Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44 (Proposition 1897:44)

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44.

N:o 44.

...i ; i ; (•'' 11 4 j ; .''i; f \ } ''. I''-■ is '' . >. ''• ,''tff /!1 > ''-> ; i< }> T«* p •-''''i’, -

/ ; « ; i ;•''? • - } i \ ;-!*;))''• } j>t/; i

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af kongl. dramatiska teatern och inköp för
statsverkets räkning af fastigheten n:o 41 i qvarteret
Blasieholmen i Stockholm; gifven Stockholms slott den 12
mars 1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,

att kongl. dramatiska teaterns byggnad med tomt må för ett pris
af 250,000 kronor försäljas med tillträdesrätt för köparen då dramatiska
teaterns verksamhet derstädes kommer att upphöra;

att fastigheten n:o 41 i qvarteret Blasieholmen, hvari den s. k.
svenska teatern förut varit inrymd, må jemte alla dertill hörande inventarier
och dekorationer, som tillhöra fastighetens nuvarande egare, för
statsverkets räkning genom teaterbyggnadskonsortiets försorg för en
köpeskilling af 500,000 kronor inköpas samt tillika med de inventarier,
som nu finnas vid dramatiska teatern och äro statens tillhörighet, från
och med den dag, då den nya operabyggnaden af nämnda konsortium
till statsverket öfverlemnas, mot hyra upplåtas åt den eller dem, som
åtaga sig att på ett konsten värdigt sätt derstädes uppehålla den dra''
matiska teaterns verksamhet;

att köpeskillingen för ifrågavarande fastighet må på det sätt erläggas,
att staten öfvertager betalningsansvaret för i egendomen intecknad
gäld till belopp af 250,000 kronor, att inlösas på sätt nedan säges,
och att till gäldande af återstoden af köpeskillingen, 250,000 kronor,
användes köpeskillingen för dramatiska teatern;

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 1 Samt. 1 Afd. 94 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

att omförmälda i fastigheten n:o 41 i qvarteret Blasieholmen intecknade
belopp, 250,000 kronor, må efter skedd uppsägning genom
teaterbyggnadskonsortiets försorg inlösas, för hvilket ändamål medel intill
nyssnämnda belopp må förskjutas från den reservfond, hvilken konsortiet
enligt kontrakt den 15 juni 1891 skall till Kongl. Maj:ts disposition
öfverlemna; samt

att nyssnämnda fastighet må till motsvarande belopp gravationsfri
ingå i sagda reservfond, till dess att det belopp, som ur fonden förskjutits
för den intecknade gäldens infriande, hunnit återbetalas genom
fastighetens afkastning.''

De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wer såll.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet
:

I nådig proposition af den 10 mars 1892 föreslog Eders Kongl.
Maj:t Riksdagen att medgifva,

att dramatiska teaterns byggnad med tomt finge försäljas med
tillträde srätt för köparen den dag, då den nya operabyggnaden af
teaterbyggnadskonsortiet till statsverket öfverlemnades;

att fastigheten n:o 41 i qvarteret Blasieholmen, hvari den s. k.
svenska teatern förut varit inrymd, finge jemte den nämnda teater
förut tillhöriga materiel, som för kongl. operan förhyrdes, för statsverkets
räkning för en köpeskilling af 450,000 kronor inköpas samt
från och med sistnämnda dag mot hyra upplåtas åt den eller dem, som
åtoge sig att på ett konsten värdigt sätt derstädes uppehålla den dramatiska
teaterns verksamhet, dock att genom inköpet rubbning ej skulle
vållas i den genom kontrakt den 12 juni 1891 mellan chefen för finans -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44.

departementet, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt hofkapell -mästaren C. Nordqvist, angående operaverksamhetens uppehållande under
tiden för kongl. stora teaterns ombyggnad, upplåtna dispositionsrätt
öfver omförmälda fastighet;

att köpeskillingen för ifrågavarande fastighet måtte på det sätt
erläggas, att staten öfvertoge betalningsansvaret för i egendomen intecknad
gäld till belopp af 250,000 kronor, att förräntas och amorteras
med den för fastigheten inflytande hyra, samt erlade återstoden af köpeskillingen
med 100,000 kronor vid tillträdet och med 100,000 kronor
inom tre månader derefter;

att tillgång till sistomförmälda belopp af sammanlagdt 200,000
kronor måtte beredas genom upptagande hos teaterbyggnadskonsortiet,
mot statsverkets ansvarighet, af ett lån å enahanda belopp för tiden till
dess den nya operabyggnaden blefve till statsverket öfverlemnad; samt

att för återgäldande af berörda lån, derå räntan borde bestridas
af den för fastigheten inflytande hyra, finge användas köpeskillingen
för dramatiska teatern äfvensom, i den mån sådant kunde erfordras,
hvad af hyresmedlen för fastigheten under sistnämnda tid återstode
efter afdrag af räntor samt onera och kostnader.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blef icke af Riksdagen
bifallen, hvartill anledningarne förnämligast torde hafva varit att söka
dels deruti att med afseende på den jemförelsevis långa tid, som då
ännu återstod, innan den nya operabyggnaden blefve fullbordad, frågan
ansågs för tidigt väckt, dels ock deruti att det såsom ett led i de
ifrågasatta anordningarne ingående förslaget, att statsverket skulle ikläda
sig ansvarighet för ett lån till belopp af 200,000 kronor, ansågs mindre
tilltalande.

Då emellertid numera all anledning finnes att antaga, att den nya
operabyggnaden kommer att i fullfärdigt skick öfverlemnas till statsverket
den 1 juli nästkommande år, har jag så mycket mera ansett
det vara min pligt att ånyo bringa under öfvervägande den för den
dramatiska konstens framtid i vårt land synnerligen magtpåliggande
frågan om anskaffande af ny lokal för kongl. dramatiska teatern, som
denna fråga nu synes kunna vinna en tillfredsställande lösning, utan
att statsverket derigenom vare sig drabbas af kostnader eller nödgas
ikläda sig ansvarighet för skuld.

Till en början tillåter jag mig erinra om den utredning rörande
beskaffenheten af dramatiska teaterns och f. d. svenska teaterns lokaler
ur synpunkten af trygghet mot eldfara, rörande värdet af de båda
teaterbyggnaderna med tillhörande tomter samt rörande svenska teaterns

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

lämplighet såsom dramatisk teater, hvilken den 10 mars 1892 anmäldes
inför Eders Kongl. Maj:t och fortfarande i allt väsentligt eger giltighet.

Sedan dåvarande chefen för finansdepartementet anmodat öfverståthållareembetet
att från vederbörande inhemta yttrande, i hvilken
mån hvardera af de båda teatrarne uppfylde de fordringar, hvilka nr
synpunkten af trygghet mot eldfara borde ställas på en teaterbyggnad,
öfverlemnade öfverståthållareembetet med skrifvelse den 29 februari 1892
inhemtadt yttrande i ämnet från stadsarkitekten L. Hedin, brandchefen,
kommendörkaptenen B. Hollstén, öfveringeniören vid Stockholms gasverk
A. Ahlsell samt öfveringeniören vid Stockholms vattenledning
A. O. Alrutz. Desse besigtningsmän hade, med åberopande af den
kännedom af nämnde teatrar, de äfven till följd af flere förutgående
besigtningar inom dem egde, afgifvit följande utlåtande.

Af förekommen anledning hade öfverståthållareembetet för flera
år sedan anbefalt en noggrann besigtning och undersökning af säkerhetsförhållandena
inom alla hufvudstadens teatrar och så väl med ledning af
de utlåtanden, som af vederbörande besigtningsmän afgifvits, som ock på
grund af öfverståthållareembetets kungörelse den 29 maj 1888 meddelat
föreskrifter om nödiga förändringar och förbättringar inom dessa teatrar
för beredande af större trygghet för publik och teaterpersonal med fästadt
afseende hufvudsakligen på eldfara, och dåmera hade också inom samtliga
teatrar vidtagits alla de förbättringar, som varit af närmaste behof
påkallade och utan allt för stora svårigheter och kostnader kunnat åstadkommas.
Således hade äfven dramatiska teatern och svenska teatern
undergått väsentliga förändringar och förbättringar, hvilka ansetts nödiga
för beredande, så långt möjligt varit, af säkerhet mot eldfara, och
senast under föregående höst hade den sistnämnda teatern undergått
ytterligare förbättringar i och för dess apterande till kongl. opera, hvilka
åtgärder äfven af besigtningsmännen, enligt uppdrag af öfverståthållareembetet,
blifvit besigtigade den 1 december 1891 och i alla delar godkända.

Om begge de ifrågavarande teatrarne gälde emellertid fortfarande,
att vid dem likasom vid andra teatrar, hvilka uppförts enligt hittills
brukligt byggnadssätt, med deras inre bränbara konstruktion, deras oundgängliga
maskineri och deras upplag inom huset af dekorationer samt
lätt antändbara attributer och kostymer anledningar funnes till eldfara,
hvilka endast med iakttagande af den yttersta vaksamhet kunde undvikas
och hvilka eljest kunde medföra fara ej mindre för publik och
personal än äfven för kringliggande egendomar.

Hvad nu särskildt anginge dramatiska teatern, komine härtill den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

omständigheten, att den vore instängd mellan höga hus å granntomterna,
mellan hvilka och sjelfva teatern funnes endast ytterst trånga passager.
I betraktande häraf vore dramatiska teatern således, jemte farorna inifrån,
äfven hotad af sådana utifrån från kringliggande hus, och visst
vore, att, derest en svårare eldsvåda skulle utbryta inom teatern, farorna
för hela qvarteret vore oberäkneliga, så mycket mer som en ordnad
eldsläckning här vore svår, om ens möjlig, att organisera.

På grund häraf och oaktadt teatern i visst afseende hade det fördelaktigaste
läge, som kunde tänkas för en teater i hufvudstaden, eller
vid dess förnämsta torg eller park, och oaktadt de förbättringar, som
der under senare år blifvit gjorda för beredande af ökad trygghet, vore
besigtningsmännen af den öfverensstämmande åsigt, att densamma, som
i så många afseenden afveke från stadgade föreskrifter i författningarna
rörande teatrar i Stockholm, på långt när icke uppfylde de fordringar,
hvilka ur synpunkten af trygghet mot eldfara borde ställas på en teaterbyggnad.

Beträffande svenska teatern hade besigtningsmännen icke kunnat
underlåta att fästa uppmärksamhet på faran af de många fönster, som
funnes å scenens inre del mot tomten n:o 40, hvilka fönster besigtningsmännen
ansett kunna medföra fara för sistnämnda tomt i händelse af
större eldsolycka. Dessa fönster hade dock funnits från tiden då teatern
uppfördes.

Såsom en anmärkning mot svenska teatern måste äfven framhållas,
att densamma i flera afseenden afveke från nu gällande föreskrifter
rörande teatrar och att dess närbelägenhet till andra egendomar kunde
blifva för dessa olycksbringande; likaså syntes anordningen af de djupt
liggande sittplatserna i förlängningen af tredje radens fond vara för den
der inrymda åskådarepersonalen så väl i sanitärt som annat hänseende
olämplig samt rent af lifsfarlig, derest panik skulle uppstå. Besigtningsmännen
ansåge således, att dessa platser borde borttagas och utrymmet
afstängas från radens öfriga platser medelst en rabitsvägg eller annat
brandfritt ämne.

Jemte erinran att svenska teatern på alla yttersidorna vore åtkomlig
och att släckning vid en inträffad eldsvåda här således kunde
åstadkommas lättare än vid andra teatrar, ansåge sig besigtningsmännen
rörande denna teater kunna afgifva det omdöme, att densamma, med
ofvannämnda undantag, vore inredd med iakttagande af nödig omtanka
för publikens och personalens säkerhet och att — om ändringar i nyssnämnda
anmärkta hänseenden rörande tredje raden och fönstren i scenens
fond vidtoges samt bestrykning med eldfärg eller annat mot eld

Kongl. Maj-.ts Nåd Proposition N:o 44.

skyddande ämne gjordes å allt trävirke inom scenen — teatern, ehuru
icke fullständigt, dock i väsentliga delar kunde anses uppfylla de fordringar,
hvilka ur synpunkten af trygghet mot eldfara borde ställas på
en teaterbyggnad; och stode den i detta afseende ojemförligt mycket
högre än dramatiska teatern.

Genom embetsskrifvelse den 4 februari 1892 hade vidare departetementschefen
uppdragit åt löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren
P. A. L. Lindahl att med biträde af två utaf honom tillkallade
sakkunnige män verkställa uppskattning af värdet å de båda ifrågavarande
teaterbyggnaderna, med föreskrift dervid att värderingen af
dramatiska teaterns hus borde ega rum under antagande att vid försäljningen
stadgande meddelades, att egendomen ej finge af nye egaren
till teater användas. Tillika anmodades löjtnanten Lindahl att jemte omförmälde
sakkunnige män afgifva yttrande, huruvida f. d. svenska teatern
med hänsyn ej mindre till scenens och salongens konstruktion än äfven
till erforderliga utrymmen och öfriga anordningar för de uppträdande
sujetternas beqvämlighet motsvarade de fordringar, som borde ställas på
en dramatisk teater. Det sålunda infordrade yttrandet afgafs den 22 i
nyssnämnda månad af löjtnanten Lindahl jemte de af honom tillkallade
sakkunnige männen, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren A. G.
Sällström.

Enligt hvad af berörda yttrande inliemtas har dramatiska teaterns
tomt, som är belägen å fri och egen grund, en areal af 12,417,7 5 qvadratfot
= 1,094,5 qvadratmeter med en längd åt Kungsträdgårdsgatan af 78,5
fot = 23,31 meter och ett djup af 207 fot — 61,4 6 meter samt smalnar
mot öster, så att dess längd der utgör endast omkring 38 fot = 11,2 8
meter, vettande mot ett öppet utrymme mellan tomterna.

För ett rätt bedömande af tomtens värde borde, enligt den i omförmälda
yttrande uttalade åsigt, hänsyn tagas mindre till tomtens areal än
till den fasadsträcka, som åt Kungsträdgårdsgatan kunde bebyggas. Då,
såsom förut omnämnts, denna sträcka utgjorde endast 78,5 fot =---23,31
meter och tomten från vester räknadt genast smalnade inåt, irisåges lätt,
att en byggnad med tidsenliga boningslägenheter i förhållande till tomtens
fördelaktiga läge svårligen här kunde åstadkommas, utan endast
mindre bostäder erhållas. A den korta sträckan åt öster mot det öppna
utrymmet kunde äfven ett boningshus, ehuru endast af tre våningars
höjd, uppföras, men med jemförelsevis enkla bostäder, börande i sådant
fall huset indragas så, att det komme i linie med huset på tomten n:o 15,
som hade fönster mot utrymmet. Det öfriga af tomten måste således
användas till gårdsrum med nödiga uthus och dylikt. Vidare måste hän -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44.

syn tagas till markens dåliga beskaffenhet samt svårigheten att bygga
intill grannarnes höga hus utan att skada dessa. Slutligen vore att
märka, att i köpet inginge värdet af de materialier, som erhölles efter
rifningen af de gamla husen. Af den erfarenhet, som nyligen vunnits
vid fråga om rifningen af kongl. operahuset, syntes vara ådagalagdt,
att värdet af de efter rifningen erhållna materialierna knappt motsvarades
af rifningskostnaderna, helst under tider, då byggnadsverksamheten läge
nere och således användning för byggnadsmaterialier saknades. Under
sådana förhållanden och oaktadt i värderingsinstrument af den 3 mars
1881, upprättadt af öfverintendentsembetet, husets gamla materialier
varit uppskattade till 25,000 kronor, ansåge de sakkunnige, att under
nuvarande förhållanden icke något värde kunde åsättas sjelfva byggnaden,
om den skulle rifvas. Aterstode således tomtens värde endast
och allenast efter tomtpris, och hade de sakkunnige ansett detsamma
kunna upptagas till ett pris af minst 12 kronor per qvadratfot och
tomten således i jemnt tal uppskattas till omkring 150,000 kronor.
Denna värdering förutsatte likvisst, att tomten skulle användas i och
för uppförande af privatbostäder, men dess förträffliga, centrala läge
syntes de sakkunnige icke utesluta möjligheten af att en spekulation
för annat ändamål här kunde komma i fråga, då det angifna värdet
antagligen vore för lågt.

Hvad derefter anginge frågan om värdet af den för kongl. operans
räkning till provisorisk lokal nu förhyrda fastigheten n:o 41 i qvarteret
Blasieholmen, i den händelse densamma skulle för statens räkning inköpas,
hade de sakkunnige efter verkstälda besigtningar och noggrant
öfvervägande kommit till följande resultat. Tomten till denna byggnad,
som är belägen å fri och egen grund vid hörnet af Teatergatan och
Blasieholmsgatan och mot tomten n:o 40 i norr samt tomten n:o 11
i söder, innehåller i areal 23,872 qvadratfot = 2,104,3 qvadratmeter.
Den å tomten uppförda byggnaden med tillhörande teater, som har tre
å fyra våningar och på tre sidor är indragen från tomtgränsen, är
brandförsäkrad i Stockholms stads brandförsäkringskontor för 526,000
kronor, i livilket värde inbegripas inventarier, såsom lysapparater, gas-,
vatten- och ringledningar, fasta stolar och bänkar samt sceninredning
och fast maskineri till ett värde af 89,948 kronor.

Med hänsyn å ena sidan till det minskade värde, egendomen genom
bristande underhåll och skötsel fått sedan år 1874, då densamma
uppfördes, men å andra sidan äfven till de förbättringar i afseende å
inredning m. in., som byggnaden nyligen undergått, ansåge de sakkunnige
sig kunna uppskatta byggnaden i dess nuvarande skick till

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

ett värde af 500,000 kronor. Härtill borde då läggas värdet af sjelfva
tomten, uppskattad till 6 kronor per qvadratfot, eller i jemnt tal 150,000
kronor, hvadan hela egendomen med hus och tomt skulle uppgå i värde
till 650,000 kronor.

Beträffande frågan om sist omformälda teaterbyggnads lämplighet
till dramatisk teater hafva de sakkunnige förklarat, att de ansåge
salongen med de lokaler, som tillhörde densamma och sålunda vore
afsedda för publiken, hvad beqvämlighet och anordningar i öfrigt beträffade
väl uppfylla på dem ställbara anspråk. Den anmärkning, man
ofta hört framställas mot salongens mindre goda egenskaper i akustiskt
hänseende, syntes deremot icke helt och hållet sakna befogenhet. Vid
jemförelsen med de gamla kongl. teatrarne, som hade ett äldre och hvad
utrymmet beträffade mindre tillfredsställande byggnadssätt och dessutom
vore icke obetydligt mindre än denna, utfölle omdömet som naturligt
till nackdel för den större lokalen. Att den kraftiga och goda ventilation,
som funnes å f. d. svenska teatern, äfven torde göra sitt till att
försvaga det tydliga hörandet på vissa platser, vore antagligt, men
detta förhållande kunde icke ändras, utan komme att på hvarje tidsenlig
lokal utöfva sitt, om än ringa, inflytande. Ehuru de sakkunnige
således för sin del vore af den mening, att de akustiska förhållandena
här ingalunda vore af afsevärdt dålig art, ansåge de dock, att genom
några smärre förändringar af lokalen dessa förhållanden kunde ej
oväsentligt förbättras. Sålunda syntes betydligt kunna vinnas genom
att borttaga den del af tredje raden, som vore förlagd i fonden och
utdragen bakom den egentliga omfattningsmuren till salongen på sådant
vis, att en vägg här uppsattes i plan med omfattningsmuren; vidare
skulle det sannolikt verka fördelaktigt för ljudfördelningen, om parkettens
gradiner och golf belädes med mjuka mattor med mera dylikt.
Några förbättringar af anordningarna inom hufvudentréen för att förhindra
det drag inom parketten och dess korridorer, som nu tidtals
förmärktes, vore äfven välbehöfliga och särdeles lätta att åstadkomma.
Hvad sjelfva scenen och dess inredning beträffade, vore densamma enligt
de sakkunniges åsigt i alla afseenden tillfredsställande för en dramatisk
teater, ehuru der nu införda anordningar för operans provisoriska
inrymmande som naturligt ej vore fullt tidsenliga och af mönstergill
beskaffenhet. Scenpersonalens lokaler, såsom klädloger, artistfoyer med
mera, kunde göras tillfredsställande i och med de förändringar, som blefve
en följd af de nuvarande passagernas till egendomen n:o 40 i qvarteret
Blasieholmen borttagande. Å inägasinsutrymmen för dekorationer och
framför allt möbler syntes deremot komma att blifva någon brist, helst
Bill. till llilcsd. Prat. 1807. 1 Sami. 1 Afd. 34 Käft. 2

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 44.

om en jemförelse gjordes till exempel med den nuvarande dramatiska
teatern. T oges deremot utländska teatrar som norm, blefve detta förhållande
ganska vanligt, ty der vore som bekant genom förordningar
föreskrifvet, att dekorations- och andra magasin ej finge finnas inom
teatern, utan skulle förläggas utomhus. Genom detta arrangement fördyrades
emellertid ej oväsentligen arbetet med transporter och dylikt,
ehuru som naturligt teaterns eldfara afsevärdt minskades. Lämpliga
magasinsutrymmen i närheten af f. d. svenska teatern syntes ej heller
svåra att erhålla, om så skulle behöfvas.

Såsom en sammanfattning af det i detta afseende anförda hafva
de sakkunnige som sin åsigt uttalat, att den ifrågavarande teatern, efter
det en del smärre förändringar och förbättringar blifvit vidtagna, i allt
väsentligt ^lämpade sig för en dramatisk teater.

Med anledning deraf att i båda de omförmälda utlåtandena ur olika
synpunkter förordats borttagande af den del af tredje raden å f. d.
svenska teatern, som i fonden är utdragen bakom den egentliga omfattningsmuren,
hade departementschefen inhemtat, att den minskning
i recettinkomst, som af en sådan åtgärd skulle orsakas, blefve föga afsevärd.
Med de vid operaföreställningar gällande biljettpris lemnade
f. d. svenska teaterns salong vid utsåldt hus en recettinkomst af
2,190 kronor. I händelse nyssnämnda del af tredje raden borttoges,
skulle en minskning i inkomsten uppstå af 43 kronor 50 öre.

Till den utredning, för hvilken sålunda blifvit redogjordt, har jag
endast att lägga, att till förebyggande af den utaf ofvan omförmälde
besigtningsmän påpekade fara, som vid uppkommande eldsolycka kunde
för angränsande tomt uppkomma genom de fönster, som funnes å inre
delen af svenska teaterns scen, af vederbörande myndigheter godkända
förändringsåtgärder beträffande sagda fönster numera blifvit vidtagna.

Egarne af svenska teatern hafva i skrift af den 28 sistlidne
januari förklarat sig villiga att till ett pris af 500,000 kronor försälja
svenska teatern'' med alla till densamma hörande inventarier och dekorationer,
hvilket anbud är gällande intill utgången af nästkommande
april månad. Tillträdet af egendomen skulle ega rum, då nuvarande
hyresgästen, Eders Kongl. Maj:t och kronan, komme att aflemna densamma.
Köpeskillingen skulle erläggas dels genom öfvertagande af ett
i egendomen intecknadt lån i Stockholms stads brandförsäkringskontor

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

till belopp af 250,000 kronor, löpande med 4 procent årlig ränta, dels
kontant med återstående 250,000 kronor.

Tillgång till betäckande af den kontanta köpeskillingen skulle beredas
genera försäljning af nuvarande dramatiska teatern med tillhörande
tomt. I sådant afseende föreligger ett af fullt vederhäftig köpare
den 23 sistlidne februari afgifvet skriftligt anbud, i hvilket denne erbjuder
sig att inköpa nämnda fastighet till ett pris af 250,000 kronor,
att betalas vid tillträdet, hvilket skulle ega rum, då teaterns verksamhet
i nämnda fastighet komme att upphöra. Enligt nämnda anbud, hvilket
likväl endast gäller intill den 10 nästkommande april, förbinder sig köparen
att, om anbudet antages, icke under den tid, egendomen af
honom eges, derstädes bedrifva teaterrörelse eller att, i händelse
köparen kommer att ombygga fastigheten, derstädes uppföra någon
ny teater.

I fråga om utsigterna för amortering af den i svenska teaterns
fastighet intecknade skuld å 250,000 kronor anhåller jag att få nämna,
att skriftligt anbud föreligger om förhyrande för en tid af tio år,
räknadt från hösten år 1898, mot en årlig hyra af 35,000 kronor af
svenska teaterns fastighet med alla dertill hörande inventarier och
dekorationer, som tillhöra nämnda fastighets nuvarande egare, under
förutsättning att åt anbudsgifvaren utan förhöjning i det utfästa hyresbeloppet
tillika öfverlåtes dispositionsrätten till alla de inventarier,
af hvad namn och beskaffenhet de vara må, som nu finnas vid dramatiska
teatern och äro statens tillhörighet. Derjemte skulle anbudsgifvaren
ikläda sig enahanda underhållsskyldighet beträffande ej
mindre den förhyrda fastigheten än äfven samtliga ifrågavarande
inventarier och dekorationer m. m. som den, hvilken ålåge den association,
som nu förhyrde dramatiska teatern.

Att det sålunda erbjudna hyresbeloppet äfven bör kunna utan
svårighet utgöras, framgår deraf, att hyresmannen skulle ega att såsom
stadiga intägter påräkna Eders Kongl. Maj:ts bidrag, hvilket för
närvarande utgör 8,285 kronor, hyra för schweizerilokalen 10,000 kronor,
utgifter för öfverplaggens mottagande minst 3,500 kronor samt
hyra för ett mindre kafé 600 kronor, eller således tillsammans 22,385
kronor, så att allenast omkring 13,000 kronor skulle behöfva för hyrans
fyllande inspelas utöfver utgifterna i öfrig! Då härtill kommer, att
anbudsgifvaron erbjudit sig att ställa säkerhet för hyreskontraktets fullgörande,
lärer staten, om nämnda anbud kommer att antagas, kunna i
säker årlig inkomst af svenska teaterns fastighet under tio år från
hösten år 1898 påräkna ett belopp åt 35,000 kronor.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Såsom ofvan blifvit erinradt, utgör det i sagda fastighet intecknade
belopp, för hvilket betalningsansvaret skulle af staten öfvertagas,

250.000 kronor, löpande med 4 procent ränta. Den årliga räntan utgör
alltså 10,000 kronor. Om härtill läggas dels onera och utskylder för
fastigheten, utgörande efter afdrag af utdelning från brandförsäkringskontoret,
520 kronor, ett belopp af 1,508 kronor, och dels kostnader
för sådana reparationer, som icke skulle af hyresmannen bestridas, till
belopp af högst 3,500 kronor, skulle således de årliga utgifterna för
fastigheten, innan amorteringen börjat verka, utgöra omkring 15,008
kronor årligen. Då statens årliga hyresinkomst af fastigheten skulle
utgöra 35,000 kronor, komme alltså ett årligt öfverskott af närmare

20.000 kronor att uppstå, hvilket vore disponibelt för amorteringens
verkställande.

Ehuru sålunda, enligt min mening, statsverket skulle utan någon
risk kunna till förräntande och amortering öfvertaga det ifrågavarande
intecknade skuldbeloppet, har jag likväl, då tilläfventyrs ur principiela
grunder erinringar skulle kunna framställas mot ett sådant statens
öfvertagande af en inteckning, varit betänkt på ett annat sätt för sakens
ordnande, vid hvilket någon dylik betänklighet icke skulle förekomma.

Enligt det med teaterbyggnadskonsortiet om uppförande af ny operabyggnad
den 15 juni 1891 upprättade kontrakt skall konsortiet för bildande
af en reservfond till understödjande af den framtida verksamheten
i nya teaterbyggnaden ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition det kontanta
öfverskott, som, efter fullgörande af konsortiets åtaganden, förefinnes
af de till konsortiets förfogande stälda medel; och må dessa för
bildande af reservfond afsedda medel ej understiga 500,000 kronor.

Med anledning af framstäld förfrågan, huruvida, för den händelse
det skulle anses önskligt, att det i svenska teaterns fastighet intecknade
lån uppsades och inbetaides, teaterbyggnadskonsortiet vore villigt
att förskjuta det belopp, som erfordrades för inbetalningen, äfvensom
för kronans räkning afsluta köpet om svenska teatern, har konsortiet i
skrifvelse af den 20 sistlidne februari förklarat sig så mycket mindre
vilja undandraga sig att medverka till den framlagda planens förverkligande,
som derigenom skulle förekommas, att, sedan kongl. operan
öfverflyttat i det nya operahuset, dess nuvarande lokaler kunde komma
i händerna på ett konkurrerande enskildt. företag af liknande art, deraf
med all sannolikhet ej obetydlig ekonomisk skada skulle uppkomma för
kongl. operan, hvars bästa konsortiet, enligt sin uppgift, velat och ville
på allt sätt främja. Under förutsättning att dramatiska teaterns nu -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

varande byggnad finge försäljas och att försäljningssumman till belopp
ej understigande 250,000 kronor finge för inköp af svenska teaterns
fastighet disponeras, har derföre konsortiet förklarat sig villigt att på
föreslaget sätt medverka till förvärfvandet af sistnämnda fastighet under
vilkor, dels att Eders Kongl. Maj:t tilläte, att för inlösen af omförmälda
inteckning finge af reservfondens medel användas ett belopp intill

250,000 kronor, i hvilket fall svenska teaterns fastighet till motsvarande
summa skulle gravationsfri ingå i fonden, till dess att det belopp,
som derur tillsläppts för intecknade gäldens infriande, hunnit återbetalas
genom fastighetens afkastning, dels att, så snart det nya operahusets
aflemnande till kronan egt rum, i sammanhang hvarmed också reservfonden
skulle öfverlemnas, konsortiets befattning med fastigheten och
med de af köpet härflutna affärsförhållanden finge till annan, som af
Eders Kongl. Maj:t bestämdes, öfverlemnas, en förutsättning, som betingades
deraf, att konsortiet vid nämnda tidpunkt komme att upplösas,
och hvars naturliga påföljd endast kunde leda till förenkling och båtnad
vid förvaltningen, då derigenom vården af fonden och fastigheten kunde
läggas i en och samma hand, exempelvis operastyrelsens.

I valet mellan de sålunda föreliggande båda alternativen i fråga
om sättet för infriande af den svenska teaterns fastighet vidhäftande
intecknade gäld — statsverkets omedelbara öfvertagande af densamma
till förräntande och amortering eller dess inlösen genom förskott ur operans
reservfond — synes mig det senare vara att föredraga. Genom anlitande
af teaterbyggnadskonsortiets gjorda erbjudande undvikes hvarje skuldsättning
af statsverket och transaktionen inskränkes till en omplacering
af en del af reservfondens tillgångar. Mot en dylik transaktion synes
endast kunna anmärkas, att ett belopp af 250,000 kronor af reservfondens
tillgångar vid fondens öfverlemnande till kronan kommer att
varda placeradt i fastighet i stället för i värdepapper och sålunda icke
omedelbart blir disponibelt för fondens ändamål, men denna omständighet
lärer dock icke böra tillmätas afsevärd betydelse, alldenstund den disponibla
delen af fondens tillgångar årligen i mån af skeende amortering
komme att åter fyllas och i öifigt med de rikliga hyrestillgångar, som
efter den nya operabyggnadens färdigblifvande komme att tillflyta operainstitutionen,
något behof att under den jemförelsevis korta amorteringstiden
anlita ens så stor andel af reservfonden som den, hvilken i alla
händelser blefve disponibel, icke bör kunna uppkomma.

I hyra för dramatiska teatern erlägger den mellan sagda teaters
sujetter bildade association, som för närvarande arrenderar teatern, ett
belopp af 10,385 kronor. För svenska teaterns fastighet kan visserligen,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

sedan densamma blifvit af statsverket inköpt, enligt hvad förut blifvit
nämndt, påräknas en hyra af 35,000 kronor, men då denna skulle till
större delen användas till den intecknade gäldens förräntande och amortering,
skulle staten under amorteringstiden gå i mistning af ett inkomstbelopp,
motsvarande den för dramatiska teatern för närvarande utgående
hyran. Enligt Riksdagens medgifvande tillfaller emellertid sistnämnda
hyra för den tid, under hvilken dramatiska teatern för närvarande är
på arrende upplåten, eller tiden till utgången af det spelår, under hvars
lopp den nya operabyggnaden varder färdig, de kongl. teatrarnes
pensionsinrättning, i följd hvaraf staten icke genom hyresbeloppets upphörande
skulle komma att gå i mistning af någon hittills påräknad inkomst,
hvarjemte bör erinras, att pensionsinrättningen ingalunda tillförsäkrats
eller skäligen egt att påräkna någon utsträckning af den beviljade
förmånen utöfver nyssnämnda tid. Sedan amorteringen af nyssnämnda
intecknade gäld är bragt till slut, kommer att till disposition
för teaterinstitutionens ändamål förefinnas en hyresinkomst af den nya
dramatiska teatern till vida högre belopp än den för nuvarande dramatiska
teatern utgående.

Af hvad jag nu anfört täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att ett
säkerligen icke lätt återkommande tillfälle nu erbjuder sig att utan
kostnad eller risk för statsverket vinna en tillfredsställande lösning af
frågan om beredande af ny lokal åt dramatiska teatern i stället för den
nuvarande, som i hvarje händelse inom kort måste utdömas; och tillåter
jag mig alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva,

att kongl. dramatiska teaterns byggnad med tomt må för ett pris
af 250,000 kronor försäljas med tillträdesrätt för köparen då dramatiska
teaterns verksamhet derstädes kommer att upphöra;

att köpeskillingen för ifrågavarande fastighet må på det sätt erläggas,
att staten öfvertager betalningsansvaret för i egendomen intecknad

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

gäld till belopp af 250,000 kronor, att inlösas på sätt nedan säges, och
att till gäldande af återstoden af köpeskillingen, 250,000 kronor, användes
köpeskillingen för dramatiska teatern;

att omförmälda i fastigheten n:o 41 i qvarteret Blasieholmen intecknade
belopp, 250,000 kronor, må efter skedd uppsägning genom
teaterbyggnadskonsortiets försorg inlösas, för hvilket ändamål medel
intill nyssnämnda belopp må förskjutas från den reservfond, hvilken
konsortiet enligt kontrakt den 15 juni 1891 skall till Eders Kongl.
Maj:ts disposition öfverlemna; samt

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fr. N:son Ihrfelt.