Kongl. Majds Nåd. Proposition No 23 (Proposition 1881:23)

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 23.

N:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Mars 1881, kl. 5 e. in.

Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående -upplåtelse
af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt liofstall m. in.:
Gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

Med hänvisning till hvad hilagda protokoll öfver finansärenden för den
3 December 1880 och den 11 Mars 1881 innehålla, vill Kong!. Maj: t —
under förutsättning att Riksdagen på de i protokollet för förstnämnda dag
omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning af de staten
å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl. Artillerigården,
som är belägen mellan Riddare , Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkaregatorna,
må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för landtförsvarets behof
afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall;

dels ock att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgad byggnadsplats
för hofstallsanläggningen, med Stockholms stad träffa uppgörelse om
utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt följande grunder:

att staden utaf tomterna K:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Rodarne äfvensom
af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å
den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade
karta med en blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören
R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765
qvadratfot;

att kronan till staden afstår så stort område af Artilleriplanen, som
för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd
af 60 fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Samt, 1 Afd. 12 Höft. l

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

med rätt för Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna för de å
hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från nyssberörda
områd esbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade;
samt

att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som
befinnes under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den
mark, kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning att bestämmas i enlighet
med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof angifna grunder.

1 sammanhang härmed och då, till följd af hofstallets förflyttning till
Artilleriplanen, den i det å nämnda plats belägna kronobageriet för Stockholms
garnisons behof bedrifna brödtillverkning skulle komma att nedläggas,
vill Kongl. Maj:t, för den händelse Riksdagen bifaller hvad här ofvan föreslagits,
äska Riksdagens medgifvande dertill,

att föreståndaren för nämnde bageri, f. d. Majoren Friherre A. Gf. B.
Fock, samt af arbetarne vid samma bageri verkgesällen J. Bergh och gesällerne
J. B. Sydow, 0. F. Hagström och C. A. Kilsson må få å allmänna
indragningsstaten uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af
pensioner till nedanstående belopp, att utgå från och med månaden näst efter
den, i hvilken deras tjenst vid bageriet upphör, nemligen:

Friherre Fock............................................................................ kronor 1,500: —

Bergh .......................................................................................... » 600: —

Sydow ........................................................................................... * 400: —

Hagström......................................................................................... * 400: —

Nilsson ....................................................................... * 400: —;

äfvensom att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken,
såsom afskedad äldre kapten vid artilleriet, åtnjuter pension af 600 kronor
från Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl
tillkommande fyllnadspension af 900 kronor; kommande, på sätt dagens protokoll
utvisar, den enligt 1867 års riksdagsbeslut för ofvanbemälde Bergh å
indragningsstaten uppförda löneförhöjning å 200 kronor att vid Berghs pensionering
upphöra att utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAK.

0. B. Theniptander.

Kont/l. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

)

Utdrag af Protokollet öfver Finansårenden, hållet inför Hans
Magi Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 3
December 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

Forssell,
von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld och
Eichert.

Departementschefen, Statsrådet Forssell föredrog i underdånighet:

l:o.

Efter gemensam beredning med Chefen för Landtförsvarsdepartementet:
En af fullmäktige i Riksbanken den 7 Juni 1879 afbiten underdånig
skrifvelse med anhållan, att Kong! Maj:t täcktes meddela, huruvida och i
sådant fall till hvilket bestämdt belopp i penningar den vid Vasabrons norra
ända belägna, för hofstallets behof upplåtna egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen,
kunde få af Riksbanken från statsverket förvärfvas;

deröfver Riksmarskalksembetet efter vederbörandes hörande afgifvitinfordradt
underdånigt utlåtande;

äfvensom samma fullmäktiges underdåniga skrifvelse den 20 November
nästlidet år, deruti fullmäktige — under erinran, att förslaget om Riksbankens
förläggande till egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen, aldrig förevarit
till pröfning hos Riksdagen — ansett sig kunna, jemväl med stöd af

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.

Riksdagens skrifvelse den 16 April 1875, återupptaga och Kong!. Maj:ts
pröfning underställa förslaget om beredande af plats för Riksbanken å
Helgeandsholmen, sä mycket hellre som denna plats otvifvelaktigt för Riks
banken och således äfven för det allmänna erbjöde större fördelar än dem,
qvarteret Sjöhästen kunde anses bereda, samt med hänvisning å sådana anordningar,
genom hvilka kunde, med stallbyggnadernas bibehållande å holmen,
beredas nödigt utrymme äfven för en riksbanksbyggnad, anhållit, att Kong!.
Maj:t ville taga i öfvervägande de af fullmäktige sålunda framstälda förslag
till hofstallbyggnadernas ordnande, och, för den händelse något af dem tillvunne
Sig nådigt bifall, meddela fullmäktige emot hvilken ersättning i penningar
och under hvilka vilkor i öfrigt Riksbanken kunde förvärfva någondera
af tvenne alternativt föreslagna platser å Helgeandsholmen, så att fullmäktige
derefter kunde blifva i tillfälle att i ämnet göra framställning till
Riksdagens Banko-Utskott,

öfver hvilken skrifvelse så val Öfverintendentsembetet som Riksmarskalksembetet
afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

Föredragande Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

»Af hvad så val från Riksmarskalksembetet meddelats som af fullmäktige
i Riksbanken anförts rörande förslaget att till plats för ett nytt
riksbankshus afstå det i qvarteret Sjöhästen belägna s. k. Hennes Maj:t
Enkedrottningens hofstall, torde Eders Kong! Maj:t finna att hvarken stallförvaltningen
kunnat gilla den anordning, genom hvilken blifvit ifrågasatt
att ersätta denna nu för hofvets räkning disponerade stallbyggnad, ej heller
fullmäktige sjelfve lagt någon synnerlig vigt å förverkligandet af detta förslag,
som, från dem utgånget, aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen, hemställande
jag derför att Eders Kong! Maj:t täcktes förklara fullmäktiges
ifrågavarande förslag för närvarande icke kunna bifallas.

Deremot hafva fullmäktige i sin skrifvelse af den 20 November 1879
ansett sig böra återupptaga det förslag om Riksbankens förläggande å
Helgeandsholmen, som förut åtskilliga gånger varit väckt, och för hvilket
fullmäktige ansett sig särskilt ega stöd i Riksdagens skrifvelse af den 16
April 1875. Fullmäktige, som antaga, att, sedan Stockholms stad a fel a g i t
anbudet om förvärfvande för densamma af Kong!, hofstallets nuvarande tomter
å Helgeandsholmen och sedan den hos Riksdagen väckta fråga om riksdagshusets
förläggande å Helgeandsholmen icke rönt framgång, hofstallet icke
torde komma att förflyttas från dess nuvarande plats, hafva förestält sig,
att eu reglering af de nuvarande stall-lägenheterna för åstadkommande af
holmens ordnande och önskvärd prydlighet för derå uppförda byggnader icke
skulle strida mot Eders Kongl. Maj:ts önskningar, och att Riksbankens behof
vore fullt tillgodosedt med den plats mellan nuvarande Norrbro och hot''-

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

stallets byggnad, som kunde erhållas i fall dels bazaren undanröjdes, dels
den öster ut gående flygeln af stallbyggnaden samt vagnbodarne bortflyttades
och med bibehållande af stallets hufvudbyggnad förlädes i en halfrundel åt
vester med nämnda hufvudbyggnad såsom bas. Ännu fördelaktigare läge
skulle efter fullmäktiges åsigt Riksbanken erhålla, om jemväl den nuvarande
stallbyggnadens hufvuddel nedrefves och helt och hållet nya byggnader för
hofstallet uppfördes med sådant läge, att hufvudbyggnaden förlädes parallelt
med Norrbro och med framsidan trehundra fot vester om brons vestra kant
och hofstallets öfriga byggnader i eu halfrundel vester derom — en anordning
som både ur skönhetssynpunkt skulle vara lämpligare och åt Riksbanken
bereda en större plats å holmen. Fullmäktige, som icke kunnat närmare
bedöma kostnaderna för det ena eller andra förslagets förverkligande, hafva
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande de af fullmäktige
sålunda framstälda förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och
för den händelse något af desamma skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall,
meddela fullmäktige, emot hvilken bestämd utgift i penningar och under
hvilka vilkor i öfrig! Eders Kongl. Maj:t kunde vara benägen tillåta Riksbanken
att förvärfva någon af de alternativt föreslagna platserna på Helgeandsholmen,
så att fullmäktige kunde blifva i tillfälle att i ämnet afgifva framställning
till Riksdagen.

Vid öfvervägandet af detta förslag synes mig från Eders Kongl. Maj:ts
sida böra uppställas det anspråk att genom en dylik anordning sä väl hofstallets
behof af nödigt utrymme varder vederbörligen tillgodosedt, som ock
holmens ordnande och önskvärda prydlighet åstadkommes utan någon särskild
utgift för Eders Kongl. Maj:t. Betraktas ur dessa synpunkter de tvenne alternativa
förslagen, så visar sig, att det sistnämnda, hvilket visserligen i någon mån
bättre tillfredsställer skönhetssinnets fordringar, skulle så väsentligt inskränka
stallbyggnadernas och stallgårdens utrymme, att detta, såsom myndigheterna vitsordat,
icke blefve för ändamålet tillräckligt. Hvad åter det förstnämnda
alternativet beträffar, utvisar det af Öfverintendentsembetet uppgjorda kostnadsförslag,
att för sjelfva ombyggnaden af de stall-lägenheter, hvilka i en
halfrundel åt vester skulle anslutas till den bibehållna hufvudstallbyggnaden,
skulle erfordras ett belopp af 672,326 kronor 88 öre. Dermed lärer emellertid
icke holmens ordnande kunna sägas vara fullbordadt, och behofvet af den
byggnaden omgifvande strandremsans och planens försättande i skick minskas
icke derigenom att sjelfva byggnaden erhåller ett prydligare utseende. Då
nu den skyldighet, som på grund af redan fattade beslut eller allmän författning
kan anses åligga Stockholms kommun att utföra eller deltaga i
strandens och gatuplanernas iståndsättande, antagligen kommer att blifva
föremål för tvist och Eders Kongl. Maj:t icke lärer böra förbinda sig att i

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 23.

vidrigt fall svara för dessa arbetens verkställande, torde bland vilkoren för
den ifrågasatta regleringens utförande äfven böra ingå, att Riksbanken åtager
sig ansvaret äfven för denna kostnad, af Öfverintendentsembetet beräknad till
minst 700,000 kronor. Slutligen tillkommer naturligtvis som ett oeftergifligt
vilkor, att Riksbanken åtager sig kostnaden för den ersättning, hvilken kan
varda bazarbolaget tilldömd och som väl icke lärer komma att understiga

200,000 kronor.

Priset för den tomtplats mellan Norrbro och stallets nuvarande hufvudbyggnad,
som fullmäktige ansett för Riksbanken eftersträfvansvärd, lärer sålunda
icke kunna, såvida vederbörlig trygghet skall vinnas för holmens ordnande,
beräknas till lägre belopp än 1,600,000 kronor.

Då emellertid mot en sådan anordning af holmen kan anmärkas, dels
att holmen fortfarande blefve uppfyld af byggnader ända fram emot Norrbro,
dels att en sned gatulinie komme att skära holmen emellan riksbanksbyggnaden
och qvarstående stallbyggnaden, vågar jag antaga, att eu uppgörelse
om plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, som bättre tillgodosåge
fordran på holmens prydliga anordning, så mycket hellre borde tillvinna sig
fullmäktiges godkännande, om den kunde erbjudas under vida fördelaktigare
vilkor, än de, som skulle ifrågakomma för förverkligande af det från fullmäktige
framstälda förslag.

Jag tillåter mig derför att nu ånyo till pröfning upptaga det förslag
till Helgeandsholmens ordnande och stallbyggnadernas förflyttning till annan
plats, som uppgjordes af den af Eders Kongl. Maj:t år 1875 tillsatta
komité och som hittills endast föranledt ett anbud till Stockholms stadsfullmäktige,
hvilket dessa förklarat sig icke kunna antaga.

Komiterade utgingo från antagandet, att vid stallets förflyttning tillgång
borde beredas till uppförande af ett nytt hofstat! och tillhörande byggnader
med lika stora lokaler som de, öfver hvilka nuvarande hofstallet å Helgeandsholmen
förfogar, och beräknade kostnaden härför till 1,072,600 kronor,
hvarjemte beräknades kostnaden för ett vaktstall i Kongl.
slottets omedelbara närhet, uppgående till 80,000 kronor
eller efter afdrag af det beräknade värdet å materialierna
i de Kongl. hofstallet tillhöriga byggnader å Helgeandsholmen
till kontant . 30,000 kronor.

Vid den sålunda uppgjorda kostnadsberäkning har jag för öfrigt intet
att anmärka, men tillåter mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet dels
derå, att, ehuru före kostnadsförslagets upprättande undersökning af grunden
å och i närheten af Artilleriplanen lär hafva företagits, platsens belägenhet
i närheten af Nybrohamnen dock kan gifva anledning till farhågor, att å
någon del af densamma kunna erfordras dyrbarare grundläggningsarbeten än

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

som i kostnadsförslaget upptagits, dels derå att beräkningen af värdet å de
uti de gamla stallbyggnaderna förefintliga materialier beror på antagandet, att
en större del af dessa materialier skulle kunna i det nya stallet användas,
liv arom för närvarande dock icke någon visshet kan ernås, och föreställer
jag mig derför, att det i kostnadsförslaget för oförutsedda utgifter upptagna
belopp så mycket hellre bör lämpligen förhöjas, som det icke torde kunna
ifrågakomma att på grund af möjlig missräkning å byggnads- eller grundläggningskostnaderna
begära ytterligare ersättning af Riksbanken. Jag tillåter
mig derför hemställa, att det belopp, hvarför Eders Kongl Maj:t må förbinda
sig att med de nuvarande stallbyggnadernas borttagande låta uppföra nytt
hofstall å Artilleriplanen, måtte bestämmas till i rundt tal 1,200,000 kronor.

Denna summa är alltid vida mindre än det belopp, hvarför Riksbanken
skulle behöfva ansvara för att tillvinna sig den inskränkta byggnadsplatsen
mellan Norrbro och nuvarande stallbyggnaden, och då härtill kommer, att
mot den för hofstallets förflyttning erforderliga penningesumma hela holmen
kunde öfverlemnas till disposition för Riksbanken, synes ett sådant anbud i
hvarje fall innebära större förd el. för Riksbankens hufvudmän än det af fullmäktige
ifrågasatta.

Till den sålunda erforderliga lösesumma kommer visserligen kostnaden
för iståndsättande och underhåll af holmens stränder och öppna platser, hvars
öfvertagande måhända icke får anses som eu i hvarje händelse fullt ostridig
skyldighet för Stockholms kommun. Men en uppgörelse härutinnan med kommunen
lärer troligen icke möta större svårigheter, såvida från Riksdagens
sida tillbörligt afseende fästes å de anspråk, som från kommunens sida kunna
framställas derå, att holmens östra del lemnas obebyggd. Och då det med
hänsyn till fordringarne på ett ändamålsenligt och prydligt anordnande af
slottets omgifningar väl torde få anses önskvärdt, att de ä holmen ifrågakommande
byggnader uppföras vester om den synlinie, som från Gustaf Adolfs
staty dragés till vestra slottsflygelns yttersta hörn, torde Eders Kongl. Ala j:t
böra förbehålla Stockholms kommun att, mot skyldighet att iståndsätta och
underhålla holmens stränder, gator och öppna platser, förvärfva dispositionsrätten
öfver den öster om nämnda linie befintliga del af holmen. Likaså och
då den nuvarande bazarbyggnaden icke synes vara af något värde för Riksbanken,
och dess undanflyttande icke utgör vilkor för den öfriga holmens användande,
men onekligen hindrar den fria utsigt öfver holmen, hvilken det i
främsta rummet är en kommunens angelägenhet att befrämja, torde för Stockholms
kommun böra förbehållas rätt att efter öfverenskommelse med bazarbolaget
eller expropriation af dess byggnad till fri och öppen plats disponera
den mark, å hvilken bazarbyggnaden nu är uppförd.

I fråga om den för Kongl. hofvets räkning använda, uti holmens norra

Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 23.

kajmur befintliga tvättinrättning lärer för närvarande så mycket mindre
kunna ifrågakomma att träffa någon bestämmelse, som beslut först måste vara
fattadt om ordnande af holmens stränder och det förslag, som jag skall utbedja
mig att för Eders Kongl. Maj:t föredraga, endast afser eu uppgörelse
om bortflyttande af de å sjelfva holmen förlagda, Kong!, hofstallet tillhöriga
byggnader.

Hvad beträffar platsen för det nya hofstallet, lärer nu likasom vid
föregående tillfällen icke böra blifva fråga om någon annan än den, som å
Artilleriplanen och i dess omgifningar kan beredas, och för hvilken de af
komiterade uppgjorda kostnadsförslag äro uträknade. Staten innehar deraf
den större delen eller Artilleriplanen, kronomagasinets och artilleristallets
tomter på grund af ostridig eganderätt, samt har dessutom fått sig genom
byte af Stockholms stad öfverlåten så stor del af Kaptensgatan och qvarteret
Bodarne, som ursprungligen ansågs erforderlig till beredande af nödigt utrymme
för ny hofstallbyggnad.

Ytinnehållet af den sålunda redan till disposition stående tomtplats utgör

156,000 qvadratfot. Det har visserligen .vant ifrågasatt, att tomtplatsen
skulle ytterligare utvidgas genom förvärfvande från staden af ytterligare mark
af qvarteret Bodarne, hvilket förslag, af Drätselnämnden och Beredningsutskottet,
hufvudsakligen tillstyrkt, blifvit af stadsfullmäktige afslaget, men
ett bifall till eu dylik tomtutvidgning torde så mycket mindre böra anses
såsom ett oundgängligt vilkor för stallbyggnadens ditflyttande, som den å och
invid Artilleriplanen redan till disposition varande tomtplatsens ytinnehåll är
omkring 12,000 qvadratfot större än samtliga de å Helgeandsholmen disponibla
stalltomternas yta, och det i hvarje fall icke lärer kunna möta något,
hinder att, om så behöfves, genom ökande af byggnadernas höjd vinna allt
det utrymme, som med de anslagna byggnadsmedlen kan beredas.

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle behaga godkänna, hvad
jag sålunda anfört, och om derefter fullmäktige i Riksbanken finnas villige
att å sin sida hemställa om Riksdagens bifall till förvärfvande å nämnda
vilkor af plats för nytt Riksbankslius å Helgeandsholmen, lärer det på Eders
Kongl. Maj:t ankomma att till Riksdagen göra framställning om dess medgifvande
att för det nya liofstallets inrymmande anordna platsen å och omkring''
Artilleriplanen.

Jag tillåter mig derför hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville i skrifvelse
till fullmäktige i Riksbanken — under förutsättning af Riksdagens samtycke
till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och densamma omgifvande
tomter, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde göra nådig framställning,
så snart från fullmäktiges sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till
förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen — förklara

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

sig villig, att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från
Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda, staten
tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad
öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter mot vilkor:

att till Eders Kongl. Maj:ts disposition, för uppförande af nytt hofstall
å Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet, ställes ett belopp af

1,200,000 kronor att utgå i mån af behof under byggnadens utförande;

att såsom tillgång för de nya stallbyggnadernas uppförande få disponeras
de nuvarande stallbyggnadernas materialier;

att Stockholms kommun varder berättigad att, efter förvärfvande och
nedrifvande af bazarbyggnaden vid Norrbro, till fri och öppen plats disponera
så väl denna byggnadstomt som den öfriga del af Helgeandsholmen, hvilken
ligger öster om en rät linea, dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta
hörnet af vestra slottsflygeln, allt emot skyldighet att åtaga sig kostnaderna
för iståndsättande och underhåll af holmens öppna platser och gator samt
stränder, der de af öppen plats eller gata mötas. Och då till beredning af
frågan om hofstallets förflyttning till Artilleriplanen, bland annat torde erfordras
utlåtande från vederbörande myndigheter om dispositionen af de för
arméns räkning disponerade tomter och byggnader i Artilleriplanens närhet,
hvilka enligt uppgjordt förslag erfordras till beredande af utrymme för den
nya stallbyggnaden, anhåller jag, att ärendet i denna del matte fa öfverlemnas
till Kongl. Landtförsvarsdepartementet.

Slutligen tillåter jag mig, under förutsättning att hvad sålunda är vordet
hemstäldt, vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, fästa uppmärksamhet
derå, att särskildt yttrande af Eders Kongl. Maj:t torde böra afgifvas rörande
vilkoren för disposition af de Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga
hus och tomter å Helgeandsholmen, öfver hvilka, jemlikt nådigt förklarande
till statsrådsprotokollet af den 10 Augusti 1877, Eders Kong!. Maj:t, för den
händelse beslut om hofstallets förflyttning ej inom slutet åt ar 1878 vore åt
samtlige vederbörande fattadt, förbehållit sig förfoganderätt.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och
tillstyrkt, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde,
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla,
hvarjemte Hans Maj:t Konungen för sin del, såsom egare
af husen N:is 5, 7, 9 och 11 å Helgeandsholmen, behagade
förklara sig villig att, sedan hofstallet blifvit till
Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortföra nämnda
å holmen befintliga, honom enskildt tillhöriga byggnader
samt medgifva att tomtplatserna utan särskild ersättning
till honom eller hans rättsinnehafvare finge disponeras i
Bih. till Bilsd. Prof. 1881. 1 Sami, 1 Afd. 12 Häft.

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

likhet med de staten å holmen tillhöriga tomter för holmens
ändamålsenliga och prydliga ordnande; dock att denna
Hans Maj:t Konungens förbindelse skulle gälla endast
under förutsättning, att vid nästinstundande riksdag fattades
beslut, som af Kongl. Maj:t godkändes, om hofstallets
förflyttande till Artilleriplanen;

Och skulle utdrag af detta protokoll jemte handlingarne
i ärendet öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet.

Ex protocollo
Hans Wachtmeister.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Mars 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Departementschefen Statsrådet Themptander föredrog i underdånighet
följande mål, nemligen:

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.

12:o.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Themptander anförde härefter
:

»Med anledning af en utaf fullmäktige i Riksbanken gjord underdånig
framställning om beredande af plats för Riksbanken å Helgeandsholmen
behagade Eders Kongl. Maj:t den 3 December nästlidet år — under förutsättning
af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen
och densamma omgifvande tomter — förklara sig under vissa
vilkor villig att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta
från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda,
staten tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande
af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter. Tillika
förklarade Eders Kongl. Maj:t sig vara sinnad att, så snart från fullmäktiges
sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats
för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, till Riksdagen göra nådig framställning
i fråga om hofstallets inrymmande å Artilleriplanen och vidliggande
mark. Sedan numera, enligt hvad jag inhemtat, fullmäktige till Riksdagens
Banko-Utskott aflåtit en på Eders Kongl. ,Maj:ts berörda beslut grundad framställning
om riksbanksbyggnadens förläggande å Helgeandsholmen, anhåller
jag att inför Eders Kongl. Maj:t få ånyo anmäla detta ärende, så vidt det
afser upplåtelse af Artilleriplanen och omgifvande tomter till byggnadsplats
för nytt hofstall.

Jag tillåter mig härvid först erinra derom, att, då åtskilliga byggnader
och tomter å och invid Artilleriplanen användas för arméns behof, Eders
Kongl. Maj:t vid ärendets senaste föredragning beslöt, att handlingarne i
ärendet skulle till Landtförsvarsdepartementet öfverlemnas. Innan Eders Kongl.
Maj:t fattar beslut om inhemtande af Riksdagens medgifvande till Artilleriplanens
upplåtelse för det ifrågasatta ändamålet, torde derföre Chefen för
Landtförsvarsdepartementet böra afgifva yttrande rörande dispositionen af
nyssnämnde, för arméns räkning använda byggnader och tomter.»

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Taube utlät sig:

»Arméförvaltningen, hvars underdåniga utlåtande blifvit infordradt angående
den nu ifrågasatta dispositionen af nyssberörda byggnader och tomter
— hvilka utgöras af eu förrådsbyggnad, som förut användts till stall för
Svea artilleriregemente, tomten N:o 6 i qvartett Bodarne, äfven kalladt
Bodar och Tomter, med derå uppförd stenhusbyggnad, samt kronobageriet —
har dervid uti skrifvelse den 5 sistlidne Februari anfört att,

hvad först anginge det gamla artilleristallet, så begagnades denna bygg -

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

nåd, hvilkens golfyta utgjorde omkring 12,500 qvadratfot, för närvarande
såsom förrådslokal för den förut i stora tyghuset förvarade materiel till 6
reservbatterier, hvilken materiel måst flyttas till ifrågavarande stallbyggnad
för beredande af plats ej mindre åt ett artillerimuseum, som härstädes upprättats,
än äfven för den nya positions-artillerimaterielen, sedan det utrymme,
som erhållits vid förflyttningen af Svea artilleriregementes materiel från
stora tyghuset till kasernen, visat sig vara för sagda ändamål otillräckligt.
I den mån ny fältartillerimateriel hunne anskaffas och den vid nämnda regemente
nu befintliga materielen öfverflyttas till reservartilleriet, måste ytterligare
förrådsutrymme beredas. Om derföre det gamla stallet nedrefves, blefve det
nödvändigt att genom ny byggnads uppförande på annan plats skaffa utrymme
för artilleriets effekter, och hade Arméförvaltningen tänkt sig, att
ett förrådshus, motsvarande behofvet, eller med eu till 11,000 qvadratfot
beräknad golfyta, kunde uppföras vid härvarande ammunitionsförråd i enlighet
med approximativt kostnadsförslag, slutande å 68,400 kronor, hvilken
summa alltså, om hofstallet körnare att till artilleriplanen förflyttas, hehöfdes
för en ny förrådsbyggnad åt artilleriet.

I afseende å den af Arméförvaltningens artilleridepartement uti qvarteret
Bodarne under N:o 6 disponerade lägenhet, vore visserligen, enligt
hvad Arméförvaltningen underdånigst anmälde, stenhuset obehöfligt såsom
förvaringsställe för artilleriets effekter, men gånge Artilleridepartementet,
derest tomten, om hvilken för närvarande påginge rättegång med Stockholms
stad, toges i anspråk för nytt hofstall, i mistning årligen af 2,500 kronor,
hvilken summa nu för tomt och hus inflöte i hyra och utgjorde en väl behöflig
förstärkning i sagda departements jemförelsevis svaga tillgångar till
artilleriförrådens underhåll.

Beträffande derefter kronobageriet, hvarmed Arméförvaltningens intendentsdepartement
hade befattning, så innehölle denna byggnad magasins- och
bagerilägenheter för brödtiilverkning åt Stockholms garnisonstrupper jemte
dem tillhöriga beväringsmanskap äfvensom för andra trupper, livilka till gemensamma
fälttjenstöfningar eller eljest kunde i hufvudstaden eller dess närhet
sammandragas. Sedan bestyret med denna inrättning blifvit från Statskontoret
öfverflyttadt till Arméförvaltningen, hade, med Eders Kongl. Maj:ts
nådiga tillstånd, ett maskinverk för brödtillverkningen blifvit i bageriet insatt,
hvarjemte åtskilliga andra tidsenliga förbättringar derstädes egt rum. Härigenom
och då tillika en från Danmark hemtad ny bakningsmetod införts, på
samma gång den föråldrade entreprenaden om bakningen helt och hållet afskaffa,
hade kronans bröd så vunnit i godhet, näringshalt och utseende, att
detsamma, enligt sakkunniges erkännande och äfven enligt vetenskaplig analys,
icke i något afseende vore underlägset, utan tvärtom öfverträffäde dylikt

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.

bröd från hufvudstadens enskilda bagerier, liksom ock det förra brödet ensamt
erhölles på ett sätt, som lemnade konsumenten full visshet, att icke några
främmande ämnen eller någon annan spanmål än ren råg i brödet inginge.
Sedan Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen, i anledning
af väckt fråga om allmänt upphörande af statsverkets magasins- och brödbakningsrörelse,
fått i underdånigt utlåtande af den 23 Januari 1871 yttra
sig, hvarvid Förvaltningen, i enlighet med hvad en särskild undersökningskommission
i detta ämne hufvudsakligen anfört, uttalat såsom sin bestämda
öfvertygelse, att under alla förhållanden tillvaron inom armén af åtminstone
en större kronans bageriinrättning vore lika mycket här som öfver allt annorstädes,
ur både politisk och ekonomisk synpunkt, nyttig och nödvändig, i
följd hvaraf en indragning äfven af kronobageriet i hufvudstaden, der större
deien af arméns ständigt tjenstgörande styrka vore förlagd och der, under
yttre politiska förvecklingar, en betydande samling af trupper kunde komma
att ega rum, vore desto mer vådlig och ledande till kronans skada och förlust,
som nämnda bageri, helst om detsamma något utvidgades, kunde förse
trupper äfven i landsorten med erforderligt bröd och för öfrigt lemnade kronan
tillfälle att, när omständigheterna sådant påfordrade, utan brödprisets
uppstegrande åstadkomma en större mängd bröd i reserv, — hade Eders Kongl.
Majd funnit skäligt medgifva bibehållande af kronans magasins- och bagerirörelse
i hufvudstaden, hvarefter, med denna rörelses öfverlemnande till Arméförvaltningens
inseende, ofvanberörda förbättringar inom bageriet kommit till
utförande. Vidare hade, sedan fråga första gången uppstått om hofstallets
flyttning till Artilleriplanen, ocli då i hvilket fall som helst kronobageriets
befintlighet på sin nuvarande plats ej särdeles länge syntes kunna påräknas,
Arméförvaltningen funnit sig böra i tid vidtaga förberedande åtgärd med afseende
ä bageriets förläggande annorstädes. I detta ändamål och efter uppdrag
af dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet hade Förvaltningens
intendentsdepartement låtit uppgöra förslag till ett nytt tidsenligt kronobageri
i hufvudstaden, jemväl innefattande ångqvarn, att förläggas på en
kronans tomt vid Storgatan å Ladugårdslandet, midt emot Lifgardets till
häst östra stallbyggnad. Från detta nya bageri skulle, när dess produktionsförmåga
dag och natt anlitades, kunna åstadkommas bröd för 25,000 man
dagligen, jemte det att magasinsutrymme der blefve att tillgå för spanmål
åt 10,000 man i tre månader och för bröd åt en lika stor styrka under en
månad. Detta förslag hade jemte Intendentsdepartementets yttrande i ämnet
under den 29 Oktober 1877 till Chefen för Landtförsvarsdepartementet
öfverlemnats med begäran om utverkande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall dertill, på samma gång Intendentsdepartementet i sitt underdåniga
statsregleringsbetänkande för år 1878 hos Eders Kongl. Majd särskild!

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

anmälde den beräknade kostnaden för nyssnämnda byggnadsarbete, 432,000
kronor, med underdånig hemställan, derest förslaget gillades, om nådig proposition
till Riksdagen för beredande af medel till arbetets utförande, men hade
denna framställning, så vidt Arméförvaltningen hade sig bekant, icke hitintills
gifvit anledning till någon Kong], Maj:ts åtgärd. Då emellertid Arméförvaltningen
från eu numera vunnen detaljkännedom i afseende å brödprovianteringen
vid garnisonstruppperna hemtade stöd för sin förut yttrade mening
i frågan, hvars ställning för öfrigt, enligt Arméförvaltningens åsigt, icke genom
några nya yttre förhållanden blifvit ändrad, funne förvaltningen sig
manad — för den händelse förslaget om hofstallets flyttning skulle föranleda
upphörande af kronobageriinrättningen vid Artilleriplanen — till den underdåniga
anhållan, att, innan en sådan åtgärd bringas till verkställighet, ett
nytt kronobageri, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälda
förslag, mätte få uppföras, sedan Riksdagen beviljat den nödiga summan

432.000 kronor, och deraf till utgående under första byggnadsåret anvisat

200.000 kronor.

Slutligen öfverlemnade Arméförvaltningen en, på förvaltningens begäran,
genom Öfverintendentsembetets försorg upprättad synehandling angående
de tre ofvan omnämnda byggnaderna vid Artilleriplanen, enligt hvilken handling
dessa byggnader blifvit uppskattade sålunda:

Byggnadernas
värde i deras nuvarande
skick:

Antagliga värdet
af användbara
materialier
som vid byggnadernas
rifning
erhållas:

Forna artilleristallet .....................

huset N:o 6 i qvarteret Bodarne
kronobageriet.................................

............ kronor	35,000: —	4,000: —
»	20,000: —	1,000: —
»	200,000: —	20,000: —
Summa kronor	255,000: —	25,000: —

dock att, om byggnadernas rifning stäldes i sammanhang med en blifvande
entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, de för materialiernas värde uppgifna
belopp borde förhöjas med 50 procent.

Sedan derefter Arméförvaltningen erhållit föreskrift att inkomma med
underdånigt yttrande om den tillökning i årliga kostnaderna å anslaget till
mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hvilken till äfventyrs
skulle uppstå, om brödbakningen för kronans räkning komme att i hufvudstaden
upphöra, har Arméförvaltningen under den 25 nysslidne Februari afgifvit
detta yttrande och dervid anfört,

att, för behörigt fullgörande af denna föreskrift, Arméförvaltningen
funnit nödigt att med enskild idkare af bageriyrket afhandla rörande de san -

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

nolika grunderna för brödbakningens verkställande genom entreprenör och
kronans kostnad derför, i hvilket afseende Arméförvaltningen anlitat en för
större teknisk insigt i handteringen känd samt i öfrigt ansedd person bland
hufvudstadens mer betydande bagare, nemligen O. W. Sclmmacher, som, efter
närmare öfvervägande af frågan, ansett sig för sin del kunna, under vissa
förutsättningar, ingå entreprenad med kronan om brödbakning för Stockholms
garnison, dervid, såvidt för det närvarande kunde bedömas, de billigaste
vilkoren för en sådan entreprenad skulle hufvudsakligen utgöra, enligt Schumachers
skriftliga förklarande, att entreprenören, mot rättighet att af kronan
utfå behöfligt mjöl och kontant ersättning af 1 krona 25 öre för hvarje
centner bakadt mjukt, syradt bröd, skulle vara skyldig lemna dylikt bröd
efter sådant förhållande mellan mjöl och bröd, att eu centner af det förra
skulle motsvara 130 skålpund af det senare, när mjölet tagits af råg, i vigt
af 280 skålpund å 6,3 kubikfot (14 lispund tunnan), men att deremot af en
centner mjöl efter råg om 290 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (14 % lispund
tunnan) skulle lemnas 132 skålpund mjukt bröd.

Ehuru detta Schumachers förklarande icke egde eller i sakens närvarande
skick kunde ega någon för Schumaclier bindande betydelse och enär
något bestämdare eller tillförlitligare yttrande från annan bagare svårligen
vore att påräkna, ansåge Arméförvaltningen efter de underrättelser, som inhemtats
om brödprisen i hufvudstaden och öfriga förhållanden inom bagerihandteringen
härstädes, de af Schumaclier sålunda framstälda grunder kunna
användas för beräkningen åtminstone af den lägsta kostnad, kronan möjligen
skulle få vidkännas för garnisonsbrödets förbakning hädanefter i enskilt
bageri, att tjena till jemförelse med det pris, hvartill kronan erhåller bröd
från eget bageri; betviflande Arméförvaltningen dock högeligen, att en entreprenad
allenast på berörda vilkor skulle i verkligheten kunna åstadkommas,
vare sig med Schumaclier eller någon annan person, vuxen ett dylikt åtagande.

För beredande af nyssnämnda jemförelse hade Arméförvaltningen låtit
företaga två uträkningar, af hvika syntes, att mjukt, syradt bröd från kronobageriet
efter råg af 278 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (13 lispund 18 skålpund
tunnan) nu kostade kronan 7 kronor 10 öre centnern, hvaremot sådant
bröd från enskildt bageri, med tillämpning af ofvan omförmälda entreprenadvilkor
och med antagande att rågen, hvaraf mjölet erhölles, vägde 280 skålpund
å 6,3 kubikfot skulle betinga ett pris af 7 kronor 30 öre centnern.
Då brödbehofvet för ett år under vanliga förhållanden kunde uppskattas till
omkring 18,000 centner skulle följaktligen entreprenadförbakningen medföra
en ökad omedelbar utgift för kronan årligen af..................kronor 3,600: —

Transport kronor 3,600: —.

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition No 33.

Transport kronor
hvartill dock, enligt Arméförvaltningens mening, borde
läggas, dels en motsvarande förhöjning i den kontanta ersättning
för brödportion, som nu författningsenligt tillkomme
underbefälet och en del manskap af garnisonen,

utgörande omkring.............................................................. »

dels ock det belopp, som, då det nyssnämnda priset för
kronobageriets bröd innefattade, bland annat, hela aflöningen
till bageriets personal, kunde anses böra i form af
pensioner tillkomma den ene eller den andre af samma
personal vid entledigandet ur kronans tjenst. I detta afseende
hade Arméförvaltningen anmält, att kronobageriets
föreståndare, Majoren in. m. Friherre Fock, som vore 71
år gammal, varit i berörda syssla förordnad sedan år
1866, samt att, af de fasta äldre arbetarne vid bageriet,
verkgesällen J. Bergh hade 62 lefnads- och 33 tjensteår
på platsen, gesällen J. B. Sydow 60 lefnads- och 16 tjensteår,
gesällen C. F. Hagström 58 lefnads- och 28 tjensteår
samt gesällen C. A. Nilsson 55 lefnads- och 27
tjensteår. Då, derest kronbageriet indroges, Friherre Fock,
enligt Arméförvaltningens åsigt, borde bibehållas, under
sin återstående lefnad, vid den hufvudsakligare delen af
sin nuvarande aflöning såsom bageriets föreståndare, samt
billigheten äfven syntes fordra, att förbemälde, i tjensten
skickliga och redbara gesäller, som efter entledigandet
svårligen, vid deras numera framskridna ålder, kunde påräkna
någon säkrare förtjenst hos enskilda, jemväl komme
i åtnjutande, för deras öfriga lefnad, af pension, motsvarande
väsentligare delen af deras nuvarande löneinkomster
i kronobageriet, så skulle, vid bifall härtill och om pensionerna
finge utgå med lika belopp som de ifrågavarande
personernas ordinarie aflöning i kontant, sådan denna aflöning
blifvit bestämd genom Kongl. Brefvet den 21 Mars
1879, pensionsstaten komma att upptaga:

för Majoren, Friherre Fock .................. kronor 5,000: —

» Verkgesällen J. Bergh.................... » 1,740: —

samt för en hvar af de öfriga tre gesällerna,
å 960 krono]'', tillsammans » 2,880: —

3,600: -

550: —

9,620: —

Transport kronor 13,770: —.

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 23.

Transport kronor 13,770: —

Följaktligen skulle kronans ökade kostnad genom
brödtillverkningens öfverlemnande åt enskild entreprenör

till en början utgöra minst....................................................... » 13,770: —

årligen, hvilket belopp, så framt de ifrågaställa pensionerna komme att utgå
från värfvade garnisonstruppernas matliållningsanslag jemväl skulle beteckna
den tillökning i årlig utgift, anslaget linge vidkännas genom det nya sättet
för portionsbrödets tillhandahållande åt garnisonstrupperna, häruti dock icke
inberäknad kostnaden för åstadkommande af de nödvändiga, men ingalunda
lätta kontroller, som å kronans sida ständigt borde utöfvas i afseende å
sättet för bakningsentreprenadens fullgörande.

I det nyss funna beloppet skulle väl, derest kronan kunde på det
blifvande brödprisets bestämmande nämnvärdt inverka, nedsättning framdeles
vara att förvänta i mån af pensionstagarnes afgång; men Arméförvaltningen
vore för sin del öfvertygad, att denna besparing snart skulle mer än motvägas
af brödprisets skeende stigning, sedan kronan, dåmera i saknad af
eget bageri, icke vidare kunde återtaga brödtillverkningen. Ty vid dennas
utbjudande på entreprenad kunde, enligt Arméförvaltningens mening, någon
verklig, till prisbillighet ledande täflan mellan spekulanter, icke med ringaste
säkerhet väntas, emedan entreprenadens öfvertagande förutsatte sådana resurser
och utvägar hos entreprenören samt sådana särskilda anstalter vid
bageriverket, att endast en eller annan yrkesman, hvilken redan hade en
större solid rörelse, som i öfrigt lämpade sig för en så beskaffad affär, kunde
vara i tillfälle att uppträda såsom spekulant; och om än två eller tre spekulanter
skulle till eu början kunna påräknas, vore det mer än sannolikt,
att dessa hellre, efter inbördes öfverenskommelse, skulle sins emellan dela
entreprenaden och sålunda sj elfva bestämma hufvudvilkoren, på det för sig
möjligast fördelaktiga sätt, än att de, till kronans nytta, men egen skada,
skulle underbjuda hvarandra och derigenom äfven befrämja kronans oberoende
vid entreprenadens afslutande. Dessutom skulle i hvilket fall som helst
en särskild prisförhöjning påtagligen göra sig gällande hvarje gång bröd erfordrades
för något nytt eller extra behof, såsom t. ex. vid större fälttjenstöfningar,
mobilisering eller andra tillfälligheter.

För den enskilda bageri-industrien på platsen måste det sålunda vara
ett önskningsmål att kronan, genom indragning af sitt bageri, gjorde sig
beroende af denna industri, och från dylik synpunkt läte det lätt förklara
sig, ej mindre att, medan kronobageriet ännu funnes, bröd för flottans manskap
kunnat genom entreprenad erhållas för samma pris, som kronans eget
bröd kostade, än äfven att bagaren Schumachers ofvan uppgifna entreprenadvilkor
icke voro öfverdrifna. Att samma vilkor blifvit väsentligen afJJih.
till Itihsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 A/d. 12 Käft. 3

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

passade efter kronans nuvarande brödpris, vore icke tvifvelaktigt. Då nemligen
Arméförvaltningen, med afseende å de personers rätt, som få soldatportion
i kontant, årligen bestämde kronans brödpris på grund af verkliga
kostnaden, torde detta pris, såsom varande allmänt kändt inom hela garnisonen,
icke gerna utom densamma kunna vara obekant.

Den genom ofvanberörda tvenne uträkningar erhållna jemförelse mellan
kronans nuvarande brödpris och en blifvande entreprenörs sannolikt billigaste
pris å brödet skulle å kronobageriets sida hafva utfallit än gynsammare,
om den af Arméförvaltningen, i dess underdåniga skrifvelse rörande kronobageriet
af den 31 Januari 1879, yttrade åsigt, att den tjenst Majoren
Friherre Fock vid denna inrättning nu innehar, borde framdeles, vid inträffande
ledighet, indragas såsom öfverflödig, redan nu kunnat vinna tillämpning.
I sådant fall och under antagande att 1,000 kronor af lönen på
nämnda plats, i förening med verkgesällens nuvarande aflöning, blefve anvisad
för en kronans »bagaremästare», skulle en årlig besparing af omkring
4,130 kronor hafva uppstått och kronobageriets till 7 kronor 10 öre per
centnern ofvan uträknade brödpris hafva nedgått till 6 kronor 87 öre, understigande
bagaren Schumachers entreprenadpris med 43 öre centnern. Då
Arméförvaltningen vågade antaga, att, om kronobageriet bibehölles, en sådan
förändrad anordning blefve af Kong!. Maj:t bifallen, torde denna omständighet
vid pröfningen af nu föreliggande fråga icke böra lemnas ur sigte. Detsamma
vore förhållandet äfven med ett annat Arméförvaltningens syftemål,
nemligen att kronobageriets ugnar måtte erhålla en ny och tidsenlig konstruktion,
med inskränkning i deras antal, hvarigenom besparing både i bränsle
och arbetskraft skulle vinnas, sannolikt uppgående till 2 å 3,000 kronor
årligen eller derutöfver.

Arméförvaltningen ansåge sig slutligen böra särskild! vidröra bagaren
Schumachers fordran, att kronan sjelf skulle tillhandahålla erforderligt mjöl
och att således entreprenaden uteslutande borde gälla mjölets^ förvandling till
bröd. Detta vilkor — som äfven för tio år sedan, då fråga om brödtillverkningens
öfverlåtande åt enskild person på ackord väcktes, utgjorde ett
af dåvarande bagaren Wennberg framstäldt förbehåll — hade sin grund i
det äfventyr, som eljest, när brödpriset vore på förhand bestämdt, skulle
träffa entreprenören genom de större prisvexlingar, som inom spanmålsmarknaden
stundom kunde förekomma. Enär det icke torde vara lägligt eller
välbetänkt att till enskild persons förfogande på en gång öfverlemna betydligare
qvantiteter af kronans spanmål eller mjöl, hvarför utrymme i allt fall
icke hos någon bagare härstädes numera torde kunna påräknas, skulle således
mjölet hållas entreprenören tillhanda endast i mån af behof, t. ex. för
14 dagar eller en månad i sänder. Härvid torde väl i (ifrigt kunna för -

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.

faras sålunda, att mjölet endast efter hand och i nyssnämnda mån af kronan
uppköptes, hvilket jemväl skulle befria kronan från varans magasinering;
men en sådan hushållning nästan för dagen vore dock oförenlig med
varans erhållande för billigare pris, ty dertill fordrades tydligen uppköp på
en gång af stora partier vid lämpliga tidpunkter och på korta leveransterminer.
Detta åter skulle betinga större magasinsutrymme för varans uppläggning,
innan densamma förbrukades. Sådant utrymme hade ock hitintills
icke saknats; men om, med antagande att kronobageriet upphörde, tillgången
på magasinsplats inskränktes blott till den, som tinnes i landtförsvarets qvarvarande
magasinsbyggnad på Skeppsholmen, hvilken rymmer knappast hälften
af den för ett år behöfliga spanmålsmängden, så inskränktes dermed
äfven icke så litet kronans utväg att vid spanmålsupphandlingarna göra sig
oberoende af tillfälligare prisstegringar. Dock vore äfven i sådant fall kronans
ställning bättre, än om all magasinering måste öfvergifvas, synnerligast
med hänseende till hastigt inträffande behof af en ökad qvantitet bröd, som
eljest kunde tvinga till oförberedda och plötsliga upphandlingar af spanmål
eller mjöl för oskäliga pris. En annan anledning till önskvärdheten af ett
ständigt spanmålsupplag vore, att en verksammare och mera betryggande
kontroll kunde utöfvas i afseende å beskaffenheten af levererad säd, än som
vid inköp af mjöl läte sig verkställa; hvilken omständighet4åter hade en
särskild vigt och betydelse genom de förhållanden, som under senare tider
förekommit inom svenska qvarnindustrien och hvilka gåfvo kronan nya skäl
att, med bibehållande af eget bageri och magasin, äfven förskaffa sig egen,
tidsenligt anordnad qvarninrättning.

Genom Chefens för Sjöförsvarsdepartementet benägna medverkan håljern
väl inhemtats upplysningar angående de erfarenhetsrön, hvilka inom flottans
härvarande station gjorts med hänsyn till brödleveranser för manskapets
behof, verkstälde af enskilde näringsidkare, och har Marinförvaltningen uti
skrifvelse af den 24 sistförflutne Februari, — med öfverlemnande af utlåtande
från militärchefen vid flottans härvarande station jemte yttranden från
Förvaltningsdirektionen, Chefen för sjötrupperna och räkenskapskontoret vid
stationen, — förklarat sig anse ur dessa handlingar framgå, det åtgärden
att låta enskild näringsidkare leverera erforderligt bröd för manskapet härstädes
icke medfört någon olägenhet, men väl besparing. Förvaltningsdirektionen
har uti sitt förenämnda yttrande lemnat den upplysning, att brödet
af godt, sammalet rågmjöl, lagom syradt, väl bakadt och gräddadt, har, omkostnadsfritt
för kronan, levererats å Skeppsholmen under nedannämnda år
för följande pris pr skålpund:

år 1876

* 1877

5,75 öre.

5,U5 »

Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition No 23.

år 1878 ...................................................................... 5,50 öre.

1 1879 ................................................................. 5,50 »

* 1880 ....................................................................... 5,50 »

Och har Chefen för militärpersonalen framhållit, hurusom vid en jemförelse
mellan kostnaderna under de sista fem åren, 1867—1871, då brödet levererades
från kronobageriet, och de 9 år brödet derefter levererats af enskilda
personer, det skulle visa sig, då medelpriset för kostnaden under förenämnda
lem år lägges till grund för jemförelsen, att kronan genom den förändrade
anordningen gjort en besparing under dessa nio år af sammanräknadt 15,477
kronor 69 öre.

Beträffande först den i arméns intendenturväsende temligen djupt ingripande
frågan om de i hufvudstaden eller dess granskap ständigt eller för
kortare tid förlagda truppers förseende med bröd genom kronans omedelbara
försorg och om bibehållande, med anledning deraf, af ett kronobageri härstädes,
hvilken fråga nu, till följd af det väckta förslaget om hofstallets förflyttning
till Artilleriplanen, måste tagas i öfvervägande, finner jag de af
Arméförvaltningen anförda grunder icke för mig tillräckliga för instämmande
i det slut, hvartill detta embetsverk kommit. Det antagande af en, i öfrigt
ej alltför betydlig, skilnad — kronan till skada — i den årliga kostnaden
för brödanskaffningen, hvilket Arméförvaltningen, efter inhemtade uppgifter
från en af hufvudstadens större bageri-idkare, funnit, i händelse af truppernas
förseende med bröd från enskilda bagerier, nödvändigt, torde i ej ringa
mån jäfvas af det ådagalagda sakförhållande, att brödet för Flottans härvarande
manskap erhållits billigare, sedan det på sistnämnda sätt anskaffats,
om det än möjligen stode i godhet något efter det bröd, som numera från
kronobageriet utgår. Den farhåga Arméförvaltningen hyser, att, sedan kronobageriet
blifvit nedlagdt, de enskilda bagarne skulle träffa förening om brödleveransen
och således, efter konkurrensens upphörande, kunna godtyckligt
föreskrifva brödpriset, synes kunna häfvas, om, såsom jag förestält mig, brödanskaffningen
ej längre komme att i sin helhet åligga Arméförvaltningen,
utan i fråga om de garnisonerade trupperna blefve öfverlemnad åt vederbörande
förvaltningsdirektioner, hvarigenom ett större antal bageriidkare blefve
i tillfälle att täfla om de sålunda utbudna mindre brödleveranserna. Vid
större, tillfälliga truppsamlingar invid hufvudstaden torde äfvenledes brödanskaffningens
utbjudande i god tid och till leverans i smärre qvantiteter kunna
förekomma en onaturlig prisstegring. Villigt medgifver jag, att kontrollen

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 23.

af det sålunda levererade brödets beskaffenhet erbjuder stora svårigheter, men
föreställer jag mig dock att, vid lämpligt anordnad vetenskaplig undersökning
af brödet, faran för upptäckt och dermed förenad förlust af en vinstgifvande
leverans skulle afhålla från underslef den leverantör, som från sådant svek
ej funne sig af moraliska skäl förhindrad. Då det dessutom stode för kronan
öppet att ånyo anlägga ett eget bageri, så snart sådant skulle visa sig bringa
kronan en oomtvistad ekonomisk fördel, och jag naturligen måste utgå från
den förutsättning, att en dylik åtgärd vid sådant förhållande ovilkorligen blefve
vidtagen, finner jag frågan om kronobageriets nedläggande och den åt detsamma
upplåtna temligen bofälliga och vanprydliga byggnadens nedrifvande icke
böra utgöra hinder för hofstallets föreslagna förflyttning. Att emellertid vid kronobageriets
nedläggande den dervid tjenstgörande personal icke kan, efter mångårig
trogen och väl vitsordad tjenst, afskedas utan allt framtida underhåll,
anser jag, lika med Arméförvaltningen, naturligt, ehuru jag i afseende å
pensionernas belopp är med detta embetsverk af något olika mening.

Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, ej mindre att, derest kronobageriet
blifver till följd af hofstallets förflyttning till Artilleriplanen nedlagdt, förenämnda
bageripersonal må få å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
under deras återstående lifstid af pensioner till nedanstående belopp, att utgå
från och med månaden näst efter den, i hvilken deras tjenst vid bageriet
upphör, nemligen:

Friherre Fock

Bergh .............

Sydow.............

Hagström.........

Nilsson.............

Kronor 1,500: —

» 600: —

» 400: -

» 400: —

än äfven att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken såsom
afskedad äldre kapten vid artilleriet åtnjuter pension af 600 kronor från
Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl
tillkommande fyllnadspension af 900 kronor.

Jag anser mig böra tillägga att vid bagerigesällen Berghs pensionering
kommer att å allmänna indragningsstaten besparas derifrån nu utgående 200
kronor, hvilka af Bergh åtnjutas såsom personlig löneförbättring på grund af
1867 års Riksdags beslut.

Vidkommande derefter dispositionen af tomten lo 6 i qvarteret Bodarne
med derå uppförda hus, synes mig förlusten för artilleri-departementets
underhållsmedel af den derifrån flytande hyresinkomst af 2,500 kronor icke
böra utgöra hinder för den tilltänkta förflyttningen eller nu påkalla någon

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Eders Kongl, Maj:ts åtgärd. Deremot lärer det så mycket mindre kunna
undgås att, såsom Arméförvaltningen föreslagit, anskaffa medel till uppförande
af eu byggnad för inrymmande af den reservartillerimateriel, som nu finnes
förvarad i Svea artilleriregementes forna stallbyggnad, hvilken, på sätt förut
är nämndt, måste, för att bereda plats åt det nya hofstallet, nedrifvas, som
ifrågavarande reservmateriel kommer att, till följd af fortgående nyanskaffning
af fältartillerimateriel, framgent ökas, och utrymme jemväl behöfves för det
positionsartilleri, som är under anskaffning. Den af Arméförvaltningen såsom
erforderlig ansedda byggnad skulle, enligt Förvaltningens uppgift, komma att
kosta 68,400 kronor. Om dertill i första rummet finge användas värdet af
materialierna i de Landtförsvarets byggnader, som nu blifvit föreslagna till
nedrifning, hvilket värde af Öfverintendentsembetet blifvit beräknadt till
25,000 kronor, eller, om byggnadernas rifning ställes i sammanhang med en
blifvande entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, till 37,500 kronor, skulle
det belopp, som för ändamålet måste ytterligare anvisas, blifva antingen 43,400
eller 30,900 kronor. Då emellertid detta belopp ej kan till siffran bestämmas
förr än de äldre byggnadernas materialvärde blifvit genom försäljning verkligen
kändt, anser jag frågan om dess anskaffande kunna intill dess hvila, så
mycket hellre som, vid gynsamt utfall af en sådan försäljning, den erforderliga
fyllnadssumman skulle blifva mindre än som nu kunnat beräknas. Jag
anhåller derföre i underdånighet att få framdeles inkomma med förslag i
detta ämne.»

Departementschefen Statsrådet Themptander anförde vidare:

»Då, såsom Eders Kongl. Maj:t af Chefens för Landtförsvarsdepartementet
anförande behagade finna, hinder från arméstyrelsens sida icke möter
för Artilleriplanens upplåtelse till byggnadsplats för nytt hofstall, får jag, i
öfrigt åberopande hvad vid ärendets föredragning den 3 December nästlidet
år blifvit anfördt, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t — under
förutsättning, att Riksdagen på de i protokollet öfver finansärenden för sistnämnda
dag omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning
af de staten å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — ville föreslå Riksdagen
att medgifva, att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl.
Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och
Fyrverkaregatorna, må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för Landtförsvarets
behof afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall.

I ordningen förekommer härefter frågan om förvärfvande från Stockholms
stad af så stort område af den Artilleriplanen omgifvande mark, som
ansetts erforderligt för beredande af nödigt utrymme för hofstallbyggnaden.
I detta afseende tillåter jag mig i minnet återkalla, att, sedan vid 1872 års
riksdag fråga blifvit väckt om Helgeandsholmens bebyggande med riksdags -

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.

lins m. in., och Öfverintendentsembetet, med anledning'' af erhållen nådig befallning
att inkomma med uppgift å någon för uppförande af nytt hofstall
tjenlig plats, föreslagit, att för sådant ändamål måtte upplåtas den del af
Artillerigården, som vore belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och
Fyrverkaregatorna, jemte kronans å ofri grund belägna tomt Ko 6 i qvarteret
Bodarne äfvensom de staden tillhöriga tomterna Kds 5, 7 och 8 i
sistnämnda qvarter, Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 30 November
1872 infordrade Stockholms stadsfullmäktiges yttrande i fråga om de
vilkor, hvarunder de vore villige att för ifrågavarande ändamål till kronan
öfverlåta stadens rätt till tomterna Nds 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne.
I underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1873 förklarade stadsfullmäktige
till svar å den erhållna remissen, att, om icke annan lämpligare plats skulle
kunna för hofstallet beredas, staden vore villig att för ändamålet af tomterna
i qvarteret Bodarne och derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan
mot skälig ersättning afstå ungefärligen så stor del, som funnes å en till
remisshandlingarne hörande planritning, antydd genom en af vice stadsingeniören
gjord, med blått utmärkt linie; dock med vilkor, dels att Fyrverkare-,
Riddare- och Löjtnantsgatorna genom utläggning från kronans mark utvidgades
till 60 fots bredd, enligt hvad å ritningen funnes på ofvannämnda sätt
antydt, dels att den till kronan öfverlåtna marken blefve på ett prydligt
sätt och helst med boningslägenheter för hofstallets personal bebyggd, dels ock
att, innan gränsen för hvad staden skulle afstå blefve definitivt bestämd, en
närmare utredning åstadkommes derom, huru platsen skulle bebyggas.

Enligt en af vice stadsingeniören Rudolf Brodin den 5 Mars 1873,
med ledning af ofvan omförmälda, af A. W. Wallström år 1872 uppgjorda
planritning, upprättad, i stadsfullmäktiges nyssberörda skrifvelse åberopad
promemoria, innehåller Artilleriplanen en ytvidd af 137,900 qvadratfot.
Derifrån skulle i och för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna
afgå sammanlagdt 22,765 qvadratfot, hvaremot skulle tillkomma dels
3,415 qvadratfot från kronans å ofri grund belägna tomt N:o 6 i qvarteret
Bodarne, dels ock sammanlagdt 38,350 qvadratfot från stadens tomter N:is
5 (jemte den dertill begagnade plats och gränddessein), 7 och 8 i samma
qvarter äfvensom från Kaptensgatan. För vinnande af den ifrågasatta byggnadsplatsen
för hofstallet — i sin helhet utgörande 156,900 qvadratfot —
borde alltså kronan afstå 22,765 qvadratfot mark mot erhållande i utbyte
af 41,765 qvadratfot, eller 19,000 qvadratfot utöfver den ytvidd kronan afstode,
för hvilken skilnad skälig ersättning måste staden beredas.

Uti den areal, som skulle af staden till kronan afträdas ingår likväl
äfven nyssnämnda område af 3,415 qvadratfot utaf den å ofri grund belägna
tomten N:o 6, till hvilken kronan redan eger dispositionsrätt. Angående

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

denna tomt pågår för närvarande rättegång emellan Stockholms stad och
kronan, i det staden uti stämning till Rådstufvurätten yrkat åläggande för
kronan att genast återlemna tomten fri från alla åbyggnader eller, om detta
icke kunde bifallas, genast afträda den mot lösen för den derå uppförda
byggnaden af sten. Rådstufvurättens utslag i målet har ännu icke fallit.

Skäl saknas emellertid icke för antagandet, att kronans eganderätt
till en del så-väl af nyssnämnda tomt som af öfriga nu ifrågavarande tomter
i q varter et Bodarne skall kunna lagligen ådagaläggas; för hvilket fall naturligtvis
den Stockholms stad tillkommande ersättning kominer att med motsvarande
summa minskas.

Då, i öfverensstämmelse med den vid detta ärendes underdåniga föredragning
den 3 December nästlidet år af dåvarande Departementschefen uttalade
mening, den ytvidd af 156,900 qvadratfot, som genom det ifrågasatta
egoutbytet med Stockholms stad skulle vinnas till byggnadsplats för hofstallet,
torde få anses för ändamålet tillräcklig, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, att Eders Kongl. Majffmåega
att, för beredande af utvidgad byggnadsplats för hofstallsanläggningen, med
Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt
följande grunder:

att staden utaf tomterna N:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne äfvensom
af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å
den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade
karta med eu blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören
R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765
qvadratfot;

att kronan till staden afstår så stort område af Artilleri planen, som för
utvidgning af Fyrverkare , Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd af 60
fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;

med rätt för Eders Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna
för de å hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från
nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade;
samt

att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som befinnes
under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den mark
kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning, att bestämmas i enlighet
med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof angifna grunder.»

Hvad Cheferne för Finans- och Landtförsvarsdepartementen
sålunda anfört och hemstält, deruti Statsrådets

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla och bifalla ; hvarjemte Hans Maj:t Konungen,
på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, befalde, att nådig proposition
i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,
skulle genom Finansdepartementet till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Axel Ädelgren.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 12 Käft.