla ränteförvandlingsuträkningar
nu voro granskade och, rättade eller omskrifne, till orterna afsända med
undantag af uträkningarne för Westerbottens läns andra fögderi, indika
redan länge varit granskade, men icke kunnat afsända^ emedan fögderiets
häradsskrifvare affordrade förklaringar öfver åtskilliga vid granskningen
gjorda anmärkningar ännu icke inkommit, att af de upprättade
nya jordeböckerna för Stockholms, Skaraborgs, Kronobergs och Blekinge
län granskningen påbörjats och så långt framskridit, att desamma antagligen
inom 1871 års slut kunde, rättade eller omarbetade, till länen
afgå, att efter Jordebok skontorets upplösning till följd af nådiga beslutet
den 25 Maj 1870 donna granskning försiggått i kollegii provinskontor
på 4 afdelningar, hvardera med en föreståndare och biträden, hvilka sednare
för närvarande utgjorde 11, att det för år 1871 begärda anslaget
till jordeboksarbetet vore beräknad t fqr nämnda antal afdelningar, och
att kollegium ansåge sig ännu icke höra föreslå någon tillökning i detta
antal, enär kollegium icke vore förvissadt, att fullt lämpliga personer till
föreståndare för de nya afdelningarne skulle vid 1872 års början vara
att tillgå. Kollegium anhöll derföre, att Kongl. Maj:t täcktes af näst

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

sammanträdande riksdag äska 15,000 R:dr att under år 1872 användas
till granskning inom kollegium af de nya jordeböckerna; Och som Kong!.
Maj:t redan vid ärendets föredragning den 23 nästlidne December beslutat
bifalla donna anhållan, hemställde Departementschefen nu, att bemälde
nådiga beslut måtte få iakttagas vid upprättande af Propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof

Vidare hemställde Departementschefen, det Kong! Maj:t täcktes af
Riksdagen äska

3-o.

att det i nu gällande Riksstat för Skogsinstitutet uppförda extra anslag,
13,100 R:dr, måtte beviljas att utgå jemväl under 1872, samt

4:o

att det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1871 finnes å extra
stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys
förvaltningskostnader, må jemväl för år 1872 varda på enahanda sätt
anvisadt;

Och korume, derest de af Departementschefen nu gjorda hemställanden
gillades, de extra anslag, hvarom framställning borde göras under
Sjunde Hufvudtiteln, att blifva följande:

1. Till inlösande för Statsverkets rökning af det s. k. Dramatiska

theaterliuset, för 1871 Rall- 90,000 och för 1872 likaledes . . . 90,000.

2. Till granskning inom Kammar-kollegium af nya jor deböcker.

................................ 15,000.

3. Till Skogsinstitutet .................... 13,100.

4. Till bestridande af förvaltningskostnader för Sfi tiar thelemy,

förslagsanslag......................... 25,000,

Tillsammans extra anslag för 1872 R:dr 143,100,

och 90,000 R:dr att utgå under år 1871.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande Departementschefen,
på sätt bär ofvan förmäles, hemställt såväl
rörande Post- Telegraf- och Tullverken, med de för dessa verk
erforderliga anslag, som beträffande öfriga ordinarie och extra
anslag under Sjunde Hufvudtiteln ■ och behagade Hans Maj:t
Konungen dertill i alla delar lemna nådigt bifall.

Bil. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde
Hufvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande
Departementschefer pröfvade, anhöll chefen för Finansdepartementet,
Statsrådet Wsern att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde
regleringen af

Nionde Hufvudtiteln

omfattande Pensions- och Indragningsstaterna.

1 sådant afseende erinrade Departamentschefen till en början, hvad
anginge:

Pensionsstaten.

att, sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 årens Riksdag med bifall till
framstäldt nådigt förslag om bildande af en pensionsanstalt för fartygsbefälhafvare,
styrman och annat sjöfolk, medgifvit, att till eu sådan pensionsanstalt
finge af tullmedlen utgå ett emot den så kallade föringen
ungefärligen svarande belopp, hvilket skulle bestämmas i förhållande till
lästetalet af de fartyg, till hvilkas besättningar fö ring utgått och med
detta efter vissa grunder ökas, så att för det dåvarande, enär lästetalet
af de till utrikes sjöfart begagnade svenska fartyg under sistförfluten
åren uppgått till emellan 110,000 och 120,000 läster, anslaget fastställdes
till 24,000 R:dr, eller närmast det belopp, som föringen vid donna tidpunkt
utgjorde, men framdeles blefve ökadt med 1,000 R:dr för hvarje
fullt femtusental utöfver 120,000, hvarmed lästetalet å sådana fartyg kunde
komma att tillväxa, så och efter det Kongl. Maj:t, som på grund häraf den
29 Januari 1864 förordna! om inrättande af en dylik pensionsanstalt och
för densamma fastställt reglemente, uti nådig Proposition till 1865 —1866
årens Riksdag äskat, att ofvannämnda belopp 24,000 R:dr måtte å Nionde
hufvudtiteln uppföras under rubrik: Bidrag till Handelsflottans Pensionsanstalt
att af tullmedlen direkte utgå, förslagsanslag, Idel denna framställning
af Rikets Ständer på det sätt bifallen, att beloppet 24,000 R:dr uti
1867 års Riksstat uppfördes, men icke såsom förslagsanslag utan under
benämning reservationsanslag, hvilken egenskap anslaget fortfarande bibehållit
äfven sedan det till följd af indragning utaf anslaget till Handels-
och Sjöfartsfonden vid. 1869 års Riksdag höjdes med ett belopp af

50,000 R:dr, motsvarande dét förut från nämnda fond till pensionsanstalten
utgående bidrag.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Direktionen öfver pensionsanstalten, som för hvardera af åren
1867 och 1868 från Generaltullstyrelsen utbekommit hela det beviljade
anslaget 24,000 Rdr årligen, både derjemte, enligt hvad Statskontoret
nu anmält, under år 1868 uppburit ett belopp af 1,000 Rdr såsom tillökning
i 1867 års anslag. Då nämnde pensionsanstalt jemlik! 1 § 1
mom. af det för densamma utfärdade Reglemente blifvit i nåder tillförsäkrad!
att, i enlighet med ofvannämnda beräkningsgrund, från
Statsverk^! utbekomma ifrågavarande ersättning, men det för ändamålet
i Riksstaten uppförda reservationsanslag, såsom sådan!, icke
finge öfverskridas, både deri brist i 1867 års anslag, som sålunda uppkommit,
af Statskontoret ansetts böra uti 1868 års Rikshufvudbok öfverföras
till sådana öfverskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande
anmälas; och hemställde Statskontoret nu, det Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen gorå framställning derom, att ifrågavarande anslag i
öfverensstämmelse med de för dess beräknande af Riksdagen bestämda
grunder finge uppföras såsom förslagsanslag.

, För egen del yttrade Departementschefen att, då lästetalet af de
i utrikes sjöfart använda svenska fartyg på de senare åren så tillvuxit,
att berörda lästetal, som vid 1862—1863 årens riksdag antogs till

120.000 svåra läster (69,120 nyläster), deremot, enligt Kommerskollegii
berättelser, uppgått 1868 till 73,438 nyläster och 1869 till 81,196 dylika
läster, så syntes ock enligt ofvannämnda grunder, som innehöllo,
att det mot föringen svarande belopp, hvilket anvisades att från tullmedlen
utgå till pensionsanstalten, skulle utöfver 24,000 Rdr ökas med

1.000 Rdr för hvarje femtusental svåra läster, hvarmed lästetalet å
ifrågavarande fartyg komme att tillväxa utöfver 120,000 dylika läster,
den del af det för pensionsanstalten nu uppförda anslag, som utgjordes
af omförmälda, föringen motsvarande belopp, efter beräkning af ''ofvannämnda
lästetal för år 1869 böra förhöjas med 4,000 Rdr; och hemställde
Departementschefen derföre, det'' Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
åska ej mindre en sådan förhöjning, hvarigenom hela reservationsanslaget
till Handelsflottans pensionsanstalt komme att utgöra

78.000 Rdr, än äfven, med afseende å den ytterligare tillväxt i förrberörda
lästetal, som sedan år 1869 kunde hafva egt rum,, att samma
anslag måtte uppföras såsom förslagsvis beräknad! i den mening, att
den utbetalning till pensionsanstalten, som på grund af nämnda anslag
finge ega ruin, skulle, utöfver de 50,000 Rdr, som vid 1869 års riksdag
beviljats i ställe! för det förut utgående bidraget från Handelsoch
Sjöfartsfonden, utgöra, såsom motsvarande föringen, dels 24,000
Rdr och dels derjemte 1,000 Rdr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster

02 Bil N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

(5,000 svåra läster), hvarmed lästetalet å svenska i utrikes sjöfart använda
fartyg öfverstege 69,120 nyläster (120,000 svåra läster).

Med iakttagande af sålunda föreslagna förhöjning skulle pensionsstatsanslagen,
hvilka nu utgjorde 633,357 Rdr 99 öre, komma att
uppgå till 637,357 Rdr 99 öre.

Vidkommande derefter

Allmänna Indragningsstaten

erinrade Departementschefen, att härvid herde iakttagas Kongl. Maj:ts
på nedannämnda departementers föredragning, dels innevarande dag
och dels, enligt Finansdepartementet tillhandakomma- protokollsutdrag,
förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande
framställningar, nemligen:

På Justitiedepartementets föredragning,

att för soldaten vid Westgöta regemente Gustaf Munters enka
Maja Stina Svensdotter Munter må å Allmänna Indragningsstaten uppföras
dels en årlig pension af 50 Rdr att utgå från innevarande års
början, så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af
hennes och Munters tre minderåriga barn, dottern Caj sa Lisa, född
den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867
och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870, ett belopp af 25 Rdr,
att likaledes från början af innevarande år och framgent årligen utbetalas,
intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden
afgår.

På Landtförsvarsdepartementets föredragning,

att furiren vid Första Lifgrenadierregementet, sergeanten Carl
Isaak Adolf Gyllenliammar må med månaden näst efter den, hvari han
erhåller afsked ur krigstjensten, uppföras på Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid åt en årlig pension till
belopp af 300 Rdr, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande
aflöningsförmåner; dock med vilkor att Gyllenliammar, som, enligt hvad
Direktionen öfver Arméens Pensionskassa upplyst, redan vore berättigad
att , mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten,
framdeles komma i åtnjutande af pension från nämnda kassa, skulle

Bil. N:o 6 till Kongl. Majrts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

åligga att, från deri tidpunkt, då lian sålunda egde uppbära pension
från berörde kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning
i pensionen på indragningsstat;

aft Löjtnanten vid Kalmar regemente Philip von Krusenstjerna
må med månaden näst efter den, hvari han erhåller nådigt afsked från
krigstjensten, uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 450 Rdr,
motsvarande von Krusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor,
att lian från tjensten afgår innan han blifver till pension ur Armé
ens pensionskassa berättigad; samt

att till understöd, åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
måtte för år 1872 anvisas samma belopp, som för innevarande
år beviljats eller 20,000 Rdr.

På Sjö försvarsdepartementets föredragning,

att den nu å Femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat jemte
de till densamma utgående aflöningar, hvilka för närvarande utgjorde
20,799 Rdr 98 öre måtte till Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas,
och

att extra Bataljonsläkaren Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall'',
född Svensson, måtte uppföras å Allmänna Indragningsstaten till
åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Rdr,
motsvarande beloppet af det gratial, som från Amiralitetskrigsmanskassan
tillkomma Andre bataljonsläkares enka.

På Civildepartementets föredragning,

att Professoren J. S. Bagges enka Anna Margaretha ödman
måtte tilläggas en årlig pension af 500 Rdr att utgå från och med år
1872 och

att Länsmannen i Walbo härads norra distrikt af Elfsborgs län
Emanuel Sandberg må uppföras å Allmänna Indragningsstaten att, från
och med månaden näst efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid
derifrån komma i åtnjutande af en mot 3/4 af länsmanslönen svarande
pension af 525 Rdr.

På Ecklesiastikdepartementets föredragning,

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Wisby, Per Arvid Säve
må, efter erhållet afsked från adjunktsbefattningen, uppföras å Allmänna
Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af

2,000 Rdr årlig pension,

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Jönköping Johan August
.Lagerqvist må å Allmänna Indragningsstaten erhålla lifstidspension till

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

belopp af 1,125 Rdr att utgå från och med månaden näst efter den,
under hvilken afsked från tj ensten varder honom beviljadt, samt

att å Allmänna Indragningsstaten uppföres såsom understöd åt
Rektorn vid Elementarläroverket i Carlskrona Carl Rääfs enka, Henrietta
Katarina Nordström, under hennes återstående lifstid ett belopp
af 300 Rdr för år, räknadt från den 1 Maj 1871, då det henne tillkommande
ordinarie nådår går till ända.

Departementschefen hemställde härefter i anledning af en till
Finansdepartementet inkommen, af Skogsstyrelsen förordad underdånig
ansökning, hvaruti förre Underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen
i Skaraborgs län Conrad- Koos anhållit om pension, att, då, enligt
företedda intyg, Roos, som är född år 1804, tjenstgjort såsom
skogsbetjent sedan år 1828 eller under mer än 41 år, till dess han på
derom framställd begäran i Januari 1870 erhöll afsked, och under tiden
med utmärkt nit och ordentlighet skott sin befattning, Kongl. Maj:t,
som vid detta ärendes anmälande den 31 Mars nästlidna år fann godt
tillägga Roos en gratifikation af 150 Rdr, nu täcktes föreslå, det Riksdagen
villo medgifva honom årlig pension å Allmänna Indragningsstaten
till samma belopp.

Sedan Kongl. Maj:t den 23 Oktober 1854 förordna!, att en föreslagen
sänkning af sjön Eldmörja!! i Elfsborgs län skulle verkställas
och kostnaden såväl för sjelfva arbetet, som för erforderliga jordersättningar
och inlösen af de genom vattenledningen skadade qvarnar bestridas
af skogsplanteringskassan; så och efter det genom donna sjösänkning
ett häradsskrifvarebostället Störa Hjerpetorp ko 1 tillhörigt
qvarnfall gått förloradt samt, vid en af landtmätare med godo män hållen
syn, qvarnrättigheten vid bostället uppskattats till 500 Rdr Eko,
deraf boställshafvaren ansetts böra tillkomma afkastning efter 5 procent
med 25 Rdr samma mynt årligen, hade, uppå framställning af arrendator!!
Jonas Niclasson, hvilken genom kontrakt med Kammarkollegium
för eu tid af 30 år, räknade från midfasta!! 1848, arrenderat ofvan -

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nämnda numera till Statsverket indragna boställe, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län medelst Utslag den 28 September
1865 förklarat bemälde Jonas Niclasson berättigad att under återstå-.;
ende arrendetiden från och med år 1862 af allmänna medel för förlusten
genom qvarnens mistning erhålla ersättning med 37 Rdr 50 öre
Riksmynt för år räknadt, och berörda Utslag, efter det Kammarkollegium
i målet sig yttrat, blifvit genom Kongl. Maj:ts Resolution deri 6
Augusti 1869 i donna del gilladt, med nådigt förklarande, att ersättningsbeloppet
borde för liden till och med år 1869 utgå af skogsplanteringskassan,
men för den derefter följande liden förskjutas af länets Ränteri,
intilldess utgiften kunde varda å stat uppförd; och hade Kongl. Maj:t
den 27 Oktober nästlidna år, jemte meddelande af föreskrift, att det
belopp, som uti ifrågavarande afseende blifvit för år 1870 af Ränteriet
förskjutet, skulle godtgöras af besparingarne å Sjunde Hufvudtiteln,
tillika i nåder besluta! att till näst sammanträdande Riksdag aflåta
framställning om omförmälda årliga utgifts uppförande å Allmänna Indragningsstaten
att från och med år 1871 derifrån utgå; hemställande
Departementschefen nu, att detta nådiga beslut måtte få iakttagas vid
uppgörande af Propositionen rörande Statsverkets tillstånd och behof.

Departementschefen anmälde härefter, hurusom, i fråga om bestämmande
af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å sparmålen
under sådana löner, som innehafvarne tillträdi före statsreglering en vid
1840—1841 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den mån
medelpriset öfverstege 7 Rdr Eko eller 10 Rdr 50 öre tunnan, särskild
ersättning jemlik! Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från Allmänna
Indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i
dess ofvan omförmälda Berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å
spanmålen utgjort:

För kubikfot. För tunna.

för år 1868 ....................... 3,05. 19,21.

» » 1869 ....................... 3,02. 19,03.

» » 1870 ....................... 2,02. 12,73.

eller i medeltal 2 Rdr 69 öre för kubikfot och 16 Rdr 99 öre för
tunna; och tillstyrkte Departementschefen, att ofvanberörda ersättning
måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 16 Rdr 99 öre för
tunna, i, följd hvaraf och då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 9

66 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

beloppet af den spanna ål, som inbegrepes under lönerna för äldre, innan
vidtagandet af 1841 års statsreglering, utnämnda embets- och
tjensteman in. fl., för närvarande utgjorde 569 tunnor samt således den
ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälde löntagare
tillkomma, uppginge efter 6 Rdr 49 öre för tunnan till 3,692 Rdr 81
öre, Departementschefen i likhet med Statskontoret ansåg det till bestridande
af berörda utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga
anslag lämpligen kunna för år 1872 bestämmas i rundt tal till 3,700
Riksdaler.

Då för bestridande af de utgifter, som i följd af den nu å Femte
Hufvudtiteln upptagna Indragningsstatens öfverflyttning till Allmänna
Indragningsstaten skulle för sistnämnda stat uppkomma, erfordrades
att förslagsanslaget för Allmänna Indragningsstaten, hvilket nu utgjorde
............................Rdr 892,842: Öl.

ökades med .......................- » 20,799: 98.

Tillsammans Rdr 913,641: 99.
hvaremot öfriga anvisningar å samma stat, som komme att hos Riksdagen
äskas, skäligen kunde antagas blifva ungefärligen motsvarade
af de besparingar för ifrågavarande anslag, som genom äldre pensionstagares
afgång uppkomma, så hemställde Departementschefen, att anslaget
till Allmänna Indragningsstaten måtte bestämmas till nyssnämnde
summa.....................Rdr 913,641: 99.

ökad, för vinnande af jemn slutsumma å Riks staten
i sin helhet, med.................... »- ----- 2.

samt således blifva...................Rdr 913,642: 1.

Och skulle, om härtill lades beloppet af pensionsstatsanslagen.
................... »____ 637,357: 99.

summan af de ordinarie anslagen under Nionde

Hufvudtiteln uppgå till.................Rdr 1,551,000: —

Beträffande nu extra anslag under denna Hufvudtitel, så erinrade
Departementschefen, hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af
Fjerde och Femte Hufvudtitlarne på vederbörande departementers föredragning
beslutat i sådant afseende föreslå:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

att hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras
för upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta
bidrag måtte för år 1872 få utgå till samma belopp, som för innevarande
år finnes anvisadt eller.............Rdr 85,500: —

med skyldighet för pensionskassan att till Riksgäldskontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda
vederlag för de till, Statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt ruin,
eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse
för Pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper
hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor
del deraf varit för ändamålet behöfligt samt att, i händelse
det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna,

att vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordrades
för fortfarande tillämpning af nu gällande pension sstater
den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860,
detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda be ''

räkning, bestämmas för år 1872 till............. 245,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som
för Armé ens Pensionskassa under samma år kunde uppstå
genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och
att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgåfves den 1
April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets
belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående
årets utgifter;

att såsom extra anslag för år 1872 må anvisas följande
två kreditiver, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan
i stånd att till sjöförsvarets embete- och
tjenstemän samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner, enligt de för kassan nu gällande pensionsgrundor,
än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande................. 75,000: —

dels för upprätthållande af den för Sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering . . 40,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att

Transport Rdr 445,500: —

«8

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Rdr 445,500: —
å berörda kreditiv under loppet af år 1872 lyfta hvad för
omförmälda behof blifver erforderligt.

Summan af de extra anslagen under Nionde Hufvud titeln

skulle alltså blifva........v.........Rdr 445,500: —

Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering
af anslagen under Nionde Hufvudtiteln i underdånighet
hemställt, biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter
och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt
och godkändt.

Departementschefen anmälde vidare, att Statskontoret vid sin
oftaberörda Berättelse bifogat en förteckning å de af Statskontoret intill
den 15 sistlidne November under förskottstitel anordnade medel,
hvilka borde af Riksdagen ersättas, uppgående, med inb Bråkning deribland
dels af ofvannämnda till Handelsflottans Pensionsanstalt år 1868
utbetalta 1,000 Rdr och dels af åtskilliga smärre utbetalningar för
folkundervisningen under åren 1864—1866, tillsammans 1,189 Rdr 50
öre, till inalles 22,041 Rdr 36 öre.

Och behagade Hans Maj:t Konungen på Statsrådets
tillstyrkande förordna, att detta förhållande skulle
för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den
nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och
behof samt förenämnda förteckning jemte öfriga för
statsreglering^ nödiga handlingar tillställas Statsutskottet.

Härefter yttrade Departementschefen i underdånighet:

»Sedan statsregleringens särskilda delar nu underkastats Eders
Maj:ts pröfning, anhåller jag att för Eders Maj:t få framställa sammanfattningen
af det hela och förslag till behofvens fyllande.

»aStatsverket» utgifter för är 1872 skulle enligt de förslag, som af
Eders Maj:t blifvit godkända, utfalla under särskilda hufvudtitlar sålunda:

Första Hufvudtiteln: Ordinarie.............. . 1,417,000: —

Andra d:o: Ordinarie........ 2,553,700.

Extra ordinarie .... 80,000. ^ 633 700•

Transport 4,050,700: —

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 69

Tredje Fjerde	Hufvudtiteln d:o:	Ordinarie........ Ordinarie........ Extra ordinarie (utom de för försvarsverket särskild! erforderliga 17,200,000 Rdr) . . . .
Femte	d:o:	Ordinarie........ Extra ordinarie ....
Sjette	d:o:	Ordinarie........ Extra ordinarie ....
Sjunde	d:o:	Ordinarie........ Extra ordinarie ....
Åttonde	d:o:	Ordinarie........ Extra ordinarie ....
Nionde	d:o:	Ordinarie........ Extra ordinarie ....

Transport 4,050,700: —

....... 603,800: —

11,238,200.

797,700.	12,035,900:
3,932,400.
920,000	4,852,400:
7,905,800.
5,642,700.	13,548,500:
7,339,200.
143,100.	7,482,300:
5,555,300.
437,900.	5,993,200:
1,551,000.
445,500.	1,996,500:

50,563,300

och deremot Statsverkets inkomster enligt den af Eders

Maj:t godkända beräkning uppgå till.......... 45,610,000: —

hvadan till utgifternas bestridande ytterligare erfordras 4,953,300: —
men då af de under Sjette Hufvudtiteln upptagna extra

ordinarie anslag......................... 360,000: —

åro afsedda att direkte från Riksgäldskontoret utbetalas,
så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1872
bör Statskontoret från Riksgäldskontoret tillhandahålla
.............................Rdr 4,593,300:

»Förutom det belopp af högst 6 millioner Rdr, som Eders Näjd,
utaf de af Chefen för Landtförsvarsdepartementet såsom för befästningarne
och försvarsmaterielens iståndsättande oundvikligen behöflige anmälde
17,200,000 Rdr vill af Riksdagen begära skola und^r åren 1871
och 1872 ställas till Eders Majds disposition och om anskaffande af
medel till Indika jag anhåller att sär skil dt få yttra mig, har Eders
Näjd beslutat att för år 1871 af Riksdagen begära:
ersättning för åtskilliga af Statskontoret förskottsvis be .

stridda utgifter....................Rdr 22,041: 36.

till uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper . 34,935: 40.

Transport 56,976: 76.

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport 56,976: 76,

en tredjedel af köpeskillingen för Dramatiska theaterns

hus................ 90,000: —

hälften af köpesnmman för Meinanderska myntsamlingen
.............................. 10,000: —

37.

88.

tillsammans.......................Rdr 156,976: 76.

»Beträffande derefter Riksgäldskontorets behof för åren 1871 och
1872 och tillgångarne till deras fyllande, så har jag deröfver af Fullmäktige
erhållit en beräkning, hvilken jag nu tillika med de tillägg
och förslag, hvartill den ger mig ledning, anhåller att för Eders Maj:t
få föredraga.

För år 1871

upptagas Riksgäldskontor ets utgifter af fullmäktige sålunda:

Anslaget till Eders Maj:t...............Rdr 300,000

Räntor och amortering på skulder............ 8,457,075

Statsfyllnadssumman till Statskontoret.......... 1,527,000

Å Riksgäldskontor^ anvisade extra statsanslag..... 667,013

Återstoden af det för rikets försvar anvisade kreditiv . 1,400,000

Riksdags- och Revisionskostnader............. 425,000

Diverse utgifter....................... 141,000

Dertill kommer:

Brister i beräknade stats-inkomster och förslagsanslag
för år 1869 efter afdrag af öfverskott och besparingar
för samma år, enligt en från Statskontoret meddelad
approximativ uppgift............... 1,162,022: —

och om nyssnämnda af Eders Maj:t begärda anslag för

1871 af Riksdagen beviljas............... 156,976: 76.

Sammanlagd!......................Rdr 14,236,088: 01.

Riksgäld skönt or ets tillgångar och inkomster för samma tid äro åter:

Beräknad behållning vid 1870 års slut.......Rdr 1,563,959: 57.

Tills vidare förräntade medel............... 318,000

Kapital- och ränte-inbetalningar.............. 1,176,308

Allmän bevillning för år 1870 ............... 2,600,000

Kort- och tidnings-stämpel-afgifter, m. in......... .150,000

Äldre depositions-medel.................. 1,200

Skogsplanteringskassans och Christianstads läns Flyg,
sandsplanteringsfonds behållningar, af Fullmäktige

enligt sednaste Riksdags beräkning upptagne till _______

Transport 5,809,467: 57.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Reta

125.000 Reta, men enligt en approximativ uppskattning,
som jag från Statskontoret erhållit, sannolikt uppgående
:

Skogsplanteringskassan till.......Rdr 133,558: 66.

Flygsandsplanteringsfonden....... „ 73,953: 82.

Ilndsättningsmedel, hvalka utlånade efter 1867 och 1868
årens missväxter, nu höra till Riksgäldskontor återbetalas.
Fullmäktige hafva blott upptagit godtgörelsen
för de lån, som blifvit utlemnade af det anslag å

340.000 Rdr, som af 1869 års Riksdag särskild! beviljades,
och af hvilka lån under år 1871 bör inflyta
................ Rdr 65,466: 67.

men dessutom äro återbetalningar å

andra dylika lån, lemnade dels af
undsättningsmedel, dels från mindre
kreditivet, förfallne till belopp af . . „ 537,613: 94.

Bankovinsten för år 1869 ...................

Behållningar från Femte Hufvud titeln...........

Genom 1870 års Femprocentslån..............

Till dessa af Fullmäktige i Riksgäldskontor beräknade
inkomstposter torda likväl höra läggas

dels öfverskott på Statsverkets inkomster för år 1870:
Järnvägstrafik medel, h vilka i inkomst under året lemna!

mer än........... 6,735,000: —

efter afdrag af
Underhålls- och driftkostnader
in. m........ 4,330,000: —

5,809,467: 57.

207,512: 48.

603,080: 61.
1,500,000: —
768,000: —
2,085,000: —

2,405,000: -

Riksdagen har beräkna!:

J ernvägstrafikmedlen
till...... 6,500,000.

och trafikutgifterna
till. . . 4,300,000. 2,200,000: -

Skogsmedel, enligt telegram från de norrländska
länen och beräkning för den

öfriga delen af riket..... 300,000.

Riksdagens beräkning..... 236,300.

Transport Rdr

205,000: -

63,700: —-268,700: —

10,973,060: 66.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport 268,700: — 10,973,060: 66.
Tullmedel, enligt telegram från alla de
väsendtligare stationerna. . 15,774,770.

Riksstaten upptager..... 14,000,000. 1.774.77O: _

Stämpelpappersmedel, enligt beräkning i

Statskontoret......... 1,335,000.

beräknade af Riksdagen till. 1,300,000. 35 000: _

Bränvinstillverkn ngsafgift, enligt uppgift

från kontrollbyrån.....11,000,830.

af Riksdagen beräknade till . 9,800,000. 1,200,830: _

3,279^3(307 —

hvaraf till Riksgäldskon toret blifVit
lemnade och i Fullmäktiges beräkning
öfver behållningen vid 1870 års slut

ingått.................... 1,000,000: — 2,279,300: —

dels ytterligare å nedannämude fonder och reservationsanslag
irmestående behållningar, hvilka enligt Kongl.

Maj:ts beslut böra till Riksgäldskontoret öfverlemnas:
å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden
hushållning enligt Kongl. Maj:ts beslut den 10 sist -

lidne Juni.................. 36,341: 13.

å konsulsfonden, enligt Kongl. Maj:ts beslut
den 25 sistlidne November...... 40,000: —

å Nionde Hufvudtitelus reservationsanslag
till blesserade Officerare, enligt Kongl.

Maj:ts beslut af den 27 nästlidne December 42,800; —
samt å Åttonde Hufvudtitelus reservationsanslag
till Elementarläroverken, enligt

Kongl. Maj:ts beslut af denna dag .... 100,000: — 219 141: 13.

Sammanlagdt...................... R:dr 13,471,501: 79.

och följaktligen bristen vid 1871 års slut blifva . ,,_764,586: 22.

R:dr 14,236,088: Öl.

För 1872

beräknar jag Biksgäldskontorets utgifter på följande sätt:

Bristen vid 1871 års slut.................... 764,586: 22.

af Fullmäktige uppgifne utgiftsposter:

Anslaget till Eders Kongl. Maj:t............... 300,000: —

Transport 1,064,586: 22.

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1811.

1,064,586: .22.

Transport

Räntor och amortering å skulder..... 8,886,295: 37.

hvartill jag tillägger ränta å det belopp,
som jag anser höra under år 1871 för
jern vägsbyggnader och till omsättning
af äldre lån uppi ån as........... 380,000: —

Extra statsanslag, som direkte från Riksgäldskontoret utgå:

redan beslutade................ 140,148: —

af Eders Maj:t nu begärda......... 360,000: —

Riksdags- och revisionskostnåder............... 425.000

Diverse utgifter......................... 141,000

samt slutligen: enligt förestående beräkning af Statsverkets
utgifter och inkomster, Statsfyllnadssumman för
år 1872 ............................ 4,593,300:

9,266,295: 37.

500,148

15,990,329: 59.
med ledning af

Sammanlagdt.......................R:dr

Riksgäldskontoret* inkomster upptager jag deremot
Fullmäktiges uppgifter sålunda:

Kapital- och ränteinbetalningar............... 1,203,736

Allmän bevillning för år 1871 ................ 2,600,000

Kort- och Tidningsstämpflafgiften in. in........... 150,000

Äldre depositionsmedel..................... 1,200:

Undsättningsmedel, som 1872 höra återbetalas, och vid
beräkning af hvilka jag, på sätt äfven för 1871 skett,

till de af Fullmäktige upptagna..... 65,466: 67.

som blott äro återbetalningarne å de lån,
hvilka utgått från det särskilda anslaget

å 340,000 Rall-, tillagt ytterligare förfallne 708,815: 63. 774 282-

Sammanlagdt........................R:dr 4,729,218: 30-

»Vid denna beräkning äro tvänne anmärkningar att gorå:
den ena att, ehuru i deri händelse,- att det af Eders Kongl. Maj:t
under Åttonde Hufvudtiteln äskade anslag till folkskoleväsendets understöd
varder af Riksdagen beviljad t, deri år 1871 debiterade folkskoleafgiften
kominer att under år 1872 till Statsverket inflyta, men, för sistnämnda
år åter, vid dess slut ny, bland Statsverkets inkomster liärofvan
beräknad, folkskoleafgift debiteras, och afgiften för det förstnämnda året
således skulle kunna till fyllande af andra behof användas, denna afgift,
som kan antagas uppgå till ett belopp af 600,000 R:dr, icke härofvan
Olif vit tagen i beräkning såsom eu tillgång för statsregleringen. Anledningen
härtill har varit den, att, då i följd deraf, att flera bland StatsBih.
till Rikscl. Brok 1872. 1 Samt. 1 Afd. 10

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:is Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

kontorets inkomster inflyta först året efter det, för bestridande åt hvars
utgifter de debiteras, nämnde embetsverk möjligen icke utan olägenhet
skulle kunna ytterligare förskjuta det störa folkskoleanslaget, utan dertill
torde höra få disponera omförmälda år 1872 inflytande folkskoleafgift,
hvarföre jag ock underdånigst hemställer, att med hänsyn till de
större utgifter, som i följd af föreslagna törändringar i afseende på utgåendet
af folkskoleanslagen kom me att åläggas Statskontoret, folkskoleafgiften
för år 1871 måtte få till Statskontoret öfverlemnas för att ingå
i Statsverkets grundfond;

den andra, att deremot undsättuiugsmedlen i sin helhet blifvit
tågna i beräkning såsom tillgång för Riksgäldskontoret till bestridande
af dess utgifter. I afseende härpå bör erinras, att af de återbetalningar
för undsättningslån, hvilka jag tillagt till Fullmäktiges beräkning:

för år 1871 med....................... 537,613: 94.

och för år 1872 med....................- • • 708,815: 63.

eller tillsammans......................R:dr 1,246,429: 57.

skola i enlighet med Eders Maj:ts nådiga bref åt den

22 Maj 1868 ingå till undsättningsfonden.........818,868: 69.

och återstoden........................R:dr 428,060: 88,

utgöra godtgörelse till Riksgäldskontoret för undsättningar, lemnade af
mindre kreditivet. Att sistnämnda Rall1 428,060: 88, i den mån de ingå,
äro disponibla till Riksgäldskontorets allmänna utgifter, är otvifvelaktigt;
men äfven undsättningsmedlen anser jag böra bland kontorets tillgångar
upptagas. De hafva af gammalt ingått i dess rörelse, utan att
man betvifla Riksgäldskontorets förmåga att i den olyckliga händelsen
af missväxt kunna tillhandahålla Eders Maj:t motsvarande belopp till de
undsättningsanslag eller lån, som då ifrågakomma; och jag kan derför
icke annat än anse det mindre ändamålsenligt att genom deras frånskiljande
från beräkningen, med statsregleringens betungande, öka Riksgäldskontorets
kassabehållningar.

»Då från Riksgäldskontorets utgifter för år 1872, inbegripen bristen

vid 1871 års slut ...................Rdr 15,990,329: 59,

afdragas dess inkomster............. . . . „ 4,729,218: 30,

blir sammanlagda bristen för åren 1871 och 1872 Rdr 11,261,111: 29.

»Denna brist anser jag böra fyllas genom anvisande dertill af

Bankovinsten för år 1870, antagligen........Rdr 1,500,000: —

samt genom lån, motsvarande dels beloppet af den del
af 1867 års jernvägslån, som 1872 skall

betalas..................Rdr 2,130,000: —

Transport Rdr 2,130,000: — 1,500,000: —

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Rdr 2,130,000: — 1,500,000: —
och dels det belopp, som Ers Maj:t i dag
beslutat föreslå Riksdagen att för jernvägs byggnader

ställa till Ers Maj:ts disposition 5,000,000: — 7,130,000: _

z Summa Rdr 8,630,000: —
hvarefter återstår en slutlig brist af Rdr 2,631,111: 29,- till hvars betäckande
jag hemställer, att Ers Maj:t ville af Riksdagen begära, att den
åtager sig en allmän bevillning för år 1872 till vanligt belopp.

»Enligt den befallning Eders Kongl. Maj:t på Landtförsvarsdepartementets
föredragning behagat meddela, återstår det mig nu slutligen
att särskilt taga i betraktande lämpligaste sättet att anskaffa medel
till fyllande af uppgillra behof af befästningar och försvarsmateriel, som
till följd af sin betydenhet icke kunna betäckas genom anlitande endast
af tillgångarne för en statsregleringsperiod. Den dertill äskade högst
betydliga summan af mer än 17,000,000 Rdr, hvars behöflighet jag efter
de inom Statsrådet anförda grunder icke kan ifrågasätta, bör för
att bereda dermed åsyftadt gagn utgå och användas inom kortare tid
än jag anser mig med afseende på landets tillgångar kunna föreslå för
kostnadernas gäldande af statsmedel. Det blir således nödvändigt att
fördela donna börda på flera år, men längre än nödvändigt bör icke
heller betalningen af eu sådan skuld uppskjutas. En tilläggsbevillning
eller vapenskatt af lika belopp som den nu utgående allmänna bevillningen
efter 2:dra och 3:dje artikeln synes mig icke utgöra drygare
beskattning än att landet skall för tryggandet af sitt försvar vara villigt
att underkasta sig densamma. Beloppet deraf torde kunna uppskattas
till 2 millioner Rdr, och om hvad som häraf under de första
åren, intilldess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke behöfves till ränteliqvider,
af Fullmäktige i Riksgäldskontoret reserveras såsom särskild
tillgång till de medel, som skola tillhandahållas Eders Kongl. Näjd, och
således någon amortering å lånet icke sker förr än hela dess belopp
blifvit upptaget, så skulle, under antagande att på detta sätt 3 millioner
Rdr anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta, det nominella
belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt
behöfves för beredande af effektiv tillgång till 17,200,000 Rdr eller

14,200,000 Rdr, utöfver sistnämnda 3 millioner Rdr, kunna uppskattas

76 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

till 15 millioner Rdr, och tiden för dess slutliga amortering bestämmas
till tolf år efter första låneandelens upptagande.

»Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t villo af Riksdagen
begära:

att Riksdagen, såsom fond för iståndsätta!)de af landets fästningar
och försvarsmateriel enligt den af Chefen för Landtförsvarsdepartementet
uppgifna plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000 Rdr att enligt
Eders Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontor^ utgå, dock
att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6,000,000 Rdr må kunna
lyftas;

att Riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår
ett direkt skattebidrag af 3,000,000 Rdr, dels lemnar Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdrag att upplägga ett lån af nominelt 15 millioner
Rdr emot statsobligationer, ställda i svenskt mynt och löpande med
5 procent ränta att återbetalas genom amortering inom toli års tid;

att Riksdagen till ränteliqvider å nämnda lån och kapitalskuldens
amortering anvisar ett anslag af 2,000,000 Rdr att årligen af Riksgäldskontorets
medel afsättas samt för beredande af tillgång härtill åtager
sig eu vapenskatt af lika belopp med bevillningen efter 2:dra och 3:dje
artikeln, hvilken för att under år 1872 utgå debiteras gemensamt med
1871 års bevillning och för år 1872 gemensamt med samma års bevillning
;

att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp
blifvit upptaget, och att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott,
efter det alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver
de 3 millioner, hvilka härofvan föreslagits att till fonden ingå, det belopp,
som är afsedt att upplånas, då med lika mycket minskas och eu
mot minskningen svarande summa i obligationer annulleras.»

Hvad Departementschefen sålunda i fråga dels om
Riksgäldskontorets ställning såväl 1871 som 1872,
dels om den år 1871 debiterade folskoleafgiftens ingående
i Statsverkets grundfond samt dels om de utväga!'',
som borde anlitas för beredande af tillgång
till nyssnämnda för fästningarnes och försvarsmaterielens
iståndsättande erforderliga summa, behagade
Hans Maj:t Konungen, uppå Statsrådets tillstyrkande,
i nåder gilla; hvarjemte Hans Maj:t likaledes, enligt
Statsrådets hemställan, uppdrog åt Chefen för Finansdepartementet
att, sedan han erhållit Protokollsutdrag

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

angående hvad på de öfriga Departementernas föredragning
blifvit i afseende å Statsregleringen beslutadt,
uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t i
Statsrådet anmäla förslag till nådig Proposition anangående
Statsverkets tillstånd och behof, grundad
på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo
Mildhog Lundgren.

Bil. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 14 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern _ Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena,
Grefve Wachtmeister, samt
Statsråden: Bredberg,

Abelin,

friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och
friherre Alströmer.

Statsrådet Berg var af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Föredragande Departementschefen uppläste härefter till justering
ett i följd af Kongl. Majrts nådiga befallning uppsatt förslag till den
nådiga ''Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i
öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 9 innevarande månad fattade
beslut, borde till Riksdagen aflåtas;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda
förslag och befalla, att, i enlighet dermed, omförmälda
nådiga Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Mildhog Lundgren.

Stockholm, tryckt hos Isaac Mareus. 1871.

Bil. likt. A.

Tabell öfver Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta .
Tionde.

Beräknade inkomster enligt 1871 års
riksstat.

Enligt räkenskaperna för

\ Spanmål

Kopparränta . . .
Tiondetackjern . .
Svafvelbrukstionde.
Mantalspenningar .
Bötesmedel ....

i mål..................

(Tillfälliga rotevakansafgifter.....

[Vakansafgifter af nyroterad jord . .
jRotevakansafgift af utsocknefrälsehem man

i Halland...........

Trosspassevolansafgift.........

B åtsmans vakan safgift.........

Kontrollstämpelmedel.........

Fyr- och båkmedel..........

Jernvägstrafikmedel..........

Skogsmedel...............

Observationsmedel...........

Extra uppbörd.............

|S:gr Ordinarie eller Ständiga Inkomster

Extra ordinarie Inkomster.

Tullmedel.............. . . .

Postmedel.................

Stämpelpappersmedel..........

Bränvinstillverkningsafgift.......

S:gr extra ordinarie Inkomster

166,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

1,300 centner å 54 R:dr
17,500 centner å 2 R:dr 40 öre

140,175 kub.-fot å 2 R.-dr 10 öre

Summa

42,680,000| —

		1866.	1867.	1868.	1869.	Medium.
R:dr.	öre.
4,491,000
1,582,800
55,000	—	54,951	40,480	52,672	__	49,367	67
348,600	—	325,022	431,265	427,233		394,506	67
18,000	—	17,988	17,104	19,685		18,259	_
70,200	—	77,783	79,704	76,286		77,924	33
42,000	—	42,955	43,562	45,874		44,130	33
3,500	—	5,629	2,327	4,672	—	4,209	33
575,000	—	575,882	567,850	561,062		568,264	67
170,000	—	187,178	162,793	163,132	—	171,034	33
294,367	50	301,385	332,558	347,260	___	327,067	67
7,500	—	8,581	7,553	6,785	____	7,639	67
93,000	—	80,003	93,314	98,620	----	90,645	67
20,000	—	19,432	22,801	25,311		22,514	67
26,500	—	26,511	26,443	26,594	—	26,516
60,000	—	60,943	62,609	74,353	—----	65,968	33
12,000	—	—	13,565	12,986	13,398	13,316	33
650,000	—	—	656,926	744,602	740,467	713,998	33
6,500,000	—	—	6,017,049	6,161,079	6,221,280	6,133,136
236,300	—	175,122	201,020	245,079	----	207,073	67
2,000	—	1,608	1,919	2,526	—	2,017	67
72,232	50	58,476	72,468	56,400	___	62,448
15,330,000	—
14,000,000			12,785,579	14,632,095	13,992,024	13,803,232	66
2,200,000	—	—	2,177,313	2,188,793	2,254,434	2,206,846	67
1,350,000	—	—	1,336,044	1,353,041	1,408,579	1,365,888
9,800,000	—	—	8,029,289	7,158,196	8,543,663	7,910,382	67
27,350,000	—

Statskontorets beräkning
för år 1872.

173,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

-0

140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

K:dr.

4,490,000

1,582,800

52,700

363,300

14,826

70,200

42.000

3.500

565.000

170.000

294,367

7.500

95.000

24.000
26,500

70.000

12.000

700.000
7,000,000

250.000

61,832

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

*) Efter afdrag af myntarelön och slagskatt.

2) Efter tillägg af observationsmedel samt myntarelön och slagskatt, men afdrag af tionden utaf nickel, bly och glete.

Bil. lätt. IS

Uppgift å det behållna tiondetackjernets och, der sådant förekommer, jemväl skattejernets såväl belopp som lösen inom eu hvar af de privilegierade tackjernsbergslagerna > riket, tiar taekjernsskatt utgått,
dels under hvart och ett särskild!; af åren 1861—1868 och dels i medeltal under samma år, upprättad på grund af kronoräkenskaperna och med enahanda beräkning af bergslagernas omfattning m. in., som åt
Kong!. Kammar- och Kommers-kollegierna i underdånigt utlåtande till Kongl. Minut den 31 December 1867 blifvit följd.

Tack]erns t i ond e och skatteje rn

a r e n

1861.

Cent

''''tf,

1862.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

Centner.! ®.!ert.i Centner. ^, lort. Centner. ®.(ort. | Centner.!®.lort. Centner.

ti. ort.! Centner. ®. ort.

664|63
1,958 16
2,069(31
766 98
41471
93562
363 02
387148
1,729|78
270 74
41 71 2
822t64!16

76i 580

72 2,243
15 2,334
97 861

76 350

48 911

75 518

60 418

05: 1,717
08 256

53
787

3435
47:58
84175
52 74

1.316 80 09 4,822

63996

2,04844

52!

83!

17:

658182197
20 53 33

544175108

1,964

960

482

994

414

475

1,497

278

997

4,866

421

46 636 53 81: 669

29 2,638 73 811 2,389
2.646 95 —! 2,602
900 70 —j
48847 50!
1,298:36 —!

460 39—!

432 43 —:
1,944:59 —!

470 98 —:

38
950
5668: 5,703

27! 433

984
651
992
319
399
1,444
329
80
818
05 84] 5,189

O -

08-

98
24
96
68
37
62
77
36
52
59
45
35:84

51! 733

63i 2,559
! 2,537
—I 874

—| 634

—! 931

—1 329

—I 479

—i 1,479
—i 262
63
923
5,176

56 52! 838

03 42! 2,312
71—1 2,768
85—:

26—:

98!—:

78—1

39i-|
42!—:
58 —i
12 —i

68 06: 616181:52

32
529118

962
615
978
275
478:33!
1,67142!
413 45
96
842
5,342

1868.

Centner, ti. lort.

69-06 -86;—

39 —
2-8195

601

55:05

87445 14
2,468 01 30
3.78924
96061
71578
1,00174
306 79
556:51
1,69394
208 78;

73 92
91456;
5,623 24124

530! 79:06

it m in a.

Centner, i //.lort.

5,637

18,617

20,712

7,272

4,353 68

8,043

2,988

I medeltal
åren

1861 -1868.

Centner.! lort.

__i l i

Bergslager.

3,626183

13,178

2,490

505

7,056

41,070

58!

77.

93!

4,336

704
2,327
2,589
909
544 21
1,00547
373 53
453:35
1,64728
311 28
6319:78
882 11 91
5,133|84|76

57 Skianskattebergs

Norbergs

Nora...........

Hjulsjö..........

Lindes..........

Ramsbergs........

82 Grythytte........

47 Helle forss........

99: Carlskoga........

13] Lekebergs.......

Lerbäcks.........

Nya Kopparbergs ....
Philipstads........

— !—!—| Nyeds..........

542 10 60l Tabergs.........

2]56:67i Westerbergslagen . . . .

— |—|—! Of vansjö och Thorsåkers

josen aren

it in in a.

I medeltal
aren

1861		1862		1863		1864		1865		1866		1867	i	1868	.	1	1861 -1868.!
Ralr.	öre.	Rall-.	,	R:dr.	öre.	ii:dr.		R:dr.	öre.	R:dr.	öre.	R:dr.	öre.:	Rall-.	öre.	Rall-.	öre.	R:dv.	öre.
1 815	56	1,427	65	ljööd	92	1,591	34	1,640	94	1,797	23	2,012	471	1,799	86	13,620	97	1,702	62
5.241	14	5,431	23	4,902	56	6,578	19	5,814	12	6,216	11	5,117	38	4,989	50	44,290	23	5,536	28
5,555	76	6,013	91	5,052	99	6,688	28	6.490	40	6,314	85	6.749	30	8,580	10	! 51,445	59	6,430	70
L676	11	1,939	19	2,113	93	1,977	88	2,099	11	1,853	43	2,020	20	1,869	14	- 15,548	99	1,943	62
996	87	824	59	1,108	86	1,172	38	1,531	48	1,490	52	1,416	08:	1,536	68	10,077	46	1,259	68
2,249	14	2,140	29	2,188	18	2,986	23	2,232	95	2,097	02	2,249	55i	2,304	—	18,447	36:	2,305	92:
''793	33	1,167	47	911	17	1,034	92	719	14	742	02	607	84:	612	05	6,587	94.	823	48-
846	79	941	34	1,045	24	994	60	899	49	1,077	7 c	1,076	24!	1,252	14	8,133	59	1,016	70!
5,000	97	4,650	08	3,999	12	5,250	40	3,800	37	3,920	38	4.345	71:	4,158	65	35,125	68	4,390	71
799	07	704	09	765	43	1,248	10	856	75	682	29	] .054	29:	521	95	6,631	97	829	—
139	24	154	89	161	24	107	10	221	62	174	84	260	25!	195	89	1,415	07	- 176	88!
1,797	75	1,700	49	2,194	75	2,091	30	1,759	68	1,984	72	1,769	20	1,930	59	15,218	48	1,902	31
12,479	17	13,695	24	12,382	97	14,391	46	13,524	95	13,155	05	13,282	56	13,733	63	106,645	03	13,330	63
1,943	67	1,498	24	1,112	08	1,123	24	1,566	71	1,375	89	1,533	97!	1,353	51	11,507	31	1,438	41
48	25		—	—	z		_	—	_	—	—			—	__	48	25	6	03

15,454101

169184

05 16.100 77 71 16,094!98 70! 19,043 72-02

17.189 49 5u 17,514]20 20 18,196 62 04 19,718 86 71 139,912 18 02 ! 17.189 "2 21

Summa | 41,38282] 42,288!7oj 39,474]44| 47,235;42 43,157|7lj 42,882:10: 43.495I04; 44,827]69] 344,743:92

88!

169 84|88l 169 84

88 169!84 88

Alun. 1. Skattejern utgår endast i Skinskattebergs och Norbergs bergslager, der ofvanstående utgöres, inom SJfvivnskattebergs bergslag,

af skattejern:

1698488________________________________

169I84|88 169 84:88 1698488 16984880 1,358 7904

463|97! 417:83

48,092 98

494178.88! 410 49 47 170 11 58 466 68 93 199 92 63 563 7164 668)68-15] 704160126 j 1.279 01 51

af tiondejern:
534 87:09 _________________

1827760 181)05

! 1,77539

52 184:25 52] 179 62:20 184)25:52! 182 25 32: 184 25 521 183 96 92

12 2,062:42(00

Anm. 2.

1,803:88 77 2.459 11 61 2,205 73:11) 2.376 78 !U 2.127 78 49 2,284 04 38:

inom Norbergs bergslag,
af skattejern efter afkortning för s. k. “inbrukare“:
1.4624412 - 182 80 51 _______________________________________ .

af tiondejern:

17,155:15 64] 2,144 39 45]_____________________________________

407-64

424:62;

416 12 416 12

407(64:

390 65

: :

3,344!59

I |

418107 j

1,128(28

1,166:72

1,224 82 1,381)11]

| i ]

1,004:83

1,409 21

: 1

10,276.38

'' j !

; !

1.284,55

442:21

449 06

Ii ) :

i j : ! -

451:43] 446)53!

| j ''

142 21

423)131:

3.599:24]

1 I

449:90!

I !
f i

499 28 445 39

l| 4,74186 4,985:84 4,460 35: 6,129:13 5.362.69] 5,769:58 4.675)17] 4,566:37; 40,690)99!| 5,080)37]

Under förestående år har tionde icke erlagts inom Nyeds bergslag derföre att den enda der befintliga masugnen, Kärnshyttan, åtnjutit frihetsår, och inom Westerbergslagen samt Ofvansjo och Tkorsäker derföre att dessa bergslager
inom orterna ansetts icke vara hugnade med några friheter i och för tackjern? tillverkning och sålunda, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 14 December 1860, frikallats från tionde, Westerbergslagen fullständigt dock först med år
1862, då af de flere, enligt räkenskaperna vidfogade, behörigen publicerade kungörelserna om blåsningstidernas början och slut, år 1861 . gång varande masugnarne tionde fortfarande erlades åt 2:ne, N or hyttan och Abäckshyttan i

Grangärdes socken

in in. 3. Denna uppgift visar i afseende på den årliga behållningen ett från rikskufvudböckerna skiljaktigt resultat, som härleder sig deraf, att i riksliufvudboken såsom behållning för året räknas icke blott hvad som af året* uppbörd influtit,
utan ock hvad som af äldre års restantier ingått, men att bär blifvit för hvarje år upptagen hela den för året debiterade behållna uppbörden, oaktadt eu del deraf balanserats och törst ett sednare är influtit, likväl alltid
så, att, om in natura lefvereradt tackjern törst efter uppbördsårets utgång blifvit försåldt, den lösen, som dervid blifvit betingad, tagits till beräkning, och icke den efter taxa, som balanserats. 8 er skild t år 1861 förorsakas dock
denna skiljaktighet jemväl till en del deraf, att då ännu debiterades och utgick tiondetackjern af några icke privilegierade orter (Jönköpings, Stora Kopparbergs och Westerbottens län), hvilken i riksliufvudboken ar upptaget,, men

bär uteslutet. Stockholm den 7 Januari 1871. ^ LÖfdalll

Bil. Lift. B.

Underdånigt Förslag

till Utgifts-stat för telegrafverket 5 att tillämpas från början

A. A flåning s "stat.

Iso. Telegraf-Styrelsen.

Chefen.

1 Generaldirektör...............lön 7,000:

Tekniska, Af delningen.

1 Intendent för norra telegrafdistriktet

lön 5,000: -

1 Dito för södra dito „ 5,000: —

1 Fysiker...........arvode 500: —

2 Linie-ingeniörer, arvoden å 1000 Bdr 2,000

Kansli- och Statistiska Afdelningen.

1 Sekreterare...........lön 4,500: —

1 Registrator och Aktuarie. . . . „ 2,200: —

1 Förste Notarie och Protokollsförande.
............ 1,800: —

1 Andre Notarie och Statistiker . „ 1,500: — 10 q00.

jKameral-Afdelningen.

1 Kamererare...........lön 4,000

1 Kassör................ 2.200

1 Förrådsförvaltare........„ 2,200

1 Förråds-assistent........„ 1,500

1 Förste Revisor......... „ 2,200

1 Andre Dito .........„ 1,500

8 Kammarskrifvare, löner å 1,000 Rdr 3,000

12,500:

Vahthetjeningen.

1 Förrådsvaktare........arvode 800:

1 Förste Vaktmästare..... „ 000!

2 Andre Dito arvoden å 500 Rdr 1,000: —

16,600:

2,400: -

Transport

48,500

år 1873.

Riksmynt,

Transport

2:o. Personalen vid elektrisk,; stationerne.

„Stockholms Centralstation:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,800: — g ggy: _

4 Kommissarier, löner å

1,500 Lär........ 6,000: —

tjenstgöringsarvoden å

700 Kdr.....■ 2,800: — 8 800; _

2 Kassörer, löner å 1,500

Kdr......... 3,000: —

ti enstgöringsar voden å

700 Kdr...... 1,400: — 4,400: —

48,000:

31 Assistenter, löner ä 1,000 Kdr. 31,000: —

Göteborgs station:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,200: — g 200:__

1 Kommissarie för bud sändningen,

lön ... 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 700: — 2,200: _

2 Kommissarier, löner å

1,500 Kdr....... 3,000: —

tjenstgöringsarvoden ä

500 Kdr . . . . 1,000: — 4t000: —

2 Kassörer, löner å 1,500

Kdr........ 3,000: -

tjenstgöringsarvoden å

700 Kdr...... 1,400: — 4 40O; —

12 Assistenter, löner å 1,000 Kdr . 12,000: — 25,800:

Malmö kontrollstation:

1 Direktör......lön 2,000:

tjenstgöringsarvode. . 1,200:

3 Kommissarier, löner å

1,500 Kdr....... 4,500:

tj enstgöringsarvoden å

500 Kdr...... 1,500:

3,200:

6,000:

13 Assistenter, löner å 1,000 Kdr 13,000: — 22,200: —

Transport 96,000:

48,500

48,500!

Wenersborgs kontrollstation:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöririgsarvode . . 1,200: —

2 Kommissarier, löner å

1,500 Bdr....... 3,000: —

tj enstgöringsarvoden å

500 Bdr...... 1,000: -

Transport 96,000:

3,200:

4,000; —

10 Assistenter, löner å 1,000 Bdr. . 10,000:

Gefle, Jönköpings, Norrköpings och . Sundsvalls
stationer:

1 Direktör......lön 2,000

tjenstgöringsarvode . . 900

8,900: —

eller för 4 stationer............. 35,600:

Helsingborgs, Hernösands, Karlshamns, Westerviks
och Örebro stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —
tj enstgöringsarvode . . 900:

17,200;

1 Kommissarie.... lön 1,500
tjenstgöringsarvode . . 500

2,900:

2,000

4 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . . 4,000

2,400

3 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . - 3,000

5,400:

eller för 5 stationer........ 27,000:

Kalmar och Ystads stationer samt Östersunds kontrollstation: 1

Kommissarie lön . . . 1,500: —

tj enstgöringsarvode . . 900: — % 400

2 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . . 2,000

eller för 3 stationer

4,400

13,200:

Haparanda kontrollstation:

1 Kommissarie ... lön . 1,500:
tjenstgöringsarvode . . 900:

2,400:

1 Assistent.....lön........ 1,000: — 3,400:

Transport 192,400:

48,500

48,500|—

Transportr.192,400:

Skellefteå, Upsala och Westerås stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 700: — g 200- —

2 Assistenter, löner å 1,000 Rdr . . 2,000: —

4,200: —

eller för 3 stationer......... 12,600:

Hudiksvalls, Karlskrona, Karlstads, Kristianstads,
Landskrona, Linköpings, Luleå, Oskarshamns,
Piteå, Söderhamns, Uddevalla, Umeå och
Wisby stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: -

tjenstgöringsarvode ... 700: — 2 200-

1 Assistent......lön...... 1,000: —

3,200: —

eller för 13 stationer.......

41,600:

Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstads, Kristinehamns,
Lidköpings, Lunds, Mariestads, Motala,
Nyköpings, Strömstads, Södertelje, Trelleborgs,
Wadstena, Warbergs och Wexiö stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 500: — g 000'' _

1 Assistent......lön...... 1,000: —

3,000: —

eller för 16 stationer....... 48,000:

Dalarö, Nederkalix och Söderköpings stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . . 500: — g 0001 —

eller för 3 stationer........ 6,000:

Engelholms, Furusunds, Karlsborgs, Köpings,
Marstrands, Norbergs, Nordmalings, o Norrtelje,
Nylands, Råma, Sandhamns, Åmåls, Åtvidabergs
och Oregrunds stationer:

Assistent........

tjenstgöringsarvode . . .

..... 300: —

1,300: —

eller för 14 stationer

18,200:

Transport 318,800:

Arboga, Arholma, Askersunds, Borgholms, Cimbrishamns,
Ekesjö, Enköpings, Filipstads, Fjellbacka,
Falkenbergs, Gamleby, Hedemora, Lysekils,
Mönsterås, Nya Warfvets, Ratlians, Ronneby,
Skara, Strengnäs, Sölfvesborgs, Trollhättans
och Wimmerby stationer:

1 Telegrafist.............lön 500: —

tjenstgöringsarvode ......... 300: —

~8ÖÖT~-

eller för 22 stationer.......17,600

Grenna, Grisslehamns, Klintehamns, Kongsbacka,
Mariefreds, Surahammars, Ulricehamns och
Waxfiolms stationer:

1 Telegrafist............lön 500: —

tjenstgöringsarvode......... 100: —

600: —

eller för 8 stationer ....... 4,800:

Köpenhamns kontrollstation:

1 Kommissarie .... lön 1,500: -tjenstgöringsarvode . . . 900:

1 Assistent.......lön 1,000

tjenstgöringsarvode . . . 600

2,100:

1,600:

4,000:

Nystads kontrollstation:

1 Kontrollör............arvode, högst 2,000:

Bäckaskogs, Drottningholms, Tullgarns och

Ulriksdals stationer:

Till föreståndare för dessa stationer, hvilka antingen
blott tillfälligtvis eller under endast en del af året
hållas öppna, utses ordinarie tjensteman från andra
stationer eller ock e. o. stationstjenstemän.

3» Personalen vid optiska stationerna.

a), i Stockholms skärgård:

Dalarö station:

1 Befälhafvare, hvilken njuter särskild lön såsom föreståndare
för den elektriska stationen derstädes;

arvode............ 200: —

1 Korporal .........lön 540: —

1 Telegrafist.......„ 480: — 1,220: —

Transport

48,500 —

347,200 -

395,700

Elgsnabbens station:

Transport

395,700:

1 Korporal......	. . lön	540:	—
1 Telegrafist.....	■ • ,	480:	— 1,020: —
Landsorts station:
1 Sergeant ......	. . lön	800:	—
1 Telegrafist.....	• • -	480:	— 1,280: -
Nynäs station:
2 Telegrafister, löner	å 480	Kdr .	. , 960: —
Or no station:
2 Telegrafister, löner	å 489	Kdr .	. . 960: -

b) i Göteborgs skärgård:

Brännö station:

1 Korporal........lön 540: —

1 Telegrafist....... „ 480: — 1,020: —

Nya Varf veu station:

1 Fanjunkare, hvilken njuter särskild lön såsom
föreståndare för den elektriska stationen derstädes;
arvode....... 200: —

1 Telegrafist.......lön 480: — 680: —

Winga station:

1 Korporal........lön 540:

1 Telegrafist.......„ 480:

1,030: — 2,720:

8,160:

4:o. Särskilda anslag s

Löneförhöjning åt de till tjenstetid^ eller, om donna är lika,
till lefnadsålder äldste 60 Assistenterna å 200

Kdr.......................'' '' '' 1^,000

Till arvoden för extra tjenstgöring och vikariater,

förslagsvis. . ... ........- 25,000

„ d:o ‘telegrambäring och uppassning på

stationerne, förslagsvis.............. 40,000

„ gratifikationerfåt extra ordinarie tjensteman
och betjente hos Telegraf-Styrelsen...... 4,000

Transport 81,000

403,860:]

Transport 81,000:

Till arvode för meteorologiska observationers anställande,
enligt Kongl. Brefvet d. 81 Dec.

1867 ........................ 1,300:

„ arvode för skrifvarebiträde åt Intendenterne . 800:

Arvode till den Kammarskrifvare, som biträder

vid hufvudböckernas upprättande........ 300:

Till arvoden för taxering och kontrollering å Malmö

och Wenersborgs kontrollstationer....... 650:

Arvode för värden af telegrafverkets särskilda materialförråd
i Göteborg............. 400:

B). ihfrergångs- Aflihnlnys-stal.

Nedannämnde personel'', hvilka enligt den nya aflöningsstaten
erhålla lägre löneinkomst än de hittills åtnjutit, äro
berättigade att med här uptagna belopp undfå ersättning för
skillnaden; bärande donna personliga ersättning likväl minskas
eller helt och hållet uphöra i den man dessa personel''
varda förflyttade till bättre aflönade genster inom telegrafverket.

Bokhållaren D. Kiellander, som eger upbära afiöningen för
den nya Kammarskrifvaretjensten, 1,000 Kdr, och det
serskild arvodet af 300 Bär för biträde vid hufvudböckernas
uprättande, eller tillsammans 1,300 Bär,
undfår ersättning för skillnaden mellan detta belopp och

bokhållarelönen 2,200 Bdr med...............

Föreståndaren för Jönköpings station, Direktören C. A. L. Westman
.........................

D:o för Karlshamns station, Direktören N. Holmberg.
Kommissarien vid samma station G. T. C. Feuk, skillnaden
mellan assistentlönen 1,000 Bdr och hans nuvarande

aflöning, 1,700 Bdr.....................

Föreståndaren för Westerviks station, Direktören G. B. Kall

stenlås .............................

Kommissarien vid samma station, J. E. M. Malmberg, skillnaden
mellan assistentlönen och hans nuvarande aflö -

ning, 1,700 Bdr,

Föreståndaren för Örebro station, Direktören C. A. Kyström
Kommissarien vid samma station C. A. Gumselius, skillnanaden
mellan assistentlönen och hans nuvarande aflöning
1,700 B:dr.......................

Föreståndaren för Sundsvalls station, Direktören G. Näsman .

403,860

84,450

900

100

700

100

700

100

700

100

Transport j 3,500|

488,310!

488,3101-

Transport

Föreståndaren för Haparanda station, Direktören G.W.Bellmanj
D:o Engelholras d:o Kommissarien A. F W.

Törnbladhj

D:o „ Furusunds d:o d:o E. G. F.|
Acharius, skillnaden mellan hans inkomster vid den förut!
gemensamma elektriska och optiska stationen i Furusund,
2000 Rdr, och hans blifvande löneförmåner, tillsammans

1,300 Rdr...........................|

Föreståndaren för Karlsborgs station. Kommissarien N. F. G.

Östbom

D:o	Köpings	d:o	d:o C. G. Kölmark!
D:o	„ Nordmalings	d:o	d:o J 0. Nordin
D:o	„ Norrtelje	d:o	d:o L. F. Göslingj
D:o	Råneå	d:o	d:o E. A. Kjällin
D:o	„ Åmåls	d:o	d:o C. F. Berg-
			ström1!
D:o	„ Öregrunds	d:o	d:o K. W.R.Nor-j
			denstrahl
D:o	„ Arboga	d:o	d:o A.H.L. Björk-
			lund;
I):o	„ Askersunds	d:o	d:o E. A. Appel-j
			bolin
D:o	,. Filipstads	d:o	d:o C. A H. Bel-
			frage
D:o	„ den gemensamma	elektriska och optiska sta-
tionen	å Nya Varfvet,	Fanjunkaren C. A. Forssander,
skillnaden mellan hans nuvarande inkomster, 1,400 Rdr,
och hans blifvande aflöning, 1,000 Rdr..........
Föreståndaren för Ronneby	station, Kommissarien 0. Ham-
			mar
D:o	„ Sölvesborgs	d:o	d:o G. Dybeck''
D:o	Grenna	d:o	e. o. Assistenten Gustafva
			Dybeck
D:o	„ Grisslehamns	d:o	clio Hedv. Eleonora
			Beckman
D:o	„ Klintehamns	d:o	d:o Anna Theresia
			Blomberg
D:o	„ Kongsbacka	d:o	d:o Laura Borgen-
			stjerna
D:o	„ Mariefreds	d:o	d:o drilla Maria
	-		Carol. Holmberg
D:o	„ Surahammars	d:o	d:o Ida Amanda

Schonberg

3,500

600

400

700

400

900

400
7 00!

ooo!

200

488,310''—!

Transport ; . 13,900!—1| 488,310;-

Transport

Föreståndaren för Ulricehamns station e. o. Assistenten Hilda j

Euphrosyne Enander
D:o „ Waxholms d:o d:o Ida Constantiaj

Fredr. Sandborgj

Anmärkning. Vid tillämpningen af Aflönings- och Öfver-!"
gångs-Aflönings-staterna skall i afseende å de på den sednare!
staten särskild! uppförde tjensteman vid förekommande frågor
om löneafdrag i anledning af sjukdomsförfall iakttagas, äril
den lön, hvartill en hvar, enligt sin tjenstegrad varit vid;
1871 års slut berättigad, må såsom sådan få tillgodoberäknas,
så att endast skillnaden mellan samma lön och detj
samfällda belopp, som enligt begge ofvannämnde stater ho-i
nom tillkommer, betraktas såsom tjenstgöringsarvode.

I j

C). ''Pensitrns- ack Under™

&Siidsslut,

F. d. Kameral-Intendenten cell Linie-Chefen, Öfverste-Löjt-j

nanten I. F. von Heland................

F. d. Föreståndaren för Stockholms norra Telegrafstation,
Direktören A. H. (iller, enligt Kongl. Drefva! den

2 Februari 1866 .....................

Direktören G. Bångs enka, enligt Kongl. Blefven den 23

November 1838 och den 13 Juli 1866 ........

F. d. Befälhafvare!! ä Delare optiska station, Under-Löjtnanten
G. Bratt, enligt Kong! Drefva! den 1 Oktober

1858 ............................

D:o d:o å Otterhällans f. d. optiska station M. Stålpiller,
enligt Kongl. Drefva! den 30 December 1863 ....
D:o d:o å Nya Varfvets optiska station, Flaggkonstapeln

•/. Bergström, enligt samma Kongl. Bref.......

D:o d:o å Furusunds f. d. optiska station, Fanjunkare!!

C. F. Hybineth, enligt Kongl. Drefva! den 13 Juli 1866
F. d. telegrafisten vid Yxlaö f. d. optiska station A. Österberg,
enligt Kongl. Drefva!! den 13 Juli 1866 och den

16 September 1870 ....................

Sinnessjuke f. d. telegrafisten vid Skälsmara f. d. optiska
station A. G. Andersson, att utgå så länge hans
nuvarande sinnesförfattning fortfar; enligt Kongl.

Drefva! den 13 December 1861............

F. d. Befälhafvare!! å Sandhamns f. d. optiska station, Fanjunkaren
C. M. Berg, enligt Kongl. Drefva! den 17 September
1869 . . . " ....................

Transport

Bil. Litt, D.

13,900}-

200

2,770

1,000

500

400

150

680

150

500

6,372|—|

488,310

14,300

502,610''

Transport	6,372
F. d. telegrafisten å samma station A. Löfgren, enligt samma Kong!. Bref	240
D:o d:o „ d:o d:o G. A. Winberg, enligt sam- ma Kong!. Bref	240
D:o d:o „ Nynäs optiska station, L. 0. Westman, en- ligt samma Kong!. Bref	240
D:o Sergeanten å Arholma f. d. optiska station Z. E. Öster-berg, enligt Kongl. Brefvet den 25 November 1870	400
D:o Korporalen å Winga optiska station, J. A. Andersson, enligt samma Kongl. Bref................	270
D:o Telegrafi sten å Arholma f. d. optiska station E. 0. Allmän, att utgå under åren 1872—1876 enligt samma Kongl. Bref....................	240
D:o d:o å Tjocks f. d. optiska station, A. C. Österman, att utgå under åren 1872—1876, enligt samma Kongl. Bref........................	240
D:o d:o å samma station A. Nordberg, att likaledes utgå under åren 1872—1876. enligt samma Kongl. Bref	240
D:o Sergeanten å Söderarms f. d. optiska station. C. E. Sandgren, att utgå under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref....................	400
D:o Telegrafisten å samma station C. E. Lind, att utgå under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref	240
D:o Korporalen å Furusunds f. d. optiska station, K. W. Sjöblom, att likaledes utgå under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref................	270
D:o Telegrafisten å samma station 11. Boman, att utgå under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref	120
D:o d:o å Winga optiska station G. A. Jönsson, att lika-ledes utgå under åren 1872—1874, enligt samma	x •
Kongl. Bref.......................	120
81) Kinder halls-stat. Förslagsanslag: Telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och underhåll . .	50,000
Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader ..........................	2,000
Bese- och traktan] entskostnader................	10,000
Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap, möbler och husgeråd...........	21,000
Transport	83,000

502,610 —

9,632 —

I 512,242 —

Transport	83,000	—	512,242	—
Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pap-
persremsor m. in. . ....................	27,000	—
Skrifmaterialier .........................	6,000	_
Batteriförnödenheter.......................	9,000	—
Hyror . ,.........................	8.500
Ved.......''.........................	8,500	—
Lyshållning............................	12,500	—
Postporto.............................	5,500	—
Frakt och transportkostnader..................	4,000	.....
Sveriges bidrag till underhållet af internationela Telegrafby-
rån i Bern.........................	1,000	—
Diverse utgifter ........................	11.758	_	1
Summa Utgifter		_	689,000

Stockholm den 12 December 1870.

P. Brändström.

Herman Uddenberg.

Bil. H ill. E.

Förslag till ändringar i Tullverkets Ordinarie Aflönings Rönnal stat,

att gälla från början af år 1872.

a s 3		Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Jakt- och båtlega.	Hästlega och rese-kostnader.	Total- belopp.	Summa Riksmynt.
	Kong]. General-Tullstyrelsen.
—	---- ---- - - -					—	—	—	—	—	—	20,000
	Kansliet.
—						—	—		—	—	—	13,400
	Advokatfiskalskontoret.
	--- - - - - - - -						—	—	—	—	—	5,300
	Kammarkontor et.
—	- --- — - - --------			—		—	—.	——	—		—	11,900
	Revisionskontor et.
									—	—	—	20,300
	Kansli- och Kontorsvakt-betjeningen.
4,350
	l:o. Central-distriktet.
	Stockholm.
	Tullhammaren.											21,200
	Uppbördskontoret.
											-	6,900
	Konfiskations- och Kassörs-kontoret.
5,700
	Fackhusinspektionen.
—	- - — —— - ------	—	—	—	—	—		---	—	[ —	—	33,600	—
	Transport	—	—	— I-	—		S —	\|—	I —	I_ i	\| 142,650	—

\|! Numerär.	''	Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Jakt- och båtlega.	Hästlega och rese-kostnader.	Total- belopp.	Summa Riksmynt.
	Transport		—	—	—	—	—	—!	—	—	—	142,650	—
	Nederlagskontoret.
—	-----■_ __ — — —	—		—	—	—	—	—	—	—	—	9.200	_;
	Tullbevakningsinspektionen.										_
	Kust- och Skärgårdsbevakningen mellan Gefle och Nyköpings tull-kammar edistrikter, under befäl af
i	Öfverinspektoren vid Tullbevak-ning sinspektionen i Stockholm. Bevakningskontroll ör.......	1,500		500		500 (j)				2,500		. -
							500
i	Ja , k t,båtsman ........	350		150	—			__i		—
2	Dito ...........		_		__	___		___		1,000	—
	Sandhamn.
1	Öfveruppsyningsman .......	1,200	—	400	—	300 (b)	—	—	—	1,900	—
1	Vaktmästare............	500	—	200	—				—	700	—
6	Dito ........									4,200 250
1	Prest................			250	—					—
1	Skollärare...........			100					___	100	—
	Hälare.
1	Öfveruppsyningsman .......	1,200		400		300 (b)				1,900	_

1 4	V aktm ä,s t atp..........	500		200				_	700
Dito .........							2,800 150	__
1	Läkare..............	______		150			_		—	—
1	Skolla,ra,ro ..........			100					__	100
Anm. De härstädes anställde
	tvänne Roddare, hvilkas befattnin-gar vid blifvande ledigheter indra-gas, åtnjuta, så länge de vid sina fenster qvarstå, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.					*		,
	Ilärhamra och Landsort.
1	Öfveruppsyningsman........	1,000	—	200	—	300 (b)	—	—	—	1,500	—
1	Vaktmästare............	500	—	200	—	—	—	—	—	700	—
4	Dito .......... •	—	—	—	—	—	—	—	—	2,800	—
1	J aktuppsyningsman vid Landsort	700	—	200	—	300 (j)	—			1,200	—
	Transport	—	—i.----\|—	—	—	—	—	—	—	> 151,850

Numerär.		Lön.	Tjenst- görings- penningar.	J akt-uell båtlega.	Hästlega och rese-kostnader.	Total- belopp.	Summa Riksmynt.
	Transport											151,851	_
I i	Jaktbåtsman............	350	—	150	—	—	—			500
i	Dito ............	—	—	—	—	—	—	—		500			\|
	Utö ouh lliifvndskär.										1
i i	Uppsyningsman..........	700	—	200	—	200 (b)	—	—	—	1,100	—
i	Vaktmästare............	500	—	200	—	—	_			700
i	Dito ............	—	—	—	—	—	—	—	—	700	—
	Flintsand.
i	Öfveruppsyningsman........	1,000	—	400	—	300 (b)	—	—	—	1,700	—
i	Vaktmästare........... .	400	—	200		—	—	—	—	600	—
3	Dito ............	—	—	—	—	— _	—		—	1,800	—
1	J aktuppsy ningsman........	700	—	200	—	300 (])	—	—	—	1,200	—
1	Jaktbåtsman............	350	—	150	—	—	—	—	—	500	—
1	Dito ............	—	—	—	—	—	—		—	500	—
	Öregrund.
1	Öfveruppsyningsman........	1,000	—	200	—	50 (b)	—	—	—	1,250	—
1	Vaktmästare . ...........	400	—	200	—	—	—	—	—	600	—
1	Dito ............	—	—	—	—	—	—	—	—	600	—
1	Roddare ...............	350	—	150	—	—	—	—	—	500	—
1	J aktuppsyningsman........	700	—	200	—	300 (j)	—	—	—	1,200	—
1	Jäktbåtsman............	350	—	loO	—	—	—	—	—	500	—
1	Dito ............	—	—	—	—	—	—	—	—	500	—	129,750
1	MflfllP.llR .......... . . . .			—			__		_			600
	Waxholm,												j
—	--------— -.....— —	—	—		—	—	—	—	—	—	—	200
	Södertelge.											!
—	---—---- —--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,150
	tirisslehamn.												i
—	----_ ----------	''-----	—	—	—		—	—	—	——	-	3,250	—1
	Östhammar.											j	1
_	- - - - - - - _ -	— _	—	—	—	.....—		——		--1	—	200!	i
	Nerrtelge.							i
	— „„ _ — —----— —	—	—	-	—	---,		— !		--v		200	— i
	Transport	--i	"I	--j	-1	----\|.	-1	*■— i	-l	------ i	-1	291,200]	-

Numerär,

Transport

Nyköping.

nafring*;.

Uppsyningsman . . .

Vaktmästare.....

Dito .....

2:o.

>39

Vestra distriktet.

Göteborg.

Kustbevakningen i Göteborgs tullkcmmaredistrikt
under befäl af
Öfverinspektoren vid Tullbevakningsinspektionen
i Göteborg.

Lön.

Tjenst görings penningar.

700

400

Kustrodclare

Dito

Anm: En utöfver här upptagne
personal i tjenst varande Kustroddare
indrages vid blifvande lejdighet
och åtnjuter, så länge han
i tj en sten qvarstår, den för honom
i 1871 års stat^upptagna aflöning.
*

Halfrund.

Anm. En härstädes anställd
Vaktmästare, hvars befattning vid
blifvande ledighet indrages, åtnjuter,
så länge han vid sin tjenst
qvarstår, den för honom i 1871
års stat bestämda aflöning.

350

Transport]

200

Jåkt och båtlega.

Hästlega
och resekostnader.

Total belopp.

Summa

Riksmynt.

200 (b)

150

1,100

600

500

19,500

291,200

24,900

8,800

5,100

201.300

531.300

Numerär.

	Lön.		Tjenst-göring s-	Jakt- och		Hästlega och rese-	Total		Summa
			penningar.	båtlega.	kostnader.	belopp.	Riksmynt.
Transport		1	---; —		_	—	—			531,300
Kougelf.
—----- — — — —	—	!—	—'' —		—	—	—	-—	—	1,000
larstrund.
llättan, inloppsstation till Udde-
valla.
Kustvakt till sjös.........	500		200 —	200 (b)				900
Kustroddare...........	350		150-					500
Dito ......						500		14,000

Uddevalla.
—-----					—				—	22,900
Ström stad.
-----------	—	—	--—	—	—	—	—	—	—	16,485
Warberg.
—- —''----X--------	—	—	----—	—		—		—	—	33,450
Falkenberg.
-------- - -----	—	—	---- —	—	—	—	—	—		2,800
Halmstad.						>
- - ---- - --	—	—	— — :—	—	—	—	—	—	—	31,150
s:o. Södra distriktet.			i •							1
	—	—	--\|_	—	—		—	—	—	7,000
Helsingborg
—---— _ ----	—	—	--i—	—	—	—	—	—	—	98,900
Landskrona.
- - - -------	—	—	---\|—	—	—:	—	—	—	—	47,500
Transport		-i	--H	—	-I	i	H	—	I	806,485	—

Numerär.

Lön.

Transport

Malmö.

! 1
1
1
1

: 1

i 1

! 5

! 2

Tullförvaltare......

Kontrollör........

Packhusinspektor . . .
Tullbevakningsinspektor

Bokhållare........

Kammarskrifvare . . . .
Dito . . .

3.500 -

2.500

3.000

2.000
2,000 -1,000 -

Uppsyningsman.......... 900 -

Dito

V aktmästare
Dito

Roddare . .

Dito . .

Anm. Här anställde en Nederlagsinspektor
och en Öfveruppsyningsman,
h vilkas befattningar

skola vid blifvande ledigheter indragas,
åtnjuta, så länge de vid
sina tjenstår qvarstå, aflöning enligt
förut bestämda grunder; kommande
under liden den för Packhusinspektoren
bär ofvan utfärda
aflöning icke
än 400 R:dr.

Tjenst görings penningar.

2,000-2,000
2,000
1,000:-500:—
400''-

300

200

att utgå med mera

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst ....

Dito dito ....

Anm. En utöfver bär upptagna!
personal .vid kustbevakningen an-j
ställd Kustsergeant till häst, hvars!
befattning vid blifvande ledighet]
indrages, åtnjuter så länge han vid
sin tjenst qvar står, den för honom!
i 1871 års stat bestämda aflöning.

200

Transport]

,J aktuell båtlega.

100 (b)

Hästlega
och resekostnader.

Total belopp.

450 (h) -

5.500

4.500
5,000.
3,100;
2,500:

1.400
7,000]
1,200

2.400
900

18,900
600 —
600 —

1,350

Summa

Riksmynt..

806,485:

79,850]-

886,3351-

Numerär, j

	Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Jakt- och båtlega.	Hästlega och rese-kostnader.	Total- belopp.	Summa Riksmynt..
Transport Trelleborg.	---	—	—	—	—	—	----		—	—	886,335	—
1 — - - - — ---- —	—	—	—	—	----_	—	—	—	——	—	23,100	_
Ystad.
— — _ — — —. —--										—	41,400
Cimbrishamn. Tullförvaltare ...........	1,500		500		100 (b)				2,100
Vaktmästare............	400	—	300	—	—	--1	—	700	—	2,800
Anm. Härstädes nu anställde en Inspektor och en Vaktmästare, hvilkas befattningar indragas, då staden kommer i åtnjutande af densamma nådigst förunnad stapel-rätt, ega att intill dess å tull-kammaren i Ystad uppbära den för dem i 1871 års stat bestämda aflöning.
Ahiis												I
--- - - - - - — -							—			_	15,150	—
4:o. Sydöstra distriktet.											>
Karlshamn.
---- — —-----— —	——	—	—	—	—	—	—	—	—	—	21,100
Sölvesborg:											1
— — —-------	—	—	—	-	—	—	—	—		—-	11,500
Karlskrona.
—-----— — — — — —	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	27,150
Kalmar.
— — — ---—----	—	—	—	—	—	—	—	—		—	39,150
Oscarshamn.
	—	—	——	—	—	—	—	—	—	—	12,950
Transport	—	—	--j—	—	—	—	-	—	—	1,080,635	—

Numerär. |

Lön.

Transport!---—

Westmik.

5:o. Gotlands distrikt.
Wisby.

6:o. Östra distriktet.

Norrköping.

Arko.

1 Öfveruppsyningsman

1 Vaktmästare . . . .

2 Dito .....

Tjenst görings penningar.

Jakt och båtlega -

Söderköpings tullkammare vid
Hem.

J aktuppsyningsman . .

Baresund

Öfveruppsyningsman .

Vaktmästare......

Dito ......

7:o. Norra distriktet.

Sundsvall.

Hudiksvall.

1,000

400

700

1,000

400

200

200 -

200

200 (b)

300 (j)

200 (b)

Transport]

Hästlega
och resekostnader.

Total belopp.

Summa

Riksmynt.

1,400

600

1,200

1,400

600

1,200

1,080,635

15,450

34,580

28,700''—

13,450

25,000

7,450
[1]205,265|

Numerär.

\|\| Numerär. \|		Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Jakt- oeh båtlega.	Hästlega och rese-kostnader.	Total- belopp.	Summa Riksmynt.
	Transport										—	1,205,265
	Söderhamn.
—	--— ---------	—	—	—_	—	—	—	—		—	—	12,350
	Heruösand.
—	- - - - - - ----- -	—		—	—	—	—	—		—	—	16,300
	Umeå.
—	---- - - - ----	----	—	—	—	—	—	—		—	—	18,200
	Piteå.
>—	--—---------	—	—	—	■-	—	—	-—	—	—	—	13,450
	Luleå.
10,550
	Uaparanda,
			—	----.	—		—	----	—	—	—	17,000

	8:o. Inre Bevaknings-distriktet.
	Jönköping.
—	— — — — — — ----—	—	—	-—	—	—	—		—	—	—	6,750
	Berås.
200
	9:o. Wermlands- och Elfs-borgs!! läns gränsdistrikt.
	Karlstad.
i	Charlottenberg. Kontrollör.............	1,500 400		. 500 300						2,000 700 600
i	Vaktmästare............
i	Dito ..........''. .	400		200

	Transport	—	—	-----\|	-I	—	-I	-— j	-I	\|	-11,300,065!

Bil. Litt. E. 2.

Numerär.

Transport

Arvika.

Tullkammareföreståndare . . . .

Anm. Härstädes nu anställda
en Kontrollör och en Vaktmästare,
hvilkas befattningar vid kontrollörens
afgång indrages, åtnjuta, så
länge de vid sina tjenster qvarstå,
den för dem i 1871 års st t bestämda
aflöning.

Kontrollbevakningen i Karlstads
tullkammaredistrikt.

Bevakningskontrollör.....

Gränsridare ...........

Dito ..........

Anm. En utöfver nämnde personal
bär anställd Bevakningskontrollör
indrages vid blifvande
ledighet och åtnjuta intill dess
båda i distriktet anställda Bevakningskontrollörerna
den för dem i
1871 års stat bestämda aflöning.

10 :o. Kopparbergs läns
gränsdistrikt.

iahlun.

Lön.

Tjenst görings penningar.

1,200

360

ll:o. Jemtlands läns gräns
distrikt.

Dufed.

Funäsdalen.

Östersund.

Summa)

200

300

Jakt och båtlega.

Hästlega
och resekostnader.

Total belopp.

Sura ma
Riksmynt.

50 (b)

500
240 (h)

250

1,300,065

2,000

600

7,800

19,400

200

9,000

2,850

2,100

1,333,615

Tullverkets Omkostnads-stat, att gälla från början af År 1872.

Arvoden, enligt närlagde förteckning; förslagsanslagt. . .	9,250	1
Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag......	25,000	—\|
Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören; förslagsanslag.........	20,000
Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag.....	8,000	-i
Skrifmaterialier samt Boktrycknings- och Bokbindnings-kostnader; förslagsanslag...........	11,000
: Postporto; förslagsanslag..............	13,000	-1
: Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begraf-ningsgratialier, enligt Kongl. Brefvet den 14 Maj 1831; förslagsanslag.................	3,000
Diverse utgifter; förslagsanslag.............	10,087	so:
Fond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanal-betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarne. . .	750
Extra medelsfonden.....................	50,000	—
Hemliga utgiftsfonden....................	9,000	—
Anslag till arvoden åt extra biträden vid Kongl. Gene-raltullstyrelsens kansli och kontor..........	4,500
1 Anslag till arvoden åt extra bevakningsbiträden vid Tullbevakningsinspektionen i Stockholm.......	5,000
D:o d:o d:o i Göteborg.......	5,000	—
Summa Runt R:dr	173,587	50

Förteckning å serskild arvoden År 1872.

Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm. 1 Ordförande.................... 600: 2 Ledamöter å 375 R:dr.............. 750: — 1 Notarie...................... 750: —	2,100
Öfrige Rådhusrätterna för afgörande af tullmål, enligt Kongl. Brefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.........................	5,500
1 serskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jemtlands län......-.......... 750: — 1 serskild Ordförande vid Gränsetullrätten ^Ha-paranda ..................... 750: — 1 Tolk för finska språket vid d:o........150: —	1,650
Summa R:mt R:dr	9,250	—

Sammandrag,

- Ordinarie aflöningsstaten.......... 1,333,615: —
efter afdrag af derå beräknade besparingar 41,632: 50.	1,291,982	50
()fvergångs-aflöningsstaten................	55,230	—
l):o uppbördspro vision, förslagsanslag.......	50,000	—
Al ders ti 11 äggsstaten; förslagsanslag..............	88,000	—
Tndragningsstaten; förslagsanslag............... Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;	92,400	—
förslagsanslag........................ Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes	197,000	—
i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag	31,800	—
Omkostnadsstaten....................... deraf 99,337 R:dr 50 öre äro förslagsanslag	173,587	50
Summa R:mt R:dr	1,980,000	—

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans
Maj it Lönnligen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari
1871.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve
Waciitmeister,

Stats-Råden Bredberg,

Abelin,

Friherre Leyonhufvud,

WvEIiN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Stats-Rådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen Stats-Rådet Wennoerberg föredrog vidare följande
ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så val
ordinarie som extra stat och dels nedan omförmälda anslag att uppföras
under Nionde Hufvudtiteln; och yttrade Departements-Chefen dervid i
underdånighet:

l:o.

Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts donna dag, uppå anmälan af
Chefen för Finans-departementet, fattade nådiga beslut angående framställning
till Riksdagen om anslag till förbättring i de vid Stats-departementens
expeditioner anställde ordinarie vaktmästares lönevilkor, får jag un l -

Anslag till förbättring
af de
vid Departementets
expedition
anställde två ordinarie
vaktmästares
lönevilkor.

Anslag till prostetunnor
åt vederbörande
Kontraktsprostar
för
Fala städs- och
Kopparbergs
lands-församlingar
samt Silfbergs
och Transtrands
församlingar
i Stora
Kopparbergs län
och Engsö församling
i Vestmanlands
län.

EU. N:o 7 till Kongl. Mäj:ts Nåtliya Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

derdånigst hemställa, att för de begge ordinarie vaktmästare vid Ecklesiastik-departementets
expedition, hvarest, bland annat, genom inrättande
af två byråer för undervisningsverket, vaktbetjeningens göromål i senare
tider betydligt ökats, löneförhöjning med 100 R:dr för hvardera måtte
få i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
upptagas såsom tillökning i anslaget under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel
till Ecklesiastik-departementets expedition.

2:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Biskopen i Westerås stift, Doktor C.
O. Berling, med anmälan ätt prostetunnor icke utginge från Falu städsoch
Kopparbergs lands-församlingar samt de nybildade församlingarne
Silfberg, Våmhus och Transtrand i Störa Kopparbergs län, och ej
heller från Engsö församling i Vestmanlands län, i underdånighet gjort
framställning derom, att till Riksdagen måtte afl åt as nådig proposition
om anslag till vederbörande kontraktsprostar af prostetunnor för nämnda
sex församlingar.

Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 4 Februari
1869 anbefallt Kammarkollegium och Statskontoret att, efter vederbörandes
hörande, öfver berörda framställning inkomma med underdånigt
utlåtande, hafva yttranden i ämnet blifvit inhemtade dels af Kontraktsprostarne
i Störa Tvina, Mora och Ve ster dals kontrakt, h vilka hvar för
sig vitsorda! det uppgifva förhållandet, samt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Störa Kopparbergs län, som funnit med gällande författningar
fullt enligt att prostetunnor åt vederbörande kontraktsprostar
anordnas från dem af ofvannämnda församlingar, som tillhöra hvardera^
kontrakt, dock från Falu städs- och Kopparbergs lands-församlingar,
hvilka tillsammans utgöra ett pastorat, blott en tunna, såsom med de
till samma kontrakt hörande Thorsångs och Aspeboda församlingar eger
rum; i enlighet hvarmed ock Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
hemställt, att från och med det ecklesiastikår, som börjats den 1 Maj
1869, värde! af eu tunna spannmål efter medelmarkegången för länet i
de sädesslag, hvari inom tv vartdera kontraktet prosttunna utgöres, matte
anslås, nemligen åt Kontraktsprosten i Störa Flina kontrakt för F alu
stads- och Kopparbergs lands-församlingar en tunna råg och för Si Inberga
församling likaledes en tunna råg, åt Kontraktsprosten i Mora
kontrakt för Våmhus församling en tunna blandsäd, hälften korn och
hälften hafre, samt åt Kontraktsprosten i Vesterdals kontrakt för 1 rån -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

strands församling en tunna hafre; dels af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vestmanlands län, som, efter det Kronofogden och Häradsskrifvaren
i Väsby fögderi intygat, att prostetunna hittills icke utgått
för Engsö församling och att af kronotionden derifrån, utom vinoch
byggnads-säd samt barnhusspanmål, fjorton tunnor, hälften råg och
hälften korn, tillförne varit Stora Kopparbergs läns landtstat anslagna,
men numera vore Kronan behållna, underdånigst förmält, att tillgång funnes
för handen att af .församlingens kronotionde åt vederbörande kontraktsprost
disponera erforderligt belopp.

För egen del hafva Kammarkollegium och Statskontoret uti afgifvet
utlåtande den 31 December 1869, beträffande frågan om prostetunna
för Vårnhus församling, åberopat det yttrande, som Kollegierna öfver eu
derom af Kontraktsprosten Godée särskilt gjord ansökning den 9 April
samma år afgifvit, och vidare underdånigst anfört, att, som prostetunna
till vederbörande kontraktsprost icke utgått, för Falu städs- och Kopparbergs
lands-församlingar på grund deraf, att all jorden derstädes, likasom
i Aspeboda församling, är af bergsfrälse-natur och såsom sådan,
jemlik! Kongl. Resolutionen den 30 Oktober 1650 och Kongl. Bref vet
den 22 December 1741, befriad från kronotiondes utgörande; för Engsö
församling af den anledning, att all kronotionden derstädes, på sätt förut
omnämnts, varit annorlunda disponerad, så att tillgång till prostetunna
derifrån förut saknats; samt för Tran strands och Silfbergs församlingar
derföre, att dessa församlingar förut varit blotta kapellag, den förra under
Lima och den sednare under Tima socken, till dess Transtrands församling
genom Kongl. Brefvet den 6 Augusti 1859 och Silfbergs genom
Kongl. Brefvet den 19 April 1861 förklarats böra från nämnda socknar
skiljas för att utgöra egna pastorat, hvilken förändring gått i verkställighet
för Transtrands församling den 1 Maj 1867 och för Silfbergs församling
den 1 Maj 1869; och då numera, sedan Rikets Ständer, på sätt
Kongl. Brefvet den 16 November 1854 innehåller, uttalat den åsigt, att
k ontr aktsprostarnes ifrågavarande, på 24 § i Kongl. Resolutionen på presterskap
ets besvär den 10 Mars 1719 och 4 § i presterskapets privilegier
den 16 Oktober 1723 med flera äldre författningar grundade, rättighet
till eu tunna spann!ål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge
icke borde vara beroende af den tillfälliga omständighet, huruvida någon
kronotionde funnes inom församlingen odisponerad, icke mot donna
allmänna rättighet kunde åberopas den inskränkning, som innefattas i
Kongl. Brefvet den 28 Maj 1696, att, der odisponerad kronotionde i ett
kyrkoherberge saknas, prostetunna för detsamma icke får anvisas af Kronans
behållna tionde i ett annat, hafva Kammarkollegium och Statskon -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

toret i underdånighet hemställt, att från och med 1869, eller det år
hvarunder framställning blifvit derom gjord, vederbörande kontraktsprostar
måtte förklaras berättigade till en prostetunna för hvardera af
ifrågavarande församlingar, hvilken prostetunna, på de skål Länsstyrelserna
anfört, herde bestämmas för Fakt städs- och Kopparbergs landsförsamlingar
samt Silfbergs församling i råg, för Engsö församling i hälften
råg och hälften korn och för Transtrands församling i hafre, att
utgå till Kontraktsprosten i Stora Luna kontrakt med det jemlikt Kongl.
Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda värdet af 3 tunnor råg, utan
tillägg af forsellön, utgörande 51 R:dr 3 öre, till Domprosten i Vesterås,
till hvars kontrakt Engsö församling hörer, med enahanda värde af en
half tunna råg och en half tunna korn 12 R:dr 95 öre, och till Kontraktsprosten
i Vesterdals kontrakt för en tunna hafre med 7 R:dr 75
öre, allt riksmynt.

Efter det ersättning för prostetunna för Varuhus församling jemlikt
Kongl. Brefvet den 20 Maj 1870 blifvit Kontraktsprosten i Mora kontrakt
beviljad, får jag i underdånighet tillstyrka, att nådig proposition måtte
af Eders Kongl. Maj it till Riksdagen afl åtas om beviljande i enlighet med
hvad Kammarkollegium och Statskontoret hemställt af ersättningsanslag
för prostetunnor för Falu städs- och Kopparbergs lands-församlingar samt
Silfbergs och Transtrands församlingar i Störa Kopparbergs län och för
Engsö församling i Vestmanlands län, att uppföras under anslaget till
Kleresistaten; dock under iakttagande att ersättningen för prostetunna
för Falu stads- och Kopparbergs lands-församlingar bör, sedan nämnda
församlingar, enligt Kongl. Brefvet den 5 November 1869, numera blifvit
förlagda från Störa Tima till Falu kontrakt, anvisas åt Kontraktsprosten
i sistnämnda kontrakt.

3:o.

Anslag till prostetunna
frän
Konung Carls
församling till
Kontraktsprosten
i Vester-Rekame
kontrakt.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Strengnäs, hvarest Kontraktsprosten
i Vester-Rekame kontrakt, Kyrkoherden Anders August
Fris anhållit om beredande af ersättning åt Kontraktsprosten i nämnda
kontrakt för prostetunna från Konung Carls församling i Vestmanlands
län, motsvarande värdet af eu tunna spanmål, hälften råg och hälften
korn, uti skrifvelse den 22 September 1869 gjort underdånig framställning
om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om anslag af statsmedel
till bemälde Kontraktsprost för den prostetunna från Konung Carls

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

församling, hvaraf lian varit i saknad; och hafva Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti häröfver infordradt
och den 28 sistlidne Oktober afgifvet utlåtande, med öfverlemnande af
inhemtade yttranden ej mindre från vederbörande Kronofogde och Häradsskrifvare,
hvilka den underdåniga framställningen till bifall förordat,
än från Länsstyrelsen, som afstyrkt nådigt bifall till densamma, hufvudsakligen
på grund deraf, att Konung 6aids och Torpa församlingar,
som nu utgöra ett pastorat, tillförene utgjort eu enda eller Torpa
församling, samt att Kronans behållning af tionde!! från dessa församlingar
blott uppginge till 4 kubikfot 7,25 kannor spaninål, för egen del i
underdånighet anfört, att Konung Carls kyrka, som Konung Carl XI låtit
uppbygga vid Kungsör, genom Kongl. Bref den 10 November 1700 förklarats
vara moderkyrka för Torpa församling; att först i 1777 års jordebok
förekommer »Konung Carl» såsom särskild socken, bestående af hemman
utbrutna från Torpa; att, jemlik! Kongl. Brefvet den 7 Maj 1807,
Konung Carls och Torpa socknar, hvilka fortfarande borde utgöra ett
pastorat, bl hvit delade efter nyssnämnda och följande årens jordeböcker,
så att hvardera församlingen skulle omfatta de hemman, som der uppfördes;
att, oaktadt sålunda Konung Carl och Torpa utgöra två församlingar,
Prosten i Vester-Rekarne kontrakt, hvarunder pastoratet lyder,
enligt kronoräkenskaperna hittills icke erhållit prosttunna från förstnämnda
församling; samt att, då genom Kongl. Resolutionen på presterskapets
besvär den 10 Mars 1719 § 24 och presterskapets privilegier den
16 Oktober 1723 punkten 4 rättighet till prosttunna för hvarje församling
inom prosteriet blifvit kontraktsprost tillförsäkrad, samt i förevarande
fall donna rättighet, i öfverensstämmelse med Eders Kong]. Maj:ts
vid flera tillfällen i dylika frågor fattade beslut, icke borde göras beroende
af den omständigheten att den Kronan behållna tionde från Konung
Carls socken ej är för ändamålet tillräcklig, Kollegierna i underdånighet
hemställde, det täcktes Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition
till nästa Riksdag föreslå, att för Konung Carls församling må såsom
prostetunna anvisas ett belopp, motsvarande värdet af eu tunna
spaninål, hälften råg och hälften korn, att från och med år 1872 utgå,
jemlik t det i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda medel -

markegängsvärde, på följande sätt, nemligen med

3 kubikfot 1,50 kannor råg ä 2 R:dr 25 öre kubikfoten ................ 7,09

3 kubikfot 1,50 kannor korn å 1 R,:dr 86 öre kubikfoten .............. 5,86

Summa R:dr 12,95.

Till hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda hemställt
tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till ersättning
för afskrifna
qvarnräntor.

Anslag till universiteten
i Upsala
och Lund.

4:o.

Enligt hvad Statskontoret i sin den 10 sistlidne December afgifna
underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning anmält,
erfordras till godtgörelse åt Kleresistaten tillhörande indelningshafvare
för afskrida qvarnräntor, utgörande 7 öre samt 24 kubikfot eu kanna
oindelt spannmål, motsvarande efter 2 R:dr 10 öre för kubikfot 50 R:dr
61 öre, ett belopp af tillhopa 50 R:dr 68 öre, hvilket Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under anslaget till Kleresistaten anvisa;
hvaremot ett lika belopp bör afräknas från samma anslags kolumn
för »indelt ränta och ersättning för indragna räntor».

5:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kanslersembetet för universiteten i Upsala
och Lund uti memorial af den 8 nästlidne December i underdånighet
anmält åtskilliga af de Akademiska Konsistorierna hos Kanslersembetet
gjorda framställningar om de behof vid universiteten, för hvilkas
afhjelpande statsanslag ansetts erforderliga, nemligen:

ett ärligt anslag af 2,500 R:dr till inrättande af en adjunktur i nordiska
språk vid hvardera universitetet.

I afseende å behofvet. af det ifrågasätta anslaget till adjunktur^’
i de nordiska språken hafva Konsistorierna hufvudsakligen åberopat den
störa betydelse, som dessa språks studium eger för den fosterländska
bildningen; det vidsträckta omfånget af det forskningsfält, som tillhör
detta läroämne, inneslutande nordens torna och nyare tungomål och
språkminnen; jemförelse!! med de betydliga uppoffringar, Indika i Norge
och Danmark blifvit gjorda för främjandet af deri nordiska språkforskningen;
det ökade antalet af lärjungar vid de svenska universiteten, samt
det förhållandet att de nordiska språken genom Eders Kongl: Maj:ts nådiga
Bref af den 16 April innevarande år blifvit ett obligatoriskt ämne
i filosofie kandidatexamen. Jemte dessa omständigheter, som i och för
sig påkallade förökade lärarekrafter i detta ämne, herde ock tagas i betraktande,
att i samma män läroämnet vore nytt och vid universiteten
mindre bearbetadt, det vore betänkligt att för studiets uppehållande lita
endast på de båda ordinarie lärarne, som nu finnas, en professor vid

Bil. N:o 7 till Kongl. Majrts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

hvardera universitetet, i synnerhet som det icke vore att hoppas, att då
så ringa utsigt funnes till befordran i en viss vetenskaplig riktning,
många skicklige män skulle vara hågade att åt denna egna erforderliga
sträfvande!), och i ifrigt, för undvikande af den lätt förutsedda möjligheten,
att, universitet, vid den ende lärarens frånfälle eller sjukdom,
skulle finna sig i saknad af eu skicklig efterträdare eller vikarie, det
vore särdeles behörigt, att en adjunktur uti ifrågavarande läroämne vid
hvardera universitetet inrättades.

Beträffande behofvet af förstärkning i antalet af de universitetslärare,
hvilka hafva sig anförtrodd högsta ledningen af de nordiska språkens
studium, kan jag icke annat än instämma med de Akademiska
Konsistorierna. Detta läroämne, som under den senaste tiden med ökadt
lif omfattats vid rikets högskolor och i samma man, som intresset för
eu sjelfständig och sann! fosterländsk odling stegrats, vunnit allt större
betydelse, egcr för den medborgerliga bildningen i allmänhet och särskilt
för möjligheten att dana dugliga lärare och uppfostrare åt fäderneslandets
ungdom så stor vigt, att det synes mig vara högst angeläget
att deråt bereda samma utsigt till framgångsrik behandling, som tillgodokommit
nästan utan undantag alla öfriga till de filosofiska fakulteterna
hörande läroämnen derutinnan, att för dem finnas inrättade både
professorsembeten och adjunktstjenster. Jag anser mig fördenskull höra
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå
Riksdagen att bevilja ett ärligt anslag för hvardera af universiteten i
Upsala och Lund af 2,500 R:dr till lön åt eu adjunkt i nordiska språk.

6:o.

Vid sistlidne Riksdag blef, på sätt Eders Kongl. Makt då föreslog. Ansl«f
a Lunds universitets stat beviljadt, för irnstad inkomst af Stäfvie och J^smvlT^e
Lackalänga prcbende-pastorat, ett belopp af 4,200 Rall'', deraf dock en- >>endepastorat.
dast 2,800 R:dr, såsom för år 1871 erforderligt, anvisades; och hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning,
. att det återstående beloppet 1,400 R:dr, hvithet är från och
med år 1872 behöflig!, anvisas under anslaget till universiteten.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Brop. N:o 1 om Statsverket 1871.

8:0.

Anslag till ersättning
för Stigsjö
prebendepas
fora t.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Lektorn vid Hcrnösands elementarläroverk
G. J. Östling i underdånighet anhållit, att, enär det i anseende till
den rådande prestbristen icke varit möjligt för Domkapitlet i Hernösand
att till hans biträde vid pastoralvården i Stigsjö prebende-pastorat förordna
någon vice pastor med bostad inom sjelfva församlingen, och då,
under sådana förhållanden, det icke längre vore med hans åligganden
såsom lärare vid läroverket förenligt att, jemte dessa, ensam bestrida
den tjenstgöring i prebende!;, för hvilken han såsom dess kyrkoherde
vore ansvarig, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder förunna sökanden, som
vore villig att begära afsked från kyrkoherdebeställningen i nämnda
prebendepastorat, fyllnad i hvad genom prebendets afträdande för honom
komme att brista i det lönebelopp, 4,000 R:dr, hvartill han efter 20
års tjenstgöring såsom lektor nu vore berättigad; öfverlemnande sökanden
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida han icke äfven
hädanefter kunde bibehållas vid sin hittills åtnjutna lönerätt såsom lektor
i afseende å kronotionden från 4 horsåkers, Ljustorps och Sjöns
socknar, dock så* att han, med frånträdande af sin rätt att till leverering
in natura uppsäga nämnda krono tiondespannmål, finge uppbära densamma
i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris.

Efter det Domkapitlet öfver donna ansökning sig yttrat och till
densamma tillstyrkt nådigt bifall, har Statskontoret, som jemväl erhållit
nådig befallning att i frågan afgifva utlåtande, i underdånig skrifvelse
den 26 sistlidne Oktober anfört, bland annat:

att Lektor östlings lön, enligt 1870 års stat utgör:

afkomst af Stigsjö prebendepastorat .......................................

penningar............................................................................................

1147 kubikfot 3 kannor indelt spannmål

tillsammans R:dr 3019

462:	94
146:	81
2409:	33
3019:	8

samt att, ehuru östling, som icke ingått på den år 1858 verkställda
löneregleringen, utan bibehölle förut innehafd lön, lika litet som åtskilliga
andra lärare, de der vägrat vid nämnda tidpunkt att ingå på den nya
löneregleringen, kunde, enligt Statskontorets tanke, vara berättigad att
öfvergå på ny stat, och en sådan rättighet icke heller syntes höra utan
vigtiga skål medgifvas, likväl i förevarande fall sådana skål förefunnes
dels uti det af Domkapitlet vitsordade förhållande, att, i anseende till

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

flen nu rådande prestbristen inom stiftet, pastoralvården i nämnda pastorat
måste af prebendarien sjelf uppehållas, hvilket åter icke vore förenligt
med hans lärarekall vid elementarläroverket, dels i fördelen ej
mindre deraf, att ifrågavarande prebendepastorat, som i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag fattade beslut,
vid sökandens afgång skolat från hans lektorsbeställning afskiljas, redan
nu kunde med ny kyrkoherde förses, än äfven deraf, att statsverket, till
hvilket deri sökanden å lön anslagna kronotiondespanmål, jemlik t Ivongl.
Förordningen den 23 Juli 1869, i alla händelser komine att indragas,
undginge olägenheten att nödgas in natura tillhandahålla sökanden
spanmålen på samma sätt och vilkor, han egt densamma af tiondegifvare
bekomma, och få godtgöra donna spanmål efter samma grunder,
som för embets- och tjensteman ersättning för indelt spanmål i allmänhet
finnas i berörda nådiga förordning stadgade.

På grund häraf har Statskontoret ansett sig höra tillstyrka nådigt
bifall till flen gjorda ansökningen och i sammanhang dermed i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af det belopp,
hvartill Stigsjö prebendepastorat enligt staten är uppskatta^, eller
462 R:dr 94 öre, att utgå från flen tid, då nämnda pastorat af sökanden
afträdes.

Lika med Statskontoret anser äfven jag det vara ensidigt, att Lektor
östlings ifrågavarande ansökning kunde vinna Eders Kongl. Majrts
nådiga bifall, och får fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å elementarläroverkens stat
måtte uppföras ett belopp af fyrahundrasextiotvå riksdaler 94 öre, motsvarande
det, hvartill afkomsten af Stigsjö prebendepastorat är beräknad
i aflöningen för en lektor vid Hernösands elementarläroverk, samt att
detta belopp måtte få utgå från den tid, då pastoratet af Lektor Östling
afträdes.

9:o.

Eforus öfver Vesterås stifts elementarläroverk, Biskopen m. in. Doktor
C. O. Björling har till Eders Kongl. Maj:t inkommit med eu jemväl
af Domkapitlet förordad underdånig framställning om afsked med pension
från stiftets emeritikassa för två lärare vid elementarläroverket i
Vesterås, hvilka under flera år varit af sjukdom hindrade att sina tjänster
bestrida; och då Eders Kongl. Maj:ts bifall till donna framställning
hvad angår den ene af nämnde lärare, Lektorn J. F. Norman, torde vara

Anslag till ersättning
för
Hubbo prebendepastorat.

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till ersättning
för
Orlunda och
Grafva indragna
prebendepastorat.

Löneförhöjning
för lärare vid
Seminariet för
bildande af
lärarinnor.

beroende deraf, att åt Normans efterträdare i lektorsbefattningen, med
hvilken nu är förenad inkomsten af klubbo prebandepastorat, som vid
Normans afgång skall, enligt Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag
fattade och af Eders Kongl. Maj:t gillade beslut, skiljas från lektor
sb e stål In i ngen, kali beredas ersättning för prebendepastoratets afkomst,
som, enligt hvad Statskontoret upplyst, i normalstaten upptages till ett
belopp af 477 R:dr 52 öre, får jag, som anser synnerligen önskligt, att
denna lektorsbefattning, hvilken under många år måst genom vikarie
uppehållas, måtte med det snaraste varda med ordinarie innehafvare försedd,
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen gorå nådig framställning derom, att omförmälda belopp, fyrahundrasjutiosju
riksdaler 52 öre, måtte på elementarläroverkens stat
uppföras såsom ersättning till blifvande innehafvare af ifrågavarande
lektorsbefattning för afkomsten af klubbo pastorat, att utgå från den tid,
då nämnda pastorat af Lektor Norman afträdes.

10:o.

Sedan Orlunda och Grafva prebendepastorat, Indika tillförene varit
förenade, det förra med rektorsbefattningen vid lägre elementarläroverket
i Vadstena och det senare med eu Icktorsbeställning vid högre elementarläroverket
i Carlstad, med den 1 Maj 1870 upphört att vara prebenden
åt nämnde läraresysslors innehafvare, får jag, på sätt Statskontoret
uti dess omförmälda berättelse föreslagit, i underdånighet tillstyrka
att, i likhet med hvad i dylika fall förut skett, Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att, till ersättning för den i vederbörande lärares
löner nu inberäknade behållna inkomst af dessa prebenden, under
anslaget till elementarläroverken uppföra deremot svarande belopp, nemligen:
för Orlunda 380 R:dr och för Grafva 1,108 R:dr 50 öre.

ILO.

Uti skrifvelse af den 21 sistlidne December har Direktionen öfver
Seminariet för bildande af lärarinnor underdånigst anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t, med nådig ompröfning af de förändringar i nu gällande
föreskrifter om ordinarie lärares vid seminariet tillsättning och entledigande,
hvilka kunde finnas vara af nöden, täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om rättighet till löneförhöjning och tjensteårsberäk -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ning för seminariets lärare efter samma grunder, som gälla för lärarne
vid Rikets elementarläroverk; och bär Direktionen i sådant afseende
hufvudsakligen anfört:

att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 5 Februari 1869
bemyndigat Direktionen att, i den män seminariets egna medel dertill
lemnade tillgång, tillägga seminariets ordinarie lärare löneförhöjning efter
samma grunder, som äro gällande för lärarne vid elementarläroverken,
samt förklarat sig vilja i särskilda fall taga i öfvervägande, huruvida,
om någon af de vid seminariet anställde ordinarie lärare öfverginge till
läraresyssla vid allmänt elementarläroverk, honom finge för uppflyttning
i högre lönegrad räknas tillgodo den tid, lian vid seminarium tjenstgjort;

att Direktionen, i följd af detta bemyndigande, beslutat att från
början af år 1870 till tre af lektorerna och adjunkten, hvilka enligt ofvan
angifna grunder voro till löneförhöjning berättigade, utbetala sådan
förhöjning med ett sammanlagdt belopp af 2,000 R:dr Runt för år;

att, sedan fråga uppstått om anskaffande af fullt lämplig lokal för
seminariet och den dermed förenade normalskolan från och med den 1
April 1871, då kontrakten om de nuvarande lokalerna upphöra att vara
gällande, samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 22 December
1869 bifallit Direktionens i skrifvelse af den 20 i samma månad
gjorda underdåniga hemställan att med Byggmästaren Elfling få uppgöra
kontrakt om förhyrande af ett för ändamålet afsedt hus, hvithet
Elfling förbundit sig att till ofvan angifna tid hafva uppfört, utgifterna
i följd häraf blifvit så ökade, att läroverkets egna medel efter 1871 års
utgång icke lemnade tillgång till utbetalande af ifrågavarande löneförhöjning,
ett förhållande, som Direktionen redan uti förberörda underdåniga
skrifvelse af deri 20 December 1869 omförmält och uti en samma
skrifvelse bilagd förslagsberäkning öfver läroverkets inkomster och utgifter
sökt tydliggöra; i hvilket hänseende ingen väsendtlig ändring
inträd t derigenom, att från och med nästlidne års 4:de qvartal löneförhöjning
icke utgår till en af lektorerna, hvilken blifvit förordnad att
vara rektor vid läroverket och i sådan egenskap åtnjuter särskild! rektorsarfvode; att

frågan om beredande af likställighet för seminariets lärare med
lärarne vid rikets elementarläroverk, med afseende å rätt till löneförhöjning
och tjensteårsberäkning vid möjlig öfvergång till liknande
befattning vid elementarläroverken, synts Direktionen vara af synnerlig
vigt och i sjelfva verket på det närmaste sammanhänga med
frågan om läroverkets tillvaro, enär, om det skulle visa sig att genom
en mindre fördelaktig ställning för lärarne vid seminariet, såsom det

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vore att befara, täta ombyten af dem komme att eg’a rum, och tjensterna
vid detta läroverk komme att anses endast såsom öfvergångsplatser,
hvilka af unge lärare antoges, tilldess någon förmånligare anställning
sig yppade, det kunde dragas i starkt tvifvelsmål, huruvida resultaten
af en verksamhet, utöfvad under så ogynsamma förhållanden, kunde
blifva sådana, att inrättningen fortfarande Unge åtnjuta det allmänhetens
förtroende, hvithet hittills kommit densamma till del;

att missförhållandet mellan löneförmånerna för lärarne vid seminariet
och lärarne vid elementarläroverken desto mindre vore med billighet
förenligt, som anställningen vid seminariet med afseende å såväl
kunskaper och skicklighet, som fortfarande ansträngning vid tjenstens
utöfning af sin innehafvare kräfde åtminstone fullt ut lika mycket
som motsvarande anställning vid hvilken högre elementarläroverk som
helst;.

att för den händelse sådant skulle kunna underlätta beviljandet af
den nu i underdånighet sökta förmånen för lärarne vid seminariet, Direktionen
icke tvekade såväl att förbinda sig att vid tillsättningen af
läraretjenster affordra lärarne samma prof, som genom gällande läroverksstadga
äro eller framdeles kunde blifva ålagda sökande till liknande
befattningar vid elementarläroverken, som ock att afhända sig den
Direktionen nu tillkommande rättigheten att efter godtfinnande entlediga
lärare; dervid dock Direktionen med afseende på de nuvarande innehafvarne
af ordinarie lärarebefattningar vid seminariet underdånigst
hemställt, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes medgifva, att eu längre tids
väl vitsordad tjenstgöring vid seminariet måtte anses ersätta prof för
tjensten, och desse lärare sålunda, utan att aflägga sådant, måtte tillförsäkras
de nu i underdånighet sökta förmånerna.

Enligt en af Direktionen uti skrifvelse af den 19 sistlidne Augusti
gjord beräkning af seminariets och den dermed förenade normalskolans
årliga inkomster och utgifter skulle dessa från och med år 1872 utgöra:

Inkomster:

Ordinarie statsanslag.................................................................................. ''25,000:

T er minsafgifter af 200 betalande lärjungar vid normalskolan,

per medium ä 100 R:dr för år ...................................................... 20,000:

Summa Runt 45,000.

Ordinarie utgiftsstaten

Utgifter:

25,000:

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anm. Häraf utgå till aflöning åt läroverkets lärare:

arfvode till rektor....................................................................... 2,000:

löner åt 5 lektorer ä 2,000 R:dr...................................... 10,000:

lön åt 1 adjunkt ................................................................. 1,000:

Extra ingift.<shiten .................................................................................... 19,285

Antaglig kassabehållning .......................................................................... 715

Summa Klut 45,000:

varande uti dessa utgifter icke inberäknad någon löneförhöjning åt läroverkets
ordinarie lärare.

Denna beräkning visar, att den årliga kassabehållningen icke förslår
till bestridande af den löneförhöjning, som Direktionen med stöd af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 5 Februari 1869 låtit utbetala
till läroverkets lärare, och hvilken för närvarande, sedan löneförhöjning
upphört för den af lektorerne, som i egenskap af tillförordnad rektor
åtnjuter särskilt arvode, utgår med ett belopp af 1,500 R:dr, och än
mindre är tillräcklig för den ytterligare löneförhöjning, som från och
med år 1872 och allt framgent skulle ifrågakomma, derest lär ar ne vid
seminariet skulle komma i åtnjutande af samma rätt till löneförhöjning,
som elementarläroverkets lärare redan ega. Men då, på de af Direktionen
anförda grunder, det otvifvelaktigt är af vigt för bibehållande
af en jemn och ostörd utveckling af läroverkets gagnande verksamhet,
att lärarne vid donna för den qvinliga ungdomens undervisning afsedda
läroanstalt i afseende på löneförmåner ej ställas i alltför ofördelaktigt
förhållande till lärarne vid elementarläroverken, så får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag gorå nådig framställning derom,

att de vid seminariet för bildande af lärarinnor å ordinarie stat
anställde 5 lektorer och 1 adjunkt må åtnjuta rätt till tjensteårsberåkning
och löneförhöjning enligt samma grunder, som gälla för lärare vid
rikets elementarläroverk, med förbehåll hvad angår de lektorer och adjunkter,
som hädanefter anställas vid seminariet, att desse skola vara
underkastade samma kompetensvilkor, hvilka nu äro eller framdeles
blifva faställda för befordran till motsvarande befattningar vid elementarläroverken
;

samt att, enär besparingarne å anslaget till elementarläroverken för
närvarande lemna tillgång till betäckande af härigenom uppkommande
kostnader, Riksdagen måtte medgifva, att af nämnda besparingar må
användas hvad för omförmälda ändamål erfordras utöfver det belopp,
som kan af detta läroverks egna medel utgå.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Betäckande af en
brist i anslaget
till pedagogier
och folkskolor

Förhöjning i anslaget
till folkskolelärareseminarierna
m. m.

l‘2:o.

De kontanta anvisningarna å anslaget till pedagogierna hafva, enligt
hvad Statskontoret anmält, enligt aflöningsstaterna för år 1870 utgjort
tillsammans 47,166 R:dr 71 öre, hvaremot Riksstaten för samma
år i detta hänseende upptager endast 44,609 R:dr 85 öre, i följd hvaraf
uppstått . en brist af 2556 R:dr 86 öre, hvilken, på sätt Statskontoret
upplyst, förorsakats genom den uppflyttning i högre lönegrad, hvaraf
lärare vid vissa pedagogier, i likhet med lärare vid elementarläroverken,
kommit i åtnjutande, utan att i anledning deraf anslaget till pedagogierna
blifvit för höjd!. Ersättning för donna brist torde alltså böra beredas,
likasom tillgång till fyllande af de behof, som af berörda anledning
vidare kunna förekomma. För sådant ändamål anser jag mig emellertid
under nuvarande förhållanden icke höra ifrågasätta beviljande af
förökadt anslag, utan får i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders
Kongl. Näjd, med afseende å den nära ställning, hvari pedagogierna i
derå hänseenden befinna sig till elementarläroverken och å den särskilda
orsaken till det i förutnämnda måtto ökade behofvet för aflöning åt lärare
vid pedagogierna, täcktes till Riksdagen gorå framställning derom,
att för godtgörande af omförmäla brist i anslaget till pedagogierna
samt till bestridande af utgifter för den lärare vid tvåklassiga pedagogier
tillagda rätt till uppflyttning i högre lönegrad må, i mån af behof, användas
besparingarne å reservationsanslaget för elementarläroverken.

13:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Adjunkten vid folkskolelärare-seminariet
i Upsala Carl Robert Carlsson i underdånighet anhållit, att han,
som tillförne varit anställd såsom ordinarie lärare vid elementarläroverket
i Strengnäs och i sådan egenskap förvärfvat rättighet till uppflyttning
i högre lönegrad, enligt derför stadgade grunder, måtte vid bestämmandet
af hans lönegrad såsom seminarielärare få tillgodonjuta den af
honom som lärare vid elementarläroverket förvärfvare uppflyttningsrätt;
till hvilken ansökning Domkapitlet i Upsala uti infordrad t underdånigt
utlåtande tillstyrkt nådigt bifall. Då, enligt Eders Kong]. Maj:ts och
Riksdagens beslut enahanda rätt till uppflyttning i högre lönegrad gäller
för lärarne vid seminarierna som vid elementarläroverken, samt Adjunkten
Carlsson för sin tjenstgöring är val vitsordad, synes han icke böra,

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

till följd af sin öfvergång från det ena läroverket till det andra, gå i
mistning af den rättighet, lian uti ifrågavarande hänseende förut förvärfva!,
helst lönen för den i hans ställe inträdande läraren vid elementarläroverket
utgår med det belopp, som är bestämdt för lägsta lönegraden,
och Carlssons bibehållande vid hans uppflyttningsrätt sålunda icke
medför någon ökad kostnad för statsverket. Rikets Ständer hafva ock
vid 1865 års riksdag bifallit en af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning
om enahanda förmån för två andra lärare, som efter föregående anställning
vid elementarläroverket erhållit lärarebefattningar vid seminarier.
Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att Adjunkten Carlsson må, vid bestämmande af hans lönegrad
såsom seminarielärare, få beräkna den uppflyttningsrätt, honom i
egenskap af lärare vid elementarläroverk tillkommit.

I sammanhang härmed får jag i underdånighet anmäla, att med
tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i omförmälda
hänseende fastställda bestämmelser blifvit i den inom Ecklesiastik-departeinentets
expedition bildade afdelning för folkundervisnings-ärenden uppgjord
beräkning å de lönebelopp, som till de vid seminarierna anställde
lärare böra för år 1872 utgå; och då enligt donna beräkning erfordras
för vederbörande lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro berättigade,
ett belopp af 6000 R:dr, deruti likväl ingår ett belopp af 500
R:dr, utgörande den löneförhöjning för Adjunkten Carlsson, hvarom jag
nyss gjort framställning, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl.
Maj:t behagade af Riksdagen begära, att anslaget till folkskolelärareseminarierna,
hvilket icke lemnar tillgång till bestridande af donna ökade
utgift, varder förliöjdt med nyssnämnda summa, 6000 R:dr.

14:o.

I det underdåniga förslag till ordnande af den civila helsovården i
riket, som Sundhets-kollegium på nådig befallning den 11 April 1859
afgifvit, hemställde Kollegium, bland annat, att 48 nya provincialläkare,
hvarje med lön af 1500 R:dr årligen, måtte anställas och inom länen
fördelas.

Sedan med användande af de anslag, som, vid föregående riksdagar
för detta ändamål beviljats, tid efter annan 34 nya provincialläkarebeställningar,
den sista jemlikt nådiga Brefvet den 24 Mars 1868, blifvit
inrättade inom de orter, der sådana beställningar ansetts vara af beliofvet
mest påkallade, så har Sundhets-kollegium uti underdånig skrifvelse

Anslag för Provincialläkare.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till Inträde
vid handläggning
inom
Departementets
expedition af
ärenden rörande
ordnandet afpresterskapets
löneinkomster.

clen 24 nästlidne Oktober anmält, att från åtskilliga orter till Kollegium
inkommit framställningar om behofvet af flere provincialläkares anställande,
samt att förberedande åtgärder för fullgörandet af det vid löneanslagen
tillförne fästade vilkor, eller åtagande af invånarne inom de nya
distrikten att anskaffa och underhålla lämplig bostad åt blifvande läkare,
vore vidtagna inom åtskilliga orter; i anseende hvartill och för successiv
verkställighet af den anbefallda regleringen af provincialläkarevården
i riket, Kollegium anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
gorå nådig framställning om beviljande under ofvanomförmälda vilkor af
medel för aflöning åt fyra nya provincialläkare, hvarje med 1500 R:drs
årlig lön.

Då efter den längre tid, som förflutit från det medel för dylikt ändamål
senast beviljades, behofvet af ökad tillgång till läkares biträde
flerestädes gjort sig gällande, och åtskilliga kommuner åtagit sig de förbindelser
i fråga om anskaffande af bostad åt läkaren, hvilka hittills
föreskrifvits såsom vilkor för ny provincialläkare-beställnings inrättande,
men antalet af de nu af Sundhets-kollegium föreslagna dylika befattningar
synes kunna för närvarande inskränkas till två, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska anslag till
löner för ytterligare två provincialläkare med 1500 R:dr för hvarje, eller
tillhopa 3000 R:dr, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inrättande
af sådana befattningar inom de orter af riket, der de finnas
mest behöflig^, under samma vilkor, som vid de förut beviljade anslagen
af enahanda beskaffenhet varit fästadt, eller att kommunerna i hvarje
provincialläkare-distrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig
bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station.

19:o.

Enär, i anseende till mängden af ärenden rörande ordnandet af presterskapets
löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli
1862, särskild! biträde för handläggning af dessa ärenden inom Ecklesiastik-departementets
expedition måst antagas, har vid nästföregående riksdagar,
uppå derom gjorda nådiga framställningar, för befrämjande af
löneregleringarnes skyndsamma gång beviljats till Eders Kongl. Maj:ts
disposition ett extra anslag af 3000 R:dr om året. Utaf de till Ecklesiastik-departementet
inkomna löneregleringsförslagen hade till slutlig
pröfning af Eders Maj:t den 31 December 1869 företagits 848. Under

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

år 1870 hafva 184 säd an a förslag blifvit Eders Maj:t föredragna, af hvilka
178 blifvit slutligen afgärda. Tillhopa äro följaktligen intill nästlidna
ars utgång 1026 sådana ärenden afsilande. Af öfriga regieringsförslag,
hvilka i fullständigt skick till Ecklesiastik-departementet inkommit, äro
åtskilliga af Eders Kongl. Maj:t återförvisade till Nämnderna och för närvarande
40 under bearbetning i Departementet.

Då omkring 290 pastorat återstå, för hvilkas presterskap löneregleringar
ännu icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t fastställda, och, efter hvad
erfarenheten visat, ej fullt 200 sådana ärenden kunnat något år till slutlig
nådig pröfning företagas, samt vid sådant förhållande förstärkta arbetskrafter
för löneregleringarnes afstötande fortfarande erfordras åtminstone
under första hälften af år 1872, finner jag mig föranlåten i underdånighet
hemställa, det Eders Maj:t måtte besluta nådig framställning
till Riksdagen derom, att för år 1872 ett extra anslag af 1500 R:dr,
motsvarande hälften af det förut beviljade årsbeloppet, måtte anvisas, att
för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

20:o.

Sedan den sist församlade Riksdagen till uppförande af ny byggnad
för Kongl. Biblioteket beviljat 480,238 R:dr, hvaraf 45,000 R:dr att under
år 1871 utgå till planering, gräfning och uppmurande af grund för
byggnaden samt till andra dermed sammanhängande arbeten, har Öfverintendents-embetet
i underdånig skrifvelse den 19 nästlidne December anmält,
att till byggnadens fortsättande under år 1872 erfordrades 345,000
R:dr för följande arbeten, som vore afsmida att under sistnämnda år
verkställas, nemligen: 1) murar och hvalf, utan rappning, men med fastmurad
huggen sten; 2) jernkolonner och jernbjelkar till uppbärande af
hvalfven och inre taket öfver störa salen, eu trappa upp; 3) yttertakets
järnkonstruktion och plåtbetäckning; samt 4) alla fönsterkarmar af jern,
som böra inmuras.

Med afseende å de betydliga utgifter till andra vigtiga ändamål, för
hvilka Eders Kongl. Maj:t redan beslutat föreslå Riksdagen att bevilja
anslag, samt enär för ifrågavarande byggnadsarbete synes utan synnerlig
olägenhet kunna beräknas eu tid af tre år, efter det grundmuren med
hvad dertill hörer blifvit med innevarande års anslag fullbordad, och det
återstående beloppet 435,238 R:dr sålunda på dessa tre år fördelas, men
för byggnadens ändamålsenliga utförande är angeläget att kunna på entreprenad
utbjuda hela arbetet i ett sammanhang, hemställer jag i un 3 -

Anslag till fortsättning
af byggnaden
för Kongl.
Biblioteket.

Anslag till förbättrande
af de
svagast aflönade
Komministrars
m. fl. vilkor.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1811.

der dårlighet, att Eders Kong!. Maj it täcktes af Riksdagen äska si stil alun
da belopp att för biblioteksbyggnad eu utgå under loppet af de tre nästkommande
åren med ungefärligen en tredjedel årligen och således år
1872 med ett jemnadt belopp af 145,000 R:dr, att i mån af behof lyftas.

21 ro.

Det reservationsanslag, som, i afvaktan på fullbordande af clen all-,
manna regleringen af presterskapets löner, blifvit vid föregående liksdagar
från och med år 1864 med 10,000 R:dr årligen beviljad t till förbättring
af de svagast aflönade Komministrars och Kapellpredikanters
samt Pastorats- och Socken-adjunkters vilkor, har hittills icke medgifvit
vidare löneförbättring för dessa ecklesiastika tjensteman, än att för dem,
hvilkas löner i betydligare mån understigit 700 R:dr, löneförmånerna för
hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen
detta belopp och sedermera, efter det åtskilliga af de prestviga lägenheter,
hvilkas innehafvare under nämnda ar varit i åtnjutande af lönetillskott,
dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits till indragning,
dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda med tillräckligare
inkomster, för hvardera af åren 1867 och 1868 kunnat förhöjas
till omkring 725 R:dr, för år 1869 till omkring 755 R:dr, och för
år 1870, med tillägg af de å anslaget från åren 1864-—1868 reserverade
behållningar, till omkring 820 R:dr, men för innevarande ar, ehuru med
användande af reservationer å anslaget, till endast omkring 810 R:dr.
Vid sådant förhållande och då genom den pågående allmänna löneregleringen,
för hvars fullständiga genomförande ytterligare någon tid kommer
att åtgå, eu större del af ifrågavarande ecklesiastika tjensteman
ännu icke hunnit beredas tillständig bergning, och under tiden för dem
måste vara af vigt att vid den åtnjutna, om ock oansenliga/löneförbättringen
varda bibehålla, finner jag mig böra i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att jemväl för
år 1872 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till förbättring
af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters samt Pastoratsoch
Socken-adjunkters lönevilkor af Eders Kongl. Maj:t användas, med
iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke kommer någon till
godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens
afgång indragas.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

24:o.

Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Eders Kong!.
Maj:ts derom gjorda framställning, ett anslag af 20,000 R:dr beviljats till
understöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af medellöshet ej
kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört
allt mera ökade kostnader för församlingarna, och till följd deraf
har för hvarje år äfven antalet ökats af de församlingar, hvilka befunnits
vara i behof af särskilda bidrag utaf statsmedel för ifrågavarande
ändamål. Till följd häraf har också för hvarje år hela det för sådant
ändamål beviljade anslaget blifvit utdeladt, och vid den sednast verkställda
fördelningen lemnades af dessa medel understöd till 459 församlingar.
Att behofvet för den närmaste framtiden är lika stort, kan med
full visshet antagas, och på grund deraf får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp
af 20,000 R:dr måtte äfven för år 1872 på extra stat anvisas, att af
Eders Kongl. Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som
till följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp, bekosta aflöning
åt sina folkskolelärare.

25:o.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sistliclne
Riksdag för år 1871 anvisat ett belopp af 4500 R:dr till bestridande
af utgifterna under nämnda år för undervisningen i trädgårdsskötsel
vid folkskolelärare-seminarierna i Linköping och Lund samt folkskolelärarinne-seminariet
i Skara.

Genom de anordningar, som vid dessa seminarier vidtagits, har tillfälle
blifvit beredt för dervarande elever att förvärfva både- en grundligare
teoretisk insigt och en säkrare praktisk öfning i trädgårdsskötsel
och trädplantering; och då undervisningen häruti redan under några år
varit fullständigare ordnad vid två af de nämnda läroanstalterna, har
äfven närmare erfarenhet vunnits rörande sättet för denna undervisnings
meddelande. När dylika åtgärder hinna genomföras vid rikets öfriga
seminarier, så att lärare och lärarinnor vinna mera tillräcklig insigt för
skolbarnens handledning uti ifrågavarande undervisningsämne, skall detta
utan tvifvel kraftigt bidraga till höjande af allmogens omsorg om donna

Anslag till understöd
åt sädana
.församlingar
som ej förmå
bekosta folkskolelärares
aflöning.

Anslag till undervisningi
trädgårdsskötsel
vid
folkskolelärareseminarierna.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majfts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vigtiga hushållningsgren och derigenom utöfva ett välgörande inflytande
på landets kultur.

På det att de redan vidtagna anordningarne må kunna uppehållas
samt undervisningen vid nämnda seminarier meddelas i samma fullständighet,
som under föregående år skett och under det innevarande bör
ske, samt då det derjemte är ensidigt, att ifrågavarande undervisning
varder ändamålsenligare, än som hittills, af brist på nödiga medel, låtit
sig gorå, ordnad vid något af de öfriga seminarierna, hvartill, enligt den
erfarenhet som vunnits, ytterligare behöfves för lärares aflöning och
trädgårdens underhåll minst 1500 R:dr årligen, får jag i underdånighet
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska ett extra anslag
af tillhopa 6000 R:dr för år 1872 till undervisningen i trädgårdsskötsel
och trädplantering vid folkskolelärare-seminarierna.

Tillika hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen, att de besparingar, som möjligen kunna uppkomma
å de i denna och nästföregående punkt omförmälda anslag för folkundervisningen,
måtte få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för folkundervisningen
tillhörande ändamål.

27:o.

Anslag för Sundhetskollegium.

Uti memorial den 30 sistlidne November har Ordföranden i Eders
Kongl. Maj:ts Sundhetskollegium underdånigst anhållit, att, enär förändring
icke inträdt i de förhållanden, under hvilka föregående Riksdagar,
uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat så val för åren
1864—1871 ett ärligt lörretillskott af 8000 R:dr till fördelning emellan
Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt Eders
Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som och för åren
1867—1871 eu lönetillökning af 50 R:dr åt Kollegii förste vaktmästare,
Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till den nu sammanträdande Riksdagen
gorå framställning derom, att ofvannämnda belopp, 8050 R:dr, må på samma
vilkor som förut fortfarande utgå jemväl under år 1872; —och får
jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen, att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,
8000 R:dr, må äfven för år 1872 å extra stat ställas till Eders Kongl. Maj:ts
disposition, samt förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 R:dr.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

29:o.

Hos Eders Kong]. Maj:t tiar Vetenskaps-akademien i skrifvelse den
15 nästlidne December underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr,
som Akademien under flere år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar
af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningar
utaf zoologiska föremål, fortfarande vore af stort behof påkalladt, helst
antalet af naturhistoriska afhandlingar med dertill hörande illustrerande
planscher, hvilka Akademien årligen finge emottaga till införande i sina
skrifter, befunnes i så stark tillväxt, att hon numera knappast såge sig
i stånd att, äfven med bidrag af nämnda statsanslag, tillfredsställa alla
anspråk i sådant afseende; hvarföre Akademien anhållit, att nådig framställning
hos Riksdagen måtte göras om samma anslags beviljande äfven
för nästkommande år; — och anser jag mig höra tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 1,200
R:dr finge äfven under år 1872 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskaps-akademiens
förfogande.

30:o.

Emellertid och som de extra anslag, hvilka vid sistlidne Riksdag
blefvo för ändamål tillhörande Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademiens
verksamhet anvisade för innevarande år, fortfarande äro
behötiiga, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att äfven för år 1872 bevilja enahanda anslag,

nemligen:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem ningar

in. in........................................................................................ R:dr 5,000

till arfvode!! åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af statens under nämnda Akademies inseende
ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid . y

samlingarnes offentliga förevisning .......................................... R:dr 4,000

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens Historiska Museum samt
öfver svenska sigill från medeltiden .......................................... R:dr 2,000.

Anslag till anskaffande
af originalmålningar

af växter ur
Sveriges flora
och till utgifvande
af teckningar
utaf zoologiska
föremål.

Anslag för åtskilliga
antiqvariska
ändamål
samt till arfvoden
åt biträden
och vaktbetjening
vid VitterhetsHistorie-
och Antiqvilets-akademiens
samlingar.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till liospilalsvärden.

31:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t, har Serafimer-ordens-gillet uti skrifvelse
den 7 sistlidne November anmält, att för fortfarande uppehållande af
sjukvården å hospitalen i riket i den utsträckning densamma numera
eger, sedan de sjukplatser, livilka för omkring tre år tillbaka måste till
ett antal af 112 indragas, successivt åter gjorts tillgängliga, nödigt vore,
att allmänna hospital sfonden erhölle förstärkning för år 1872 med enahanda
belopp, som för de nästföregående två bryn beviljats; och har
Serafimer-ordens-gillet med afseende härå anhållit, att ett extra statsanslag
af 120,000 K:dr måtte för år 1872 varda till berörda ändamål
anvisadt.

1 underdånig skrifvelse den 3 November 1869 anhöll Serafimerordens-gillet,
beträffande det vid Göteborg å ön Hisingen under anläggning
varande hospital, att, då den kostnadssumma, 532,730 K:dr 19 öre,
som enligt den fastställda byggnadsplan^! vore för detta hospital afsedd,
öfversteg de för ändamålet dittills anvisade medel, tillsammans'' 465,000
K:dr, med 67,730 Rall- 19 öre, och dertill komme den uti berörda plan
icke beräknade kostnad för nödvändiga väg- och broanläggningar, vattenledning
och grundförstärkningar, till ungefärligt belopp af 66,269
R:dr 81 öre, eller tillhopa 134,000 R:dr, sistnämnda för byggnadernas
fullbordande och fullständiga inredning ytterligare behöfliga summa
måtte hos Riksdagen utverkas att, i män af behof, utgå under åren
1871 och 1872, under hvilket sistnämnda år byggnadsarbetet skulle vara
fulländad!; och har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts förslag, för år 1871 beviljat till fortsättning af hospitalsbyggnaden
vid Göteborg ett extra anslag af 50,000 Rall-. Under åberopande af den
redan lemnande utredningen af de särskilda kostnaderna för berörda nya
sjukvårdsanstalt, har Serafimer-ordens-gillet nu i underdånighet begärt,
att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen äska återstoden af
den, på sätt ofvan förmärs, för ifrågavarande byggnadsföretag behöfliga
summa, eller 84,000 R:dr, att under år 1872, i mån af behof, utbetalas;

- I sammanhang med donna Sérafimer-ordens-gillets framställning
utbeder jag mig att få erinra, hurusom, efter det Riksdagen, i underdånig
skrifvelse den 7 Maj 1869 i anledning af den år 1868 verkställda
revision af Statsverkets in. fl. allmänna fonders förvaltning under år
1866, anhållit, att; Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda orsaken till
den försämring i Danviks hospitals ekonomiska ställning, som Riksda -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåiliya Proy. N:o 1 om Statsverket 1871. 23

gens revisorer anmärkt, och derefter anbefalla de åtgärder, till hvilka
berörda undersökning kunde föranleda; samt Direktionen öfver nämnda
hospital, hvilken redan förut gjort underdånig framställning om nedsättning
till hälften af den afgift, som enligt nådiga Brefvet den 13 November
1863 skall af hospitalets medel årligen med ett belopp af 24,000
R:dr utbetalas till Stockholms hospital för sinnessjuka, inkommit med
infordrad utredning i ämnet, dervid Direktionen förnyat sin nyssnämnda
begäran, Eders Kongl. Maj:t, efter Serafimer-ordens-gillets hörande, genom
nådigt beslut denna dag, enär utredt blifvit, att den mindre fördelaktiga
ställning, hvari, på sätt Riksdagen anmärkt, Danviks hospital
sig befinner, i väsentlig mån förorsakats af det i förhållande till hospitalets
tillgångar och behof betydliga beloppet af omförmälda årliga afgift
till Stockholms hospital, förklara!, att donna afgift skall från och med
år 1872 utgå med allenast 14,000 R:dr.

Då jag icke eger anledning att föreslå någon minskning i det
af Serafimer-ordens-gillet för den allmänna hospitalsfonden ifrågasätta
statsanslag, 120,000 R:dr, till hvilket belopp detta anslag äfven blifvit för
de senaste åren bestämdt, samt fonden icke kan undvara godtgörelse för
den ökade utgift, som genom den beslutade nedsättningen från 24,000
R:dr till 14,000 R:dr i Danviks hospitals förutnämnda årliga bidrag till
Stockholms hospital, fonden måste vidkännas för den senare anstaltens
behöriga underhåll, hemställer jag i underdånighet, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t i nåder af Riksdagen äska, till allmänna hospitalsfondens
förstärkande, ett extra anslag för år 1872 af 130,000 R:dr; äfvensom jagfår
underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att för fullbordande af hospital sbyggnaden vid Göteborg anvisa
återstoden af det derför beräknade kostnadsbeloppet, eller 84,000
R:dr, att likaledes under år 1872 såsom extra anslag i mån af behof
utgå.

32:o.

Hos Eders Kongl. Magt har föreståndarinnan för den i Sköfde inrättade
vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst
anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
derom, att ett statsanslag af 2,500 R:dr, motsvarande det för år
1871 till berörda inrättning beviljade belopp, måtte jemväl för år 1872
få för ändamålet utgå under enahanda vilkor som tillförne, eller att två

Anslag för en i
Sköfde inrättad
vårdanstalt för
sinnesslöa barn.

Bil. N:o 7 till ICongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag för den i
Helsingland inrättade
sjukvärdsanstalt
för
personer behäftade
med spetäl -

frielever vid anstalten underhållas och vårdas; och har Serafimer-ordensgillet,
hvars underdåniga utlåtande i ämnet blifvit infordradt, meddelat,
att, efter hvad Ordens-gillet inhemta!, nämnda barnhem fortfarande
uppfyller de anspråk, som på en dylik privatanstalt kunna billigtvis
ställas, samt att, sedan Emanuela Carlbeck genom anslag af statsmedel
kommit i tillfälle att å utrikes orter besöka der anordnade dylika anstalter,
hon med, om möjligt, ännu varmare håg än tillförne egna! sig
åt detta sitt kall, och hade dessa hennes bemödanden äfven burit frukt
i så måtto, att de af henne för närvarande vårdade siunesslöa barn,
uppgående till ett antal af 25, blifvit stillsamma och lydiga samt flere
bland dem lärt hjelpligen läsa och skrifva, äfvensom några kunde, sysselsätta
sig med lättare handarbeten.

I anledning häraf och i öfverensstämmelse med Serafimer-ordensgillets
hemställan anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, det
Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 2,500
R:dr måtte jemväl för år 1872 beviljas för ifrågavarande af Emanuela
Carlbeck inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn, under vilkor att två
elever derstädes åtnjuta kostnadsfri vård och underhåll.

33:o.

Sedan Riksdagen för år 187j anvisa! ett extra statsanslag af 3,000
R:dr såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetälska, under förbehåll att Gefleborgs Läns Landsting för
samma ändamål bidroge med lika stort belopp, har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 20 nästlidne Oktober, med
anmälan att det för berörda statsanslags åtnjutande stadgade vilkor vore
af Landstinget uppfyldt, öfverlemna! en af Direktionen för sjukhemmet
gjord framställning om det behof af statsanslag, hvilket för sjukvårdens
behöriga handhafvande ansåges erforderligt för år 1872; i hvilket afseende
Direktionen, under förutsättning att sjukhemmet, enligt den för detsamma
fastställda och utförda plan, kunde och borde emottaga 24 patienter
till vård och underhåll, uppgjort ett detaljerad! kostnadsförslag, enligt
hvilket såsom oundgängliga och på erfarenheten grundade utgifter
för sjukvården i det hela beräknades en summa af minst 8,000 R:dr, så
framt sjukhemmet skulle motsvara sin med dess grundläggning och anordning
afsedda bestämmelse; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
för sin del, enär dessa utgifter icke syntes vara i något hänseende
för högt beräknade, och under förutsättning att den hittills följda

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1871.

grundsats Lofven hädanefter finge tillämpas, så att staten med länets
kommuner delade bördan af sjukvårdskostnaderna, underdånigst hemställt,
det måtte anslag af statsmedel med 4,000 R:dr anvisas att under
år 1872 för ifrågavarande ändamål utgå, under vilkor att länets Landsting
dertill beviljade lika stort anslag.

ITti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundhetskollegium
anfört, att vid slutet af år 1869 de af spetälska angripnes antal
inom provinsen Helsingland utgjorde 77, af hvilka 51 voro mer eller
mindre arbetsföre och 26 till arbete oförmögne, samt att under året 20
aflidit, hvaremot 22 tillkommit; och som ifrågavarande i granskapet af
Jerfsö provincialläkarestation anlagda sjukvårdsanstalt, hvilken från början
hufvudsakligen varit afsedd för obotliga sjuka med utrymme för endast
20 patienter, genom de under byggnadens uppförande vidtagna ändamålsenliga
förändringar erhållit sådan utvidgning, att, sedan anstalten
med 1870 års utgång blefve fullt färdig, derstädes kunde inrymmas 38
sjuke, hvarigenom tillfälle blifvit beredt att i väsendtlig mån utsträcka
inrättningens verksamhet, i ändamål att redan i sjukdomens början emottaga
sjuka, för att låta dem undergå kurativ behandling, och sålunda
kraftigare inverka hämmande på sjukdomens spridning, samt på det att
anstalten följaktligen måtte blifva i tillfälle att utveckla en sjukplatsernas
antal i det närmaste motsvarande verksamhet, har Sundhetskollegium,
med jemväl fästadt afseende å det störa antal medellösa personer,
som vore i behof af vård inom densamma, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
berörda framställning till nådigt bifall förordat.

Då donna sjukvårdsanstalt lärer fortfarande vara i behof af statens
understöd för sitt bestånd och sin gagnande verksamhet, men sådant
understöd, helst sedan anstalten numera blifvit färdig, och enär dess
uppehållande synes förnämligast vara en vederbörande kommuners angelägenhet,
icke torde höra ifrågakomma till högre belopp eller på andra
vilkor än tillförne, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes, i anledning af den ifrågavarande framställningen, föreslå
Riksdagen att till omförmälda sjukvårdsanstalt för år 1872 bevilja 3,000
R:dr, under vilkor att Gefleborgs läns Landsting till densammas underhåll
bidrager med minst lika stort belopp.

34:o.

Likasom innevarande och de närmast föregående åren erfordras ock
för år 1872 till vård och tillsyn af den i Nationalmuseum inrymda och

Anslag för Lifrustkammaren.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Stats:erket 1871.

Andag till Svenska
Fornskriftsällskapet.

under Musei-intendentens inseende ställda Li fru stkammaren ett anslag af
600 R:dr, och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål anvisa nämnda
belopp, att äfven under år 1872 såsom extra anslag utbetalas.

35:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1844—1845 årens riksdag besluta!, att
300 exemplar af de arbeten, hvilka Svenska Fornskrift-sällskapet komma
att årligen utgifva, skulle, så länge sällskapet fortfara i sin verksamhet,
för Statens rakning inlösas med omkring 2 R:dr B:ko för hvarje exemplar,
för att dels till in- och utländska offentliga lärda inrättningar, till
elementarläroverkens bibliotek in. fl. utdelas, och dels förvaras för en
framtid, då upplagan ej vidare funnes i bokhandeln att tillgå, — och
efter det att på grund af detta beslut samt de sedermera för Riksgäldskontor
utfärdade reglementen inlösen af Svenska Fornskrift-sällskapets
s. k. »Samlingar» fortfarande egt rum, efter beräkning af 3 R:dr 50 öre
för hvarje års samling, hvars boklådspris plägat utgöra minst 5 R:dr,
till följd hvaraf hela inlösningssumman uppgått till 1,050 R:dr årligen, —
har Eders Kongl. Maj:t, som, då genom 1868 års riksdagsbeslut de till
den s. k. extra statsregleringen hörande utgifter, hvilka förut å Riksgäldskontoret
anvisats, blifvit, med undantag af låneunderstöd och extra
anslag till väganläggningar och likartade ändamål, å Statskontoret öfverflyttade,
ansett jemväl det till understöd för Svenska r ornskriit-sällskapet,
beviljade anslag, hvilket varit upptaget bland de Riksgäldskontoret
ålagda utbetalningar, böra i likhet med andra dylika extra anslag
öfverföras å Statskontoret, hos sist församlade Riksdag gjort nådig framställning
derom, att, enär Svenska Förn skrift-sällskap et. syntes fortfarande
höra från Statens sida åtnjuta omförinälda understöd, hvarförutan
sällskapets för den svenska häfdeforskningen och kulturhistorien vigtiga
verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke vore i synnerlig
grad att påräkna, tvifvelsutan skulle, i brist på medel till utgifternas
bestridande, komma att afstadna, Riksdagen måtte till inlösen af 300
exemplar utaf sällskapets arbeten efter nämnda beräkningsgrunder och
till det ändamål, som tillförne är vordet bestämdt, anvisa för år 1871
ett extra anslag af 1,050 R:dr, att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition
från Statskontoret utbetalas; till hvilken framställning Riksdagen lemna!
bifall;

Och får jag, med åberopande af samma skål som föranleda berörda

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 27

nådiga framställning, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål anvisa till Eders
Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1872 ett extra anslag af 1,050 R:dr.

36:o.

F. d. Kongl. Bibliotekarien Johan Erik Rydqvist har, med anmä- Anslag m /mlan
att af hans arbete Svenska språkets lagar ett nytt häfte, utgörande <»/arbetet “^enslutet
af fjerde bandet, sistlidne vår utkommit, och att han för närva- lagar*. s
rande vore sysselsatt med femte bandet, innefattande ordbildningen med
inbegrepp af partiklarne, underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om fortsatt beviljande
af det statsanslag, som eu längre tid varit bestämdt för utgifvande af
nämnda språkverk.

Under åberopande af de skäl, som tillförne föranledt nådiga framställningar
om ifrågavarande arbetes understödjande, nemligen detsammas
utmärkta vetenskapliga värde samt dess vigt för den inhemska
språkforskningen och derigenom för hela den fosterländska bildningen,
tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar» anvisa
på extra stat för år 1872 ett lika anslag, som förut beviljats, eller

1,500 R:dr.

37:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen, huru- Anslag åt e. o.
som, på enskild framställning om vigten deraf att för E. O. Professoren idmlZmmtiu
vid Upsala universitet Carl Gustaf Malmström bereddes tillfälle att utan SuIu°mShm
afbrott af embetsgöromål fortsätta sitt arbete Sveriges politiska historia arhete''
från konung Carl XII:s död till statshvälfning en 1772, hvaraf två delar
från trycket utkommit och till hvars fullbordan en tid af omkring tre
år beräknades vara erforderlig, Riksdagen på extra stat för år 1869 anvisat
en summa af 2,500 R:dr för berörda ändamål; och vid hvardera
af de två sistförflutna riksdagarne beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts
nådiga framställningar, för samma ändamål ett lika anslag att under
1870 och 1871 utgå. Professoren Malmström, som med anledning häraf
erhållit ledighet från sina tjensteåligganden vid universitetet och tills
vidare bosatt sig i hufvudstaden, för att ega lättare tillträde till de i
arkiven härstädes förvarade handlingar, Indika äro de tillförlitligaste

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Näcliya Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till inköp
af Meinanderska
myn tsamlingen.

källor för ifrågavarande tidehvarfs historia, har afgifvit redogörelse för
sin verksamhet under nästlidet år, hvaraf inheintas, att nämnda arbetes
tredje del, omfattande tiden från början af riksdagen 1742 till konung
Fredrik I:s död 1751, utkommit från trycket, samt att af verkets fortsättning
berättelsen om riksdagen 1752 är i det närmaste färdig,
förarbeten delvis gjorda för tiden längre fram, och Sekreta Utskottets
protokoll genomgångna till och med 1762; hvarjemte Professor
Malmström förmält, att då sjukdom både i början och slutet af sistlidna
år ej obetydligt förkortat hans arbetstid, och då vidlyftigheten af de
officiella skrifter, hvilka måste genomgås för att gifva arbetet en tillförlitlig
grund, växt med hvarje år eller hvarje riksdag af ifrågavarande
period, han icke kunde emotse verkets fullbordan under innevarande år.

Enär det högst fördelaktiga vitsord, som tillförne blifvit inför så
väl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen uttaladt om ifrågavarande historiska
arbetes för tjenstår och föranledt detsamma^ understödjande å Statens
sida, vunnit ytterligare bekräftelse genom den fortsättning af verket,
som under förflutna året från trycket utkommit, och då det fördenskull
synes mig särdeles önskvärdt, att författaren må genom fortfarande
understöd sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda sitt företag,
tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för sådant ändamål anvisa åt Professoren Malmström äfven
för 1872 ett extra anslag af 2,500 R:dr.

38:o.

I underdånig skrifvelse den 9 Maj nästlidet år, angående reglering
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, har Riksdagen anmält,
bland annat, att hos Riksdagen framställning blifvit gjord om anvisande
af 20,000 R:dr till inlösen af f. d. Expeditions-chefen C. F. Meinanders
myntsamling, för att till Kongl. Myntkabinettet öfverlemnas, och att
Riksdagen, på grund af inhemtade upplysningar, väl ansett det erbjudna
tillfället att komplettera Statens myntkabinett med sådana sällsynta
svenska mynt, som deruti saknades, icke böra leinnas utan afseende,
men, då det blifvit ifrågasatt att en del mynt åter skulle försäljas, till
följd hvaraf hela det begärda anslaget icke torde vara behöflig!, och
Eders Kongl. Maj:t bäst vore i tillfälle att bedöma, huru myntkabinettet
med minsta uppoffring från statens sida skulle kunna ur den Meinanderska
samlingen förvärfva de mynt, som för närvarande saknades i Statens
samlingar, vare sig att detta med egarens begifvande kunde ske

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 29

genom urval eller på annat sätt, Riksdagen hemställde, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder för att förvärfva ifrågavarande
myntsamling eller de delar deraf, som för kompletterande af Statens
samlingar kunde finnas behöfliga.

I anledning af donna Riksdagens framställning har Eders Kongl.
Maj:t infordrat utlåtande af Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien,
som i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne November anfört:
att, enligt en af f. d. Expeditions-chefen Meinander meddelad summarisk
förteckning öfver hans samling, dennas nummertal uppginge till
3,383, hvaraf 186 mynt i guld, 2,290 i silfver (af hvilka 505 från medeltiden),
99 myntplåtar, 536 andra kopparmynt, 140 jettoner och poletter,
hvaraf 15 i silfver, 122 i koppar och andra metaller, 3 i näfver,
36 sedelmynt, 24 utländska mynt i silfver, samt 72 svenska medaljer,
af hvilka 7 i guld, de flesta ökriga i silfver; att bland guldmynten
funnes många, som uppgå till flere, ända till 23, dukaters vigt, och
bland silfvermynten en stor mängd af specieriksdalers och ännu högre
valör; att bland dessa mynt vore många af stor sällsynthet och några
som, så vidt kändt vore, icke funnes i någon annan samling; att
den Meinanderska samlingen särskild! hade högt värde genom myntens
utmärkta beskaffenhet, enär egaren genom inköp af flora enskilda samlingar
varit i tillfälle att för sig utvälja de vackraste exemplaren, och
han derjemte användt icke obetydlig kostnad för att genom inköp på
auktioner och medelst byte bereda sig möjlighet att i samlingen inlägga
ett bättre exemplar i stället för ett sämre; att, som Expeditionschefen
Meinander, uppå framställd fråga, förklara! sig icke kunna medgifva
särskild försäljning af ett urval ur samlingen, någon annan utväg
att vinna det af Riksdagen afsedda ändamålet icke återstod^ än att till
det betingade priset inköpa hela samlingen, hvilket Akademien, med
åberopande af de skal, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse omförmälas,
ansåge sig böra på det högsta tillstyrka; att, för underlättande
af detta inköp, samlingens egare förklara! sig nöjd, om han finge
emottaga hälften af lösesumman under loppet af år 1871 och återstående
hälften före utgången af år 1872, utan anspråk på någon ränta
under tiden; att sedan, derest samlingen blefve i sin helhet inköp!,
ur densamma uttagits för Statens myntkabinett alla mynt och medaljer,
som till dess kompletterande vore behöfliga, och i öfrig! sämre exemplar
blifvit utbytta mot bättre, det för myntkabinettet skulle vara en
stor fördel, om de öfverblifna dupletterna finge användas att medelst
utbyte eller försäljning bereda kabinettet utväg till ytterligare förökande
af dess samlingar, och att äfven ett annat sätt att till förmån för

30 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

det allmänna använda dupletterna vore att utdela dem till landets öfriga
offentliga samlingar, nemligen Riksbankens, Universitetens och Ele^
mentarläroverkens; men att, då Riksdagen yttrat önskan, att den afsedda
kompletteringen af Statens myntkabinett måtte ske med minsta möjliga
uppoffring från Statens sida, Akademien funne sig bära hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t, i händelse af den Meinanderska samlingens inlösande,
täcktes förordna, att, sedan samlingen blifvit till myntkabinettet
aflemnad och hvad till dettas kompletterande erfordrades vore uttaget,
och sämre exemplar mot bättra utbytta, Akademien egde att
besörja tryckning af en katalog öfver dupletterna och dessas försäljning
på offentlig auktion samt derefter till statsverket öfverlemna de genom
försäljningen influtna medlen, sedan kostnaden för katalogens tryckning
och auktionsumgälderna blifvit afdragna; att det icke vore möjligt
att ens approximativt på förhand uppgifva, huru stor behållningen af
en sådan försäljning skulle blifva, helst det ännu icke kunde bestämmas,
huru stor del af samlingen borde för Statens myntkabinett behållas,
hvilket först genom en noggrann kollationering, efter samlingens öfverlemnande,
kunde afgöras, men att antagligen mer än halfva antalet af
mynten komme att aflägga^ till försäljning och ibland dessa många af
betydligt raritetsvärde, ehuru de största dyrbarheterna naturligtvis borde
i myntkabinettet behållas; och vore det genom mångårig erfarenhet
k än dt, att mynt, försålda på auktion i hufvudstaden, plägade blifva väl
och ofta mycket högt betalda.

Med afseende å hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till inlösen
af den Meinanderska myntsamlingen anvisa 20,000 R:dr, att utgå
med halfva beloppet under innevarande och med återstoden under nästkommande
år; hvarjemte jag, om Riksdagen härtill lemna!* bifall, underdånigst
hemställer, lika med Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien,
att Eders Kongl. Maj:t ville i nåder förordna, att, sedan ur
berörda samling utvalts hvad för Statens myntkabinett kan finnas erforderligt,
Akademien må ombesörja tryckning af en katalog öfver det
återstående och dettas försäljning på offentlig auktion samt derefter
till Statskontoret öfverlemna de genom försäljningen influtna medel,
efter afdrag af kostnaden för katalogens tryckning jemte auktionsumgälderna.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

41:o.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne Augusti har Domkapitlet i
Visby anmält, att Adjunkten vid dervarande elementarläroverk in. m.
Per Arvid Säve hos Domkapitlet sökt, att lian, som från den 27 Januari
1834 varit anställd vid nämnda läroverk, men under flera år varit af
sjukdom hindrad att sin tjenst bestrida och icke egde hopp att kunna
åter inträda i tjenstgöring, måtte erhålla afsked från sin befattning vid
läroverket, med rättighet att af sin nu varande lön, 3000 R:dr, för sin
återstående lefnad bibehålla 2000 R:dr, ehuru lian, enligt 3:dje sektionen
4 kap. 2 § i Kongl. Skolordningen af år 1820 egde vid afskedstagande!
erhålla tre fjerdedelar af lönen eller 2250 R:dr; och har Domkapitlet,
enär genom läkarebetyg blifvit styrkt, att Säve, som är född den
19 April 1811, vore oförmögen att sin undervisningsskyldighet fullgöra
samt utan hopp om att någonsin kunna blifva så förbättrad, att ett
återtagande af tj en sten borde komma i fråga, ansett sig böra hos Eders
Kongl. Maj:t gorå underdånig hemställan om hans ofvanberörda ansökan;
öfverlemnande Domkapitlet till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida
Säve må vid afskedstagande! bibehållas vid det belopp, tre fjerdedelar
af lönen, hvartill Domkapitlet ansåge honom berättigad, eller
endast åtnjuta den del deraf, hvarmed han, på det särskild tillgång till
full aflöning åt hans efterträdare icke må för närvarande behöfva beredas,
förklara! sig åtnöjas.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordrad!, har i underdånig
skrifvelse den 11 sistlidne Oktober anfört: att den såsom stöd
för Domkapitlets åsigt, att Säve skulle vara berättigad till uppbärande
såsom pension af tre fjerdedelar utaf sin nuvarande lön, åberopade Skolordningen
af 1820 redan genuin nådiga Stadgan för rikets allmänna elementarläroverk
af den 14 Augusti 1856 vore till all kraft och verkan
upphäfd, och någon annan allmän föreskrift i afseende på pensionsrätt
för lärarne vid elementarläroverken nu mera icke förefunncs, än det ge110111
Kongl. Brefvet den 16 Mars 1858 meddelade stadgande, att desse
lärare skola, så vida de ej innehafva prebende eller annan presterlig lägenhet,
komma i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna
indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkomme civila
embets- och tjenstemän; och att, ehuru Säve, som vore 59 år gammal
och. vant i statens tjenst anställd inemot 37 år, sålunda icke uppfyllt
de i afseende å Mnadsålder och tjensteår för sådan pensions åtnjutande
stadgade vilkor, Statskontoret likväl, då Säve vore af kronisk sjuk -

Pension för Läroverksadjunkten

P. A. Säve.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

dom oförmögen att fullgöra sin undervisningsskyldighet, utan hopp att
kunna sin tjenst återtaga, samt det för undervisningen vid läroverket
måste anses vara synnerligen önskvärd!, att ifrågavarande adjunktsbeställning
utan uppskof blefve med tjenstbar ordinarie innehafvare försedd,
på grund häraf och då Eders Kongl. Maj:t vid flere tillfällen, efter
Riksdagens hörande, tilldelat tjensteman, som till följd af obotlig sjukdom
blifvit urståndsatte att sina fenster bestrida, pension å allmänna
indragningsstaten, oaktadt de ej uppnått pensionsåldern, ansåge sig ega
anledning tillstyrka, att en dylik förmån äfven måtte Säve beviljas; i
följd hvaraf och då det belopp, som dervid borde honom tilläggas, lämpligen
kunde bestämmas till den af honom sjelf begärda summa, två tredjedelar
af den för honom å stat uppförda lön, 3000 R:dr årligen, Statskontoret
hemställde, att Säve måtte, efter erhållet afsked från sin adjunktsbeställning,
berättigas att från rikets allmänna indragningsstat åtnjuta
för sin återstående lifstid pension till belopp af 2000 R:dr årligen, att
utgå från och med månaden näst efter flen, uti hvilken afsked varder
honom beviljadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Adjunkten Säve, hvars framstående
förtjenster om den antiqvariska forskningen äfven synas höra
tagas i betraktande, må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande för sin lifstid af en årlig pension af Två
tusen Riksdaler, på sätt Statskontoret hemställt.

42:o.

pension/or Lä- Hos Eders Kongl. Maj:t har Adjunkten vid elementarläroverket i
j. a. L/Jerqvist. Jönköping Johan August Lagerqvist uti eu af tjensteförteckning och läkarebetyg
in. fl. handlingar åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att
han, som vore oförmögen att vidare tjenstgöra, måtte erhålla afsked
från sin lärarebefattning med den pension, hvartill lian enligt gällande
författningar vore berättigad; till hvilken ansökning Domkapitlet i W exiö
uti afgifvet utlåtande tillstyrkt nådigt bifall.

Statskontoret, i ärendet hördt, har beträffande pensionsfrågan i
underdånighet anfört, att Lagerqvist, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet
den 16 Mars 1858, i egenskap af elementarläroverks-lärare eger enahanda
rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer
civile embets- och tjensteman, väl icke uppfyllt de i Kongl.
Brefvet den 12 November 1823 i detta afseende stadgade vilkor

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

af'' 65 lefnads- och vid pass 40 tjenste-år, enär han, som är född den
21 Februari 1821, först år 1854 förordnades till extra lärare och
år 1859 utnämndes till ordinarie adjunkt vid Jönköpings läroverk; men
att, då af handlingarne tillika inhemtades, att Lagerqvist med skicklighet,
nit och synnerlig ''samvetsgrannhet till läroverkets sanna bästa skott
sina åligganden, till dess han ifrån medlet af September månad 1867
för sjukdom åtnjutit tjenstledighet, och att Lagerqvist nu vore lidande
af obotlig barnsjukdom och ej vidare komme att blifva fullt duglig att
sin tjenst bestrida, Statskontoret, på grund af dessa förhållanden och
med hänseende jemväl dertill, att det måste för läroverket vara af stor
vigt, att den ifrågavarande adjunkts-befattningen innehades af eu fullt
tjenstbar ordinarie lärare, ansågc sig böra d underdånighet tillstyrka, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om
berättigande för Lagerqvist att från och med månaden näst efter den, i
hvilken afsked från adjunkts-befattningen kan varda honom beviljadt, å
allmänna indragningsstaten undfå pension, hvars belopp likväl i öfverensstämmelse
med hvad i flera likartade fall tillförne egt ruin, syntes
icke höra bestämmas högre än till tre fjerdedelar af hans nu varande
adjunktion i andra lönegraden, eller till Ett tusen ett hundra tjugufem
Riksdaler.

Lika med Statskontoret anser äfven jag mig höra tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om Lagerqvists
uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af pension
efter afsked stagand et i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret föreslagit.

43:o.

Med underdånig skrifvelse den 3 Januari 1870 har Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län insändt och till nådigt bifall
förordat särskilda af Rektorn vid elementarläroverket i Carlskrona Carl
Rääfs enka, Henrietta Katarina Nordström, samt Stadsfullmäktige i Carlskrona
gjorda underdåniga ansökningar, att Eders Kongl. Mäj:t måtte till
Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att årlig pension till det belopp,
som funnes lämpligt, måtte varda Rektor Rääfs enka för hennes
återstående lifstid beviljad.

Af handlingarne inhemtas: att Rääf, som föddes är 1798, år 1820
började sin tjenstgöring såsom vice kollega vid Carlskrona trivialskola,
1823 utnämndes till rektor derstädes och 1858 förklarades för rektor

Understöd åt
Rektor G. Rääfs

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Frop. No 1 om Statsverket 1871.

vid Carlskrona högre elementarläroverk, hvilken befattning han innehade
till sin den 18 November 1869 timade död; att lian under största delen
af sin tjenstetid åtnjutit ytterst ringa löneförmåner, nemligen från 1824
intill år 1830 400 k:dr, derifrån intill 1840 480 R:dr, sedermera till
den 1 September 1849 600 R:dr och derifrån till 1858, då nu gällande
lönestat inträdde, 1000 R:dr, allt banko; att enligt bouppteckningen behållningen
till delning mellan enkår] och två söner, den ene omyndig
förklarad, utgjort 1422 R:dr 57 öre; samt att enkan, som uppnått 67 års
ålder, är, jemlikt läkarebetyg, i följd af allmän sjuklighet och försvagad
synförmåga urståndsatt att genom arbete bidraga till sitt nödtorftiga
uppehälle, äfvensom att, enligt hvad hon och Stadsfullmäktige förmält,
hon icke har att påräkna det ringaste understöd från någon pensionsinrättning.

Anbefaldt att öfver dessa ansökningar afgifva utlåtande, har Domkapitlet
i Lund, som ansett sig jemväl vid detta tillfälle höra vitsorda
den ovanligt utmärkta skicklighet och det städse oförtröttade nit, hvarmed
Rektor Rääf under nära femtio år utöfvat rektors-befattningen vid
Carlskrona elementarläroverk och hvarigenom lian blifvit en prydnad
icke blott för Lunds stift, utan ock för hela fäderneslandet, på det tidigaste
tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med afseende å Rektor
Rääfs sällsynt utmärkta förtjenster och jemväl i betraktande af den jemförelsevis
högst obetydliga lön lian af allmänna medel åtnjutit under
mer än tre årtionden af sin långa lärareverksamhet, bereda hans efterlemnade
enka den pension af allmänna medel, hvaraf hon på grund, af
sin fattigdom, ålder och sjuklighet vore i allra största behof.

Med afseende å Rektor Rääfs långvariga och i högsta måtto förtjenstfulla
verksamhet såsom lärare och styresman vid läroverket i Carlskrona,
samt å hvad upplyst blifvit angående hans åldriga och sjukliga
enkas medellöshet, anser jag mig ega fullt skål att i underdånighet tillstyrka,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen göra nådig framställning
derom, att bemälda enka må å allmänna indragningsstaten åtnjuta
under sin återstående lifstid understöd till belopp af Trehundra
Riksdaler för år, räknadt från den ] Maj 1871, då det henne tillkommande
ordinarie nådår går till ända.

Hvad föredragande Departements-Chefen i ofvanberörda
afseende!! yttrat och hemställt, täcktes, uppå
tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befall -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåcliga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

ning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till
Finans-departementet öfverlemnas för att tjena till ledning
vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och
behof i hvad angår Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne,
samt att handlingarne rörande de ärenden, i
hvilka framställning till Riksdagen beslutats, framdeles
skulle till dess vederbörande utskott öfverlemnas.

Ex protocollo
N. Fredr. Sander.

1.1	11
11	11
11	11
11	11
11	11
11	i"
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii

1.1	11
11	11
11	11
11	11
11	11
11	i"
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii

1.1	11
11	11
11	11
11	11
11	11
11	i"
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii
11	ii