Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31 (Proposition 1892:31)

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

N:o 31.

Kongl. Majits nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af viss kronan tillhörig, i hufvudstaden belägen
mark, samt om beredande af nytt kasernetablissement för
lifgardet till häst m. m.; gifven Stockholms slott den 4
februari 1892.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kong], Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att besluta:

att till Stockholms stad må på de i en af stadsfullmägtige i Stockholm
aflåten, i statsrådsprotokollet intagen underdånig skrifvelse den
26 januari 1891 närmare angifna vilkor få under eganderätt öfverlåtas
all den här i hufvudstaden belägna, kronan tillhöriga mark, som i skrifvelsen
till dylik upplåtelse ifrågasättes;

att samtliga de inom qvarteren L, O, N och M å bilagda karta
belägna områden, som, efter det öfverenskommelse i nyss omförmälda
afseende blifvit med staden Stockholm träffad, komma att tillhöra kronan,
må i den ordning, Kongl. Maj:t kan pröfva lämpligt, få för kronans
räkning föryttras, dock under vilkor, hvad angår den sålunda
föreslagna försäljningen, att densamma ordnas så, att för de områden,
som komma, att föryttras, må erhållas en köpeskilling, motsvarande ett
medelpris af minst fem kronor för hvarje qvadratfot;

att af de medel, som inflyta vid försäljning af såväl nyssnämnda
som de förut till gardesregementena upplåtna, vid 1885 års riksdag till
afyttring bestämda områden, må till beredande åt lifgardet till häst af
Bih. Ull liiksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 17 Saft. (N:o 31.) 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

nytt kasernetablissement äfvensom till förflyttning af artilleriets ammunitions
förråd och laboratorium användas ett belopp af 2,300,000 kronor
; samt

att medel till såväl nyssnämda byggnadsföretag som ock de gaturegleringsarbeten,
livilka till följd af den ifrågasatta försäljningen af
ofvan angifna områden erfordras, må få, efter KoDgl. Maj:ts bepröfvande,
af statsverkets tillgångar förskjutas.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas;
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR,

Hj. Palmstierna.

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N-.o 31.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
Februari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,
Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna föredrog i underdånighet.

Departementschefen anmälde vidare nedannämnda till Kongl. Maj:t
inkomna framställningar:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

chefens för fortifikationen den 4 juli 1890 aflåtna underdåniga
skrifvelse angående tomtindelning af lifgardets till häst nuvarande kasernområde
m. m. äfvensom stadsfullmäktiges i Stockholm den 26 januari
1891 och öfverståthållarens den 29 i samma månad deröfver afgifna
underdåniga yttranden;

sekundchefens för lifgardet till häst den 22 oktober 1890 till statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet afgifna utlåtande angående
beskaffenheten af det till lifgardet till häst för närvarande upplåtna
kasern etablissement; äfvensom chefens för fortifikationen underdåniga
yttrande den 31 december 1890 i samma ämne;

chefens för fortifikationen den 31 december 1890 afgifna, utaf ritningar
och kostnadsberäkningar åtföljda förslag till nytt kasernetablissement
för meranämnda regemente;

generalfälttygmästarens och chefens • för artilleriet underdåniga utlåtande
den 9 januari 1891 angående förflyttning af ammunitions förrådets
byggnader till Starbäcks ekbacke;

öfversten i armén, kabinettskammarherren m. m. E. Eibbings den
13 januari 1891 afgifna berättelse angående försäljning af de fordna
gardestomterna år 1890;

densammes den 30 sistlidne januari afgifna berättelse rörande
nämnda försäljning år 1891; samt

chefens för fortifikationen den 2 i denna månad afgifna omarbetade
förslag till nytt kasernetablissement för lifgardet till häst.
Departementschefen yttrade dervid:

»Redan vid den underdåniga föredragning af frågan om beredande
af nya kasernetablissement för Svea och Andra lifgardet, hvilken inför
Eders Kongl. Maj:t egde rum den 20 februari 1885, fäste dåvarande
statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet på det mindre tillfredsställande skick, i hvilket jemväl
lifgardets till häst kasernetablissement befann sig. På sätt departementschefen
upplyste, skulle, enligt en utredning, som i detta afseende
lemnats af chefen för lifgarde sbrigaden, de å detta etablissement erforderliga
utvidgnings- och reparationsarbetena, äfven om desamma inskränktes
till det allra nödvändigaste, fordra en summa af 186,000
kronor, och chefen för fortifikationen hade, såsom departementschefen
vidare yttrade, i sitt den 2 april 1884 i ämnet afgifna underdåniga utlåtande
anmält, att, derest jemte nyssnämnda arbeten äfven en utvidgning
af kasernbyggnaden ansåges nödig, så att det för manskap stadgade
kasernutrymme skulle kunna, jemväl i det fall att en femte sqvadron
förlädes i etablissementet, inom detsamma beredas, kostnaderna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 5

för kasernetablissementets i ståndsättande skulle komma att uppgå till
295,000 kronor.

Någon framställning om anslag för dessa reparations- ocli utvidgningsarbeten
blef emellertid ej aflåten till Riksdagen. Förslag att genom
afyttrande af de åt fotgardesregementena upplåtna områden bereda
medel för uppförande åt dessa regementen af nya kasernetablissement
var då redan bragt å bane, och ehuru något bestämdt förslag till förflyttning
äfven af lifgardets till häst kasernetablissement ej förelåg,
framgår dock tydligt af departementschefens ofvannämnda underdåniga
anförande, att lian fann den väckta frågan om förbättringar i sist omförmälda
regementes nuvarande etablissement likaledes böra på nyssnämnda
sätt lösas. Flan ansåge visserligen, yttrade han, skäl då ej
föreligga att i sammanhang med den ifrågasatta afyttringen af fotgardesregementenas
förutvarande tomtområden föreslå försäljning af lifgardets
till häst tomt, men förmälde å andra sidan, att som, derest
nyssnämnda afyttring och den dermed i samband stående regleringen
af de lifgardets till häst kasernetablissement omgifvande tomterna komme
till stånd, den tid antagligen icke vore aflägsen, då en förflyttning utaf
äfven detta kasernetablissement med största fördel för statsverket kunde
ega rum, det icke syntes honom lämpligt att på det nuvarande etablissementet
nedlägga de i sådant afseende beräknade, ej obetydliga summor.

Riksdagen gick för sin del ännu längre. I den skrifvelse, som
Riksdagen den 20 maj 1885 aflät såsom svar å Eders Kongl. Maj:ts
proposition om beredande af nya kasernetablissement åt de båda fotgardesregementena,
yttrades nemligen, bland annat, att, då Riksdagen
ansett sig böra medgifva den föreslagna försäljningen af den till fotgardesregementena
upplåtna mark, det syntes den med skäl kunna
ifrågasättas, huru vida icke en förflyttning af jemväl lifgardets till häst
kasernetablissement lämpligen borde i sammanhang dermed ega ruin,
att, enligt hvad Riksdagen inhemtat, tjenlig plats för detta etablissement
kunde beredas i närheten af och öster om de för fotgardesregementena
föreslagna nya kasernbyggnaderna, att värdet å de till ifrågavarande
kasernetablissement gränsande tomter skulle, enligt hvad Riksdagen
med visshet antoge, betydligt höjas, derest äfven det dertill
hörande området blefvo upplåtet till byggnadsplatser, samt slutligen
att, då Riksdagen sålunda ansett, att jemväl nämnda område borde afyttra®,
Riksdagen funnit sig böra i sammanhang dermed framhålla, att
upplåtandet af detta område till byggnadsplatser möjligen torde föranleda
en förändrad tomtindelning af jemväl den då till försäljning föreslagna
marken.

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 31.

Med undantag af en mindre modifikation i nämnda tomtindelning
liar dock Riksdagens berörda skrifvelse hitintills ej föranledt någon
egentlig påföljd. Vid densammas föredragning den 19 juni 1885 behagade
Eders Kongl. Maj:t väl uppdraga åt chefen för fortifikationen
att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med de för den ifrågasatta förflyttningen
af lifgardets till häst kasernetablissement erforderliga förslag
och kostnadsberäkningar; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, på hemställan
af nämnda chef, genom nådigt bref den 12 februari 1886 fann
skäligt meddela föreskrifter om platsen för och utrymmet i det nya
kasernetablissementet äfvensom förordna, att kostnadsberäkningarne alternativt
skulle omfatta jemväl förflyttning af artilleriets ammunition kförråds-
och laboratorii-byggnader; men då chefen för fortifikationen
sedermera den 31 oktober 1887 hemstälde, att som med hänsigt till
den ringa efterfrågan, de redan till försäljning utbjudna gardeskaserntomterne
då ännu rönt, det syntes honom föga sannolikt, att något nytt
kasernetablissement för lifgardet till häst under den närmaste framtiden
kunde komma i fråga, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder medgifva, att
med fullbordandet af förslagen till dylikt etablissement finge tillsvidare
anstå, behagade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 mars
1888 dertill lemna bifall.

Det skäl, som sålunda bestämde Eders Kongl. Maj:t att för tillfället
medgifva uppskof med förarbetena för en slutlig lösning af lifgardets
till häst byggnadsfråga, torde emellertid numera hafva förlorat
sin giltighet. Försäljningen af de fordna gardestomterna har hufvudsakligen
under åren i889 och 1890 fått den omfattning, att nära hälften
af det område, som skall afyttras, blifvit kronan frånhändt; och
då dertill kommer, att, på sätt öfverste Ribbing, hvilken har försäljningen
sig anförtrodd, uti sin ofvan nämnda skrifvelse den 13 januari
1891 framhållit, befintligheien af ett stort kasernetablissement i omedelbar
närhet af de tomter, som till försäljning utbjudas, måste i viss
mån verka hämmande på afyttringen af de återstående tomterne, har
jag trott mig böra vidtaga åtgärder för nämnda byggnads frågas återupptagande
och af sådan anledning genom särskilda embetsbref uppdragit
åt vederbörande myndigheter att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med de förslag och yttranden, som för frågans framläggande för Riksdagen
äro af nöden.

Jag ber nu att med ledning af de sålunda inkomna utlåtandena få
lemna en något närmare redogörelse för den ställning, i hvilken frågan
för närvarande befinner sig; och torde dervid förhållandena inom det
nuvarande etablissementet och de omständigheter, som med försäljningen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

af det dertill hörande kasernområde ega sammanhang, först böra göras
till föremål för min framställning och jag derefter få öfvergå till en
redogörelse för förslagen till nytt kasernetablissement.

I fråga om förhållandena inom det nuvarande kasernetablissementet
har sekundchefen vid regementet i skrifvelse den 22 oktober 1890 inkommit
med ett af särskilda utlåtanden från regementsläkaren och regementsveterinären
åtföljdt yttrande och framgår deraf, bland annat, att
logementen äro alltför trånga, så att, då lufttillgången i ett kasernrum
i allmänhet anses böra utgöra minst 500 å 600 kubikfot per man, logementen
i denna kasern lemna tillgång på högst 400 kubikfot; att bottenvåningens
logement, såsom utan mellanliggande källare hvilande direkte
på den af berg bestående marken, måste röna ett för den derstädes inqvarterade
personalen synnerligt ohelsosamt inflytande af det i bergsskrefvorna
ständigt qvarstående grundvattnet; att då i brist på utrymme tvättställ för
manskapets behof måst i sjelfva logementen anbringas, golfvet derstädes
ständigt håller sig fuktigt till men för sundheten inom logementen; att logementens
ventilering, såsom skeende genom i fönstren insatta ventiler, lemnar
mycket öfrigt att önska; att etablissementet är i saknad af uppvärmda
korridorer för manskapets uppställning, af till lektionsrum afsedda lokaler
samt af läs- och slöjdrum, putsrum, erforderliga verkstadslägenheter samt
bostadsrum för musikunderofficerarne; att ordentliga lokaler för sekundchefs-,
majors-, regementspastors-, regementsläkare- och regementsveterinär-expeditionerne
ej heller finnas att tillgå; att arrestlokalerne
inom etablissementet äro alldeles otillräckliga, så att t. ex. för brott
häktade och för mindre förseelser disciplinärt afstraffade lifgardister ofta
måste förvaras i samma rum; att regementets stora och dyrbara förråd,
såsom förvaradt å en skulle öfver sqvadronsstallarne, är i hög grad utsatt
för eldfara; att stallarne, synnerligen de för lif- samt 3:dje och 4:de
sqvadronens hästar afsedda, äro för trånga och lida åt ofullständig och
oändamålsenlig ventilation, så att de mer eller mindre utbredda sjukdomar
i andnings verktygen, som tid efter annan angripit regementets
hästar, enligt regementsveterinärens åsigt hufvudsakligen haft sin grund
i stallarnes beskaffenhet; att, då numera boningshus uppförts i omedelbart
grannskap af etablissementet, det för närvarande tillämpade, föråldrade
systemet för stallspillningens bortförande måste utbytas mot
mera tidsenliga och ganska kostbara anordningar; att sjukhuset med
sina låga, illa ventilerade ruin är ytterst bristfälligt och i saknad af de

Kongl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 31.

allra nödvändigaste beqvämligheter; att ridhusen likaledes äro otillräcklige,
samt slutligen att den mörka och alldeles för trånga matinrättningen
befinner sig i ytterst dåligt skick.

Chefen för fortifikationen, som med anledning af denna sekundchefens
skrifvelse genom embetsbref den 3 november 1890 anmodats
att jemväl afgifva yttrande rörande det skick, i hvilket etablissementet
befinner sig, och i sammanhang dermed tillika till behandling upptaga
frågan om möjligheten att, med hänsyn till kasernbyggnadernas beskaffenhet,
under någon längre tid låta desamma utan mera omfattande
reparationer för sitt ändamål användas, instämmer, hvad angår byggnadernas
nuvarande skick, uti sitt den 31 december 1890 afgifna utlåtande
till alla delar med sekundchefen, dervid Bärskil dt, framhållande
sjuklokalernas bristfällighet och det efter chefens för fortifikationen
åsigt ur både sanitär och byggnadsteknisk synpunkt ytterst menliga
förhållandet, att golfven i nedra våningens manskapslogement hvila direkte
på det underliggande berget eller på en fyllning under och mellan
golfbjälkarne, som under årens lopp blifvit mättad med fuktighet.

Hvad angår frågan om kasernetablissementets fortsatta användande
för sitt ändamål förklarar samme chef, efter anstäld besigtning af byggnaderna,
att, derest ett sådant användande skulle ifrågasättas, etablissementet
måste, till förekommande af allvarsamma faror för så väl manskapets
som. hästarnes sanitära tillstånd, underkastas högst betydliga
reparations- och förbättringsarbeten. Dessutom har, anmärker han, genom
den beslutade och delvis redan verkstälda försäljningen af kringliggande
kronotomter samt uppförandet å dessa tomter af stora byggnader
äfvensom Storgatans betydliga sänkning etablissementet blifvit så
kringskuret, att detsamma äfven af detta skäl icke vidare lämpar sig
att bibehållas, helst det numera, såsom en särskild följd af Storgatans
sänkning, gått förlustig sin naturliga utfartsväg, och den deraf föranledda
anordningen att förlägga hufvudingången till etablissementets
ena hörn medför flera olägenheter. Slutligen tillkommer, yttrar samme
chef vidare, den betänkliga omständigheten, att det oväntadt hastiga
bebyggandet af de utmed Storgatan midtför stallbyggnaderna belägna
tomterna medfört en stor eldfara för dessa endast med få och trånga
utgångar försedda byggnader, å hvilkas vindar stora massor hö och
halm finnas upplagda och som sålunda måste tillsammans med de deri
förvarade hästarne äfven vid en i sig alldeles ofarlig vådeld i motliggande
boningshus komma att utsättas för mycken risk. Under påpekande
jemväl af det stora och gynsamma inflytande, en förflyttning
af lifgardets till häst kasemetablissement måste komma att utöfva på

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

försäljningen af de gardesregementena förut tillhöriga tomter, livilkas
afyttring 1885 års riksdag medgifvit men som ännu ej blifvit, försålda,
förmäler alltså chefen för fortifikationen sin åsigt vara, att behofvet af
ett ändamålsenligare kasernetablissement för Lifgarde t till häst lämpligen
bör på det sätt afhjelpas, att med försäljning af det område, på hvilket
det nuvarande kasernetablissementet är förlagdt, ett nytt sådant uppföres.

I fråga vidare om tomtindelningen af det till lifgardet till häst nu
upplåtna område, som vid en dylik lösning af nämnda byggnadsfråga
skulle blifva'' disponibelt att afyttras, har chefen för fortifikationen på
anmodan af mig den 4 juli 1890 afgifvit underdånigt utlåtande. Med
upplysning, att den del af området, som synes böra till tomter indelas,
har en sammanlagd ytvidd af 35,937,5 qvadratmeter (407,68(1 qvadratlot),
erinrar bemälde chef deri, att, då Linnégatans förlängning redan ingår
i planen för regleringen af fotgardesregementenas förutvarande kaserntomter,
de gator och platser, som i och för nu ifrågavarande tomtindelning
behöfva ordnas, endast äro Styrmansgatan, utvidgad till 18
meters bredd, samt två med denna gata parallela nyupptagna gator
emellan Storgatan och Linnégatans förlängning, den ena 18 och den
andra 24 meter bred, äfvensom en mindre trekant norr om nyssnämnda
förlängning vid Narvavägen; och föreslår han att beträffande gatudelarnes
öfverlåtande till Stockholms stad öfverenskommelse träffas på Ioljande
vilkor nemligen,

l:o) att kronan utan ersättning på staden öfverlåter eganderätten
till den erforderliga gatumarken samt åtager sig kostnaden för de nya
gatudelarnes fullständiga ordnande med alloppsledningar samt tuktad
sten i både kör- och gångbanor, de senare inom huggen kant- och
rännsten, endast med det undantag, att å Styrmansgatans vidgade del
någon afloppsledning icke må behöfva läggas; samt

2:o) att staden åtager sig dels att för all framtid underhålla och
belysa samtliga inom det ifrågavarande området utlagda ga tudelar och
dels att till läststäld profil reglera Stynnansgatans öfriga del mellan
Linné- och Storgatan senast samtidigt med att kronan reglerar den utvidgade
delen af nämnda gatusträcka.

Öfver denna framställning har yttrande infordrats från stadsfullmägtigo
i Stockholm. 1 sitt den 26 januari 1891 afgifna utlåtande
upplysa de till en början, att de områden, som enligt chefens för fortifikationen
förslag skulle till Stockholms stad utan ersättning upplåtas,
omfatta nedannämnda ytvidder:

Bih. tid Rihfd. Prot. 1832. / Band. J Afd. 11 lläft.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

a) det område som erfordras till Styrmansgatans utvidgning på
östra sidan till 18 meters bredd i sträckan emellan Storgatan och den
till igenläggning bestämda Gnmshornsgatan, omkring qvadratmeter 845,

b) den nya 18 meter breda gata, som parabel

med Styrmansgatan och i rät fortsättning af GrefMagnigatan,
skulle framdragas till Linnégatan, omkring
................................................................................. >’ 1,980,

c) den nya 24 meter breda gata, som i samma
riktning skulle upptagas i rät fortsättning af Torsten sonsgatan,

omkring ......................................................... » 8,400,

samt

d) det trekantiga område, som norr om Torstensonsgatans
förlängning skulle utläggas i den vinkel,
som bildas vid Linnégatans och Narvavägens korsning,
omkring..................................................................... » 490.

Summa omkring qvadratmeter 0,715.

Hvad vidare beträffar vilkoren för den ifrågasatta öfverlåtelsen af
gatumarken upplysa fullmäktige, att staden inom området för den föreslagna
fortsättningen af Gref-Magnigatan intill Storgatan eger en gränddessein,
af hvilken en smal remsa utaf omkring 76 qvadratmeters areal
måste ingå i det å en tillika öfverlemnad karta med litt. O. betecknade
qvarteret; att för erhållande af rät linie å Storgatans norra sida emellan
Banérgatan och Gref-Magnigatan en mindre kronan tillhörig, från förra
tomten N:o 6 i qvarteret Terra Nova större afstyckad, med gul färg å
kartan betecknad jordremsa af 302,3 qvadratmeters areal måste tilläggas
gatan; att vid det emellan kronan och staden ingångna aftal angående
öfvertagande af gator inom fotgardesregementenas kasernområde meningen
varit, att den likaledes med gul färg å kartan angifna del af
Storgatan, som med en areal af omkring 2,080 qvadratmeter sträcker
sig emellan lifgardets till häst kasern och vägen till lilla Blå Porten
och som redan genom nådigt bref den 20 juni 1867 upplåtits till staden
för att till allmän gata begagnas mot det staden åtoge sig dess underhåll,
skulle med full eganderätt tillfalla staden, men att detta emellertid
ej med bestämdhet framginge af det i ämnet den 25 september 1885
utfärdade nådiga bref; samt slutligen att uti det å kartan med litt. O.
betecknade qvarteret inginge delar af den till igenläggning bestämda
Gumshornsgatan och qvarteret Harpan, hvilka delar med en areal af
omkring 370 qvadratmeter tillhörde staden; Och som, enligt fullmäktiges
åsigt, samtliga dessa oegentlig!)eter borde slutligen ordnas vid

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

det aftal emellan kronan och staden, som nu förestode, dervid sistnämnda
staden tillhöriga område lämpligast syntes böra utbytas mot
en lika stor areal af vestligaste tomten uti qvarteret litt. L, tillkännagifva
fullmäktige, som icke haft något att erinra mot läget af de föreslagna
gatorna, det de äro benägne träffa öfverenskommelse med kronan
på det sätt, att fulhnägtige, under vilkor att staden med eganderätt
erhåller så väl hvad af lifgardets till häst kasernområde, enligt ofvannämnda
karta, tages i anspråk, i qvarteret Hästgardet för nedannämnda
nya gator och gatudelar och i qvarteret Harpan dels för en trekantig
plats vid vinkeln mellan Linnégatan och Narvavägen och dels för det
med grön färg utmärkta tomtområdet vid Linnégatans skärning med
den till igenläggning beslutade Gumshornsgatan som ock det område
af Storgatan mellan Banérgatan och vägen till lilla Blå Porten samt
den för Storgatans rätande på norra sidan mellan Gref-Magni- och
Banérgatorna behöfliga mark, som å samma karta utmärkts med gul
färg, samt att staden icke drabbas af någon kostnad för nedannämnda
nya gators och gatudelars fullständiga ordnande med afloppsledning
och tuktad sten i kör- och gångbanor, de senare inom huggna kantoch
rännstenar, dock med undantag för afloppsledning i Styrmansgatans
utvidgade del, äfvensom att kronan afstår från alla anspråk på rätt
till fasad vid den till igenläggning beslutade delen af Gumshornsgatan
mellan Narvavägen och Linnégaten, dels till kronan med egande rätt
afstå de delar af stadens gränddessein samt af Gumshornsgatan och
qvarteret Harpan, som ingå i qvarteret litt. O., dels för sin del besluta

det tillägg till stadsplanen för Östermalm, att, på sätt kartan utvisar,

Styrmansgatan emellan Storgatan och Linnégatan vidgas på
östra sidan till 18 meters bredd,

en ny gata med 18 meters bredd framdrages parabel med

Styrmansgatan emellan Storgatan och Linnégatan i fortsättning af
Gref-M agnigatan,

en ny gata med 24 meters bredd framdrages parabel med

sistnämnda nya gata emellan Storgatan och Linnégatan i fortsättning
af Torstensonsgatan samt

till öppen plats utlägges det trekantiga område, som bildas
af Narvavägens vestra linie, Linnégatans norra linie och sist berörda
nya gatas vestra linie, rätt utdragen, till dess den träffar
Narvavägen,

dels slutligen åtaga sig att till faststäld profil reglera Styrmansgatans
öfriga del senast samtidigt med att kronan reglerar den utvidgade
delen af nämnda gatusträcka samt att sedan förenämnda vilkor

12 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

blifVit fullgjorda för framtiden underhålla och belysa de nya gatorna
och gatudelarna.

Hvad slutligen angår frde/an om clen köpeskilling, som vid försäljning
af lifgardets till häst nuvarande kasernområde kan antagas komma
att inflyta, har cliefen för fortifikationen derom yttrat sig i sitt vid
öfverlemnande af förslag till nytt kasernetablissement den 31 december
1890 afgifna utlåtande. På sätt nämnde chef tillkännagifver, skulle
försäljningssumman enligt en af stadsingeniören i Stockholm på anmodan
af honom uppgjord beräkning, komma att uppgå till 1,789,363
kronor 50 öre motsvarande en summa af icke fullt 4 kronor 40 öre
för hvarje af de 407,686 qvadratfot, som de å området utlagda 47
byggnadstomterne tillsammans innehålla. Chefen för fortifikationen
förmäler dock, att han, vid jemförelse med det försäljningspris, som i
medeltal erhållits för de redan afyttrade tomterna af fotgardesregementenas
mark, finner detta uppskattningsvärde väl lågt, helst dervid
jemväl bör tagas i betraktande de nu till försäljning ifrågasatta tomternas
fördelaktiga läge vid redan ordnade gator och inom en redan
bebygd stadsdel. På sätt han tillkännagifver, liar han derföre genom
andra sakkunnige män låtit anställa en förnyad granskning och värdering
af ifrågavarande byggnadstomter och har denna värdering, vid
hvilken nyssnämnda försäljningspris tagits till ledning och som i öfrigt
utgått från förutsättningen, att de nya gatorna äro vid försäljningen
fullständigt ordnade och att byggnadsverksamheten här i hufvud,staden
för framtiden kommer att fortgå i samma omfattning, som under senaste
årtionde, gifvit vid handen, att försäljningspriset kan antagas
komma att uppgå till 1,933,916 kronor 25 öre. Chefen för fortifikationen
förmäler till och med, att, äfven om för närvarande, då byggnadsverksamheten
synes vara i aftagande, högre pris än nyssnämnda
icke skulle kunna för dessa tomter ernås, man dock, efter hans öfvertygelse,
kan utan fara för missräkning antaga, att vid den minst 4 till
5 år aflägsna tidpunkt, då försäljningen antagligen kommer att ega
rum och då de närliggande nya stadsdelarne hunnit blifva ännu mera
bebyggda och ordnade, samma medelpris skall för dessa tomter erhållas
som det för de nu under försäljning varande tomterna bestämda eller
5 kronor per qvadratfot, då hela försäljningen i rundt tal skulle inbringa
2,038,000 kronor. Det vore visserligen, yttrar chefen för fortifikationen,
i detta hänseende en sanning att de invid Strandvägen belägna,
nu försålda tomterna afyttrats för ett vida högre pris och att
några tomter med så förmånligt läge icke funnes bland liästgardestomterne,
men å andra sidan inginge bland de nu under försäljning

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

varande en stor mängd med vida sämre läge än någon af hästgardestomterua
och dessa måste betydligt nedsätta medelvärdet för tomterna
i deras helhet.

På sätt chefen för fortifikationen erinrar, kan emellertid nyssnämnda
belopp icke oafkortad! betraktas såsom byggnadskapital. Derifrån
måste nemligen dragas dels kostnaden för de erforderliga gatornas
ordnande, hvilket arbete, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler,
af stadsingeniören i Stockholm beräknats komma att erfordra en summa
af 112,000 kronor, och dels omkostnaderna för tomtförsäljningens verkställande,
hvilken, beräknad efter de grunder, som tillämpats i fråga
om försäljningen af fotgardestomtema, kan antagas till 40,000 kronor.
Med frånräknande af dessa båda belopp eller tillsammans 152,000
kronor skulle alltså af den inflytande försäljningssumman komma att
återstå ett belopp af 1,886,000 kronor, som vore att disponera i och
för det nya etabfissementets uppförande.

Beträffande platsen jäv och utrymmet i det nya kasernetablissementet
har Eders Kongl. Maj:t, såsom jag redan erinrat, meddelat bestämmelser
genom brefvet den 12 februari 1886. Sedan nemligen chefen
för fortifikationen den 19 juni 1885 erhållit befallning att låta upprätta
och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till uppförande af
nytt kasernetablissement för lifgardet till häst å annan plats än dess
nuvarande kasernområde, anhöll bemälde chef i underdånig skrifvelse
den 10 december samma år, att Eders Kongl. Maj:t täcktes lemna för
förslagets upprättande erforderliga föreskrifter i nyssnämnda båda afseenden.
Han föreslog dervid, hvad anginge byggnadsplatsen, att
etablissementet skulle förläggas till bergsplatån öster om artilleriets
laboratorium nordvest om Källhagen, hvarjemte och enär, derest berörda
förslag vunne Eders Kongl. Maj:ts bifall, artilleriets nuvarande
ammunitionsförråds- och laboratoriibyggnader komme att allt för nära
gränsa intill två kasernetablissement, nemligen så väl det för lifgardet
till häst sålunda föreslagna som det för Andra lifgardet afsedda nva
etablissementet, han tillika förklarade sig anse nödigt, att berörda byggnader
bortflyttades och förlädes å annan plats, hvartill den s. k. Starbäcks
ekbacke nordost om Starbäcksängen å Djurgården syntes honom
mest lämplig.

Eders Kongl. Maj:t behagade genom nyssnämnda nådiga bref
gilla, hvad chefen för fortifikationen föreslagit beträffande byggnads -

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

platsen, dervid Eders Kong!. Maj:t emellertid föreskref, att vid upprättandet
af förslag till nytt kasernetablissement å ifrågavarande plats
skulle iakttagas, att åt etablissementet icke gåfves större utsträckning
åt öster än som nödvändigt erfordrades, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t
i öfrigt bestämde dels att kostnadsberäkningarna alternativt skulle omfatta
jemväl artilleriammunitionsförrådets och laboratoriets bortflyttning
och uppförande å den i närheten af Svea artilleriregementes kasern belägna
så kallade Starrbäcks ekbacken och dels att utrymmet i lifgardets
till häst nya byggnader skulle beräknas för fem ungefärligen lika
stora sqvadroner af tillika i det nådiga brefvet angifven styrka.

Det är dessa föreskrifter, som legat till grund så väl för de under
åren 1886 och 1887 upprättade eskissritningar till det nya kasernetablissementet
som ock lor de definitiva förslag, hvilka, efter det arbetet för
kasernfrågans lösning på min befallning återupptagits, af chefen för
fortifikationen öfverlemnats.

I det första af dessa förslag, det som afgafs den 31 december
1890, voro beräkningarne alternativt uppgjorda för två olika byggnadsplatser.
Enligt det ena alternativet, som utgick från förutsättningen att
åtminstone en del af de till artilleriets ammunition sförråd och laboratorium
hörande byggnader genast skulle bortflyttas och att kaserntomten,
till undvikande af olägenheter vid den inre tjenstgöringen, erhölle formen
af en regelbunden fyrkant, skulle etablissementet förläggas så långt åt
vester, som utan rubbning i artilleriets kyrkogård vore möjligt, och
komme byggnaderne i detta fall att upptaga omkring hälften af ammunitionsförrådets
tomt och åt öster begränsas af det djupa dike som
bildar aflopp åt laboratoriikärret. Enligt det andra alternativet, som
var uppgjordt under antagande, att nämnda byggnader tills vidare bibehöllos
å sina nuvarande tomter, skulle deremot etablissem entets vestra
tomtlinie flyttas så långt åt öster, att den icke afskure någon del af ammunitionsförrådets
tomt, och måste såsom följd deraf etablissementet i öster
komma att ej obetydligt inskjuta på Ladugårdsgärdet å andra sidan
det stora afloppsdiket.

För egen del fann chefen för fortifikationen företräde böra lemnas
åt förstnämnda alternativ. Genom antagande af det sistnämnda kunde
man visserligen, yttrade han, tills vidare undgå de kostnader, som för
ammunitionsförrådets förflyttning erfordrades, men denna förflyttning
måste dock, enligt hans åsigt, redan på grund af det eldfarliga förrådets
närbelägenhet till Andra gardets nya kasernetablissement förr
eller senare blifva en nödvändighet, och grundläggningskostnaderna på
förstnämnda plats understege, enligt hvad chefen för fortifikationen an -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o dl.

mälde, med omkring 89,000 kronor dem, som å den sistnämnda med
dess synnerligen omkring det stora afloppsdike! mycket ogynnsamma
byggnadsgrund skulle blifva af nöden.

Totalkostnaden för etablissement^ enligt nu ifrågavarande förslag
beräknades af chefen för fortifikationen komma att utgöra 2,075,600
kronor, derest förstnämnda alternativ gillades, och 2,165,300 kronor i
händelse etablissementet förlädes å den sistnämnda platsen. Skilnaden
till förmån för det första alternativet motsvarade, på sätt chefen för fortifikationen
påpekade, i det allra närmaste det belopp, hvarmed grundläggning-sko
stnaderna i förra händelsen skulle komma att understiga
motsvarande kostnader för det senare alternativet.

Chefen för fortifikationen ansåg emellertid, att genom vissa inskränkningar
i byggnadsplan erna den sålunda beräknade kostnaden
skulle kunna i någon mån nedsättas. Så skulle genom förminskning
af kanslibyggnaden och kasernflyglames längd kunna besparas 33,600
kronor, genom ändring af trapphuskonstruktiouen 15,400 kronor, genom
förminskning af stallarnes inre höjd 6,000 kronor, genom sänkning af
stallskullarne 42,000 kronor och genom ridhusets förkortning med två
volter 36,000 kronor eller sammanlagdt 133,000 kronor, så att hela
kostnaden enligt det billigare alternativet på detta sätt skulle komma
att nedgå till 1,942,600 kronor.

Mot de tre förstnämnda förän dringar ne i den ursprungliga byggnadsplanen
fann chefen för fortifikationen någon betänklighet af vigt ej förefinnas-
Svårare stälde sig deremot, enligt hans åsigt, förhållandena i fråga
om de båda andra föreslagna inskränkningarna. Utrymmet i så väl
skullarne som ridhuset vore, enligt hvad chefen för fortifikationen anmälde,
i den ursprungliga byggnadsplanen bestämdt på grund af särskild
framställning af sekundchefen för lifgardet till häst; och hade
bemälde chef dervid, med framhållande af nödvändigheten för regementet
att för öfningarnes ändamålsenliga ordnande erhålla tillgång till
3 täckta ridbanor, tillika, hvad anginge utrymmet i skullarne, såsom
sin bestämda åsigt uttalat, att, derest detsamma gjordes mindre än som
ursprungligen afsetts, regementets årliga fourrageringskostnad skulle
blifva betydligt större än nu är fallet. Det sladle nemligen under sådana
förhållanden blifva för regementet omöjligt att, på sätt som hitintills
egt rum, kunna på en gång mottaga hela eller åtminstone större
delen af den för hvarje år erforderliga qvantiteten hö och halm; och
erfarenheten hade gifvit vid handen, att såsom följd deraf inköpspriset
i dess helhet skulle komma att ställa sig dyrare. Sekundchefen hade
till bevis derför öfverlemna t en tablå, utvisande medelupphandlings -

Kongl. Maj:l:s Nåd. Proposition N:o 31.

priset å fourrage under sist förflutna 10 år vid lifgardet till häst och
Svea artilleriregemente, vid J lvilket sistnämnda regemente skullutrymmet
är så inskränkt, att endast den för en månad erforderliga fourrageqvantiteten
kan på en gång mottagas; och framginge deraf, att efter
beräkning af de medelpris, Svea artilleriregemente under nämnda tidrymd
måst för sitt behof af hö och halm betala, kostnaden för den
qvantitet hö och halm, som under samma tid åtgått vid lifgardet till
häst, skulle uppgått till 121,755 kronor 56 öre mera än som i verkligheten
derför utgifvits. Chefen för fortifikationen förmälde sig under
sådana omständigheter icke kunna förorda någon förminskning af det
föreslagna utrymmet vare sig i ridhuset eller stallarne.

Häruti var jag visserligen ense med chefen för fortifikationen. A
andra sidan ansåg jag dock den beräknade kostnaden för det nya kasemetablissementet
för hög; och då vidare artilleriförrådets byggnader,
på sätt chefen för fortifikationen påpekat, i hvarje fall måste bortflyttas
samt vid sådant förhållande väsentliga besparingar syntes mig vara att
emotse, derest man, med uppgifvande af fordringen på regulier form
för det nya eteblissementets kaserngård, beslöte sig för att till byggnadsplats
taga hela artilleriförrådets tomt i anspråk, anmodade jag i
embetsbref den 9 september 1891 chefen för fortifikationen att utarbeta
nytt förslag till kasernetablissement och dervid tillse, att alla
sådana förändringar och inskränkningar i det ursprungliga förslaget
vidtogos, som utan att förringa etablissementets militära användbarhet
kunde verka till nedsättning af kostnåderna; Och skulle chefen för fortifikationen
vid det nya förslagets utarbetande vara berättigad utgå från
den förutsättningen, att eu sådan anordning af etablissementets byggnader,
som hade till följd att kaserngården ej erhölle fullt regulier
form, jemväl kunde vinna nådig fastställelse.

1 skritvelsen den 2 i denna månad har chefen för fortifikationen
inkommit med dylikt omarbetadt förslag, i livilket, på samma gång uts
rymmet i ridhuset och stallskullarne bibehållits oförändradt, alla öfriga
inskränkningar i den ursprungliga byggnadsplann, som befunnits möjliga,
blifvit vidtagna; och har vidare i syfte att Ladugårdsgärdet må i
minsta möjliga mån inkräktas af byggnader och på det att etablissementets
östra gränslinie må komma att fullständigt falla inom det stora
från laboratoriokärret ledande afloppsdiket, etablissementet förlagts något
mera åt vester, så att hela artilleriförrådets tomt tagits i anspråk och
etablissementet i vester kommit att gränsa till det åt Andra lifgardet
upplåtna parkområdet. Följden deraf har blifvit, att etablissementet
fått en oregelbunden utstakning, men förmenar chefen för fortifika -

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 31. 17

tionen, då denna oregelbundenhet knappast blir synlig från södra sidan,
således hvarken från den förbi etablissementet ledande väg eller från
Djurgårdsbrunnsviken eller från den motsatta Djurgårdsstranden, att
någon anmärkning ur estetisk synpunkt icke bör kunna häremot göras.
Slutligen har, likaledes såsom följd af nuvarande utstakning, gårdsutrymmet
på sätt och vis kommit att sönderfalla i två delar, men äfven
denna olägenhet anser chefen för fortifikationen, med hänsigt särskildt
till de båda gårdarnes öfverskådlig!) et, icke vara af någon betydelse.

Den nedsättning i det första billigare alternativets slutsumma, som
af de ifrågasatta ändringarna i det ursprungliga förslaget blir en följd,
beräknas af chefen för fortifikationen till 135,600 kronor eller ungefär
samma belopp, som till en början ansågs kunna vinnas endast under
förutsättning, att betydande, men i och för sig olämpliga inskränkningar
i stallskullarnes och ridhusets utrymme vidtogos. Etablissementet
skulle alltså, enligt nu ifrågavarande förslag, kunna uppföras
för 1,940,000 kronor och förmäler chefen för fortifikationen, att nedsättningen
i pris skulle blifvit ännu större, derest icke vid närmare
undersökning två af byggnaderna befunnits tarfva en vida dyrbarare
grundläggning, än man med hänsigt till byggnadsplatsens belägenhet
haft skäl antaga.

Hvad beträffar sättet för det sålunda erforderliga kostnadsbeloppets
gäldande, erinrar chefen för fortifikationen, att den summa, som beräknats
komma att inflyta vid försäljningen af lifgardets till häst nuvarande
kasernområde, uppginge till i,886,000 kronor. Denna skulle sålunda
icke fullt förslå till betäckande af de numera till det minsta möjliga
nedsatta byggnadskostnaderna; och anser chefen för fortifikationen
bristen 54,000 kronor böra täckas från det belopp, i rundt tal 143,500
kronor, hvarmed, på sätt han anmäler, den verkliga kostnaden för de
nu fullbordade fotgardeskasernerne understigit den beräknade, en utväg,
som chefen för fortifikationen förmäler sig finna så mycket mera i sin
ordning, som ej mindre de medel, hvilka för dessa kasernetablissements
uppförande varit att tillgå, utan äfven hela den behållning af nära
1,000,000 kronor, som genom den redan beslutade tomtförsäljningen
beräknas komma statsverket till godo, till betydlig del vunnits genom
försäljning af mark, som ursprungligen varit till lifgardet till häst upplåten.

Hvad till sist angår kostnaden för förflyttningen af artilleriets ammunitionsförrådsbyggnader
och laboratorium har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet den 9 januari 1891 derom afgifvit yttrande.
Han upplyser deri, att i det förslag, som i detta afseende med anledning
af förut omförmälda nådiga bref den 12 februari 1886 upprättades,
Bih. till Rihä. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Åfd. 11 Höft. 3

Kongl. Majrfs Nåd. Proposition No 31.

ifrågavarande kostnad beräknats till 511,733 kronor 71 öre. Deri hade
emellertid icke ingått kostnaden för framdragande af stadens vattenledning
till det tilltänkta nya etablissementet. Med tillägg af den derför
erforderliga ntgiften, som enligt hvad generalfälttygmästaren anmäler,
i ett numera på hans uppdrag utarbetadt förslag beräknats till
11,000 kronor, skulle alltså hela kostnaden för förflyttningen efter det
ursprungliga förslaget kommit att uppgå till 522,733 kronor 71 öre.

Generalfälttygmästaren anmäler dock, att han låtit omarbeta hela
förslaget; och har han dervid utgått från den förutsättningen, att till
de 3 byggnader, som äro afsedda att inrymma reservbatterier och ammunitionskolonner
med mera dylikt, användes med korrugerad jernplåt
täckt trästomme i stället för sten, som från början varit meningen.
Derigenom skulle en besparing vinnas af.................. kronor 130,313: 40.

Då vidare en af dessa byggnader äfvensom en
i förslaget upptagen vaktarestuga redan äro uppförda,
hvarförutom samtliga ritningar för hela det
nya etablissementet äro utarbetade och betalda,
skulle ytterligare från den ursprungligen beräknade
byggnadskostnaden afgå hvad som för dessa arbeten
erfordrats med ........................................................ )) 45,800: —

eller tillsammans................................................................. kronor 176,113: 40,

såsom följd hvaraf kostnaden för etablissementet

skulle komma att utgöra................................................ » 346,620: 31

eller om dertill lades........................................................ » 15,000: —

utgörande den förhöjning, som på grund af den
efter det ursprungliga förslagets upprättande inträdda
prisstegringen å tegel måste beräknas för de
byggnader, som ännu vore afsedda att uppföras af

nämnda ämne tillsammans.............................................. kronor 361,620: 31.

De åsigter, som sålunda uttalats af de i ärendet hörda myndigheter,
delas i hufvudsak jemväl af mig.

Att till en början försäljning af lifgardets till häst kasernetablissement
bör snarast möjligt ega rum, är, såsom jag förut nämnt, redan
för flera år sedan af Riksdagen uttaladt. På sätt så väl Riksdagen som
vederbörande embetsmyndigheter i sina skrivelser i ämnet framhållit,
torde också med skäl kunna antagas, att bortflyttandet af lifgardets till

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

häst nuvarande kasernetablissement skall gynnsamt återverka på försäljningen
af de kronans i närheten belagna tomter, hvilkas afyttrande
redan af statsmakterna beslutats. Jag ber att i detta afseende särskildt
få betona, hvad äfven utaf öfverste Ribbing i hans skrifvelse den 30
januari 1891 påvisas, att nemligen enligt all erfarenhet byggnadsverksamheten
i nya stadsdelar företrädesvis tager till utgångspunkt redan
bebyggda sådana. Så har t. ex. fallet varit vid bebyggandet af Storgatan,
vid hvilkens östra ända hus vid hus uppstått, i trots al det ogynnsamma
inflytande, granskapet al lifgardets till häst kasernetablissement
måste hafva utöfvat, under det att tomterna vid den breda och ljusa
Narvavägen, som genom lifgardets till häst kasernetablissement skiljas
från närliggande bebyggda qvarter, ännu sakna köpare. Det lärer alltså
med nästan fullständig visshet vara att emotse, att lifgardets till häst
tomter, hvilka äro belägna i omedelbar anslutning till bebyggda stadsdelar,
skola, sedan den för närvarande något mera inskränkta enskilda
byggnadsverksamheten på nytt tagit fart, med lätthet låta afyttra sig
och att såsom följd deraf äfven tomterna vid Narvavägen och angränsande
längre bort belägna gator sedermera skola utan svårighet finna
köpare.

Härförutom måste emellertid äfven förhållandena inom det nuvarande
kasernetablissementet tagas i betraktande. Af den redogörelse, som af
sekundchefen i detta afseende lemnats, torde i hvarje fall framgå, att
detsamma icke utan omfattande reparationer kan försättas i tidsenligt
skick och det kan åtminstone ifrågasättas, om ej på grund af det stora
belopp, hvartill dessa visat sig uppgå, efablissementets ombyggnad bort,
äfven utan samband med den å bane bragta frågan om kasernområdets
försäljning, såsom den ändamålsenligaste åtgärden tillstyrkas.

Det förslag till indelning i tomter af lifgardets till häst nuvarande
kasernområde, som af chefen för fortifikationen uppgjorts, samt de ifrågasatta
vilkoren för de blifvande gatornas öfvertagande af Stockholms
stad synas mig vidare ej heller gifva skäl till erinran. Förslaget till
tomtindelning är upprättadt i noggrann anslutning till den för angränsande
tomter gällande regleringsplan och äfven nämnda vilkor kunna
sägas vara i fullkomlig öfverensstämmelse med dem, som år 1885^bestämdes
för öfvertagandet af gatorna å det då till försäljning upplåtna
området. De särskilda bestämmelser för öfvertagandet, som stadsfullmäktige
i Stockholm ansett sig böra ifrågasätta utöfver dem, sonr af
chefen för fortifikationen föreslagits och som äro affattade med ledning
af de år 1885 faststälda, hafva nemligen, såsom lätt inses, till uteslutande
ändamål att rättsligen ordna förhållanden, som faktiskt redan ega

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 31.

bestånd eller som blifva en nödvändig följd af den föreslagna regleringsplanen.

Den blifvande försäljningssumman för kasernområdet anser jag mig
likaledes kunna beräkna till det belopp, som af den förutvarande chefen
för fortifikationen antagits såsom det sannolika och hvaremot äfven den
nuvarande chefen för samma corps, enligt hvad han anmäler i sin underdåniga
skrifvelse den 2 i denna månad, icke anser sig hafva någon
erinran att göra. Det torde icke kunna bestridas, att de tomter, hvilkas
försäljning nu är i fråga, i sin helhet ega ett gynnsammare läge, än
de, hvilkas afyttring år 1885 beslöts, äfven om af de senare några funnits,
som på grund af särskilda förhållanden erbjudit synnerligen stor
lockelse, och det torde under sådana förhållanden väl kunna försvaras,
att samma medelpris för samtliga tomterna beräknas. Försäljningspriset
för de tomter, hvilkas afyttring beslöts år 1885, har till och med hittills
öfverstigit nämnda pris, i det de, enligt hvad öfverste Ribbing anmäler,
betingat ett medelpris af 6 kronor 14 öre per qvadratfot.

Äfven i fråga om platsen för den nya kasernen är jag ense med
chefen för fortifikationen. Genom att besluta sig för den byggnadsplats,
som nämnde chef i sitt första yttrande alternativt föreslog,
skulle visserligen kostnaderne för förflyttningen af artilleriets ammunitionsbyggnader
och laboratorium möjligen någon tid kunna undvikas;
men det måste härvid ihågkommas, att den stora fara, för hvilken närheten
af dessa med eldfarliga ämnen uppfylda byggnader utsätter de
nya dyrbara kasernetablissementen, i och för sig gör det nödvändigt
att vidtaga, åtgärder för nämnda byggnaders förflyttning och att, frånsedt
nämnda omständighet, förhållandena inom det nuvarande artilleriförrådet
dessutom äro sådana, att en ombyggnad af detsamma är
synnerligen önskvärd. Generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet
har i en särskild till mig stäld promemoria närmare yttrat sig i dessa
hänseenden och erinrar han deri, bland annat, att, jemte det i byggnaderne
förvaras en massa explosiva ämnen, den tillverkning af ammunition,
som derstädes försiggår, dessutom är af synnerligen eldfarlig
beskaffenhet, att lokalernas anordning nödvändiggör, att i samma byggnad
måste förvaras så väl ammunitionsmaterialier som tygförrådet tillhörige
fordon och effekter, så att i händelse af eldsolycka sistnämnda
dyrbara statsegendom med lätthet kan gå förlorad; att de olika till förrådet
hörande lokalerne äro förlagda på en stor ytvidd och sinsemellan
skilda genom mellanliggande vägar och garnisonskyrkogården m. m.
och att såsom följd deraf dels det fåtaliga befälet svårligen kan med
tillbörlig noggrannhet öfvervaka samtliga i förrådet pågående arbeten

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

dels störa kostnader måste för transport af materialier inom etablissementet
uppkomma ; att detsammas aflägsenhet från järnvägsstation jemväl
bidrager till ökade kostnader för transporter samt slutligen att
lokalernas beskaffenhet icke är sådan, som i gällande bestämmelser för
vård af artilleriförråd föreskrifves, såsom exempel hvarpå nämnes, att
oaktadt de lokaler, i hvilka apterade projektiler förvaras, böra vara uppvärmda,
intet af de för nämnda ändamål afsedda förvaringsrum i artilleriförrådet
äro inrymda i stenhus, att handmagasinet med dess explosiva
innehåll ej är omgifvet med jordvall och ligger omedelbart
intill öfriga förrådsbyggnader samt att, då enligt nämnda bestämmelser
kök för smältning och kokning af erforderliga materialier skall vara
inredt i särskild byggnad, etablissementets kök med dertill hörande
värmeapparat är inrymdt i sjelfva laboratoriebyggnaden.

Nödvändigheten af förrådets ombyggnad torde häraf med tillräcklig
tydlighet framgå och det bör icke förglömmas, att såsom följd af dess
förflyttning och ombyggnad dels kostnaden för det nya kasernetablissementets
grund blir afsevärdt lägre, dels Svea artilleriregementes gamla
ridhus, i hvilket för närvarande förvaras en del materiel, som för framtiden
kunde få sin plats i den nya förrådsbyggnaden, blir disponibelt
till afyttrande. Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, beräknas
den besparing i grundläggningskostnad som vid det nya kasernetablissementets
förläggning å artilleriförrådets tomt uppkommer, af chefen för
fortifikationen till 89,000 kronor, och hvad angår försäljningspriset för
Svea artilleriregementes gamla ridhus, kan detsamma enligt uppgift, som
lemnats från artilleristaben, antages komma att uppgå till 55,000 kronor.
Då man, för att få en exakt siffra för den kostnad, artilleriförrådets
förflyttning nödvändiggör, under sådana omständigheter torde vara berättigad
att från den beräknade utgiften härför 361,620 kronor 31 öre
draga nyssnämnda båda belopp, skulle alltså den verkliga kostnaden
för ett helt nytt tidsenligt artilleriförråd föga komma öfverstiga den
visserligen i och för sig oj obetydliga summan af 200,000 kronor. _

Hvad angår kostnaden för lifgardets till häst nya kasernetablissement,
torde efter den omarbetning, det ursprungliga förslaget numera
undergått, möjlighet att än ytterligare nedbringa densamma icke vidare
förefinnas. Då emellertid äfven den summa 1,940,000 kronor, som
sålunda skulle för etablissementet erfordras, måhända kan, vid jemförelse
med hvad som åtgått för de båda, för större personal afsedda
fotgardeskasernerna, synas väl stor, ber jag att dervid få erinra,
dels att flera lokaler, synnerligast de för expeditioner cch dylikt afsedda,
måste, oafsedt vederbörande truppförbands styrka, till enahanda

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

antal och nästan till samma storlek i hvarje kasern förefinnas, dels att
antalet underofficerare är proportionsvis vida större vid lifgardet till
häst än vid de båda fotgardesregementena och att, då de för dessa
tjenstemäns inqvartering afsedda lokaler medtaga en ej oväsentlig del
af utgifterna för ett kasernetablissement, kostnaden, beräknad per man,
måste ställa sig högre för lifgardets till häst kasernetablissement än för
de båda fotgardesregementenas, samt slutligen, hvad som naturligtvis
mest måste inverka, att uppförandet af de stora stallarne och ridhusen,
som för lifgardet till häst i dess egenskap af kavalleriregemente äro
nödvändiga, icke kan aflöpa utan högst betydliga kostnader. Förglömmas
måste ej heller, att det nya etablissementet är afsedt för 5
sqvadroner och att, derest såsom följd deraf en af Kronprinsens husarregementes
sqvadroner, på sätt flera gånger ifrågasatts, förflyttas till
lifgardet till häst, de på bristande utrymme beroende olägenheterne
vid kasernetablissementet i Malmö, hvilka i sin mån förmådde Eders
Kongl. Maj: t att till 1889 års Riksdag aflåta nådig proposition om detta
etablissements ombyggnad, måste blifva i afsevärd grad förminskade.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t gillar dessa af mig sålunda
uttalade åsigter, skulle alltså erfordras för lifgardets till häst
kasernetablissement 1,940,000 kronor och för förflyttning af artilleriets
ammunitionsförråd och laboratorium 361,620 kronor 31 öre, hvilket senare
belopp jag dock anser kunna afrundas nedåt till 360,000 kronor;
och lärer, då de försäljningsmedel, som kunna beräknas inflyta vid afyttringen
af lifgardets till häst nuvarande kasernområde, icke torde
komma att förslå till täckande af dessa belopp tillsammans 2,300,000
kronor, den i öfrigt erforderliga summan böra anvisas till utgående från
den behållning, som vid'' slutlig försäljning af cfe öfriga gardeskaserntomterna
torde komma att uppstå. Som bekant beräknades denna vid
1885 års riksdag till 973,825 kronor. Då dertill läggas de 143,500
kronor, hvarmed den verkliga kostnaden för fotgardesregementenas kaserner
understigit den beräknade, skulle behållningen komma att utgöra
1,117,325 kronor och skulle alltså, äfven om derå anvisas de 414,000
kronor, som utöfver den antagliga behållna försäljningssumman för lifgardets
till häst kasernområde erfordras för det nya etablissementet och
förflyttningen af artilleriets ammunitionsförrådsbyggnad och laboratorium,
af sistnämnda försäljningsmedel komma att återstå en summa af i rundt
tal 700,000 kronor.

Slutligen lära, på sätt år 1885 jemväl var fallet, erforderliga medel
för så väl de i sammanhang med afyttringen af lifgardets till häst
kasernområde nödiga gatuläggningsarbetena som ock de ifrågasatta bygg -

Kongl. Majäs Nåd. Proposition No 31.

nadsföretagen böra, i afvaktan på försäljningen af nämnda område, under
någon tid förskjutas.

Jemte det jag i detta sammanhang anhåller få upplysa, att, enligt
öfverste Ribbings skrifvelse den 30 sistlidne januari, hela försäljningssumman
för samtliga hitintills afyttrade gardestomter med derå uppförda
byggnader uppgått till 2,601,763 kronor 78 öre och att deraf dels kontant
och dels i skuldebref till statskontoret inlevererats 2,463,424 kronor,
under det att återstoden reserverats eller användts till bestridande
af kostnaderna för gators ordnande, diverse byggnaders förflyttning,
tomtstyckning och försäljningsprovision med mera dylikt, hemställer jag
alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes genom proposition, sådan den
finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen att besluta:

att till Stockholms stad må på de i stadsfullmäktiges förut omförmälda
skrifvelse den 26 januari 1891 närmare angifna vilkor få under
eganderätt öfverlåtas all den liär i lmfvudstaden belägna, kronan tillhöriga
mark, som i skrifvelsen till dylik upplåtelse ifrågasättes;

att samtliga de inom qvarteren L, O, N och M å förut åberopade
karta belägna områden, som, efter det öfverenskommelse i nyss omförmälda
afseende blifvit med staden Stockholm träffad, komma att tillhöra
kronan, må i den ordning, Eders Kongl. Maj:t kan pröfva lämpligt,
få för kronans räkning föryttras, dock under vilkor, hvad angår den
sålunda föreslagna försäljningen, att densamma ordnas så, att för de
områden, som komma att föryttras, må erhållas en köpeskilling motsvarande
ett medelpris af minst fem kronor för hvarje qvadratfot;

att af de medel, som inflyta vid försäljning af såväl nyssnämnda
som do förut till gardesregementena upplåtna, vid 1885 års riksdag till
afyttring bestämda områden, må, till beredande åt lifgardet till häst af
nytt kasemetablissement äfvensom till förflyttning af artilleriets ammunitionsförråd
och laboratorium, användas ett belopp af 2,300,000 kronor;

samt att medel till så väl nyssnämnda byggnadsföretag som ock
de gaturegleringsarbeten, hvilka till följd af den ifrågasatta försäljningen
af förut angifna områden erfordras, må få, efter Eders Kongl. Maj:ts
bepröfvande, af statsverkets tillgångar förskjutas.»

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda
anfört och liemstält, behagade Hans Maj:t Konungen,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, gilla och
bifalla; Och skulle proposition, sådan den finnes protokollet
bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Eugene Peyron.

ä vaxter et

Zf-xvnan

re t 7 a

féyqiEcre''.£

f\ ^KaÄvag

ofcctet Cj

ai.iitjo ue it

''\2 taik''-U’J:: S tatCmå* tcLien -

3 v ax ter e-t u m m a n.

S . i„a. x _—-_ é. n L a n

3 v atfcctefc 3Cou>e^ itevt

2 s-o-tbj teb

-, t I-----------\

! 2 !9vaAtmeb\

! ta -S» i \

2 N''ai tc-ltt ilio j onetlé vt

tvatte-iet (5tt)vmaruiiMt jt = j

-a J t hLii