Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38 (Proposition 1895:38)

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om uppförande
af skolhusbyggnad m. m. inom Tärna kapellförsamling;
gifven Stockholms slott den 8 mars 1895.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden
för denna dag, vill Kongl. Magt härmed föreslå Riksdagen

att, med godkännande af den å skolhemmanet Tärnafors inom Tärna
församling förut befintliga Skytteanska skolans förflyttning till lämplig
plats i närheten af församlingens kyrka, såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för uppförande å samma plats af ett folkskolehus jemte ett
barnhem och ett uthus, i hufvudsaklig enlighet med uppgjorda ritningar,
anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med vilkor att byggnadernas uppförande
ombesörjes af Tärna församling och att öfriga kostnader derför
bestridas af församlingen, hvaremot byggnadernas framtida underhåll öfvertages
af staten, samt under förutsättning:

att ifrågavarande skola må mottaga såsom lärjungar dels i främsta
rummet barn af lappska föräldrar på samma vilkor som hittills, dels ock
församlingens öfriga barn till det antal, som der lämpligen kan undervisas
jemte lappbefolkningens barn;

att bostad, vård och underhåll i barnhemmet beredas ej mindre skolans
friclever och halfpensionärer på statens bekostnad eller med bidrag
af statsmedel efter hittills gällande grunder, än äfven, utan kostnad för
statsverket, till den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter
skolrådet bestämmer, öfriga elever till det antal, som utrymmet medgifver,
samt att i anledning deraf en lämplig person anställes såsom föreståndarinna
och hushållerska vid barnhemmet;

Bih. till Bilcid. Prat. 189ö. 1 Sami. 1 Afd. 32 Haft. (N:o 38).

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

att kostnaden för aflöning åt barnhemmets föreståndarinna och hushållerska
öfvertages af staten, hvaremot församlingen tillförbindes att aflöna
öfrig tjenstepersonal, bekosta lyse, vedbrand, tvätt och renhållning
vid barnhemmet, äfvensom upplysning, uppvärmning och renhållning af
lärorummet, med staten till hälften deltaga i första uppsättningen af inventarier
till barnhemmet samt för framtiden vidmakthålla inventarierna; samt
att vid den genom nådigt bref den 18 november 1892 anbefalla afvittringen
inom Tärna församling det nya skolområdet jemte i dess närhet
beläget jordområde, lämpligt till potatisland, slåtter o. s. v., afsättes och
för sig skattlägges.

Viljande Kongl. Maj:t vid nuvarande innehafvare^ afgång från läraretjensten
vid ifrågavarande skola till pröfning företaga frågan om ny reglering
af de med tjensten förenade aflöningsförmåner.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. F. Gilljam.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Protokoll öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 8 mars

1895.

Närvarande:

Hans excellens herr mijiistern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

l:o.

Departementschefen, statsrådet Gilljam, yttrade:

»Sedan på grund af dels det ytterst bristfälliga skick, hvari de för
skolbarnen vid Skytteanska skolan i Tärnafors inom Tärna kapellförsamling
afsedda boningsrum befunne sig och som nödvändiggjorde reparationer
och delvis nybyggnad, dels ock denna skolas afskilda läge, som

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

omöjliggjorde en länge eftersträfvad anordning i afseende å skolbarnens
inackordering hos hemmansegare, samt då tillfälle erbjudit sig att genom
utbyte af skolhemmanet i Tärnafors mot ett hemman i Björkfors by få
skolan flyttad till denna för ändamålet lämpligaste ort inom Tärna kapellförsamling,
vederbörande^ folkskoleinspektör hos domkapitlet i Hernösand
anhallit, att laga syn matte af domhafvande och nämnd hållas å Skytteanska
skolan i Tärnafors för utredande af, dels hvilka reparationer och
nybyggnader vore nödvändiga, dels ock huruvida och på hvilka vilkor
åtgärder borde vidtagas för skolans flyttande till Björkfors by, och Eders
Kongl. Maj:t, efter det denna fråga blifvit af domkapitlet hos Eders Kongl.
Maj:t anmäld, under den 29 januari 1892 funnit godt anbefalla Sin befallningshafvande
i Vesterbottens län att inkomma med underdånig utredning
och förslag angående Skytteanska skolans flyttning från dess nuvarande
plats, har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande den 13 april 1893 inkommit
med utredning och förslag i berörda hänseende.

Härvid har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, jemte erinran att
uppdraget blifvit så mycket angelägnare att hastigt fullgöra, som den
gamla skolbyggnaden å skolhemmanet Tärnafors genom vådeld nedbrunnit
den 2 maj 1892, hufvudsakligen anfört, att Tärna kommuns skolväsende
befunne sig i ett allt annat än tillfredsställande skick, enär Skytteanska
skolan, som endast tillgodosåge lappbefolkningens barn till ett antal af
högst. 18 barn på en gång, vore kommunens enda skola och kommunens
barn i öfrigt undervisades af ambulatoriska lärarinnor, som uppehölle sig
någon tid å hvarje ställe, hvarför och då några särskilda skollokaler icke
funnes i de i allmänhet af ett par grannar bestående byarne, der bostadslägenheterna
vore särdeles oansenliga, samt undervisningen oftast måste
ske i samma rum, der gårdsfolket hade sina sysselsättningar, det vore helt
naturligt, att undervisningen under sådana förhållanden ej kunde blifva
synnerligen fruktbärande; att vid sammanträde inför Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande den 6 augusti 1892 med Tärna socknemän desse
också uttryckt den lifligaste önskan, att den Skytteanska skolan skulle vid
dess återuppförande så ordnas, att undervisningen vid densamma kunde
blifva till gagn för kommunens hela ungdom, såväl lappbefolkningens som
den öfriga befolkningens barn; att, då kommunens nuvarande fattigdom
vore allt för stor, för att kommunen på egen hand skulle kunna ordna
sitt skolväsende, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke kunde annat
än på _ det lifligaste understödja'' detta önskemål; att Skytteanska skolan,
som hittills varit upptörd utan kommunens betungande och underhållen
uteslutande med statsmedel, vore en allt för dyrbar anstalt för att lemna
undervisning samtidigt endast åt ett fåtal lappbarn, och att skollärarens

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

aflöningsförmåner redan nu vore sådana, att han utan anspråk pa löneförbättring
borde kunna tillförbindas undervisa ett större antal elever än
18, hvilket vore det högsta antal, som hittills åtnjutit undervisning vid
skolan; att de hittillsvarande anordningarna i afseende å vården af eleverna,
särskildt de 10 halfpensionärerna, icke varit tillfredsställande, utan
lemnat mycket öfrigt att önska; att sålunda antydda brister i skolans anordning
i förening med det inom kort oafvisliga behofvet att ombygga
de bristfälliga byggnaderna vid Tärnafors först väckt tanken på att flytta
skolan till en lämpligare plats inom socknen, hvarvid till en början ifrågasatts
Björkfors by, som räknade största antalet grannar och hvarest inqvartering
hos byamännen skulle kunna beredas såväl halfpensionärer som
andra barn, men att vid frågans utredning väsentliga invändningar gjorts
mot skolans förläggande dit, hvarför ock vid förenämnda sammanträde
med socknemännen flertalets önskningar gått ut på, att skolan blefve förlagd
till närheten af kyrkan; att Tärna kyrkoplats hade ett centralt läge
inom socknen, särskildt med hänsyn till de i södra delen vid Björkvattnet
belägna byarne och i förhållande till öfriga punkter inom socknen relativt
bättre förbindelser med dess olika delar; att, om äfven skolan icke kunde
anordnas derstädes med förutsättning att skolbarnen inackorderades hos närboende
i någon större utsträckning, trakten af kyrkan, enligt Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes åsigt, likväl erbjöde de största fördelarne, helst
de stora afstånden mellan de bebyggda orterna, de svåra klimatiska förhållandena
under vissa årstider, med flera omständigheter omöjliggjorde i
hvarje fall att ordna skolor med skolgång från hemmen; att skolan, förlagd
i närheten af kyrkan, koinme i beröring med befolkningen i dess
helhet, hvarigenom barnens tillsyn och vård af föräldrarne tillgodosåges,
något så mycket vigtigare, som samtliga barn, utom de få frieleverna,
skulle förses med kläder och naturaunderhåll från hemmen, hvartill
koinme att endast genom skolans förläggande till kyrkan kunde påräknas
en tillfyllestgörande inspektion af församlingens pastor, hvilken inspektion
borde omfatta såväl undervisningen som ock barnens underhåll och vård,
antingen de vore inackorderade hos skolläraren eller andra personer, eller
inhysta i barnhem; att Björkfors by, som räknade 6 grannar, vore belägen
vid lime eif omkring 1,7 nymil vesterut från kyrkan invid den af staten
bekostade vintervägen Stensele—riksgränsen och ofvanför barrskogsgränsen,
som slutade strax ofvanför kyrkan och Tärnafors; att, derest skolan flyttades
till Björkfors, ifrågasatts antingen att utbyta skolhemmanet Tärnafors
mot en hemmansdel i Björkfors och derå förlägga skolan samt låta
densamma ingå i skollärarens lön i stället för Tärnafors, eller ock att a
välbelägen tomtplats inom byn uppföra en skola med bostad för läraren

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

och i öfrigt tilldela honom årlig ersättning för förlorad afkastning af boställe;
att, vare sig det ena eller andra alternativet vunne tillämpning, ej
ringa kostnader behöfde nedläggas å byggnader, hvarjemte dervid vore att
erinra dels att, då orten vore belägen omkring två nymil ofvanför barrskogsgränsen
eller trakten af kyrkan, byggnadsmaterialierna endast med
vida större kostnader kunde anskaffas dit än till kyrkoplatsen, dels att
den årliga kostnaden för vedbrand vid skolan måste ställa sig hög vid
Björkfors, då trakten der endast erbjöde björkris eller mer eller mindre
förkrympta björkstammar, samt dels att en mera vidsträckt inqvartering af
skolbarnen inom Björkfors icke vore att påräkna, då de derstädes befintliga
bostäderna ej i allmänhet syntes, vare sig med hänsyn till storlek
eller . beskaffenhet i öfrigt, motsvara mer än hvad för byamännens egna
familjer kunde vara behöfligt, hvadan ett tillskott af 18 lappbarn vore
mera än hvad den i det hela fåtaliga bybefolkningen lämpligen skulle
kunna mottaga, och inqvartering för kommunens öfriga skolungdom ännu
mindre kunde hos dem beredas; att då förhållandena i Tärna således vore
sådana, att skolan, förlagd på hvilken plats som helst, måste för att blifva
till största gagn anordnas så, att ett större antal barn inom skoletablissementet
inlogerades och vårdades, skäl torde saknas att förlägga den annorstädes
än i närheten af kyrkan, hvarigenom afsevärda fördelar skulle,
enligt hvad förut nämnts, komma att vinnas.

Beträffande det närmare läget för skolan i närheten af kyrkan saknades
ej lämplig grund för densamma, antingen å sjelfva kyrkoplatsen
eller ock på prestbordets (Laxnäs) derinvid belägna mark, ehuru en närmare
undersökning deraf vore nödig. Den årliga afgäld, som kunde sättas
i fråga till prestbordet för skolans förläggande å dess mark, torde ej blifva
af någon betydelse, utom det att vid den förestående afvittringen inom
Tärna skoltomten kunde helt och hållet afskiljas.

I afseende å det skoletablissement, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sålunda förordade till uppförande i Tärna, hade Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ansett detsamma böra bestå af folkskolehus af
trä för 42 barn jemte lärarebostad i enlighet med af öfverintendentsembetet
upprättad normalritning, med tillägg dock af en matbod, inredd å vinden,
samt en källare under huset; ett barnhem, innehållande rum med sängplatser
för 32 barn jemte kök och matsal i samma rum äfvensom rum
för eu vardarinna och hushållerska, samt en uthusbyggnad inrymmande,
förutom vedbodar, afträden o. s. v. för båda husen, ladugård och svinstia,
afsedda att af skolläraren disponeras. Folkskolehusets storlek hade Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett böra lämpas efter den bland öfverintendentsembetets
normalritningar förekommande modellen för 42 elever,

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

enär den närmast mindre, eller den för SO elever, vore olämplig, da folkmängden
i Tärna vore i ett ganska hastigt framåtskridande. Barnhemmet
åter, hvilket icke vore tillrådligt att uppföra för mindre antal barn än 32,
då först och främst 18 lappbarn der skulle hafva sin bostad, hade emellertid
ansetts höra beräknas för endast förstnämnda antal, enär den närmaste
trakten omkring kyrkan redan nu icke helt och hållet saknade tillfälle till
inackordering. Kostnaderna för dessa byggnader skulle enligt uppgjorda
kostnadsförslag uppgå:

för skolhuset till...................

» barnhemmet till..............

» uthusbyggnader till.......

hvartill dock borde läggas:

............. kr. 7,600: 64

............. » 7,941: 40

.............. » 2,104: 93

summa kr. 17,646: 97,

planeringskostnaden, hvilken icke fullt exakt kunde bestämmas,
förr än sj elfva byggnadsplatsen blifvit definitivt

bestämd och undersökt, men beräknats till.................... kr. 300

samt kontrollants- och besigtningskostnader............................. 8 1,000

så att kostnaden i sin helhet skulle komma att uppgå till kr. 18,946
eller i rundt tal 19,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att enligt
de grunder Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föresloge för förflyttning
och återuppförande af Skytteanska skolan, hvars anläggning och årliga
underhåll hittills uteslutande varit en statens angelägenhet, skulle icke
allenast lappbefolkningen inom Tärna församling utan äfven den öfriga
befolkningen derstädes hafva gagn af densamma. Kommunen vore i saknad
af hvarje annan fast folkskola och som med den ifrågasatta anordningen
af Skytteanska skolan någon annan fast folkskola icke blefve behöflig, vore
det så mycket mera eu gifven skyldighet för kommunen att med staten
deltaga i kostnaderna för dess återuppförande, som det årliga underhållet
för skolväsendet i Tärna derefter blefve så litet betungande som möjligt.
Då emellertid Skytteanska skolan under alla förhållanden borde förflyttas
och nybyggas, vore det egentligen de med skolans utvidgning utöfver den
ursprungliga planen förbundna ökade kostnader, som borde af kommunen
bestridas. De för skolläraren afsedda lägenheter i såväl skolhuset som
uthusbyggnaden vore desamma, antingen skolan anordnades för ett större
eller mindre antal elever, hvarför det förökade elevantalet vid skolan ej
i någon väsentlig grad bidroge till att förhöja kostnaderna för dessa byggnader,
hvaremot förhållandet blefve något annorlunda beträffande barn -

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

hemmet. Om öfriga kostnader för det nya etablissementets anordnande
bestriddes af staten, vore ej obilligt, att kommunen bidroge till barnhemmets
uppförande med så stor del, som motsvarade det antal barn, som utöfver lappbarnen
der kunde inlogeras, det vill säga i proportionen 14:32, hvarigenom
kommunens bidrag skulle blifva 3,474 kronor 36 öre, eller i rundt tal 3,500
kronor; framhållande Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande härvid kommunens
stora fattigdom och dess oförmåga att genom skuldsättning öka
de årliga utgifterna, som för allmänt behof redan nu tryckte kommunen.
Enligt 1891 års taxeringslängder uppgick taxeringsvärdet å fastigheterna
derstädes icke till mera än 88,600 kronor och den uppskattade inkomsten
af kapital och arbete till endast 6,000 kronor, hvilka siffror utvisade, att
kommunens tillgångar i förhållande till invånareantalet, under samma år
utgörande^ 1,021 personer, deraf 176 nomadiserande lappar, finge anses
mycket låga, hvaraf och då hela antalet beskattningsbara fyrkar samma
ar uppgått till endast 892, framginge, huru betungande för kommunen
uttaxerandet af hvarje tusental kronor vore. Befolkningen i denna fjellbygd,
som för sin utkomst vore hänvisad till boskapsskötsel, jagt och fiske,
enär sädesodling sällan eller aldrig lemnade moget korn och potatisskörden
äfven ofta till följd af frost sloge fel, lefde under tunga förhållanden, särskilt
så länge kommunikationerna med andra orter icke blifvit behörigen
utvecklade, men hade, såsom byggande och boende vid en för hela öfre
delen af länets lappmark af stor betydelse blifvande kommunikationsled
mellan Vesterbotten och isfri hamn i Norge vid Mo, en ganska vigtig uppgift
att fylla; hvarför och då lefnadsvilkoren för densamma genom att af
det allmänna omhuldas kunde väsentligen förbättras, Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande vågade i underdånighet anhålla, att, då Skytteanska
skolan, som egentligen hade till uppgift att undervisa lappbarn, nu skulle
ateruppföras, detta måtte ske på sådant sätt, att kommunens hela ungdom
der komme i tillfälle att, utan att kommunens utgifter derigenom behöfde
väsentligen ökas, tillegna sig den allmänna folkbildning, utan hvilken ett
verkligt framåtskridande i denna bygd icke kunde vara att påräkna. Tärna
socknemän komme emellertid att finna ett kontant bidrag af kommunen
till etablissementets uppförande ganska betungande, men, om detsamma till
det mesta kunde utgå i naturaprestationer, vore att förvänta, att socknemännen
skulle, med fästadt afseende å de stora fördelar för deras skolväsende,
som dermed vunnes, med tacksamhet underkasta sig den ifrågasatta
uppoffringen. En anordning i sådant syfte beträffande etablissementets
uppförande kunde äfven med fördel ske. Sättet derför borde nemligen på
grund af de radande egendomliga förhållandena blifva ett annat än vid
uppförandet af kronans byggnader i allmänhet. Vid en entreprenadauktion

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

torde icke någon spekulant uppträda med anbud inom den beräknade
kostnadssuminan, åtminstone icke någon med tillräckliga fackinsigter. De
dryga kostnaderna för materialiernas framskaffande, de dyrbara resekostnaderna
för en utom Tärna boende entreprenör o. s. v. skulle afskräcka
hvar ocli en, som icke förfogade öfver egna dragare i platsens närhet, att
inlåta sig på företaget, hvarför och då en stor del af kostnaderna lättast
kunde bestridas in natura af socknemännen och den ständiga tillsynen,
som vid arbetets utförande vore af nöden, lättast utöfvades af dessa
genom en utsedd arbetsdirektion, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge fördelaktigast såväl för statsverket som ock för socknemännen,
att hela etablissementets uppförande öfverlemnades åt kommunen mot
åtnjutande af det statsanslag, som komme att beviljas, dock under förutsättning
att, för utöfvande af en välbehöflig kontroll för kronans räkning,
en fullt kompetent kontrollant öfver arbetet förordnades af den myndighet,
som Eders Kongl. Maj:t, täcktes bestämma. Då meningen med nuvarande
stadgande i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk, att skolmästaren
skulle mot åtnjutande af derför anslagen ersättning bereda skolans frielever
föda, kläder samt sorgfällig skötsel och vård, icke kunde vara, att han
derigenom erhölle någon ekonomisk fördel, vore, enligt hvad Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande vidare anfört, ändamålsenligare, om vid etablissementet
uppfördes en särskild byggnad till bostad åt såväl frieleverna som
halfpensionärerna och en del andra barn, samt att deras hushållning blefve
gemensam och anförtroddes åt kommunens skolråd, för hvilket ändamål
borde af kommunen anställas och underhållas en förestånderska och hushållerska,
hvilken, boende i barnhemmet, skulle hafva tillsyn och vård
öfver eleverna under fritiden samt hushålla för dem, allt efter skolrådets
föreskrifter och under dettas samt skollärarens öfverinseende. Lämpligheten
af denna anordning i jemförelse med den hittillsvarande vore, enligt Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt, uppenbar, helst skollärarens tid
borde vara så tillräckligt upptagen med undervisningen i skolan, särskilt
om elevantalet ökades, och med omtanken om boställets skötsel,
att lian borde befrias från den direkta vården om och underhållet af en
del elever.

På sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande slutligen förmält,
kunde sättas i fråga, huruvida det efter skolans förflyttning från skolhemmanet
Tärnafors vore lämpligt, att skolläraren bibehölles vid afkastningen
af detta hemman, eller om honom icke i stället borde beredas
annan ersättning derför. Med afseende å detta boställes goda afkastning
folie det sig emellertid icke lätt att bereda den nuvarande skolläraren eu
ersättning derför, hvarmed lian kunde åtnöjas, hvarför Eders Kongl. Maj:ts

Bih, till Hiksd. Prål. 18!tö. 1 Sami. / Afä. 3‘J Höft. ■ 2

Koryl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

befallningshafvande ansåge lämpligt, att nuvarande innehafvaren af skolläraretjensten
bibehölles vid de aflöningsförmåner, som för närvarande
medföljde densamma, men att vid hans afgång från nämnda tjenst frågan
om. en Jeglei™o dessa förmåner gjordes till föremål för Eders Kongl.
Majds nådiga pröfning, helst man kunde ifrågasätta ändamålsenligheten af
att i aflöningsförmånerna inginge afkastning af ett jemförelsevis stort jordbruk,
beläget på omkring >/2 mils afstånd från skolan och skildt från
denna af eu större sjö, och dessutom vid anbefald afvittring kunde i närheten
af skolan afsättas ett tillräckligt område för potatisland, slåtter m. m.
för skolläraren.

På grund af hvad sålunda anförts har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder besluta:

att Skytteanska skolan vid dess återuppförande flyttas från det nuvarande
skolhemmanet Tärnafors till lämplig plats i närheten af Tärna
kyrka;

att skolans etablissement skall utgöras af ett folkskolehus, ett barnhem
och ett uthus, uppförda i enlighet med faststälda ritningar med tillhörande
beskrifningar samt material- och arbetsförslag;

att för etablissementets uppförande anvisas af statsmedel 15,500 kronor,
hvaraf 1,000 kronor till arfvode åt kontrollant öfver arbetet;

att öfriga kostnader för etablissementets uppförande skola bestridas
af Tärna kommun, som borde tillförbindas att utföra hela arbetet;

att skolan skall efter dess återuppförande mottaga såsom lärjungar
icke allenast barn af lappska föräldrar på samma vilkor som hittills utan
äfven kommunens öfriga barn, till det antal, som der lämpligen kan undervisas
;

att skolans frielever skola på statens bekostnad efter hittills gällande
grunder vårdas och underhållas i barnhemmet, likaså öfriga elever i enlighet
med skolrådets närmare bestämmelser till det antal, som utrymmet
medgifver, samt att i anledning deraf kommunen tillförbindes att anställa
och aflöna en lämplig person såsom föreståndarinna och hushållerska
vid barnhemmet;

att vid den nuvarande innehafvare^ afgång från skolläraretjensten
fråga om ny reglering af de med tjensten förenade aflöningsförmåner göres
till föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning; samt

att vid den genom nådigt bref den 18 november 1892 anbefalda
afvittringen inom Tärna det nya skolområdet jemte i dess närhet beläget
område, lämpligt till potatisland, slåtter o. s. v., afsättes och skattlägges
för sig;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, att, om

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

framställningen att göra den Skytteanska skolan icke endast till en lappskola
utan derjemte till en fast folkskola inom kommunen vunne bifall,
vissa ändringar i nu gällande bestämmelser för skolans verksamhet blefve
af nöden.

I anledning af denna framställning infordrade domkapitlet i Hernösand,
efter nådig remiss, underdåniga yttranden dels af Tärna församling
å kyrkostämma,'' dels ock af kapellpredikanten i församlingen P. A. Sandström,
kyrkoherden i Stensele pastorat C. J. La?stadius och folkskoleinspektören
A. T. Frykholm, hvilka tre sistnämnde förordade Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes framställning, under det att församlingen afstyrkte
bifall till densamma, på grund deraf att dels lappbefolkningen inom församlingen
fruktade att lida intrång eller minskning i de förmaner, den af
skolan hittills åtnjutit, derigenom att enligt förslaget skolan skulle komma
att meddela undervisning äfven åt andra församlingens barn, dels ock
församlingen i öfrig! befarade, att de kostnader, hvarmed församlingen
enligt förslaget skulle deltaga i uppförandet af skoletablissementet, och
i synnerhet skyldigheten att underhålla och aflöna förestånderska ^ vid
barnhemmet skulle blifva sa betungande, att församlingen ej förmådde
bära desamma.

Med öfverlemnande af dessa yttranden afgaf domkapitlet eget underdånigt
utlåtande, deri domkapitlet, under uttalande af vissa betänkligheter
mot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag, hemstälde, att de af
Eders Kongl. Maj:t den 8 september 1893 för afgifvande af förnyadt förslag
till reglemente för lappmarks ecklesiastikverk förordnade komiterade
måtte erhålla uppdrag att taga i öfvervägande, dels huruvida ändring i
nämnda reglemente i den riktning, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagit, borde vidtagas, dels ock huruvida icke Skytteanska skolan, som
förut varit förlagd i nedre landet och syntes lika väl kunna tillgodose
lapparnes behof, äfven om den flyttades till någon annan församling, skulle
kunna förläggas till någon ort, der mindre svårigheter mötte för hennes
underhåll.

I infordradt underdånigt utlåtande framhöllo bemälde komiterade, i
likhet med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det otillfredsställande
skick, hvari Tärna församlings folkskoleväsende befunne sig och de synnerligen
stora svårigheter, som till följd af församlingens fattigdom och de
lokala förhållandena mötte för ordnande af skolundervisningen derstädes
efter den å landsbygden vanliga planen, samt anförde vidare, bland annat,
att här förelåge en tvingande nödvändighet för staten att understödjande
ingripa, äfven om detta skulle kräfva åtgärder, som ginge utom och utöfver
statens lagbestämda deltagande i vården om undervisningsväsendet

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

i riket, och att för vidtagande af sådana undantagsåtgärder, hvilka hade
en viss analogi i hvad som egde rum med afseende på skolor i finsktalande
församlingar i Norrbottens län, talade det sakförhållande, att åtminstone
inom den del af lappmarken, som hade svensktalande befolkning
ingen församling funnes, der å ena sidan förmågan af sjelf hjelp vore så
ringa och å andra sidan öfriga ogynsamma omständigheter så många och
betydande som i Tärna församling.

Ridare fäste komiterade uppmärksamheten derå, att Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes förslag ej åsyftade någon förändring i lapparnes
nuvarande rätt att vid lappskola erhålla friplatser och platser för s. k.
halfpensionärer samt att behofvet af en förbättring i folkskoleväsendet
ihom församlingen vore så påtagligt, att, derest den icke kunde åstadkommas
på nu föreslagna sätt, församlingen måste åläggas att inrätta en folkskola
och för densamma uppföra skolhus samt med understöd af statsmedel
aflöna läraren. Omkostnaderna för en dylik anordning skulle, äfven
under antagande att staten utöfver det vanliga måttet ville bidraga till
skolväsendets ordnande, utan tvifvel blifva större än de, som vore förenade
med antagande af föreliggande förslag, hvarigenom ej blott församlingen
befriades från all särskild aflöning till folkskolelärare, utan ock
tvenne byggnadsföretag kunde reduceras till ett enda, för hvilket staten
öfvertoge större delen af byggnadskostnaden. I gällande reglemente för
lappmarks ecklesiastikverk omförmäldes visserligen ej en sådan förening af
lappskola och församlingsskola som nu ifrågasatts, men likasom en dylik
förening i viss mån kunde komma till stånd redan under närvarande förhållanden,
såge komiterade icke något hinder för en sådan förändring af
reglementet, som skulle blifva en följd af den föreslagna föreningen, i synnerhet
som derigenom ingen inskränkning gjordes i den allmänna grundsatsen
om kostnadsfri undervisning för nomadiserande lappars barn, som
i reglementet gjort sig gällande.

Komiterade, som i allt hufvudsakligt förordade bifall till Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes framställning, föreslogo följande mindre förändringar
deri, nemligen:

att barnhemmets föreståndarinnas aflönande måtte öfvertagas af staten,
hvaremot församlingen skulle förbinda sig att aflöna öfrig ”utan tvifvel
erforderlig tjenarepersonal samt bekosta lyse, vedbrand, tvätt och renhållning
vid barnhemmet; samt

att första uppsättningen af möbler, köksattiralj, sängkläder och öfriga
inventarier skulle bekostas af staten och församlingen med hälften af
hvardera; hvarefter församlingen borde öfvertaga kostnaden för underhållet
och framtida vidmakthållandet af alla inventarierna.

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

Efter det härefter dels Tärna församling lemnats tillfälle att yttra sig
öfver Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag jemte de af komiterade
deri föreslagna smärre förändringar, dervid församlingen förklarat sig med
största beredvillighet nöjd att ingå på förslaget, dock under förutsättning
att det hittills utgående anslaget till de 8 frielevernas underhåll fortfarande
erhölles, dels ock kapellpredikanten Sandström och skolmästaren vid Skytteanska
skolan A. Forsgren afgifvit underdåniga yttranden i ärendet, har domkapitlet
deri afgifvit förnyadt underdånigt utlåtande, dervid jemväl domkapitlet
för egen del tillstyrkt nådigt bifall till förslaget med de deri af
förenämnda komiterade ifrågasatta smärre förändringar.

Anbefaldt att i ärendet sig yttra, har härefter statskontoret i afgifvet
underdånigt utlåtande anfört bland annat följande.

Enligt §§ 1 och 3 af förenämnda nådiga reglemente, sådana dessa
§§ lyda i kongl. kungörelsen den 11 september 1877, vore föreskrifvet,
bland annat, att husrum och kosthållning för de barn, soin begagna lappskola,
åligga deras föräldrar eller målsmän att besörja; att vid hvarje sådan
skola tillfälle för fattiga lappska barn likväl bör hållas öppet att kostnadsfritt
njuta underhåll, husrum och beklädnad; att antalet af sadana friplatser
i skolan bestämmes af Kongl. Maj:t på domkapitlets förslag; att
valet af frielever tillhör församlingens skolråd; samt att till bidrag i
inackorderingskostnad för lappska barn, som i öfrigt af egna medel underhållas
vid skolan, domkapitlet kan, på derom af skolrådet och inspektor
gjord hemställan, af medel, som för ändamålet ställas till dess disposition,
tilldela högst 5 lärjungar i skolans högre afdelning och 5 i den lägre understöd
med 50 kronor åt en hvar af de förra och 30 kronor åt en hvar
af de senare.

Nu gällande stat för lappmarks ecklesiastikverk upptoge anslag till
underhåll och beklädnad af 8 frielever vid Skytteanska skolan med 20,9360
hektoliter korn för hvardera, eller tillhopa 167,4880 hektoliter att i penningar
utgå efter länets sist faststälda markegångspris.

I öfrigt upptoge samma stat för Skytteanska skolan 50 kronor till
ved och ljus.

Till inackorderingsbidrag vore i staten från och med år 1878 uppfördt
till domkapitlets disposition förslagsvis 800 kronor, deraf, enligt
hvad räkenskaperna utvisade, under år 1892, likasom under närmast föregående
år, utbetalts 400 kronor såsom inackorderingsbidrag till 10 lappska
barn i skolan vid Tärna, nemligen 5 i högre och 5 i lägre afdelnmgen.

Enligt hvad af domkapitlet anmälts, hade skolbyggnaden vid Tärnafors
nedbrunnit den 2 mai 1892, dervid äfven skolans undervisningsmateriel gått
förlorad. Jemlikt nådiga brefvet den 14 april 1893 anvisade Eders Kongl.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:n 38.

Maj:t medel till gäldande af kostnaderna för anskaffande af ny materiel
och skolmöbler m. m. för en provisorisk skollokal. Anskaffande af ny
lokal för skolan vore alltså af oundgängligt behof påkalladt. Med
afseende å skolhemmanet Tärnafors’ afskilda läge och öfriga af Eders
Kong]. Maj:ts befallningshafvande lemnade upplysningar syntes emellertid,
i ändamål af skolans bibehållande derstädes, uppförande af ny skolhusbyggnad
å hemmanet icke lämpligen böra ifrågakomma. Af Eders Kong!.
Maj:ts befallningsbafvandes redogörelse för belägenheten af de platser, dit.
skolans förläggande kunnat ifrågasättas, syntes vara ådagalagdt, att platsen
i närheten af församlingens kyrka egde ett afgjordt företräde framför den
nuvarande, likasom framför den inom Björkfors by föreslagna.

Enligt § 1 i nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den
20 januari 1882 skulle i hvarje kyrkoförsamling såväl i stad som pålandet
finnas minst en folkskola. Jemlikt § 52 i samma stadga ålåge det
hvarje skoldistrikt att anskaffa och underhålla tjenliga rum för de skolor,
som af distriktet blifvit inrättade, samt att förse dem med ändamålsenliga
skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriel. Lappskola åter skulle
byggas och underhållas jemlikt § 55 i nådiga reglementet för ecklesiastikverket
i lappmarken den 14 april 1846, på lappska ecklesiastikfondens
bekostnad; och visserligen kunde jemlikt § 2 i samma reglemente, sådan
denna § lyder i kong! kungörelsen den 11 september 1877, efter skolrådets
förslag och domkapitlets bepröfvande äfven svenska barn i sådan
skola intagas, dock endast om antalet lappska barn i skolan ej vore större,
än att något hinder för dessa senares undervisning derigenom icke förorsakades,
samt öfriga förhållanden medgåfve en sådan utsträckning af skolans
undervisning, utan att derigenom någon särskild utgift tillskyndades
ecklesiastikverket.

Af hvad i detta ärende förekommit framginge, att en förbättring af
folkskoleväsendet i Tärna församling vore af synnerligt behof påkallad,
samt att församlingen saknade förmåga att ensam bestrida de med skolväsendets
ordnande efter å landsbygden i allmänhet vanlig plan förenade
kostnader, äfven om sådant utan hinder af rådande lokala förhållanden
kunde ske. I afseende å hvad af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och ofvannämnde komiterade anförts i fråga om kommunens oförmåga
att åtaga sig de med ett ordnadt folkskoleväsende förenade kostnader,
meddelade statskontoret vidare, att, enligt statistiska centralbyråns afgifva
underdåniga berättelse för år 1892 om kommunernas fattigvård och
finanser, kommunens påförda fyrktal nämnda år utgjorde endast 554 för
i mantal satt jord och 360 för öfriga beskattningsföremål, samt att ut -

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 38.

debiteringen utgjorde per fyrk af förra slaget 1 krona 9 öre och per fyrk
af det senare slaget 81 öre, hvartill komme en personlig afgift af 50 öre
för man och 25 öre för qvinna. En ytterligare utdebitering, om ock endast
för betäckande af de utaf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och
komiterade ifrågasatta bidrag för anordnande af Skytteanska skolan, måste
alltså blifva i hög grad betungande.

För att befrämja den i rikets nordliga trakter bosatta finska befolkningens
undervisning i svenska språket, hade, såsom komiterade antydt,
åtgärder från statens sida vidtagits, och vore i detta hänseende af 1893
års Riksdag dels anvisade för en gång 24,000 kronor till uppförande af
skolhus inom vissa församlingar och dels tillsvidare årligen 16,050 kronor
till förhyrande af skollokaler inom andra församlingar och till löner åt
skollärare. Då, med afseende å Tärna kommuns fattigdom, användande
af tvångsmedel för att förmå församlingen att åtaga sig de med uppförande
af folkskolehus och öfriga med folkskoleväsendets fullständiga
ordnande förenade uppoffringar icke torde böra ifrågakomma, ansåge statskontoret
förhållandena nödvändiggöra, att staten utöfver det lagbestämda
måttet deltoge i dessa kostnader; och då återuppbyggandet af Skytteanska
skolan nu vore oundvikligt, syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
härutinnan afgifna förslag, såsom tillgodoseende såväl den undervisning,
för hvilken denna skola ursprungligen vore afsedd, som den, hvilken
borde meddelas församlingens öfriga barn, vara förtjent af nådigt bifall,
helst då, vid det förhållande att, enligt hvad redan anförts, statens medverkan
i allt fall syntes behöflig vid ordnande af kommunens skolväsende,
kostnaderna för staten härigenom blefve de minsta möjliga.

De af komiterade ifrågasatta modifikationer i förslaget, i hvad det
afsåge kommunens åligganden, funne statskontoret sig böra i hufvudsak
biträda; dock ansåge statskontoret, att det borde åligga kommunen att
bestrida omkostnaderna äfven för upplysning, uppvärmning och renhållning
af lärorummet. Hvad anginge afkastningen af nuvarande skolmästareboställe,
ansåge sig statskontoret böra biträda Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes förslag, helst, så vidt förhållandet vore såsom kapellpredikanten
yttrat, svårighet ej torde möta att, bostället förutan, inom
orten få tillgodosedt skolhemmets behof af ladugårdsprodukter, och, i
händelse af nådigt bifall till hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
härutinnan hemstält, nödigt område till potatisland och slåtter för skolmästarens
räkning kunde vid afvittring afsättas.

Den aflöning, som borde utgå till förestånderskan, likasom den på
staten belöpande kostnad för första uppsättning af möbler in. m., ansåg
statskontoret böra bestridas af anslaget till lappmarks ecklesiastikverk.

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

Hvad deremot anginge kostnaderna för uppförande af skoletablissementet,
. syntes nyssnämnda anslag icke kunna dertill användas, åtminstone
ej i vidare. mån, än som af kostnadssnmman, fördelad å hela det
barnantal, för hvilket skolan afsetts, belöpte å det antal lappska barn,
som i första rummet skulle ega tillträde till skolan; och syntes alltså
anslag, till ändamålet, vare sig till hela kostnaden eller den del deraf,
som ej pröfvades lämpligen böra efter nyssnämnda grund betäckas, böra
hos Riksdagen äskas.

Beträffande de ändringar i nu gällande bestämmelser för Skytteanska
skolans, verksamhet, som kunde blifva erforderliga i följd af nu ifrågasatta
anordning af skolan, syntes desamma böra komma under nådig pröfning
i sammanhang med pröfningen af det förslag till förnyadt reglemente
för lappmarks ecklesiastikverk, som förenämnda komiterade afgifvit.

Pa grund af hvad sålunda anförts, hemstälde statskontoret:
att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes godkänna det af Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande afgifna förslag till Skytteanska skolans flyttning
från Tärnafors och uppförande vid en plats i närheten af Tärna kyrka,
med de ändringar i samma förslag, som af förenämnde komiterade och
statskontoret, enligt hvad förut berörts, ifrågasatts;

att, i händelse af bifall härtill, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla
vederbörande, dels att vid nuvarande lärarens vid nämnda skola
afgång från tjensten till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till
reglering af löneförmånerna vid denna befattning och dels att afgifva
yttrande angående beloppet af den aflöning, som borde tillkomma föreståndarinnan
vid barnhemmet; samt

att, sedan, efter ritningarnas och kostnadsförslagens granskning hos
öfverintendentsembetet, tillförlitlig kännedom om kostnaderna för byggnadsarbetenas
verkställande vunnits, nådig framställning måtte aflåtas till
Riksdagen om beviljande för ändamålet af det anslagsbelopp, som ej pröfvades
kunna anvisas af anslaget till lappmarks ecklesiastikverk.

Efter det öfverintendentsembetets yttrande öfver de upprättade ritningarna
och dertill hörande kostnadsförslag och beskrifningar inhemtats,
dervid embetet icke funnit skäl till anmärkning vare sig mot de uppgjorda
ritningarna till skol- och uthusen eller mot de för dessa byggnaders uppförande
beräknade kostnadsbelopp samt beträffande ritningarna till barnhemmet
endast framstält några smärre erinringar, hvilkas iakttagande vid
arbetets verkställande icke komme att medföra någon ökning i den beräknade,
af embetet utan anmärkning lemnade arbetskostnaden, har slutligen
äfven kammarkollegium i ärendet afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, dervid kollegium anfört, att kollegium, som lika med statskon -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

toret ansåge det böra åligga Tärna församling att bestrida omkostnaderna
äfven för upplysning, uppvärmning och renhållning af lärorummet,
icke funnit annat att erinra vid den nu föreslagna flyttningen och förändringen
af Skytteanska skolan, sådan samma flyttning och förändring
blifvit af statskontoret tillstyrkt, än att såsom vilkor för lappskolans och
församlingsskolans sammanslagning borde uttryckligen föreskrifvas, att
någon förändring derigenom ej finge ega rum i lapparnes nuvarande
rätt att vid skolan erhålla friplatser samt platser för så kallade halfpensionärer;
och har kollegium i öfrigt, med upplysning att afvittringen
inom Tärna församling ännu icke blifvit afslutad, och då mot den föreslagna
byggnadsplanen någon väsentlig anmärkning af öfverintendentsembetet
icke framstälts, endast åberopat och instämt i hvad statskontoret
i ärendet anfört.

Af hvad i ärendet förekommit framgår, såsom ock af samtliga i ämnet
hörda myndigheter och öfrige vederbörande framhållits, ej mindre att en
förbättring af folkskoleväsendet i Tärna församling är af synnerligt behof
påkallad, än äfven att återuppbyggandet af Skytteanska skolan nu är
oundvikligt. Då emellertid, enligt hvad i ärendet vidare blifvit till fullo
utredt, församlingen saknar förmåga att ensam bestrida de med folkskoleväsendets
fullständiga ordnande och vidmakthållande inom församlingen förenade
kostnader, måste staten utöfver det lagbestämda måttet deltaga i dessa
kostnader. Vid sådant förhållande synes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
härutinnan framstälda förslag med de af förenämnda komiterade
samt statskontoret och kammarkollegium beträffande kommunens åligganden
deri ifrågasatta modifikationer och under förutsättning, att derigenom någon
förändring ej eger rum i lapparnes nuvarande rätt att vid skolan erhålla
undervisning för sina barn, både vara det ändamålsenligaste i afseende a
skolväsendets ordnande inom församlingen och medföra de minsta möjliga
kostnader för statsverket. Bland dessa kostnader torde böra särskildt uppmärksammas
kostnaden för byggnadernas framtida underhåll. Då nu ifrågavarande
skoletablissement i främsta rummet är afsedt för lappbefolkningens
barn samt det enligt 55 § i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk
åligger staten icke blott att bygga utan jemväl att underhålla lappskola,
synes mig att, särskildt med afseende å församlingens stora fattigdom, äfven
nu omförmälda kostnad bör åligga staten ensam.

Sistnämnda kostnad, likasom aflöningen för den blifvande föreståndarinnan
för skolhemmet äfvensom den på staten belöpande kostnad
för första uppsättning af möbler m. m., torde lämpligen kunna utgå af
anslaget till lappmarks ecklesiastikverk. Vidkommande åter kostnaden

Bih. till Rikad. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 32 Raft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

för skolbyggnaderna, hafva visserligen statskontoret och kammarkollegium
ifrågasatt, att nyssnämnda anslag skulle kunna äfven dertill användas,
i den mån kostnadssumman, fördelad å hela det barnantal, för hvilket
skolan afsetts, belöpte å det antal lappska barn, som i första rummet skulle
ega tillträde till skolan. Men då ifrågavarande anslag, för närvarande i
riksstaten uppfördt till 55,000 kronor, redan måst för de dermed afsedda
ändamåls nödtorftiga tillgodoseende öfverskridas med icke obetydliga belopp,
förutom de till utgående af samma anslag nu af mig ifrågasatta kostnader,
synes mig lämpligast vara, att ett extra anslag för en gång beviljas till bestridande
af förenämnda för skolbyggnadernas uppförande nödiga kostnader.

Jag hemställer sålunda, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå Riksdagen att, med godkännande af den å skolhemmanet
Tärnafors inom Tärna församling förut befintliga Skytteanska skolans förflyttning
till lämplig plats i närheten af församlingens kyrka, såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för uppförande å samma plats af ett
folkskolehus jemte ett barnhem och ett uthus, i hufvudsaklig enlighet
med uppgjorda ritningar, anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med vilkor
att byggnadernas uppförande ombesörjes af Tärna församling och
att öfriga kostnader derför bestridas af församlingen, hvaremot byggnadernas
framtida underhåll öfvertages af staten, samt under förutsättning:

att bostad, vård och underhåll i barnhemmet beredas ej mindre skolans
frielever och halfpensionärer på statens bekostnad eller med bidrag af
statsmedel efter hittills gällande grunder, än äfven, utan kostnad för statsverket,
till den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter skolrådet
bestämmer, öfriga elever till det antal, som utrymmet medgifver,
samt att i anledning deraf en lämplig person anställes såsom föreståndarinna
och hushållerska vid barnhemmet;

att vid den genom nådigt bref den 18 november 1892 anbefalda
afvittringen inom Tärna församling det nya skolområdet jemte i dess närhet

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38. 19

beläget jordområde, lämpligt till potatisland, slåtter o. s. v. afsättes och
för sig skattlägges.

Hvarjemte Eders Kongl. Maj:t behagade gifva Riksdagen tillkänna,
att Eders Kongl. Maj:t ämnar vid nuvarande innehafvarens afgång från
läraretjensten vid ifrågavarande skola till pröfning företaga frågan om
ny reglering af de med tjensten förenade aflöningsförmåner.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla hvad departementschefen
sålunda tillstyrkt; och skulle proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan A vid detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. von Schulzenheim.