Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 7 (Proposition 1897:7)

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 7.

N:o 7.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring
på af delningar; gifven Stockholms slott den 9 januari
1897.

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Med upphäfvande af Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående dess
högsta domstols tjenstgöring på två afdelningar den 23 oktober 1860
varder härigenom förordnadt som följer:

§ I Kongl.

Maj:ts högsta domstol skall utgöras af aderton justitieråd
och arbeta på afdelningar, på sätt här nedan sägs.

§ 2.

I aderton veckor under den blidare årstiden hvarje år skall högsta
Bth. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

2 Kongl. Maj:ts Ndd. Proposition N:o 7.

domstolem arbeta på en afdelning, under den öfriga tiden af året på
tva afdelnmgar utom i fall, hvarom i § 4 här nedan sägs.

Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror
af den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

§ 4.

Under de två första arbetsveckorna i maj och de två sista i oktober
manad ma högsta domstolen, der den med hänsyn till antalet af
de pa dess handläggning beroende mål och ärenden finuer sådant nödigt,
arbeta pa tre afdelningar.

§ 5.

Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet ega iustitieråden
att sig emellan fördela tjenstgöringsskyldigheten.

§ 6.

. Genom denna lag göres ej ändring i stadgan den 21 april 1876
angående mals handläggning i vissa fall af Kongl. Maj:(s högsta domstols
afdelningar samfäldt.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1897.

... Kongl. Maj.t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
stadse välbevågen. J

OSCAR.

L. Annerstedt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 13 november 1896

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt anförde i

underdånighet^ Maj;t har jag att i underdånighet anmäla ber

hofvet af åtgärder i syfte att bereda ett skyndsammare afgörande åt
de på högsta domstolens pröfning beroende mål och ärenden, än som
för närvarande är att påräkna till följd af den under åtskilliga år stigande
balansen af dylika mål och ärenden.

I afseende på vexlingarna i antalet till högsta domstolen inkomna
samt der afgjorda och balanserade mål och ärenden från och med år
1861 då högsta domstolen började arbeta på två afdelningar, tillåter
jag mig hänvisa till en inom justitiedepartementets statistiska byrå uppgjord
tabell, hvilken torde få såsom bilaga A. fogas vid detta protokoll.
Af denna tabell framgår, att balansen, som vid slutet af år 1860 var

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

uppe vid den höga siffran af 2,201, derefter årligen minskades, så att
den vid 1868 års slut nedbragts till 336. Under åren 1869—1885 vexlade
den mellan lägst 370 (år 1870) och högst 713 (år 1876) samt utgjorde
i medeltal 523. Vid 1885 års slut var antalet oarfgjorda mål och
ärenden 554. Derefter har balansen utgjort -

år 1886...

1887..

1888..

1889..

1890..

1891..

1892..
1893

1894 .....

1895 ....

ökning +
minskning —

596 + 42
840 + 244
1,001 + 161
1,023 + 22
1,148 + 125
1,174+ 26
1,100— 74
1,072— 28
1,259 + 187
1,304 + 45

Äfven för innevarande år torde balansen sannolikt komma att
ytterligare stiga.

Befintligheten af en dylik balans måste gifvetvis högst menligt
inverka på längden af den tid, inom hvilken mål och ärenden blifva
afgjorda, räknadt från det de inkommit. För att belysa denna inverkan
i afseende å revisionssakerna, hvilka i regel svårast drabbas af det fördröjda
afgörandet, må här redogöras för några med ledning af tillgängliga
statistiska uppgifter utförda beräkningar för tiden efter år 1860.

Vid slutet af nämnda år qvarstodo oafgjorda 897 revisionssaker.
Under åren 1861 och 1862 afgjordes sammanlagdt 880 dylika mål. Om,
på sätt ske bort, målen till afgörande företagits i den ordning, hvari
de inkommit, skulle således under sistnämnda två år allenast de reviBionssaker
bhfvit afgjorda, som balanserats från 1860, och en i början
a 1861 inkommen sak skulle följaktligen ej kunnat afgöras förr än efter
mer än två år.

^e^an högsta domstolen år 1861 börjat arbeta på två afdeluingar,
förbättrades ställningen år från år, så att till år 1869 endast 146 revisionssaker
balanserades. Då under sistberörda år antalet afgjorda
revisionssaker uppgick till 479, har, under nyss angifna förutsättning
i afseende å ordningen för målens föredragning, en vid denna tid inkommen
revisionssak »för sin slutbehandling kräft icke fullt fyra månader,
Härefter började väl den enligt nu angifna beräkningsgrund

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 7.

för revisionssakers afgörande erforderliga tid att ökas, men uppgick
icke under något- af de närmast följande sju åren till sex månader. ^

Under 1880-talets första femårsperiod stälde sig förhållandet sålunda,
att en revisionssak i medeltal afgjordes sex och en fjerdedels
månad efter det den inkommit, då deremot under den sista femårsperioden
dertill åtgick öfver åtta månader. . „

Ställningen under de fem första åren på 1890-talet framgar af
följande uträkning. En revisionssak som inkommit i början af år

1890 afgjordes efter omkring H i månad

1891 „ „ „ 1 år i „

1892 „ „ „ 1 -i t »

1893 „ „ ,i 1 ”

1894 „ „ „ 1 » H i»

Till år 1895 funnos balanserade 579 revisionssaker, och under
året afgjordes 429. Antager man, att lika många komma att afgöras
1896, torde enligt den följda beräkningsgrunden en i början af 1895
inkommen sak vara afgjord först efter ett ar fyra månader.

Under förutsättning att högsta domstolen under hvart och ett af
åren 1896 och 1897 kommer att afgöra lika antal revisionssaker som
under de två nästföregående åren, hvilket antal är högre än medeltalet
af de under de tio sista åren afgjorda dylika mål, kommer en i början
af innevarande år inkommen sak ej att blifva afgjord förr än efter
nära ett år fem månader.

Att ett dylikt dröjsmål med målens afgörande långt ifrån motsvarar
den rättsökande allmänhetens befogade anspråk på snabb rättskipning,
ligger i öppen dag. Nödvändigheten att råda bot på missförhållandet
är ock erkänd. .

Försök hafva blifvit gjorda att utan ändring i högsta domstolens
sammansättning genom särskilda anordningar åstadkomma sådan ökning
i högsta domstolens arbetsprodukt, att balansen kunde afarbetas. Så har?
sedan det visat sig vara med svårighet förenadt att med det stadgade
antalet revisionssekreterare utan afbrott uppehålla föredragningen under
de fem dagar i hvarje vecka, högsta domstolens ordinarie sessioner
egde rum, en extra revisionssekreterare från år 1891 nästan oafbrutet
varit i nedre revisionen austäld; hvarjemte nedre revisionen tidtals
varit förstärkt med ytterligare extra arbetskrafter. Härigenom har
vunnits, att högsta domstolens arbete kunnat fortgå oafbrutet under
samtliga ordinarie sessionsdagar, något som förut understundom icke

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

kunnat ske till följd af brist på till föredragning beredda mål. Vidare
bär under år 1892 justitierådens förutvarande pingstferier afskaffats hvarigenom
arbetstiden ökats med två föredragningsveckor. Under vissa
tider af åren 1891, 1892 och 1893 bär slutligen högsta domstolen
h™ extra sessioner under 3 timmar hvarje måndags eftermiddagoch
bär denna extra tjenstgöring varit anledningen till att balansen’
enligt hvad ofvan angifna siffror utmärka, under åren 1892 och 1893
icke ökats utan tvärtom visar någon minskning. Med denna eftermiddagstjenstgöring
hafva emellertid justitieråden icke ansett sig kunna
fortfara. Det hade nemligen — enligt hvad till chefen för justitiedepartementet
anmälts — visat sig, att arbetet, som redan förut
varit tilli äckligt betungande, genom ettermiddagstjenstgöringen ökats
ined 15 procent och att ett fortsättande af samma tjenstgöring skulle
vålla allt för stor svårighet att åt målen egna den samvetsgranna och
omsorgsfulla. pröfning, som utgjorde, ett oeftergifligt vilkor för rättskipningen
i sista instans. Med dylik forcerad tjenstgöring vore det
vidare omöjligt att till justeringsdagen medhinna att taga del af handlingarna
i mera invecklade och omfattande mål, utan måste dessa tagas
på . cirkulation och arbetet med dem uppskjutas till någon infallande
ledighet, hvilken jemväl måste påräknas för uppsättande af yttranden
\ vidlyftigare lagförslag. Under sådana förhållanden måste den ledighet
från tjenstgöring, hvaraf högsta domstolens ledamöter egde komma i
åtnjutande, i allt för. stor utsträckning egnas åt arbete, så att den
extra tjenstgöringen icke kunde under någon längre tid fortgå utan
att menligt inverka pa ledamöternas helsa och arbetsförmåga.

En annan åtgärd, verkande i samma rigtning som de förut angifna,
i det den är egnad att minska högsta domstolens arbetsbörda,
är den genom lagen den 18 maj 1894 meddelade bestämmelse, att
klagan^ hos Kong], Maj:t ej må föras öfver kammarrättens utslag i
fattig vårdsm ål. Den härigenom uppkommande lättnaden kan emellertid
ingalunda beräknas vara tillräcklig för åstadkommande af jemnvigt
mellan de inkommande och afgjorda målens antal.

Då, såsom den stigande balansen gifver vid handen, hvad som
hittills kunnat göras för balansens nedbringande till och bibehållande
vid en siffra, som kan anses normal, visat sig icke vara tillräckligt,
kräfvas andra åtgärder.

I fråga . om dylika åtgärder bör, på sätt jemväl konstitutionsutskottet
vid innevarande års riksdag anmärker i sitt utlåtande angående
ifrågasatt ändring af 17 § regeringsformen i syfte att möjliggöra
ökning af justitierådens antal utöfver det nu bestämda högsta antalet,

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 7.

någon utsträckning af arbetstiden för justitieråden eller inskränkning
i deras semester icke ifrågakomma. Justitieråden, hvilka, förutom
sitt arbete med lagskipningen, både ett magtpåliggande arbete med
afseende å lagstiftningen, då de jemlikt 87 § regeringsformen skulle
granska och afgifva utlåtanden öfver lagförslag, torde nemligen för
närvarande hafva så betydande göromål, att dem icke kunde påläggas
något ökadt arbete af den allvarliga och tankeansträngande art, som
utöfningen af domareembetet i högsta instansen kräfde. Såsom ytterligare
stöd för denna uppfattning kan hänvisas till den erfarenhet,
som vunnits under den af högsta domstolen en tid anordnade eftermiddagstjenstgöringen,
och för hvilken erfarenhet ofvan är redogjordt.

Vidare lagstiftningsåtgärder, genom hvilka tilloppet af mål till
högsta domstolen i någon väsentligare grad skulle minskas och arbetsmaterialet
således hastigare af högsta domstolen medhinnas, lärer icke
med sannolikhet kunna påräknas och måste derjemte för sitt genomförande
kräfva längre tid.

Det lärer således för närvarande icke återstå annan utväg till
balansens nedbringande och rättskipningens påskyndande, än att öka
högsta domstolens arbetskrafter. Bebofvet af en dylik ökning är ock
af sistlidne Riksdag erkändt, i det Riksdagen, i syfte att möjliggöra
högsta domstolens ordnande på tre afdelningar, såsom hvilaude antagit
ett förslag till ändring i 17 § regeringsformen af innehåll, att antalet
ledamöter i högsta domstolen skulle kunna ökas till 21.

1 det konstitutionsutskottets förut berörda utlåtande, deri nämnda
grundlagsändring föreslagits, har emellertid erinrats, att redan den
nuvarande lydelsen af 17 § regeringsformen medgifver tillsättande af
ytterligare 2 justitieråd, i det Konung och Riksdag kunna i den ordning,
87 § 1 mom. regeringsformen stadgar, bestämma, att justitierådens
antal skall ifrån det nuvarande antalet sexton höjas till aderton; och
har utskottet såsom sin åsigt uttalat, att i första rummet ett försök
borde göras att genom tillsättande af ytterligare två justitieråd åstadkomma
ett ökande af högsta domstolens arbetskraft.

■ En dylik anordning skulle möjliggöra att, med bibehållande af
erforderliga ferier och suppleantledighet för högsta domstolens ledamöter,
tiden för domstolens tjenstgöring på två afdelningar utsträcktes från
sex till åtta månader och att således omkring åtta veckor vunnes för
arbetet.

Under femårsperioden 1886—1890, hvilken tid ställer sig ogynnsammast
med hänsyn till balansens ökuing, afgjordes i allt 8,789 mål
och ärenden, hvilket för år ger ett medeltal af 1,758, deraf åter på

8 Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

hvarje af de under denna tid till 68 uppgående årliga föredragningsveckorna
kominer ett medeltal af omkring 26. Under nämnda femårsperiod
ökades balansen med 594 mål och ärenden eller i medeltal för
år 119, motsvarande efter ofvan angifna beräkningsgrund en föredragningstid
af ungefärligen 4 V2 veckor. Om således under denna
femårsperiod föredragningen i högsta domstolen varit ökad med 8
veckor, skulle ej allenast ökning af balansen hafva undvikits utan ock
tid blifvit öfrig till afarbetande af förut befintlig balans.

Hvad angår femårsperioden 1891—1895 kan antalet då afgjorda
mål och ärenden icke läggas till grund för en liknande beräkning, enär
högsta domstolen under en del af denna tid hade eftermiddagstjenstgöiing.
Men om man antager, att högsta domstolen under denna
femårsperiod, utan eftormiddagstjenstgöring, skulle afgjort ett lika antal
mål och ärenden, som under föregående femårsperiod eller 8,789,
så skulle, då denna summa dragés från antalet under perioden inkomna
mål och ärenden 9,546, för dessa år uppkommit en ökning i balansen
af 757, eller i medeltal för år 151. För dessas afarbetande skulle
efter ofvan angifna beräkningsgrund kräfts en tid af omkring 6 veckor,
hvadan jemväl under denna femårsperiod en ökad föredragningstid af
åtta veckor skulle varit tillräcklig att förekomma ökning i balansen
och äfven lemnat tillfälle till någon minskning i den förut befintliga.

Beträffande nu meddelade beräkningar bör derjemte uppmärksammas,
att vid dem ingen hänsyn tagits till den lagföredragning, som
under de nämnda tidsperioderna egt rum, och att, då således arbetsprodukten
per vecka i verkligheten är något större än den ofvan beräknade,
resultatet i fråga om balansen skulle blifvit i någon mån förmånligare
än ofvan angifvits.

Förutsatt att antalet inkommande mål och ärenden icke under de
närmaste åren i någon afsevärd grad ökas — något som enligt de
meddelade statistiska uppgifterna ej heller synes antagligt — skulle
följaktligen eu ökning af högsta domstolens arbetskrafter med två
justitieråd och en deraf följande ökniug i föredragningstiden af 8 veckor
årligen sannolikt vara tillräcklig för att under nuvarande förhållanden
hindra uppkomsten af ytterligare balans och derjemte lemna någon
tid öfrig för afarbetande af den redan befintliga. Det synes emellertid
antagligt, att denna senare tid skulle blifva väl knapp och att balansens
nedbringande till normal storlek derför komme att dröja längre
än önskvärd t. Det är alltså angeläget att finna någon ytterligare utväg
till afarbetande .af den nu befintliga balansen. Såsom en dylik
utväg kan anvisas att medgifva högsta domstolen att, då de på prof -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 7.

ning beroende målens antal anses så kräfva, undantagsvis under någon
kortare tid af året, exempelvis en månad, fördela sig på tre afdelningar.
Den föredragningstid af fyra veckor, som sålunda vunnes, synes
med stor sannolikhet blifva tillräcklig för uppnående af önskadt resultat
inom rimlig tid.

För genomförande af nu antydda anordning erfordras, utom löner
åt de nya justitieråden och medel för bekostande af erforderlig ökning
i nedre revisionens arbetskrafter, om hvilket allt jag torde få i annat
sammanhang göra underdånig framställning, ändring i nådiga stadgan
den 23 oktober 1860 angående högsta domstolens tjenstgöring på två
afdelningar.

Jag har derföre i öfverensstämmelse med de grunder, för hvilka
ofvan redogjorts, låtit inom justitiedepartementet upprätta följande
förslag till

Lag

angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Med upphäfvande af Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående dess
högsta domstols tjenstgöring på två afdelningar den 23 oktober 1860
varder härigenom förordnadt som följer:

§ I Kongl.

Maj:ts högsta domstol skall utgöras af aderton justitieråd
och arbeta på afdelningar, på sätt här nedan sägs.

§ 2.

I aderton veckor under den blidare årstiden hvarje år skall högsta
domstolen arbeta på en afdelning, under den öfriga tiden af året på
två afdelningar utom i fall, hvarom i § 4 här nedan sägs.

§ 3.

Afdeluingarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror
af den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

Bih. till JRiksd. Prof. 1897. 1 Sand. 1 Afd. 7 Höft.

Kongl. Majtis Nåd. Proposition N:o 7.

§ 4.

Under de två första arbetsveckorna i maj och de två sista i oktober
månad må högsta domstolen, der den med hänsyn till antalet af
de på dess handläggning beroende mål och ärenden finner sådant nödigt,
arbeta på tre afdelningar.

§ 5.

_ Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet eg a justitieråden
att sig emellan fördela tjenstgöringsskyldigheten.

§ 6. .

Genom denna lag göres ej ändring i stadgan den 21 april 1876
angående måls handläggning i vissa fall af Kongl. Maj:ts högsta domstols
afdelningar samfäldt.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1897.

Och hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade
förordna, att högsta domstolens yttrande öfver detta förslag skall, för
det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet
infordras.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdde
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i
nåder lemna bifall.

Ex protocollo:
Erik Öländer.

Bil. A.

#■

✓

Högsta Domstolen. Inkomna mål och ärenden.	1860.	\| 1861.	1862.	1863.	1 1864.	1865.	1 1866.	\| 1867. i ■	1 1868.	J i 1869. I	j 1870.	1 1871.	1 \| 1872. :	f 1873.	! 1874. 1	I i 1875.	i i 1876. :	I ! 1877. J	j 1878.	1879.	1880.	i 1881.	1 1882.	1883.	1884.	1885.	\| 1886.	1887.	1888.	I 188».	1 1890. 1	! ■) 1891.	\| i ") 1892.	I i *) j 1898. 1	! i 1894.	1895.
: Civila: revisionssaker .......................................	—	j 404	i 380	375	325	! 465	456	\| \| 402	■ ! 1 446	518	! j 494	541	\| 503	516	i \| 518	455	1 606	! 428	1 480	\| 442	419	! 510	455	478	420	444	406	! 433	473	441	466	j 495	471	i 457	i 524	1 454
skiftesmål ..........................................	—	131	130	154	124	124	101	99	118	! 102	83	t 90	i 92	88	78	70	85	89	88	66	93	88	! SO	66	81	76	71	83	88	88	79	: \| 65	62	72	67	66
fattigvårdsmål....................................	—	—	—	—	—	—	—	—	{ —	—	i —	j —		! 56	57	70	\| 66	i 70	64	71	75	I 146	104	122	155	109	: 118	133	105	160	137	1 167	143	127	I 106	66
								j	''								i					1
	,																				98	: 140	135	132	141	124	136	213	163	140	146	i 136	132	130	1 124	128
ansökningar........................................		1							\|				.								228	172	203	192	220	220	222	263	243	290	329	264	309	305	307	1 339
Kriminella: hemstälda mål och besvärsmål............	i —	1,165	1,161	1,156	1,253	1,101	1,213	1,183	j 1,203	j 1,296	j 1,240	; 1,326	i 1,317	j 1,312	1,181	\| 987	1,037	999	978	877	409	! 471	492	447	490	421	500	473	558	558	578	514	499	499	I 491	i 514
nådansökningar ..............................										;	i										232	1 236	232	232	179	195	273	198	212	248	279	255	336	350	281	240
andra ansökningar ...........................								:													8	13	9	15	10	16	25	23	6	11	15	10	16	8	12	5
Summa	—	1,700	1,671	1,685	1,702	1,690	1,770	1,684	1,767	\| 1,916	1,817	1,957	1,912	1,972	1,834	■ 1,582	1,794	1,586	1,610	1,456	1,562	1 1,776	1,710	1,684	1,696	1,605	; 1,751	1,819	1,848	1,936	2,029	1,906	1,968	1,948	1,912	1,812
Afgjord» mål och ärenden.					1
De afskrifna deri inberäknade.								1			:
Civila: revisionssaker.....................................	i —	439	441	604	1 580	472	503	496	469	479	510	500	523	508	512	471	450	529	519	477	397	426	483	438	469	446	407	358	403	441	397	424	495	465	432	. 429 :
skiftesmål .....................................		209	169	215	! 133	134	105	111	107	95	91	90	86	82	88	64	88	65	130	70	78	77	97	‘6	67	82	57	97	59	83	75	73	60	60	41	68 1
fattigvårdsmål.................. ..............	—	—		—		—	—	—	—	—		—	~	30	68	45	83	60	68	68	54	84	157	119	125	166	104	90	134	121	124	154	158	165	108	100 I
andra besvärsmål .................................																					89	131	120	123	153	133	136	155	173	159	147	127	133	142	116	95
ansökningar.....................................																					204	202	179	193	232	218	216	249	251	275	322	286	296	311	299	342
Kriminella: hemstälda mål och besvärsmål...........	—	1,370	1,331	1,363	1,256	1,257	1,307	1,213	1,250	1,234	1,290	1,283	1,318	1,317	1,166	982	954	1,052	1,027	919	405	424	479	463	461	434	499	407	453	587	552	540	546	487	447	470
nådansökningar .............................																					224	236	225	244	178	195	266	193	209	237	280	257	337	342	272	259
andra ansökningar ...........................																					8	15	12	14	9	15	24	26	5	11	7	19	17	4	10	4
Summa	—	2,018 i	1,941	2,182	1,969 \|	1,863 \|	1,915	1,820	1,826	1,808	1,891	1,873 \|	1,927	1,937 j	1,834	1,562	1,575 i	1,706	1,744 j	1,534	1,459	1,595	1,752	1,670	1,694 i	1,689	1,709	1,575	1,687	1,914	1,904	1,880 t	2,042	1,976	1,725	1,767 !
Balanserade mål oeli ärenden.					i							s	! i	\|				j	I											!		1 1	■	1
Civila: revisionssaker..............................	807 ;	862 :	801 ;	572	317	310 !	263 j	169	146 :	185	169	210 i	190 j	198 j	204	188 j	344 1	j 243	j 204	169 i	190	1 274	246	286	237	235 !	234 ;	309 !	379 1	379 !	448	\| 519 1	495 ''	1 487 !	579 .	604
skiftesmål ..........................................	245i	167	128 i	67	58	48	44 \|	32	43 1	50	42	42	48 \|	54 1	47 i	53 \|	50	74 !	32	28	40	51 ’	34	24	38	32	46	32 1	61	66	70 ''	62 j	64 :	76	102	100
fattigvårdsmål..................................	—		—	—	—	—	—	—	—		— i	— ;	—	30 \|	19 j	44	27 ;	37	33	36	58	120	67 .	70	100	43	57	100	71	110	123	136 j	121	83 :	81	47 i
andra besvärsmål ...............									;			i	i						1	\|
																					37	46	60	69	57	48 !	48	106	96	77 I	76	85	84	72 i	80	113
ansökningar..........................................					!			.1						i	1					1	39	9	33	32 ;	20	22 !	28	42	34	49	56 j	34 j	47 1	41	49	46
i Kriminella: hemstälda mål och besvärsmål............	1,059	854	084	477	474 t	318 ;	224	194 \|	i47;	209	159 1	202 \|	201 i	192 j	204 1	209	292 i	239	190	148	101	148 j	161	145	174	161 1	162	228 j	333	304	330	304 i	257 \|	269	313	357 j
nådansökningar ...........................												1					\|				14	14	21	9	10	10	17	22	25 i	36	35 j	33 i	32 \|	40 j	49	30 !
andra ansökningar ...........................					i	j		i											1		3	1	—	1	2 \|	3 1	4	1 1	2 1	2	io!	1	__ I	4	6	. 1 i !
Summa j	2,201 \|	1,883 \|	1,613 !	1,116 \|	849	676 \|	531 \|	395 ;	336 \|	444 \|	370 j	454 !	439 j	474 j	474 j	494 ''	713	593 j	459 \|	381 1	482 !	663 \|	622 !	636	638 \|	554 \|	596	840 I	1,001 1	1,023 !	1,148 ! 1,174 i	1,100 j	1,072 !	1,259	1.304
Lagföredragning, dagar	i				1			''1	j	13	„ 1 / j	\| 23 \|	1 7 1	10	28	28	36 !	33	37 j	25 \|	13 j	\| 20	} 30 j	28 \|	40 !	3C	T 59 j	äTT	22 !	27 1	31	57 ''	»i	29

*) Eftermiddagstjenstgöring i December. 2) Eftermiddagstjenstgöring. Pingstferierna afskaifade.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts
högsta domstol tisdagen den 24 november 1896.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden Glimstedt,

Herslow,

Skarin,

Lilienberg,

Hess,

Lindbäck,

Petersson.

Expeditionschefen Ramstedt föredrog i underdånighet:

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 13 innevarande november, hvarmedelst,
för det ändamål § 87 regeringsformen omförmaler, högsta domstolens
yttrande infordrats öfver följande inom justitiedepartementet
upprättade förslag till

Lag

angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på af delningar.

Med upphäfvande af Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående dess
högsta domstols tjenstgöring på två afdelningar den 23 oktober 1860
varder härigenom förordnadt som följer.

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

§ 1.

Kongl. Maj:ts högsta domstol skall utgöras af aderton justitieråd
och arbeta på afdelningar, på sätt här nedan sägs.

§ 2.

§ 3.

Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens
handläggning hörande ärenden, k vilkas fördelning endast beror
af den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

Under de två första arbetsveckorna i maj och de två sista i
oktober månad må högsta domstolen, der den med hänsyn till antalet
af de på dess handläggning beroende mål och ärenden finner sådant
nödigt, arbeta på tre afdelningar.

§ 5.

Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet ega justitieråden
att sig emellan fördela tjenstgöringsskyldigheten.

§ 6.

Genom denna lag göres ej ändring i stadgan den 21 april 1876
angående måls handläggning i vissa fall af Kongl. Maj:ts högsta domstols
afdelningar samfäldt.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1897.

Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo:

Erik Öländer.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 9 januari 1897

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

Justitieråden: Claeson,

Petersson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Annerstedt föredrog i
underdånighet:

Högsta domstolens yttrande öfver det genom Kongl. Maj:ts beslut
den 13 sistlidne november till högsta domstolen remitterade förslag
till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på
afdelningar, hvilket förslag af högsta domstolen lemnats utan anmärkning; Bih.

till Rilcsd. Prof. 1S97. 1 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

och hemstälde föredraganden, att förslaget måtte jemlikt § 87
regeringsformen för Riksdagen till antagande framläggas.

Med bifall till denna af statsrådets öfriga ledamöter
biträdda . hemställan, förordnade Hans Maj:t
Konungen, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition
af den lydelse bil. B. till detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo
Aug. von Hartmcinsdorff.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.