Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2 (Proposition 1882:2)

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående med
Frankrike af slutade nya handels- och sjöfartstraktater;
gifven Stockholms slott dm 13 januari 1882.

Efter det flit de mellan de Förenade Rikena och Frankrike under
den 14 februari 1865 afslutade handels- och sjöfartstraktater blifvit den
8 maj nästlidne år, samtidigt med utfärdandet af eu ny allmän tulltariff,
från fransk sida definitift uppsagda, beslöt Kongl. Maj:t den 1
sistlidne juli att antaga franska Regeringens i sammanhang med traktaternas
uppsägande gjorda och sedan förnyade inbjudning att öppna
underhandlingar om afslutande af nytt aftal rörande vilkoren för handelsoch
sjöfartsförbiudelserna länderna emellan.

De stora lättnader 1865 års aftal beredde sjöfarten hafva burit
sin frukt, icke blott genom en ökad sysselsättning för svenska handelsflottan
utan ock genom att väsentligt minska transportkostnaderna för
våra produkter vid afsättning på Frankrike. På samma gång har den
inhemska industrien visat sig mäktig att uthärda den genom icke obetydliga
nedsättningar i våra införselstullar framkallade täflan icke blott
med fransk utan ock med annan främmande näringsflit.

Vår utförsel till Frankrike öfverstiger vida införseln från detta
land och är i och för sig så betydlig, att bland alla länder endast
Storbritannien köper mera af våra produkter än Frankrike. Så mycket
angelägnare liar det synts Kongl. Maj:t vara att på denna marknad
föi Sverige erhålla alla de lättnader, som genom lämpliga eftergifter
för Frankrikes önskningar kunde vinnas, och att i hvarje fall trygga
vår afsättning samma förmåner, som komma andra länders naturalster
och tillverkningar till godo vid införsel till detta land.

Kongl. Maj:t anser detta mål hafva vunnits genom de handelsoch
sjöfartstraktater, livilka den 30 december nästlidne år blifvit i Paris
afslutade och som år o afsedde att aflösa de ännu gällande, men redan
den 8 nästkommande februari utlöpande traktaterna af år 1865.

Rättelse

i Kongl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 19:

Sid. 9, rad. 15 nedifr. står: arrendering läs: arrondering

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Franska Republikens Regering har tillkännagifvit sig för närvarande
sakna befogenhet att medgifva dessas förlängning utöfver sistnämnda
dag, men Kongl. Maj:t hyser fast, tillförsigt, att ytterligare rådrum för
den pröfning, Kongl. Maj:t, förbehållit Riksdagen, skall kunna beredas.

I det Kongl. Maj:t nu till Riksdagen öfverlemnar omförmälda handels-
och sjöfartstraktater med dertill hörande tilläggsartikel, deklaration
och tariffer, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt,
i hvars bestämmelser någon förändring icke kan ega rum, vill Kongl.
Maj:t, med åberopande af hvad i jemväl närlagde statsrådsprotokoll
och öfriga handlingar finnes upplyst och utredt, härmed äska Riksdagens
godkännande af de bestämmelser, hvilka sådant kräfva; och
förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

C. Hochschild.

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

III

Öfversättning.

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge samt Franska Republikens
President, lifvade af ömsesidig önskan att tillknyta de vänskapsband,
som förena de fördragslutande staterna, och viljande betrygga
utvecklingen af handelsförbindelserna mellan de Förenade Rikena
och Frankrike, hafva beslutat att för sådant ändamål afsluta
en traktat samt till Sine fullmäktige utsett:

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge:

Herr Georg Christian Sibbern, f. d. statsminister, Dess envoyé
extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Paris, riddare och kommendör
af Kongl. Maj:ts orden, storkors af norska S:t Olafs-orden,
officer af franska Hederslegions-orden m. m.;

Herr Henrik Åkerman, Dess ministerresident vid Kongl. spanska
hofvet, kommendör af Wasa-orden första klassen, riddare af norska
S:t Olafs-orden, kommendör af franska Hederslegions-orden m. m.,
samt

Herr Ole Jacob Broch, f. d. statsråd, professor vid universitetet
i Christiania, storkors af norska S:t Olafs-orden, kommendör af Nordstjerne-orden
första klassen, kommendör af franska Hederslegionsorden
m. m.;

och Franska Republikens President:

Herr Léon Gambetta, deputerad, konseljpresident och minister
för utrikes ärendena;

Herr Maurice Rouvier, deputerad, minister för handeln och kolonierna; Herr

E. Spuller, deputerad, understatssekreterare i utrikesdepartementet,
samt

Herr Tirard, deputerad, f. d. minister för åkerbruk och handel;

hvilke efter att hafva meddelat hvarandra sina fullmakter, som
befunnos i god och behörig form, öfverenskommit om följande artiklar:

Artikel 1.

Full och oinskränkt frihet i afseende å handel och sjöfart skall
ega rum mellan de höga fördragslutande parternas undersåtar. De

Kongl. Maj:U Nåd, Proposition N:o 2.

skola uti hamnar, städer eller på andra orter, livilka som helst, inom
de respektive staterna, antingen de der bosätta sig eller hafva tillfälligt
uppehåll, ieke för sin handel eller industri vara underkastade
andra eller högre afgifter, skatter, pålagor eller bevillningar, af hvad
namn de vara må, än som af landets egna undersåtar utgöras. De
privilegier, friheter och andra förmoner, livilka som helst, hvaraf i
afseende å handel och industri det ena fördragslutande landets undersåtar
äro i åtnjutande, skola likaledes tillkomma det andras undersåtar.

Artikel 2.

I Sverige eller Norge producerade eller tillverkade varor, som
uppräknas i den vid denna traktat fogade tariff A., må, då de sjöledes
direkt inkomma, till Frankrike införas emot erläggande af de i nämnda
tariff stadgade tullafgifter, tilläggsafgifterna deruti inbegripna.

Artikel 3.

I Frankrike producerade eller tillverkade varor, som uppräknas i
de vid denna traktat fogade tariffer B. och C., må, då de sjöledes direkt
inkomma till Sverige eller Norge, införas emot erläggande af de
i nämnda tariffer respektive stadgade tullafgifter.

Artikel 4.

I afseende å utförseln af varor från Frankrike till de Förenade
Rikena samt tvärtom må icke föreskrifvas en mindre gynsam behandling
än den för närvarande gällande.

För vapen och krigsammunition blifver förfaringssättet beroende
af de respektive staternas lagar och reglementen.

Artikel 5.

Den vid utförsel af svenska och norska produkter faststälda draioback
bör noga motsvara de inhemska accis- eller konsumtion,safgifter,

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. V

hvarmed varan eller vid densammas tillverkning- använda råämnen äro
belagda.

Den vid utförsel af franska produkter faststälda drawback bör
likaledes motsvara de inhemska accis- eller konsumtionsafgifter, hvarmed
varan eller de vid densammas tillverkning använda råämnen äro
belagda.

De höga fördragslutande parterna ega att utom tullafgiften pålägga
utländska varor en tilläggsafgift, motsvarande de inhemska acciseller
konsumtionsafgifter, hvaraf inom landet producerade varor af
samma slag eller vid deras tillverkning använda råämnen drabbas eller
framdeles kunna komma att drabbas.

Mellan de fördragslutande staterna är öfverenskommet, att, för den
händelse de i denna artikel omförmälda accis- eller konsumtionsafgifter
afskafiäs eller nedsättas, så skola ock de tilläggsafgifter, med Indika
varor af fransk, svensk eller norsk produktion eller tillverkning äro
belagda, afskaffas eller nedsättas med enahanda belopp, hvarmed dessa
accis- eller konsumtionsafgifter blifvit minskade.

Derest någon af de ifrågavarande afgifterna afskaffas, men den
tillverkade varan göres till föremål för tillsyn, kontroll eller annan
administrativ åtgärd, skola dock till uppvägande af de direkta eller indirekta
kostnader, hvilka till följd deraf drabba de inhemska tillverkarne,
en motsvarande surtaxe kunna påläggas det andra landets produkter.

Artikel 6.

De tvenne regeringarne förbehålla sig rätt att belägga de varor,
i hvilkas sammansättning eller vid hvilkas tillverkning alkohol ingår, med
en den inhemska konsumtionsskatten motsvarande afgift för den använda
mängden alkohol.

Artikel 7.

Varor af hvad slag som helst, som blifvit producerade i något af
de respektive länderna och införas till det andra landet, må icke underkastas
högre accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller
framdeles kunna varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion.

Dock skola afgifterna vid införseln kunna ökas med ett belopp,

VI Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

som motsvarar hvad de inhemske tillverkarne genom kostnaderna för
accisen få vidkännas.

Artikel 8.

Bränvin och sprit af vindrufvor på fat, må, då varan är tillverkad
i Frankrike och sjöledes direkt inkommer till Sverige eller Norge, införas
emot erläggande af de afgifter, som för spritvaror af svensk
eller norsk tillverkning äro eller framdeles kunna varda bestämda.
Dock skola dessa afgifter ökas med en tilläggsafgift af 11 kronor
(15 fr. 28 c.) per hektoliter ren alkohol af hundra procents styrka,
hvilken tilläggsafgift skall minskas med en hundradel för hvarje grad,
hvarmed varan, afprofvad vid femton graders värme med Gay-Lussacs
alkoliolometer, befinnes understiga hundra graders styrka.

Bränvin af nämnda slag på buteljer eller krus skall, utan afseende
å alkoholhalten, vid införsel till Sverige eller Norge behandlas
såsom ren alkohol.

LikÖrer skola, utan afseende å alkoholhalten, vid införsel till
Sverige eller Norge behandlas såsom vanlig ren alkohol.

För att styrka att bränvinet är af vindrufvor och i Frankrike ti 11-verkadt, skall importören för svensk eller norsk tullkammare förete
antingen en officiel förklaring, afgifven inför-embetsmyndighet å produktionsorten,
eller ock ett af föreståndaren för tullkammaren å utskeppningsorten
utfärdadt intyg; börande båda dessa slag af intygvara
bekräftade medelst intyg, som utan ersättning skall utfärdas af
de Förenade Rikenas konsul eller vicekonsul i den hamn, der inlastningen
egt rum.

Det är öfverenskommet att, derest vid tillämpningen häraf dessa
intyg skulle befinnas icke motsvara sitt ändamål, så eger de Förenade
Rikenas Regering att gemensamt med franska Regeringen fastställa
sådana kontrollåtgärder som må anses tillfyllestgörande.

Artikel 9.

Sverige och Norge förbinda sig att icke pålägga raffineradt socker,
som införes till de Förenade Rikena, en tullafgift, som med mera
än 42 procent öfverstiger medelbeloppet af den tullafgift, som i hvardera
staten är stadgad för införseln af råsocker.

Kontfl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

VTI

Artikel 10.

Guldsmeds- och juvelerarearbeten af guld, silfver, platina eller
andra metaller, livilka införas från någondera af de fördragslutande
staterna, skola i den andra vara underkastade de kontrollbestämmelser,
som äro stadgade för dylika artiklar af inhemsk tillverkning, och, om
så erfordras, efter samma grunder som med afseende å dessa senare
äro gällande, beläggas med stämpel- och kontroll-afgifter.

Artikel 11.

De höga fördragslutande parterna tillförsäkra hvarandra Ömsesidigt,
i allt hvad införsel, utförsel och transitoförsändning angår, samma
behandling, som tillkommer den mest gynnade nation. Hvardera parten
förbinder sig att låta den andra komma i åtnjutande af hvarje
förmon, privilegium eller nedsättning i tulltarifferna vid införseln eller
utförseln af de i denna traktat omförmälda eller icke omförmälda artiklar,
som den kan komma att medgifva en tredje makt. De höga fördragslutande
parterna förbinda sig derjemte att icke mot hvarandra
bestämma någon afgift eller något införsels- eller utförselsförbud, som
icke på samma gång kommer att tillämpas på öfriga nationer.

Artikel 12.

T Sverige eller Norge icke producerade varor, som, vare sig öfver
land eller sjöledes, införas från de Förenade Rikena till Frankrike, må
icke beläggas med högre surtaxe än den, som drabbar samma slags
varor, då de, annorledes än genom direkt införsel medelst franska
fartyg, till Frankrike införas från annat europeiskt land.

De Förenade Rikena förbehålla sig, å sin sida, rätt att belägga
varor, som icke äro producerade i Frankrike med tilläggsafgift motsvarande
den surtaxe, som i Frankrike pålägges varor, som införas
annorledes än genom direkt import.

Oarbetade trävaror, som från Belgien införas landvägen, skola
vara befriade från den genom lagen af den 7 maj 1881 faststälda
surtaxe.

vin

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Den surtaxe, som samma lag åsätter kaffe, skall nedsättas till 5
fr. pr 100 kilogram och den på kakao till 10 fr. pr 100 kilogram,
tilläggsafgifterna deruti inbegripna.

Artikel 13.

Svenskar och norrmän skola i Frankrike och fransmän skola i
Sverige och Norge åtnjuta samma skydd som landets egna invånare i
allt som rörer eganderätten till fabriks- och handelsmärken samt industriela
mönster och modeller af alla slag.

Den uteslutande rätten att använda industrielt mönster eller model]
skall icke medgifvas de Förenade Rikenas undersåtar i Frankrike,
ej heller fransmän i Sverige eller Norge för längre tid än den, söm
eldigt landets lagar är bestämd för landets egna undersåtar.

Industriel mönster eller modeller, som blifvit för allmänheten tillgängliga
inom det land, der de tillkommit, kunna icke blifva föremål
för uteslutande användningsrätt inom det andra landet.

Bestämmelserna i föregående tvenne moment ega jemväl tillämpning
i afseende å fabriks- och handelsmärken.

Den rätt, som tillkommer de Förenade Rikenas undersåtar i Frankrike
samt fransmän i Sverige och Norge, är icke beroende af skyldigheten
att inom landet yrkesmessigt använda de industriel a mönstren
och modellerna.

Artikel 14.

Vilja det ena fördragslutande landets undersåtar i det andra landet
tillförsäkra sig eganderätten till märke, modell eller mönster, skola
de uppfylla de formaliteter, som i sådant afseende finnas i de fördragslutande
staternas respektive lagar föreskrifna.

De fabriksmärken, å hvilka bestämmelserna i artiklarne 13 och
14 af denna öfverenskommelse eg a tillämpning, äro sådana, hvilka
inom de respektive länderna lagligen tillhöra de industriidkare och
handlande, som deraf sig begagna, det vill säga att ett svenskt eller
norskt märkes beskaffenhet bör bedömas efter svensk eller norsk lag,
likasom ett franskt märkes beskaffenhet bör bedömas efter fransk lag.

Inregistrering kan likväl förvägras, derest det märke, för hvilket
sådan begäres, af vederbörande myndighet anses vara sårande för
sedlighetskänslan eller störande för den allmänna ordningen.

Koncjh May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artikel 15.

Bestämmelserna i denna traktat ega utan undantag tillämpning på
Algeriet.

Artikel IG.

För de införselstull underkastade varor, livilka begagnas såsom
prof ocli som införas till Sverige eller Norge af resande för franska
handelshus eller till Frankrike af resande för handelshus i de
Förenade Rikena, skola ömsesidigt, efter iakttagande af de formaliteter
vid tullbehandlingen, hvilka erfordras för att betrygga varornas återutförsel
eller uppläggande på nederlag, tullafgifterna, som böra deponeras
vid dessa varors införsel, återställas. Dessa formaliteter skola
bestämmas genom ömsesidigt aftal mellan de fördragslutande parterna.

Artikel 17.

Franske handelsresande, som färdas inom de Förenade Rikena förfranska
handelshus, skola der ega att göra uppköp för sin industris
behof och upptaga beställningar, med eller utan prof, men icke till
försäljning kringföra varor.

Detsamma skall i Frankrike gälla i afseende å handelsresande från
de Förenade Rikena.

Franske handelsresande skola icke inom de Förenade Rikena vara
underkastade högre särskild yrkesafgift än den lägsta dylika afgift, som
derstädes erlägges af inhemske handelsresande af samma kategori. En
afgift till lika belopp med den bevillning, som vare sig i Sverige eller
Norge drabbar franske handelsresande, må i Frankrike påläggas svenske
eller norske handelsresande.

Artikel 18.

Denna traktat skall träda i kraft den 9 februari 1882 och skall
fortfara att tillämpas till den första februari 1892. Derest icke någon 2 -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

derå af de båda höga fördragslutande parterna tolf månader före utgången
af denna tidrymd tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten till
kraft och verkan upphöra, skall den lända till efterrättelse, intill dess
att ett år förflutit ifrån den dag, då endera af de höga fördragslutande
parterna uppsagt densamma.

De höga fördragslutande parterna förbehålla sig rättighet att, efter
gemensamt aftal, i denna traktat och i de densamma bilagda tariffer
införa alla sådana emot traktatens anda och dess grunder icke stridande
ändringar, hvilkas nytta erfarenheten kan komma att ådagalägga.

Artikel 19.

Ofvan intagna bestämmelser skola underställas vederbörande nationalrepresentationers
godkännande.

Artikel 20.

Denna traktat skall ratificeras och ratifikationerna skola utvexla®
senast den 7 februari 1882.

Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat
denna traktat och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Paris, uti två exemplar, den trettionde dagen af
december månad år ett tusen åtta hundra åttio ett.

L. i	3. (undert.) G. SIBBERN.	L. S. (undert,)	LÉON GAMBETTA.
L. S	3. » Id. ÅKERMAN.	L. S.	M. ROUVIER.
L. 5	3. » Dr. 0. J. BROCII.	L. S.	E. SPULLER.
		L. S.	P. TIRARD.

Tilläggs-Artikel.

De höga fördragslutande parterna öfverenskomma att, i afvaktan
af en särskild konventions afslutande, de respektive ländernas under -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

säter skola i det andra landet åtnjuta samma behandling som landets
egna i afseende å den litterära, artistiska och industriella eganderätten.
Som skedde i Paris den 30 december 1881.

(Undert.) G. SIBBERN.

» H. ÅKERMAN.

Dr. O. J. BROCH.

(Undert.) LEON GAMBETTA.
M. ROUVIER.

E. SPULLER,

P. TIRARD.

Deklaration.

De Förenade Rikena Sveriges och Norges fullmäktige förklara
härmed, att deras Regering förbinder sig att för näst sammanträdande
Riksdag i Sverige äfvensom för ett kommande Storthing i Norge
framlägga förslag i syfte att bestämma den särskilda yrkesafgiften för
såtVäl utländske som infödde, inom riket icke mantalsskrifne handelsresande
till halfva beloppet af den afgift, som för närvarande är dem
i Sverige ålagd.

Bemälde fullmäktige upprepa de förbehåll, hvilka de under det
åttonde sammanträdet framställt, i afseende å de för franska viners
och spritvarors införsel till de Förenade Rikena fastställda bestämmelser.

(Undert.) G. SIBBERN. (Undert.) LÉON GAMBETTA.

H. ÅKERMAN. » M. ROUVIER,

Dr. O. J. BROCH. - E. SPULLER.

P. TIRARD.

XII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition: N:o 2.

Tariff A.

Införselstullar i Frankrike.

Artiklar nes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg.
Hudar, oberedda, färska eller torra:....................................................
stora ..................................................................................	fria
små, fårskinn ....................................................................	fria
små, lam-, get- och andra skinn........................................	fria
Pelsverk, oberedda ..................................................................................	fria
Djur/''ett, undantagandes af fisk: .......................................................
talg..............................................................................................	fritt
svinister och andra slag.............................................................	fria
s. k. Dégras ...................................................................................	fritt
Ost af mjuk beskaffenhet.....................................................................	3: 00
af hård beskaffenhet ......................................................................	4: 00
Smör, färskt eller smält......................................................................	fritt
saltadt........................................................................................	2: 00
Fisk, saltsjö-, färsk ..............................................................................	5: 00
sötvattens-, färsk..............................................................................	fri
torkad, saltad eller rökt: kabeljo, klippfisk derunder inbegripen	48: 00
andra slag, stockfisk derunder inbegripen........................	10: 00
konserverad au naturel, marinerad eller på annat sätt beredd...	10: 00
Ostron, friska, yngel ...........................................................................	fria
andra slag ................................................ per tusen st.	1: 50
inlagda......................................................................................	10: 00
Hummer och langouster, färsk ..............................................................	5: 00
konserverad au naturel eller beredd.......................................	10: 00
Musslor och andra skaldjur, fylda ......................................................	fria
Fiskfett....................................................................................................	6: 00
Hvalraf, oberedd .................................................................................	5: 00
pressad.......................................................................................	10: 00
raffinerad..................................................................................	15: 00
jRom, torsk- och makrill- .......................................................................	0: 60 i
Hvalf skb ar der, oarbetade ......................................................................	fria

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XIII

Artiklarnes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg.
\| Sälskinn, obéredda...........................................................................	fria
llartser, inhemska, och andra hartsartade produkter ..........................	2: 00
1 Vanliga trävaror: byggnadsvirke, af ek, alm och valnöt, i stock eller
fyrhugget.................................................................................	fritt
byggnadsvirke, af ek, alm och valnöt, sågadt af alla
dimensioner .......................................................................	fritt
byggnadsvirke af andra träslag, i stock eller fyrhugget ...	fritt
byggnadsvirke af andra träslag, sågadt af alla dimensioner	fritt
master, masttoppar, sparrar, båtshaksskaft, högaffelsskaft
och skaft till tjärborstar, åror och årämnen ...................	fria
tunnstäfver.............................................................................	fria
träribbor ........................................................ per tusen st.	0: 10
läkter..................................................................................	fria
stakar och störar............................................. per tusen st.	0: 25
korkbark, rå, raspad eller i skifvor ....................................	fri
brännved och träkol.............................................................	fria
andra slag ......................................................................	fria
S Lump........................................................................................................	fri
! Trämassa..............................................................................................	fri
\| Sten- och jordarter, för konstnärliga och industriella ändamål, ej spe-
citicerade ..............................................................	fritt
\| Byggnadsmaterial; oarbetad skiffer för byggnadsbruk...........................	fri
skiffer till taktäckning .................... per tusen st.	2: 00
golfsten, mur- och taktegel......................................	fria
eldfast tegel............................................................	fritt
byggnadssten, oarbetad............................................	fri
gatsten........................................................................	fri
Jern: jernmalm ......................................................................................	fri
tackjern, raffineradt tackjern (mazée) och barlastjern ...............	1: 50
smältstycken slagghaltiga, .........................................................	4: 50
(smältstycken skola icke anses innehålla slagg, med mindre
slagghalten uppgår till minst 4 proc.)
stångjern, hörn- och vinkeljern, T-jern, jernvägsskenor af alla
former och dimensioner, axlar och hjulband, ej bearbetade...	O o lö
(råstänger, som innehålla minst 4 proc. slagg, förtullas som
smältstycken, slagghaltiga)

XIV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklar nes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg.
Jern: bandjern af mer än en millimeter i tjocklek..............................	6: 00
af en millimeter i tjocklek eller derunder.....................	7: 50
valsade trådringar för tillverkning af jerntråd ...........................	6: 00
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en millimeter i
tjocklek, ej utlclippt ................................................................	7: 00
plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en millimeter i
tjocklek, klippt till hvilken form som helst ........................	7: 50
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en millimeter i tjocklek
eller derunder, ej utklippt......................................................	9: 00
plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en millimeter i tjocklek
eller derunder, klippt till hvilken form som helst ..............	10: 00
förtent, förkoppradt, förzinkadt eller förblyadt ........................	12: 00
Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller cj, af 0,r> millimeter i
diameter eller derunder.....................................................	10: 00
förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra slag.............	6: 00
Stål i stänger: jern vägsskenor, axlar och hjulringar, ej bearbetade ...	(i: 00
i stänger, alla andra slag, äfvensom bandst&l ..............................	9: 00
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än en half milli-
meter i tjocklek, ej utklippta ................................................	9: 00
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än en half milli-
meter i tjocklek, klippta till hvilken form som helst...............	9: 90
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half millimeter i
tjocklek eller derunder, ej utklippta......................................	15: 00
plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half millimeter i
tjocklek eller derunder, klippta till hvilken form som helst ..	16: 50
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende på tjockle-
ken, ej utklippta.....................................................................	15: 00
plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende på tjockle-
ken, klippta till hvilken form som helst.................................	16: 50
dragen ståltråd, äfven blank, till instrumentsträngar .................	20: 00
Jernfilspån och sinner ..................................................... ..................	fria
Jernskrot, smides- eller tackjerns- .......................................................	2: 00
Stålskrot ...............................................................................................	3: 00
Hammarslagg och färskslagg .................................................................	fria
Koppar: malm......................................................................................	fri

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg.
Koppar: rå eller garad, ren eller legerad med zink eller tenn, i
stänger, tackor eller skifvor ..............................................	fri
valsad eller smidd, ren eller legerad med zink eller tenn.	j
i stänger eller plåtar..........................................................	10: 00
koppartråd, ren eller legerad med zink eller tenn, af alla dimensioner, polerad eller opolerad, undantagandes för-	■
gyld eller försilfrad...............................................................	10: 00
förgyld eller försilfrad, i tackor, smidd, dragen, valsad eller
spunnen på garn eller silke ...............................................	100: 00
filspån och skrot........................................................................	fria
Bly, malm och slagg, alla slag ..........................................................	fritt
i tackor, gösar, stänger eller plåtar ............................................	fritt
legeradt med antimon (i tackor) .................................................	3: 00
hamradt eller valsadt .................................................................	3: 00
filspån och skrot........................................................................	fria
Zink: malm, obränd eller rostad, pulveriserad eller ej ........................	fri
i tackor, gösar, stänger eller skifvor .........................................	fri
valsad ........................................................................................	4: 00
filspån och skrot ...................................... .....................-..........	fria
Nickel: malm .......................................................................................	fri
speiss .......................................................................................	fri
ren eller legerad med andra metaller, hufvudsakligen koppar	i
eller zink (argentan), i göten eller tackor.........................	fri
ren eller legerad med andra metaller, hufvudsakligen koppar
eller zink (argentan), smidd, valsad eller dragen ...............	10: 00 j
Antimonium: malm ........................................................................	fri
svafvelantimonium, smält.............................................	fri
metallisk eller regulus................................................	0: 00
Arsenik: malm...............................................................................	fri
metallisk...................................................................................	fri
Cadmium, oarbetad .......................................................................	fri
Vismut....................................................................................................	fri
Mangan, malm........................................................................................	fri
Kobolt, förglasad i stycken eller i pulver...........................................	fri
Malmer, ej specificerade ...............................................................	fria
Oxalsyra .......................................................................................... !	10: 00

XVI

Kanyl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

1 Artiklarnes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg. ;
Ljus, alla slag.............................................................		16: 00*
Ilusblus..............................................................................		40: 00
Öl ............................................................................ per	hektoliter''’	7: 75
Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pressadt,	öfverdraget
med metall eller icke ***................................		15: 00
alla andra slag ..................................................		8: 00
Papp i skifvor...................................................................		8: 00
papier måché... ...........................................................		8: 00
Böcker ..............................................................................		fria
Gravyrer, kopparstick, litografier, fotografier och ritningar af alla
slag på papper.............................................		fria
Kartor, geografiska, och sjökort ....................................		fria
j Musikalier, graverade eller tryckta ...................................		fria
(Eftertryck förblifva till införsel förbjudna).
Etiketter, tryckta, graverade eller färglagda .....................		fria
Handskar, af lamskinn eller kalfskinn, enkelt sydda.......	per dussin	0: 50
sydda med pikésöm.................:.......	»	0: 75
af killing eller getskinn, enkelt sydda.............	»	1: 00
sydda med pikésöm..........................	))	1: 25
Pelsverk, beredda eller i sammansydda stycken .............	..... per kg.	1: 00
undantagande följande slag, h vilka äro tullfria:
1. af sjövarg och sjöutter;
2. af säl och bluebacks;
3. gråverk;
4. hamster och hvita kaninskinn;
5. krimska och kalmuckskinn;
6. hvita harskinn;
7. getskinnsfällar.
arbetade, färdigsydda, vanliga ........................	..... »	1: 60
fina .................................	..... »	5: 00
Maskiner, andra än ångmaskiner, för jordbruket (motorn e_	inbegripen)	5: 00

* Inhemska afgifter oberäknade.

** Deri inbegripet sur faxe, motsvarande tillverkningsafgiften å franskt öl.

*** Den inhemska skatten på papper enligt lagarne af den 4 september 1871 och den 21 juni 1873
innefattas icke i de genom denna tariff bestämda afgifter.

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition - N:o 2.

XVII

-- Artiklarnes benämning.	Tullafgift i fr. cent. per 100 kg.
Arbeten af jern:
Ankare, kettingar och kedjor ...................................................	8: 00
Spik, maskintillverkad ...............................................................	8: 00
handsmidd............................................................................	12: 00
Symaskiner..............................................................................................	6: 00
Knifsmide, gröfre: köks- och slagtareknifvar samt skräddaresaxar,
vanliga............................................................................	125: 00
rakknifvar, simpla...........................................................	250: 00
andra slag.......................................................................	375: 00
finare ............................................................................	600: 00
Laggkärl, tomma, nya, ihopsatta eller i söndertagna stycken:
med band af trä ..................................................................	fria
med band af jern ................................................................	1: 00
Qvastar, vanliga ....................................................................................	fria
Virke till timmermans- eller vagnmakarearbeten, oarbetadt, fyrlmgget
eller sågadt..................................................................	fria
fasonneradt.............................................................................	fria
Knappformar....................................................................................	13: 00
Träskor, vanliga ..................................................................................	12: 00
målade, lackerade eller fodrade med pelsverk........................	25: 00
Askar af hvitt trä ..............................................................................	2: 00
Bräder samt frisbräder eller skifvor till parkettgolf, hvflade, med
eller utan spåntning:
af ek eller hårdt trä ............................................................	1: 50
af gran eller mjukt trä.......................................................	0: 50
Träkärl, grofva.....................................................................................	4: 00
fina ................................................................................	4: 00
Andra arbeten af trä:
af ek eller hårdt trä ...........................................................	7: 00
af gran eller mjukt trä.........................................................	5: 00

(undert.) G. SIBBERN.

H. ÅKERMAN.

Dr. 0. J. BROCH.

(undert.) LEON GAMBETTA.
» M. ROUVIER.

- E. SPULLER.

P. TIRARD.

XVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Tariff B.

Införselstullar i Sverige.

(Förvandlingen i franskt mynt eger icke någon officiel karakter; den grundar sig
på ett värdeförhållande af 72 kronor — 100 francs.)

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
beräk- ningen.	svenskt mynt.	franskt mynt.
Metall-arbeten.		Kr. öre.	Fr. o.
j Jern och stål:
Kassakistor och sängar..................................................	värdet	10 %	10 %
Jernvägsskenor.............................................		fria	fria

Bleckslagare-arbeten, i tulltaxan ej specificerade:
olackerade .................................................................	1 kg.	0.24	0.33
lackerade ....................................................................	))	0.35	0.49
Knifvar:
rak-, med eller utan fodral ......................................	»	0.59	0.82
perm-.......................................	))	1.18	1.63 i
sjömans-, m. m.............................................................	))	0.14	0.19
bords- och andra slag, i tulltaxan ej specificerade, samt gafflar: med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall,
ebenholtz eller elfenben.......................................	»	1.18	1.63 \|
med skaft af andra ämnen .................................	)>	0.24	0.33
Saxar, andra än öfverskärare- och skräddare-:
opolerade.................................................................	D	0.24	0.33
polerade .......................................................''................	))	0.59	0.82 \|
Stålarbeten, i tulltaxan ej specificerade:
polerade eller lackerade................................................	»	0.35	0.49
andra slag .....................................................................	))	0.15	0.21
Nålar af annat ämne än guld eller silfver, och ej hän-
förliga till bijouteri varor ..........................................	))	0.40	0.56

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XTX

	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
ArtiklarneB benämning.	beräk- ningen.	svenskt mynt.	franskt mynt.
Fingerborgar och syringar af andra ämnen än guld eller silfver.............................................................................	i kg.	Kr. öre. 0.35	Fr. c. 0.49
Häktor, hakar och hyskor ..............................................	B	0.30	0.42
Koppar: Helfärdiga arbeten: opolerade.....................................................................		0.35	0.49
polerade ........................................................................	»	0.70	0.97
Tenlikor .........................................................................	»	0.35	0.49
Arbeten af silfver: förgylda eller oförgylda ..................................................		7.00	9.72
Arbeten af guld....................................................................	))	11.70	16.25
bok-, äkta, musi v- eller puder- .......................................	»	2.35	3.26
guld- och silfvertråd, äfvensom gulddragare-arbeten af guld och silfver, alla slag...........................................	»	2.35	3.26 !
Metaller, i tulltaxan ej specificerade, enkla eller sammansatta: Spik till fartygs förhydning............................................		fria	fria
andra arbeten, oäkta lahn derunder inbegripen: mer eller mindre förgylda, försilfrade, pläterade eller med fernissa öfverstrukna .....................................		0.70	0.97
andra slag, utan förgyllning m. m..............................		0.35	0.49
Ur: fick-: med guldboett äfvensom skeppskronometrar.........	1 st.	1.00	1.39 ;
med boett af annat ämne............................................	»	0.50	0.69
vägg- och studsare i foder: af brons eller annan metall, äfvensom af alabaster eller porslin .........................................................	1 kg.	0.70	0.97
af trä eller annat ämne ................................................	»	0.47	0.65
lösa eller oinfattade urverk eller delar af ur, i tull-taxan ej specificerade ................................................		1.00	1.39
Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska och navigations-, baro-metrar och termometrar, med eller utan fodral .........		fria	fria
optiska, kikare, glasögon, derunder inbegripna infattade optiska glas af alla slag, med eller utan fodral.........		0.35	0.49

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.	\| Qvantitei för tull-beräk-ningen.	Tullafgift i
svenskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre	Fr. c.
j Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf, i tull-
taxan ej specificerade ..................................		fria	fria
Ängmaskiner och ångpannor ........................		fria	fria
Hudar och Skinn samt Läderarbeten.
Hudar, beredda:
hvitgarfvade och sämskade samt sulläder och bindsul-
läder ............................................................................	i kg.	0.24	0.33
andra slag ....................................	))	0.47	0.65 i
Sadelmakarearbeten, i tulltaxan ej specificerade:
med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag ....	5)	0.50	0.69 !
andra slag ........................................................................	»	0.50	0.69
Skomakarearbeten:			j
af siden eller halfsiden .................	))	2.35	3.26 ;
af yllefilt eller segelduk, med eller utan sulor ............	»	0.80	1.11 ''
af annan väfnad, samt af saffians-, karduans-, färgade,
pressade eller lackerade skinn ............	»	1.40	1.94 ,
andra slag ........................................................................	»	0.94	1.30 1
i Handskar, alla slag .............................................................	»	1.80	2.50
\|Handskskinn, tillskurna till handskar ...................................	D	0.70	0.97
J Läderarbeten, i tulltaxan ej specificerade, förtullas med en
förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet huf-
vudsakligen består, af...................................................	............	20 %	20 %
Väfnader.
Af liv, hampa eller andra i tulltaxan ej specificerade vege-
tabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning
af bomull eller jute:
a) släta och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till
väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller
atlasväfnad undantagen, som på en yta af 1 cm. i	i
qvadrat innehålla tillsammans
högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segelduk	)> j	0.19 \|	0.26 \|

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2

XXX

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullafgift i
svenskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre.	Fr. c.
mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar	i kg.	0.35	0.49
mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar	»	0.90	1.25
mer än 50 varp- och inslagstrådar ..........................	)>	1.50	2.08
b) till a ej hänförlig mattväfnad ...................................	))	0.40	0.56
c) till a ej hänförlig bolstervar- och s. k. corsettväf...	5)	0.90	1.25
(1 andra slag.....................................................................	»	1.50	2.08
liår- och tagel- ........................................................................	D	0.60	0.83
bomulls-:
segelduk ...........................................................................	»	0.14	0.19
bokbindarecloth, klistrad och pressad eller med en täc-
kande färg öfverdragen ............................................	))	0.50	0.69
felb och plys, äfvensom filtar.....................................	»	0.90	1.25
tyll ....................................................................................	»	2.50	3.47
andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, såsom
gaz, stramalj m. fl., äfvensom täta sådana, som öfver-
allt eller delvis på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-
hålla i ränning och inslag tillsammans 80 trådar eller
derutöfver .............................................................	»	1.75	2.43
(med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet
mellan trådarna är så stort som tjockleken af en tråd)			i
andra slag:
oblekta, ofärgade och otryckta ...................................	)>	0.50	0.69
blekta eller färgade ......................................................	»	0.90	1.25
tryckta eller pressade .................................................	))	1.10	1.53
ylle-:
maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof.............................		fri	fri
Ii i t ar...........................................................................	))	0.60	0.83
mattor............................................................................	»	0.60	0.83
andra slag....................................................................	»	1.75	2.43
siden-:
väfnader af helsiden:
felb och plys..................................................................	»	2.35	3.26
andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna	))	2.80	3.89

xxir

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
beräk- ningen.	svenskt mynt.	franskt mynt.
väfnader af halfsiden: felb och plys äfvensom filtar ...................................	i kg.	Kr. öre. 2.35	Fr. c. 3.26
andra slag ...................................................................	y>	2.35	3.26
Sand, silkessammets- och siden-...........................................		2.80	3.89
halfsiden-.......................................................................		2.35	3.26
andra slag, derunder inbegripna sådana, hvari gutta percha, kautschuk eller likartade ämnen ingå ......	»	1.10	1.53
Hängslen eller delar deraf: af siden eller halfsiden ..................................................		2.35	3.26 :
andra slag......................................................... ...............	5)	0.60	0.83 :
Portföljer, Väskor och Bi dikyler: af hel- eller halfsiden ...................................................	»	2.00	2.78
andra slag...........................................................................	»	0.50	0.69
Spetsar, Uddar och Blonder: silkes- och linne-, med eller utan blandning af annat ämne ..............................................................................	»	2.80	3.89 \|
andra slag.......................................................................		2.35	3.26
Snörmakare-arbeten, såsom fransar, galoner, gramaner, aiguil-letter, snodder, snören m. fl. i tulltaxan ej specifi-cerade: af hel- eller halfsiden ....................................................	»	2.80	3.89
andra slag, med undantag af guld och af silfver (se me-taller)..............................................................................	»	1.10	1.53 \|
Vantar, Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick-ning tillverkade arbeten: hel- eller halfsilkes- .....................................................		2.80	3.89 1
andra slag.........................................................................	»	1.18	1.63
Paraplyer och Parasoller: af siden eller halfsiden ...................................................	1 st.	0.75	1.04 :
andra slag........................................................................	»	0.25	0.35 !
Kläder och hushållspersedlar, alla slag, förtullas med en för-höjning i den tull, som är bestämd för det tyg, hvar-af de hufvudsakligen bestå, af ....................................		20 %.	20 %.

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

xxiri

Artiklarnes benämning. .	Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullafgift i i
svenskt mynt.	franskt mynt. !
		Kr. öre.	Fr. c.
Broderade arbeten, alla slag, draga lika tull med det tyg,
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af ...............		20 %.	20 %.
Nät, alla slag, förtullas lika med det garn, hvaraf de äro
gjorda, med tillägg af........... .......................................		10 »	10 B i
Kemiska produkter.
Tvål, ej alkoholhaltig:
parfymerad .............................................................•.....	i kg.	0.28	0.39
andra slag.......................................................................	X)	0.10	0.14
(tias och Porslin.
Buteljer, fulla eller tomma.....................................................	1 St.	0.01	0.01,4
Optiska glas, lösa, oinfattade....1............................. ..............		fria	fria
Fönster- och spegelglas:
oslipadt eller mattslipadt och ofolieradt, s. k. glasämnen
derunder inbegripna......................................................	l kg.	0.07	0.10
andra i tulltaxan ej specificerade slag, karafiner och pres-
sade eller slipade flaskor derunder inbegripna .........	»	0.35	0.49
Fajans:
hvitt eller enfärgadt, men omåladt.............................	»	0.10	0.14
mahn It eller tryckt...........................................................	X)	0.16	0.22
Porslin:
hvitt eller enfärgadt........................................................	)>	0.24	0.33
förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor ......	»	0.47	0.65
Diverse artiklar.
Blommor, konstgjorda ............................................................	»	2.50	3.47
delar till konstgjorda blommor .......................................	X)	1.00	1.39
Plymer .....................................................................................	»	2.50	3.47
Fjäder, spritad .......................................................................	X)	0.20	0.28
Hattar:
af siden eller annat tyg, felbhattar inberäknade, äfven-

XXIV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
beräk- ningen.	svenskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre.	Fr. c.
som med blommor, plymer eller spetsar monterade
fruntimmershattar, alla slag.........................................	1 st.	1.50	2.08
andra slag...........................................................................	5)	0.40	0.55
Perlor, oäkta:
glas- ...............................................................................	1 kg-	0.35	0.49
andra slag.......................................................................		1.18	1.63
Elfenben, arbetadt ..................................................................	)>	1.18	1.63
Beu, arbetadt ..........................................................................	»	0.35	0.49
Horn, arbetadt:
knappar med eller utan fernissning.................................	»	0.40	0.56
andra slag..........................................................................	»	1.18	1.63
Bijouterivaror af annat ämne än guld eller silfver, enkla eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar, kedjor,
kors, ringar, sigiller in. m. .........................................	)>	0.80	1.11
Hår- eller tagelarbeten, med eller utan infattning och lås	»	0.80	1.11
Pomada ................................................................................	))	0.35	0.49
Borstbindarearbeten:
med infattning af opoleradt eller måladt trä eller jern	»	0.12	0.16
med infattning af poleradt eller lackeradt trä ..............	)")	0.24	0.33
med infattning af ben, horn eller andra ämnen ............	x>	0.47	0.65
Trävaror: svarfvarearbeten, i tulltaxan ej specificerade, af lägre
vigt än 1 kg. pr stycke................................................	»	0.59	0.82
Askar och Dosor af sammansatta eller, såsom arbetade, i
tulltaxan ej specificerade ämnen .................................	»	0.47	0.65
Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade, i tulltaxan
ej specificerade ämnen..................................................	»	0.50	0.69
Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom
arbetade, i tulltaxan ej specificerade ämnen...............	»	0.80	1.11
Kautschuk och Guttapercha, arbeten deraf, ej specifice-
rade...............................................................................	))	1.00	1.39
Lack..........................................................................................	))	0.47	0.65
Vin, alla slag, på fastager och på buteljer (alla afgifter

Kom fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. XXV

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	1 Tullafgift i
beräk- ningen.	svenskt mynt.	franskt mynt.
deruti inbegripna, med de förbehåll som omförmälas uti den vid denna traktat fogade deklaration)............	1 liter	Kr. öre. 0.16,5	Fr. c. 0.23
Anm. Våtvaror, innehållande mera än 15 procent alkohol, skola icke anses såsom vin. Konfityrer...............................................................................	1 kg.	0.47	0.65
Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor ...............................................................	»	0.30	0.42
Sardiner och anjovis inlagda i olja, i lödda dosor...............	>:>	0.20	0.28
Ljus, vax- och spermaceti- samt stearin- ..............................	»	0.12	0.16
Papper: kardus-, makulatur- och annat groft till skrifning, rit-ning eller tryckning ej tjenligt ................................	»	0.02	0.03
förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt, eller annorlunda än i massan färgadt, s. k. glacé-papper härunder inbegripet, äfvensom papper i för-ening med väfnad .....................................................	. »	0.20	0.28
andra slag, linieradt derunder inbegripet ...................	»	0.10	0.14
brefkuverter och papperspåsar ......................................	»	0.20	0.28
Papp- och pappersarbeten, i tulltaxan ej specificerade: olackerade ....................................................................	»	0.35	0.49
lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade............	»	0.60	0.83
Papperstapeter och Ilorder......................................................	»	0.13	0.18
Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten, omfattade, äfvensom Visitkort ....................................................	»	0.15	0.21

(nnrtert.) G. STBBERN.

■ H. ÅKERMAN.

■. dr. 0. J. BROCH.

(m.dert.) LÉON GAMBETTA.
» M. ROUVIER.

» E. SPULLER.

P. TIRARD.

XXVI

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Tariff C.

Införselstullar i Norge.

(Förvandlingen i franskt mynt eger icke någon officiel karakter; den grundar
sig på ett värdeförhållande af 72 norska kronor = 100 francs).

	Qvantitet	T ullafgift i
Artiklarnes ben ä''m ning.	för tull-
beräk- ningen.	norskt mynt.	franskt mynt.

		Kr. öre.	Fr. c.
Metaller.
Metaller, diverse, arbetetade:
Häktor och hakar, vanliga nålar och hårnålar, omslags-papper deri inbegripet ................................................ Bijouteri varor af oädla metaller, med eller utan bland-	100 kg.	53.00	74.00
ning med andra ämnen, såsom armband, bröstnålar, kedjor m. m., närmaste omslag, såsom papper, papp eller askar, deruti inbegripet......................................	»	80.00	111.00
Gulddragarearbeten af guld eller silfver, såsom tråd, paljetter m. m., äkta eller oäkta ................................. Pennor, omslagspappets eller askarnes vigt deruti inbe-	5>	235.00	326.00
gripen ...........................................................................	»	60.00	83.00
Perlor af annan metall än guld, silfver eller aluminium	»	120.00	166.00
Guld, silfver, aluminium, platina, andra arbeten............	2>	640.00	889.00
Jern och stål:
Bordsknifvar och gafflar med skaft af silfver m. m.,
pennknifvar, rakknifvar med eller ritan etui eller askar ..............................................................................	))	80.00	111.00
Sy-, tapisseri- och virknålar, nålarnes omslagspapper deruti inbegripet............................................................ Fingerborgar och syringar, äfven öfverdragna med	))	53.00	74.00
annan metall än jern, samt eldstål, korkskrufvar, andra knifvar och gafflar, polerade saxar, lås, ljus-
saxar ..............................................................................	»	35.00	49.00

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2

XXVII

—-- Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullalgift i
beräk- ningen.	norskt mynt.	franskt mynt.
Brandfria skåp och kistor, kopierings- och stämplings-maskiner ........................................................................	100 kg.	TT Kr. ore. fria	Fr. o. fria
I Jernarbeten, smidda eller valsade: '' Plåtar under 3 m m- i tjocklek: a) lackerade, emaljerade eller fernissade....................	»	35.00	49.00
b) förtenta eller förzinkade, målade eller omålade ...	»	15.00	21.00
Andra arbeten: a) förgylda, försilfrade eller pläterade........................	. 5)	70.00	97.00
b) polerade................................................................	»	35.00	49.00
Koppar, messing, brons och andra med koppar legerade me-taller: Plåtar, pläterade eller försilfrade ....................................	)>	fria	fria
Knappar, omslagspapperets, pappets eller askens vigt derunder inbegripen......................................................	»	35.00	49.00
Metallduk och andra arbeten af tråd..............................	))	35.00	49.00
Bjellror, dörrbeslag, kranar, ljusstakar, fingerborgar, ur-nycklar m. ................................................................	»	35.00	49.00
Andra arbeten: a) förgylda, försilfrade, pläterade .............................	»	70.00	97.00
b) andra slag..................................................................	»	35.00	49.00
Ur: Ur, derunder inbegripna fickkronometrar med boett af guld, silfver eller andra ämnen..............................	1 st.	1.00	1.39
Pendyler: A) i foder af metall eller porslin: a) om vigten icke öfverstiger 8 kilogr................	i kg.	1.00	1.39
b) om vigten öfverstiger 8 kilogr.........................	1 st.	8.00	11.11
B) i foder af andra ämnen: a) om vigten icke öfverstiger 5 kilogr................	1 kg.	1.00	1.39
b) om vigten öfverstiger 5 kilogr.........................	1 st.	5.00	6.94
Urverk, oinfattade ............................................................	100 kg.	100.00	139.00
Glasögon, infattade, med eller utan fodral ...........................	»	35.00	49.00

XXVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

-- Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
beräk- ningen.	norskt mynt.	franskt mynt.
Kikare.......................................................................................	100 kg.	Kr. öre. 35.00	Fr. c. 49.00
Ångmaskiner, alla slag ............................................................	»	fria	fria
Skinn och 1 ii der.
\| Läder, garfvadt, deruti inbegripet sulläder...........................	»	23.00	32.00
Saffian och karduan, gult- eller svartberedt m. m.......	»	46.00	64.00
\| Handskar .................................................................................	»	180.00	250.00
1 Skomakarearbeten:
af siden eller tyg blandadt med silke ...........................	5)	235.00	326.00
af annat tyg, af saffian, karduan m. m...........................	»	145.00	201 00
af annat skinn .............. ................................................	)>	95.00	132.00
1 Sadlar, seldon m. tn................................................................	))	60.00	83.00
Portföljer, annotationsbocker, portemonnaier, cigarrfodral m. m.	»	80.00	111.00
(Arbeten af läder och skinn, utan hår, ej speci-ficerade, draga samma tull som skinnet, med 10 procents förhöjning i tullen för det ämne,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.)
(farn och tråd samt viifnader. Bomulls: Garn och tråd:
a) ofärgad och otvinnad................................................	S>	7.00	9.72
b) tvinnad men ofärgad..............................................	))	14.00	19.44
c) färgad....................................................................	»	20.00	28.00
Band, äfvensom band och väfnader med kautschuk eller
guttapercha, bälten af samma slag .............................	)j	110.00	153.00
Trikotarbeten, färgade eller ofärgade............. ..............	»	110.00	153.00
Blonder, bobinett, spetsar och tyll ...............................	))	250.00	347.00

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

XXIX

Artiklar nes benämning.	Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tul1 afgift i
norskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. ore.	Fr. c.
Andra väfnader:
a) glesa...................................................................	100 kg.	176.00	244.00
b) täta, tryckta.............................................................	»	110.00	153.00
c) täta, flerfärgade, otryckta .................................	»	53.00	74.00
Linntt-, kamp- m. rn.:
\| Tråd:
a) ofärgad ............................................. .................	»	7.00	9.72
b) färgad, otvinnad ....................................................	»	27.00	37.00
c) färgad, tvinnad .................................................	))	53.00	74.00
Band, äfvensom band och väfnader med kautschuk eller
guttapercha, bälten af samma slag...............................	))	110.00	153.00
Trikotarbeten.................................................................	»	110.00	153.00
Blonder, bobinett, spetsar och tyll ............... .............	))	250.00	347.00
Andra väfnader:
a) glesa ...............................................................	»	176.00	244.00
b) täta, tryckta.............................................................	)>	110.00	153.00
! Ylle:
Ullgarn:
a) ofärgadt..........................................................	»	13.00	18.00
b) färgadt ..................................................................	»	20.00	28.00
Golfmattor, sängtäcken .............................................	5>	47.00	65.00
Trikot, andra slag ................................. ...................	))	110.00	153.00
Blonder, bobinett, spetsar och tyll ..............................	))	250.00	347.00
Band och väfnader med kautschuk och guttapercha,
bälten af samma slag ................................................	))	110.00	153.00
Andra glesa väfnader ................................ .................	»	176.00	244.00
1 Silke: tvinnadt eller otvinnadt, färgadt eller ofärgadt m. m.	»	93.00	129.00
Sidenväfnader: Blonder, bobinett, spetsar och tyll ...........	)>	250.00	347.00
Sammet, plys m. m.................................................	)>	230.00	319.00
Andra väfnader:
af silke allena eller blandadt med andra ämnen.........	1 »	230.00	319.00

XXX

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

	Qvantitet	Tullafgift i
Artiklarnes benämning.	för tull-
beräk-	norskt	franskt
	ningen.	mynt.	mynt.
		Kr. öre.	fr. c.
om varpen eller inslaget, om rät- eller afvigsidan
består af annat ämne än silke ...........................	100 kg.	230.00	319.00
Snörmakarearbeten:
af silke allena (se silke) ............................................	»
af silke, blandadt med andra ämnen ............................	7)	230.00	319.00
andra slag, knappar och andra artiklar...........................	»	135.00	187.00
Paraplyer och parasoller:
med öfvertyg af siden eller af väfnad blandad med
siden ..............................................................................	1 st.	0.75	1.04
med öfvertyg af annan väfnad .......................................	»	0.25	0.35
ställningar utan öfvertyg ................................................	100 kg.	35.00	49.00
i Hångslen, alla slag ...............................................................	))	175.00	243.00
j Portföljer m. m. af vaxduk eller lärft.................................... j Kläder och loiletteartiklar, färdigsydda, i tulltaxan ej speci-	)>	80.00	111.00
ficerade:
(Kläder af annat slag draga samma tull som det
tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå, med 10 procents förhöjning i denna tull. Om någon del af kläderna är underkastad högre tull än det tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå, om kläderna äro försedda med broderier m. m. eller fodrade med siden, skall för-höjningen utgöra 20 procent af tullen för nämnda tyg.)
Kemiska produkter.
1 Tvål, parfymerad, ej alkoholhaltiga ..................................... 1 i	» ■	30.00	41.00 !

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

XXXI

Artiklar nes benämning.	Qvantitet för tull-	Tullafgift i
beräk- ningen.	norskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre.	Fr. c.
Olas. Glas i skifvor:
folierade ........................................................................	100 kg.	23.00	32.00
ofolieradt, slipadt, färgadt, förgyldt, fernissadt, etsadt sadt, mattslipadt, med teckningar ..........................	»	13.00	18.00
andra slag i skifvor ...................................................	»	6.00	8.33
Glas, optiska, oinfattade ......................................................		fria	fria
Perlor ..............................................................................	»	35.00	49.00
Andra artiklar af glas ............................................................		27.00	37.00
Speglar.................................................................................	)>	23.00	32.00
Fajans oeli porslin.
Fajans .................................................................................	»	7.00	9.72
Porslin.....................................................................................	»	23.00	31.94
Papper. Papper:
skrif- m. m.....................................................................	»	13.00	18.00
tryck-, olimmadt .............................................................	J>	fritt	fritt
koloreradt, derunder inbegripet tapeter, kopparstick, bro-dermönster, visitkort, brefkuverter m. m.................	))	13.00	18.00
Papp- och papparbeten af annat slag, äfvensom papier måché	J>	60.00	83.00
Diverse artiklar.
Blommor, konstgjorda, af tyg eller annat ämne ..................	D	250.00	347.00
Plymer..................................................................................	»	250.00	347.00

XXXII

Kong1. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullafgift i
norskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre.	Fr. c.
Fjäder, spritad ......................................................................	100 kg.	20.00	28.00
Hattar af siden eller af siden blandadt med andra ämnen,
andra fruntimmershattar, monterade med blommor,
plymer eller andra prydnader, med undantag af band	1 st.	1.50	2.08
Andra hattar eller mössor:
a) lackerade eller olackerade, felb-, alla slag ..........	))	0.40	0.56
b) af halm, hår ......................................................	»	0.20	0.28
Borstbindarearbeten:
med infattning af trä eller metall ...............................	100 kg.	13.00	18.00
af ben eller annat ämne ........................	y>	46.00	64.00
Arbeten af tagel, andra än hattar och mössor...................	»	80.00	111.00
Pomada, bruttovifft ..............................................................	»	35.00	49.00
Svarfvarearbeten af trä .........................................................		35.00	49.00
Etui, sy- eller skrif-, för rakknifvar, barberareskrin med
instrumenter ...........................................................	»	80.00	111.00
Vin:
på fat (alla afgifter inbegripna, med de förbehåll, som
omförmäias i den vid denna traktat fogade deklaration)	»	16.60	23.00
på buteljer .................................................................	1 hl.	16.60	23.00
med tillägg af 1 öre per butelj.......................................	1 butelj	0.01	0.01,4
(Våtvaror, innehållande mera än 15 procent alko-
hol, skola icke anses som vin.)
Bakelser ...................................................................................	100 kg.	40.00	56.00
Konfityrer och sötsaker............................................................	)>	46.60	65.00
Matvaror i hermetiskt slutna kärl, bruttovigt:
sardiner och anjovis, inlagda i olja.................................	))	20.00	28.00
andra, af djur.....................................................................	))	40.00	56.00
andra, icke af djur...........................................................	»	60.00	84.00
Ben, tänder, arbetade, elefant-, hvalross- och andra slag.....	)>	35.00	49.00

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. XXXIII

Artiklarnes benämning.	Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullafgift i
norskt mynt.	franskt mynt.
		Kr. öre.	Fr. e.
Horn, arbetadt: knappar, kammar och andra arbeten, om-
slagspapperets, pappets eller askarnes vigt deruti
inbegripen ....................................................................	100 kg.	35.00	49.00
Sten och arbeten af sten.........................................................		fria	fria
Vax, vaxljus, stearinljus, parafinljus m. m............................	»	13.00	18.00
Alla i tulltaxan ej upptagna varor .......................................	»	10 % af värdet

(undert.) G. SIBBERN.

» H. ÅKERMAN.

Dr. 0. J. BROCH.

(undert.) LEON GAMBETTA.

» M. ROUYIER.

» E. SPULLER.

>» P. TIRARD.

xxxiv

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

Öfvevscittning.

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge, samt Franska Republikens
President, lifvade af ömsesidig önskan att tillknyta de vänskapsband,
som förena de fördragslutande staterna, och viljande betrygga
utvecklingen af sjöfartsförbindelserna mellan de Förenade Rikena
och Frankrike, hafva beslutat att för sådant ändamål afsluta en
traktat samt till sine fullmäktige utsett:

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge:

Herr Georg Christian Sibbern, f. d. statsminister, Dess envoyé
extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Paris, riddare och kommendör
af Kong!. Maj:ts orden, storkors af norska S.t Olafs-orden,
officer af Franska Hederslegions-orden m. m.;

Herr Ole Jacob Broch, f. d. statsråd, professor vid universitetet
i Christiania, storkors af norska S:t Olafs-orden, kommendör af Nordstjerneorden
första klassen, kommendör af franska Hederslegionsorden
m. m.;

och Franska Republikens President:

Herr Léon Gambetta, deputerad, konseljpresident och minister
för utrikes ärendena;

Herr Maurice Rouvier, deputerad, minister för handeln och kolonierna;
''

Herr E. Spuller, deputerad, understatssekreterare i utrikesdepartementet,
samt

Herr Tirard, deputerad, f. d. minister för åkerbruk och handel;

hvilke, efter att hafva meddelat hvarandra sina fullmakter, som
befunnos i god och behörig form, öfverenskommit om följande artiklar:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XXXV

Artikel 1.

Full och oinskränkt frihet i afseende å handel och sjöfart skall ega
rum mellan de höga fördragslutande parternas undersåtar. De skola
uti hamnar, städer eller på andra orter, hvilka som helst, inom de respektive
staterna, antingen de der bosätta sig eller hafva tillfälligt
uppehåll, icke för sin handel eller industri erlägga andra eller högre
afgifter, skatter eller pålagor, af hvad namn de vara må, än som af
landets egna undersåtar utgöras. De privilegier, friheter och andra
förmoner, hvilka som helst, hvaraf i afseende a handel, industri eller
sjöfart det ena fördragslutande landets undersåtar äro i åtnjutande,
skola likaledes tillkomma det andras undersåtar.

Artikel 2.

Svenska och norska fartyg, med eller utan last, äfvensom deras
laddningar, skola i Frankrike eller Algeriet, och franska fartyg, med
eller utan last, äfvensom deras laddningar, skola i Sverige eller Norge,
oafsedt från hvilken hamn fartygen komma samt hvarifrån lasten förskrifver
sig eller hvarthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten,
under qvarliggandet och vid afgåendet åtnjuta samma behandling
som landets egna fartyg och dessas laddningar.

Från förestående bestämmelse göres undantag för hvad angår
kustfarten, i fråga hvarom föreskrifterna i de fördragslutande ländernas
respektive lagar förblifva gällande.

För öfrigt är öfverenskommet, att vid kustfart de respektive nationernas
fartyg skola ömsesidigt behandlas på samma sätt som fartyg,
tillhörande de mest gynnade nationer.

Artikel 3.

Fullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsafgifter i
de respektive hamnarne äro:

l:o. i barlast från hvilken ort som helst ankommande fartyg, som
utlöpa i barlast;

2:o. fartyg, hvilka, kommande från en hamn belägen i en af de
respektive staterna, anlöpa en eller flera hamnar inom samma stat för

XXXVI

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

att derstädes antingen lossa hela eller en del af sin last, eller ock intaga
ny last eller fyllnadslast, och styrka att de redan erlagt dessa
afgifter;

3:o. fartyg, hvilka frivilligt eller af tvingande orsaker inkommit
i en hamn med last och derifrån utlöpa utan att hafva företagit någon
handelsoperation.

I händelse fartyg af tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola
icke såsom handelsoperationer anses: lossning och återinlastning af
varor i anledning af fartygets reparation, öfverflyttande af last till ett
annat fartyg, i händelse det första fartyget befinnes ej vara sjödugligt,
nödigt inköp af förnödenheter för besättningen samt försäljning af
sjöskadade varor, efter dertill af tullkammaren lemnadt tillstånd.

Artikel 4.

De höga fördragslutande parterna förbehålla sig rättighet att i
sina respektive hamnar af den andra maktens fartyg äfvensom för de
varor, hvilka utgöra dessa fartygs last, uppbära särskilda, för lokala
behof afsedda afgifter.

Ifrågavarande afgifter skola i hvarje fall utgå till lika belopp för
de höga fördragslutande parternas fartyg eller dessas laster.

Beträffande anvisande af plats för fartyg, deras lastning eller lossning
i hamnar, på redder eller i dockor samt i allmänhet iakttagandet
af alla de formaliteter eller bestämmelser, hvilka för handelsfartyg,
deras besättningar och laddningar kunna vara gifna, skall i de respektiva
staterna ej beviljas landets egna. fartyg något privilegium eller
någon förmon, som icke likaledes beviljas den andra maktens fartyg,
enär de höga fördragslutande parternas vilja är, att svenska och norska
samt franska fartyg i dessa hänseenden skola på fullkomligt lika
sätt behandlas.

Artikel 5.

Fartygens nationalitet skall ömsesidigt anses styrkt medelst de
skeppshandlingar, som af vederbörande myndighet i enlighet med landets
särskilda lagstiftning blifvit för befälhafvare, skeppare, och båtförare
utfärdade.

Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 2.

XXXVII

Artikel (>.

Derest svenska och norska fartyg, som ankomma till fransk hamn,
och franska fartyg, som ankomma till hamn belägen i någotdera af de
Förenade Rikena, vilja lossa endast en del af sin last, må de, med
iakttagande af de i de respektive staterna gällande lagar och föreskrifter,
ombord behålla den del af lasten, som är bestämd till annan hamn,
antingen denna är belägen inom samma eller annat land, äfvensom
återutföra densamma, utan att för denna del af lasten behöfva erlägga
annan tullafgift än för bevakning, hvilken afgift i alla händelser ej
må utgå med högre belopp än det för landets egna fartyg bestämda.

Artikel 7.

De Förenade Rikenas fartyg skola i de franska kolonierna vid
ankomsten, under qvarliggandet och vid afgåendet, antingen de äro
lastade eller i barlast och oafsedt hvarifrån de komma, i alla afseenden
behandlas i likhet med den mest gynnade europeiska nations
fartyg.

Artikel 8.

Bestämmelserna i denna traktat omfatta icke de förmoner, hvilka
tillkomma eller framdeles kunna tillkomma alstren af den inhemska fiskerinäringen
såväl i de Förenade Rikena som i Frankrike.

Artikel h.

De höga fördragslutande parterna tillerkänna hvarandra ömsesidigt
rättighet att i hamnar och å handelsplatser, belägna inom de respektiva
länderna, utnämna generalkonsuler, konsuler, vicekonsuler och konsularagenter;
likväl under förbehåll att å de orter, som de finna
lämpligt att bestämma, icke behöfva medgifva anställande af sådana
agenter. Generalkonsulerne, konsulerne, vicekonsulerne och konsularagenterne
äfvensom deras chanceliers skola, under vilkor af reciproci -

XXXVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tet, åtnjuta samma privilegier, behörighet och friheter som dem, hvilka
tillkomma eller framdeles kunna tillkomma dylika tjensteman tillhörande
de mest gynnade nationer.

Derest de idka handel, skola de vara skyldige att ställa sig till
efterrättelse samma lagar och föreskrifter, som enskilda personer .af
deras nation på samma ort äro underkastade med afseende å sina handelsförrättningar.

Artikel 10.

De höga fördragslutande parternas konsuler, vicekonsuler och
konsularagenter ega att af lokalmyndigheterna erhålla hjelp och bistånd
för efterspanande, gripande och utlemnande af sjömän och andra till
deras respektiva länders krigs- eller handelsfartygs besättningar hörande
personer, som rymt uti en hamn belägen inom någonderas af
de höga fördragslutande parterna område. För sådant ändamål skola
de skriftligen vända sig till vederbörande domstol, domare eller embetsman
och medelst företeende antingen af skeppsdagboken, sjömansrullan
eller andra officiella handlingar, eller, derest fartyget afseglat,
af en utaf dem vederbörligen bekräftad afskrift af nämnda handlingar,
styrka, att de personer som återfordras verkligen tillhört samma besättning.

Har framställningen blifvit sålunda styrkt, må utlemnandet ef
vägras.

Sedan de blifvit gripne, skola rymmarne vara till konsulernes, vicekonsulernes
eller konsularagenternes förfogande; de kunna jemväl på
desse agenters begäran och kostnad qvarhållas och bevakas i landets
fängelser, intill dess de kunna återföras om bord å det fartyg de tillhöra
eller intilldess tillfälle yppar sig att återsända dem till bemälde
agenters land med något, samma eller annat land tillhörande, fartyg.
Yppar sig ej sådant tillfälle inom två månader från den dag rymmare
blifvit gripen, eller varda icke kostnaderna för hans hållande i fängsligt
förvar behörigen ersatta af den, på hvars begäran häktningen egt
rum, skall rymmaren försättas i frihet och må icke af samma anledning
kunna ånyo gripas.

Har rymmaren derjemte begått förbrytelse i land, skall hans utlemnande,
utan hinder af föregående stadgande, kunna af lokalmyndigheterna
uppskjutas, intilldess vederbörande domstol i föreskrifven ordning
dömt öfver denna förbrytelse och utslaget blifvit till fullo verkstäldt.

XXXIX

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Det är ock öfverenskommet, att sjömän eller andra till besättningen
hörande personer, som äro det lands undersåtar, der rymningen
egt rum, äro undantagna från bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 11.

Alla åtgärder, som afse bergning af förlista eller strandade fartyg,
skola ledas af konsuler, vicekonsuler, konsularagenter eller chanceliers
för den stat fartygen tillhöra, derest samma stats lagar gifva dem en
sådan befogenhet.

Lokalmyndigheternas mellankomst skall inom de respektive staterna
endast afse att upprätthålla ordning, skydda bergarnes intressen,
om dessa icke tillhöra den skeppsbrutna besättningen, och öfvervaka
att de föreskrifter iakttagas, som gälla för in- och utförsel af de bergade
varorna.

I konsuls, vicekonsuls, konsularagents eller chanceliers frånvaro
och intill dess denne kommit tillstädes, böra likväl lokalmyndigheterna
träffa nödiga anstalter för de skeppsbrutnes skyddande och det bergade
godsets bevarande.

Det är vidare öfverenskommet, att bergadt gods icke skall vara
underkastadt någon tullafgift, såvida det icke utlemnas till förbrukning
i landet.

Artikel 12.

De höga fördragslutande parterna må icke i fråga om handel och
sjöfart beAulja en tredje makt något privilegium, någon förmon eller
frihet, som icke samtidigt utsträckes till den andra kontraherande
parten.

Artikel 13.

Denna traktat skall träda i kraft samtidigt med och förblifva gällande
lika länge som den af de höga kontraherande parterna denna
dag afslutade handelstraktat.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artikel 14.

Ratifikationerna af denna traktat skola utvexlas i Paris samtidigt
med ratifikationerna af förutnämnda handelstraktat.

Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat
denna traktat och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Paris, uti två exemplar, den 30 december 1881.

L. s. (uhdert.) G. SIBBERN. L. S. (undert.) LEON GAMBETTA.

L- S. » H. ÅKERMAN. l. s. „ M. ROUVIER.

l. s. » Dr. O. J. BROCIi. l. s. , E. SPULLER.

l. s. . p. TIRARD.

Stockholm, tryckt hoa K. L. Beckman, 1882.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten i sammansatt
statsråd å Stockholms slott den 1 juli 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: von Steyern,

Taube,

Hederstierna,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet
franska Regeringens genom dess härvarande minister den 19 nästlidne juni
framförda inbjudning att omedelbart öppna underhandlingar om afslutande af en
ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike samt Kongl. Norska
Regeringens med anledning deraf den 24 sistlidne juni afgifna underdåniga betänkande.
Herr Ministern anförde dervid följande:

»Den med Frankrike under den 14 februari 1865 på tolf års tid afslutade
handelstraktaten, af hvars bestånd den samma dag afslutade sjöfartstraktaten varit
och är beroende, blef af franska Regeringen uppsagd den 25 mars 1876, likväl
med samtidig hemställan att, derest underhandlingarne om en ny traktat icke
före den 25 mars 1877 hunnit afslutas, traktaten måtte fortfara att tillämpas tills
ny öfverenskommelse blifvit afslutad.

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Med bifall härtill beslöt Kongl. Maj:t den 15 juli 1876, att, för den händelse
underhandlingarne om en ny öfverenskommelse icke hunnit före den 25
mars 1877 afslutas, handelstraktaten af år 1865 skulle ega, giltighet utöfver nämnda
tidpunkt och intill dess ny öfverenskommelse blifvit afslutad och trädt i kraft,
likväl med det förbehåll att i hvarje fall någon inskränkning i de förmåner, hvilka
genom handels- eller sjöfartstraktaten vore de Förenade Rikena tillförsäkrade, icke
skulle aflösa de i sådant afseende gällande bestämmelser tidigare än två månader
från den dag, då beslutet om en sådan förändring kunnat för allmänheten tillkännagifvas.

Genom officiel note den 7 november 1876 tillkännagaf franska beskickningen,
att den förlängning utöfver den 25 mars 1877, som från fransk sida blifvit
föreslagen, endast afsett tiden från nämnda dag och till den 10 augusti samma år,
vid hvilken sistnämnda tidpunkt samtliga af Frankrike med Europas förnämsta
makter afslutade handelstraktater skulle jemlikt nationalförsamlingens beslut upphöra,
för att ersättas af en ny »tarif conventionel».

Sedan längre tid förgått utan att omförmälda »tarif conventionel» kunnat
komma till stånd, erhöll Kongl. Maj:ts minister i Paris i juni månad 1877 befallning
att för franska Regeringen påpeka det menliga förhållande, som skulle
uppstå, derest handelstraktaten redan den 10 augusti samma år utan vidare
komme. att upphöra. Ministern erhöll tillika uppdrag att förklara, att en förlängning
af traktaten antingen till årets slut eller till den dag derefter, som franska
Regeringen funne lämpligt föreslå, kunde af Kongl. Maj:ts Regering antagas. Genom
officiel note den 4 nästföljande juli medgaf franska Regeringen derefter
förlängning af traktaten till årets slut.

Då tiden för traktatens utlöpande ånyo nalkades, bemyndigades Kongl.
Maj:ts beskickning i Paris, jemlikt nådigt beslut den 7 december 1877, att föreslå
franska Regeringen alternativa anordningar åsyftande traktatens fortfarande
bestånd och deribland i främsta rummet traktatens förlängning på ett års tid.
Detta alternativ bifölls af franska Regeringen.

En ytterligare förlängning på ett års tid egde derefter rum jemlikt Kongl.
Maj:ts nådiga beslut den 27 november 1878.

Följande år tog franska Regeringen initiativ att föreslå förlängning af traktaten
tillsvidare, dock icke utöfver sex månader efter utfärdandet af en ny allmän
tulltariff i Frankrike. Denna begränsning betingades af en den 4 augusti
samma år uti Frankrike utfärdad lag. Kongl. Maj:t fann vid föredragning den
21 november franska Regeringens förslag böra bifallas, likväl under förbehåll att
förlängningen icke utan särskild, ny öfverenskommelse finge utsträckas utöfver
den 1 januari 1881. Detta vilkor blef af franska Regeringen godkändt och
traktaten sålunda ånyo förlängd.

Ehuru arbetet på omförmälda allmänna tulltariff alltjemt fullföljdes, blef det
mot slutet af året 1880 uppenbart, att tariffens promulgerande i Frankrike icke

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

skulle kunna ega rum förrän tidigast under första hälften af 1881. För att betrygga
traktatens fortfarande bestånd blef det sålunda nödvändigt att föreslå
franska Regeringen en ytterligare förlängning.

Jemlik t Kongl. Maj:ts beslut den 29 november 1880, bemyndigades derför
Kongl. Maj:ts minister i Paris att med franske utrikesministern utvexla en deklaration,
enligt hvilken traktaten blefve förlängd, utöfver den 1 januari 1881,

för en tid, som skulle utlöpa sex månader efter den dag, då någondera af de

kontraherande makterna för den andra tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten
till kraft och verkan upphöra. En längre uppsägningstid kunde, på grund af
ofvan åberopade franska lag af den 4 augusti 1879, icke ifrågasättas. Deklaration
härom undertecknades i Paris den 30 november nästlidet år. — Sedan
franska kamrarnes behandling af den nya allmänna tulltariffen slutligen blifvit
fullbordad under loppet af april månad innevarande år, blef tariffen den 8 näst lidne

maj promulgerad. Samma dag tillkännagaf härvarande franske minister sin

Regerings afsigt att låta traktaten af den 14 februari 1865 till kraft och verkan
upphöra; hvarjemte han meddelade, att franska Regeringen för sin del vore beredd
att ingå i underhandlingar om afslutande af en ny traktat. Af den skriftvexling
i ämnet, som allt sedan dess pågått med Kongl. Maj:ts minister i Paris,
framgick likväl snart, att franska Regeringen önskade uppskof med underhandlingarne,
intill dess att de mellan franska och storbritanniska Regeringarne redan
påbörjade förhandlingar kunde anses gifva förhoppning om framgång.

Att den genom lagen af den 4 augusti 1879 för åstadkommande af nya
traktater medgifna tidrymd af sex månader var särdeles knappt tilltagen, var
redan från början temligen påtagligt, men blef det snart i än högre grad, då svårigheter
yppade sig vid förhandlingarne mellan Frankrike och Storbritannien.
Till följd af påtryckningar från främmande regeringar, som ock drifven af eget
intresse, beslöt sig derföre franska Regeringen i början af juni månad att begära
kamrarnes bemyndigande till någon ytterligare förlängning af samtliga nu gällande
handelstraktater. Så snart Kongl. Maj:ts minister i Paris meddelat denna franska
Regeringens afsigt, erhöll han uppdrag, att för franska Regeringen påpeka vigten
deraf, att förlängningen utsträcktes till sex månader, ty endast genom en sådan
utsträckning kunde det blifva för svenska Riksdagen och norska Storthinget
möjligt att under nästinstundande lagtima möten med tillräckligt rådrum pröfva
den traktat, som då kunde vara färdig att dem föreläggas. Medan skriftvexling
härom pågick, fick emellertid franska Regeringen anledning att ändra åsigt i
fråga om tidpunkten för underhandlingarnes början och inbjöd genom sin härvarande
minister under den 19 juni Kongl. Maj:ts Regering att omedelbart i
Paris inleda förhandlingar om afslutande af ny handelstraktat. I sammanhang
härmed . tillkännagaf ministern, att franska Regeringen beslutat sig begära parlamentets
samtycke att för en tidrymd af tre månader förlänga de under den 8
sistlidne maj uppsagda och . således den 8 nästkommande november utlöpande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

traktaterna. — Denna förlängning skulle likväl endast tillgodokornma de makter,
som före den 8 november med Frankrike afslutat nya överenskommelser. Denna
inskränkning har sedermera blifvit så till vida förändrad, att förlängningen skulle
vara tillämplig jemväl på traktater med de makter, hvilkas underhandlingar vid
den sist angifna tidpunkten framskridit så långt, att ett gynsamt resultat vore
att snart förvänta.

Sedan denna inbjudning blifvit Kongl. Norska Regeringen meddelad med
anhållan att snarast möjligen derom afgifva underdånigt betänkande, har departementet
för det inre i ett af Kongl. Norska Regeringen tillträdt föredrag af den
24 juni anfört hufvudsakligen följande:

Senast församlade Storthings tullkomité hemstälde till Storthinget i sitt
betänkande angående tulltariffen för 18V781—18''5%82 att fatta följande beslut:

»Regeringen anmodas draga försorg derom, att det vid en eventuel förnyelse
af traktaten med Frankrike beredes Storthinget tillfälle att uttala sig om densamma,
innan den sättes i kraft.»

Vid ärendets behandling i Storthinget den bO sistlidne juni bifölls betänkandet,
dock med den förändring, att orden »förnyelse af traktaten» ersattes med
»ny traktat», hvilken förändring afsåg att bereda Regeringen tillfälle till provisorisk
förlängning af traktaten, för den händelse härom skulle blifva fråga vid traktatens
utlöpande den 8 november. Departementet, som i afseende å ändamålet
med nu gällande traktat, och hvad genom densamma må anses hafva blifvit ernådt,
åberopar sitt om verkningarne af traktaten med Frankrike under den 7
sistlidne mars särskild! afgifna betänkande, förklarar sig anse det ligga i handelns
och sjöfartens intresse att ånyo söka erhålla en traktat med Frankrike och
finner för den skull all anledning tillstyrka, det underhandlingar, jemlikt det
af franska Regeringen framstälda förslag, öppnas om afslutande af en ny traktat.

I fråga om hvad under dessa förhandlingar särskildt för Norges del bör
iakttagas, förutsätter departementet, att i mån af förhandlmgarnes framskridande
nödiga meddelanden komma att göras, som kunna sätta departementet i tillfälle
att närmare uttala sig om de särskilda punkter, som kunna bringas å bane. —-Under förutsättning af att skäl torde föreligga att, i likhet med hvad som skedde
vid afslutandet af nu gällande traktat med Frankrike, såväl från svensk som
från norsk sida utse personer med särskilda insigter att biträda Kongl. Maj:ts
minister i Paris vid de förestående underhandlmgarne, tillkännagifver sig departementet,
som för Norges del tillstyrker ett sådant tillvägagående, hafva under
hand förvissat sig om professorn dr O. J. Broch’s samtycke till öfvertagande af
ett sådant uppdrag.

Innan jag nu går att för egen del uttala mig om lämpligheten att antaga
franska Regeringens inbjudning, torde det tillåtas mig att framhålla några af de
omständigheter, som synas mig ega en hufvudsaklig betydelse för de Förenade
Rikenas handels- och sjöfartsförhållanden med hänsyn till Frankrike. Jag vill då

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

i främsta rummet erinra, att, sedan genom 1865 års sjöfartstraktat en betydlig
nedsättning i tonnageafgifter för svenska och norska fartyg i franska hamnar blifvit
vunnen, den franska lagen om handelsflottan af den 19 maj 1866 fullständigt
upphäfde tonnageafgifter på främmande fartyg. Den frihet från tonnageafgifter,
som de Förenade Dikenas handelsflottor alltså för närvarande åtnjuta i Frankrike,
är sålunda icke tryggad genom någon internationel öfverenskommelse, och det
synes ligga nära till hands att befara, att, derest icke en sådan trygghet kan vinnas,
kraftiga fordringar på upphäfvande af denna förmån skola inom Frankrike
icke blott framställas, utan ock vinna afseende från den lagstiftande maktens sida.
Jag behöfver till stöd för en sådan åsigt blott erinra om det mot gällande traktaters
anda, om ock icke mot deras bokstaf stridande premieringssystem till förmån
för franska fartyg, hvilket genom lagen om handelsflottan af den 29 januari
innevarande år blifvit infördt.

Hittills hafva hyflade trävaror kunnat tullfritt införas i Frankrike; den nya
franska tulltariffen belägger dem deremot med en införselstull af 1 franc per 100
kilogram. Från många håll, såväl i Sverige som i Horge, har framhållits, att
denna införselstull skulle komma att verka såsom ett införselsförbud. Men icke
nog härmed. En särskild tilläggsafgift kommer enligt tariffens bestämmelser att
drabba vissa europeiska produkter, som till Frankrike införas från annat land än
produktionslandet, och bland dessa produkter finnes upptagen artikeln trävaror
(»bois communs»). På dubbelt sätt kommer således den nya franska tullagstiftningen
att drabba en af våra förnämsta exportartiklar, derest icke en ändring
härutinnan kan åstadkommas på underhandlingens väg.

An mera omildt drabbas en af Horges allra vigtigaste exportartiklar, fisk,
af den bestämmelse i den nya tariffen, som belägger stockfisk och klippfisk med
en införselstull af 48 francs per 100 kilogram.

I fråga slutligen om den för Sverige så vigtiga artikeln jern, innehåller den
nya tariffen väl samma siffror för de från Sverige i mera betydande qvantiteter
exporterade slag, men med vissa närmare bestämmelser i afseende på rubrikerna,
hvilka kunna hafva en vidtgående betydelse.

Af hvad jag nu i korta drag anfört, är tydligt, att jag för min del finner
det vara af stor vigt, att underhandlingar öppnas med Frankrike för åstadkommande
af en förmånligare ställning för vår export, än den som genom den nya
tariffens oförändrade tillämpning skulle beredas densamma, samt för tryggande af
vår sjöfart i den gynnsamma ställning den nu intager. Då härtill kommer, att
franska Degeringen vid de svårigheter, som yppats vid underhandlingarne med
Storbritannien, måste fästa en särskild vigt vid att kunna utan dröjsmål inleda
underhandlingar med andra makter, synes mig omtankan om vår fördel lika
mycket som bevarandet af det goda förhållandet till Frankrike betinga ett bifall
till franska Degeringens förslag.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Val qvarstår den olägenhet att, då förlängningen af den nu gällande traktaten
icke kan sträckas öfver den 8 februari 1882, en mellantid kan tänkas inträda,
under hvilken den gamla traktaten upphört att gälla, och den nya — hvilken, derest
tariffsatser komma att deruti intagas, Riksdagen såväl som Storthinget, enligt
min åsigt, böra sättas i tillfälle att pröfva, innan den af Kongl. Maj:t ratificeras —
ännu icke trädt i kraft; men jag är öfvertygad, att, sedan underhandlingarne väl
en gång ledt till afslutande af en ny traktat, skall med all säkerhet kunna från
fransk sida påräknas det tillmötesgående, att denna olägenhet varder genom särskilda
lagstiftningsåtgärder undanröjd.»

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander yttrade derefter:

»Då de nu gällande handels- och sjöfartstraktaterna mellan de Förenade
Rikena och Frankrike äro från det senare landets sida uppsagda och löpa till
ända under loppet af innevarande år, och den franska Regeringen nu inbjudit de
Förenade Rikenas Regering att omedelbarligen öppna underhandlingar om afslutande
af ny traktat, lära visserligen dels hänsynen till de vigtiga intressen,
hvilka den svenska Regeringen har att bevaka för att åt landets exportartiklar,
trä och jern, bereda den lättade afsättning på den franska marknaden, som genom
en handelstraktat kan ernås, dels ock önskvärdheten att betrygga och om möjligt
utsträcka de förmåner, den svenska sjöfarten i franska hamnar åtnjuter, icke medgifva,
att svenska Regeringen vägrande besvarar denna inbjudning.

Skulle nämligen nya traktater komma till stånd mellan Frankrike och andra
länder och vårt land vara stäldt utom kretsen af de länder, hvilka hade sina
kommersiella förbindelser med Frankrike på sådant sätt ordnade, och detta vore
beroende derpå, att svenska Regeringen undanskjutit det erbjudna tillfället att
med Frankrike inlåta sig i de nu föreslagna underhandlingarne, skulle Sverige,
i fråga om export- och sjöfartsförhållanden med Frankrike, komma i en mindre
gynsam ställning än de makter, hvilka afslutat traktat, och detta utan att regering
och representation egt tillfälle att taga i öfvervägande, huruvida icke de
eftergifter, Frankrike af oss kunde fordra såsom vilkor för en traktat, väl uppvägdes
af de förmåner, vi kunde betinga oss af Frankrike.

Eftersom det traktatsystem, Frankrike fullföljer, hvilar på förutsättningen,
att fördelar inom det ena landet skola vinnas genom motsvarande eftergifter af
det andra landet eller inskränkningar i dess frihet att förfoga öfver sin lagstiftning
i vissa afseenden under en viss tid, måste lämpligheten af en traktats afslutande
blifva beroende på ett sorgfälligt afvägande af hvad man å ena sidan
har att vinna och å den andra sidan måste gifva i gengäld, och ett sådant afvägande
åter är omöjligt, derest icke man genom en underhandling fått erfara
vidden af de från andra parten uppställda och vidhållna anspråken, samt beskaffenheten
af de från hans sida lemnade förmåner. Om jag således icke kan annat
än tillstyrka underhandlingars inledande, måste jag dock i underdånighet fästa

Kontjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 7

uppmärksamheten derpå, att den närvarande tidpunkten, med afseende på våra
förhållanden, ingalunda lämpar sig väl derför. I följd af Riksdagens begäran om
en utredning af våra näringars ställning är den s. k. tullkomitén sysselsatt med
detta värf, efter hvars afslutande komitén har att uppgöra förslag till ny tulltaxa.
Önskvärdheten af att denna utredning och detta förslag funnits utarbetade till
ledning vid traktatsförhandlingarne ligger i öppen dag, och att, oaktadt dessa
arheten ännu icke äro fullbordade, jag tilltrott mig att i underdånighet förorda
traktatsförhandlingar med Frankrike, beror endast derpå, att en ny traktat, hvars
hufvudsakliga uppgift bör vara att tillförsäkra oss i Frankrike, likasom att å vår
sida lemna Frankrike den behandling, som tillkommer den mest gynnade nation,
icke efter mitt förmenande hör omfatta ett större antal af vår tulltaxas tariffbestämmelser,
utan torde kunna inskränkas till att fixera tullsatsen endast för ett
fåtal artiklar, som i Frankrikes export intaga ett mera framstående rum. Genom
en sådan begränsning af traktatens omfattning skulle tullkomiténs arbete i de
väsendtligaste delar blifva oberördt af traktatsförhandlingarne, och i fråga om de
tullsatser, som skulle blifva föremål för nämnda förhandlingar, kunna under dessas
gång separat-utlåtanden med lätthet inhemtas från tullkomitén.

Slutligen anhåller jag att i underdånighet få uttala min uppfattning derom,
att, såvida förhandlingarne skulle leda till en traktats uppgörande och deri, såsom
naturligtvis då är att för visso antaga, komma att inflyta bestämmelser,
hvilka falla inom området för svenska Riksdagens beslutanderätt vare sig i fråga
om tullbeskattning, bevillning eller eljest, något slutligt godkännande af traktaten
från Regeringens sida och således än mindre någon tillämpning af densamma icke
kan af mig tillstyrkas, förrän traktaten olifvit understäld Riksdagens pröfning och
af densamma godkänd; börande efter min tanke denna hos Riksdagen förekommande
behandling af traktaten vid förhandlingarne framhållas såsom väsendtligen
bestämmande för traktatens definitiva karakter.»

Svenska statsrådets öfrige ledamöter förenade sig med Hans Excellens Herr
Ministern för utrikes ärendena och Herr chefen för finansdepartementet.

Norska statsrådets ledamöter instämde, under åberopande af hvad i norska
Regeringens underdåniga betänkande blifvit anfördt, i Hans Excellens Herr Ministerns
för utrikes ärendena yttrande.

Herr Ministern för utrikes ärendena anförde vidare:

»Under förutsättning att Eders Kongl. Höghet gillar den af svenska och
norska statsrådet nu enhälligt uttalade åsigt om lämpligheten att antaga franska
Regeringens inbjudning, tillhör det mig att afgifva förslag om sättet för underhandlingarnes
förande.

Jag tillstyrker den af norska Regeringen förordade åtgärd, att en svensk
och en norsk man utses att vid underhandlingarne biträda ministern i Paris, och
torde dessa personer böra i hvartdera rikets statsråd, så fort ske kan, utses. —
Någon fullständig instruktion lärer icke för de Förenade Rikenas fullmäktig kunna

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

utfärdas, förrän franska Regeringen meddelat sina erbjudanden och fordringar.
Det torde ock för närvarande göra tillfyllest, att jag bemyndigas meddela ministern
i Paris hufvuddragen af de yrkanden, som böra från de Förenade Rikenas
sida framställas och som torde kunna sammanfattas sålunda:

1) tillförsäkrande åt de Förenade Rikenas sjöfart af de fördelar, hvaraf den
för närvarande på grund af traktat eller fransk lagstiftning är i åtnjutande;

2) begäran om tullnedsättning vid införsel till Frankrike för ett inskränkt
antal svenska och norska produkter, såsom trävaror, fisk, jern, samt yrkande att
de franska produkter och tillverkningar, i afseende å hvilka det ifrågasattes, att de
Förenade Rikena skola binda sin tullagstiftning, likaledes inskränkas till ett fåtal
af de mest betydande;

3) begäran om upphäfvande eller åtminstone nedsättning af den tilläggsafgift,
som vid indirekt införsel till Frankrike enligt den nya allmänna tariffen
kan drabba svenska och norska produkter;

4) ömsesidigt tillförsäkrande, i allt hvad som rörer handel och sjöfart, af
den mest gynnade främmande nations behandling, der ej likställighet med egna
undersåtar kan beviljas;

5) yrkande att traktatens giltighet göres beroende af de respektive nationalrepresentationernas
godkännande, så att dess ratifikation icke utlofvas, förrän sådant
godkännande blifvit gifvet.»

Sedan svenska och norska statsrådets ledamöter förklarat sig instämma jemväl
uti hvad af Herr Ministern nu senast blifvit yttradt och hemstäldt,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten antaga
franska Regeringens inbjudning att i Paris öppna underhandlingar
om afslutande af en ny handelstraktat mellan de Förenade
Rikena och Frankrike, samt till de Förenade Rikenas
fullmäktig vid dessa underhandlingar utse och förordra
Kongl. Maj:ts minister hos Franska Republiken m. m. Hans
Excellens Herr G. C. Sibbern, äfvensom besluta, att till
ministerns biträde vid underhandlingarne skall, så fort ske
kan, en kommissarie i hvartdera rikets statsråd utses, samt
att i afvaktan derpå, att fullständig instruktion må kunna för
de Förenade Rikenas fullmäktig utfärdas, Ministern för utrikes
ärendena bemyndigas att, i öfverensstämmelse med hvad af
honom blifvit anfördt, meddela hufvuddragen af de yrkanden,
som vid underhandlingarne böra från svensk och norsk sida
framställas.

In fidem

Au g. Gyldenstolpe.

Konfjl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Protokoll öfver ntrikesdepartementsärende, hållet inför
Mans May.t Konungen i statsrådet i Malmö den
21 juli 1881.

När v arande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden Hederstierna,

Richert.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena hemstälde i underdånighet
att, sedan Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning i sammansatt svenskt
och norskt statsråd den 1 innevarande månad behagat, med antagande af franska
Regeringens inbjudning att i Paris öppna underhandlingar om afslutande af
en ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike, förordna Kongl.
Maj:ts minister hos Franska Republiken Hans Excellens Herr G. C. Sibbern till
de Förenade Rikenas fullmäktig vid dessa underhandlingar samt besluta att till
ministerns biträde vid underhandlingarne skulle, så fort ske kunde, i hvartdera
rikets statsråd utses en kommissarie, Kongl. Maj:t nu täcktes sådan kommissarie
för Sveriges del utse; och

behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt statsrådets
enhälliga tillstyrkande, dertill i nåder förordna Kongl. Maj:ts
ministerresident vid Kongl. spanska hofvet m. m. H. Åkerman;
och skulle framdeles på chefens för civildepartementets
föredragning bestämmelse träffas om den godtgörelse ministerresidenten
Åkerman eger att såsom kommissarie uppbära.

In fidem
M. Björnstjerna,

Kongl. fylajdn Nåd. Proposition N;o 2.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af inledda underhandlingar emellan de .Förenade Rikena och
Frankrike om afslutande af en ny handelstraktat och dervid från fransk sida till
förmån för varuinförseln från Frankrike hit till riket ifrågasatt ändring i vissa
bestämmelser uti svenska tulltaxan har Herr Statsrådet behagat infordra tullkomiténs
yttrande.

Sedan komitén fått emottaga den i nyssberörda hänseende från Frankrikes
sida gjorda framställning äfvensom afskrift af ett yttrande, som chefen för norska
finansdepartementet den 5 sistl. juli afgifvit rörande tullsatsen på vin vid
införsel till Norge och utdrag af den norske kommissariens, professor Brochs
berättelse angående första sammanträdet vid ifrågavarande underhandling, samt
Herr Statsrådet derjemte behagat under komiténs förhandlingar antyda de ändringar
i franska tulltaxan, som till förmån för införsel till Frankrike af våra hufvudsakliga
exportartiklar, såsom jern, trä och papper, antagligen komme att från
svenska Regeringens sida äskas och, jemte bibehållande af nu i Frankrike gällande
sjöfartsbestämmelser, göras till vilkor för afslutande af ny handels- och sjöfartstraktat,
går komitén att afgifva det infordrade yttrandet.

Härvid torde böra förutskickas den allmänna erinran, att, då komitén i sin
nuvarande sammansättning hittills varit uteslutande sysselsatt med den utredning
af våra hufvudsakliga näringars nuvarande ställning, som komitén fått sig förelagd
och som bort föregå utarbetande af förslag till ny tulltaxa med dervid fästad
hänsyn bland annat till jemnare fördelning af den beskattning, som genom tullafgifter
skall utgöras, och komitén således ännu icke varit i tillfälle att bringa
under öfverläggning de allmänna grundsatser, på hvilka den nya tulltaxan bör
byggas, än mindre att med följdriktig tillämpning af samma grundsatser upprätta
förslag till de särskilda taxebestämmelserna, komitén icke kunnat undgå att erfara
stora betänkligheter vid att nu på förhand uttala någon bestämd mening angående
de ur det helas sammanhang lösryckta artiklar, i afseende på hvilka från
Frankrikes sida äskas förändrade och ytterligare nedsatta tullafgifter.

Men icke blott denna formela betänklighet utan ock en annan i sak ingalunda
mindre beaktansvärd har framställt sig vid bedömandet af de franska anspråken
i allmänhet och torde derföre böra i ett sammanhang omförmälas, den
nämligen, att de ifrågasatta ytterligare nedsättningarne i vår tulltaxa nästan utan
undantag afse sådana artiklar, hvilka, i förhållande till varuvärde och umbärlig -

Kongl. Maj:U NM. Proposition N:o 2,

het, enligt den af svenska Riksdagen under senare år otvetydigt uttalade och,
om man afser utjemnande af tullbeskattningen olika lottade samhällsklasser emellan,
visserligen icke oberättigade mening, skäligen kunde och borde åsättas förhöjda
tullafgifter, hvarföre också 1880 års Riksdag, för den händelse, att franska
handelstraktaten icke blefve förnyad, för flere bland dessa artiklar, såsom här
nedan skall vidare omförmälas, bestämde alternativa mer och mindre förhöjda
tullsatser.

Komitén, i hvars förevarande arbete öfverdirektören Styffe, i följd af vistelse
på utrikes ort, icke kunnat deltaga, har emellertid, med några meningsskiljaktigheter,
som vid de särskilda frågorna skola anföras, desto hellre funnit
nämnda betänkligheter höra vika, som komiténs flertal obetingadt omfatta den
mening, att en ny handels- och sjöfartstraktat med Frankrike, genom hvilken
Sveriges vigtiga exportartiklar, såsom Herr Statsrådet antydt och komitén förutsätter,
kunna beredas afsevärda fördelar i gynnad och för längre tid betryggad
afsättning på den stora franska marknaden, samt svenska handelsflottan, som intager
ett så betydande rum inom vårt näringslif, jemväl bibehålies vid nuvarande
gynsamma behandling i franska hamnar, vara af den framstående vigt, att vid
sidan deraf de olägenheter, som af traktatsaftalet möjligen kunna uppkomma genom
i vissa fall bristande i följdriktighet vid tulltaxans uppställning samt genom
oegentlighet vid afvägning af olika artiklars relativa tullbeskattning, icke böra
tillmätas någon afgörande betydelse.

Efter dessa allmänna erinringar öfvergår komitén till de särskilta framställningar,
som från Frankrikes sida blifvit gjorda till föremål för underhandlingen.

Dervid möter först en uttalad önskan, att de skilda tullsatserna i Sverige
och Norge måtte bringas till öfverensstämmelse sins emellan.

Komitén antager, att härmed afses endast de tullsatser, som gjorts till föremål
för underhandlingen; och i den mån komitén funnit en sådan onekligen önskvärd
likställighet kunna från svensk sida tillstädjas, har komitén i sina följande
förslag iakttagit detta. Men något allmänt och ovilkorligt medgifvande i detta
hänseende lärer icke kunna lemnas, då de Förenade Rikenas hela tull-lagstiftning,
beroende af de begge ländernas skiljaktiga ekonomiska och finansiela förhållanden,
är i väsentliga delar mycket olika.

För plymer, hvarå tullsatsen, rätt beräknad, enligt gällande tulltaxor nu utgör
i Sverige 972 fr. 22 cent. och i Norge 500 fr. pr 100 kilo, äskas från Frankrikes
sida nedsättning till 300 fr., hvilket i svenskt mynt skulle innebära en nedsättning
från 7 kr. till 2 kr. 16 öre pr kilo.

Härvid bör erinras, att tullafgiften å plymer enligt 1863 års tulltaxa hos
oss utgjorde 15 rdr pr skålp. och att denna tullafgift genom 1865 års handelstraktat
nedsattes sistnämnde år till 7 rdr 50 öre och år 1867 till 3 rdr, närmast
motsvarande nu varande tull af 7 kr. pr kilo, samt att 1880 års Riksdag, under

12 JTongl. 3Iaf:ta Nåd. Proposition N:o 2.

förutsättning att franska liandelstraktaten icke komme att förnyas, alternativt
bestämde tullafgiften till 10 kr. pr kilo.

Emot en ytterligare nedsättning möta således här ofvan anförda betänkligheter;
men då hela importen i medeltal under åren 1877—1879 inskränkt sig till
602 kilo och den yrkade tullnedsättningen skulle för statskassan, efter denna import
beräknad, föranleda en minskning i inkomst af allenast 2,914 kr., samt icke
heller någon inhemsk näring af nedsättningen blefve berörd, anser komitén sig,
under ofvan anförda förutsättning, kunna tillstyrka hufvudsakligt tillmötesgående,
dock att för vinnande af en lämpligare siffra vid tullbehandlingen, afgiften utjemnas
till 2 kr. 20 öre pr kilo.

Tullsatsen å spritad fjäder utgör rätteligen i Sverige 48 fr. 61 cent, och i
JSTorge 46 fr. 30 cent. pr 100 kilo. Från fransk sida äskas likhet och den lägre
tullafgiften, som således skulle hos oss nedsättas, från 35 till 33 öre pr kilo. —
Härvid möter icke någon betänklighet, då, efter 3 års medelimport, tullförlusten
blefve allenast 10 kr. och fjäderspritning icke kan räknas till något af de näringsfång,
hvilka taga tullskydd i anspråk.

Fisk, inlagd, drager i Sverige en tull, efter beräkning i franskt mynt, af 83
fr. 33 cent. och i Norge 55 fr. 56 cent. pr 100 kilo, i hvilken lägre tullsats från
Frankrikes sida yrkas nedsättning med 20 fr., lika för begge de Förenade .Rikena.
Denna tullnedsättning hos oss från 60 öre till 26 öre pr kilo skulle efter angifven
medelberäkning vålla en minskning af statsinkomsten med 1,860 kr. och kan
icke ur den synpunkten synas betänklig. Måhända vore dock önskligt, att tullafgiften
bestämdes till likhet med den å konserver, eller 30 öre pr kilo, helst
vissa Åskslag inkomma under denna rubrik och afgiftsbeloppet äfven vore i tullberäknings
hänseende lämpligare. Komitén anser sig härvid böra bemärka, att
1880 års Riksdag för konserver bestämde alternativ tullförhöjning till 50 öre
pr kilo.

I afseende å artikeln socker, raffineradt, tullbeskattadt efter franskt mynt med
45 fr. 83 cent, i Sverige och med 61 fr. 11 cent. i Norge, hafva de franska underhandlarena
äskat lika och den lägre tullsatsen, hvilken framställning likväl, efter
hvad professor Broch s ofvan omförmälda berättelse gifver vid handen, afsett endast
likhet i den surtaxe, hvarmed raffineradt socker är belagdt utöfver den för
råsocker stadgade tull, hvilken surtaxe i Sverige uppgår till 9 xf2 öre och i Norge
till endast 8 öre per kilo.

Grenom 1865 års handelstraktat bestämdes i detta hänseende allenast, att
tullen å raffineradt socker icke finge med mer än 50 proc. öfverstiga råsockertullen.
Denna maximibestämmelse har i den svenska tulltaxan under senare åren lemnats
ouppnådd. Man har sorgfälligt afvägt alla de ganska invecklade omständigheter,
som i ett land der, såsom i Sverige, sockerraffinering är en gammal och ''
betydande fabriksrörelse, borde på rättvist bestämmande af skilnaden i tulltaxorna
inverka; och man har dervid icke kunnat underlåta att fästa behörigt afseende

Kong t. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2. 13

äfven på det bekanta förhållandet, att det gifves länder, hvarest sockerförädlingen
icke obetydligt gynnas genom nog hög drawback. Det har också visat sig, att
den här stadgade tullskilnaden tillåter införsel af raffineradt socker till ungefär
halfva beloppet af landets förbrukning. Vid dessa förhållanden finner sig komitén,
med hänsigt både till den betydande statsinkomst, som nu stadgade tullafgifter
lemna, och till det rättvisa afseende, som den inhemska förädlingsnäringen
förtjenar, icke kunna tillstyrka medgifvande af någon nedsättning under nu gällande
proportion i tullafgifterna å rå- och raffineradt socker.

Innan 1865 års handelstraktat med Frankrike trädde i kraft, utgjorde införseltullen
i Sverige å vin, alla slag, på fastager 14 öre pr skålp. och på buteljer
1 rdr 75 öre pr kanna. Genom nämnde traktat nedsattes dessa tullafgifter för
vin af t. o. m. 21 procents alkoholhalt till respektive 7 öre och 55 öre, och äro
dessa tullafgifter i gällande tulltaxa utförda till närmaste motsvarighet af 16
öre pr kilo och 21 öre pr liter, utgörande 22 fr. 92 cent. pr 100 kilogram och 29
fr. 17 cent. pr hektoliter — i Norge 23 fr. 6 cent. för 100 kilo och 28 fr. 47 cent.
för hektoliter, utan afseende på vinets styrka. I dessa tullsatser har från Frankrikes
sida blifvit ifrågasatt den väsentliga förändring, att afgiften skulle sättas
lika för vin på fat och på buteljer och bestämmas till allenast 10 fr. pr hektoliter,
hvilken tullsats dock enligt professor Brochs berättelse blott skulle gälla
vin af lägre än 16 % alkoholhalt, hvaremot starkare vin icke skulle hemfalla under
någon traktatsbestämmelse.

Då 21 procents alkoholhalt hos oss nu utgör gränsen för vinets af styrkan
beroende lägre eller högre tullbeskattning, angifva icke våra tulljournaler och på
dem beroende statistiska berättelser de qvantiteter vin från och med 16 till och
med 21 procents alkoholhalt, som blifvit till riket införda; och en fullkomligt exakt
beräkning af den minskning i tullinkomst, som skulle uppstå genom antagande
af Frankrikes ofvannämnda förslag, kan följaktligen icke på denna grund uppgöras,
men då genom omfattande undersökningar är utrönt, att af viner, som i handeln
allmännast förekomma, de spanska och portugisiska vinerna, äfvensom vissa slag
vin från Cette och från Messina hålla mera än 16 procent alkohol, kan efter de
olika länder, från hvilka införsel af vin egt rum, med ganska stor sannolikhet antagas,
att af de på fat införda vinerna af till och med 21 procents alkoholhalt
2/;):delar understigit och 1 ,:del öfverstigit gränsen, 16 procent, hvaremot nästan
hela införseln af vin på buteljer kan antagas hafva fallit under nyssnämnde gräns.
Med dessa antaganden skulle, efter medelimporten under åren 1877—1879, den
af Frankrike äskade tullnedsättuing vålla svenska statskassan en minskning i inkomst
åt vin på fat till belopp åt omkring 140,000 och af vin på buteljer af omkring
96,000 kronor, eller tillsammans 236,000 kronor.

O afse dt denna, i och för sig ganska betydande statsförlust möta andra mycket
afsevärda betänkligheter mot en så betydande tullnedsättning för en vara af ifrågavarande
beskaffenhet. Under det Sverige af flere skäl tid efter annan förhöjt till -

Kong!''. Majd» Nåd. Proposition, N:o 2.

verkningsafgiften ooli införselstullen å bränvin samt fråga jemväl är å bane, att
belägga öltillverkningen med särskild beskattning, måste det förekomma synnerligen
anmärkningsvärd!, om införseltullen å vin blefve ytterligare och i betydlig
mån nedsatt. Det må väl kunna sägas, att dessa olika dryckesvaror icke i någon
större omfattning ersätta hvarandra och att, derest svaga och billiga viner kunde
mera allmänt ingå i den allmänna förbrukningen äfven bland de mindre bemedlade
klasserna, sådant i visst hänseende snarare vore till gagns än till skada;
men de faktiska förhållandena och svenska folkets vanor och föreställningssätt
lemna föga grund för en sådan förutsättning. Sistlidne års Riksdag gaf ock tillkänna
ett helt annat åskådningssätt, då Riksdagen, för det fall att franska handelstraktaten
icke blefve förnyad, bestämde tullsatsen för allt vin af till och med 25
procents alkoholhalt på fastager till 30 öre pr kilo och på buteljer till 65 öre pr
liter, utgörande i förra fallet mer än 4 gånger och i det sednare mer än 9 gånger
den tullafgift, som från franska sidan nu äskas.

I betraktande af dessa förhållanden har komitén enhälligt beslutat att. afstyrka
en så beskaffad nedsättning som den af Frankrike ifrågasatta, alla dock
under antagande, att gränsen för lägre och högre tullbeskattning å vin efter dess
alkoholhalt lämpligen kunde och borde nedsättas till 16 procent.

Inom komitén hafva deremot skiljaktiga meningar yppat sig i frågan, dels
huruvida lika tullsats kunde medgifvas för vin på fat och för vin på buteljer,
dels ock om tullsatsens belopp i ena och andra hänseendet. Sålunda hafva al
de 11 ledamöter, hvilka deltogo i behandlingen af denna fråga, sex ledamöter,
nemligen Dahl, Lönegren och Boström, hvilka tillika på här förut anförda skäl
icke ville tillråda någon nedsättning i nu stadgade afgifter, samt Nils Larsson,
Wahren och Anders Person förordat bibehållandet af olika tullafgifter för vin
på fastager och för vin på buteljer, under det deremot fem ledamöter, Bennich,
Wijk, Arnberg, Oavallin och Gustaf Ericsson, varit af den mening, att om tralctaktsunderhandlingarne
skulle ådagalägga, att Frankrike oeftergifligen fordrar den
äskade likställigheten emellan tullafgifterna för vin på fat och på buteljer, en
sådan likställighet hellre borde medgifvas, än de fördelar för vårt land uppoffras,
som genom traktataftalet förutsättas kunna beredas; och detta så mycket snarare,
som den skiljaktighet i varans värde, hvilken förmenas vara kännetecknad genom
olika emballager, i sjelfva verket träffade endast en jemförelsevis ytterst obetydligdel
finare viner, under det den största delen äfven af de på buteljer införda vinerna
otvifvelaktigt utgjordes af mycket medelmåttiga qvaliteter, oftast ingalunda
dyrbarare än de, som infördes på fat och här tappades.

Komiténs sistnämnde fem ledamöter voro ock af den mening, att den tullnedsättning,
som ytterst kunde medgifvas, borde inskränkas till 15 öre pr liter
för allt vin under 16 proc. alkoholhalt, eller till obetydligt mera än 20 fr. pr
hektoliter och således omkring dubbelt det belopp, som från Frankrikes sida är
vordet äskadt.

Kongl. Maj-ts Nåd. Proposition N:o 2.

De komiténs ledamöter, hvilka åter väl ville bibehålla skiljaktiga tullsatser
för vin på fastager och på buteljer, men tillika, derest traktatens afslutande blefve
beroende af någon jemkning i nuvarande tullafgifter, icke ville motsätta sig eu
sådan jemkning, uttalade sig för medgifvande af en tullnedsättning till 15 öre
pr kilo för vin på fat och till 20 öre pr liter för vin på buteljer, hvilken mening
således torde vid sammanjemkning af rösterna inom komitén böra anses
innefatta pluralitetens förslag, genom hvars antagande en minskning i statsinkomster
af omkring 29,000 kr. kan beräknas skola uppkomma, då uppoffringen
deremot, enligt minoritetens här förut anförda mening, uppginge till omkring
63,400 kr.

Särskild P. M. upptagande jemförelse emellan tillverkningsafgiften för bränvin
och tullsatserna å vin bifogas. Betydelsen af en sådan jemförelse, uppstäld
i norska finansdepartementets ofvan omförmälda skrifvelse, torde dock vid traktatsförhandlingarne
och bestämmande af tullsatserna å vin under 16 proc. alkoholhalt
ega föga inflytande. I dessa svagare viner är det nemligen ingalunda alkoholhalten,
som betecknar varans värde och den skäliga grunden för tullbeskattningen.

För bränvin och likörer yrkas från Frankrikes sida lika tullsatser i Sverige
och Norge samt tillämpning af den i någotdera landet gällande lägre afgiften,
hvilket yrkande, hvad angår bränvin och sprit, väl lärer böra anses afse icke tullafgiften
i sin helhet, såsom beroende af de Förenade Rikenas olika afgifter på
bränvinstillverkningen, utan den surtaxe, hvarmed tullafgiften å utländskt bränvin
utöfver den inhemska tillverkningsafgiften förhöjes. Denna surtaxe bestämdes
genom 1865 års handelstraktat för Sverige till 16 fr. pr hektoliter eller 30 öre
pr kanna ren alkohol, att tillämpas endast på bränvin och sprit af vindrufvor, då
varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes direkt inkommer till Sverige;
men för Norge till 15 fr. pr hektoliter ren alkohol, motsvarande 2 skilling pr
norskt skålpund, att tillämpas på bränvin och sprit af hvad slag som helst på fat
rum och arrak likväl undantagna, då varan från Frankrike inkommer till Norge.

Huruvida den jemförelsevis obetydliga skiljaktigheten emellan surtaxen i
Sverige och Norge, föranledd af de begge ländernas olika myntsystem, för hvilka
man sökte närmast utjemnade sifferbelopp i tulltaxorna, numera i tillämpningen
gör sig gällande, derom vågar komitén icke uttala någon bestämd mening, då
olikheter såväl i begge ländernas bränvinslagstiftning som i uppställningen af deras
tulltaxor i förevarande hänseende och de vidlyftiga tabeller, som tjena till
rättesnöre för tillämpningen, ganska väsentligt försvåra en fullt exakt jemförelse.
Men med visshet torde dock kunna antagas, att, om någon skiljaktighet
verkligen förekommer, denna måste vara af så ytterst ringa betydelse, att hvarken
Frankrikes export eller de. Förenade Rikenas tullinkomst deraf taga något
nämnvärdt inflytande. Till utseendet förekommer en större skiljaktighet deri, att
Norge tillämpar surtaxen på alla slag bränvin och sprit, med undantag af rum

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

och arrak, då deremot hos oss den traktatsenliga surtaxen endast skall ega tilllämpning
på franskt drufhränvin, som direkte sjöledes hit införes. Men betydelsen
af denna skenbara olikhet blir ganska ringa, då dessa tre bränvinsslag intaga
ett så betydande rum i vår införsel, att alla andra slag infördt bränvin tillsammans
i förhållande dertill vanligen utgör en obetydlighet. Om dessa sakförhållanden
åt den förevarande frågan inrymma ytterst ringa betydelse, hvad Frankrikes
intressen angår, möta deremot för Sveriges vidkommande allvarliga betänkligheter
emot rubbning af nu beståndande förhållanden, så vida man vill vinna
svenska Riksdagens godkännande af en ny traktat. Riksdagens obenägenhet att
godkänna den nu gällande yttrade sig i synnerhet med afseende å surtaxen på
det franska drufbränvinet, och denna obenägenhet fick ett nytt bestämdt uttryck i
den af nästlidne års Riksdag för franskt drufbränvin alternativt beslutade förhöjning
af surtaxen till likhet med den för alla andra slag bränvin och sprit gällande.
Efter 3 års medelimport skulle surtaxens nedsättning till 15 öre per kanna
af 50 procents styrka å alla slag bränvin tillskynda statskassan en förlust af närmare
200,000 kronor.

Svenska och norska tulltaxornas skiljaktiga föreskrifter angående införseltullen
å lilcör består deri, att, enligt den svenska,, likör är åsatt en specifik
tull af 76 öre pr liter, motsvarande 105 fr.. 56 cent. per hektoliter, och att
bränvin tillsatt med socker eller annat ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves
origtigt å profvaren, tullbehandlas såsom likör, hvaremot i Norge likör tullbekandlas
såsom bränvin och, då den vanligen torde inkomma på buteljer eller krus,
drager en tull af 187 fr. 50 cent. pr hektoliter. Den hos oss på grund af
1865 års traktat ännu gällande tullsatsen förhöjde nästlidne års Riksdag alternativt
till 1 kr. pr liter. Yid dessa förhållanden torde den från Frankrikes
sida rörande tullafgiften å likör gjorda framställning endast afse den norska tulltaxans
bestämmelser och i intet fall böra föranleda någon nedsättning af den hos
oss gällande tullsats.

A väfnader, hand och snörmakeriarbeten af hel- och halfsiden, å hvilka tullsatserna,
rätteligen beräknade, i Sverige variera emellan 333 fr. 33 cent. och
486 fr. 11 cent. samt i Norge emellan 324 fr. 3 cent. och 481 fr. 94 cent. pr
100 kilo, har från Frankrikes sida blifvit ifrågasatt, att en och samma tullsats
måtte bestämmas och denna nedsättas med 50 procent.

Härvid måste erinras, att intill år 1865 tullafgiften å väfnader och band
af helsiden utgjorde 6 rdr, å snörmakeriarbeten af hel- och halfsiden 4 rdr,
samt å väfnader och band af halfsiden 3 rdr, allt per skålpund, och att
dessa tullafgifter genom den då afslutade handelstraktaten nedsattes, å de
förstnämnde två artiklarne till 1 rdr 50 öre och å de sistnämnde, eller väfnader
och band af halfsiden, till 1 rdr eller till icke mindre än 25 och 33*/3
procent af de förut gällande tullsatserna. Utan tvifvel medgafs denna högst betydande
tullnedsättning i strid både mot de allmänna grunder för reformer i

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition, N:o 2.

vår tullagstiftning, som eljest gjort sig gällande och. bjudit stor varsamhet vid
öfvergången från förut gällande höga afgifter, och mot svenska statskassans berättigade
kraf på en å de ifrågavarande artiklarne motsvarande skälig tullafgift,
allt med uteslutande afseende på den synnerligen stora vigt, som Frankrike fastade
vid denna fråga; men just derföre, att den sålunda gjorda eftergiften redan
gått så långt, som med rimligt skäl synes böra kunna från Frankrikes sida begäras
och med den svenska statskassans och de inhemska sidenfabrikernas billiga
anspråk kan vara förenligt, samt äfven af det vigtiga skäl, att en ytterligare gående
tullnedsättning för silkesfabrikater skulle allt för våldsamt rubba den lämpliga
och rättvisa fördelningen af tullafgifterna å de många olika slags beklädnadsämnen,
som fortfarande måste ur flera synpunkter tullbeskattas, finner sig
komitén icke kunna tillstyrka någon vidare nedsättning af de nu ifrågavarande
afgifterna; börande komitén erinra, att tullinkomsten, som dessa afgifter inbringa,
uppgår till omkring 210,000 kr. och att sistlidne års Riksdag alternativt förhöjde
tullafgifterna å väfnader och band af helsiden samt å snörmakeriarbeten
af hel- och halfsiden från deras nuvarande belopp 3 kr. 50 öre till 5 kr. pr
kilo, hvilket nogsamt ådagalägger huru föga de nu gällande vid jemförelse till
och med med Frankrikes egen tulltaxa i vissa fall låga afgifterna gillas af landets
allmänna mening.

Från Frankrikes sida har vidare, beträffande införselstullen å papperstapeter
blifvit äskadt, att denna införselstull, som antogs utgöra i Norge 18 fr. och i
Sverige 13 fr. pr 100 kilo, skulle i begge länderna göras lika och bestämmas
till 15 fr. pr 100 kilo. Förutsättningen hvad den svenska tulltaxan angår,
hvilar antagligen på ett missförstånd, uppkommet genom förvexling af tapetpapper
och papperstapeter. Å det förra motsvarar tullafgiften 13 fr. pr 100 kilo,
men utgör deremot å de senare 19 öre pr kilo, motsvarande 26 fr. 39 cent. för
100 kilo.

Äfven å denna artikel blef genom franska handelstraktaten tullafgiften högst
betydligt nedsatt, nemligen från 40 öre till 8 öre pr skålpund. Icke desto mindre
har tapettillverkningen inom landet efter denna tid både till qvantitet och
värde vunnit en högst betydande tillväxt. Qvantiteten har nemligen från år 1865,
då den utgjorde 743,008 rullar med ett värde af 300,795 rdr, år 1879 uppgått
till 2,276,722 rullar och ett värde af 633,078 kr. Och att denna tillverkning
bedrifvits med stigande fördel ådagalägger jemförelsen af tapetfabrikernas taxerade
inkomst, hvilken för 13 fabriker, som funnos år 1864, uppgick till 57,600
rdr och år 1878 för 14 fabriker utgjorde 90,100 kr. En stegrad utförsel af
papperstapeter från 15,137 skålpund år 1870 till 86,005 skålpund år 1879, synes
jemväl ådagalägga, att tapetfabrikationen, som i vårt land gynnas af rik tillgång
på billigt tapetpapper, väl kan bestå i täflan äfven med en väsentligen nedsatt
införselstull å utländska tapeter. Pluraliteten af komiténs ledamöter hafva
derföre, under förutsättning att genom något tillmötesgående af de franska an 3 -

Kongl. Majits Nåd. Proposition, N:o 2.

språken på en sådan tullnedsättning tillfälle skall beredas, att i Frankrike betinga
nedsättning bland annat i der stadgade papperstull till förmån för den svenska
högst betydande men länge under svåra konjunkturer tryckta papperstillverkningen,
funnit sig böra tillstyrka, att nedsättning af införselstullen å papperstapeter
till likhet med den i Norge gällande, eller 13 öre pr kilo, motsvarande
18 fr. pr 100 kilo, derest traktatsförhandlingarne eljest dertill föranleda, må
från svensk sida medgifvas.

Från denna mening hafva komiténs ledamöter Dahl, Lönegren, Boström och
Wahren varit skiljaktiga och ansett någon ytterligare nedsättning i den genom
nu gällande handelstraktat redan så betydligt nedsatta tullafgiften å papperstapeter
icke böra medgifvas.

Artikeln handskar, hvarå tullafgiften i franskt mynt rätteligen utgör i Sverige
333 fr. 33 cent. och i Norge 323 fr. 61 cent. pr 100 kilo, utgör jemväl
föremål för Frankrikes anspråk på ytterligare tullnedsättning nemligen till 200
fr. pr 100 kilo, oaktadt tullafgiften genom nu gällande traktat nedsättas från
3 rdr till 1 rdr skålpundet, motsvarande 2 kr. 40 öre pr kilo.

Denna artikel tillhör visserligen de varor, å hvilka sistlidne års Riksdag
alternativt bestämde förhöjd tull, nemligen här 4 kr. pr kilo och hvilka äfven
obestridligen skulle kunna draga en sålunda förhöjd tullbeskattning; men då det
lärer vara oundvikligt, att i sådana fall, der hvarken statskassan eller inhemsk
näring komma att lida något nämnvärdt afbräck, ådagalägga tillmötesgående, så
vida de beaktansvärda fördelar, som från vår sida böra genom en förnyad traktat
sökas, skola kunna uppnås, har komitön funnit sig här böra tillstyrka ett sådant
tillmötesgående. Det förekommer nemligen, att handskfabrikerna, hvilka år
1865, 11 till antalet, åstadkommo en tillverkning till värde af 103,032 rdr, år
1879 ökats till ett antal af 16 stycken med tillverkningsvärde af 470,272 kr.
och i taxerad inkomst 1864 upptogos 8 fabriker till 26,000 rdr, samt 1878,
12 stycken till 75,500 kr., således under tillämpning af den lägre tullsatsen
icke blott kunnat bestå i täflan, utan vunnit en ganska betydande utveckling.
En nedsättning i införselstullen å handskar från 2 kr. 40 öre till 2 kr pr kilo
motsvarande 277 francs pr 100 kilo, som enligt komiténs tanke kan vid traktatsunderhandlingarne
medgifvas, skulle efter o års medelimport tillskynda statsverket
den jemförelsevis ringa förlusten af 1,542 kr.

Jemväl å delar af ur, hvarå tullafgiften upgår i Sverige till 250 fr. pr
100 kilo och i Norge för urverk till 324 fr. 3 cent. och för delar af urverk till
olika belopp efter materialets beskaffenhet, yrkas från Frankrikes sida nedsättning
med 50 % i gällande tullsatserna jemte enhet emellan de begge ländernas
tulltaxor. Någon betänklighet att biträda detta förslag, hvarigenom statskassan
skulle i inkomst, efter medelimporten förlora 1,475 kr., men urmakeriet i landet
snarare gynnas än skadas, hyser icke komitén; hemställande dock, för vinnande
af en lämpligare siffra, om icke tullsatsen kunde bestämmas till 1 krona pr kilo
i stället för 90 öre, som skulle utgöra 50 % af vår nuvarande tullafgift.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

För konstgjorda blommor, å h vilka gällande tullsatsen i Sverige upgår till
1,388 fr. 89 cent. och i Norge till 500 fr. pr 100 kilo yrkar Frankrike lika och
den lägre afgiften, 3 kr. 60 öre pr kilo, i stället för den nu hos oss gällande
tullsatsen 10 kr.

Före 1865 års handelstraktat utgjorde tullafgiften i Sverige 22 rdr 50 öre
pr Ib, hvilken tullafgift genom samma traktat nedsattes till 5 rdr och vid öfvergången
till metersystemet förändrades till den här ofvannämnda med utbyte af
förtullning från netto- till bruttovigt. Sistlidne års Riksdag bestämde alternativt
en till 15 kr. förhöjd tull.

Detta jemte andra här förut anförda skäl tala väl emot någon ytterligare nedsättning
och än mera emot den betydliga eftergift, som nu ifrågasättes. Då
emellertid förevarande artikel antagligen utgör en af dem, vid hvilkas befrämjade
afsättning Frankrike fäster särskild vigt, och Sverige, å sin sida, icke lärer
höra undandraga sig att för vinnande af vigtiga fördelar göra sådana medgifvanden,
som statskassan kan tåla och som ur andra synpunkter finnas minst störande
för våra öfriga förhållanden, har komitén här likasom i fråga om tullnedsättningen
för plymer, ansett sig höra tillstyrka, att den äskade tullnedsättningen bi"
falles. Börande komitén uplysa, att statskassans heräkneliga förlust på denna
nedsättning skulle uppgå till 9,517 kr., hvartill ytterligare kommer den minskning
i tullinkomst, som blir en följd deraf, att tullafgiften å delar till konstgjorda
blommor måste, till förmån för den inhemska tillverkningen, i motsvarig mån
nedsättas, ehuru fråga derom nu icke blifvit vid traktatsunderhandlingen berörd.

Slutligen är ock från Frankrikes sida framställning gjord derom, att arbeten
af poleradt stål, hvarå tullsatsen i Sverige antogs motsvara 81 fr. pr 100 kilo,
skulle nedsättas till likhet med den i Norge gällande, som motsvarar 48 fr. pr
100 kilo. I anledning häraf torde endast behöfva uplysas, att denna framställning
grundas på en äldre tulltaxa och att ifrågavarande tullsats, enligt i Sverige
nu gällande taxa, är lika med den norska eller 35 öre pr kilo, som motsvarar
48 fr. pr 100 kilo.

Undertecknade hafva af komiténs öfriga ledamöter, som för en tid åtskilts,
blifvit bemyndigade att å komiténs vägnar justera och aflåta denna skrifvelse.

Stockholm den 29 augusti 1881.

A. G. Bennicli.

J. IV. Arnberg.

G. W. Lönegren.

F. W. Dahl.

Nils Larson.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

Bil. A.

3?. M.

beträffande jemförelse mellan tillverkningsafgiften på bränvin och

tullsatserna å vin.

Tillverkningsafgiften för 1 kanna bränvin af 50% alkoholhalt är............... l,oo kr.

Surtaxen är för bränvin af 50 % alkobolbalt:

för franskt draf bränvin.......................................................................... 0,i5 »

» annat bränvin............................................................................ 0,5o »

För absolut alkohol eller bränvin af 100 % blir altså:

Tillverkningsafgiften pr kanna .................................................................... 2,oo »

Surtaxen pr kanna:

för franskt bränvin.................................................................................. 0,30 »

» annat bränvin................................................................................ l,oo »

En hanne-procent alkohol drager således i blandning med vatten som bränvin:

i tillverkningsafgift........................................................ ........................... 0,02 »

i surtaxe:

om från Frankrike ............................................................................. 0,oos »

>> » annan ort ............................................................................ 0,oi »

Tullsatserna för bränvin från Frankrike blefve då pr kanna:

10 % ......................... 10 x 2 + 10 x 0,3 = 23,o öre.

12 % ........................... 12 x 2 + 12 x 0,3 = 27,6 »

16 % ........................... 16 x 2 + 16 x 0,3 = 36,8 >

21 % .............................. 21x2 + 21x0,3 = 48,3 »

En blandning af alkohol och vatten torde i det allra närmaste hafva samma
egentliga vigt när den förekommer som vin eller som bränvin; altså väger:

1 kanna vin från 10 % till 16 % = 2,56 kilo
1 kanna » » 22 % » 26 % = 2,55 »

hvarföre tullen på fat i förra fallet å 16,5 öre pr kilo gör......... 42,25 öre pr kanna

och i senare fallet ä 45 öre pr kilo gör..................................... I,i5 kr. » »

Bil. B.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Uppgift å införda qvantiteter af nedannämnda varor åren 1877—1879.

		1877.	1878.	1879.	Summa.	Medeltal.
Plymer .................................	Skålp.	1,384	1,573	1,285	4,242	1,414
Fjäder, spritad .......................	»	1,027	848	1,766	3,641	1,214
Fisk, inlagd ..........................	»	14,809	16,712	7,043	38,564	12,855
Socker, raffineradt .................	»	35,562,427	30,524,449	30,101,480	96,188,356	32,062,785
Yin af t. o. m. 21 % alkoholhalt: På fastager .....................	Skålp.	5,983,402	5,038,705	4,555,549	15,577,656	5,192,552
På buteljer........................	Knr.	240,641	403,721	142,287	786,649	262,216
Vill af högre alkoholhalt: På fastager.......................	Skålp.	453,678	315,721	270,172	1,039,571	346,524
På buteljer........................	Knr.	2,455	2,229	1,622	6,306	2,102
Bränvin och Sprit: På fastager: 1 Af säd, potatis etc. å 50 % ........	Knr.	84,500	88,496	52,470	225,466	75,155
» ris ...................................	»	450,634	400,329	327,401	1,178,364	392,788
» socker ................................	»	95,974	87,186	86,738	269,898	89,966
» drufvor, från Frankrike ........	))	544,296	608,500	650,392	1,803,188	601.063
»> d:o » annat land.....	»	13,891	8,857	6,411	29,159	9,720
» annan frukt .......................	»	342	1,370	716	2,428	809
På buteljer ....................	»	46,673	56,308	60,626	163,607	54,536
likör .................................	»	14,348	8,503	6,908	29,759	9,920
Yäfnader, siden: Felb och Plys..........................	Skålp.	1,948	1,324	879	4,151	1,384
Andra slag ..........................	»>	46,056	39,321	35,873	121,250	40,417
Halfsiden: Felb och Plys ......,...................	»	408	173	194	775	258
Andra slag ...........................	»	110,467	126,410	82,276	319,153	106,384
Band, siden och sammet ...........	»	12,456	9,215	4,830	26,501	8,834
Halfsiden ................................	»	8,375	6,846	5,292	20,513	6,838
Snörmakeriarbeten: Siden och halfsiden...... ............	»	13,071	13,514	14,269	40,854	13,618
Papper, tapet- ......................	»	6,682	7,312	6,744	20,738	6,913
Handskar ............................	M	14,235	7,040	5,921	27,196	9,065
Delar af 111* .............................	»	5,250	3,307	3,002	11,559	3,853
Blommor, konstgjorda.............	»	3,618	3,831	3,032	10,481	3,494
Arbeteil af poleradt stål...........	»	9,499	4,643	3,190	17,332	5,777

Kongl. 3Ia/j:ts Nåd. Proposition N:o 2.

TP. M.

Vid afslutande af nya handels- och sjöfartstraktater emellan Sverige-Norge
och Frankrike torde såsom allmän regel kunna uppställas, att dessa icke blifva
mindre gynsamma för de förenade rikena, än nu i detta afseende gällande överenskommelser
äro. I strid härmed innefattar den under den 7 maj innevarande
år i Frankrike promulgerade »Loi relative å l’étahlissement du tarif général des
douanes», vissa bestämningar, på hvilka vid nu förestående underhandlingar i
ämnet torde i Sveriges intresse höra fästas särskild uppmärksamhet.

Sålunda förekommer i den vid nämnda lag fogade »Tableau A. Tarif d’entrée»,
i fråga om metaller, under rubriken (Nio 188) »Fer en massiaux ou prismes
retenant encore des scories», ett förklarande, att till sådana smältstycken skulle
hänföras endast de, som innehålla mindre än 6 % slagg. Enahanda bestämning gäller
(se N:o 189) för »les fers bruts en barres» eller råjern i stänger eller s. k. råstänger,
som lika med smältstycken skola under angifna förutsättning bibehållas vid nu
varande tullsats af fr. 4,50, men eljest draga en tull af fr. 6 pr 100 kilogram.
Följden häraf skulle blifva, att för alla härifrån landet utförda smältstycken och
råstänger måste betalas denna högre tull, enär det icke kan vara i industriens
intresse att exportera en mindre god eller dålig vara för att vinna en minskning af
tullumgälden. Att sagda bestämning är utur praktisk synpunkt synnerligen otillfredsställande
eller till och med outförbar, torde lätteligen inses enär förhållandet
i berörda afseende med hela partier af nämnda varor näppeligen lärer kunna utredas I

sammanhang härmed torde böra anmärkas, att stål i plåtar eller bruna
varmvalsade blad af en half mm. tjocklek eller derunder, eller i plåtar eller

kallvalsade blad, klippt i hvilken form som helst (»acier en töles ou en bändes

brunes laminées å chaud etc.» samt »acier en töles ou en bändes blanches, laminées
ä froid etc.», se N":o 196) blifvit åsatt en tull af 16 fr. 50 cent. pr 100
kg. i stället för nu gällande 15 fr.

Beträffande trävaror (ouvrages en bois) stadgas, att bräder, lister eller spjälor
till golf, hyllade, spontade m. m. af furu eller löst träslag (planches et frises ou
lames de parquet, rabotées — en sapin ou bois tendre, N:o 528), hvilka enligt ännu
gällande bestämningar äro antingen tullfria eller åsätta en tull af 10 procent af
värdet, skola draga en tull af 1 fr. pr 100 kg. I fråga om ej specificerade arbeten
af trä (»autres ouvrages en bois, Nio 530») är tullafgiften satt till 7 fr.

pr 100 kg. i stället för nu stadgade 10 procent af värdet. Derest icke en betydlig
nedsättning af denna tullsats kan åstadkommas, skulle all export från Sverige
till Frankrike af s. k. byggnads- och dekorationslistverk eller, såsom det i Frankrike
benämnes, »moulures pour båtiments» antagligen vara omöjliggjord. Enligt

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

en till Kommers-Kollegium insänd framställning af ett träförädlingsaktiebolag
i Linköping, med hvilken öfverlemnats härvid fogade tablå, skulle i fråga
varande tullsats för de i samma tablå upptagna 28 profiler i medeltal uppgå till
16 :!8/ioo procent af värdet och kunna å större listverksprofiler stiga till 20 procen
och derutöfver. Vidare yttras i samma uppsats, att den nu gällande tullen 10
procent af värdet, i förening med en mängd andra afgifter och formaliteter, motverkat
importen till Frankrike, men att denna emellertid efter högst ansträngande
och dyrbara experiment tagit någon favör, hvarföre det vore högst beklagligt,
om denna stora marknad skulle komma att stängas för sagda produkter. Vore
deremot afsigten att bibehålla tullen vid det nu varande beloppet, men ändra
beräkningsgrunden från värde- till vigt-beräkning, visade den åberopade tablån,
att 4''/4 fr. pr 100 kg. motsvarade nu gällande tull af 10 procent af värdet.

Ehuru Sverige kan sägas ännu icke hafva vunnit någon marknad i Frankrike
för nötkreatur och vissa ladugårdsprodukter, vill det synas, som utförsel af
dessa artiklar härifrån landet till Frankrike skulle kunna åstadkommas lika väl
som den redan eger rum till Storbritannien och Irland, under förutsättning dock
att de i afseende derå i franska införselstariffen stadgade betydliga tullafgifter antingen
nedsattes eller än hellre alldeles upphörde. Till stöd för ett sådant antagande
torde kunna åberopas det förhållande, att under tidrymden från 1849 till
och med 1879 importen till Frankrike af nötkreatur och ladugårdsprodukter ansenligen
tillväxt, såsom exempel hvarpå må anföras några utur officiela handlingar
hemtade siffror utvisande det i francs beräknade värdet af införseln utaf

Oxar:

1849

1859

1869

1879

544,000.

9,090,000.

31.884.000.

50.346.000.

Andra nötkreatur:

1849

1859

1869

1879

4,355,000.

18.325.000.

34.140.000.

31.004.000.

Ost:

1849

1859

1869

1879

5.195.000.

9.049.000.

19.566.000.

23.644.000.

Smör, färskt:

1849

1859

841,000.

1,801,000.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

1869

1879

1849

1859

1869

1879

Smör, salt:

11.876.000.

14.956.000.

1,202,000.

2.586.000.
250,000.

1.924.000.

fr. pr 100 kg.

Första afdelningen af den nu i fråga varande införselstariffen innefattard-ullsatserna
å lefvande djur, och, hvad särskildt angår ladugårdsprodukter, torde höra
framhållas förhöjningarne å

ost af mjuk beskaffenhet (fromages de pate

molle) ....................................................... från 3 till

af hård beskaffenhet (fromages de pate dure) » 4 »

smör, färskt eller smält, som nu är fritt

(beurre frais et fondu).....................................

saltadt (beurre salé) .......................... ........ » 2,50

(se N:is 35 och 36, tariffen.)

Å hartser och andra kådhaltiga ämnen, hvartill tjära hänföres, (résines indigénes
et autres produits résineux, Nio 105), som ännu kunna tullfritt införas, är

satt en tull af 2 fr. pr 100 kg. och åtskilliga andra artiklar, som äro föremål

för en betydligare tillverkning i Sverige, skola, enligt den nya tariffen, underkastas
förhöjda tullumgälder, såsom synes af följande jemförelse emellan äunu
gällande och uti nyss nämnda tariff upptagna tullsatser, nämligen:

Öl (biére, N:o 310) .............................................. pr hektoliter fr.

Distillerade drycker, alkohol och bränvin (bois sons

distillées, alcools etc., N:o 313)........... » » »

Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pres sadt

(papier dit de fantaisie colorié etc.) ... » kilogram »

Alla andra slag (autre detoutes sortes, N:o 409) » » »

Papp (carton en feuilles, N:o 410) ................. » »■ »

Å tändstickor af trä (allumettes en bois N:o 573) som nu drager en tull af

5 procent af värdet är tullen bestämd till 12 francs pr 100 kg.

Slutligen torde uppmärksamheten höra fästas derå, att pappersmassa, som
numera är en ganska betydande exportartikel till Frankrike, visserligen vill synas,
hädanefter som hittills, kunna till Frankrike införas tullfritt, enär icke någon
förändring egt rum i den rubrik (drilles, N:o 155) som äfven omfattar lumpor,
gammalt tågvirke och dylikt, hvarunder denna vara införes; men då införseln
under denna rubrik är beroende af en förklaring rörande tullbehandlingen af

5,75

7,75.

30.

25.

11.

2 5

Kontjl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

papp (carton en feuilles, N:o 410) voi’e det af synnerlig vigt, att den äfven i den
nya tariffen stadgade tullfriheten vunne en otvetydig bekräftelse derigenom, att
artikeln såsom tullfri upptoges under sin rätta benämning, påte de bois.

Såsom i början af denna uppsats blifvit antydt äro här angifna de artiklar, å
hvilka i strid med den svenska industriens intresse de i den nya franska införselstariffen
förekommande tullsatser blifvit satta högre, än de enligt ännu gällande
överenskommelser eller eljest äro bestämda. Om äfven vid förestående underhandlingar
i detta vigtiga ämne, en utjemning af dessa skiljaktigheter eller lindring
i berörda tariff-förhöjningar må antagas kunna i främsta rummet med hopp
om framgång påyrkas, torde dock här såsom önskningsmål böra framhållas, dels
att nedsättning af de nu i berörda hänseende gällande afgifter måtte ega rum,
dels ock att äfven i fråga om andra för Sveriges exportrörelse afsevärda artiklar
måtte beredas all möjlig lindring i tullumgälderna uti Frankrike, hvilket företrädesvis
gäller vissa, här ofvan icke särskildt omförmälda jern- och trävaror och
bland de förstnämnda i all synnerhet stångjern.

Stockholm den 12 september 1881.

Efter öfverläggning i Kongl. Kommers-Kollegium:

G. Fr. Wcrrn.

J. Sjöberg.

Den Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 8de September 1881, som ved
Kongelig Resolution af Fide s. M. naadigst er bifaldt.

Chefen for Departementet for det In dre, Statsraad Yogt, har underdanigst
föredraget Folgende:

I underdanigst Föredrag af 24de Juni d. A., hvortil man tillader sig åt
henvise, udtalte dette Departement, åt man for Norges Vedkommende fandt al
Grund til åt anbefale, åt der overensstemmende med den franske Regjerings Förslag
aabnes Underhandlinger om Afsluttelse af en ny Handels- og Skibsfartstraktat
med Frankrige.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Under samme Dato indgik man med Föredrag om, åt Professor Dr O. J.
Broch maatte for Norges Yedkommende blive beskikket til åt bistaa Deres Majestsets
Minister i Paris under Forhandlinger om ny Traktat.

Efteråt Gjenpart af det forstnsevnte Föredrag under 29de Juni nsestefter yar
befälet tilstillet Mininisteren for de udenrigske Anliggender, modtog man fra
denne i Skrivelse af lite Juli d. A. Meddelelse om, åt det i sammensat Statsraad
den Iste s. M. naadigst var bestemt, åt den franske Regjerings Indbydelse
til i Paris åt aabne Underhandlinger om Afslutning af en ny Handelstraktat
niellera de forenede Riger og Frankrige skulde modtages, hvorhos Deres Majestsets
Minister hos den franske Republik, Hans Exellence Sibbern, var bleven beskikket
til de forenede Rigers Befuldmsegtigede ved disse Underhandlinger.

Endvidere var det naadigst bestemt, åt der til Bistånd for Ministeren ved
Underhandlingerne snarest muligt. skulde i ethvert af Rigernes Statsraad udsees
en svensk og en norsk Kommissser, samt åt Ministeren for de udenrigske Anliggender
skulde vsere bemyndiget til, i Paavente af, åt fuldstsendig Instruktion
maatte kunne blive udfserdiget for de forenede Rigers Ombud, åt meddele Hovedtrsekkene
af de Punkter, der ved Underhandlingerne burde fremholdes fra svensk
og norsk Side.

Med Hensyn til hvad der passerede ved Sägens Behandling i det nsevnte
sammensatte Statsraad, tillader man sig åt henvise til vedlagte Afskrift af den
sammesteds forte Protokol, som senere er bleven Departementet tilstillet.

I et under samme Dato afholdt norsk Statsraad blev derhos den ovennsevnte
Indstilling om Professor Brochs Beskikkelse til norsk Kommissser
naadigst bifaldt.

I Skrivelse til Departementet af 12te Juli sidst! meddelte derpaa Ministeren
for de udenrigske Anliggender, åt de af ham opstillede Hovedtrsek vedkommende
de forenede Rigers Krav, som han var bleven bemyndiget til forelobig åt meddele
de Befuldmsegtigede, er folgende:

1. Åt der tilforsikres de forenede Rigers Sofart de Fordele, som den for
Tiden paa Q-rund af Traktat eller fransk Lovgivning nyder;

2. Begjsering om Toldnedssettelse ved Indforsel til Frankrige for et begrsendset
Antal svenske og norske Produkter, saasom Trsevarer, Fisk, Jern, samt
Forlangende om, åt de franske Produkter og Tilvirkninger, med Hensyn til hvilke
det bliver Sporgsmaal om, åt de forenede Riger skulle binde deres Toldlovgivning,
ligeledes begrsendses til et Faatal af de mest betydelige;

3. Begjsering om Ophaevelse eller ialfald om Nedssettelse af den Tillsegsafgift,
som ved indirekte Indforsel til Frankrige ifolge den nye almindelige Tarif
kan ramme svenske og norske Produkter;

4. I alt, som vedkommer Handel og Sofart, gjensidig Garanti for åt behandles
som den mest begunstige fremmede Nation, forsaavidt ikke lige Behandling
med egne Undersaatter kan bevilges;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

5. Fordring paa, åt Traktatens Gyldighed gjores afhängig af de respektive
Nationalrepresentationers Bifald, saa åt Ratifikation ikke tilsiges, forend saadant
Bifald er bleven givet.

Ministeren har i samme Skrivelse tillige anfört, åt det er klart, åt disse almindelige
Paastande ville ved specielle Instruktioner baade kunne naermere bestemmes
og, om nodvendigt, forandres, og sserlig gjselder dette om det under No.
2 opforte Punkt. Hvis nemlig betydelige Nedssettelser i Tolden paa Trsevarer
i Frankrige kun skulde vane åt opnaa, mod åt de forenede Rigers Toldlovgivning
bindes med Hensyn til et större Antal Artikler, kunde det värre Gjenstand
för Overveielse, om ikke nogen Indrommelse i denne Henseende burde ske. I Förbindelse
hermed bemaerkede Ministeren, åt saalsenge den franske Regjering ikke
engang har antydet sine Fordringer og Tilbud, er det selvfolgelig umuligt åt
opgjore noget Förslag til Instruktion for de forenede Rigers Befuldmegtigede,
hvorfor han har anmodet Minister Sibbern om snarest muligt åt soge Oplysning
om den franske Regjerings Hensigter.

Efteråt man havde tilstillet Finants-Departementet Gjenpart af denne Skrivelse,
har naevnte Departement i Skrivelse af 19de Juli udtalt, åt det for sit
Vedkommende Intet har åt erindre ved de ovennsevnte af Udenrigsministeren opstillede
Hovedpunkter i de Fordringer, som fra de forenede Rigers Side antages
forelobig åt burde opstilles under de paagaaende Traktatunderhandlinger. Det er
imidlertid, anforer Finants-Departementet videre, i Udenrigsministerens Skrivelse
tilige bemserket, åt saalsenge den franske Regjering ikke engang har antydet sine
Fordringer og Tilbud, er det naturligvis umuligt åt opgjore noget Förslag til
Instruktion for de forenede Rigers Befuldmaegtigede, og Finants-Departementet
som selvfolgelig heri maa vaere ganske enig, Under derför ogsaa i det Vsesentlige
for Tiden åt maatte indskrsenke sig til åt henvise til sine tidligere Udtalelser,
navnlig dets Skrivelse af 18de Februar d. A., (trykt i Sth. Prp. No. 51, 1881,
Pag. 28 fl.) og den deri omhandlede Tarifindstilling fra den Kongelige Toldkommission
af 1879, der har anbefalet Forhoielse af visse i den nugjseldende
Traktat stipulerede Maximumstoldsatser (Sth. Prp. No. 5, 1881, Pag. 294, Alternativ
B). Herved maa dog erindres, som allerede bemserket i Finants-Departementets
sidstnsevnte Skrivelse (Sth. Prp. No. 51, Pag. 30), åt Kommissionen
udelukkende har havt Hensynet til den indenlandske Industri for 0ie og saaledes
ikke har fundet Anledning til åt tage under Overveielse, hvorvidt det af financielle
Hensyn maatte anses onskeligt åt forhoie visse Traktatsatser, der ere uden
Betydning for den indenlandske Industri, i hvilken Henseende navnlig framhsevedes
Silkevarer og Vin (1. c. Pag. 31), hvilken sidste Artikel derhos senere er
specielt omhandlet i Departementets Skrivelse til dette Departement af 2den
Juli d. A. I den ovenomhandlede Kommissions-Indstilling (Aftrykket pag. LVU)
er fremholdt, åt Kommissionen »selvfolgelig laegger Vsegt paa, åt de foreslaaede
Toldforhoielser under Forhandlingerne med Frankrige om en ny og forandret

Kanyl. Majds Nåd. Proposition N;o 2.

Traktat fastholdes saa långt som rimligt og altsaa ikke opgives, medmindre andre
og större eller tilsvarende Fordele derved kunne opnaaes.»

Finants-Departementet anforer videre, åt den nsermere Besvarelse af Sporgsmaalet
om, hvilke Indrommelser der fra morsk Side kan tilstaaes, og overhovedet
i hvilket Omfång det kan ansees tilraadeligt åt binde Toldbeskatningsmyndigheden
för en lsengere Fremtid, liovedsagelig maa bero paa, hvilke Fordele
derved vilde kunne opnaaes, eller hvilke Ulemper derved vilde kunne undgaaes,
og det vil saaledes ogsaa vsere af vsesentlig Interesse saavidt muligt åt faa bragt
paa det Rene Yilkaarene .för vor Handel og Skibsfart paa Frankrig i Tilfselde
af, åt ingen Traktat maatte komme istand.

Med Hensyn til den af Finants-Departementet paaberaabte Skrivelse til
dette Departement af 2den Juli d. A. angaaende Vintolden, skal man tilläde sig
åt henvise til sit underdanigste Föredrag af 5te naestefter, hvori den nsevnte Skrivelse
er indtaget, og hvoraf Gjenpart ved Kongelig Resolution af 25de Juli naadigst
blev befälet tilstillet Ministeren for de udenrigske Anliggender.

Af den ovenomhandlede Skrivelse fra Finants-Departementet af 19de Juli
tilstillede man Ministeren for de udenrigske -Anliggender under 21de Juli en
Gjenpart, idet man derhos i Skrivelse til Ministeren af 29de Juli anforte, åt man
under Yanskeligheden af, paa Sägens nuvserende Ståndpunkt åt kunne opgjore
noget nsermere Förslag til Instruktion for de forenede Rigers Befuldmsegtigede ved
Underhandlingerne med Frankrige, dog havde troet åt burde soge yderligere
Oplysninger betrseffende de for Norges Yedkommende vigtigere Exportartikler Fisk
og Traelast, og navnlig om, hvilken Told er den hoieste, der ved Indforsel til
Frankrig kan paalsegges Klipfisk, Torfisk og hovlet Last, naar Udforsel af disse
Artikler herfra skal vsere lonnende. I Förbindelse hermed oplyste man, åt man
havde anmodet Konsul Christiansen i Laurvig, der var Medlem af den i 1875
nedsatte Konsulkomite samt af en i 1879 nedsat Kongelig Kommission til Revision
af Tariffen for Indforselstolden om åt ville vsere tilstede i Paris under Underhandlingerne
til Bistånd for Professor Broch, hvortil Hr. Christiansen havde
erklseret sig villig. Med Hensyn til det i Ministerens ovenoiterede Skrivelse af
12te Juli Anforte om Meddelelse af sserskilte Forskrifter for Professor Broch
oplyste man under Henvisning til det for Bemserkede, åt dertil ikke havde vseret
Anledning, men åt man forelobig havde tilstillet Professor Broch Gjenpart af
Finants-Departementets ovennsevnte Skrivelse om Tolden paa Vin.

Under 2den August d. A. har dette Departement tilstillet Finants-Departementet
en Skrivelse, hvori man erklasrede sig enig i, åt det vanskelig lod sig
gjore, for Tiden åt opgjore noget nsermere Förslag til Instruktion for de forenede
Rigers Befuldmsegtigede ved Underhandlingerne. Med Hensyn til den af FinantsDepartementet
i Skrivelse af 19de Juli begjserte Meddelelse angaaende Vilkaarene
for vor Handel og Skibsfart paa Frankrige i Tilfeelde af, åt ingen Traktat
maatte komme istand, henviste man til, hvad der i Departementets Föredrag af

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

7de Marts 1881 om Virkningerne af den franske Traktat (Sth. Prp. No. 51, 1881)
var anfört saavel om Traktatens Betydning for vor Skibsfart som om de i
Frankrige foreslaaede Forhoielser af Tolden paa to af vore vigtigere Udforselsartikler,
T or fisk og hovlet Last, med Tilfoiende, åt disse Forhoielser ere vedtagne
i den nu ved Lov fastsatte nye franske tarif general. For Skibsfartens Vedkommende
gjorde man särskilt opmserksom paa, åt den nye franske Praemielov,
hvis Ophsevelse eller Förändring man vel neppe ved Traktatsforhandlinger vilde
kunne vente åt opnaa, maa antages i ethvert Tilfaelde åt ville faa Indflydelse til
åt formindske denne Fart i udeneuropeiske Farvande, men åt denne Lov imidlertid
ikke gjmlder den saakaldte grand cabotage, hvortil horer den for os vigtige
Skibsfart pa Frankrige fra Norge, Sverige samt finske, russiske og tydske Havne
ved 0stersoen. I denne Fart udgjorde de i 1875 optjente Bruttofragter for Fartoier
ankomne fra Frankrige til de nsevnte Havne Kr. 488,800 og for Fartoier afgaaede
fra de naevnte Havne til Frankrige Kr. 6,105,200, medens i samme Aar de ved vor
Skibsfart ialt optjente Bruttofragter udgjorde Kr. 90,538,400, og Bruttofragterne
for samtlige til Frankrige kommende Fartoier Kr. 10,314,400. I Förbindelse hermed
bragte man, under Henvisning til en i det omtalte Föredrag Pag. 8—40 indtagen
Skrivelse fra de forenede Rigers Generalkonsul i Havre af 7de September
1880, i Erindring, åt endel Skibsafgifter, saasom Lodsagift og Maeglerkurtage, i
Frankrige för Traktaten paalagdes vore Fartoier med et differentielt Paalseg af
50 pCt., hvilket Paalasg i Mangel af Traktat antages sandsynligvis atter åt ville
falde norske Fartoier tillåst. Dette Paalmg vilde efter en Departementet underhaanden
tilkommen Opgave udgjore for et fra Amerika til Havre med Stykgods
kommende Fartoi omtrent 20 pCt. af de samlede Skibsafgifter.

Som bemasrket i Departementets ovenfor gjengivne Skrivelse til Udenrigsministeren
af 29de Juli sidstleden liar man sogt nsermere Oplysninger til Bedommelse
af de franske Toldsatsers Indflydelse paa vor Import til Frankrig af Trmlast
og Fisk. Angaaende Fisketolden har man fra Borskomiteen i Bergen modtaget en
Skrivelse af 5te August d. A., hvori udtales, åt i den af de franske Kammere vedtagne
nye Toldtarif ere flere Toldsatser hoiere end hvad der ifolge den bestaaende
Handelstraktat mellem de forenede. Rigel’ og Frankrige for Tiden er gjaildende
for vore Indforselsartikler til sidstnsevnte Land. Da der under de forestaaende
Underhandlinger med Frankrige om ny Handelstraktat antagelig föreligger ialfald
Sporgsmaal om mulig Begunstigelse af vore Fiskevarer, har Borskomiteen anseet
det nyttigt åt erholde Sagkyndiges Udtalelser i denne Anledning og har derför
indbudt flere af Byens Handlende, som specielt ere intresserede i Fiskehandelen,
til åt taede sammen med Komiteen for i Failleskab åt overveie Sägen.
Om Resultatet ai disse Overveielser har Komiteen meddelt Folgende:

»Efter den bestaaende Handelstraktat har af de norske Fiskeprodukter Ja
morue, hvormed man i Frankrige forstaar alle Gadusarter, Torsk, Sei, Lsenger,
Brosmer, Hyser, der ere tilberedte med Salt, altsaa Raafisk (morue verte). Klip -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

fisk (morue merluche) og lagesaltet Fisk (cabliau laberdori) vseret belagt med en
Told af 48 Francs pr 100 Kilogram. Derimod tillod den sidste Traktat Indforsel
af Stekfisk til 10 Francs pr 100 Kilogram. Medens altsaa Klipfisk ifolge den
bestaaende Traktat fortoldes med 48 Francs og Stekfisk med 10 Francs pr 100
Kilogram, er Indforselstolden i den nye Toldtarif opfort med 48 Francs saavel
for Klipfisk som for Stekfisk.

En Told af 48 Francs for disse Fiskesorter er ensbetydende med et Indforselsforbud.
Artikelen Klipfisk, som hidtil har vseret belagt med denne Toldsats,
har heller aldrig fra Korge kunnet indfores i Frankrig. Kaar Frankrig ved
den sidste Traktat tillod Indforsel af Stekfisk til en Told af 10 Francs, har dette
vseret uden synderlig Interesse for Korge. Korges Export af Stekfisk til Frankrig
udgjor neppe stort over et halvt Snes Tusinde Yoger om Aaret. Sägen er
den, åt Frankrigs Forbrug af denne Artikel forholdsvis er ubetydelig. Det er
vsosentligst Sydfrankrig og de nyerhvervede italienske Provinser, der forbruge
endel Stokfisk. Meget af det importerede Kvantum antages atter åt reexporteres
(kfr. Herr Gaudins Rapport til det franske Deputeretkammer — Journal officiel af
Ote Januar 1880).

Under disse Omstsendigheder er det förklarligt, åt Frankrig ved den sidste
Traktat har tilladt Indförse] af Stokfisk til 10 Francs, da saadant kunde ske
uden synderlig Opofrelse fra dets Side. Forbruget er, som allerede sagt, hoist
ubetydeligt, og Stokfisk kan ikke til virkes i Frankrig eller dets Kolonier; den
konkurrerer- altsaa ikke med noget franskt Produkt. For det Kvantums Vedkommende,
som atter reexporteres, er Tolden naturligvis uden Betydning, da det kan
tages paa Transit. Kaar Kammeret i den ny Tarif har forhoiet Tolden til 48
Francs, er der derför Sandsynlighed for, åt der ikke vil blive gjort Modstand
imod åt nedssette den til 10 Francs, og Sägen har heller ikke den Betydning
for os, åt Korge efter Komiteens Opfatning bor gjore noget synderligt Offer for
åt opnaa saadan Kedssettelse.

Med Hensyn til Klipfisk stiller Sägen sig anderledes; det synes utvivlsomt,
åt Frankrig vil blive et fordelagtigt Marked for denne Artikel, om Indforselstolden
sammesteds blev reguleret saaledes, åt Varen kunde indfores dertil. Da
Frankrig som Folge af de enorme Toldsatser har vseret lukket for den norske
Klipfiskhandel, har det vseret uden Interesse for vor Handelstand åt folge Priserne
sammesteds; det har derför heller ikke vseret Komiteen muligt åt kunne
komme til Kundskab om, hvorledes Priserne paa Klipfisk for Tiden noteres i de
forskjellige franske Havne. Prisen paa Klipfisk staar for Oieblikket her i Landet
ualmindelig hoit, og Varen vilde for Tiden koste omtrent Francs 65 pr 100
Kilogram fragtfrit leveret i en Havn paa Frankriges Vestkyst inklusive Assurance.
Efter hvad der imidlertid er bleven Komiteen meddelt, maatte Indforselstolden
af Klipfisk nedssettes til 10 Francs, om det under almindelige Fohold
skulde lonne sig åt indfore Klipfisk til Frankrig. Hvad der her gjselder Klipfisk

Komjl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

kan ogsaa, om end i mindre Grad, anvendes paa Raafisk (mome verte), dog saaledes,
åt Tolden paa Grund af sidstnsevnte Yares större Vsegt og ringere Yierdi
maatte faa en hertilsvarende yderligere Nedsaettelse.

Tran kjober Frankrig fra Norge, naar Konjunkturerne tillader det, og den
er som en matiérc premiére, der benyttes i Industrien, ikke belagt med bni Told;
det samme gjeelder for Rogn. Af Sild har Frankrig af og til taget nogle Ladninger
fra Norge, men ifjor ogsaa exporteret Sild til Norge. Tolden er som for
Torfisken 10 Francs pr 100 Kilogram; men da den regnes af Bruttovsegten, bliver
den 15 a 16 Francs pr Tonde, som kun indeholder ca. 100 Kilogram Netto. Kunde
man slippe åt betale Told af Foustaget, Lagen og Saltet, vilde meget vsere vundet
og kanske vilde dette ikke vsere vanskeligt åt bringe istand.

Med Hensyn til Toldsatserne for de ovrige Fiskevarer, Under Borskomiteen
Intet åt bemaerke.»

For Trselasttoldens Yedkommende har man fra en sagkyndig Man erhvervet
en Udtalelse, hvoraf hidssettes .Folgende:

»Den i den franske tarif general fastsatte Told for hovlede Bord er Franc
1 pr 100 Kilo. Regnes 1 Petersburg Standard (165 engelske Kubikfod eller
temmelig nser 1 norsk Kommercelsest) af hovlede Bord åt veie 2700 Kilogram
(hvilket formenes åt vaere den mindste Yscgt, som gjennemsnitlig kan regnes),
bliver Tolden herfor Francs 27. Omkostningerne ved Hovling af et saadant
Parti variere efter Lastens Dimensioner, idet tyndere og smalere Bord, hvoraf
der gaar forholdsvis flere lobende Fod paa 1 Ptb. Standard, ere kostbarere åt
hovle end tykkere og bredere Bord. Det rette Gjennemsnit antages imidlertid åt
traeffes ved åt anssette Hovlingsomkostninger for den Last, som almindeligvis
skibes til Frankrig, til Francs 20 pr Ptb. Stånd. Tndforselstolden, som saaledes
utgjor 135 Procent af Arbeidet ved Hovlingen, er selvfolgeligen fuldstaendig prohibitiv.

Yaerdien af hovlet Last varierer efter Konjunkturerne; ansaettes den i Gjennemsnit
for iaar til Francs 140 frit ombord i Norge og til Francs 180 frit ombord
i Frankrig pr Ptb. Standard, udgjor Tolden lienholdsvis 19 pCt. og ca. 15
pCt. af Lastens Vaerdi. Vilde man i Frankrig beskytte Arbeidet ved Hovlingen
med 10 pCt., skulde Tolden efter Förän,staaende blive 10 pCt. af Francs 20
= 2 Francs pr Ptb. Standard, som divideret med 2700, svarer til ca. Francs 0,08
pr 100 Kilo.

Paa Grund af de aeldre Toldforholde i Frankrige, idet de tykkere Sorter
Last, specielt 3 " X 9", for Traktaten bleve indforte under en långt billigere
Told end tyndere Sorter, har der i Aarenes Lob i Frankrige uddanuet sig Koutumer
forskjellige fra andre Ländes. De fleste Gulvbord, isser i det nordlige
Frankrige, fremstilles endnu af saadanne 3" X 9" Planker paa den Maade, åt 3 X 9
Toms fa de franske Hovlerier kloves till 3 Stykker 1" X 9”. Disse Bord kloves
derpaa til 1 " X 4 lj2", hvilke hovles til Gulvbord, som i Gulv, naar Fjte -

Koncjl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 2.

dren ved Ploiningen fraregnes, daekke netop 10 Centimetres. Paa denne Maade
er det i Frankrige bleven Koutume åt anvende smalere (lulvbord end i de andre
Lande, f. Ex. i England, livor i Regelen kun 6 " og 7" anvendes. Efter som

Dimensionerne paa Tommeret efterhaanden ere gaaede ned i Norge, falder
der mere og mere af de smalere Bord, som ikke ere afssettelige til andre Lande,
isser siden Tydskland blev lukket for Hovlebord, og beri ligger det, åt Hovlerierne
i Norge som en af de vigtigste Industrigrene i Landet vilde lide et ubodeligt
Knsek, om ogsaa Frankrige blev lukket for norske Hovlebord. Yed åt have
Afssetning for de brede Bord vsesentligen til England og for de samtidigen faldende
smalere Bord vsesentligen til Frankrige have de norske Hovlerier kunnet
udnytte Materialet paa en saadan Maade, åt de have kunnet betale Skoveierne
for deres Tömmer betydeligen hoiere Priser end ellers vilde have vseret Tilfseldet.
Det meste Tömmer skjteres til 2 Stykker Battens 2 1 ., og 3 Tom tykke og
af de mindste Stokke tildels 2 Tom tykke. En vaesentlig Faktor for åt udnytte
Materialet har det vseret åt skjsere disse Battens temmelig vankantede paa den
ydre Side. Naar nu disse vankantede Battens paa 6 i/., og 7 Toms Bredde kloves
til 2 eller 3 Stykker tyndere Bord til Hovling, maa det sidste paa den ydre
Side faldende vankantede Bord nedssettes i Bredden og bliver saaledes et smalere
Hovlebord, som kun passer for Frankrige. Bredden varierer da i Regelen
mellem 9 og 14 Centimetres. Det er sukcessive lykkedes åt faa Franskmsendene
til åt benytte indtil 14 Cm. Bredde (hovlede af 6 Toms), men icke bredere Bord.
Bliver Frankrige stsengt for norsk Hovlelast og man saaledes ikke kan faa solgt
de faldende smalere Bord, vil dette have til Folge, åt man heller ikke kan hovle
de i en Battens faldende förste bredere Bord for England. Lukkes altsaa Frankrige
for de smale Hovlebord, bliver Folgen deraf en betydelig Indskrsenkning
ogsaa i Hovlingen for andre Lande, specielt for England, og en dermed i Förbindelse
staaende betydelig Reduktion i Tommerpriserne. Man maa derför ikke bedonime
Yigtigheden for de norske Hovlerier af Udforselen af franske Hovlebord
ene og alene efter det Kvantum, som ifolge de statistiske Tabeller for Udforselen
er gaaet til Frankrige, men Sägen har en långt större Raekkevidde. Heller ikke
maa det lades ud af Betragtning, åt store Partier franske Hovlebord ere indforte
til Nordfrankrige gjennem Belgien, hvilken Import uanseet Indforselstolden fuldstsendigen
stoppes ved den foreslaaede surtaxe d''origine å Franc 1 pr. 100 Kilo.

Åt besvare Sporgsmaalet om, hvilken hoieste Toldsats der ved Införsel til
Frankrige kan paalsegges Hovlebord, naar saadan Indforsel kan lonne sig, er vanskeligt.
Åt betale Francs 27 i Told for et Arbeide, som koster Francs 20, er
selvfolgeligen en Umulighed. Kunde Tolden reduceres til en Fjerdepart Francs

0.25 eller til en Halvpart 0.50, vilde man paa et Arbeide af Francs 20 faa åt svare
henholdsvis Francs 6.75 eller 13.50 og saaledes for sit Arbeide faa godtgjort
Differencen henholdsvis Francs 13.25 eller 6.50 eller omkring 2/3 Part eller 1/3
Part. Vistnok vil Ingen i Lsengden kunne staa sig paa åt udfoTe Arbeider mod

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 33

derför åt faa. godtgjort kun en Bråkdel af hvad det koster ham, men det antages
dog åt, forsaavidt bedre Resultat ikke kan opnaaes, mindre Partier Hovlebord
ville blive indforte i Frankrige, om Tolden reduceres till det Halve, men vel åt
mterke, dette ene og alene paa Grund af de sseregne Forkolde ved under Hovlingen
til andre Lande faldende smalere franske Bord, hvorfor andetsteds ingen
Anvendelse haves. Åt under disse Omstaendigheder en betydelig Indskraenkning
i Skibningen til Frankrige af Hevlebord vil finde Sted er en Selvfolge. Afsaetningen
til Frankrige af Hevlebord var nu kommen i god Gång; Kvantumet i
Aar vil vise sig större end de foregaaende Aar, og efterhaanden vilde Franskmsendene
have vsennet sig til ogsaa åt bruge noget bredere Dimensioner, saa åt
man kunde forudse en stadig stigende Export til Frankrige af Hevlebord, dersom
Toldfriheden var vedbleven. Med Hensyn til de Oplysninger, som ere fremkomne
fra Generalkonsulen i Havre i Skrivelser af 13de og Dde Mai d. A. (Storth.
Dokument Ko. 90 for 1881) om den nye Tarifs Satser for ouvrages en lois bemaerkes,
ved Exempel 1, åt ved Forsendelse af tykkere Dåre, 45 Millimeter, vil
Tolden vise sig endnu boiere, nemlig 140 pCt. Forlioielse paa den ffildre Told,
som var 10 pCt. af Vserdien. Den nye Toldsats er uden Tvivl fuldstmndigen
prohibitiv. Åt Frankrig ikke paa samme Maade som Tydskland bliver lukket for
de norske Hovlerier, er et Livssporgsmaal for disse.»

En anden Udtalelse fra en Sagkyndig, med hvilken Departementet er blevet
gjordt bekjendt, indeholder, åt allerede en mindre Told paa 5 a 10 pCt. paa
Hovlelast vilde, idetmindste paa de större Steder, standse al Indforsel til Frankrig.
I samme Udtalelse henledes Opmferksomheden paa Vigtigheden af åt soge
opnaaet Toldfrihed eller ialfald en lav Toldsats paa Kassebord (planches eller
planchettes n caisses), der efter den nye franske tarif general enten maa komme
ind under boites de bois Hane å Francs 2 pr 100 Kilo eller autres ouvrages en
bois Francs 7 pr 100 Kilo, hvilke Satser begge anfores åt vsere prohibitive. Der
anfores herom, åt der ved et Hovleri falder meget Affald, og en stor DelafFortjenesten
afhmnger af, åt dette kan anvendes fordelagtigt til Stav og Ivasser, samt
åt der anvendes meget mere Arbeidskrsefter til Fabrikationen af smaa Kasser
end af hovlede Bord, og åt en stor Del af Salgsvserdien bliver i Landet i Form
af Arbeidslon. I

I Skrivelse til dette Departement af 8de August d. A. har Udenrigsdepartementet
meddelt, åt ved et Mode, som faudt Sted i Paris den lste s. M. mellem
de forenede Rigers BefuldmEegtige og Kommissserer samt den franske Regjerings
Reprsesentanter ved Forhandlingerne om eu ny Handels- og Sofartstraktat fremsattes
af Direktor i det franske Agerbrugs- og Handelsministerium, Marie, de

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Fordringer, der opstilles fra fransk Side med Hensyn til Nedssettelse i Toldafgifterne
ved Indforsel af franske Produkter og Tilvirkninger til Sverige og Norge.
Da Frankrige har udtrykt et almindeligt 0nske om, åt der saavidt muligt tilveiebringes
Ensartethed i den svenske og den norske Toldtarifs Satser, og derhos for
de Artiklers Yedkommende, for hvilke Frankrige fordrer Nedsaättelse i vore Toldsatser
har begjaert, åt de nye Satser i Sverige og Norge fastsaettes med de samme
Belob, henstiller Udenrigsdepartementet, hvorvidt ikke det norske Finantsdepartement
skulde finde Grund til åt saette sig i direkte Förbindelse med Chefen for
det svenske Finansdepartement. Udenrigsdepartementet har derom tilskrevet
Cheferne for begge Finantsdepartementer. Sluttelig anholder Udenrigsdepartementet
om åt maatte blive sat istand til åt meddele Deres Majestets Minister i Paris
nodvendige Instruktioner saavel med Hensyn til Frankriges Fordringer som de
hidtil kun i sine Hovedtrsek antydede Fordringer fra vor Side, idet derhos paapeges
Vigtigheden af, åt Underhandlingerne maa kunne gjenoptages snarest muligt
og i ethvert Fald ikke senere end omkring 15de September forstkommende.

I Anledning af Forhandlingerne i det nsevnte Mode af lste August har
Departementet henvendt sig til Finansdepartementet i Skrivelser af Bde, 16de og
18de August samt udbedet Finantsdepartementets Udtalelse i Sägen. Man har
derefter modtaget denne, dateret 3die September, af folgende Indliold:

»Under 18de f. M. har det serede Departement hertil oversendt Gjenpart af
en Skrivelse af 8de nsestfor fra Hans Excellence Udenrigsministeren, som i Anledning
af de nu aahnede Underhandlinger om en ny Handels-Traktat med
Frankrige heder sig sat istand til åt meddele Hans Majestets Minister i Paris
fornodne Instruktioner saavel med Hensyn til Frankriges nu fremsatte Fordringer
som ogsaa forsaavidt angaar de hidtil blot i sine Hovedtrsek antydede Fordringer
fra vor Side, hvorhos det serede Departement har udbedet sig dette Departements
Udtalelse i Sägen.

I denne Anledning skal Departementet, under Henvisning til hvad man
derom har udtalt i Skrivelse till det serede Departement af 19de Juli sidstleden,
tilläde sig åt bemserke, åt Sporgsmaalet om og, i Tilfselde, i hvilken Udstrsekning,
der fra norsk Side maatte vsere Anledning til åt imodekomme Frankriges 0nske
om visse Nedssettelser i den norske Toldtarif, formentlig i vsesentlig Grad maa
bero paa, hvilke Fordele for Norge, der til Gjengjaeld vil kunne opnaaes, og man
finder derför for Tiden åt maatte indskrsenke sig til ved hver enkelt af de Tarifartikler,
for hvilke Toldnedssettelse fra fransk Side er bragt i Förslag, åt fremhseve
de specielle Hensyn, som antages åt burde komme i sserlig Betragtning,
uden åt disse Hensyn paa Sägens nservaerende Ståndpunkt tor ansees som aldeles
bindende.

De omhandlede Artikler ere folgende:

1. Fjser til Pynt (Tarif L.-No. 84).

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Tolden, der for Tiden overensstemmende med Traktaten udgjor Kr. 3.60 pr
Kilo, forlanges nedsat til Kr. 2.16 (fra frs. 5.02 cts. til frs. 3.00 cts.).

Indforselen har i 1871—1880 udgjort 230 Kilo aarlig, og Nedsaettelsen skulde
derefter medfore et Tab i Indtrader stort 331 Kr. Kunstige Blomster (og
Dele til samme) ere — ligeledes overensstemmende med Traktaten — belagte
med samme Told som Fjser til Pynt, og begge Artikler ere af den sidste Tarifkommission
antagne ogsaa for Fremtiden åt burde bave samme Told.

For kunstige Blomster forlanges fra fransk Side en Nedsaettelse samt lige
Told i Norge og Sverige uden nsermere Opgave.

I Sverige er Tolden

for Fjaer til Pynt. .. Kr. 7.00 pr Kilo.

» kunstige Blomster » 10.00 •—•

» Dele deraf........... » 4.00 —

Indforselen af kunstige Blomster til Norge bar 1871—1880 udgjort aarlig
1142 Kilo, hvoraf Toldindtsegten er 4111 Kr.

Skulde Sverige indgaa paa en lavere Told end den i vor Tarif for Tiden
bestemte, vil der formentlig ikke vasre nogen Betsenkelighed ved for Norges Vedkommende
åt antage samme Sats. Kfr forovrigt Tarifkommissionens Indstilling,
Pag. 11—12 og 51—52.

2. Fisk i Olie.

Denne Artikel indgaar under den gjseldende Tarifs L.-No. 63, der er saalydende: 2.

Madvarer: a) Fisk, syltet, krydret eller i Olie''nedlagt, Hummer og Osters,
ogsaa i hermetisk lukkede eller lufttsette Kar og isaafald Emballagernes
Yaegt iberegnet, roget samt Kaviar 1 Kilo 40 0re.

De understrogne-Ord tilfoiedes först i Tarifen af 1871, og hermetisk nedlagt
Fisk blev derför tidligere (og navnlig ved Afslutningen af den nugjaeldende
Traktat) fortoldet som andre hermetiske Madvarer, for bvilke Traktaten bestemmer
en Maximumstold af 9 Sk. pr. ft = 60 0re pr. Kilo (frs. 84 pr. 100 Kilo);
forovrigt indeholder Traktaten ingen Bestemmelse om den beromhandlede Ya.re.

Den gjaddende Tarifs satser for hermetiske Madvarer ere folgende:

pr. Kilogram

1) af Dyr:

Fisk etc. (B.-No. 63 kfr. ovenfor)...................................................... 40 0re

Corned Beaf etc. (L.-No. 67) ......................................................... 10 —

andre (af Dyr) .................................................................................. 40 —

2) Andre (ikke af Dyr) L.-No. 259 .................................................. 60 —

samtlige disse Satser, Emballagernes Ysegt iberegnet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 2.

Den aarlige Indforsel under Tarifens ovenanforte L.-No. 63 har i Gjennem snit

for 1876—1880 udgjort............................................................... ca. 23700 Kilo

hy or af fr a Sverige.............................................................................. » 6270 —•

De ovrige 17430 Kilo

har givet en Toldintsegt af Kr. 6972.00.

I den svenske Tarif er opfort:

Fisk, saltad eller inlagd: ansjovis, sardeller och tonfisk, 1 Kilo ............... 60 0re.

Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor, kärlens
vigt inberäknad, 1 Kilo........................................................................ 30 0re.

Frankriges Forlangende gaar ud paa en Nedssettelse af Tolden paa Fisk i
Olie til 20 frs. pr. 100 Kilo 14,4 0re pr. Kilo, altsaa til kun 36 pCt. af den
gjaeldende Told. Til et saa betydeligt Afslag i Tolden synes der ikke åt vaere
tilstraekkelig Grund, ligesom en eventuel Kedsaettelse formentlig vil kunne indskrsenkes
til alene åt omfatte Sardeller; Traktatsatsen vil da ikke kunne slutte
sig til den norske Tarifs Text og det bor derför udtrykkelig bemserkes, åt Satsen
gjselder Bruttovsegten. Forovrigt henvises til Tarifkommissionens Indstilling, Pag.
39. Sardeller antages åt udgjore en betydelig Del af Importen under Tarifens
ovenanforte L.-No. 63, men sserskilt Opgave derover haves ikke.

3. Sukker.

Fra fransk Side forlanges en Formindskelse af den procentvise Forskjel
niellera Tolden paa raat og .paa raffineret Sukker. Ifolge Traktatens Artikel 8
skal i de forenede Riger Tolden for raffineret Sukker ikke overskride Middeltolden
for Raasukker med mere end 50 pCt.

For Tiden udgjor Tolden

i Norge. i Sverige.

for raffineret Sukker............................................... pr. Kilo 44 0re 33 0re

» raat do. lyst ............................................ » 44 — 33 —

» » do. morkt................................... » 36 — 23.5 —

Den laveste Told för Raasukker forholder sig altsaa til Raffinadetolden i
Norge som 100 : 112,2 og i Sverige som 100 : 140,4.

Til Sammenligning skal man bemserke, åt ved den i Paris 1863 afholdte
internationale Konference niellera Repreesentanter for Belgien, Frankrige, Storbritanien
og Holland angaaende Draivback for Sukker, anbefaledes folgende Forkold
mellem Tolden paa de forskjellige Kvaliteter af Sukker (Kumerne betegne Amsterdamer
Regelprover):

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 37

for raffineret Sukker......................................................................................... 100

Raasukker No. 19 og derover ....................................................................... 100

» fra 14—19 (begge exklusive)............................................................ 92

» » 10—14 (begge inklusive)........................................................... 84

» » lavere end end No. 10 .......................................................... 72

(Flydende Sukker, indeholdende over 50 pCt Sukker) ............................. 65

Middeltallet af de trende nsestsidste Satser 822/3, forholder sig til Raffinadetolden
100 ligesom 100 : 121 — altsaa en Forskjel af 21 pCt. Kändis var desuden
särskilt opfort til en 5 pCt. hoiere Told end raffineret Sukker.

Det bemserkes, åt G-rsendsen mellem begge Raasukkersatserne i Norge er
bestemt ved No. 20 og i Sverige ved No. 18.

Da der bos os ikke findes Raffinaderier og der keller ingen Udsigt er til åt
saadanne i Fremtiden ville blive anlagte, tjener Forskjellen mellem vor Tarifs
ovenanforte Toldsatser for raat og for raffineret Sukker ikke til åt beskytte nogen
indenlandsk Tilvirkning, og det synes saaledes ikke åt kunne liave Interesse for
Frankrige åt se denne Forskjel formindsket; det tor derför maaske antages, åt
Fordringen om en saadan Förändring vil blive frafaldt för Norges Yedkommende.
Forsaavidt der imidlertid fra fransk Side derpaa skulde lsegges sserlig Vaegt, vil
man i Traktaten kunne vedtage det ifolge vor gjaeldende Tarif bestaaende Forhold
mellem begge Sukkersatser. Men i ethvert Fald maatte man forbeholde sig
fuld Frihed med Hensyn til Beskatningens Höide, ligesom paa den anden Side
Traktatbestemmelsen ikke maatte formes saaledes, åt den kunde blive til Hinder
for åt ssette Tolden lige for Raasukker og raffineret Sukker, en Ordning, som har
vseret bragt paa Bane; kfr. Tarifkommissionens Indstilling, Pag. Y—Yl og Pag. 241.

4. Yin (Tarif L.-No. 512 og 513).

For Vin paa Fad bestemmer Traktaten en Told af 2‘/2 Sk. pr. U = 16.73
0re pr. Kilo. (Denne Sats efter Vsegt er i Traktaten omsat til frs. 23 pr. Hektoliter,
hvilket sidste Tal dog ingen officiel Karakter har (ved Traktatens Tarif C
förän). Tolden forlanges nedsat til 10 frs. pr. Hektoliter = 7.2 0re pr Liter,
der efter det tidligere Omssetningsforhold omtrent vilde svare til ca. 7.3 0re pr.
Kilogram. Det er formentlig tilsigtet åt bibeholde Traktatens Bestemmelse om
åt Yin, indeholdende over 21 pCt. Alkohol, ikke betragtes som Yin — en Bestemmelse,
som optages fra den fransk-belgiske Traktat.

Departementet har allerede i Skrivelse til det aerede Departement af 2den
»Juli d. A. gjort opmserksom paa, åt den stipulerede Told for Yin (paa Fad) svarede
til den ved Traktatens Afslutning bestemte Told for Brsendevin af 21 pCt.
Styrke (Vinens Maximumsstyrke), men åt dette Forhold senere er bleven for -

Kongl.. Maj:ts Nåd. Proposition JV:o 2.

rykket, idet den indenlandske Produktionsafgift, og som Polge deraf ogsaa Indforselstolden
af Brsendevin efterhaanden er bleven forhoiet, saaledes åt den traktatmsessige
Told for Brsendevin af 21 pCt. Styrke nu udgjor benved 32 (31.868)
0re medens Traktatens Toldsats for Vin nu svarer til Tolden for Brsendevin af
kun lidt over 11 pCt. Styrke. Maximumstolden ifolge Traktaten er nemlig for
Tiden for

Brsendevin af 11 pCt.............................................. 16.532 0re

Do. » 12 » .......................................... 18.035 »

pr. Kilogram.

For åt se dette Misforhold rettet, vil det vsere nodvendigt åt forandre den
hidtil hos os befulgte Kegel, bvorefter al Vin (under 21 pCt.) bar vseret belagt
med samme Told uden Hensyn til dens Alkoholgehalt. Da det antages förbundet
med store, for Tiden neppe overvinderlige Vanskeligheder for vort Toldopsyn
åt bestemme Alkoholstyrken af al den Vin, som indfores, vil man, som
bemserket i Departementets ovennsevnte Skrivelse af 2den Juli sidstleden, ikke
saavidt skjonnes kunne ssette Tolden af Vin forskjellig for hver hele eller halve
pCt.s Porskjel i Alkoholstyrken. En saadan procentvis stigende Told bruges
saavidt vides heller ikke i andre Lande for Vin under 21 pCt., naar alene undtages
Prankrige, bvor dog ogsaa Stigningen först indtrseder ved 15 pCt., medens
al Vin indtil denne Styrke betaler samme Told som Brsendevin af 15 pCt.

I England blev Tolden for Vin i Henhold til Traktaten med Prankrige fra
lste Januar 1861 bestemt saaledes (pr. Dallon):

under 18 pCt. proof spirit (= 10''8 pCt. Gay-Lussac) ...............

fra 18 pCt. til 26 pCt. p. s. (= 10:i8 til 14" pCt. Gay-Lussac)

fra 26 pCt. til 40 pCt. p. s. (= 14" til 23" pCt. do. )

fra 40 pCt. til 45 pCt. p. s. (= 23" til 2595 pCt. do. )

Allerede i 1862 sees imidlertid dette Antal af 4 Klasser åt vsere reduceret
til kun 2de, nemlig:

under 26 pCt. proof spirit (149<J pCt. Gay-Lussac)................................; 1 sh.

fra 26 pCt. til 42 pCt. p. s. (14" til 2422 pCt. Gay-Lussac) ................. 2 sh. 6 d.

mot et Tillseg af 3 d. pr. Gallon for hver pCt. proof spirit over 42 pCt.

Denne Ordning gjselder fremdeles og synes netop begrundet i 0nsket om i
Regelen åt undgaa åt konstatere Styrken af den Vin, som indfores. Bestemmelse
af Styrken kan ogsaa kun foregaa ved et indskrsenket Antal Toldsteder, i 1862
ved 12 og endnu i 1881 kun ved 15 Toldsteder i Storbritanien og Irland, medens
Indforsel af Vin fra Udlandet i 1862 kun var tilladt ved 46 og for Tiden ved 61
Toldsteder. Hos os kan enhver Vare indfores ved ethvert af Rigets saintlige
Toldsteder, og da der heri neppe kan gjores nogen Förändring, vilde en Ordning,
der medforte Nodvendigbeden af åt undersoge den indforte Vins Alkoholgehalt,
hos os vaere förbundet med saa store. Vanskeligheder, åt de vistnok ialfald for
Tiden maa ansees for uovervindelige.

1 sh.

2 sh.
2 sh.

9 d.
5 d.
11 d.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Derimod anser man det ikke ugjorligt åt praktisere en Deling af Vinen i
kun 2de Klasser — svagere Vine og staerkere Vine — med forskjellig Told for
hver Klasse. • Her vilde nemlig en Undersogelse af Alkoholstyrken ikke alene
kunne indskraenkes til de sjeldnere Tilfaelde, livor denne paa den ene eller anden
Side maatte naerme sig til den Styrkeprocent, der var opstillet som Graendse
mellem begge Klasser, men en saadan Undersogelse vilde endog saagodtsom altid
kunne undgaaes, naar Graendsen sattes tilstraekkelig lavt. Hvis nemlig de hede
Vine, saasoni Portvin, Sherry o. d. 1. altid med Sikkerhed kunde forudsaettes åt
ligge over Graendsen, vilde Importorerne af disse Vinsorter ingen Grund have til
åt forlange Styrken undersogt, og for de Vinsorters Vedkommende, der i Regelen
have en lavere Alkoholstyrke, kunde ligeledes enhver Undersogelse undgaaes
derved, åt der gaves en almindelig Instrux om åt saadanne Vine af Toldvaesenet
stedse skulde henfores under den lavere Sats. En saadan Praxis vilde ikke vaere
förbundet med vaosentlige Betaenkeligheder og desuden omtrent tilsiges af Nodvendigheden,
naar Toldvaesenet ikke antages istand til åt prove Vinens Alkoholstyrke.

I Frankrige er — som allerede bemaerket — al Vin indtil 15 pCt.s Alkoholgehalt
ansat til samme Told som Braendevin af denne Styrke. Det er ligeledes
ovenfor anfört, åt i den gjasldende Traktat blev Tolden for al Vin indtil 21 pCt.
ved Indforsel til Norge sat lig den hos os dengang bestemte Told for Braendevin
af 21 pCt. Styrke. Allerede en Deling af Vin under denne Styrke i 2de Klasser
indeholder saaledes en vistnok rimelig, men dog utvivlsom og vacsentlig Indrommelse,
og Departementet fandt derför saa meget mere Grund til i dets fornaevnte
Skrivelse åt burde gaa ud fra — som det principielt Rigtige — åt Tolden paa
de tvende respektive Klasser Vine maatte blive åt saette lig Tolden paa Braendevin
af den samme Alkoholprocent, der maatte blive bestemt som Maximumsstyrken
for hver af begge Klasser. Toldsatsen for den svagere Vin vilde da
blive åt bestemme saa meget lavere, jo lavere Alkoholgraendsen mellem begge
Klasser saettes, og da de Vine, der indfores hertil fra Frankrige, for den overveiende
storste Del netop have en forholdsvis ringe Alkoholstyrke, antog Departementet
åt man fra fransk Side maaske ikke vilde vaere utilboielig til åt indgaa
paa, åt Alkoholgraendsen for den lavere Vinsats sattes temmelig lavt, f. Ex. til
12 pCt. Af Hensyn til de mindre Partier Vine over denne Styrke, som maatte
indfores fra Frankrige, troede man isaafald åt kunne anbefale, att Maximumsstyrken
for Vin overhovedet nedsattes fra de nubestemte 21 pCt. til 18 pCt., idet
man da kunde foreslaa den hoiere Vinsats bestemt til 27 0re, der omtrent svarer
til Tolden for Braendevin af 18 pCt. Styrke, modens man om den seldre Graendsc
af 21 pCt. bibeholdtes, maatte foreslaa en tilsvarende hoiere Told (ca. 32 0re).
Selv naar Graendsen mellem de svagere og staerkere Vine saettes saa lavt som
ved 12 pCt. foreslog man dog, i Medför af det oven fremholdte Princip, Tolden
tor de förste noget forhoiet, nemlig til ca. 18 0re.

Kong!. May:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Efter flen Stilling, som man fra fransk Side har indtaget ligeoverfor Sporgsmaalet
om Yintolden, maa imidlertid Departementet nu antage, åt det ikke vil
vtere til nogen JSTytte eller engang hensigtsmsessigt åt forlange nogen Forhoielse
i Tolden for de svagere Vine; for disses Vedkommende tror man saaledes ikke
åt Fordringen om Overensstemmelse med Braendevinstolden kan fastholdes, hvorirnod
man antager åt det bor komme under Overveielse, om ikke Glrsendsen niellera
de svagere og stserkere Yine kunde uden overveiende Betsenkelighed ssettes
saa hoit, åt den hele Import hertil Landet af franske Vine vilde komme til åt
indgaa under den förste Klasse, idet man da kunde gjore Regning- paa, åt der fra
fransk Side ikke vilde blive reist nogen Indvending imod en mere tilfredsstillende
Ordning for de stserkere Yines Yedkommende. Man kunde da undgaa de Ulemper,
som vilde vfere forbundne med Nedssettelsen af den yderste Vingrsendse fra
21 pCt. og fastssette Tolden for de stserkere Yine till 32 0re, svarende til Brsendevinstolden
for denne Styrke. Det er nemlig hovedsagelig for de stserkere Yines
Vedkommende, åt Overensstemmelse med Brsendevinstolden maa anses som nodvendig,
medens Hensynet til denne sidste ikke antages åt vtere en afgjorende
Hindring mod åt bibeholde den nuvserende Told endog for Yin indtil 15 pCt.s
Styrke. Men ved åt ssette Glrsendsen saa hoit, befrygter man åt Toldbehandlingen
af de liede Yine vil vanskeliggjores, idet disse undertiden kunne ligge under
denne Glrsendse og det isaafald tor forudsees, åt Importorerne af saadanne Yine
oftere ville gjore Paastand paa åt de skulle fortoldes med den lavere Told, hvorved
en Undersogelse af Yinens Styrke bliver nodvendig. Det fremgaar imidlertid
af hvad förän er anfört, åt naar man har troet åt kunne anbefale en Deling af
Yinen i 2de Klasser, er det forudsat, åt der kunde trseffes en saadan Ordning, åt
Undersogelse af Yinens Alkoholstyrke praktisk tält kunde undgaaes. Departementet
maa derför anse det önskelig!, åt Glrsendsen mellem begge Klasser ikke
ssettes hoiere, end der virkelig udfordre.s for åt de franske Yine kunne indgaa til
den lavere Told, og for dette 0iemed vil det formentlig ikke vsere fornodent åt
ssette Glrsendsen hoiere end til 14 pOt.

Departementet stotter denne Formening til de Oplysninger, som foreligge
om Undersogelser angaaende de forskjellige Yines styrke, der paa Föranstaltning
af den engelske Regjering i sin Tid har v före t anstillede paa vedkommende Produktionssteder,
og hvorom Indberetning er trykt blandt »Parliamentary Papers»for
1862 (Wine-Return etc. Ordered by the House of Commons to be Printed 29.
April 1862 [190]). Det er for de franske Yines Yedkommende udtrykkelig anmserket,
åt Undersogelsen havde til Hensigt åt erfare Maximumsstyrken og derför
i Regelen kun omfatter de Yine, der vare anseede for de staerkeste; Styrken er
angiven i pCt. »proof spirit», der nedenfor er omsat til Alkoholprocent ved åt
multipliceres med 0,r,vo, i det »proof spirit» antages åt indeholde 57.6 pOt. (GayLussac).
Undersogelsen omfatter folgende af de stserkere franske Yine:

Kong1. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Burgundervine (fra Cotes d’Or). 11 Prover, hvoraf de 10 samtlige ere under
14 pCt. (ned till 11.29 pCt.), medens den lite Prove kun indeholdt ubetydeligt
over 14 pCt., nemlig 14.n pCt. Alle Burgundervine ville folgelig indgaa til den
lavere Sats.

»Maconnais» og »Beaujolais» (fra Saone & Loire). 5 Prover, samtlige under
14 pCt., nemlig fra lO.si—13.os pCt.

Yins des Cotes du Rhöne. 6 Prover, hvoraf fra 11.29—13.77 pCt., den
6te Prove holdt 14.52 pCt.

Dept du Gård. 3 Prover, respektive 12.6 til 13.os og lo.«7 pCt., den sidste
er betegnet som en ren Undtagelse.

Hérault. 21 Prover, hvoraf 13 under 12 pCt., 17 under 13 pCt., 20 under
14 pCt. og 1 over 14 (15.67) pCt.

Pyrenées. 4 Prover, hvoraf 2 over 14 (16.07) pCt.

Det er saaledes kun undtagelsesvis, åt Styrken af enkelte franske Middelhavsvine
overstige 14 pCt., og der vil, naar denne Gramdse opstilles, derför vistnok
saa godt som aldrig blive Tale om ved Toldbehandlingen åt undersoge Styrken
af de franske Vine, der ville indgaa til den lavere Sats, saa meget mere som
nogen Indforsel af de stmrke Middelhavsvine neppe finder Sted her til Landet.

Naar Gramdsen ssettes ved 14 pCt antager man for de svagere Vine åt kunne
heholde den nu bestemte Told, skjont den er betydelig lavere end den ved Traktaten
stipulerede Maximumstold for Brsendevin af denne Styrke (21.1 0re pr.
Kilo). Por de steerkere Vine (over 14 til 21 pCt.) kan man derimod ikke tilraade
åt seette Tolden lavere end for Brående vin af 21 pCt.s Styrke — for Tiden ca.
32 0re pr. Kilogram. I England er Tolden for de shorkere Vine som ovenanfort
2 sh. 6 d. pr. Gallon = ca. 50 0re pr. Kilo. Da man imidlertid ikke ganske kan
bortse fra Muligheden af, åt den indenlandske Brsendevinsafgift kan undergaa
Forhoielse, burde Toldsatsen for de stserkere Vine helst ikke fas t sed t tes til et vist
Antal 0re pr Kilo, men derimod bestemmes åt skulle, vsere lig Tolden af Broendevin
af 21 pCt. Styrke. 0nskeligst vilde det vsere om de stserkere Vine, der ikke
have Interesse for Frankrig, ganske kunde udgaa af Traktaten.

Det franske Förslag om åt nedssette Vintolden til ca. 7 0re finder Departementet
uantageligt selv för de svagere Vine; hvorvidt man for disse Sidste
kunde indromme en mindre Nedssettelse i den gjseldende Sats, maatte formentlig
bero paa om man til Gjengjseld kunde opnaa tilsvarende Fordele.

För Vin paa Flasker er Tolden ifolge Traktaten 6 Skill. pr. Pot = 20.72
0re pr. Liter (ca. 20 frs. pr. Hektoliter). Fra fransk Side forlanges, åt Tolden
ssettes ens for Vin paa Flasker og paa Fad, medens der nu er en Forskjel åt ca.
25 pCt. Departementet antager, åt man liden vsesentlige Betsenkeligheder kan
imodekomme dette Forlangende, livis man derved kan opnaa en tilsvarende Imodekommenhed
fra fransk Side, forsaavidt angaar Grsendsen mellern de svagere og
staerkere Vine samt Tolden for disse sidste. Da imidlertid Tolden for Vin paa

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Fad maa fastssettes efter Vsegt (Kilo), men for Vin paa Flasker efter Volum
(Liter), vilde det dog vsere önskelig! åt bibeholde en ubetydelig Forskjel mellem
begge Satser, saaledes åt Tolden for Vin paa Flasker for den svagere Vin ssettes
1 0re og for den stserkere 2 0re hoiere end naar Varen indfores paa Fad- For
mousserende Vine antages derhos en särskilt hoiere Told åt burde begjseres.

Indforselen har i Gjennemsnit för 1871—1880 udgjort aarlig:

Vin paa Fustager ................................................................ ca. 1533000 Kilogram

» » Flasker .................................................................. » 140000 Liter

med et Toldbelob af respektive 255000 Kröner og 29000 Kröner.

5. B r sen de vin.

Ifolge Traktatens Artikel 7 er Surtaxen for Brsendevin paa Fustager —
Rum og Arak undtagne —• bestétnt til 15 frs. pr. Hektoliter eller 10,8 0re pr.
Liter ren Alkohol. Denne Surtax forlanges nedsat uden nsermere Specifikation.

Departementet skal bemserke, att ved Indforsel af Brsendevin til Frankrig
betales der efter den nye tarif général No. 313 en Told af 30 frs. pr. Hektoliter
ren Alkohol i Tillseg til den indre Afgift (»non compris les taxes intérieures»)
og efter den endnu gjseldende tarif conventionel 15 frs. pr. Hektoliter ren
Alkohol. Det maa derhos erindres, åt Surtaxens Sats ingenlunde betegner en
Beskyttelse for den indenlandske Tilvirkning, idet denne paa Grund af Beskatningen
er underkastet Byrder og. Ulemper, der ikke finde sit Udtryk i selve Produktionsafgiftens
Skattesats. I nogen Tid af Aaret er saaledes Tilvirkningen
forbudt, og i den Tid, hvori den er tilladt, kan den kun foregaa under offentlig
Kontrol, der ikke kan Andet end virke hasmmende paa Bedriften. Og medens
Importoren af udenlandsk Brsendevin ved att tage Varer paa privat Transitoplag
kan erholde ubegrsendset Kredit paa Tolden indtil Varen afssettes, maa Produktionsafgiften
erlsegges inden en i Lovgivningen bestemt Frist fra Tilvirkningsdagen.
Man finder derför åt maatte tilraade, åt der fra norsk Side forlanges
uforandret Bibeholdelse af det for Tiden stedfindende Forhold. Forovrigt henvises
til Storthingsforhandlingerne for 1874, Storthings-Proposition No. 6, hvor
der Pag. 16—20 er indtaget en Udtalelse angaaende de hidhorende Forholde fra
en Kommission af Sagkyndige.

6. Silkevarer.

Den traktatmsessige Told er folgende:

L.-No. 401, Floiel etc.............................................................. 1 Kilo Kr. 3.47

» 402, Siikefios etc...................................................... 1 > » 2.33,b.

» 403, »Andre Varer», Helsilkevarer .......................'' .......... 1 » » 3.47.

Halvsilkevarer.................................... 1 » » 2.33,8.

Eongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

Possementmagerarbeide — 1. af Silke alene som Silkevarer.

L.-No. 371- — 2. af Silke i Förbindelse med andre Materialier 1 Kilo Kr. 2.33,s

Disse Satser begjaeres nedsatte til det Halve.

Indforselen har udgjort i Gjennemsnit fra 1871—1880 af L.-Ko. 401 og 403
ca. 9400 Kilogram og af L.-Ko. 402, 404 og 371 ca. 16,900 Kilogram med et Toldbelob
af respektive ca. 33000 og 39000 Kr., tillsammen ca. 72000 Kr. En Kedssottelse
til det Halve vilde saaledes medfore en Afgång i Intrader stor ca. 36000
Kröner.

I frs. pr. 100 Kilo er Traktatens Satser for Helsilke- og Halvsilkevarer ved
Indforsel til| Korge respektive 484 frs. og 325 frs. og til Sverige 488 frs. og 325
frs. Den franske tarif general indeholder under Ko. 407, 388 og 403 blandt Andet
felgende Satser (pr. 100 Kilo):

Baand af Silke alene eller i Förbindelse med andre Spindestoffe:

af Floiel ............................................................................... .................... Frs- 620

» andre .......................................................................................... * 496

Toier af Silke i Förbindelse med andre Spindestoffe, naar Silken er

overveiende......................................................................... * ^72

Toier af Bomuld og Silke, naar Bomulden er overveiende .................. » 372

Toier af Uld og Silke, naar Ulden er overveiende................................. » 297

Ligeoverfor disse Satser i den franske Tarif synes den fremsatte Begjrering
om Kedssettelse af Traktatens Satser (respektive 484 frs. og 325 frs.) ikke berettiget.
Hvorvidt der overbovedet bor kunne blive Tale om nogen Kedsarttelse
i de gjaddende Silkesatser, maa formentlig bero paa om derved maatte kunne
opnaaes vsesentlige Fordele i andre Betninger.

7. Papir.

For »papier pour tentures» forlanges Tolden bestemt til 8 frs. pr. 100 Kilo
— 5 3/ 0re pr. Kilo. Det er imidlertid ikke Departementet ganske klart, hvilken
Vare der her haves for 0ie. I den gjseldende Traktat er nemlig for Indforsel
til Korge bestemt en Told af 26 frs. pr. 100 Kilo for de under L.-Ko. 354 indgaaende
Artikler, Tapeter, Lysbilleder, Visitkort m. m., og i Traktatens franske
Text er Tapeter oversat med »papier pour tentures», men dette samme Udtryk er
i Traktatens Tarif for Indforsel til Sverige benyttet for åt betegne »Tapetpapir»,
der sammen med Tryk- och Trackpapir er ansat til en Told af 13 frs. pr. 100
Kilo (ca. 9 0re pr. Kilo), medens der för Papirstapeter (»Tentures de papier»),
Visitkort m. m. er fastsat den samme Told som ovennsevnt for Korge, nemlig 26
frs. I den svenske Tarif er for Tiden opfort:

Papper:

tapet- ................................

Papperstapeter och border

1 Kilo 9 0re

1 » 19 »

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

I vor Tarif er opfert under Papir:

L.-N:o. 354. Tapeter, Lysbilleder, Broder-, Strikke- og Hekle og

lignende Monster etc. etc.......................................... 1 Kilo lo 0re

(den traktatmaessige Sats er som anfört ca. 19 0re).

Departementet antager, åt der bor erhverves noiere Oplysning om hvilken
Yare, der ved den forlangte Nedsaettelse er havt for 0ie.

8. Hand sker (Tarif L.-No. 415).

er i den gjseldende Tarif ansat til den traktatmaessige Told Kr. 2.33 0re pr. Kilo
— frs. 325 pr. 100 Kilo; denne Sats begjaeres nedsat til 200 frs. eller Kr. 1.44
pr. Kilo.

Indforselen bär i Gjennemsnit for 1871—1880 udgjort 3675 Kilo, bvoraf fra
Sverige 613, de evrige ca. 3000 Kilo bar givet en Toldindtaegt af ca. 7000 Kr.
Den begjaerede Nedsaettelse vilde medfore et Tab i Intrader, stort ca. 2700 Kr.

I den franske Tarif er Tolden for Handsker opfort saaledes (L.-No. 424):

af Lamrae- eller Kalveskind, »simplement cousus» ........ 1 Frs.

og »piqués».......................................................... 1 » 50 C.

af Gjede- eller Kiddeskind, »simplement cousus» ........... 2 »

»piqués» ................................................................ 2 » 50 » pr. Dusin.

Importen af franske Handsker ber til Landet bestaar bovedsagelig af Gjedeskindshansker,
der er opgivet åt bave folgende Vacgt pr. Dusin:

Herrehandsker, tynde, med 1 Knåp..................................................... 344 Gram

» » » 2 » 453 »

» tykke, » 1 ? 516 »

Damebandsker med 2 Knapper ............................................................ 219 *

» » 4 » 312 »

» » 6 >; 375 »

» 8 » 453 »

Man antager gjennemsnitlig att kunne regne ca. 3 Dusin Par Handsker pr.
Kilo; Tarifkommissionen regner 32 Par Herrehandsker og 40 Par Damehandsker.
Den nugjacldende traktatmaessige Told, frs. 325, svarer altsaa omtrent till frs. 1.08
C. pr. Dusin og er saaledes meget lavere end den franske Told.

Departementet ser ingen Grund til åt indgaa paa nogen Nedsaettelse i den
nugjcddende Sats, som tvertimod af Tarifkommissionen enstemmig er anbefalet
forboiet til 4 Kr. pr. Kilo, kfr. Indstillingen Pag. 221.

9. Ulire.

L.-No. 496. Sammensatte Ubrvaerker uden Kasser svarer nu overensstemmende
med Traktaten Kr. 2,33., pr Kilo (frs. 325 pr. 100 Kilo), hvilken Sats
forlanges nedsat till det Halve.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 45

Indforselen har i Gjennemsnit for 1871—1880 udgjort aarligt 825 Kilo med
en Toldindtegt af ca. 1900 Kröner. Departementet finder ingen vaesentlig Beteenkelighed
ved åt anbefale, åt man her indgaar paa en Nedsasttelse, hvis Storrelse
kunde bero paa de Indrommelser, der fra fransk Side maatte tilbydes som
Gjengjseld.

10. Kunstige Blomster, kfr. ovenfor Ko. 1 Fjser til Pynt.

11. Por Artikler af poleret Staal er antydet 0nske om Kedssettelse af den
gjaeldende Told. Exempelvis er ngovnt Fingerboller, Staalperler, Staalknapper,
Chatelainer.

De anforte Gjenstande indgaar i den norske Tarif under felgen de forskjelli ge
Poster:

L.-No. 293. Fingerboller og Syringe (ogsaa forede med andet Metal end
Jern), Fvrstaal. Korketrfekkere, andre Knive og Gader end de ovenfor anforte,
Saxe (polerede), Laase, Lysesaxe, Sporer, Skoiter, Kaarder og Sabler med eller
liden Skede samt Klinger til deslige Vaaben 1 Kilo 35 0re (kfr. L.-Ko. 308).

L.-No. 278. Perler af andet Metal end Guld, Solv og Aluminium 1 Kilo
Kr. 1.16.

L.-No. 182. Knapper: 2. andre (end overtrukne og overspundne) samt
Knappeformer iberegnet Ysogten af Papir, Pap, iEsker o. desl. 1 Kilo 35 0re,

L.-No. 266. Bijouterivarer af uasdle Metaller i eller uden Förbindelse med
andre Materialier, saasom Armbaand, Brystnaale, Kjaeder, Kors, Binge, Signeter,
Spacnder o. desl. med Indbegreb af Aisker, Futeraler, Papir eller lignende nsormeste
Emballage 1 Kilo 80 0re.

Departementet kan ikke anse det önskelig! åt udsondre den Del af disse
Artikler, der ere af Staal, fra deres nuhavende Plads for åt opfore dem som et
eget L.-Ko. med en fselles Told. Da imidlertid denne Fordring fra fransk Side
i ethvert Fald först maatte noiere specificeres, tror man for Tiden åt kunne indskrsenke
sig til i denne Anledning åt fremhseve 0nskeligheden af åt lidet vigtige
Artikler komme til åt udgaa af Traktaten.

Sluttelig tillader man sig, forsaavidt angaar den af Tarifkommissionen af
1879 anbefalede Forhoielse af visse Traktatsatser, åt henvise til Kommissionens
Indstilling, Oversigten Alternativ B Pag. 294 — 297 og de specielle Motiver ved
vedkommende Lobe-Numere, samt til de almindelige Motiver Pag. LVU, hvor
der blandt Andet yttres: »Kommissionen lsegger selvfolgelig Ysegt paa, åt de under
sidstnaevnte Forudseetning foreslaaede Toldforhoielser under Forhandlingerne med
Frankrige om en ny og forandret Traktat fastholdes saa långt som muligt, og
altsaa ikke opgives, medmindre andre og större eller tilsvarende Fordele derved
kunne opnaaes.»

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Da Udenrigsministeren har yttret, åt det er af Vigtighed, åt Underhandlingerne
gjenoptages snarest muligt og i ethvert hald ikke senere end omkring
Midten af denne Maaned, har Departementet troet åt burde liden Ophold indgaa
med mervserende underdanigste Föredrag.

Med Hensyn til de paa Bane bragte Fordringer vedkommende de norske
Toldsatser skal man henvise til den i Finantsdepartementets ovenomhandlede
Skrivelse af 3die September afgifne Udtalelse, som ikke fortiden giver Anledning
til nogen Bemserkning fra dette Departements Side. Som det vil sees, er Finansdepartementet
gaaet ud fra, åt Sporgsmaalet om hvorvidt og i hvilken Grad man
fra norsk Side bor imodekomme de fra fransk Side ndtalte Begjaeringer om Neds
lättelse i den nugjseldende norske Toldtarif ikke endelig kan besvares, forinden
man erfarer hvilke Fordele derved kan ventes opnaaet for de norske Inteiessei i
Frankrig. Angaaende de Paastande, som i saa Henseende fra norsk Side bor
fastholdes, er det ovenfor forklaret,'' åt Odenrigsministeren efter naadigst Bemyndigelse
forelobig har opstillet endel Hovedpunkter, som ere gjengivne i hans
ovenfor citerede Skrivelse af 12te Juli sidstleden og ere fremforte af Deres Majestsets
Befuldmsegtigede under det i Paris afholdte förste Mode angaaende Traktaten,
idet de ere angivne som Hovedtrsekkene af de Förslag, som den Befuldmajgtigede
senere vil have åt fremlsegge.

Til disse Hovedpunkter skal Departementet her knytte endel Bemsekninger
om hvad der efter dets Mening for Norges Vedkommende vsesenlig bor soges
opnaaet under Forhandlingerne, idet man antagelig, naar der bliver Anledning til
åt veie Opoffrelser og Fordele mod hverandre, vil have nsermere åt udtale sig
om, hvorvidt Afslag i disse Krav bor finde Sted eller andre Fordringer opstilles.

Hvad först angaar Skibsfarten, har Udenrigsministeren anfört, åt den bor
tilsikkres de Fordele, som den for Tiden paa Grund af Traktat eller fransk Lovgivning
nyder. Skibsfartens Tarv var, som bekjendt, Hovedoiemedet med Afslutningen
af de niigjaeldende Traktater, og med Hensyn til den Betydning, som
samme har havt for vor Skibsfart paa Frankrige, tillader man sig åt henvise til
dette Departements underdanigste Föredrag af 7de Marts d. A. (Sth. Prop. No. 51)
om Virkningerne af Traktaten Pag. 3 —10 og Pag. 13 fl, hvori er givet en fremstilling
af de hidrorende Dele af den franske Sofartslovgivning for Traktaten og
senere, samt af Udviklingen af Norges Skibsfart paa Frankrig i samme Tidsrum.
Af denne Fremstilling fremgaar, åt det navnlig er Ophaevelsen af de for bestaaende
differentielle Toldpaalseg og Skibsafgifter, der har be virket den stedfundne Udvikling
af denne Skibsfart. Hvilken Betydning det vilde have för vor Skibsfart
paa Frankrig, om en ny Traktat med dette Band ikke skulde blive afsluttet, ei
omhandlet bland Andet i det nsevnte Föredrag Pag. 10, hvor det er oplyst, åt
Tonnageafgiften og surt axe de puvillon i Frankrig ere afskaflede ved Lov og saaledes
ikke ätter kunne blive indforte liden ved ny Lov. Hvorvidt en saadan
Förändring i den franske Lovgivning vilde finde Sted og blive gjort gjaddende

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ligeoverfor norske Fartoier, naar Traktaten ikke lsengere derför var til Hinder,
kan naturligvis ikke vides, men anfores dog paa det nsevnte Sted i Föredraget åt
vsere mindre sandsynligt for Tonnageafgiftens Vedkommende efter åt der i Frankriger
tilstaaet franske Fartoier Statsprsemier. Ogsaa med Hensyn til nogle andre Skibsafgifter,
saasom den saakaldte drott- de quai og drott de péage, hvilke dog ere af
ringere Betydning, ere fremmede Nationers Farteier formentlig ved Lov ligestillede
med franske. Derimod stiller Forholdet sig anderledes, forsaavidt angaar Lodsafgift
och Mseglerkurtage. Herom skal Departementet henvise til det nsevnte
Föredrag af 7de Marts d. A. nsevnte Sted og her tilfoie Folgende:

Ifolge Dekret af 12te December 1806 fastsaettes Lodsafgiften i Frankrige ved
Reglementer, der udarbeides af Marineadministrationen og Handelstribunalerne,
og hvis endelige Yedtagelse er forbeholdt Begjeringen. Ifolge et Departementet
meddelt Uddrag af et saadant for et enkelt Distrikt gjseldende Eeglement indeholdes
i samme udtrykkelig Bestemmelse om, åt fremmede Skibe, der ikke ere
assimilerede med franske, skulle betale 50 pCt. Tillseg til de for andre Fartoier
fastsatte Lodsafgifter. Departementet har endnu icke kunnet erholde fuld Oplysning
om, hvorvidt en tilsvarende Bestemmelse indeholdes i samtlige de udfserdigede
Reglementer. Under Forudsmtning heraf maa man imidler-tid antage, åt den hoiere
Lodsafgift vil rarnme vore Fartoier, naar disse i Mangel af Traktat ikke lsengere
ere priviligerede.

Paa lignende Maade antages Sägen åt stille sig med Hensyn til Mseglerkurtagen,
der efter hvad Departementet har bragt i Erfaring, fastssettes for hvert
enkelt Sted af Handelskamrene med Regjeringens Approbation, hvorhos der er
oplyst åt gjselde en almindelig Bestemmelse om 50 pCt. Tillseg for fremmede
Fartoier.

Med Hensyn til de to sidstnsevnte Skibsafgifters Betydning skal man henvise
til Departementets ovenfor gjengivne Skrivelse til Finansdepartementet af 2den
August d. A., hvorefter 50 pCt.s Paalseg til samme for en enkelt fransk Havns
Vedkommende, for et fra Amerika med Stykgods kommende Fartoi, er beregnet
åt ville udgjore omtrent 20 pCt. af de samlede Havneomkostninger eller for et
Fartoi paa 400 Tons frs. 305.60 c.

Efter det saaledes Oplyste kan det neppe vsere Tvivl om, åt vor Skibsfart
paa Frankrig, angaaende hvis liidtilvserende Betydning man henviser til det
nsevnte Föredrag Pag. 22—25, i Mangel af Traktat ikke alene vilde savne den
Tryghed, som traktatmsessigt Krav paa priviligeret Behandling medforer, men
ogsaa umiddelbart blive ugunstigere stillet end for Nservserende er Tilfseldet, og
det synes derför åt vsere al Opfordring til, hvis det uden uforholdsmsessige Opoffrelser
kan ske, åt soge gjennem ny Traktat åt sikkre vore Skibe Bibeholdelsen
af den priviligerede Behandling, som de nu nyde, saa meget heller som den omhandlede
franske Prsemielov vistnok maa antages åt ville gjore det vanskeligere
for Fartoierne åt konkurrere med de franske, saa åt de, om de tillige skulde blive

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

ilagte differentielle Afgifter, maatte befrygtes åt blive udestsengte fra det franske
Marked. Det er i det sidstnsevnte Föredrag af 7de Marts 1881 (pag 14 og fl.)
forklaret, livilke Fordele der nu tilkommer vore Fartoier i Frankrige dels i Henhold
til den nugjeeldende Traktat, dels i Henhold til den senere franske Lovgivning
og de efter samme afsluttede Traktater med andre Lande. Det bor nu soges
opnaaet, åt der ved udtrykkelige Bestemmelser i en ny Traktat tilsikkres vore
Fartoier de samme Fordele, altsaa vsesentlig Fritagelse for surtaxe de pavillon og
Tonnageafgift samt Ligestillelse med franske Fartoier i Henseende til Skibsafgiften
-— alt saavel i den direkte som i den indirekte Taxt.

Det kan ber gjentages hvad der er udtalt af Udenrigsministeren i Protokollen
af lste Juli — åt idet Handelstraktaten er opsagt, gjeelder Opsigelsen ogsaa
Sofartstraktaten, saasom det i denne er bestemt, åt den förbliver gjseldende
ligesaa laenge som den samme Dag afsluttede Handelstraktat (§ 15).

Hvad dernsest angaar det af Udenrigsministeren under Ho. 2 omhandlede
Punkt vedkommende Hedsrettelse i Indforselstolden i Frankrig for et begrsonset
Antal svenske og norske Produkter, skal Departementet bemasrke Folgende:

For Träd astens Vedkommende gjselder Forhoielsen i den franske Tarif vaasentlig
hovlede og ploiede Bord (»planches et frises ou lames de parquet rabotées,
rainées et (ou) bouvetées»), der for Tiden indgaa toldfrie, men efter den nye
Tarif skulle svare 1 frs. pr 100 Kilo, samt »andre Arbeider af Tree», der i
Stedet for den nugjaoldende Told 10 pCt. af Veerdien efter Tarifen skulle svare
7 frs. pr. 100 Kilo. Hvad Hovlelasten angäar, har Departementet ovenfor
med Benyttelse af Sagkyndiges Udtalelser forklaret, hvilken Virkning denne
Förändring maatte antages åt ville faa for vor Hxport til Frankrig, og for den
anden Posts Vedkommende tillader man sig åt henvise til de sammesteds omhandlede
Skrivelser fra de forenede Bi gers Generalkonsul i Havre af 13de og
17de Mai d. A. (trykt i vedlagte Storthingsdokument Ho. 90 for 1881). Da Departementet
derhos i sit oftnmvnte Föredrag om Virkningerne af Traktaten (Pag.
11 — 12, 18—22, 25 27 og 33) har paavist Frankrigs Betydning som Marked for
vor Trcelast og navnlig den hovlede Last, finder man lier åt kunne indskrsenke
sig til åt fremliolde Sporgsmaalet om Toldbehandlingen i Frankrig af den bearbeidede
Trähäst og navnlig den hovlede Last som et af dem, der fortrinsvis bor
haves for 0ie under de paagaaende Traktatforhandlinger. Efter de fremkomne
Oplysninger maa det antages, åt selv en betydelig reduceret Indforselstold vil
virke hsemmende paa Indforselen fra Horge af hovlet Last.

Med Hensyn til Tolden paa Fisk skal Departementet tilläde sig åt henvise
til den ovenfor indtagne Skrivelse fra Borskomiteen i Bergen af 5te August, hvori
fremhseves 0nskeligheden af åt soge opnaaet en Indforselstold i Frankrig af 10
frs. pr. 100 Kilo, saavel for Kliplisk som for Torfisk, samt en forholdsvis
Hedsfettelse for den saakaldte Baafisk »morue verte». Skulde det paa denne Maade
lykkes åt skaffe vore Fiskevarer Indgang paa det store Marked, som Frankrig

Kon fil. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

med Tiden maatte forudsaettes åt kunne blive, vilde derved en betydelig Fordel
veere opnaaet, og det behover ingen Begrundelse, åt det for Norges Vedkommende
vil vaere af storste Yigtighed under Underhandlingerne åt have Opmserksomheden
henvendt paa dette Punkt. I Förbindelse hermed skal man ogsaa henlede Opmaerksomheden
paa, hvad der i den naevnte Skrivelse fra Borskomiteen i Bergen
er anfört om Tolden paa Sild.

Blandt de ovrige artikler, der har vseret Gjenstand for Indforsel fra Norge
til Frankrig, er der for flere af de vigtigere (kfr. Departementets Föredrag om
Yirkningeme af Traktaten Pag. 27—28) ikke i den nye franske Toldtarif skeet
nogen Toldforhoielse. Under Henvisning til den f''orn»vnte Skrivelse fra de
forenede Rigers Generalkonsul i Havre åt 13de Mai d. A. (Sth. Dokument
No. 90), hvormed folger en Fortegnelse over de vigtigste norske Artikler, der for
Tiden indfores til Frankrig, med Tilfoielse saavel af den Toldsats, der gjaelder
efter Traktaterne, som den i den nye tarif general bestemte Sats, skal Departementet
her nsevne enkelte Artikler, for hvilke Tolden er forhoiet, men som vistnok
hidtil kun i ringe Udstrsekning have vferet udforte fra Norge til Frankrig.

Hermetislce Madvarer. Indforsel fra Norge til Frankrig i 1879 2510 Kasser
af Yferdi Kr. 4500.

For Kjod i Daaser er Tolden forhoiet fra frs. 4.60 til frs. X pr.
100 Kilo.

Vildt. Indforsel 1879, 1702 Kilo af Vserdi Kr. 2400. Er efter Traktaten
toldfri, men svarer efter den nye Tarif frs. 20 pr. 100 Kilo.

Sm0r. Indforsel 1879, 130 Kilo til Vserdi 200 (1877 Vserdi 3100 Kr.). For
saltet Smor er Tolden forhoiet fra frs. 2.50 til frs. Ii) pr. 100 Kilo.

Öl. Indforsel i 1879, 36125 later til Yferdi Kr. 16600. Tolden er forhoiet
fra frs. 5.75 til frs, 7.75 pr Hektoliter.

Tagpap. Indforsel i 1879, 94,650 Kilo til Yferdi Kr. 22,700. Tolden er forhoiet
fra frs. 8 til frs. 11.

I Förbindelse hermed kan bemserkes, åt Tolden paa Papir, hvoraf hidtil
Intet er indfort fra Norge til Frankrig, men hvilken Artikel med Tiden muligens
kan antages åt ville faa nogen Betydning, i den nye Tarif er hoiere end efter
tarif conventionel.

Under samme Punkt (2) er omhandlet, åt de franske Produkter og Tilvirkninger,
med Hensyn til hvilke det bliver Sporgsmaal om, åt de forenede Rigel''
skulle binde sin Toldlovgivning, bor soges begrsendsede til et Faatal af de mest
betydelige. Under Tilslutning hertil skal Departementet, idet man henviser til
hvad der i Slutningen af den forciterede Skrivelse fra Finantsdepartementet af
3die September d. A. er anfört angaaende den af Toldkommissionen anbefalede
Forhoielse af visse Traktatsatser, specielt fremhseve 0nskeligheden af åt faa flere
af disse Artikler, hvoraf Indforselen fra Frankrig er ubetydelig, udslettede af
Traktaten.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Som No. 3 af Fordringerne fra vor Side liar Udenrigsministern opstillet
Begjaering om Ophsevelse eller ialdfald om Nedssettelse af den Tillaegsafgift, som
ved indirekte Indforsel til Frankrige ifolge den nye almindelige Tarif kan ramme
svenske og norske Produkter. Af det fornaevnte Storthingsdokument No. 90,
Pag. 6, fremgaar, åt denne Tillaegsafgift (saakaldet surtaxe cVorigine), bl. A. er
paalagt folgende Artikler:

Skind og Pelsvaerk, uforarbeidet, 3 frs. pr. 100 Kilo; Harpix, ikke exotisk,
1 frs. pr. 100 do.; Traevarer, almindelige, 1 frs. pr. 100 do.

Hvad saerlig angaar Traevarer er det ovenfor under Behandlingen af Tolden
paa Traelast anfört, åt store Partier hovlede Bord indfores fra Norge til Frankrig
gjennem Belgien, hvilken Import, uanseet Indforselstolden, antages åt ville standses
ved den foreslaade surtaxe cVorigine.

No. 4 i de af Udenrigsministeren opstillede Fordringer giver ikke Anledning
til nogen Bemaerkning fra Departementets Side.

Med Hensyn til No. 5 skal man tilläde sig åt gjenkalde i Erindringen, åt
der, som omhandlet i Departementets underdanigste Föredrag af 24de Juni d. A.,
af sidste Storthing under 13de Juni sistleden vedtoges en Anmodning til Regjeringen
om åt drage Omsorg for, åt der blev aabnet Storthinget Adgang til åt
udtale sig om en eventuel ny Traktat, forinden en saadan saettes i Kraft.

I Henhold til Foranforte, der af Statsraadets evrige Medlemmer i det Yaesaentlige
tiltraedes,

indstilles underdanigst:

Åt Gjenpart af naervaerende ixnderdanigste Föredrag angaaende
Underhandlingerne om Afsluttelse af ny Handelsog
S ofarts traktat med Frankrige naadigst befales tilstillet
Ministeren for de udenrigske Anliggender.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ulrikesdepartementsärenden hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd
å Stockholms slott den 16 september 1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

H ans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert,

Themptander,

Nissen.

Efter gemensam beredning med cheferna för civil- och finansdepartementen
föredrog Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena frågan om utfärdande
af instruktioner för Kongl. Maj:ts fullmäktig vid underhandlingen om ny
handels- och sjöfartstraktat med Frankrike.

Herr Ministern anförde:

»Het första förberedande sammanträdet mellan Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig
och de för Sverige och Norge utsedde särskilde kommissarierna samt de personer,
som erhållit franska Kegeringens uppdrag att underhandla om den nya handelsoch
sjöfartstraktaten, hölls den 1 nästl. augusti i Paris.

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Från fransk sida framställdes dervid erbjudande af den mest gynnade nations
behandling i afseende å införseln af svenska och norska produkter till Frankrike,
men till vederlag härför fordrades nedsättning eller jemkning i åtskilliga af
de i Sverige och Norge nu gällande tullsatserna, nämligen för plymer, spritad
fjäder, inlagd fisk. socker, vin, bränvin, väfnader, band och snörmakeriarbeten af
hel- och halfsiden, papperstapeter, handskar, delar af ur, konstgjorda blommor
samt arbeten af poleradt stål. Sedan dessa fordringar blifvit Kong!. Norska Regeringen
delgifna, har Regeringen den 8 innev. månad efter föredragning af departementet
för det inre afgifvit underdånigt betänkande i ämnet. Från svensk sida
hafva yttranden afgifvits dels på chefens för civildepartementet föranstaltande
utaf kommerskollegium dels på chefens för finansdepartementet anmodan utaf
tullkomitén.»

Sedan Herr Ministern derefter redogjort för hufvudsakliga innehållet af omförmälda
betänkande och yttranden, anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet
Themptander följande:

»Sedan finansdepartementet erhållit del af de förslag, som under de nu inledda
underhandlingarna mellan de Förenade Rikena och Frankrike blifvit från
fransk sida gjorda i syfte att till förmån för varuinförseln från Frankrike hit till
riket erhålla ändring i vissa bestämmelser uti den svenska tulltaxan, anmodade
jag tullkomitén, att öfver nämnda förslag afgifva yttrande; och har i anledning
deraf komitén numera med sådant yttrande inkommit. Innan jag för Eders
Kong]. Maj:t redogör för de i nyssberörda afseende från fransk sida gjorda förslag
samt tullkomiténs deröfver afgifna betänkande, torde det tillåtas mig att
få i några hufvuddrag angifva, hvilka kraf från svensk sida måste uppställas till
förmån för vår export till Frankrike samt till betryggande af den svenska handelsflottans
intressen i franska hamnar. Det kan nemligen endast vara under
förutsättning att afsevärda fördelar i dessa fall kunna åt vårt land betingas, som
en traktats afslutande synes böra ifrågakomma, då ju vilkoren derför alltid komma
att blifva nedsatta tullafgifter här i landet för åtskilliga artiklar, hvilka väl
lämpa sig för en högre tullbeskattning och å hvilka Riksdagen ock dels redan
höjt, dels otvifvelaktigt skulle ytterligare höja tullafgifterna, så snart dessa kunde,
oberoende af en fransk handelstraktat, regleras. Att nu i stället, såsom från
fransk sida fordras, ytterligare nedsätta tullafgifterna på dessa artiklar eller åtminstone
en del åt dem, strider så väsentligt mot de grundsatser Riksdagen enligt
dess vid flera tillfällen uttalade mening önskar tillämpade vid tullbeskattningen
af artiklar, som kunna hänföras till lyx- eller öfverflödsvaror, att, om ett dylikt
medgifvande göres, det måste vara förestafvadt af omsorgen att tillgodose för
vårt land synnerligen vigtiga ekonomiska intressen. Och till dessa lärer obestridligen
få räknas en gynnad och för längre tid betryggad afsättning på den franska
marknaden för våra vigtiga exportartiklar, trä och jern, samt en tryggad ställning
för vår sjöfart i franska hamnar.

Kong!. Majtts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad först angår artikeln jern och stål, äro visserligen tullsatserna derå i
den nya franska »tarif général» i allmänhet nedsatta till samma belopp som enligt
den ännu gällande handelstraktaten äro bestämda, och vårt jern skulle således,
derest en ny traktat icke komme till stånd, icke vid utförsel till Frankrike försättas
i annan ställning än för närvarande, men gifvet är å andra sidan, att, derest öfverhufvud
några handelstraktater blifva afslutade med Frankrike, nedsättning i de
genom »tarif général» bestämda jerntullar kommer att af Frankrike medgifvas, och
fördelen af samma nedsättning måste vi då vara angelägna att genom en traktat
tillförsäkra oss för vår jernutförsel till Frankrike. Då emellertid England och
Belgien i fråga om jerntullen hafva vigtiga intressen att bevaka vid sina traktatsförhandlingar
med Frankrike, lärer Sverige icke kunna påräkna att beträffande
denna artikel kunna utverka annat eller mera än hvad som af Frankrike beviljas
nämnda makter. För den händelse emellertid underhandlingarne mellan de
Förenade Rikena och Frankrike skulle komma att bedrifvas hastigare än att de
svenske underhandlarne finge tillfälle att i fråga om jerntullen hänföra sig till
hvad vid de andra traktatsförhandlingarne förekommer, torde yrkande böra från
svensk sida framställas om nedsättning af tullen å tackjern från 2 fr. till 1 fr.
25 c. och — hvad som är af hufvudsakligaste vigt — å stångjern från 6 fr. till 3
fr. samt derefter lämpad nedsättning å öfriga under rubrikerna jern och stål förekommande
varuslag, hvilkas tullbeskattning sammanfaller med eller står i visst
förhållande till stångjernstullen.

Bland dessa varuslag är det emellertid ett, som i vår utförsel till Frankrike
intager ett mera betydande rum och med afseende hvarå jemväl den franska
tulltaxans redaktion tarfvar en väsentlig förändring för att den svenska utförseln
skall hemta något gagn af en tullnedsättning. Härmed afser jag den rubrik, som
i »tarif général» heter »fer brut en massiaux ou prismes, contenant encore des
scories», hvarvid är fogad en not, som bestämmer, att den för ifrågavarande artikel
stadgade tull skall gälla endast derest slagghalten uppgår till 6 procent eller
derutöfver. De artiklar, här afses, äro hos oss kända under namnen smältstycken
och råstänger och hafva ännu icke undergått den ytterligare förädling, genom
vallning, som utmärker stångjernet; men sådana artiklar, som från oss utföras,
hålla vida mindre slagg än i den franska tariffen förutsättes för att dylik vara
skall få draga lägre tull än stångjern. Derföre måste det för Sverige vara af
synnerlig vigt — och i detta afseende antager jag, att Sverige eger ett alldeles
specifikt intresse, som icke i samma mån gör sig gällande hos England och Belgien
— att få bestämmelsen om slaggprocenten i den franska tariffen ändrad, och
då dertill kommer, att en undersökning rörande slagghalten är förenad med betydliga
svårigheter och att, efter hvad jag inhemtat, tekniken icke ens känner
någon fullt tillförlitlig metod för att utröna slaggprocenten, synes mig den ändring,
som från Sveriges sida måste påyrkas, böra gå ut derpå, att hela anmärkningen
bortfaller och att i rubriken endast uttryckes, att detta jern skall inne -

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hålla slagg eller icke hafva undergått vallning. Derjemte hör rubriken affattas
så, att den gäller allt dylikt jern, oberoende af dess form, så att de i handeln
vanligen förekommande uträckta smältstyckena eller råstänger äfven inbegripas i
rubriken, hvilket med dess nuvarande lydelse synes tvifvelaktigt. En så beskaffad
ändring i denna rubrik, som jag bär föreslagit, och en dermed förbunden nedsättning
i den för denna artikel stadgade tullsats af 4 fr. 50 c. till 75 procent af
en blifvande nedsatt stångjernstull skulle för vår jernindustri vara af ganska stor
vigt, efter hvad jag erfarit af såväl exportörer och industriidkare som teknici på
detta område.

Ofvergår jag härefter till artikeln trä, så äro de sågade trävarorna, bvilka
naturligtvis utgöra den förnämsta delen af vår träexport, tullfria enligt den nya
franska tariffen. Deremot äro hyflade golfplankor, som i ganska betydande qvantiteter
skeppas till Frankrike och för närvarande dit ingå utan tull, i den nya
tariffen belagda med 1 fr. per 100 kilogram. Det bör naturligtvis vara en så mycket.
angelägnare omsorg för Sverige att söka få denna tullsats borttagen och den
nu faktiskt existerande tullfriheten fortfarande tillämpad, som denna tullsats är
så hög, att den minst sagdt väl motsvarar hela kostnaden för den förädling, som
innefattas i hyflingen, och dessutom i syftet af hela den tullpolitik, som skulle
gå ut på de gamla handelsfördragens ersättande med nya sådana mellan Frankrike
och andra makter, väl får antagas ingå, att icke en vigtig importartikel skulle
under den nya traktaten komma i en sämre ställning på den franska marknaden
än under den hittills varande regimen. Skulle emellertid ett fullkomligt frånträdande
af den nu stadgade tullp-ligtigheten icke kunna af Frankrike medgifvasj
måste väl Sverige för att icke uppoffra fördelarne i öfrigt af en traktat underkasta
sig en tull, men längre än till 25 procent af den nya tullsatsen anser jag mig icke
för närvarande böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t lemnar de svenska ombuden
bemyndigande att acceptera en tullsats å denna artikel. En annan betungande
tullförhöjning skulle vidare genom den nya tariffen inträda för träarbeten, andra
slag, der tullen skulle utgöra i stället för 10 procent af värdet såsom för närvarande
icke mindre än 7 fr. pr 100 kilogram. Den i utveckling stadda inhemska
industri, som bedrifves vid våra snickerifabriker och som genom den nuvarande
tyska tullagstiftningen blifvit utestängd från den tyska marknaden, skulle med
nyssnämnda tullsats icke heller kunna förskaffa sig någon afsättning inom Frankrike,
och en nedsättning deri till ungefär 4 fr. eller 4 fr. 25 c. torde vara nödvändig
för att icke den specifika tullen skall utgöra en förböjning af den nuvarande
värdetullen. I sammanhang med artikeln trä tillåter jag mig ock erinra, att tjära,
som utföres till Frankrike i icke obetydliga qvantiteter och nu är der tullfri,
men i den nya tariffen blifvit åsatt en tull af 2 fr. pr 100 kilogram, med skäl
synes böra bibehållas vid den nuvarande tullfriheten, hvilken, om det från fransk
sida påkallas, kan inskränkas till träkolstjära, som är det slag af denna vara,
Sverige exporterar.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Då svenska Regeringen vid antagandet af inbjudningen till öppnande af nya
traktatsförhandlingar uttalat såsom önskvärdt, att antalet af de artiklar, hvilkas
tullbeskattning bär i landet skulle fixeras genom traktatbestämmelser, blefve inskränkt
till ett fåtal, synes svenska Regeringen oek å sin sida icke böra ifrågasätta
någon ändring i de genom »tarif général» bestämda tullsatser för andra artiklar
än som i vår utförsel till Frankrike spela en mera betydande rol, helst vi
genom klausulen om behandling såsom den mest gynnade nation alltid komma i
åtnjutande af de tullnedsättningar och förmoner, som betingas af andra länder
vid traktaters afslutande mellan dem och Frankrike. Dock anser jag, att—utöfver
hvad som för Sverige alltid blir hufvudsaken i detta fall eller jern- och träutförselns
tillgodoseende — exporten af papper till Frankrike eger en icke alldeles
oväsentlig betydelse för vår pappersindustri, och att denna utförsel skulle i ganska
stor mån främjas genom en nedsättning af de i »tarif général» stadgade höga
tullsatser, som för vissa gröfre slag, såsom papp, tapetpapper och omslagspapper,
der tullen är 11 fr. pr 100 kilogram, uppgår i många fall till 25 procent och derutöfver
af varuvärdet. En nedsättning med 50 procent i dessa tullsatser synes
mig derföre böra såsom en fordran å svensk sida uppställas. Kan en tullnedsättning
för tändstickor under nuvarande monopolsystem i Frankrike utverkas, är naturligtvis
ett försök i sådan rigtning påkalladt af den svenska tändsticksindustriens
omfattning och erkända betydelse på verldsmarknaden.

Hvad angår sjöfarten, torde de yrkanden, som till dess förmån böra göras,
kunna inskränkas till att svenska fartyg i franska hamnar vid såväl direkt som
indirekt fart tillförsäkras att åtnjuta samma förmåner som för närvarande i fråga
om umgälder vare sig till staten eller till kommuner och offentliga institutioner
m. m., såsom hamnafgifter, lotspenningar och mäklarecourtage».

Statsrådet Themptander redogjorde härefter för de vid underhandlingarnes
öppnande från fransk sida framstälda fordringar, berörande svenska tulltaxan,
samt för innehållet af tullkomiténs betänkande, och yttrade derefter vidare:

»På den utsträckning, hvari åt vår export till Frankrike och vår sjöfart i dess
hamnar kunna i de afseenden jag ofvan antydt beredas väsentliga fördelar, måste
naturligtvis komma att bero, i hvad mån Sverige kan tillmötesgå de från fransk
sida uppstälda anspråk på nedsättningar i svenska tulltaxan, och något definitivt
yttrande om de tullsatser, som här äro i fråga, bör derföre efter mitt förmenande)
åtminstone beträffande vissa artiklar, icke för närvarande afgifvas. Hvad emellertid
först angår den af Frankrike önskade likformighet i tullsatserna för Sverige
och Korge, så lärer det vara obehöfligt att för den med tull-lagstiftningen i de
Förenade Rikena mera hemmastadde påpeka, hvilka bestämda hinder i åtskilliga
fall förefinnas att åstadkomma en dylik likformighet i anseende till dels de väsentligen
olika beskattningssystem, som tillämpas i dessa båda länder, och dels
ländernas skiljaktiga industriella förhållanden. Att för de Förenade Rikena
sjelfva en dylik likformighet skulle vara önskvärd och att det bör ''utgöra en all -

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

varlig uppgift för lagstiftningen i båda rikena att, i den mån framtida förhållanden
det medgifva, arbeta för ett allt större närmande till detta mål, är visserligen
min lifliga öfvertygelse, men att det för Frankrikes handel på de Förenade
Rikena skulle vara af någon egentlig betydelse, att en sådan likformighet vinnes,
inser jag icke, och en likformighet beträffande de få artiklar, hvilka nu skulle
blifva föremål för traktatbestämmelser, torde, såvidt Frankrike angår, neppeligen
hafva annat gagn än bidraga till ett förenkladt redaktionsarbete vid traktatens
affattande. Jag är ock förvissad, att de Förenade Rikenas ombud vid underhandlingarne
icke lära underlåta att söka få likformigheten tillämpad i alla de fall,
der någon afsevärd skiljaktighet i sak icke förefinnes.

Bland de särskilda artiklarne lärer till en början i fråga om spritacl fjäder
och delar af ur någon som helst betänklighet icke möta för antagande af de från
fransk sida gjorda yrkanden, endast med iakttagande för den senare artikeln att
den svenska tullen synes hellre böra bestämmas till 1 kr. än till 90 öre och nedsättning
således ske från 250 francs till 139 francs pr 100 kilo; lärande det i allmänhet
böra utgöra ett sträfvande hos de svenska underhandlarne att vid fixerandet
af tullbeloppen i franskt mynt mindre göra afseende vid obeqvämare siffror i
traktatstariffen än dervid, att motsvarande siffror i svenskt mynt blifva lätthandterliga
vid tillämpningen.

Fink, inlagd, lärer, såsom tullkomitén erinrat, rätteligen böra åsättas samma tull
som konserver, och då konservtullen i nu gällande traktat är bestämd till 52 fr. pr
100 kilo och giltiga skäl förefinnas att icke derutöfver höja tullsatserna å denna
artikel, äfven om den ej hädanefter skulle blifva föremål för traktatsbestämmelsej
synes en nedsättning i fisktullen från 83 fr. 33 c. till 52 fr. böra medgifvas.

Beträffande artiklarne plymer och konstgjorda blommor bör af de svenske
ombuden framhållas, att utgångspunkten för dessa, liksom för åtskilliga andra af
de nu ifrågavarande artiklarne icke får vara den nu gällande traktaten, utan de
tullförhöjningar, svenska Riksdagen år 1880 beslöt under förutsättning af trakttatens
tilländalöpande, likasom att de genom förra traktaten skedda nedsättningar
i tullsatserna för dessa artiklar voro anmärkningsvärdt stora, hvarför allt tulik omiténs
betänkande fullständigt redogör. Ett bibehållande af den nuvarande tullsatsen
är derföre i och för sig ett ganska långt sträckt medgifvande till förmån för den
franska exporten, men som vigöra af det skäl, att vi i fråga om vissa exportartiklar
såsom hyflade trävaror och tjära fordra, att icke en återgång i Frankrike sker från
status quo. Då emellertid Frankrike antagligen lägger stor vigt på en ytterligare
tullnedsättning å de ifrågavarande artiklarne plymer och blommor, och den deraf
föranledda uppoffringen för statskassan icke blir synnerligen afsevärd, torde, om
sådant kan underlätta en för oss gynsam traktats afslutande, den äskade nedsättningen
icke böra förvägras.

Mot den yrkade nedsättningen af tullen å handskar gälla samma skäl, som
nyss anförts i fråga om plymer och blommor, hvartill dessutom kommer tillvaron
af eu icke obetydlig inhemsk industri, som sysselsätter sig med handskfabrikation.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Det torde derföre icke böra ifrågakomma att bär frångå den nu bestämda tullsatsen
ocb endast om ett synnerligt tillmötesgående från fransk sida skulle påkalla
ett sådant från vår eller de franska underbandlarne lägga bestämd vigt på
utverkande af någon nedsättning i denna tull, kan jag förorda en sådan.

Under förutsättning att de franska ombuden med »papier de tenture» &{$,&papperstapeter,
ocb att en nedsättning i tullen derå skulle betinga en nedsättning i den uti
Frankrike stadgade införselstullen för papper och papp, har tullkomiténs flertal ansett
den af Frankrike äskade nedsättning af tullen å papperstapeter kunna medgifvas, ocb
hemställer äfven jag, att Eders Kongl. Maj:t må lemna ett dylikt medgifvande till
vederlag för de förmåner, som må kunna betingas åt vår pappersindustri.

I fråga om arbeten af poleradt stål får jag hänvisa till den af tullkomitén
lemnade utredning, hvaraf framgår att för närvarande annat yttrande rörande den
artikeln icke från svensk sida påkallas än att lemna de franska underhandlarne
kännedom om gällande tullsats derå. *

Beträffande artiklarne socker samt väfnader, iand och snörmakeriarbeten af
siden och halfsiden finner jag mig på de af tullkomitén anförda skäl, hvartill må
i fråga om det senare slaget af artiklar läggas de i Frankrike gällande höga
tullsatser, icke kunna förorda någon nedsättning i nuvarande tullsatser eller surtaxe
å socker; kunnande deremot någon betänklighet icke möta att i den nya
traktaten bibehålla artikeln 8 i nu gällande traktat, enligt hvilken surtaxen å
raffineradt socker icke får öfverstiga viss procent af råsockertullen äfven med
nedsättning, om så skulle fordras, af detta procentbelopp till 42 %, hvilken siffra
i allt fall är något högre än som angifves af förhållandet mellan de nu gällande
tullsatserna å råsocker och raffinad.

Det återstår nu att afgifva yttrande om artiklarne vin samt bränvin, sprit
och likör, hvilka antagligen komma att få en afgörande betydelse för frågan om
en ny traktats afslutande.

I fråga om artikeln vin är det onekligt, att, såsom tullkomitén erinrat, synnerligen
stora betänkligheter möta för beviljande af en ytterligare tullnedsättning.
Varans egenskap att väl lämpa sig för en högre finanstull, den beskattning, som
hos oss är lagd på bränvinet, den bestämda benägenhet Riksdagen uttalat för en
förhöjd vintull samt den icke obetydliga minskning i tullinkomst, som kan antagas
åtminstone till en början blifva en följd af tullens nedsättning, utgöra talande
skäl mot en sådan åtgärd. Men å andra sidan torde hänsyn böra tagas dertill,
att bland de artiklar, för hvilka Frankrike är intresseradt att genom traktater
förskaffa sig en lättad afsättning, vinet intager en högst framstående plats, och
vill Sverige bereda sig några vigtiga förmåner genom en traktat, så lärer annan
utväg icke finnas än att köpa dem genom några medgifvanden icke blott för artiklar,
hvilkas införselsqvantiteter, såsom förhållandet är med flera af förut
nämnda, inskränka sig till rena obetydligheter, utan äfven för någon så beskaffad
artikel, der importen kan anses representera ett mera afsevärdt sifferbelopp. Det

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

gäller följaktligen i fråga om den tullnedsättning, man vill medgifva å denna artikel,
ännu mera än för öfriga artiklar, att mot densamma väga de fördelar man
kan genom traktaten betinga sig; och dermed har jag oek tillräckligt antydt, hvarföre
jag anser det icke för närvarande vara möjligt att definitivt bestämma, huru
långt ett medgifvande i detta fall bör sträcka sig, men jag har också dermed gifvit
tillkänna en uppfattning af frågan, som temligen nära sammanfaller med
åsigterna hos den minoritet inom tullkomitén, hvilken tillstyrkt en viss nedsättning
af vintullen hellre än att äfventyra de genom traktaten åsyftade fördelar.
Med denna minoritet instämmer jag ock deri, att, om Frankrike oeftergifligen
fordrar likställighet emellan tullafgifterna för vin på fät och för vin på buteljer,
denna fordran bör af Sverige medgifvas. Under förutsättning att Frankrike ej
önskar genom traktaten få tullen reglerad för andra viner än som äro af en lägre
alkoholhalt och att vi således få fria händer att beskatta de starkare vinerna, är
det naturligtvis för oss af intresse att få gränsen för de i traktaten afsedda vinerna
satt till en så låg alkoholhalt som möjligt, men antager jag, att Frankrike svårligen
kan komma att medgifva en så låg gräns, som i Norska Regeringens betänkande
ifrågasattes eller 14 procent alkoholhalt. Deremot lärer väl utsigt förefinnas
att alkoholhalten skulle kunna sättas till 15 eller åtminstone l(i procent,
och äfven dermed är en icke obetydlig vinst beredd med hänsyn till tillfället att
få högre beskatta alla de viner, som falla öfver denna gräns. En särskild tilläggstull
med 25 procent för mousserande vin på buteljer inom den blifvande gränsen
vore naturligtvis ock önskvärd, men torde ej böra göras till ett oeftergifligt vilkor.
I fråga om sjelfva tullsatsen för de svaga vinerna torde, såsom jag redan nämnt,
dess bestämmande icke för närvarande böra ega rum, utan de svenska underhandlarne,
med åberopande af den tullförhöjning Riksdagen redan beslutat för
alla slag af vin, framhålla, att ett bibehållande af den nuvarande vintullen redan
är ett väsentligt medgifvande och, om man tillika låter det buteljerade vinet ingå
för samma tull som vin på fat, innefattar en ganska betydlig tullnedsättning för
det förra eller från 29 fr. till 23 fr.

I fråga om bränvin och sprit synes meningen icke vara att från fransk sida
framställa något yrkande om bibehållande af den skillnad, som i den nuvarande
traktaten göres till förmån för franskt drufbränvin vid direkt sjöväga införsel
från Frankrike, och för Sverige kan det icke annat än vara önskvärdt, att ur vår
tulltaxa försvinner bestämmelsen om den lindrigare tullbeskattningen af nämnda
vara i jemförelse med andra slag af bränvin och sprit, helst den undantagsställning
nuvarande traktat inrymmer åt bränvin af vindrufvor, af fransk tillverkning,
icke rättfärdigas af den verkliga beskaffenheten af den vara, som på senare åren
förekommit i handeln och dragit fördelen af den lägre tullsatsen. Klart är emellertid,
att, när det s. k. franska drufbränvinet skulle komma att i tullbeskattningsväg
likställas med annat bränvin, Frankrike måste vara angeläget att, såsom ock
skett, yrka nedsättning i den surtaxe, hvarmed bränvin i allmänhet är belagdt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vid införsel hit till riket. Denna surtaxe utgör 50 öre pr kanna, och såvidt densamma
är afsedd att utgöra skydd för den inhemska bränvinstillverkningen, lärer
icke kunna bestridas, att densamma är obehöfligt hög. Detta framgår äfven af
jemförelsen med Norge, der den allmänna bränvinssurtaxen ej är högre än den
enligt traktaten för franskt drufbränvin bestämda. Tager man vidare i betraktande
den bränvinsutförsel, som på senaste tiden egt rum och hvilken ådagalägger,
att vår bränvinstillverkning, ehuru underkastad åtskilliga inskränkningar och
hämmande band, likväl är mäktig att på utländsk marknad uthärda täflan med
andra länders spritvaror, så torde det vara klar, att en måttlig nedsättning på den
nuvarande surtaxen eller skyddstullen icke skulle för den inhemska spritindustrien
medföra någon som helst olägenhet, utan den inhemska varan i allt fall
helt och hållet beherrska den inhemska marknaden, såsom hittills regeln varit.
Det är af dessa skäl jag anser mig kunna i underdånighet förorda surtaxens nedsättning
till 30 öre pr kanna af den nu gällande surtaxen på bränvin och sprit,
utom för arrak och rum. I gengäld deremot bör dock en motsvarande nedsättning
i den franska sprittullen af de svenske ombuden påyrkas. I likörtullen bör
på de skäl tullkomitén anfört någon nedsättning icke ifrågakomma.»

Herr Ministern för utrikes ärendena yttrade derefter:

»Med stöd af hvad dels chefen för finansdepartementet nu anfört dels Kongl.
norska Regeringen i sitt betänkande framhållit, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndiga mig att i instruktionerna till hr envoyén
Sibbern intaga följande bestämmelser.

För de Förenade Rikenas del begäres af Frankrike:

likställighet i franska hamnar för svenska och norska fartyg med inhemska 1
fråga om de af sjöfarten utgående umgälder till staten, kommuner eller korporationer
m. m., såsom tonnageafgifter (lastpenningar), hamnumgälder, lotspenningar,
mäklare- och tolk-courtage o. s. v.;

bibehållande af den nu gällande tullfriheten å hyflade furubräder till golf
(N:o 528, 2 i franska generaltariffen), hvarunder böra inbegripas lådämnen;

nedsättning i tullen å träarbeten andra slag (N:o 530 i franska generaltariffen)
från 7 fr. till 4 eller åtminstone 4 fr. 25 c.;

utbrytning ur rubriken »drilles» (N:o 155) af trämassa för att under särskild
rubrik tillförsäkras tullfrihet;

begäran om enahanda förmån för artikeln tändstickor (N:o 573) från den tid,
nu gällande monopol å tändsticksförsäljningen i Frankrike kan komma att upphöra,
samt för tjära (N:o 105), i likhet med hvad nu eger rum;

för tackjern (N:o 187) begäres nedsättning från 2 till 1 fr. 25 c.; för
stångjern (N:o 189) från 6 till 3 fr., äfvensom en derefter lämpad nedsättning å
öfriga under rubrikerna jern och stål förekommande varuslag, hvilkas tullbeskattning
sammanfaller med eller står i visst förhållande till stångjernstullen;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för smältstycken och råstänger af jern (N:o 188) begäres en nedsättning af
den högst tillåtna slagghaltsprocenten eller — om detta icke kan uppnås — en
sådan ändring af rubriken, att varan oberoende af slaggbalt och form, endast behöfver
vara ovälld för att undgå den högre tullafgift, som drabbar stångjern;

för klippfisk (JST:o 45) begäres en tullsats af 10 fr. samt för råfisk en något
lägre tullsats, hvarjemte för sill begäres det tillägg i tariffbestämmelsen, att tullafgiften
ej må beräknas för emballage, lake och salt;

i afseende å papper bör begäras en nedsättning från 11 till 6 fr. för gröfre
slag (N:o 409, 2);

för bränvin och sprit (Nio 313) begäres en nedsättning i surtaxen.

I afseende å åtskilliga andra artiklar, såsom Öl (N:o 310), smör (N:o 36),
ost (dST:o 35) samt hermetiska matvaror bör yrkande om nedsättning för närvarande
anstå, i afvaktan å det resultat, hvartill andra makters framställningar i
sådan syftning kunna leda.

Slutligen bör yrkas afskaffande af den i franska generaltariffens tabell D.
stadgade surtaxe vid indirekt införsel, så vidt den drabbar varor, som utgöra
föremål för export från de Förenade Rikena till Frankrike öfver annat land.

Hvad dernäst vidkommer de förmoner, som i de Förenade Rikena kunna
medgifvas Frankrike och särskildt det tillmötesgående, som kan utlofvas de från
fransk sida uppställda särskilda fordringar, så torde Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig
bemyndigas,

att tillförsäkra Frankrikes flagga likställighet med den inhemska i svenska
och norska hamnar samt i allt hvad som rörer handel och sjöfart i öfrigt utlofva
Frankrike den mest gynnade främmande nations behandling i de Förenade Rikena,
likväl med undantag för de förmoner, som kunna komma att beviljas Danmark.

I afseende å den af franska Regeringen önskade likformigheten i tullsatser
för begge de Förenade Rikena, bör en sådan ställas i utsigt endast i fråga om de
artiklar, för hvilka nedsättningar nu blifvit begärda och i den mån afsevärda
svårigheter för dess genomförande icke möta.

Hvad de särskilda artiklarne beträffar, torde för närvarande följande medgifvanden
kunna utlofvas:

pr 100 kilo.

för spritad fjäder, den begärda nedsättningen till..................... 27 fr. eller 20 kr.

» delar af ur, den begärda nedsättningen afrundad till ...... 139 » » 100 »

» fisk, inlagd, derest rubriken''inskränkes att omfatta ansjovis,
sardeller och tonfisk i hermetiska lådor, och tullen beräknas
pr brutto kan någon eftergift ega rum.

» plymer och konstgjorda blommor, den begärda nedsättnin -

gen till...................................................................................

300 »

» 216

» handskar, en för båda rikena likformig tullsats af............

» papperstapeter, för Sveriges del den begärda nedsättningen

325 »

» 233

till ........................................................................................

18 »

» 13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I afseende å vin bör något vidare medgifvande icke göras än att för vin på
buteljer utlofvas samma tullsats som för vin på fat, närmare bestämd till 23 fr.
eller 16 kr. 50 öre per hektoliter, dock med tillägg af en särskild tull på buteljer
af 1 öre stycket samt med den inskränkning att vinets alkoholhalt icke får öfverstiga
15 proc. För mousserande vin begäres frihet att bestämma en något högre
tullsats.

Den begärda nedsättningen af surtaxen för bränvin vid införsel till Sverige
kan icke medgifvas i vidare mån än från 50 öre till 30 öre per kanna.

Nedsättningarne i surtaxen å socker samt i tullen å hel- och halfsiden af böjas.

Frankrike har till utgångspunkt för sina fordringar valt de vid 1865 års
traktat fogade tariffer. Sjelft lärer det emellertid icke underlåta att i sina medgifvanden
åberopa bestämmelserna i 1881 års generaltariff, som redan den 8
nästk. november kan träda i kraft gent emot de främmande länder, med hvilka
underhandlingar om nya traktater icke ledt till resultat och icke heller lemna
goda utsigter till framgång. Denna ojemnhet kan lätt medföra en ogynnsam verkan
på underhandlingens gång. Det är derför angeläget, att Eders Kongl. Maj:ts
fullmäktig ålägges framhålla, till den kraft det kan hafva, de af 1880 års riksdag
beslutade alternativa tullsatser för vissa franska importartiklar samt det för innevarande
års Storthing framlagda komitéförslag rörande tulltariffen.

Den förestående revisionen af tulltaxan såväl i Sverige som i Norge gör det
i hög grad önskvärdt, att så få artiklar som möjligt genom traktaten bindas vid
bestämda tullsatser. Detta torde derför böra af Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig
så vidt möjligt iakttagas.

Enär en underhandling sådan som den nu förestående icke kan föras utan
en viss frihet för den som skall närmast leda densamma, får jag hemställa, att
Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig måtte erhålla del af de för Eders Kongl. Maj:t
nu föredragna betänkanden och yttranden äfvensom af chefens för finansdepartementet
anförande till protokollet, för att derutur hemta ledning vid besvarande
af de franske underhandlarnes möjliga invändningar och ytterligare fordringar.

Slutligen, enär den för underhandlingens fullföljande temligen knappt tillmätta
tiden sannolikt kommer att medföra behofvet af skyndsamt afgifna svar på
inkommande förfrågningar, särskildt i anledning af de nya förslag, som från fransk
sida ännu torde vara att förvänta, får jag i underdånighet anhålla om bemyndigande
för mig att, efter samråd med vederbörande svenske departementschefer
och Kongl. Norska Kegeringen, i enlighet med andan i de instruktioner som Eders
Kongl. Maj:t nu eller framdeles vid ärendets förnyade föredragning kan finna för
godt fastställa, lemna Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig de ytterligare föreskrifter,
hvilka kunna finnas påkallade.

Kongl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 2.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda föreslagit
och hemstält och deruti svenska och norska statsrådets
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla
delar gilla och bifalla.

Ex protocollo
Aug. Gyldenstolpe.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende hållet inför Hans
Maj:t Konungen i sammansatt norskt och svenskt
statsråd å Christiania slott den 18 oktober 1881.

N ärvar ande:

Hans Excellens Herr Statsministern Selmer,

Hans Excellens Herr Statsministern Kierulf,

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochscijild,
Statsråden: Helliesen,

Voöt,

JOHANSEN,

Holmboe,

Hissen,

Munthe,

Jensen,

ScHWEIGAARD Och
Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Enligt telegrafiska meddelanden från Kongl. Maj:ts minister i Paris hade
sammanträden mellan Kongl. Maj:ts fullmäktig och kommissarier vid underhandlingarne
om en ny handels- och sjöfartstraktat samt Frankrikes kommissarier
egt rum den 11, 12 och 14 innevarande månad.

Det hade derunder visat sig, att Frankrike afslagit den yrkade tullfriheten
på hyllade bräder, och endast beviljat en nedsättning i den genom »tarif général»

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

härför bestämda tullsats, 1 fr. pr 100 kilogram, till 75 c.; att nedsättning i
tullen för träarbeten beviljats från 7 till 6 fr. samt i tullen å omslagspapper från
11 till 8 fr.; att nedsättning i tullen å klippfisk, stockfisk och sill samt i det
bestämda maximum af slagghalt för smältstycken likaledes blifvit afböjd; att
Frankrike deremot yrkat vidhållande af status quo i fråga om tullen å franskt
drufbränvin infördt till Sverige, förnyat yrkande om nedsättning af tullen å
sidenvaror såväl i Sverige som i Norge, begärt en större nedsättning i tullsatserna
å handskar och papperstapeter än den de Förenade Rikenas fullmäktig varit
bemyndigad att medgifva, samt slutligen uttryckt önskan om en nedsättning af
tullen å linneväfnader i Sverige. Dessutom hade yrkande blifvit framstäldt om
en gynsammare behandling af franske handelsresande än den som nu egde rum
i Sverige, varande dock härutinnan ingenting med bestämdhet formuleradt.

De Förenade Rikenas fullmäktig och kommissarier hade i sina meddelanden
till Herr Ministern tillstyrkt, att afseende måtte fästas å Frankrikes önskningar
i ändamål att dermed dels betrygga förlängningen på tre månader af de nu gällande,
men redan den 8 nästkommande november utlöpande traktaterna, dels
underlätta ett snart afslutande af den nya traktaten, hvilket antagligen skulle
medföra vigtiga fördelar i afseende å upphäfvande eller åtminstone nedsättning
af den s. k. surtaxe d’entrepöt och inskränkning till ett fåtal af de artiklar, som
genom den nya traktaten skulle bindas vid bestämda tullsatser.

1 afseende å frågan om förlängningen af nu gällande traktater upplyste
Herr Ministern, att franske utrikesministern till svar å den genom hr envoyén
Sibbern den 28 september derom gjorda framställning i officiel note den 3 innevarande
oktober tillkännagifvit, att före frågans afgörande öfverläggningarne om
den nya traktaten borde hafva återtagits, så att resultatet af underhandlingen
kunde förutses.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hemstälde Herr Ministern, det
Kongl. Maj:t nu täcktes fatta beslut om utfärdande af nya instruktioner för Kongl.
Maj:ts fullmäktig.

På anmodan af Hans Maj:t Konungen yttrade chefen för norska inredepartementet,
statsrådet Vogt derefter i underdånighet, att han med fäst afseende
å innehållet af franske utrikesministerns note af den 3 innevarande månad och de
fyra telegrammen från Kongl. Maj:ts minister i Paris af den 12, 14 och 15 dennes
funne sig böra tillstyrka, att man, under förutsättning att Storthingets samtycke
blefve förbehållet, så att den nya traktaten icke skulle träda i kraft innan
sådant samtycke gifvits, och att trygghet för sjöfarten vunnes derigenom att de
norska fartygen på grund af traktat tillförsäkrades samma behandling i franska
hamnar som franska fartyg, således de förmåner som de Förenade Rikenas sjöfart
nu åtnjöte i Frankrike, icke borde förkasta den grundval till underhandlingar,
som nu förelåge.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad detaljerna beträffade, borde enligt hans förmening yrkande göras
om ytterligare nedsättning -— till 40 c. per 100 kilogram — i tullen, vid införsel
till Frankrike, å hyflade bräder (»planches et frises ou lames de parquet
rabotées, rainées et (ou) bouvetées»), med hvilka, efter hvad från fransk sida föreslagits,
lådämnen blefve likstälda. Statsrådet anmärkte derjemte, att det vore i
hög grad önskvärdt att en ytterligare nedsättning i tullen å »autres ouvrages en
bois», innefattande dörrar, fenster m. m. kunde ernås. Frågan om den i den nya
franska tulltariffen faststälda »surtaxe d’entrepot» antoge han vara lernnad öppen.
I afseende å frågan om handelsresande antoges samma regel böra gälla för båda
de Förenade Rikena d. v. s. att Norge borde i detta afseende icke vara underkastadt
annan inskränkning än Sverige. Trämassa borde uppföras särskildt som
tullfri. Det vore förutsatt, att antalet af traktatens tariffsatser för införsel till
Norge inskränktes till det minsta möjliga.

Chefen för norska finans- och tulldepartementet, statsrådet Helliesen yttrade
derpå i underdånighet, att de nu från fransk sida begärda nedsättningar i
vissa tullsatser för franska varor vid införsel till Norge, för så vidt de ginge
längre än hvad genom förut gifna instruktioner blifvit medgifvet, blott till en
mindre del vore af någon betydelse för den norska industrien, och att de heller
icke ur finansiel synpunkt vore af någon öfvervägande vigt. Ehuruväl man helst
borde undvika att gå in på de här omförmälda nedsättningarne, särskildt så vidt
de rörde ett i sig sjelf så lämpligt beskattningsföremål som sidenvaror, eller varor
som, om ock i ringa grad, vore föremål för en inhemsk industri, hvilken
torde hafva svårt att täfla med utlandet, såsom handskar och tapeter, så torde
likväl för Norges del hänsyn till dessa förhållanden icke böra tillmätas den vigt,
att de skulle träda hindrande i vägen för afslutandet af en traktat, såvida detta
mål kunde uppnås på vilkor som för öfrigt funnes antagliga.

I dessa anföranden instämde norska statsrådets öfriga ledamöter.

Chefen för svenska finansdepartementet, statsrådet Themptander yttrade
derefter:

»I det yttrande mig nu åligger att i underdånighet afgifva i anledning af de
inkomna telegrafiska meddelandena från de Förenade Rikenas ombud vid traktatförhandlingarue
med Frankrike, torde jag endast behöfva beröra de punkter, rörande
hvilka jag icke kan tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att antaga de från fransk sida
gjorda förslag.

Härvid möter först artikeln »hyflade bräder» eller »planches et frises ou lames
de parquet», beträffande hvilken jag finner den af Frankrike medgifna nedsättningen
fullkomligt otillfredsställande och hemställer, lika med vederbörande
Norske föredragande, att Eders Kongl. Maj:t må fordra en ytterligare nedsättning
till 40 centimer. Likaså instämmer jag i förslaget, att en lägre tullsats än 6 fr.
må utverkas för artikeln »autres ouvrages en bois»; och torde denna nedsättning
böra göras åtminstone till 5 fr.

66 Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Den af Frankrike beviljade nedsättningen i stångjemstullen motsvarar visserligen
icke hvad som från svensk sida från början framstälts såsom fordran, men
då vi hafva att för denna artikel påräkna åtnjutande af samma förmån, England
är i tillfälle att utverka sig af Frankrike, lärer något vidare yrkande i denna
punkt icke erfordras. Deremot är Frankrikes vägran att göra någon modifikation
i bestämmelsen rörande smältstycken till icke oväsentlig olägenhet för vår jernindustri,
och i hopp att kunna utverka åt oss den fördelen, att våra smältstycken
skulle kunna införas i Frankrike för den för »massiaux» stadgade tullen, vare sig
detta mål vunnes genom ändring af slagghaltsprocenten för denna artikel eller
genom stångjernstullens nedbringande till likhet med hvad för smältstycken är
stadgadt, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att ingå på förslaget
om nedsättning af tullen å helsiden enligt Frankrikes yrkande med 20 procent.

En längre gående nedsättning i tullen på papperstapeter, än Eders Kongl.
Maj:t förut medgifvit, måste jag deremot på det bestämdaste afstyrka.

Att åter bevilja en nedsättning med högst 10 procent i nu gällande tull å
linneväfnader, kan icke möta någon afsevärd betänklighet.

Med hänsyn till den utlofvade nya verksamma kontrollen rörande fransk
drufsprit, finner jag bibehållandet af status quo i fråga om konjakstullen icke
skäligen kunna förvägras.

I fråga om nedsättning i bevillningsafgiften för utländske handelsresande
torde jag ej behöfva erinra derom, att lagstiftningen derom helt och hållet faller
inom Riksdagens befogenhet; och någon som helst bestämmelse om denna afgift
synes mig icke böra i sjelfva traktaten inflyta. Skulle Frankrike emellertid nu,
liksom vid förra traktatens afslutande, önska ett särskildt förklarande, att Eders
Kongl. Maj:t skulle till Riksdagen aflåta framställning om någon nedsättning i
denna bevillningsafgift, kan jag ej finna något hinder möta för ett sådant nådigt
förklarande, under förutsättning att saken ställes så, att traktatens öde göres oberoende
af den utgång, frågan om denna afgift vid Riksdagen erhåller.»

I detta yttrande instämde Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse.

Herr Ministern för utrikes ärendena anförde derefter vidare:

»Instämmande äfven jag med Chefen för svenska finansdepartementet samt
med åberopande af hvad cheferna för norska departementet för det inre och
norska finans- och tulldepartementet yttrat, hemställer jag i underdånighet om
bemyndigande att i enlighet dermed få utfärda nya instruktioner för hr envoyén
Sibbern.

Dessa böra, enligt min uppfattning, innehålla de medgifvanden, hvilka det
sammansatta statsrådets samtlige ledamöter funnit sig oförhindrade att tillstyrka,
dock icke ovilkorliga, så vidt nedsättning i tullsatsen å helsiden beträffar, samt
yrkanden om nedsättningar utöfver hvad Frankrike hittills medgifvit i afseende å
hyflade trävaror, träarbeten andra slag samt högsta tillåtna slagghalten i smältstycken.
Frågan om handelsresandes beskattning anser jag deremot, innan mera

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 2. 07

fullständiga skriftliga rapporter från hr Sibbern ingått, icke föreligga så utredd,
att någon- instruktion utöfver hvad chefen för svenska finansdepartementet antydt
skulle kunna meddelas. Jag utgår emellertid från den förutsättning, att i denna
fråga skall genom den nya traktaten åt Norge försäkras samma rätt som för Sverige
måste påyrkas.

Sedan samtlige norske och svenske statsrädsledamöter
instämt i den af Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda
gjorda hemställan, behagade Hans Maj:t Konungen densamma
i nåder gilla och bifalla.

In fidern
Lehmann.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Protokoll öfver utrilcesdepartementsärende, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms
slott den ''24 oktober 1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochsciiild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Jensen.

Efter gemensam beredning med cheferne för civil- och finansdepartementen
föredrog Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena följande ärende,
anförande dervid:

Sedan jemlikt Eders Kongl. Maj:ts i sammansatt norskt och svenskt statsråd i
Kristiania den 18 innevarande månad fattade nådiga beslut nya instruktioner blifvit
meddelade de Förenade Rikenas fullmäktig vid underhandlingarna om ny handelsoch
sjöfartstraktat med Frankrike har ett nytt sammanträde hållits i Paris den 20
dennes. De franska underhandlarne gjorde dervid några ytterligare medgifvanden
i afseende å träarbeten, andra slag, samt å högsta tillåtna slagghalten af smältstycken.

Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 2.

Det sistnämnda medgifvandet kan dock ej anses vara tillfredsställande. Nedsättning
i tullen å hyflade bräder under den hittills beviljade men af de Förenade
Dikenas ombud för otillräcklig ansedda, kunde nu icke ernås. Emellertid yrkades
af de franske underhandlarne såsom oeftergiflig! vilkor för en prorogation af de
uppsagda traktaterne, att den nya traktaten skall tillförsäkra Frankrike 20 % nedsättning
i de inom de Förenade Dikena nu gällande tullsatser å helsidenväfnader
samt bibehållandet af status quo i afseende å drufbränvin vid införsel till Sverige.

Kongl. Norska Regeringen har i underdånigt betänkande den 22 innevarande
månad tillstyrkt bifall till förstnämnda vilkor.

Enär för underhandlingarnes gynnsamma utveckling någon tids rådrum torde
vara af nöden och förlängningen på tre månader af nu gällande traktater, —
redan i och för sig särdeles önskvärd, — för sådant ändamål är oundgängligen
behöflig, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att bifalla de för en
förlängning af Frankrike uppstälda vilkoren, och hemställer i underdånighet att
hr envoyén Sibbern må bemyndigas dels att å Eders Kongl. Maj:ts vägnar
antaga de för en förlängning af nu med Frankrike gällande handels- och sjöfartstraktater
uppställda vilkoren, dels att med franske utrikesministern underteckna
en deklaration om sådan förlängning på tre månader, räknade från den 8 instundande
november.

Till denna hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
jemlikt svenska och norska statsrådets enhälliga tillstyrkande
lemna nådigt bifall.

In fidem
A. Cronhielm.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver ininisteriella ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen ä Stockholms slott den 6 december
1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Uochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf.

Under erinran hurusom Kongl. Maj:t dels den 1 sistlidne juli i sammansatt
svenskt och norskt statsråd behagat förordna Sin minister hos Franska Republiken,
hr Sibbern till de Förenade Rikenas fullmäktig vid underhandlingarne om afslutande
af ny handelstraktat med Frankrike, dels ock samma dag i norskt statsråd
utsett professoren m. m., d:r O. J. Broch samt den 21 i samma månad i svenskt
statsråd ministerresidenten m. m. H. Åkerman att i egenskap af kommissarier, den
förre för Norge och den senare för Sverige, biträda Hans Excellens hr Sibbern
vid ifrågavarande underhandlingar, liemstälde Herr Ministern för utrikes ärendena
att, enär de handels- och sjöfartstraktater, som nyligen ingåtts af Frankrike med
Belgien och med Italien samt nu senast med Nederländerna, blifvit undertecknade
af tre eller flere fullmäktige för hvardera af de fördragsslutande parterna, hvilket,
hvad Frankrike beträffade, antagligen ock blefve fallet med den traktat, som för
närvarande mellan de Förenade Rikena och nämnda land afhandlades, Kongl. Maj:t
täcktes i nåder bemyndiga Sveriges och Norges förenämnde kommissarier att, jemte
ministern i Paris, såsom Kongl. Maj:ts fullmäktige underteckna det aftal som
kunde varda träffadt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Jemlikt svenske och norske statsministrarnes underdåniga
tillstyrkande, behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
till Herr Ministerns för utrikes ärendena hemställan, i nåder
förordna att fullmakter för afslutande och undertecknande af
ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike
skulle för ministerresidenten II. Åkerman och professoren d:r
O. J. Broch i vanlig ordning utfärdas.

Ex protocollo

4 (fr. Lagerheim.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

10.

Protokoll hållet vid hdlkomiténs sammanträde onsdagen den 7
december 1881.

Närvarande:

Ordföranden, Herr Bennich.

Ledamöterna: » K. Slyffe,

Frih. Hamilton,
Herr Arnberg,

» Däld,

» Lönegren,
s> Larsson,

» Boström,

» Cavallin,

» Persson,

» IFa/irew,

» Eriksson.

§ 1.

På Regeringens befallning både bömitén denna dag sammanträdt, för att mottaga
meddelande rörande fortgången af de med Frankrike förda underhandlingar om
en förnyad handelstraktat.

ZTmufl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

§ 2.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet hr O. R. Themptander, hvilken
vid sammanträdets början sig i komitén infunnit, tog ordet och yttrade:

Underhandlingarne med Frankrike i traktatsfrågan hade, sedan komitén om dem
senast tog kännedom, altjemt fortgått och vore slutet på dessa underhandlingar
snart att förvänta, Under deras fortgång hade från fransk sida gjorts ilera yrkanden
än de, hvilka för komitén redan voro kända. Genom den nyligen med Belgien
afslutade traktaten hade Frankrike nemligen under traktatstiden bundit en
större del af sin tulltaxa och var af sådan orsak angelägen att i väsentligare mån
binda äfven andra länders. De långt gående fordringar, hvilka, som en följd deraf,
från Frankrikes sida blifvit framställda med afseende på den svenska tulltaxan,
hade den svenska Regeringen ännu ej velat godkänna. Frankrike kunde ock antagas
komma att afstå från att få den svenska tulltaxan indragen under traktatens
bestämmelser i samma utsträckning som skett i den 1865 afslutade traktaten. Den
svenska Regeringen kunde dock icke hafva något emot, att med afseende å åtskilliga
artiklar genom traktaten fastslå tullsatserna med de belopp, hvartill komitén
upptagit dem i sitt förslag till tulltaxa, hvilket ju vore uppgjordt under förutsättning
att någon fransk traktat ej komme till stånd, och således angåfve de tullsatser,
som enligt komitépluralitetens mening vore i och för sig och oberoende af traktaten
de lämpliga.

Hr statsrådet hade visserligen haft tillfälle att taga del af komiténs taxeförslag,
men innan derpå grundades något åtgörande i och för underhandlingarne med
Frankrike, vore det angeläget, att hafva visshet om, att komitén med afseende å
ifrågakommande artiklar ej framdeles vidtogo någon ändring i de för närvarande
endast provisoriskt fattade besluten, och på det komitén skulle blifva satt i tillfälle
att derom kunna med bestämdhet uttala sig, ville hr statsrådet nu redogöra för
de artiklar, hvilkas upptagande i traktaten man för närvarande kunde antaga komma
att å Frankrikes sida påyrkas. Vidare ville hr statsrådet tillkännagifva, att han för
i fråga varande artiklar änlnade, så vidt möjligt, göra gällande de nya rubriker, som
komitén föreslagit, äfvensom att de i traktaten upptagna tullsatser för smärre artiklar
i regeln borde anses utgå efter bruttovigt.

De artiklar, om hvilka fråga nu vore, angåfvos härefter:

Metallarbeten;

från hvilka Regeringen dock ville, om möjligt, undantaga hela den grupp, .
som omfattar jernarbeten.
i Urmakare arbeten;

förutom »delar till ur», om hvilkas tullbehandling komitén redan i afgifvet
utlåtande uttalat sig; önskande nemligen de franska ombuden nu derjemte
binda artikeln »ur» vid den tullsats, som af komitén blifvit föreslagen.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Instrumenter;

med afseende å dessa, hvilka enligt fransk uppfattning vore att hänföra till
verktyg, önskades, att tullfrihet å sådana fortfarande skulle hos oss tillämpas,
och då hr statsrådet ej kunde annat än gilla den franska uppfattningen,
ansåg äfven han, att sådan tullfrihet borde medgifvas, endast med undantag
för kikare m. rn. eller optiska instrument i allmänhet, å hvilka han ej hade
för sin del något emot att få bestämd en tullsats af 35 öre, enligt komiténs
förslag.

Maskinerier och redskap;

å dessa önskades från fransk sida fortfarande som hittils tullfrihet.

Vä funder;

beträffande väfnader af silke hade komitén redan uttalat sig öfver de af Frankrike
framställda fordringarne. Med afseende åter på väfnader af andra ämnen
såsom halfsiden, linne-, bomulls- och ylleväfnader, så önskade hr statsrådet
veta, om de i det provisoriskt uppgjorda förslaget till tulltaxa antagna
rubriker och tullsatser komme att af komitén utan förändring definitivt antagas.

Med afseende å
Band,

Spetsar,
l läng slen,

Snörmakeriarbeten,

Strumpstolsarbeten,

Paraplyer och parasoller,

Hattar,

Tvål,

Pomada och
Konfityrer

önskade hr statsrådet erhålla samma visshet.

Beträffande åter
Konstgjorda, blommor,

Plymer,

Spritad fjäder,

Papperstapeter och horder, samt
Konserver,

så hade komitén redan förut i afgifvet utlåtande om dem yttrat sig.

Med afseende på artikeln

17in

ville hr statsrådet meddela, att de franska ombuden ej vilja ingå på att
jrågon skillnad göres i tullbehandling af vin på buteljer och vin på fät, emedan
någon i varans olika beskaffenhet grundad skillnad enligt deras mening

Kongl. Majtt» Nåd. Proposition K:o 2.

i detta fall ej förefinnes. De yrka derföre med bestämdhet, att för begge
slagen den lägre tullsatsen af 16.5 öre skall blifva gällande för vin intill 15
procents alkoholhalt, vare sig detsamma inkommer på fat eller buteljer. Men
då fransmännen ej hade kunnat Uppleta något annat rimligt skäl för en olika
tullbehandling af vin, emballeradt på olika sätt, än det, att när emballaget
utgjordes af buteljer, dessa senare i sådant fall skulle kunna införas tullfritt,
så vore de villiga, att för häfvandet af denna oegentlighet medgifva en höjning
i tullen för vin, som inkommer på buteljer, med 1 öre per butelj.

§ 6.

Innan komitén företog sig att afgifva sin mening med afseende å de af hr
statsrådet gjorda framställningar, hemställde en af komiténs ledamöter till hr
statsrådet, om han ansåg sig kunna meddela komitén hvilka nedsättningar i de
franska tullsatserna, som den svenska Regeringen i ersättning för ifrågasatta eftergifter
påräknade att vinna.

Till svar härå meddelade hr statsrådet, att med afseende å artikeln jern, så
vore vi alltid säkra på att få åtnjuta samma nedsättning som Belgien eller från 6
fr. till 5 fr. per 100 kilo, men möjligt vore, att vi skulle kunna betinga oss än
bättre vilkor, om det lyckades England att få ytterligare nedsättning i tullen
för sitt jern. Vidare, då hyfladt Irå för Sverige i framtiden med all sannolikhet
koinme att få en stor betydelse som exportvara, så hade hr statsrådet fäst synnerlig
vigt vid denna artikel, och syntes det vara möjligt att utverka ej så obetydliga
nedsättningar i den franska tullsatsen å denna vara. Äfven med afseende på
andra våra exportartiklar, såsom exempelvis papper, egnade Regeringen oaflåtlig omsorg
åt att söka bereda våra exportörer fördelar genom nedsättning i de franska
tullsatserna.

ilr statsrådet ville dock utom de fördelar, som af en handelstraktat vore att
hemta, framhålla gagnet för oss af att genom det samtidiga åvägabringandet af en
sjöfartstraktat kunna för framtiden bereda våra sjöfartsförhållanden med Frankrike
önskvärd stadga och trygghet, så att de svenska fartyg nu medgifna rättigheter ej
blefvc i större eller mindre grad desamma fråntagna. Utan att närmare ingå på
huru den svenska sjöfarten på Frankrike under senare tider utvecklat sig och hvilka
fördelar vi deraf hemtat, ville hr statsrådet vid detta tillfälle endast hänvisa till
den betydelse norska Regeringen fästat vid bibehållandet af de norska fartyg beviljade
förmåner.

§ 4.

Med anledning deraf, att Kongl. Maj:ts Regering vid afslutandet af en förnyad
handelstraktat med Frankrike ansåg sig behöfva stödet af tullkomiténs mening, rö -

76 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Jf:o 2.

rande det utseende, vår tulltaxa borde i vissa delar erhålla, så beslöt komitén på
af ordföranden framstäld fråga, att komitén framdeles vid det definitiva antagandet
af det nu provisoriskt utarbetade förslaget till tulltaxa ej skulle komma att vidtaga
någon förhöjning i tullsatserna för de artiklar, som hr statsrådet nu meddelat
komitén, att man från Frankrikes sida önskade i traktaten intaga. Derjemte förklarade
komitén sig vilja i fråga om artikeln likör föreslå samma tullsats som för
konjak på buteljer.

Vid protokollet:
J. 11. G. Fredholm.

Kmujl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

11.

Protokoll öfver ett blandadt utrikesdepartementsjastitie-,
civil- och finansärende, hullet, inför Hans Majit
Konungen i sammansatt statsråd ä Stockholms slott
den 13 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kieeulf,

Statsråden Lovén,

von Steyeen,

Friherre von Ottee,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

JöHANSEN,

Jensen.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet
:

»Jag har redan haft tillfälle att för Eders Kongl. Majestät anmäla,
att de med Frankrike alltsedan början af oktober månad i Paris utan

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

afbrott bedrifna underhandlingarne slutligen ledt till resultat, så att
den 30 nästlidné december kunnat af Eders Kongl. Maj:ts samt Franska
Republikens fullmäktige undertecknas såväl en handelstraktat med
till äggsartikel, deklaration och tariffer som ock en sjöfartstraktat.

Det är hufvudsakligen tvenne omständigheter, som fördröjt afslutandet
utöfver den tidpunkt, då ett sådant hade bort kunna väntas.
Den mera betydande af dessa har varit Franska Regeringens flera gånger
förnyade vägran att på en af de för de Förenade Rikena vigtigaste
utförselsartiklar medgifva en väsentlig nedsättning i den genom »tarif
général» fastställda tullsats.

Väl hade franska underhandlingskommissionen redan i oktober,
såsom framgår af min derom den 24 samma månad gjorda underdåniga
anmälan, medgifvit en nedsättning i tullen å liyflade bräder från
1 fr. till 75 cent samt från 7 till 6 och slutligen till 5 fr. för träarbeten,
andra slag, allt pr 100 kilo, men då derjemte några mera betydande
jemkningar i tullsatserna å jern, särskildt smältstycken, och fisk
icke stått att erhålla, var det för Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig en
så mycket angelägnare uppgift att försöka möjliga utvägar att ernå
bättre vilkor för artikeln hyflade bräder, hvilken för båda de Förenade
Rikena erhållit en allt mer växande betydelse.

Efter den nya franska ministörens tillträde i oktober yppade sig
också bättre utsigt härtill, och sedan Kongl. Norska Regeringen tagit
initiativ att för Norges del erbjuda en ytterligare reduktion af tullen
å helsiden samt för Sveriges del kunnat erbjudas en, i sammanhang
med ny uppställning, af tullkomitén föreslagen nedsättning i tullen å
bomullsväfnader och senare jemväl medgifvits nedsättning i tullen å
linne- och hampväfnader, vanns från fransk sida ändtligen det tillmötesgående,
att tullen å hyflade bräder, med hvilka lådämnen blifvit likställda,
bestämdes till 50 cent., således jemnt hälften af den genom
»tarif général» bestämda tullsats.

Den andra anledningen till uppskof låg i svårigheterna att förena
de franska fordringarne å omfattande traktattariffer med de Förenade
Rikenas från början uttalade önskan att till det minsta möjliga inskränka
desamma. För Norges del uttalades emellertid redan genom
Kongl. Norska Regeringens betänkande den 30 november, att det borde
åt fullmäktige öfverlemnas att bedöma, hvad för Norges del borde yrkas
i afseende å traktattariffen, och sedan för Sveriges del ernåtts en
så betydande inskränkning af artiklarne i tariffen, att de från 242, som
antalet var i 1865 års traktattariff, nedbragts till 135, kunde äfven
denna svårighet anses häfd.»

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 79

Sedan Herr Ministern derefter redogjort för innehållet af härhos
bifogade traktater, anförde Hans Excellens vidare:

»Af de fem punkter, hvilka jag vid underdånig föredragning den 1
juli 1881 bemyndigades meddela ministern i Paris såsom liufvuddrag
af de yrkanden, som borde från de Förenade Rikenas sida framställas,
gälde den första tillförsäkrande åt de Förenade Rikenas sjöfart af de
fördelar, hvaraf den på grund af 1865 års traktat eller fransk lagstiftning
vore i åtnjutande. Detta har genom den nu afslutade sjöfartstraktaten
blifvit fullständigt uppnådt. Såväl vid direkt som indirekt fart
äro våra fartyg och deras laddningar likställda med franska fartyg och
deras laddningar i Frankrikes och Algeriets hamnar. I kolonierna har
dem tillförsäkrats samma behandling som fartyg tillhörande den mest
gynnade främmande nation, hvilket för närvarande i sjelfva verket utgör
det samma som nationel behandling.

Jemförd med bestämmelserna i 1865 års traktat utgör den nya
öfverenskommelsen ett betydande steg framåt, och för båda de
Förenade Rikena måste den trygghet, som härigenom vunnits, skattas
högt.

Den andra punkten af omförinälda yrkanden, hvilken gälde nedsättning
af tullafgifterna vid införsel till Frankrike för vissa svenska
och norska produkter samt inskränkning till ett fåtal af de franska
produkter och tillverkningar, i afseende å hvilka det blefvo ifrågasatt,
att de Förenade Rikena skulle binda sin tullagstiftning, har, på sätt
jag redan påpekat, icke blifvit i samma mon tillgodosedd, enär
Frankrike, som genom sina traktater med Belgien, Italien och Holland
bundit och genom hvarje ny traktat ytterligare i större eller mindre
omfång binder sin tulltariff, till gengäld fordrat, att vi å vår sida- skulle
binda oss i någon större utsträckning och särskildt i fråga om de artiklar,
hvilka utgöra föremål för nämnvärd export från Frankrike till
Sverige och Norge; men det beroende, hvari tullagstiftningen i båda
de Förenade Rikena stått till följd af 1865 års handelstraktat-, har likväl
blifvit högst betydligt inskränkt, p;i samma gång som åtskilliga
nedsättningar i den franska allmänna tulltariffens bestämmelser blifvit
utverkade. Yrkandet i tredje punkten af våra fordringar, att den
tilläggsafgift, som enligt särskild bestämmelse skulle drabba oarbetade
trävaror vid indirekt införsel till Frankrike, skulle upphäfvas, har rönt
tillmötesgående såväl som vår begäran i fjerde punkten, att i allt hvad
som rörer handel och sjöfart, få åtnjuta samma förmoner som den mest
gynnade nation, der ej fullt nationel behandling kunde beviljas.

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

En fråga, som under förhandlingarnes gång vållade störa svårigheter,
var den rörande beskattningen å handelsresande. Det var att
vänta, att Frankrike vid densamma skulle fästa en synnerlig vigt, och
jag måste derför som ett gynsamt resultat af förkandlingarne framhålla,
att Frankrike erkänt den likställighet, hvilken nu mera eger rum
i Sverige mellan utländske handelsresande och svenskar, som utan att
vara i riket mantalsskrifne resa för utländska hus. Denna lösning
bereder oek Norge möjlighet att ordna frågan om handelsresandes
beskattning på ett tillfredsställande sätt. Enär den bevillning,
som för närvarande åligger resande för utländska handelshus i Sverige,
måste anses mycket hög, hafva Eders Kongl. Maj:ts fullmäktige, jemlikt
erhållet bemyndigande, förklarat Eders Kongl. Maj:t vara sinnad att
föreslå Riksdagen en nedsättning af densamma till hvad den utgjorde
före 1862, hvadan ock den afgift, som kan komma att åläggas desse
agenter i Norge, måste hållas inom samma gräns.

Redan vid afslutandet af 1865 års traktater yrkades från fransk
sida ingåendet af en konvention om den litterära eganderätten. Detta
yrkande kunde då icke bifallas, enär i Sveriges och Norges lagstiftning
saknades den nödiga grundvalen för en sådan. Sedan först Norge
och derefter Sverige erhållit särskilda och — med undantag för öfversättningar
— fullständiga lagar härom, har frågan ånyo varit föremål
för underhandlingar, hvilka dock ej ledt till resultat, enär Frankrike,
som naturligt var, fäste stor vigt vid att erhålla skydd för sine författare
mot icke auktoriserade öfVersättningar. På ett närliggande område
hafva under senaste tiden betydande förarbeten blifvit gjorda,
nämligen till skyddande af den s. k. industriella eganderätten. Det hedrande
rum, som nordens riken med rätta intaga inom de civiliserade
staternas samfund, medgifver dem icke att förblifva främmande för de
nya, men berättigade kraf på lagstiftningens mellankomst som sålunda
framträda. På Frankrikes inbjudning sände både Sverige och Norge
delegerade till den konferens, som 1880 hölls i Paris för att behandla
ett förslag åt gifva internationell skydd åt den industriella eganderätten.
Konferensen tillstyrkte bildandet al'' en »union» för sådant ändamål, och
Frankrike har upptagit detta förslag såsom sitt. I afvaktan af den
lagstiftning, som i flera länder erfordras för verkliggörandet af denna
idé, söker Frankrike emellertid föra frågan framåt genom afslutande al
särskilda konventioner.

Det är sålunda ett fullföljande af redan förberedt arbete, som förmått
franska Regeringen att yrka afslutandet af don öfverenskommelse,

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2. 81

som innehålles i tilläggsartikeln till handelstraktaten och som omfattar
såväl den litterära och artistiska som den industriella eganderätten.

Öfver de afslutade fördragen med hvad dertill hörer har Kongl.
Norska Regeringen den 11 innevarande månad afgifvit underdånigt betänkande.
Det gifver icke anledning till annan erinran från min sida,
än aft då departementet för det inre rörande vissa punkter i traktaternas
formulering påpekat, att några från norsk sida gjorda anmärkningar
icke ledt till påföljd, så är anledningen dertill att söka deruti,
att då förhandlingarnes natur icke alltid medgifvit att lemna Eders
Kongl. Maj:ts fullmäktige bestämdt formulerade instruktioner, hafva
Kongl. Norska Regeringens anmärkningar blifvit fullmäktige till vägledning
meddelade med anmodan att såvidt möjligt ställa sig desamma
till efterrättelse, dock med bemyndigande att, der omständigheterna
gjorde det för traktaternas ernående nödvändigt, afstå från ett strängt
yrkande i fråga om mindre väsentliga detaljer.

Enligt handelstraktatens artikel 18 jemförd med sji»fartstraktatens
artikel 13 skola båda traktaterna träda i kraft den 9 nästkommande
februari. Det har af Eders Kongl. Maj:ts fullmäktige blifvit
upprepade gånger och enträget erinradt, att denna bestämmelse medförde
stor svårighet för den pröfning, som enligt handelstraktatens
artikel 19 är nationalrepresentationerna i Sverige och Norge förbehållen.
Franska Regeringen har erkänt vigten af detta inkast, men
har icke kunnat medgifva ett längre uppskof, enär hon ännu saknar
det bemyndigande, som endast en särskild af kamrarne antagen lag
kan gifva henne, att förlänga de ännu gällande gamla traktaterna utöfver
den 8 februari, och ett afbrott i den genom traktater åt handeln
och sjöfarten lemnade trygghet synts henne böra till hvarje pris undvikas.
Vid det sammanträde, som egde rum mellan underhandlare
dagen före traktaternas undertecknande, upprepade emellertid hr envoyén
Sibbern begäran, att tidpunkten, från hvilken de nya traktaterna skulle
tillämpas, måtte bestämmas till den 1 april. Det svar handelsministern
härpå afgaf och hvars skriftliga formulering lian uttryckligen godkänt,
lydde sålunda:

»Par suite des engagements qu’il a pris devant le parlement
francais, M. le ministre du commerce ne saurait accepter une autre
date que celle du 9 février prochain. Mais il s’engage, si d’ici lå les
nouveaux traités nétaient pas ratifiés, å proposer toutes les mesures
nécessaires pour qu’ il n’y ait pas ddnterruption dans le régime conventionnel
des pays avec lesquels des traités auront été å ce moment
conclus et signés.»

Kongl. Majtts Nåd. Proposition, N:o 2.

(På grund af de förbindelser han åtagit sig gentemot de franske
kamrarne, kan handelsministern icke medgifva annat datum än den 9
nästkommande februari. Men han förbinder sig att, derest de nya
traktaterna icke före nämnda tidpunkt blifvit ratificerade, föreslå nödiga
åtgärder till förekommande af afbrott uti den genom konventioner''tryggade
ställning som intages af sådana länder, med livilka traktater
då blifvit afslutade och undertecknade.)

Sedan jag blifvit med telegraf underrättad om detta svar, anbefalde
jag hr Sibbern att före traktaternas undertecknande följande dag
officielt taga fasta på det gjorda tillkännagifvandet och derjemte gifva
uttryck åt den tillförsigt, som här hystes, att de åtgärder, livilka handelsministern
sålunda förbundit sig att föreslå, måtte vidtagas omkring
den tidpunkt, då nationalrepresentationerna i de respektive länderna
skulle ånyo sammanträda. Då frågan på grund häraf än en gång
bragtes å bane, omedelbart innan traktatdokumentens underskrift egde
rum, förnyade handelsministern sin försäkran tilläggande att han, i hvad
pa honom berodde, skulle efter bästa förmåga medverka till uppfyllandet
af den önskan, som af de Förenade Rikenas fullmäktig blifvit
uttalad.

Häraf torde Eders Kongl. Maj:t finna, att alla utvägar blifvit försökta
för att bereda Riksdagen och Storthinget ‘•ett så långt rådrum
som möjligt för den behandling, .de lära vilja egna traktaterna, men
att ännu ingenting med säkerhet kan sägas om huru lång ytterligare
tid härför kan vinnas. Med den i Frankrike rådande, lätt förklarliga
åtrå hos såväl handelns som industiens idkare att få ett snart slut på
det ovisshetstillstånd, hvari afslutade, men ännu hvarken godkända eller
förkastade traktater med främmande makter försätta dem, lärer det
emellertid icke vara att emotse, att förlängningen af de gamla traktaterna
sker för någon synnerligen lång tid. I hvarje fall torde en klok
omtanke bjuda att icke beräkna denna tid längre än till början af
mars månad.»

Chefen för finansdepartementet statsrådet Themptander yttrade
derefter:

»Då de underhandlingar, hvilka pågått mellan de Förenade Rikena
och Frankrike rörande ordnande af deras handels- och sjöfartsförhållanden
numera ledt till afslutande och undertecknande genom de å
ömse sidor utsedda ombuden af de överenskommelser, livilka blifvit
af Herr Ministern för utrikes ärendena i underdånighet anmälda, och
fråga således nu är att låta dessa överenskommelser blifva föremål för
den vidare behandling och pröfning, som äro af nöden, innan de vinna

KoncjJ. Maf:ts Nilä. Proposition N:o 2.

den ratifikation, hvilken utgör vilkor för deras trädande i kraft, tillåter
jag mig upprepa hvad jag före dessa underhandlingars inledande till
statsrådsprotokollet den 1 juli sistlidne år yttrat derom, att dels hänsynen
till de vigtiga intressen, livilka den svenska Regeringen hade att
bevaka för att åt landets exportartiklar, trä och jern, bereda den lättade
afsättning på den franska marknaden, som genom en handelstraktat
kunde ernås, dels ock önskvärdheten att betrygga de förmoner,
den svenska sjöfarten i franska hamnar åtnjuter, icke medgåfve, att
det från Frankrikes sida erbjudna tillfället till underhandlingars inledande
om nya handels- och sjöfartstraktater undanskötes; att, om nya
traktater komme till stånd mellan Frankrike och andra makter samt
vårt land vore stäldt utom kretsen af de länder, hvilka hade sina kommersiella
förbindelser med Frankrike på sådant sätt ordnade, Sverige
i fråga om export- och sjöfartsförhållanden med Frankrike skulle komma
i en mindre gynsam ställning än de makter, hvilka afslutat traktater;
samt att till förekommande deraf regering och representation borde
sättas i tillfälle att taga i öfvervägande, huruvida icke de eftergifter,
Frankrike af oss kunde fordra såsom vilkor för en traktat, väl uppvägdes
af de förmoner, vi kunde betinga oss af Frankrike.

Tiden för denna slutliga pröfning af frågan är nu inne. Nya traktater
hafva blifvit tecknade mellan Frankrike och flera andra stater.
Det behof för oss, jag nyss antydt, att ordna vår ställning till Frankrike
så, att vi icke på den franska marknaden blefve hänvisade till en konkurrens
med andra länder under för oss ogynsammare vilkor, har inträdt.
De förmoner vi kunna betinga oss af Frankrike, de eftergifter,
vi måste göra, föreligga till sitt innehåll och omfång bestämda i de
tecknade öfverenskommelserna.

Ofverväger man då till en början, hvilka förmoner blifvit oss beredda,
finner man, att Frankrike nedsatt tullen å tackjern från 2 fr.
till 1 fr. 50 c-, på stångjern från 6 till 5 fr. och å åtskilliga slag af
jernplåt med 50 c. å 1 fr.; samt att tullen å liyflade bräder nedgått
från 1 fr. till hälften deraf och på andra träarbeten från 7 till
5 fr., allt per 100 kilogram. Jag har haft tillfälle att vid underhandlingarnes
början inför Eders Kong]. Maj:t erinra om önskvärdheten
af vida längre gående tullnedsättningar å dessa artiklar. Att utverka
sådant har icke varit möjligt lika litet för oss som för de andra makter,
hvilka hittills tecknat nya traktater med Frankrike. Men, såsom jag
redan nämnt, den afgörande vigten måste ligga derpå, att i fråga om
artiklar, hvilkas afsättning till Frankrike är för vår jern- och trävaruindustri
af stor betydelse, bereda förmonen af likställighet i konkurrens -

Kanyl. Majits Nåd. Proposition, Nio 2.

vilkor med andra länder, hvilka i samma rigtning uppträda täflande på
den franska marknaden. Derutöfver är jag dock i tillfälle på grund
af den förbindelse, hvari jag trädt med kikare af nämnda industrier
och exportörer af deras alster, att kunna meddela, att desse erkänna
de utverkade tullnedsättningarne vara i och för sig af en för vår utförsel
till Frankrike ganska afsevärd vigt, och att en ytterligare fördel
tillskyndats särskildt trävaruexporten genom den bestämmelse i traktaten,
som fritager våra trävaror i allmänhet från den surtaxe 1 fr.
per 100 kilogram, hvaraf de enligt »tarif général» skulle drabbas, när
införseln icke skedde direkt från Sverige, utan öfver Belgien, en vanlig
handelsväg för en stor del af vår träexport till Frankrike. Tillser
man vidare, hvilka andra nedsättningar i »tarif général» Frankrike medgifvit
för artiklar, hvilka redan utgöra föremål för utförsel från oss till
Frankrike eller kunna lämpa sig derför och bland hvilka kommerskollegium
i sin i ämnet afgifna promemoria fästat uppmärksamheten
på flera, såsom i vårt lands intresse tarfvande tull-lindring, vill jag
särskildt erinra, att tullen å vanligt papper och papp blifvit nedsatt
från 11 till 8 fr., å jordbruksmaskiner från 6 till 5 fr., å saltadt smör
från 15 till 2 fr., å ost med 50 procent, å handskar likaledes med 50
procent, å jernbandade tomfat från 2 fr. 50 c. till 1 fr., under det
att tullfrihet medgifvits för smör, färskt och smält, enligt .»tarif général»
dragande en tullsats af 13 fr., och för tomfat med band af trä,
enligt nyssnämnda tariff taxerade med 2 fr. Vigtigare än dessa senast
nämnda särskilda medgifvanden är dock, såsom redan Herr Ministern
för utrikes ärendena erinrat, den bestämmelse i traktaten, som
tillförsäkrar oss för våra handelsförbindelser med Frankrike behandling
lika med den mest gynnade nation, i följd hvaraf vi komma i åtnjutande
af alla de förmoner, hvilka andra nationer genom sina traktater
med Frankrike redan vunnit eller komma att för sig utverka. Till
handelstraktaten och de fördelar den erbjuder sluter sig sjöfartstraktaten,
hvilken betryggar en fortfarande tillämpning i Frankrike af den
sjöfartslagstiftning, under hvars tillvaro den svenska sjöfarten i franska
hamnar visat sig mäktig af en stark utveckling. Det bör härvid äfven
bemärkas, att genom den likställighet med inhemska fartyg, traktaten
tillerkänner svenska fartyg, dessa vinna lindring i åtskilliga afgifter,
hvilka enligt fransk lag fortfarande utgå med högre belopp för främmande
fartyg, och för hvilkas nedsättande till likhet med de för inhemska
fartyg gällande det således fordras en särskild traktatsbestämmelse.

Efter det jag sålunda i korthet redogjort för de hufvudsakliga fördelar,
som genom de afslutade öfverenskommelserna blifvit oss beredda,

KomjL Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

öfvergår jag nu till de fordringar, Frankrike å sin sida mot oss uppstält,
såvidt desamma angå ämnen, hvilka tillhöra chefens för finansdepartementet
föredragning. Vid underhandlingarnes inledande erinrade
jag om den med hänsyn till våra förhållanden olämpliga tidpunkten
för afslutande af eu ny traktat, hvilken komme att inverka på
tariffbestämmelserna i vår tulltaxa. Det hade nemligen varit önskvärdast,
att tullkomitén dessförinnan afslutat sitt arbete och att dess
utlåtande funnits tillgängligt såsom ledning vid underhandlingarnes
bedrifvande. Tiden för traktatsförhandlingarne låg dock icke i vår
hand att bestämma, derest vi öfverhufvud önskade bringa några sådana
förhandlingar till stånd, och olägenheterna af att tullkomiténs utlåtande
icke förelegat fullständigt afslutadt hafva visat sig mindre känbara
derför att komiténs samtidigt pågående arbeten möjliggjort att inhemta
komiténs yttrande öfver de delar af de från fransk sida gjorda
förslagen, der sådant ansetts behöfligt, likasom jag egt tillfälle att i
åtskilliga punkter med komitén öfverlägga, och dertill kommer, att
komitén, innan traktatsförhandlingarne behöfde afslutas, medhann att
uppgöra största delen af sitt förslag till tulltaxa, af livilket jag följaktligen
kunnat taga kännedom. Rörande de nedsättning ar Frankrike
påyrkat i vår tulltaxa kan jag inskränka mig till att åberopa hvad förut
blifvit af mig rörande- de särskilda artiklar, hvilka skulle blifva föremål
för dylik nedsättning, anfördt. Jag anser mig här endast behöfva
framhålla, att Frankrike afstått från sitt ursprungliga yrkande om nedsättning
med mera än 50 procent i den nuvarande vintullen och nöjt
sig med att få den hittills för vin på buteljer stadgade högre tullsatsen
likstäld med hvad som gäller för vin på fat, men lemnat den senare
tullen orubbad, på samma gång traktatsbestämmelsen om vin kommer
att afse sådant med en alkoholhalt intill blott 15 procent, hvarigenom
vi blifva oförhindrade att ordna tullbeskattningen af de starkare vinerna
oberoende af den franska traktaten. En skilnad, som enligt den nya
traktaten göres mellan vin på fat och vin på buteljer, är dock att en
särskild tull för buteljerna skulle få uppbäras med ett öre för stycket.
De tullnedsättningar Frankrike fordrat gälla i flera fall öfverflödsvaror.
Betänkligheterna mot dessa tullnedsättningar kunna i allmänhet icke
hemtas från hänsynen till någon inhemsk industri, som derigenom
skulle blifva lidande, utan grunda sig på dylika varors egenskap att
väl lämpa sig för en högre tullbeskattning, hvilken uppfattning ock
låg till grund för 1880 års riksdags beslut om betydligt förhöjda tullsatser
för en mängd sådana artiklar, i händelse franska traktaten skulle
upphöra att gälla. Då emellertid Frankrike eger ett bestämdt intresse

Konf/I. Maj:ts Nåd Proposition N:o 2.

att just för åtskilliga af dessa artiklar utverka tullindringar i andra
länder, har jag redan från början förutsatt, att ett tillmötesgående af
Frankrikes fordringar i detta fall vore ett nödvändigt vilkor för traktaternas
bringande till stånd och att ett dylikt tillmötesgående, när det
gälde att såmedelst befordra för oss vigtiga intressen, borde så mycket
mindre väcka någon större betänklighet, som åtminstone statskassans
uppoffring på tulluedsättningen för ifrågavarande slags varor icke är
nämnvärd. I detta afseende ber jag särskildt få erinra, att, om man
efter de i traktaten förekommande tullnedsättningar å alla slags varor
•beräknar den minskning i tullinkomst, som skulle inträda, under förutsättning
att endast samma qvantiteter som hittills infördes, hela minskningen
belöper sig endast till cirka 100,000 kronor, en siffra, hvilken
naturligtvis i förhållande till vår nuvarande tulluppbörd, beräknad till
27 millioner kronor, icke kan anses vara af någon betydenhet. Men
då jag angifvit denna siffra för den i följd af nedsättningarne uppkommande
minskning i tulluppbörden, bör jag erinra, att äfven om införselsqvantiteterna
blifva oförändrade, minskningen i sjelfva verket icke ens
lärer uppgå till nämnda belopp i följd af det tillfälle vi ega att genom
traktattariffens inskränkning med större frihet ordna vår tullagstiftning i
andra fall med hänsyn till statskassans intresse. Bland de artiklar, för
hvilka sålunda en tullförhöjning med allt skäl bör ega rum, men hvarifrån vi
hindrats af den förra traktaten, är likör, hvilken artikels tullbeskattning
blifvit i den nya traktaten på ett mera tillfredsställande sätt reglerad.
I 1865 års traktat var nemligen tullen för likör bestämd till en fix
siffra och vi hafva derföre icke kunnat höja den i samma mån som
den inhemska bränvinsskatten. Enligt den nya traktaten skola likörer
först och främst behandlas såsom ren alkohol och således draga dubbla
den inhemska bränvinsskatten, sådan den är bestämd för femtiogradigt
bränvin, och derutöfver drabbas af den högsta för spritdrycker ifrågakommande
surtaxe. Tullen på likör kan således numera höjas från
76 öre, sådan den nu är bestämd, till 1 krona per liter, såsom tullkomitén
i sitt förslag förordat.

Tillser man åter, hvilket inflytande de i traktaten gjorda nedsättningarne
kunna ega på de inhemska näringarne, finner man, att egentligen
endast tre industrigrenar deraf beröras, nemligen siden-, liandskoch
tapettillverkningen. För siden och deraf tillverkade varor utgör
nedsättningen 20 procent och, ehuru önskvärdt varit af skäl, hvilka
jag utvecklat i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den
16 nästlidne september, att undvika tullnedsättningen såväl för denna
som de båda andra nyssnämnda artiklarne, tror jag mig dock, på grund

Konr/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

af hvad jag inhemta! rörande sidenfabrikationens närvarande ställning
inom landet, kunna beteckna det minskade tullskyddet såsom icke
varande af någon menlig verkan för våra sidenfabriker, hvilkas produktionsvillkor
för närvarande icke äro ogynsammare än att de med
fördel kunna mer och mer afsätta sina tillverkningar till grannländerna.
Af en betydande utveckling hafva ock våra handsk- och tapetfabriker
under senare tider visat sig mäktiga, och är det med stöd af den utredning
och det yttrande tullkomitén afgifvit rörande de båda artiklarne
handskar och tapeter, jag vågar hysa den öfvertygelsen, att de båda
sistnämnda näringsgrenarne icke komma att af de föreslagna tullnedsättningarne
röna någon menlig inverkan.

För oäkta por din har visserligen ock en nedsättning egt rum å
vissa slags artiklar, men denna motväges af en förhöjning å andra i
följd af den förändrade uppställning rubriken erhållit i öfverensstämmelse
med tullkomiténs förslag; varande för öfrigt af de i traktaten
upptagna två tullsatserna för oäkta porslin den ena lika med den af
tullkomitén föreslagna siffra och den andra högre än motsvarande siffra
i komitéförslaget, Rubriken linneväfnader med dess underafdelningar
har varit en af de rubriker i vår nu gällande tulltaxa, som företett
de största oegentligheter och i tillämpningen ofta föranledt en ojemn
och obillig taxering. Tullkomitén har derföre omarbetat denna rubrik,
och i den form, komitén gifvit den, förekommer den i traktatstariffen,
dock med en nedsättning för två af de sju tullsatser, komitén föreslagit,
, För den inhemska industrien synas dessa nedsättningar icke
innebära något men, om än deras undvikande i tariffen varit önskvärdt
fö)- att icke rubba sammanhanget mellan dessa tullsatser och de, som
gälla likartade grupper inom andra väfnadsslag.

Beträffande våra inhemska näringar i öfrigt tillåter jag mig fästa
uppmärksamheten derå, att de icke egentligen kunna anses af den nya
traktatstariffen berörda, om än denna innehåller tullsatser för flera af
dessa näringars alster. Det var visserligen vid underhandlingarnes
inledande uppstäldt såsom ett önskningsmål att kunna i väsentlig mån
inskränka traktatstariffens omfattning, särskildt af det skäl, att tullkomiténs
revision af tulltaxan icke var verkstäld och att man således
fruktade att motverka de resultat, hvartill denna revision kunde leda,
i händelse man på förhand bunde sig vid en traktatstariff. I ganska
erkännansvärd grad hafva de franske underhandlarne tillmötesgått de
från vår sida gjorda yrkanden i nyssnämnda rigtning, och öfver etthundra
artiklar, upptagna i den gamla tariffen, förekomma icke i den
nya, deribland så vigtiga artiklar som flertalet metall arbo ten, åkdon,

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

musikaliska instrument, garn och tråd, leksaker, möbler m. fl. Rörande
åtskilliga af de uteslutna artiklarne hade jag inliemtat, att tullkomitén
ämnade föreslå antingen tullförhöjning eller en alldeles förändrad
klassifikation, hvilket senare var fallet med, bland annat, _ arbeten
af jern och stål, hvartill något definitivt förslag dock ännu icke var
af komitén uppgjordt. Nu antydda förhållanden gjorde det angeläget
att få nämnda varor ur tariffen uteslutna. Då jag deremot efter tagen
kännedom af tullkomiténs förslag, uppgjordt under förutsättning att
någon traktat med Frankrike icke skulle komma till stånd, erfor, att
komitén i flera fall icke ifrågasatt någon förhöjning i de genom förra
traktaten bestämda eller nu gällande tullsatserna, borde efter mitt förmenande
hinder icke möta att i en ny traktat fastslå de tullsatser,
utöfver hvilka Riksdagen ändock antagligen icke komme att gå; och
då de franska ombuden derjemte voro villiga dels att i åtskilliga fall,
der tullkomitén föreslagit ny uppställning af rubrikerna, låta intaga
denna i tariffen, äfven om derigenom i viss mån en förhöjning af den
nuvarande tullen uppkomme, dels ock att, såsom i fråga om sulläder,
för hvilket vi för några år sedan nedsatt tullen under det belopp,
förra traktaten medgifver, ändock tillåta, att den gamla traktatsbestämmelsen
med sin högre tullsats finge bibehållas, synas de betänkligheter,
som från''början företett sig mot en mera omfattande traktatstariff,
hafva blifvit genom traktatens nuvarande beskaffenhet i väsentlig
mån undanröjda.

Slutligen anhåller jag få erinra derom, att den undantagsställning,
hvilken hittills tillkommit franskt drufbränvin, infördt på fat sjöledes
direkte från Frankrike, väl skulle komma att fortfara, men under
skärpta kontroller med afseende på varans nyss angifna egenskap att
vara verkligt drufbränvin; och då de derom i traktaten meddelade
stadganden tydligen innebära, att Frankrike för framtiden icke gör
anspråk på förmonen af tullindring för annan vara än den, som kan
konstateras såsom äkta drufsprit, förfaller dermed den anmärkning,
som hittills med fog rigtats mot oegentligheten af den nuvarande regimen,
som möjliggjort, att den endast för drufbränvin afsedda förmonen
tillämpats på all s. k. konjak, som från Frankrike sjöledes på
fat hit inkommit, äfven om hufvudbeståndsdelen i varan icke utgjorts
af drufsprit.

Det ligger naturligtvis icke inom min förmåga att åstadkomma
den utredning, som kan vara behöflig för en fullständig pröfning af
den ifrågavarande traktaten. Jag har måst för de artiklar, rörande hvilka
tullkomitén icke varit i tillfälle att afgifva särskild! yttrande i följd af

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 2.

traktatsförhandlingarne, nöja mig med de resultat, hvartill tullkomiténs
pluralitet i sitt förslag till tulltaxa kommit. Men jag vågar uttala den
förhoppning att, innan arbetet med traktaternas granskning behöfver
inom Riksdagens bevillningsutskott afslutas, tullkomiténs fullständiga
utlåtande och förslag skola finnas för Riksdagen tillgängliga.

Sammanfattar jag till sist i korta drag resultaten af de nu slutade
traktatsunderhandlingarne med Frankrike, finner jag, att å ena sidan
införselstullarne här i riket biifvit för ett mindre antal artiklar bestämda
till lägre belopp, än hvartill desamma i händelse af traktatens uteblifvande
tvifvelsutan och på goda skäl skulle komma att sättas, men att
de sålunda i traktaten upptagna lägre tullsatserna äro af beskaffenhet
att hvarken för statskassan medföra någon känbar uppoffring eller att
för inhemska industrigrenar innebära några afsevärda vådor, likasom
att en vida större frihet att obundna af traktatsbestämmelser ordna
vår tullagstiftning, än som under den förra traktatens tillämpning varit
oss medgifven, biifvit genom den nya oss inrymd, så att jag för visso
vågar antaga, att efter den nya traktatens godkännande vår tullagstiftning
i sina hufvuddrag och med undantag endast för det mindre antal
artiklar, hvarpå jag nyss syftat, kommer att erhålla samma utseende,
den skulle hafva fått äfven om vid denna lagstiftnings ordnande hänsyn
icke behöfde tagas''till några mot annat land åtagna förpligtelser.
A andra sidan åter eller när man vänder tanken till de förhållanden,
som varit såväl nu som förr de bestämmande för oss att inlåta oss på
traktatsförhandlingar med Frankrike, finner man den nya traktaten bereda
obestridliga förmoner för två af våra stora exportartiklar på den franska
marknaden och åt vår sjöfart i franska hamnar tillförsäkra ostördt
åtnjutande af samma gynsamma behandling som hittills, och att, äfven
om våra önskningar på längre gående eftergifter från fransk sida till
fromma för vårt jern och vårt arbetade trä må synas oss hafva varit
befogade, de vunna fördelarne i allt fall äro af beskaffenhet, att förlusten
af dem skulle känbart drabba vigtiga handels- och sjöfartsintressen
och lata de skadliga verkningarne deraf snart framträda i en
för hela landet förnimbar omfattning.

Ur nu antydda synpunkter böra efter mitt förmenande de föreliggande
traktaterna bedömas, och är det med stöd af den uppfattning
jag sålunda uttalat om traktaternas betydelse, som jag i underdånighet
tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att, med godkännande för Sveriges del
af de med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterne, förordna
om erforderliga åtgärder för den vidare behandling af ärendet, som fordras
för att i hvad på Sverige ankommer bereda traktaterne en definitiv
karakter.»

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet von Steyern anförde:
»I fråga om den vid traktaten fogade tilläggsartikel tillåter jag
mig erinra, att enligt lagen om efterbildning af konstverk den 3 maj
1867 och lagen angående eganderätt till skrift den 10 maj 1877 Eders
Kongl. Maj:t eger förklara stadgandena i dessa lagar, under förutsättning
af ömsesidighet, delvis eller helt och hållet gälla i afseende å
efterbildning af främmande konstnärs arbete, som finnes utom riket,
samt för annat lands medborgares skrifter.

Då genom ifrågavarande tilläggsartikel franske undersåtar i fråga
om den litterära och artistiska eganderätten förklarats berättigade till
samma behandling i Sverige som svenske undersåtar, intill dess särskild
konvention kan blifva afslutad, innebär detta hufvudsakligen följande
rättigheter för franske författare och konstnärer. Skrifter, offentliggjorda
eller i handskrift befintliga, hvartill räknas jemväl musikaliska
arbeten, naturvetenskapliga teckningar, kartor, byggnadsritningar eller
andra dylika teckningar eller afbildningar, hvilka ej äro att betrakta
såsom konstverk, skyddas mot eftertryck under författarens lifstid och
50 år efter hans död. Dramatiskt eller musikaliskt-dramatiskt arbete
får ej utan författarens eller hans rättsinnehafvares samtycke offentligen
uppföras under författarens lifstid och fem år efter hans död. Deremot
lemnar nu gällande lagstiftning författaren icke något skydd vare sig
mot öfversättning från franska till svenska språket eller mot uppförande
i Sverige af franska dramatiska arbeten i svensk öfversättning eller
mot uppförande af rent musikaliskt arbete.

Originala konstverk af alla slag skyddas mot efterbildning under
konstnärens lifstid och tio år efter hans död.

De rättigheter åter, som enligt fransk lag tillkomma franske undersåtar
och som enligt tilläggsartikelns lydelse skulle utsträckas äfven
till svenske medborgare, äro hufvudsakligen följande. Författare och
konstnärer åtnjuta skydd för sina arbeten mot eftertryck och efterbildning
under författarens eller konstnärens lifstid, och samma skydd
tillkommer hans rättsinnehafvare under 50 år efter hans död. I fråga
om dramatiskt eller musikaliskt arbete gäller tillika, att dylikt arbete
icke får utan författarens eller hans rättsinnehafvares samtycke uppföras
under hans lifstid samt under 50 år efter hans död. Såsom
vilkor för författarens rätt att vid domstol föra talan om ansvar och
skadeersättning mot den som gjort sig skyldig till eftertryck är stadgad
förpligtelse att aflemna två exemplar af skriften till inrikesministern
eller vederbörande prefekt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Slutligen må erinras, att enligt franske clomstolarnes praxis, ehuru
icke enligt uttrycklig lag, öfversättningsrätten tillkommer endast den,
som eger originalet; öfversättning utan dennes tillstånd anses såsom
eftertryck.

Någon erinran mot antagande af tilläggsartikelns ifrågavarande
bestämmelser synes mig på grund af det nu anförda ej vara att från
svensk sida framställa».

Chefen för civildepartementet statsrådet Hederstierna anförde:

»Artiklarne 13 och 14 i handelstraktaten stadga, att i fråga om
fabriksmärken samt industriella mönster och modeller hvardera af de
respektive staternes undersåtar skola i den andra staten åtnjuta samma
skydd som landets egna undersåtar, hvarjemte meddelas åtskilliga detaljbestämmelser
rörande vilkoren, hvarunder skyddet får åtnjutas. Mot
den allmänna grundsatsen, hvilken redan finnes uttalad i den förra traktaten
— dock att stadgandet i sistnämnda traktat väl afser endast fabriksmärken
— kan jag icke hafva något att invända. Jag anser mig
blott böra fästa uppmärksamheten derå, att ännu saknas i vårt land
någon lagstiftning rörande skydd för industriella mönster och modeller,
ehuru visserligen lagförslag i ämnet blifvit uppgjorda och nu inom
civildepartementet föreligga till granskning. De ifrågasatta detaljbestämmelserna,
hvilka i allmänhet öfverensstämma med hvad nyssberörda
lagförslag och det jemväl uppgjorda lagförslaget angående fabriksmärken
härutinnan innehålla, synas mig icke heller böra gifva anledning
till erinran. Enahanda stadganden äro intagna i den nyligen
afslutade handelstraktaten mellan Frankrike och Belgien.

Den öfverenskomna tilläggsartikeln, enligt hvilken hvardera statens
undersåtar skola, intilldess särskild konvention afslutes, njuta i
den andra staten lika behandling som statens egna undersåtar i hvad
angår, bland annat, industriel eganderätt, omfattar således äfven rätt
till patents erhållande. Då emellertid vår gällande patentlag icke uppställer
någon skilnad mellan egna och främmande undersåtar, ity att
stadgandet i dess 6 § om skyldighet för patentsökande, som ej är i
riket boende, att hafva ombud i Sverige, gäller äfven för svensk undersåte,
som är bosatt utom riket, göres genom ifrågavarande tilläggsartikel
icke någon ändring i patentlagen.

Hvad slutligen angår sjöfartstraktaten, så har Herr Ministern för
utrikes ärendena redan påpekat dess stora betydelse för Sveriges
skeppsfart och kan jag blott till alla delar deruti instämma.»

Slutligen yttrade Herr Ministern för utrikes ärendena:

»Kongl. Norska Regeringen har hemstält, det Eders Kongl. Maj:t

Kanyl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 2.

måtte besluta, att traktaterne skola föreläggas det urtima Storthinget,
som för sådant ändamål blifvit kalladt att sammanträda den 16 innevarande
månad. Med åberopande häraf samt af hvad vederbörande
svenske departementschefer nu anfört, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte, med godkännande för Sin del af
samtliga de uti Paris den 30 nästlidne december mellan Eders Kongl.
Maj:ts och Franska Republikens fullmäktige träffade aftal, besluta, att
desamma skola Riksdagen och Storthinget föreläggas, för äskande af
Riksdagens och Storthingets bifall till de bestämmelser, som kräfva
sådant godkännande.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och
norska statsrådets ledamöter enhälligt instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

In fidem
A. Cronliielm.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

12.

Protokoll öfver utrikesdejjartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena hemstälde i
underdånighet, det Kongl. Maj:t nu täcktes, jemlikt sitt vid föredragning
denna dag i sammansatt statsråd fattade beslut, förordna om aflåtande
till Riksdagen af nådig proposition angående de med Frankrike
afslutade handels- och sjöfartstraktaterna. Herr Ministern erinrade
i sammanhang härmed, det Kongl. Maj:t genom godkännande för
Sin del af de nya aftalen förbundit Sig att till Riksdagen jemväl framställa
proposition om nedsättning till hälften af den reseagenter för

94 Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 2.

utländska handelshus för närvarande åliggande bevillning. Enär detta
ärende, äfvensom vidtagandet af åtskilliga, utaf vissa bestämmelser i
handelstraktaten betingade åtgärder tillhörde finansdepartementets beredning,
hemställde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t täcktes förordna,
att till nämnda departement skall öfverlemnas afskrift af handelstraktaten
med tillhörande deklaration och tariffer.

Sedan Herr Ministern derefter uppläst ett på förhand uppsatt förslag
till nådig proposition äfvensom en förteckning på de protokoll
och handlingar, som funnos deri åberopade,

behagade Hans Maj:t Konungen, uppå statsrådets
enhälliga tillstyrkande, i nåder gilla förslaget till proposition,
sådant det finnes detta protokoll bilagdt,
samt befalla att propositionen skulle i enlighet dermed
och åtföljd af de å den upplästa, härhos jemväl
bilagda förteckningen upptagna protokoll och handlingar
till Riksdagen aflåtas; äfvensom bifalla hvad
Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt,

In fidem
A. Cronhielm.

Innehållsförteckning.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition Nio 2

sid. I.

Handelstraktat mellan de Förenade liikena och Frankrike, afslutad den 30

december 1881............. » III.

Tilläggsartikel .................................................................................. » X.

Deklaration...................................................................................... » XI.

Tariff A. Införselstullar i Frankrike ................................................

Tariff Ii. Införselstullar i Sverige........................................................

Tariff C. Införsel stullar i Norge ......................................................

Sjöfartstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike, afslutad den 30
december 1881 ....................................................................................

» XII.
r XVIII.

>. XXVI.

>> XXXIV.

Öfriga bilagor:

1. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt statsråd

den 1 juli 1881............................. » 1.

2. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i statsrådet den 21 juli

1881................................................................................................ » 9.

3. Skrifvelse från tullkomitén till Chefen för finansdepartementet den

29 augusti 1881, med bilagor A och lä ......................................... » 10.

4. Promemoria afgifven, efter öfverläggning i Kongl. Kommers-Kollegium,
den 12 september 1881....................................................... » 22.

5. Den Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 8:de September

1881............................................................................................. » 25.

(i. Utdrag- af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden i sammansatt

statsråd den 16 september 1881................................................... » 51.

7. Protokoll -öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt norskt och

svenskt statsråd den 18 oktober 1881........................................... sid. 63

8. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt statsråd den

24 oktober 1881 ......................................................................... » 68

9. Utdrag af protokollet öfver ministeriella ärenden den 6 december

1881............................................................................................. » 70

10. Protokoll vid tullkomiténs sammanträde den 7 december 1881 ..... » 72

11. Protokoll öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil ocli

finansärende i sammansatt statsråd den 13 januari 1882 ......... » 77

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende den 13 januari 1882 ... » 93