KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876 (Proposition 1876:1)

KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

2*Mbove^

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

TILL

I t i k s (1 a i>* e n

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1876.

Jemlik^ grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:

Ränta ..
Tionde

Ordinarie inkomster:

................. Kronor 4,505,300: —

.................. » 1,625,900: —

Transport Kronor (i,131,‘200: —

Bill. till Biktd. Prof. 1876. l:a Smil!. Va Apel.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1S76.

Transport

Arrendemedel............................................................................

Bergverkstionde ..........................................................................

Mantalspenningar ......................................................................

Bötesmedel ...............................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................

Tillfälliga rotevakansafgifter .................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord .........................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag

O O O '' ..........................................

Trosspassevolans-afgift..............................................................

Båtsmansvakans-afgift .............................................................

Kontrollstämpelmedel.................................................................

Fyr- och båk-medel....................................................................

Telegrafmedel................................................................................

J ern vägstrafikmedel....................................................................

Skogsrnedel ...............................................................................

Extra uppbörd.............................................................................

Säger 25,917,000.

Kronor 6,131,200: —

« 461,900: —

» 47,500: —

» 580,000: —

>. 200,000: —

293,282:

» 7,500: —

98,000: -» 20,000: —

» 18,000: —

>» 26,500: —

60,000: —
15,000:

» 800,000: —

» 1,330,000: —

» 14,600,000: —

>'' 1,000,000: —

» 228,117:-36.

Bevillning av:

Tullmedel ..........................................................

Postmedel.......................................................................

Stämpelpappersrnedel .................................................

Uran vinstill verkningsafgift...........................................

Hvi tbetssock ertill verkn i ngsafgift..............................

Säger 38,790,000.

20,000,000: —
3,850,000: —
1,750,000: —
13,130,000:
60,000: —

Summa 64,707,000: —

Hvartill kommer Allmän Bevillning för år 1876........... Kronor 2,800,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden
för den 10 innevarande manad innehåller närmare upplysning,
föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då enligt landsböckerna för år 1874 den kronan behållna andelen
af räntan utgjorde 4,492,505 kronor, men denna summa bör dels ökas med
hälften af det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende
å ränta kan antagas motsvara, dels ock minskas ej mindre med sammanlagda
beloppet af räntan utaf två landsstatsboställen, Indika blifvit till
statsverket indragna, eller 159 kronor, än äfven med den ränta, som varit
åsatt 31 till boställen åt häradshöfdingar upplåtna, i mantal satta lägenheter,
Indika i följd af häradshöfdinge-löneregleringen antingen redan blifvit

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

eller ock från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning utarrenderas,
eller 5,724 kronor, anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt tal beräknas till

4,501,500 kronor.

2:o. Då enligt 1874 års landsböcker den kronan behållna andelen åt
handen utgjorde sammanlagdt 1,637,789 kronor, torde denna inkomst böra
i rundt tal upptagas till 1,637,800 kronor.

3:o. Arrendemedlen, hvilka för år 1874 utgjorde 112,163 kronor 82 öre
i penningar samt 161,237 kubikfot spanna ål, böra ökas dels med den förhöjning,
som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från
midfastan innevarande år uppkommit, samt med arrendena för åtskilliga från
samma tid för första gången utarrenderade indragna landsstatsboställen, tillhopa
34,566 kronor 75 öre, dels med arrendet för redan utarrenderade indragna
häradshöfdingeboställen 25,765 kronor 35 öre samt 10,734 kubikfot
6 kannor spanmål, dels med det bestämda minimiarrendet för de sistnämnda
slags boställen, hvilka från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning
utarrenderas, 22,010 kronor och dels, under förutsättning af Riksdagens bifall
till Kong]. Maj:ts Proposition om hospitalsväsendets ordnande, med de
arrendeafgifter, hvilka till Serafimer-Ordensgillet, influtit för åtskilliga för
hospitalsväsendet s räkning utarrenderade hemmanooch lägenheter, 3,251 kronor
40 öre och 49,250 kubikfot 2 kannor spanmål. A andra sidan böra arrendemedlen
minskas med den nedsättning i spanmålsarrenden, som uppkommit
derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering utgiften
blifvit endast i penningar bestämd. Och anser Kongl. Maj:t arrendemedlen
kunna, med iakttagande häraf, i rundt tal beräknas till

penningar ...................................................................................... Kronor 197,700: —

spanmål 214,500 kubikfot å 2 kronor 10 öre..................... » 450,450: —

Tillsammans Kronor 648,150: —-

4:o. Då bergverkstionden till största delen utgöres af koppar och tillverkningen
deraf visat sig vara i nedgående, torde samma inkomst, ehuru
den på sista året något ökats, icke böra upptagas högre än till 50,000 kronor.

5:o. Med afseende å folkmängdens tillväxt anser Kongl. Magt mantalspenningarna
böra beräknas till 600,000 kronor.

6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1872—1874 ganska betydligt stigit
och år 1874 utgjorde 298,651 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel
ej böra upptagas till mer än 240,000 kronor.

7:o. Med afseende å de ökade inkomsterna å följande titlar anser Kongl.
Maj:t desamma kunna beräknas sålunda, nemligen: tillfälliga rotevakansafgifter
till 15,000 kronor, vakansafgifter af nyroterad jord till 110,000 kronor, vaJcansafgifter
af bergslag till 20,000 kronor, bätsmansvakansafgift till 65,000
kronor samt kontrollstämpelmedel till 20,000 kronor.

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

8:o. Med afseende dels derå, att medelinkomsten per banmil å statens
jernvägar under år 1875 torde uppgå till ungefär 110,000 kronor samt hela
ijanlängden vid 1875 års slut uppgick till 140,o mil, dels ock derå, att ökad
trafik är att påräkna både på Ostra och på Norra stambanan, hvilka banor
blifvit nyligen öppnade, anser Kong!. Makt jernväqstrafikmedlen böra upptagas
till 16,000,000 kronor.

9:o. Ehuru inkomsttiteln extra uppbörd kan för år 1876 beräknas till
243,350 kronor, torde densamma dock, för vinnande af jemn slutsumma å
de ordinarie inkomsterna, ej böra upptagas till mera än 222,767 kronor
36 öre.

10:o. Ehuru medeltalet af de senaste årens tullmedel betydligt öfverstigit
det belopp, hvartill desamma blifvit vid de senaste Riksdagarna
beräknade, anser Kongl. Maj:t Sig ej böra i vidare mån frångå den vid
senaste Riksdag gjorda beräkning af denna inkomsttitel, än att densamma
upptages till 21,000,000 kronor.

ll:o. Då med fästadt afseende å den årliga tillökning i postmedlen,
som hittills egt rum, desamma för år 1877 kunna uppskattas till 4,300,000
kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta belopp beräknas.

12:o. Under förutsättning af bifall till den nådiga proposition, som
Kongl. Maj:t beslutat aflåta till Riksdagen i fråga om tillökning i stämpelpapper
saf giften, anser Kongl. Maj:t nämnda inkomst böra upptagas till

2,200,000 kronor.

13:o. Ehuru bränvinstillverkningsafgiften under åren 1873—1875 kan
beräknas hafva i medeltal för hvart år uppgått till 14,300,000 kronor, anser
Kongl. Maj:t densamma, med afseende å de vexlingar berörda inkomsttitelär
underkastad, ej böra beräknas högre än 13,470,000 kronor.

14:o. Hvitbetssockertillverkningsafgiften, hvilken för år 1875 uppgått till
30,598 kronor, anser Kongl. Maj:t för år 1877 böra beräknas till 30,000
kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering
uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1877
beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta..........................................-	....................................... 4,501,500: —
Tionde.......................................	..................................... 1,637,800: —
Arrendemedel .........................	....................................... 648,150: -
Bergverkstionde ......................	....................................... 50,000: —
Mantalspenningar ...................	...................................... 600,000: —
	Transport 7,437,450: —

Kongl. Maj:ts JYåd. Prop. A:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

Bötesmedel .....................................................................

Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål .........

Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..............................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i

Halland...................................................................

Vakansafgifter af bergslag.........................................

Trosspassevolansafgift...................................................

Båtsmansvakansafgift................................................

Kontrollst ampel medel.................................................

Fyr- och bak-medel.....................................................

Telegrafmedel................................................................

Jernvägstrafikmedel......................................................

Skogsmedel ..................................................................

Extra uppbörd ..............................................................

7,437,450: —

240,000: —

293,282: <H.

15,000: —

110,000: —

20,000: —

26,500: —

65,00U: —

20,000: —

800,000: —

1,330,000: —

16,000,000: —

1,000,000: —

222,767: so. 27,600,000:

Bevillning av:

Tullmedel ...................................................................

Postmedel..................................................................

Stämpelpappersmedel..............................................

Bränvinstillverkningsafgift...................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: — 41,000,000: —

Summa Kronor 68,600,000: —
Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie inkomster ................................................ 25,917,000: —

och i nämnde bevillningar ...................................... 38,790,000: —

eller tillsammans 64,707,000: —
så utvisa alltså de nu för 1877 beräknade summor en tillökning
i samma inkomster af.................................................... 3,893,000: —

Första Hnfyndtiteln,

innefattande anslagen till Ivongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager

för Ivongl. Hofstaten ....................................................................... Kronor 1,142,900.

» Kongl. Slottsstaten................................................................... » 123,100.

tillsammans Kronor 1,266,000.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Andra hufVudtitelii,

innefattande anslag till justitiedepartementet.

iSTu gällande riksstat upptager för detta departement:

Penningar .................................................................................... Kronor 3,389,768: 46.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslags anslag

....................................................................................... » 231: 54.

Summa Kronor 3,390,000: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagd a utdrag af de inför
Kongl. Maj:t i statsrådet den 10 och 17 nästlidne December samt den 10
innevarande Januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden omförmälas,
föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. Justitiekansler sexpeditonen:

att justitiekanslerns löneförmåner måtte bestämmas till 9,000 Kronor,
hvaraf lön 6,600 Krono i- och tjenstgöringspenningar 2,400 Kronor, att utgå
under enahanda bestämmelser och vilkor, som för hofrätternes embetsman
blifvit i tillämpliga delar den 10 nästlidne December af Kongl. Maj:t antagne,
samt att följaktligen anslaget åt expeditionen måtte höjas med 2,000 Kronor
till 18,550 Kronor.

2: o. Just it i er e v isio nse .»spedition en;

att, med de genom Kongl. Majt:s nådiga beslut den 17 nästlidne December
stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändrad organisation af och lönereglering för justitierevisionsexpeditionen,
det upprättade förslaget till ny stat för samma expedition måtte gillas och
anslaget följaktligen ökas med 15,950 Kronor till 134,000 Kronor.

3:o. Svea och Göta hofrätter samt ho fr ätten öfver Skåne och Blekinge
med derunder lydande justitiestaten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December
stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändring i organisationen af desse hofrätter och lönereglering för deras

personal, de upprättade förslagen till nya stater för rikets hofrätter måtte
gillas;

att för genomförande af Färs och Frosta häraders domsagas delning i
två domsagor, hvardera omfattande ett af nämnde härader, anslaget till
löner åt häradshöfdingarne under hofrätten öfver Skåne och Blekinge måtte

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

ökas med 4,500 Kronor, samt tjenstgöringspeimirigarne fördelas på sätt Statsrådsprotokollet
för den 29 Oktober 1875 upptager;

och att anslagen alltså måtte ökas för Svea hofrätt jemte derunder lydande
justitiestat med. 63,600 Kronor till 545,870 Kronor 50 öre;

för Göta hofrätt jemte derunder lydande justitiestat med 59,900 Kronor
till 510,206 Kronor 46 öre:

samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte derunder lydande
justitiestat med 27,600 Kronor till 204,212 Kronor 36 öre.

4:o. Kru/shof rätten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December
stadgade bestämmelser och vilkor beträffande föreslagen lönereo-lerinoför
kr i g.s h o frätt eu, det upprättade förslaget till ny stat för denna hofrätt
matte gillas och anslaget följaktligen ökas med 3,858 Kronor 50 öre till
lb, 100 Kronor.

5:o. Fångars vård och underhäll:

att det bestämda anslaget härför måtte, såsom i stadsrådsprotokollet för

den i^e/arande Januari blifvit ifrågasatt, ökas med 62,112 Kronor 50
ore till 250,470 Kronor;

och. att åt innevarande års förslagsanslag måtte få utbetalas till direktoren
vid strafi-fängelset i Göteborg Cad Robert Wiberg och predikanten
derstädes Cad Gustaf Grunddi ett lönetillägg af 1,000 Kronor för den förre
och 300 Kronor för den senare,, med iakttagande, hvad Wiberg beträffar,
ceiaf, att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten
och anslag af ljus upphör.

6:o. Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.:

att anslaget härför måtte i anledning deraf, att bestyret med utgifvandet
a svensk författningssamling blifvit till justitiedepartementet öfverflyttadt
okas med 32,219 Kronor till 62,280 Kronor 71 öre. ^

, och då de i ofvannämnde stater upptagne ålderstillägg ständigt

i exlf tjl1 antal °,ch sammanlagdt belopp samt fördenskull icke kunna på förhand
noggrannt bestämmas men, så vidt nu kan beräknas, för år 1877 torde
komma att uppgå till högst 55,000 Kronor, föreslår Kongl. Majrt, att ett
förslagsanslag till sistnämnda belopp rnåtte i riksstaten näst efter krio-shofratten
uppföras under titel: »Ålderstillägg för personalen i justitierevision*-expeditionen, rikets hofrätter och krigshofrätten».

Kongl. Maj:tt Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår
Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t bär ofvan gjorda förslag skulle således
andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att ökas
dels genom förhöjning af anslagen till

justitiekanslersexpeditionen med......................

justitierevisionsexpeditionen med .....................

Svea hofrätt jemte derunder lydande justitie stat

med .....................................................

Göta hofrätt jemte derunder lydande justitie stat

med ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte
derunder lydande justitiestat med...............

Kronor

2,000:

15,950:

63,600:

59,900:

Krigshofrätten med

27,600

3,858

62,112

32,219

50.

Fångars vård och underhåll med....................

Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in. med
dels och genom uppförande å hufvudtiteln af
ett särskild! anslag till ålderstillägg för
personalen i justitierevisionsexpeditionen,

rikets hofrätt^* och krigshofrätten med ______

Under förutsättning vidare, att det i statsrådsprotokollet för
deri 10 innevarande Januari omnämnda anslag för reglering af
domsagorne i Norrbottens län varder under riksdagen äskadt
och beviljadt, uppkommer en ytterligare förhöjning af ...

55,000: — 322,240: —

9,000:

eller sammanlagd! Kronor 331,240:

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslagssumma ...........................................................................

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregle ringsperiod

att utgöra.............................................................

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen
för indel! ränta och ersättning för indragna räntor,

Kronor 3,390,000:
Kronor 3,721,240:

utgöra.

1,804,280:

7 i.

Dessutom äskar Kongl. Magt, under åberopande af förenämnda protokoll
öfver justitiedepartementsärenden för den 10 innevarande Januari, att
såsom extra anslag för år 1877 måtte under denna hufvudtitel beviljas

a) för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för justi tiestats expeditionen

........................................................................................ Kronor 6,800:

samt till dyrtid still ägg för justitiekanslersexpeditionen............_»_1,500:

Transport Kronor 8,300: —

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 8,300: —

och för fångvårdsstyrelsen ........................................................ ® 7,460: —

6) för Nya lagberedningen ..................................... » 40,000: —

c) för fullbordan af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 30,000: —

d) för fortsättning af kronohäktesbyggnaden i Sundsvall
. ..................................................................................................»_______WfiOto Summa

extra anslag Kronor 165,760: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen
utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 3,390,000: — 3,721,240. Således ökning 331,240: —

Extra d:o _613,882: so._165,760.___» minskning 448,122: 30.

Summa Kronor 4,003,882: 30. 3,887,000. Således minskning 116,882: 3i>.

Tredje Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor
utgöra:

I. För diplomatiska utgifter:

Departementschefen, Statsministern för Utrikes Ärendena Kronor 24,000: —

Departementets expedition............................................................ » 28,565: —

Ministerstaten................................................................................... » 340,900: —

Militärattachéer............................................................................. B 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ ....41,500: —

Summa Kronor 443,365: —

IT För konsulsstaten:

Departementets expedition........................................■................... Kronor

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... »

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 8

Summa Kronor

7,000: —
143,500: —
9,500: —

160,000: —

Bih. till Riksd. Prat. 1876. I Sami. 1 Afd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska
kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma är
uppförd med 609,365 Kronor.

På grund af hvad uti här bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver
utrikesdepartementsärenden för den" 3 December 1875 och den 10 Januari
1876 blifvit anfördt, vill Kongl. Maja föreslå:

att nedannärnnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande
redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod
utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:
Statsministern för Utrikes Ärendena ...	Kronor	24,000: -
Utrikes-Departementets expedition ....................	»	28,565: -
Ministerstaten.............................	»	343,000: -
Militärattachéer..............................	))	8,400: -
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................	-	39,400: —
Summa	Kronor	443,365: -

II. Konsulsstaten Departementets

expedition........................................................... Kronor 7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner ........ » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ » 9,500: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska
kyrkan i London Kronor 6,000.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver till följd häraf
609,365 Kronor eller samma belopp, som finnes uppförd t i nu gällande riksstat.

Fjerde Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:

penningar .............................................................................. Kronor 9,337,233: 2!>.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor............... » 2,096,996: ii.

Transport Kronor 11,434,229

in.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 11,434,229:

indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål, 35,030 kubikfot 1 kanna, a 2 Kronor

10 öre kubikfoten ........................................................... » 73,563: 21.

Summa Kronor 11,772,300: —

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade................. » 6,696,756: 27.

Tillsammans Kronor 18,469,056: 27.

Med afseende å de under 4:de Hufvudtiteln förekommande anslag för
årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning, för närmare
utredning, till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det.
inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet den 10 innevarande månad förda protokoll
öfver Landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1877
till Riksdagen afgifva följande förslag:

Landtförsvarsdepartementet.

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens
organisation skall under år 1877 tillkomma 1 kapten, men afgå 1
löjtnant, hvarför skilnaden i aflöning mellan dessa beställningar nu äskas

uppförd å Generalstabens stat med ................. Kronor 1,965: —

Kongl. Maj:t föreslår, att den Generalstaben
vid sistlidne Riksdag beviljade löneförbättring
uppföres å ordinarie stat med » 76,590: —

Summan af dessa belopp................................................................... 78,555: —

utgör den begärda förhöjningen........................ Kronor 78,555: —

som tillagd nuvarande slutsumma.................... » . 159,970: —

skall öka anslaget till ....................................... Kronor 238,525: —

Generalitetsstaten. Extra löneförbättringsanslagets summa...... 48,265: —

äskas tillagd ordinarie anslaget, hvarigenom detta, nu 76,750
Kronor, höjes till 125,015 Kronor.

Artilleristaben. Äfven detta anslag........... Kronor 6,400: —

föreslås höjd! med det af 1875 års Riksdag å

extra stat beviljade belopp.................................... » 5,800: —

till Kronor 12,200: —

Tillökningen blifver ..................................................................................... 5,800: —

Ofverkornmendantsexpeditionen.

Till beredande åt Kommendanten och l:ste Adjutanten i Öfverkommendantsexpeditionen
i Stockholm af lika ersättning för

Transporteras Kronor 132,620: —

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

tjenstehästar,
Maj:t

Kongl.

som den,
i detta

anslag

hvilken
en

öfrige

Transport Kronor 132,620:
officerare bestås, äskar

Till förbättring i Vaktmästarens vid

af...
nämnda

ning

Kronor 1,185:

expedition aflöningsförmåner äskas vidare en

anslagstillökning

150:

Summa
.. Kronor

regementsläkare

................................... Kronor 7,350: —

det att Garnisonsläkaren å Carlsborg
den lön och dagaflöning, hvilka åt
bestås, föreslår Kongl. Magt

hvilket belopp.............................................................. Kronor 1.335

tillagdt nuvarande anslaget .....................................11 6,015

ökar detta till..........................

Kommendants-stater/. P å
må komma i åtnjutande af
värfvade arméens

Riksdagen att förhöja detta anslag med

Om till gamla anslaget .......................................... Kronor 15,217: —

lägges nu ifrågasatta tillökning ........................... »___2,260: —

uppkommer en ny slutsumma .............................. Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset. Det till förbättring i aflöningen
till sjukhusets personal af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag

äskas tillagdt nuvarande anslaget...................... Kronor 62,650: —

som med tillökning af dessa............................. »_8,836: 25.

skulle komma att uppgå till ................................ Kronor 71,486: 25.

Militärläkares undervisning. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen
att, för upprättande af en årligen återkommande militärmedicinsk
lärokurs, under förenämnda titel näst efter anslaget till allmänna
garnisonssjukhuset uppföra ett nytt ordinarie anslag till

belopp af............................................................................................................

Pensioner ode Stipendier åt Fältläkare-Corpsen. Den förhöjning
i det för detta ändamål å ordinarie stat anvisade anslag, hvilken

sistförsamlade Riksdag å extra stat beviljade med''..........................

äskas uppfördt på ordinarie stat och tillagdt

nuvarande anslaget ............................................... Kronor

som med denna förhöjning................................. _>>

kommer att utgöra ................................................... Kronor

9,650

10,150

19,800

Indelta Arméen.

Kavalleri- odi

Maj:t af

Riksdagen

Infanteri-regementena.
för år 1877 äskar

Utom det
ett extra

1,335:

2,260: —

8,836:

8,500:

10,150: -

att Kongl.
förslagsanslag

Transporteras Kronor 163,701:

25.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 163,701: 25.

af 700,000 kronor för den nya löneregleringens tillämpning
vid indelta arméen under sagda år, hvilket anslag kommer att
längre fram bland öfriga extra anslagsfordringar upptagas, föreslår
Kongl. Majrt, att Arméförvaltningen fortfarande medgifves
att från Statskontoret under år 1877 få för aflöningens utbetalande
till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot
ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att aflön i ngsfö r m ån er n a för
sqvadronshästläkarne vid indelt regemente eller corps så be -

stämmas :

lön............................................................................ Kronor 800: —

dagaflöning under vapenöfningarne k 1 krona,

beräknad förslagsvis för 60 dagar till.................. » 60: —

portion under vapenöfningarne, hvarjemte nummerlönen bibehålies;
och att, vid bifall härtill, de härför nödiga medel må,
intill dess ordinarie aflöningsanslag varda för indelta arméen
uppförda, få utgå från de anslag, hvarmed likartad aflöning
vid indelta arméen nu bestrides.

Indelta Armé em och. Wermlanth Fältjägare- Coips vapenöfning
ar. Kongl. Maj:t äskar i detta anslag en förhöjning af ..... 425,000 —

nuvarande anslaget ...................................... Kronor 1,270,000: —

tillsammans med förhöjning.......................... » 425,000: —

kommer att gifva en ny slutsumma af » 1,605,000: —

Värfvade ariuéen.

Lifgardet till häst. Kongl. Magt föreslår, att aflöningen för
sqvadronshästläkare vid värfvade arméen må få utgå med

lön................................................................................ Kronor 800: —

beklädnad och portion;

samt att för sådant ändamål hästgardets aflöningsstat må få
höjas med 800 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att de å detta regementes
stat uppförda löner, å 450 kronor, för två mönsterskrifvaretjenster,
hvilka icke längre äro besatta, må från staten afföras

med 900 kronor. _____

Transport 588,701: 25

Kanal. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

Slutligen föreslås, att det för tillämpning af ny lönereglering
nödiga och af sistlidne riksdag å extra stat beviljade
anslag, 56,415 kronor 95 öre, tillägges det ordinarie anslaget.

Om från denna sistnämnda förhöjning............ Kronor 56,415: 95

dragés skilnaden mellan afgående mönsterskrifvare löner

........................................................... Kronor 900: —

samt den för sqvadronshästläkarne

äskade tillökning .................................... » 800: —

med .................. 100: —

uppkommer den verkliga anslagsförhöjningen ..................................

Läggas dessa ................................... Kronor 56,315: 95

till anslagets nuvarande belopp.... . » 82,444: 05

blifver nya anslaget......................... Kronor 138,760: —

Husarregementet Konung Curt XV. Till förbättring å 200
kronor i 6 sqvadronshästläkares löneförmåner äskas i anslaget

en förhöjning af ............................................... Kronor 1,200: —

R idare föreslår Kongl. Maj:t, att ett mot innevarande
års extra anslag för nya löneregleringens
tillämpning svarande belopp............... » 81,914: oo

tillägges anslaget, hvars tillökning således kommer att utgöra

iled gamla anslaget ............................................ Kronor 101,389: no

och denna tillökning.......................................... » 83,114: Ofi

kommer nya anslaget att utgöra ..................... Kronor 184,504: os

Svea Lifgarde. Kongl. Maj:t äskar en
tillökning i detta anslag, motsvarande innevarande
års extra anslag för löneregleringens
tillämpning, således.................................... Kronor 62,668: no,

hvarifrån dock må afgå lönen för eu icke

mera tillsatt mönsterskrifvaretjenst ............... 450: —

då verkliga anslagsförhöjningen blifver................................................

hvilken summa.................................................... Kronor 62,218:09,

sammanlagd med gamla anslaget.................... » 99,493: :o,

gifver såsom slutsumma åt nya anslaget...... Kronor 161,712: !5.

Andra Lifgardet. Ett belopp, motsvarande
extra aflöningsanslaget ........................ » 62,668: 69

minskadt med två mönsterskrifvarelöner...... » 900: —

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att från regementets
stat afföra, .således eu förhöjning af......................................

Transport

588,701: sr».

56,315: 95.

83,114 : 06.

62,218: 09,

61,7 6 8 : 09,
852,118: 64.

Kongl. Maj:t Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 852,118: 46.

äskas af Kongl. Maj:t i detta anslag, som

nu utgör ................................................................. Kronor 98,908: it,

och med föreslagna förhöjning....................... » 61,768: (in.

kommer att uppgå till ....................................... Kronor 160,677: i;,.

it erullande Fältjägnre-Corps. Kongl. .Maj:t föreslår, att till
förhöjning i aflöningen för korporaler, vice-korporaler, spel och
jägare vid Corpsen, på sätt det vidfogade statsrådsprotokollet
närmare utvisar, måtte af Riksdagen beviljas eu tillökning i

detta anslag af .................................................. Kronor 17,220: —

samt att till musikens underhåll vid Corpsen
uppföres å staten ................................... » 1,000: —

hvarjemte det extra löneregleringsanslaget... » 46,084: —

äskas tillagdt det ordinarie anslaget, i hvilket
hela förhöjningen således kominer att

utgöra...............''............................................................................................ 64,304: —

Detta belopp.......................................................... Kronor 64,304: —

skulle höja det äldre anslaget ................... » 69,490: jo.

till ........................................................................... Kronor 133,794: no,

hvilket anslag Kong!. Maj:t föreslår må få, i likhet med öfriga
ordinarie anslag i allmänhet, utan inskränkning till visst år
utgå.

Svea, träta och Wendes Artilleriregementen. För beredande af
reseunderstöd för ytterligare två artilleriofficerare årligen äskar
Kongl. Maj:t förhöjning i detta anslag med 6,000 kronor.

Under förutsättning, att Riksdagen för upprättande af
''Paneberge ammunition^ fabrik, så organiserad som det vid protokollet
fogade förslag till stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens
Artilleridepartements andel i anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning af 10,880
kronor, dels öfverflyttar från Intendentsdepartementets andel i
samma anslag 2,120 kronor, vill Kongl. Maj:t, med indragning
af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under
vilkor att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden
må från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet
bestridas, föreslå Riksdagen, att minskning må ega rum i följande
anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen

med ....................................................................... Kronor 7,795: no,

Transport 916,422: eu

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 187b.

Transport

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena med,
i rundt tal, *3,000 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att anvisa den femte
sjettedel!! af de för Reservartilleriets fortgående utveckling beviljade
medel med 5,212 kronor 50 öre.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att reservationsanslaget till
Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen ökas med det be -

lopp

Kronor 348,575: so,

som svarar mot innevarande års extra aflöningsanslag.

De å detta anslag föreslagna förhöjningar utgöra således:

till resestipendier.............................................. Kronor 6,000:

» reservartilleriet.......................................... 8 5,21 50-

» nya aflöningen........................................... » 348,575: to.

359,787: oo.
7,795: oo.

Kronor

745,973: in.
351,992: so.

tillhopa Kronor

hvarifrån bör dragas Fyrverkare-corpsens

anslag....................................................................

då slutliga anslagsförhöjningen blefve
Om till det nuvarande anslaget ..........

lägges tillökningsbeloppet ...................... .........

blifver anslagets slutsumma......................... Kronor 1,097,965: 49.

J[urinregementet. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att detta
anslag måtte få äfven under år 1877 utgå såsom »förslagsanslag
högst» att, i den mån det genom Marinregementets indragning
redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för
underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. I detta anslag föreslår Kongl. Maj:t följande
förhöjningar:

till underhåll af krigsbryggekipager ..... Kronor

tillökning af expensmedel.......................... 8

den af sistlidne Riksdag å extra stat för
löneregleringen beviljade summa.

4,500: -1,000: —

48,05 5 : 73.

53,555: 73.
199,6 5 6 : 27.

tillsammans Kronor

Denna summa.................................................. ®

jemte nuvarande anslag................................... »______

angifva anslagets nya slutsumma ............. Kronor 253,212: —

På skäl, som i statsregleringsprotokollet angifves, föreslår
Kongl. Maj:t, att beloppet af det under detta anslag inbegripna

Transport

916,422: 64.

351,9 9 2 : 30.

53,555: 73.

1,321,970:67.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,321,970: 67.

anslaget till fortifikationens praktiska öfningar angifves till

13,000 i stället för 10,000 Kronor.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering. Kongl. Maj:t föreslår
Riksdagen, att af det till bestridande af rekryterings- och
aflöningskostnaderna för manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet
af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag 10,314 kronor, hvilket
bör å ordinarie stat öfverflyttas, måtte få detta anslag till läggas

ett belopp af................................................................................

Detta anslag, som nu utgör........................... Kronor 70,000: —

skulle med ofvan äskade förhöjning ......... »__1,214: —

komma att utgöra ............................................. Kronor 71,214: —

Värfvade garnisonstruppernas aflöning. Af extra anslaget till
2:dra Sappörkompaniets rekrytering och aflöning 10,314 kronor,
deraf 1,214 kronor äskats öfverförda å rekryteringsanslaget,

föreslår Kongl. Maj:t återstoden ............................................................

tillagd detta anslag med................................. Kronor 540,000: —

hvilket med sådan tillökning........................ «_9,100: —

koinme att uppgå till ......................................... Kronor 549,100: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till bestridande
af ökade utgifter under åren 1876 och 1877 såväl för värfningskostnader
och städja vid garnisonsregementena i allmänhet,
som till arfvoden åt batterihandtverkare vid artilleriet, allt på
sätt statsregleringsprotokollet närmare utvisar, måtte få användas
ej allenast de under sistnämnda två år uppkommande besparingar
å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna
utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande
år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan
anvisade utgifter blifvit bestridda.

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets
och foHifikationstruppernas hästar. För att bereda förhöjning
i remonterings- och skoningsanslaget åt Svea Artilleriregemente
äskar Kongl. Maj:t, att detta anslag ökas

med ........................................................................ Kronor 8,280: —

samt för beredande af likhet i medikamentspenningarnes
belopp vid artilleriregementena
........................................................ »_121:

tillsammans Kronor..........................

Transport

1,214: -

9,100: —

8,401: —
1,340,685: 67.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,340,685: 67.

Dessa........................................................................ Kronor 8,401: —

tillagda nuvarande anslaget .......................... » 90,242: 75.

gifva slutsumman............................................... Kronor 98,643: 75.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. I detta

anslag....................................................................... Kronor 1,087,000: —

föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med hvad vid fråga om Fyrverkare-corpsens
indragning blifvit yttradt, en minskning
af..................................................................• »_ _3,000: —

hvarefter det skulle komma att utgöra...... Kronor 1,084,000: —

Be vänligen.

Gotlands nationalbeväring. Kongl. Maj:t föreslår,
att anslaget, för beredande af dagaflöning åt Regementsläkaren,
ökas med ................................................ Kronor 1,460: —

att detsamma tillägges ett mot inneva-
rande års extra aflöningsanslag svarande be-
loPP .................................................	....................... ))	56,301: so.
således en förhöjning af tillsammans .............................
hvilken förhöjning .......................	........................ Kronor	57,761: 50.
skulle öka gamla anslaget.........	........................ ))	142,864: so.
till .....................................................	........................ Kronor	200,626: 30.
Hallands beväring. Kongl.	Makt föreslår i detta anslag en
förhöjning........................................
motsvarande innevarande års extra aflönings-
anslag .............................................	........................ Kronor	5,160: —
som tillagda nuvarande anslag..... » O O ........	7,500: —
gifva...................................................	........ summa Kronor	12,660: —
\\ e stentor rlands beväring.	Äfven här föreslås	det nya
extra aflöningsanslagets.............
uppförande å ordinarie stat,	och komme
nuvarande anslaget..........	........................ Kronor	6,295: —
efter tilläggning af dessa............	...................... ))	11,220: —
att höjas till..................................	........................ Kronor	17,515: -

Transport

57,761: 50.

5,160: -

11,220: —

1,414,827: 17.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Materielen.

Transport 1,414,827: 17

75,000:

10,880:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé förr ältning ens
.Departement. Kongl. Maj:t, som för upprättande af Mariebergs
Ammunitionsfabrik föreslår, att från Intendents-departementets
andel i detta anslag öfverflyttas till Artilleri-departementets
andel 2,120 kronor, äskar, på sätt statsregleringsprotokollet
närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag:

Ä Artilleridepartementets andel i allmänhet
.................................................................... Krom

för Mariebergs ammunitionsfabrik............... »

de af sist församlade Riksdag å extra
stat beviljade förhöjningar, nemligen:

i anslaget till- nybyggnader och underhåll
af fästningarne in. in.................................. »

för ökade munderingsunderhållskostnader

vid värfvade arméen............................................ »

för Ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet
för s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger
åt beväringsmanskapet.................................. »

för underhåll af beklädnads-, remtygsoch
utredningspersedlar vid 2:dra sappör kompaniet.

................................................................ »

det förut under en följd af år på extra
stat uppförda anslaget till beväringens beklädnad
...... »

samt slutligen de för tillökning i underofficerares
beklädnadsersättning nödiga medel
.......................................................................... »

tillsammans.............

Med dessa förhöjningar ............................ Kronor

kommer anslaget, som nu uppgår till......... »

att utgöra ....................................................

25,000: -49,080: -19,050: —
16,000: -

10,467: -

189,000: -

29,191: —

423,668: —
1,509,268: or.

Salp eter uppköp.

nu är uppfördt till.

minskas med.............

till .............................

........................................ Kronor 1,932,936: 07.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, som

ron or	110,000: -
))	50,000: —
ronor	60,000: —

423,668: -

Transport 1,838,495:,!?

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 1,838,495: \i.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter. I detta anslag
äskar Kongl. Maj:t en förhöjning af ........................... Kronor 10,000: -—

hvarigenom detsamma, nu 33,000 kronor, skulle komma att
uppgå till 43,000 kronor.

Diverse anslag.

Ålder stillugg. Kongl. Magt föreslår, att för beredande af
ålderstillägg åt dertill berättigade löntagare å 4:de hufvudtiteln
uppföres, näst efter anslaget till durchmarchekostnader, ett

nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg, till belopp af........... 1,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved no in. för Departementets
kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag,
som nu utgör ........................................... Kronor 2,808: 42.

ökas med .................................................................... » 204: 83. 204: 83.

till ............................................................................... Kronor 3,013: 25.

Summan af äskade tillökningen

•i ordinarie anslag utgör således............................................ Kronor 1,850,200: —

om härifrån afdrages föreslagna nedsättningen
i anslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena ....................................... Kronor 3,000: —

i anslaget till* salpeteruppköp .......................... » 50,000: —

tillsammans Kronor 53,000: —
kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till ........................................................................... Kronor 1,797,200: —

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen,
tillhopa........................................................................................ » 11,772,300: —

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra ... Kronor 13,569,500: —

Beträffande härefter de Landtförsvarsdeparteinentets behof, för hvilka
tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad
enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 10
dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten
att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af
Riksdagen i Nåder äska för år 1877 följande anslag:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.
departementets kansliexpedition.......................... Kronor

1. Till

2. Till arméförvaltningen,

Kronor 19,240: —
» 3,250: —

dyrtidstillägg
tillfällig löneförbättrin

3. För genomförande af nya löneregleringen vid indelta arméen
år 1877, förslagsanslag ...............................................................

4. Till bekostande af underofficerares portion under vapen öfningar.

......................................................................................................

5. Artill erib eko f:

Fältartilleri-materiel ........................................•	Kronor	92,743	—
Fästnings- och positionskanoner....................	))	125,000	—
Karbiner.................................................................	))	168,000	—
Kavallerisablar ..................................................	»	23,000	—
Skjutförsök .........................................................	)>	30,000
Gevärsförrådsbyggnader och smedjor............	>)	25,000	—
Byggnads- m. fl. arbeten i Christian st ad ...	))	122,000	—
6. Fortifikationsbehof:
Carlsborgs fästning ............................................	Kronor	212,500	—
Befästningarne omkring Carlskrona...............	»	400,000	—
Krigsbryggematerielen .......................................	))	33,867	—
7. Intend entur behof: Garnisonsförstärkningskommenderingar ur
indelta arméen ...............................................	r^i O 0 O	236,000	—
Ersättning för dylika kommenderingar ...	))	89,000: —
Till inköp af hästar för Wendes År-
tilleriregemente...................................................	»	47,000: —

8. Generalstabens Topografiska Äfdelnings arbeten ..............

9. Officerares anställning i utländsk krigstjenst......................

10. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

11. Byggnadsbehof:

för Svea Lifgarde
för Kavalleriets underbefälskola...............

12. För Arméens ackordsamortering

Kronor

6,900: -

22,490: -700,000: -55,000: -

585,743:

646,367:

75,000: —

100,000: -

372.000
75,000

9,000

100.000

175,000:

185,000:

Summa Kronor 2,932,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 ars
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kong].>Maj:t för år 1877
föreslagen utfaller sålunda:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Ordinarie anslag 11,772,300: — 13,569,500 således ökning 1,797,200: —

Extra _» 6,696,756:27. 2,932,500 » minskning 3,764,256: s:.

Summa 18,469,056: 27. 16,502,000 således minskning 1,967,056: 27.

Femte HiifVudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riks-Stat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................. Kronor 4,536,086: 02,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor............»_81,513: 98,

tillsammans Kronor 4,617,600: —

I afseende dels å föreslagen lönereglering för Kongl. Flottan, dels ock
å 5:te hufvudtitelns anslag i öfrigt till årliga eller ständiga utgifter, vill
Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i
här bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 10 December
nästlidna år samt den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver Sjöförsvarsärenden,
till Riksdagen afgifva följande förslag.

1. Hvad först beträffar löneregleringen och dermed i sammanhang stående
frågor föreslår Kongl. Maj:t:

att den lönereglering för Flottans officers-, underofficers- och sjömanskorpsen
samt kleresi-, läkare-, maskinist- och handtverksstater, hvilken
finnes framställd i det vid sistnämnda protokoll fogade memorial angående
löneregleringen med dertill hörande förslagsstater, gillas och antages;
samt att dervid måtte beslutas,

att Kongl. Flottans läkarestat ökas med två förste bataljonsläkare;

att de löntagare vid ifrågavarande korpser och stater, som äro försedde
med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nu varande aflöningsförmåner
qvarstå, såvida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall,
då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar honom till
full pension jemte fyllnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå,
Kongl. Maj:t dock obetaget att, med den pensionsberättigades medgifvande,
låta med afskedet anstå, derest och så länge han pröfvas kunna i tjensten
gagna det allmänna.

Kongl Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

att för löneregleringens genomförande må

d®ls_ få användas det under titeln ”Aflöningsstaterna vid Flottans stationer
. i Riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör 1,155,454 kronorsamt
till samma anslag öfverföras:

från anslaget till Departementets Kommandoexpedition.................. 3 500

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena ..................................... 5 650^

samt från anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll ..................... 39^960,

, .c „ , . Summa Kronor 49,110.

men aentran afföras för att bland diverse anslag under särskild titel

Skeppsgosseskolan” upptagas.................................................. _ 5 280

hvarigenom förstnämnda anslag kommer att ökas med
och således för år 1877 utgöra 1,199,284 kronor,

43,830,

^dels ett nytt anslag å 66,340 kronor, att för regleringens genomförande
1 man af behof användas, uppföras å extra stat för år 1877.

Och hemställer Kongl. Maj:t derjemte:

att anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer må uppföras
under förändrad titel Aflöning till Flottans korpser och stater”.

. Vidkommande regleringen i öfrigt under denna hufvndtitel vill Kono-]
-VI ap t föreslå, beträffande ö ''

Kansli-expeditionen,

2. att for tillämpning under 1877 af enahanda aflöningsstat, som för
innevarande ar ar för expeditionen fastställd, må på extra stat anvisas ett
belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor kommer att utgå endast
1 den man hinder för den af. Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade
reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes;

Kommando-expeditionen,

3. att, under förutsättning af bifall till ofvan framstälda löneregleringstörslag,
anslaget till denna expedition från sitt nuvarande belopp, 4,250
kronor, minskas med 3,500 kronor eller till 750 kronor -

Förvaltningen af Sjöärendena,

4. att, under enahanda förutsättning,
ningen af Sjöärendena minskas med 5,650 kr
belopp, 34,050 kronor, till 28,400 kronor;

ordinarie anslaget till Förvaltonor,
eller från sitt nuvarande

Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5. att såsom dyrtidstillägg år 1877 åt detta embetsverks civile embetsoch
tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060 kronor;

Sjökrigsskolan,

6. att för tillämpning af ny arfvodesstat för Sjökrigsskolans lärare, anslaget
för denna skola må förhöjas till 31,040 kronor eller

med .............................................................................................. Kronor 6,320: —

att lärare i icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan må, i
likhet med hvad som är lektorer vid statens elementarläroverk
förunnadt, erhålla rätt till arfvodestillökning hvart femte år i
tjugo års tid men endast till belopp af 250 kronor hvarje gång,
såvida arfvodet för det eller de ämnen, i hvilka han är lärare,
uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver;

Ålder stilla gg,

7. att för beredande af tillgång till ålderstillägg, i enlighet
med faststälda stater, åt Kongl. Flottans Mariningeniörs- och
Civilstater samt lärare vid Sjökrigs- och Skeppsgosseskolan må
under titel ”Ålderstillägg” uppföras ett anslag af förslagsanslags

natur till belopp af ................................................................... Kronor 21,650:

Flottans nybyggnad och underhäll,

8. att detta anslag ökas med 162,850 kronor eller, för

slutsummans jemnande med.................................................... Kronor 162,915: is.

men derifrån öfverflyttas, i enlighet med hvad

ofvan föreslagits, till titeln ”Aflöning för Flottans

korpser och stater”............................................. Kronor _39,960:

122,955: is.

i följd hvaraf, om till denna summa lägges ifrågavarande
anslags nuvarande belopp ............ Kronor 958,044: s?.

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll bör
uppföras med...................................................... Kronor 1,081,000:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken,

9. att, under förutsättning af bifall till det i näst föregående
punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende
med kojer och täcken, 13,500 kronor, ur Riksstaten uteslutes;

Båtsmäns beklädnad,

10. att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som
uppsättes i stället för de i följd af Nådiga Brefvet den 10 Maj

1872 vakante båtsmansnummer i Blekinge och Södre Möre_

Transport 190,885: 18.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 190,885: 18.

härad i Kalmar län, må utgå af anslaget till båtsmäns beklädnad
;

Beklädnad åt Matroser och Skeppsgossar,

11. att det för detta ändamål nu i Riksstat upptagna belopp
af 55,164 kronor 60 öre må höjas med.................... Kronor 33,835: 40,

och alltså uppföras med 89,000 kronor.

Skeppsg osse skolan.

12. att det från anslaget till aflöning för Flottans korpser
och stater affärda, för tillämpning af den, Statsrådsprotokollet
den 10 innevarande månad bilagda förnyade lönestat för rektor
och lärare vid Skeppsgosseskolan, till 5,280 kronor upptagna
belopp må, under rubriken ”Diverse anslag”, i Riksstaten uppföras
såsom ett särskildt anslag under titel ”Skeppsgosseskolan.”

Natur a-underhåll,

13. att, på det underofficerarne vid Flottans rnaskinist och

handtverksstater må komma i åtnjutande af naturaportion,
äfvensom i anseende till stigande pris å proviantartiklar, anslaget
till natura-underhåll må höjas med ....................... Kronor 16,450: —

hvarigenom anslagets nuvarande belopp 436,000 kronor, ökas

till 452,450 kronor;

Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader,

14. att, för den händelse det i nästföregående punkt framstälda
förslag bifalles, det under titel ”Spanmåls-upphandlingsoch
bagerikostnader” uppförda anslag, för innevarande år upptaget
till 16,450 kronor, må ur Riksstaten uteslutas;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Chefens
för Flottans Militär-personalexpedition,

15. att under denna titel må i Riksstaten uppföras ett

förslagsanslag af ......................................................................... Kronor 2,500: —

Lots- och fyr-inrättningen med lifräddningsanstalterna,

16. att det till Lots- och fyr-inrättningen med lifräddnings anstalterna

uppförda penningeanslag måtte upptagas till ena-_

Transport

243,670: 58.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä.

Kongl. Maf.ts Nåd. Krog. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 243,670: 58.
banda belopp, hvartill inkomsten af titeln ”Fyr- och båkmedel”
beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget, med inberäknande
af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor;
hvarvid Kongl. .Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln
”Fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för
de med berörda anslag afsedda ändamål;

Under visning sanstalter för sjöfart,

17. att, i afvaktan på pröfning af särskilde komiterades

framställning om reglering af'' undervisningen i rikets Navigationsskolor,
det under denna titel i riksstaten uppförda anslag
75,800 kronor må upptagas med ett förslagsvis beräknadt förhöj
dt belopp af............................................................................ Kronor 10,000: —

eller till 85,800 kronor.

18. 1 afseende å de i Riksstaten för innevarande år under
femte hufvudtiteln uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit
här ofvan föreslagen, har Kongl. Maj:t, beträffande anslagsbeloppen,
ej att göra annat förslag än att, för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för departementets expeditioner förhöjes från

2,227 kronor 60 öre till 2,307 kronor 2 öre eller med...................79: 42

Kronor 253,750:-—-

Om härifrån afdragas de anslag, som föreslagits att ur Riksstaten
afföras, nemligen

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...... Kronor 13,500: —

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader... » 16,450: — 29,950: —

Kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå

till ................................................................................................... Kronor 223,800: —

och då detta belopp tillägges nu gällande Riksstat^ slutsumma

för femte hufvudtiteln................................................................. Kronor 4,617,600: —

så erhålles det belopp................................................................ Kronor 4,841,400: —

hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle
för år 1877 uppgå.

19. Vidare vill Kongl. Magt, på det anslagen å hufvudtiteln må ordnas
på det sätt och under sådana rubriker, som genom sitt innehåll äro egnade
att lätta öfversigten af hufvudtiteln i dess helhet, föreslå Riksdagen att, vid

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

uppgörande af ny Riksstat för femte hufvudtiteln, upptaga de ordinarie
anslagen under de rubriker och titlar, samt i den ordning som finnas angifna
uti det förslag till uppställning af hufvudtiteln, hvilket är Statsrådsprotokollet
för den 10 innevarande Januari vidfogadt.

förslag

afseende å särskilda
anslag

eller

till

extra
... Kronor

Förutom de

bär ofvan framstälda och hvilka anslag uppgå
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att anvisa:

20. till fortsättning: af dockbyggnaden vid galérvarfvet

anslag,

som blifvit
73,600: —

1877

för

anskaffning

Stockholm att

21. till

erforderliga beloppet

22. till anskaffning

23. till minmateriel.................................

24. samt till byggande af krigsfartyg

utgå af redan beviljadt anslag, Kronor
af ny lokal för Sjökrigsskolan, det der -

135,000:

af artillerimateriel.

.............. Kronor	180,000: —
))	560,000: —
»	230,000: —
))	2,400,000: —
Summa Kronor	3,578,600: —

25. Slutligen och då, enligt hvad Statsrådsprotokollet af den 10 innevarande
Januari närmare utvisar, för ordnande af lokal för underbefäls- och förberedande
skolorna i Carlskrona samt derinvid belägna plans dränering in. in.
år 1877 erfordras 40,000 kronor, för tillbyggnad af exercishuset vid Stockholms
station 25,000 kronor samt för anskaffning af ny pumpmaskin till
gamla dockan i Carlskrona 40,000 kronor eller tillhopa 105,000 kronor;

så har Kongl. Maj:t, vid det förhållande att å anslaget till båtsmäns
förseende med kojer och täcken, hvilket föreslagits att ur Riksstaten uteslutas,
behållningar uppstått, beräknade till omkring sistnämnda summa,
velat, i stället för att för ändamålet begära särskildt extra anslag, föreslå
Riksdagen att för ändamålet må användas ifrågavarande behållningar, dock
ej till högre belopp än 105,000 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1876 års
Riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande -sätt:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Ordinarie anslag	Kr.	4,617,600: —	4,841,400: —	Således	ökning	223,800: —
Extra anslag	))	3,154,085: ;o.	3,578,600: —	»	»	424,514: ao.
Summa	Kr.	7,771,685: io.	8,420,000: —	Således	ökning	648,314: so.

Sjette Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 12,884,622: 9».

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 174,581:

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............... 12,407: (H.

Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis å 2

kronor 10 öre kubikfoten........................................................•..... 19,587: 75.

Summa Kronor 13,091,200: —

Enligt närlagda den 10 innevarande månad öfver Civildepartementsärenden
förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1:0 Departementet* Expedition Extra anslag. Ordinarie anslag,
att för fortsatt tillämpning af den vid 1874
års riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets
Expedition utöfver det för närvarande
på ordinarie stat för Expeditionen uppförda
anslag, 46,200 kronor, på extra stat för år

1877 anvisa ....................................................................... 20,800:--

2:o Kommers-Kollegium,

att dels medgifva att Advokatfiskalsbefattningen
må indragas, samt att de lönebelopp, som
äro i stat anvisade ej mindre för Advokatfiskalstjensten,
än äfven för andra ledigblifvande befattningar
inom Kollegiet, i afseende hvarå indragning
synes kunna ega rum eller förändring böra vid Transport

20,800: — .

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

tagas, må intill slutet af det år, för hvilket ny
statsreglering nu förestår, få, i den mån de för
bestridande af göromålen inom Kollegiet kunna
finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet
disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela Kommers-Kollegii ledamöter och
dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman,
med undantag af Advokatfiskal, tillfällig''
löneförbättring under år 1877 till samma belopp
som för innevarande år beviljats, anvisa på
extra stat............................................................................

dels ock likaledes på extra stat för år 1877
anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem
utgående löner, eller tillsammans.................................

Extra anslag.

20,800:

Ordinarie anslag.

9,400: —

2,420: —

3:o Statistiska Tabellkommissionen,

att dels för beredande af tillgång till de Aktuarierna
vid Statistiska Centralbyrån tillkommande
ålderstillägg höja anslaget till »aflöningsmedel
för Statistiska Centralbyrån» från 15,400
kronor till 16,400 kronor eller med 1,000 kronor;

dels för tillfällig förbättring under år 1877
af Chefens för nämnda byrå och öfrige tre dervid
anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20

procent, anvisa på extra stat ....................................... 3,000: —

dels höja reservationsanslagen Hill bibliotliekets
underhålland ev och »till det officieia statistiska tryckets,
det förra från 1,000 kronor till 1,500 kronor och
det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor;

dels ock för utarbetande och utgifvande af
statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser
och fattigvård till Kongl. Maj:ts förfogande för
år 1877 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000: —

Transport 45,620: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 45,620: -

kommande i händelse af bifall till dessa framställningar
ordinarie anslaget till Statistiska Tabellkommissionen
att höjas från 32,400 kronor till
38,900 kronor eller med ..............................................

4:o Landtmäteristaten,

att på extra stat för år 1877 bevilja dels såsom
tillfällig löneförbättring åt Sekreteraren, Öfveringeniören,
Fiskalen, Aktuarien, tre Ingeniörer
och två Amanuenser vid L an dt in ä t e ris tv r e 1 s e n
med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50
procent af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer
tillsammans ................................................. 5,200: -

dels ock såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje
af de 24 förste Landtmätarne i länen med 20 procent,
tillsammans .......................................................... 8,640: -

5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,

att utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande
för Rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag 6,000 kronor under samma Idufvudtitel
på extra stat för år 1877 anvisa till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska
kartearbetena i ofri ga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans................................. 75,000: -

6: o Of ver stat h odlare e• mbetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att för år 1877 bevilja tillfällig löneförbättringåt
Konungens Fogat till belopp af 500 kronor
samt åt Underståthållaren, Sekreteraren och Kamereraren,
Aktuarien, hvarje af de två Notarierna,
Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med
20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget
för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjenin Transport

134,460: -

Ordinarie anslag.

6,500: —

6,500:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 134,460: —

gen likaledes med 20 procent, på extra stat för

år 1877 anvisa................................................................ 5,250: —

7:o Landsstaterna i länen

att, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle
att lämpligen höja lönerna för de svagast afiönade

Landssekreterarne, Landskamrerarne och Landträntmästarne,
till Kongl. Maj:ts förfogande på extra
stat för år 1877 anvisa enahanda belopp som

för innevarande år eller för Landssekreterarne...... 8,000: —

för Landskamrerarne............... 8,000: —

och för Lanträntmästarne.............................................. 9,600: —

att, för tillfällig löneförbättring åt Länsnotarier,
Landskanslister, Länsbokhållare, Landskontorister
och Länsmän för år 1877, till Kongl.

Maj:ts förfogande för samma år bevilja ett extra

anslag af ........................................................................... 150,000: —

samt att för höjande af den 319 Länsmän tillkommande
hyresersättning med 50 kronor för
hvarje bevilja för år 1877 ett extra anslag af...... 15,950: —

att, såsom tillfällig löneförhöjning för 117
Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde, bevilja
ett extra anslag för år 1877 af 20 procent
å sammanräknade beloppet af bemälde tjenstemäns
kontanta löner och forsellönsersättningar

med......................................................................................... 53,326: eu

att, för beredande under år 1877 af tillfällig
löneförhöjning åt Häradsskrifvarne, till antalet 117,
med 20 procent å de till dem utgående löner och
forsellönsersättningar, å extra stat för nämnda år
anvisa ett lika belopp som för innevarande år, eller 34,289: w
att, för beredande af tillgång till den ersättning,
som efter stadgade grunder tillkommer åtskilliga
landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas
indragning i nåder beslutits, höja det kontanta
anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill
berörda ersättning utgår, eller med 1,136 kronor;

Transport 418,876: —

Ordinarie anslag.

6,500: —

Kongl. Naj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 418,876: -

samt minska indelta ränteanslaget med det
belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen
varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159
kronor; kommande, i händelse af bifall till denna
framställning, ordinarie anslaget i penningar till
landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år
utgör 1,114,400 kronor 15 öre, att för år 1877

höjas till 1,115,536 kronor 15 öre, eller med......

hvaremot värdet af »inclelt ränta och ersättning för
indragna räntor» 150,440 kronor 56 öre minskas
med 159 kronor och således nedgår till 150,281
kronor 56 öre;

att till Kong!. Maj:ts förfogande för år 1877
ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att under
samma år användas dels till aflöning och underhåll
af särskild polisstyrka å landet i de orter,
der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels
till belåningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande .................. 40,000: ■

8:o Statens jernvägstrafik,

att dels bevilja General-Direktören och Chefen
vid Statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring
för är 1877 att med 1,000 kronor utgå af
trafikmedlen, dels höja det till utgående från trafikmedlen
förslagsvis beräknade anslaget till statens
jernvägstrafik från det för innevarande år af riksdagen
dertill uppförda belopp af 10,000,000 kronor
till 11,055,000 kronor eller med ........................

9:o Skiften och Af rittringar,

del, i likhet med hvad för sistlidet och innevarande
år egt rum, att för år 1877 bevilja förhöjning''
i årsarfvodet- för de i Kopparbergs län
anställde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor
till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; att_

Transport 458,876:

Ordinarie anslag.

6,500: —

1,136: —

1,055,000: —

1,061,636: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 458,87G: —

medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes
i Westerbottens och Norrbottens län inkomster
af tjensten under år 1877 kunna komma
att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må
afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för
år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden i
Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifhiträde
åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i
det åt hvarje af dem anslagna belopp; och att bevilja
tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittring»
verket i Westerbottens län årsarfvode för år
1877 med ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse
af bifall härtill erfordras ej mindre till betäckande
af uppkommen brist i tillgängliga medel
föi- storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande
åi'' 1875 än äfven för samma arbetens fortsättande
år 1877, utgör 272,605 kronor, för sistnämnda
år utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor
på extra stat anvisa i jemnt tal ....................... 209,700: —

10:o Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannandringar,

att såsom bidrag till uppförande vid Alnarps
landtbruksinstitut af en ny byggnad för hofbeslagssmed
ja med skostall jemte bostad för instruktionssmed
och hofslagarelärlingar samt nödiga uthus
bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000
kronor, att under de vilkor, Kongl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma, för berörda ändamål ställas
till Styrelsens för nämnda Institut förfogande 35,000: —
att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning
för förrättningsresor må i enlighet
med de bestämmelser, som äro eller framde-___

Transport 703,576: —

Bih. till Piksd. Prof. 187Ö. 1 Sami. 1 Afd.

Ordinarie anslag.

1,062,636: —

1,062,636:

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

les kunna varda meddelade, från och med år 1877
utgå till undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning
från Sjette Hufvudtitelns förslagsanslag
till »rese- och traktamentspenningar», samt, i händelse
af bifall härtill, minska anslaget »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar»,
hvilket för innevarande år utgör 172,400 kronor,
med det för gäldande af sådan ersättning afsedda
belopp 2,000 kronor och således nedsätta samma
anslag till 170,400 kronor.

ll:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,

att dels för beredande af tillgång till den
från och med nästkommande år för en landtbruksingeniör
ifrågakomande lönetillökning på ordinarie
stat bevilja 500 kronor;

dels till aflöning åt ytterligare två landtbruksingeniörer
med enahanda ahöningsförmåner, som
äro nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, likaledes
på ordinarie stat anvisa tillsammans

4,000 kronor;

dels ock medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning
för förrättningsresor må i enlighet
med de bestämmelser, som äro eller framdeles
kunna varda meddelade, från och med år 4

1877 utgå till samtliga statens landtbruksingeniörer
och landtbruksstipendiater från Sjette Hufvudtitelns
förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar»,
samt i så fall minska ifrågavarande
anslag med det för gäldande af dylik ersättning
afsedda belopp 13,200 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie
anslaget »Landtbruksingeniörer och deras biträden»,
hvilket för innevarande år utgör 54,050
kronor, att ökas med 4,500 kronor, men minskas
med 13,200 kronor samt således i det hela minskas
med 8,700 kronor och nedgå till 45,350 kronor;
samt ____

Transport 703,576:

1,062,636:—-

Kong!» Ålajds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtrnannanäringar.

att till uppförande af ett växthus vid Landtbruks-Akademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt

på extra stat för år 1877 anvisa................................. 10,500: —

att på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en
för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid Agrikulturkemiska försöksanstalten anställd,
på förordnande af Akademiens Förvaltningskomité
antagen botanist 1,000 kronor och till
växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning
vintertiden 500 kronor eller tillsammans 1,500
kronor;

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att såsom bidrag till underhåll af fyra Agrikulturkemiska
stationer inom de orter, — der
Hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
eller hyresmedel för agrikulturkemist och
assistent samt bekosta aflöningen till dessa och
laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna till
laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker
och inventarier för stationens behof—, anvisa

3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes
på ordinarie stat bevilja tillsammans 12,000 kronor
;

kommande i händelse af bifall härtill ordinarie
anslaget »befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtrnannanäringar» att höjas från 44,450

kronor till 57,950 kronor eller med.......................... 13,500: —

att ej mindre till aflöning åt en kringresande
undervisare uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning
samt andra till förädling af jordbrukets alster
syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande
förutsätta insigter i den kemiska teknologien, på

extra stat för år 1877 anvisa .....................................2,000: —_______

Transport 716,076:— 1,076,136: —

Köngl. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 716,076: —

än ock likaledes på extra stat för samma år bevilja
.................................................................................... 300: -

att till beinälda undervisare utgå såsom bidrag
till bekostande af de kemiska och och fysikaliska
undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning
blifva erforderliga;

att för år 1877 på extra stat anvisa:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksal ster.

....................................................................................... 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter
inom landet, der det kan finnas tjenligast dem
anställa och der hushållningssällskapen vilja förena
sig om sammanskott af medel till dessa utställningar
........................................................................ 5,000:

c) till understöd åt personer af mankönet för

genomgående af fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård...................................... 2,000:

cl) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess
elevskola mot enahanda vilkor, som vid föregående
riksdagar varit bestämda, nemligen att föreningen,
så vidt ske kan, verkställer utdelning af
fruktträd och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser,
som derom göra framställning och,
jemte redovisning för det erhållna statsbidraget,
till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om
antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen
njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda
utdelningen af fruktträd samt om öfriga

föremål för föreningens verksamhet.......................... 4,500: -

att för fortsättande under år 1877 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå
grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma
år af...................................................................................... 81,000: -

Transport 814,876:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 814,876: —

lo:o att bland Sjette Hufvudtitelns Reservationsanslag
till »jordbruket, handeln och näringarna»
uppföra ett särskilt anslag af enahanda natur,

bcnämndt »Länsveterinärer», till belopp af...............

beträffande

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till förbättrande af betjcningens vid alla
tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid flyinge
af eu kusk, eu nattvakt och fyra stalldrängar,
för år 1877 på extra stat bevilja ............................. 5,5)37: —

15:o Undervisningsanstalter för bergsbruk
och slöjder,

att från Sjette Hufvudtiteln affora hela det
för närvarande under denna anslagstitel i riksstaten
upptagna belopp 186,600 kronor; samt att dels
såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås bevilja ett extra anslag till belopp af......... 3,800: -

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller
eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget,

dels ock, under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för
bergsarbetare komma att jemväl under år 1877
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och
utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t
vill genom inspektion af sakkunnig person sig
förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af............................................................ 14,000:

att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas; och

16:o. Befrämjande i allmänhet af slöjder,
att till befrämjande af husslöjder för år 1877
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det
för samma ändamål på ordinarie stat anvisade
belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma
belopp eller ..................................................................... 10,000: —

Transport 848,613:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

48,000: —

1,124,136: —

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 848,613: —

samt att, utöfver det på ordinarie stat uppförda
belopp af 8,000 kronor till reseunderstöd åt
fabriks- och handtverksarbetare till enahanda ändamål
på extra stat för år 1877 anvisa ..................... 4,000: —

17:o att bland Sjette Hufvudtitelns Diverse
anslag efter »jordförluster genom kanal och väganläggningar»
uppföra ett förslagsanslag under benämning
»Förekommande och hämmande af smittosamrna
sjukdomar bland husdjur» till belopp af...........................

18:o att nedsätta förslagsanslaget till »Aflösning
af öresundska tullen» från 188,000 kronor till

94.000 kronor eller med 94,000 kronor;

19:o att höja förslagsanslaget till »rese- och
traktamentspenningan från 23,000 Kronor till

43.000 kronor eller med....................................................................

20:o att dels medgifva, att, emot det nuvarande
under förslagsanslaget till »skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.» uppförda särskilda belopp
af 300 kronor för hvarje länsstyrelse till bestridande
af kostnaderna för tryckning af kungörelser
indragas, de kostnader för tryckning af länsstyrelsernas
kungörelser, hvilka icke skola annorledes
godtgöras, må med iakttagande af de föreskrifter
härom, Kongl. Maj:t kan finna nödigt
meddela, utgå af nämnda förslagsanslag, dels ock
höja samma förslagsanslag från 67,310 kronor 95
öre till 87,433 kronor 95 öre eller med.........................................

852,613: —

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti
riksstaten för innevarande år finnas under Sjette
Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan biifvit
särskild t nämnda, saknar Kongl. Maj:t anledning
föreslå någon förändring.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt
på ordinarie stat, utgöra..........................................................

Om härtill lägges Sjette Hufvudtitelns slutsumma
.............................................

Ordinarie anslag.

1,1 24,136: —

30,000:

20,000: —

20,123: —

1,194,259: —
13,091,200: —

Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

men från den genom berörda sammanläggning erhållna
summa ..................................................................................... 14,280,459: —

afdragas

dels här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget

till ''»landsstaterna i länen» ..................... 159: —

dels det belopp, hvarmed anslaget »undervisningsanstalter
för jordbruk och
landtmannanäringar» skulle minskas ... 2,000: —

dels beloppet af föreslagna undsättningen
i anslaget»Landtbruksingeniörer

och deras biträden» ............................... 8,700: —

dels det belopp, hvartill anslaget »undervisningsanstalter
för bergsbruk och

slöjder» uppgår ................................... 180,600: —

dels ock nedsättningen i anslaget »Aflösning
af öresundska tullen»........... 94,000:— 291,459:_

så erhålles det belopp ............................................................ 13,994,000: —

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för År 1877
uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade ... 852,613: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

2 Ro. Aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden in. in., att å extra stat för
år 1877 anvisa till aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden enahanda belopp,

33,400 kronor, jemte förhöjning 6,510 kronor, som af sistlidet

års riksdag beviljats, eller tillsammans ......... Kronor 39,910: -

till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten ................................................ » 35,000: -

och till stipendier åt medlemmar af Väg- och
Vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i
ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten .................................................................. » 2,000: — 76,910: —

22:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i
allmänhet kontrolleras af bemälda styrelse:

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag anvisa för
år 1877:

Transport 929,523: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1 om. Statsverket 1876.

Transport

till vägari!äggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar

i Westerbottens lön..........................................................................................

till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala
socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län
till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads hamn

till Kattegat.....................................................................................................

till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg..................

dels att till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor
i Westerbottens lön i enlighet med derför af kaptenen in. in. R.
Schough upprättad plan bevilja ett anslag till belopp af 95,000

kronor samt deraf till utgående under år 1877 anvisa ...............

dels att, såsom understöd, för anläggning af väg emellan Matarengi
och Turt-ula byar inom Öfver-Torneä socken af Norrbottens
län enligt en af Byggmästaren L. A. Wallmark upprättad plan
med den deri af Kaptenen R. Schough föreslagna ändring, bevilja
ett anslag till belopp af 32,400 kronor, samt häraf till

utgående under år 1877 på extra stat anvisa ...............................

dels att såsom bidrag till utförande, i enlighet med den af
Majoren in. in. A. Rem mer derför upprättade plan, af hamnbyggnad
vid Glommen inom Morups socken af Hallands län bevilja ett
anslag till belopp af 33,300 kronor att utgå under åren 1877
och 1878 samt i afräkning å samma anslag anvisa på extra

stat för år 1877 ..............................................................................

dels att för förändring och utvidgning af hamnen vid Råd
fiskläge inom Rams socken af Malmöhus län, i enlighet med den
af Majoren in. in. A. Remmer derför upprättade plan, bevilja
ett anslag af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877
och med återstoden under år 1878, samt förty på extra stat

för år 1877 anvisa...............................................................................

dels att såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen
C. J. Knös, jemlikt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads- och
muddring sarbeten vid den så kallade koff er di-ha amen i Carlskrona
bevilja ett anslag af 200,000 kronor att utgå med en femtedel
årligen under fem år samt derå afräkningsvis för år 1877 å

extra stat anvisa.......................................................................................

under vilkor, utom hvad i öfrigt kan varda stadgadt för åtnjutande
af statsbidrag för allmänna arbeten, att Stadsfullmäktige
i Carlskrona tillförbinda staden att inom tid, Kongl. Magt

Transport

929,523: —

9,700: —

16,000: —

23,793: so.
20,000: —

15,000: -

17,683: 50.

17,300: —

25,000: —

40,000: —

1,114,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,114,000: —

kan finna lämpligt bestämma, hafva hela berörda hamn-arbete
färdigt

dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande föl -

jande belopp, nemligen:

för understödjande eif mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af dar och farleder............................................................. 20,000: —

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
eif backiga eller eljest mindre goda vägar .............................. 200,000: —•

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten................................................................. 80,000: —

och till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftappning
av af stinka trakter och sjöar till beredande af odling sfer etag... 100,000: —

dels ock att äfven för år 1877 bibehålla nu gällande bestämmelser
angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag till allmänna arbeten, äfvensom beträffande
kontrollen å sådana arbetens utförande enligt faststälda planer.

Summa extra anslag Kronor 1,514,000: —

Eu jemförelse mellan denna Hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen
utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 13,091,200. — 13,994,000 — Således ökning 902,800: —

Extra » 1,984,781:80. 1,514,000 — » minskning 470,781:80.

Summa 15,075,981:80. 15,508,000 — Således ökning 432,018:20.

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar .................................................................................... Kronor 11,3 3 3,6 50: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,2 24: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95.

Oindelt spanmål 509,o kubikfot å 2 Kronor 10 öre ... » 1,070: !6.

Tillsammans Kronor 11,357,700: —

Bil. till Rihsd. Prål. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden
för den 22 December 1875 och den 10 innevarande månad, föreslår
Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att, med afseende å den särskilda nådiga proposition, som Kongl. Maj:t
kommer att till Riksdagen aflåta rörande lönereglering för Statskontoret, i
det för bemälda embetsverk uppförda ordinarie anslag 92,600 Kronor måtte
beräknas en tillökning af 2,100 Kronor, så att anslaget blifver 94,700 Kronor,
deraf 7,000 Kronor, afsedda att utgöra ålderstillägg, skulle vara förslagsanslag; -

2:o

att reservationsanslaget till myntverkets drift och underhåll, 12,000 Kronor,
måtte ur riksstaten uteslutas;

3:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket,
som finnes bilagdt protokollet för den 10 Januari, måtte bestämma det å
hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte
utgå. till postverket till samma belopp 4,300,000 Kronor, hvartill postmedlen
blifvit här ofvan beräknade; äfvensom medgifva att, i afseende ä ersättandet
af det belopp, hvarmed — i sammanhang med fortfarande inskränkning i
rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posternas
fortskaffande — utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom
postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000
Kronor, matte äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant
hänseende blifvit vid fastställande af postverkets stater för åren 1875 och
1876 föreskrifvet;

4:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket,
som finnes bilagdt finansprotokollet för den 10 Januari, måtte såsom
reservationsanslag för år 1877 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller
1,330,000 Kronor, hvartill telegrafverkets inkomster för samma år blifvit
beräknade; äfvensom förklara, att det öfverskott derå, som kan uppstå,
måtte stå till Kongl. Maj:ts förfogande i ändamål att användas för verkets
tidsenliga utveckling och förbättring;

varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna,
som under år 1875 af Kongl. Maj:t vidtagits, i nyssberörda protokoll närmare
omför in älda;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5:o

att de för år 1876 fastställda stater för tullverket måtte äfven för år 1877
tillämpas; och att Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda
verk till ett mot staternas slutsumma svarande belopp åt 2,509.000 Kronor
att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

6:o

att de nuvarande ordinarie anslagen til! skogsväsendet, hvilka, med iakttagande
deraf att lönen till Chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års
riksdagsbeslut efter dåvarande innehafvares afgång skall utgå med allenast

6,000 Kronor i stället för förut 7,000 Kronor, utgöra tillhopa 851,412 Kronor
97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående
reservationsanslaget 450,000 Kronor nedsättes med 175,000 Kronor till 275,000
Kronor, men deremot ökas med 35,650 Kronor, utgörande anslag till extra
kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt Chefen för
samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare
och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare;
hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle komma att
utföras med 712,062 Kronor 97 öre;

7:o

att Riksdagen måtte bevilja en förhöjning af 34,580 Kronor i reservationsanslaget
till byggnader och reparationer, hvarigenom berörda anslag således
skulle komma att utföras med 155,480 Kronor att på enahanda sätt,
som förut blifvit bestämdt, af Kong!. Maj:t disponeras;

8:o

att å sjunde hufvudtiteln måtte till aflönande af skepp smätning skontrollörer
och till gäldande af de öfriga för skeppsmätningen erforderliga
kostnader, hvilka skola af allmänna medel bestridas, anvisas ett förslagsanslag
af 27,000 Kronor att af lastpenningarna utgå;

9:o

att, till vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, nu upptaget till 18,606
Kronor 82 öre, måtte förhöjas med 970 Kronor till 19,576 Kronor 82 öre.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de
af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle
komma att ökas

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med.......................... 2,100: —

» postverket » ............. 450,000: ••••

» byggnader och reparationer » 34,580: —

» skrifmaterialier och expenser » ........................... 970: —

dels ock genom det nya anslaget till Skepps mätningskontrollörer

m. m........................................ 27,000: —

men deremot skulle minskas genom indragningar
i anslaget till mynt- och kontrollverken ... 12,000: —

» skogsväsendet ........................... 140,350: —

514,650:

152,350:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra..... 362,300:

och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie
anslagen å hufvudtiteln......................................................................... 11,357,700:

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag
blifva .................................................................................. Kronor 11,720,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1877 måtte
under denna hufvudtitel beviljas:

För tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets
expedition................................................ Kronor

» tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter »

» dyrtidstillägg åt Kammarkollegium ................................ »

" granskning af nya jordeböcker......................................... »

» genomförandet af ny organisation af Statskontoret... »

» betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskotter »

» dyrtidstillägg åt Kammarrätten......................................... »

» » » öfverintendents-embetet ..................... »

» » » Skogsstyrelsen......................................... »

Till Skogsinstitutet ...................................................................... »

» anställande af skogsingeniörer, förslagsanslag............... »

» skogsskolor.............................................................. »

» undersökningar af vattendrag i Norrbotten................ »

» ombyggande af Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i

Malmöhus län embetslokaler................................................ »

» bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t
Barthelemy, förslagsanslag............................................... »

9,700: —
3,000: —
20,440: -12,600: —
21,600: -30,868: öi.
23,320: —
4,100: -2,380: -20,400: -15,000: -11,400: —
7,000: —

80,000:

25,191: o».

eller tillsammans Kronor 287,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat
upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:T för år 1877 föreslagen
utfaller sålunda:

1876. 1877.

Ordinarie anslag 11,357,700: — 11,720,000: — således ökning 362,300: —
Extra anslag 570,284: 287,000:— således minskning 283,284: 63.

Summa 11,927,984:63. 12,007,000:— således ökning 79,0 1 5 : 37.

Åttonde HufYiidtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar ................................................................................... Kronor 6,197,274: —

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 254,655: 89.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 879,259: 56.

Oindelt spannmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande......... » 9,710: 61.

Tillhopa Kronor 7,340,900: —

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Magt Konungen
i Statsrådet den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden,
föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslaget till

l:o. Universiteten,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstater
för lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af
lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda
afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariats-tjenstgöring
under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma,
må för beredande af medel till lönestaternas tillämpning beviljas en förhöj -

ning af ordinarie anslaget

till universitetet i Upsala med ............................................... Kronor 86,107: 4o.

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått .............. Kronor 63,920: —

och till universitetet i Lund med ................................................... 58,092: —

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått ............ »> 35,502: 9».

Transport 144,199: it).

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

att för ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie
professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom de teologiska
. och juridiska fakulteterna vid universitetet i Upsala
på ordinarie stat uppföres det vid nästlidne Riksdag på extra
stat beviljade belopp .....................................................................

att lön till en laborator i experimentel patologi och patologisk
anatomi vid universitetet i Upsala, för hvilken vid sistlidne
Riksdag ett extra anslag af 2,500 Kronor anvisats, beviljas med

att lön till en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik vid samma universitet, för hvilken vid sistlidne Riksdag
ett extra anslag af 2,500 kronor beviljats, anvisas med......

att till ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie
professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund på ordinarie stat uppföres
det vid nästlidne Riksdag på extra stat anvisade belopp..........

att härjemte må medgifvas:

att adjunktslönerna vid universiteten efter nuvarande innehafvares
afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att
användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna
grunder; äfvensom

att innehafvare af högre docentstipendium må, derest han
öfvergår i elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmande
af lönegrad räkna sig till godo den tid, han såsom stipendiat
deltagit i undervisningen vid universitetet, dock ej mer
än fem år;

att för universitetet i Upsala må:

dels beviljas förhöjning i anslaget till inaterielen vid fysiologiska
institutionen med .................................................... 1,000:___

dels på ordinarie stat uppföras såsom tillökning i
anslaget till institutionen för allmän och analytisk
kemi det belopp, som för år 1876 blifvit på extra
stat anvisadt till institutionen för allmän och åkerbrukskemi
................................................................. 55Q. _

samt att för universitetet i Lund må:

dels på ordinarie stat uppföras följande anslag, som för år
1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

144,199: 40.

9,000: —

3,000: —

4,500: —

1,550: —

Transport 165,249:40.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen .. 400: —

» » » kemiska » 500: —

» » « » patologiskt anatomiska » 600: —

» » » » zoologiska » 200: —

dels beviljas anslag för det i Lund inrättade språkliga
seminarium med............................................................... 2,950: —

2:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna
aflöningsstat för institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning
i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnde afsedda
att vid förefallande behof användas till bestridande af
vikariatstjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma
att närmare bestämma, må, för beredande af medel till lönestatens
tillämpning, beviljas en förhöjning i institutets ordinarie

anslag med..................................................................................................

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg dels såsom

tjenstgöringspenningar utgått............................................ kr. 16,480

att adjunktslönerna vid institutet må vid nuvarande innehafvares
afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att
användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna
grunder;

att lön åt en professor i allmän helsovårdslära anvisas

med ..................................................................................................................

att på institutets ordinarie stat uppföras följande för år
1876 å extra stat anvisade anslag, nemligen:
till arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt

för normal anatomi......................................... Kronor 1,000: —

till aflöning åt en amanuens vid institutets

fysiologiska anstalt ......................... » 400: —

till en vaktmästare vid samma anstalt ............ » 500: —

till anstaltens underhåll och drift .................... » 1,500: —

samt att till arfvode åt en docent eller
amanuens vid institutet, med skyldighet för

denne att verkställa och demonstrera liköppningarna
vid den pediatriska kliniken å all- .
manna barnhuset, anvisas .................................... » 1,000: —

165,249: 40.

4,650: —

27,700: —

6,000: —

4,400: —

Transport 207,999:40.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

3: o. Eternell fårlår overken,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder

dels å ordinarie stat uppföres det för desse lärares uppflyttning
under år 1876 beviljade extra anslag ......... 40,000: —

dels anslås ytterligare för uppflyttning under år

1877 ........................................................................................ 40,000: —

att på ordinarie stat må anvisas följande anslag, hvilka
för år 1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

förhöjning i anslaget till arfvoden åt extra lärare ......................

» » » » vikarier och oförutsedda behof............

anslag till utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena
och Sköfde från tre- till femklassiga, 5,600 kronor för
hvartdera eller tillhopa ........................................................................

4:o. Högre skolor för qvinlig ungdom,

att till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom må,
i stället för det å extra stat för år 1876 anvisade belopp, 30,000

kronor, å ordinarie stat uppföras ........................................................

att användas under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor.

207,999:40.

80,000: —

30,000: —
15,000: —

16,800: —

40,000: —

5:o. Folkundervisningen:

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad
enligt gällande grunder anslås............................... 9,000: —

deri inberäknade de 2,000 kronor, som för år 1876
blifvit för ändamålet på extra stat anvisade;

samt att det till extra lärare och åtskilliga materiela
behof vid seminarierna för år 1876 beviljade
anslag af 20,000 kronor uppföres å ordinarie stat med 20,000: —
att den för 1876 å exti*a stat anvisade förhöjning i anslaget
till undervisningsmateriel in. in. för folkskolor likaledes

å ordinarie stat uppföres med ..............................................................

med rättighet för Kongl. Maj:t att låta den anskaffade materielen
till nedsatt pris tillhandahållas jemväl folkhögskolorna;
att anslaget till understöd för högre folkskolor ökas med
att till understöd åt folkhögskolor under de i statsrådsprotokollet
angifna vilkor, för hvilket ändamål för år 1876 är
å extra stat anvisadt ett förslagsanslag af 20,000 kronor, å ordinarie
stat uppföres ett förslagsanslag af .......................................

Transport

29,000: —

5,000: —-6,800: —

30,000: —
460,599: 40.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport 4 6 0,5 9 9 : 40.

6:o. De tekniska läroverken,

att det nu å riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda anslag

ifvudtite

86,000:

till Teknologiska institutet öfverföres till Åttonde Hufvudtiteln
med .................

samt att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet
intagna stat för institutet, äfvensom af
lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de sistnämnda afsedda att vid förefallande
behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring
under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma
att närmare bestämma, må, för beredande af medel till
lönestatens tillämpning, på sätt i statsrådsprotokollet
blifvit föreslaget, beviljas en tillökning i anslaget till
Teknologiska institutet med.................................................

58,100:

hvaremot de hittills med ett belopp af 12,100 kronor beviljade
dyrtidstillägg icke skulle vidare utgå;

att det nu å Sjette hufvudtiteln uppförda anslaget till Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg öfverflyttas till Åttonde hufvudtiteln
med............................................................................................................

att de å Sjette hufvudtiteln uppförda anslag till de tekniska
elementarskolorna upptagas å Åttonde hufvudtiteln till följande
belopp:

Tekniska elementarskolan i Norrköping ......

» » i Malmö ....................

» » i Örebro ...................

>> » i Borås...................

att för genomförande af den i statsrådsprotokollet
omförmälda organisation af ifrågavarande
skolor och för tillämpning af der intagna
stater beviljas tillökning i ordinarie anslagen
till

Tekniska elementarskolan i Norrköping med...

» » i Malmö » ...

» » i Örebro » ...

» » i Borås » ...

för hvilka skolor under åren 1875 och 1876 såsom dyrtidstillägg
eller eljest å extra stat utgått 23,825 Kronor;

Kronor 12,000
» 12,000
>) 12,000
» 12,000

10,600

10,100

124,100:

32,450:

89,400:

Transport 706,549: 40.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1S76. 1 Sami. I Afd

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876''.

Transport 706,549: ro.

att de vid tekniska elementarskolorna anstälde lektorer må
efter fem års val vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med
500 Kronor och efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring
ännu ett ålderstillägg af 500 Kronor årligen; samt

att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg åt lärarne
vid samma skolor med 20 procent å deras nuvarande löner må
för den del af år 1877, som förflyter intill dess den nya staten
kan vinna tillämpning, utgå af den äskade tillökningen i skolornas
ordinarie anslag för år 1877;

att å Åttonde hufvudtiteln jemväl upptagas de nu å Sjette
hufvudtitcln uppförda anslag till

Slöjdskolan i Stockholm ....................................................... 15,000: —

Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna .............................. 5,000: — 20,000: —

7:o. Sundhetskollegium, med medicinal st åt en,

att till aflöning åt eu revisor samt amanuensbiträde i Sundhetskollegium
oanslaget till Kollegium ökas med ...............................

att från Åttonde hufvudtiteln afföres det under denna rubrik
upptagna anslag till aflönande af länsveterinärer, 48,000 Kronor.

8:o. Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande,

att af detta förslagsanslag från Åttonde hufvudtiteln afföras

30,000 Kronor.

9 :o. Vetenskapsakademien,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna
stat för den meteorologiska centralanstalten äfvensom af det för
föreståndaren beräknade lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof
användas för bestridande af vikariatstjenstgöring på sätt
Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för tillämpning
af denna stat beviljas en tillökning i anslaget för anställande
af meteorologiska observationer med ....................................................

hvaraf 1,500 Kronor beviljats på extra stat för 1876 såsom dyrtidstillägg
och tjenstgöringspenningar;

att det för bekostande af planscher till Vetenskapsakademiens
skrifter för år 1876 å extra stat anvisade anslag måtte uppföras
å ordinarie stat med...........................................................................

2,200:

7,500:

6,000:

Transport 742,249: 40.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 742,249: ro.

att det för år 1876 å extra stat såsom förhöjning i riksmusei
expensmedelsanslag beviljade belopp å ordinarie stat uppföres med 2,720: —

I0:o. Naturhistoriska riksmuseum,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet anförda
grunder för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterne och
konservatorn vid naturhistoriska riksmuseum, må för beredande
af tillgångar dertill äfvensom till ökadt anslag åt konservatorselever
samt till anställande af vetenskapligt bildade biträden åt
intendenterne vid riksmusei botaniska och mineralogiska utdelningar
må beviljas en förhöjning i riksmusei ordinarie anslag med 16,300:—-

hvaraf för 1876 beviljats såsom dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar
på extra stat 8,500 Kronor.

ll:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,

att, med godkännande af den i stasrådsprotokollet intagna
stat för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien äfvensom
af deri upptagna lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
de senare afsedda att vid förefallande behof
användas till bestridande af vikariatstjenstguring under de vilkor
Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för beredande
af medel till statens tillämpning beviljas eu förhöjning i

akademiens ordinarie anslag med............................................................ 10,250:

af hvithet belopp 6,750 Kronor förut utgått å extra stat.

12:o. Svenska Fornskrif(sällskap et,

att det anslag till svenska Fornskriftsällskapet, som nu är
å extra stat anvisadt med 1,050 kronor, må uppföras å ordinarie
stat till ökadt belopp af 2,000 kronor att utgå under
förut bestämda vilkor..........-...................................................................... 2,000: —

13:o. Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda,

att anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
för medellösa döfstumrna barn måtte höjas

med................................................................................................................... 10,000: —

samt att anslaget måtte få användas till understöd och uppmuntran
åt mindre uppfostringsanstalter så väl för medellösa
döfstumrna som för medellösa blinda barn. _

Transport 783,519: 40.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

14:o. Lasaretts underhåll,

att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i nådig
proposition den 17 December 1875 angående förändrad öfverstyrelse
för hospitalen m. in. föreslagit, i stället för de nu i
riksstaten upptagna anslag till

Serafimerlasarettets underhåll ...................................... 25,500: —

samt hospitals och lasaretts underhåll.......................... 116,397: i?.

tillhopa 141,897: 17.

under ofvanstående rubrik uppföres ett, jemväl ofvanberörda
till Serafimerlasarettet utgående belopp
innefattande, anslag af....................................................... 49,689: 07,

hvarigenom återstående beloppet komme att från

hufvudtiteln afföras med ................................................... 92,207: 2»;

börande anslaget till lasaretts underhåll sålunda fördelas å

riksstatens kolumner:

Penningar................................................................. Kronor 35,125: in;.

Indelt ränta och ersättning: för indragna räntor...... 8,208: —

Transport 783,519 io.

Ö AV^A AUClAUg

Indelt tionde och ersättning för indragna tionde
anslag ............................................................

Oindelt spanmål.

6,2 08 : 02.
148 : 89.

49,689: 97.

15:o. Hospitals underhäll,

att i öfverensstämmelse med nyss berörda nådiga propon
under
till belopp af..

16:o.

sition under ofvanstående rubrik upptages ett förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn.,

att från ifrågavarande anslag afföres ett belopp af 24,534
kronor 20 öre.

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag, tillhopa
............................................................................................................

dragas de anslag, med hvilka, enligt hvad förut är nämndt,
hufvudtiteln bör minskas, tillhopa.........................................................

och till återstoden ..................................................................................

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag ........................................................................

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra
................................................................................

450,000:

1,233,519:

40,

194,741: 40,

1,038,778:

7,340,900:

Kronor 8,379,678:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

För nedannäinnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde
hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvannämnda
protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande
anslag:

l:o till Departementets expedition ...................................................... 11,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg
under år 1877 åt två öfvertalige tjensteman inom expeditionen
erforderliga belopp, 720 kronor, må utgå af allmänna
besparingarna å anslagen under åttonde hufvudtiteln
;

2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden................................................... 6,000: —

3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under ecklesiastikdepartementet
.......................................................................... 94,447: —

4:o till anskaffande af möbler och annan lös inredning i den
nya biblioteksbyggnaden i Humlegården samt för bibliotekets
flyttning till den nya lokalen, att i mån af behof

utgå................................................................................................. 40,000: —

5:o till ersättning för den ökade tjenstgöring, som efter Kongl.

Bibliotekets flyttning till dess nya lokal blifver erforderlig,

på sätt i statsrådsprotokollet förmäles....................................... 10,000: —

6:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska
hamnar, samt åt andra derstädes sig uppehållande
landsmän.................................................................................... 8,000:—-

7:o till restauration af domkyrkan i Linköping 68,500 kronor,

hvaraf beräknas att utgå under år 1877 ................................. 8,000:—•

8:o till uppförande af en flygelbyggnad och anbringande af
värmeledning i bibliotekshuset i Upsala 162,000 kronor,

hvaraf skulle utgå under år 1877............................................... 50,000:—■

9:o till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna
vid universitetet i Lund 95,300 kronor, hvaraf skulle

utgå under år 1877 ..................................................................... 42,000: —

10:o till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementarläroverken
............................................................................................. 6,000: —

ll:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare........... 15,000: —

1.2:o till betäckande af en brist i anslaget till elementarläroverken
............................................................................................. 87,000: —

13:o till fullbordande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i (''äldstad ........................................................................................ 9,200: —

14:o till fullbordande af byggnad för seminarium i Göteborg..._27,200: —

Transport 414,347: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

15:o till uppförande af byggnad för folkskolelärarinneseminarium
i Stockholm 68,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år

1877 .........................................................................................

16:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.......................

17:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof ................................................................................................

18:o till bestridande af de för uppehållande af undervisningen

vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter..................

19:o till tjenstgöringspenningar åt Sundhetskollegii ledamöter ..
20:o till arfvoden åt extra tjenstebiträden i Sundhetskollegium. .
21:o till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska institutet
under är 1877 ...............................................................

22:o till fortsättning af nybyggnader för veterinärinstitutet i

Stockholm ...................................................................................

23:o för tillämpning af ny utgiflsstat för veterinärinrättningen

i Skara...............................................................................................

24:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademiens inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vakfbetjening vid samlingarnas offentliga före -

visning ..................................................................... 2,300: —•

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar.................................................. 3,200:

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens
historiska museum och öfver Svenska sigill från
medeltiden .................................................................... 2,000: —

25:o till uppförande af ny byggnad för Akademiens för de fria
konsterna läroverk 392,000 kronor, hvaraf skulle utgå

under år 1877...............................................................................

26:o till hospitalsbyggnader................................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda
hvad som vid 1877 års slut kan finnas å anslaget besparadt.
27:o till understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn .........................................................................

28:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa
barns vård inrättad dylik anstalt.......................................

Transport

414,347: —

50,000: —

20,000: —

1,500: --

60,400: —
6,600: —
1,800: —

4,875: —

160,000: —

12,900: —■

7,500: —

60,000: —
200,000: —

5,000: —

5,000: —
,009,922: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

29:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade
sjukhem för spetälska ...........................................................

30:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska
undersökningarna på Björkön.........................................

31:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar..............

32:o till fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”
33:o till förvarande och vårdande af den Skandinavisk-etnografiska
samlingen i Stockholm.....................................................

34:o till inköp för nationalmusei räkning af eu samling handteckningar
efter bildhuggaren Sergel..........................................

35:o till Vetenskapsakademiens disposition för bearbetande af
de under senaste arktiska expedition gjorda iakttagelser

och samlingar..................................................................................

86:o till Vetenskapsakademiens disposition för anställande af
zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvände Imf................................................................................

37:o till inlösen af tre utaf Docenten Berggren till staten hem bjudna

växtsamlingar....................................................................

38:o till inlösen för naturhistoriska riksmusei räkning af G. de
Vylders naturhistoriska och etnografiska samlingar ett anslag
af 17,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år 1877...

tillhopa Kronor

1,009,922: -

7,500: -

5,000: —
600: —
1,500: —

7,500: —

5,300: —-

10,000: -

10,000: —
6,000: —

_9,000: —

1,072,322: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat
upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen
utfaller sålunda:

	1876:	1877:
Ordinarie anslag	7,340,900: —	8,379,678: —	Således tillökning	1,038,778: —
Extra anslag	1,805,910: —	1,072,322: —	» minskning	733,588: —
Summa	9,146,810: —	9,452,000: —	Således tillökning	305,190: —

Af denna tillökning, 305,190 kronor, motsvaras 194,376 kronor af minskning
i andra hufvudtitlar till samma belopp, hvarjemte till staten mot öfvertagande
af de under åttonde hufvudtiteln beräknade utgifter för hospitalsväsendet
skulle öfverlemnas hospitalsfondens fastigheter, hvilkas afkastning
af Serafimerordensgillet beräknats till omkring 120,000 kronor; varande således
de under åttonde hufvudtiteln hittills hörande anslagsrubriker minskade
med omkring 10,000 kronor.

Kongl. Maj it s Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Monde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Penmmstaten 847,550
kronor.

I denna stat föreslår Kongl. Maj;t icke någon ändring.

Beträffande

Allmänna indragningsstaten,

hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

Penningar ............................................................................... Kronor 891,899: 87.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 796: 34.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
...................................................................................... » 70: 52.

Oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor

JO öre ..................................................................................... » 18: 27.

tillsammans Kronor 892,785: —

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagtia protokoll offer Jmtitieäremlen:

att de häradohöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen
lidit förlust, öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från
och med år 1876 och så länge de innehafva samma domsaga en personlig
ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten sådan den
finnes i eu till Justitiedepartementet ingifven tabell upptagen, dock så att
ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall
får uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; enligt hvilken beräkning följande
belopp skulle nedannämnde Häradshöfdingar tillkomma, nemligen:

Häraclshöfdingen	N. C. Claeson i Södertörns	domsaga	Kronor. 1,300.
»	H. A. Helleday i Kungadömets	»	350.
»	C. F. Abenins i Lifgedingets	)i	510.
»	A. L. v. Strussenfelt i Gotlands norra	))	950.
»	C. Stenberg i Öster-Nerikeso	))	840.
»	C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands	))	340.
»	J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands	))	400.
»	A. Reutercrona i Finsponga läns	»	330.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

Häradshöfdingen	G.	G. Östlund i Aska m. m. häraders domsaga	i 1,050.
»	J.	F. Ekenman i Östbo in. fl. häraders	))	590.
»	J.	A. Hellberg i T veta m. fl. häraders	))	590.
))	A.	P. Westman i Östra Wärends	»	780.
))	C.	Hasselrot i Westra Wärends	»	1,330.
))	J.	P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders	»	270.
))	J.	M. Lindgren i Södora Möre	))	1,490.
))	N.	A. von Sydow i Arstads in. fl. häraders	))	1,100.
»	C.	A. Syalander i Askims in. fl. häraders	))	430.
»	F.	W. Aberg i Orusts in. fl. häraders	»	530.
))	L.	Norm i Norrvikens	))	1,330.
»	A.	M. Rosenqvist i Sunnervikens	))	1,550.
»	V.	A. Sandströmo i Tössbo in. fl. häraders	))	710.
))	H.	B. Bursie i Ase in. fl. häraders	»	280.
))	J.	F. v. Sydow i Ingelstads in. fl. häraders	))	2,000.
))	M.	T. Strömberg i Willands in. fl. häraders	»	470.
)>	P.	G. Lilliecrona i Albo in. fl. häraders	>;	400.
))	F.	Lljort i Asbo in. fl. häraders	))	2,000.
))	L.	F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders	))	450.
))	C.	A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders	))	1,100.
«	J.	C. E. Richert i Luggude härads	))	1,640.
»	P.	A. Wengberg i Herrestads in. fl. häraders	))	2,000.
		Summa kronor	27,170.

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jons Landgren må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från berörda vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin
återstående lifstid uppbära en årlig pension till belopp af fyra hundra
kronor;

att — under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering
för Rikets Hofrätter, Krigshofr ätten, Justitierevisionsexpeditionen
och Justitiekansleren, samt om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
— för embets eller tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya
löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå
med lönens hela belopp; samt

att, oberoende af den föreslagna löneregleringen för Krigshofr ätten, de
två vid bemälda hofrätt nu anställde kanslister, Justus Christoffer vört Lindeereutz
och Axel Fredrik Liljenstolpe må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas
med pensioner motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793
kronor 70 öre för hvardera;

Bill. tillPRiksd. Prof.. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Majds Nåd. JProp. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt bilagda protokoll öfver Landtför sv ars ärenden:

att eu pension till belopp af 500 kronor må få till Sergeanten vid Lifgarde!
till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans återstående
lifstid utgå från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist
från tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension från Arméens
pensionskassa; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
må för år 1877 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp, som
för år 1876 beviljats eller 20,000 kronor;

Enligt bilagda, protokoll öfver Sjöförsvars ärenden:

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon
i sitt nuvarande enkestånd förblifver, samt

att nedan nämnde embets- och tjensteman, som vidreglering af Flottans
civilstat blifvit öfvertaliga, må uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit
dem tillförsäkrade, nemligen:

Ofverkommissarien Anders Kristian Gasslander

Varfskommissarien Johan Otta Lennman............

Förvaltaren Jakob August Brusquini...................

Registratorn Frans August Månsson.....................

Kammarskrifvaren Berndt Holmer........................

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten.......................

med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhåller annan allmän
tjenst, hvarmed lön å stat är förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande
afdrag af det aflöningsbelopp han uppbär å indragningsstaten;

Nuvar. lön.

4.500.

3.000.

2.000.

1.500.
800.
800.

Inqv.penn.

360.

96.

72.

36.

45.

Summa.

4,860.

3,096.

2,072.

1,572.

836 och
845.

Enligt bilagda protokoll öfver Civilärenden:

att länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman må,
efter erhållet afsked från Länsmanstjensten, få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten
för att derifrån under sin återstående lifstid från och med
månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas, åtnjuta en
årlig pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande
länsmanslön; dock att denna pension,'' på sätt i allmänhet om pensioner
åt landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny reglering, derest
sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hierta
må få, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningstaten för att
derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af sexhundra
kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked et
blir honom beviljadt;

att Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet in. in. Doctor
Fredrik Theodor Berg, hvilken uppnått en ålder af 69 år och_ är berättigad
att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension a allmänna
indragningsstaten åtnjuta åttatio procent af den hans innehafvande medicinalrådsembete
åtföljande lön, eller 4000 kronor, m;g från och med månaden
näst efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten ei -håller entledigande från såväl befattningen som chef för nämnda central by lå
som från medicinalrådsembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående
lifstid få från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension
af 1,000 kronor, sa att hela hans pension kommer att uppgå till 5,000
kronor;

att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ullcrakers häraders fögderi
af ITpsala län (Jarl Wilhelm Berglund må få från och med månaden näst
efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning från tjen
sten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna
indragningsstaten till belopp af ett tusen fyrahundra kronor årligen,

att Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm
Lindahl, som vid uppnådd ålder åt 55 år eger att efter erhållet afsked mot
erläggande af retroaktivafgift från Civilstatens pensionsinråttning uppbära
pension af 400 kronor, må få från och med månaden näst efter den, uti
hvilken han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning afgår från
tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten ^åtnjuta
fyllnadspension till belopp af trehundra kronor årligen, hvarigenom iåns
pensionsinkomst kommer att uppgå till det belopp, lian vid uppnådd pensionsålder
må vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära
eller 700 kronor årligen;

att Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren
Carl Gustaf Tyko Hallström må få från och med månaden näst efter den,
hvarunder han erhåller afsked från afvittringslandtinätare- och kommissionslandtmätarebefattningarna,
under sin återstående lifstid å

allmänna indrag -

ningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor årligen; samt

Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att Länsmannen i Hanekinds Härad af Östergötlands län Anders Ekhohn
ma få å allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under sin
återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked
från lånsmanstjensten kommer att honom beviljas, åtnjuta eu årlig pension af
sjuhundra kronor; dock att denna pension kan, på sätt i afseende å landsstatspensioner
i allmänhet är förhållandet, blifva föremål för ny reglering,
derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvas lämplig.

enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:

att aflidne Medicine Doktoren J. E. Åkermans efterlemnade dotter Anna
Magdalena'' Erika Åkerman må från och med år 1876 under sin återstående
lifstid fa från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af
200 kronor; samt

att åt Protokollssekreteraren i Finansdepartementets Expedition, Expeditionssekreteraren
i lvongl. Maj:ts Kansli Helmelit Mildhog Lundgren må
på allmänna indragningsstaten anvisas eu pension af 2,300 kronor —
motsvarande skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön
och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning
år berättigad erhålla — att från och med månaden näst efter den, då nådigt
afsked från protokollssekreterarebefattningen kommer att honom bevilja,
årligen under hans återstående lifstid af honom uppbäras.

enligt bilagda protokoll offer Ecklesiastikärenden:

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid Karolinska
Medico-Kirurpiska Institutet samt vice bibliotekarier vid universiteten må, tillerkännas
rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjenstfri
a allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor för
de ordinarie professorerne samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer,
adjunkter och vice bibliotekarier;

att universitetens sekreterare och kamererare må förklaras berättigade till
pension å allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant hänseende
äro för civile tjensteman i allmänhet gällande;

att, till fyllande af en professorslön vid Lunds universitet till 6,000 kronor
ett belopp af 1069 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå från och
med nästkommande år, så länge professor emeritus Sven Nilsson eller efter
hans frånfälle hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma universitet;

att gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton Bernt
Santesson ma från och med månaden näst efter den, dä afsked honom

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under
sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;

att läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall må från och
med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid åt en årlig pension
till belopp af 1,500 kronor;

att kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén må från och med
månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten
uppbära en pension af 1,125 kronor årligen;

att professorerna vid Teknologiska institutet samt de lektorer, som komma
att vid institutet anställas, må tillerkännas rätt att vid afskedstagandet uppbära
pension å allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder,
som gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd 65
års ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill deras
lön uppgår;

att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till pension
å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets
åtnjutande gälla i afseende på lektorerne vid rikets elementarläroverk;

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt må uppföras
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden
näst efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp af

4,000 kronor;

att å allmänna indragningsstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören
öfver hospitalen samt Serafirnerordensgillets nuvarande sekreterare, kamrerare
och förste vaktmästare anslagna löner eller arfvoden, att från och med
år 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp, nemligen för generaldirektören
1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamreraren 2,000
kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med skyldighet för de tre sistnämnde
att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium såsom blifvande
öfverstyrelse för hospitalen; 0

att medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka Concordia Sondén, född Åkerman,
må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära
pension af 600 kronor årligen; samt

att åt docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Tlieorell,
född Hultman, må beviljas pension å allmänna indragningsstaten till belopp
af 600 kronor årligen, att utgå från och med innevarande år.

Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873—1875 utgjort i medeltal
2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre tunnan, eller
5 kronor 92 öre utöfver det värde 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill
spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefvllnad,
hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som
före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner
med derunder beräknad spanmål, åro försäkrade, böra af Riksdagen efter
nämnda prisskilnad 5 kronor 92 öre bestämmas till utgående från allmänna
indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spannmål,
som in begripen under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 181 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift
i jern midt tal eu summa af 1,000 kronor.

Då till betäckande af de utgifter, Indika sålunda föreslagits till utgående
från allmänna indragningsstaten, en tillökning i/ens/m/,sanslaget till densamma
af Kong!. Maj:t anses lämplig, vill Kongl. Maj:t''i nåder föreslå, att, för sådant
ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma å samtliga hufvudtitlarna,
förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten må ökas med ett belopp
af................................................................ Kronor 40,180:91.

Och då nuvarande anslaget till samma stat

utgör .......

» 892,785:

samt nuvarande anslaget till pensionsstaten

uppgår till....................................................................................

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag således blifva

932,965: in.
Kronor 847,550: —
Kronor R''780,515: Öl.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Ivongl. Maj:t
enligt beslut, som innefattas i bilagd a utdrag af protokoller öfver landtoch
sjöförsvarsärenden:

Konyl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1 om Statsverket 187b.

dels att då ordnandet af arméens pensionering kommer att blifva föremal
för särskild nådig proposition samt kostnaden för pensioneringen antages
icke komma att öfverstiga — utom förut årligen beviljade vid pass, 400,000
kronor — omkring 550,000 kronor, ett extra förslagsanslag till armeens pensionering''
må för år 1877 uppföras till belopp af......... Kronor 9o0,000.

dels att till ersättande af den enligt arméens pensionskassas
hufvudbok för år 1874 uppkomna brist
må beviljas ett bristen motsvarande belopp af..............

dels att i likhet med föregående år nedannämnda
kreditiver må anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till de flottans embetsed!
tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast
utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande
pensioneringsgrunder än äfven utgöra tillgång för dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering..............

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att
å dessa kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad
som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för år 1877 Kronor 1,068,119: <•«.).

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den blifvit i riksstaden
för år 1876 uppförd och sådan den nu åt Kong! Maj:t föreslagits utfaller
sålunda:

5,119: ost.

78,000:

40,000:

1S76:

Ordinarie anslag 1,740,335: —
Extra anslag 503,500: —
Summa 2,243,835: —

1877:

1,780,515: in.
1,068,119: o».
2,848,635: —

Således ökning 40,180:91.

» 564,619: m*.

Således ökning 604,800: —

Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

De under särskilda hufvudtitlar begärda anslag för år 1877 utgöra:

Ordinarie.

I. Hufvudtiteln 1,266,000
11. » 3,721,240

III. » 609,365

iv. » 13,569,500

V. « 4,841,400

VI. » 13,994,000

VID »> 11,720,000

Vill. » 8,379,678

IX._» 1,780,515,1)1.

Summa Kronor 59,881,698,su.

Extra ordinarie.	Summa.
—	1,266,000.
165,760	3,887,000.
—	609,365.
2,932,500	16,502,000.
3,578,600	8,420,000.
1,514,000	15,508,000.
287,000	12,007,000.
1,072,322	9,452,000.
1,068,119,0!).	2,848,635.
10,618,301,o«).	70,500,000,

hvilken summa med 14,600 kronor 40 öre understiger de för år 1876 anvisade
anslag under samma hufvudtitlar.

27,600,000.

De såsom statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar förut beräknade
tillgångar uppgå:

Ordinarie inkomster till.........................................

Tullmedel.................................................................................. 21,00Ö,000''

Postmedel.............................................................................. 4,300,000.

Stämpelpappersmedel............................................................ 2,200 000.

Bränvinstillverkningsafgift ................................................. 13,470*000.

Hvitbetssockertillverkningsafgift......................................... ’ 30,000. 41000 000

Summa 68,600,000;

och begår derför Kongl. Maj:t, att Allmän bevillning må af riksdagen åtagas
att utgå för år 1877.

Kongl. Magt, som anser, att samtliga statens verkliga utgifter böra vid
statsregleringen i Riksstaten upptagas, för att i detta "öfverslag af statens
linansiela ställning må visas, huru desamma af statens verkliga inkomster
kunna betäckas, föreslår Riksdagen att i riksstat upptaga ett utgiftsbelopp,
motsvarande de summor, hvartill enligt uppgift från Riksgäldskontoret dess

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

utgifter år 1877 äro att beräkna så väl för riksdags- och revisionskostnader,
samt aflöningar m. m. som för annuiteter å fonderade lån och samtliga ränteutgifter,
de senare dock upptagna, med en afrundad siffra, allenast till det
belopp, som ej motsvaras af de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och
kapitalinbetalningar å af staten beviljade lån. Under denna förutsättning
böra i riksstaten upptagas äfven de verkliga statsinkomster, som för dessa
utgifters bestridande äro att påräkna, såväl beräknelig behållning å föregående
års statsinkomster, som hvad derutöfver af riksdagen kan varda anslaget.
Kongl. Maj:t anser, under förutsättning att Allmänna bevillningen
för 1877 varder väsentligen efter förut gällande grunder påbjuden, att den
samma med trygghet kan beräknas till 3,500,000 kronor, samt att behållningen
å 1875 års statsreglering kan med säkerhet beräknas till omkring

5.400.000 kronor, och varder beloppet af denna beräknade tillgång, för
räkningens jemnande, utfördt med 5,358,000 kronor.

Kongl.* Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen må för utgifternas betäckande
derutöfver af bankovinsten för år 1875, hvilken lär utgöra minst

2.500.000 kronor, anslå ett belopp af 1,600,000 kronor.

Under förutsättning häraf erhåller Riksstaten, såsom en sammanfattning
af statens samtliga inkomster och utgifter, följande utseende:

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

Kongl. Maj:ts JVåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

IT i k s s t a t

	Kronor.	öre.
Tillgångar och inkomster.
Behållning å 1875 års statsreglering..........................................	5,358,000	—
Ordinarie inkomster...........................................................................	27,600,000	—
Bevillningar.........................................................................................	44,500,000	—
Af riksbankens vinst för år 1875...............................................	1,600,000
Summa Kronor	79,058,000	—

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 187b.

(57

föi* åi* 1^77.

	Kronor.	öre.
U t g i f t e r.
Ordinarie ................................................................. 59,881,698: tu Extra ordinarie...................................................... 10,618,301: ost	70,500,000
Riksdags- och revisionskostnader m. in. att utgå från Riksgäl ti skön torp.!, ...............................................	576,775
Annuiteter å de fonderade lånen samt öfriga räntor att utgå från Riksgäldskontoret, utgörande enligt Full-mäktiges beräkning 9,317,054: 37, som till slutsiffrornas jemnande här utföras med ........................ 9,317,545: — hvarifrån afdragas de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalafbetalningar 1,336,320: —
så att i riksstat utföras ..................................................................	7,981,225	—
Summa Kronor	79,058,000	—

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Kongl. Maj:t föreslår dessutom, att Riksdagen må medgifva, att den
år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans med Sundsvalls—
Torpshammars-banan och en norsk jernväg emellan Throndhjem och riksgränsen
sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar
vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning öfver Gällösundet
och Östersund till Nässkott, samt att för fortsättande under år 1877 af
arbetena å så väl nämnda bana som banan emellan Storvik och Hybo, — med
rätt för Kongl. Magt, att för jern vägsarbetenas utförande å ostridiga sträckningar
närmare bestämma de orter, som samma sträckningar skola genomgå,
och de ställen de böra beröra — ställes till Kongl. Majrts disposition, att under
år 1877 lyftas i Riksgäldskontoret, ett belopp af 6,000,000 kronor.

Kongl. Maj:t begär vidare, att för utförande af föreslagna nybygnader
och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande af nyare stambanedelar
dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse,
äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte
verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, må ställas
till Kongl. Maj:ts disposition att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret ett
belopp af 8,942,000 kronor;

dock med rätt för Kongl. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp
redan under år 1876 i afräkning låta Styrelsen för Statens jern vägstrafik för
det ena eller andra af dessa ändamål i Riksgäldskontoret lyfta ett belopp
af 1,500,000 kronor.

Med iakttagande deraf att Riksgäldskontoret under år 1876 har att
påräkna ytterligare inbetalning af minst 2,150,000 kronor af öfverskott å
1874 års statsreglering, och under förutsättning att riksdagen medgifver utbetalande
under år 1876 af förut nämnda 1,500,000 kronor i afräkning å de för
år 1877 till jernvägsmaterielens förstärkning och nybygnader vid statens stambanor
anvisade belopp, skulle Riksgäldskontoret enligt Fullmäktiges beräkning
af öfriga inkomster och utgifter vid 1877 års början ega en behållen tillgång
af 421,606 kronor 70 öre; och då genom de i riksstaten uppförda summor
medel äro anvisade för de från Riksgäldskontoret utgående verkliga statsut -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876. 69

gifter till åtskilliga arfvoden och löner samt annuiteter och räntor, uppkommer
för Riksgäldskontoret till bestridande af

dels de af Kongl. Maj:t begärda belopp till statens jern vägars

byggande och utveckling......................................... Kronor 9,942,000: —

dels konvertering af 1869 års lån.............................. » 1,000,000: —

Summa Kronor 10,942,000: —

efter afdrag af nämnda beräknade behållning....... 421,606: ro,

samt det under 1876 i afräkning för 1877 utbetalda
belopp ................................................................ 1,500,000: — 1,921,606:70,

ett behof att genom nytt lån fyllas af...................................................... 9,020,393:30,

eller i rundt tal nio millioner kronor.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringens
sammanhang elände handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd
och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 1 till Kanyl, Maj:U Nåd. Proposition tS:o 1, om Statsverl

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, li
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slör
Fredagen den 29 Oktober 1875.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en åt
åtskillige innevånare i Färs och Frosta härader i underdånighet gjord ansökning, att
nämnda häraders domsaga, hvilken genom liäradshöfdingen in. in. C. A. Durlings den
28 sistlidne Februari timade död blifvit ledig, måtte delas så, att hvardera häradet
komme att utgöra en domsaga; till stöd för hvilken ansökning är vordet anfördt:
att, enligt bifogadt utdrag af 1875 års mantals- och skattskrifningslängd, innevånarnes
antal utgjorde i Färs härad 27,150 och i Frosta härad 21,017; att inom
häraderna jordbruket och ladugårdsskötsel nått en hög utveckling äfvensom varuutbytet
vore särdeles lifligt, så att i hvardera häradet årligen hölles stora marknader
och hvarje vecka flera stora torgdagar; att handtverkeri!'' och fabriker vore till antal
och verksamhet mycket ansenliga samt att inom häraderna funnes nio jernvägsstationer,
hvarigenom allt en stor mängd göromål för häradsrätterna i orten föranleddes; att
rättsskipningen hittills visserligen varit öfver hvarje klander, hvilket lyckliga förhållande
väsendtligen torde få tillskrifvas de rikligare inkomster, som till och med år 1874 åtföljde
häradshöfdingeembetet och medgåfvo detsammas innehafvare att aflöna flera
skickliga juridiska biträden, men att domarens inkomster, sådana de med ingången åt
innevarande år blifvit bestämda, ej i lika mån tilläte bekostande af sådant biträde.

Uti infordrade yttranden öfver berörda ansökning, i hvilken häradernas innevånare,
inför vederbörande häradsrätter hörde, enhälligt instämt, har blifvit hufvudsakligen
andraget:

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre AlstrÖmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Ottek,
Forssell.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af t. f. domhafvanden: att, i anseende till domsagans vidd och folkmängd, häraderna
icke lämpligen kunde förenas till ett tingslag, hvadan, i händelse domsagan
förblefve odelad, innevånarne derstädes icke torde komma i åtnjutande af den hastigare
rättsskipning, som enligt nådiga förordningen den IT Maj 1872 tillkomme rättssökande
i domsaga, utgörande endast ett tingslag; samt att, då häraderna städse utgjort hvart
för sig ett tingslag med särskilda tingshus och arkiv, något hinder i dessa afseenden
ej mötte för domsagans delning på sätt föreslaget blifvit; hvarjemte t. f. domhafvanden
vitsordade hvad i ansökningen yttrats rörande svårigheten för en häradshöfding uti
ifrågavarande domsaga att utan öfveransträngning kunna sköta embetet med vederbörlig
omsorg;

af kronofogden i orten: att han icke visste någon omständighet, som skulle kunna
åberopas mot den begärda delningen; samt

af Kongl. Maf.ts Befallningshafvande i Malmöhus lån: att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
åberopade hvad t. f. domhafvanden och kronofogden i ärendet yttrat;

Och har, uti jemväl afgifvet underdånigt utlåtande, Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
å ansökningen tillstyrkt bifall, men fästat uppmärksamhet derpå, att, derest ansökningen
vunne nådigt bifall, tjenstgöringspenningarne för hvartdera häradet torde
böra bestämmas till högre belopp än hälften af de 1,700 kronor, som enligt nådiga
cirkuläret den 5 Juni 1874 blifvit för båda häraderna såsom tjenstgöringspenningar å
riksstaten uppförde.

Med tillkännagifvande dels, att? enligt Statistiska Centralbyråns officiel» uppgifter,
funnes den 31 December 1874 i Färs härad 27,182 innevånare och i Frosta härad
27,122, under det 21 domsagor i riket egde mindre folkmängd än hvartdera af ifrågavarande
härader, och dels att Hofrätten öfver Skåne cell Blekinge med underdånig
skrifvelse den 15 sistlidne Juni öfverlemnat af Hofrätten den 1 i samma månad upprättadt
förslag till häradshöfdingeembetet i ofvannämnda domsaga, tillika med ansökningshandlingarna
och det vid förelagets upprättande inför Hofrätten förda protokoll,
yttrade Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att lian, på de skäl som för delning
af Färs och Frosta häraders domsaga blifvit anförda, ansåg sig böra densamma
tillstyrka och hemställa, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning om anvisande
af derför erforderliga medel, samt att, intill dess frågan härom blifvit afgjord, Hofrättens
förslag till det efter Durling lediga häradshöfdingeembetet finge hvila.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern
sålunda hemställt.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande
erfordras, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att upplysningar i
detta hänseende blifvit infordrade från såväl t. f. domhafvanden i begge häraderna som
Hofrättens advokatfiskal, hvarefter Hans Excellens vidare yttrade:

»Enligt de grunder, som blifvit följda vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes
löneförmåner, bör domhafvanden i Färs härads domsaga, med afseende

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nip 1, om Statsverket 1876. 3

å folkmängden och görotnålen i domsagan, erhålla en nettoinkomst af 5,850 kronor,
nemligen:

a) lön.......................................................................................................................... 4,500.

b) särskild godtgörelse för

27,182 innevånare ............. ........................................................................ ^tO.

16 gröfre brottmål....................................................................................... 1^0.

184 andra mål..........................

samt domhafvanden i Frosta
kronor, nemligen:

a) lön...........................................

b) särskild'' godtgörelse för

27,122 innevånare...................

17 gröfre brottmål.................

178 andra mål........................

härads domsaga tilläggas

........................ 920-1,350.

5,850-

en nettoinkomst af 5,830
.......................... 4,500.

270.

170.

890. 1,330.
“5,830.

Af ofvan omförmälda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för
hela domsagan beräknade sportelinkomst, 6,660 kronor 20 öre, belöper sig på Färs härad
3,357: 10 samt på Frosta härad 3,303: 10; hvaremot utgifterna för båda häraderna vid
regleringen upptogos till 5,660 kronor, men senare, af t. f. domhafvanden, äro för
hvardera häradet beräknade till följande belopp:
ett juridiskt biträde:

lön ............... ................................................................................ 500.

bostad och kost, minst.....................................................................

renskrifning, minst.............................. ...........................................................

resor till och vivre vid lagtima tingen, högst............................................

resor till och vivre vid sådana förrättningar, för hvilka särskild ersättning

ej åtnjutes, minst............................................................................

skrifmaterialier och andra utgifter
Då likväl domhafvanden

1,250.

900.

400.

150.

450. 3,150.

_L.it

spara ofvannämnda post å 400 kronor samt sista posten a 450 kionoi synes tåla
jemkning, torde hälften af den . vid senaste löneregleringen lör hela domsagan antagna
utgiftssumma eller 2,830 kronor kunna anses icke vara för lågt beräknad för hvardera
häradet; och enär följaktligen den beräknade sportelinkomsten öfverstiger de beräknade
utgifterna med 527: 10 i Färs härad samt 473: 10 i Frosta härad, erfordras en
fyllnad af tjenstgöringspenningar till jemnade belopp af 800 kronor för Färs härad och
900 kronor för Frosta härad.

Den för häradshöfdingen i Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör: lön........ .................................................................. 4,500.

tjenstgöringspenningar........................................ 1,700.

6,200.

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Mcijits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876''.

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra en ökad utgift af 4,500
kronor eller beloppet af en häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att, på grund af det ofvan anförda, hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof föreslå Riksdagen att, i stället för de åt domhafvanden i Färs och Frosta häraders
domsaga från statsverket nu anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 6,200 kronor,

å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Färs härads domsaga: lön ....................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar........ 800. 5399

för häradshöfdingen i Frosta härads domsaga: lön..................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar..... 900. 5,400.»

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall;
Och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja
den nådiga propositionen till 1876 års riksdag, angående statsverkets
tillstånd och behof.

Ex protocollo

TJt. Wilh. Mahn,

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
Fredagen den 5 November 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens
underdåniga skrifvelse den 8 nästlidna månad, hvarmedelst öfverlemnats en
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län till Styrelsen insänd och förordad

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

underdånig ansökning af vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren att
blifva tilldelad en årlig pension af 400 kronor; utvisande de vid ansökningen fogade
betyg, att Landgren, hvilken vore född den 10 Oktober 1806 samt öfver 33 år tjensthjon
vid Skånska husarregementet, hvarifrån han den 29 Juli 1858, på begäran, erhållit
afsked, och i Oktober månad 1860 blifvit anställd såsom vaktknekt vid förenämnda
fängelse, i denna egenskap med trohet och nit fullgjort sina åligganden samt i öfrigt
utmärkt väl sig förhållit; att han till följd af ålder och ansträngd tjenstgöring vore,
oförmögen att längre sköta sin tjenstebefattning; samt att han befunne sig i medellösa
vilkor; Och har med afseende härå Fångvårds-styrelsen, jemte anmälan att Landgren,
som i egenskap af vaktkonstapel åtnjöte i årlig lön 500 kronor och beklädnadsbidrag
50 kronor äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till
125 kronor, och derförutom uppbure från Wadstena krigsmanshuskassa en årlig pension
af 48 kronor, varit på grund af sjuklighet under senaste tiden tjenstledig, underdånigst
hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Landgren till erhållande å allmänna indragningsstaten
af ofvanberörda pensionsbelopp, 400 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, då han undfinge afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, att då, efter hvad upplyst
blifvit, Landgren, som uppnått en ålder af 69 år, under 48 år haft anställning i
statens tjenst och, enligt företedt läkarebetyg, numera vore oförmögen att vidare tjenstgöra,
Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas
nådig proposition derom, att Landgren må berättigas att från och med månaden näst
efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset i
Malmö, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig jrension
till belopp af fyrahundra kronor.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda
hemställt och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut
genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att
vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

TL Wilh. Malm.

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen
den 10 December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Efter erhållet tillstånd att anmäla frågan om lönereglering för rikets Hofrätter
och Krigshofrätten erinrade Herr J ustitie-statsministern, hurusom, med anledning
deraf, att de på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna syntes göra oundgängligen
nödvändig en allmännare förbättring i statens embete- och tjenstemäns lönevilkor,
vare sig genom en fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt, efter
prisförhållandena lämpadt lönetillägg, samt att frågan ej mindre om beloppet och beskaffenheten
af löneförhöjningen, än äfven om tiden för dess inträdande, lämpligen
borde, så vidt ske kunde, på en gång för samtlige embets- och tjensteman behandlas,
Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter den 2 September 1873 blifvit på nådig befallning
anmodade att före påföljande November månads utgång till Kongl. Maj:t inkomma med
de underdåniga förslag i nämnda syftning, som, hvad de i Hofrätterne anstälde embetsoch
tjensteman anginge, kunde anses af omständigheterna påkallade, samt att, med uppgift,
huruvida någon eller några af nämnde embets- och tjensteman jemväl innehade
befattningar med lön på annan stat, tillika afgifva utlåtande, i hvad mån desses eller
andra å Hofrätternes stat upptagna tjenster, med afseende på sin omfattning, kunde
anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll kunde dermed utan
olägenhet förenas, och, i sådant fall, om icke genom flera tjensters sammanslagning eller
på annat sätt arbetet inom Hofrätterne måtte kunna lämpligen ordnas så, att hvarje
tjensteman, under förutsättning, att skälig aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle
motsvarande full sysselsättning, och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning
skulle kunna undvikas, i hvilket afseende Hofrätterne då egde afgifva förslag.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876.

Till åtlydnad häraf blefvo underdåniga utlåtanden afgifna, af Svea Hofrätt den 13,
af Göta Hofrätt den 24 och af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 20 November
1873, och hafva samtlige Hofrätterne deruti, med vitsordande af nuvarande löners otillräcklighet
i följd icke af en blott tillfällig stegring i lefnadskostnaderna, utan af deras
småningom fortgående tillväxt från år 1858, då den för Hofrätterne nu gällande Innestå!
bestämdes, afgifvit underdåniga förslag dels till nya aflöningsstater, hvarmed afsågs
att bereda embets- och tjenstemännen, i förhållande till nuvarande pris, en tarflig utkomst
och dels till den sammanslagning eller indragning af tjenster, som ansågs kunna lämpligen
ega rum.

Sedan Kongl. Maj:t derefter dels i sammanhang med propositionen till 1874 års
Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, deruti tillfälliga dyrtidstillägg för
Hofrätternes embets- och tjensteman begärdes, den 9 Januari sistnämnda år, förordnat,
att frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i IXofrätterna skulle öfverlemnas till
en komité, åt hvilken Kongl. Maj:t redan förut förklarat Sig vilja uppdraga att afgifva
förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden,
dels oek den 16 i samma månad anbefallt Hofrätterna, hvar för sig, att afgifva
underdånigt utlåtande och förslag i fråga om upphörande af de sportler, som Hofrätternes
tjensteman enligt gällande bestämmelser åtnjuta, samt sådana utlåtanden afgifvits
af Svea Hofrätt den 21 Maj, af Göta Hofrätt den 23 September och af Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge den 1 Maj 1874;

så hafva de komiterade, söm af Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 blifvit förordnade
att afgifva utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och
myndigheternas löneförhållanden, med rätt att dervid jemväl, i den mån det funnes af
omständigheterna påkalladt, göra framställning om förändringar i nuvarande organisation
af förvaltningspersonalen och anordning af dess arbete, fått emottaga Hofrätternes
samtliga förberörda utlåtanden, med uppdrag att gemensamt med frågan om lönereglering
för Hofrätternes personal handlägga frågan om upphörandet af de sportler,
som Hofrätternes tjensteman enligt gällande föreskrifter åtnjuta.

Under den 12 December 1874 hafva komiterade afgifvit underdånigt betänkande,
innefattande förslag icke blott till fullständig aflönings- och pensionsstat för Hofrätternes
samtlige embets- och tjensteman samt vaktbetjening, med de vilkor, som komiterade
ansett böra i sammanhang med löneregleringen föreskrifvas, utan ock till indragning af
åtskilliga tjenstebefattning^-; äfvensom komiterade till öfvervägande framställt flera frågor
om förändringar i rättegångsordningen och Hofrätternes arbetsordning; hvarefter dels,
i öfverensstämmelse med komiterades hemställan, af Kongl. Maj:t den 18 December 1874
förordnats, att vid inträffande ledighet af sådan tjenst, som af Hofrätt tillsättes, och
med hvilken åtnjutande af sportler är förenadt, densamma skulle tills vidare genom
förordnande uppehållas, och dels ytterligare utlåtanden från Hofrätterna blifvit infordrade
i anledning af komiterades betänkande och afgifvits, af Svea Hofrätt den 14 och
af Göta Hofrätt den 31 Maj, samt af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 29
April 1875.

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Sedan Herr Justitie-statsministern redogjort för innehållet af förenämnda nu
anmälda handlingar, anförde han vidare:

Med hemställan, att komiterades förslag lägges till grund för Kongl. Maj:ts proposition
till Riksdagen, och under åberopande af de skäl, komiterade anfört i de delar,
hvarvid jag icke har något att anmärka eller tillägga, har jag, följande den ordning, i
hvilken hithörande frågor förekomma i komiterades betänkande, att först yttra mig
angående

Tjenstgöring spenningar.

Den enskilde arbetsgifvaren söker vanligen helst att få betala hvarje särskildt
arbete hvad det är värdt, efter det vexlande pris, hvarför det kan erhållas, men
äfven han finner i afseende å många slags arbeten fördelaktigast att i stället öfverenskomma
med sin arbetare, att denne emot viss ersättning under en viss tid ställer hela
sin arbetskraft till hans förfogande; och staten vore, för att icke äfventyra ärendenas
jemna gång, nödsakad att så förfara, äfven om den derigenom finge betala arbetet
dyrare. Men så är icke fallet. Intellektuelt arbete, till den omfattning, som är de
flesta statens tjensteman under ett år förelagdt och som krafvel'' särskilda studier och
insigter, skulle visserligen icke i allmänhet af den enskilde kunna betingas emot ett så
lågt pris, som tjenstemannens årslön. Denna fördel vinner likväl staten endast genom
att gifva tjenstemannen trygghet att orubbad bibehållas vid sina vilkor icke allenast så
länge han fullgör sina åligganden, utan ock då han till följd af sjukdom eller ålder
icke längre kan bestrida sin tjenst; och en sådan trygghet kan staten icke lemna
utan att sjelf derför vidkännas motsvarande uppoffringar, som bestå i bekostandet af
pensioner och vikariatsarfvoden. I samma mån som staten vill undgå dessa uppoffringar,
måste den i stället höja lönerna. Det gäller då att beräkna, huruvida det, som
staten utgifver i pensioner och vikariatsarfvoden åt eller för eu del af sina tjensteman,
öfverstiger hvad staten finge betala mera i lön till alla, om dem icke vore tillförsäkradt
att få åtnjuta något af staten, när de icke skötte tjensten. En säker uträkning är
i detta fall svår åt t åstadkomma, men utan fara för misstag torde det kunna antagas
vara med statens fördel förenadt, att den gamla grundsatsen, enligt hvilken en tjensteman
varit berättigad att behålla hela lönen så väl under sjukdom som efter afskedstagandet
vid upphunnen pensionsålder, åtminstone så mycket jemkas, att det alltid
blifver förmånligt för tjenstemannen att, såvidt han förmår, sjelf sköta sin tjenst. Vid
den löneförhöjning, som under 1856—1858 års riksdag beviljades de flesta civila tjensteman,
blef också ett steg taget i denna riktning, då såsom vilkor faststäldes, att under
längre sjukdomsförfall någon del af lönen, icke öfverstigande en fjerdedel, skulle afstås
till vikarien och att pension på indragningsstat skulle för högre löner utgå med endast
åttio procent af lönen. Om en ytterligare löneförhöjning nu beviljas, synes mig ändamålsenligt
att något vidare fortgå på samma väg derigenom att, på sätt komiterade
föreslagit, aflöningen indelas i lön och tjenstgöringspenningar; att tjenstgöringspennin -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

garne, hvilka i intet fall få uppbäras af tjenstens ordinarie innehafvare för den tid
befattningen af annan person uppehållits, bestämmas så höga, att staten kan påräkna
att för dem utan särskilda tillskott få tjensten åtminstone under tillfälliga förfall bestridd;
samt att återstoden af aflöningen eller sjelfva lönen, hvilken oafkortad utgår till tjenstemannen,
äfven då han af laga förfall är hindrad att tjensten sjelf förrätta, kommer att
motsvaras af den högsta pension, hvartill han under föreskrifna vilkor är berättigad.
Härvid bör endast erinras, att skärpta bestämmelser, hvarigenom tjenstemannen förpligtas
att vid tjenstledighet afstå mera än en fjerdedel af lönen och vid afskedstagandet
erhåller mindre än åttio procent af sin aflöning, i och för sig påkalla löneförhöjning
för att icke medföra försämring i tjenstemannens nuvarande lönevilkor.

I förening med frågan om tjenstgöringspenningar hafva komiterade framstält
ett förslag, i hvilket jag tvekar att till hela dess vidd instämma, nemligen, att tjensteman
af lägre grad skall vara skyldig att, om han dertill förordnas, bestrida tjenst af
högre grad emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna.
Detta sammanhänger med komiterades på andra ställen uttalade åsigt, att hvarje lägre
tjenst bör anses såsom eii öfvergångsplats till närmast högre inom samma verk. Hofrätternas
verksamhet sönderfaller emellertid i två delar, som kräfva väsentligen skilda
egenskaper. För den ena, ledamöternas, är sjelfva dömandet hufvudsak, under det den
andra, tjenstemännens, består i antecknandet och uppfattningen af parternas och domstolens
förhandlingar. Den sednare tager visserligen i sin mån insigter och omdöme
i anspråk, men ännu mera ordning och noggrannhet; och befattningarne inom denna
afdelning kunna bestridas med den mest utmärkta skicklighet af personer, som icke
derföre nödvändigt skulle kunna med framgång utöfva domarekallet i eu öfverrätt.
Dertill fordras jemväl naturliga anlag och en skarpsinnighet, hvarpå tillgången icke
alltid är tillräcklig. Uppställes det nu såsom regel, att alla befattningar i den lägre
afdelningen böra anses såsom öfvergångsbefattningar till den högre, så borde deraf
också följa, att ingen vunne anställning, om hvilken det icke kunde antagas, att han
lämpligen kunde i sin tur befordras genom alla graderna. Men utom det att misstag
vid detta första bedömande tvifvelsutan ofta skulle komma att ega rum, är fara värdt,
att man snart skulle se sig i förlägenhet vid bemödandet att till alla platser finna personer,
som motsvarade så stora anspråk. Till sin egen skada skulle staten ock göra
sig skyldig till hårdhet emot många, som, måhända något öfverskattande sin kallelse,
egna! sig åt den juridiska banan, men oaktadt all flit och oaktadt de väl kunde
sköta de underordnade platser, på hvilka staten behöfde dem, skulle helt och hållet
utestängas, blott derföre att de icke visade så utmärkta anlag, som för ett mindre antal
högre tjenster äro erforderliga. Härtill kommer, att flera af tjenstemannabefattningarne,
såsom de äro anordnade och till en del alltid måste blifva anordnade, alldeles icke
utgöra den bästa skolan för ledamotsplatserna, utan att tvärtom mången, som till ledamot
kunnat vara lämplig, när han befordrades till sekreterare, aktuarie, arkivarie eller
notarie, blefve det mindre, sedan han några år innehaft sin plats, hvaremot han der Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

under vunnit ökad skicklighet för ett fortsatt utöfvande af den befattning han innehar.
Undantag härifrån gifvas visserligen, men derföre bör, i min tanka, knappt någon befattning
betraktas hvarken såsom en öfvergångsbefattning eller såsom en, från hvilken
ingen befordran kan påräknas, utan hvar och en tillsättas med afseende på hvad som
för samma befattnings skötande fordras, framtiden förbehållet, huruvida befordran derifrån
må komma i fråga eller icke. Men å andra sidan bör då också tjenstemannen
vara betryggad att icke mot sin vilja ryckas från den tjenst han tilltrott sig emottaga
och vid hvilken han önskar förblifva. Ett tvång för tjensteman i Hofrätt att bestrida
ledamots tjenstgöring anser jag derföre icke böra stadgas, ehuru det sannolikt blefve
oskadligt och aldrig komme att användas. Deremot torde skyldighet för tjensteman
att bestrida tjenst af högre grad, inom tjenstemannaafdelning en, under den ordinarie
innehafvare^ semester eller kortare sjukdomsförfall lämpligen kunna föreskrifvas och
vara af behofvet påkallad.

Komiterade hafva föreslagit, att tjenstgöringspenningar fä uppbäras jemväl för
den tid tjenstens innehafvare åtnjuter ferier eller semester, och häremot är intet att
anmärka, för så vidt annan person icke måste förordnas att sköta tjensten, såsom i
fråga om Hofrättens ledamöter och de tjensteman, Indika äro anstälde vid viss afdelning
och sålunda blifva lediga under afdelningens ferier. Men annorlunda är förhållandet
med de tjensteman, som äro gemensamma för hela Hofrätten, såsom sekreteraren,
advokatfiskal, aktuarien och arkivarien, hvilkas befattningar påkalla tjenstgöring
hvarje söcknedag hela året om. Angelägenheten att bereda jemväl dessa tjensteman
någon semester synes likväl icke behöfva föranleda till undantag från regeln, att tjenstgöringspenningarne
alltid skola tillfalla den, som förrättar tjensten. Vikarien skulle
visserligen enligt komiterades förslag få uppbära ett belopp, svarande emot tjenstgöringspenningarne,
från ett särskildt för ändamålet anvisadt anslag, men enklare och riktigare
förefaller det mig, att i stället något höja dessa tjensteman löner och låta dem
under semester afstå sina tjenstgöringspenningar. Skulle någon gång en af dessa tjensteman
vilja uppoffra sin semester för att få behålla tjenstgöringspenningarne, så bereddes
derigenom både honom och staten en fördel.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse för öfrigt med komiterades förslag får jag alltså
hemställa,

att aflöningarne för Hofrätternas samtlige embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, af hvilka
de sednare få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att
annan måst under tiden för honom förordnas, men för den tid,
han eljest varit från tjenstgöringen befriad, skola utgå till den,
som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen, men den som eljest undfår ledighet, för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 11

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt; samt

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande
af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig, att, om
han förordnas till högre befattning inom Hofrättens tjenstemannagrader,
densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar
i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år.

Beträffande

Pe 11 s ionsbelopp c) i

hemställer jag i enlighet med komiterades förslag och under förutsättning, att aflöningen
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

att för embets- och tjensteman, som kommit i åtnjutande af de
nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad,
skall utgå med lönens hela belopp; ocli torde chefen för
Finansdepartementet genom note ur protokollet anmodas att härom
göra framställning vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln.

Emot komiterades förslag om grunderna för

O O

Alderstillågg

har jag intet annat att anmärka, än att jag, lika med samtliga Hofrätterna, anser det
olämpligt att göra dem beroende af en särskild pröfning för hvarje gång af ådagalagd
duglighet och välförhållande. Jag delar visserligen icke Hofrätternas farhåga, att ett
sådant vilkor kunde menligt inverka på domarekårens sjelfständighet, i det derigenom
lades en godtycklig makt i Regeringens hand; ty jag kan icke inse, att vilkoret medförde
något annat än att bilda en befordringsfråga af hvarje uppflyttning i högre lönegrad,
alldeles lika som nu eger rum vid uppflyttning från assessor till hofrättsråd;
men jag finner, att derigenom onödigtvis skulle uppstå ett allt för stort antal befordringsfrågor;
och hvad särskildt Hofrätternas ledamöter angår, vore det icke tjenligt,
att de skulle sjelfva hos Kongl. Maj:t göra anmälan om sina egna embetsbröders duglighet
och välförhållande, eller att den, som förklarades af brist på duglighet och välförhållande
icke komma i åtnjutande af ålderstillägg, likväl tillätes att fortsätta med
alldeles samma tjenstgöring. För de ytterst få fall, då en assessor icke i sin ordning
uppflyttats till hofrättsråd, har också, så vidt jag vet, enda grunden varit att söka deruti
att han, när ledigheten inträffade, och länge förut, icke tjenstgjort inom Hofrätten.
Ett vilkor, att ålderstilläggen likaledes blifva beroende af fortsatt tjenstgöring, anser

12 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

jag också riktigt, då ett al ändamålen med desamma bör vara att för längre tid fästa
löntagaren vid sin plats och derigenom försäkra verket om hans ökade erfarenhet och
skicklighet. Att fordra en alldeles oafbruten tjenstgöring under hela den tid, som bestämmes
för löneförhöjningens inträdande, vore dock obilligt, och om denna tid, såsom
föreslaget blifvit, sättes till fem år, synes mig tillräckligt, om tjenstgöring derunder egt
rum mera än fyra år, dervid dock torde vara nödvändigt, att tjensteman får räkna sig
till godo den tid, han på grund af förordnande bestridt annan statens tjenst. Jag
hemställer alltså,

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren,
af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare
fem år, under samma vilkor; på det sätt likväl, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid böljan af kalenderåret näst
efter det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; samt

att löntagare bör tillgodoräknas den tid, som före den nya
statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes.

Ferier och semester.

Komiterade hafva funnit för mycken ledighet anslagen åt Hofrätternas ledamöter
och en del tjensteman; och befogenheten af denna anmärkning kan måhända icke helt
och hållet jäivas, om man utgår från den förutsättning, att icke mera arbete förräitas,
än som i lag och arbetsordning ovilkorligen är förelagdt. Ty om än lagen icke må
anses bjuda, så medgifver den åtminstone, att samtliga handlingarne i hvarje föredraget
mål fullständigt uppläsas inför Hofrätten, och när detta sker, upptages derigenom,
så stor del af tiden för Hofrättens sammanträden, att, när härtill lägges hvad som
åtgår till öfverläggning och justering samt andra bestyr, flera mål ej hinna handläggas, än
att måhända mera än behöflig tid återstår för hemarbete och hvila. Men i Hofrätterna
åstadkommes betydligen ökadt arbete än derigenom, att handlingarnes läsning eller
justeringen till väsentlig del sker hemma och än derigenom att handlingarne i flera
mål låsas samtidigt uppe i Hofrätten o. s. v. En samvetsgrann embetsman arbetar så
mycket hans krafter medgifva, om göromålens mängd det krafvel-, men, der pligtkänslan
saknas, uträttas föga med hvilken tidsreglementering som helst. I allmänhet tror jag
icke, att någon grundad klagan i detta afseende kan framställas emot Hofrätterna, och,
efter min uppfattning, skulle, med större anspråk stälda på ledamöternas arbetskrafter,
antingen inångas tjenstbarhet intill pensionsåldern äfventyras eller arbetets sjelfva beskaffenhet
komma att lida. Jag skulle derföre tveka att uteslutande från denna syn -

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 13

punkt biträda
sådan påkallades jemväl af annat skäl. På sätt komiterade anmärkt, kan i ett mål,
som tillhör viss referent, icke under dennes ferier utan omlottning vidtagas någon på
referent beroende åtgärd, och långa ferier måste derföre synnerligen menligt verka
till uppskof med handläggningen af många mål och detta i mycket ojemn fördelning.
Af detta skäl finner jag den af komiterade föreslagna förkortning af hvarje afdelnings
ferier önskvärd, äfvensom jag anser, att detta möjligen kan genomföras utan något annat
ovilkorligt vederlag, så länge handlingarnes fullständiga uppläsning inför Hofrätten
qvarstår och begagnas såsom en rättighet. För att emellertid i fråga om semester bereda
Svea och Göta Hofrätter lika förmån med den Skånska, eller att ledigheten får
åtnjutas i en följd utan afbrott, anser jag lika med Svea Hofrätt, att vid nu gällande
bestämmelser angående sessionstiderna för Svea och Göta Hofrätter bör förblifva, men
med den förändrade föreskrift, att hvarje afdelning emellan vår- och höstsessionen
åtnjuter i stället för tre endast två månaders ferier. Deremot är det af behofvet påkalladt,
att, till ersättning för semestrarnes förkortning, beredes någon ytterligare tid
för det ökade hemarbete, som uppstår, om, genom minskad uppläsning af handlingarna
under sammanträdena eller andra åtgärder, en tätare föredragning af mål åstadkommes;
och det är min öfvertygelse, att arbetet inom Hofrätterna ej blott skulle underlättas
utan ock vinna i mängd och beskaffenhet, om, i öfverensstämmelse med hvad också
komiterade ifrågasatt, jemte Lördagen, som redan nu är ledig, äfven Onsdagen undantages
från sammanträden och sålunda hvar tredje dag lemnades ostörd åt hemarbete.
På det emellertid en sådan tillåtelse icke må kunna begagnas på det sätt, att arbetsprodukten
derigenom förminskas i stället att ökas. skulle jag anse lämpligt, att det
öfverlemnades åt presidenten, som är ansvarig för ärendenas gång, att från sammanträde
å Onsdagarne befria afdelning, som det önskar och som så ordnar sitt arbete,
att tillåtelsen må antagas icke medföra minskning i den arbetsprodukt, som af afdelningen
eljest kan påräknas.

På grund af det nu anförda hemställes,

att Kongl. Maj:t måtte förklara Sig vilja, derest de föreslagna
staterna af Riksdagen antages, med ändring af Hofrätternas arbetsordning
föreskrifva, att i samtliga Rikets Hofrätter vårsessionen
skall fortgå till och med den 31 Maj och höstsessionen från och
med den 1 Oktober; och att hvar och en afdelning skall under
sommarferierna tjenstgöra två månader och åtnjuta två månaders
ledighet; äfvensom att presidenten må från sammanträden å Onsdagarne
kunna befria afdelning, som derför bereder det allmänna
full ersättning genom ökadt hemarbete.

Lika med komiterade hemställer jag ock,

att den president medgifna årliga ledighet under sommarferierna
må inskränkas från tre till två månader.

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1876.

I afseende å ferier och semester för tjenstemännen biträder jag komiterades förslag,
utom deruti, att jag finner åt aktuarie och arkivarie böra beviljas lika lång ledighet
som åt sekreterare och advokatfiskal, hvaremot än mindre betänklighet lärer mota,
om, på sätt jag, i olikhet med komiterade, föreslagit, desse tjensteman under semester
få afstå sina tjenstgöringspenningar. Under förutsättning, att lönerna för ifrågavarande
fyra tjensteman icke, i förhållande till mängden och beskaffenheten af göromål, bestämmas
lägre än för andra, ser jag heller ingen anledning, hvarföre undantagsvis endast
för dem tjenstgöringspenningarne skulle få behållas under sjukdomsförfall högst
en månads tid årligen.

Jag hemställer alltså,

att i arbetsordningen under samma förutsättning, som i nästföregående
punkt, måtte blifva stadgadt, att, jemte det notarier och
fiskaler må åtnjuta den frihet från tjenstgöring, hvartill Ilofrätternas
ferier föranleda, det må tillåtas sekreteraren, advokatfiskalen,
aktuarien och arkivarie!! att, å den tid sådant utan
olägenhet kan ske, årligen erhålla en och en half månads semester
hvardera.

I öfverensstämmelse med komiterades förslås; hemställes ock

att hofrättspresidents lön bestämmes till 7,600 kronor och hans
tjenstgöringspenningar till 2,400 kronor.

Ledamöternes laner.

Komiterade hafva bestämt aflöningen för de äldsta Hofrättsråden till inalles 7,000
kronor, hvilket belopp icke torde kunna anses för högt, vare sig, att man jemför det
med hvad som i andra yrkesgrenar för icke vigtigare befattningar kan påräknas af män
med icke större begåfning, insigter och föregående lönlös eller lågt aflönad tjenstetid,
eller man afser, att den nu ifrågasatta löneregleringen på en gång bör motsvara skil—
naden emellan nuvarande priser på lefnadskostnader och dem, som gälde år 1858, då
den sista allmänna löneregleringen skedde, samt utgöra ersättning för minskade ferier
och öfriga skärpta bestämmelser. Men under antagande af detta maximum, som icke
heller jag tror kunna sättas högre, hafva komiterade velat stadga nog många grader
och vilkor, innan detsamma kan uppnås, efter hvad det vill synas blott för att genom
en lång skala bringa ned mängden af ledamotslöner till ett synnerligen lågt belopp,
hvilket är så mycket obilligare, som alla ledamöterna hafva hufvudsakligen lika tjenstgöring.
Sålunda hafva komiterade icke allenast föreslagit två ålderstillägg inom
assessorsgraden, hvilket för assessorerne är i så måtto ofördelaktigare än de nuvarande
två högre lönegraderna, som dessa vanligen uppnåtts tidigare än ålderstilläggen finge
tillträdas, utan ock fastställt två aflöningsgrader för hofrättsråden, som nu alla åtnjuta
lika aflöning. I fråga särskildt om denna högre hofrättsrådsgrad hafva komiterade

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876. 15

frångått den öfver allt eljest genomförda grundsatsen om ålderstillägg och i stället
föreslagit ett arfvode, hvilket under samma vilkor som tjenstgöringspenningar skulle få
Uppbäras af den som vore ordförande å division; och i sammanhang härmed hafva
komiterade ansett böra stadgas skyldighet för ordförande att till hälften med annan
ledamot deltaga i lottning och föredragning af vädjade saker. Ordförandes tjenstgöring,
som enligt två Hofrätters vitsord redan är lika betungande som de öfriga ledamöternas,
skulle då sannolikt blifva den mest ansträngande, — en anordning, som icke torde vara
lämplig, om ordförandebefattningen skäll, såsom nu är föreskrifvet och komiterade jemväl
af sett, utöfvas af den äldste, som vanligen redan tillryggalagt sin kraftigaste ålder
och snarare behöfde minskning än tillökning i arbete. Komiterades mening har också
sannolikt endast varit att åstadkomma en jemvigt emellan alla ledamöternas göromål,
så att icke ordförandenas blefve väsentligen lindrigare; men en sådan jemkning, om
den bör ske, torde desto mindre behöfva göras till vilkor för löneregleringen, som det
allmänna derpå icke komme att skörda någon vinst, enär flera mål icke hinna under
sammanträdestiden föredragas, huru än föredragningsskyldigheten fördelas. Cföres ordförandens
befattning icke mera betungande än de andra hofrättsrådens, så behöfvas
icke heller för honom högre tjenstgöringspenningar än för de andra, och för utbytet af
ett ålderstillägg i hofrättsrådsgraden emot ett arfvode af samma natur som tjenstgöringspenningar
åt divisionsordförande torde i sådant fall icke något giltigt skäl förefinnas,
ty såsom sådant kan väl icke godkännas det af komiterade anförda, att pensionen
derigenom skulle höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till
ett hofrättsråds ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande.
Pension utgår för närvarande med 80 procent af hela aflöningen, och såsom
tjenstgöringspenningar kunna högst anses den fjerdedel af lönen, som tjenstinnehafvaren
under ledighet kan förpligtas afstå. För hofrättsledamöter hafva nu föreslagits väsentligen
högre tjenstgöringspenningar och pensioner i samma mån lägre. Detta betyder
dock mindre för de lönegrader, som vanligen lemnas före pensionsåldern, men blir af
synnerlig vigt för de högre graderna, från hvilka afgång till pension oftast inträffar.
De nu för hofrättsråd föreslagna tjenstgöringspenningar, 1,800 kronor, öfverstiga i alla
fall fjerdedelen af den högsta aflöningen, 7,000 kronor; och om tjenstgöringspenningarne
ytterligare skulle ökas med 600 kronor komme de att uppgå till mer än en tredjedel
af det hela och föranleda till en obillig förminskning af pensionsrätten.

Utom det, att jag derföre anser, att hofrättsråds tjenstgöringspenningar icke böra
i något fall bestämmas till mera än 1,800 kronor, samt att ett ålderstillägg till samma
belopp som det af komiterade åt divisionsordförande föreslagna arfvode bör tillerkännas
hofrättsråd, finner jag komiterades förslag angående hofrättsledamöternas aflöning
icke påkalla annan ändring, än att lägsta assessorslönen ökas med 500 kronor,
men deremot endast ett ålderstillägg inom denna grad beviljas; och hemställer alltså,
att ledamöternas löneförmåner må bestämmas sålunda:

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

för assessor ................................................................. kronor	Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Summa.
3,500	..... 1,800 ....	.. 5,300.
hvilket belopp efter 5 år kan höjas till .........................	4,000	...... 1,800 ....	.. 5,800.
för hofrättsråd ...........................................................................	4,600	..... 1,800 ....	.. 6,400.
hvilket belojrp kan efter 5 år genom ålderstillägg höjas till	5,200	...... 1,800 ....	.. 7,000.

Sportler.

1 fråga om de sportler för tjensteinännen, som böra indragas, är jag alldeles ense
med komiterade, endast med iakttagande, att advokatfiskal tills vidare bibehålies vid
den andel i böter, som jemlikt Kongl. Förordningen den 16 Juni 1875, angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden, blifvit åklagaren tillerkänd,
och således icke utan lagförändring kan honom fråntagas. Äfven anser jag, lika
med komiterade, att anmärknings- och aktorat sprovision af undansnillade eller för ringa
erlagda stämpelafgifter och af ådömda böter derför må utgå oförändrad. I afseende
åter å beloppet af den lösen tjensteinännen fortfarande skulle få uppbära för expeditioner,
som part icke författningsenligt är pligtig att lösa, åberopar jag hvad Svea
Hofrätt derom anfört, nemligen, att i följd af penningevärdets fall de genom 1855
års expeditionstaxa fastställa belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda
uttrycka samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt att dessa expeditioners
tillhandahållande understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till
äldre i arkiven förvarade handlingar medför stor omgång och tidsspillan; hvarförutan
renskrifningskostnaden är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år
tillbaka, så att, om denna lösen skall, såsom komiterade jemväl förutsatt, utgöra eu
någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars anskaffande och tillhandahållande,
lösen derför bör för framtiden utgå, icke med de af komiterade föreslagna
nedsätta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa, helst, hvad särskild!
angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna lösen i allt fall synes vara
så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord den, i Hofrätt ännu mer än hos
underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfordras för meddelande af
sådant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog är förenadt ett särdeles stort ansvar.
Härtill kan läggas, att 1855 års expeditionstaxa fortfarande gäller i fråga om den lösen,
som får uppbäras af Kollegiernas tjensteman, hvilkas sportler för öfrigt indr-agits i öfverensstämmelse
med hvad som nu är stäldt i fråga för Hofrätternas tjensteman; och i
det förslag, som af komiterade är framstäldt angående lönereglering för Kammar-kollegium,
är icke någon nedsättning af denna lösen afsedd.

Någon förändring af expeditionstaxan, för såvidt den afser expeditioner, för hvilka
lösen fortfarande af Hofrättens tjensteman skulle få uppbäras, anser jag derföre icke
påkallad, endast med det undantag, att lösen för förmynderskapsbevis, på sätt komi -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 17

terade föreslagit och jemväl Svea Hofrätt funnit skäligt, torde kunna nedsättas från 6
till 3 kronor.

Af vaktbetjeningens sportler hafva komiterade föreslagit upphörande af sigillpenningarne
men bibehållande af kallelsepenningar, eller den ersättning för kallelse m. m.,
som, enligt 4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar
i enskilda mål den 30 November 1855, med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent,
hvilken kallelsen verkstält. Hvad angår de sednare, som egentligen endast förekomma
i Svea Hofrätt, enär i de begge andra Hofrätterna de långt flesta mål utföras af hofrättskommissarier,
som inställa sig utan budskickning, har Svea Hofrätt hemstält, att
med afseende å nuvarande förändrade penningeförhållanden och den tidsspillan, som
ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande inom hufvudstadens vidsträckta,
på senare tider än ytterligare utvidgade område, nämnda ersättning måtte förhöjas till
75 öre. Jemte det jag instämmer med komiterade angående sigillpenningarnes indragning
och kallelsepenningars bibehållande, tror jag en förhöjning af dessa sednare behöflig
men kunna stanna vid fördubbling af det nu stadgade och således utgå med
50 öre.

Angående den ökade stämpelpappersbeläggning, som af sportlernas indragning må
föranledas, anhåller jag att särskildt få yttra mig.

Jag hemställer alltså,

att Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja, derest de föreslagna
staterna af Riksdagen antagas, föreskrifva:

att tjensteman i Hofrätt endast må åtnjuta lösen för sådana
expeditioner, som part på egen begäran erhåller och eljest icke
författningsenligt är pligtig att lösa;

att lösen för förmynderskapsbevis nedsättes från 6 till 3 kronor:
att den advokatfiskal nu tillfallande andel i böter, ådömda
enligt förordningen om expeditionslösen, må indragas;

att advokatfiskalen i Göta Hofrätt hittills tillgodokomna sportler
under namn af inbindnings- eller dombokspenningar helt och
hållet upphöra;

att advokatfiskal icke heller må erhålla andel i viten och ensaksböter;
dock att härunder icke inbegripas böter, ådömda jemlikt
förordningen den 16 Juni 1875 angående särskilda protokoll
öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden; samt

att vaktbetjeningens kallelsepenningar höjas från 25 till 50

öre.

Tjenstemännens löner.

Då sekreterareplatsen i de större Hofrätterna i anseende så väl till dess vigt som
till det arbete och den embetsmannaskicklighet densamma tager i anspråk är fullt jemBih.
till Rilcsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 3

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Bäd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

förlig med en ledamotsplats. samt jag, lika med samtliga Hofrätterna, tror, att befordran
från sekreterare till hofrättsråd endast undantagsvis kan komma i fråga, finner
jag sekreterarnes i Svea och Göta Hofrätter löneförmåner böra bestämmas något
högre än komiterade, under andra förutsättningar, föreslagit. Om lönen sättes till 4,000
kronor med två ålderstillägg och tjenstgöringspenningarne till 1,800 kronor, så skulle
visserligen det slutliga totalbeloppet, 6,800 kronor, närma sig till den högsta hofrättsrådsaflöningen
7,000 kronor, men med beräkning, att sekreteraren finge för två månaders tjenstledighet
afstå 300 kronor och att hofrättsrådet utan afkortning åtnjuter lika lång tids
semester, blefve sekreteraren slutligen i sjelfva verket endast ungefärligen likstäld med
de yngsta hofrättsråden, hvilket ej torde få anses oskäligt.

I fråga om sekreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, hvilken enligt
gällande arbetsordning skall emottaga alla till Hofrätten inkommande handlingar, hafva
komiterade, då det syntes dem fördelaktigt, om vederbörande tjenstemäns åligganden
ordnades på enahanda sätt i samtliga Hofrätterna, samt det i regeln vore föga förenligt
med naturen af en hofrättssekreterares befattning såsom föredragande att tillika
stå till allmänhetens tjenst för emottagande af handlingar, förordat en sådan förändring,
att sekreteraren befriades från ifrågavarande åliggande och att detta öfverflyttades på

aktuarien. Till denna förändring kan jag icke tillstyrka bifall. I en Hofrätt, som

består af endast två divisioner, måste göromålen för de tjenstemän, som icke tillhöra
viss division, vara af så mycket mindre omfång än motsvarande göromål i Hofrätter
med fem divisioner, att dessa åligganden icke kunna ordnas på enahanda sätt, så framt
icke tjenstemännen i den mindre Hofrätten skola lemnas utan full sysselsättning. Det
bör derföre tillses, huru befattningar, som i de större Hofrätterna måste särskiljas, lämpligast
må kunna i den mindre sammanslås; och då Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
vitsordat, att sekreterarens åliggande att mottaga inkommande handlingar hvarken för
det allmänna eller för enskilda medfört någon olägenhet, men deremot förklarat, att
genom bestyrets öfverflyttande till aktuarien, hvilken dessutom skulle jemte sin nuvarande
öfvertaga arkivariebefattningen, denna svårligen skulle kunna medhinna alla

dessa göromål, torde vara ändamålsenligast, att sekreterarens befattning bibehålies
oförändrad. Ännu mindre kan jag inse, hvarföre aflöningen borde, enligt komiterades
förslag, blifva lägre, om sekreteraren fortfarande skulle vidkännas det icke ringa besväret
med inkommande handlingars mottagande och antecknande, än om han derifrån
befriades. Lösen för diariibevis är icke afsedd till godtgörelse för mera än besväret
med bevisens utfärdande, och ersätter i ingen händelse besväret med mottagandet och
antecknandet af alla de handlingar, hvarom diariibevis icke löses. Då emellertid
sekreteraren i denna Hofrätt till en del endast utöfvar en registratorsbefattning, och
honom derföre icke skäligen kan tilläggas lika aflöning med de andra Hofrätternas
sekreterare, hvilket han, då sportlerna tagas i beräkning, icke heller hittills haft, torde
någon förhöjning af totalbeloppet i komiterades första alternativ icke böra begäras,
hvaremot, då sekreterarens vikarie under hans tjenstledighet får uppbära lösen för

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 19

diariibevis, tjenstgöringspenningarne lämpligen kunna minskas med 500 kronor, som i
stället tilläggas lönen.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställes,

att följande löneinkomster må bestämmas:

för sekreterare	i Svea och Göta Hofrätter:	*
	Lön.	Tjenstgörings-	Summa.
vid tillträdet.............................	. ... kr. 4,000	penningar. 1,800	5,800
hvilket belopp efter 5 år genom ålderstillägg kan höjas till........ » 4,500	1,800	6,300
och efter 10 år till..................	..... » 5,000	1,800	6,800
för sekreteraren	i Hofrätten	öfver Skåne och Blekinge:
	Lön.	Tjenstgörings-	Summa.
vid tillträdet..............................	.. .. kr. 3,000	penningar. 1,000	4,000
med ålderstillägg efter 5 år ...	..... » 3,500	1,000	4,500
efter 10 år.................................	...... » 4,000	1,000	5,000
afseende å de sportler, som	fortfarande skulle tillkomma	advokatfiskalerna,

och hvilka utgå under samma vilkor som tjenstgöringspenningar, anser jag komiterades
förslag angående deras aflöning icke påkalla någon annan ändring, än att tjenstgöringspenningarne
för advokatfiskalen i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge minskas
med 500 kronor, mot det att lönen med samma belopp ökas; och skulle sålunda
aflöningen för advokatfiskal blifva:
i Svea och Göta Hofrätter:

vid tillträdet........		Lön. .... kr. 3,000	Tjenstgörings- penningar, 1,500	Summa. 4,500
med ålderstillägg	efter 5 år.....	.... » 3,500	1,500	5,000
och efter 10 år....		.... » 4,000	1,500	5,500
samt i Hofrätten öfver Skåne	och Blekinge:
vid tillträdet........		Lön. .... kr. 2,500	Tjenstgörings- penningar. 1,000	Summa. 3,500
med ålderstillägg	efter 5 år.....	.... » 3,000	1,000	4,000
och efter 10 år. ..		.... » 3,500	1,000	4,500

I stället för att notariernes göromål nu bestridas i alla Hofrätterna af tre ordinarie
och en tillförordnad eller konstituerad å hvarje division, hafva komiterade för
dessa göromål afsett endast två. Svea Hofrätt har ock ansett två ordinarie notarier vara
tillräckliga, om de aflönades högre än komiterade föreslagit och särskildt anslag beviljades
åt biträdande e. o. notarier, hvaremot Göta Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge ansett tre notarier å hvarje division behöfliga. För två notarier utan
biträden skulle ock sannolikt göromålen blifva allt för betungande för att under en
ängre följd af år kunna af samma personer fullgöras. Men likasom vid domsagornas

20 Bil. iV:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om- Statsverket 1876.

ordnande det måst förutsättas, att åtminstone de flesta häradshöfdingar skola ega att
påräkna biträde af obefordrade jurister, tror jag, att samma förutsättning kan göras i
afseende å notarierne. Ty såväl notarie- som tingsgöromålen utgöra en länk i juristernas
uppfostran, och om Hofrätterna, hvillia icke pläga meddela domareförordnanden
åt andra än dem, som förut biträdt domare med tingsgöromål, icke heller meddelade
någon e. o. notarie förordnande att på eget ansvar föra Hofrättens protokoll, med
mindre det vitsordades af någon ordinarie notarie, att han genom biträde vid notariegöromålen
om desamma förvärfvat kännedom, så skulle derigenom icke blott notarierne
beredas nödigt biträde, utan ock de extra ordinarie tjenstemännen en nu ofta saknad handledning,
på samma gång som Hofrättsledamöterna vunne lättnaden af att få protokollet
fördt af icke allt för oerfarna händer. För min del biträder jag derföre den föreslagna
indragningen af notarietjenster, så att de blifva två för hvarje division, men endast under
förutsättning att dem tilläggas aflöningsförmåner, motsvarande en så ansträngande befattning,
för hvars fullgörande de flesta torde nödgas bekosta hjelp af biträden; och
i öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att notariernes antal bestämmes för hvardera af Svea och Göta
Hofrätter till tio och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge till
fyra; samt att för notarie fastställes följande aflöning:

		Lön.	Tjenstgörings- penningar. 1,200	Summa.
vid tillträdet..........	..... kronor	2,000	3,200.
med ålderstilläggg DÖD	efter 5 år	2,500	1,200	3,700.
och efter 10 år......		3,000	1,200	4,200.

Då denna för notarierne sålunda föreslagna stat är beräknad för fördubblade
göromål mot dem, som nu åligga notarie, torde densamma icke böra vinna fullständig
tillämpning förr än i den mån den förökade tjenstgöringen utkräfves, hvilket icke med
alla notarierne omedelbart lärer ske. De notarier, som blifva öfvertaliga, men hafva
fullmakt på sin tjenst och äro berättigade att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner
till dess de i mån af afgång kunna '' uppflyttas på den nya staten, böra icke
under tiden befrias från tjenstgöring, och ehuru de notarier, som endast på grund af
konstitutorial innehafva sina befattningar, icke ega samma juridiska rätt, talar all billighet
för att de icke utan all förskyllan beröfvas sin utkomst, helst deras bibehållande
vid sina platser kan ega rum utan kännbar uppoffring för staten, derest för hvar och en
af de öfvertaliga, som qvarstår, en ordinarie notarie får vidkännas skäligt afdrag på
sin aflöning enligt nya staten till dess han får öfvertaga bådas tjenstgöringsskyldighet.
Hvad som utöfver dessa afdrag kunde erfordras till de öfvertaliga och tillförordnade notariernes
aflöning blefve i alla händelser så obetydligt, att det utan svårighet lärer kunna
utgå af besparingarne på Hufvudtiteln. Derföre hemställes:

att notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit
hälften af de på en division förekommande notariegöromål,
skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen och hälften af
tjenstgörings- och renskrifningspenningar;

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 21

att öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och
tillförordnad notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad
att notariebefattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot
fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner
han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning
för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i
medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna
fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd; samt

att till öfvertaliga och tillförordnade notariers aflöning användes
hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden
afstås, jemte de särskilda medel, som i händelse brist eljest
uppstår, af Kongl. Maj:t anvisas.

Hänförande mig till hvad Svea Hofrätt yttrat angående omöjligheten för aktuarien
i denna Hofrätt att medhinna emottagandet af alla inkommande handlingar, kan jag
icke biträda komiterades förslag i denna del, hvaremot jag i öfrigt gillar detta förslag
i hvad det angår aktuarie och arkivarie samt tillstyrker,

att försäljningen af stämpladt papper, stämpelbeläggningen
och redovisningen af den på detta sätt influtna lösen för Hofrättens
utgående expeditioner må uppdragas åt vederbörande aktuarie,
med rättighet för honom att utöfver den godtgörelse, han såsom
försäljningsman af stämpladt papper eger uppbära, åtnjuta fem
procents provision utaf det belopp, som enligt redogörelse inflyter
i stämpelpappersafgift för de utgående expeditionerna;

att aktuarie- ocli arkivarie-tjensterna i Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge förenas till en syssla; äfvensom

att aflöningen för aktuarie och arkivarie i Svea och Göta
Hofrätter samt för innehafvaren af den förenade aktuarie- och
arkivarietjensten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge må i stat
uppföras med samma belopp som för notarie.

På grund af min åsigt, att en ordinarie tjensteman icke bör emot sin vilja förflyttas
till annan tjenst med väsentligen olika göromål, kan jag icke tillstyrka, att
notarie-, aktuarie- och arkivarietjensterna tillsättas på det sätt, komiterade föreslagit,
eller att fullmakt utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med rätt för Hofrätten
att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare såsom notarie, aktuarie
eller arkivarie. Men för att underlätta sådana förflyttningar, då de finnas lämpliga,

hemställes, _ _ .

att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie
må beräkna den tid han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft.

Komiterade hafva föreslagit, att fiskalernas antal i Svea och Göta Hofrätter
skulle minskas från fem till fyra. Hvad Göta Hofrätt angår, är deremot så mycket

22 Bil. N:o 1 till Kongl. JIaj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876.

mindre något att anmärka, som Hofrätten sjelf ansett, att till och med tre fiskaler
kimde vara tillräckliga, om ett särskilt anslag anvisades till ett biträde vid fiskalsexpeditionen.
Svea Hofrätt har deremot funnit fem fiskaler fortfarande behöflig^, och
detta föiklaras af det olika antalet af de till dessa Hofrätter inkommande brottmål,
hvilket i Svea Hofrätt, såsom i komiterades betänkande upplyses, är så mycket större, att,
om detsamma fördelas emellan fem fiskaler, hvar och en får lika många mål att handlägga,
som hvarje fiskal i Göta Hofrätt, om brottmålen der delas mellan fyra. När härtill
lägges ° åliggandet för fiskalerna i Svea Hofrätt att mottaga inkommande handlingar i
brottmål, är det påtagligt, att denna Hofrätt behöfver ett större antal fiskaler än Göta
Hofrätt. För öfrigt finner jag emot komiterades förslag angående fiskalerne intet
annat att erinra än, att tjenstgöringspenningarne synas mig deruti vara något för Mot
sätta, och hemställer derföre

att fiskalernas antal i Göta Hofrätt nedsättes till fyra, men
i Svea Hofrätt och i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bibehålies
oförändradt;

samt att aflöningsförmånerna för fiskal bestämmas till 1,500
kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar.

Lika med komiterade hemställer jag,

att för bestridande af renskrifningskostnad må tilldelas hvarje
notarie 400 kronor samt hvarje arkivarie och fiskal 200 kronor
årligen att åtnjutas af den verkligt tjenstgörande.

Ehuru hvar och en af Hofrätterna synes vara i behof af en amanuens mera än
komiterade afsett, nemligen i Svea Hofrätt cn hos arkivarien, i Göta Hofrätt en hos
den tjensteman, som får sig uppdraget bestyret med Hofrättens ekonomiska angelägenheter,
och hos Hofrätten öfver Skåne och Blekinge en hos advokatfiskalen“ så att
sekreteraren får ensam påräkna den andra amanuensens biträde, finner jag likväl icke
behofhgt att äska större anslag än det af komiterade för e. o. tjensteman ifrågasatta,
derest, så som jag föreslagit, sekreteraren, advokatfiskal, aktuarien och arkivarien
under semester få afstå sina tjenstgöringspenningar och något särskilt anslag till
semestervikariat sålunda icke erfordras; hvadan jag hemställer,

att såsom anslag till amanuenser och extra ordinarie biträden
må å stat uppföras för hvardera af Svea och Göta Hofrätt 7,500
kronor och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 3,500 kronor.

Äfvenledes tillstyrker jag komiterades förslag,

att aflöningen för Hofrätternas vaktbetjening må bestämmas
sålunda:

Lön.

Vaktmästare..................... kr. 800

Hofrättspost i Svea Hofrätt » 500
med ålderstillägg efter 5 år » 600

Tjenstgöringspenningar.
&umma"

300 1,100

200 700

200 800

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 23

Hofrättspost i Göta Hofrätt
och Skånska Hofrätten... kr. 500 300 800

med ålderstilläoro- efter 5 år » 600 300 900

Särskilda vilkor och bestämmelser.

I de fullmakter, som för närvarande utfärdas å tjenstår vid Hofrätterna, åberopas
Kongl. Brefvet den 9 November 1860, hvarigenom förordnats, att embets- och tjensteman
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation af embetsverken eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad. Under förmälan, att behofvet af en delning af de större
Hofrätterna långt före detta gifvit sig tillkänna och att det, hvad särskildt de Norrländska
provinserna beträffar, syntes antagligt, att deras afsöndrande från Svea Hofrätt
under en egen öfverdomstol icke länge kan uppskjutas, hafva komiterade till förenämnda
vilkor velat foga skyldighet att vara underkastad förflyttning till annan tjenstgöringsort.
För att ett sådant vilkor icke skulle blifva allt för obilligt, synes mig, att
det, liksom förra gången då det stadgades, borde inskränkas till dem, som vore yngst
i sin grad, hvaremot så mycket mindre borde möta betänklighet, som en förflyttning
af alla väl icke lärer komma i fråga. Vidare skulle billigheten oeftergifligen kräfva,
att den eller de, som mot sin vilja utvaldes till en sådan förflyttning, åtminstone finge
sina flyttningskostnader ersatta, för att icke jemväl i ekonomiskt afseende blifva sämre
lottade än deras embetsbroder. Vilkoret vore i alla fall så liårdt, att jag är öfvertygad
det de fleste, som icke af nödvändighetens kraf måste underkasta sig ett sådant vilkor
som att vid äldre år förflyttas till hvilken ort som helst, skulle heldre åtnöja sig med
den gamla lönen. Utan verkligt behof bör staten icke uppställa ett så afskräckande
vilkor, och ett sådant behof torde i detta fall icke förefinnas, innan frågan om den
blifvande domstolsorganisationen kommit närmare sitt afgörande än som ännu är fallet.
Komiterades i denna punkt gjorda framställning anser jag derföre för närvarande icke
böra till någon åtgärd föranleda, dock att ofvan åberopade föreskrifter i Kongl. Brefvet
den 9 November 1860 måtte förklaras tillämpliga jemväl för de löner, som nu föreslås.

Med det föreslagna förbudet för ledamot och tjensteman i Hofrätt att jemväl
innehafva »annan tjenstebefattning utom Hofrätten», har Svea Hofrätt antagit skall
förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat och under sådan förutsättning
lemnat förslaget utan anmärkning. Af komiterades motiver vill det likväl
synas, som äfven andra ständiga tjenstebefattningar varit afsedda, och som vigt blifvit
lagd på skilnaden emellan tjenstebefattning och befattning, så att det t. ex. skulle vara tillåtet
att med hofrättstjenst förena en befattning såsom ledamot i styrelsen för en större inrättning
eller ett bolag, men icke en denna styrelse underordnad tjenstebefattning.
Ett sådant särskiljande utgår visserligen från det beaktansvärda syfte att göra Hofrätterna
och deras tjensteman oberoende af allt främmande förmanskap, men svårligen
lärer ändock gränsen härigenom på det ändamålsenligaste sätt uppdragas emellan hvad

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

som bör tillåtas och förbjudas. Fordringarne på statens tjenare kunna icke ställas så
höga, att de icke för män med mera än vanlig arbetsförmåga lemna någon tid öfrig
för andra sysselsättningar och enskilda angelägenheter. Förbjudas nu dessa att använda
sin lediga tid på det för dem förmånligaste sätt, så blir följden ingen annan än att
staten beröfvar sig de större förmågornas tjenst, ty de kunna utom densamma bereda
sig bättre vilkor, om till statens knappt tillmätta löner icke kali få läggas någon biförtjenst.
Det måste derföre vara i statens intresse att icke förbjuda mera än hvad
som verkligen inkräktar på tjenstens behöriga fullgörande. Nu hafva t. ex. de flesta
större inrättningar och bolag behof af juridiska biträden och för åt t ständigt kunna
påräkna sådant, erbjuda de ofta en skicklig jurist en fast anställning eller tjenstebefattning,
som, utan att synnerligen taga hans tid och krafter i anspråk, lemnar honom
en säkrare och större behållning, än han kunde vinna genom uppsökande af enskilda
uppdrag, som vida mera skulle upptaga hans tid. Och likväl skulle det sednare, efter
komiterades förslag, om jag tolkar det rätt, vara tillåtet men det förra förbjudet. Om
ett stadgande angående tjensters förening skall meddelas, hvilket jag icke vill motsätta
mig, synes mig lämpligast att, förutom ett bestämdt förbud emot förening af sådana
tjenster, som efter hvad på förhand kändt är icke kunna samtidigt af samma person
bestridas, hvilket fall är förhållandet med hofrättstjenster och de af Svea Hofrätt, på
sätt nyssberördt är, omnämnda, endast meddela den allmänna föreskrift, att ingen tjensteman
må åtaga sig annan tjenstebefattning, som på något sätt är hinderlig för fullgörandet
af hans tjenst. Härigenom vinnes åtminstone, att ingen får mottaga en befattning,
som påkallar hans närvaro på annat håll under den för Hofrätten bestämda
arbetstid; och för öfrigt må det äfven i fråga om ständiga tjenstebefattningar af mera
enskild natur ankomma på pröfning af deras förenlighet med Hofrättens tjenst, såsom
hittills egt rum i fråga om förenligheten af två tjenster i de lägre graderna på rikets
stat.

Mitt förslag är alltså,

att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst
å rikets, riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i Hofrätten; dock

att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande
redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma bibehålla, så
länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig.

Pensionär äsendet.

Komiterades förslag så väl i fråga om den ålder och öfriga vilkor, som må erfordras
för erhållande af full pension på indragningsstat, som angående den fyllnadspension,
hvilken borde beviljas vid tidigare år jemte det från Civilstatens pensionsinrättning
utgående belopp, är för embets- och tjenstemännen fördelaktigt och synes

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 25

mig synnerligen förtjent att tagas i öfvervägande, men då en förmånligare pensionsreglering
icke lärer ensamt för Hofrätterna böra i fråga sättas, helst om den för Civilstaten
gemensamma fond skulle komma att till andras förfång till fördel för Hofrätterna
starkare anlitas, samt frågan i denna utsträckning icke tillhör min föredragning,
hemställes,

att komiterades ifrågavarande förslag måtte till Finansdepartementet
öfverlemnas för att tagas i öfvervägande vid fråga om en
gemensam reglering af Civilstatens pensionsväsende.

Med afseende å den vigtiga grundsatsen om domarens oafsättlighet och angelä Ö

ö O ö Ö

genheten att icke vidtaga någon åtgärd, som kunde i ringaste mån minska förtroendet
till hans sjelfständighet, anser jag mig icke böra tillstyrka komiterades förslag, enligt
hvilket det skulle bero på särskild pröfning, huruvida Hofrätternas presidenter och
ledamöter, efter hunnen pensionsålder, finge qvarstanna vid sina embeten. Och om en
bestämmelse skall gifvas om ovilkorlig skyldighet för dem att afgå vid en viss ålder,
tror jag densamma icke böra sättas tidigare än 70 år. I en kollegial domstol, der
alltid yngre krafter finnas att påräkna, och der den omfattande erfarenheten och den
mogna insigten äro af stöld värde, kan åldersgränsen utan skada sättas något senare,
än der fråga är om en ansträngande verksamhet, som uteslutande hvilar på en ensam
person. För att emellertid förekomma qvarstannande vid embetet, sedan helsa och
krafter äro brutna, torde den president eller ledamot eljest tillkommande rättighet att
för sjukdom erhålla tjenstledighet icke, sedan han uppnått pensionsålder, böra oinskränkt
qvarstå.

I fråga om Hofrätternas tjensteman hyser jag deremot icke betänklighet att tillstyrka
komiterades förslag, och hemställer derföre,

att president och ledamot i Hofrätt skall vara förpligtad att
vid fylda 70 års ålder från tjensten afgå, samt efter 65 lefnadsår
och 35 tjenstår icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom
erhålla tjenstledighet;

och att hofrättstjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t eller
Iiofrätten, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock
obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och han finnes villig att i densamma
qvarstå,

I fråga om öfvergången till den nya staten hemställer jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med komiterade,

att den embete- eller tjensteman, som icke vill på den nya
aflöningsstaten ingå, bibehålies vid sina förutvarande aflöningsförmåner,
dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse,

Bih. till Hilcscl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst han må anses
hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka denna
inkomst är fullständigt känd; börande han före utgången af det
kalenderår, under hvilket nämnda stat varder utfärdad, hos Hofrätten
anmäla sin önskan att blifva vid sina nuvarande löneförmåner
bibehållen.

Rättegångsordningen.

Hvad slutligen beträffar komiterades framställning angående åtskilliga ändringar i rättegångsordningen,
hvarigenom en skyndsammare lagskipning i Hofrätterna skulle åstadkommas,
så torde, vid det förhållande att Nya Lagberedningen redan erhållit Kongl. Maj:ts befallning
att utarbeta förslag till ny rättegångsordning, komiterades betänkande i denna del
böra till Nya Lagberedningen öfverlemnas.

På de grunder, jag här ofvan förordat, har jag låtit upprätta förslag till stater
för rikets Hofrätter, att tillämpas från och med år 1877, äfvensom sammanfattat de
vilkor, hvilka för åtnjutande af de nya löneförmånerna böra stadgas; och hemställer
jag nu,

att Kongl. Maj:t, med gillande af berörde stater, sådane de
under litt. A, B och C finnas detta protokoll bifogade, behagade
föreslå Riksdagen att desamma godkänna med de å bilagan litt. D
upptagna vilkor och att anvisa de för staternes tillämpning erforderliga
medel.

Angående Krig skof rätten tillstyrker jag komiterades förslag endast med det tillägg,
att ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 år må beviljas krigshofrättsrådet,
sekreteraren och krigsfiskalen samt med iakttagande af de jemkningar i vilkoren
för de nya lönernas åtnjutande, som påkallas af de i fråga om de öfriga Hofrätterna
fattade beslut.

Oberoende af löneregleringen i öfrigt hemställer jag, att på sätt komiterade föreslagit
de två vid Krigshofrätten nu anstälde kanslister, af hvilka den ene Justus
Christoffer von Lindecreutz är född 1802 och blef 1827 utnämnd till kanslist, samt
den andre Axel Fredrik Liljenstolpe, som är född 1810, inträdde i statens tjenst 1830,
utnämndes till kanslist 1846. och enligt läkarebetyg är till helsan försvagad, må på
allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande deras nuvarande
löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera, hvarom note ur protokollet torde
böra till Finans-departementet öfverlemnas.

Det för Krigshofrätten uppgjorda förslag till stat, att tillämpas från och med år
1877, finnes upptaget å bilagan litt. E; och hemställes,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå
Riksdagen, att, med anvisande af de för statens tillämpning erforderliga
medel, densamme godkänna under enahanda vilkor i til -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 27

lämpliga delar för de nya löneförmånernes åtnjutande, som här
ofvan för öfrige Hofrätterne föreslagits, med undantag deraf, att
Krigshofrättens civile embets- och tjensteman må tillåtas jemväl
innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, der samma befattningar
ej äro för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderliga.

De af mig för Hofrätterna nu föreslagna stater uppgå till följande belopp:

för Svea Hofrätt ................................ . .......				235,500:	—
Göta Hofrätt ...................................				229,800:	—
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.....				104,300:	—
Krigshofrätten ....................................				16,100:	—
		Summa	kr.	585,700:	—
hvaremot för innevarande år utgå till
Svea Hofrätt, enligt stat.................................		... 171,900	—
såsom dyrtidstillägg ............		... 29,500	—	201,400:	—
Göta Hofrätt, .enligt stat.................................		... 169,900	—
såsom dyrtidstillägg ................		... 29,600	—	199,500:	—
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, enligt	stat ....................	... 81,200	—
såsom	dyrtidstillägg.....	13,180	—	94,380:	—
Krigshofrätten, enligt stat.............................		17,241	so.
såsom dyrtidstillägg............		2,209	80.	19,451:	30.
		Summa	kr.	514,731:	30.

När härtill lägges, att enligt den föreslagna staten skulle i fråga komma ålderstillägg,
hvilka för år 1877 kunna beräknas till 50,000 kronor, så skulle en tillökning i
utgifterna uppstå, uppgående för samtliga Hofrätterna till 120,968: v o.

Denna tillökning är i väsentlig mån beroende deraf, att sportlerna för Hofrätternas
tjensteman blifvit till största delen indragna och ersatta med löneanslag. Om den lösen,
som till tjenstemännen utgått, i stället kommer att utgå genom beläggning af stämpladt
papper till samma belopp, på sätt komiterade föreslagit, så erhåller statsverket godtgörelse
för mera än hälften af den äskade tillökningen, utan att de rättssökande drabbas
af högre omkostnader, än som nu ega rum. Mig synes dock, att staten bör bereda sig
full ersättning för hela den ifrågasatta tillökningen, genom något förhöjda stämpelpappersafgifter
å Hofrätternas expeditioner; och i detta afseende åberopar jag följande
yttrande af komiterade: »Då en af de väsentligaste fördelar, som genom lösens förvandling
till stämpelpapper åsyftas, vore att göra godtgörelsen för utgående expeditioner
oberoende af allt hänseende till tjenstemännens nu dermed förknippade intressen; och
då de belopp, som faststäldes genom 1855 års förordning angående expeditionslösen,
måhända ännu mindre än tjenstemännens löner af år 1858 torde representera samma
värden, som vid den tid de bestämdes, synes indragningen till statsverket af ifrågavarande
sportler böra ske äfven af det skäl, att staten bör hafva i sin makt att ordna

28 Bil. N:o'' 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

dessa förhållanden för sina ändamål och att derigenom bereda sig ökade bidrag till
betäckande af de med rättsskipningen förenade kostnader». På grund häraf har komité»
ock framhållit lämpligheten deraf, att, vid förestående omarbetning af gällande stämpelpappersförordning,
skälig förhöjning må ega rum uti de belopp af stämpelpapper,,
hvarmed utgående expeditioner skola vara försedda. En lämpligare tidpunkt för en
dylik förhöjning lärer icke heller kunna väljas, än samtidigt med en lönereglering, som
tager ökade anslag i anspråk, och då i alla fall stämpelpapperssatserna böra förändras
till följd af indragningen af den tjenstemännen förut tillkommande lösen.

Förslag härom torde derföre nu böra till Riksdagen framställas och i detta afseende
tillåter jag mig fästa uppmärksamhet på följande omständigheter:

Enligt mig från vederbörande tjensteman i rikets Hofrätter tillhandakomna uppgifter
har antalet af Hofrätternas under åren 1873 och 1874 utfärdade, med lösen belagda
domar och utslag utgjort:

Domar:

år 1873 i Svea Hofrätt........................................

(höta » ........................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

ar 1874 i Svea.......................................................

Göta ....................................................

Ska ilska .............................................

eller i medeltal 5,371.

år 187.3 i Svea............

Göta............

Skånska .....

år 1874 i Svea............

Göta ........

Skånska......

Utslag:

eller i medeltal 6,824.

För närvarande utgår för Hofrätts dom, när densamma upptager

ett ark: lösen.................................... 4: 50.

stämpladt papper............................................ — 50.

sigillpenningar ................................................. — 50.

två ark: lösen................................................................. 6: —

stämpladt papper............................................. 1: —

sigillpenningar................................................. — 50.

2,001.
2,224.
1,434.	5,659.
... 2,177.
... 2,076.
... 830.	5,083.
Summa	10,742.

... 2,323.
... 3,119.
... 1,634.	7,076.
... 2,243.
... 2,904.
... 1,426.	6,573.
Summa	13,649.

5: 50.

7: 50.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 29

tre ark: lösen................................................................. 7: so.

stämpladt papper ............................................ 1: 5o.

sigillpenningar................................................■ — 50. 9; 50.

o. s. v.

För utslag i civila mål med rubrik

på ett ark: lösen............................................................ 3: —

stämpladt papper...................................... — so.

sigillpenningar...........................................■ — so. 4; —

på två ark: lösen ............ 4: so.

stämpladt papper .................................. 1: —

sigillpenningar........................................ . — so. 6; —

på tre ark: lösen.......................................................... 6: —

stämpladt papper ................................... 1: 50.

* sigillpenningar.......................................... — so. 8: —

O. S. V.

Utslag i civila mål utan rubrik

lika med sistnämnda utom sigillpenningar,
och för utslag i brottmål

på ett ark: lösen............................................................3: —

sigillpenningar........................................... — 50. 3; 50.

på två ark: lösen........................................................ 4: so.

sigillpenningar...................................... .. — so. 5: —

på tre ark: lösen......................................................... 6: —

sigillpenningar ......................................•• — so. 6: so.

o. s. v.

Om nu, med upphäfvande al dessa afgifter, hvarje hofrättsdom på ett ark belädes
med stämpelpapper till belopp af 10 kronor, och hvarje hofrättsutslag på ett ark till
belopp af 8 kronor, hvarmed tvistande parter icke kunde anses synnerligen betungade,
så skulle för nyssnämnda medeltal domar tillfalla statsverket 53,710 kronor, och således,
efter afdrag af 2,685: 50, hvartill beloppet af nu föreskrifvet stämpelpapper uppgår,
statsverket erhålla en ökad inkomst åt 51,024 kronor oO öre; hvarjemte för utslagen
skulle inflyta 54,592 kronor, och vinsten, efter afdrag af nuvarande stämpelpappersbeloppet,
uppgående, med antagande att halfva antalet af ofvannämnda utslag meddelats
i civila mål, till 1,706 kronor, blifva 52,886 kronor.

Antalet af ark, utöfver det första, som åtgå till ifrågavarande domar och utslag,
torde kunna beräknas till minst hälften af domarnes och utslagens antal, och således i
medeltal till 6,100. För hvart och ett af dessa tillfaller statsverket eu ökad inkomst af
1 krona 50 öre, om afgiften, utan förhöjning, förvandlas i stämpladt papper; och den
sammanräknade vinsten på domarne och utslagen skulle således efter denna beräkning

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

blifva 113,060 kronor 50 öre. De 7,908 kronor 20 öre, som ytterligare erfordrades för att
motsvara förhöjningen i den föreslagna löneregleringen, skulle fullt betäckas endast
derigenom, att öfriga expeditioner, i enlighet med det af komiterade framstälda förslag,
belädes med stämpladt papper till samma belopp, som för dem nu erlägges dels i
stämpladt papper och dels i lösen och sigillpenningar. Vid sådant förhållande är för
det af mig angifna syftemålet någon vidare förhöjning icke af behofvet påkallad. Men
på samma gång torde det finnas lämpligt att jemväl något höja beloppet af den stämpel,
hvarmed Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade domar,
utslag och resolutioner skola beläggas. Det härför nu bestämda beloppet är 13 kronor
för första arket och två kronor för hvart och ett af de följande. Genom en tillökning
endast af två kronor för första arket, skulle dels en tillbörlig skilnad i kostnad mellan
Hofrätternas och Högsta Domstolens domar bibehållas och dels vinnas en ökad inkomst
för statsverket, sannolikt tillräcklig att betäcka den förhöjning, som kan komma i fråga
vid en definitiv lönereglering för Justitie-revisionen och dess Expedition. Anledningtorde
ock vara förhanden att till Riksdagens öfvervägande hemställa, huruvida icke
till mötande jemväl af ökade utgifter för rättsskipningen i första instansen, vissa
derifrån utgående handlingar borde beläggas med högre stämpel, dervid jag tillåter
mig exempelvis nämna lagfartsbevis och alla de handlingar, som för närvarande beläggas
med ett belopp af endast 25 öre; äfvensom det vore önskligt, att någon förenkling
eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet kunde vinnas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna
löneregleringen antages, vidtaga sådana förändringar i nu
gällande föreskrifter angående stämpladt papper, att följande från
Hofrätt utgående expeditioner komma att beläggas med stämpladt
papper till nedannämnda belopp:

Dom, på ett ark..................................	.............................. Kr.	10: -
på två ark..................................	......!...................... »	12: —
på tre ark......................... ......	. ........................... »	14: —
0. s. v.
Utslag, på ett ark ............................	.............................. »	8: —
på två ark................ ............	............................. »	10: —
på tre ark.............................	.............................. »	12: —
o. s. v.
Afsked ...............................*....... ......	............................. »	4: —
Bevis, förmynderskaps- ....................	............................. »	3: —

att Bouppteckning skall vid inlemnande och inregistrering beläggas
med samma belopp, som i fråga om underdomstol är stadgadt,
och derutöfver 50 öre;

att förutom det stämplade papper, som hittills skolat enligt
derom gällande förordning utgå, å följande expeditioner tillägges

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 31

det belopp, som svarar mot indragen lösen och sigillpenningar,

nemligen

å Fidlmakt............................................................................. 3: 50-

Kallelse ......................... — ~

Protokoll i revisionssak, för hvarje ark .............................. 1: so.

Protokoll, annat, som part är pligtig att lösa,

för första arket ................................................. 3: —

för hvarje af de öfriga ................................................. k so.

Resolution med rubrik, för första arket................................ 3: so.

för hvarje af de öfriga................... 1: so.

Resolution, kommunikations-, eller remiss i enskilda mål,

som ej äro af brottmåls egenskap .................................. — 7 5.

Stämning, för första arket ............................................. 2: 5 0.

för hvarje af de följande.................................... 1: —

att å Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade
domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första
arket höjes med 2 kronor och således kommer att uppgå till 15
kronor;

samt att Kongl. Maj:t dessutom ville hemställa till Riksdagens
öfvervägande, huruvida icke i sammanhang härmed kunde finnas
lämpligt dels att jemväl höja stämpelbeloppen å några af de från
underdomstolarne utgående handlingar och deribland lagfartsbevis
samt alla de handlingar, hvilka för närvarande beläggas med ett
belopp af endast 25 öre, och dels att vidtaga någon förenkling
eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet; och torde, i händelse
Kongl. Maj:t till denna framställning lemnar bifall, proposition
i ämnet till Riksdagen genom Finans-departementet böra aflåtas,
samt nete ur detta protokoll för sådant ändamål till nämnda departement
öfverlemnas.

Hvad Herr Justitie-statsministern i ofvanberörda
hänseenden hemställt och föx-eslagit, och deruti Statsrådets
öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. A.

Förslag till stat för Svea Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

		Tjeustgö-	Renskrif-
	Lön.	ringspen-	uingspen-	Summa.
		; ningar.	ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 president...........................................	7,600	2,400	_	10,000
1 hofrättsråd..........................................	4,600	1,800		6,400	\| Efter fem år kan lönen
9 d:o ..........................................	41,400	16.200	—■	57,600	\| höjas med 600kronor.
1 assessor .............................................	3,500	1,800	—	5,300	( Efter fem år kan lönen
14 d:o .............................................	49.000	25,200	—	74,200	\| höjas med 500krouor.
1 sekreterare ...... ................................	4,000	1.800	—	5,800
1 advokatfiskal ......................................	3.000	1.500	_	4,500
1 notarie................................................	2,000	1,200	400	3,600	Efter fem år kan lönen > höjas med 500 kr. och
9 <l:.o ..............................................	18,000	10,800	3,600	32,400	efter 10 år med ytter-
1 aktuarie ...........................................	2,000	1,200	3,200	ligare 500 kronor.
1 arkivarie.......................... .................	2,000	1,200	200	3.400
1 fiskal ................................	1,500	1,000	200	2.700	-
4 d:o ..............................................	(i.ooo	4,000	800	10,800
Anslag till amanuenser och e. o. biträden......	—	—	--	7,500
1 vaktmästare .....................................	800	300	—	1.100
1 hofrättspost.........................................	500	200	—	700	I Efter fem år kan lönen
9 <!:<) ..........................................	4,500	1,800	- 1	6,300	1 höjas med 100 kronor.
Summa \|	—	- \|	-- \|	235,500

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som
inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande
aflöningsförmåner, dock sa att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet
af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förfiutne fem år, för
livilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergatt på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en
division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt
hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875
års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,
emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens
fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill
sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för
hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflönirigar användes hvad af de på nya
staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som
härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 33

Tätt. K.

Förslag’ till stat för Göta Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

		Tjenst.gö-	11 enskilt-
	Lön.	ringspett-	ningspen-	Summa.
		n in gar.	1 ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
\| 1 president...........................................	7,600	2,400	—	10,000
: 1 hofrättsråd .....................................	4,600	1,800	—	6,100	(Efter fem år kan lönen
9 d:o .....................................	41,400	16,200	—	57,600	j höjas med 600 kronor.
! 1 assessor .......................... ..............	3,500	1,800	—	5,300	}Efter fem år kan lönen
I 14 d:0 ........................................	49,000	25,200	—	74,200	j höjas med 500 kronor.
! 1 sekreterare .........................................	4,000	1,800	—	5,800
1 advokatfiskal ....................................	3,000	1,500	_	4,500
					Efter fem år kan lönen
\| 1 notarie.................................	2,000	1,200	400	3,000	höjas med 500 kronor
! 9 d:o ....................	18,000	10,800	3,600	32 400	och efter 10 år med;
!					ytterligare 500 kronor.
! 1 aktuarie ..........................................	2,000	1.200	—	3,200
1 arkivarie .......................................	2,000	1,200	200	3,400	_
1 fiskal .........................................	1,500	1,000	200	2,700
3 d:0 ..............................................	4,500	3,000	600	8,100
Anslag till amanuenser och e. o. biträden .....	—	—	—	7,500
1 vaktmästare...................................	800	300	•-	1,100
1 hofrättspost........................................	500	300	—	800	\|Efter fem år kan lönen
	2,000	1,200		3.200	\| höjas med 100 kronor.
Summa			_	229,800

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- oeli tjensteman samt vaktbetjente, som
inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande
aflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet
af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för
Indika denna inkomst är fullständigt känd.

2:0 Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en
division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt
hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875
års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,
emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens
fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill
sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för
hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya
staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som
härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. ? Sami. 1 Afd.

34 Bil. A :o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

Litt. C.

Förslag till stat för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, att tillämpas

från och med år 1877.

		Tjenstgö-	Renskrif-
	Lön.	ringspen-	uingspen-	Summa.
		ningar.	ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 president.......................................	7,600	2.400	—	10,000
1 hofrättsråd .........................................	4,600	1.80U	—	0,400	\|Efter fem år kan lönen
3 d:o .......................................	13,800	5,400	—	19,200	I höjas med 600 kronor.
1 assessor	3,500	1,800	—	5,300	(Efter fem år kan lönen
5 ''1:0 ........................ .........	17,500	9,000	—	26,500	j höjas med 500 kronor.
1 sekreterare ........ .........................	3,000	1,000	—	4.000
1 advokatfiskal ....................................	2 500	1,000	—	3,500	Efter fem år kan lönen
1 notarie...........................................	2,000	1,200	400	3,600	höjas med 500 kronor och efter 10 år med
3 d:o ............................... ............	6,000	3,600	1,200	10.800	ytterligare 500 kronor.
1 aktuarie och arkivarie ......................	2,000	1.200	200	3,400
1 fiskal .................. .....................	1,500	1.000	200	2,700
1 d:o .................................................	1,500	1,000	200	2.700
Anslag till amanuenser och e. o. biträden......	—	_	—	3,500
1 vaktmästare......................................	800	300	—	1,100
1 hofrättspost........................................	500	300	—	800	(Efter fem år kan lönen
1 d:o .........................................	500	300	—	800	\| höjas med 100 kronor.
Summa	—	___	—	104,300

U/vergånysstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente,

som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande
äflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet
af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för
hvilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på eu
division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt
hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875
års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,
emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens
fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill
sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för
hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya
staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som
härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 35

Litt. D.

Vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna i rikets Hofrätter:

l:o att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation åt
Hofrätterne eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

2:o att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes
icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må
densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig;

3:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller
semester, utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men skola för den tid,
han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen;
men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

5:o att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester tjensteman
af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom
Hofrättens tjenstemannagrader, densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjensto-öringspenningar
i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre manader under ett ar;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst
anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under vilkor att innehafvaren, af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att
ilen högre aflöningen ej far tillträdas förr än vid början af kalcndeiaiet näst eftei det
den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

7:o att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie må beräkna den
tid, han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft;

8:o att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fyllda 70 års ålder från
tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjensteår icke vara ovilkorligen berättigad
att för sjukdom erhålla tjenstledighet; samt att tjensteman skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Hofrätten, der det tillkommer
denne att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå derest och så
läno-e den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå.

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Majfe Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. E.

Förslag till stat för Krigshofrätten, att tillämpas från och med år 1877.

		Tjenstgö-
	Lön.	ringspett-	Summa.
		ni n gar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 ordförande............................. .......... arfvode	—	—	2,000
1 militär-ledamot................... d-o	—	—	1,000
o o CM	—	—	2,000
j 1 krigshofrättsråd.............................	3,300	1.200	4,500	■
I				[Efter tio år kan lö-
j 1 sekreterare .........	2,500	800	3,300	> nen höjas med 5C0
i. .				kronor.
1 kngsnskal .........	2,000	700	2,700
1 vaktmästare ....................................................	600	—	600
Summa		16,100

(Jfvergångsstadganden:

l:o. De åt nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som inom förelagd tid förklarat
sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner.

2:o. De för vaktbetjeningen hittills bestådda löner, nemligen för

1 väbel.............. . ............... kl-. 516: so,

och för 1 hofrättspost ..................... » 376: —

tillsammans kr. 892: 5 0,

jemte ljuspenningar utgå fortfarande till dess reglering kan ega rum.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 37

STORMÅKTIGSTE, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Jemlik! Eder Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 12 sistlidne Januari i
anledning af särskild! i nåder förordnade komiterades den 12 December 1874 afgifna
underdåniga besänkande och förslag angående lönereglering m. m. vid Rikeis
Hofrätter och Krigshofrälten, får Eder Kongl. Maj:!s och Rikeis Svea Hofrät! öfver
samma, den nådiga remissen i tryckt exemplar bifogade betänkande och förslag, såvidt
<le denna Hofrätt röra, meddela underdånigt utlåtande, dervid följande den ordning,
som af betänkandets uppställning föranledes.

Mot förslaget i fråga om tjenstgöring s-penning ar, sill. 29, finner Hofrätten ej skäl
till annan anmärkning än att ordet »verklig» framför ordet »sjukdom» i andra punkten
samt orden »utan verkligt sjukdomsförfall» i tredje punkten, såsom öfverfiödiga, torde
böra utgå.

Förslagen angående pensionsbelopp, sid. 30, och angående ålder stil lägg, i början af
sid. 32, föranleda icke till någon anmärkning från Hofrättens sida.

Vilkor för ålderstillägg sid, 32.

Hofrätten kan icke gilla komiterades i denna punkt uttalade åsigt, att uppflyttning
till högre lön efter vissa tjensteår icke borde betraktas såsom eu vid tjenstens
erhållande vunnen rättighet, utan endast såsom en förmån, hvilken genom verklig
tjenstgöring samt dervid visad duglighet och välförhållande kunde förvärfvas. Domarekårens
ställning inom samhället är enligt lag och urgamla rättsbegrepp sådan, att den
icke af statsmakten begär några af godtycklig pröfning beroende belöningar för sitt
förhållande vid domareembetets utöfning, och domarekåren bör, af omtanke för domaremaktens
sjelfständighet, undanbedja sig förmåner, som äro förenade med sådana
vilkor, att ett för statsmakten misshagligt utöfvande af domareembetet i vissa fäll kunde
leda till den utlofvade förmånens förlust. Deremot är det domarekårens rättighet att
af staten undfå en under vanliga förhållanden tillräcklig aflöning; och då ålderstilläggen
såsom sådana hafva sin grund i den omständighet, att mannens behof ökas med
åren i den man hans familj tillväxer och dess underhåll blir kostsammare, torde deraf
följa, att ålderstilläggen böra, likasom sjelfva lönen, vara en tjensten åtföljande rättighet,
hvaraf tjenstemannen ovilkorligen och utan all pröfning bör komma i åtnjutande.
De skäl komiterade för sin åsigt anfört torde ej heller böra tillmätas någon betydelse.
För den af komiterade antagna händelsen, att någon tjensteman skulle under
längre tid »af hvarjehanda anledningar undandraga sig tjenstgöring», — hvarunder väl
icke sådana anledningar, som äro att hänföra till laga förfall, lära kunna inbegripas —
finnes fullt tillräckligt korrektiv i det laga ansvar, som för dylik försummelse efter
ransakning och dom drabbar tjenstemannen. Då komiterade vidare antaga, att ål -

38 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

derstillägget bör förnekas den tjensteman, söm ”begått embetsfel af sådan beskaffenhet
att det måste fråntaga honom anspråket att anses såsom en ordentlig och pligttrogen
tjensteman», bör deremot erinras, att, åtminstone hvad domareembetet angår, ett sådant
fall icke med säkerhet torde kunna anses vara för handen förr, än det högsta ansvaret
för embetsfel, nemligen afsättning, skall emot den försumlige användas, och i sådan
händelse förfaller af sig sjelf all fråga om ålderstillägg. Är det åter komiterades mening,
att förlusten af ålderstillägget skulle kunna användas såsom påföljd för försummelser,
hvilka icke äro af beskaffenhet att kunna medföra laga ansvar, så skulle den
af komiterade uppställda satsen leda till införande af en för svenska rättsbegrepp allt
hittills främmande disciplinärmyndighet öfver domarekåren. För öfrigt torde det icke
vara så obilligt, som komiterade ansett, att den, »som blifvit oförmögen att vidare förrätta
sin tjenst», likväl erhåller ålderstillägg; ty en sådan oförvållad olycka kommer i
allt fall enligt komiterades förslag att drabba hårdt nog genom förlusten af tjenstgöringspenningarne,
och det vore icke staten värdigt att för egen del göra en besparing
på den behöfvandes bekostnad. Af dessa skäl tillstyrker Hofrätten, att komiterades
ifrågavarande förslag icke måtte bifallas.

Ferier och semester, sid. 34.

Den hvila från arbetet, som genom de i arbetsordningen bestämda årliga ferier
tillkommer Hofrättens ledamöter och hvilken komiterade anse vara väl låno-t utsträckt,
är dock i sjelfva verket icke så betydlig. Jul- och påskferierna, omfattande tillhopa,
efter afdrag för helgedagar, endast 25 dagar, upptagas till största delen af justering och
expedition utaf fattade beslut samt måls beredande till föredragning. Detsamma gäller
om en god del af sommarferierna, och då derifrån vidare afräknas den tid, som af ledamöterne
användes för att följa lagstiftningen i dess mångfaldiga grenar och öfverhufvud
tillgodose sin theoretiska utbildning, hvartill under arbetstiden föga tillfälle
gifves, blir af ledigheten icke mera qvar, än som för krafternas stärkande till förestående
träget arbete är väl behöfligt. Äfven med bibehållande af den nu stadgade ferietiden,
tre månader, blir, enligt sjelfva arten af de göromål, som åligga öfverdomaren,
hans tjenstgöring i den mån ansträngande och tung, att densamma bör anses fullt motsvara
det allmännas billiga kraf. Ett antagande, att de af komiterade föreslagna, till
siffran förhöjda lönebelopp borde grundlägga anspråk på ökad arbetstid, synes desto
mindre befogadt, som dessa belopp icke innebära någon väsentlig förbättring i förhållandet
emellan aflöning och arbetets beräknade värde vid den tid då nu varande
aflöning bestämdes, utan tillökningen fast heldre erfordras helt och hållet för att ur
rättvisans synpunkt, sedan penningens värde betydligen fallit, återbringa lönebeloppen
till en efter närvarande lefnadskostnad afpassad ersättning för samma arbete. Om, detta
oaktadt, ferietiden för hvarje Hofrättens division skulle inskränkas till två månader,
vore det emellertid af vigt att ledigheten finge åtnjutas i en följd utan afbrott; men
då denna fördel icke kunde beredas Hofrättens alla ledamöter, derest höstsessionen,

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 39

såsom komiterade föreslagit, skulle taga sin början redan den 1 September, hemställer
Hofrätten att, ehvad ferietiden varder förkortad eller icke, vid nu gällande bestämmelse
angående tiden för början af nämnda session måtte få förblifva, helst ändock
för hvarje division, äfven med berörda inskränkning i ferierna, arbetstiden blefve lika
lång som komiterade åsyftat.

Hvad Hofrättens president angår, torde tiden för hans sommarferier bestämmas i
likhet med den som för Hofrättens ledamöter stadgas.

Mot framställningen sid. 35 har Hofrätten ej annat att erinra, än att aktuarien
och arkivarie!!, med afseende å deras tjenstegöromåls ansträngande beskaffenhet, synas
böra få tillgodonjuta lika lång semester som sekreteraren och advokatfiskal.

Komiterades hemställan om aflöning en för presidenten, sid. 36, har Hofrätten ansett
ej påkalla något yttrande från dess sida.

Vidkommande framställningen i fråga om aflöning för Hofrättens ledamöter, sid.
37, anser väl Hofrätten fortfarande, att de i dess underdåniga skrifvelse den 21 Maj
1874 begärda lönebelopp ingalunda äro öfverdrifna. Men för den händelse Eder Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna lämpligt att mera närma sig komiterades åsigt, har Hofrätten
trott sig böra framställa ett förmedlingsförslag, dervid, enär komiterades hemställan
om ett särskildt arfvode af 600 kronor för ordförande å division synes innefatta
uppenbar afvikelse från en af komiterade i öfrigt följd grundsats, Hofrätten föreställt
sig, att samma arfvode borde utbytas mot ett ålderstillägg af enahanda belopp. Den
härigenom möjligen uppkommande förhöjning i pensionssumman lärer icke befinnas
vara oskälig, när afseende fästes derå att, innan eu sådan pension kan få tillgodonjutas,
tjenstgöring af särdeles trägen och maktpåliggande beskaffenhet egt rum under en
lång följd af år. För assessor, dertill befordran vanligen icke vinnes förr än efter
uppnådd ålder af närmare 40 år, torde lönen jemte tjenstgöringspenningarna icke böra
sättas lägre än 5,300 kronor, hvaremot allenast ett ålderstillägg inom assessorsgraden
torde beviljas. Hofrätten hemställer fördenskull att, med uteslutande af lägsta lönegraden
i komiterades förslag, ifrågavarande aflöning måtte bestämmas sålunda:

För assessor ...................................	Kr.	Lön. 3,500.	Tjenstgöringspenningar. " 1,800.	Summa. 5,300.
hvilket belopp efter fem år genom ål-
derstillägg höjes till.........................	»	4,000.	1,800.	5,800.
För hofrättsråd....................................	»	4,600.	1,800.	6,400.
» d:o, som innehaft sådant em-
bete i fem år...................................	»	5,200.	1,800.	7,000.

Hvad komiterade så väl bland motiverna för sitt förslag i afseende å reglering af
ledamöternes aflöningsförmåner, som ock sid. 62 i 10 punkten yttrat derom att ordförande
å division borde åläggas skyldighet att deltaga i föredragning af vädjade saker, synes
hvila på en föreställning att ordförandes verksamhet nu vore lindrigare än de öfrige
ledamöternes; men så förhåller det sig alldeles icke i denna Hofrätt. Utom den tillsyn
öfver arbetets gång ordföranden har att utöfva, tillkommer honom, som deltager i

40 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

målens behandling och afgörande, derjemte att i första hand granska eu mängd protokoll
och utslag, hvilket bestyr, enär dessa expeditioner till stor del uppsättas af mindre
erfarne extra ordinarie tjensteman, öfverhufvud är ganska besvärligt och tidsödande;
och om än ordförandens tid skulle medgifva deltagande i öfrige ledamöternes föredragningsskyldighet,
kunde sådant, enär Hofrättens arbetstid, hvilken alltid blefve densamma,
ledan är fullt upptagen, icke leda till någon större arbetsprodukt än som under nuvarande
förhållanden kan ernås. Iiofrätten anser sig förty icke kunna biträda komiterades
ifrågavarande förslag.

Sportler,

framställningarna sidd. 39, 40 och. 41.

\ id komiterades förslag till reglering af de Hofrättens tjensteman och betjente
tillkommande sportler har Hofrätten, såvidt angår frågan för hvilka slag af expeditioner
lösen skall fortfarande med penningar erläggas eller i stället utgöras medelst stämpelpapper,
icke något att erinra; dock att, enär vid jemförelse med nu gällande förordning
angående expeditionslösen den 30 November 1855 befinnes, att i komiterades förslagsaknas
bestämmelse om lösen dels för de i 1855 års expeditionstaxa under rubriken
»bevis» sist upptagna två slag, nemligen »annat, tecknadt å företedd handling», och
»då det särskildt utfärdas», dels för protokoll, som part icke är pligtig att lösa, och
dels för »vidimation», som sker utan i förening med »afskrift», nödiga tillägg i dessa
hänseenden torde böra göras.

I afseende å de expeditioner, för hvilka lösen fortfarande skulle komma att af vederbörande
tjensteman uppbäras, har denna lösen blifvit af komiterade satt så låg-,
att den i allmänhet utgör blott hälften och i vissa fall ej mer än fjerdedelen af den i
1855 års taxa upptagna lösen. Men då i följd af penningevärdets fall de genom nämnda
taxa fastställda belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda uttrycka
samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt äfven om lösen betraktas
endast såsom ersättning för besväret med dessa expeditioner, deras tillhandahållande
understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till äldre i arkiven förvarade handlingar
medför stor omgång och tidsspillan: hvarförutan bör anmärkas, att renskrifningskostnaden
är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år tillbaka, finner
Hofrätten sig föranlåten hemställa att, på det denna lösen må, såsom komiterade
jemväl förutsatt, utgöra eu någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars
anskaffande och tillhandahållande, lösen derför må för framtiden utgå, icke med de af
komiteiade föreslagna nedsatta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa,
helst, hvad särskildt angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna
lösen i allt fall synes vara så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord
den, i Hofrätt mer än hos underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfoidias
för meddelande af sadant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog’ är förenad!
ett särdeles stort ansvar.

Bil. N:o 1 till Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 41

Då enligt lag särskild förteckning skall i Hofrätt föras öfver alla derunder lydande
förmynderskap, synes, i fråga om sådana, lösen för förmynderskapsbevis med allt skäl
kunna enligt komiterades förslag nedsättas; och enär bevis, huruvida en person på
grund af underrätts förordnande är förmyndare, hädanefter lika litet som under många
de senare åren, efter det lagstiftningen angående fordringsegares företrädesrätt till betalning
blifvit förändrad, torde komma att från Hofrätt begäras, lärer det vara alldeles
likgiltigt, huru lösen för dylika bevis varder bestämd.

Beträffande kallelsepenningarna eller den ersättning för kallelse m. m., som enligt
4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar i enskilda
mål den 30 November 1855 med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent, hvilken kallelsen
verkställt, får Hofrätten, med afseende å nuvarande förändrade jaenningeförhållanden
och den tidspillan, som ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande
inom hufvudstadens vidsträckta, på senare tider än ytterligare utvidgade område, hemställa
att nämnda ersättning måtte, med ändring af berörda författning, höjas till skäligt
belopp af 75 öre.

Hofrätten, som vidhåller hvad i dess underdåniga skrifvelse den 13 November
1873 blifvit yttradt angående sekr eter av etj ensten, kan således icke dela de åsigter komiterade
uttalat till stöd för sitt förslag om sekreterarens löneinkomster, utan anser i
stället särdeles önskvärdt, att dessa inkomster bestämmas så, att innehafvaren af nämnda
tjenst icke må finna sig föranlåten att söka förflyttning derifrån. Det är nemligen för
Hofrätten af utomordentlig vigt, att sekreteraren, så länge hans arbetsförmåga är oförminskad,
qvarstannar på sin plats, sedan han hunnit förvärfva erfarenhet, och vana vid
de många maktpåliggande göromål, som tillhöra tjensten. Dessa göromål äro icke heller
af den art, att de bereda sekreteraren någon mera omfattande öfning för domarekallet,
och hans befattning torde äfven på grund af detta förhållande icke böra betraktas såsom
en lämplig öfvergångsplats till hofrättsrådsembete. Den af komiterade till grund för
nedsättning af sekreterarens aflöning åberopade omständighet, att han vunnit befrielse
från bestyret att emottaga en mängd inkommande handlingar, lärer icke böra tillmätas
någon större betydelse, när det upplyses, att denne tjensteman alltifrån den tid, då han
upphörde att föra Hofrättens diarium i civila besvärs- och ansökningsmål och i följd
deraf fick vidkännas en icke oväsentlig minskning i inkomster, måste i sina rotlar
verkställa en mängd tidsödande, men för tjenstens utöfning nödvändiga anteckningar,
som förut tillhörde endast nämnda diarium. I betraktande emellertid af de fördelar
komiterade afsett att bereda sekreteraren derigenom att han skulle årligen njuta eu
och en half månads semester med rätt att såväl derunder som i händelse af sjukdom
under ytterligare eu månad behålla tjenstgöringspenningarna, torde den af Hofrätten
föreslagna aflöning för sekreteraren kunna i viss mån nedsättas, dock icke vidare än
att lönen jemte tjenstgöringspenningarna och två ålderstillägg blefve lika med aflöningen
för de äldste hofrättsråden, och med den afvikelse i öfrigt från komiterades
förslag att, då 1,500 kronor för år skulle utgöra nog ringa ersättning åt den, hvilken
under tillfällig ledighet förordnas att bestrida en syssla af sådan vigt som den ifråga Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

varande, tjenstgöringspenningarna höjas till 1,800 kronor. I enlighet härmed hemställer
Hofrätten, att sekreteraren måtte tilldelas i lön 4,200 kronor och i tjenstgöringspenningar
1,800 kronor, med två ålderstillägg å lönen, så att denna höjes efter fem år
till 4,700 kronor och efter ytterligare fem år till 5,200 kronor.

Af nyssnämnda anledning torde tjenstgöringspenningarna jemväl för advokat fiskalen
böra höjas till enahanda belopp som för sekreteraren, men utan att sådant må verka
nedsättning i advokatfiskalens af komiterade föreslagna lönebelopp, enär hvad Hofrätten
anfört om olämpligheten af att betrakta sekreteraretjensten såsom öfvergångsplats
till hofrättsrådsembete i viss mån gäller äfven i fråga om advokatfiskalssysslan. Hofrätten,
som, för den händelse komiterades åsigt i afseende å beviljande af semester
för advokatfiskalen vinner godkännande, anser sig icke böra fullt vidhålla sitt förra
förslag beträffande denne tjenstemans inkomster, tillstyrker fördenskull bifall till komiterades
hemställan angående advokatfiskalens lön, men förhöjning i hans tjenstgöringspenningar
från 1,500 kronor till 1,800 kronor.

Komiterade. som i fråga om Hofrättens notarier förordat nedsättning af deras
''nuvarande antal till hälften eller tio samt antagit att i följd häraf desse tjensteman
skulle erhålla full sysselsättning af sina tjenster och icke blifva i tillfälle att egna sig
åt enskilda inkomstbringande bestyr, hafva icke destomindre föreslagit notariernes aflöning
till lägre belopp än hvad Hofrätten begärt och till stöd för denna nedsättning i
aflöningen åberopat, att ifrågavarande tjenster icke borde betraktas såsom afslutningstjenster.
Med hänseende dertill att i denna Hofrätt ständigt erfordras ett stort antal
adjungerade ledamöter vore visserligen ömkligt att, likasom i allmänhet fiskalstjensterna,
äfven notariebefattningarna blefve förberedande tjenster för domareembeten. Men att
såsom kompetensvilkor för befordran till notarie förutsätta ett sådant anlag för domarekallet,
som oeftergifligen bör fordras för vinnande af adjunktion i Hofrätt, torde icke
vara lämpligt. Sådant skulle lätt kunna leda derhän, att de unge män, som sökte anställning
härstädes, efter hand och måhända ganska snart blefve så få, att tillgång på
erforderliga biträden och vikarier inom en del af Hofrättens många tjenstegrader komme
att saknas. Då Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 hemställde
om indragning af tio notarietjenster, skedde sådant under den naturliga förutsättning,
att de tio återstående notarierne, hvilkas tjensteåligganden derigenom måste
fördubblas, skulle tillförsäkras skäliga inkomster för en anständig bergning. Att detta
icke blefve händelsen, om den af komiterade förordade aflöning för notarierne fastställdes,
synes Hofrätten otvifvelaktigt. De i Hofrättens underdåniga skrifvelse den 21
Maj 1874 för notarierne föreslagna lönevilkor utgöra, enligt Hofrättens öfvertygelse,
den minsta lämpliga ersättning för desse tjenstemäns i händelse af den ifrågasatta indragningens
genomförande betydligt ökade arbete och skulle endast motsvara hvad en
statens tjenare med afseende å nuvarande stegrade lefnadskostnad oundgängligen behöfver
för att bereda sig och sin familj utkomst utan allt för stor svårighet och skuldsättning.
Hofrätten anhåller förty, att notariernes aflöning måtte bestämmas sålunda:
lön 2,300 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med två ålderstillägg å lö -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1816. 43

nen, så att den höjes efter fem år till 2,800 kronor och efter ytterligare fem år till
3,300 kronor; hvaremot frågan om den i komiterades betänkande sid. 51 omförmälda
särskilda ersättning för renskrifningskostnad, 400 kronor till hvarje notarie, skulle förfalla
och denna ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade lönebelopp.

Akta amen och Arkivarien.

Mot komiterades förslag att skyldigheten att emottaga och bokföra inkommande
handlingar i brottmål, hvilken skyldighet nu tillhör fiskalerne härstädes, skulle, i likhet
med hvad som inom Göta Hofrätt eger rum, äfven i denna Hofrätt åläggas aktuarien,
bör erinras, att, i motsats till hvad komiterade antagit, sistnämnde tjenstemans
befattning redan nu är så trägen, att den synes icke kunna utan olägenhet för det
allmänna med en sådan tillökning betungas. I Svea Hofrätt är nemligen, såsom äfven
komiterades tablå sid. 42 upplyser, antalet af målen, särdeles de kriminel, i allmänhet
betydligt större än i Göta Hofrätt och derjemte företer sig en annan lika väsentlig
och måhända ännu mer anmärkningsvärd skiljaktighet. Här fullföljas målen
icke såsom i de begge andra Hofrätterna, der rättsökandes angelägenheter nästan uteslutande
ombesörjas af några få särskildt anställde, med rättegångsformerna bekante så
kallade hofrättskommissarier — utan af parterne sjelfve eller genom ombud, som oftast
sakna dertill behöflig insigt och hvilkas sammanräknade antal är högst betydligt, hvarigenom
inträffar att de tjensteman, till hvilka allmänheten har att vända sig för handlingars
inlemnande och uttagande samt för upplysningars erhållande, icke sällan måste
härstädes för sådana angelägenheter använda ansenligt längre tid och tyngre arbete
än i Göta och Skånska Hofrätterna. Denna väsendtliga olikhet i förhållandena synes
utgöra en tillräcklig anledning dertill, att uti ifrågavarande hänseende tjenstemännens
åli gg anden här ordnas i någon mån annorlunda än i de öfriga Hofrätterna, hvarigenom
tillika allmänhetens fördel bäst torde främjas. Härvid bör nemligen upplysas att sedan
år 1870 till rättsökandes beqvämlighet aktuariekontoret härstädes är förlagdt till
ett rum, som omedelbart sammanhänger med fiskalsexpeditionens, så att handlingar i
både brottmål och civila ärenden kunna inom samma lokal aflemnas. För öfrigt kan
aumärkas, hurusom den af komiterade ifrågasatta förändring med emottagande af
handlingar i brottmål, hvilka sålunda först i andra hand kommo till föredraganden,
skulle i viss mån fördröja dessa måls behandling. Hofrätten anser sig derföre böra
afstyrka omförmälda förslag.

Hvad härefter angår komiterades hemställan i fråga om den i händelse af sportlernas
försvinnande erforderliga stämpelbeläggning af Hofrättens utgående expeditioner
med flera deraf föranledda bestyr, förefaller det väl med afseende å arten af dessa bestyr
ensidigt, att, såsom komiterade ifrågasatt, befattningen dermed uppdroges åt
aktuarien. Men då samma befattning måste blifva i mycket hög grad betungande och
derföre icke kunde af aktuarien utan menlig inverkan på hans öfriga tjenstegöromål
utöfvas annorlunda än genom biträde samt för öfrigt inträffa kunde, att innehafvare!!

44 Bil. fS:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af aktuariesysslan antingen, såsom förhållandet är med den nuvarande, icke funnes hugad
att anlita andra personer om borgen för stämpeluppbörden, hvilken beräknas
komma att uppgå till omkring 20,000 kronor årligen, eller ock icke förmådde sådan
borgen ställa, lärer någon ovilkorlig föreskrift om ifrågavarande befattnings förenande
med aktuarietjensten ej kunna meddelas, utan torde fastheldre böra åt Hofrätten öfver—
iemnas att förordna den tjensteman, som dertill må finnas lämplig och villig att samma
befattning utöfva mot åtnjutande åt ersättning, hvilken, i stället att enligt komiterades
förslag beräknas till viss procent af den redovisade stämpeluppbörden, synes Hofrätten
lämpligare bestämmas genom ett på förhand till siffran stadgadt belopp; och
anser Hofrätten sig alltså böra vidhålla sin förut gjorda hemställan, att såsom för detta
ändamål behöfliga måtte anvisas 1,500 kronor.

Enär, beträffande aflöningen för såväl aktuarien som arkivarien, Hofrätten af
komiterades framställning icke funnit anledning att i någon män afvika från sitt i dessa
hänseenden förut gjorda förslag, hvilket grundar sig på samma från den nuvarande
lefnadskostnaden hemtade skäl, som i fråga om notariernes löneförmåner blifvit af
Hofrätten anförda, hemställer Hofrätten, att aflöningen för aktuarien och arkivarien
måtte fastställas i likhet med hvad Hofrätten för notarierne här ofvan begärt; hvarvid
dock, hvad särskilt angår arki-varien, anmärkes, att frågan om den i betänkandet sid.
51 omförmälda ersättning till denne tjensteman för renskrifningskostnad, 200 kronor,
skulle förfalla och samma ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade
lönebelopp.

Hvad komiterade sid. 49 föreslagit om notarie-, aktuarie- och arkivarietjensternas
tillsättande sålunda, att fullmakt skulle utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med
Hofrätten förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare
såsom notarie, aktuarie eller arkivarie, anser Hofrätten sig böra afstyrka af det skal,
att nämnda tjenster i afseende å göromålens beskaffenhet icke äro sinsemellan jernförliga,
utan kräfva hvar af sin innehafvare särskilda egenskaper, på hvilkas ytterligare
utveckling eu längre tids öfning fördelaktigt inverkar, så att den i förslaget åsyftade
förflyttning från eu till en annan af dessa tjenster icke synes böra såsom regel stadgas,
utan fastheldre vara att till undantag hänföras.

Om än den af komiterade sid. 50 föreslagna nedsättning af fiskalernes antal från
fem till fyra tilläfventyrs må vara verkställbar i Göta Hofrätt, är den det alldeles icke
i denna Hofrätt, der, såsom redan blifvit anmärkt, brottmålen uppgå till ett vida öfvervägande
antal och deras föredragning jemte beredelse!] dertill följaktligen påkalla större
arbetskrafter. Emottagande! från parter eller deras ombud af inkommande handlingar
i brottmål, hvilket åliggande tillika med samma handlingars bokföring skulle, enligt
Hofrättens redan yttrade mening, fortfarande tillkomma fiskalerne härstädes, medför
ock, af anledning som Hofrätten i det föregående närmare uppgifvit, långt större besvär
och tidspillan i denna än i rikets öfriga Hofrätter. Af dessa skäl och då, enligt fler -

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 45

årig erfarenhet, tjenstgöringen för hvarje fiskal, äfven efter de för någon tid tillbaka
vidtagna förändringar i lagstiftningen angående underställningsmål, är mer trägen och
ansträngande, än att samma tjenstgöring skulle kunna tåla den tillökning i arbete, som
ett bifall till komiterades förslag komme att medföra, föranlåtes Ilofrätten afstyrka
detta förslag.

Komiterades förslag, att aflöning för fiskal må i det hela beräknas till 2,500
kronor, sammanfaller med Hofrättens förra hemställan, men är derifrån afvikande i fråga
om beloppets fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare af komiterade
upptagits till allenast 900 kronor. Med afseende å angelägenheten deraf att, då fiskalstjenst
utöfvas af annan person än den ordinarie innehafvare!!, hvilket förhållande i denna
Hofrätt oftast inträffar, vikarien må hafva att påräkna någorlunda skälig ersättning för
sin ansträngande och maktpåliggande tjenstgöring, kan Hofrätten icke annat än vidhålla
sin nyssnämnda hemställan äfven deri, att tjenstgöringspenningarna må beräknas till
1,200 kronor emot det att lönen bestämmes till endast 1,300 kronor.

Vidkommande framställningen sid. 51 angående särskild ersättning för renskrifningskostnad
åt visse tjensteman, återstår för Hofrätten, som i det föregående anmärkt
att, med antagande af den aflöning Hofrätten begärt för notarierne och arkivarien,
dylik ersättning åt dem icke blefve behöflig, nu endast att yttra sig öfver den del af
framställningen, hvilken afser att hvarje fiskal skulle tilläggas ersättning af nämnda
beskaffenhet med 200 kronor; hvaremot enligt komiterades utlåtande i nästföljande
punkt nuvarande anslag till kanslibiträde åt fiskalerne skulle indragas. Enligt Ilofrättens
erfarenhet åter är en ständigt tillgänglig amanuens för fiskalerne af oundgängligt
behof påkallad, i det biträde erfordras icke allenast till renskrifning, utan ock lör
hvarjehanda andra angelägna göromål såsom t. ex. utslags och skrifvelsers kollationering
och expedierande m. in. Att för biträde vid sådana göromål, de der dagligen förekomma
och ofta kräfva den största skyndsamhet, låta fiskalerne, hvilka icke sällan
tagas samtidigt i anspråk till föredragning eller andra tjensteåligganden, vara hänvisade
till renskrifvare, som icke alltid vore att med säkerhet påräkna och dessutom ej egde
tillträde till embetsrummen, synes i hög grad betänkligt. Om ersättningen åt nämnde
amanuens antoges till hvad Hofrätten i underdånig skrifvelse den 13 November 1873
begärt, eller 800 kronor, komme utgiften för ändamålet icke att uppgå till mer än hvad
till ersättning för fiskalernes renskrifningskostnad blifvit af komiterade beräknadt, och
Hofrätten hemställer derföre att, i stället för nyssberörda ersättning, måtte anvisas 800
kronor till aflöning af eu amanuens vid fiskalsexpeditionen.

Erkännande behofvet af amanuenser för sekreteraren, advokatfiskal och aktuarien,
hafva komiterade deremot ansett sådant biträde icke blifva erforderligt för
arkivarien. Tilläfventyrs hvilar denna åsigt på antagande, att sistnämnde tjenstemans
verksamhet är inskränkt till arkivariekontoret. Men ett dylikt antagande beror på
misstag. I saknad af särskild arkivbyggnad för denna Hofrätt måste nemligen de till

46 Bil. J\'':o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

dess arkiv hörande handlingar förvaras på spridda ställen ända till vindarne inom embetslokalen.
Vid sådant förhållande är det för arkivarien omöjligt att ständigt vistas
å arkivariekontoret, der likväl tjensteåtgärder från hans sida mycket ofta påkallas, dels
af allmänheten, dels oek af Hofrätten eller dess tjensteman. Från den tid, då icke
någon arkivarie fanns vid denna Hofrätt anställd, återstår helt säkert ännu många års
arbete med arkivets ordnande, oaktadt all den möda, hvilken med synnerligen stort
nit redan är för sådant ändamål nedlagd. För {ifrigt bör omnämnas, att, i öfverensstämmelse
med § 24 i den för rikets Hofrätter gällande arbetsordning, arkivarien
åligger en mängd olikartade, i samma § icke till beskaffenheten närmare angifna göromål,
såsom t. ex. att föra de tidsödande anteckningar, som föranledas deraf, att protokoll,
akter och expeditioner esomoftast till begagnande vid protokollsjustering eller i
annat ändamål utlånas; att kollationera och bestyrka begärda afskrifter, hvilka till ej
ringa del lemnas utan lösen; att efter kallelse infinna sig å Hofrättens särskilda divisioner
för att emottaga underrättelse om vissa af Hofrätten fattade beslut, hvilkas
verkställighet på arkivarien ankommer; samt att, när parter eller andra personer, såsom
ofta sker, inställa sig för att utqvittera protokoll in. in. eller erhålla tillgång till
eller upplysning ur arkivhandlingarna, gå denna allmänhet tillhanda, öfvervaka dess
åtgärder och anställa stundom ganska tidsödande forskningar, dervid i afseende å
större tidsutdrägt och tyngre arbete till följd redan af den blotta omständighet, att
denna Hofrätt har sitt säte i hufvudstaden, gäller detsamma som af Hofrätten här
ofvan anförts beträffande aktuariesysslan. Att åligganden af sådan omfattning och beskaffenhet
som de ifrågavarande omöjligen kunna af eu enda person på tillfredsställande
sätt fullgöras, torde ligga i öppen dag, och Hofrätten finner fördenskull att icke heller
arkivarien kan undvara biträde af ständig amanuens. Till aflöning för en sådan anser
Hofrätten fortfarande 800 kronor vara erforderliga.

I händelse Hofrättens här ofvan framställda förslag dels om tillökning i sekreterarens
och advokatfiskal^ tjenstgöringspenningar, dels ock om utsträckning af
semestertiden för aktuarien och arkivarien blefve gillade, skulle deraf påkallas förhöjning
i det af komiterade såsom vikariatsersättning högst beräknade belopp från 1,025
kronor till 1,250 kronor.

Hå Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 såsom tillgångtill
ersättning- åt extra ordinarie notarier begärde 4,000 kronor, deri dock, enligt Hofrättens
den 21 Maj 1874 gjorda underdåniga anmälan, i följd af den emellertid ifrågasatta
sportelregleringen skulle erfordras en förhöjning af 2,000 kronor, erinrades tillika
om den uppfostrande verksamhet Hofrätten utöfvar i afseende å de unge män, som
årligen i Hofrätten söka anställning och hvilka genom tjenstgöring derstädes inhemta
grunderna för protokollsföring och det skrifsätt, som af offentlig myndighet bör iakttagas,
samt derefter till stor del öfvergå till och blifva använde i andra embetsverk.
Denna Hofrättens verksamhet, hvars stora vigt och betydelse för det allmänna icke bör

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 47

underskattas, skulle emellertid icke kunna i önskvärd utsträckning fortsättas, derest
icke genom anslag till lämpligt belopp bereddes Hofrätten utväg att lemna de extra
ordinarie tjenstemännen deras arbete i någon mån motsvarande ersättning, helst i annat
fall desse tjensteman, af hvilka de fleste äro obemedlade, ofta måste sakna tillfälle att
i hufvudstaden uppehålla sig till vinnande af omförmälda utbildning; och då, på sätt
komiterade jemväl anmärkt, ifrågavarande tjensteman, efter indragning af sportlerna,
icke vidare kunde för sitt arbete påräkna någon inkomst af expeditionslösen, finner
Hofrätten fortfarande 6,000 kronor vara det minsta belopp, som för ändamålet erfordras.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Hofrätten, att såsom anslag till
»amanuenser, semestervikariat och extra ordinarie biträden» måtte, i stället för det af
komiterade föreslagna, i angifna hänseenden allt för knappt beräknade belopp, å stat
uppföras i närmaste runda tal 12,000 kronor.

I komiterades förslag angående löneförmånerna för vaktbetjeningen, sid. 53, anser
sig Hofrätten böra tillstyrka de förändringar, att vaktmästarens lön bestämmes till 1,000
kronor i stället för 800 kronor, hvilket senare belopp synes numera vara för ringa,
samt att hofrättsposternes tjenstgöringspenningar höjas till 300 kronor eller enahanda
siffra, som finnes utförd för samma vaktbetjening i de öfriga Hofrätterna, helst, efter
hvad förr blifvit anmärkt, härvarande hofrättsposters tjenstgöring i följd af hufvudstadens
vidsträckta område måste vara förenad med större besvär än deras vederlikars i
Göta och Skånska Hofrätterna, äfven i sådana fall, der ersättning för detta besvär icke
erhålles genom kallelsepenningar.

Då, beträffande komiterades framställning sid. 55, nu ifrågakomna lönereglering,
på sätt redan blifvit erinradt, endast har till ändamål att bereda tjenstemännen godtgörelse
för den af penningevärdets fall beroende minskningen i deras löneförmåner,
torde det icke skäligen böra från statsmaktens sida ifrågasättas, att nuvarande ledamöter
och tjensteman skulle i utbyte mot den erbjudna endast skenbara lönetillökningen
afsåga sig fördelar, som oberoende af lönebeloppen äro med deras tjenster förenade.
Såsom den förnämsta bland dessa fördelar torde man få anse den sjelfständighet och
den säkerhet för ofrivilliga rubbningar af lefnadsförhållandena, som innehafvande af
domareembetena hittills ansetts medföra. De löneförmåner, som äfven efter den ifrågasatta
löneregleringen skulle bestås Hofrättens embete- och tjensteman, äro ej heller så
rikligt tilltagna, att de i och för sig innefatta tillräcklig lockelse för att till Hofrätten
draga de lagfarne män, hvilka för de särskilda embetenas beklädande äro mest lämplige,
och man måste otvifvelaktigt för sådant ändamål göra räkning på den dragningskraft,
som ligger i de ofvanberörda fördelarna af större oberoende och säkerhet för
framtiden, än som genom privat juridisk verksamhet kan vinnas. Dessa fördelar skulle
i väsentlig mån inskränkas, om, på sätt komiterade föreslagit, Hofrättens ledamöter
och tjensteman blefve underkastade äfventyret att mot sin vilja och utan all godtgörelse
förflyttas till annan tjenstgöringsort, och säkert komme ett dylikt äfventyr att af -

48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

skräcka mången från att egna sitt lif åt Hofrättens tjenst. Såväl ur synpunkten af
nuvarande ledamöters och tjenstemäns rätt som med afseende på Hofrättens framtid
anser Hofrätten sig derföre böra afstyrka bifall till komiterades ifrågavarande framställning,
såvidt den afser förflyttning till annan tjenstgöringsort, Men emot framställningen
i öfriga delar har Hofrätten icke något att erinra.

Under antagande, hvad angår komiterades hemställan i fråga om tjänsters förening.
sid. 56, att med det i första punkten förekommande uttrycket »annan tjenstebefattning
utom Hofrätten» skall förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller någon kommuns
stat, lemnar Hofrätten samma hemställan utan anmärkning.

Till framställningarna angående embets- och tjenstemäns pensionering, sidd. 57 och
59, tillstyrker Hofrätten bifall.

I hvad komiterade hemställt, sid. 60, rörande embets- eller tjenstemäns skyl-diqhet
att afgå med full pension tror Hofrätten sig böra tillstyrka de förändringar, dels att
föreskriften i detta hänseende måtte göras alldeles ovilkorlig, i stället att enligt komiterades
förslag blifva i tillämpningen beroende af sådan pröfning, som i förslagets
senare moment oinförmäles, och dels att skyldigheten ej måtte anses inträda förr, än
embets- eller tjenstemannen uppnått 70 års ålder.

De skid. dl, 62 och 63 förekommande punkter, deri finnas sammanförda komiterades
i föregående delar af betänkandet gjorda framställningar, synas från Hofrättens
sida ej påkalla annan erinran än åt t dessa punkters lydelse, om och i den mån Hofrättens
från dem afvikande förslag vinna nådigt godkännande, lärer blifva derefter
jemkad.

Beträffande förslaget till stadgande i fråga om öfvergång till den nya staten, sid.
63, hemställer Hofrätten, att, då dermed antagligen icke åsyftats att den tjensteman,
som ej vill på den nya aflöningsstaten ingå, borde förebringa bevisning om det belopp,
hvartill hans sportler uppgått, och en del af dessa icke inflyta förr än ett år
eller längre tid efter utgången af det år, under hvilket de uppkommit, orden »visar sig
hafva under de senast förflutna fem åren åtnjutit» måtte utbytas mot orden »må anses
hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka. denna inkomst är fullständigt
känd».

Mot komiterades sista hemställan, sid. 63, har Hofrätten icke något att anmärka.

I afseende å de framställningar angående arbetets ordnande m. in., hvilka i slutet af
betänkandet sidd. 64—70 förekomma, har Hofrätten, som inhemtat att förslag till ny
rättegångsordning innan kort lärer blifva föremål för Nya Lagberedningens behandling,
trott sig böra nu endast åberopa hvad Hofrätten till följd af nådig remiss anfört
i sitt den 6 December 1872 afgifna underdåniga utlåtande beträffande då ifrågasatt
förenkling i arbetssättet inom Hofrätterna till vinnande af större lätthet och skyndsamhet
i målens handläggning m. in.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 49

Remisshandlingen bifogas i underdånighet tillika med utdrag af Hofrättens protokoll,
utvisande de skiljaktiga meningar, som vid ärendets behandling härstädes blifvit
af en del ledamöter yttrade.

Med djupaste undergifvenhet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung,

Eder Kongl. Maj:ts

O. A. Montelius.
A. H. Rarnsay.
Chr. Ahlgren.

N. Gripensköld.
C. G. Boivie.

Carl J. Scliöning.
Carl H. Rezelius.
G. Moberg.

C. E. Bäck.

C. A. Geijer.

underdånigste, tropligtig^
tjenare och undersåter

Otto 11. Forssell.

Ang. Törnquist.

C. H. Munihe.

O. W. Staiil v. Holstein.

Stockholm den 14 Maj 1875.

E. Björkman.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift i remiss den 12 sistlidne
Januari, får Hofrätten härmed afgifva underdånigt utlåtande, så vidt Hofrätten angår,
i anledning af de utaf Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterades betänkande
och förslag rörande lönereglering för tjenstepersonalen och förändring i arbetsordningen
vid Eders Kongl. Maj ds och Rikets Hofrätter och Krigshofrätt.

Dervid hemställer Hofrätten underdånigst, att Eders Kongl. Majd täcktes i nåder
bifalla komiterades förslag med de förändringar, som af nedanstående anmärkningar
kunna föranledas.

Komiterade hafva föreslagit, att den embets- och tjensteman samt betjent, som
undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,
skulle under ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad som
kunde för tjenstens förrättande erfordras; men då antagas må, att icke ens för enskilda
angelägenheter tjenstledighet komme att beviljas utan gällande skäl, torde icke böra
ovilkorligen stadgas, att större del af aflöningen än tjenstgöringspenningarne skulle
under ledigheten afstås, desto mindre som Eders Kongl. Maj:t eller Hofrätten ändock
Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. I A/cl. 7

50 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

torde kunna för särskilda fall såsom vilkor för erhållande af tjenstledighet föreskrifva,
att den, som förrättade tjensten, finge åtnjuta större andel i aflöningen än tjenstgöringspenningarne;
och anser Hofrätten jemväl lämpligt, att, i enlighet med nu gällande bestämmelser
i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 November 1860, det skulle bero
på Eders Kongl. Maj:t att, när särskilda omständigheter sig företedde, i nåder pröfva
och bestämma, om embets- och tjensteman, som åtnjöte tjenstledighet, egde behålla
sina tjenstgöringspenningar eller afstå endast större eller mindre del af dem.

Såsom vilkor för åtnjutande af lönförhöjning efter viss tids tjenst hafva komiterade
ansett den bestämmelse böra meddelas, att ”Hofrätten eller, för de med Kongl.
”fullmakt försedda, Kongl. Maja efter anmälan af Hofrätten pröfvade tjenstemannen
”vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande duglighet och
”välförhållande förtjent af lönförhöjning”. En sådan bestämmelse synes Hofrätten vara
olämplig, för en ordentlig och pligttrogen tjensteman i viss mån förödmjukande samt
icke öfverensstämmande med den allmänt antagna och visserligen rigtiga grundsats, att
domaren borde ega en sjelfständig och oberoende ställning; och då eu tjensteman i
Hofrätt först efter en mångårig, bepröfvad och ofta lönlös tjenstgöring kan vinna befordran,
torde en sådan tjensteman böra af staten åtnjuta tillräckliga löninkomster och
således jemväl föreslagna lönförhöjningen eller så kalladt ålderstillägg, desto hellre som
lönerna i första lönegraderna blifvit upptagna till så låga belopp, att ålderstillägg är för
tjenstemannens och hans familjs bergning nödvändigt. Men om något stadgande, att
en vårdslös, försumlig eller oskicklig tjensteman icke finge åtnjuta ålderstillägg, finnes
lämpligt eller erforderligt, torde detsamma böra uppställas såsom undantag från regien,
att tjensteman efter viss tids tjenst egde tillträda lönförhöjning; och hemställer Hofrätten
i underdånighet om icke i detta hänseende kunde stadgas:

att lönförhöjning efter viss tids tjenst må tillträdas, derest icke Hofrätten eller,
för de med Kongl. fullmakt försedda, Kongl. Maj:t efter anmälan af Hofrätten pröfvar
tjenstemannen genom underlåten tjenstgöring eller bristande duglighet hafva gjort sig
förlustig af denna förmån.

Ledamot i Hofrätt kan under nu varande förhållanden ganska sällan få tillträda
ordförandebefattning på division förr, än han hunnit till den framskridna ålder, att i
allmänhet hans kroppskrafter och arbetsförmåga minskats, och statens anspråk på Hofrättens
äldste ledamöter synes också böra afse mera att draga fördel af deras större
erfarenhet och derigenom möjligen skärpta omdömesförmåga, än att anlita och anstränga
deras fysiska krafter. I följd häraf och då, i fall, på sätt komiterade föreslagit, ordförande,
med bibehållande af de embetsgöromål, honom nu tillhöra enligt det i denna
Hofrätt antagna arbetssätt, skulle till hälften med öfriga ledamöter deltaga i föredragningen
af vädjade mål och derjemte lika med dem såsom coreferent granska handlingarne
i föredragna mål, antagligt synes, att mera ansträngande arbete ålades ordförande
än öfrige ledamöter; samt ordförandens föredragningsskyldighet icke synes
vara väl förenlig med den honom, såsom vederbör, i 16 § arbetsordningen ålagda tillsyn
öfver arbetets behöriga fortgång på divisionen, anser Hofrätten sig icke kunna

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 51

tillstyrka bifall till komiterades förslag, att ordförande på division skulle i måls föredragning
deltaga.

Beträffande den af komiterade föreslagna inskränkning i den tjenstledighet, Hofrättens
ledamöter enligt nu gällande arbetsordning åtnjuta, må det väl medgifvas, att
denna ledighet under sommarmånaderna vore alltför lång, om den under tiden kunde
medföra frihet från arbete i och för tjenstår; men enär efter vårsessionernas slut någon
tid, ungefär fjorton dagar, och efter sommartjenstgöring vid pass åtta dagar åtgå för
uppsättning, justering och tillsyn öfver expedierandet af domar och utslag, samt en
större del af sommarferierna måste af ledamöter, som hafva föredragningsskyldighet,
användas för beredande till föredragning af dem tillottade mål, bland Indika en del
äro af den vidlyftiga beskaffenhet, att deras beredande till föredragning icke kan jemte
andra göromål under pågående session medhinnas, torde cj kunna antagas, att Hofrättens
ledamöter i allmänhet hafva tjenstledighet under sommaren längre tid än sex
veckor, hvilken tid icke synes vara alltför lång för hvila och vederqvickelse efter ett
understundom ganska ansträngande arbete samt dessutom kan och bör användas till
nödiga studier. Vid detta förhållande och då Hofrättens ledamöter under den dem
medgifna tjenstledighet vid Jul och Påsk äfven måste sysselsätta sig med uppsättning
och justering af expeditioner och beredning af mål till föredragning; då den dem medgifna
förmån att under hvar session undfå fjorton dagars ledighet för vårdande af enskilda
angelägenheter begagnas ganska sällan och endast när behofvet af sådan ledighet
är uppenbart; och då komiterades anmärkning, att i mål, som tillhör viss referent,
någon på honom beroende åtgärd icke kan under hans ferier vidtagas och att de mål,
som tillfallit en ledig referent, ej kunna under hans ferietid företagas till afgörande,
synes vara af desto mindre vigt, som en referent är i tillfälle att under den honom nu
åliggande sommartjenstgöring vidtaga erforderliga förberedande åtgärder i honom tilllottade
mål, och, när de äro kompletta, föredraga dem till afgörande i föreskrifven
ordning eller särskild! utom ordningen, derest det i anseende till målens beskaffenhet
bör ske, samt dessutom mål, som tillhöra en tjenstledig referents rotel och böra utan
uppehåll afgöras, kunna omlottas emellan ledamöterna på den tjenstgörande divisionen;
anser Hofrätten sig böra underdånigst afstyrka bifall till komiterades förslag i denna
del och således hemställa, att de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga arbetsordning för Iiofrätterna
af den 14 September 1858 meddelade föreskrifter om Hofrättens ledamöters
rättighet till tjenstledighet måtte bibehållas.

Skulle likväl Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna, att Hofrättens ferier under
September månad skola upphöra, får Hofrätten i underdånighet hemställa, om icke,
för att Hofrättens ledamöter måtte erhålla något längre och sammanhängande ledighet
under sommaren, tjenstgöringen under Juni, Juli och Augusti månader kunde ordnas
så, att endast en division i sänder blefve tjenstgörande, och i sådant hänseende föreslå
den ändring i arbetsordningen:

att under Juni, Juli och Augusti månader en af Hofrättens divisioner skall tjenstgöra
under tiden emellan den 31 Maj och den 20 Juni, en emellan den 19 Juni och

52 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

den 9 Juli, en emellan den 8 Juli och den 27 Juli, en emellan den 26 Juli och den
14 Augusti samt en emellan den 13 Augusti och den 1 September.

Hofrättens president torde böra tillerkännas rättighet att under sommaren åtnjuta
ledighet lika lång tid som ledamot.

I följd af tjenstgöringens beskaffenhet komma notarierna i åtnjutande af lika lång
ledighet som ledamöterna, så framt Hofrätten icke annorlunda bestämmer; och samma
förhållande inträffar med fiskalerna, i fall hädanefter såsom för närvarande en fiskal
finnes för hvar division; men derest fiskalernas antal nedsättes, anser Hofrätten den
bestämmelse böra meddelas:

att en fiskal må åtnjuta ledighet under sommaren, efter ty Hofrätten bestämmer.

Då Hofrättens sekreterare, advokatfiskal, aktuarie och arkivarie äro tjenstgörande
jemväl under Jul och Påsk, när Hofrätten har ferier, synes det vara billigt, "att
dessa tjensteman under sommaren erhålla två månaders ledighet, utan skyldighet att
till vikarierna afstå sina tjenstgöringspenningar, hvilket Hofrätten således i underdånighet
föreslår.

Komiterades förslag, att hofrättsråd icke, lika med Hofrättens öfrige embets- och
tjensteman, skulle efter viss tids tjenstgöring undfå lönförhöjning, utan, när han blefve
ordförande på division, sexhundra kronor såsom arvode, anser Hofrätten vara icke
allenast inkonseqvent utan äfven mindre lämpligt och obilligt. Det enda skäl, som
komiterade härför anfört, är, att pensionen genom bestämmande af ålderstillägg skulle
höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till ett hofrättsråd»
ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande; men
detta skäl förlorar all vigt, om föreskrift meddelades, att ålderstillägget icke skulle tagas
i beräkning vid bestämmande af pension. Hofrätten hemställer derför underdånigst:

att lönen för hofrättsråd efter fem års tjenst höjes med sexhundra kronor, och att,
i fall, emot hvad billigheten synes påfordra, denna lönförhöjning ej skall beräknas, då
pension vid afskedstagande beviljas, detta särskild! bestämmes.

Den af komiterade föreslagna lösen för gravationsbevis, som, på begäran, af vederbörande
tjensteman meddelas, är uppenbarligen alltför låg. Denne tjensteman har icke
tillgång till de register, rotlar eller fastighetsböcker rörande inteckningar, som underdomare
innehafva eller kunna förskaffa sig, och han kan icke medhinna att författa
dylika handlingar rörande de många Häradsrätter och Rådstufvurätter, som finnas inom
Hofrättens jurisdiktion, utan måste hvar gång, ett gravationsbevis begäres, genomgå de
till Hofrätten inkomna renoverade exemplar af inteckningsprotokollen för de tio sistförfluten
åren vid den Härads- eller Rådstufvurätt, inom hvars domvärjo den ifrågavarande
fastigheten är belägen, ett arbete, som icke allenast är besvärligt och tidsödande,
utan äfven erfordrar mycken noggrannhet och är förenadt med ett betydligt
ansvar, samt knappast kan anses godtgjordt med den lösen, som derför skall erläggas
enligt nådiga förordningen den 30 November 1855. I följd häraf får Hofrätten afstyrka
bifall till komiterades förslag i denna del med hemställan,

Bil. No 1 till Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 53

att, så framt Hofrättens tjensteman icke kunna befrias från skyldighet att utfärda
gravationsbevis, lösen för sådan handling icke bestämmes lägre än den, som enligt
ofvannämnde nådiga författning nu skall derför oetalas.

Ehuru Hofrätten förmenar, att sekreterare och advokatfiskal ganska sällan komma
att söka och vinna befordran till hofrättsråd, anser Hofrätten sig likväl icke böra
göra någon anmärkning mot beloppen af de löninkomster, som för dessa embetsman
blifvit föreslagna.

Hofrätten ^kan icke frångå sin i underdånigt utlåtande af den 24 November 1873
uttryckta åsigt, att tre notarier på en hvar af Hofrättens divisioner torde vara behöfliga,
och anser betänkligt att inskränka deras antal till två på hvar division. I nämnda utlåtande
har Hofrätten föreslagit, att en notariebefattning på hvar division skulle skötas
af extra ordinarie tjensteman mot arvode; men då arbetet torde kunna utföras säkrare
och mera pålitligt af ordinarie tjensteman med större öfning och erfarenhet, synes det
vara lämpligt, att alla notariebefattningarna uppföras på ordinarie stat: och som Hofrätten
anser föreslagna lönbeloppen för notarier, aktuarie och arkivarie vala föi lågt
beräknade i förhållande till de dem tillkommande göromål och med afseende derpå,
att befordran till notarie först vid äldre år vinnes samt att dessa tjenster sannolikt
icke i allmänhet komma att utgöra öfvergångsplatser eller plantskolor för vidare befordran,
får Hofrätten i underdånighet tillstyrka,

att notariernas antal i denna Hofrätt bestämmes till femton, och att lönerna föi
notarie, aktuarie och arkivarie upptagas till ett tusen åtta hundra kronor vid tillträdet,
två tusen tre hundra kronor efter fem och två tusen åtta hundra kronor efter
tio års tjenst; hvarjemte dem torde tillerkännas ett tusen två hundra kronor såsom
tjenstgöringspenningar samt notarie fyrahundra kronor och arkivarie tvåhundra kionoi
i ersättning för renskrifningskostnad enligt komiterades förslag.

Vid beräknande af det belopp sju tusen femhundra kronor, som komiterade upptagit
såsom ”anslag till amanuenser, semestervikariat samt extra ordinarie biträden ,
synes icke hafva tagits i betraktande, att arfvode jemväl erfordras för förvaltningen af
expensmedlen, för upphandling af skrifmaterialier och ved samt ombesörjande af andra
uppköp och arbeten, som för Hofrättens räkning erfordras, och för upprättande af reqvisition
å Hofrättens aflöning för hvart qvartal, hvilka bestyr Hofrätten enligt arbetsordningen
eger uppdraga åt den eller dem af sina tjenstemän, som deltill anses lämpliga;
men enär Hofrätten tillstyrkt antagande af femton notarier på ordinarie stat och
i följd deraf anslag åt biträden vid notarietjenstgöringen bör i mindre män förekomma,
anser Hofrätten sig härvid endast böra hemställa, att af förutnämnda anslag finge användas
hvad som kunde vara erforderligt till arfvode åt den eller de ordinarie eller
extra ordinarie tjenstemän, som Hofrätten förordnade att ombesörja omförmälda förvaltning.

I fråga om vaktbetjeningens aflöning tillstyrker Hofrätten, i öfverensstämmelse med
sitt förslag i ofvan åberopade utlåtande, den förändring i komiterades förslag,

54 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att vaktmästarens lönförmåner förhöjas till ett tusen två hundra kronor, hvaraf
niohundra kronor skulle utgöra lön och trehundra kronor tjenstgöringspenningar, samt
att hofrättsposts aflöning bestämmes till niohundra kronor, deraf sexhundra kronor i lön
och trehundra kronor i tjenstgöringspenningar, med rättighet för hofrättspost att efter
fem års tjenstetid bekomma lönförhöjning med etthundra kronor.

kunot föreslagna bestämmelsen, att de Hofrättens embets- och tjensteman, Indika
komma i åtnjutande af de nya lönerna, skulle vara underkastade den förflyttning till
annan tjenstgöringsort, hvarom vid en blifvande förändrad organisation af Hofrätterna
eller eljest kunde varda förordnadt, anser Hofrätten sig böra erinra, att cfensamma med
den omfattande lydelse, komiterade föreslagit, skulle kunna tydas så, att embets- och
tjensteman vore pligtig när som helst flytta till annan tjenstgöringsort äfven i rikets
mest aflägsna delar och jemväl inträda i tjenstgöring uti en annan af nu varande Hofrätter.
En sådan tillämpning, hvilken komiterade antagligen icke åsyftat, skulle försätta
embets- och tjenstemannen i en oviss och beroende ställning, inverka störande
på hans lefnadsförhållanden och äfven kunna i ekonomiskt hänseende medföra särdeles
menliga följder. Hofrätten anser sig derför böra hemställa, att detta vilkor för
rättighet att komma i åtnjutande af de nya lönerna bestämmes sålunda,

att embets- och tjensteman i Hofrätt må vara underkastad den förflyttning till annan
tjenstgöringsort inom Hofrättens nu varande jurisdiktion, hvarom vid en blifvande
förändrad organisation eller fördelning af Hofrätterna kan varda förordnadt;

Och vågar Hofrätten antaga, att, när flyttning sker, embets- och tjensteman tillerkännes
en billig ersättning för flyttningskostnaden af allmänna medel.

På de i Hofrättens underdåniga utlåtande den 28 Januari 1873, angående förändrade
bestämmelser om arbetssättet i Hofrätten in. in., anförda skäl, får Hofrätten i
underdånighet afstyrka bifall till komiterades förslag, att Hofrätt skulle vara domför i
alla mål, när tre i Rätten sitta; men då det torde vara lämpligt och ändamålsenligt,
att, till beredande af skyndsamhet och större arbetsprodukt, ringare mål i Hofrätt likasom
i Högsta Domstolen kunna pröfvas och afgöras af ett mindre antal ledamöter, anser
Hofrätten komiterades alternativa förslag i detta hänseende kunna godkännas, i hvilket
fall 23 kapitlet 1 § Rättegångsbalken rörande domfört antal ledamöter i Hofrätt synes
böra erhålla följande lydelse:

»I Hofrätt må i vigtigare mål fem ledamöter utgöra domfört antal, så ock fyra
der tre af dem om slutet ense äro. Ringare mål kunna pröfvas och afgöras af fyra
ledamöter, så ock af tre, der de om slutet sig förena.»

Och torde Hofrätten likasom Högsta Domstolen kunna, utan särskild bestämmelse
i lag, pröfva huruvida mål skulle anses vara af vigtigare eller ringare beskaffenhet.

I afseende på de af komiterade ifrågasatta förändringar i hvad nu finnes föreskrifvet
och iakttages vid ingifvande och handläggning af besvärs- och ansökningsärenden,
åberopas i underdånighet hvad Hofrätten hemställt och föreslagit i sitt nyssnämnda
utlåtande af den 28 Januari 1873; och beträffande frågan huru förfaras bör,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 55

då part i besvär anhåller om rådrum för vidare utveckling af sin talan eller vid besvär
eller vadinlaga ej bifogar fullständiga protokoll från underdomstolen, torde någon
föreskrift i lag icke erfordras eller böra meddelas, utan II o frät t en ega p lofning srätt
efter omständigheterna vid hvarje särskildt fall.

Hofrätten, som delar komiterades åsigt, att de skriftliga berättelser, hvilka, enligt
22 kapitlet Rättegångsbalken, skola af domaren i Hofrätt författas och till parterna utgifvas,
nu mera icke medföra något gagn men kunna föranleda tidsutdrägt och onödig
omgång, samt derför anser stadgandena i nämnda kapitel böra upphäfvas, förmenar
äfven den nu i allmänhet brukliga uppläsningen på embetsrummet af alla handlingarne
i föredragna mål vara alltför tidsödande och ingalunda kunna uppfylla det dermed
åsyftade ändamål. Det borde vara tillräckligt, om endast parternes till Hofrätten
ställda skrifter, de beslut, som skola komma under pröfning, och i öfrigt sådane handlingar
eller vittnesmål, som i väsentlig mån kunna inverka på målens utgång, upplästes.
Men om handlingarnes uppläsning inför Hofrätten sålunda inskränktes, torde
någon annan, mera verksam kontroll öfver målens föredragning blifva nödig. En sådan
kontroll skulle, efter Hofrättens uppfattning, vinnas derigenom, att fullständiga promemorior
i alla mål af något vidlyftig eller invecklad beskaffenhet upprättades och att
icke blott föredraganden utan äfven en annan Rättens ledamot utom embetsrummet
genomginge och granskade handlingarne. Komiterades förslag, att en sådan granskning
skulle ske innan målen föredroges, finner Hofrätten sig dock icke kunna tillstyrka,
utan anser Hofrätten mera lämpligt och ändamålsenligt, att den företages efter
föredragningen, på sätt den komité föreslagit, som, enligt Eders Kongl. Majtts nådiga
förordnande, år 185(1 uppgjorde förslag till arbetsordning för Hofrätterna. Den kontrollerande
ledamotens granskning borde blifva pålitlig och säkerligen lättare, när han
förut o-enom föredragningen och derefter hållen öfverläggning erhållit kännedom om
målens beskaffenhet och tvistefrågorna; de öfrige ledamöter, som skulle deltaga i slutliga
pröfningen, erhölle rådrum att sig nogare betänka, i följd hvaraf den i 23 kapitlet
6 § Rättegångsbalken dertill medgifna rättighet komme att mera sällan begagnas och
den tidsutdrägt, som deraf föranledes, skulle undvikas; och om, såsom vederbör, föredraganden
skulle författa och till kontrollerande ledamoten öfverlemna jemte handlingarne
förslag till beslut, torde detta blifva mindre ensidigt och mera antagligt, i fäll
det uppsattes efter föregången öfverläggning med öfrige ledamöterna. Hofrätten hemställer
således, huruvida icke föreskrifter i dessa hänseenden kunde meddelas i öfverensstämelse
med sistnämnda komités underdåniga förslag, hvilka föreskrifter dock icke
skulle blifva gällande och tillämpas i afseende på enklare mål och ärenden, som af
sekreteraren eller fiskal föredragas.

I fall sålunda handlingarnes uppläsning inför Hofrätten inskränktes, skulle under
den nu föreskrifna tjenstgöringstid på embetsrummen ett ganska stort antal mål kunna
afgöras, säkerligen flera än dubbelt så många som nu under samma tid handläggas; i
följd hvaraf och genom tillämpning af öfriga föreslagna stadganden ledamöternas hemarbete
komme att ökas samt blifva så betungande och öfveransträngande, att det svår -

56 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

ligen kunde med ordning- och nit fullgöras. Vid detta förhållande måste tjenstgöringstiden
på embetsrummen minskas, och Hofrätten får derför särskildt tillstyrka bifall till
komiterades hemställan om den ändring i Hofrätternas arbetsordning, att de icke skulle
blifva pligtige hålla sammanträden på sina embetsrum längre tid än tre timmar fyra
dagar i veckan.

Hvad slutligen angår komiterades yttrande om beskaffenheten af Hofrätternas domar
och utslag, hvilka komiterade ansett vara alltför vidlyftiga och böra förkortas, så torde
väl kunna medgifvas, att dessa handlingar i allmänhet nppsättas med större vidlyftighet,
än som vore nödig; men Hofrätten anser några mera fullständiga och utförliga bestämmelser
om innehållet och beskaffenheten af Rättens utslag och dom, än som finnas
i 24 kapitlet 3 § Rättegångsbalken, icke vara erforderliga eller böra meddelas, så framt
icke den allmänna föreskrift skulle anses lämplig, att dom eller utslag ej må författas
vidlyftigare, än förhållandena i hvarje mål påfordra.

Med återställande af remitterade handlingarne, får Hofrätten i underdånighet öfverlemna
ett exemplar af det vid detta ärendes handläggning förda protokoll, två af Hofrättens
tjensteman ingifna skrifter och en afskrift af Hofrättens den 28 Januari 1873
till Eders Kongl Maj:t afgifna underdåniga yttrande angående förenkling i Hofrättens
arbetssätt m. in., tillika med ett exemplar af Hofrättens protokoll vid sistnämnda frågas
behandling.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:

./. Ä. Lemchen.

L. ron Sydow.
C. Freidenfelt.
A. Eker munn.

Carl S. Queokfeldt.

F. TF. Björkman.
Birger Ilessle.

C. A. F. Lejman.

O. Bergius.

P. G. Runbäck.

Claes Westring.
Is. Lothigius.

H. A. Uggla.

J. von Sydon’.

C. E. Stjernspetz.

C. L. Schånberg.
Carl Fagerberg.
C. Swalander.

Gustaf Svalandes,

Jönköping den 31 Maj 1875.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 57

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan de af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterade afgifvit underdånigt
betänkande och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter
och Krigshofrätten, så har Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss den 12 sistlidne Januari
anbefallt Hofrätten att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af berörda
betänkande och förslag, så vidt desamma Hofrätten angå; och får i anledning
deraf Hofrätten härmed underdånigst öfverlemna det vid ärendets handläggning denna
dag inför Hofrätten förda protokoll.

Remissakten bifogas och Hofrätten framhärdar med största undersåtliga vördnad,
nit och trohet,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigst e
tjenare och undersåtar

G. U. Bergenstrålile. C. Hagerman. C. C:heim Gyllensköld.

C. J. Lindencrona. Fr. O. Nilson. A. Th. Anderberg.

Axel Leth.

Christianstad den 29 April 1875.

Utdrag af protokollet, hållet infor Kongl. May.ts
och Rikets Hofrätt öfver Skåne och Blekinge i
Christianstad den 29 April 1875.

Närvarande:

Herr Hofrättsrådet, Kommendören af Kongl. Vasa-orden, första klassen, Riddaren af
Kongl. Nordstjerne-orden Gustaf Ulrik Bergenstrålile;

Herr Hofrättsrådet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden C,kristian Gustaf Hagerman;
Herr Assessoren Carl Salomon Carlheim Gyllensköld;

Herr Assessoren Carl Johan Lindencrona;

Herr Assessoren Frans Olof Nilson;

Herr Assessoren Arvid Theodor Anderberg.

§ 2. Herr Assessoren Lindencrona föredrog till underdånigt besvarande Kongl.
Maj:ts nådiga remiss den 12 sistlidne Januari uppå komiterades underdåniga betänkande
och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sctml. 1 Afd.

58 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Efter läsning af handlingarne yttrade referenten:

”För min del anser jag komiterades förslag i fråga om tjenstgöringspenningar,
pensionsrätt, ålderstillägg jemte vilkoren derför samt ferier och semester icke föranleda
någon anmärkning; likasom jag, med fästadt afseende å komiterades förslag angående
grunden för pensionernas belopp samt tiden och vilkoren för deras åtnjutande, icke
anser mig ega fog att framställa annan anmärkning mot förslaget beträffande presidentens
och ledamöternes aflöning, än att det af komiterade föreslagna arfvode 600 kronor,
som skulle under samma vilkor som tjenstgöringspenningar åtnjutas af ordförande å
division, borde på de af Presidenten O. F. af Sillen i hans reservation anförde grunder
tilläggas hofrättsråd efter fem års tjenstgöring, utan afseende derå att han icke innehar
ordförandebefattning; och synes mig jemväl komiterades förslag om skyldighet
för ordförande å division att till hälften mot annan ledamot, efter lottning, föredraga
vädjade saker föga lämpligt, enär, åtminstone i denne Hofrätt, der session å stora rummet
återkommer hvar annan vecka, ordförandens bestyr med justering af protokoll och
utslag vanligen upptager icke ringa tid och ofta är af den beskaffenhet, att ordföranden
svårligen kan medhinna beredning af vädjade saker till föredragning. Denna förändring
skulle i allt fall, då antalet afgjorda mål derigenom ingalunda ökades, icke påskynda
göromålens gång och således ej medföra någon fördel för det allmänna.

Beträffande komiterades förslag angående lösen för expeditioner, anser jag föreslagna
beloppet 1 krona 50 öre för gravationsbevis, omfattande 10 år och angående
ett hemman eller tomtnummer, böra, med afseende å det besvär, som är förenadt med
uppsättande af dylika bevis, och det ansvar, som de medföra, höjas till minst 4 kronor.

Komiterade hafva dels i allmänhet beträffande 11 o f r ä 11 s s e k r e t e r a r n e uttalat den
åsigt, att deras aflöning borde bestämmas så, att de funne med sin fördel öfverensstämmande
att söka befordran till hofrättsråd, och dels särskildt vidkommande sekreteraren
i denne Hofrätt föreslagit, att han borde befrias från åliggandet att mottaga
till Hofrätten inkommande handlingar, hvilket bestyr borde öfverflyttas till aktuarien.
Komiterades antydan om lämpligheten af sekreterares befordran till hofrättsråd torde
icke kunna i allmänhet godkännas. Sekreterarens befattning såsom föredragande af
civila besvär, hufvudsakligen skuldfordrings- och någon gång husesynsmål, är nemligen
af den beskaffenhet, att den erfarenhet i lagskipning, han sålunda kan inhemta, ingalunda
kan i mångsidighet jemföras med en ledamots. Det torde alltså endast undantagsvis
inträffa, att en sekreterare lämpligen kan befordras till hofrättsråd. Vid sådant
förhållande och då sekreteraren i de allra flesta fall qvarstannar i sin tjenst utan befordran,
torde skäl ej förefinnas att nedsätta hans aflöning till det af komiterade föreslagna
belopp, utan bör enligt min åsigt aflöningen bestämmas så, att, med bibehållande
af de utaf komiterade föreslagne tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, lönen efter
två ålderstillägg, livartdera 500 kronor, uppgår till lika belopp med hofrättsråds lön.
Såsom skäl för komiterades förslag om sekreterarens i denne Hofrätt befriande från
åliggandet att mottaga inkommande handlingar är anfördt, att tjenstemännens skyldigheter
borde ordnas på enahanda sätt i samtliga Hofrätterne, likasom att handlingars

Bil. No 1 till Kanyl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 1. om Statsverket 1876. 59

mottagande ej vore förenligt med sekreterarens befattning såsom föredragande. Det
först omnämnda skälet synes icke vara af synnerlig betydelse. Det område, som utgör
denne Hofrätts jurisdiktion, innehåller vida mindre folkmängd än hvart af de öfrige
Hofrätternes domsområden, och antalet af de till denne Hofrätt inkommande civila besvär
är också vida mindre än de i någon af de andre Hofrätterne. Redan detta förhållande
synes tala derför, att tjenstemännens åligganden kunna ordnas annorlunda i
denne än i de öfrige Hofrätterne; hvilket komiterade ock medgifvit, då de förordat
sammanslagning af liär varande aktuarie- och arkivarie-befattningarna. Den förmenta
olämpligheten att förena sekreterarens befattning såsom föredragande med åliggandet
att mottaga handlingar synes ej heller ega synnerlig vigt, då erfarenheten hittills ingalunda
ådagalagt, att denna förening medfört skadliga följder för det allmänna eller för
den enskilde. Sekreterarens befattning såsom föredragande upptager icke heller hans
tid så, att bestyret med handlingars mottagande bör af denna anledning fråntagas
honom. Allra minst torde, om sådant dock finnes böra ske, det vara lämpligt att öfverflytta
detta åliggande till aktuarie!!, enär enligt komiterades förslag ej allenast dennes
befattning skulle omfatta jemväl de bestyr, som hittills och ännu tillkomma arkivarien,
utan ock aktuarien skulle erhålla uppdrag att redovisa inflytande medel och handhafva
uppbörden af stämpelpapper; genom hvilket allt aktuariens göromål blefve så betungande
att de svårligen kunde medhinnas äfven med tillhjelp af den utaf komiterade
Till hans biträde föreslagne amanuens. Då jag således anser, att sekreteraren i denne
Hofrätt fortfarande bör hafva åliggandet att mottaga inkommande handlingar, hvarigenom
hans tjenstebefattning, om ock ej i alla afseenden lika med sekreterarnes i de
öfrio-e Hofrätterne, kommu att medföra lika mycket arbete som de andres, synes det
mi<>- icke heller vara skäl att bestämma hans löneförmåner och i följd deraf äfven hans
pensionsrätt lägre än öfrige hofrättssekreterarnes. Vidare hafva komiterade, för den
händelse att skyldigheten att mottaga inkommande handlingar icke flyttades från sekreteraren,
antagit — dock utan uppgifven grund — årliga inkomsten åt diariibevis
till 500 kronor. Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1 Maj 1874 upptagit
sekreterarens inkomst af nämnde bevis till 600 kronor årligen, hvilken uppgift
grundats på tillförlitliga anteckningar; men om, såsom komiterade i sitt förslag förordat,
lösen för diariibevis nedsättes till 50 öre, och då dessutom inkomsten af denna
lösen utan tvifvel komme att under den tid, sekreteraren begagnar semester, tillfalla
vikarien, lärer sekreterarens årliga inkomst af diariibevis icke kunna uppskattas till
högre belopp än 250 kronor; och torde i allt fäll denna inkomst, hvilken är af
beskaffenhet att tillfalla den, som förrättar tjensten, icke böra afdragas från lönen,
utan, såsom varande af samma egenskap som tjenstgöringspenningar, hänföras till
desse.

Likasom vid fråga om sekreterarne hafva komiterade beträffande advokatfiskalerne
uttalat den åsigt, att desse borde hafva utsigt att genom befordran till hofrättsråd
vinna högre aflöning. Advokatfiskal befattning är dock, lika litet som sekreterares,
af beskaffenhet att kunna medföra den mångsidiga erfarenhet i domarevärf, som leda -

60 Bil. A:o 1 till Kong!. Majds Nåd. Proposition A :o 1, om Statsverket 1876.

möterne under ständig sysselsättning med mål af alla slag och dervid städse förekommande
utbyte af asigter äro i tillfälle att förvärfva. Då sålunda advokatfiskal befordran
till ledamotsembete i allmänhet icke kan anses lämplig, och han, likasom sekreterare,
i de allra flesta fall qvarstannar i tjensten, synes hans lön, hvaraf äfven beloppet
af hans pension skulle bero, böra bestämmas sa. att han utan ekonomiska bekymmer
kan egna sig åt sina embetsåligganden och vid afskedstagandet motse en någorlunda
sorgfri ålderdom. Ehuru advokatfiskalens i denne Hofrätt åligganden icke äro så ansträngande
som de, hvilka hvila på advokatfiskalerne i de andre Hofrätterne, synes
mig dock skäl ej vara för handen till den af komiterade föreslagna skilnad i lönemkomstei.
dag anser nng derföre och da inkomsten af lösen för gravationsbevis, äfven
om denna komme att utgå med högre belopp än det af komiterade föreslagna, i allt
fall är så ringa, att densamma ej förtjena!- att tagas i beräkning, böra hemställa, att
advokatfiskalens i denne Hofrätt lön bestämmes till 2,500 kronor med höjning af 500
kronor efter fem års och af ytterligare 500 kronor efter tio års tjenstgöring, tillika med
de af komiterade föreslagna tjenstgöringspénningar 1,500 kronor.

Komiterade hafva föreslagit minskning af antalet notarier i Hofrätten till fyra.
Möjligen kunna i de öfrige Hofrätterne notariegöromålen skötas af två notarier på
hvarje afdelning; men i denne Hofrätt, der afdelning hvar annan vecka tjenstgör på
störa rummet och notariernas göromål följaktligen äro mera ansträngande än° desse
tjenstemäns i de andre Hofrätterne, synes denna inskränkning af notariernas antal icke
vara lämplig. Jag anser derför, såsom Hofrätten i sitt underdåniga utlåtande den 20
November 1873 föreslagit, antalet af dessa tjensteman böra bestämmas till sex. I fråga
om lönebeloppen för notarierne hafva komiterade anfört, att desse tjenstemäns befattningar
bolde beta aktas såsom förberedande tjenster för domareembeten och att notalicine
eg de utsigt till befordran vid öfver- eller underrätt. Riktigheten af denna
åsigt torde dock med skäl kunna betviflas. Den saknad af öfning i sjelfständigt
dömande, som åtföljer notariebefattning, medför i de flesta fall inom längre eller kortare
tid den verkan, att notarie blir olämplig för den egentliga domareverksamheten;
och den omständigheten, att en och annan notarie hittills vunnit befordran till domareembete
inom eller under Hofrätt, bevisar intet, enär desse under den tid, de innehaft
notarietjensten, endast föga utöfvat denna, utan i stället tjenstgjort såsom adjungerade
ledamöter i Hofrätt eller såsom underdomare. Vid sådant förhållande synes mig de af
komiteiade föreslagna lönebelopp allt för låga; och jag anser lönen böra bestämmas
till 2,000 kronor med de af komiterade föreslagna två ålderstillägg, hvardera å 500
kronor, jemte tjenstgöringspénningar 1,200 kronor.

Blundande komiterades förslag, att aktuarie- och arkivarie-beta tf ningarne måtte
förenas till en tjenst och att innehafvaren af denna måtte’erhålla uppdrag att redovisa
inflytande lösen och handhafva uppbörden af stämpelpapper, åberopar jag hvad ofvan
är anfördt angående olämpligheten att från sekreteraren till aktuarien öfverflytta åliggandet
att mottaga inkommande handlingar; och anser jag, beträffande aflöningen,
denna böra, såsom ock komiterade antagit, bestämmas lika med notaries samt alltså

Bil. Ako 1 till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 61

utgå med 2,000 kronor lön jemte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar
1,200 kronor.

Komiterade hafva utan uppgifven grund föreslagit beloppet af fiskalernes tjenstgöringspenningar
till 900 kronor. Då det icke torde kunna nekas, att nämnde tjenstemäns
befattningar äro minst lika magtpåliggande som notariernes och tjenstgöringen
vid båda dessa slag af befattningar i allmänhet kan anses lika ansträngande, synas
mig fiskalernes tjenstgöringspenningar böra bestämmas lika med notariernes till
1,200 kronor.

I fråga om ersättning för renskrifningskostnad hafva komiterade, såsom det synes,
godtyckligt föreslagit, att för sådant ändamål borde tilldelas hvarje notarie 400 och
hvarje fiskal 200 kronor årligen. — Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1
Maj 1874, i enlighet med tillförlitliga uppgifter och beräkningar, uppgifvit kostnaden
för renskrifning af domar och utslag, som expedieras af notarierne, till sammanlagdt

2,400 kronor samt utskrifningskostnaden för hvarje fiskal till 300 kronor. Skulle komiterades
förslag att inskränka notariernes antal till fyra bifallas, komrne anslaget åt
dessa till renskrifning att uppgå till 1,600 kronor, alltså 800 kronor mindre än behofvet
krafvel-; hvaremot, om notariernes antal bestämmes till sex, föreslagna ersättningsbeloppet
400 kronor till hvarje blir tillräckligt. Någon nedsättning i det af Hofrätten
föreslagna ersättningsbelopp åt fiskalerne bör icke heller ega rum.

Komiterade hafva, vid fråga om anslag till amanuenser in. m., antagit, att till
biträde åt sekreteraren och advokatfiskalen i denne Hofrätt endast en amanuens vore
behöflig. Då detta biträde ofta komme att samtidigt erfordras hos sekreteraren och
advokatfiskalen, skulle en sådan anordning, i synnerhet om sekreteraren bibehölles vid
åliggandet att mottaga inkommande handlingar, utan tvifvel medföra synnerlig olägenhet,
helst som sekreterarens och advokatfiskalens embetsrum äro belägna i olika våningar.
Som likväl komiterades förslag tyckes åsyfta rättighet för Hofrätten att efter egen
pröfning fördela det anslagsbelopp 3,500 kronor, som enligt förslaget skulle ställas till
Hofrättens förfogande, att användas till aflönande af amanuenser samt till semestervikariat
och extra ordinarie biträden, och föreslagna beloppet synes vara för ändamålet
tillräckligt, anser jag något vidare yttrande angående komiterades nyss nämnda antastande
icke erfordras.

Aflöningen till vaktbetjeningen är af komiterade föreslagen för vaktmästaren till
800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt för hofrättspost vid tillträdet
till 500 kronor och tjenstgöringspenningar likaledes 300 kronor. Med afseende å de
stegrade lefnadskostnaderne, anser jag dessa belopp otillräckliga och föreslår höjning
af tjenstgöringspenningarnes belopp till 400 kronor för hvarje.

Ehuru komiterade, vid fråga om vilkoren för åtnjutande af föreslagna löneförmånerna,
uttalat den åsigt att, på samma gång staten bör lemna innehafvare af behöflig
tjenstebefattning tillräcklig aflöning, staten ock eger fordra att tjenstemannen egnar sin
tid och sina krafter åt tjensten, i enlighet med hvilken åsigt komiterade ansett det böra
förbjudas tjenstemannen att mottaga annan tjenstebefattning utom Hofrätten, synas dock

62 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

komiterade, i synnerhet beträffande notarierne, hafva frångått nyss nämnda förutsättning
om statens pligt att lemna tjensteman tillräcklig aflöning. Skulle komiterades förslag
om lönebeloppen till åtskillige af tjenstemännen bifallas, torde det vara obilligt att
genom ett stadgande i ofvan antydda syftning beröfva dem tillfälle att genom innehafvande
af annan befattning fylla den brist i de för ett någorlunda sorgfritt lif nödiga
inkomster, som skulle uppstå genom fastställande af de utaf komiterade föreslagna aflöningar.

Komiterade hafva vidare bland vilkor för de föreslagna lönestaternas tillämpning
upptagit, att ledamot icke borde, utöfver de påsk- eller julferier, som äro eller varda
me dg i fn a, åtnjuta frihet från tjenstgöring längre tid hvart år än två månader under
sommaren. Så vida komiterade dervid åsyftat upphäfvande af den i 16 § sista mom.
af gällande arbetsordning medgifna rättighet för division att lemna en ledamot för måls
beredande till föredragning och afgörande befrielse från tjenstgöring på ämbetsrummet
under högst en vecka i sänder, anser jag mig böra erinra, att borttagande af denna
rättighet utan tvifvel skulle i hög grad inverka menligt på målens grundliga pröfning.
Icke sällan inkomma till Hofrätt mål åt den vidlyftiga och invecklade beskaffenhet, att
handlingarnes läsning samt en allsidig och genomgående pröfning af de i målet förekommande
rättsförhållanden upptaga en tid af flere dagar och sålunda svårligen kunna
medhinnas under de dagar, då tjenstgöringen å embetsrummet pågår och då ledamots
tid är upptagen ad andra måls beredande till föredragning samt lian dessutom har justering
af expeditioner i de af honom och andre ledamöter äfvensom af sekreterare
och fiskal föredragna mål. Dessutom medför rättsväsendets oafbrutna utveckling behofvet
af tid för studier, hvartill den årliga semestern, som för öfrigt skulle enligt
komiterades förslag i betydlig mån inskränkas, icke skäligen bör tagas i anspråk, såsom
afsedd till en behöflig hvila efter ansträngande göromål. Begagnandet af ifrågavarande
rättighet inverkar icke heller i någon mån på göromålens gång eller på antalet afgjorda
mål. Enligt komiterades förslag skulle stadgandet om utfärdande af skriftliga berättelser
i vädjade saker upphäfvas, i hvilket förslag jag anser mig böra instämma; men
befrielsen från detta åliggande skulle icke medföra så stor minskning i ledamots arbete,
att borttagandet af mera nämnda rättighet kunde ske utan följder, skadliga för rättsskipningen.

Vidare hafva komiterade föreslagit, jemte andra förändringar rörande ordnandet
af arbete inom Hofrätterne, dels att antingen antalet ledamöter å hvarje division måtte
nedsättas till tre eller och att domfört antal i Hofrätt bestämdes i vigtigare mål till
fem, i ringare till minst tre; dels ock att, då part anhåller om rådrum för besvärstalans
vidare utvecklande eller vid besvär eller vadeinlaga ej fogat fullständiga protokoll från
underrätt, det antingen borde förfaras så, att i vademål de felande handlingarna finge
under skriftvexlingen ingifvas och besvärsmål någon tid hvila i afvaktan på besvärens
och handlingarnes fullständigande eller ock genom anslag i Hofrättens förmak föreläggande
meddelas part att inkomma med fullständiga besvär och felande handlingar.
Då nytt förslag till rättegångsordning för närvarande lärer vara föremål för behandling,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1876. 63

anser jag icke nödigt att vidlyftigt orda öfver komiterades nu framstälda förslag, utan
tillåter mig att endast erinra följande.

Hvad då beträffar först omförmälda förslag, synas mig de al komiterade anförda
skal icke tala för någon ändring i nu gällande lagstadgande om domfört antal ledamöter
i Hofrätt. Det torde vara svårt, om icke omöjligt, att uppställa någon allmängiltig
grund för bestämmande af det antal, som bör anses lämpligast i detta afseende:
och komiterade, som icke heller synas hafva funnit någon dylik grund, hafva till stöd
för sin åsigt åberopat föredömen från främmande land, dervid de, utan att fästa, afseende
å förhållandena i Danmark och flera andra land, der antalet domare i öfverrätt
i allmänhet utgör fem, uteslutande fästat sig vid förhållandet i Norges stiftsöfverrätter,
hvarest dock både rättegångssättet och arbetsordningen äro väsentligen olika de för
Hofrätterna gällande. Det torde med allt skäl kunna antagas, att en mångsidigare
pröfning af ett mål och följaktligen större trygghet för parterne vinnes genom målets
granskning och öfvervägande af fem domare än af endast tre. Icke heller synes komiterades
åsigt, att tre ledamöter borde utgöra domfört antal i »ringare» mål förtjena
synnerligt afseende, enär gränsen emellan ringare-och vigtigare mål i många fall är
nästan omöjlig att uppdraga. Komiterade vilja sålunda hänföra till ringare mål alla
exsekutionsmål; men bland dessa förekomma stundom frågor af ganska invecklad beskaffenhet,
såsom vid klagomål om rätt till betalning ur köpeskilling för utmätningsvis
såld fastighet.

Beträffande komiterades förslag rörande sättet att förfara vid behandlingen ai mål,
der klagan blifvit reservationsvis förd eller underrättens protokoll saknas, anser jag
mig endast böra åberopa och förorda det i denna Hofrätt brukliga förfaringssätt att
genom preliminärt utslag förelägga klagande eller kärande att inom viss tid inlemna,
den förre fullständiga besvär och begge felande protokoll, vid äfventyr att målet i befintligt
skick företages till afgörande.

Komiterade hafva äfvenledes föreslagit att, i stället för läsning å embetsrummet
af handlingarne i ett föredraget mål, handlingarne borde före målets föredragning af
referent granskas af annan ledamot, till hvilken referenten öfverlemnat handlingarna
jemte promemoria der sådan funnes erforderlig. Ehuru det måste medgifvas, att komiterades
anmärkningar mot först berörda, hittills vanliga ordning för kontrollerande af
föredragningens läglighet och fullständighet kunna ega någon befogenhet, synes dock
denna ordning vara den enda, som medför, så vidt ske kan, fullkomlig säkerhet att ett
mål icke varder i följd af ofullständig eller måhända felaktig föredragning olägligt uppfart
adt af domstolen. Läsningen företages omedelbart efter föredragningen och under
det ledamöterne hafva alla delar af målet, såsom det blifvit föredraget, i friskt minne.
Den läsande är städse i tillfälle att begära och den föredragande att lemna alla de
upplysningar, som kunna erfordras. Genom den diskussion, som vanligen uppkommer
efter föredragningen, framstår någon gång målet från en helt annan synpunkt än den,
hvarur den föredragande uppfattat och framstäf förhållandena; och den ledamot, som
verkställer läsningen, är då i tillfälle att granska hvilken synpunkt är den rätta och

64 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

egna särskild uppmärksamhet åt det förhållande, som föredraganden förbisett eller
origtigt uppfattat. Alla de ledamöter, som deltaga i målets handläggning, hafva tillfälle
att sjelfve genom åhörande af handlingarnas läsning öfvertyga sig om föredragandens
rigtiga uppfattning af saken; hvilket ock torde vara nödvändigt, då alla äro lika
ansvarige för det gemensamma beslutet. Icke sällan kunde ifrån den dag, då ledamot,
till hvilken handlingarne i ett mål blifvit för granskning ahemnade, genomgått dessa,
lång tid förflyta till den dag, då föredragningen sker; och det kan svårligen antagas,
att denne ledamot, upptagen af arbete med egna mål jemte justering af egna och andres
expeditioner, vid den tid, då föredragningen omsider försigginge, egde så lifligt
minne af målets alla delar, att han kunde med säkerhet fullgöra den honom åliggande

.... . o sb

skyldigheten att öfvervaka föredragningens läglighet. Den af komiterade föreslagna
ordningen kunde i allt fall endast tillämpas i mål, tillhörande ledamots föredragning,
men vid mål, föredragna af sekreterare eller fiskal, måste den hittills vanliga ordningen
för föredragningens kontrollerande användas; hvarigenom uppkomme eu olikhet
vid behandlingen af mål, desto mindre lämplig som den till mindre säkerhet ledande
ordningen användes just i de mål, som gemenligen äro af största vigt, nemligen vademålen.
Dessutom torde det vara uppenbart, att föredragningsskyldig ledamots arbete
skulle genom föreslagna förändringen ökas till den grad, att han svårligen kunde hinna
att egna omsorgsfull behandling åt de till hans föredragning hörande, ännu mindre åt
de af andre ledamöter föredragna mål; hvilken svårighet skulle växa till omöjlighet
om komiterades förslag angående inskränkning i divisionsledamöternes antal jemväl
vunne bifall.»

Herr Assessoren Anderberg anförde:

»Hvad komiterade yttrat angående ordnandet af arbetet inom Hofrätten anser jag
för min del icke utgöra föremål för Hofrättens utlåtande, utom så vidt de af komiterade
förordade förändringar i detta afseende blifvit satta i sammanhang med eller såsom
vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, helst fullständigt utarbetadt förslag icke
föreligger och Eders Kongl. Maj:t dessutom den 9 Januari 1874 endast förordnat, att
frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter
och i Krigshofrätten skulle till handläggning af komiterade öfverlemnas.

Beträffande nu först föreslagna aflöningen för presidenten och ledamöterne, finner
jag mig icke kunna frångå det af Hofrätten i dess underdåniga utlåtande den 20
November 1873 afgifna, på kända förhållanden grundade förslag om aflöningens hufvudbelopp,
men med afseende på komiterades förslag angående grunden för pensionernes
belopp samt om två ålderstillägg för assessorer, anser jag lönen för assessor vid tillträdet
kunna bestämmas till 3,200 kronor, samt ett arfvode af 500 kronor, i stället för
ålderstillägg å lönen, böra under samma vilkor som tjenstgöringspenningarne tilldelas
hofrättsråd efter fem års tjenstetid, äfven om han icke är ordförande å division.
Aflöningen blefve sålunda för assessor: lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,800
kronor med ålderstillägg å lönen efter fem års tjenstetid af 500 kronor och efter tio
år af ytterligare 500 kronor; och för hofrättsråd: lön 4,700 kronor, tjenstgöringspen -

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 65

ningar 1,800 kronor samt efter 5 års tjenstetid arfvode af 500 kronor under samma
vilkor som tjenstgöringspenningarne.

I fråga om sekreteraren, advokatfiskal, notarierne, aktuarie- och arkivariebefattningarne
samt fiskalerne är jag ense med Assessoren Lindencrona, utom
vidkommande aflöningen, som med hänseende till pensionen torde böra bestämmas
sålunda:

för sekreteraren: lön 3,700 kronor med föreslagna två ålderstillägg samt derjemte
tjenstgöringspenningar 1,800 kronor, å hvilka sistnämnde må afdraga? 250 kronor för
inkomst af diariibevis;

för advokatfiskal: lön 3,000 kronor med föreslagna två ålderstillägg jemte tjenstgöringspenningar
1,500 kronor;

för tjensteman i notariegraden: lön 2,500 kronor med föreslagna två ålderstillägg
jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor;

för fiskal: lön 2,000 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor.

Beträffande ersättning för renskriftskostnaden, anslag till amanuenser, aflöningen
till vaktbetjeningen och lösen för expeditioner instämmer jag uti Assessoren Lindencronas
yttrande.

Hvad vidare angår de här förut ej vidrörda föreskrifter, som komiterade ansett
böra meddelas såsom vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, torde första vilkoret,
att embets- eller tjensteman vid Hofrätterne skall vara underkastad förflyttning
till annan tjenstgöringsort, icke i allmänhet vara lämpligt, såvida meningen är, att sådan
förflyttning må kunna när som helst ega rum. Exempel från Preussen, der domarena äro
underkastade dylik förflyttning, torde böra afskräcka från införande af detta system,
hvarigenom en domares sjelfständighet i betänklig grad äfventyras.

Vidkommande tredje vilkoret att sommarferierne skola inskränkas till två månader,
synes mig detta icke vara billigt eller ens klokt, helst en semester af tre månader
sedan lång tid tillbaka ansetts väl behöflig och arbetet i Hofrätterne ingalunda blifvit
mindre utan tvärtom'' mera ansträngande än under äldre tider; och finner jag, i afseende
på föreskrifterne i fjerde och femte momenten, ej skäl till andra bestämmelser
om semestertiden för sekreteraren, advokatfiskalen samt aktuarien och arkivarien, än
som kunna blifva stadgade för Hofrätternes öfrige tjensteman.

Nionde vilkoret, att uppflyttning till högre lön genom ålderstillägg endast må
ega rum, så framt embets- eller tjenstemannen pröfvas vara förtjent af sådan löneförhöjning,
förekommer mig nästan kränkande för en domare, som funnits värdig att blifva
ledamot i öfverrätt. Skulle än något särskildt fall hafva inträffat såsom anledning till
upptagande af detta vilkor, hvarom jag saknar kännedom, torde dock i allmänhet domarena
i rikets öfverrätter hittills icke hafva gjort sig förtjente af en dylik pröfning och
påminnelse om sina pligter. Detta vilkor kan äfven verka derhän, att domarens sjelfständighet
minskas.

Bill. till Rilcsd. Prof. 187(5. 1 Sciml. 1 Afd.

66 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

I fråga om tionde vilkoret, att ordförande å division skulle deltaga i föredragning
af vädjade saker, instämmer jag uti Assessoren Lindencronas yttrande: och finner jag
ej fog till anmärkning emot de uppstälda vilkoren i öfrig!.»

Kongl. Hofrättens samtlige öfrige Herrar ledamöter förenade sig uti Herr Assessoren
Anderbergs åsigt: och beslöt Kongl. Hofrätten följande underdåniga utlåtande. Se
Civilt registratur.

Ut supra.

In tid em

L. Wildborg.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga remiss å underdånigt betänkande
och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten,
afgifvet af i nåder förordnade komiterade den 12 December 1874, får Krigshofrätten
underdånigt utlåtande i anledning af samma betänkande och förslag, så vidt
de - angå Krigshofrätten, härmed afgifva.

Sedan komiterade uti ifrågavarande betänkande och förslag först afgifvit utlåtande
angående regleringen af lönerne för einbets- och tjenstemännen inom rikets tre Hofrätter
och dervid yttrat sig angående, bland annat, tjenstgöringspenningar, j^ensionsbelopp,
ålderstillägg och vilkoren för sådant tillägg, ferier och semester, aflöningsbelopp,
särskilda vilkor och bestämmelser för af komiterade föreslagna löneförmåners åtnjutande,
tjensters förening, pensionsålder och skyldighet att afgå med full jiension
samt om föreskrifters meddelande angående vilkor för nya staternas tillämpning, så—,
och efter det komiterade förmält, hurusom Krigshofrätten i underdånig skrifvelse den
2o November 1873, med anhållan om förbättring i Hofrättens civile embets- och tjenstemäns
löneförmåner, i sadant afseende dels anfört, att Ivrigshofrättens civile embetsed!
tjenstemäns aflöning, enligt hittills gällande stat och särskilda föreskrifter, utgått
på följande sätt:

1 Krigshofrättsråd, lön...........................	.......... 2,628 Rall-
lönefyllnad..................	......... 1,872:—	4.500: —
1 Sekreterare, lön ..................................	.......... 1,971:—
lönefyllnad ........................	......... 529:—	2,500:—
samt dessutom
renskrifningsarvode .		ISO:—
1 Krigsfiskal, lön............................	1,971:—
lönefyllnad ......................	.......... 529:—	2,500: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 67

2 Kanslister hvardera, lön...................................	487,5 0
lönefyllnad .....................	287:—
Summa	774,50	1,549:-
1 Väbel eller vaktmästare, lön .........................	328,5 0
lönefyllnad..............	188:—	516,50
1 Hofrättspost, lön ................................................	218:—
lönefyllnad.................................	158:—	376:—J
hvarjemte funnes ett anslag till gratifikation......		ISO:—

penningar.

samt att genom Kongl. Brefven den 21 Maj och den 7 September 1869 samt den 20
Maj 1870 blifvit bestämdt, att kanslistbefattningarne och eu vaktmästaresyssla skola
indragas, de förra vid innehafvarnes och den senare vid endera vaktmästarens afgång;
att för ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli och krigsfiskalsexpeditionen,
hvilken renskrifning för närvarande bestrides al kanslisterna, arfvoden
skola utgå till sekreteraren med 800 R:dr, deraf han på grund af Kongl. Brefvet den
7 September 1869 redan uppbär ofvannämnda 150 R:dr, och till krigsfiskalen med 200
R:dr; och att, då den ena vaktmästare^ensten indrages, den qvarvarande vaktmästarens
lön skall höjas till 600 R:dr utan beräkning af ljuspenningar;

dels oek, enär Krigshofrätten, som delade den åsigt att lönen borde efter viss, bestämd
tjenstetid med visst belopp ökas och utgå hufvudsakligen såsom fast lön och
till någon mindre grad såsom tjenstgöringspenningar, hvilka sistnämnda skulle tillkomma
den ordinarie innehafvare!! af embete eller tjenst, då han vore i utöfning al
sin befattning, men för den tid, han af en eller annan orsak åtnjöte tjenstledighet, den,
som under tjenstledigheten embetet eller tjensten bestridde, hemställt:

att årliga aflönino-en för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte fastställas
sålunda:

Lön. Tjenstgör.penn. Summa.

Krigshofrättsrådet ....................... ........... 4,500: — 1,000: 5,500:

Sekreteraren ......................................... 2,800: •— 700: 3,500:

Krigsfiskalen............................................. 2,800:— 100: 3,500:

och att den lästa lönen för en hvar af dem skulle ökas genom ålderstillägg efter fem
års tjenst med 500 R:dr, samt

att, beträffande de två kanslisttjensterna, enär dessa skola vid nuvarande innehafvares
afgång indragas, begge kanslisterna måtte, hvardera, med bibehållande såsom pension
af de löneförmåner, hvaraf han för närvarande är i åtnjutande, eller 793 R:dr 70
öre (ljuspenningar^ inberäknade), på allmänna indragningsstaten öfverflyttas, och att,
då vid sådant förhållande ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli
och krigsfiskalsexpeditionen skall af sekreteraren och krigsfiskalen öfvertagas, de för
detta ändamål redan bestämda arfvoden, för sekreteraren 800 och för krigsfiskalen 200
R:dr, måtte derefter få utgå; —

68 Bil. 2\.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1876.

hafva komiterade, hvilka vid granskning af Krigshofrättens förslag ansett sig skyldige
att, likasom vid liehandlingen af de öfriga Hofrätternas förslag, icke endast fästa
afseende å behofvet af en förbättring i embets- och tjenstemännens lönevilkor, utan
tillika tillse i hvad män de med befattningarne förenade arbetens mängd och betydenhet
kunde anses taga tjenstemännens tid och krafter i anspråk, samt till vinnande af upplysning
i detta hänseende tagit kännedom af Justitie-kanslers-embetets den 31 Juli
18t4 afgifna underdåniga memorial, i hvad det anginge Krigshofrättens arbetsredogörelse
för år 1873, angående Krigshofrätten sig utlåtit,

_ att ovedersägligt vore, att den utgift staten måste vidkännas för aflöningen af
Krigshofrättens embets- och tjensteman vore högst betydlig i förhållande till det arbete,
nämnde Hofrätt hade att utföra;

att inom ett större embetsverk ett dylikt missförhållande kunde rättas genom indragning
af öfverflödiga tjenster, men någon minskning i antalet tjensteman utöfver
hvad redan vore beslutadt här icke torde nu kunna ega rum på annat sätt än genom
hela Krigshofrättens indragning, hvilken fråga läge utanför det uppdrag, komiterade
erhållit;

att, vid sådant förhållande och då staten icke lämpligen borde vidkännas förökade
kostnader för ifrågavarande institution, komiterade funne sig icke kunna tillstyrka det
af Krigshofrätten framställda förslaget till löneförbättring för dess embets- och tjensteman; att,

, dä likväl de hittills bestådda lönerna icke under nu varande prisförhållanden
kunde tillförsäkra innehafvarne en oberoende utkomst och Krigshofrättens arbeten tvifvelsutan
kunde fortgå utan hinder deraf att Hofrättens embets- och tjensteman tillika
hade annan sysselsättning, komiterade ansåge sig bura förorda det undantagsstadgande
för nämnda embets- och tjensteman, att dem måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande,
tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, samt att. då de sekreteraren
och krigsfiskalen tillförsäkrade löneinkomster icke till fullo kunde dem till
godo komma för än de nuvarande kanslisterna ur tjenst afgått, komiterade biträdde
det af Krigshofrätten framställda förslaget, att nämnda kanslister, af hvilka den ena.
född år 1802, blot J827 till kanslist utnämnd och den andre, född 1810, inträdde i
statens tjenst 1830, måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande,
de för en hvar af dem uppgiga aflöningsförmånerna 793 kronor 70 öre; samt
att, i enlighet med hvad sålunda är vordet anfördt, komiterade hemställde,
att de två vid Krigshofrätten nu anställde kanslisterna måtte på allmänna indragningsstaten
öfverflyttas med årlig pension af 793 kronor 70 öre hvardera;

att de enligt särskilda nådiga förordnanden för Krigshofrättens civile embets- och
tjensteman afsedda aflöningsbelopp måtte, under förbehåll att all inom Krigshofrätten
förefallande renskrifning ombesörjes af vederbörande tjensteman, i stat uppföras, med
lämplig fördelning i egentlig lön ocli tjenstgöringspenningar efter de grunder och under
enahanda vilkor för tjenstgöringspenningarnes åtnjutande, som i afseende på rikets
Hofrätter blifvit föreslagna, sålunda:

Bil N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Lön. Tjenstgöringspengar. Summa.

Krigshofrättsrådet..	..... 3,300: —	1,200: —	4,500: —
Sekreteraren..............	. . 2,500: —	800: —	3,300: —
Krigsfiskalen............	..... 2,000: —	700: —	2,700: —
Vaktmästaren............	..... 600: —		600: —

dock att för vaktbetjeningen hittills bestådda löner jemte ljuspenningar måtte fortfarande
utgå till dess redan bestämd reglering kunde ega rum;

att Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande,
tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten;

att de för embets- och tjensteman vid rikets Hofrätter föreslagna skyldigheter och
rättigheter i afseende på afskedstagande och pensionering måtte jemväl för Krigshofrättens
civile embets- och tjensteman blifva gällande; samt

att bifogadt förslag till aflöningsstat för Krigshofrätten, litt. G, måtte i nåder
fastställas.

Hvad nu först beträffar komiterades yttrande, att den utgift, staten måste vidkännas
för aflöningen af Krigshofrättens embets- och tjensteman, är högst betydlig i förhållande
till det arbete, Krigshofrätten har att utföra, är detta visserligen för närvarande, om
man fäster sig endast vid de egentliga målens antal, obestridligt, och då Krigshofrätten
afgaf dess utlåtande angående löneförbättring för dess civile embets- och tjensteman,
åberopades ej heller göromålens myckenhet än mindre deras förökande mot i förra tider,
utan grundades Krigshofrättens tillstyrkande af förhöjning i aflöningen för krigshofrättsrådet,
sekreteraren och krigsfiskalen på den åsigt, att personer, hvilka i statens
tjenst användas, skola så aflönas att de, hvar efter sin ställning, någorlunda må kunna
reda sig i sin utkomst med den bestådda aflöningen samt att detta ej kunde ske med
den aflöning, hvaraf Krigshofrättens embets- och tjensteman för närvarande äro i åtnjutande.
Det i sig sjelf lyckliga förhållandet att målens antal i Krigshofrätten under
senare tid minskats kunde väl inverka på fråga om Hofrättens behöflighet, men borde
ej verka menligt på aflöningen för embets- och tjenstemännen, hvilka, ehvad målen
äro många eller få, skola vara till hands för tjenstens förrättande och behöfva lika
mycket för sin utkomst. Krigshofrätten tvekade således ej att för dess, i förhållande
till lefnadsomkostnaderne, illa aflönta embets- och tjensteman föreslå löneförbättring,
dock, just till följd af inskränkningen i göromålen, till vida mindre belopp, än som
antogs komma att i allmänhet från motsvarande embetsverk för embets- och tjenstemännen
derstädes föreslås, hvilket ock sedermera, vid betraktande af öfriga Hofrätternas
afgifna förslag, synts vara förhållandet, och under förutsättning af hvad ansågs
gifvet, att nemligen, derest förökade löner beviljades embets- och tjenstemännen hos
Krigshofrätten, dessa ej finge innehafva annan befattning i statens tjenst.

Komiterade hafva äfven, på sätt ofvan är antydt, funnit att de hittills bestådda
lönerna icke kunna tillförsäkra innehafvarne oberoende utkomst och derför, ehuru af -

70 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

styrkande Krigshofrättens förslag till löneförbättring, förordat att Krigshofrättens civile
embets- och tjensteman må, efter Krigshofrättens bepröfvande, tillåtas att jemväl innehafva
tjenstebefattningar utom Hofrätten.

Ehuru Krigshofrätten förmenar sig kunna antaga att, derest en ny härordning, grundad
på allmän värnepligt, komme till stånd och en omgestaltning af hvarjehanda dermed
sammanhang egande förhållanden torde ske, göromålen ej blott vid Krigsrätterna
utan ock hos Krigsöfverdomstolen komme att ej obetydligt förökas och i följd deraf
giltigheten af de för afslag å löneförbättring nu anförda skäl i väsendtlig mån förminskas,
finner Krigshofrätten sig likväl, under förutsättning att, såsom komiterade tillstyrkt,
Krigshofrättens civile embets- och tjensteman medgifvas rättighet att äfven innehafva
tjenster utom Hofrätten samt den nuvarande aflöningen uppföres i stat, icke för närvarande
böra vidhålla den gjorda begäran om förändring i samma aflöning annorlunda
än komiterades förslag innehåller och Krigshofrätten härnedan underdånigst vågar föreslå;
hemställande Krigshofrätten i sammanhang härmed, huruvida ej, vid frågan om
bestämmelsen för innehafvande af tjenst utom Krigshofrätten, i stället för det af komiterade
begagnade uttrycket »efter Krigshofrättens bepröfvande» kunde användas ordställningen:
der tjensten ej är för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderlig, hvarigenom,
då till exempel fråga vore om krigshofrättsrådet, Krigshofrättens öfrige ledamöter icke
sättas i den obehagliga nödvändighet att ovilkorligen och således äfven i fall, der det
vore uppenbart att förenandet af tjenster utan olägenhet kunde ske, pröfva huruvida
en dess ledamot skulle få innehafva annan tjenst, för hvilken pröfning dessutom särskild
civil ledamot skulle erfordras.

I afseende på embets- och tjensteman i rikets Hofrätter hafva komiterade, hvilka
icke funnit sill'' hafva skäl att afvika från hvad Hofrätterna angående så kalladt ålderstillägg
föreslagit och hvad i vissa redan gällande aflöningsstater finnes bestämdt derom
att sådant tillägg skulle, efter fem och i vissa fall ytterligare efter tio års tjenstgöring,
kunna erhållas, tillstyrkt:

»att, der förhöjd aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses
böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem
års och för ytterligare förhöjning, om sådan eger rum, efter tio års tjenstgöring, på det
sätt likväl att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd samt att förhöjningen
sker endast på lön, icke på tjenstgöringspenningar»; och anföra komiterade vidare i
afseende på ålderstillägg, bland annat,

»Uppflyttning till högre lön efter vissa tjensteår bör dock icke betraktas såsom eu
vid tjenstens erhållande vunnen rättighet utan endast såsom en förmån, hvilken genom
verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande kan förvärfvas;»
på grund hvaraf komiterade tillstyrka:

»att löneförhöjning efter viss tids tjenst icke må tillträdas med mindre Hofrätten
eller, för de med Kongl. fullmakt försedde, Kongl. Maj:t, efter anmälan af Hofrätten,

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 71

pröfvar tjenstemannen vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande
duglighet och välförhållande förtjent af löneförhöjning.»

Att, såsom komiterade, finna Krigshofrättens civile embets- och tjensteman icke
förtjenta af en sådan förmån, synes vara väl hårdt.

Komiterade hafva ansett, att Krigshofrättens göromål så väl till mängd som betydenhet
ej äro af beskaffenhet att böra tillskynda embets- och tjenstemannen löneförbättring.
I fråga om mängden af göromål har Krigshofrätten redan här ofvan uttalat
sin åsigt. Hvad betydenheten åter af de mål, som handläggas, angår, vågar Krigshofrätten
påstå att densamma ej är så ringa, som komiterade föreställa sig, helst några
fä större mål ofta kunna vara vida besvärligare, än en mängd smärre. Fastän nu
målens antal ej är stort, deri tjenstemännen naturligtvis ej hafva någon del, böra
val dessas duglighet och bemödanden att rätt verka, hvar en på sin plats, ej ringaktas
och torde alltså statens i Krigshofrätten anställde tjenare, då de pligttroget och med
duglighet under eu följd af år förrättat sina tjenster, icke böra uteslutas från förmånen
af ålderstillägg, hvilken enligt hvad komiterade sjelfva säga, endast kan förvärfvas genom
»verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande.» Vore det.
till exempel, med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Krigshofrättens nuvarande
civile ledamot och nuvarande ordinarie krigsfiskal, — af Indika den förre detta
är varit i Krigshofrätten anställd 40 år, deraf 8 år såsom sekreterare och 22 år såsom
krigshofrättsråd, samt tjenstgjort under tider, då göromålen inom Krigshofrätten voro
ganska ansträngande för blott en enda föredragande ledamot, samt den sednare i 15 år innehaft
krigsfiskalstjensten, -- der de fortfarande utöfva sina befattningar och befinnas så
hafva skött dem att, under enahanda förhållanden, ålderstillägg borde andra embetsed!
tjensteman beviljas, ej skulle tillerkännas den med ålderstillägget afsedda belöning
för flerårigt och väl förrättadt arbete? Skulle, beträffande krigshofrättsrådet, den invändning
göras, att för hofrättsråd i rikets Hofrätter ålderstillägg ej är vordet tillstyrkt,
torde densamma dock med allt skäl kunna lemnas utan afseende, enär krigshofrättsrådet
skulle komma i åtnjutande af mindre aflöning än den ej allenast hofrättsråd i rikets
Hofrätter — hvilka dessutom, då de vid befordran från assessorsbefattning tillträda
den högre hofrättsrådslönen, bekomma förhöjning i sin förut åtnjutna ledarnotslön —
utan ock assessorer i samma Hofrätter, för hvilka ålderstillägg är tillstyrkt, skulle tillgodokomma.

Hos Eders Kongl. Maj:t vågar alltså Krigshofrätten underdånigst hemställa, att
ålderstillägg, under enahanda vilkor, som för rikets Hofrätters embets- och tjensteman
äro af komiterade tillstyrkte, måtte medgifvas krigshofrättsrådet, sekreteraren och krigsfiskalen
i Krigshofrätten med 500 kronor till dem hvardera. Krigshofrätten har i sitt
ofvan åberopade utlåtande tillstyrkt sådant ålderstillägg efter 5 års innehafvande af
samma tjenst. Skulle nu, med fästadt afseende å de anmärkta särskilda förhållanderna
med göromålen inom Krigshofrätten, Krigshofrättens civile embets- och tjensteman anses
äfven härutinnan icke böra komma i åtnjutande af fullt samma förmån, som förunnas
embets- och tjensteman i andra embetsverk, anhåller Krigshofrätten underdånigst,

72 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att ålderstillägg måtte åtminstone medgifvas Krigshofrättens meranämnda embets- och
tjensteman efter 10 års innehafvande af tjensten.

Då komiterade, hvilka erkänt billigheten deraf, att tillfälle till någon tids ledighet
årligen beredes embets- och tjensteman, i fråga om embets- och tjenstemännen i rikets
Hofrätter tillstyrkt,

att ledamot i Hofrätt må åtnjuta frihet från tjenstgöring två månader under sommaren,

att sekreterare och advokatfiskal vid rikets Hofrätt, der det utan olägenhet ske
kan, må åtnjuta ledighet eller så kallad semester under högst en och en half månad
årligen vid tid Hofrätten bestämmer, och

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar må behållas af ordinarie
innehafvaren under tjenstgöring samt nyssomförmälda ledighet eller semester äfvensom
af, bland andre, sekreterare och advokatfiskal under högst en månads tid hvarje
år i händelse af verklig sjukdom, men afstås vid annan ledighet till den, som embetet
eller tjensten förrättar,

samt komiterade angående Krigshofrätten hemställt, att de för Krigshofrättens civile
embets- och tjensteman afsedda aflöningsbelopp må i stat uppföras med lämplig
fördelning i egentlig lön och tjenstgöringspenningar efter de grunder och enahanda
vilkor för tjenstgöringspenningarnas åtnjutande, som i afseende på rikets Hofrätter
blifvit föreslagne, torde deraf kunna för visst antagas att, derest komiterades förslag
blifver gilladt, äfven Krigshofrättens civile embets- och tjensteman komma i åtnjutande
af enahanda årlig tjenstledighet, som för rikets Hofrätters ledamöter, sekreterare
och advokatfiskal^’ är vorden tillstyrkt, hvilket ock synes vara med all billighet
öfverensstämmande, då Krigshofrättens embets- och tjensteman eljest, huru trängande
behofvet af ledighet än vore, aldrig skulle kunna erhålla någon sådan utan att
af den svaga aflöningen afstå tjenstgöringspenningarne under ledighetstiden; och får
Krigshofrätten, för hvilken anslag till vikariatsarfvoden ej är i stat uppfördt, underdånigst
hemställa, att för den tid krigshofrättsrådet, sekreteraren eller krigsfiskalen åtnjuter
ledighet eller semester här är nämnd, vikariatsarfvoden, motsvarande tjenstgöringspenningarne
under den tid ledigheten varar, måtte af statsmedlen utgå; öfverlemnande
derjemte Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande
huruvida ej krigshofrättsrådets årliga tjenstledighet skulle kunna bestämmas blott
till en och en half månad, men deremot, med afseende å hans jemförelsevis ringa löneförmåner,
honom förunnas att, lika med sekreteraren och krigsfiskalen, der han af
verkligt sjukdomsförfall hindras från tjenstgöring, under en månad årligen behålla
tjenstgöringspenningarne och att vikariatsarfvode äfven under denna tid kunde af statsmedel
utbetalas.

I afseende på frågan om pensionsbelopp, pensionsålder och skyldighet att afgå
med full pension, i hvad den rörer Krigshofrättens civile embets- och tjensteman, får
Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna
bestämmandet efter enahanda grunder, som fastställas för rikets Hofrätter.

Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 73

Slutligen tillåter sig lvrigshofrätten underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet på ett, fastän rörande fråga om en ringa utgift för staten, för Krigsliofrätten
ej ovigtig! förhållande.

För närvarande har Krigshofrätten, på sätt ofvan omförmälde redogörelse för
Krigshofrättens stat utvisar, ett årligt anslag af 150 kronor, att användas till gratifikationer.

Detta anslag hafva komiterade i dess utlåtande förbigått och detsamma ur föreslagna
staten uteslutit.

Anslaget, hvarmed egentligen afsågs gratifikationer både till e. o. tjensteman och
e. o. vaktbetjente, tiar på sednare tider, då e. o. vaktbetjente ej varit hos Krigshofrätten
anställde, användts till gratifikationer åt e. o. tjensteman, som i Krigshofrätten
tjenstgjort.

Då Krigshofrättens ordinarie tjenstemannapersonal kommer att utgöi’as endast af
sekreteraren och krigsfiskalen, är det af vigt att någon e. o. tjensteman är fästad vid
verket för att vara till hands för biträde i hvarjehanda fäll, såsom, till exempel, der
sekreteraren skulle af tillfällig sjukdom eller annat laga förfall vara förhindrad att fölen
eller ett par dagar förrätta sin tjenst. Skulle sådant förfall för sekreteraren inträffa
å en Hofrättens sessionsdag, kunde, enär sekreteraren är protokollsförande hos Hofrätten,
session ej hållas. Saken är ej hjelpt dermed, att sekreteraren af sin lön godtgör
den tjenstförrättande. Krigshofrätten måste hafva en viss behörig tjensteman att
vid sådant fall påräkna, och derför, äfvensom för tillgång på en tjensteman till biträde,
der renskrifvares användande ej må vara lämpligt, behöfves att, såsom redan är nämndt,
en e. o. tjensteman fästes vid Hofrätten, hvilket i ett embetsverk, der utsigt till befordran
är ytterst ringa, ej kan ske utan att ett arfvode eller en gratifikation, om ock
ringa, bestås; och är det för sådant ändamål Krigshofrätten underdånigst anhåller, att
det ifrågavarande årliga anslaget af 150 kronor fortfarande ställes till Krigshofrättens
förfogande.

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Majrts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter

J. F. Sandels.

J. Rhodin. P. E. Ahlgreu. Malte Roos.

Thor b. Motén.

Stockholm den 30 April 1875. j, A. Waiunsteen.

Bill. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

74 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:c 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
Fredagen den IT December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

"Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

2:o.

Herr Justitie-statsministern anförde vidare:

»Vid underdånig föredragning den 11 December 1874 af inkommen framställning
om reglering af Öster- och Vester-Dalarnes domsagor, förklarade Eders Kongl. Maj:t,
att de af såväl befolkningen som vederbörande myndigheter åberopade förhållanden
satte ändamålsenligheten af en delning af nämnde domsagor utom tvifvel, samt att, då
nåa-ot antasliat förslås; att af dessa domsagor bilda tre icke kunnat framställas, endast
det af myndigheterne äfvensom af de fleste menigheterne förordade förslaget att af
hvardera domsagan bilda två förtjenade att komma under öfvervägande; men enär i
följd af den under år 1874 skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner
en delning af Vester-Dalarnes domsaga skulle under nuvarande innehafvarens tjenstetid
sannolikt ådraga statsverket en utgift, för hvilken icke vunnes motsvarande fördel,
fann Eders Kong!. Maj:t annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af
Vester-Dalarnes domsaga icke böra då vidtagas, än att Svea Hofrätt anbefalldes, att,
då domare-embetet i sistnämnda domsaga blefve ledigt och innan beslut om ledighetens
kungörande fattades, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förnyad underdånig
anmälan i förevarande ämne.

Genom enskilda motioner vid 1875 års riksdag väcktes sedermera förslag om
anvisande af nödiga medel för åstadkommande af Vester-Dalarnes domsagas delning i
två, innefattande den ena Malungs och Nås nuvarande tingslag samt den andra Grangärdes,
Norrbärkes och Söderbärkes tingslag. Jemte åberopande af den i protokollet

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 75

öfver Justitie-departements-ärenden den 11 December 1874 intagna utredning, hvilken
blifvit bifogad Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof, anfördes vidare till stöd för berörda förslag, att nuvarande
innehafvaren af Vester-Dalarnes domsaga skulle vara benägen att. för sin del medgifva
den ifrågasatta delningen af denna domsaga, så att utöfver beloppet af en ny häradshöfdingelön
någon kostnad för statsverket ej skulle af delningen förorsakas; och anhöll
Riksdagen, som för genomförande af förändrad reglering af Oster-Dalarnes domsaga
ökade anslaget till häradshöfdingarnes löner med 4,500 kronor, uti underdånig
skrifvelse den 3 Maj innevarande år, att Eders Kong]. Maj:t täcktes till 1876 års
Riksdag låta utreda, huruvida icke äfven Vester-Dalarnes domsaga kunde, utan afvaktande
af nuvarande innehafvarens afgång, på föreslaget sätt delas utan annan kostnad
för statsverket än den, som utaf behofvet af ytterligare en häradshöfdingelön föranleddes.

Med anledning häraf och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 21 sist—
lidne Maj har från domhafvanden i Vester-Dalarnes domsaga, Häradshöfdingen, Riddaren
af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt
infordrats yttrande, huruvida och på hvilka vilkor han vore villig medgifva en sådan
delning af domsagan, att Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag komme att
utgöra en domsaga samt Malungs, Lima och Äppelbo jemte Nås, Järna och Flöda
tingslag likaledes en domsaga.

Till svar härå har Häradshöfdingen Königsfeldt anfört: att han, i händelse den
ifrågasatta delningen komme till stånd, ämnade göra anspråk på att få bibehållas
vid den delen, som komme att bestå af Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag;
att han vore villig underkasta sig en sådan domsagans delning, som nyss nämnts,
dock under det vilkor, att han utöfver lönen 4,500 kronor erhölle i tjenstgöringspenningar
och förvaltningskostnadsbidrag tillsammans 2,900 kronor eller 1,000 kronor mindre
än anslaget för hela domsagan; att detta anspråk härledde sig från flera orsaker,
nemligen dels den oerhörda prisstegring å alla lifsförnödenheter, som egt rum jemväl
under innevarande år och som gjorde orten till en af de dyraste i hela riket; dels
medhjelpares och skrifvares anspråk på högre ersättning än de hittills åtnjutit; dels
ock den förhöjda skjutslegan, som i ganska väsentlig mån bidroge till ökande af kostnaden
för domsagans skötande; att sportlerna för den del af domsagan, han skulle bibehålla,
icke kunde beräknas till mera än 1,500 kronor; att årliga inkomsten följaktligen skulle
uppgå till omkring 8,900 kronor; att likväl, sedan derifrån dragits kostnaderna för
domsagans skötande, d. v. s. aflöning och underhåll åt medhjelpare och skrifvare samt
resekostnad och skrifmaterialier, behållningen blefve högst 5,500 kronor, hvilket icke
torde vara för stor ersättning för utöfvande af en landtdomares både ansvarsfulla och
mödosamma kall; och att, om hans framställning beträffande lönevilkoren ej bifölles,
han gjorde anspråk på att varda bibehållen vid Vester-Dalarnes domsaga odelad, enär
han, efter det häradshöfdingarnes löneförmåner numera blifvit definitivt reglerade, ansåge
sig icke skyldig att mot sin vilja underkasta sig en ny reglering.

76 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Svea Hofrätt, som fortfarande funnit den
ifrågasatta delningen önskvärd, ansett densamma icke medan Königsfeldt vore innehafvare
af domsagan kunna genomföras annorlunda än i enlighet med de vilkor, hans
afgifna yttrande innehölle; i följd hvaraf och då häradshöfdingelönen 4,500 kronor tillika
med de 1,000 kronor, Königsfeldt förmält sig vilja afstå af de för hela domsagan
nu anslagna tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, syntes vara otillräckliga
för att jemte de sportler, som kunde vara att påräkna från de tingslag, hvaraf
den nybildade domsagan skulle komma att bestå, erbjuda en blifvande domare i
denna domsaga nödig utkomst, Hofrätten hemställt, att de medel, som för åstadkommande
af tillräcklig aflöning åt en domare i samma domsaga ytterligare erfordrades,,
måtte beredas innan den ifrågasatta delningen egde rum.

Till komitén för utarbetande af förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner hade Häradshöfdingen Königsfeldt uppgifvit de årliga utgifterna för hela
domsagan till 3,550 kronor, dock med anmärkning af.honom, dels att dervid upptagits
kostnad för endast ett juridiskt biträde, ehuru Königsfeldt ända till den 1 Februari
1872 haft två biträden samt han troligen snart måste skaffa sig ett ytterligare biträde,
emedan göromålen understundom vore väl mycket ansträngande för två personer, dels
ock att skjuts beräknats efter endast en häst; och hade vid regleringen af häradshöfdingarnes
löneförmåner utgiftsbeloppet för hela domsagan beräknats till 4,908 kronor.

Enligt de grunder, som förut varit gällande, och med iakttagande deraf, att, enligt
hvad Häradshöfdingen Königsfeldt upplyst, kostnaden för förvaltningen af de begge
föreslagna nya domsagorna torde kunna upptagas till ungefärligen lika stort belopp
för hvardera domsagan, skulle beräkningen af löneförmånerna utfalla sålunda:

Malungs och Nås tingslag.

Lön.....................................................................

Tjenstgöring spenningar:

för 24,965 innevånare å 10 Kull- per 1,000

» 5 gröfre brottmål ä 10 R:dr....... ..........

» 246 andra mål ä 5 R:dr ........................

Utgifter, hälften af det för hela domsagan

beräknade beloppet...................................

Sportler ................................................................

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag.............

................... 4,500:

... 240: —

50: —

.. 1,230: — 1,520:

2,454: —

.. 2,337: ro
.......... 116:

6,136: 30

Grangärdes, Norrbårhes och Söderbärkes tingslag:

..................................................... 4,500: —__

Transport 4,500: — 6,136: so

Lön

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 77

Tjenstg öring spenningar:	Transport 4,500:
för 24,503 innevånare....... .........	................... 240: —
» 8 gröfre brottmål .................	................... 80: —
» 312 andra mål......................	.................. 1,560: — ] ,880:
Utgifter ................................................	.................. 2,454: —
Sportler..........................................	.................... 2,070: so

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag............................... 383: 70 6 763-

Kronor 12,900: —

Den för häradshöfdingen i Vester-Dalarnes domsaga bestämda
aflöning från statsverket utgör lön 4,500 kronor, tjenstgöringspenningar
3,400 kronor och förvaltningskostnadsbidrag 500 kronor eller

tillhopa............................................................................................... 8,400: —

Skilnaden motsvarar jemna beloppet af en häradshöfdingelön . ......... 4,500: — >,

Herr Justitie-statsministern hemställde, att som, enligt hvad här ofvan blifvit utredt,
den af statsverket till häradshöfdingen i Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes
tingslags domsaga utgående aflöning bör utgöra i jemnadt tal 6,800 kronor, men Häradshöfdingen
Königsfeldt fordrat 7,400 kronor eller 600 kronor mera, än hvartill aflöningen
enligt förut antagna grunder skolat uppgå, samt följaktligen och då någon nedsättning
af aflöningen för häradshöfdingen i den andra domsagan icke torde böra ifrågakomma,
den förutsättning, under hvilken Riksdagen aflåtit sin ifrågavarande skrifvelse,
icke förefinnes, Kongl. Maj:t måtte finna annan åtgärd i anledning af samma
skrifvelse icke böra vidtagas, än att låta en afskrift af detta protokoll, till Riksdagens
kännedom, åtfölja Kongl. Maj:ts nådiga proposition nästa år angående statsverkets
tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå tillstyrkan af
Statrådets öfrige ledamöter, bifalla livad Herr Justitiestatsministern
sålunda hemställt.

3:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde, att lian före företagandet af frågan om
lönereglering för Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision och Justitie-revisions-expedition
ansett lämpligt att i fråga om expeditionens organisation inhemta yttrande af de tjenstgörande
ordinarie och konstituerade revisionssekreterarne och från dem fått mottaga
en vid detta protokoll under litt. A. bilagd skrifvelse, för hvars innehåll Herr Justitiestatsministern
redogjorde.

Öfver det af revisionssekreterarne afgifna förslag hade Kongl. Maj:t den 26
sistlidne November infordrat Högsta Domstolens yttrande, i hvad afsågs sättet för protokollets
förande i Högsta Domstolen; och under förutsättning af vissa iakttagelser vid
utfärdandet af de ändringar i instruktionen för Nedre Justitie-revisionen, som häraf

78 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

påkallades, har Högsta Domstolen, enligt dess protokoll för den 1 i denna månad, icke
haft något emot den föreslagna förändringen att erinra.

Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

»Hänförande mig till hvad i revisionssekreterarnes skrifvelse tinnes anfördt, tillstyrker
jag, att Justitie-revisions-expeditionen i öfverensstämmelse dermed måtte organiseras.
I revisionssekreterarnes antal torde ingen förändring kunna ifrågasättas, och
vid förslag till en definitiv reglering lärer det derföre böra komma i öfvervägande,
huruvida icke de tre rotlar, som nu förestås af konstituerade revisionssekreterare,
borde på ordinarie stat tillsättas. För min del tror jag det likväl vara bäst att i detta
afseende vidblifva det bestående. Embetet krafvel- egenskaper, hvilka svårligen kunna
med säkerhet bedömas utan profvet af embetets utöfning under någon tid, och det är
derföre önskvärdt att tillfälle till en sådan pröfvotid beredes genom konstitutorial innan
fullmakt å embetet meddelas. Härtill kommer, att de, som konstitueras till revisionssekreterare,
vanligen är o så mycket yngre än de, som befordras till hofrättsråd, att de
kunna åtnöjas med en något lägre aflöning: och då en ordinarie revisionssekreterares
lön icke skäligen torde böra sättas lägre än ett hofrättsrads, är det icke heller från
denna synpunkt olämpligt att bibehålla eu grad af konstituerade revisionssekreterare
med något lägre arfvoden än de ordinaries löner.

Det af mig upprättade förslag till ordinarie stat för Revisionen och dess Expedition
upptager derföre 8 ordinarie och 3 konstituerade revisionssekreterare, 11 protokollsekreterare,
1 registrator och till dennes biträde en kanslist, hvarjemte tjenstgöringspenningar
äro afsedda till 11 amanuenser äfvensom vaktbetjening uppförts till oförändradt
antal.

I afseende å lönebeloppen är hänsyn förnämligast tagen till de af Eders Kongl.
Maj:t redan godkända förslag till stater för rikets Hofrätter, äfvensom de dervid faststälda
allmänna bestämmelser och vilkor äro afsedda att jemväl tillämpas å Justitierevisionen
och dess Expedition, dervid, i fråga om skyldigheten att vid viss ålder taga
afsked, jag ansett densamma för revisionssekreterare, hvilka icke innehafva domareembete
i egentlig mening, böra bestämmas lika som för Hofrätternas tjensteman; varande
det hittills under särskild rubrik utgående arfvodet för vården af Högsta Domstolens
protokoll inbegripet i aflöningen för den till registratorns biträde qvarvarande
kanslist, hvilken fortfarande skulle hafva skyldighet att för protokollens vard ansvara.

Öfvergången till den nya staten torde kunna verkställas pa det sätt, att protokollssekreterare
utnämnas till fulla antalet och protokollsföringen fördelas dem emellan enligt
revisionssekreterarnes förslag. Det torde emellertid icke kunna ovilkorligen
åläggas nuvarande ordinarie protokollssekreterare att jemte protokollsföring åtaga sig
de göromål, som hittills blifvit bestridda af kanslister och kopister, hvaremot ett sådant
åtagande bör fästas såsom vilkor för att protokollssekreterare må komma i åtnjutande,
enligt nya staten, af högre aflöningsföimaner än han nu innehar. Den eller de protokollsekreterare,
som icke åtaga sig den förökade tjenstgöringen, böra jemväl åläggas
att föra protokollet i lagärenden, hvilket icke lämpligen kan förrättas af den redan

Bil. Ä:o 1 till Konc/1. Maj:ts ATåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 79

förut öfver höfvan betungade kanslisekreteraren i Justitie-stats-expeditionen, helst
derigenom kunde uppstå skyldighet för honom att å samma dag föra protokollet både
i konseljen och Högsta Domstolen. För genomförande af detta förslag erfordras eu
ytterligare kanslisekreterare i Justitie-stats-expeditionen, hvilken i alla fall torde der
snart blifva behöflig, men förslag derom lärer icke böra framställas förr än i sammanhang
med frågan om en definitiv reglering af Kongl. Maj:ts Kansli. Under tiden vore
derföre lämpligt, att denna protokollsföring bestriddes på nyss af mig föreslaget sätt,
eller, derest samtlige nuvarande protokollssekreterare inginge på den nya arbetsordningen,
att någon af de öfvertaliga kanslisterna eller kopisterna förordnades att föra
Högsta Domstolens protokoll i lagärenden.

Såväl de ordinarie som konstituerade kanslisterna och kopisterna torde för öfrigt,
med bibehållande af nuvarande aflöningsförmåner så länge de qvarstå vid sina befattningar,
få bestrida de för amanuenser i framtiden afsedda göromål, hvaremot under
tiden motsvarande amanuensarfvoden och renskrifningspenningar besparas.

Det belopp, hvarmed på detta sätt den nya staten under öfvergångstiden möjligen
kan komma att öfverskridas, lärer icke kunna blifva större än att detsamma kan af
hufvudtitelns besparingar utgå.

Det för Justitie-revisions-expeditionen uppgjorda förslag till stat, att tillämpas
från och med år 1877, finnes upptaget å bilagan litt. B; och hemställer jag,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå Riksdagen att, med
anvisande af de för statens tillämpning erforderliga medel, densamma godkänna under
enahanda bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar för nya löneförmåners och pensioners
åtnjutande, som redan förut den 10 innevarande December för rikets Hofrätter
föreslagits och af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkänts, dock att skyldigheten att vid
viss ålder taga afsked må för revisionssekreterarne bestämmas till 65 år.»

Till hvad Herr Justitie- statsministern i ofvanberörda hänseenden
hemställt och föreslagit och deruti Statsrådets öfrige ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Litt. A.

Till Hans Excellens Herr Justitie-statsministern.

Sedan Eders Excellens förklarat sig önska inhemta de ordinarie och konstituerade
revisionssekreterarnes mening om och i hvad mån i Justitie-revisions-expeditionens
organisation kan göras sådan förändring, att tjenstemännens antal minskas, utan att
arbetets jemna gång derigenom äfventyras, hafva, efter hållen öfverläggning i ämnet,
undertecknade förenat sig i följande utlåtande.

Justitie-revisions-expeditionen kan anses med den nuvarande organisationen på
ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål; och det är vår öfvertygelse, att de till
expeditionen hörande arbeten icke med någon annan organisation kunna utföras med
större skyndsamhet, såvidt man dermed vill hafva förenad den säkerhet, målens vigt krafvel''.

80 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Emellertid har, i fråga om embetsverkens ombildning, den mening blifvit alltmera
allmänt uttalad, att i hvarje verk icke bör finnas större antal tjensteman, än arbetet
oundgängligen erfordrar, samt att hvarje tjensteman f ör arbeta allenast inom ett verk
och der hafva full sysselsättning, hvarmed då skulle följa skyldighet för staten att för
hvarje tjenst anslå en aflöning, tillräcklig för tjenstemannens anständiga bergning.

Utan att inlåta oss på frågan, huruvida en förändring tif Justitie-revisions-expeditionen
i detta syfte är af vigt med afseende å sjelfva arbetet eller kan komma att för
staten medföra besparing, inskränka vi oss till det uttalande, att, derest omförmälda
grundsats kommer att blifva vid statens embetsverk i allmänhet tillämpad, det torde
vara nödvändigt att i enahanda rigtning förändra Justitie-revisions-expeditionen.

Den nuvarande organisationen af detta verk, hvilken uppenbarligen hvilar på den
förutsättning, att tjenstemännen i de två lägsta lönegraderna icke skola vara i sina
tjenstebefattningar inom expeditionen fullt sysselsatte, utan kunna inom andra embetsverk
förskaffa sig för sin utkomst nödig biförtjenst, skulle icke kunna med fördel bibehållas,
sedan andra embetsverk blifvit ombildade på ett sätt, som uteslöte möjligheten
för tjensteman att med anställning i sådant verk förena tjenstebefattning inom Justitierevisions-expeditionen.
Den som kunde halva utsigt att vinna anställning i annat verk,
der tjenstemännen åtnjöte tillräcklig aflöning, skulle säkerligen icke eftersträfva kopisteller
kanslisttjenst i Justitie-revisions-expeditionen med en aflöning, som icke ens förslår
till nödiga utgifter för hans egen person. Justitie-revisions-expeditionen skulle då i en
snar framtid antagligen i de flesta fåll blifva hänvisad att till tjensteman upptaga dem,
hvilka icke ansetts hafva de för anställning i statens tjenst inom de öfriga embetsverken
erforderliga egenskaper.

Det är således företrädesvis under förutsättning af andra embetsverks ombildning,
som vi anse, att man bör i tid vara betänkt på en förändrad organisation af Justitierevisions-expeditionen.

'' Vi hafva icke funnit några särskilda förhållanden inom Justitie-revisions-expeditionen,
som kunna anses utgöra hinder för detta verks ombildning på sådant sätt, att
tjenstemännens antal minskas; dock anse vi en inskränkning af det hittills varande
antalet tjensteman icke kunna ega rum, derest icke

dels sådane föreskrifter meddelas, att de ordinarie tjenstemännen icke komme att
dela sin arbetskraft på andra anställningar i statens tjenst, i följd hvaraf de borde erhålla
sådane löner, att de kunde uteslutande af dem hafva sin utkomst,

dels nödiga anslag ställas till expeditionens förfogande för att användas till arfvoden
åt extra ordinarie tjensteman och till bestridande af renskrifningskostnader, på det
att arbete, som är åt beskaffenhet att kunna af extra biträden och renskrifvare verkställas,
icke skulle komma att upptaga den tid, ordinarie tjenstemännen borde egna åt
den egentliga handläggningen af målen,

dels ock några förändringar och förenklingar i arbetssättet medgifvas.

CD O O

Under dessa förutsättningar skulle, enligt vår tanke, de ordinarie tjenstemännens
antal kunna minskas från 31 till 13, så att expeditionen skulle komma att bestå af 11

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 81

protokollssekreterare, eller en sådan tjensteman för hvarje rotel, en registrator och en
kanslist till registrator^ biträde; och skulle derutöfver, till biträde på hvarje rotel vid
kollationering och andra göromål, förordnas eu extra ordinarie tjensteman (amanuens),
hvilken särskild! borde hafva till åliggande att föra protokoll i Nedre Revisionen.

För att en så stor inskränkning i tjenstemännens antal skall kunna ega rum,
borde den nya anordningen hafva till syfte att spara arbetskraft och koncentrera hvarje
tjenstemans verksamhet på ett så ringa antal mål som möjligt. På det att protokollssekreteraren,
hvilken skulle hafva till åliggande att lemna revisionssekreteraren det
biträde vid målens beredning och utslagens expedierande, som hittills kunnat påräknas
af kanslisten och kopisten, tillika skulle medhinna protokollsföringen i Högsta Domstolen,
borde hans tjenstgöring vid Högsta Domstolens protokoll ordnas på det sätt,
att lian, såvidt ske kunde, derifrån befriades under tiden mellan revisionssekreterarens
föredragningar, under hvilken tid han hade att egna sig åt målens beredning, och att
han följaktligen i allmänhet icke skulle behöfva att i Högsta Domstolen föra protokoll
öfver andra mål än dem, som tillhörde roteln och om hvilka han således under beredelsetiden
varit i tillfälle att taga närmare kännedom; och vore med denna anordning
öfverensstämmande, att protokoll öfver lagärendens behandling i Högsta Domstolen
fördes, icke af protokollssekreteraren, utan af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen,
hvaremot skyldigheten att i Statsrådet föra protokoll i ärenden, som till föredragning
derstädes af revisionssekreteraren anmälas, kunde från kanslisekreteraren öfverflyttas
på den protokollssekreterare, som vore på revisionssekreterarens rotel indelad.

Ehuru det således borde uppställas såsom princip, att protokollssekreterarens
tjenstgöring vid Högsta Domstolens och Statsrådets protokoll skulle inträffa å de tider,
då föredragningen af de till hans rotel hörande mål egde rum, skulle man dock, ifall
det befarades, att protokollens uppsättning icke komme att inom hittills vanlig tid medhinnas,
kunna, vid indelningen af protokollssekreterarnes tjenstgöring, i någon mån
afvika från den allmänna regeln, exempelvis på det sätt, att protokollet vissa dagar
fördes af protokollssekreterare från annan rotel, än föredragandens, eller möjligen af
amanuensen på roteln. För vår del tro vi dock, att, derest det förslag i afseende å
protokollens uppställning, vi här nedan skola taga oss friheten framställa, vunne framgång,
det skulle högst sällan, om ens någonsin, inträffa, att protokollsföringen behöfde
öfverlemnas åt annan, än den på föredragandens rotel indelade protokollssekreteraren.

Enligt den hittills följda arbetsordningen skall hvarje mål vanligtvis behandlas i
första hand af kanslisten eller kopisten eller af dem begge, derefter af revisionssekreteraren,
sedermera i Högsta Domstolen af protokollssekreteraren och slutligen, om det
är konseljmål, af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen, hvarefter expedierandet
af Kongl. Maj:ts utslag i målet handhafves af revisionssekreteraren med biträde af
kanslisten och kopisten. Genom den anordning, vi här ofvan föreslagit och hvarmed
åsyftas att hvarje mål skulle komma att gå igenom så få händer som möjligt, skulle

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Samt. 1 Apel. H

82 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

man vinna väsentlig besparing af tid och arbetskrafter, i ty att den egentliga handläggningen
af hvarje mål blefve öfverlemnad åt allenast revisionssekreteraren och den
på hans rotel anställde protokollssekreteraren.

För att underlätta möjligheten för protokollssekreterarne att, efter den föreslagna
arbetsordningens införande, medhinna uppsättande af protokollen för hvarje vecka inom
hittills vanlig tid, tillåta vi oss föreslå den förändring i afseende å protokollens uppställning,
att rubrikerna i besvärs- och ansökningsmål icke skulle behöfva i protokollet
inskrifvas.

Detta är redan fallet i de mål, der Nedre Revisionen afgifver betänkande (revisionssaker
och skiftesmål). I sådana mål inskrifves icke fullständig rubrik i protokollet
utan lemnas endast hänvisning till Nedre Revisionens betänkande, hvilket bilägges protokollet
och innefattar rubrik i målet. Rubrikens författande och renskrifning äro således
i dessa mål förarbeten, hvilka, redan innan saken föredrages, blifvit undangjorda Kunde

en liknande anordning vidtagas i afseende å besvärs- och ansökningsmålen,
skulle detta medföra en betydlig förminskning af protokollen och tvifvelsutan lända
till en väsentlig lättnad i arbetet. Rubriken borde jemväl i dessa mål på förhand
uppsättas och, såvidt ske kunde, redan vid målets föredragning, men senast vid protokollets
justering framläggas i renskrifvet exemplar. Denna handling, hvilken kunde
benämnas »Berättelse», skulle vara underskrifven af revisionssekreteraren och kontrasignerad
af protokollssekreteraren. Sjelfva protokollet behöfde då icke innehålla mera
än parternas namn, med hänvisning till den bilagda berättelsen, samt Högsta Domstolens
omröstning och beslut. Konceptet till berättelsen, hvilket borde, innan målet föredroges,
vara af protokollssekreteraren uppsatt och af revisionssekreteraren justeradt, kunde
sedermera, likasom nu konceptet till berättelsen i revisionssaker och konceptet till betänkandet.
i skiftesmål, begagnas såsom rubrik till Kongl. Maj:ts utslag och, jemte tillskrifven
decision, i utslagsboken inbindas.

Man vunne härigenom icke blott den fördelen, att rubrikerna vore på förhand färdiga,
hvarigenom uppsättningen af protokollet underlättades och expedierandet af Kongl.
Maj:ts utslag kunde påskyndas, utan äfven att det exemplar af rubriken, som bilades
Högsta Domstolens protokoll, finge skrifvas af renskrifvaren, i stället för att rubriken
nu måste af protokollssekreteraren sjelf i protokollet inskrifvas.

Efter hittills vanlig ordning uppläses icke den i protokollet införda rubriken till
justering inför Högsta Domstolen, utan har revisionssekreteraren till åliggande att genomse
rubrikerna, hvarefter och sedan besluten blifvit inför Högsta Domstolen justerade,
protokollen framläggas till genomläsning af domstolens ledamöter. Det vore således
icke något nytt att göra revisionssekreteraren ansvarig för rubrikerna.

Uppsättandet af rubriken eller berättelsen i besvärs- och ansökningsmål skulle
icke förorsaka tillökning i Justitie-revisionsexpeditionens arbete. Förslaget medför
endast förändring i afseende å tidpunkten för rubrikens uppsättande och justering;
hvilken justering icke gerna kan af revisionssekreteraren företagas vid en lämpligare
tidpunkt, än då han nyss läst målet samt deri författat promemoria och således har
saken med alla dess enskildheter i friskt minne.

Bil, N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 83

En annan förändring i enahanda läggning kunde möjligen utan olägenhet ega
rum, nemligen den, att förteckning å domar, som till justering uppläsas eller till utgifvande
anmälas, blefve på förhand uppsatt och underskrifven af tjensteman å den
rotel, hvarifrån dessa domar för nyssnämnda ändamål i Högsta Domstolen upplemnas,
hvarigenom den vid protokollet tjenstgörande protokollssekreteraren befriades från att
inskrifva sådana förteckningar i sjelfva protokollet, utan kunde hänvisa till de aflemnade
förteckningarne, som protokollet bilades.

För att åskådliggöra, huru Högsta Domstolens protokoll skulle efter detta förslag
blifva inrättade, bifoga vi ett på det antydda sättet uppsatt, fingeradt protokoll.

I en del mål, nemligen de så kallade veckomålen, hvilka till roteln inkomma
under den föredragningen närmast föregående tiden samt under sommaren till och med
under pågående föredragning, skulle det vara omöjligt att på förhand medhinna uppsättande
af berättelser, såvida icke den hittills vanliga tiden för mottagande af dylika
mål tillbakaflyttades.

Behofvet af längre beredelsetid för veckomålen har äfven under nu gällande arbetsordning
varit jnsedt. Skulle revisionssekreterarne, på sätt vi ofvan föreslagit, blifva
skyldiga att vid målens föredragning framlägga färdigskrifna rubriker eller berättelser,
tro vi, att tiden för veckomålens emottagande bör tillbakaflyttas eu vecka, hvarigenom
någon nämnvärd olägenhet icke torde uppkomma, helst det arbete, som genom rubrikernas
uppsättande på förhand vore undangjordt, skulle bereda möjlighet att skyndsammare
än hittills expediera Kongl. Maj:ts utslag.

I sammanhang härmed få vi anmäla, att redan innan Eders Excellens behagade
infordra vårt yttrande i nu förevarande ämne, förslag blifvit väckt inom Nedre Revisionen
att något inskränka antalet af de ärenden, som böra såsom veckomål behandlas.

Det anslag, som efter den förändrade organisationen skulle erfordras till arfvoden
åt extra ordinarie tjensteman och till renskrifningskostnader, hafva vi beräknat till
femtontusen kronor.

Stockholm den 20 November 1875.

Aug. Östergren. Hugo Fäbroms. F. Poignant.

(rast. Lagergren. Peter Ghmstedt. Carl v. Bahr.

P. ./. Bråkenhjelm. F. V. Abergsson. Ernst Herslow.

84 Bil. N:o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. B.

Förslag’ till stat för Justitie-revisions-expeditionen, att tillämpas från och

med år 1877.

		Tjenstgö-	Arfvoden och ren-
	Lön.	ringspen-	skrif-	Summa.
		ningar.	ningspen-
			ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	*
1 ordinarie revisionssekreterare..................	4,600	1,800		6,400	) Efter fem år kan lö-
7 clio d:o ................	3-2,200	12,600	—	44,800	J nen höjas med 600 kr.
1 konstituerad d:o .................	—	1,800	4,000	5,800
2 d:o d:o ..................	—	3,600	K,000	11,600
1 protokollssekreterare......... .............	2,500	1,200	300	4,000
10 d:o .............................	25,000	12,000	3,000	40,000	Efter 5 år kan lönen \ höjas med 500 kr.
1 registrator.....................	3,000	500	_	3,500	C och efter tio år med
1 kanslist ...........................................	1,500	1,200	—	2,700	ytterligare 500 kr.
1 amanuens .........................................	—	1,000	—	1,000
10 d:o .....................................		10,000	—	10,000
1 vaktmästare ......................................	500	200	—	700	] Efter fem år kan lö-
4 d:o .....................................	. 2,000	800	—	2,800	\| nen höjas med 100 kr.
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och e. o.
vaktmästare ..........	—		700	700
Summa kronor	--j -	—	134,000

Öfvergång sstadgande: Nuvarande ordinarie protokollssekreterare, som icke vilja åtaga sig
den af nya organisationen liärflutna förökade tjenstgöring, äfvensom nuvarande ordinarie och
konstituerade kanslister och kopister bibehålla nuvarande aflöningsförmåuer sä länge de vid sina
befattningar qvarstå.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket ISIG. 85

4:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en af Häradshöfdingarne
Victor Alexander Sandström, Lars Norm, Axel Mauritz Rosenqvist, Fredrik Wilhelm
Åberg, Christian August Swalander, Nils Albrecht von Sydow, Johan Adalrik Hellberg,
Carl Hasselrot, Adolf Peter Westman, Johan Fredrik Ekeninan, Pehr Gustaf
Lilliecrona, Magnus Theodor Strömberg, Johan Anders Areskoug, Lars Fredrik
Holmqvist, Johan Christer Emil Richert, Carl August Anderberg, Johan Fredrik von
Sydow, Carl Stenberg och Nils Christian Claeson till Kongl. Maj:t ingifveu underdånig
ansökning, deruti de hufvudsakligen anfört : att den reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner, som vid 1874 års riksdag beslutats och genom Kongl. Maj:ts
nådiga cirkulär den 5 Juni samma år blifvit slutligen genomförd, djupt ingrepe i sökandernes
och flere deras einbetsbröders ekonomiska förhållanden; att enligt den tabell,
som läge till grund för regleringen och funnes bilagd komiterades betänkande
och förslag till densamma, den medförde för 41 af rikets häradshöfdingar en nedsättning
i inkomster, beräknade efter deras medeltal för tolf år, till olika belopp, uppgående
ända till (1,457 kronor, hvilken nedsättning sökanderne, efter den erfarenhet den
tillryggalägga delen af året lemna!, trodde sig hafva funnit ingalunda vara för högt,
utan snarare för lågt beräknad: att en så betydlig reduktion i de löneförmåner, som
sökanderne ansett sig kunna påräkna för deras och deras familjers underhåll, måste
vara mycket känbar, ja för mången af dem synnerligen bekymmersam, särdeles som
den drabbat dem utan all förberedelse och vid en tidpunkt, då prisen på bostadshyror
och alla slags lefnadsförnödenheter betydligt stigit, hvarföre Kongl. Maj:t äfven funnit
sig föranlåten att föreslå och Riksdagen att bevilja dyrtidstillägg för rikets flesta öfriga
embetsman; att sökanderne sökt sina embeten med beräkning på de inkomster, som
med desamma hittills varit förenade, och under flerårigt innehafvande af dessa inkomster
vant sig dervid; att de efter dem ordnat sin hushållning, lagt planen för sina
barns uppfostran och fördelat embetsgöromålen emellan sig och antagna biträden; att
sökanderne, redan äldre eller medelålders män, icke utan betänkliga följder för deras
själsspänstighet eller helsa — begge nödvändiga vilkor för en god förvaltning af embeten
sådana som deras — kunde alltför hastigt ombyta lefnadsvanor eller mera än till
en viss grad underkasta sig försakelser och ännu mindre på egna skuldror öfverflytta
större delen af den arbetstunga, som hittills burits af embetsbiträde!!, Indika sökanderne
sjelfve afiönat; att det icke heller torde billigtvis kunna af sökanderne begäras,
att de skulle afbryta den uppfostran, de med sina förra inkomster varit i tillfälle lemna
sina barn, för att inkasta dem på nya lefnadsbanor; att följaktligen de genom regleringen
sökanderne tillagda löneförmåner, om de ock kunde anses tillfyllest för dem,
som vid embetenas tillträdande vore i tillfälle att derefter inrätta sin hushållning, vore
för sökanderne under deras förhållanden otillräckliga, såsom de ock redan under de
förflutna månaderna af innevarande år visat sig, fastän utgifterna inskränkts så mycket
som möjligt; att sökanderne val blifvit utnämnde till sina tjenster med vilkor att vara

86 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

underkastade den förändrade lönereglering, hvarom fråga uppstått; att de likväl aldrig
uppfattat detta vilkor så, som skulle de, med oförändrade embetsåligganden, behöfva
befara eu så beskaffad lönereglering som den ifrågavarande, hvars hufvudsyfte varit
att efter nya grunder emellan samtlige häradshöfdingar fördela de hela corpsen samfäldt
anvisade lönetillgångar, utan hade sökanderne ansett, att vilkoret, hvilket funnits
i alla efter 1840 utfärdade fullmakter, egentligen åsyftat, att desse ieke skulle utgöra
hinder för lösningen af de sedan lång tid tillbaka på dagordningen stående frågorna
om en förändrad domstolsorganisation och dermed följande förändrade bestämmelser
angående underdomarnes göromål, om sportelväsendets totala afskaffande och om eu
lämpligare fördelning af domsagornas territorier; till hvilken förmodan sökanderne
trott sig hafva desto större skäl, som Kong], Maj:t, efter det eu dylik territoriel reglering
af loma och Bara häraders domsaga blifvit genomförd, förklarat, att vilkoret i
den häradshöfdings fullmakt, som fått vidkännas denna reglering, derigenom blifvit
uppfyldt; att i sådan öfvertygelse eu och annan häradshöfding också sökt, och erhållit
transport från eu domsaga med mindre inkomster till eu annan med högre, men funnit
sina förhoppningar att derigenom kunna erhålla en mera betryggad ekonomisk ställ—
n‘ng gäckade, i det att efter löneregleringen den domsaga, han erhållit, blifvit vida
sämre än den han lemnat; att om än, efter hvad som nu inträffat, denna sökandernes
uppfattning af vilkoret i deras fullmakter visat sig hafva berott på ett misstag, det
dock ej skäligen torde böra tillräknas dem såsom ett alltför stort fel, att de icke genast
efter deras embetens tillträdande ordnat sina ekonomiska angelägenheter med afseende
på faran att framdeles mista en betydlig del af de en gång till dem anvisade
löneförmåner; att en af de väsentligaste bland dessa löneförmåner för flere af sökanderne
varit bostållsafkastningen, hvilken från och. med den 14 nästkommande Mars
komme att upphöra; att beträffande frågan, huruvida den sökanderne enligt lag tillkommande
fardag å deras boställen bort beräknas från dagen, då. det nådiga cirkuläret
angående löneregleringen utfärdades, eller från den, då regleringen trädde i verksamhet,
sökanderne funnit, att den senare åsigten antagits såsom riktigast vid genomförandet
af regleringen af lönerna för militärbefälet, som följaktligen vid afträdande! af
sina boställen berättigats till tvänne fardagsår eller full ersättning derför; att förlusten
åt ett års påräknad inkomst af boställe kändes under nuvarande förhållanden mycket
tung att bära, helst flertalet af sökanderne efter embetets tillträde nödgats till företrädaren
eller hans sterbhus afstå afkastningen af bostället och sålunda vara i afsaknad af den
för tjensten då afsedda löneförmån under längre tid än den sökanderne nu medgifva
besittningsrätt af endast ett år; att i den oro, hvarmed sökanderne såge framtiden till
mötes, de funne sig föranlåtne i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t i nåder täcktes
bereda dem personligen för deras återstående tjenstetid från och med nästa år ett
lönetillägg, motsvarande åtminstone hälften af den förlust i påräknade inkomster, löneregleringen
efter den uppgjorda beräkningen för sökanderne medfört; att en sådan utgift
komme att snart sagdt med hvarje år minskas och inom icke synnerligen lång tid
alldeles upphöra samt säkerligen inom kort, möjligen redan detta år, skulle visa sig

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 87

understiga det öfverskott i inkomster, som för statsverket uppstode derigenom, att de
till stämpladt papper förvandlade sportelsatser, beroende, såsom de till stor del vore,
på de i jemnt stigande varande faktorerna, jordvärdet och allmänna välmågan, öfversköte
den summa, hvartill de vid regleringen blifvit beräknade; samt att utgiften i allt
fäll icke torde kunna anses synnerligen hög, om derigenom aflägsnades det bekymmer
och missmod, som hotade att förlama energien hos ett stort antal af rikets landtdomare.

Med afseende å det behjertansvärda i sökandernes framställning och som vid ifrågavarande
lönereglering för häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare mot
dem, som förut innehaft högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar blifvit
ifrågasatt, hemställde Herr Justitie-statsministern, att nådig proposition måtte till
instundande Riksdag aflåtas derom, att de liäradshöfdingar, som på löneregleringen lidit
förlust, öfverstigande 500 kronor årligen, må tillerkännas från och med år 1876
och så länge de innehafva samma domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten
för hälften af förlusten, sådan den finnes upptagen i den af sökanderne
åberopade tabell, dock så att ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften
samt ej i något fall må uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; och skulle efter denna
beräkning tillkomma:

Häradsliöfdingcn N. C. Claeson i Södertörns

» H. A. Helleday i Kungadömets

» C. F. Abenius i Lifgedingets

» A. L. von Strussenfelt i Gotlands norra

» C. Stenberg i Oster-Nerikes

w C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands

» J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands

» A. Reutercrona i Finsponga läns

» C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders

» J. F. Ekenman i Östbo m. fl. häraders

» J. A. Hellberg i Tveta m. fl. häraders

» A. P. Westman i Östra Wärends

» C. Hasselrot i Westra Wärends

» J. P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders

» J. M. Lindgren i Södra Möre

» N. A. von Sydow i Arstads m. fl. häraders

» C. A. Swalander i Åskhus m. fl. häraders

» F. W. Åberg: i Orousts m. fl. häraders

v L. Norm i Norrvikens

» A. M. Rosenqvast i Sunnervikens

» V. A. Sandström i Tössbo in. fl. häraders

>, H. B. Bursie i Ase m. fl. häraders

» J. F. von Sydow i Itigelstads in. fl. häraders

domsaga

1,300
350
510
950
840
340
400
330
1,050
590
590
780
1,330
270
1,490
1,100
430
530
1,330
1,550
710
280
2,000

kronor.

))

);

88 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Häradshöfdingen	M.	T. Strömberg i Willands in. fl. häraders	domsaga	470 kronor.
	P.	G. Lilliecrona i Albo m. fl. häraders	»	460
»	F.	Hjort i Åsbo m. fl. häraders	»	2,000
))	L.	F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders	»	450 »
»	C.	A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders	»	1,100
»	J.	C. E. Richert i Luggude härads	»	1,640
»	P.	A. Wengberg i Herrestads in. fl. häraders	»	O O O c<r

Summa Kronor 27,170

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut
genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för
att vid regleringen af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel
iakttagas.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-äreiiden, hållet inför
Hans Maj:t Koniingeii i Statsrådet å Stockholms Slott Måndagen
den 10 Januari 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alsteömer,

Weidenhielm,

Loyén,

Friherre von Ottek,

F ORSSELL.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af
nådig proposition till nu instundande riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,
i afseende på regleringen af utgifterne under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga,
erinrade Herr Justitie-statsministern till en början, att af honom redan förut den
10 och 17 nästlidne December framlagts förslag till nya stater för rikets Hofrätter,
Krigshofrätten och Justitie-revisions-expeditionen, hvilka förslag Kongl. Maj:t i nåder
täckts godkänna; och hänvisade Herr Justitie-statsministern till hvad i berörde ärenden
förekommit.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 89

Härefter yttrade Herr Justitie-statsministern:

»Beträffande utgifterne i (ifrigt, hemställer jag, att de å riksstatens andra hufvudt.
itel nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå endast med de förändringar,
som kunna föranledas af följande underdåniga framställningar:

l:o Justitiekanslers-expeditionen.

Den till justitiekanslern nu utgående lön utgör 7,000 kronor. Sedan Eders Kong!.
Maj:t beslutat, att för de äldste revisionssekreterarne och hofrättsråden föreslå en aflöning,
uppgående till lika stort belopp, torde hänsynen till förhållandet emellan desse
sistnämnde befattningar och Justitiekanslers-embetet göra cn förhöjning i justitiekanslerns
löneförmåner nödvändig, äfven om densamma icke eljest påkallades af de sedan
den nu utgående lönen bestämdes i hög grad stegrade lefnadskostnaderna. Jaghemställer
alltså, att hos Riksdagen framställning må göras om fastställande af justitiekanslerns
löneförmåner till följande belopp: lön 6,600 kronor; tjenstgöringspenningar

2,400 kronor; summa 9,000 kronor, att utgå under enahanda bestämmelser och vilkor,
som för Hofrätternas embetsman blifvit i tillämpliga delar antagne.

2:o Svea hofrätt ‘underlydande justitie-stat

Hos Eders Kongl. Maj:t har Norrbottens läns landsting gjort framställning derom,
att till länet hörande Norrbottens norra och Norrbottens södra domsagor samt Arjeplougs
tingslag och Arvidsjaurs socken måtte fördelas i fyra domsagor, omfattande hvardera
ett af länets fyra fögderier; och som häradshöfdinge-embetet i Norrbottens södra domsaga
nu är ledigt, Häradshöfdingen i Norrbottens norra domsaga C. E. Stenberg förklarat
sig icke hafva något deremot, att länet snart fördelades i flere domsagor, allenast
han finge behålla en af dem, samt giltiga skäl synas vara förhanden för den i fråga sätta
delningen, hvilken blifvit af samtliga vederbörande tillstyrkt, torde densammas genomförande
icke böra uppskjutas. Innan berörda ärende, deri Svea Hofrätts infordrade utlåtande
inkom den 21 nästlidne December, kan af mig inför Eders Kongl. Maj:t slutligen
anmälas, erfordras likväl upplysningar från vederbörande domhafvande om vissa
grunder för tjenstgöringspenningarnes fördelning emellan innehafvarne af de nya domsagorne,
hvilka upplysningar icke kunnat infordras förr än ärendet återkommit från
myndigheterne och antagligen, i anseende till den långsamma postkommunikationen med
Norrbottens län, icke, ehuru begärda i redan den 23 December afiåtne skrivelser, äro
att införvänta förr än i nästa månad. Någon proposition till Riksdagen om beviljande
af de för delningens genomförande erforderliga två nya häradshöfdingelöner, hvardera
å 4,500 kronor, torde följaktligen icke nu, förr än ärendet blifvit slutligen beredt, böra
afiåtas; men jag har, sådant oaktadt, velat vid detta tillfälle fästa uppmärksamheten derpå,
att ett dylikt anslag sannolikt kommer under riksdagens lopp att af mig ifrågasättas.

Bill. till Ilihsd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afd. t j

SO Bil. JS:o 1 till Kongl, ÅlajUs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

3:o 11 of vatten öfver Skåne och Blekinge underlydande justitie-stat.

I följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 29 sistlidnc Oktober beslutade framställning''
till Riksdagen angående delning åt Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga,
bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras en tillökning af 4,500 kronor.

4:o Fångars vård och underhåll.

Beträffande straff-fängelset för qvinnor i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i gemensamhetsfängelserna
så nedgått, att samtlige i dessa fängelser förvarade fångar syntes kunna
utan olägenhet inrymmas i straff-fängelserne å Norrmalm och Norrköping, Styrelsen
uti underdånig skrifvelse den 11 och 18 November 1873 underdånigst anmält, att Styrelsen
vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af straff-fängelset
i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i förslagsstaten för år 1875 icke upptagit
några förändringar i aflöningsvilkoren för tjensteman och betjente vid detta fängelse,
samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder i vägen för den ifrågasatta indragningen,
Styrelsen ansåg sig icke böra afgifva slutligt yttrande härutinnan, helst —
vid det förhållande, att, enligt nådiga förordningen den 30 Maj 1873, fångar, dömde
till längre tid än två års straffarbete, skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i
enrum, men vid qvinnofängelserne tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades,
och den förbättring i fångbehandlingen, som genom ombyggnad af straff-fängelserne
för mankön vore afsedd, jemväl torde böra komma qvinnofängelserne till del — Styrelsen
trodde, att, innan frågan om indragning af straff-fängelset i Göteborg afgjordes,
under närmare ompröfning borde komma huruvida icke genom förändrade anordningar
inom nuvarande qvinnofängelserne ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle
kunna vinnas; med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest förhållanderne dertill
föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring i löneförmånerna
för tjenstemännen och betjeningen, som, med afseende å den lönereglering,
hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter faststäld, kunde
finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserne icke torde böra företagas
förr än den pågående ombyggnaden af en del straff-fängelser för mankön hunnit
närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg derförinnan icke
syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande, det icke vore med
billighet öfverensstämmande, att. sedan förbättrade löningsstater blifvit af Riksdagen
fastställde för åren 1875 och 1876 beträffande de tjensteman vid fångvården, som äro
i ordinarie staten uppförde, dessa tjenstemäns vederlikar vid straff-fängelset i Göteborg
skulle under tiden fortfarande qvarstå med de ringare löneförmåner, som dem enligt
förut gällande stat tillkomme, föreslog Styrelsen i en senare underdånig skrifvelse af

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket IN b. 91

ilen 9 November 1875, att tjenstepersonalen vid straff-fängelset i Göteborg måtte af
/bVs/cu/s-anslaget till fångars vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så
att dess löneinkomster ko in me i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra
fängelser för motsvarande tjenstegrader bestodes: och hemställde Styrelsen i sådant afseende,
att fängelsedirektören, hvars aflöning i den ordinarie staten nu upptages till

1,500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode i egenskap af redogörare, hvarjemte
honom tillgodokommer högst fyra procent af fängelsets arbetsinkomst, hvilken
löneförmån för direktören år 1874 uppgått till 268 kronor 78 öre, måtte för hvartdera af
aren 1875 och 1876 tillerkännas ett lönetillägg af 1,000 kronor, med afdrag- af det belopp,
hvartill arbetsprovisionen för dessa år komme att uppgå, äfvensom det honom
enligt stat tillkommande anslag af ljus. Löneförmånerne för denne tjensteman, som
alltsedan 1867 innehaft sin befattning, skulle härigenom blifva lika med hvad som, enligt
nu gällande stat, bestodes direktören vid straff-fängelset i Norrköping, med undantag
af ålderstillägg och 300 kronor, som denne senare uppbure såsom skrifvarearfvode
och hvilket vid det mindre fängelset i Göteborg ansågs kunna undvaras. — k ör
predikanten, hvars aflöning jemväl är i ordinarie staten uppförd och utgår med 500
kronor, föreslog Styrelsen ett lönetillägg af 300 kronor årligen för nästlidet och innevarande
år, hvarigenom hans årliga löneinkomst komme att uppgå till 800 kronor, ett
belopp, som visserligen understege hvad hans vederlikar vid andra gemensamhetsfängelser
bestodes, men som ansågs skäligt med hänsyn till det mindre fångantalet vid
detta fängelse samt den omständigheten, att annan presterlig befattning med tjensten
förenades.

Vid min underdåniga föredragning den 3 nästlidne December af Fångvårdsstyrelsens
sistberörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning
för direktören och predikanten vid straff-fängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd
i den af Riksdagen fastställda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget
icke kunde användas till förbättring af deras lönevilkor, den härom gjorda
framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas; men Eders Kongl. Maj:t
förklarade sig vilja i stället låta densamma komma under öfvervägande vid aflåtan<let
af nådig proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd
och behof.

1 anledning häraf och då ett vidare uppskof med den definitiva regleringen af
ifrågavarande tjenstemäns lönevilkor icke synes vara med billighet öfverensstämmande,
hemställer jag, att framställning må göras till Riksdagen om uppförande i aflöningsstaten
för desse tjensteman af följande belopp, nemligen: för direktören lön 2,500 kronor
och arfvode såsom redogörare äfvensom för arbetens bokföring 500 kronor samt för predikanten
arfvode 800 kronor, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, soro äro
stadgade för tillämpningen af innevarande års aflöningsstat.

1 samma stat skulle alltså erfordras en förhöjning af 1,300 kronor, med hvilket belopp
jemte de af Riksdagen för tillämpning af ny aflöningsstat för eu del tjensteman och

92 jBil. N:o L till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

betjente vid fångvårdsanstalterne anvisade, fortfarande beböfiige 60,812 kronor 50 öre
det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll alltså bör ökas.

I sammanhang härmed och af skäl, som redan blifvit anförda, torde hos Riksdagen
böra begäras, att af innevarande års förslagsanslag till fångars vård och underhåll
måtte få utbetalas till Direktören vid straff-fängelset i Göteborg Carl Robert Wiberg
och Predikanten derstädes Carl Gustaf Grundell ett lönetillägg af 1,000 kronor för den förre
och 300 kronor för den senare, med iakttagande, hvad AV i berg beträffar, deraf, att den
honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

5:o Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.

Kostnaderne för Svensk Författningssamlings utgifvande hafva, hittills blifvit bestridda
med det å Ecklesiastik-departementets stat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier
och expenser, ved, in. in. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse
den 19 sistlidne N ovember är likväl numera förordnadt, att frågor angående författningssamlingen
hädanefter skola tillhöra Justitie-departementets handläggning. Häraf torde
följa, att ofvannämnde kostnader hädanefter böra från Justitie-departementet utgå; och
får jag alltså, med tillkännagifvande, att, enligt mig tillhandakommet meddelande, dessa
kostnader i medeltal för åren 1870—18T4 uppgått till 32,112 kronor 52 öre, hemställa, att
i expens-anslaget till Justitie-departementet måtte hos Riksdagen begäras eu motsvarande
förhöjning eller för jemnande tillika af hufvudtitelns slutsumma 32,219 kronor.

Beträffande sådane till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som
böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att få göra följande
framställningar, nemligen:

a) Af riksdagen torde Eders Kongl. AIaj:t äska, att för nedannämnde ändamål å
extra stat för år 1877 anvisas följande belopp:

för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöniugsstat för Justitie-stats -

expeditionen____________________________________________________________________________________ kr. 6,800: —

samt för beredande af dyrddstillägg för embets- och tjensteman i

Justitiekanslers-expeditionen________________________________________________ » 1,500: —

håll g vård s s t y r elsen _________________________________________________________ „ 7,460: —

Summa kr.

15,760

Dessa belopp äro desamma, som för innevarande år blifvit till enahanda ändamål
af Riksdagen anvisade, och följaktligen i öfverensstämmelse med det af Eders Kongl.
Maj:t den 22 nästlidne December, på anmälan af chefen för Finans-departementet, fattade
nådiga beslut.

b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderne för Nya Lagberedningen
anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp till enahanda

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 93

ändamål äskas för år 1877. — Beredningen, hvilken i främsta rummet haft att handlägga
frågan om förbättring af lagstiftningen rörande utsökningsväsendet, började, enligt
afgifven redogörelse för sina arbeten under nästlidet år, i Januari månad arbetet med
nämnda lagfråga; och blef, sedan beredningen granskat de äldre lagförslagen i ämnet
och bestämt de grunder, som borde följas vid utarbetandet af ny utsökningslag, utkast
till sådan lag uppgjordt, under hvilket arbete förändring i beredningens sammansättning
inträffade derigenom, att vid min utnämning till justitie-statsminister t. f. Presidenten
i Svea Hofrätt K. J. Berg i mitt ställe inträdde såsom ordförande. Sedermera
har omförmälda utkast, efter omarbetning i vissa delar, företagits till slutlig granskning,
hvarvid lagförslaget i hvad det handlar om de myndigheter, som med utsökningmål
hafva befattning, samt om lagsökning och utmätning blifvit till sin lydelse faststäldt.
Under loppet af nästlidet år hafva hållits 122 pleni- och 77 afdelningssammanträden.
1 sex veckor, från den 12 Juli till den 22 Augusti, har Beredningen åtnjutit semester.

c) Vid 1874 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t, att till uppförande i Ystad
af ett nytt kronohäkte måtte beviljas 130,000 kronor samt deraf till en början för år 1875
på extra stat anvisas ett belopp af 50,000 kronor. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl.
Maj:t sålunda behagat föreslå; och sedan för innevarande år anvisats i berörda hänseende
likaledes 50,000 kronor, torde, till kronohäktets fullbordan, återstående 30,000
kronor nu böra af Riksdagen äskas att under år 1877 utgå.

d) Af senaste Riksdagen anvisades medel för påbörjande af ett nytt kronohäkte i
Sundsvall. Enligt fastställd byggnadsplan erfordras under år 1877 till fortsättning af
denna fängelsebyggnad 80,000 kronor, hvilket belopp följaktligen måste äskas, att a 1877
års extra stat upptagas.

Hvad Herr Justitie-statsministern sålunda hemstält och föreslagit,
och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af
detta protokoll till Finansdepartementet expedieras, för behörigt
iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.

Bih. till Riksd. Prat. 18711. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt eoh Norskt
Statsråd å Stockholms Slott den 3 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De (ther,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kieuulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weideniiielm,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

IIelliesen,

Volt.

H ans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet;

I det förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget, jag får i underdånighet för
Eders Maj:t föredraga, har jag beräknat anslagen att oförändrade utgå till enahanda
belopp som för närvarande, såväl till diplomatiska utgifter som till konsulsstaten, med
samma fördelning som hittills de båda länderna emellan.

Under det förflutna året hafva inga tecken till återgång visat sig i de högt uppdrifna
lefnadskostnaderna inom de flesta länder der de Förenade Rikenas beskickningar
äro anställda, utan snarare synes dyrheten allt mer tilltaga, så att aflöningar, som sedan
eu följd af år förblifvit oförändrade, ej längre kunna fylla de behof, för Indika de varit
beräknade. Mest kännbart måste ett sådant förhållande blifva vid de lägst aflönade
beskickningar!)e, och jag har följaktligen sökt att, inom befintliga tillgångar, bereda
några bland dem en väl behöflig löneförbättring.

För Ministerresidenten i Bryssel och Haag, som, ehuru bosatt i den sistnämnda
hufvudstaden, vissa tider af året eget’ att uppehålla sig i Bryssel, är denna förflyttningförenad
med icke obetydliga utgifter. År 1869, då Ministerbefattningarne på båda

Bill. till Ritsd. Prut. 1870. 1 Sami 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 2 a till Kong1. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

dessa platser förenades, bestämdes lönen till 5,000 Rdr Hamb. B:ko, men den nedsattes
kort derefter, så att den nuvarande Ministerresidenten icke • åtnjutit högre belopp än

18.000 kronor. Jag har ansett mig böra föreslå lönens förhöjande till det för tjensten
ursprungligen faststälda beloppet eller 20,000 kronor.

Madrid har alltid varit ansedd som en mycket dyr vistelseort, och inbördes
krig, som minskat produktionen och nödvändiggjort betydliga skatteförhöjningar, hafva
väsendtligen bidragit till lcfnadskostnadernas ytterligare förhöjande. Af dessa anledningar
har jag ansett Ministerresidentens lön derstädes likaledes böra höjas från 18,000
till 20,000 kronor.

Ministerresidenten i Lissabon åtnjuter å ministerstaten ett belopp af 4,000 kronor,
samt i egenskap af Generalkonsul 8,000 kronor från konsulsstaten jemte 2,000 kronor
till kontorshyra och expenser. De vid Generalkonsulatet inflytande inkomster af lästafgifter
och expeditionslösen torde på sin höjd förslå till aflönande af nödigt biträde
vid konsulatet, så att svårligen deraf något öfverskott lärer kunna påräknas till Ministerresidentens
förfogande. Jag har ansett nödigt att föreslå lönens förhöjande med

2.000 kronor från ministerstaten.

Genom dessa löneförbättringar ökas utgiften å ministerstaten med 6,000 kronor.

Denna utgift betäckes genom nedsättning å ministerstatens
pensionsstat med ett hufvudsakligast till följd af dödsfall
ledigt belopp af........................................................................ 3,100 kr.

samt å anslaget till skrifmaterialier och expenser med.... 2,900 » 6,000 »

Sedan konsulsstatens inkomster under en följd af för sjöfarten mer än vanligt
gynsamma år ökats, så att besparingar uppstått till större belopp, än som för betryggande
af densamme åliggande utbetalningar ansågs nödigt, har, på grund af Eders
Maj:ts beslut af den 12 Februari innevarande år, en summa motsvarande hälften af
det för året till fonden anvisade statsanslag blifvit till de båda Rikenas statsverk återburen
med 140,000 kronor eller med 80,000 till Sverige och 60,000 till Norge.

De ! consulsstaten tillfallande lästafgifter från Storbritannien och Irland uppgingo
år 1874 till högre belopp än någonsin tillförene. Under de sist förflutna fem åren
hafva de ökats på följande sätt:

år	1870...............		4,161.	17.	—
»	1871.........	............. »	4,485.	5.	6.
»	1872......		4,878.	12.	2,
»	1873..............		5,792.	4.	1.
»	1874.............		6,144.	14.	11.

Under innevarande år har deremot ett icke obetydligt tillbakagående visat sig,
så att, såvidt kändt var, deras belopp i början af November understeg förledet års vid
samma tid med omkring 1,000 i sterling.

Anledning synes således vara förhanden att ifrågavarande lästafgifter ej skola
för år 1875 uppgå till fullt den summa af 100,000 kronor, som blifvit i senaste budget -

Bil. N:o 2 a till Kovijl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 3

förslag påräknad. Den beslutade nedsättningen i lästafgifter till halfva beloppet för
fartyg som under samma kalenderår tre gånger erlagt full afgift i samma hamn, hvilken
för Storbritannien och de Hosta öfriga konsulatdistrikter inträder från början afår 1876,
kommer äfven att förorsaka någon, om än ej betydlig, minskning i konsulsstatens inkomster.

Jag har följaktligen i förslaget för år 1877 beräknat inkomsten af lästafgifter
från Storbritannien och Irland något lägre än de tvenne föregående åren, eller till

90,000 kronor.

På grund af Eders Maj:ts beslut af den 29 sistliden Oktober, att ett afl Onåd t
Generalkousulat skall i Havre upprättas, innefattande IIåvre’s och Calais’ nuvarande
konsulatdistrikter, samt att der inflytande lästafgifter skola, i likhet med hvad för Londons
Generalkonsulatdistrikt är föreskrifvet, till konsulsstaten inbetalas, har inkomsten häraf
blifvit beräknad till 10,000 kronor, under antagande att distriktet kominer att besökas
af ett något mindre antal fartyg än under de tre senast förflutna särdeles gynsamma
åren.

Kostnaden för det. nya Generalkonsulatet i Havre har i öfverensstämmelse med
vederbörande myndigheters förslag blifvit af Eders Maj:t faststäld till 20,000 kronor,
eller något lägre än hvad komitén för konsulsväsondets ordnande tillstyrkt, att utgå

med

lön till Generalkonsuln............................................... 13,000 kr.

» » Vioekonsuln........................................................................ 4,000 »

anslag till kontorshyra, resekostnader in. in..................................................... 3,000 »

Summa 20,000 kr.

När härifrån afdrages det nuvarande anslaget till kontorshyra vid General konsulatet

med............................................................................................. 2,000 kr.

återstår ökad kostnad................................................:.......................................... 18,000 »

De nya utgifter i öfrig!, som på grund af redan fattade nådiga beslut blifvit a
konsulsstaten upptagna, äro:

till Generalkonsuln i Triest, personligt anslag ................................................. 1,000 kr.

till Generalkonsuln i Alexandrin, förhöj dt kontorsbidrag ................................ 800 »

till Generalkonsuln i Buenos Ayres d:o d:o ............. 2,000 >,

Summa ökad utgift 21,800 kr.

Besparingar å den nuvarande staten hafva uppstått genom
Konsulns i Bostock frånfälle och det under honom lydande distrikts

förening med Lubecks konsulatdistrikt............................................. 3,400

indragning af ett extra kontorsskrifvare-arfvode vid Generalkonsulatet

i London..................................................................................... 500

Transport 3,900

4 Bil. N:o 2 a till Kouyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

Transport 3,900

å expektansstaten till följd af dödsfall.................................................... 2,000

å pensionsstatcn d:o d:o ..................................................„,o()0

Summa minskad utgift 8,900 kr.

Förutom do medel som sålunda bli f v i t lediga, finnes att tillgå ett belopp som
i budgeten för år 1876, hufvudsakligast med afseende å förenämnde
aflönade konsulats upprättande i Havre, blifvit uppfördt såsom »reserveradt
till motsedda utgifter» ....................................................................... 10,350 »

Summa 19,250 kr.

Detta belopp, 19,250 kronor, som är tillgängligt för bestridande af den ökade
utgiften, understiger denna med 2,550 kronor, beräknade att betäckas af konsulsstatens
besparingar.

Någon del af dessa besparingar kan äfven komma att tagas i anspråk till fyllande
åt behofven för innevarande år, i den händelse inkomsten af lästafgifter skulle, på sätt
anledning är att befara, understiga det beräknade beloppet.

Häraf torde framgå att, såvida konsulsstaten ej skall utsättas för faran att blifva
ur stånd att fullgöra sina förbindelser i händelse af ogynsamma konjunkturer för sjöfarten,
är oundgängligen nödvändigt, att den endast med stor varsamhet afhändes öfverskotten
från goda år, på det den alltid måtte hafva cn betryggande reservfond till sitt
förfogande. Detta har äfven blifvit taget i betraktande vid beslutets fattande innevarande
år om återbärande till statsverken af de besparade medel som ansågos utan
olägenhet kunna undvaras. För närvarande, då inkomsten af lästafgifter är i nedgående
och då det ej kan förutses, huruvida eller till hvilket belopp ökade utgifter kunna påkallas,
i främsta rummet till följd af de förslag som äro att motse från Komitén för
konsulsväsendets ordnande, anser jag mer än någonsin nödvändigt, att befintliga besparingar
bibehållas till konsulsstatens förfogande.

Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till diplomatiska utgifter som till
konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande
och under samma vilkor som hittills.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Statsministern, det
Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag
till utrikesbudget för de Förenade Rikena som med dertill hörande beräkningar finnes
detta protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält, behagade Hans
Maj:t Konungen, jemlik! öfrige Statsrådsledamöters underdåniga
tillstyrkande, lemna bifall.

Ex protocollo
A. Cronhielm.

Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departemeiits-ärendeii, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sa in inansatt Svenskt och Norskt
Statsråd å Stockholms Slott den 10 Januari 187(1

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!) Friherre De (Jehu,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Hans Exellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden: Lagerstråle,

Ti-iyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Helliesen,

VOGT.

Hans Excellens Herr Statsministern
dänighet:

lör Utrikes Ärendena föredrog i

under -

Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det
i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 3 i samma månad af Ilerr Statsministern
framlagda förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1871 med deltill
hörande beräkningar.

Från Kongl. Norska Regeringens sida hade ingen anmärkning mot de i förslaget
upptagna utgiftsposter blifvit framstäf, men hade under tiden följande förändringar
inom lconsulsstaten inträffat, hvilka borde i budgetförslaget intagas. Genom det af
Kongl. Maj:t denna dag beviljade anslag af 2,500 kronor till Konsuln i Marseille för

6 Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1876.

bestridande af kontorskostnader m. m. hade en förhöjning i utgifter tillkommit, men ä
andra sidan hade en pension å 4,000 kronor genom innehafvare!^ död blifvit ledig,
och kunde följaktligen slutsumman i beräkningen öfver konsulsstUflfflTutgiftcr minskas
med skilnaden mellan dessa belopp eller 1,500 kronor.

I anledning häraf hemstälde Herr Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna
förslaget med dessa förändringar samt äska de uppförda summorna att utgå
emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jcmlikt
Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta, att
härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas utrikcsbudget.
för år 1877 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner,
som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska
Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo
A. Cronhielm.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikesbudget för år Ib77.

I. Diplomatiska utgifter:

	Sverige.	\nr-r.	Tillsammans.
1. Statsministern för Utrikes Ärendena .....................	24,000.	—	24,000.
2. Utrikes-Departementets Expedition.......................	28,565.	11,735.	40,300.
3. Ministerstaten........................................................	343,000.	153,100.	496,100.
4. Militär-Attachéer......................................................	8,400.	3,600.	12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	39,400.	16.300.	55,700.
Summa kronor	443,365.	184,735.	628,100.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departcmcntets Expedition........................ 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108,400. 251,900.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... '' 9,500. 7,150. 16,650.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Sveriges Utrifeesbudget (Svenska Riksstatens Tredje ITufvudtitel) för år 1877.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena ............................................. 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565.

3. '' Ministerstaten ............................................................................................. 343,000.

4. Militär-Attachécr ..................................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 39,400.

Summa kronor 443,365.

II. K onsulsstateu:

1. Utrikes-Departementets Expedition ......................................................... 7,000.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner........................... 143,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................................... 9,500.

Summa kronor 160,000.

hvartill ytterligare komma utgifter, som bestridas af Svenska Statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel: t

Ärliga brandförsii kringsafgifter ............................................................. 1,5.30.

Öfrig» underhållsutgifter i allmänhet .................................................. 2,670. 4,200.

Till underhåll af Svenska kyrkan i London £ st. 100 eller ä kr 18 ................. 1,800.

Summa kronor 6,000.

Norges Utrikesbudget för år 1877.

1. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition...................................................... 11,735.

2. Ministerstaten......................................................................................... 153,100.

3. Militär-Attachécr.............................................. 3,600.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................................... 16,300.

Summa kronor 184,735.

11. Konsnlsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition............... ...................................... 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner.............................. 108,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 7,150.

Summa kronor 120,000.

8 Bil. N:o 2 b. till Kong!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket. 1870.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1877.

1. Statsministern för Utrikes Ärenderna

2. Utrikes-Departementets Expedition...
2. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires ...........................................................

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinnire noll Ministre Plénipotentinire
Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministerresident ..........................................................

Drognian ......*..............................................................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär: och Ministre Plénipotentinire
Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident .............................................................

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire
Legationssekreterare........ . ... ....

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i .Paris:

Envoyé Extraordinaire oeli Ministre Plénipotentinire
Legationssekreterare......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire,
Legationssekreterare ...................................................

Beskickningen i Horn :

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentinire

............... 2,000

45,000.

6,000. 51,000.

.............. 20,000.

.. 10,000.

.. 4,000. 14,000.

.. 36,000.

5.000. 4l,oo().

................. 6,000.

.. 64,000.

•• 8,000. 72,000.

. .............. 20,000.

.. 64,000.

8.000. 72,000.

.. 60,000.

8,000. 68,000.

............. 19,000.

Transport 385,000.

K ronor.

24,000.

40,300.

64,300.

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

	Transport	385,000,	64,300.
Beskickningen i Washington: Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire	. 16,000.
Legationssekreterare .....................................................	6,000.	22,000.
Beskickningen i Wien: Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.	.. 36,000.
Legationssekreterare...................................................	6,000.	42,000.
b. Expektanslöner..........................................................		19,200.
c. Pensioner................................................................		27,900.	496,100.
4. Militär-Attachéer:
i Berlin ......................................................................		6,000.
i Paris..........................................................................		6,000.	12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och	2,500.
kartor, frakt m. in...........................................		1,500.
c. Prenumeration å tidningar och journaler ..........		1,500.
d. Telegrafporto........................................................		5,100.
e. Postporto................................................................		5,000.
f. Ekiperingspenningar............................................		10,000.
g. V exelkostnader......................................................	.................	500.
h. Beskickningarnes extra utgifter...........................		5,000.
i. Rese- och kurir-kostnader ..................................		5,000.
k. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag......	5,000.
1. Hemliga utgifter...................................................		14,000.
m. Diverse utgifter ....................................................		600.	55,700.

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter för år 1877.

Inkomster:

Svenska Statsverkets bidrag
Norska Statsverkets bidrag

Kronor.

160,000.

120,000.

280,000.

Bill. till Riksd. Prof. 1876 1 Sami. 1 Afd.

Transport

10 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 280,000.

Lästafgifter i Storbritannien	och Irland, hvilka	utgjort:
år 1872 af Svenska fartyg...............	......... £ U33; 16; 11.
af Norska fartyg...............	......... » 3,845; 1; 3.	4,878; 18; 2.
år 1873 af Svenska fartyg ..........	......... 1.315; 13; 11.
af Norska fartyg..............	........ » 4,476; 10; 2	5,792; 4; 1.
år 1871 af Svenska fartyg............	....... » 1,527; 19; 1.
af Norska fartyg...............	......... » 4.616; 15; 10.	6,144; 14; 11.
beräknas approximativt:
af Svenska fartyg till.....			............... 20,000.
af Norska fartyg till......			............... 70,000.
Lästafgifter i Håvre’s distrikt, approximativt.....		.............. 10,000.

Summa kronor 380,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning ..........

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:
a) Traktamenten, anslag till kontorsh)?ra och skrif -

varehjelp samt personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente..........................	...... 8,000.
anslag till kontorshyra, in. in........................	...... 2,000.	10,000.
Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente.............	...... 8,000.
anslag till kontorshyra m. m.........................	..... 2,000.	10,000.
Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente............	...... 4,000.
personliga ersättningsbelopp..............................	..... 8,800.	12,800.
Vicekonsuln i Helsingör, traktamente.....................		2,000.
Generalkonsuln i Hamburg, traktamente................	...... 8,000.
anslag till kontorshyra m. m.............................	...... 2,000.	10,000.
Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.......		4,000.
Konsuln i Liibeck, personligt arvode.......................	..... 1,000.
anslag till kontorshyra m. m............................	...... 3,000.
personlig ersättning...........................................	300.	4,300.
Vicekonsuln i Nieuioediep, anslag till kontorskostnader.......	900.
Generalkonsuln i London, traktamente ...........	...... 24,000.
anslag till kontorshyra och expenser...............	...... 11,100.
Vicekonsuln i London............................................	...... 14,000.
öfriga kontorspersonalen....................................	...... 16,300.	65,400.

Kronor.

11,450.

Transport 119,400.

11,450.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Vicekonsuln i Newcastle, traktamente
anslag till kontorshyra in. m.......

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode
Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyr

Generalkonsuln i Idåvre, traktamente.....................

anslag till kontorskostnader m. m..................

Vicekonsuln i Havre, traktamente..........................

Konsuln i Marseille, anslag till kontorskostnader i
Generalkonsuln i Alger, anslag till kontorshyra m
Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra
Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ..

Konsuln i Barcelona, traktamente............................

anslag till kontorshyra in. m.............................

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente..................

anslag till kontorshyra in. m............................

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra.................

T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra......

Generalkonsuln i Triest, personligt anslag..............

Generalkonsuln i Athen, traktamente.......................

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatären

denas handhafvande), traktamente .......................

Drogman, traktamente ....................................................

Konsulatsekreteraren, traktamente.................................

Legationspredikanten, traktamente .............................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode.
.........................................................................

Hamnmästaren, aflöning .................................................

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode..........

Konsuln i Smyrna, personligt arfvode...........................

Generalkonsuln i Alexandria, traktamente....................

anslag till kontorshyra.............................................

Konsuln i Tunis, traktamente....................................................

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter....................................................................................

Generalkonsuln i Washington, traktamente ..............................

Transport	119,400
... 8,000.
.... 4,000.	12,000.
e................	4,000.
	4,000.
t................	3,000.
..... 13,000.
..... 3,000.
..... 4,000.	20,000.
fi. m..........	2,500.
m............	2,000.
m. m.......	3,000.
	2,000.
..... 6,000.
.... 2,000.	8,000.
..... 8,000.
.... 2,000,	10,000.
	10,000.
	2,000.
	2,000.
	1,000.
	10,000.

10,000.

2,000.

6,000.

2,000.

400.

4,600.

12,000.

6,000.

25.000.
500.

1,000.

18.000.
6,000.

2,000.

16,000.

11,450.

Transport 283,400.

11,450

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 283,400.

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra in. in.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m................................. 4,000.

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra in. in.....................

Generalkonsuln i Buenos Ayres, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m.................................. 4,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till extra utgifter

emot redovisningsskyldighet................................... 4,000.

Yicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet).............................................. 12,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser
.......................................................................

b) Expektanslöner..................................................................

c) Pensioner..............................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m.

b) Konsulernas embetsutgifter............................................................

e) Post- och telegraf-porto ..............................................................

d) Yexelkostnader.................................................................

e) Extra utgifter.....................................................................

11,450.

6,000.

14,000.

2,000.

14,000.

16,000.

4»0Q0- 339,400.
............ 1,600.

11 »950. 352,950.

1.500.

6,000.

4.500.
250.

4,400.

_____________ ___ 16,650.

Summa kronor 381,050.

Det belopp af 1,050 kronor, hvarmed utgifterna öfverstiga inkomsterna, kommer
att betäckas af konsulsstatens besparingar.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

Jemlik! Nådigt Beslut

af den Kronor

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton.............. 4,800.’

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna............ 4,800.

" » » Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansback.................... 4,000.

Transport 13,600.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 13

Jeralikt Nådigt beslut
af den

15 April 1869.
23 Sept. 1864.

Kronor.

Transport 13,600.

Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede..................... 4,000-

Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cava-llius .... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

18 April 1848. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Friherre
Ihre.................................................................................. 6,000.

29 Sept. 1870. Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt....................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.

22 » 1855. Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel.................................. 3,200.

^ Envoyén Friherre Hochschilds enka ........................................... 2,800.

4 Maj 1858./ J

23 April 1869. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Frih.

Stjernelds enka........................................................................ 2,000.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka......................................................... 1,200.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka........................................ 1,000.

2 Juni 1837. Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka..................................... 600.

30 Nov. 1855. Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för utrikes brefvexlin gen

Friherre Rudbeck............................................................ 600.

22 » 1863. Förre Kabinettskuriren Ohmans enka......................................... 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka....................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika...................... 75.

» » » Aflidne Kabinettskuriren Liljedabls dotter Klara..................... 75.

Summa kronor 27,875.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 1,600.

Summa kronor 1,600.

Pensioner:

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testa................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer.......................................... 3,600.

Transport 7,600.

14 Bil. jV:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 7,600.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt............................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka................................ 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka........................................ 400.

29 Maj 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka........................ 400.

16 April 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima......... 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro von Schantz’ enka 300.

Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. Anna Carolina .................................................................. 225.

4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................ 225.

Summa kronor 11.950.

Stocka 137 tv

TV A. Norstedt & Söner.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Udd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet
inför Hans Magt Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och
Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet
att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna
å Riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till
Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement.
underdåniga memorial den 13 November 1875 angående
nämnda departements medelsbehof för år 1877;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement underdåniga
memorial den 23 November 1875 med Chefens för Fortifikationen underdåniga
memorial af den 22 i samma månad angående departementets
och Fortifikationens medelsbehof för år 1S77;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 13 November 1875
angående Intendents-departementets medelsbehof;

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Å/d.

2 Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma myndighets skrifvelse den 26 November 1875 om dess Civila
departements behof af anslag under år 1877;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 12 November 1875
rörande förhöjning i den till Kommendanten i Stockholm och l:ste Adjutanten
vid Öfverkommendants-expeditionen derstädes utgående ersättningför
tjenstehästar;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag om
förhöjdt arfvode åt Vaktmästaren vid nyssnämnda expedition;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1.875 angående
tillökning i Svea Artilleri-regementes anslag till remontering och skoning;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 7 December 1875 om förhöjning
i underbefälets vid värfvade garnisonstrupperna beklädnadsersättning; Samma

embetsverks underdåniga skrifvelse den 18 December 1875
rörande rekryteringens underlättande vid värfvade garnisonstrupperna;

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga memorial
den 26 Oktober 1875 angående anslag till ytterligare två resestipendier
vid Artilleriet;

Densammes underdåniga memorial den 4 December 1875 angående upplösning
af Fyrverkare-corpsen och bildande af Mariebergs Ammunitionsfabrik;

Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning den 20 Oktober
1875 om ålderstillägg till Sekreteraren vid Fortifikationen, och
Arméförvaltningens underdåniga utlåtande deröfver af den 19 November
samma år;

Kavalleri-inspektörens underdåniga memorial den 10 November 1875
om förbättring i Sqvadrons-hästläkarnes aflöningsförmåner;

Två Regementsbefälhafvarens för Wermlands Fältjägareregemente, af
vederbörande Generalbefälhafvare insända, underdåniga memorial af den
8 November 1875, det ena rörande förbättring af manskapets vid regementet
aflöningsförmåner, det andra om anslag till musikens underhåll
vid regementet;

Sundhetskollegiets underdåniga skrifvelse den 10 December 1875
rörande inrättande af en årlig undervisningskurs för Arméens bataljonsläkare; Samma

Kollegii underdåniga skrifvelse den 13 December 1875 med
utlåtande öfver Regementsläkarens vid Gotlands Nationalbeväring af Militärbefälet
insända underdåniga ansökning om löneförbättring;

Garnisonsläkarens å Carlsborg af Generalbefälhafvaren med förord
ingifna underdåniga ansökning den 26 September 1875 om ökade aflöningsförmåner; -

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse
den 15 December 1875 angående behöfliga anslag för upprätthållande af
pensionskassans egen pensionering och för fyllnadspensionerna.

Härefter anförde Departementschefen:

Till senast församlade Riksdag behagade Eders Kongl. Maj:t framlägga
förslag till ombildandet af vår arméorganisation, grundadt på den
allmänna värnepligtens tillämpning i den utsträckning, betryggandet af
vår sjelfständighet krafvel'', men ehuru detta förslag tycktes vinna erkännande
såsom innebärande ett tillfredsställande värn och såsom varande
i militäriskt afseende fullgodt, stannade dock Riksdagens båda Kamrar i
olika beslut rörande försvarets ordnande, hvadan denna landets vigtigaste
angelägenhet, ännu oafgjord, fortfarande bevarar sitt rum främst på vår
dagordning.

Riksdagens tvekan att pålägga nationen de offer, ett verkligt tillfredsställande
försvar krafvel'', syntes, att dämma ut de fleste talares anföranden
under den långa och genomgående diskussion, som detta utomordentligt
vigtiga ämne framkallade, visserligen icke hafva sin grund i
något tvifvel om nationens uppfattning af sin skyldighet att i farans
stund vara allmänt pligtig till försvar af hem och härd, utan härleda
sig dels från farhågan att behofvet, beskaffenheten och tidslängden af de
militära öfningar och offer i öfrigt, som under freden erfordras för att
vid kriget vara värnpligten vuxen, icke så inträngt i folkmedvetandet
att tiden för stegets fulla uttagande i denna rigtning ännu vore inne,
dels ock derifrån att det framställda förslaget endast omfattade försvarsorganisationen
sådan den för att betrygga vårt oberoende måste blifva,
icke fullständigt anvisade vare sig den vägledning till målet — det förslag
till öfvergång — som skulle bilda kedjan emellan det gamla och
det nya, eller eu finansplan, ådagaläggande möjligheten för svenska folket
att äfven i ekonomiskt afseende förmå draga de bördor den nya organisationen
betingar.

Då likväl dessa omständigheter i förra fallet endast synas åsyfta en
önskan om uppskof med ärendets afgörande och i det sednare icke kan
afhjelpas utan i sammanhang och öfverensstämmelse med frågans finansie]
a utredning i sin helhet, har jag hvarken häraf eller af Kamrarnes i
öfrigt skiljaktiga beslut funnit någon anledning att frångå de åsigter jagvid
senaste riksdag uttalat. Men då i följd af Riksdagens omförmälda
farhågor och ifrågaställda upplysningar ärendet i sitt nuvarande skick
icke eget’ någon utsigt att vid nästinstundande riksdag nå ett afgörande
och då Eders Kongl. Maj:t på grund af en föregående Riksdags framställda
underdåniga önskan redan öppet gifvit tillkänna de uppoffringar,

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

med hvilka vår sjelfständighets betryggande måste eröfras, samt sålunda
beredt tillfälle åt nationen att i sig införlifva begreppet om utsträckningen
af den militära bildning nutidens taktik af den värnpligtige krafvel
anser jag mig, i den stora frågans sanna intresse, nödgad att för
närvarande inskränka min åtgärd till en underdånig hemställan, att, så
snart ä-rendets finansiela del hunnit noggrant utredas, Eders Kongl. Magt
täcktes tillåta mig få ånyo föredraga härordningsförslaget att jemte fullständig
plan för öfvergången till Riksdagens antagande framläggas.

Oaktadt detta af nu rådande förhållanden föranledda uppskof med
frågans afgörande, torde dock icke böra försummas att, jemte omsorgsfullt
upprätthållande af de försvarskrafter vi ega, åtminstone underlätta
öfvergången till en förbättrad härordning genom utbildande af tjenliga
ämnen till det ökade antal underbefäl, denna öfvergång genast kommer
att taga i anspråk, och det är på denna grund jag ämnar föreslå en
utsträckning af indelta infanteriets rekrytbildning. I samma syfte och
enär en praktisk tillämpning af det för den nya härordningen afsedda
kasernsystemet torde i mindre skala böra företagas för att vinna erfarenhet,
innan vi för våra militära byggnader öfvergå till detsamma, har jag
ansett mig i underdånighet böra föreslå dess användande i och för eu
behöflig förbättring af kavalleriets underbefälsskola.

Bevarandet af armébefälets tjensteduglighet, alltid ett vilkor för äfven
en fullt färdigbildad armés användbarhet, får om möjligt en ökad betydelse,
när detta befäl är afsedt att utgöra den stödjande kadern i en ny
härorganisation, byggd på allmän värnepligt. Ett af vilkoren för denna
tjensteduglighets upprätthållande är att bereda sådan omsättning inom
befälet, att dess fulla lifskraft städse vidmakthålles, och då jag med anledning
häraf anser det vara af högsta vigt, att arméen erhåller en förändrad
pensionering i öfverensstämmelse med och grundad på den af senaste
Riksdag fastställda löneregleringen, så kommer jag att i särskildt
underdånigt memorial härom göra framställning.

De af sist församlade Riksdag på extra stat beviljade löneförbättringar
samt de af samma Riksdag till förstärkande af åtskilliga ordinarie
anslag under hufvudtiteln å extra stat anvisade medel ämnar jag, då de
äro af natur att blifva för framtiden för sina ändamål behöfliga, i underdånighet
föreslå upptagna å sina vederbörande ordinarie anslag; dock
med undantag af löneförbättringen åt indelta arméen, för hvars öfverflyttande
på ordinarie stat Riksdagen fästat ett bestämdt vilkor, hvilket
först kån vid 1877 års riksdag uppfyllas.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1876.

Med iakttagande i öfrigt af den ordning, som i gällande riksstat
följes, går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda
anslagsbehof, hvarvid ingå andra förändringar i de ordinarie anslagen
åsyftas än de, hvarom jag nu kommer att göra framställning.

Landtförsvars-departementets Kansli-expedition.

Då Eders Kongl. Maj:t under den 22 sistlidne December besluta,
att medel till den för expeditionerna i Kongl. Maj:ts Kansli sedan 1875
års början utgående löneförbättring bör äfven under år 1877 sökas uppförda
å extra stat, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t
för tillämpning äfven under sistnämnda år af ny aftoningsstat för Landtförsvars-departementets
expedition åt Kansliet måtte af Riksdagen äska
6,900 Kronor att under år 1877 utgå såsom extra anslag; och torde,
vid bifall härtill, detta belopp få bland öfriga extra anslag antecknas.

Generalstaben.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan angående de vid sistlidne
riksdag beviljade löneförbättringars med flera anslagsförhöjningars upptagande
å ordinarie stat anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska, det Generalstabens nuvarande
ordinarie anslag måtte förhöjas med det belopp, 76,590 Kronor, som af
1875 års Riksdag beviljades för denna Stabs fortgående utveckling och
tillämpning af ny aflöningsstat.

Enligt den fastställda, af 1873 års Riksdag gillade, planen för Generalstabens
fortgående utveckling under åren 1874—1878 skall år 1877
tillkomma en. kapten, men afgå en löjtnant, hvarför skilnaden mellan

nuvarande kaptensaflöning........................................................... Kr. 5,42:>:

och löjtnantsaflöning........................................................................ » 3,460: -

bör med .......................................................................................... Kr. 1,965:

tilläggas Generalstabens nuvarande anslag.

De i anslaget till Generalstaben erforderliga förhöjningarne skulle
således utgöra

till allmän löneförbättring ............

för stabens fortgående utveckling

Kr.

tillsammans Kr.

76,590

1,965

78,555

159,970

hvilka, tillagda nuvarande anslaget....................................

skulle gifva eu ny slutsumma af ......................................... Kr. -238,525

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Arméförvaltningen.

För dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen, i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 22 sistlidne December, erfordras,
för år 1877, 19,240 Kronor, hvilket belopp torde få bland fordringarne
å extra anslag uppföras.

Da, i afvaktan på reglering af Arméförvaltningens göromål och aflöningsförhållanden,
de af Arméförvaltningens embets- och tjensteman,
hvilkas aflöningsförmåner ej öfverstiga 0,000 Kronor, d. v. s/alla utom
afdelningscheferne, komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, och af de 4 afdelningscheferne
Generalfälttygmästaren och Chefen för Fortifikationen, hvilka
erhålla sin aflöning från Genera lite tets stat, vid arméens lönereglering
kommit i besittning af betydligt ökade aflöningsförmåner, synas mig de
bada återstående Cheferne, Generalintendenten och Generalkrigskommissarien,
synnerligen vanlottade. Åtnjutande i lön den förre 6,750 och den
senare 6,000 Kronor, synas de mig för sina högst maktpåliggande och, i
följd af den pa alla områden inom härväsendet årligen stegrade verksamheten,
ständigt ökade embetsgöromål, icke blott i och för sig utan
äfven vid sammanställning med öfrige med dem jomförlige embetsman,
vara alltför lågt aflönte. Att de emellertid skulle, ända till dess, efter
det lönereglerings-kommittéen hunnit öfver Arméförvaltningen afgifva betänkande.
en allmän reglering af arbetet och löneförhållandena inom detta
embetsverk kommit till stånd, nödgas umbära skälig löneförhöjning, torde
få anses så mycket mera obilligt, som, efter det att förra Krigskollegiet för
icke mer än tio år sedan ombildades till det embetsverk, som nu bär
namnet Arméförvaltning, någon synnerligen genomgripande förändring i
Arméförvaltningens organisation och arbetsordning ej lärer vara att förvänta,
så mycket mindre som Kong]. Maj:t redan vid 1874 års statsreglering
vidtog de indragningar i embets- och tjensternannapersonalen, hvilka
synas kunna komma i fråga. Under sådana förhållanden och då emellertid
någon förhöjning i bemälde båda embetsmäns aflöning icke lärer
höra å ordinarie stat äskas förr än i sammanhang med reglering af embetsverkets
aflöningsförhållanden i sin helhet, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska uppförd
å extra stat för år 1877 eu tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande
båda embetsman, och synes mig denna, dä jag icke anser någon anledning
till olikhet i lön vara för handen, skäligen böra föreslås så, att hvardera

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

erhåller en sammanlagd lön af 8,000 kronor. Det erforderliga anslagets
belopp skulle under sådan förutsättning blifva

för Generalintendenten ............................................................... Kr. 1,250:

fou Generalkrigskommissarien...................................................... » 2,000: —

tillsammans Kr. 3,250: —

Generalitetstaten.

Till detta ordinarie anslag ............................................. Kr. 76,7i>0: —

torde få läggas de vid sistlidne riksdag beviljade löne förbättringarnes

belopp ........................................................ » 48,265: —

hvarigenom anslaget skulle till............................................... Kr. 125,015:

förhöjas.

Artilleristaben.

I detta anslag, som förut uppgick till .......................... Kr. 6,400: ■—

beviljade sistförsamlade Riksdag på extra stat eu förhöjning.
stor ......................................................................................... _>''■__5,800:

Indika belopp, tillsammans Kr. 12,200: —
skulle gifva det nya anslagets slutsumma, om Eders Kongl. Maj:t, såsom
jag förut i underdånighet hemställt, föreslår Riksdagen att å ordinarie
stat uppföra innevarande års extra tillskott.

Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm.

Enligt den under den 26 Februari 1861 för denna Expedition i nåder
fastställda stat eger förste Adjutanten vid Expeditionen att för eu tjenstehäst
undfå rationsersättning in. m. med 270 kronor och stallhyra med
100 kronor, tillsammans 370 kronor årligen, och Kommendanten för två
tjenstehästar sistnämnda summas dubbla belopp: 740 kronor. Då emellertid
Riksdagen vid löneregleringen för arméen medgifvit, att det armébefäl,
som bör vara å egna tjenstehästar beridet, må undfå för hvarje
häst dels lönetillägg, 400 kronor, dels fourrage-ersättning, 365 kronor,
tillsammans 765 kronor, hemställer nu Öfverkommendanten i underdånigt
memorial af den 10 September 1875, huruvida icke samma förhöjda
hästersättning må få komma förbemälde Kommendant och l:ste Adjutant

Bil. N:o ■> a. till Kong], Maj:ts Nåd. Prof/. N:o 1. om Statsverket 1876.

till del från innevarande års början; — och har denna hans framställning
bil f vi t af Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande den 12 November
sistlidet år tillstyrkt.

Anslaget till underhåll af 3 tjenstehästar skulle å

765 kronor utgöra...................................''............................ Kr. 2 295: _

hvilket utöfver nuvarande anslaget .......................................... » 1,110: _

skulle utgöra en tillökning af Kr. 1,185: —

Då denna framställning synes mig billig, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Majer, som torde framdeles uppå vederbörlig
föredragning vilja fatta beslut om ifrågavarande båda Officerares ersättning
för tjenstehästar redan under innevarande år, täcktes föreslå Riksdagen
att, till beredande åt Kommendanten och förste Adjutanten vid
Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm af lika ersättning för tjenstehästar
som den, hvilken öfrige officerare bestås, bevilja eu förhöjning
i förevarande anslag af 1,185 kronor.

Under förmälan, hurusom vaktmästaren vid Ofverkommendants-expeditionen
enligt 1861 års stat uppbure ett årligt arfvode af endast 600
kronor, har Ofverkommendanten i underdånigt memorial af den 10 sistlidne
September, på den grund att sedan år 1861 priset å alla lifsförnödenheter
betydligt stegrats och då senaste Riksdagar i anledning deraf
beviljat förhöjning i de till vaktmästarne i Statsdepartementens expeditioner
och andra embetsverk utgående arfvoden, i underdånighet hemställt,
att för vaktmästaren i Ofverkommendants-expeditionen det årliga arfvodet
matte blifva till 750 kronor förhöjdt; till hvilken underdåniga framställning
Arméförvaltningen den 12 November 1875 tillstyrkt nådigt bifall.

Då nu ifrågavarande vaktmästare, hvilken utom tjenstgöring i Ofverkommendants-expeditionen
äfven är skyldig bestrida vaktmästarebefattningen
vid högvaktens arrester, synes mig böra kunna göra skäliga
anspråk på åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som af hans likar
härstädes innehafvas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att förhöja vaktmästarens vid Ofverkommendants-expeditionen
arfvode med 150 kronor.

De föreslagna förhöjningarne

för tjenstehästar ............................................................................ Kr. 1,185: _

» tillökning i vaktmästarens arfvode .................................... 0 150: —

tillhopa Kr. 1,335: —

skulle komma att öka nuvarande anslaget.............................. » 6,015: _

till Kr. 7,350: —

Kom -

Bil. N:o

a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

K o m m en dantstaten.

Redan vid 1873 års riksdag har Eders Kongl. Maj:t, som funnit
garnisonsläkaren å Carlsborg böra, i anseende till hans trägna och maktpåliggande
tjenstgöring, ställas i jemnbredd med arméens regementsläkare
och derföre äfven tillerkänt honom regementsläkares grad, åt honom äskat
regementsläkares aflöning och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.

Vigten af garnisonsläkarens befattning bär sedan dess ingalunda
minskats, utan måste fastmer garnisonsläkaren, hvilken har att gifva läkarevård
åt eu styrka, som . under fästningsbyggnadsarbetena uppgår till
liera tusen menniskor, men som, äfven efter dessas framtida upphörande,
aldrig kan komma att nedgå till ett värfvadt regementes numerär, fortfarande
anses i tjensteåligganden fullt jemngod med eu dagligen tjenstgörande
regementsläkare och böra såsom sådan aflöna», och således de
förbättrade aflöningsförmäner, som tillfallit regementsläkarne, äfven komma
bemälde garnisonsläkare till del.

En regementsläkare vid garnisoneradt regemente
uppbär enligt ny stat

lön .............................................................. Kr. 2,800: —

dagaflöning................................................... » 1,460: —

tillsammans Kr. 4,260: —

och hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att sådan aflöning
måtte få garnisonsläkaren å Carlsborg tilldelas och
att för sådant ändamål anslaget till Kommendantsstaten,
hvilket nu utgör................................................... Kronor 15,217: —,

måtte få med skilnaden mellan den nu

föreslagna aflöningen....................................... Kr. 4,260

och gamla lönen............................................... » 2,000 » 2.260: -—

förhöjas till........................................................................... Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset.

Det till löneförbättring åt sjukhusets personal

af sist församlade Riksdag beviljade extra anslag Kronor 8,836: 25.

torde böra föreslås tillagd! ordinarie anslaget ............ » 62,650: —

hvarefter anslagets nya slutsumma kommer att blifva Kronor 71,486: 25.

Bih. till Riksd. Prut. 1816. i Sami. 1 Afd.

10 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket ISIG.

Militärläkares undervisning.

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December har Sundhetskollegium
väckt förslag om inrättande af en militärmedicinsk lärokurs
här i Stockholm och dervid anfört följande.

»Tillämpningen af de vetenskapsgrenar, som närmast stå i sammanhang
med den militära helsovården, har under de senare åren ganska
betydligt utvecklats, till stor del såsom eu följd af de stora krigen, och,
på samma gång erfarenheten deri vuxit och fackstudierna gått framåt,
ställas med skäl allt högre anspråk på de militäre läkarnes kunskaper
och praktiska färdighet. För vinnande af behörig kännedom af militär
hygien, medicin och kirurgi hafva de flesta europeiska stater redan sedan
lång tid tillbaka beredt de militäre läkarne tillfälle att, till fördel för de
härar de tillhöra., förskaffa sig nödig underbyggnad och insigt i nämnda
läroämnen. Friedrich-Wilhelms-Institutet i Preussen, militärläkareskolorna
vid Val de Grace i Frankrike, vid Nettey i England, i S:t Petersburg, i
Dresden m. fl. hafva visat och visa fortfarande i hvad mån sådana läroanstalter
bidraga till de militära läkarnes bildning och duglighet samt
till följd deraf till den militära helsovårdens främjande och tidsenliga
utveckling. Sådana skolor finnas för närvarande egentligen af tre
olika slag. Vid några af dessa skolor undervisas ett visst antal lärjungar
från sitt första inträde på den medicinska banan i alla dithörande
läroämnen och äro förpligtade att efter slutad lärotid tjena vissa år i
hären; i andra undervisas deremot endast utexaminerade läkare, som dels
pröfvas i de ämnen de förut genomgått, dels erhålla undervisning och
undergå prof i öfriga för militäre läkare nödvändiga ämnen; och slutligen
finnas under senaste tiden inrättade undervisningskurser, såsom t.
ex. militärläkarekursen i Dresden, der redan anstälde militäre läkare under
vintermånaderna genomgå sådana ämnen, som för dem äro af vigt,
men hvilka vid universiteten ej äro föremål för undervisning.

Inrättandet af eu fullständig militärlälcareshola efter utländskt mönster
synes i Sverige för närvarande obehöflig!, emedan fordringarne för genomgående
af de medicinska examina vid de svenska medicinska bildningsanstalterna
på det hela äro större än annorstädes, men deremot synes
en lärokurs i de ämnen, som speciel! tillhöra militärläkaren och hvari
han vid de medicinska skolorna ej erhåller för hans yrke erforderlig undervisning,
böra honom beredas, sedan han en gång bestämt sig för militärläkareyrket,
så framt han skall kunna motsvara de rättmätiga fordringar
staten eger på hans duglighet och sakkännedom i specialfacket.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 11

En ändamålsenlig'' militärläkarekurs torde sålunda härstädes under nuvarande
förhållanden böra inskränkas till undervisning i följande läroämnen:

Militär helsovårdslära och hygien, med noggrant afseende på alla de
specialförhållanden, som tillhöra krigarens yrke, såsom marscher och transporter,
kaserner, läger och qvarter, födoämnenas och beklädnadens beskaffenhet,
fältsjukdomarnes förekommande, begrafning^ efter träffning,
desinfektion af slagfält o. s. v., äfvensom om sjukvården i fält, de olika
sjukliuslinierna, sjuktransport på jernväg och till sjös m. in.

I militär hygien torde samtidigt undervisning kunna meddelas åt de
officerare af arméen, hvilka sig dertill anmäla, och torde sådan undervisning
i lämpliga delar, i likhet med hvad i andra länder eger ruin,
äfven för dem vara af behofvet högeligen påkallad, helst tjenstgöringsreglementet
för arméen bestämmer, att befälet eger att sorgfälligt öfvervaka
truppens hygieniska vilkor, i hvilket afseende de hittills sakna behörig
underbyggnad och nödiga insigter.

Kirurgisk operationslara, innefattande eu fullständig operationskurs å
kadaver efter de methoder, som i fält äro mest lämpliga, och med de
instrument, som för förbinderiplatser och fältsjukhus äro fastställda, jemte
föredrag öfver de nyaste forskningarna inom krigskirurgien och kännedoms
inliemtande om de i fält använda utredningspersedlar, förbinderiocli
sjuktransportvagnar, packregulativ in. in. samt ögon- och öronundersökningar
med afseende fäst vid de nyare undersökningsmethodernas
tillämpning vid approbation och kassation af beväringsmanskap och rekryter;

Mi!Häi''-medicinal-fö) fattningar, innefattande de för militär-läkares tjenstutöfning
gällande instruktioner, reglementen, generalordres, in. in.,
hufvud dragen af krigs!agarne, den inilitärmedicinala statistikens method ik,
rapportskrifning in. in.

Vidare torde, då enligt gällande föreskrift i Kongl. förordningen den
13 Juni 1855 flertalet läkare vid alla vapen äro beridne — en föreskrift,
som med skäl återfinnes i bestämmelserna för de flesta utländska härar
och som vunnit tillämpning vid utlandets militärläkareskolor — eu liiclliura
med den öfriga undervisningen böra förenas, hvilken ridkurs torde
kunna erhållas vid Svea Artilleri-regementes eller Lifgardets till häst ridhus.

Den plats, som för närvarande synes lämpligast för den ifrågasatta
lärokursens genomgående, torde vara Allmänna Garnisonssjukhuset i Stockholm,
hvars utrymme lemnar tillgång såväl till undervisningslokaler som
till bostadslägenheter för de i kursen deltagande läkare, hvarigenom tillfälle
dem bereddes att vara närvarande å sjukhuset vid sjukronder, operationer,
obduktioner o. s. v. samt äfven att vara sjukhusläkarne behjelplige
vid sjukvårdsmanskapets undervisning in. in.

12 Bil. N: o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bestämdes årligen en lärokurs på fyra månader, nemligen under Januari,
Februari, Mars och April, den tid som för arméens bataljonsläkare
är den lämpligaste, emedan några vapenöfningar derunder ej annat än
undantagsvis ega rum, synes denna lärotid tillräcklig till utbildande för
arméen af läkare med vidgade kunskaper inom det för hären vigtig»
verksamhetsområde, för hvilket de ega att ansvara, och kommenderades,
enligt tjensteålder i graden suecessive, såväl af indelta som värfva de arméens
förste och andre bataljonsläkare, till en början fem i hvarje kurs,
förseddes hären derigenom småningom med militärläkare med utbildade
fackstudier. Faststäldes framdeles för bataljonsläkare genomgåendet af
denna korta lärokurs såsom koinpetensvilkor för erhållande af regementsläkare
befattning, i öfverensstämmelse med de likartade prof, som i detta
afseende i flera utländska härar ega rum, kunde arméen derigenom påräkna
att erhålla allt flere i specialfacket kunnige regementsläkare. För
de redan itu, före 1876 vid arméen anstälde ordinarie bataljonsläkare synes
deremot den ifrågasätta, kursen ej böra vara obligatorisk, men torde,
i tall omständigheterna det medgifva, och dessa läkare sjelfve, för vinnande
af eu ej ovigtig tjonstemerit, önska genomgå kursen, äfven för
desse tillfälle kunna beredas att densamma följa eller genomgå.

1 sammanhang härmed får Kollegium i underdånighet hos Eders
Kongl. Maj:t hemställa, att de två sjukhusläkarebefattningarna vid Allmänna
Garnisonssjukhuset, till hvilka, enligt nu gällande föreskrifter,
förordnanden stälda på tre år utfärdas, hädanefter ej må besättas på längre
tid än dJ år i sender, med skyldighet för innehafvarne att dervid
genomgå ofvannämnde lärokurs, samt att ordinarie bataljonsläkare vid
arméen, som under några års tjenstgöring vid trupp haft tillfälle att erhålla
insigt i de militär-medicinska förhållandena, företrädesvis må, med
afstående af lönen till den tillförordnade extra bataljonsläkare, som tjensten
under tiden bestrider, ega att söka och emottaga nämnde förordnanden,
andra legitimerade läkare dock obetaget att, då inga sådane bataljonsläkare
sig till tj existens erhållande anmält, densamma söka och
bestrida med tjenstårsberäkning såsom bataljonsläkare. Ett års tjenstgöring
såsom sjukhusläkare vid Allmänna Garnisonssjukhuset, i förening
med genomgåendet af ofvannämnde lärokurs, jemte meddelande af undervisning
åt sjuk vårdssoldater, i öfverensstämmelse med hvad under senare
år vid sjukhuset egt rum, skulle säkerligen vara tillräcklig tid för att
till fördel för arméen årligen utbilda ytterligare två militäre läkare
med vidgad erfarenhet.

Förslag till reglemente för ofvanberörda lärokurs för militärläkare
torde, i fall detta underdåniga förslag vinner bifall, Eders Kongl. Maj:t i
Nåder anbefalla Sundhetskollegium att utarbeta.

Bil. No 3 a. till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.

1.4

Hvad årliga kostnaderna för den ifrågasatta lärokursen
dessa af nedanstående kostnadsberäkningar:

Dagtraktamente för 5 kommenderade bataljonsläkare, efter
7 Kronor, (eller samma traktamente, som enligt Kongl.
Brefvet den 20 Maj 1868 tillkommer Medicine Licentiater och
Kandidater såsom extra läkare vid arméen) i sammanräknadt
120 dagar, under Januari, Februari, Mars och April månader
...................................................................................................

Arfvode för Undervisning i Militärhelsovårdslära.................

„ » » i Kirurgisk operationslära...........

,, ), » i Militär-Medicinal-författningar

>» » Ridkurs .....................................................................

Diverse utgifter, undervisningsmateriel, kadaver för

operationskursen, ved och ljus in. m......................................

Summa

angår, framgå

4,200 Kronor.

1,000 »

1,000
400 »

400

1.500 »

8.500 Kronor.

Kollegium i underdånighet

genom Nådig proposition till 1876 års

Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt får
hemställa, att Eders Kongl Maj:t
Riksdag behagade föreslå:

att vid Allmänna Garuisonssjukhuset i Stockholm med 1877 ars inänfr
inrättas en årligen återkommande fyra månaders militärmedicinsk lärokurs
för värfvade och indelta arméens bataljonsläkare; samt

att kostnaderna för denna lärokurs, 8,500 kronor årligen, på sätt ofvanstående
kostnadsberäkningar utvisa, må å fjerde hufvudtiteln upptagas.»

Då ingen åtgärd lärer böra försummas, som kan leda till förbättring af
sjukvården i fält," och hvad Sundhetskollegium i detta ärende nu föreslagit
8ynes mig synnerligen välbetänkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl Ht

t täcktes föreslå Riksdagen att, för upprättande af eu årligen
återkommande militärmedicinsk lärokurs, uppföra å Riksstatcn,

under titel

Militärläkares undervisning, näst efter anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset,
ett nytt ordinarie anslag till belopp af 8,500 kronor; lärande
Eders Kongl. Magt, sedan sig visat, om denna framställning af Riksdagen
bifalles, vilja fatta nådigt beslut rörande hvad Sundhetskollegiet angående
lärokursens anordnande och öfrigt föreslagit.

Pensioner och Stipendier åt Fältläkare-corpsen.

De i innevarande års riksstat till sådana understöd uppförda anslag,

l‘i Bil. N:o 3 a. till Kon/jl. Maj tf» Nåd. Prof. N:o L om Statsverket ISIG.

ett ordinarie å........................................................................... Kr. 9,650: —

och ett extra å .................................................................... » 10,150: ■—

torde fa sammanföras till ett ordinarie anslag å................. Kr. 19,800: —

indelta Arméen,

Kavalleri- och infanteri-regementena.

Allmänna löneregleringen. 1 3:dje punkten af sin underdåniga skrifvelse
den 3 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln
har sist församlade Riksdag tillkännagifvit, att den för sin del
beslutit, att indelta arméens nuvarande aflöning stillt] ångar, med undantag
af hvad för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid
tages i anspråk, skola, senast i sammanhang med den statsreglering,
som kommer att 1877 års Riksdag föreläggas, öfverlemnas till Statsverket,
emot det att ordinarie aflöning »anslag, i öfverensstämmelse med staterna,
varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att Riksdagen
emellertid för löneregleringens tillämpning under år 1876 på extra stat uppfört
ett förslagsanslag af 700,000 kronor, samt medgifvit Arméförvaltningen att
af Statskontoret under sagda är för afföningens utbetalande till indelta
arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar,
när dessa hunnit inflyta.

Under den 21 Maj sistlidet år har Eders Kong!. Magt anbefallt Arméförvaltningen,
Kammarkollegium och Statskontoret att uti gemensamt
underdånigt utlåtande före den 1 Oktober 1876 lemna den utredning, som
erfordras, för att indelta arméens aflöningstillgångar, i den mån de icke
för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid tagas
i anspråk, må kunna i det förslag till statsreglering, som kommer att för
1877 års Riksdag framläggas, bland Statsverkets inkomster upptagas.

Under sådana omständigheter och då den för indelta arméen genomförda
löneregleringens fastställande på ordinarie stat icke kan förr än vid
1877 års riksdag ega rum, blifva samma anslag och bestämmelser, som
under år 1876 äro gällande, äfven för år 1877 behöfliga, hvarföre Eders
Kougl. Magt torde vilja i Nåder föreslå Riksdagen dels att för löneregleringens
tillämpning vid indelta arméen under år 1877 uppföres ett extra
förslagsanslag af 700,000 kronor dels ock att Arméförvaltningen medgifves
att från Statskontoret under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta
arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta
lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Bil. N:<> 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 15

Sqvadronshästläkarenas aflöning. Uti underdånigt memorial af den 10
November 1875 bär Inspektören för kavalleriet ansett sig böra fasta Eders
Kong!. j\iaj:ts Nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att tillräcklig
aflöning bereddes de för kavalleri-regementenas tjenstbarhet så vigtiga
sqvadronshästläkarena. Enligt nu gällande ny stat uppburc dock eu indelt
sqvadronshästläkare endast 500 kronor i lön, 40 öre om dagen i dagaflöning
under vapenöfningarne beräknade till 60 dagar, samt vakansafgiften
för ett nummer; en värfvad 600 kronor i lön jemte beklädnad och
portion; följaktligen den indelte mindre, den värfvade föga mer än eu
sergeant; — eu aflöning, som, efter Kavalleri-inspektörens åsigt, vore för liten
för en veterinär, af hvilken numera fordrades vetenskaplig bildning. Da
dertill lades, att hästläkarenas hittills varande löneförmåner i allmänhet
varit större än de nu bestämda, samt att deras enskilda praktik, på hvilken
de vid lönens ringhet vore anvisade såsom hufvudsaklig inkomstkälla,
icke obetydligt lede af de nu tätare än förr återkommande kommenderingarne,
ansåge bemälde Inspektör fara vara för handen att, om ingen löneförbättring
kunde dem beredas, de nuvarande sqvadronhästläkarena snart
lemna tjensten, samt att beställningarna derefter icke kunna med lämpliga
personer återbesättas. — Under sådant förhållande hemställer nu Kavalleri-inspektören
i underdånighet, det Eders Kong!. Maja ville föreslå Riksdagen,
att sqvadronshästläkarenas lön måtte förhöjas till 800 kronor, hvarjemte
den värfvade borde erhålla rätt till portion och beklädnad, den indelte
behålla vakansafgiften för ett nummer samt uppbära 1 krona i dagaflöning
under vapenöfningarna. Vid bifall härtill skulle aflöningsförmanerna
ändock icke uppgå till Fanjunkares, och följaktligen icke kunna finnas
öfverdrifna.

Uti den af Eders Kongl. Maja för 1875 års Riksdag framlagda lönereglering
för arméen hade den förändring i hästvården blifvit föreslagen,
att bataljonshästläkare vid regementena skulle antagas, hvarefter sqvadronshästläkarena,
i mån af afgång, borde ersättas endast med hofslagare, för
livilka således ringare aflöning beräknades. Riksdagen, som emellertid ej
fann skäl i allmänhet bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t rörande bataljonshästläkare
föreslagit, uppförde för sqvadronshästvården endast den af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna hofslagareaflöningen. Då emellertid, vid saknad af
bataljonshästläkare, tillgång å veterinärkunskap måste vid sqvadronen förefinnas,
följaktligen hofslagare;! utbytas mot sqvadronshästläkare, men det icke
lärer vara att förvänta, det eu examinerad hästläkare skall åtnöja.? med de
för hofslagare afsedda lönerna på nya staten, sä mycket mindre som dessa
i allmänhet understiga hvad af sqvadronshästläkare vid indelta arméen förut
åtnjutits, får jag instämma i Kavalleri-inspektörens yrkande om eu förhöj -

IG Bil. i\:o 3 a. till Kotnjl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sfatiocrket JS''7lj.

ning i sqvadronshästläkareaflöningen. Och då det i sådant hänseende af
otta nämnde Inspektör afgifna förslag synes mig afpassadt efter omständigheterna,
dock att den indelte må behålla portion under vapenöfningarne,
hemställer jag i underdånighet, det Eders. Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen
göra framställning,

att sqvadronshä stia kåre vid indelt regemente eller corps
må få åtnjuta:

lön........................................................................................................ Kr. 800: —

dagaflöning under vapenöfningarna å 1 krona, beräknad förslagsvis
för 60 dagar......................................................................„ 60: _

portion under vapenöfningarna; samt dessutom bibehålla nummerlönen
;

att sqvadronshåstlåkare vid värfvadt regemente må, få
åtnjuta:

.............................................................................................. « 800: —

beklädnad och portion.

Da indelta arméens nya aflöning tills vidare i sista hand bestrides
från ett förslagsanslag, torde den nu ifrågasatta förhöjningen för de indelta
sqvadronhästläkarena, uppgående för hvardera, efter beräkningen i staten af
60 dagars vapenöfning, till 336 kronor, .således för sagda armées 37 sqvadronshåstlåkare
sammanlagdt till 12,432 kronor, icke behöfva föranleda någon
rubbning i riksstatens anslagssiffror, hvaremot förhöjningen 200 kronor,
för hvar af de 10 värfvade hästläkarena, tillsammans 2,000 kronor, torde
få längre fram vid förslag till regleringen af vederbörande anslag iakttagas.

•ndelta Arméens och WermSands Fäitjägare-corps’ vapenöfriingar.

Uti sin förut omnämnda underdåniga skrifvelse den 13 November 1875
erinrar Arméförvaltningens Intendents-departernent, hurusom Departementet
i sitt statsreglerings-betänkande af den 27 November 1874 hade med afseende
derå, dels att detta anslag under nästföregående tio åren icke vunnit
någon tillökning för de prisstegringar, som å proviant- och fourrageartiklar
småningom uppkommit, dels ock att den i anslaget beräknade summa
för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen
numera vore för ringa i förhållande till de verkliga kostnaderna för dessa
öfningar, hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, i enlighet med uppgjord
kalkyl öfver anslagets verkliga ställning, ett belopp af 420,000 kronor måtte
såsom tillökning i anslaget hos Riksdagen äskas, hvilken underdåniga framställ -

Bil. N:n a. till Kong!,. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b''.

ställning äfven blef af Eders Kongl. Maj:t bifallen. Da emellertid Riksdagen
ej fann skäligt bevilja den äskade förhöjningen, bär Departementet
sett sig föranlåtet att nu ånyo hos Eders Kongl. Maj:t anmäla behörigheten
af ifrågavarande anslags tillökning på förenämnda grunder, i hvilket
afseende Departementet underdånigst åberopar eu bilaga! kalkyl, utvisande
förhållandet mellan anslagets tillgångar, enligt senaste statsreglering,
och dess årliga utgifter under antagande af fullständiga vapenöfningar.
Med afseende å denna kalkyl har Departementet ansett sig
höra i underdånighet anmäla: att kostnadsbeloppet för de vanliga mötena
blifvit grundadt på vederbörande Provianterings-direktioners beräkningar
rörande upphandlingarna af proviant och fourrage för 1876 års möten;
att beloppet för de gemensamma fälttjenstöfningarna upptagits till 39,400
Kronor mer än hvad för sådana öfningar i Småland och Westergötland
år 1874 enligt den afslutade räkenskapen utgifvits, enär dessa öfningar
höllos under sommaren genast efter de deri deltagande truppernas vanliga
vapenöfningar å deras mötesplatser, hvilket föranledde mindre omkostnader
än om, såsom eljest åsyftas, de gemensamma öfningarne ega
rum på hösten; samt att de öfriga utgifterna i kalkylen grundats på
Departementets räkenskaper för de senare åren under iakttagande dervid,
att kostnaderna för underbefälsskolorna komma att något stegras dels
genom ökad munderingsslitningsersättning på grund af nådiga instruktionen
för Beklädnads-direktionerna den 22 Juli sistlidet år, dels ock derigenom,
att eu kontingent af Husarregementet Konung Carl XV kommer
att i Kavalleri-underbefålsskolorna i Stockholm för framtiden deltaga. —
Då af denna kalkyl framginge, att anslagets tillgångar understege de
årliga utgifterna med 427,100 Kronor, hemställde Departementet, undei
förutsättning att alla de i kalkylen omförmälda öfningarna borde hvarje
år återkomma, att anslaget måtte för ifrågavarande ändamål med åtminstone
425,000 Kronor förhöjas.

Den af Intendents-departementet uppgjorda kalkyl öfver vapenöfningsanslagets
ställning under år 1876 upptager

utgifterna till.................................................................... Kronor 1,762,100:

tillgångarne till............................................................. ®_______1,335,000:

hvarföre bristen, såsom ofvan uppgifvits, skulle

komma att uppgå till................................................... Kronor 427,100:

Då jag fortfarande anser det icke blott för arméens tjenstbarhet af yttersta
vigt, att stammens vanliga vapenöfningar upprätthållas till sin nuvarande,
ingalunda öfverflödiga, utsträckning, utan äfven för arméens fältduglighet

Bill. till PiLsd. Prat. ISIG. 1 Samt. 1 Afl. 3

18 B,L N:o 3 a- m Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Stubin,-1,1 187(1.

oumbärligt, att fältöfningar för befälet och fälttjenstöfningar för trupper
åt olika vapen kunna i enlighet med derför uppgjord plan årligen försjggå,
och jag anser den ringare besparing i marschkostnader m. in.,
som genom de sistnämnda öfningarnas förläggande till tiden omedelbart
etter de vanliga mötena vinnes, icke höra tagas i betraktande gent emot
(ten förmånen, att dessa öfningar ega rum på eu årstid, då, efter grödans
inbergning, trupprörelserna kunna mera obehindradt försiggå och följaktligen
förmånligare anordnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders
ongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i vapenöfnino-sanslaget
af 425,000 Kronor. 1 ö

Som de af Riksdagen sistlidet år för beredande åt underbefälet vid
indelta arméen och Wermlands Fältjägare-corps af portion under vapenöfningarne^
å extra stat beviljade 55,000 Kronor blifva äfven i framtiden
för ändamålet behöfliga, skulle deras öfverflyttande å ordinarie stat, såsom
äfven Armeförvaltningens Intendents-departement i förenämnda skrifvelse
föreslagit, vara med anslagets beskaffenhet öfverensstämmande. Då de emellertid
hufvudsakligen afse att bereda eu löneförmån vid indelta arméen,
men eu ordinarie reglering af denna armés aflöning först vid 1877 års
Riksdag'' i sammanhang med de indelta aflöningstillgångarnes öfverlemnande
till Statsverket kan ega ruin, hemställer jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till bekostande af indelm
arméens och Wermlands Fältjägare-corps’ underofficerares portion
under vapenöfningarne, uppföra å extra stat för år 1877 ett belopp af
55,000 Kronor. 11

Om till detta anslags nuvarande slutsumma Kronor 1,270,000
lägges den nu föreslagna förhöjningen.................... » 425,000

skulle anslaget komma att utgöra...............

Kronor 1,095,000

Värfvade Arméen.

Lifgardet till häst.

Det af Riksdagen för genomförande af nya löneregleringen beviljade
extra anslag torde böra till det ordinarie anslaget öfverföras. Å den för
Lifgardet till häst fastställda nya stat finnas emellertid anslag till 2
mönsterskrifvare a 450, tillhopa 900 Kronor. Som emellertid Eders
vongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att mönsterskrifvaretjensterna skola
indragas, så fort sådant utan hinder af erhållna fullmakter kan ske, och
aessa fluster vid Lifgardet till häst icke längre äro besatta, får jao i

Bil. N:o 3 a. till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ld>76. 19

underdånighet hemställa, att ofvannämnda 900 kronor må få från regementets
stat afföras. Som emellertid vid bifall till hvad jag förut halt
nåden föreslå, de vid regementet befintliga 4 sqvadronshästläkarenas aflöning
skulle höjas med 200 kronor för hvardera, eller sammanlagdt
800 kronor, blifver nedsättningcn i anslaget endast 100 kronor. Jag
föreslår derföre i underdånighet, att regementets nuvarande ordinarie

anslag ................................................................................. Kronor 82,444: 05

må förökas med nya aflöningsanslaget 56,415: 95
minskadt med............................................... 100: --

till..................

och anslaget

................................................ 56,315: 95 „ 56,315: 95

hädanefter komma att utgöra .............. Kronor 138,760: —-

Husar-regementet Konung Öar! XV.

Till förbättring i 6 Sqvadronshästläkares afiöningsförmåner hell öfver

anslaget eu förhöjning, ä 200 Kronor, med............... Kronor 1,200: -.......

När dertill lägges nya aflöningsanslaget .................... » 81,914: 06

kommer nuvarande ordinarie anslaget........................... » 101,389: 99

att förhöjas till............................................................... Kronor 184,504: 05.

Svea Lifgardet.

Detta regementes nuvarande ordinarie anslag... Kronor 99,493: 46

skulle efter tillägg af nya aflöningsanslaget............... » 62,668: 69

utgöra ................................................................................. Kronor 162,162: 15.

hvarifrån emellertid afgår aflöning för en icke mera

tillsatt mönsterskrifvaretjenst......................................... » 450: —

hvarefter ordinarie anslaget kommer att utgöra ...... Kronor 161,712: 15.

Andra Lifgardet.

Nuvarande anslaget utgör ............................. nya aflöningsanslaget ................................................	........ Kronor 98,908	46 69
tillhopa ....................................................	....... Kronor 161,577	15
hvarifrån afgår 2 mönsterskrifvarelöner å 450	........ » 900	.....
hvarför anslaget föreslås till ................................	........ Kronor 160,677	15.

20 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof No 1, om Statsverk 1876.

Wermlands Fältjägare-corps.

Uti sitt ofvan omnämnda, af Generalbefälhafvare!! i 3:dje Militärdistriktet
tillstyrkta, underdåniga memorial den 8 sistlidne November har
dåvarande Rege in en tsbefäl ha fvaren, numera Corps-chefen, framhållit nödvändigheten
af en förbättring i manskapets aflöning, om eljest Corpsens
rekrytering skulle under nuvarande förhållanden låta sig verkställa. Till
följd af den förökning i rekryteringsanslaget med 2,425 Kronor, hvilken
blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut af den 20 Februari
1874 och 21 Maj 1875 anvisad, hade väl rekryteringen underlättats, men
otillräckligheten af manskapets löner qvarstodc fortfarande såsom ett så
stort missförhållande, att Corpschefen såge sig nödsakad att derpå fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. — Enligt gällande stat utgör
lönen för jägare 31 Kronor, för hornblåsare 45 Kronor, för vice korpraler
60 Kronor och för korpraler 120 Kronor. Dessa lönebelopp anses nu
af Uorps-chefen, i betraktande af den under senare åren inträdda betydliga
stegring icke blott i priset för alla lifsförnödenheter utan ock i
arbetslön, alldeles för låga, hvarföre han hemställer, att jägarens lön höjes
till 65 Kronor, inqvarteringspenningarne till 10 Kronor, samt att den å
den nya staten för korpraler och vice korpraler uppförda aflöning måtte
-— i likhet med hvad vid indelta arméen eger rum — utgöra ett tilläggtill
nummerlönen. Till den sålunda föreslagna nya afiöningen skulle ertordras för

500 spel och jägare, lön å 65 Kr................ Kr. 32,500: —

» » d:o , inqvarteringspenningar

å 10 Kr..................	....... »	5,000	—
» 24 korpralsbeställningar å 120 Kr.	....... »	2,880	—
» » vice d:o ä 60 »	....... ))	1,440	—
hvarifrån afdrages redan anslagna för 552 spel och jägare, löner ........	....... Kr.	17,280
inqvarteringspenningar .........		3,000	—
för 24 korpralsbeställningar..................		2,880	—
» 24 vice d:o	...... »	1,440	—

41,820:

24,600: -

hvarigenom den behöfliga anslagstillökningen skulle komma
att utgöra ........................................................................

Kr. 17,220: —

Då det icke kan förnekas, att manskapet vid Wermlands Fältjägarecorps
är i jemförelse med den indelte soldaten, med hvilken han i tjenst—
göringsskyldighet är närmast att förlikna, temligen vanlottad i aflöning^-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lS7b. *1

förmåner, och det ej kan vara att förvänta, det under de pris a förnödenheter
och arbete, till hvilka vi vid landets fortgående utveckling nu
hunnit, corpsens rekrytering skall kunna utan aflöningens höjande upprätthållas,
och då jag ej linne]'', hvad Corpschefen i detta hänseende föreslagit,
öfverdrifvet, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
för höjande af afiöningen för korpraler, vice korpraler, spel och jägare
vid Wermlands Fältjägare-corps till de af Chefen för corpseu föreslagna
belopp täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i anslaget till corpseu åt
17,220 Kronor.

Uti ett annat likaledes af Generalbefälhafvare]! tillstyrkt underdånigt
memorial har Corpschefen, under förmälan hurusom de till underhåll af
corpsens musik från statsmedel utgående belopp utgjorde blott 1,638
Kronor, hvilket vore långt mindre än de med corpseu jemförliga corpsernas
vid indelta arméen äldre anslag till samma ändamål, samt att
derföre corpsens befäl fått till musikens underhåll bidraga med belopp,
som under de sista fem åren utgjort i medeltal 1,563 Kronor, i underdånighet
hemställt, att corpseu mätte med afseende ä anslag till musikens
underhåll blifva likställd med öfriga dermed jemförliga corpser inom
arméen.

Då Wermlands Fältjägare-corps blifvit vid den nya löneregleringen
i öfrigt likställd med den indelta arméen, synes det, vid nu upplysta
förhållanden, icke oskäligt, att densamma tilldelas lika understöd till musikens
underhåll, som å de nya staterna uppförts för indelta arméens
corpser. Om Eders Kongl. Maj:t delar denna min underdåniga åsigt,
torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen aska, att å Wermlands Fältjägare-corps’
stat må till musikens underhåll uppföras ett anslag af

1,000 Kronor.

Det af sistförsamlade Riksdag för tillämpning af ny lönereglering
vid corpseu beviljade extra anslag, 46,084 Kronor, torde, i likhet med
hvad om öfriga dylika anslag blifvit föreslaget, böra tilläggas corpsens
ordinarie anslag.

Vid bifall till hvad jag nu rörande detta ordinarie anslag i underdånighet
föreslagit, skulle detsamma, som nu utgör Kronor 69,490: 50

med tillägg af förhöjd aflöning...................................... » 17,220: —

musikens underhåll ........................................................... » 1,000: —

nya aflöningsanslagct ......................................................... » 46,084: —

komma att uppgå till......................................................... Kronor 133,794: 50.

Eå sistförsamlade Riksdag bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag
om Wermlands Fältjägareregementes förby trång till corps och hufvudfrågan
om denna trupps organisation torde få anses hafva blifvit, intill

22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj.ts A ad. Prop. 22: o /, om Statsverket 1876.

eu allmän omorganisation af landtförsvaret eger ruin, afgjord, synes skäl
ej längre förefinnas, hvarföre det för densamma utgående ordinarie anslag
skulle än vidare endast för år beviljas. Eders Kongl. Maj:t torde derför
vilja föreslå Riksdagen, att detta ordinarie anslag må i likhet med öfrig»
få utan inskränkning till visst år utgå.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Resestipendier åt artilleriofficerare. Uti underdånigt memorial den 26
Oktober 1875 bär Generalfälttygmästare!) och Chefen för artilleriet anfört,
hurusom Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag anvisat ett årligt
anslag af 8,000 Riksdaler att såsom resestipendium åt artilleriofficerare
utgå, och att detta reseanslag sedermera, årligen kommit en sådan officer
Sill godo. Dä emellertid den ständigt pågående utveckling,>n af artilleriets
teknik och det ökade behofvet af personlig beröring med främmande
läriders artilleriofficerare, för att derigenom erhålla närmare kännedom
om nämnda utveckling i utlandet samt om herrskande åsigte!* med hänseende
till vapnets taktiska utbildande och användande, gjorde det. för
artilleriet allt mera eftersträfvansvärdt, sitt flere, af dess officerare blefvo
i tillfälle att i utlandet företaga studier i nämnda hänseende, föranleddes
Generalfälttygmästare!! deraf att göra underdånig framställning om tillökning
uti det till artilleriet, nu utgående anslag för resestipendier. —
Vid en jemförelse med Fortifikationen, till hvilken, med 55 officerare,
årligen utginge ett resestipendium, under det a it till artilleriet, med 234
officerare enligt den nya organisationen, likaledes utginge endast ett dylikt
stipendium, framginge, att artilleriet i förevarande hänseende befunne sig
i eu ogynnsam ställning, och syntes det Generalfälttygmästare!! särdeles
önskvärdt, om densamma kunde förbättras. Ehuru lian ej ansåge det
behöfligt att ifrågasätta- eu sådan förhöjning uti nämnda anslag, att Artilleriet
blefve likstäldt med Fortifikationen, tvekade han deremot ej att
underdånigst föreslå, det artilleriet i stället för ett måtte årligen erhålla
tre resestipendier, eller ett för hvarje arti 11 eri regemente, således ett för
<8 officerare; och anhöll Generalfälttygmästare!! att, i händelse af bifall
(ill denna haris hemställan, få framdeles inkomma med förslag till bestämmelser
för stipendiernas åtnjutande. — Den tillökning i anslag, som
vore för detta ändamål erforderlig, utgjorde 6,000 Kronor.

J)a jag i allo instämmer i hvad Generalfälttygmästare!» anfört, rörande
vigten af artilleriofficerares studieresor i främmande land, hemställer jag
i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen för bere -

Bil. N:o

3 a. till Kong]. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1870. 23

elände af reseunderstöd åt ytterligare två arti deri officern ro årligen åska
eu förhöjning i anslaget till Svea, Göta cell Wendes Artilleriregementen
med 6,000 Kronor.

Fyrverkare-corpsen. Enligt föreskrifter, meddelade genom Nådigt
Bref af den 28 December 1882, uppsattes eu särskild corps, hvilken, med
militärisk organisation och under benämning Raket-corpsen, förlädes till
den inom hufvudstaden belägna kronoegendomen Marieberg. Sedermera
och till följd af Kongl. Brefvct den 24 Oktober 1845 förändrades Raketcorpsen
till en s. k. Fyrverkare-corps om 25 man, afsedd att tillverka
för arméens dåvarande gevär erforderliga slagkrutshufvar samt att utföra,
andra pyrotekniska arbeten. Efter antagandet af 1867 års gevär med
den dertill hörande enhetspatron upphörde tillverkningen af slagkrutshufvar
och upprättades vid Marieberg för tillverkning af kopparpatroner
eu särskild fabrik, vid hvilken Fyrverkare-corpsens manskap blefanvändt;
men ehuru arbetet vid ifrågavarande fabrik till icke ringa del bedrifves
medelst maskiner, krafvel’ detsamma likväl eu vida större arbetsstyrka,
än den Fyrverkare-corpsen har att erbjuda, hvadan ock jemte denna
måste användas ett stort antal private arbetare, uppgående stundom till
nära 200 dagligen.

Efter erinran härom och enär sålunda Fyrverkare-corpsens manskapsstyrka,
hvilken under senare tiden endast med svårighet kunnat hållas
fulltalig, befunnits för patrontillverkningens behöriga bedrifvande icke på
långt när tillräcklig, och då i allmänhet svårigheter visade sig att af eu
militäriskt organiserad arbetaretrupp erhålla samma arbetsprodukt som
af private arbetare, indika aflönas efter beting och afskedas när helst man
vill, har Generalfälttygmästare!! uti underdånigt memorial af den 4 December
1875 uttryckt den åsigt, att ifrågavarande corps nu borde indragas,
i den mån sådant kunde ske, samt i stället ammunitionsarbetena
vid Marieberg bedrifvas genom private arbetare under tillsyn af kommenderadt
befäl från artilleriet, hvarjemte vid fabriken borde fortfarande
anställas en verkmästare och en förvaltare.

Till följd häraf borde, enligt Generalfälttygmästarens mening, all
värfning vid Fyrverkare-corpsen för framtiden upphöra och Oorpsen, i
den mån manskapets kapitulation utginge, förminskas och småningom
upplösas, samt i dess ställe organiseras Mariebergs ammunitions^fabrik i
öfverensstämmelse med ingifvet, memorialet bifogadt, förslag till stat för
en dylik inrättning. Uti detta förslag hade särskilda arfvoden beräknats
för styresman, arbetsofficer och underofficerare, afsedde att kommenderas
från artilleriregementena, äfvensom för en läkare; men deremot fasta
löner uppförts för eu verkmästare och eu förvaltare, hvarutom eu för -

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1876.

slagsvis beräknad summa upptagits till kostnadernas bestridande dels för
underhåll af 3 handtverkare för arbeten vid fabriken samt 6 drängar till
a i n mi mitions transporter, renhållning, vedsågning, nattvakt, hästskötsel
in. tl. sysslor, som nu verkställdes af Fyrverkare-corpsens manskap, dels
ock slutligen för anskaffning och underhåll af en häst för mindre transporter.

Enligt hvad Generalfälttygmästare!! vidare anför, hafva de årliga
utgifterna för Fyrverkare-corpsen hittills utgjort

enligt stat af den 15 Oktober 1867, för aflöning in. in. åt nämnda
Corps, att utgå från anslaget till Svea, Göta och Wendes Artillerirege -

menten...................................................................................... Kronor 8,191: 28.

beklädnadsslitnings-ersättning för manskap, som
varit afsedt att under eu del af året permitteras, men
under senare åren måst i tjenstgöring hela året qvar hållas,

enligt Kongl. Brefvet den 31 Mars 1868......... » 334: 40.

för underhåll af Corpsens beklädnad, utredning

och sänghalm m. m., enligt passevolanskontrakt och
andra stadganden, från Arméförvaltningens Intendentsdepartements
andel i anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet................................................................ » 2,120: —•

samt för manskapets natura portion från anslaget
för mathållningen vid garnisonsregementena, i
medeltal............................................................................... » 2,350: —

Summa Kronor 12,995: 68
eller i rundt tal 13,000 Kronor. — Under de senare åren hafva emellertid,
till följd af den allmänna stegringen i prisen å lifsförnödenheter,
de i förberörda stat för Fyrverkare-corpsens personal beräknade arfvoden
visat sig alltför knappa, hvadan nödig förhöjning måst beredas dels i
form af dyrtidstillägg, dels genom tillfälliga anvisningar å andra för
Eders Kongl. Maj:t tillgängliga medel; men då ett dylikt förhållande
syntes Generalfälttygmästare!! möjligen icke böra allt framgent fortfara,
har han i det uppgjorda förslaget till stat för ammunitionsfabriken upptagit
der förekommande löner och arfvoden till de belopp, hvartill de
särskilda befattningarnes beskaffenhet och öfriga omständigheter för närvarande
syntes föranleda.

Med stöd af hvad han
mästaren nu i underdånighet,
sammanträdande Riksdag

sålunda anfört, hemställer Generalfälttygatt
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå näst

dels

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket ISIG. 25

dels att Fyrverkare-corpsen, i den mån manskapet uttjenar sina kapitulationsår,
må till nummerstyrkan förminskas och slutligen upplösas,
samt i nämnda corps'' ställe bildas Mariebergs ammunitions fabrik, organiserad
på sätt ofvan blifvit föreslaget, och

dels att till anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet måtte få
öfverföras de nu till Fyrverkare-corpsen från anslaget till artilleriregementena
samt till mathållning åt garnisonstrupperna utgående belopp samt att
det å Intendents-departementets andel i förstnämnda anslag för samma corps''
beklädnad m. m. beräknade anslagsbelopp måtte få till Artilleridepartementets
andel i merberörda anslag öfverflyttas.

Då vid det förändrade sätt för patrontillverkningen, hvilket af de nya
gevärens antagande blifvit en följd, Fyrverkare-corpsen icke i nämnvärd
mån kan bidraga till fyllande af arméens patronbehof, och dess ökande till
en sådan styrka, att hela patrontillverkningen kunde af den ombesörjas,
icke torde kunna anses ekonomiskt riktigt eller ens under nuvarande arbetsförhållanden
utförbart, har Generalfälttygmästarens förslag om corpsens
upplösning och bildande af en ammunitionsfabrik, hvars verksamhet hvilar
på private arbetare med aflöning från tillverkningsanslagen, synts mig innebära
en tidsenlig förbättring. Vid det uppgjorda förslag till stat för ammunitionsfabriken
har jag intet annat att anmärka, än att det Förvaltaren
tillagda ålderstillägg synes mig böra till siffran utsättas, och hans rätt
dertill, i likhet med hvad i öfriga nyare stater egt rum, uttryckas genom
en anmärkning: > ålderstillägg, å 300 Kronor, efter femte och tionde tjensteåret«.
Då vidare utaf de i Fyrverkare-corpsens stat anvisade 8,191 Kronor
28 öre 730 Kronor 08 öre, såsom utgörande värdet af den till manskapet
anslagna brödspanmål, redan vid sistliden riksdag blifvit från anslaget till
artilleriregementena öfverflyttade till mathållningsanslaget, så lära från
det förra anslaget kunna öfverflyttas, utom de genom Kongl. Brefvet den
31 Mars 1868 anvisade 334 Kronor 40 öre, endast 7,461 Kronor 60 öre,
hvaremot mathållningsanslaget kan med 3,080 kronor 08 öre nedsättas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet hemställa,
det, under förutsättning att Riksdagen för upprättande al Mariebergs ammunitionsfabrik,
så organiserad som det vid protokollet fogade förslag till
stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens Artilleri-departements andel i
anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning
af 10,880 Kronor, dels öfverflyttar från Intendents-departementets
andel i samma anslag 2,120 Kronor, Eders Kongl. Maj:t ville, med indragning
af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under
Bill. till Piksd. Prof. 187G. 1 Sami. 1 Afd. I

26 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

vilkor, att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden måtte
få från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet bestridas, föreslå
Riksdagen, att minskning må ega rum i följande anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen
med................................................................... Kronor 7,795: 60

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena
3,080: 08, eller i jemnt tal ............................... » 3,000: —

Reservartilleriet. Enligt den för detta artilleris utveckling fastställda
plan erfordras för år 1877 den femte sjettedelen af anslaget, 31,275 Kronor,
hvilken Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa
med 5,212 Kronor 50 öre.

Nya löneregleringen. Det extra aflöningsanslaget, som lärer böra
tilläggas det äldre ordinarie reservationsanslaget, utgör 348,575 Kronor
40 öre.

Om till det å innevarande års riksstat uppförda ordinarie reservationsanslaget
till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen Kr. 745,973: 19.

läggas nu föreslagna förhöjningar:

resestipendier............................................. Kr. 6,000: —

reservartilleriet......................................... » 5,212: 50

nya aflöningen » 348,5 75: 40

tillhopa............................... ,, 359,787: 90

med afdrag af den föreslagna nedsättningen
för Fyrverkare-corpsen ...... » 7,795: 60

blifver erforderliga tillökningen......... » 351,992: 30.

Lägges detta belopp...................................................... » 351,992: 30

till det äldre anslaget, blir slutsumman .......................... Kr. 1,097,965: 49.

Marinregementet.

Eders Kongl. Maj:t torde behaga föreslå Riksdagen, att detta anslag,
som äfven för år 1877 blifver behöflig!, måtte få under sagda år utgå
såsom »förslagsanslag högst», att, i den mån det genom Marinregementets
indragning redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för underhåll
af garnison i Carlskrona.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 27

Fortifikationen.

Underhåll af lerigsbygge-ekipager. Sedan 1865 och 1870 årens Riksdagar
anvisat medel till tre nya krigsbygge-ekipager, och dessa, efter det
att modell för desamma blifvit fastställd, numera äro under arbete, har
Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 23 sistlidne
November hemställt, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska medel
till den nya materielens årliga underhåll till samma belopp, som för redan
befintliga tre äldre ekipager utgå, eller 1,500 Kronor för hvarje, tillhopa
4,500 Kronor. Denna Chefens för Fortifikationen framställning torde af
Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas.

Fortifikationens expensmedel. I sitt nyss omnämnda underdåniga memorial
erinrar bemälde Chef vidare, hurusom å Fortifikationens stat vore
uppförda till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fästningarne, äfvensom
till rit- och skrifmaterialier för Fortifikationen, Pontonierbataljonen och
Fältsignalkompaniet samt till kartors och böckers inköp en summa af 1,000
Kronor. Detta anslag, som före år 1873 utgjorde endast 79 1 Rdr 43 öre.
ökades sistnämnda år till 1,000 Rdr, men hade ändock varit sa otillräckligt,
att hvartdera af åren 1873 och 1S74 omkring 500 Kronors brist uppstått.
För år 1875 hade kostnaden vid memorialets afgifvande ej kunnat
fullt uppgifvas, men då numera det lista Sappörkompaniet vore skildt från
Pontonierbataljonen och förlagdt till Carlsborg och uppsättningen af det
2:dra Sappörkompaniet år 1876 skulle börjas, tillkomme kostnaderna för
skri!''- och ritmaterialier samt öfriga expenser för Sappörbataljonens expedition.
Äfven för inköp af nödiga kartor och böcker hade en årligen ökad
utgifts erfordrats. Under sådana omständigheter föreslår Chefen för Fortifikationen,
att ifrågavarande anslag måtte erhålla en förhöjning af l,000Kronor.

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen anfört, torde Eders Kongl.
Maj:t vilja äska en förhöjning i Fortifikationens expensmedel med 1,000 Kronor.

Fortifikationens ordinarie anslag utgör enligt nu
Sällande riksstat................................................................... Kronor 199,656: 27.

Nu föreslagna förhöjningar:
till underhåll af krigsbygge-ekipager... Kr. 4,500: —
till expenser .................................,........... » 1,000: —

utgöra tillsammans.............................................................. » 5,500: —

Transport Kronor 205,156: 27.

Bil. No 3 a. till Kon yl. Maj:ls Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport Kronor 205,156: 27.
hvartill torde fä läggas den af sistlidne Riksdag

ä extra stat beviljade tillökning.................................... » 48,055: 73

dä slutsumman kommer att utgöra................................ Kronor 253,212: —

Dä i den af sistförsamlade Riksdag beviljade förhöjning äfven ingår

3,000 Kronor till det under nu ifrågavarande hufvudanslag inbegripna reservationsanslaget
för Fortifikationens praktiska öfningar, torde den om
detta sistnämnda anslagsbelopp i riksstateu förekommande anmärkning böra
i öfverensstämmelse härmed rättas.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering.

Åt det till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna för
manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet af 1875 års Riksdag beviljade extra
anslag, 10,314 Kronor, hvilket torde böra å ordinarie stat öfverfiyttas,
tillkommer, enligt hvad Arméförvaltningen i sitt utlåtande af den 26 November
1875 gifver tillkänna, 1,214 Kronor rekryteringsanslaget, hvilket
således torde få med detta belopp förhöjas.

Då det visat sig att, trots den af 1874 års Riksdag beviljade förbättring
i värfvade garnisonstruppernas vilkor, hvilken under innevarande
år vunnit tillämpning, vakanserna vid dessa trupper ännu stode i ett betänkligt
förhållande till truppernas nummerstyrka, hafva dels Chefen för
Fortifikationen, dels Chefen för Lifgardes-brigaden, Generalbefälhafvare!!
i lista Militärdistriktet och Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet
af mig blifvit anmodade, att, hvar för sig och de tre sistnämnde efter vederbörande
Regements-chefers hörande, ej allenast afgifva yttrande, i hvad
mån de från innevarande års början tillämpade nya bestämmelserna rörande
manskapets vid värfvade garnisonsregementena aflöningsförmåner uppfyllt
det med dem afsedda ändamål att underlätta rekryteringen, utan äfven,
derest så ansåges nödigt, framställa förslag till de åtgärder, som ytterligare
kunde för upprätthållandet af värfvade arméen vara af behof påkallade;
och liar, efter det sålunda infordrade yttranden och förslag till Landtförsvarsdepartementet
inkommit, Arméförvaltningen fått genom remiss mottaga
Nådig befallning att med underdånigt utlåtande öfver de gjorda frainställningarne
samt förslag för egen del i ämnet till Eders Kongl. Maj:t
inkomma.

Uti sitt i ämnet den 28 sistlidne December afgifna utlåtande har
Arméförvaltningen förmält, hurusom, hvad först anginge frågan om det in -

Bil. No 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

flytande, som de nya aflöningsförmånerna inå hafva utöfvat å rekryteringen
vid garnisons-regementena, af ofvannämnda myndigheter den mening
nästan enhälligt uttalats, att tiden, hvarunder de nya aflöningsbestämmelserna
tillämpats, ännu vore alltför kort för att lemna grund till ett i någon
mån tillförlitligt omdöme i förevarande hänseende, hvarvid af någre Regements-chefer
tillagts, att åtminstone hittills någon förbättring i förhållandena,
till följd af de nya aflöningsbestämmelserna, icke kunnat förnimmas.
Från nyssnämnda allmänna mening utgjorde dock Chefens för Göta artilleriregemente
yttrande ett undantag på så sätt, att bemälde Chef ansåge de
nya bestämmelserna i viss mån hafva bidragit till ställningens förbättrande
och sålunda åtminstone till någon del uppfyllt sitt ändamål, men att ytterligare
åtgärder likväl för ändamålets fullständiga vinnande vore af behof
påkallade.

Beträffande åter frågan om särskilda åtgärder, som för upprätthållande
af värfvade arméen kunde vidare vara af nöden, syntes de hörda myndigheterna
vara ense om nödvändigheten af sådana åtgärders vidtagande, och
det vore blott om åtgärdernas beskaffenhet och omfattning som olika meningar
uttalats. Allmänt syntes man dock vara af den åsigten, att uppmärksamheten
i främsta rummet borde riktas på frågan om befrämjandet
af rekapitulation bland värfvade arméens manskap, likväl utan att man
dervid finge förbise nödvändigheten att understödja äfven sjelfva nyanvärfningen.
I sådant hänseende vore af de flesta myndigheterna såsom det
lämpligaste medlet föreslaget, att städjan måtte höjas såväl för den nyanvärfde
soldaten som för rekapitulanten. För närvarande vore städjans
eller legans belopp beräknad i medeltal till 5 Kronor för de tre första
åren och till 8 Kronor för hvarje påföljande tjensteår, det senare beloppet
vare sig att tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller vid rekapitulationen
bestämda. Den nu ifrågaställda förhöjda städjan vore deremot
af de olika myndigheterna föreslagen till olika belopp, nemligen: dels till
10 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och 15 eller 20
Kronor för hvarje påföljande år, dels ock till 8 Kronor årligen från tjenstetidens
början utan förhöjning vid rekapitulation; hvarutom några myndigheter,
utan angifvande af bestämda belopp, endast yrkat förhöjd städja
såväl för de nyanvärfde som för rekapitulanterne.

Vidare och då det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen
förenade kostnader hittills beräknade belopp af 25 Kronor^för
hvarje antagen rekryt visat sig alldeles otillräckligt, vore af de flesta myndigheterna
föreslaget, att nämnda belopp måtte höjas åtminstone till 50
Kronor för hvarje rekryt.

30 BiL N:0 3 «• till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

I öfrigt vore af olika myndigheter hufvudsakligen föreslaget:
att månadslönen för det permitterade manskapet måtte bestämmas
lika med hvad densamma för ständigt tjenstgörande manskap utgör;

att månadslönens belopp för så väl den ständigt tjenstgörande som den
permitterade soldaten måtte förhöjas;

att lämplig förhöjning måtte beredas i de för korporaler och förste
konstaplar utgående arfvoden;

att korporalernes antal måtte förökas;

att vaktgöring och handräckningskommenderingar måtte i möjlig måtto
inskränkas;

att undervisningen i regementenas skolor måtte komma att omfatta
äfven andra ämnen, än de militära, och alltså jemväl sådana, som efter
soldatens afgång från militärtjensten kunna för honom blifva af nytta; och
att de för batterihandtverkarne vid artilleriet i stat uppförda arfvoden
måtte från nuvarande beloppet, 36 Kronor, förhöjas till 120 Kronor, eller
lika belopp med det, som nu af andre konstaplar uppbäres.

I anledning af hvad sålunda förekommit, och ehuru visserligen, enligt
hvad allmänt erkändes, den hittills vunna erfarenheten icke vore tillräcklig,
för att derpå grunda ett tillförlitligt omdöme om de nya aflöningsbestämmelsernas
inflytande på värfvade arméens rekrytering, men det å andra
sidan icke heller kunde förnekas, att rekryteringsförhållandena vid värfvade
arméen efter de nya aflöningsbestämmelsernas införande icke blifvit
i någon väsendtlig mån förbättrade, ansåge Arméförvaltningen å Civila departementet
val angeläget att ytterligare åtgärder för värfvade arméens
upprätthållande varda skyndsamt vidtagna, men förestälde sig dock att
dessa åtgärder för närvarande lämpligen borde inskränkas till sådana, hvarom
alla eller åtminstone de flesta af de hörda myndigheterna sig förenat,
eller för hvilka eljest särdeles vigtiga skäl blifvit anförda.

De förra, eller de som af alla eller flertalet myndigheter framhållits,
utgjordes af förslagen om förhöjning dels i anslaget till arfvoden åt värfvare
in. fl. af värfningen föranledda kostnader och dels i de nu bestämda
städjebeloppen; - till de senare åter hörde företrädesvis förslaget om förhöjda
arfvoden åt batterihandtverkarne vid artilleriet.

I afseende å sistnämnda fråga hade Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga
yttrande anmält, hurusom svårighet mött att med nuvarande
ringa aflöningsförmåner kunna erhålla fullt dugliga batteri handtverkare; och
då olägenheter häraf med hänseende till regementenas tjenstbarhet kunde
uppstå, ansåge sig Arméförvaltniugcn böra understödja förslaget om arfvodesförhöjning
för ifrågavarande handtverkspersonal.

Bil. N:o 3 a. till Kong!. M.aj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

På grund af hvad den sålunda anfört ville Arméförvaltningen i underdånighet
tillstyrka:

att det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen förenade
kostnader i staten för aflöning m. m. åt garnisonsregementenas manskap
beräknade belopp af 25 Kronor för hvarje antagen rekryt måtte, på
sätt flera bland de hörda myndigheterna föreslagit, förhöjas till dubbla beloppet,
eller 50 Kronor för hvarje rekryt;

att städjans belopp måtte på det sätt förhöjas, att densamma får beräknas
i medeltal till 8 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren
och till 16 Kronor för hvarje efterföljande tjensteår; samt

att batterihandtverkarnes vid artilleriet arfvoden måtte från nuvarande
beloppet, 36 Kronor årligen, få förhöjas till 120 Kronor eller samma belopp,
som för andre konstaplar nu finnes bestämdt.

Derest dessa af Arméförvaltningen nu förordade förslag vunne Nådigt
bifall, skulle sådant visserligen föranleda dertill, att det i riksstaten under
rubrik: »värfvade garnisonstruppernas rekrytering» nu uppförda anslag af

70,000 Kronor borde med i rundt tal beräknade 60,000 Kronor förhöjas
till 130,000 Kronor, men för den händelse Eders Kongl. Maj:t icke funne
lämpligt att redan nu af Riksdagen äska en sådan tillökning uti ifrågavarande
anslag, ville Arméförvaltningen underdånigst anmäla, det Förvaltningen
ansåge tillgång till de ökade utgifterna kunna beredas genom de
öfverskott, som till följd af det nuvarande betydliga antalet manskapsvakanser
vid värfvade arméen redan uppstått och än vidare under nästkommande
år och möjligen under år 1877 torde komma att uppstå å anslaget
till aflöning åt garnisonsregementenas manskap, så framt detta anslag jemväl
för sistnämnda år blefve vid sitt nuvarande belopp bibehållet; och har
Förvaltningen alltså i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder föreslå nästkommande Riksdag, att till bestridande af de
ökade utgifter, som af Arméförvaltningens förevarande förslag komma att
under åren 1876 och 1877 föranledas så väl för värfningskostnad och städja
vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden åt batterihandtverkare
vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de under nyssnämnda
två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna
utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande
år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan anvisade utgifter
blifvit bestridda.

Vidkommande härefter öfriga omförmälda särskilda förslag, hvilka hvart
för sig blifvit endast af en del af de hörda myndigheterna framställda, så,
ehuru åtskilliga bland dem, och företrädesvis det om lika aflöning för permitteradt
och tjenstgörande manskap, icke, enligt Arméförvaltningens åsigt,

32 Bil. No

a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

saknade betydelse med afseende å upprätthållandet åt värfvade arméen,
ansåge sig Arméförvaltningen likväl, i betraktande af hvad här förut blifvit
anfördt, böra i underdånighet hemställa, att berörda förslag, så vidt de
skulle medföra ökade utgifter, för närvarande eller innan ytterligare erfarenhet
hunnit samlas, icke måtte till åtgärd föranleda.

Enär den allmänna åsigten om otillräckligheten af de medel, genom
livilka man sökt uppbringa värfvade arméens nummerstyrka till fulltalighet,
nogsamt bevisar, att ytterligare åtgärder måste för vinnande af
detta ändamål vidtagas, och under nuvarande härordning värfvade arméen
spelar en allt för stor roll i landets försvarsstyrka, för att man skall kunna
utan oro se vakanserna i densamma, särskildt hvad beträffar specialvapnen,
stå ofyllda, så och då jag gillar hvad Arméförvaltningen i detta ämne föreslagit,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att till bestridande af de ökade utgifter, som efter hvad
Arméförvaltningen i ämnet föreslagit, skulle uppstå så väl för värfningskostnader
och städja vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden
åt batterihandtverkare vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de
under sistnämnda två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning
åt värfvade garnisonstrupperna, utan äfven den behållning, som å samma
anslag för innevarande år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan
anvisade utgifter blifvit bestridda.

Värfvade garnisonstruppernas aflöning.

Vid öfverflyttning å ordinarie stat af det till 2:dra
sappörkompaniets rekrytering och manskapsaflöning beviljade
extra anslaget ................................................. Kronor 10,314: —

hvaraf..................................................................................... « 1,214: —

blifvit påförda rekryteringsanslaget, lärer återstoden Kronor 9,100: —

få komma denna anslagstitel till godo. Detta belopp,

tillagdt nuvarande anslaget ................................ » 540,000: —

komme att höja detsamma till ..................................... Kronor 549,100: —.

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppernas hästar.

Uti underdånigt memorial, som af Generalfälttygmästare!! och Chefen
för Artilleriet blifvit med tillstyrkan till Eders Kongl. Maja öfverlemnadt,
bär Chefsembetet vid Svea Artilleriregemente,

dels,

Bil. N-.o

3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

dels, — under anförande, hurusom, i följd af stegrade pris på hästar
under sednare åren samt derigenom att de flesta hästköpen måste verkställas
aflägset från regementets förläggningsort, det för remonteringen vid
regementet hitintills anvisade belopp af 45 Kronor årligen för hvarje häst,
utgörande, efter beräkning af hästens brukningstid till 10 år, 450 Kronor
för inköp af hvarje remont, visat sig för ändamålet otillräckligt, i det att
anskaffningskostnaden i medeltal för hvar och en remont under åren 1873
—1875 uppgått till 956 Kronor eller, efter afräkning af inkomsten för
kasserade höstar, till 849 Kronor, öfverstigande med 39 Kronor 90 öre det
anvisade årliga beloppet, samt härtill komme att någon besparing å remonterings-anslaget
ej vore att tillgå, liksom ej heller hästarnes brukningstid
kunde utsträckas längre än 10 år, samt brist äfven funnes i regementets
hästantal enligt den äldre organisationen, — hos Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet hemstält, att för remonteringens behöriga upprätthållande
tillökning i ofvanberörda anslag måtte beviljas efter sådan beräkningsgrund,
att inköpskostnaden för hvarje häst uppskattades till 850 Kronor och följaktligen
det årliga remonteringsvärdet till 85 Kronor;

dels ock, emedan kostnaden för hästarnes skoning, hvilket arbete,
i saknad af smedja vid regementet, ännu icke kunnat der verkställas, befunnits
genom den allmänna prisstegringen samt vissa andra ogynsamma
omständigheter — såsom den starka slitning af skobeslagen, som egt rum
såväl i följd af de långa stengator, hvilka måst passeras på vägen till och
ifrån exercisfältet och ridhuset, som ock deraf, att nästan alla körförsök för
artilleriets räkning och stundom äfven för de andra vapnens blifvit utförda
med regementets hästar, — hafva under eu längre tid öfverskridit det för
skoningen anvisade årliga anslaget af allenast 9 Kronor för hvarje häst och
att under innevarande år skoningskostnaden uppgått till icke mindre än
30 kronor, hvaraf det Överskjutande beloppet måst till större delen från
remonteringsmedlen bestridas, anhållit om beviljande af nödig tillökning
äfven i anslaget för hästarnes skoning, dervid likväl Chefsembetet, i betraktande
af de förändrade förhållanden, som i viss mån komme att uppstå
efter regementets inflyttning i dess nya, med smedja försedda kasernetablissement,
ansett tillökningsbeloppet kunna inskränkas till 11 Kronor
för hvarje häst årligen och i följd deraf skoningsanslaget bestämmas till 20
Kronor om året.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen
å Intendents-departementet anfört:

att enligt den af Eders Kongl. Maj:t under den 11 December sistlidna
år faststälda förnyade stat för remontering och hästarnes skoning vid arört.
till Riktat, Prut. 1870. 1 Sami. 1 A/d. "

34 Bil. N:o

■j

a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

tilleriet, värfvade kavalleriet och fortifikationstrupperna utginge nu till Svea
artilleriregemente för hithörande kostnaders bestridande ett under loppet
af många år till beräkningsgrunden väsendtligen oförändradt årligt anslag

af 10,935 Kronor, förslagsvis bestämdt sålunda:

remonteringspenningar för ISO hästar ä 45 Kr.......... Kronor 8,100: —

skonings- d:o för d:o ä 9 » ........ » 1,620: —

medikaments- d:o för d:o å 1,50 » ......... » 270: —

samt för lysning i stallen m. m. (stallinventariers underhåll)
ä Kr. 5,25 .................................................................. » 945: —

tillsammans Kronor 10,935: —,
hvilket anslag, jemlikt särskild bestämmelse, icke finge öfverskridas, hvaremot,
i händelse under något år öfverskott skulle derå uppkomma, detta
finge vid regementet besparas till gäldande af framdeles möjligen förekommande
högre utgifter å den ena eller andra af anslagets titlar.

Att nyssnämnda anslag numera, sedan priset på hästar inom riket,
enligt hvad allmänt vore kändt, redan för 3 å 4 år tillbaka stigit med
nära 100 procent, måste vara alldeles otillräckligt för sitt ändamål, ansåge
Departementet icke påkalla något dess vidare yttrande; och följden deraf,
om detta missförhållande mellan anslagets tillgång och behof icke snart
undanröjdes, måste, enligt Departementets åsigt, tydligen blifva, antingen
att kanske till och med hälften af hästarnes antal vid regementet komme
att stå vakant, eller ock att regementet nödgades ganska länge bibehålla
de flesta hästarne öfveråriga, i begge fallen till oberäknelig våda för regementets
tjenstbarhet.

Hvad anginge beloppet af den förhöjning i remonteringspenningarne,
som Chefsembetet nu föreslagit, hade Departementet, med hänseende till
gällande hästpriser samt de af Chefsembetet anförda serskilda omständigheter,
icke funnit något att erinra, helst äfven regementets påbörjade nya
organisation föranledde uppsättning af ett öka dt antal hästar, hvartill något
bidrag genom utmönstrade hästars försäljning tydligen icke vore att påräkna.

Vidkommande härefter den begärda tillökningen i skoningspenningarne,
så ansåge väl Departementet, med kännedom om den för hästars skoning
numera allmänt gängse betalning, nödvändigheten påkalla äfven en väsendtlig
förhöjning i dessa medel; men då, såsom Chefsembetet ock anmält,
betydligt förändrade förhållanden, ledande till minskad skoslitning bland
regementets hästar, komme att inträda genom regementets flyttning till dess
nya kasern-etablissement utom staden, torde tilläfventyrs, iunan erfarenhet
vunnits om verkliga skoningskostnaden efter denna tid, anslaget härför
kunna tillsvidare bestämmas något lägre, än det af Chefsembetet föreslagna

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 35

beloppet, i hvilket fall Departementet ansåge 15 kronor om året för hvarje
häst skäligen böra regementet tillkomma.

I enlighet härmed föreslår Departementet underdånigst att det ifrågavarande,
till regementet nu utgående anslaget för remontering m. in. måtte
höjas med följande belopp:

remonteringspenningar för 180 hästar ä 40 Kr............ Kronor 7,200: —

skonings- d:o för d:o a 6 »> .............. » 1,080: —

summa Kronor 8,280: —

Då följden af remonteringsanslagets otillräcklighet blifver den, att hästvakanserna
ej kunna fyllas, hvarigenom regementets tjenstbarhet naturligen
lider, anser jag ifrågavarande anslags förhöjning till ett belopp, som motsvarar
det dermed afsedda ändamål, oeftergiftligen nödvändig. Om jag än måste
finna den föreslagna förhöjningen, såsom utgörande nära nog eu fördubbling
af anslaget, synnerligen hög och om det än låter sig förutses, att eu dylik
förhöjning — såsom ock af Generalfälttygmästare!! antydts — blifver vid de
öfriga artilleri-regementena, då derstädes nu befintliga särskilda förhållanden
upphört, erforderlig och väl knappast lärer kunna vid kavalleriet undvikas,
så och då den grundar sig på vederbörande myndigheters beräkningar af
verkliga kostnaden för remonteringen, anser jag mig ej böra deri föreslå någon
nedsättning. Hvad förhöjningen i skoningsanslaget beträffar, finner jag ej
heller skäl att föreslå ändring i hvad Arméförvaltningen tillstyrkt. Jaghemställer
således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen
till förhöjning i remonterings- och skonings-anslaget för Svea Artilleriregemente
i Nåder äska ett belopp af 8,280 Kronor.

Redan i mitt underdåniga statsregleringsmemorial den 9 Januari sistlidet
år tillät jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
deruppå, att, då de af Riksdagen med anledning af artilleriets omorganisation
beviljade förhöjningar i förevarande anslag varit grundade på beräkning
af, bland annat, 1 Krona 50 öre såsom medikamentspenningar för
hvarje till ny uppsättning afsedd häst vid samtliga artilleriregementena,
eller samma belopp som äfven förut vid Svea artilleriregemente beräknats,
under det att vid de båda andra regementena medikamentspeuningarne tillförene
utgjort allenast en krona för hvar häst, den oegentlighet uppstått,
att olikhet förefunnes mellan medikamentspenningarnes belopp för en del
af hästarne vid Göta och Wendes regementen jemförda med de öfriga;
och behagade Eders Kongl. Maj:t att för rättelse härå äska af Riksdagen
en förhöjning i anslaget med 121 Kronor. Ehuru Riksdagen icke då fann
skäl att till denna nådiga framställning lemna bifall, har jag dock, då den
likhet mellan regementena, som synes böra i ett sådant afseende förefinnas,

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1876.

kan genom eu så ringa anslagsförhöjning ernås, ansett mig böra i underdånighet
föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af likhet i
beloppet af medikamentspenningarne för kastanie vid de olika artilleriregementena,
af Riksdagen äska en förhöjning i anslaget till remontering
in. m. af 121 Kronor.

Om i anslagets nuvarande belopp............................. Kronor 90,242: 75

beviljas de föreslagna förhöjningarne
för remontering och skoning vid Svea
artilleriregemente ....................................... Kr. 8,280: —

till medikamentspenningar ........................ » 121: — » 8,401:

uppkommer en slutsumma af Kronor 98,643: 75.

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

I detta förslagsanslag, som nu finnes uppfördt

med .................................................... Kronor 1,087,000: —

torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan vid fråga
om Fyrverkar-corpsens indragning blifvit anfördt, fä

ske en nedsättning med 3,080 Kronor, jemnade till , » 3,000: -—

hvarefter anslaget kommer att utgöra Kronor 1,084,000: —

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring.

Uti af Militärbefälet på Gotland insänd underdånig ansökning har regementsläkaren
vid Nationalbeväringen E. Leijer, på skäl, hemtade från
den honom åliggande tjenstgöringsskyldighet, yrkat likställighet i aflöningsförmåner
med Arméens regementsläkare eller att hans behof af löneförbättring
mätte på annat sätt ses till godo; och har Militärbefälhafvareu,
då en ny organisation af Gotlands Nationalbeväring och dermed följande
förändring af staten torde vara att förvänta, på det sätt tillstyrkt Leijers
ansökning, att han hemställt, det honom mätte beredas dagaflöning tillsvidare,
i likhet med hvad regementsläkare vid garnisonstrupper åtnjuta.

Uti underdånigt utlåtande den 13 December 1875 har Sundhetskollegium
förenat sig med den af Militärbefälhafvaren i ämnet uttryckta åsigt.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 37

Då regementsläkaren vid Gotlands Nationalbeväring, såsom bestridande
läkarevården för dennas värfvade artilleri-stamtrupp, måste anses såsom
dagligen tjenstgörande, torde dagaflöning böra honom tillkomma, hvarföre
jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att, för beredande af regementsläkares dagaflöning åt regementsläkaren
vid Gotlands Nationalbeväring med 4 Kronor, förhöja anslaget till
Nationalbeväringen med 1,460 Kronor.

Om till gamla anslaget ......................................... Kronor 142,864: 80.

lägges nu föreslagna tillökning......................................... >'' 1,460:

och det vid sistlidne riksdag beviljade extra aflö ningsanslaget

.................................................................... ’’ 56,301: 50,

hvilket torde få hit öfverföras, uppkommer ny slut- _ ____

summa ...................................................................... Kronor 200,626: 30.

Hallands beväring.

Till nuvarande ordinarie anslag

lärer böra öfverflyttas extra aflöningsanslaget.......

hvarefter det ordinarie anslaget kommer att uppgå till Kronor 12,660

Kronor	7,500:
»	5,160:
till Kronor	12,660:

Wester-Norrlands beväring.

Vid likadan öfverflyttning af det nya aflöningsanslaget.
......................................................................................... Kronor 11,220:

till det å nu gällande stat under denna rubrik uppförda
ordinarie anslag........................................................... » 6,295:

förhöjes detsamma till Kronor 17,515:

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. I sitt underdåniga memorial den 13 November
1875 har Generalfälttygmästaren anfört, hurusom den under de senare
åren vunna erfarenhet gifvit vid handen,

38 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. i följd af artilleriets utveckling och förändrade organisation, en
lifligare verksamhet uppstått inom artilleriförråden och de dem tillhörande
verkstäder, samt följaktligen ökade behof af medel för dermed förenade
kostnader uppstått;

att artillerivapnets ständigt fortgående utveckling nödvändiggjort en
ökad tillgång ä, medel till anskaffande af modeller, böcker och instrumenter,
samt till mindre experimenter och artilleriförsöks anställande;

att arméens och beväringsmanskapets förseende med gevär af 1867
års modell samt de utfärdade nya reglementena för skjutöfningarne vid
infanteriet och kavalleriet betingat förhöjda utgifter såväl för gevärspersedlarnes
underhåll samt skjutmaterielens anskaffning och iståndsättande som
ock till målskjutningspremier;

att de för såväl fästnings- som fältartilleriet antagna nya kanonmodeller
erfordrat förändrade och kraftigare krutsorter, hvilka dels, innan ännu
något reservupplag deraf förefunnes, borde förfärdigas i större qvantitet, än
under senare tiden af de gamla krutsorterna anskaffades, och dels betingade
en betydligt högre tillverkningskostnad; samt

att af nu anförda förhållanden jemväl stegrade rese- och traktamentskostnader
blifvit en följd.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Generalfälttygmästaren,
att en förhöjning af 75,000 Kronor måtte få komma detta anslag
till godo.

Då, såsom Generalfälttygmästaren anfört, den alltmer stegrade verksamheten
inom artillerivapnet, hvilken i alla länder förekommer, måste i
förening med förhöjning i arbets- och materialpris göra en tillökning i detta
anslag nödvändig, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
ville af Riksdagen äska en tillökning med det af Generalfälttygmästaren
såsom nödigt ansedda belopp: 75,000 Kronor.

Vid bifall till hvad ofvan om upplösning af Fyrverkare-corpsen och
bildande af Mariebergs patronfabrik blifvit under anslaget till artilleriregementena
yttradt, torde detta anslag få förhöjas med 10,880 Kronor,
utom det att från Intendents-departementets andel i anslaget ställes till
Artilleri-departementets förfogande 2,120 Kronor.

Fortifikations-departementet. De af sistförsamlade Riksdag till förhöjning
af anslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne samt landtförsvaret
i allmänhet tillhörande hus och byggnader å extra stat beviljade

25,000 Kronor torde vara af beskaffenhet att böra å ordinarie stat utgå,
hvarföre detta anslag torde få med sistnämnda belopp förhöjas.

Intendents-departenientet. De belopp, som i innevarande års riksstat

äro uppförda såsom extra anslag:

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lHTS. 39

för ökade munderings-underhållskostnader vid värfvade arméen 49,080
Kronor.

till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar
19,050 Kronor.

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet

16,000 Kronor.

och för underhåll af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar vid
2:dra Sappörkompanirt 10,467 Kronor.

lära äfvenledes, till följd af sin natur, böra från ordinarie anslag utgå,
och torde en mot dem svarande förhöjning å nu förevarande anslagsrubrik
derföre blifva af Eders Kongl. Maj:t i nåder äskad.

Sedan Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att andra klassen af
beväringsmanskapet skulle undergå vapenöfning, har för betäckande af den
deraf uppkommande munderingsslitningskostnad varit årligen å extra stat
uppförda 189,000 Kronor. Då det icke finnes någon giltig grund, hvarföre
första beväringsklassens beklädnadsslitning skall ersättas från ordinarie anslaget
till försvarsverket till lands < i allmänhet, andra klassens deremot
från ett extra anslag, och då ifrågavarande utgift, såsom årligen återkommande,
synes ej böra belasta den extra-ordinarie statsregleringen, så mycket
mindre som från anslaget, hvilket till hela sitt belopp utbetalas till Beväringsbeklädnadsdirektionerna,
ej kan vara att påräkna några allmänna
besparingar, får jag, på sätt Intendents-departcmentet jemväl hemställt, i
underdånighet föreslå, att förbemälda 189,000 Kronor måtte få tilläggas
det anslag, om hvars reglerande nu är fråga.

Uti underdånig skrift hafva aderton underofficerare vid Svea Lifgarde,
med åberopande af en upprättad specifik räkning å anskaffnings- och underhållskostnaden
för de beklädnads- och remtygs-persedlar, hvilka tillhöra
en underofficers vid detta regemente mundering, hos Eders Kong!.
Maj:t i underdånighet anhållit att, på grund af numera stegrade pris å
persedlar och arbetslöner, någon förhöjning, från och med innevarande års
början, i de till sökandena utgående beklädnadsmedel måtte i nåder beviljas,
hvilken ansökan blifvit af Sekundchefs-embetet vid nämnda regemente
hos Eders Kongl. Maj:t förordad, under förklarande att Sekundchefs-embetet
funnit, såväl med afseende å prisstegringarne i senare tider
ansökningen ega befogenhet, som ock att den omförmälda uträkningen
å munderingskostnaden blifvit med måtta och billighet uppgjord.

Medelst nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t behagat häröfver infordra
Arméförvaltningens underdåniga utlåtande, hvarjemte Arméförvaltningen
uti embetsskrifvelse blifvit af mig anmodad att i sammanhang dermed
taga i öfvervägande, huruvida en allmän förhöjning i den värfvade
arméens underbefäl med vederlikar bestådda beklädnadsersättning kunde

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

vara af behofvet påkallad, och att, i sådant fall, derom afgifva underdånigt
förslag.

I anledning häraf har Arméförvaltningen å Intendents-departementet
underdånigst anmält, att de för värfvade garnisonstruppernas underbefäl
med vederlikar i stat anvisade bidrag till muuderingsunderhållet, hvilka
medel senast blifvit bestämda, för underbefälet vid Lifgardesregementena
till fot och artilleriet år 1858, men vid kavalleriet för mer än dubbelt så
lång tid tillbaka, utgå med följande belopp, nemligen vid hvardera Lifgardesregementet
till fot 150 Kronor för anskaffning och underhåll af
beklädnads- och remtygspersedlar, vid Lifgardet till häst 240 Kronor
till underbefälet för beklädnads- och remtygs- samt sadelmunderingsoch
hästutredningspersedlarnes anskaffning och underhåll samt 135 Kronor
till hofslagarne, vid Husar-regementet Konung Carl XV 200 Kronor
till underbefälet, likaledes för nyssnämnda persedlars vidmakthållande
samt 86 Kronor 53 öre (motsvarande årsanslaget för en nummerkarls
beklädnad och remtyg) till hofslagarne, uti hvilka för underbefälet
vid kavalleriet nu anvisade belopp Intendents-departementet likväl,
enligt sitt underdåniga betänkande af den 29 sistlidne Oktober, angående
passevolansens upphörande in. m. vid åtskilliga regementen, föreslagit eu
af Eders Kongl. Maj:t sedermera under den 26 sistlidne November godkänd
nedsättning, vid Lifgardet till häst till 200 Kronor och vid Husar-regementet
Konung Carl XV till 175 Kronor, mot befrielse för underbefälet
från dess nuvarande skyldighet att anskaffa och underhålla liästutredningsoch
sadelmunderingspersedlarne, livilket bestyr borde af Kronan öfvertagas,
samt slutligen vid de tre Artilleriregementena och Gotlands Nationalbevärings
Artilleri-corps’ stamtrupp 150 Kronor till allt underbefäl för anskaffning
och underhållande af ej mindre beklädnads- och remtygs- än beväringspersedlarne,
äfvensom att Departementet i sitt nyss åberopade betänkande
och uti derefter afgifvet underdånigt förslag till anslagsreglering
vid nästkommande års riksdag upptagit beklädnadspenningar för det till
sådan förmån berättigade underbefäl vid Fortifikationen, enligt den af senaste
Riksdag fastställda nya aflöningsstat för detta vapens personal, med
150 Kronor för hvarje person, eller lika belopp, som vid Lifgardena till
fot nu utgår, livilket belopp sålunda skulle innefatta godtgörelse för beklädnads-
och remtygspersedlarnes anskaffning och underhållande.

Intendents-departementet, som, lika med Sekundchefs-embetet vid Svea
Lifgarde, funne dessa för längre tid sedan beviljade anslagsbelopp icke
vidare motsvara kostnaden för beklädnads- och öfriga persedlars ständiga
vidmakthållande i behörigt skick, kunde fördenskull ej annat än i underdånighet -

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 41

dårlighet förorda någon billig tillökning i samma medel. Härvid ansåge
dock Departementet sig ej kunna lägga till grund den beklädnadsersåttning,
som för underbefälet vid indelta arméen och Wermlands Fältjägarecorps
blifvit vid senaste riksdag i de då fastställda nya aflöningsstaterna
uppförd, och hvilken utgör i fanjunkaregraden 150 och i sergeantgraden
120 Kronor om året, enär denna godtgörelse väl torde hafva till någon
del blifvit bestämd med afseende på förhållanden, Indika egt sammanhang
med aflöningssättets förändring vid indelta arméen och sålunda saknade
motsvarigheter inom värfvade garnisonsregementen och corpser.

I följd häraf hade Departementet trott sig ej för det närvarande böra
sätta i fråga någon större förhöjning i beklädnadspenningarne vid sistnämnda
trupper, än som, vid jemförelse mellan beklä dnadspenningarnes
nuvarande belopp och prisstegringen under senare tider å beklädnadsmaterialier
och arbetslöner, befunnits oundgänglig. Äfven bär Departementet
härvid ansett, att någon olikhet i beklådnadsbidraget för underofficerare
af olika grader e] borde, såsom vid den öiriga arméen hädanefter
blefve förhållande^ åtminstone ännu ifrågakomma, emedan nninderingsslitningen
vid garnisonstrupperua, på sått tjenstgöringen för underbefälet
der nu vore ordnad, icke kunde antagas vara större för den högre än lägre
underofficeren, utan måhända snarare i vissa fall tvärtom. Hvad åter anginge
de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV
anställde hofslagare (sqvadronsliästläkare), som nu uppbure större beklädnadshjelp
vid det förra, än vid det senare regementet, så syntes denna
olikhet Departementet böra hädanefter upphöra, emedan hofslagare^ till
följd af hans tjensteåliggandens beskaffenhet, väl icke kunde påräkna mindre
beklädnadsslitning i tjensten vid det senare än vid det förra regementet,
samt härtill komme, enligt hvad Chefs-embetet vid Husar-regementet
Konung Carl XV nyligen hos Departementet anmält, svårigheten
att vid detta regemente hålla ifrågavarande sysslor med behörigen examinerade
personer väl besatta. Slutligen ansåge Departementet skål tala
för upphörande af den skiljaktighet, som i afseende å beklådnadshjelpcn
nu förefunnes deruti, att endast artilleriets underofficerare vore skyldige,
mot åtnjutande af berörda förmån, att sjelfve både anskaffa och underhålla
sidogevären, —såsom numera äfven är fallet vid hela indelta arméen; dä
deremot för underbefälet vid de öfriga värfvade garnisonstrupperna dessa
beväpningspersedlar på Kronans bekostnad anskaffades, hvilket val torde
för framtiden kunna utan olägenhet upphöra, liksom en dylik förändring
ej heller syntes leda till någon anmärkningsvärd uppoffring för underbefälet,
i anseende till den långa brukningstid, som för nyssnämnda perBih.
till Rilsd, Prof. ISIG. I Samt. I Afd. 0

42 m- N:0 3 "■ till Korn//. Maj:tn Nåd Prof. N:<> t, om Statsverk-et 187G.

sedlar, i förhållande till deras anskaffnings- och underhållskostnad, kunde
beräknas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit yttradt, ville Departementet hos
Eders Kongl. Maj:t på det sätt och i den män tillstyrka förhöjning i beklådnadspenningarne
för underofficerarne med vederlikar vid värfvade garnisonsregementen
och corpser, att Departementet i underdånighet föresloge:

att bemålda personal, såvidt densamma, enligt de af senaste Riksdag
fastställda nya aflöningsstater, blifvit berättigad till beklädningshjelp, måtte
tillerkännas sådan med följande årliga belopp, nemligen: vid Lifgardesregementena
till fot, Artilleriet och Fortifikationen 200 Kronor; vid Lifgardet
till häst 250 Kronor och vid Husar-regementet Konung Carl XV
225 Kronor, under iakttagande likväl att sqvadronshästläkarne vid sistnämnda
tvenne regementen ej egde uppbära mer än 150 Kronor hvardera;

att dessa bekläduadsmedel, såvidt de öfversköte beloppen af den beklädnadshjelp,
hvartill i allmänhet vederbörande redan nu vore berättigade,
ej måtte tillkomma någon före hans inträde på den nya aflöningsstaten;
hvaraf följde att vid Fortifikationen, der beklädnadshjelp enligt gammal
stat icke utginge, sådan förmån ej heller borde få åtnjutas af den, som
blefve qvarstående på gamla aflöningsstaten;

att, mot beklädnadspenningarnes uppbärande, vederbörande skulle vara
skyldige att sjelfve förse sig med föreskrifna beklädnads- och remtygspersedlar
samt sidogevär, de sistnämnda dock endast, så framt ej redan
nu underbefälet hade sig ålagdt att sidogevären på egen bekostnad anskaffa,
— vid tillträdandet al beklädnadspenningarnes här ofvan föreslagna
fulla belopp; samt

att, enär beklädnadspenningarne, sålunda bestämda, korame att utgöra:
vid Svea Lifgarde för 27 Underofficerare, 1 Regementstrumslagare och

8 Hautboist^-, ä 200 Kronor ...........................". .. Kronor 7.200:__

> Andra Lifgardet för enahanda personal ..................

» Lifgardet till häst för 21 Underofficerare och 8

Trumpetare, ä 250 Kronor.................... 7,250: —

samt för 4 Sqvadronshästläkare, ä 15O Kr. 600: —

» Husar-regementet Konung Carl XV för 30 Underofficerare,
1 Regementstrumpetare och (i sqva dronstrumpetare

ä 225 Kronor............... <S,325: —

samt för 6 Sqvadronshästläkare å 150 Kr. 900: —

» Svea Artilleriregemente för 71 Underofficerare, 2
Stabs- och 10 Batteritrumpetare, å 200 Kronor...

Transport Kronor 48,075: —

» 7,200:

» 7,850: —

» 9,225: —

» 16.600: —

Bil. No 3

till Koiiyl. Maj:fn Nåd. Prof). No 1. om Statsverket 1876. 43

Transport Kronor 48,075: —

i» Göta Artilleriregemente för 70 Underofficerare, 2

Stabs- och 10 Batteritrumpetare, a 200 Kronor. . »> 16,400: —

» Wendes Artilleriregemente för 61 Underofficerare,

■2 Stabs- och 10 Batteritrumpetare, k 200 Kronor >> 14,600: —

>, Artilleristamtruppen på Gotland för 3 Underofficerare,
ä 200 Kronor ................................................ » 600:

och

>» Fortifikationen för 49 Underofficerare, å 200 Kr.__ 9,800: —

tillsammans Kronor 89.475: —

men för det närvarande funnes för ändamålet anvisade, under
statsanslaget för försvarsverket i allmänhet, endast följande be -

lopp, nemligen:

för 29 personer, ä 200 Kronor.......................... 5,800: -

» 37 d:o å 175 » 6,475:

» 313 d:o å 150 - 46,950: —

» 4 d:o å 135 » 540:

och för 6 d:o å 86 Kronor 53 öre .................. 519: — 60,284: —

understigande behofvet med Kronor 29,191: —
hvilken summa redan nästkommande år, då den nya aflöningsreglcringen
far träda i verkställighet, kunde komma att erfordras, Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen äska, dels ett häremot svarande extra anslag förär
1876, dels ock en lika stor årlig förhöjning i nyssnämnda statsanslag,
från och med år 1877.

l)å det, som blifvit anfördt om behofvet af ökad beklädnadsersättning
åt underbefälet vid de garnisonerade trupperna, synes mig riktigt och hvad
Arméförvaltningen i ämnet föreslaget är, efter min åsigt, lämpligt, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen,
för ökande af den till underbefälet vid förenämnda trupper utgående bcklädnadsersättning,
äska en förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands
i allmänhet af 29,191 Kronor, hvaremot Eders Kongl. Maj:t, då jag icke anser
mig böra för ifrågavarande ändamål föreslå något tillägg i gällande riksstat,
torde framdeles vilja fatta beslut, huruvida och i hvad mån förhöjning i
beklädnadsersättning redan under innevarande år kan komma förberörd»
underbefäl till godo. — Vid bifall härtill kommer anspråket på en förhöjning
i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af 7,350
Kronor, för att dermed bereda underbefälet vid Fortifikationen den bcklädnadsersättmng,
hvilken blifvit detsamma i de nya aflöningsstatei na tillerkänd
men hvartill medel icke finnas anvisade, att förfalla.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof/. Nio 1. om Statsverket''1876.

Reservationsanslaget till försvarsverket till lands i allmänhet är i 1876

års riksstat uppfördt med............................................ Kronor 1,509,268: 07,

Om härtill kommer förhöjning i Artilleridepartementets
andel ......................... Kronor 75.000:

för Mariebergs ammunitions fabrik.

........................................... »

de af sist församlade Riksdag
å extra stat beviljade:

till förhöjning af anslaget
till nybyggnader och underhåll

af fästningarne m. in................ »

för ökade munderingsunderhållskostnader
vid värfvade

armé en....................................... »

för ökad slitningsersättning
åt beväringsmanskapet för

s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbvxor
och kalsonger åt beväringsmanskapet
........................... »

för underhåll af beklädnads-,
remtygs-och utredningspersedlar
vid 2:dra Sappör koinpaniet.

................... „

det förut likaledes å extra
stat uppförda anslaget till be väringens

beklädnad.................. »

samt slutligen de för tillökning
i underofficerares beklädnadsersättning
nödiga medel ......... »

så kommer anslaget att uppgå till

10,880: —

25,000: —

49,080: —

19,050: —

16,000:

10,467: —

189,000: —

29’191: » 423,668: —

...................... Kronor 1,932,936: 07.

Salpeteruppköp.

Vidkommande detta anslag har Generalfälttygmästaren i sitt memorial
al den 13 November 1815 uttryckt den mening, att den i Norr- och
W esterbottens län betydligt minskade tillverkningen af salpeter samt den
i reservförrådet befintliga tillgång af mera än 12,000 centner kunna med -

Bil. N:c 3 a. till Kongl,. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 45

gifva en icke obetydlig minskning i detta anslag, hvilket han anser hädanefter
böra upptagas endast till 60,000 Kronor.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl
Maja täcktes föreslå Riksdagen att vidtaga en minskning i detta anslag
med 50,000 Kronor.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter

Uti sitt underdåniga memorial den 23 November 1875 angående
Fortifikationsdepartementets medelsbehof under år 1877 har Armeförvaltningen
anfört, hurusom förevarande anslag, hvilket från och med år 1858
utgått med ännu oförändradt belopp 33,000 Kronor, under flertalet af de
från nämnda tidpunkt förflutna sjutton åren visat sig vara för ändamålet
otillräckligt, ehuru den årliga bristen först från och med år 1871 varit i
oafbrutet stigande och under år 1874 uppgått ända till 15,297 Kronor
83 öre. Det sålunda, oaktadt vederbörligen iakttagen hushållning, efter
hand ökade missförhållandet emellan tillgång och utgift å ifrågavarande
anslag hade väl hufvudsakligen betingats af den under senare åren inträffade
betydliga stegring af prisen å eldnings- och lysningsämnen, men jemväl
deraf, att artilleriet genom dess år 1873 började omorganisation erhållit
större nummerstyrka och alltså efter hand påkallat ökade kostnader för
värme och lyshållning.

Då nu behofvet af tillökning i detta anslag, efter hvad af Arméförvaltningen
blifvit anfördt, synes påtagligt, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t måtte af Riksdagen äska dess förhöjning med det belopp, som jemväl
blifvit al Arméförvaltningen föreslaget, eller 10,000 Kronor, då anslaget
skulle komma att uppgå till 43,000 Kronor.

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

Då arméens aflöningsstater för några befattningar medgifva eu dylik
löneförmån, men de för densammas utbetalande nödiga medel icke kunna
till sitt belopp en gång för alla å staterna bestämmas och det såväl synes
mindre lämpligt att, hvar gång behof af medel till ålderstillägg uppkommer
eller upphör, föreslå ändring i lönestatens slutsumma, som ock anslag för

46 Bil. Nio 3 a. till Kong!. Maj ts Null. Prof). N:<> /, om Statsverket IS7h‘.

ålderstillägg icke synas egnade att öka de allmänna besparingarne å hufvud -titeln, bär jag, i likhet med hvad å andra departement jemväl eger rum, ansett
mig böra underdånigt hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att å riksstaten under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till
durchinarchekostnader uppföra ett nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg,
och torde jag till ledning för beräkning af detta anslags storlek få anföra
det, som följer.

Enligt den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen fastställda stat för
Generalstaben skall Professorn vid densamma åtnjuta på lönen, 5,000 Kronor,
ålderstillägg ä 500 Kronor efter femte och tionde tjenståret. — Nuvarande
Professorn vid Generalstaben utnämndes till Professor vid Topografiska
corpsen den 23 April 1869 och blef vid bildandet af Generalstaben
i öfverensstämmelse med den derför uppgjorda plan utan ansökning
Överflyttad på nämnda stabs stat. Dä till följd såväl häraf som af hans
tjenstgörings beskaffenhet hans befattning vid förra Topografiska corpsen
och Generalstaben måste betraktas såsom eu och samma, lärer han vara
berättigad att komma i åtnjutande af ett ålderstillägg.

Jemte anmälan att nuvarande innehafvare!! af sekreterarebefattningen
vid Fortifikationen samt Auditörsbeställniugen vid Pontonierbataljonen och
Fältsignalkompaniet, vice Häradshöfdingen G. Nordlindh, i sådan egenskap,
tjenstgjort alltsedan den 30 Januari 1866, då han erhöll Eders Kongl.
Maj:ts nådiga förordnande att desamma bestrida, hvarefter nådig fullmakt
derå blifvit den 28 December 1872 för honom utfärdad, har Chefen för
Fortifikationen uti underdånigt memorial den 20 sistlidne Oktober hos
Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, som Sekreteraren Nordlindh, hvilken
på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden, vore berättigad
till ett ålderstillägg från början af år 1876 och ytterligare ett från
början af år 1877, Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som
kunde finnas erforderliga, på det bemälde Sekreterare måtte komma i åtnjutande
af ofvanberörda ålderstillägg. Uti häröfver afgifvet underdånigt
utlåtande, har Arméförvaltningen å Civila Departementet anfört:

att uppå af Chefen för Ingeniör-corpsen väckt förslag om sådan reglering
af de då vakanta sekreterare- och kanslisttjensterna vid corpsen,
att årlig lön, som med inqvarteringsersättning uppginge till 3,000 Riksdaler,
blefve anvisad för en Sekreterare vid Ingeniör-corpsen och Auditör
vid Pontonier-bataljonen med skyldighet att tillika bestrida kanslistgöromålen
vid corpsen, Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 30 Januari 1866,
då en allmän lönereglering för arméen vore afsedd att ega rum, val ansett
icke lämpligt att en sådan då uppgjordes särskild! för ifrågavarande Sekreterare
, Kanslist- och Auditörstjenster, men deremot, vid det af Chefen

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtis Nåd. Prof). Nio 1, om Statsverket 1876. 47

för Ingeniör-corpseu uppgifna förhållande, att såväl sekreterare- som
kanslisttjensterna vid corpsen voro vakanta och den der förefallande
auditörstjenstgöring mot särskild ersättning bestredes, funnit dåvarande
tidpunkt särdeles lämplig för vidtagande af förberedande åtgärd till eu
blifvande lönereglering med dessa befattningar, samt af sådan anledning
förordnat dåvarande Kanslisten, vice Häradshöfding G. Nordlindh att,
under tiden till dess den ifrågaställda tjenste- och löneregleringen vid
corpsen kunde blifva genomförd, tills vidare tillika bestrida sekreteraretjensten,
äfvensom, då sådan tjensteåtgärd erfordrades, biträda med auditörstjenstgöringen;
och hade slutligen, efter det sådan reglering, hvarom här
ofvan nämnts, egt rum, Eders Kongl. Maj:t, enligt hemställan af Befälhafvaren
för Fortifikationen, under den 28 December 1872 utnämnt och
förordnat Nordlindh att vara Sekreterare vid Fortifikationen samt Auditör
vid Pontonierbataljonen och Fältsignalkompaniet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst ansåge sig
Arméförvaltningen, som tillika inhemtat, att Nordlindh å ifrågavarande
Sekreterare- och Auditörsbeställning erhållit nådig fullmakt, utan att befattningen
dessförinnan förklarats till ansökan ledig, böra i underdånighet
tillstyrka, att Sekreteraren Nordlindh måtte i nåder förklaras berättigad
att i den af Chefen för Fortifikationen föreslagna ordning komma i åtnjutande
af de med sekreterarelönen förenade ålderstillägg; och hemställer
Arméförvaltningen, i händelse af nådigt bifall härtill, att Eders Kongl.
Maj:t, för såvidt anginge ålderstillägg för 1877 och påföljande år, af
Riksdagen ville äska dertill erforderliga medel, men att, beträffande
ålderstillägget för år 1876, eller 500 Kronor, detsamma måtte anvisas
att utgå från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Då Sekreteraren Nordlindh sedan den 30 Januari 1866 varit i utöfning
af sekreteraretjensten vid Fortifikationen och anledningen, hvarföre
honom först senare å densamma meddelats nådig fullmakt, utgjorts endast
af en önskan att åvägabringa eu sedermera genomförd lönereglering
för densamma, anser jag ålderstillägg böra honom tillkomma, hvarför jag
i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska de dertill nödiga medel, 1,000 Kronor; lärande Eders Kongl. Maj:t
sedermera vilja fatta nådigt beslut angående det Nordlindh för år 1876
tillkommande ålderstillägg.

Då således för ålderstillägg erfordras år 1877 åt Professoren vid Generalstaben
500 Kronor och åt Sekreteraren vid Fortifikationen 1,000
Kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå det nya anslagets belopp
till 1,500 Kronor.

48 Bil. N:i> 3 a. till Kong!. Maj:tu Nåd. Prof) N:o 1. om Statsverket. 1876

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets

Kansli-expedition.

För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma samt för någon
tillökning i detta förslagsanslag, som deraf är i behof torde detsamma

som nu utgör ........................................................................... Kronor 2,808: 42,

få med......................................................................................... » 204: 83

ökas till................................................................................... Kronor 3,013: 25.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie
anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu förestående
statsreglering vidtagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet
göra framställning om de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret
af behofvet påkallade.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen af
de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kong!. Maj:t i nåder
föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1877 bevilja:
åt Departementets Kansli-expedition, för tillämpning

af ny lönestat........................................................................ Kronor (i,900: —

åt Armé förvaltning en :

dyrtidstillägg............................................ Kr. 19,240: —

tillfällig löneförbättring........................... » 3,250: — „ 22,490:

för genomförande af löneregleringen vid indelta

arméen, förslagsanslag............................................................ » 700,000: —

till bekostande af underofficerares portion under
vapenöfningarne ................................................................. » 55,000: —

Vidare förekomma följande frågor.

Årtillsribehof.

Fältartilleri-materieh

Utaf 1871 års Riksdag beviljades för anskaffning af den artillerimateriel,
som utöfver då befintlig ansågs erfordras för mobilisering al

artil -

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 49

artilleriet, 1,102,743 Riksdaler; och då denna komplettering, så vidt möjligt
var, borde verkställas samtidigt med personalens organisation, för hvars
fullständiga genomförande afsågs en tidrymd af sex år, räknadt från och
med år 1872, skulle nämnda summa på dessa år ungefärligen fördelas;
hvarföre ock Riksdagen för åren 1872—1876 anvisat ett sammanlagdt
belopp af 1,010,000 Kronor och följaktligen nu återstå oanvisade endast
92,743 Kronor.

Ehuru, såsom jag redan i fråga om 1874 och 1875 års statsregleringar
haft tillfälle i underdånighet anmärka, den afsedda kompletteringen i fältmaterielen,
på grund af de senare årens betydliga stegring i arbets- och
materialpris, icke kan fullbordas för ofvannämnda, år 1870 beräknade,
af 1871 års Riksdag beviljade summa, anser jag dock, i öfverensstämmelse
med den af Generalfälttygmästare!! i sitt underdåniga memorial
den 13 sistlidne November uttalade åsigt, någon tillökning uti densamma
icke böra sättas i fråga förr, än till fullo kunnat utrönas, huru mycken
materiel kunnat för det beviljade anslaget anskaffas, äfvensom det behof
af dylik, som efter anslagets förbrukande kan återstå, hvarför jag i likhet
med Generalfälttygmästare!! i underdånighet hemställer, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under år 1877 anvisa återstoden af
det år 1871 beviljade extra anslag för ifrågavarande ändamål med 92,743
Kronor.

Fästnings- och positions-kanoner.

Uti memorial af den 29 November 1873 angående Artilleri departementets
medelsbehof för år 1875 har Generalfälttygmästare!! i underdånighet
anmält, att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för åstadkommande
af fullständig bestyckning till de redan färdiga verken vid Carlsborgs
fästning, och blef, med uppgift om det antal refflade kanoner,
hvilka, utöfver de redan uti förråd befintliga, behöfdc för detta ändamål
anskaffas, kostnaden för detta antal, inberäknadt lavetter och projektiler,
anslagen till omkring 375,000 Kronor, af hvilket belopp Riksdagen uppå
Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för hvart och ettafåren 1875 och
1876 beviljat 125,000 Kronor.

Ehuru Generalfälttygmästare!! icke nu vore i tillfälle att med säkerhet
bedöma, huruvida de af Riksdagen redan beviljade medlen kunde
komma att i sin helhet användas före innevarande års utgång, enär de
svårigheter, som visat sig att vid Motala mekaniska verkstad tillverka
Bih. till Bil-sd. Prut. 187fi. i Sand. 1 Afd. 7

50 Bil. No ■! a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

smilband för kanoner af större kalibrar — hvilka svårigheter dock numera
vore öfvervunna — hittills menligt inverkat på ingångna kontrakters
fullgörande, äfvensom de större leveranser, hvilka det enda inom
landet befintliga styckebruket, det vid Finspång, under senaste åren åtagit
sig för sjöförsvarets räkning, syntes komma att fortfarande menligt inverka
pa eu skyndsam anskaffning af sjelfva kanonerna, anser sig dock
Generalfälttygmästare!! ega anledning antaga, att i alla händelser behof
af ytterligare medel för ifrågavarande ändamål kommer att under år
1877 uppstå, hvarföre han i underdånighet hemställer, det Eders Kongl.
Maj: t behagade föreslå Riksdagen att till bestyckning af Ca risborgs fästning
bevilja äfven år 1877 125,000 Kronor; och torde denna Generalfälttygmästarens
framställning vinna nådigt bifall.

Karbiner.

Af 1871 ars Riksdag beviljades till anskaffning af infanterigevär

4.500.000 Riksdaler, hvaraf blifvit anvisade att utgå redan samma år

198.000 Riksdaler, för åren 1872 — 1875 tillsammans 3,818,000 Riksdaler,
samt för år 1876 sista återstoden 481,000 Kronor.

Vid sistlidna års slut uppgick, enligt hvad Generalfälttygmästare!!
upplyser, tillgången af infanterigevär, enligt senast fastställda modeller,
till 197,660. Under innevarande år hafva intill den 1 November vid
Carl Gustafs Stads gevärsfaktori och Husqvarna vapenfabrik tillverkats
18,200stycken sådana, hvarjemte å reparationsverkstäderna cirka 2,200 äldre
gevär undergått förändring. Till årets slut anses ytterligare cirka 2,900
dels nya dels förändrade gevär komma att erhållas; och borde alltså vid
nämnda tidpunkt, efter afdrag af 44 stycken under året, jemlikt Eders Kongl.
Majrts nådiga beslut, till utländska regeringar och Stockholms skarpskytteförening
utlemnade gevär, behållningen af gevär, enligt senaste
modeller, utgöra omkring 220,920. Under nästkommande år anses, för
da blifvande återstod af för gcvärstillverkningen beviljade medel, kunna
erhallas från Carl Gustafs Stad circa 10,000 gevär, från Husqvarna 2,000
samt från gevärsreparationsverkstäderna förändrade äldre gevär circa
4,000, eller tillsammans circa 16,000 gevär, hvadan vid 1876 års utgång
slutliga behållningen af ifrågavarande gevär skulle blifva circa 236,920
och således en brist uppstå af 9,080 gevär för fyllande af det antal

246.000 stycken, hvilket uti underdånigt; memorial af den 29 December 1870
af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet beräknats såsom behöflig!
att anskaffa.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 51

Redan uti föregående underdåniga memorial af den 14 Mars 1872
och den 29 November 1873 har af Generalfälttygmästare!! blifvit, antydd
den sannolika brist uti det af 1871 års Riksdag beviljade anslag, som nu
tydligt framstår, och anser han anledningen till densamma hufvudsakligast
böra sökas deruti, att till följd af de betydligt stegrade prisen a alla
materialier, det beräknade priset af 30 Riksdaler för gevär visat sig vara
för lågt, dels äfven deruti att — för möjliggörande af eu snar anskaffning
inom landet utaf återstoden i det såsom behöflig! beräknade gevärsantalet
— under åren 1871 och 1872 af ifrågavarande anslag blifvit
utbetaldt till utvidgning af Carl Gustafs Stads gevärsfaktori för eu årlig
tillverkning af 20,000 gevär:

för maskiner, ny- och ominredningar af verkstadslokaler med värme-,
vatten-, gas- och blästerledningar, nya fixtures och verktyg Kr. 89,787: 72
för byggnadsarbeten ..................................................................... » 113,176: 63

eller tillsammans ..........................................................................Ivr. 202,904: 35.

Genom denna senare åtgärd hade dock åstadkommits en nedsättning
i tillverkningspriset, hvarigenom behållningen af gevär uti Kronans förråd
för närvarande vore vida större än om berörda faktori icke blifvit utvidgadt
och således gevären måst från enskildt faktori anskaffas till större
antal än nu skett.

För tillverkning under år 1877 af ofvannämnda 9,0S0 gevär, och
under antagande af skyldighet för Kronan att af detta antal låta tillverka
2,000 st. vid Husqvarna torde kostnaden härför böra beräknas till
minst 276,000 Kronor. Då det emellertid torde kunna ifrågasättas, huruvida
det såsom befintligt vid 1876 års utgång uppgifna antalet af 236,920
gevär tillsvidare ej vore tillräckligt för den infanteristyrka, som under
närvarande förhållanden kunde ifrågakomma att mobilisera, eller — enligt
eu beräkning af tre gevär pr man — för circa 79,000 man, men
deremot flera och stora skäl tala för nödvändigheten att icke helt och
hållet afbryta all gevärstillverkning utan åtminstone vid Kronans gevärsfaktori
bibehålla en stam af uti detta yrke skicklige arbetare, äfvensom
på den grund att Kavalleri-inspektören, under förlidna år, gjort underdånig
anmälan om önskvärdheten af hela svenska kavalleriets beväpnande
med karbiner, hvartill, med nödig reserv, utom redan befintligen

1,000 karbiner borde beräknas ett ytterligare antal af minst 6,000,
för hvilka tillverkningskostnaden pr stycke ansåges komma att belöpa,
sig till 28 Kronor, anhölle Generalfälttygmästare!! underdånigst det Eders
Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1877
för tillverkning af 6,000 karbiner för kavalleriet af Kronor 168,000.

52 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj tfa Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då äfven jag, lika med Generalfälttygmästare!!, hyser den åsigt, att
någon ytterligare tillverkning af infanterigevär icke för närvarande lärer
vara af tvingande behof påkallad, men jag anser det vara af hög vigt,
att tillverkningen vid Kronans gevärsfaktori icke alldeles nedlägges, cell
detta ändamål kan vinnas, på samma gång ett för kavalleriet högst källsalt
behof afhjelpes, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong).
Maj;t behagade föreslå Riksdagen att för tillverkning af 6,000 karbiner
under år 1877 bevilja ett extra anslag af 168,000 Kronor.

Kavallerisablar.

Utaf sistlidna års Riksdag har Eders Kongl. Maj:t, efter derom
af Generalfälttygmästare!! uti memorial den 11 November 1874 gjord
underdånig anhållan, äskat ett extra anslag för år 1876 af 23,000 Kronor
till kavallerisablar, men hafva några medel för detta ändamål icke blifvit
af Riksdagen beviljade.

Då emellertid Kavalleri-inspektören, efter detta år verkstäld generalmönstring
med Lifgardet till häst, uti sin till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
mönsti årsberättelse, under anmälan, hurusom regementets
sablaiy ehuru med omsorg vårdade och underhållne, dock voro förslitne
och såsom sådane icke kunde anses vara till krigsbruk tjenlig, samt
äfven för fredstjenstgöring mindre lämplige, hemställt, att regementet
måtte förses med nya sablar enligt senast fastställd modell; och då äfven
Generalbefälhafvare!! i 5:te Militärdistriktet, efter innevarande år verkståld
generalmönstring med Jemtlands Hästjägarecorps, uti sin underdåniga
mönstringsbei åttelse anmält, att corpsens sablar dels äro af föråldrad och
olämplig modell dels af långvarigt bruk förslitne, och således böra kasseras
och mot nya utbytas; samt då uti Kronans förråd icke finnes mmon
tillgång på sablar af den under den 23 November 1867 af Kongl. Maj:t i nåder
fastställda modell, hvarutom antalet af de derstädes befintliga, till krigsbruk
användbara kavallerisablar af 1854 och 1864 års modeller, utförande.
tillsammans 2,894 stycken, såsom hellöfliga vid eu möjligen blifvande
mobilisering, snarare torde böra ökas än förminskas, har Generalfälttyo--mästaren ånyo i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade
af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1876, för tillverkning af

1,000 kavallerisablar med baljor af 1867 års modell, af Kronor 23,000.

Under de af förenämnda mönsterherrar och Generalfälttygmästare!!
upplysta förhållanden får jag, oaktadt sist församlade Riksdag afslog den

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187 b. 53

då gjorda nådiga framställning i detta ämne, i underdånighet hemställa
det Eders Kong]. Maj:t villo af Riksdagen ånyo ilska lör tillverkning åt
kavallerisablar ett extra anslag af 23,000 Kronor att utgå under ar 1877.

Skjutförsök.

Härtill hafva af Riksdagen senast blifvit beviljade, för ar 1874,

30,000 Kronor och för år 187o 10,000 Kronor.

Generalfälttygmästare» anför nu i sitt underdåniga memorial åt den
13 November sistlidet år, hurusom för artillerimaterielens och handgevärets
förbättrande man under senaste år sökt att genom skjutförsök erhålla
uppgifter och erfarenhet, hufvudsakligast rörande: hållfastheten hos bandade
tackjernskanoner för fältartilleriet, lavetter och projektiler af ny
konstruktion till dylika kanoner, olikheten emellan en 3 s frainladdnings
bandad tackjernskanon och eu 8,7 Clm bakladdnings bandad gjutstålskanon
af Krupps konstruktion, lämpligheten af 5"63" projektiler försedda med
koppargördlar, grofkornig! krut för fältartilleriet från olika ki utbruk,
jemte kontroll af grofkornig! krut för grafva kanoner, samt rörande
gevär af mindre kaliber än 1867 års gevärs, in. in. — Men detta oaktadt
erfordrades under den närmaste framtiden flera omfattande skjutförsök,
såsom med eu 9"24s kanon af förändrad konstruktion, jemte dithörande
lavett; med 5"63s och 4"is bakladdningskanoner och till dessa hörande
lavetter; med refHade bakladdningsmörsare för fästningsartilleriet, foitsättning
af jemförelseförsöken mellan 3/A och 8,7 1 m kanonerna, samt med
gevär af olika modeller; afsittning af föregående försök med grofkoinigt
krut till fältartilleriet; samt. försök för erhållande af ett kraftigaie
krut för handgeväret; in. in.

Då utaf innevarande års anslag vid årets utgång icke torde återstå
iller än circa 7,000 Kronor, och då för nästkommande ar ingå medel
härtill blifvit afsedda, hemställer Generalfälttygmästare!! underdåingst, att
Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska beviljandet för ar 1877 af
ett extra anslag till skjutförsök af Kronor 30,000.

Till hvad Generalfälttygmästaren sålunda hemställt, tillstyrker jag i
underdånighet nådigt bifall.

Gevärsförrådsbyggnader och smedjor.

Uti sitt meranämnda memorial af den 13 November 187n anför
Generalfälttygmästaren vidare, att till uppförande af nya och förbättrande

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

af befintliga gevärsförrådshus a indelta arméens mötesplatser beräknades
år 1865, på grund af vederbörande C-hefs-einbetens då afgifna kostnadsförslag,
en summa af 74,262 Riksdaler 52 öre, och anvisades för sagda
ändamål af 1865—1866 års Riksdag 25,000 Riksdaler, för hvilket belopp
gevärsförrådshus uppfördes å 5 regementens mötesplatser. Ofvan beräknade
kostnadssumma visade sig dock snart vara alldeles otillräcklig,
hvarföre, sedan uti underdånigt memorial af den 14 November 187°2
blifvit redogjord t dels för ofvan omnämnda 25,000 Riksdaler dels äfven,
i enlighet med nya från Ohefsembetena infordrade kostnadsförslag, för de
medel, hvilka erfordrades för uppförande af då återstående 15 gevärsförrådsbyggnader
och 4 smedjor, belöpande sig denna kostnad till
103,575 Riksdaler, Riksdagen — efter afräkning af de för åren 1872 och
1873 beviljade för ändamålet disponibla anslag,'' hvartdera af 25,000 KroJl015_
på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, för åren 1874 och
1875 anvisat återstoden med tillsammans 53,600 Riksdaler.

I förhoppning att den år 1872 beräknade kostnaden skulle vara tillräcklig
för ifrågavarande byggnaders uppförande, hade hos Eders Kongl.
Maj:t någon framställning om behof för innevarande år af ytterligare
medel till detta ändamål icke egt rum. Men sedan det visat si",
att sammanlagda kostnaderna för senast uppförda 12 gevärsförrådshus
och 2:ne smedjor uppgå till ett belopp af 100,266 Kronor 19 öre och
da fältförrådshus återstå att uppföra för Södra Skånska Infanteri-regementet,
Jemtlands Fältjägarecorps och Wester-Norrlands Beväringsbataljon,
äfvensom smedjor för YVesterbottens Fältjägarecorps och Hallands Infanteribataljon,
anhöll Generalfälttygmästare!! underdånigst, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag för år 1877,
till uppförande af gevärsförrådshus och smedjor å indelta arméns mötesplatser,
af ...............................................................''............... Kronor 25,000: —

Då ifrågavarande byggnader åro för bevarande af den till inrymmande
deri afsedda, dyrbara materiel nödvändiga, får jag till detta
Heneralfälttygmästarens förslag likaledes tillstyrka nådigt bifall.

Byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad.

Sedan 1874 års riksdag endast så tillvida bifallit Eders Kong!. Maj:ts
Nådiga framställning om beviljandet för år 1875 af 260,000 Kronor till
uppförande af åtskilliga byggnader för Wendes Artilleriregemente uti
Christianstad, att densamma härtill anvisat 200,000 Kronor, förutom hvad
som för åtskilliga till försäljning afsedda, af artilleriet begagnade, Kronan

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

tillhörig;! tomter med derå befintliga byggnader uti nämnda stad kunde
komma att inflyta, har Eders Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref af den 9
Oktober sistlidna år, anbefallt Arfnéförvaltningen att ofördröjligen gå i
författning om uppförandet af stallbyggnader, sjukstall och ridhus, äfvensom
rusthållsstallens sammanbyggning, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t
funnit godt i Nåder förordna, att med uppförandet af nytt kokhus med
spislokal borde anstå till dess sig visat, i hvad mån medel dertill kunde
blifva tillgängliga.

Då emellertid utrymmet i det gamla kokhuset med tillhörande spislokal,
hvilket, ehuru ursprungligen afsedt för endast 4 batterier med
tillsammans 570 man, nu måste begagnas af 6 batterier med tillsammans
708 man, vore alldeles för inskränkt såväl i matrummet som ännu mer
i köket, och således den ordning och snygghet, som borde finnas i
kronans lokaler, särdeles vid eu matinrättning, är svår att vidmakthålla,
samt då denna i bristfälligt skick varande byggnad, med dithörande redan
utdömda uthus, vore belägen vid en af stadens smalaste och osundaste
gator, aflägse från alla andra af regementet numera begagnade byggnader,
ansåge Generalfälttygmästare!), såsom han i sitt underdåniga memorial
den 13 sistlidne November omförmäler, att ett snart uppförande af
nytt kokhus med spislokal för Wendes Artilleri-regemente vore af behofvet
högeligen påkalladt; så mycket mer, som det gamla kokhuset vore
beläget på samma tomt, som det numera utdömda s. k. instruktionsstallet
och ridhuset, hvarföre afsedd försäljning af tomten med derå varande
byggnader icke kunde cga rum, förrän ifrågavarande byggnad blifvit
uppförd.

Generalfälttygmästare!! hade derföre låtit uppgöra förnyadt kostnadsförslag,
lämpadt efter nuvarande förhållanden, och slutade detta på eu
summa af 81,260 Kronor 11 öre.

En s. k. skosmedja, afsedd att begagnas vid skoning af regementets
hästar och belägen inom dess etablissement, skulle, enligt Generalfälttygmästarens
åsigt, utom fördelen att kunna ständigt kontrolleras, medföra
den särskilda förmånen, att Kronan derigenom kunde tillgodogöra
sig de krafter, som finnas vid regementet att tillgå uti de artillerister,
hvilka genomgått kurs i skoning och smidesarbete för öfrigt; och hade
derföre ritning och kostnadsförslag blifvit uppgjorda till eu dylik skosmedja
för Wendes Artilleri-regemente, afsedd att förläggas på södra
artilleriplanen intill östra Boulevarden; och beräknas kostnaden för denna
byggnad uppgå till.............................................................. 13,387 Kr. 7(> öre.

Sedan ofvannämnda artilleri]»lan numera på de flesta ställen vore
kringbygd, ansåge Generalfälttygmästare!! nödigt, för upprätthållande af

• ’(> Jill. No -i n. till Konr/I. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket- 1870.

ordning inom etablissementet, samt till underlättande af bevakningen af
å artilleriplanen uppstådd materiel, äfvensom för manskapets strängare qvarballande
inom kasernen, att de delar af tomtlinierna, som icke vore bebyggda
eller afsedda att bebyggas, blefve försedda med stängsel; och da
jernstaket i längden blefve billigare att underhålla än stängsel af trä
(ich derjemte vore prydligare, hade ritning och kostnadsförslag för uppförande
af ett jernstaket, med portar, grindar och öfriga tillbehör blif\
it upprätta.dt, lör hvithet allt kostnaden beräknade till 4,257 Ivr. 00 öre.

Da, ifrågavarande artilleriplan, som upptoge en areal af circa 242,000
(jvadratfot, till största delen läge under kringliggande gators nivå, hvaraf
liera olägenheter uppkomtne, hyste Generalfälttygmästare!! vidare den
åsigt att en planering af densamma vore ovilkorligen nödvändig. Med
anledning häraf hade eu afvägningskarta blifvit uppgjord jemte kostnadsförslag
för planering och delvis stensättning af artilleriplanen, hvilken
kostnad, i anseende till aflägsenheten af de ställen, hvarifrån fyllningsämnc
jemte sten för stensättningcn måste herntas, icke kunnat beräknas
till mindre än............................................................................... 22,983 Kronor.

Om förestående kostnader sammanställas, så erhålles:

för Kokhus med spislokal .............................................. Kronor 81,260: 11

» Skosmedja ..................................................................... » 13,387: 76

» Artilleriplanens inhägnad .......................................... » 4,257: 60

» samma plans planering in. in................................. » 22,983: —

eller ett sammanräknadt belopp af Kronor 121,888: 47.

Och hemställer Generalfälttygmästare!!, på grund af hvad här ofvan
blifvit anfördt, att Eders Kong!. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning
om beviljandet för år 1877 af ett extra anslag, till byggnads-,
inhägnads- och planerings-arbeten vid Wendes Artilleriregementes etablissement
i Christianstad, af........................................ Kronor 121,888: 47.

Då genom de af Generalfälttygmästaren nu föreslagna arbeten Wendes
Artilleriregementes etablissement i Christianstad torde kunna anses äfven
i sanitärt afseende ordnadt, och då särskildt uppförande af kokhus med
spislokal synes vara oundgängligen nödigt, finner jag mig höra understödja
hvad Generalfälttygmästaren med afseende pa ordnandet af berörda
etablissement nu föreslagit, hvarföre äfven jag hemställer, att för
nu ängdun ändamål måtte af Riksdagen äskas att utgå under .är 1877
ett extra anslag af i jemnadt tal 122,000 Kronor.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 57

Uti sitt ofta nämnda underdåniga memorial liar Generalfälttygmästaren
vidare framhållit vigten af ett gemensamt skjutfält för artilleriet
och omnämnt de förberedande åtgärder för åvägabringande af förslag härom,
hvilka blifvit af honom vidtagna, men då något sådant förslag ännu icke
från honom framkommit, anser jag mig icke nu böra hos Eders Kongl.
Maj:t göra någon framställning i detta ämne.

De extra

anslag

till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anunderdånighet
föreslagit, utgöra

visande af redan beviljade jag således
följaktligen:

till anskaffning af fältartilleri-materiel.......................... Kronor 92,743

» fästnings- och positionskanoner................................. » 125,000

» karbiner....................................................................... » 168,000

» kavallerisablar .............................................................. » 23,000

» skjutförsök ..................................................................... » 30,000

» gevärsförrådsbyggnader och smedjor ..................... » 25,000

» byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad............... » 122,000

Summa Kronor 585,743

Fortifikationsbehof.

I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsarbetenas bedrifvande
under år 1877 samt till materiel åt Fortifikationstrupperna har
Chefen för Fortifikationen i memorial af den 22 November sistlidne år i
underdånighet anfört följande.

Carlsborgs fästningsbyggnad.

Uti sitt underdåniga memorial af den 29 December 1870, sedermera
åberopadt uti Statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1871, åtföljande Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition till samma års riksdag angående Statsverkets
tillstånd och behof, framhöll dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet
angelägenheten af fullbordandet af < arhborg, såsom varande
landets hufvudfästning.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då emellertid hvarje härför uppgjord plan vore beräknad för en
längre följd af år samt måste sluta på jemförelsevis högst betydliga belopp,
ansåg sig Departementschefen då, äfven i afseende på denna fästningsbyggnad,
endast höra upptaga det angelägnaste och det, som inom
eu beräknad kortare tidrymd kunde och borde anskaffas — äfven om
derefter mycket återstode, innan fästningen finge anses vara i försvarsbart
skick mot eu verklig belägring. De summor, som, på grund af
de från Befälhafvare!! för Fortifikationen ingifva beräkningar och Statsrådets
tillstyrkan, af Kongl. Maj:t äskades af 1871 års Riksdag, utgjorde
sammanlagdt 1,520,000 Rdr Pant, deraf 000,000 Rdr voro beräknade
till fullbordande af hufvudvallen mot landsidan, samt 920,000
Rdr till de då föreslagna förrådsbyggnaderna.

Dessa medel, som äfven af Riksdagen beviljades, hafva sedermera vid
1871 och följande årens riksdagar blifvit anvisade, hvarjemte år 1875
ytterligare beviljades 412,500 Kronor, behöfliga för betäckande af dels tillfölje
af inträffade prisstegringar uppkommen brist
å hufvudvallen...........................................................

dels för åtskilliga provisionel anläggningar

Inalles har således af Riksdagen beviljats:

för hufvudvallen...........................................................

» förrådsbyggnader.................................................

» provisionel anläggningar...................................

	Kronor	263,000: —
	B	40,000: —
in.	»	90,000: —
	»	19,500: —
pa	Kronor	412,500: —

Kronor	882,500: —
))	960,000: —
»	90,000: —
Kronor	1,932,500: —

Häraf har för åren 1871 —1876 blifvit anvisadt:
för slutvärnets fullbordande med undantag
af terrassen ......................... Kr. 25,000

för Disciplinkasernen ................................... » 40,000

» Förrådshus............................................... » 855,000

» Hufvudvallen.......................................................................

såsom ersättning för provisionela anläggningar . ..........

hvadan för 1877 års behof återstå
af det 1875 af Riksdagen beviljade belopp,
till hufvudvallen ................................. Kr. 172,500:

till förrådsbyggnaden.................................... 40,000:

920.000

710.000
90,000

1,720,000

212,500:

Summa Kronor 1,932,500:

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 59

Och hemställer nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet, att
nämnda 212,500 kronor måtte föreslås anvisade för år 1877.

De arbeten, som dermed vid sistnämnda års slut skulle kunna vara
fulländade, vore följande:

Hela attackfrontens hufvudvall,

Arméens persedelförråd,

» proviantförråd,

Artillerietsgjkoppar-patronsförräd, hvarjemte de förrådshvalf, som bereddes
under landtfrontens hufvudvall, skulle, enligt från Arméförvaltningen
meddelade uppgifter, blifva tillräckliga för halfva fältmaterielens
fordon och gevärsförrådet.

Chefen för Fortifikationen hade visserligen önskat att redan nu kunna
till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framlägga fullständiga förslag öfver allt,
som återstode för fästningens fulländande, så väl i afseende å fästningsverk
som öfriga erforderliga anläggningar, men ehuru arbetena dermed
fortgått med afl drift hela året, hafva de ej ännu hunnit afslutas, hvarföre
han i underdånighet anhåller att få, så snart ske kan, i ett serskildt
memorial anmäla samtliga dessa förslag.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård

Härtill erfordras, enligt hvad Chefen för Fortifikationen anmäler,
inga nya anslag för år 1877.

Befästningsarbetena vid Carlskrona,

I afseende på befästningsarbetena i Carlskrona skärgård åberopar
Chefen för Fortifikationen underdånigst den utredning Befälhafvare!) för
Fortifikationen gjorde i sitt underdåniga memorial af den 1 December
1874. Sedan dess år o försänkningarne i samtliga sunden kring Carlskrona
redd fulländade, med undantag af de obetydliga sunden å östra
sidan, hvaraf det större, emellan Sennoren och fasta landet, blir färdigt
nästkommande sommar, men det mindre endast 8 fot djupa och helt
smala Skellösund torde böra förblifva öppet under fredstid. Då de efter
försänkningsarbetet qvarvarande redskap, fartyg och inventarier ännu ej
hunnit realiseras, låter sig icke nu med noggranhet uppgifva den slutliga
kostnaden, som dock ej kommer att öfverstiga den uti det underdåniga
memorialet af den 28 Oktober 1871 uppgifva summa.

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

kostnadsförslag^

tillräckliga

För ombyggnad af Kungsholms fästning uppto
den 16 Mars 1871 en summa af 1,424,000 Rdr.

Deraf äro anvisade:

för 1871-—74 ........................................................................... 450,000

» 1875....................................................................................... 350,000

» 1876.................................................................................... 248,000, hvadan

för 1877 återstå....................................................................... 376,000

Summa 1,424,000 Kronor,

kronor blifva ock, enligt Chefens för Fortifi till

fästningens fulländande, om hela summan
men i annat fall ej, emedan då en del
komma att äfven följande år belasta arbetet. Som emellertid
af de ofvannämnda, till fästningsbyggnaden anvisade medlen ligger bunden
i sådana inventarier och instrumentalier, som äfven för de återstående arbetena
å Vestra Hästholmen och vid Hvita Krog blifva behöfliga, samt
15,000 Kronor deraf enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut äro utgifna för arbetena
å landsidan, hemställer Chefen för Fortifikationen underdånigst, att eu
summa af jerant 400,000 Kronor måtte för 1877 anvisas af de till Carls krona

befästningsarbeten beviljade medel .............. Kronor 3,750,000

hvaraf hitintills äro anvisade .......................................

Ofvanstående 376,000
kationen åsigt,
anvisas för 1877,

faux frais
någon del

och af hvilka, efter nu

och följaktligen oanvisade Kronor

2,960,000

begärda

anvisning.

skulle återstå Kronor

790.000

400.000

390.000

Krigsbryggematerielen.

På Eders Kongl. Maj:ts begäran anvisade 1865 och 1871 års Riksdagar
eu sammanräknad summa af 200,000 Rdr till Fortifikation,''^-materiel, hvaraf
1 80,000 voro afsedda till tre nya krigsbrygge-ekipager, till hvilka dessutom
förefunnes en särskild tillgång af 2 60 kronor. Som emellertid fråga uppstått
om åtskilliga förändringar uti de då gällande modeller, ansågs försök böra
verkställas till jemförelse mellan de föreslagna olika systemen, och förnämligast
härigenom uppsköts frågans afgörande till dess Eders Kongl.
Maj:t innevarande år fastställde ritningar till en ny modell, hufvudsakligen
i afseende på vagnarne och deras packning afvikande från den äldre
förut antagna. Omedelbart derefter afslöts kontrakt om tillverkningen
af dels vagnar och bromateriel, dels rid- och anspannspersedlar. Enligt
dessa kontrakt uppgår kostnaden för de tre krigsbrygge-ekipagen med

Bil. N:o 3 it. till Kong!.. Maj-.ts Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket ISIG.

rid- och anspannspersedlar och tillhörande kokkärl

............................................................................................. 184,070 Kronor

men dertill kommer:

kostnaden för materielens transport från tillverkningsstället
till Stockholm å 1,850 Kr. pr ekipage .............. 5,550 »

Kostnad för de gjorda försöken med nya
modellvagnar utöfver hvad Kong!. Maj:t

dertill anvisat ............................................... Kr. 4,486: 84,

hvarifrån dock afgår värdet för redan anskaffad
materiel ......................................... » 986: 84 8,500 »

Summa 193,120 Kronor,

hvadan härvid uppstår eu brist af 12,860 Kronor.

För att de anvisade medlen således icke skulle öfverskridas, bär i
kontraktet om rid- och anspannspersedlar blifvit stadgadt, att leveransen
af dessa persedlar till det tredje ekipaget skulle bero af framdeles meddelade
bestämmelser.

Af de tre äldre krigsbrygge-ekipagen äro de, som tillverkades år
1855, försedda med pontonier af trä. Dessa träpontoner hafva, således
varit i begagnande uti nära 20 år, hvilket är vida mer ån i andra länder
påräknas. Redan för ett par år sedan voro de icke brukbara till
krigstjenst och de till krigsbrygge-ekipagens underhåll å stat anslagna

1,500 Kronor pr ekipage erfordras helt och hållet för de årliga reparationerna
och lemna ingen tillgång till ny anskaffning. Emellertid var det
ej lämpligt att företaga någon anskaffning af nya pontoner förr, än modellen
för krigsbryggematerielen var bestämd. Sedan denna fråga nu år
afgjord, och de gamla träpon ton erna vid verkställd besigtning betunna
alldeles otjenstbara, anhåller nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet,
att Eders Kong! Maj:t täcktes äska medel till 30 nya jernpontoner, för
Indika kostnaden beräknas till 700 Kronor stycket eller tillsammans 21,0(»0
Kronor. Hela det till krigsbryggematerielen erforderliga extra anslag
utgör således:

brist vid de nya ekipagen................................................. Kronor 12,860

till 30 nya jernpontoner ............................................................» 21,000

Summa Kronor 33,860:

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen
i Nåder äska,

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. till Carlsborgs fästningsbyggnad anvisas för

ar 1877..................................................................................... Kronor 212,500: —

att till befästningsarbetena vid Carlskrona för

samma år anvisas.................................................................. » 400,000:

samt att till krigsbrygge-ekipager beviljas ......... o 33,867: —

i hvilket senare belopp jag, för jemnande af de extraordinarie
anslagens slutsumma, tillåtit mig eu obetydlig
böjning i de af Chefen för Fortifikationen föreslagna
33,860 Kronor.

Summa Kronor 646,367: —

Garnisons-kommenderingar ur indelta arméen.

Fastän vårt försvars hufvudfråga — härens ombildning — af skäl, dem
jag i mitt underdåniga yttrande till protokollet anfört, icke vid instundande
riksdag kan blifva afgjord, böra vi dock icke försumma att under detta
af omständigheterna föranledda uppskof vinna tid genom vidtagande af
sådana åtgärder, som sätta oss i stånd att genast efter beslutet om öfvergång
till ny härordning kunna bilda depoter och åt förlängda beväringsöfningar
erbjuda den undervisningskraft, hvaraf de äro i behof.

Fn tillökning af arméens underbefäl, — redan vid en mobilisering
under nuvarande förhållanden behöflig, — är för ofvannämnde ändamål
oeftergifligen nödvändig. Men för att vid inträffande behof kunna på ett
tillfredsställande sätt fylla de nya befälsplatserna erfordras en förberedande
utbildning af befälsämnen, lämpliga för det maktpåliggande värfvet
att närmast handleda landets ungdom och i besittning af den theoretiska
och praktiska militärbildning, som nutidens taktik förutsätter hos
äfven den lägsta befälsgraden.

O O

Underbefälsskolan vid Carlsborg har visserligen redan i detta afseende
varit till gagn för arméen, men frukterna af denna skolas verksamhet
kunna icke blifva fullt tillfredsställande, såvida eleverne vid deras
ankomst till skolan icke ega den underbyggnad och den ålder, hvilka
möjliggöra fullbordandet af deras skolbildning på den korta tiden af fyra
månader. Erfarenheten har också ådagalagt, att de fleste från l:sta och
2:dra militärdistrikten senast till Carlsborg kommenderade elever lättare
än andra förmått tillgodogöra sig den der meddelade undervisningen och
detta af det naturliga skäl, att rekryterne i ofvannämnda distrikt andra
året af deras tjenstetid undergå eu sex månaders skoltid jemte garni -

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majsts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1816. GB

sonstjenstgöring i Carlskrona och sålunda förberedde tredje året kommenderas
till Carlsborg.

Inom omförmälda distrikt kan man alltså med visshet emotse att
efter några få år hvarken sakna ämnen till sergeanter eller korporaler
och det är såväl för att vinna en dyrbar tid som för att bereda den
öfriga indelta arméen fördelen af en utsträckt rekrytbildning och deraf
härflytande ökad tillgång på underbefälsämnen, som jag anser att koinmenderingar
af företrädesvis andra årets rekryter till samma styrka som
garnisonskommenderingen i Carlskrona, eller 250 man med erforderligt
befäl, må blifva förlagda från 3:djc distriktet till Carlsborg och vexelvis
från 4:de och 5:te till Stockholm.

De härför beräknade kostnaderna, utgörande enligt af Intendentsdcpartementet
uppgjordt och här bilagdt förslag (Bil. B.) 236,000 Kronor,
äro dock icke helt och hållet en ny utgiftspost, emedan till följd af
vakanserna inom värfvade arméen det varit och fortfarande är behöflig!,
att genom särskilda koinmenderingar ur indelta arméen upprätthålla
garnisonstjensten vid Carlsborg.

Då eu utgift sådan som den ifrågavarande, om än af natur att blifva
under flera är behöflig, dock icke är afsedd att blifva ständig, anser jag
densamma böra från ett extra anslag bestridas. Jag tillåter mig derföre, på
grund af hvad jag nu anfört, att i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till garnisonskommenderingar
ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg bevilja för år 1877 ett
extra anslag af 236,000 Kronor.

Såsom jag nyss i underdånighet anfört, har det till följd af vakanserna
inom värfvade arméen varit af nöden att genom kommendering ur
indelta arméen förstärka garnisonen å Carlsborg och har detsamma äfven
egt rum med garnisonen i Waxholm. Genom nådigt bref den 2 September
1873 har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Arméförvaltningen att för
en, enligt Generalordres af den 5 i samma månad, beslutad garnisonsförstärkningskommendering
af 116 man med befäl ur indelta arméen till
Carlsborgs fästning ej mindre anskaffa behöflig^ kaserninventariepersedlar,
än äfven från om händer hafvande medel förskjuta samtliga kostnaderna
mot den ersättning, som framdeles, efter anmälan, kunde varda anvisad;
och har denna kommendering äfven fortfarande hvarje följande år till
Carlsborg utgått jemlikt nådiga Generalordres af den 31 Augusti 1874,
den 13 Februari och den 4 September 1875. — I sin underdåniga skrifvelse
den 13 November 1875 anmäler nu Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet,
att kostnaderna för dessa koinmenderingar uppgått till
64,336 Kronor 44 öre, hvilka af tillgängliga medel icke kunna fyllas,

64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

hvarför Departementet hemställer, att denna summa måtte varda såsom
extra anslag af Riksdagen äskad.

Vidare, sedan Eders Kong! Maj:t jemväl behagat genom nådiga
Generalordres af den 15 Juli 1874 anbefalla, att en kommendering'' ur
indelta arméen skulle till garnisonstjenstgöring å Waxholms fästning förläggas,
hvilken kommendering derefter förnyats genom Generalordres den
28 December 1874, den 3 April och 23 Augusti 1875, hvarjemte Arméförvaltningen
genom nådigt bref af den 19 April sistnämnda år förständigats
att förskjuta de för kommenderingen erforderliga kostnader, anmäler
nu Intendents-departementet, att desamma utgjort 24,663 Kronor
26 öre, och föreslår, att medel till deras betäckande måtte såsom extra
anslag äskas.

Intendents-departementet hemställer vidare, att dessa för ■ garnisonsförstärkningar
ur indelta arméen utgifna medel, hvilka — jemte en post å
12,262 Kronor 4 öre, som af Arméförvaltningen, enligt nådig befallning,
förskjutits för de enligt Kongl. Brefvet den 19 Juli 1872 vid artilleriets
verkstäder å Carlsborg inrättade kurser för utbildning af gevärshandtverkare
vid indelta infanteriet, och för hvilka medel äfven, enligt Intendentsdepartementets
nu afgifna förslag, ersättning i form af extra anslag
borde af Riksdagen begäras — förskjutits från anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet och hvilka icke skulle kunna af Departementet längre
undvaras med bibehållande af arméens reservförråd i tillbörligt skick,
måtte föreslås att utgå redan under år 1876.

Hvad beträffar de för utbildande af gevärshandtverkarc utgifna
12,262 Kronor 4 öre, synes mig denna utgift icke vara af natur, att
densamma bör af Riksdagen sökas ersatt, hvarföre jag i underdånighet
hemställer, att ersättning för desamma må få utgå från fjerde hufvud titelns
allmänna besparingar.

Vidkommande deremot kostnaderna för ofvannämnda garnisonsförstärkningskommenderingar
ur indelta arméen, hvilka nödvändiggjorts genom
de i värfvade arméens nummerstyrka befintliga vakanser, anser jag
mig böra i underdånighet föreslå, att ersättning derför sökes genom Riksdagen
beredd, hvarvid jag, som antager, att understöd skall kunna, i händelse
af behof, under år 1876 beredas Intendents-departementet från medel,
hvilka kunna å andra Arméförvaltningens Departement vara för kortare
tid disponibla, och således ej anser mig böra för ifrågavarande ändamål
föreslå något tillägg till den för året gällande riksstat, hemställer att
med deras utgående må till År 1877 anstå.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet föreslå,
att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för År 1877 äska ett extra

Bil. N:o 3 a. till Kong},. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 65

anslag af 89,000 Kronor att, såsom ersättning för ofvan uppgifna förskott
för garnisonsförstärkningskommenderirigar

a Carlsborg........................................................................... Kronor 64,336: 44,

ä Waxholin.............................................................................. >, 24,663: 26,

tillsammans Kronor 88,999: 70,

komma anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till godo.

Inköp af hästar för Vendes artilleri-regemente.

Uti underdånigt memorial den 22 Augusti 1875 har Generalbefälhafvaren
i lista Militärdistriktet, enär sjukdomen rots, som alltsedan år
1812 varit gängse bland Vendes artilleriregementes hästar i Christianstad,
visade sig vara i tilltagande, oaktadt de åtgärder, som för dess hämmande
vidtagits, med framhållande af de olägenheter i militärt hänseende, som
af tillståndet inom regementets stam af hästar blifvit eu följd, hemställt,
att alla de regementets hästar i Christianstad, hvilka tillhörde regementet,
då sjukdomen utbröt, måtte få dödas; och blef liknande framställning
gjord af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstad uti underdånigt
memorial den 1 September samma år.

Sedan Sundhetskollegiet, efter Direktionens för Veterinärinstitutet
hörande, häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och derefter Generalfälttygmästare]!
och Chefen för artilleriet sig i ärendet yttrat, har Eders
Kongl. Maj:t under den 26 sistlidne November befallt, att ifrågavarande
hästar, tillsammans 53 stycken, skulle ned slägtas.

Da den extra ordinära afgång af hästar vid Wendes artilleriregemente,
hvilken af rotssjukdomen förorsakats, icke kan genom det ordinarie remonteringsanslaget
ersättas, hvarföre ock sist församlade Riksdag till
fyllande af luckorna efter då för rots nedslagtade 50 hästar, på Eders
Kongl. Maj:ts framställning, anvisade 45,000 Kronor, lärer det vara nödigt
att af Riksdagen åska erforderliga medel till remontering af de genom
nedslagning uppkomma hästvakanserna, till hvilken extra ordinära remontering
Generalfälttygmästare]! i underdånigt memorial den 16 November
1875 ansett 47,000 Kronor åtgå.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till inköp af hästar för Wendes artilleriregemente

De vilja ett extra anslag’ af..................................................... 47,000 Krono]*,

hvilket anslag, då medel till hästarnes inköp lärer kunna af Armeförvaltningen
förskjutas, torde få utgå under år 1877.

Bih. till Rik sd. Prat. JS70. I Sund. I Afd.

66 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Uti underdånigt memorial den 11 November 1874 hemställde Chefen
för Generalstaben, att anslaget till ifrågavarande arbeten, som då utginge
med 60,000 Kronor, måtte, på det att desamma kunde snarare afslutas,
vinna en förhöjning, hvilken han på anförda skäl föreslog till 15,000 Kronor,
och blef uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning anslaget också af Riksdagen
förhöj dt till 75,000 Kronor.

Då det synes mig af största vigt att det topografiska kartverket,
så snart möjligtvis ske kan, vinner sin fullbordan, men något säkert
mått för de arbetskrafter och anslag, som dertill erfordras, först kan
efter särskild utredning vinnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Chefen för Generalstaben att inom den 1
nästkommande Oktober

dels låta uppgöra och till Eders Kongl. Magt inkomma med såväl
beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af landet
med undantag af Norrbottens län kan med användande af de krafter,
som dertill kunna blifva disponibla, fulländas som ock af det årliga anslag,
hvilket under arbetstiden erfordras,

dels äfven, enär samma mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom
mellersta och södra delarno af landet begagnas, icke synas vara för de
nordligare landskapen erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång bör
ega rum från de nu i allmänhet begagnade skalor;

dels slutligen i samband med nu anbefallda utrednings och förslags
afgifvande göra framställning, angående de förändringar i topografiska
arbetenas bedrifvande, hvilka kunna leda till påskyndande åt arbetets
gång.

Emellertid torde Eders Kongl. Maj:t, i afvaktan på denna utredning
vilja af Riksdagen för de topografiska arbetena under år 1877 äska samma
anslag, som innevarande år utgår, eller 75,000 Kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst,

Då det fortfarande är af vigt att, liksom hittills, tillfälle till tjenstgöring
inom främmande länders arméer varder svenska officerare berådt,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att ett extra anslag af 9,000 Kronor mätte fä äfven under år

O 7 ''

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 67

1877 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd
åt officerare af annéens särskilda hutvudvapen, soin kunna vara hugade
att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige
stående makt, och med rättighet, såsom hitintills, för Eders Kongl Maj:t
att fa under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året
komma att besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutsksckhghetens befrämjande.

Ehuruväl Norrländska länens förseende med skjutbanor numera kunnat
taga sin början, i det eu första föreskrift om dylika banors anläggning derstädes
meddelats genom nådiga brefven af den 11 och 25 Juni sam den 2 Juli
sistlidet år, sa, och da behofvet af skjutbanor i Norrland genom den nu anbefallda
anordningen af sådana icke pa långt när kommer att fyllas, och ökandet
af banornas antal äfven i det öfriga landet är af nöden, anser jag mig ej kunna
tillstyrka någon nedsättning i detta nu sedan flera år utgående extra anslag.
dag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande bevilja äfven för är 1877 ett extra anslag af 100,000
Kronor.

Nybyggnader åt Svea Lifgarde.

Sedan Sekundchefen för Svea Lifgarde redan den 12 November
1873 anmält regementets behof af eu matsal, nya arrest- och vakt-lokaler
samt ytterligare eu skolsal, hvilka samtliga lägenheter Sekundchefen föreslagit
att inrymmas i eu byggnad till en beräknad kostnad af 165,000
Kronor, samt Sekundchefen derefter, till följd af erhållen Nådig befallning,
inkommit med alternativa ritningar och förslag så väl för ifrågasatta lokalers
inrymmande i eu och samma byggnad som ock för deras fördelande i
två särskilda byggnader, äskade Eders Kongl. Maj:t af 1875 ars Riksdag,
på grund af den utredning i ämnet Arméförvaltningen lemnat och för hvilken
jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 0 Januari sistlidna ar
redogjort, till uppförande af en vakt- och arrest-byggnad samt en matinrättningsbyggnad
för Svea Lifgardes behof, ett anslag af 134,000 Kronor;
men denna Nådiga framställning vann icke Riksdagens bifall.

Uti memorial den 17 sistlidne November tillkännagaf Chefen för Lifgardesbrigaden,
hurusom Sekundchefen för Svea Lifgarde, jemte anmälan om

Ed. N:u :j a. till Kanyl. Maj-M A ''ad. Froji. N:o 1, om Statsverket 187 ti.

det bristfälliga skick, hvari regementets häkte sig befunne, till honom i
styrkt afskrift öfverlemnat en från Riksdagens Justitieombudsman till bemälde
Sekundchef aflåten skrifvelse, angående ifrågavarande häktes beskaffenhet,
föranledd af ett Justitieombudsmannens besök i regementets arrestlokaler.
Justitieombudsmannen hade anmärkt, att den byggnad, i hvilken
dessa vore inrymda, befunne sig i ett sådant skick, att densamma icke
i någon man kunde uppfylla de anspråk, man på en sådan anstalt egde
ratt att ställa. Af de mångahanda bristfälligheter och olägenheter, som vidlådde
arrestlokalen i dess nuvarande skick, både följande synts Justitieombudsmannen
vara de mest i ögonen fallande: cellerna i bottenvåningen voro
från hvarandra afskiljda endast genom tunna väggar af plank, hvilka dessutom
utefter golfpanelningeu voro af röta så anstuckna, att de kunde bitvis
sönderplockas; britserna i de ljusa cellerna, voro belägna under fönstema,
så att, på sått jemväl lärer inträffat, arrestanterne kunna klättra
upp till desamma, samt fönstren och gallren så bristfälliga och ovårdsamt
fastsätta, att de utan svårighet kunde sönderbrytas; dörrarna till cellerna
voro till den grad otäta, att dagern genom dem trängde sig in uti de
mörka cellerna, hvarutom dörrarna ej slöto intill trösklarna, utan emellan
dein förefanns en icke obetydlig öppning, genom hvilken, såsom erfarenheten
jemväl skulle hafva ådagalagt, hvarjehanda saker kunde till fångarne
olofligen insmugglas; klosetterna voro så illa inrättade, att från dem utgick
eu stinkande lukt, som otvifvelaktigt menligt inverkade på fångarnes helsa;
och slutligen löpte under sjelfva byggningen en afloppstrumina, som i förening
med byggnadens bofälliga skick i öfrigt vållat, att under sistlidne vinter
varmen i cellerna någon gång icke kunnat uppdrifvas till mer än tre grader
öfver fryspunkten.

Derjemte hade för Justitieombudsmannen, vid hans berörda besök, uppgifvits,
att fångarne utan svårighet kunde meddela sig med hvarandra genom
de tunna skiljoväggarua, samt att vederbörande läkare i flera särskilda
fall förklarat, att i anseende till arrestrummens usla beskaffenhet ådömd
bestraffning icke finge derstädes verkställas, emedan de dömde deraf skulle
lida skada till helsan.

Då gällande lag för krigsmakten stadgade, att fel och förbrytelser, vare
sig af diciplinär eller kriminel natur, skola uteslutande med frihetsstraff''
försonas, ansåge Justitieombudsmannen krigstukten icke kunna behörigen
upprätthållas utan tillgång på tjenliga lokaler för verkställande af de ådömda
bestraffningarna. Vid sådant förhållande blefve det befälhafvarens vid
hvarje militärcorps embetspligt att tillse, det fängelse funnes i sådant skick,
att det dermed afsedda ändamål utan olägenhet kunde uppfyllas; och då
Justitieombudsmannen ej kunde förutsätta, att denna embetspligt blifvit af

Bil. Nio 3 a. till Kanyl. Maj ils Nåd. Knop. N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Sekundchefen för Svea Lifgarde åsidosatt, hade Justitieombudsmannen anhållit,
det honom måtte meddelas, hvilka åtgärder blifvit vidtagna för att
bereda regementet eu efter tidens fordringar lämpad fängelselokal.

Vid underdånig föredragning den 26 sistlidne November af Chefens
för Lifgardesbrigaden med anledning häraf gjorda framställning behagade
Eders Kongl. Maj:t, som förklarade Sig vara betänkt uppå att till näst sammanträdande
Riksdag förnya Sin till förra Riksdagen gjorda Nådiga Proposition
om uppförande af såväl ny arrestlokal som andra byggnader vid Svea
Lifgardes kasernetablissement, anbefalla Arméförvaltningen att, efter anställd
vederbörlig besigtning, ofördröjligen gå i författning om arrestlokalernas vid
regementet provisoriska förbättring, i den män sådant kunde ske, eller, i
annat fall, om anskaffande af tillfällig arrestlokal å lämpligt ställe.

De af Justitieombudsmannen mot regementets arrestlokaler gjorda anmärkningar
öfverensstämma hufvudsakligen med hvad i mitt anförande till
ofvannämnda statsrådsprotokoll derom finnes yttradt och, då genom handlingarna
bifogadt besigtningsinstrument styrkes, att den gamla vakt- och arrestbyggnaden
befinnes i så bristfälligt skick, att den icke vidare kan i ståndsättas,
synes behofvet af nya vakt- och arrestlokaler vara till fullo ådagalagdt.
Att äfven den föreslagna matinrättningsbyggnaden är af stor vigt
för truppens trefnad och välbefinnande, — omständigheter, hvilka aldrig
höra lemnas obeaktade och minst under en tid, då de största svårigheter
möta att hålla styrkan fulltalig, — torde ej kunna bestridas, då under nuvarande
förhållanden manskapet måste intaga sina måltider kompanivis i
de trånga sofrummen, i hvilka luftvexlingen deiigenom i hög grad försvåras.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag underdånigst hemställa,
det Eders Kongl. Magt täcktes, i enlighet med det af Arméförvaltningen
framställda förslag, som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts Proposition
i ämnet till förra Riksdagen, af näst sammanträdande Riksdag äska såsom
extra anslag till uppförande af en matinrättningsbyggnad för Svea Lifgarde
..................................................................................... Kronor 91,700: —

och till en vakt- och arrest-byggnad för samma regemente
.................................................................................. » 42,300: —

eller tillsammans Kronor 134,000: —

hvaraf dock torde för år 1877 behöfva anvisas endast 75,000 Kronor.

70 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Brop. No 1, om Statsverket 1876.

Byggnader för Kavalleriets underbefälsskola.

Såsom jag förut i underdånighet gifvit till känna, är det min afsigt
att föreslå Eders Kongl. Maj:t, det medel måtte af Riksdagen äskas till
byggnader åt Kavalleriets underbefälsskola, uppgjorda efter det för den
nya härordningen afsedda kasernsystem. De nödiga kostnadsförslagen hafva
emellertid, till följd af årstidens olämplighet, ännu icke blifvit färdiga; men
skola af mig snart inför Eders Kongl. Maja anmälas. Jag får derföre nu
blott i underdånighet hemställa, att till uppförande af byggnader åt Kavalleriets
underbefälsskola må för år 1877 beräknas 100,000 Kronor.

Årméens ackordsamortering.

För uppfyllande af ackordsamorteringsfbndens förbindelser, Indika af
Statsverket öfvertagits, erfordras äfven för ar 1877 ett extra anslag af
-85,000 kronor, hvilket Eders Kongl. Maj:t derföre torde vilja af Riksdagen
äska.

Arinéens pen sioneriner.

Uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidna December har Direktionen
öfver Arméens Pensionskassa redogjort för nuvarande förhållandet med de
af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans
egen pensionering, dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande för år
1874 beviljade anslag af 85,500 Kronor, deruti inberäknadt det Pensionskassan
med 8,820 Kronor tillkommande förhöjda vederlag för de uti
Vadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket
indragna rusthållsafgifterna, så hade å detta anslag uppstått eu
brist af 5,119 Kronor 9 öre; men då under den senare tiden afgången
bland pensionärerne betydligt öfverstiga tillkomsten, ansåge Direktionen
enahanda belopp, som jemväl för år 1876 blifvit med 85,500 Kronor
beviljadt, möjligen blifva under år 1877 för ändamålet tillräckligt,

Bil. No 3 a. till Kong/. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Vidkommande derefter det till fyllnadspensioner för sistlidna år beviljade
anslag af 290,000 Kronor, sfi kommer, enligt hvad nu vore känd t,
detta anslag” att, med betäckande af den för år 1874 uppkomna brist,
4,281 Kronor 9 öre, lemna ett öfverskott af omkring 2,000 Kronor;
hvadan Direktionen ansett det belopp af 15,000 Kronor, som vid föregående
riksdagar blifvit beräknadt såsom årlig förhöjning i detta anslag,
kunna nedsättas till 10,000 Kronor och således det för är 1876 beviljade
anslag af 305,000 Kronor böra för år 1877 höjas till 315,000 Kronor.

På o-rund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget
för upprätthållande af Pensionskassans egen pensionering måtte för år
1877 bestämmas till lika belopp med det för år 1876 anvisade, eller

S5,500 Kronor, samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1877 höjas
till'' 315,000 Kronor, äfvensom att den, enligt Arméens Pensionskassas
hufvudbok för år 1874, å förstnämnda anslag uppkomna brist måtte
varda Kassan ersatt.

Då ordnandet af Arméens pensionsväsende skall, såsom jag förut
antydt, blifva föremål för en särskild underdånig framställning, så snart de
nödiga förarbetena hunnit att afslutas, får jag, som antager att kostnaden
för pensioneringen icke kominer att öfverstiga, utom förut årligen bevil
jude vid pass 400,000 Kronor, omkring 550,000 Kronor, nu endast i underdånighet
hemställa,

dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes i förslaget till statsreglering för
år 1877 till arméens pensionering beräkna ett extra förslagsanslag af

950,000 Kronor,

dels ock föreslå Riksdagen att, till ersättning af den enligt Arméens
pensionskassas hufvudbok år 1874 uppkomna brist, bevilja 5,119 Kronor
9 öre.

lärande, vid Nådigt bifall till denna min underdåniga hemställan, underrättelse
härom få Finansdepartementet meddelas till efterrättelse vid
uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Uppå Eder Kongl. Maj:ts Nådiga framställning har sist församlade
Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt ruin, till understöd
åt de från 1808 och 1809 års krig ännu qvarlefvande, i behof
stadde landtvärnsman för år 1876 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor
med vilkor, på sätt redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden
icke finge öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

utdelning af understödsmedlen, som de båda sista åren egt ram, har det

vant möjligt att låta hvarje understödstagare komma i åtnjutande af det

inlopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta. Det är derföre

att antaga,o att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande, icke kommer

att under ar 187 7 tagas i anspråk. Då emellertid det visat sig, att ännu

hvarje ar nya sökande sig anmäla, bland hvilka ett ej ringa antal finnas

berättigade till understöd af ifrågavarande anslag, har någon tillförlitlig

beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ej kunnat vinnas, hvadan ja

ÖU eJ ^nser ,nig böra föreslå någon förändring i anslagets belopp under

lir ,7 JyS hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kong!, Maj:t

tack tes i Nader föreslå Riksdagen att, för ifrågavarande ändamål och med

I,lk°/ »nderstödsbeloppen icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person,

för av 877 bevilja ett extra anslag af 20,000 Kronor; lärande detta anslå fn

vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas °

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdånig tillstyrkan
täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla
och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna
under riksstatens fjerde hnfvudtitel samt de för landtförsvarets
behof ifrågasatta nya så väl ordinarie som
extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementscheten
föreslaget och hemstäldt; och skulle ano-ående
hvad Kong!. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdra" af
protokollet Finans-departementet meddelas, för att lägmis
tdl grund vid författandet af Kongl. Maj.-fs Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme
att röra landtlig varet; hvarjemte de till detta statsregler
i n gsär e n d e hörande handlingar skulle vederbörlig
utskott tillhandahållas.

ex protoeollo

A7. C. Avfvidsson.

iso a -

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bil. A.

Förslag

till stat för Mariebergs ammunitionsfabrik.

	Kronor.
1 Styresman, arfvode.....................	1,200
1 Arbetsofficer, d:o ....................	600	_
1 Läkare d:o , .......	250	_
1 Underofficer, verkmästare på laboratorium, arfvode .........	200	—
3 Underofficerare, tjenstgörande vid fabriken, arfvoden ä 100 kr.	300	—
1 Verkmästare för patron tillverkningen, lön...........................	2,500	—
1 Förvaltare, lön ...............	1.800	—
Alderstillägg ä 300 kronor efter femte och tionde tjenstår^ Underhåll af 3 handtverkare, 6 drängar samt 1 draghäst upptages till....................................	6,150
Summa	13,000	_

Bih, till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

74 Bil, N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bil. B.

Beräkning öfver kostnaden för ständiga garnisonsförstärkningskommenderingar
ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg af 250
man nivå nödigt befäl på hvardera stället, att ombytas
hvar 6de månad.

Marsch- och transportkostnader för 250 man fram

och tillbaka................................................................ Kronor 6,200: —

Aflöning, underhåll, sjukvård, munderingsslitning,

servis och undervisningsmateriel ......................... » 132,000: —

Summa Kronor 138,200: —

Åfgåv.

Besparad mötesaflöning och underhåll samt mun -

deringsslitning i hemorterna.................................... » 20,000: —

Årlig kostnad på hvartdera stället................................. Kronor 118,200: —

eller tillhopa i rundt tal Kronor 236,000: —

Stockholm af Kongl. Arméförvaltningens Intendents-departements
Kammarkontor den 30 September 1875.

Carl Merténs.

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 75

Utdrag af Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 19 November 1875.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Otter och
Forssell.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog
i underdånighet:

3:o.

Sekundchefens för Lifgardet till häst, af Chefen för Lifgardes-brigaden
tillstyrkta underdåniga memorial den 8 innevarande månad, deruti hemställts,
att Sergeanten vid Regementet Fredrik Wilhelm Palmqvist, hvilken

76 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

till följd af sjukdom under nära två års tid varit oförmögen att sköta
sin tjenst och som ansåges obotlig, måtte, enär Regementet icke utan betänklig
olägenhet längre kunde vara i saknad af erforderligt antal underofficerare,
varda på allmänna indragningsstaten öfverförd till åtnjutande
af lönen, 500 Kronor, såsom pension; — varande vid memorialet fogade
så väl Palmqvists tjensteförteckning som för honom utfärdade prest- och
läkarebetyg, af hvilket sednare inhemtades, att Palmqvist lede af partiel
känslolöshet och förlamning af nedre extremiteterna, beroende på en
ryggmärgsaffektion, till hvars häfvande inga eller åtminstone högst ringa
utsigt funnes.

Då det för Regementets tjenstbarhet är af största vigt, att dess
underbefäl är fulltaligt och kan fullgöra sina åligganden, hemställde Statsrådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig
proposition, att en pension till föreslaget belopp, 500 Kronor — hvilket
belopp, som motsvarade Palmqvists kontanta lön vid Regementet, icke
utgjorde mei'' än omkring hälften af en Sergeants vid Lifgardet till häst
aflöningsförmåner — måtte få till Palmqvist från och med månaden näst
efter den, honom meddelas afsked ur krigstjensten, under hans återstående
lifstid utgå från allmänna indragningsstaten; dock med vilkor att
Palmqvist ur tjensten afginge innan han blefve berättigad till pension
från Arméens Pensionskassa; skolande vid Nådigt bifall härtill utdrag af
protokollet härom meddelas Finans-departementet till behörigt iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Statsrådet uti ofvan upptagna sju mai i underdånighet
hemställt, tillstyrkt och yttrat behagade
Kongl. Maj:t i Nåder till alla delar gilla, och bifalla.

Ex protocollo

O. E. Fa ull.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 187G.

Bil. N:o 4 a till Kong!.. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å, Stockholms
Slott den 10 December 187ö.

N arv a rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre Da lön.

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

TJiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loeéu,

Friherre von Utter, och
Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde det underdåniga
Memorial angående sjöförsvarets ordnande, som finnes detta protokollet bilagdt, samt
redogjorde härefter för det hufvudsakliga innehållet af detsamma;

Och täcktes Hans Magt Konungen, i öfverensstämmelse med Departementschefens,
af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda, tillstyrkan, i Nåder föreskrifva, att de Statsverkets
behof under femte hufvudtiteln, som skulle Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas, finge beräknas med
ledning af de i det underdåniga memorialet angifna grunder, samt att samma memorial
skulle såsom bilaga åtfölja den Nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd
och behof.

Ex protocollo;
L. Th. Ncijbcr.

Bil. N:o 4 n till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 187b.

11 nderdånigt Memorial.

Innan jag går att intur Edurs Kongl. Maja anmäla de Statsverkets behof
under femte ''liutvudtiteln, som skola näst sammanträdande Riksdag föreläggas,
liar jag ansett mig böra i särskild framställning sammanfatta de giunder, pa
hvilka, ° enligt min åsigt, ett efter vara förhållanden lämpadt. sjöförsvar måste
hvila, ’ och de medel, genom Indika, med minsta uppoffring, det kan ernå den
styrka, som dess naturliga plats i rikets fbrsvarsväsende krafvel''. Det blir
visserligen alltid, såsom erfarenheten visat, eu vansklig uppgift att uppställa
en allmän plan för ordnandet åt vart sjöförsvar sådan, att den ma kunna
under eu längre framtid orubbad fullföljas, men det är icke mindre visst, att
utan full insigt af det mål som härvid eftersträfvas, man löper fara att ändamalslöst
spilla tid, arbete och penningar. För ett fruktbärande arbete å den
byggnad som skall uppföras, måste ändamålet med densamma vara bestämdt
och dess plan klart uppfattad såväl af dem, Indika hafva att bedöma föreslagna
åtgärders ändamålsenlighet, som af dem, åt Indika dessa åtgärder äro
anförtrodda att utföras. Och det år derjemte eu utan tvifvel berättigad fordran
att de årligen återkommande framställningarna till Riksdagen om anslagtill
Flottan äro grundade på eu sådan på förhand uppgjord och godkänd plan,
till sina lmfvuddrag känd af dem, Indika det tillkommer att först efter omsorgsfull
pröfning af de uppgillra behofven, anvisa för deras fyllande erforderliga
medel. .

Ur sådan synpunkt ansåg jag mig redan i mitt anförande till Statsrådsprotokollet
den 1) Januari innevarande år, vid fråga om anslag för anskaffning
af fartygsmateriel. höra yttra mig i afseende ä de fordringar landet bolde
ställa på sitt sjöförsvar, och det är, med fasthållande af då uttalade åsigter,
som jag nu torde få i ett sammanhang beröra frågan om den ställning flottan
bör intaga i Sveriges försvarssystem, samt vilkoren för hennes utveckling till
den kraft, att hon må kunna häfda den plats sålunda kan varda henne anvisad,
på det att, derest grunderna i min framställning godkännas, desamma må
kunna tjena till ledning vid bedömande af framtida förslag angående åtgärder
för utvecklingen af detta vapen. Det skall, såsom jag hoppas, af eu omsorgsfull
uppskattning utaf de pa dessa frågor inverkande förhållanden, visa sig.
att Flottan, först om hon erhåller den tillökning i styrka, som kraftigare mate Bih.

till Riks cl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 A/d. 1

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

iifl skänkel. kan anses erbjuda ett värn för våra kuster, oeli att anvisande
åt härför erforderliga medel, långt ifrån att spilträ, deremot skall i icke oväsentlig
man öka kraften af det försvar, som omsorgen om vår sjelfbestämningsrätt
med nödvändighet bjuder att, inom omfånget af våra tillgångar, utan urmskof
förskaffa oss.

De uppgifter flottan enligt min åsigt har att uppfylla i händelse af ett
öivei Imf vet företaget fiendtligt anfall angåfvos i ofvanberörda Statsrådsprotokoll
vara:

»att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar;
att, försvåra om icke förhindra landsättande^ af öfverväldigande fiendtliga
härmassor å våra kuster hvar helst en landstigning försöktes; och

att om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra lians kommunikation
med eget land, samt genom operationer it våra insjöar och andra inlands
fai v atten understödja eget och motverka eu fiendtlig härs framträngande.»

Om dessa fordringar, uppstälda med afseende ä eu öfverlägsen fiende, hvarom
bär är fråga, uppfyldes, vore landet äfven i stånd att, så vidt på dess sjöförs\
åt berodde, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare makter.

1 lågan är nu huruvida det mål. som innehalies i de af mig sålunda framsända
uppgifter, är allt för högt, för att vi skulle kunna med våra tillgångar
hysa grundade anspråk att nå det samma. Den som med öppen blick och
tillräcklig sakkännedom följt vetenskapens framsteg under det senaste årtiondet
P:l sjökrigsväsendets område, synes mig berättigad till välgrundade förhoppningar
i detta afseende. Den åsigt, enligt hvilken en inskränktare betydelse bör
gifvas åt ifrågavarande försvar, synes deremot hvila på ett oriktigt uppskattande af
de förhallanden, under Indika ett från sjön mot oss riktadt angrepp måste försiggå,
indika förhållanden alltid böra erbjuda försvararen ett, vidsträckt fält
för framgång, om lian rätt begagnar dem.

Utsträckningen af de fiendtliga företag, som v id förveckling med en främmande
sjömakt kunna från dess sida emot oss ifrågakomma, beror naturligtvis
afl det ändamål, som med de samma afses. Detta ändamål kan fienden möjligen
i första hand anse vara uppnådt genom att vid fientligheternas utbrott
medelst sin krigsflotta bemäktiga sig någon vid vattnet belägen, i strategiskt
hänseende vigtig punkt, hvarigenom han söker att genast tvinga oss att uppfylla
sina fordringar. lian kan derjemte genom blokad af våra kuster och
angrepp på en eller annan obefästad stad söka tillfoga vår handel och
sjöfart största möjliga skada. Men de fiendtliga operationerna kan också
gifvas en stöne utsträckning och fienden i så fall söka att med eu transportflotta
till fasta landet öfverföra och landsätta en krigsstyrka, nog talrik för att,
i förhållande till det motstånd vårt försvarsverk till lands kan erbjuda, gifva
honom skälig förhoppning om framgång.

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Derest ändamålet med vårt sjöförsvar uteslutande vore att förhindra en
fiende att bemäktiga sig vissa vigtiga positioner, så skulle ett lika betryggande
försvar af dessa säkerligen kunna åstadkommas genom fasta befästningar med
dertill hörande minmateriel för en kostnad, långt mindre än den, som
erfordras för en särskild! till detta ändamål afsedd flytande materiel, och landet
borde icke, enligt min åsigt, vid sådant förhållande betungas med utgifter
för något särskild! försvarsverk till sjös. Verkningarna af en blokad eller de
mot obefästade platser riktade angreppen kunna vi, äfven med en starkare flotta
än vi med yttersta ansträngning förmå åstadkomma, dock icke rimligen hoppas
att helt och hållet förekomma; men, ehuru svåra förluster härvid kunna uppstå,
böra dessa anfall icke vara af beskaffenhet att vår tillvaro derigenom hotas.
Då deremot svaret på frågan om och i hvad mån det bör kunna lyckas oss
att försvåra, om ej förhindra ett anfall af fienden, hvithet afser att med eu
krigsstyrka intränga i landet, enligt min åsigt bör blifva bestämmande för ordnandet,
af hela vårt försvarsverk till sjös, torde eu undersökning af de omständigheter,
under Indika ett sådant anfall kan ega rum, här vara på sin plats.

En fiende, som vill söka öfver vattnet intränga i värt land, kan dervid
välja antingen att öfverföra sina trupper i liera omgångar till någon af honom
på förhand utsedd, från vårt fastland afskild lämplig plats, — för hvilken händelse
transporten, ehuru fordrande längre tid, medgifver jemförelsevis mindre
förberedelser och transportmedel, — för att derstädes befästad, lugnt afvakta
den tidpunkt, då han känner sig stark nog att i skydd af sin flotta öfvergå till
fasta landet, eller ock att medföra en så stor truppmassa, att han genast med
öfverväldigande kraft vågar företaga landstigning på fastlandets kust, för att der
ifrån vidare utveckla sina företag.

1 den händelse vi icke ega någon flytande materiel, kan en fiende naturligtvis
begagna sig af hvilkendera af ofvan antydda utvägar honom för godt
synes. Antagligen skall han välja den förra, icke blott derför att den är mindre
kostsam och lättare utförd — han kan under denna förutsättning dertill
använda sin egen krigsflotta — utan äfven med afseende å det moraliska
nederlag han redan på afstånd tillfogar oss derigenom, att hans krigsstyrka
samlas under våra ögon, utan att vi äro i stånd, äfven om vi till lands äro
öfverlägsna, att ens oroa densamma. Angriparen kan utföra sin landstigning
utan den fara, som hafvet i ryggen eljest bör medföra. Han behöfver icke
frukta brist på förnödenheter för sin här, ty ingen hindrar honom att öfverföra
och upplägga huru stora förråd som helst på den för vår landthär oåtkomliga
landstigningsplatsen.

Vill fienden deremot underkasta sig de uppoffringar, som den andra utvägen
kraf ver, är han ock dertill oförhindrad, så vidt frågan gäller sjelfva landstigningsföretaget;
ty eu med nutidens hjelpmedel fullständigt utrustad transport -

Bil. No 4 a till Kong!. Maj:ls Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket 1876.

flotta är i stånd att hastigt och säkert förflytta hans här till hvilken punkt pa
vår kust. som passar för hans planer, och ehuru lian, val kommen i land, måste bereda
sig att möta en här, hvilken, om den är väl ordnad och talrik nog, skulle kunna
omintetgöra hans eröfringsplancr, är det icke osannolikt, att han genom en låtsad
landstigning i någon aflägsen trakt af värt vidsträckta land lyckats aflägsna försvarshärens
hufvud styrka. Efter en hastig återinskeppliing kan dä den fiendtlig;)
hären söka eu ny landstigningspunkt, långt aflägsen från den första, och der
med den bästa utsigt till framgång göra allvar af sitt farliga anfallsföretag.

Om vi åter ega endast eu sådan flytande materiel, som lämpar sig för
försvaret i skärgården, såsom våra nuvarande pansar- och minbåtar, är fienden
visserligen icke i alldeles samma lyckliga belägenhet som derest vi icke egde
någon materiel alls; lian måste helt visst vara vaksammare, men det finnes likväl
intet som hindrar honom att för sill landstigning begagna hvilken af de angifna
utvägarne lian sjelf finner för godt. lian kan samla sina trupper på den utsedda
platsen utan särskilda svårigheter, ty hans flotta kan odelad afses för
platsens försvar under det att transporten ostörd pågår. Under färden öfver
sjön kan lian lemna tra.nsportångarne utan bevakning, och hvad eu landstigning
å någon öppen del af kusten beträffar, finnes det för honom lika mycken
eller lika liten svårighet att verkställa en sådan, som -om vi vore utan allt slags
flytande försvar.

Men från den stund vi lyckats förse oss med eu materiel af sådan beskaffenhet,
att, den jemväl lämpar sig för det särskilda ändamålet att försvåra
eu fiendtlig landstigning, framträder frågan om ett angrepp i eu helt annan
dager. I sådant fall måste fienden, om lian vill till någon lämplig, från fastlandet
afskild plats samla sina stridskrafter för vidare företag, dela sin flotta.
En del åtgår att försvara samlingsplatsen åt alla sidor, eu annan del måste
eskortera transporterna fram och åter. Samlingsplatsen kan blifva hotad åt
hela vår flotta, såväl den del som må vara afsedd för endast skärgården, som
den hvilken jemväl kan uppträda ä mera öppen kust. Fienden torde derför
sannolikt anlita den andra utvägen — att medföra den vidlyftiga apparat som
eu stor transportflotta omfattar. Med denna transportflotta söker han säkerligen
icke att intränga, i våra skärgårdar, der han vet att vi, om någonstädes,
måste hafva öfverlägsenheten å vår sida, och der han icke heller sjelf kan utveckla
hela sin kraft, utan föredrager antagligen för landstigningen någon
mera öppen del af kusten. ()ch fin- att lyckas måste lian dit medföra eu
fullt stridsfärdig armé af alla vapen, i antal öfverlägsen den, livarmed vi kunna
möta honom, emedan han i annat fall blottställer sig för att, innan han
vunnit fast fot, bli kastad tillbaka i hatvet. Men äro vi i stånd att äfven från
sjösidan oroa honom på den för lians landstigning utsedda punkt, då blifva och
farorna af ett sådant hans företag först rätt i ögonen fallande. Ej allenast

Bil. N:o 4 a till Kong].. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187(1.

åligger honom flå flen största varsamhet vid annalkandet till vår kust. hvarigenom
redan eu högst dyrbar tidsvinst tillfaller oss, utan för honom blifver
ook ett under sådana förhållanden mera sannolikt nederlag pa land dubbelt
förderfligt. Ankomsten på rätt tid och på rätt ort åt hans egna sä, nödvändiga
förstärkningar äfvcntyras, och ett återtåg öfver hålrot blir underkastadt
den största våda, om ens möjligt.

Lyckas vi förskaffa oss ett sjöförsvar, som kan tillföra oss sådana fördelar,
så hafva vi äfven med detsamma på ett nöjaktigt sätt tillgodosett försvaret
af våra vigtigaste inlopp, så att eu del åtminstone af de för dem eljest
oundgängligt nödvändiga fasta positionsförsvarsmedlen sannolikt kunna undvaras.
Fartyg, "särdeles om de äro bepansrade, kunna nämligen betraktas såsom rörliga
fästningsverk i skärgården samt der tjena så val till de hotade inloppens
försvar, som till afvärjande, eller åtminstone i högst betydlig grad försvårande
af landstigningen, i fall fienden verkligen skulle våga inom skärgårdsområdet
intränga med någon betydligare transportflotta.

Af det ofvan anförda anser jag framgå:

att i fall vi sakna sjöförsvar, eu öfverlägsen fiende, åtminstone tran var
till höst, skulle hafva större fördel emot oss än derest blott landgräns skilde
länderna åt, i det han i förra fallet kunde ostörd samla, inskeppa, öfverföra och
nästan hvar helst lian vill landsätta den betydligaste anfallshär, samt oafbrutet
bibehålla dess förbindelse med hemlandet; hvaremot natur och jernvägssystem
timligen tydligt skulle utvisa de ställen, der han med fördel kunde öfverskrida
eu landgräns, och möjliggöra beräkningen af den styrka man borde
bereda sig att möta;

att vår ställning vid eu mäktig fiendes anfall blott i ringa grad förstärktes
af eu endast för skärgårdsområdet beräknad materiel, som pa de flesta
ställen af vår kust ej kunde möta denne fiende och ej heller i någon man
försvåra hans förbindelser, samt att vid sådant förhållande de kostnader, hvilka
erfordrades för eu dylik materiel anskaffande och vidmakthållande och dess
ej tätaliga personals underhåll och öfning, skulle med långt större fördel
kunna användas på försvarsverket till lands;

att eu sjökrigsmateriel åter, som äfven förmår utveckla stridskraft utom
den egentliga skärgården, skulle genom att tvinga fienden till en ökad maktutveckling
och genom att oroa hans förbindelser göra hela hans företag så
kostsamt och betänkligt, att han måhända torde finna de ovissa fördelarue icke
uppväga de stora riskerna; men att, om han söker utföra detsamma, hans
rörelser genom vidlyftiga förberedelser skulle försenas, och att, om han slutligen
lyckats landsätta sin krigshär, densamma skulle, dä deri i ett så glest
befolkad! land som Sverige svårligen lärer kunna undvara tillförsel utifrån, se
sig omgifven af dagligen växande svårigheter.

li Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. prop. No 1, om Statsverket 1876.

Äro dessa åsigter riktiga, så måste vi ega ett sjöförsvar, afsedt icke blott
tdl skydd för våra vigtigaste inlopp.och farleder utan äfven emot landstigningar
af en fiendtlig bär, hvarlielst sådana å våra kuster försökas. Lika litet
som den starkaste flotta vi med de yttersta ansträngningar förmå åstadkomma,
skulle kunna ovilkorligen utestänga'' en öfvermäktig fiende från våra klister,
derest icke samtidigt försvarsverket till lands vore så ordnadt, att det kunde
utföra sm vigtiga bestämmelse, lika litet kan eu flotta undvaras vid fäderneslandets
försvar, som derför bör sökas hos dem båda, trofast räckande hvarandra
handen. Att sjöförsvaret, för att dervid kunna värdigt fylla sin bestämmelse,
icke behöfver i sådan grad anlita statens tillgångar, att den årliga kostnaden
derför skall i väsendtlig mån öfverskrida det belopp, som redan för
ändamålet finnes anvisadt, skall jag nedan söka visa.

för beskaffenheten af vår krigsmateriel, eller annorlunda uttryckt, de
olika egenskaper, som hvar för sig eller tillsammans böra finnas hos de sär
skilda fartygen, för att sjövapnet må kunna uppfylla sin ofvan angifna bestämmelse,
har redan i ofvan a beropade statsrådsprotokoll den 9 Januari innevarande
år blifvit, i allmänna drag redogjordt. I)å emellertid, vid behandlingen
af frågan om anslag till fartygs byggnader vid sistlidne riksdag, någon tvekan
yppats om lämpligheten för våra förhållanden af vissa fartygscorter, hvilkas
egenskaper . jag då angå! såsom synnerligt vigtiga med afseende å en af vapnets
uppgifter, torde jag bär få ånyo angifva de synpunkter, ur Indika, enligt
min åsigt, frågan om anskaffning af sjökrigsmaterielen bör bedömas.

lull försvaret i skärgården fordras förutom minmateriel framför allt groft
artilleri. Skall detta föras af bepansra de fartyg, måste anspråken på fart och
Hjärt luftighet sättas jemförelsevis lågt, och vill man åter att artilleriet skall
föras af snabbgående fartyg, måste bepansring åsidosättas, så vida ej i ena
som i andra fallet kostnaden skall ukas i en grad, som icke motsvaras af de
föidelar, som med sådan materiel äro afsedda. Då nu eu fiende inom skärgårdsområdet
måste antagas komma att röra sig endast varsamt, så kunna anspråken
på fart nedsättas hos den till försvaret derstädes afsedda materiel, och ehuru
stora olägenheter ofta måste uppstå deraf att ett fartyg icke får utsättas för
någon ens nämnvärd sjögång, så bör äfven egenskapen af sjöduglighet eftersättas,
desto hellre som eljest fördelen att kunna införa ett så beskaffadt fartyg
pa Mälarens vattenområde, till följd af de ökade dimensionerna, måste förloras.
Våra nyaste pansarbåtar, byggda med hufvudsakligt afseende it artilleristyrka
och bepansring, kosta omkring 350,000 kronor per kanon. Monitorerne besitta
sjödiiglig/iet, men densamma har i den senast byggda monitorn förvärfvats
med ungefär dubbelt så stor kostnad eller 700,000 kronor pr kanon.
Skulle man, med bibehållande af samma fordringar på artilleristyrka och sjöduglighet,
som monitorerna innehafva, eftersträfva 12 ä 13 knops fart (våra nu -

Bil. N:o 4 a till, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 7

varande monitorer, liksom pansarbåtarne kunna anses göra högst 7 a 8 knop),
för denna kostnad ökas med omkring 150 procent, eller till omkring 1,800,000
kronor per kanon, utan annan vinst derutöfver än någon ökning i pansarets
tjocklek. 1 betraktande häraf torde frågan om den lämpligaste materiel för
försvaret inom skärgården hafva vunnit en i det hela ganska tillfredsställande
lösning genom konstruktionen af de senast byggda pansarbåtarne, Indika, med
jemförelsevis billiga anskaffningskostnader, just innehafva de egenskaper, som
liera vara hufvudsakligt bestämmande för dylik materiel.

För försvaret vid den öppnare delen eif lat-sten lämpar sig icke något fartyg,
som icke besitter egenskapen fart och tillika är lätt munövreradt. Härtill
utsudda fartyg måste vara snabbgående på det att de så väl hastigt må
kunna förflytta sig dit, der deras tjenst erfordras, som för att undvika fiendtliga
krigsfartyg, hvilka de måste passera för att uppnå sin rätte fiende, transportflottan,
och för dessa ändamål torde 12 ä 13 knop anses tillfredsställande.
De måste åter vara lätt manövrerade, dels för att vid behof utan svårighet
kunna röra sig i våra skärgårdar eller nära kusterna, dels för att med fördel använda
ram eller mina. För att vara lätt munövreradt får ett fartyg icke hafva
allt för stora dimensioner, och farten för icke till den grad tillgodoses, att manöverfärdigheten
uppoffras. Dessa omständigheter gemensamt göra att ifrågavarande
fartyg icke böra hafva större längd än omkring 250 fot, för hvithet
mått dessutom tillkommer det skäl, att fartyg med större längd ej kunna intagas
i våra nuvarande dockor. Skulle nu till dessa, för ifrågavande ändamål
oeftergifliga vilkor af fart och manöverfärdighet, läggas båda de hvarandra
motverkande egenskaperna af artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, måste
fartygets dimensioner betydligt ökas och i sammanhang dermed kostnaden för
detsamma väsendtligt stiga. Den ena af dessa sistnämnda egenskaper måste
sålunda underordnas den andra. Föredrages passiv motståndsförmåga, så kan
inom de angifna dimensionerna en pansartjocklek af 11 till 12 tum åstadkommas,
men inskränkt till ett bälte i och omkring vattenlinie!! och skyddet för artilleriet
måste då i viss grad eftersättas. Till man åter tillgodose artilleriets skyddande,
måste pansaret jemnare fördelas (8 ä 9 tum), och fartygets förmåga att mot
pansarbrytande kanoner hållas flytande blifver dä i strid på nära håll betänkligt
förminskad. Då nu i hastiga anfall och strid på nära håll stäfven kan
anses såsom det kraftigaste vapnet, och artilleriet, som å ett sådant fartyg ej
består af mer än två pansarbrytande kanoner med en skotthastighet tillsammans
af högst ett skott hvar 3:dje minut, sålunda bättre kan undvara skydd än
vattenlinie)!, så torde den senare böra företrädesvis tillgodoses vid fördelningen
af den pansarmassa fartyget kan bära. Fart, egenskapen att kunna lätt manövreras
och passiv motståndsförmåga tillsammans bilda ramfartyget, hvilket
jag derföre anser vara eu lika oumbärlig faktor i värt sjöförsvar, så vidt ett sä -

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876

dant skall tänkas för andra delar än den af sluten skärgård omgifna kusten,
som den funnits vara i hvarje annat land så beläget, att det i större eller mindre
grad beliöfver anlita ett flytande försvar vid sina kuster.

Redan den indirekta betydelsen för landets försvar af en materiel, som
ej är af skärgårdsskydd nödvändigt beroende, utan kan uppträda till försvaret
af var kust hvari)cist det fordras, och derigenom tvinga fienden till långt större
kraftutveckling än hvartill han i annat fall vore tvungen, — redan denna betydelse
är, i mina ögon, stor nog för att nödvändiggöra anskaffandet af
dylik materiel. Men denna fördel är dock icke den enda man kan hoppas af
densamma vinna. I en strid till sjös lika väl som i en strid på land måste
vid sannolikhetsberäkningar öfvermakten antagas tillhöra den numeriska öfverlägsenheten;
men endast då striden egen ruin under i (ifrigt jemnlika vilkor.
Lyckligtvis tillåter oss dock försvaret af vår kust emot ett landstigningsförsök
att i de allra flesta fall få strida på egna vilkor, hvaremot för fienden ett
motsatt förhållande egen rum. För att ådagalägga de omständigheter af
svaghet, gent emot en till antalet af kraftiga stridsfartyg underlägsen motståndare,
för hvilka eu fiende måste utsätta sig vid ett dylikt försök må följande
anföras.

Den landstigningsarmé en fiende måste medföra för att hoppas vinna fast
fot i vårt land, torde ej böra antagas understiga 50,000 man.

lian beräknas komma att härtill medföra 12,500 hästar och artilleri in"
begripet 3,200 fordon.

Om transporten upptager en tid af 3 dygn från inskeppningens början
till dess landstigningen väntas vara verkstäld, lärer

för hvarje man böra beräknas 10 qv.-fot däcksyta

» » häst »

» » fordon »

således för 50,000 man
» 12,500 hästar

» 3,200 fordon

» 30 » »

» 84 » »

500.000 qv.-fot däcksyta

375.000

268.000

Summa 1,143,000 qv.-fot däcksyta.

För transporten använda fartyg torde i allmänhet väl kunna antagas blifva
mindre men icke större än de af våra ångare, som gå på aflägsna farvatten.
(»in f. ex. storleken af de rederi här i Stockholm tillhöriga »Nautilus» eller
»Atalanta» betraktas såsom medelstorleken för transportsfartygen, skulle, då
nämnda fartygs däcksyta utgör 3,708 qvadratrot, för transporten erfordras icke
mindre än 308 sådana fartyg, utan att dock proviant för längre tid än kanske
14 dagar dervid kunde medföras. Derest nu denna flotta, då den vore. sam -

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

lad. skulle kunna hållas i så god ordning att afståndet mellan stäf och stäf
på närmast hvarandra liggande fartyg vore 2 fartygslängder och under antagande
derjemte att densamma vore formerad på sätt för hennes ändamål synes
lämpligast för landstigningens utförande eller på tre kolonner, sa skulle, vid
det förhållande att hvardera af de häda nämnda fartygen hafva eu längd af
230 fot, transportflottan bilda en rektangel, hvars långsidor blefve 71,070
fot och kortsidorna 920 fot samt hela omkretsen 143,980 fot eller 23* engelska
mil motsvarande nära 4 svenska landmil.

Det torde vara uppenbart att ett starkt krigsfartyg, eu gång kommet
inom denna omkrets, skulle, om det vore skyddadt mot hvarje anfallsvapen,
som transportflottan kunde sätta emot detsamma, kunna i hög grad försvåra
framgången af företaget. ()m fienden äfven med eu talrik krigsflotta till skydd
skulle under hvarje ögonblick kunna bereda sin transportflotta full säkerhet
mot ett genomträngningsförsök må bannas derhän, men blotta möjligheten att
med skickligt begagnande af tid och omständigheter kunna vinna utsigt till
framgång dervid, äfven genom att sätta (åt eller annat krigsfartyg på spel, gör
det till eu pligt att förskaffa oss de medel, utan Indika tanken på att oroa
fienden i det farligaste ögonblicket af hans företag måste uppgifvas.

I kanonbåtar af »Blendas» cert (opansrad, 27 centimeters kanon, 11 a 12
knops fart) har man med fart och manöverfärdighet förenat artilleristyrka.
Dessa fartyg, utsedda för striden sä väl i skärgården, vid sidan af pansarbåtarne,
som utanför densamma, såsom ramfartygens sekundant^’, kunna särdeles i
betraktande af den ringa kostnaden för deras anskaffande, 400,000 kronor, anses
för sitt ändamål särdeles lämpliga.

Minfartygets hufvudsakliga egenskaper böra vara fart och lätthet att
manövreras för användande af antingen den sjelfgående minan eller bogserminan.
Det bör derjemte lämpligen kunna användas för den vigtiga rekognosceringstjensten.

Vår fartygsmateriel bör sålunda utgöras af artilleristarka, pansars!ct/ddade,
mindre fartyg för striden inom skärgården, af snabbgående, lätt manövrerade,
till eu dd ''bepansrade fartyg för att användas utanför skärgården eller vid
den öppna delen af kusten, af snabbgående, ar tiller is turka Bananbåtar, lämpliga
både inom och utom skärgården, samt åt vtmftfrigg. Härtill kommer slutligen
för förvärfvande och underhållande af det sjömanskap, som erfordras för att
med omdöme och sinnesnärvaro handhafva den egentliga krigsmaterielen, någre
öfningsfartyg, i afseende a hvilka jag hår endast vill anmärka, att de böra inhålla
sådana egenskaper att de under fredstid jemväl kunna fylla uppgiften
att på aflägsna^ farvatten upprätthålla aktningen för vår flagga och lemna
bistånd åt handels,sjöfarten. De böra äfven kunna vara af stor nytta vid ntbry Bih.

till Bil ,1. Prof 1870. 1 Band. 1 Afä. 2

Bil. N:o 4 a till Kong!.. Maj it* Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1876.

laude krig och för dessa ändamål hafva fart och sjöduglighet i förening med
lämplig artilleristyrka.

Vid beräkningen af kostnaden för ett sjöförsvar på ofvan angifna grunder,
visar sig, hvad materiel™ beträffar, att. på sätt tall. 1 med tillhörande
bilagor närmare angifver, förnyelse- och underhållskostnaden med artilleri,
utredning m. m„ allt i komplett skick, skulle uppgå för:

ett ramfartyg.................................... till Kronor 220,000: —

eu pansarbåt..................................... >■> » 26,250:__

eu monitor....................................... » » 112,500:__

ett minfartyg..................................... » » 46,400:__

en opansrad kanonbåt........‘...,........ » » 32,000: _

ett öfningsfartyg.............................. » » 136.000: —

För ett riktigt bedömande af de olika certernas kostnader i förhållande
till hvarandra, bör emellertid tagas i betraktande icke blott kostnaden för sjelfva
fartygen, utan jemväl utgifterna för desammas bemanning, deri inberäkna^ aflöning
för befäl och besättning samt beklädnad och naturaunderhåll åt den
senare, i hvithet fall det visar sig att:

ett ramfartyg ............... kostar årligen Kronor 342,780: 90

eu pansarbåt.................. » »'' » 587)05: no

eu monitor..................... » » » 184,699: so

ett minfartyg..................■ » » » 89,860: 25

en opansrad kanonbåt.. » » » 86,458: 35

ett öfningsfartyg............ » » » 285,183: so

och framgår häraf bland annat, att under sådant förhållande ett ram fartyg motsvarar
kostnaden för:

5.8 pansarbåtar eller

1.9 monitorer eller
3,8 minfartyg eller

4.0 opansrade kanonbåtar eller
1,2 öfningsfartyg.

For att inom ett visst årligt anslagsbelopp bekomma den kraftigaste och
för våra. förhållanden tjenligaste materiel, anser jag de olika slags''fartygen
hora i flottans materiel ingå i ungefärligen följande förhållande, nemligen: 6
ramfartyg. 20 pansarbåtar, 20 opansrade kanonbåtar, 4 minfartyg, 5 öfningsfartyg,
förutom chefsfartyg, minbåtar, kranpråmar, transportbåtar m. m., dervid
naturligen benämningen ramfartyg, pansarbåtar o. s. v. endast afser att angifva
de hufvudsakliga egenskaper desse särskilda slags fartyg böra, i enlighet med
hvad ofvan är anfördt, innehafva.

Bil. N:u 4 a till Kong t. '' Maj:ts Nåd. Prof.. No 1, om Statsverket 1876. 11

Kostnaden för denna materiel, som, derest den bemannas med eu duglig och
va] öfvad personal, utan tvifvel skall pa ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål,
skulle sålunda kunna i rundt tal beräknas erfordra eu årlig kostnad af
3,500,000 kronor, enligt hvad nedanstående tabell utvisar.

.	Arliga förnyelse-konstnaden beräknad till.	Ärliga underhålls-kostnaden be-räknad till.	Materieleus värde. Komplett.
6 11 am fartyg.........................................	960,000	360.000	24,000,000
20 Pansarbåtar....................................	350,000	175,000	7,000,000
4 Minfartyg..........................................	116,000	69,600	2,320,000
20 0pansrade kanonbåtar..................	400,000	240,000	8,000,000
! 5 Ofningsfartyg...................................	. 425,000	255,000	8,500,000
i Chefsfartyg, minbåtar, kranpråmar, ! transportbåtar, minor m. m...........	49,000	100.400	5.000.000
Summa Kronor 2,300,000	j 1,200,000	54,820.000

Kronor 3,500,000.

Vidkommande personalen, skulle för Flottans öfverstyrelse och stationer.
till bemanning af nyss angifna materiel, till fästnings- och positionsförsvaret.
för sjuk- och ''transporttjensten, på sätt Talj. 2 närmare utvisar, erfordras, med
beräkning af 10 procent i reserv, för sjuke m. fl., ungefärligen följande antal
officerare, underofficerare och manskap:

Officerare af alla grader...................................... 453.

Underofficerare eko .................................... 608,

Gemenskap....................................................... 3,563,______

eller tillsammans...................................................... 0,624 man.

Då nu en del åligganden i tjensten icke fordra lika utvecklade specialkunskaper
och det skulle medföra för stora kostnader att i ständig tjenst och öfning
sysselsätta hela denna personal, bör endast eu del åt densamma tillhora
Flottans stam, och hvad af återstoden icke kan tagas ur de beväringsskyldig?*
led sökas i eu reserv. 1 Nådigt bref den 27 Augusti innevarande är har val,
i sammanhang med fastställande af l:a delen af reglemete för Flottan, angående
öfverstyrelsen och organisationen, eu reserv, sådan den under nu varande förhållande
kunnat bildas, blind upprättad, omfattande dels officerare och under -

12 Bil. No 4 a till Ronyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

officerare a Flottans särskilda reservstater, dels officerare och underofficerare,
Indika efter erhållet afsked med pension, äro skyldige att, vid inträffande krig
och större rustningar, der så påfordras, vid Flottan tjenstgöra, dels ock af extra
roteringen af båtsmanshållet. Denna reserv, som endast kan betraktas såsom
en öfvergående inrättning, bör ombildas och utvecklas derhän, att den kommer
att utgöras af dels officerare, som tjenat vid Kongl. Flottan men erhållit
afsked derifrån, samt af l:a klassens sjökaptener vid handelsflottan, dels af f.
d. underofficerare vid Kongl. Flottan, samt styrmän och maskinister m. fl. vid
handelsflottan, dels ock al manskap som tjenat vid, men lemnat vapnet, pä sätt
jag här nedan skall söka utveckla.

Emellertid har jag uppgjort följande fördelning öfver det antal officerare,
underofficerare och gemenskap, som lämpligen borde vara att påräkna ur stammen,
reserven och sjöbeväringen, nemligen:

	Officerare.	Underofficerare.	Gemenskap.	Summa.
Kongl. Flottan ........................	220.	264.	2,386.	2,870.
Kongl. Flottans reserv...............	125.	211.	355.	691.
Sjöbeväringen..............................	108.	133.	5,822.	6.062.
Summa	453.	608.	8,563.	9,624.

Kongl. blot fans stat upptager för närvarande:

Officerare ..................................................................... 440

Underofficerare: militäre .......................................... 190

maskinist-................... 26

liandtverks-.............. 8 294

Gemenskap: Matroskompanierna.................................... 600)

EJdare- och Ilandtverkskompanierna..... 220 > 5,506

Båtsmansbanpanierna.............................. 4,686J

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

Officerare eu brist af.............................. SO

Underofficerare en brist af..................... 40

(hvaraf maskinist-...................... 34

och liandtverks-.......................... 6)

Gemenskap ett öfverskott af.................. 2,120.

Kongl. Flottans rasera räknar för närvarande:

Officerare........................................................ 73

Underofficerare............................................. 27

Gemenskap................................................... 614.

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

Bil. N:o 4 a till Katigt. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Officerare en brist af................................ 52.

Underofficerare d:o ................................ 184.

Gemenskap ett öfverskott af..................... 259.

Då emellertid gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv för närvarande utgöres
af endast extra rotering af båtsmanshåll och denna icke lärer, åtminstone
till lida antalet manskap, kunna påräknas, dels såsom mindre användbar
än sj Obe väring vid tjenstgöring, dels ock (‘medan extra rotehållare, om de
sa åstunda, ega rättighet att i stället för inunderad karl prestera en häst vid
infällande krig, torde hela antalet 614 höra vid beräkningen uteslutas och således
i gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv beräknas en brist åt 355 man.

S-jöbecär ingen (den del som finnes inskrifven a sjömanshusen och i magistraternas
rullor) räknar för närvarande ungefärligen:

Officerare, Fartygsbefälhafvare af l:a klassen..................

Under.
... < Styrman

officerare. , • •

d:o

» 2:a
» l:a
»> 1 :a

296.

1901

441 683.

52)

579

551

163

1,182

7,856

1,790

12.262.

[Maskinister

Oexamineracle befälhafvare ................................

Styrmän af 2:a klassen ..................................

Maskinister » » .................................

Gemenskap. < Konstaplar och timmermän .................................

Matroser m. tl..................................................

Eldare och kockar...............................................

Skeppsgossar..........................................................

utvisande sålunda, vid jemförelse med det angifna behofvet,

af Officerare ett öfverskott af..................... 188

» Underofficerare » ».................... 550 och

» Gemenskap » ».................... 6,440

förutom omkring 29,000 man sjöbeväring, som för närvarande exerceras utaf

arméns befäl.

Derest för beräkningen af kostnaden för hela det till 2,870 man upptagna
personal-behofvet ur Kongl. Flottan läggas till grund de afiöningsförmaner, som
finnas angifna i den vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 19 till
senast församlade Riksdag fogade tabell N:ö 4, skulle denna kostnad utgöra-för

Officerskåren......................................................... omkring kronor 770,000: —

Underofficerskåren................................................ » _ » 432,000:

Sjömanskåren, beklädnad och underhåll inberäknade » » 1,551,305:

samt dessutom aflöning in. m. under repetitionsöf ningar

för Kongl. Flottans reserv, förslagsvis » » 30,000: —

Med iakttagande så väl häraf, som af ofvan gjorda förslag öfver förnyelseoch
underhållskostnaden för materielen och derest för beräkningen af öfrige kostnader

14 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket LM6.

för sjöförsvaret hufvudsakligen läggas till grund uppgifterna i nyss omförmälda
tabell, skulle samtlig^ utgifterna för sjöförsvaret "uppgå till följande belopp,
nämligen för

Departementet, Styrelsen och personalen:

Departementschefen.............................................. 17,000:

Departementets Kansliexpedition ........................ 21,200: _

Förvaltningen af Sjöärendena.............................. 35,000: *

Offioerarnes aflöning............................................ 770.000: —

Underofficerarnes d:o............................................. 432.000: _

Sjömanskårens d:o, beklädnad och naturaun ,

derhän............................ 1,551,305: --

Skeppsgossekårens d:o d:o ..............,................. 111,875: so

Mariningeniörstatens aflöning.............................. 50.585: _

Civilstatens d:o " .............................. 128,200: _

Kleresistatens d:o 7,500: _

Läkarestaten d:o 80,500: _

Kasern- och inqvarteringsutgifter........................ 110.100:

Ålderstillägg..................."...................................... 48,500: —

Pensioneringen ...................................................... 130.000: _

Kongl. Flottans reserv, aflöning m. m. under

repetitionsöfningar........................................... 30,000: _

3,532,905:

Materieleii:

Förnyelsekostnad (nybyggnad)............................. 2,300,000: —

Underhållskostnad................................................... 1,200,000: — ,, r)00,000:

Diverse anslag:

Flottans öfningar......................................................

Sjömätningar och sjökartverkets verksamhet........

Stipendier för sjöofficerarne under anställning i
utländsk tjenst eller kommendei

Durchmarschkostnader......................

Sjukvård............................................

Undervisningsverken.........................

Diverse behof............

850,000:

60,000:

utrikes.... 25.000	—
................. 25.000	—
................ 40,000	—
................. 55.280	—
................. 25,000
Transport 1.080,280	— 7,032,905: 20

* Enär de militära ledamöternas aflöning är upptagen i anslaget till officerarnes aflöning, har kostnaden
ausetts kunna nedsättas till denna summa.

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 1.080.280: — 7,032,905: ?o

Rese- och traktamentspenningar ......................... 50.000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för
Sjöförsvarsdepartementets expeditioner, Förvaltningen
af Sjöärendena och Flottans stationer 50.000: —

Extra utgifter........................................................... 25.064: so p 205 944: so

Oförutsedda utgifter.......................................................................... 21,150: —

Summa kronor 8,200,000: —
Beloppet af de i Riksstaten för 1876 uppförda ordinarie och extra ordinarie
anslagen för Flottan utgöra med inberäkning af de för utgifvande åt
pensioner och fylnadspensioner åt flottans embets- och tjensteman samt gemenskap
anvisade kreditiv, sammanlagdt................................................ 7,008,425: ro

Om dertill läggas kostnaderne för Flottans indelningsverk, beräknad
för hvarje indelningsnummer till beloppet af vakansafgiften
enligt Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872, och för

roteringsbåtsmännen efter 10 års medelmarkegångspris såsom

tab. 3, här Inlagd, närmare utvisar med .................................. 612.459: 21

så erhålles hela den kostnad, hvartill sjöförsvaret under 1876

kan beräknas uppgå, eller........................................................... 7,620,884: (il

< )ch skulle kostnaden för detta försvar, enligt ofvan angifna plan,

sålunda öfverskrida nu beräknade utgifter med....................... 639,115: 39

Summa kronor 8.260,000: —

Denna summa afser vidmakthållande af ett sjöförsvar, som redan uppnått
den beräknade styrkan i såväl personal som materiel. Väl vore önskligt om
densamma kunde utan tidsutdrägt ernås, enär ju längre dermed dröjcs, dess
längre uppskjutes också den tid, då Flottan kan lemna det biträde vid försvaret
af vårt land. som jag anser vara dess uppgift; men då jag icke vågar antaga
att så stora anslag omedelbart skulle anvisas, som erfordrades för byggande under
de närmast följande åren af hela flen ifrågasatta tillökningen i materielen,
under det personalen samtidigt ökades till det uppgifna antalet, har jag trött
mig böra uppgöra beräkning öfver fördelningen af dessa kostnader på en längre
tid; och utvisar denna beräkning att, derest ifrågavarande anslagsbelopp,

8,260,000 kronor, kan för flottan påräknas från och med 1877. densamma
år 1888 eller efter tolf år kan, utan särskilda anslag i (ifrigt, vara ordnad i
öfverensstämmelse med de angifna grunderna och följaktligen då vara i besittning af
hela den förutsatta materielen. Detta är hufvudsakligen beroende deraf, dels att
personalen endast småningom, i den man ny materiel tillkommer, behöfver ökas,
dels att af den till sammanlagdt 3* millioner beräknade underhålls- och nybyggnadskostnaden
under den första tiden endast en mindre del tagos i anspråk

10 Bil. No 4 a till Kongl. Mnj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

för underhållet af den då jemförelsevis mindre talrika materielen, i följd hvaraf
till ny materiel kan under denna tid användas större belopp. Tab. 4 visar
sfi väl de belopp, som under denna öfvergångstid årligen skulle användas för
personal och materiel in. in., som ock Indika certer af fartyg borde under
hvartdera af dessa år byggas.

Sedan jag sålunda redogjort för de allmänna grunder, i öfverensstämmelse
med Indika Sveriges sjöförsvar, enligt min åsigt, bör ordnas samt de
kostnader, som härför erfordras, torde jag fä i korthet angifva de åtgärder i
afseende å flottans särskilda kårer och inrättningar jag anser vara dels i sammanhang
med, dels ock oberoende utaf dessa grunder af behofvet påkallade.
Hvad först härvid angår

(ifverstyrelsen,

så torde jag få erinra, att, på sätt inför Eders Kongl. Maj:t den 19 sistlidne
November anmälts, inom Departementet blifvit uppgjordt förslag till ombildning
af Förvaltningen af Sjöärendena, i syftemål dels att vinna närmare samband
mellan de särskilda grenar af öfverstyrelsen, som ega handlägga militärisk»,
tekniska och ekonomiska ärenden, dels att beslutande rätt i mindre vigtig»
militärisk» och tekniska frågor. Indika ej lämpligen synts böra dragas under
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, skulle tillkomma särskilda, sakkunniga
myndigheter inom öfverstyrelsen, som jämväl borde handlägga en del stabsärenden,
Indika under nuvarande förhållanden endast på grund af tillfällig»
uppdrag bearbetades, dela. ock att vinna ytterligare förenkling och kontroll vid
medelsförvaltningen; men att berörda fråga om Förvaltningens af Sjöärendenas
ombildning ansetts icke böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts slutliga
afgörande förr än i sammanhang med det yttrande, den för reglering åt de
förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden tillsatta komité
komma att i afseende å Förvaltningen afgifva; och behagade Eders Kongl.
Magt endast förordna, att inom Sjöförsvarsdepartementet skulle med nästkommande
år bildas 3 byråar för handläggning, enligt faststäld instruktion, åt
militära och tekniska ärenden. Till den på nämd» komités utlåtande beroende
frågan om den lämpligaste organisationen af Förvaltningen af Sjöärendena torde
jag alltså framdeles få återkomma.

Hd. No 4 a till Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Personalen.

Då det visat sig, att i flera fall de å ordinarie stat för Flottans kårer och
stater för närvarande uppförda aflöningsförmåner varit otillräckliga, hvarför ook
dyrtidstillägg under de senare åren beviljats, anser jag så val i betraktande
häraf som då en ny lönereglering från och med nästkommande år träder i
kraft vid Armén, med hvars lönestater Flottans böra ställas i öfverensstämmelse,
en allmännare lönereglering äfven för Flottans personal böra ega rum på de
grunder, som jag vid föredragningen af statsverkspropositionen till nästkommande
Riksdag torde närmare fä, utveckla.

Kongl. Fiolfans officerskår, hvilken, såsom redan är angifvet, är i stat
bestämd till 140, erfordrar en tillökning uti subalterngraderna, äfven med
hänsyn till officersbehofvet för den materiel, som nu finnes. Fn sådan tillökning
kan dock endast sko småningom och genom tillökning i sjökadettkåren.

För att hålla officerspersonalen i den tjenstduglighet, hvarpå vapnets
styrka i så väsendtlig man beror, vore eu förbättrad pensionering, för hvars
åvägabringande Eders Kongl. Maj: t redan för!idet år täcktes tillsätta en komité,
oförtöfvadt erforderlig, helst, innan en sådan åstadkommits, den utaf Eders Kongl.
JVI,aj:t med 1873 års Riksdag beslutade tvungna afgång icke billigtvis kan med
sträng följdriktighet tillämpas. Då så kan ske och under förutsättning att de
afskedade tillförbindas att under vissa förhållanden tjenstgöra ända till 65 ä
70 års ålder, — hvarigenom, på sätt här nedan vidare anföres, en officersreserv
erhålles, — kommer Kongl. Flottans permanenta reservstat att ej längre
blifva behöflig och sålunda de medel, som till densamma äro anslagna, att,
jemte tillgångarne å öfrige reserv- och indragningsstater, i mån af afgång tillgå
för officerskårens tillökning. I följd häraf skulle, med beräkning af de aflöningsbelopp,
som i Bil. B. till Tab. 1 finnas upptagna, den summa som för närvarande
finnes anslagen för Flottans officerskårer, dyrtidstilläggen inberäknade,
icke allenast blifva tillräcklig för erforderlig tillökning i officerskåren, utan
till och med lemna något öfverskott.

Den militära under of feer skår en kommer såsom ofvan är nämdt icke att erfordra
någon tillökning. Deremot anser jag, lika med den komité, som afgaf förslag
angående ordnandet af Flottans personal på grundvalen af utsträckt allmän värnplikt,
att antalet grader bör nedsättas från tre till trälsamt aflöningen ökas. Enligt
det den 19 sistlidne Februari fastställa nya reglementet, för sjötjenstgöringen användas^
redan nu under-officerskorporaler för sådana befattningar till Indika
3;dje gradens underofficerare varit afsedda, och samtlig?, underofficerarne komma sålunda
i allmänhet att användas såsom uppbördsman. På grund af de maktpåliggande
befattningar, som alltså äro åt Flottans underofficerare uppdragna,
Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 So,ml. 1 Afd.

18 Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1876.

måste ock tillses, att desse erhålla en befattningarnes vigt motsvarande aflöning.
Genom 1873 års lönestat höjdes visserligen lönerna med 50 å 100 kronologi
sedan officerarne erhållit dyrtidstillägg, tillerkändes underofficerarne naturaportion
eller ersättning derför i penningar, men] denna tillökning kan svårligen
anses uppbringa deras förmåner till det belopp, hvartill stegrade lefnadskostnader
och deras ansvarsfulla åligganden skäligen göra dem berättigade.
Då i öfrig! Arméns underofficerare erhållit förmåner betydligt öfverstigande hvad
som för närvarande bestås deras vederlikar vid Flottan, synes desses anspråk på löneförbättring
ej kunna tillbakavisas. — Förhöjda pensioner erfordras jemväl för underofficerarne
liksom för officerskåren, icke blott för att derigenom erhålla tillgång
pa reservunderofficerare utan äfven för att kunna förpligta underofficerarne vid
Kongl. Flottan till afgång vid uppnådd pensionsålder, hvilket åter är ett vilkor
för karens tjenstbarhet. Då för närvarande förhållandet emellan löneinkomsterna
och pensionerna är såsom 3 till 1 så har icke någon enda underofficer
på grund af sökt afsked med pension på senare tiden lemnat plats för yngre
kamrater, hvarför ock, af 211 underofficerare, 34 äro öfver pensionsåldern.

Sjömanskåren omfattar ett så stort antal att någon tillökning deri icke är erforderlig.
Med afseende å denna kårs sammansättning framstår dock eu förändring
såsom önskvärd. Kåren består af tre skilda delar: Matroskompanierna, Eldareoch
Handtverkskompanierna samt Båtsmanskompanierna. Matroskompanierna hafva
länge utgjort Flottans förnämsta stamtrupp och bättre stamtrupp kan icke erhållas.
Eldare- och Handtverkskompanierna, afsedda till tjenst vid maskinerna och till
handtverkarebefattningar vid kommendering till sjös samt till vaxarbete, då sjöko
nr r ne 11 cd e r i n g icke ifrågakomma, skola säkerligen å sin sida visa sig lika förträffliga
som matroskompanierna för sin uppgift. Men huru läraktig, lätt disciplinerad och
pålitlig båtsmannen än är, kan icke i allmänhet påräknas att han skall kunna erhålla,
den utbildning som för en furir andskarl är nödvändig. Medelåldern för de
under sistlidna år antagne båtsmansrekryter har varit 21,3 år. Rekryten undergår
ett års kurs vid stationen året efter antagningen och visar under denna
tid i allmänhet god mottaglighet för undervisningen samt skulle, derest han
iinge fortsätta i tjenstgöring under några påföljande år, säkert ganska väl fylla
sin plats. Men enligt gällande bestämmelser bör ett båtsmanskompani icke
vara uppfordradt till tjenstgöring längre än ett år af tre, hvarföre ock inträffar
att, när den såsom nyss approberad rekryt ganska kunnige och skicklige återkommer
till stationen, han, under den till allt utom sjömilitärtjenst använda
mellantiden, bortglömt en stor del af de kunskaper han innehade då han lemnade
densamma. Fyra till fem uppfordringar böra antagas i allmänhet åtgå innan
en båtsman kan anses duglig att uppflyttas till l:a klassens sjöman och då
har han i de flesta fall nått den ålder af 35 ä 40 år, som gör honom mindre
tjenlig för sjökrigstjensfen. Eu ytterligare vakanssättning inom båtsmans -

Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 19

hållet på sätt den redan finnes för Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar
län medgifven skulle derföre, derest den i öfrigt funnes lämplig, enligt
min åsigt långt ifrån att vara för flottan menlig, befordra dess tjenstbarhet, under
förutsättning naturligtvis att de inflytande vakansafgifterna finge, på sätt eger
rum i afseende å afgifterna för vakanta båtsmansnummer inom nyss nämnda
provins och härad, användas för ökande af matros-, eldaro- och handtverkskompanierna
till den nummerstyrka som erfordras till bemanning af materielen
och öfriga behof i de delar, stamtrupp dertill bör användas.

I Skeppsgossekåren, hvarur matroskompanierna nu rekryteras, skulle, om
båtsman shållet sattes på vakans, hela sjömanskåren uppammas. Ehuru förstnämde
kår är nog talrik för att hålla matroskompanierna kompletta, så länge
dessa icke räkna flera än 600 nummer, blir detta tydligen ej fallet derest den
skulle äfven lemna ersättning för vakanta båtsmansnummer. Då i sådan händelse
den qvarvarande delen af sjömanskåren komme att till båtsmanshållets
ersättande ökas, torde det blifva riktigast att skeppsgossekåren i Carlskrona
afsåge rekryterandet af sjömanskåren der, och att någon utväg söktes att i
Stockholm finna tillgång till ynglingar för rekrytering af dervarande del af
samma kår. T sådant afseende synas tankarne i främsta rummet böra fästas
vid eu dervarande, anstalt för utbildande af unge sjömän, nemligen den Rydbergska
stiftelsen. Då Flottans sjömanskår i alla dem, hvilka lemna kåren för
att söka sin utkomst i handelsflottan, kommer att gifva åt henne väl disciplineradt
och dugligt sjöfolk, synes som skulle det vara till så väl Flottans
som handelssjöfartens gagn om åt denna stiftelse gåfves naturen af en skeppsgosseanstalt
vid Stockholms station.

Mariningeniörstatens personal torde motsvara det behof som i allmänhet
kominer att erfordras, äfven med en tillökning i materielen, i synnerhet som
extra ingeniörer böra kunna erhållas vid de tillfällen då mera omfattande arbeten
å varfven ifrågakomma.

Äfven Civilstatens personal kan anses motsvara hvad en större verksamhet
vid stationerna krafvel-, då det torde kunna vara att motse det ännu ytterligare
förenkling i redovisningen skall kunna åstadkommas.

Vid Klar e sistatens synes ingen annan ändring erforderlig, än att eu bataljonspredikantstjenst
vid Stockholms station torde kunna indragas.

Läkarestalen behöfver deremot en tillökning, Utöfver det ordinarie antalet.
fasta läkare måste Flottan för närvarande i allmänhet hela året om anlita
4 läkare, hvilket antal under sommaröfningarne ökas med 8 ä 10. Föröfrigt
torde skyldighet böra åläggas hvarje flottans läkare att tjenstgöra äfven
ä flottans fartyg då sådant anbefalles, på det att äldre läkare med större erfarenhet
om den militära sjukvården å fartyg må vara att vid sjöexpeditioner
tillgå.

•20

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd .Prop. N:o 1, om Statsverket 1816.

Maskiniststaten bestämdes år 1861 till 7 öfvermaskinister, 19 maskinister
samt 20 maskinistlärlingar, tillsammans 46. och liar sedan dess icke erhållit någon
tillökning i antalet. Genom uppsättandet åt eldare- och handtverkskompanierna
har väl tillfälle beredts till ökning af den del af maskinistpersonalen,
som motsvarar de förr varande maskinistlärlingarne, men antalet ordinarie maskinister
är fortfarande endast 26 under det att maskinistbehofvet under sommaröfningarne
visat sig vara omkring 48 och i medeltal under den öfriga tiden omkring
40, afsedda dels för tjenst å utevarande fartyg, dels för vård om och reparationer
å de upplagda fartygens maskinerier och pannor vid båda stationerna. Det bristande
behotVet har måst fyllas genom antagning af extra maskinister dels
på 5 år, dels oek på ett år i sänder. Detta sätt att anskaffa maskinister till
fyllande af ett ständigt behof är både dyrare och mindre ändamålsenligt för
tjensten i allmänhet än om Flottans ordinarie maskinisters antal ökades. I
samma mån som de maskiniststaten tillhörande maskinistlärlingarne komma att
öfverflyttas till eldare- och handtvcrkskompanierna blifva de å förstnämnda stat
uppförda maskinistlärlingsaflöningar disponibla. Men äfven genom användande
åt dessa medel till ökande af den ordinarie maskiniststaten, hvarigenom denna
stat komme att upptaga 36 maskinistunderofficerare, blifver likväl icke ofvan
angifna behof af ständiga maskinister helt och hållet fyldt.

Kongl. Flottans Reserv.

Såsom ofvan är antydt skulle enligt min åsigt, eu tillfredsställande reserv för
Kongl. Flottan vinnas på så sätt att officer sper sonalen komme att utgöras dels
af officerare, hvilka förut tjenat vid Kongl. Flottan, dels af sådana l:a klassens
sjökaptener vid handelsflottan, som undergått examen i militära ämnen vid
Flottans undervisningsanstalter; under officer sper sonalen af f. cl. underofficerare
vid Kongl. Flottan och styrmän, maskinister in. fl. af handelsflottan, hvilka aflagt
dylika prof. och gemenskapen af manskap, som tjenat vid Flottan.

Under förutsättning att hvar och en officer, som kommer i åtnjutande åt
fylnadspension skall vara skyldig att, i händelse af krig eller större rustningar,
då så påfordras, tjenstgöra vid Flottan, i den grad han vid afgången innehade
in till 65 ä 70 års ålder, skulle erforderligt antal reservofficerare, af
flaggmans-, regementsofficers- och kaptensgraderna erhållas.

Den af Flottans manskap som jemte sjökaptensexamen aflade de prof i
militärämnen, som för vinnande af underofficersbefordran vid Flottan finnas
föreskrifna, borde erhålla reservlöjtnants konstitutorial; den som aflade sistnämnda
prof jemte styrmansexamen, reservunderofficers konstitutorial och den
som aflade maskinistexamen konstitutorial såsom maskinist i Kongl. Flottans
reserv i den stund de lemnade Flottans tjenst. Hvar och en som sålunda

Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

blefve upptagen såsom officer eller underofficer i Kongl. Flottans reserv, skulle
vid den för deras vederlikar vid Kongl. Flottan stadgade pensionsålder vara
berättigad till pension af statsmedel, motsvarande den fylnadspension som vid
afskedet tilkommer innehafvare af motsvarande''grad i Kongl. Flottan. Derjemte
borde tillfälle beredas desse, hvilka till stor del kunna antagas under vintertiden
sakna sysselsättning i sitt yrke, att emot den dagaflöning samt det naturaunderhåll,
som tillkommer vederlikar vid Kongl. Flottan, genomgå repetitionskurs
vid någondera stationens exercisskolaj under minst 30 dagar inom loppet åt
f) år. — I öfrigt och om sjömanskårens matros-, eldare- och handtverkskompauier
skulle ökas genom ytterligare vakanssättning inom båtsmanshållet, så
komme, genom förökning af det manskap som eger rättighet till befordran till
underofficer utsigten till sådan befordran att minskas, ehuru kunskaper och
tjensteduglighet berättiga dertill. Till vinnande af bättre utkomst komma
de derföre säkerligen att i långt större antal än nu lemna Flottan och söka
sig anställning vid handelsflottan, Kan staten tillförsäkra sig dessa mäns tjenst
i händelse af krig, skulle, enligt mitt antagande, en duglig■ reserv så småningom
lätt åvägabringas. Detta torde äfven kunna ske utan särdeles stora kostnader.
Om en sådan karl tillförsäkras en måttlig pension vid senare ålder,
då hans krafter icke längre medgifva honom att fortsätta sitt mödosamma yrke,
föreställer jag mig målet dermed skulle vara vunnet. Det måste emellertid i
sammanhang med ordnandet af en reserv på dessa grunder tillses, att undervisningen
vid stationerna så ordnas, att allt det Flottans manskap, som det
önskar, ma på statens bekostnad åtnjuta den undervisning, som erfordras för
att vinna anställning vid handelsflottan.

Eu reserv, upprättad på de grunder jag här angifvit, skulle, enligt min
öfvertygelse, bereda Flottan tillgång» till en, i förhållande till kostnaden för
densamma, särdeles duglig fylnad i dess bemanning. Ensamt den fördel
som upprättandet af en dylik reserv skulle bringa handelsflottan synes mig
kunna anses värd den kostnad som med denna reservs upprättande blefve
förenad.

Sjöbeväringen.

Sjöbeväringen utgjordes enligt ingångna uppgifter innevarande år af:

Tjenstskyldige mellan 21 och 35 års ålder ............................................. 12,262

Öfrig sjöbeväring omkring.............................................................................. 29,000.

Då den förstnämnda delen af sjöbeväringen torde kunna anses tillfyllest
för Flottans behof, borde den andra delen till hela antalet kunna öfverflyttas
till Armén, af hvilkens befäl densamma äfven exerceras. Men då bland denna
senare del ingår en mängd kust- och öboar, hvilka utöfva sitt näringsyrke på

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

sjön och lämpligen, i händelse af krig, kunde användas i våra sjöfästningar och
vid positionsförsvaret i skärgården, bör åtminstone en del af dem fortfarande
tillhöra sjöbeväringen, och de öfriga öfverflyttas till armén i öfverensstämmelse
med de grunder för en sådan fördelning, som innehöllos i det förslag till värnpligtslag,
som förelädes sist församlade Riksdag.

Stationerna.

Flottans stationer hafva en tvåfaldig uppgift: dels såsom anstalter för personalens
utbildning och materielens vidmakthållande, och dels såsom replipunkter
för flottan vid krigstillfälle, för hvilket senare ändamål de äfven måste vara val
befästade och å lämpliga punkter förlagda. En sådan replipunkt anser jag
äfven å rikets vestkust behöflig. Det är utan tvifvel sant, att våra fartyg i
Dröbaks sund, sedan detsamma blifvit befästadt. kunna framdeles finna en sådan
plats, men den ligger för aflägsen från närmaste nu befintliga replipunkt i Östersjön.
Till ett fullständigt ordnande af rikets sjöförsvar hör sålunda befästande
af någon lämplig plats emellan Dröbaks sund och Öresund, exempelvis inloppen
till Uddevalla, af Indika det ena redan i viss må kan anses skyddas af (,''arlsten.
Af särskild vigt vore en så belägen befästad punkt äfven i ett annat hänseende,
nemligen såsom tillflyktsort för handelsfartyg under krigstid. För åstadkommandet
af verksamt försvar i Stockholms skärgård är utan tvifvel af vigt att
Baggensstäket upprensas eller farled öppnas vid Kummelnäs för åtminstone 12
fots djupgående fartyg.

livad särskild! beträffar (larlskrona och Stockholms stationer torde, i sammanhang
med ordnandet af försvarsverket till sjös efter här omförmälda grunder,
följande åtgärder behöfva vidtagas

I Carlslcrona. För militärdepötens behof erfordras en utvidgning af lokalen
för skeppsgosseinrättningen, som redan nu är för trång i förhållande till antalet
skeppsgossar, och en kasernbyggnad för sjömanskåren. Plan och förslag äro
uppgjorda för båda, slutande sig för skeppsgosseanstalten på 350,000 kronor,
då utrymme skulle vinnas för inalles 400 gossar, och för kasernen på 150,000
kronor, då ett utrymme skulle erhållas för ytterligare 150 man.

På det att antalet elever i underbefälsskolan må kunna ökas så, att denna
skola kan lemna icke blott underbefälsämnen till Flottan, utan utbilda subalternofficerare,
underofficerare och maskinister för reserven, bör samma skola erhålla
annan lokal, desto hellre, som den för ändamålet nu begagnade skulle tagas i
anspråk för skeppsgosseinrättningen. Det sålunda erforderliga större utrymmet
kan beredas genom tillbyggnad af det hus, som tillförne varit upplåtet till embetslokal
för befälhafvande amiralen på stationen, för hvilken tillbyggnad kostnaden
är beräknad till 100,000 kronor.

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Vid Stockholms station är ökadt kasernutrymine högeligen af behofvet påkalladt.
Under en följd af år har en del af det manskap, som tillhört den
ordinarie uppfordringen, måst hemförlofvas till följd af bristande utrymme.
Om detta förhållande komme att fortfara skulle utbildningen af båtsmanshållets
manskap ännu ytterligare fördröjas och detta manskaps lämplighet såsom lbrhandsmän
äfventyras. Samma brist skulle äfven gorå sig gällande, derest båtsmännen
komme att ersättas med annat sjöfolk. Åtgärder för undanröjande
af denna brist torde derföre, sedan förberedelser under de två senaste åren i
i sådant afseende blifvit träffade, oförtöfvadt böra vidtagas.

Behofvet af ny lokal för sjökrigsskolan samt lämpligheten af denna vigtiga
anstalts förläggande i egen lokal å Skeppsholmen, har jag redan i mittanförande
till det Statsrådsprotokoll som åtföljde Statsverkspropositionen till senast
församlade Riksdag framhållit och Eders Ivongl. Maj:t behagade jemväl i nämnde
proposition framställa förslag om medels beviljande för ifrågavarande ändamål;
men Riksdagen fann sig icke böra anvisa det begärda anslaget. En annan,
mera tillräcklig lokal, än den nuvarande måste emellertid snart anskaffas, derest
icke sjökrigsskolan antingen skall förblifva otillräcklig att fylla officersvakanserna,
hvithet måste inträffa om elevernas antal skulle inskränkas i följd af
bristande utrymme, eller ock förlora sitt anseende såsom utmärkt uppfostringsanstalt
och alltså i begge fallen förfela sin bestämmelse.

Slutligen erfordras äfven en utvidgning af exercisskolan. Dess nuvarande
lokal fyller behofvet endast såsom militärgymnastisk anstalt, hvaremot tillfälle
för artilleriöfningar saknas.

Hvad varfnm beträffar äro desamma, genom de å senare tider för deras
iståndsättande nedlagda belopp, i det skick att några högre anslag icke för den
närmare framtiden synas för ändamålet erforderliga. De enda större arbeten, som
synas mig kunna böra ifrågakomma, äro dels fullbordandet af den vestra dockbyggnaden
i Carlskrona, dels utläggandet af jernvägsspår emellan varfvet och jernvägsstationen
derstädes, för underlättande af transport deremellan af tyngre föremål.
Härtill bör likväl läggas uppförande af bostäder åt varfsarbetare hvaraf behofvet,
särskildt i Stockholm redan visat sig känbart, då det möter stor svårighet
att i närheten af varfven erhålla rymliga och sunda bostäder. Fördelen
deraf att för arbetarne anskaffades hemvist i närheten af den plats, der arbetet
skall utföras, skulle, på sätt erfarenheten inom enskilda industrien gifvit
vid handen, snart visa sig.

Flottans tidningar.

Dessa äro numera så ordnade att jag icke tror någon hufvudsaklig anmärkning
mot desamma skall kunna göras hvarken i militäriskt eller ekonomiskt

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

hänseende. Den egentliga elementära undervisningen sker i land dels i exercisskolorna,
dels å de vid stationerna förlagda fartyg. Den personal, som under
vintern inhemtat undervisning, utgår på sommaren, rekryterna på särskilda för
ändamålet afsedda sjögående fartyg, till vinnande af sjömanskap, under det att
det äldre manskapet fördelas å den till krigsöfningarne afsedda, egentliga krigsmaterielen.
De expeditioner som företagas med denna materiel, räcka omkring
tre månader, hvaraf en användes till förvärfvande af sjömanskap och kännedom
om de respektive fartygens handterande, en till inhemtande af kännedom om
skargårdarne och en till de egentliga krigsöfningarne, för Indika olika kustområden
bestämmas hvarje år. Under tiden för sistnämnda öfningar uppgöras
och utföras anfalls- och försvarsplaner för de olika lokalerna inom det anvisade
området, och med ledning'' al de deröfver afgifna utförliga rapporterna uppgöras
sedermera under vintern fullständiga försvarsplaner för den sålunda studerade
delen af kusten. Efter hand skola således dylika planer komma att
finnas för hvarje del af kusten der ett fiendtligt anfall skäligen kan befaras,
hvarefter en befälhafvare vid krigsutbrott kan genast vidtaga erforderliga dispositioner
till kustens försvar. Slutligen utsändes efter dessa öfningars afstötande
fartyg till aflägsnare farvatten för att jemväl vintertiden möjliggöra ytterligare
tillämpning af hvad under föregående öfningar inhemtats. Eu ökning i
öfningsanslaget vore visserligen redan nu önskvärd för att kunna utsträcka öfningstiden,
men da nästlidne Riksdag beviljade någon tillökning deri, och det befintliga
anslaget torde blifva tillräckligare, derest genom en lönereglering all dagaflöning
framdeles komme att utgå af aflöningsanslaget, skulle anslaget till Flottans
öfningar sålunda komma att medgifva större öfningstid. 1 den mån personalen
kommer att ökas erfordras dock ytterligare förhöjning i detta anslag.

Då jag, efter omsorgsfull pröfning af de förhållanden, som böra komma i
betraktande vid bedömande af den vigtiga frågan om Flottans ställning till
landets öfnga försvarsanstalter, är fast öfvertygad att densamma, ordnad i
öfverensstämmelse med de åsigter, jag här uttalat, skall till detta försvar
lemna ett vigtigt bidrag, som icke kan på annat sätt, med samma kostnader
vinnas;

då det .samband mellan flottan och handelsmannen, som skulle uppstå
genom personalens ordnande på angifvet sätt och hvilket icke behöfver undergå
förändring, huru än försvarsverket i (ifrigt må komma att ordnas -.....

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187 (5.

måste utöfva en högst fördelaktig inverkan på den för vårt land så vigtiga
handelssjöfartens utveckling;

då de anslagsbehof; som ändamålets uppnående betingar, icke är större,
än att landet nu mera lärer vara i stånd att tillgodose dem utan åsidosättande
af andra vigtiga statsändamål;

då det vidare icke torde vara utan vigt för den inhemska jernindustrien
att den för att kunna tillgodose flottans behof af tidsenlig och fullgod materiel,
på förhand eget'' kännedom om den riktning i hvilken anskaffning af sådan
materiel kommer att gå; och

då det framför allt är ett oeftergifligt vilkor för ett ändamålsenligt utförande
af arbetet och för ett planmessigt användande af de medel, som till Flottan
anvisas, att de, Indika hafva sig anförtrodt vården och tillsynen om flottans
angelägenheter, må sättas i tillfälle att känna det mål som eftersträfvas:

så vågar jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreskrifva.
att de anslagsbehof för femte hnfvudtiteln, som skola Eders Kongl.
Maj:ts pröfning underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas,
måtte få beräknas med ledning af dessa hufvudgrunder samt att detta mitt
underdåniga memorial må såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till
näst sammanträdande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof.

Stockholm den 10 December 1875.

F. W von Offer.

Bill. till Riksd. Brnt. 187fi. 1 Sami. 1 A/d

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

2 G

F ö r -

utvisande ungefärliga kostnaden för nybyggnad och förnyelse samt underhåll

underhåll till

Bilaga.	Materielen.	Ram fartyg fart 13 knop.	Pansarbåt fart knop.	fart	Monitör C å 7 knop.	J1 in fartyg fart 12 a 13 knop.
A	Beräknad		kronor		kronor		kronor		kronor
1	Nyanskaffningskostnad		4,000,000		350,000		1,500,000		580,000
	j	%			%			%			%
A.j	Årlig förnyelsekostnad .....	4	160,000	5	17,500	5	75,000	5	29,000
1	» underliållskostnad ...	1.5	60,000	2.5	8,750	2.5	37,500	3	17,400
i i		S:a	220,000	S:a	26,250	S:a	112,500	S:a	46,400
	Bemanning-.	Antal.	Kronor.	ii re.	Antal.	Kronor.	öre.	Antal.	Kronor.	öre.	Antal.	Kronor.	öre.
	Chef, Kommendörkapten...	i	5,960	—				1	5,460	__	1	5,460	_
	Chef, Kapten..................				1	3,095	—
	Sekond, Kapten...............	i	4,095	—				1	3,095	_	1	3,095	_
	Kommenderade Officerare	4	7,920	—	1	1,330	—	2	3,960	__	1	1,730	__
	Läkare.............................	1	3,095	—				1	3,095	_
	Und.-officcrare, Militära o.
	Handtverkare	4	5,984	—	1	1,436	—	4	5,744	_	9 O	4,308	_
bJ	» Maskinist	4	7,444	—	1	1,801	—	3	5,643	_	2	3,602	_
	Und.-officerskorp. Militära	11	9,366	50	4	3,406	50	5	4,257	50	Q O	2,554	50
	» af Eldareafdeln.	2	1,922	—	1	961	—	3	2,883	_	2	1,922	__
	Korporaler, Militära........	29	21,213	50	9	G,583	50	18	13,167	_	9	6,583	SO
	» af Eldareafdeln.	2	1,536	—	3	2,304	—	5	3,840	_	2	1,536	_
	2:a kl. Sjömän.................	68	35,377	—	14	7,283	50	28	14,567	—	15	7,803	75
	3:e » » .................	41	16,625	50	10	4,055	—	16	6,488	—	12	4,866	__
	Skeppsgossar...................	8	2,242	40
	Summa	176	122,780	90	45	32,255	50	87	72,199	50	51	43,460	25
	Förnyelse och underhälls
	kostnad........................		220,000	—		26,250			112,500	—	1	46,400	—
	Summa summarum	\|	ö ce c<r T* ce-	90		58,505’	50		184,699''	50		89,860	25

Bd, No 4 a till Komjl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Tab. 1

(med 2 bilagor.)

af fartyg af nedanstående center, äfvensom för aflöning, beklädnad och naturabemanningen.

I j Opansrad Kanonbåt fart 1I\| knop.	MiulA fort 12 knop.	Chefsfartyg \| fart 11 knop. 1	i in. in Ci	Miuliuier för t. ex. Siarö— iuda positioner.	1 Ofniugsfartyg fart 13 knop.
	kronor		kronor		kronor	1	kronor		kronor
	400,000		30,000		220,000	1	340,000	1,700,000
%			%			%			%			%
5	20,000	6.07	2,000	5	11,000	1	3,400	5	85,000
3	12,000	3		900	3	6,600	1	3,400	3	51,000
S:a	32,000	S:a	2,900	S:a	17,600	S:a	6,800	S:a	136,000
Antal.	Kronor.	öre.	Autal.	Kronor	öre.	Antal.	Kronor.	öre.	Antal.	Kronor.	öre.	Antal.	Kronor.	öre.
									3	16,880	_	i	5,960	__
i	4,095	—				i	4,095	—	9	27,855	—
												i	3,095	—
2	3,060	—				2	3,060	—	12	21,260	—	4	7,920	—
i	3,095	—				i	3,095	—	2	5,325	—	1	3,095	—
4	5,744	__	i	1,436	—	3	4,308	_	20	28,720		6	8,616	_
2	3,602	—''				•2	3,602	—	7	12,607	—	4	7,444	—
3	2,554	50				2	1,703	—	20	17,030	—	8	6,812	—
2	1,922	—	i	961	—	2	1,922	—	10	960	—	2	1,922	—
14	10,241	—	i	731	50	12	8,778	—	32	30,752	—	35	33,685	—
2	1,536	—	i	768	—	2	1,536	—	30	23,040	—	5	3,840	—
23	11,965	75	2	1,040	50	20	10,405	—	126	65,551	50	70	36,417	50
15	6,082	50	2	411	—	16	6,488	—	390	158,145	—	68	27,574	—
2	560	60				4	1,121	20				10	2,803	—
71	54,458	35	8	5,348	—	67	50,113	20	661	408,125	50	215	149,183	50
	32,000			2,900	—		17,600			6,800	—		136,000
	S6,458	35		8,248	—		67,713	20		414,925	50		285,183	50

Bil. N:o 4 a till Komjl. Majils Nåd. Pr vp. N:o 1, vin Statsverket 1876.

Uppgift

ä ungefärliga
fartyg samt

nybyggnads- och årliga underhållskostnaden för följande
den tidslängd hvardera, om väl underhållet och vårdadt,
kan anses tjenstbar innan det utdömmes.

		Om val ; under-hållet tjenst-bar om-kring åi		Arliga
	; Ungefärlig ! ^byggnads-kostnad i \| kronor 1 (komplett).	Till förnyelse erfordras så-ledes årligen omkring	ungef. under-hållsk:n i % Rf avhygg-nads-	För underhållet: erfordras så-ledes årligen j omkring i kronor !
				kostn:n
1 Ramfartyg, afsedt för största möj-					i
liga fart i förening med största möjliga passiva motståndsförmåga och lätt manöverlighet, inom så-dana dimensioner, att fartyget kan intagas i Carlskrona docka (13 knop)	4,000,000	25	100,000 ,	11	: : 60,000 \|
1 Pansarbåt (»Folkes» cert), försedd
med alla de förbättringar, som er-farenheten har vitsordat vara ända-					! 1
målsenliga (7,r> knop)..................	350,000	20	17,500	91	8,750
1 Minfartyg af mindre dimensioner,
opansradt, att kunna drifvas med en fart af 12 till 13 knop...........	580,000	20	29,000 i	0	17,400 j
1 Opansrad större kanonbåt af »Blen-
das» cert och försedd med alla de
förbättringar, som erfarenheten har visat vara ändamålsenliga (11,5knop)	400,000 !	20	20,000	3	12,000 i
1 Ofningsfartyg, korvett af Magici-)	j
mule klassen (13 knop)..................[ 1 Chefsfartyg, bygdt för största möj-''	1,700,000 1	20 j	85,000 .	3	51,000 1
liga fart, inom de dimensioner, som		1
medgifva fartyget att passera Söder-telje sluss (11 knop)....................	220,000	20 i	11,000	3	6,600

Stockholm den 27 November 1875.

A. d’Ailly.

Bil.. N:o 4 a till Kanyl. Maj:ta Nåd. Prop. No 1, om SlaUverket 1876.

Förslag

Bil. 11.
till Tab. 1.

utvisande ärliga kostnaden för aflöning, beklädnad och natura underhåll
för eu person af nedannämnda grader, aflöningen beräknad i närmaste
öfverensstämmelse, hvad befäl och underbefäl beträffar, med deri föi
Armén faststälda löneregleringen, samt hvad gemenskapen angår med det

Kong!. Maj:ts proposition N:o 19 till 1875 års riksdag

afgift) a förslag.

Flaggman ............................

Kommendör .........................

Kommendör-Kapten l:a klass
„ « 2:a )>

Kapten

Löjtnant

Underlöjtnant......

Flaggunderoflicer.

l:a

''-’:a

1:8

2:8

1:8

Handtverks- »

Militära »

Maskinist- » » 2:a »

Handtverks- » » 2:a »

Und.-officerskorp , Militära.........

» af Eldareafdeln:

» af Handtverkare- »

Korporaler, Militära..................

» af Eldarea Idel ningen

» ji Handtverkare- »

2:a kl. Sjöman............................

3:e » » ...........................

Skeppsgosse. .............................

	Fast lön. i	uag- attöning.	Beklädnad.	underhåll.	Summa, i
kr.	8,000.oo	2,190.00	—	—	10,190. oo
»	6,OOO.oo	1.825.00	—	- —	7,825.oo
»	4,500.oo	1.46(*.oo	—	—	5,960.oo
))	4,000.oo	1,460.00		—	5,460.oo;
»	3,000.oo	l,095.oo	____	—	4,095.oo 1
))	2,000.oo	l,095.oo	—	—	3,095.oo
»	l,500.oo	730.00	—	—	2,230.oo
))	1,000.oo	730.oo	—	—	I,730.oo \|
))	600.oo	730.oo	—	—	l,330,oo
»	9 60. oo	365.00	150.oo	2 Öl. oo	l,676,oo
»	960.oo	730.oo	150.DO	201.oo	2,041,00 :
»	960.oo	365.oo	150.oo	201.oo	l,676.oo
»	720.oo	365.oo	150.oo	201.oo	l,436.oo
»	720.oo	»j47.50	150.oo	20 l.oo	1,618.50
))	720.oo	365.oo	150.oo	201.oo	l,436.oo
))	360.oo	182.50	108.00	201.oo	851.50
))	360.oo	292.00	108.oo	2O1.00	961.00
»	360.oo	182.50	108.oo	201 .oo	851.50
))	240.oo	182.50	108.oo	201.oo	731.50
»	240.oo	219.00	108.oo	201.oo	768.oo
))	240. oo	182.50	108.oo	201.oo	731.50
»	120.oo	91.25	108.oo	201.oo	; 520.25
))	60.oo	36.50	108.oo	201.oo	405.50
))	—	7.30	72.oo	201.no	l 280.30

Bil. N:o 4 a. till Komjl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1876.

För

utvisande Flottans ungefärliga

Officerare

3 i Regem.-

Cfq (

Cfq

3 :

_ ! i-icgcin. ; j

£ officerare.! KaPtener'' ; Subaltern-,

CfQ

Under-officerare

.. Maskinist- och
Militära, j Handtverks_

.	B	iK.F.	K.F.R.	! K.F.jK.F.R.	S.B.	K.F.	k.f.bJs.b. i	K.F.	K.F.R.	S.B.	K.F.	K.F.R.	S.B
Flottans Öfverstyrelse, Stationer	2	\| \| 19	4	16	ro	_	14	2	_	28	24
Flottans kadrer........................	1	I 21	—	61i -		00	11	Öl	124	51	5	75	24	25
Fästnings- och positionsförsvaret	—	; 5		i	28	9	20	22	10	36	Öl	33	1	3	27
Sjuk- och transporttjensten.......	—	—	5	—	6	6	—	—	22	—	15	15	—		16
Summa	3	45	15	78	44	15	94	35	83	188	141	53	76	27	68
Reserv 10 % ....................			6		12	O		13	8		33	5		10	7

Summa summarum	3	45	21	78	56	17	94	48	91	188	174	58	76	37	75

452

G08

K. F. -- Kongl. Flottan. K. F. K. = Kong], Flottans Reserv. S. Ii. - Sjölie vänligen.

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1876.

Tab. 2.

slag,

personalbehof vid krigsutbrott.

			l:a	klassens Sjömän				2:a klassens Sjömän	3:e kl. Sjö-män.	Skeppsgossar.
Underofficers Korporaler j Korporaler	Förhandsmän
Militära.	Eldare och ,n-*s Handtverks- j Militära.	Eldare och Handtverks-	Militära ! Eldare ocl> Militära. ; Handtverks-
K.F.	K.F.It.	S.B.	K.F.	K.F.It.	S.B.IK.F.(K.F.R.J S.B. 1 i	K.F.	K.F.It	; S.B.	K.F. IK.F.R.	1 S.B.IK.F.	K.F .11.	S. B.	K.F.i S.B.
10			2		— 10! _ \| —	2			24: —				j
														162
225	16	5	33	10	77\| 591 44 ''248	100	.—	79	830 -	333 -	—	491	2721 918
														14
71	18	—	~	~	61 — j — j 212	—	15	63	144j —	2791 —	4	147	20 2 014
7	13		-		15 —i 15 ! 15	—	—	15	101 -	201 —	—	60	— 150
* 313	47	5	41	10	153 601! 59.475	102	15	1157	1 oosj —	632! -	4	698	292 ! 8172	176 :
j -	36	1	—	5	15 — 66 j 48		12	16	1 — 101	63 -		70	29 i 317
! 313	83	6	41	15	168 601 125 523	102	27	, 173	1008 101	69ö! -	4	768	321 j 3 489	176

32 Bil. N:o 4 a till Konr/l. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o J, om Statsverket 1876.

Uppgift Tab. 3.

å den beräknade kostnaden under år 1876 för vidmakthållande
af försvarsverket till sjös.

Kronor.

Öfver styrel sen och personalen:

I Riksstat!''» uppförda under rubrik »Aflöningsstater»......... 1,357,577: 98 ;

efter afdrag för titeln Sjökrigsskolan 24,720: — J i 332 857''98^

under titel »Båtsmäns beklädnad»....................... 138,200 ......

d:o »Beklädnad åt matroser oeli skepps- j

gossar» ................................... 1 55,164:0)0

d:o »Naturaundcrhåll» ........................... I 430,000 —''

d:o extra anslag: Dyrtidstillägg................. 52,200: —

Dep:ts Kansli expedition 2,200: —■ 1

Aflöningsstater............... 3,000: — !

Beklädnad................... 33,835:40

K r 0 n o r.

<1:0	<1:0
<I:o	(1:0
<1:0	(1:0
<l:o	(1:0
(1:0	(1:0

Värdet af hiitsmsmsindelningcn; beloppet utfördt med den summa, som
i skulle inflyta, derest vakansafgift erlades för samjdige indeluingsbåtsmän,
i ölVercnsstämmelse med Kong!. Brefvet don 10 Maj

_ 1872 ........................................................................... 239,122: os

; Värdet af båtsmansrote?’/»^^; beloppet utfördt med den
«, summa, som skulle inflyta, derest vakansafgift efter
i medelmarkegångspriset för åren 1865—74 erlades för

samtlige roteringsbåtsmän............................................ 373,337: 13

Kreditiv å 9:dc lmfvudtiteln för upprätthållande af Flottans pensionering

3Iatericlcii:

: I Riksstateu uppförda under titel »Flottans nybyggnad och underhåll»
(bo (bo d:o »Båtsmäns förseende med kojer och

täcken.........................................

(bo d:o extra anslag: Byggnader ......... 200,000: —

Flottans nybyggnad
och underhåll 112,850:

Vapen................. 600,000: —

Minväsendet........ 450,000: —

Fartygsmateriel ... 1,700,000: —

91,235 40

612,459 j21

11:!''°°n 1— 2,778,917

958,044 ;82j
13,500 -

3,002,850 ■ 4 034 394

Diverse anslag:

I Riksstatcn upptagna under denna rubrik.................... 1,218,852: eo ;

■ efter afdrag för ofvan uppförda titel »Naturaunderhåll» 436,000: — ■

782,852: co i
.............. 24,720: — i

och tillägg för titeln »Sjökrigsskolan»

— 807,572

Summa Kronor

7,620,884 161

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N.o 1, om Statsverket 1876. 33

Förslag

Tab. 4.

till användande af de för sjöförsvaret beräknade tillgångar af 8,260,000
kronor årligen, under 12 år från och med 1877, jemte uppgift
å den sjökrigsmateriel, som under tiden skulle anskaffas.

	Till Öfver-
År.	styrelsen och personalen	Till Muterielen.	Diverse	i Summa.	Anmärkning.
	jemte peri-		----------------!	anslag.
	signering.	Underhall, j	Nybyggnad.		!
1876	1 2,778,91719	1 999,394 82''	4,920,000 —	807,572	60:9,505,884*) 61	*) Dåligt Tab. 3:	7,020,884: 61
1877	2,850,000] —	1,100,OOOi —	3,500,000 —	810,000,	—!8,260,000 !—	af 137 5 ars	an-
187.8	2,850 000!—	1,100,000'' —	3,500,000 —	810,000 i	— >8,260,000 ''-	slag........		400,000: —\|
1879	2,850,OOOi —	1,100,000 -	3,500,000 —	810,000,	— 8,260,000 —	anvisade	för
1880	2,850,000!—	1,100,000''—''	3,460,000 ''	850,000	—18,260,000 —	korvetten	Sa-	;
1881	2,900,000 —	1,150,0001—1	3,360,000 —	850,000	— 8,260,000 !—	........		1,150,01)0: —!
1883	2,900,000! —	1,150,000 —	3,360,000 i —	850,000	—8,260,000 —	d:o för j	»in-
1883	2,950,OOOi—	i,i5o,ooot—!	3,260,000 i —	900,000	—‘8,260,000 —	försvaret	vid	!
1884	3.000,000] —	1,150,0001—j	3,160,000 i — :	950,000	—18.260,000	Carlakronu		335,000: —
3885	3,100,000 —	1,200,000—	2,960,000 ! —	1,000,000	— 8,260,000 —			t) sor» m i
1886	3,200,000 —	1,200,000 —	2,760,000 —	1,100.000	— 8,260,000 —
1887	3,300,OOOi—	1,200,OOOi—	2,560,000 —	1,200,000	— 8,260,000 —
1888	3,460,000!—	1,200,000 —	2,300,000 —	1,300,000	—18,260,000 ; —
			43,600,000 -

Å r.	Kum-j fartyg.	Pansar bätar och Mo-1 nitorer.j	Min* furiyg.	Opans- rade kanon- båtar.	Öf- nings- fartyg.	Min-för-svars* linier. i	NyunskuÖuin kostnad.	gs-i \|	Anmärkningar.
1876 eger Flottan..		14		9	4'')	4		_	‘) Seg Jfartyg ej inberäkuade.
1877 tillkomma...	: _	1	1	3		l2)	2,465,000	—	2) Vid Carlskrona.
1878	1	1	—	1	1		5,900,000	—
1879	_	1	1	2			1,730,000	—
1880	1	l	—	i i	—	—	4,650,000	—
1881	i _	1	1	o	—	I2)	2,030,000	—	3) Vid Bråvikeu.
1882	1	—	—	i	! —	-.	4,400,000	—
1883	1 —	1	1	2	i “	—	3,430,000	—
1884	1	} -	—	2	1 i	1J)	5,200,000	—	■*) Vid Göleborg.
1885	—	; _	_	_2	—	l5)	900.000	—	5) Vid fiefle.
1886	1	i —	—	—	—		4,000,000;—
1887	1 -	\| —	—	9	—	—	800,000	—
1888	; 1	1 —	—	\| —	i —	—	4,000,000J—

6 i 20 j 4 i 30 0 I 8

Doctor, kaserner, chefsfartyg, kranpråmar, in. in. under deuna

tid, förutom hvad som erhålla genom slopning af äldre fartyg j 3,095,OOOi—

Summa Kronor 42,000,000; —
Bill. till Rik sd. 1 rot. ISIG. I Rand. L Ajd.

No 1. om Statsverket 187b''

Bil. Ko 4 b till Körtel. Maj-ds Nåd. Prop

Protokoll Öfver Sjoför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen, uti Statsrådet, a Stockholms Slott den 10
Januari 1876.

N är va rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministem Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thysdius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenliielm,

Boven,

Friherre von Offer, och
Forssell.

Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i
underdånighet i ett sammanhang de frågor, som vid uppgörandet af föislag till reglering
af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för nästa Statsregleringspenod
herde tagas under öfvervägande och deribland följande till Kongl. Maj.t inkomna nndti

dåniga framställningar, nemligen: „

1 Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den ö sistlidne November,
med förslag till aflöningsstater för Flottans officers- och underofficerspersonal in. 11;
Samma embetsverk* skrifvelse den 30 sistlidne November angående förslag till

lokal för Sjökrigsskolan; ^

Samma emhetsverks underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne December, med förslag
och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag for Flottan under

är "l 877;

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 7 i denna månad, i fråga om öfverHyttning
af öfvertalige civile tjensteman vid Flottan till allmänna indraguingsstaten;

Chefens för Sjökrigsskolan skrifvelse den 1 sistlidne December i fråga om förhöjning
i arvodena för lärarne vid skolan; samt

Komitens för uppgörande af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets

navigationsskolor den 31 December sistlidne år afgifna underdåniga utlåtande.

1. Departementschefen föredrog vidare det underdåniga memorial rörande lönereglering
för Kong! Flottans officers-, underofficers- och sjömanskåror samt kleresi-,
läkare-, maskinist- och handtverksstater, som jemte bifogade stater under Ditt. A—,T
finnes detta protokoll bilagdt, samt hemstälde derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder föreslå Riksdagen,

att den för dessa kårer och stater sålunda föreslagna lönereglering gillas och
antages; samt att dervid måtte beslutas:

att läkarestaten ökas med två förste bataljonsläkare;

att samtlige de löntagare vid ifrågavarande kårer och stater, som äro försedde
med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nuvarande aflÖningsförmåncr qvarstå,
så vida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall, då han
uppnått den lefnads- och tjenstålder, som berättigar honom till full pension jemte
fylnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maja dock obetagen att
med den pensionsberättigades medgifvande, låta med nfskedet anstå, derest och sä
länge lian pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna; samt vidare
att för löneregleringens genomförande måtte

dels få användas hela det under titeln »Aflöningsstatorna vid Flottans stationer

i riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör............... kronor 1,145,554:__

samt till samma anslag öfverföras
från anslaget till Departementets kommandoexpedition.
.................................................... kronor 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena » 5,650: —

samt från anslaget till Flottans nybyggnad

och underhåll .............................................. » 39,900: —

Summa kronor 49,110: —

men derifrån afföras för att bland Diverse
anslag under särskild titel »Skeppsgosseskolan»
upptagas .......................................... u 5,280: --

hvarigenom förstnämda anslag komme att

ökas med ..............................

och således för år 1877 utgöra

43,830:

1,199,284:

43,83<):

Bil, No 4 b till Kong!,. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

dels ett nytt anslag anvisas ä extra stat för år 1877, att i män åt behof an vändas,
livilket anslag, för jemnande af summan utaf de extra anslag, som komrne att föresläs,
borde upptagas med 66,340 kronor; samt slutligen

att anslaget till afiöningsstaterna måtte uppföras under förändrad titel »Aflöning
till Flottans kårer och stater».

Vidkommande regleringen af utgifterna i öfrig! under denna titel yttrade Departementschefen,
beträffande

Departementets Kansliexpedition.

2. Med åberopande af Eders Kong]. Maj:ts på föredragning af Clielen för Finansdepartementet
den 22 December sistlidne år fattade beslut i fråga om det okade anslagets
till kansliexpeditionen uppförande pa extra stat jemväl för ar 1877, får jag i underdånighet
hemställa att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillämpning
under 1877 al'' här under Lätt. K bilagda stat för Kansliexpeditionen måtte
på extra stat för berörda år anvisas ett belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600
kronor att utgå endast i den män hinder för den af Eders Kong!. Magt med Riksdagen
beslutade förändrade reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes.

Departementets Kommandoexpedition.

3, I händelse af bifall till ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget
gjorda framställning om öfverflyttning från detta anslag till anslaget för Aflöning till
Flottans kårer och stater af ett belopp utaf 3,500 kronor, skulle anslaget till Kommando-,
expeditionen nedsättas frän dess nuvarande belopp 4,250 till 750 kronor.

Förvaltningen af Sjöärendena.

4 Under enahanda förutsättning skulle, da. från detta anslag afföies till anslaget
för Aflöning till Flottans kårer och stater 5,650 kronor, anslaget till Förvaltningen
af Sjöärendena från dess nu varande belopp 34,050 kronor nedsättas till 28,400 kronoi.

5. I öfrigt och då frågan om Förvaltningens af Sjöärendena ombildning ar beroende
på pröfning åt det förslag, som af löneregleringskomitén kan i afseende a
detta embetsverk varda framstäldt, torde till Riksdagen böra hemställas att dyrtidstillägg
till enahanda belopp, som för innevarande år varit anvisadt till Förvaltningens
ai Sjöärendena embete- och tjensteman eller 5,060 kronor, jemväl föi ai 18 f 7 måtte

Bil. N:o 4 b till Kongl. M(tj:tx Nåd. Prof'' N:o 1, om Statsverket H76.

uppföras på extra stat att utgå på enahanda sätt, som sistlidne år, eller i öfverensstämmelse
med den fördelning som i bilagan till detta protokoll Lutt. L angifves.

Sjökrigsskolan.

6. Uti eu af chefen för Sjökrigsskolan med förord ingifven skrift hafva samtlige
lärarne vid nämda skola, bland annat, anhållit:

att lärare vid Sjökrigsskolan måtte tillerkännas rätt att vid öfvergång till elementarläroverk
få, för uppflyttning i högre lönegrad vid sistn landa läroverk, räkna
sig tillgodo den tid lian vid Sjökrigsskolan tjenstgjort;

att, då hela sjökrigsskolan, med undantag af första klassen, till alla de delar,
der jemförelse kunde ifrågakomma, fullt motsvarade den afdelning af ett på reallinien
fullständigt elementarläroverk, uti hvilken undervisningen bestrides af lektorer, dem
måtte beviljas en ersättning för arbete i skolans tjenst, som i förhållande till undervisningstiden
motsvarade den, som nämde lärare åtnjöte i lägsta lönegraden; samt

att lärarne i de icke militära ämnena vid sjökrigsskolan måtte i likhet med
samtlige lärare vid rikets elementarläroverk, beviljas ett ålderstillägg för hvart femte
år i 20 års tid, utgående med 20 procent af det lönebelopp, som tillkomma hvarje
undervisningsämne, äfvensom att dylikt ålderstillägg måtte tillfalla hvarje sådan
lärare, som nu är anstäld vid skolan, räknadt från början af det kalenderår, som
följt på det år, då han tillträdt sin befattning såsom ordinarie lärare vid sjökrigsskolan.

Såsom skäl för sin begäran att vid öfvergång till elementarläroverk få räkna
sig till godo den tid de vid sjökrigsskolan tjenstgjort anföra lärarne, att eu sådan
rättighet redan medgifvits lärare, som tjenstgöra vid enskilda elementarläroverk; och
då sistuämdo lärare för vinnande af en sådan rättighet äro skyldige att underkasta
sig enahanda kompetensvilkor, som äro eller blifva faststälda för befordran till lektor
vid statens elementarläroverk, men sådana vilkor icke för närvarande äro anbefalla
för vinnande af anställning vid sjökrigsskolan, hemställa lärarne, att enahanda föreskrifter
jemväl måtte meddelas i afseende å kompetensfbrdringarne för anställning vid
sistnämd» skola såsom lärare i de icke militära ämnena. — Då, på sätt sålunda äfven
uti den ingifva skriften blifvit framhållet, den begärda förmånen måste blifva beroende
af strängare kompetensvilkor, men frågan härom torde böra pröfvas i sammanhang
med eu omarbetning af gällande stadgar för sjökrigsskolan, anser jag mig för närvarande
icke böra tillstyrka afseende å den gjorda framställningen i denna del.

Deremot synas mig giltiga skäl förefinnas för lärarnes ansökning i hvad den
angår sä väl löneförhöjning i allmänhet som rättighet till tillägg i aflöningen efter
vissa års anställning vid skolan. När sjökrigsskolan upprättades fanns der till en
början blott en klass, hvarför ock lärarnes aflöning kunde bestämmas till ganska ringa
belopp, men sedan skolan blifvit fullständigt utbildad till sina sex klasser, beviljades
vid 1874 års riksdag eu något förbättrad aflöning. Denna löneförhöjning var hufvud -

Bil. N.<> 4 b till Konijt. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sint märket lH7b.

sakligen att betrakta såsom eu väl behöflig ersättning för ökad uudervisiiingsskyldighet-,
men deremot bär densamma icke varit tillräcklig att lemna sjökrigsskolans lärare
den godtgörelse, som i förhållande till använd tid och arbete bestås innehafvare af
motsvarande befattningar vid elementarläroverken. Det välförtjenta anseende sjökrigsskolan
åtnjuter beror naturligtvis i väsentlig mån på lärarnes nit och duglighet, och
omsorgen om skolans framtid synes mig derför fordra, att missförhållandena beträffande
deras aflöning så vidt möjligt afhjelpa*, i hvithet afseende billigheten lärer fordra,
att de blifva åtminstone likstälda med lektorer i lägsta lönegraden vid elementarläroverken.
Jag har fördenskull uppgjort förslag till aflöningsstat, grundadt derpå,
att lärarne i de icke militära ämnena skulle för en timmes undervisning under hvarje
vecka af hela läsåret från den 1 Oktober till den 1 Maj erhålla 120 kronor och lärarne
i de militära ämnena, hvilka redan åtnjuta lön af staten, 100 kronor för samma
tid samt ett mindre arvode för undervisningen under sjöexpeditionerna. Hvad
angår de ifrågasatta akterst!Raggen anser jag dessa icke böra utgå med vissa procent
af arvodet för hvarje läroämne utan med ett visst belopp för hvarje lärare, som
finnes dertill berättigad.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t behagade af Riksdagen begära:

att, för tillämpning åt'' det förslag till arvodesstat för sjökrigsskolans lärare, hvithet
finnes under litt. M detta protokoll bilagdt, anslaget till sjökrigsskolan måtte förhöjas
med 6,320 kronor eller till 31,040 kronor; samt

att lärare vid sjökrigsskolan i icke militära''ämnen måtte, i likhet med hvad som
är lektorer vid statens elementarläroverk förunnad!, erhålla rätt till arvodestillökning
hvart femte är i tjugu års tid, men endast tillbelopp af 250 kronor hvarje gång, såvida
arvodet för det eller de ämnen, i Indika lian är lärare, uppgår till 1000 kronor eller derutöfver.

Ålder sfi Hägg.

7. 1 de förnyade stater, som af Eders Kong! Maj:t med riksdagen år 1874

faststäldes för mariningeniör- och civilstaterna vid Kong! flottan, ingick äfven bestämmelse
om löntillökning efter vissa års tjenstgöring inom samma grad, utan att
likväl särskilda medel anvisades för sådan löntillökning, hvilken hittills blifvit bestridd
af femte liufvudtitelns allmänna besparingar.

Jemväl lärarne vid skeppsgosseskolan äro, enligt det för samma skola gällande
reglemente, berättigade till älderstillägg och i händelse min härofvau gjorda framställning
om ny stat för sjökrigsskolan bifalles, komma lärarne i de icke militära ämnena
vid samma skola i åtnjutande af enahanda förmån.

Då nu beloppet af dessa älderstillägg, hvilket, på grund af gjorda beräkningar,
kan antagas för 1877 uppgå till högst 21,650 kronor, men såsom vexlande och beroende
af timade förändringar bland personalen, icke kan till minimibeloppet bestämmas, *
tillstyrker jag att hos Riksdagen måtte göras framställning derom, att för beredande

Bil. j\:u 4 b till hvHi/l. May. In Bäd. Prop. N:o !, om Statsverket lS7b\

af tillgång till ålderstillägg i enlighet med faststälda stater åt mariningeniörstaten, civilstaten
samt lärare vid sjökrigs- och skeppsgosseskolorna må under titeln »Alderstillägg»
uppföras ett anslag af förslagsanslags natur till belopp af “11,050 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

S. Af mistlidne ars riksdag begärde E. K. M:t en förhöjning i detta anslag af
221,955 kronor 18 öre, hvarmed åsyftades att erhålla medel till fyllande af sådana
mindre behof, till hvilka Riksdagen tid efter annan lemnat särskilda anslag, såsom till
maskininventarier, madrasser och möbler å fartygen, sprutor, pumpmaskiner in. m.;
men förklarade sig Riksdagen vilja framgent såsom dittills, särskild! pröfva sådana
behof, som varit medelst extra anslag tillgodosedda, samt beviljade endast på det sätt
Eders Kongl. Maj:ts begäran, att eu tillökning i anslaget af 112,850 kr. anvisades att
utgå för år 1870.

Under åberopande af varfsehefens i Carlskrona anmälan, att anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, äfven med den för innevarande är beviljade tillfälliga
förhöjning, ej lemnade tillgång till vederbörligt underhåll af stationen och dess fartyg
tillhörande ångmaskiner och ångpannor, har nu Förvaltningen af Sjöärenderna gjort framställning
om förhöjning i nämda anslag med tillhopa 162,850 kronor. Då det ligger
särdeles vigt uppå, att den för krigsbruk afsedda materielen, så vidt möjligt är, ständigt
befiunes i tjenstbar! skick, torde det ock vara nödvändigt, att erforderliga medel
för detta ändamåls vinnande varda anvisade, och då Eders Kong!. Maj:t under den
17 sistliden December, uppå Förvaltningens af Sjöärendena och vederbörande varfsmyndigheters
enstämmiga tillstyrkan, funnit sig icke längre böra vägra bifall till f. d. ordinarie
timmermans- och handtverksstaternas förnyade underdåniga ansökning om någon
förhöjning i deras i förhållande till lefnadskostnaderna ringa aftöningsförmåner
samt härigenom eu ökning af arbetskostnaderna å varfven af omkring 30,000 kronor
redan under innevarande år är att emotse, finner jag uti dessa omständigheter full
anledning tillstyrka Eders Kongl. Magt att af Riksdagen begära en tillökning uti i
fråga varande anslag, icke understigande hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit
förordadt.

Under åberopande i öfrigt af de på andra ställen framstälda förslag dels om öfverflyttning
till titeln Aflöning till Flottans kårer och stater af de medel, som erfordras
för maskinist- och handtverksstaternas lasta löner och beklädnadsbidrag, dels om uteslutande
ur riksstaten af hela anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken
utgörande 13,500 kronor, hvars utgifter i sådant fall skulle bestridas af nybyggnadsoch
underhållsanslaget, hemställer jag i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit
anfördt, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära en förhöjning i anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll, sådant det finnes i riksstaten för år 1876

Bil. No 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

uppfördt, af 1(52,850 kronor, eller för slutsummans jemnande med 162,915,18; och komité
i händelse af bifall härtill och då det belopp, som skulle till titeln Aflöning till
Flottans kårer och stater öfverflyttas, uppgår till 39,960 kronor, det nuvarande ansla -

get till nybyggnad och underhåll..................................................... kr. 958,044: 82

att höjas med.................................................................................. ,, 122,955: is

eller till ............ kr. 1,081,000: —

Båtsmäns förseende med kojer oeli täcken.

9. Vid 1840—1841 årens riksdag uppfördes å riksstatens 4:de hufvudtitel ett
ärligt anslag af 9.000 rdr b:ko till båtsmannens förseende med kojer och täcken, »från
skyldigheten hvaraf de som hålla båtsmän deremot skulle varda helt och hållet befriade-*,
hvarvid Rikets Ständer dock ansågo de kojer och täcken, som måste åtfölja
hvarje båtsman vid uppfordringen, böra vid den, efter berörda skyldighets öfvertagando
af staten först inträffade uppfordring till Kronans förråd öfverlomnas.

Fiir enahanda ändamål har alltsedan nämnde tidpunkt uppförts 9,000 rdr Icke
eller 13,500 kronor å 5:te hufvudtiteln. Uti Nådig Proposition till 1850--51 årens
riksdag förklarade Kongl. Maj:t väl, att detta anslag icke vidare erfordrades, enär
medel för äudamalet voro under rubriken -Förrådsförstärkning- inberäknade uti
det till Flottans materiel äskade extra statsanslag. Rikets Ständer ansågo likväl anslaget
böra dädanefter såsom dittills uppföras å riksstat såsom ordinarie anslag, »enär
de utgifter, som a extra statsreglering^! anvisas, icke kunna anses af permanent egenskap
samt följaktligen ii ro underkastade betydliga omvexlingar, hvaremot den bär
ifrågavarande utgiften måste utgå jemlik! med rotehållarne om passevolans^! upprättade
kontrakter, hvilkas uppfyllande icke får Äfventyra*, som dock skulle kunna inträffa
derest anslaget blefve af tillfällig natur.»

Då numera kojer och täcken för båtsmannens så väl som för de öfriga sjötruppernas
behof under sjökommendering tillhöra fartygens inventarier och det icke kan vara
lämpligt att ett visst antal kojer och filtar bekostas åt särskilda anslag, under det
att kostnaden för öfriga sådane persedlar bestridas af de medel för hvilka fartygsbyggnaden
utföre*; då underhållet af sängservisen ombord bekostas af anslaget'' till
h lottans nybyggnad och underhåll samt sängservisen / kasernerna dels af sistnämnda
anslag, dels af beklädnadsanslagen; då i följd häraf hufvudsakligen icke annan anvisning
på ifrågavarande anslag på senare tider skett, än för de jernsängar, hvarmed
båtsmaiiskasernerna under senare åren blifvit försedde i stället för de mindre .ändamålsenliga
knut använda kojerna, utan de utgifter, för hvilkas bestridande anslaget
till båtsmäns förseende med kojer och täcken varit afsedt, till största delen utgått af
anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, så torde skäl saknas att fortfarande
bibehålla detta anslag under särskild titel, utan hemställer jag, att framställning till
Riksdagen måtte ske derom, att. under förutsättning af bifall till det i näst föregående

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om. Statsverket 1876.

punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende med kojer ock täcken,

13,500 kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Båtsmäns beklädnad.

10. Då Kronan öfvertog bestyret med båtsmännens beklädnad anvisades till en
början 28,000 rdr b:ko eller 42,000 kronor årligen till bestridande af kronans andel i
kostnaderna härför. Detta anslag höjdes vid 1850—51 årens riksdag till 63,000 kronor.
Vid 1856—58 årens riksdag tillökades anslaget ytterligare med 11,505 kronor,
hvilket belopp tillädes såsom vederlag för den minskning i heklädnadsafgiften, som,
med 5 rdr för hvarje rusthåll, beviljades båtsmansindelningen i Blekinge och södra
Möre härad i Kalmar län till bidrag i rustningsbestyret. Vid 1862—63 årens riksdag
höjdes anslaget till 88,200 kronor och vid 1865—66 årens riksdag, sedan Kronan
öfver tagit bestyret jemväl med anskaffningen af båtsmännens kappsäckar och de så
kallade småpersedlarne med ytterligare 50,000 kronor eller till 138,200 kronor, och
har sedermera bibehållits vid detta belopp såsom »förslagsanslag, högst», att i
mån af behof användas allt efter som rust- och rotehållare ingått på öfverenskommelse
om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan.

Då nu utgifterna å detta anslag komma att minskas genom den vakanssättning,
som i enlighet med Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872 medgifvits rusthållare i Blekinge
och Södra Möre, under det att för den trupp som med riksdagens begifvande uppsattes
med ungefärligen 1 man för hvart tredje vakant båtsmansnummer äfvenledes erfordras
medel för beklädnad, för hvars anskaffande anslaget till beklädnad åt matroser
och skeppsgossar tills vidare anlitats, och detta åter kunnat ega rum endast så
länge en del nummer inom matroskompanierna varit vakanta, hvilket antagligen inom
innevarande års utgång kommer att upphöra, så synes mig beklädnaden för den trupp
som uppsattes i stället för ifrågavarande båtsmän äfvenledes böra utgå af de medel
som äro afsedda till båtsmännens beklädande.

Jag för på grund häraf hemställa, att Eders Kongl. Majå behagade begära Riksdagens
medgifvande att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som uppsattes i
stället för de till följd af Nådiga brefvet den 10 Maj 1872 vakanta båtsmansnummer
i Blekinge och Södra Möre härad i Kalmar län, må få utgå af anslaget till båtsmäns
beklädnad, som dertill lemnar tillgång.

Beklädnad åt matroser oeli skeppsgossar.

11. Med afseende å inträffad stegring i kostnaden för beklädnadens anskaffning
och underhåll, äfvensom för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser
och jungmän utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet skeppsgossar, behagade
Eders Kongl. Maj:t till sistlidne års Riksdag göra framställning om förhöjning
i detta anslag med 33,835 kronor 40 öre, hvilket belopp jemväl al Riksdagen bevilja -

Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj.ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1876.

des, men anvisades å extra stat. Då enahanda skal, som föranledde denna framställning
fortfarande qvarstå, hemställer jag att Eders Kong!. Maja behagade jemväl till
denna Riksdag göra framställning om förhöjning nti ifrågavarande anslag med berörda
belopp, 33,835 kronor 40 öre, hvarigenom samma anslag, i gällande riksstat uppfördt
med 55,164 kronor 60 öre, skulle komma att uppgå till 89,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

12. I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget
är vordet hemstäldt, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen, att det från anslaget till aflöning till Flottans kårer och stater alförda, för
tillämpning af den detta protokoll under litt. till N. bilagde förnyade lönestat för rektor
och lärare vid Skeppsgosseskolan till 5,280 kronor upptagna belopp, må under rubriken
Diverse anslag uppföras i Riksstaten såsom ett särskildt anslag, under titel »Skeppsgosseskolan».

Xatimiunderliåll.

13. Under åberopande af hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget
blifvit yttradt angående rättighet för Flottans maskinist- och handtverksstater till åtnjutande
af portion in natura, hemställer jag i underdånighet att af Riksdagen måtte
begäras eu förhöjning i anslaget till naturauuderhållet med ett belopp motsvarande
beräknad portionskostnad för:

37 maskinistunderofficerare cell 8 handtverksunderofficerare för 270 dagar, å 55 öre

pr dag, hvardera, eller............................... .................. kr. 6,682: so

hvarförutom och då ifrågavarande anslag, i anseende till stegrade pris
å proviantartiklar befunnits otillräkligt, eu förhöjning deri i

(ifrigt af............................................................................... » 9,767: so

torde böra äskas, så att, då anslagets nuvarande belopp är ................< 436,000: —

detsamma höjes till.........................................................................kr. 452,450: —

eller med 16,450 kronor.

Spainnålsupphandliiigs- och bagerikostnader.

14. Detta anslag är till hufvudsakligaste del afsedt för aflöning åt den vid
bageri- och qvarninrättningarna anstälde personal. Då emellertid såväl bröd som öfrig
proviant, som från magasinsinrättningen utlemnas, dels vid proviantering af fartyg
Bih. till Piksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. No 4 b till Kongl. Naj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

dels till naturauuderhållet vid stationerna, bör till dela värdet betalas af anslaget till
naturaunderhåll, som bekostar både brödet och provianten och således äfven kostnaden
lhi- målningen af spanmålen och mjölets förvandlande till bröd, så torde den aflöning,
hvilken f. n. bestrides af anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, höra
bekostas af magasins!örrådet såsom förhållandet nu är med t ex. aflöningen till de vid
magasinet anstälde mätare och drängar, och detta godtgöras af anslaget till naturaunderhåll.

Vid sådant förhållande hemställer jag, att derest, på sätt jag ofvan föreslagit’
anslaget till naturaunderhåll varder med förutsatt belopp förhöjdt, anslagstiteln »spanmålsupphandlings-
och bagerikostnader» må ur riksstaten uteslutas.

Skrifmaterialier oeli expenser, ved för eliefens för Flottans militärpersonal

expedition.

15. Uppå chefens för Flottan militärpersonal i underdånighet gjorda anhållan om
ärligt anslag till skrifmaterialier och expenser för hans expedition, liar Eders Kong:
Mnj:t behagat anvisa ett belopp af 2,000 kronor, att för 187(1 utgå af hufvudtitelns
allmänna besparingar. Dä emellertid för detta ändamål erforderliga, medel för framtiden
lärer böra i riksstat uppföras, hemställer jag i underdånighet, att af Riksdagen
måtte begäras ett .ärligt anslag, som torde upptagas till 2,500 kronor, till skrifmaterialier
och expenser, ved in. in. åt chefens för Flottans militärpersonal expedition,
samt att detta anslag, i likhet med andra dylika, måtte å hufvudtiteln uppföras såsom
förslagsanslag.

Lots- och fyriurättiiingen med lifräddiiiiigsaiistalterna.

1(1. i afseende a detta anslag torde jag få erinra derom, att sedan Lotsstyrelsen
i underdåniga skrivelser den 22 September och 22 December sistlidna år inkommit
med anmälan, att Styrelsen icke sago sig i stånd att med det belopp, som under 1870
vore anvisadt till Lots- och fyrinrättningen med lifriiddningsväsendet fortfarande vidmakthålla
dessa anstalter i det skick, som motsvarade på. en gång sjöfartens rättmätiga
fordringar samt lots- och fyrpersonalens billiga anspråk på ersättning för tid och
arbete under stigande leinadskostnader, föreslagit att till åstadkommande af jemnvigt
emellan de för samma anstalter afsedda inkomster och nödiga utgifter, fyr- och båkafgift
erna för den utrikes sjöfarten måtte förhöjas och dylika utgifter i viss män åläggas
den inrikes sjöfarten, så behagade Eders Kongl. Maja, vid föredragning häraf
den 31 samma månad, anbefalla Kongl. Kommers-Kollegium och (xeneral-tullstyrelsen
att, efter det handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm samt handelsföreningarne i
vissa uppgifna städer blifvit börda, inom utsatt tid inkomma med gemensamt underdånigt

Bil. N:0 4 b till Kolt;//. Maj:te Nätt. Prof. N:<> 1. om Statsverket 1876.

utlåtande i fråga om det sålunda väckta förslaget angående förändring i föreskrifterna
om fyr- och båkafgiftens utgörande.

'' Ehuru sålunda, enligt hvad Lote-styrelsen anfört, utgifterna för Lots- och iyriurättningeu
icke kunna med vidmakthållande af dervid förenade sakerhetsanstalters
tidsenlighet inskränkas inom det belopp, hvartill inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel beräknats.
men den grundsatsen val icke bör frånträda» att sjöfarten skall bekosta de
för densamma erforderliga säkerlietsanstalter, deruti inberåknad tillgång a pa-litliga
lotsar, och under sådana förhållanden flen erforderliga jemnvigteu mellan inkomster
och utgifter torde böra sökas dels i höjda fyr- och båkafgifter för den utrikes sjöfarten
och i sådan afgift» läggande i viss män på den inrikes sjöfarten, dels i minskade
direkta utgifter för iotsningens upprätthållande genom höjda Eltaxor, — på samma
gång dock lotspligtigheteu minskas, såsom enda utvägen att komma till insigt om
råtta hehofvet af aflönade lotsar — så saknar jag, i betraktande häraf, och då Eders
Kong!. Maj:t, för den händelse ändrade föreskrifter till fyr- och båkafgiftens höj ande prof vas
bära5 anbefallas, blir i tillfälle att till Lots- och Fyrinrättningens upprätthållande använda
derigenom inflytande medel utöfver de i stat uppförda, anledning till annan hemställan, än
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå att anslaget till lots- och fyrinrättmngavne
med lifräddningsanstalteraa matte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten
af iteln Fyr- och Båkmedel beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget
med inberäknande af dold ingående ränta, utföras med 800,460 kronor, dervid jemväl
lärer böra förutsättas att de å inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel uppkommande öfverskott
fortfarande må såsom hitintills få användas för de med berörda anslag afsedda
ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

17. Sedan den af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordande komité» för afgifvande
af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets navigationsskolor den nl sistlidue
December inkommit med underdånigt betänkande i ämnet jemte förslag till reglemente
och stater för inlinda skolor, har Eders Kongl. Magt under den 7 dennes anbefall
Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerskollegium att deröfver inkomma med
underdånigt utlåtande, i följd hvaraf detta ärende först sedan ifrågavarande vttian
den inkommit lärer höra blifva föremål för Eders Kongl. Majas slutliga pröfning.
])å emellertid komité» uppgift!t medelsbeholVen för en enligt dess förslag förbättrad
navigationsskoleundervisning till omkring IS.eOO kronor årligen utöfver hvad nu linnes
för sagda skolor anvisadt, och under antagande det en ny organisation hufvudsakligen
efter de föreslagna grunderna pröfvas höra tillämpas först från och med hostterminen
år 1877, hemställer jag underdånigst att, i afvaktan på pröfningen af komiterades
framställning, anslaget tiil undervisningsanstalter för sjöfart må i nästkommande

Bil. J\:<> 4 b till Ko it yl. Mc/:''? Ntbl Pr,.-/:. No- 1, om Stituverlet 187 S.

års statsregleringsförslag upptagas- förslagsvis till 10,000 kronor högre belopp än i
innevarande års stat, eller till 85,800 kronor.

18. I afseende å de i riksstat®!» för innevarande år under femte hufvudtiteln
uppförda anslag, i hvfika ändring icke hlifvit här ofvan föreslagen, finner jag, beträffande
anslagsbeioppen, ej skäl bill annat tillstyrkande, än att för ; en nia adr af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier oi h expenser, ved in. in. för
departementets expeditioner förhöjes från 2,227 kronor 00 öre, till 2,307 kr. 02 öre
eller med 79 kronor 42 öre.

I händelse af bifall till sålunda af mig gjorda framställningar skulle förhöjningen

i de ordinarie anslagen blifva .......................................................................... 253 750

Om härifrån dragas beloppet af de anslag, som föreslagits att ur riks-''
staien uteslutas, nemligen:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...................................... 13,500.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ............................10,450. vp 950

kommer verkliga tillökningen att utgöra ............................................... 223.800.

och då detta belopp tillägges nu gällande riksstat» slutsumma ....................4,017,600.

så erhålles det belopp............................................................................4,841 400

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för 1877 uppgå.

19. Uti nu gällande riksstat för femte hufvudtiteln finnes under rubriken »Aflöningsstater»
upptagna anslag till »Båtsmansindelningen» och »Tillskott 1. de till
Båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor», hvilka anslag, såsom ej utgående
för tillämpning af aflöningsstater, icke torde böra förekomma under ofvan
stående rubrik, liksom ej heller anslagen till beklädnad under rubriken »Materielen».
Äfven i öfrigt torde anslagstitlarne å hufvudtiteln kunna uppställas lämpligare än
för närvarande är förhållandet. Det synes mig nemligen önskvärd!- att desse anslag
ordnades under sådana rubriker, som genom sitt innehåll vore egnade att lätta öfversigten
åt hufvudtiteln i dess helhet, i hvilkct hänseende anslagen torde höra sammanföras
under följande rubriker: »Departementet och öfverstyrelsen», »Flottans
personal», »blottans materiel», »Diverse anslag» och »Handeln». Under först mumla

Bil. Nio 4 b till Konf/l. Maj:ta Nåd Prof. N:o J, om Statsverket 1876. 13

rubrik skulle upptagas aflöningsanslag för departementet och öfverstyrelsen; under
rubriken »Flottans personal» hänföras alla anslag till personalens aflöning, beklädnad,
uaturaunderhåll in. in.; under »Flottans materiel» de anslag, som härför blefve
anvisade, samt under rubriken »Diverse anslag» alla för Flottan beviljade anslag,
hvilka icke lämpligen funne sin plats under någon af förestående rubriker. Hvad
beträffar rubriken »Handeln» finnas redan under densamma upptagna de anslag, som
må anses dithörande, hvarför någon förändrad uppställning åt staten i denna del icke
synes mig erforderlig.

I händelse dessa åsigter vinna godkännande, torde nådig framställning göras till
Riksdagen att, vid uppgörande af ny riksstat för inte hufvudtiteln, de ordinarie anslagen
i densamma må upptagas under de rubriker och titlar samt i den ordning,
som finnas angå fila uti det enligt ofvanstående grunder upprättade förslag till uppställning
af hufvudtiteln, hvilket finnes under Lätt, O detta protokoll bifogadt och
hvaruti anslagsbeloppen blifvit utförda i enlighet med hvad jag i det föregående
underdånigst tillstyrkt.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra, anslag, som blifvit häi
ofvan framstiilda och hvilka anslag uppgå till 73,600 kronor, anser jag mig höra här
gorå följande förslag beträffande ytterligare erforderliga

Extra anslag.

20. Dockbyggnaden cl gtdcrvcirfvet i Stoclchohn. I öfverensstämmelse med Fdeis
Kor.gl. Maj:ts derom gjorda framställning medgaf sistlidna års Riksdag, att det för
samma år till påbörjande af en dockbyggnad vid galervarfvet i Stockholm anvisade belopp,

115,000 kronor, finge utan dervid förut fästadt vilkor för ändamålet utgå, hvarjemte
Riksdagen beviljade hela det för dockanläggningens vidare utförande erforderliga beloppet,
385,000 kronor, och anvisade deraf på extra stat tor år 1876 150,000 kronor.
Af återstående 235,000 kr. komma, enligt hvad varfsohefen vid Stockholms station
anmält, 135,000 kronor att under år 1877 blifva erforderliga, i följd hvaraf jag tillstyrker
att framställning måtto till instundande Riksdag ske om anvisande till fortsättande
af dockbyggnaden vid galervarfvet i Stockholm af berörde belopp 135,000
kronor att under 1877 utgå.

21. Sjöh-igssholan. Till uppförande å Skeppsholmen af en ny byggnad för
sjökrigsskolan begärde Eders Ivongl. Maj:t af nästlidna års Riksdag ett anslag af
177,550 kronor, deraf 30,000 att utgå under innevarande är, men denna nådiga framställning
vann icke Riksdagens bifall.

Kadett- och elevantalet vid skolan bär under innevarande år, med afseende å
angelägenheten att hålla officerskåren komplett, ökats till y4, och behofvet af eu

Bil. N:o 4 b till Komjl. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket, 1876

rymligare lokal framstår numera såsom oafvislig!, derest å ena sidan flottans officerskår
skall kunna hållas fulltalig och å den andra skolan fortfarande åtnjuta det välförtjenta
anseende hon lyckats förvärfva sig så väl inom som utom landet. Att under
närvarande brist på lägenheter i Stockholm eu tjenligare lokal än flen nuvarande
icke skulle kunna förhyras utan särdeles höga hyreskostnader, lärer vara uppenbart,
och jag kan derför icke föreslå någon lämpligare utväg än att söka åvägabringa egen
lokal för skolan. Visserligen hafva undersökningar blifvit gjorda i ändamål att med mindre
kostnad än den sistlidna år uppgillra åstadkomma en lämplig lokal på Skeppsholmen,
hufvudsakligen genom ombyggnad af eu redan befintlig byggnad, i hvilket hänseende
jemväl kostnadsförslag blifvit uppgjordt; men då genom detta förslag, enligt Förvaltningens
af Sjöärendena åsigt, den afsedda fördelen icke skulle vinnas, har mumla
embetsverk tillstyrkt uppförandet af eu byggnad enligt den plan, som låg till grund
för Eders Kong!. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning och hemställt att för
ändamålet måtte af Riksdagen begäras ett extra anslag af 180,000 kronor.

Då jag lika med Förvaltningen anser i fråga varande behof höra ånyo bringas
under Riksdagens pröfning och detsamma sannolikt icke torde kunna fyllas med mindre
kostnad ån Förvaltningen beräknat, äfven i den händelse något nytt förslag till frågans
lösning skulle åt Eders Kong!. Maj:t pröfvas ändamålsenligare, hemställer jag
i underdånighet, med åberopande i öfrig! af hvad jag till Statsråds-protokollet den 9
Januari sistlidna år i ämnet yttrade, att Eders Kong!. Maj:t måtte af Riksdagen begära
ett extra anslag af 180,000 kronor att under år 1877 utgå till anskaffande af ny
lokal för sjökkrigsskolan.

22. Artillerimateriel. Under åberopande af Eders Kong!. Maj:ts till 1874 års
Riksdag affåtna förslag i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för Flottans
behof har Förvaltningen af Sjöärendena, för att kunna fortsätta sådan anskaffning
enligt förut antagen plan samt tillika bereda tillgång på handvapen, underdånigst
hemställt att för artillerimateriel och handvapen med tillbehör mätte för år 1877
begäras ett extra anslag af 1,000,000 kronor.

Såsom af nedanstående tabell visar sig erfordras för nu befintlig eller till byggnad
anbefald fartygsmateriel äfvensom för sjöfästningarna, utöfver redan tillgänglige,
ett antal af 0 stycken 9,24 tums kanoner till ett värde af 240,000 kronor samt
projektiler till ett värde af 510,196 kronor, med beräkning, i afseende å de sistnämda,
af 000 stycken för de större pjeserna ombord och 200 stycken för sådana å sjöfästningarne
samt 400 stycken för de lättare pjeserna om hord och 300 stycken för dem
ä fästningarne, allt per kanon — ett antal, som dock understiger hvad enligt gällande
bestämmelser bör finnas. Det vore visserligen ömkligt att anskaffningen af materiel
kunde fortgå i den skala Förvaltningen nu föreslagit, men i betraktande af de stora
anslag som behöfva» för fartygsmateriel anser jag mig icke böra göra framställning
om äskande af högre belopp för år 1877 till anskaffning af kanoner och projektiler
än 500,000 kronor.

Bil. N:o 4 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Tabell.

		B	b o f v	e t		Sålunda	Kostnad per stycke. Kronor.
i		För fartyg färdiga el-ler anbe-falda att byggas.	Föi- sjö fäst-ningarna vid Carls-krona.	Summa,	färdiga eller be-stälda.	T reserv.	Brist.	Kostnad för } bristens fyl-lande.
i Kanoner 9,24 tums......	5	15	20	14*)		6	40,000	240,000
» 8,08	))	15	9	24	35	ii
« Ö,G3	» ......	14	8	22	33	ii
» 4,1	))	20	10	30	40	10
Projektiler 9,24	kulör...	1,500	3,000	4,500	800		3,700	120	444,000
» 8,0 8	»	3,000	900	3,900	5,100	1,200		77	j
» 8,08	granater	1,500	900	2,400	2,500	100		67	1
» 5,0 3	kulor...	1,400	800	2,200	1,599		601	36	21,636
» 5, G 3	granater	2,800	800	3,600	3,580		20	28	560
" 4,1	»	8,000	3,000	11,000	6,000		5,000	10	50,000

Summa för bristens fyllande i£rojekliler kr- 516,196
'' /Kanoner » 240,000

Förtom ofvannämda 500,000 kronor till kanoner och projektiler anser jag 00,000
kronor erfordras till ytterligare anskaffning af kulsprutor. Den inhemska firman Palmcrantz
& Winhorg, hos hvilken 62 stycken kulsprutor blifvit för flottans behof tillverkade
med samma kaliber som Remingtongevären, har nu konstruerat en kulspruta
hvars kaliber är 1 verktum och kan med sina 4 pipor aflossa omkring 1,1)00 skott i
minuten. Projektilerna till denna kulspruta hafva vid anstälda försök visat sig med
lätthet genomborra 1verktums jernplåt och då de hafva den vigt, att de kunna
språngladdas, synes dessa vapen, under de förhållanden hvarunder flottan bör komma
att uppträda, blifva af stor betydelse. Om de anstälda profskjutningarna med denna
kulspruta bär rapport ännu icke inkommit, men af hvad derom erfarits finner jag mig
höra förorda detta vapens antagande för flottans behof.

1 följd af det sålunda anförda skulle för anskaffning af artillerimateriel för
flottan under år 1877 erfordras tillhopa 560,000 kronor; och hemställer jag för den
skull underdånigst att nådig framställning till Riksdagen om summans anvisande
måtte aflåtas.

* Två icke bestrida, men medel tiil desamma anvisade.

16 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

v.). MintnaS, ici. beckui, med anledning ai uppställd Råga oui ausKaffande för
Sverige och Norge gemensamt af »torpedos» utaf Fabriksfirman Whiteheads & C:o i
Fiume uppfinning, Förvaltningen åt Sjöärendena, enligt den 21 Maj nastlidne år erhållen
Nådig föreskrift, med bemälde firma afslutat kontrakt om leverans för Svensk
åkning af eu normaltorpedo jemte 2:> torpedos af förbättrad konstruktion, så har,
på grund af samma kontrakt, den förra redan blifvit inköpt och betald med 5,000

pund sterling, hvaraf på Sveriges andel belöpt ................... pounds sterling 2,500:

äfvensom leverans af de öfriga 25 torpedos aftald att ega
rum inom viss utsatt tid, emot ett pris af 400 pounds sterling
för hvardera, hvilket pris dock skulle ökas med pund
sterling 50 för hvar och en af dom hvars hastighet kunde
uppbringas till 20 knop, hvarigenom kostnaden för dessa
25 torpedos, inberäknadt premien för ökad hastighet,

uppgår till......... ............................................._11,2;>0:

Summa pounds sterling 13,750: —
motsvarande, efter kurs af 18 kronor per pund sterling, kronor 247,500 hvartill komma
åtskilliga kostnader för aptering, tillbehör m. in., som enligt det upprättade kontraktet
skola särskild! ersättas, äfvensom hemforsling af den beställda miuma^eriolen, hvilka
kostnader sammanlagdt beräknas till omkring 42,500 kronor, då alltså hela kostnaden
uppgår till ungefärligen 290,000 kronor. Med anmälan härom, har förvaltningen af
Sjöärerdena hemställt att, alldenstund 90,000 kronor af det anslag, som sist församlade
Riksdag äskades och beviljades till minmateriel, kunde afses till förberörda ändmål,
skillnaden emellan nämnda belopp och ofvan beräknade kostnad 29o,000 kronor, eller
200,000 kronor, måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af minmateriel.

Vid inköpet i förening med Norge af normaltorpedon har Sverige jemväl förvärfvat
rättighet att inom riket tillverka Whiteheads torpedos, och dä dessa
utan tvifvel komma att visa sig såsom synnerligen kraftiga vapen emot anfall på belastade
platser, hvarföre så vid Fredriksborg som Kungsholmen torde böra förses med
erforderliga apparater för afskjutande! af ifrågavarande torpedos, anser jag mig böra
föreslå, att ett belopp motsvarande kostnaden för ett fullständigt ställ al skjutningsapparater,
eller omkring 30,000 kronor, begäres utöfver förenämd:: utaf Förvaltningen
upptagna 200,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att eu summa af 230,000
kronor måtte för år 1877 af Riksdagen begäras till minmateriel

24. Partygs-materiel. Sedan vid Motala mekaniska verkstads aidelning i Gliteborg
nybyggnad utförts af en obepansrad kanonbåt, Blenda, hvilken under nastlidne
Maj månad levererats och derefter blifvit under sommarens öfningar pröfvad, tillsattes
en kommission med uppdrag att, efter ytterligare anställda försök dermed, inkomma
med yttrande, huruvida fartyg, byggda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnde
kanonbåt, ansåges kunna motsvara flottans behof af fartyg utaf denna cert, hvilkas

Bil. N:o 4 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. JV:o 1, om Statsverket 1876. 17

utmärkande egenskaper borde vara artilleristyrka, fart och sjoduglighet samt, om detta
befunnes vara händelsen, att föreslå de detaljförändringar, som lämpligen borde iakttagas
vid byggande framdeles af fartyg utaf detta slag.

Uti, med anledning häraf, den 14 sistlidne September afgifven rapport yttrade
kommissionen:

att de anställa försöken gifvit vid handen, att fartyg byggda i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ifrågavarande kanonbåt kunna anses motsvara flottans behof af
fartyg utaf denna cert;

att, ehuru fartyget förer sina kanoner väl, tillräckliga försök icke kunnat verkställas
för att derpå grunda eu bestämd öfvertygelse om dess artilleristyrka, enär
rekyl-hämmaren till i),24 tums kanonen sprang under skjutningen med denna;

att, under gång med tartyget it uppmätt distans, dess fart varit i medeltal 11,47
knop, ehuru fartygets botten var ganska oren; och att kanonbåtens sjögående egenskaper
befunnits göda;

hvarjemte kommissionen föreslog vissa detaljförändringar vid maskineriet, luckorna
till tornet in. in

Med iakttagande al sålunda gjorda anmärkningar uppgjordes en ny konstruktionsritning
till fartyg af denna cert, hvarefter liders Kong!. Magt under deri 7 innevarande
manad behagat anbefalla infordrande af anbud å byggandet af tre kanonbåtar
i öfverensstämmelse med sistnämnda ritning.

Under den 15 sistlidne Maj erhöll Ölverdirektören vid Mariningeniör,staten nådig
befallning att afresa till Lågland och Frankrike för att derstädes, bland annat, söka
anskaffa uppgifter och ritningar rörande sådana, för vårt sjöförsvarsbehof lämpliga
fartyg, hvilkas utmärkande egenskaper vore dels fart i förening med duglighet för
minstrid, dels passiv motstandsförmåga, i förening med fart och duglighet såsom ram;
och aflemnade Öfverdirektören, vid hemkomsten, två ställ ritningar med tillhörande
specifikationer a hvartdera slaget fartyg, hvilka sedermera underkastats sorgfällig
pröfning af sakkunniga personer, dervid, beträffande förslagen till minfartyy, de erhållna
ritningarna, i hvad angick fartygens fart, ansågos icke fullt tillfredsställande,
hvarföre kaptenen vid Kong!. Flottan Ekermann beordrades afresa till England, för
att. med den mekaniska verkstadsfirma, hvilken lemna t det såsom fördelaktigast befinna
förslaget, öfverenskomma om åtskilliga ändringar, hvarigenom fartygets luder
och maskinkraft och sålunda äfven dess fart kunde blifva lika med, om icke öfverträffa
kanonbåten Blendas. \ id hemkomsten aflemnade bemälde kapten,1 i följd häraf,
ny ritning med tillhörande specifikation, enligt hvilken fartyget komme att göra eu
fart af 13 knop och kunna färdigbyggas till ett beräknadt pris af omkring 530,000
kronor, tovpedo-utskjutuingsapparaten deruti ej inberäknad. Sedan denna ritning
biff v it al Öfverdirektören vid Mariningcniörstateu ytterligare granskad, liar Eders
Kong]. Maj:t den 22 uästlidue December anbefalt Förvaltningen af Sjöärendena att
infordra anbud a ett dylikt fartygs byggande.

Bill. till Riksd. Prof IS] ti. / Sami L A yl. ;j

18 Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Vidkommande åter de afgifna förslagen till ramfartyg, hafva dessa uppgjorts
del ena af firman Napier i Glasgow och det andra vid Forges et Chantiers i Havre,
och åro till de hufvudsakliga dimensionerna m. m., äfvensom i (ifrigt, hvarandra ternligen
lika, på sätt följande uppgifter utvisa:

det Engelska:

det Franska:

största längd..................

dito bredd .......................

medeldjupgående..............

deplacement ....................

sido- j midskepps .........

pansar iföl’ och akter

barbett-pansar..................

däckspansar .....................

bestyckning ....................

256,0 sv. fot.

49,28 »

19,50 »

3,890 tons
lipa dec.-tum

6,84 a

8,56 till 6,84 dec.-tum

2,4 till 1,4 »

|2 st. t» »/, inches
12 d:o 64 pounds

256,i sv. fot.

48,.r« »

18,::

3,735 tons
ll,i5 dec.-tum
6,74 »

6,74 »

2,5

|2 st. S,o8 dec. tums kan.
\6 d:o mindre af tillsam''
mans 4 tons vigt.

3,öi K)

133/4 knop
12

3 y, dygn
160 man.

indikerad hästkraft ............... 3,300

fart under proftur................ 12 V, knop

dito under vanliga förhållanden 11''., »

kolförråd .............................. 3 dygn

befäl och bemanning............ 172 man

Äfven dessa förslag hafva underkastats pröfning af sakkunniga personer, Indika
derom yttrat:

att, i afseende å passiv motståndsförmåga, ramfartyget efter, franska förslaget
måste anses öfverlägset det Napierska, emedan det har starkare sidopansar;

att, beträffande fartygets duglighet såsom ram, båda förslagen, Indika innefattade
fartyg af nära nog samma byggnadssätt, dimensioner och tyngd, kunde anses jemngöda; -

att franska förslaget angifver större fart än det engelska och således häri är
detta senare öfverlägset;

att det Napierska fartyget, såsom hafvande (ifra däck högre öfver vattnet än
det franska, i detta afseende öfverträffär det senare;

att båda fartygen, i fråga om artilleristyrka, kunna anses jemngoda;
att intetdera af förslagen innefattar fartyg speciel! afsedt för minstrid, men att
båda erbjuda samma tillfälle att å fartygen använda så väl stångtorpedos sou) Harveys
torpedos;

att, enligt franska förslaget, fartygets bordläggningsplåt skulle blifva tjockare,
hästkraften och kolförrådet större, byggnadstiden kortare och tiden efter leveransen,
under hvilken leveranten ansvarar för maskineriet, längre än efter det engelska förslaget; -

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 19

åt! båda förslagen innefattade fartygets förseende med två propellrar:
att, ehuru önskvärd!, varit, att lärtyget erhållit större hastighet, än den utlefvad?,
sådant dock, med de föreskrift^ dimensionerna och vilkoren i (ifrigt, svårligen läte
sig gorå och att denna hastighet derföre i de flesta tall fiol anses ti llfi ods ställ a nd e, samt
all prisd för det franska ramfartyget 5,250,000 franc* (a 72 öre — 8,780,000 kronor)
val öfverst igel'' kostnaden för det engelska 206,000 pdst. (ä 18 kr. 8,708,000 kronor) med
omkring 72,000 kronor, men att uti detsamma deremot ingår kostnaden för lavettage
till harbe-ttkanonerna, hvilken icke innefattas i det engelska förslaget:

på grund af Indika förhållanden det slutomdöme uttalats, att det franska förslaget
till ram lintyg är öfverlägset det engelska och att ett fartyg byggdt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det förra, bör kunna anses motsvara flottans behof utaf
fartyg af donna cert.

Med anmälan härom och under åberopande i öfrig! af mitt underdåniga memorial
d<*n 10 nästlidne December, hemställer .jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen göra Nådig fram ställning om beviljande för år 1877 af ett extra anslag åt
2,400,000 kronor till byggande af krigsfartyg.

25. Lokaler för -underbefäls- och förberedande skolorna i Carlskrona. -Tdllnjrftjnad af oxercishmt vid Stockholms stallon och anskaffning af ny pumpmaskin
till ,famla dorkan i Carlskrona. Sedan Eders Kongl. Magt under den 2 sistlidne
Juli behagat fastställa plan för ordnandet af den plats, vid hvilken kasernerna för
sjömanskären
ningen af Sjöärendena i sin underdåniga bär ofvan åberopade skrifvelse af den 14
sistlidne December inkommit med förslag å de kostnader, som vore förenade med ett.
fullständigt ordnande af denna plats.

1 don af byggmästaren vid Carlskrona station uppgjorda plan hörlur ingår en
tillbyggnad af f. d. Befälhafvande Amiralens kanslibyggnad, afsedd att innefatta i
nåd te! partiet af densamma, uppförd i två våningar, kommendant sboställe och expedition,
krigsrätts lokal ro. in. samt i flygelpartierna af byggnaden lektionssalar.
Milis!''reliefen vid stationen bär, vid det förhållande att i byggnaden jemväl ansågs höra
beredas enibetslokaler för chefen för underofticerskåren och chefen för matroser och
uppfordrade båtsmän, äfvensom lokal för eu navigationsskola, anmält, att ytterligare
tillökning deraf erfordrades. Kostnaden för tillbyggnaden enligt förstnämnda förslaget,
både upptagits till 50,000 kronor, men beräknades, med jemväl fästadt afseende å
prisstegring, enligt det senare förslaget till 100,000 kronor, hvartill komme, enligt
båda förslagen, kostnaden för planering, draineriug, staket ro. ro. 30,000 kronor.

Då tillbyggnad af förenämnda kanslihus enligt det senare förslaget syntes vara
behöflig, men arbetet icke torde kunna fullbordas under loppet af året 1877, har
Förvaltningen ansett endast halfva den beräknade summan böra upptagas för nämnda

20 Bil. N:o 4 b. till Kong!. Mai ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket LSI S.

år urh återstod».’» för det följande, samt fördenskull i underdånighet
paborjandc åt tillbyggnad till f. d.
Riksdagen begaras för ar 1877 ett anslag af 00,000 kronor.

Åberopande mitt den 10 sistlidna December afgifna underdåniga memorial, för
jag. med afseende a angelägenheteu att kunna pa (-tf tidsenligt sätt ordna undervisningen
vid stationerna hvarpå till så stor dol icke blott tjenstdngligheten inom Kong''!.
Hot!ans uiic,eroffieerspersomd utan äfven upprättandet af eu duglig reserv måste bero.
tu.st.yrka
sa måtto kanin''a modifieras att hela den undra våningen afse* till undervisningslokal
o, h den (ifra till endast lokal för krigsrätten samt expeditionsrum för cheferna för
uiideroffieerspersonalen och för sjötrupperna, hvarigenom det ursprungliga kostuadsförslaget
torde kunna, vidblifva» och sålunda hela kostnaden för tillbyggnaden upptagas
till DO,000 kronor samt för planering, distillering, staket m. in. HO,000 kronor eller
tillsammans HO,000 kronor, hvaraf 40,000 kronor komnic att erfordras under år 1X77.

I likhet med hvad under de senaste tvä kreti egt ruin, har Militär,bete» vid
l,1"ttans stat,on 1 Stockholm anmält behofvet af exereishusets på- och tillbyggnad,
!,an,<; <la <lottu. vu,imt °kad styrka genom föreskriften om uy;intagna rekryters

uppfordrande till genomgående af rekrytkurs, under åberopande, af sina förut, i ämnet
afiåtna skrivelser samt de dervid fogade, a nyo öfverlemnade ritningar och kostnadsförslag,
hemstål t. att det första af de utaf honom förordade alternativen, omfattande
tillbyggnaden i sin helhet, måtte godkännas och det enligt samma alternativ erforderlig^
beloppet, 100,100 kronor för ändamålet anvisas. Det af honom vid föregående
tillfällen framstålda andra alternativet upptog för den da erforderliga på- och tillbyggnaden,
denna senare atsedd att inrymma den för öfuingarne behöflig» artillerimaterielen,
ett belopp af 46,970 kronor.

Då exereishusets påbyggnad syntes Förvaltningen icke vara oundgängligen nödvändig,
men väl dess tillbyggnad, för beredande af utrymme för kanoners placering,
men militär chef ens förslag icke upptog huru stor del af nämnde 46,070 kronor afsåg
tillbyggnaden, anmodade, Förvaltningen under den 5 sistlidne Oktober militärchefen
att inkomma med uppgift pa kostnaden för husets tillbyggnad samt tillika hvilka
kanoner vore utsedda att der begagnas. Ehuru den sålunda begärda uppgiften ännu
icke inkommit, har dock Förvaltningen, som ansett sig icke kunna, i afvaktan derpå,
uppskjuta framställningen till Eders Kong]. Maj: t angående de för Flottan behof tiga
anslag, i underdånighet hemställt, att ett extra anslag af 25,000 kronor mätte hos
Riksdagen begäras för exereishusets tillbyggnad för beredande af utrymme till kanoners
placering.

Uti den berättelse, som det aligger chefen för flottans militärpersonal att utgifva
och hvarvid det äfven tillkommer honom att föreslå de åtgärder som lian anser erforderliga
till afhjelpande af brister i undervisningens och öfningarnes befrämjande bär
äfven nämnde chef framhållit det öafvisliga behofvet af ifrågavarande skollokals utvidgning
så att erforderlig artillerimateriel der kunde erhålla plats.

2 i

Bil. N:o 4 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Enligt: livad Förvaltningen af Sjöärendena anmält är den nuvarande piini]»maskineri
uti varfvets vid Carlskrona mest begagnade reparationsdocka, kallad gamla
dockan, hvilken pumpmaskin blifvit nyin satt är 1848, dels af ålder och dels till följd
af dess konstruktion till hållbarheten särdeles opålitlig, Indika olägenheter, oaktadt
tunder senare åren vidtagna ganska dyrbara reparationer derå, icke kunnat afhjelpa».
1 anledning häraf har varf chefen vid stationen på framställning af ingeuiördepartementschefen
föreslagit att ett nytt pumpverk måtte för gamla dockan anskaffas och hos
nästsammau trädande Riksdag framställning göras om anvisande af 40,000 kronor för
ändamålet.

För 1877 skulle sålunda erfordras:

För ordnande af lokal till underbefäls- och förberedande skolorna in. m. i Carlskrona
.................................................................................. kr. 40,000: —

» tillbyggnad af exercislius i Stockholm................................... » 25,000: ■—

» ny pumpmaskin för gamla dockau i Carlskrona .................. » 40,000: —

Summa kronor 105,000: —

För bestridande af kostnader för dessa byggnadsarbeten in. in. skulle emellertid
något särskildt extra anslag ej erfordras, derest nedan omföruiälda på hufvudtiteln
befintliga behållning Unge dertill användas.

På titeln Båtsmäns förseende med kojer och täcken fanns vid 1874 års utgång

eu behållning af ................................................................ kr. 117,087: 29-

hvartill kommer 1875 års anslag............................................ 13,500: —

efter afdrag af utgifterna å samma titel t. o. m. November

1875 .........................................................................12,704: 97.

eller tillsammans kr. 130,692: 26.

A nämnda behållning är visserligen såsom redan bär ofvan är anfördt, auvisadt
till anskaffning af jernsäugar till båtsman skasernen) a ett belopp, som ännu icke är
till siffran kändt, men som icke torde öfverstiga 24,000 kronor, hvarföre behållningen
kan anses uppgå till fullt 105,000 kronor.

Vid det förhållande sålunda, att å ifrågavarande anslag, hvilket jag föreslagit
mätte ur riksstatcn uteslutas, behållningar uppstått till berörda belopp, så hemställer
jag att Eders Kong!. Maj:t ville, i stället för att för ofvan angifva ändamål begära
extra anslag, föreslå Riksdagen att dertill må användas ifrågavarande behållningar,
dock ej till högre belopp än 105,000 kronor.

Eu jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1876 års Riksstat
upptagen och sådan den sålunda af mig nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1876. 1877.

Ordinarie anslag................. kr. 4,617.600: — 4,841,400: — eller ökning 223,800: —

Extra anslag....................... » 3,154,085: 40. 3,578,600: — » » 424,514: 60.

Summa kr. 7,771,685: 40. 8,420,000: — sålunda ökning 648,314: 60.

22 Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1876.

Derest hvad lm sålunda föreslagits skulle komma att af Eders Kong!. Magt bifallas
och af Riksdagen gillas, skulle beloppen af samtliga de för 1877 beräknade
anslag för Flottan, fördelade under de för hufvudtiteln föreslagna förändrade rubriker,
och med ^beräkning af det i mitt underdåniga memorial den It) sistlidne December
uppförda värde för båtsmanshåll et, komma att visa sig sålunda:

Departementet och Öfverstyrelse!!:

Ordinarie anslag
Extra d:o

kr. till,200: —

» 7,260: —

Flottans personal:

70,460:

Ordinarie anslag ...........................................«.........

Extra d:o ......................................................

Värdet af Båtsmaushållet enligt mitt underd. memo -rial den 10 December 1875 ......................*

Kreditiv för pensionering af Flottans embete- och tjensteman
samt gemenskap (uppfördt å 9:de H.T.)

» 2,005,637: 08.

» 66,340: -

» 612,459: 21.

* 2,797,437: 19.

Flottans materiel:

Ordinarie anslag ................................................. » 1,081,000: —

Extra d:0 ......................................... » ~. 4,586,000: —

Diverse, anslag- » 805,302: <12.

Summa kr. 8,259,199: 21.

Öfvertalige civile tjensteman öfverflyttande på alhnäima indragningsstaten.

Enär vid den reglering af Kong!. Flottans civilstat, som på Eders Kong!.
Maj:ts förslag godkändes af 1874 års Riksdag, icke kunde afgöras hvilka eller huru
många af då varande embete- och tjensteman komme att på den nya staten ingå och
hvilka som blefve öfvertalige, nredgaf Riksdagen att de belopp, som kunde erfordras
för aflöning- till desse sistnämnde, skulle från och med år 1875 få utgå af tillgängliga
medel å femte hufvudtiteln, intilldess, efter det sig visat, hvilka af tjensteman nen
komme att på den nya staten ingå, aunorlunda kunde vara af Kongl. Maj:t med Riksdagen
bestämdt. Sedan denna civilstats nya organisation med sistnämnda års ingång
blifvit genomförd, hemställer jag nu i underdånighet att nedan onrförmälda i den äldre
staten upptagne embete- och tjensteman, som dervid blefvo öfvertalige, måtte uppföras
å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat
och förordnanden varit dem tillförsäkrade, nemligen:

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o	1, om Statsverket 1870	23
	Nuvarande Lön.	Inqvar- terings-	Summa.
Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander ........	4,500: —	penningar. 3G0: -	4,8(50	—
Varfskommissarien Johan Otto Lennian......................	3,000:	96: —	a,096	—
Förvaltaren Jakob August Brusquini........................	2,00<>: —	74: —	2,072	—
Registrator!! Frans August Månsson ........................	1,500: —	74: —	1,572	—
Kammarskrifvaren Berndt Ho/mer..............................	SOU: —	36: —	836
Kanslisten Gustaf Adolf Möller sten..........................	800: —	45: —	845

mod skyldighet för eu hvar af dem att, derest han erhåller annan allmän tjenst hvarmed
lön å stat Er förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande afdrag af det
aflöniugsbelopp, han uppbär å indragningsstaten.

Pensioneringar.

Beträffande pensioneringen af Flottans embets- och tjensteman samt betjente
äfvensom gemenskap, torde jag få i underdånighet erinra, hurusom Eders Kong!.
Maj:t under den 18 December 1874 anhefalde tillsättande af en komité med uppdrag
dels att tillse om och på hvad sätt pensioneringen af officerare in. fl. lämpligen
kunde skiljas från pensioneringen af Flottans och Lotsverkets gemenskap, samt, i händelse
sådan fördelning funnes ändamålsenlig, efter utredning af kassans tillgångar och
sättet för deras tillkomst särskild! hvad änginge pensionsfonden och särskild! gratial sfonden
framställa förslag till dessa fonders fördelning emellan de båda klasserna af
pensioustagare, dels oek yttra sig i hvad mån förbättrad pensionering af samtlig»!
pensionsberättigade lämpligen borde ifrågakomma.

Denna komité har, enligt hvad mig är bekant, utsluta! sina arbeten, ehuru dess
betänkande och förslag ännu icke inkommit. Det torde emellertid vara af vigt att, pa
sätt jag så väl i mitt underdåniga memorial den 10 December 1875 angående sjöförsvarets
ordnande, som här ofvan i förslaget till lönereglering antydt, frågan om
eu förbättrad pensionering af Flottans personal redan vid instundande Riksdag blir
föremål för pröfning; och ehuru denna fråga icke lärer på ett tillfredsställande sätt
kunna lösas, utan att de af Riksdagen hittills för ändamålet beviljade kreditiv framdeles
något ekas, hemställer jag likväl det Eders Kongl. Maja, — i afvaktan på
det förslag, som efter pröfning af förenämnde pensionskomités betänkande kan i detta
hänseende blifva för Riksdagen framlagt, — nu behagade göra framställning om anvisande
af nedan nämnda kreditiv att förslagsvis upptagas till enahanda belopp, som
under senare åren, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmans-kassan i tillfälle att till
de Flottans embets- cell tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva,
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång
för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande kronor 73,000;

24 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

samt för upprätthållande af den Flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade
pensionering kronor 40,000;

med rättighet för direktionen (ifver nämnde kassa, att ;1 dessa, kreditiv under
loppet åt år 1877 lyfta hvad som för omförmälda behof bäfver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter, behagade
Kongl. Ma.j:t till alla delar i nåder bifalla, hvad nu i afseende ä
regleringen af utgifterna under riksstatens" femte hufvvidtitel och
i lifligt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i
underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver
hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat, Finansdepartementet meddelas
för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad
den konnne att afse nämnde hufvudtitel och sjöförsvaret.

In fidem protocolli
L. Th. Neijbrr.

Bil. N;o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Underdånie;t Memorial.

I öfverensstämmelse med den i mitt underderdåniga memorial den 10 December
nästlidna år uttalade åsigt i fråga om personalens vid Flottan löneförhållanden, anser
jag en af behofvet påkallad allmän lönereglering för Kongl. Flottans kårer och stater
med undantag af mariningeniör- och civilstaterna, som nyligen blifvit ordnade samt af
skeppsgossekåren, i hvars stat ändring icke erfordras, nu böra inför Eders Kongl. Maj:t
anmälas. Fn sådan lönereglering, påkallad redan af billighetsskäl i anseende till de
å ordinarie stat uppförda lönernas ojemnhet, hvarom de under senare åren beviljade
dyrtidstillägg för vissa kårer innebära vitsord, är äfvenledes af vigt för att
på bestämda, riktigt afvägda löner kunna grunda ett ordnadt pensionsväsende. För
att förbereda lösningen af den vigtiga frågan om förändrad pensionering af de under
Sjöförsvarsdepartementet hörande kårer och stater, har Eders Kongl. Maj:t, i nådigt
beslut den 18 December 1874, förordnat en komité. Denna komité har väl ännu ej
afgifvit yttrande i ämnet; men grundad anledning finnes till det antagande att komiténs
betänkande skall inkomma så tidigt, att frågan i de delar den bör underkastas
riksdagens pröfning kan, derest Eders Kongl. Maj:t så finner för godt, vid instundande
riksmöte komma under handläggning, hvarföre jemväl denna fråga nu torde vinna sin
lösning. Under sådant förhållande och då jemväl för Armén en lönereglering nyligen
blifvit genomförd, hvilken redan från början af innevarande år är tillämpad, anhåller
jag att i sammanhang med öfriga statsregleringsfrågor, få underställa Eders Kongl.
Maj.-ts pröfning det förslag till lönereglering för Flottan, för hvithet jag, med åberopande
af detta underdåniga memorial bilagde stater Ditt. A—I, här torde få redogöra.

Flottans personal är afsedd dels till bemanning af fartygsmaterielen dels till
tjenstgöring vid stationerna eller vid andra Flottans inrättningar. För en del af denna
personal tages följaktligen tiden emellan sommaröfningarna icke i anspråk i vidsträcktare
mån, än som kan anses vara en följd af denna personals skyldighet att genast
vara beredd till inställelse i tjenstgöring till sjös eller till lands, då den dertill beordras.
Vid sådant förhållande synes det vara icke blott med billighet och rättvisa utan
Bih. till Rilsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 4

Bil. No 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

äfven med det allmännas fördel öfverensstämmande, att personalen, då den är i tjenstgöring,
åtnjuter sadana allöningsformåner, att den utan ekonomiskt betryck kan egna
sig uteslutande åt sina tjenstegöromål, hvaremot den del af samma personal, hvars
tjensteverksamhet icke för tillfället tages i anspråk, icke heller skäligen bör åtnjuta
större aflöning, än som betingas af behörigt afseende å hans skyldighet att hålla sig
ständigt beredd till den tjenstgöring, som af honom kan komma att fordras. Då nu
den fasta limon för samma grad synes mig böra blifva lika, utan afseende å huruvida^
löntagaren är i verklig tjenstgöring eller icke, har jag ansett den erforderliga
förhöjningen i den i tjenstgöring varande personalens vilkor böra beredas på det sätt,
att, i öfverensstämmelse med hvad inom Armén eger ruin, för Flottans militära kårer,
aflöningen delas i fast lön, som åtnjutes under alla förhållanden, och dagaflöning,
hvilken utgår endast under verklig tjenstgöring, i öfverensstämmelse med de närmare
föreskrifter derom, som kunna komma att af Eders Kongl. Maj:t meddelas. Deremot
äio alla för militära tjenstebefattningar för närvarande anvisade arvoden afsedda att
med den sålunda föreslagna aflöningsregleringens tillämpning indragas.

Ehuru jag sträfvat att bringa lönerna för Flottans militärpersonal i öfverensstämmelse
med de af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen redan godkända löner för
motsvarande grader inom Armén, har dock en fullständig likhet i detta afseende icke
inom alla grader låtit sig med bibehållande af full rättvisa genomföras. Dertill äro
förhållandena inom Armén och Flottan alltför olika. Det beredskap till tjenstgöring,
för hvilket den fasta lönen skall utgöra ersättning, medför nemligen inom
flottan förpligtelse!'' af större vidd än hvad förhållandet är inom Armén. Under
det att den verkliga tjenstgöring, som ålägges löntagarne vid Armén, oftast inskränker
sig till en mera regelmässigt återkommande verksamhet inom regementets eller kårens
förläggningsort, skall den som tillhör Flottan ständigt vara färdig till en tjenstgöring,
som kan pa lång tid aflägsna honom från hans hemvist. Den betydliga rubbning i
hans lefnadsförhallanden, som häraf förorsakas, måste naturligtvis försvåra användandet
på ett för honom enskildt fördelaktigt sätt af den tid, hans ledighet från
aktiv tjenst lemnär honom öfrig, och följaktligen betinga eu högre ersättning för den
tjenstfärdighet, honom är ålagd.

Den fasta lönen för Flottans officerare och underofficerare har jag på sådan
grund ansett böra bestämmas för:

Flaggmän lika med fasta lönen för generaler, eller med ....................... kr. 8,000: .

Kommendörer lika med fasta löner för öfverstar, eller med..................... » 6,000: —

Kommendörkaptener af första klassen 500 kr. högre än för öfverste löjtnanter

eller med.......................................................................... » 4,500; _

Kommendörkaptener af andra klassen 500 kr. högre än majorer, eller med » 4,000: —
Kaptener af första klassen 200 kr. högre än kaptener af första klassen

vid Armén, eller med ....................................................................... „ gQOO- _

Kaptener af andra klassen 200 kr. högre än kaptener af andra klassen

vid Armén, eller med ..................... ............................................ „ 9 qoq. _

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 27

Löjtnanter af första klassen 300 kr. högre än löjtnanter af första klassen vid Armén,

eller med............................................................................................ kr. 1,500: —

Löjtnanter af andra klassen 100 kr. högre än löjtnanter af andra klassen
vid Armén.................................................................................. » 1,000: —

Underlöjtnanter lika med underlöjtnanter vid Armén, eller med.............. » 600: —

Flaggunderofficerare 240 kr. högre än fanjunkare, eller med ............ » 960: —

Andra gradens underofficerare lika med fanjunkare, eller.................... » 720: —

Underofficerskorporaler lika med sergeanter, eller med ...... » 360: —

Hvad dag aflöning en beträffar, är densamma föreslagen till enahanda belopp med
den, som tillkommer motsvarande grader vid Armén, endast med undantag för maskinistunderofficerare
för Indika, med afseende å de särskilda kunskaper deras befattning
erfordrar, denna aflöning ansetts böra förhöjas utöfver hvad för deras vederlikar vid
Armén är bestämdt. Då dagaflöningen hör utgå endast under verklig tjenstgöring och
alla för särskilda militära befattningar afsedda arvoden skulle komma att, i händelse
af bifall till detta löneregleringsförslag, indragas, komme officerare och underofficerare
vid Kongl. Flottans reserv, som blifva inkallade i verklig tjenstgöring, äfven att
få åtnjuta stadgad dagaflöning, hvaremot något dyrtidstillägg i likhet med hvad en
del af dem för närvarande uppbär, under samma förutsättning icke längre torde böra
ifrågasättas.

Befäl och underbefäl vid värfvade arméen bekomma inqvartering till olika belopp.
Eu del af flottans befäl åtnjuter i land likaledes inqvartering in natura under det att
sådan förmån saknas för andra dylika befattningar. För att vinna likhet i förmåner
så väl med hänseende till enahanda befattningar vid de särskilda stationerna, som
med i garnison förlagda officerare och underofficerare af Armén, med hvilka Flottans
vid stationerna och i öfrigt i land tjenstgörande officerare och underofficerare härutinnan
torde vara närmast att jemföra, har jag föreslagit att alla de ständiga befattningarne
i land skola vara förenade med boställe eller ersättning derför enligt den
stat som under Bil. H finnes detta memorial vidfogad.

Den rättighet som är tillerkänd underofficerarne vid Armén att erhålla beklädnad
eller ersättning derför i penningar är en förmån, hvaraf Flottans underofficerare äro i
stort behof. Jag har derföre i förslaget till stater för underofficerskåren samt för
maskinist- och handtverksunderofficerarne uppfört ifrågavarande personal till erhållande
af ett årligt belopp af 150 kronor för hvardera eller enahanda belopp som för sådant
ändamål är till Arméns underofficerare i 1876 års stat anslaget.

Med afseende å rättighet att tillgodonjuta portion in natura eller ersättning derför
i penningar, har jag icke ansett mig böra föreslå annan förändring i nu gällande
förhållanden, än att maskinist- och handtverksunderofficerare, på sätt staterna Ditt.
F och G innehålla, äfven i detta hänseende blifva likstälda med flottans öfriga underofficerare,
hvilka redan åtnjuta eu sådan förmån.

Någon ändring i afseende å organisationen af de särskilda kårer och stater,
som löneregleringen omfattar, bär jag ej ansett erforderlig i vidare män, än att, i

28 Bil. N:o 4 b till Kanyl. Muj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1S76.

öfverensstämmelse med hvad i mitt underd. memorial den 10 December sistlidne är
ar yttradt i afseende a hehofvet af ökad tillgång på ordinarie kikare för flottan, i;
läkarestaten upptagits två förste bataljonsläkare utöfver det antal sådana läkare, som i
nu gällandestat är uppfördt, hvarjemte vid Stockholms station en hataljonspredikantsheställning,
som nu uppriittlnilles på förordnande, skulle komma att indragas.

.lag hör här fästa uppmärksamhet derå, att Kong!. Flottans “permanenta reservstat
hvilken icke i likhet med flottans öfrige reservstater är en sluten stat, utan eu stat,

till hvilken officerare vid Kongl. Flottan af kaptens och högre grad öfverflyttas, då

tjenston det tordrar, kan utan olägenhet ställas på indragning under det vilkor att

pensionsväsendet så ordnas, att bestämmelserna om skyldigliet att från tjenston vid

viss ålder afgå kali med följdriktighet tillämpas och dymedelst full tjenstbarhet hos
Kongl. Flottans officerskår upprätthållas. Såsom redan är antydt torde pensioneringsi
rågan under innevarande riksmöte kunna föreläggas Riksdagen, men emellertid och
intilldes en pensionsreglering egt rum. måste rätten att till ifrågavarande stat öfverflytta
officerare i dess fulla utsträckning bibehållas.

för öfrigt liar jag med afseende a förslagen till lönestaterna här endast ansett
mig böra anmärka,

att chefen för flottans militärpersonal, om lian icke uppbär lön såsom flaggman,
är föreslagen att erhålla ett årligt tillägg till fasta lönen af 2,000 kronor, för är
räknadt;

att likaledes öfverkommendaiiten i Carlskrona eller, derest sådan icke'' är förordna(l,
militärchefen derstädes skall såsom bidrag till bestridande af representationskostnader
uppbära ett belopp af 2000 kronor för år räknadt, derest han icke uppbär
lön såsom flaggman;

att rättigheten till inqvarteringsersättning, som för kleresistaten ännu utgår enligt
l''sp>s f''rs inqvarteringsordning, kommer med den nya lönestatens tillämpning att upphöra ;

att regementspastorn i Carlskrona kommer att sjelf fä bekosta embetsrum för
pastorsexpeditionen, för hvars anskaffning han hitintills årligen erhållit godtgörelse.

Såsom vilkor för åtnjutande af den i den föreslagna nya staten upptagna löneförhöjning
bör derjemte iakttagas:

att samtliga flottans läkare skola vara underkastade skyldighet att då så påfördras
tjenstgöra å kronans fartyg; hvarjemte bör stadgas:

att de löntagare, som äro försedda med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid
nu varande aflöningsförmåuer qvarstå så vida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att, då det är ett oeftergiflig! vilkor icke blott för vidmakthållande af tjenstd
laglighet hos befäl et. utan äfven, derest med eu förbättrad pensionering den permanenta
reservstaten kommer att upphöra, för åstadkommande af eu duglig reserv
lor regementsofficers- och kaptensgraderna, att hvar och en af befälet vid uppnådd
pensionsålder lemnar plats för yngre kamrater, men denna skyldighet icke åligger
andra, officerare och underofficerare än dem, som efter den 2 September 1873, eller,
hvad maskinist- och handtverksunderoffleerare angår, efter den 27 Augusti 1875 blifvit

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

utnämnde eller utnämnas till officerare eller underofficerare samt dem som efter förstnämnde
dag befordrats till regementsofficerare eller från lägre till högre regementsofficersgrad,
— hvarje officer och underofficer, som ingår å den nya staten, skall, då han
uppnått den lefnads- och tjenstålder, som berättigar honom till full pension jemte fyllnadspension,
vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget, att med
den pensionsberättigades medgifvande låta med afskedet anstå, derest och så länge
han pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna.

Beträffande nu medlen för genomförande af den sålunda föreslagna löneregleringen
erfordras för densamma, i enlighet med hvad i den här Inlagde P. M. vidare
utförda beräkning visar, för Flottans samtliga kårer och stater 1,232,000 kronor.

Vid det förhållande att de i Departementets Kommandoexpedition tjenstgörande
officerare äfvensom chefen och de militära ledamöterna samt adjutanten i Förvaltningen
af Sjöärenderna skulle, enligt löneregleringsförslaget, komma att under sin
tjenstgöring uppbära dagaflöning, kunna af de för Kommandoexpeditionen och Förvaltningen
af Sjöärendena uppförda anslag påräknas beloppet af hittills för samtlige
dessa officerare utgående arvoden nemligen

från anslaget till Kommandoexpeditionen ............................................... kr. 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena ................................. » 5,050: —

tillhopa kr. 9,150: —

Vidare och då maskinist- och handtverksstaterna till kommande fasta löner jemte
beklädnadspenningar ingå i beloppet af den för löneregleringen erforderliga summa,
hör af dessa staters nu varande å anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll uppförda
löner, efterflytta» till aflöningsanslaget sä stort belopp, som motsvarar den föreslagna
fasta lönen jemte beklädnadspenningarne, nemligen för maskiniststaten kr. 33,000:

för handtverksstaten ......................................................................... * 6,960:

tillhopa kr. 39,960: —

1 i varemot den ifrågavarande personal tillkommande dagaflöning bör af underbållsanslaget
fortfarande utgå.

Sedan 1872 års Riksdag medgifvit, att de medel, som inflyta för vakanta indeluingsnummer
i Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län finge användas till
förökande af matroskåren eller varf vens arbetsstyrka, på sätt af Kongl. Maj:t kunde
varda bestämdt, så har Eders Kongl. Maj:t, jemlikt Nådigt beslut den 27 Augusti
sistlidne år, förordnat att aflöningen för de i följd af samma Nådiga bref uppsatta
el dåre- och handtvorkskompanierna skola af dessa medel bestridas. Då dessa kompanier
tillhöra Kongl. Flottans personal, hör det belopp af 15,000 kronor, hvartill berörde
vakansafgifter för närvarande uppgå, kunna för löneregleringens genomförande afses.

•30 Bil. N:o 4 b. till Kong],. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

■Sålunda angifva tillgångar, sammanlagda med Imfvudanslaget för aflöningarne
till Flottans kårer eller »Aflöningsstaterna vid Flottans stationer», 1,155,454 kronor
utgör 1,279,564 kronor.

Vid det förhållande att rektor och lärare vid Skeppsgosseskolan icke egentligen
tillhöra Flottans kårer och stater, hör från anslaget till Aflöningsstaterna vid Flottans
stationer afföras beloppet af deras aflöning, för att under särskild titel i Riksstaten
upptagas. Detta belopp, hvilket med afseende å den lönereglering, jag för dem är betänkt
att föreslå, bör beräknas till 5,280 kronor, minskar sålunda ofvan angifna tillgångar Ytterligare

minskas desamma med de för permanenta reservstaten, äfvensom för
öfnga reserv- och indragengsstater afsedda medel, tillsammans enligt hvad ofvan
aberopade P. M. utvisar 233,336 kronor 55 öre.

Om från ofvan angifna tillgångar ..................................... kronor 1,279,564: —

dragés sammanlagda beloppet af dessa båda summor................. » 238,616: 55

utvisar återstoden.......................................................................Tr^r 1,040,947: 45,

det belopp hvarmed dessa tillgångar rätteligen för närvarande böra upptagas.

pa emellertid arvoden till officerare och underofficerare, som tjenstgöra å varfven
vid sjökrigsskolan, vid sjökar teverket samt sjukhuset och magasinsinrättningen i Carlskrona
och vid exercisskolorna, för närvarande utgå af de för dessa inrättningar anvisade,
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stående anslag, samt vid löneregleringens
tillämpning ifrågavarande personal kommer att i stället för arvoden uppbära dagafloning,
lärer denna aflöning tills vidare och in till dess de af reserv- och indragningsstaterna
disponerade medel efter hand blifva tillgängliga, böra utgå af samma anslag,
från Indika dessa arvoden hittills blifvit bestridda.

Enahanda är förhållandet med sjömanskårens dagaflöning, hvilken, då denna
kars manskap tjenstår å varfven, bör bestridas af de anslag som bekosta de arbeten
samma manskap utfor. Anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll kommer derigenom
icke att anlitas i vidsträcktare mån än hittills; ty med eldare- och handtverkskompanierna
har varfvet erhållit en arbetsstyrka, som den förut måst förskaffa sig
genom antagning af extra arbetare, hvilkas aflöning helt och hållet utgått af underhallsanslaget,
under det eldare- och handtverkskompaniernas fasta aflöning fortfarande
enligt förevarande löneregleringsförslag skulle utgå af aflöningsanslaget.

Dagaflöningen till det i exercisskolorna intagna manskap bör jemväl på enahanda
sätt tills vidare utgå af anslaget till Flottans öfningar såsom förhållandet för
närvarande är i afseende å arvodena för det vid dessa skolor tjenstgörande befäl och
underbefäl samt aflöningen för der intagne båtsmän.

Då beloppet af dessa dagaflöningar, beräknadt på sätt den åberopade P M

närmare utvisar till ................................................... kronor 124,355: -

tillägges förut angifna tillgångar................................................ » 1,040,947: 45

skulle för löneregleringens genomförande erfordras, att utgå i
den mån de af reserv- och indragningsstaterne disponerade medel
härtill ej lemna tillgång ................................................. » 06,697: 55.

kronor 1,232,000: 00.

Bil. N;o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIS.

Om från ofvannämnde för 1877 erforderlige ..................... kronor 66,697: 55

afdrages beloppet af de för 1876 anvisade dyrtidstillägg, samt
förhöjd aflöning åt extra läkare och stipendiater, hvilka belopp,

i händelse af löneregleringsförslagets antagande, ej erfordras..... » 50,160: —

skulle i sjelfva verket för ändamålet tills vidare erfordras, utöfver
de för 1876 anvisade medel, allenast ............................... » 16,537: 55.

Slutligen bör här anmärkas att i det i riksstaten uppförda anslaget till »Alloningsstaterna
vid Flottans stationer», hvilket här ofvan beräknats såsom tillgängligt för
löneregleringens genomförande, ingår det belopp af 39,807 kronor som anvisats att
under vissa vilkor användas till genomförande af 1873 års organisation.

Stockholm den 10 ''januari 1876.

F. W. von Otter.

Bil. N:o 4 b till K orig]. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 33

P. M.

för beräknande af de för löneregleringen erforderliga medel.

			Bil.
			Litt.	Kronor.
	För löneregleringens genomförande erfordras:
för	flottans officerskår: fast lön.............................	... 619,100: —	A
	dagaflöning......................	..... 117,120: —	I
	inqvartering.......................	..... 22,100: —	H	458,320	__
»	flottans underofficerskår: fast lön.....................	..... 141,600: —	B
	beklädnadsersättning .	..... 28,500: -	B
	dagaflöning................	14,330: —	I
	inqvartering.............	800: —	H	185,230	_
n	flottans sjömanskår: matroskompanierna...........	..... 180,030: —	C
	eldare och handtverkskompa-i 56,781: -—	C
	nierna..........................	.. ..( 31,888: 50	c
	båtsmanskompanierna......	20,784: —	c	289,483	50
»	mariningeniörstaten (oförändrad) .....................		—	62,780
0	civilstaten (d:o) ...............................................		—	123,000
»	kleresistaten.......................................................		D	8,550
»	läkarestaten ..................................................		E	39,550
))	maskiniststaten: fast lön...................................	....... 27,600: —	F
	beklädnadspenningar...............	....... 5,400: —	F
	dagaflöning..............................	........ 15,525: —	I	48,525
»	för handtverksstaten: fast lön..........................	....... 5,760: —	G
	beklädnadspenningar.......	....... 1,200: --	G
	dagaflöning...................	...... 2,160: —	I	9,120	_
»	skeppsgossekåren (oförändrad)... c.......................		—	2,248	40
n	för garnison å sjöfåstningarna Kungsholmen	och Drottning-
	skär, förslagsvis.............................................		—	5,193	10
	eller	tillsammans Kr.	—	1,232,000	—
		Transport	—	1,232,000	—

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

M Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876''.

«)

Såsom tillgång härtill uppföres:
af 5:te hufvudtitelns ordinarie anslag:

till departementets kommandoexpedition ..................

till Förvaltningen af Sjöärendena............................

till Flottans nybyggnad och underhåll:
af det för maskiniststatens aflöning anslagna
belopp...................................... od,000: -

af det för handtverksstatens d:o anslagna

belopp............................................... 0,960: —

nuvarande anslaget till aflöningsstaterna vid flottans
stationer................................................... ............

Transport 1,232,000: —

3,500: -5,650: —

39,960: —
1,155,454: —

= 1,204,564: —

b) af inflytande utgifter för vakanta båtsmansnummer i
Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län,

för närvarande uppgående till.............................. 75,000: —

utgörande tillhopa......................................................... 1,279,564: —

Härifrån bör dock iakttagas afdrag för:

a) det belopp, hvilket föreslås att från anslaget till Af löningsstaterna

vid Flottans stationer öfverföras till ett
särskildt anslag för skeppsgosseskolan..... 5,280: —

b) för närvarande till reserv- och indragningsstaterna
afsedda medel, livilka härtill
finnas afsätta å anslaget till aflöningsstaterna
vid flottans stationer, neml.:

för permanenta reservstaten 114,000: —

» öfriga reservstater jemte

indragningsstaterna . . 119,336: 55 o,.-» -jo,;, rf;

------------ Möjdb. oj 238.616: 55

i följd hvaraf ifrågavarande tillgångar här upptagas till... 1,040,947: 45

Till fyllande af det återstående medelsbehofvet beräknas
såsom tillgång följande belopp, att tills vidare utgå
från åtskilliga af Kongl. Maj:t disponerade anslag såsom,
hvad angår befäl och underbefäl, af Bil. Kitt. I utvisas,
nemligen:

l:o aflöning till tjenstgörande officerare:

å varfven..........................	......................... 22,265: —
vid exercisskolorna.........	.......................... 6,240: —
vid sjökrigsskolan...........	......................... 1,920: —
	Transport 30,425: — 1,040,947: 45 1,232,000: —

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 35

Transport	30,425: — 1,040,947: 45
vid sjökarteverket.......................................	4,380: —
vid magasinet............................................	1,095: —
iio dagaflöning till tjenstgörande underoffi-
cerare:
vid exercisskolorna...................................	3,000: —
vid sjukhuset..............................................	365: —
ko dagaflöning till å varfvet tjenstgörande
maskinistunderofficerare.........................	15,525: —
d:o till d:o d:o handtverksunderofficerare	2,160: —

1,232,000: —

samt derjemte:

4:o aflöning till manskap af sjömanskåren:

tjenstgörande å varfvet ........................... 50,000: —•

d:o vid exereisskolorna............ 17,405: —

och erfordras sålunda för regleringens genomförande ytterligare
.........................................................................

124,355: -

66,697: 55 ^232,000: —

Enär det ä riksstat uppförda anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer
utgör................................................................................................... 1,155,454:

och enligt förestående beräkning härtill kommer:
från anslaget till departementets kommandoexpedition
................................................... 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena 5,650: —
från anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll
....................................................... 39,960: — 49,110:

efter afdrag för ett till ett särskildt anslag för skeppsgosseskolan
öfverflyttadt belopp................................................ 5,280: —

eller 43,830: —

så kommer det belopp, som för år 1877 bör uppföras å ordinarie stat

till aflöning åt lottans kårer och stater att utgöra............ Kronor 1,199,284: —

36 Bil. No 4 b. till Kongl. Majas Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Officerskår.

lätt. A.

Lön, tjenstgörings-penningar och dyrtids-tillägg enl. 1876 års stat.
An- tal.	Kronor.	.. oro.
i	6,750
i	6,750	—
i	6,000	—
5	30,000	—
i	4,600	—
9	41,400	—
1	4,600
9	41,400	—
1	3,065	----
24	73,560	—
1	2,630	—
17	44,710	—
1	1,480	—
42	62,160	—
1	1,050	—
12	12,600	—
1	775	—
12	9,300	—
140	352,830 \| — j ånmärkningar: l:o Chefen för

Flaggman..................

[):(. ..............................

Kommendör..................

I):o ..............................

Kommendörkapten af l:a klass
U:o d:o

Kommendörkapten af 2:a klass
It: o d:o

Kapten af l:a klass...................

1 >:o d.o .......

1
1
i
5
1
9
1
9
1

2-1

1 Kapten af 2:a klass...
17 l):o d:o

1 Löjtnant af l:a klass

24 X):o d:o

1 Löjtnant af 2:a klasa
17 D:o d:o

1 Underlöjtnant.............

25 D: o .............

140

Summa Kronor

Nu föreslagna stat. Fast lön.
Kronor.	öre.
8,000	_
8,000	—
6,000	—
30,000	—
4,500	—
40,500	_
4,000	—
36,000	—
3,000	—
72,000	—
2,000	—
34,000	—
1,500	_
36,000	—
1,000	—
17,000
600	—
15,000	—
319,100	—

erhåller ett årligt tillägg till fasta lönen af 2,000 kronor.

2:o Öfverkommendanteu i Carlskrona eller, der sådan ej är förordnad, Militär-chefen
derstädes erhaller, om han icke uppbär lön såsom Flaggman, ett årligt tillägg
till fasta lönen af 2,000 kronor.

3:o Under verklig tjenstgöring erhålla Officerare vid Kongl.
lön, dagatlöning till följande belopp:

Flottan, förutom fast

Flaggman

6 kronor.
5

Kommendör..........................

Kommendörkapten...................... 4 »

Kapten....................................... 3 »

Subaltern-officer........................... 2 »

4:o Hvilka befattningar som åtföljas af inqvartering in natura eller ersättning der.
för i penningar finnas upptagna i särskild stat (Litt. H.).

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876''.

Litt. B.

Förslag

till

Stat för Kongl. Flottans Underofficerskår.

B	idig! 1870			Billigt	nn föreslagen stat.
	års stat.		■
		—				Beklädnad
	Lön och			in natura	Summa.
	tieastgörings-				eller ersätln.
tal.	penningar.				i kontant.
	kr.	Ö.
i	1,000	—	1 Flagg-Underofficer, månadslön å 80 kr.	960	—	150	—	1,110	—
10	19,000	—	19 dito dito	18,240	—	2,850	—	21,090	—
i	900		1 Underofficer af 2:a graden, månadslön
				720	__	150	_	870	—
74	66,600	—	169 dito dito ..............................	121,680	—	25,350		147,030
1 1	800	—	Underofficer af 3;e graden ................	—	—	—	--	—	—
94	75,200	—	Dito dito ..................		—	—	—	—	—
I _	163,500	—	Summa Kronor	141,600		28,500	—	170,100	—

Anmärkningar:

l:o Under verklig'' tjenstgöring erhålla Underofficerare vid Kongl. Flottan förutom
fast lön. dagaflöning af 1 kr. för hvarje dag tjenstgöringen varar.

2:o Hvarje Underofficer är berättigad till portion in natura enligt redan gällande
bestämmelser eller ersättning derför i penningar.

3:o Hvilka befattningar som åtföljas af inqvartering in natura eller ersättning derför
i penningar finnas upptagna i särskild stat (Litt. II.).

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Förslag

till

Stat för Kongl, Flottans Sjömanskap.

Enl.	187G års	stat. j —				Enlig	t nu föreslage	n stat.	... .
: Antal	Aflöning,					Månadslön	j Dagaflöning	Sumra	a
till hop	a.			Matroskompanierna:	per år.	per år.	per år.
		!	;			1	i		K
i	j 401	5t	\| 1. l:a	lönekl. (Ui.d,officor8korp.)/"ä,,“d.8l?n kr 1 \|uaganoiiino-50örc	360	—	•\| 182	50	j\| 542	50
149	j 59,829	50	89. »	(1:0	(1:0	d:o	32,040	—	! 16,242	50	: 48,282	50
1	292	_	1 1. 2:a	d:o	(korporal)	( månadslön 20 kr 1 dagaflöning 50 öre	240	—	182	50	422	50
74	21,608		89. »	clio	d:o	d:0	21,360	—	- 16,242	50	37,602	50
; i	219		1. 3:e	(1:0	(2:a kl. Sjöman)	(månadslön 15 kr fdagaflöning 40 öre	ISO		146	326
74	1 lti,20b		89. o	clio	(ko	(1:0	16,020		12,994		29,014
1 1	182	50	1. 4:c	(1:0	(ko	(månadslön 10 kr. (dagaflöning 40 öre	120		\| 146	—	266	—
\| 149	27,192	50	149. ».	d:0	(ko	d:0	17,880		21,754	—	39,634	_
1	127	75	1. 5:C	(1:0	(3:e kl. Sjöman)	("månadslön 5 kr. (dagaflöning 20 öre	60	—	73		133	—
149	19,034	75	179. »	(1:0	(ko	(1:0	10,740	_	\| 13,067 1		23,807	__
	587	45	Arvode åt 12 korporal^- å	45 kronor samt åt
1			en dräi	g 47 kr. 45 öre.
6001145,674 i f	95	600.			Summa Kronor	99,000	''	[ 81,030	—	!l 80,030
			Eldare-	och ilandtverks kompanierna.
1					Eldarea/delningen:
I 1]	547	50	1. 1 :a lönekl.	(Und.-ofticerskorp.j	(månadslön 30 kr. (dagaflöning 80 öiF	360	—	292	—	652	—
39	21,352	50	39. »	(1:0	(ko	d:0	14,040	__	11,388	-1	25,428	_
1	292	1	1. 2:a	(1:0	(korporal)	(månadslön 20 kr.! (dagaflöning 50 öre	240		182	50	422	50
°9	17,228	!	29. »	(1:0	d:o	d:o	6,960	—	5,292	50	12,252	50
l	219	1 — 1	1. 3:e	(1:0	(2:a kl. Sjöman)	(månadslön 15 kr. 1 dagaflöning 40 öre	180	—	146	—	326	—
9	1,971	—	29. »	(1:0	d:0	d:0	,5,220		4,234		9,454
1	182	50	1. 4:e	(1:0	(1:0	(månadslön 10 kr. [dagaflöning 40 öre	120		146	—	266
16	2,920	j	26. »	(1:0	d:o	d:o	3,120		3,796		6,916
1	127	75	1. 5:e	d:0	(3:e kl. Sjöman)	(månadslön 5 kr. (dagaflöning 20 öre	60		73		133
7	894	25!	7. >,	d:0	(ko	d:0	420		511		931 j-
13ö\|	45,734	5oJ	135.			Summa Kronor	30,720	_\|	27,061		56,781 S-

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 39

Bni. 1876 års stat.			Enligt	nu föreslagen stat.	j
Antal.	Aflöning			Månadslön	Dagafluniug	Summa
tillhopa			Handtverkareafdeluingen:	per år.		per ar.		per är


1	401	50	1. l:a	n ,rT j , .(månadslön 30 kr. ionekl. (Uud.-officerskorp.YJ , a.. . r/... v 1 ^IdaganomngoOore	360		182	50	542	50
15	6,022	50	15. »	d:0 (1:0 d:0	5,400	—	2,737	50	8,137	50
1	292		1. 2:a	. (månadslön 20 kr. c.o ( orpora ) (dagaflöningSOöre	240	—	182	50	422	50
30	8,760	—	30.	(1:0 d:0 d:0	7,200	—	5,475	—	12,675	-1
1	219	—	1. 3:e	, , . 0... . (månadslön 15 kr. d:o (2:a kl. Sjöman) \ , a.. . Ar... J '' (daganonmg40ore	180		146	—	326	_j
19	4,161	-*	19. »	o C O r6	3,420	—	2,774	—	6,194	-1
1	182	50	1. 4:e	, . (månadslön 10 kr. 1 0 ^dagaflöning40öre	120	—	146	—	266
8	1,460	—	8. »	d:0 (1:0 (1:0	960	—	1,168	—	2,128	_I
1	127	75	1. 5:e	. /0 ,, 0... . (månadslön 5 kr. d:o (3:e kl. Sjöman) a.. . OA.. v J (daganoning 20 ore	60	—	73	—	133	—i
8	1,022	—	8. «	o rä o	480	—	584	—	1,064	—1
85	22,648	25	85.	Summa Kronor	18,420	—	13,468	50	ce ce ce vd ce	50
				Båtsniaiiskoinpanieriia:
227	8,626	—	Arvode	till 200 korporaler å 5 kronor i månaden...	—	—	—	—	12,000	—
—	—	d:0	till 200 vice korporaler å 2 kr. i månaden	—	—	—	—	4,800	—
1216	12,160	—	(1:0	till 332 l:a och 2:a kl. Sjömän å 1 kr. i mån.	—			—	6,000	—
—	20,786			Summa Kronor	--j-	- -	J CO c*

Anmärkning:

Hvar och eu vid sjömanskåren erhåller derjemte beklädnad, natura underhåll och qvarter in natura
eller ersättning derför i penningar enligt redan gällande bestämmelser.

Antal.

40 Bil. No 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. D.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Kleresistat.

Enligt

I 1876 års stat.

Lön, dyrtidstillägg
och
inqvartering.

	Kronor.	öre.
	1,896	—
1	1,440	— 1
1	1,170	—
1	1,080	—
2	2,544	—
1	507	—
1	240	—
1	120	—
	8,997	—

	Föreslagen
	ny stat
	per år.
	Kronor.	öre.
1 Regementspastor vid Flottans station i Carlskrona, med
skyldighet att sjelf hålla pastorsexpedition ...............	2,000	—
1 Dito vid Flottans station i Stockholm (jemte bostad)...	1,600	— j
1 Bataljonspredikant vid dito dito ................................	1,200	— i
1 Dito vid dito dito ...................................................	—	—
2 Dito vid dito i Carlskrona ..........................................	2,400	—
1 Klockare vid Amiralitetsförsamlingen i dito.................	600	i
1 Dito vid Skeppsholms församling.................................	600	—
1 Kyrkovaktare vid Amiralitetsförsamlingen i Carlskrona..	150	i
Summa Kronor	8,550	—

Antal.

ten. N:o 4 b. till Kong!,. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 41

Litt, E,

Förslag

till Stat för Kong!. Flottans Läkarestat.

Enligt 1876 urs stat.

\| Lön tT I per år p med dyr-\| tidstillägg.	Arvode per år.	1 Summa per år.
lj 3,000 —	1,800	—	4,800 —
l1 2,260 —	500	_	2,760 —
1 2,0001—	1,200	—	3,200 —
1 O o CO t—4	500		1,800 —

300

1,500

—

2,920

380

i : .

2,920

380

	Enligt nu föreslagna stat.
	Fast årlig lön.	Dag- ; aflöning. ;	1 Summa. : j
1 Fältläkare, dagaflöning å				j j
4 kronor........................j	4,000 —	1,460 i —	5,460	1 i
1 Regementsläkare ä dito.. !	2,800 —	1,460 —	4,260	--:

1 Dito ä dito............... 2,800!— 1,460!—: 4.260 j—

1 Förste Bataljonsläkare,!

dagaflöning ä 3 kr.......j 1,800!— 1,095.— 5 Dito ä dito....................! 9,000)—j 5,475 —	2,895 14,475	— i
[20,400!—[10,950!—	31,350	-!
Extra läkare å 4 kr. per dag j — 1-—! — \|—	:	__i
Resekostnadsersättning till \|		;
dessa.............................\| — j—i -— j—

Stipendier.

, 7! —	— 4,200	—	4,200—	1 Läkarestipendiat........	.... 600	_i	— 600	—
i—j —	—; —	—	— —	6 Dito.....................	.... ! 3,600	— —	—[ 3,600	—
! 8 i —	—\| 4,000	—	4,000 —	1 Dito.......................	500	—1 —	— 500	—
— j —	—: —	—	— j—	7 Dito.......................	.....i 3,500	—■ —	—i 3,500	—

j ii__ 8,200!— — ; 8,200 —

•—112,260— 16.600—[28,860-—j Summa Kronor 28,600 — 10,950 — 39,550''—

Sill. til! Sihstl. Prof. 1876''. 1 Samt. 1 A/d.

42 Bil. Nto 4 b till Kongl. Maj:tf: Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1870.

lätt. F.

Förslag

till

Stat för Kong]. Flottans Maskinist-stat.

Enligt	nu föreslagen stat.
Fast lön per år.	Beklädnads-i pengar.	Summa.

Enligt 1876 ars
stat.

Antal. A,iÖn‘nS
per ar.

1,9G2
5,886
1,800
3,600
1,404
9 i 12,636
1,260
22,680

U Maskinist-underofficer af lista graden!

a 80 kr. i månaden ......................... 960]—;

''6 dito dito dito.................................i 5,760 ——i

[1 Maskinist-underofficer af 2:dra graden)

60 kr. i månaden.............................| 720:—j

(28 dito dito dito................................... ) 20,160)—i

36 i 51,228]—I 36

Summa Kronor j 27,6001-

150		1,110
900	—	6,660
150		870
4,200	i	24,360
5,400	-''	33,000

Anmärkningar:

l:o. Under verklig tjenstgöring erhåller Maskinist-underofficer af l:a graden dagaflöning af
2 kr. och Maskinist-underofficer af 2:a graden dagaflöning af 1 krona 50 öre.

2:o. Hvarje Maskinist-underofficer är berättigad till portion in natura eller ersättning derför
i penningar i likhet med personalen vid Kongl. Flottans underofficerskår.

Antal.

Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Litt. G.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Handtverksstat.

Enligt

1876 års stat.

Årlig lön. !

i : 900

7 ! 6,300

1 Handtverksunderofficer af 2:dra
graden: månadslön 60 kronor....
7 Dito af dito dito ....................

— 8

Summa Kronor

Föreslagen ny stat.
Månadslön per år.	Beklädnad in natura eller ersätt-ning derför i penningar.	Summa.
720 5,040	—	150 1,050	_	870 6,090
j 5,760		1,200	—	6,960	—

Anmärkningar:

l:o Under verklig tjenstgöring erhåller Handtverksunderofficer dessutom en dagaflöning
af 1 krona om dagen.

2:o Hvarje Handtverksunderofficer är berättigad till portion in natura eller ersättning
derför i penningar, i likhet med personalen vid Kongl. Flottans uuderofficerskår.

44 Bil. N:o 4 b till Komjl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. H.

Förslag

till

Stat, upptagande de militära befattningar vid Flottan hvilkas innehafvare
åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar.

A n	t a 1	■
-			Karlskrona	Stockholms
krona	hokus		station.		station.
station.	station.	A. För Officerspersonalen.
		Departementet och Ofverstyrelsen.
	i	Chefen för Departementets kommandoexpedition		—	1,000	—
	2	Adjutanter för d:o ä 500 kr.	—	—	1,000	—
	1	Chefen för Flottans Militärpersonal.....................		—	1,500	—
	1	Stabschef hos d:o ....................			1,000	—
	2	Adjutanter hos d:o å 500 kr.......			1,000	—
	1	Chef i Förvaltningen af Sjöärendena....................	—		1,500	_
	2	Ledamöter i d:o å 1000 kr....		-	2,000
	i	Adjutant i d:o ..................		-	500	—
	2	Officerare tjenstgörande i Varfsbyrån ä 500 kr.			1,000	—
	1	Chef för Sjökrigsskolan .....................................		—	*) 1,000	-.
	•2	Kadettofficerare å 500 kr.................................		—	1,000	i
	1	Chef för Sjökarteverket ....................................		—	1,000	—
		Flottans stationer.
i	1	Militärchefer....................................................	*) 1,000	—	*) 1,200	_
i	1	Chef för Underofticerspersonalen...........................	600	—	1,000	—!
i	1	Chef för Sjötrupperna ........................................	600	—;	*) 1,000	—
i		Chef för Skeppsgossekåren.................................	600 ,	—i		—
i	1	Varfsclief....................................................	■) 1,000	_i	*) 1,200	—
		1	600	_	*) 3,000
3	3	Varls-departementsclieler............ ..... )
		1	*) 1,200			—
2	i	Kompanichefer vid Sjömanskåren 2 å 400, 1 å500kr.	800		500	—j
2	—	D:o » Skeppsgossekåren å 400 kr......	SOU	—		—
		Transport	7,200	—	21,400	—’

'') Innehar boställe eller bostad.

Bil.

N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Antal

Karls- i Stockkrona
| holma
station.! station.

Transport

1 ! Befälhafvare!! för uppfordrade båtsmän...............

1 ( Äldste instruktionsofticer vid Exercisskolan..........

Äldste Dep:ts-ofticer vid Ekipagedepartementet i

Karlskrona.......................................................

Informationsofficerare vid uuderbefälsskolan 2 å400,
2 ä 500 .....................................................

2 | Adjutanter hos Militär- och Varfschefer 2 å 300,

! 2 ä 400 .....................................................

Summa Kronor

Älgar för begagnade bostadslägenheter ...............

j Iuqvarteringsbidrag i penningar...........................

Karlskrona station.	Stockholms j station.
7,200 —	i \| 21,400 j—\|
400 —	) 500 !—
400 j—	500 —
400 —
800 —	1,000 —
600 —	800
9,800 —	24,200
4,000 —	7,900 —
5,800 j—	16,300 !—

15. Underofficerspersonalen.

3 ! Uppbördsman i kaserner och exercisskolor 4 a 100

3 ä 150......................................................

1 Adjutanter hos Cheferna för underoflicerspersonalen

4 Informationsunderofficerare..................................

— ’ Sjukhusunderofficer...............................................

I Summa Kronor

22,100

'') 300 I—*) 450

100 --

200 —:*) 150
400 — j‘) 600
100 —I--

Afgår för begagnade bostadslägenheter..

1,100

300

1,200

Iuqvarteringsbidrag i penningar.
*) Innehar boställe eller bostad.

800

ful. N:o 4 b till Kong}. Majtts nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

U p p -

]>;i ungefärliga beloppet, af den för Flottans Officers -

Officerspersonnlen.

Flaggman.

Chef för Flottans militärpersonal............................

Varfsehef i Carlskrona ...........................................

Militärchef............................................................

Kommendörer.

Chef i Förvaltningen af Sjöärendena........................

Militärchef................................................

Varfsehef.......................................................

Chef för Underofficerspersonalen..............................

Kommendörkaptener.

Stabschel hos chefen för Flottans militärpersonal

Chef för Sjökrigsskolan.........................................

Chef för Sjökarteverket ........................................

Ledamöter i Förvaltningen af Sjöärendena................

Chef för Kommandoexpeditionen............................

Chef för Underofficerspersonalen.............................

Chef för Skeppsgossekåren ....................................

Chef för Sjötrupperna .......................................

Varfsdepartementschefer ........................................

Kaptener.

Kompanichefer vid Sjömanskåren..............................

Dito vid Skeppsgossekåren........................

Besigtningsman .........................................

Instruktionsofficerare...........................................

.Magasin sk om roll an t .........................................

Informationsofficerare.................................

Adjutant i Förvaltningen af Sjöärendena....................

Tjenstgörande i Varfsbyrån..................................

Tygofficerare å sjöfästningarna ..................................

Adjutanter ...........................................

Befälhafvare för uppfordrade båtsmanskompanierna.....

Äldste Officer vid Ekipagedepartementet i Carlskrona

aflöning

Antal.

! (lagar

Kronor

per dag

1 i 365 j 5
1 I 365 I 5
1 i 365 | 5

1 365 5

1 ! 365
1 1 240

1 365

2 | 365
1 ! 365
1 ! 365

1 I 240

2 240
6 | 365

............ 26

................: 2

................I 3

................[ 2

................j 1

..............; 2

.................J 1

................'' 2

.................I 2

................| 8

...............i 2

...............| 1

Transport j —

365

300

365

240

365

240

365

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876

Litt. I.

gift

och Under-Oflicerspersonal erforderliga land-dagaflöning.

att utgå af anslaget till

Aflöning till \|	Flottans	liv-	Flottans öfningar.	Sjö- krigsskolan.	: \| Spanmåls- ! , f , , ! och Magasins- I karteverket. j .... o j torraden.
Flottans kårer och stater.	byggnad och underhåll.	Sjukvård. \|	Summa.
I 2,190							;			2,190
	_	2,190	__	_	_	___ i — !	- — 1 — I — :	—	—	2,190	— \|
j 2,190	—	—	—	—	—		i	—		2,190	“j
1,825										1,825	_j
1,825	—	—	—	—	—	— —	— 1 — 1 — ! —	—.		1,825	—
_	_	1,825	—	_	_	__i —	— j — \| — —	—	—	1,825	— i
1,825	—	—	—	—	—	— \| —	- i - \| - \| -	—	—	1,825
1,460			_						_	1,460	i
\| _	_	_	—	__	—	960 ! —	- \| — 1 - j -			960
	_	_	_	__	_	__ _	1,460 — — ; —	—		1,460	— i
2,920	—	—	—	—	—	- --	— 1 — i — : —	—	—	2,920	—
1,460	-	—	—	—	—	- j -	— 1 — i — j —	—	—	1,460	—i
1,460	—	-.	—	.-	—	- -	— 1 — ! — 1 —	—	—	1,460	—''
960	__	_	—	—	—	_	— — \| — i —	—	—	960	— i
1,920	_	__	—	—	—	- -	— — I — ; —	—	—	1,920	—
! —	—	8,760	—	—	—			—	■	8,760
1 28,470									_	28,470	_;
1,800	—	--	—	—	—	- -	— j — \| — j —	—	—	1,800	—:
j -	—	3,285	—	—	—	-- -	— — i — i—	—		3,285	— i
i _.	_	—	1,440	—	- 1 -	— I — 1 .— —	—	—	1,440	— i
_	_	_	.—	—	—	- 1 -	— ! — ! 1,095 i —		—	1,095 1,440	—
1,440	—	_	—	—	—	— ; —
1,095	—	1 -	—	—	—				—	1,095
2,190	—	! -	—	—	—	- —	--1 - j - \| -		—	2,190
; 2,190	—	—	_	—	—	— \|-	- \| - - j -	—	—	! 2,190
6,570	—	2,190	—		—	— —	1 — i — i — i —	—	—	8,760	, —
i 2,190	—	_	—		—	— j-	— i — i — • —	—	—	2,190	—
	—	1,095	—		—	— —	, j ; ,	—	! —	1,095	; —
j 65,980	1 -	1 19,345	'' —	1,440	—	960 —	1,460 _ 1,095 —	—	; —	90,280	i —

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

	Antal.	Antal dagar.	; Dag-\| aflöning. Kronor per dag.
Transport		j	_	_
Löjtnanter och Underlöjtnanter.
Kadettoflicerare .....................................................................................	2	240	2	—
Instruktionsofficerare .....................................................................................	8	240	2	—
Kompaniofficerare vid Sjömanskåren .................................................................	4	365	2	•—
Dito vid Skeppsgossekåren ..........................................................	2	240	2	_
Sjökarteverket ..........................................................................................	4	365	2
Informationsofficerare.................................................................................	2	240	2	-
: Varfs-departementsoffieerare.........................................................................	4	365	2	_
j Tjenstgöring å sjöfästningarna ....................................................................	2	340	2	1
{ Tillfälliga uppdrag i Sjöförsvarets ärenden .....................................................	—	—
För Officerspersonalen summa	—	—	—	—
Underofficerspersonalen.
: Uppbördsman i Kasernerna ..........................................................................	5	365	1	—
J Adjutanter hos Chcferne för Underofficerspersonalen........................................	O O	365	1	—
1 Uppbördsman i Exercisskolorna ................................................................	2	365	1	—
Informationsunderofficerare......................................................................	8	240	1	- 1
Kompaniunderofficerare vid Skeppsgossekåren....................................................	2	240	1	--j
Instruktionsunderofficerare ..............................................................................	10	300	1	—
Sjukhusunderofficer......................................................................................	1	365	1	—
Uppbördsman å sjöfästningarna ..................................................................i Tjenstgöring å sjöfästningarna ..........................................................................\|	2	365	1	—
4	365 j	1	—
Tillfälliga uppdrag i Sjöförsvarets ärenden......................................................\|			—	—
För Underofficerspersonalen summa	—	—		—
Maskin! st staten.
Under tjenstgöring å Varfvet (l:a graden).......................................................\|	7	270	2	—
Dito dito (2:a graden).........................................................i	29	270 j	1	50
För Maskiniststaten summa ! Handtverksstaten.	- i	i	j
Under tjenstgöring å Varfvet...........................................................................1	8 j	270 \|	1	— i

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 49

			a	t t utgå a	f	a n s 1	a	get	t i	11
Aflöning till Flottans kårer och stater.	Flottans ny-byggnad och underhåll.	Flottans öfningar.	Sjö- krigsskolan.	Sjö- kartcverket.	Spån måls-och Magasins-förråden.	Sjuk vår	1.	Summa.
65,980		19,345	—	1,440	—	960	—	1,460	—	1,095		—	\|	90,280	—
						960			__	_	_	___	_	960	_
_	_	__	_	3,840	—	_	—	—	—	—	—	—	—	3,840	—
2,920	__	_	_		—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,920	—
_	___	_	_	960	—	—	—		—	—	—	—	—	960	—
__	_	_	_	__	__	_	—	2,920	—	—	—	—	—	2,920	—
960	__	_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	960	—
_	__	2,920	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	2,920	—
1,360	__	—	.—.	—	—	—	—	—	—		—	—	—	1,360	—
j 10,000		—	—	—	—	—	—	-	—	- -	—	—		10,000	—
'' 81,220	—	22,265	—	6,240	—	1,920	—	4,380		1,095	—	—	—	117,120	—
1,825													—	1,825
1,095	_	_	___	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,095	—
730	_	_	_	__	_	—	—	---	—	—	—	—	—	730	—
1,920	_	_	_	___	_	—	—	—	—	—	-	—	—	1,920	—
480	_	__	_	_	__	_	__	—	—	—	—	—	—	480	—
	__	__	_	3,000	_	_	_	—	—	—	—	—	—	3,000	—
		_	_	_		__	_	_	__	—	—	365	,-	365	—
730	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	730	—
1,460	_	__	—	. -	—	. -	—	—	—	—	—	—	—	1,460	—
2,725	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,725	—
10,965	—	—	—	3,000	—	—	—	—		—	—	365		14,330	—

		3,780				__	_	__	—			—	—	3,780	—
—	—	11,745	—	—	—	—	—	—	—	—-		—	—	11,745	—
—	—	15,525	—	—	—	—	—	--	—	—	--	—	-	15,525
		2,160									__			2,160

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sand. 1 A/d.

50 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

lätt. K.

Förslag

tin

Stat för Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition.

1 Expeditionschef.......................................................................................

1 Kanslisekreterare............................................................... 4,200: —

Arvode till densamme för handläggande af en del
sådana göromål, som i andra Statsdepartements
expeditioner tillhöra byråchef .............................. 1,000: —

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen.......................................................................................

1 Vaktmästare ..........................................................................................

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente........................

7,000: —

5,200:

4,200

750

2,500

Summa Kronor 19,650

Öfvergångsstat.

1 Expeditionschef...................................................................................... 7,000

1 Expeditionssekreterare........................................................................... 4,500

1 Protokollssekreterare.............................................................................. 3,500

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen....................................................................................... 4,200

1 Vaktmästare ................................................ 750

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente........................ 1,300

Summa Kronor 21,250

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

lätt. L.

Förslag

till

Stat för dyrtidstillägg för Förvaltningen af Sjöärendena.

	Nuvarande aflöning utom dyrtidstillägg.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
1	4,500		900		5,400
1 Sekreterare som jemväl bestrider Advokat-
fiskalsgöromålen...........................................	3,500	—	700	—	4,200	—
1 Registrator ...................................................... 1 Kanslist...........................................................	2,200 1,000		440 200	_	2,640 1,200	--
1 Kamererare......................................................	3,500	—	700	—	4,200	—
1 Kammarförvandt.............................................	2,200	—	440		2,640	—
1 Bokhållare .......................................................	2,200		440		2,640	—
1 Kammarskrifvare............................................. 1 Kassör; utom arvode 500 kronor å Lots-	1,000	—	200	■	1,200
verkets stat................................................	3,000	—	600	—	3,600
1 Notarie ............................................................	2,200	—	440	—	2,640	—
Summa	—	—	5,060	—	—	—

52 Bil. N;o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1876.

Litt. M.

Förslag

till

Arvodesstat för Lärarne vid Kongl. Sjökrigsskolan.

Arvoden.		Antal under-	Arvoden.
Enl. 1867	Enl. 1874		nings-	Bni. nu
års stat.	års stat.	För Lärare uti	i vec-	föreslagen
				l:o. Militära ämnen:	kan.	stat.

500	—	500		Artilleri, handgevärslära med tillhörande ritningar ...	8	800
400	—	200	—	Sjötaktik, signalbref, sjökrigshistoria och skärgårds-
				krigskonst...............................................	2	200	_
1,200		1,550		(Navigation, plan- och sferisk trigonometri, sjökort-!	15	1,500	_
—	—	t ritning ..............................................................^	om b.	300	_
—	—	—	—	[Skeppsbyggeri och skeppsbyggeri-ritning ...	3	300	_
300	—	300	—	Ångmaskinlära .....................	3	300
300	—	300	—	Fältbefästningslära, fästningslära med ritningar.........	o O	300
—	—	50	—	Krigs- och sjölagarne..................	1	100	_
200	—	200	—	Exercis- och tjenstgöringsreglementen................	2	200	_
600	—	600	—	Gymnastik och vapeuföring .................................	ii	700	—
—	—	250	__	Biträdande i navigation ............ /	3	300	—
				...................1	omb.	300	—
				2:o. Icke Militära ämnen;
*) 400	—	O o zo	—	Kristendom (katekesation, bibelläsning tros- och
				sedelära) ............................................	8	960	_
600	—	900	—	Svenska språket, ämnesskrifning och litteraturhistoria	12	1,4.40	__
800	—	1,100	—	Engelska språket .......................	15	1,800	_
800	—	1,100	—	Franska d:o .............................	15	1,800
500	—	900	—	Tyska d:o ..........................	13	1,560
800	—	1,100	—	Historia och geografi......................................	16	1,920	_______
200	—	200	—	Svensk och allmän statskunskap ..........................	1	120	_
400	—	700	—	Geometri ..................	10	1,200
400	—	1,100	—	Aritmetik och algebra .............	15	1,800
150	—	150	-	Analytisk geometri ....	1	120
400	—	600	—	Fysik och mekanik .........	7	840
300	—	400	—	Kemi...........................	5	600
300	—	300	—	Frihandsteckning....................................	2	240	_
—	—	—	—	Handstil ..................	1	120
—	—	400	—	Logik och psykologi ..............................................	—		—
9,550		13,500	-	Summa Kronor		19,820	—

*) Med skyldighet att undervisa i handstilsöfning.

Antal.

Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Litt. N.

Förslag

till Stat för Skeppsgosseskolan i Carlskrona.

Enligt

1876 års stat.

Lön, dyrtidstillägg
och
inqvartering.

1 2,672

1 996

280

1 Rektor...............

1 Skollärare.....................

1 0:0 ...........................

7 Monitorer å 5 kronor hvardera

■

4,944

månader)...

månaden (under 8

Summa Kronor

Enligt nu före-slagen stat.
Aflöning
per ar.
Kronor.	öre.
3,000
J 1,000
1,000
280
5,280	—

Anmärkning:

Rektor och Skollärarne erhålla efter 5, 10, 15 och 20 års tjenstetid lönetillökning,
Rektor med 250 kronor och Skollärarne med 100 kronor hvardera.

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Litt. 0.

Förslag

till uppställning åt''

Riksstatens Femte hufvudtitel år 1877.

	Penningar.	J i Indelt ränta och ersätt-ning för in-dragna räntor Förslagsanslag.	Summa.
Departementet och öfverstyrelsen.
Departementschefen ..........................................	15,U00	—	—	—	15,000	I
Departementets Kansliexpedition..........................	19,050	—	—	—	19,050	—
Departementets Kommandoexpedition..................	750	—	—	—	750	—
Förvaltningen af Sjöärendena..........................	28,400	—	—	—	28,400	—
S:gr	63,200	—	—	—	63,200	—!
! Flottans personal.						I
Aflöning för Flottans kårer och stater...............	1,199,284		—	—	1,199,284	—
Alderstillägg, förslagsanslag ...........................	21,650	—-	—	—	21,650	—
Beklädnad åt matroser och skeppsgossar, reserva-
tionsanslag..................................................	89,000	—	—	—	89,000
Beklädnad åt båtsmans- samt eldare och handt-
verkskompanierna, förslagsanslag, högst.......	138,200	—	—	—	138,200	— •
Naturaunderhåll, förslagsanslag...........................	452,450	—	—	—	452,450	—
Båtsmansindelningen.......................................... Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge	—	—	81,053	98	81,053	98
län anslagna räntor, förslagsanslag ..............	24,000	—	—	•—	24,000	—:
S:gr	1,924,584	—	81,053	98	2,005,637	98
Flottans materiel.
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-
anslag..................................................	1,081,000	—	—	—	1,081,000	—
S:gr	1,081,000	—	—	—	1,081,000	—
Transport	3,068,784	-\|	81,053 98	3,149,837	9»j

Bil. N:o 4 b till Kongl. Majtfs Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

	Penningar.		Indelt ränta och ersätt-ning för in-dragna räntor Förslagsanslag.	Summa.
Transport	3,068,784	_	81,053	98	3,149,837	98
Diverse anslag.
Flottans öfningar, reservationsanslag....................	550,000	—	—	—	550,000	—
Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....................	31,040	—	—	—	31,040	—
Skeppsgosseskolan..............	5,280	—	—	—	5,280	—
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,
reserv ationsanslag.....................................	60,000	—	—	—	60,000	—
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i
utländsk tjenst eller kommendering utrikes...	15,000	—	—	—	15,000	—
Durchmarschkostuader, reservationsanslag.............	20,000	—	—	—	20,000	—
För sjukvård......................................................	39,000	—	—	—	39,000	—
För diverse behof................................................	19,175	—	—	—	19,175	—
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.....	15,000	—	—	—	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Depar-
tementets expedition, förslagsanslag............	2,307	02	—	—	2,307	02
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för För-
valtningen af Sjöärendena...........................	4,000	—	—	—	4,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Che-fens för Flottans Militärpersonal expedition,
förslagsanslag..............................................	2,500	—	'' —	—	2,500	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flot-
tans stationer, förslagsanslag.........................	27,000	—	—	—	27,000	—
Extra utgifter.....................................................	15,000	—	—	—	15,000	—
S:gr	805,302	02	—	—	805,302	02
Handeln. Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
terna, reservationsanslag.. ..........................	800,000	„_	460		800,460	—
Undervisningsanstalter för sjöfart......................	85,800	____	—-		85,800	—
S;gr	885,800	_	460		886,260	_
Summa	4,759,886\|02	81,513	\|98	4,841,400	-

Bil. N-.o 4 n. till Kongl. Maj tf a Nåd Prop. No 1, om Statsverket 187b.

Utdrag a/ Protokollet öfver Sjöforsvars-ärenden, hållet inför
Hans Majs Konungen uti Siats-Rådet å Stockholms
Slott den 1 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loren.,

Friherre von Offer,

Forssell.

Chefen för Sjöförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre von Offer föredrog i
underdånighet —- — — — — — — — — — — —

7:o.

En utaf aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
Bloms enka, Gustava Blom, gjord underdånig ansökning att då hennes bemälde man
i lifstiden uteslutande egnat sin tid åt det allmännas tjenst och derunder städse lyckats
förvärfva sig sina förmäns välvilja och det erkännande, att han med flit och
pligttrohet, efter måttet af sina krafter, verkat i sitt kall, men icke lyckats, oaktadt
träget arbete, betrygga sökandens ålderdom och sina många barns uppfostran, sökanden,
som vore i ytterst bekymmersam ställning, mätte tilläggas ett årligt understöd
af 500 kronor såsom bidrag till hennes uppehälle och hennes minderåriga barns
uppfostran.

58 Bil. N:o 4 e. till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Al ansökningshandlingarna och vid desamma lögade intyg inhemtades hufvudsakligen
:

att Carl Gustaf Blom, som var född den 2(i Juli 1822 och efter 27 års tjenstetid
vid Flottan, under hvilken tid han från skeppsgosse efter hand befordrades till
öfverstyrman, på egen begäran derifrån erhållit afsked år 18G1, hvarefter lian förordnats
till lärare vid navigationsskolan i Kalmar samt år 1808 blifvit utnämnd till
lärare och föreståndare för navigationsskolan i Hernösaud, hvilken sistnämnda befattning
han innehade till sill år 1874 timade död:

att bemälde Blom så val under sin tjenstetid vid flottan som i sina lärarebefattningar
vid oj mindre förenämnde tvenne skolor än ock Flottans navigationsskola i
Carlskrona, der han under fyra år biträdt vid undervisningen, städse utmärkt sig genom
framstående kunskaper, skicklighet och nit i förening med en hedrande vandel;

att tillgångarna efter Carl Gustaf Blom, efter afdrag af boets skulder, utgjort
endast 884 kronor DO öre till fördelning emellan enkan och 11 barn, af Indika
dG äldsta vid fadrens frånfälle var 21 ar gammalt och det yngsta blott 9 månader.

I betraktande åt hvad sålunda förekommit och med särskild! afseende å den
n,tiska och gagnande verksamhet som afliden Carl Gustaf Blom ådagalagt så vill
under sin tjenstetid vid flottan, som i egenskap åt lärare vid och föreståndare för
navigationsskolor, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes föröda
nästinstundande Riksdag, att bemälde Bloms enka, Gustava Blom måtte uppföras
ä allmänna indragningsstaten till åtnjutande al'' en årlig pension af 400 kronor, så
länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, hvarjemte Statsrådet hemstälde att,
i händelse af nådigt bifall härtill, utdrag af protokollet finge expedieras till Finansdepartementet
för att iakttagas vid uppgörande af förslag till regleringen af utgifterna
under Nionde hufvudtitein.

Hvad Stats-Rådet vid förestående sju mål underdånigst tillstyrkt
och. hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen i Nåder bifalla,

liv protocollo
L. Tit. Ne fiber.

Stockholm , K. lurtmon. 1876

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärenderna Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och
Forssell,

Departements-Chefen Statsrådet Thyselius föredrog frågan om reglerandet
af utgifterna under Riks statens Sjette Hufvudtitel samt yttrade
härvid beträffande

l:o. Departementets Expedition.

Ehuru deri erfarenhet, som, enligt hvad förutvarande Departementschefens
yttrande till Statsråds-Protokollen den 9 Januari 1875 gifver
vid handen, redan under år 1874 vunnits derom att det å Expeditionens

Bill. till Riksd. Prof. 1870‘. 1 Band. 1 Afd. 1

Bil N:o 5 a till Koncjl. Mai ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

nu gällande aflöningsstat uppförda anslag a 10,000 kronor för amanuensci,
skri f biträdeii och extra vaktbetjente vore med afseende a den
jiugst betydliga stegringen i renskrifningskostnader väl knappt tilltaget,
b Invit under sistlidet är ytterligare bekräftad, anser jag likväl ännu"ett
ais erfarenhet böra vinnas, innan förhöjning i detta anslag ifrågasättes.
Jag inskränker mig således nu till att under åberopande af Eders Kong].
Maj:ts uppå Finans-Departementets föredragning den 22 sistlidne December
1 åttatio beslut i underdånighet tillstyrka, det Eders Kong!. Magt
tacktes föreslå Riksdagen att för fortsatt'' tillämpning af den vid 1874
ai s liksmöte bestämda aflöningsstat för Civil-Departementets Expedition
utöfvei det för närvarande på ordinarie stat för Expeditionen uppförda
anslag 46,200 kronor på extra stat för år 1877 anvisa 20,800 kronor.

Hvad derefter angick anslagstiteln

2: o. Kommerse-Ko I legitim

yttrade Departements-Cliefen:

»Sedan, på sätt protokollet öfver Civilärenden den 16 nästlidne
Juni gifver vid handen, Eders Kong!. Maj:t, i sammanhang med förordnandet
tills vidare åt eu President i Kommerse-Kollegiet, behagat
meddela den befallning att han borde inkomma med underdånigt yttrande
och utredning a) huruvida en eller annan afdelning af de ärenden
som tillhöra Kollegiets upptagande, må ega det nära sammanhang
med ärenden, som af annan embetsmyndighet behandlas, att genom
deias sammanförande större reda och enkelhet kan vinnas, samt för
sådant ändamål eu öfverflyttning deraf från Kollegiet ega rum; b) huruvida
inom Kollegiet finnas befattningar, Indika äro af beskaffenhet att
mi kunna underkastas indragning och om dertill hörande göromål må
kunna på ett för det allmänna mindre kostsamt sätt varda bestridda;
c-l huruvida icke emellan Kollegiets t va kontor göromålen må kunna så
t Öl delas, att de för dem blifva någorlunda lika; d) huruvida genom förändring
i den för Kollegiet utfärdade instruktion större skyndsamhet
vid behandling en al eu del ärenden lämpligen kan åstadkommas samt e)
om och på hvad sätt Kollegiet må kunna bringas i närmare vexelverkan
med utöfvarne af de näringar, åt Indika Kollegiet har att egna sin uppmärksamhet;
sa. tillhör det mig att i underdånighet anmäla, att i detta
ämne yttranden blifvit af den tillförordnade Presidenten den 15 December
nästlidne år till Civil-Departementet inlemnadt.

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1876.

Efter anmälan, att en fullständig utredning af förenämnda frågor
fordrade vida större erfarenhet af Kollegiets göromål, än som dittills
kunnat af Presidenten förvärfvas, men att emedlertid och utan afvaktan
af den fullständigare utredning, honom i öfriga delar ålåge, han ansåg
sig böra göra till föremål för Eders Kongl. Maj.ts pröfning framställningar
om vissa åtgärder, Indika, oberoende af utredningen i öfrigt,
syntes kunna vidtagas till befrämjande af det honom lemnade uppdrag.

1 sådant hänseende är vordet dels föreslaget att åtskilliga ärenden måtte
skiljas från Kollegiet och till andra embetsverk öfverflyttas, för Indika
förslag, efter det vederbörande deröfver blifvit hörde och erforderlig
utredning åstadkommits, det torde blifva mig tillåtet att framdeles redogöra,
dels ock, beträffande ifrågasatt indragning af Advokatiiskalsbefattningen
anfördt, att ehuru, efter Presidentens åsigt, vigten för Kollegiet
att hafva en på stat anstäld tjensteman för utförandet af de bestyr
Indika åligga Advokatfiskal icke kunde mätas efter antalet af de ärenden,
som blifvit till hans serskilta handläggning remitterade och fastän,
så länge manufakturdiskontfonden stode under Kollegiets vård, torde
vara nödvändigt att kunna påräkna biträde af eu vid Verket anstäld
jurist, förhållanderna dock kunde medgifva att
indroges emot det att ett arfvode af Ett Tusen kronor lemnades till
Kollegiets disposition för anskaffande af juridiskt biträde.

Vidare är, i afseende på det under litt. e. lemnade uppdraget, på
utförligt upptagna skäl vordet hemstäldt, att för meddelande åt allmänheten
af Konsulsrapporter, lagar och författningar, statistiska uppgifter,
berättelser och annat af intresse för näringsidkare, det må tillåtas Kollegiets
president att besörja utgifvandet af en tidskrift under namn af
Svenskt handelsarkiv och att för bestridande af kostnaderna derför erforderliga
medel måtte varda af Eders Kongl. Maj:t anvisade.

T fråga om hvad för närvarande kan vara att åtgöra i ändamål att,
förbereda och befordra en reorganisation af Kommerse-Kollegiet har
min åsigt blifvit uttalad till ofvanberörda Statsrådsprotokoll, hvaraf ett
utdrag torde få den Kongl. propositionen biläggas, och då, enligt livad
Presidenten efter öfverläggning i Kollegiet nu jemväl vitsordat, indragning
kan ske af den utaf tillförordnad tjensteman nu bestridda Advokatfiskal
sbefattningen, hemställer jag att Eders Kong!. Maj:t, behagade föreslå,
riksdagen dels att såsom en, visserligen icke särdeles betydande begynnelse
till Kollegiets reorganisation denna tjenst måtte varda indragen, dels
ock att Riksdagen ville medgifva att de lönebelopp, som äro i stat
anvisade ej mindre för Advokatfiskalensten än äfven andra ledigblifvande
befattningar inom Kollegiet, i afseende hvarå indragning synes

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, måtte, intill slutet af
det år, för hvilket ny statsreglering nu förestår, fa i den mån de för
bestridande af göromålen inom Kollegiet kunna finnas erforderliga, af
Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Beträffande åter det ifrågasätta, s. k. Handels-Arkivet, torde vid det
förhållande att Eders Kongl. Maj:t för utgifvandet deraf under innevarande
år redan anvisat erforderliga medel från särskilta fonder, Indika
äro stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition för ändamål af den beskaffenhet,
nämnde tidskrift al ser att befrämja, och utgifterna för samma
tidskrift, fortsatt under ett följande år, lära på enahanda sätt böra bestridas,
framställningen i denna del icke nu påkalla något Eders Kongl.
Maj:ts beslut.

Derest min framställning om Advokatfiskalstjenstens indragning bifalles,
kan dyrtidstillägg åt nämnda embetsman icke för instundande år
ifrågakomma, hvaremot sådan tillfällig löneförbättring för öfrige å Kollegiets
stat uppförde med statsmedel aflönade embete- och tjenstemän
bör af Riksdagen äskas.

Pa grund häraf och under åberopande af hvad förutvarande Departements-Chefen
beträffande »Bergsstaten); anfört till Statsråds-protokollet
den 9 Januari 1875, hvilket såsom bilaga åtföljde Nådiga propositionen
till samma års Riksdag angående statsverket, får jag i underdånighet
hemställa om Nådig framställning till Riksdagen, att dels, på
det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerse-Kollegiets
ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjenstemän,
med undantag af Advokatfiskalen, tillfällig löneförbättring under år 1877
till samma belopp, som för innevarande år beviljats, anvisa på extra stat
9,400 kronor, dels ock likaledes på extra stat för år 1877 anvisa såsom
tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen,
och tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående
löner eller tillsammans 2,420 kronor.»

Hvad angick anslagstiteln

3:o. Statistiska Tabellkommissionen

yttrade Departements-Chefen:

»Under åberopande deraf, att 1873 års Riksdag, med bifall till Eders
Kongl. Maj:ts nådiga framställning, medgifvit, att de vid Statistiska

Bil. No 5 a. till Kong!.. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Centralbyrån anställde två Aktuarie^ löner finge, efter innehafvare,s
val vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och
med året näst efter det, då Aktuarie blifvit utnämnd eller framdeles utnämndes,
höjas med Femhundra kronor och således årligen utgå med

3,000 kronor, vidare efter 5 års sådan tjenstgöring höjas till 3,500
kronor samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
höjas till 4,000 kronor, liar Chefen för sagde Byrå, uti underdånigt
memorial den 9 sistlidnc September, hos Eders Kongl. Maj:t anmält,
dels att Aktuarien vid Byrån, Filosofie Doktorn Johan August Constantin
Hellstenius, som erhållit nådig fullmagt å tjensten den 18 November
1870 och hvilken» tjenstgöring förtjenadc det utmärkt-aste vitsord, följaktligen
egde att, från och med inträdet af år 1876, sig tillgodoräkna det
första ålderstillägget af 500 kronor årligen, dels ock att Aktuarien vid
Byrån, Filosofie Doktorn Karl Sidenblad!i erhållit nådig fullmagt å tjensten
den 10 Mars 1871 samt följaktligen, enär hans tjenstgöring hitintills
likaledes förtjenadc det utmärktaste vitsord, från och med inträdet
af år 1877 blefve berättigad till det första ålderstillägget af 500 kronor
årligen; hemställande Chefen alltså det Eders Kongl. Maj:t täcktes
i nåder bereda den tillökning å Centralbyråns aflöningsmedel, som omförmälda
förhållanden påkallade.

Vidare har bemälde Chef uti underdånig skrifvelse den 18 nästlidne
September anfört följande:

Till bestridande af tryckningskostnader så väl lör de formulär, Indika
för de Statistiska uppgifternas insamlande och bearbetning i Statistiska
Centralbyrån erfordrades, som för det officiela tryck, hvithet af Byrån
skulle besörja», vore ett ärligt, reservationsanslag af 5,000 kronor stridt
till dess förfogande; och hade detta belopp oförändrad! upptagits i Byråns
Stat alltsedan dess inrättande år 1858. Emellertid hade sedermera
dels Byråns utvidgade verksamhet, dels de tryckta redogörelsernas
större fullständighet, dels det stegrade priset för tryekningsarbetet
samt för papperet vållat, att Byråns kostnader för det, officiela statistiska
trycket allt sedan år 1863 i allmänhet varit i stigande; och
hade dessa kostnader uppgått år 1870 till 10,393,92, år 1871 till 3,2 33,92,
år 1872 till 16,317,15, år 1873 till 11,324,58, år 1874 till 13,584,77 och
under den då förflutna delen af år 1875 till 7,40 7,03 kronor. I följd
häraf hade Byrån nödgats att för fyllande af bristerna årligen och ofta
nog flere gånger samma år hos Eclers Kongl. Maj:t utbedja sig särskilda
anslag, de der ock blifvit beviljade. Dessa särskild! anvisade
anslag för betäckande af bristerna i Byråns tryckningskostnader hade

(’> Bil. No 6 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187;:.

utgjort för femårsperioden 1870—1874 kronor 23,319,89 samt för perioden
1865—1869 kronor 20,792,49 och följaktligen i årligt medeltal
för sistförfluten fem år uppgått till mer än 4,600 "kronor eller till 500
kronor mera årligen, än hvad motsvarande belopp utgjort under de närmast
derförut gående fem åren. Den betydligaste delen af dessa anslag
hade visserligen erfordrats för tryckningen af Eders Kong], Maj:ts
Befallningshafvandes femårsberättelse!-, men i öfrig! vore tryckningskostnaderna
föranledda åt befolkningsstati stekel i, de årliga redogörelserna
för jordbruket och boskapsskötseln, redogörelser för riksdagsmannavalen
och den kommunala rösträtten, äfvensom till en del sparbanksstatistiken.

Då således eu mångårig erfarenhet tillräckligt ådagalagt, att det
al Statistiska Centralbyrån ten- det officiela trycket anvisade reservationsanslaget
af 5,000 kronor icke varit tillräckligt, då icke vore antagligt,
att för framtiden någon minskning uti i fråga varande kostnader
kunde förväntas, da det icke vore med god ordning öfverensstämmande
att medel saknades för årligen återkommande statsbehof
och då nu ifrågavarande kostnader visat sig vara till beloppet mycket
vexlande för olika år, hemställde Chefen att Eders Magt måtto vidtaga
sådan åtgärd, att det å Statistiska Centralbyråns Stat för det officiela
Statistiska trycket hitintills uppförda reservationsanslag a 5,000
kronor blefve höjdt och förändradt till ett årligt förslagsanslag å 10,000
kronor.

För sitt bibliotheks t måleri adla naiv och det literära, utbytet hade Statistiska
Centralbyrån halt sedan år 1861 sig anvisad! ett ärligt reservationsanslag
a 1,000 kronor, hvaraf för hvarje år i medeltal utbetalts

Under aren

1870—1874

1865—1869

1861—1864

för inköp af böcker:

557,59 kr.
473,21 »

455,05 ».

för bindning af
böcker:

279,82 kr.
438,69 »

28 5,69 »

för diverse: (hufvudsakligen
litterära
utbytet)

102,76 kr.
205,19 ),
112,69 n .

Under de närmast derförut gående tre åren 1858—1860 hade Byrån
kunnat årligen utbetala för inköp af böcker 747,17 kronor, för bindning
åt böcker 444,03 kronor samt lör diverse 86,29 kronor. Ehuru
sålunda för Centralbyråns bibliothek kunnat årligen användas omkring
500 kronor till inköp af böcker, vore likväl deirdiärigenom vunna tillökningen
i bokförrådet blott en ringa del i jemförelse med hvad som
erhölles genom utbyte af svenska statistiska publikationer mot utländska
sådana. Den ständiga tillväxten i förening med böckernas lämp -

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

liga uppställning och katalogisering m. m. hade nu drägt det derhän, att
det statistiska bibliotheket temligen nära motsvarade sitt ändamål och
vore mycket anlitadt ej allenast af embetsverket sjelf! utan äfven af
förvaltande verk, Riksdagens medlemmar och enskilda vetenskapliga
forskare. Åtskilliga brister förekomma dock deri, enär hittills anvisade
medel ej tillåtit att anskaffa t. ex. flere större utländska tidskrifter af
statistiskt och national-ekonomiskt innehåll. Dessutom hade medlens
otillräcklighet nästan helt och hållet förbjudit att göra inköp af kartverk,
i följd hvaraf och då kartor endast undantagsvis förvärfvados genom
det internationela utbytet, bibliotheket i allmänhet vore i saknad
af andra kartverk än de svenska offlciela, Indika gratis erhölles. Om,
såsom önskvärd! vore, ökade medel kunde beredas för inköp af böcker,
kornrne detta i sin mån att öka hehofven af inbindning, och, om önskningarne
icke sträcktes högre i fråga om hela årliga bokinköpet än till
vid pass 800 kronor, syntes 400 kronor för böckernas bindning kunna
vara tillfyllestgörande. Do diverse utgifter, som hufvudsakligen föranledts
af det internationela utbytet, hade visserligen sällan öfverstigit
200 kronor om året, men med den förändring som i viss mån inträdt
härutinnan i kraft af nådiga brefvet den 31 December 1873 och i följd
deraf att den statistiska serien alltmer vunne i omfång, vore antagligt,
att utgifterna för sagda ändamål hädanefter skulle uppgå till omkring
300 kronor. Med anledning häraf hemställdes, att det för bibliothekets
underhållande och litterärt utbyte åt Centralbyrån anvisade reservationsanslag
å 1,000 kronor måtte höjas till 1,500 kronor.

Ehuru primäruppgifterna till den kommunala Finans-Statistiken för
aret 1874, för hvars fortgående bearbetning anslag å extra stat för åren
1875 och 1876 vore beviljade, på långt när ej fullständigt inkommit
och något sammandrag af dem alltså ej snart kunde motses offentliggjordt,
kunde dock antagas, att någon förändring af de rörande denna
gren af den offlciela statistiken grina föreskrifter ej borde ifrågakomma
åtminstone förr än resultaten af de redan beviljade årsäll slagen hunnit
fullständigt bekantgöras, hvadan alltså till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning hemställdes att för den Kommunala Finans-Statistikens fortsatta
bearbetning måtte af Riksdagen för året 1877 äskas ett förslagsanslag
af 10,000 kronor.

Hvad nu angår den i förstomförmälda memorial gjorda framställning
tillåter jag mig erinra, att Eders Kongl. Maj:t vid föredragning

Bil. N:o o a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

deraf den 10 sistlidne December funnit godt att för tiden från och
med innevarande år höja den till Aktuarien Hellstenius utgående lön
med 500 kronor årligen, eller till 3,000 kronor årligen, samt vid det
förhållande att härför erforderlig tillökning i Statistiska Centralbyråns
aflöninssmedel icke varit ifrågasatt och således ej heller kommit att af
Riksdagen anvisas, anbefallt Statskontoret att från allmänna besparingarna
a sjette hufvudtiteln för innevarande år till Hellstenius utanordna
och qvartalsvis utbetala det honom tillkommande ålderstillägg 500 kronor
jemte derå belöpande dyrtidstillägg 100 kronor. Deremot bör för
beredande af tillgång till ej mindre det ålderstillägg, som tillkommer
Hellstenius för år 1877, än äfven den för Aktuarien Sidenbladh ifrågakommande
enahanda lönetillökning anslagsförhöjning af Riksdagen begäras.

Under sistnämnda år skulle på grund af nu gällande bestämmelser
ordinarie lönerna till de vid Statistiska Centralbyrån anställde embetsmål!
komma att utgå med följande belopp, nemligen

till Chefen ................................................. 5,000 kronor

" Sekreteraren .................................... 4,000 »

» två Aktuarier, hvardera 3,000 kr. 6,000 »

Summa 15,000 kronor;

och bör i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts på Finansdepartementets
1 öredragning den 22 sistlidne December fattade beslut för beredande
af tillfällig löneförbättring åt bemälde embetsmål! under samma år af
riksdagen äskas medel motsvarande 20 procent af sistnämnda belopp
eller 3,000 kronor.

I anledning af framställningen om förhöjning i anslaget »till det
officiel a statistiska trycket» anhåller jag fa erinra, att de belopp, som
utöfver detta anslag varit erforderliga för bestridande af tryckningskostnaderna,
hutvudsakligen anvisats ä Sjette hufvudtitelns förslagsanslag
»till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» Enär sådana
kostnader otvifvelaktigt äro af beskaffenhet att fortfarande kunna utgå
af berörda förslagsanslag, möter visserligen ingen svårighet för dessa
kostnaders bestridande utan den nu ifrågasatta anslagsförliöjningen;
men då, såsom Chefen anmärkt, med god ordning synes öfverensstämma,
att erforderliga medel finnas särskild! anvisade för årligen
återkommande statsbehof, anser äfven jag tjenlig! att nu ifrågavarande
anslag höjes. A id det förhållande att tillräcklig erfarenhet redan vunnits
för beräknande af det belopp, hvartill tryckningskostnaderna hädanefter
komma att i medeltal årligen uppgå, synes mig deremot an -

Bil.. N:o 5 (t. till Kongl.. MajUs Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket 1870. 9

slaget fortfarande höra bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så
mycket hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma
anslag skulle befinnas otillräckligt, utväg finnes att likasom hittills anvisa
erforderlig fyllnad af förrberörda förslagsanslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. in. Till följd af de upplysningar, Chefen
lemna!, och med hänsyn till den alltjemt fortgående utvecklingen af
Statistiska Centralbyråns verksamhet, torde med säkerhet kunna antagas,
att kostnaderna för det officiela statistiska trycket hädanefter icke
komma att understiga i medeltal 10,000 kronor årligen.

Hvad Chefen anfört i fråga om anslaget »till bibliothekets underhållande))
och de utgifter, som böra med detta anslag bestridas, gifver
mig anledning biträda Chefens hemställan om förhöjning i detta anslag.

Beträffande slutligen frågan om utarbetande och utgifvande af
statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård, anser
jag mig böra upplysa att, enär arbetena härför pågått endast
under senare hälften af år 1875 och utgifvande af tryckta redogörelser
derunder icke kunnat ifrågakomma, icke mera än omkring 3,300
kronor blifvit använda af det för berörda ändamål beviljade extra anslag
för nämnda år å 10,000 kronor, hvaremot antagligt är att kostnaderna
för ändamålet under innevarande år komma att uppgå åtminstone
till sistnämnda belopp.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå riksdagen att

dels för beredande af tillgång till de Aktuarierne vid Statistiska
Centralbyrån tillkommande ålderstillägg höja anslaget till »aflöningsmedel
för statistiska Centralbyrån» från 15,400 kronor till 16,400 kronor
eller med 1,000 kronor;

dels för tillfällig förbättring under år 1877 af Chefens för nämnda
byrå och öfriga tre dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med
20 procent, anvisa på extra stat 3,000 kronor;

dels höja reservationsanslagen »till bibliothekets underhållande» och
»till det officiela statistiska trycket», del förra från 1,000 kronor till

1,500 kronor och det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor;

dels och för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande för år 1877 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000
kronor;

kommande i händelse af bifall till dessa framställningar ordinarie
anslaget till Statistiska, tabell kommissionen att höjas från 32,400 kronor
till 38,900 kronor eller med 6,500 kronor.

Bih. HB It it''ml. Prof. islå. / &ii,il. I A/d. 2

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 181b.

Beträffande an slagstiteln

4:o. Lamltmäteristaten

hemställde Departements-Chefen, att Kong!. Maj:t måtte, med afseende
å de vid 1.874 och 1875 årens riksdagar fattade beslut rörande tillfällig
löneförbättring för de till landtmäteristaten hörande embete- och tjensteman
samt i enlighet med Kongl. Maj:te den 22 sistlidne December
uppå Finans-Departementets föredragning fattade beslut, i nåder hos
Riksdagen på extra stat för år 1877 äska

dels såsom tillfällig löneförbättring åt Sekreteraren, Öfveringeniören,
Fiskalen, Aktuarie]), tre Ingeniörer och två Amanuenser vid Landtmäteri-Styrelsen
med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent
af anslagen för skrifvarcbiträden och gratifikationer, tillsammans

5,200 kronor;

dels och såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste
Landtmäfarne i länen med 20 procent tillsammans 8,040 kronor.

Hvad angick

5:o. Rikets ekonomiska kartverk

anförde Depari ements-Chefen:

»Enligt föreskrifterna i nådiga brefven den 1 November 1872 och
den 5 December 1873 har Afdelnings-Chefen för General-Stabens Topografiska
afdelning uti underdåniga memorial af den 29 sistlidne Oktober,
jemte afgifvande af förslag för innevarande år 1870 till inkomst- och
utgiftsstater för omförmälda kartverk i hvad det afser såväl Norrbottens
län som ock mellersta och södra delarno af riket, tillika gjort framställning
i fråga om de anslagsbelopp, kvilka för berörda kartarbetens
fortsättande år 1877 vore behöflig!) och borde hos Riksdagen äskas;
Och har Eders Kongl. Maj:t den 5 nästlidne November för 1876 års
ekonomiska kartarbeten fastställt utgiftsstater, slutande sig å eu summa
af 02,100 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af
riket, samt å 30,300 kronor för arbetena inom Norrbottens län. Till
dessa utgifter är o åt t påräkna:

Bil. N:o 5 a. till Katigt. MajUs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 11

för mellersta och södra delas ne af riket: från år 1875 motsedd behållning-
2,000 kronor, anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag
på extra .stat 40,000 kronor, under anslaget till Landtmäteri-Stuteri i
besparade 15 Andre Landtmätarelöner å 13,500 kronor samt fordringar
för försålda kartor 600 kronor, eller sammanräknade 62,100 kronor, samt
för Norrbottens län anslag å extra stat 30,000 kronor och beräknad
behållning för försäljning af kartor 300 kronor, tillsammans 30,300
kronor.

De fastställda Staterna upptaga:

för mellersta och södra delarne af riket
till arfvode åt den Officer af General-Staben, som skall föredraga kart -

verket rörande ärenden in. in.................................. kronor 666: 67.

i. särskild! arfvode till eu kartograf såsom biträde vid kartarbetenas
öfvervakande och kontroll ................................... 1,000:

» arfvode åt eu kartograf........................................................... 3,000:

>< » » tre kartografer, å 2,500.......................... 7,500:

» » » nio eko å 2,000.......................................18,000: -

ii » ''* eu d:o ......................................... 1,500: —

» » » två extra biträden.......................................... 2,400: —

), ), » åtta qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas
på föreskrifvet sätt....................... 6,550: —

» » » en vaktmästare...................................................... 700:

" dagaflöning under fältmätningstid till omtörmälde Gene ral-Stabs-Offieer

förslagsvis ................................... 200.

''■ eu kartograf å 4 kr. om dagen förslagsvis......... 600.

samt till 15 kartografer och extra biträden å 3 kronor
om dagen förslagsvis .................................... 6,750. 7 550:___

till resekostnadsersättningar till bemälde Generai Stabs-Officer

förslagsvis............................................. 300.

v ofvan omförmälde biträde vid arbetenas öfvervakande
....................................................................... 500.

samt till 15 kartografer och extra biträden, tillsammans
.................................................................... 4,500. 5 tjoo

till hyra för arbetslokalen .............................................................. 2,250:

» dess städning, ved, olja och ljus, förslagsvis..................... 650: —

» rit- och skrifmaterialier............................................................. 500: -—

» inköp och underhåll af instrument och effekter.............. 700: —

» dagsverkskostnader ................................................................... 3,400: —

» diverse utgifter.......................................................................... 433: 33.

Summa kronor 62,100: —

12 Bil. N:o 5 a. till Komjl. Maj:ts Nåd. P/op. N:o 1, om Statsverket 1876.

samt

för Norrbottens lön

till dagaflöning och rese-er,sättning till den General-Stabs-Officer, hvilken
skall tjenstgöra såsom förman vid kartverket förslagsvis.
........................................................................... kronor

» arfvode åt den General-Stabs-Ofticer, som redogör för

kartverkets medel m. m...........................

» » )> eu kartograf ..........................................................

» » » eu d:o ..........................................................

» » » tre kartografer å 1.500 ....................

» dagaflöning å 3 kronor under fältmätning,stid till tre

» Chefens inspektionsresor förslagsvis ...................................

» re,sekostnadsersättning till tre kartografer å 300 kronor

» liandräckningskostrlader....................................... förslagsvis

» extra biträden, aflöning in. in........................... »

» en undervisnings-afdehnug å tre till fyra personer »

» gravering^-, trycknings och färgläggilingskostnader »

» hyra för arbetslokalen, lyshållning och uppassning »

r inköp och reparation af instrumenter ........... »

» inventariers uppköp och underhåll, ritmaterialier och
diverse utgifter förslagsvis .....................................................

2,400
333	33
2,500	—
2,000	—
4,500	—
1,100	__
300	—-
900
4,600	—
5,550
2,400	—-
2,200	—
600	—
600
316:	67.

Summa kronor 30,300: —
Beträffande de anslagsbelopp, som för kartarbetenas fortsättande
ar 1877 nu borde hos Riksdagen begäras, bär Afdelnings-Chefen, med
anmälan att någon förhöjning för nämnda år af arbetsanslaget för Norrbottens
län icke vore behöflig!, i underdånighet anfört i fråga om arbetena
inom öfriga delar af riket, att med tillämpning af de i nådiga
brefvet den 16 Juni 1875 enligt Riksdagens medgifvande fastställda
grunder angående aflöningsvilkoren för den vid det allmänna ekonomiska
kartverket anställde personal, det vore att emotse, att tre kartografer
från och med den 1 Januari 1877 skulle komma i åtnjutande af
eu arfvodesförhöjning af 500 kronor hvardera, äfvensom att de å
of vanberörde utgiftsstat upptagne två extra biträden från och med nyssnämnde
dag skulle komma i åtnjutande af kartografarfvode, eller tillsammans
600 kronor mera än hvad de under år 1876 såsom extra
biträden komme att uppbära, så att endast för arfvodesförhöjning erfordrades
eu förhöjning af det årliga anslaget till kartverket af 2,100
kronor; att enär under loppet af år 1876 och allt framgent tryckning

Bil. N:o O a. till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1876. 13

af häradsbeskrifningar till de ekonomiska kartorna måste ske i enlighet
med föreskriften i nådiga brefvet den 1 November 1872 och dessa
tryckningsomkostnader kunde årligen beräknas till omkring 1,400 kronor,
det årliga anslaget äfven borde ökas med detta belopp; samt att, då
från år 1875 uppkommit eu besparing af 2,000 kronor, men ett slikt
särdeles gynnsamt förhållande ej alltid vore att påräkna, en åt sådan
anledning motsedd brist för år 1877 vore att tylla med ett förhöjdt
anslag af 1,500 kronor; anhållande Afdelnings-Chelen alltså det Eders
Kong! Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå den framställning,
att det på extra stat beviljade anslag i och lör de ekonomiska
kartarbetena inom södra och mellersta delarue åt riket matte
för år 1877 förhöjas från 40,000 till 45,000 kronor.

Enligt hvad Afdelnings-Chefen derjemte meddelat hafva under år
1875 följande arbeten blifvit af de ekonomiska kartverken utförda,
nemligen:

Inom Sotholms härad af Stockholms län hafva de år 1878 började
ekonomiska kartarbetena fortsatts och afslutats; utgörande den kartlagda
vtan 1,68 qvadratmil, hvaraf 1,5 endast rekognoserats och 0,13 qvadratmil
uppmätts. Kartbladen i skalan 1: 20,000 öfver denna trakt äro
hopsatta och till eu dol fullständigade samt arel-uträkningcn af häradet
påbörjad.

inom Östert/ötlands län hafva de sedan år 1868 der pågående ekonomiska
kartarbetena på så sätt blifvit fortsatta, att mätningarne alslutats
inom Kinda och påbörjats inom Ydre härad, allt öfver eu yta
af 11,18 qvadratmil, hvaraf 3,7 uppmätts och 7,48 qvadratmil rekognoscera
is. Kartbladen i skalan 1: 20,000, omfattande dessa trakter, äro
hopsätta och under fullständigande. Areal-uträkningarne äro afskräde
inom Skärkinds, Hammarkinds och Mennnings härad, fortsatta inom
Bankekiuds och Hanekinds härad samt påbörjade inom Kinda härad.
Beskrifningen öfver Skärkinds härad är upprättad och beskrifningarne
i det närmaste färdiga för Hammarkinds- och Memmings härad.

Inom \V er mit mds län är beskrifningen öfver Filipstads bergslag
eller Fernebo härad upprättad.

Inom de till Kinda och Ydre härad angränsande delar af Cahnttr
och Jönlcöpiv</s län hafva några för General-Stabens topografiska Aldelning
behöfiiga Stomkartarbeten blifvit af det Ekonomiska .kartverk»4
utförda.

Af Vite lappmarks fjelltrakter hafva 16 qvadratmil blifvit rekoguoserade
och höjdmätta.

Bil. N:u 5 a. till Konyl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Inom Luh'' lapp mark liar i skalan 1: 20,000 fullständigt uppmätts
ett område af nära 2 qvadratmil.

_ Inom Törne lappmark äro följande arbeten utförda: uppmätning
på isen åt Torne eif från Pajala sockens rågång till Jukkasjärvi, utgörande
eu läng af 8 mil; upphuggning och uppmätning af eu baslinie
(ill eu längd af 3,3 mil samt fullständig uppmätning i skalan 1: 20,000
af ett område, omfattande 5,5 qvadratmil.

Inom Kustlandet hafva inegomätningarne i Pite socken blifvit af~
s lutade.

Don år 1874 började triangelmätningen inom Törne och norra delen
al Lille lappmarker har fortsatts på så sätt, att mätningen utsträckts
.tran Jukkasjärvi i nordvestlig riktning inom Tromsö amf i Norge, der
förening vunnits med de Norska triangelmätningarne, hvarefter en triangelkedja,
utgående tran trakten af Jukkasjärvi i sydvestlig riktning
nod till Lule el t blifvit uppmätt. Genom denna triangelmätning
hafva 17 punkter inom Sverige blifvit till sitt geografiska läge bestämda.

Luder år 1875 hafva utgifvits kartorna öfver Östkinds, Björkekinds,
Neder-Torne och (Jarl Gustafs härad med tillhörande beskrifnintjar.

Utaf de kartor öfver 3 härad af Örebro län, livilkas utgifning bekostas
af länets hushållningssällskap och landsting in. fl., äro utgifna
under är 1875 de sedan föregående år återstående kartorna öfver G rimstens
och Sundbo härad.

Slutligen har Afdelnings-Chefen jemväl afgifvit en kortfattad redogörelse
för de arbeten, Indika det allmänna ekonomiska kartverket utfört
under de 16 år, detsamma varit i verksamhet, hvaraf framgår att kartverket
under åren 1860—1875 kartlagt:

hela lipsala län, omfattande med andelen af Mälaren eu yla af
hela Örebro län, omfattande med andelar af Wettern

och Hjelmaren ............... »

al Kopparbergs län Grangärdes och Norrbärkes

tingslag, omfattande................................................... »

al Stockholms län Svartlösa och Sotholms härad,

omfattande........................................................................ »

åt 11erm,lands län Filipstads bergslag, omfattande
af Östergötlands län eu yta af nära.............................. »

(jv.-mil.

40.3
83/.

12.3

13,i

16,4

och

Summa Qvadratmil » 254,7;

samt att kartor med beskritningar blifvit utgifna öfver hela Upsala och
Örebro län, öfver Grangärdes tingslag af Kopparbergs län, öfver Svart -

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket .1870. 15

lösa härad af Stockholms län, samt öfver Lösings, Bräbo, Ostkinds och
''Björkekinds härad af Östergötlands län.

Med undantag af kartorna öfver Svartlösa härad och öfver tre
härad af Örebro län, Indika kartor äro utgifna på bekostnad åt vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, har all öfrig utgifning sket t
med de till kartverkets bearbetande lemnade statsmedel.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen
att utöfver det å Sjette Hufvud titeln för närvarande för Rikets ekonomiska
kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor under samma
Hufvudtitel på extra stat för år 1877 anvisa till fortsättande åt de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och
af de ekonomiska kartarbetena i öfrig.-! delar af riket 45,000 kronor
eller tillsammans kronor 75,000.

I sammanhang härmed anhåller jag få i minnet återkalla, att Eders
Kongl. Maj:t genom förutnämnda nådiga bref den 1 November 1873
och den 5 December 1873 anbefallt Afdelnings-Chefen för Generalstabens
Topografiska Afdelning att efter någon tids förlopp på grund af
derunder vunnen erfarenhet till Eders Kong]. Magt inkomma med underdånig
framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter i
afseende å det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande, som i
ett eller annat afseende kunde af omständigheterna påkallas; samt att
Eders Kongl. Maj:t uppå framställning af bemäldc Afdelnings-Chef
genom Nådigt bref den 21 Maj 1874 meddelat vissa nya och förändrade
föreskrifter rörande bearbetandet af det ekonomiskt-ge< »grafiska kartverket
i Norrbottens län. Beträffande de ekonomiska kartarbetena i
(ifrigt hafva deremot ännu icke på grund af förutnämnda nådiga befallning
några förändrade föreskrifter varit ifrågasatta. Hvad nu blifvit
meddeladt om fortgången af dessa kartarbeten under senast förflutna
sexton år synes mig emellertid gifva anledning till att, så fort
ske kan, taga i öfvervägande, huruvida de nu i berörda hänseende gällande
föreskrifter må finnas i allo lämplig;! och ändamål sonliga. Innan
beslut härom fattas torde likväl, såvidt sådant låter sig gorå, böra
åstadkommas utredning i fråga om den tid, som kan åtgå för samtliga
de ekonomiska kartarbetenas fullbordande i enlighet med nu gällande
bestämmelser och de sannolika kostnaderna härför.

IG Bil. N:o 5 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1810.

På grund häraf får jag, efter att hafva i ämnet rådfört mig med
bomälde Af delnings-Chef, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj: t måtte i Nåder anbefalla Afdelnings-Cliefen att, så fort ske kan,
och före den 1 instundande Oktober till Eders Kong]. Magt inkomma
med dels utlåtande och utredning i fråga om den tid, som kan anses åtgå
för fullbordande af såväl det allmänna ekonomiska stomkartverket med
tillhörande beskrifningar, så vidt angår de till Svea land räknade och
söder derom belägna delarna af riket, som ock tle ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län, allt i enlighet med derom nu
gällande bestämmelser äfvensom angående de sannolika kostnaderna
härför, dels ock i sammanhang dermed förslag rörande de förändringar
i bestämmelserna angående det allmänna ekonomiska stomkartarbetet,
som möjligen kunna finnas erforderliga på det att fullbordandet af detta
arbete må kunna påskyndas.

1 fråga om anslagstiteln

(ko. Öfverståtliållare-Eiiibetet

föredrog Departements-Chefen Ofverståthållare-Embetets underdåniga
memorial den 4 sistlidne December innefattande framställning att, enär
de vid 1874 och 1875 årens Riksdagar beviljade dyrtidstillägg för Aktuarien,
de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist
vid Ofverståthållare-Embetets Kansli icke i någon män motsvarade bemälde
tjenstemäns behof af löneförbättring samt den And samma Riksdagar
beviljade förhöjning i anslaget för aflönande af vakt- och exseeutionsbetjeningen
med 20 procent ej heller på långt när motsvarade
beliofvet, Kongl. Maj:t måtte i nåder vidtaga erforderlig åtgärd, så att
bemälde tjensteman och betjente måtte, om möjligt för tiden från och
med innevarande år, och intill dess ny tjenste- och lönereglering för
Ofverståthållare-Embetets Kansli kunde blifva genomförd, komma i åtnjutande
af tillfällig löneförbättring i enlighet med ÖfverståthållareEmbetets
den 13 November 1873 afgifna underdåniga förslag och således
Aktuariens och en hvar af de två Notariernas löner höjas från
900 kronor till 1,500 kronor, Kammarskrifvarens lön höjas från (»00
kronor till 1,000 kronor, lönen för Sekreterarens Kanslist ökas från

1,000 kronor till 1,500 kronor samt anslaget till aflönande af vaktoch
exseeutionsbetjeningen höjas med 50 procent eller till 17,175 kronor;
Och anförde Departements-Chefen härefter följande:

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 17

»Hvad först angår frågan om tillfällig löneförbättring för Kammarskrifvaren
och Sekreterarens Kanslist, synes mig skäl icke hafva förekommit
att tillstyrka afvikelse från den af 1874 och 1875 årens riksdagar
i berörda hänseende antagna grundsats, hvilken Eders Kongl.
Maj:t enligt förut omförmälda, på Finans-Departementets föredragning
den 22 sistlidne December fattade, beslut ansett höra i allmänhet äfven
under nästkommande år vinna tillämpning. 1 afseende åter å Aktuarie!!
och Notarieme förekommer visserligen att desses aflöningsförmåner till
största delen bestå af sportelinkomst och att, då beloppet af denna
inkomst är beroende af de privata lagsökningsmålens antal samt detta
antal, hvilket år 1867 uppgick till 5,962, sedan nedgått så att detsamma
år 1874 utgjorde endast 1867 och under år 1875 endast obetydligt
ökats, bemälde tjensteman» sportelinkomst således undergått eu högst
betydlig minskning, hvilken icke i nämnvärd mån kunnat motväga^ af
det dem tillerkända ringa dyrtidstillägg, äfven om detta icke varit- behöflig!.
i följd af stegringen i lefnadskost-nader under de senare åren;
men enär de privata lagsökningsmålens antal under år 1875 något öfverskjuta
antalet under år 1874 och denna omständighet, sammanställd
med de nu rådande förhållandena inom penningemarknaden, gifver anledning
till den förutsättning, att antalet af nämnda lagsökning-små!
skall under innevarande år ytterligare stiga, hvilket åter skulle medföra
höjning i nämnde tre tjenstemäns sportelinkomst, anser jag mig icke
nu böra föreslå någon särskild undan tagsåtgärd för dessa tjensteman,
helst Eders Kongl. Maj:t är i tillfälle att, derest förutomförmälda förutsättning
icke skulle förverkligas och i följd deraf förbättring i oftanämnde
tjenstemäns aflöningsförmåner skulle finnas af behofvet oundgängligen
påkallad, af de till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställda
medel tilldela dem någon lämplig gratifikation. Beträffande slutligen
Öfverståthållaro-Embetets hemställan om ytterligare förhöjning i det till
Ofverståthållare-Embetets förfogande ställda anslag till aflönande af
vakt- och exsecutionsbetjeningen, så enär de af detta anslag med derå
för sistlidet och innevarande år beviljad förhöjning aflönade betjente
icke kunna anses vara i väsendtligen sämre ställning än andra med
dem jemförlige statstjenare samt, hvad särskild! angår exsecutionsbetj
enterne, deras sportelinkomst torde kunna antagas under innevarande
år snarare stiga än minskas, anser jag icke heller berörda framställning''
böra till någon särskild åtgärd föranleda.

I fråga om nu förevarande anslagstitel får jag således, under åberopande
af förutvarande Departements-Chefens anförande till Statsrådsprotokollet
den 9 Januari 1874, hvilket finnes bilagdt Eders Kong!.

Bill, till Riksd. irot, 187 G. 1 Sami. 1 A/d.

■ >

18 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Maj:ts nådiga proposition till samma års Riksdag om statsverket, i underd
ärlighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, pa det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för ar 1877
bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens Fogat till belopp af 500
kronor samt åt Underståthållare!!, Sekreteraren och Kamrerare!!, Aktuarie^
hvarje af de två Xotarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens
Kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för
aflönande af vakt- och exsoeutionsbetj eni ngen likaledes med 20 procent,
på extra stat för år 1877 anvisa 5,250 kronor.

Vidkommande anslagstiteln

7:o. Landsstaterna i länen

yttrade Departements-Chefen:

»Sedan de af Eders Kongl. Maj:t förordnade komiterade med skrifvelse
den 13 sistlidne Oktober öfverlemnat underdånigt Betänkande
och förslag angående såväl allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten
som ock uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, jemte
vissa andra dermed sammanhängande frågor, har Eders Kongl. Maj:t
den 22 i nämnda månad behagat infordra underdåniga utlåtanden af
dels Rikets Hofrätter öfver komiterades förslag till Förordning
angående indrifning och redovisning af sakören, så vidt detsamma afsåge
förändrade föreskrifter om afgifvande af saköreslängder;

dels Fångvårdsstyrelsen, Arméförvaltningen, Förvaltningen af Sjöärendena,
Ofverintendents-Embetet, Skogsstyrelsen och Sundhets-Kollegium,
i hvad komiterades förslag afsåge förändrade bestämmelser angående
länsstyrelsernas bestyr för ett hvart af dessa embetsverk;

dels ock Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen, öfver
komiterades förslag i sin helhet.

Icke något af dessa utlåtanden har ännu inkommit; och då
Eders Kongl. Maj:t, sedan sådant egt rum, torde vilja inhemta vederbörande
Kollegiers utlåtande i ämnet, lärer någon framställning rörande
slutlig lönereglering för Landsstaten icke kunna ifrågakomma att
till näst sammanträdande Riksdag aflåtas.

Med anledning häraf anser jag mig höra i underdånighet förorda,
att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen äska medel för tillfällig
förbättring af landsstatstjenstemännens löner jemväl för år 1877.

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o i, om Statsverket 1876.

I afseende å de grunder, enligt Indika dylik löneförbättring må
komma bemälde tjensteman till godo, hafva icke inträffat sådana''.''förändrade
förhållanden, som böra föranleda afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts
till 1875 års Riksdag framställda och af Riksdagen godkända förslag
i ämnet.

Jag tillstyrker således att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att lämpligen
höja lönerna för de svagast aflönade Landssekreterarne, Lan ilska inre
ränn'' och Landtriintmästarne, till Eders Kongl. Majds förfogande på
extra stat för år 1877 anvisa enahanda belopp som för innevarande år,
eller för Landssekretcrarne 8,000 kronor, för Landskamrerarne likaledes

8,000 kronor och för Landträntmästarnc 9,G00 kronor;

att, för tillfällig löneförbättring åt Länsnotarier, Landskanslist^'',
Länsbokhållare, Lan (hkontor ister och Länsmän för år 1877, till Eders
Kongl. Maj ds förfogande för samma år bevilja ett extra anslag af 150,000
kronor; samt att, för höjande af den 319 länsmän tillkommande hyresersatinintj
med 50 kronor för hvarje, bevilja för sistnämnda är ett extra
anslag af 15,950 kronor.

Vidare'' och enär nästlidna års Riksdag för tillfällig löneförhöjning
innevarande år åt 117 Kronofogdar och i Stockholms län 1 Expcditionskronofogde
beviljat ett extra anslag af 53,149 kronor 40 öre, motsvarande
20 procent af de kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar
för nämnde tjenstemän, tillsammans 265,747 kronor, men till följd
deraf, att under år 1875 dels kronofogdebostället t mantal K:o 1 Hagneryd
Norregården i Finsponga läns samt Bråbo och Memmings härads
fögderi af Östergötlands län och dels kronofogdebostället 1 mantal N:<>
1 Drättinge i Kinda och Ydre härads fögderi af nämnda län blifvit till
statsverket indragne samt beloppet af dessa boställens ränta och afkastning
godtgjorts med tillsammans 886 kronor, sammanräknade beloppet
af bemälde tjenstemäns kontanta löner och forsellönsersättningar nästkommande
år kommer att uppgå till 266,633 kronor, tillstyrker jag, att
Eders Kongl. Maj:t. täcktes såsom tillfällig löneförhöjning för 117 kronofogdar
och 1 Expedition,skronofogde äska ett extra anslag för år
1877 af 20 procent å sistnämnda belopp eller 53,326 kronor 60 öre.

Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för beredande
under ar 1877 al tillfällig löneförhöjning åt Häradsskrifvarne,
till antalet 117, med 20 procent å de till dem utgående löner och forsellönsersättningar,
ä extra stat för nämnda år anvisa ett lika belopp
som för innevarande är eller 34,289 kronor 40 öre.

20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majits Nåd. Ptop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Uti sin den 13 nästlidne December afgifna underdåniga berättelse
om Statsverkets tillstånd och behof bär Statskontoret anmält att, till
följd af Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga beslut, följande landsstats-boställen
blifvit, mot årlig ersättning enligt stadgade grunder åt
vederbörande tjensteman, till statsverket indragne, nemligen

i Östergötlands län

kronofogdebostället i Finsponga läns samt Bråbo och Memmings härads
fögderi Ä mantal Hagneryd Norregården N:o 1 mot ersättning af 685
kronor, och

i Skaraborgs län

häradsskrifvarebostället \ mantal Torpa Måns Jönsgården N:o 4 och
\ mantal ibidem Anders Snickaregården N:o 4 mot ersättning af
451 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret härvid hemstält, tillstyrker
jag. det Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen att höja
det kontanta anslaget till Landsstaterna i länen med sammanräknade
beloppet af berörda ersättningar eller 1,136 kronor samt minska indelta
ränteanslaget med det belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen
varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159 kronor;

och kommer, i händelse af nådigt bifall till denna min framställning,
ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, lxvilket
för innevarande år utgör 1,114,400 kronor 15 öre, att för år 1877 höjas
till 1,115,536 kronor 15 öre, men deremot värdet af »indelt ränta och
ersättning för indragna räntor», 150,440 kronor 56 öre, att nedgå till
150,281 kronor 56 öre.

Enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 har Riksdagen för
hvarje af åren 1875 och 1876 å extra stat uppfört och till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande stält 20,000 kronor, att i mån af behof användas
dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrhi, som till ordningens
och säkerhetens uppehållande kunde i följd af särskilda förhållanden
behöfva anställas ä en eller annan ort i landsbygden, dels ock
till belöningar åt krono- och polistjenstemän och betjente samt andra,
hvilka inlagt utmärktare förtjenst om gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande. Detta Riksdagens beslut anmäldes
inför Eders Kongl. Maj:t den 16 påföljande Juni och blef, eu -

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj-ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187b. 21

ligt Eders Kongl. Maj:t då gifna befallning, till behörig kännedom meddelad!
Öfver ståthållare-Embet et och samtlig^ Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen, hvarefter underdåniga framställningar inkommit
dels från Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Stockholms,
Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Christianstads,^ Malmöhus, Skaraborgs,
Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs, Jemtlands, A ester-Norrlands, \ esteibottens
och Norrbottens län om anslag till förstärkt polisbevakning på
uppgifna orter å landet inom nämnda län, och dels lian Edeis Kong..
Majds Befallningshafvande i Christianstads, Hallands, Skaraborgs och
AV erm lan ds län om anslag till ersättningar för resor och spaningar till
förbrytares ertappande eller belöningar för deras gripande.

Ehuru större delen af året 1875 var förfluten, innan något al förenämnda
behof blef anmäldt, och fastän framställningar i berörda hänseende
inkommit hvarken tran öfverståthallare-Embetet eller ifrån 8 bland
de 24 länen, återstår dock af anslaget för året ej mera odisponeradt
än 1,685 kronor 42 öre, hvilka medel komma att Statsverket bespaias.
Utaf innevarande års anslag äro till utgående redan beviljade 2,800
kronor för Wermlands och Westerbottens län, och intet tvifvel förefinnes
derom, att under det nyss började året äro att förvänta framställningar,
för tillfredsställande hvaraf hvad af årets anslag återstår
icke kommer att lemna lull tillgång.

I sammanhang härmed torde det tillätus mig anmäla utt, sedan
inom Malmöhus läns Landsting redan är 1874, med föranledande särskild!
af de ständigt tilltagande och till ett oroväckande antal, uppgående
häststölderna på åtskilliga orter inom länet, fråga blifvit vackt
om anordnande af särskild landtpolis för länet, och en af Landstinget
då tillsatt komité till 1875 års Landsting inkommit med betänkande
och förslag i ämnet, Landstinget, jemte det ett anslag af 3,000 kronor
stälts till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet förfogande
för hindrandet och upptäckandet af kreatursstölder och andra brott,
uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift, som blifvit af Eders Kong].
Mapts Befallningshafvande under den 11 sistlidne November insänd, i
underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t måtte för ordnande åt
landtpolisen inom länet och afhjelpande af den osäkerhet, som under
nuvarande förhållanden derinom i vissa afseende!! funnes rådande, vidtaga
de åtgärder och förfoganden, Eders Kongl. Maj:t kunde finna, för
ändamålet gagneliga.

Denna underdåniga framställning synes mig visserligen nu icke
böra föranleda någon särskild åtgärd, hvarom Eders Kongl. Mapts Befallningshafvande
ej heller gjort hemställan, men innefattar dock ett

Bil. No 5 a. till Kong],. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Jiytt bevis om det allmänt kända behofvet, att för upprätthållande af ordning
och säkerhet vidtaga kraftiga åtgärder. För sådant ändamål erfordias
medel, så att inom de särskilda länen må kunna i man af behof anställas
särskild polisstyrka å sådana orter, der den ordinarie polisbetjei
ungen _ icke är tillräcklig, hvilket förhållande i någon mån äfven härleder
sig derifrån att, så länge arbetet för Landsstatens reorganisation
ännu pågår, det synts mindre lämpligt föreslå inrättandet af nya länsmans
distrikt, hvaraf på ett och annat ställe hehofvet blifvit under seHare
åren framhållet och icke lärer kunna bestridas. Härtill torde på
grund, af deri erfarenhet, som hittills vunnits och de upplysningar ’ javarit
i tillfälle inhemta, böra beräknas ett belopp af åtminstone 36 000
kronor. . Dessutom böra, i enlighet med den af Riksdagen redan uttaaide
åsigt medel finnas tillgängliga för belöningar och ersättande af
kostnader för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande
hvartill torde åtgå minst 4,000 kronor.

Jag hemställer således att Eders Kong], Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till Eders Kong!. Maj ds förfogande för år 1877 ställa ett
extra anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas dels till
aflöning och. underhåll af särskild polisstyrka å landet i de orter der
sådan kan al forhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande!»

Angående anslagstiteIn

S o. Statens Jernvägstraflk

yttrade Departements-Chefen:

i Styrelsen för Statens Jernvägstrafik bär den 1 nästlidne December
afgifvit underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för inimvarande
ar och. deri beräknat omkostnaderna vid denna trafik till följande
belopp, nemligen:

för Byråafdelningen till...................... Kronor 226,000.

w Banafdelningen till

» Maskinafdelningen till ................. >,

>'' Trafikaf delningen till...................... »

" Vya byggnader och anläggningar till *
v Nya inventarier till.......................

3.212.000.

4.010.000.

2.590.000.

Summa Kr

onor

10.038.000.

1,277,000.

250,000.

11.565.000.

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 23

Jag utbeder mig härvid få erinra, att Styrelsen i den underdåniga
skrifvelse, hvarmed dessa förslag till Eders Kongl. Magt öfverlemnades,
bland annat anförde följande:

»Det approximativt beräknade kostnadsförslaget för 1876 afsåg,
såsom vanligt, endast de banor, som trafikerades vid tiden för förslagets
inrättande, enär med säkerhet då oj kunde sägas, när och till
hvilken utsträckning nya bandelar skulle för trafik varda öpnade, men
deremot med full säkerhet kunde antagas, att nya bandelar, om de
verkligen tillkomme, i alla händelser skulle framkalla en tillräckligt stor
trafik, för att inkomsterna deraf skulle betacka nödiga utgifter å samma
bandelar. Den approximativa beräkningen gällde sålunda endast de 135
mil, som vid 1874 års slut voro trafikerade. Emellertid har under innevarande
år äfven handel en Krylbo—Storvik blifvit för allmänna rörelsen
uplåten, hvilket, på sätt Eders Kongl. Maj ds nådiga bref af den
24 sistlidne September bestämmer, föranledt till anordningen af ett
nytt trafikdistrikt, det Öde; och nu föreliggande beräkningar måste
således sluta på större summor än de approximativa, såväl på grund
af den större banlängden, som derföre att stambanornas nuvarande utsträckning
nödvändiggjort anordningen af nytt trafikdistrikt. Den sålunda
förorsakade höjningen af utgifter för drift och underhåll kan
uppskattas till omkring 300,000 kronor.»

»Förlusten af lokomotiv och vagnar vid den beklagan svärda olyckshändelsen
å Östra stambanan under sistlidne månad drabbar rörliga
materielens underhåll med eu oförutsedd utgift af 150,000 kronor, hvilken
utgift först under år 1876 kan i fråga komma till liqvid och således
i det nu föreliggande förslaget uptagits.»

»Det under senare åren betydligt ökade antalet bantåg, eller rättare
sagd! lokomotiv- och vagnmil pr banmil, och isynnerhet det större
antal snälltåg, som dervid tillkommit, har i ^anmärkningsvärd grad ökat
slitningen af banans öfverbyggnad och nödgar till omläggning af denna
på åtskilliga äldre bansträckor, som vid besigtning år 1874 ännu ansågos
vara i sådant skick, att omläggning ej borde i fråga komma förr
än under året 1877 eller 1878. Å utgiftsposterna för utbyten af räler
och sliprar förefinnes sålunda eu oförutsedd höjning af icke mindre än

217,000 kronor.»

»Nyss antydda erfarenhet, i förening med den som vanns under
sistförflutne vinter, i afseende å denna årstids rubbande inverkan på
öfverbyggnadens läge, nödgar Styrelsen att höja den approximativt
beräknade kostnaden för öfverbyggnadens omriktning med det betydliga
beloppet af 88,000 kronor. Förhållandena under senaste vinter

24 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

hafva äfvenledes föranledt Styrelsen att höja förut beräknad utgift för
snöskottning med ett belopp af 45,000 kronor».

»Ofvan nämnda höjningar af utgiftsposter upgå sammanräknade
till 800,000 kronor.»

Då detta förslag den 31 December sistförflutna år inför Eders
Kongl. Maj:t anmäldes, yttrade jag i underdånighet, bland annat:

Mot förslagen till arfvodes- och kostnadsstater, i hvad de angå
Byrå-, lian-, Maskin- och Trafikafdelningarne samt anskaffningen af
Nya Inventarier har jag icke funnit något att erinra.

Utgiftsförslaget för nya byggnader och anläggningar visar väl
samma slutsumma, 1,277,000 kronor, som den för innevarande års riksdag
framlagda approximativa kostnadsstat för år 1876, men uptager
deremot till utförande med dessa medel arbeten, som till större delen
icke finnas omförmälda i den approximativa kostnadsstaten, ur hvilken
i stället uteslutits åtskilliga sådana, som Styrelsen ansett jemförelsevis
mindre angeläget att under 1876 verkställa. Bland dessa senare utgöras
de betydligaste af halfva beloppet utaf de till upförande af 52

banmästarebostäder beräknade 210,000 kr. eller................... 105,000 kr.

samt hela det till betäckande af skilnaden i pris mellan
Svenska stålskenor och Engelska jernskenor uptagna belopp kr. 320,000
hvartill komma åtskilliga mindre, för olika arbeten vid särskilda
stationer, upförda poster, tillsammans upgå ende till... » 201,000

eller tillsammans » 626,000

1 afseende åter å de betydligaste bland de nya poster, som i förevarande
förslag intagits i stället för de sålunda uteslutna, förekommer:
att Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 26 sistlidne Februari
medgifvit, att ett af Tratikstyrelsen begärd t extra anslag ä 245,000 kr.
för utvidgning af Stockholms norra bangård iinge utgå med 155,000
kr. åt innevarande års, och med 90,000 kr. af nästkommande års Irabbin
komster, under vilkor att dessa utgifter icke föranledde minskning
af den behållning, som enligt gällande riksstat vore eller klafve beräknad
skola för innevarande eller nästkommande år af trafikmedel tillflyta
statsverket, och med förklarande tillika att, derest trafikinkoms
tern a icke lemnade tillgång till berörde utgifters bestridande med iakttagande
af det gjorda förbehållet, Eders Kongl. Maj:t ville på anmälan
förordna om gäldande af bristen; att vidare Eders Kongl. Maj:t genom
Nådigt Bref den 31 Maj detta år bemyndigat Tratikstyrelsen att till
bestridande af kostnaden för upförande af 14 lokomotivstall, Indika icke
varit i 1876 års approximativa omkostnadsstat uptagna, använda af detta

Bil. No 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 25

års trafikinkomster ett belopp af 118,000 kronor under vilkor, att utgiften
icke föranledde minskning i den behållning, som enligt gällande
riksstat beräknats skola för innevarande år tillflyta Statsverket af trafikmedel;
samt att Trafikstyrelsen uti nu ifrågavarande underdåniga
skrifvelse anmält att, då vid beräkning Styrelsen funnit de i ofvan
nämnda nådiga bref bestämda vilkor för de beviljade beloppens gäldande
af trafikmedel icke kunna uppfyllas, men de arbeten, hvartill anslagen
beviljats, vore af den vigt, att de syntes ofördröjligen böra fullbordas,
Styrelsen ansett sig nödsakad att uti förslaget till den specifika
kostnadsstaten uptaga de nämnda anslagen, tillhopa utgörande

363,000 kronor; hvarförutom Styrelsen särskild! redogjort för de skäl,
som föranleclt intagande i samma förslag af öfriga till olika ändamål
snart nödvändiga anslagssummor, hvilka icke varit i det approximativa
förslaget för 1876 synliga, och för hvilka, utom de 263,000 kr., som
utgöra skilnaden emellan ofvannämnda 363,000 kronor och de ur den

approximativa kostnadsstaten uteslutna.................................... 626,000 kr.

skulle tagas i anspråk ett belopp af...................................... 170,000 »

utaf de i sistnämnde stat till diverse oförutsedda nya byggnader
och anläggningar uptagne 300,000 kronor,
så att till dylika byggnader och anläggningar återstodo... 130,000 »

hvartill komme för införande af 26 banmästarestugor...... 105,000 »

och till utförande af andra i det approximativa förslaget
jemväl uptagna byggnader ................................................... 246,000 »

tillsammans kr. 1,277,000.

»Det anförda visar, att i den del, hvarom nu är fråga, Trafikstyrelsens
till fastställelse anmälda specifika förslag innefattar väsendtligt
olikheter mot det för Riksdagen framlagda approximativa förslaget;
men dä, hvad beträffar den först ornförmälta posten 245,000 kronor,
densamma redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t till behofvet pröfvad och
förklarats böra gäldas; rid, i afseende på de 14 lokomotivstallen uppenbart
torde vara, att desamma måste af nästa års tillgångar gäldas, helst
de lokomotiv, till hvilkas skyddande mot skada och förstörelse de äro
afsedda, blifvit för särskild! af Riksdagen dertill lemnadt anslag redan
anskaffade; då bland de uptagna beloppen flera härleda sig derifrån,
att kostnaderna för förut beslutade byggnader och anläggningar, och
sådant till eu del i ganska betydande mån, öfverstigit derför upgjorda
beräkningar; dä i öfrigt, jag icke tilltror mig jäfva riktigheten af det
utaf Styrelsen uttalade omdöme angående den större eller mindre nödvändigheten
att redan år 1876 företaga det ena eller andra af de ifrågasatta
bygnadsföretagen, och då, hvad särskild! angår den till 320,000

Bill. till R i kisel. Prof. 1876. I Samt. 1 A/d.

26 Bil. No 5 a. till''Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

kronor beräknade skilnaden i pris mellan Svenska stålskenor och Engelska
jernskenor^ Trafikstyrelsen uplyst, att jernskenorna nu kunna
erhållas till pris af 5 kronor 50 öre Centnern, medan stålskenorna gälla
9 kronor Centnern, till följd hvaraf ock, enär, enligt hvad Styrelsen
likaledes gifvit tillkänna, det för år 1876 iipskattade behofvet af skenor
utgjorde 190,000 Centner, prisskilnaden konnne att upgå till mer än
dubla beloppet af hvad beräknats, eller till 645,000 kronor, och frågan
om användandet under nästa år af stålskenor vid inläggning af nya
skenor i förslitnas ställe således måste förfalla, anser jag mig föranlåten
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt jemväl åt förslaget
i denna del lemna* Nådigt godkännande».

Med bifall till det anförda behagade Eders Kong!. Maj:t gilla Trafikstyrelsens
förutnämnda förslag, samt i enlighet dermed fastställa stater
för innevarande år.

Vidare tillåter jag mig i minnet återkalla att, sedan Eders Kongl.
Maj:t dels den 9 Januari 1875 anbefallt Styrelsen för statens jernvägstrafik
att efter föregående statistisk utredning inkomma med underdånigt
utlåtande, om och i hvilka delar samt till hvad belopp förhöjning
i trafiktaxan å statens jernvägar borde ega rum, dels ock den 16 påföljande
Juni ålagt Styrelsen att i sammanhang med afgifvande t af det
infordrade utlåtandet taga i öfvervägande hvad Riksdagen uti underdånig
skrifvelse den 21 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens Sjette hufvudtitel anfört i fråga om revision af trafik- och
frakttaxorna vid statens jernvägar, har Styrelsen den 11 sistlidne December
afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, I detta utlåtande yttrar
sig Styrelsen äfven i fråga om de orsaker, som föranledt den
under de senare åren inträffade stegring af jernvägstrafikens omkostnader,
och anför i afseende härå hufvudsakligen, att byrånfdelningens
utgifter, fördelade på trafikerad banmil, under åren 1870 till och
med 1874 utgjort i det närmaste lika belopp hvarje år och snarare
minskats än ökats, men att deremot ban-, maskin- och tvafikafdelningarnas
omkostnader på banmil år efter år betydligt ökats; att, hvad anginge
. banaf delning ens utgifter, tillökningen af personalkostnaden, som
egentligen tillhörde aren 1873 och 1874, föranledts dels af den till
följd af lefnadskostnadens och arbetsprisens allmänna stegring medgifna
förhöjning i aflöningarna och dels af förstärkningen i banbevakningspersonalen
vid nattsnälltågens införande; att, den ökade kostnaden
för öfverbyggnadens underhåll och riktning berodde på bantågens
och i synnerhet snälltågens ökade antal, men att till stegringen i kostnaden
för utbytet af skenor och syl lar jemväl bi dr oge banornas högre

Bil. Ni" 5 a. till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1876.

ålder; att de banclelar, Indika uppnått, den ålder af 12 till 15 år, som
under förhanden varande trafikförhållanden kunde antagas såsom medeltiden
för de ursprungligen derå nedlagda skenornas hållbarhet, utgjort
ar 1870 endast 15,7 mil, men år 1874 icke mindre än 65,2 mil, hvaraf
32 mil, som år 1862 på eu gång upplåtits för trafik; att det läge i
öppen dag, att denna störa tillökning i bansträcka, som behof! förses
med nya skenor, haft ett betydligt inflytande på ifrågavarande utgiftsposter,
'' hvartill kommu, att priset på syllar och skenor med tillbehör
under aren 1873 och 1874 varit betydligt högre, än under den närmast
föregående tiden, och att skenor af svenskt bessemerstål nedlagts på
eu ej ringa del af de lifiigast trafikerade bandelarna; — att för stegringen
af maskinafdelningens utgifter gällde i det närmaste enahanda orsaker,
som vållat förhöjningen af banafdelningens omkostnader, eller
högre aflöningar, bantågens förökade antal, högre pris pa material,
isynnerhet på stenkol, samt lokomotivs och vagnars med högre ålder
växande underhåll; — att vid trajikafclelnim/en såväl personal- som
öfrige omkostnader stigit mera i jemnbredd med den växande rörelsen,
ehuru äfven de rönt inflytandet af stegrade aflöningar; — samt att,
enligt Styrelsens åsigt, det egentligen vore utbytet af skenor och möjlio-en
stigande pris på syllar, som tillsvidare och intill dess utbytet af
syllar och skenor kommu att regelbundet omfatta en mot uthållighetstiden
svarande del eller eu tolftedel af banlängden, skulle föranleda
eu fortgående ökning Tif drift- och underhållskostnaderna i större proportion
än trafikinkomsterna, och som följaktligen jemte statens behof
af ökade inkomster gjorde till eu nödvändighet att söka uppdrifva inkomsterna
och behållningen af jernvägstrafiken. Vid underdånig föredragning
af detta utlåtande den 31 sistlidne December beslöt Eders
Kong!. Magt vissa förändringar uti de enligt nådiga taxan för trafiken
å Statens jernvägar den 4 April 1862 och nådiga bref Ven den 30 September
1862 och den 9 Juni 1871 gällande taxebestämmelser, hvilket
beslut kommer att genom Styrelsen för statens jernvägstrafik kungöras;
Och blef, utan afseende å hvad Styrelsen dels i fråga om uppskof
med omarbetning af tarifferna tilldess det metriska mått- och vigtsystemet
kunde varda infördt, dels i (ifrigt andraga!, Styrelsen anbefaldt att
utarbeta och före den 1 instundande Maj till Eders Kong! Maj:t inkomma
med förslag till förnyad taxa för transporter på statens jernvägar
samt för begagnande af dertill hörande platser, byggnader och inrättningar,
uppstå filt med tillämpning af såväl nu gällande som det
metrisk;! systemet för mått och vigt.

28 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Ant/. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

Uti underdånig skrifvelse den 11 December nästlidet år bär Styrelsen
för statens järnvägstrafik afgifvit utredning angående ej mindre
de inkomster, som under år 1877 kunde vara att förvänta från trafiken
å Rikets Stambanor, samt de under samma år sannolikt förestående utgifter
för trafikens drift jemte banors, byggnaders och materiels underhall,
än ock de åtskilliga nya byggnader och anläggningar, som blifva
en följd af trafikens tillväxt, hvarjemte Styrelsen tillkännagifvit sig
ämna göra särskild framställning om extra statsanslag för såväl vissa
nya byggnader och arbeten, som ny transport-materiel.

Styrelsen anför härvid till en början:

»Da, i slutet af förlidet år Styrelsen upprättade förslagsberäkning
öfver Statens jernvägstrafiks inkomster under 1876, utgick Styrelsen,
med anledning af 1874 års mindre göda skörd och andra förhållanden’
som ansågos komma att verka mer eller mindre återhållande på jernvägstrafiken
under närmast följande tider, från den synpunkten, att trafiken
under 1876 icke skulle'' i lifaktighet komma att mer än ganska
obetydligt öfverstiga 1874 års trafik, sådan donna vid i fråga varande
beräkningstillfälle kunde uppskattas, och att således till grund för beräkningen
borde läggas medelinkomsten af hvarje trafikerad banmil
under det löpande året och denna medelinkomst multipliceras med det
antal mil, som vid årets slut voro öppnade för rörelsen. Efter sådan
beräkningsgrund skulle inkomsten för 1877 komma att uppgå till

15,460,000 Kronor, enär medelinkomsten pr banmil under 1875 torde
blifva ungefär 110,000 Kronor och hela banlängden vid detta års slut
uppgår till 140,6 mil.»

»Men om man tager i betraktande, att den Östra stambanan, som
i sin helhet öppnades i slutet af år 1874, icke hunnit under sitt första
trafikår utveckla den rörelse, som derå bör kunna påräknas sedan industrien
inom den ort, banan genomgår, vunnit tid att ordna sig för och
draga fördel af den nya transportledens alla förmåner, äfvensom att
den borra stambanans under innevarande år fullbordade utsträckning
till och förbindelse med Gefle—Dala jernväg redan nu lofvar att åstadkomma
en ganska, betydande både person- och godsrörelse, så anser
sig Styrelsen befogad antaga, att bruttoinkomsten af Statens jernvägstrafik
ar 1877 ej bör komma att understiga 16,000,000 Kronor.»

1 0111 Utgifterna har Styrelsen hänvisat till följande två öf verslag

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maja» Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Approximativt förslag

till arfvodesstat. vid Statens jernvägstrafik för år 1877.

			årfvod	i e n
	EL		för-	Summa
		fasta.	änderliga.	Kronor.
A) Byrå-afdelningen.
a) vid Styrelsen.
Generaldirektör............... •	1	9,000
Byråchef ......................................... ........	1	0,000
Inspektör .........................................................	1	0,000
Sekreterare ........................................................	1	4,000		!
Registrator och aktuarie ......................^......■_■■■■ Notarier ...................................... a 2,500	1 2	3,500 5,000		1
Kamrerare ..................................................	1	4,000
Revisor ...........................................................	1	3,000		i
Hufvudkassör...........................................................	1	3,000
Uppbördskassör....................................................	1	3,000
Föreståndare för statistiska kontoret .......................	1	4,000	_	50.500
Kammarförvandt	1	—	2,700
Milkontrollör ..................................................	1	—	4,200
Bokhållare ..................................................	2	—	4,800
Kammarskrifvare ........................ .....................	2		3,300
Kontorsskrifvare ...................................			33,300
Vaktmästare .......................................................	4		3,180	51,480
Förtjenst- och ålderstillägg ................................	—	9,000	___	9,000
Summa vid Styrelsen	40	59,500	51,480	110,980
b) vid Distrikten.
Byrå-assistenter. . ......................................	4	—	10,500
Kassörer ........................................................	•2	—	4,800
Vaktmästare ..........................................................	5	—	4,140	19,440
Summa vid Distrikten	ii	—	19,440
Summa för Byrå-afdelningen	51	59,500	70,920	130,420

30 Bil. N:o O a. till Kongl. Moj:ta Nåd Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1876.

	>		A r f v o c	e n
B) B an-afdelningen,		fasta.	för-	Summa
		änderliga.	Kronor, j
a) vid Styrelsen. Öfverdirektör.....................................
i	6,000		6,000
Ofverdirektörs-assistent ...........................	i		b,900
Telegrafdirektör ..................................	i	_	3,900
Ritare....................................	i	_	2,100
Kontors vakt.................................	i		900	10,800
Förtjenst- och ålderstillägg ....................................	—	1,000	600	1,600
Summa vid Styrelsen	5	7,000 —	11,400	18,400
b) vid Distrikten.
Bandirektörcr.......................................	5		21,000
Baningeniörer.....................................	17	—	54,600
Bokhållare	1	—	2,100
Banbetjening.......................................	1,154	—	564,840
Förtjenst- och ålderstillägg .......................................	—	—	1,200	643,740
Summa vid Distrikten	1,177	—	643,740
Summa för Ban-afdelningen	1,182	7,000	655,140	662,140
C) Råskinn Idel ningen. a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör........................................	1	6,000	•	6,000
Ofverdirektörs-assistent	1	_	3,900
Ritare........................................................	1	—	2.400	6,300
Förtjenst- och ålderstillägg .....................................	—	500	—•	500
Summa vid Styrelsen	o O	6,500	6,300	12,800
b) vid Distrikten.
Maskindirektörer och ingeniörer .	7	_	28,100
Verkmästare ......	10	__	30.000
j A'' erkstadskamrerare .............	5	_	15,900
Förrådsförvaltarc	5	_	15,600
Ritare, bokhållare och skrifvare ............ ...... ) Förråds- och kcntorsbetjening ....................... \	so		65,600
Lokomotiv- och vagnbetjening ................................	570	_	550,000
Förtjenst- och ålderstillägg .......................................	—	__	900	706,100
Summa vid Distrikten	647		706,100
Summa för Maskin-afdelningen	650	6,500	712,400	718,900

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 31

	&	A r f v 0 d	1 c n
D) Trafik-afdeln ingen.	E	fasta.	för- änderliga.	Summa j Kronor. :
a) vid Storeisen. t» Öfverdirektör...................................................... Öfverkontrollör.........................................................	1 1	6.000 4.000		10,000
Öfverdirektörs-assistent ...........................................	1	—	3,900
Kontrollörer och biljettförvaltare .............................	7		21,600
Kontors skrifvare ....................................................	33		46,900	72,400
Förtjenst- och ålderstillägg .......................................		1,500	300	1,800
Summa vid Styrelsen	43	11,500	72,700	84,200 . j
b) vid Distrikten. Trafikdirektörer och assistenter...............................	14		54,300
Stations föreståndare ..............................................	152	—	248,280!
Stationskassörer, bokhållare och skrifvare ...............	265	—	285,600	!
Telegraf inspektörer och telegrafister ......................	136	—	139,760
Stationsbetjening...................................................... Tågbctjening............................................................	1,082	—	609,000
250	—	226,340
Förtjenst- och ålderstillägg .......................................	—	—	2,100	1,565,380 1
Summa vid Distrikten	1,899	—	1,565,380
Summa för Trafik-afdelningen	l,942\|ll,500	1,(538,080 1,649,580

Bil. N;o 5 a. till Kongl,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under

ar 1877.

K r o n o r.

A) Drift och underhåll.	''
I. Byrå-afdelningen.
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman
samt betjente enligt särskildt försias: till arf-
vodesstat ............................................	130,420
Betings- och tim-arbeten vid statistiska och mil-
kontoren ........................................	29,000
Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt
tillfälliga biträden .................................	15,000
Mi s sr äkni ngsp e nn i n gar .....................	10,000
Inqvarterings-ersättningar ................................	3,500	187,920
Reseersättningar och traktamenten ...............	3,000
Anslag till utländska resor ........................	5,000	''
Expeditions-kostnader .........................	7,000
Trycknings- d:o ..........- .........................	9,500
Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, bo-
lysning och städning ....................................	4,000
Biblioteket ...................................................	1,500
Inventariers underhåll och förbrukning ............	500
Sjukvård och begrafningshjelp ....................	300
Rensioner till under byggnadstiden skadade per-
sonor, samt till enkor och barn efter till följd
af skada allidna ............................................	9,500
Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till
juridiska biträden vid distrikten ..................	3,000
Diverse utgifter ............................................	780	44,080
Summa för Byrå-afdelningen	—	—	232,000
II. Ban-afdelningen.	1 !
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman
samt betjening enligt särskilda arfvodesstaten	662,140
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-
träden .....................................	106,800
Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-
heter .....................................	21,591
Transport	790,531	—	232,000

Bil. No 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

r o n o r.

Beklädnad ...........................

Bränsle till bostadslägenheter

Transport

Expeditionskostnader....................

Trycknings- d:o ..................

Tjenstelokaler ........................

Underhåll af banvallen ............

» » broar och kulvcrtar

» » aflopp strummor

>» vägar, vagöfvergångar in. in.

» öfverbyggnaden: riktning .....

))

utbyte af sliprar
» » räler .

spårvexlar.........

ballastning ......

stängsel ............

» stationer: husbyggnader................

» bangårdsmaskinerier ......................

» planteringar och stationsplan in. m.

» vaktstugor och kurar .....................

» telegrafledningar ............................

» signaleringsinrättningar ..................

Materialförbrukning för signalering .......

Inventariers underhåll och förbrukning
Expropriationsräntor och kontributioner

Snöskottning ....................................

Reseersättningar och traktamenten .......

Sjukvård och begrafningshjelp..............

Diverse utgifter

790,531

90,012

20.500

7.300

3.900
3,000

14.500

15.000

3.000

24.500

100.000

538.000

984.000

05.500

49.000

115.000
115,000

22.500

74.000

88.000

12.500

9.000

13.000
10,600

4,100

70.000
15,200

10.900
5,857

907,043

2,433,957

Summa för Bau-afdelningen

111. Maskinafdelningen.’

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arfvoden till cmbets- och tjcnstcmän j
samt betjening enligt särskilda
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden
......................................................!

j Inqvartering ....................................................

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp
samt diverse utgifter ..........................|

Transport

Bill. till Piksd. Prof. 1876, / Sand. 1 A/d.

168,900

24,570

28,507

41,843

232,000

3,341.000 :

263,820

3,573,000

Bil N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

r o ii o r.

Transport

Lo komedi otjenst.

Ordinarie arfvodcn till lokomotiv förare,
putsare, pumpare och kolvakter, enligt arfvodos staten

..........................................

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.

Inqvartering................ j

Kol- och oljepremicr samt milpenningar
inventariers underhåll och förbrukning

förbrukning af stenkol.....................j................

» » olja och talg ..........................

» » diverse materialier .................

Eldning, belysning och materialförbrukning för.

vattenstationer och lokomotivstall...................

Resor, sjukvård och begrafningshjelp .............

Beklädnad för lokomotivpersonalen ...................

Vagntjenst.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put^
sare och vagn smörj are enligt arfvodesstaten ...
.Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....

Inqvartering ........................ .......................... [

Beklädnad och premier samt milpengar till vagn ;

smörja ro...................................j

i Materialförbrukning för vagnars smörjning och

i renhållning .......................................................

'' Inventariers underhåll och förbrukning ...........

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ...............|

Transportmedlens ‘underhåll.

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader ...

» » verkstädernas ångmaskiner

Belysning, eldning och renhållning m. in.........

Transporter, lastningar och lossningar
Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrifning
af förlust å försålda materialier
Resor, sjukvård och begrafningshjelp

Underhåll af lokomotiv och tendrar ................

» » person-, post-, fång- och packvagnar

» .» godsvagnar ..........................

>> y> vagnsaxlar och hjul......................

2(53,820

4(52,000
2(58,317
84,937
139,900
15,330
1,300,000
(55,230
93,940

12(5,500

27,100

8,000

88,000

42,084

1(5,559

27,535

35,220

49,940

1(5,800

1(5,000

37,700

21.300
11,(500

43.300
8,823

380.000

140.000

180.000
140,000

3,573,000

2,591,319

27(5,138

978,723

Summa för jVIasl dnafrlelningen |
Transport

4,110,000;
7,(583,000 j

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Fröja N:o 1, om Statsverk:et 1876.

r o n f> r;

Transport I

IV. T rafikafdelningen.

Ordinarie ariVoden till embete- och tjensteman I

samt betjening enligt arfvodesstatcn ..............

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an-:

märkningsprocent...............................................j

Inqvartering ..................................................:

Beklädnad .....................................................i

7,683,000

Bränsle till bostadslägenheter ..........................

Milpenningar till tågbetjeningen ..................

Kontorskostnader ................................. :

Signalering och belysning inom stationerna ... .

Eldning inom stationerna...........................

Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen
...................................................i

Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-1

grafcringen .................................................

Inventariers underhåll och förbrukning ........

Renhållning vid stationerna...........................

Reseersättningar och traktamenten .................j

Sjukvård och begrafningshjelp .........................!

Ersättning för bortkommet och skadadt gods .....,

Diverse utgifter..................................................

1,649,580

207,000

209,508

118,436

58.000

32.000

90.000

68.000

40.000

35.000

49.000

54.000

24.000

40.000
15,500

8,000
1,976

2,242,524

457,476

Summa för Trafikafdelningen •

Summa utgifter för drift och underhåll

2,700,000
lV).3,i. i!i

Nya byggnader och anläggningar, Indika redan vant upptagna i det,
approximativt beräknade utgift,sförslagot för är 1876, men livilkas utförande
har måst juppskjutas till år 1877, hvadan härtill erforderliga |

medel ånyo upptagas och här utföras med .................................. “.. j

Oförutsedda nybyggnader joch anläggningar ................. ................j

Summa nya byggnader och anläggningar

Nya inventarier, oförutsedda behof af............................... •.........

Sammandrag.

Utgifter för drift och underhåll ....... .........................

Xva byggnader och anläggningar ......

Nya inventarier ..........................................................................

mina summarum

271.000

300.000

571.000

100.000

10,383,000

571.000

100.000

It,054,ooo

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. AT:o 1, om Statsverket 1876.

Efter att hafva, beträffande de sålunda förslagsvis beräknade utgifterna
för Statens järnvägstrafik under år 1877, upgifvit: att den
något höjda utgiftssumman för byräafdelning en betingades af behofvet
att med tillämpning af gällande bestämmelser öka de ordinarie arfvodena
och missräkningspenningarne samt ersättningarne för betings- och
tiinarbeten äfvensom godtgörelsen åt extra tjenstemän och betjente;
alt höjning!''ii^ i utgifterna under bana fdelning en härflöte uteslutande
från nödvändigheten att anskaffa nya skenor och syllar; att de ökade
utgifterna under maskmat''delning en, dera ett mindre belopp än för 1876
ansetts behöflig! för transportmedlens underhåll, vore beroende förnämligast
af eu ökad trafiks fordringar på talrikare och starkare bantåg
och deraf följande nödvändighet att höja aflöningsförmånerna och andra
utgifter vid såväl lokomotiv- som
delningen ökad personal och förbättring i aflöningsvilkoren för eu del
af denna, jemte någre smärre andra utgiftsposter, emot,sågos komma
att kräfva förhöjning i utgifterna, ä denna afdelning, yttrar »Styrelsen
slutligen:

»T fråga om nya byggnader och anläggningar samt ny materiel och
nya inventarier torde, såsom ofvan är sagd!, »Styrelsen fn ingifva särskild!
underdånigt förslag, bygd! på. extra, statsanslag för året 1877,
men under förutsättning att, i händelse af behof, eif visst belopp af
samma anslag finge lyftas redan under år 1876. I nu föreliggande
förslag har Styrelsen sålunda icke ansett sig böra upptaga andra nybyggnader
. än sådana, Indika redan varit, föremål för Eders Kongl.
Majds nådiga, pröfning och för Indika Riksdagen redan anvisat trafikmedel,
men Indika af anledningar, som nämnas i Styrelsens underdåniga
memorial af den 1 dennes, måst till utförande under 1877 uppskjutas,
hvarförutan Styrelsen upptagit dels för oförutsedda nybyggnader
samma belopp, som i föregående årens approximativt beräknade
utgift,storstag vant, intagna, eller kronor 300,000, samt, för oförutsedda
behof af nva inventarier ett belopp af 100,000 kronor.

De nybyggnader, hvilkas utförande måste uppskjutas till 1877 och
för Indika i nu föreliggande förslag sammanräknade utgiftssumman upptagits,
äro följande:

Uppförande af nytt stationshus, utläggning af nytt spår samt väg -

om läggning vid Mölnbo...................................................... kr. 35,000.

Hamnanläggning vid Norsholm .......................................... » 25,000.

Tillbyggnad af lokomotivstallet i Linköping................. » 14,000.

Uppförande af nytt lokomotivstall i Falköping............ » 60,000.

Transport » 134,000.

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1. om Statsverket 1876. 37

Transport.

Uppförande af restauration sims vid Läxa.......................

Tillbyggnad af reparationsverkstäderna i Malmö .........

Uppförande af 26 st. banmästarestugor......

kr.

134.000.

20,000.

12,000.

105.000.

Summa » 271,000.»

Emot hvad Styrelsen sålunda anfört och föreslagit finner jag icke
skal till anmärkning; men enär på innehafvare!! af betattningen såsom
Chef för statens jernvägstrafik otvifvelaktigt ställas flera, anspråk, som
föranleda utgifter, samt lefnadskostnaderna fortfarande äx*t» vida högre,
än dä bemälda Chefs löneförmåner bestämdes, anser jag mig icke kunna
underlåta att göra framställning om beredande åt Generaldirektören
och Chefen vid statens jern vägstrafik för år 1877 åt löneförbättring
till enahanda belopp af 1,000 kronor, som vid 1874 ars riksdag honom
för ar 1875 beviljades. I händelse al bifall härtill skulle arfvodesstatons
slutsumma samt i följd deraf äfven slutsumman al de för ar 1877 beräknade
utgifter komma att ökas med 1,000 kronor, -lag tillstyrker altså,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att för 1877
dels bevilja Generaldirektören, Chefen vid Statens järnvägstrafik tillfällig
löneförbättring att med 1,000 kronor utgå af trafikmedlen, dels
ock höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget
till Statens jernvägstrafik från det för innevarande år al Riksdagen
dertill upförda belopp af 10,000,000 kronor till 11,055,000 kronor
eller med 1,055,000 kronor.

1 enlighet med sitt förutnämnda tillkänn agb van de har slutligen
Styrelsen för Statens jernvägstrafik inkommit med underdånig skrifvelse
deri 23 sistlidne December angående behof vet af anslag för år 1877 till
nya byggnader och anläggningar samt ny materiel; och anför Styrelsen
häruti följande:

»Beträffande först Nya byggnader och anläggningar.

Sedan trafiken kommit i gång ä Norra stambanan mellan Upsala
och Storvik, bär det visat sig nödigt att vid vissa stationer a denna
handel utföra åtskilliga Komplettering sarbeten dels för afl kunna öppna
godsrörelse, dels för "att till hända hålla bantågens lokomotiv med vatten
till ångpannorna. Sålunda erfordras vid

;!S Bil- N:o 5 "■ filt Komjl. Maj it* Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Forss station, inläggning'' af ett sidospår och uppsättning'' af ett
vattentorn, jemte .rörledning-, hvarför kostnaden är beräknad till kr. 10,000.

Jularbo station, utläggning af ett sidospår och up] isättning''
af ett godsmagasin med en kostnad af.......................... „ 12,000.

Kri/lbo, förlängning åt åtskilliga sidospår och uppsättning
«''d ett. vattentorn, jemte rörledning-.................................... „ 15 000.

Sala, uppsättning af eu fristående vattenkran jemte rör -

, . Summa » 49,000.

1 följd '' "/ enskilda jernväg ars anslutning till Statsbanorna nödvändiggöras
följande arbeten och kostnader, nemligen vid

TJpsala station, et. t omlastningsspår utmed Ilpsala—hemta jern vägsstation
derstädes, hvarför kostnaden, motsvarande ungefär tredjedelen
åt samtliga de kostnader, som uppkomma för anordnandet af samband

Aristmenamn, dels a den sa kallade öfre stationen, eller
den vid hufvudbanan anlagda, dels å den'' sa kallade nedre,
vid Wenem anlagda, hamnstationen, hvarför kostnaderna,
under förutsättning att eu redan föreslagen öfverenskommelse
om samtrafik med Östra \\ ermlands jernväg kommer till
stånd, i hvilken öfverenskommelse denna jern vägs skyldigheter
i afseende å anläggningar för samtrafikens ändamål
finnas specificerade, här upptagas med................................... » 20,000;

Göteborg, halfva kostnaden för anläggning af eu töreningsstation
till förbindelse med Bergslagernas jernväg
strax vester om järnvägsbron öfver Gullbergsän,''hvilken
station blir för Statens järnvägstrafik nödvändig äfven derföre,
att vagnar, destinerade till eller från spåren utmed
Gullbergsvassens hamnkaj, framdeles måste å nyss omför1
»bilda förenings station afställa*, sedan Göteborgs stad åt,
Bergslagernas jernväg upplåtit den mark, hvarå Staten hittills
haft rättighet att halla föreningsspår med Gullbergsvasäens
hamnkaj; varande förut nämnda halfva kostnad lieräknad
till.......................................................................................... ), 40,000.

ledning

" 10,000.
2,000.

Wittinge, uppsättning af ett mindre godsmagasin

kr. 10 00(1;

Summa » 73,000.

Bil. N:n 5 a. till Kong},. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Årbeten, som omedelbarligen föranledas eif öJcad rörelse:

vid Ut>seisberg, utläggning af ett tredje spär jemte stickspår
.......................................................................................................

Katrineholm, Norrköping och Linköping, vattenledningsarbeten
för beredande af säkrare och större vattentillgång

än liittils för lokomotivens ångpanna .......................................

Jönköping, tillbyggnad af godsmagasinet ...........................

Kristinehamn, utvidgning af spårsystemet i flera rigt ningar.

....................................................................................................

Göteborg, fortsättning af redan påbörjadt arbete med
dels utfyllning i Gullbergsvassen ä stationsområdets östra
sida för beredande af utrymme för nya spår, dels utläggningen
af dessa spår .....................................................................

Mellan/ Skofta och Slens torp. anordning af mötesplats
förmedelst utläggning af ett 2:dra spår jemte plattform ...
Mellan Göteborg och Nässjö, eu ytterligare telegraftråd
jemte apparater .......................................................................

kr.

10,000.

35.000.

20.000.

20,000.

100,000.

10,000.

28,000.

Summa kr.

För vården af de nya lokomotiv och vagnar, som förväntats
komma i brak, äfvensom för utvidgning af de för maleriden i
allmänhet afladda verkstads- och förrådsbyggnader blifva följande
nybygga nåd er behöflig^.: v id

Stockholms Centralstation, en förrådsbyggnad för 5:te

trafikdistriktet .................................................................................... »

Liljeholmen, tillbygga lad af lokom* »livré} nära ti on s-verkstaden
................................................................................................... »

Göteborg, eu målareverkstad, ett ångpannelms samt kol ocli

materialbodar in. m................................................................ »

Malmö, tillbyggnad af reparationsverkstaden .................. »

Tillbyggnad af lokumolivstallen vid åtskilliga stationer, för beredande
af ytterligare 9 lokomotivrum .................................... kr.

Summa kr.

223,000.

20,000;

50,000;

.105,000;

25.000.

78.000.

278,000

Bostäder åt betjeningspersonalen. Genom de extra statsanslag för
aren 1874 och 1875, Indika utgått till uppförande af boötällslägenhetor
åt banvakter och stationsbetjelite, liar behofvet af dylika lägenheter,
lör så vidt detsamma rörer banvakterna, blifvit i det närmaste fyldt.
för fullständigandet af i detta senare afseende behölliga byggnadsföretag
har Styrelsen i nu föreliggande förslag beräknat återstoden af eranslag,
nemligen dels 30,000 kronor för 10 nya banvakts -

40 Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1876.

stugor mellan Stockholm och Upsala, dels 159,000 kr. för uppförande
af källare och andra nödiga uthus till de 318 stugor, för Indika ofvan
omförmälda extra statsanslag varit afsedda, eller tillsammans 189,000 kr.

Näst efter frågan om banbevakningspersonalens bostäder står utan
tvifvel den om stationsbetjeningens. I underdånigt memorial af den
12 December 1873 har Styrelsen framhållit, huru svårt, ofta omöjligt,
det är för stationsbetjeningen att för den kontanta inqvarterings-ersättilingen
skaffa sig bostäder i stationernas närhet, eller huru dyrt det
faller sig för Statens järnvägstrafik att förhyra lägenheter åt denna
betjening, hvithet senare alternativ med hvarje år varder både nödvändigare
och mera betungande. Med underdånigt åberopande af de skäl
i öfrig! Styrelsen i ofvan berörda memorial redan föredrag!, tillåter sig
Styrelsen underdånigst anmärka, att frågan om stationsbetjeningens inqvartering
inom sjelfva stationerna, eller i dessas omedelbara närhet,
numera, sedan de s. k. nattågen kommit till stånd, icke längre är en
fråga af endast ekonomisk art, utan derjemte eu fråga, som mycket
nära rörer stationstjenstens säkerhet, hvilken bjuder, att, vederbörande
befäl måste kunna äfven nattetid och utan tidsödande budskickning påkalla
och vinna betjeningens biträde. Styrelsen anser sig derföre nu
böra återkomma till denna fråga och i sin. helhet framlägga planen för
lösningen deraf.

Enligt det underdåniga förslaget till personalstat för 1876 utgör
antalet egentliga stationsbetj ente 1,012. Häraf är o 54 stationskarlsförmän
och 179 stationskarlar inqvartera de i Staten tillhöriga byggnader;
ett mindre antal bor i af Statens järnvägstrafik förhyrda lägenheter,
men flertalet måste bo hvar de kunna, och den kontanta inqvarteringsersättningen,
dem bestås, räcker i de allra flesta fall icke till betäckande
af den nu så dryga hyreskostnaden. Af den nuvarande egentliga
stationsbetjeningspersonalen är det således ett antal af 779, som
icke har bostäder i staten tillhöriga byggnader, och om härtill lägges
det antal, som vid öppnandet för trafik al'' banan Sköfde-—Carlsborg
inträder i tjenstgöring, så kan hela det antal, för hvithet, bostäder nu
måste beräknas, i rundt tal uppskattas till 800. Under antagande, att
hvar och en af denna personal skulle bestås ett utrymme lika stort,
med det en banvakt åtnjuter, och under vidare antagande, att prisen å
arbetskostnad och materialier icke höjas utöfver de närvarande, skulle
kostnaden för hvarje bostadslägenhet kunna upptagas till omkring 3,000
kronor. Det är visserligen nödigt, att förmännen erhålla i någon män
rymligare bostäder, än dem underordnade stationskarlar, hvilket å ena
sidan förstorar kostnaden; men å andra sidan kan andragas, att {lera

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om ■Statsverket 1876. 41

stations karlar kunna bo i en och samma byggnad, h vilket icke ar förhållandet
med banvakterne, och att kostnaden för en dylik gemensam
byggnad faller sig billigare, än flera små för samma antal personer.
Byggnadskostnad©*! för hvarje lägenhet kan sålunda, enligt livad redan
är sagdt, uppskattas till omkring 3,000 kronor, eller för 800 personeltill
2,400,000 kronor.

I afseende å tiden, inom hvilken dessa byggnader borde vara fullbordade,
anser Styrelsen 5 år vara den längsta, som bör i frågasättas.
I detta fall skulle för hvarje ar höra utgå ett belopp af 180,000 kronor.
Men då dels nya stationer efter hand tillkomma, dels stationspersonalen
ökas i mån af rörelsens tillväxt, och dä åtminstone eu del
bland den af sist nämnda anledning ökade personalen torde böra aläggas
att bo inom eller vid stationernas områden, får Styrelsen i underdånighet
föreslå, att till uppförande af boställslägenheter för stationspersonal
måtte för år 1877 anvisas ett belopp af 500,000 kronor.

Slutligen får Styrelsen med hänsyn till nya anläggningar anmäla
behofvet af fmöxkli vinår utmed derå ställen af Östra stambanan, vid
Indika, enligt hvad erfarenheten under sistlidne vinter gal vid handen,

uppstå och hindra bantågens regelbundna
af jord till nämnda ändamål samt sjelf va

stora snösamlingar

För

Kunna
expropriation

skärmarnas anordning upptager Styrelsen i nu framlagda förslag ett
belopp af 30,000 kronor, hvithet innefattas i den summa, som förekom
mer under rubrik »Komp let terings a r 1 > otc m.

Beträffande derefter materiel ad lokomotiv och vagnar samt dertill
hörande reservdelar, äfvensom öfriga inventarier, liar Styrelsen icke
förutsatt större behof, än som ungefärligen motsvarar don tillökning
i rörelse, som nu anses kunna förväntas, allt under antagande likväl
att, om förhållandena under näst instundande år skulle dertill föranleda,

ta inkomma med ny anmälan om inköp af lokomotiv och
föreliggande förslag innefattar anskaffning af följande:

vagnar.

st. lokomotiv, å

50,000
å 30,000.

personvagnar,

postvagnar å 7,500
godsvagnar å 3,000

lista klassens,
2:dra »

>:dje »

10
4
10
20
40
8

100 .»

200 »

Axlar

reservdelar till lokomotiv och
Bill. till Rikad. Prut. 1876. 1 Sand.

kr.

10,000
8,000 ..
7,000 ..

och hjul..

2,000...

500.000.
» 120,000.

» 100,000.

160.000.
,, 280,000.

.. 60,000.

>. 300,000.

» 400,000.

,, 360,000.

» 220,000.

/ A/d.

43 Bil. A 1:0 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar med flere inventarier
.......................;................................................................ » 100,000.

Summa kronor 2,600,000.

Styrelsen tiar uppstält sina beräkningar sä godt sig göra later, då
sådant skall ske tvä ar före den tid beräkningarna gälla; men Styrelsen
iår, af lätt insedda skäl, underdånigst anhålla, dels att vid afgifvandet
åt specifik kostnadsberäkning för 1877 närmare uppgifva, huruledes
utgift,sbeloppen böra å de särskilda titlarna fördelas, dels att i
händelse af behof redan under 1876 få förfoga öfver ett belopp af kr.

500,000 för nya byggnader och anläggningar samt ett belopp af kronor

1,000,000 för ny materiel, eller tillsammans kronor 1,500,000.

Va grund af hvad sålunda är vordet anfördt, får Styrelsen underdanigst
hemställa, att extra statsanslag nådigst måtte af Riksdagen äskas
under följande titlar och belopp, nemligen:

Komplettering sarbeten a nyare statsbanedelar........................

Arbeten, som föranledas af enskilda jernväg ars anslutning

tiII statsbanorna ............................................''........................''

Arbeten, som omedelbarligen föranledas af ökad rörelse

ä statsbanorna .........................................................................

Nybyggnader, behöflig^ för vården af materiel och förråd

Bostäder åt betjening sper sonalen ................

Lokomotiv och vagnar med dertill hörande axlar, hjul och
reservdelar, samt verktyg smaskiner, ångpumpar, lyftkranar
in. fl. inventarier...........

79,000.

73,000.

223.000.

278.000.

689.000.

» 2,600,000.

eller tillsammans kronor 3,942,000.
att utgå under 1877; dock med förbehåll att, derest omständigheterna
skulle till sådant föranleda, ett belopp af kr. 1,500,000 må redan under
aret. 1876 fa för de i fråga varande ändamålen uttagas och användas.
»

Da hvad sålunda blifvit af Styrelsen föreslaget till utförande under
år 1877 synes mig af verkligt behof påkallad t, och någon betänklighet
mot bifall härtill icke torde böra möta, så framt de för ändamålet erforderliga
kostnader icke komma att betunga trafikkostnaderna för samma
år, utan för desammas bestridande medel särskild! varda af Riksdagen
beviljade, tillstyrker jag, det Eders Kong! Maj:t behagade af Riksdagen
aska anvisande för ar 18 i i åt Ire Millioner Nio Hundra Fyratiofvå
Tusen kronor för utförande _ af föreslagna nybyggnader och af andra
arbeten, som dels erfordras till fullständigande af nyare stambanedelar,
dels ock föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse, äfven -

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876. 43

som för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte
verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, med
rättighet för Eders Kongl. Magt att redan under innevarande år ställa
till Styrelsens förfogande för det ena eller andra af dessa ändamål tillsammans
Eu Million Fem Hundra Tusen kronor; och torde i afseende
a, sättet för dessa medels anvisande Eders Kongl. Maj:t fatta sitt nådiga
beslut uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet,

1 fråga om anslagstiteln

9:o. Skiften och afvittvmgar

anförde Departements-Chefen:

Innan jag för Eders Kongl. Magt framlägger förslag rörande de
anslagsbelopp, som för skiftes- och utvittring*verk*ms fortsatta bedrifvande
under är 1877 äro erforderliga och höra af Riksdagen äskas,
anhåller jag att få erinra om följande af Eders Kongl. Maj:t under
loppet af sistförflutna är fattade nådiga beslut, Indika med förevarande
anslagstitel ega sammanhang, nemligen:

a) Sedan 1875 års Riksdag, som icke beviljat den för år 1876
äskade förhöjning i årsarfvodet åt styresmannen för afvittringsverket
i Norrbottens län, medgifvit, att hvad under förevarande anslagstitel
såsom tillfälligt dyrtidstillägg för år 1875 beviljats finge äfven under
innevarande år 1876 utgå, samt utöfver ordinarie anslaget till Skiften
och Afvittringar, 63,000 kronor, för sistnämnda år anvisat ett extra anslag
å 191,020 kronor, uti hvilket belopp dock inberäkna!* eu summa af
12,406 kronor 63 öre för betäckande af motsedd brist ä tillgängliga
medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875, bär
Eders Kongl. Maj:t den 16 Juni 1875, jemte det vederbörande förständigats
om hvad Riksdagen sålunda beslutit, funnit godt att, med anledning
af Riksdagens medgifvande, att de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes
i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjelision
kunde under innevarande år understiga storskifteslandtmätarnes
sammanräknade aflöningsförmåner, eller 2,500 kronor i första och 3,000
kronor i andra lönegraden, finge afvittringslandtmätarne godtgöras och
af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå, i nåder förordna,
, att Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens och
Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittrings-landtmätare,
hvilkens arfvode efter taxa icke under år 1876 uppgått till honom på
grund af omförmälda medgifvande tillkommande högsta belopp, må

44 Bil. Nio b a. till Kongl. Maj As Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 187 V.

anses hafva under året åstadkommit, så stor arbetsprodukt, som skäligen
kunnat af lionom J''ordras, samt, om förhållandet finnes vara sådant,
göra. underdånig framställning om anvisande af det för gäldande af
medgifva arfvodes-tillökningen erforderliga belopp.

b) Uti afgifvet underdånigt utlåtande i anledning af väckt- förslag
till åtskilliga förändrade föreskrifter rörande storskiftesverket inom
Kopparbergs län hade Eders Kong]. Majds BefaHningshafvande i länet,
vidkommande särskildt frågan om allöningen för de landtmätare, som
sysselsattes vid pågående storskiften inom Orsa och Elf dals socknar,
tillstyrkt den förändring, att bemälde landtmätare från och med början
af år 1875 måtte, utan hittills stadgad inskränkning i beloppet af hvad
de årligen må förtjena, undfå betalning för det arbete, som de verkställde
utöfver hvad dem för årsarfvodots tillgodonjutande åläge, efter de grunder,
som för ersättning af deras öfverarbete vore gällande; och har
Eders Kong!. Magt vid föredragning den 25 Juni samma år, enär i
fråga satta förändringen antagligen skulle föranleda eu vid uppgörande!,
af storskiftesverkets slät för ar 1875 ej afsedd tillökning i utgifterna
för pågående storskiften och utredning saknades angående det
belopp, hvartill en sådan tillökning kunde antagas komma att högst
uppgå, väl funnit förändring i storskifteslandtmätarnes aflöning för sagda
år icke böra ega rum, men förständiga! Sin Befallningshafvande att med
utredning i berörda hänseende till Eders Kong], Magt, inkomma. Denna
utredning inkom den 27 sistlidne December från Eders Kong!. Maj:ts
Befallningshafvande och har i anledning häraf genom Nådig remiss
påföljande dag infordrats Landtmä teri-st,yreisens underdåniga utlåtande,
hvithet ännu icke afgifvits.

c) Efter det Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens
län gjort framställning derom, att afvittringsstyresmannen i länet
måtte komma i åtnjutande af förhöjning uti anslaget till resepenningar
med 200 kronor, att utgå från och med år 1875, eller ock berättigas
att erhålla, ersättning för sina resekostnader i enlighet mod föreskrifterna
i gällande landtmäteritaxa, till stöd för hvilken hemställan anförts,
bland annat, dels afl, sedan förslaget till stat för afvittring»verket inom
länet senast afg afs, det förändrade förhållande inträffat, att, i följd af
ingångna entrepr en ad -aftal, skjutslega]] vid flera gästgifvaregårdar inom
länet numera utginge med 1 krona 60 öre milen för hvarje häst och
att, dä a (Vittring,sarbeten komme att handläggas inom Lycksele, Fredrika
och Dorothea socknar, afvittringsstyresmannen under en tid af
omkring fyra månader af året 1875 ständigt måste vara på resande
fot emellan ställen, utbredda på en yta af flera hundra qvadratmil,

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 45

dels oek att Styresmannens liåg och förmåga att, såsom i högsta
måtto nödigt vore, med yttersta uppmärksamhet följa alvittringens gång
samt på ort och ställe göra sig derom underrättad måste förlamas, om
han nödgades att på sina tjensteresor gorå enskilda uppoffringar; så
har Eders Kongl. Maj it vid föredragning den 30 Juni 1875 funnit
omförmälda framställning icke då höra i vidsträcktare mån bifallas än
att, med afseende a de långa resor, Indika Styresmannen hade att år
1875 verkställa, såsom godtgörelse derför honom beviljades ett belopp af
200 kronor, hvilket borde från besparingarne ä 6:te hufvudtitelns anslag
till jordbruket, handeln och näringarne utgå.

d) Sedan två afvittrings-landtmätare i Westerbottens län, Indika under
ar 1874 varit sysselsatta med skattläggnings-beredningar inom Lycksele
socken, anhållit om Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande* i nämnda
län medverkan till beviljande åt förökad aflöning åt sökandena och i
sådant hänseende uppgifvit, hurusom, efter det nådiga taxan på arfvode
åt afvittring,slandtinätaro i Westerbottens och Norrbottens län åt den
30 Maj 1873 tillämpats å 1874 års sommar-arbeten, det visat sig, afl
de landtmätare, som varit sysselsatte med skattläggnings- och tilldelningsarbeten,
erhölle så betydligt lägre urs-inkomster, än mätningslandtmätarne
genom använd flit kunde ernå, att de förres arfvoden
med all säkerhet kunde antagas öfver hufvud blifva omkring 1,500 å
1,800 kronor lägre än de sednares, samt Eders Kongl. Maj ds bemälde
Befallningshafvande, med öfverlemnande af afvittrings-styresmanneus
deröfver afgifna yttrande, gjort sagda ansökning till föremål för Eders
Kong]. Maj ds nådiga pröfning, afgaf Landtmäteri-styrelsen den 31 Maj
1875 underdånigt utlåtande i omförmälde ärende och yttrade dervid
hufvudsakligen följande:

Enligt hvad både Af vi ttr in gs-sty resmann eu och Eders Kongl. Maj ds
Befallningshafvande förmält, hade eu hvar af sökandena, efter 8 kronor
om dagen, halt uti inkomst 1,448 kronor från och med den 1 Juni
1874, då 1873 års afvittringstaxa började tillämpas, till 1874 års slut,
hvaremot flere af de landtmätare, som varit sysselsatta med egomätningar
och dylikt, under samma tid haft vida större inkomster. Desse
mätningslandtmätare hade således blifvit rikare af lönade än skattläggnings-laudtmätarne,
ändock att de förres göromål vore, så att såga,
handtverksmessiga, mekaniska, men de sednares fordrade flerårig vana
och erfarenhet samt noggrann pröfning och godt omdöme. Sökandena
önskade att från och med sommararbetenas början ar 1875 erhålla
godtgörelse för sina göromål såsom skattläggnings land tmätar e efter eif
förslag till taxa för dylika göromål, som Afvittrings-styresmannen i

46 Bil. N:o -4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1816.

länet författat redan den 13 Augusti 1872 och enligt hvithet förslag
samma godtgörelse skulle beräknas efter qvadratrot'' och icke efter dag
med 8 kronor för hvarje såsom i § 8 af 1873 ars taxa föreskrifvits.
Om detta ej kunde beviljas, önskade de ett högre dagarfvode under
sommararbetstiden, i hvilket afseende de anfört, att då taxeringsarbetena
i lappmarken ej lämpligen kunde börjas förr än omkring medlet
åt Juni och ej fortsättas efter medlet af September, sommararbetstiden
alltså kol inne att utgöra omkring 75 dagar; att, om för hvarje af dessa
dagar finge beräknas 15 kr., ifrågavarande landtmätares inkomst blefve:

för 75 dagar å 15 kronor......................................................kronor 1,125,

» 215 dagar å 8 » ........................................................... » 1,720,

eller 2,845

kronor för aret, enär omkring 10 dagar nog torde medtagas af tjensteresor
och andra tjenstegöromål, som ej i räkning kunde upptagas;
samt att i en tid, då priset på alla lefnadsförnödenheter så betydligt
förökats, detta belopp ej torde anses högre än afvittrings-landfmäfarnes
mödosamma verksamhet berättigade dem kunna lioppas ernå. Afvittrings-styresmannen
hade biträdt sökandenas först nämnda önskan.
Skulle framställningen i denna de! icke vinna bifall, ansågo han, att
dagarfvodet borde utgå med 12 kronor för tiden från Juni månads
början till September månads slut, utan att dock för olikheten emellan
denna och sökandenas framställning uppgifva något skäl. Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande hade biträdt Styresmannens förslag om ersättning
efter taxa, med alternativ hemställan om förhöjning af skattläggniiigs-landtmätarnes
dagarfvode, under tiden från den 1 Juni till
(len 1 Oktober, till 12 kronor. Deras inkomster antoges blifva i förra
fallet 3,049 kronor, i det sednare 2,864, allt oberäknad! ålderstillägg
enligt § 10 i 1873 års taxa, eller 500 kronor för år efter tio års väl
vitsordad tjenstgöring. För egen del fann Landtmäteri-styrelson, som
ansag framställningen derom, att godtgörelsen åt de med skattläggningsberedning
sysselsatte landtmätarne skulle beräknas efter taxa, icke
böra vinna nådigt bifall, sökandenas begäran om erhållande af ett till
15 kronor förhöjdt arfvode under »sommararbetstiden» vara billig.
Nämnde tid ansågs af dem inträffa mellan den 15 Juni och den 15
September samt innefattade noga räknadt 78 söknedagar, för Indika
de skulle godtgöras med .......................................................... "Kronor 1 170.

De återstående söcknedagarne under ett år utgjorde
högst 226, hvarifrån torde böra afdragas åtminstone 10,
för hvilka dagarfvode icke kunde beräknas, hvarefter

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 47

återstode 216 å 8 kronor för hvarje .................................... » 1,728.

hvadan skattläggnings-landtmätames väsentliga årsinkomst
af tjensten skulle komma att utgöra....................... Kronor 2,898.

Med afseende härå och emedan Eders Kong]. Majds Befallningshafvande
enligt Landtmäteri-styrelsens tanke med allt skäl yttrat, att
det icke torde vara obilligt, att skattläggningslandtmätarne kunde sättas
i tillfälle att bereda sig äfven eu något högre inkomst, än mätningslandtmätarne,
an Båge Landtmäteri-styrelsen att Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande icke bort föreslå nämnde landtmätares dagarfvode
till allenast 12 kronor under liden från den 1 Juni till den 1 Oktober,
detta så mycket mindre, som de sannolikt icke alla år kunde under
hela den nämnda tiden sysselsättas med egobesigtningar och dylikt.
För Styrelsen ville det synas som - om skattläggnings-landtmätames
rätt till ersättning för deras grannlaga och vigtiga göromål blefve bäst
till godo sedd, om det i nåder föreskrefves, att, derest de använd t lika
flit i tjensten, som den mätnings-landtmätare, hvilken förvärfva! sig
den högsta årsinkomsten, de äfven skulle erhålla minst lika stor inkomst,
allt oberäknadt ålders-tillägg.

Derefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län jemväl i nyssnämnda fråga sig utlåtit och dervid insändt en
af afvittringslandtmätarne i länet gjord ansökning om utverkande deraf,
att det enligt 8 § i 1873 års taxa dem tillkommande dagarvode blefve
förhöj dt till 10 kronor; och hemställde Eders Kongl. Majds Befallningshafvande
att berörde § måtte ändras så, att dagarfvodet till afvittringslandtmätarne
komme att utgå för utarbeten och för den tid,
de voro på arbetsstationerna, med 12 kronor och för den återstående
delen af året med 9 kronor; hvaremot Eders Kongl. Majds Befallningshafvande
ansåge sig icke kunna biträda Eders Kongl. Majds Befallningshafvandes
i Westerbottens län förslag om godtgörelse efter taxa
åt de med skattläggningsberedningar sysselsatte landtmätare.

Då detta ärende den 30 Juni 1875 i underdånighet föredrogs, behagade
Eders Kongl. Maj:t i nåder förklara, att, enär den i fråga
satta förändringen uti aflöningsvilkoren för de afvittringslandtmätare
inom Westerbottens och Norrbottens län, som sysselsättas med skattläggningsberedning,
skulle föranleda en tillökning i utgifterna för afvittringsverken,
som vid dessa utgifters beräknande för åren 1875 och
1876 icke varit afsedd, framställningen derom då icke borde bifallas,
men att Eders Kongl. Maj:t ville taga frågan härom i förnyad! öfvervägande
i sammanhang med frågan om reglerande af utgifterna under
Riksstatens Sjette Hufvudtitel för år 1877.

48 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

e) Uti underdåningt memorial den 29 sistlidne November bär Landtmäteri-styrelsen
afgifvit förslag till stat för storskiftes och afvittringsverken
för innevarande år samt dei''vid tillika öfverlemnat och med yttrande
beledsagat ett af Afvittrings-styresmannen i Norrbottens län, Förste
Landtmätaren J. E. Nyström upprättadt förslag i enahanda afseende
för åren 1870 och 1877, hvari, bland annat, upptagits förhöjning i hans
årsarfvode med 500 kronor. Vid föredragning den It) sistlidne December
fann Eders Kongl. Magt, vid det förhållande att sistlidet års Riksdag
af slagit gjord framställning om förhöjning i Nyströms årsarfvode,
hans anhållan om sådan förhöjning för innevarande år icke böra bifallas,
och fastställdes stat, deri samtliga utgifterna äro upptagna till
sammanlagd! 240,935 kronor. Häraf belöpa sig på

Kopparbergs län:

Arfvode åt Styresmannen..................... 2,500: —

förhöjning deruti enligt nådigt bref

den i6 Juni 1875 ........................... 400: —

Dito åt tre landtmätare i första lönegraden
å 1,500 kr. till hvarje......... 4,500: —-

förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade
nådiga bref, å 400 kronor
till hvarje............................................. 1,200: —

D:o åt femton landtmätare i andra

lönegraden å 2,000 kr. till hvarje 30,000: —
förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade
nådiga bref, å 400 kronor till
hvarje ..................................................... 6,000: —

Resepenningar åt Styresmannen .........

D:o åt aderton Storskiftes-landtmä tare,

å 200 kronor till hvarje ......

(Ifver arbetesersättningar, beräknade
till högst 400 kronor årligen för

hvarje landtmätare förslagsvis ......

Till papper och beskrifningsblanketter
förslagsvis ................................

2,900: —

5,700:

36,000: —
600: -

3,600: —

7,200: —
150: —

Westerbottens län:

56,150:

Arfvode åt föredraganden samt för

skrifbiträde ............................................ 1,200: —

Transport 1,200: — 56,150: —

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 1,200:

förhöjning deruti enligt nådiga bref den

29 Maj 1874 och den 16 Juni 1875 400:

Arfvode åt Styresmannen ..................... 3,500:

förhöjning deruti, enligt nyss åberopade
nådiga bref................................. 200:

Till betalning af arfvoden dels jemlik!
§§ 1 till och med 8 samt 12 i
nådiga taxan på arfvode åt afvittrings-landtmätare
af den 30 Maj
1873, och dels för upprättande al''
linienät enligt nådiga brefvet den

1 Maj 1874 förslagsvis ....................

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10
i nyss åberopade taxa, åt 12 landtmätare
i andra lönegraden, å 500

kronor till hvarje...............................

Till godtgörelse, enligt nådigt bref
den 16 .Juni 1875, åt vissa landtmätare,
hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första
och 3,000 kronor i andra lönegraden,
förslagsvis..............................

Ersättning åt Styresmannen för tjen steresor

...................................................

D:o åt aderton landtmätare för d:o

å 250 kronor till hvarje ..................

D:o åt aderton landtmätare för husrum
under sommarmånaderna, å 50

kronor till hvarje.................................

Godtgörelse till Gode Män och ersättning
för handtlangning, förslagsvis
............................................................

Till inköp af papper, inbindning af
handlingar och tryckning af blanketter,
förslagsvis.................................

Til] ersättningar åt allmänna ombud
förslagsvis................................................

Transport

56,150: —

~ 1,600: —

700: —

49,300: —

6,000: —-

500: —
800: —
4,500: —

900: —

37,000: —

500: —

105,300: — 56,150: —

Bill. till Biksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afil.

SO Bil. N:o 5 a. till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1876.

Transport

Till ersättning åt vaktbetjeningen vid
Läns-styrelsen för afträde! boställslägenhet
och ved, som disponeras

af Afvittrings-styresmaimen...............

Jemlik^ nådiga brefven den 24 April
och den 23 December 1874, fölarbetsrum
åt i Umeå bosatte af -

vittrings-landtmätare, till

dels hyra för rummen........................ 400:

dels deras uppvärmning ........................ 170:

dels rummens belysning ........................ 75:

och deras städning.................................. 100:

105,300:

140;

— 745:

56,150

100,185:

Norrbotten* lön.

Arfvode åt Föredraganden samt för

skrifbiträde............................................

förhöjning deruti, enligt nådiga bref
den 29 Maj 1874 och den 16 Juni
1875 ...........''..............................................

Arfvode åt Styresmannen.....................

Till betalning af arfvoden, jemlik! §§
1 till och med 8 samt 12 i nådiga
taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare
af den 30 Maj 1873,

förslagsvis .....................................

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10
i nyss åberopade taxa, åt nio afvittriugs-landtmätare
i andra lönegraden,
å 500 kronor till hvarje
Till godtgörelse, enligt nådigt bref
den 16 Juni 1875, åt visse landtmätare,
hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första
och 3,000 kronor i andra lönegraden,
förslagsvis ..............................

Ersättning åt Styresmannen för t.jen Transport -

1,200: —

400: —

1,600: —
1,700: —

45,000: —

4,500: —

500: —

53,300: — 162,335:

Bil. No 5 a. till Kong! Maj lfa Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 51

Transport

ste-resor, enligt gällande landtmä teri-taxa,

förslagsvis ...........................

Dito åt femton landtmätare för tjenste-resor,
å 250 kronor till hvarje
Dito dito för husrum under sommarmånaderna,
å 50 kronor till hvarje
Godtgörelse till Gode Män och ersättning
för handtlangning, förslagsvis
............................................................

Till inköp af papper 300 kronor och
arfvode åt tolkar vid sammanträden,
500 kronor, allt förslagsvis ...
Till inbindning af handlingar och
tryckning af blanketter, m. m. förslagsvis
..................................................

Till inköp af 8 tält och 7 kåtor, förslagsvis
.................................................

Dito af 2 distanstuber med allt tillbehör,
förslagsvis.................................

Dito af 1 kartetransportör, förslagsvis

53,300: — 162,335: —
1,500: —

3,750: —

750: —

16,700: —

800: —

100: —

1,000: —

400: —

300: — 78i6qq: _

Summa kronor 240,935: —
Hvad anginge det belopp af allmänna medel, som kunde erfordras
till storskiftes- och afvittringsverken under år 1877, har Landtmäteristyrelsen
uti sistberörda memorial anmält, att Styrelsen, med ledning
af sitt förslag till utgiftsstat för nämnda verk under innevarande år
och med den omsorg, som varit möjlig, innan ytterligare erfarenhet
vunnits om verkan af de till förhöjda kostnader för kronan ledande föreskrifter,
hvilka funnes i såväl Afvittrings-stadgan som ock Afvittringstaxan
af den 30 Maj 1873, förslagsvis beräknat, att år 1877 erfordrades till:

Storskiftesverket i Kopparbergs län.............................. kronor 56,150.

Afvittringsverket i Westerbottens län.......................... 108,685.

och derutöfver till en landtmätare, hvilken sannolikt
komme att från 1877 års början tilldelas arfvodesförhöjning
enligt § 10 i Afvittrings-taxan ............. 500. jpg jgg

Afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som år 1876,
med undantag för de till 1,700 kronor beräknade kostnaderna
för inköp af tält, kåtor, distanstuber och kartetransportör,
eller.................................................................................. 76,900.

Summa kronor 242,235.

52 Bil. N:o 5 a. till Kontjl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Detta allt under förutsättning att för år 1877, likasom det för åren
1875 och 1876 skett enligt nådiga bref den 29 Maj 1874 och den 16
Juni 1875, icke allenast beviljades dels åt såväl Styresmannen för storskiftesverket
som ock eu hvar af de dervid anställde 18 landtmätare
400 kronors förhöjning i deras årsarfvoden, och dels åt eu hvar af
1''öredragaiidene för afvittringsärendena i Westerbottens och Norrbottens
län 400 kronor, samt åt Afvittriiigs-styresmaimen i Westerbottens län
200 kronors förhöjning uti deras årsarfvoden, utan äfven medgåfves,
att de belopp, hvarmed afvittrings-landtmätarnes i Westerbottens och
Norrbottens län inkomster af tj en sten kunde under år 1877 komma att
understiga storskittes-landtmätarnes sammanräknade atlönings förmå ner
eller 2,500 kronor i första och 3,000 kronor i andra lönegraden, finge
de förre godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå.

Beträffande förutnämnda fråga om förändring uti aflöningsvilkoren
för de afvittrings-landtmätare inom Westerbottens och Norrbottens
län, hvilka sysselsättas med skattläggningsberedning, har Landtmäteristyrelsen,
dels under åberopande af sitt här ofvan omförmälda utlutande
i samma ämne och dels under antagande, att tills vidare högst
fyra afvittrings-landtmätare i hvarje län årligen komma att sysselsättas
med skattläggnings-beredningar och områdes-tilldelningar, beräknat
för en hvar af dessa landtmätare och för högst 80 söcknedagar under
sommar-arbetstiden 7 kronor utöfver de 8 kronor om dagen, som redan
äro bestämda i 8 § af 1873 års Afvittrings-taxa och i Landtmäteristyrelsens
beräkningar af sedda, samt således 560 kronor för hvarje
eller 2,240 för fyra landtmätare. Derest detta vunne nådigt bifall, sä
skulle under år 1877 erfordras:

till Storskiftesverket ....................................................................... kr. 56,150

till Afvittrings''verket i Westerbottens län högst.................. » 111,425

och )> i Norrbottens län högst ........................ » 79,140

Summa kronor 246,715.

Enär till betäckande af det utaf Landtmäteri-styrelsen för år 1876
beräknade utgiftsbelopp, 243,435 kronor, funnes

ordinarie anslaget .......................................................................... kr. 63,000

»och ett extra anslag å............................................................. » 191,000»

tillsammans ....................................................................................... » 254,000

öfverstege denna summa visserligen utgiftsbeloppet med » 10,565;

men detta öfverskott och dessutom........................................ » 27,370

eller tillsammans.......................................................................... » 37,935

Bil. JV:o, <5 u. till Kongl. Åfujits JVcul. Prop. N\o /, om btutsverket 1S76.

erfordrades för att gälda det belopp, som för år 1875 blifvit utanordna
dt för storskiftes- och afvittringsverken utöfver slutsumman af den
för samma- år fastställda stat, på sätt inliemtades af eu i Statskontorets
Fond- och Revisions-kontor den 23 November 1875 uppgjord beräkning''.

Med anledning häraf och da till betäckande af förberörde dels ut giftsbelopp

antingen.......................................... 242,235 eller 246,715 kr.

dels brist.............................................................. 27,370 » 27,370 »

tillsammans 269,605 » 274,085 »

funnes endast ett ä Riksstatens Sjette Hutvudtitel
uppfördt ordinarie anslag till »skiften
och. afviitringan1 å .................................. 63,000 » 63,000 »

skulle således fyllnadsanslag på extra stat

erfordras till belopp af antingen .................. 206,605 » 211,085 »

Och har Landtmäteri-styrelsen hemställt att sistnämnda belopp,
alrundadt till 211,000 kronor, måtte blifva af 1876 års Riksdag i nåder
äskadt i och för storskiftes- och afvittringsverkens fortsättning'' under
år 1877.

Derjemte har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Kopparbergs
län i underdånighet anmält och förordat eu af Styresmannen för
storskiftesverket gjord hemställan om fortvaron under år 1877 af de
U''»ne- och arfvodestiflagg som enligt nådiga brefvet. den 16 Juni 1875
blifvit tjenstemännen vid storskiftesverket för ar 1876 tillförsäkrade.

Hvad först angår det förhållande att, oaktadt 1874 och 1875 ars
Riksdagar, med bifall till Eders Kongl. Majits derom gjorda nådiga
framställningar, anvisat till betäckande af uppkomne brister a tillgängliga
medel för storskiftes- och afvittringsverkens bedrifvande förstnämnda
år 32,555 kronor och sistlidna år 12,406 kronor 63 öre, Indika
belopp ingått i de till Skiften och Afvittringar på extra stat anslagna
summor, en ytterligare brist likväl skulle, enligt hvad Statskontorets
Fond- och Revisionskontor beräknat, vid 1875 års slut förefinnas a
dessa medel, får jag i underdånighet erinra, dels att i November månad
1872, då beräkning uppgjordes öfver det anslag, som borde af Riksdagen
äskas för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande under
ar 1874, det icke med säkerhet kunde bestämmas, huruvida afvittringsarbet-ena
sagde år komme att förläggas till lappmarkerna eller icke,
hvadan och enär nådiga stadgan om afvittring i Westerbottens och Norrbottens
läns lappmarker då icke ens blifvit utfärdad, ej tagits i beräk -

54 Bil. N:o å a. till Kontjl. Maj:ts Bild. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

ning-, att kostnaderna till landtmätare och gode män samt all erforderlig
handtlangning, i Indika kostnader de enskilde jordegarne i nämnda
läns kustland med kronan deltagit, hvad samma läns lappmarker anginge,
skulle allenast med allmänna medel bestridas, och således utöfver
ordinarie anslaget till skiften och afvittringar endast 108,000 kronor
för ändamålet begärdes, (iris och att, då beräkning för år 1875 i
November 1873 uppgjordes, den sistnämnda år utfärdade nya taxa pa
arfvode åt afvittrings-landtmätarne ännu icke börjat tillämpas och att
således all erfarenhet dä saknades om den inverkan, hvilken så väl
berörda taxa som förutnämnda nådiga stadga om afvittring i Westerbottens
och Norrbottens läns lappmarker kunde komma att utöfva på
aflöningarnas belopp. Emellertid synes nu vunnen erfarenhet gifva vid
hunden att det i slutet åt år 1874 för 1876 års arbeten beräknade
belopp, eller 241,618 kronor, skulle vara tillräckligt; och hafva såsom
ofvan anmärkts utgifterna för sistnämnda år i den fastställda Staten
ansetts kunna inskränkas till 240,935 kronor. Då nu för 1876 års

arbeten förefinnas dels det ordinarie anslaget........................ kr. 63,000.

dels ett extra anslag a............................................................... » 191,020.

tillsammans » 254,020.

men utgiftsstaten uppgår till endast.......................... „ 240,935.

skulle alltså, derest de förslagsvis upptagna utgiftsposterna icke behöfva
öfverskridas, ett belopp af 13,085 kronor eller 678 kronor 37 öre mera
än för ändamalet sistlidet år beräknades, vara att använda såsom bidrag
till fyllande af bristen uti det för år 1875 anvisade anslag; och kan
således det extra anslag som återstår att af Riksdagen för samma ändarna!
begäras, nedsättas till 24,850 kronor.

Beträffande derefter frågan om förändring i aflöningsvilkoren för
de afvittrings-landtmätare i Westerbottens och Norrbottens län, som
sysselsättas med skattläggningsberedningar, så enär den omständighet
att visse af de sa kallade mätningslandtmätarne kunnat genom ansträngd!
arbete åstadkomma eu ovanligt stor arbetsprodukt och derigenom komma
i åtnjutande af högre aflöning, icke i och för sig innefatta]''giltigt skäl
till förhöjning af de sä kallade skatt!äggningslandtmätarnes aflöningsvilkor,
samt årsarfvodet för eu afvittringslandtmätare, äfven om lian
hela aret sysse Isättos uteslutande med arbeten för skattläggningsberedning,
likväl efter 8 kronor om dagen uppgår till omkring 2,400 kronor,
oberäknad arfvodesförhöjningen till äldre landtmätare, hvartill kommer
att enligt Riksdagens medgifvande afvittringsland lmätarne undfå godtgörelse
för de belopp, hvarmed deras inkomster af tjensten understiga
storskifteslandtmätarnes sammanräknade afiönings förmåner eller 2,500

Bil. N:o ''"> tf. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 55

kronor i forsta och 3,000 kronor i andra lönegraden, anser jag, under
förutsättning- att enahanda medgifvande äfven framdeles, så länge sådant
af behofvet påkallas, af Riksdagen lemnas, skattläggningslandtmätarnes
anspråk på förbättring i deras aflönings vilkor utan någon motsvarande
förbindelse å deras sida icke böra vinna afseende. Dä emellertid
tillämpningen af 1873 års taxa på arfvode åt afvittringslandtmätarne
i Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker ytterligare
bekräftat redan förn! vunnen erfarenhet derom att utsigten till vinnande
af högre inkomst sporrar afvittringslandtmätarne till åstadkommande af
största möjliga arbetsprodukt; då sådant, till följd af den kontroll afvitringslandtmätarne
äro underkastade, bör kunna ega rum utan åsidosättande
af erforderlig noggrannhet; då af flera skål, som här ej behöfva
upprepas, staten genom den större arbetsprodukt, som af högre
årsaflöning betingas, bereder sig eu högst betydlig besparing i utgifter
jemte förmånen af afvittringsverkets fortskyndande; och dä till de vigtiga
och granlaga arbetena för skattläggningsberedning böra användas
de skickligaste och mest erfarne afVittringslandtmätarne, hvilkas arbetsprodukt
företrädesvis bör uppbringas, anser jag grundsatsen om inkomstens
höjande i förhållande till arbetsprodukten höra, så vid t möjligt
är, vinna tillämpning jemväl i afseende å skattläggningslandtmätarne
under »sommararbetstiden)). Men enär såväl Landtmäteri-styrelsen som
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län ansett taxa
för skattläggningslandtmätarne icke kunna eller böra utfärdas och jag delar
denna åsigt, synes mig det åsyftade målet kunna bäst vinnas, om Eders
Kongl. Maj:t sattes i tillfälle att uppå framställning af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och efter Landtmäteri-styrelsens hörande
bevilja de skattlägga ingslandtmätare, som under sommararbetstiden
ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer än vanligt stor
arbetsprodukt ett tilläggsarfvode för hvarje dag, livilket i mån af arbetsproduktens
storlek kunde få uppgå till högst 7 kronor. För sådant
ändamål skulle enligt . Landtmäteri-styrelsens förutnämnda beräkning
åtgå högst 2,240 kronor för hvarje län eller tillsammans 4,480 kronor,

11 vilket belopp således torde för nästkommande år böra beräknas.

Enär, såsom jag förut omnämnt, det från Landtmäteri-styrelsen infordrade
underdåniga utlåtande i ämnet ännu icke kunnat afgifvas, är
jag nu icke i tillfälle att till slutligt afgörande föredraga den väckta
frågan om förändring i aflöningsvilkoren för storskifteslandtmätarne.
•lag måste således, lika med Landtmäteri-styrelsen vid beräknande af
det för dessas aflönande under nästkommande år erforderliga belopp
utgå från den förutsättning att hufvudsakligen enahanda bestämmelser

56 Bil. N:o 5 a. till Kong].. Maj ds Nåd. Prop. N:o ], om Statsverket 1876.

som hittills blifva gillande. På grund af hvad jag förut anfört beträffande
skatfläggningslandtmätarne inom Westorbottens och Norrbottens
län, anser jag emellertid med statens sanna fördel öfverensstämmande,
att storskifteslandtmätarne genom utsigt till ökade inkomster
manas till åstadkommande» af största möjliga arbetsprodukt, vare
sig nu detta bör ske genom att, såsom föreslaget blifvit, alldeles borttaga.
bestämmelsen om maximum för öfverarbetesersättning eller derigenom
att detta maximum liöjes exempelvis till 800 kronor. 1 hvarje
fall torde, så länge storskifteslandtmätarne är o i åtnjutande af dyrtidstillågg,
vilkoren för erhållande af öfverarbetesersättning böra bestämmas
sä, att denna ersättning icke gerna må kunna öfverstiga sistnämnda
belopp eller 800 kronor; och som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uti förutnämnda den 27 sistlidne December inkomna utredning förklarat
sig anse borttagandet af bestämmelsen om maximum icke i medeltal
skola medföra större förhöjning i öfverarbetesersättningen än med 200
kronor för hvarje storskifteslandtmätare, hemställer jag att för beredande
af möjlighet att kunna tillägga storskifteslandtmätarne, 18 till
antalet, ökad ersättning för öfverarbete, om sådant finnes ändamålsenligt,
måtte beräknas i medeltal 200 kronor för hvarje eller tillsammans
3,600 kronor.

Hvad slutligen angår Afvittrings-styresmannens i Norrbottens län
underdåniga framställning om förhöjning i hans årsarfvode för nästkommande
år, finner jag mig med afseende å det af Riksdagen till
stöd för beslutet om vägran att bifalla förslag i enahanda hänseende
för innevarande år anförda skäl sakna anledning att denna framställning
understödja.

På grund af hvad sålunda förekommit erfordras, enligt min åsigt,
för fortsättande under år 1877 af storskiftes- och afvittringsarbetena

följande belopp nemligen:

till Storskiftesverket i Ko])parbergs län ......................................... 56,150.

och derutöfver för ökad öfverarbetesersättning åt storskifteslandtmätarne
........................................................................ 3,600.

till Afvittringsverket i Westorbottens län samma belopp, som
innevarande års stat upptager, med tillägg af 500 kronor

till arfvodesförliöjnhig åt eu äldre landtmätare................... 106,685.

till Afvittringsverket i Norrbottens län......................................... 76,000.

för tilläggs-arfvoden åt de landtmätare inom sistnämnda två

län, Indika sysselsättas med skattläggningsberedning......... 4,480.

samt till betäckande af ofvan omförmälda brist......................... 24,850.

Summa kronor 272,665.

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 57

och om härifrån afräkna» ordinarie anslaget ................................. 63,000.

behöfver således på extra stat för nästkommande år anvisas... 209,665.
eller i jemnadt tal ................................................................... kronor 209,700.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet nådig framställning till Riksdagen dels,

i likhet med hvad för sistlidet och innevarande år egt rum,
att för år 1877 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs
län anställde 1.8 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt
i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;
att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i
Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1877
kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund
af ålder i tj ensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må
afvittringslandtmätarne godtgöra» och af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken utgå; att för år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt
dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp; och att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid afvittringsverket
i Westerbottens län årsarfvode för år 1877 med ett belopp
af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras
oj mindre till betäckande af uppkommen brist i tillgängliga medel
för storskiftes- och afvittrings-arbetenas bedrifvande år 1875, än äfven
för samma arbetens fortsättande år 1877, utgör 272,665 kronor, för
sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat
anvisa i jemn! tal 209,700 kronor.

Hvad angick anslagstiteln

10:o. Undervisningsanstalter för jordbruk ocli
laiidtmannanäringar

anförde Departements-Chefen:

»Uti underdånig skrifvelse af den 4 November sistlidet år har Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län gjort framställning
i fråga om beredande af statsanslag till uppförande af ny byggnad för
hofbeslagsskola vid Alnarps landtbruksinstitut, och i sådant afseende
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sand. 1 Å/d. 8

58 Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj tfa Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

anfört, att sedan det stora inflytande, hofbeslaget utöfvade på hästens
brukbarhet, på senare tider rätt blifvit insedt, särskilda läroanstalter
eller hofbeslagsskolor för smeders undervisning i skoning, blifvit inrättade
i det ena landet efter det andra; att Malmöhus läns Hushållningssällskap
den 27 .Januari 1863 beviljat medel för inrättande af eu
liknande läroanstalt vid Alnarps landtbruksinstitut; att sedermera hofbeslagsskolor
blifvit grundade såväl på flere ställen i Tyskland som i
Österrike, Belgien m. fl. länder, och att sedan år 1868, på LandtbruksAkademiens
föranstaltande, smeder erhållit undervisning i skoning vid
Veterinärinstitutet i Stockholm samt vid Veterinärinrättningen i Skara.

Enligt medgifvande af Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut hade
under de första åren hofslagarelärlingarne fått begagna smedjan vid
institutet, som äfven lemnat dem fri bostad. Att låta hofslagarelärlingarne
arbeta i samma smedja som institutets smeder hade emellertid
befunnits olämpligt, enär deraf utöfvades ett störande inflytande på
undervisningen samt orsakades tidspillan å ömse håll. En annan olägenhet
för undervisningen hade varit, att vid skolan saknats täckt plats,
der hästarne kunde skos. Dessa olägenheter hade år 1869 blifvit afhulpna
på det sätt, att institutets Styrelse åt liofbeslagsskolan upplåtit
en intill smedjan belägen slöjdbod, hvilken på Hushållningssällskapets
bekostnad blifvit inredd till smedja och skostall. Då emellertid detta
hus, hvilket förut i flera år användts till bränneri, vore mycket gammalt,
hade det icke ansetts lönande att derå vidtaga några större reparationer,
utan hade boden endast blifvit afdelad genom en skiljevägg på
längden; hvarefter den ena hälften användts till smedja och den andra
till skostall. I denna smedja funnes likväl plats endast för 8 smeder,
hvarför minst två sådane fortfarande måste arbeta i Institutets smedja.

Sedan den 2 Januari 1875 hade enligt nådig föreskrift vid hofbeslagsskolan
meddelats undervisning åt 4 man af de Skånska kavalleriregementena;
och hade derjemte under samma år pågått den vanliga
undervisningen, hvari deltagit 12 smeder från Malmöhus län samt 12
från de andra länen. Från skolans öppnande den 8 April 1863 hade

ej mindre än 272 smeder erhållit undervisning vid densamma. Af dessa
hade tillhört

Malmöhus län............................................................................................. 141.

Kristianstads, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jönköpings,
Kalmar och Kronobergs, tillsammans..................... 107.

samt arméen................................................................................................ 24.

Summa 272; tick

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 59

skulle äfven för år 1876 manskap , från de Skånska kavalleriregementena
vid skolan njuta undervisning. Den omständighet., att skolan melodi
mer anlitades till och. med af smeder från långt aflägse län, visade,
att den tillvunnit sig allmänhetens förtroende. Hvad särskild! anginge
Malmöhus län, hade till de 10 platser som bekostades af länets Hushållningssällskap,
vanligen ej mindre än 30 till 40 sökande brukat anmäla
sig.

Behofvet af en mera rymlig och ändamålsenlig lokal hade också
år efter år gjort sig allt mera gällande. Den nuvarande smedjan vore
nemligen endast 191 alnar lång och 7 alnar bred och skostallet, hvilket,
såsom nämndt vore, upptoge hälften af byggnaden, rymde endast 4 å 6
hästar. Att så beskaffade lägenheter vore alldeles otillräckliga och föga
lämpliga för sitt ändamål vore lätt att inse. Den byggnad, som nu begagnades,
vore dessutom så gammal och bristfällig, att den snart icke
längre kunde underhållas. Sa vida icke hofbeslagsskolan inom kort skulle
upphöra, måste således eu ny, ändamålsenlig lägenhet oundgängligen
anskaffas. Dessutom behöfdes eu annan hostad för smedslärlingarne,
då den nuvarande vore för ändamålet otillräcklig.

För ny byggnad, inrymmande hofbeslagssmedja med skostall jemte
bostad för instruktiv »låssmed och hofslagarelärlingar, hade blifvit uppgjord
eu bifogad ritning; och uppginge kostnaden för uppförandet af denna
byggnad jemte nödiga uthus, enligt kostnads-förslag, till 40,000 kronor,
deraf dock Malmöhus läns Hushållningssällskap redan anslagit 5,000
under förutsättning, att återstoden eller 35,000 kronor beviljades af
statsmedel.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut vore villig att anvisa
lämplig plats för den nya byggnaden; och ansåge Eders Kong!. Majds
Befallningshafvande lämpligast, att bemälda Styrelse (inge sig uppdraget
ombesörja byggnadens uppförande.

På grund af hvad sålunda anfördt hlifvit, har Eders Kongl. Majds
Befallningshafvande i underdånighet hemställt, att hos Riksdagen måtte
äskas beviljande af 35,000 kronor, att jemte de af Malmöhus läns Hushållningssällskap
anslagna 5,000 kronor användas till uppförande vid
Alnarps landtbruksinstitut af ny byggnad för hofbeslagssmedja med
skostall jemte bostad för Instruktionssmed och hofslagarelärlingar samt
nödiga uthus; anmälande Eders Kongl. Majds Befallningshafvande att,
derest ifrågasatta anslaget beviljades, byggnadsarbetet skulle kunna utföras
redan under innevarande år. Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité
har, uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande af don
13 November, på de grunder, Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

60 jBil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

anfört och med hänseende till den stora vigt, som en allmännare utbredd
skicklighet i hofbeslagskonsten onekligen hade för såväl landtbrnket
som landets Kavalleriregementen, funnit sig böra förorda, att
medel måtte anvisas till åstadkommande af fullt ändamålsenlig'' lokal för
hofbeslagsskolan vid Alnarp, men framställt åtskilliga anmärkningar
emot den ingifna ritningen.

Härefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län, uti infordradt underdånigt utlåtande den 11 sistlidne December,
medgifvit riktigheten af berörda anmärkningar samt öfverlemnat en af
Arkitekten in. in. H. Zettervall uppgjord ny ritning till ifrågasatta byggnader,
dervid Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande framhållit, att
byggnaden enligt sistnämnda ritning syntes blifva prydligare, varaktigare
och rymligare; varande kostnaderna derför, enligt bifogadt förslag,
beräknade till 40,075 kronor 10 öre, för hvilket belopp Byggmästaren
P. ,J. Sörensen i Lund enligt jemväl bifogad förbindelse erbjudit
sig att under innevarande år byggnaden uppföra.

Till åtlydande af nådig befallning i remiss den 20 sistlidne December,
har slutligen Öfver-Intendents Embete! den 28 i samma månad
afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, dervid bemälde Embete funnit
sist omförmälda ritning eg a obestridliga företräden framför den äldre
förslagsritningen med hänsyn ej mindre till byggnadens fastare konstruktion
och prydlighet, än äfven föreslagen större höjd i logementen a
för smederna; och då den härför beräknade kostnaden af 40,075 kronor
10 öre ej syntes vara för hög, förordade Embete!, antagandet af
den utaf Arkitekten Zettervall uppgjorda ritningen, endast med den erinran,
att eu under huset föreslagen kolbod borde förses med hvalf af
tegel samt jerndörr i stenomfaktning.

Med afseende å hvad sålunda förekommit torde Eders Kongl.
Magt finna skäligt föreslå Riksdagen att såsom bidrag till uppförande
vid Alnarps landtbruksinstitut al'' eu ny byggnad för hofbeslagssmedja
med skostall jemte bostad för instruktionssmed och hofslagarelärlingar
samt nödiga uthus bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000
kronor att under de vilkor, Eders Kongl. Magt kan finna skäligt bestämma,
för berörda ändamål ställas till Styrelsens för nämnda Institut
förfogande.

I fråga om förevarande anslagstitel anhåller jag få fästa Eders
Kongl. Maj ds uppmärksamhet ä följande förhållande:

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om

Statsverket 1876. 61

De i statens tjenst anställde två undervisare i boskapsskötsel och
mejerihushållning är o enligt Nådiga brefvet den 8 December 1865 lika.
med Landtbruis-lngeniörerve berättigade att för sina förråttningsresoi
åtnjuta resekostnads- ooh traktamentsersåttning etter sjunde klassen i
Nådiga resereglemente! den 10 November samma ar. för gäldande åt
sådan ersättning är under denna anslagstitel, hvartill aflöuingsmedlen
för dessa undervisare höra, uppfördt ett belopp åt 1,000 kronor föi
hvarje undervisare eller tillsammans 2,000 kronor. Ehuru den klass,
hvarefter nämnde statens tjenare undfå resekostnads- och traktamentsersättning,
visserligen icke kan anses vara för hög, har likväl, enligt
mig från Statskontoret meddelad uppgift, denna ersättning under hvarje
af åren 1874 och 1875 i medeltal uppgått för eu hvar af nu ifrågavarande
undervisare till 1,627 kronor 74 öre och för båda i medeltal årligen
till 3,255 kronor 48 öre eller 1,255 kronor 48 öre mer än som
linnes för ändamålet anvisadt. Till följd häraf och då nedsättning uti
det oftanämndc undervisare för deras förrättningsresor tillkommande
ersättningsbelopp desto mindre torde kunna emotses, som enligt Eders
Kong!. Maj:ts den 31 sistlidne December fattade, under anslagstiteln
»statens jemvägstrafik» omförmälda beslut algiften för passagerare a
statens jomvägar blifvit höjd samt antagligt torde vara att,_ sedan den
genom Nåcliga Kungörelsen den 18 September 1874 medgift a högsta
entreprenad-skjutslega blifvit mera allmänt införd, den enligt resereglemente!
utgående skjutskostnadsersättning måste i hvarje särskild klass
höjas, borde erforderlig tillökning uti nu ifrågavarande anslag beredas,
såvida resekostnads- och traktamentsersättningarna fortfarande skola
från samma anslag utgå, Det synes mig likväl lämpligast att sådana
ersättningar utbetalas från det under Sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till »rese- och traktamentspenningar», hvilken åsigt redan
blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i flera likartade fall antagen
och godkänd, såsom beträffande undervisarne i husslöjd samt i
sprit-, Öl- och jäst-tillverkning, enligt hvad Riksdagens underdåniga
skrifvelse den 21 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens Sjette hufvudtitel och Nådiga brefveu don 16 påföljande
Juni gifva vid handen.

På grund häraf får jag, med erinran att ifrågavarande undervisa!es
såväl som landtbruksingeniörernes årliga förrättningsresor företagas enligt
en af Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomite fastställd reseplan,
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t. matte föreslå
Riksdagen

fi2 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för förrättningsresor
må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller framdeles
kunna varda meddelade, från och med år 1877 utgå till undervisarne
i boskapsskötsel och mejerihushållning från Sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt, i händelse
al bifall härtill, minska anslaget y>undervimingnanstalUr för jordbruk och.
hmdtiitnimauöringar,y> livilket för innevarande år utgör 172,400 kronor,
med det for gäldande af sådan ersättning afsedda belopp 2,000 kronor
och således nedsätta samma anslag till 170,400 kronor.»

Beträffande anslagstiteln

lim. Laiidtbruks-iiigeiiiörer och deras biträden

anförde Departements-Chefen:

»Med tillkännagifvande att reqvisitionerna a biträde af statens
Landtbruksingeniörer, särdeles under de sistförflutna åren, ansenligen
«">kats, hvartill i väsentlig män bidragit såväl att större omsorg nu mera
allmänt än förr ögnades åt den odlade jordens fullständigare afdikning
och indelning med lämpligare växtföljder, som ock att hågen för odlingar
och jordförbättringar i allmänhet stegrats, bär Landtbruks-Akademieu
uti underdånigt memorial den 18 sistlidne Oktober hemställt,
att, enär till följd åt berörda förhållande de nu i statens tjenst anställde
toij Landtbruksingeniörer ej kunde medhinna att betjena samtliga reqvir
eu ter, utan Landtbruksstipendiaterne äfven härtill mast använ das, till
näst sammanträdande Riksdag matte aflåtas nådig pj''oposition om anvisande
å ordinarie stat af anslag till ytterligare två Landtbruksingeniörer,
hvartill erfordrades aflöning, 2,000 kronor för

hvarje eller tillhopa ....... 4,000 kr.

samt till rese- och traktamentsersättning åt

dem båda, tillsammans ................................ 2,000 »

Summa 6,000 »

Derjemte har Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité, under
åberopande af den, enligt nådiga trefven den 13 Juli 1866 och den 29
Maj 1874, statens Landtbraks-ingeniörer medgifna rätt till gradvis fortgående
förbättring i deras löneförmåner, uti skrifvelse den 18 sistlidne
November hemställt, att Landtbruksingeniören August Lagberg, livil -

Bil. N-.o 5 a. till Konr/l. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 63

ken, enligt nådigt bref den 9 Juni 1871, från och med år 18 72 uppflyttats
till 3:dje lönegraden samt städse med nit och skicklighet fullgjort
sina tjensteåligganden, måtte från och med år 1877 komma i
åtnjutande af aflöning i fjerde eller högsta lönegraden med ett belopp
af 3,500 kronor.

Enär, hvad angår sistnämnda framställning, Förvaltnings-Komitén
vitsordat att förrbemälde Landtbruksingeniör allt hittills med nit och
skicklighet tjenstgjort och således omfönnälda uppflyttning i högre
lönegrad synes kunna ifrågakomma för tiden från och med år 1877,
torde deri för sådant ändamål erforderliga anslagsförhöjning böra beredas.

Med '' afeende å hvad Landtbruks-Akademien anfört och upplyst
anser jag mig likaledes böra understödja framställningen om beredande
af erforderligt anslag för anställande af ytterligare två LandtbruksIngoniörer.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att för gäldande af
den Landtbuksingeniörerne och Landtbruks stöp endiaterne tillkommande
resekostnads- och traktamentsersättning finnes under förevarande auslagstitel
uppfördt ett belopp af 1,000 kronor för hvarje Landtbruksingeniör
och 400 kronor för hvarje Landtbruksstipendiat eller tillsammans
13,200 kronor, samt att, sedan sig visat att det till ersättningar
för Landtbruksingeniörernes förrättningsresor afsedda anslag under år
1864 icke varit för hehofvet tillräckligt, Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité
genom förutnämnda Nådiga bref den 8 December 1865
undfått befallning att uppgöra de årliga reseplanerna för dem med iakttagande
af all möjlig beräkning på minskade kostnader. Enligt meddelad
uppgift från Statskontoret hafva sammanräknade beloppen af Landtbruksingeniörernes
och
traktatnents-ersättniiigår uppgått för år 1873 till endast 12,702 kronor
12 öre och för år 1874 till endast 12.116 kronor 3 öre. Då, af anledning,
jag vid nästföregående anslagstitel uppgifvit, det kan med skäl
befaras att reseplanerna hädanefter icke skola, utan en menlig inskränkning
af Landtbruksingeniörernes och Landtbruksstipendiaternes verksamhet,
kunna ordnas så att de nu anvisade medlen blifva för ändamålet tillräckliga,
anser jag mig föranlåten hemställa om vidtagande af erforderlig
åtgärd, så att icke allenast nuvarande tolf landtbruksingeniörers
och tre landtbruks stipendiaters, utan äfven de ifrågasatte två nya landtbruksingeniörernes
resekostnads- och traktamentsersättningar må få utgå
af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktan!entspenningar.
» Bifall härtill skulle föranleda minskning uti nu ifrågavarande
anslag till belopp af 13,200 kronor.

64 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

På grund af livad sålunda förekommit och nu anfördt blifvit torde
Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att

dels, för beredande af tillgång till den från och med nästkommande
år för eu Landtbruksingeniör ifrågakommande lönetillökning, på ordinarie
stat bevilja 500 kronor,

dels, till aflöning åt ytterligare två Landtbruksingeniörer med enahanda
aflöningsförmåner, som äro nuvarande Landtbruksingeniörer beviljade,
likaledes på ordinarie stat anvisa tillsammans 4,000 kronor,

dels ock medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för
förrättningsresor må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller
framdeles kunna varda meddelade, från och med år 1877 utgå till samtlige
statens Landtbruksingeniörer och Landtbruksstipendiater från Sjette
liufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt
i så fall minska ifrågavarande anslag med det för gäldande af dylik
ersättning afsedda belopp 13,200 kronor;

Kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »Landthruksingeniörer
och deras Inträden,» hvilket för innevarande år ntgör
54,050 kronor, att ökas med 4,500 kronor, men minskas med 13,200
kronor samt således i det hela minskas med 8,700 kronor och nedgå
till 45,350 kronor.

Hvad angick anslagstiteln

12:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk ocli
landtmannanäringar

anförde Departements-Chefen i underdånighet:

»Landtbruks-Akademien har uti underdånigt memorial den 18 sistlidne
Oktober gjort framställning i fråga om anslag dels för ordnande
af Akademiens agrikulturkemiska försöks-anstalt, dels till fyra agrikulturkemiska
stationer; anmälande Akademien härvid att, sedan Hushållnings-Sällskapens
år 1874 i hufvudstaden församlade ombud i skrifvelse
till Akademiens Förvaltningskomité den 27 Februari samma år
dels hemställt, att komitén ville upprätta förslag till en för Sveriges
förhållanden lämplig, fullständig agrikulturkemisk och fysiologisk för -

Bil. N-.o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1R76. 65

söksanstalt medelst omorganisation af den på Akademiens experimentalfält
”befintliga, och derefter till Eders Kongl. Magt med underdånig
framställning i ämnet inkomma, dels ock uttryckt den önskan »att agrikulturkemister
till biträde åt jordbruket och näringarna borde anställas,
der Hushållnings-Sällskapen bidroge med hälften af beloppet för kemisternas
aflöning samt bekostade åt dessa laboratorium och, der så erfordras,
bostad» så, och efter det Akademiens Agrikulturkemist lätt
tillfälle att inkomma med yttrande i ämnet äfvensom Intendenten vid
Experimentalfältet jemte Föredraganden på Akademiens Vetenskapsafdelning
öfver de väckta frågorna afgifvit utlåtande, hade Komitén
tagit dessa ärenden under ompröfning samt till Akademien afgifvit
följande af Akademien såsom dess eget antagna yttrande:

»Hvad Akademiens experimentalfält och dess agrikidturkemiska Försöksanstalt
beträffar böra dessa hädanefter såsom hittills fortgå med
hufvudsakligt ändamål att, med de hjelpmedel, vetenskapen kan lemna,
och genom försök, anställda efter vetenskaplig method, (d. v. s. under
iakttagande af alla de omständigheter, som på resultaten kunna ega
inflytande), verka i det praktiska jordbrukets och dess binäringars intressen,
sådana dessa af vårt lands förhållanden bestämmas. Icke endast
kemiska och fysiologiska, utan äfven andra för agrikulturen och landtbruksekonomien
vigtiga försök böra sålunda utgöra föremål för experimentalfältets
och försöksanstaltens verksamhet, såsom »acklimatisatious»-försök,
jemförande odlingsförsök med afseende på härdighet,
mognadstid och afkastning, försök med husdjurens utfodring och tillgodogörandet
af deras alster med mera dylikt, som kan främja landthushållningens
framsteg och förkofran.»

»Den agrikulturkemiska Försöksanstalten har i sin vetenskapliga
verksamhet hittills varit betydligen inskränkt förnämligast derigenom,
att anstaltens Föreståndare enligt det med honom i öfverensstämmelse
med Kongl. brefvet den 9 April 1856 uppgjorda kontrakt, bland annat,
haft sig ålagdt att »utföra kemiska analyser å jordarter, gödselslag och
fodermedel m. in., som af enskilde personer insändts, samt att under
resor i landsorterna tillhandagå de landtmän, hvilka äskat hans biträde
för sådana råd och praktiska undersökningar, som till utförandet vore
beroende af kemiska kunskaper.» Huru dessa förrättningar åt enskilde
jordbrukare och gödselfabrikanter upptagit agrikulturkemistens tid, framgår
tydligen af nedanstående förteckning på de å Försöksanstaltens
laboratorium utförda undersökningar under de år nuvarande Föreståndaren
för anstalten vid densamma v arit anställd. Så utfördes

Bill. till Biksd. i rot. 1870. 1 Samt. 1 Afd.

6fi Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

för anstaltens	egna ändamål	för enskilde personer
år 1869....	...........68................	..............287	undersökningar
» 1870...	............64...............	...............190	»
» 1871...	............40...............	...............279	»
» 1872...	............72................	..............217	»
» 1873...	............44................	...............205	»
» 1874...	...........48...............	...............179	»

eller i medeltal 56 undersökningar för anstaltens egna ändamål mot
226 för enskilda personer. Då härtill kommit besvarandet i medeltal
af inemot 300 skrifvelse!- årligen, så finner man klarligen huru mycket
agrikulturkemisten varit upptagen af undersökningar åt enskilde personer
samt af den brefvexling, som häraf varit eu följd. Genom dessa
talrika arbeten och undersökningar åt enskilde, som å akademiens agrikulturkemiska
försöksanstalt utförts, liar denna ovedersägligen uti icke
ringa män gagnat Sveriges landtbrukare, men anstalten bär ock härigenom
väsendtligen förhindradts att utveckla eu mera omfattande vetenskaplig-
verksamhet i det praktiska landtbrakets allmänna intresse;
och så länge förbemälda åligganden för densamma fortfara, kan af anstalten
oj förväntas den »planmossiga och vidsträckta verksamhet», som Hushållnings-Sällskapens
ombud ansett densamma böra ega, och hvilken
Akademien äfven för sin del — med den utveckling landtbruket numera
vunnit — anser vara nödig och oneklig. Genom anställande i
Hushållnings-Sällskapens tjenst af Agrikulturkemister, på sätt nedanföre
i underdånighet föreslås, bör dock Akademiens Försöksanstalt kunna!,
befrias från sådana analyser och andra undersökningar, som för enskildes
räkning hittills vid densamma blifvit utförda och varit föremål
för större delen af anstaltens arbeten. Anstalten skulle, med sålunda
vunnen friare verksamhet, i vidsträcktare omfång och mera direkt än
hittills kunna gagna modernäringen samt medverka till hennes utveckling;
och anstalten eger uti redan anvisade anslag samt. uti dess fruändamålet
fullständiga laboratorium det. mesta af hvad som erfordras
för eu mera ut.vidgacl verksamhet, i förbemälda syfte, så som numera
af densamma kan erfordras. Hvad som i detta fall ännu brister, är
ett växthus för anställande af åtskilliga kulturförsök, samt arfvode till
eu Botanist för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar, som
i sammanhang med de agrikultur kemi ska arbetena böra. bringas till utförande.
De öfriga omkostnaderna för de omförmälda kulturförsökon
samt för anstaltens komp lotering i öfrig!, anser Akademien sig kunna
åt egna medel bestrida, men saknar deremot tillgångar att bekosta alloningen
åt Botauisteu samt uppbyggandet och underhållandet, af växt -

Bil. N:o ö a. till Kon<fl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1X16. bl

huset. Akademien bifogar derföre ritningar och kostnadsförslag till
ett växthus, sådant det i ofvan bemälda syfte är för dess agrikulturk(-miska
försöksanstalt behöfligt, samt anhåller i underdånighet att Eders
Kongl. Maja behagade till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig

proposition _ . ,

dels om anvisande för eu gång åt 10,500 kronor till uppförande åt
ett växthus vid Akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt,

dels om ett ärligt (lysing af 1,500 kronor, deråt 1,000 kronor till
arfvode åt eu för mikroskopiska cell växtfysiologiska undersökningar
vid agrikulturkemiska Försöksanstalten anställd Botanist, hvilken
Akademiens Förvaltningskomité skulle ega att pa förordnande antaga,
samt 500 kronor till växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning
vintertiden.»

I anledning af förslaget att uppföra ett växthus har utlåtande
Olif vit infordrad! från Öfver-Intendeuts-Embetet, som den 2 sistlidne
November sådant utlåtande afgifvit och deri förklarat, att vid granskning
af ritningarna och kostnadsförslag©! något skäl till anmärkning
icke förekommit.

Vidkommande derefter den af Hushallnings-Sällskapens ombud
väckta andra frågan, eller om agrikultur kemisters anställande till biträde
åt jordbruket ''och näringarna torde det tillåtas mig erinra, att, sedan
Landshöfdingen Grefve E. Sparre, Grefve It. A. tiamilton, Kaptenen
C. It il fläng och Friherre John Ericson, enligt dom vid landtbruksmötet
i Mariestad år 1874 lemnadt uppdrag, uti en den 8 Mars 1875 ingå
fven underdånig ansökning'' anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra nådig framställning om ett årligt anslag af 4,000
kronor för ordnande och uppehållande al en agrikulturkemisk försöksanstalt
för vestra Sverige, äfvensom att Eders Kongl. Maj.t behagade
af tillgängliga medel lemna ifrågasätta arliga bidraget intill dess
anslaget kunde blifva af Riksdagen beviljad!, så har Eders Kongl. Maj:!
vid underdånig föredragning den 11 påföljande Juni åt denna, ansökning
jemte Landtbruks-Akademiens Förvalningskonntes deröfver algifna
underdåniga utlåtande, förklarat, att ansökningen, sa vidt den afsage
anvisande af bidrag för år 1875, icke kunde bifallas, men att framdeles,
skulle tagas i öfvervägande Indika åtgärder borde i anledning al ansökningen
i öfrig! vidtagas.

Efter åberopande af hvad uti nyssnämnda utlåtande åt b urvaltningskomitéu
anförts liar Akademien nu med anledning af deri utaf
Hushallnings-Sällskapens ombud väckta frugal! om agrikulturkemistels
anställande ä flera orter i riket, yttrat följande:

08 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverked 1876.

»Det är otvifvelaktigt att genom agrikulturkemisters anställande
mänga och värderika upplysningar kunna åt jordbrukets och näringarnas
kikare beredas, och en sådan åtgärd är äfven af behofvet påkallad
för att, såsom ofvan i underdånighet föreslagits, kunna åt Akademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt bereda tillfälle till eu mera utsträckt,
för jordbruket direkt gagnade verksamhet. Akademien har sålunda
funnit sig böra, i öfverensstämmelse med Hushållnings-Sällskapens ombuds
uttalade önskan,. i underdånighet tillstyrka, att Agrikulturkemiska
stationer må med tillhjelp af statsmedel och bidrag från Hushållningssällskapen
inrättas, tills vidare till ett antal af fyra, nemligen i södra,
vestra, (iströ, och mellersta delame åt landet. Akademien anser att sådan
station bör helst förläggas i någon större stad med liflig» kommunikationer
inom området af de Hushållnings-Sällskap, som deltaga i hvarje
stations bekostande. Den erinran, som det af ombuden tillsatta utskott
i frågan om dylika agrikulturkemiska stationer afgifvit, att en sådan
stations förläggande till ett landtbruksinstitut ej vore lämpligt, lika litet
som eu der anställd lärares användande såsom stationens föreståndare,
kan Akademien ej jäfva, dä i förra fallet obehörigt intrång skulle göras
i läroanstaltens laboratorium och i senare fallet i undervisningen.

»Någon särskild station för Norrland torde ännu icke vara behöflig,
om stationen för mellersta Sverige förlägges till Upsala, Falun eller
dello.

_ »Såsom vilkor för erhållande af bidrag från Staten till en dylik
stations inrättande far Akademien, i närmaste öfverensstämmelse med
Hushållnings-Sällskapens ombuds härom uttalade åsigter, i underdånighet
föreslå., att statsanslag till sådan station må lenmas, då ett eller
liera Hushållnings-Sällskap i stationens granskap förbinda sig att bekosta
upprättande af laboratorium med nödiga inventarier, äfvensom
bostad invid laboratoriet åt Agrikulturkemisten och åt hans Assistent
samt hälften åt dessas och en laboratoriidrängs årliga aflöning. Staten
betalar då andra hälften af dessa personers löner från den dag Agrikulturkemisten
tillträd t sin befattning med ett på tillfredsställande sätt
inrättadt laboratorium.

»Hvarje station ställes under uppgift af en af de uti stationens
underhall bidragande Hushållnings-Sällskapen utsedd Styrelse, som oger
att under uppsägningsrätt antaga Agrikulturkemist, Assistent och laboratoriitjemare,
sedan Akademiens Förvaltningskomité yttrat sig öfver de
till den förstnämnda tjensten ifrågasätta personers lämplighet.

»Det bör åligga Agrikulturkemisten att mot en efter fastställd
taxa utgående betalning, som tillfaller honom mot skyldighet att sjelf

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1876. RO

bekosta reagentier, uppå anmodan verkställa undersökningar ä jordarter,
gödselämnen, fodermedel och ladugårdsprodukter m. in.; att
äfven sjelfmant anställa dylika undersökningar å ämnen, som komma
honom under ögonen och kunna blifva för jordbruket gagneligt, samt
att efter anmodan och mot särskild ersättning företaga resor inom sitt
distrikt för meddelande af råd och upplysningar; börande han dervid
icke försumma de tillfällen, som kunna erbjuda sig, att taga kännedom
om ortens geologi, jordlager och jordbruksförhållanden. Då Agrikulturkemisten
för dylika resor är frånvarande från stationen förestås densamma
af Assistenten.

»Resultaten af de å stationens laboratorium utförda undersökningar
böra ofördröjligen införas i eu journal, som för Styrelsens medlemmar
hålles när som helst tillgänglig. Efter hvarje års slut skall
eu förteckning på de under föregående året verkställda undersökningar
och andra förrättningar öfverlemnas till Styrelsen, som efter derom
tagen kännedom insänder densamma till Akademiens Förvaltningskomité.

»Hvarje eller åtminstone hvart annat år torde stationerna böra inspekteras
af någon sakkunnig person, som, på förslag af Akademiens
Förvaltuings-Komité, dertill förordnas af Chefen för Kongl. Civil-Departementet
och öfver förrättningen aflemna!- berättelse.

»Kostnaderna för dessa anstalter anser Akademien kunna beräknas
sålunda:

»Uppsättning af laboratorium med instrumenter och apparater bör
kunna verkställas för 3,000, högst 4,000 kronor och bekostas åt Hushållnings-Sällskapen,
äfvensom hyra för laboratoriilokalen och lör bostad
åt anstaltens Agrikulturkemist och hans Assistent. Hyra för laboratorium
och rum åt Agrikulturkemisten samt eldning i laboratoriet torde
kunna bestridas med 1,500 kronor, samt hyresmedel och ved åt Assistenten
beräknas till 500 kronor.

»De årliga lönebeloppen och ö fråga utgifter för hvarje Agrikulturkemisk
station har Akademien ansett kunna beräknas sålunda:

»Aflöning till Agrikulturkemisten, förutom bostad och ersättning för

verkställda undersökningar ............................................................ 3,000 kr.

Aflöning till Assistenten...................................................................... 1,500 »

» » Laboratoriitjenaren ......................................................... 500 »

årligt anslag till inköp af böcker och inventarier samt underhåll
af laboratoriet............................................._ ........................ 1,000 »

Summa 6,000 »

Hälften a,f dessa årliga utgifter, eller 3,000 kronor, skulle för
hvarje station bekostas af Hushållnings-Sällskap en, andra hälften skulle

70 Bil, N:o 5 a. till Kong!. Maj ds Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1876.

utgå af statsmedel, och för fyra stationer skulle sålunda erfordras ett
årligt statsanslag af 12,000 kronor. Akademien får, på grund häraf,
underdånigst anhålla, att Eders Kong!. Maj:t till nästsammanträdande
Riksdag behagade aflåta nådig proposition om ett årligt anslag af 12,000
kronor såsom bidrag till underhåll af fyra agrikulturkemiska stationer,
med 3,000 kronor till hvardera stationen, i de orter, der Hushållningssällskapen
förbinda sig:

a) att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
eller hyresmedel för Agrikuiturkemisten och Assistenten; samt

b) att deltaga till halfva beloppet uti aflöningen till agrikuiturkemisten,
Assistenten och Laboratoriitjenaren, äfvensom uti halfva årliga
utgiftssumman till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof.

»Om Akademiens här framställda förslag bifallas, torde för samtliga
Agrikulturkemiska anstalterna i riket böra utfärdas nådigt Reglemente,
enligt hvilket dessa anstalters verksamhet närmare anordnas
och bestämmes».

Uti alla hufvudsakliga delar instämmer jag i Landtbruks-Akademiens
förslag, genom bifall hvartill ett af landets uplyste jordbrukare
länge anmärkt behof synes böra blifva på tillfredsställande sätt afhuipet.

Jag tillstyrker således i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen:

att, till uppförande af ett växthus vid Landtbruks-Akademiens agrikulturkemiska
försöksanstalt, på extra stat för år 1877 anvisa 10,500
kronor;

att på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en för mikroskopiska
och växtfyBiologiska undersökningar vid agrikulturkemiska försöksanstalten
anställd, på förordnande af Akademiens Förvaltningskomité antagen
botanist, 1,000 kronor och till växthusets underhåll, skötsel och
uppvärmning vintertiden 500. kronor eller tillsammans 1,500 kronor;

samt att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att såsom
bidrag till underhåll af fyra Agrikulturkemiska stationer, inom de orter,
der Hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och
bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för agrikulturkemist
och assistent, samt bekosta aflöningen till dessa och Labo -

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

ratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof, anvisa

3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes på ordinarie stat bevilja.
tillsammans 12,000 kronor; kommande i händelse af bifall härtill
ordinarie anslaget »till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
att höjas från 44,450 kronor till 57,950 kronor eller
med 13,500 kronor.

Uti särskild! underdånigt memorial af den 18 sistlidne Oktober har
Landtbruks-Akademien erinrat att, enligt nådigt bref till Akademien af
den 10 Juni förlid et. år, Riksdagen endast på extra stat för innevarande
år beviljat de af Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med Akademiens
förslag, äskade årliga anslag af dels 2,000 kronor såsom aflöning åt
en kringresande undervisare uti sprit-, Öl-, jäst- och ättiketillvcrkning
samt andra till förädling af jordbrukets alster ''syftande binäringar, livilkas
rätta bedrifvande förutsatte insigter i den kemiska teknologien, dels
ock 300 kronor såsom bidrag till bekostande af de kemiska och fysikaliska
undersökningar, som påkallades i och för hans tjenstebefattning.
Da en sådan undervisare vore icke blott för innevarande år, utan
allt framgent behöflig till biträde åt dem af landets jordbrukare, som
sysselsatte sig med tekniska binäringar, samt eu till tjensten fullt lämplig
person knappast kunde påräknas, derest denne endast på förordnande''
för ett år kunde vinna anställning, ansåge Akademien sig böra
förnya sin underdåniga anhållan, att förutnämnda två anslag måtte från
och med nästa statsregieringsperiod blifva på ordinarie stat uppförda.

Med afseende å det af sistlidet ars Riksdag i ämnet fattade beslut
anser jag mig i anledning af hvad sålunda förekommit nu endast
hörn tillstyrka framställning till Riksdagen, att ej mindre till aflöning
åt eu kringresande undervisare uti sprit-, Öl-, jäst- och ättiketillverkning
samt andra till förädling af jordbrukets alster syftande binäringar,
livilkas rätta bedrifvande förutsätta insigter i den kemiska teknologien,
på extra stat för år 1877 anvisa 2,000 kronor än ock likaledes
på extra stat för samma år bevilja 300 kronor, att till bemälde
undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de kemiska och fysikaliska
undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning blifva er -

7.i Bil. N:o 5 a. till Kong].. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Under denna anslagstitel lian jag vidare att anmäla, hurusom Landtbruks-Akademien
uti särskilt It underdånigt memorial den 18 sistlidne
Oktober aanhållit, att hos Riksdagen måtte för år 1877 äskas följande
för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsskötseln behöflig^,
vid i omgående Riksdagar beviljade extra anslag, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtkruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
6,000 kronor,

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost,
bäsk och kött å de orter inom landet, der det, kan finnas tjenligast
dem anställa och der Hushållnings-Sällskapen vilja förena sig om sammanskott
af medel till dessa utställningar 5,000 kronor,

c) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård 2,000 kronor,

d) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess Elevskola mot enahanda
vilkor, som vid föregående Riksdagar varit bestämda, nemligen,
att b öreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och
plantor, företrädesvis till de fo 1 k sk o 1 e s tyre! ser, som derom göra framställning
och, jemte redovisning för det erhållna statsbidraget-, till Landtbruk»
Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, Indika
under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstol
da utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens
verksamhet, 4,500 kronor.

Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda fyra särskilda anslagsbelopp
vara behöfliga och desamma antagligen komma att främja
jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens
utveckling, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen begära, att dessa belopp måtte under denna anslagstitel på
extra stat för år 1877 anvisas.

Slutligen bör under denna anslagstitel behandlas frågan om anskaffande
af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarne.

Med hänsyn till gällande föreskrifter har Eders Kong!. Maja den
3 sistlidne December, etter förslag åt Oheten för Sveriges Geologiska
undersökning, fastställt höljande aflöning»- och utgiftsstat för undersökningen
under är 1876.

Bil. N:o 5 a. till Sötigt. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 73

Aflöning ar:

Chefen för undersökningen ....................................................................

2 Geologer å 4,000 kronor .....................................................................

1 Geolog........................................................................................................

1 Geolog ..................................................................................................

1 biträdande Geolog .................................................................................

2 biträdande Geologer ä 1,800 kronor...............................................

2 j> >■■ å 1,500 kronor..............................................

1 Aktuarie och Geolog.........................................................................

1 Kemist och Mineralog..........................................................................

1 Vaktmästare ............................................................................................

Särskildt arfvode till Chefens biträde, enligt nådiga bred vet

den 5 Juni 1874 ................................................................................

Särskildt arfvode till Amanuensen, enligt, samma nådiga bref..
Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt nådiga bref ved, den 11

November 1870, förslagsvis ............................................................

Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern, jeml. nådiga
brefvet den 16 April 1870, samt arfvoden utöfver reseoch
traktamentsersättning till de mera öfvade af extra
geologerna, jemlikt nådiga brefvet den 12 Maj 1871, förslagsvis
.................................................................................................

Utgifter för arbetena pa fältet:

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 5:te klassen
i gällande resereglemente, Chefens biträde efter 6de klassen,
5 tjensteman efter 7:de klassen, 5 biträdande tjensteman
samt 10 extra geologer efter 8:de klassen............... 18,500.

Inköp och reparationer af undersökningsverktyg, kartor

in. in., förslagsvis............................................................... 500.

7.000.

8.000.
3,500.

3.000.

2.000.
3,600.
3,000.

3.500.

2.500.
750.

500.

1.500.

3,000.

42,350.

19,000.

Byra-Afdelning eu :

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,

öfriga förbrukningsartiklar in. nu, förslagsvis............... 800. goo.

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemikalier, gasförbrukning
m. in., förslagsvis ....................................... 600. 600.

Transport 62,750.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sand. 1 Afd.

74 Bil. N-.o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1K76.

Transport 62,750.

Museum:

Inköp noll reparationer af inventarier, frakt för samlingar in. m.,

förslagsvis.................................................................. 1,200. x 200

Biblioteket:

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för byte med utlandet
in. in., förslagsvis .........................................’............ 700. 7()()

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar, monografier

in. in., förslagsvis................................................................ 10,000. ,() ()()()

Värmledningen, c ed och vatten:

Omkostnader, förslagsvis........................................................... 1,400. j j()()

Diverse och oförutsedda, utgifter:

Lokalens rengöring in. m., förslagsvis....................................... 950. 95q

Summa kronor 77,000.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:
l:o) det för innevarande år anvisade extra ordinarie anslag- 70,300
kronor;

2:o) inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord
beräkning till 2,000 kronor; "

3:o) behållning från år 1875, beräknad till 1,700 kronor; samt
Lo) från Jernkontoret utgående anslag, för geognostiska undersökningar
i bergslagen för år 1876, 3,000 kronor, eller tillhopa 77,000
kronor, motsvarande, utgifterna för det geologiska undersökningsverkct
under samma år enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 30 November nästlidna år bär Chelen
lör Sveriges Geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,
utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt,
dels lemna! redogörelse för hvad under ar 1875 åtgjorts äfvensom
för den vid de geologiska arbetena anställda personal, dels oek
afgifvit ett summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges Geologiska
undersökning under år 1877; hvarvid Chefen anfört:

Bil. No o a. till Kotujl. Muj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 fortgått i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Örebro och Christianstads län, inom hvilka
25 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna
skala dels kartlagda och dels endast undersökta delar af landet utgjorde
för närvarande omkring 400 qvadratmil;

att undersökningarne i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat
det topografiska, kartbladet Olmestads område, upptagande en areal af
23 qvadratmil, sfi att numera omkring 91 qvadratmil vore i denna skala
undersökte;

flit med det från Jernkontoret. utgående anslag, för geognostiska
undersökningar i bergslagen, 3,000 kronor, sådana undersökningar under
sagde år blifvit bekostade inom Nora och Hjulsjö, Lindes och Ramsbergs,
G rythy tf e och Hellefors samt Nya Kopparbergs bergslag;

att Chefen för undersökningen, hvilken varit förordnad att vara
kommissarie vid den internationela geografiska utställningen i Paris,
enligt nådigt tillstånd företagit eu vetenskaplig resa i England, Frankrike,
Schweiz, Italien och Tyskland i och för geologiska frågor, som
stode i samband med vårt eget lands undersökning; hvarjemte en af
undersökningens tjensteman med understöd af allmänna medel utfört eu
geologisk resa i England, Tyskland och Schweiz;

att geologiska och paheontologiska öfversigtsresor inom riket företagits
i Dalame, Upland, Södermanland, Östergötland och Småland, pa
Öland och Gotland samt i Skåne, hvarförutom en af undersökningens
tjensteman tagit del uti den af Eders Kong!. Maj:t beslutade undersökningen
af malmfyndighet er inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar
af Norrbottens län;

att höjdmätningar till en sammanlagd längd af något mer än 30
mil utförts inom Örebro län;

att från Geologiska undersökningen utgifvits tre kartor i skalan.
1 : 50,000 med åtföljande beskrifniugar; att ytterligare en karta i samma
skala vore nära sin fullbordan; att tre monografier utgifvits och att i
skalan 1 : 200,000 vore tryckta två blad, hvilka jemte tillhörande bergartskartor
och beskrifniugar snart komrne att offentliggöras; samt

att flen vid Sveriges Geologiska undersökning anställda personal
för närvarande utgjordes af Chefen, 6 tjensteman och 3 biträdande
tjenstemän.

Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för Geologiska undersökningen
under År 1877 erforderliga medel upptager utgifterna till 79,000
kronor. Häraf beräknas för ålloningar, hvilka enligt de af Eders Kong!.
Maj:t och Riksdagen fastställda aflöningsgrunder komma att för vissa

Bil. N:o 5 a till Kon yl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

bland tjenstemäimen utgå med högre belopp än under

innevarande år........................................................	..................... 45,100	—
för arbeten å fältet ....................................................	...................... 18,500	-—
» bvrå-af delningen....................................................	....................... 800	—
» laboratorium .......................................................	....................... 600	—
» museum ..............................................................	....................... 1,200	—
» biblioteket.............................................................	..................... 700	—
>■ Kart- och boktrycket..........................................	....................... 10,000	—
» Värmledning, ved och vatten .........................	...................... 1,400 700	—
.*• diverse utgifter ..................•..............................	—

Summa kronor 79,000
Da. emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar
i bergslagerna, som bekostades af Jernkontoret, med ett belopp
af 3,000 kronor, och då vid pass 2,000 kronor antagligen komme
att genom försäljning af kartor och beskrifningar under år 1877 till
uridersökningsverket inflyta, har Chefen ansett ett anslag till belopp af

74,000 kronor tillräckligt för bestridande af utgifterna under samma
år, för sa vidt tryckning af kartor, monografier och öfriga afhandlingar
begränsades till ungefär samma antal som under de senaste åren.
Chefen har likväl anmält, att utöfver de geologiska kartblad, som vid
upprättande åt kostnadsberäkningen antagits skola utkomma under ar
1877, omkring 10 sådana blad kunde under samma år blifva färdiga
till gravyr och tryckning; och då det syntes högeligen önskvärd!, att
tryckningen af dessa, bland Indika flertalet tillhörde Skåne, der de geologiska
undersökningarne i flera år pågått, men särskilda, hufvudsakligen
vetenskapliga och först nyligen öfvervunna svårigheter mött vid
rekognoskeringarne, så påskyndades, att under år 1877 tre kartblad
utöfver det vanliga antalet kunde utgifvas, har Chefen hemställt, att
anslaget för år 1877 måtte för detta ändamål ökas med 7,000 kronor,
i hvilket fall hela det för sagde år erforderliga belopp skulle uppgå
till 81,000 kronor.

De af Chefen gjorda beräkningar gifva icke anledning till någon
anmärkning; och då af lätt insedda skäl det måste vara ändamålsenligt,
och med statens fördel öfverensstämmande, att de geologiska kartblad,
som blifva färdiga till gravyr och tryckning, så skyndsamt som
möjligt utgifvas, tvekar jag icke att instämma i Chefens åsigt derom,
att erforderligt anslag för sådant ändamål bör beredas.

Jag får således, — med anmälan, att af det vid 1874 års Riksbeviljade
anslag 5,970 kronor för dyrtidstillägg under sistlidet år
åt den vid geologiska undersökningen anställda personal blifvit bespa -

dag

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket. 1876. 77

rade 1,478 kronor 33 öre, hvilket belopp enligt förut meddelad nådig
föreskrift kommer statsverket tillgodo, — i underdånighet tillstyrka, att
Eders Kong].. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen,

att för fortsättande under år 1877 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af 81,000 kronor.

Vidare anförde Departements-Chefen:

13:o. »Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den
19 November 1875 om ändring af Nådiga Stadgan angående fördelning
af ärendena mellan statsdepartement^ förordnat, bland annat, att ärenden
rörande veterinärväsendet böra, med undantag åt sådana som hafva
afseende å veterinärläroverken, från och med år 1877 handläggas af
Civil-Departementet, samt i sammanhang dermed föreskrifvit, att de
veterinärväsendet, med förutnämnda undantag, rörande frågor, Indika
blefve föremål för Nådiga propositionen om statsverket innevarande år,
skulle af Chefen för Civil-Departementet föredragas, så lärer af berörda
nådiga beslut följa, att de anslag, som äro af sedda för den sålunda
åt Civil-Departementet öfverlemnade del af statsförvaltningen,
böra från och med är 1877 till Sjette hufvudtiteln öfverflyttas.

Hvad dervid angår det under åttonde hufvudtitelns anslagstitel
»Sundliets Kollegium med Medicinalstaten» uppförda särskilda anslag ä

48,000 kronor till »läns-veterinärers aflönande», utbeder jag mig få erinra,
att såsom skäl för det af mig framställda och af Eders Kongl.
Maj:t på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter godkända förslag om
förutnämnda ärendens öfverflyttande till Civil-Departementet anförts,
att dessa ärenden hufvudsakligen afsåge ordnande af djurläkare vården
inom länen och vidtagande af åtgärder till förekommande och hämmande
af smittosamma sjukdomar bland husdjuren; att Civil-Departementet
redan ålåge att tillse hvad som kunde vara att åtgöra till hindrande
af så beskaffade sjukdomars införande i riket; och att i öfrig!
samtlige dessa ärenden stode i det nära samband med landtmannanäringen,
att det departement, hvarunder de denna näring rörande frågor
i öfrig t vore förlagda, borde i sin helhet öfvertaga de frågor, som anginge
husdjurens vård. Med afseende härå anser jag nu ifrågavarande
aflöningsanslag lämpligen böra hänföras till de anslag, som äro af sedda
för befrämjande af jordbruk och landtmannanäringen: Och hemställer
jag således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att bland
Sjette hufvudtitelns Reservationsanslag till »jordbruket, handeln och nä -

tfi &:o ''5 tf. 07/ Konijl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket JS 76.

ringarna» uppföra ett särskildt anslag’ af enahanda natur, beuämndt
»Länsveterinärer-», till belopp af 48,000 kronor».

Vidkommande anslagstiteln

Mai. Häst afvel ns befrämjande

anmäl te Departements-Chofen, att Stu fceri-(.)f vers t yrel sen uti underdånigt
memorial den 21 Oktober 1875 hemställt, att enär det extra anslag,
som för hvarje åt åren 1875 och 1876 anvisats till förbättrande
åt .betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid
Jlyinge af en kusk, eu nattvakt och. fyra stalldrängar, fortfarande vore
behöflig!, erforderliga medel för berörda ändamål måtte anvisas jemväl
lör nästkommande är; Och tillstyrkte Departcments-Chefen, under åberopande
af hvad i ämnet anförts till Statsrådsprotokollet den 9 Januari
187o, hvilket såsom bilaga åtföljde nådiga propositionen om statsverket
samma år, att Kong!. Maj it måtte i nåder föreslå Riksdagen,

att till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor
och aflönande vid blyinge af eu kusk, eu nattvakt och fyra
stalldrängar för år 1877 pa extra stat bevilja 5,937 kronor.

V idkommande anslagstiteln

15:o.

Undervisning^!! i stader för bergsbri i k

Helt slöjder

yttrade Departements-Cliefen:

»Genom Nådig Kungörelse den 19 November 1875 har Eders Kong!.
Maj:t förordna!, bland annat, att alla frågor beträffande högre och lägre
tekniska bildnings- och undervisnings-anstalter skola med början af är
1877 (ifvertagas åt Ecklesiastik-Departemontet; i sammanhang hvarmed
Eders Kong!. Maj:t. föreskrifvit, att de frågor rörande den tekniska, undervisningen,
hvilka blefve föremål för den Nådiga propositionen angående
statsverket innevarande år, borde af Chefen för Ecklesiastikdepartementet
föredragas. Vid sådant förhållande och enär för Väfs
ko lan i Borås samt de lägre bergsskolorna i Filip stad och Falun med
dertill hörande afdelning sskolor för arbetsförmän inom bergshandterinqerg
hvilka undervisningsanstalter fortfarande komma att lyda under Civil -

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 79

Departementet, icke finnas anvisade medel på ordinarie stat, lärer Eders
Kongl. Maj:t nu vilja föreslå Riksdagen att från Sjette hufvudtiteln afföra
hela det för närvarande under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för bergsbruk och slöjder» i riksstaten upptagna belopp 186,000 kronor.

Hvad åter angår förutnämnda fortfarande under Civil-Departementet
lydande undervisningsanstalter, torde Eders Kongl. Maj:t, i likhet med
hvad under föregående år egt rum, föreslå Riksdagen dels att såsom
bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås bevilja ett extra anslag
till belopp af 3,800 kronor med vilkor, att från Elfsborg,s läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget; dels ock att, under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill börande skolor för bergsarbetare komma
att jemväl under år 1877 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång
och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja
genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för
samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor att till Bruks-Bocietetens
Fullmäktige i Jernkontoret utbetalas».

T fråga om

it; o. Befrämjande i allmänhet af slöjderna

anförde Departements-Chefen:

»Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875
angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel,
till befrämjande af husslöjder för innevarande år ställt till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande, utöfver det för samma ändamål på ordinarie stat
anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma belopp eller

10,000 kronor; samt Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité ej
mindre öfverlemnat de från Hushållnings-sällskapen inkomna berättelser
angående do under sistlidet år inom hvarje sällskaps område vidtagna
åtgärder för befordrande af husslöjder samt framställningar om understöd
för ifrågavarande ändamål, än arven afgifvit förslag till fördelning
af de för innevarande år härför tillgängliga medel, bär Eders Kongl.
Maj:t vid föredragning den 3 sistlidne December funnit godt att, med
afseende å dels de särskilda länens större eller mindre behof att i följd
al bris''! på andra för ändamålet afsedda tillgångar undfå understöd af

80 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187(1.

statsmedel, dels folkmängden inom hvarje län och de hittills för husslöjdens
befrämjande gjorda uppoffringar, dels ock beskaffenheten af de
anordningar, som inom olika län äro för berörda ändamål vidtagna,
bevilja Hushållnings-sällskapet i Stockholms län 1,500 kronor, Hushållnings-sällskapet
i Christianstads län 1,200 kronor, Calmar läns norra
och södra Hushållnings-Sällskap hvardera 1,000 kronor, Elfsborgs läns
norra och södra Hushållnings-sällskap hvardera 2,000 kronor, Hushållnings-sällskapet
i W ermlands län 800 kronor och i Vesternorrlands
län 500 kronor, samt hvarje af Hushållnings-sällskapen i Jönköpings,
Kronobergs, Gotlands, Hallands, Skaraborgs, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län 1,000 kronor att användas för anordnande af undervisning
i slöjd antingen genom resande undervisare eller vid särskild!
för ändamålet inrättade skolor eller ock vid folkskolorna äfvensom
för anskaffande åt tidsenliga modeller för lmsslöjdsalster, allt mot
skyldighet för nämnda Hushållnings-sällskap att före den 1 Mars 1877
till Förvaltningskomitén afgifva redogörelse för det sätt, hvarpå de beviljade
statsmedlen bli hvit använda.

Med erinran härom och under åberopande af hvad beträffande
denna anslagstitel blifvit anfördt till det Statsrådsprotokoll den 9 Januari
1875, hvilket såsom bilaga åtföljde Nådiga Propositionen om statsverket
samma år, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att till befrämjande af husslöjder för år
1877 ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande, utöfver det försumma
ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 kronor, ett extraanslag
å samma belopp eller 10,000 kronor.

Derjemte torde Eders Kong!. Magt, finna skäligt föreslå Riksdagen
att, i enlighet med hvad sistlidet år egde rum, utöfver det på ordinarie
stat uppförda belopp af 8,000 kronor till reseurulersUid dl ful,riks- och
handtvevksarbctare till enahanda ändamål på extra stat för år 1877 anvisa
4,000 kronor.»

Härefter anförde Departements-Chefen:

17:o. »Under åttonde hufvudtiteln finnes för närvarande uppförd t
ett jorslät)samlag för »farsoters och smittosama sjukdomars botande».
Af skål, som jag förut under mom. 13:o uppgifvit, bör till Sjette hufvudtiteln
öfverflyttas så stor del af detta förslagsanslag, som kan anses
motsvara sammanräknade beloppen af statens årliga utgifter för förekommande
och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjur.

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o L om Statsverket 1876.

Dessa utgifter lära enligt meddelad uppgift böra beräknas till omkring
30,000 kronor. Jag tillstyrker alltså nådig framställning till
Riksdagen,

att bland Sjette hufvud titelns diverse anslag efter »jordförluster genom
kanal- och väganläggningar» uppföra ett förslagsanslag under benämning
Dförekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland,
husdjur», till belopp af 30,000 kronor».

1 fråga om

l8:o. Förslagsanslaget till aflösning af Öresundska tullen

erinrade Departements-Cliefen, att enligt traktat den 14 Mars 1857 och
derpå grundad specialkonvention med Kongl. Danska Regeringen den
21 påföljande April det belopp, som Sverige skulle utbetala för afskaffande
af Öresundska tullen, borde gäldas medelst fyratio särskilda den
1 April och den 1 Oktober hvarje är skeende af betalningar å 46,762
Riksdaler danskt riksmynt; att från och med 1 Oktober 1857 till och
med den 1 Oktober 1869 utgifterna för dessa afbetalningar blifvit bestridda
från Handels- och Sjöfartsfonden; men att, enligt. Riksdagens
underdåniga skrifvelse den i3 Maj 1869, från och med år 1870 varit
för berörda ändamål å Sjette hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag ä

188,000 kronor; Och enär sista af betalningen skulle ega rum den 1
April 1877 samt för densamma jemte omkostnader icke erfordrades
mera än omkring hälften af sistnämnda belopp, tillstyrkte Departementschefen,
att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att nedsätta ifrågavarande
förslagsanslag till 94,000 kronor eller med 94,000 kronor.

Vidare anförde Departements-Chefen:

19:o. »Sjette hufvudtitelns förslagsanslag »Rese- och traktamentsp
såning ar» har från och med år 1871 varit och är för innevarande år
i Riks staten uppfördt till belopp af 23,000 kronor. Enligt meddelad
uppgift från Statskontoret hafva under åren 1870—1874 från detta anslag
utbetalts ersättningar uppgående i medeltal till 26,151 kronor 50
öre årligen. Då sistnämnda belopp med 3,151 kronor 50 öre öfverstiger
den summa, hvartill anslaget är beräknadt, torde redan af denna
anledning förhöjning i anslaget böra ifrågasättas; Och som, derest mina
under momenten 10:o och ll:o gjorda framställningar beträffande resekostnads-
och traktaments-ersättning till deri omförmälde statstjenare

Bill. till Riksd. Prot. 1876, 1 Sand. 1 A/d.

82 Bil. N:o 5 a. till Körtel. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG.

vinna bifall, utbetalningarna från detta anslag skulle ökas med omkring

16,000 kronor årligen, samt härtill kommer icke allenast att genom
nådiga kungörelsen den 26 November 1875, om verkställande af undersökning
i afseende ä oljors och vissa dermed jemförliga. vätskors eldfarligliet,
deri omförmälde kontrollanter berättigats att i visst fall från
detta anslag undfå resekostnads- och traktamentsersättning, utan äfven
att, till följd af höjning i af gif terna för resandes fortskaffande, ersättningarna
i allmänhet kunna komma att utgå med ökade belopp, torde
hders Kong!. Magt föreslå Riksdagen att höja iörslagsanslaget. till »rexeoch
traktamentspenningan) till 43,000 kronor eller med 20,000 kronor.»

Hvad angick anslaget till

20:o. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

anförde Departements-Chefen:

»Under denna anslagstitel beviljade Rikets Ständer vid 1828—1830
årens riksdag till bestridande af kostnaden för tryckning af La tid skof din/./eEmbetenas
kungörelser 100 Rdr Banko för hvarje län med tillhopa 2,400
Rdr nämnda mynt, att utgå intill den derpå näst följande Riksdagen,
då mera bestämda uppgifter på verkliga beliofvet ansåges kunna erhållas;
hvarjemte Rikets Ständer, som inhemta!., att i de flesta flin kronofogdarne
och i åtskilliga andra jemväl häradsskrifvare, magistrater och
kyrkor deltogo i bestridandet af kostnaden för omförmälda tryckning,
förklarade sig anse den sålunda beviljade tryekornlgsersättningen höra.
i främsta rummet komma sistbemälde tjensteman och auktoriteter tillgodo
samt den kostnad, som öfversköte nämnde tryckningsersättning,
åt Länsstyrelsernas egne tjenstemän bestridas.

Otillräckligheten af detta anslag, som emellertid utgick med oförändrad!
belopp, samt olämpligheten af det dervid på visst sätt. fä stad e
förbehåll framhöllos likväl inom några år uti åtskilliga Länsstyrelsers
hos Kong!. Maj:t gjorda framställningar, och redan uti sin till 1856—1858
ars Riksdag afl ätna nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof äskade Kong!. Magt att, »till beredande af anslag för bestridande
till fullo af kostnaderna för de i länen utgående allmänna kungörelsers
och påbuds tryckning, så att skillnaden emellan de i stat anslagna 100
Rdr Banko och den verkliga kostnaden icke måtte behöfva anskaffas
genom bidrag af Landsstatens tjenstemän,» förenämnde årliga anslag
måtte förhöjas till 300 Rdr Riksmynt för hvarje län.

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 83

Denna nådiga framställning bl ef jemväl af Rikets Ständer bifallen
och i följd deraf ifrågavarande särskilda anslag förhöjdt med ett mot
sammanlagda tillökningen för samtliga länen svarande belopp af 3,600
Rdr Em t eller till 7,200 kronor.

Från Länsstyrelserna i Hallands, Örebro och Kopparbergs Jan hafva
nn ingått särskilda underdåniga framställningar om förhöjning af ifrågavarande
ersättningsbelopp, livilket visat sig för ändamålet alldeles otillräckligt
till följe! deraf, att dels tryckningskostnaden stigit, dels ock
chefsembeten, boställs-, beklädnads- och andra direktioner, magistrater
in. fl. fått sina tillkännagifvanden utan afgift införda bland Länsstyrelsernas
kungörelser.

Sedan nemligen eu af föreståndaren för C. Börjcsons boktryckeri
i Halmstad gjord och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordad
ansökning om förhöjd ersättning för ifrågavarande tryckningsarbete
blifvit af Kongl. Maj:t afslagen af skäl, bland annat, att upgift
icke lemnafs a beloppet af den inkomst, som för utmätningsauktions
och enskildes kungörelser kommit boktryckeriet till del, har Kongl.
Maj:ts bemälde Befallningshafvande med skrifvelse den 22 September
1874 till Civil-Departementet insänclt en till Länsstyrelsen ingifven
skrift, deruti Boktryckaren Börjeson dels anhållit om förhöjning till
700 kronor i den för berörda arbete utgående ersättning, dels, i händelse
eu dylik förhöjning ej medgåfves, afsagd, sig bestyret med samma
arbete, livilket åter andre boktryckaren i staden Halmstad J. A. Svensson
uti infordradt anbud åtagit sig att verkställa emot erhållande af
650 kronor och särskild godtgörelse för enskildes kungörelser; och
har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som förordat boktryckaren Svenssons
anbud, tillika insändt vederbörande Landssekreterares uppgift å
det belopp, hvarmed ersättning för tryckning af utmätningsauktions och
enskildes kungörelser blifvit af honom utbetald under åren 1869—1873,
utgörande tillsammans 1,032 kronor 25 öre eller i medeltal för hvarje
af nämnda år 206 kronor 45 öre.

Läns-Styrelsen i Örebro län åter har uti sitt den 23 November
1873 afgifna underdåniga Memorial i ämnet hemstält, att anslaget till
bestridande af kostnaden för Länsstyrelsens embetsknngörelser måtte
förhöjas till åtminstone 900 kronor, eller och tryckningskostnaden efter
räkning godtgöras af staten; hvarjemte Länsstyrelsen, i händelse denna
hemställan ej kunde bifallas, anhållit att alla enskilde och myndigheter,
som begärde eller föranledde införande af tillkännagifvanden bland
Länsstyrelsens kungörelser, måtte förklaras pligtige att gälda derför
belöpande tryckningskostnad.

84 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Slutligen har Länsstyrelsen i Kopparbergs län uti skrifvelse don
21 December 1874. med anmälan att tryckningskostnaderna under åren
1870—1873 uppgått i medeltal till 612 kronor, men för år 1874 komme
att utgöra öfver 800 kronor, liemstält, att antingen kostnaden för länskungörelsetrycket-
måtte, med indragning af nuvarande anslag, få godtgöras
af allmänna medel efter vederbörande boktryckares granskade
och godkända räkning enligt aftal, som, derest lämpligt pris icke annorledes
kunde betingas, borde genom entreprenadauktion bestämmas,
eller ock anslaget till 900 kronor förhöjas.

T öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti algi fila utlåtanden
öfver berörda underdåniga framställningar hemstält, blefvo desamma,
jemte sagda utlåtanden, genom nådig remiss af den 15 Januari nästlidna
år öfverlemnade till den al'' Eders Kongl. Magt i nåder förordnade
komitén för afgifvande af underdånigt betänkande och förslag i fråga
om förändrad reglering-af de till Landstaten hörande tjenster och aflöningen
för desamma, med nådig befallning att inkomma med särskild!
utlåtande i detta ärende.

Uti sitt, till följd häraf, den 30 i nyssnämnda månad afgifna underdåniga
utlåtande har bemälda komité yttrat, att ifrågavarande ersättnings bestämmande
till lika belopp för hvarje län kunde förklaras deraf, afl, vid tiden för
anslagets första beviljande, i allmänhet inom förvaltningens olika grenar
den uppfattning gjort sig gällande, att det vore icke blott enklast med
hänsyn till kontrollen, utan äfven för statsverket billigast, att likasom
på entreprenad åt vederbörande embete- och tj ens temän emot viss g-odtgörelse
öfverlemna ombesörjandet af arbeten, hvaröfver de i allt fall,
å tjena tens vägnar, hade att utöfva ett omedelbart inseende; att detta
i allmänhet förkastliga entreprenadsystem med tjenstemännen såsom
entreprenörer på senare tiden alltmera öfvcrgifvits, och att det, enligt
komiterades åsigt, vore synnerligen önskvärd! att den qvarlefva deraf,
som i fråga om tryckningen af länskungörelserna ännu förefunnes, måtte
sä snart som möjligt borttagas.

Det läge nemligen i naturen af hvarje entreprenad, att densamma
efter vissa mellantider måste förnyas och till sina vilkor förändras, för
att icke, till följd af vexlande konjunkturer, blifva för den ena eller
andra parten obillig och tryckande. Med afseende å de betydliga prisstegringar,
som, särdeles under de senare åren, egt rum i alla riktningar,
kunde det icke vara ovändadt, att den ersättning, som genom Nådiga
Drefva t den 28 Februari 1858 bestämdes för tryckningen af länskungörelserna,
numera, efter så lång tids förlopp, befunnes för behofvet
otillräcklig. Komitén ansåge således anspråket på rättelse i detta

Bil. N:o å a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 85

missförhållande vara fullt berättigad!, och tiden inne att öfvergå, till ett
lämpligare sätt för godtgörande!, af omförmälda och likartade kostnader;
hvarjemte i förevarande fråga särskild! icke borde förbises olämpligheten
deraf, att ersättningen vore bestämd till lika belopp för hvarje
län, dä det vore uppenbart att den verkliga kostnaden icke kunde vala
lika stor inom alla länen, utan måste''betydligt vexla, allt efter boktryckarnos
olika pris på skilj da orter och kungörelsernas större eller
mindre omfattning i de olika länen.

Beträffande verkliga kostnaderna för tryckningen åt de kungörelser,
som från Länsstyrelserna utginge och icke vore åt beskaffenhet,
att särskild ersättning derför erlagts eller bort erläggas, bär komitén,
som ansett, den af Länsstyrelsen i Kopparbergs län meddelade uppgift
uppenbarligen afse jemväl de utgifter, som belöpte sig pa, sadana kungörelser,
som blifvit eller bort blifva särskild! godtgjorda, funnit sig,
med ledning af den erfarenhet komitén i detta hänseende egde, kunna
antaga, att Länsstyrelsens egna kungörelser i allmänhet utgjorde något
mer än hälften af hela samlingen; hvadan således, enligt de af Länsstyrelsen
i Kopparbergs län meddelade upplysningar, vederbörande
tjenst,emän hos hemåt da Länsstyrelse finge vidkämms eu icke obetydlig
uppoffring för tryckningen af läuskungörelserna, ett förhållande, som
komitén ansågo otvifvelaktigt ega rum i hvarje af de större och medelstora
länen.

I fråga åter huruvida kungörelser, som Länsstyrelserna antingen
pa begäran af beklädnads- och boställsdirektioner in. fl. låta utgå eller
ock hafva att utfärda jemlikt vissa allmänna författningar såsom Ivongl.
Förordningen den 29 Juni 1866, angående hushållningen med de allmänna
skogarna i riket, (frdningsstadgan för Rikets städer den 24 Mars
1868 och andra, eller enligt särskilda, i sammanhang med fastställelse
af taxor och reglementen,-meddelade nådiga föreskrifter, höra af vederbörande
direktioner, kommuner, bolag eller enskilda personer godtgöras,
har komitén anfört, att, enär, hvad angår beklädnads-, boställs- och
provianteringsdirektioner, dessa egde under sin förvaltning icke obetydliga
fonder och anslag, hvarmed otvifvelaktigt borde gäldas de kostnader,
som af dem åliggande förvaltningsbestyr påkallades, samt, komitén
veterlig!, någon föreskrift icke funnes, som berättigade dessa direktioner
till kostnadsfritt, intagande i länskungörelserna af deras upphandlings-
och auktion skungörelser med flera tillkännagifvanden, komi -tén ansåge eu slik förmån icke lagligen dem tillkomma; samt att, vidkommande
det, andra slaget, af ofvan omförmälda kungörelser, den omständighet,
att genom särskilda nådiga beslut eller utfärdade nådiga

86 Bil. N:o 5 a. till Konjl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

specialförfattningar Länsstyrelserna fatt sig ålagdt att utfärda kmigörelser
^ i hvarjehanda kommunala och enskilda ämnen, lika litet syntes
komiten innebära någon skyldighet för Länsstyrelserna eller deras tjensteman
att bekosta ett sådant kungörande, som likartade, i allmän lag
och särskilda författningar förekommande föreskrifter för domare, att
i vissa fall låta i allmänna tidningarna kungöra sina beslut, någonsin
ansets medföra skyldighet för domrarne att sjelf ve vidkännas
derne derför; och när derjemte toges i betraktande, att kungörelser af
omförmälda art uteslutande af sago kommuners, bolags eller enskilda
personers angelägenheter eller ekonomiska fördelar, funne komiten icke
heller uti sjelfva, sakförhållandet någon giltig grund för deras befrielse
från dermed förenade kostnader.

Med afseende a hvad komiten sålunda anfört och då komiten i
sina förslag till lönereglering för Landsstaten utgått från det antagande,
att de med landsstatstjensternas utöfvande förenade expencer skulle af
statsverket till sitt fulla belopp bestridas och icke vidare komma att
drabba tjenstemännen sjelfve, har komiten föreslagit att, utan afbidan
pa antagandet af löneregleringen i sin helhet, utgifterna för ifrågavarande
kungörelsetryÄk, under närmaste framtiden sannolikt ej öfverstigande
10,000 kronor årligen, måtte, efter indragning af det derför i
stat serskild! uppförda anslag, bestridas af nu ifrågavarande förslagsanslag;.
hvarjemte komiten hemstält, att i sammanhang med eu sådan
anordning'', matte för lättare särskiljande åt de kungörelser, statsverket
bolde bekosta, föresknfvas att dessa skulle tryckas i eu nummerföljd,
och de, som af myndigheter, kommuner, bolag och enskilda personer
borde betalas, intagas under eu annan sådan fortlöpande följd; att tryck-,
ningspriset skulle beräknas efter ark och lika för båda serierna samt
bestämmas genom entreprenadauktion, der sådan lämpligen kunde ega
rum, hvarefter kostnaden, för så vidt den skulle bestridas af statsverket,
borde gäldas efter behörigen granskad räkning; samt slutligen att
särs kil dt måtte förordnas att, utom Länsstyrelsernas egna meddelanden,
icke Unge i länskungörelserna intagas andra tillkännagifvande!! än de
t-mm .antingen, till följd al särskilda nådiga beslut eller i gällande författningar
meddelade t öres kittel'', borde i kungörelserna införas eller
ock Olif vit, af embete- och tjenstemän eller myndigheter för allmänt
ändamål till intagande anmälda.

Bil. N-.o 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 87

Lika med komitén anser äfven jag önskvärdt och rättvist, att tjänstemännen
vid länsstyrelserna frikallas från skyldighet att vidkännas
utgifter af nu ifrågavarande slag i och för sina tjänsters skötande; och
jag delar komiténs åsigt om olämpligheten deraf att det för ersättande
af sådana utgifter beviljade anslag utgår med lika belopp för hvarje
län utan hänsyn till den verkliga kostnaden.

I fråga om sättet för godtgörande hädanefter af dylika utgifter,
synes mig, med afseende å hvad komitén i ämnet anfört, böra föreskrifvas,
att kostnaden för de kungörelser, som afse utarrendering af boställen eller
allmänna inrättningars hemman och lägenheter, skattelösen, åboantagningar,
upphandlingsauktioner, skogsförsäljningar, träfiktaxor och dertill
hörande ordningsföreskrifter, utsökningsärenden, utmätnings- och konkurs-auktioner,
kommunala angelägenheter och dylikt äfvensom för
meddelanden, hvilka på begäran af bolagsstyrelser, hushållningssällskap
eller enskilde införas, böra gäldas af den, som föranledt införandet eller
hvars angelägenhet kungörelsen eller meddelandet afser; samt att tryckningen
af öfriga läns kungörelser, som Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande
i denna sin egenskap eller i allmänna ärenden på begäran af
embets- och tjensteman eller myndigheter utfärdar, skall bekostas af
statsmedel. Om denna åsigt godkännes, skola statens utgifter för länskungörelserna,
hvilka utgifter böra gäldas från nu ifrågavarande förslagsanslag,
sannolikt icke i väsendtlig mån öfverstiga det af komitén
beräknade belopp 10,000 kronor; och som för ändamålet redan finnes
å detta anslag uppfördt ett sammanräknadt belopp af 7,200 kronor,
skulle således den erforderliga förhöjningen uppgå till endast 2,800
kronor.

I sammanhang härmed torde det tillåtas mig meddela, att, enlig!
inhemtad upplysning från Statskontoret, sammanräknade utbetalningarna
från oftanämnda förslagsanslag, livilket uti innevarande års riksstat är
uppfördt till belopp af 67,310 kronor 95 öre, uppgått år 1870 till
66,063 kronor 38 öre, år 1871 till 60,633 kronor 21 öre, år 1872 till
82,895 kronor 85 öre, år 1873 till 94,275 kronor 72 öre samt år 1874,
från och med hvilket år de till 7,200 kronor beräknade kostnaderna
för inköp åt länsstyrelserna af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn
m. in. sådant, äfvensom för lys- och renhållning i
enligt Riksdagens medgifvande gäldas från samma anslag, till 96,261
kronor 90 öre. På grund häraf och med afseende å den under de
senare åren inträffade betydliga stegring i alla de kostnader, som skola
från detta anslag bestridas, torde med säkerhet kunna antagas att utgifterna
härför, inberäknade de tillkommande kostnaderna för länskun -

88 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1816.

görelserna, skola med minst 20,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill
anslaget finnes i riksstaten beräknadt, till följd hvaraf och på det
hufvudtitelns slutsumma måtte jemnas, ifrågavarande förslagsanslag torde
höra, höjas till 87,438 kronor 95 öre.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

dels medgifva att, emot det nuvarande under Sjette hufvudtitelns
förslagsanslag »till skrifmaterialier'' och expenser, ved in. m.» uppförda
särskilda belopp af 300 kronor för hvarje Länsstyrelse till bestridande
af kostnaderna för tryckning af kungörelser indrages, de kostnader för
tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka icke skola annorledes
godtgöras, må, med iakttagande af de föreskrifter härom, Eders Kongl.
Maj:t kan finna nödigt meddela, utgå al'' nämnda förslagsanslag,

dels och höja samma förslagsanslag från 07,310 kronor 95 öre till
87,433 kronor 95 öre. eller med 20,123 kronor.»

Härefter anmälde Departements-Chefen, att beträffande alla de ordinarie
anslag, som uti riksstaten för innevarande är funnes under Sjette
hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! nämnda, anledning
saknades att föreslå någon förändring, sä att, om hvad Departements-Chefen
hemställt blefve godkändt, hufvudtitelns slutsumma skulle
komma att ökas från 13,091,200 kronor till 13,994,000 kronor eller
med 902,800 kronor.

Vidare yttrade Departements-Chefen:

»1 fråga om anslag

21:o.

till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstehiträden, in. in.

har bemälde Styrelse uti underdånig skrifvelse den 14 nästliden December
hemställt,

dels att Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1877 hos Riksdagen äska
beviljande till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstehiträden af enahanda
belopp, 39,910 kronor, som af Riksdagen blifvit för år 187(1 till
samma ändamål anvisa dt, att fördelas på sätt Eders Kongl. Majd; den
16 Juni 1875, med gillande af hvad Riksdagen i ämnet besluta, bestämt
skola ega rum för år 1876;

Bil N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 89

dels att, då någon tonhöjning i det af 1875 års Riksdag beviljade
anslag för år 1876 till undersökningar och expenser för allmänna arbeten,
hvarom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands,
. Vesterbottens och Norrbottens län gjort särskilda underdåniga framställningar,
icke syntes Styrelsen erforderlig, Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att för år 1877 bibehålla detta anslag vid samma
belopp, som för år 1876 bestämts, eller 35,000 kronor;

dels ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära anvisande
för år 1877 af enahanda anslag, 2,000 kronor, som för innevarande
år beviljats till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen
i ändamål att under utrikes resor inhemta kännedom
om andra länders allmänna arbeten samt derom till Styrelse]) afgifva
berättelse.

Med anledning häraf och jemte erinran att Eders Kongl. Maj:t vid
föredragning den 31 December nästlidet ar af Eders Kongl. Maj:ts förbemälde
Befallningshafvandes underdåniga framställningar om förhöjning
i anslaget för år 1877 till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten förklarat samma framställningar icke till någon åtgärd
föranleda, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att å extra stat för år 1877 anvisa

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
hennes tjenstebiträden, enahanda belopp, 33,400 kronor, jemte förhöjning
6,510 kronor, som af sistlidet års Riksdag beviljats eller

tillsammans

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten.........

och till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten.............................

kr.

eller tillsammans »

39,910.

35,000.

2,000.

76,910.’

i fråga om

22 o. Statens jmivägsb.Yhälläder

föredrog Departements-Chefen:

_ dels en af Hammerdals socknemän den 14 December nästlidna år
ingifven skrift, deruti de, med uttalande af den åsigt, att de två i Norrland
under byggnad varande jernband'', den vestra och den norra, borde

Bill. till Pilsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

90 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

hvardera tillmätas sin hufvudsakliga uppgift och sitt område, yttrat den
önskan, att frågan om den förra eller den Jemtländska banan måtte behandlas
skild från alla varande och blifvande förslag i afseende på
norra stambanan eller annan jernväg, samt denna bana anläggas i öfverensstämmelse
med det i Kongl. Majds proposition till 1875 års Riksdag
förekommande förra alternativ, hvarigenom jernvägen val skulle
komma att framdragas eu eller annan mil mer aflägset ifrån Hammerdals
socken, men deremot bättre uppfylla sin störa och vigtiga bestämmelse
såsom föreningsbandet emellan två haf, dels ock särskilda den 28 sistlidne
December inkomna underdåniga skrifter, hvari genom utsedda ombud,
Ahlanäs, Brunflo, Refsunds, Rödöns, Alsens, Offerdals, Mattmars, Undersåkers,
Mörsills, Are, Hallens, Marby, Sunne, _ Norderö, Frösö, Ovikens,
Hackås, Myssjö, Näs, Lockne, Bergs och Östersunds stads samt
Ås kommuner likaledes anhållit, att förutnämnda alternativ måtte antagas
och tvärbanan således anläggas genom Refsunds och Brunflo socknar
med direkt beröring af Östersund och Storsjöns östra strand.

Departements-Chefen anförde härefter:

»Då arbetet på den statsbana, som är under anläggning emellan
Sköfde station på den vestra stambanan och Carlsborgs fästning, numera
så fortskridit, att densamma sannolikt inom förra hälften af innevarande
år kan varda fullbordad och blifva till trafik upplåten, och dermed
torde få anses fyldt antalet af de järnvägsförbindelser, som inom
södra och mellersta Sverige böra på statens bekostnad tillvägabringa»,
desto heldre, som ett icke obetydligt jern vägsnät derstädes af enskifta
bolag redan blifvit till kommunikationernas underlättande åstadkommet
och än vidare med oförminskadt intresse sammanknytes, lära de medel,
som vid den stundande Riksdagen kunna blifva till byggande af statsbanor
anslagna, uteslutande få användas för att bereda de Norrländska
länen delaktighet af de förmåner, dylika vägbyggnader medföra och
hvaraf dessa orter hitintills endast i ringa mån kommit i åtnjutande.

Med godkännande af den åsigt-, at-t äfven dessa läns behof i nämnda
hänseende bör under den kommande tiden tillgodoses, bär Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj ds derom framstälda proposition, år
1873 besluta anläggandet ej mindre af en bredspårig bana med lätt
öfverbyggnad till fortsättning af norra Stambanan från Storvik till
Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i
Medelpad eller till annan lämplig punkt pa sträckningen emellan Sundsvall
och riksgränsen mot Norge, än ock af eu smalspårig tvärbana med
lika öfverbyggnad att utgå från Torpshammar eller annan punkt på
berörda sträckning och vidare fortlöpa, vare sig i sydligare eller nord -

Bil. N:<'' 5 tf. till Kunijl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket /87fi. 91

ligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund till Aspäsnäset
eller’ Krokom, samt derifrån utdragas till riksgränsen, en Norsk
stambana till mötes; uti hvilken beslut sedermera, uppå framställning
af Eders Kongl. Maj:t, den förändring år 1874 blifvit åt Riksdagen
medgifven, att jemväl sistnämnda bana skulle byggas bi eds pang..

Utom den'' fördel, som med den sålunda antagna förändring af
spårvidden varit åsyftad, eller att. då utsigt var. för handen att icke
allenast Sundsvall—Torpshammars-banan, utan äfven jernvägen från
Throndhjem till riksgränsen komme, den förra att förändras till och den
sednare '' att byggas bredspårig, all omlastning kunde undvikas så väl
vid öfverförandet af gods från eu till annan åt Statens jern vågar, som
ock vid tillfällen, då godset både att vidare framgå på någondera af
berörda i samband med tvärbanan strida banor, sa bär derjemte genom
den beslutade lika spårvidden en möjlighet blifvit beredd att när, såsom
utan allt tvifvel inträffar, den söderifrån kommande, i tvärbanan utmynnande,
jernvägen blifver mot norr än mera utdragen, någon del af dessa
baner kan till minskning i anläggnings- och driftkostnaderna blifva gemensam.
Med beaktande på ena sidan, att de störa samfärdselintressen,
som vid bestämmandet af jernvägarnas sträckning inom Norrland äro
att tillgodose, bestå uti dels att sätta Jernband och de öster och söder
derom belägna landskap, b vilka komme att af jernvägen genomskäras,
i förbindelse med Throndhjems alltid isfria hamn, dels. att åstadkomma
utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan Rikets nordligaste
län ''”och Throndhjem, dels oek att tillgodose förbindelsen emellan de
Norrländska landskapen och rikets sydligare delar, af Indika tre intressen,
alla vigtiga och behjertansvärda, det i andra rummet anförda dock torde
kunna anses i någon mån böra stå tillbaka lör de ohägn, men å andra
sidan med fästadt afseende på det tillfälle, Riksdagens år 1874 fattade
beslut lemnacle att genom sammanbyggande al vissa delar utåt de bägge
banorna vinna någon nedsättning af den i allt tall höga anläggningskostnaden,
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit den sednast församlade
Riksdagen medgifva, antingen att den ar 1873 beslutade tvärbanan matte,
hvad angick den dittills och ännu stridiga sträckningen, dragas ifrån
Torpshammar vester ut till Inge och derifrån i nordvestlig riktning
öfver Gällösundet och Östersund till Näskott (Krokom); att den uppåt
gående Innan måtte sträckas från Hybo öfver Wälje till Ange, samt
att derjemte matte byggas en jernväg ifrån Gällösundet i ...nordostlig
riktning till Håssjö, eller ock, i händelse framställningen i förenämnda
hänseenden icke i allo af Riksdagen bifölles, att den uppåt gående

Bil. l\:o 5 a. till Kanyl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

stambanan måtte blifva dragen från Hybo öfver Wälje till Torpshammar
sanif tvär banan från I orpshammar öfver Håssjö, Dusuäs viken och
Östersund till Nä,skott.

^en utredning, hvilken lemnades i det Statsrådsprotokoll, som
medföljde den Kong], propositionen, framgår, att våglängden emellan
Hybo och Nä skott bl ef vo, om det förra alternativet valdes'' 21 mil 3,800
b''t, och, om det sednare alternativet tillerkändes företräde, 28 mil 10,900
fot men i händelse en ifrågasatt östligare riktning af jernvägen ifrån
Hybo öfver Johannesforss till Torpshammar blot ve antagen, 31 mil,
. _ ’ Deremot skulle de, hvilka kommande norrifrån afsågo att

ifrån Håssjö färdas till Hybo, få att tillryggalägga enligt förra alternatiyct
20 mil 15,000 fot, under det att, om det sednare alternativet godkandes,
våglängden för dem inskränktes till 17 mil 10,800 fot, Skulle
''itei banan ifrån I orpshammar till Hybo beröra Johannesforss, blefve
vägen 20 mil 19,300 fot, således något längre än det första alternativet
fordrade.

Att stom från hvarandra vidt skilda samfärdselsintressen icke kunna
genom hvilket förmedlingsförslag som helst till fullo tillfredsställas,

i 1 sakens natur; och a) dessa alternativförslag, bägge afseende
att sä vidt görligt syntes sammanjemka de olika fordringar, hvilka
sa val tvärbanan som den uppåt gående banan hade att uppfylla, lyckades
intetdera tillvinna sig odeladt bifall af Riksdagens bägge kamrar,
hvi ka vid behandlingen af den Kong], propositionen stadnade i olika
beslag tal! följd hvaraf frågan för samma Riksdag förföll. Denna olikhet
i åsigter synes icke hafva varit föranledd af skilnaden i de kostnader
som banan för si tf utförande efter ena eller andra alternativet
kräfde, hvilken skilnad, med hänseende till företagets storlek, icke eller
arer kunna tillmätas synnerlig betydelse, hvaremot, att döma efter de
förhandlingar, som i Kamrarna egde rum, skälet torde vara att finna
(. eruti dels att en afvikning af tvärbanan åt öster för att mera närmas
nitid kusten och beröra punkten Håssjö, hvilken var af vigt för den
uppåt gående banans fortsättning norr ut, men hvarigenom eu förlängd
yäg al o mil 8,700 fot uppkomma för trafiken ifrån Näskott öfver
Östersund till Sundsvall och af icke mindre än 7 mil och närmare

7,000 tot för den emellan Näskott och Hybo, ingalunda motsvarande
Jemtiands och den vestra delens af Norrland intressen, dels att, hvad
beträffade det öfre Norrland och den mer befolkade kuststräckan norr
om Ljungaelfvens dålgång, hvilkas vigtigaste förbindelse ansågs vara
don med det medlerst^ och södra Sverige, dessa landsändars fördel
mke blefve fullt tillgodosedd genom det förra alternativet, hvilket vållade
eu förökad våglängd af 3 mil 4,200 fot.

Bil. N:o 5 a. till Kouyl. MujUs Nåd. Prof. N:o 1, om BtatsverLet 1876. 95

Något än vidare framstäldt förmedlingsförslag torde icke halva utsigt
att framdeles inom Riksdagen vinna afseende, och ovedersägligt är
att, för så vidt Riksdagen må finnas benägen att i vidsträcktare mån än
förut varit ifrågasatt befrämja de särskilta orternas olika intressen, det
är mest ändamålsenligt att för Statens jernvägsbyggnader i Norrland
två hufvud riktningar, den ena vestlig och den andra nordlig, varda bestämda,
utan att de bägge banorna med hvarandra hallas tillsammans
längre, än som med h varde ras egentliga bestämmelse kan vara förenligt.
Erfarenheten har ock till fullo ä daga lågt, att dylika förniedlingslinier,
huru stora än de fördelar varit, som vid första anläggningen
kommit de orter till godo, hvilka dertill kunnat bereda sig eu utfart,
likväl sedermera, i mån som befolkningen och industrien vunnit i ti 11-vext och bchofVet af lättnad i kommunikationerna låtit sig kännas, alt
mindre förmått tillfredsställa de skilda intressena, utan i stället framkallat
åstundan att åstadkomma nya jernvägslinier och manat att, för
ändamålets vinnande samla och till det yttersta anstränga alla tillbuds
stående krafter. Så unga jernvägsanläggningarna än i Sverige äro,
finnas dock banor, som af sådan anledning och på detta sätt tillkommit
och nu äro inbegripna i liflig täflan med Statens. Om det än bor villigt
modgifvas, att samfärdseln och industrien häraf hafva att skörda
högst väsentliga fördelar, så är dock, hvad Norrland beträffar, föga
anledning till det antagande, att synnerligast inom de mera nordliga
delarna deraf med dess på vidsträckta marker spridda glesa befolkning
företag i sådan t syfte ännu på långliga tider skola komma till stånd,
och desto mera angeläget synes det vara, att redan vid jernvägarnas
första anläggande derstädes åt desamma varder gifven en sådan riktning,
att de, hvar för sig'', motsvara och tillfredsställa förenämnda tvä
stora samfärdsel sintressen, det vestra och det norra.

1 betraktande deraf, att det förra alternativet i den nådiga Propositionen
icke syntes lemna någon billig önskan oupfyld eller kunna
vinna någon väsentlig förbättring, hvad beträffar den vestra hufvudlinien
eller tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen, har Eders
Kongl. Magt ock förklarat att, för underlättande af förbindelsen emellan
landet norr om Ångermanelfven samt södra och mellersta Sverige, det
borde tillses, huruvida icke en jernvägslinia, som vore på eu gång fullt
tjenlig och mera gen än någon af de dittills ifrågasätta, kunde till vägabringas
från Hybo i riktning vester om Stock'' sjön (ill förenämnda eif
antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom belägna Björkå. I följd
häraf, och enär det möjligen vore att befara, att betydande lokala svårigheter
mötte för framdragande af en sådan linea, och eu noggrann

O-i Bil. No 5 a. till Kotujl Maj:t.i Nåd. Prop. N-.o 7, om Statsverket 1876.

rekognoscering altså borde föregå blifvande detaljundersökningar och
utstakning, liar Eders Kongl. Maj: t funnit godt i nåder anbefalla Styrelsen
(ifver Statens jernväg,sbyggnader att till en början låta verkställa
en sa beskaffad rekognoscering och okulär undersökning, hvarigenom
bl et ve möjligt med säkerhet bedöma, huruvida en i bägge förenämnda
hänseenden antaglig järnvägsförbindelse emellan de angifva- punkterna
kunde erhållas, eller om derför upstode svårigheter af den art, att det
blefve utan ändamål, att anställa mera kostsamma och tidsödande detaljundersökningar,
hvarjemte den nådiga föreskrift blifvit lemmel, att
undersökningen äfvenledes borde hafva till mål att utröna, huruvida för
den från Hybo utgående banan eu lämpligare öfvergång, än den förut
undersökta vid Torpsliammar, kunde utletas emellan Stöde sjön och
Ange.

Genom en aflemnad promemoria med åtföljande handlingar har af
Chefen för Statens jemvägsbyggnader blifvit mig meddeladt, att genom
de verkstälda undersökningarna visat sig, att hvarken emellan Stöde
sjön och Torpshammar eller emellan Torpshammar och Ange någon
punkt, mera tjenlig för öfvergång af Ljungan än de förut undersökta,
vore till finnandes, samt att öfvergå,ngen vid Torpshammar ej eller
kunde i väsentlig män förbättras; men afl deremot de preliminära undersökningarna
lemnade skäl till det antagande, att ifrån Ange eller
någon i närheten deraf belägen nordligare punkt skulle kunna utletas
eu tjenlig och sä gen lin ia till Håssjö, att derigenom inbesparades omkring
3 mil af den förut beräknade våglängden emellan Ange och Håssjö,
hvadan don med antagandet af det förra alternativet i den Kong],
propositionen förenade olägenheten, att för det öfre Norrland skulle i
afseende på dess förbindelser söderut förorsakas en vägförlängning af
3 mil 4,200 fot, kunde i det närmaste förfalla.

Då genom den sålunda ifrågasatta linien utsigt yppat sig att emellan
Hy bo och Ange erhålla eu j om vägsförbin del so, hvilken, på samma gång
den är för de vestra orterna den mest fördelaktiga, tillika för de nordöstra
bereder en gen kommunikation med rikets hufvudstad och sydligare,
provinser, under det, linien Wäljc—Torpshannnar, hvilken bland
alla de ifrågasätta företer den mest brutna profil och de största svårigheter
vid trafikerandet, icke vidare behöfde komma i betraktande,
anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Bvggnads-Styrelsen
måtte erhålla nådig befallning att sä snart årstiden medgifver låta anställa
fullständiga och detaljerade undersökningar för dragande af jernväg
ifrån Ange eller någon i granskapet deraf nordligare belägen t jon -

Bil. N:o ,7 a. till Kong!,. May.ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876. 95

lig punkt fram emot Ångermanelfven vid Sollefteå eller Björkå eller
någon punkt emellan dessa bägge platser.

Först efter det resultatet af denna förrättning, hvilken, efter hvad
mig bli i Vit meddeladt, icke lärer kräfva längre tid än tre till fyra månader,
blifvit kändt, och de vidare undersökningar, Indika för utfinnande
af andra tilläfventyrs lämpligare luder må anses böra ega rum, blifvit
verkstälda nedi ärendet i öfrigt vunnit den fullständiga utredning som
dess stora vigt fordrar, lärer tiden vara inne att inhemta Riksdagens
yttrande i afseende på sträckningen af den bana, hvilken i 1ortsättning
af den från Storvik utgående bör från den ostridiga punkten Hybo
mot norr utdragas. Med bestämmandet deraf kan ock, enligt hvad
Byggnads-Styrelsens Chef gifvit tillkänna, utan all olägenhet anstå åtminstone
till år 1877. I jemförelse med tvärbanan är nemligen luden
från Storvik till nämnda bana både kortare och fordrar mindre arbeten,
hvarförutan arbetena derå kunna samtidigt börjas från flera ställen
och hastigare fullbordas af den anledning, att banans slutpunkter stå i
förbindelse den ena sa väl med de öfriga stambanorna som med Gefle—
Dala-banan, och den andra med tvärbanan, och banan derjemte i närheten
af Bollnäs träffar den kombinerade vatten- och jernvägsförbindelsen
med Söderhamn.

Beträffande åter den bana, hvilken skall förena staden Sundsvall
med Näskott, lärer, för såvidt afseende framför alt må fästas derå, att
banan erhåller den för denna sin bestämmelse mest lämpliga sträckning
och vid bestämmandet af densamma icke ingår eu beräkning, att den
skall utgöra kommunikationsled äfven emellan det öfre Norrland och
rikets sydliga och mellersta provinser, tvekan icke kunna uppstå derom,
att den ifrån Torpshannnar bör ledas öfver Ange, Gällösunclet och
Östersund. Det är redan visadt, att föreningsbanan, på detta sätt till
läget bestämd, blifver sa gen som sig göra låter, och den utredning,
som förlidet år meddelades och till hvilken jag anhåller att nu få hänföra
mig, lägger å daga att, ibland alla de ifragastälda, denna äfven är
till anläggningen den minst kostsamma, företer di- mest gynsamma
hitningsförhålla!iden, berör betydande sjöar och vattendrag samt till ej
obetydlig del genomgår odlade och odlingsbara trakter. Då den invändning
emot fastställandet redan nu af nämnda linea möjligen kunde
göras, att det anslag, som af Riksdagen biff vit för byggnad af jernband-
inom de Norrländska länen anvisadt, äfven sammanlagd t med
det ytterligare af Sex millioner, hvilket i öfverensstämmelse med uppgjord
plan för utförandet af hallbyggnaderna skulle komma att begäras
till utgående under årot 1877. understiger med 3,208,600 kronor den

96 Bil. A:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1876.

beräknade kostnaden för de redan fäststälda linierna emellan Storvik
°eh Hybo samt emellan Nä skott och riksgränsen, anhåller jag att få i
afseende derpå i underdånighet, erinra, hurusom Chefen för Statens
jern vägsbyggnader uti ett den 15 April nästlidna år afgifvet memorial,
med omtörmälande åt den tillökning i kostnader och de olägenheter i
öfrig!, som skulle blifva följder åt ett upskof, framhållit önskliglieten
deraf, att linion emellan Storvik och riksgränsen blefve af den då församlade
Riksdagen bestämd, och uti förenämnda till mig aflemnade
promemoria bär angelägenheten af ett snart beslut i detta hänseende
blilvit ytterligare utvecklad, under anförande bland annat, att i motsatt
lall blefve icke allenast anläggningskostnaden i ansenlig män ökad,
utan omöjliggjordes äfven utförandet af den utaf Riksdagen antagna
planen för banans fullbordande inom derför bestämd tid, på samma
gång som åtminstone i hög grad försvårades uppfyllandet af det vilkor
Jemtlands läns landsting fästat vid och Riksdagen antagit för det ut1
öfvade bidraget af 900,000 kronor till ifrågavarande bana, det vilkor
nemligen att byggnadsarbetet å jern vägen från Storvik norrut och å
tvärbanan blefve så ordnadt, att sistnämnda banas delar öster och vester
om Storsjön dit framhinna ungefärligen samtidigt och icke väsentligen
sednare, än den uppåt gående jernvägen från Storvik hinner tvärbanan
mellan Sundsvall och Throndhjem.

Pa grund af hvad jag nu anfört, far jag i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes

pj _ mindre till Riksdagen förnya sin förlidet år afla In a nådiga
proposition, för så vidt deruti blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte
medgifva, att den är 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpshammarbanan och eu norsk jernväg
emellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Botte!biafvel, och
Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar vester ut till Ange och
derifrån i nordvestlig riktning öfver Gällösundet och Östersund till
Näskott, än ock för år 1877 äska ett belopp af Sex millioner kronor
för fortsättande under nämnda år af arbetena å så väl nämnda bana,
som banan emellan Storvik och Hybo, med rätt för Kongl. Maj:t att
lör jernväg^ arbetenas utförande i ostridiga sträckningar närmare bestämma
de orter, som samma sträckningar skola genomgå, och de ställen
de brun anlöpa; och torde i afseende å sättet för dessa medels anvisande
Eders Kongl. Maj:t fatta sitt nådiga beslut uppå föredragning’
af Chefen för Finans-Departementet».

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No I, om Statsverket 1876. 97

Vidare anförde Departements-Chefen:

»Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har på vanligt
sätt den 18 December nästlidet år afgifvit generalförslag öfver de bidrag,
som ansetts erforderliga för

23:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i
allmänhet kontrolleras af bemähla Styrelse.

Bland dessa förekomma främst följande arbeten, för Indika Riksdagen
redan beviljat statsbidrag, af Indika dock endast vissa belopp
hittills blifvit till utgående anvisade, nemligen:

a) Väg anläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrhohyar t Vesierbottens
Lin, till hvars utförande Riksdagen år 1870 beviljat ett understöd
af 100,700 kronor, hvaraf sedermera till lyftning under åren
1871—1876 anvisats sammanlagdt 97,000 kronor. .Tåg hemställer nu,
lika med Styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
för år 1877 anvisa hvad af berörda statsbidrag återstår eller 9,700
kronor;

b) Anläggning af ny väg emellan
Vittangi kyrkoby i Jukkasjårvi socken af Norrbottens lön. Sedan 1874
års Riksdag till denna anläggning beviljat ett statsbidrag af 49,440
kronor, och deraf till utgående under åren 1875 och 1876 anvisats
tillsammans 33,440 kronor, hemställer jag i underdånighet, enligt Styrelsens
förslag, att återstoden af nämnda bidrag må af Eders Kongl.
Maj:t äskas till utgående under 1877 med 16,000 kronor;

c) Åstadkom mande af ny farled från Uddevalla, studs hamn till Kattegat.
Härtill beviljade 1873 års Riksdag ett extra af 123,/93 kronor
50 öre, utaf hvithet belopp anvisats till utgående under åren
1874—1876 sammanlagdt 100,000 kronor; och då Styrelsen nu muuält,
att arbetet under år 1875 med kraft bedrifvits, tillstyrker jag, i enlighet
med hvad Styrelsen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen äska medgifvande till lyftning under år 1877 al'' återstoden
utaf det beviljade bidraget med 23,793 kronor 50 öre.

Vidare och då Riksdagen år 1875 beviljat

d) Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg ett anslag
utan äterbetalningsskyldighet af Ett Hundra Tusen kronor, att utbetalas
med eu femtedel under hvarje åt ar enl876—1880, torde här böra uppfö Bih.

till Bila/ Prat. 1876. 1 Sund. 1 Afd. t.t

98 Bil. N;o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1876.

ras det till utgående under år 1877 bestämda belopp af detta anslag
eller 20,000 kronor.

Dernäst utbeder jag- mig i underdånighet. Ja fästa upmärksamhet
pa inkomna underdåniga ansökningar om statsbidrag för nedannämnda
arbeten, som äro af den omfattning, att de icke lämpligen kunna hänföras
till sådana, för Indika understöd böra meddelas från de medel,
Riksdagen vanligen plägar till sådana ändamål särskild!, bevilja.

e) Redan i December månad år 1871 upprättades af t. f. Cliefen
i norra väg- och vattenbyggnadsdistrik!et, Kaptenen R. Schougli, betänkande
och kostnadsförslag med dertill hörande plan- och profilritningar
för anläggning af vät/ emellan Lycksele och Sten*,de kyrkor i IVaterbotters
lön, utgörande eu sträcka af 9 mil 17,000 fot, hvarför anläggningskostnaden
då beräknades till 99,700 kronor. Öfver ifrågavarande
förslag har sedermera Eders Kong]. Majds Befallningshafvande
i Västerbottens län hört Lycksele och Stensele socknemän, som vid utlysta
kommunalstämmor den 23 och 10 Juni 1874 förklarat sig vilja hvarinom
sin socken bygga och för framtiden underhålla omförmälda väg,
dervid dock af Lycksele kommunalstämma fästats det vilkor, att socknen
erliölle ett anslag, motsvarande hela den jemlik! Kaptenen Schoughs
ofvanberörda förslag beräknade kostnadssumman för vägbyggnaden inom
sistnämnda socken, eller 57,800 kronor, och kommunalstämman i Sieusele
uttryckt önskvärdheten att komma i åtnjutande af större statsbidrag
än tvål tredjedelar af den för väganläggningen inom socknen beräknade
kostnadssumman, äfvensom att särskild! statsbidrag måtte anvisas
för vägens utsträckning till Stor Urnan, en sträcka af 13,000 fot;
och har Kaptenen Schougli uti ett den 11 Juni 1874 på anmodan af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifvet bevis meddelat, det
lian, i anledning af den efter ar 1871 inträffade betydliga prisstegring
a sa väl dagsverken som materialier och »Unga förnödenheter, ansåge
kostnadssumman för ifrågavarande väganläggning böra förhöjas till

140,200 kronor i stället för beräknade 99,700 kronor.

Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i länet har derefter uti
eu till Eders Kongl. Majd stöld, af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader med underdånigt memorial den 29 Augusti 1874 insänd
skrift öfverlemna! förrberörda utaf Kaptenen Schougli upprättade
betänkande och kostnadsförslag med tillhörande plan- och profilritningar,
jemte de vid ofvannämnda kommunalstämmor hållna protokoll,
samt omförmälda, af Kaptenen Schougli utfärdade bevis med flera
handlingar, och dervid andragit: att Lycksele och Stensele socknar,
inom hvilka den ifrågasätta vägen skulle komma att sträcka sig, hade

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 99

en folkmängd, den förra eller Lycksele af mer än 4,500 personer, och
den senare eller Sten sele af mer än 1,600 personer, samt omfattade
störa för uppodling tjenliga jordvidder; att, ehuru folkmängden varit i
tilltagande, odlingen likväl icke fortgått i den omfattning, som med
hänsigt till den betydliga tillgången å dertill dugliga lägenheter, kunnat
förväntas; att orsaken härtill till stor del torde vara att söka i saknaden
af sommarvägar, till följd hvaraf möjligheten att till nedre landet
framforsla och derstädes afyttra lappmarkssocknarnes produkter,
äfvensom att från den nedanom liggande landsorten afhemta sådana
förnödenhetsvaror, hvilka icke kunde i lappmarken åstadkommas, vore
inskränkt till vintertiden, då vattendragen vore isbelagda och slädföre
i öfrig!, kunde begagnas; samt att härtill komme, att Tärna till Stensele
socken hörande kapellförsamling, med eu folkmängd af omkring
750 personer, skulle hafva stort gagn af en väganläggning emellan
Sten sele och Lycksele, till li vil ket sistnämnda ställe väg från Umeå
stad för lång tid sedan vore anlagd; hemställande Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om anvisande för ifragakomna vigtiga och af behofvet
länge påkallade väganläggning af ett anslag till belopp af 105,000
kronor, ungefärligen motsvarande tre fjerdedelar af den summa, vederbörande
JDistriktschef senast ansett vara erforderlig för vägbyggnadens
utförande.

För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
förklarat, att, enär det begärda statsanslaget syntes Styrelsen alltför
högt i jemförelse med de till andra dylika arbeten inom Lappmarkerna
förut beviljade bidrag, Styrelsen icke kunde förorda högre anslagsbelopp
än 95,000 kronor, och detta endast under förutsättning att
samma höga arbetspris, som vid afgifvande! af Kaptenen Schouglis berörda
intyg gälde, fortfore, då bidraget komme att beviljas.

Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader genom
nådig remiss den 11 September 1874 fått sig anbefaldt ej mindre att
inhemta vederbörande socknemenigheters yttranden, huruvida de vore
benägna att, i händelse ett anslag af 95,000 kronor blefve för ändamålet
beviljadt, verkställa den ifrågakomna väganläggningen i enlighet
med den af Kaptenen Scliough derför uppgjorda plan, än ock att med
dessa yttranden och det utlåtande, som deraf kunde föranledas, till
Eders Kongl. Maj:t inkomma, så har nämnda Styrelse uti underdånigt
memorial den 24 Februari 1875, anmält, att, enligt bifogade protokoll,
hållna vid kommunalstämmor med Lycksele och Si ensele socknar, socknemännen,
mot åtnjutande af den på hvardera socknen belöpande andel

100 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

af det föreslagna bidraget af 95,000 kronor, åtagit sig att bygga och
för framtiden underhålla omförmälda vägsträcka, samt att, jemlikt. hvad
Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande tillkännagifvit, kommun alstämmornas
i berörda protokoll intagna beslut icke inom besvärstideus utgång
öf verk lagats; hvarjemte Styrelsen hemstält, att nådig framställning
till Riksdagen måtte a flatas om beviljande af ett bidrag till företaget
af 95,000 kronor.

Slutligen har, sedan jag hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesterbottens län begärt uplysning, huruvida, efter det Kaptenen
Schough den 11 Juli 1874 afgaf förnyadt kostnadsförslag för ifrågavarande
väganläggning, arbetsprisen i orten nedgått eller icke, Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti skrifvelse den 1 December nästlidna
år meddelat, att ett mansdagsverke inom den ort, nämnde väg
komme att genomgå, varit under sistlidne sommar i fullt lika högt pris
som under år 1874 och att detta pris troligen icke så snart komme
att nedgå; att ett kördagsverke innevarande års höst något nedgått i
pris, men att denna nedsättning endast vore tillfällig och härledde sig
deraf, att skogsutdrifningen inom
mindre betydande än vanligt; att de af Kaptenen Schough i lians kostnadsförslag
beräknade pris å mans- och kördagsverken upptagits lägre
än de pris, som gälde vid tiden för den sista kostnadsberäkningens
upprättande; samt att endast en inskränkning under flera år i skogsutdrifning
och samtidigt inträffande missväxter skulle kunna leda derhän,
att dagsverksprisen i någon nämnvärd mån komme att nedgå.

Då med understöd af statsmedel under anläggning varande vägen
mellan Lycksele och Wilhelmina nu nalkas sin fullbordan och tiden
alltså torde vara inne att bereda äfven de vidsträckta, till odling dugliga
. nejder emellan Lycksele och Stensele den lättade landtkommunikation,
som är ett oundgängligt vilkor för odlingsföretagens framgång,
anser jag mig höra tillråda Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
att till utförande, i enlighet med den af Kaptenen Schoug upprättade
plan, af väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor bevilja
ett anslag till belopp af 95,000 kronor samt deraf till utgående
under år 1877 anvisa 15,000 kronor.

f) J anledning af väckt fråga, om anläggande af häradsväg mellan
Matarengi och Turtula byar i Öfver-Torneå socken inom Norrbottens
län upprättade Byggmästaren L. A. Wallmark i början af nästlidna
ar plan- och profilritningar för en sådan vägan]äggning med dertill hörande
kostnadsförslag, slutande å en summa af 61,200 kronor. Denna
plan, enligt hvilken vägens längd skulle uppgå till 3 mil 8,376 fot, blef

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majtia Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187b. 101

på updrag af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i länet granskad
af t. f. Chefen i Norra Väg- och Vattenby ggnadsdistriktet, Kaptenen
in. in. R. Scliough, som i afgifvet yttrande deröfver förklarade,
det han ansåge de uti kostnadsförslaget upptagna pris å dagsverken
vara för höga, och att, till följd deraf samt under antagande att mansdagsverken
betingade ett pris af 1 krona 75 öre och kördagsverken o
kronor 50 öre, förenämnda för väganläggningen beräknade slutsumma
kunde nedsättas med 12,600 kronor.

Efter det ärendet vidare behandlats inför Ofver-Torneå häradsrätt,
dervid de väghållningsskvldige vrkat, att vägen emellan Matarengi och
Svansteiu måtte varda förlagd i annan riktning än den uti planen upptagna,
samt Häradsrätten i frågan afgifvit yttrande, har Kaptenen Scliough,
i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förordnande,
anställt besigtning ä berörda del af den föreslagna väglinien och i utlåtande
deröfver af den 9 Juli 1875 på ängdun skäl förordat eu sådan
afvikelse från planen, hvarigenom vägen mellan punkterne IX + 575
och XIII f 754 å planritningen komrne att förläggas på sätt a, samma
ritning blifvit med eu afbruten röd linie utmärkt.

Genom utslag den 15 Juli 1875 förklarade derefter Eders Kongl.
Majds Befallningshafvande, att väg mellan Matarengi och Tur tu In byar
skulle byggas i enlighet med ofvanberörda. al Byggmästaren M allmark
upprättade plan, dock med iakttagande af den ändring deri, som af
Kaptenen Scliough med eu afbruten röd linie betecknats; och lorpligtade
Eders Kongl. Majds Befallningshafvande Ofver-Torneå och Hietaniemi
socknars väghållniugsskyldige invånare att anlägga och för
framtiden underhålla ifrågavarande väg.

Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva Ofver-Torneå och
Hietaniemi socknemän genom befullnjäktigadt ombud uti eu till Eders
Kongl. Majd stöld, af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i
Norrbottens län med underdånig skrifvelse den 6 November 1875 insänd
ansökning, öfverlemnat omförmäld a plan och kostnadsförslag med
tillhörande ritningar och öfriga ärendet rörande handlingar, och i underdånighet
anhållit om statsbidrag till ifrågavarande väganläggning.

För egen del har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i länd
an dragit: att Torneå eif icke allenast omgåfves af eu ovanligt bördig
mark, hvilken sträckte sig långt upp efter floddalen och intoge eu betydlig
bredd, särdeles på svenska sidan, utan äfven med säkerhet vore
den fiskrikaste af alla Norrlands elfvar; att eu ganska stor befolkning
till följd häraf slagit sig ned på båda sidor om elfven, deromkring årligen
såväl folkmängd som odling tilltoge; att pa eu sträcka af 7 mil

102 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:tå Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1H76.

från kusten till Matarcngi funnes häradsväg'', hvilken löpte genom de
störa byarne invid elfven, men att från sistnämnda ställe nämnde väg-,
som anlades pa 1860-talet, böjde från elfven och sträckte sig långt in
i landet, utan att beröra några större byar förr än den framkomme till
Pajala; att nyttan af häradsvägen emellan Matarcngi och Pa jula för de
nybyggare, som bodde i det inre landet samt för Korpilombolo och eu
dol af Pajala befolkning vore ovedersäglig'', hvaremot den befolkning,
som bodde ofvanför Matarcngi invid och i närheten af Törne» eif, vore
i saknad af annan kommunikationsled på svenska sidan, än sjelf va oliven,
hvilken dels besvärades af flera strömdrag och eu fors, »Kattila
Ko sk i», dels under längre eller kortare tider höst och vår vore of ärbar;
att de stora folkrika byar, som i synnerhet emellan Matarengi och Turfula
läge i närheten af Torneåelf, hade stort behof af vägen, hvilken
jemväl för alla ofvanför Turtula liggande voro både nyttig och nödvändig;
att i de byar, som omedelbart berördes af den nu föreslagna
vägen, befolkningen, enligt vederbörande Pläradsskrifvares uppgift, utgjorde
594 personer, samt att den folkmängd, som omedelbart af vägen
hade gagn, uppgänga* inom Ofver-Torneå socken till minst lika stort
antal och inom Pajala socken vore ganska betydlig; att dessutom den
i gränsorter vanliga och i denna trakt särdeles liflig;) samfärdseln skulle
genom vägen underlättas och än vidare utvecklas; att, om under sommartiden
samt höst och var, då rörelsen inom orten vore lifligast, varor
skulle forslas med häst, befolkningen först måste öfvergå elfven och
derefter tillita den häradsväg, som funnes efter Torneå eif på finska
sidan,, och hvilken numera vore utsträckt till den 1,7 mil ofvanför Turtula
liggande Pell») by; att det allmännas intresse fordrade, att eu fördel?
som befolkningen på den ena sidan af riksgränsen åtnjöte, äfven
tillkomme den andra sidans befolkning, hvarjemte erfarenheten visat,
att inbyggarne pa Finska sidan i allmänhet sökte afsättningsorter för
.-dna produkter inom det Svenska området, så att med visshet kunde
förutses, att, i samma mån, som kommunikationerne på den Svenska
sidan om riksgränsen utvecklades, Svenska handelsområdet. skulle tillväxa
; att, beträffande kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren
\\ allmark beräknats till 61,200 kronor, men af Kaptenen
Schough ansetts kunna nedsättas med 12,600 kronor och sålunda höra
upptagas till endast 48,600 kronor, ''Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ftinne den förutsättning, hvarunder ifrågavarande nedsättning
ansetts kunna åvägabringas, eller att prisen på mans- och ökedagsverke]!
beräknats för högt, icke berättiga till så stor minskning i anläggningskostnaden,
som Kaptenen Schough antagit vara möjlig, enär

Bil. N;o 5 a. till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N;o 1, om Statsverket 1870. 103

dessa pris, om än något lägre än då förslaget uppgjordes, svårligen torde
sjunka till det belopp, Kaptenen Schough förestält sig, så vida icke
missväxt inträffade eller brist på arbetsförtjenst uppstode, Indika båda
orsaker till prisfall nu ej förefunnes; att alltså, då, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Befällningsliafvandes förmenande, mansdagsverkena borde upptagas
till 2 kronor och ökedagsverke^, till 4 kronor för hvarje, kostnadsförslagets
slutsumma borde utföras i jemn! tal till 54,900 kronor;
samt att, på grund af hvad sålunda anfördt blifvit och då de vägbyggnadsskyldige
icke af egna medel kunde bringa detta företag till utförande,
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet hemstälde,
att Eders Kongl. Magt täcktes, för anläggning af häradsväg
emellan Matarengi och Turtula byar i Ofver-Torneå socken bereda ett
bidrag af allmänna medel till två tredjedelar af den utaf Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande beräknade anläggningskostnaden af 54,900
kronor eller 36,600 kronor.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som under den
11 sistlidne December afgifvit särskild! infordradt underdånigt utlåtande
häröfver, och deri vitsordat anläggningens behöflighet, men hemställt,
huruvida icke med arbetets utförande kunde anstå ett eller annat år,
har emellertid funnit den upprättade planen vara af beskaffenhet att
kunna godkännas, samt uti ofvanomförmälda generalförslag antecknat
detta arbete till ett anslagsbidrag af 32,400 kronor, eller två tredjedelar
af det kostnadsbelopp, Kaptenen Schough beräknat.

Af hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län anfört framgår otvetydigt, att ifrågavarande väganläggning mellan
Matarengi och Turtula byar är särdeles behöflig för den ort, hvarigenom
vägen skall framgå och att fördelame af väganläggningen äro af
den beskaffenhet, att det måste ligga i statens intresse medverka till
desammas vinnande så fort ske kan. Jag anser mig således böra redan
nu förorda åtgärd för beredande af erforderligt statsbidrag till berörda
väganläggning. Beträffande åter beloppet af detta bidrag, så synes mig
anläggningskostnaden kunna antagas icke öfverstiga det af Kaptenen
It. Schough beräknade belopp 48,600 kronor, hvaraf, enligt hvad Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit, två tredjedelar
eller 32,400 kronor torde böra af statsmedel utgå. Med anmälan
att, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades, häraf skulle enligt
kostnadsförslaget belöpa å nedre delen från Matarengi till Niska omkring
17,683 kronor 50 öre, får jag således i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, såsom understöd
för anläggning af väg emellan Matarengi och Turtula byar inom Öfver -

104 Bil. N\o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Torneå socken, i enlighet med den af Byggmästaren L. A. Wallmark
upprättade plan med den deri af Kaptenen Schough föreslagna ändring,
bevilja ett anslag till belopp af 32,400 kronor, samt häraf till utgående
under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor 50 öre.

<]) Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken
och Faurås härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid
det straxt norr om Morups fyr i nordvestlig riktning i Kattegat utskjutande
näs, benämndt Glommen, anlägga eu båthamn, afsedd att bereda
skydd åt större än de vid fiske å kusten nu använda farkoster; så hafva
A. Wetterman, Johannes Tobiasson, Lars Johan Persson, Gustaf Johansson
och Börje Andersson, i egenskap af utsedd styrelse för nämnda
bolag, uti eu till Eders Kong]. Maj:t stäld, till Eders Kong]. Majds
Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af
Chefen i Södra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet, Majoren in. in. A.
Remmer upprättad plan för arbetets utförande med dertill hörande karta,
betänkande och kostnadsförslag, samt i underdånighet anhållit, att, enär
berörda hamnanläggning skulle blifva till gagn ej allenast för den närboende
fiskeidkande befolkningen derigenom, att vid fisket skulle kunna
användas större båtar än för närvarande, utan äfven såsom hamnplats
för mindre fartyg vid svårt väder i Kattegat, Eders Kongl; Maj:t måtte
bereda bolaget ett, mot t\rå tredjedelar af den utaf Majoren Remmer
för hamnanläggningens utförande beräknade kostnadssumma af 50,000
kronor svarande, statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 33,333
kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets ledamöter, en för alla
och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl bilagd förbindelse,
ansvara ej mindre för eu tredjedel af kostnaden för ifrågavarande hamnanläggning
på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda statsbidraget
erhölles, skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde af
16,666 kronor 67 öre, än ock för framtida underhållet af hamnen.

Uti häröfver, på updrag af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet, afgifvet yttrande har Fiskeritillsyningsmannen i länet
Gerhard von Yhlen hufvudsakligen andragit: att det icke vore möjligt
att med fördel bedrifva hafsfiske i egentlig mening, derest icke så stora
och. sjödugliga farkoster dervid begagnades, att desse kunde sysselsättas
med fiske äfven vid hårdt väder; att de utaf så väl enskilde som
Hushållnings-Sällskapet i länet under senare åren väckta förslag till
upphjelpande af hafsfiske! utanför den Halländska kusten ej kunnat
genomföras af brist på hamnar, nog djupa och säkra att bereda skydd
för dylika större dac ka de farkoster; att större båtar än de nu vid fisket
begagnade, Indika hvarken kunde användas på aflägsna™ fiskeplatser

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG. 105

eller hålla sjön annat än vid vackert väder, dock icke skulle anskaffas
så länge båtarne vid hemkomsten efter hvarje resa måste, af brist på
lämpliga båthamnar, uppdragas på land för att icke sönderslås af strandsvallet
å den öppna kusten, hvadan ock vore nödigt att, så vida den
Halländska fiskeidkande kustbefolkningen skulle kunna, till gagn för
sig och landet, tillgodogöra den rika tillgången på fisk, som Kattegatt
egde, anordna tillräckligt djupa och säkra båthamnar; att länets Husliållnings-Sällskap
jemväl redan år 1872 uttalat sig härför samt beviljat
anslag för bekostande af undersökningar och upprättande af förslag
till dylika hamnars anläggande å lämpliga ställen och bland dem i
främsta rummet å den nu ifrågasatta platsen; att vid och i närheten af
(Kommen vore bosatte icke mindre än 80 fiskare, egande tillsammans
22 smärre båtar, hvarmed fiske bedrefves i öppna sjön; samt att anläggningen
af hamn på nu ifrågasatta ställe med så mycket större skäl
kunde förordas, som Morups fyr, hvilken läge på ett afstånd af endast
vid pass 2,000 alnar derifrån, betydligt underlättade inseglingen i hamnen
under den mörka årstiden.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län har uti
memorial den 13 Augusti nästlidna år öfverlemnat ansökningen jemte
berörda af Fiskeritillsyningsmannen von Yhlen deröfver afgifna yttrande
och öfriga ärendet rörande handlingar, dervid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
då den ifrågasatta hamnbyggnaden vore af största
vigt för ett ordnadt bedrifvande af hafsfiske!, för egen del, under åberopande
derjemte af hvad bemälde fiskeritillsyningsman anfört, tillstyrkt
bifall till ansökningen.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd,
tiar uti utgifvet yttrande den 28 sistnämnde månad anmält, att Styrelsen
icke funnit skäl till anmärkning mot den upprättade planen och
de för hamnbyggnaden föreslagna åtgärder, samt med erkännande utaf
bohofvet och vigten af den ifrågasatta hamnanläggningen hemstält, att,
så vida, särskilda medel icke funnes för ändamålet att tillgå, Eders
Kongl. Maj: t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning om beviljande
af ett anslag utan återbetalnings skyldighet af, i jemnadt tal, 33,300
kronor såsom bidrag till den ifrågasatta hamnanläggningen.

Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling
af storsjöfisket å den Halländska kusten, men anläggningen
icke torde komma till stånd utan kraftig medverkan från statens sida,
tillråder jag Eders Kongl. Maj:ts att föreslå Riksdagen att såsom bidrag
till utförande, i enlighet med den af Majoren A. Remmer derför upprättade
plan, af hamnbyggnad vid Glommen bevilja ett anslag till be Bih.

till Rikml. Prat. ISIG. 1 Sami. 1 A/d.

106 Bil. Nio 5 a. till Kongl. Maj:ts Adel. Prop. A:o 1, om Statsverket 1816.

lopp af 33,300 kronor, att utgå under åren 1877 och 1878, samt i afräkning
ä samma anslag på extra stat för är 1877 anvisa 17,300 kronor.

h) Redan genom nådigt bref den 26 Mars 1859 anvisades till utgående
från de af Rikets Ständer till Eders Kongl. Majds disposition
för mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande beviljade
medel ed anslag utan återbetalningsskyldighet af 23,000 riksdaler för
anläggning, enligt dä jemväl faststäld, af numera, Öfversten m. in. O.
O. Beijer upprättad plan, af en mindre hamn vid fiskläget Råå inom
Kaus socken af Malmöhus län; och detta arbete, som, sedan kontrakt
om detsamma» utförande blifvit i vanlig ordning afslutadt, verkstäldes
under kontroll af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
Idel vid derå den 2 Oktober 1861 förrättad afsyning godkändt såsom
till alla delar berömvärd! utfördi. Hamnen, vid hvilken utgifter fått,
på grund af Nådiga Bref ven den 11 Oktober 1864 och 5 Maj 1871
uppbäras, och hvilken sedermera utaf fiskeläget vederbörligen underhållits,
befinnes ännu i ganska godt stånd, men det vid planens upprättande
gjorda antagande, att sjelfva den framflytande vattenmassan
i Rall» a, hvilken vid fiskeläget utfaller i Öresund, skulle kunna icke
blott rensa och vidmakthålla segeldjupet i hamnrännan, utan derutöfver
medelst skärning i bottnen af hamnen fördjupa densamma, tiar icke
förverkligats. På grund deraf, och då segelfarten från och till Råå
under den tid af 14 år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt
tilltagit samt vid tillfällen, då storm vore rådande, eu sä stark
brytning uppstode i gatt et. mellan hamnarmarne, att båtar af större
djupgående än fem fot ej då kunde angöra hamnen, bär hamndirektionen
i Råå låtit genom Majoren Å. Rommel- upprätta plan till utvidgning
och förbättring af hamnen medelst norra hamnarmens utsträckning
och kräkning i eu båge mot söder, hvilket arbete enligt det af
bemälde Major upprättade kostnadsförslag skulle erfordra eu utgift af

75,000 kronor.

Efter det fiskeläget Råäs invånare, af hamndirektionen kallade att
öfver detta förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse
ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor
kunde till ifrågavarande arbete erhållas, utföra samma arbete och tillskjuta
hvad derutöfver ytterligare kunde erfordras, äfven om kostnaden
skulle öfverstiga det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Kaus
socken å kommunalstämma förklarat hvad Hamndirektionen och Bystämman
i ärendet beslutit böra befordras till verkställighet; tiar uti
eu till Eders Kongl. Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts Befallnings
hafvande i länet med underdånigt memorial den 5 April 1875 insänd

Bil. N:u 5 a. till Kvuijl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 10/

och af omförmälda plan med dertill hörande karta och kostnadsförslag,
jemte det vid berörda kommunalstämma förda protokoll och afskrift af
hamnens räkenskaper för är 1873 samt uppgift a antalet fartyg, som
med hamnen under aren 1871—1874 halt beröring, åtföljd skrift Hamndirektionen
i Rån i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t. måtte
till Riksdagen aflåta Nådig framställning om beviljande al ett statsbidrag
för ifrågavarande arbetes utförande till belopp al 50,000 kronor.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
anfört: att Rall fiskeläges invånare för anläggning af hamnen derstädes
redan vidkänts ganska betydliga uppoffringar; att hamnkassan vid 1873
års slut, enligt räkenskaperna, häftade för eu skuld af 19,000 kronor;
att jemlik t eu af Kronofogden i orten, efter räkenskapernas granskning,
hunnad utredning'' hamnkassans inkomster, efter afdrag för räntor,
köpeskilling för kasserade eller öfverblifna effekter samt andra dylika
tillfälliga intägter, uppgått under år 1873 till 4,240 kronor 29 öre och
under är 1874 till 4,585 kronor 38 öre; afl sedan från dessa belopp
a (räknats hvad som för in- och utgående gods samt för fremmande
och egna farkoster influtit, återstående delen af inkomsterna, eller 2,009
kronor för år 1873 och 2,649 kronor 50 öre för år 1874, bestått uteslutande
i personliga bidrag, hvilka utgjorts af hvarje manlig medlem i
samhället från 14 till 16 års ålder med 3 kronor, från 16 till 18 års
ålder med 6 kronor samt från 18 till 60 ars ålder med 10 kronor; att
under sådana förhållanden, och då samhällets invånare för sin utkomst
vore hänvisade hufvudsakligen till fiske och sjöfart, det för dem klofve
omöjligt att ensamme vidkännas kostnaden lör det nu ifrågavarande
företaget, hvaremot de borde antagas vara i tillfälle att bära den skuld,
som hamnen nu ål ägo, äfvensom att- derutöfver åstadkomma en tredjedel
af den beräknade kostnaden för hamnens utvidgning; att fiskelägets
befolkning, när dertill räknades de i fiskets idkande från hamnen deltagande
invänarne å de sa kallade Rams och Pålstorps grundar, kunde
antagas utgöra 1,740 personer; att under år 1874 vant för af gifter till
hamnen debiterade 67 större och 54 mindre fiskebåtar, utsudda de förre,
af en till tvä nylästers storlek, uteslutande lör det sa kallade stordier
sillfisket, och de senare, under eu nyläst, för mindre fiske i närliden
af kusten, bada med hufvudsakligen samma personal af tillhopa
omkring 250 man eller något derutöfver; att från Paus jernvägsstation,
belägen inom g'' mila afstånd från fiskeläget, blifvit under år 1874, enligt
derstädes lem nåd upplysning, försända, utaf lägets invånare öfver

4,000 centner färsk fisk; att sådan försändning, hvilken först för fä
är tillbaka börjats, antagligen komme att betydligt ökas, när nya utsatt -

108 Bil N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

ningsplatser uppstode genom den nyligen fullbordade jernvägen från
Ramlösa till Hessleholm; att den fisk, som på jernväg afsattes, dock
utgjorde endast en obetydlig del af hvad under året fångades, enär,
utom det att, medan sillfisket påginge, en stor del af fångsten försåldes
af fiskrarne i städerna Köpenhamn, Helsingör, Malmö, Landskrona,
Helsingborg och Halmstad, minst lika mycket sill afyttrades till kringliggande
och äfven mera aflägsna orters befolkning, hvilken dagligen
infunne sig vid lägets hamn för att köpa deraf, hvarjemte läget försäge
ortens befolkning med annan fisk under nästan alla årstider; att
af den från Råå tullstation meddelade, handlingarne bifogade, uppgift
fi umgänge, ej mindre hurusom rörelsen i hamnen egde benägenhet till
årlig stigning, än äfven att lägets invånare, Indika egnade sig åt en
trägen och vidsträckt sjöfart, alltmera utvidgade gränserna för sin verksamhet
å detta område; att bland de 54, Råå fiskläge tillhörande, farkoster
af mer än 3 nylästers drägtighet med en besättning af 290 man
och en drägtighet af tillhopa 1,514 nyläster, funnes 27, Indika vore
öfver 16 nyläster och icke kunde till följd af sin storlek inlöpa i
hamnen, utan måste söka vinterhamn på annan plats;, att, utom de
hinder och svårigheter, som härigenom för den sjöfarande befolkningen
uppstode, eu följd af hamnens närvarande skick äfven vore att, ehuru
lägets invånare af ålder gjort, sig kända såsom do der genom raskhet
och sj oduglighet- ofta räddat i sjönöd stadda fartyg eller deras besättningar,
hamnen dock icke kunde såsom nödhamn användas; samt att,
pa grund häraf, och enär Råå fiskläge i afseende å så val fiskeri-näringen,
som den ännu hufvud sakligare sjöfarten, vore olägligt af utveckling,
och samhället vore beredvilligt att för ändamålet bidraga, så långt
dess krafter kunde räcka, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemstälde,
att Eders Kongl. Maj it täcktes bereda Råå fiskläge det begärda
statsbidraget för förändring och utvidgning af dess hamn.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har
anmält, att Styrelsen, vid granskning af det upprättade förslaget till
ifrågavarande hamns förändring jemte dertill hörande ritningar, funnit
undersökningsförrättaren, Majoren Remmer hafva derå tillämpat den erfarenhet,
som vunnits vid de nyligen verkstälda hamnutvidgningsarbetena.
vid Helsingborg och Ystad; samt att den upprättade planen
kunde gillas att vid arbetets utförande gälla till efterrättelse.

I betraktande åt hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för förändring och utvidgning
af hamnen vid Råå fiskläge, i enlighet med den af Chefen i södra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren in. in. A. Remmer derför

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1X76. 109

upprättade plan, bevilja ett anslag af 50,000 kronor att utgå med hälften
under år 1877 och med återstoden under år 1878, samt förty på
extra stat för år 1877 anvisa 25,000 kronor.

i) Uti en genom Eders Kongl. Majffs Befallningshafvande i Blekinge
län med underdånigt utlåtande den 25 November 1875 insänd
skrift hafva Stadsfullmäktige i Carlskrona i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Magt mätte bereda staden ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 200,000 kronor såsom bidrag till utförande af ytterligare
kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den för handelsrörelsen i staden
upplåtna hamn, under vilkor, att staden förbunde sig att inom fem
är hafva till ett djup af 18 fot uppmuddrat hamnen till de delar, bifogad
plan och ritning närmare utvisade; till stöd för hvilken ansökning
Stadsfullmäktige bland annat anfört: att, sedan staden med eu summa
af 500,000 kronor, motsvarande en tiondedel af dåvarande taxeringsvärdet
af hus och fastigheter inom Carlskrona, bidragit till anläggninge
n af den numera öppnade jernvägen emellan Wexiö och Carlskrona i
afsigt att bereda stadens näringar den lättnad, utan hvilken de icke kunde
bestå i täflan med orter, sedan länge gynnade af jern vägsförbindelse,
staden, enär trafikens behof icke vore uppfyldt ensamt genom jomvägens
anläggning, måst vara betänkt att bereda ökadt utrymme och
större beqvämligheter vid sin hamn; att, ehuru hamnen till storlek och
säkerhet vore eu af de yppersta i riket, den åt handelssjöfarten upplåtna
del deraf, eller den nordvest om Stum- och Mjbinäreholmarne
befintliga, Kofferdihamnen benämnda vik, likväl vore alltför grund och
dessutom saknade kajer och bryggor, hvadan den utan att genomgripande
förändringar vidtoges icke motsvarade sitt ändamål; att redan
år 1873 beslut fattats om utförande af kajbyggnader vid hamnen utmed
f. d. Kofferdivarfvets norra strand och muddring derstädes, för
hvilka arbetens utförande ett lån af 150,000 riksdaler, efter erhållet
nådigt tillstånd, uptagits; att under dessa arbetens utförande stadens
gamla mudderverk visat sig odugligt, så att ett nytt mudderverk, beräknadt
att jemte behöfliga afföringspråmar kosta 69,200 kronor, måst
anskaffas; att, då de år 1873 beslutade hamnbyggnadsarbetena, hvilka
redan då ansetts alltför knappt tilltagna, numera efter jernvägens
öppnande och deraf förväntade tillökning af rörelsen i stadens handelshamn
funnes ännu otillräckligare, Stadsfullmäktige fattat beslut
om ytterligare kajbyggnad och muddring att, i den mån tillgångar dertill
kunde beredas, utföras på sätt och i det omfång, ansökningen bifogade,
af Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen in. in. C. J.
Knös uprättade, betänkande med dertill hörande ritningar och kostnads -

110 Bil. N:o 5 a. Ull Kong!,. MttjUs Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

förslag närmare utvisade; att utförandet af samtliga arbetena enligt berörda
kostnadsförslag, hvaruti inginge kostnaden ej mindre för fullbordandet
af förenämnda kajlinie utmed Kofferdivarfvets norra strand,
hvilken antagits redan under nästlidna år blifva färdig, än äfven för det
nya mudderverket, skulle medföra en utgift af 645,000 kronor; att för
hamnarbetena och räntor å lån dertill hade under åren 1873 och 1874
af hamnkassans medel utbetalts 181,215 kronor och, utom hamnkassans
inkomster, åtgått hela förenämnda, år 1873 upptagna, lån och något derutöfver,
så att hamnkassans skuld vid 1874 års slut, efter afdrag af
befintliga tillgångar, utgjorde 151,238 kronor; att för fullbordande af
arbetena å hamnen samt slutbetalning af det nya mudderverket antagligen
komme att under ar 1875 utgå ytterligare 120,000 kronor i rundt
tal, till betäckande hvaraf stadsfullmäktige beslutat upptaga ett tillfälligt
lån, stäldt på kortare återbetalningstid; att, om från kostnadsförslagets
slutsumma, 645,000 kronor, afdroges kostnaden för de arbeten,
som redan år 1874 blifvit verkstälda för ett belopp af 69,000 kronor,

576.000 kronor behöfde anskaffas för hela arbetets fullbordande; att staden

sålunda för underlättande af lanclt- och sjötrafiken dels under aren
1873 och 1874 utgifvit, utöfver hvad denna trafik inbragt, för Carlskrona—Wexiö
jernväg......................................... kr. 500,000.

och för hamnbyggnaden in. in. till 1874 års

slut ...............■■.................................................... » . 151,238. 651.238; —

dels under loppet af år 1875 komme att för muddring

och kajbyggnad utgifva ....................................................... 120,000: —

dels ock under den närmaste framtiden, så snart förhållandena
sådant medgåfve, behöfde använda ytterligare 456,000: —

eller tillhopa kr. 1,227,238: —
deraf för hamn- och muddringsarbeten ensamt kronor 727,238; att,
enär hamnkassans skuld, vid 1875 års slut uppgående till vid pass

270.000 kronor, för hela hamnarbetets utförande efter den bifogade
planen måste än vidare ökas, men nämnda kassas ordinarie inkomster
under år 1874 endast uppgått till 16,127 kronor 92 öre, kassans inkomster,
äfven om de, hvilket med visshet kunde antagas komma att ske, så
småningom stege, likväl icke skulle förslå till förräntande och afbetalning
af den skuld, staden för hamnarbetena dels redan iklädt sig,
dels ock måste vara beredd att ytterligare ikläda sig; att, då hela den
af staden för år 1874 erlagda bevillning efter andra artikeln utgjort
22,112 kronor 46 öre, hvaraf dock på handeln och rörelsen belöpte endast
8,773 kronor 43 öre, stadens skattdragande invånare skulle blifva
allt för hardt betungade, om icke bidrag af allmänna medel kunde er -

Bil. N:o 5 a. till Konql. Maj;is Nåd. Prov. N:o i, om Statsverket 1876. Ill

hallas för de förestående muddring»- och hamnarbetenas fullbordande;
att de ökade bekvämligheter, Indika, de ifrågasatta arbetena afsåge att
bereda, icke skulle, enligt Stadsfullmägtiges förmenande, uteslutande
tillgodokomma Carlskrona utan äfven andra orter, som med denna stad
vore genom jemvägsförbindelse förenade; att Stadsfullmägtige derjemte
beslutit att för merberörda hamnarbeten anskaffa ett amorteringslån
å 400,000 kronor, och om rätt till ett sådant låns upptagande jemväl
gjort underdånig framställning; samt att, utom de uppoffringar, staden
redan gjort och än vidare komme att göra för upphjelpande af trafiken
till lands och sjöss, åtskilliga andra större arbeten under den närmaste
framtiden vore af behofvet oundgängligen påkallade, bland hvilka arbeten
borde nämnas uppbyggandet af ett nytt elementarläroverkshus;

Och tiar ej mindre stadens Magistrat med sitt förord beledsagat
Stadsfullmägtiges förevarande underdåniga ansökning, än äfven Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkt att, då staden redan nu
för sin jernväg^- och hamnanläggning hade en sammanräknad skuld af
minst 650j)00 kronor och staden, under förutsättning af nådigt bifall
dertill, komme att för sin hamnanläggning ytterligare skuldsätta sig
till ett belopp af 400,000 kronor, Eders Kongl. Magt måtte behjerta
dessa förhållanden och förty bereda staden det statsbidrag, hvarom
Stadsfullmägtige i underdånighet anhållit; varande af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande jemväl bifogade uppgifter om stadens och hamnens
financiela ställning.

Till följd af härå erhållen nådig remiss bär Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader under den 9 nästlidne December afgifvit in*
fordradt underdånigt utlåtande i ämnet, dervid Styrelsen, under förklarande
det den för sin del till alla delar gillade den upprättade planen,
hvilken inneliölle fullständig anvisning i hvilken ordning arbetet borde
bedrifvas, tillika, på grund af de skäl, Stadsfullmägtige i Carlskrona
anfört till bestyrkande af behofvet att utvidga liandelshamnen derstädes
och hvilka skal synts Styrelsen obestridliga, samt med hänsyn till ej
mindre stadens och hamnens gynsamma läge och stora betydelse för
landet, än ock den fullständiga utredning, frågan vunnit, hemställt, att
det sökta statsbidraget måtte, i likhet med hvad som förunnats andra
hamnanläggningar å rikets södra kust, i nåder beviljas, helst detta bidragknappt
uppgiuge till en tredjedel af den beräknade kostnadssumman.

Då det utan tvifvel är af vigt, att understödja utvidgandet och
förbättrandet af den för handelsrörelsen i Carlskrona upplåtna hamn,
hvilken, icke allenast såsom ändpunkten för eu med statens jernbanor
förbunden enskild jernväg, är till fördel för vidsträckta nejder i det

112 Bil. N:o 5 a. till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om. Statsverket 187b.

inre landet, utan äfven måste i åtskilliga hänseenden vara till gagn för
staten sjelf, hvars intressen icke kunna annat än vara nära förenade
med befrämjande af affärsverksamheten i den stad, som är förnämsta
stationen för Rikets flotta, anser jag mig, i betraktande jemväl af de
stora uppoffringar, Carlskrona samhälle redan gjort och kommer att
göra för kommunikationernas befrämjande, ega allt skäl tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att såsom bidrag till utförande af
de utaf Kaptenen C. J. Knös, jemlikt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads-
och muddringsarbeten vid omförmälda hamn, bevilja ett anslag
af 200,000 kronor att utgå med eu femtedel årligen under fem
år, samt derå afräkningsvis för år 1877 å extra stat anvisa 40,000 kronor,
under vilkor, utom hvad i öfrigt kan varda stadgadt för åtnjutande -af statsbidrag för allmänna arbeten, att Stadsfullmägtige i Carlskrona
tillförbinda staden att inom tid, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
bestämma, hafva hela berörda hamnarbete färdigt.

Beträffande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder,
Indika under eu längre följd af år Riksdagen plägat ställa till Eders
Kongl. *Maj:ts förfogande, har Styrelsen i underdånighet hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, dels att anslaget för
understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt ^rensning af
åar och farleder måtte för 1877 få utgå med 20,000 kronor; dels att,
då det belopp af 200,000 kronor, hvartill anslaget till understöd för
anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller
eljest mindre göda vägar blifvit för innevarande år liksom för år 1875
bestämdt, visat sig väl behöflig!, enahanda belopp må äfven för 1877
anvisas; dels att, enär sträf vandel att genom myrutdikningar och vattenaftappningar
förbättra landets klimatiska förhållanden och derigenom
öka jordens produktionsförmåga ingalunda syntes vara i aftagande, utan
tvertom, och bidrag så väl till understödjande medelst anslag utan återbetalnings
skyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som
företrädesvis afse att minska frostländigheten, som och till befrämjande,
medelst lån, af utdikningar till beredande af odlingsföretag alltjemt
ifrågasattes, enahanda summor, som för innevarande år anvisats, jemväl
för 1877 beviljas, eller 80,000 kronor för det hirra och 100,000
kronor för det sednare ändamålet.

Med stöd häraf, och jemte erinran att Eders Kongl. Maj:t vid föredragning
den 31 December sistlidet år af särskilda underdåniga fram -

Bil. N-.o it a. till Kongl. MajUs Nåd. Prop. No 1. om SfriUverHl 1876. 113

ställningar från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands,
Vester!»ottons och Norrbottens län om förhöjning för 1877, bland
annat, i anslaget till understöd för väganläggningar m. in., funnit dessa
framställningar icke till någon åtgärd föranleda, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj täcktes hos Riksdagen aska, att för år
1877" nedannämnda belopp må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,
nemligen:

1) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af tiar och farleder 20,000 kronor;

2) till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
af backiga eller eljest mindre goda vägar 200,000 kronor;

3) till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten, 80,000 kronor; samt

4) till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, 100,000
kronor.

Slutligen hemställer jag, lika med Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att bibehålla äfven för är 1877 nu gällande bestämmelser angående
vil koren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna
arbeten, äfvensom beträffande kontrollen a säd ana arbetens utförande
enligt faststälele planer.

Uti December månad nästlidna är, äfvensom under loppet af denna
manad, hafva till Oivil-Departemeutet blifvit ingå fn a underdåniga ansökningar,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta n adi ga
propositioner om understöd dels genom anslag och dels genom lan tor
nedan npräknacle, till anläggning mcdgifna eller ifrågasätta, enskilda jernvägar,
nemligen:

1) emellan Verkebäck och Hultsfred i C alm ar län;

2) ifrån Göteborg genom Hallands län mot Skåne;

3) emellan städerna Varbcrg och Borås;

4) emellan Krylbo och Borlänge i Kopparbergs län, och

5) ifrån Visby till Hemse.

Då emellertid i flertalet af dessa ärenden de för desammas beredande
erforderliga och infordrade utlåtanden och upplysningar ännu

Bill. till Riksä. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afl. 15

114 Bil. N:o 5 a. till Ronyl. Maj:ts Nåd. Prnp. N:o I, om Statsverket 1876.

icke hunnit inkomma, och det torde vara mest ändamålsenligt, att alla
dessa ansökningar varda i ett sammanhang af Eders Ivongl. Maj: t pröfvade,
anhåller jag- att framdeles, och så snart de ännu saknade utlåtanden
och upplysningar till departementet, ingått, få dessa ärenden, för
lättande af nådigt beslut deröfver, inför Eders Kong!. Maja i underdånighet
anmäla.

Slutligen yttrade Departements-Chefen:

»Vid fördelningen af det reservationsanslag, som af Riksdagen blifva!,
anvisad t till lättnad i skjutnings tungan, der den genom entreprenad
bestrida och befinnes särdeles tryckande, har det visa!: sig, att då af
det tillskott, som måst på landet för hvart helt förmedlad! mantal utöfver
Sexton kronor, och i stad för hvarje hundratal innevånare utöfver
Tjugufyra kronor af skjutslaget utgöras, aren 1872 och 1873 kunnat
lemnas ett bidrag till Jpdelar, så har detta bidrag år 1874 nedgått
till Alpdelar och år 1875 till endast ffpdelar. Väl är numera förenämnda
anslag ökadt ifrån 125,000 till 175,000 kronor, äfvensom genom Kong!.
Kungörelsen den 18 September 1874 en icke oväsentlig förhöjning i
logan för entreprenadskjuts blifvit medgifven, men då förhöjningen i
legan endast inträder i man som nya entreprenadauktioner varda förrättade
och, att döma af den erfarenhet som vunnits i Jönköpings,
Kronobergs och Örebro län, de enda hvarifrån uppgift blifvit meddelad,
förhöjningen, der den redan kunnat tillämpas, icke i allmänet haft
till följd nedsättning i skjutslagens utgifter till entreprenören, samt,
hvad åter beträffar tillökningen i statsanslaget, densamma icke kan på
långt när återställa förhållandet emellan skjutslagens förenämnda utgifter
och det understöd, de af allmänna medel hafva att erhålla, till
hvad det var år 1873, hade skäl tilläfventyrs varit för handen till den
underdåniga hemställan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition om ytterligare tillökning uti ifrågavarande
reservationsanslag, så framt icke, i afseende på skjutsbestyrets framtida
ordnande, af Riksdagen blifvit ingilVet och nu föreläge ett förslag, som
afser eu genomgripande förändring deruti samt uphäfvande af de stadgande].
», som nu gälla. Beträffande denna framställning anhåller jag att
få i minnet återkalla, att densamma redan två gånger, den 11 Juni och
den 26 November nästlidna år, blifvit i underdånighet anmäld, och att

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187ii. 115

Eders Kongl. Maj:t behagade vid förra tillfället i ärendet infordra
Landstingens och Länsstyrelsernas underdåniga utlåtanden och vid det
sednare anbefalla samma styrelser att inkomma med åtskilliga för frågans
vidare utredande nödig ansedda uplysningar. De sålunda infordrade
utlåtandena äro ej fullständigt inkomna och af de den 26 November
äskade uplysningar, hafva sådana endast ifrån 3 län ännu
ingått men ehuru af sådan anledning jag icke hittills varit eller ännu
är i tillfälle att ärendet inför Eders Kongl. Magt ånyo föredraga; har
jag dock all anledning antaga, att endast eu kortare tid skall förflyta,
innan detta hinder varder undanröjdt och jag kan till fortsatt handläggning
anmäla Riksdagens förenämnda förslag, af hvars hufvudgrunder
så väl den att jordbrukets idkare skola befrias från skyldigheten att
ensamme vidkännas de med skjutsningsbesyäret förenade kostnader,
smil ock den, att den resande bör för sitt fortskaffande ersätta verkliga
värdet af den tjenstbarhet, honom lenmas, blifvit i de inkomna
utlåtandena till riktigheten allmänneligen erkända, ehuru i afseende på
den sednare af dessa satser modifikationer ansetts från synpunkten
af samfärdselns underlättande böra ega rum, hvaraf behof vet äfven
blifvit af Riksdagen i dess skrifvelse förutsedt.»

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder gilla och
bifalla hvad föredragande Departements-Chefen sålunda
yttrat och hemställt och hvari Statsrådets öfrige ledamöter
instämde, samt befalla, att utdrag af detta Protokoll skulle
till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättande
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen
angående Statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

A. L. van der Hagen.

Bil. N:o 5 b till Kong1. Ma):ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet ''öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
16 Jun i 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lösen,

Friherre von Otter och
Forssell.

Chefen för Civil-Departementet Statsrådet Thyselius föredrog- i
underdånighet: — — — — -— — — — — — — — — — ■

40:o.

Vidare föredrog Departements-Chefen:

Riksdagens detta protokoll bilagda underdåniga skrifvelse den 21 sistlidne
Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Sjette

Departements-Chefen anförde:

»Då Riksdagen, hvilken i sin underdåniga skrifvelse den 17 Maj
nästlidna år anhöll, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åter taga frågan
Bill. till Biksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majtta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

om Kommers-Kollegiets indragning eller förändrade organisationunder
ompröfning och till den Riksdag, som i förra månaden blef afslutad,
framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
, nu gifvit tillkänna, att han icke ansett sig kunna bifalla det nådiga
förslaget om indragning af nämnda Kollegium och inrättandet af
ett nytt embetsverk, hvithet skulle öfvertaga de Kollegiet åliggande
göromål, med undantag af sådana, Indika enligt redan verkstäld och
än vidare skeende utredning kunde öfverflyttas å andra redan befintliga
embetsmyndigheter, men denna fråga utan tvifvel är för näringslifvet
åt den störa vigt och betydelse, att densamma icke torde böra betraktas
såsom genom detta Riksdagens beslut förfallen, ens för den närmaste
framtiden, lärer Eders Kongl. Magt ock åt densamma fortfarande
vilja egna Sin nådiga uppmärksamhet i ändamål att alltmera
närma den till eu tillfredsställande lösning.

Härvid torde till en början vara att taga i betraktande på hvilkendera
af de tvänne vägar, Indika Riksdagen i underdåniga skrifvelsen
den 17 Maj nästlidna år omförmält, nämligen antingen en indragning
eller ock eu förändrad organisation af Kollegiet, denna lösning numera
är att sökas. Väl torde Riksdagen vid uppställandet af det förra alternativet
hafva åsyftat, att alla de ärenden, som nu af Kommers-Kollegiet
handläggas, skulle af andra redan bestående embetsmyndigheter
öfyertagas; men genom den utredning, som af särskilde komiterade
blifvit åstadkommen, lärer det få anses till fullo ådagalagdt, att så icke
kan ske, utan att, om Kollegiet indrages, oundvikligt är att, på sätt
den Kongl. Propositionen af ser, ett nytt embetsverk, fastän med vida
mindre omfattning, varder i stället upprättadt. Innan likväl beslut
fattas huruvida detta sätt för frågans lösande må vidhållas, lärer mig
åligga, att redogöra för de skäl, Indika föranledt Riksdagen att vägra
sitt bifall till det af Eders Kongl. Maj:t aflåtna nådiga förslaget, af
hvilken redogörelse skall framgå, huruvida de emot förslaget framstälda
anmärkningar egentligen äro riktade mot vissa deri intagna detaljbestämmelser,
eller om de icke fastmer äro af beskaffenhet att träffa
ett hvart förslag, hvithet, gående ut på indragning af detta Embetsverk,
nu skulle kunna ånyo utarbetas och göras till föremål för Riksdagens
handläggning.

De af Riksdagen framstälda anmärkningar äro, att flera än de i
den Kongl. Propositionen angifna ärenden torde efter en närmare undersökning
finnas böra öfvertagas af andra redan befintliga embetsmyndigheter,
att anledning icke syntes saknas att betrakta det ifrågasatta
nya embetsverket, livilket skulle benämnas Styrelse]! för handel

Bil. N:o 5 b till Kong!.. Maj:ts NådJProp. N:o 1, om Statsverket 1876.

och näringar, såsom eu öfvergångsinstitution och att genom Kollegiets
indragning och dess ersättande på föreslaget sätt med den omförmälta
Styrelsen jemte deraf föranledt uppförande å allmänna indragningsstaten
af de embete- och tjensteman i Kollegiet, hvilka dertill voro
berättigade, Statsverket skulle få vidkännas en betydande tillökning
i utgifter.

Af dessa tre anmärkningar tyder visserligen den första derpå, att
Riksdagen, efter erhållande af eu utredning, mera fullständig. än det
varit möjligt åstadkomma inom den knappt afmätta tidpunkt, vid hvilken
1874 års Riksdag önskat få emotse Eders Kong! Maj:ts Nådiga förslag
i ämnet, icke skulle finnas obenägen taga i förnyadt öfvervägande ett
förslag om indragning af Kommers-Kollegiet och inrättande i stället af
ett styrelseverk för handel och näringar, men då dels med det i Riksdagens
skrifvelse förekommande yttrande, att ett sa beskaffadt nytt embetsverk
syntes vara att betrakta såsom eu öfvergångsinstitution, sammanställes,
att Riksdagen, som vid flera tillfällen uttryckt sin åsigt om
lämpligheten deraf att ett nytt Stats-Departement blefve inrättadt, hufvudsakligen
med hänseende till det störa antalet och den mångartade
beskaffenheten af de ärenden, hvilka nu äro förlagda under Civil-Departementet,
äfven ifrågasatt, att, derest indragning af Kommers-Kollegiet
blefve beslutad, "de mål, som af detta Kollegium handläggas,
skulle till större eller mindre del komma att mera omedelbart hån skjutas
till vederbörande Stats-Departement, dels ock det icke kan bestridas
att, på sätt Riksdagen anfört, Kollegiets indragning sannolikt skulle
leda dertill, att ett större antal embete- och tjensteman måste på Indragningsstaten
med sina löner uppföras, och att såmedelst och ehuru
statens utgifter för det nya embetsverk^ visserligen skulle blifva lägre
än de, som för Kollegiet, när dertill läggas de medel, som från dels
manufaktur- och dels handels- och sjöfarts-fonden utgå, nu tagas i anspråk,
dessa utgifter dock till en början skulle komma att i ej ringa
mån förökas, finner jag, i betraktande deraf, att dylika anmärkningar
ej kunna undvikas, huru än ett förslag till indragning, af KommersKollegiet
varder upstäldt, mig icke böra i underdånighet tillstyrka Eders
Kong!. Magt att om utarbetande af ett dylikt förslag nu meddela befallning,
och detta destomindre, som Riksdagen i den senast »flatna
skrifvelsen förklarat sig icke finna den ifrågasatta Styrelsen vara af beskaffenhet,
att i någon betydande mån ega företräde framför Kommers-Kollegiet.

I händelse Eders Kongl. Maj:t täckes godkänna denna åsigt, jag
haft nåden uttala, skulle uppgiften blifva att med bibehållande tills -

4 Bil. N:o o b. till Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

vidare af Kommers-Kollegiet tillse, om och i livad män förändringar
i dess åligganden hvari beträffar rikets handel och sjöfart och ofri ganäringar,
likasom i tjenstemannapersonaleus sammansättning under den
närmaste framtiden ma, såsom åt tidsförhållandena och särskilda omständigheter
påkallade, böra eller lämpligen kunna vidtagas, hvarvid
lör förändringarna den utgångspunkt torde böra antagas, att desamma
komma att förbereda och befordra Kollegiets ombildning i den riktning,
Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 2 Mars detta år angifver
och så att Kollegiet framdeles, när tid blifver, må utan svåra brytningar
och betydande kostnader kunna antingen förvandlas till en särskild
Styrelse för handel och näringar, eller och ingå, såsom en integrerande
del i något af Stats-Departementen.

Hvad beträffar frågan om förändring i de åligganden, som tillhöra,
Kollegiet, hafva uti det yttrande af dåvarande Departements-Chefen,
hvithet åtföljt, omförmälta nådiga Proposition, bliI vit uppräknade åtskilliga
ärenden, livilkas handläggning skulle kunna öfvertagas af andra
embetsmyndighet^. Ehuru äfven jag håller före, att sådant skulle
kunna låta sig göra, likväl och då förslaget derom icke allenast blifvit
upprättad!,, under förutsättning att, Kollegiet skulle blifva indraget, utan
och till ej . oväsentlig del torde haft till syftemål, att åstadkomma eu
minskning i personalen uti och i kostnaderna för det ifrågasätta, nya
embetsverket,. men frågan om Kollegiets indragning åtminstone tills
vidare förfallit, och. deri der anstälda personal är fullt tillräcklig för
besörjande! af de dit hörande mål och ärenden, så att åtminstone för
det närvarande någon besparing i kostnader icke genom afskiljande!
al vissa mål skulle komma att uppstå, anser jag mig icke ega fullt
skäl att redan nu tillstyrka någon föreskrift i sådant hänseende. Då
likväl en eller annan afdelning af de ärenden, som tillhöra Kollegiet,
kan antingen finnas ega det nära sammanhang med ärenden, som af
andra, embetsmyndigheter behandlas, att större reda och enkelhet genom
deras sammanförande skulle vinnas eller ock med större fördel
för sj elfva ärendena kunna af annat embetsverk handläggas, livilket
tilläfventyrs är förhållandet med frågor, som angå navigationsskolorna
och sjömanshusen, .torde för sådant fall Eders Kongl. Maj:t i nåder
tillåta, att, fastän i Kollegiet kunde saknas hvarken krafter eller tillfälle
att dermed fortfarande taga befattning, frågan om öfverflyttning
deraf till annat embetsverk må efter föregången utredning få till Eders
Kongl.. Maj:ts nådiga hopropande framläggas. Såsom jag redan i underdånighet
anfört, är den inom Kollegiet anstälda personal fullt svarande
mot behofvet, och det vill äfven synas, som skulle deri, åtmin -

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

stolle i eu eller annan afdelning- vara större och på ett mera kostsamt
sätt afiönad, än som skäligen påkallas med hänseende till omfånget af
de göromål, som dessa afdelningar hafva att taga om hand. I sådant
hänseende synes anmärkningsvärdt att hos Kollegiet finnas anstälde en
Advokatfiskal och eu honom biträdande Kanslist, hvilka uppbära en
aflöning, den förre af 3,841 kronor och den sednare af 1,560 kronor,
dyrtidstilläggen inberäknade, under det de åtal, Advokatfiskal under
de 9 åren 1864—1872 väckt, i medeltal utgjort ungefärligen 15 och
den föreslagna nya Styrelsen för handel och näringar för handläggningen
af dylika mål, enligt den Kongl. Propositionen, skulle hafva nog
med antagande af ett juridiskt biträde, försedt med arfvode af 1000
kronor. Vidare förekommer att i Manufakturdiskontkontoret, för hvithet,
sedan diskontlånerörelsen med utgången af innevarande månad upphör, ej
andra göromål återstå, än de som föranledas af befattningen med förlagslånen,
omkring 40 till antalet, linnes anstäld en personal af fyra
tjensteman, med aflöning, dyrtid stilläggen äfven inberäknade, af tillsammans
12,240 kronor. Dä Advokatfiskals-befattningen för det närvarande
är ledig och densamma bestrides på förordnande, torde det
kunna ifrågasättas, huruvida icke skäl vore att, i afseende på utförande
af de nämnda befattning åliggande göromål, vara betänkt på en reglering
i det syfte, den nådiga Propositionen angifver; hvarjemte, vid det
förhållande att samtlige tjenstemännen i Manufakturdiskontkontoret äro
med fullmakt försedde och någon inskränkning i kostnaderna för detta
kontor således ej kan för det närvarande ske, det tilläfventyrs kan vara
att tillse om ej till detta kontor kunde ifrån Kammarkontoret öfverflyttas
de egentliga räkenskapsgöromålen, antingen helt och hållet, eller
till någon större del, och Kammarkontoret derigenom beredas tillfälle
att, hvad önskligt och behöfiigt torde vara, mera uteslutande egna sin
tid åt granskningen och sammanställandet af de statistiska uppgifter,
som skola ingå i Kollegiets årliga berättelser. Det nu anförda torde
tillfyllest ådagalägga att i Kollegiets organisation, jemväl hvad beträffar
embeten och tjenstår, förändringar kunna vara påkallade, oberoende af
embetsverkets reorganisation i öfrig!. För underlättandet deraf synes
vara af nöden att Kollegiet, som enligt Kongl. brefvet den 5 juli 1867
ej må tillsätta ledigblifvande tjena ter annorlunda än på förordnande och
tills vidare, erhåller nådig föreskrift, att, när dylik ledighet inträffar,
innehålla med alla åtgärder för tillsättningen intill dess underdånig
anmälan blifvit gjord, huruvida indragning af tj ensten kan ega rum,
antingen utan eller i sammanhang med öfverflyttning till annat embets -

Bil. N:o 5 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

verk af ärenden, som lämpligen kunna Kollegiet frånskiljas, och Eders
Kongl. Maj:t i ämnet meddelat beslut.

T öfrigt och då eu del af do ärenden, som tillhöra Kollegiet, torde
vara af beskaffenhet, att vid handläggningen påkalla en skyndsamhet,
för hvilken iakttagandet af de Kollegiala formerna kan vara till hinder,
torde böra tillses, huruvida icke i den för Kollegiet utfärdade instruktion
ändringar kunna vara behöfliga; hvarjemte det synes ändamålsenligt
att den myndighet, som bär till uppgift att tillgodose näringarnas
intressen — denna myndighet må. nu vara Kommers-Kollegiet eller
någon annan — sättes i vexelverkan med utöfvarne af dessa näringar.

Det mål, hvartill det förestående reorganisationsarbetet efter min
öfvertygelse skall syfta, är redan angifvet och de åtgärder och bestämmelser,
som under den närmaste framtiden äro att vidtaga och meddela
blifva icke väsentligen olika, ehvad den institution, som kan komma
att öfvertaga den betydligaste delen af de göromål, som nu tillhöra
Kollegiet, blifver ett särskild!. Styrelseverk eller ingår såsom eu del i
något bland Stats-Departementen. Då detta reorganisationsarbete endast
kan och bör successivt utföras och icke gerna någon utom embetsverket
kan med tillbörlig lätthet och säkerhet iakttaga när och i hvad
mån tillfälle yppas att närma sig det föresätta målet, lärer det få anses
såsom gafvel, att medverkan från Kollegiets sida dervid är af yttersta
vigt. Emedlertid lärer don fordran icke vara fullt berättigad, att Kollegie-ledamötema
skola deruti taga eu mera verksam del.

De äro, hvar för sig, egentligen sysselsatte med handläggningen
af de maktpåliggande och mångartade ärenden, Indika tillhöra deras
departement, och äfven om tid för dem funnes öfrig att med särskild
uppmärksamhet följa frågan om embete verkets reorganisation, torde de
måhända, vane som de från lång tid äro vid den nuvarande organisationen,
mera inse dess fördelar än uppfatta dess brister. Den för
Kollegiet utfärdade Instruktion stadgar ock att i detta embetsverk lika
väl som i öfriga Kollegier skall finnas ett Presidentsembete, hvars innehafvare
har till särskild! åliggande att med oafbruten uppmärksamhet
följa ärendena och för deras ändamålsenliga gång vara Kongl. Magt
ansvarig. Fri från egen föredragning och oförhindrad att deltaga uti
handläggningen af alla de olika slag af ärenden, som i Kollegiet förekomma,
kan han äfven lättare än hvarje annan sätta sig in i ömhet,sverkets
alla förhållanden, bilda sig en öfversigt af det hela och verka
för införandet af nödiga förbättringar i alla riktningar.

Vid betraktande af allt detta kan jag ej annat finna än att för
framgången af den reorganisation, hvarför, i öfverensstämmelse med

Bil. N:o 5 b. till Konql. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Riksdagens uttalade åsigt, Kollegiet bör blifva föremål, det är nödvändigt
att det icke längre lemnas utan eu Chef, och när jag således just
af samma skäl, hvithet Riksdagen angifvit såsom enda grunden för sin
förlidna året uttalade åsigt, att Presidentsembetet borde hållas obesatt,
nämligen »för att bringa till en lycklig lösning frågan om embetsverkets
förändrade organisation» — nu tillstyrker återbesättandet af detta
embete, torde dessa stridiga åsigter kunna åtminstone i viss mån förlikas,
derigenom att embetet icke återbesättes på annat sätt, än i afseende
på andra embeten och tjenster i Kollegiet redan är stadgadt, eller på
förordnande och tills vidare, så länge beliofvet krafvel-; och under förutsättning
att Eders Kong!. Magt med bifall härtill skulle finna för godt
i nåder besluta att detta embete icke skall medelst fullmakt tillsättas,
har jag att i underdånighet anmäla att, ehuru Riksdagen icke detta år
ånyo å Kollegiets stat uppfört det belopp, som erfordras för full aflöning
åt innehafvare!! af det Presidentsembete, som eu gång med representationens
samtycke blef i Konnners-Kollegiet inrättadt, Eders
Kong!. Magt ändock icke är i saknad af medel att fylla den uppstående
bristen.

Till följd af hvad nu blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,
att, i ändamål att förbereda och befordra en reorganisation af
Kommers-Kollegiet, Eders Kongl. Maj:t täcktes dels förordna, att, när
tjenst inom Kollegiet varder ledig, med alla åtgärder för densammas
återbesättande skall innehållas, intill dess underdånig anmälan blifvit
gjord, huruvida indragning deraf kan ega rum, antingen utan eller ock
i sammanhang med öfverflyttande till annan embetsmyndighet af ärenden
utaf beskaffenhet att lämpligen kunna Kollegiet frånskiljas, samt
Eders Kongl. Magt sitt beslut i ämnet meddelat; dels besluta, det Presidentsembetet
i Kollegiet nu skall återbesättas, men endast på förordnande
och tillsvidare och den tillförordnade Presidenten komma i åtnjutande
af årlig aflöning till lika belopp, som är Presidenter i öfriga
Kollegier anvisad eller 9,000 kronor samt för innevarande år derutöfver
1000 kronor såsom dyrtidstillägg, att utgå på följande sätt, nämligen
1500 kronor af Manufaktur-förlagslånefonden, 1500 kronor af ordinarie
anslaget till Kollegiet samt återstoden tillsvidare af Sjette liufvudtitelns
anslag till extra utgifter; samt dels anbefalla det den tilförordnade
Presidenten, hvilken enligt den för Kollegiet utfärdade instruktion
är Kongl. Magt ansvarig för ärendenas jemna och ändamålsenliga gång,
skall efter föregången öfverläggning i Kollegiet inkomma med underdånigt
yttrande och utredning

a) huruvida en eller annan afdelning af de ärenden, som nu till -

8 Bil. N:o ~)''b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

höra Kollegiets.fupptagande, må ega det nära sammanhang’ med ärenden,
som af annan embetsmyndighet behandlas, att genom deras sammanförande
större reda och enkelhet kan vinnas, samt för sådant ändamål
en öfverflyttning deraf ifrån Kollegiet ega ruin;

b) huruvida inom Kollegiet finnas befattningar, hvilka äro af beskaffenhet
att nu kunna underkastas indragning, och om dertill hörande
göromål må kunna på ett för det allmänna mindre kostsamt sätt varda
bestridda;

c) huruvida ej emellan Kollegiets två kontor göromålen må kunna
så fördelas, att de för dem blifva någorlunda lika;

d) huruvida genom förändring i den för Kollegiet utfärdade instruktion
större skyndsamhet vid behandlingen af en del ärenden lämpligen
kan åstadkommas; samt

e) om och på hvad sätt Kollegiet må kunna bringas i närmare
vexelverkan med utöfvarne af de näringar, åt hvilka Kollegiet har att
egna sin uppmärksamhet.))

Uti allt hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och
hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade Hans
Maj:t Konungen dertill lemna bifall.

Ex protocollo
Carl G. Edman.

Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag eif Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Mufti Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
26 November 1875.

Närvar ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhiebn,

Lavin,

Friherre von Offer och
Forssell.

Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius föredrog i underdånighet

l:o.

Kongl. Maj ds Befallningshafvandes i Upsala län memorial af den
30 sistlidne September, inne hittande underdånig hemställan att, sedan
Länsmannen i Walcsala härad Johan Jochmann uti eu till Kongl. Maj ds
Befallningshafvande ingifven, af läkare- och prestbetyg samt tjensteförteckning
och andra handlingar åtföljd skrift anliallit, att sökanden,
som i slutet åt förutgående Mars manad träffats af ett slaganfall och
i följd deraf för återstående lifstiden vore oförmögen att sköta sin
innehafvande länsmanstjenst, måtte undfå afsked från samma tjenst
med åtnjutande af fulla länsmanslönen såsom pension på allmänna in Bih.

till Riksd. Prat. 1876. 1 Sand. 1 Afä. ~

Bil, N:o 5 c till Kong!. Ma jäs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

dragningsstaten, Kongl. Maj:t täcktes, vid det förhållande att sökanden,
som under sin tjenstetid ådagalagt nit och skicklighet, icke uppnått
det antal lefnads- och tjenstenit som erfordras för att berättiga honom
till erhållande af den sökta pensionen, hos Riksdagen göra nådig framställning
om densammas beviljande.

Enligt hvad omförmälda, vid det underdåniga memorialet fogade
handlingar utvisade, hade sökanden, som vore född den 19 September
1812, efter fyra års tjenstgöring såsom biträde å kronofogde- och häradsskrifvarekontor
blifvit den 26 September 1834 första gången förordnad
att bestrida eu Länsmansbefattning samt den 6 September 1836
konstituerats till sin nu innehafvande tjenst; och hade Statskontoret,
efter erhållen nådig remiss, i underdånigt utlåtande den 12 i denna
månad, med erinran att sökanden, ehuru han endast vore något öfver
63 år gammal, redan tjena! staten i mer än 41 år och således längre
tid än som genom nådiga brefvet den 12 November 1823 föreskrifvits
för rätt till pension å allmänna indragnings staten, hemstält, att, i betraktande
häraf samt då det företedda läkarebetyget innehölle, att sökanden
till följd af blodslag i hjernan vore förlamad i venstra sidan
och derigenom oförmögen att sköta sin tjenst för sin återstående lifstid,
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,
att sökanden måtte förklaras berättigad att, efter erhållet afsked från
länsmanstjensten, ä allmänna indragningsstaten undfå pension till belopp,
motsvarande den å stat uppförda länsmansaflöningen, 700 kronor
årligen.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, det
Kongl. Maj:t täcktes i Nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,
det Länsmannen Jochmann finge, efter erhållet afsked från Länsmanstj
ensten, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten, för att derifrån
under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den,
hvarunder afskedet honom beviljades, åtnjuta en årlig pension till belopp
af Sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande länsmanslön,
dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner åt landstatstjenstemän
vore stadgadt, kunde blifva föremål för ny reglering,
derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.

Bil. No 5 c till Kongl. Majits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 11

2:o.

Eu af kommissionslandtmätaren i Södermanlands län RnutTheodor
Hierta gjord, af Landtmäteristyrelsen med underdånigt memorial af den
9 sistlidne Augusti öfverlemnad och till Nådigt bifall förordad, underdånig
ansökning att, då sökanden under sin tjenstetid såsom Landtmätare
ådragit sig en nästan fullständig döfhet, hvilken, enligt bifogadt
läkarebetyg, numera vore obotlig, och sökanden i följd häraf blifvit urståndsatt
att såsom kommissionslandtmätare förtjena, sitt lifsuppehälle
samt det svåra missöde, som sålunda träffat honom, vore helt och hållet
oförvålladt och han tillika saknade egna tillgångar för sin bergning,
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå sökanden till erhållande af
pension vid afskedstagande! med ett belopp af 900 kronor årligen;
varande ansökningen åtföljd af tjensteförtecknmg samt prest- och läkarebetyg,
hvarjemte Landtmäteristyrelsen vitsordat, att sökanden såsom
Landtmätare sig alltid väl förhållit och fullständigt redovisat för alla
de landtmäterigöromål, som blifvit åt honom anförtrodda.

Af handlingarne inliemtades i öfrigt, att sökanden, som vore född
den 21 Juli 1825, antagits till Underofficer vid Södermanlands regemente
den 14 September 1846 och till Lancltmäteriauskultant 1849, befordrats
vid nämnda regemente till Underlöjtnant år 1847 och till Löjtnant
1854 samt erhållit afsked från regementet år 1859 och sedermera
jemväl ur arméen, dervid honom tillagts kapitens namn, heder och värdighet,
och att sökanden år 1862 utnämnts till sin nu innehafvande
kommissionslandtmätarebefattning.

Till följd af Nådig remiss hade Statskontoret under den 17 i denna
månad häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och dervid anfört, att såsom
vilkor för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för Civile embetsed!
tjenstomäu i allmänhet vore genom Nådiga Brefvet den 12 November
1823 stadgadt, att den pensionssökande skulle hafva uppnått
65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst och styrkt sig
vara till helsan försvagad; att, jemlikt Nådiga Brefvet den 16 Mars
1856, pensionsbeloppet för kommissionslandtmätare vore bestämdt till
900 kronor; att, då den tid, sökanden tillbragt i statens tjenst, uppginge
till endast något öfver 29 år, de för pensionsrätt å indragningsstat
föreskrift^ vilkor altså icke på långt när blifvit åt sökanden uppfylda;
att Riksdagen vid flere föregående tillfällen, uppå Kongl. Majrts
framstälda Nådiga förslag, medgifvit uppförande på indragningsstaten
af pension för kommissionslandtmätare, Indika ännu ej uppnått den för
deras pensionering stadgade lefnads- och tjensteålder, på sätt exem -

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Pelvis Riksdagens underdåniga skrifvelser af den 8 Maj 1867 och den
13 Maj 1868 närmare utvisade; att billigheten syntes fordra, att, då
dylika tjensteman, hvilka, ehuru de egnade sig åt det allmännas tjenst,
dock ej njöte fast lön, blefve genom obotlig sjukdom urståndsätta att
sig försörja, de icke från Statens sida lemnades utan allt understöd;
samt att, enär utaf Landtmäteristyrelsen vore vitsordadt, att sökanden,
som, enligt tillkännagifvande i Post- och Inrikes tidningar, den 1 December
1874 blifvit i konkurstillstånd försatt, saknade egna tillgångar
till. sitt uppehälle, och ett det underdåniga utlåtandet bifogadt intyg
utvisade, att sökanden icke från arméens pensionskassa åtnjöte eller
kunde komma i åtnjutande af pension, Statskontoret med afseende jemväl
a det insända läkarebetygets innehåll, funne sig böra i underdånighet
tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag göra nådig framställning om berättigande för sökanden att,
etter erhållet afsked, få uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
af årlig pension, hvars belopp Statskontoret likväl, med afseende
a sökandens lägre lefnads- och tjensteålder, ansåge skäligen
kunna till 600 kronor bestämmas.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Magt, med afseende å härvid förekommande
särskilda omständigheter och då det företedda läkarebetyget
adagalade, att Hierta, till följd af allmän sjuklighet och obotlig döfhet,
vore oförmögen till vidare tjenstgöring såsom Landtmätare, täcktes, i
öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemstält, i Nåder föreslå
Riksdagen att Hierta finge, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna
indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta
en årlig pension af Sexhundra kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, hvarunder afskedet blefve honom beviljadt.

Hvad Statsrådet i dessa två mål hemstält behagade Hans
Maj:t Konungen i Nåder bifalla samt förordnade, att utdrag
af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet till
iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af
utgifterna under Riksstatens Nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

TV. J. Mko digh.

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 13

Utdrag af Protokollet, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
Statsrådet å Stockholms Slott den 3 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Satsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Ålströmer,

Weidenhielm,

Lavin,

Friherre von Otter och
Forssell.

Chefen för Civil-Departementet, Statsrådet Thyselius föredrog i
underdånighet:

l:o.

En af Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet och Kommendören
m. m. Doctor Fredrik Theodor Berg den 9 sistlidne September
ingifven underdånig ansökning, deruti Sökanden, jemte förmälan att han
den 5 i samma månad inträdt i sitt 70:de lefnadsår, i underdånighet anfört,
att, då det icke kunde dröja länge, innan Sökanden måste frånträda
den offentliga embetsmannabanan, det torde vara lofligt för honom att
egna omtanka åt frågan om öfverflyttning på allmänna indragningsstaten
af den aflöningsförmån, hvarmed Sökanden derefter kunde varda

14 Bil. N:o 5 d, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

hugnad; och hade Sökanden i sådant afseende, med bifogande af styrkt
tjensteförteckning, utvisande, bland annat, att Sökanden, som är född
den 5 September 1806, den 18 April 1831 inträdt i statens tjenst såsom
extra läkare vid Wermlands regimente, hvarefter han utnämnts
eller förordnats den 19 Maj samma år till Stipendiat i Fältläkarecorpsen,
den 12 Februari 1836 till Docent i Anatomi vid Lunds universitet,
den 21 September 1842 till öfverläkare vid allmänna Barnhuset i Stockholm,
den 20 April 1849 till Medicinalråd i Sundhets-Collegiiun, å hvilket
embete häri den 23 April 1858 erhållit nådig fullmagt, samt den 5
Maj sistnämnda år att tills vidare öfvertaga chefskapet för den nyinrättade
Statistiska Centralbyrån, hvilken befattning Sökanden ännu innehade,
— i underdånighet andragit, att ehuru den ordinarie tjenst såsom
Medicinalråd i Sundhets-Collegium, Sökanden innehade men oj utöfvade
och för hvilken han ej heller uppbure någon lön men väl erlagt stadgad
afgift till Oivil-Statens pensionsinrättning, visserligen erbjödo eu beräkningsgrund
för det belopp, som å indragnings strit efter afskedstagande
skulle kunna Sökanden tillerkännas, Sökanden likväl, med hänsyn till
beskaffenheten af den tjenst, han på förordnande eu längre tid bestridt
och ännu bestrede, anhölle att få fästa Kongl. Maj:t,s uppmärksamhet
derpå, att årliga lönen för denna tjenst, de första 6 åren utgått med

4,500 riksdaler eller kronor, att den från och med år 1864 höjts till
ännu utgående belopp af 5,000 kronor samt att från och mod år 1874
tillkommit dyrtidstillägg af 1,000 kronor; hvaremot Sökandens kostnader
för ett enkelt och tarfligt lefnadssätt med familj under tiden öfverstigit
lönebeloppet med minst en tredjedel af detsamma.

Uti häröfver infordrad!, den 20 nästlidne November afgifvet lind.
utlåtande hade Statskontoret, med erinran att Sökanden, som vore öfver
69 år gammal och varit i statens tjenst mer än 44 år, således, derest
hans helsotillstånd befunnes försvagadt, redan nu var berättigad att vid
afskedstagande undfå pension å allmänna indragningsstaten och att han,
äfven utan läkare!)otyg, hade rätt till en sådan förmån, om han först
efter fyllda 70 lefnadsår erhölle afsked ur statens tjenst, i underdånighet
yttrat, att beloppet af den. pension, som sålunda skulle sökanden
tillkomma, borde författningsenligt beräknas efter lönen vid den befattning,
liv arå han innehade nådig fullmagt eller Modicinalrådsembctet i
Sundhets-Collegium; att, då ordinarie lönen för äldre ledamot i nämnda
Collegium, hvilken grad Sökanden innehade, utgjorde 5,000 kronor,
pensionen skulle utgå med 80 procent af detta belopp eller 4,000 kronor
årligen; att de omständigheter, Sökanden i afseende på bestämmandet
af pensionsbeloppet åberopat, icke enligt Statskontorets åsigt vore

Bil. N:o 5 d. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 15

af beskaffenhet, att böra i och för sig påkalla förhöjning i det pensionsbelopp,
som författningsenligt skulle Sökanden tillkomma ; men att deremot
den förtjenstfulla verksamhet, Sökanden under en lång följd af
år till den Svenska statistikens fromma utvecklat, syntes göra honom
väl förtjent att vid afskedstagande få behålla åtminstone den på fast
stat uppförda lön, som han under det sista decenniet uppburit; med anledning
hvaraf Statskontoret i underdånighet tillstyrkt aflåtande till Riksdagen
af nådig proposition derom, att Sökanden måtte berättigas att efter
erhållet afsked från såväl Chefskapet vid Statistiska Centralbyrån som
Medicinalrådsembetet i Sundhets-C ollegium undfå pension a allmänna
indragningsstaten till det belopp, Kongl. Maj:t kunde pröfva skäligt i
sådant hänseende föreslå.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende ä det
outtröttliga nit samt den utmärkta skicklighet, som Medicinalrådet Berg
ådagalagt såsom Chef för Statistiska Centralbyrån, hvithet embetsverk
under hans ledning utvecklat en så förtjenstfull altmera omfattande
verksamhet, att densamma ådragit sig uppmärksamhet jemväl i främmande
länder, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att medgifva, det Medicinalrådet Berg, hvilken uppnatt eu
ålder af 69 år och vore berättigad att efter uppnådd pensionsålder vid
afskedstagande såsom pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta
åttatio procent af den hans Medicinalrådsembete åtföljande lön, eller

4,000 kronor, må, från och med månaden näst efter den, då han med
pension å allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från såväl
befattningen såsom chef för nämnda Centralbyrå som Medicinalrådsembetet
i Sundhets-Collegium, under sin återstående lifstid få från allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,000
kronor, så att hans hela pension må komma att uppgå till 5,000 kronor.

2:o.

Konungens Befallningshafvandes i Upsala län Memorial den 8 sistlidne
November, hvaruti, med förmälan att kronofogden i Lagund a,
Hagunda och Ulleråkers härads fögderi af nämnda län (Jarl Wilhelm
Berglund i December 1868 träffats af ett slaganfall och sedermera,
oaktadt använda brunns- och badkurer, lidit af en hjernsjukdom, som
angripit talförmågan, samt att, enligt hvad bifogadt läkarebetyg utvisade,
någon förbättring härutinnan icke vore att emotse, Kong!. Maj:ts

16 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Befallningshafvande, jemte bifogande af åberopade läkarebetyget, äfvensom
för Berglund utfärdadt prestbetyg, lians tjensteförteckning och ett
al Härad »skrifva ren i togderiet och länsmannen i orten meddeladt. intyg,
i underdånighet hemställ, det Kong!. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition alt Berglund, hvilken under sin
tjon sten t öfning'' ådagalagt utmärkt skicklighet och ordentlighet, finge
förflyttas på indragnings stat med åtnjutande af den Kronofogdar tillförsäkrade
pension eller något mindre belopp, dock icke alt för mycket
understigande hans nu egande behållna inkomst af tjenstfri.

Af kandlingarne inhemtades att Berglund, som vore född don 20
Augusti 1821 och således nu emellan 54 och 55 år gammal, inträdt i
statens tjenst den 17 Juni 1843; att han, efter att hafva dels t jons tgjort
inom flora, embetsverk i hufvudstaden och hos Länsstyrelsen i
Upsala län, dels äfven innehaft domareförordnanden, blifvit år 1852
utnämnd till länsbokhållare i nämnda län, samt att han år 1859 konstituerats
till sin innehafvande kronofogde!jenst; utgörande alltså den
tid, Berglund tillbragt i statens tjenst, omkring 32 \ år.

Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda framställningen
infordrats, hade i skrifvelse den 20 i förstberörda månad anmärkt,
att Berglund icke i afseende å lefnad»- eller tjenstenit uppfyll,
de i Kongl. Brofvet den 12 November 1823 föreskrifna vilkor för civile
embets- och tjenstemäns rättighet att vid afskedstagande å allmänna
indragningsstaten erhålla pension, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet den
11 December 1863, blifvit för kronofogdar bestämd att utgå med ett
löneinkomsterna, med undantag af liyresersättningen, motsvarande belopp.
Enär likväl vid flera föregående tillfälle]! landtstatstjenstemän,
enligt Kongl. Maj ds och Riksdagens beslut, äfven före uppnåendet af
den i författningarna föreskrifna lefnad»- och tjensteålder hugnats med
pension, då de varit af obotlig sjukdom urståndsätta^ att tjenstgöra, och
uti förevarande ärende i sådant afseende förekomma, att kronofogden
Berglund, enligt hvad det företedda läkarebetyget gåfve vid handen,
liera år lidit och fortfarande ledo af en hjernsjukdom, hvilken lian efter
all sannolikhet ådragit sig genom öfveransträngning vid hjon stuf örrättningar,
och hvilken sjukdom vore obotlig och koinme att göra honom
för återstående lits tiden oduglig till kronofogdetjenstens skötande, samt,
enligt hvad Kong] . Maj ds Befallningshafvande upplyst, den pension från
Civilstatens pensionsinrättning, hvartill Berglund om ett år skulle vara
berättigad, vore alldeles otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle,
synnerligast som han i följd af sin sjukdom vore urståndsatt att förskaffa
sig någon extra inkomst och för lefnadskostnadernas bestridande

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 17

vore helt och hållet hänvisad till den pension, honom kunde beviljas,
funne Statskontoret, på grund häraf och då, derest utväg icke bereddes
Berglund att före pensionsålderns uppnående frånträda sin tjenstebefattning,
denna vigtiga tjenst följaktligen måste under många år, på
sätt redan länge egt rum, till stort men för det allmänna uppehållas
genom vikarie, sig böra i underdånighet hemställa att Kongl. Magt
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition att Berglund, som vid
uppnådda 55 lefnadsår egde att, mot erläggande af retroaktivafgift, från
Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 1,000 kronor, måtte,
efter det han med pension ur nämnda pensionskassa afgått från tjensten,
undfå fyllnadspension af statsmedel till belopp af 1,400 kronor,
då hela hans pensionsinkomst, 2,400 kronor, komme att något understiga
såväl hans nu under tjenstledigheten behållna inkomst, som det
pensionsbelopp af 2,500 kronor, hvilket han vid uppnådd pensionsålder
skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och af Statskontoret
blifvit anfördt, tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen medgifva att Kronofogden Berglund finge från och med
månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning
från tjensten af ginge, under sin återstående lifstid åtnjuta
fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till belopp af Ett
tusen fyra hundra kronor årligen.

3:o.

En af Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län
Wilhelm Lindahl till Kongl. Maj:t stäld, af Konungens Befallningshafvandes
i nämnda län med skrifvelse den 1 nästlidne November öfverlemnad,
af läkare- och prestbetyg samt tjenstförteckning åtföljd underdånig
ansökning, att som sökanden under nära tre års tid, i följd
af ögonsjukdom, måst tid efter annan begära tjenstledighet, och nämnda
sjukdom, oaktadt undergången operation, syntes fortfarande göra honom
oförmögen att på egen hand sköta sin befattning, samt hans ekonomiska
ställning vore sådan, att han icke kunde undvara de tj ensten åtföljande
löneförmåner, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
om rättighet får sökanden att vid afskedstagande få såsom
pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett länsmanslönen motsvarande
belopp; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande denna

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj As ''Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

ansökning till nådigt bifall förordat, med vitsordande att Sökanden i
sin tjenstentöfning ådagalagt nit och skicklighet samt att han, som haft
flera barn att uppfostra och underhålla, befunne sig i ekonomiskt betryck.

Af de insända handlingarna inliemtades att Sökanden vore född
den 30 Maj 1821, att lian den 18 April 1842, efter att de fyra nästföregående
åren hafva tjenstgjort å expeditionskronofogdekontor och
en kort tid såsom volontär vid Westerbottens Fältjägarekorps, blifvit
antagen till e. o. landskontorist och sedan år 1848 varit ordinarie länsman;
att, enligt ordalydelsen i det företedda läkarebetyget, »Lindahl,
hvilken sedan flera år lidit af eu sig allt mer förvärrande ögonsjukdom,
nu så förlorat synförmågan, att lian icke mera förmådde som'' sig bör
sköta sin tjenst, samt att, sedan operation förgäfves blifvit försökt,
utsigt icke förefunnes till någon väsentlig förbättring i hans sorgliga
tillstånd;» och slutligen att, enligt hvad det företedda pre stbetyget utvisade,
Sökanden uti sitt äktenskap haft 12 barn, af hvilka 11 ännu lefde.

Uti häröfver den 20 nästlidne månad afgifvet utlåtande hade Statskontoret,
enär Sökanden, som uppnått en ålder af 54f år och i statens
tjenst tillbragt 331 år, således icke på långt när uppfylt de i afseende
på ålder och tjensteår stadgade vilkor för erhållande af pension från
allmänna indragnings staten, och då läkarebetygets innehåll hvarken
ådagalade att Sökanden vore af sjuklighet till vidare tjenstgöring alldeles
oförmögen eller uteslöte möjlighet af någon förbättring i synförmågan,
funnit sig icke ega tillräcklig anledning att understödja hans
anhållan om erhållande af pension till ett länsmanslönen motsvarande
belopp.

Enär, enligt hvad det företedda läkarebetyget gåfve vid handen,
Lindahl vore. förmögen att så som sig borde sköta sin länsmans befattning
och utsigt icke heller förefunnes till någon väsendtlig förbättring
i detta tillstånd, hvaraf således antagligen blefve en följd, att derest
pension icke blefve Lindahl beredd, hans innehafvande tjenst framgent
under många år måste skötas genom vikarie, samt, vid sådant förhållande,
Lindahls vidare bibehållande i statens tjenst icke vore för det
allmänna gagneligt, tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att medgifva, det Lindahl, som, vid uppnådd ålder af
55 år egde att efter erhållet afsked, mot erläggande af retroaktivafgift,
från Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 400 kronor,
finge från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pen -

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

sj oji ur Civilstatens pensionsinrättning afginge från tjensten, under sin
återstående lifstid, å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension
till belopp af Trehundra kronor årligen, hvarigenom hans pensionsinkomst
komme att uppgå till det belopp, han vid uppnådd pensionsålder
skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära eller
700 kronor årligen.

Hvad Statsrådet uti dessa tre mål hemstält behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade att
utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget till
reglering af utgifterna länder Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo

J. Meijer.

Bil. N:o 5 e. till Kongl. Mujds Nåd. Prof. N:o 1, uny

Statsverket 187b.

Utdrar/ af Protokollet öfver Civilärenden, kallet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott den 31 December
1873.

Närvar ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och
Forssell.

Chefen för Civil-Departementet, Statsrådet Thyselius, föredrog i
underdånighet:

l:o.

En utaf Afvittrings-landtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren
Carl Gustaf Tyko Hollström gjord, af Kongl. Maj.ts e
fallningshafvande i nämnda län insänd underdånig ansökning att, ehuru

Bill. till Bilcsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o ö c. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Knop. N:u 1, awj. Statsverket 1876.

sökanden, som vore född deri 24 September 1808, efter tre års tjenstgöring''
såsom elev vid landtmäteriet den 21 Juni 1830 antagits till
Landtmäteri-auskultant, den 30 Januari 1834 befordrats till vice Kommissionslandtmätare
samt den 26 November 1842 blifvit utnämnd till
Kommissionslandtmätare, först den 23 September 1867 konstituerats till
Afvittrings-landtmätare och således endast omkring åtta ar varit vid
A fvittra 11 gs ver ket i länet anställd, Kongl. Maj: t likväl täcktes i Nåder bereda
sökanden enahanda pension af 2,000 kronor, som i enlighet med Riksdagens
skrifvelse den 19 Maj innevarande är och Nådiga Brefvet den 2
påföljande Juli tillkomme landtmätare, hvilken vid Afvittringsverket
tjenstgjort minst tjugofem är och uppnått sextio års ålder, eller, derest
sagda belopp icke kunde erhållas, åtminstone 1,800 kronor, hvilken
summa skulle motsvara den för Kommissionslandtmätare bestämda pension
sammanlagd med den hittills Afvittrings-landtmätare medgifna; varande
vid ansökningen fogadt yttrande af Styresmannen vid Afvittringsverket
i länet, förste Landtmätaren J. E. Nyström, hvari anföres bland
annat, att sökanden med särdeles skicklighet, nit och rättskaffenhet
samt med den största noggrannhet utfört sina tj ei is te åligganden så väl
vid skiftes verke t som vid afvittringen samt i sitt offentliga och enskilda
lif ådagalagt eu hedrande vandel; att under detta och föregående år
väl kunnat beredas sökanden göromål lämpliga för hans höga ålder,
men att svårighet mötte att vidare sysselsätta honom på samma sätt,
sedan afvittringen blifvit förlagd till Lappmarkerna och. andra aflägsna
trakter; att det syntes vara mera fördelaktigt för Staten, att den ifrågasatta.
pensionsförhöjningen beviljades, än att sökanden tvingades qvarstå,
när häri, efter nära ett hälft sekels mödosam tjenstgöring, antagligen ej
kunde komma att förtjena fulla årsarfvoden eller sysselsätta, som sig
borde, erforderligt handtlangningsmanskap, och att Nyström följaktligen
an Båge sig böra på det högsta, icke blott för sökandens utan
äfven för Statens bästa, tillstyrka bifall till hans underdåniga framställning.

För egen del hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande yttrat, att
ehuru sökanden, som städse med synnerlig flit och sällspord noggrannhet
fullgjort sina åliggande]! såsom landtmätare i Norrbottens län och
derjemte fort eu i allo hedrande vandel, varit ordentlig och sparsam,
lian det oaktadt befunne sig i bekymmersam ekonomisk ställning, hvilket
antagligen vore beroende uteslutande deraf, att sökandens inkomster
under ungdomens och mannaålderns dagar varit alltför ringa för
honom likasom för öfrige landtmätare i berörda län; med afseende
hvarå och då sökanden nu käncle sig oförmögen att uthärda de mödor,

Bil. No ö e. till Konyl. AJuj:ts Nåd. Prop. No 7, om •Statsverket 1876. 3

hvilka afvittrings-landtmätaren måste underkasta sig, samt den pension
af 900 kronor, hvartill sökanden vid afskedstagande! vore berättigad,
vore långt ifrån tillräcklig att bereda honom, som hade hustru
och fem små barn, en någorlunda sorgfri ålderdom, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande funne sig höra ansökningen till nådigt afseend °
förorda.

Sedan Landtmäteri-styrelsen blifvit i ämnet hörd och, med vitsordande
att sökanden under sin mångåriga verksamhet vid allmänna
skiftesverket med utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne handlagt
flera laga skiften och andra landtmäteriförrättningar samt såsom Afvittringslandtmätare
med synnerlig flit och sällspord noggrannhet fullgjort
sina åligganden, förordat bifall till den underdåniga ansökningen,
hade Statskontoret, i afgifvet utlåtande af den 21 innevarande månad,
med hänseende till sökandens höga ålder, samt hans långvariga och
synnerligen väl vitsordade verksamhet i landtmäteriets tjenst, ansett
sig böra i underdånighet tillstyrka, det täcktes Kongl. Maj:t den underdåniga
ansökningen på det sätt bifalla, att till Riksdagen aflätes Nådig
proposition om berättigande för sökanden att, vid afskedstagande! från
Afvittringslandtmätare- och Kommissionslandtmätarebefattningarne, undfå
för sin återstående lifstid eu årlig pension af Ett Tusen Åtta Hundra
kronor.

Med afseende å hvad ej mindre Afvittrings-Styresmannen och
Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Norrbottens län än äfven Landtmäteri-styrelsen
och Statskontoret anfört, hemställde Stats-Rådet att
Kongl. Majd täcktes i anledning af i fråga varande ansökning föreslå
Riksdagen, att medgifva, det Afvittrings- och Kommissionslandtmätarcn
Carl Gustaf Tyko Hellström Ange från och med månaden näst efter
den, hvarunder han erhölle afsked från Afvittringslandtmätare- och
Kommissionslandtmätare-befattningarna, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor
årligen.

I Bil. i''

J:o 3 e. till Kongl. Alaj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

2:o.

Hvad Statsrådet — — hemställt behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag af
detta Protokoll skulle meddelas Finans-Departementet till
iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af
utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo:

TV. J. Modigh.

Stockholm, K. L. Beckman, 1876.

Bil. No 5 /, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811).

TJtdrar/ af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Muff Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den
7 Januari 187(i.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

F riherre von Offer och
Forssell.

Slutligen anmälde Departements-Chefen i underdånighet:

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands län memorial
af den 15 nästlidne månad, hvaruti, med tillkännagifvande att Länsmannen
i Hanekinds härad af nämnda län Anders Ekholm de sednare
aren varit af ålder och hufvudsakligen sjuklighet urståndsatt att på ett
nöjaktigt sätt fullgöra sina tjensteåligganden, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i underdånighet liemstält, att Ekholm måtte, i enlighet med
en af honom till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifven, det under Bili.

till Riksd. Prof ISIG 1 Sami 1 Afd. 1

''i Bil. N:o 5 a. till Konijl. Maj:ts Nåd. Prop. No I, om Stat,‘tvärhet ISIS.

dåniga memorialet bifogad ansökning, blifva på indragningsstat Överflyttad;
Och både Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i öfrig! meddelat,
att den person, som hittills bestridt Elda »lins tjenst, svårligen kunde
ännu längre med ett sådant förordnande 1 örtlära, om lian ej komma i
åtnjutande af högre arfvode derför, än hvad Ekholm af sina inkomster
måste afstå.

Af de vid ansökningen fogade handlingar’ inhemtades, att Ekholm,
som vore född den 2G Juli 1810 och således öfver 65 år gammal, med
hustru och åtta barn, af indika en gosse vore mindre vetande, befunne
sig i torftiga omständigheter; att han, som den 30 September 1850
antagits till förste polisbetjent i Motala polisdistrikt, blifvit af Kong],
Maj:ts bemälde Befallningshafvande förordnad till polisfiskal i nämnda
distrikt den 20 December 1851, till länsman i Motala distrikt den 1
Maj 1858 och till länsman i Hanekinds härad den 10 Februari 1862;
samt att Ekholm, hvilken vore fullkomligt blind på ena ögat och lede
af allt mera tilltagande svaghet i synen på det andra ögat samt derjemte
vore vanför i högra armen till följd af skada, som han ådragit
sig vid fortskaffande, enligt Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes ordres,
af eu ammunitionstransport, vore oförmögen att sin tjenst vidare förrätta.

Uti häröfver infordradt, den 31 nästlidno December afgifvet utlåtande
både Statskontoret, jemte anmärkning att Ekholm, oaktadt han
uppnått den i Kong], Blad Ve t den 12 November 1823 föreskrifna pensionsålder
af 65 år, icke på långt när tillbragt i statens tjenst den tid
af vid pass 40 år, som, tillika med intyg om försvagad helsa, vore
enligt samma nådiga B ref? för ponsionsrätt erforderlig, anfört att, enär
Ekholm, enligt hvad vederbörande läkare intygat, vore till vidare tjenstgöring
oförmögen samt hans löneinkomster, i gällande stat upptagne
till 859 kronor, utgörande ränta och beräknad afkastning af bostället
Anestad, hvilket för år 1874 taxerats till 27,800 kronor, torde ej obetydligt
öfverstiga det belopp af 700 kronor, hvartill länsmanslön i allmänhet
vippgalge, Statskontoret vid sådant förhållande och med afseende
a den meddellösa ställning, hvari Ekholm med stor familj sig befunne,
ansåge sig höra hemställa, att Kong], Maj:t ville till Riksdagen aflåta
nådig proposition om berättigande för Ekholm att efter erhållet afsked
undfå pension till lulla beloppet af vanlig länsmanslön eller 700 kronor
årligen.

•i

Bil. N:o 5 f. till Katigt. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1876.

Med afseende å livad^Statskontoret anfört tillstyrkte Statsrådetfdet
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Ekholm finge å
allmänna ii idragnings staten uppföras för att derifrån under sin återstående
lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked
från länsmanstjensten honom beviljades, åtnjuta en årlig pension af
sjuhundra kronor; dock att denna pension kunde, på sätt i afseende å
landsstatspensioner i allmänhet vore förhållandet, blifva föremål för ny
reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvades lämplig.

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder lemna Infall
härtill samt befallde, att utdrag af detta protokoll skulle
meddelas Finans-Departementet till iakttagande vid uppgörande
af förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens
Nionde Iiufvudtitel.

Ex protocollo
A. L. rån der Tingen.

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 22 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Friherre von Otter, och
Forssell.

9:o.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forssell anförde slutligen
:

De medel, hvilka af senaste Riksdag blifvit beviljade ej mindre såsom
dyrtidstillägg till de å rikets stat uppförda löner och arfvoden, än äfven för
omorganiserande af och lönereglering för Eders Kongl. Maj:ts kansli, med
undantag af kabinettet för utrikes brefvexlingen, hafva blifvit beviljade endast
för år 1876 och fördenskull äfven uppförda endast å extra stat.

Af sådan anledning och då Eders Kongl. Maj:ts framställningar till
Riksdagen i berörda ärenden blifvit gjorda efter anmälan af Chefen för
Finansdepartementet får jag, då tiden för en ny statsreglering nu tillstundar,

2 Bil. N:o 6 a) till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1816.

härmed i underdånighet ånyo underställa dessa frågor Eders Kong!. Maj:ts
Nådiga pröfning.

Hvad först angår dyrtidstillägget torde väl å ena sidan det vara ovedersägligt,
att de ökade lefnadskostnader och öfriga omständigheter, hvilka
först föranledt dyrtidstilläggets äskande, fortfararande oförändrade qvarstå.
Men a andra sidan äro äfven förhallandena så till vida förändrade, att eu
efter dessa ökade lefnadskostnader afpassad reglering af löneförhållandena
inom vissa _ embetsverk torde snart kunna genomföras. Jag vågar i sådant
afseende erinra om Eders Kongl. Maj:ts nyligen fattade beslut om framställning
till Riksdagen rörande reglering af löneförhållandena för rikets
hofrätter och krigshofrätten, och tillåter mig äfven att i underdånighet nämna,
hurusom det är min afsigt att inom kort fä för Eders Kongl Maj:t framlägga
förslag, till reglering af Statskontoret och Mynt- och Kontrollverken, hvilka
förslag om de vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, torde få till den
snart sammanträdande Riksdagen öfverlemnas. Dessutom har från Generalpoststyrelsen
inkommit ett förslag om förändrade lönebestämmelser, hvarigenom
dyrtidstillägget för postverket skulle upphöra; ett förslag hvilket i
livad det afser personalen vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna
synes mig förtjent af synnerlig uppmärksamhet.

Till följd häraf och da således dyrtidstillägg torde böra vid instundande
Riksdag äskas, om än ej till den utsträckning, som vid förliden Riksdag,
får jag, med afseende jemväl derå, att nämnda Riksdag antagit vissa från
de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna afvikande grunder för dyrtidstilläggs
utgående, i underdånighet hemställa, att, der vid reglerandet af de särskilda
hufvudtitlarne dyrtidstillägg kommer att äskas, den af Riksdagen för 1876
års dyrtidstillägg ^ följda grund måtte, med de jemkningar i någon särskild
detalj, hvartill någon af Departementscheferna tilläfventyrs torde finna anledning
vara för handen, få i hufvudsak tillämpas.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts kansli erinrar jag i underdånighet hurusom
Eders Kongl. Maj:t vid det förhållande, att reglering i allmänhet inom
de civila embetsverken ej vore att inom den närmaste tiden förvänta, genom
beslut den 18 Dec. 18/4 ansett, att det ökade anslaget till kansli expeditionerna
borde för år 1876 uppföras å extra stat. Då detta förhållande
måste anses fortfarande hufvudsakligen eg a rum, hemställer jag, att något
förslag till ändring i afseende å samma anslag ej må af Eders Kongl. Maj:t
för nästkommande Riksdag framläggas.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemställt, deri Statsrådets
öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll tillställas öfriga departementen

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 3

för att tjena till ledning så väl vid uppgörandet af aflöningsstaterna för
vederbörande kansliexpeditioner, som ock vid beräknandet af de summor,
hvilka såsom dyrtidstillägg å de till hvarje departement hörande embets- och
tjenstemäns löner eller arfvoden, der ej särskilda förhållanden till afvikelse
föranledde, borde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof upptagas.

Ex protokollo

Axel Ädelgren.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet Öfver Finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstierna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forssell anförde:

De delar af statsregleringen vid nästkommande Riksdag, hvilka tillhöra
Finansdepartementets föredragning, anhåller jag härmed att få underställa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Enligt den berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken
Statskontoret afgifvit den 13 December 1875 och hvilken, i hvad den angår
fjerde, sjette och åttonde hufvudtitlarne, särskildt delgifvits vederbörande
departementschefer, hafva statsverkets inkomster för år 1877 och intill dess
ny statsreglering'' vidtager blifvit, med bibehållande af det i riksstaten upptagna
förslagspris å kronans spanmål till enahanda belopp, två kronor 10
öre för kubikfoten, hvartill detsamma vid de åtta senaste Riksdagarne varit
bestämdt, beräknats till följande belopp, nemligen:

2 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

	Kronor.	öre.
Ordinarie inkomster.
Ränta ...........................................................................................	4,501,500	—
Tionde ............................................................................................	1,637,800
Arrendemedel.................................................................................
Penningar............................................................ 197^700: -—
Spannmål 214,500 kubikfot å 2 kronor
10 öre ............................................................ 450,450: —	705,600	—!
Bergverkstionde.............................................................................	50,000	—
Mantalspenningar...........................................................................	600,000	—
Bötesmedel.....................................................................................	240,000	—
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 139,658 kubik-
fot 4 kannor å 2 kronor 10 öre ....................................	293,282	64
Tillfälliga rotevakansafgifter .....................................................	15,000	—
Vakansafgifter af nyroterad jord................................................	110,000	—
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland......	20,000	—
Yakansafgifter af bergslag .........................................................	20,000	—
Trosspassevolansafgift ..................................................................	26,500	—
Båtsmansvakansafgift.....................................................................	65,000	—
Kontrollstämpelmedel................................................	20,000	—
Fyr- och båkmedel........................................................................	800,000
Telegrafmedel.................................................................................	1,330,000	—
Jernvägstrafikmedel ....................................................................	16,000,000	—
Skogsmedel ...................................................................................	800,000	—
Extra uppbörd ............................................................................	243,317	36
Säger 27,420,550: —
Bevillning»!*.
Tullmedel ..................................................................................	20,000,000
Postmedel .......................................................................................	4,300,000	—
Stämpelpappersmedel.....................................................................	2,000,000	—
Bränvinstillverkningsafgift...........................................................	13,500,000	—
Hvitbetssockertillverkningsafgift...................................................	30,000	—
Allmän bevillning ......................................................................	3,500,000	—
Säger 43,330,000: —
Summa	70,750,550	—

Bil. N:o ti b) till Kanal. Majds Nåd. Prof. Nio 1 om Siafsrtriet 1876. ö

På sätt ådagalägges af en vid Statskontorets underdåniga skrifvelse
fogad tabell, hvilken jag anhåller måtte få biläggas detta protokoll (Bil. A.),
hafva medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp i allmänhet lagts
till grund för denna beräkning. För att få detta belopp för år 1874 utrönt
har särskild utredning i berörda hänseende mast verkställas, emedan rikshufvudboken
för nämnda år icke blifvit afslutad. Ehuru vid denna utredning
inkomsterna för år 1874 icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan
beloppen enligt den blifvande rikshufvudboken måhända komme att från
de nu angifna något afvika, har Statskontoret dock ansett sa väsentliga
skiljaktigheter ej komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas,
skolat i° någon '' afsevärd mån inverka på förevarande inkomstberäkning.
Vid uppgörandet deraf har Statskontoret till följd af nådig remiss den 7
sistlidne December tagit i öfvervägande de förändringar, som i afseende å
statsverkets inkomster och utgifter skulle uppstå genom bifallande af hvad
Eders Ivongl. Maj:t på föredragning af Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet
den 12 sistlidne November beslutat i Nader föreslå riksdagen
angående hospitalsväsendets omorganisation; hvarjemte, enligt hvad
Statskontoret anmält, afseende jemväl blifvit fästadt dels å den omständigheten,
att inkomsterna varit i jemn! stigande eller fallande, dels ock å de
vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhallanden, för h\ilka Statskontoret
afgifvit följande redogörelse:

Räntan. Enligt landsböckerna för ar 1874 utgjorde den kronan behållna
andelen af denna inkomst.................................... kronor 3,178,89o:

samt den indelta anparten deraf....................................... » 1,313,610:

eller tillhopa kronor 4,492,505: —

Förstnämnda andel borde dock ökas med hälften af det belopp, som
de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kunde antagas
motsvara eller medlen af 1871 års riksdag beräknad summa af 15,000
kronor. Vid nyssnämnda Riksdag hade nemligen medgifvits, att skyldigheten
inom sådan bergslagsort att utgöra taekjernstionde- äfvensom skattejern
och. hyttegälsjern, der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode,
finge för framtiden upphöra emot det, bland annat, att hvarje hemman och
lägenhet i dylik bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra berörda ort
åtnjöte någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter
härutinnan, som med författningarne öfverensstämde; men ehuru de
nya rättsförhållanden, som af omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t gillade
förändring kunde varda en följd, borde från och med år 1872 inträda, hade
likväl, enligt hvad Statskontoret inhemtat, de för bestämmande af den tillökade
räntans belopp erforderliga åtgärder icke för mer än Gefleborgs och

4 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Jönköpings län hunnit fulländas och detta ej så tidigt, att afgifterna för
dessa län ännu börjat ingå.

Deremot borde den indelta anparten af räntan minskas

a) med sammanlagda beloppet af räntan af två landsstatsboställen,

hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade.
Efter utarrendering inginge nemligen räntan uti arrendeafgiften och komme
följaktligen icke att i räkenskaperna särskildt upptagas; uppgående ifrågavarande
räntebelopp till.................................................... ........ kronor 159: _

b) med den ränta, som varit åsatt trettioen till bo ställen

åt häradshöfdingar upplåtna, i mantal satta lägenheter,
hvilka till följd af häradshöfdinge-löneregleringen
dels redan blifvit, dels skulle från den 14 Mars 1876
för statsverkets räkning utarrenderas, hvarvid liksom för
landstatsboställena räntan inginge i arrendeafgiften; utgörande
räntan för dessa boställen tillhopa.............................. „ 5,724: _

tillsammans kronor 5,883: —

Under iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp har Statskontoret
ansett räntan böra på följande sätt beräknas, nemligen:

kronan behållen .......................................... kronor 3,194,000: —

»ädelt..................................................................... „ 1,307,500: —

tillhopa kronor 4,501,500: —

Tionden. För år 1874 utgjorde enligt landsböckerna den kronan behållna
andelen af berörda inkomst 1,366,038 kronor och den indelta delen
deraf 271,751 kronor. Tionden kunde derföre i jemna tal upptagas sålunda
:

kronan behållen................................................. kronor 1,366,000: —

i »deli .................................................................. „ 271,800: —

tillsammans kronor 1,637,800: —

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter.

Denna inkomst SOm för år penningar. spanmål.

1874 utgjorde................................ kronor 112,163: 82. kubikf. 161,237: —

borde ökas

dels med den förhöjning, som
vid hemmans och lägenheters förnyade
utarrendering från midfastan
innevarande år uppkommit, dels med
arrendena för åtskilliga från samma
tid för första gången utarrenderade

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

indragna landsstatsboställen utgörande
tillsammans..............................

dels med arrendet för redan
utarrenderade indragna häradshöf dingeboställen

...................................

dels med det bestämda minimiarrendet
för de sistnämnda slags boställen,
hvilka från den 14 Mars
1876 skulle för statsverkets räkning

utarrenderas .......................................

dels ock under förutsättning
att Riksdagen komme att bifalla
hvad Eders Kongl. Maj:t i afseende
å hospitalsväsendets förändrade organisation
beslutat föreslå, med de
arrendeafgifter, hvilka till SerafimerOrdensgillet
influtit för åtskilliga för
hospitalsväsendets räkning utarrenderade
hemman och lägenheter, uppgående
enligt erhållen uppgift för

år 1874 till........................................

tillsammans

men deremot minskas med den nedsättning
i spannmålsarrenden, kubikfot
6,614: 8, som uppkommit derigenom,
att vid hemmans och lägenheters
förnyade utarrendering afgiften
blifvit i endast penningar bestämd.

Med iakttagande häraf och för
erhållande af jemnare tal borde ifrågavarande
inkomst beräknas sålunda

penningar.................................... kronor 197,700: —

spanmål 214,500 kubikfot å

2 kronor 10 öre.................. „ 450,450: —

tillsammans kronor 648,150: —

Bergverkstionden beräknades vid sistlidne Riksdag till 47,500 kronor
och hade i medeltal för åren 1872—1874 influtit med 75,012 kronor. Då
emellertid den väsentligaste delen af berörda tionde utgjordes af koppar, och

34,51)6: 75.

25,765: 35. 10734: 6.

22,010: —

3,251: 40. 49,250: 2.

197,757: 32. 221,221: 8.

6 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

tillverkningen deraf visat sig vara i nedgående, borde ifrågavarande inkomst,
ehuru den på sista året något ökats, nu icke upptagas högre än till 50,000
kronor.

Mantalspmningarne, som vid senaste Riksdag beräknades till 580,000
kronor, hade i följd af folkmängdens tillväxt för de senare åren visat sig
vara i stigande. Med afseende härå och då denna inkomst för år 1874
uppgått till 602,996 kronor, borde densamma nu kunna beräknas till 600,000
kronor.

Bötesmedlen, vid sistlidne Riksdag beräknade till 200,000 kronor, hade
ganska betydligt stigit för åren 1872—1874, men i anseende till ovissheten
af denna inkomst, hvilken för år 1874 uppgått till ej mindre än 298,651
kronor, borde densamma nu icke upptagas till högre belopp är 240,000
kronor.

Fyr- och bakmedlen. Denna inkomst, som vid senaste Riksdag beräknades
till 800,000 kronor, hade för åren 1872 —1874 i medeltal uppgått
till 922,940 kronor. Då emellertid inkomsterna för nämnda år influtit på
grund af de i Kongl. förordningen den 9 Juli 1862 och Kongl. kungörelsen
den 11 April 1867 meddelade föreskrifter i ämnet, men, sedan förändrade
bestämmelser för ifrågavarande afgift blifvit fastställda genom Kongl. kungörelsen
den 5 Juni 1874, hvilken från och med den 1 April innevarande
år trädt i gällande kraft, denna afgift för de tio första månaderna af år
1875, enligt erhållen uppgift, influtit med 133,408 kronor 70 öre mindre
än för lika tid under år 1874, syntes nämnda inkomst nu icke böra beräknas
högre än till förut kalkylerade belopp eller 800,000 kronor.

Telegraf medlen upptogos vid senaste inkomstberäkningen till 1,330,000
kronor, men kunde för år 1875, enligt erhållen uppgift, approximativt beräknas
till endast 1,240,000 kronor. Då likväl under vanliga förhållanden en årlig
tillökning uti ifrågavarande inkomst borde vara att motse, syntes inkomsten
nu kunna upptagas till samma belopp, som vid senaste Riksdag beräknats,
eller 1,330,000 kronor.

Jernvägstrafikmedlen beräknades vid senaste Riksdag till 14,600,000
kronor, motsvarande en bruttoinkomst af nära 108,000 kronor milen för då
trafikerade 135,9 banmil. Enligt uppgift från Styrelsen för Statens järnvägstrafik
kunde emellertid denna inkomst under år 1877 för de 140,6 mil
stambanor, som nu vore för trafik öppnade, beräknas till 16,000,000 kronor,
och ansåg Statskontoret densamma i öfverensstämmelse härmed böra upptagas
till nämnda belopp 16,000,000 kronor.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 7

Skog smedlen hade utgjort för

samt „

eller i medeltal...................................

år 1872.
„ 1873.
« 1874.

kronor 767,834,

„ 1,345,572,

„ 843,396,

„ 985,601.

Enligt de uppgifter, som från de särskilda länsstyrelserna kommit
skogsstyrelsen till banda, skulle, på sätt uti den till 1875 års Riksdag aflåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof omförmäldes,
de under år 1874 till statsverket influtna skogsmedel utgjort tillhopa
1,174,452 kronor 77 öre. På grund häraf ocli ehuru redan då ogynsammare
konjunkturer för trävarurörelsen inträdt, beräknades ifrågavarande inkomst
för år 1876 till 1,000,000 kronor. Då emellertid, enligt hvad räkenskaperna
utvisade, berörda inkomst för år 1874 på sätt ofvan nämnts, endast
uppgått till 843,396 kronor och jemförd med 1873 års enahanda inkomst
minskats med något mer än en half million kronor, samt den ogynnsamma
konjunkturen för trävarurörelsen, hvaraf berörda inkomst i väsentlig mån
vore beroende, snarare ökats än aftagit, syntes skogsmedlen nu icke böra
beräknas högre än till 800,000 kronor.

Extra upphörd. Denna inkomst hade vid förra Riksdagen blifvit beräknad
på följande sätt:

i 1874 års riksstat upptagna belopp ................................. kronor 62,832: 50,

skatterätts- och observationsmedel...................................... „ 8,000: —

inbetalning å vattenaftappnings- och odlingslån ............ ,, 156,000: —

från landshöfdinge-lönereglerings-fonden ........................... „ 1,350: —

tillsammans kronor 228,182: 50
hvilket belopp för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma utfördes
med 228,117 kronor 36 öre.

För år 1874, i hvilket års riksstat inbetalningar å vattenaftappningslån
samt å lånet för landshöfdingeackordernas amortering såsom särskilda extra
ordinarie inkomster upptagits, hade de öfriga inkomsterna, hvilka såsom
extra uppbörd influtit, deruti inbegripne skatterätts- och observationsmedel,
utgjort ett sammanräknadt belopp af 130,544 kronor; men i betraktande
af de tillfälliga omständigheter, hvaraf en del af ifrågavarande inkomst vore
beroende, ansåg Statskontoret densamma icke böra räknas högre än sålunda:
inbetalning å vattenaftappnings och odlingslån, utgörande, enligt upprättad

uträkning............................................................ kronor 142,000: —

„ från landsköfdinge-lönereglerings-fonden ...... „ 1,350: —

öfrig extra uppbörd ............................................................... » 100,000: —-

tillsammans kronor 243,350: —
hvilket belopp, för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma borde utföras
med........................................................................... kronor 243,317: 36.

8 Bil. N:o B b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1878.

Tullmedlen beräknades vid 1875 års riksdag till 20,000,000 kronor
och hade utgjort:

för 1872.................................................................... kronor 19,805,448: —

„ 1873................................................................... * 23,941,202: —

och „ 1874.................................................................. 29,442,252: —

eller i medeltal för dessa 3 år .................................... „ 24,229,634: —

För 1875 års 10 första månader hade, enligt från Generaltullstyrelsen
erhållen uppgift, de debiterade tullmedlen uppgått till

ett belopp af .................................................................... kronor 20,433,645: —

Under antagande att berörda inkomst under den
återstående delen af året komme att utgöra lika stort
belopp, som för November och December månader

1874, eller........................................................... .. 4,101,579: —

skulle tulluppbörden för år 1875 väl belöpa sig till „ 24,535,224: —

och således något öfverstiga medeltalet för de 3:ne förutgångne åren; men
då årets tulluppbörd, såsom det syntes, komme att understiga 1874 års
enahanda uppbörd med omkring 5,000,000 kronor, och de orsaker, som förut
framkallat en ovanlig stegring i berörda inkomst, således icke kunde antagas
vara af stadigvarande natur, utan snarare eu ytterligare minskning deri vore
att befara, borde ifrågavarande inkomst nu icke beräknas högre än vid förra
riksdagen, eller till ett belopp af............................................ 20,000,000: —

Postmedlen, hvilka vid senaste Riksdag upptogos till 3,850,000 kronor,
kunde, enligt en från Generalpoststyrelsen meddelad uppgift, för år
1877 beräknas till 4,300,000 kronor.

Stämpelpappersmedlen, beräknade vid sistlidne Riksdag till 1,750,(''00
kronor, hade för åren 1872 — 1874 visat sig vara i stigande och utgjorde
för det sistnämnda året 2,219,471 kronor. Då emedlertid vid senaste Riksdag
beslötos några förändringar i förordningarne angående stämpelpappersafgiften
samt rörande lagfart af fast egendom, hvilka måste antagas hafva
till följd en minskning i berörda inkomst, syntes densamma nu icke böra
beräknas högre än till 2,000,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid sista Riksdagen till

13,130,000 kronor och hade för åren 1872—1874 i medeltal uppgått till
13,639,369 kronor. Enligt erhållen uppgift från Finansdepartementets byrå
för kontrollen å tillverkningsafgifter, både ifrågavarande inkomst för år 1875

till den 1 December bestigit sig till ........................... kronor 12,389,425: —

hvadan, om dertill lades beloppet af samma afgift

för December månad år 1874 utgörande.................... „ 2,500,928: —

berörda inkomst för hela år 1875 skulle komma att

uppgå till ................................................................. „ 14,890,353: —

Bil. No 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 9

Då emellertid denna inkomst voro beroende af sådana omständigheter, Indika
på förhand icke kunde vara kända, samt visat sig för den föregående tiden
vara underkastad -vexlingar, ansåg Statskontoret densamma icke böra upptagas
till högre belopp än ............................................... kronor 13,500,000: —

IJvitbetssockertittverkningsafgiften, vid senaste Riksdag beräknad till
00,000 kronor, hade enligt erhållen uppgift från nämnda byrå, från 1875 års

början till den 1 December influtit med .............................. kronor 24,500: —

och skulle, under antagande, att för den återstående delen
af året enahanda belopp komme att inflyta, som under
December månad 1874 ingått eller................................ „ 11,350: —

för innevarande år utgöra......................................................... kronor 35,850: —

Visserligen skulle jemlikt nådiga kungörelsen den 15 Oktober 1869,
på grund hvaraf ifrågavarande slags afgift utgjordes, densamma från och
med den 1 Juli 1876 höjas till dubbelt mot hvad den förut varit; men då,
enligt meddelande i den nådiga propositionen till sistlidne Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof, af de fem fabriker för hvitbetssocker, som
funnits inom riket, två redan blifvit nedlagda och tvifvelaktigt vore, huruvida
den ökade beskattningen på berörda industri, hvilken redan nu ej
syntes gå framåt, skulle medföra någon högre statsinkomst, samt då afgiften,
som för år 1874 utgjorde 63,593 kronor, redan visat sig vara i betydligt
nedgående, borde densamma nu icke upptagas till högre belopp än 30,000
kronor.

Allmän bevillning. Då denna inkomst, som vid förra Riksdagen beräknades
till 2,800,000 kronor, för de senare åren visat sig vara i stigande,
hade, under förutsättning att den allmänna bevillning, näst sammanträdande
Riksdag sig åtager, komme att utgå efter enahanda grunder, som för berörda
bevillnings utgörande vid nästlidne Riksdag bestämdes, Statskontoret,
med hänsyn dertill, att bevillningen för 1874 uppgick till ett belopp af
3,995,255 kronor, ansett densamma nu kunna beräknas åtminstone till

3,500,000 kronor.

Med anledning af den af Statskontoret sålunda gjorda beräkning anhåller
jag i underdånighet att få anföra följande:

I afseende å Jernvägstrafikmedlen har Styrelsen öfver statens jernvägstrafik
i sitt den 11 sistlidna December afgifna underdåniga memorial med
förslag till beräkning af inkomster och utgifter för år 1877 anfört, att, då
Styrelsen i slutet af år 1874 upprättade förslagsberäkning öfver statens jern -

10 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

vägstrafiks inkomster under år 1876, hade Styrelsen, med anledning af 1874
års mindre goda skörd och andra förhållanden, som ansågos komma att verka
mer eller mindre återhållande på jernvägstrafiken under närmast följande
tider, utgått från den synpunkten, att trafiken under år 1876 icke skulle i
lifaktighet komma att mer än ganska obetydligt‘öfverstiga 1874 års trafik,
sådan denna vid ifrågavarande beräkningstillfälle kunde uppskattas, och att
således till grund för beräkningen borde läggas medelinkomsten af hvarje
trafikerad banmil under det löpande aret, och denna medelinkomst multipliceras
med det antal mil, som vid årets slut vore öppnade för rörelsen. Efter
sådan beräkningsgrund skulle inkomsten för år 1877 komma att uppgå
till 15,460,000 kronor, enär medelinkomsten per banmil under år 1875 torde
blifva ungefär 110,000 kronor och hela banlängden vid 1875 års slut uppginge
till 140,6 mil.

Men om man toge i betraktande, att den östra stambanan, som i sin
helhet öppnades i slutet af år 1874, icke hunnit under sitt första trafikår
utveckla den rörelse, som derå borde kunna påräknas, sedan industrien inom
den ort, banan genomginge, vunnit tid att ordna sig för och draga fördel
af den nya transportledens alla förmåner, äfvensom att den norra stambanans
under år 1875 fullbordade utsträckning till och förbindelse med Gefle
—Dala jernväg redan nu lofvade att åstadkomma en ganska betydande både
person- och gods-rörelse, så ansåge sig Styrelsen befogad antaga, att bruttoinkomsten
af statens jernvägstrafik år 1877 ej borde komma att understiga
16,000,000 kronor.

Då jag anser den af Trafikstyrelsen sålunda gjorda beräkningen fullt
antaglig, hemställer jag i underdånighet, att jernvägstrafikmedlen måtte, på sätt
äfven Statskontoret föreslagit, för år 1877 beräknas till 16,000,000 kronor.

De Skogsmedel, hvilka under år 1875 till statsverket influtit, hafva,
enligt en från skogsstyrelsen öfverlemnad promemoria, grundad på uppgifter,
som skogsstyrelsen i sådant afseende infordrat från Eders Kongl. Maj:ts
vederbörande befallningshafvande, utgjort:

Kronor öre.

i Norrbottens
„ Yesterbottens
„ Vesternorrlands
„ Jemtlands
„ Gefleborgs
„ Kopparbergs
„ Yestmanlands
„ Örebro
„ Upsala

län 667,736: 73.

42,192: 15.
„ 167,474: 08.

„ 5,811: 33.

„ 6,165: 25.

4,017: 75.
„ 1,555: 94.

„ 4,843: 56.

„ 12,108: 57.

Transport 911,905: 36.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop.	N:o 1 om	Statsverket 1876.
		Kronor.	öre.
	Transport 911,905:	36.
Gotlands	län	342:	75.
Södermanlands	V)	3,131:	90.
Östergötlands	Y)	30,761:	26.
Skaraborgs	Y)	45,523:	04.
Elfsborgs	Y>	24,296:	24.
Göteborgs	M	36:	10.
Hallands	«	98:	57.
Kalmar	W	12,045:	90.
Jönköpings	M	6,967:	55.
Kronobergs	W	122:	05.
Kristianstads	Y)	15,001:	42.
Malmöhus		1,453:	75.
Summa	kronor	1,051,685:	89.

---- 7--->

varande dock af Skogsstyrelsen vid öfverlemnande af denna promemoria anmärkt,
att, enär Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i ^s mnstads lan
förklarat sig ej nu kunna lemna uppgifter a influtna skogsmedel för ,

Skogsstyrelsen varit nödsakad att för nämnda° län upp aga i pp

15,001,42 kronor, hvartill skogsmedlen i länet för år 1874 uppgi vits.

I det förhållandet att denna inkomst af trävaruförsäljning i ej ringa
grad är beroende å konjunkturer, som under de Hanne senaste åren vis
fecken till nedgående, och att skogsmedlen för 1874 hufvudsakligen ^
grund uppgått allenast till 843,000 kronor kan val finnas skal för^deri åt

Statskontoret föreslagna beräkning till allenast 800, i million kro 1875

likväl dessa medel ingått med ett belopp fullt utgorandJ * ™

nor, och då den fortgående elfrensningsundersokningen med * Hhorande skog

uppskattning för hvarje är bmeder

afverkningsrätt å kronans vidsträckta otve pp hetvdlma

samt genom sådan upplåtelse från och med 1874 kontraherats om betydliga

inkomster, som äfven under 1877 äro att sa er p i’qoo 000 kronor
skogsmedlen för detta är man äfventyr kanna beraknas till 1,000,TO) kronor.

V,d Statskontorets beräkning -

mWe “allenast 1111
nor, e er i det nar maste enahanda bl pp, b Statskontoret anmärkt, medel -

12 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

till denna inkomsttitel blifvit vid de senaste Riksdagarna beräknad, tror jag
mig dock, med aktgifvande på de omständigheter, hvilka Statskontoret vid
sin beräkning framhållit, ej böra i någon större mån frångå samma beräkning,
utan hemställer att tullmedlen måtte upptagas till 21,000,000 kronor.

Beträffande beräkningen af postmedlen under år 1877 har Generalpoststyrelsen
i sitt den 29 November 1875 afgifna underdåniga memorial
med förslag till postverkets stater för år 1877 anfört: att, då under den tid
af 2\ år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872 och den 30 Juni 1874,
postverkets uppbörd å förutvarande inkomsttitlar ökats från 2,443,000 till

3.100.000 kronor, eller med i det närmaste 27 procent, hade vid uppgörandet
af senaste underdåniga förslag till statsreglering, postverkets inkomster
antagits kunna komma att, med en tillökning af omkring 13| procent,
ar 1876 uppgå till 3,850,000 kronor; hvilket beräkningssätt äfven sedermera
blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt.

Redan nu hade detta belopp öfverskjutits i det att under senast förflutna
tvänne halfår, eller under tiden från och med den 1 Juli 1874 till
och med den 30 nästlidne Juni, postverkets inkomster uppgått till omkring

3.940.000 kronor.

Sammanställdes inkomsterna under denna period med intägterne,

2.750.000 kronor, under det år, 1872, mellan hvilket och början af nämnda
period, den 1 Juli 1874, afståndet vore lika stort som mellan den 30 nästlidne
Juni — slutet af omförmälda tidsrymd — och det år, 1877, för hvilket
förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skulle i underdånighet
afgifvas,

så visade sig att tillökningen i inkomst uppgått till omkring 43 proc.

Från den förenämnda inkomsten under tidsrymden 1 Juli 1874—30

Juni 1875.............................................................................. kronor 3,940,000: —

borde likväl, för erhållande af en riktig jemförelse, afdragas
de intägter

för tidningarnes postbefordran......kronor 170,000: —

och för tjenstebrefvens fortskaffande „ 250,000: — 420,000: —

af hvilka postkassan först efter 1872 års utgång kommit
i åtnjutande,

då, vid en jemförelse mellan de sålunda till kronor 3,520,000: —
nedsatta inkomsterna under senast förflutna två halfår

och postverkets intägter år 1872....................................... 2 750 000: _

det visade sig, att under den tid af år, som förflutit
mellan den 1 Januari 1873 och den 30 Juni 1875,

postverkets uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats med 28 procent.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876. 18

Då under de närmast följande två åren icke vore att emotse någon
synnerlig utvidgning af postförbindelserna och än mindre borde i fråga
komma någon nämnvärd tillökning i postanstalternas antal, kunde — äfven
oaktadt hvad här ofvan blifvit underdånigst anfördt rörande den tid, som
vanligen förflöte innan nya postlinier och postanstalter blefve mera allmänt
anlitade, — icke med skäl påräknas att under tiden 1 Juli 1875—31 December
1877 beloppet af postverkets inkomster skulle ökas i enahanda mån
som fallet varit under perioden 1 Januari 1873—30 Juni innevarande år.

Äfven borde härvid tagas någon hänsyn till de betydliga nedsättningar
i portot för den internationela brefvexlingen, som blifvit en följd af den
i Bern den 9 Oktober 1874 afslutade allmänna posttraktat. Visserligen
hade, i sammanhang härmed, blifvit ännu mer minskade transitafgifterne för
denna samma korrespondens, hvilket äfven gjort det möjligt att i senast
faststälda utgiftsstat från 80,000 till 40,000 kronor nedsätta anslaget ‘‘för
utrikes brefvexlingen11. Utan tvifvel skulle emellertid, åtminstone till en
början, följden af de förändrade taxeringsbestämmelserna blifva en, om också
icke synnerligen stor, minskning i postverkets bruttoinkomst af den internationela
brefvexlingen.

En annan, ehuru antagligen icke heller betydlig, minskning i uppbörd
komme att härflyta dels af de genom nådiga förordningen den 5 dennes
kungjorda bestämmelserna rörande taxering af assurerade försändelser af
myntadt guld och silfver, dels ock af en nedsättning i afgifterna för försändelser
under band, derest, med anledning af Generalpoststyrelsens underdåniga
framställning den 29 nästlidne Oktober, komme att vidtagas en förändring
i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Oaktadt här ofvan anförda omständigheter ansåge Generalpoststyrelsen
någon tvekan icke böra möta att till 9V3 procent utöfver uppbörden under
tiden 1 Juli 1874 — 30 Juni 1875 beräkna Postverkets inkomster år 1877;
hvilken tillökning motsvarade en tredjedel af det procenttal, 28, hvarmed
under sistnämnda två halfår uppbörden öfverstigit den för år 1872.

Då nu, på sätt här ofvan blifvit omförmäldt, postverkets inkomster
under tiden från den 1 Juli 1874 till den 30 Juni innevarande år utgjort.
...................................................................................... kronor 3,940,000: —

skulle sålunda, med tillägg dertill af 94 procent af

samma summa..................................................................... „ 3 6 7,7 3 3 : 33.

uppbörden för år 1877 kunna beräknas till .............. „ 4,307,733: 33.

men borde, i rundt tal, upptagas till.............................. „ 4,300,000: —

Mot denna beräkning har jag ej funnit skäl till någon anmärkning,
och hemställer derföre i underdånighet, att postmedlen måtte för år 1877
upptagas till samma belopp som Statskontoret och Generalpoststyrelsen föreslagit,
eller 4,300,000 kronor.

14 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

I fråga om stämpelpapper medlen tillåter jag mig erinra, hurusom Eders
Kongl. Maj:t den 10 sistlidne December beslutat att genom nådig proposition
ej mindre föreslå Riksdagen en bestämd förhöjning i det belopp stämpelpapper,
hvarmed utgående handlingar vid Hofrätterna och JustitierevisionsExpeditionen
skola beläggas, än äfven till Riksdagens öfvervägande hemställa,
huruvida icke i sammanhang härmed kunde finnas lämpligt att jemväl
höja stämpelbeloppen å några af de frän underdomstolarne utgående
handlingar och deribland lagfartsbevis samt alla de handlingar, Indika för
närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre. Då den minskning
i stämpelpappersmedlen, som förväntades såsom en följd af den vid senaste
Riksdag antagna nya lagstiftningen om lagfart af fast egendom, af samma
Riksdag beräknades till 130,000 kronor, samt stämpelpappersmedlen, enligt
hvad Statskontoret upplyst, under år 1874 uppgått till mer än 2,200,000
kronor, skulle det otvifvelaktigt vara rättast att, om någon förhöjning i
stämpelpappersafgiften ej ifrågakomme, beräkna stämpelpappersmedlen till
ungefär det belopp 2,000,000 kronor, som Statskontoret antagit. Men då
af den utredning, som i sammanhang med förslaget om en lönereglering för
Hofrätterna blifvit i förevarande fråga åvägabringad, framgår, att den af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen • i stämpelafgiften för utgående
expeditioner i Hofrätterna kan med skäl antagas inbringa 120,000 kronor,
samt härtill kommer, att en ej obetydligt ökad inkomst torde vara att förvänta
ej mindre af förhöjningen i stämpelafgiften för expeditionerna i Justitie-revisionen,
än äfven af de åtgärder i öfrigt, som af Eders Kongl.
Maj:t blifvit i nyssnämnda nådiga proposition föreslagna, får jag, under antagande
att Riksdagen bifaller samma proposition, i underdånighet föreslå,
att stämpelpappersmedlen måtte beräknas till 2,200,000 kronor.

Beträffande Bränvinstillverhiing saf giften, hvilken uppgick

år 1873 till .................................................................... kronor 14,069,596: —

och år 1874 till............................................................... „ 13,889,468: —

bär från kontrollbyrån blifvit mig meddelad den uppgift, att under år 1875
blifvit tillverkade 18,749,585:8 beskattningsbara kannor, motsvarande en tillverkniugsafgift
af 14,999,668 kronor 64 öre, hvaraf under året influtit
14,692,129 kronor 68 öre. Medeltalet af afgiften för berörda tre år kan
således antagas till 14,300,000 kronor. Vid sådant förhållande och då denna
inkomst för år 1876 blifvit beräknad till allenast 13,130,000 kronor, synes
mig en förhöjning i beräkningen för år 1877 böra egarum. Den nya siffran
torde dock ej böra uppgå till falla medeltalet för de tre senaste åren, utan,
med afseende å de vexlingar, som ifrågavarande inkomsttitel är underkastad,
samt i afsigt att få slutsumman för samtliga inkomsterna afrundad till fullt
100,000-tal bestämmas till 13,470,000 kronor.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 15

Hvitbetssockertillverknings-af''giften, år för 1875 beräknad till 60,000
kronor, har, enligt mig från kontrollbyrån meddelad uppgift, under året inbringat
blott 30,598 kronor. Den uppgick år 1873 till 35,361 kronor och år
1874 till 63,593 kronor. Medeltalet af dessa tre siffror är väl 43,184
kronor, och härtill kommer, att ifrågavarande afgift skall från och med den 1
Juli 1876 fördubblas. Ehuru i dessa två omständigheter kunde anses ligga
en anledning att frångå den af Statskontoret gjorda beräkning af ifrågavarande
medel för år 1877, tror jag dock det vara försigtigast att stanna vid
den af Statskontoret föreslagna'' siffran och får jag fördenskull i underdånighet
hemställa, att ifrågavarande afgift ej måtte beräknas högre än till

30,000 kronor.

Om de ändringar i afseende å Statskontorets beräkning af skogsmedlen,
tullmedlen, stämpelpappersmedlen och bränvinstillverkningsafgiften, äfvensom i
inkomsttiteln extra uppbörd, Indika jag sålunda i underdånighet föreslagit,
vinna nådigt bifall, men nämnda beräkning i öfrigt, i de delar jag här anser
böra upptagas, blifver, på sätt jag nu vågar hemställa, af Eders Kongl.
Maj:t godkänd, skulle en tablå öfver statsverkets följande inkomster för år
1876 komma att hafva detta utseende:

Ordinarie inkomster.

Ränta...............................................................................................

Tionde ...........................................................................................

Arrendemedel:

Penningar......................................................... 197,700

Spanmål 214,500 kubikfot å 2 kronor 10 öre 450,450

Bergverkstionde..............................................................................

Mantalspenningar.......................................................................

Bötesmedel.....................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 139,658

kubikfot 4 kannor å 2 kronor 10 öre

Tillfälliga rotevakansafgifter ......................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..............................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Yakansafgifter af bergslag .......................................................

Trosspassevolansafgift ................................................................

Båtsmansvakansafgift....................................................................

Kontrollstämpelmedel................................................................

Fyr- och båkmedel................................................................

Telegrafmedel .....................................................................

4,501,500: -1,637,800: —

648,150: -50,000: —
600,000: —
240,000: —

293,282: 64.

15,000: —
110,000: —
20,000: -20,000: -26,500: —
65,000: —
20,000: —
800,000: —
1,330,000: -

16 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Jernvägstrafikmedel........................................................

Skogsmedel.......................................................................

Extra uppbörd.................................................................

Säger kronor: 27,600,000.

16,000,000: —
1,000,000: —
2 2 2,7 6 7 : 36.

Bevillningar.

Tullmedel

Postmedel.................................„........................................

Stämpelpappersmedel ...................................

Bränvinstillverkningsafgift ..........................................

Uvitbetssockert ill verk ningsalgilt ....................................

Säger kronor: 41,000,000.

21,000,000: —
4,300,000: —
2,200,000: —
13,470,000: —
30,000: —

De af föredragande Departementschefen sålunda beträffande
beräkningen af statsverkets ofvanomförmälda inkomster och
dermed sammanhängande ämnen gjorda underdåniga hemställanden
och förslag, behagade, sedan Statsrådets öfriga ledamöter
deri instämt, Tians Maj:t Konungen i Nåder gilla
och bifalla.

Föredragande Departementschefen • anförde vidare:
Då beträffande regleringen af

Första Hnfvudtitelp

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år 1877
föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande
uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller
om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för första hufvudtiteln
beräknas enahanda belopp, som nu tinnes till denna hufvudtitel
anvisadt, eller 1,266,000 kronor.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda i underdånighet
föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande,
Plans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Bil. N:o 0 b) till Kongl. Mcijits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 17
Yicl beräkning’ härefter af utgifterna å riksstatens

Sjunde Hufyudtitel,

innefattande anslagen till Finansdepartementet, anförde föredragande Departementschefen: -

Beträffande

i:o. Finansdepartementets Expedition

anhåller jag nu endast att i underdånighet få åberopa Eders Kong]. Majrts
den 22 December 1875 i fråga om kanslidepartementenas expeditioner fattade
beslut; och hemställer således, att för tillämpningen af den nya aflöningsstaten
för expeditionen måtte för år 1877 äskas enahanda anslag a extra
stat, som blifvit af Riksdagen för år 1876 be viljad t eller 9,700
kronor.

2:o. Kammarkollegium.

I afseende å bemälda embetsverk tillåter jag mig i underdånighet erinra.
, hurusom, efter det den af Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 tillförordnade
komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas
löneförhållanden m. m. den 9 Juni 187.) afgåfvit sitt betänkande
öfver regleringen af kammarkollegium, samt kollegium den 11 si stlid ne Oktober
häröfver i underdånighet sig utlåtit, så har Eders Kongl. Maj:t till
följd af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 3 Maj 1875 framställda anhållan,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes efter skedd utredning låta upprätta och
förRiksdagen framlägga förslag till de förändrade bestämmelser med^ afseende
å utarrendering och förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena
påkallades, den 5 sistlidne November åt en särskild komité uppdragit, att
med ledning af de upplysningar, som kunna inhemtas så väl om Sveriges
egna förhållanden som om andra länders erfarenhet i dessa hänseenden, till
Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande i fråga om dels Indika
ändringar i nu gällande bestämmelser beträffande utarrendering af egendomar
fik-statsverkets räkning må af förhållandena påkallan, dels huru förvaltningen
af dessa egendomar må lämpligast kunna anordnas, och dels på Indika

18 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1 om Sto,t sverbet 187 fi.

vilkor hädanefter må till enskilde upplåtas för odling tjenlig, kronan tillhörig
mark i de Norrländska länen.

Då det åt sistnämnda komité meddelade uppdrag är sådant, att densammas
blifvande förslag'' utan tvifvel kan komma att i hög grad inverka på
Kammar kollega organisation och verksamhet, har jag ej ansett det lämpligt
att redan nu, innan samma komité haft tillfälle att afgifva sitt yttrande, för
Eders Kong!. Majå framlägga löneregleringskomitöns förslag, utan torde
Eders Kong!. Maj:t tillåta att dermed får tills vidare anstå.

Om än jag således nu oj har att föreslå någon reglering af bemäld a
embetsverks stat, lärer det dock böra iakttagas, att enligt Eders Kongl. Majds
den 12 November 1875 fattade beslut nådig proposition kommer att till
Riksdagen aflåtas derom, att de hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseränta!’
och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar af hvad beskaffenhet
de vara må, skola, med vissa undantag, till statsverket indragas.
Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t dervid tillika täckts i nåder förklara skall,
derest denna nådiga framställning af Riksdagen bifalles, vården af hospitalens
fasta egendomar uppdragas åt kammarkollegium. Då dessa egendomar
uppgå till ett, antal af 431 med eu afkastning, som af Serafimer Ordensgillet
beräknats till 121,641 kronor 1)7 öre, hafva så väl de för utredning af
förevarande fråga tillsatte komiterade som ock Kammarkollegium i sitt
jemte Statskontoret öfver komiterades förslag den 2 Juni 1874 afgifna utlåtande
ansett kollega personal otillräcklig att jemte nuvarande bestyr äfven
ombesörja förvaltningen af berörda fastigheter och hemställt, att ett belopp,
motsvarande aflöningen för eu kammarförvandt, måtte för ersättande af det
ökade arbetet inom kollegium ställas till kollega disposition.

För jordeboksarbetet inom Kammarkollegium under år 1875 har redogörelse
blifvit af kollegium lemnad i underdånigt memorial den 17 sistliden
December.

Kollegium inberätta!'' i sådant afseende: att de anmärkningar, som
uppkommit vid granskning af de till följd af Kongl. kungörelsen den 5 Oktober
1871 upprättade förteckningar öfver till statsverket indragna ränteoch
kronotionde- anslag i Skaraborgs, Gefleborgs, Malmöhus, Yestmanlands
och Kopparbergs län blifvit af Kollegium pröfvade med undantag af
sådana, som Kollegium funnit fordra närmare utredning; och att de ytterligare
undersökningar, som i anledning af dessa och andra anmärkningar vid
förteckningarna öfver indragna ränta- och kronotionde-anslag funnits nödiga,
under hela året upptagit jordeboksföreståndarnes tid, men deras biträden varit
sysselsatta med förberedande granskning af Vermlands och Elfsborgs
läns samt fullbordande af Skaraborgs och Christianstads läns nya jordeböcker.
Den synnerliga oreda, som i liera läns kronoräkenskaper varit rådande
hvad kronotionde-anslagen beträffade, gjorde berörda undersökningar i helg

Bil. N:o 6 b) till Kouyl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1 om Statsverket 187b. 19

grad mödosamma; och ansåg kollegium desamma först efter flora månaders
förlopp kunna afslutas.

Kammarkollegium anför vidare, att, då kollegium af skäl, som i dess
redogörelse den 18 December 1874 för jordeboksarbetet under samma är
blifvit anförda, icke kunde tillstyrka någon förökning af jordeboksafdelningarnas
antal under år 1877, och senaste riksdag till detta arbetes bedrifvande
under år 187G anslagit 18,600 kronor, ansåg kollegium sig
böra hemställa, att till arbetets fortsättande under år 1877 enahanda anslag,
med afdrag af 1000 kronor expensmedel, sinn icke blefve under året
erforderliga, eller 12,600 kronor måtte af nästsammanträdandc Riksdag
äskas.

Då, på sätt jag redan varit i tillfälle i underdånighet erinra, frågan
om den framtida förvaltningen af statens egendomar för närvarande år beroende
på utredning samt det sålunda kan anses ovisst huruvida berörda förvaltning
fortfarande kommer att åt Kammarkollegium uppdragas, anser jag
den tillökning i kollegii arbetskrafter, som otvifvelaktigt blifver erforderlig,
derest kollegium skall öfvertaga förvaltningen af de för närvarande hospitalerna
tillhöriga egendomar, icke böra på ordinarie stat uppföras. Och dä
mot det belopp, som blifvit föreslaget såsom ersättning för kollegii genom
berörda förvaltning ökade arbete, någon anmärkning ej skäligen torde kunna
göras, hemställer jag alltså, att, under förutsättning af riksdagens bifall till
Eders Kong! Maj:ts nådiga proposition angående hospitalsväsendets förändrade
organisation, å extra stat för år 1877 matte såsom tillfällig förstärkning i
Kammarkollegii arbetskrafter uppföras ett belopp af 3,000 kronor.

Det vid senaste Riksdag för Kammarkollegii embets- och tjensteman
beviljade dyrtidstillägg uppgår till sammanlagdt 19,440 kronor. Häri är
dock ej inberäknadt något dyrtidstillägg åt presidenten, hvilken sålunda för
är 1876 eger att uppbära allenast lönen 9000 kronor. Enligt Eders Kong!
Maj:ts beslut den 22 sistlidne December torde dyrtidstillägg åt kammarkollegium
böra äskas jemväl för år 187 7. Och då i fråga om beloppet åt
samma tillägg förekommer, att i det förslag till lönereglering för Rikets
Hofrätter, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut kommer att för Riksdagen
framläggas, lönerna för Hofrätternas presidenter blifvit föreslagna till 10,000
kronor, samt enahanda belopp torde böra, äfven under afvaktan å en lönereglering,
tillkomma bemälde presidenters vederlikar i andra med Hofrätterna
likställda embetsverk, hemställer jag i underdånighet, att, jemte det vid so -

20 Bil. iV;o 6 b) till Kanyl. Maj:is Nåd. Prop. .Y:o 1 om Statscerket 1876.

näste Riksdag lör Kammarkollegium beviljade dyrtidstillägg, ett dylikt tillägg
åt 1,000 kronor måtte äskas för presidenten i Kammarkollegium, och att
således å extra stat för år 1877 måtte såsom dyrtidstillägg åt embets- och
tjensteman i Kammarkollegium uppföras ett belopp af 20,410 kronor.

Slutligen och under åberopande af hvad Kammarkollegium i sitt nyssomförmälda
memorial anfört om behofvet af anslag under år 1877 för den
fortfarande granskningen af de nya jordeböckerna föreslår jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära till granskning af
nya jordeböcker ett anslag af 12,600 kronor att uppföras likaledes å extra
stat för år 1877.

3:o. Statskontoret.

Med anledning åt det betänkande angående omorganisation af Statskontoret,
som blifvit åt löneregleringskomitén afgifvetoch Statskontorets häröfver
afgifna underdåniga utlåtande, torde Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att
inom kort lå framlägga underdånigt förslag till proposition till Riksdagen
om ny lönestat för bemälda embetsverk, hvilket förslag redan är till största
delen inför Eders Kongl. Maj:t beredt. På grund häraf och under förutsättning
att hvad jag i berörda hänseende kommer att tillstyrka vinner Eders
Kongl. Maj:ts nådiga bifall, får jag nu i underdånighet hemställa, att i den
nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof måtte i fråga
om anslagen till bemälda embetsverk beräknas följande förändringar, nemligen:

att i det ordinarie anslaget 92,600 kronor måtte beräknas eu tillökning
af 2,100 kronor så att anslaget blefve 94,700 kronor, deraf 7,000
kronor, afsedda att utgöra ålderstillägg, skulle vara förslagsanslag; samt

att för genomförande åt den nya organisationen måtte å extra stat
beräknas ett belopp af 21,600 kronor, men deremot de hittills å sammastat
uppförda anslag till förstärkning af Statskontorets personal 7,400 kronor och
till dyrtidstillägg 16,300 kronor beräknas utgå.

Härjemte och da Statskontoret vid sin förut omlörmälda berättelse om
statsverkets tillstånd och förvaltning fogat en förteckning å icke godtgjorda
förskotter till belopp af 30,868 kronor 91 öre, Indika borde i vanlig ordning
till godtgörande hos Riksdagen anmälas, hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska nämnda belopp att, på
sätt vid senaste riksmöte egde ruin, såsom extra anslag under Statskontoret
för år 1877 uppföras.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187b. 21

4:o. Mynt- och Kontroll-verken.

Då det förslag till omreglering af nämnda verk, hvilket blifvit aflöneregleringskomitén
utarbetadt, ännu ej blifvit för Eders Kongl. Maj:t föredraget,
torde någon förändring i verkens ordinarie aflöningsstat för närvarande
ej böra af mig föreslås, helst, enligt hvad jag efter en preliminär granskning
af komiterades förslag trott mig finna, samma förslag ej torde komma
att föranleda någon väsentlig förändring af slutsumman af verkens nuvarande
aflöningsstat. Ej heller torde vid sådant förhållande och under förutsättning
att den nya lönestaten blir af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallen
något dyrtidstillägg åt mynt- och kontrollverken nu böra äskas.

Deremot och enär å det till 12,000 kronor uppförda anslaget till myntverkets
drift och underhåll uppkommit betydliga reservationer samt den vinst,
som myntverket drager från tillverkningen af skiljemynt, bör, åtminstone under
den närmaste framtiden, blifva tillräcklig för bestridandet af verkets driftoch
underhållskostnader, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att berörda anslag må ur riksstaten uteslutas.

5:o. Kammarrätten.

Åt personalen vid bemälda embetsverk bar af senaste Riksdag blifvit
beviljad t dyrtidstillägg till belopp af 22,320 kronor, deri likväl ej ingår något
sådant tillägg åt kollega president. Då jemlikt Eders Kongl. Maj:ts
beslut den 22 sistlidne December dyrtidstillägg för bemälda embetsverk bör
äskas jemväl för år 1877, får jag, under åberopande af hvad jag anfört i
fråga om dyrtidstillägg åt presidenten i Kammarkollegium, i underdånighet
hemställa, att, utom det af Riksdagen för är 1876 beviljade dyrtidstillägg åt
Kammarrätten, sådant tillägg till belopp af 1,000 kronor måtte äskas jemväl
för kotlegii president och att således såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän
inom Kammarrätten måtte å extra stat för år 1877 uppföras ett belopp
af 23,320 kronor.

(ko. Öfverinteiuleutsembetet.

Beloppet af det åt bemälda embetsverk af senaste Riksdag för år 187(5
beviljade dyrtidstillägg uppgår till 3,980 kronor. I afseende å denna summa
tillåter jag mig i underdånighet anmärka, att det i densamma ingående
dyrtidstillägget till Öfverintendentsembetets sekreterare blifvit beräknadt allenast
å det belopp, 2,400 kronor, hvartill lönen för nämnde befattning tillförene
varit bestämd. Vid Riksdagen 1865—1866 höjdes emellertid lönen

22 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. 1‘rop. No 1 om Stats perkel 1816.

till o,000 kronor; men då sekreteraren i Öfverintendentsembetet Fredrik
August Ekmarck år 1869 af Eders Kongl. Maj:t förordnades att med bibehållande
af berörda sekreterarebefattning tillika vara kanslist i Finansdepartementets
expedition, gjordes härvid det vilkor, att han skulle afstå från
lönetillökningen. Så länge Ekmarck förenade dessa båda tjenster, och sekreterarelönen
således utgick med blott 2,400 kronor, var det äfven otvifvelaktigt
riktigt, att dyrtidstillägget beräknades allenast å sistnämnda belopp.
Men sedan Ekmarck den 29 Oktober 187 5 erhållit nådigt afsked från kanslistbefattningen
samt till följd häraf tillträdt sekreterarelönen sådan den blifvit
af nyssnämnda Riksdag bestämd, torde äfven dyrtidstillägget böra derå
beräknas, och följaktligen höjas med 120 kronor.

Jag får derföre under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts beslut den
22 sistl. December i underdånighet hemställa, att dyrtidstillägg till embetsed!
tjenstemännen vid Öfverintendentsembetet måtte äskas jemväl för år
1877 att uppföras å extra stat och utgå med 4,100 kronor.

7:o. Postverket.

Etter att halva föredragit Generalpoststyrelsens underdåniga memorial
den 29 November 1875, angående stater för postverket för år 1877, hvilket
memorial finnes detta protokoll bilagdt (Ditt. C) anförde föredragande
Departements Chefen;

Den hufvudsakligaste och mest betydande förändring i nuvarande utgiftsstater
för postverket, som Generalpoststyrelsen i sitt nu af mig föredragna
memorial föreslagit, är otvifvelaktigt den om borttagandet af dyrtidstidstillägg
så väl för styrelsens egen personal som ock för lokalpostförvaltningarnes,
och införandet i dess ställe af ökade uppbörds- och frimärkesprovisioner
för den senare och af en bestämd provision å hela den egentliga
postuppbörden för styrelsens personal med undantag af Generalpostdirektören.

Hvad nu först angår frågan om ökandet af provisionerna till personalen
vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna synes mig
Generalpoststyrelsens förslag härutinnan vara synnerligen väl grundadt. Genom
detsammas bifallande blefve, hvad poststaten beträffar, frågan om löneförbättring
på ett för Statsverket fördelaktigt sätt löst i det att i stället
för det nuvarande till bestämda belopp fastställda dyrtidstillägget komme eu
endast obetydligt högre tillökning i aflöningen, hvilken tillökning dock
vore proportionerad efter det större eller mindre besvär, som vore med tjensten
förenadt, och tilläfventyrs också i någon mån efter det större eller mindre
nit, med hvilket tjensten sköttes. För tjenstemännen vore det visserli -

Bil. N:o 6 l>) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 23

gen fördelaktigare, om denna tillökning i deras inkomster komme dem till
godo i form af bestämd tillökning i deras lön; ty en förhöjning i de nu till
dem utgående provisionerna kan naturligtvis lika litet som ett dyrtidstillägg
grundlägga anspråk på högre pension. Men denna olägenhet torde för dem
kunna anses motvägd af sannolikheten, att genom postuppbördens successiva
tillväxt äfven inkomsterna i någon mån förhöjas. Och då härtill
kommer att, till följd af den af Generalpoststyrelsen föreslagna beräkningsgrund,
enligt hvilken provisionerna blifva relativt mindre ju större uppbörden
är, någon fara ej synes vara derför, att dessa provisioner skulle komma
att på något ställe växa till allt för höga belopp, helst i allt fall desamma
vid do större postanstalterna måste delas mellan flera tjensteman, anser jag
mig ega fullt skäl att tillstyrka General poststyrelsens ifrågavarande förslag
i denna del.

Beträffande åter förslaget att jemväl Generalpoststyrelsens personal, med
undantag af Generalpostdirektören, skulle i stället för dyrtidstillägg undfå
viss provision på hela den egentliga postuppbörden för riket, finner jag oj
fövdelarne af en sådan förändring fullt ådagalagda. Yäl måste det anses
såsom önskvärd!, att det nuvarande provisoriska sättet för aflöning i allmänhet,
som ligger i det år efter år beviljade d yr ti d st ill ägget, måtte så snart

ske kan lemna plats för bestämda stater. Men å andra sidan torde det

också vara eftersträfvansvärdt, att en viss likformighet i aflöningssättet må
blifva gällande för samtliga de centrala embetsverken. Tjenstgöringen inom
Generalpoststyrelsen synes mig äfven ej vara till sin art så olik tjenstgöringen
inom andra embetsverk, att på grund deraf någon särskild princip
för a flen ingen derstädes borde fastställas. Och den omständigheten, att en
aflöning, som till eu del är grundad på uppbördsprovision, vid postanstalterna
är både rättvis och billig, torde ej med nödvändighet föranleda der till,

att en sådan aflöning skall vara lämplig äfven vid den dem öfverordnade
centrala förvaltningen. Ty under det att vid postanstalterna uppbörden
måste anses vara den säkraste mätaren på arbetet, kan detta ej sägas vara
i samma män förhållandet inom generalpoststyrelsen, hvarest säkerligen ofta
betydliga arbeten förekomma, hvilka hvarken betingas af eller hafva inflytande
på uppbörden. Yäl framgår det af generalpoststyrelsens redogörelse
för antalet af de till styrelsen under de senare åren inkomna ärenden, att
arbetet hos styrelsen i högst betydlig mån tilltagit under samma tid. Men
denna omständighet torde snarare höra föranleda en tillökning i styrelsens
personal än en förändring i grunderna för samma personals aflöning. -Tåg
anser mig derföre ej ega skäl att tillstyrka antagandet af hvad generalpoststyrelsen
föreslagit i afseende å införandet af provisioner såsom eu del af
aflöningen för berörda personal.

24 Bil. No S b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt hemställt har jag ej funnit något
att anmärka. Hvad särskilt beträffar de föreslagna nya lönerna åt tolf
kontorsskrifvare och åt tio postiljoner, torde desamma fullt motiveras af
postverkets beständiga utveckling, liksom äfven af samma skäl det torde vara
nödvändigt att höja summorna af /örsZa^sanslagen till aflönande af poststationsföreståndare
och af extra biträden. Och hvad slutligen angår den
af generalpoststyrelsen föreslagna pensionen för postdirektören i Göteborg
G. Ämnen, anser jag mig ega fullt skäl tillstyrka densamma, då genom
nämnde tjenstemans afgång en redan beslutad omorganisation af Göteborgs
postkontor kan åvägabringas och dessutom, oaktadt pensionens jemförelsevis
höga belopp, en, om än ej stor, besparing kommer postverket till godo.

På grund derföre dels af hvad generalpoststyrelsen i sitt berörda memorial
föreslagit, dels ock af hvad jag nu anfört får jag under anhållan,
att ett af generalpoststyrelsen utarbetadt förslag till stater för postverket för
år 1877, måtte sedan de ändringar blifvit deri införda, som Eders Kongl.
Maj:t kan komma att besluta, få detta protokoll biläggas, (Bil. Litt. B) i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt täcktes i afseende på samma
stater föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning af bifall till förslaget om pension åt postdirektören
G. Améen och deraf härflytande indragning af den å öfvergångsstat
uppförda aflöningen åt en postdirektör — å aflöning sstaten måtte uppföras
lön till en kontrollör i tredje lönegraden.................... kronor 2,400: —

att ifrågavarande stats anslag i öfrigt måtte höjas:
dels med följande nya löner:

till fyra kontorsskrifvare å 1,600............................................ „

„ åtta _ „ „ 1,200............................................

„ fem postiljon^'' å 600 ....................................................... „

» fem » »225 ............................................... „

dels ock med följande tillägg i nedanstående förslagsanslag
nemligen:

till aflöning af poststationsföreståndare ............ ,,

„ „ „ extra biträden................................................ ,,

eller tillhopa med kronor

att deremot samma stat måtte minskas genom nedsättning
af anslaget till ålderstillägg från 48,000 kronor
till 40,000 kronor eller med ................................................... „

6,400: —
9,600: —-1,500: —
1,125: -

85,000: --50,000: -156,025: —

8,000: —

samt att, — under förutsättning af bifall till förslaget
om höjande af uppbörds- och frimärkesprovisionen vid

Transport kronor 8,000: —

Bil. N:o 6 b) till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 25

Transport kronor 8,000: —

de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna, —
det nu å aflöningsstaten uppförda dyrtidstillägg till personalen
derstädes måtte ur staten utgå .................................. „ 66,640: —

tillhopa kronor 74,640: —
hvadan således den verkliga tillökningen i aflöningsstaten skulle uppgå
till 81,385 kronor, och nämnda stats slutsumma, hvilken för år 1876 utgör
1,576,710 kronor, för år 1877 blifva 1,658,095 kronor;
att Öfvergwngsstaten måtte minskas

dels med aflöningen till postexpeditörerne i Jemshög, Ramsberg och
Åhus, af hvilka två blifvit till andra befattningar i postverket befordrade

och eu med döden afgått, uppgående i sin helhet till....... kronor 3,300: —

dels och, — under förutsättning af bifall till nyss
omförmälda förslag om pension åt postdirektören Améen
och om förhöjande af uppbörds- och frimärkesprovisionerna
— med aflöningen till en postdirektör i Göteborg, uppgående
med dyrtidstillägg till ................................................ 4,400:

samt med de till de tio nu å öfvergångsstat qvar stående

postexpeditörer uppförda dyrtidstillägg ................ „ 1,000: —

tillhopa kronor 8,700: —

i följd hvaraf öfvergångsstatens slutsumma, för år 1876 bestämd till
18,700 kronor, skulle för år 1877 blifva 10,000 kronor;

att Indragningsstaten måtte minskas med den sportelersättning, 900
kronor, som utgått till numera ur postverkets tjenst afgågne postdirektören
G. Gjers, men deremot ökas med 500 kronor å anslaget till aflöning åt
postiljoner, som icke vidare äro tjenstbar^ men ännu ej blifvit berättigade
till pension från civilstatens pensionsinrättning; blifvande således statens slutsumma,
nu utgörande 12,275 kronor, nedsatt till 11,87o kronor;
att Pensionsstaten måtte ökas

dels med de belopp, som sedan senaste statsreglering blifvit genom
redan meddelade nådiga beslut tillagda följande i postverket anstälda personer,
som undfått afsked, nemligen:

postdirektören i Göteborg G. Gjers ...................................... kronor 3,000: —

postexpeditören i Mariefred L. A. af Don ner ..................... „ 1,500: —

postmästaren i Nyköping J. J. Montell............................... „ 2,250:

och postexpeditören i Ljungby G. M. Adlerstam ,, 400: —

dels och med pension åt postdirektören i Göteborg G. F.

Améen .............................................................................. v 5,000: —-

och åt postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth__________

Transport kronor 12,150: —

26 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1816.

Transport kronor 12,150: —

Sjöblom, så länge hon lefver ogift, och son Alfred Ölof
Sjöblom, till dess han uppnått en ålder af 15 år, hvardera
50 kronor .................................................................................... ,, 100: —

tillhopa kronor 12,250: —
men att samma stat måtte minskas med följande till numera afgångna
pensionärer uppförda belopp, nemligen

till förre postexpeditören i Grenna G. L. von Warnstedt kronor

,, „ „ Ronneby J. G. Lindstedt ...... „

„ „ postmästaren i Örebro P. G. Hjelm .................. „

„ aHidne styrmannen Lundblads son David Albin ......... „

1,500
1,500
2,700

tillhopa kronor 5,750: —

hvadan således pensionstatens slutsumma, för år 1876 utförd med 52,695
kronor, skulle för år 1877 upptagas till 59,195 kronor;

att de hittills gällande bestämmelserna om uppbörds- och frimärkesprovision
måtte så till vida förändras, att berörda provision skall utgå vid
de fullständiga postanstalterna och postexpeditionerna med

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 3,000 kronor;

6 procent af uppbörd Överskjutande 3,000 men ej 15,000 kronor; och
3 procent af uppbörd, som öfverstiger 15,000 kronor;
samt att i följd häraf det å omkostnadsstat till uppbörds- och frimärkesprovision
uppförda anslag måtte höjas från 127,000 kronor till 200,000 kronor
eller med ........................................................................... kronor 73,000: •—

samt att omkostnadsstaten i ölrigt måtte ökas med nedanstående
belopp å följande titlar, nemligen:
till rese- och traktamentsersättning till resepostexpeditörer

v „ _ v v » postiJjoner ............

,, postbetjentes beklädnad och beväring...........................

„ postföringskostnad vid befordran å jernväg ...............

>, „ „ „ „ „ landsväg och inom

postanstalternas områden ..................................

„ postbefordran sjöledes mellan inrikes orter...........

„ diverse utgifter ...........................................................

45.000

20.000
5,000

100,000

5?	100,000: —
5J	10,000: —
V	10,000: —
kronor	363,000: —

i följd hvaraf omkostnadsstatens slutsumma, för år 1876 upptagen till 2,096,000
kronor, för år 1877 skulle blifva 2,459,000 kronor.

I följd häraf och derest det nuvarande anslaget till oförutsedda utgifter
enligt Generalpoststyrelsens förslag höjes med 10,000 kronor eller
Irån 70,000 till 80,000 kronor, samt det nu till afkortningar och restitutioner
uppförda belopp 21,120 kronor för vinnande af jemn slutsumma ökas

Bil. No 6 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876 27

med 715 kronor till 21,835 kronor, skulle slutsumman af postverket samtliga
stater för år 1877 uppgå till 4,300,000 kronor eller 450,000 kronor utöfver
slutsumman för år 1876.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att det å sjunde hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af
postmedel utgå till postverket, bestämmes till samma belopp, 4,300,000
kronor, hvartill postmedlen blifvit här förut beräknade.

I sammanhang härmed och då, enligt hvad Generalpoststyrelsen i dess
ofvan omförmälda memorial anfört, det torde vara otvifvelaktigt, att under
de närmast följande åren postverkets vanliga inkomstmedel icke skola befinnas
tillräckliga till betäckande af den ökade utgift, som blir en följd af
fortfarande inskränkning i rättigheten att för postbefordringen anlita gästgifveri--
håll- eller reservskjuts, får jag, som anser, att de gästgifveri- hålloch
reser vskjutssk yld ige fortfarande icke böra i andra än de för närvarande
bestämda undantagsfall med posternas fortskaffande betungas, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, Riksdagen, att i afseende
å ersättandet af det belopp, hvarmed, i sammanhang med fortfarande inskränkning
i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande
för posternas fortskaffande, utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg
och inom postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman
900,000 kronor, må äfven under år 1877 förfaras i enlighet med
hvad i sådant hänseende blifvit, vid fastställandet af postverkets stater för
år 1875 och år 1876 föreskrifvet.

8:o) Telegrafverket.

Innan jag öfvergår till frågan om telegrafverkets stater för år 1877
torde Eders Kongl. Maj:t först tillåta mig att erinra om de förändringar i afseende
å de elektriska telegrafstationerna, hvilka blindt vidtagna under år
1875. Vid framläggandet för Riksdagen af telegrafverkets stater för år
1874, hvilka sedermera blefvo af Riksdagen hufvudsakligen godkända, föreslog
nemligen Eders Kongl. Maj:t i afseende å nämnda stationer, att i staten
endast skulle bestämmas de särskilda tjenstegrader, som vid dessa stationer
borde finnas, och de löneförmåner, som borde åtfölja hvarje grad, med
Kongl. Maj:t förbehållen rätt att efter sig företeende omständigheter icke
allenast vidtaga nödiga förändringar i stationernas indelning efter deras större
eller mindre betydenhet och i antalet af der anställde tjensteman, utan äfven
inrätta nya stationer, der sådant af affärsrörelsens behof erfordrades; hvarjemte
Eders Kongl. Maj:t förklarade Sig Vilja årligen meddela Riksdagen

28 Bil. N:o 6 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

de åtgärder i omförmälda hänseenden, som blifvit under det nästföregående
året vidtagna.

Ifrågavarande, under år 1875 vidtagna förändringar, hvilka nu torde
böra för den snart sammanträdande Riksdagen tillkännagifvas, äro följande:

att nya statstelegrafstationer blifvit inrättade vid Bergqvara, Borensberg,
Kopparberg, Ljusdal, Ludvika, Onsala, Sjötorp, Torekow och Trosa,
hvardera med en telegratist af andra klassen till föreståndare;

att följande privattelegrafstationer från och med den 1 innevarande
Januari förvandlats till statstelegrafstationer nemligen: Ankarsrum, Berg,
Bjästa, Finspong, (iunnebo, Hjo, Holmsund, Hvetlanda, Höganäs, Kunna,
Ljusne, Mein, Munkedal, Seffle, Skenninge, Skutskär, Wernamo och Wifstavarf,
af hvilka de vid Höganäs, Ljusne och Skutskär hafva till föreståndare
telegrafister af första klassen, men de öfriga telegrahster af andra klassen;

att personalen blifvit ökad vid Stockholms centralstation med tolf, vid
Göteborgs station med sex och vid Malmö station med sex telegrafister af
andra klassen;

att privattelegrafstationen Ursvik blifvit från och med den 1 Januari
innevarande år förvandlad till statstelegrafstation dock med förklarande, att
densamma skulle hållas öppen blott under en del af året och att till följd
häraf till föreståndare för densamma skulle utses antingen ordinarie tjensteman
från annan station eller ock extra ordinarie stationstjensteman; samt
att den i telegrafverkets stater för år 1875 upptagna stationen Öfverrum,
hvars inrättande medgifvits men sedermera icke kommit till stånd, blifvit
utesluten ur staten för år 1876.

I afseende å telegrafverkets stater för år 1877 har telegrafstyrelsen
don 16 sistlidne December afgifvit underdånigt förslag. Styrelsen anför deri
till en början, att Styrelsen ansåge det hafva varit önskligt, att Styrelsen
fått göra underdånig framställning om fastställande af en normalaflöningsstat
för verket, hvilken vore afsedd att till sina hufvudsakliga grunder under eu
längre tid tillämpas; men då Eders Kong! Maj:t i nåder förklarat, att aflöningsförhållandena
för Styrelsens egen personal icke borde undergå någon
väsentlig förändring förr än densamma behandlats af den särskilta löneregleringskomité,
som af Eders Kong!. Maj:t blifvit i nåder tillförordnad,
och då komitén ännu icke varit i tillfälle att handlägga denna fråga, sago
Styrelsen sig förhindrad att nu föreslå en väl behöflig förändring i Styrelsens
organisation m. m. samt föranlåten, att i sitt förevarande Statsanslag
för år 1877 upptaga endast sådana tillägg till eller förändringar i den redan

Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj ds Nåd. Fröja. N:o 1 om Statsverket, 1876. 29

faststälda utgiftsstaten för år 1876, hvilka Styrelsen ansett vara afbehofvet
oundgängligen påkallade.

Styrelsen öfvergår härefter till Aflöningsstaten och förnyar, i fråga
om aflöningen för Styrelsens egen personal, sitt förut framställda förslag om
löneförhöjning åt Styrelsens Notarie och Statistiker. Styrelsens framställning
härom är af följande lydelse:

“Uti sitt underdåniga memorial den 14 December 1874, rörande telegrafverkets
utgiftsstater för år 1876, hemstälde Styrelsen i underdånighet, att aHöningen
för Notarian, som tillika är protokollsförande, äfvensom för Statistikern
måtte ökas från 2,000 kr. för den förre och 1,800. kr. för den senare till 2,500
kronor för hvardera af dem, men Eders Kongl. Maj:t ansåg då, att, ehuruväl de
nämnde två tjenstemännens löner vore i synnerhet vid jemförelse med den aflöning,
som blifvit tillagd registratorn och aktuarien, knappt tilltagne, sådana omständigheter
likväl icke vore för handen, att Eders Kongl. Maj:t på grund af
dem borde, utan att afbida löneregleringskomiténs betänkande, vidtaga åtgärder
för höjandet af lönerna åt bemälde tjenstemän.

Då emellertid den lönereglering för Styrelsens personal, som af Koinitén
skall behandlas, icke lärer kunna blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning förrän efter slutet af nästkommande års Riksdag, och då btyrelsen anser,
att särdeles talande skäl verkligen förefinnas för en förbättrad aflöning åt
ifrågavarande två tjenstemän, hvilkas befattningar inom Styrelsen äro af den beskaffenhet,
att de, huru än en förändrad reglering af göromålen och aflöningsbeloppen
må utfalla, icke kunna indragas eller aflönas lägre än Styrelsen nu i
underdånighet föreslår och, såsom ofvan är nämndt, redan en gång tillförene
föreslagit, vågar Styrelsen ånyo hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning
i förevarande ämne.

Nötarietjensten inrättades år 1859 och den Statistiska befattningen år
1865. Sedan dess har, till följd af telegrafverkets ständiga utveckling, de med
nämnda tjenster förenade göromål i högst betydlig grad tillväxt, utan att tjensternas
innehafvare kommit i åtnjutande af en mot det ökade arbetet svarande
löneförbättring.

Notarien hos Styrelsen åligger att, jemte protokollsföring och vanliga
kansligöromål, dervid någon ordinarie kanslist icke finnes till hjelp, biträda vid
uppsättningen af Styrelsens beslut i revisionsmål och s. k. löpande ärenden, hvarförutan
han äfven har sig uppdraget att föra matrikeln öfver hela telegrafpersonalen
samt att upprätta ett särskilt register öfver protokollsmålen, hvilka
så betydligt tilltagit, att deras antal, som år 1860 utgjorde allenast omkring
1,800 och år 1870 hade ökats till 2,500, innevarande år uppgå till omkring 3,500.

I andra embetsverk, så väl juridiska som administrativa, räknas notarierne
till andra lönegraden och äro således likstälda med aktuarier och registrator^-,
kammarförvandter, revisorer, kassörer, bokhållare och förvaltare, då deremot notarien
hos telegrafstyrelsen i afseende på aflöningen bildar en mellangrad mellan
nyss uppräknade tjenstemän och de till första lönegraden hörande kanslisterne
och kammarskrifvarne. Denna olikhet skulle enligt btyrelsens förslag utjemnas
genom ifrågavarande notaries uppflyttning i samma lönegrad som aktuarien och
registratorn hos Styrelsen.

30 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enahanda är förhållandet med den hos Styrelsen anstälde statistiker, hvars
aflöning dock är ännu lägre än notariens.

I deri mån telegrafväsendet i nästan alla länder utvecklats och förbättrats,
har detsamma, likasom hvarje annat fält för iakttagelser, gjorts »till föremål för
eu mer och mer noggrann statistisk behandling. Äfven svenska telegrafverket
har härutinnan sökt att efter förmåga följa med sin tid. Men i brist af tillräcklig-:
personal och penningeanslag för utarbetande af den svenska telegrafstatistiken
har denna icke kunnat vinna den fulländning, som numera är behöflig.
Den är i sin nuvarande omfattning icke vidare fullt tillräcklig såsom bidrag
hvarken till Sveriges officiela statistik eller till den allmänna internatiouela telegrafstatistik,
som af telegrafförvaltningarnas gemensamma byrå i Bern utarbetas,
likasom icke heller för Styrelsens eget behof vid bedömandet af åtskilliga vigtiga
föihållanden i telegrafiskt afseende. Telegrafstyrelsen har derföre funnit nödigt
vidtaga åtgärder, på det att de statistiska redogörelserna måtte från och med
nästkommande år blifva fullständigare. De från stationerna ingående uppgifterna
komma hädanefter att blifva mer omfattande och skola till Styrelsen insändas
hvarje månad i stallet för qvartalsvis, såsom hittills skett. Härigenom ökas naturligtvis
i väsendtlig mån göromälen för den tjensteman hus Styrelsen, hvilken
det åligger att ordna och sammanställa de olikartade statistiska uppgifterna. Det
vore fördenskull högligen önskvärd!, om denne tjensteman kunde erhålla icke
blott en sådan tillökning i sin egen aflöning, att han blefve i tillfälle att uteslutande
egna. sin tid åt detta arbete, utan äfven nödigt biträde dervid; men
alldenstund, af ofvan antydda skäl, ett förslag till fullständigt ordnande af denna
angelägenhet för närvarande icke har någon utsigt att vinna framgång, återstår
för Styrelsen intet annat än att för tillfället söka åt ifrågavarande tjensteman
utverka en löneförbättring, som åtminstone i någon mån kunde ersätta hans
ökade arbete.

Såsom exempel på svenska telegrafväsendets utveckling torde Styrelsen
bär endast få anföra, hurusom statstelegrafstationernas antal, hvilket år 1865
utgjorde 87 och år 1870 ökats till 117, för närvarande uppgår till 170, samt
att de i förbindelse med dem stående jern vägstelegrafstationer ökats från 110
år 1865 och 168 år 1870 till icke mindre än 351 i närvarande stund, då hela
antalet af stats- och jernvägstelegrafstationer alltså utgör 521.

Den tillväxt i göromälen inom Styrelsen, som blifvit en följd af denna
betydliga utveckling af telegrafverket, har naturligtvis i mer eller mindre mån
ökat arbetet för hvar och eu af Styrelsens personal, men nekas kan ej, att, ehuruväl
Styrelsen genom anställande af extra biträden sökt förekomma göromålens
hopande, de bägge ifrågavarande tjenstemänneu fått vidkännas en i förhållande
till aflöningsvilkoren högst betydlig tillökning i sitt arbete.

På grund al hvad sålunda blifvit anfördt får Styrelsen underdånigst hemställa,
. att, på sätt i statsförslaget blifvit upptaget, den ordinarie aflöningen för
Notarien och Statistikern måtte förhöjas till 2,500 kronor för hvardera, hvarigenom
slutsumman å staten för Styrelsen ökas med 1,200 kronor eller från 57,800
till 59,000 kronor, äfvensom att dyrtidstillägg med 20 procent af nämnda förhöjning
må för de ifrågavarande två tjenstemännen få beräknas. “

Beträffande personalen vid de elektriska stationerna anmärker Telegrafstyrelsen,
att ehuruväl en något förbättrad aflöning för vissa klasser af per -

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 31

sonalen vid dessa stationer vore önskvärd, hade Styrelsen likväl icke ansett sig
böra derom göra underdånig framställning förrän i sammanhang med en något
förändrad reglering af nämnda personal, hvarigenom löneförbättringen skulle
kunna beredas, utan att utgiftsstaten derigenom i sin helhet behöfde i någon
nämnvärd mån ökas. Styrelsen har derföre i sitt förslag till 1877 års stat
för personalen vid de elektriska stationerna upptagit samma aflöningsbelopp,
som, på grund af de af mig förut omförmälda förändringarna i afseende å
berörda stationer, blifvit af Eders Kongl. Maj:t vid fastställandet af Telegrafverkets
stater för år 1876 bestämda, eller sammanlagdt (i 17,000 kronor.
Jemte det att Styrelsen vidare utfört aflöningsstaten för personalen vid de
optiska stationerna til! samma belopp, 10,100 kronor, hvartill den förut
upptagits, har Styrelsen beträffande de å aflöningsstaten uppförda särskilda
anslag, dels, under förutsättning af nådigt bifall till den underdåniga framställningen
om tillökning i den ordinarie aflöningen åt notarien och statistikern,
upptagit det nuvarande anslaget till dyrtidstillägg, 29,930 kronor,
till ett med 240 kronor ökadt belopp af 30,170 kronor; dels ansett anslaget
till ålderstiHägg- kunna, i följd af äldre tjenstemäns befordran eller afgång
upptagas till endast 32,800 kronor; och dels uppfört förslagsanslaget till
arfvoden åt telegrambärare och. uppassare vid stationerna till 70,000 kronor
i stället för det för år 1876 upptagna belopp af 65,000 kronor, hvilken
förhöjning föra nied ts såväl deraf att de många till statstelegrafstationer förändrade
privatstationerna ej ingått i beräkningen af anslaget för år 1876,
som ock af den förbättring i aflöningsvilkoren, hvilken Styrelsen funnit sig
nödsakad bevilja åt flera af ifrågavarande personal vid de äldre stationerna.
Med bibehållande af öfriga under titeln “särskilda anslag11 upptagna belopp
oförändrade, komme således slutsumman af berörda titel att blifva 229,070
kronor. Slutsumman af samtliga titlar under aflöningsstaten blefve i följd
häraf 915,170 kronor.

Öfvergangs-aflöningsstaten, hvilken vid senaste Riksdag beräknades till

3,200 kronor, men af Eders Kongl. Maj:t vid fastställandet af Telegrafverkets
stater för år 1876 till följd af inträffade förändringar bestämdes till
allenast 2,200 kronor, har nu till följd af ett inträffadt dödsfall af Styrelsen
kunnat beräknas till allenast 1200 kronor.

Telegrafstyrelsens förslag till pensions- och under stödsstat för år 1877
slutar å 81,502 kronor mot 83,252 kronor, hvartill samma stat blifvit för
år 1876 af Eders Kongl. Maj:t faststäld. Denna nedsättning bär, enligt
Styrelsens härför lemnade redogörelse, uppkommit derigenom, att å ena sidan
uteslutits dels det såsom pension åt numera aflidne förre kassören Gr. A.
messling uppförda belopp 2,200 kronor, dels ock de summor, tillhopa 720
kronor, hvilka förre telegrafisterna E. O. Ahlman, A. E. Österman och A.
Nordberg vid afskedstagande berättigats att såsom understöd uppbära för

32 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

åren 1872—1876, men å andra sidan uppförts fyra nya pensioner å tillhopa
1,170 kronor åt enkorna och barnen efter assistenten J. P. K. Lönngren
samt kommissarierna C. A. Wiholm, J. F. Björklund och E. A. Appelholm.
För sitt förslag'' i sistberörda afseende redogör Telegrafstyrelsen på
följande sätt:

“Hos de i sistlidne September församlade Fullmäktige för delegarne i
telegrafverkets pensionsinrättning hade förslag blifvit väckt om beredande af
pensioner eller understöd åt de efterlefvande enkorna och barnen efter fyra
telegraftjenstemän, nämligen assistenten J. P. K. Lönngren samt kommissarierne
C. A. Wiholm, J. F. Björklund och E. A. Appelholm, Indika aflidit under tiden
mellan uppgörandet af förslaget till telegrafverkets enke- och pupillkassa och
densammas öppnande den 1 Juli innevarande år, hvarjemte ifrågavarande enkor
hvar för sig hos Fullmäktige skriftligen anhållit om deras medverkan till vinnande
af berörda förmån.

I anledning häraf hafva Fullmäktige medelst skrifvelse af den 11 sistlidne
September öfverlemnat denna angelägenhet till Telegrafstyrelsens behjertande och
dervid till en början lemnat följande upplysningar:

att Lönngren, som afled den 26 Juni 1874, efterlemnat enkan Fanny
Grell, 45 år gammal, och två oförsörjda barn, af hvilka det äldre är 13 år och
det yngre 6 år gammalt;

att Wiholm, som afled den 18 September 1874, efterlemnat enkan Anna
Pbung, 36 år gammal, och ett barn i en ålder af 9 år;

att Björklund, som afled den 23 April 1875, efterlemnat enkan Laura
Johanna Hellström, i en ålder af 48 år, och sju barn, af hvilka det äldsta är
15 år och det yngsta 3 år gammalt;

att Appelholm, som afled den 26 Juni 1875, efterlemnat enkan, Marie
Louise Westerlund, 36 år gammal, och fyra barn, det äldsta i en ålder af 14
år och det yngsta 6 år;

att samtliga ifrågavarande familjer befinna sig, enligt uppgifter från fullt
trovärdiga personer, i små omständigheter;

att åtminstone tre af de etterlemnade enkorna äro i följd af sjuklighet
oförmögna till något som helst ansträngande arbete; samt

att, enligt verkstäld uträkning, det matematiska värdet för enke- och
pupillkassans öfvertagande af dessa enkors pensionering till två tredjedelar af
vanlig pension, hvilket i förevarande undantagsfall ansetts skäligt, uppginge till
ett sammanlagdt belopp af 17,560 kronor 11 öre, hvaraf belöpte sig på
enkan Wiholm, med en till 300 kronor jemkad pension 4,645: 64,

Björklund	d:o	d:o	d:o	4,301: 02,
Appelholm	d:o	d:o .	d:o	4,718: 41,
Lönngren	d:o	267	d:o	3,895: 04,

allt beräknadt från och med den 1 Januari 1876.

I afseende på sättet för uppnående af det härutinnan åsyftade ändamål
hafva Fullmäktige icke funnit annan utväg än att påkalla Riksdagens understöd
genom anvisande af telegrafmedel, vare sig för en gång till visst belopp, som
vore tillräckligt för att enke- och pupillkassan skulle kunna öfvertaga pensioneringen
af de fyra enkorna och deras barn, eller ock genom uppförande på

Bil. N:o fi b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 33

telegrafverkets pensions- och understödsstat af dessa enkor till åtnjutande af omkring
300 kronor för hvardera.

Om hvilkendera af dessa utvägar må vara att föredraga hafva Fullmäktige
icke tilltrott sig att kunna uttala någon bestämd mening, utan hafva de allenast
upplyst, att enke- och pupillkassans egna tillgångar ännu äro så obetydliga, att
fråga icke ens bör kunna uppstå om att i kassan intaga bemälda enkor, med
mindre än att densamma erhölle motsvarande full ersättning.

Såsom ett ömmande förhållande, hvilket talar till förmån för dessa behöfvande
enkor och barn, har särskild! blifvit anfördt, hurusom de, å ena sidan,
visserligen sakna rättsligt anspråk på delaktighet i den fördel, enke- och pupillkassan
är afsedd att bereda, men deremot, å andra sidan, antagligen genom kassans
tillkomst gått miste om hjelp från telegrafverkets till en de! genom bidrag
af telegrafpersonalen bildade s. k. understödsfond, hvarur de skulle kunna hafva
erhållit något bidrag till sitt uppehälle, derest icke nämnda fond upphört såsom
sådan och ingått såsom en väsentlig beståndsdel i enke- och pupillkassans tillgångar.

På grund af hvad sålunda förekommit hafva Fullmäktige alternativt hemstält,

antingen att ett belopp af 17,560 kronor 11 öre, jemte derå från 1870
års ingång upplöpande ränta efter fyra för hundradet, måtte, vare sig på en
gång under nämnda år eller fördeladt på tre till fem år, få af telegrafverkets
medel utbetalas till verkets enke- och pupillkassa, mot åtagande för denna att
ansvara för och verkställa pensioneringen med 300 kronor årligen till hvardera
af enkorna jemte barnen efter afiidne kommissarierne Wiholm, Björklund och
Appelholm samt med 267 kronor årligen åt enkan jemte barnen efter afiidne
assistenten Lönngren, allt med iakttagande i öfrigt af det för enke- och pupillkassan
faststälda nådiga reglemente,

eller ock att förbemälda enkor och barn finge med de sålunda föreslagna
pensionsbeloppen uppföras å telegrafverkets pensions- och understödsstat för så
lång tid, räknadt från början af år 1876, som de, jemlikt bestämmelserna för
verkets enke- och pupillkassa, skulle fortfara att uppbära pension, derest sådan
vore dem från denna kassa beviljad.

För sin del kan Telegrafstyrelsen icke annat än instämma i hvad Fullmäktige
för delegarne i verkets pensionsinrättning anfört rörande förenämnda
enkors och barns pensionering af telegrafmedel, och då, beträffande sättet härför,
Styrelsen af dera skäl, bland hvilka här endast må anföras, att utbetalandet af
det till 17,560 kronor beräknade värdet af ifrågavarande pensioner kunde för
telegrafverket blifva känbart, äfven om detta belopp fördelades på 3 till 5 år,
anser Fullmäktiges senare alternativ vara att föredraga, får Styrelsen, jemte öfverlemnande
af de till Fullmäktige ingifna fyra ansökningar i ämnet samt dervid
fogade intyg, underdånigst hemställa,

huruvida det icke skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra
nådig framställning derom, att meranämnda, i behof stadda familjer efter telegraftjenstemän,
som aliidit under tiden mellan uppgörandet af förslag till enke- och
pupillkassan för telegrafverket och kassans öppnande, må, räknadt från början
af år 1876 och så länge de, i fäll pension från sagda kassa vore dem beviljad,
skulle fortfara att åtnjuta en dylik förmån, få direkte af telegrafmedlen uppbära
pensioner till belopp af 300 kronor årligen för hvardera af enkorna jemte barnen

34 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Pvc vp. N:o 1 om Statsverket 1876.

efter kommissarierne Wiholm, Björklund ock Appelholm och 270 kronor årligen
för enkan jemte barnen efter assistenten Lönngren.11

Hvad slutligen beträffar Underhållsstaten har Telegrafstyrelsen ansett,
att några af de å denna stat uppförda förslagsanslag borde ökas, nemligen
för ved, lyshållning och fraktkostnader samt för hyror, hvilka måste beräknas
till högre belopp än hittills, dels i följd af stegrade priser för några äldre
stationslokaler, och dels på grund deraf, att lokalerna för en del af de stationer,
som förändrats från privat- till stats-stationer, komme att bekostas af
telegrafverket. Slutsumman af berörda stat har derföre i Styrelsens förslag
blifvit utförd med 308,128 kronor eller 11,000 kronor utöfver det belopp
297,128 kronor, som i enahanda afseende upptagits i staten för år 1870.
Samtliga staternas slutsumma för år 1877 skulle således enligt Telegrafstyrelsens
förslag uppgå till 1,306,000 kronor.

Hvad nu först angår den af Telegrafstyrelsen vidrörda frågan om eu
omreglering af Styrelsen sjelf och, i sammanhang dermed, om en normalstat
för Telegrafverket, torde berörda fråga, såsom ej egande samband med förevarande
statsreglering, nu få lemnas å sido, och mig tillåtas att framdeles
vid bestämmandet af gången af löneregleringskomiténs arbeten få dertill
återkomma.

Beträffande härefter Telegrafstyrelsens statsförslag, så har jag mot
detsamma ej funnit något att anmärka. Den af Styrelsen gjorda framställningen
att Styrelsens notarie och statistiker skulle uppflyttas i högre
lönegrad synes mig så billig, att jag anser densamma böra åvägabringas
äfven oberoende af en reglering af löneförhållandena inom Styrelsen i öfrig!,
helst, enligt hvad Styrelsen framhållit, göromålen för dessa två tjensteman
redan nu äro och, hvad statistikern beträffar, i ändå högre grad blifva af
den mängd och beskaffenhet, att de ej skäligen kunna anses godtgjorda
med den nuvarande lönen; samt dessutom någon anledning ej torde finnas,
hvarföre dessa tjensteman skulle vara sämre aflönade än deras vederlike inom
embetsverket, registrator^.

Hvad angår Styrelsens förslag om pensionering af enkorna och barnen
efter de förut omförnrälda fyra telegraftjenstemän, hvilka aflidit under tiden
mellan det att förslag om bildandet af telegrafverkets enke- och pupillkassa
först af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen framstäldes och samma kassa
trädde i verksamhet, torde jag få i underdånighet anföra, att, äfven om
icke de af Telegrafstyrelsen såsom skäl för pensioneringen anförda omstän -

Bil. N:o 6 b) till Kougl. Maj:k Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 35

digheter förefunnes, nemligen att dessa tjensteman aflidit kort tid innan den
kassa trädde i verket, från hvilken deras efterlefvande eljest skulle kunnat
erhålla understöd, i allt fall förhållandet med ifrågavarande enkor och barn
är så behjertansvärdt, att detsamma torde påkalla statens mellankomst. Enligt
företedda utdrag ur bouppteckningarne utgjorde behållningen efter assistenten
Lönngren endast 1,702 kronor 35 öre och etter kommissarien Appelholm
807 kronor 86 öre, hvaremot i boet efter kommissarien Björklund
förefanns en brist å 2,536 kronor 49 öre samt skulderna i boet efter kommissarien
Wiholm med 2,292 kronor 59 öre öfverstego tillgangarna. Åt de
vid handlingarna i ärendet fogade läkarebetyg inhemtas: att enkan Wiholm
lider af fortfarande sjuklighet samt att inga utsigter förefinnas, att hon skulle
kunna genom arbete sig försörja; att enkan Björklunds helsa är synnerligen
svag och vacklande jemte det'' hon till sin kroppsbyggnad är ofärdig, hvarjemte
hon är till själskrafter och lynne så nedsatt, att hon föga kan till
sitt uppehälle med eget arbete bidraga; samt att enkan Appelholm är kontrakt
i båda höftlederna och oförmögen att annorlunda än med största svårighet
röra sig samt för öfrigt lidande åt försvagad syn och sjuklighet. Da
härtill kommer att enligt mig från Telegrafstyrelsen meddelad upplysning
icke några andra telegraftjenstemän under ifrågavarande tid aflidit, tör^hvilkas
enkor och barn understöd af statsmedel kunde påkallas, hvadan således
genom beviljandet af ifrågavarande pensioner något prejudikat icke^kan anses
gifvet, hvilket tilläfventyrs skulle kunna framdeles i andra fall åberopas,
finner jag mig böra biträda Telegrafstyrelsens förslag om anvisande af pensioner
åt bemälde tjenstemäns enkor och barn. Hvad de föreslagna pensionsbeloppen
angår, så äro de nära öfverensstämmande med den pension, som åt
Riksdagen år 1874 på förslag af enskild motionär beviljades åt enkan efter
telegrafkommissarien R. T. Jönsson. De lönebelopp, som senast utgingo till
ifrågavarande tjensteman voro;

till kommissarien Wiholm kronor 2,500,

„ Björklund „ 2,500,

„ Appelholm „ 2,400,

assistenten Lönngren „ 1,200;

och skulle följaktligen, derest desse lefvat tillräckligt länge för att blifva
delegare af enke- och pupillkassan, deras efterlefvande ur densamma haft
att uppbära i pensioner resp. 450, 450, 440 och 320 kronor. De nu föreslagna
beloppen resp. 300 och 270 kronor kunna derföre ej anses för höga.
Till hvad Telegrafstyrelsen i fråga om förevarande belopp i underdånighet
anfört anser jag mig blott böra tillägga en underdånig erinran om de vilkor,
som äro gällande för pensionering från ifrågavarande enke- och pupillkassa
och under hvilka de ifrågavarande pensionerna skulle atnjutas. Enligt kassans
reglemente äro pensionsberättigade: enka, så länge hon lefver ogift och

36 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

är i besittning'' af medborgerligt förtroende, samt hvarje den aflidnes barn,
som är yngre än aderton år och som icke dömts förlustig medborgerligt
förtroende. Och är vidare stadgadt, dels att pensionsbelopp utgår efter delägares
död oförminskadt till och med det qvartal, under hvilket hans efterlelvandes
pensionsrätt helt och hållet upphör, dels ock att, der både pensionsberättigad
enka och pensionsberättigade barn finnas, enkan åtnjuter den ena
och barnen den andra hälften af pensionsbeloppet.

Enligt det af Telegrafstyrelsen framlagda, af mig sålunda biträdda
underdåniga statsförslaget, skulle således, på sätt ett vid Styrelsens underdåniga
memorial togadt detaljerad! förslag, hvilket torde få biläggas detta
protokoll (Litt. D), närmare utvisar, slutsummorna af telegrafverkets stater
för är 1877 blifva följande:

A) Atiöningsstaten:

1 ro. Styrelsen...................................................

2;o. Personalen vid de elektriska stationerna.

•ko. Personalen vid de optiska stationerna. ..
ko. Särskilda anslag...........................................

B) Ofvergångsaflöningsstaten ............................................

C) Pensions- och understödsstaten...................................

D) Underhållsstaten

59,000.
617,000.
10,100.
229,070.

915,170.
i ,200.
81,502.
308,128.

Summa Kronor 1,306,000.

På sätt vid beräknandet af statsverkets inkomster redan anmärkt
biitvit, kan ett fortgående åt den tillökning af telegraf korrespondensen, som
under de närmast föregående åren egt rum, icke för närvarande påräknas,
hvadan älven telegrafverkets inkomster för år 1877 beräknats till samma
belopp, hvartill de upptagits för år 1876, eller 1,330,000 kronor. Enligt
denna beräkning skulle således inkomsterna med 24,000 kronor öfverskjuta
de för år 1877 föreslagna utgiftsstaterna.

Med anledning åt hvad jag nu i förevarande ärende anfört får jag i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning
deiom, att Kiksdagen, med godkännande för dess del af telegrafverkets
stater för år 1877, sådana desamma blifvit af mig föreslagna, måtte
såsom reservationsanslag för samma år åt telegrafverket anvisa enahanda
belopp eller 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt
att det öfverskott derå, som kan uppstå, måtte ställas till Eders Kong!.
Majrts förfogande i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling
och förbättrande.

Bil. N:o 6 b) till Kong/,. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1876. 37

9:o. Tullverket.

1 sitt den 14 December 1875 afgifna förslag'' till stater för Tullverket
år DS77 har Generaltullstyrelsen anfört hufvudsakligen följande:

Hvad först anginge staten för centralverket eller för Styrelsen och de densamma
omedelbart underlydande kontor, ansåg Styrelsen ett upprepande af det
förslag till en definitiv lönereglering för centralverket, hvilket Styrelsen förut i
underdånighet framlagt, icke kunna ifrågakomma, sedan Eders Kongl. Maj:t uppdragit
åt en särskild komité att beträffande alla de centrala embetsverken uppgöra
förslag till reglering af aflöningsförhållandena och till de organisationsförändringar,
bvilka komitén i sammanhang dermed kunde anse erforderliga. Då
emellertid denna komités omfattande uppdrag ännu icke medgifva komitén att
taga någon befattning med löneregleringen för Generaltullstyrelsen, och någon
definitiv stat för detta embetsverk således icke kunde för 1876 års Riksdag
framläggas, hade Styrelsen ansett det behof af en förhöjning i de nuvarande
ordinarie lönerna, som under de senare åren gjort sig oafvisligen gällande, och
som äfven af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen behjertats genom anvisande af
dyrtidstillägg i afvaktan på den definitiva löneregleringen, i lika om ej högre
grad påkalla en dylik tillfällig löneförbättring jemväl för år 1877. Generaltullstyrelsen
hemställde derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Riksdagen göra framställning om anvisande åt Styrelsen och dess kontor för år
1877 af en tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som för öfriga med
Generaltullstyrelsen likstälda embetsverk af Eders Kongl. Maj:t kunde finnas
lämpliga.

Beträffande lokalförvaltningarna har Generaltullstyrelsen erinrat, att eu
ny lönestat för dessa blifvit under år 1875 faststäld att från början af innevarande
år vinna tillämpning. Då förslag till denna stat uppgjordes, hade Generaltullstyrelsen
sökt att tillgodose såväl de behof af arbetskrafter, som för tillfredsställande
af den under senare tider mycket stegrade trafikens fordringar på hvarje
särskild plats kunde göra sig gällande, som och tjensteinnehafvarnes anspråk att
erhålla en efter arbetets trägenhet och nuvarande lefnadskostnader afpassad ersättning;
och då den uppfattning af dessa frågor, Styrelsen uttalade och i enlighet
hvarmed dess förslag till lönestat uppgjordes, vunnit godkännande såväl af
Eders Kongl. Maj:t som af Riksdagen, vore deraf en gifven följd, att någon rubbning
i berörda, ännu icke ens tillämpade stat, hvarken kunde vara behöflig eller
önskvärd. Yttranden i sådan syftning hade ock inkommit från nästan alla tullförvaltningar
i riket; och der någon ändring blifvit ifrågasatt, hade den varit af
ganska obetydlig ärt. Styrelsen anhöll derföre i underdånighet, att den normalstat,
som gäller från och med ingången af innevarande år, måtte få oförändrad
tillämpas jemväl under år 1877.

Hvad Generaltullstyrelsen sålunda yttrat om önskvärdheten af att någon
ändring icke skulle vidtagas i den för lokalförvaltningen nu senast faststälda
stat gälde likaledes till alla delar om den lönereglering, som enligt 1876 års
normalstat blifvit uppgjord för kustbevakning spersonalen. Såsom kändt vore

38 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1876.

hade under år 1875 en ganska betydlig förminskning i denna personals antal
inom södra distriktet egt rum; och jemväl på andra ställen i riket komme, enligt
redan fattade beslut, åtskilliga tjensteindragningar att försiggå i mån af vissa
tjensteinnehafvares afgång. Huruvida någon ytterligare minskning kunde ega
rum, ansåge Styrelsen dock kunna afgöras först efter det någon längre tids erfarenhet
vunnits om den redan reducerade personalens förmåga att uppfylla det
med kustbevakningen afsedda ändamål.

Beträdande slutligen de jemte aflöningsstaterna för tullverket erforderliga
öfriga utgiftsstater, så hade icke heller under den korta tid, som förflutit sedan
dessa stater för år 1876 faststäldes, några så väsentligt förändrade förhållanden
förekommit, att anledning deraf kunde vara för handen att nu tillstyrka vare
sig förhöjning eller nedsättning i de då beviljade anslagsbeloppen; hvadan Styrelsen
underdånigst hemstält, att jemväl de utöfver aflöningsstaterna för år 1876
för tullverket beviljade särskilda anslag måtte för år 1877 bibehållas oförändrade.

Af 1875 års Riksdag blefvo tullverkets utgiftsstater för år 1876 på
följande sätt beräknade, nemligen;

Ordinarie aflöningsstaten .................................................... Kronor 1,648,100.

Dyrtidstilläggsstaten ..............................................................

Öfvergångsaflöningsstaten, till uppbördsprovision och öfrig

aflöning, förslagsanslag ......................................................

Ålderstilläggsstaten, förslagsanslag..........................................

Indragningsstaten, förslagsanslag............................................

Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente, förslagsanslag
............................................................................

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag
Omkostnadsstaten.....................................................................

11,180.

50,000.

270.000.

100.000.

197,000.

31,800.

200,920.

Summa Kronor 2,509,000.

Då Generaltullstyrelsen ansett någon rubbning i berörda stater ej böra
ega rum för år 1877 samt jag ej heller finner någon förändring i dem för
närvarande böra ifrågasättas, hemställer jag, under åberopande jemväl af
Eders Kongl. Maj ds den 22 sistlidne December i fråga om dyrtidstillägg
fattade beslut, att Eders Kongl. Maj;t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,
att de för år 1876 faststälda stater för tullverket måtte äfven för år 1877
tillämpas, samt att Riksdagen fördenskull måtte bestämma det å sjunde
hufvudtiteln uppförda anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,509,000 kronor att såsom förslagsanslag direkte utgå
af tullmedlen.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

10:o. Skogsväsendet.

Uti underdånigt memorial den 22 November 1875 har Skogsstyrelsen
afgifvit förslag rörande de särskilda anslagen till Skogsväsendet för år 1877.

Skogsstyrelsen anför deri först: att Styrelsens egna alltjemnt ökade
embetsgöromål visserligen kunde gifva styrelsen anledning att i underdånighet
begära förstärkning i hennes arbetskrafter medelst anställande af ordinarie
tjensteman, som efter en lämplig arbetsfördelning, hvar i sin stad, blefve
ansvariga för dem tillhöriga göromål, i stället för de ofta vexlande, extra
ordinarie biträden, som nu anlitades; men som komitén för regleringen af
löneinkomsterna m. m. vid de centrala embetsverken, till hvilken komité en
af skogsstyrelsen förut gjord underdånig framställning om förstärkning af
tjenstepersonalen i nåder öfverlemnats, ej hittills förehaft Skogsstyrelsen, hade
styrelsen ansett sig icke böra hemställa om nådig proposition till Riksdagen
för erhållande af anslag till anställande af ordinarie tjensteman.

Deremot ansåge Styrelsen sig böra i underdånighet anmäla, att hennes
anslag till expenser och ved, af hvilket anslag äfven extra kanslibiträden
skulle aflöna», och hvarå jemväl år 1874 uppstått brist, som af andra tillgängliga
medel måste fyllas, vid de fortfarande höga priserna å materialier
och arbete vore otillräckligt. Detta anslag uppginge till 6,000 kronor, hvaraf,
sedan arfvoden åt två extra tjensteman å 1,600 kronor eller tillhopa 3,200
kronor afräknats, 2,800 kronor återstode till expenser och ved, för hvilka
titlar utgifterna emellertid redan år 1875 enligt öfverslag komme att uppgå
till omkring 5,000 kronor, i det ersättningen för renskrifning belöpte sig
till inemot 1,000 kronor, tryckningen af Styrelsens årsberättelse till mer än

1,000 kronor, öfrig trycknings- och annonskostnad samt bokinbindning till
inemot 900 kronor, skrifmaterialer till närmare 700 kronor samt telegramkostnad,
ved, städning och rengöring af embetsrummen m. m. till omkring
1,400 kronor. Och som i följd af tillämnad utvidgning af Styrelsens årsberättelse
samt dennas tillökning med karta jemte bilagor, omkostnaderna för
berättelsen komme att väsentligen ökas, erfordrades här ifrågavarande anslag
af 6,000 kronor ensamt för expenser och ved, hvarigenom ett särskilt anslag
af 3,200 kronor för extra kanslibiträden blefve behöfligt.

Hvad Skogsstyrelsen sålunda i fråga om ökande af dess anslag med
ett belopp af 3,200 kronor till extra kanslibiträden hemställt, anser jag mig,
med kännedom om de trägna göromål, som hopat sig i detta embetsverk,
hafva fullt skäl att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet förorda. Dessutom
anser jag mig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå,
att, då lönen för Skogsstyrelsens förre chef utgick med 7,000 kronor, så är
i enlighet med Riksdagens beslut år 1869 vid denne tjensteman» afgång

40 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

chefslönen bestämd att utgå med 6,000 kronor, hvartill för år 1876 icke
heller kommer något dyrtidstillägg. Utom att sedan 1869 lefnadskostnaderna
förändrats derhän, att det, som då kunde anses tillräckligt för en chefslön
i ett mindre betydande verk, numera knappt förslår till aflöning för verkens
afdelningschefer, har äfven sedan den tiden Skogsstyrelsen såsom embetsverk
ansenligt växt i betydenhet. Statens skogar inbragte år 1870 icke
mer än omkring 317,000 kronor men år 1873 mer är fyra gånger så mycket
(iller 1,361,062 kronor och 1874 omkring 827,000 kronor; kronoparkerna utgjorde
1870 endast omkring 5 millioner qvadratref, men vid 1874 års slut mer än
17 millioner qvadratref, och den verksamhet skogsstaten och dess styrelse har
att utveckla för uppsigt och kontroll äfven öfver enskildes skogar och skogshushållning
har under de senare åren blifvit väsentligen förökad. För hvarje
år kommer statskogarnes betydelse för statsverket att ökas, och ehuru skogsstyrelsen
icke är ett penningeförvaltande verk, är det dock väsentligen på
dess åtgärder för befrämjande af förmånliga uppgörelser om skogsafverkning,
soin numera dessa inkomsters stigande kommer att bero. Den nu bestämda
chefslönen synes mig derför icke på något sätt vara afpassad efter embetets
nuvarande betydelse, och ehuru i öfrigt torde vara skäl att i fråga om
Skogsstyrelsen såsom flera andra embetsverk afvakta löneregleringskomiténs
yttrande, innan något förslag framställes om fastställande af en tidsenlig lönestat
för verket, anser jag dock en bättre aflöning för denna ansvarsfulla
särdeles betungande chefsplats så af behof påkallad, att jag icke tvekar föreslå
Eders Kongl. Maj:t att redan nu af Riksdagen begära en förhöjning i
densamma, åtminstone sa stor som vid en blifvande lönereglering kan anses
minst ifrågakomma, att med 2,000 kronor under namn af tjenstgöringspenningar
utgå på samma vilkor, som i öfrigt för tjenstgöringspenningars åtnjutande
äro gällande. Med iakttagande af hvad i ofvanberörda afseenden
sålunda förekommit skulle således anslaget till Skogsstyrelsen, nu utgörande
27,550 kronor, komma att höjas till 32,750 kronor.

Hvad beträffar Skogsstaten har Skogsstyrelsen ansett en icke oväsentlig
tillökning nödig i såväl den kontrollerande som den förvaltande och den
bevakande personalen, i det att Styrelsen föreslagit inrättandet af två nya
skogsinspektörs-befattningar samt fyra nya jägmästare- och elfva nya kronojägaretjenster.
Hvad nu först angår Skogsinspektörerne anför Skogsstyrelsen
i sitt ofvanberörda memorial i afseende å dem följande:

“Den inspekterande personalen inom skogsstaten utgöres för närvarande
åt 7 skogsinspektörer samt, på öfvergångsstat, 3 öfverjägmästare eller tillsammans
tio inspektörer, livilka, hvar inom sitt distrikt, skola utöfva chefskap öfver den
der anstälda öfriga skogspersonalen. Men som, i följd af det ringa'' antalet inspektörsbefattningar,
distrikten måst tillmätas allt för vidlyftigt omfång, kunna ej
inspektörerna hinna att så som sig borde ingripa uti och leda förvaltningen af

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.B Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 41

de vidsträckta allmänna skogarne, likasom dessa tjensteman af samma skäl icke
heller äro i tillfälle att lemna Skogsstyrelsen det biträde i och för utredande af
de särskilda distrikten tillhörande ärenden, som borde kunna påräknas, derest
tjenstgöringsområdena vore måttliga. Det till aflöning och resepeuningar åt inspektörerna
utgående beloppet af mer än 37,000 kronor är sålunda med anledning
af de alltför stora distrikten ej så fruktbringande, som det skulle blifva med
tillägg af erforderliga medel för inrättande af flera inspektörsbefattningar jemte
deraf följande minskning i distrikten; och är det särdeles numera, sedan militieboställena
till statsverket öfverlemnats, i följd hvaraf talrika frågor uppstå om
dispositionen af dem tillhörande utmarker, af synnerlig vigt, att distrikten ej äro
vidsträcktare än att berörda, för skogsväsendet maktpåliggande ärenden kunna
genom erforderliga undersökningar behörigen utredas.

I anledning häraf, och då det med säkerhet kan förutses, att kostnaden
för anställandet af flera skogsinspektorer omedelbart skall komma att ersättas
genom den noggrannare tillsyn, som dessa tjensteman då kunna egna deråt,
att statens skogstillgångar blifva behörigen tillgodogjorda, innan virket hinner
taga skada, så synes en fördelning nu böra ega rum af de tvänne deraf mest i
behof varande distrikten, nemligen: det sydligare norrlandsdistriktet och södra
distriktet.

Södra Norrlands distrikt innefattar Vesternorrlands län, 215 qvadratmil,
Gefleborgs län, 169 qvadratmil, och Jemtlands län, 444 qvadratmil, af hvilka län
Vesternorrlands innehåller omkring 1,000,000 qvadratref allmänna skogar, Gefleborgs
län omkring 700,000 qvadratref samt Jemtlands län närmare 2,000,000
qvadratref dylika skogar, eller tillhopa 828 qvadratmil med 3,700,000 qvadratref
allmänna skogar; och som redan af berörde betydliga arealer framgår, att det ej
är möjligt för en inspektör att i detta vidlyftiga distrikt med framgång utöfva
ledningen af kronans skogsförvaltning, h vilket äfven styrkes af den jemförelsevis
ringa inkomst, som kronoskogarne i det mera aflägsna Jemtland lemnat, hvilken
inkomst år 1873 uppgått till endast 30,529 kronor 61 öre, då skogsmedlen i
Vesternorrlands och Gefleborgs län stigit till 238,567 kronor 74 öre och 161,249
kronor 8 öre, synes detta distrikt böra delas så, att Jemtland, der nu regleringen
af ett betydligt antal vidsträckta och värderika militieboställsskogar förestår,
erhåller särskild skogsinspektör med enahanda aflöning och resepenningar,
som enligt nådigt bref den 5 Juni 1874 bestämts för skogsinspektorer i Vesterbottens
och Bergslagsdistrikten eller 3,800 kronor lön och tjenstgöringspenningar
samt 750 kronor resepenningar.

Södra distriktet innefattar Småland jemte Öland, 285 qvadratmil. samt
Skåne, 99 qvadratmil, och Blekinge, 26 qvadratmil, eller Kalmar, Kronobergs,
Jönköpings, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.

Detta vidsträckta distrikt med eu ytvidd af 410 qvadratmil, der Småland
jemte Öland innehåller mer än 1,300,000 qvadratref och Skåne jemte Blekinge
omkring 333,000 qvadratref allmänna skogar, erfordrar äfven delning, i anseende
till de särdeles talrika skogarnes spridda läge och den intensivare skogshushållning,
som å ett stort antal af dessa skogar blifvit genom faststälda hushållningsplaner
föreskrifna. Denna delning borde då ske sålunda, att för de småländska
länen, hvarinom många betydande militieboställen förefinnas, särskild
skogsinspektör anställes med enahanda aflöning och resepenningar, son enligt ofnämnde
nådiga bref bestämts för skogsinspektörerna i Östra och Vestra distrikten
eller 3,800 kronor lön och tjenstgöringspenningar samt 600 kronor resepenningar.

42 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

hvarefter till södra distriktet, Skåne och Blekinge, skulle från Vestra distriktet
läggas Halland, innefattande omkring 43 qvadratmil, så att erforderlig minskning
kunde åstadkommas i sistnämnda nu allt för stora distrikt, och på samma gång
ledningen af skogsodlingen å flygsandsfälten, hvilka nästan uteslutande förefinnas
inom Skåne, Halland och Blekinge, komma att utöfvas af en för dessa provinser
gemensam skogsinspektör.“

ÖfVergående härefter till frågan om anslag till nya jägmästaretjenster
samt den deraf föranledda omreglering af vissa revier fortfar
Skogsstyrelsen:

"Pajala och Tärendö revier innefatta för närvarande Juckasjärvi, Enontekis,
Pajala samt delar af Korpilombolo och Gellivara socknar med en areal af
tillhopa omkring 236 qvadratmil, hvars skogbeväxta del hufvudsakligast består af
krouomarker. Hittills har afverkningen inom Juckasjärvi varit jemförelsevis ringa,
hvarför skogsförvaltningen i denna socken kunnat fördelas emellan de bägge jäginästarne
i förenämnda tvänne revier; men sedan nu ej allenast utverkning för
kronans räkning inom berörde socken tagit en större utsträckning, utan äfven
nybygges- och kronohemmans-åboer derstädes, hvilka hittills ej allmänt begagnat
sin utsyningsrätt, göra anspråk på utsyning, är det ej vidare möjligt för endast
två jägmästare att handhafva förvaltningen å berörda vidsträckta område, hvarför
behofvet påkallar de tvänne reverens fördelning i Henne, så att för Juckasjärvi
och Enontekis socknar anställes en särskild jägmästare med lön och tjenstgöringspenningar
till belopp af 1,500 kronor samt 600 kronor resepenningar, i öfverensstämmelse
med hvad som rörande aflöning för jägmästare i Norrbottens och Vesterbottens
län är genom Eders Kongl. Maj:ts förberörda nådiga bref bestämdt.

Jemtlauds län, som enligt hvad ofvan är anfördt omfattar 444 qvadratmil,
är för närvarande deladt i 3 revier, det Östra, Vestra samt Herjeådalens, och
innehåller närmare 2,000,000 qvadratref allmänna skogar, hvilka, dels i och för
sin egen ytvidd, dels ock med hänsyn till deras spridda läge inom det på hvarje
revier i medeltal belöpande omfång af 148 qvadratmil, numera, sedan flerårig
afverkningsrätt å en del kronoparker blifrit försåld och afverkningen såväl
härigenom som äfven genom årlig virkesförsäljning ökats, svårligen kunna af tre
jägmästare vederbörligen förvaltas, helst de vidsträckta till statsverket öfverlemnade
militieboställsskogarnes till en del redan öfveråriga virkestillgångar nu
böla tillgodogöras och afverkningen således ytterligare i väsentlig mån ökas.
Dessa tre revier böra fördenskull ombildas till fyra, så att Rödöns och Liths
tingslag från Vestra revieret och Hammardals tingslag från östra revieret erhålla
särskild jägmästare med enligt ofvan åberopade nådiga bref till 1,500 kronor lön
och tjenstgöringspenningar samt 500 kronor resepenningar bestämd aflöning, hvarefter,
för att minska Herjeådalens revier, derifrån borde afskiljas Ovikens och
Bergs tingslag, som jemte Brunflo tingslag från Vestra revieret skulle öfverflyttas
till Östra revieret.

Uti Ångermanland, som nu är fördeladt i två revier, Norra och Södra,
förefinnas redan kronoparker med en areal af 376,000 qvadratref. Å 92,000
qvadratref häraf har flerårig afverkningsrätt blifvit försåld, och är fråga om att utaf
kronoöfverloppsmarker ytterligare afsätta omkring 280,000 qvadratref kronoparker
för närvarande beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Då härtill lägges,
att jägmästarne hafva att verkställa utsyning å 206,000 qvadratref boställsskogar
samt omkring 400,000 qvadratref stockfångstskogar äfvensom å nybyggen och kro -

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 43

nohemman, så framgår deraf, att revieren behöfva förminskas, för att skogsförvaltningen
skall kunna ordentligen handhafvas, i hvilket afseende de nuvarande
tvänne revieren, Norra och Södra, torde böra fördelas i trenne, så att med anställande
af särskild jägmästare, hvars aflöning, enligt hvad ofvan rörande Jemtlands
län anförts, skulle uppgå till 1,500 kronor lön och tjenstgöringspenningar
samt 500 kronor resepenningar, ett mellersta revier må bildas, hvartill skulle
läggas från norra revieret nordvestra delen af Anundsjö socken och från södra
revieret Junsele, Lidens, Resele, Eds, Multrå, Sånga, Öfverlännäs, Boteå, Styrnäs,
Bjertrå, Skogs och Nora socknar.

Jemväl i Vermlands län, der nu tre jägmästare äro anstälda, synes i anledning
af det betydliga antalet och vidden af de allmänna skogarna och sedan
numera å de större bland dessa intensivare hushållning införts, uppdelning af
revieren i fyra blifva nödig. Med ett antal af närmare 200 stycken uppgår
nemligen arealen af nämnde skogar till 509,000 qvadratref, hvaraf en väsentlig
del eller omkring 109,000 qvadratref, ofta hvar för sig vidsträckta militieboställsskogar,
af hvilka inkomsterna hädanefter skola ingå till statsverket. För en jägmästare
i ett således erforderligt fjerde revier skulle, enligt ofta nämnde nådiga
bref, lön och tjenstgöringspenningar utgöra 1,500 kronor och resepenningar 200
kronor; och borde det nya revieret från de nuvarande Carlstads, Arvika och
Elfdals revier erhålla: från Carlstads revier Kihls härad, från Arvika revier
Brunskogs, Manskogs och Boda socknar samt från Elfdals revier öfre och nedre
Fryksdals härader, inom hvilket område de allmänna skogarne till ett antal af
35 innehålla 110,000 qvadratref.*

Om behofvet af nya /crono/ä^are-tjenster yttrar sig slutligen
Skogsstyrelsen:

“I följd af den ökade afverkningen å kronoskogarne äfvensom å öfriga
skogar, der skogsstaten har att verkställa utsyning, erfordras i de orter inom
Norrland, der inrättande af nya jägmästarebefattningar här ofvan underdånigst
föreslagits, jemväl förstärkning i bevakningen vid afverkning och virkesutdrifning
Och äro för sådant ändamål behöfliga 2 kronojägare i Juckasjärvi af Norrbottens
län, der kronojägares bevakniDgsområde utgör i medeltal 16 qvadratmil; 3 kronojägare
i Jemtlands län, hvarest, efter sådan tillökning, länets bevakningsområden i medeltal
skulle komma att omfatta 37 qvadratmil med 166,666 qvadratref allmänna
skogar; 1 kronojägare i Ångermanland, der bevakningsområdena skulle komma att
omfatta 110,000 qvadratref allmänna skogar. Med en aflöning af 700 kronor,
utaf hvilket belopp, enligt ofvannämnda nådiga bref, 450 kronor utgöra lön inbegripet
50 kronor hyresersättning, 150 kronor tjenstgöring^- och 100 kronor resepenningar,
skulle således för de 6 kronojägarne tillsammans erfordras

lön och hyresersättning........................ 2,700 kronor.

tjenstgöringspenningar......................... 900 „

resepenningar............................ • • 600 „_

4,200 kronor.

Men äfven å de till kronoparker nu dels från enskilda inlösta dels från
publika hemman afsätta skogarne i mellersta och södra .delarne af landet behöfves
bevakningspersonal ej mindre för skogarnes bevarande från åverkan än
äfven i och för utförande af den skogsodling och öfriga förvaltningsåtgärder, som
böra vidtagas. Dessa skogar äro Lofö kronopark i Stockholms län, afsatt enligt
nådigt bref den 2 sistlidne Mars, Malmö f. d. häradshöfdingeboställe i Kalmar
län, afsatt till kronopark enligt enligt nådigt bref den 2 sistlidne Juli; Ollestads

44 Bil. No 6 b) till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

säteri i Elfsborgs län och Redstadstegen samt Östra och Vestra Fjellet eller
Kynnefjell i Bohuslän, inlöste enligt nådiga brefvet den 11 December 1874,
samt Förarp i Kronobergs län, inlöst enligt nådiga brefven af sistnämnde dag
och den 2 nästlidne Juli, eller tillsammans 5 skogar, å hvar och en af hvilka
särskild kronojägare, med aflöning af 375 kronor lön och 125 kronor tjenstgöringspenningar
eller tillhopa 500 kronor, skulle anställas under förbehåll att afkastningen
af boställe, då sådant kan hinna beredas, å lönen afdrages. För bemälde
5 kronojägarebefattningar erfordras således:

'' lön ................................................................................................... 1,875 Kronor.

tjenstgöringspenningar ..................................................................... 625 „

2,500 Kronor.“

Genom de sifferuppgifter, på hvilka Skogsstyrelsen stöd! sina nyssberörda
förslag om tillökning i skogsstatens personal, torde behofvet af
den ifrågasatta tillökningen vara ovedersägligen ådagalagdt. Redan vid
införandet af den nuvarande organisationen af skogsstaten uttalade Riksdagen
i sin underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869 den åsigten, att
någon tids erfarenhet sannolikt vore erforderlig för bedömande af skogsinspektionsdistriktens
lämpliga indelning och antal; och det är tydligt,
att, ju större vidder skogsstaten får att bevaka och förvalta, desto större
personal blir äfven härför erforderlig. Det torde äfven vara klart, att
den inkomst staten kan påräkna af sina skogar beror i väsentlig män
på det sätt, hvarpå dessa skötas och öfvervakas, och att en tillfredsställande
bevakning och skötsel ej är i de ofvan omförmälda trakterna
med den nuvarande personalen möjlig. Jag tvekar derföre ej att i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt Skogsstyrelsen
föreslagit, hos Riksdagen äska följande anslag, nemligen:

till två skogsinspektörer ................................................... Kronor 8,950: —

n fyra jägmästare............................................................... „ 7,800: —

„ elfva kronojägare ............................................ „ 6,700: —

tillhopa Kronor 23,450: —

till den fördelning i löner, tjenstgöringspenningar och resepenningar,
som blifvit af Skogsstyrelsen angifven.

Då härtill kommer, att, enligt hvad Skogsstyrelsen i underdånighet
anmält, ålderstillägg jemlikt stadgandena i nådiga brefvet den 5 Juni
1874 skulle under år 1877 tillkomma sammanlagdt fjorton jägmästare
med 500 kronor hvardera, nemligen fyra för intjenta tjugu år, sex för
intjenta femton år och fyra för intjenta tio år, hvadan således på grund
häraf en tillökning i anslaget till skogsstaten erfordrades af 7,000 kronor,
skulle således, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag i
afseende å berörda stat förut i underdånighet föreslagit, hela den äskade
tillökningen i anslaget till skogsstaten uppgå till 30,450 kronor.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Md. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 45

Vidkommande det å staten för skogsväsendet uppförda reservationsanslaget
till belopp af 450,000 kronor har Skogsstyrelsen, under erinran
att å berörda anslag för år 1875 blifvit genom nådigt bref den 11 December
1874 anvisade till inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning
af äldre kronoparker 242,254 kronor 62 öre och att åt anslaget
för år 1876 blifvit i Skogsstyrelsens till Eders Kongl. Maj:t afgifna
generalkostnadsförslag för skogsväsendet för nämnda ändamål afsedda
212,000 kronor, i underdånighet hemställt, att, då, enligt hvad
generalkostnadsförslaget gåfve vid handen, det deri för sjelfva skogsförvaltningen
föreslagna belopp vore för densamma nödvändigt samt inköpen
af mark till skogsplantering, enligt hvad skogsstyrelsen antoge,
borde fortgå, reservationsanslaget syntes böra fortfarande utgå med
samma belopp som hittills eller 450,000 kronor.

1 anledning häraf tillåter jag mig i underdånighet erinra, att af
de till inköp af kronan hembudna skogbärande eller till skogsodling
lämpliga marker hittills ej kunnat inköpas flera än

egendomen Ollestad i Elfsborgs län för Kronor 50,000: —

„ Förarp i Kronobergs län........................... „ 36,000: —

samt utmarken Kynnefjell i Göteborgs län.............. „ 15,634: —

eller tillhopa för Kronor 101,634: —

Af 1875 års anslag finnas således fortfarande 140,620 kronor 62
öre att för dylika inköp användas, hvartill komma de af Skogsstyrelsen
omförmälda för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor. Anledningen
dertill, att hittills endast ett jemförelsevis mindre belopp af de till inköp
af mark afsedda medlen blifvit dertill begagnadt, torde hufvudsakligen
vara att söka dels i svårigheten att, der dylik egendom eges af
flera personer gemensamt, åvägabringa enighet i afseende å försäljningsvilkoren
dem emellan, dels i de höga priser, som säljarne under de i
senaste tider rådande trävarukonjunkturer ansett sig kunna fordra, dels
kanske hufvudsakligen i de tunga och föga affarsmessiga formel-, hvarunder
dylika köp för kronans räkning måste verkställas. Men utom
dessa svårigheter finnas äfven andra, Indika, enligt mitt förmenande,
verka derhän, att af dylika inköp ej kan för närvarande påräknas all
deri fördel för staten, som under andra förhållanden kunde densamma
deraf tillskyndas. Någon bestämd plan för dylika uppköp kan för närvarande
svårligen upprättas och följas. För upprättandet af eu sådan
erfordras nemligen eu noggrann kännedom om hittills befintliga boställsoch
ofri ga kronoskogars läge, utan hvilken det ej är möjligt att afgöra
vare sig hvilka provinser böra företrädesvis tillgodoses eller Indika
till skogsbörd tjenliga marker inom provinserna böra till följd af sitt

46 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

läge i förhållande till kronan tillhöriga skogsmarker framför andra vid
inköp väljas. Väl har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 2
Juli 1875 vidtagit åtgärd för att denna noggrannare öfversigt öfver statens
skogar må snart vinnas, i det att Eders Kongl. Magt på skogsstyrelsens
hemställan anvisat medel icke blott för komplettering af den
genom den s. k. Norrländska skogskoiuitöns försorg utarbetade kartan
öfver ^ Norrlands skogar, utan äfven för åstadkommande af eu allmän
situationskarta öfver kronoparker och allmänningar i Kopparbergs län
samt de mellersta och södra delarne af landet, och dels för införandet
a de topografiska samt ekonomiska kartbladen af de allmänna skogarne
och till eu början af dem, som blifvit af skogstjensteman indelade till
ordnad hushållning. Men detta vidlyftiga arbete är dock ännu långt
från fullbordadt; och intill dess att så skett, synes det mig vara nödigt
att vid inköp af mark för statens räkning mycken varsamhet iakttages.
först derefter blir det möjligt att afgöra, hvarest inköp af mark till
arrondering af förut befintliga kronoskogar eller till anläggande af nya
kronoparker kan med största fördel ega rum, och då kan äfven kronan
låta under hand inleda underhandlingar om de för staten förmånligast
belägna markers inköpande i stället för att, såsom nu i de flesta fall,
nöja sig med de marker, som tillfälligtvis erbjudas, hvarvid tillika det
betänkliga förhållandet framträder, att skogsköpet för statens räkning
lätteligen kommer att gagna och belönar just sådane skogsegare, som
genom vanvård eller öfverafverkning förstört sill växande skog. Af alla
dessa skäl anser jag det ej vara lämpligt, att Eders Kongl. Maj:t för
närvarande skulle af Riksdagen Siska reservationsanslagets bibehållande
vid dess hela nuvarande belopp. Men då redan nu kan med någon
sannolikhet förutsättas, att inom vissa län, der endast ett fåtal allmänna
skogar finnas, underhandlingar kunna med framgång föras om till åkerodling
otjenliga nejders förvärfvande till skogssådd för billigt pris, och
inköp åt mark fördenskull ej behöfver i afbidan på de förut omförmälda
situationsplanernas fullbordan alldeles afstanna, anser jag mig böra i
underdånighet föreslå ett afdrag å anslaget motsvarande endast eu del
åt det belopp, som hittills kunnat till skogsköp användas; och hemställer
jag fördenskull i underdånighet, att reservationsanslaget till skogsväsendet
måtte af Eders Kongl. Maj:t äskas endast till belopp af 275,000
kronor.

1 fråga om det å extra stat uppförda anslaget till Skogsinstitutet
har Skogsstyrelsen i sitt underdåniga memorial förmält, att de åtgärder,
hvilka Styrelsen till följd af den genom nådiga brefvet den 2 Juli 1875
erhållna befallning vidtagit för att å någon allmän skog finna lämpliglokal
att ditflytta skogsinstitutet, hittills ej medfört åsyftadt resultat, i

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 47

det att de ifrågakomna skogarna af en eller annan anledning befunnits mindre
tjenliga. Och då de betydliga byggnads- med flera kostnader, som vid
läroverkets förflyttning blefve oundgängliga, ej borde nedläggas på annan
lokal än en som fullt motsvarade anstaltens syfte, ansåg sig styrelsen icke
böra hemställa om nytt anslag eller anslagstillökning för nämnda läroverk.
Vid hvad skogsstyrelsen sålunda anfört har jag ej funnit något att erinra,
och hemställer fördenskull, att anslaget till skogsinstitutet, hvilket anslag vid
sistlidne Riksdag uppfördes å extra stat till ett förhöjdt belopp af 20,400
kronor, måtte för år 1877 af Eders lvongl. Maj:t hos riksdagen äskas till
enahanda belopp och fördelning, som vid berörda riksdag fastställdes.

Beträffande det likaledes å extra stat uppförda anslaget, 7,600 kronor,
till inrättande af två nya skoysskulor i län, der sådan skola ej funnes, hvilket
belopp skulle, enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition, utgå med 3,800
kronor för hvarje skola under vilkor att hvad derutöfver erfordrades för en
sådan skolas inrättande af ett eller flera landsting bekostades, anhåller jag att
i underdånighet få erinra, hurusom, sedan föreslaget blifvit, att den ena af
dessa skolor skulle förläggas inom Jönköpings län med bidrag från nämnda
läns och Kronobergs läns landsting, och den andra inom Vermlands län med
bidrag från landstingen i detta och Örebro län, Jönköpings läns landstingförklarat
sig villigt att gemensamt med Kronobergs läns landsting bidraga
till anläggandet och underhållandet af en för båda länen gemensam skogsskola,
men Kronobergs läns landsting ansett sig ej böra bevilja de för en
dylik skola erforderliga belopp. Frågan om inrättandet af en skogsskola
för dessa län har således för närvarande förfallit. Men då, på sätt Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jönköpings län i sitt i ärendet den 4
November 1875 afgifna utlåtande förmält, frågan om åvägabringandet af en
skogsskola inom nämnda län vore af väsentlig vigt för ett allmännare spridande
af kunskaper i skogsskötsel och befrämjandet af en högeligen afbehofvet
påkallad förbättrad skogsvård, samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
eg-de giltiga skäl för det antagande, att intresset för sakens framgång
inom landstinget vore tillräckligt stort, för att landstinget vid en förnyad
handläggning af ärendet skulle finnas villigt att ensamt lemna de för
ändamålets vinnande nödiga bidrag; och då härtill kommer, att jemväl skogsstyrelsen
vitsordat önskvärdheten af den ifrågasatta skolan inom Jönköpings
län, tvekar jag ej att tillstyrka, att äfven för år 4877 ett så stort belopp,
som för denna skola varit afsedt, eller 3.800 kronor, måtte hos Riksdagen
begäras för att finnas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för den händelse
att berörda skola skulle under året komma till stånd.

48 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Hvad åter angår skogsskolan inom Yermlands län hafva, på sätt jag
förut i underdånighet haft tillfälle inför Eders Kongl. Maj:t meddela, Yermlands
läns och Örebro läns landsting tillförsäkrat densamma erforderliga medel
för tre år, räknade från den 1 November 1876, samt gått i författning
om skolans öppnande sistnämnda dag å egendomen Presterud invid Kristinehamn.
Och bär jemväl Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 10 December
1875 tillförsäkrat skolan det erforderliga bidraget af statsmedel, 3,800
kronor om året, för enahanda tid. Yid sådant förhållande torde nämnda
belopp böra för år 1877 af Riksdagen begäras.

Uti sitt underdåniga memorial om staterna för skogsväsendet har Skogsstyrelsen,
i fråga om de enskilda skogsskolorna erinrat, hurusom redan år
1856 en dylik skola blifvit inrättad vid Skogshåll i Södermanlands län,
hvilken dels medelst anslag af länets hushållningssällskap, dels med ett till
eu början från skogsplanteringskassan utgående, efterhand till 2,500 kronor
förhöjdt och nu å reservationsanslaget för skogsväsendet anvisadt bidrag allt
sedan nyssnämda år fortgått fullt jemförlig med statens skogsskolor. På sätt
jag vid underdånig föredragning af skogsstyrelsens generalutgiftsförslag för
år 1876 anmärkt, har detta bidrag senast blifvit den 20 Januari 1871 beviljadt
för en tid af fem år, hvilka tilländagå den 1 November 1876; och
har hushållningssällskapet i underdånig skrifvelse den 12 November 1875, under
förmälan att det icke allenast vore för hushållningssällskapet omöjligt,
att med de penningemedel, hvilka stode sällskapet till buds, ensamt vidkännas
alla de med skolans bibehållande förenade utgifter, utan att fastheldre
väsentliga svårigheter uppstode för sällskapet att fortfarande kunna med enahanda
årsanslag som för närvarande bidraga till skolans uppehållande, anhållit,
att, då undervisningen om skogens vård och skötsel torde vara lika
mycket en statens som provinsens angelägenhet, och skogvaktareskolan vid
Skogshåll säkerligen visat sig vara af icke mindre gagn än öfriga af staten
understödda skogsskolor, ett årligt anslag af 3,800 kronor, motsvarande hvad
som numera vore i statsunderstöd anvisadt åt hvarje annan skogsskola i riket,
måtte i nåder beviljas för skogvaktareskolan vid Skogshåll,'' att utgå
under fem år räknade från och med den 1 November 1876, med förbindelse
för hushållningssällskapet att ansvara för de kostnadsbelopp, som utöfver
statsanslaget erfordrades för skolans behöriga verksamhet under nämnda tid.
Denna framställning har blifvit af Skogsstyrelsen understödd. Och då skogshålls
skogsskola är af samma art som de skolor, för hvilkas inrättande
Riksdagen beviljat medel; då skolans långvariga verksamhet städse varit
synnerligen väl vitsordad, då behofvet af understöd för en skogsskola inom
Södermanlands län ej kan antagas vara mindre än för eu skola inom Yermlands
eller Jönköpings län, och då det leder till ordning och reda, att samtliga
bidragen till enskilda skogsskolor sammanföras till ett anslag, hemstäl -

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 49

ler jag, att jemväl för Skogshålls skogsskola måtte äskas ett anslag åt 3,800
kronor att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition och till skolan utgå
under vilkor, att Södermanlands läns hushållningssällskap bekostar hvad derutöfver
för skolans vidmakthållande erfordras. Och skulle således, derest
hvad jag sålunda i underdånighet föreslagit vinner Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bifall, å extra stat för år 1877 äskas ett anslag till enskilda skogsskolor
af 11,400 kronor.

Skogsstyrelsen har vidare i sitt underdåniga memorial anfört, att af
det vid riksdagarne åren 1874 och 1875 å extra stat uppförda förslagsanslaget,
15,000 kronor, för anställande af högst sex skogsingeniörer i enskilde
skogsegares tjenst, under år 1875 användts omkring 8,000 kronor till de tre
skogsingeniörer,1 Indika under året varit anställda och hvilka för denna sin
anställning egde uppbära ett arfvode af 2,000 kronor hvardera jemte reseersättning.
Angående dessa ingeniörers verksamhet meddelar Skogsstyrelsen,
att de hafva å tillhopa 58 förrättningsställen användt 242 förrättningsdagar
till skogsodling, anvisning för fröträdsställning och hjelpgallring, upprättande
af skogshushållningsplaner med mera; äfvensom att, enligt hvad som kommit
till Skogsstyrelsens kunskap, skogsegarne i allmänhet varit belåtna med
ingeniörernas biträde, hvilket haft till följd, att dessa under sina föriättningsresor
mottagit talrika reqvisitioner a biträde för ar 1876, hvartill sedermera
komma de req visi tioner, som vore att förvänta, sedan kunggörelse om tillfälle
att erhålla ingeniörsbiträde i vanlig ordning utgått. Skogsstyrelsen ansåge
sig sålunda ega förhoppning, att dessa tjensteman skulle komma att
till skogsväsendets fromma allt mera anlitas, hvadan och da möjligen anställandet
af flera ingeniörer erfordrades, Skogsstyrelsen ansåge nyssnämnda föi -slagsanslag äfven för år 1877 behöflig!.

På grund af hvad Skogsstyrelsen sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
att ifrågavarande förslagsanslag 15,000 kronor fåll högst sex
skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst måtte äfven för år 1877 äskas.

1 afseende å anslaget till undersökning af vattendrag inom Norrbottens
län, hvilket anslag beviljades vid Riksdagen 1872 och vid senaste Riksdag
bestämdes till 6,000 kronor, anför Skogsstyrelsen i sitt memorial följande:

‘•Från och med vattendragen i sydligare delen af länet tillika med dessa vattendrags
lopp inom Vesterbottens län hafva undersökningame nu sträckt sig till och med

50 Bil. N:o 6 h) till Komjl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1 om Stats oer ket 1876.

Råueå eif med dess bivatten. Men som jemte talrika smärre vattendrag den betydliga
Kalix eif med dess tillflöden äfvensom gränselfvarne ännu återstå, lära ifrågavarande
för skogsprodukternas fördelaktiga tillgodogörande särdeles vigtiga förrättningar ej
hinna i Norrbottens län afslutas förr än om två å tre år. Med anledning häraf, och
då, såsom Eders Kongl. Maj:t af Skogsstyrelsens generalkostnadsförslag i Nåder täckts
inhemta, Styrelsen der underdånigst hemställt om betydligt ökadt anslag för skogsuppskattniugar
i ändamål att genom förstärkt förrättningspersonal så fort ske kan
fullborda den hittills endast i mindre utsträckning företagna uppskattningen af virkestillgången
omkring vattendragen i länet, för att derefter afgifva underdånigt förslagom
det på berörde tillgång i väsentlig mån beroende lämpligaste sättet för åstadkommande
af vattendragens upprensning, så är anslag till fortsatta undersökningar
äfven för år 1877 erforderligt; men som omkring 1,000 kronor instundande år komma
att åtgå för den enligt nådigt bemyndigande af den 20 sistlidne Augusti utaf Skogsstyrelsen
förordnade besigtning genom sakkunnig väg- och vattenbyggnads-officer, rörande
beskaffenheten af de elfrensningar och strömbyggnader, som af enskildt bolag
blifvit verkställda i Luleå eif med några af dess genom kronomärke!'' flytande bivatten,
så minskas härigenom tillgången för bestridande af kostnaderna vid här ifrågavarande
undersökningar, hvarför och då, oafsedt förberörde ej beräknade men nödvändiga utgift,
de för nästa år anvisade medlen jemväl i öfrigt torde blifva otillräckliga, anslaget
till undersökningar af vattendragen i Norrbotten synes böra höjas till 7,000 kronor.,.

Jemte det att jag i utseende å ifrågavarande anslags uppkomst, ändamål
och suttet för detsammas användande under föregående år i underdånighet
liänför mig till hvad som vid beslutandet af den nådiga propositionen till
1875 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof blifvit af dåvarande
statsrådet och chefen för Finansdepartementet yttradt, anhåller jag
afl beträffande den af Skogsstyrelsen omförmälda, på Eders Kongl. Majds
beslut den 20 Augusti 1875 grundade utgiften å 1,000 kronor från förevarande
anslag fa i minnet återkalla, att, sedan Luleå ångsnickeri-aktiebolag,
vid afskalande den 24 November 1873 af i nåder godkändt köp af flerårig
afverkningsrätt å kronoskogstrakter inom Joc-kmocks socken, medelst kontrakt
förbundit sig att ombesörja och bekosta samtliga för virkesflottningen från
samma skogstrakter erforderliga elfrensningar samt ström-, damm- och rännbyggnader,
beräknade att uppgå till en kostnad af 325,000 kronor, så har,
Eders Kongl. Maj: t med fästad t afseende å den vigt, som läge derå, att
ifrågavarande dyrbara arbeten, hvilka efter skogsafverkningstidens slut skulle
i ill kronan öfverlemnas, verkställdes på ett i allo nöjaktigt sätt, förordna!
eu officer vid väg- och vattenbyggnads-corpsen att företaga besigtning å de
redan utförda elfrensnings-arbetena och granskning af uppgjorda förslag till
deras vidare utförande, äfvensom i nåder å ifrågavarande anslag anvisat den
för berörda besigtning och granskning beräknade kostnad, 1,000 kronor.

Beträffande sjelfva anslaget, torde det utan tvifvel vara af stor vigt, afl
arbetet med undersökningen af Norrbottens vattendrag måtte blifva påskyndad!
och så snart som möjligt al slutad t, på det att derefter förslag om lämpligaste

Bil. N:o 6 b) till Kol tgl. Maj ds Aad. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1876. 51

sättet att åstadkomma vattendragens upprensning och dess förseende med
erforderliga strömbyggnader må kunna upprättas och ett vidare tillgodogörande
för kronans räkning af skogstillgångarne i Norrbotten blifva möjligt.
Jag hemställer derföre i underdånighet att Eders Kong!. Maj:t täcktes,
på sätt Skogsstyrelsen föreslagit, för undersökningar af vattendrag i Norrbotten
å extra stat för år 1877 äska ett anslag till Eders Kongl. Maj:ts
disposition af 7,000 kronor.

Slutligen och under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut
den 22 sistlidne December angående dyrtidstillägg åt vissa tjensteman, hemställer
jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå Riksdagen,
att det lör Skogsstyrelsen å extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg
måtte jemväl under är 1877 utgå med samma belopp, som för år 187G blifvit
bestämdt, eller 2,380 kronor.

Sammanfattas nu de förändringar i anslagen å ordinarie stat till skogsväsendet,
hvilka jag i underdånighet föreslagit, och de af mig framstälda
förslag till anslag å extra stat för enahanda ändamål, så visar sig, att de
nuvarande ordinarie anslagen, hvilka, med iakttagande deraf, att lönen för
chefen för Skogsstyrelsen'', på grund af 1869 års Riksdags beslut, efter dåvarande
innehafvares afgång skall utgå med allenast 6,000 kronor i stället

för förut 7,000 kronor, utgöra tillhopa ........................... kronor 851,412: 97

skulle komma att minskas med den föreslagna nedsätt ningen

i reservationsanslaget till skogsväsendet ............ ,, 175,000: —

återstod kronor 676,412: 97

men deremot ökas med:

anslag till extra kanslibiträde inom

Skogsstyrelsen.............................. kronor 3,200: —

„ tjenstgöringspenningar åt chefen

	77	för samma Styrelse ........	77	2,000: —
77	V	två nya skogsinspektörer	)>	8,950: —
V	77	fyra nya jägmästare .........	77	7,800: -
77	77	elfva nva kronoj ägare ......	V	6,700: —
7’	77	ålderstillägg åt dertill be-
		rättigade jägmästare.........	77	7,000: —

35,650:

hvadan således de ordinarie anslagens belopp skulle
uppgå till ...................................... ..................

712,062: 97.

52 Bil. N:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

De extra anslagen äter skulle vara

Till Skogsinstitutet ................................................................. kronor 20,400:

„ anställande af högst 6 skogsingeniörer (förslagsanslag) „ 15,000: —

„ underhåll af tro enskilda skogsskolor........................ „ 11,400: —-

„ undersökningar af vattendrag i Norrbotten............... „ 7,000: —

Summa 53,800: —

hvartill komme dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsens personal kronor 2,380: —

ll:o) Anslaget till byggnader och reparationer.

1 underdånigt memorial den 16 November 1875 har Öfver-Intendentsembetet
föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t skulle hos Riksdagen göra framställning
om förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer, hvilket
för närvarande utgår med 120,900 kronor.

Innan jag öfvergår till föredragning af berörda underdåniga memorial,
torde det tillåtas mig att förutskicka några ord om de förändringar, som
förut vidtagits med förevarande anslag.

Före år 1873 voro å sjunde hufvudtiteln uppförda två särskilda anslag
för underhåll och reparationer af publika byggnader, det ena afseende sådana
i hufvudstaden, det andra byggnader i landsorten. Anslaget till byggnaderna
i hufvudstaden hade år 1844 bestämts till 32,000 riksdaler banco eller

48,000 riksdaler riksgäld samt hade vid denna summa bibehållits ofärändradt
till år 1869, då det för bekostande af erforderliga reparationer å nationalmuseibvggnaden
samt för underhållandet af dess tak höjdes med 2,600 riksdaler
till 50,600 riksdaler. Anslaget till byggnaderna i landsorten, hvilket år
1812 blifvit bestämdt till 35,000 riksdaler banko eller 52,500 riksdaler riksgäld
hade derefter blifvit tid efter annan förhöjdt, senast vid riksdagen 1866
till 70,000 och vid riksdagen 1867 ytterligare till 70,300 riksdaler.

Emellertid hade under tiden 1844—1871 i Stockholm byggnader till
ett värde af omkring 3V2 millioner riksdaler, deri inbegripet värdet åt nationalmuseum,
tillkommit, hvilka borde med anslaget till byggnader i hufvudstaden
underhållas, under det att, å andra sidan, samma anslag befriats från underhållet
af byggnader, värderade till endast 200,000 riksdaler. Under anförande
af detta förhållande, samt med förmälan derjemte, att värdet af påsynade
arbeten vid kronans hus i Stockholm, hvilka blifvit i följd af bristande tillgångar
uppskjutna, utgjort

år 1868
„ 1869

24,092 riksdaler
17,512

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 53

ingick Öfver-Intendentsembetet den 21 Februari 1871 till Eders Kongl.
Maj:t med ett underdånigt memorial, deri embetet hemställde, att Eders Kongl.
Maj,-t täcktes i nåder föreslå Riksdagen antingen att förhöja dåvarande statsanslag
till byggnader och reparationer i Stockholm eller, enär behållningar
ä anslaget för kronans hus i landsorten under de senare åren uppkommit,
att till ett anslag sammanföra ifrågavarande två anslag att utgå efter den
fördelning, som af Eders Kongl. Maj:t kunde för hvarje år pröfvas ega rum.
Sedan Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen framställt nådig proposition i enlighet
med det senare alternativet, blef denna Eders Kongl. Maj:ts framställning
af Riksdagen bifallen, och anslaget till byggnader och reparationer har sedan
dess utgått med de båda förra anslagens sammanlagda belopp 120,900 kronor.

Uti sitt nu ifrågavarande underdåniga memorial af den 16 November
1875 anför Öfver-Intendentsembetet, att, sedan de båda anslagen blifvit förenade,
hade embetet, med anlitande af då befintlig behållning å landsortsanslaget,
uppgående till 58,547 kronor 20 öre, kunnat låta verkställa åtskilliga mera
betydande förändrings- och tillbyggnadsarbeten vid kronans egendomar i
Stockholm, hvartill medel annars saknats. Sådana arbeten hade varit: inredning
af statistiska Centralbyråns hus för dess nuvarande ändamål, uppförande
af en oundgängligen behöflig klädlogebyggnad samt en ny trappa
i Dramatiska Theaterhuset; större förändrings- och reparations-arbeten inom
kanslihuset o. s. v.

Då det likväl varit nödigt att under åren 1873 och 1874 verkställa
omfattande reparationsarbeten jemväl vid kronans hus i landsorten, der arbeten
för iordningsställande af länsresidensen i Kalmar, Hernösand och Luleå egt
rum för eii kostnad af tillsammans 29,906 kronor, kunde något öfverskott
å landsortsmedlen numera så mycket mindre vara för byggnaderna i
hufvudstaden att påräkna, som, i stället för behållningar, värdet af påsynade,
men i brist af model ej verkstälda arbeten i orterna, utgörande år 1872,
571 kronor, sedermera stigit, synnerligast i följd af ökade priser å materialer
och arbetslöner, år 1873 till 8,000 kronor, år 1874 till 21,722 kronor 85
öre och år 1875 till 10,716 kronor. De arbeten åter vid kronans hus i
Stockholm, hvilkas utförande till följd af bristande tillgångar ej kunnat ega
rum, hade samtidigt uppgått till följande belopp, nemligen

Med anledning häraf har Öfver-Intendentsembetet i underdånighet hem -

är 1870
., 1871

13,790 riksdaler
21,406: oo „

är 1872

kronor 15,612: 85

14,835: —
45,213: 50

Q A \ Z 1 • _

-54 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Stillt om tillökning i förevarande anslag med 34,580 kronor efter följande

grunder:

a) för Nationalmuseibyggnaden, tillökning i redan anvisade underhållsmedel,

2,600 kronor, med ............................................................ kronor 2,400: —

hvilka båda belopp tillsammans motsvarade V4 procent

af byggnadens till 2,000,000 kronor beräknade värde;

b) för öfriga hus i hufvudstaden, hvilka, enligt eu me morialet

bilagd förteckning, tillkommit efter bestämmandet
af underhållsmedlen för kronans byggnader i
Stockholm, 1/2 procent af de tillkomna byggnadernas
värde ...................................................................................

c) samt slutligen, på grund af stegrade priser å byggnads materialer

och arbetsbiträden, 20 procent af det nuvarande
statsanslagets till byggnader och reparationer
belopp, 120,900 kronor, ...................................................

8,000:

24,180

tillsammans kronor 34,580: —
Till närmare upplysning af förhållandena har Öfver-Intendentsembetet
vid sitt berörda memorial fogat en så lydande handling:

“Förteckning å Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga egendomar i hufvudstaden,
förutom Nationalmuseibyggnaden, hvilka tillkommit efter bestämmandet år 1844 af
statsanslaget till byggnader och reparationer i Stockholm.

Approxim allo t
vävde.

....................... 500,000: —

........................ 500,000: —

....................... 300,000: —

..................... 100,000: —

..................... 70,000: —

........................ 50,000: —

........................ 30,000: —

Slöjdskolans hus ......................................................................................

Teknologiska Institutet och Bergsskolan ...............................................

f. d. Frimurarehuset å Riddarholmen..................................................

En nybyggnad vid Carolinska Institutet ..............................................

„ „ „ Gymnastiska Central Institutet .............................

„ „ „ Arméförvaltningens hus ............................................

„ „ „ Operahuset.................................................................

„ „ „ kronans hus n:o 36 Drottninggatan..........................

kronor 1,600,000

Visserligen hafva sedan år 1844 blifvit uteslutna från de hus, som på bekostnad
af byggnadsanslaget underhållas:

Lifgardets till häst stallar,

Teknologiska Institutets förra hus vid Mästersamuelsgatan,
f. d. Hof bageribyggnaden vid Regeringsgatan.

Arsenals- och Orangerihusen vid Carl XIILs torg,

samt en hofstallbyggnad å Riddarholmen värderade till...... kronor 200,000: —-

äfvensom kronans magasinshus, hvilkas värde beräknas till „ 566,000: —

men den besparade underhållskostnaden för dessa byggnader torde få anses mera än
uppvägd af blifvande underhållet för de såsom ännu ofullbordade, i ofvanstående förteckning
ej intagna nybyggnaderna för Kongl. Bibliotheket och Kongl. Musikaliska
Akademien, hvilkas sammanlagda värde angifves, på grund af för dem anvisade statsanslag,
till 1,038,600 kronor.“

Bil. N:o 6'' b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 55

Då af flen i detta ärende förebragta utredning framgår, att ifrågavarande
anslag i den del, som afser byggnader i Stockholm, under tiden efter år 1844
icke blifvit med mera än ett jemförelsevis obetydligt belopp förhöjdt, ehuru
under samma tid priserna å såväl dagsverken som byggnadsmaterialer torde
hafva nära nog fördubblats; och då, på sätt Öfver-Intendentsembetet framhållit,
följden häraf blifvit, att en stor mängd reparationer å statens byggnader
i Stockholm måste af brist på medel åsidosättas, torde det vara uppenbart,
att en förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer måste ega
rum, såvida berörda byggnader ej skola småningom af vanvård förfalla.
Och då, med fristad t afseende ej allenast å de byggnader, hvilka för närvarande
medelst detta anslag underhållas, utan äfven å dem, som för statens
räkning nu äro under byggnad, det af Öfver-Intendentsembetet föreslagna
belopp, hvarmed anslaget skulle höjas, ej synes mig för högt, får jag härmed
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
äska eu förhöjning af 34,580 kronor i reservationsanslaget till byggnader
och reparationer, hvarigenom berörda anslag således skulle komma att utföras
med 155,480 kronor att på enahanda sätt, som förut blifvit bestämdt, af
Eders Kongl. Maj:t disponeras.

12:o) Anslag till bestridande af eu del af kostnaderna för skeppsmätning.

Uti underdånigt utlåtande den 24 Januari 1874 angående då ifrågasatta
förändrade stadgande!! för mätning af handelsfartyg yttrade Generaltullstyrelsen,
bland annat, att då, utom de på fartygs drägtighet beroende
utgifter, som erlades till kommuner, umgälder på denna grund utgjordes till
Statsverket endast såsom lastpenningar samt fyr- och båk-afgifter, af hvilka
de förra voro afsedda för fyllande af statens allmänna behof, men de senare
för underhåll specielt af behöfliga sjömärken, samt något deltagande å kommunernas
sida i godtgörandet af de med fartygs mätning förenadej kostnader
ej borde, eller, för svårigheten att utröna den andel deri, som skulle på
dem belöpa, ens kunde ifrågasättas, samma kostnader syntes lämpligen böra
på de för det allmännas räkning inflytande lastpenningarna samt fyr- och
båk-medlen i mån af hvarderas belopp fördelas; i öfverensstämmelse hvarmed
och då det af räkenskaperna för tullverket visat sig, att dessa senare förhållit
sig till lastpenningarna ungefär såsom 3 till 2 efter medeltalet af de
fem åren 1868—1872, Styrelsen hemstälde, att berörda omkostnader måtte
få genom Styrelsen bestridas till tre femtedelar af fyr- och båk-medlen och
två femtedelar af lastpenningarna, intilldess, efter inträdande af någon väsentligare
förändring i nuvarande proportion dem emellan eller möjligen i sjelfva
grunden för skeppsafgifters utgörande, annorlunda kunde blifva bestämdt.

56 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

I sammanhang med fastställande af förnyad förordning angående mätning
af handelsfartyg m. m. fann emellertid Eders Kong]. M.aj:t den 15 Maj
1874 godt bestämma, att de för skeppsmätningskontrollörers aflönande erforderliga
medel äfvensom kostnaderna för kontrollörers och skeppsmätares
tjensteresor vid de tillfällen, då dessa skola af allmänna medel godtgöras,
för deras brefporto, i tjensten, för blanketter och andra dylika utgifter skola
genom General tullstyrelsens försorg bestridas emot godtgörelse, som, tills
vidare och intilldess annorlunda kunde varda i Nåder bestämdt, borde utgå
af femte hufvudtitelns anslag till lots- och fyr-inrättningen med dertill hörande
personal.

Vid det förhållande, att skeppsmätningen afser att vinna en grund för
bestämmandet icke blott af de fyr- och båk-afgifcer, som för fartyg böra erläggas,
utan äfven af andra utgifter af allmän natur, och det alltså kan anses
mindre lämpligt att lotsverket vidkännes alla med samma mätning förenade
omkostnader, har framställning från sjöförsvarsdepartementet blifvit till mig
gjord om vidtagande af åtgärder för att berörda kostnader måtte till större
eller mindre del utgå af något bland de till riksstatens sjunde hufvudtitel
hörande anslag; Och har, i sammanhang härmed den upplysning meddelats,
att enligt Kongl. brefvet den 15 Maj 1874 för närvarande från lots- och
fyrmedlen årligen utginge arfvoden till en öfverkontrollör i Stockholm med

4,000 kronor och till fyra skeppsmätningskontrollörer i landsorten med 3,500
kronor hvardera, äfvensom på grund af Kongl. brefvet den 16 Juli 1875,
till ytterligare en kontrollör i hufvudstnden 3,500 kronor, alltså i årliga
arfvoden tillsammans 21,500 kronor, äfvensom att utgifterna under år 1875
till dessa arfvoden samt för tjensteresor m. m. förslagsvis beräknats till eu
summa af 27,000 kronor.

Ehuru det för statsregleringen i sin helhet torde vara mindre väsentligt
om eu nödig befunnen utgift utgår från anslagen till den ena eller den
andra hufvudtiteln, anser jag dock eu bestämd plan härutinnan vara nödvändig.
Och då, på sätt Generaltullstyrelsen i sitt nyss omförmälda utlåtande
den 24 Januari 1874 anmärkt, de umgälder, som staten får vidkännas för
mätningen af handelsfartyg, återgäldas i form af lastpenningar och fyr- och båkafgifter,
synes det mig äfven naturligt, att samma umgälder skola bestridas
med anslag från antingen femte eller sjunde hufvudtiteln. Ty att, såsom
Generaltullstyrelsen föreslagit, dela dessa utgifter mellan båda hufvudtitlarne
anser jag endast leda till onödig omgång och förorsaka ett till följd af medlens
bokföring på två ställen oundgängligt mångskrifveri, hvilket synnerligast
i afseende å eu utgift af jemförelsevis mindre belopp torde höra undvikas.
Då således det gäller att afgöra från hvilkendera hufvudtiteln medlen böra
bestridas, kan jag ej undgå att instämma i den från sjöförsvarsdepartementet
uttalade åsigt, att det oj kan anses fullt lämpligt, att de kostnader, som

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 57

staten får vidkännas för skeppsmätningen, bestridas med lotsverkets medel,
hvilka äro för annat, bestämdt ändamål afsedda. Det synes mig mera lämpligt,
att berörda utgifter utgå af lastpenningar^, hvilka icke äro anvisade
till något visst ändamål, utan ingå bland statsverkets allmänna inkomster.
Och då härtill kommer, att såväl aflöningarne till skeppsmätningskontrollörerne
och till öfverkontrollören som öfriga nu ifrågavarande utgifter i första hand
måste bestridas af tullverket; att så väl skeppsmätare som skeppsmätningskontrollörer
antagas af och lyda under Generaltullstyrelsen, samt att jemväl
i öfrigt åt bemälda styrelse blifvit uppdraget att vaka öfver iakttagandet af
hvad i Kongl. Förordningen om mätning af handelsfartyg finnes stadgadt;
tvekar jag ej att tillstyrka, att ifrågavarande utgifter måtte från femte till
sjunde hufvudtiteln öfverflyttas.

Då emellertid å sistberörda hufvudtitel ej finnes något anslag, under
hvilket dessa utgifter kunna inrymmas, torde uppförandet af ett särskildt
anslag för berörda ändamål blifva behöfligt. .lag får derföre i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att å
sjunde hufvudtiteln till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande
af de öfriga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skola af allmänna
medel bestridas, anvisa ett förslagsanslag af 27,000 kronor att af
lastpenningarna utgå.

13:o) Skrifmaterialer och expenser.

För vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag får
jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att förslagsanslaget till skrifmaterialer och expenser, nu upptaget till
18,606 kronor 82 öre, måtte förhöjas med 970 kronor till 19,576 kronor 82 öre.

14:o) Anslag till ombyggnad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Malmöhus
läns embetslokaler.

Vid den årsbesigtning, som af en magistratsperson med biträde af
vederbörande stadsarkitekt och andra sakkunnige män den 6 Juni 1874
hållits å Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Malmöhus län embetslokaler,
hafva besigtningsmännen anmärkt, att samtliga embetsrummen och
arkivlokalerna, hvilka vore högst olämpligt inrättade och förlagda, befunnos
i så ruskigt, fuktigt och förfallande skick, att desamma icke förtj enade att
påkostas de högst betydliga summor, som för deras ordentliga iståndsättande
skulle erfordras, enär hvarken nödigt utrymme eller för embetspersonalen
sunda och ljusa arbetslokaler derigenom kunde vinnas. Besigtningsmännen

58 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

ansåge sig derföre icke böra tillstyrka någon som helst vidare reparation å
nämnda lägenheter, utan förordade dessas skyndsamma förflyttande till annat
för det folkrika länet och den i stark utveckling stadda gränsstaden mera
passande residenshus.

Under åberopande af besigtningsmännens berörda yttrande har Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånigt memorial den 30 November
1874 föreslagit åtgärder för de påpekade olägenheternas afhjelpande. Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anför deri, hurusom enhvar, som tagit ifrågavarande
embetslokaler i betraktande, måste instämma uti omförmälda angående
deras nuvarande beskaffenhet afgifna omdöme. Under det att Malmöhus
län vore det folkrikaste af alla rikets län samt i ekonomisk utveckling och
affärslifligbet icke stode efter något af de öfriga länen, vore näppeligen
någonstädes länsstyrelsens lokaler så inskränkta och i alla afseenden otillfredsställande
som just i Malmö. Genom utrymmets otillräcklighet försvårades
äfven sjelfva arbetet; och arkiverna, af dyrbar och rikhaltig beskaffenhet,
kunde icke så, som sig borde, vårdas, utom det att de för eldfara funnes
mer än nödigt blottställda. Vid sådant förhållande kunde det, på sätt äfven
besigtningsmännen anmärkt, icke vara skäl att nedlägga stora kostnader på
eljest högst nödiga reparationer och förbättringar derå utan torde den enda
rätta och för framtiden äfven billigaste utvägen vara, att med allra första
nybyggnad af lokalerna företoges.

I sådant afseende anför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vidare,
att de ifrågavarande lokalerna bildade tillsammans med de åt landshöfdingen
i länet upplåtna bostadslägenheter en fyrkant med öppen gård, samt upptoge
uteslutande den nordliga längan deraf, belägen intill stadens största
gata Adelgatan. Uti den södra längan, liggande intill stora torget, samt
den vestra längan, båda så smala, att bredden oftast upptoges af ett enda
rum, funnes endast boställslägenheter för landshöfdingen, under det att uti
östra längan, belägen vid Kansligatan, funnes dels sådana lägenheter, dels
en större sessionssal jemte lokaler för landtmäterikontoret och för en vaktmästare.
Af dessa huslängor vore synnerligen den vestra men äfven den
södra mycket gamla och bristfälliga. För att åt embetslokalerna med arkiv
bereda erforderligt utrymme, blefve nödigt att dertill använda område, som
nu begagnades för bostadslägenheterna, och dessa, hvilka icke tålde någon
minskning, måste följaktligen få sin ersättning på annat håll. För de sålunda
erforderliga nybyggnads- och förändringsarbetena hade Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande låtit uppgöra förslagsritningar af arkitekten H. Zettervall,
hvarjemte af byggmästaren C. Mortensen upprättats kostnadsförslag,
hvilket jemväl omfattande vid syn å bostadslägenheterna, nödiga funna förbättringar
å sådana lägenheter, hvilka ej skulle i öfrigt undergå förändring,
slutade å 127,429 kronor 76 öre.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 59

Under erinran att till berörda kostnader borde för hyrande af embetslokaler
under ombyggnadstiden, antagen till två år, samt flyttningskostnader
läggas ett belopp af omkring tiotusen kronor, har Eders Kongl. Mapts befallningshafvande
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels hos Riksdagen
för ombyggande åt Malmöhus länsstyrelses embetslokaler i Malmo jemte dermed
sammanhängande byggnads- och reparationsarbeten samt betäckande åt
dermed eljest förenade kostnader äska ett belopp af 137,500 kronor, dels
ock, sedan medlen blifvit beviljade, om byggnadsarbetenas företagande meddela
förordnade och dervid i nåder medgifva, att under arbetenas utförande
de mindre förändringar i planen finge vidtagas, som af omständigheterna
kunde påkallas, utan att kostnaderna deraf ökades.

Uti ett öfver Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes ifrågavarande
hemställan afgifvet underdånigt utlåtande har Öfverintendentsembetet äfven
för sin del vitsordat hvad af vederbörande myndigheter i orten biitvit beträffande
det nu ifrågavarande länsresidensets embetslokaler upplyst och erinradt.
Vid besök å stället under sommaren år 1874 hade Ofverintendenten tunmt
nämnda lokaler trånga, sambandet mellan dem obeqvämt samt arkivrummen
i ett högst otillfredsställande skick. Sjelfva residenset, som saknade monumental
prägel, vore, sedan dess omgifningar numera angåfve en större framåtskridande
stad, till sitt yttre alltför oansenligt. Vid granskning bos Ofverintendentsembetet
af de öfver förevarande byggnadsarbeten genom Eders
Kongl. Majits Befallningshafvandes försorg uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen
''hade anledning till anmärkning ej förekommit, helst Eders Kong].
Majits Befallningshafvande i sin underdåniga ansökning redan framställt flen
begäran, att vid arbetenas utförande måtte få vidtagas sådana mindre förändringar
i byggnadsplanen, som då kunde visa sig vara af behofvet pakallade.
Öfverintendentsembetet har likväl hemställt, att, i sammanhang
med de sålunda föreslagna arbetena, hvilka afsåge uppförande af ett nytt
embetstid vid Adelgatan samt förändring eller reparation af residensets
flyglar mellan detta hus och det vid stadens stora torg belägna landshotdmgebostället,
fasaden å detta senare måtte gifvas en den sistnämnda platsen samt
den restaurerade residensbyggnaden motsvarande prägel. Och ansåg för den
skull Öfverintendentsembetet, att anslagssumman, hvilken vore beräknad för
de omförmälda nybyggnads-och förändringsåtgärderna till kronor 127,429. 7b

samt för hyres- och flyttningskostnader till ................. » 10,070. 2

borde i sådant afseende ökas med .................................... r___''2,500. —

hvadan den således skulle i sin helhet uppgå till „ 140,000:

Jemte det att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framställt ifrågavarande
förslag till ombyggnad af en del af det nuvarande landshöfdingeesidenshuset
i Malmö, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillika

60 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

framkastat ett alternativt förslag om byggande af ett helt och hållet nytt
residenshus samt äfven öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag öfver en
dylik byggnad. Den plats, hvarå sistnämnda byggnad blifvit afsedd att uppföras,
vore den förra sa kallade bastionen Nyköping, utgörande en del af de
enligt nådigt beslut år 1805 raserade fästningsverken, och belägen vid vestra
ändan af den staden i öster och vester genomlöpande stora gatan, norr om
den väg, som i gatans fortsättning förde till länsfängelset och vidare till
Malmö citadell. Enligt det kostnadsförslag, som för residensets uppförande å
berörda ställe blifvit upprättadt, skulle kostnaden för hufvudbyggnaden jemte
en dertdl hörande mindre uthusbyggnad uppgå till ett belopp af 359,299
kronor 49 öre eller, om dertill lades kostnaden för flyttning af arkiv med
mera, i rundt tal 560,000 kronor. En skilnad i kostnad mellan ombyggnaden
och förbättringen på den gamla tomten och en nybyggnad å bastionen
Nyköping vore alltså att antaga till belopp af 222,500 kronor, hvilken summa
dock borde minskas med den köpeskilling, hvarföre det nuvarande residenset
skulle kunna försäljas. Med temlig säkerhet kunde antagas, att ett pris af

150,000 kronor derför skulle kunna betingas, och ingalunda omöjligt vore,
att ännu mera derför erhölles. Genom köpeskillingens användande för nybyggnaden
skulle med ett pris af allenast 150,000 kronor den ökade kostnaden
för residensets förflyttning och uppförande på den nya platsen nedgå till

72,500 kronor.

Denna ökning i kostnaden, ehuru i och för sig ganska betydlig, har
itders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dock ansett skola fullt motsvaras af
de förmåner, som derigenom vunnes. För det första vore en väsentlig minskning
i underhållskostnad att motse, då allt vore nytt och i godt skick samt
lokalerna mera centralt ordnade än hvad vid ombyggnad å gamla platsen
blefvo fallet. Vidare vore att taga i betraktande den ganska vigtiga omständigheten,
att inom en antagligen icke mycket aflägsen framtid det skulle
blifva nödigt att från grunden ombygga den åt Stortorget belägna hufvuddelen
åt landshöfdingens embetsvåning. Den reparation, som nu å denna
del af byggnaden vore i kostnadsförslag^ inberäknad, afsåge nemligen icke
någon genomgående grundlig förbättring af murar eller annat uti denna del
af huset, utan endast att göra den för tillfället för sitt ändamål användbar
genom inläggande af nya golf, uppsättande af nya kakelugnar, målning o. s. v.
Genom att residenset byggdes på bastionen Nyköping och de gamla lokalerna
under tiden användes, bereddes äfven en större trygghet för det betydliga
och värdefulla, men i följd af papperets murkenhet redan icke obetydligt
skadade arkivet, hvilket vid ett sådant tillvägagående finge med ens inflyttas
i derför särskilt anordnade förvaringsrum i stället för att eljest underkastas
tva flyttningar samt tillfällig inhysning under ett par år i sannolikt derför
föga lämpliga lokaler. Tillfället att, genom försäljning af den hittills an -

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 61

vända tomten och begagnandet af en annan lämplig, för staten utan kostnad
tillgänglig plats för nybyggnad, i betydlig mån nedsätta nybyggnadskostnaden
vore slutligen utan tvifvel så alldeles särskilt och enstaka, att det
visserligen icke mera än just nu erbjödes.

Jemväl öfver denna framställning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bar Öfverintendentsembetet blifvit hördt. Hvad först kostnaderna
för den ifrågasatta nybyggnaden beträffar, så har Öfverintendentsembetet
deröfver gjort följande öfverslag:

Uti kostnadsförslaget hade byggnaden beräknats

till .......................................................................................... kronor

Härtill borde dock enligt Öfverintendentsembetets åsigt
läggas:

för erforderlig inredning i handkammare, kök

och arkivrum ............................................................

för åtskilliga allt för lågt beräknade utgiftsposter „
samt såsom tillägg i posten ”oförutsedda utgifter*
........................................................................... »

då hela kostnadssumman blefve.............................. kronor 368,500: —

Om härifrån afdroges det af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
uppgifna saluvärdet för nuvarande
residenset......................................................... „ 150,000: —

Aterstode såsom för nybyggnaden behöfligt statsanslag.
............................................................................. „ 218,500: —

Kostnaden för nuvarande residensets ombyggnad vore

emellertid beräknad till.......................................... „ 140,000: —

Och understeg följaktligen nybyggnadsförslaget med... ,, 78,500: —

Öfverintendentsembetet fortfar härefter: att embetet visserligen funne
de af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande såsom skäl för uppförandet af
ett helt och hållet nytt residenshus anförda omständigheter väl värda att
tagas i betraktande vid jemförelsen mellan de af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande
framställda alternativa förslagen till residensets i Malmö
ordnande. Men då det icke vore omöjligt, att under ännu en längre tid
begagna nuvarande landshöfdingeresidenset, sedan detsamma blifvit på före- *
slaget sätt ändradt för en kostnad, som väsentligen understege nybyggnadens,
samt mot denna senare förekomme, att läget derför straxt öster om Malmöhus
citadell dels för allmänna samfärdseln med residenset icke motsvarande
dettas nuvarande plats vid stadens stora torg, dels medförde olägenheten af
byggnadens utsättande för skarpa vestliga vindar samt allt för nära grannskap
med cellfängelset och den derinvid belägna fabriksinrättning, ansåge

360,000: -

1,500: —
3,000: —

4,000: —■

62 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.t.s Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Öfverintendentsembetet sig härutinnan ega skäl att ej förorda den ifrågasatta
nybyggnaden, mot hvars ändamålsenliga anordning, enligt deröfver upprättade
planer och fasader embetet dock ej funnit någon hufvudsaklig anmärkning
att gorå.

Af hvad besigtningsmännen vid omförmälda årsbesigtning, Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och Öfverintendentsembetet sammanstämmande
anfört torde vara uppenbarligen ådagalagdt, att någon åtgärd måste vidtagas
för att bereda bättre embetslokaler åt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Malmöhus län. Jag anser mig så mycket mera pligtig att tillstyrka
en sådan åtgärd, som jag sjelf genom besök på stället varit i tillfälle att
öfvertyga mig om de nuvarande lokalernas dåliga och olämpliga beskaffenhet.

Frågan synes mig derföre i detta fall gälla hvilketdera af de af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framlagda förslag vore att föredraga. Yäl
torde erfarenheten ofta visa, att det i längden är billigare att bygga ett helt
och hållet nytt hus, än att ombygga och reparera ett som är gammalt och
förfallet; och om denna regel vore tillämplig i förevarande fall, skulle jag
ej tveka att tillstyrka förslaget om uppförandet af ett nytt residenshus å
bastionen Nyköping. Men då Öfverintendentsembetet såsom landets förnämsta
officiella auktoritet i byggnadsfrågor ansett det icke vara omöjligt, att
ännu under en längre tid begagna det nuvarande landshöfdinge-residenset,
sedan detsamma blifvit på föreslaget sätt förändradt, samt skilnaden i kostnaderna
för de båda föreslagna byggnadsföretagen uppgår till en jemförelsevis
så betydlig summa som 78,500 kronor, finner jag mig böra biträda förslaget
om det nuvarande residensets ombyggnad.

Vid sådant förhållande och då Öfverintendentsembetet förklarat, att
mot de i sistberörda hänseende upprättade ritnings- och kostnadsförslag någon
anledning till anmärkning icke förekommit, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ombyggnad af Eders Kongl. Majits
Befallningshafvande» i Malmöhus län embetslokaler i Malmö jemte dermed
samband egande byggnads- och reparations-arbeten å den öfriga delen af
landshöfdingeresidenshuset i nämnda stad äfvensom för betäckande af öfriga
härmed eljest förenade kostnader af Riksdagen äska ett belopp af 140,000
kronor att å extra stat uppföras och utgå med 80,000 kronor under år 1877
och 60,000 kronor under år 1878.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 63

15:0.

Slutligen hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska att det förslagsanslag å 25,000 kronor, som för år 1876 finnes å extra
stat uppförd t såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader,
må äfven för år 1877 på enahanda sätt anvisas, men
för vinnande af jemn slutsumma å de extra anslagen utföras med 25,191
kronor 09 öre.

Departemenschefen fortfor härefter:

Utöfver de af mig redan gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag
under sjunde hufvudtiteln har jag icke anledning att i nu uppförda
sådana anslag föreslå någon ändring. Då under förutsättning af bifall till
hvad jag i detta afseende i underdånighet hemställt de ordinarie anslagen sålunda
komme att ökas:
dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med ......................

„ postverket med.............................

„ byggnader och reparationer.........

,, skrifmaterialier och expenser......

dels ock genom det nya anslaget till

skeppsmätningskontrollörer m. m. .. 27.000: — 514,650:

kronor	2,100: —
5?	450,000: —
j:)	34,580: —
??	970: —
	27,000: —

men deremot skulle minskas

genom indragningar i anslaget

till mynt- och kontrollverken......... kronor 12,000: —

„ skogsväsendet.............................. ,, 140,350: —_152,350:

komme tillökningen i sin helhet å hufvudtiteln att blifva kronor 362,300: —
och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln ................................................ „ 11,357,700: —

så skulle den nya summan af hufvudtiteln s ordinarie

anslag blifva................................................................ kronor 11,720,000: —

Vidare får jag i underdånighet erinra, hurusom de af mig för år 1877
föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:

För tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets expedition.
................................................................................ kronor 9,700: —

„ tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter.
.............................................:............................... „ 3,000: —

„ dyrtidstillägg åt Kammarkollegium ........................... „ 20,440: —

För

-B7Z. Ako 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1876.

granskning af nya jordeböcker .................................

genomförandet af ny organisation af Statskontoret...
betäckandet af de af Statskontoret gjorda för skotter

.......................................................................

dyrtidstillagg åt Kammarrätten .................................

„ „ Ofverintendentsembetet ..................

„ „ Skogsstyrelsen..............................

Skogsinstitutet ...........................................................

anställande af skogsingeniörer förslagsanslag.........

skogsskolor ..................................................................

undersökningar af vattendrag i Norrbotten ........

ombyggande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Malmöhus län embetslokaler............................

bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien
S:t Barthelemy, förslagsanslag .............................

kronor	12,600: —
??	21,600: —
n	30,868: 91.
??	23,320: —
v	4,100: —
n	2,380: —
ii	20,400: —
?? *	15,000: —
11	11,400: —
11	7,000: —
11	80,000: —
P)	25,191: 09.

eller tillsammans kronor 287,000: —
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande
Departementschefen, på sätt här ofvan förmärs,
hemställt och föreslagit beträffande anslag under sjunde
hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda ämnen;
och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar
lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde hufvud
titlarna hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefer
pröfvade, anhöll chefen för Finansdepartementet Statsrådet Forssell
att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

.Härvid anmälde föredragande Departementschefen först, att någon fråga
om förändring af de å Pensionsstaten uppförda anslag icke förekommit.
Beträffande derefter

Indragningsstaten

erinrade Departementschefen om Kongl, Maj:ts på nedannämnda departementers
föredragning dels innevarande dag och dels enligt Finansdepartementet
tillhandakomna protokolls-utdrag förut fattade nådiga beslut om aflåtande till
Riksdagen af följande framställningar, nemligen :

Bil. N:o 6 b) till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 65
på Justitiedepartementets föredragning:

att de häradsliöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen
lidit förlust, öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från
och med år 1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig
ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten sådan den
funnes i en till Justitiedepartementet ingifven tabell upptagen, dock så att
ersättningen jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall
(inge uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; enligt hvilken beräkning
följande belopp skulle nedannämnde Häradsliöfdingar tillkomma, nemligen:
Häradshöfdingen N. C. Claeson i Södertörns domsaga kronor 1,300

„ H. A. Helleday i Kungadömets „ „

„ C. F. Abenius i Lifgedingets „ „

„ A. L. von Strussenfelt i Gotlands norra „ „

„ C. Stenberg i Öster-Nerikeso „ „

„ C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands
„

„ J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands „ „

„ A. Reutercrona i Finsponga läns „ „

„ C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders
„ „

„ J. F. Ekenman i Östbo m. tf.

häraders „

„ J. A.Hellberg i

„ A. P. Yestman i Östra Värends „ „

„ C. Hasselrot i Vestra Värends „ „

„ J. P. Berg i Norra Möre och

Stranda häraders „ „

„ J. M. Lindgren i Södra Möre „

„ N. A. von Sydow i Arstads m.

fl. hiiraders „ »

„ O. A. Svalander i Askims m. fl.

häraders „ ,»

„ F. V. Aberg i Orust'' m. fl. hä- «

raders „ «

L. Norm i Norrvikens
„ A. M. Rosenqvist i Sunnervikens

„ V. A. Sandström i Tössbo in. fl.

häraders „ „

„ H. B. Bursie i Åse in. fl. häraders „

„ J. F. von Sydow i Ingelstads in.

fl. häraders „ „

350

510

950

840

340

400

330

1,050

590

780

1,330

270

1,490

1,100

430

530

1,330

1,550

710

280

2,000

66 Bil. N:o 6 b) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187(1.

Iläradshöfdingen M.	T. Strömberg i Yillands m. fl.
	P.	häraders domsaga	kronor	470
	G. Lilliecrona i Albo m. fl.
		häraders			460
•»	F.	Hjort i Åsbo m. fl. häraders			2,000
	L.	F. Ilolmqvisti Skytts och Oxie
		häraders			450
	C.	A. Anderberg i Rönnebergs m.
		fl. häraders			1,100
	J. P.	C. E. Richert i Luggude härads	y>		1,640
	A. Wengberg i Herrestads m.
		11. häraders		tf	2,000

Summa kronor 27,170

att Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren måtto
berättiga» att tran och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked
från berörda vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin
återstående lifstid uppbära en årlig pension till belopp af fyrahundra kronor;

att, — under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering
för Rikets Hofrätter, Krigshofrätten Justitierevisions-expeditionen
och Justitiekansleren samt om aflöningens fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar
— för embets- eller tjenste-man, som kommit i åtnjutande af de
nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå
med lönens hela belopp; samt

att, oberoende af den föreslagna löneregleringen för Krigshofrätten, de
tva vid bemälda Hofrätt nu anställde kanslister, af hvilka den ene Justus
Christoffer von Linclecreuts är född 1802 och blef 1827 utnämnd till kanslist,
samt den andre Axel Fredrik Liljenstolpe, som är född 1810, inträdde i
statens tjenst 1830, utnämndes till kanslist 1846 och enligt läkarebetyg är
till helsan försvagad, må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med
pensioner motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre
för hvardera.

på LandtfÖrsvarsdepartementets föredragning:

att en pension till belopp af 500 kronor måtte få till sergeanten vid
Lilgardet till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist från och med månaden näst
efter °den, hvarunder afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans
återstående lifstid utgå från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor
att Palmqvist tran tjensten afginge innan han blefve berättigad till pension
från Arméens pensionskassa; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

Bil. N:o 6 b) till

Kong!. Majds Nåd. Trop. J\:o 1 om Statsverket'' 1876,

måtte för år 1877 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp
som för år 1876 beviljats, eller 20,000 kronor;
på Sjöförsvar sdepartementets föredragning:

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf
Bloms enka Gustafva Blom, född Lindberg, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge
hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, samt

att nedan nämnde embcts- och tjensteman, som vid reglering af Flottans
civilstat blifvit öfvertalige, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit
dem tillförsäkrade, nemligen:

Nuvarande

lön.

Inqvartc ringspennin gar.

Summa.

4,500: —	560: —	4,860
3,000: —	96: —	3,096
2,000: —	72: —	2,072
1,500: —	72: —	1,572
800: —	36: —	836
800: —	45: —	845

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500:

Varfskommissarien Johan Otto Lennmann
Förvaltaren Jakob August Brusquini
Registratorn Frans August Månsson
Kammarskrifvaren Berndt Holmer
och Kanslisten Gustaf Adolf Möller sten
med skyldighet för en hvar åt dem att, derest han erhåller annan allmän
tjenst, hvarmed lön å stat är förenad, vidkännas ettemot samma lön svarande
afdrag af det aflöningsbelopp han uppbär å Indragningsstaten.

på Civildepartementets föredragning:

att Länsmannen i Vaksala Härad af Upsala Län Johan Jochman måtte,
efter erhållet afsked från Länsmanstjensten, f‘å öfverflyttas till allmänna indragningsstaten
för att derifrån under sin återstående lifstid från och med
månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljades, åtnjuta en årlig
pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande
länsmanslön; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner
åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde blifva föremål för ny reglering,
derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig;

att kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hjerta
måtte få efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten för att
derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af sexhundra
kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet
blefve honom beviljadt;

att chefen för statistiska centralbyrån, medicinalrådet in. m. doktor
Fredrik Theodor Berg, hvilken uppnått en ålder af 69 år och vore berättigad
att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension å allmänna
indragningsstaten åtnjuta åttatio procent af den hans innehafvande medicinalrådsembete
åtföljande lön, eller 4,000 kronor, måtte från och med månaden

68 Bil. N:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1876.

näst efter deri, då han med pension å allmänna indragningsstaten erhållit
entledigande från såväl befattningen som chef för nämnda centralbyrå som
från medicinalråd,sembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid
få från allmänna indragsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,000
kronor, så att hela hans pension komme att uppgå till 5,000 kronor;

att kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers häraders fögderi
åt Upsala län Carl Wilhelm Berglund måtte få från och med månaden näst
efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten
aflinge, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna
indragningsstaten till belopp af 1,400 kronor årligen;

att länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län [Vilhelm
Lindahl, som vid uppnådd ålder af 55 år egde att efter erhållet afsked
mot erläggande af retroaktivafgift från civilstatens pensionsinrättning uppbära
pension af 400 kronor, måtte få från och med månaden näst efter den, uti
hvilken han med pension ur civilstatens pensionsinrättning aflinge från
tjensten, under sin återstående lifstid, å allmänna indragningsstaten åtnjuta,
fyllnadspension till belopp af 300 kronor årligen, hvarigenom hans pensionsinkomst
komme att uppgå till det belopp, han vid uppnådd pensionsålder
skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära eller 700
kronor årligen;

att afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, kommissionslandtmätaren
Carl Gustaf Tyko Hollström måtte få från och med månaden näst efter den,
hvarunder han erhölle afsked från afvittringslandtmätare- och kominissionslandtmätarebefattningarna,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor årligen; samt

att länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders Ekhohn
måtte få it allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under
sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken
afsked från länsmanstjensten komme att honom beviljas, åtnjuta en årlig pension
af 700 kronor; dock att denna pension kunde, på sätt i afseende å landsstatspensioner
i allmänhet vore förhållandet, blifva föremål för ny reglering,
derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvades lämplig.

Pa Ecklesiastikdepartementets föredragning:

att professorer, extra ordinarie professorer noll adjunkter vid Karolinska
medico-kirurgiska Institutet samt vice bibliotekarier vid ''universiteten må tillerkännas
rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjensten
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor
för de ordinarie professorerne samt af 2,500 kronor för extra ordinarie
professorer, adjunkter och vice bibliotekarier;

Bil. N:o tf b) till Konyl. Mwj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. BO

att universitetens sekreterare och kamrerare må förklaras berättigade
till pension ä allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant
hänseende äro för civile tjensteman i allmänhet gällande;

att, till fyllande af en professor slem vid Lunds universitet till G, 000
kronor, ett belopp af 1,009 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå
tran och med nästkommande år, sä länge professor emeritus Öven Nilsson
eller, efter hans frånfälle, hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma
universitet;

att gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton
Benet Santesson må från och med månaden näst efter den, då afsked honom
meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande‘under
sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;

att kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel kilen må från och
med månaden näst efter deri, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna
indragningsstaten uppbära en pension af 1,125 kronor årligen;

att ''professorerne vid Teknologiska institutet, samt de lektorer, som komma
att vid institutet anställas, må tillerkännas rätt ätt vid afsked stagandet uppbära
pension ä allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder,
små gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd G5
ars ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill
deras egentliga lön uppgår;

att lektorerna vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till
pension å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets
åtnjutande gälla i afseende på lektorerna vid rikets elementarläroverk;

att öfverläkaren vid Wadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstcdt må
uppföras å allmänna indragningstaten till åtnjutande från och med månaden
näst efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp åt

4.000 kronor;

att å allmänna indragningsstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören
öfver hospitalen samt SerafimerordensgiUets nu varande sekreterare,
kamrerare och förste vaktmästare anslagna löner eller arfvoden, att från och
med år 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp, nemligen för
generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamreraren

2.000 kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med skyldighet för de tre
sistnämnde att i deras befattningar biträda sundhetskollegium såsom blifvande
öfverstyrelse för hospitalen;

70 Bil. N:o 0 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att medicinalrådet Carl Ulrik Sondera enka Concurdia Sanden, född
Åkerman, må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten
uppbära pension af 600 kronor årligen; samt

att åt docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Theorell.
fadd Ilultman, må beviljas pension å allmänna indragningsstaten till belopp
af 600 kronor årligen, att utgå från och med innevarande år.

Föredragande departementschefen anmälde härefter, att i en till Finansdepartementet
ingifven underdånig ansökning Anna Magdalena Erika Åkerman
sökt att efter sin nyligen allidna moder, medicin® doktoren J. E. Åkermans
enka Maria Lovisa Åkerman blifva delaktig af den pension 375 kronor,
som modern i lifstiden af Rikets Ständer erhållit; varande såsom stöd för
ansökningen åberopad ej mindre medicin® doktoren Åkermans framgångsrika
och oegennyttiga verksamhet än äfven sökandens fullkomliga meddellöshet
och hennes sjuklighet, hvilken tidtals gjorde henne sängliggande af
förlamning i de nedra extremiteterna. Och erinrade departementschefen, att
Rikets Ständer vid Riksdagen 1853—54, med fästadt afseende dels derå, att
Åkerman i lifstiden, under försakande af egen lönande praktik, med ovanligt
nit städse sträfvat att gagna företrädesvis de fattigare samhällsklasserna särdeles
genom vården om sinnessjuka och användande af den s. k. Schreyberska
fyllerikuren, dels ock derå, att de dryga kostnader, Åkerman för beredande
af erforderliga lokaler för dessa ändamål sig ådrog, i väsentlig mån torde
hafva bidragit till den ytterliga fattigdom, hvari han efterlemna! enka och barn,
beviljat hans enka en pension för hennes återstående lifstid af 250 riksdaler
banco. Hemställande departementschefen i betraktande ej mindre af hvad
sålunda förekommit än äfven deraf, att sökanden, hvilken vore [född år 1836,
enligt vid ansökningen fogade läkarebetyg, sedan flera år lede kfsvårunderlifssjukdom
och häraf beroende nervösa åkommor, för hvilkas stillande hon
varit nödsakad använda döfvande medel i stor mängd, och till följd häraf
nu mera vore oförmögen att genom någon ansträngande sysselsättning sig
försörja, att Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att sökanden måtte
från och med år 1876 under sin återstående lifstid få från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af tvåhundra kronor.

Vidare förmälde departementschefen, att i eu till Finansdepartementets
expedition ingifven underdånig ansökning expeditionssekreteraren i Kongl.
Maj:ts kansli, protokollssekreteraren i bemälda expedition Helmélit Milhog Lundgren
— under anförande att han, på sätt bilagdt läkarebetyg utvisade, numera lede
af en i allmänhet försvagad helsa, så att han icke vore i stånd att på ett
för honom sjelf eller för clet allmänna tillfredsställande sätt fullgöra sina tjenståligganden
såsom protokollssekreterare, men hans ekonomiska ställning ej
tilläte honom att lemna denna tjenst med den ringa pension af 1,200 kronor
årligen från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han vid numera

Bil. N:o 6 l>) till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 71

öfverskriden ålder af 55 år vore efter 1876 års ingång berättigad i händelse
afsked från protokollssekreteraretjensten af honom söktes och af Kong]. Maj:t
i nåder beviljades — i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen gorå framställning derom, att en pension af 2,300 kronor, eller
hvad som motsvarade skilnaden mellan nuvarande protokollssekreterarelönen
och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle, måtte
åt honom på allmänna indragningsstaten anvisas att från och med månaden
näst efter den, då Kongl. Maj:t i nåder beviljade honom afsked från ofvannämnda
befattning, årligen under hans återstående lifstid uppbäras. Varande
vid berörda ■ ansökning fogade dels prestbetyg och bestyrkt tjensteförteckning
utvisande, att Lundgren vore född den 2 Augusti 1820 samt blifvit den 12
Februari 1842 antagen till e. o. kanslist vid Finansdepartementets expedition
samt derefter befordrats år 1854 till kopist, år 1858 till kanslist och år 1861
till protokollssekreterare vid nämnda expedition samt år 1867 blifvit utnämnd
till expeditionssekreterare i Kongl. Maj:ts Kansli; dels ock läkarebetyg af innehåll,
att Lundgren sedan flera år lidit af eu till följd af chronisk mag- och
tarmcatarrh i förening med blödning från ändtarmen i allmänhet försvagad
helsa jemte svaghet och slapphet i högra armens muskulatur, som gjorde
honom oförmögen att verkställa sådan skrifning, som fordrade längre stunds
oafbrutet arbete. Och hemställde Departementschefen i underdånighet, att,
då till följd af den sjuklighet, hvaraf Expeditionssekreteraren Lundgren leda,
på honom numera icke kunde ställas de anspråk, hvilkas uppfyllande den nya
kansliorganisationen kräfde, samt han genom långvarigt och redbart arbete
i statens tjenst gjort sig väl förtjent af det erkännande, som kunde anses
ligga i den ifrågavarande pensionens beviljande, Kongl. Maj:t måtte, på sätt
Lundgren begärt, hos Riksdagen hemställa, att en pension af 2,300 kronor,
eller hvad som motsvarade skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreternrelön
och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning
erhölle, måtte åt Lundgren på allmänna indragningsstaten anvisas, att
från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från protokollssekreterare
befattningen konnne att honom beviljas, årligen under hans återstående
lifstid af honom uppbäras.

Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmandet
af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen under
sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsrcgloringen vid 1840—41
årens Riksdag och för hvilken spanmål om och i den mån medelpriset öfverste#
7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre tunnan, särskild ersättning
jemlik! Kongl. brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna indrag -

72 Bil. N:o 6 b) till Kongi. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187(J.

ningsstaten löneinnehafvare tillkomma, Statskontoret i sin berättelse om statsverkets
tillstånd och behof upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen
under åren 1873—75 i medeltal utgjort 2 kronor 61 öre kubikfoten eller
16 kronor 42 öre tunna,n; och tillstyrkte Departementschefen med anledning
häraf, att ofvanberörda ersättning nu måtte föreslås att utgå efter nämnda
medelpris 16 kronor 42 öre tunnan: i följd hvaraf och då, enligt hvad
Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under
lönerna för äldre, innan vidtagande af 1841 års statsreglering utnämnde
embets- och tjensteman m. fl. för närvarande utgjorde 181 tunnor, samt således
den utöfver 7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre för tunnan uppkommande
tillökningen af 5 kronor 92 öre för tunnan uppgänga till 1,071 kronor
52 öre, Departementschefen, i likhet med Statskontoret, ansåg det till bestridande
af berörda utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga anslag
lämpligen kunna för år 1877 i rundt tal bestämmas till 1,000 kronor.

Då till betäckande af de utgifter, hvilka sålunda föreslagits till utgående
från allmänna indragningsstaten en tillökning i förslagsanslaget till
densamma af Departementschefen ansågs lämplig, hemställde Departementschefen,
att för sådant ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma å
samtliga hufvudtitlarna, en förhöjning i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten
måtte äskas till belopp af...... kronor 40,180: 91.

och då nuvarande anslaget till samma

stat utgör.............................................. „ 892,785: — 932,965: <ti.

samt nuvarande anslaget till pensionsstaten uppgår till............ 847,550: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

således blifva.............................................................. kronor 1,780,515: oi.

I fråga vidare om extra anslag under''denna hufvudtitel erinrade Departementschefen,
hurusom Kongi. Maj:t vid regleringen af fjerde och femte
hufvudtitlarna beslutat föreslå:

dels att då ordnandet af arméens pensionering komme att blifva föremål
för särskild nådig proposition, samt kostnaden för pensioneringen antoges
icke komma att öfverstiga — utom förut årligen beviljade vid pass 400,000

Bil. N:o 6b) till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 73

kronor — omkring 550,000 kronor, ett extra förslagsanslag till arméens
pensionering mätte för år 1877 uppföras till belopp af kronor 950,000: —

dels att till ersättande af den enligt arméens
pensionskassas hufvudbok för år 1874 uppkomna brist

måtte beviljas ett bristen motsvarande belopp af......... „ 5,119: oo.

dels att i likhet med föregående år nedannämnda
kreditiv måtte anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan
i tillfälle att till de flottans embetsoch
tjensteman samt betjente, som sökte afsked, genast
utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande
pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ..................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering ...

73,000: -40,000: —

med rättighet för direktionen öfver nämnda
kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1877
lyfta hvad som för omförmälda behof blefve erforderligt
Summan af de extra anslagen under nionde
hufvudtiteln skulle alltså blifva ....................................... kronor 1,068,119: oo.

Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering af
anslagen under nionde hufvudtiteln och dermed sammanhang
egande ämnen i underdånighet anfört och hemställt
biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans
Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade,
uppå Statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen
härjemte förordna, att de nu anmälda för statsregleringen
erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens
statsutskott.

74 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Härefter yttrade Departementschefen Statsrådet Forssell:

Eders Kongl. Maj:t har på de särskilda Departementschefernas föredragning''
beslutat af Riksdagen under de särskilda hufvudtitlarne begära
följande anslag för år 1877:

				Ordinarie.		Extra Ordinarie.	Summa.
å	l:a	Hufvudtiteln	kronor	1,266,000:	—	—	—	1,266,000
51	2:a	55	55	3,721,240:	—	165,760:	—	3,887,000
T)	3:e	55	55	609,365:	—	—	—	609,365
55	4:e	55	55	13,569,500:	—	2,932,500:	—	16,502,000
55	5:e	55	55	4,841,400:	—	3,578,600:	—	8,420,000
55	6:e	55	55	13,994,000:	—	1,514,000:	—	15,508,000
15	7:e	55	55	11,720,000:	—	287,000:	—	12,007,000
15	8:e	55	55	8,379,678:	—	1,072,322:	—	9,452,000
55	9:e	55	55	1,780,515:	91.	1,068,119:	09.	2,848,635
		Summa	kronor	59,881,698:	91.	10,618,301:	09.	70,500,000

hvilken Summa med 14,600 kronor 46 öre understiger de för år 1876 anvisade
anslag under samma hufvudtitlar.

De såsom Statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar af Eders
Kong!. Maj:t redan beräknade tillgångar uppgå till

Ordinarie inkomster .............................. kronor 27,600.000: —

Tullmedel...................................

Postmedel-......................................

Stämpelpappersmedel ................

Bränvinstillverkningsafgift ........

Hvitbetssockertillverkningsaferift

o o

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: — 41,000,000: —
Summa kronor 68,600,000: —

Häraf framgår, att utöfver dessa Statsverkets tillgångar fordras för bestridande
af de under hufvudtitlarne begärda anslag ett tillskott, som Eders
Kongl. Maj:t torde af riksdagen begära att såsom Allmän bevillning för år
1877 uttagas.

Enär denna inkomst, som vid förra Riksdagen beräknades till 2,800,000
kronor, för de senare åren visat sig vara i stigande, har Statskontoret, som
i sitt utlåtande yttrat sig äfven öfver denna numera till detsamma inflytande
bevillning, under förutsättning, att den äfven af nu instundande Riksdag
fastställes att utgå efter samma grunder, som för berörda bevillnings utgörande
vid nästlidne Riksdag bestämdes, samt med hänsyn dertill, att dess
belopp för 1874 uppgått till 3,995,255 kronor, ansett detsamma nu kunna
beräknas åtminstone till 3,500,000 kronor.

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 75

Då nämnda inkomst för de senaste tre åren uppgått till
år 1872..................... kronor 3,283,979

„ 1878.

„ 1874.

hvaraf medeltalet är .............

och ingen anledning linnes till antagande,

3,574,153

3,995,255

3,617,795;

att någon väsentlig förändring

i grunderna för dess bestämmande nu skall komma i fråga, och icke heller
i landets ekonomiska ställning kan förmodas någon så genomgripande förändring,
att vid taxering af så väl fastighetsvärde som inkomst af kapital
och arbete skall förekomma någon återgång till de värden, hvilka gällde för
en förfluten period, anser jag, i likhet med Statskontoret, att den allmänna
bevillningen för år 1877 kan beräknas gifva en inkomst af 3,500,000 kronor,
så att samtliga bevillningar skulle utgöra 44,500,000 kronor.

En sammanställning af Statsverkets beräknade ordinarie inkomster och
samtliga bevillningar med de under hufvudtitlarne begärda anslag utvisar
alltså

Inkomster:

Ordinarie inkomster kr. 27,600,000: —
Bevillningar............ „ 44,500,000: —

Summa kronor 72,100,000: —

Utgifter:

Ordinarie .........	..... kr.	59,881,698: 91.
Extra ordinarie	..... »5	10,618,301: 09.
Öfverskott..........	.... „	1,600,000: —
Summa	kronor	72,100,000: —

Utom de under hufvudtitlarne uppförda anslag har Eders Kongl.
Maj:t beslutat föreslå Riksdagen att för fortsättande under år 1877 af statens
jernvägsbyggnad måtte ställas till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande .................................................................. kronor 6,000,000: —

samt för nya byggnader och tillökning af inventarier

och materiel vid statens redan färdigbygda jern vägar ... „ 3,942,000: —

Summa kronor 9,942,000: —

I afseende å statens jernvägsbyggnader är länge sedan erkändt, att de
för desamma erforderliga medel, der de ej kunna af öfverskott å statsinkomsterna
fyllas, böra genom upplåning- anskaffas; och med hänsyn till behofvet
af nya byggnader och för den ökade trafiken erforderlig materiel anser jag
väsentligen samma grundsats böra iakttagas, i synnerhet derför att statens
jernvägar redan mer än tillräckligt af sina trafikinkomster tillgodosett behof -

76 Bil. N:o 6 b) till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

vet af rörelsens utveckling. Af mig till hända komna uppgifter framgår, att
under tiden från den 1 Januari 1857 till den 31 September 1875 hafva i
runda tal

trafikinkomsterna utgjort........................................ kronor 99,850,000: —

Deraf har användts

a) till trafikens drift och för tjenstepersonalen 41,880,000: —

b) till banans och materielens underhåll............ 17,130,000: —

c) till nya byggnaders anläggningar och materiel 12,120,000: —

d) och fanns vid slutet af September 1875 som

behållning i form af åtskilligt förlag............ 6,255,000: —

så att till Stats- och Riksgäldsverken kunnat

inbetalas................................ 22,465,000: — 99,850,000: —

Sålunda hafva af samtagna trafikinkomsterna under dessa 19 år användts
till ersättande af den ursprungliga byggnadens och materielens slitning omkring
17 procent, och derutöfver under samma tid omkring 12 procent kapitaliserats
i form af nya byggnader och ny materiel, Indika ökat jernvägarnes
värde och framtida afkastning, samt 0,26 procent nedlagts i förlag för
rörelsen. Ytterligare hafva för år 1870 af den beräknade inkomsten, 14,600,000
kronor, af Eders Kong!. Maj:t anslagits: 6,720,220 kronor eller 46 procent
till trafikens drift och 3,317,780 kronor eller 22,7 procent till banans och
materielens underhåll, samt 1,527,000 kronor eller 10,5 procent till nya byggnader,
inventarier och materiel. Det synes mig då vara fullt befogad!, att, sedan
af den för år 1877 till 16,000,000 kronor beräknade inkomst för trafikens
drift 7,079,930 kronor eller 44,25 procent och för banans och materielens
underhåll 3,303,070 kronor eller 20,6 procent samt derutöfver 671,000 kronor
till nya byggnader och inventarier, som ej kunnat med 1876 års anslagutföras,
eller tillsammans 11,054,000 kronor, d. v. s. 69 procent blifvit afräknade,
hvad som återstår af detta års trafikinkomst må oafkortad! få beräknas
som bidrag till statens utgift för de å jernvägarne utgående annuiteter,
och att sålunda äfven de medel, som Eders Kongl. Maj:t ansett böra
användas till nya byggnader och anläggningar samt ökad materiel vid de
redan färdigbyggda stambanorna, måtte varda för detta år genom lån anskaffade.

Med anledning häraf har jag från Riksgäldskontorets Herrar Fullmäktige
begärt upplysning om Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från
den 15 December 1875 till 1877 års slut, så vidt desamma äro för Fullmäktige
kända och beräkneliga hvilken uppgift torde få detta protokoll
bifogas (Litt. E).

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket- 1876. 77

Till de af Fullmäktige för året 1876 beräknade inkomster torde
få läggas det öfverskott å statsregleringen för år 1874, som ännu icke är
till Riksgäldskontoret levereradt. 1 afseende härå har Statskontoret i ^utlåtande
af den 13 December 1875 upplyst, att vid den sammanställning
af statsregl eringens öfverskott och brister för år 1874, som redan nu
kunnat med ledning af räkenskaperna vinnas, och hvars siffror torde
komma verkliga förhållandet särdeles nära, öfverskotten a inkomsterna
och förslagsanslagen för detta år funnits uppgå till 23,334,976 kronor
och bristerna till 6,630,690 kronor, så att nettoöfverskottet skulle utgöra
16,698,286 kronor. Häraf voro vid den tid, då Fullmäktige afgåfvo
nämnda upplysningar, till Riksgäldskontoret öfverlemnade 14,500,000
kronor, så att Riksgäldskontoret till godo för år 1874 torde vara att
beräkna i rundt tal allra minst 2,150,000 kronor.

Med iakttagande häraf och tillika under förutsättning, att Riksdagen
medgifver Kongl. Maj:t att i afräkning å det belopp, som bestämmes
att utgå till nya anläggningar, byggnader och materiel vid de
färdiga stambanorna för år 1877, eu summa af 1,500,000 kronor må få i
Riksgäldskontoret lyftas redan under år 18 76, skulle Riksgäldskontorets
kassaräkning för detta år erhålla följande utseende:

Riksgäldskontorets kassaräkning för år 1876.

Tillgångar:

Behållning från 1875 ...... 7,358,713: 45.

Inkomster, af Fullmäktige

beräknade..................... 15,863,868: 02.

Tillkommer :

Öfverskott å 1874 års statsreglering
beräknad minst 2,150,000: —

Summa Kronor 25,372,581: 47.

Utgifter:

Beräknade af Fullmäktige 23,450,974: 77.
I afräkning å jernvägarnes

behof för 1877 ............ 1,500,000: —

Behållning till 1877 ......... 421,606: 70.

Summa Kronor 25,372,581: 47.

Innan jag härefter öfvergår till en beräkning af Riksgäldskontorets
lånebehof för år 1877, sådan den låter sig med ledning af Fullmäktiges
uppgifter och med hänsyn till de för jernvägssystemets utvidgning och
utveckling begärda belopp verkställa, beder jag få fästa Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet å några förhållanden, som för budgeteits öfverskådliga
och riktiga uppställning ega eu icke oväsentlig betydelse.

78 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876.

De summor, som begärts och beviljats för fortsättande och utveckling
af jernvägsbyggnaderna, hafva hittills uppförts i riksstat, först
under sjette hufvudtiteln, sedermera under eu särskild rubrik “utom
liufvudtitlarna“. Anledningen härtill har utan tvifvel varit, att, då dessa
summor ställts till Kongl. Majrts disposition, det ansetts skäligt att intaga
desamma i den stat, som innefattar samtliga till Kongl. Majt:s disposition
ställda anslag. Då af grundlagens bud i § 62 Regeringsformen emellertid
icke någon annan slutsats kan dragas, än att de summor, som skola
af den mot statsverkets behof svarande åtagna bevillning användas,
måste i riksstaten anslås, men nu i fråga varande summor icke böra
utgå af bevillning utan af lånade medel, föreligger i grundlagens bud
intet hinder att i afseende å dessa summor förfära så, som lämpligast
synes för vinnande af en klar öfversigt af statens inkomster och utgifter.

Efter min uppfattning är det icke fullt ändamålsenligt att i
riksstaten, som endast bör gifva en öfversigt af statens årsutgifter, de der
måste med verkliga inkomster bestridas, inrymma siffror, som angifva
icke en verklig utgift, utan ett kapitalutlägg, hvilket också efter regeln
icke skall utgå af inkomsterna. Dessa medels upptagande i riksstaten
vållar, att denna erhåller ett för omdömet om vår finansiela ställning
mindre gynsamt utseende, enär i den mån dessa medel ej kunna af inkomsterna
beredas, i riksstaten måste å motstående sida uppföras en
“statsfyllnadssumma", om hvars beskaffenhet och ursprung vinnes upplysning-
allenast genom en annan räkenskap, och som derför lätt gifver
föreställningen om en årligen återkommande brist i vår statshushållning.
För min del anser jag derför, att de medel, som nu af Eders Kongl. Maj:t
begäras till fortsättande af stambanebyggnaderna och till nya byggnader,
anläggningar och materiel vid de färdiga statsbanorna, tillsammans

9,942,000 kronor, enär de icke kunna tagas af statens inkomster utan
böra betäckas genom lån, icke må i Riksstat bland extra ordinarie utgifter
upptagas, utan endast begäras till Kongl. Maj.-ts disposition, att
utgå från Riksgäldskontoret.

Deremot hafva hittills i riksstaten saknats och allenast i Riksgäldskontorets
kassaräkning förekommit några poster, hvilka obestridligen
äro verkliga årsutgifter, och hvilka i hvarje väl ordnad statshushållning
ovilkorligen måste bestridas med de verkliga inkomsterna, vare sig
skatter eller andra intägter. Dessa äro: dels de å Riksgäldskontoret anvisade
kostnader för riksdagar och revisioner samt löner, arfvoden och
pensioner åt kontorets tjensteman, dels de från samma kontor hvarje år
utgående räntor och stadgade kapitalafbetalniugar å åtskilliga statens
skulder. De förstnämda äro alldeles likartade med alla andra årliga

Bil. No G b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 79

löneutgifter, och hvad de senare beträffar, är det naturligtvis för en
stat, hvilken till höjande af landets produktionskraft årligen behöfver
söka lån, vigtigast af allt att för räntans gäldande finna medel i verkliga
statsinkomster, så att ej för sådant ändamål gäld må hopas på gäld.
Hvad kapitalafbetalningarna beträffar kan ur principiel synpunkt visserligen
anmärkas, atr, de icke äro statsutgifter utan innebära förvärf af
produktiv egendom; men då redan från första anläggningen af jernvägar som
grundsats uttalats, att så vidt möjligt amorteringen af den för dem ådragna
skuld borde genom skattebidrag successivt verkställas, och då ett sådant
förvärf af för staten inkomstgifvande egendom onekligen, der det låter
sig verkställa, innebär eu för framtiden förmånlig finansiel åtgärd,
tvekar jag icke att för närvarande tillstyrka inräknandet af dessa belopp
i den summa, hvars motsvarighet bör sökas i statens verkliga inkomster,
förr än dessa till andra mindre nödiga ändamål disponeras.

Det är visserligen sannt, att nu antydda grundsats för finansplanens
uppgörande kan följas alldeles oberoende af formen för de särskilda
posternas sammanställning i riksstat eller i annan räkning; och att densamma
verkligen varit följd äfven under den tid, då jernvägsbyggnadsmedlen
varit upptagna i riksstat men nämnda verkliga statsutgifter endast
i Riksgäldskontorets kassaräkning, bevisas bäst deraf, att under den senaste
tjugo-årsperioden, såsom ett helt betraktad, icke blott räntan utan äfven
den stadgade amorteringen å samtliga skulder betäckts åt de löpande
statsinkomsterna, hvilka derutöfver förslagit äfven till ett ganska betydande
kapitalutlägg i våra järnvägsbyggnader. Men detta bevisar ej,
att den begagnade formen för öfversigten af inkomster och utgifter är
den rätta; och att frågan om denna form icke är alldeles likgiltig synes
mig intygadt af de vid flera förflutna riksdagar förekommande tvister
och spörsmål, huruvida de uppgjorda beräkningarna innebure, att alla
statsutgifter verkligen bestredes med statsinkomster, eller om utgifterna
delvis täcktes med nya län. Anledning dertill har kunnat hemtas af
den omständigheten, att, under det å ena sidan i riksstaten varit upptagna
utläggen för jernvägsbyggnader, som icke äro verkliga statsutgifter,
med eu dem mer eller mindre motsvarande hänvisning för “statsfyllnåden*
till Riksgäldskontor!;t, hafva å andra sidan i Riksgäldskontorets
räkenskap allena uppförts de verkliga och oundgängliga statsutgifterna
för vissa löner och arfvoden samt för räntor och andra annuiteter, tillhopa
med nämnda statsfyllnadssumma, alltsammans motsvaradt af dels
vissa verkliga statsinkomster (såsom bankovinst och öfverskott å föregående
års statsreglering) dels kapital- och räntebetalningar å utgifna
lån, hvilka icke kunna betraktas som verkliga inkomster, dels den behållning,
som för Riksgäldskontor kunnat beräknas och om hvars upp -

80 Bil. No 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

komst oftast ingen säker föreställning kunnat vinnas, dels slutligen nya
lån. Med alla dessa olikartade, delvis till sin verkliga beskaffenhet
obestämbara och i två särskilda räkningar uppförda poster, bär man
kunnat gorå många från hvarandra vidt skilda omslut, och öfversigten
af den finansiela ställningen har sålunda icke alltid kunnat ega den
reda och klarhet, som varit önsklig. Men om denna olägenhet varit
märkbar för dem, som haft att efter detaljgranskning fastställa budgeten,
måste den framträda ännu tydligare för den, som utan djupare
kännedom om vår statsreglering» teknik, skall för .sig sammanfatta eu
bild af vår finansiela ställning. Att riksstaten icke är för detta ändamål
tillräcklig, ser nämligen genast eu hvar, som vet, att Sverige eger
skulder, och derför måste begära den uppgift om utvägarne för räntornas
godtgörande, hvilken han icke i riksstaten återfinner; men vid den
sammanställning, som han då på egen hand skall gorå af tvenne särskilda
och dessutom till sin karakter fullkomligt olikartade öfverslag,
riksstaten och riksgäldskontorets kassaberäkning, måste ovilkorligen hos
honom stor tvekan uppstå om de olika posternas verkliga betydelse. Eu
sådan tvekan bör emellertid, efter min uppfattning, icke få förekomma i
fråga om öfversigten al eu stats finansiela ställning: det är för ett land,
som gång efter annan framträder såsom lånesökande, af vigt icke blott
att alla utgifter, i främsta rummet annuiteterna, verkligen — såsom
hittills lyckligtvis skett — betäckas med inkomster, utan äfven, och icke
mindre, att detta förhållande ådagalägges uti eu öfversigt af samtliga
statens inkomster och utgifter, hvilken eger officiel karakter och icke
lemnar utrymme för någon tvekan eller ovisshet.

Det är derför, efter min åsigt, önskvärdt, att Riksstaten utgör eu
sammanställning af alla statens verkliga utgifter med alla statens verkliga
inkomster, likasom att der icke upptagas hvarken å utgiftssidan
kapitalutlägg, som skola tagas af lånade medel, eller å inkomstsidan
tillgångar, om hvilkas bildande man ej af riksstaten sjelf får upplysning.

1 Riksstaten böra efter denna uppfattning intagas dels statsverkets
ordinarie och extra-ordinarie utgifter, Indika numera alla bestridas från
Statskontoret, dels de utgifter till löner och arfvoden, som utbetalas af
Riksgäldskontoret, dels ock de annuiteter å fonderade lånen samt öfriga
räntor, till Hans Maj:t Konungen, å Carl XIII:s hemgiftskapital, å Göta
och Södertelje kanalers reparationsfonder och å skulden till borgerskapets
enkhus, samt å 1869 års lån, som äfven skola erläggas af Riksgäldskontoret.
Då likväl dessa utgifter för skuldernas gäldande till någon
del motsvaras af säkert beräkneliga rånte- och kapitalbetalningar å
de lån, som staten, såsom mellanhand mellan långifvare och låntagare,
af sina upplånade medel till enskilda utgifvit, hvilka intägter till Riks -

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 81

gäldskontoret ingå, synes det icke vara nödigt att i Riksstaten upptaga
siffran för det belopp annuiteter, som af dessa intägter betäckes.

Intagandet i Riksstaten af dessa summor innebär naturligtvis icke
i någon mån underkännande af den bos oss häfdvunna grundsatsen, att
Riksdagen ensam handhafver vården om rikets gäld och minskar icke
Riksgäldskontorets sjelfständiga ställning såsom eu af Riksdagen utsedd
lånedeputation. Den är blott eu gifven följd af det förhållandet, att
Riksgäldskontoret numera, sedan allmänna bevillningens uppbörd blifvit
hänvisad till Statskontoret, icke såsom förut har till sin disposition
någon hvarje år visst påräknelig statsinkomst, under det i dess
räkning ingår en af statens allra oundgängligaste utgifter. Det är då
en naturlig sak, att genom riksstaten, som bör vara den ofticiela budgeten,
uttryckes, huru ansvaret för denna utgifts bestridande ligger å
statsverket, som under tidernas lopp fått till sig hänvisade de löpande
statsinkomsterna.

Men klart är, att då summor motsvarande samtliga de verkliga utgifter,
som af riksgäldskontoret bestridas, varda i riksstaten upptagna, måste å motstående
sida också i riksstaten upptagas samtliga statens inkomster. Dertill
hör i främsta rummet behållning å föregående statsreglering, så vidt den
är känd eller beräknelig, hvilken således hädanefter skall för hvarje år bokföras
såsom tillgång för följande statsreglering. Genom en sådan anordning
sker icke ^ något som helst ingrepp i den grundsatsen, att den behållning,
som uppstår vid jemförelse mellan å ena sidan öfverskotten å statsverkets
inkomster samt besparingarna i förslagsanslagen och å andra sidan bristerna
i förslagsanslagen, äfvensom de besparingar, hvilka göras å extra anslag,
äro till riksdagens disposition. Hela förändringen innebär blott, att samma
öfverskott och besparingar, i stället för att såsom förut omedelbart öfverlemnas
till Riksgäldskontoret, för att i dess kassaräkning upptagas, hädanefter
skola såsom en behållen tillgång för statsregleringen i Riksstaten upptagas,
för att derstädes uti motstående utgiftsposter af Riksdagen sjelf disponeras
till utgående vare sig från Statskontoret eller Riksgäldskontoret.

Icke heller behöfver genom denna nya uppställning af siffrorna
någon rubbning ske i det förhållande, som hittills egt rum mellan Statskontoret
och Riksgäldskontoret i afseende å behandlingen af kassatillgangen.
Likasom hittills behöfver Statskontoret rätt, att, om kassabrist
genom statsinkomsternas felslående uppstår, hos Riksgäldskontoret begära^
nödiga medel för statsutgifternas bestridande; likasom hittills bör
också Statskontoret vara anvisadt att, om plötsligt stegrade statsinkomster
skulle öfver höfvan fylla dess kassa,då till Riksgäldskontorets förfogande
ställa dessa medel, i den mån de ej för Statskontorets egna utgifter äro

Bil. N:o 6 b) till Kong}. Maj:U Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

behöfliga, äfven om de skulle mer eller mindre öfverskjuta den summa, som
enligt riksstat skall till Riksgäldskontoret utgå. Detta innebär allenast,
att dylik öfverflödig kassatillgång lemnas som förskott å ett kommande
års anslag och för tillfället användes i Riksgäldskontorets lånerörelse,
så länge en sådan drifves, i stället för att vara å Statskontorets bankoräkning
ofruktbar innestående.

upptagas såsom tillgång

för statsregleringen

För 1877 böra sålunda

den säkert beräkneliga behållningen för år 1875. I afseende å denna får jaganföra
följande:

Tullmedlen hafva år 1875 gifvit omkring kronor 24,390,000:

19,500,000

4,890,000

4,890,000:

15.000. 000: —

12.000. 000: —

5,000,000: — 3,000,000:

15,100,000

14,000,000

1,100,000

1,100,000:

och hafva sålunda, då de beräknats till

gifvit ett öfverskott af .........................

Bränvinstillverkning saf giften har, då
under året tillverkats tillsamman
19,329,469 kannor, gifvit omkring...
och har sålunda, då den beräknats till

gifvit ett öfverskott af omkring .........

Jernvägstrafikmedlen hafva under året

uppgått till omkring ............................

och hafva sålunda, då de beräknats till

gifvit ett öfverskott af omkring............

Från således med visshet kända öfverskott af omkring kronor 8,990,00*
bör dragas en likaså med visshet känd brist i förslagsanslaget
till jernvägarnes drift, underhåll och nybyggnad,
hvilken, då enligt trafikstyrelsens uppgift till Statskontoret
af trafikmedlen kunnat levereras under år
1 87 5 allenast 3,100,000 kronor och således af uppburna

15,100,000 kronor användts för jern vägens egna behof
12,000,000 kronor istället för beräknade 8,400,000
kronor, bör upptagas till hela det skilnaden motsvarande
beloppet ......................................................

Då af öfriga statsinkomsterna allmän bevillning
ensam torde lemna ett öfverskott minst 700,000 kronor,
synes icke möta någon betänklighet vid att antaga
att öfriga brister i förslagsanslag fullt uppvägas af de
här ej upptagna inkomstöfverskott, och således ej heller
emot att uppskatta nettoöfverskottet för år 1875 till

omkring...............................................................................

och behöfver beloppet i riksstaten ej utföras med större
siffra än...............................................................

5,(>00,000:

kronor 5,390,000:

>,358,000:

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 83

Då, enligt mig af Ordföranden för riksbankens Herrar Fullmäktige benäget
meddelad upplysning, Riksbankens behållna vinst för år 1875 lärer
utgöra minst 2,500,000 kronor, och det numera, sedan Riksbankens reservfond
vunnit en så betydlig tillökning, icke synes vara nödigt att för Riksbankens
egna behof bespara hela denna summa, torde Eders Kongl. Maj:t
äfven för år 1877, i likhet med hvad under föregående år skett, föreslå
rikdagen att af densamma en andel, hvilken lämpligen torde böra uppgå till

1,600,000 kronor, måtte afses för fyllande af statens behof. Och bör, om
detta förslag af Riksdagen godkännes, äfven denna post såsom en verklig
årsinkomst för staten, fullt jemförlig med den, som kan beredas af annan
dess industriela verksamhet, i Riksstat uppföras.

Med iakttagande af hvad här ofvan är anfördt erhåller Riksstaten för
år 1877 följande utseende:

84 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Riksstat

} Tillgångar och inkomster:		i
Behållning å 1875 års statsreglering beräknad ..............................	5,358,000
Ordinarie inkomster	27,000,000
Bevillniugar	44,500,000	—
Af Riksbankens vinst för 1875 1	1,600,000
tjura ma kronor	70,058,000	—

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1876.

för år 1Ö7''7;.

Utgifter:

Ordinarie
Kxtra ordinarie

59,881,698: 9i
10,618,301: 09

ltiksdags och Kevisionskostnader, samt löner ni. m. att utgå från
Riksgäldskontoret .............................................................................

Aimiiiteter å de fonderade lånen samt öfriga räntor att utgå från
Riksgäldskontoret, utgörande enligt Full mäktiges beräkning
9,3 1 7,0 54: 37, som till slutsiffrornas jemnande här utföras

med......................................9,317,545: —

hvarifrån afdragas de till Riksgäldskontoret
ingående
rånte- och kapital-afbetal ningar

.......................... 1,336,320: —

så att i Riksstat ut föres ................................................

70,500,000
576,775 ■

7,981,225

Summa kronor | 79,058,000j — i

86 jBil. N:o 6 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt den af mig förut omförmälda, af Fullmäktige i Riksgäldskontor^
afgifna beräkning öfver Riksgäldskontorets inkomster och utgifter för år 1877
skulle dessa senare bestå i dels riksdags- och revisionskostnader samt löner,
dels åtskilliga annuiteter och räntor äfvensom ett belopp af 150,000 kronor
i kuponer för 1869 års lån. Då dessa äro att anse såsom verkliga årsutgifter,
betäckas de af de i den nu föreslagna inkasta ten upptagna summor
tillsamman med de af Fullmäktige beräknade inkomster af kapitaloch
ränte-afbetalningar, på sätt följande öfversigt närmare utvisar:

1 j ! Tillgångar och inkomster.				~	Utgifter:
I Eiksstaten utförda belopp:					Eiksdags-och revisions-kostnader, löner m. in.			576,775	_;
till riksdags-och revi-sionskostnader in. m.	576,775				Annuitet åt Hans Maj:t Konungen ......	300,000			I
till annuiteter m. in.	7,981,225	—	8,558,000	_	Eäntor å gamla 5 pro-
Inflytande rånte- och kapital-af beta! ningar enligt Fullmäktiges beräkning......			1,336,320		centlånet, å Konung CarlXIILs hemgifts-kapital, å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder och å skulden till Stock-holms borger skaps enkehus .......
				18,083 150,000	70
					Till inlösen af kupo-ner å 1869 års lån
					Annuiteter å de fon-derade lånen, af Fullmäktige beräk-nade till 8,848,871: 6 7 men här till slut-siffrornas jemnande utförda med . . . .	8,849,461	30	9,317,545	!
Summa kronor	—	—	9,894,320	-	Summa kronor	----	—	9,894,320j—

Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 87

Uti denna beräkning ingår icke betalningen af obligationerna till 1869
års lån. Denna torde nemligen icke kunna betraktas såsom stadgad amortering
utan endast som en omsättning af ett på kortare tid upptaget lån uti
lån på längre tids återbetalningar. Med iakttagande häraf och med hänsyn
till det kapitalbelopp, som erfordras för fortsättande och utveckling af statens
jernvägsbyggnader för år 1877, skulle då Riksgäldskontorets lånekalkyl
erhålla följande utseende:

Riksgäldskontorets låneräkning

“7 '' 1 Tillgångar och inkomster:		Utgifter:
Behållning i Riksgälds- '' kontoret från av 1876 ........i 121,606 ! Saldo lånebelopp . . . 9,020,393 i	7 0 30	För fortsättande un-der år 1877 af sta-tens jernvägsbygg-nader samt för nya byggnader och till-ökning af materie-len vid redan fär-digbyggda jernvä-srar .........	9.942.000 1.500.000
\| i		efter afdrag af hvad derå lyftats under år 1876 .......	_	8,442,000
		Till konvertering af 1869 års lån ....		_	1,000,000
Summa kronor \|9,442,000	—	Summa kronor	—	—	9,442,000	—

i rundt tal skulle således lånesumman komma att uppgå till nio millioner
kronor.

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t
Konungon i nåder bifalla hvad chefen för Finansdepartementet
sålunda hemställt och åt honom uppdraga att, se -

88 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

dan han erhållit protokollsutdrag'' om hvad som efter de
öfriga departementenas föredragning blifvit beslutadt i
afseende å statsregleringen, uppsätta och till justering inför
Kong]. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag till nådig
proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet
med Kong]. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo

Claes Westman.

Bil. No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 89

Utdrag af protokollet öfver Finansårenden, hullet inför Hane
Maj:i Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
dm 14 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi (^statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Utter och
Forssell.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forsell uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts förut fattade, af Statsrådet
enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt. Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag
och befalla att i enlighet dermed omförmälda nådiga
proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Claes Westman.

Bil. litt. A.

Tabell öfver statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta ...................................................

Tionde...................................................

Arrendemedel:

Penningar .......................................

Spanmål..........................................

Bergverkstionde....................................

Mantalspenningar .................................

Bötesmedel.............................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....

Tillfälliga rotevakansafgifter...........................

Vakansafgifter af nyroterad jord..................

Rotevakansafgifter af utsoekne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag

Trosspassevolansafgift........

Båtsmansvakansafgift ........

Kontrollstämpelmedel ...

Fyr- och båkmedel .......

Telegrafmedel ................

Jernvägstrafikmedel .......

Skogsmedel ...................

Extra uppbörd .............

Säger 25,917,000.

Bevillningar

Beräknade inkomster enligt 187(1 års
riksstat.

161,000 kub.-fot å 2 kr. 10

ore

139,658 kub.-fot 4 kr. å 2 10 ö

Tullmedel .........................................

Postmedel.........................................

Stämpelpapperstnedel .......................

Bränvinstillverkningsafgift.................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........

Allmän bevillning .............................

Säger 41,590,000.

4,505,300
1,625,900

123,800
338,100

47.500

580.000

200.000

293,282

7,500

98.000

20.000

18,000

26.500
60,000
15,0001—

800.0001—
1,330,000
14.600,000
1,000,000
228,117 36

20,000,000

3.850.000

1.750.000
13,130,000

60,000

2,800,000''

inkomster enligt räkenskaperna för åren

1872.	1873.	1874.	Medium.
4,487,659	4,490,379	4,492,505	4,490,181
1,620,527	1,623,850	1,637,789	1,627,389	—
83,815	110,570	112,164	102,183
386,609	394,439	394,831	391,960
109,707	47,566	67,764	75,012	_
577,674	593,605	602,996	591,425	_
222,091	256,089	298,651	258,944	_
331.208! 339,689	355,499	342,132
9,876	14,829	20.390	15,032	—
96,722	112,379	124,223	111,108
18,148	20,416	24,068	20,877	—
17,582	20,823	22,680	20,362	—
26,530	26,518	26,482	26,510	—
62,474	65,606	77,286	68,455	—
21,252	25,196	31,236]	25,895	—
913,859	920,912	934,050	922,940	—
1,007,507	1,157.284	1,268,945	1.144,579	—
9,211,190]	12,054,620	14,108,558	11,791,456	—
767,834	1,345,572	831,180''	981,529	—
144,387	105,024	142,220 1	130,544

19,305,448|

2,796,309)

1,527,521|

12,959,044

23,941,202

3,169.318

1,988,047

14,069,596

Summa j 67,507,000!

Kong], Statskontorets beräkning för år 1877.

ungar ............................................. 197,700:

spanmål 214,500 kub.-fot å 2 kr. 10 öre 450,450:

spanmål 139,658 kub.-fot 4 kr. å 2 kr. 10

29.442.252
3,682,063
2,219,471

13,889,468

63,593

3.995.252

24,229,634

3,215,897

1,911,680

13.639,369

ore

	4,501,500	—
	1,637,800	—
z	648,150
	50,000	—
	600,000	—
	240,000	—
	293,282	64
	15,000	—
	110,000	-
	20,000	1
	20,000	_!
	26,500	—
	65,000	—
	20,000	—
	800,000	—
	1,330,000	—
	16,000,000	—
	800,000	—
	243,317	86
	20,000,000
	4,800,000	_
	2,000,000	—j
	13,500,000	—
1	30,000	—
	3,500,000-	i “1

Summa : 70,750,550

Lift. B.

F omslag till Utgiftsstatcr

för postverket,

att tillämpas från och med den 1 Januari 1877.

K r o

n o r.

T„ | Tienät- i Dyrtids Lon.

gorings- J

penningar. 00

A. Aflöningsstat.

Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören..........|'' 6,7501— 2,250

3 Byråchefer,

hvardera lön . . 4,125: —
tjenstgöringspen ningar

. . . . 1,375: —

dyrtidstillägg. .____500: — 6,000: - 12.575 - 4,125

1,500;—

Kanslibyrån:

1 Sekreterare .............. 5,000;—: 1,000! -

1 Registrator ..............! 2,1001—! 7001

|2 Aktuarier,

| hvardera lön. . 1,800: — . j i

! tjenstgöringspen ningar

.... 600; —

| dyrtidstillägg.. 480: — 2,880: — i 3,600 — 1,200

|1 Notarie.................. 1,300 —| 600 — 180;

2 Kanslister,

hvardera lön . . 900: —

i tjenstgöringspen ningar.

.... 500: —

| dyrtidstillägg . . 240: — 1,440: — l.SOOj — 600. — 180

jl Ombudsman (arvode)......... 900!— 300;-

80 o:

560;

960,

i Trafikbyrån:

il Sekreterare...............; 3,000!

Il Aktuarie................ 1,800;

i Transport ! — |-

1,000;— 8001 -600;— 480-

9,000 —

18.000

4,800

3,360

5,760)

2,880

2.880;

1.200b

4,800)-

2.880-

S5.560

Kongl. Mäj:ts förslag till utgiftsstaier för postverket.

Transport

2 Kanslister,

i hvardera lön. . 1,200: —
tj enstgöringspen ningar.

.... 400: —

dyrtidstillägg . . 320: — 1,920: _

. Kameralbyrån:

Kammarkontoret:

1 Kamererare..............

2 Bokhållare,

hvardera lön. . 1,800: —
tjenstgöringspen ningar.

.... 600: —

dyrtidstillägg . . 480: — 2,880: - -

2 Aktuarier,

hvardera lön. . 1,800: —
tjenstgöringspen ningar

.... 600: —

dyridstillägg . . 480:— 2,880: -

1 Kammarskrifvare...........

3 Dito,

hvardera lön . . 900: —
tjenstgöringspen ningar.

.... 300: —

dyrtidstillägg . . 240: — 1,440: —

Kronor.

Lön.

2,400

Tjenstgöringspenningar.

3,000

3,600

1,200

2,700

800-

1.000 —

Dyrtids tillägg.

Summa.

1.200
400 —

900

640

800

1,200— 960

960

320

55,56o

3,840/

1.800,-

5,760

1,920

—! 720—1 4,320

Re visionsko 11 toret:

1 Revisor.................

-I Dito,

hvardera lön. . 1,800:--tjenstgöriugspen ningar

.... 600: —

dyrtidstillägg. . 480: — 2,880: —

Transport j

2,100

7,200

700

2,400

560:—

1,920 -

3,360

11,520

96,840 —

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

					K	r	o n o	r.
	Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
Transport		—	—	—	—	-	96,840	—
3 Kammarskrifvare, hvardera lön . . 900: — tjenstgöringspen- ningar .... 300: — dyrtidstillägg. . 240: — 1,440: _	2,700		900		720		4,320
Postverkets hufvudkassa: 1 Förvaltare...............	3,37 5	__	1,125		900		5,400
1 Kammarskrifvare...........	1,200		400	—	320	—	1,920	—
Postverkets fri märkesförråd: 1 Förvaltare...............	3,375		1,125		900		5,400
Postverkets persedelförråd: 1 Förrådsintendent ........... 1 Kammarskrifvare...........	2,700 1,200		900 400	—	720 320		4,320 1,920	—
4 Vaktmästare, hvardera lön . . 525: — tjenstgöringspen- ningar .... 175:-— 700: — 3 Vaktmästare, hvardera lön . . 450: — tjenstgöringspen- ningar .... ISO:— 600: —	2,100 1,350	_	700 450	—			1 2,800 1,800		124,720
De fullständiga fasta post-anstalterna:
a) Postförvaltare:
1 klassen: 1 Postdirektör vid hvartdera af post-kontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö (tillsammans 3): lön....... 3,000: — j tjenstgöringspen- ningar .... 1,000: — 4,000: —	9,000		3,000				12,000
Transport	—	—	—	—	—		12,000	—	124,720	-i 1

Kongl. Maj:fn förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

Krön

o r.

Lön.

Tjenst görings penningar.

klassen:

1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren
i Falun, Gefle, Helsingborg,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Norrköping, Sundsvall,!
Upsala, Wexiö och Örebro, (till-''
sammans 14):

lön........ 2,700: —

• • ^ I

tjenstgörmgspen niugar.

.... 000:- 3,600: — j

8 klassen:

! |

1 Postmästare vid hvartdera af post-1
kontoren i Halmstad, Hernösand, j
Luleå, Lund, Mariestad, Nyköping,I
Uddevalla, Umeå, Wenersborg, i
Westerås, Wisby, Ystad och Öster- i
sund (tillsammans 13):

j lön........ 2,250: —

i tjenstgöringspen ningar

. . . . 750:- 3,000: _''

4 klassen:

j t Postmästare vid hvartdera af post!
kontoren i Arboga, Arvika, Borås,
Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna,
Eslöf, Falkenberg, Falköping,
Filipstad, Halsberg. Haparanda,
Herrljunga, Hessleholm,
Hudiksvall, Karlshamn, Kristinehamn,
Köping, Landskrona, Lidköping,
Motala, Nora, Norrtelje,
Nässjö, Oskarshamn, Skara, Sköfve,
Smedjebacken, Sunne, Söderhamn,
Söderköping, Södertelje, Wadstena,
Transport

37,800

12,600

29,250-

9.750- -

Summa.

12,000

121,720

50,400

39,000

101,400]—| 124,720]-

Konal Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Krön o r.

Lön.

Tjenst görings penningar.

Transport

Warberg, Westervik, Wimmerby
och Åmål, (tillsamman 38):

lön........ 1,800: —

tj enstgörin gspen -

S u m m a.

ningar..... 600: — o

,400:

5 klassen: 16 Postexpeditörer, hvar dera

lön . . . 1,350: —
tjenstgörings penningar

. ■ 450: — i?800: —

6 klassen: 48 Postexpeditörer, hvardera
lön . . . 1,200: —
tjenstgörings penningar.

.____400: — 1,600:—

!7 klassen: 64 Postexpeditörer, hvarderas
lön . . . 900: —

tjenstgörings penningar

. . 300: — 1,200:_

J b) Biträdande tjensteman:

j4 Kontrollörer af l:a lönegraden, hvardera
lön . . . 2,700: —
tjenstgörings penningar

. . 900: — 3,600: — ! 10,800

14 Kontrollörer af 2:a lönegraden, hvar- !
dera lön . . . 2,250: —
tjenstgörings penningar

. . 750: — 3i000: ___ j 31,500

68,400

21,600

57,600

101,400

19.200

19,200

ilo Kontrollörer af 3:e lönegraden hvar- ;
dera lön . . . 1,800: —
tjenstgöringspenningar.
. 600: — 2,4Q0: — j 27,000}—j 9,000|

3,600

10,500

22,800— 91,200

- j 7,200''—! 28,800

124,720

76,800

—; 76,800

14,400

-'' 42,000

- dt

Transport j

6,000

— —| 467,400]—1 124,720!

Kontjl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Krono r.

Lön.

Transport

i37 Kontorsskrifvare af l:a lönegraden,
hvardera lön 1,200: —
tjenstgörings penningar.

. 400:— 1,600: — | 44,400

58 Kontorsskrifvare af 2:a lönegraden,
hvardera lön . 900: —

tjenstgörings penningar

. . 300: — 1,200:_

Tjenst- !

görings- , Summa,
penningar. !

52,200

14,800

— 17,400

c) Vaktbetjente:

5 Vaktmästare af l:a lönegraden, hvardera
lön ... 600: —

tjenstgörings penningar

. . 200: — 800:_

|6 Vaktmästare åt 2:a lönegraden, hvardera
lön . . . 525: —

tjenstgörings penningar

. . 175: — 7qq._

It5 Vaktmästare af 3:e lönegraden, hvar-J
dera lön . . . 450: —

tjenstgörings penningar

. . 150: — gOO: _

3,000

3,150

6,7501—

Postanstalterna å jernväg:

il Postinspektor för hvartdera af 3:e
postinspektionsdistrikt:
arfvode .... 3,000: —
tjenstgöringspenningar
. . 1,000:— 4,000: — i 9,000i—j 3,000

467,400

59,200

69,600

124,720

1,000

1,050

2,250

4,000

4,200

9,0001-

613,400

Transport,

i2,oooj—i

~ 12,000|—| 738,T20j-— I

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

3 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvardera
lön . . . 1,800: —
tjenstgörings penningar

. . 600: — 2,400:____

K r o n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

5,400

1,800

2 Resepostexpeditörer af l:a lönegraden, j
hvardera lön . 1,175: —
tjenstgörings penningar

. 325:— 1,500: — ! 2,350

24 Resepostexpeditörer af 2:a lönegraden, i
hvardera lön . 750: —

tjenstgörings penningar

. • 250:— 1,000: — j 18,000

— 650

— i 6,000

(33 Resepostexpeditörer af 3:e lönegraden, j
hvardera arf- I

vode..... 600: —

tjenstgöringspenningar
. . 200: -

800: — | 31,800!—! 10,600;

Postil joner:

115 af l:a lönegraden. . . . a 300: —! 34,500 —
115 „ 2:a „ . . . . ä 225: — | 25,875 —

Anslag till aflönande af poststations-1

föreståndare förslagsvis.......

Dito till aflönande af extra hiträden, dito
Dito „ ,, „ brefbärare, dito j —

12,000!-

7,200-

738,120

3,000!

24,000

42,400

34,500;

25,875!-

88,600 j

Transport

60,375 —

-i |

360,000 —

-; 300,000 —

-; 65,000 —j

1,612,095 -

Kong!,. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis . .

Dito till arfvoden åt extra jernvägspostiljoner
och till hushyresbidrag för
en del postiljoner, dito.......

Dito till gratifikationer åt tjensteman och
betjente vid postanstalterna ....

Krono r.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

1,612,095

40,000

3,000

3,000j

1,658,095

1?. Öfvergångsstat.

1 Postexpeditör vid hvardera af post- j
anstalterna i Borensberg, Boxholm,:
Drottningholm, E kolsund, Gysinge,
Klintehamn, Misterhult, Sigtuna,
Äs och Östra Husby (till- i
sammans 10):
hvardera lön . 750: —

tjenstgörings penningar.

. 250:— 1,000: — j

C. Indragniugsstat.

Kontrollören vid Stockholms postkon- j
tor C. P. Billmansson, så länge j
han vid tj ensten med oförändrad j

aflöning qvarstår..........I

Kontorsskrifvaren vid dito dito ,T. A. j

Drangel dito............j

|Kontorsskrifvaren vid dito dito S. W. j

Sundius dito.............]

Till lönefyllnad åt kontorsskrifvare, |
hvilka äro berättigade till högre ]
aflöning'' än som finnes i normal- I
staten uppförd, så länge de vid |
tjensten med oförändrad aflöning j
qvarstå............ i

7,5 0 0 j —

10,000

1,495

1,793

2,287

1,000

6,575’—11,668,095!

Transport

Kont/l. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

	K r	0	HOT.
Transport	6,575	—	1,668,095	—
F. d. Postexpeditören i Ljugare, J. F. Tiljander.....	400	_
Dito Postexpeditören i Slite, J. W. Ekman .......	400
Till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro tjenst-
bara, men ännu ej blifvit berättigade till pension
från civilstatens pensionsinrättning, förslagsvis . . .	4,500	—	11,875	—''
I). Pensionsstat.
a) Embete- och tjensteman samt betjente, som erhållit
afsked ur postverkets tjenst:
F. d. Generalpostdirektören in. in. Friherre 0. W. Stael
von Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26 No-
vember 1867 .......................	6,400	—
„ Postjaktskepparen P. IT. Fagerström enligt Kongl.
bretvet den 5 Juni 1874................	200	—
Postiljonen L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl.
Trefven den 18 April 1844 och den 9 Juli
1847...........................	150
„ Postmästaren i Waxholm, Postdirektören G. Ljung,			i
enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1858 ......	450	—
,, Postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl.
brefvet den 14 November 1854 ............	50	—
„ Postkommissarien i Hamburg Grefve A. R. Wran-
gel, enligt Kong!, brefvet den 3 April 1856 ....	2,600	—
,, I^ostiljonen J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den
25 April 1862 ....................	225
.. Öfvermaskinisten A. C. Pahl, enligt Kongl. brefvet
den 2 December 1864 ................	600	—
„ Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor C.
G. Orling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni
1865 ..........................	1,000	__.
„ Kanslivaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl.	1
brefvet den 9 Mars 1866 ..........• . . . .	320	_
„ Postinspektoren i Kristianstad J. R. af Klerker, en-
ligt Kongl. brefvet den 14 Juni 1871........	2,000	—
,, Båtföraren i Grislehamn A. Bylund, enligt dito . .	300	—
„ Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J.
1 Transport	\| 14,295	1-	\ 1,679,970	_

Kongl. MajUs förslag till utgifts stater för postverket.

	K r o	n o r.
Transport	14,295	—	1,679,970	—
H. Dahlgren, enligt Kongl. brefvet den 24 Maj 1872 ...........................	1,800	—		\|
f. d. Postmästaren i Sundsvall G. A. Göhle, enligt Kong!.
brefvet den 9 December 1871............. ,, Postmästaren i Uddevalla N. Zetterberg, enligt Kongl. brefvet den 19 Augusti 1873.............	1,000	— —		j j
1,600
,, Föreståndaren för brefbärarexpeditionen i Stockholm
A. Lindholm, enligt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873............................	i 1,351
„ Brefbäraren i Stockholm 0. Mårtensson, enligt
dito dito ........................	280
,, Postmästaren i Engelholm S. Franke, enligt Kongl. bvpfvpf, <]pn V] Dpppmlipr 1873..........
1,800
„ Postmästaren i Hedemora J. Lindstedt, enligt dito
dito . . . .....................	1,250
,, Postmästaren i Hernösand, postinspektoren 0. Ulf-
sparre, enligt Kongl. brefvet den 27 Februari 1874 ...................	2,250
i ,, Postexpeditören i Strömstad, postmästaren C. G. Ny-
berg, enligt Kongl. brefvet den 17 April 1874 . . . ,, Postmästaren i Jönköping, postinspektoren C. J.	1,650	—
Munck, enligt dito.................... „ Postmästaren i Wenersborg, postinspektoren E. Eriks-	2,700	—		:
son, enligt Kongl. brefvet den 1 Maj 1874 ..... ., Resepostexpeditören G. F. E. Bågenholm, enligt	2,250
Kongl. brefvet den 5 Juni 1874 ........... ,, Postmästaren i Karlskrona, postinspektoren Fri-herre F. Bennet, enligt Kongl. brefvet den 29 Maj;	1,000			i i
1874 ............................	1,900
Postexpeditören i Gamleby, postmästaren J. M. j Adlerstam. enligt Kongl. brefvet den 14 Augusti j	1 1,500}
1874 ............................ „ Postexpeditören i Gislaved, postmästaren A. Kellmo- i		\|
din, enligt dito dito...................i ,, Postmästaren i Karlshamn M. Giertz, enligt Kongl.	1,500
brefvet den 21 Augusti 1874 .............	1,400	_\|
., Postmästaren i Köping H. A. Nauckhoff, enligt Kongl. brefvet den 18 September 1874 ....... Postmästaren i Åmål A. E. Lilliestjerna, enligt Kongl.	-1	i
1,800
brefvet den 2 Oktober 1874 ..............	1,400	-1
„ Kontorsskrifvaren vid Malmö postkontor P. E. An-
dersson, enligt Kongl. brefvet den 2 Juli 1875. . .	1,000''	-1	i
Transport j	43,725]	_\|	1,679,970)-

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

|F. d. Postdirektören i Göteborg G. Gjers, enligt Kongl.

brefvet den 26 Februari .1875 .............

., Postexpeditören i Mariefred, postmästaren L. A. af

Donner, enligt dito dito.................

,, Postmästaren i Nyköping, postinspektoren J. J.

Montell, enligt Kongl. brefvet den 30 April 1875 .
,. Postexpeditören i Ljungby Postmästaren G. M. Adlerstam,
enligt Kongl. brefvet den 22 Juli 1875. . .

| ,, Postdirektören i Göteborg G. Ameén, efter erhållande
afsked ........................

(Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis. . .

b) Afiulne embete- och tjenstemäns samt hetgentes
enkor och barn:

K r o n o r.

43,725—1 1,679,970!

3.000
1,500
2,250

400

5.000

2.000

Aflidne postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt
Kongl. brefven den 27 Januari 1825 och den 2

December 1864 .....................

! ,, Postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter Anna
Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och

den 29 September 1865.................

j „ Postdirektören i Helsingborg Weilanders barn,
Nils och Lovisa, enligt Kongl. brefvet den 2 Au- i

gusti 1842 .......................

,, extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.

brefvet den 12 November 1846............i

i ,, Postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisa- J
beth, enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847. .!
., Postinspektoren i Malmö Troili’s två döttrar, 75!
kronor hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28 Mars i
i 1852 ............................!

100 —i

150 —

;

Postmästaren i Motala och Medevi Wästfelts enka, I

enligt Kongl. brefvet den 22 Mars 1862.......;

Postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl. i

brefvet den 24 Januari 1862 .............1

Postmästaren i Landskrona Weibulls enka och en
dotter, enligt Kongl. brefvet den 16 Mars 1866 . . \
Postinspektoren i Jönköping Neigliclcs dotter, Au-;
gusta Sophia, enligt Kongl brefvet den 3 Maj j

1867...........................|

Transport I

40—!
1501—

58,845!- |

j j

1,679.970-

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Kronor.

Transport

Aflidne Styrmannen å postångfartyget “Polhem “ David
Lundblads enka, Selma Sophia Pettersson, så länge
hon lefver ogift, 150 kronor, samt hvardera af hennes
barn Erik Wiking och Sture Helge, till dess do
uppnått en ålder af 15 år, 50 kronor, tillsamman,
j „ postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth
Sjöblom, så länge hon lefver ogift, 50 kronor, och
sonen Alfred Olof, till dess han uppnått en ålder
af 15 år, 50 kronor, tillsamman...........

58,845

250

100

1,679,970

59,195

E. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkes-provision att utgå
vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna
med

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger

3.000 kronor,

6 procent af uppbörd, Överskjutande 3,000 men
ej 15,000 kronor

och med 3 procent af uppbörd, som öfverstiger

15.000 kronor......................

Anslag till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifter
för posthusens underhåll m. m. . . .

,, „ expen sutgifter................

„ „ rese- och traktainentsersättning:

till resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet''
............ 5,000: —

resepostexpeditörer..... 125,000: —

postiljoner ......... 180,000: —

,, „ postbetjentes beklädnad och beväring.....

„ „ poståkdons anskaffande och underhåll.....

,, „ postföringskostnad:

1 ,, vid befordran å jernväg....... 400,000: —

| „ „ „ å landsväg och inom post anstalternas

områden. 900,000: —
I Transport 1,300,000: —

200,000

75,000

250,000

310,000

50.000

45.000

930,000! — , 1,739,165

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport 1,300,000:

Anslag vid befordran sjöledes:
mellan Gotland och fasta

landet........ 45,000

mellan öfriga inrikes orter 35,000

„ Sverige och Finland 15,000

„ Sverige och Danmark 12,000

„ Sverige och Tyskland 15,000

,, Sverige och England 12,000

Anslag för utrikes brefvexlingen...........

„ „ tillverkning åt frimärken, frankokuvert

brefkort ..................

„ „ diverse utgifter...............

134,000: —

och

F. Oförutsedda utgifter.5............

G. Affeortningar och restitutioner, in. in.

Summa kronor

K r	0	n o r.
930,000	—	1,739,165	—
1,434,000 40.000 15.000 40.000	—	2,459,000
—	—	80,000	—
—	—	21,835	—
—	—	4,300,000	1

Bil. litt. C.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Vid afgifvandet, den 10 December nästlidet år, af underdånigt förslag
till postverkets stater för år 1876, hade Generalpoststyrelsen tillfälle fästa
uppmärksamheten å de svårigheter som — medan ännu, till följd af den
ordinarie kronobref bäringens upphörande, postverket är stadt i en större utveckling
än som någonsin förut egt rum — mer än ett år i förväg uppgöra
sannolikhetsberäkningar öfver inkomster och utgifter vid postverket.

Yisserligen har sedermera inom hela riket den ordinarie kronobrefbäringen
blifvit med nya postgångar ersatt, med undantag tills vidare för
endast några få orter, inom hvilka en dylik förändrings genomförande hittills
förhindrats af den omständigheten att kontrakt om kronobrefbäringens besörjande
blifvit, innan ännu beslut fattats om denna tungas aflyftande, för
flera år afslutade och icke kunnat, mot entrepenörernas bestridande, häfvas.

Då emellertid en stor del af i fråga varande postgångar först under
loppet af innevarande år blifvit inrättade, och då en lång tids erfarenhet
ådagalagt att nya postgångar och postanstalter först efter ett eller annat års
förlopp blifva af allmänheten anlitade i en mån, som gör det möjligt att
bedöma deras betydelse för postutvexlingen och den tillväxt i korrespondens,
som de kunna vara egnade att framkalla,

Inkomstberäk ning.

Generalpoststyrelsens Stats för stag för år 1811.

kan äfven nu endast tillnärmelsevis beräknas beloppet af postverkets
ordinarie inkomster år 1877.

Då under den tid af 21/2 år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872
och den 30 Juni 1874, postverkets uppbörd å förutvarande inkomsttitlar
ökats från 2,443,000 till 3,100,000 kronor, eller med i det närmaste 27
procent, antogos, vid uppgörandet af senaste underdåniga förslag till statsreglering,
postverkets inkomster kunna komma att, med eu tillökning af omkring
13V2 procent, år 1876 uppgå till 3,850,000 kronor, hvilket beräkningssätt
äfven sedermera blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt.

Redan nu har detta belopp öfverskjutits i det att under senast
förflutna tvänne halfår, eller under tiden från och med den 1 Juli 1874
till och med den 30 nästlidne Juni, postverkets inkomster uppgått till omkring
3,940,000 kronor.

Sammanställas inkomsterna under denna period med intägterne,

2,750,000 kronor, under det år, 1872, mellan hvilket och början af nämnda
period, den 1 Juli 1874, afståndet är lika stort som mellan den 30 nästlidne
Juni — slutet af omförmälda tidsrymd — och det år, 1877, för hvilket
förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skall i underdånighet
afgifvas,

så visar sig, att tillökningen i inkomst uppgått till omkring 43
procent.

Från den förenämnda inkomsten under tidsrymden 1 Juli 1874— 30

Juni 1875 ........................................................................... kronor 3,940,000: —

böra likväl, för erhållande af en riktig jemnförelse,
afdragas de intägter

för tidningarnes postbefordran kr. 170,000: —
och för tjenstebrefvens fortskaffande
............................................ „ 250,000: —

af hvilka postkassan först efter 1872 års utgång
kommit i åtnjutande,

då, vid en jemförelse mellan de sålunda till
nedsatte inkomsterne under senast förflutne två

halfår och postverkets intägter år 1872 ........................

det visar sig att under den tid af 2 V2 år, som förflutit mellan
den 1 Januari 1873 och den 30 Juni 1875, postverkets

uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats med ............ 28 procent.

Då under de närmast följande två åren icke lärer vara att emotse
någon synnerlig utvidgning af postförbindelserna och än mindre torde höra
i fråga komma någon nämnvärd tillökning i postanstalternas antal, kan —

420,000: -

3,520,000: —
2,750,000: _

Generalpoststyrelsens Statsförslay för år 1877.

äfven oaktadt hvad bär ofvan blifvit uuderdånigst anfördt rörande den tid,
som vanligen förflyter innan nya postlinier och postanstalter blifva mera allmänt
anlitade, — icke med skäl påräknas, att under tiden 1 Juli 1875—31
December 1877 beloppet af postverkets inkomster skulle ökas i enahanda
män, som fallet varit under perioden 1 Januari 1873—30 Juni innevarande år.

Äfven bör härvid tagas någon hänsyn till de betydliga ned sättningar
i portot för den internationela brefvexlingen, som blifvit en följd af den i
Bern den 9 Oktober 1874 afslutade allmänna posttraktat. Visserligen hafva,
i sammanhang härmed, blifvit ännu mer minskade transitafgifterne för denna
samma korrespondens, hvilket äfven gjort det möjligt att i senast faststälda
utgiftsstat från 80,000 till 40,000 kronor nedsätta anslaget “för utrikes
brefvexlingen". Utan tvifvel skall emellertid, åtminstone till en början, följden
af de förändrade taxeringsbestämmelserna blifva en, om också icke synnerligen
stor, minskning i postverkets bruttoinkomst af den internationela
brefvexlingen.

Eu annan, ehuru antagligen icke heller betydlig, minskning i uppbörd
torde komma att härflyta dels af de genom nådiga förordningen den 5
dennes kungjorda bestämmelserna rörande taxering af assurerade försändelser
af myntadt guld och silfver, dels ock af en nedsättning i afgifterna för
försändelser under band, derest, med anledning af Generalpoststyrelsens underdåniga
framställning den 29 nästlidne oktober, kommer att vidtagas en förändring
i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Oaktadt här ofvan underdånigst anförda omständigheter anser Generalpoststyrelsen
någon tvekan icke böra möta att till 9Y3 procent utöfver
uppbörden under tiden 1 Juli 1874 — 30 Juni 1875 beräkna postverkets inkomster
år 1877; hvilken tillökning motsvarar en tredjedel af det procenttal,
28, hvarmed under sistnämnda två hallår uppbörden öfverstigit den för
är 1872.

Då nu, på sätt här ofvan blifvit i underdånighet omförmäldt, postverkets
inkomster under tiden från den 1 Juli 1874 till den 30 Juni innevarande
år utgjort .............................................................. kronor 3,940,000: —

skulle sålunda, med tillägg dertill af 9 Vs procent af

samma summa ..................................................................... „ 3 6 7,7 3 3 : 33,

uppbörden för år 1877 kunna beräknas till ............... „ 4,307,733: 33,

men torde böra, i rundt tal, upptagas till ..................... „ 4,300,000: —

Generalpoststyrelsen hemställer derför ock i underdånighet,

att i den proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof, som skall till näst sammanträdande Riksdag
aflåtas, postverkets inkomster år 1877 måtte beräknas
till 4,300,000 kronor.

Anslag till 12
tiga kontorsskrifvave.

Generalpoststyrelsens Statsfördrag för• är 1877.

En sä betydlig tillökning i uppbörd, hvilken förutsätter eu motsvarande
tillökning i göromål å postanstalterna, kan icke annat än kräfva,
att älven den personal, som skall till postutvexlingens besörjande användas,
varder i väsentlig mån förstärkt.

På sätt omförmäldt blifvit i åberopade underdåniga skrifvelsen den
10 .December nästlidet år, förrättas en mycket stor del af det å postanstal törne
förekommande arbete af personer, Indika, utan fast anställning som tjensteman
i verket, betalas med månadsarvode eller dagtraktamente. Såsom sådana
extra biträden användas jemväl personer af qvinkön och öfver hufvud taget
sådana, som icke aflagt de kunskapsprof, hvilka för inträde i statens tjenst
erfordras.

Då vid tiderna för posternas ankomst och afgång flerstädes göromälen
kräfva eu mångdubbelt större arbetsstyrka än som under dagens öfriga timmar
behöfver anlitas, är det också tydligt, att icke efter omfattningen af sålunda
på få timmar hopade göromål bör bestämmas antalet af do ordinarie
tjensteman, som skola vid postanstalterne användas.

Det härför nödiga biträde kan nämligen i många fall — särdeles dii
arbetet skall verkställas pa eftermiddagarna — till ett jemförelsevis billigare
pris erhållas af personer, som under den återstående delen af dagen äro af
andra göromål upptagne. Synnerligen har detta visat sig vara fallet å orter,
der flere telegraftjenstemän finnas anstälde.

Om sålunda svårligen kan anses med god hushållning öfverensstämmande,
att för sådant arbete, som här ofvan underdånigst omförmälts, förstärka
den ordinarie postkontorspersonalen, är förhållandet väsentligen annorlunda
vid postanstalter, der antingen den längre tid, hvarunder desamma
hallas öppna, eller i öfrigt mängden af göromål, som — oberoende af tiderna
för postornes expedierande — dagligen förekomma, göra det nödigt att under
hela eller största delen af dagen, förutom föreståndaren, använda eu
eller flere biträdande tjenstemän.

I sådana fall har understundom erfarenheten ådagalagt, att till eif
biträde, som icke kunnat tillförsäkras förmånen af fast anställning, måst utbetalas
en ersättning, större än lägsta gradens kontorsskrifvareaflöning.

Utom det att sålunda i några, ehuru få, fall en besparing kan beredas
postkassan genom uppförande å stat af ytterligare några kontorsskrifvare,
måste det anses som en vigtig fördel att å postanstalt, der göromålen äro sä
omfattande, att icke städse kontorschefen kan, så fullständigt som önskligt
vore, kontrollera innehållet af hvar särskild post, som afsändes, eller sjelf
utlemna alla ankommande värdeförsändelser, de personer, som härvid biträda
och åt hvilka sålunda måste anförtros försändelser af ofta mycket stort penningevärde,
må äfven af omtankan att icke förlora en fast anställning med

Generalpoststi/relsens Statsförnlaf för är 1877.

säker, om också ej rik, årlig inkomst utkallas från sådana tillgrepp, som under
den senaste tiden vid en och annan postanstalt förekommit.

Sedan hos Riksdagen fråga blifvit väckt om utsträckning äfven till
poststationrne af penningeförsändningen medelst postanvisning, hade Generalpoststyrelsen
tillfälle att, i skrifvelse till Riksdagens Bankoutskott, den 23
nästlidne februari, uttala sig rörande de omständigheter, som, enligt styrelsens
uppfattning, borde på afgörandet af denna fråga utöfva inflytande, dervid
särskilt uppmärksamheten fästes derå, hurusom en dylik, högst betydlig utvidgning
af postanvisningsrörolsen måste föranleda,

dels anspråk på ökad aflöning till poststationsföreståndare för den utvidgning
af deras verksamhet, som af den föreslagna förändringen blefve en följd,
dels oek ytterligare tillökning i de redan mycket ansträngande göromålen
så väl för flertalet af postkontorens och postexpeditionernes föreståndare,
som för Generalpoststyrelsens personal, hvilken senare det skulle tillhöra att
reglera och öfvervaka utvexlingen af postanvisningar genom poststationerne;

hvilka olägenheter emellertid icke ansetts större, än att de kunde i
väsendtlig mån öfvervinnas dels genom förhöjning i anslaget till poststationsföreståndares
aflönande, dels genom anställande af ytterligare extra biträden.

Härefter har, i skrifvelse den 20 nästlidne maj, Riksdagen anhållit,
bland annat, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta utreda om och i hvad mån,
till lättnad för allmänheten, nu gällande stadganden rörande postanvisning
kunna erhålla den utsträckning, att tillfälle beredes att jemväl genom mindre
postanstalter medelst dylik anvisning afsända smärre penningebelopp, samt
att Eders Kongl. Maj:t sedermera ville, der Riksdagens medverkan för genomförande
af eu sådan förändring funnes erforderlig, till Riksdagen göra den
framställning, som af nämnda utredning kunde föranledas.

På sätt anmäldt blifvit i Generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse
den 29 sistförflutne oktober möter icke någon synnerlig svårighet att redan
med ingången af nästinstundande år åstadkomma den utvidgning af postanvisningsrörelsen,
som blifvit af Riksdagen i fråga stöld. Tydligt är det
emellertid, att, om och när tillfället till penningeförsändning genom postanvisning,
som nu icke förefinnes vid flere än 196 postanstalter, varder till ytterligare mer
än 1,600 postanstalter utsträckt, äfven den härigenom uppkommande tillökning
i göromål måste i hög grad påkalla en förstärkning af personalen vid postanstalterna.

Och då, till följd af rörelsens starka tillväxt, utgifterne å förslagsanslaget
till extra biträden, senast upptagne till 250,000 kronor, under sistlidna
qvartal uppgått till belopp, motsvarande för helt år omkring 288,000
kronor, anser Generalpoststyrelsen, att — oaktadt den minskning, som i en
del af dessa utgifter måste blifva följden af en sådan förändring i vi!koren
för tidningarnes postbefordran, som blifvit af Generalpoststyrelsen i skrifvelse

Extra biträden.

Poststalionsföreståndare.

Provision r.

Generalpoststyrelsens Stats förslag för år 1877.

den 29 nästlidne oktober föreslagen — samma utgifter icke för 1877 hora
beräknas till mindre än 300,000 kronor.

Äfvenså synes anslaget till poststationsföreståndares aflönande, senast
bestämdt till 275,000 kronor, men derå utbetalningarne för närvarande belöpa
sig till omkring 328,000 kronor, för år räknadt, icke böra upptagas
till belopp, understigande 360,000 kronor.

Den förstärkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen, som ät bar
ofvan underdånigst omförmälda omständigheter påkallas, anser Generalpoststyrelsen
— sedan tjenstemännens antal inom styrelsens kameralbyrå nyligen
blifvit väsentligt tillökadt — kunna inskränkas till anställande vid postanstalterna
af ytterligare tolf kontorsskrifvare, 4 af första och 8 af andra
lönegraden.

Om äfven den tillökning i göromål, som blir eu följd af postutvexlingens
dagliga tillväxt, i många fall måste gifva anledning till anställande
af ökadt antal extra biträden samt sålunda blott i ringare mån blir för den
förutvarande personalen betungande, förekomma dock äfven andra och flere
fall, då tillökningen i göromål, ehuru mycket kännbar, dock icke är af den
betydenhet, att oundgängligt kan anses, med anledning deraf, förstärka den
personal, som till postutvexlingens besörjande användes, utan, till följd häraf,
den ökade tungan af posttjenstgöringen odelad drabbar den förutvarande
tjenstemannapersonalen. Detta gäller isynnerhet de mindre postanstalterne.

Äfven i afseende å den personal, som tjenstgör inom styrelsen, eger detsamma
i viss män tillämpning, utom det att eu del af de denna personal
åliggande göromål icke är af beskaffenhet att lämpligen kunna åt extra biträden
uppdragas. I hvad mån åter göromålen för Generalpoststyrelsens
personal under de senaste åren ökats, lärer tillräckligt framgå af den omständigheten,
att antalet till styrelsen inkomna mål — deri ej inbegripna
redogörelser af olika slag från postanstalterna, uppgifter, som å bestämda
tider insändas, rapporter m. m. — hvilket antal

år 1863, då särskilda föredragande för kansli- och kameralärenden

hos Generalpoststyrelsen anstäldes, utgjorde .......................................... 3,542,

sedermera uppgått år 1866 till .............................................................. 3,952,

är 1869 till.................................................................................................. 4,271,

år 1872 till................................................................................................... 5,520,

och sistlidet år till....................................................................................... 11,397,

samt innevarande år, till och med denna dag, belöpt sig till

10,453, motsvarande för helt år mer än ............................................. 11,400,

så att tillökningen i antalet mål under de tolf åren 1863—1875 utgör
omkring 222 procent, medan tillökningen i personal icke varit större än
att — det tillfälliga dyrtidstillägget oräknadt — anslagen å aflöningsstat
för nästinstundande år med omkring 80 procent öfverstiger beloppet af den

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

aflöning, som till styrelsens personal utgick vid slutet af år 1863; hvaremot,
om samma lönetillägg inberäknas, förhöjningen uppgår till icke fullt
109 procent.

Också hafva icke saknats framställningar om beredande åt tjenstemännen
vid postverket af någon förhöjning i aflöningen, såsom godtgörelse
för de under senaste tiden så betydligt ökade göromålen, och särskild!
har af en del postförvaltare blifvit begärdt, att de postanstalter, som af dem
förestås, måtte varda i högre aflöningsklass uppflyttade.

Sedan emellertid, vid fastställandet år 1873 af en normalstat för
postverket, de fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd
med hufvudsaklig! afseende å orternas beskaffenhet och den portouppbörd,
som under en föregående tid vid postanstalterna förekommit, anser Generalpoststyrelsen,
att de förändringar i afseende å rörelse och uppbörd, som utan
tvifvel, vid särskilda postanstaltei-, skola efter hand göra sig gällande, icke,
åtminstone under en närmare framtid, annat än undantagsvis böra verka
till en förändring i den förenämnda, en gång faststälda klassindelningen, utan
att en genom växande rörelse framkallad tillökning i arbete lämpligen bör
ersättas genom en större inkomst i uppbördsprovision.

Rörande betydelsen för posttjenstgöringen af ett dylikt aflöningssätt
har Generalpoststyrelsen haft tillfälle uttala sig i underdåniga skrifvelsen den
d8 Januari 1873 med förslag till normalstat för postverket; hvarvid äfven
uppmärksamheten blifvit fästad derå, hurusom, — om det måste anses i hög
grad ensidigt att postpersonalens intresse manar densamma att, äfven utöfver
hvad pligtkänslan kräfver, tillhandagå allmänheten på ett sätt, som är egnadt
att verka till postinrättningens anlitande i allt vidsträcktare mån — också icke
något tvifvel kan förefinnas om det lämpliga deruti, att någon del af posttjenstemännens
inkomster göres beroende af den större eller mindre trafik,
som vid de särskilda postanstalterna förekommer, utom det att med billighet
öfverensstämmer, att af ökade göromål äfven i en viss grad ökad inkomst
kan påräknas.

För närvarande utgår uppbörds- och frimärkesprovisioneu med 4 procent
å ett redovisadt, belopp för år af till och med 15,000 kronor och med
2 procent af hvad för året derutöfver redovisas.

Då emedlertid posttjenstemännen åligger att, vid försäljning på en
gång af minst 300 frimärken, 100 brefkort eller 100 frankokuvert, lemna
köparen en rabatt af 2 procent utaf inköpsumman, och då numera, särdeles
i städerne, eu stor del frimärken på dylika vilkor afsättes, är det tydligt att,
äfven der uppbörden understiger 15,000 kronor, posttjenstemannens inkomst
af provisionen blir i liera fall till hälften nedsatt, under det att för uppbörd,

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

som öfverskjuter nyssnämnda belopp, alldeles icke någon frimärkesprovision
tillgodokommer posttjenstemännen.

För att hufvudsakligen åt tjenstemännen vid de mindre postanstalterna
bereda en inkomst, som mer än det nuvarande d yrtid stil lägget står i förhållande
till deras arbete, anser Generalpoststyrelsen provisionen böra utgå
med 10 procent å uppbörd, som ej öfverstiger 3,000 kronor,

„ 6 procent å uppbörd, Överskjutande 3,000, men ej 15,000 kro nor,

och

„ 3 procent å uppbörd af mer än 15,000 kronor, allt för år

räknadt.

En härhos underdånigst bifogad, inom Generalpoststyrelsens kameralbyrå
åstadkommen utredning angifver för hvar särskild postanstalt dels beloppet
af den provision, som, med tillämpning af här ofvan underdånigst
föreslagna stadgande^ skulle vederbörande tillkomma af den de! utaf senast
redovisade uppbörd, å hvilken provision utgår, hvil ket icke är förhållandet
med, bland annat, medel, som på grund af afräkning med framilande postverk
tillgodokomma postkassan, dels ock beloppet af nu utgående provision
med tillägg dertill af det dyrtidstillägg, som för närvarande utbetalas till
vederbörande tjensteman.

Summan af den provision, som, med tillämpning af nu underdånigst i

fråga stälda bestämmelser, skulle komma att utgå, beräknas
sålunda till................................................................. kronor 184,539: —

och om derifrån dragés dels nu stadgad provision,
dels det dyrtidstillägg, som för tjensteman vid postanstalterna
linnés å senast faststälda stat uppfördt, „ 174,343: —

uppkommer en tillökning i utgift af ............................... „ 10,196: —

Om den vid en postanstalt förekommande uppbörd kan anses såsom
en god mätare på det arbete, som fordras af de vid densamma anstälde
tjensteman, så vittnar i icke ringare mån ett stigande eller fallande af postuppbörden
i dess helhet om en tillökning eller minskning i de göromål,
som åligga de vid postverkets styrelse anstälde embets- och tjensteman.

Om fördenskull till dessa provisionen bör utgå af all den egentliga,
postuppbörden -— den af afsatte postmärken samt hvad i ölrigt vid inrikes
postanstalter till postkassan inflyter för befordran af olika slag af postförsändelser,
äfvensom för fortskaffande med diligenser eller ångfartyg af
resande och fraktgods — så måste för densamma ifrågakomma eu helt annan
procentberäkning än den för postanstalterna föreslagna.

På det att — med undantag för hvad angår Generalpostdirektören,
hvilken åtnjuter förmånen af boställsvåning ocli hvilken, på grund deraf,

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

någon ersättning för ökade göromål icke anses böra tillerkännas — må
kunna samtlig^ öfrige embete- och tjenstemän vid Generalpoststyrelsen beredas
en emot senare tidens tillökning i arbete något så när svarande godtgörelse,
anser Generalpoststyrelsen behöfligt, att af bär ofvan underdånigst
omförmälda uppbörd 0,55 procent anslås till provision åt nämnde embetsoeh
tjenstemän, att emellan dem fördelas i enlighet med de föreskrifter,
Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåder meddela.

Då någon provision icke kornrne att beräknas å hvad på grund af
afräkning med främmande postverk till postkassan inflyter, likasom också
icke å intägterna af expeditionslösen, böter och anmärkningsmedel in. m.
lärer den summa, hvarå provision kunde komma att för år 1877 utbetalas,
icke böra förslagsvis beräknas till mer än 4,150,000 kronor.

Och om då från 0,55 procent deraf........................... kronor 22,825: —

dragés beloppet af det senast beviljade dyrtidstillägget ... „ 16,820: —

visar sig eu tillökning i utgift af.......................................... kronor 6,005: —

Hvad slutligen beträffar resepostexpeditörerne, Indika till väsendtlig
del aflönas med dagtraktamente, som — då detsamma utgår efter den tid,
hvilken användes i postverkets tjenst — nära motsvarar den öfrige posttjenstemän
tillkommande provision, anser Generalpoststyrelsen, att ersättning
för förut åtnjutet dyrtidstillägg lämpligast dem beredes genom någon förhöjning
i dagtraktamentet; hvarom det torde tillåtas styrelsen att framdeles
hos Eders Kongl. Maj:t göra särskild underdånig framställning.

Den provision, som inflyter vid de särskilda jernvägspostinspektionerna
och som, enligt förut underdånigst åberopade utredning, uppgått för centraldistriktet
till 2,246 kronor, för södra distriktet till 1,894 kronor och för
vestra distriktet till 1,950 kronor, kan icke annat än blifva ringa, då de
ambulanta postkupéerna icke hafva någon kontant uppbörd, utan provisionen
beräknas ensamt å hvad som inflyter vid underlydande poststationer, hvilkas
föreståndare emellertid af denna provision åtnjuta 2 procent, eller, enligt nu
gällande bestämmelser, hela provisionen å belopp öfver 15,000 kronor.

Återstoden anser Generalpoststyrelsen böra tillkomma vederbörande
postinspektörer och de vid deras expeditioner anstälda tjenstemän.

Den senast faststälda Aflöniiigsstaten slutar på
eu summa af....................................................................... kronor 1,576,710: —

Om nu dertill lägges
dels aflöningen till en kontrollör af
tredje lönegraden ......................................... kronor 2,400: —

Transport kronor 2,400: — 1,576,710: —

Sammandrag
af afl aningsstaten.

Pension åt
Postdirektören
Amém.

(} ener alpo sistyreisens Statsförslag för år 1877.

Transport

hvars anställande blefve nödigt, derest,
på sätt här nedan i underdånighet föreslås,
den å öfvergångsstat uppförda aflöningen
till en postdirektör komme att indragas,
dels aflöningen till de kontorsskrifvare,
4 af första och 8 af andra lönegraden,
hvilkas uppförande å stat blifvit här ofvan

föreslaget, tillsamman ....................................

dels ock slutligen aflöningen till tio
postiljoner, 5 af första och 5 af andra
lönegraden, hvilka för nyinrättade posters

bevakande erfordras, tillsamman..................

samt om, på sätt här ofvan blifvit i
underdånighet hemstäldt, en förhöjning vidtages
i anslagen till aflönande af post stationsföreståndare

med.................................

och extra biträden med.................................

kronor 2,400: —

„ 16,000: —

2,625: —

„ 85,000: —
„ 50,000: —

1,576,710: —

156,025: —

men deremot den sålunda uppkommande summan kronor 1,732,735: —
minskas med

dels............................................................ kronor 8,000: —

af det nuvarande anslaget till ålderstillägg,

48,000 kronor, derå, med afseende å förhållandena,
utgifterna år 1877 icke kunna
beräknas komma att öfverstiga 40,000
kronor,

dels samtliga å aflöningsstat uppförda

anslag till dyrtidstillägg................................. „ 83,460: — gj _

skulle således Aflöningsstaten för år 1877 komma att
sluta på eu summa af..................................................................... 1,641,275: —

Vid afgifvandet, den 28 Januari 1873, af underdånigt förslag till
normalstat för postverket hade Generalpoststyrelsen tillfälle uttala sig rörande
de omständigheter, hvilka påkalla att — i öfverensstämmelse med hvad, på
styrelsens framställning, blifvit genom nådiga bref vet den 8 April 1871 i

Generalpoststyrelsens Stats för slag för är 1877.

fråga om Stockholms postkontor föreskrifvet — de båda befattningarne
såsom föreståndare för Göteborgs postkontors särskilda afdelningar för afgående
och ankommande poster hos en och samma person förenas; en förändring,
som icke ensamt ur synpunkten af ensidig besparing i afföningskostnad
erfordras, utan äfven måste anses för sjelfva posttjenstgöringen medföra
väsentliga fördelar, då bibehållandet af två kontorschefer vid ett och
samma postkontor icke kan verka till enhet och snabbhet i postbehandlingen,
utom det att derigenom i betydlig mon försvåras användandet, vid behof, å
den ena afdelningen af arbetsstyrka, som å den andra afdelningen vid tillfället
kan utan olägenhet undvaras.

Också blef, vid normalstatens fastställande, den ena postdirektörsbefattningen
i Göteborg uppförd å ÖlYcrgångsstat med en aflöning af 4,000
kronor; hvilken aflöning sedermera blifvit genom dyrtidstillägg förhöjd till
4,400 kronor.

Sedermera har, på gjord underdånig ansökning, afsked med pension
blifvit den 2G nästlidne Februari i nåder beviljadt postdirektören vid nämnda
postkontors afdelning för afgående poster G. Gjers,

Då en väsentlig besparing i utgift å Öfvergångsstat kunde beredas
postkassan derest, vid sålunda inträffad ledighet af den ena postdirektörsbefattningen
i Göteborg, chefsskapet för kontoret i dess helhet öfvertoges af
den andra, i tjenst qvarstående postdirektören, Georg Fredrik Améen, afläts
den 5 nästlidne Mars till nämnde tjensteman en skrifvelse med förfrågan,
huruvida han, — hvilken, såsom utnämnd och förordnad att vara postmästare
vid Göteborgs postkontors afdelning för ankommande poster, icke lagligen
kan tillförbindas åtaga sig förvaltningen äfven af afdelningen för afgående
poster — ansåge sig vara i tillfälle och funnes hugad att, der sådant i
nåder pröfvades lämpligt, öfvertaga föreståndare- och redogörelsebefattningen för
meranämnda postkontor i dess helhet.

Sedan för ett dylikt åtagande blifvit af Améen uppstälde vilkor och
förbehåll, som måste anses oantagliga, hade i underdånig skrifvelse den 19
sistförflutne Mars, General poststyrelsen hemstält dels att till ansökning i
vanlig ordning måtte anslås en postdi rektorsbefattning vid postkontoret i
Göteborg med åliggande för den blifvande innehafvaren af tjensten att öfvertaga
förvaltningen af samma postkontor i dess helhet från och med den tid
nuvarande postdirektören för kontorets afdelning för ankommande poster
från denna befattning afgår, dels ock att, vid sådan afgång eller om och
när sistnämda tjensteman kunde komma att tillträda befattningen såsom
föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, måtte till postverket indragas
och redovisas de afgift er för s. k. brefafläggning, som vid kontoret
inflyta.

Innan ännu denna underdåniga framställning hunnit Eders Kongl.

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Maj:ts nådiga pröfning underställas, hade, uti en till Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet ingifven skrift, postdirektören Amcen, under åberopande af
det betänkliga uti att, vid eu mera framskriden ålder, åtaga sig eu så maktpåliggande
befattning som den af föreståndare för Göteborgs postkontor i
dess helhet, anhållit att honom måtte beredas tillfälle att, med eu årligpension
al 5,000 kronor, från innehafvande befattning afgå under loppet af
instundande år, då Améen uppnår en ålder af 65 år.

Sedan Generalpoststyrelsen lemnats tillfälle att i ämnet den 7 nästlidne
Maj afgifva underdånigt utlåtande, har, den 17 innevarande månad,
Eders Kongl. Maj:t behagat låta till Styrelsen öfverlemna samtliga till detta
mål hörande handlingar för frågans behandling i sammanhang med afgifvande
af underdånigt förslag till postverkets stater för år 1877.

Så snart hos en person kunna förenas de nu särskilda befattningarne
såsom föreståndare för Göteborgs postkontors olika afdelningar, bör — i
öfverensstämmelse med hvad rörande Stockholms postkontor blifvit genom
nådiga brefvet den 15 Oktober 1869 föreskrifvet — till postkassan indragas
den afgift, som af afdelningsföreståndaren för närvarande uppbäres för
s. k. fackafläggningen, och hvaraf inkomsten för år uppgifves belöpa sig
till................................................................................................... kronor 3,500: —

Lägges nu härtill det anslag å öfvergångsstat till aflönande
af en postdirektör i Göteborg ................................... kronor 4,400: —

som, i händelse af Åméens afgång kunde indragas,

och summan af den sålunda uppkommande tillgång kronor 7,900: —
minskas med

dels den pension .......................................... kronor 5,000: —

som blifvit af A.mécn begärd,

o 7

dels aflöning till en kontrollör af tredje
lönegraden ............................................................___ 2,400: — ? 4Q0; __

hvars anställande påkallas för att ersätta den minskning i arbetsstyrka
vid Göteborgs postkontor, som blir en följd af den ena
postdirektörsbefattningens indragande,

så skulle, genom den ifrågastälda förändringen, postkassan

beredas en årlig behållning af ............................................. kronor 500: _

eller, om icke dyrtidstillägget till en postdirektör inberäknas, 100 kronor.

En årlig pension af 5,000 kronor kan icke annat än''anses jemförelsevis
hög för en befattning, sådan som den postdirektören Ameen innehar.

Också har icke hittills för dylik befattning i något fall pension utgått
med högre belopp än det, 4,480 kronor, som, för åstadkommande af en
förening af de bägge föreståndarebefattningarne vid Stockholms postkontor,

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877. 13

blef den 11 och 25 Juni 1869 numera aflidne postdirektören S. A. Broman
tillerkändt.

Då emellertid, enligt den här ofvan underdånigst meddelade utredning,
någon förlust icke skulle drabba postkassan genom postdirektören Améens
pensionerande på de vilkor, som af honom blifvit begärda,

men för posttjenstgöringen det måste anses synnerligen förmånligt att
ej till en obestämd framtid uppskjutes den omorganisation af Göteborgs
postkontor, som bör ega rum i sammanhang dermed, att af en person öfver -tages chefskapet för kontoret i dess helhet,

finner Generalpoststyrelsen postverkets fördel bäst främjas derigenom,
att postdirektören Améen beredes tillfälle att från nu innehafvande befattning
afgå, med åtnjutande af den pension, som blifvit af honom i underdånighet
begärd.

Härigenom skulle postverkets öfvergångsstat, som senast blifvit fast- sammandrag
stöld till..............................................................''........................ kronor 18,700: —

staten.

komma att minskas med aflöningen till en postdirektör i Göteborg,
uppgående med dyrtidstillägg till............ kronor 4,400: —

hvarförutan af anslagen å denna stat
kunna afföras:

dels aflöningen till postexpeditörerne i
Jemshög, Ramsberg och Ahus, af Indika två
blifvit till andra befattningar i postverket befordrade
och en med döden afgått, uppgående

i sin helhet till..................................................... „ 3,300: —

dels ock — under förutsättning af en
sådan förändring i sättet för uppbörds- och
frimärkesprovisionens beräknande, som blifvit
här ofvan underdånigst i fråga stöld — de
till återstående tio expeditioner å Ofvergångs stat

nu utgående dyrtidstillägg, tillsamman...... „ 1,000: — 8,700:

så att anslagen å Öfvergångsstat skulle komma att sluta
sig på........................................................................................ kronor 10,000: —

In dr ärjning sstaten.

Pensionsstaten.

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Anslagen å hidragiiiugsstat, senast fastställa till ... kronor 12,275: —

böra minskas med den sportclersättning .............................. „ 900: —

som utgått till numera ur Postverkets tjenst afgångne
postdirektören G. Gjers.

Återstoden af anslag å Indragningsstat.................... „ 11,375: —

lärer emellertid böra med ..................................................... „ 500: —

eller till............................................................-......................... ~ 11,875: —

förhöjas, sedan utgifterna till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro
tjenstbar, men ännu ej blifvit berättigade till pension från Civilstatens
pensiousinrättning, under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875 uppgått till
omkring 4,500 kronor, hvadan hithörande förslagsanslag, senast upptaget
till 4,000 kronor, anses böra i motsvarande mån höjas.

De å senast faststälda IVnsionsstat uppförda anslag uppgå

till................		........................ kronor
Af dessa anslag hafva, till följd af utgå de till	dödsfall, upphört att
f. d.	postexpeditiören i Grenna	G. L. von Wseru-
stedt,...........		..... kronor 1,500: —
f. d.	postexpeditören i Ronneby J.	G.
Lindstedt.....		1,500: —

och f. d. postmästaren i Örebro P. G.

Hjelm ..................................................................... » 2,700:

hvarförutan utgifterna å denna stat
komma att år 1877 minskas med anslaget ... ___50: —

till aflidne styrmannen å postångfartyget Polhem
David Lundblads son, David Albin, hvilken
i September månad nästinstundande år
uppnår 15 års ålder.

Under det att sålunda utgifterna å
denna titel blifva med............................................................ kronor 5,750: —

eller till .................................................................................... kronor 46,945: —

nedsatte,

har deremot en tillökning i utgift uppkommit genom utbetalande
af pensionerne till nedannämnde tjensteman, hvilka ^ __

Transport kronor 46,945: —

Qeneralpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 40,945: —

under loppet af innevarande år, på begäran, erhållit nådigt afsked
ur postverkets tjenst, nemligen:

postdirektören i Göteborg G. Gjers........ kronor 3,000: —

och postexpeditören i Mariefred L. A.

af 1 honnör............................................................... * lpoOO: —

bägge jemlikt nådiga bref den 26 nästlidne
Februari;

postmästaren i Nyköping J. J. Montell „ 2,250: —

enligt nådigt bref den 30 sistförfluten April,
samt postexpeditören i Ljungby G. M.

Adlerstam.............................................................. «___400: — 7,150: —

på grund af nådigt bref den 22 nästlidne .Juli;

så att, oberoende af de nya anslag, som kunna böra ifrågakomma,
utgifterna å denna stat kunna beräknas till ...... kronor 54,095: —

Enligt hvad här ofvan blifvit underdånigst föreslaget,
skulle för postdirektören vid Göteborgs postkontor

Georg Fr. Améen uppföras en pension af ........................ * 5,000: —

Vid en nästförflutna vinter verkstäld resa med post
emellan Kalmar och Ilvetlanda hade, under då rådande
starka köld, postiljonen Ola Jeppson Sjöblom ådragit sig
en svår sjukdom, deraf han den 9 sistlidne Mars aflidit
i en ålder af 50 år, efterlemnande i ytterst torftiga omständigheter
enka och flere barn, af Indika dock endast
ett under femton års ålder.

Med afseende å härvid förekomne omständigheter
och då Sjöblom, hvilken år 1857 antogs till extra och
år 1861 befordrades till ordinarie postiljon, städse under
sin tjensteutöfning ådagalagt ett nyktert och pålitligt
uppförande, behagade den 11 sistförflutne Juni Eders
Kongl. Maj:t i nåder tilldela enkan Sjöblom en nådegåfva
af 75 kronor.

Dä emellertid så väl för henne som för hennes
minderåriga son Alfred Olof, född år 1868, ett årligt
understöd lärer vara högeligen behöfligt, och billigheten
påkallar att, i detta som förut i likartade fall, postverket,
i hvars tjenst Sjöblom ådragit sig den sjukdom,
som ändat hans lif, i någon mån bidrager till enkans
och det minderåriga barnets underhåll,

Transport kronor 59,095: —

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 59,095: —
har Generalpoststyrelsen ansett sig böra å förslaget
till pensionsstat för postverket uppföra årsunderhåll, 50
kronor för hvardera, eller tillsamman ................................. „ 100: —

till postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth
Sjöblom, så länge hon lefver ogift, och sonen Alfred
Olof, till dess han uppnått en ålder af 15 år.

I händelse af bifall till hvad sålunda så i ett som
annat afseende blifvit föreslaget skulle slutsumman af
Postverkets pensionsstat komma att uppgå till.................. „ 59,195: —

Omkostnadiistaten.

Hvad Oinkostiiadsstatcii angår hafva utgifterna

å anslaget till uppbörds- och frimärhespr ovision, senast faststäldt till

127.000 kronor, under tiden från och med den 1 Juli 1874 till och med
den 30 Juni 1875 uppgått till omkring 113,000 kronor. Dels med afseende
å korrespondensens motsedda tillväxt, dels ock för det nu varande dyrtidstilläggets
ersättande med en ökad provision, antages detta anslag böra

med ......................................................................................... kronor 93,000: —

eller till 220,000 kronor förhöjas.

Af anslagen till rese- och tv alctamentser sättning för
resepostexpeditörer och postil joner, har i 187 G års stat
det förra blifvit upptaget till 80,000 och det senare till

160.000 kronor.

Under senast förflutne två halfår hafva utgifterne
å dessa anslag uppgått

för resepostexpeditörer till omkring kr. 97,000: —

och för postiljoner till omkring „ 175,000: —

Med afseende hufvudsakligen å den betydliga utvidgning
af jernvägsförbindelserna inom riket, som dels
nyligen egt rum, dels är att under de närmast följande
åren emotse, äfvensom å det stora antalet nyinrättade
postgångar, samt med hänsyn jemväl till den förändring
i en del bestämmelser rörande traktamentes beräknande,
som kan finnas vara af behof påkallad, anses af förenämnda
anslag

det förra böra med .............

eller till 125,000

och det senare med .............

eller till 180,000 kronor förhöjas.

45,000: —

20,000: -

Transport kronor 158,000: —

Generalpoststyrelsens Stats för slag för år 1877.

Transport kronor 158,000: —
Det ökade antal postiljoner, som numera måste
till posternas bevakande användas, påkallar äfven en

förhöjning af ........................................................................ „ 5,000: —

eller från 45,000 till 50,000 kronor, i anslaget till
poslbetjenf.es

Under det att den betydliga utvidgning af postförbindelserna,
som äfven under loppet af innevarande
år egt rum, måste föranleda väsentligen ökade utgifter
å anslaget till postförningskostnad vid befordran ä
landsväg och inom postanstalternas områden, komma, å
andra sidan, dessa utgifter att i icke ringa mon minskas
genom den förut underdånigst omförmälda utvidgningen
af jern vägsförbindelserna.

Medan de utgifter å förenämnda anslag, som skolat
ensamt af postverkets vanliga inkomstmedel betäckas,
under senast förflutna två halfår uppgått till fulla beloppet
af hvad å stat funnits uppfördt, hvilket utgjort

för år 1874 .................................... kronor 680,000: —

och för innevarande år .................. ,, 750,000: —

under det att för år 1876

anslaget upptagits till ..................... ,, 800,000: —

hafva å anslaget till postföring skostnad vid befordran
ä jernväg, faststäldt i staten

för år 1874 till ................. kronor 230,000: —

„ „ 1875 „ .................. „ 255,000: —

„ „ 1876 „ .................. „ 300,000: —

utbetalningarne under tiden 1 Juli 1874—30 Juni
1875 belöpt sig till omkring 338,000 kronor.

Den motsedda tillökningen i utgift år 1877 å
bägge de sist omförmälda anslagen, anser Generalpoststyrelsen
påkalla en förhöjning i hvardera af 100,000

kronor eller tillsammans ................................................... „ 200,000: —

så att det förra anslaget, det för postbefordran
å landsväg m. in., komme att uppgå till 900,000 kronor,
och det senare, för posttransport å jernväg, till 400,000
kronor.

Äfven anslaget till postbefordran sjöledes mellan
inrikes orter i allmänhet, derå under senast förflutna

Transport kronor 363,000: —

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 363,000: —
två halfår utgifterne uppgått till omkring 34,000 kronor,
lärer böra från senast faststälda belopp 25,000

kronor med .......................................................................... „ 10,000: —

eller till 35,000 kronor förhöjas.

Slutligen påkallas af rörelsens tillväxt en förhöjning
af .................................................................................... „ 10,000: —

i det senast till 30,000 kronor upptagna anslaget till
diverse utgifter, derå under tiden från och med den 1
Juli 1874 till och med den 30 Juni 1875 utbetalningarne
uppgått till omkring 53,000 kronor.

Hvad beträffar öfriga anslag å omkostnadsstat:
till förhyrande af de för postverket erforderliga
lägenheter m. m. .............................. kronor 75,000: —

till expensutgifter .................. till rese- och traktaments-	11	250,000: —
ersättning vid resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet ............	11	5,000: —
till poståkdons anskaffande och
underhåll ..........................................	11	45,000: —
till postföring
mellan Gotland och fasta landet	11	45,000: —
„ Sverige och Finland .........	11	15,000: —
,, Sverige och Danmark ......	11	12,000: —
„ Sverige och Tyskland ......	11	15,000: —•
samt mellan Sverige och England	11	12,000: —
för utrikes brefvexlingen ...............	11	40,000: -
och för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort ............	11	15,000: -

förekomma icke sådana omständigheter, som synas
medgifva någon nedsättning eller påkalla någon förhöjning
i de belopp, hvartill dessa förslagsanslag senast
blifvit upptagne.

Om då till den sålunda uppkommande tillökningen
i anslag å Omkostnadsstat .......................................... „ 383,000: —

lägges beloppet af de nu å denna stat uppförda anslag „ 2,096,000: —

skulle omkostnadsstatens slutsumma komma att uppgå till „ 2,479,000: —-

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Enligt den här ofvan underdånigst meddelade
utredning hafva postverkets inkomster år 1877 antagits
komma att uppgå till .......................................... „

Om då derifrån dragas de belopp, hvartill upptagits
anslagen

å Aflöningsstat........................... kronor 1,641,275:

10,000

11,875

„ Öfvergångsstat ........................

„ Indragningsstat .....................

,, Pensionsstat ...........................

och å Omkostnadsstat...............

samt utgifterne till Af kortningar
och Restitution er för
vinnande af jemn slutsumma,
beräknas till..............................

så skulle till Oförutsedda utgifter, senast beräknade
till 70,000 kronor, återstå .............................

59,195:

2,479,000:

18,655:

4,300,000:

4,220,000:

80,000:

Till häfvande af de öfverklagade olägenheterna deraf att, sedan längre
tid tillbaka, för posternas fortskaffande påkallades gästgifveri-, håll- och
reservskjuts,

hade — under vilkor att, från och med början af innevarande år,
dylik skjuts icke vidare finge för postbefordran anlitas i andra än sådana
undantagsfall, då rättigheten att för posternas fortskaffande använda dylik
skjuts måste anses nödvändig till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen
— Riksdagen, jemlikt skrifvelser den 18 maj 1874 och den 19
nästlidne maj, i öfverensstämmelse med hvad af Eders Kongl. Maj:t blifvit
i nåder föreslaget, medgifvit, att de ökade utgifter, som af en sådan förändring
kunde under åren 1875 och 1876 föranledas, och hvartill det för
postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden å postverkets
omkostnadsstat uppförda anslag, — 750,000 kronor för innevarande och

800,000 kronor för nästinstundande år — icke lemnade tillgång, må få af
Statskontoret med under hand egande medel bestridas, mot ersättning af
postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt dessa dertill förslå.

Naturligtvis hafva de under senare åren vidtagne betydliga utvidgningar
af postförbindelserna i väsendtlig mån bidraget, till ökande af utgifterna
för posternas fortskaffande. Vida mer har emellertid en dylik förhöjning

Postverkets
kreditiv hos
Statskontoret.

20 Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1817.

i utgift framkallats dels af den genom nådiga brefvet den 19 Augusti 1871)
påbjudna och före samma års utgång verkstälda indragningen af samtliga
posthemman i riket, dels ock af den underdånigst omförmälda inskränkningen
i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posterncs
fortskaffande.

^ Af eu härhos underdanigst bifogad inom Gfeneralpoststyrelsens trafikbyrå
upprättad tablå öfver nu varande postskjutslegobelopp visar sig också att,

medan för posthemmansskjuts betalades i allmänhet 40, och endast
undantagsvis 80 öre milen,

uppgår till mindre än 4 procent af samtliga omkring 689,000 s. k.
postförda mil det antal mil, för hvilka ej för närvarande legan utgår med
mer än 80 öre,

under det att för mer än 60 procent legan öfverstiger 1 krona 50
öre milen samt i vissa fall uppgår till mer än 4 kronor 50 öre pr mil.

Visserligen saknas icke anledning antaga, att, sedan personer, från
hvilka anbud å posternas fortskaffande kunna i fråga komma, haft tillfälle
göra sig närmare bekanta med fördelarne af att, mot skälig ersättning, kunna
använda sina dragare till en så regelbundet återkommande skjuts som den
postföringen erbjuder, också aftal om postbefordringens besörjande skola
kunna träffas på vilkor, som äro för postverket mindre betungande än hvad
hittills understundom varit fallet. Särskilt har med verksamt biträde af
posttjenstemän i orterne, under senaste tiden, en nedsättning åvägabragts i
postskjutslegan å eu del linier, å hvilka förut postbefordringen betalats med
synnerligen höga belopp. Och under det att för ett och annat år sedan
postföringslegan för vissa håll utgick med ända till 4 kronor 98 öre och 5
kronor milen, är den högsta lega, som, jemlikt underdånigst åberopade tablå,
för närvarande utgöres, 4 kronor 53 öre milen.

Hvilken nedsättning i postföringskostnad å särskilda linier, som än,
genom ändamålsenliga åtgärders vidtagande, må kunna åstadkommas, är det
dock utom allt tvifvel, att under de närmast följande åren postverkets vanliga
inkomstmedel icke skola befinnas tillräckliga till betäckande af den ökade
utgift, som blir eu följd af fortfarande inskränkning i rättigheten att för
postbefordringen anlita gästgifveri- håll- eller reservskjuts. För innevarande
ai komma, sa vidt hittills kunnat beräknas, utgifterna för posternas fortskaffande
å landsväg att med omkring 600,000 kronor öfverskjuta beloppet
af det å omkostnadsstat för ändamålet uppförda förslagsanslag, 750,000 kronor.

Under antagande att äfven under år 1877 icke i andra än förut underdånigst
omförmälda undantagsfall de gästgifveri- håll- och reservskjutsskyldige
böra med posternes fortskaffande betungas,

får fördenskull, med öfverlemnande af ett på ofvan anförda grunder

Generalpoststyrelsens Stats förslag för år 1877.

upprättadt förslag till postverkets utgifts stater för år 1877, Generalpoststyrelsen
i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kong!. Maj:t dels i öfverensstämmelse
dermed till Riksdagen aflåta nådig proposition
i ämnet,

dels ock föreslå Riksdagen att, i afseende å ersättandet
af det belopp, hvarmed — i sammanhang med
fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri- hålloeh
reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande —
utgifterne å anslaget till postbefordran å landsväg och
inom postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga
anslagssumman, 900,000 kronor, må äfven under
år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende
blifvit, vid fastställandet af postverkets stater för innevarande
och nästinstundande år, föreskrifvet.

De i nåder remitterade och de hos Generalpoststyrelsen i detta mål
pröfvade handlingarne bifogas härjemte; och Generalpoststyrelsen framhärdar,
med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar

WILHELM ROOS.

L. HUBNER. FRANS BROBERG. C. H. WESTMAN.

e. f.

J. Ofverström.

Stockholm den 29 November 1875.

TABL Å,

utvisande beloppen af det postförvaltare för närvarande tillfallande dyrtidstillägg
och den vid postanstalterna, enligt nu gällande bestämmelser, utgående
uppbördsprovisiou sammanräknade, jemförd med den uppbördsprovision,
som skulle vederbörande tillkomma med tillämpning af underdånigst föreslagna
bestämmelser för uppbördsprovisionens beräknande, upprättad efter
förhållandet under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875.

	Dyrtidstillägg.	Nu utgående uppbörds- provision.	Summa.	Beräknad uppbörds- provision.
Alfvesta...............	160		180		340		390	_
Alingsås...............	180	—	337	—	517	—	624	—
Anderslöf..............	120	—	116	—	236	—	289	—
Arboga ...............	240	—	484	—	724	—	845	_
Arvika................	240	—	449	—	689	—	794
Askersund..............	180	—	379	—	559	—	688	—
Avesta................	160	-	478	_	638	—	836	_
Backe ................	120		89	_	209	—	222	---1
Billingsfors.............	120	—	172	_	292		378	1
Boden ................	120	—	102	—	222	_	254
Bollnäs...............	160		528	—	688	_	912	-''
Borensberg.............	100	—	85	—	185	—	212	—
Borgholm..............	160	—	251	—	411	—	496
Borås................	360	—	806	—	1,166!—	1,331
Boxholm ..............	100	—	135	—	235	—	322	—
Båstad................	120	—	123	—	243		305	—
Cimbrishamn............	180	—	472	—	652	—	828	—
Dalarö................	120	—	84	—	204	—	210	_
Degerfors..............	160	—	273	—	433	—	530:—
Drottningholm...........	100	—	60	—	160	—	150	—
Ekolsund..............	100	—	39	—	139	—	98	—
Eksjö................	240	—	617	—	857	—	1,068	—
Elmhult...............	160	—	167	—	327	—	374	—
Ennnaboda .............	120	—	132	—	252	—	318	—
Engelholm..............	210	—	513	—	753	—	890
Enköping..............	240	—	540	—	780	—	930
Eskilstuna..............	240	_	679	—	919	—	1,140	—
Eslöf................	240	—	274	—	514	—	528
Transport	4,780	—	8,564	—	13,344	~	15,962	—

''	Dyrtidstillägg.	Nu utgående uppbörds- provision.	S u m m a.	Beräknad uppbörds- pro vision.
Transport	4,780	_	8,564		13,344	_	15,962	_
1 Falkenberg.............	240		342	—	582	—	640	—
[Falköping..............	360		479	—	839	—	840	—
i Falun................	600	—	1,270	—	1,870	—	2,123	—
1 Filipstad..............	240	—	678	—	918	—	1,140	—
Finspong ..............	120		182	_	302	—	390	—
! Fjellbacka.............	1201—	115	—	235	—	286	—
! Frö vi................	120		206	—	326	—	426	—
Gagnef...............	160		289	—	4491—	550	—
Gamleby...............	160	—	400		560	—	720	—
Gefie.................	720	—	1,790	—	2,510	—	2,800	—
Gillberga...............	160	—	408	—	568	—	732	—
Gislaved...............	160	—	298	—	458	—	564	—
Gnesta...............	160	—	247	—	407	—	486	—
Grenna ...............	160	—	196	—	356	—	410	—
Grislehamn.............	160	—	53	—	213	—	135	—
Grythyttehed............	120	—	295	—	415	—	560	—
Gysinge...............	100	—	74	—	174	—	185	—
Göteborg..............	3,140	—	6,800	—	9,940	—	10,579	—
Halmstad..............	460	—	978	—	1,438	—	1,600	—
Halsberg..............	240	—	228	—	468	—	636	—
1 Haparanda.............	240	—	290		530	—	552	—
[ Hedemora..............	180		373		553	—	678	—
Helsingborg.............	600	—	1,235	—	1,835	—	1,969	—
Hemse................	120	—	162	—	282	—	360	—
Hernösand..............	420	—	1,052	—	1,472	—	1,700	—
Herr ljunga.............	240	—	246	—	486	—	486	—
Hessleholm.............	240	—	491	—	731	—	852	—
Hjo.................	160	—	264	—	424	—	516	—
Hudiksvall.............	360	—	843	—	1,203	—	1,380	—
Hvetlanda..............	160	—	306	—	466	—	576	—
Höganäs...............	160	—	239	—	399	—	474	—
Hörby................	120	—	140	—	260	—	330	~1
Höör.................	160	—	296	—	456	—	564	—1
Jönköping..............	600	—	1,635	—	2,235		2,565	\| 1
Kalmar...............	600	—	1,194	—	1,794		1,905	_I
! Karlsborg..............	120	—	287	—	407	—	546	—
i Karlshamn .............	360	—	749	—	1,109	—	1,240	—i
Karlskoga..............	120	—	130	-	250	—	312	—;
Karlskrona.............	480	—	1,222	—	1,702		1,950	—i
Karlstad...............	600	—	1,473	—	2,073	_	2,330	—i
Katrineholm.............	160	—	328	—	488	—	612	—
Transport	18,680	—	36,847	-	55,527	—	63,661!	—

1 .	Dyrtidstillägg.	Utgående uppbörds- provision.	Summa		Beräknad uppbörds- provision.
Transport	18,680		36,847		55.527		63,661	\|_
Kisa.................	120	—	221\| —	341	—	450	.-
Klintehamn.............	100	—	91	—	191	—	227	—
Kristianstad.............	520	—	1,145 —	1,665	—	1,840	—
1 Kristinehamn............	360	—	730	—	1,090	—	1,216
! Kongelf......''........	160	—	122	—	282	—	304	—
Kongsbacka .............	180	—	308	—	488	—	582	—
i Köping...............	360	—	654	—	1,014	—	1,100	—
Laholm...............	180	—	293	—	473	—	558	---
Landskrona.............	360	—	734	—	1,094	—	1,220	—
Leksand ...............	98	-	126	—	224	—	306	—
Lidköping..............	360		663	—	1,023	--	1,113	—
Lilla Edet..............	120		136	—	256	—	324	—
Lindesberg .............	180		283	—	463	—	540	—
Linköping..............	640	—	1,153	—	1,793	—	1,850	—
Ljungby ...............	160	—	394	—	554	—	710	—
Liusdal...............	160	—	500	—	660	—	870	—
Ludvika...............	160		260	—	420	—	510	—
i Luleå................	300	—	542	—	842		930	—
Lund.................	460	—	1,069	—	1,529	—	1,720	—
Lycksele...............	120	—	128	—	248	—	312	—
i Lysekil................	160	—	264	_	424	—	516	—
Malmköping.............	120	—	114	—	234	—	286	---i
Malmö................	1,620	—	2,410	_	4,030	—	3,730	-1
Malung...............	120	—	214	—	334	—	438	\|
Mariefred........•......	160	—	172	—	332	—	378	—!
Mariestad..............	420	—	823	—	1,243	—	1,354	_
Marstrand..............	160	—	184	—	344	—	396	—
Misterhult..............	100	—	52	—	152	—	131	1
Mobolm...............	160	—	408	—	568	—	732	— i
Molkom...............	120	—	237	—	357	—	474
1 Mora.................	160	—	430	—	590	—	745	—!
Motala................	240	—	457	—	697	—	804	—
Målilla................	120	—	141	—	261	—	333	—
Mönsterås..............	120	_	180	—	300	—	390	—
1 Neder kalix.............	120	—	182	—	302	—	390	—
Nora.................	240	—	582	—	822		990	—.
Norberg...............	160	—	308	—	468	—	582	—
Nordmaling.............	120	—	161	—	281	—	360	—
Norrköping.............	720	—	1,799	—	2,519	—	2,820	—
Norrtelje ..............	240	—	481	—	721	-	840	—
Nya Kopparberget.........	160	—	414	—	574	—	738	—
Transport	29,318;	—	56,412	—\|	85,730	—	97,770!—

			Nu utgående			Beräknad
	Dyrtids tillägg.	uppbörds provision		S u in in a.	uppbörds provision
Transport	29,318		56,412		85,730		97,770	_
Nyköping..............	420	—	753	—	1,173	—	1,251	—
Nyland ...............	120	—	222	—	342	—	450	—
Nås.................	120	—	188	—	308	—	402
Nässjö................	240	—	244	—	484	—	486
Onsala................	120	—	81	—	201	—	202	—
Oroust................	160	—	240	—	400	—	480	—
Ousby................	160	—	170	—	330	—	372	—
Oskarshamn.............	360	—	651	—	1,011	—	1,095	—
Piteå.................	180	—	277	—	457	—	534	—
Qvistrum ..............	160	—	325	—	485	—	606	—
Ragunda ...............	120	—	412		532	—	738	—
Ronneby ...............	160	—	392		552	—	708	—
Råda.................	160	—	399	—	559	—	714
Råneå ................	120	—	172	—	292	—	378	—
Sala.................	180	—	452	—	632	—	792	—
Sigtuna...............	100	—	63	—	163	—	157	—
Skara................	240	—	628	—	868	—	1,062	—
Skellefteå..............	180	—	354	— •	534	—	648	—
Skene ..... ...........	120	—	134	—	254	—	318	—
Skeninge... 7...........	180	—	271	—	451	—	525	—
Sköfde................	400	—	774	—	1,174	—	1,280	—
Smedjebacken............	240	__	482	—	722	—	840	i
Sollefteå...............	160	—	466	—	626	—	816
Sparreholm..............	120	—	133	—	253	—	318
Staby.................	120	_	176	_	296	_	384
Stjernvik...............	120	—	77	—	197	—	191	—i
Stockholm.............	10,320 120		12,074 187		22,394 307	_	18,230	___
Stora Rör..............	—	__	—	400	—\|
Storvik ....... ........	120	—	220	—	340	—	450	—j
Strengnäs...............	180	—	357	—	537	—	654	—
Ström.................	120	—	BO	—	200	—	200	—
Strömsholm..............	120	_	197	—	317	—	414	....
Strömstad...............	180	—	300	—	480	—	570	—
Sundsvall..............	820	—	1,582	—	2,402	—	2,492
Sunne .................	240	—	536	—	776	—	918	—
Svenljunga.............. Säfsjö.................	120	—	230	—	350	—	462	....
160	—	357	—	517	—	654	—
Säter.................	120	—	in	—	231	—	277	—
Söderhamn , . . . ........	360	—	922		1,282	—	1,500	__
Söderköping........ ....	240	—	510	—	780	......	930	—
Södertelje..............	240	—	485	—	725	—	846	—
Transport	47,538		83,126	—	130,664	_	142,514	—

	Dyrtidstillägg,	Nu utgående uppbörds- provision.	Summa.		Beräknad uppbörds- pro vision.
Transport	47,538		83,126	_ j	130,664		142,514
Sölvesborg..............	180,	—	272		452	—	528	—
Tidaholm...............	120	—	143	-1	263		330	—
Tierp.................	120	—	212	—	332		458
Tjellmo................ Torpshammar............ Torshälla...............	120	—	138	—	258		325
160	—	296	-i	456		560	—
160	—	103	-1	263	—	257	—
Trelleborg..............	180	—	286		466		546	—
Trollhättan..............	120	—	205	-!	325		426	—
Trosa.................	160	_	78	—	238,		195	—
Uddevalla...............	420	__	887	—	1,307		1,450	—
Ullånger...............	120	—	172	—	292	—	372	-
Ulricehamn..............	180	—	308	—	488	—	576	—
Umeå.................	420	_	643	_	1,063	—	1,086	—
Upsala................	780	—	1,660	—	2,440	—	2,610	—
Wadstena...............	240	—	467	—	707	—	816	—
Waldemars vik............	120		196	—	316	—	410	—
1 Wara.................	160		187	—	347	—	400	—
''Warberg...............	240	—	574	—	814	—	980	—
Waxliolm...............	160	—	83	—	243	—	207	—
Wemdalen..............	120	—	168	—	288	—	336	—
Wenersborg.............	420	—	949	—	1,369	—	1,540	—
Wernamo...............	160	—	349	—	509	—	642	—
Westervik...............	360	—	747	—	1,107	■ —	1,238	—
Westerås...............	460	—	919	—	1,379	—	1,500	—
Wexiö ................	520	—	1,025	—	1,545	—	1,650	—
Wimmerby ..............	240	—	433	—	673	—	768	—
Wingåker...............	160	—	301	—	461	—	570	—
Wisby.................	420	—	811	—	1,231	—	1,335	—
Wretstorp...............	160		192	—	352	—	410	—
Ystad.................	420		788	—	1,208	—	1,301	—
Åby..................	160	—	344	—	504	—	630	—
Åmål.................	240		477	—	717	—	834	—
Ånäset ................	120		138	—	258	—	325	—
Åre..................	120		67	—	187	—	167	—
Åtvidaberg..............	120		159	—	279	—	360	—
Äs...................	100		154	—	254	—	350	—
Ödeshög ...............	120	_	140	—	260	—	330	—
Öfvertorneå .............	120		80	—	200	—	200	—
Örebro................	600	—	1,381	—	1,981	—	2,190	—
Öregrund...............	160	—	G8	—	228	—	170	—
Örnsköldsvik.............	160	-	494	—	654	—	858	—
Transport	57,158	—	100,220	—	157,378	—	172,750	--

	Dyrtidstillägg.	Nu utgående uppbörds- pro vision.	Summa.	Beräknad uppbörds- provision.
Transport	57,158 120	—	100,220 158	-	157,378 278	—	172,750 357	—
	420	_	817	—	1,237	-—	1,344	—
	160	_	150	—	310	—	345	—
	lioo	—	90	—	190	—	226	—

Jernvägspostinspektionerna:	2,850		2,246		5,096		3,522	—
	2,930 3,080	___	1,894	—	4,824	—	2,957	—
Vestra distriktet...........	•-	1,950	—	5,030	—	3,038	—
Summa	] 66,818	\|-	\| 107,525	—	\| 174,343		\| 184,539	—

U p p rtels

å de olika belopp, som, på grund af nu gällande kontrakt, i skjutsersättning utgå för

räknadt, med i fråga varande Iegobelopp

Lega per häst och post- förd mil. Kronor.			A	åtal	et postförda	m i 1	e f t e	r å r	r ä k	n a d t
in ce O _ O p: ^ 3 & '' o B ■m	d g! w D so P	in o: Oi cd H £3 s g p e eu CD	O* CD ce CD 3 Fl i» 3 Cu in	o: gÉ 5* flQ in	w *-< O 3 p: o O er • CD ej eg	w SS £. ? s p *1	O O *—• ce 2= P r 3 eu CO	g p: & P 5'' oq CD	K e* ce* p: a p in ce P Oi 80	g »-< EL p: tf ? o: ty c 00	w EL p: P ö Ö • Dj in
4,53	__ __	__
4,50 4 37	— —	- -■	- -	— —	—	—	—	—	—	—		—
4,25 1 oo	— —	—		— —	—	—	— —	—	— —	— —	—	— —
! 3,90
3,75	— —	- -	- -	---	- -	.
3,60
3,53	— —	- -	- -	- -	- -	— —	___	_ _	_ _	__
3,50	— —	- —	---	- -	- -	— —	- -	_ _	_ _	___	___
3,25	— —	—	------		967,2	— —
3,13	— —	- -	- -	- -	---- -	— —	- -	— _	_ _	___	_ _
3,03	342,8	- -	- -	— -
3,00	210,0
2,98	- -	176,8
2,85	- -	- -	- -	- -	- -
2,83	123,2	— —	- —	_ _
2,80	- -	---	- -	---	- -	— —	- -	— —	_ _	_ _
2,78	- -	---	- ----	---	- -
2,75	135,2	—	---	- -	- -	700,2
2,67	48,0	—	- -		- -	312,0	_ _
2,63	— —	—	— —	- -	---	- -	- -	_ _	- -	_ _	312,0	_ __
2,60	180,0	- -	---	- -	- -	- -	- -	_ _	_ __
2,58	- -	----	- -		_ _	_ ._	_ _
2,53	586,8	395,2	—
Trpt	\| 1626,0	\| 572,0	— —	—	967,2	1012,2	__ _	---	— -	— —	312, oj	—

gift

postföring mod häst och åkdon, dels oek å det antal s. k. postförda mil, som, för helt år
hetalas inom de olika länen.

för p	ostförin	g m e	d h ä	sto	ck åkdon ino	m
						in 1						Summa
O wf	tel	C73	c		< CD	3 SJ i	Q	<1 CD CD		<1 CD	O	postförda
&S- £ J t» p: ~ p g 3*	P o H era	>—• >-i pa: p 3 er-• o era CD	CD p: B ? sr 3 eu CD	>—* *-! p: cd ? Z O	ct- - B P p B. p* 3 eu CO	KO 1 3 s • 3 1 8» er CD *-i <ra CO	pj; CD ? ? era	CD p: 3 3 ° . hi hi p* 3 eu CO	- 3 pa: 3 p * 3 eu CD	t— CD p: ? §" c*-ert-CD 3 CD	Sfi" r ct- Ch CD 3 CD	mil.
									384,8			384,8
							1494,0	312,0			1806,0
166,8												166,8
_ _	— —	----	- -	— _	- —	— —	1140,0	264,0	- -	- -	- -	1404,0
249,6	— —	-- -	270,0	_ —	— —	— —	8502,0	744,0	1513,6	— —	- -	11279,2
							252,0	- -	2956,8	— —	— —	3208,8
_ _	___	_ _	_. _	_	_ _	_ _	690,0	- -	- -	- -	- -	690,0
												52,0
___	_ _	___	_ _		_ —	— —	99,0	301,4	- -	- -	- -	400,4
_ _	156,0										3474,0
								72,8	- -	- -	- -	1040,o:
								346,4	- -	- -	- -	346,4j
_ _	218,4	- -	405,6	— —	— —	— —	3689,2	5193,4				9849,4
__ _	_ _	---	952,4	_ —	_ —	3317,6	1557,3	465,2				6502,5
										176,8
							628,5					628,5
												123,2
__ _	328,2	- ---										328,2
_ _	- -	_ _	- -	_ _		- -	9918,6		---	- -	- —	9918,6
_ _	_ _	_ _	114,4	_ _	2371,2	3130,0	---	---	---	- -	- -	6451,0
											360,0
												416,0
____	239,2											419,2
___	---	- -	166,4									166,4
— —	946,4	—	13489,4	— —	— —	3783,0	3342,4	8610,5	4145,2	6439,6	236,8	41975,3
416,4	1888,2	1 — — 1	15502,2		\| 2423,2	\|l0230,6	34631,o{ 16309,7	9000,4	\| 6439,6	236,8\|101567,5

Lega per häst och post- förd mil. Kronor.			A	. n t a 1	e t p	0 s t f	orda	m i 1	efter år	r ä k	n a d t
in o o • o B CO	cj p: 155 p SL. p1	in o: Oj CD H K B ? 1 p1 o Oj CD	C* CD c-- ep gå p £1 P O Oj CD	o: O p 5’ CTQ CD	w ►i O — O p: o O er * ep era CD	w _ p • p ►-i	O o p: a 3 P • 3 Oj CD	cd oT p: fr P B‘ i era ep	M •-< cd’ et- p: p’ ! 3 Ö • CD et-sa Oj CD	8 P p: B Ö o: • er o CD	w p, i? ^ P 3 Oj CE
Trpt	1626,0	572,0			967,2	1012,2	__	_ _	!	_	312,0
2,50	737,2	---	- -	- -	748,8	270,4	624,0	-			540,8	2823,8
2,48	- -	353,6	- -									_ _
2,45												_ _
2,43
2,41												_ _
2,40	— —	83,2
2,37	___
2,35												353,6
2,33	- -	- -	- -	----	- -	560,6	- -	---	- -	- -	- -	_ _
2,28	- -	184,0	54,0	- -	- -	- -	- -	---	- -	- -	_ _	308,0
2,25	518,4	1232,4	- -	- -	1778,4	780,0	- -	-- -	- -	- -	_ _	3162,0
2,23
2,20	- -	- -	1535,2								312,0	_ _
2,19 9 18											584,0	—
2,15
2,12
2,10												510,4
2,05
2,03	- -	- -	211,2	— —	—	- -	— —		312,0	790,4	- -	_ _
2,01
2,00	2291,7	343,2	1944,0	2215,2	2652,0 1 A 07 £	104,0	4026,3	603,2	—	—	572,0	4302,8
1,96	----	- -	- -	- -		_ _	___	_ _	2184,0	_ _	1092,0
1,95												_ _
1,94	197,6											___
1,93												_ _
1,92	- -	- -	- -	- -	---	- -	156,0	- -	---	- -	_ _	___
1,91
1,90					1060,8
1,88											249,6	_ _
1,85	---											___
1,83	- -	- -	- -	686,4	270,4	1872,0	---	- -	- --	332,8	___	_ _
1,80	- -	- -	520,0	- -	530,4	655,2	580,8	- -	915,2	52,0	---- -	- -
1,78	— —	1779,2	—	114,4	— —	- —	930,8	—	—	811,2\|	270,4	—
Trpt	5370,9	4547,6	4264,4	3016,0	9505,6	5254,4	6317,9	603,2	3411,2	1986,4,	3932,8j	11460,6

för p	0 s t f	örin	g in e	d h ä	st 0	cli åkdon ino	m			Summa postförda mil.
Göteborgs och Bohus län.	g §= C- p 2 aq CD	CG PT P p: p P b4 '' s Oq CO	<< CD p: B P EP eu 03	O p: cd P o* 6	<1 CD CO _ g p: p P P P* P eu 03	CO O P ^ w P nd p 3“ CD öq CD	Q CD — ^ a er P o oq 03	<1 CD 03 CD . a p: P P ° r a t-i P* P eu CD	Ch CD - B p: El P EP • P eu 03	CD erf-_ CD ö: ^ P O ct- CD P 03	O p: S4 pg. CD P
416,4	1888,2		15502,2		1 2423,2 10230,6	34631,0	16309,7	9000,4	6439,6	236,8	101567,5
208,0	1248,0	_ _	5772,6	_ _	- -	6362,2	9851,2	11027,6	3359,2	1105,2	— —	44679,0
					.	- -	---	- -	304,0	395,2	---	1052,8
__	364,0		967,2	_ _	_ _	1060,8	- -	- -	353,6	332,8	- -	3078,4
_ _		___	374,4	717,6								1092,0
_ _	_ _	___	832,0	_ _								832,0
_ _	_ _	- -	811,2									894,4
_ _	_ _	___	___	- -		- -	- -	- -	644,8	- -	---	644,8
_ _	_ _	_ _	_ _	___	- -	234,0	---	- -	- -	- -	- -	234,0
_ _	_ _	_ _	_ _	____								353,6
_ _	___	___		_ _	135,2	- -	- -	---	- -	- -	- -	696,8
_ _	72,8	__	156,0	884,0	---	-. _	- -	945,0	---	3567,2	1476,1	7647,1
_ __	665,6	_ _	_ _	_ _	- -	3166,8	246,4	977,0	3469,2	425,7	- -	16421,9
281,4		_ _	390,0	_ _	---	156,0	- -	312,5	- -	87,0	- -	1226,9
	104,0	_ _	826,8									2778,0
											- -	584,0
__	_ _	_ _	291,2									291,2
_ _	665,6											665,6
_ _	_ _	_ _	291,2									291,2
_ _	_ _		_ _	_ _	_ _	- -	343,2	- -	- --	- -	- -	853,6
_ _	___	_ -	_ _	___	---	- -	915,2	- -	- -	- -	— —	915,2
1199,8	3863,6	582,4	3004,6	2318,8	- -	2210,0	795,2	3570,8	714,6	4523,5	14036,2	38133,1
_ _	_ _	_ _	_ _	_ _	- -	582,4	- -	- -	- -	- -	- -	582,4
1792,2	1992,0	_ _	1814,2	728,0	156,0	572,0	686,4	595,9	104,0	225,0	— —	27720,1
_ _	728,0	_ _	_ _	478,4	- —	__ _	- -	---	- -	- -	- -	2704,0
												3276,0
_ _	_ _ _	_ _	_ _	_ _	1497,6	_ _	135,2	613,2	- -	---	- --	2246,0
												197,6
294,8	208,0	__	1144,0	_ __	; - —	- -	----	933,0	397,8	204,0	- -	3181,6
												156,0
___	_ _		; _ _____	520,0		_ _	- -	- -	- -	- -	---	520,0
												1060,8
---	447,2		_ _	208,0		- -	- -	- -	- -	— —	—	904,8
\| - -	__ _	_ _	_ _	- -	- —	1060,8	- -	- -	- -	- -	—	1060,8
374,4	187,2		___	_ _	--—	_ _	1185,6	- -	---	1205,6	- -	6114,4
		_ _	624.0	____ _	- -	- -	- -	- -	- -	39,0	- -	3916,6
561,C	894,4	—	\| 1216,8! 312,0	j 374,4	—	— —	117,o	1372,8	1176,8	2309,1	12240,9
5128,6! 13328,6\| 582,4	34018,4	j 6166,8	4586,4 25635,648789,4 35401,7	19720,4 19726,6	18058,21290815,1

Lega per häst [Och post- förd mil. Kronor.			A	n t a 1	et p	) s t f	3 r d a	m i 1	efter år	r ä k	n a d t
m rt- o o pi tv Fr g	d gsl» p p p1	a> o: P-. eu H 5 B P g p o CL. CO	O* CO c-t- (D p:o: p g p P CL. CD	o: P gg; p ''p. p* Crq CD	« >-i O £§ P a* • CD ►i aq CO	w p Fb p •-1	O ^ o p: d B P • P O* CD	g >— CD* 2: tv P p oq CD	w H sr p: p’ P P • CO P Od CD	g p: B P o: * tv P CO	M t— P p: d B P Od CD
Trpt	5370,9	4547,6	4264,4	3016,0	9505,6	5254,4	6317,9	603,2	3414,2	1986,4	3932,8	11460,6
1,76	- -	- -	- -	- -	- -	- -	468,0	- -	_ _	_ _	__ _	_ ,
1 1,75	395,2	624,0	614,4	- -	1549,6	811,2	6536,4	- -	_ _	___	_ _	_ _
1,73	- -	- -	810,0
1,72
1,70							1434,4	811,2	_ _	489,8	_ __	204,0
1,69	52,0
1,68												r _
1,67	— —	- -	— —	- -	-	- -	249,6	— —	2184,0	- -	_ _	_ _
1,65				1242,8
1,63	1914,4	998,4	2112,0	551,2	- -	904,8	1705,6	— —	_ _	_ _	811,0	_ _
! 1,60	624,0	- -	3026,4	- -	---	478,4	1653,6	— —	1164,8	166,4	624,0	858,0
1,58	- -	- -	- -	561,6	- -	- -	156,0	— —	_ _	873,6	_ _	__1
1,57	- -	- -	- -	395,2								___
1,56							1144,0
\| 1,55				1684,8
1,53	270,4	1185,6	1812,8	6162,0	1045,2	4118,4	808,4	663,6	166,4	769,6
1,52
1,51							233,2	-
1,50 1 4Q	1596,4	2371,6	2590,4	6104,8	4974,4	—	3675,7	1135,6	3556,2	156,0	—	6427,0
1,48	- -	_ _	- -	208,0	_ _	_ __	_ _	_ _	___	447,2
1,47	— —	—	— —	- -	- -	- -	- -	156,0	749,3	- -	----	- -
i,4 5	580,4	— —	—	374,4	3806,4	---	- -	- -	1123,2	- -	- -	592,8
1,44	- -	---	- -	- -	239,2	- -	---	- -	_ _	_ _	___ _	_ _
1,43				832,0	_ _	624,0	421,2	_ _	_ _	135,2	_ _	_ _
1,42	— —	- -	---	- -	- -	---	- -	- -	- -	_ _	___	___
1,40	— —	- -	---	- -	530,4	145,2	2163,2	- -	_ _	_ _	_ _	3776,0
1,39
1,38
1,37							93,6
1,36				561,6
1,35	208,0	811,2	- -				322,4	312,0				8344,4
1,33	—		148,0	416,0	145,6	1591,2	145,6
1,31				520,0	114,4	---	---	_ _	- -	- -	---	___
1,30	1357,6	— —	- -	---	291,2	- -	- -	- -	665,6	_ _	728,0	852,8
1,28	— —	405,6	4140,8	1830,4	—	280,8	150,8	—	— —	— —	— —	— —
Trpt!	12369,3	10944,0	19519,2	24460,8	22202,0 14208,4)28991,6;	3681,6)13023,7	5024,2)	6095,8)32515,6

f ö r p	0 s t f	6 r i n	g m e	d h ä	sto	c h åkdon	i n o	in
						W !		1				Summa
Göteborgs oc Bohus län.	g v-* 05* S: ^ 3 o oq “	ce 9T V •—11 H P1 p s er • O	<i O p: B P t* 3 Pj 00	O* 1—> H p: <t> 3 g o	<J ro w £ 1 3 £ P* \| 3 ! Oj	O \| p _ W 1 p: © B S P n er i 5 1	Q ro _ Cfc P; % P o era 02	<i ro \| % ro p: g i 3 O r p* 3 Oj	ro _ B p: 3 p • 3 CL, 02	<1 ro W et ro o* p O c*- ro 3 02	tz{ O n p: er 3 O et- ro 3 00	postförda mil.
tT \|						aq i 03
5128,6	13328,6	582,4	34018,4	6166,8	1 1 4586,4 25635,6	48789,4	35401,7	19720,4	19726,6	18058,2	290815,1 468,0
	426,4	__	__ _		312,0	_ _	_ _	- -	582,4	158,8	—	12010,4
239,2	228,8 78,0	395,2	—	2340,0		— —	—	1350,4 506,6	---	979,6	—	3023.6 2340,0 4503.6 52,0
239,2	208,0	312,0	301,6							— —	- --	1759.2 3047.2
										67,6	- -	1310,4
1466,0 588,0	478,4	1040,0	405,6	624,0	509,6	591,2	1294,4	1560,0	462,8	137,8	—	17567,2
1371,8	197,6	166,4	520,0	- -	—	416,0	— .—	878,8	49,5	- -	12783,7 1861,6
		_ _	- -	270,4	_ _	- -	- -	- -	- -	- -	- -
											395,2
						__	_ _	- -	31,2	- -	- -	1175,2
			___ _	__	___	338,0	- -	- -	— —	- _	— —	2022,8
572,0 1412,4	4342,0 208,0 4820,4	2371,6 197.6 873.6 4820,4	1981,2 114,4	936,0	135,2 1851,2	135,2 1372,8	—	811,2	416,0 2417,6	1082,6 712,2	130,0	29785.4 197,6 1314,8 50239.5 156,0 2901,6 905,3
- -	156,0 582,4	1664,0	---	_ _	- -	- -	- -	—	— —	—	—
			_ _	o- -	_ _	- -	---	- —	- -	---	- -
—	270,4	114,4	655,2								7517,2 239,2
		2184,0	_ _	582,4	_ _	___	- -	— —	- -	114,4	—	4893,2
	176,8 1258,4		_ _	_ _	_ _	- -	208,0					384,8
260,0 197,6	582,4	447.2 135.2	_ _	_ _	166,4	- -	140,4	— —	166,4	624,0	8252,8 197,6 2142,4 93,6
								___	_ _	_ _	- -	561,6
156,0	644,8	780,0							842,4	—	—	12421,2 5198,4 967,2
214,4	1518,4	353,6 332,8	166,4	499,2				—. —			- -
	792,0	83*2		_ _	_ _		- -	- -	—	65,0	— .—	4835,4
_ _	1477,2	1664,0	374.4		—	613,6	— —	—	—	1053,6	- -	11991,2
10473,4	] 32366,8	18548,8)38766,0	11938,8	\| 7394,4	[28852,8	[50707,8	39770,3 25351,6 24314,1	j 18812,2)500331,2

Lega per häst och post- förd mil. Kronor.			A	n t a 1	et p o s t f	i r d a	in i 1	e f t e	r å r	r ä k	n a d t
in et- O 0 Pr 1 l i	cj g* w P P p"	in o: Oj CD H £ B P g p* p Oj CD	O CD CD H ro p: o: P g P* P 0> cd	CH o: P — t4 p: o: ? *2. p'' OQ CD 1	W l-J O — p p: o P o4 • CD tfa CD	w _ p p B • p (-i	O ^ o p: Si 5 p . p g-	cd CD p: P 3’ OQ CD	w CD* p: p’ P P • CD et-sa Oj CD	g P, p: B P c: • P4 P CD	W P, W sr p p Oj CD
Trpt	12369,3	10944,0	19519,2	24460,8	22202,0	14208,4	28991,6	3681,6	13020,7	5024,2	6095,8	32515,6
1,27 1,26	__	__	239,2	___	_ _	_ _	- -	- -	- -	4368,0	- -	j
1,25	1532,0	---	1236,4	3109,6	1297,6	832,0	1956,8	— —	811,2	416,0	— —
1,24					249,6	- -	— —	956,8	— —	- -	- -	— — !
1,23	_ _	1008,8	187,2	- -	416,0	2612,8	1154,4	- -	— —	270,4	584,0	— ---
1,21	450,0	---	- -	1653,6	468,0	—	553,2	520,0
1,20	603,2	- -	624,0	374,4	- -	2922,4	634,4	— —	—	202,8	— —	312,0
1,19	- -					665,6	---	- -	—	----	---	- -
1,18	, -	520,0	- -	- -	- -	520,0	1799,2	- -	— —	- -	249,6	---
1,17	---	- -	- -	499,2	- -	— —	135,2	— _	— —	— —	— —	— —
1,1-6	936,0				468,0			—
1,15	197,6	---	- -	- -	790,4	83,2	295,6	— —	— —	551,2	156,0	— —
1,14	- -	- -	- -	- -	- -	156,0	— —	— —	540,8	— —	—	— —
1,13	- -	- -	564,0	- -	- -	- -	176,8	—	— —	— —	—	— —
1,12	_ _	332,8	- -	478,4	---
1,10	- -	- -	---	- -	---	228,4	568,2	_ —	— —	202,8	— —	—
1,09	- -	270,4
1,08
1,03	2776,8	894,4	1861,6		2163,2	- -	795,6	— —	— —	603,2	— —	—
1,00	2288,8	624,0	- -	1591,2	208,0	1633,2	3310,0	2028,0	— —	—	717,6	— —
0,98
u,yo 0,95		TT	_ _	436,8	187,2	___	_ _	- -	- -	---	- -	- -
0,94							332,8	166,4
0,93					291,2
0,92									—		270,4	— —
0,90	- -	— —	1019,2	— __	— —	- -	1289,6	166,4	I---
0,88		— —	---	- -	- -	- -	280,8	- -	---	- -	- -	---
0,87		— —	---	---	800,8	- -
0,83		854,0	- --	- -	156,0	---	- -	— _	— —	— —	— —	— —
0,80	- -						52,0	---	— -	---	- --	202,8
U, /1 0,78		__ _	457,6		1019,2	41,b
0,77											644,8
1 0,71		- -	- -	- -	- -	\| _ _		582,0	- -	■ — —	1310,4	- -
j 0,72					312,0	1 — —	1---					— —
\| Trpt/ 21153,7	\| 15448,4	25708,4	32604,(	31029,2 23904,6(42326,2	\| 8101,2\|14372,7)11638,6\|l0028,6\|33030,4

ö r p	0 s t f	i r i n	g m e	d h ä	st 0	c h åkdon	i n o	in			Summa
"					1	ce
© W °: \|S- tf o i CD H Oq	g l ■ >-+> £ ö O	ce t*r p: p ö er1	< CD p: 3 3 P	>_■ y-i P= CD ? & !	<i 2 - B p: p p tf 1	O P	Q CD _ th ? O	<3 CD 03 CD p: S P 8	CD - B p: c+ tf &	<H CD CD et- CD i s- p o	tz{ O ►■1 ■ ■ »: o* p O	postförda mil.
S« 05 P o &	* »-< oq 03	* o K oq 03	a Oj 03	O !	3 Oj CD I	S 1 a'' ; CD y-i i crq 03	aq CD	p tf Oj CD	Oj CD	cr- eti tf CD	tf CD
10473,4	32366,8''	18548,8	1 38766,0	11938,8	j ! 7394,4 28852,8	50707,8	39770,3	2 5351,6	24314,1	18812,2	500331,2 478,4
478,4					i	- -	- -	- -	- -	- -	- -
			748,8	__	_	---	- -	- -	— —	— —	—	5709,6
551,6	364,0	2693,6	—	343,21	374,4	- -	- -	686,4	93,6	275,6	16574,0 1206,4
	312,0	1539,2	114,4	1144,0	- -	478,4	- -	- -	— _	75,4	— —	9897,0
				_ _	- -	1378,0	- -	- -	5022,8
577,2	208,0	—	— —	1528,8	187,2	2319,2	915,2	105,0	- -	140,4	- -	11654,2 665,6
	1341,6	218,4								- -	—	4648,8
					_ _	_ ___	_ _	- -	1081,6	1716,0
800,8	552,0 166,4	. _	—		—	- -	—			—	—	1956,0 3041,2 696,8
	572,0					_ _	_ _	_ _	_ _	---	- -	1312^8
						_	_ _	_ _	- -	-	811,2
			291,2		_ _	728,0	_ _	- -	- -	171,6	265,2	2455,4
						_ ___	_ _				270,4
1289,6	520,0	416,0 2204,8							301,6		143,0	416,0 13553,8
402^0	2001,0 156,0	2719,6 1352,0	—. —	- -	208,0	468,0	1108,0	208,0	1409,6	442,0	5192,2	26559,2 1508,0
				_ _	208,0	- -	- -	- -	- -	- -	---	äUo^O
		686,4								—	1310,4
							___	___	_ _	- -	- -	499,2
—										182,0		473,2 270,4
—	83,2	i										2558,4 280,8
							___	_ __	_ _	_ __	---	800,8
			____	___	__	_ _	- -	- -	- -	- -	—	1010,0
946,4	—	416,0	—	—	—	782,0	748,8	1123,2	322,4	1076,4	- -	5670,0 41,6
- -										78,0		1554,8
		1				_ _	____	_ _	_ _	- -	- -	644,8
						_ _	343,2	- -	\|___	- -	- -	2235,6
__ _	---	\| - -	j - -	- -	---	— —	— —	—	1---	—	—	312,0
15519,4	38996,6 30794,8\|39920,4jl4611,6	\| 8340,8134002,8'' 53823,oj41206,5]29449,6 26573,5	\| 25769,8	628354,8

Lega per häst och post- förd mil. Kronor.			A	stål	et postförda	m i 1	e f t e	r å r	r ä k	n a d t
o v-i O p: p tf* o B cd	cl p p p4	ce o: CL- (D £ B B § 8 Di CD	O3 m ct> 8* g § D- “	o: e Eg; p •ö> S* CT5 CD	w N O — Ö p: o P er* • <x> 09 CD	w & E. ? B P fj	O o p:r Di CD	w —i E •e Ö 09 O	w rf CD P Di CD	& _i P, g: 3 . o: D* D CD	w p p: p4 p 5 • Di CD
Trpt	21153,7	15448,4	25708,4	32604,0	31029,2	23904,6	42326,2	8101,2	14372,7	11638,6	10028,6	33030,4
0,69	- -	- -	- -	- -	832,0	- -	- -	- -	- —	- -	- -	- -
0,67	374,4	---		— —
0,66				717,6	---
0,65	1966,0									436,8
0,61	- -	- -	— -	- -	— —	-— —	- —	332,8
0,57	208,0
0,50	416,0	416,0	- -	- -	- -	---	---	—		- -	— -	---
0,46							208,0
0,45
0,44	- -	- -	780,0
0,32	- -	- -	- -	- -	- -	— —	- -	_ —	— -	— —	1095,0	— —
0,16	624,0
0,09	936,0 --
Summaj 25678,1	\| 15864,4	26488,4	\| 33321,6	31861,2	23904,6	42534,2	8434,0\|14372,7\|12075,4\|11123,6	33030,4

f ö r p	0 s t f	örin	g m e	cl b ä	sto	c h å k d o	n inom
Göteborgs ocl '' Bohus län.	s I-H g: o-r o OS CD	ce fr »3 i—'' i-i p: p ts er * o 0Q cd	p: B e t- . jo P P-i CO	O 1— p: cd B o-6	< CD gf P B. tf &	U1 O P _ M p:2 b 2 P i-i er CD	© CD _ P3 p: ro ? r i-i ro? "	<1 CD CD ct- CD P: P C O * M p t!	c-i CD H- B p p1 • B CD	CD CD Ct- 1— CD p: ? ct- CD B	O t-4 p: ?r ■e 1 CD ti CD	Summa postförda mil.
						ro? CD		CD
15519,4	38996,6	30794,8	39920,4	14611,6	8340,8	34002,8	53823,0	41206,5	29449,6	26573,5	25769,8	628354,8
—	- -	665,6	—	— —	- __	---	---	- -	- -	- -	- -	1497,6
												374,4
—	—	---	—	—	—	—	—	— —	— —	—	—	717,6 2402,8 332,8
— —	—	—	—	—	—	—	— —	— —	—	—	— —	208,0 832.0 208.0
,	—	622,4	_ _	_ _	- -	- -	---	- -	-. -	- -	- -	622,4 780,0
—	—	— —	—	—	—	—	--—	—	—	—	— —	1095,0 624.0 936.0
15519,4	38996,6)32082,8(39920,4\| 14611,6	8340,8	34002,8	53823,0	41206,5	29449,6	26573,5	25769,8	638985,4

Förslag:

till

Utgiftsstater för Telegrafverket,

att tillämpas Huller år 1877.

Krön

			Tjenst-
	Lön.		gö rings-	S u m m a.
•		\|	penningar. \|
A. Åflöningsstat.
l:o. Styrelsen.
Chefen.
1 Generaldirektör...............	6,000	—	2,000	—j 8,000
Tekniska Afdelningen.				i !
2 Intendenter, hvardera med:
lön....... 3,750: —
tjenstgöringspen-				j
rungar..... 1,250: — 5,000:	7,500		2.500	—i 10,000!
1 Fysiker, arfvode...... 1,200: —	—	—		.— 1,200!
4 Linieingeniörer, arfvode ä . . 1,200: —	—	•—		4,800
Kansli- och Statistiska. Afdelningen.
1 Sekreterare.................	3.000	__	1,000	— 4,000
1 Registrator och Aktuarie.........	1,875	—	025	2,500
1 Notarie...................	1,875	—	625	2.500
1 Statistiker..................	1,875	—	625	2,500
Ka i nei rd- Afdelningen.
1 Kamererare.................	3,000	—	1,000	—i 4,000''
1 Kassör och Bokhållare...........	1,875	—	625	_ 2,500
1 Förrådsförvaltare..............	1,875	.-	625	i_.i 2,500
1 Förste Revisor...............	1,875	—	625	L-\| 2,500
1 Andre Revisor................	1,350	--	450! — \| l,80o
1 Förrådsassistent...............	1,350	-	j 450	j_j 1,800

Transport i

50,600 i —

Kongl. Ilagts förslag till utgiftsstaier för telegraf verket.

Krono

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

Transport

5 Kammarskrifvare, hvardera med:

lön...... 900: —

tjenstgöringspen ningar.

.... 300: — i,200: —

Väkthetj eningen.

1 Förrådsvaktare, arfvode .... 800: —

1 Förste vaktmästare, dito . . . 600: —

2 Andre dito arfvoden å . . . 500: —

Anm. Nuvarande Intendent för södra telegrafdistriktet,
Sekreterare och Kamererare
ega att uppbära sina löner enligt
aflöningsstaten för är 1873 och öfriga
då gällande bestämmelser.....

2:o. Personalen vid de elektriska
stationerna.

4 Direktörer af lista klassen, af Indika
en vid hvardera af stationerna i Göteborg,
Malmö, Stockholm (Central) och
Sundsvall:

löner å . . . 3,000: —

tjenstgöringspen ningar.

.... 1,000: — 4000: —

3 Direktörer af 2:a klassen, af Indika en
vid hvardera af stationerna i Gejie, Jönköping
och Norrköping :
löner å .... 2,700: —
tj enstgöringspen ningar.

..... 900: - 3,600: —

16 Kommissarier af lista klassen, af Indika
en vid hvardera af stationerna i Haparanda,
Helsingborg, Hernösand, Kalmar,
Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

4,500

1,500

12,000

8,100

2,700-

50.600

6,000

800

600

1,000

59,000

4,000 —1 16,000

10,800

Transport

|—| 26,800j -

59,000

Kong!. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

119

Transport

Skellefteå, Söderhamn, Upsala, Venersborg,
Vestervik, Vesterås, Ystad, Örebro
och Östersund:

löner ä..... 2,250: —

tjenstgöringspen ningar

.... ■ 750: — 3,000: —

Kommissarier af 2:a klassen eller kassörer,
af Indika 11 i Stockholm (centralstationen),
5 i Göteborg, 3 i Malmö,

2 i Sundsvall, samt 1 vid hvardera af
stationerna i Falun, Halmstad, Hu- j
diksvall, Kristianstad, Landskrona, Lin- \
köping, .Luleå, Tamd, Motala, Oskars- ]
hamn, Piteå, Uddevalla, Umeå, Vadstena,
Visby och Örnsköldsvik:
löner ä . . . . 2,025: —

tjenstgöringspen ningar

h . . . . . 675: — 2,700: — !

Kommissarier af 3:e klassen, af Indika
en vid hvardera af stationerna i Borås,
Dalarö, Eskilstuna, Gefle, Jönköping,
Kristinehamn, Köping, Lidköping, Lysekil,
Mariestad, Nederfalla;, Norrköping,
Nyköping, Strömstad, Söderköping, Södertelje,
Trelleborg, Vurberg och Vexla:
löner ä .... 1,800: —
tjenstgöringspen ningar

.... . 600: — 2,400: —

Assistenter af l:a klassen, af Indika en
vid hvardera af stationerna i Arboga,
Engelholm, Furusund,, Karlsborg, Marstrand,
Norberg, Nordmaling, Norrtelje,
Nyland, Råneå, Sandhamn, Stockholm,
.(byrån vid Brunkebergstorg), Åmål,
Åtvidaberg och Oljegrund:

löner å ... 1,500: —

tjenstgöringspen ningar

.... 500: — 2,000: —

o n o r.

Lön.

Tjenst görings penningar -

S u m m a.

36,000

64,800

12,000

26,800

21,600

34,200]

22,500

48,000

59,000

86,400}

11,400

7,500

45,600 ~

Transport | —

30,000 —1
236,80o |—] 59,000|-

Komjl. May.t,s /»>•«% «*/Z utgiftsslatex för telegraf verket.

Transport

lön Assistenter af 2 klassen, af hvilka 36 i
Stockholm (35 å centralstationen och 1
A byrån vid Brunkebergstorg), 20 i Göteborg,
15 i Malmö, 8 i Sunclscall, 4 i
G ef le, 4 i Jönköping, 4 i Helsingborg,
4» * Hernösand, 4 i Norrköping, 4 i
Venersborg, 4 i Vestervik, 4 i Örebro,

0 i Kalmar, 3 i Karlshamn, 3 i Östersand,
2 i Karlskrona, 2 i Karlstad, 2

1 Skellefteå, 2 t Söderhamn, 2 i Ugsada,

2 i Vesterås, 2 i Ystad samt en vid
hval derå åt stationerna i JO orås, llskils -tuna, it alun, Halmstad, Haparanda,
Hudiksvall, Kristianstad, Kristinehamn,
Köping, Landskrona, Lidköping, Linköping,
Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad,
Motala, Nyköping, Oskarshamn,
Piteå, Strömstad, Söderköping, Södertelje,
''Irelleborg, Uddevalla, Umeå, Vadstena,
Var berg, Vexla, Visby och Örnsköldsvik
:

löner å. . . 1,200: —

tjenstgöringspen ningar

..... 400: - 1?60u. _

32 Telegraf ster af J:a klassen, af hvilka en
vid hvardera af stationerna i Arholma,
Askersund, Bollnäs, Borgholm, Cimbrishamn,
Ekesjö, Enköping, Falkenberg,
Filipstad'', Fjellbaeka,'' Gamleby,
Grangärde, Hedemora, Höganäs, Ijjusne,
Mönsterås, Kora, Nya Varfvet,
Ratan, Romhamn, Ronneby, Skara,
Skutskär, Smedjebacken, ‘ Sollefteå,
Strengnäs, Strömsholrn, Surahammar,
Sölvesborg, Trollhättan, Valdemarsvik
och Vimmerby:

löner å .... 750: —

Transport

Krön

Lön.

j Tjenst- *
j görings-| penningar.

Summa.

236,800

198,000

66,000

264,000

500,8ÖÖ|-

o r.

59,000 —

59,000}—|

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

tjenstgöringspenningar
.... 250:

Transport

1,000:

77 Telegrafister af andra klassen, af hvilka
12 i''Stockholm (centralstationen), 6 i \
Göteborg, 6 i Malmö, samt en vid hvar- j
dera af stationerna i Ankarsrum, Ave- i
sta, Berg, Bergtjära, B jästa, Borens- j
berg, Burgsvik, By ske, Delsbo, Fin-j
spång, Grenna, (xrisslehamn, Gunnebo, i
Ilattstahammar, Hjo, Holmsund, Horn, j
jHvetlanda. Hästholmen, Rinna, Kisa,
Klintehanm, Kong eif, Kungsbacka, Kopparberg,
Leksand, Lilla Edet, Lindesberg,
Ljusdal, Ludvika, Imf ånger, Mariefred,
Hem, Mora, Munkedal, Onseda,
Sala, Seffle, Sjötorp, Skeninge,
Sköfde, Slite, Storvik, Torekow, Torpshammar,
Trosa, Törefors, Ulricehamn,
Vaxholm, Vernamo, Vifstuvarf, Viken
och Åker sberg:

löner a..... 600: —

tj enstgöringspen ningar.

..... 200: — 800: —

2 Förste kontrollörer, en i Kristiania och
en i Köpenhamn, arfvodeu ä 2,700: —
2 Andre kontrollörer, eu i Kristiania och
en i Köpenhamn, arfvoden a 2,000; —
kontrollör i Nystad, arfvode 2,400: —
arvfoden åt personalen vid telegraminlernningsbyr&erna
i Grand Hotel, samt a
Börsen, Kungsholmen, Ladugårdslandet,
Kiddarholmen och Södermalm i
Stockholm, högst:

föreståndare för Båckaskogs, Drottningholms,
Herrevadskloster, Sofiero, Sårö,
Tidig anis, Ulriksdals, och Ursviks, stationer,
hvilka antingen under endast en

Till

o n o r.

Tjenst-

Lön. j görings-

i penningar.

S u m m a.

| 1

t r

500,800 —

24,000 — i 8,000

59,000

32,000;-

46,200; — 15,400

61,600

5.400

4,000

2.400

10,800

617,000

Transport | — j—| —

676,0001-

Konyl Maf.ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport

del af året eller ock blott tillfälligtvis
hållas öppna, utses ordinarie tjensteman
från andra stationer eller ock extra
ordinarie stationstjenstemän.

3:o Personalen vid de optiska
stationerna.

Kronor.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

676,000

2 Befälhafvare, en för Dalarö och en för j
Nya '' Varf vete Station, hvilka åtnjuta
särskild aflöning såsom tillika föreståndare
för der varande elektriska stationer,
arfvoden å........ 200:__

1 Sergeant'' vid Landsorts station ....

4 Korporal^-, af hvilka eu vid hvardera;
af stationerna Brännö, Dalarö, El<j- j
snabben och Vinga:

löner å..... 525: —

tjenstgöringspenningar
..... 175: —

10 Telegralster, af hvilka 2 vid Nynäs,
2 på Omb samt 1 vid hvardera af stationerna
Brännö, Dalarö, Elgsnabben,
Landsort, Nya Varf vet och Vinga:

löner å...... 450: —

tjenstgöringspen ningar.

.... ISO: — 600: —

2,100

4,500

Transport -|

225

700

1.500

400

900

,800

6,0 0 0 J ■

10,100
686,100]—[

Körtel. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport

Anm. 1) Hvar och eu af de här ofvan å staten för »Stjrrelsen» upptagna
tjensteman, med undantag af generaldirektören, fysikern och
linieingeniörerne, eget att såsom dyrtidstillågg för året uppbära
tjugo procent å det honom enligt staten tillkommande aflöningsbelopp.

2) De här ofvan å staten för »Personalen vid de elektriska sta tionerna»

upptagna direktörer och kommissarier äfvensom
sergeanten, korporalerne och telegrafisterne vid optiska stationera,
ega likaledes att såsom dyrtidstillågg för året uppbära
tio procent af de dem tillkommande ordinarie aflöningsbelopp.

3) Kammarskrifvare hos Styrelsen samt assistenter och telegrafister

vid de elektriska stationerna, hvilkas tjenstgöring i samma
grad under 10 år varit väl vitsordad, ega under året åtnjuta
ålderstillägg med 200 kronor för kammarskrifvarne och assistenterne
samt med 100 kronor för telegrafisterne; och de,
hvilkas tjenstgöring i samma grad uppgått till 15 år och
varit väl vitsordad, åtnjuta under året dubbelt förenämnda
belopp.

4) De kommissarier, som till följd af tid efter annan skedda om regleringar

af personalen vid elektriska stationer, för närvarande
bestrida allenast assistent- eller telegrafist-befattningar, ega
under året åtnjuta ålderstillägg lika som assistenter, med rätt
för hvarje sådan kommissarie att i afseende derå räkna sig
till godo hela den tid, han vant ordinarie tjensteman i verket. j
f>) Förenämnda ålderstillägg anses till tre fjerdedelar tillhöra lönen j
och till en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.

3) Förrådsvaktaren och de hos Styrelsen anstälde vaktmästare
ega jemväl rätt att å sina arfvoden åtnjuta ålderstillägg, att
för hvardera under året utgå med 100 kronor efter 10 års
och med 200 kronor efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring.

7) Tiden för uppnående af rätt till ålderstillägg beräknas i hvarje

fall från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder befordringen
egde rum till den tjenstegrad, för hvilken ålderstillägget
skall utgå.

8) Tjenstgöringspenningarne afstås för den tid tjenstledighet åt njutes.

4;o. Särskilda Anslag.

Dyrtidstillågg åt dertill berättigade................ 30,170: —

Ålderstillägg åt dertill berättigade................ 32,800: —

Transport 62,970 j

Kronor.

686,1 OOj —

686,1001,—!

Kong!. Majds förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport 62,970

Arfvoden för extra biträden och vikariater, förslagsvis..... 70.000: —

„ åt telegrambärare och uppassare vid stationerna.

förslagsvis........................... 70,000: —

„ för meteorologiska observationers anställande, enligt

Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 .............. 5,300: —

„ åt intendenternas skrifbiträden............. 2.000: —

,, för taxering och kontrollering å Göteborgs och Malmö

kontrollstationer................"........ 800: —

„ för vården af verkets särskilda materialförråd i Göteborg
............................. 400: -

Hushyreersättning åt föreståndaren för Stockholms centralstation,
att, jemlikt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873,

tills vidare utgå med..................... 600: —

,, åt de 5 kontrollörerna i Kristiania, Köpenhamn och

Nystad, å 400 kronor................ 2,000: —

För telegrafverkets undervisningsanstalter högst......... 15,000: —

B. Öfvergångs-Aflöningsstat.

K r o n o r.

686.100

229,070

915,170

Nedannämnde personer, hvilka enligt normala aflöningsstaten Lit. A, 2:o
och 3:e erhålla lägre löneinkomst, än de tillförene åtnjutit, äro berättigade
att med här nedan upptagna belopp undfå ersättning; börande
denna personliga ersättning likväl minskas eller helt och hållet
upphöra i den mån dessa personer erhålla högre löneinkomst inom
telegrafverket.

Tjenstförrättande kommissarien vid Yenersborgs station, Direktören II. II.
Rhen, skilnaden mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och

hans förutvarande direktörsaflöning, 3,200 kronor............

D:o Assistenten vid Karlshamns station. Kommissarien G. Th. C. Feuk,
skilnaden mellan 2:a klassens assistentaflöning 1,600 kronor, och l:a

klassens assistentaflöning, 2,000 kronor..................

D:o d:o vid Helsingborgs station, Kommissarien C. F. Askemtedt,

d:o d:o

Föreståndaren för den gemensamma elektriska och optiska stationen å Nya
Varfvet C. A. Forssandev, skilnaden mellan hans löneförmåner enligt
normalstaten och hans förut varande inkomst vid stationen......

200 —

4001—

400| —

200''—

1,200 —

Transport j ’--j—| 916,370}—

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport

O. Pensions- och Understödsstat.

F. d. Kameralintendenten och Liniechefen in. in. 7. F. von Heland, enligt

Kongl. brefvet den 14 Juni 1871.....................

„ Direktören vid Stockholms norra telegrafstation m. in. A. H. Öller,

enligt Kongl. brefvet den 2 Februari 1866 ...............

„ Kassören vid Stockholms centralstation F. N. Berg, enligt Kongl.

brefvet den 5 Juni 1874..........................

Direktören G. Bångs enka, Johanna Bång, född Lake, enligt Kongl. blefven
den 23 November 1838 och den 13 Juli 1866 ..........

Förre Befälhafvare!! ä Otterhällans indragna station M. Stalp her, enligt

Kongl. brefvet den 30 December 1863 ..................

„ Befälhafvaren å Furusunds indragna optiska station Fanjunkaren

C. F. Hyhineth, enligt Kongl. brefvet den 13 Juli 1866 .......

,, Telegrafisten vid Yxlaö indragna station A. Österberg, enligt Kongl.

brefven den 13 Juli 1866 och den 16 September 1870 ........

„ Telegrafisten vid Skäismara indragna station A. G. Andersson, att
utgå så länge hans nuvarande sinnessjukdom fortfar, enligt Kongl.

brefvet den 13 December 1861......................

„ Befälhafvaren å Sandhamns indragna optiska station Fanjunkaren

C. M. Berg, enligt Kongl. brefvet den 17 September .1869 .....

„ Telegrafisten å samma station A. T Af gr en, enligt samma Kong], bref.
„ Telegralisten å Nynäs station L. O. Westman, enligt samma Kongl.

bref......................................

„ Befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, Fanjunkaren
L. E. Österberg, enligt Kongl. brefvet den 25 November 1870 . . .
,, Korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma Kongl.

bref..................................... .

Kommissarien (J. A. Wiholms enka, Anna Wiholm, född Kung......

D:o J. F. Björklunds enka L^aura Johanna Björklund,, född

Hull ström..............................

D:o E. A. Appelholms enka Marie Louise Appelholm, född

Wester............................ . . .

Assistenten J. P. K. Lönngrens enka Famn/ Lönngren, lödd Groll . . . .
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, 5 procent å den för året till
1,330,000 kronor beräknade portoinkomst, enligt Kongl. brefvet den

5 Juni 1874, förslagsvis..........................

„ till telegrafverkets enke- och pupillkassa enligt Kongl. brefvet den
2 Juli 1875 .................................

K r o n o r.

Transport

—
2,770	_
1,000	—
1,860	—
500	—
150	—
680	—
15(1	—
72	—
500	—
240	—
240	—
-100	—
270	—
300	—
300
300	—
270	—
66,500	1
5,000	—

—	—

1)16,370 —

81,502

997,872)—

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket -

	K r	0	n o r.
Transport	— —	—	997,872	—
D. Underhållsstat.
Förslagsanslag.
Telegrafiiniernas öfvervakande, besigtning och underhåll...........	100,000	—
Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader. . .	2,000	—
Rese och- traktamentskostnader.........................	10,000	—
Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap,
möbler och husgeråd............................	40,000	—
Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor, in. in.	50,000	—
Skrifmaterialier...................................	8,000	—
Batteriförnödenheter................................	15,000	—
	15,000
Ved..........................................	20,000	—
Lyshållning......................................	20,000	—	.
Postporto.......................................	6,000	—
Prakt- och transportkostnader ...........................	10,000	—
Sveriges bidrag till underhållet åf internationela telegrafbyrån i Bern. . .	1,500	—
Diverse utgifter..................................	10,628	—	308,128	—
Summa	—		1,306,000	—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG; 1876.

Lätt. E.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.

Enligt Eder genom skrifvelse af den 19 nästlidne November för
fullmäktige i Riksgäldskontoret tillkännagifna. önskan hafva fullmäktige
låtit upprätta och få härmed äran öfverlemna förslagsberäkningar öfver
Riksgäldskontorets under återstående delen af innevarande år samt nästkommande
två år påräkneliga inkomster och redan kända utgifter,
hvilka beräkningar tillika utvisa Kontorets nu beräkneliga kassaställning
vid slutet af hvart och ett af dessa år.

Beträffande en och annan af de uppgifna betydligare inkomsterna
och utgifterna anse sig fullmäktige böra tillägga,

att den uppgifna behållningen samt fordringarne för tills vidare
förräntade medel icke innefatta den kontanta behållning samt de fordringar
och obligationer, som tillhöra de fonderade lånens liqvidationsoch
amortissementsfonder, hvilka särskildt förvaltas;

alt den bland utgifterna under återstående delen al innevarande
år upptagna kursskilnad härrör deraf, att den kurs, enligt hvilken annuitetsanslagen
för de i pounds sterling förskrifna lånen till samma
låns liqvidations-och amortissementsfonder utbetalts, under innevarande
år varit lägre än den, efter hvilken vexlar och invisningar för de
samma lån åliggande liqvider måst inköpas; i följd hvaraf fullmäktige,
i sammanhang med beslut om ofvanberörda anslags framtida utbetalning
efter parikurs, förklarat sig ämna vid årets slut godtgöra
nämnda fonder för skilnaden, dem till godo, mellan hvad de måst för
under året verkställda annuitetsliqvider utgifva och hvad under året
till dem utbetalts;

att det belopp, 13,139,400 kronor, som antagits komma att genom
ytterligare försäljning af obligationer under år 187G inflyta, utgör
i jemnadt hundratal skilnaden mellan det belopp af 20,000,000 kronor,
som fullmäktige utaf innevarande års Riksdag bemyndigats upplåna,

och den i följd af försäljning utaf obligationer till 1875 års lån redan
influtna summa; samt

att. de bland 1876 års utgifter upptagna 2,000,000 kronor, lån
till enskilda jernvägsanläggningar, utgör oguldna återstoden af det
lån å 5,000,000 kronor, som Rongl. Maj:t den 1 November 1872 anslagit
åt Bergslagernas jernvägsaktiebolag, att utgå af det utaf 1871
års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af
10,000,000 kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

Vid en jemförelse mellan slutsummorna i de nu afgifna förslagsberäkningarne
och den utaf innevarande års Riksdag uppgjorda, i
Statsutskottets memorial N:o 90 intagna förslagsberäkning öfver
Riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1876 års slut visa sig
några skiljaktigheter, till hvilkas förklaring fullmäktige få anföra följande.

_ Under det behållningen vid 1875 års slut i Statsutskottets beräkning
upptagits till 3,993,689 kronor 8 öre, har densamma i den nu
af fullmäktige afgifna förslagsberäkning kunnat antagas till ej mindre
än 7,358,713 kronor 45 öre. Skilnaden uppkommer hufvudsakligen
deraf, att Riksgäldskontoret under år 1875 haft följande inkomster,
hvilka i Statsutskottets beräkning ej antagits komma att inflyta,
nemligen dels indragna lånemedel, hvilka af Statsutskottet beräknats

först under år 1876 komma att ingå .................. kronor 6,860,629: 27,

och dels i afräkning å innevarande års öfverskott
å statsverkets inkomster ett af Statsutskottet
ej beräknadt belopp af ............................ „ 500,000: —

Summa kronor 7,360,629: 27.

Då härifrån afdragas de ............................................. „ 4,000,000: —

hvilka, till jernvägsanläggningar samt anskaffning
af lokomotiv och vagnar och delar deraf,

Statskontoret egt att under år 1875 utbekomma
och hvaraf 3,000,000 kronor redan
utbetalts samt återstående 1,000,000 kronor
af fullmäktige upptagits bland utgifterna för
år 1875,

så uppkommer ett belopp af .................................... kronor 3,360,629: 27.

som i det aldra närmaste motsvarar skilnaden, 3,365,024 kronor 37 öre,
mellan ofvannämnda af Statsutskottet och af fullmäktige beräknade
behållning vid 1875 års slut.

Ofvanomförmälda af Statsutskottet icke beräknade inkomst af
500,000 kronor i afräkning å statsverkets öfverskott för år 1875 föranleder
ock hufvudsakligen, jemte några mindre samverkande omständigheter,
att Riksgäldskontorets behof utöfver de redan kända och
åt kontoret anvisade inkomster, som af Statsutskottet beräknats vid
1876 års slut komma att uppgå till 844,403 kronor 69 öre, af fullmäktige
nu kunnat antagas vid samma tid utgöra endast 228,393 kronor
30 öre.

Stockholm den 15 December 1875.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. C. G. H1ERTA. SAM. WARBURG.

Herman Wikblad.

Förslagsberäkning öfver Riksgiildskoutorets Inkomster

Behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken den 15 December
1875 samt fordringar för tills vidare förräntade medel..........

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd.
............................. 718 700: _

Öfverskott å Statsverkets inkomster för åren 1873 och 1874, enligt
Statsutskottets förslagsberäkning af den

21 Maj 1875 ................... 3,640,000 —

efter afdrag af sedermera för år 1873 samt

i afräkning för år 1874 godtgjorda .... 2^936,097: 78. 703 9Q2. 22,

Genom förräntande af innestående behållningar.......... 18,000: — j

6,957,298

1,440,602

Summa kronor] 8,397,900 |28

och Utgifter från den 15 December 1875 till samma års slut.

Utgifter:

Till Amortissementsfonderna, kursskilnad
Inlösen af kuponger för 1869 års lån

, vexlar i Pound Sterl.

Ränta å gamla 5-procent-lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,
å Göta- och Södertelje kanalers reparationsfonder
samt å skulden till Stockholms Borgerskaps enkehus . . . .

Återstoden af det vid 1875 års riksdag till bestridande af
Kongl. Statskontorets utgifter för jernvägsanläggningar samt
för anskaffning af lokomotiv och vagnar m. m. till utgående
under år 1875 anvisadt belopp af 4,000,000 kronor . . . .

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret.......

Beräknad behållning vid 1875 års utgång...........

20,000:

5,000:

12,186: 83,

1,000,000:

2,000:

Summa kronorj

1,039,186

7,358,713

8,397,900

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken den 1
Januari 1876 samt fordringar för tills vidare förräntade medel......

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
............................. 1,156,000: —

Äldre depositionsmedel........................ 1,200: —

Skogsplanteringkassans återstående behållning........... 1,716: 58.

Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning,

återstoden............................ 14,431: 49.

Af betalningar å lån till undsättningar inom de genom 1868 års
missväxt nödlidande länen (rest å undsättningar till de nödlidande
inom Kalmar och Kronobergs län)......... 1,120

Utaf Riksbankens behållna vinst för år 1874 .......... 1,250,000

Genom förräntande af innestående behållningar......... 800,000

Af Riksdagen medgifven upplåning genom ytterligare försäljning

af obligationer......................... 13,139,400:

7,358,713

Summa kronor

15,863,868

228,393

Då ofvanstående summa 23,222,581 kronor 47 öre fråndrages beloppet af motstående
utgifter 23,450,974 kronor 77 öre, så uppkommer ett saldo af .
som utvisar Riksgäldskontorets beräknade behof utöfver de redan kända

och åt Riksgäldskontoret anvisade inkomster. _

Summa kronor) 23,450,974

23,222,i>81

Inkomster och Utgifter under år 1876.

Utgifter:

Arliga anslaget till H. M. Konungen......

Rånte- ock amorteringsanslag för de fonderade lånen:

300,000:

för 1855 års lån
1858
1860
1861
1864
1866
1868
1870
1872
1875

13,655: —
1,166,666: 67.
1,466,000-: —
165,000: —
504,000: —
1,380,000: —
1,086,750: —
990,000: —
1,060,344: —
516,100: —

Inlösen af obligationer och kuponer för 1869 års lån.....

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder
och å skulden till Stockholms borgerskaps enkhus
Vid 1871 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägsbygg nader,

återstoden........................

Vid 1875 års riksdag för bestridande af Kongl. Statskontorets
utgifter för jernvägsanläggningar samt för anskaffning af
lokomotiv och vagnar m. m. till utgående under år 1876

anvisat belopp af........................

Statsfyllnadssumman för år 1876 ..................

Riksdags- och revisionskostnader..................

Kostnad för Riksdagens hus....................

Kostnader för Riksdagens bibliotek................

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitie-ombudsmannen

och hans expedition.......................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret......

Löner på indragningsstat och pensionsstat vid Dito......

8,348,515: 67.

1,200,000:

18,083: 70.

2,000,000: —

8,000,000

3,007,600

455,000

12,000

2,000

17,500: -67,882: 50.

22,392: 50.

Summa kronor 23,450,974

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne-understöd ............................. 1,334,000: — Äldre depositionsmedel........................ 1,200: — Afbetalningar å lån till undsättningar inom de genom 1868 års missväxt nödlidande länen................. 1,120: —	1,336,320
	Summa kronor	1,336,320
Då nämnde inkomstsumma 1,336,320 kronor fråndrages beloppet af motstående saldo från år 1876 samt utgifter under nämnda år, sammanlagdt 11,122,123 kronor 67 öre, så uppkommer ett saldo af................... som utvisar Riksgäldskontorets beräknade behof utöfver de redan kända och åt Riksgäldskontoret anvisade inkomster. i	9,785,803	67
	Summa kronor	11,122,123 \|67

Inkomster och Utgifter under år 1877.

Saldo enligt förslagsberäkning för år 1876 ........		228,393	30
Utgifter.
Årliga anslaget till H. M. Konungen.............	300,000: —
Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen:
för 1855 års lån............... 13,655	—
„ 1858 ................... 1,166,666	67.
„ 1860 ................... 1,466,000	—
„ 1861 „ „............... 165,000	—
„ 1864 ................... 504,000	—
„ 1866 „ ................ 1,380,000	—
„ 1868 ................... 1,086,750	—
„ 1870 „ „............... 990,000	—
„ 1872 „ „............... 1,206,700	—
„ 1875 „ ................. 870,100	” 8,848.871: 67.
Inlösen af obligationer och kuponer för 1869 års lån . .	. . . 1,150,000: —
Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIILs hem-
giftskapital, å Göta och Södertelje kanalers reparations-
fonder och å skulden till Stockholms borgerskaps enkhus 18,083: 70.
Riksdags- och revisionkostnader..............	455,000: —
Kostnader för Riksdagens hus................	12,000: —
Kostnader för Riksdagens bibliotek.............	2,000: —
Aflöning, resekostnader och expenser för Justitie-Ombudmannen
och hans expedition....................	17,500: —
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret. . . .	67,882: 50.
Löner på indragningsningsstat och pensionsionsstat vid D:o . - 22,392: 50.	10,893,730	37
	Summa kronor	11,122123	67

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministeni Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter och
Forssell.

Departementschefen Statsrådet Carlson föredrog följande ärenden rörande dels
regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel
hänförliga extra ordinarie anslagsbehof, dels och frågor om anslag under nionde
hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

•l:o.

Sedan Riksdagen år 1874 i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning
anvisat till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag å extra stat för år teten.
1875 att, efter pröfning af förhållandena i hvarje särskild! fall, användas till lönetillägg
åt universitetens lärare och tjensteman, med vilkor att icke någon i lönetillägg
undfinge mer än 20 procent af lönen, beräknad för professor till 4,500 kr.,
för adjunkt till 2,000 kr. eller 2,500 kr., allt efter som lönen i universitetens stater
vore upptagen till det ena eller andra af dessa belopp, samt för öfrige tjensteman
till det belopp staterna utvisade, aflat Eders Kongl. Maj:t till följande Riksdag nådig
proposition om beviljande äfven för år 1876 af dyrtidstillägg till lika belopp med

Bil. N:o 7 till Kong! Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

det för år 1875 anslagna. I Riksdagens den 19 maj 1875 till svar härå meddelade
underdåniga skrifvelse anfördes, att Riksdagen i sammanhang med det kongl. förslaget,
till hvithet Riksdagen leinnade sitt bifall, till behandling förehaft en inom Riksdagen
gjord framställning, deri framhållits, hurusom, efter det lärarne vid folkskolorna,
vid elementarläroverken och vid seminarierna genom statsanslag fått löneförbättringar
fast stål da, universiteten vore de enda allmänna undervisningsanstalter, som icke
erhållit samma förmån, att professorslönen billigtvis ej bordes sättas lägre än till
G,000 kr. och således, dä normallönen utgjorde 4,500 kr., lönetiilskottet bestämmas
till 1,500 kr., samt att äfven adjunkter och öfrige tjensteman vid universiteten vore
i behof af löneförbättring till särskild! angifna belopp. Ehuru Riksdagen funnit
det vara för universitetens utveckling af stor vigd. om deras aflöningsförbållanderi
kunde på fast stat ordnas, och dervid lönerna bestämmas till sådana belopp, att genom
öppnande för lärarne af utsigt till eu någorlunda betryggad ställning universiteten
sattes i tillfälle att vid sig fästa framstående förmågor. Indika eljest tvnnges
att vända sig till banor, som i ekonomiskt hänseende vore mer fördelaktiga, hade
Riksdagen likväl icke ansett sig kunna på enskild motionärs förslag vidtaga eu så
omfattande definitiv lönereglering, hvarföre Riksdagen under för handen varande förhållanden
och då fråga vore a bane om förändrad reglering af lärarebeställningarna
vid universiteten, ansett dess åtgärd böra inskränkas dertill att. med bibehållande
af det för år 1875 beviljade dyrtid stillägg, i öfrig''! endast tillgodose vetenskapens
främste målsmän, professorerne, samt de med dem likstälde bibliotekarier och räntmästare.
I afseende å deras aflöning hade jemförelsen med ledamöterna i rikets
kollegier synts Riksdagen ingalunda obillig, och då för de sistnämnda medgifvits
dyrtidstillägg, hvarigenom aflöningen kolumn att uppgå till 6,000 kr., borde enahanda
belopp tillkomma professorerna och deras vederlikar. Dä för detta ändamål
öfverhufvud kräfdes, utom dyrtid stillägget, ett tillskott af 600 kr. för hvarje lön,
men dels den några professorer tillkommande bostad]sförmån, hvilken i staterna
beräknades till endast 300 kr., syntes höra till 600 kr. uppskattas, dels åtskilliga
andra ojemnheter i aflöningen förekomma, .Indika inverkade på förevarande fråga,
stälde Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition, förutom de för dyrtidstilläggen
erforderliga medel, ett förslagsanslag för år 1876, att enligt ofvan angifna grunder
under benämning tjenstgöringspenningar användas för att till ett belopp af 6,000
kr. höja aflöningen för de vid universiteten anstälde professorer, hvilkas inkomster
af tjenstår icke redan uppginge till detta belopp, äfvensom för bibliotekarierne och
räntmästarne.

Sedan Riksdagen sålunda erkänt behofvet af löneförbättring på fast stat för
universitetens lärare och tjensteman, äfvensom bestämt det lönebelopp som borde
tillkomma: professorerne, hafva vederbörande akademiska konsistorier i fråga om eu
definitiv lönereglering för universiteten gjort underdåniga framställningar, hvarefter

Bil. N:o 7 Ull Kong!. Maj.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.
kanslersembetet för universiteten den 29 sist!. November i ärendet afg-if vit underdånigt

utlåtande.^ ^ afl0njngen åt professorer, bibliotekarier och räntmästare

bär akademiska konsistoriet i Upsala föreslagit, att det nu utgående dyrtidstillagg
jemte senast beviljade tjenstgöringspenningar matte såsom förhöjning i nuvarande
löneförmåner för dessa lärare och tjensteman uppföras pa ordinarie stat. Lh. .naiken
dyrtidstillägg eller tjenstgöringspenningar tilldelats föste teologie piofessom
eller professor skvtteanus. 1)vilkas löneförmåner ansetts redan nu uppgå till eifoiderligt
belopp, innefattar således detta förslag, att lönerna lör samt liga omge professorer
och deras vederlikar måtte höjas till 0,000 kr Dessa- löner utgå in, antingen
med ett kontant belopp af 4.500 kr. eller ock til eu deOi spanna, . men med tillägg
af ett kontant anslag, afsedt att fylla lönen till normalbeloppet, för hvari, al
dessa löner skulle således erfordras eu tillökning af 1 oOO kr. Men da tern af ifrågavarande
professorer, nemligen en i den medicinska fakulteten och fyra i den filoso;
fiska innehafva boställsvåning, hvilken förmån enligt nu gällande stat upptaga till
300 kr., men torde böra, såsom ock Riksdagen anmarkt, uppskattas till 600 ki..
skulle tillägget för dessa fem löner kunna sättas 300 kr. lägre elloi till f .-00 ki.

Äfven konsistorium i hund har hemstält, att normallönen för professorer, bibliotekarie
och räntmästare matte bestämmas till 6,000 kr Någon hmeforhojning
har konsistorium icke i fråga satt för professorerna inom teologiska
de öfriga professorerna åtnjuta 18 spanmalslön med 1,890 kubikfot, ladi o in a* o .
hälften korn, jemte 900 kr. i kontanta penningar och afkastning™ al eu angsbdt,
beräknad till 200 kr. årligen. Om spanmålens värde upptages eltei tint \ nhssU
ten fastställa pris af 2 kr. 10 öre för kubikfoten, uppgår eu dylik proiessorsföi til.
5.069 kr., och följaktligen erfordras ett tillskott af 931 kr. för iDtföia u,n .i.
6000 kr De öfriga sex professorslönerna, i staten upptagna med 4,o00 ki. anslag i
penningar, skulle höjas hvardera med 1,500 kr. För räntmästare!öueu, som utgar pa
samma "sätt och till samma belopp som professors spanmalslön eitoidiades miahai «
tillä''»''1»’ som för denna. Bibliotekarielönen, som utgar med J4» kub.-fot. spanmal, titel
nämnda grund värderade till 1.984 kr. 50 öre. jemte 2.850 kr. i penningar, borde

följaktligen höjas med 1,165 kr. 50 öre. ... , , f;,r ......

Kanslersembetet har mot det föreslagna lönebeloppet åt 6.000 ki för •
fessorer, bibliotekarier och räntmästare lika litet som mot det för uppnående åt detta
belopp i fråga satta tillskottet för hvarje lön haft något att erinra I afseende pa
lönebeloppets fördelning i lön och tjenstgörmg^ennmgar förtal’ kansfersemhe et
att den förra må bestämmas till 4,500 kr. och de senare ti l RoOO ki., och delta icke
blott med afseende derå, att det af Riksdagen åt särskild anledning endast för 4
år såsom tjenstgöringspenningar beviljade belopp 600 kr. synts icke motsvan < .
ersättning, hvarpå den. som under professors tjenstledighet _ forrattar hans tjenst,
har billiga, anspråk, utan ock i betraktande deraf, att da pensionen för professor och

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket, 1876.

hans vederlike utgör 4,500 kr., de löneinkomster han vid längre tids tjenstledighet
tillätes behålla icke höra bestämmas till så högt belopp, att han, sedan han uppnått
pensionsåldern, föranledes bibehålla tjensten längre än han är i stånd att sjelf
förrätta densamma.

Af de vid universiteten anstälde adjunkter uppbära de, som tillhöra de teologiska
fakulteterna, sina hufvudsaldiga löneinkomster af prebendepastorat. Dessa
inkomster kunna för teologie adjunkterna i Upsala beräknas till 3,000 kr. och i
Lund till ännu högre belopp. Öfrige adjunkter åtnjuta löner, uppgående för sexton
adjunkter vid universitetet i Upsala och tolf adjunkter vid universitetet i Lund till

2.500 kr., samt för sex adjunkter vid Upsala universitet och nio adjunkter vid
Lunds universitet till 2,000 kr. och således, med dyrtidstillägg, för de förrå till 3,000
kr. och för de senare till 2,400 kr. Konsistorium i Upsala har föreslagit de’nya
lönerna till 3,500 kr. för åtta adjunkter samt 3,000 kr. för de öfrig». Konsistorium
i Lund föieslår ett tillägg af 500 kr. till hvarje af de nuvarande lönerna inom
de verldsligt fakulteterna, samt ytterligare 500 kr. såsom tjenstgöringspenningar
dels åt adjunkten i latinska språket för den honom åliggande särskilda examensskyldighet,
dels åt sex adjunkter, Indika äro anstälde vid universitetets vetenskapliga
institutioner och derigenom hafva ökad och mera ständig tjenstgöring. Kanslersembetet
tillstyrker för.teologie adjunkterna i Upsala 500 kr.''och för samtlige öfrige
adjunkter, utom de vid teologiska fakulteten i Lund anstälde, 1,000 kr. i lönetillägg,
således dels 500, dels 600 kr. utöfver nuvarande lön med dyrtidstillägg; börande
600 kr. af lönen anses såsom tjenstgöringspenningar.

Läraren i psykiatri vid universitetet i Upsala. som nu åtnjuter ett arfvode af

1.500 kr., skulle enligt konsistoriets förslag bekomma en tillökning deri af 1,000 kr.,
hvarigenom det komme att uppgå till det belopp, som utgår för läraren I
psykiatri vid karolinska institutet. Detta förslag har kanslersenrbetet biträdt.

För vice bibliotekarien i Upsala, som för närvarande åtnjuter i lön 3,000 kr.,
juu konsistorium föreslagit en lön åt 4,000 kr. Motsvarande tjensteman vid universitetet
i Lund, uppbär 2,500 kr. och har konsistorium derstädes hemstält, att åt honom
matte såsom tjenstgöringspenningar beredas ett tillägg af 500 kr., hvarigenom hans
löneinkomster skulle uppgå till 3,000 kr. Kanslersembetet har föreslagit lönen
för begge vice bibliotekarierna till 3,500 kr., deraf 1,000 kr. skulle utgöra tjenstgöringspenningar,
hvarigenom lönen efter afdrag af tjenstgöringspenningarna skulle
motsvara den pension, som, pa satt jag torde framdeles få omförmäla, blifvit af
kanslersembetet för vice bibliotekarie föreslagen.

Idka med konsistorierna har kanslersembetet hemstält, att förste bibliotéksamanuensens
lön bestämmes till 2,500 kr., och andre biblioteksamanuensens till
2,000 ki., i stället för de nu varande beloppen: för förste amanuensen 1.500 kr.,
samt för . andre. amanuensen i Upsala 1,200 kr. och i Lund 1,000 kr., äfvensom
att den vid biblioteket i Upsala ytterligare anstälde tredje amanuensens lön måtte

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga, Prop. om Statsverket 1876.

höjas från 800 till 1,500 kr. Af de sålunda höjda lönerna skulle enligt kanslersembetets
förslag en femtedel utgöra tjenstgöringspenningar.

Örtegårdsmästaren vid Botaniska institutionen och trädgården i Upsala åtnjuter
i kontant lön 1,800 kr. jemte boställsrum, och trädgårdsmästaren vid samma
institution i Lund 1,500 kr. Af vederbörande konsistorier hafva lönerna blifvit föreslagna,
för den förre till 2.200 kr. och för den senare till 1,800 kr., vid Indika
belopp kanslersembetet icke haft något att anmärka.

För konservatorn vid zoologiska museum föreslås lönens höjande i Upsala från

1,500 till 2,000 kr., förutom eu lmshyresersättning å 200 kr. som fortfarande skulle
utgå, samt i Lund från 1,200 till 1,800 kr. Härtill har kanslersembetet tillstyrkt
bifall, under erinran att nödig löneförhöjning åt konservatorn i Lund under de senaste
åren måst beredas från reservfonden, hvartill denna likväl ej vidare lemnade
tillgång.

Konsistorium i Upsala har för musikdirektören, hvars lön enligt staten utgör
472 kub.-fot 5 kannor spanmål och 750 kr. i penningar, (iller tillhopa 1,803 kr.
07 öre jemte boställsrum, föreslagit lönens höjande till 2,500 kr., hvartill kanslersembetet
tillstyrkt bifall.

I Lund har för kapellmästaren begärts löneförhöjning från 1,000 kr. till

1,500 kr. Under erinran, att äfven detta förhöjda belopp svårligen kan motsvara
ens de mest anspråkslösa fordringar, föreslår kanslersembetet lönens bestämmande
till 2,000 kr.

Vid de särskilda vetenskapliga institutionerna i Upsala. utom biblioteket äro
anställde 18 amanuenser, af Indika den som är anståId vid botaniska institutionen och
trädgården uppbär i arfvode 150 kr., amanuensen vid myntkabinettet och museum för
nordiska förn saker 120 kr., den som tjenstgör vid anatomiska institutionen, enligt senaste
Riksdags beslut, 950 kr., samt de 15 öfriga 350 kr. hvar. Med afseende å omfånget
af de göromål, som åligga dessa amanuenser, har konsistorium hemstält, att
arfvode! måtte höjas: för amanuensen vid botaniska institutionen till 300 kr., för
amanuensen vid myntkabinettet och fornnordiska museum till 200 kr., för två amanuenser
vid akademiska sjukhuset, af Indika den ene tjenstgör såsom underläkare och
den andre såsom underkirurg, från 350 till 700 kr., och för öfrig© amanuenser,
utom den vid anatomiska institutionen, till antalet 13, till 500 kr.

I Lund, der amanuensernas antal enligt staten är nio, med arfvode af 350 kr.
för hvar, föreslås arfvodets ökande till 500 kr. Kanslersembetet tillstyrker bifall
till hvad konsistorierna i afseende på amanuenserna sålunda hemstält.

Beträffande tjeiistemännen vid universitetens kansli och kontor föreslår konsistorium
i Upsala, att sekreterarens och notariens löner, som nu utgå med 3,500
kr. för den förre och 2,000 kr. för den senare, måtte ökas med så stort belopp, att
aflöningen blifver lika med den som bestås tjensteman af samma grad i andra med
universitetets kansli jemförliga embetsverk; att kanslistens lön, som nu är 1,050

Bil. N:o 7 till Kanal. Maj:ts Kådiga Prop. om Statsverket, 1876.

kr., måtte bestämmas till 1,200 kr.; att ombudsmannens lön, 220 kub.-fot 5 kannor
spanmål eller 45(5 kr. 43 öre, måtte böjas till 1,000 kr. eller med 543 kr.
57 öre; att kamererarens lön måtte ökas från 3,000 till 4,000 kr. och amanuensens
vid loiniererarekontoret från 800 till 1.000 kr.

Konsistorium i Lund föreslår för sekreteraren, som uppbär 1,575 kub:fot
spanmål, värderad efter ett pris af 2 kr. 10 öre kubdbten till 3,307 kr. 50 öre
samt afkastning^]! af eu ängslott 200 kr., eller tillhopa 3,507 kr. 50 öre, ett lönetillägg
af 992 kr. 50 öre, på det att lönen måtte uppgå, till 4,500 kr., deraf 500
skulle utgöra tjenstgöringspenningar; hemställande konsistorium dervid, att nuvarande
sekreteraren skulle förpligtas afstå från den honom å universitetets indragningsstat
nu tillkommande ersättning af 250 kr. för minskad sportelinkomst; för kamererare!!,
hvilkens lön utgår med 1.050 kub:fot spanmål, efter nämnda grund värderade till
2,205 kr. jemte afkastning^! af en ängslott 200 kr., ett lönetillägg af 595 k]-.,
deraf 500 kr. såsom tjenstgöringspenningar, hvarigenom lönen skulle blifva 3,000
kr., samt för amanuensen vid kansliet och räntekammaren, som uppbär ett arfvode
af 500 kr., eu tillökning i detta arfvode af 500 kr.

Vid de sålunda föreslagna förhöjningar för tjenstemännen vid kansliet och kontoret
har kanslersembetet icke haft något att erinra, under hemställan att, derest den
för sekreteraren vid Lunds universitet föreslagna förhöjning bifalles, och lönen för
honom alltså komme att uppgå till 4,500 kr., sådant tillskott måtte beviljas sekreteraren
vid Upsala universitet att jemväl hans löneinkomst komme att uppgå till
enahanda belopp.

Till förhöjning af valdbetjenwrjens löner medgaf Eders Kong!. Maj:t genom
nåd. bref den 31 December 1873, att ur Upsala universitets reservfond finge utgå.
ett belopp af 2,237 kr. 50 öre, motsvarande eu löneförhöjning af 25 proc. för 23
vaktmästare vid de akademiska institutionerna, orangerigesäller, eldvaktare och drängar.
Enär reservfonden icke vidare lemnado tillgång för detta ändamål och i öfrig!
ej borde sålunda användas, har konsistorium begärt att ifrågavarande belopp måtte
uppföras å universitetets ordinarie stat.

Konsistorium i Lund har hemstält, att vaktmästarne vid biblioteket, kemiska
laboratorium, fysiska kabinettet, astronomiska observatorium och anatomisalen, som
hvardera åtnjuta 500 kronors arfvode jemte fria husrum, samt akademi vaktmästaren,
hvilken utom fri bostad har i arfvode 800 kr., måtte erhålla eu tillökning al'' 100
kr. hvar; att kursorn, hvars arfvode utgör 850 kr., men som ej har fria husrum,
måtte få en tillökning af 200 kr., samt att vaktmästarne vid musikkapellet och
gymnastikinrättningen, Indika i arfvode uppbära, den förre 100 och den senare 50
kr., måtte undfå förhöjning af 50 kr. hvar; utgörande alltså den för vaktbetjeningen
vid detta universitet föreslagna tillökning tillsammans 900 kr.

Kanslersembetet erinrar, att jemväl den nu för Lunds universitet begärda löneförhöjning
åt vaktbetjeningen enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande för

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverk 1876.

närvarande utgår af universitetets reservfond, men då ett dylikt förhållande icke hör
fortfara, har kanslersembetet tillstyrkt bifall till hvad konsistorierna i detta hänseende
begärt. —

I likhet med så väl konsistorierna som kanslersembetet anser jag det i hog
grad önskvärdt, att den osäkerhet i afseende på blifvande löner för lärare och tjensteman
vid universiteten, som under senare åren egt ram, måtte upphöra och samtliga
dessa löner uppföras på ordinarie stat. Mot det aflöningsbelopp som, på sätt
ofvan förmäles, i sådant hänseende blifvit af samtlige vederbörande _ föreslaget för
■professorer och deras vederlikar, har jag desto mindre något att erinra, som detsamma
redan blifvit af Riksdagen genom beviljande af dyrtidstillligg och tjenstgöringspenningar
för innevarande år godkändt. I afseende pa beloppets fördelning i
lön och tjenstgöringspenningar instämmer jag på de af kanslersembetet anförda skäl
i dess mening.

Innan jag öfvergå,r till löneförhållandena vid de lärarebeställningar, som näst
efter professorsembetena varit på universitetens stat uppförda, eller adjunktur erna,
torde det, enär den förändrade reglering af lärarepersonalen vid universiteten, som
blifvit satt i fråga och jemväl af Riksdagen i dess ofvan åberopa,de lind. skrifvelse
omförmälts, hufvudsakligen afsett dessa lärarebefattningar, tillatas mig att först
underställa Eders Ivongl. Maj:t hvad i afseende på ifrågavarande tjänsters ombildning
blifvit föreslaget.

Jag bör dervid först erinra, hurusom det enligt de af Kongl. Maj:t den 2
April 1852 gifna statuter för universiteten i Upsala och Lund åligger universitetsadjunkt,
hvilkens befattning är en ordinarie tjenst, att då professorsembete
är ledigt, eller dess innehafvare genom laga förfall hindrad . att hålla föreläsningar,
mottaga förordnande att samma föreläsningar bestrida, och vidare
att i den vetenskap, för hvilken han är anställd, utan vedergällning offentligen
föreläsa en timme två dagar i verkan, dervid han dock har att om val åt ämne öfverlägga
med ordinarie professorn och rätta sig efter dennes rad i afseende på föreläsningarnas
samband. Dessutom är han lika med hvarje annan akademisk lärare
skyldig att mot skälig ersättning med privata föreläsningar eller annorledes inrättad
enskild undervisning inom området af sin vetenskap till banda ga de studerande,
som sig dertill anmäla.

I examinationen deltager adjunkten i allmänhet icke annorlunda ån såsom vikarie
för professor, ehuru icke ens denna skyldighet uttryckligen föreskrifves i statuterna,
. Adjunkt är icke behörig till säte och stämma inom fakulteten annat ån
i de fall, då han enligt § 60 i statuterna såsom vikarie för professor år berättigad
att deltaga i fakultetens öfverläggningar och beslut om bedömande åt examina och
dit hörande lärdomsprof.

Dessa äro i allmänhet de åligganden, som tillhöra akademiadjunkterna. Dervid
bör likväl märkas, att en del adjunkter, såsom de, hvilka äro anstälde vid de

8 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

vetenskapliga institutionerna, samt de Indika, såsom t. ex. adjunkterna i latinska
språket och i några af de teologiska läroämnena, äro förordnade till examinatorer i
vissa examina, derigenom hafva en särskild verkningskrets sig anvisad.

Den af Eders Kong], Maj:t den 13 Mars 1874 för granskning i vissa delar
af universitetens statuter tillsatta komité har bland annat upptagit till behandling
frågan om förändring i den ställning och de åligganden. Indika tillhöra adjunkterna
vid universiteten. I denna fråga hafva meningarne inom komitén varit delade. De
fleste af dess ledamöter hafva tillstyrkt adjunktbeställningarnas bibehållande såsom
ordinarie platser, och icke i afseende å de förpligtelse!-, som åligga deras innehafvare,
föreslagit några andra ändringar, än att eu större eller mindre de! af professors
examensskyldighet skulle kunna genom särskilda beslut på adjunkten öfverflyttas;
att adjunkt, när han bestrider professorsembete, må ega säte i vederbörande fakultetvid
behandlingen af de frågor, som omedelbart beröra den af honom företrädda vetenskapens
intresse, samt att, när adjunkt är förhindrad att sin befattning fullgöra
eller hans tjenst ledig, vikarie må, när särskild anledning dertill förekommer, förordnas.
Häremot hafva två af komiténs ledamöter anfört reservationer, i hvilka de,
med anmärkande af de väsentliga brister, k vilka i deras tanke vidlåda den nuvarande
inrättningen af adjunkturerna, hafva förordat deras indragning och föreslagit, den ene,
att de skulle ersättas af ett visst antal för bestämd kort tid antagna stipendiater,
den andre att i stället för adjunkturerna måtte dels inrättas docentstipendier, dels
verkliga professioner, Jivilkas innehafvare skulle,, jemte sate och stämma i fakultet,
hafva full undervisningsskyldighet i ett bestämdt läroämne sig ålagd.

Bland de akademiska myndigheter, som yttrat sig i frågan, har den teologiska
fakulteten i Lund afstyrkt hvarje förändring i nu i fråga varande afseende. De inom
nämnda fakultet anstälde adjunkter äro ock, enligt hvad det akademiska konsistoriet
i Lund anfört, dels fullt tillräckligt aflönade, dels hafva de i följd af Kongl. brefvet
den 17 September 1831 sig tillförsäkrad en vidsträcktare undervisningsskyldighet
än Ofri ge adjunkter. Den teologiska fakulteten i Upsala åter har föreslagit, att de
tre till den samma hörande adjunkturerna måtte indragas och lönerna, ökade med
1,000 kr. hvar, användas till bildande af lika många extraordinarie professioner;
att dessas innehafvare skola tillsättas i samma ordning som ordinarie professorer;
att dem måtte åläggas undervisningsskyldighet i bestämda läroämnen och förpligtelse
att deltaga i examinationen när sådant vore behöflig!; att de, vid inträffande
ledighet i ordinarie professorsbeställning, måtte till den samma uppflyttas, samt att
vid fakulteten måtte fästas ett docentstipendium om 1,500 kr., hvars innehafvare
skulle hafva att undervisa i ett läroämne, som icke eljest hade egen målsman.

Inom de medicinska fakulteterna i Upsala och Lund tillhöra adjunkturerna,
nästan utan undantag, den klass af sådana beställningar, som äro fastade vid vetenskapliga
institutioner, och äro för praktisk verksamhet vid de samma tagne i anspråk.
I Upsala hafva adjnnkterne derutöfver frivilligt åtagit sig att i offentliga föreläsningar

Bil. N:o 7 till Kong1. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

behandla ett särskild! läroämne, för hvithet de ansvara. De utöfva sålunda hufvud-,
sak biroll redan den verksamhet, som skulle tillhöra extraordinarie professorer. De
häda fakulteterna öfverensstämma jemväl med hvarandra deri. att de önska denna
ställning i det väsentliga bibehållen, dock att fakulteten i Upsala föreslår eu förändring
i desse lärares lön, genom dennas förhöjning till 4,500 kr., i deras titel, sä
att de skulle benämnas extraordinarie professorer, samt så till vida i deras åligganden.
att behandlingen af ett visst bestämdt läroämne skulle från ett frivilligt åtagande
förvandlas till en deras befattning tillhörande skyldighet. Fakulteten i Lund
tillstyrker blott eu särskild ersättning såsom lönetillägg för dem som hafva en särskild
praktisk undervisniiigsskyldighet sig ålagd, samt att desse lärare må ega såte
och stämma i fakulteten i frågor som angå undervisningen och den vetenskapliga
verksamheten. Båda fakulteterna afstyrka bestämdt adjunkturernas ersättande genom
stipendier, bortgifta för en kort tid. men föreslå, att jemte de fasta platserna
måtte inrättas docentstipendier.

Fullständigt genomgripande är den juridiska fakultetens i Lund förslag, som
åsyftar de två adjunkturernas inom fakulteten upphäfvande och ersättande med två
professioner, af Indika den enas innehafvare skulle åtnjuta lägre lön än de öfriga, och
icke ega att deltaga i det akademiska konsistoriets öfverläggningar, men vara berättigad
att vid högre aflönad professors afgång inträda i dennes löner artighet er med
bibehållande af sina förra läroämnen. Adjunkternas skyldighet att bestrida professorsvikariat
skulle öfverflyttas på docenter, aflönade genom tillräckliga stipendier,
hvilka under viss kortare tid finge uppbäras.

Samma ståndpunkt synes juridiska fakulteten i Upsala hafva i allo intagit,
ehuru dess förslag icke innehåller någon bestämd föreskrift angående vikariat. Men
dä de extraordinarie professorer. Indika enligt detta förslag skulle ersätta adjunkterna.
borde hafva hvar sin särskilda undervisniiigsskyldighet i något vigtigare ämne.
som nu vore med andra förenad! under samma lärare, hvilken undervisningsskyldighet
skulle på fakultetens förslag bestämmas vid hvarje ny ledighet, samt fakulteten
tillika förordat inrättandet af stipendiatplatser med skyldighet för dessas innehafvare
att deltaga i undervisningen, synes härvid något undervisningsvikariat för de extraordinarie
professorerna icke vara förutsatt i vidsträcktare mån, än samma skyldighet
enligt statuternas 118 § kan åligga jemväl eu ordinarie professor, för den händelse
undervisningen i de fakulteten tillhörande läroämnen icke annorledes skulle kunna
vederbörligen uppehållas.

Den filosof ska fakulteten i Lund har likaledes ansett eu väsentlig ombildning
af adjunktsinstitutionen vara behöflig och såsom grund för den samma föreslagit:
att adjunktslönerna måtte användas dels till fasta docentstipendier, dels till bildande
af extraordinarie professioner. Stipendiaterne. öfver hufvud eu för hvarje professor
och tillsatte på viss tid. borde ega skyldighet att biträda professorn vid de till
läroämnena hörande öfningar. Extraordinarie professorsbeställningarne borde till -

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 187(1.

sättas, då fakulteten cgde tillfälle att vid sia; fästa personer, Indika» verksamhet kunde
för hennes ändamål blifva af väsentligt, gagn. Innehafvare af dessa platser skulle
efter fakultetens anvisning deltaga så. väl i undervisning som vid förefallande behof
i examination, samt ega säte och stämma i fakulteten.

Slutligen har den filosofiska fakulteten i TTpsala sökt don hufvudsak!iga ersättningen
för adjunkturerna, Indika den ansett höra vid nuvarande innehafvare» afgång
indraga.», dels i inrättandet af nya professioner tio till antalet, dels i antagandet
af assistenter och stipendiater, de förra för de praktiskt vetenskapliga institutionernas
behof, de senare för fullgörande af vissa med adjunktsbefattningarne nu
förenade åligganden.

Ilo akademiska konsistorierna öfverensstämma deri, att de båda tillstyrka de
nuvarande adjunkturernas indragning och deras ersättande dels med extraordinarie
professorer, dels med stipendiater, men de skilja sig från hvarandra i fråga om de
nya professorernas ställning och åligganden. Konsistoriet i Upsala bibehåller nemligen
för dem väsentligen samma skyldigheter, som tillhöra adjunkterna, således vikariatsskyldigheten
för professorerna samt två timmars föreläsningsskyldighet i veckan,
och inrymmer åt dem säte i fakulteten endast i de frågor, som röra. deras egen
vetenskap, men det liar utvidgat deras verksamhetskrets genom skyldigheten att deltaga
i ledandet af vetenskapliga öfningar. Lunds akademiska konsistorium åter anser,
att det med adjunktsinstitutionen afsedda ändamål, utan de med den samma för
närvarande oskiljaktigt förenade olägenheter, kan vinnas på de! sätt, att dels för de
ämnen, hvilkas beskaffenhet sådant krafvel'', inrättades fasta, professorsplatser med
full undervisa »^skyldighet och säte i vederbörande fakultet, men med ringare lön
än den som för de ordinarie professorerna bestämdes, dels att tillgång bereddes för
anställande af extraordinarie professorer, då tillfälle vore att vid universitetet fästa,
yngre, ovanliga förmågor, dels ock att docentstipendier inrättades, att under eu viss
begränsad tid åtnjutas, med rättighet för dessas innehafvare, att om de öfverginge
till elementarläroverket, vid det samma beräkna lönetur för deri tick de såsom docenter
tjenstgjort. intill högst förn år.

Kanslersembetet förordar adjunkturernas bibehållande vid de teologiska, och medicinska
fakulteterna, och erinrar, att dessa befattningar inom de juridiska, och filosofiska
fakulteterna icke bore indragas, med mindre än att, professorernas nuvarande
antal ökas och att stipendiater tillsättas med bättre aflöning än den nuvarande. Det
föreslår derjemte, att adjunkterna skola befria,s från åliggandet att, vid förfall för
professorn, inträda i hans föreläsningsskyldighet, men deremot bestämdt förpligta,s
att, när behof göres. i hans ställe examinera. Adjunkt borde derjemte, der så påfordras,
med professorn deltaga i examinationen och i ledningen af de studerandes vetenskapliga
öfningar samt erhålla säte och stämma i, fakultet en vid behandlingen af
sådana frågor, som röra hans vetenskap.

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj.ts Nådiga Pro/j. om SI af sverket 1876.

Oaktadt de skiljaktigheter, som yppat sig i fråga om sättet att ersätta de nu
varande akademiska adjunktnrerna, hafva likväl i afseende på sjelf va hufvudsaken
eller fnigan om dessa, lärarebefattningars beskaffenhet och de nu varande bestämmelserna
för deras innehafva ms verksamhet mänga åt de anmärkningar, som anfall ts, synts
mig val grundade. Redan den omständigheten, att dessa befattningar äro ständiga
tjenst er. men att för deras innehafvare det väsentliga åliggandet, är att vikariera vid andra
tjenstemäns förfall och sålunda fylla endast ett tillfälligt behof, äi egnad att vacka,
betänkligheter. I sammanhang dermed står det anmärkta förhållande!, att ad junktörne
äro ordinarie lärare, men ändock sakna en sjelfständig verkningskrets. Dom
är väl tilldelad eu föreläsningsskyldighet, af två timmar i veckan; men i följd deraf,
alt deras förnämsta åliggande är att vikariera, är deras ställning behäftad med en
svårlöst inre motsägelse. Det. afbrott som, når ett vikariat inträder, maste uppkomma i
deras egen undervisning eller deras eljest fortgående vetenskapliga, verksamhet,
kan icke annat än verka hämmande. 1 afseende på valet åt föreläsaingsämno äro
de beroende af vederbörande professor, och endast ett fåtal undervisningstimmar är
dem anvisadt. Lönerna äro för stora, för att kunna anses som stipendier, men föi
små för åt,t kunna uppfylla, de billiga fordringar eu vetenskapsman måste ega, om
lian med familj skall håfva eu tarflig bergning. Ehuru dyrbart det är. att kunna
vid universitetet fästa yngre män af framstående vetenskapliga anlag, så motverkas
detta, ändamål icke litet deraf att adjunktnrerna äro ständiga tjenstår,..i följd
hvaraf deras innehafvare ofta qvarstå till en ålder, da hvarken den för dem
bestämda verksamheten kan vara tillfredsställande, dä den icke är riktad på ett bestämdt,
klart ut steka,dt mål, ej heller de med tjensten förenade löneförmåner motsvara,
anspråket på en någorlunda sorgfri utkomst,

Men frågan måste betraktas äfven från eu annan sida, . De svenska universitet,
ut äro, om man jemför dem med andra länders, ingalunda rikt utrustade med ordinarie
professorsbestäilningar, och vetenskapernas i vara dagar pågående stärka, utveckling
i deras särskilda grenar påkallar eu betydlig förstärkning al lärarekrafter.
Såsom ett bevis derpå må anföras, att endast den filosofiska fakulteten i
Upsala ansett tio nya professioner inom dess läroområde behöflig;!, och filosofiska
fakulteten i Lund åtta — utom alla de nya lärostolar, Indika funnits nödiga inom
andra fakulteter. Vid ett sä starkt för banden varande behof af en utvidgad undervisning
kan det icke vara en god hushållning med redan befintliga krafter, om de
hufvudsakligen afse» för upprätthållandet i eu underordnad mattstock af sådana läroämnen.
som redan ega sina målsmän, och icke tagas i anspråk för en verksamhet,
ansedd'' att vidga kretsen af den undervisning, för hvilken målsmän höra finnas. Det
dröjer troligen ännu länge, innan för alla de nya vetenskapsgrenar, som oupphörlig!
framväxa, nya ordinarie professioner kunna stiftas, och det torde då vara fullt skäl att,
anlita yngre krafter och tillse, om icke ändamålet kan vinnas med mindre uppoffring
af allmänna medel.

Bil. N:o 7 till Komjl. Maj:ts Nådiga l*rop. om Statsverket 1876.

Tillser man adjunktsinrättningens ursprung och utveckling, synes den icke
heller hafva från början varit ansedd för de ändamål, man nu i allmänhet tillskrifver
den. Adjunkter hafva funnits från universitetens äldst a tider. 1 ett förslag
till konstitutioner för Upsala akademi, upprättad! under Gustaf IT Adolfs regering'',
finnas de redan omtalade, ehuru blott i filosofiska fakulteten. 1 denna skulle fyra
extra ordinarie]- tillkomma (adjungentur) med skyldighet att meddela enskild undervisning
och öfva ungdomen i disputerande, samt sjelfve offentligen disputera vissa
gånger om året. Akademikanslern Axel Oxenstierna beviljade tvä adjunkter åt den
teologiska fakulteten och åt den juridiska två. Indika Likaledes skulle meddela enskild
undervisning. Enahanda föreskrifter finnas i de af Öar! X 1655 ntfårdade
konstitutioner för Upsala, äfvensom i Lunds konstitutioner af är 1666. Adjunkterna
aflönades med tillfälliga arfvoden, ofta med de af staten stiftade stipendier. Desse
lärare hade således egentligen till åliggande att enskild! handleda de studenter,
som deraf ville begagna sig, ungefärligen motsvarande hvad som nu gäller i afseende
pa docenterna. Om något vikariat för professorerna är ej fråga, och adjunkterna
synas i allmänhet icke ens hafva varit fästa vid vissa läroämnen. För Lunds universitet
finnas först i utgiftsstaten den 2 Maj 1749 adjunkt urer med fäst lön upptagna.
Ännu i ett kanslersbref af den 20 Juni 1774 anbefallas vederbörande att,
då eu professor under längre tid ej kan med sysslan sjelf sig befatta, hos kanslern
föreslå den som syntes lämpligast. Men i en fem år senare utfärdad skrifvelse ålägger
kanslern adjunkterna att utan ersättning vikariera för professor, dock endast vid
ledighet som räcker eu hel termin, men ej för kortare tid. på det de ej må hindras
från de enskilda lektioner de ma hafva åtagit sig afl meddela. Senare föreskrifter
hafva gjort vikariatsskyldigheten ovilkorlig, och i 1852 års statuter framstår den
såsom adjunkternas hufvud sakliga åliggande.

För att föra adjunktsinrättningen vidare framåt, föreskrefs i nämnda stål iller
jemväl, att adjunkter ne skulle hålla två offentliga föreläsningar i veckan. Denna
föreskrift har ock otvifvelaktigt utöfvat en nyttig inverkan. Men afsigten med den
samma har endast ofullständigt kunnat vinnas, dels till följd af osjelfständigheten
vid val af ämne, dels genom det otillfredsställande i den osäkerhet, som måste ega
rum, om dessa föreläsningar icke kolumn att afbrytas för fullgörande af ett vikariat.
Det ringa timantalet innebär ock eu anledning att antingen företaga endast ämnen
af ett ganska inskränkt omfång, eller, om ett mera omfattande ämne skall behandlas,
deraf meddela endast de allmännaste grunddragen. Den väsentliga bristen har
dock varit, att dessa föreläsningar ansetts ligga inom kretsen af det läro-område,
som redan hade sin egen målsman, icke vant afsedda afl efter bestämda grunder
gå utöfver detta och således intaga en sjelfständig plats i universitetets verksamhet.
Följdriktigt kunde då icke heller adjunkten deltaga i de öfverläggningar. som afse
undervisningens anordning i det hela, och på sådant sätt känna sig uppbära någon
del af det ansvar som är fäst vid rättigheten att intaga såte i fakulteten.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket, 1870.

De förbättringar i adjunkternas lönevilkor, som efter hand vidtagits, allt Kran
den tid, då desse aflönades med stipendier eller, såsom ännu för trettio år sedan var
fallet, åtnjöto i lön 65 tunnor spanmål. otta mindre, hafva varit både behöflig;!,
och gagneligt. Men dessa'' förbättring'';!t hafva likväl icke kunnat ga derhän, att
innehafvarne af i fråga varande lärarebefattningar erhållit en tryggad yttre ställning,
i synnerhet då många af dem till äldre år förbi i tv it i denna ställning och således
ofta haft eu talrik familj att försörja,.

Vid sådana förhållanden liar det val kunnat sågas, att förändringarna åi
1 sö 2 visserligen gagnat i flera riktningar, men att tillika, såsom ock vid öh er läggningen
i detta ämne inom de akademiska myndigheterna blitvit sagd!, bristerna derigenom
först rätt klart trädt, i dagen. Det har "befunnits icke vara väl förenligt att
pa eu gång vara pligtig bestrida eu egen föreläsningsskyldighet och tillika hafva
till hufvudsakligt åliggande att. vid påfordran inträda i en annans undervisningskrets.
Från att betraktas som öfvergångsplatser, hvitket adjunkturerna, förut voro. loa de till
följd af aflöningsvilkorens ringhet och genom lättheten att från de samma inträda i
kyrkans tjenst, hafva de bl hvit ständiga befattningar, men utan att ändock tillförsäkra
innehafvare!! eu tillräcklig bergning. Sedan denna erfarenhet, vunnits, synes
uppgiften vara, den, att föra utvecklingen ännu ett steg framåt, sa, att adjunkturerna ombildas
till lära,rebeställniiig;!,r. Invirka verkligen utgöra eu alltid påräknad, integrerande
del af den sjelfständig;! undervisningen vid universitetet, på samma gång som
desse lärares ställning blir I ekonomiskt hänseende betryggad. Då kali dem ock tillerkännas
det, deltagande i ansvaret för undervisningen och dess anordning i det hela,
som innebarns i rättigheten till sate och stämma i vederbörande ta,kultet.

Men vid denna utveckling, och om de i adjuukternes ställe anståide ordinarie
lärare inträda i kretsen af sjelfständigt verksamme undervisare, sa måste på samma
•rang de olika, elementer, som inom adjunkt,sinrättningen funnits förenade med hvarandra,
. undergå eu söndring. Om å ena sidan den egna lärareverksamheten stärka*
och blifver lika oberoende som ständig, så hör a andra sulan den uppgitt, adjuokturerna
af ålder haft, att vid universitetet qvarhålla, yngre, framstående förmågor,
tillfalla eu annan institution — jag menar den med stipendier försedda docent institutionen.

. '' .

Donna, yngre klass af lärare skulle genom dem tillagda understöd saltas i

tillfälle att utan tryckande näringsomsorger fortsätta sina vetenskapliga, studier och
tillika vara att tillgå, i fall deras krafter behöfde för offentlig undervisningsverksamhet
tagas i anspråk. Men de skulle icke anses som innehafvare al eu ständig
tjenstebefattning, utan endast för vissa år kunna påräkna detta understöd iöi att,
i händelse icke "före denna tids förlopp utsigt öppnar sig för dem att blifva, närmare
fästa vid universitetet, det icke må för dem va,ra, för sent att öfvergå, antingen till
en lärareverksamhet, af annat slag eller till den praktiske embet,smannens värf.

Genom en sådan anordning synes det, som både eu krets af sjelfständigt

Bil. j\:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåcliya Trop. om Statsverket .1876.

verksamme. uni versitetslärare kunde tillkomma, genom hrilka behofvet af eu utvidgad
undervisning skulle tillgodoses, och tillika eu plantskola bildas af hoppgifvande unge
man, Indika utbildade sig för en fortsatt lärareverksamhet.

De betänkligheter, som ansetts möta eu förändring af donna, beskaffenhet,
Imf va hufvudsakligen varit tvenne. Dels kan det befaras, att vid inträffande förfall
för eu ordinarie professor det icke skulle kunna påräknas, att för upprätthållandet
ai undervisning och prutningar kompetent person alltid skulle vara att tillgå. Dels
vore. om adjunktsinråttningen förändrades, ingen visshet för handen, att om en
professorsbeställning blefve ledig, man kunde finna eu värdig efterträdare.

Hvad det. förra beträffar, kan det väl sättas i fråga, om på ett sa högt. stadium
åt undervisning som den akademiska, det kan anses fullt lämpligt, att eu lärare
afl)ryter sin egen undervisning, för att inträda i en annans. Vid förfall för en kortare
tid vin nes val icke någon väsentlig fördel vid att erhålla en följd af föredrag, som
snart masto af brytas. År fråga om en längre tid, torde man böra taga. i betraktande
(len förändrade ställning, som skulle inträda, då. genom tillkomna extra ordinarie
professorer, tillträdet till undervisning i ett närheslägtadt ämne blefve vida
säkrare än förr; och om. vid pröfning för särskilda fall, behof ändå an sågos vara
for handen att anlita eu ny föreläsare, finge väl dervid förfaras såsom nu skor
vid förfall i alla de professioner, för Indika ingen adjunkt finnes. Då docenter för
ett sådant behof redan förut ej sällan anlitats, bör sådant vida. lättare kunna ske
hädanefter, om tjenstgöringspenningar för professorerna komma att enligt nu i fråga
varande förslag utgå, med 1 .»OO kr., hvilket belopp, sammanlagdt med ett störta'',
docentstipendium, uppgår ungefär till likhet med eu nu varande adjunktslön.

f1 er examinationen åter, som utan afbrott måste fortgå på de för den samma
bestämda tider, bör, vid den anordning, som blindt, i fråga satt. icke saknas tillfälle
att använda personer, lämpliga att fullgöra dertill hörande åligganden.

Hvad angar svårigheten, att om eu adjunkt ej finnes, kunna påräkna
efterträdare till en afgående professor, kan det icke förloras ur sigte, att just i
denna punkt a,djunktsinrätt,ningen icke heller funnits lemna erforderliga garantier.

I vårt om har det under öfverläggningarne om denna fråga anförts, att just i den
egenskapen hos »lossa befattningar att de äro ordinarie tjenstår och tillika svagt aflönade,
läge dels eu anledning dertill att adjunkten någon gång vore jemnåldrig med
professorn, dels ock eu frestelse för den förre att icke alltid med full friskhet och
odelad kraft fullfölja sina vetenskapliga arbeten. Om de svårigheter, som i detta
afseende uppstå, kunnat öfvervinnas vid tillsättningen hittills af sådana professioner,
för Indika adjunktur saknats, och Indika icke äro fä till antalet,, så, höra, de väl
kunna antagas medföra ännu mindre betänklighet om dels extra ordinarie professorer,
dels bättre afiönade stipendiater ständigt vore att tillgå.

Slutligen torde det tillåtas mig nämna, afl adjunkturer icke, så vidt jag

Bil. N:o 7 till Kong1, Maj.in Nådiga Prof. om Statsverket 1S7C.

känner. finnas vid något annat lands universitet, samt att der do tillförene funnits,
nemligen vid universitetet i Helsingfors, de nu mera försvunnit,

Då jag sålunda delar de betänkligheter, Indika i afseende pa den nu varande
adjunktsinrättningen blifvit uttalade, följer deraf, att jag icke kan. sedan tvaga om
dess ombildning blifvit väckt, tillstyrka Eders ivongl. Maj:t att bibehålla institutionen
i det skick, hvari den nu förefinnes. Beträffande sättet, för tili\äga-bringande åt
eu förändring synas de afgifna yttrandena- i allmänhet sammanstämma i eu punkt,
nemligen derutinnan, att- adjunkterna icke kunna- ersättas endast med tillfälliga,
för kort, tid utsedda stipendiater. Det har med skäl anmärkts, afl ordinarie lärareplatser
icke flora indraga,s utan att- ersättas med andra, som i lika, eller högre grad
erbjuda- utsigter för lofvande vetenskapsidkare att vid universiteten finna sin utkomst.
Da. såsom jag redan antydt. eu de! vetenskaper, i Indika adjunkt urer nu
finnas, äro af så stort omfång, eller fordra för ett ändamålsenligt ordnande af undervisningen
sådana särskilda anstalter, att läroämnet och dermed förenade vetenskapliga
öfningar icke kunna uppehållas af eu ordinarie professor med hjelp åt tillfälliga.
icke alltid påräkneliga biträdon, borde, der icke de för undervisningens behof
inrättade vetenskapliga institutionernas kraf gjorde eu annan anordning mera, lämplig,
i dessa- ämnen upprättas extra ordinarie professorsbeställningar, derutinnan lika med
adjunkturerna, att de vore fasta platser, men sä till vida- skiljaktiga derifrån, att
deras innehafvare skulle intaga eu fullt sjelfständig stimning, med skyldighet att
ansvara för undervisningen i någon viss vetenskapsgren och att deråt ver föreläsa
fyra timmar i veckan, med skyldighet vidare att. när behof göres, deltaga i examinationen.
samt med rättighet till säte och stämma i fakultet. Artoningen kunde
sättas något lägre än de ordinarie professorernas, nemligen dels till 4,000, dels till
4,500 kr., emedan tillfälle alltid stode Öppet för extra ordinarie professor att vid
ordinarie professors afgång i behörig ordning söka befordran till den högre aflönade
tjensten. Den på förhand bestämda uppflyttningen maste jagbult och hållet afstyrka.

Utom dessa vid vissa ämnen fästade extra ordinarie professioner vore det
(hiskligt, att nödiga tillgångar kunde beredas att-, då tillfälle dertill yppades, vid universitetet
såsom extra ordinarie professorer, med skyldighet- att i undervisningen deltaga,
. bibehålla män af synnerligt framstående vetenskaplig förtjenst utan afseende
på läroämne; men för sådant ändamål lära åtminstone för närvarande erforderliga
medel icke finnas att tillgå.

Om docentstipendierna utdelades till något större antal och belopp ån hittills,
skulle dessa understöd för unge män med framstående anlag erbjuda icke ringa
lockelse att, ostörda af ekonomiska omsorger, egna de första åren efter fullbordandet
af sin akademiska kurs åt universitetets tjenst. Dock borde dervid noga iakttagas,
att stipendierna hvarken blefve så stora eller finge åtnjutas under så läng tid, att
de närmade sig karakteren af ständiga löner, och derigenom motverkade stipendiatbefattningarnas
uppgift afl vara ftfvergångsplatser. 1 gengäld för stipendiets åtnju -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Kådiga Prop. om Statsverket 1876.

laude skulle man af stipendiaterna fordra deltagande i undervisningen och de vetenskapliga
öfningarna. samt vid inträffande behof vikariat för ordinarie lärare. Beloppet
af dessa större doeeutstipendier torde, i överensstämmelse med hvad kanal ersembetet
föreslagit, lämpligen kunna bestämmas till 1,500 kr. Oen tid, under hvilken stipendiaten
egde uppbära stipendiet, synes mig höra utsträckas till tre år. En förlängning i
denna, tid af högst två år herde äfven kunna medgifvas, likväl icke annat än under
den förutsättning, att stipendiaten under den tid, han åtnjutit stipendiet, genom
vetenskaplig verksamhet och särskild! genom utgifter skrifter visat sig vara värdig
fortfarande understöd. För innehafvare af sådant docentstipendium synes mig. för
den händelse att han öfvcrgär i elementar!iiroverkets tjenst, lönotur vid det samma,
höra få beräknas för högst fem år.

Denna plan kan i sin helhet, endast småningom genomföras medelst eu efter
hand skeende indragning af adjunkturerna, i män af deras innehafva res afgång. 1
vissa delar kan den likväl genast, komma till utförande genom de vid sistlidne riksdag
beviljade anslag till lärarekrafternas förstärkning inom de teologiska, juridiska
och medicinska fakulteterna.

Af dessa medel hafva 121.500 kr. i följd af nåd. brefvet den 5 November
1875 användts sålunda, att 8 adjunkter i teologiska fakulteten i hopsala tilldelats
ett arfvode af 1.000 kr. hvardera, samt 2 adjunkter i juridiska fakulteten derstädes
och en adjunkt vid juridiska fakulteten i Lund arfvode af 1.500 kr. hvardera mot
skyldighet att deltaga i undervisning och examination i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ofvan anförda grunder, ehuru utnämning till extraordinarie professorsplatser,
i följd af anslagets mellertidiga natur, icke kunnat ega ruin. Derjemte
hafva, för anställande af eu stipendiat vid teologiska fakulteten i ITpsala, en vid den
juridiska, fakulteten i Upsala och fn1 vid den juridiska fakulteten i Lund, med arfvoden
af 1,500 kr. för hvarje, anvisats tillsammans 6,000 kr. Dessa fakulteters
behof skulle derföre vara åtminstone i det hufvudsak!iga till godo sedda, under förutsättning
att omförmälda belopp 18,500 kr. finge fortfarande utgå och såsom tillgång
för det ändamål, hvartill det för innevarande år blifvit disponerad!, uppföras
på ordinarie stat. hvarvid likväl den förändring torde höra ske, att för juridiska, fakulteten
i Lund uppfördes anslag lör två extraordinarie professorer, hvaremot af de
för densamma utsedda medel endast ett docentstipendium kunde utgå.

Återstoden, 5,000 kr., af det utaf Riksdagen för år 1876 beviljade anslag
anvisades genom berörda nåd. bref till arfvoden å 2,500 kr. åt två laboratorer inom
den medicinska fakulteten i Upsala, den ene vid den patologiska och den andre vid
den fysiologiska institutionen. Då fakulteten ansett, det vara af synnerlig vigt för
undervisningens och de vetenskapliga öfningarnas ordnande, att begge dessa laboratorstjenster
fortfarande bibehållas, likväl med lön ökad till 8,000 kr., hemställer jag,
att till afhjelpande af de mest framstående behofven för denna fakultet, å ordinarie
stat måtte uppföras två löner å 8,000 kr. hvardera, den ena till eu laborator i ex -

Bil. No 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

periinentel patologi och patologisk anatomi och den andra till eu laborator i experimental
fysiologi och medicinsk fysik.

Vid teologiska fakulteten i Lund äro löneförhållandena sådana, att adjuukturernas
förändring till extra ordinarie professioner hör kunna ske utan ökadt statsanslag.

Beträffande åter filosofiska fakulteterna samt medicinska fakulteten i Lund kan
en dylik ombildning ej genast verkställas. I mån al nuvarande adjunkters afgång
bör likväl den nya organisationen kunna i hufvudsakliga delar efter hand komma
till stånd.

Den filosofiska fakulteten i Upsala har angifvit de vetenskapsgrenar, i Indika
den ansett att nya lärarebefattningar, vid adjunkturernas indragning, skulle inrättas.
Lunds filosofiska fakultet åter har endast uppgifvit antalet af dessa nya
lärarebefattningar och önskat, att de skulle blifva, för den humanistiska afdelningen
af fakulteten fyra, och för den lnatematiskt-naturvetenskapliga äfven fyra. Vid
den osäkerhet som eget- ruin, huru snart och i hvilken ordning ledigheter i adjunkturerna
kunna komma att inträffa, och vid den föränderlighet, hvilken ett sådant
verk måste vara underkastad!, som är beroende af vetenskapernas oupphörligt fortgående
utveckling, synes det mig rådligare att låta den efter hand skeende ombildningen
blifva föremål för pröfning i särskilda fall. än att nu för framtiden utstaka
en bestämd ordning, hvilken ändock, till följd af förändrade förhållandens
makt, sannolikt icke skulle kunna följas. Pa det Eders Kongl. Maj:t måtte, komma
i tillfälle att vid afgång af adjunkter inom de särskilda fakulteterna förordna om
sådana förändringar med de lediga adjunktstjensterna, som kunna finnas nödiga för
tillämpning af den nya organisationen, torde derföre, när sådan afgång inträffar, den
lediga adjunktslönen böra stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att i öfverensstämmelse
med förenämnda grunder användas.

Ehuru adjunktstjensterna, i händelse af bifall till hvad jag nu föreslagit,
skulle efter hand indragas, torde det likväl, på sätt Riksdagen ock medgifvit, vara
billigt, att de nuvarande innehafvarne af dessa tjenstår förses med tillräckliga löner;
och jag finner så mycket mindre betänklighet vid att föreslå jemväl denna tillöknings
uppförande på ordinarie stat, som tillökningen skulle jemte de nuvarande adjunktslönerna
tagas i anspråk vid adjunktstjensternas omreglering, och sålunda höra
äfven framgent af statsmedel utgå.

Då adjunkterna vid Lunds teologiska fakultet ej tarfva löneförhöjning, skulle
sådan behöfva beräknas för 25 adjunkter vid Upsala universitet och för 21 adjunkter
inom de verldsliga fakulteterna vid universitetet i Lund. Hvad kanslersembetet, på
sätt jag förut anfört, för desse lärare föreslagit angående lönetillökningens belopp
synes mig förtjent af Eders Kongl. Maj:ts godkännande. Deremot torde tjenstgöringspenningarua
för.adjunkter med 3,500 kr. lön, till Indika ock teologie adjunkterne
vid universitetet i Upsala kunna räknas, böra bestämmas till 1.000 kr., af skäl som

Bil. No 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kanslersembetet åberopat i fråga om vice bibliotekarierna. I afseende på tjenstgöringspenningarna
för öfrige adjunkter äfvensom vid det föreslagna lönetillägget
till läraren i psykiatri vid Upsala universitet har jag intet att erinra.

Då de af kanslersembetet för universitetens öfrige tjensteman och betjente föreslagna
aflöningsbelopp synas mig väl afpassade sä väl efter tjensteman vigt som
ock efter rådande prisförhållanden, tillstyrker jag, att Eders Kong!. Maj:t täcktes
godkänna kanslersembetets förslag i dessa delar, äfven i hvad det afviker från vederbörande
konsistoriers, med undantag endast i fråga om vice bibliotekarien i Upsala.
Då de göromål, som åligga denne tjensteman, hvilken det tillkommer att besörja utlåningen
från biblioteket, med skäl kunna anses mera omfattande i den män biblioteket
och deras antal som anlita detsamma är större, synes mig hans aflöning böra,
på sätt ock hittills egt rum, bestämmas något högre än för vice bibliotekarien i Lund;
och jag vågar följaktligen förorda det af konsistorium i Upsala föreslagna belopp
4,000 kr. Då något bestämdt belopp för akademienotariens i Upsala aflöning icke
blifvit vare sig af kanslersembetet eller konsistorium föreslaget, hemställer jag, att
det måtte af Eders Kongl. Maj:t beräknas till 2,500 kr., hvarigenom det förhållande,
hvari denna löns storlek för närvarande står å ena sidan till sekreterarens och å den
andra till kanslistens, blifver i det närmaste orubbadt.

I afseende på aflöningsbeloppens fördelning i löner och tjenstgöringspenningar .
har kanslersembetet, beträffande tjenstemännen vid biblioteket, afgifvit förslag, till
hvilka jag tillstyrker nådigt bifall, endast med det undantag, att tjenstgöringspenningarna
för vice bibliotekarien i Upsala, i följd af hvad jag föreslagit i afseende
på hans lön, synas böra bestämmas till 1,500 kr. Äfven för akademisekreterarne,
notarien vid kansliet i Upsala och kamrerarne synes mig en dylik fördelning
af lönebeloppen böra ega rum och lämpligen kunna bestämmas så, att fyra femtedelar
af dessa betraktas såsom lön och eu femtedel såsom tjenstgöringspenningar.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört skulle för ofvan berörde lärare
och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten lönetillägg utgå med de belopp,
som finnas upptagna i sista kolumnerna af nedan införda tablåer:

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Trop. om Statsverket 1876. 19

Universitetet i Upsala.

! Föreslagen	''I^jenstgörings-	S u in m a.	Nuvarande	Tillökning
lön.		penningar
1 professor..... 4,-500	__	1,500	-1	6,000	—	4,500	—	1,500	—
25 professorer. . . .1112,500	—	37.500		150,000	—	112,500	—	37,500	—
1 professor (med bo-
ställsrum)...... 3,900	—	1.500	—	5,400	—	4,200	—	1,200	—
4 professorer (med d:o) 15,600	—	6,000	—1	21,600	—	16,800	—	4,800	—
1 adjunkt (i teologiska
fakulteten).....j 2,500	—	1.000	—;	3,500	—	3,000	—	500	—
2 adjunkter (i d:o d:o) 5,000	—	2,000	—;	7,000	—	6,000	—	1,000	—
1 adjunkt......; 2,500	—	1,000	—	3,500	—	2,500	—	1,000	—
15 adjunkter ... .1 37,500	—	15,000	—	52,500	—	37,500	—	15,000	—
1 adjunkt......! 2,400	—	600	—	3,000	—	2,000	—	1,000	—
5 adjunkter.....i 12,000	—	3,000	—	15,000	—	10,000	—	5,000	—
läraren i psykiatri. . i				2,500	—	1,500	—	1,000	—
bibliotekarien . . . . \| 4,500	—	1,500	—	6.000	—	4,500	—	1,500	—
vice bibliotekarien . .: 2,500	—	1.500	—	4.000	—	3,000	—	1,000	—
1 biblioteksamanuens 2,000	—	500	—	2,500	—	1,500	—	1,000	—
1 d:o 1,600	—	400	—	2,000	—	1,200	—	800	—
1 d:o ! 1.200	—	300	—	'' 1.500	—	800	—	700	—
sekreteraren.....S 3,600	—	900	—	4,500	—	3,500	—	1,000	—
notarien.......! 2,000	—	500	—	2,500	—	2,000	—	500	—
kanslisten......				1.200	—	1,050	—	150	—
ombudsmannen. . . .				1.000	—	456	43	543	57
räntmästaren..... 4,500	—	1.500	—	6.000	—	4,500	—	1,500	—
kamereraren.....i 3,200	—	800	—	4,000	—	3,000	—	1,000	—
amanuensen.....				1,000	—	800	—	200	—
örtegårdsmästaren . .				2,200	—	1,800	—	400	—
konservatorn vid zoo-1
logiska museum. . . i				2,200	—	1,700	—	500	—
musikdirektören ... i				2.500	—	1,803	67	696	33
1 amanuens.....				300	—	150	—	150	—
1 d:o .....i				200	—	120	—	80	—
2 d:o å 700 . . . j				1,400	—	700	—	700	—
13 d:o å 500 . . .				6,500	—	4,550	—	1,950	—
23 vaktmästare . . .								2,237	50
								86,107	40

20 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverlcet 1876. .

Universitetet i Lund.

	Föreslagen	Tjenstgörings-	S u in m a.	Nuvarande	Tillökning
	lön.		penningar				lull.
1 professor (med spån-
målslön)......	4,500	—	1,500	—	6,000	—	5,069	—	931	—
17 professorer (med
d:o).........	76,500	—	O O > ''T <M	—1	102,000	—	86,173	—	15,827	—
1 professor (med pen-
ningelön)......	4,500	—	1,500	—	6,000	—	4,500	—	1,500	—
5 professorer (med
d:o).........	22,500	—	7,500	—i	30,000	—	22,500	—	7,500	—
1 adjunkt......	2,500	—	1.000	—	3,500	—	2,500	—	1,000	—
11 adjunkter ....	27,500	—	11,000	—	38,500	—	27,500	—	11,000	—
1 adjunkt......	2,400	—	600	—	3,000	—	2,000	—	1,000	—
8 adjunkter.....	19,200	—	4,800	—	24,000	—	16,000	—	8,000
bibliotekarien ....	4,500	—	1,500	—	6,000	—	4,834	50	''1.165	50
vice bibliotekarien . .	2,500	—	1.000	—	8,500	—	2,500	—	1.000	—
1 biblioteksamanuens	2,000	—	500	—	2,500	—	1,500	—	1,000	—
1 eko	1,600	—	400	_	2,000	—	1,000	—	1,000	—
sekreteraren.....	3,600	—	900	—	4,500	—	3,507	50	992	50
räntmästare]].....	4,500	—	1.500	_	6,000	—	5,069	—	931	—
kamreraren......	2,400	—	600	—	i 3,000	—	2,405	—	595	—
amanuensen.....					1,000	—	500	—	500	—
trädgårdsmästaren. .					1,800	—	1,500	—	300	—
konservatorn vid zoo-
logiska museum . .					1,800	—	1,200	—	600	—
kapellmästaren . . .					2,000	—	1,000	—	1,000	—
9 amanuenser å 500					4,500	—	3,150	—	1,350	—
1 vaktmästare ....					600	—	500	—	100	—
4 d:o ....					2,400	—	2,000	—	400	—
1 d:o . . . .					900	—	800	—	100	—
1 d:o . . . .					1,050	—	850	—	200	—
1 d:o ....					150	—	100	—	50	—
1 d:o . . . .					100	—	50	—	50	—
									58,092	—

Tillökningen a ordinarie stat skulle således blifva för universitetet i Upsala
86,107 kr. 40 öre och för universitetet i Lund 58,092 kr. Men då härjemte

Bil. N:o 7 till Konyl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

tages i betraktande, att genom den föreslagna löneregleringens tillämpning de nu
från extra stat utgående anslag till dyrtidstillägg och tjenstgöringspennmgar, utgörande
för Upsala universitet 63,920 kr. och för Lunds 35,502 kr. 96 öre, icke
vidare blefve erforderliga, skulle den verkliga tillökningen i anslag utgöra för Upsala
22,167 kr. 40 öre och för Lund 22,589 kr. 4 öre.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer jag att Eders Kong!. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna aflöningsstater för
lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af lönebeloppens
fördelning i lön och tjenstgöringspennmgar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande
behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor Eders
Kong!. Maj:t kan komma att närmare bestämma, för beredande af medel till lönestaternas
tillämpning bevilja:

a) eu förhöjning af ordinarie anslaget till universitetet i Upsala med 86,107
kr. 40 öre, och

b) en förhöjning af anslaget till universitetet i Lund med 58,092 kr.

Tillika och då, enligt hvad handlingarna upplysa, en af de aderton för professorer
vid Lunds universitet bestämda spanmålslöner innehafves af en emeritus,
professorn Sven Nilsson, under det emeritilönen, som endast uppgår till 4,000 kr.,
uppbäres af yngste tjenstgörande professorn, för hvilken följaktligen, äfven med
iakttagande deraf, att ofvan oinförmälda lönetillägg, 931 kr., kommer honom och
icke professor emeritus till godo, likväl en brist af 1,069 kr., i den föreslagna professorslönen
å 6,000 kr. kommer att uppstå, intill dess han. efter det professor
emeritus afgått, kan tillträda eu ordinarie professorska, hemställer jag, i enlighet
med akademiska konsistoriets, af kanslersembetet förordade förslag, att Eders Kongl.
Matt täcktes föreslå Riksdagen att, till fyllande af en professorslön vid universitetet
i Lund till 6,000 kr., ett belopp af 1,069 kr. må från allmänna indragnmgsstaten
utgå från och med nästkommande ar. sä länge professor Nilsson eller, efter hans
frånfälle, hans sterbhus uppbär professorslön vid samma universitet.

Slutligen och med afseende å hvad jag angående förändringen af adjunktsinrättningen
anfört, får jag hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bevilja följande anslag:

a) för universitetet i Upsala:

för ombildning af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning
af lärarekrafterna inom de teologiska och juridiska fakulteterna ett belopp
af 9,000 kr.;

för en laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi, årlig lön af
8,000 kr.;

för en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk fysik 3,000 kr.;

Bil. N:o 7 till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.
b) för universitetet i Lund:

för ombildning af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning
af lärarekrafterna i juridiska fakulteten 4,500 kr.;

äfvensom att medgifva, det adjunktslönerna vid universiteten må vid nuvarande
innehafvares afgång ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas
i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder,

samt att innehafvare af högre docentstipendium må, derest han öfvergår i
elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmandet af lönegrad räkna sig till
godo den tid han såsom stipendiat deltagit i undervisningen vid universitetet, dock
icke mera än fem år.

Lo.

/^■''ZiveTJc- . \ underdånig skrifvelse den 29 sistl. November har Kanslers-embetet för univer tai.

sitetet i Upsala anmält en af medicinska fakulteten väckt fråga om någon förhöjning i
årsanslaget för den fysiologiska institutionen vid nämnda universitet. Beträffande
denna angelägenhet. har fakulteten anfört: att man för ifrågavarande institution,
som vore jemförelsevis ny, ansett riktigast att icke sätta i fråga en full utrustning
trän första början, utan låta institutionen i mån af undervisningens kraf småningom
utveckla sig samt under tiden samla erfarenhet i afseende på dess behof och ändamålsenliga
inrättning. Häraf hade hlifvit eu naturlig följd, att fakulteten redan
förut måst begära och äfven erhållit förhöjning af det jemförelsevis obetydliga anslag,
som vid institutionens första inrättning beviljades. Det nuvarande anslaggt
hade emellertid under de senare aren visat sig vara otillräckligt för institutionens
''behof, hvartill orsakerna vore att finna dels i en utvidgad verksamhet vill institutionen,
hvilken varit en följd af ökade anspråk på undervisningen, och dels, oberoende
häraf, i den dyra tiden, hvarigenom priset på nödiga instrument och annan
materiel samt kostnaden för experimentdjurens underhåll ej obetydligt ökats. Till
dessa skäl komme ytterligare, att genom de studerandes under hela läsåret pågående
laborationer materielen starkt förbrukades och större tillgång än förut på erforderliga
instrument vore nödvändig. Sedan genom stadgan för de medicinska examina af den
13 November 1874 samt den i följd deraf fastställa studieplanen den fysiologiska
institutionens verksamhet i och för undervisningen hlifvit utvidgad och bestämd,
vore det sä mycket mera af behof påkalladt, att institutionen försåges med do hjelpmedel,
som oundgängligt erfordrades för att den skulle kunna motsvara sin bestämmelse.
Den tillökning i årsanslaget till fysiologiska institutionen, som för detta ändamål
vore af nöden, har fakulteten beräknat till 1,000 kr.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Till detta af akademiska konsistoriet förordade förslag liar kanslersembetet
tillstyrkt nådigt bifall.

Då de skäl, som anförts för behofvet af ifrågavarande anslags förhöjning,
synas mig vara väl grundade, anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka nådig
framställning till Riksdagen derom, att det årliga anslaget till materielen för den
fysiologiska institutionen vid Upsala universitet måtte från 1,500 kronor höjas till

2,500 kronor.

I enlighet med vederbörandes underdåniga framställningar föreslog Eders Kongl.
Majtt i nådig proposition den 15 Januari 1875 Riksdagen att bevilja följande
anslag å ordinarie stat för åtskilliga materiela behof vid universiteten, nemligen

a) för Upsala universitet:

förhöjning'' i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi kr. 550: —

b) för Lunds universitet:

förhöjning i årsanslaget till astronomiska institutionen.....

Dito i dito till kemiska dito .....

Dito i dito till patologiskt anatomiska institutionen . .

Dito i dito till zoologiska dito . .

400

500

600

200

De begärda anslagen beviljades åt Riksdagen att utgå under innevarande är,
men då de behof, hvilka de afse att fylla, utan tvifvel komma att allt framgent
förefinnas i lika hög grad, hemställer jag att, i enlighet med hvad kanslersembetet
på vederbörande akademiska konsistoriers anhållan tillstyrkt, Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om anslagens uppförande på ordinarie
stat; börande anslaget till allmän och åkerbrukskemi vid Upsala universitet, sedan
Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistl. November medgifvit att de båda i utgiftsstaten
särskildt upptagna kemiska institutionerna vid detta universitet, nemligen institutionen
föl- allmän och åkerbrukskemi samt laboratorium för analytisk kemi må
förenas till eu enda under benämning: institutionen för allmän och analytisk kemi,
upptagas såsom eu tillökning i anslaget till denna institution.

För de språkliga studiernas främjande inrättades vid universitetet i Lund för
omkring tio år sedan ett så kalladt filologiskt seminarium. Planen dertill utgick

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverhet. 1876.

först från universitetets lärare, i de klassiska språken, Indika dermed åsyftade att,
då. vid begagnandet af det enda undervisningsmedel universitetet af ålder tillhandahållit,
nemligen åhörandet af föreläsningar, lärjungarne icke konime i tillfälle att
lära känna sina produktiva anlag, än mindre att uppöfva dem, uppmuntra till större
sjelfständighet i studierna. Universitetets kansler niedgaf den 26 September 1865, att
seminariet Ange under det då nyss började läsåret på försök utöfva- sin verksamhet
enligt de föreslagna och af kanslern tills vidare faststälda'' stadgarne, samt beviljade
dertill nödiga medel ur universitetets reservfond. Sedan dess har seminariet oafbrutet
fortsatt sin verksamhet, hvilken under de tre första åren omfattade endast klassiska
språk, men från och med vårterminen 1869 utsträckts jemväl till de nordiska språken,
för Indika eu särskild afdelning blifvit bildad. Under denna tid bär öfvertygelsen
om dessa öfningars nytta för studierna vunnit allt större styrka. Det välgörande
inflytande de utöfvat på den grundliga insigten i språkvetenskapens olika
grenar har upprepade gånger blifvit af konsistorium vitsordad!.

Enligt stadgarne har denna lär oinrättning till uppgift att genom praktiska
öfningar inom området för de särskilda språkens studium vägleda och befordra de
studerandes sjelfverksamhet och dymedelst grundlägga så val lärår oduglighet som
vetenskaplig sjelfständighet, öfningarna, som bestå dels i kritisk förklaring af de
bästa skriftställarne, dels i författande och försvarande af uppsatser öfver något, till
denna studiekrets hörande ämne, ledas af föreståndare, i regeln de ordinarie professorerna
i de särskilda språken. Hvarje medlem är skyldig att under visst antal
terminer deltaga i öfningarna och erhåller, om han med flit och ordentlighet fullgör
sina åligganden, tenninligen ett premium, såsom understöd till arbetets lättande och
fullföljande.

Möjligheten, i ekonomiskt afseende, af seminariets tillvaro har ansetts icke
längre böra vara beroende af tillfälliga, för ett eller två år i sender beviljade anslag
från universitetets reservfond, hvars tillgångar dessutom tagas i anspråk för
en mängd andra behof, och akademiska konsistoriet har derföre lios Eders Kong!.
Maj:t i underdånighet anhållit, att anslag af allmänna medel måtte för ändamålet
beredas.

Härtill kommer, att ordföranden för det under sistförflutne sommar församlade
åttonde allmänna svenska läraremötet å mötets vägnar anhållit, att sådana åtgärder
måtte vidtagas, genom Indika vid universiteten seminarier i främmande lefvande
språk kunde blifva anordnade, i likhet med dem som i Lund finnas för de
klassiska och nordiska språken.

Under åberopande af läraremötets yttrande såsom stöd för seminariets utvidgning
har konsistorium i ofvanberörda framställning upptagit de för seminariet nödiga
anslagsposter sålunda: till afdelningen för klassisk filologi: till premier 1,000 kronor,
till bokinköp 200 kronor, till afdelningen för nordiska språk: till premier
450 kronor, till bokinköp 100 kronor, till afdelningen för nyeuropeisk linguistik

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

till premier 1,000 kr. och till bokinköp 200 kr. — I underdånigt memorial den 10
sistl. November har kanslersembetet för universiteten, i anledning af hvad sålunda
förekommit, icke blott tillstyrkt bifall till konsistoriets förslag, utan ock framhållit
fördelarne af seminariers inrättande för främjande jemväl af vetenskapliga
studier i andra grenar, äfvensom förordat seminariers bildande vid universitetet i
Upsala. Hvad kanslersembetet anfört har gifvit anledning att i ärendet infordra
konsistoriets i Upsala yttrande, livilket dock ännu ej inkommit. —

De vetenskapliga öfningarna intaga i universitetens utveckling på senare tider
ett utmärkt rum. Vid utländska högskolor hafva nästan i alla vetenskapsgrenar
seminarier inrättats, och den nära beröring mellan lärare och lärjungar, den vaknande
sjelfverksamhet hos desse senare, och de grundliga studier, som af dem främjats,
hafva med skal tillvunnit sig allmänna loford. Nu i fråga varande seminariers
fördelaktiga inflytande på språkstudierna vid universiteten synes numera äfven hos
oss vara allmänt erkändt, såväl af högskolornas målsmän som af elementarläroverkens
lärare.

För de merendels obemedlade deltagarne i dessa öfningar vore det emellertid
vigtigt att man kunde bereda något understöd, på det att de måtte kunna med odelade
krafter egna sig åt det trägna arbete, öfningarna kräfva. Ofta kan man genom en sådan
uppmuntran med en ringa summa främja utvecklingen af ovanliga och snart nog
för bildningen fruktbärande anlag. Det vore äfven af nöden, att dessa unga inrättningar
kunde besitta ett eget bokförråd, innehållande det nyaste af hvad den vetenskapliga
litteraturen inom dessa områden har att erbjuda.

På dessa skäl anser jag mig höra i underdånighet förorda den framställning
kanslersembetet i detta hänseende gjort. Mot de föreslagna ganska måttliga beloppen
är intet att erinra, enär den något mindre summa som beräknats till afdelningen
för nordisk språkkunskap synes grunda sig derpå, att denna afdelning haft ett
mindre antal lärjungar, och anslaget, gifvet som ett helt, kan ett annat år annorlunda
fördelas. Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra nådig framställning derom, att för det språkliga seminariet i Lund,
som redan i en följd af år haft tillfälle att visa sin gagnande verksamhet, och hvars
utvidgning med en afdelning för de moderna språken synes mig med skäl vara af
det allmänna läraremötet önskad, måtte å universitetets stat uppföras ett årligt anslag
af 2,950 kr.

8:o.

Karolinska medico-kirurgiska institutets stat upptager tre professorslöner till

4,500 kr., två till 4,200 kr, hvilkas innehafvare åtnjuta boställsförmån, och tre till

Lönereglering
för Karolin*
ska institutet.

26 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

4,000 kr., fyra extra ordinarie professorslöner till 2,500 kr., fyra adjmiktslöner till

2.500 kr. och tre till 2,000 kr., tre amanuensarfvoden till 600 kr. och tre till 400 kr.;
anslag till aflöning af bibliotekarie, sekreterare och kamererare 1,500 kr., samt tre
vaktmästarelöner, en till 750 kr. och två till 650 kr. hvardera.

Sedan 1874 års riksdag, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning
angående d yrti d sfi Hägg åt lärare och tjensteman vid institutet, beviljat dylikt
lönetillägg att utgå under är 1875 med 20 procent å samtliga dessa löner och arfvode^
utom arfvodena till amanuenser och vaktmästare, samt Eders Kongl. Maj:t till
följande riksdag aflåtit nådig proposition om anvisande af samma dyrtidstillägg jemväl
för år 1876, anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den i.9 Maj 1875, att
Riksdagen af skäl, som gjort sig gällande i afseende på lärarne vid universiteten, och
för hvilka här ofvan under l:o blifvit redogjordt, anslagit, förutom det begärda dyr -tidstillägget, ett belopp af 4,200 kr. att såsom tjenstgöringspenningar tilldelas de
ordinarie professorat vid institutet med 600 kr. till hvar och eu, dock att de två
professorer, hvilka åtnjöte bostadsförmån, som i deras aflöning vore beräknad blott
till 300 kr., skulle, då nämnda förmån borde uppskattas till minst 600 kr., såsom
tjenstgöringspenningar erhålla endast 300 kr.

I eu till kanslersembetet stöld skrift har institutets lärarekollegium gjort
framställning om löneförhöjning på fast stat för lärare, tjensteman och vaktbetjente
från och med är 1877 och i sådant afseende föreslagit: att för fem professorer
den fasta lönen bestämmes till 4,500 kr. och tjenstgöringspenningarna till

1.500 kr., dock att från de två professorers löner, som innehafva bostadsvåningar,
300 kr. afdragas i vederlag för bostadslägenheten; att för de öfriga tre professorerna
fast lön bestämmes tid 4,000 kr. och tjenstgöringspenningar till 1,500 kr; att för
de extra ordinarie professorerna och fyra adjunkter fast lön bestämmes tid 2,500
kr. och tjenstgöringspenningar till 1,000 kr., tillsammans 3,500 kr.; att för de tre
öfriga adjunkterna den fasta lönen bestämmes till 2,000 kr. och tjenstgöringspenningarna
till 1,000 kr., tillsammans 3,000 kr.; att amanuensarfvodena höjas, för
amanuensen i rätts- och stats-medicin från 400 till 600 kr. samt för de'' öfriga,
hvilkas tjensteåligganden vore af ungefär lika omfattande beskaffenhet för dem alla,
till 900 kr.; att anslaget till aflönande af bibliotekarie, sekreterare och kamererare
höjes till 2,500 kr., samt att de två lägre vaktmästarelönerna hvar för sig höjas till
750 kr., enär de vaktmästaretjensterna tillhörande göromål beskaffenhet icke gåfve
anledning att sätta ett af de för dem bestämda arfvoden högre än de öfriga.

Till denna framställning har kanslersembetet i underdåniga skrifvelse!- den 29
November och den 10 December 1875 tillstyrkt nådigt bifall, dock att tjenstgöringspenningarna
för adjunkter borde, på sätt kanslersembetet föreslagit för universiteten,
bestämmas till 600 kr.

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:Is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Derjemte liar lärarekollegiet, hvad särskildt beträffar de vid institutet inrättade
adjunkturer, med anledning af de framställningar, som från universiteten
gjorts angående förändring af de vid dem befintliga adjunktsbefattningar så val i
afseende på adjunkternas lärareverksamhet som på deras löne vilkor, i särskild skrifvelse
anhållit, att enär denna fråga jemväl för institutet vore af den största, vigt,
eu förändring i samma syftning måtte vidtagas med adjunktsbeställningarna vid institutet.
Lärarekollegium har i detta hänseende anfört, att under de senaste åren
svårigheter yppats icke blott att få adjuukturerna i de teoretiska ämnena besatta
med ordinarie innehafvare, utan ock att erhålla kompetenta personer, hugade att
under eu kortare tid på förordnande bestrida dessa befattningar. Orsakerna till
detta för läroverket menliga förhållande vore etter lärarekollegiets öfvertygelse tvenne.
För det första vore de för ifrågavarande tjänsters innehafvare bestämda aflöning^-belopp allt för ringa för att förmå personer, af Indika fordrades samma kompetensvilkor
som af professorer, att söka en adjunktur, enär de, med den vetenskapliga
bildning och praktiska duglighet, man hos dem måste förutsätta, inom kort tid
och med stor lätthet kunde såsom praktiserande läkare förskaffa sig en ganska god
ekonomisk ställning. För det andra kunde män, af hvilka fordrades den kompetens
som för erhållandet af en adjunktur vid läroverket funnes stadgad, med skäl göia
anspråk på eu mera sjelfständig lärareverksamhet än den, som nu i allmänhet tillkomme
dessa befattningars innehafvare. I afseende pa detta sistnämnda skäl yttiai
lärarekollegiet, att ehuru väl det vid första anblicken kunde synas icke ega så stor
betydelse, hade erfarenheten tydligen visat, att det vägde tungt i vågskålen, och att
institutets samtlige adjunkter lifligt önskade, för att ej såga fordrade eu förändring
af sin ställning i detta hänseende.

Det förslag lärarekollegium framstält innehåller, att samtliga adjuukturerna
vid institutet måtte förändras till extra ordinarie professioner med sjelfständig undervisningsverksamhet
för deras innehafvare, men med skyldighet för desse att vid förfall
för professorn i ämnet hans tjenst uppehålla; samt att extra ordinarie piofessoiemas
löner måtte bestämmas till ofvannämnda, dels för de redan befintliga extra oidinaiie
professorerna, dels för adjunkterna föreslagna belopp, med undantag deraf att lönerna
för de redan austälde extra ordinarie professorerna i rätts- och stats-medicin och i
materia medica, äfvensom för vissa af de blifvande extra ordinarie professo].ernå

höjdes till 4,500 kr. _ - . . .

De skäl, som blifvit anförda för löneförhöjning på ordinarie stat. åt univeisitetens
lärare och tjensteman samt vaktbetjente, synas mig ega lull giltighet jemväl i
afseende på Karolinska institutets. Mot det för professorerna föreslagna, löneförhöjningsbelopp
har jag ej annat att erinra, an att för professor], hvilka åtnjuta
boställsförmån, lönen borde, på sätt för universiteten föreslagits, bestämmas till
5,400 kr., deraf 1,500 kr. i tjenstgöringspenningar.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Adjunkternas ställning vid Karolinska institutet är i sjelfva verket ännu mera
obestämd och osjelfstäudig än vid universiteten, enär det om dem endast i allmänhet
är föieskrifvet, att en hvar af dem åligger att vederbörande professor vid undervis*
ningen och examina biträda på sätt lärarekollegium närmare bestämmer, äfvensom
att, när så påfordras, professionen efter förordnande bestrida. Under åberopande af
hvad jag redan anfört i frågan om lönereglering för universiteten finner jag det derföre
_ i hög grad önskvärdt, att den ombildning af adjunktsinstitutionen, som för universiteten
blifvit föreslagen, jemväl vid detta läroverk må, i den män sådant
kan ske, vinna tillämpning. En sådan tillämpning kan, hvad angår de å institutets
stat upptagna extra ordinarie professorsbeställningar, enligt mitt förmenande genast
intiäda, om lönerna för två af dessa tjensteman, hvilka icke kunna genom annan
veiksamhet ellei enskild praktik förvärfva nödig'' utkomst, nemligen extra ordinarie
professorerna i rätts- och stats-medicin samt i materia medica, ökas till 4,500 kr.,
samt för de två öfriga till 3,500 kr., på sätt lärarekollegium föreslagit. I de fall
att icke desse lärare redan hafva sig ålagd sådan undervisnings- och examinationsskyldighet,
som enligt mitt förslag skulle tillkomma extra ordinarie professor, synes
mig något hinder ej möta att ålägga dem sådan skyldighet såsom vilkor för löneförhöjningens
. åtnjutande, helst en sådan förändring i tjenstgöring blifvit af lärarekollegium
förordad. I afseende på adjunkturerna finner jag deremot af skäl, dem jagutvecklat
vid behandling af frågan om universitetens lönereglering, icke anledning
att nu föreslå, annat än eu efter hand inträdande omgestaltning af dessa tjenster till
extra ordinarie professioner. På samma gång som jag derföre hemställer om nådig
framställning derom, att adjunktslönerna vid institutet "ställas till Eders Kongl. Maj:ts
disposition, att vid. nuvarande innehafvares afgång användas till adjunktsinstitutionens
ombildning i likhet med hvad som blifvit afsedt för universiteten, anser jag
dessa löner, i likhet med hvad för universiteten föreslagits, böra höjas till de af
kanslersembetet förordade belopp.

Tjenstgöringspenningarna för extra ordinarie professorer torde böra bestämmas
till 1,000 kr., och för adjunkter, i likhet med hvad för universitetsadjunkter föreslagits,
till 1,000 kr. när lönen är 3,500 kr., och till 600 kr., när lönen ed är högre
än 3,000 kr. J b

Med tillämpning af hvad jag nu anfört och hvad i afseende på öfriga aflöningsbelopp
blifvit, såsom mig synes på goda grunder, af vederbörande föreslaget, skulle
Karolinska institutets aflöningsstat blifva följande:

Bil. No 7 till Kongl. Majcts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

	Föreslagen lön.	Tjenstgörings-! penningar.	Summa.	Nuvarande lön.	Tillökning.
1 professor..........	4,500	_	1,500		6,000	_	4,500	_	1,500	I
2 professorer.........	9,000	—	3,000	—	12,000	—	9,000	—	3,000	—-
1 professor..........	4,000	—	1,500	—i	5,500	—	4,000	—	1,500	—
2 professorer.........	8,000	—	3,000	—	11,000	—	8,000	—	3,000	—
1 professor (med boställsrum)	3,900	—	1,500	—	5,400	—	4,200	—	1,200	—
1 d:o d:o d:o	3,900	—	1,500	—	5,400	—	4.200	—	1,200	—
1 extra ordinarie professor .	3,500	—	1,000	—	4,500	—	2,500	—	2,000	—
1 d:o d:o d:o	3,500	—	1,000	—,	4,500	—	2,500	—	2,000	—
1 d:o d:o d:o	2,500	—	1,000	—	3,500	—	2,500	—	1,000	—
1 d:o d:o d:o	2,500	—	1,000	—	3,500	—	2,500	—	1,000	—
1 adjunkt...........	2,500	—	1,000	—''	3,500	—	2,500	—	1,000	—
3 adjunkter..........	7,500	—	3,000		10,500	—	7,500	—	3,000	—
1 adjunkt...........	2,400	—	600	—	3,000	—	2,000	—	1,000	—
2 adjunkter..........	4,800	—	1,200	—	6,000	—	4,000	—	2,000	—
1 amanuens..........	—•—	—	---	—	900	—	600	—	300	—
2 amanuenser ........	—	—	—	—	1,800	—	1,200	—	600	—
1 amanuens..........	—	—•	—	—	900	_	400	—	500	—
1 d:o ..........	—	—	—	—	900	—	400	—	500	—
1 d:o .......... bibliotekarie, sekreterare och	—	—	—	—	600		400	—	200	—
kamererare.........				—	2,500	—	1,500	—	1,000	—
1 vaktmästare ........	—	—	—	—	750	—	750	—	—	—
1 d:o ........	—	—	—	—	750 —	650	—	100	—
1 d:o ........					750 —	650		100 27,700

l)en tillökning- i institutets ordinarie anslag, dennalönestatutvisar: 27,700 kr.,
korume dock att i väsentlig mån motsvaras af den minskning i extra anslag, som
uppkommer derigenom, att de till dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar för innevarande
är anvisade medel, tillhopa 16,480 kr., icke vidare behöfva utgå, i följd
hvaraf den egentliga förhöjningen i institutets anslag inskränker sig till 11,220 kr.

På grund af hvad nu blifvit anfördt hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af ofvan intagna aflöningsstat
för Karolinska medico-kirurgiska institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i
lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas
till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor, som af Eders Kongl.

Profession i
allmän helso -vårdslära vid
Karolinsk a
institutet.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Maj:t komma att närmare bestämmas, för beredande af medel till lönestatens tillämpning
bevilja en förhöjning i institutets ordinarie anslag af 27,700 kr.,

dels att adjunktslönerna vid institutet må vid nuvarande innehafvare» afgång
ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till inrättande af extraordinarie
professorsbeställningar eller stipendiatbefattningar i öfverensstämmelse
med de för universiteten föreslagna grunder.

4:o.

I en till kanslersembetet ståld skrifvelse har lärarekollegium vid Karolinska
medico-kirurgiska institutet framhållit behofvet af en ny professorsbeställning
i allmän helsovårdslära. Kollegium har dervid anfört, hurusom bland
den praktiska medicinens olika grenar knappt någon vore för samhället vigtigare än
den allmänna helsovården, för hvilken också stora ansträngningar och uppoffringar
gjordes i nästan alla civiliserade länder. Äfven hos oss hade densamma nu blifvit
en af dagens brännande frågor, och genom den år 1874 utfärdade helsovårdsstadgan
både den på lagstiftningens område tagit ett betydande steg framåt. Men detta vore
ej nog. Vid tillämpningen af den nyss nämnda lagen måste, för att denna ej skall
blifva blott eu död bokstaf, vid sidan af de kommunala myndigheterna stå en i den
allmänna helsovården väl hemmastadd läkarecorps. För detta ändamål vore det dock
nödvändigt, att eu tidsenlig undervisning i allmän helsovård meddelades vid våra
medicinska undervisningsverk. Ännu vore detta likväl ej händelsen. Visserligen
funnes vid Upsala universitet en profession, som bland andra ämnen omfattade afvel!
allmän helsovård, men till samma lärostol hörde ock allmän patologi och patologisk
anatomi, hvilka ämnen, i följd af den ställning de intoge i den medicinska
kursen, naturligtvis måste i främsta rummet blifva föremål för den af nämnda lärostols
innehafvare meddelade undervisning. Dessa ämnen, i synnerhet den patologiska
anatomien, vore för (ifrigt af den vigt och omfattning, att ovisst vore, huru mycken
tid kunde användas för den allmänna helsovårdsläran, hvilken numera vuxit ut till
en disciplin, som onekligen fordrade sin egen man. Redan år 1862 hade lärarekollegium
i skrifvelse till kanslersembetet väckt fråga om eu tidsenlig undervisning
uti allmän helsovård för blifvande läkare och för detta ändamål föreslagit, att extraordinarie
professorsbeställningen i rätts- och stats-medicin vid Karolinska institutet
måtte förändras till eu ordinarie profession, med skyldighet för innehafvare!! att meddela
undervisning äfven i allmän helsovårdslära; men på grund af hvad nyss blifvit
nämndt ansåge sig lärarekollegium nu mera ej kunna vidhålla förslaget om eu förening
af detta läroämne med andra under eu och samma profession. Upprättandet
af särskilda lärostolar för allmän helsovårdslära vid våra medicinska undervisningsverk
vore således onekligen ett tidens kraf; och en sådan lärostol vid Karolinska
institutet borde kunna synnerligen gagna den medicinska undervisningen och det allmänna,
dels emedan enligt gällande stadgar alla medicine studerande under större

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

delen af sin praktiska studiekurs måste vistas vid detta läroverk, dels ock derför att
det samma vore beläget i landets största stad, hvarest i rikt mått erbjödes tillfälle
att se den allmänna helso vårdsläran i vidsträcktare omfång tillämpad.

I underdånigt utlåtande den 29 November 1875 har kanslersembetet förklarat
sig anse att. då ifrågavarande profession vore af behof påkallad och borde komma att
medföra omfattande gagn, lärarekollegiets framställning vore förtjent af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

Länge har läkarekonstens enda uppgift ansetts vara att bota uppkomna sjukdomar,
att mildra eller afhjelpa redan ådragna skador. Först i senare tider har uppmärksamheten
riktats på angelägenheten att så vidt möjligt förekomma sjukdomen, att söka
utforska dess orsaker och undanrödja dessa, att genom iakttagelser lära känna de allmänna
lagar, som öfva sin inflytelse på helso- och sjukdomstillståndet inom olika orter
och under gifna olika förhållanden, samt att deraf draga slutsatser för lindrandet af
nöd och hämmandet af sjukdomsfrön, hvilka eljest, utvecklade, kunde i stort anställa
sina härjningar. Sådan är den allmänna helsovårdslärans uppgift. Dess betydelse
icke blott för det medicinska studiet utan för samhällets välbefinnande i det
hela är oberäkneligt stor. En omfattande tillämpning af dess lärdomar har i andra
länder redan egt rum och visat sina följder i en märkbar minskning af sjuklighet
och dödlighet. Undervisning i denna vetenskap har ock derför blifvit införd vid
universiteten. Att alla våra medicinska läroverk ännu äro i saknad af särskild
målsman för denna vigtiga vetenskap, är en brist, som synes mig böra utan uppskof
afhjelpas, och det så mycket mer som behofvet af åtgärder till sundhetens främjande
redan genom utfärdande af Eders Kongl. Maj:ts helsovårdsstadga för riket vunnit
erkännande inom lagstiftningens område. En sådan lagstiftning fordrar icke
blott för sin behöriga tillämpning medverkan af eu med lagstiftningens grundsatser
fullt förtrogen läkarecorps, utan ock för sin framtida utveckling allt det stöd vetenskapen
kan lemna. Jag anser mig derföre ega fullt skäl att tillstyrka Eders Kongl.
Maj:t att till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande på Karolinska institutets
stat af ett anslag å 6,000 kr. till lön åt eu professor i allmän helsovårdslära;
börande i afseende på anslagets fördelning i lön och tjenstgöringspenningar iakttagas
hvad här ofvan blifvit beträffande professioner vid institutet föreslaget.

5:o.

I nådig proposition den 15 Januari 1875 äskade Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen
följande anslag för Karolinska medico-kirurgiska institutet nemligen till arf- institutet.
vode åt eu amanuens vid institutets anstalt för normal anatomi ett årligt belopp af
1,000 kr., samt för institutets fysiologiska anstalt dels 400 kr. till aflöning åt en
amanuens och 500 kr. till aflöning åt en vaktmästare, dels 1,500 kr. till anstaltens
underhåll och drift.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Riksdagen, som erkände behofvet af de äskade anslagen, beviljade dem på extra
stat, att utgå under år 1876. Då dessa anslag emellertid äro af beskaffenhet att
böra för de med dem afsedda ändamål fortfarande utgå, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska deras uppförande å ordinarie stat från och
med år 1877, hvarigenom anslaget till Karolinska institutet skulle ökas med tillhopa
3,400 kr.

Med anledning deraf, att adjunkten i patologisk anatomi vid Karolinska institutet
sedan början af höstterminen 1874 fått sig uppdragen den hufvudsakligaste
delen af undervisningen i allmän patologi för de studerande, som bereda sig till
medicine kandidatexamen, och derigenom blifvit ur stånd satt att såsom förut verkställer
liköppningarna vid den pediatriska kliniken å allmänna barnhuset, har det
funnits af behofvet påkalladt, att förordna en kompetent person att verkställa och
för de studerande demonstrera nämnda liköppningar, hvilka erbjuda ett allt för rikt
och egendomligt material, för att detsamma skulle utan skada för undervisningen finnas
obegagnadi Genom nådigt bref den 19 Mars sistlidet år har Eders Kongl.
Maj:t täckts i nåder medgifva, att för detta ändamål ett arfvodesbelopp af 250 kr.
i qvartalet finge utgå af den vid institutet besparade anatomi adjunktslönen från
den 1 April intill dess nämnda adjunktsbefattning blefve tillsatt, dock ej för längre
tid än till samma års slut. Då behofvet af ett arfvode för ifrågavarande ändamål
komme att fortfara, har institutets lärarekollegium hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af 1,000 kr. att uppföras
å institutets ordinarie stat till lärarekollegiets disposition, att användas till arfvode
åt en kompetent person, som skulle verkställa och demonstrera liköppningarna
vid i fråga varande klinik.

Jemte meddelande af den upplysning, att anatomi adjunktsbefattningen vid
institutet är kungjord till ansökning ledig, och att sålunda den dermed förenade lön
icke vidare kan användas för andra ändamål, har kanslersembetet i underdånigt
memorial tillstyrkt bifall till lärarekollegiets begäran på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att bevilja en tillökning i institutets anslag med 1,000
ki., att af lärarekollegium användas till arfvode åt en docent eller amanuens, med
skyldighet för denne att verkställa och demonstrera liköppningarna vid den pediatriska
kliniken å allmänna barnhuset.

Till denna framställning får jag, under åberopande af ofvan anförda skäl,
tillstyrka nådigt bifall.

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statserket 1876. 33

0:0.

Inom Ecklesiastikdepartementets afdelning för ärenden rörande den högre undervisningen
har beräkning blifvit uppgjord ä de belopp, som för hvarje å stat
uppförd ämneslärare vid dessa läroverk äfvensom för öfningslärarne vid de fullständiga
elementarläroverken böra, enligt de för lärares uppflyttning i högre lönegrad
faststälda grunder, från och med år 1877 utgå utöfver de för innevarande år anvisade
lönebelopp. Deraf visar sig, att för detta behof erfordras, utöfver det nu utgående
läroverksanslaget, 40,000 kr.; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen äska
ett anslag till nämnda belopp, att uppföras å staten för elementarläroverken.

Derjemte och enär det anslag af 40,000jkr., som af Riksdagen beviljats för
år 1876 till bestridande af kostnaderna för elementarlärares uppflyttning i högre
lönegrad enligt faststälda grunder, fortfarande är för samma ändamål behöflig!, men
detta belopp, som anvisats på extra stat för ett år, följaktligen med detta års slut
skulle upphöra att utgå, derest det ej ånyo beviljades, hvarigenom skulle uppstå eu
motsvarande brist i de tillgångar, af hvilka lönerna för elementarläroverkens lärare
skola bestridas, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att jemväl detta belopp, 40,000 kr., måtte å elementarläroverkens stat
uppföras.

7:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till nästlidne års riksdag äskat
en förhöjning af de för elementarläroverken beviljade anslag dels till extra lärare, dels
till vikarier och oförutsedda behof, det förra med 30,000 kr. och det sednare med
15,000 kr., så har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1875 tillkännagifvit,
att Riksdagen för år 1876 å extra stat anvisat förenämda belopp. Då för bestridande
af nödiga arfvoden till extra lärare och vikarier vid nämnda läroverk dessa
anslagsförhöjningar fortfarande aro behöfliga, enär i anseende till det starka tilloppet
af lärjungar vid dessa läroverk någon väsentlig inskränkning i det behöfliga antalet
af dylika lärare icke är att förvänta, ej heller någon minskning i arfvodesbeloppen
billigtvis synes kunna i fråga sättas, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att de ordinarie anslagen till extra lärare, samt till vikarier
och oförutsedda behof måtte från och med år 1877 höjas med samma belopp, som
för år 1876 äro å extra stat uppförda.

8:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t till sistlidne års riksdag aflåtit nådig proposition
om anvisande af o,600 kr. från och med år 1876 för utvidgning af hvart och ett

Elementarlärares
uppflyttning
i högre lönegrad
enligt gällande
grunder.

Extra lärare
och vikarier
vid elementarläroverken.

Elementarläroverken
t Söderhamn,
Vadstena
och Slätfde.

Högre skolor
för qvinlig ungdom.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

utaf elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga,
under vilkor att vederbörande kommuner för de utvidgade läroverken bekostade
fullt ändamålsenliga lokaler, samt Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 sistlidne
Maj angående regleringen af utgifterna under riks,statens åttonde hufvudtitel anmält,
att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om de i fråga
varande läroverkens förändring till femklassiga, på extra stat för år 18/6 dertill
anvisat 16,800 kr.; så har Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens
beslut, och sedan kommunerna förbundit sig att förenämnda vilkor uppfylla, förordna!,
bland annat, att för dessa läroverks utvidgning till femklassiga under år 1876
nödigt antal extra lärare vid dem må af vederbörande eforer anställas. Då läroverkens
utvidgade verksamhet äfven framdeles lärer böra fortgå, såvidt. något väsentligt
gagn med den för år 1876 vidtagna förändringen skall vinnas, och då det erforderliga
anslagets anvisande för ytterligare ett år eller annan kort tid medför den
väsentliga olägenheten, att för den utvidgade undervisning, som i följd af anslagets
beviljande bör vid nämnda skolor meddelas, inga ordinarie lärare kunna anställas,
utan hela denna undervisning måste bestridas af extra lärare, hvilka stundom med
hvarje termin ombytas, hvaraf åter blir eu följd, att önskvärd jemnhet och planmessighet
i undervisningen icke kunna ernås, får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande läroverks utvidgning till
femklassiga bevilja samma belopp, som för år 1876 är å extra stat uppfördt, eller tillhopa
16,800 kr., att från och med år 1877 tilläggas anslaget till elementarläroverken.

9:o.

Sedan Riksdagen för år 1875 på extra stat anvisat ett belopp af 80,000 kr.
att användas till understöd, med högst 3,000 kr. till hvarje, åt sådana högre skolor
för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörande,s hörande pröfvades vara deraf i
behof, under vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 50
kr., att frielever till det antal, som af"Eders Kongl. Maj:t bestämdes, vid skolan antoges,
att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet, och att skolan skulle
vara underkastad den kontroll och de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde
finna godt bestämma, så beviljade Eders Kongl. Maj:t af detta anslag 10,900 kr. åt
tern skolor för hela året 1875, och 6,750 kr. åt sex skolor för senare hälften af nämnda
år; och efter det att jemväl för år 1876 till högre skolor för qvinlig ungdom anvisats
å extra stat 30,000 kr. under de vilkor för understödets åtnjutande, som vid beviljande
af föregående års anslag för samma ändamål blifvit bestämda, så hafva vid pröfning
af inkomna ansökningar understöd till ett sammanlagdt belopp af 25,400 kr. för
innevarande år tilldelats elfva flickskolor, hvarjemte ytterligare ansökningar inkommit
om understöd till ett belopp af omkring 14,000 kr. åt fem skolor, hvilka sist -

Bil.

N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

nämnda ansökningar dock, emedan vederbörande myndigheter först bordt öfver dem
yttra sig, ännu icke kunnat af Eders Kong!. Maj it till slutlig pröfning företagas

Nyttan och behofvet af fortfarande anslag för samma ändamål lära icke inför
Eders Kongl. Maj:t behöfva ådagaläggas; upprättandet af nya högre flickskola eller
utvecklingen af redan befintliga finnes ock på särskilda orter utgöia föremål töi ett
allt mer stigande intresse. På liera ställen hafva kommunerna föibundit sig till arliga
bidrag för dylika skolors underhåll och på några orter derjemte enskilda personer.
Det vid anslagets beviljande fastade vilkoret af en maximiafgift för ar åt
50 kr. för skolans samtliga lärjungar synes dock medföra vissa olägenheter, hvilka
jemväl redan varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet. . .

Det är uppenbart, att flera af de skolor, som meddela undervisning i ett
vidsträcktare omfång och äro väl försedda med lärarekrafter och undervisningsmateriel
samt i följd deraf måste af sina lärjungar fordra en jemförelsevis hog arsafgift,
icke kunna af detta anslag söka och mottaga statsunderstöd ens till det högsta belopp
som tär medgifvas, emedan sådant skulle för skolan medföra ekonomisk förlust.
Uti eu god flickskola, med undervisning ungefärligen motsvarande normalskolans
för flickor i Stockholm, torde elevafgiften, derest skolans underhall uteslutande
b vilar på inkomst utaf dylika afgifter, i medeltal kunna antagas utgöra omkring
100 kr. Af 100 elever har skolan enligt denna beräkning 10,000 kr. artig inkomst.
Deremot skull»'', om ett statsbidrag erhölles till belopp af 3,000 kr med nu gällande
vilkor, så att 10 frielever antoges och blott 50 kr. årlig afgift .enades åt alla
de öfrig;»., inkomsten af elevafgifterna sjunka till 4,500 kr. och, med ^beräkning af
statsbidraget, hela årsinkomsten uppgå endast till 7,o00kr. Ännu oformanligare stabler
sill'' förhållandet för en sådan skola, i bill elevantalet är .större. Om deremot eu
skola har att påräkna andra inkomster än af lärjungarnas afgifter, t. ex. genom vanför
af donationer, genom årliga bidrag af kommuner eller af enskilda personel-, eller om
hon, vare sig med afseende på undervisningens beskaffenhet eller i anseende till lärjuiigeantalet
är af jemförelsevis mindre omfång, så kan det vill vara för henne en fordel att
erhålla statsbidrag under nu gällande vilkor, men i de flesta fall medföra dock dessa
vilkor eu stor minskning i skolans inkomst åt elevafgifterna, hvarför endast ett be
tydligare understöd kan för densamma utgöra någon ekonomisk fordel, under det
att mottagandet af ett mindre belopp med dessa vilkor leder till förlust, Häraf
måste åter blifva en följd, att endast ett mindre antal skolor kan komma i åtnjutande
af statsanslaget, under det att de öfnga maste både ga i mistning om allt
understöd och tillika förblifva oberörda af det inflytande, man genom anslaget velat
utöfva på dessa lär oinrättningar, till åstadkommande åt en för alla samliallsklassei lätt
tillgänglig undervisning. Det anslag, Riksdagen anvisat till understöd åt skolor för
qvinlig ungdom, har nemligen otvifvelaktigt till sitt fornamsta ändamål att hemta till
fälle äfven för mindre bemedlade föräldrars barn att njuta undervisningens fördela!.
Men för uppnåendet af detta, mål hafva, just hvad angår de bästa Högre flickskolor,

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

som på särskilda orter i landet finnas att tillgå, hinder uppstått genom de vilkor
som vid anslagets beviljande blifvit fastade.

Då detta år den slutsats, till hvilken den hittills vunna erfarenhet af i fråga
varande anslags verkningar fört, synes mig giltig anledning förefinnas att föreslå en
förändring åt de nämnda vilkoren. Yidtoges en sådan i den syftning, att skolan, om
komma i åtnjutande af understödet, måste förbinda sig att, jemte antagande
åt ett visst antal frielever, meddela undervisning, icke nödvändigt åt alla, men åt
eftcr af understöd sbclop>pet lämpadt antal lärjungar mot eu maximi afgift

för år af SO kr., så skulle dermed förutnämnda olägenheter blifva undanröjda.
Om man, i öfverensstämmelse med nu stadgade vilkor för understödens beviljande,
antager att en skola, derest den erhåller ett an slagsbelopp af 300 kr., skall vara
skyldig att undervisa en frielev, sa kan äfven en sådan läroanstalt, som i allmänhet
bestämt arsafgiften att vara 100 kr. och som i följd deraf är i tillfälle att aflöna ganska
göda läiare, iöi samma understödssumma derjemte undervisa fyra lärjungar mot en
afgift af 50 kr., utan att derigenom någon förlust uppkomme förskolan. Hennes inkomst
bletve nemligen för fem elever, - avgifter och statsbidrag sammanräknade —,
0<;;J y-’ samma belopp, som skulle uppkomma, om dessa fem elever betalade en afY
, kr. hvar. För ett understödsbelopp af 3,000 kr. kunde således en skola

åt detta slag meddela undervisning åt 10 frielever och ej mindre än 40 elever å 50
kr. Skolans inkomst blefve lika stor, men för de barn, hvilkas föräldrar sakna tillgångar
att Bilägga den högre årsafgiften, ehuru de vill kunna åstadkomma en
lägre, vore tillträde öppnadt till en undervisning, af hvilken förmåner de eljest
icke skulle kunna blifva delaktigt;. Härvid bör dock anmärkas, att det antal lärjungar,
som en sådan skola skulle förpligta att undervisa, antingen utan all ersättning
eller mot nedsatt afgift, icke borde alltid bestämmas så högt som i detta fall
beräknats, utan med afseende på särskilda förhållanden vid olika skolor jemväl
kunna sättas något lägre. Meddelas bestämmelser i den nu antydda riktningen och
silfver. antal elever, som skolan förpligtas att kostnadsfritt eller mot en viss
maximiafgift undervisa, satt i ett billigt förhållande till understödssumman, bör ingen
skola af fruktan för ekonomisk förlust förhindras att emottaga äfven ett mindre
understödsbelopp. Derigenom öppnas, i den män anslaget dertill förslår, öfverallt
der en god högre flickskola finnes, ett tillfälle för obemedlade eller mindre bemedlade
barn att till större eller mindre antal erhålla en god undervisning, antingen kostnadsfritt
eller mot en billig årsafgift. Den krets, inom hvilken anslaget verkar för
det dermed afsedda ändamål, blifver sålunda vida större.

, sifferuppgifter, jag i det föregående lemnat, visar sig, att anslaget, sedan

dess tillvaro hunnit blifva mera känd, redan befinnes otillräckligt. Skulle nu i fråga
sätta förändring af vilkoren för understödens beviljande af Eders Kongl. Maj:t gillas och
jemväl af Riksdagen för dess del bifallas, komrne sannolikt ändå flera skolor än förut, att

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

söka delaktighet i anslaget, och ehuru under denna förutsättning jemväl mindre
understödshelopp än de, som nu i allmänhet blifvit beviljade, kunde lända en skola
till gagn, synes dock den nu disponibla anslagssumman blifva allt för knapp. En förhöjning
af densamma med 10,000 kr. lärer således vara erforderlig, om icke alltför
många orter skola för sina läroanstalter gå miste om allt understöd. Tillika torde,
då den redan vunna erfarenheten afgifver ett tillförlitligt vittnesbörd derom, att anslaget
fortfarande blifver behöfligt, tiden nu vara inne att uppföra det samma såsom
ett ordinarie anslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på ordinarie stat anvisa ett
anslag af 10.000 kr., att användas till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom
med högst 3,000 kr. åt hvarje, under vilkor att elever till det antal, som af
Eders Kongl. Maj:t bestämmes, i skolan erhålla undervisning, dels kostnadsfritt och
dels mot en årsafgift, som icke får öfverstiga 50 kr., att årlig berättelse afgifves
om skolans verksamhet, samt att skolan skall vara underkastad den kontroll och
de bestämmelser i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan finna för godt att meddela.

10:o.

Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folkskolelärareseminarierna
anstälde rektorer och adjunkter tillförsäkrats rätt att, i likhet med lärarne
vid elementarläroverken, för hvart femte tjensteår intill en viss gräns erhålla förhöjning
i lönen med 500 kr., har i Ecklesiastikdepartementets byrå för folkskoleärenden
beräkning blifvit gjord å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning
vid dessa seminarier höra år 1877 utgå, hvaraf inliemtas, att för beredande
af tillgångar till vederbörande lärares aflöning i enlighet med förenämnda grunder,
erfordras utöfver det nuvarande ordinarie anslaget och det af Riksdagen för år 1876
å extra stat anvisade belopp, 2,000 kr., ytterligare 7,000 kr.; i följd hvaraf och
då anslag till ordinarie lärares aflönande torde höra, såsom hittills i allmänhet egt
rum, å ordinarie stat uppföras, jag underdånigst tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen göra framställning, att till löneförhöjning enligt gällande grunder
för lärare vid omförmälda seminarier det ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna
måtte ökas med 9,000 kr.

ll:o.

Enär åtskilliga anordningar vid folkskolelärareseminarierna måst vidtagas, dels
för bildande af parallela afdelningar vid de seminarier, der elevernas antal i en
eller annan klass blifvit för stort för att kunna af en lärare med framgång undervisas,
dels för utvidgning af öfningsskolorna vid åtskilliga seminarier, dels ock för

Lärares vid
folkskolelärareseminarierna
uppflyttning
i högre
lönegrad.

Extra lärare
vid folkskolelärareseminarierna
m. m.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

U luder visnings
materiel.

Högre folkskolor.

beredande af tillfälle till undervisning för äldre folkskolelärare samt för lärare och
lärarinnor vid småskolorna, aflat Eders Kongl. Maj:t nådig framställning till 1875
års riksdag angående behofvet att till aflöning af de extra lärare, som för nämnda
ändamål måst anställas, äfvensom till bekostande af öfriga med samma anordningar
förenade utgifter bereda tillgång medelst förhöjning i anslaget till seminarierna; och
då vid en sådan förhöjning jemväl borde tagas i betraktande, att anslagen till inköp
af ved och ljus samt öfriga årliga utgifter vid seminarierna nu mera visat sig
för behofvet otillräckliga, blef den summa, hvarmed tillökning i anslaget af Eders
Kongl. Maj:t äskades, bestämd till 20,000 kr. Detta belopp blef ock af Riksdagen
beviljadt, men endast på extra stat för år 1876. Då emellertid de behof, som föranledde
berörda nådiga framställning, icke kunna antagas komma att för framtiden
minskas, och dertill kommer önskvärdheten att kunna, åtminstone i någon mån, till
godo se det af vederbörande seminariirektorer upprepade gånger anmälda behofvet af
läkaretillsyn vid seminarierna, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes för nu omförmälda ändamål af Riksdagen äska en förhöjning af det på stat
uppförda anslaget till folkskolelärareseminarierna med 20,000 kr.

12:o.

1 nådig proposition till Riksdagen sistlidne år begärde Eders Kongl-Maj:t, att,
enär anskaffandet af undervisningsmateriel för folkskolorna blifvit betydligt dyrare till
följd af den allmänna prisstegringen, och den genom departementets försorg anskaffade
materielen för hvarje år i ökadt antal exemplar af skolråden reqvirerats, det
för sådant ändamål beviljade anslag måtte ökas med 5.000 kr. om året.

Riksdagen beviljade den begärda tillökningen, dock endast för innevarande år.
Att en sådan tillökning fortfarande är behöflig, har erfarenheten under år 1875 ytterligare
bekräftat, och då nu i flera delar af landet bildats folkhögskolor, hvilka äfven
äro i behof af undervisningsmateriel, men hitintills ej kunnat, efter de vid ifrågavarande
anslag fogade bestämmelser, erhålla den samma till nedsatt pris, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen,
dels att en tillökning i det ifrågavarande anslaget till lika belopp med den för ett
år beviljade summan, eller 5,000 kr., måtte å ordinarie stat uppföras, dels ock att den
materiel, som af departementet anskaffas, äfven måtte få på reqvisition af vederbörande
styrelser till nedsatt pris tillhandahållas folkhögskolorna.

18:o.

Till understöd åt högre folkskolor är på ordinarie stat uppfördt ett anslag af
13,200 kr., hvaraf enligt Eders Kongl. Maj:ts den 16 Juni 1875 utfärdade nådiga
kungörelse sådan skola kan erhålla ett bidrag till högst dubbla beloppet af

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:fs Nådiga Trop. om Statsverket 1870.

hvart till skolan inom distriktet sammanskjutes, dock ej öfver 1,200 kr. årligen. Då
antalet högre folkskolor för närvarande är elfva, kommer efter all sannolikhet hela det
nämnda anslaget att utgå endast för dessa, redan befintliga skolor, och medel skola således
saknas att understöda de nya undervisningsanstalter af detta slag, som kunde
komma, att upprättas. Det ökade intresse för folkbildningen, som under de senare
åren visat sig, gafvel anledning till det antagande, att ännu flera orter skola
omfatta det gillra tillfället att genom eu i förhållande till statens bidrag unga upp
offring bereda sig förmånen af sådana bildningsanstalter för sina barn. Ofvan omförmälda,
af Eders Kongl. Maj:t utfärdade nådiga kungörelse, hvarigenom särskilda,
i vissa delar förändrade föreskrifter rörande dessa skolors anoiilning meddelats,
torde gifva eu ny väckelse och uppmuntran härtill. På dessa gi andel fåi jag
i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska, att det till
understöd för högre folkskolor å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag.

13.200 kr., måtte ökas med (>,800 kr., således till 20.000 kr.

14:o.

Under flera föregående år har Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition Vom»g»k<.u,,
anvisat å extra stat ett förslagsanslag att användas till understöd för sådana i verksamhet
varande folkhögskolor, som visat sig gagneliga och af Eders Kongl. Majitpröfvades
vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde,
hvar för sig eller gemensamt, dertill lemnade bidrag, som stode i ett visst förhållande
till statsbidraget, hvithet, sistnämnda dock ej finge öfverstiga 2,000 kr. årligen
för hvarje skola, samt att berättelse om skolans verksamhet årligen skulle af dess
styrelse så väl till Eders Kongl. Maj:t, som till vederbörande landsting mgifvas

Af detta anslag*, hvilket för år 1875 var uppfördt till ett belopp af 10,000
kr., hafva nämnda år understöd med ett sammanlagdt belopp af 17,410kr. beviljats
till tretton sådana skolor, vid Indika, enligt styrelsernas uppgifter, tillsammans o04
lärjungar under läseåret 1874—75 åtnjutit undervisning. Från skolornas styrelser
hafva berättelser blifvit afgifna, af Indika i allmänhet framgår, att dessa läroanstalter
blifvit ändamålsenligt ordnade, och att undervisningen meddelats af skicklige lärare
på ett. efter skolornas uppgift lämpadt sätt. De anvisade understöden måste likväl
i anseende till anslagets ringa belopp i flere fall utgå med en mindre summa än
skolornas styrelser ansett behöflig.

Från och med innevarande ar komma understöd af statsmedel till folkhögskolorna
att utgå under vilkor, som i viss mån äro olika mot de under närmast föiegående
år bestämda, i det att understödet numera kan uppgå icke blott, såsom förut,
till halfva beloppet af de bidrag, som af landsting, kommuner eller enskilde, finnas,
utan till hela detta belopp. Då dertill kommer, att under det sist förflutna året dels
för lärjungars emottagande öppnats, dels för första gången med anslag af landsting

Teknologiska

institutet.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

försetts, dels af vederbörande landsting’ blifvit förberedda icke mindre än tio nya
folkhögskolor, visar sig klart, att det för ändamålet anvisade anslag, äfven med den
förhöjning deri, som vid sistlidne års riksdag beslöts, ingalunda kan blifva, tillräckligt.
för behofvet år 1877. Jag får derför i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
on^nn m^e ^res^ Riksdagen, att till detta ändamål anvisa ett förslagsanslag af

30,000 kr., att utgå under de i Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875 bestämda
vilkor, samt att uppföra detta anslag, hvilket utan tvifvel kommer att fortfarande
blifva för ändamålet behöfligt, på ordinarie stat.

15:o.

I följd af Eders Kongl. Maj:ts den 19 December 1875 fattade beslut, att frågor
beträffande högre och lägre tekniska bildnings- och undervisningsanstalter skola
från början af år 1877 behandlas af Ecklesiastikdepartementet, böra å riksstatens
åttonde hufvudtitel, näst efter anslagen till folkundervisningen, under rubriken: “De
tekniska läroverken" upptagas de anslag, som nu äro å sjette hufvudtiteln uppförda
föi teknologiska institutet, Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, de tekniska elementarskolorna,
slöjdskolan i Stockholm, samt söndags- och aftonskolan i Eskilstuna.

Dessa anslag utgöra enligt riksstaten för 1876:

För teknologiska institutet............... 86 000 kr.

„ Chalmerska slöjdskolan..............’ 32450

„ tekniska elementarskolan i Norrköping..........12 000

» ” » » Malmö ...........12D00 ”

’ - » » Örebro........... 12,000 „

» » * „ Borås............12,000

„ slöjdskolan i Stockholm...............15,000

„ söndags- och aftonskolan i Eskilstuna..........5,000

Det åligger mig jemväl, på grund af ofvannämnda nådiga beslut, att i underdånighet
föreslå de förändringar i dessa anslag, som kunna komma i fråga vid
uppgörande af statsreglering^ för år 1877.

Jag tillåtei mig att i sådant hänseende, hvad först beträffar teknologiska institutet,
erinra hurusom Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut af den 13 November
1874 täckts anbefalla styrelsen för detta institut att inkomma med underdånigt
utlåtande och förslag i fråga om den förstärkning af lärarekrafter och den förhöjning
af institutets år sanslag, som utsträckningen af lärokurserna i de vid läroverket varande
fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi och för
bergsvetenskap från tre- till fyraårig kurs, och den fortgående tillökningen i elevernas
antal kunde anses påkalla. Sedan styrelsen genom underdåniga skrivelser af den 8
Januari och 29 Oktober sistlidne år fullgjort detta åliggande, anser jag mig böra
inför Eders Kongl. Maj:t göra de lind. framställningar, som denna för landets inge -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876''.

niörväsende och industriella utveckling- maktpåliggande angelägenhet för närvarande
erfordrar.

Frågan om teknologiska institutets utvidgning i den antydda riktningen är
icke ny. Redan år 1869 hlef detta läroverk genom den med nämnda år gjorda indragningen
af den vid det högre artilleriläroverket å Hälleberg meddelade undervisningen
för civilingeniörselever det högsta, om icke det enda läroverket i riket för
civilingenjörers vetenskapligt tekniska utbildning. På grund deraf föreslog Eders
Kongl. Maj:t, efter underdånig hemställan från institutets styrelse, 1870 års riksdag
att bevilja medel för utsträckning af undervisningen vid läroverket och i sammanhang
dermed förlängning af lärotiden från tre till fyra år. Riksdagen biföll
till eu del denna nådiga framställning, i det att den, utan att ingå i något bedömande
af behofvet af lärotidens förlängning, för ändamålet anvisade ett anslag,
hvilket likväl var mindre än det begärda. Någon förlängning af lärotiden och någon
väsentlig utsträckning af undervisningen har derför icke kunnat ega rum.

Vid den tid, då detta Riksdagens beslut fattades, hade knappast bland fackmännen
i vårt land en tydlig föreställning om frågans stora vigt vunnit insteg.
Under de år, som sedermera förflutit, har så väl i Sverige som i främmande länder
behofvet af en grundlig och omfattande vetenskapligt-teknisk bildning hos ingeniörerne
blifvit allt allmännare erkändt. Man har kommit till en allt klarare insigt deraf, att
eu klok hushållning med statens tillgångar bjuder att omsorgsfullt sörja för, att de
personer, Indika komma att utöfva den högre ledningen vid jernvägsanläggningar,
vid byggandet af broar, kanaler och hamnar, vid konstruktionen af ångmaskiner och
ångfartyg, vid malmernas tillgodogörande och metallernas förädling, ega icke endast
den nödvändiga, genom erfarenhet förvärfvade praktiska vanan, utan äfven en sådan
bildning, att de sättas i stånd att för sina arbeten med säkerhet tillämpa vetenskapens
resultat och att följa teknikens i alla riktningar hastiga framsteg. Tager man i
betraktande, hvilka högst betydliga summor som för ingeniörarbeten af olika slag användas,
och huru äfven mindre misstag i dessa arbetens plan och utförande kunna förorsaka
staten, så väl som kommunerna och de enskilde, stora förluster, finner man
lätt huru vigtig en väl ordnad ingeniörsundervisning är för ett land. .Okunnigheten
är för det allmänna i detta fall långt kostsammare, än äfven de frikostigast
utrustade läroverk. Insigten i dessa förhållanden har ock i olika länder fört till
upprättandet af många storartade högre tekniska läroanstalter, och en allt talrikare
skara af lärjungar söker der undervisning. Äfven de länder, i hvilka man på grund
af gynsamma yttre förhållanden länge ansett obehöflig^ att staten befattade sig med
åtgärder för ingeniörsbildningens höjande, hafva af omständigheternas makt nödgats
att beträda denna väg.

Att äfven i Sverige de nu anförda förhållandena blifvit mera uppmärksammade,
visar sig bland annat af det hastigt växande antalet lärjungar vid teknologiska
institutet. Under det att detta antal höstterminen 1870 uppgick till 116, har

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

det nästlidna års hösttermin stigit till 279. Säkerligen hafva flera omständigheter
samverkat för att åstadkomma denna tillväxt, men det torde likväl vara otvifvelaktigt,
att en riktigare uppfattning af den teoretiska kunskapens betydelse för den
praktiska verksamheten dervid varit af väsentligt inflytande. Teknologiska institutets
styrelse och lärarekollegium hafva icke heller förbisett detta tidens kraf, utan
sedan längre tid sökt förbereda undervisningens utsträckning. Slutligen torde få
anmärkas, att den komité, Eders Kongl. Maj:t tillsatt för utredning af väckt förslag
om åtskilliga läroverks förening med teknologiska institutet till en teknisk högskola,
särskild! framhållit behofvet af eu utvidgning af den för närvarande vid institutet
meddelade undervisningen. Det är på grund af den utredning af ärendet, denna
komité lemnat och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af densamma gjorda
underdåniga framställningar, som styrelsens i fråga varande förslag är affattadt.

Att verkligen en fyraårig studiekurs är af behofvet påkallad för flertalet
fackskolor, framgår bland annat deraf, att vid utlandets högre tekniska läroverk
studiekursen för ingeniörerne nästan alltid är fyra- eller femårig. Sålunda är den
vid polytekniska skolan i Munchen fyraårig för studerande med realbildning och femårig
för studerande med humanistisk bildning, vid polytekniska skolan i Stuttgart
femårig, med inberäkning af den tvååriga kursen vid den förberedande matematiska
afdelningen, vid de polytekniska skolorna i Aachen och Hannover fyraårig o. s. v.

Det synes mig till fullo ädagalagdt, att med afseende på de liera vigtiga och
omfattande kunskapsgrenar och praktiska öfningar, som måste ingå i eu tidsenlig
undervisningsplan för väg- och vattenbyggnads- äfvensom maskin-ingeniörer samt för
bergsmekaniker och grufingeniörer, en kortare tid än fyra år svårligen kan vara tillfyllestgörande.
Någon allvarlig olägenhet för de mindre bemedlade lärjungarne torde
icke genom en sådan utsträckning af studiekursen uppstå, så framt undervisningen
vid institutet ordnas, i likhet med hvad komiterade föreslagit, på det sätt, att, när
sådant är möjligt, de lärjungar, som önska från läroverket afgå redan efter tre års
kurs, kunna göra detta med en i viss mån afslutad bildning. Dessutom har, genom
den under de senare åren vid institutet vidtagna anordning, åt s. k. specialelever,
hvilka egna sig åt blott enskilda läroämnens studium, tillfälle lemnats att på
kortare tid, än den eu fullständig kurs erfordrar, inhemta de för dem vigtigaste
kunskaper.

I ändamål att kunna verkställa den nu i fråga satta utvidgningen af undervisningen,
föreslår styrelsen: att utom den vid institutet nu varande professionen
i tillämpad mekanik eller maskinlära, ännu en profession i de till denna vetenskapsgren
hörande, mångartade ämnen måtte upprättas, derigenom att lärarebefattningen i läran om
ångmaskiner, lokomotiv m. in. förvandlas till en profession; att den nu vid institutet
befintliga adjunkturen i allmän kemi och kemisk teknologi förändras till profession
med undervisningsskyldighet i allmän kemi, mineralogi och geognosi; att den nu vid
institutet befintliga lärarebefattningen i väg- och vattenbyggnadskonst förvandlas till

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

cn profession i samma ämne, samt att särskild undervisning vid institutet måtte meddelas
i elementar-mekanik jemte beskrifvande maskinlära, byggnadsstatik, läran om
ångfartygs konstruktion, frihandsteckning, byggnadskonstens historia och ornamentik,
samt slutligen nationalekonomi.

Till följd af det under de senare åren så väsentligt ökade antalet elever vid
institutet hafva göromålen för läraren i ångmaskinslära m. in. i icke ringa grad tillvuxit,
och då genom kursens utsträckning från tre- till fyraårig detta ännu mer
skulle blifva förhållandet, samt dessutom svårighet visat sig att kunna med den
aflöning som nu erbjudes qvarhålla en skicklig lärare i detta synnerligen vigtiga
läroämne, för hvilket omfattande sä. väl vetenskapliga som praktiska insigter hos
läraren tagas i anspråk, synes det mig, att den af styrelsen föreslagna förändringen
är af behofvet påkallad.

Hvad åter beträffar den i fråga satta nya professionen i allmän kemi, mineralogi
och geognosi sä, enär den allmänna kemien är ett af de vigtig?ste grundläggande
läroämnena vid eu teknisk läroanstalt, och det af denna orsak synes ''lämpligast
att, likasom den rena matematiken, den allmänna fysiken och den teoretiska
mekaniken föredraga,s af professorer, sådant ock må blifva förhållandet med den allmänna
kemien, samt detta lämpligen kan ske derigenom, att adjunkturen i allmän
kemi och kemisk teknologi, hvars innehafvare det likväl för närvarande endast
åligger att undervisa i allmän kemi och leda dertill hörande laborationer, förenad
med extra lärarebefattningen i mineralogi och geognosi, i hvilka läroämnen en
mera omfattande undervisning än hittills är behöflig, förändras till profession,
anser jag äfven detta styrelsens förslag vara förtjent af bifall. Likväl måste jag dervid
förorda den af institutets föreståndare tillstyrkta modifikation, att undervisningen i mineralogi
och geognosi icke ovilkorligen förena,s med professionen i allmän kemi,
enär man icke alltid torde kunna vid läroverket, fästa en lärare, som är skicklig
att, lemna undervisning i alla dessa ämnen med den utsträckning denna nu mera
bör erhålla, utan att undervisningen i mineralogi och geognosi må, i händelse detta
visar sig behöflig!,, anförtros åt en särskild lektor, och lönen för professorn i allmän
kemi i sådant fall utgå med ett i förhållande minskadt belopp, ungefär så som undervisningen
i de läroämnen, hvilka tillhöra professionen i mekanisk teknologi, med
Eders Kongl. Maj:ts tillstånd under någon tid varit fördelad på två lärare.

Den af styrelsen föreslagna förändring af lärarebefattningen i väg- och vattenbyggnadskonst,
till en profession i samma ämne synes mig vara af ett framstående
behof påkallad, äfven oberoende af den i fråga satta utvidgningen. Otvifvelaktigt
torde vara, att vid en läroanstalt, afsedd för bildande af ingeniörer, undervisningen
i läran om jern vägar, kanaler, broar, hamnanläggningar samt andra grenar af vägocli
vattenbyggnadskonsten är af synnerlig vigt, och det torde knappast gifvas exempel
på något, annat högre tekniskt läroverk, som icke för denna kunskapsgren har

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

en eller flera professorer. Jag kan derföre icke annat än i denna punkt instämma
i styrelsens förslag.

I fråga om de läroämnen, som teknologiska institutets styrelse föreslår att vid
läroverket nu införa, får jag för en närmare utveckling af deras betydelse för den
tekniska undervisningen i underdånighet hänvisa till komiterades betänkande och
förslag om den tekniska högskolan, och torde jag här kunna inskränka mig till att
i största korthet anföra de förnämsta skäl, som synas mig tala för dessa ämnens
upptagande i undervisningsplanen.

Beträffande elementar-mekaniken och den beskrifvande maskinläran betingas
deras införande vid läroanstalten deraf, att eleverna i den kemiskt tekniska fackskolan
under nu varande förhållanden och derför att en särskild undervisning i dessa
ämnen icke är att tillgå, nödgas att, på bekostnad af sina egentliga fackstudier,
genomgå lika vidlyftiga kurser i teoretisk mekanik som de elever, hvilka egna sig åt
maskinbyggnadsfacket, utan att likväl först nämnde elever erhålla någon undervis
ning Ons i de enklaste grunderna af maskinläran, hvilken utgör den teoretiska mekanikens
. tillämpning och hvilkens kännedom är för deras framtida verksamhet af
stor och ingripande vigt. En särskildt anordnad, kortare kurs i mekanik, äfvensom
en dermed förenad, hufvudsakligen på åskådning stödd undervisning i maskinläran
skulle för dem vara vida mer gagnande.

Undervisning i byggnadsstatik samt i byggnadskonstens historia och ornamentik
erfordras så väl för de lärjungar, hvilka egna sig åt det allmänna byggnadsfacket,
som särskildt för dem, hvilka omfatta väg- och vattenbyggnadsfacket, och är
för båda af synnerligt stor betydelse.

Läran om ångfartygs konstruktion utgör, i sammanhang med ångmaskinläran,
vanligen ett föremål för undervisning vid högre tekniska läroverk äfven i sådana
länder, der ångfartygskonstruktionen är af långt mindre vigt än i Sverige. Hos oss
bör denna undervisning icke saknas. De kostnader, den tager i anspråk äro för
öfrigt jemförelsevis ringa.

Någon undervisning i frihandsteckning ingår för närvarande icke i läroplanen
vid teknologiska institutet, och det synes mig i hög grad af behofvet påkalladt,
att i den samma införes ett för den tekniska undervisningen så synnerligen
vigtigt läroämne.

Hvad slutligen angår nationalekonomien anför institutets styrelse, att enär
detta läroämne är för hvarje industriidkare af vigt samt derför vid flertalet af utlandets
polytekniska skolor föredrages, institutets elever icke borde sakna tillfälle till
undervisning deri, och har det derföre i planen upptagits. Denna kunskapsgren,
som nu mera kan sägas hafva ingått i den allmänna bildningen, bör allra minst
saknas vid en läroanstalt, som afser att bibringa de allmänna grunderna för industriens
utöfning, och hvars lärjungar icke böra vara okunnige om lagarno för
arbetet och varubytet.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, anser jag det af styrelsen framstälda
förslag till utvidgning af undervisningen vid institutet förtjena Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bifall. —

I en särskild skrifvelse af den 29 Oktober 1875 har teknologiska institutets
styrelse framhållit önskligheten af att, i sammanhang med den nu nämnda plan för
institutets verksamhet, undervisningen i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst
derstädes måtte utvidgas, sä att en afdelning för byggnadskonst, afsedd för bildande
af arkitekter, skulle kunna upprättas. Eders Kongl. Maj:t bär anbefallt den för den
tekniska undervisningens ordnande tillsatta komitén att, sedan den blifvit förstärkt
med teknologiska institutets föreståndare och sekreteraren vid Akademien för de fria
konsterna, i denna fråga afgifva underdånigt yttrande. Vid fullgörandet af detta
uppdrag har komitén anfört: att under den tid af något öfver två ar, som förflutit
sedan den komité Eders Kongl. Maj:t tillsatt för utredning af väckt fråga om åtskilliga
läroverks förening till en teknisk högskola i sitt underdåniga betänkande
föreslog upprättandet af en fackskola för praktisk arkitektur vid teknologiska
institutet, bland landets fackmän en allt klarare insigt gjort sig gällande, att
arkitekten har behof af en så väl vetenskapligt-teknisk som konstnärlig utbildning;
att det förslag, hvarom komiterade nu hade att yttra sig, torde vara ett uttryck
för denna allt mera mognade öfvertygelse; att akademien för de fria, konsterna,
vid fyllandet af sin uppgift att bilda arkitekter, svårligen kan, utan
att frångå sin egentliga bestämmelse att vårda de rent konstnärliga intressena, i
sin läroplan upptaga, de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska kunskapsgrenar,
som tillsammans med de konstnärliga ingå i en efter nutidens fordringar
afpassad arkitektonisk undervisning; samt att komiterade icke kunde för sin del
finna någon annan, på samma gång mera ändamålsenlig och mindre kostsam lösning
af frågan, än att en fackskola för praktisk arkitektur vid teknologiska institutet
upprättades, från hvilken de elever, som sådant önskade, egde att öfvergå till den
högre konstnärliga undervisningen vid fria konsternas akademi.

De hafva till stöd derför anfört, att på samma gång som efter denna plan
det blefve möjligt och verkställbart, att lärjungar, hvilka under någon tids vistande
vid institutet inhemtat de förberedande matematiska, naturvetenskapliga och tekniska
insigterna och färdigheterna, derefter kunde ingå i den högre arkitekturskolan
vid akademien för de fria konsterna, för att der erhålla den konstnärliga bildning,
som för flera af dem är behöflig, så skulle tillika genom införandet af arkitektur
och modellering i institutets läroplan, undervisningen vid det samma riktas genom
dessa i tekniskt hänseende synnerligt vigtiga läroämnen, hvilket för flera andra dess
lärjungar, än arkitektelever, vore af framstående vigt. De hafva slutligen anmärkt,
att vid det stora flertalet af utlandets högre tekniska läroverk särskilda afdelningar
för arkitekters bildande äro upprättade, äfven der i samma stad finnes en konstakademi
som meddelar konstnärlig arkitektonisk undervisning, äfvensom att dylika

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

afdelningar upprättats vid samtliga de högre tekniska läroverk, som under de senare
åren tillkommit eller reorganiserats, såsom t. ex. de polytekniska skolorna i Miinchen,
Aachen och Dresden, vid hvilken sist nämnda, som år 1874 ombildats, en alldeles
likartad anordning med den nyss antydda egde rum, i afseende på elevernas
öfvergång från den polytekniska skolans undervisning till konstakademiens.

De ökade lärarekrafter, som för upprättandet af eu sådan fackskola vid institutet
erfordras, skulle, under förutsättning att undervisningen för öfrig! utvidgas i
enlighet med styrelsens förslag, endast vara: en professor i arkitektur med undervisningsskyldighet
i arkitektonisk formlära, läran om enskilda och offentliga byggnaders
anordning och inredning, byggnadskonstens historia och arkitektonisk ritning, samt
en lärare i modellering.

Derjemte hafva komiterade i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke, så framt i fråga varande förslag skulle
komma till verkställighet, den lägre byggnadsundervisningen vid akademien för de
fria konsterna skulle kunna indragas, sä att vid detta läroverk undervisningen i
byggnadskonst blefve inskränkt till den högre arkitekturskolan, — eu framställning,
hvilken komiterade med så mycket mera skäl ansett sig kunna göra, som dels redan
för närvarande lägre byggnadsundervisning vid slöjdskolan i Stockholm meddelas och
dels i det underdåniga betänkande och förslag rörande denna skola, som nyligen till.
Eders Kongl. Maj:t öfverleinnats, ifråga sättes att vid skolan och i samband dermed
upprätta eu särskild, för byggnadsarbetare och förmän afsedd byggnadsyrkesskola.

Akademien för de fria konsterna, som blifvit anbefald att i detta ärende yttra
sig, anser likaledes, att om eu afdelning för arkitekter inrättas vid teknologiska institutet,
de elever, som under två högst tre år der åtnjutit undervisning, med fördel
kunna derifrån öfvergå till akademiens högre byggnadsskola, så mycket mera som en
vid akademien upprätta»!, fullständig lärokurs för inhemtande af den oundgängliga
praktiskt vetenskapliga underbyggnaden, ehuru vill behöflig, skulle vara främmande för
den akademiska undervisningens egentligen estetiska bestämmelse. Akademiens förberedande
skolor för deskriptiv geometri och allmän byggnadslära. Indika på 1840-talet
tillkommit, kunde, äfvensom den äldre skolan för lägre byggnadsritning, om ett fullständigare
tillfälle till inhemtande af nödiga matematiska och naturvetenskapliga insigter
bereddes, utan olägenhet indragas. Då likväl en ny uppsättning af lärjungar
för _ icke längesedan blifvit i nämnda skolor intagen och desse billigt vis borde ega
tillfälle . att der fullborda sin påbegynta kurs, kunde likväl indragningen icke verkställas
förr än efter de flere års förlopp, som till kursens fulländande erfordrades.

Enär det synes vara en nu mera allmänt erkänd sanning att, enligt vår tids
fordringar, arkitektens bildning bör vara grundad så väl på vetenskapliga som på
konstnärliga _ studier, med öfvervägande syftning åt det ena eller andra hållet allt
efter beskaffenheten af de arbeten, åt hvilka den enskilde arkitektens verksamhet
hufvudsakligen egnas, och då en sådan bildning synes lämpligast kunna, på sätt

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 47

af styrelsen för teknologiska institutet blifvit föreslaget samt af komiterade och af
akademien för de fria konsterna tillstyrkt, vid nämnda båda läroverk meddelas samt
genom den samverkan, som skulle dem emellan ega rum, de olägenheter synas
undanröjda, med afseende på Indika Eders Kongl. Magt hittills ansett sig icke höra
godkänna det förslag, som förut varit i denna syftning framstå!dt, får jag i underdånighet
hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med bifall till den af styrelsen för teknologiska
institutet gjorda hemställan, i det nådiga förslag, som komme att till Riksdagen
aflåtas, äfven upptaga de häda lärarebefattningar, för Indika jag här senast
redogjort. —

Oberoende af frågan om undervisningens utsträckning har styrelsen för teknologiska
institutet framhållit behofvet af eu löneförbättring för den vid läroverket anstälda
personalen. Styrelsen lägger vigt vid den omständigheten, att utom de i senare
tider högt uppdrifna lefnadskostnader, som framkallat behofvet af en allmän
löneförbättring för statens embets- och tjensteman, dertill i fråga om de vid institutet
anstälde lärare ett särskilt skäl finnes i den betydliga utvidgning läroverket erhållit,
sedan de nuvarande lönebeloppen för flertalet af dess lärare- och tjenstemannapersonal
vid 1856—58 årens riksdag bestämdes, och hvarigenom göromålen fölen
stor del af donna personal blifvit i hög grad ökade. Styrelsen har vidare anfört,
hurusom män med grundliga teoretiska kunskaper och praktisk duglighet antingen
såsom industriidkare för egen räkning eller i andras tjenst, eller såsom rådgifvande
eller praktiserande ingeniör»!!-, i synnerhet i närvarande tid, ofta kunna bereda sig
vida större inkomster, än styrelsen för någon af institutets personal vågat föreslå,
samt att eu af tidsförhållandena påkallad löneförbättring för denna personal derför
vore alldeles nödvändig, om det skall blifva möjligt att vid institutet fästa och bibehålla
män af bepröfvad skicklighet. Exempelvis har dervid upplysts, att hvad särskilt
läraren i allmän byggnadskonst beträffar, läroverket, som länge erfarit olägenheten
deraf att denne lärare varit allt för svagt aflönad, i följd af det nämnda missförhållandet
lidit deraf, att sedan år 1870 ej mindre än fyra lärare efter hvarandra
blifvit i ifrågavarande ämne vid institutet anstälde och åter derifrån afgått, samt
att styrelsen icke vågade hoppas att få behålla den femte, nu antagne läraren, derest
icke hans aflöning snart blefve väsentligen förbättrad. Uppenbarligen måste
det vara för undervisningen vid läroverket ganska menligt, att styrelsen nödgas så
ofta ombyta lärare, i synnerhet om, såsom fallet understundom varit, dertill måste
antagas sådana personer, som icke förut sysselsatt sig med undervisning.

Med anledning deraf, att senast församlade riksdag på enskild motionärs förslag,
utöfver ordinarie lön och dyrtidstillägg, tilldelat icke blott professorerna vid
rikets universitet och vid Karolinska institutet, utan äfven intendenterna vid naturhistoriska
riksmuseum och föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt ett
lönetillskott under namn af tjenstgöringspenningar, har styrelsen i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda eu dylik förmån jemväl åt teknologi -

48 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

ska institutets lärare och tjensteman, att åtnjutas under samma vilkor, som för universitetens
lärare och tjensteman nu äro eller framdeles varda stadgade, så att aflöningen
för eu professor vid teknologiska institutet, likasom hittills, uppginge till
samma belopp som för en professor vid universitetet. Styrelsen har likväl icke ansett
billigt att göra framställning om förmånen af eu löneförbättring endast för
institutets professorer, enär läroverkets öfrige lärare och tjensteman med samma
skäl syntes böra komma i åtnjutande af den samma.

Dervid är tillika anfördt, att det vore så mycket lämpligare, att en del af af1
ilningen åt teknologiska institutets lärare utginge såsom tjenstgöringspenningar, som
institutet icke, i likhet med universiteten, eger sådana yngre lärare, som vid inträffande
förfall för de äldre kunna påräknas för bestridandet af dessas tjensteåligganden,
utan vikarier, när sådana erfordras, i allmänhet måste sökas utom läroverkets
krets, i hvilket fäll desse i regeln fordra en ersättning, som fullt motsvarar deras
arbete, hvarvid, i händelse något afdrag på den tjenstlediges lön ej kan ega rum,
det för statsverket är en fördel, om åtminstone tjenstgöringspenningarna kunna disponeras
såsom bidrag till vikariers aflöning.

Styrelsen har för teknologiska institutets föreståndare och de professorer, som
hafva en ordinarie lön af 4,500 kr., förutom nu utgående dyrtidstillägg, föreslagit
tjenstgöringspenningar till belopp af 600 kr., eller lika med hvad Riksdagen tillerkänt
professorer vid universiteten. För de två professorer vid institutet, som innehafva
boställen, Indika i staten icke äro beräknade till högre värde än 500 kr.,
hafva likväl tjenstgöringspenningarne endast blifvit beräknade till 500 kr. För
läroverkets öfrige lärare och tjensteman hafva tjenstgöringspenningarne af styrelsen
föreslagits till samma procentantal af den ordinarie aflöningen, som för de med normallön
försedda professorerna blifvit begärdt.

Af skäl, som jag haft tillfälle att anföra vid behandling af frågan om lönereglering
för universiteten och Karolinska institutet, synes mig jemväl för teknologiska
institutet en reglering på fast stat af lärarepersonalens aflöning vara i hög grad
behöflig. Mot de af teknologiska institutets styrelse föreslagna lönebelopp har jag
i allmänhet intet att erinra, helst, hvad professorerne beträffar, desse hittills varit i
afseende på aflöning likstälda med professorer vid universiteten. Endast det bör
anmärkas, att lönen jemväl för de professorer, som hafva fri bostad, bör bestämmas i
full enlighet med hvad som föreslagits för professorer vid universiteten och Karolinska
institutet, hvilka åtnjuta enahanda förmån. Vidare synes det mig, att i regeln
tre fjerdedelar af lärarnes aflöning bör utgå såsom fast lön och en fjerdedel
såsom tjenstgöringspenningar, utan att något vidare dyrtidstillägg dertill beräknas,
samt att tjenstgöringspenningar ej böra beräknas å de jemförelsevis ringa arfvoden,
som utgå till bergsskolans föreståndare, till extra lärarne samt till institutets sekreterare,
bibliotekarie och kamererare.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap.''om Statsverket 1876.

I afseende å öfriga poster i utgiftsstaten anser jag mig böra anföra följande.

Eu förhöjning i det nu med 2,400 kr., inberäknadt dyrtidstillägg, utgående
anslaget för tillfälliga lärarebiträden och assistenter betingas förnämligast af det
starkt växande antalet lärjungar vid institutet. Styrelsen har upplyst, att utgifterna
för sådana lärares aflöning under år 1875 utgått med ett belopp af 5.681 kr. och
att de under nu ingångna år sannolikt komma att blifva ännu större. För betäckande
af bristen i det för detta ändamål afladda anslag har styrelsen måst använda
nästan hela den inkomst, som till institutet ingått af extra elever för året;
men denna inkomst måste förminskas i den män antalet ordinarie elever tillväxer,
emedan allt färre platser i samma män återstå att använda för extra eleverna.
Anslaget, som. af styrelsen beräknats till 4,500 kr. jemte dyrtidstillägg, torde lämpligen
kunna, med dyrtidstillägg!ds uteslutande, föreslås till 5.000 kr.

I fråga om betjäningen anför styrelsen, att till följd af de under de senaste
åren genom lärjungeantalets tillväxt ökade göromål med städning af läroverkets lokaler
in. in. det nu varande anslaget 2,000 kr. blifvit för knappt. Styrelsen anser
B,200 kr. jemte dyrtidstillägg vara för ändamålet erforderliga. Ett belopp af 3,500
kr. är, med uteslutande af dyrtidstillägget, för detta behof i den föreslagna utgiftsstaten
upptaget.

De för närvarande med 2,500 kr. till biblioteket och med 4,000 kr. till samlingarnes
underhåll och tillökning utgående anslag hafva äfven visat sig otillräckliga,
och detta måste ännu mera blifva förhållandet när nya läroämnen införas i kretsen
af institutets undervisning. Uppenbart är äfven att, vid en läroanstalt af
nu i fråga varande slag, modeller af maskiner, byggnadsdelar in. in., prof å tekniska
alster och å de för deras frambringande erforderliga råämnen, samt en någorlunda
rikhaltig samling af fysikaliska apparater måste vara af framstående betydelse
för att understödja den muntliga undervisningen, äfvensom att de förhöjda prisen
på de utländska tekniska tidskrifterna och andra böcker, Indika icke få saknas i
ett högre läroverks bibliotek, och Indika äfven komma landets industriidkare i icke
ringa mån till godo, påkalla ett förhöjdt anslag för institutets bibliotek. Nämnda
två poster synas mig, då för eu högre teknisk läroanstalt väl försedda samlingar äro
af högst väsentlig vigt, och då biblioteket måste följa den ständigt växande, genom
planschverken särskild! dyrbara tekniska litteraturen i andra länder, kräfva en tillökning
af 1,000 kr. hvardera.

I de för närvarande utgående anslagsbeloppen för de kemiska laborationerna,
för den mekaniska verkstaden, för stipendier till eleverna och lokalernas uppvärmning,
belysning in. m. är icke någon förändring föreslagen.

Det torde i sammanhang med lönestaten böra märkas, att i en framtid, vid
den nu varande föreståndarens afgång, hans göromål kunna, på sätt af komitén för
den tekniska undervisningen blifvit föreslaget och af styrelsen för teknologiska insti -

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. om Statsverket 1876.

tutet tillstyrkt, af en bland institutets professorer emot ett honom tillagd! arfvode
öfvertagas, i synnerhet om i sammanhang dermed någon inskränkning sker i den
institutet nu åliggande skyldighet att besvara remisser. I detta fall kan föreståndarens
lön, 5,000 kr., till statsverket indragas, hvarjemte den till föreståndaren upplåtna
bostadslägenhet kan för undervisningens behof användas.

Slutligen har styrelsen föreslagit, att institutets lärare, tjensteman och betjente
måtte erhålla den rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer
universitetens lärare och tjensteman, en framställning som synes mig böra föranleda
nådig proposition till Riksdagen derom, att de vid institutet anstälde professorer
samt de lektorer, som komma att der anställas, måtte berättigas att å allmänna indragningsstaten
uppbära pension, de förre efter samma grunder som professorer vid
universiteten och de senare närmast i öfverensstämmelse med hvad för universitetsadjunkter
stadgats, med bibehållande af lönen, om de afgå vid uppnådd 65 års ålder
och efter tjugu års tjenstgöring vid institutet.

Med tillämpning af hvad nu föreslagits skulle institutets stat blifva följande:

	Löner och arfvoden.	Tjenstgö- ringspen- ningar.	Summa.
Föreståndaren, utom fri bostad............	5,000	1,600	6,600.
En professor i ren matematik.............	4,500	1,500	6,000.
„ i matematik och teoretisk mekanik. . .	4,500	1,500	6,000.
„ ., i maskinlära, med undervisningsskyldig-
het i bergsmekanik, läran om vatten-
kraftsmaskiner och uppfordringsverk
m. in....................	4,500	1,500	6,000.
„ ., i maskinlära, med undervisningsskyl-
dighet i läran om ångmaskiner och In-
komotiv, arbetsmaskiner in. in......	4,500	1,500	6,000.
i mekanisk teknologi..........	4,500	1,500	6,000.
i allmän och tillämpad fysik......	4,500	1,500	6,000.
„ ,, i allmän kemi, mineralogi och geognosi	4,500	1,500	6,000.
„ „ i kemisk teknologi, utom fri bostad . .	3,900	1,500	5,400.
„ „ i väg- och vattenbygnadskonst.....	4,500	1,500	6,000.
„ „ i arkitektur................	4,500	1,500	6,000.
„ „ i metallurgi och hyttkonst, utom fri bo-
stad....................	3,900	1,500	5,400.
„ „ grufvetenskap...............	3,500	1,200	4,700.
Transport	56,800	19,300	76,100.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

	Löner och arfvoden.	Tjenstgö- ringspen- ningar.	Summa.
Transport	56,800	19,300	76,100.
En lektor i beskrifvande geometri och ritkonst. . . .	2,500	850	3,350.
i geodesi och topografi...........	1,500	500	2,000.
i konstruktion af enkla maskindelar. . . .	2,000	700	2,700.
„ i elementarmekanik och beskrifvande ma-
skinlära...................	1,500	500	2,000.
,, i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
samt byggnadsstatik............	3,000	1,000	4,000.
i metallurgi och liyttkonst.........	3,000	1,000	4,000.
En extra lärare i ångfartygskonstruktion.......	—	—	800.
i frihandsteckning..........	—	—	1,350.
,, i ornamentik.............	—	—	1,350.
„ i modellering.........• • •	—	—	1,000.
„ „ i nationalekonomi...........	—	—	1,350.
Anslag till tillfälliga lärarebiträden och assistenter .	—	—	5,000.
Arfvode till bergsskolans föreståndare.........	—	—	600.
„ sekreteraren ................	—	—	1,000.
„ bibliotekarien...............	—	—	1,000.
,, kamereraren................	—	---	600.
Anslag till betjeningens aflöning...........	—	—	3,o00.
„ „ biblioteket .................	—	—	3,500.
samlingar och fysikaliska laborationer. .	—	—	5,000.
kemiska laborationer...........	—	—	5,000.
„ verkstaden ................		---	2,500.
diverse utgifter för bränsle, belysning m. in.		---	8,500.
stinendier.................		—	3,000.
!* Tillsammans j	\| 139,200.

Den tillökning i de för teknologiska institutet nu utgående anslag, som skulle
uppkomma dels genom institutets utvidgade organisation, dels genom den ^föreslagna
löneregleringen, skulle således, då dessa anslag för år 1876 upptagas å ordinarie
stat med 86,000 kr. och å extra stat med 12,100 kr., anvisade till dyrtidstillägg,
eller tillsamman 98,100 kr., utgöra 41,100 kr. På ordinarie stat 1)1 eif e tillökningen
53,200 kr. Men då den föreslagna utvidgningen af undervisningen icke kan
tråda i verkställighet förr än med höstterminens början i September 1877, erfordras

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

för detta ändamål under nämnda år endast en tredjedel af sist anföra summa eller
17,733 kr. 33 öre.

Härtill komme da det belopp, som enligt hvad jag'' redan anfört, torde böra,
oberoende af institutets utvidgade organisation, från början afår 1877 och intill
dess den nya staten begynner tillämpas, utgå till löneförbättringar åt institutets lärare
samt för en del materiel behof. Den provisoriska anordning, som sålunda skulle
lör någon tid inträda, borde sa vidt möjligt öfverensstämma med den definitivt
föreslagna staten och endast afvika derifrån i sådana delar, der poster i den sistnämnda
förän]edts af den i fråga satta utvidgningen af institutets undervisning.

Då, enligt anstäld beräkning, denna provisoriska stat skulle öfverskjuta den för
institutet nu gällande ordinarie stat med 30,550 kr. för helt år, eller för den tid af
> :ll5 under hvilken den provisoriska staten skulle tillämpas, med 20,366 kr. 67
öre, kommer, om detta belopp sammanlägges med den tillökning, som för återstående
delen af året enligt hvad ofvan är nänmdt blifvit beräknad, den summa, hvarmed
’ ">Vy ordinarie anslaget till teknologiska institutet under år 1877 skulle ökas, att utgöra
38,100 kr., hvaremot det för dyrtidstilläggen nu uppförda belopp 12,100 kr.
/jh i skulle upphöra att utgå. —

I betraktande af den mäktiga inverkan, en fullständig polyteknisk läroanstalt
u tö tvär på näringslifvet, likasom på utförandet af statens allmänna företag, och den
idka gengäld, dess undervisning för de på den samma använda kostnader gifver genom
utvecklingen, i olika riktningar, af landets hjelpkällor, tvekar jag icke att tillstyrka,
. det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att med godkännande af
ofvan intagna stat för teknologiska institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning
i löner och tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att vid förefallande behof användas
till bestridande af vikariatstjenstgöring under, de vilkor Eders Kongl. Maj:t
kan komma att bestämma, för. beredande af medel till lönestatens tillämpning pa
sätt ofvan blifvit föreslaget, bevilja en tillökning i anslaget till teknologiska institutet
med 38,100 kr., i följd hvaraf detta anslag skulle under åttonde hufvudtiteln
upptagas med ett belopp af 124,100 kr., äfvensom medgifva, att professorer vid
teknologiska institutet samt de lektorer, som komma att vid institutet anställas, må
berättigas att vid afskedstagande! uppbära pension å allmänna indragningsstaten,
de förre efter samma grunder som professorer vid universiteten och de senare efter
uppnådd 65 års ålder och tjugu års tjenstgöring vid institutet, med det belopp,
hvartill deras egentliga lön uppgår.

lö:o.

De tekniska,/,- Den komité, som blifvit tillsatt för att afgifva förslag angående åtskilliga läro .

....’nnMori''’''- verks förening med teknologiska institutet, erhöll genom Eders Kongl. Ma j:ts beslut af

den 28 December 1872 nådigt uppdrag, att jemväl beträffande dels de tekniska elemen -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Vrop. om Statsverket 1876. 53

tiirskoloma samt de med dem förenade söndags- och aftonskolor, dels åtskilliga andra
af de tekniska läroverken, verkställa utredning i ändamål att söka bestämma så väl
l ätta omfånget för undervisningen vid hvarje af nämnda läroanstalter och deras ställning
till de allmänna elementarläroverken, som ock sättet, huru samma läroanstalter
måtte kunna, i den mån uppgiften för dem vore gemensam, verka med den enhet,
hvartill gemensamheten i uppgift föranledde. Till åtlydnad häraf hafva komiterade
den 21 November 1871 afgifvit underdånigt betänkande och förslag angående den
lägre tekniska undervisningen i riket, och har Eders Kong!. Maj:t anbefallt Kommersekollegium
att efter inhemtande af teknologiska institutets, styrelsens för Chalmerska
slöjdskolan, samtliga styrelsernas för de tekniska elementarskolorna, styrelsens
för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna och fullmäktiges i jernkontoret
yttranden, sig deröfver utlåta. Sedan komiterade leinnats tillfälle att om
dessa till Kommersekollegium afgifna yttranden taga kännedom och i anledning af
dem närmare belysa åtskilliga punkter i sitt förslag, har Kommersekollegium den
29 Maj sistlidna år ingifvit sitt underdåniga utlåtande i ämnet och dervid i allt väsentligt
tillstyrkt bifall till komiterade» förslag. Då frågan således nu mera torde
vara behörigen utredd, anhåller jag att få underställa ärendet, till eu början så vidt
det rörer de tekniska elementarskolorna, Eders Kongl. Maj:ts pröfning i de delar,
som kunna gifva anledning till nådig proposition vid nu instundande Riksdag.

Den betydelse, som den tekniska undervisningen eger för ett lands industriela
lif och den verksamhet, som den samma utvecklar icke blott för främjande af näringarnes
förkofran och höjande af det materiela välståndet, utan ock för arbetets förädlande
samt upplysnings och sedlighets höjande hos de talrika klasser af samhället,
Indika egna sig åt industriens tjenst, har länge varit af statsmakterna erkänd.
Derom vittnar bland annat det deltagande, hvarmed de tekniska elementarskolorna
sä väl af regering som representation städse omfattats. Också hafva dessa skolor,
af indika den första inrättades i Malmö 1853 och de tre öfriga: i Norrköping, Örebro
och Borås, erhöllo sina: stadgar år 1856, intagit en allt betydelsefullare ställning
bland våra läroverk. Under det att de läseåret 1857—1858 tillsammans
icke räknade mera än 73 lärjungar, har detta antal sedermera så stigit, att det läseäret
1867—1868 utgjorde 218, 1873—1874 292 och vid sistförflutna läseårs början
340. Att lärjungeantalet i dessa skolor sålunda på denna korta tid nära femdubblats,
bevisar, i huru starkt tilltagande behofvet af en sådan undervisning befinner
sig. Icke endast de städer, i Indika de tekniska elementarskolorna finnas, hafva af
dem dragit nytta; en stor del af de lärjungar, som begagnat deras undervisning, har
varit från landet och från andra städer. Många af de från dessa skolor utgångna
lärjuugarne hafva öfvat en gagnande verksamhet inom tekniken, såsom kikare af fabriksrörelse,
handtverk och bergshandtering, såsom verkmästare vid fabrikerna, tjensteman
vid jernvägarue, ritare och arbetsförmän vid fabriker och byggnadsföretag,
såsom maskinarbetare in. m. Andra hafva såsom idkare af landtbruk eller handel

54 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

gjort de kunskaper fruktbärande, sou! de i dessa skolor inhemta! Några hafva genom
framstående praktisk duglighet kunnat så tillgodogöra sina förvärfvade kunskaper,
att de vunnit eu högre ställning inom industrien.

Den osäkerhet i åsigterna om de tekniska elementarskolornas egentliga syfte,
som till en början var rådande, i det man sökte på en gång låta dem motsvara
realskolans och det tekniska läroverkets bestämmelse, bär småningom gifvit rum för
eu klarare uppfattning af de väsentligt skilda mål, till hvilka dessa båda olika slag
af läroanstalter, hvart efter sin art, böra sträfva. Utvecklingen har alltjemt fortskridit
i den riktning, att man från de tekniska elementarskolorna uteslutit eller
åtminstone inskränkt undervisningen i de läroämnen som egentligen tillhöra den
allmänna bildningen och i stället, i det man grundat dessa skolors läroplan på
den förberedande bildning, de allmänna läroverken meddela, mer och mer sökt inskränka
sig till fackstudierna, hvilka härigenom kunnat erhålla en allvarligare och
mera bestämd karakter. Att ytterligare främja en sådan utveckling synes vara det
mål, som närmast påkallar uppmärksamheten.

Da behofvet af dessa skolor under deras tjuguåriga tillvaro blifvit till fullo
bestyrkt, och sedan de efter hand allt mera närmat sig sin rätta verkningskrets,
torde tiden vara inne att gifva dem en fastare organisation, att vid dem införa eller
utvidga undervisningen i de tekniskt vigtiga läroämnen, som, ehuru i kraft af sin
natur tillhörande en elementär teknisk undervisning, ännu saknas i deras undervisningsplan
eller der intaga en allt för ringa plats, samt att gifva de i dessa skolor
anställda lärare en mera betryggad och mot deras verksamhet bättre svarande
ställning.

De läroämnen, hvilka nu utgöra föremål för undervisningen vid samtliga de
tekniska elementarskolorna, äro: matematik, fysik, mekanik, kemi, språk, bokföring,
linearritning, frihandsteckning, modellering och verkstadsarbete. Härtill komma vid
skolan i Norrköping: mekanisk och kemisk teknologi, handelsvetenskap, botanik'' och
zoologi; vid skolan i Örebro: mekanisk och kemisk teknologi, mineralogi och geognosi,
samt sång; vid skolan i Malmö: botanik och zoologi, äfvensom historia och geografi;
samt vid skolan i Borås: mekanisk och kemisk teknologi, handelsvetenskap, mineralogi
och geologi. Den olikhet, som i detta hänseende förekommer vid de olika skolorna,
synes i allmänhet icke betingad af lokala förhållanden, och den omfattning,
som undervisningen i de egentligt tekniska läroämnena erhållit, är ingalunda tilltyll
estgörande för eu teknisk, om ock elementär läroanstalt. Någon verklig fackdelning,
motsvarande de tre förnämsta grenarne af tekniken — de mekaniskt tekniska,
de kemiskt tekniska samt byggnads-facken — hvilken är i så hög grad påkallad,
om undervisningen skall kunna blifva rätt grundlig och omedelbart tillämplig för det
praktiska lifvet, har derför icke heller kunnat ega rum.

Komiterade hafva framhållit behofvet af en fackdelning, och vederbörande
skolstyrelser samt Kommersekollegium tillstyrkt densamma. Enligt komiterades för -

Bil. N:o 7 Ull Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

slag skulle vid samtliga skolorna undervisningen grena sig i de mekaniska och kemiska
facken, hvaremot en särskild, för byggnadsfacket afsedd undervisning skulle
anordnas endast vid skolorna i Malmö och Norrköping, ehuru äfven vid de båda Övriga
skolorna undervisning i byggnadskonstens första grunder skulle komma att
meddelas.

Läroämnena skulle enligt komiterades förslag vara: matematik — nemligen
aritmetik, planimetri, stereometri, två grader algebra jemte serier och logaritmer,
plan trigonometri, den analytiska geometriens första grunder samt beskrifvande och
praktisk geometri — vidare allmän mekanik, maskinlära med ritning samt mekanisk
teknologi, fysik, allmän kemi och kemisk teknologi jemte laborationer, mineralogi
och geognosi, språk, bokföring och handelslära, byggnadskonst med ritning,
lineal''- och croquis-ritning, frihandsteckning och modellering, samt verkstadsarbeteH
vad särskild! språkundervisningen beträffar, hafva komiterade endast upptagit det
svenska språket bland de obligatoriska läroämnena, men deremot, under erkännande
af de främmande språkens vigt för en teknisk skola, vid för handen varande förhållanden
ansett det vara riktigast, att skolstyrelsen Ange med dertill skicklig person
träffa aftal om meddelande af undervisning i åtminstone ett af dessa språk, för de
elever, som önskade deruti deltaga, och på de tider af dagen, då icke någon annan
undervisning vid skolan meddelades, hvarjemte eleverne sjelfve skulle till en del bekosta
denna undervisning. Hvad åter beträffar undervisningen i modellering och
vissa delar af frihandsteckningen, hafva komiterade ansett denna lämpligast kunna
sättas i sammanhang med den undervisning i dessa ämnen, som meddelas vid de med
de tekniska elementarskolorna förenade söndags- och aftonskolor, och såsom skäl
dertill anfört, att eu efter behofvet afpassad indelning i klasser och grupper derigenom
skulle underlättas, så, att de särskilda lärjungarnes olika anlag och förut förvärfvade
skicklighet kunde mera afses, än som låter sig göra med det jemförelsevis mindre antal
elever, hvilka åtnjuta undervisning i elementarskolan, samt att tillika den fördel
dervid skulle vinnas, att lärarekrafter och lokaler bättre tillgodogjordes. Direktionerna
för skolorna i Malmö och Borås hafva deremot hemstält, att äfven frihandsteckningen
måtte blifva ett sjelfständigt läroämne vid skolan och erhålla sin egen
lärare, och direktionen för skolan i Örebro gör en dylik hemställan i fråga om undervisningen
i modellering.

Ehuru jag anser, att framdeles, i den män de tekniska afton- och söndagsskolorna
i vårt land vinna erforderlig utveckling och undervisningen i frihandsteckning
och modellering vid dem intager den ställning dem med rätta tillkommer, en
anordning, sådan komiterade föreslagit, bör kunna med fördel genomföras, synes
det mig likväl, enär vid början af den nya organisationens tillämpning svårigheter
skulle kunna uppstå för denna åtgärds vidtagande, och i betraktande af nämnda
läroämnens störa, vigt för en teknisk läroanstalt, lämpligast att. på sätt Kommerse -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kollegium äfven hemställt, de för närvarande vid den tekniska elementarskolan upptagas
som sjelfständigt, af den tekniska afton- och söndagsskolans undervisningsplan
oberoende läroämnen.

Direktionen för skolan i Örebro har vidare framställt den önskan, att undervisning
i gymnastik och sång måtte meddelas vid den tekniska elementarskolan.
Kommersekollegium föreslår med anledning deraf, att, enär undervisning i gymnastik
äfven för lärjungar vid en dylik skola måste vara af allmän vigt, för densamma
måtte, i likhet med hvad som skett för krigsbildningen vid skolorna, med
hvilken denna undervisning stode i nära sammanhang, anvisas anslag af allmänna
medel. Undervisning i sång anser Kommersekollegium kunna bekostas genom utgifter
af de lärjungar, som deri deltaga. Mot hvad Kommersekollegium i dessa hänseenden
tillstyrkt, har jag icke något att erinra.

Med dessa jemkningar anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka det förslag
till undervisningens ordnande vid de tekniska, elementarskolorna, som af komiterade
blifvit framstäldt och af vederbörande myndigheter i hufvudsak gilladt.

Lärarepersonalens ställning vid dessa skolor är för närvarande ganska osäker,
och fördelningen af de olika läroämnena mellan de särskilda lärarne snarare beroende
på tillfälliga förhållanden än grundad i det inre sammanhang, läroämnena sins emellan
ega. Komiterade hade föreslagit, att de för undervisningen vigtigaste vetenskapligt-tekniska
läroämnena må vid hvardera af skolorna i Malmö och Norrköping, der
särskilda afdelningar för byggnadskonst skulle inrättas, fördelas emellan fem fast
anstälda lektorer, nemligen eu lektor i ren matematik och fysik, eu i kemi och kemisk
teknologi med dit hörande laborationer, eu i allmän mekanik, maskinlära med
ritning samt mekanisk teknologi, eu i byggnadskonst med dertill hörande ritning,
samt en i beskrifvande och praktisk geometri jemte lineal’- och croquis-teckning, de
tvenne sist nämnde lektorerne med ringare aflöning. Vid hvardera af skolorna i Borås
och Örebro skulle, enär vid dessa icke något lektorat i byggnadskonst erfordrades,
fyra lektorer anställas. En af lektorerne skulle tillika vara skolans föreståndare.
För bestridande af undervisningen i öfrig;! läroämnen skulle antagas extra lärare.
Dessutom skulle eu eller flere assistenter eller repetitörer anställas till biträde åt
de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet vore synnerligt betungande.

I sitt yttrande öfver detta förslag har direktionen för skolan i Norrköping
föreslagit, att af de fem lektorat, hvilkas innehafvare skulle vara hufvud]ärare vid eu
teknisk elementarskola med särskild afdelning för byggnadskonst, de tre af komiterade
först nämnde skulle bibehållas, men att de två återstående, nemligen det för
byggnadskonst med dertill hörande ritning och det för beskrifvande och praktisk geometri
med lineal- och croquisritning, Indika två lektorats innehafvare enligt komiterades
förslag skulle åtnjuta eu aflöning, uppgående i lägsta lönegraden blott till
hälften af de öfriga lektorernas, måtte förenas till ett gemensamt fjerde lektorat, lika
aflönadt med de öfriga, sa att följaktligen lektoratens antal äfven vid skolorna i

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Malmö och Norrköping skulle blifva fyra i stället för fem. Kommersekollegium har
förordat den sålunda i fråga satta förändringen.

Enär det är af otvifvelaktigt gagn, att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna
erhålla både sådan verksamhet och sådan aflöning, att de må kunna odeladt
egna sig åt sitt vigtiga lärarekall, synes mig den af direktionen för skolan i Norrköping
ifrågasatta modifikationen af komiterades förslag lämplig. Men på samma
grund torde det vara ändamålsenligt, att vid skolorna i Örebro och Boras den mindre
lärarebefattning i byggnadskonst, som der skulle finnas, förenas. med lektoratet
i beskrifvande och praktisk geometri, jemte lineal-- och croquis-ritning. Genom
denna förening blifva göromålen för detta lektorats innehafvare så ökade, att han
skäligen hör erhålla en aflöning, icke mycket understigande de öfrige lektorernas.

Med dessa förändringar och under förutsättning, att vid början af den nya
organisationens genomförande de smärre afvikelse!- från den normala fördelningen
af läroämnena mellan särskilda lärare, hvilka möjligen kunna blifva erforderliga
på grund af den redan befintliga tillgången på lärarekrafter vid de olika skolorna,
måtte få vidtagas, får jag i underdånighet tillstyrka den af komiterade föreslagna
och af vederbörande myndigheter till det väsentligaste gillade organisationen
af lärarepersonalen vid de tekniska elementarskolorna.

De utgiftsbelopp, som för genomförandet af denna organisation hlefve erforderliga,
skulle enligt komiténs förslag vara följande:

Vid skolorna i Vid skolorna i
Malmö och Örebro och
Norrköping'': Borås:

Lön åt föreståndaren, som tillika är lektor.....kr.

Två lektorer, hvardera 3,000 kr............

Eu lektor...................

En ......................

Arfvode till extra lärare

i mineralogi och geognosi...........

„ bokföring och handelslära...........

„ svenska språket ..............

„ byggnadskonst......••••••••

Statens bidrag till kostnaderna för undervisningen i främmande

språk...................

Anslag till assistenter eller repetitörer .........

Anslag till verkstaden, för undervisning och materiel . . .

Transport kr.

3.500.
6,000.

1.500.
1,500.

200.

300.

400.

800.

3,000.

17,600.

3.500.
6,000.

1.500.

200.

300.

400.

500.

400.

800.

3,000.

16,600.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Skolorna i Skolorna i
Malmö och Örebro och
Norrköping: Borås:

Transport kr. 17,600. 16,600.

Kemiska och fysiska lahorationer........... 800. 800.

Bibliotek och öfriga samlingar ........... 1,000. 1,000.

För bestridande af sekreterare- och bibliotekarie-göromålen . . 300. 300.

Betjeningens. aflöning............... 500. 500.

Lyshållning, uppvärmning m. in............ 900. 900.

Summa kr. 21,100. 20,100.

Derjemte hafva komiterade föreslagit, att lektorerne skulle efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring erhålla ett lönetillägg af 500 kr. och efter tio års ännu ett,
lika stort.

Hvad först angår de föreslagna aflöningsbeloppen, synes det mig, att sedan
rektorerne vid rikets femklassiga läroverk erhållit eu årlig lön af 4,000 ler., ett
mindre belopp icke skäligen kan ifrågasättas för föreståndaren vid eu teknisk elementarskola.

Om vid skolorna i Malmö och Norrköping lektoraten i byggnadskonst med
dertill hörande ritning samt i beskrifvande och praktisk geometri m. in. förenas till
ett lektorat, torde den dermed förenade aflöning höra bestämmas till enahanda belopp
som de öfrige lektorernas eller 3,000 kr. Den lägsta lönegraden för lektorn i
beskrifvande och praktisk geometri in. in. vid skolorna i Örebro och Borås kan icke
heller, då vid hans befattning fästes skyldigheten att undervisa jemväl i byggnadskonst,
med skäl sättas lägre än för lektorer vid elementarläroverken, eller till 2,500
kr. Genom denna anordning af läraretjensterna komma vid de två förstnämnda skolorna
val fördelningen af anslaget, men icke dess slutsumma att undergå förändring
i annan man än att, då antalet lektorer minskas, en besparing vinnos i de eu
lektor efter fem eller tio års tjenstgöring tillförsäkrade lönetillägg. Deremot skulle
tillökningen i eu lektors lön vid hvarje af skolorna i Örebro och Borås, hvilken ondast
har sin motsvarighet i indragningen af ett arfvode å 500 kr. till extra läraren
i byggnadskonst, medföra en förhöjning af 500 kr. i dessa skolors anslag. Likaledes
komme upptagandet i läroplanen af frihandsteclming och modellering, oberoende
åt undervisningen i afton- och söndagsskolan, samt af gymnastik att föranleda
i någon man ökade kostnader för aflöning åt extra lärare i dessa ämnen.
Arfvodet för . undervisningen i frihandsteckning torde lämpligen kunna bestämmas
till 500 kr., i modellering till 300 kr. och i gymnastik till 200 kr.

Hvad åter. beträffar öfriga anslagsposter, hafva i olika riktning anmärkningar
gjorts af direktionerna för skolorna i Malmö, Örebro och Borås, dels angående
medlens fördelning, dels angående de olika beloppen. Komiterade hafva

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

med afseende å dessa anmärkningar i skrifvelse till Kommersekollegium anfört, hurusom
det synts vara för hehofvens fyllande lämpligt, om arfvoden för extra lärare och
repetitörer, anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar samt diverse utgifter,
till Invirka komiterade räknat anslagen för bestridande af sekreterare- och bibliotekarie-göromålen,
betjeningens aflöning, kostnaderna för belysning och uppvärmning
in. in., kunde af öfver styrel sen för den tekniska undervisningen pa vederbörande
skoldirektioners förslag efter sig företeende omständigheter jemkas, likväl sa,
att det för en skola beviljade anslaget i sin helhet icke finge, öfverskrida^, hvarjemte
det förutsatts, att någon inkomst skulle tillflyta skolan genom lärjungarnes afgifter.
Kommersekollegium, som anser ifrågavarande anslagsposter vara för lågt beräknade,
tillstyrka att för hvardera af skolorna i Malmö och Norrköping anslagets slutsumma
måtte höjas till 22.000 kr. och för skolorna i Örebro och Boras till 21 ,»00
kr., utan att likväl närmare angifva huru denna sålunda ökade slutsumma skulle
fördelas.

Enär det svårligen låter sig göra att, innan någon tids erfarenhet efter den
nya organisationens genomförande vunnits, med säkerhet beräkna de kostnader, som
extra lärare och repetitörer, verkstaden, laborationer och samlingar, samt diverse utgifter
vid de särskilda läroverken taga i anspråk, och dessa kostnader för öfrig! på grund
af lokala förhållanden kunna blifva i ett eller annat hänseende olika fördelade, kan
jag icke finna skäl vara för handen att föreslå någon annan förändring i de af
komiterade för dessa utgiftsposter antagna belopp, än som blifver eu följd af de
i fråga satta tilläggen i afseende på arfvoden åt extra lärare. Deremot finner
jag, lika med komiterade, lämpligt att eu öfverflyttning från den ena till den andra
af de utgiftstitlar, som icke innefatta föreståndarens och lektorernas löner, ma kunna
ega rum.

Om dessa åsigter af Eders Kongl. Maj:t godkännas, komme för de tekniska
elementarskolorna att erfordras följande utgiftsbelopp:

Vid skolorna i Vid skolorna i
Malmö och Örebro och
Norrköping: Borås:

Lön åt föreståndaren, som tillika är lektor ..... kr. 4,000. 4,000.

Två lektorer, hvardera 3,000 kr........... 6,000. 6,000.

En lektor................... 3,000. 2,»OO.

Arfvoden för extra, lärare och repetitörer, anslag till verkstaden,

laborationer och samlingar, diverse öfriga utgifter . . . 9.600, 9,600.

Summa kr. 22,600. 22,100.

De till de tekniska elementarskolorna nu utgående anslag äro dels å ordinarie
stat uppförda med 12,000 kr. för hvarje skola, dels med 4,500 kr. å extra stat för

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

hvardera af skolorna i Norrköping, Örebro och Borås. Dertill kommer anslaget förberedande
af dyrtidstillägg åt lärarne, utgörande för skolan i Norrköping 2,810, i
Malmö 2,100, i Örebro 2,575 och i Borås 2,840 kr. I händelse af bifall till det
nu framstälda förslaget skulle visserligen de ordinarie anslagen till skolorna i Norrköping
och Malmö höjas med 10,600 kr. för hvar, och anslagen till skolorna i
Öiobro och Borås med 10,100 kr. lör hvar, men deremot de extra anslagen upphöra
att utgå, i följd hvaraf den verkliga tillökningen för skolan i Norrköping utgör
3,290 kr., för skolan i Örebro 3,525 kr. och för skolan i Borås 2,750 kr. För
den tekniska, elementarskolan i Malmö skulle, emedan hon ännu icke blifvit delaktig
af den förhöjning, som redan i flere år varit medgifven i afseende på de öfriga, men
af hvilken hon är i högsta behof för åstadkommandet af en förbättrad läseordning,
hvarom hennes direktion jemväl gjort en särskild underdånig framställning, tillökningen
utgöra S,000 kr. . Det sammanlagda beloppet för alla skolorna skulle således,
om den nu utgående tillfälliga förhöjningen vid de särskilda skolorna derifrån
afdrages, medföra eu tillökning i kostnad för statsverket af tillsammans 17,575 kr.
för alla skolorna.

Ehuru don nya ordningen i undervisningen vid de tekniska skolorna först under
senare hälften af år 1877 kan träda i verkställighet, torde det likväl, med afseende
på billigheten deraf, att vid de alderstillägg för lärarne, som äro i fråga satta,
i likhet med hvad för lärarne vid elementarläroverken egt rum, jemväl tillförene
fullgjord tjenstgöiing må fa tagas i beräkning, för beredande af tillgång för
detta ändamål, blifva erforderligt, att de nya anslagen finge utgå från 1877
åis början. Flan dessa anslag skulle då jemväl kunna utgå de dyrtidstillägg åt
lärarne, hvaraf dessa under ar 1877, intill dess den nya lönestaten vinner tillämpning,
höra,.likasom under åren 1875 och 1S76, komma i åtnjutande.

. Slutligen synes det mig särdeles önskvärd!, att i öfverensstämmelse med
komiterades af Kommersekollegium tillstyrkta förslag lektorer^ vid de tekniska elementarskolorna
måtte erhålla pensionsrätt å allmänna indragningsstaten i enlighet
med de grunder, som i detta hänseende gälla för lektorerna vid de allmänna elementarläroverken
i riket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag underdånigst, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande af ofvan omförmälda organisation af de tekniska elementarskolorna
och för tillämpning af ofvan intagna stater bevilja en tillökning i
ordinarie anslaget

a) till skolan i Norrköping

1>) „ „ „ Malmö . .

c) „ „ „ Örebro .

d) „ „ „ Borås . .

med 10,600 kr.

„ 10,600 .,

„ 10,100 „

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

att medgifva, det de vid dessa skolor anstälde lektorer må efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med 500 kr. och. efter ytterligare fem
års väl vitsordad tjenstgöring ännu ett ålderstillägg af 500 kr. årligen;

att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg under år 1877 åt lärarne
efter 20 proc. å deras nuvarande löner, intill dess den nya lönestaten kan komma
att lända till efterrättelse, måtte få utgå af skolornas anslag för år 1877; samt

att lektorerne vid ifrågavarande skolor må erhålla rätt till pension å allmänna
indragningsstaten enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla för lektorerne vid
rikets elementarläroverk.

De förändringar komiterade föreslagit i den Chalmerska slöjdskolans organisation,
äfvensom den plan komiterade uppgjort för statens medverkan till främjande
af den tekniska afton- och söndags-undervisningen utbeder jag mig att framdeles få
underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Angående slöjdskolan i Stockholm hafva komiterade afgifvit särskildt utlåtande,
som bl hvit på Eders Kongl. Maj:ts befallning till trycket befordra^ och hvaröfver
vederbörandes yttranden blifvit infordrade, men ännu icke inkommit. Jag saknar
derföre anledning att i afseende på denna skola nu föreslå andra ändringar i
anslagen än som äro nödvändiga för bestridande af de löpande utgifterna under
år 1877.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet,
utöfver det på ordinarie stat för slöjdskolan definitivt uppförda belopp 15,000 kr.
för år 1876 anvisat ytterligare 59,600 kr., samt Eders Kongl. Maj:t den 16 Juni
1875 faststält stat för skolan, att gälla under innevarande år, har skolans styrelse
i skrifvelse till Kommersekollegium afgifvit förslag till stat för skolan under år

1877. Styrelsen beräknar dervid inkomsterna på följande sätt:

Ordinarie statsanslag............... 15,000: —

Lärjungarnes skolafgifter............. 6,010:

Hyresmedel och räntor............ • • 1,600:

Ersättning från geologiska byrån och landtbruksakademien för

uppvärmning och vattenförbrukning ........ 1,325:

23,935: —

Den minskning i inkomster af 590 kr., som visar sig vid jemförelse mellan
denna beräkning och den som lagts till grund för framställningen om anslag till bestridande
af utgifterna för år 1876, härrör, enligt hvad styrelsen upplyst, deraf att skolan
icke nu, såsom då var fallet, eger att förfoga öfver någon behållning från föregående år.

Slöjdskolan

Stockholm.

Sundhets-kollegium
med medicina
Istaten.

Bil. No 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Hvad beträffar de särskilda utgiftsposterna bär styrelsen ansett tillökning erforderlig''
i anslaget till aflönande af ordningsmän med 110 kr. och i anslaget till bestridande
af kostnaden för uppvärmning med 700 kr. eller tillsammans 810 kr. Angående det
förstnämnda anslaget har styrelsen förmält, att det ökade lärjungeantalet utan tvifvel
framgent, likasom under sistförflntna skolår, komme att påfordra en oafbruten tjenstgöring
under hela skolåret åt tio ordningsmän, i hvithet fall för deras aflönande enligt
fastståldagrunder med 11 kr. 50 öre i veckan eller ungefär 35 öre i timman, hvithet
arfvode ej gerna kunde vidare nedsättas, den begärda tillökningen vore erforderlig.
Kostnaden för uppvärmning, som i staten för 1876 upptagits till 5,000 kr., hade
för tiden från 1 Juli 1874 till 1 Juli 1875 uppgått till 5,671 kr. 93 öre, hvari
någon nedsättning för framtiden ej vore att motse, helst lärjungeantalets tillökning
torde föranleda uppvärmande af ett ökadt antal undervisningslokaler. Deremot ansåg
sig styrelsen med ledning af senare årens erfarenhet kunna nedsätta anslaget
för lyshållning från 7,000 kr. till 6,400 kr. eller med 600 kr., hvadan tillökningen
i utgifterna på det hela skulle inskränka sig till 210 kr.

Summan af innevarande års utgiftsstat, deri ej inberäknadt dyrtidstillägg till

lärare och tjensteman, uppgår till............''. 84,125: —

hvarutöfver för nästkommande år skulle erfordras....... 210: —

i följd hvaraf utgifterna för år 1877 skulle uppgå till..... 84,335: —

Då till betäckande af dessa utgifter finnas tillgångar till belopp af 23,935: —

skulle således för år 1877 för skolan erfordras ett extra statsanslag
af........_............. 60,400 kr.

eller S00 kr. mer än det för innevarande år på extra stat för samma ändamål
beviljade.

I anledning af denna framställning, som af Kommersekollegium i underdånig
skrifvelse den 26 November 1875 förordats, får jag hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljande af ett extra anslagför
år 1877 å 60,400 kr. till de för uppehållande af undervisningen i slöjdskolan
nödiga utgifter.

17:o.

Med iakttagande af hvad Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition den 17 December
1875 föreslagit Riksdagen angående förändrad organisation af öfverstyrelsen
för hospitalen m. m., torde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof äskas förhöjning af anslaget till Sundhetskollegium med 2,200 kr., att
utgå med 1,000 kr. till arfvode åt en revisor och med i,200 kr. till amanuensbiträde
i nämnda kollegium.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

I följd af Eders Kongl. Maj:ts den 19 November 1875 fattade beslut, att
ärenden rörande veterinärväsendet böra, med undantag’ af sådana, som hafva afseende
på veterinärläroverken, från början af år 1877 handläggas af civildepartementet,
torde från åttonde liufvudtiteln böra afföras dels det under rubriken: Sundhetskollegium
med medicinal staten upptagna anslag till aflönande af länsveterinärer 48,000
kr., dels af förslagsanslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande så
stor andel som enligt af vederbörande meddelade upplysningar plägar utgå för veterinärväsendets
behof, eller 80,000 kr.

lS:o.

Uti skrifvelse den 10 November nästlidet år har Vetenskaps-akademien underdånigst
hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition till Riksdagen
utverka erforderliga nya anslag för den under akademiens inseende stälda
meteorologiska centralanstalten, hvars hittills varande anordning endast kunnat betraktas
såsom provisorisk. Detta framginge af det sätt, hvarpå anslaget för densamma
blifvit beviljadt, i det att eu rund summa varit anvisad gemensamt för tjenstemännens
aflönande, anstaltens underhåll och de meteorologiska observationernas
anställande, hvaremot någon särskild lönestat icke funnits för anstalten fastställd.

Samtliga årsutgifterna för anstalten hade till eu början, eller så länge akademiens
fysiker hade att öfver anstalten utöfva en närmare tillsyn, kunnat inskrän -

kas till följande poster:

aflöning åt föreståndaren......... .......kr. 3,000,

d:o åt amanuensen................„ 1,500,

för tillfälliga arbetsbiträden, synoptiska kartors förfärdigande, underhåll
af en telegrafledning mellan Stockholms telegrafstation och
akademiens hus in. m................„ 1,500,

kr. 6,000,

hvilket belopp, af 1872 års riksdag beviljadt och sammanlagdt med det förut anvisade
belopp för meteorologiska observationers anställande inom riket, utgjorde det
anslag af 12,000 kr., som allt sedan anstaltens första inrättande varit på ordinarie
stat uppfördt för det afsedda ändamålet, hvartill vidare koirnne för år 1876
beviljade:

dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar åt föreståndaren .... kr. 1,200,
dyrtidstillägg åt amanuensen . ........... „ 800.

kr. 1,500.

Då emellertid den meteorologiska centralanstalten med hvarje år mera vidgat
sin verksamhet, kräfde ej mindre billigheten mot dess tjensteman, än äfven den ställ -

Anslaget för
farsoters och
smittosamma
sjukdomars
botande.

Meteor o l o giska
centralanstalten.

64 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

ning-, som anstalten borde intaga, att dess provisoriska tillstånd upphörde och
utbyttes mot eu definitiv anordning. Akademien har i sådant hänseende, hvad först
angår tjenstemännen, i underdånighet åberopat sin redan tillförene uttalade åsigt, att
föreståndarens befattning, både i anseende till göromålens vigt och deras mängd,
vore fullt jemförlig med eu intendentsbefattning vid naturhistoriska riksmuseum,
äfvensom att, då amanuensen måste vid förfall för föreståndaren samtidigt sköta
både dennes och sin egen tjenst, amanuensbefattningen närmast borde jemföras med
eu adjunktur vid universiteten. Och då härtill korume, att Riksdagen för år 1876
tilldelat meteorologiska anstaltens föreståndare tjenstgöringspenningar till ett belopp af
600 kr., hemtade akademien deraf ett ytterligare skäl för sin underdåniga hemställan,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande anstalts
föreståndare uppföra på ordinarie stat eu lön af 6,000 kr., eller samma lönebelopp
som akademien föreslagit för riksmusei intendenter; hvarjemte akademien, med stöd
af ofvan anförda skäl, likaledes hemstält, att amanuensen måtte benämnas adjunkt,
och hans lön bestämmas till 3,000 kr.

De ärliga arfvoden, som af ifrågavarande anslag utginge till observatörerna
vid statens stationer och hvilka ej undergått någon förändring allt sedan stationernas
första inrättande, måste under nuvarande, i allmänhet förändrade prisförhållanden
enligt akademiens åsigt anses otillräckliga, särdeles då man toge i betraktande de anspråk
på noggranhet och påpasslighet, som med rätta borde ställas på dessa observatörer;
hvarföre akademien hemstält, att, till höjande af hvarje observatörs arfvode från
150 till 200 kr. årligen, ett anslagstillskott af 1,500 kr. måtte i staten uppföras.

I sammanhang härmed har akademien anmält att, enligt den erfarenhet, som
redan vunnits af de meteorologiska observationerna inom riket, stationernas antal icke
vore tillräckligt för ett någorlunda fullständigt utrönande af landets klimatiska förhållanden,
utan förefunnes i det nuvarande observationsnätet liera luckor, såsom i
synnerhet för Skåne, inom landområdet mellan stationerna Göteborg, Halmstad och
Jönköping, i de mot norska gränsen belägna provinserna, i Lappland, och på kuststräckan
mellan Gelle och Hernösand. Det minsta antal nya stationer, som sålunda
erfordrades, vore fem, för hvilka akademien begärt observatorsarfvoden, till ett belopp
af 200 kr. för hvarje, eller tillsammans 1,000 kr.

Genom tillkomsten af nyssnämnda fem nya stationer äfvensom af de privatstationer,
som genom anstaltens försorg dels redan blifvit inrättade och dels till
ännu större antal borde inrättas, blefve det räknearbete, som anstalten hade att besörja,
i betydlig mån ökadt; hvadan ock det för räknebiträden förut utsudda anslaget
behöfde, enligt låg beräkning, förhöjas med 1,300 kr. årligen.

Till aflönande af en vaktmästare, åt hvilken, om han egde någon färdighet i
skrifning och telegrafering, utom annat, äfven förrättandet af en mängd rent mekaniska
göromål vid anstalten borde kunna under tjenstemännens kontroll öfverlåtas,
erfordrades ett årligt arfvodesbelopp af 700 kr.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Slutligen har akademien anfört, hurusom det vore med stor olägenhet förknippadt,
att det statsanslag, som anstalten hade till sitt förfogande, icke vore
ett reservationsanslag, och att således hvad af detsamma under ett år icke utginge
måste till statsverket återbära^. Anstaltens behof kunde nemligen under olika år
gestalta sig mycket olika, så att, under det anslaget något år lemnade ett öfverskott,
detsamma ett annat år befunnes otillräckligt, såsom t. ex. då på eu gång ett förråd
af instrumenter måste anskaffas eller då en bearbetning af det samlade observationsmaterialet
tillfälligtvis kräfde förstärkta arbetskrafter. Det skulle derföre för anstaltens
jemna verksamhet vara fördelaktigt, om genom uppkomna besparingar kunde
beredas tillgångar till afhjelpande af understundom inträffande större behof.

De tillökningar i det för anställande af meteorologiska observationer beviljade

anslag, Indika akademien ansett erforderliga, vore sålunda:

till höjande af föreståndarens för centralanstalten lön . . kr. 3,000,

., d:o af amanuensens............ l.oOO, 4,500,

„ höjande af arfvodena åt observatörerna vid de gamla

stationerna................ 1,500,

„ observatörsarfvoden vid fem nya stationer...... 1,000,

„ ytterligare erforderliga räknebiträden........ 1,300,

„ aflöning åt eu vaktmästare........... 700* 4,500.

tillsammans kr. 9,000.

Då den meteorologiska anstalten intager ett allt mer betydande rum bland
landets vetenskapliga inrättningar och äfven i praktiskt hänseende börjar blifva af
vigt, anser jag tiden vara inne att nu gifva densamma en mera betryggad ställning.
Att föreståndaren erhåller enahanda lönevilkor som intendenterne vid riksmuseum
finner jag, lika med akademien, skäligt. Hvad angår hans biträde, hvars benämning.
då en adjunkts befattning alltid ansetts innefatta lärareverksamhet och denna
befattning för öfrigt är i fråga satt att vid universiteten upphöra, fortfarande torde
böra förblifva oförändrad, anser jag, då vid bestridande af föreståndarens tjenst dennes
tjenstgöringspenningar tillfalla honom, arfvodet lämpligen kunna bestämmas till 2,500
kr. Enär för åstadkommandet af eu fullständig öfversigt öfver landets meteorologiska
förhållanden, observationsstäl lenas antal otvifvelaktigt bör ökas, och iakttagelsernas
noggranhet, hvilken tager observatörernes flit och uppmärksamhet starkt i anspråk, är
af väsentlig vigt. anser jag mig böra förorda den i dessa hänseenden föreslagna förhöjning,
och finner de medel, som skulle användas till ökadt antal biträden vid observationernas
bearbetning äfvensom till antagandet afen vaktmästare jemväl behöfliga.

På grund häraf tillstyrker jag, att "Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att med godkännande af följande stat för den meteorologiska centralanstalten:

Of viga anslag
till Vetenskapsakademien.

Bil. No 7 till Kong1. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

loa åt föreståndaren 4,000 kr. jemte tjenstgöringspenningar 1.000

kr., eller tillhopa . . . . . . . \ . . . kr. 5,000,

med rättighet derjemte för honom att efter fem års val vitsordad tjenstgöring,
räkna.dt. från och med kalenderåret näst efter det, då han
till tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kr. och efta*
ytterligare fem års dylik tjenstgöring ett lika tillägg af 500 kr.;
arfvode åt amanuensen................. 2,500,

kr. 7,500,

till arfvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer, samt
för räknebiträden, eu vaktmästare, anskaffande och underhåll af instrumenter,
underhåll af anstaltens telegraf och materiel äfvensom
för andra behof vid anstalten, såsom reservationsanslag .... kr. 12.000.

Summa kr. 19,500,

bevilja eu förhöjning af 7,500 kr. i det till anställande af meteorologiska observationer
å vetenskapsakademiens stat nu uppförda anslag.

Denna summa öfverstiger det nuvarande ordinarie anslaget, 12,000 kr., med
ett belopp af 7.500 kr. Men om ifrån sistberörda belopp afräknas, såsom icke vidare
erforderliga, de för år 1876 åt föreståndaren beviljade tjenstgöringspenningar
och dyrtid stillägg 1.200 kr. samt dyrtidstillägget åt amanuensen 300 kr., tillhopa
1,500 kr., så utgör den nu begärda anslagstillökningen egentligen endast 6,000 kr.

19:o.

I enlighet med Vetenskapsakademiens underdåniga anhållan föreslog Eders
Enlig]. Maj:t senast församlade Riksdag, att å ordinarie stat till akademiens förfogande
uppföra ett reservationsanslag af 6.000 kr. till bekostande af planscher till de
af A etenskapsakademien utgitna skrifter, med vilkor att det dittills för samma ändamål
årligen beviljade extra anslag af 1,200 kr. skulle upphöra. Riksdagen biföll Eders
Kong]. Maj:ts nådiga framställning på det sätt, att ett extra anslag af 6,000 kr.
blot för år 1876 för ändamålet anvisadt.

Då emellertid de behof, som ifrågavarande statsanslag är afsedt att fylla, icke
vore att anse såsom öfvergående, utan fastmer visat sig vara. i följd så väl af den
inom landet växande vetenskapliga verksamheten som af den fortgående allmänna
prisstegringen, i oafbrutet stigande, har Vetenskapsakademien uti skrifvelse den 13
Oktober 1875 underdånigst anhållit, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att det till bekostande af planscher för AVtenskapsakademiens skrifter för år
1876 .anvisade extra anslag måtte fortfarande varda beviljadt och på ordinarie stat
uppfördt; och får jag till denna akademiens anhållan tillstyrka nådigt bifall.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Vetenskapsakademiens underdåniga
framställning'', föreslagit 1S75 års Riksdag att bevilja förhöjning med 2,720
kr. i det anslag af 4.750 kr., som är å akademiens stat uppfördt till expenser vid
det under akademiens värd strida naturhistoriska riksmuseum, och Riksdagen anvisat
det äskade beloppet, dock ond;:,st såsom extra anslag för är 1876, har Vetenskapsakademien
uti skrifvelse den 13 Oktober 1875, enär de utgifter, sura skola med
anslagsförhöjningen betäckas, äro af samma natur som öfriga expenser och måste antagas
ständigt återkomma, underdånigst anhållit, att Eders Kong], Maj:t täcktes till
Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att det till förhöjning af riksmuseets expensmcdel
för år 1876 beviljade anslag af 2.720 kr. måtto fortfarande varda beviljad!
och således det å ordinarie stat uppförda expensanslaget med nämnda belopp
förhöjas; och tillstyrker jag till akademiens berörda framställning nådigt bifall.

20:o.

Vetenskapsakademien har uti skrifvelse den 10 November nästlidet år gjort
underdånig framställning om beredande af erforderliga tillökningar i anslagen för
det under akademiens inseende stälda naturhistoriska riksmuseum och i sådant afseende
främst anfört, hurusom akademien, redan då hon i underdånig skrifvelse den
12 November 1873 anmälde behofvet af löneförbättringar för tjensteman nen vid
nämnda museum, i afseende på de derstädes anstälde intendenterna uttalat såsom
sin mening, att desse tjensteman med hänsyn ej mindre till de anspråk på hög vetenskaplig
bildning och torvärfvadt vetenskapligt anseende, som på dem måste ställas,
än och till arten och vigten af deras Infattningar borde i afseende på löneinkomster
vara likstälde med professorerna vid rikets universitet, helst mnsei-intendenterne,
bosatta i hufvudstaden, hade att vidkännas högre lefnadskostnader. I anledning
af Eders Kongl. Maj:ts derefter hos Riksdagen gjorda framställning blot ett
dyrtidstillägg af 20 proc. å lönen beviljadt musei intendenter för år 1875 och vidare
förnyadt jemväl för år 1876.

I sammanhang med frågan om berörda dyrtidstillägg för sistnämnda år förehade
Riksdagen till behandling ett inom Riksdagen väckt förslag, att lönerna för
riksmusei sex intendenter måtte höjas till lika belopp med dem, som hornlim att bestämmas
för universitetens professorer; och har Riksdagen, med yttrande att, da de
ifrågavarande tjenstemännen onekligen borde vara likstälde med professorerna vid
universiteten och Karolinska medico-kirurgiska institutet, ansett billigheten fordra,
att äfven för dem uppfördes någon löneförbättring utöfver dyrtidstillägget, och i sådant
hänseende för år 1876 anvisat enahanda belopp, 600 kr., som i allmänhet blifva
bemälde professorer såsom tjenstgörilöspenningar tillagd!, i följd hvaraf de två
äldste intendenterne erhöllo:

Naturhistoriska

riksmuseum.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

i lön......

i dyrtid,stillägg- . . .
i tjenstgöringspenningar

kr. 4,000,
„ 800,
„ 600,

de fyra yngre deremot:

i lön......

i dyrtidstillägg . . .
i tjenstgöringspenningar

sammanlagdt kr. 5,400.

kr. 3,500,
„ 700,

, 600,

sammanlagdt kr. 4,800.

,1 anledning karat bär Vetenskapsakademien i underdånighet anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att
riksmöte: intendenters löner måtte, i likhet med universitetsprofessorernes, bestämma®
till 6,000 k. ailigen lör hvar och en al dem, och att dessa löner måtte till
hela beloppet blifva på ordinarie stat uppförda.

Vidare har. akademien, med förnyande af sin redan år 1873 gjorda underdåniga
framställning angående . aflöningen för riksmusei konservator, underdånigst
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att denne tjensteman
~,n>2,5''00 ki •> hvilken, genom det för åren 1875 och 1876 beviljade dyrtid stillägg
af oOO kr. årligen, under dessa år uppgått till 3,000 kr., måtte med sistnämnda
belopp på ordinarie stat uppföras; anhållande akademien tillika, att anslaget till
vid konservatorns verkstad, utgörande 1,200 kr., måtte varda förhöjdt till
.4,000 kr., enär behofvet af dugliga och kunniga arbetare vid det zoologiska museum
nurneia vore betydligt ökadt och de höga lefnadskostnaderna knappast gjorde det
möjligt att erhålla sådana mot den låga betalning, som under nuvarande förhållanden
kunde erbjudas.

Hos akademien hade vidare intendenterne för riksmusei mineralogiska och botaniska
utdelningar framhållit behofvet af medels anvisande för anställande af ett vetenskapligt
bitiäde vid hvardera af dessa utdelningar mot ett årligt arfvode af minst
1,200 kr.:.Indika framställningar bl.ifvit förordade af vederbörande inspektores öfver
nämnda utdelningar. . Den starka tillväxt, i hvilken do mineralogiska samlingarne,
särdeles på senare tider, varit och fortfarande vore stadda, hade nemligen haft till
följd, att en mängd analytiska arbeten på det till denna afdelning hörande laboratoriet
nästan oafbrutet fortginge, och att intendenten för dessa arbetens noggranna
öfvervakande behöfde ständigt biträde. Ett sådant hade han under eu följd af år
haft att. påräkna mot eu betalning af 500 kr. årligen, hvilket belopp dock endast
med svårighet , kunnat utgå af afdelningens årsanslag. Likaså hade det varit oundgängligt
att, för det ordnande arbetets någorlunda tillfredsställande gång vid den botaniska
utdelningen, anlita biträde af eu vetenskapligt bildad person mot enahanda
godtgörelse, som emellertid nu mera vore alldeles otillräcklig.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverlcet, 1876.

Med afseende härå har akademien, som för sin del förordat dessa framställningar
till nådigt afseende, men, i likhet med hvad akademien redan vid ett föregående
tillfälle uttalat, ansett det vara mindre ändamålsenligt att inrätta assistenteller
amanuensplatser med fast lön, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att det statsanslag, som för närvarande är åt
museum anvisadt till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt
biträde vid samlingarnes ordnande, måtte förhöjas med 3,000 kr. i ändamål att
bereda riksmusei mineralogiska och botaniska afdelningar utväg att med 1,500 kr.
hvardera använda vetenskapliga biträden åt intendenterna. —

Då en på stat uppförd löneförhöjning för intendenterne vid riksmuseum, hvilkas
löner städse varit något lägre än professorernes vid universitetet, utan tvifvel
på den grund, att deras tjenstgöring ansetts mindre tung, synes mig af behofvet påkallad.
och dä anslaget till ’ materielen och samlingarnes ordnande äfven kräfver en
tillökning, ehuru den lämpligen torde kunna bestämmas till något mindre belopp än
det föreslagna, får jag tillstyrka,

att lönen för hvar och en af riksmusei sex intendenter må bestämmas till

5,000 kr., deraf 1,000 kr. såsom tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att,
vid förefallande behof, användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de
vilkor Eders Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, med rättighet derjemte
för intendenterna att efter fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det, då utnämning till tjensten egt ruin, åtnjuta ett ålderstillägg af
500 kr. och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring ett lika tillägg af 500
kr.; hvarigenom lönen i denna lönegrad blefve 6,000 kr.,

att konservatorns lön må bestämmas till 3,000 kr..

att anslaget till kouservatorseleverna må förhöjas från 1,200 til! 2,000 kr.,
eller med 800 kr., samt

att anslaget till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt
biträde vid samlingarnas ordnande må ökas med 2,000 kr. att användas
till arfvoden för vetenskapligt bildade biträden åt intendenterna vid riksmusei mineralogiska
och botaniska afdelningar.

I enlighet härmed och med tillämpning af ofvanberörda bestämmelser i fråga
om lönerna för intendenterna, af Indika vid 1877 års början fyra komma att hafva
tjenstgjort öfver tio år och två utöfver fem år, skulle den i ordinarie staten för naturhistoriska
riksmuseum begärda tillökning blifva följande:

för sex intendenter .............. kr. 13,000,

„ konservatorn...................„ 500,

„ konservators-elever................... 800,

i anslaget till materielen m. m............ . , „ 2,000.

Summa kr. 1 G,300.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Vitterhets-, Historie-
och Ant
iqvitets-akade
mien.

Den andel i berörda tillökning, som belöper på intendenternas och konservatorns
aflöning eller 13,500 kr., konnne dock att motsvaras af den minskning i
extra anslag, som uppstår derigenom, att de till dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar
för innevarande år anvisade medel, tillhopa 8,500 kr., icke vidare skulle utgå,
i följd hvaraf den verkliga tillökningen i aflöningsanslaget blefve inskränkt till

5,000 kr.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af
ofvan anförda grunder för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterna och konservatorn
vid naturhistoriska riksmuseum, för beredande af tillgångar så väl dertill
som till öfriga här omförmälda behof bevilja en tillökning i riksmusei anslag med
16,300 kr.

21:o.

Nu gällande stat för Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien upptager
följande anslag:

A. På ordinarie stat.

Riksantiqvarien, lön..................kr. 5,000.

1 förste amanuens, lön.................., 1,500.

1 andre „ lön.................., 1,000.

2 vaktmästare å 600 kr.............. ., 1,200.

Till akademiens disposition:

För samlingarnas ökande i statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet
....................kr. 5,000.

För biblioteket ...................... 750.

Till tryckningskostnader.................1,000.

Till rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, lyshållning in. in. ,, 1,300.

Till underhåll och fortsättning af inredningen i statens historiska museum

och Kongl. myntkabinettet............... 300.

Tillsammans ordinarie anslag kr. 17,050.

B. På extra stat för 1876.

Do. Till vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens
under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning . kr. 4,000,

hvilket anslag Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1875 bestämt
att utgå sålunda:

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

a) till förste amanuensen arfvode.......kr. 700,

b) till förstärkning af årsanslaget till tryckningskostnader
................„ 1,000.

e) till extra ordinarie vaktbetjening vid samlingarnas

offentliga förevisande och eu förman för dem . . „ 1,700,

cl) till gratifikationer åt vetenskapligt bildade extra biträden
och till aflöning åt vaktbetjening vid särskilda
förevisningar af samlingarne.....„ 600,

Kr 4,000.

2:o. Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin gar

in. in................... kr. 5,000.

Detta anslag är af Eders Kong!. Maj:t sålunda disponerad!:

a) till förste amanuensen, arfvode.......kr. 300,

b) till andre amanuensen, „ .......„ 1,500,

c) till bekostande af dessa amanuensers resor och till

undersökning af fornlemningar.......„ 1,200,

ti) till särskilda biträden för uppsökande af fornlemnin gar

och upprättande af förteckningar öfver dem . „ 2,000,

Er. 5,000.

3:o. Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill
från medeltiden...............kr. 2,000.

■l:o. Till förstärkning af anslaget till samlingarnas ökande .... „ 1,000. .

5:o. Till förstärkning af anslaget till biblioteket........„ 750.

6:o. Det af Riksdagen för innevarande år beviljade dyrt!dstillägg åt akademiens
tjensteman.......... . . ... „ 1,500.

Tillsammans extra anslag kr. 14,250.

Akademien bär i skrifvelse den 16 November nästlidet år framlagt förslag
till ny stat för akademien, enligt.hvithet förslag det på ordinarie stat uppförda anslaget,
17,050 kr. skulle höjas med 10,250 kr. eller till 27,300 kr., men deremot
de för innevarande år beviljade extra anslag, tillsammans 14,250 kr., för år 1S77
nedsättas till 8,500 kr.

Genom den sålunda föreslagna regleringen af den ordinarie staten afse», hvad
först beträffar tjensteman!] ens löner : att riksantiqvariens lön, som nu utgår med

5,000 kr., hvartill kommer dyrtidstillägg af 1,000 kr., eller tillhopa 6,000 kr.,
skulle med hela detta belopp uppföras å ordinarie stat, att förste amanuensen, som
utom sin lön, 1,500 kr. och dyrtidstillägg 300 kr., uppbär 1,000 kr. af akademiens
extra anslag eller tillhopa, 2,800 kr., skulle bekomma lön på ordinarie stat af 4,000

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1876.

kr., samt att andre amanuensens lön, 1,000 kr. jemte dyrtidstillägg 200 kr. och från
extra anslaget utgående arfvode 1,500 kr., tillsammans 2,700 kr., skulle höjas likaledes
till 4,000 kr.

Akademien föreslår vidare, att anslagen för samlingarnas ökande och för akademiens
bibliotek måtte höjas med de belopp, som hittills varit för dessa ändamål
uppförda å extra stat, så att det förra komme att utgöra 6,000 kr. och det senare
1,500 kr., samt att anslaget till tryckningskostnader måtte ökas från 1,000 till

3,000 kr., hvaremot det belopp, 1.000 kr., som för innevarande år till förstärkning
af detta anslag utgår från extra staten, icke vidare skulle tagas i anspråk.

Hvad särskilt angår de föreslagna lönebeloppen för de båda amanuenserna,
har akademien underdånigst anfört: att de aflöningar, som desse tjensteman nu uppbära,
måste under närvarande förhållanden anses otillräckliga; att Riksdagen behjertat
detta genom anvisande af dyrtidstillägg för ifrågavarande tjensteman, Indika
dock endast i ringa grad lätt tillgodonjuta denna löneförbättring, alldenstund dyrtidstilläggen
beräknats blott för de belopp af amanuensernas löner, som vore uppförda
på ordinarie stat; att akademien, som redan år 1870, vid afgifvande af förslag
till ny stat, framhöll nödvändigheten att vid sidan af sin sekreterare, som tillika
är riksantiqvarie och garde des médailles, erhålla två biträden, med benämning intendenter,
så aflönade att de, utan att söka andra fenster, måtte kunna odeladt egna
sig åt sina befattningar, ansåg desse tjensteman böra aflönas lika med en protokoll
ssekreterare i Eders Kong!. Maj:ts kansli, en aktuarie i riksarkivet eller vice
bibliotekarien i Kong!, biblioteket, af hvilka den förstnämnde nu åtnjuter lön af 4,200
kr. och de öfrige lön och dyrtidstillägg till samma belopp; att, då akademiens
amanuenser hade eu både trägen och ansvarsfull daglig tjenstgöring och derjemte
borde åt vetenskapliga arbeten egna den tid, de icke vore förbundne att tillbringa
på embetsrummet eller i samlingslokalerna, den anförda likställigheten med nämnda
tjensteman icke kunde anses obillig; hvadan akademien ansett sig böra i underdånighet
föreslå för hvardera amanuensen ett belopp af 4,000 kr.

Beträffande tillökningarna i anslagen för samlingarna och biblioteket, förefunnes
för dem fortfarande samma skäl, som föranled! Riksdagen att till dessa behofs
fyllande anvisa extra anslag till enahanda belopp för innevarande år, och här vore
således blott fråga om dessa extra anslagsbelopps öfverförande till den ordinarie staten.

Hvad åter anginge behofvet att förhöja anslaget till tryckningskostnader, har
akademien hufvudsakligen anfört: att under femårsperioden 1869—1873 ä detta
anslag utbetalts 14,588 kr. 64 öre, således i medeltal 2,917 kr. 12 öre, eller nära
tre gånger mer än årsanslaget; att å detta anslag vid 1873 års slut visat sig eu
brist af 2,001 kr. 87 öre samt vid 1874 års slut eu brist af 1,620 kr. 76 öre,
oaktadt akademien under sistnämnda år inskränkt sin på tryckning beroende litterära
verksamhet; att, oaktadt Eders Kongl. Maj:t till afhjelpande af denna brist för hvartdera
af åren 1875 och 1876 till anslagets förstärkande anvisat ett belopp af 1,000

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1856.

kr., vid 1875 års slut dock måste uppstå en mycket betydlig brist, då akademien
under samma år redan betalt tre boktryckareräkningar med 3,610 kr., och dertill
komme godtgörelse för den nära färdigtryckta tjugusjunde delen af akademiens
handlingar samt några nummer af akademiens månadsblad; att otillräckligheten af
ifrågavarande anslag berodde icke blott på ökad författareverksamhet, utan företrädesvis
på boktryckares och pappershandlares under senare åren högst betydligt stegrade
pris; att det emellertid skulle vara beklagligt, om bristande tillgångar skulle hindra
akademien att genom utgrina skrifter fortfarande deltaga i den litterära verksamhet,
som inom de vetenskaper. Indika tillhörde akademiens område, i utlandet vunnit stor
utsträckning och betydelse samt äfven inom landet omfattades med ständigt stigande
intresse.

Derest akademiens ordinarie stat blefve sålunda reglerad, skulle å extra staten
icke vidare erfordras de derunder nu uppförda fyllnadsarfvoden åt amanuenserna,
dyrtidstilläggen samt tillökningarna i anslagen till samlingarna, till biblioteket och
till tryckningskostnader. I öfrig! har akademien icke för 1S77 föreslagit annan
ändring i extra staten, än att det nu med 600 kr. utgående beloppet till gratifikationer
åt vetenskapligt bildade extra biträden och till aflöning åt vaktbetjening vid
särskilda förevisningar af samlingarna måtte höjas till 1,600 kr., enär behofvet af
omförmälda vetenskapligt bildade biträden med hvarje år tilltoge, i den mån samlingarna
ökades och genom anstå!da forskningar i landsorten inkomme nya materialier
till bearbetning, samt för bevakning af samlingarna behöfdes extra vaktbetjening
icke blott vid särskilda förevisningar, utan äfven för verkställande af rengöringsarbeten
m. in.

De skäl, som föranledt mig att för Eders Kong!. Maj:t föreslå definitiv lönereglering
för universiteten och för Karolinska medico-kirurgiska institutet, synas mig
tala för eu reglering på fast stat jemväl af lönerna för Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-akademiens tjensteman. Mot de af akademien föreslagna belopp, af Indika
det som blifvit ifrågasatt för riksantiqvarien motsvarar en professorska, vid universiteten,
tiar jag endast att erinra, att aflöningsbeloppen torde böra fördelas i lön
och tjenstgöringspenningar, Indika sistnämnda lämpligen kunna bestämmas för riksantiqvarien
till 1,500 kr. och för amanuenserna till 1,000 kr.

Då de förändringar, akademien i (ifrigt föreslagit i den ordinarie staten, afse
dels en öfverflyttning från extra till ordinarie stat af vissa anslagsbelopp, hvilkas
fortfarande behöflighet icke torde kunna förnekas, dels eu erforderlig förstärkning af
anslaget till tryckningskostnader, lrvilket anslag särskild! åsyftar att göra akademiens
arbeten fruktbringande för eu större allmänhet, och hvars otillräcklighet synes mig
vara till fullo ådagalagd, anser jag det af akademien nu framlagda förslag till ordinarie
stat vara förtjent af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bifall.

Beträffande de extra anslagen saknar jag skäl till annan anmärkning, än att,
då några väsentligen förändrade förhållanden i afseende på behofvet af vetenskapligt

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

bildade biträden icke torde hafva inträdt på senaste åren, och eu amanuenstjenst
hos akademien, efter dåvarande innehafvarens afgång, på akademiens förslag år 1873
indrogs, samt akademiens vid 1874- års riksdag anmälda behof af anslag till extra
vaktbetjening då blef fullt tillgodosedt, jag finner akademiens begäran om förhöjning
i det för dessa ändamål bestämda extra anslag icke böra vinna afseende.

I öfverensstämmelse härmed skulle Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens
ordinarie stat erhålla följande utseende:

a) Löner,

Akademiens sekreterare, som tillika är riksantiqvarie

och garde des medailles, lön......kr.

tjenstgöringspenningar.........„

1 förste amanuens, lön....... .,

tjenstgöringspenningar.........„

1 andre amanuens, lön...........„

tjenstgöringspenningar ........„

2 vaktmästare å 600 kr. hvardera ........

b) Till Akademiens disposition:

För samlingarna i statens historiska museum och Kongl. mynt -

kabinettet ...............kr. 6,000,

„ biblioteket.................. 1,500,

,, tryckningskostnader.............., 3,000,

„ rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, belysning
in. in....... „ 1,300,

„ underhåll och fortsättning af inredningen i statens historiska
museum och Kongl. myntkabinettet . . . „ 300, 12.100.

S:a kr. 27,300.

Extra anslag för år 1877 skulle erfordras till följande belopp:
l:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt
till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning
...................kr. 2,300.

2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin gar

m. in...................•„ 3,200.

3:o till utgifvande af planschverk öfver formsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum och öfver svenska
sigill från medeltiden..............„ 2,000.

S:a kr. 7,500.

4.500,

1.500. 6,000.

3.000,

1.000, 4,000.
3,000,

K000, 4,000.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Tillökningen i samtliga för akademien utgående anslag skulle sålunda blifva

3,500 kr. .

Jag hemställer, på grund af hvad nu blifvit anfördt, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dels att med godkännande af ofvan intagna stat
för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien äfvensom af deri upptagna lönebelopps
fördelning, på sätt föreslaget blifvit, i lön och tjenstgöringspenningar, de
senare afbedja att vid förefallande behof användas till bestridande af vikanatstjcnsto-öring
under de vilkor Eders Ivongl. Maj it kan komma att näimaie bestämma, föi bele
dande af medel till statens tillämpning bevilja en förhöjning af akademiens ordinarie

anslag med 10,250 kr.;

"dels att anvisa ofvan omförmälda extra anslag till belopp af 7,500 kr. att
utgå under år 1S 7 7.

22:o.

Vid 1844—45 årens riksdag beslöto Rikets Ständer, att 300 exemplar af de
skrifter, som komme att utgifvas af det ar 1843 stiftade Svenska fomskiiftsållska skåpet.
pet, skulle årligen, så länge sällskapet fortfort? i sin verksamhet, för statens räkning
inlösas för att Utdela s till in- och utländska offentliga lärda inrättningar, inhemska
gymnast och skolbibliotek in. m. InlösningshelÖppet, som bestämdes till 8 kr. 50
öre för hvarje exemplar, har allt sedermera med 1,050 kr. årligen utgått och under en
följd af är utan vidare framställning från Kongl. Magt blifvit af Riksdagen upptaget
bland de i reglementet för riksgäld skontoret, föreskrift! a utgifter. Under de senare
åren, sedan jemväl extra anslagen begynt utbetalas af statskontoret, bär Kongl.

Majrt till hvarje Riksdag gjort nådig framställning om beloppets anvisande.

Af sällskapets skrifter har nu mera utkommit eu följd af <55 häften, oberäknad!
ett antal smärre urkunder såsom bilagor till sällskapets årsberättelser. För
fortsättande af denna verksamhet med samma framgång som hittills har, enligt hvad
sällskapet i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne September anmält, det hittills utgående
anslaget visat sig otillräckligt. Kostnaderna för tryckning, papper, bindning m. in.
hade, sedan anslaget första gången beviljades, stigit till dubbla beloppet eller mera;
hvartill komme att, oaktadt eu stegrad lefnadskostnad, det särdeles svaga utgifning sarfvodet
icke blifvit ökadt, ett förhållande, som i längden icke kunde fortgå, utan
att framkalla nödtvånget att anlita mindre förfarne och skicklige bearbeta^. Emellertid
förelåge ännu eu betydlig samling af strödda urkunder, väntande pa eu kunnig
och samvetsgrann utgifvare* handläggning, hvarförutan förestode utgifningen af en
öfversigt öfver innehållet af sällskapets tryckta skrifter eller en omfattande ordbok
öfver det senare medeltidsspråket, hvarmed redan vore hunnet sa långt, att endast
slutredaktionen återstodo. Sällskapet har på grund häraf hemställa att Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att bevilja en förhöjning af ifrågavarande anslag
från 1,050 till 2,000 kr. årligen.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

I betraktande deraf att Svenska fornskriftsällskapet onekligen utvecklat en
särdeles nitisk och förtjenstfull verksamhet, hvarom det betydande antalet af de utgift
handskrifterna och den erkändt berömliga omsorg, som vid deras allmängörande
blifvit använd, äfven bära vittne, samt med fäst afseende i synnerhet på det vigtiga
inflytande, som denna verksamhet utöfva t till befordran af den svenska språkforskningen,
och dessutom med hänvisning på de omständigheter, som sällskapet
anfört till stöd för sin framställning, Indika synas mig nogsamt ådagalägga, bebo!vet
af ökadt understöd för dess gagneligt företag, tillstyrker jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dels att till 2,000 kr. höja det anslag
af 1,050 kr., som blifvit beviljadt att till sällskapet årligen utgå, så binge
dess verksamhet fortfar, med vilkor att sällskapet hädanefter, såsom hittills, aflemna
för statens räkning 300 exemplar af sina under hvarje år utgifna arbeten, dels
att beloppet matte, stridt till Eders Kongl. Maj:ts disposition, på ordinarie stat uppföras,
hvarigenom det icke blefve behöflig! att, under sällskapets fortgående tillvaro,
vid hvarje särskild riksdag göra förnyad nådig framställning om beloppets anvisande.

23:o.

Understöd åt Vid 1873 års riksdag blef det ordinarie anslaget till understöd och uppmuntran
/”S ”rn ir åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa dötstmnma barn förhöjdt från 30,000
ier för medel- till 40,000 kr. Af dessa medel hafva för sistlidet år understöd beviljats med
38,800 kr. åt tolf sådana uppfostringsanstalter. Vid dem hafva tillbam.
sammans 393 barn erhållit undervisning och af dessa 383 tillika njutit underhåll
och vård. Då erfarenheten visat, att antalet af de vid dessa anstalter intagna döfstumma
barn, livilket år 1874 utgjorde 365, fortfarande ökats och åtgärder redan
vidtagits- för inrättande i åtskilliga landsorter af ännu flera uppfostringsanstalter af
detta slag, synes det nu å stat uppförda anslaget, 40,000 kr., ej blifva tillräckligt
för behof vet under år 1877.

Ett nytt skäl för anslagets höjande till detta belopp förefinnes i behofvet att
tillgodose jemväl en annan del af landets vanlottade ungdom. De olyckliga, som
sakna synförmåga, äro icke mindre i behof deraf att åtgärder vidtagas för deras undervisning
och vård, än de, som äro i mistning af förmågan att höra och tala. Om
ett tillfälle funnes att från statens sida lemna ett understöd vid de åtgärder, som i
landsorterna vidtoges för blinda barns undervisning och uppfostran, skulle sådant
utan tvifvel verka lifvande på enskildes och kommuners bemödanden för detta ändamål,
likasom fallet visat sig vara i fråga om anstalter för dö Istumma barn. Enligt
befolkningsstatistiken för 1870 funnos nämnda är i hela riket 409 blinda, yngre
än 20 år, af hvilka 85 voro under 10, och 324 mellan 10 och 20 år. Väl finnes
för meddelande af undervisning åt blinda en offentlig anstalt, nemligen den vid Manilla.
Men denna anstalt, vid hvilken under sistlidna år 58 blinda elever varit intagna,

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 187 G.

kan icke på långt när fylla behofvet, och de försök, som på några orter af enskilda
gjorts för detta ändamål, hafva hittills visat sig otillräckliga. Det skulle då vara
ändamålsenligt, om i fråga om blinda samma grundsatser gjordes gällande, som i
fråga om döfstumma, för Indika eu mängd af uppfostringsanstalter i skilda orter framlockats
genom det bidrag, som lemnats dem af allmänna medel, utan att dessa bidrag,
i förhållande till de resultat som åstadkommits, för staten medfört någon meia
kännbar uppoffring.

Af dessa skäl får jag, på det att understöd må kunna lemna» åt bada dessa,
slån'' af uppfostringsanstalter, i underdånighet hemställa, att Edeis Kongl. Maj.t
tacklös föreslå Riksdagen att dels bevilja en förhöjning af 10,000 kr. i det ifrågavarande
anslaget, dels medgifva att detta anslag, hvilket sålunda komme att utgöra

50,000 kr., matte få användas till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
sfi vill för medellösa döfstumma som för medellösa blinda barn.

24:o.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 17 sistlidne December beslutade nådiga proposition
till Riksdagen angående förändrad organisation af öfverstyrelsen för hospitalen in. in.,
torde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof hora iakttagas,
att i stället för de å åttonde hufvudtiteln upptagna anslagen till serafimerlasarettets
underhåll 25,500 kr., samt hospitals och lasaretts underhåll 116,897
kr. 17 öro uppföra»: till lasaretts underhåll ett anslag af 49,689 kr. 97 öre samt
till hospitals underhåll ett förslagsanslag af 450,000 kr.; hörande anslaget till lasaretts
underhåll på riksstatens särskilda kolumner sålunda fördelas:

penningar....................^r

indel t ränta och ersättning för indragna räntor.........

indolt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag .... ,,

oindelt spanmål 70 kubikfot 9 kannor med ett förslagsvärde af

35,125:

8,208:

6,208:

148:

Tillsammans kr. 49,689: 97.

25:o.

Sedan genom Eders Kong!. Maj:ts beslut den 19 November 1875 frågor
rörande svensk författningssamling förklarats tillhöra chefens för justitie-depai törne!
tint handläggning och kostnaderna för denna samlings utgifning och utdelande
följaktligen böra upptagas under riksstatens andra hufvudtitel, torde någon nedsättning
kunna ega rum å det anslag under åttonde hufvudtiteln, hvarifrån dessa kostnader
hittills utgått, nemligen förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

Enligt mig meddelade uppgifter från statskontoret hafva under de senast förflutna
fem åren, för Indika bokslut skett, eller 1869 1873, tran detta anslag utgått;

Hospitals
underhåll
m. in.

Skrifmaterialier
och expenser,
ved
in. in.

Departement ets
Expedition.

78	Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket För författningssamlingen. För andra ändamål.	1876. Summa.
1869.	37.052: 51	17,460: 58	54,513: 09
1870.	29,295: 56	17,844:	47,139: 56
1871.	26,720: 51	19,901: 61	46,622: 12
1872.	25.460: 16	16,561: 77	42,021: 93
1873.	32,186: 02	28,079: 75	60.265: 77.

De utgifter, för hvilkas betäckande tillgångar böra finnas å anslaget till skrifmaterialer
och expenser, oafsedt kostnaderna för författningssamlingen, hafva följaktligen
under ifrågavarande fem år uppgått i medeltal till 20,000 kr. Då anslaget
är i nu gällande riksstat upptaget till 45,199 kr. 32 öre, skulle det i
följd häraf kunna minskas med 25,000 kr., eller, för jemnande af luifvudtitelns slutsumma,
med 24,534 kr. 20 öre, och således för år 1877 upptagas till 20,665
kr. 12 öre.

26:o.

För tillämpning af ny aflöningsstat för ecklesiastikdepartementets expedition
har Riksdagen anvisat ett extra anslag af 11,500 kr. att utgå under år 1876.
Med åberopande af Eders Kong!. Maj:ts den 22 sistlidne December på föredragning
af chefen för finansdepartementet fattade beslut hemställer jag underdånigst, att
Eders Kong!. Maj:t täcktes för samma ändamål af Riksdagen ilska enahanda, belopp
att utgå jemväl under år 1877.

På sätt sistlidne Riksdag medgifvit för åren 1875 och 1876, torde jemväl för
år 1877 böra från allmänna besparingarna å riksstatens åttonde hufvudtitel utgå dyr -tidstillägg med 20 procent af lönen till de två tjensteman inom förra kanslistgraden,
Indika såsom öfvertaliga icke kunnat uppföras till erhållande af lön på expeditionens
nya stat; hvarom jag alltså anhåller att Eders Kong!. Maj:t täcktes till
Riksdagen göra nådig framställning.

I anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition har Riksdagen för år
1876 för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna inom departementets byråer för undervisningsväsendet
anvisat ett extra anslag af 6,000 la-, att användas för bearbetning
af undervisningsstatistiken. Under erinran derom att förändrade föreskrifter
angående de uppgifter från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer och domkapitel,
hvilka böra inom departementet bearbetas, den 31 sistlidne December blifvit af Eders
Kongl. Maj:t meddelade, och då ytterligare arbeten erfordras äfven för bearbetande
af det till undervisningsbyråerna under år 1875 inkomna, äfvensom under år 1876
inkommande statistiska material, får jag underdånigst hemställa, att då ifrågavarande
anslag följaktligen blifver erforderligt jemväl under år 1877, Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget måtte för samma ändamål anvisas att med
oförändradt belopp utgå under sistnämnda år.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

27:o.

Under åberopande af det beslut, Eders Kongl. Majrt den.22 sistlidne Decem-J>yrUdsMaä9.
ber fattat angående dyrtidstillägg åt embete- och tjensteman, tår jag hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning derom, att såsom
dylikt lönetillägg för år 1S77 åt de under ecklesiastikdepartementet lydande embetsoch
tjensteman måtte beviljas enahanda belopp, som för innevarande år blifvit af
Riksdagen för detta ändamål anvisade, med de förändringar allenast, som föranledas åt
förhållanden, på hvilka jag nu går att fästa Eders Kongl. Maj.ts nådiga upp

märksamhet. , . . ... „ , ,

Derest Eders Kongl. Maj:t täckes bifalla hvad jag i eu föregående punkt
föreslagit beträffande reglering af lönerna för lärare och tjensteman vid universiteten,
Karolinska institutet, vetenskapsakademien, naturhistoriska riksmuseum, samt vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademien, blir deraf eu följd, att dyrtidstillägg föi
dessa lärare och tjensteman icke komma att erfordras.

Deremot och då enligt Eders Kongl. Maj:ts den 19 November 1875 fattade beslut
de högre och lägre tekniska undervisningsanstalterna, hvilka hittills hört under
civildepartementet, komma att från början af år 1877 förläggas under ecklesiastikdepartementet,
torde för dem bland berörda anstalter, för hvilka definitiv löneregleung
nu icke föreslås, dyrtidstillägg böra å denna liufvudtitel beredas. För den händelse
det framsida förslaget i fråga om dylik reglering för teknologiska institutet. och
de tekniska elementarskolorna vinner bifall, skulle följaktligen å denna liufvudtitel
upptagas dyrtidstillägg för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg med 4,760 kr., för
slöjdskolan i Stockholm med 9,730 kr-, och för söndags- och aftonskolan i Eskilstuna
med 911 kr., eller samma belopp, med hvilka dyrtidstillägg för lärare och betjente
vid dessa läroverk utgå under år 1876.

På skal, som jag vid en senare punkt torde få närmare utveckla, anser jag
mig höra föreslå Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen begåia etc säl skridt anslag
för beredande af tjenstgöringsponningar åt ledamöterne i Sundhetskollegium, och
kommer, derest denna hemställan af Eders Kongl. Maj:t godkännes, anledning att
saknas till förnyad framställning om dyrtidstillägg för dessa embetsman.

Då den på Sundhetskollegii stat uppförda lön för en råttskemist, hvilken billvit
bestämd att utgå med endast 4,500 kr., otvifvelaktigt bör, i likhet med andra
tjensteman löner erhålla dyrtidstillägg, lärer för detta ändamål ett belopp åt
900 kr. höra upptagas vid dyrk Istillaggen under titeln Sundhetskollegium.

Med iakttagande häraf skulle för dyrtidstillägg under år 1877 åt de under
ecklesiastikdepartementet hörande embete- och tjensteman nedan nämnda belopp blifva
erforderliga:

Bil, till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Kongl.

biblioteket.

för Riksarkivet............

„ Kongl. Biblioteket..........

„ Nationalmuseum...........

„ Domkapitlens expeditioner.......

„ Chalmerska slöjdskolan i Göteborg ....

„ Slöjdskolan i Stockholm........

„ Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna

„ Gymnastiska centralinstitutet.......

„ Sundhetskollegium..........

„ Provincialläkarne..........

„ Farmaceutiska institutet........

,, Undervisningsanstalterna för barnmorskor. .

„ Veterinärinstitutet i Stockholm.....

„ Akademien för de fria konsterna.....

„ Musikaliska akademien........

.....kr. 3,520

..... „ 2,720

.... „ 1,100

.... „ 3,716

.... „ 4,760

. . . . „ 9,730

• • • • „ 911

... „ 3,910

....., M40

...... 44,400

380

.... „ 1,620

.... „ 4,800

. . . . ,, 4,500

.... „ 3,940

Tillsammans kr. 94,447

2S:o.

I skrifvelse den 11 Oktober nästlidet år har Kongl. bibliotekarien anfört att,
då enligt anmälan af arbetschefen för Kongl. bibliotekets nybyggnad i Humlegården
denna byggnads fasta inredning blefve färdig under loppet af innevarande år, tiden
nu vore inne att vidtaga åtgärder för anskaffande af den lösa inredning och möblering,
med hvilken byggnaden borde förses och hvartill byggnadsanslaget hvarken
vore afsedt eller lemnade tillgång. Enligt en af arbetschefen upprättad specifik förteckning
skulle kostnaden för denna inredning uppgå till 30,000 kr.

Då jemväl för bibliotekets flyttning till den nya lokalen erfordrades ett särskildt
anslag, men kostnaden för detta vidlyftiga och svåra arbete, hvilken icke på
förhand kunde med någon tillförlitlighet beräknas, dock antagligen komme att uppgå
till 5,000 å 10,000 kr., har Kongl. bibliotekarien i underdånighet hemstält, att ett
förslagsanslag af 40,000 kr. måtte beredas, att för ifrågavarande båda ändamål utgå.

I anledning af denna Kongl. bibliotekariens hemställan, får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande
af möbler och annan lös inredning till den nya biblioteksbyggnaden samt för
bibliotekets flyttning anvisa ett extra anslag för år 1877 af 40,000 kr., att i mån
af behof utgå.

Vidare har Kongl. bibliotekarien, med anledning af bibliotekets snart förestående
flyttning till deu nya lokalen, och då eu tidsenlig utveckling af denna anstalt

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

syntes icke längre kunna uppskjutas, i skrifvelse den 30 September nästlidet år
framlagt underdånigt förslag till förnyad och i vissa delar förändrad stat för ifrågavarande
institution.

Under erinran, att biblioteket för närvarande eger endast fem ordinarie tjensteman
jemte ett obetydligt anslag, 1,150 kr., till aflönande af extra biträden, anför
Kongl. bibliotekarien, att eu arbetsfördelning, som vore nödvändig, der många
detaljer förenades, hittills icke kunnat genomföras i Kongl. biblioteket i anseende
till tjenstepersonalens fåtalighet, hvilken borde anses tillräckligt ådagalagd redan af
det förhållandet, att bibliotekets personal sedan år 1810 endast blifvit förökad med
eu tjensteman, under det att boksamlingen sedan århundradets början växt från
omkring 40,000 till omkring 200,000 band. Bland de många olägenheter, som
följt af denna arbetskrafternas otillräcklighet, vore äfven den, att biblioteket
icke egde någon fullständig och tillförlitlig katalog. Härtill komrne, att icke
heller något genomfördt uppställnings- och signeringssystem vidtagits och kunnat
fortsättas. För att nu möjliggöra eu ordnad arbetsfördelning och i öfrig!
vinna de förbättringar, till Indika eu ny, rymlig och planmässigt anlagd lokal gåfve
tillfälle, har Kongl. bibliotekarien föreslagit personalens ökande med fem ordinarie
tjensteman och dess fördelning på fem särskilda afdelningar inom biblioteket, hvarjemte
lian hemstält om tillökning i antalet vaktbetjente, som för närvarande uppgår
endast till två på ordinarie stat, äfvensom förböjning i samtliga personalens aflöning
och ökade anslag till anställande af extra biträden samt för inbindning och inköp
af böcker, i följd hvaraf staten för Kongl. biblioteket komrne att upptaga eu öfverbibliotekarie
med 7,000 kr. lön, tre bibliotekarier med 5,500 kr. hvardera, tre förste
amanuenser med 4,000 kr. hvar, och tre andre amanuenser, hvardera med 2,500 kr.,
äfvensom åtta vaktmästare, af Indika fyra med 1,200 och fyra med 1,000 kr. lön.

Del ett af Kongl. bibliotekarien förut ingifvet underdånigt förslag till ny organisation
och stat för Kongl. biblioteket blifvit öfverlemnadt till den komité, som
af Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 i nåder förordnats fin- afgifvande af förslag
till reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden, hvilken komité,
i anseende till andra pågående arbeten, ännu icke med något yttrande i förevarande
ämne inkommit, och vid sådant förhållande jemväl nu ifrågavarande underdåniga
framställning lärer böra, innan densamma till slutlig pröfning företages, hänvisas till
behandling af samma komité, får jag först hemställa, att komitén må erhålla nådig befallning
att företaga till behandling frågan om reglering af Kongl bibliotekets stat
närmast efter frågan om Sundhets-kollegii stat. När således frågan om eu ny lönestat
för biblioteket icke nu omedelbart kan företagas, men otvifvelaktigt är, att det
arbete, som erfordras för bibliotekets ordnande i dess nya lokal, krafvel- ökade arbetskrafter,
äfvensom ökadt antal tjensteman och biträden i (irrigt behöfves för betjenande
att af den allmänhet, hvars flitigare anlitande af bibliotekets skatter man velat framkalla
genom bibliotekets förläggande till den nya lokalen, hemställer jag vidare, då

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

frågan om förhöjande af anslaget till böckers inköp för biblioteket synes lämpligast
böra företagas sedan de med bibliotekets förestående flyttning förenade anordningsarbeten
lniunit verkställas och stat för ökadt antal tjensteman blifvit faststäld, det Eders
Kong!. Maj:t täcktes, med anledning af Kongl. bibliotekariens nu gjorda framställning,
föreslå Riksdagen att anvisa för år 1S77 till Eders Kong!. Maj:ts disposition
för Kongl. bibliotekets räkning till ersättning för den ökade tjenstgöring, som efter bibliotekets
flyttning till dess nya lokal blifver erforderlig, ett anslag af 10,000 kr.

29:o.

ÄT?- Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning fö]1
mun i utland- beredande i vidsträcktare mån än hittills af själavård åt svenske sjömän i utländska
s,,''“ hamnar- hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän beviljat ett extra anslag
för år 1876 af 8,000 kr., har Eders Kongl. Maj:t för anställande af svenske
prestman i Kiel och i Hartlepool af dessa medel anvisat 6,000 kr., hvarjemte på Eders
Kongl. Maj:ts befallning framställning skett till Norska Regeringens departement
för kyrko- och undervisnings-väsendet rörande gemensamt ordnande af religionsvården
för svenske och norske sjömän i hamnarna på Frankrikes norra kust samt i
Belgien och Nederländerna. Ehuru, innan svar härå ingått, de för ifrågavarande ändamål
erforderliga belopp icke kunna för ett kommande år med säkerhet till siffran
beräknas, synes dock till de sammanlagda kostnadernas bestridande en tillgång af

8,000 kr., efter hvad äfven tillförene antagits, vara tillräcklig, hvarföre jag i underdånighet
hemställer, att äfven för år 1877 ett extra anslag till nämnda belopp
måtte af Riksdagen i nåder äskas att för ifrågavarande ändamål i mån af behof utgå.

30:o.

Restauration Enär den restauration af Linköpings domkyrka, som medelst anslag af all medel

nyligen blifvit verkstad, icke kunde anses fullt afslutad, förr än det
vid kyrkan under sistförflutna århundrade uppförda torn, hvilket i sitt nuvarande
skick utgjorde en svår vanprydnad, äfvensom kyrkans tak blifvit förändrade till öfverensstämmelse
med kyrkans byggnadsstil, samt åtskilliga enskilda personer af nit
för vinnande af detta mål tecknat frivilliga bidrag till ett belopp af 94,135 kr.,
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och Domkapitlet i
Linköping åt den vid Lunds domkyrkas restauration anstälde arkitekten Helgo Zettervall
uppdragit att utarbeta plan för domkyrkans förändring i omförmälda delar.
Enligt den i anledning häraf uppgjorda plan skulle dels tornet med dess sidotillbyggnader
förses med sträfpelare samt med en enkel hög spira mellan gafvelrösten
och små hörntorn, dels det nuvarande provisoriska taket å kyrkan förändras
i öfverensstämmelse med byggnadens stil, och i sammanhang dermed norra och södra

Bil. No 7 till Kong!. Maj.-ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

sidoutsprången å kyrkan förvandlas till korsgaflar med ett korstöm eller s. k. takryttare
i skärningen mellan taket å korsgaflarne och långtaket, dels de tornartade
anläggningarne i vinklarne mellan de östra kapellen genom tillbyggnad fulländas
till små torn, och dels sträfpelarne, med undantag af kapellens, upptill afslutas genom
eu enkel låg påbyggnad; varande enligt upprättade ritnings- och kostnadsförslag
kostnaden för dessa arbeten beräknad till ett belopp af 320,000 kr., deraf
217,500 kr. för förändring af tornet med dess sidobyggnader och 102,500 kr. för
de öfriga arbetena.

f skrifvelse den 20 sistlidne Oktober hafva Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande
och Domkapitlet, med öfverlemnande af berörda ritnings- och kostnadsförslag,
och under anförande att, förutom ofvannämnda enskilda bidrag, af hvilka, efter
afdrag af kostnaden för ritningarnes anskaffande, återstode ett belopp af 92,881 kr.
20 öre, Linköpings domkyrkoförsamling utfåst sig att erlägga 30,000 kr., äfvensom
att domkyrkan, ehuru skuldsatt och med eu inkomst af allenast 3,500 kr., af hvilken
tillgång jemväl biskops- och sysslomansboställena skola underhållas, syntes kunna
genom upptagande af ytterligare lån ansvara för 30,000 kr., men icke derutöfver,
underdånigst anhållit att, då ifrågavarande kyrka, hvilken vore icke blott stadskyrka
utan äfven stiftskyrka, utgjorde en dyrbar prydnad för hela landet, och det
således kunde antagas att, sedan denna angelägenhet från allmänhetens sida rönt
ett så stort deltagande, icke heller staten, till hvilken kyrkans forna betydliga
egendom blifvit indragen, skulle undandraga sig att medverka till restaurationsarbetets
fullständiga afsittande. Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig
framställning om beviljande af det belopp, som utöfver redan befintliga och päräkneliga
tillgångar för ändamålet erfordrades, eller 170,000 kr., fördelade på
tio år, hvilken tid ansetts åtgå för byggnadsarbetets utförande.

Öfver-intendents-embetet har i infordradt utlåtande förmält sig anse i hög
grad önskvärd!, att de föreslagna arbetena måtte kunna bringas till verkställighet i
enlighet med de upprättade ritningar ne, mot hvilka embetet icke funnit något att
erinra, men hemstält att då, med afseende å arbetenas åsyftade fördelande på
många år, förslagskostnaden ej kunde med visshet beräknas, hufvudtornet med dess
vestra tillbehör, korsgaflarna och taket å kyrkan måtte först restaureras och de öfriga
mindre tornen först sedan sig visat, om anslagsmedlen dertill lemnade tillgång.

Då Linköpings domkyrka intager ett så framstående ruin bland rikets minnesmärken
af forntida byggnadskonst, att för hennes restauration betydliga anslag
af allmänna medel redan funnits böra utgå. och hennes nu ifrågasatta ordnande i
enlighet med den ursprungliga byggnadsplan eu, så vidt densamma af kyrkans nuvarande
skick kan utrönas, desto mera synes vara förtjent af uppmärksamhet, som
för sådant ändamål frivilliga bidrag tecknats till det betydliga beloppet af mer än

94,000 kr., men statens understöd för närvarande torde böra inskränkas till utförande
af de utaf öfvermtendents-embetet såsom angelägnast ansedda arbetena för

Biblioteksbyggnaden
i
Upsala.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket, 1876.

tornets restauration, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för verkställande af detta restaurationsarbete bevilja ett anslag
af 68,500 kr., samt då dessa arbeten i följd af sin natur kunna och böra
fördelas på ett större antal år, deraf anvisa 8,000 kr. att utgå under 1877.

31:o.

Den byggnad, i hvilken Upsala universitets bibliotek är inrymd, grundlädes
är 1819 och blef slutligen fullbordad år 1841. Den består af tre våningar, de två
nedre afsedda att inrymma boksamlingen och den öfverstå att vara universitetets
festlokal.^ Ritningarna till byggnaden utvisa, att till planen hörde jemväl uppförandet
af två flygelbyggnader å husets baksida, men af brist på tillgångar måste arbetet
tills vidare stadna med fullbordandet af sjelfva lmfvudbyggnaden.

Så väl af denna anledning som genom den störa tillväxt biblioteket vunnit
sedan byggnadsarbetet började — antalet band har under denna tid stigit från

75,000 till mer än 175,000 — befinnes den del af huset, som är inredd till
bibliotekslokaler, numera för trång. Att ett så stort antal böcker verkligen kunnat
der inrymmas, kan endast förklaras deraf, att böckerna, der formatens storlek det
medgifvit, blifvit uppställa i två, stundom i tre rader bakom hvarandra, ett förfaringssätt
som naturligtvis i högsta grad försvårar böckernas öfverskådliga ordnande
och deras framskaffande med den skyndsamhet, hvaraf göres behof.

En annan kännbar brist är saknaden af tjenliga arbetsrum. De för närvarande
dertill begagnade lokaler, hörnrummen på södra gafveln, äro endast 14
och 18 fot i fyrkant, hafva yttermurar eller kallrum på alla sidor, samt äro i öfrigt
sa belägna, att de måste begagnas såsom genomgångsrum till boksalarna. För utlåningen
och katalogiseringsarbetet måste derföre användas rum i mellanvåningen, men
dessa hafva en högst otillräcklig belysning, emedan fönstren blott bestå af två rutor
i bredd, och då rummens höjd endast utgör 10 fot, är äfven utrymmet likasom lufttillgången
för knapp, när under utlåningstimmarna ett större antal personer måste
der samtidigt uppehålla sig. Lämplig lokal till läsesal saknas likaledes.

En väsentlig olägenhet, hvarmed biblioteksbyggnaden är behäftad, är slutligen
saknaden af värmeledning. Kölden uppgår i följd häraf under vintern, synnerligen
i boksalarna, till sådan höjd, att tjenstemännen endast med svårighet och icke utan
stort men för helsan kunna der uppehålla sig. Flere bland dem hafva derigenom
ådragit sig fortfarande sjuklighet.

Det första förslag att afhjelpa dessa brister uppgjordes år 1865 af arkitekten
Stenhammar och afsåg uppförande vid husets södra gafvel af en af de från början
tillåmnade flyglarna, äfvensom anbringande af värmeledning inom hela den för biblioteket
bestämda lokal. Flygeln, 112 fot lång, 38 fot bred och 50 fot hög. skulle i
källarvåningen innehålla lokaler för inrymmande af värmeapparat och bränsleförråd,

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 85

i nedre hal fvåni ngen en större läsesal med två mindre rum, i mellanvåningen utlåningslokal
och två mindre rum, samt i återstoden af de begge nedre våningarna äfvensom
i hela öfre våningen bokrum. Kostnaden skulle, beräknad efter då gällande
pris, stiga till 80,000 kr. för byggnaden och 34,000 kr. för värmeapparaten, tillsammans
114,000 kr.

Sedan detta förslag, godkändt af akademiska konsistoriet, blifvit till Eders Kongl.
Majd; öfverlemnadt jemte underdånig ansökning att medel för planens utförande måtte
beredas, lät Eders Kongl. Maj:t, för åstadkommande af ytterligare utredning i ämnet,
anbefalla öfverintendentsembetet att afgifva förslag till förändrad anordning af bibliotekshusets
tredje våning, i ändamål att der måtte inredas förvaringsrum för böcker
samt läse- och arbetsrum. Ett sådant förslag, heräknadt jemte värmeledning till en
kostnad af 95,080 kr., blef ock uppgjordt, men såväl af konsistorium somkanslersembetet
afstyrka emedan arbetsrummens förläggande till öfverstå våningen skulle medföra
allt för stor obeqvämlighet för besökande och vid böckers upphemtande, samt
svårigheter i afseende på tillsynen öfver bibliotekets samlingar, hvarjemte arbetsrummen
skulle sakna nödig belysning. Härtill kom den olägenheten, att universitetet,
derest tredje våningen af bibliotekshuset toges i anspråk för bibliotekets räkning,
komme att sakna ett rum, der hela dess personal vid högtidliga tillfällen kunde
samlas.

Till undvikande af de svårigheter, hvilka mötte för utförande af sistnämnda
plan, uppgjorde arkitekten Stenhammar ett nytt förslag, att med borttagande af den
stora trappuppgång af sten till husets öfre våningar, som nu är förlagd i en särskild
utbyggnad på husets baksida, inreda nedersta våningarna af denna utbyggnad
till arbetslokaler och utlåningsrum och de öfre till boksalar, för hvilket ändamål i
en framtid, sedan dessa salar blifvit fyllda, hela den tredje våningen ock skulle
användas. I stället för den nuvarande festtrappan skulle eu mindre, sex fot bred
trappa af jern anbringas i nämnda utbyggnad. I källare under trapphuset borde
värmeledni ngsapparaten förläggas.

Mot detta förslag, för hvilket kostnaden år 1873 beräknades till 120,000 kr.,
deraf 55,100 kr. för värmeapparaten, har anmärkts, att bibliotekshusets tredje våning
måste, så länge någon annan samlingssal icke funnes, begagnas vid"akademiska
högtidligheter, men att med hänsyn till det stora antal menniskor, som vid sådana
tillfällen der samlades, den föreslagna smala trappan vore olämplig oehjrent af
vådlig. Icke ens trapphusets inredning till bokrum kunde derföre sättas i fråga,
förr än universitetet erhållit en ny samlingssal. Härjemte har för den nu varande
trappans bibehållande åberopats dess monumentala karakter och angelägenheten för
biblioteket att inom lokalen funnes en rymlig brandfri trappa.

Konsistorium har. ehuru endast med en rösts öfvervigt, antagit det sist omförmälda
förslaget, hvaremot så väl bibliotekarien som kanslersembetet fortfarande
gifvit företräde åt det först upprättade.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

I underdåniga utlåtanden den 24 Februari 1874 och den 14 December 1875
har öfVerintendentsembetet val förklarat förslaget om trapphusets inredande böra förordas,
under uttryckligt vilkor att festsalen ej må för sitt nuvarande ändamål användas;
men skulle denna vara för universitetet nödvändig, tillstyrker öfverintendentsembetet,
jemväl med afseende derå, att nämnda förslag afstyrka så väl af bibliotekarien
som af kanslersembetet, den af arkitekten Stenhammar år 1865 uppgjorda plan
till uppförande af eu flygelbyggnad.

Anbefaldt att inkomma med yttrande på hvad sätt, i den händelse att festsalen
i biblioteksbyggnaden genom förändrad inredning af denna byggnad blefve till
sollennitetslokal oanvändbar, akademiens behof af en större samlingssal för lärare och
lärjungar vid högtidligare tillfällen kunde fyllas, har kanslersembetet, med öfverlemnande
af konsistoriets utlåtande, anfört, att i fråga varande behof endast kunde tillgodoses
derigenom, att statsanslag erhölles till uppförande afen ny universitetsbyggnad, vid
hvithet förhållande och då hvarken ritning eller kostnadsförslag till sådan byggnad
funnes uppgjorda, samt, äfven om statsanslag derför skulle anvisas, eu dylik byggnad
icke snart kunde blifva fullbordad, men under tiden behofvet af en större samlingssal
vore oundgängligt, kanslersembetet afgifvit det underdåniga yttrande, att den
förändring af biblioteksbyggnaden, som kunde komma att vinna nådig fastställelse
syntes böra anordnas så, att festsalen tills vidare lemnades orubbad.

Ingen af de myndigheter, som yttrat sig i detta ärende, har satt i fråga det
verkligen trängande behofvet af utvidgad och förbättrad lokal för biblioteket, derest
dess samlingar skola blifva fullt tillgängliga för universitetets lärare och lärjungar,
samt kunna ändamålsenligt ordnas och vårdas. Endast i afseende på sättet för förändringens
åstadkommande hafva meningarna varit delade. De planer, som uppgjorts
föi- att inom den nuvarande lokalen söka bereda tillräckligt utrymme för den
växande boksamlingen, hafva icke kunnat vinna afseende. Vid sådant förhållande
synes den lämpligaste utvägen, då trapphuset icke ansetts kunna till bokrum användas,
vara att omfatta det af arkitekten Stenhammar först framstälda förslaget, hvithet
öfverintendentsembetet ock, i sitt den 20 December 1875 afgifna utlåtande,
under nu nämnda förutsättning, anser vara det enda återstående sättet för en möjlig
lösning af denna byggnadsfråga. Embetet upplyser, att den för tio år sedan beräknade
kostnaden derför, med afseende på de förändrade prisförhållandena, numera bör upptagas
till 10S.000 kr. för byggnadsarbetena och 54,000 för värmeapparaten. Då
en bokskatt af så sällsynt värde icke kan, så som den borde, för bildningen tillgodogöras,
om den icke blir jemväl under den kalla årstiden lättare tillgänglig, och då
bibliotekets behof så väl af ökadt utrymme som af förbättrade arbetslokaler blifvit
till fullo ådagalagdt, finner jag mig föranlåten hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för tillbyggnad af bibliotekshuset vid Upsala universitet i enlighet
med nämnda plan bevilja ett anslag af 162,000 kr., deraf 50,000 skulle anvisas
att utgå under år 1877.

Bil. No 7 till Kongl. Mcijtis Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 87

82:o.

Hos akademiska konsistoriet i Lund hafva professorerne i kemi och mineralogi
samt i medicinsk och fysiologisk kemi anmält hehofvet af ökadt utrymme för de med
undervisningen i dessa ämnen förenade laborationer.

Det kemiska laboratoriet, hvithet, då detsamma uppfördes, kunde anses efter
då varande förhållanden ändamålsenligt, hade nu mera, så väl genom den betydliga
tillväxten i antalet af studerande, som önskade undervisning i allmän kemi, som
ock derigenom att, sedan en ny profession i medicinsk och fysiologisk kemi blifvit vid
universitetet inrättad, jemväl de som studerade medicinsk kemi måst i samma laboratorium
inrymmas, visat sig till utrymmet allt för otillräckligt. Der saknades så
väl erforderliga arbetsrum för lärarne som tillräckligt antal arbetsplatser för de
studerande, i hvithet sistnämnda hänseende åberopats, att det antal studerande, som
under de sist förflutna åren anmält sig till deltagande i laborationerna, varit dubbelt
större än antalet arbetsplatser vid laboratoriet. Jemväl i öfrigt kunde laboratoriet
i afseende å nödiga undervisningslokaler icke anses motsvara tidens fordringar och
vetenskapens nuvarande ståndpunkt. I följd häraf hade undervisningen derstädes
endast med stora svårigheter kunnat på ett någorlunda tillfredsställande sätt uppehållas.
Dessa olägenheter, Indika med hvarje år gjorde sig mera känbara, kunde
icke på annat sätt afhjelpas, än att det nuvarande laboratoriet blefve utvidgadt och
användt uteslutande för undervisningen i allmän kemi, och ett nytt laboratorium
uppfördt för de praktiska öfningarna i medicinsk kemi. Dessa byggnadsarbeten
skulle enligt uppgjord plan och i öfverensstämmelse dermed upprättade ritningsoch
kostnadsförslag omfatta, dels för den allmänna kemiska institutionen en utvidgning
af den vid laboratoriet befintliga mindre flygeln till samma längd och bredd
som den större, äfvensom påbyggnad af midteldelen och den mindre flygeln med öfvervåning,
motsvarande den på den större flygeln redan befintliga, dels för den medicinskt
kemiska institutionen förlängning af flyglarne och uppförande af en dem
sammanbindande midtelbyggnad, allt till två våningars höjd. Härigenom skulle dels
de gemensamma laborationssalarne utvidgas, dels för sådana laborationer, som icke
lämpligen kunde der verkställas, beredas särskilda arbetsrum, dels ock erhållas bostäder
åt vaktmästare vid de kemiska institutionerna samt åt eu amanuens, med
ständig tjenstgöring vid det medicinska laboratoriet. Kostnaden för dessa byggnader
beräknas sålunda:

för utvidgningen af nuvarande laboratoriet........kr. 22,407: 85.

för uppförandet af den nya laboratorii-byggnaden...... 58,300: 61^

samt för inredningsarbeten i det äldre laboratoriet.....,, 4,593: 05,

och i det nya................... 10,000: —,

eller tillsammans kr. 95,301: Öl.

Utvidgning och
tillbyggnad af
kemiska laboratorier
vid,
universitetet i
Lund.

Jieseetip endier
för lärare i
lefvande språk.

Praktisk utbildning
af
blifvande elementarlärare,

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Kanslersembetet för universitetet i Lund har med skrifvelse den 29 sistlidne
November till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat så väl ofvannämnda framställningar
som ock konsistoriets deröfver afgifna utlåtande och dervid, med förmälan att kanslern
genom besök på stället varit i tillfälle att förvissa sig om svårigheten, att icke
såga omöjligheten, att i den nuvarande trånga lokalen på ett tillfredsställande sätt
ordna undervisningen för det ständigt växande antalet af dem, som vid Lunds universitet
studera kemi, lika med konsistorium, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen äska nödiga medel till den föreslagna utvidgningen och tillbyggnaden
af universitetets laboratorium; hvarefter öfverintendents-embetet uti infordradt
utlåtande förmält sig icke hafva något mot de upprättade ritningarne att anmärka.

Då genom hvad i ärendet blifvit anfördt synes mig ådagalagdt, att i följd
af laboratoriets inskränkta utrymme ett ej ringa antal studerande nödgats sakna
den undervisning, hvaraf de velat sig begagna, samt att den undervisning, som
meddelas, icke kan blifva af den tillfredsställande beskaffenhet, som ett fruktbärande
studium af dessa vigtiga läroämnen kräfver, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för berörda byggnadsarbeten bevilja ett
anslag af 95,300 kr., deraf 22,000 kr. till utvidgning och förändring af den nu
befintliga laboratorii-byggnaden och 20,000 kr. till påbörjande af nybyggnaden af
det medicinskt kemiska laboratoriet skulle anvisas att utgå under år 1877.

33:o.

I den till senaste riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof behagade Eders Kongl. Maj:t äska ett årligt anslag af 6,000 kr. att användas
till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken.
Denna nådiga framställning blef på det sätt af Riksdagen bifallen, att för
ändamålet anvisades ett extra anslag för år 1876 å nämnda belopp. Att det för
undervisningen vid elementarläroverken måste vara en stor fördel, om ett sådant
anslag fortfarande finnes att tillgå, är otvifvelaktigt. Jag får derföre, under åberopande
af de skäl, som i statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1875 finnas anförda
i fråga om nämnda anslag, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att äfven för år 1877 bevilja ett extra anslag af 6,000 kr.,
att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken
för att i utlandet studera franska, tyska eller engelska språken.

34:o.

Sedan vid de två senaste riksdagarne blifvit för hvardera af åren 1875 och
1876 beviljadt ett extra anslag af 15,000 kr. för praktisk utbildning af blifvande
elementarlärare, har Eders Kongl. Maj:t under den 16 Juni 1875 utfärdat nådig

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kungörelse angående anordningen af det i gällande stadga för rikets elementarläroverk
föreskrifna profår. Ehuru i afseende på kostnaderna för denna bildningsanstalt,
hvilken hittills visat sig vara i eu lofvande utveckling, någon säker erfarenhet icke
kunnat vinnas, hafva dock utgifterna för den samma hittills visat sig kunna bestridas
med de beviljade beloppen, och jag tillstyrker derföre i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att jemväl för år
1877 måtte för ifrågavarande ändamål till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställas
ett extra anslag af 15,000 kr.

35:o.

I underdånig skrifvelse den 1 Juli 1875 har statskontoret, med öfverlemnande
af en, på grund af 1873 års då afslutade rikshufvudbok, i statskontoret upprättad
liqvid mellan statsverket och riksgäldskontoret angående öfverskott, besparingar och
brister för samma år, anmält, att utgifterna under året å anslaget till elementarläroverken
öfverstigit tillgångarne med 87,640 kr. 8 öre, hvartill orsaken syntes
hufvudsakligen vara att söka deri, att för behofvet icke fullt tillräckliga anslag anvisats
för lärares uppflyttning i högre lönegrad.

Vid hvarje riksdag plägar, för att möta den tillökning i lärames vid elementarläroverken
löner, som blifver behöflig i följd af deras det följande året, efter bestämda
grunder, skeende uppflyttning i lönegrad, ett visst, större eller mindre belopp anslås.
Detta belopp, sammanlagd! med det förut på elementarläroverkens stat uppförda anslag,
bildar den tillgång, af hvilken samtliga lönerna utbetalas, hvithet fortgår ända
till dess att så lång tid efter antagandet af detta lönesystem förflutit, att anslaget
uppnåttositt maximibelopp, hvarefter det blifver stående eller åter nedgår.

A anslaget till elementarläroverken, som har egenskapen af reservationsanslag,
hade till följd af det stora antalet inrättade nya läroverk, för hvilka vid då varande
förhållanden lärare icke kunde genast tillsättas, år 1869 samlat sig betydliga besparingar.
Då anslaget således, utan att tillskott beviljades, kunde bära utgifterna,
begärdes och anvisades vid 1870 års riksdag intet nytt anslag för lärares uppflyttning
i högre lönegrad. Det samma var förhållandet vid 1871 års riksdag.

Emedan vid sist nämnda års början besparingarna å elementarläroverkens anslag
uppgingo till mera än 226,000 kr., öfverlemnades genom nådigt beslut af den
9 Januari 1S71 af dessa besparingar 100,000 kr. till riksgäldskontoret. Ännu
vid 1871 års slut ansågos besparingarna å elementarläroverkens anslag vara så betydliga,
att icke heller vid följande årets Riksdag något särskilt anslag uppfördes
för lärames uppflyttning i lönegrad. Som likväl det belopp, hvarmed i fråga varande
löneutgift för ett visst gifvet år ökats, fortfarande måste äfven under de derpå följande
åren utgå, och således, om intet nytt anslag tillkommer, behofvet af eu sär 12 -

Betäckande «/
en brist i anslaget
till elementarläroverken.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

skildt beviljad fyllnadssumma bäfver allt större, sjönk hastigt den tillgång, besparingarne
lemnade, och vid 1873 års utgång hade, sedan dessa besparingar aldeles
medtagits, i stället en brist uppkommit.

Denna brist har likväl, då rikshufvudboken för 1873 icke förr än under
loppet af år 1875 afslutats, icke kunnat vara till sitt bestämda belopp känd förr
än under nästlidne år, då Statskontoret, på sätt ofvan nämnts, derom gjorde anmälan.

Då likväl det belopp, hvartill bristen uppgår, understiger beloppet af den summa,
som år 1871 till riksgäldskontoret öfverlemnades, visar det sig, att anslaget, utan
denna öfverföring, hade burit sig åtminstone till 1873 års slut. Vid detta förhållande
och då eu af statskontoret verkstäld utredning visat, att efter år 1873 inga nya
öfverskott bildats, utan anledning förefinnes, att äfven för dessa år en brist
uppstår, ehuru dess belopp ännu icke kan med bestämdhet utredas, får jag, jemväl
med afseende derå, att den nu anmälda bristen i läroverksanslaget uppkommit genom
utbetalningar för ändamål, som varit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen på förhand
bestämda, och att följaktligen anvisande af nödiga medel till utbetalningarnas
bestridande endast varit eu tillämpning af Kongl. Maj:ts och Riksdagens eu
gång fattade beslut, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska
ett extra anslag af S7,000 kr. till betäckande af omforma]da brist i läroverksanslaget.

36:o.

Sömma™-'' Sedan Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning,
carhtadZch till uppförande af byggnader för folkskolelärareseminarium i Carl stad beviljat ett
oateborg. anslag af 49,200 kr., deraf 40,000 kr. anvisats att för år 1876 utgå, under vilkor
att staden Carl stad kostnadsfritt uppläte nödig tomtplats för ifrågavarande läroverksbyggnad,
samt Eders Kongl. Maj:t, efter det berörda vilkor blifvit fullgjordt, i nåder
ställt det af Riksdagen för år 1876 anvisade beloppet till domkapitlets disposition
för byggnadsarbetets påbörjande, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att anvisa återstoden af det beviljade anslaget eller 9,200 kr.
att under år 1877 för det i fråga varande ändamålet utgå.

Till seminarii-byggnad i Göteborg beviljade sistlidne års Riksdag, i enlighet
med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga proposition, ett belopp af 77,200
kr., hvaraf 50,000 kr. anvisades att för år 1876 utgå, dock under vilkor att Göteborgs
stad, som kostnadsfritt under vissa bestämmelser upplåtit tomt för den ifrågavarande
byggnaden, frikallade seminarium från skyldigheten att bekosta lyshållningen
vid de tomten angränsande gator eller vägar. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg
förklarat sig vilja ingå på omförmälda af Riksdagen vid anslagets beviljande
fastade vilkor, samt Eders Kongl. Maj:t i nåder ställt det af Riksdagen för år 1876
anvisade anslagsbeloppet till domkapitlets disposition för påbörjande af det i fråga

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådicja Prop. om Statsverket 1876.

varande byggnadsföretaget-, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom, att återstoden af det beviljade
anslaget, eller"27,200 kr., måtte anvisas att utgå under år 1877.

. 37:o.

I underdånig skrifvelse den 6 Oktober 1874 har Stockholms stads konsistorium
förmält, att den åt Stockholms folkskolelärarinne-seminarium i egendomen n:o
10 Björngårdsgatan upplåtna lokal, som för omkring hundra år sedan uppfördes
för att inrymma ett kronobränneri, men år 1829 upplåtits till begagnande för den
af sällskapet för vexelundervisningens befrämjande upprättade normalskola samt den
dermed förenade lärarebildningsanstalt, och derefter år 1865 blifvit afsedd för
det af staten detta år inrättade lärarinne-seminarium, i sitt nuvarande skick _ icke
motsvarade de fordringar, som måste ställas på lokalen för en sådan undervisningsanstalt.
De tid efter annan derstädes anställa reparationer hade endast kunnat afhjelpa
de svåraste missförhållandena, hvarföre en fullständig ombyggnad af de å
tomten uppförda hus eller åtminstone deras förändring, på sätt en skrifvelse!! bifogad
ritning a-ngåfve, syntes af oundgängligt behof påkallad. Sedan öfverintendentsembetet,
som på nådig befallning i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid anfört, att
den ifrågavarande lokalen ej kunde på ett tillfredställande sätt ordnas med mindre
åtskilliga af dess lägenheter ombygdes och en del af gårdsplanen utlades till trädgård,
har Eders Kongl. Maj:t den 9 April 1875 anbefallt konsistorium att efter verkstad!
närmare undersökning å nyo inkomma med underdånig framställning i detta
ärende.

I anledning häraf har konsistorium den 21 Oktober 1875 dels öfverlemnat ett
af seminariets rektor afgifvet yttrande i ärendet jemte ritning och kostnadsförslag till
ombyggnad i vissa delar af den till läroanstalten upplåtna lägenhet äfvensom utlåtande
deröfver af öfverintendentsembetet, samt för egen del anfört, att- ny byggnad för
seminariet på annan tomt icke skulle kunna uppföras utan betydligt större kostnader
än dem ordnandet på ett ändamålsenligt sätt af den nu begagnade lokalen kräfde;
att, såvida icke dessa kostnader skulle blifva allt för stora, det blefve nödigt att
förlägga seminarium någorstädes i stadens yttre kanter, hvilket- komme att medföra
svårigheter för de i allmänhet mindre bemedlade eleverna att skaffa sig bostäder;
att beskaffenheten af de nuvarande lokalerna, som vore i hög grad menliga för elevernas
helsa, kräfde en snarare förändring, än som genom ny byggnad på annat
ställe blefve möjlig, samt att en ombyggnad af dessa lokaler i enlighet med omförmälda
af öfverintendentsembetet gillade ritning och kostnadsförslag, slutande på

68,000 kr., skulle göra desamma för en längre tid fullt ändamålsenliga för seminariets
behof.

Sedermera hafva jemväl Riksdagens revisorer uti sin berättelse om statsverkets

Seminariibyggnad
i
Stockholm.

Understöd åt sådana
församling
fjär 8 om ejförmå
bekosta folkskolelärares
afsining.

Utarbetande af
geograf ska ka >•-tor för undervisningens
behof.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, med förmälan att vid deras
besök i seminarium blifvit upplyst, att sjukligheten bland eleverna vore i hög grad
oroande, att förnämligaste orsaken dertill vore lokalens bristfälliga skick och att
undervisningssalarna, hvilka under den kallare årstiden icke kunde hållas tillräckligt
varma, hela året om vore fuktiga och osunda, tillstyrkt, att skyndsamma och kraftiga
åtgärder måtte vidtagas för de nämnda olägenheternas afhjelpande.

Då behofvet af ny lokal för seminarium sålunda torde få anses till fullo ådagalagdt,
samt mot omförmälda, af öfverintendentsembetet granskade och godkända
förslag till lokalens ombyggande och reparation icke något synes vara att erinra, får
jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett
anslag för berörda ändamål af 68,000 kr., deraf 50,000 kr. torde anvisas att utgå
under år 1877.

38:o.

Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställningar, ett anslag på extra ordinarie stat af 20,000 kr. beviljats till understöd
åt sådana församlingar, hvilka i följd af medellöshet ej kunna till erforderligt
belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare. De senare årens stegrade fordringar
på folkundervisningen hafva medfört ökade kostnader för församlingarna, hvarför ock
för hvarje år hela det beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkställda fördelningen
af detta anslag utgjorde antalet af församlingar, som erhöllo understöd,
435. Sedan statens tillskott till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor
från och med innevarande år blifvit höjdt från hälften till två tredjedelar af det för
aflöningon erforderliga belopp, torde visserligen flera församlingar, hvilka hitintills
såsom medellösa erhållit särskildt understöd för folkskolelärares aflönande, hädanefter
ej vara i behof af dylikt understöd. Hvad som derigenom blifver besparadt af
ifrågavarande anslag, kommer likväl utan tvifvel att till fullo tagas i anspråk för
att åt andra, synnerligen vanlottade församlingar, hvilka hittills endast kunnat erhålla
ett mindre understöd, meddela ett sådant till något högre belopp och
derigenom sätta dem i tillfälle att bättre motsvara de allt jemt stigande krafven
på (åt utveekladt skolväsen. Jag får derför i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp af 20,000 kr. måtte äfven
för år 1877 på extra stat anvisas för ifrågavarande ändamål.

39:o.

Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen för folkskolornas
behof har vid hvarje af de två senast förflutna riksdagarna, enligt Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, anvisats ett extra anslag af 1,500 kr. Det

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

för 1S75 anvisade beloppet har redan blifvit för det i fråga varande ändamålet till fullo
utbetaldt, och de för innevarande är tillgängliga medlen komma att under året blifva
härtill behöfliga.

Utom de i statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1875 omnämnda landskapskartorna
öfver Upland och Östergötland, äro ytterligare under arbete väggkartor öfver
Westmanland och Nerike. I kartornas utgifning har ett hinder inträffat derigenom,
att flera stenar med derå uppritade kartor samt hela upplagan af eu redan tryckt
karta blifvit förstörda genom den nyligen timade branden i centraltryckeriet i Stockholm.
Men oaktadt detta hinder fortsattes sjelfva arbetet med kartornas uppritning
oafbrutet; och då för dess bedrifvande ytterligare anslag erfordras, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom, att till detta kartarbete måtte för år 1877 anvisas ett extra anslag af

1,500 kr.

40:o.

I underdånigt memorial den 27 sisttidne November har sundhetskollegii ordförande,
med afseende på aflöningen för ledamöterna i detta embetsverk, underdånigst
anfört: att, om redan missförhållandet mellan löneförmånerna och lefnadskostnaden
måste bereda svårighet att erhålla kunnige och skicklige män till dessa embeten,
svårigheten blefve än större till följd så väl af göromålens trägenhet och deras beskaffenhet
i jemförelse med den egentliga läkare verksamheten, som äfven af de många tillfällen,
hvarje skicklig läkare egde att genom medicinsk praktik förvärfva icke allenast en
lika stor, utan lätteligen äfven en vida större inkomst; vidare att ledamöter i sundhetskollegium
endast undantagsvis kunde bildas inom embetsverket sjelft, såsom fallet
vore inom andra verk, utan måste vid inträffad ledighet uppsökas bland landets
läkare, hvarvid erfarenheten ådagalagt, hurusom anbud att öfvertaga ett medicinalrådsembete
ofta blifvit för den otillräckliga lönens skull afböjda; och vore det lått
förklarligt, om kunnige och skicklige läkare endast under sällan inträffande och helt
tillfälliga förhållanden kunde vara villige att, med afstående af lika goda eller bättre
inkomster, utbyta en friare verksamhet mot de i många afseenden för dem främmande
göromål, som tillhörde en ledamot i sundhetskollegium; att, om under sådana omständigheter
i fråga varande embeten komme att, bestridas af ofta ombytta och endast
för kort tid förordnade ledamöter, eller af personer, som i brist på kunnigare och
skickligare blifvit dertill utnämnda, kollegii ordförande icke kunde ansvara för ärendenas
behöriga och skyndsamma handläggning; samt att ändamålet med sundhetskollegiets
verksamhet syntes vara af så stor vigt och betydelse, att giltiga grunder
kunde finnas för anvisande af de ökade utgifter, som vore nödvändiga för detta ändamåls
vinnande. På ofvan anförda skäl har ordföranden föreslagit, att lönerna för

Sundhets-kolle gium.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

embetsverkets ledamöter måtte liöjas till ett belopp, som icke för någon af dem
understege 7,000 kr.

Derjemte har sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den 24 sistlidne November
anfört: att, då bland de i kollegium anstälde tre kanslister, med lön på stat
af 1,000 kr. för hvardera, en vore tjenstgörande såsom biträde åt kollegiets kamrerare,
följaktligen endast två kunde biträda sekreteraren med uppsättning, utskrifning,
kollationering, registrering och afsändande af de expeditioner, omkring 3,600 till antalet,
som årligen från kollegium utginge; att otillräckligheten af detta biträde visserligen
i någon mån och tidtals kunnat afhjelpas genom extra kanslisters medverkan,
men att, då kollegium till godtgörande af det biträde, som desse lemnat, egde ett
statsanslag af endast 150 kr., någon jemnare och, när så fordrades, mera ansträngande
tjenstgöring icke kunde af extra kanslisterna påräknas, samt att genom brist på
erforderligt biträde äfven kollegiets ledamöter nödgades använda sin tid för det mekaniska
arbetet vid utförande af de vidlyftiga tabellerna för kollegiets årsberättelser,
på korrekturläsning och åtskilliga andra så beskaffade arbeten, som lika väl skulle
kunna af extra biträden utföras, om kollegium egde medel, hvaraf för sådant ändamål
arfvoden kunde, allt efter arbetets omfång, utbetalas. Kollegium hav fördenskull
och emedan till följd af helsovårdsstadgan samt nådiga förordningen den 19
April 1875 angående hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma
sjukdomar bland husdjuren, antalet af de till kollegiets handläggning hörande
ärenden nu ytterligare ökats, funnit sig föranlåtet till den underdåniga hemställan,
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om ett årligt anslag
af 1,800 kr., som skulle af sundhetskollegium få användas till arfvoden "åt extra
tjensteman och amanuenser för af dem lemnadt biträde.

I betraktande af hvad sålunda blifvit yttradt, anser jag en förhöjning i de
till sundhetskollegiets ledamöter nu utgående löner vara af stort behof påkallad, äfvensom
jag, beträffande arfvoden för extra tjenstgöring i kollegium, finner det lämpligast,
att för det arbete, hvarvid i ett embetsverk med denna omfattande verksamhet
biträden måste tagas i anspråk, anlita extra ordinarie tjensteman, Indika af eu
dertill anvisad summa erhålla ersättning i mån af det arbete de utfört. Då förslagtill
ny organisation af medicinalstyrelsen visserligen redan inkommit från sundhetskollegium,
men detta förslag bort, före dess slutliga handläggning, öfverlemnas till
behandling af den komité, hvilken har sig uppdraget arbetet med embetsverkens lönereglering,
och denna fråga således först till nästkommande riksdag kan blifva slutligen
beredd, anser jag för närvarande endast eu mellertidig åtgärd kunna vidtagas,
och tillstyrker, med afseende a hvad som blifvit beträffande lönebeloppen för bofrätternas
ledamöter af Eders Kong]. Majrt godkändt, att Eders Kong].. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1S77 anvisa dels ett belopp af 6,600
kr. för höjande af medicinalrådens löner, hvilka nu utgå: två med 5,000 och två med

4,500 kr., till 6,400 kr. för hvardera, hvaremot de för desse embetsman nu anvisade

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

dyrtidstillägg, tillsammans utgörande 3,800 kr., skulle upphöra att utgå, dels ock såsom
tillökning i anslaget för extra tjenstebiträde inom kollegiet en summa af
1,800 kr.

dl:o.

I underdånig skrifvelse den 9 sistlidne November har sundhets-kollegium
tillkännagifvit, hurusom apotekare-societetens direktion hos kollegium anmält, att
societeten vid årssammankomst den 7 föregående Augusti förklarat sig icke kunna
efter 1876 års slut vidare bidraga till underhåll af farmaceutiska institutet, och i
sammanhang dermed anhållit om kollegiets underdåniga framställning hos Eders Kong!.
Maj:t, att staten måtte för framtiden ensam ombesörja och bekosta undervisningen
vid nämnda institut.

Angående denna inrättnings uppkomst och fortgång har kollegium förmält:
att, sedan de privilegierade apotekare i riket, med anledning af svårigheten för
farmaceuter att erhålla den för dem nödiga undervisning, år 1836 bildat apotekaresocieteten
i hufvudsakligt syftemål att för ynglingar, som egnat sig åt apotekareyrket,
stifta och underhålla eu läroanstalt till sådan undervisnings meddelande, aflönades
genom societetsmedlemmarnes årsafgifter tvenne lärare, hvardera med 300
riksdaler banko, för att undervisa i kemi och farmaci samt i naturalhistoria och materia
medica; att det sålunda grundlagda farmaceutiska institutets verksamhet i
denna inskränkta omfattning fortfor intill år 1815, då Rikets Ständer på nådig proposition
bevil jade för anstaltens ändamål ett årligt anslag af 1,000 riksdaler banko,
mot vilkor att apotekare-societetens bidrag dertill skulle utgå med lika belopp, hvarefter
sundhetskollegium den 12 Februari 1816 utfärdade stadgar för institutet.
Dess utgiftsstat hade sedermera, med tillhjelp af lärjungarnes utgifter, utgjort 2,200
riksdaler banko årligen, intill dess Rikets Ständer år 1858 höjde statsanslaget till
3,750 riksdaler riksmynt, hvilken förhöjning slutligen vid 1865—1866 årens riksdag
ökades till 4,875 riksdaler, hvartdera beloppet under samma vilkor som tillförne,
att apotekare-societeten skulle med lika stor summa bidraga till läroanstaltens
underhåll; och beviljades vid sistnämnda riksdag jemväl 2,000 riksdaler såsom
arfvode åt farmaceutiska institutets lärare för öfvertagandet af den skyldighet att
anställa provisor- och apotekare-examen, hvilken förut ålegat Karolinska medicokirurgiska
institutets professorer. Som emellertid farmaceutiska institutet saknat
laboratorium och man sökt afhjelpa denna brist genom. utverkad tillåtelse att för
lärjungarnes praktiska undervisning begagna Karolinska institutets laboratorium på
de mellantider, då detta icke var för institutets eget behof upptaget, men en sådan
nödfallsutväg medfört mångfaldiga olägenheter, hade apotekare-societeten funnit sig
föranlåten att för medel, som varit till annat ändamål donerade, inköpa en lokal och
der inrätta ett provisoriskt laboratorium, hvartill kostnaden blef af societeten förskjuten.
Men sedan detta laboratorium snart visat sig otillräckligt för lärjungarnes allt

Farma ce ut tulta
Institutet.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

mer ökade antal, och Rikets Ständer vid 1859—18G0 årens riksdag beviljat societeten
ett amorteringslån å 50,000 riksdaler till beredande af tjenlig lokal för farmaceutiska
institutet, uppfördes en sådan byggnad, innehållande ett auditorium, ruin
för samlingar och böcker, sex laboratoriinun samt bostäder för laboratorn, amanuensen
och en vaktmästare. Denna byggnad har sedan år 1863 varit åt institutet upplåten
mot en årlig hyra af 2,600 kr., som från dess anslag utgått till apotekare-societeten.
Såväl för inredning af nämnda lokaler och anskaffande af nödiga apparater,
som äfven för utgörande af de bidrag, hviska blifvit bestämda såsom vilkor
för statsanslagets åtnjutande, hade apotekarne i riket åtagit sig betydande årliga afgift®-,
hvarförutom många bland dem, af nitälskan för den farmaceutiska undervisningen,
vid laboratoriets ordnande biträdt med gåfvor till ansenliga belopp.

I lön-berörda hos sundhets-kollegium gjorda anmälan har apotekare-societeten
hufvudsakligen anfört: att den förbindelse till ofvan omförmälda årliga afgifter,
soin apotekarne för sig sjelfve och blifvande innehafvare af deras säljbara privilegier
afgifvit, numera förlorat sin bindande kraft, sedan till följd af nådiga kungörelsen
den 9 September 1873 de säljbara apoteksprivilegierna åro stål da på amortering
och deras nuvarande innehafvare derigenom blifvit personligen privilegierade och såsom
sådane hvarken kunde åläggas att fortfarande utgöra eu afgift, som de förut
kunnat åtaga sig för den fria dispositionen af sina privilegier, eller ålägga sina efterträdare
att utgöra samma afgift; att apotekarne under senare åren visat eu allt
större obenägenhet att lemna bidrag till farmaceutiska institutets underhåll, så att, enligt
1874 års revisionsberättelse, societeten egde en fordran af resterande årsafgifter, uppgående
till nära 8,000 kr.; samt att under sådana omständigheter vid det
möte, hvartill rikets samtlige apotekare varit kallade för att i ärendet öfverlägga,
det beslut blifvit fattadt, att societeten skulle under år 1876 såsom förr utbetala
4,875 kr. till nämnda institut, på det ej dess verksamhet måtte afstadna, och
att, sa snart undervisningens ombesörjande derstädes öfvertagits af staten, till densamma
skulle utan ersättning öfverlemnas all vid läroanstalten befintlig lösegendom,
hvarjemte den del af societetens fasta egendom, som för farmaceutiska undervisningen
begagnades, skulle, om så påfordrades, mot nuvarande hyra upplåtas åt staten,
som i sådant fäll borde bekosta samtliga lokalernas underhåll.

Sedan sundhetskollegium i ämnet inhemtat utlåtande från farmaceutiska
institutets styrelse, som, med vitsordande af den erbjudna lösegendomens dyrbarhet,
instämt i apotekaresocietetens direktions framställning angående institutets fortfarande
underhåll genom statens försorg, har kollegium för egen del hemstält, att,
då den skyldighet till underhållande af en farmaceutisk läroanstalt, hvilken skulle
åligga apotekaresocieteten enligt de för densamma fastställa stadgar, numera icke
kunde göras gällande, och således den farmaceutiska undervisningen komme att alldeles
afstadna, derest staten icke åtoge sig att ensam draga försorg om den för sådan
undervisning afsedda anstalten, hvilket, i anseende till de växande fordringarna

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

pa kunskaper och skicklighet hos farmaciens idkare, herde ske på ett sätt, hvarigenom
denna anstalt kunde fullständigare än hittills uppfylla sitt ändamål, Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att farmaceutiska institutet måtte efter
1876 års utgång helt och hållet bekostas af staten, samt för dess underhåll och ändamålsenligt
ordnade verksamhet beviljas ett anslag, som enligt en af kollegium
föreslagen ny utgiftsstat skulle uppgå till 19,850 kr. årligen. —

Oneklig! är. att sedan innehafvande! af apotek icke längre år grundad!
på privilegier, och idkandet af denna rörelse således står Öppet för hvar och eu, som
på grund af ådagalagd skicklighet dertill kan erhålla nådigt tillstånd, de nu
varande apotekare icke kunna vara förpligtade att underhålla eu läroanstalt
för bildande af dem som en gång skola inträda i bedrifvandet åt deras yrke.
Dermed kan likväl den frågan icke anses afgjord, huruvida staten bör endast för
dem upprätta ett eget, på last stat stridt läroverk. Innan en sådan, xöi ett enda
yrke beräknad, särskild undervisningsanstalt med betydlig kostnad inrättas, torde det
först höra undersökas, huru vida icke, med mindre utgift för det allmänna, ett tillfälle
kan beredas dem, som vilja egna sig åt apotekareyrket, att genom begagnande af
undervisning vid något redan bestående läroverk förvärfva nödiga kunskaper. På
denna grund har, i anledning af den väckta frågan, från komiterade för den tekniska
undervisningens ordnande infordrats yttrande, huruvida den farmaceutiska undervisningen
lämpligen skulle kunna förläggas till teknologiska institutet, och hvilka
kostnader kunde beräknas derigenom uppkomma. Som detta utlåtande ännu icke
inkommit, och ett slutligt förslag således icke kan, i ärendets nu varande skick,
framläggas, men det är angeläget, att undervisningen vid farmaceutiska institutet under
tiden icke afbrytes, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen
aska, att för uppehållande under år 1877 af denna undervisning inätte af statsmedel
anvisas ett belopp, motsvarande det årsbidrag, som apotekaresocieteten dertill för
närvarande utgifver, eller 4,875 kr.

42:o.

Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition beviljat
ett anslag af 498,324 kr. till uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet
i Stockholm, samt deraf anvisat ett belopp af 200,000 kr. att utgå under
år 1876, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
byggnadsarbetenas fortsättning under år 187 7 anvisa så stor andel af först nämnda
anslagssumma, som enligt vederbörande arkitekts beräkning för ändamålet eifoidtas,
eller 160,000 kr.

48:o.

Sedan den af Eders Kongl. Maj:t år 1874 nedsatta komité för v-eterinår 13 -

Veterinärinstitutet
i
Stockholm.

]retcrinärinrättningen
i
Skara.

98 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

väsendets ordnande afgifvit underdånigt förslag, bland annat, till förändrad organisation
af veterinärinrättningen i Skara, och till den för genomförande deraf erforderliga
förhöjning i detta läroverks utgiftsstat, hvilken af komiterade beräknats till
ett sammanlagdt belopp af 21,565 kr., hvartill, då läroanstaltens inkomst af fastigheter,
arrenden och utlånade medel antagits utgöra 4,565 kr. och det förutvarande
statsanslaget till densamma utgjorde 4,100 kr., erfordrades ett ytterligare anslag af
12,900 kr., så och efter det Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning
derom, att den föreslagna utgiftsstaten måtte godkänna# och för dess tillämpning
beviljas den erforderliga anslags förhöjningen af 12,900 kr. årligen, samt Riksdagen,
med godkännande af berörda stat, anvisat det äskade beloppet såsom extra anslag
för år 1876, har Eders Kongl. Maj:t inhemtat sundhetskollegii utlåtande dels öfver
komiterades förslag till nytt reglemente för veterinärinrättningen, dels angående
de åtgärder, som kunde anses böra under år 1876 vidtagas för ordnande af undervisningen
vid denna läroanstalt, med hvithet utlåtande sundhetskollegium den 27 sistlidne
Oktober inkommit; och har vid dess föredragning Eders Kongl. Maj:t, som
vid det förhållande, att den till genomförande af de föreslagna nya anordningarna
vid veterinärinrättningen i Skara äskade anslagsförhöjning blifvit af Riksdagen beviljad
endast för är 1876, ansett definitiv; reglemente för inrättningen icke kunna
nu utfärdas, funnit godt tills vidare förordna, att de i nådiga brefvet den 11 Oktober
1872 gifna föreskrifter i afseende derpå att, med vilkor af skärpta fordringar
för inträde vid veterinärinrättningen, afgångsexamen från densamma finge omfatta
alla derstädes inhemtade kunskapsämnen, äfvensom i afseende på de för elever, som
sålunda blifvit utexaminerade med godkända betyg, bestämda rättigheter i fråga om
utöfning af privat veterinär verksamhet, skola fortfarande vara gällande; att elev, i
afseende på hvilken omförmälda bestämmelser må ega tillämpning, skall, i enlighet
med hvad veterinärinrättningens direktion till följd af åberopade nådiga bref redan
för sin del besluta, för inträde vid läroanstalten hafva företett behörigt''intyg om
kunskaper motsvarande dem, som fordras för uppflyttning till sjette klassen af statens
elementarläroverk; att beträffande elev, som icke fullgjort nyssnämnda inträdesfordringar,
skola fortfarande lända till efterrättelse de i nådiga reglementet för veterinärinrättningen
den 20 Juli 1855 gifna föreskrifter; att af det anslag, som
Riksdagen, enligt den godkända utgiftsstaten, beviljat för år 1876, må från detta
års början utgå de belopp, hvilka äro afsedda för att förbättra föreståndarens och
de vid lär oinrättningen anstälde lärares löner, äfvensom vidare anslagen till löner
åt betjening, arfvoden åt kassör, sekreterare och bibliotekarie, premier åt elever
vid examen, undervisningsmateriel, skatter och onera, byggnaders underhåll, diverse
utgifter och, i mån af behof, anslaget till tio stipendier; samt att Eders Kong].
Magt, när sig visat i hvad mån antalet af de med stadgade inträdeskunskaper
försedde elever, som blifvit vid läroverket antagne, påkallar tillsättning af nya
lärare, Eders Kongl. Maj:t ville derom i nåder besluta.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Till fullföljande af nödiga åtgärder för den utvidgning af ifrågavarande
läroanstalts verksamhet, som med nu i fråga varande anslag är afsedd, erfordras
att detta anslag må än vidare vara att tillgå, och jag hemställer derföre undeidånigst,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till sådant ändamål anvisa äfven
för år 1877 ett belopp af 12,900 kr.

44:o.

Sedan Akademien för de fria konsterna i skrifvelse den 14 Oktober 1874 hos *»*°o™''*

Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning angående det bristfälliga och för
undervisningen olämpliga skick, hvari lokalerna för den under akademiens inseende
strida konstskola befunnes, samt Eders Kongl. Maj:t i följd deraf behagat anbefalla
akademien att uppgöra och inkomma med förslag till ny byggnad för läroverket a
dertill lämplig plats, har akademien med underdånig skrifvelse den 27 Oktober nästlidet
år ingifva sådant förslag, åtföljdt af ritningar och kostnadsberäkning.

Dervid bär akademien, såsom i den först åberopade skrifvelsen bland annat
blifvit anfördt, i underdånighet erinrat: att hufvudorsaken hvarföre akademiens egendom
n:o 32 vid Fredsgatan, hvilken varit till statens ritskolor upplåten, på senare
tid blifvit för detta ändamål mer oanvändbar än förut och omöjlig att genom ombyggnad
väsentligen förbättra, vore den, att på två sidor om egendomen och nära
derintill uppförts höga hus, hvarigenom dagern försämrats, så att rummen åt norr
och öster gjorts lika olämpliga, om ej sämre än de å södra eller solsidan; att huvudbyggnadens
inredning, vid husets anläggning ordnad för vänliga boningsrum, icke
läte ändra sig till stora, väl belysta och ventilerade salar och atelierer, sådana som
ovilkorligen fordrades för ett läroverk af ifrågavarande beskaffenhet; samt att
behofvet af utrymme icke på långt när motsvarades genom den på 1840-talet verkstälda
påbyggnad. Lärorummen vore sålunda icke allenast osunda, utan äfven lör
sin bestämmelse högeligen otjenliga, och äfven om utrymmet på tomten medgåfve en
ny byggnad å den samma, skulle i följd af sjelfva läget i närheten af höga hus en

sådan åtgärd förfela sitt ändamål. o . ,

Då det gälde ett offentligt läroverk, hvars upprätthållande sa mycket mindre
borde hos en bildad nation anses likgiltigt, som konstnärsverksamheten måste öfva
betydligt inflytande både på allmänhetens själsodling och på många grenar af industrien,
hvarjemte den i ej ringa mån bidroge att göra svenska namnet kåndt och aktadt,
hade akademien trött sig böra öppet framlägga de ofördelaktiga förhållanden, under

hvilka hennes läroverk för närvarande arbetar. . .

Akademien har dervid meddelat en kort redogörelse för sm ställning alltsedan
inrättningens början den 21 Mars 1735. Akademien bestod då — heter det — åt

byggnad för
akademiens för
de fria konsternas
läroverk.

100

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proj). om Statsverket 1876.

de vid slottsbyggnaden i Stockholm arbetande konstnärerne, hvilka fått ett af slottsrummen
upplåtet till modellskola. Kostnaderna bestriddos af de i ritöfningarna deltagande.
På grund af Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t den 13 April
1739 anvisades, från 1740 ars början, 500 daler silfvermynt i ärligt anslag till
“målareakademiens" underhåll. År 1753 anslogs den första professor!önen, 200
daler silfvermynt. Anslaget ökades sedermera småningom till 4,150 daler, men det
akademiska samfundet var ännu icke vederbörligen konstituerad!, hvilket skedde först
den 5 Januari 1773. Under tiden hade lärjungeantalet ökats och fråga uppstått
om att låta byggnaderna vid Rännarebanan tillfalla akademien; men denna plan förföll
och akademien flyttades till hyrda rum i enskilt hus. der den i sju år förblef.
Den 18 December 1775 skänkte eu af akademiens ledamöter, öfverdirektören
för styckgjuterierna i riket, Gerhard Meyer, åt “Kongl. målare- och bildhuggareakademien,
att till sin inrättning vid behof i altan framtid nyttja", egendomen n:o
29 qvarteret Uttern vid Röda bodarne, hvarest skolorna blefvo ordnade, hvarjemte
det årliga anslaget ökades till 2,000 riksdaler banko, deruti dock inbegripet 666Va
rdr såsom lifränta åt Meyer, efter hvilkens död 1785 Kongl. Maj:t under sex års tid
tillåt akademien att behålla sistnämnda summa till bildande af en fond för eu redan då
nödvändig ombyggnad af flyglarna. Efter de sex årens förlopp indrogs byggnadshjelpen
till statsverket, och anslaget nedgick åter till 1,833 Va rdr. År 1866
anvisades af statsmedel 2,500 kr. till hyra för målareskolorna i atelier!)yggnadén
vid Carl XIII:s torg, enär utrymme för dessa klasser ej vidare fanns i akademiens
hus. Då detta på 1840-talet utvidgades och, så vidt sig göra lät, ordnades, hade
visserligen för detta ändamål vid 1835 års riksdag erhållits ett statsanslag af 30,000
riksdaler banko; men detta var så långt ifrån tillräckligt, att akademien på byggnaden
använde alla sina disponibla medel och derjemte nödgades sätta sig i skuld;
slutligen måste till och med lärarne medgifva afdrag med eu tredjedel af sina små
arfvoden för att bidraga till arbetets afstigande.

Då lydelsen af Meyers donationsbref tydligen medgåfve akademien att begagna
egendomen, samt det på annat ställe i dokumentet hette, “att detta hus alltid skall
till akademiens tjenst och boning blifva orubbadt", sä hade akademien icke fått sig
föreskrifvet något åliggande att fritt upplåta egendomen till ett af staten bekostad!
undervisningsverk. För egen del hade akademien allt sedan år 1775 af egendomen
endast disponerat så mycket, som behöfts till bostad åt direktören, sekreteraren och
vaktmästarne, i hvilkas af staten bestridda aflöning denna förmån inräknats; hvarjemte
åtskilliga åt Rödbodtorget belägna bodlägenheter vant undantagna till uthyrning,
på det att egendomens utskylder måtte kunna derigenom bestridas, ehuruväl
derigenom ej influtit tillräckliga medel till dess nödtorftiga underhåll.

Vid för handen varande förhållanden, dä hvarken tomtens storlek vore tillräcklig
för utvidgning af lokalerna, ej heller dessas läge med hänsyn till sa, väl
grannskap som väderstreck passande, och det således vore uppenbart, att det vid aka -

101

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

clemien inrättade läroverket, som af allmänna medel underhölles, icke kunde på den
nuvarande platsen uppfylla sin bestämmelse, åtérstode således ingen annan utväg,
för att sätta läroverket i stånd att motsvara sin uppgift, än att läroverket
erhölle en ny byggnad.

Jemlik det* af akademien i sådant hänseende nu framlagda förslag med dervid
fogade ritningar är denna byggnad afsedd att omfatta endast lärosalar för de
manliga och qvinligt utdelningarnas olika klasser och studieämnen, tre mindre arbetsrum
för skolkomitén, direktören och lärarne, bibliotekslokal samt boning för vaktmästare
och portvakt.

Utrymmena äro beräknade efter följande elevantal, hvilket ansetts böra antagas
något högre än det nu varande:

Manliga afdelningen :

Lägre antikskola, för elever...........35.

Högre antik- och modellskola..........35.

Målareskola för modellstudier..........35.

Anatomisal................ . 20.

Perspektivsal................20.

Draperiskola................15.

Landskapsskola...............15.

Kompositionsskola, med täflingsatelier.......20.

Högre byggnadsskola...........12 å 20.

Qvinlig a afdelningen:

Lägre antikskola, för elever...........10.

Högre antik- och modellskola..........15.

Målareskola.................15.

Anatomiklass, samma sal som begagnas för den manliga afdelningen.

Perspektivskola likaså,

Draperiskola likaså,

Landskapsskola, för elever...........12.

Kompositionsskola, d:o ...........10.

I ofvanstående beräkning har ej inbegripits någon förberedande teckningsskola,
enär denna ansetts stå utom akademiens högre eller tillämpningsläroverk,
i hvilket elev antages först efter atlagda prof på fulländad elementarkurs i teckning.

Att den nya byggnaden, enligt akademiens förslag, skulle utföras blott i två
våningar ofvan jord jemte en stor sal i tredje våningen, föranleddes af nödvändig -

102 Bil. No 7 till Kongl. Måj:ts Nådiga Prop. om Statserket 1876.

heten att erhålla fri nordlig- dager i alla för de gemensamma målare- och bildhuggarestudiernas
idkande erforderliga rummen, Indika, till lättnad i undervisningen,
derjemte måste förläggas i eu viss ordning; och blefve det enligt herörde byggnadsplan
möjligt att i framtiden, derest så behöfdes, vinna ökadt utrymme medelst en tredje
vånings framdragande öfver hela huset.

Såsom ofvan blifvit erinradt, vore samtliga de i den nya byggnaden föreslagna
lokaler, — fördelade och anordnade inom de olika våningarna, på sätt ritningarna
utvisade — afsedda blott för undervisningsverket. De för akademiens verksamhet i
öfrigt behöfliga utrymmen, nemligen sessionssal, högtidssal, äfven tjenande vid offentliga
föreläsningars hållande, expositionslokal, samt bostäder för direktören, sekreteraren
och vaktmästaren, skulle fortfarande vara att tillgå i akademiens fastighet,
äfvensom i vestra flygeln derstädes skulle förblifva elementarteckningsskolan, hvilken
dock, i fall hon skulle bibehållas, i afseende på undervisningen måste i betydlig
män ändras.

Till plats för den nya byggnaden har akademien i underdånighet föreslagit
en staten tillhörig jordrymd, för hvilken således någon särskild utgift icke behöfde
i fråga komma, och hvilken i öfrigt vore för ändamålet särdeles lämplig, nemligen
nordvestra delen af Kongl. Humlegården, hvarest funnes öppen mark med
berggrund och utan träd, så att parken ej behöfde rubbas, och der minst vore
att befara, att dagern i skollokalerna skulle försämras genom granntomters bebyggande.

Det för ändamålet erforderliga kostnadsbeloppet, beräknadt enligt nu gällande
pris å materialier och dagsverken, uppginge till 392,000 kr., med följande huf -

vudposter:

Byggnadsarbeten.............kr. 320,000.

Värmnings- och ventilationsapparat.......„ 30,000.

Gas- och vattenledning...........„ 20,000.

Planering och inhägnad...........„ S,000.

För byggnadsritningar och tillsyn vid utförandet . . ., 9,000. gg^ qqq

Nödiga inventarier, bord, stolar in. m. utöfver de förut

befintliga och användbara............ . . 5,000.

Summa kr. 392,000.

Sedan akademien sålunda anmält det oafvisliga behofvet af nya lokaler för
dess läroverk, hvilka lokaler redan förut måst för bristande utrymme i akademiens hus
fördelas på två skilda ställen i staden, finner jag, enär det behof, nämnda läroverk är
afsedt att fylla, nemligen behofvet att tillgodose konstodlingens framtida utveckling, är
af väsentlig vigt för den allmänna bildningen i landet, mig föranlåten hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande af ny byggnad för

103

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

ifrågavarande undervisningsverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de upprättade
ritningarna samt på den af akademien föreslagna plats i Humlegården bevilja ett
anslag af 392,000 kr. och deraf för år 1877 anvisa ett belopp af 60,000 kr., att i
mån af behof utgå till byggnadens grundläggning och andra förberedande arbeten.

45:o.

I fråga om hospitalsbyggnadernas fortsättning under år 1877 har serafimerordensgillet
i skrifvelse den 12 sistlidne November förmält att, till fullföljande af
den arbetsplan för innevarande år, som genom samma skrifvelse blifvit Eders Kongl.
Maj:ts pröfning understäld och hvilken numera är i nåder godkänd, nedannämnda
arbeten skulle under nästkommande år utföras, nemligen

vid liospitalsanläggningen vid Lund: fullbordandet af de å
ritningarna dertill med VII och VHI betecknade paviljongerna, äfvensom
af cellbyggnaderna och boställshusen, uppförandet af administrations-
och ekonomihusen, så att de komme under tak, samt
grundläggning för de båda lasarettsbyggnaderna, — allt beräknadt

till en kostnad af..................kr. 268,780,

vid Hernösands hospital: fullbordandet af de båda flyglarne,
så att de komme under tak, för hvilket arbete kostnaden anslagits till „ 124,000,

och vid Upsala hospital: den nya hufvudbyggnadens uppförande
under tak samt påbörjande af grunden för cellafdelningarna,

hvartill erfordrades ett belopp af....... „ 250,000,

tillsammans kr. 642,780.

Då Eders Kongl. Maj:t af det till sammanlagdt 1,600,000 kr. uppgående belopp,
som Riksdagen hittills anvisat för hospital sbyggnadsarbeten, stält till serafi merordensgillets

disposition för år 1874..........kr. 145,000,

för 1875 ...................... 614,000,

och för 1876 ...................* 400,000,

skulle af berörda anslagssumma återstå vid sistnämnda års slut . „ 441,000,

kr. 1,600,000,

till följd hvaraf, utom denna återstod............ 441,000,

erfordras för ofvan uppgifna byggnadsföretag under år 1877 . . „ 201,780,

kr. 642,780;

och hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska, att nämnda fyllnadsbelopp, jemnadt till 200,000 kr., måtte för år 1877 anvisas
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för fortsättning af beslutade hospitalsbyggnader,
med rätt att för ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget kan
vid 1877 års utgång finnas besparadt.

Hospitahbygg nader.

104

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Vårdanstalten
för 8innc88löa
barn inom Skaraborgs
län.

Föreningen för
sinnesslöa barns
vård.

46:o.

Hos Eders Kong-!. Maj:t liar föreståndarinnan för den inom Skaraborgs län
inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst anhållit,
att för år 1877 ett statsanslag till enahanda belopp, som af Riksdagen blifvit för
innevarande år anvisadt, eller 5,000 kr., måtte nämnda anstalt beredas, mot förbindelse,
att fyra frielever skola der fortfarande vårdas; och har serafimerorden sgillet
i häröfver infordrad!, den 6 sistlidne December afgifvit utlåtande anfört: att, sedan
ifrågavarande anstalt under år 1874 blifvit från staden Sköfde, der den först inrättats,
förflyttad till en af föreståndarinnan inköpt, i närheten af Mariestad och vid
stranden af sjön Yenern befintlig lägenhet, kallad Johannesberg, derstädes vid medlet
af November månad nästlidot år vårdades trettiosju sinnesslöa barn, af hvilka
sex afgiftsfritt; att omförmälda förflyttning från staden till landsbygden befunnits särdeles
ändamålsenlig såsom jemväl lemnande oleverne tillfälle till sysselsättning med jordbruk
och trädgårdsskötsel ; att i öfrigt verksamheten inom anstalten fortgått på samma
förtjenstfulla sätt, som förut vid flere tillfällen blifvit vitsordat; samt att under loppet
af sistnämnda år inträde i detta idiothem sökts för 50 barn, af hvilka
dock, i anseende till bristande utrymme, endast 9 lämnat derstädes till vård emottagas;
på grund hvaraf och då föreståndarinnan med oförtröttadt nit egnade
sig åt den af henne stiftade, af behofvet högt påkallade inrättningens ändamålsenliga
vidmakthållande och utveckling, ordensgillet den gjorda ansökningen till nådigt
bifall förordat.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Ivongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att till understöd
åt ifrågavarande anstalt måtte för år 1877 beviljas ett extra anslag af 5,000
kr., mot vilkor att fyra obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård och
undervisning.

47:o.

Föreningen för sinnesslöa barns vård, som på Eders Kong!. Maj:ts hos Riksdagen
gjorda framställning fått sig beviljad! för år 1876 ett statsanslag af 5,000
kr. såsom, understöd åt den af föreningen i Stockholm inrättade skola, med vilkor,
att minst tjugu sådana barn och bland dem sex afgiftsfritt blefve vid anstalten vårdade
och undervisade, har i underdånighet anhållit, att då, enligt hvad erfarenheten
visat, de flesta föräldrar, som för sina vanlottade barn sökte inträde i nämnda skola,
befunne sig i så knappa omständigheter, att de ej förmådde lemna något bidrag till
barnens underhåll, Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för 1877
bevilja föreningen ett understöd till samma belopp och mot samma vilkor, som för
innevarande år blifvit bestämda; och har serafimerordensgillet uti häröfver infordrad!

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåcliga Trop. om Statsverket 1876.

105

utlåtande anfört att, enär föreningen genom oaflåtlig omsorg om sin skola och dess
ändamålsenliga utveckling fortfarande gjort sig förtjent af det erkännande i afseende
på dess verksamhet, som hittills från det allmännas sida kommit föreningen till del,
samt då hehofvet af friplatser vid anstalten vore stort, och föreningen, för att kunna
i skolan emottaga flere elever, låtit under innevarande år genom tillbyggnad utvidga
sill för denna inrättning upplåtna egendom, ordensgillet ansåge sig ega skäl att den
gjorda ansökningen förorda.

Med anledning häraf hemställer jag underdånigst, det Eders Kong! Maj:t ville
af Riksdagen åska, att såsom understöd åt ifrågavarande anstalt måtte för år 1877
anvisas ett extra anslag af 5,000 kr., under förr berörda vilkor, eller att minst tjugu
elever och bland dem sex afgiftsfritt vid anstalten vårdas och undervisas.

48:o.

På begäran af Gefleborgs läns landsting har Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
i länet underdånigst liemstält, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, på sätt för innevarande år skett, jemväl för år 1877 bevilja ett anslag
af 7,500 kr. till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande vid det inom Jerfsö socken
i Helsingland befintliga sjukhem för spetälske, med vilkor att landstinget skulle
för samma år till ändamålet anvisa 4,000 kr. och tillåta, att spetälske äfven från
orter utom länet erhölle vård vid anstalten, så långt utrymmet sådant medgåfve.
Till stöd för denna framställning har blifvit anfördt att, enligt ett af sjukhemmets
styrelse uppgjordt förslag till utgiftsstat för år 1876, anstaltens underhåll erfordrade
sammanlagdt 11,500 kr.; att kostnaden syntes böra för framtiden beräknas snarare
högre än lägre, så framt sjukhemmet skulle fortfarande kunna uppfylla berättigade
fordringar; samt att det icke skäligen kunde ifrågasättas, att landstinget borde för
underhållet af denna sjukvårdsinrättning göra större uppoffringar än det årliga bidrag
af 4,000 kr., som dertill beviljats.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har sundhetskollegium förmält att,
enligt till kollegium ingångna rapporter, de spetälske sjukes antal inom Helsingland
vid slutet af år 1873 uppgick till 104, nemligen 56 män och 48 qvinnor, samt att
år 1S74 tillkommit ytterligare 17, nemligen 9 män och 8 qvinnor, hvadan hela antalet
spetälske under sistnämnda år belöpte sig till 121, nemligen 65 män och 56
qvinnor; att under året 13 män och 12 qvinnor afledo, så att vid dess slut 52 män
och 44 qvinnor eller tillsammans 96 personer qvarstodo såsom antecknade sjuke;
att af de under år 1874 upptagne sjuke 97 angåfvos såsom mer eller mindre arbetsföre,
hvaremot 24 voro till arbete helt och hållet oförmögne; att under samma
år 46 sjukdomsfall förekommit bland hemmansegare, deras hustrur och barn, 51
bland husmän, torpare, tjenste- och fattighjon, samt 24 bland soldater, båtsmän,
handtverkare och deras familjer; att af ofvannämnda antal spetälske blefvo i sjuk 14 -

Sjukhemmet för
spetälske i
Jerfsö.

106

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket IS7G.

hemmet vårdade 34, bland Indika eu utgick såsom förbättrad och en såsom obotad,
11 afledo och 21 voro vid årets slut qvarliggande; att un derhän sdagarne för de vårdade
uppgmgo till 6,880 och således i medeltal för hvar och en af dem till 202-att
medelkostnaden för hvarje underhållsdag utgjorde 1 kr. 55,s öre; samt att utom
Helsingland hade ar 1874 inträffat 9 sjukdomsfall i Kopparbergs län och 11 i Vesternoirlands.
Då alltså af dessa uppgifter framginge, att sjukdomen spetälska fortfarande
eg de stol spridning i Helsingland och äfven förekomme inom närgränsande
lian, har kollegium, med afseende på vigten af berörda sjukvårdsinrättnings vidmakthållande
i tillräcklig omfattning, underdånigst tillstyrkt, att i fråga varande framställning
matte vinna nådigt bifall.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Makt
täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl för år 1877 bevilja ett extra anslag af 7.5Ö0
kr. till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kr
dessutom för ändamålet af landstinget anvisas för samma år, och att spetälske sjuke
äfven lian andra lan än Gefleborgs varda till vård å anstalten emottagne så långt
utrymmet derstädes sådant kan medgifva.

49:o.

gar pa Björkön Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade den sist

i Mälaren, församlade Riksdagen till fortsättande under åren 1S76, 1877 och 1878 af de utaf
filosofie doktorn Hjalmar Stolpe påbörjade naturhistoriska och arkeologiska undersökningar
på Björkön i Mälaren 15,000 kr. samt anvisade deraf 5,000 kr., att under
åi 1876 utgå med 2,500 kr. till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet
samt 2,500 kr. såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till
statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa jemväl för år 1877 ett belopp af
•j,000 ki., att utgå på sätt och under vilkor som för innevarande år blifvit bestämdt.

50:o.

Lifmarcnm'' För. tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda och under museiin tendentens

inseende stålda lifrustkammaren erfordras, liksom under de föregående
åi en, äfven för 1877 ett anslag af 600 kr.; och hemställer jag i underdånighet, det
Edeis Kongl. Maj .t täcktes föreslå Riksdagen att för samma ändamål anvisa nämnda
belopp, att jemväl för år 1877 utbetalas.

5 Do.

mnTl/arbc- d- KongL bibliotekarien J. E. Rydquist, som under en följd afår åtnjutit

språketzi^ statsanslag för utglfvande af arbetet “Svenska språkets lagar", hvaraf hittills ut -

107

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kommit fem band, har, under förmälan att lian vore sysselsatt med utarbetandet af
ett sjette band, innehållande fortsättning af den förut meddelade ordboken och utgörande.
i främsta rummet en alfabetisk uppteckning af de i fjerde och femte banden
innefattade ämnen, men derjemte en vald större samling af hvarjehanda kritiskt
belysta ord särdeles ur formspråket, hvilka vore för språkhistorien af vigt i vetenskapligt
hänseende, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas
till Riksdagen aflåta framställning om fortsatt beviljande af det statsanslag, som för
utgifvande af nämnda språkverk nu är anvisadt; och får jag, med åberopande af de
skäl, som vid föregående framställningar i ämnet blifvit anförda, underdånigst tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål
anvisa på extra stat för år 1877 ett lika anslag, som förut beviljats, eller

1,500 kr.

52:o.

Filosofie doktorn Artur Hazelius, som grundlagt den Skandinavisk-etnografiska
samlingen i hufvudstaden, har uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift samlingen.
underdånigst anhållit om nådig framställning till Riksdagen, att enahanda anslag,

7,500 ki\, som af Riksdagen blifvit för innevarande år beviljadt till nämnda samlings
förvarande och vårdande, måtte anvisas jemväl för år 18/7, helst samlingen
nu mera så betydligt ökats, att redan från den 1 Oktober nästlidet år det erforderliga
beloppet till'' förhyrande af nödiga lokaler för samlingen uppginge till 8,600
kr. för år räknadt.

Med åberopande af hvad beträffande understöd af allmänna medel för i fråga
varande samling finnes anfördt uti det till senast församlade Riksdag öfverlemnade
utdrag åt statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 Januari 1875,
hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1877
anvisa ett extra anslag af 7,500 kr., att användas såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för berörda samlings förvarande och vårdande.

53:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har nationalmusei-nämnden, uti underdånig skrif-^/^
velse den 8 November nästlidet år anmält, att öfversten m. in. friherre E. von m. m. för naYegesack,
i egenskap af ombud för bildhuggaren Johan Tobias Sergels slägtingar,
till nationalmuseum hembjudit ett större antal handteckningar, gravyrer och a
etsningar, nemligen:

handteckningar af äldre mästare till ett pris af......kr. 2,000:

egenhändiga handteckningar af Sergel____________.___•_•_* 1,000: —

Transport kr. 3,000: —

108

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Transport kr. 3,000: —

handteckningar af Ehrensvärd............kr. 1 000: —

teckningar af Desprez, Masreliez, m. fl. (241 blad)......, ’:-500: —

gravyrer (120 st.)...............” 500:’ —

handteckningar äfvensom etsningar (114 blad) af Per Hörberg . . „ 500: —

tillsammans kr. 5,300: —

hemställande nämnden i underdånighet, att, dä i fråga varande värdefulla konstföremål,
hvilka, enligt hvad intygadt blifvit, vore af Sergels egen hand eller ock af honom
sjelf samlade, lämpligen borde med nationalmusei samlingar införlifvas, men musei
disponibla tillgångar icke medgåfve deras inköpande, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas
anvisa det för sådant ändamål erforderliga beloppet 5,300 kr.

I)å det i nationalmusei stat uppförda årsanslag till kompletterande af äldre
mästares arbeten endast utgör ett belopp af 3,500 kr., samt detta anslag, afsedt
för alla de till museum hörande olika konstsamlingarna, icke. enligt hvad jag inhemtat,
lemnat tillgång till inköp af de konstsaker, om hvilka här är fråga och
hvilkas förvärfvande för nationalmuseum synes mig vara önskvärd!, så för jag
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till inlösen för nationalmusei
räkning af ofvan omförmälda konstföremål anvisa ett extra anslag af

K O A A 1,,. °

54:o.

Bearbetning af

de under sena- ..... 1 en . E(l°rs Kongl. ^aj:t ingifven skrift lin f professoren A. E. Nordenute
arktiska löhl underdånigst anhållit, att för bearbetande af de iakttagelser och samlingar,
biltog gjorda under den senaste, under Nordenskiölds ledning företagna eipejeiser
och sam- cDtioii till No\ aja Zemlja och Jenissej ett anslag af 10,000 kr. må mot redovisningsUngnr.
skyldighet ställas till hans förfogande att utgå under år 1876 eller 1877. Till
stöd för denna sin anhållan har professoren Nordenskiöld anfört, att de hemförda
samlingarna, af hvilka hälften enligt önskan af expeditionens redare grosshandlanden
Oscar Dickson komma att öfverleinnas till riksmuseum i Stockholm, skulle, om de
icke inom kort tid behörigen bearbetades och beskrefves, förlora en stor del af det
betydliga pekuniär^ och vetenskapliga värde, som de eljest egde, samt att det äfven
för den störa nautiskt-merkantila fråga, som genom undersökningen af dessa, nu för
första gången af en vetenskaplig expedition besökta trakter blifvit å bane bragd,
\ore af vigt, ej allenast att de fysikaliska, geografiskt astronomiska och hydrografiska
iakttagelserna så snart som möjligt beräknades och bearbetades, utan ‘äfven en så
vidt möjligt fullständig kännedom erhölles om den djur- och växtverk!, som i nämnda
trakter uppehälle sig: och har Nordenskiöld, efter samråd med åtskillig!.! yngre ve -

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

109

tenskapsmän, hvilka förklarat sig villige att deltaga i det i fråga varande arbetet,
på följande sätt beräknat de för detsamma erforderliga kostnader:

Bearbetning af det matematiskt-geografiska materialet...... 700 kr.

„ „ pal ornitologi ska „ ...... 1,500 „

., „ botaniska ...... 2,500 „

„ zoologiska , ...... 5,000 „

Oförutsedda utgifter............... . . 300 „

* 10,000 kr.

I häröfver afgifvet yttrande hafva ledamöterne af Vetenskapsakademien, professorerne
S. Loven, E. Edlund och N. J. Andersson, under vitsordande af det stora
gagn för vetenskapen, som vore att vänta deraf, att samtliga under nämnda resa gjorda
iakttagelser och samlingar blefve inom kort tid behörigen bearbetade och beskrifna,
samt med framhållande af det önskvärda deri att den ifrågasatta bearbetningen blefve
anförtrodd åt svenske vetenskapsidkare, på det sätt till den underdåniga ansökningen
tillstyrkt bifall, att en summa af 10.000 kr. måtte ställas till Vetenskapsakademiens
disposition, att professoren Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas
för bekostande af bearbetningen, genom svenska vetenskapsidkare, af de under
den sistlidet år utförda arktiska expedition gjorda iakttagelser och hemförda samlingar,
med skyldighet för Nordenskiöld att redovisa medlen i sammanhang med
akademiens egna räkenskaper.

Då den af professoren Nordenskiöld under sistlidna års sommar verkställda
arktiska expedition medfört vigtiga och allmänt erkända resultat såväl i vetenskapligt
hänseende som genom de stora utsigter den öppnat för en lifligare och lättare
förbindelse med de för handeln ganska vigtiga trakter som den besökt, och då dessa
resultat icke torde kunna fullt tillgodogöras utan de gjorda samlingarnas och iakttagelsernas
behöriga bearbetande, hvithet arbete, derest nödiga medel derför funnes
tillgängliga, borde kunna utföras af svenske vetenskapsmän, anser jag mig böra
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
om anvisande för detta ändamål af ett extra anslag å 10,000 kr. att utgå under
år 1877, hvilket anslag torde böra ställas till Vetenskapsakademiens disposition att
professoren Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas, samt af honom redovisas
i sammanhang med akademiens egna räkenskaper.

55:o.

Hos Vetenskapsakademien hafva dess ledamöter professorerne S. Loven och F. zoologi»^ och
L. Ekman hvar för sig gjort framställningar, den förre om vidtagande af åtgtirderj/^.''j^“(“”j.
för undersökning af de Sverige omgifvande haf i zoologiskt och biologiskt hänseende, * sverige om gifvande

haf,

Inlösen
Docenten S.
Berggrens
växtsamlingar

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

den senare om undersökning dels af samma Imf i fysikaliskt hänseende, eller med afseende
på vattnets temperatur, salthalt och strömmar så väl på ytan som i olika djup, dels
af den vattenmängd som åtskilliga af landets floder utgjuta, och hvaraf åtskilliga
hydrografiska förhållanden hos de angränsande hafven torde finna sin förklaring.

Enär hafsfaunan på de mindre djupen inomskärs längs svenska kusterna under
senare tider varit föremål för trägna forskningar från svenska zoologers sida
och således redan vore jemförelsevis väl känd, borde de zoologiska undersökningarna
hufvudsakligen afse de större djupen utomskärs och derföre uteslutande utföras under
egentliga sjöexpeditioner. Hafvens fysikaliska förhållanden deremot skulle kräfva
undersökningar sä väl vid kusterna, och detta lämpligast å fasta stationer, som ock
på öppna hafvet.

Under förutsättning att två af flottans fartyg skulle få användas för de expeditioner,
som för vinnande af begge dessa ändamål vore erforderliga, utan annan
utgift än för bränsle, hafva kostnaderna för dessa expeditioner, hvilka ansetts höra
fortgå under tre år, beräknats under första året till 10,000 kr., och under de följande
till 5,000 kr. årligen. De årliga utgifterna äro beräknade till arfvode och
underhållskostnad för fyra personer som verkstälde undersökningarna, tillsammans

2,000 kr., till bränsle 2,000 kr. samt för underhåll af instrument 1,000 kr. Härtill
skulle under det. första året komma kostnader för inköp af de för undersökningarna
nödiga instrument 5,000 kr.; varande tillika hemställan gjord derom att
hvad som af ett årsanslag till äfventyra blefve bespara^ måtte få användas för ett
följande års undersökningar.

Vetenskapsakademien, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat de sålunda
gjorda framställningarna har, med vitsordande af den stora betydelsen af de undersökningar,
som blifvit i fråga satta, förordat de åtgärder som af professorerna Loven
och Ekman föreslagits.

Dessa åtgärder, för så vidt framställning om anslag för deras verkställande
blifvit gjord, inskränka sig för närvarande till utförande af sådana observationer,
som under expeditioner på öppna hafvet kunna tillvägabringas; och tillstyrker jag
med afseende å hvad Vetenskapsakademien anfört, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen äska ett extra anslag af 10,000 kr. att för i fråga varande ändamål
till Vetenskapsakademiens disposition utgå under år 1877.

56:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har docenten vid universitetet
i Lund Sven Berggren, hvilken såsom innehafvare af Letterstedtska stipendiet under
tiden från Augusti månad 1873 till November månad sistlidne år företagit en ve -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

111

tenskaplig resa till Nya Zeeland och derifrån hemsändt en betydlig samling växter,
innefattande fanerogamer, ormbunkar, mossor, hafsalger, lafvar och svampar, i underdånighet
anhållit, att tre af de särskilda samlingar, i Indika det hemsända materialet
skulle komma att fördelas, måtte till ett pris af sammanlagdt 6,000 kr. för
statens räkning inlösas för att tilldelas universiteten i Upsala och Lund samt naturhistoriska
riksmuseum i Stockholm. Professoren vid universitetet i Lund J. G.
Agardh och adjunkten vid samma universitet F. W. C. Areschoug hafva uti eu den
underdåniga ansökningen bifogad skrift intygat, att berörda samlingar vore värdefulla
och rikhaltiga, de befintliga exemplaren i godt skick, samt att i synnerhet samlingen
af mossor och alger, af Indika de förra utgjort föremål för Berggrens specialstudier,
torde vara att räkna bland de största, som hittills från Nya Zeeland kommit
till Europa, och innehålla nya och vigtiga bidrag till kännedomen om nämnda
ös rika och egendomliga växtverld; på grund hvaraf de ansåge det i hög grad ömkligt,
att de gjorda samlingarna kunde qvarstadna inom landet och icke behöfde
öfvergå till något utländskt museum.

Uti infordradt utlåtande hafva ledamöterne af Vetenskapsakademien, professorerne
P. F. Wahlberg och N. J. Andersson samt akademiadjunkten T. M. Fries
anfört, att docenten Berggrens samlingar skulle för riksmuseum vara af synnerligen
stort värde, då nämnda samlingar vore företrädesvis rika på de kryptogama växtformerna,
medan deremot de delar af den antarktiska floran, som museet redan förut
egde, till största delen bestode af fanerogamer eller högre växter; att den i fråga satta
inlösningen jemväl syntes vara en väl förtjent ersättning och belöning åt en vetenskapsman,
som med ovanlig skicklighet, nit och ihärdighet användt tvänne år till att
samla ett värdefullt vetenskapligt material och sjelf bidragit att på ett utmärkt sätt
tillgodogöra detsamma, samt att de fördenskull ansågo sig böra på det lifligaste
tillstyrka bifall till den underdåniga ansökningen; hvarjemte professoren Andersson,
i egenskap af intendent för riksmusei botaniska afdelning, upplyst, att denna afdelning,
som både ett årligt anslag af 3,000 kr., hvilket knappt vore tillräckligt
till bestridande af de vanliga årliga utgifterna för samlingarnas tillökning, vård och
underhåll, saknade tillgångar att af egna medel bekosta inlösandet af den för riksmusei
räkning afsedda samlingen, till följd hvaraf ett särskildt anslag vore för sådant
ändamål behöflig!.

Med afseende å hvad upplyst blifvit angående de af docenten Berggren gjorda
samlingars vetenskapliga värde och då deras rikhaltighet lärer medgifva, att flera
ungefär jemngoda samlingar af dem kunna bildas, tillåter jag mig underdånigst
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om
beviljande för år 1877 af ett extra anslag å 6,000 kr. att användas till inlösen
för universiteten och för naturhistoriska riksmuseum af i fråga varande växtsamlingar.

112 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

57:o.

inViten af g. Naturforskaren Gustaf de Yylder tiar uti eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven
da
ZatMtZkka samlade och derifrån hemförda naturhistoriska och etnografiska föremål måtte för
samling av. naturhistoriska riksmusei räkning inlösas, öfver hvilken ansökning Vetenskapsakademien
den 8 nästlidne December afgifvit infordradt utlåtande och dervid åberopat ett
af särskilda bland akademiens ledamöter utsedde komiterade i ämnet inhemtadt yttrande
af hufvudsakligen följande innehåll.

Den etnografiska samlingen, omfattande omkring 200 föremål af olika slag,
vapen, klädedrägter, husgeråd, prydnader, musikaliska instrument in. in., kunde
uppskattas till ett pris af 2000 kronor och egde ett så mycket större värde, som med
hvarje år, och allt efter det europeiska vapen och husgeråd genom ett liggare handelsbyte
blefve spridda bland Syd-Afrikas infödingar, de af dessa sjelfva förfärdigade
effekter mer och mer försvunne, så att inom eu nära framtid sammanbringandet af
eu dylik samling af så rikhaltig och mångsidig beskaffenhet troligen icke skall blifva
möjligt.

Samlingarna af ryggradsdjur funne komiterade så vidt deras värdering kunnat
summariskt verkställas utan de dithörande föremålens noggrannare bestämning,
med ledning af de i naturaliehandeln gällande pris för dylika föremål motsvara eu
summa af 4,500 kronor.

De hemförda entomologiska samlingarna åter ansågos med skäl kunna uppskattas
till ett värde af 2,000 kronor. Dessutom hade de Vylder i Gap-staden qvarlemnat
dels en samling af fjärilmetamorfoser, upptagande omkring 300 arter, och
dels en samling preparerade spindlar till ett antal af omkring" 3000 individer.
Dessa sistnämnda samlingar, Indika icke kunde uppskattas till lägre pris än 8,000
kronor, vore säkerligen de enda i sitt slag, som blifvit i eu främmande verldsdel
sammanbragta; och då föremålen utan tvifvel skulle befinnas preparerade med de Vylders
i detta hänseende väl kända skicklighet samt framför allt samlingen af fjärilmetamorfoser
borde vara af största vetenskapliga vigt och interesse, ausåge komiterade
dessa samlingar i högsta grad förtjenta att för riksmuseum förvärfvas.

Härtill komme vidare samlingarna af lägre evertebrater, som utgjordes af i
sprit förvarade föremål till en del från hafveri men mest från landet och sötvattnen,
och hvilka i ett helt borde antagas till ett värde af 500 kronor.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till Eders Kongl. Majits disposition för inlösen af de Vylders i fråga
varande samlingar till det af förr bemälde komiterade uppskattade värde bevilja
ett extra anslag af 17,000 kronor; dock att enär af berörda summa det för
samlingarna af fjärilsmetamorfoser och preparerade spindlar beräknade belopp,

8,000 kronor, icke bör utbetalas förrän styrkt blifvit, att dessa samlingar

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

113

till naturhistoriska riksmuseum allemnats, af den ofvan nämnda summan endast

9,000 kronor torde anvisas att år 1877 utgå.

58:o.

Sedan enligt beslut vid 1870 års riksdag professorer, adjunkter, bibliotekarier
och räntmästare vid universiteten förklarats berättigade att vid 65 års ålder
komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten med 4,500 kr.
för professor, bibliotekarie och räntmästare, samt 2,500 kr. för adjunkt, har ej
mindre lärarekollegium vid karolinska medico-kirurgiska institutet gjort framställning
om enahanda förmån för de vid institutet anstähla professorer, extra ordinarie professorer
och adjunkter, än ock akademiska konsistoriet i Lund uti underdånig skrifvelse
den 7 September 1874 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra nådig framställning derom, att vice bibliotekarien, sekreteraren och
kamreraren vid universitetet i Lund måtte beredas rätt att vid fyldå 65 år erhålla
pension, sekreteraren af 4,000 kr. och de båda öfrig! af 2,500 kr.

Akademiska konsistoriet i Upsala, som i anledning af sistberörda underdåniga
framställning anbefalls att inkomma med yttrande i fråga om de vilkor och bestämmelser,
som för tillerkännande af pensiomsrätt åt innehafvarne af motsvarande tjenstebefattningar
vid universitetet i Upsala kunde anses lämpliga, har uti underdånigt
utlåtande den 10 Februari 1875 anfört, att konsistorium, som funne den ifrågasatta
pensioneringen vara såväl af billigheten påkallad, som ländande till universitetets
nytta, lika med konsistorium i Lund ansåge pensionsrätter! för de nämnda tjenstemännen
höra inträda efter lykta 65 år, utan afseende å viss tillryggalagd tjenstetid.
Beträffande beloppet af pensionerna vore konsistorium af den åsigt, att pensionen för
sekreteraren borde, i likhet med hvad för akademi-sekreteraren i Lund blifvit föreslaget,
bestämmas till 4,000 kr., samt att vice bibliotekarien och kamrerare]! borde
i pension fä uppbära det belopp, hvartill hvardera.? lön nu uppginge, eller, derest
deras löner framdeles blefve förhöjda, SO procent af den blifvande lönen, dock att
pensionerne ej konnne att understiga 3,000 kr. för dem hvardera.

I afgifna underdåniga yttranden har kanslersembetet för universiteten framhållit
billigheten af att i fråga varande lärare- och tjensteman vid karolinska institutet
och universiteten bereddes tillfälle att vid uppnådd högre ålder och oförmåga att med
nödiga krafter sköta sina åligganden kunna erhålla afsked med pension, likasom
deraf att lärarne vid karolinska institutet blefve i detta hänseende lika berättigade
med jemförl ige lärare vid universiteten, samt att vice bibliotekarierne, kvilka i allmänhet
varit likstälde med universitetens adjunkter, Lomme i åtnjutande af enahanda
rätt till pension som desse. Hvad deremot afl ginge sekreteraren och kamrer aren,
funne kanslersembetet hvarken i beskaffenheten af deras tjenstebefattning!!1 eller i

Pensioner ätt
för lärarne vid
Karolinska institutet
rn. fl.

114

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Angående pension
för gymnastikläraren

A. B. Santesson.

kompetensvilkoren för desamma någon anledning till afvikelse från de grunder,
som i allmänhet vore gällande för civile tjensteman pensionering. Vid sådant förhållande
hemstälde kanslersembetet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid karolinska institutet
samt vice bibliotekarier vid universiteten måtte berättigas att, efter uppnådda 65 års
ålder, vid afskedstagande! å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af
pension, de ordinarie professorerne af 4,500 kr. och de öfriga af 2,500 kr., samt att
universitetens sekreterare och kamrerare måtte förklaras ega å samma stat åtnjuta
pension efter de grunder, som för civile tjensteman vore gällande.

Under åberopande af hvad redan blifvit anfördt angående i fråga varande lärares
och tjenstemäns löneförmåner får jag. som ur synpunkten så val af det allmännas
fördel som åt ett billigt afseende å desse tjenstemäns bästa finner ensidigt,
att tillfälle dem beredes att vid afskedstagande ur tjensten erhålla pension, i underdånighet
hemställa att, i enlighet med det af kanslersembetet i ämnet afgifna
förslag, mot hvilket jag icke funnit något att erinra, nådig proposition må till Riksdagen
aflåta^ derom

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid karolinska institutet,
samt vice bibliotekarier vid universiteten må tillerkännas rätt att efter uppnådda
65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjensten å allmänna indragningsstaten åtnjuta
pension til! belopp af 4,500 kr. för de ordinarie professorerne samt 2.500 kr. för extra
ordinarie professorer, adjunkter och vice bibliotekarier; samt

att universitetens sekreterare och kamrerare må förklaras berättigade till pension
å samma stat efter de grunder som i sådant hänseende åro för civile tjensteman
i allmänhet gällande.

5 (ko.

Hos Eders Kongl. Maj:t har gymnastikläraren vid nya elementarskolan i Stockholm
Anton Bernt Santesson, med förmälan att han år 1871 träffats af ett slaganfall
med åtföljande förlamning, som under de senaste åren satt honom ur stånd att
bestrida sin tjenst, underdånigst anhållit att, då han, sjelf medellös, icke kunnat
af sin ringa lön bespara något för sin framtida bergning. Eders Kongl. Maj:t täcktes
aflåta nådig proposition till Riksdagen om anvisande åt honom efter afskedstagande!
af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till lönens lulla belopp,

1,500 kr.

Af handlingarna inhemtas, bland annat, att Santesson är född den 12 Juni
1825 och började sin tjenstgöring såsom vikarierande lärare vid gymnastiska centralinstitutet
år 1850; att han derefter under åren 1852—1863 tjenstgjort såsom
gymnastiklärare vid do högre elementarläroverken i Göteborg, Karlstad" Strengnäs

115

Bil. N:o 7 Ull Kong1. Maj:ts Nådiga Krog), om Statsverket 1876.

och Malmö, till dess han år 1863 anstiildes såsom gymnastiklärare vid nya elementarskolan
i Stockholm, hvilken tjenst han oafbrutet uppehållit till slutet af Oktober
iir 1871, dä han på grund af styrkt sjuklighet från sin befattning erhöll tjenstledighet,
hvilken allt sedan fortfarit; samt att sökanden från trycket utgifvit åtskilliga skrifter
i pedagogisk gymnastik, och äfven på utländska orter verkat för införande
af svensk gymnastik vid dervarande anstalter.

Sedan direktionen öfver nya elementarskolan uti infordrad! underdånigt utlåtande.
, med vitsordande af sökandens städse visade nit och skicklighet i sitt kall samt
under åberopande af de olägenheter för gymnastikundervisningen vid skolan, Indika
blefve eu följd af nödvändigheten att uppehålla gymnastiklärarebefattningen med
vikarier, som vanligen ofta måste ombyta,s, till den gjorda underdåniga ansökningen
tillstyrkt bifall, bär jemväl statskontoret i ämnet afgifvit underdånigt yttrande och
deruti anfört, att enligt rikets ständers vid 1856—1S58 årens riksdag fattade och
genom nådigt bref den 16 Mars sistnämnda ar till efterrättelse meddelade beslut
gymnastiklärare, hvilken antingen vid gymnastiska centralinstitutet eller vid elementarläroverk
oförvitligen tjenstgjort under 30 ar och uppnatt 60 års ålder, egde rättighet
att vid afskedstagande! varda uppförd a allmänna indragningsstaten till åtnjutande
af hela lönen såsom pension; att dessa vilkor således ännu icke blifvit upplysa
af sökanden, hvilken endast vore omkring SO1/* år gammal samt i egenskap
af gymnastiklärare icke räknade mera än sammanlagdt 21 tjensteår; men att statskontoret
likväl, såväl på de af direktionen anförda grunder som med läst afseende
på det ansökningen bifogade läkarebetyg, som innehölle, att sökanden icke vore återstäld
efter det honom träffade slaganfallet, samt att utsigter icke förefunnes för helsa
ns återvinnande så fullständigt, att han kunde utan fara att försämras fullgöra
do ansträngande göromål, som vore förenade med eu gymnastiklärarebefattning, ansag
sig ega anledning i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Majtt täcktes
aflåta framställning till näst sammanträdande Riksdag om rättighet för Santesson
att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kunde varda honom beviljadt,
å allmänna indragningsstaten uppbära pension till ett belopp, motsvarande
tre fjerdedelar af hans nuvarande aflöning.

På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, och då Santesson, enligt
meddelade intyg, icke allenast med skicklighet och omsorg uppfylt sina åligganden,
utan jemväl genom utgifna skrifter på gymnastikundervisningen utöfva! ett väckande
och lifvande inflytande och förskaffat den svenska gymnastiken erkännande både inom
och utom fäderneslandet, anser jag mig böra tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta nådig framställning, att Santesson må från och med månaden
näst efter den, då afsked honom meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp åt 1,125
kr. årligen.

116

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. om Statsverket 1876.

Pension för läraren
vid, Cimbriehamns
pedagogi
A. Grönvall.

60:o.

Hos Eders Kongl. Maj.t har läraren vid Cimbrishamns enklassiga pedagogi
Andreas Grönvall i underdånighet anhållit att, på grund af sin höga ålder och försvagade
helsa, vid afskedstagande! varda hugnad med sin nuvarande lön 1,500 kr.
oafkortad såsom pension; och har domkapitlet i Lund. som berörda ansökning till
Eders Kongl. Maj:t insändt, i underdånig skrifvelse densamma till bifall förordat,
under vitsordande att sökanden med nit och skicklighet förestått sin tjenstebefattning.

_ Af handlingarna inhemtas, att sökanden är född den 24 Maj 1807, börjat
sin tjenstgöring ar 1833 såsom tillförordnad lärare under tvänne terminer vid Cimbrishamns
dåvarande apologistskola, sedermera vikarierat vid flere särskilda läroverk
under tillsammans något öfver sju år, samt år 1851 erhållit sin nu innehafvande
ordinarie lärarebefattning vid nyss nämnda pedagogi, så att hans tjenstetid samma.nlagdt
uppgår till nära 33 år.

Uti infordrad! utlåtande har statskontoret anfört att, ehuruväl jemlik! nådiga
skrifvelsen den 16 Mars 1858 lärare vid elementarläroverken, såvida de ej innehade
prebende eller annan presterlig lägenhet, egde enahanda rättighet till pension å allmänna
indragningsstaten, som enligt gällande författningar tiflkonune civile embetsed1
tjensteman, sådan rättighet likväl icke genom något allmänt stadgande blifvit
utsträckt till lärare vid pedagogierna, hvarförutom sökanden, äfven om så skett, ännu
icke till fullo uppfylt de i sådant hänseende föreskrift^ vilkor, men att statskontoret
likväl, enär vid flere tillfällen lärare vid statens elementarläroverk, oaktadt de
icke fullgjort stadgade pensionsvilkor, dock blifvit hugnade med pension, när de befunnits
oförmögne att vidare tjenstgöra, samt då genom läkarebetyg blifvit styrkt,
att Grön vall i anseende till försvagade krafter, framskriden ålder och ett envist bronchiallidande
icke längre kunde med sitt embetes utöfning fortfara, ansett sig böra i
underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition om rättighet för Grönvall, hvilkens lön enligt gällande
stat utgjorde 1,500 kr., att från och med månaden näst efter den, uti hvilken
afsked från lärarebefattningen kunde varda honom heviljadt, å allmänna indragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension, som med hänseende
till sökandens höga ålder och långvariga tjenstgöring torde böra bestämmas
till ett lönen motsvarande belopp eller 1,500 kr. årligen.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit och med hänsyn till vigten
deraf att undervisningen vid i fråga varande pedagogi, der endast en lärare är anstäld,
varder anförtrodd åt eu fullt tjenstbar person, anser jag mig böra tillstyrka,
att Eders Kong!. Maj:t behagade gorå framställning till Riksdagen derom, att Grönvall
må, från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

117

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig
pension till belopp af 1,500 kr.

61 :o.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har kollegan vid pedagogien i
Grenna Henrik Gabriel Filén i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen gorå nådig framställning derom, att sökanden, som genom öfveransträngning
och begagnandet af en'' osund bostad ådragit sig ett kroniskt bröstlidande
och från vårterminen 1871 nästan oafbrutet åtnjutit tjenstledighet, utan att
lians helsotillstånd blifvit i ringaste män förbättradt, måtte varda Överflyttad på
indragningsstat med hela den nuvarande lönen, 1,500 kr., såsom pension.

Af handlingarna inhemtas: att Filén är född den 28 Mars 1826 och år 1851
blifvit utnämnd till lärare vid den dä enklassiga pedagogien i Grenna; att hans lön
under de första sex åren endast uppgått till 169 kr. BO öre jemte bostad, bestående
af två förfallna rum och kök i skolhuset, hvilken lön år 1858, då pedagogien
utvidgades till tvåklassig, ökades till 800 kr. och 1862, efter det sökanden aflagt
föreskrifvet adjunktsprof, till 1,000 kr., utan att sökanden kommit i åtnjutande af
den successiva lönetillökning, som i allmänhet tillkommer elementarläroverkens lärare;
att nämnda, först under de två senaste åren till 1,500 kr. förhöjda aflöning
varit för sökanden såsom gift otillräcklig till hans bergning, hvarför lian, så länge
krafterna det tillåtit, måst genom särskild! arbete på lediga stunder skaffa sig någon
biförtjenst, samt att enligt det vid ansökningen fogade läkarebetyg ingen förhoppning
finnes, att sökanden, som lider af obotlig kronisk bröstsjukdom, vidare kan komma
att sköta sin tjenstebefattning.

Öfver berörda ansökning, till hvilken pedagogiens rektor och inspektor samt
domkapitlet i Wexiö, med afseende så väl på sökandens behjerta nsvärda ställning
som på vigten deraf, att skolan må erhålla en ordinarie lärare i stället för de ofta
nog terminligen ombytta vikarierna, tillstyrkt nådigt bifall, har jemväl statskontoret
afgifvit infordradt utlåtande och deruti yttrat, att äfven om den lärarne vid elementarläroverken
tillförsäkrade pensionsrätt å indragningsstat vore genom något allmänt
stadgande utsträckt jemväl till lärare vid pedagogierna, sökanden likväl icke kunde
anses hafva uppfyllt de vilkor i afseende på lefnads- och tjensteålder, som för sådan
rätt blifvit i författningarna stadgade; men statskontoret har likväl, under åberopande
deraf att, Rikets Ständer i underdånig skrifvelse af den 1 December 1854 i
fråga om pension för obotligt sjuk tjensteman bland annat anfört, hurusom Rikets
Ständer voro öfvertygade, att derest Kongl. Maj:t vid tillfälle då tjensteman, som
såge sig för något slags sjuklighet urståndsatt att sin tjenst bestrida och funnes
beredvillig att sjelf begära sitt entledigande, kunde finna skäl att göra nådig framställning
om understöd, sådant icke skulle förvägras der ömmande omständigheter

Angående pension
på allmänna
indra,gningsstaten
för
kollega H. G.
Filén.

118

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

sig företedde, ansett sig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kong]. Maj:t
måtto föreslå Riksdagen att bevilja Filén pension vid afskedstagande! till det belopp,
som i flere likartade fall blifvit bestämdt, eller tre fjerdedelar åt lönen.

Pa grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t
behagade till Riksdagen göra nådig framställning derom, att kollega Filén måtte
varda uppförd å allmänna indragningsstaten, att från och med månaden näst efter
den, i hvilken afsked från lärarebefattningen kan varda honom beviljad!, under sin
återstående lifstid åtnjuta en mot tre fjerdedelar allians nuvarande lön, 1,500 kr.,
svarande pension af 1,125 kr. årligen.

nar, eller o,uuu Kr. årligen.

Af handlingarna inhemta,s, att sökanden är född den 28 Mars 1810, inträdde
i statens tjenst år 1836 såsom stipendiat i fältläkarekorpsen, bl ef år 1840 anställd
såsom biträdande läkare vid centralhospitalet i Wadstena och år 1849 utnämndes
till öfverläkare derstädes; utvisande det för sökanden utfärdade läkarebetyg, att hans
helsa och krafter till följd af en mångårig och själsansträngande hospital »tjenstgöring
blifvit mycket medtagne. och att hans helsotillstånd under de senare åren visat
sig-vacklande, hvadan den tid icke syntes vara långt aflägsen, då han ej vidare förmådde
sköta sina embetsåligganden.

Vid handlingarnes öfverlemnande har serafimer-ordens-gillet till den underdåniga
ansökningen tillstyrkt nådigt bifall, dervid erinrande hurusom, då doktor
Hjertstedt först tillträdde läkarebefattning vid sinnessjukvården, denna inom riket
befann sig på en mycket outvecklad ståndpunkt; att Hjertstedt, lifligt inseende beholvet
af förbättring i detta tillstånd, sökte att vid de förnämsta utländska anstalter
för sinnessjuka inhemta de bästa metoderna för behandlingen af sådana sjuka
och deraf beroende anordningar; samt att de insigter och den erfarenhet han härutinnan
förvärfvade sig under särskilda för detta ändamål företagna resor, jemväl pa
egen bekostnad, i rikt mått kommit fäderneslandet till godo. då, till större delen
efter hans förslag och under hans omedelbara ledning, Wadstena hospital helt och
hållet ombildats och tillika utvidgats, så att denna sjukvårdsinrättning, till patientantal
den största i riket, under sökanden såsom öfverläkare, allt sedan varit och,
oaktadt senare tids stegrade anspråk, kunde sägas fortfarande vara en mönsteranstalt
inom detta område för sjukvård, på samma gång härtill erforderliga arbeten
utförts för eu kostnad, som äfven efter då varande pris måste anses synnerligen billig.

Pension o, aU r n -

Öfverläkaren vid Wadstena hospital medicine doktorn Ludvig Magnus Hjert -

• stod! bär underdänigst anhållit att, då hans helsa och krafter icke längre tilläte ho nom

bestrida sina ansträngande tjenståligganden Aid hospitalet, varda berättigad
l. m. Hjon- till pension för sin återstående lifstid till belopp, motsvarande den lön han nu inne -

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

119

Statskontoret, som erhållit nådig befallning att i ärendet afgifva utlåtande, har
underdånigst anfört att, ehuru sökanden i afseende å lefnadsålder och tjenstår kunde
anses hafva uppfylt de allmänna vil koren för erhållande af pension från allmänna
indragningsstaten, vore han likväl, utan Riksdagens medgifvande, icke dertill berättigad,
enär den lön af 5.000 kr. lian nu innehar af medel, som af serafimer-ordensgillet
för hospitalsväsendet i riket disponeras, icke är å riksstat®!! uppförd. Då
emellertid den gagnande och förtjänstfulla verksamhet i afseende å hospitalsväsendet,
som sökanden under eu långvarig tjenstgöring'' ådagalagt, kommit det allmänna till
godo, och åt hans företrädare i tjensten, läkaren vid Wadstena central!lospital doktor
Gustaf Engström, sedan Rikets Ständer sig derom yttrat, .jemlik! Kongl. bref vid den
:! November 1848. i nåder beviljats en årlig pension a allmänna indragningsstaten
af 1,500 kronor, svarande mot bida den lön. han vid hospitalet åtnjutit, ansåg
statskontoret sig böra den underdåniga ansökningen på det sätt till nådigt bifall
förorda, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition derom, att
sökanden må berättigas att, efter erhållet afsked från sin nu innehafvande
öfverläkarebefattning, å allmänna indragningsstaten erhålla pension till det i Kongl.
bref vet den lb Mars 185S stadgade belopp af SO procent utaf lönen med 4,000
kr. årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, uti hvilken afskeda!
varder honom beviljad!.

På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, och då den omständigheten
att Hjertstedts lön icke varit å riksstaten uppförd, ej synes böra betaga honom,
som i (''ifrigt uppfyllt de för åtnjutande af pension på allmänna indragningsstaten
föreskrifna vilkor, rättigheten att efter eu för synnerligt nit och skicklighet
utmärkt verksamhet i det allmännas tjenst uppbära den pension, som för embetsed)
tjensteman i allmänhet blifvit bestämd, anser jag mig, lika med statskontoret,
böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
nådig framställning om doktor Hjertstedts uppförande å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, under
hans återstående lefnad af årlig pension till ett belopp af 4,000 kr. eller SO
procent af hans nuvarande lön.

63:o.

I öfverensstämmelse med nådiga propositionen den 17 December 1875 angående
förändrad öfverstyrelse för hospitalen in. in. torde jemväl i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof böra föreslås, åtta allmänna indragning,
sstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören öfver hospitalen samt serafimerordensgillets
sekreterare, kamererare och förste vaktmästare anslagna löner
eller arfvode!! att från och med 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp,
nemligen: för generaldirektören 1,000 kr., för sekreteraren 2,000 kr., för kamere -

Generaldirektörens
öfver
hospitalens m.
fl. öfverflyttning
till indragningsstaten.

120

Pension för
medicinalrådet
C. U. Sondins
enka.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

rören 2,000 kr. och för vaktmästaren 560 kr., med skyldighet för de tre sistnämnda
att i deras befattningar biträda sundhetskollegium såsom blifvande öfverstyrelse
för hospitalen.

64:o.

I underdånigst ingifven skrift har framlidne medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns
enka Concordia Sondén, född Åkerman, anhållit, det Eders Kong! Maj:t täcktes hos
Riksdagen gorå nådig framställning derom, att för hennes återstående lifstid måtte
henne beviljas eu årlig pension till det belopp Eders Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt föreslå.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas, att behållningen i boet
efter medicinalrådet Sondén, som allod den 6 Maj 1875, uppgick till 12,377 kr.
60 öre; och har sökanden förmält, att hon. som är född den 24 November 1817 och
således uppnått en ålder af 58 år, eger att i civilstatens pensionsinrättning uppbära
eu pension af 533 kr. 33 öre årligen.

Uti infordradt yttrande öfver detta ärende har sundhetskollegium underdånigst
anfört: att Sondén under de kraftfullaste 30 åren af sin lefnad vant läkare vid
Danviks hospital; att han dessutom under denna tid dels såsom svenska läkaresällskapets
sekreterare i mer än 12 år, dels såsom författare, särdeles inom psykiatriens
område, utvecklat en betydande vetenskaplig verksamhet, erkänd genom det
ruin Vetenskaps-akademien tilldelat honom bland sina medlemmar och att han i 16 års
tid varit eu trägen och aktad ledamot af sundhetskollegium. Hvad som företrädesvis
syntes böra försäkra hans efterlemnade enka om bifall till den gjorda ansökningen,
såsom ett uttryck af fäderneslandets erkännande af hennes framlidne
mans förtjenster, vore den osparda möda och det oförtröttad!'' intresse, hvarmed han
verkat för en förbättrad sinnessjukvård, i ty att han såsom hospitalsläkare var den
förste i vårt land, som vid behandlingen af sinnessjuke helt och hållet bröt med
den gamla metoden, enligt hvilken tvångsmedel utgjorde väsentliga beståndsdelar af
sjukvården, och konseqvent tillämpade en nyare tids menniskovän]iga grundsatser.
Härigenom, äfvensom genom en mångårig nitisk verksamhet i tal och skrift för
samma syftemål, hade han väsentligen bidragit till inrättandet af de förbättrade vårdanstalter
för sinnessjuke, som Sverige nu eger. I detta hänseende hade han jemväl såsom
ledamot af fyra för hospitalsväsendets ordnande tillsatte komitéer haft tillfälle att
göra sina åsigter och sin erfarenhet gällande, hvartill komme, att hufvudsakligen
genom hans föranledande bildats en skyddsförening för sinnessjuka konvalescenter,
hvars fond han i mer än 20 års tid utan ersättning förvaltat och hvilken fond nu
egde en kapitalbehållning af omkring 25,000 kr. Pa grund af hvad sålunda
förekommit och, då behållningen i boet efter den aflidne till eu ej obetydlig del utgjordes
af bohags- och andra artiklar, som icke kunde lemna någon kontant af -

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 121

kastning till fyllande af enkans lefnadsbehof, samt den pension hon hade att i allmänna
enke- och pupillkassan uppbära, tillsammans med räntan å den del af
boet, hvilken kunde i penningar realiseras, icke syntes vara tillräcklig att, med nu
högt upp drif na lefnadskostnader, betrygga hennes utkomst, har kollegium ansett sig
höra på det varmaste förorda ansökningen till nådigt bifall.

Instämmande i hvad Sundhetskollegium sålunda anfört, hemställer jag i
underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på allmänna
indragningsstaten bevilja medicinalrådet Söndras enka Concordia Sondén, född Åkerman,
en lifstidspension af 600 kr. årligen, att uppbäras från och med innevarande
år.

65:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:ts ecklesiastikdepartement den 18 sistlidne De- Pension åt *>-cember ingifven skrifvelse har Vetenskapsakademien gjort underdånig framställning
om pension åt docenten Axel Gabriel Theorells enka, Hanna Margareta Theorell,
född Hultman.

Efter att hafva erinrat om utmärktheten af de vetenskapliga maskinkonstruktioner,
hvilka den i sådant hänseende rikt begåfvade Theorell uppfunnit, och som
äfven i utlandet ådragit sig stor uppmärksamhet, samt hvilka bland annat föranledt
Riksdagen att på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition bevilja honom ett
personligt, årligt anslag af 2,500 kr., på det han måtte komma i tillfälle att
ostörd af ekonomiska omsorger fortsätta sin förtjenstfulla verksamhet, förmäler
akademien, hurusom plan till eu ny och ännu fullkomligare konstruktion af hans
berömda meteorograf hlifvit före hans död af honom fullständigt utarbetad och till
utförande befordrad, så att det exemplar, som efter nämnda konstruktion för närvarande
vore under arbete, med visshet kunde blifva påräkneligt för innevarande
års verldsutställning i Filadelfia. Theorell, som endast för ett hälft år hunnit uppbära
det af Riksdagen honom beviljade anslag, när döden den 2 Juli nästlidet år
bortryckte honom från hans gagnande och för fäderneslandet hedrande verksamhet,
hade, långt ifrån att skörda någon materiel vinst af sina sinnrika uppfinningar,
tvärtom på dem gjort betydliga uppoffringar, till följd hvaraf hans ekonomiska ställning
var allt annat än god, och hvarigenom inträffat, att vid hans frånfälle boets
skulder icke obetydligt öfverstege tillgångarna, och hans enka, nu något öfver 42
år gammal, befunne sig i de torftigaste omständigheter.

Då staten icke sällan plägat räcka eu hjelpsam hand åt familjer, hvilkas aflena
fäder gjort sig mer än vanligt förtjenta af det allmänna, har Vetenskapsakademien,
på det att Theorells uppoffringar för allmännyttiga ändamål icke måtte allt
för tungt träffa den efterlemnade makan, i underdånighet hemstält, det Eders Kong],

122 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om beviljande åt Theorells
enka af en årlig pension af 600 kr.

Lika med Vetenskapsakademien uppskattande den störa'' vigten och betydelsen
af hvad den alltför tidigt bortryckte vetenskapsmannen till heder för sitt land verkat
i vetenskapens tjenst, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att bevilja å allmänna indragningsstaten en lifstidspension
åt docenten Theorells enka Hanna Margareta Theorell, född Hultman, till ett belopp
af 600 kr., att utgå från och med innevarande år.

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda afseenden
hemställt och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen
på tillstyrkande af Statsrådets öfriga ledamöter i nåder gilla,
med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till
finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.

Ex protocollo
N. Fredr. Sander.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag-, 1876.