Kongl. Majås Nåd. Proposition N:o 29 (Proposition 1897:29)

Kongl. Majås Nåd. Proposition N:o 29.

N:o 29.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ny förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst; gifven Stockholms slott den 26 februari 1897.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga närlagda förslag till ny förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

Bih. till lliksd. Prot. 1897. 1 Sand. 1 Afd. 20 Höft.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Förslag

till

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknaB frälseränta,
skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras
efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla etthundra
kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje
fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande
fall, då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är
af allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja
upplåten, för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren
ej må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig
lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergs -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

handteringens understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves
af stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe
eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt 4 § oj eller

b) är från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en
person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid
från annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde.
Detta värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms
storlek, beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna
uppgifter om areal och olika egoslag samt arrende- eller hyresafgifter,
köpeafhandlingar och värderingar för egendomens belåning
eller försäkrande mot brandskada.

2 mom. Frälseränias kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger
det belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång
uppgått, så framt icke räntan, i enlighet med 14 § i kongl. kungörelsen
den 11 maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall
detta senare bör läggas till grund för beräknandet af räntans belopp.
Dock iakttages, att frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal
kronor, så att möjligen Överskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad,
skall utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år,
derest icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna
fastighetstaxeringar sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den
för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion närmare omförmälas,
påkalla förändrad värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles
i 4 § cj, eger icke rum.

4 §•.

Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter, akademier, vetenskapliga samfund,
allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar: för
dem tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser tillbegagnande
under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;
börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af
fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt
flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för
sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för
anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra
byggnader.

5 §■

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande
å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller
lägenheten består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af
jord derifrån egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring;
samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a)\

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga
värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för
det derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete

i i För

all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall,
med de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med eu
för hundra af inkomstbeloppet.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af
patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk,
inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska
verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller
förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar
till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks
produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk
eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled
samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom:
aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning
derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller
enskild tjenst förenad förmåu; så ock den behållna inkomst, som, enligt
gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla
de under konsistoriernas vård eller annan allmän förvaltning stälda
kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån; d)

all annan i denna § ej särskildt omförraäld inkomst, som icke
är genom fastighetsbevillning beskattad.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,
han åtnjuter, vare sig bär eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,
han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre
på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån
uppbär lön eller pension: för den inkomst, som af honom här förvärfvas
eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes..

Hvad här ofvan säges om enskild person gälle ock i tillämpliga
delar om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt
andra juridiska personer, i den mån de icke äro i denna förordning
från inkomstbevillning frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus och
bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning
äro skyldiga afstå sin vinst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller
pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående
året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten törsta
året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående
året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar
taxeriugsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för
det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande
året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående
årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd
af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande
året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning
förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersätt -

8 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

ning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a)
är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse
eller yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma
icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras
till bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,
upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt
markegångspris utgör.

3 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete md
afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan
farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är
fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke
nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4 mom. Deremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande
belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som
af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 §
2 mom. a) l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,
föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden
och arbetare samt andra dermed jern förliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,
konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tjenstehästar samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier
och andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat
ställe än tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga
boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering
utom station, fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente
för riksdag eller revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren
är bosatt;

f) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:
den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch
pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning
till vikarie eller tjenstebiträde, presternas i jordeboken upptagna utlagor,
i den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfouden
för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader
för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka ersättning icke
är särskildt anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1. mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke
rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna
äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor,
uppgå de till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro 300 kronor
äf inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å
ort, der kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet
inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der
särdeles ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet,
olyckshändelse och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning,
vare sig dén eger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande
omständigheter eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig
öfverstiga 200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den
skattskyldige är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken
befrielse från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

2. mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

Bih. till Bilcsd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 hläft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiifonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än
den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för
sådan inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
ny^tiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare;
samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalforsäkringsanstalter, som afse att bereda vinet
endast åt insättare; e.

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt
för inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter
anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch
tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller
pension, som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

e) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jemte deras betjening: för all annan inkomst än den,
som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller
erhålles genom här idkad rörelse;

/) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesise; för inkomst af tionde eller ersättning derför:
der inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves;
vare sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid
större och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller
någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afse -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

värd omfattning drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas:
der bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare;
för inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse
eller yrke eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt
sätt eller i afsevärd omfattning idkas; dock skola handlande i de städer,
hvilka innefatta flere församlingar, för den handelsrörelse de derstädes
idka, äfvensom de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas
på flere orter, men endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom
den församling, der de äro mantalsskrifne;

e) egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:
der hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller
om sådan ej finnes: der fartyget har sin hemort;

/’) d,5 under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning
stälda kassor; för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga
ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för
lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;
samt

h) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket
eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras
skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är
inom riket mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och
hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedning ar
samt taxeringsnämnder och pröfning snämnder, hvilkas sammansättning
och åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning
på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen
äro:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf, som i 2 § omförmäles,
så vida för nästföregående år taxeringsvärde af minst 5,000
kronor varit fastigheten åsatt;

_ b) ^ verk''- eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll;

c) annan skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats
för eller. åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital eller enligt
lag är pligtig att föra handelsböcker.

15 §.

1 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af jordbruksfastighet
skall, första gången år 1898 och derefter hvart femte år, aflemna
skriftlig uppgift, enligt faststäldt formulär, om egendomens enligt
tillgängliga handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng
samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kan
uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i fullgod
jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad
egendom.

2 mom. '' Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af annan fastighet
skall å tid, som i 1 mom. sägs, aflemna skriftlig uppgift, enligt
faststäldt formulär, om markens eller tomtens areal, derå uppförda
byggBsder och dessas brandförsäkringsvärde samt om årliga hyressumrnan
för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt upplåtna,
för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda lägenheter
inom sådan egendom.

3 mom. Utgöres fastigheten af frälseränta, fiske eller vattenfall,
eger uppgiftsskyldighet enligt denna § icke rum.

16 §.

1 mom. Verk eller bolag, som i 14 § b) omförmäles, skall till
fullgörande af den enligt samma § verket eller bolaget åliggande skyldighet
att afgifva uppgift till ledning vid taxeringen af sin inkomst
hvarje år aflemna bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade
räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret
uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad; skolande vid
detta utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tr}mkt exemplar af verkets
eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.

Skattskyldig, hvarom i 14 § c) formäles, skall likaledes hvarje

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

år enligt faststäldt formulär aflemna skriftlig uppgift å den inkomst,
lian åtnjutit'' af kapital eller af rörelse, för hvilken han euligt''lag är
pligtig att föra handelsböcker.

2 mom. Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som
drifves på två eller flere orter, skola särskild! angifva, huru, enligt den
skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas
på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och
skall i fråga om inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan
rörelse, vid uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens
månadsrapporter, upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna
vid hvarje månads slut.

17 §•

Sådan i 14 § c) omförmäld skattskyldig, som under nästföregående
år taxerats för inkomst, hvilken sammanlagdt icke uppgått till 1,800
kronor, och icke enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, ege att,
i stället för den i 16 § 1 mom. stadgade skriftliga uppgift, muntligen
afgifva de upplysningar, som för hans taxering erfordras.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs,
åligge för omyndig eller sådan frånvarande, för hviken god man af
domstol förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han
har under sin förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af
honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande,
ege att för sådant äudamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings
ordförande.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade
bestämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till taxeringen,
vare dock skyldig att efter anmaning, som i 25 § 2 mom. sägs,
lemna uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller
arbete det nästföregående året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela
upplysningar, som kunna tjena till ledning vid lians taxering.

22 §.

Till ytterligare ledning vid taxeringen, skola derjemte följande
uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling
för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist
meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,
hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt kopeafhaudlingens
datum, anmärkas, när försäljningeu skett af föräldrar till barn, om
och i så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse
för inventarier eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts om s. k.
undantagsförmåner samt om köpet skett å exekutiv eller konkurBauktion; b)

af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotekBinrättning
till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid
derå, efter det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns
erhållande anstäld och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter
eller vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus
och byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt
för hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit
mot brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,
för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,
vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse
för allmän inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent
eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkommande
fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år
uppburna särskilda belopp af tjenstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,
arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,
inqvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation
och andra löneförmåner, hvarjemte, då med tjenstebefattning följer fri
kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen,
bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller extra
inkomster, sådant bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap: uppgift

angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till
minst 500 kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för
nästföregående år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda
återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som i 14 § b) sägs; så ock
af sådan i 14 § c) omförmäld skattskyldig, som under nästföregående
år taxerats för inkomst af rörelse eller yrke till belopp af minst 3,000
kronor eller som är pligtig att föra handelsböcker:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares
samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag af
de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om
enligt denna förordning afdrag för någon del deraf må vara vid taxeringen
medgifvet; dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande
200 kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit
dylik pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

23 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 15 och 16 §§ omförmälas,
skola kostnadsfritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i
bevillningsberedning samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållare -

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

erabetet, i öfriga städer bos magistraten och å landet hos ordförande
i kommunalnämnd.

I enahanda ordning tillhandahållas blanketter enligt särskildt
faststäldt formulär åt skattskyldige, som, ehvad de enligt bestämmelserna
i denna förordning äro pligtige afgifva uppgift till taxeringen
eller icke, önska om sin beskattningsbara inkomst lemna fullständigare
uppgift än sådan, hvarom i 16 § 1 mom. förmäles.

24 §.

De i 15, 16, 21 och 22 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt
för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i
stad samt före den 1 april aflemnas, antingen direkt till ordföranden i
vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det
fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige
är bosatt. Sådana uppgifter må kunna i betaldt bref med allmänna
posten insändas.

Med aflemnande af uppgift från verk eller bolag till ledning för
dess egen taxering må dock njutas anstånd till utgången af april
månad; och derest hinder möter att, innan bevillningsberedningens
sammanträde afslutats, aflemna sådan uppgift, må densamma, efter
derom hos beredningens ordförande gjord skriftlig anmälan, i stället till
kronans ombud hos taxeringsnämnden aflemnas så fort ske kan och i
hvarje händelse före den 1 juni.

Muntlig uppgift, som i 17 § omförmäles, skall afgifvas inför
vederbörande bevillningsberedning, dervid beredningens ordförande skall
å blankett, hvarom i 23 § förmäles, införa de lemnade upplysningarne,
livilkas rigtighet den skattskyldige har att med sin underskrift bestyrka.

25 §.

1 mom. Derest uppgift, som i 15, 16 eller 17 §§ omförmäles, icke
inom föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes
i visst afseende ofullständig, må bevillningsberedningens ordförande
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämud, i
händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt, om förhållandet
göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga städer
hos magistraten samt å landet till länsmannen i orten, hvilka myndig -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 29.

heter det derefter åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den
försumlige anmaning att inom åtta dagar efter anmaningens mottagande
afgifva fullständig uppgift vid äfventyr, som i 27 § sägs. Sådan anmaning
skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad
uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits
ofullständig.

2 mom. Upplysning, som i 21 § 1 mom. sägs, ege såväl bevillningsberedningens
ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd
eller hos pröfningsnämnd att infordra i enahanda ordning, som finnes
i 1 mom. af denna § föreskrifven.

26 §.

1 mom. Varder uppgift, som i 22 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflemnad, ege bevillningsberedningens ordförande eller kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd att densamma
infordra.

2 mom. År den uppgiftspligtige icke offentlig myndighet eller
tjensteman, må infordrandet jemväl kunna ega rum genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, hvilken eger dervid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiel uppgift skall, då
begäran derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas; hvarförutom
bevillningsberedningens ordförande äfvensom kronans ombud
hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd må ega att taga del af
sådana hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende
kunna tjena till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 25 § 2 mom. sägs, vare ock
andra verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 22 §
2:o) e) nämnda pligtige att aflemna sådan uppgift angående lön- och
arfvodestagares samt öfriga arbetares löneförmåner, som i sistnämnda
författningsrum omförmäles.

27 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 16 §
föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad
uppgift eller upplysning, som i 25 § omförmäles, hafve förlorat rätten
att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet eller beloppet
af den inkomst, som uppgiften eller upplysningen skolat afse.

Bih. till Biksd. Prot. Ib97. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Hörsammas icke sådan anmaning, som i 25 § 1 mom. sägs, och
afser densamma uppgift, hvarom i 16 § stadgas, skall den försumlige
höta ett belopp, svarande mot tio procent af den bevillning, som inom
beredningsdistriktet varder den skattskyldige påförd för deri inkomst,
som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftspligtige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege de i denna § stadgade påföljder icke rum.

28 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 22 § och 26 § 4
mom. stadgas vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman,
underkastad ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.

29 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad
mån afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings- och
pröfning8nämnderna att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.

Granskningen af de skattskyldiges till ledning för egen taxering
lemnade uppgifter skall härvid verkställas endast af berednings eller
nämnds ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,
som ordföranden anser böra tillkallas; och må vid granskningen i
taxerings- eller pröfningsnämnd jemväl vederbörande kronoombud vara
tillstädes.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom beredningen
eller nämnden vidare redogörelse lemnas, än som för taxeringen
oundgängligen erfordras.

Derest af skattskyldig lemnad uppgift icke följes vid hans taxering,
skola skälen derför i taxeringslängden eller beskattniugsnämndens
protokoll angifvas; och skall tillika, då sådant frångående af lemnad
uppgift egt rum hos taxerings- eller pröfningsnämnd, så fort ske kan
underrättelse derom genom utdrag af nämndens protokoll med allmänna
posten den skattskyldige kostnadsfritt tillsändas.

30 §.

Uppgift af skattskyldig till ledning för hans egen taxering må
ej, utan att den skattskyldige medgifvit uppgiftens offentliggörande, vara

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tillgänglig för andra än de personer, hvilka jemlikt 29 § och 36 § b)
skola granska uppgiftens innehåll, kronans ombud hos taxerings- och
pröfningsnämnderna samt de embets- och tjenstemän, hvilka i och för
sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan den skattskyldiges
samtycke i taxerings- eller pröfningsnämnds protokoll intagas;
skolande efter taxeringsårets utgång såväl nu omförmälda som alla
öfriga uppgifter, hvilka enligt denna förordning aflemnats, med det
undantag, hvartill stadgandet i 70 § föranleder, öfverlemnas till bevillningsberedningens
ordförande, hos hvilken de skola behörigen förvaras
intill dess fem år förflutit, hvarefter de af honom förstöras.

Om eftertaxering.

31 §.

1 mom. Derest i afgifven uppgift eller upplysning enligt 16 §,
18 §, 21 § 2 mom. eller 25 § skattskyldig eller förmyndare eller god
man för sådan mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande och
derigenom från taxering undandragit inkomst, skall vid den taxeringsforrättniug,
då kännedom erhålles om sådant svikligt förfarande, den
skattskyldige särskildt taxeras för den inkomst, hvarför bevillning till
följd af berörda förfarande icke blifvit påförd; och böte den skattskyldige
eller, der den origtiga uppgiften lemnats af förmyndare eller
god man, denne ett belopp, motsvarande fem gånger den bevillning,
som genom det svikliga förfärandet undandragits kronan. Lag samma
vare, der någon mot bättre vetande i uppgift enligt 15 § angående
fast egendom lemnat origtigt meddelande.

2 mom. Har inkomst, som af skattskyldig åtnjutits, undgått bevillning
af annan orsak än att afgifven uppgift varit veterligen origtig,
skall vid den taxeringsförrättning, då utredning härom vinnes, den
skattskyldige särskildt taxeras för den sålunda obeskattade inkomsten.

3 mom. Taxering på grund af denna § skall ske senast inom tre
år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres bevillningen,
derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo. År boet skiftadt,
påföres bodelegare icke mera än hvad af bevillningen å hans lott
belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Bevillning sberedningarna.

32 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett berednirigsdistrikt.
I Stockholm eger öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de
bevillningsberedningar, som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje
bevillningsberedning skall omfatta. För annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar
erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att,
efter magistratens hörande, bestämma beredningarnas antal och beredningsdistrikten.
På landet må Kongl. Maj:ts befallningshafvande fördela
större kommuner i två eller flera beredningsdistrikt äfvensom förena
två eller flera mindre kommuner till ett beredningsdistrikt.

Till ordförande och föredragande i bevillningsberedning skall Kongl.
Maj:ts befallningshafvande förordna lämplig, helst inom beredningsdistriktet
bosatt person. Sådant förordnande meddelas för tiden intill
det år, då nästa allmänna fastighetstaxering eger rum, Kongl. Maj:ts
befallningshafvande dock obetaget att, derest anledning dertill förekommer,
återkalla förordnandet före utgången af den tid, för hvilken detsamma
meddelats.

33 §.

Bevillningsberedning utgöres af, jemte ordföranden, visst antal
för hvarje år, på sätt här nedan stadgas, utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre, högst fem, väljas
af stadsfullmägtige eller, der stadsfullmägtige icke finnas, af allmän rådstuga
bland sådana inom beredningsdistriktet boende personer, hvilka
under senast förflutna år derstädes erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.
På landet skola ledamöter i bevillningsberedning, till antal
af två, högst sex, väljas på kommunalstämma bland de i orten bosatta
personer, hvilka under sist förflutna år erlagt fastighets- eller
iukomstbevillning inom distriktet. Äro flere kommuner förenade till ett
beredningsdistrikt, skola för hvarje kommun väljas högst tre ledamöter
i beredningen, med iakttagande likväl att antalet ledamöter i beredningen
icke må i något fall öfverstiga sex.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna i bevillningsberedningen
utses, skall äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften
af de ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne
emellan bestämmas. För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter
och suppleanter tillses, att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsegare
som näringsidkare och löntagare komma att i beredningen ega säte
och stämma.

34 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i början af hvart och ett år de skattskyldige
om de personer, hvilka komma att inom hvarje ort såsom ordförande
leda bevillningsberedningens arbeten för samma år, samt om de särskilda
bereduingsdistrikt, deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts
befallningshafvande meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter,
som inom hvarje bereduingsdistrikt skall väljas, samt om hvad
i öfrigt vid dessa val bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras
vederbörande om skyldigheten att aflemna de uppgifter, som i afseende
på den förestående bevillningstaxeringen skola meddelas, samt om påföljden
för uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse meddelas
om tid och ställe för uppgifternas aflemnande äfvensom hvarest blanketter
till de i 15, 16 och 21 §§ omförmälda uppgifter tillhandahållas,
likasom derom att skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten
af honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess
fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande
bevillningsberednings ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen
skola förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförättningens
slut den, som dervid fört ordet, om valet underrätta ej mindre
de valde än ordföranden i beredningen.

35 §.

På det bevillningsberedningens ledamöter må ega tillfälle att inhemta
nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt antal exemplar
af denna förordning med dertill hörande instruktion och formulär
genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas i stad
till magistraten och på landet till ordföranden i kommunalstämman för
att genast efter valet tillhandahållas en hvar af beredningens valde

Kong!. Maj:t? Nåd. Proposition N:o 29.

ledamöter. Sådant exemplar skall jemväl nyutsedd ordförande i bevillnings
beredning tillställas.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande
och ledamöter i beredningarna omedelbart af öfverståthållareembetet.

36 §.

Bevilluingsberednings ordförande åligger särskildt:

a) att, i öfverensstämmelse med hvad i 20 och 23 §§ stadgas,
tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 23 § omförmälas, samt
på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande
beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet
för dess fullgörande;

b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflemnade
uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för
utebiifna eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, dervid bör
tillses, att genom infordrande af sådana upplysningar, som i 21 § 1 mom.
omförmälas, ledning vinnes för taxering af jemväl sådana skattskyldige,
hvilka icke enligt 14 § äro pligtige att utan särskild anmaning aflemna
uppgifter, samt i öfrigt söka att inhemta upplysningar till ledning för
en noggrann och tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till
tillämpning af 28 § förekommer, derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda
myndighet ankomma;

c) att bestämma tid och ställe för beredningens sammanträde
samt derom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i beredningen,
utan äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige
inom beredningsdistriktet underrättelse; börande beredningssammanträdena,
hvilka på landet alltid skola hållas inom distriktet,
utsättas så tidigt, att samtliga beredningarna senast den 31 maj må
hafva afslutat sina arbeten;

d) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla
och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter
och upplysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandet i 29 §
föranleder, i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas
nummer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter
äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet,
hvarom i 27 § förmäles, derom göra anteckning i längden; skolande
derjemte särskild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden
meddelas;

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

e) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan
dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven,
till vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och
i senare fallet derom verkställa anteckning å uppgiften;

f) att, då kommun eller annan menighet, samfund, verk eller inrättning,
stiftelse, oskiftadt dödsbo, förening eller bolag af beredningen
föreslagits till utgörande af bevillning för inkomst och styrelsen eller
förvaltningen icke har sitt säte inom distriktet, om sådant förslag
underrätta ordföranden i bevillningsberedningen å den ort, der styrelsen
eller förvaltningen har sitt säte, med uppgift tillika å det föreslagna
taxeringsbeloppet; skolande jemväl rörande annan skattskyldig, hvilken,
utan att vara inom beredningsdistriktet mantalsskrifven, derstädes upptagits
till bevillning för inkomst af nyssnämnda slag, enahanda underrättelse
meddelas beredningens i mantalsskrifningsorten ordförande;

g) att, då sådan underrättelse, som under f) sägs, kommit honom
tillhanda, anteckna innehållet i taxeringslängdens anmärkningskolumn,
så vida underrättelsen afser någon, som är till bevillning i längden
uppförd, samt i annat fall äfvensom då beredningen afslutat sina sammanträden
delgifva kronans ombud hos taxeringsnämnden underrättelsens
innehåll för anteckning i nämndens protokoll och den vidare åtgärd,
som på nämnden må ankomma;

h) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering
aflemnade uppgifter, ehvad de afse pågående eller redan verkstäld
taxering, icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål
sådana uppgifter böra, då de icke för taxeringen erfordras, under säkert
lås förvaras, äfvensom att, då han från sin befattning afgått, till sin
efterträdare aflemna samtliga i enlighet med stadgandet i 30 § hos
honom förvarade handlingar, som icke enligt bestämmelserna i samma
§ blifvit af honom förstörda; samt

i) att utan lösen tillhandahålla skattskyldig, som sådant påfordrar,
diariibevis öfver lemnade uppgifter.

37 §.

Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren
och i stad vederbörande tjensteman senast den 20 april, vid bot
af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på mantalslängden
grundade, enligt faststälda formulär uppstälda längder, upptagande
samtliga inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å
hvilka jemlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

fastigheternas egare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.
Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflemnas
tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,
uti hvilken enligt faststäldt formulär uppgjorda längd
beredningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige
att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna
till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde
af vederbörande uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.

Å tid, som nyss är sagd, skola jemväl till beredningens ordförande
aflemnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad,
utom Stockholm, genom magistratens försorg, så väl de i 49 § 3 mom.
omförmälda afskrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven
de i 47 och 59 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning
stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda
längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för
hvilket bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig,
med iakttagande dervid att uppskattad inkomst af rörelse, yrke
eller eljest, allt efter som inkomsten deltager i vägunderhåll eller ej,
införes i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar;
och bör beredningen dervid följa den inom samma ort senast upprättade
mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma
blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad, jemte alla dertill hörande
uppgifter och handlingar senast den 20 april tillställas ordföranden i
ortens bevilluingsberedning.

Finnes inom distriktet samhälle, för hvilket ordningsstadgan, helsovårdsstadgau,
brandstadgan eller byggnadsstadgan för rikets städer är
i tillämpliga delar gällande, skola de inom detta samhälle förekommande
fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt angifvas
och sammanföras.

38 §.

Beslut må icke kunna fattas af bevilluingsberedning, som omfattar
blott en kommun eller en del deraf, derest icke ordföranden och minst
två ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två
eller flera kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från
hvarje kommun är tillstädes; börande i allt fall, da ordinarie ledamot

Konql. Majds Nåd. Proposition N:o 29. 25

i beredningen är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning
skiljaktighet i meningarne inom beredningen uppstår, skola beloppen
upptagas i öfverensstämmelse med den mening, som de flesta ledamöterna
yttrat, samt, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden
biträdt; och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening icke
gjort sig gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt
upptaga den taxering, han ansett böra föreslås; varande det jemväl
hvar och en af de öfriga bereduingsledamöterna obetaget att få sin
särskilda mening för taxeringsnämnden anmäld, såvida densamma, skriftligen
affattad, till beredningens ordförande aflemnas.

39 §.

Bevillningsberedningens förslag, behörigen summerade, tillika med
mantalslängden jemte de till hvardera hörande uppgifter och öfriga
handlingar skola senast den 6 juni af beredningens ordförande aflemnas
i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga städer till magistraten;
börande, utom hvad Stockholms stad angår, vid berörda handlingar
jemväl fogas de enligt 37 § beredningens ordförande tillhandakomna
afskrifter af föregående årets taxeringslängder och protokollsutdrag.
Sagda myndigheter skola senast fjorton dagar före taxeringsnämndens
sammanträde kungöra, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt
och aflemnadt samt att kännedom om detsammas innehåll kan
på angifvet ställe inhemtas; åliggande det i Stockholm öfverståthållareembetet
och i öfriga städer magistraten att till taxeringsnämnden öfverlemna
beredningens förslag och mantalslängden jemte alla öfriga enligt
denna § till dem aflemnade handlingar.

På landet skola beredningens förslag, behörigen summerade, senast
den 6 juni af beredningens ordförande öfverlemnas till kommunalstämmans
ordförande, som det åligger ofördröjligen efter mottagandet kungöra,
att ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda och aflemnade samt
att kännedom om deras innehåll kan på angifvet ställe inhemtas. Förslagen
skola sedermera af honom till vederbörande kronofogde öfversändas
så tidigt, att desamma kunna komma denne tillhanda tio dagar
före taxeringsnämndens sammanträde. Mantalslängden med tillhörande
uppgifter samt taxeringsuppgifterna och öfriga beredningens ordförande
tillhandakomua handlingar skola af honom efter förrättningens slut tillBih.
till Rilcsd. Prot. 1897. 1 Sand. 1 Adf. 20 Iläft. 4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

ställas vederbörande kronofogde, hvilken det åligger till taxeringsnämnden
medföra såväl samtliga dessa handlingar som ock beredningens
förslag.

40 §.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger
att hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden,
på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

41 §.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall
kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig
att, såvida han icke de fem nästföregående åren deltagit i distriktets
bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag
att vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt
person är icke utan sitt eget medgifvande skyldig att sådan befattning
sig åtaga.

42 §.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall
vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde
eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens
förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af femtio
kronor. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde
utsatta ort och tid, böte tjugufem kronor. Ledamot af beredningen
eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet
uteblifver, böte tio kronor.

43 §.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos
taxeringsnämnden för samma ort samt eger, äfven om han är vald till
ledamot af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning under tiden för sin
närvaro vid nämnden med sex kronor om dagen och kostnadsersättning
för sin resa till och från nämndens sammanträdesort, då resan sker med

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller
jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel
hyttplats eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare
fallet afgiften för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej tinnes,
i andra klassens.

2:o) Taxeringsnämnderna.

44 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas
af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan
stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje
särskild stad samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt,
men, der Kougl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må
sistnämnda antal ökas eller minskas äfvensom större stad fördelas i flera
taxeringsdistrikt. Hvart och ett taxeringsdistrikt har sin taxeringsnämnd,
hvilken bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet;
dock må för landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i närbelägen
stad.

45 §.

Efter dertill åt städernas magistrater samt kronofogdarne och
häradsskrifvarne för det löpande året uppgjorda förslag, som före april
månads utgång skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas,
bestämmer Kongl. Maj:ts befallningshafvande viss tid, efter den
20 juni, samt ställe för taxeringsnämndernas sammanträden. Dervid
bör tillses, att på landet vederbörande kronofogde och häradsskrifvare
må kunna öfvervara hvarje taxeringsnämnds sammankomst samt att
de bemälda nämnder åliggande taxeringsförrättningar senast den 20 juli
kunna vara afslutade.

46 §.

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande
allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxerings -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

nämnderna samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna
kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande
tjenstemän samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till
dessa nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras
ledamöters åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna
kungörelse blifvit på vanligt sätt i församligen offentliggjord, utlyses
å landet kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad
förrättas valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller
vid val af stadsfullmägtige röstberättigade invånare efter den vid allmänna
rådstugan eller val af stadsfullmägtige gällande röstgrund; och skall,
då stad är delad i flera taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse
sina ledamöter i taxeringsnämnden.

47 §.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara
nio, då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar
åter taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden
bestå af tio ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen;
och om tre eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör
hvarje kommun utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i
detta distrikts taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då
taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter
två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterne i
taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;
och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flere beredningsdistrikt,
utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i
det senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas,
bör äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af
de ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan
bestämmas.

48 §.

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att
inom taxeringsdistriktet hafva under nästföregående år utgjort fastighetseller
inkomstbevillning; börande åtminstone en af dem, som utses till
ledamöter i taxeringsnämnden, hafva deltagit i årets bevillningsbered -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

ning. Vid valet skall först denne ledamot och sedan öfriga ledamöter
i taxeringsnämnden utses. För öfrigt bör vid ifrågavarande val tillses,
att, såvidt möjligt är, såväl fastighetsegare som näringsidkare och löntagare
komma att i nämnden ega säte och stämma.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsammas
utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet
och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela hvilka
bland de valde i årets bevillningsberedningar deltagit; skolande i stad
magistraten och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne
och suppleanterne om det dem gifoa uppdrag, hvarvid tillika till en
hvar af de valde, som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas
ett exemplar af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, så vida han
icke af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra.
Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,
så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas.
Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad suppleant, som utan anmäldt
laga förfall uteblifver från nämndens sammanträde, böte fem kronor.
Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde närvarande ledamöter ega
att, om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd
suppleant för tillfället icke finnes att tillgå, inkalla annan till ledamot
valbar person att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina
göromål, så vida icke de. närvarande vederbörligen valde eller tillkallade
ledamöterne utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden
bör bestå.

49 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,
men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,
före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna
sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till
lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

50 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid kronoombud
vara tillstädes för att efter sorgfällig granskning af bevillningsberedningens
förslag göra de anmärkningar och framställningar, hvar -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till han för iakttagande af kronans rätt finner sig ega anledning.
Detta ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarna
i taxeringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse med nämndens
beslut, förordnas i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande; och bör
företrädesvis dertill utses den person eller någon af de personer, som
enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande deltagit i samma
års bevillningsberedning. På landet är kronofogden i orten kronoombud
hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af
person, som dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga
städer af en utaf magistraten utsedd person, så vida icke denna protokollsföring
åligger någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall
sagda protokoll föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda
anteckningar i taxeringslängden skola under sammanträdet verkställas
på landet af häradsskrifvaren och i stad antingen af den person,
magistraten förordnat att i sådant afseende vid bevillningstaxeringen
biträda, eller af den tjensteman, hvars åliggande dessa anteckningars
verkställande tillhör; och äro samtlige desse tienstemän äfvensom vederbörande
bevillningsberednings ordförande pligtige att nämnden med
upplysningar tillhandagå.

3 mom. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende
icke iakttaga denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen
i öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden,
åligger det kronoombudet, häradsskrifvaren och ordföranden i vederbörande
bevillningsberedning att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning
äfvensom nämndens i anledning deraf meddelade yttrande
skola i protokollet intagas.

51 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det
åligger att enligt 50 § 1 och 2 mom. vara tillstädes och tjenstgöra
vid taxeringsnämnds sammankomst, derifrån utan laga förfall uteblifvit
efter den för nämndens sammanträde utsatta tid eller har hans dessförinnan
inträffade förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte han
tjugufem kronor. Derest ordförande i bevillningsberedning utan laga
förfall från nämndens sammanträde uteblifvit, böte tio kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen
icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhållandet
finnes påkalla.

52 §. .

Skulle taxeringsnämnden vid granskningen af bevillningsberedningens
förslag finna erforderligt, att från embetsverk och myndigheter,
styrelser och förvaltningar eller enskilde ytterligare uppgifter
och upplysningar inhemtas, skall sådant ske genom kronans ombud
hos nämnden.

Derest uppgift eller upplysning, som, vare sig opåmint eller efter
anmaning af kronans ombud hos taxeringsnämnd, skolat afgifvas till
ledning vid taxeringen, icke meddelats, åligger det sagda ombud att
derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som om
förhållandet meddelar kronans ombud hos pröfningsnämnden underrättelse
samt vidtager den ytterligare åtgärd, hvartill anledning kan
förefinnas.

53 §.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter
och måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna
vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland
ledamöterne biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder
till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gälle
den mening, ordföranden biträder.

54 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock
är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela
upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår.

55 §.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra
låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig
påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle
att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda än -

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

dringar i bevillningsberedningens förelag, åligger det den, eom fort
nämndens protokoll, att, senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarna
inom fögderi eller stad blifvit afslutade, aflemna, i Stockholm
till öfverståthållareembetet, i öfriga städer till magistraten och på
landet till kommunalstämmans’ ordförande, för hvarje kommun på landet
och hvarje beredningsdistrikt i stad utskrifna utdrag af sagda protokoll,
utvisande alla af nämnden beslutade förändringar uti och tillägg till
beredningens förslag. Dessa protokollsutdrag, hvilka äfven böra upptaga
de anteckningar, som enligt 36 § g) blifvit i protokollet gjorda,
skola under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke
må understiga fjorton dagar, på lämpligt och dervid äfven tillkännagifvet
ställe hållas de skattskyldige till handa.

56 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde
inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.
Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af
nämndens ordförande och två ledamöter. Så snart de i 55 § omförraälda
protokollsutdrag äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den
tjensteman, som det tillhört att anteckningarna i taxeringslängden verkställa.
Denna längd underskrifves af både nyssbemälde tjensteman
och kronoombudet, hvarjemte rigtigheten af deruti skedda, på taxeringsnämndens
beslut grundade anteckningar äfven vitsordas af ordföranden
och två ledamöter i samma nämnd.

57 §.

1 mom. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller
fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet
häradsskrifvaren ofördröjligen uträkna samt i taxeringslängden införa
de bevillningsafgifter, som på grund af taxeringsnämndernas beslut
skola påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti skola taxeringsprotokoll och längder
med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna
af föregående årets taxeringslängder till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare
och i stad genom magistratens försorg; varande i annat fall
den tjensteman, hvars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, för -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29. 33

fallen till böter af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda
tid öfverskrides.

I_ Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarna
i taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda
äfventyr till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll och
längder med tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje
särskild kommun . på landet, skall jemväl senast den 15 augusti af
häradsskrifvaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande
för att genom hans försorg i den ordning, som i 55 § föreskrifves,
hållas de skattskyldige till handa; börande afskriften sedermera af ordföranden
förvaras för att, på sätt i 37 § stadgas, öfverlemnas till
ordföranden i påföljande årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift
af taxeringlängderna för hvarje särskildt beredningsdistrikt i samma
ordning hållas de skattskyldige till handa samt påföljande år öfverlemnas
till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

58 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar
föreslå i Stockholm fyra, men i öfriga städer och på landet tre
personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,
att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna finnas såväl fastighetsegare
som näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna
att enligt stadgandet i 61 § utses till ledamöter i pröfningsnämnden,
skall i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga städer
magistraten och på landet kronofogden ofördröjligen meddela Kong].
Maj:ts befallningshafvande underrättelse.

59 §.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller vägstyrelse,
som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må deri söka ändring hos
pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade, skola
senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämuden
sammanträder, eller, om fjortonde dagen är helgedag, å nästBih.
till lliksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Häft. 5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

följande dag till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; dock att
besvär mot beslut af taxeringsnämnd i Stockholms stad må ingifvas
senast klockan tolf å åttonde dagen före pröfningsnämndens sammanträde
eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande dag; börande
de skattskyldige genom den i 62 § omförmälda kungörelse härom
erinras.

3 :o) Pröfning snämnderna.

60 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda
besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen
under senare hälften af september månad sammanträda för hvart
och ett län i länets residensstad och för Stockholms stad i Stockholm;
egande denna nämnd att, efter tagen erforderlig kännedom om hvad
taxeringslängder samt protokoll äfvensom, med den inskränkning, hvartill
stadgandet i 29 § föranleder, aflemnade uppgifter innehålla och noggrann
pröfning af alla nämnden understälda frågor och förhållanden,
meddela sådana rättelser och ändringar i eller göra sådana tillägg till
den verkstälda taxeringen, hvilka finnas af rättvisa och billighet samt
en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade.

61 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter,
hvilka Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna
dertill föreslagna personer. Bland ledamöterne i pröfningsuämnden
skall minst hälften och i Stockholms stad minst eu fjerdedel
vara egare af fast egendom; och böra nämndens ledamöter så utses,
att nämnden, såvidt förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett
efter beskattningens belopp och mängden af de skattskyldige skäligen
lämpadt antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt att inom
nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar,
dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan
vederbörligen anmäldt laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke
infinner, skall bota tio kronor.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

62 §.

Uti derom utfärdad kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande
dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde,
samt underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens
sammanträde; och åligger det Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i
god tid låta ett exemplar af denna kungörelse en hvar af nämndens
ledamöter tillställas, hvarjemte genom sagda myndighets försorg förteckning
öfver de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad redogörelse
för de i besvären gjorda yrkanden bör, så fort ske kan, till ledamöterna
öfversändas; dock att sådan förteckning icke erfordras för ledamöterna
i Stockholms stads pröfningsnämnd.

63 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i
länet vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,
men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År
landshöfdingen hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden
att sjelf genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande,
och bör vid sådant val ordet föras af den till lefnadsåren
äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar
bland nämndens ledamöter och måste till följd deraf omröstning
anställas, skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande,
hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt, eller, om rösterna
utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna
grund ej tillämpas, gälle den mening, som biträdes af ordföranden.

64 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör
landskamererare!! samt för Stockholm kamereraren vid öfverståthållareembetets
afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens
sammankomster, med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de
anmärkningar och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans
rätt och i öfrigt för en behörig taxering finner sig eg a anledning.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

65 §.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger, der så anses erforderligt,
kalla bevillningsberednings ordförande äfvensom kronans ombud hos
taxeringsnämnd och häradsskrifvare att, för upplysningars meddelande,
före och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort,
der nämnden sammanträder.

66 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de
af nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt
i den uti 67 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de
personer, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat. Sådant
förordnande tår icke meddelas åt någon, som i annan egenskap
skall hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens
sista sammanträde inför ordföranden jemte minst två af nämnden dertill
utsedde ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens kallelse.
Justeringen bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och
två ledamöter å protokollet tecknadt intyg.

67 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens
protokoll, der jemväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva
honom enligt 25 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift
eller upplysning, anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets-
och inkomsttaxering, som till följd af pröfningsnämndens beslut
tillkommit eller blifvit faststäld annorlunda än taxeringsnämnden bestämt,
skall upptagas i särskild längd, deruti de protokollsparagrafer,
som innehålla dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet åligger att
med sin underskrift å så väl taxeringslängderna som nyssnämnda särskilda
längd vitsorda deruti, enligt pröfningsnämndens beslut, införda
förändringar eller gjorda tillägg. Den, som fört pröfningsnämndens
protokoll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet och i länen
till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors ordförande före
oktober månads utgång, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje beredningsdistrikt
i stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda
protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar
uti och tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.
Dessa protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse
om hvad den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes,
har att iakttaga, skola hållas de skattskyldige tillhanda under viss tid
af minst fjorton dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen
utfärdas; börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse
upptagas namn och hemvist för de skattskyldige, i afseende å
hvilkas taxering pröfningsnämnden vidtagit ändring. På sätt i 37 §
stadgas, skola nyssnämnda protokollsutdrag påföljande år öfverlemnas
till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

1 Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad
det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden
verkstälda taxering, senast den 15 december vederbörande
skattskyldig tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde
skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jemte
tillhörande handlingar, taxeringsnämndernas protokoll samt de hos
pröfningsnämnden förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare
eller magistrat för debiteringens verkställande.

De i 57 § 3 mom. omförmälda afskriftor af föregående årets
taxeringslängder skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande qvarstanna
för att der förvaras.

68 §.

Å pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i
denna nämnd samt de kronans ombud hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare
och bevillningsberedningsordförande, som på Kongl. Majrts befallningshafvandes
kallelse från annan ort för upplysningars meddelande före
eller under pröfningsnämndens sammankomst sig infunnit, äro berättigade
att åtnjuta traktamentsersättning med sex kronor om dagen
samt resekostnadsersättning, då resan sker med skjuts, efter tre kronor
för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller jernväg, med ett
belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel hyttplats eller,
då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare fallet afgiften
för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej finnes, i andra
klassens.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Enahanda ersättning tillkommer äfven ledamot af pröfningsnämnden,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse af ordföranden inställer
sig för att i protokollsjusteringen deltaga.

69 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till
pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet;
kommande äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade
föreskrifter äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
i afseende på taxeringarne och dermed sammanhängande frågor,
tillhörande bestyr att åligga öfverståthållareembetet, som alltså har att
af vederbörande tjenstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag
och uppgifter med flera handlingar, som i landsorten skola till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då
öfverståthållaren icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara
ordförande.

70 §.

/ mom. Har skattskyldig icke hos pröfuingsnämnd öfverklagat
taxeringsnämnds beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos
taxeringsnämnden åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad
eller nedsatt, må skattskyldig icke emot pröfningsnämnds beslut
föra vidare talan än angående höjning af sålunda nedsatt taxering
till det af taxeringsnämnden åsätta belopp.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i 27 § förlorat rätt till talan,
äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun eller vägstyrelse,
och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl.
Majrts befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i december
månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest
icke varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring
från vederbörande infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna
varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas
protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan
angå, som ock de till bevilluingsberedningen och bemälda
nämnder i frågan ingifna handlingar, insänder Kongl. Maj:ts befallnings -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

hafvande till kammarrätten samtliga kandlingarne med de upplysningar
och erinringar, som besvären anses påkalla.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder
Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning
å anförda besvär.

71 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en
ort eller har någon taxerats för inkomst å ort, der han icke enligt
bestämmelserna i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst
och ej heller mantalsskrifven, ege han att öfver sålunda vidtagen obehörig
taxering hos kammarrätten anföra besvär, hvilka inom natt och
år, efter det att bevillning på grund af den obehöriga taxeringen honom
affordrats, skola ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det
län, der taxeringen egt rum, hvarefter med ärendet förfares i enahanda
ordning, som i 70 § 1 mom. stadgas.

4:o) Allmänna föreskrifter.

72 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillniugsberedning samt
ledamot af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd må endast den vara,
som råder öfver sig och sitt gods samt är i besittning af medborgerligt
förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen
af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar
tillförsäkra riksdagsman.

73 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillniugsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdragställa
sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, denna förordning
och den till ledning för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion
innehålla, samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning
af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

efter bästa förstånd samt på heder och samvete föreslå, bestämma och
fastställa taxeringeu, så att densamma varder i möjligaste måtto jemlik
och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd
och biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens och vederbörande
nämnds sammanträde och jemväl då endast med iakttagande
af hvad i 29 och 30 §§ stadgas, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade
uppgift eller upplysning; och må de under öfverläggningarna
inom sagda beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade
åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning icke på något Bätt utspridas.
Den häremot bryter vare, derest han på grund af tjenstebefattning
erhållit kännedom om det yppade förhållandet, underkastad
ansvar såsom för tjenstefel och straffes eljest med böter från och med
25 till och med 500 kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada
uppkommit, vare den felande derjemte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall afträda så väl då fråga förekommer
om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering som ock
då fråga är om taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af
skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,
taxeringsnämnds och pröfningsnämnds första sammanträden
uppläsas.

74 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandene i bevillningsberedningarna,
till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd i stad och för
protokollsföringen hos sådan nämnd samt för protokollsföringen och
andra anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad
för tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de till pröfningsnämnden
inkomna besvärsskrifter äfvensom till vedergällning för det i
samband med taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af
städernas tjenstemän eller andra personer, som icke ega att vid samma
förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må hvarje pröfningsnämnd,
med undantag af Stockholms stads, för hvilken nedanstående
särskilda stadgande gäller, använda och fördela högst ett belopp,

KoyujI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

motsvarande tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets
hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår, två
procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad
bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna
bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden
beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning
eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas,
eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda
ersättning och vedergällning under ett följande år; börande vid
de särskilda ersättningarnes bestämmande afseende fästas på för uppdragets
utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman,
som i och för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,
eger icke att derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag af nämudens protokoll,
hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets
landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna
redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeriugslängder,
till ersättning åt ordförandene i bevillningsberedningarna,
till arfvode åt kronans ombud och för protokollsföringen samt andra
anteckningar under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndernas
sammankomster äfvensom till vedergällning för det i samband med
taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af personer, som
icke ega att vid samma förrättningar beräkna traktamentsersättning,
må af Stockholms stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett
belopp, som svarar emot högst en och en half procent af samma stads
efter denna förordning utgående hela bevillningssumma för året; gällande
jemväl för bemälda pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna §
gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssumman skulle komma att
öfverstiga pröfningsnämndens beräkning. Om det af pröfningsnämnden
sålunda beviljade belopp och detsammas fördelning skall underrättelse
genom utdrag af nämndens protokoll meddelas statskontoret, hvarifrån
beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af taxe O ringslängderna,

hvilken det enligt 57 § 3 mom. åligger häradsskrifvareu
att till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i 43 och 68 §§
bestämda rese- och traktamentskostuadsersättning bör, efter granskning
Bih. till RiJcsd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 0

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning med de i föregående
tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med flere utgifter,
utbetalas lör länen af vederbörande landtränteri och för hufvudstaden
af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen efter reqvisition utlemna erforderligt antal exemplar
af denna förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jemte
sammandrag, samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För
Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareeuibetet tryckning och tillhandahållande
af blanketter till taxeringslängder.

Blanketter till uppgifter, som i 15, 16 och 21 §§ omförmälas, så
ock till protokollsutdrag, som i 29 § sägs, skola genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg tryckas och vederbörande tillsändas; börande
kostnaden derför gäldas, på sätt i 4 mom stadgas.

75 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som i 31 § 1 mom. eller 73 § 2 mom.
omförmäles, anhängiggöres vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning
meddelade föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tillämpning
af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,
ordförande eller ledamot i bevillningsbereduing, taxeringsnämnd eller
pröfningsnämnd eller annan behörig person anmälan derom göras hos
Kongl. Majrts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill
en eller annan finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder,
som anmäld försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad
i denna förordning stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, hvarom i 31 § 1 mom. förmäles, är föremål för allmänt
åtal; förseelse, som i 73 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare
åtalas, der ej målsegaude densamma till åtal augifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden,
blifvit fäld till böter, eger att, med iakttagande af hvad i allmänhet
är stadgadt angående böters nedsättning och dylika utslags Överklagande,
öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten,
hvilka besvär böra vara dit inkomna innan klockan tolf å trettionde
dagen efter erhållen del af samma beslut.

Kongl. Maj:ts JSåd. Proposition N:o 29.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter
allmän strafflag.

76 §.

Af bevillniugsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
behandlad taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller
anförda besvär eller af annan anledning, återförvisas till samma berednings
eller nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklariugsskyldighet
bemälda beredning eller nämnder åläggas.

77 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande
den af vederbörande tjensteman för skattskyldig uträknade
bevillning äfvensom till rättelse deraf, att origtig person upptagits såsom
skattskyldig för fast egendom, men deremot icke i afseende å
verkstäld taxering, i annan mån än för så vidt den afser skattskyldig
medgifven lindring i bevillningen; egande kammarrätten i anledning
af sålunda framstäld anmärkning föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits
eller ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter
vederbörandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å
ort, som vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall
icke må höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest
besvären icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om
någon af kammarrätten befrias från bevillning på den grund, att annan
person bort uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta
taxeringen å denne.

78 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,
eger att deri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före
klockan tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till
finansdepartementet ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden
af utslaget erhöll del; skolande borgen för kostnad och skada icke
erfordras.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

79 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jemte
tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och
ordning, på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten
insändas till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt
förordningen ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnärnnds
beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende
anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjensteman,
kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag
af taxeringslängden samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen
fordras för andra protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af
vederbörande nämnders beslut böra utfärdas.

80 §.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,
nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna,
tillhöra stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

81 §.

_ Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,
som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå
för de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden
och inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder
af anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

82 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver
pröfningsnämnds beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest
frihet från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven,
eger den skattskyldige att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

län, hvarest taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning,
som af honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

83 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör
upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken
på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt
beloppet af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,
enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,
som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i
sådant hänseende iakttaga.

• 84 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna
under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende
å de influtna medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders
erläggande och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar
skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och
dermed förenade bestyr.

85 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom
till borgenärer eller efter den 1 maj det år, för hvilket bevillning
senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan al konkursmassans
eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och
vederbörligen bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller
efterlemnade tillgångar.

86 §.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital
eller arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande,
får afkortning ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 29.

inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets
lopp upphört, i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid,
hvarunder löneinkomsten eller andra med tjenstebefattning förenade
fördelar af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker
afkortning och nedgår den inkomst, som varder föremål för bevillning,
härigenom till sådant belopp, att frihet från eller lindring i bevillningen
enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas, må dylik frihet eller lindring
vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

87 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner
och författningar stadga r rande redogörelser och räkenskaper för andra
till statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

88 g. ,

1 inom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jemväl
den påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid
fogadt formulär, skall årligen för Stockholms stad inom årets slut
och för annan stad samt för fögderi före den 15 december insändas
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammmandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra
inom Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af
landskontoren uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns
hela bevillning, hvilka sistnämnda sammandrag, dertill tryckta blanketter
genom statskontorets försorg vederbörande tjenstemän tillhandahållas,
skola af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas
före slutet af januari månad påföljande år.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen
hunnit derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna
åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom
statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket
utgifvas och med allmänna tidningarne utdelas.

89 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts,
uppgå till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret
att låta vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna
påkallade och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna författning skall tillämpas från och med den i januari 1898
till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom
samt af inkomst varder af Riksdagen faststäld.

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §•

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) jord bruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller
betesmark jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,
fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom
utsäde och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jemväl behörigt
afseende fästas vid egendomens läge, jordens och skogens beskaffenhet
samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,
med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande,
då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan
ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma
ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter
5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från
hgpoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under
nästföregångna fem år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera
icke blifvit i väsentlig mån föräudradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld
egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits
godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet
afslutats mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts
om så kallade undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda
omständigheter, som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens
bestämmande utöfver eller under egendomens verkliga värde;
börande vid bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten
af sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

hafva något egentligt inflytande, likasom värdet af kreatur, redskap
och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller må
vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad
egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit
derunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde
från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m.,
eller skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra
andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma
afträda, eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan denna
och närbelägna egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar,
hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt med afseende å slägt- eller
andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn; 5:o)

brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller
i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt
å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der
uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och
dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda
lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas
egentliga värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga
det belopp, som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara
de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed
jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner;

7:o) då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här
ofvan upptagna grunder, bör egeudomens värde upptagas till ett belopp,
som motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jemförliga
egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande
det vederbörande taxeringsmän att vid taxeringen tillämpa den eller
dem af här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till
egendomens uppskattning till sitt verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller
undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än
den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,
så ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet,
böra de särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeririgshandlingarne
eller nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom
samt öfriga i 5:te punkten här ofvan uppräknade hus och
Bih. till lliksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Eäft. 7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

by&gnader få ej, utan på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning,
upptagas till lägre värde än det, för hvilket samma byggnader
äro hos allmän brandförsäkringsinrättning emot brandskada försäkrade,
ej heller till lägre värde än det, som motsvarar den behållna hyresafkastningen,
kapitaliserad efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet
och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas
för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela
det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet
af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för
jordbruket och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader,
samt särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för
hvilka bevillning anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen
och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas
år 1898 och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna
fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på
dess område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade
hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms
värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar
eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller
genom inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning
märkligen förminskats i förhållande till dess uppskattade värde, då bör
detta värde jemkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden
mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid
först derefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall värdet införas
endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar samt
qvarnar och fabriker m. fl. verk och inrättningar.

3 §•

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och
fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

under senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet
af härvid använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning
eller förädling förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa
värden och kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

i i

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt
andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas
och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen
mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp
och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen
bereda.

Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse och
handtverk samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

5 §•

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående
läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins
drifkraft m. m. uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst
efter fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under
nästföregångna år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters
förmånlighet.

6 §.

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser
och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom
arfvoden, kaplake och så kallade hyror m. m., äfvensom för värdet af
fri kost och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro
stadgade för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda
personals inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

eger af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande
allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet
och det belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen
uppgår, antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer,
dessas befattningar och lönevilkor,afsättnings-och arbetstillfällen, handelsbodars
och verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses
inverka på förmånligheten af idkad handel eller annan näring. Skulle
taxeringsmännen sakna närmare kännedom rörande verkliga beskaffenheten
af den rörelse, om hvars beskattning fråga är, och aflemnade
uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande upplysning derom, böra de,
på sätt dem lämpligast synes, förskaffa sig de underrättelser, som erfordras
för rörelsens rättvisa beskattning.

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b) af förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, der inkomst
af bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifves vid flera
kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan
beskaffenhet, att vid beskattning afdrag derför eger rum, påföras rörelsen
i dess helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara
inkomsten, som belöper å hvarje särskildt kontor, sker på följande sätt.
De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads
Blut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas
och summan delas med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna
qvoten anses utvisa medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för
året. Efter det förhållande, hvari denna in- och utlåning står till den
på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman för
alla kontoren, uträknas den del af beskattningsbara inkomsten, som bör
taxeras i den ort, der kontoret är beläget. Utelöpande postremissvexlar
och egna banksedlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

9 §•

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad
rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder
ut till försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket
befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§
af bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande hvad sålunda
är vordet stadgadt ega tillämpning äfven i det fall, att utländing med -

Kongl. Maj:ts ]S/åd. Proposition N:o 29. 53

för utländska varor, som förut blifvit under en eller annan form reqvirerade.

10 §.

Hvar och eu skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk
eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga
belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för
den skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär
eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid
bevillningstaxeringen för ett eller annat yrke påförda beskattning icke
medför eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af
detta yrke, så äro taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och
pröfva behörigheten till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller
särskildt uppdrag.

11 §•

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,
så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar
eller spanmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas
på grund af derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid
spanmåls jemte andra in natura utgående varors och pei-sedlars värde
beräknas efter ortens senast faststälda markegångspris och sådana persedlar,
som icke finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden,
som persedlarne inom orten anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri
bostad beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen
erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och
lägenheter. Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden
förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan,
enligt taxeringsmännens åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall,
då embets- och tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning
för bostället, skall han icke taxeras till inkomstbevillning för
sin förmån af fri bostad på samma ställe.

Kongl. Maj:ts jVAd. Proposition N:o 29.

12 §.

De med embeten och tjenster eller andra befattningar förenade
obestämda och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända
eller uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga
omständigheter, som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters
belopp; börande derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika
extra inkomster eller så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas
den beräkningsgrund, som iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning
åt innehafvare af likartad tjenst, då sådan dermed förut förenad
iukomst upphört.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmägtig
eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter,
hvad rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster
är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här ofvan

icke omförmäla tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras,
är beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad
taxeringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade
eller eljest tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen
utgöra. Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse
anställas emellan, å ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda
kända årsinkomster af fast egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott
i bolag och annan, särskild bevillning underkastad inkomstkälla samt,
å andra sidan, den skattskyldiges alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaclen
eller det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna kunna finnas öfverskjuta
nämnda sannolika årsinkomster, anses då utgöra den skattskyldiges
inkomst af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.9. 55

köping eller dermed jemförlig ort må desamma i allmänhet icke anses
vara lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga
hyra, den skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj
begagnade rum och lägenheter, eller sålunda att, när denna hyra stiger
öfver 300 till och med 500 kronor, lefnadskostnaderna och således äfven
den skattskyldiges årsinkomster anses uppgå till minst tre gånger hyrans
belopp; när hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna
anses vara fj^ra gånger hyrans belopp; när hyran är högre
än 1,000 till och med 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses vara fem
gånger hyrans belopp, samt, när hyran är högre än 1,500 kronor,
lefnadskostnaderna anses uppgå till minst sex gånger hyresbeloppet;
ankommande det på taxeringsmyndigheterna att bestämma, i hvad mån
hyresbelopp, som icke uppgår till mer än 300 kronor, må läggas till
grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet
för de rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom
jemförelse med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida
talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat
till begagnande af flera och dyrare rum än vanligt, och om af sådan
anledning kan vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda
grunder beräknade inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon,
talrik betjening m. m., som, då sådant icke för den skattskyldiges
yrke erfordras, utmärker ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till
beräkning af högre inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,
hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet,
och erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet
anses lemna.

Allmänna föreskrifter.

15 §.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,
skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas
såsom minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve
taxeringsmyndigheterna efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

16 §.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning
både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda
aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar,
så böra de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma
bolag eller inrättning.

17 §•

Der bevillningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd
beslutar tillämpning af den i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen
stadgade bestämmelse om ökning, af det belopp, för hvilket
bevillning icke eger rum eller som lår från uppskattad inkomst såsom
bevillningsfritt afdragas, skall af beredningen i taxeringsläugden och
af taxerings- eller pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann redogörelse
meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund af hög
bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan och,
då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet
i hvarje särskildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital
eller arbete, skall den behållna afkomsten så väl af skattskyldig
tillhörande fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse,
som drifves i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige
är mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af
hans sammanräknade årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom
iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och
inkomst af annan fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda
skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450
kronors inkomst af kapital eller arbete samt tillika eger stadsfastighet,
taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors
afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgår till 550 kronor,
får enligt föreskriften i andra stycket af det ifrågavarande momentet,
jemfordt med hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet
för ett belopp af 450 kronor och kommer sålunda i det

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst, hvaremot
den skattskyldige, som, jemte 450 kronors inkomst af kapital,
tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst af aktier, skolat erlägga
full bevillning för de 450 kronorna. Har den skattskyldige 1,100 kronors
inkomst af kapital eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier samt
derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor
med 300 kronors deraf beräknad afkomst och således i sammanräknade
årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, kommer bevillning att, utan
medgifvande af något afdrag, honom påföras för hans först berörda
inkomst af 1,100 kronor o. s. v.

Bih. till Biksd. Prof. i897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Bäft.

Formulär N:o 1.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,
i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den skattskyldige.	Nummer å uppgift eller annan bilaga.	Egendomen.	O *-i CL. CO er o pr in P P B B ro n	Mantal.	Officiella uppgifter om	Af bevillningsberedningen föreslaget värde
senaste köpe- skilling.	tr ►ö o oT GR < »: &. (0	gällande brand- försäkrings- värde.	å jordbruks-fastighet.	å annan fastighet.
Parti- summa. i	Hufvud- summa.	m Ö ^ B p B ä p T	Hufvud- summa.
Brukspatron J. E. Berg-	i	Råbelöf frälse säteri.........	i	2	50,000	50,000	_	50,000	_	_	__
ström		D:o mjölqvarn, 3 par
		stenar..........................	—	—	—	—	15,000	—	—	18,000	—
		Svanå skatte.....................	i	1 T	6,000	5,000	—	6,000	—	—	—
		D:o stångjernsbruk ......	—		—	—	40,000	—	—	50,000	—
		Frälseränta af ^ mantal Ny-
		forss, enligt sistlidet års
		markegång 130 kr. 25 öre	—	—	—	—	—	—	56,000	2,600	70,600
Hemmansegaren Nils	2	Röksta skatte ..................	i	3 f	20,000	18,000	_	18,000	. -	_	_
Larsson		D:o frälse .................	3	1 T	—	6,000	—	7,000	—	—	—
		D:o oljeslageri ............	—-		—	—	5,000	—	—	5,000	—
		D:o såg med 2 ramar...	—	—	—	—	—	—	—	6,000	—
		D:o bränvinsbränneri-
		byggnader.........	—	—	—	—	—	—	—	2,000	--
		D:o tegelbruk ...........	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—
		Ny ängen utjord ...............	6	—	—		—	1,000	26,000	—	14,000
Hemmansegaren Sven	,	Röksta skatte ..................	2	3 f	18,000	18,000	___	___	18,000	__	_
Persson
Kronolänsmannen A.	3	Sanda boställe..................	1	1	_	_	_	__	10,000		—
Blomberg
Venamo härad ...........	—	Skogsbergs allmänningsdel	—	—	—	—	--	—	10,000	—	—
Hofstena socken...........	—	Folkskolebyggnad ...........	—	—	—	—	5,000	—	—	—	1,000
L. N. Cronvall ............	—	Åby stenkärlsfabriks bygg-
		nader...........................	—	—		—	500	—	—		500
		Summa	—	4J	_			—	120,000		86,100

Förrättningsstället N. N. den......Maj 18

Bevillningsberedningen.
N. N.

Ordförande.

N. N.
Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren införda, då

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de
tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

Kongl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 29

Af taxeringsnämnden skattadt värde	upp-	cm S 2 •* §-5* 09	Uträknad bevillning	Q* *n	coo •tf
å jordbruks-fastighet.	å annan fastighet.	8* i. o er	S? »1 —i. O	o? *** H S; o er	O:	CC P		Gu O: •tf 5‘ SO CP5 *-t OQ ZT. P	•öfningsn protokol	Bevillningsberedningens anteckningar.
Parti- summa.	Hufvud- summa.	ce p tf SO B £ so 1* •	Hufvud- summa.	iz: so: B o ~ et> a 09	P71 M/ •-t § “ O Os • a>	& er s TT V	Ef v* S " O Os •-t <-t • a>	annan	B B B		1 B H p §	ca o. o tf 09
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	55,000	15	\| Beredningens ordförande ansåg värdet böra \ föreslås till 55,000 kronor.
_	_	_	_		_	_	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	1—					''
—	56,000	—	70,600	—	33	60	35	30	68	90	—	—	\| Med afseende å hemmanets beskaffenhet
19,000 7,000				4									J och vid jemförelse med Röksta N;o 2
_	_	_		—	—	—	—	—	—	—	—	ansågs köpeskillingen för hög.
_	—	4,000	—	5	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	8,000	—	6	—	—	—	—	—	—	7,000	16
.	_	2,000	—
—	—	1,000							23
1,000	27,000	—	15,000	—	16	20	7	50	70	—	—
—	19,000	—	—	7	11	40	—	—	11	40	—	—
—	10,000		—		6	—	—	—	6	—	—
—	10,000		—	—	6	—	—	—	6	—	—		I Här är endast upptagen den„del af fastig-
—	—		1,000		—		—	50	''	50		—	\| heten, som är uthyrd. Årliga hyres- 1 beloppet 50 kronor.
—	—		500	—	—	—		25	—	25	—	—
-	122,000 — 87,100; - Förrättningsstället N. ''	73 Iso den	43	55	116 75 .....18.

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar
N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

längden till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

Formulär N:o 2.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,
i N. N. stad af N. N. län

för år 18 . . .

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den skattskyldige.	Nummer å uppgift eller annan bilaga.	Egendomens beskaffenhet samt stadsjordens rymd.	Qvarter.	\|] Hus- eller gårdsnummer. \|	Officiella uppgifter om	Af bevillningsberedningen föreslaget värde
senaste köpe- skilling.	hypoteksvärde. 1	gällande brand-försäkringsvärde.	å jordbruks-fastighet.	å annan fastighet.
Parti- summa.	Hufvud- summa.	Parti- summa.	Hufvud-i summa.
Grosshandlaren J. Lönn	50	Huset vid Salttorget......	Lejonet	7	\|	_	40,000		_	45,000
					45,000
		Tomten ...................		—	1	—	—	—	—	1,000	—
		Magasinet vid hamnen	Sjöbodarne	6	—	—	—	—	—	4,000	—
		Stadsjord, 3 hektar ......		—	—	—	—	3,000	—	—	—
		Marielund, landeri.........		—	—	—	—	4,000	—	—	—
		D:o lustbyggnader		—	—	—	—	—	7,000	3,000	53,000
Staden	52	Tullhusbyggnaden vid
		Tullgatan ...............	Sjöbodarne	9	—	—	55,000	—	—	27,500	—
		Tomten ....................		—	—	—	—	—	—	2,500	30,000
Fabriksbolaget Billing & C:i	53	Huset vid Drottninggatan	[Hästen	11	I	_	25,000	_	—	30,000	—
					30,000
		Tomten ..................		—	(	—	—	—	—	500	—
		Fabriksbyggnad vid Tull-
		gatan ....................	Sjöbodarne	11	1	—	60,000	—	—	60,000	—
					> 50,000
		Tomten ....................		—	(	—	—	—	—	8,000	_
		Beteshage å utmarken		—		—	—	—	600	—	98,500
Snickaren P. Eklöf	—	Tomten vid Tullports-
		gatan ....................	Vägvisaren	8	—	—	—	—	—	—	-1
		Summa		1		\|",60o\|	181,500

N. N. den ..... Maj 18

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N.
Ledamot.

Anmärkningar*.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet samt husets eiler gårdens nummer jemte qvarteretä
2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de
tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JS'':o 29.

j Af taxeringsnämnden upp-skattadt värde	Cor>	Uträknad bevillning	£! >	GOD

å jordbruks	å	annan	*3 M 3 3.	StgTg,	B- o5			P 5. a* g; CD	►Ö O: 3 31	j
j fastighet.	fastighet.	pr M	2". t-CTC} O	rz ^ O ca O P'' c	zn	S P OTQ >■< QQ	s-S'' !g“\|	Bevillningsberedningens anteckningar.
OO '' g ^ j B g j B §; ; ss • *	Hufvud- summa.	Parti- summa.	'' Hufvud- summa.	— p: r i cl cd s 03	O» ° Cl ?T Sf C 3 ** § ©g. O o:? CD	jr wg O O: ö B , s • \| §'' CrjT	s S		»=3 g-\| B • B	£-* »: 5 B CL CD B QQ
i i i m i	7,000	i M i i i	53,000	1 1 II 1 \|	_ 4	I 20	£1 II 1 1	Sllll \|	_ 30	_ 70	II 1 M 1	—
—	—	—	30,000		—	_	15		15			—	(Här är endast upptagen den del af fastigheten, som J l är uthyrd. Årliga hyresbeloppet 1,500 kronor.
—	—	35,000	—	u							30,000	25	/Beredningens ordförande ansåg värdet å tomten j
—	—	1,000	—	1
\ böra föreslås till 1,000 kronor.
—	—	60,000
—	_	10,000	_	5
—	600	—	106,000	—	—	36	53	—	53	36	—	—
-			- 1									/Tomtens värde kan ej skattas högre än till 75 !
1	7,6001		189,000	I	4	66	94	50;	99	0 61

N. N. den............... 18...

N. N. n. N.

Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar
N. N.

Ordförande.

N. N. n. N.

Ledamot. Ledamot.

namn skola vara af vederbörande tjensteman införda, då längden till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.
andrmgar, som af profmngsnämnden blifvit, beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

Bih. till Riksd, Prof. 1897. 1 Sanil. 1 Afd. 20 Iläft.

■•w Jii■1 ''i''.i :j

.''■■j tf

•i * l;iv

l .

iraj---

Formulär N:o 3.

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar i taxeringen af
läst egendom, för hvilken bevisning erlägges
i N. N. fögderi

för år 18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

''	Egendomen.	Nummer.	K p	Af taxeringsnämnden uppskattadt värde	Uträknad	1 bevillning
Den skattskyldige.	P fl	å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.	å jordbruks- fastighet.	i annan fastighet.
5 N. N. j j Brukspatronen J.E. Bergström	socken. Råbelöf frälse säteri..........	1	2	50,000		30
\| i Hemmansegaren Nils Larsson	Röksta såg.......................		—	—	8,000	—	—	4	—
	Summa	—		50,000	8,000	30		4	—
Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså	—	—	5,000	—	3	—	—	j
> J 1	» minskning > »	—	—	—	1,000	—	—	—	50
	Kronor		—	55,000	7,000	33	—	3	50

N. N. den ...........................18...

N. N.

Rigtigheten af

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,
på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 29. 69

Af pröfningsnämnden uppskattadt värde	CJOO Oj — St ” o: 2- b o CK3 w* 22 s D o sot r- B p ''	Uträknad	bevillning	Anteckningar.
å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.	å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.
55,000		15	33				Annot. i taxeringslängden sid.......
—	7,000	16	—	—	3	50	D:o i d:o sid. ......
55,000	7,000	—	33	—	3	50
—	—	—		-	—

ofvanstående längd vitsordas af
N. N.

Kronoombud.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be -

t! > .j

'' . >*

■ v,.-

Formulär N:o 4.

Taxeringslängd

öfver sådan staten samt kommuner och menigheter, allmänna
undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar m. 11. tillhörig fast
egendom, för hvilken bevillning enligt 4 § i bevillningsförordningen

icke erlägges,

i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18 . ..

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

					Af bevillningsberedningen
					föreslaget värde
E g a r e.	»	Egendomen.	a	g	å fastighet, till-	å fastig-
Innehafvare.	B o	a £1	hörig staten.	het, till-hörig
					Jord- bruks- fastig-	Annan fastig- het.	kommu-ner, me-nigheter
					het.	m. fl.
Staten .......................	Arrendatorn A, Carlsson	Vellnora kungsgård.........	1	3	50,000
		D:o qvarn, 4 par stenar	—	—	—	20,000	—
	Ultuna landtbruksinstitut	Ultuna kungsgård............	1	6	200,000	—	—
Hofstena socken ........							30,000 4,000
		Folkskolebyggnad...........	—	—	—	—
		Sockenstuga ................	—	-f	—	—	6,000
Metodistsamfundet ......		Kyrka ...........................	—	—	—	—	5,000
							10,000

N. N. regementes officers-		Byggnad å mötesplatsen
kår ................. . . .							8,000

		Summa			250,000	20,000	63,000

Förrättningsstället N. N. den ... Maj 18

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Summa af taxeringsnämnden åsätta värden ....................

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså
,, » »i ,, minskning „ ,,

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,
på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Af taxeringsnämnden upp-skattadt värde	COO rf P	Af pröfningsnämnden än-drade värden	C03 ►ö
å fastighet, tillhörig staten.	å fastig-het, till-hörig	seringsnä protokoll	ä fastighet, tillhörig staten.	å fastig-het, till-hörig	öfningsnä protokoll	Bevillningsberedningens anteckningar.
Jord- bruks- fastighet.	Annan fastighet.	kommu-ner, me-nigheter m. fl.	• 3 B a> «t> B OQ	Jord- bruks- fastighet.	Annan fastighet.	kommu-ner, me-nigheter m. fl.	* B B (D B 00
60,000	_	_	7	55,000		_	10
—	20,000	—	—	—	—	—	—
200,000	—	—	—	—	—	—	—
• —	—	30,000 4,000	—	—	—	—	—	/Hela värdet utgör 5,000 kronor. För 1,000
							\ kronor erlägges bevillning
—	—	6,000	~	—	—	—	—
—	—	5,000	—	—	—	—	—
—	—	10,000	—	—	—	12,000	11
—	—	8,000	_	_	___	_	_
260,000	20,000	63,000

Förrättningsstället N. N. den .....................

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

	N. N.	N. N.
	Ledamot.	Ledamot.
260,000	20,000	63,000\|
—	—	2,000
5,000	—

N. N. den ................ 18...

N. N.

Att de af pröfningsnämnden beslutade ändringar äro rigtigt införda vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be Bih.

till Riksd. Prof. 1897. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft. 10

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

inom

och

län

för år 18 . . .

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Öl 0 B e cd - po	Den skattsk	y 1 d i g e b	ö\| a B		Af	hevillningsberedningen
		B CD t po		uppskattad inkomst		M. 5 CD o- & %%	a CD J.
uppgift bilaga	namn och titel eller yrke.	bostad.	fö & B 2 CD D - er	P	af allmän tjenst eller pension.	P >-*5 (f B &	af rörelse, yrke eller eljest	Summa.	B g. B P Cg g»	CTQ CD B B pr er
CD >1 § B §	emman eller it.	w p	;ild tjenst eller pension.	som ej del-tager i väg-underhåll.*	annan.	o? 3 3<* ►n cd eu B B E®3. crq y" CD -*■ B C00	g % g. p gr 5" CB3 CD er p ►t
1	Brukspatronen J. E. Bergström	Råbelöf....................	i	1,000	-	—	—	10,000	11,000	—	11,000
	Rättaren Måns Trulsson......	» ....................	—	—	-	600	—	—	600	450	150
	Mjölnaren A. Fogelberg ......	Råbelöfs qvarn ........	—	-	—	700	300	—	1,000	450	550
2	Hemmansegaren Nils Larsson	Röksta ...................	i	—	_	—	—	1,700	1,700	—	1,700
	F. d. Grosshandlaren E. Berg	Ahlby....................	2	7,500	_	-	—	—	7,500	—	7,500
3	Länsmannen A. Blomberg ...	Sanda ...................	1	—	1,000	300	400	—	1,700	—	1,700
	L. N. Cronvall ............	För Åby stenkärlsfabrik	—	—			—	1,000	1,000		1,000
	Skomakaren L. Jönsson......	Hofstena ................	_		—		700	—	700	600	100
	Grosshandlaren G. J. Lönn... Extra Provinsialläkaren 0.	Sundbyberg.............	25	1,000	-		1,000	4,000	6,000		6,000
	Sandberg........................	Rimbo ..................	—	—	1,000	—	—	3,000	4,000	—	4,000
	Sömmerskan Clara Jansson	» ................	—	—	_	—	500	—	500	450	50
	Arrendatorn A. Carlsson ....	Vellnora kungsgård ...	—	—	_	—	1,000	—	1,000	j 300	786
	Densamme ......................		—	—	—	—	400	—	400	314
	Kamereraren S. Wandberg..	Hammarby ...............	—	1,000	—	600	—	—	1,600	300	1,300
	Skepparen L. Johansson.....	Simpnäs .................	—	—	—	600	1,000	—	1,600	—	1,600
	\| Densamme m. fl..............	» ..................	—	—	—	-	500		500	—	500
	Kommissionären N. Edlind .	Österby.....................	—	500	—	500	500	_	\| 1,500	300	'' 1,200

Summa! 111,000| 2,OOo! 3,300| 6,30)! 19,700| 42,30o| 2,850! 39,450

Förrättningsstället N. N. den ...... Maj 18...

Bevillningsbe redningen
N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som
beskattningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstad3:o.
Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke
munalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift jemlikt 18 § i bevillningsförordningen affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.

5:<>. I stad upptages all rörelse af inkomst i kolumnen för rörelse, yrke m. m., som ej deltager i vägunderhåll.

* I» skyldighet att bygga och underhålla allmän väg deltaga, jemlikt 6 § i lagen om väghållningsbesvärets utgörande å
ordbruksfasti het och ej heller annan inkomst, som up r till 1,000 kronor.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

								COO						c00
	Af taxeringsnämnden									d!

uppskattad inkomst	M. B CD n" Oj d 03 å? B S-	P d P	<T> d* 03	a e+ p: vr	H pj 23 03 CD	tS 2; a £ 5. W d 0 *—03	g d 03 CD
	p	p ►-*»	af rörelse, yrke		<0 d	d SD* B	p &		d Oj d d p: !!Er! O CD P-	p: B	Bevillningsberedningens
P	B	d CD	eller eljest	Summa.	3* » 2	d C71 P? d	d Q-	er d		a		d Oj	anteckningar.
K* CD U-	i än tjens pension.	;ild tjens pension.	som ej tager i i underi	P d d	2a tr O! P <-t er? ® ct» Oj P d tX	§ £f s-• ET 5*	d CD ‘d O	d d 03		ET 03	►ö W CD 55 P ro 7 _ d d & • —• d d co	d 09 O
	et- £L	d	£◄ a !- P: d	d		d,QS- 03 _	CD Cr* P	&* O,					05 Ji d* sr g Oj	K*
	d <-t	ST	-&0TQ 7-			d • cOO							B ®
															\| Inkomst af Råbelöfs qvarn .. 2,000 kr.
1,000	—	—	—	10,000	11,000	—	11,000	—	110	—	-	—	12,500	20	t> af Svanå jernbruk ... 8,000 » \| Beredningens ordförande ansåg inkomsten
															l af jernbruket böra beräknas till 9,000 kr.
. —	—	600	—	—	600	450	150	—	1	50	—	—	—	—
_	_	700	300	_	1,000	450	650	_	5	5 0	—	_	_	—	[Eger fastighet till värde af 2,000 kr. .
—	—	—	—	1,700	1,700		1,700	—	17	—	—	—	—	—	1 Inkomst af Röksta såg......... 1,000 kr\| I s » tegelbruk 700 t
7,500	—	—	—	—	7,500, —	7,500	—	75	—	—	—	9,000	23	''Oljeslageri har ej under året drifvits.
—	1,000	300	400	—	1,700		1,700	—	17	—	—	—	—	—	Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.
—	—	—	—	1,000	1,000	—	1,000	—	10	—	—	—	—	—	jMantalsskrifven i N. N. kommun och \ således ej berättigad till afdrag.
—	—	—	700	—	700	600	100	—	1	-	—	—	—	—	Har 6 barn. Hustrun sjuklig. [1,000 kr. af skeppsrederi. Har under-
1,000	—	—	1,000	5,000	7,000	—	7,000	11	70	—	—	—	—	28	\ låtit aflemna enligt 18 § bevillnings-l förordningen infordrad uppgift.
—	1,000	—	—	3,000	4,000	—	4,000	—	40	—	—	—	-	—
—	—	—	1,200	—	1,200	1 300	975	12 j 20	9	75	—	—	786	\|go	Inkomst af kungsgårdsarrende 1,000 kr.
—	—	—	400	—	400	325	3	25	—	—	314	» af qvarnarrende...... 400 »
1,000	—	600	—	—	1,600	~ 300	1,300	—	13	—	—	—	-	-
—	—	600	1,000	—	1,600	—	1,600	—	16	—	—	—	—	—	1,000 kr. af skeppsrederi.
—	—	—	500	—	500	—	500	—	5	—	—	—	—	—	Har annan inkomst för skonerten Svalan.
500	—	500	500	—	1,500	300	1,200	—	12	—	—	—	—	—
11,000	2,000	3,300	6,000 20,700 43,000	2,4Q0	40,600	406	—	—	—

Förrättningsstället N. N. den .............. 18....

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det
kommas, underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å korn -

landet den 23 Oktober 1891, ej inkomst af kanal, jernväg, annan farväg, skeppsrederi, sjöfart eller af arrende af staten tillhörig

•• t''!1<

Formulär No 6.

____________ läns

pr* uingsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen af inkomst utaf
kapital och arbete i

för år 18 . . .

80 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Nummer och uppgift eller annan bilaga.	Den skattskyldiges	Nummer å hus, hemman eller lägenhet.		Af taxerin	gsnämnden		Uträknad bevillning.
namn och titel eller yrke.	bostad.	uppskattad inkomst	medgifvet afdrag enligt 11 § i bevillningsförordningen.	antagen beskattningsbar inkomst.
af kapital.	af allmän tjenst eller pension.	af enskild tjenst eller pension.	af rörelse, yrke eller eljest	Summa.
som ej del-tager i väg-underhåll. *	annan.
	N. N. socken.
	Brukspatronen J. E. Berg-
	ström .....................	Råbelöf..........	1	1,000	—	—	—	10,000	11,000	—	11,000	110	—
	F. d. GrosshandlarenE.Berg	Ahlby..............	2	7,500	—	—	—	—	7,500	—	7,500	75
	jArrendatorn A. Carlsson	Vellnora kungs-
		gård ...........	—	—	—	—	1,200	—	1,200	1	975	9	J
										300			!
	Densamme .....................		—	—	—	—	400	—	400	1	325	3	25
	1	Summa		8,500	—	—	1,600	10,000	20,100	300	19,800	198	—
	Den af pröfningsnämden beslutade
	förhöjning utgör alltså.....		—	2,000	—	—	—	1,000	—	—		—	—
	minskning „ „ .....		—		—	—	200			—		—	—
	och förhöjning utöfver minskningen ........	—	—	—	—			2,800	—	2,800	28	—
		Säger		10,500	—	_	1,400	11,000 22,900	300	22,600	226	—

N. N. den ..............................

N. N.

Rigtigheten af ofvanstående

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvillning,
på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

Se inkomstlängden form. 5.

Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 81

Af pröfningsnämnden	ten -! O: ET 5 *5 p p: B D CU	d & p p Cu C <T>		H J? CFQ CP5 09 er CD <		Anteckningar.
SO,	«] SO -*» P - B	speta SO cd P gL SF?	ttad inkomst af rörelse, yrke eller eljest		B _ a* i. ? ^ cd P **■ 5''S» QTQ S 05 -S	SO P P OQ (D P lit
tr SO 2. p	äu tjenst eller >ension.	ild tjenst eller pension.	som ej del- tager i väg-underhåll.*	annan.	Summa.	S? p 2 Cf q o >1 <0 eu £3 P S''°S- t—i P \|_k von	1 » 03 S. et P# P* crq 05 o* p	05 ►i O O gr o	g 5’ ep		p" 5 ep
1,500				11,000	12,500		12,500	20	125				Annot. i taxeringslängden sid.......
9,000	—	—	—	—	9,000	-	9,000	23	90	-	—	—	D:o i d:o sid.......
_	_	_	1,000	_	1,000	\|	786	j	7	86	—	_	Inkomst af kungsgårdsarrendet annot. i
						300		60					d:o sid.......
—	—	—	400	—	400	1	314		3	14	—	—	Inkomst af Vellnora qvarnarrende annot.
													i d:o sid.......
10,500	—		1,400	11,000'' 22,900	30o\| 22,600j	226		—	—	I

längd vitsordas af
N. N.

Kronoombud.

agda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad be -

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft.

♦

Formulär N:o 7.

Sammandrag

taxeringslängderna i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 18 . . .

Taxeringsdistriktets nummer.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Härad.

(Stad.)

Socken.

(Taxerings distrikt.

)

Af taxeringsnämnden uppskattade värden å fast egendom,

för hvilken bevillning
erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Jord bruks fastighet -

Annan

fastighet.

såsom tillhörig staten.

Summa.

Jord bruks fastig het.

Annan

fastig het.

Summa.

såsom

tillhörig

kommuner,
menigheterm.
fl.

Summa.

Summa
värde å
all fast
egendom.

N. N.

2;a N. N.

N. N.
N. N.
N. N.
N. N.

Summa

1,000,000

320.000

400.000

730.000

600,000

410,000

1,600,000 500,000

100,000

730,000|200,000 10,000

2,500,000

300,000 750,000 125,000

600,000

210,000

125,000

90.000

25.000

15.000

650,000; 1,380,000 10,0001 15,000| 25,000 30,000

690,000|2,290,000
235,000 965,000
140,000j 890,000
55, OOOl 1,435,000

l,960,000|4,460,000|835,000j 125,000 960,000

160,000j 1,120,000|5,580,000

Från ofvanstående summa ...... Afgår: Af pröfningsnämnden beslutad minskning ...........................	2,500,000	1,960,000 1,000	4,460,000 1,000	835,000 5,000	125,000	960.000 160,000 5,000 —	1,120,000 5,000	5,580,000 6,000
Säger	2,500,000	1,959,000	4,459,000	830,000	125,000	955,000	160,000	1,115,000	5,574,000
Tillkommer: Af pröfningsnämnden beslutad förhöjning ...........................	5,000		5,000				2,000	2,000	7,000
Summa	2,505,000	1,959,000 4,464,000	o eg co	125,000	955,000	162,000	1,117,000 5,581,000

Anmärkning.

! I kolumnen för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest upptages sammanlagda beloppet af suminkomst
af rörelse, yrke eller eljest»jipptagna kolumner för inkomst, som ej deltager i vägunderhåll och för

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 85

Af taxeringsnämnden uppskattad inkomst		U träk	nåd bevillning
jaf kapital.	af allmän tjenst eller pen-sion.	af enskild tjenst eller pen-sion.	af rörelse eller yrke eller eljest.	Summa.	Medgifvet afdrag enligt 11 § af bevillnings- forordningen.	Beskatt- ningsbar inkomst.	för jord-bruks-fastighet.	för annan fastighet.	för inkomst af kapital och arbete.	Summa.
7,200	8,900	2,700	18,900	37,700	1,350	36,350	6C0	—	300		363	50	1,263	50
3,000	2,400	1,000	14,000	20,400	1,100	19,300	192	—	205	—	193	—	590	—
2,000	5,000	400	9,000	16,400	1,200	15,200	270	—	150	—	152	-	572	—
8,000	4,000	500	12,000	24,500	1,700	22,800	438	—	325	—	228	—	991	—
20,200	20,300	4,600	53,900	99,000	5,350	93,650	1,500		980	—	936	50	3,416	50

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200	20,300	4,600	53,900 200	99,000	5,350	93,650	1,500		980	50	936	50	3,416	50 50
20,200	20,300	4,600	53,700	99,000	5,350	93,650	1,500	—	979	50	936	50	3,416	—
2,000				1,800	-	1,800	3				18		21
22,200	20,300	4,600	53,700	100,800	5,350	95,450	1,503	—	979	50	954	50	3,437	—

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

morna uti de i taxeringslängderna öfver inkomstbevillningen under rubriken: »af taxeringsnämnden uppskattad
annan inkomst.

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär N:o 8.

Sammandrag öfver bevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

erlägges uti.......................

Uppskattadt värde

Uträknad bevillning

af enskild
tjenst
eller
pension.

af allmän
tjenst
eller
pension.

å jordbruksfastighet.

för jordbruksfastighet.

ä annan
fastighet.

Summa.

annan

fastighet.

kapital.

N. N.

Summa

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

öfver taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke
län för år 18.........

af inkomst.

Summa
bevillning
af fast
egendom
samt af

inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken
bevillning icke erlägges,

inkomst

Medgifvet
afdrag
enligt 11 §
af bevill-ningsför-ordningen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

Uträknad

bevill-

ning.

säsom tillhörig staten.

såsom
tillhörig
kommuner,
menigheter
m. fl.

Summa. ,

af rörelse
eller yrke
eller
eljest.

Summa.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 29.

Formulär N:o 9.

till bevillningsberedningen år

Upp -

stad socken af

Hvarje fastighets	Jordbruksfastighet.
namn (qvarter).	nummer.	mantal eller annan beteckning.	Areal.	Innehåll i fullgod jord.
Åker.	Äng.	Skogs- och betesmark.	• 1 Åker.	Äng.	Skogs- och betesmark.
Hektar. j Hektar.	Hektar.	Hektar.	Ilektar.	Hektar.

Att denna uppgift, såvidt undertecknad känner, är med sanna förhållandet öfverensstämmande,
i Mars ............

(Namn och adress)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

gift

	.... härad	och ....... T*>/.		län angående nedannämnda fastigheter.
II Annan fastighet.	\|
1 1 Årlig arrende*; afgift för ut- j ^ar^s eller arrenderad \|\| tomts areal, egendom. II	Byggnaders brand- försäkrings- värde.	Årlig hyres-summa för uthyrd egendom.	Hyresvärde för hyresfritt upplåtna, för af underteck-nad sjelf be-gagnade samt för andra ej uthyrda lägen-heter.	! Anmärkningar. »* . • .
Kronor. \|jQvadratmeter.	Kronor.	Kronor.	Kronor.

betygas på heder och samvete.

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 1 Sami, 1 Afd. 20 Iläft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JY.-o 29.

l:o) Enligt 15 § i förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst skall fastighetsegare, åbo, innehafvare af ofri tomt

1 stad, skogsområde, boställe och lägenhet, som i nämnda förordnings

2 § omförmälas, första gången år 1898 och derefter hvart femte år
aflemna uppgift till ledning för fastighetens taxering; dock att denna
uppgiftsskyldighet eger rum endast så vida för nästföregående år taxeringsvärde
af minst 5,000 kronor varit fastigheten åsatt.

Denna uppgift skall innehålla upplysning:

beträffande jordbruksfastighet: om egendomens enligt tillgängliga
handlingar eller annorledes kända areal i hela och tiondedels hektar af
åker, äng samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der
sådant kan uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända
innehåll i fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet
för utarrenderad egendom;

beträffande annan fastighet än jordbruksfastighet: om markens eller
tomtens areal, derå uppförda byggnaders brandförsäkringsvärde samt
om årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt
upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda
lägenheter inom egendomen.

Utgöres fastighet af frälseränta, fiske eller vattenfall, eger uppgiftsskyldighet
enligt ofvan åberopade § icke rum.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas
antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning
eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller
kronofogden i det fögderi, der fastigheten är belägen eller den skattskyldige
är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna
posten insändas.

3: o) Derest flera än en fastighetsegare afgifva uppgift å samma
blankett, skall enhvar underteckna densamma med angifvande af sin
bostad; skolande i sådant fall uppgiften bekräftas på följande sätt:

»Att denna uppgift, såvidt, undertecknade känna, är, i hvad densamma
angår den af oss, hvar för sig, uppgifna fastighet, med sanna
förhållandet öfverensstämmande, betygas på heder och samvete.»

4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift enligt detta formulär medför
förlust af rätten att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den
fastighet uppgiften skolat afse.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär N;o 10.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ......... i ......................................... stad socken

af .......................................... härad och ......................................... län.

Undertecknads behållna inkomst af kapital har sistlidna år utgjort.
............................................................................... Kronor

Att undertecknads inkomst åt kapital sistlidna år icke öfverstigit
ofvan angifna belopp, varder härmed på heder och samvete betygadt.

i mars ..........

Namn ...............

Titel eller yrke
Adress ........

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst åligger det skattskyldig, som under nästföregående
år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital
eller enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, att till ledning vid taxeringen
hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst ban åtnjutit af
kapital eller af rörelse, för hvilken han är skyldig att föra handelsböcker,
hvarjemte beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves
på två eller flera orter, särskildt skall angifvas, huru, enligt den skattskyldiges
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på
en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas. Jemlikt
10 § i förordningen skall ifrågavarande inkomst af kapital eller
rörelse, som taxeras för löpande året, upptagas med det belopp, hvartill
den under nästföregående år uppgått.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas
antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller
ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl.
Maj :ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden
i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den
skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna
posten insändas.

3:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att
fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat
afse. Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering
undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar
är derför stadgadt.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär N:o 11.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ........ i ..........

af .......................................... härad och ..........

......................... stad socken

....................... län.

Undertecknads behållna, härstädes beskattningsbara inkomst af
rörelse eller yrke har sistlidna år utgjort:

Kronor

l:o) .................................................................

2:o) ..............................................................

3: o) ..................................................................

4:o) ................................................................

'' 5:o) ..................................................................

6:o) ..................................................................

Summa

Den här ofvan upptagna affär har äfven bedrifvits på nedannämnda
orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten deraf bör upptagas
sålunda:

Kronor

Att undertecknads inkomst af rörelse, för hvilken jag enligt lag
är pligtig att föra handelsböcker, sistlidna år icke öfverstigit ofvan angifna
belopp, varder härmed på heder och samvete betygadt.

i mars

Namn ................

Titel eller yrke
Adress .......

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst åligger det skattskyldig, som under nästföregående
år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital
eller enligt lag är pligtig att föra handelsböcker, att till ledning vid taxeringen
hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst han åtnjutit af
kapital eller af rörelse, för hvilken han är skyldig att föra handelsböcker,
hvarjemte beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves
på två eller flera orter, särskildt skall angifvas, huru, enligt den skattskyldiges
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på
en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas. Jemlikt
10 § i förordningen skall ifrågavarande inkomst af kapital eller
rörelse, som taxeras för löpande året, upptagas med det belopp, hvartill
den under nästföregående år uppgått.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas
antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller
ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden
i det födgeri, der taxeringen anses skola ega rum eller den
skattskyldige ar bosatt ; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna
posten insändas.

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 29.

Formulär N:o 12.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ............... i .....................................;....... stad

socken af ................................... härad och .......................................... län

angående undertecknads härstädes beskattningsbara inkomster.

Kronor

öre

Kronor

öre

l:o) Inkomst af kapital:

Ränta af utlånade och deponerade medeli

samt räntebärande obligationer ..........

hvarifrån afdrages:

ränta å upplånadt kapital ....................

då till beskattning återstå ....................

2:6) Inkomst af allmän tjenst eller pension:

Årlig lön pension .................................

bostadsförmån hyresersättning..............

beklädnadsersättning...............................

tjenstgöringspenningar dagaflöning arfvode
.....................................................

vikariatsarfvode .......................................

extra inkomster:

Kronor öre

hvarifrån afdragas:
afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa.................................

aflöning af tjenstebiträde vikarie......

kostnader för särskildt anbefalda tjensteresor,
för hvilka ersättning icke är
särskildt anvisad,.......................

då till beskattning återstå

Transport

Kongl. Majis Nåd. Proposition N:o 29.

Transport

Kronor

öre ! Kronor öre

Kronor

3:o) Inkomst af enskild tjenst eller pension:
Årlig aflöning pension såsom ..............

d:o d:o d:o såsom ............

bostadsförmån hyresersättning..............

beklädnadsersättning.................................

naturaförmåner, bestående af:

i värde uppgående till
lifränta gratifikation ...

extra inkomster:

hvarifrån afdragas:

afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa ..............................

aflöning till tjenstebiträde vikarie .

då till beskattning återstå ................

4:o) Inkomst af rörelse eller yrke eller eljest
Sistlidna års bruttoinkomst har utgjort

a) af .......................................

b) » .......................................

c) » .......................................

d) » .....................................

hvarifrån afdragas:

5 % af taxeringsvärdet å

de mig tillhöriga fastig''
heter, som för min ofvan

Transport

Kronor ore

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 97

	Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre
Transport nämnda rörelse användts, utgörande tillhopa ............ ränta å lånt rörelsekapital... omkostnader för rörelsens be-drifvande: hyresafgift för fastighet ...... underhåll af d:o ...... d:o af inventarier...... aflöning, föda och öfriga kost-nader för de i och för rörel-sen använda biträden och arbetare................................. öfriga afgående poster, nem-ligen:					! -	•		1 \|
då till beskattning återstå... öfriga inkomster under denna rubrik:	! 1
hvarifrån afdragas följande utgifter:
då till beskattning återstå ....................................

Summa inkomst af rörelse, yrke eller eljest''
Summa beskattningsbar inkomst
Härtill kommer min hustrus inkomst:
af ......................................................................................

j såsom................................................................................

1 Summa summarum

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Min här ofvan under mom. 4:o a) omförmälda affär har äfven bedrifvits
på nedannämnda orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten
deraf bör upptagas sålunda:

■| ------- i

i Kronor j öre j

» .................................................................................................

0g(>f f

Undertecknad innehafver följande fastigheter, nemligen:

i ..................................................... taxerad till ................................. j

» ..................................................... » » ................................

idkar serskild ................................rörelse i................................

stad socken med der beskattningsbar inkomst af....................

har sistlidna år åtnjutit utdelning å aktier och banklotter I

till belopp af .....................................................................................i

För innevarande år är undertecknad mantalsskrifven i

........................ stad socken af ....................................... härad och

................................. län.

Rigtigheten af denna uppgift, såvidt hithörande förhållanden äro
mig kända, bestyrkes på heder och samvete.

i mars

(Namn) ..................

(Titel eller yrke) .....

(Adress).................

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

l:o) Enligt 21 § 2 mom. och 23 § i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst eger skattskyldig, som, ehvad han
enligt gällande bestämmelser är pligtig afgifva uppgift till taxeringen eller
icke, önskarom sin beskattningsbara inkomst lemna fullständigare uppgift
än sådan, hvarom i 16 § 1 mom. förmäles, härför begagna blankett enligt
detta formulär; börande uppgiften upprättas särskildt för hvarje kommun
på landet och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april
aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning
eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga
orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den
stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega
rum eller den skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref
med allmänna posten insändas.

2:o) Jemlikt 10 § 2 mom. i förordningen skola inkomst af kapital
och all annan inkomst af arbete än lön eller pension upptagas med
det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, hvaremot
med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön, deri icke
inberäknade tjenstgöringspenningar och dagaflöning, så ock pension upptages
med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i
stat eller annorledes bestämd.

3:o) Enligt samma § 3 mom. må vid beräkning af inkomst utaf
kapital och arbete afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs
utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; för ränta
å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda kapital;
för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning af inventarier
eller kapitalafbetalning å skuld.

4:o) Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från
taxering undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte
bötesansvar är för sådant förfarande stadgadt.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari

1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre åkerhielm,

Wikblad,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet
:

För beredande af föreliggande frågor angående förändringar i
skatteväsendet, såsom frågorna om utvidgning af arfsbeskattningen, om
utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen samt om revision af förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte
dermed sammanhängande ämnen, bemyndigade Eders Kongl. Maj:t den
19. maj 1893 chefen för finansdepartementet att tillkalla de personer,
hvilkas biträde han för beredningen af omförmälda frågor funne nödigt
anlita, och förklarade Eders Kongl. Maj:t dervid tillika, att vid nämnda
beredning, hvilken skulle ega rum enligt de närmare föreskrifter, departeBih.
till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 1

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

mentschefen egde meddela, hänsyn borde tagas till de uttalanden, som
innefattades i bemälde departementschefs anföranden till statsrådsprotokollet
den 13 januari och den 14 oktober 1892 samt i Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 27 november samma år, äfvensom till hvad
i öfrigt vid hithörande frågors behandling inom Riksdagen förekommit.
Sedan de personer, hvilka på grund af detta nådiga bemyndigande af
chefen för finansdepartementet tillkallades, den 27 oktober 1893 afgifvit
förslag till ny stämpelförordning i syfte att bereda utvidgning af arfsbeskattningen
och utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen, hvilket
förslag sedermera föranledt till aflåtande af nådig framställning till Riksdagen
och utfärdande af författning i ämnet, inkommo omförmälda
komiterade den 2 november 1894 till Eders Kongl. Maj:t med betänkande
och förslag till förordning angående inkomstbevillning. På grund
af nådig remiss afgaf kammarrätten, efter att hafva inhemtat yttranden
från öfverståthållareembetet och Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande
i rikets Bamtliga län, den 25 april 1895 underdånigt utlåtande öfver
omförmälda förslag.

Då detta förslag blifvit i vigtiga hänseenden bygdt på andra
grunder än nu gällande förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, i det att, bland annat, följande förändringar af mera
hufvudsaklig betydelse föreslagits, nemligen borttagande af den nuvarande
fastighetsbevillningen och dess ersättande med en i vissa afseenden
med nuvarande inkomstbevillning likartad bevillning för inkomst
af fast egendom, införande af ren inkomstbevillning för afkastning af
skog utöfver husbehofvet, förhöjning i bevillningen för inkomst af kapital,
beskattning af den utdelning, delegare i aktiebolag eller enskild sedelutgifvande
bank uppbär från bolaget eller banken, medgifvande i större
utsträckning än för närvarande af afdrag vid inkomsttaxeringen för
ränta å skuld samt införande af obligatorisk sjelfdeklaration, uppdrog
Eders Kongl. Maj:t den 11 september 1895 åt en komité att till Eders
Kongl. Maj:t inkomma med yttrande i fråga ej mindre om lämpligheten
af nyssberörda nya beskattningsgrundsatsers upptagande i bevillningslagstiftningen
än äfven om det sätt, hvarpå sagda grundsatser blifvit
i författningsförslaget tillämpade. Underdånigt utlåtande afgafs af denna
komité den 9 påföljande december.

Den granskning af hufvudprinciperna i 1894 års komitéförslag,
som varit uppdragen åt 1895 års bevillningskomité, har gifvit till resultat,
att komitén i hufvudsak anslutit sig till förslaget om införande af obligatorisk
sjelfdeklaration, medan komitén endast i väsentligt modifierad
form och med åtskilliga afvikande meningar förordat förslagen om för -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

höjning i bevillningen för inkomst af kapital och beskattning af den
utdelning, delegare i aktiebolag eller enskild sedelutgifvande bank uppbär
från bolaget eller banken, samt förklarat sig icke kunna gifva sitt godkännande
åt öfriga till komiténs granskning hänskjutna förslag om ändring
i de principer, på hvilka bevillningslagstiftningen för närvarande hvilar.
Ännu ogynsammare hade den granskning utfallit, som före frågans
senaste komitébehandling utöfvats af kammarrätten, till hvilken, enligt
hvad förut blifvit erinradt, 1894 års komitéförslag i sin helhet varit
remitteradt. Kammarrätten har funnit sig icke kunna till upptagande
i bevillningslagstiftningen förorda någon af de nya principer, på hvilka
sagda komitéförslag är bygdt, i den form, som af komitén åt dem gifvits,
om än kammarrätten i princip anslutit sig till förslaget om införande
af obligatorisk sjelfdeklaration.

De slutsatser, i hvilka sålunda ej mindre hos kammarrätten än
äfven hos 1895 års komité granskningen utmynnat, hafva emellertid i
de flesta och väsentligaste stycken icke utgått från ett underkännande
af de nya beskattuingsgrundsatserna i och för sig betraktade. Tvärtom
gifva de inkomna utlåtandena nogsamt vid handen, att nämnda grundsatser
i allmänhet erkänts såsom i mångt och mycket berättigade. Att
sådant oaktadt deras upptagande i bevillningslagstiftningen till hufvudsaklig
del frånrådts, har berott derpå, att man funnit tillämpningen af
flertalet utaf de föreslagna nya principerna oförenlig med sjelfva hufvudgrunderna
af den gestaltning, som gifvits åt den nuvarande bevillningen
af fast egendom samt af inkomst.

Då 1892 års urtima Riksdag uttalade sig till förmån för en revision
af bevillningsförordningens bestämmelser, angaf Riksdagen icke närmare,
i hvilken rigtning denna revision enligt Riksdagens mening borde gå,
än att Riksdagen framhöll, att revisionen borde åsyfta så väl att i allmänhet
öka sagda bestämmelsers effektivitet som ock att, på sätt i
statsrådsprotokollet af den 14 oktober 1892 antydts, åvägabringa en
mera likformig tillämpning af förordningen samt särskildt mod beskattning
på ett verksammare sätt, än för närvarande egde rum, träffa vissa
inkomstarter. Så väl vid nämnda som vid åtskilliga föregående Riksdagar
hade emellertid till behandling förelegat ett antal frågor om vidtagande
af ändringar i bevillningslagstiftningen, hvilka alla haft till
gemensamt syfte att i större mån, än som för närvarande ansetts ega
rum, lämpa skattebeloppet efter skatteförmågan. Sålunda hade, utom
de synpunkter, som i nyssnämnda statsrådsprotokoll af dåvarande chefen
för finansdepartementet särskildt framhållits, eller behofvet af skärpta
bestämmelser i fråga om taxeringen af afkastningen utaf skog äfvensom

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

af inkomsten utaf kapital, i framlagda motioner, bland annat, yrkats
införande af progressiv beskattning, högre beskattning af fonderad än af
ofonderad inkomst, utsträckning af skattelindringen för smärre inkomstbelopp,
fastighetsafkomstens och särskildt skogsafkastningens beskattande
genom inkomstbevillning, beskattning å utdelning i aktiebolag
och enskilda sedelutgifvande banker samt obligatorisk sjelfdeklaration,
allt principer, som i större eller mindre utsträckning vunnit insteg i
flertalet nyare inkomstskattelagar i andra länder. Ordalagen i Riksdagens
nyssnämnda uttalande föranleda visserligen icke till antagande,
att Riksdagen tänkt sig införandet af alla dessa nya beskattningsgrundsatser
såsom önskvärdt; fastmera har Riksdagen med mycken
tveksamhet uttalat sig rörande ett eventuelt införande af progressiv
beskattning, och äfven i öfrigt antyda de af Riksdagen använda ordalag
icke en förefintlig önskan om en mera genomgripande omgestaltning
af bevillningslagstiftningen. Men för visso får det antagas hafva varit
med Riksdagens uppfattning af den föreliggande frågan öfverensstämmande,
att vid den revision af bevillningsförordningen, som ansetts behöflig,
äfven sådana beskattningsgrundsatser, hvilka, om än för vår
bevillningslagstiftning hittills främmande, i andra länder vunnit allt
vidsträcktare tillämpning, borde upptagas till granskning och, i den mån
sådant funnes lämpligt och möjligt, äfven i lagstiftningen genomföras.
I anslutning till en dylik uppfattning har ock 1894 års komité, utan
att bryta med de hufvudgrunder, å hvilka bevillningslagstiftningen allt
sedan år 1861 hos oss varit bygd, sökt att åt dessa grunder gifva en
sådan utveckling, att med tillämpning af flertalet utaf ofvan antydda
nya skatteprinciper skatteförmågan hos de särskilda skattskyldiga blefve
vid skattens utgörande mer än för närvarande beaktad.

Den ganska omfattande utredning, hvilken de hithörande frågorna
varit underkastade så väl hos nämnda komité som hos länsstyrelserna,
kammarrätten och 1895 års bevillningskomité, har emellertid, såsom af
det förut anförda framgår, med ett, visserligen ganska vigtigt undantag,
lemnat ett hufvudsakligen negativt slutresultat, men detta utredningens resultat
är likväl af icke ringa vigt och betydelse. Den, som tager kännedom
om de olika bidragen till den nu afslutade utredningen och tillika
bibehåller i minnet de icke fåtaliga, men städse i hufvudsak fruktlösa
ansatser till eu mera genomgripande revision af bevillningslagstiftningen,
som föregått det senaste försöket, skall icke hafva svårt att vinna den
öfvertygelsen, att vår af en fastighetsskatt och en inkomstskatt sammansatta,
med en tyngande öfverbyggnad af ofta mångdubbelt drygare kommunalskatter
försedda samt för en och samma skattskyldige ofta på ett

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

stort antal kommuner söndersplittrade bevillning icke är mäktig att i sig
upptaga skatteprinciper, som med största lätthet och smidighet kunnat
infogas i andra länders enhetliga, från vidhäftadt bihang af kommunalskatter
fria allmänna inkomstskatter. Väl kan, såsom jag får tillfälle
att nedan närmare utveckla, de redan gifna bestämmelsernas effektivitet
genom ett förbättradt skatteförfarande skärpas, men de konstitutiva grunderna
för skatten kunna icke rubbas, utan att det hela sönderbrytes.

Med hänvisning för närmare detaljer till de öfver 1894 års komitéförslag
afgifna utlåtanden går jag att i korthet gifva skäl för min sålunda
uttalade mening.

Allmänt erkänd är satsen, att den fonderade inkomsten kan draga
relativt högre beskattning än den ofonderade. Innehafvaren af ett kapital,
hvilket lemnar en viss gifven afkomst, eger utan tvifvel större
skatteförmåga än den, som för sitt uppehälle är hänvisad till en endast
af arbete härflytande inkomst till enahanda belopp. Med behjertande
af det i och för sig rigtiga i nämnda sats hafva de båda komitéerna
förordat en förhöjning i skatten för inkomst af kapital jemförd med
skatten för inkomst af arbete, hvilken förhöjning af 1894 års komité
föreslagits till 50 procent och af 1895 års komité till 20 procent. Finge
man betrakta frågan helt teoretiskt, skulle jag icke hafva något att
erinra ens mot den af 1894 års komité föreslagna högre skatteprocenten.
Men då det gäller att tillämpa satsen på våra förhållanden, tillkomma
moment, som förläna saken ett helt annat utseende. Med den höjda
bevillningen följer ett i samma mån ökadt belopp af kommunalutskylder,
och äfven om man skulle vilja erkänna, att kapitalisten borde kunna skatta
äfven till kommunen efter en något högre skattefot än annan inkomsttagare
— hvilket dock ingalunda är principielt lika allmänt erkändt, som
då frågan gäller skatten till staten — synes mig något tvifvel icke böra
råda derom, att med de i allmänhet höga, ofta synnerligen dryga och
från ort till ort starkt vexlande belopp, hvartill kommunalutskylderna
uppgå, det icke blefve med rättvisa och billighet förenligt att i vanlig
ordning lägga den höjda bevillningen för kapital till grund för beräkningen
af kommunalutskylder. Då, såsom fallet är hos oss, kommunerna,
framför allt på landsbygden, upptaga väsentligaste delen af sitt
skattebehof under form af afgifter utgående i förhållande till bevillningen
till staten och i följd deraf, med den kraftiga utveckling de institutioner,
som utgöra närmaste föremålet för den kommunala verksamheten,
under senare tider ernått, den direkta beskattningen i många kommuner
sprungit upp till belopp, som säkerligen icke i många länder
eg a någon motsvarighet, blefve den redan nu dryga beskattning, som

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 29.

i synnerhet inom kommuner, der eljest blott få inkomstfyrkar finnas,
för kommunens behof drabbar kapitalet, genom den relativa procentförhöjningen
utan tvifvel absolut taget allt för betungande. En förhöjning
af den kommunala skattefoten från exempelvis 10 procent, sådan den i vissa
kommuner förekommer, till 15 procent har en helt annan innebörd än en
förhöjning af skattefoten för bevillningen från 1 till 1 \ procent. En person,
som i inkomst af kapital åtnjuter 2,000 kronor och sålunda för närvarande
erlägger 20 kronor i bevillning, bör kunna bära, att denna beskattning
höjes till 30 kronor, men om samtidigt dermed hans kommunalutskylder
höjas från 200 kronor till 300 kronor, blefve bördan af den sammanlagda
beskattning, som sålunda komme att af honom uttagas, otvifvelaktigt
allt för tyngande. Den synnerliga ojemnhet i beskattningens storlek
de olika kommunerna emellan, som redan nu råder för all slags inkomst,
skulle vidare genom den ifrågasatta förhöjningen skärpas i en
grad, som lätt kunde alstra verkliga missförhållanden.

Att till undvikande af nu antydda svårigheter undantaga förhöjningen
i bevillningen för inkomst af kapital från påföringen af kommunalutskylder
skulle först och främst innebära ett partielt förryckande
af de nuvarande grunderna för kommunalbeskattningen. Men derutöfver
komme en i dylikt syfte i taxeringslängderna företagen utbrytning
af en del af nämnda bevillning att medföra de största olägenheter
ur skatteteknisk synpunkt. Enligt hvad jag inhemtat har frågan om
den praktiska utförbarheten af en dylik anordning utgjort föremål för
utredning inom 1895 års bevillningskomité, men har dervid befunnits,
att densamma skulle medföra ökadt arbete och ökade kostnader i en
omfattning, som icke stode i rigtigt förhållande till den afsedda ökningen
i statsinkomst.

Äfven i ett annat afseende resa sig betänkligheter mot en höjning
af beskattningen å kapitalinkomsten. Vid anordnandet af en skatt är
jemnhet i skattebestämmelserna den synpunkt, som minst af alla får
lemnas ur sigte. En skatteform, som i detta afseende företer någon
brist, kännes tryckande, den må i öfrigt vara anordnad hur förträffligt
som helst. Tillämpar man denna fordran på den föreliggande frågan,
leder detta dertill, att, om man anser den fonderade inkomsten kunna
draga relativt högre skatt än den ofonderade, skatteförhöjningen måste
afse alla slag af fonderad inkomst. I det föregående har det emellertid
endast varit fråga om förhöjd bevillning för det rörliga kapitalet. Då
det fasta kapitalet hos oss icke utgör föremål för inkomstbevillning,
utan beskattas genom en i förhållande till fastighetens uppskattade värde
utgående fastighetsskatt, som utgöres med visst belopp, oberoende af

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

om fastigheten faktiskt lemnar egaren någon inkomst eller icke och
oberoende jemväl deraf huruvida fastigheten häftar för skuld eller
icke, är uppenbart, att utsträckning jemväl till fastighetsinkomst af
skatteförhöjningen för det rörliga kapitalet förbjuder sig sjelf. Frågar
man sig, huruvida fastighetsbevillningen i och för sig drabbar
sitt skatteobjekt så mycket tyngre än inkomstbevillningen det rörliga
kapitalet, att redan häruti ligger en eqvivalent för den ifrågasatta höjningen
af skatten för kapital, kan, på grund af de båda skatternas
grundväsentligt olika natur, på en sådan fråga icke gifvas något
allmängiltigt svar. En jordegare, som drabbats af missväxt, så att
hans egendom tilläfventyrs för året icke lemnar någon inkomst,
medan han ändock måste utbetala en dryg ränta på ett hypotekslån,
träffas utan tvifvel hårdare af skatt än en kapitalist, som endast
behöfver utgöra bevillning för den inkomst han verkligen åtnjutit
och är berättigad att från denna göra afdrag för ränta å skuld. Förhållandet
blir deremot omvändt, om egaren af en skuldfri fastighet
i jordbruksinkomst eller hyror uppbär ett belopp, som öfverstiger i
förra fallet sex och i senare fallet fem procent å taxeringsvärdet. Äfven
om man i en period af ogynsamma jordbrukskonjunkturer skulle vara
benägen att anse fastighetsbevillningen i allmänhet vara något tyngre
än inkomstbevillningen, gäller detta icke om bevillningen för stadsfastighet,
och förhållandena äro enligt sakens natur alltför vexlande
olika tider och olika skattskyldige emellan, för att någon fäst hållpunkt
för en jemförelse i detta afseende skulle stå att finna. För visso skulle
emellertid en förhöjning af skattefoten, som träffade det rörliga, men
icke det fasta kapitalet, allmänt kännas som en obillighet.

Införandet inom bevillningens område af progressiv beskattning,
d. v. s. skattefotens successiva stegring i visst förhållande till inkomstens
ökning i storlek, har föreslagits i åtskilliga inom Riksdagen väckta
motioner. Hvad ofvan sagts om den nuvarande bevillningslagstiftningens
bxustande förmåga att i sig upptaga nya beskattningsprinciper
visar sig ega sin fulla tillämplighet, då fråga uppstår om den progressiva
beskattningsnormens användning. Till grund för meningen om
det berättigade i denna beskattningsnorm ligger först den allmänna
satsen, att skatten bör lämpas efter den enskildes skatteförmåga, och
vidare åsigten, att skatteförmågan växer i starkare progression än inkomstens
belopp. En progressiv inkomstskatt är derföre eu i egentligaste
mening personlig skatt. Det gäller här framför allt att med
den största möjliga noggrannhet utfinna det belopp, som betecknar
den skattskyldiges skatteförmåga, d. v. s. den sammanlagda netto -

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 29.

inkomst, som han efter afdrag af alla skuldräntor kan för sitt behof
under året disponera. Lägger man till grund för skattefotens bestämmande
något belopp, som innefattar mer eller mindre än denna rena
nettoinkomst, begår man en orättvisa vida större än den ofta svårundvikliga,
som beror af bristfällig taxering.

Fastbåller man sålunda som en oafvislig förutsättning för den
progressiva beskattningsnormens tillämpning fordran på den samlade
nettoinkomstens utrönande, inses genast, bvilket hinder för eu sådan
anordning ligger uti bevillningens fördelning i en fastighetsskatt och
en inkomstskatt. Denna fördelning medför, att man för den stora och
vigtiga inkomstgrupp, som utgöres af den utaf fast egendom härflytande
inkomsten, ej kan utröna det inkomstbelopp, som för bildande af den
samlade nettoinkomsten bör sammanläggas med inkomsten af andra
inkomstkällor. Man kan icke hjelpa sig dermed, att man tager för
jordbruksfastighet sex och för annan fastighet fem procent af taxeringsvärdet,
betraktar det sålunda vunna beloppet som fastighetsinkomst
och sammanlägger detta med den öfriga inkomsten. Ty det belopp,
man på detta sätt erhåller, betecknar .den i förväg beräknade af kastningen
af fastigheten, bvilket är något helt annat än den inkomst, som
tillfaller fastighetsegaren. För denne kan ju allt för väl all inkomst uteblifva
eller förbytas i förlust och i hvarje fall är afdrag för ränta å
den skuld, som kan vidhäfta fastigheten, icke medgifvet vid fastighetsbeskattningen,
till följd hvaraf den beräknade afkomsten af fastigheten,
äfven om den i ett eller annat fall skulle till beloppet sammanfalla
med den inkomst, som verkligen af fastigheten tillflyter dess egare,
ändock icke betecknar dennes nettoinkomst. Af det anförda följer utan
vidare, att den nuvarande inkomstbevillningen, som till omfattningen
endast är en partiel inkomstskatt och icke en gång en ren sådan, då
afdrag icke medgifves för ränta å all slags skuld, icke kan göras progressiv,
likasom att den progressiva skattenormen än mindre kan
tillämpas på den nuvarande fastighetsbevillningen, hvilken är en s. k.
real- eller objektskatt och såsom sådan alldeles icke tager hänsyn till
egarens personliga skatteförmåga.

Men hindret för skatteprogressionens införande i vår nuvarande
bevillningslagstiftning ligger icke endast i bevillningens egenskap att
vara sammansatt af en fastighets- och en inkomstskatt. Då enligt lag
kommunalutskylderna skola utgöras i visst förhållande till bevillningen,
måste bevillningsförordningen i sig upptaga ett antal regler, enligt
hvilka särskilda slag af inkomster skola taxeras inom vissa kommuner
och inkomsten af en rörelse, som drifves å flera olika orter, upptagas

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

till beskattning med vissa andelar å de särskilda orter, der rörelsen
utöfvas. Härigenom omöjliggöres för närvarande det sammanförande
till ett helt af alla de af den skattskyldige åtnjutna inkomstbelopp af
olika ursprung, som är nödvändigt för utrönande af den inkomstsumma,
i förhållande hvartill skall bestämmas den skattegrupp i den progressiva
skatteskalan, till hvilken den skattskyldige är att hänföra. Den
nuvarande anordningen af kommunalbeskattningen förutsätter, med ett
ord, med nödvändighet såsom regel den beskattningsbara inkomstens
upptaxering till bevillning i de kommuner, der den förvärfvas, medan
den progressiva beskattningsnormens tillämpning med lika nödvändighet
fordrar hela inkomstens upptaxering i den skattskyldiges boningsort.

I ett land, der allmän inkomstskatt finnes, t. ex. i Preussen, gestaltar
sig förhållandet på helt annat sätt. Der påföres inkomstskatt för
alla slag af inkomst, de må härröra af fastighet eller andra inkomstkällor,
den skattskyldige endast på ett ställe, eller det, der han är bosatt.
Kommunerna kunna äfven i nämnda land för sina behof upptaga
tilläggsafgifter å inkomstskatten till staten, men detta skall då ske enligt
vissa i kommunalskattelagen bestämda regler för den i och för
statsinkomstskatten uppskattade inkomstens fördelning på kommunerna,
och det bör för öfrigt anmärkas, att dessa tilläggsafgifter i Preussen
icke på långt när intaga samma förherskande ställning i kommunalbeskattningen
som hos oss, i det att uti förstnämnda land kommunerna
enligt lag eg a tillgång till ett betydande antal andra skatteformer,
såsom grundskatt, näringsskatt, acciser m. m.

En fråga, som förelegat till pröfning vid den senaste skatteutredningen
och dervid varit föremål för mycket delade meningar, har, såsom
jag redan erinrat, varit den, huruvida delegare i aktiebolag eller
enskild sedelutgifvande bank borde erlägga skatt för den utdelning,
han från bolaget eller banken uppbär. Äfven i andra länder, som på
senare tider reformerat sina inkomstskattelagar, har en motsvarande
fråga varit föremål för lifliga meningsbyten. I dessa länder har det
emellertid i allmänhet ansetts oomtvistligt, att aktieegaren borde skatta
för den utdelning han uppbär, hvaremot frågan der galt, huruvida och
i hvilken mån derjemte äfven bolaget borde utgöra skatt för sin vinst.
Denna fråga har på olika ställen blifvit olika besvarad. Det vill synas mig,
som om den principrigtigaste lösningen vore den, att aktieegaren i
vanlig ordning erlägger skatt för den inkomst han uppbär i form af
utdelning å sina aktier samt att äfven bolaget erlägger skatt för sin
vinst, men dervid eger att betrakta det af aktieegarne tillskjutna aktieBih.
till Biksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

kapitalet som upplånadt, förlagskapital, å hvilket bolaget är berättigadt
att vid beskattningen afdraga ränta efter allmänt gällande räntefot.
Hos oss lägger emellertid kommunalbeskattningens sammanhang med
statsbeskattningen ett bestämdt hinder i vägen för en dylik anordning,
likasom äfven detta sammanhang gifvit upphof till den nu gällande bestämmelsen,
att aktiebolaget och icke aktieegaren skall skatta. Då
nyssnämnda sammanhang vållar, att inkomsten måste taxeras till bevillning
inom den kommun, som anses närmast berättigad att af inkomsten
uppbära kommunalutskylder, kan icke råda något tvifvel derom,
att den kommun, inom hvilken ett aktiebolag utöfvar sin verksamhet
och för en ofta talrik arbetarepersonal ställer stora fordringar på kommunens
fattigvård och skolväsen m. m., bör eg a rätt att utan afdrag
upptaga kommunalutskylder af bolagets inkomst. Behjertande detta
förhållande, har 1895 års bevillningskomité icke ifrågasatt, att aktiebolag
borde tillerkännas rätt till sådant ränteafdrag, om hvilket nyss
blifvit nämndt., men till gengäld föreslagit, att endast 50 procent af
aktieutdelningen skulle hos aktieegarne beskattas. Detta förslag, som
afviker från den princip, hvilken enligt min mening är den rigtiga för
ordnandet af den förevarande frågan och i öfrigt upptager en helt godtycklig
siffra för beskattningen, kan jag emellertid icke biträda, vid
hvilket förhållande och då den af mig såsom rigtig antydda lösningen
af frågan icke under nuvarande förhållanden står att vinna, jag finner
mig för närvarande förhindrad att föreslå någon ändring i nu gällande
bestämmelser, enligt hvilka endast aktiebolaget, men icke aktieegaren
erlägger bevillning för inkomst.

Med insigt om de stora svårigheter, som här i landet måste möta
för ett omedelbart införande af en från sammanhanget med kommunalbeskattuingen
frigjord allmän inkomstskatt, har 1894 års komité, som
ansett sagda skatteform böra uppställas såsom det slutliga målet för
reformerandet af den direkta skatten till staten, såsom redan blifvit erinradt,
sökt taga vissa steg för att i möjligaste mån närma den nuvarande
bevillningen af fast egendom samt af inkomst till egenskapen
af en allmän inkomstskatt. Komitén har sålunda sökt att med hvarandra
närmare sammanföra fastighetsbevillningen och inkomstbevillningen
och i sådant syfte, bland annat, föreslagit fastighetsbevillningens ersättande
i allmänhet med bevillning för inkomst af fast egendom, hvilken
inkomst, medan den kommunala beskattningen på enahanda sätt som
hittills skulle utgöras efter fastighetens taxeringsvärde, skulle beräknas
för jordbruksfastighet till 6 procent och för annan fastighet till 5 procent
af taxeringsvärdet, dock med rätt till afdrag för ränta å inteckuad gäld

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

intill högst 40 procent af'' den beräknade inkomstens belopp, införande
såsom regel af ren inkomstbevillning för afkastning af skog utöfver husbehofvet
äfvensom utsträckning af den nu medgifna rätten till bevillningsfribet
och lindring i bevillningen äfven till bevillning för inkomst
af fast egendom, likväl med den inskränkning, att bevillning alltid skulle
utgöras för minst 60 procent af den efter medgifvet afdrag för ränta
å skuld återstående fastighetsinkomsten. Vidare har komitén sökt att åt
den nuvarande inkomstbevillningen gifva en renare karakter af inkomstskatt
genom att föreslå medgifvande af afdrag vid inkomsttaxeringen för
ränta å skuld icke blott vid taxering för inkomst af kapital och af rörelse,
utan äfven vid taxering för annan inkomst, såsom löntagares, läkares,
sakförares med fleres, dock endast med högst 20 procent af inkomstens
belopp.

Uppenbart är emellertid, hvad ej heller af komiterade blifvit förnekadt,
att bevillningen enligt detta förslag äfven framgent komme att
i hufvudsak bibehålla sin karakter af kombinerad real- och personalskatt
samt att de modifikationer, som föreslagits i syfte att närma denna sålunda
kombinerade skatt till egenskapen af en verklig inkomstskatt,
endast kunnat vinnas på bekostnad af följdrigtigheten i skattelagstiftningen,
som fordrar, att detaljerna i lagen stå i öfverensstämmelse med
och kunna härledas ur de grundprinciper, på hvilka den är bygd. Detta
blir icke fallet med komiténs förslag, hvil ket, likasom med våld, på den
nuvarande skatteformen inympar principer, hemtade från en annan skatteform,
och derigenom endast ofullständigt och med åtskilliga inkonseqvenser
och godtyckligheter i detaljerna förmår tillämpa de nya principerna.
Med erkännande deraf, att komiténs förslag i vissa fall antagligen komme
att leda till ökad rättvisa och billighet i beskattningen, synes det mig
emellertid visst, att denna fördel komme att på andra håll motvägas af
allt för stora ojemnheter i beskattningen och andra af den bristande
enheten och konseqvensen i lagstiftningen härflytande olägenheter för
att komiténs förslag i nu ifrågavarande delar skulle böra vinna godkännande.
I öfrigt tillåter jag mig hänvisa till den utförliga kritik,
som ur nu antydda synpunkt kommit 1894 års komitéförslag till ded
från Eders Kongl. Maj-.ts befallningshafvande i Elfsborgs län, kammarrätten
och 1895 års bevilluingskomité.

Hvad särskildt beträffar det nyssnämnda förslaget om införande
af ett förändradt sätt för beskattning af afkastning utaf skog, har den
behandling, frågan härom undergått, gifvit ny bekrättelse åt den sedan
länge gjorda erfarenheten, att åstadkommandet af en tillfredsställande
ordning i detta hänseende hör till de mest svårlösta uppgifter inom be -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

villningslagstiftningens område. Den 24 oktober 1890 uppdrog Eders
Kong], Maj:t åt en särskildt för ändamålet tillsatt komité att taga denna
fråga under ompröfning. Af denna komités tre ledamöter förordade två
införandet af inkomstbevillning för inkomst af skog, medan den tredje,
komiténs ordförande, uttalade sig för bibehållandet i något modifierad
form af fastighetsbevillningen såsom form för beskattningen af den
ifrågavarande skattekällan. Hörde öfver komiténs förslag, uttalade länsstyrelserna
vidt skilda meningar, hvilket äfven blef fallet inom kammarrätten,
der, enligt det till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade protokollsutdraget,
hvarje ledamot uttalat sin särskilda mening. Det förslag,
som framställs af majoriteten i 1890 års komité, upptogs i hufvudsak
af 1894 års komité, men förslaget blef, sedan öfver detsamma mycket
olika meningar uttalats af länsstyrelserna, af kammarrätten afstyrkt,
dock med reservation af två ledamöter, som biträdde komiténs förslag.
Såsom förut blifvit nämndt, afstyrktes förslaget om skogsafkastningens
beskattande genom inkomstbevillning af 1895 års beviilningskomité,
dock med reservation af fyra bland komiténs nio ledamöter.

Den sålunda verkstälda utredningen af skogsbeskattningsfrågan
har medfört den afsevärda fördel, att det problem, som framställs till
lösning, blifvit på det mest fullständiga och uttömmande sätt i alla
detaljer behandladt och genomarbetadt. Ett stort antal förslag har
blifvit framlagdt och de med hvart och ett af dessa förenade fördelar
och olägenheter grundligt debatterade. Men sådant oaktadt kan frågan
knappast anses hafva blifvit förd närmare sin lösning. Meningarna stå
lika oförmedlade emot hvarandra som vid komitébehandlingens början.
Mot förslaget om införande af inkomstbevillning för afkastning af skog
hafva ock blifvit anförda tungt vägande skäl. Sålunda bär, bland annat,
mot genomförbarheten på rättvisa grunder af en dylik inkomstbeskattning
erinrats, att, då vid beskattning för inkomst genom skogs af kastning
afdrag skulle få göras för köpeskillingen för skogen, motsvarande
afdrag jemväl borde ske der någon genom arf eller eljest annorledes
än genom förvärf, jemförligt med köp, åtkommit skog, men att svårigheten
att för sådana fall bestämma afdragets storlek blefve mycket
stor, för att ej säga oöfvervinnelig; att nyssnämnda, i 1894 års komitéförslag
erkända rätt för köpare af skog att vid taxering af hans af
skogen härflytande inkomst tillgodonjuta afdrag för köpeskillingen svårligen
kunde genomföras på det sätt, som förslaget innehölle; att nemligen,
då enligt detta beskattningsbar inkomst skulle anses uppkomma
först efter det, att skogen utöfver husbehofvet lemnat afkastning, som
till fullo betäckt kostnaden för skogens förvärfvande, utrönandet af

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tidpunkten, då köpeskillingen vore till fullo amorterad, blefve för taxeringsmyndigheterna
förenadt med så stora svårigheter, att det näppeligen
vore möjligt på annat sätt än med tillhjelp af en noggrann bokföring;
att denna uppenbarligen icke kunde tänkas verkstäld af nämnda
myndigheter och icke heller kunde åläggas den skattskyldige; samt
att, om äfven denne fullgjorde densamma, tillfälle saknades till kontroll
från det allmännas sida å bokföringens rigtighet. Då någon utväg
att på tillfredsställande sätt lösa de sålunda framhållna svårigheterna
hittills icke kunnat angifvas, synes mig förslaget om införande
af inkomstbevillning för afkastning af skog lika litet som öfriga förslag
om ändringar i den nuvarande fastighetsbevillningen böra framläggas
för Riksdagen.

Hvad angår 1894 års komités förslag om utvidgning af den nu
medgifna rätten till bevillningsfrihet och lindring i bevillningen, så att,
medan för närvarande bevillningsfrihet eger rum för inkomst, som understiger
500 kronor, sådan frihet i stället skulle ega rum, då inkomsten icke
öfverstege sistnämnda belopp, samt att den fulla skattskyldigheten, som
nu inträder vid ett inkometbelopp af 1,800 kronor, först skulle inträda vid
en inkomst af 2,200 kronor, var detta komiténs förslag framstäldt under
den förutsättning, att denna skattelindring skulle med förut angifven
begränsning tillkomma äfven innehafvare af inkomst utaf fastighet. Då
jag icke kunnat tillstyrka komiténs förslag om utbytande af fastighetsbevillningen
mot en form af bevillning för inkomst af fastighet, som i
sjelfva verket icke blefve något annat än den gamla fastighetsbevillningen
med några för denna skatteart främmande tillsatser, följer deraf
ock, att jag ej heller kunnat förorda den i samma förslag ingående
tanken att medgifva äfven fastighet segare en viss begränsad skattelindring.
Vid sådant förhållande finner jag äfven betänklighet möta
mot att enbart för den nuvarande inkomstbevillningen förorda den af
komitén för bevillningen i dess helhet föreslagna utvidgningen af rätten
till bevillningsfrihet och lindring i bevillningen. Jemte det jag i öfrigt
hänför mig till hvad kammarrätten i sitt utlåtande anfört rörande detta
ämne, anhåller jag endast att få tillägga, att, då kammarrätten i stället
för en utsträckning af skattelindringen, på sätt nyssnämnda komité
föreslagit, förordat införande äfven i vår skattelagstiftning af den i flere
utländska skattelagar förekommande bestämmelsen om rätt till visst
skatteafdrag för hvarje barn under viss ålder, hvilket den skattskyldige
har att underhålla och uppfostra, jag väl till fullo erkänner det behjertansvärda
i den tanke, som legat till grund för förslaget, men likväl, vid
det förhållande att denna lättnad i beskattningen icke tillika kan komma

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till godo den störa grupp af skattskyldige, som utgöres af fastighetsegarne,
hyser tvekan om lämpligheten att åt sagda tanke gifva ett
mera allmängiltigt och i detalj gående uttryck än det, som redan innefattas
i gällande bevillningsförordnings föreskrift, att bland de ömmande
omständigheter, på grund af hvilka taxeringsmyndigheterna må medgifva
ökning i bevillningsfritt belopp eller i afdraget från bevillning,
äfven skall tagas i betraktande tillvaron af talrik familj.

Nu skulle det vid öfvervägande af hvad sålunda anförts i fråga
om de svårigheter för en vidare utveckling af lagstiftningen om bevillningen,
hvilka bero af dennas ovilkorliga samband med kommunalbeskattningen
och dess fördelning i en fastighetsskatt och en partiel
inkomstskatt, kunna ifrågasättas, huruvida icke åtgärder borde vidtagas
till undanrödjande af dessa svårigheter genom bevillningens förvandling
till en från berörda samband fri allmän inkomstskatt. En sålunda
uppstäld fråga om reform af den direkta beskattningen får emellertid
en helt annan räckvidd än den ur 1892 års urtima Riksdags förhandlingar
framgångna önskan om en revision afgällande bevillningsförordning.
Jag har redan framhållit, hurusom ur ordalagen i sagda Riksdags
skrifvelse i ämnet icke eller åtminstone icke med någon större grad af
tydlighet kan härledas någon hos Riksdagen förefintlig åstundan om
en mera genomgripande förändring af bevillningslagstiftningen. Den
nyss antydda reformen af den direkta beskattningen skulle emellertid
icke allenast medföra en fullständig omgestaltning af bevillningen, utan
derutöfver sträcka sina verkningar in på många olika områden, allestädes
verkande till ändring i häfdvunna förhållanden. Man behöfver
för att inse detta endast erinra sig, hvilken betydande och mångsidig
uppgift, vida större än den, som i allmänhet tillkommer inkomstskatten
i andra länder, bevillningen af fast egendom samt af inkomst hos oss
har att fylla. Väl står den i finansiel betydelse för statsverket tillbaka
för åtskilliga andra statens inkomsttitlar, men på flera olika områden
kan densamma och särskildt de uppskattningar af fastighetsvärden och
beskattningsbara inkomstbelopp, som för densamma eg a rum, sägas
spela rolen af ett slags regulator för en mängd af samhällslifvets yttringar.
Politisk och kommunal rösträtt och valbarhet äro bestämda i
visst förhållande till taxeringsvärde för fastighet och uppskattad inkomst;
kommunalutskylderna inom den verldsliga och den kyrkliga kommunen
äfvensom landstingsskatt utgå, på sätt förut framhållits, såsom tilläggsafgifter
till bevillningen; vägskatt, bidrag till skjutsentreprenader, tingshus-,
kyrko- och prestgårdsbyggnadsskyldighet utgå likaledes mer eller

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

mindre direkt i förhållande till bevillningen. Särskildt är fastighetstaxeringen
af stor betydelse äfven på många andra lagstiftningsområden,
såsom bankväsendets m. fl. I allmänhet kan sägas, att, derest i sammanhang
med bevillningens förändring till allmän inkomstskatt begreppet
taxeringsvärde i betydelsen af en för bevillningstaxeringen verkstäld
officiel uppskattning af en fastighets värde skulle bortfalla ur lagstiftningen,
ett tomrum derigenom skulle uppstå, hvars fyllande på skilda
områden blefve förenadt med betydande svårigheter. Stora rubbningar
skulle äfven på flera områden vållas deraf, att begreppet uppskattad
inkomst komme att genom tillägg al fastighetsinkomsten och afdrag
af alla slags skuldräntor erhålla en väsentligt förändrad omfattning.

En skattereform i den antydda rigtningen skulle således icke blott
komma att, såsom ju ock med densamma afsedt vore, medföra en genomgripande
omgestaltning af den direkta beskattningen till stat och kommun,
utan ock, med afseende på dess ofvan angifna inverkan på helt
andra lagstiftningsområden, nödvändiggöra en revision af ett stort antal
lagar och författningar, af grundlags ej mindre än af allmän lags natur.
Om ock en sådan revision borde åsyfta att söka, under ändring i formen,
bibehålla den materiela innebörden af de lagbestämmelser, som väl formelt,
berördes af, men till sin natur vore främmande för skattereformen,
är det likväl sannolikt, att revisionen icke skulle kunna ega rum utan
att äfven i materielt afseende medföra ingalunda ovigfiga förändringar
i dessa bestämmelser. Vid öfvervägande af nu angifna förhållanden
har jag icke ansett mig, åtminstone för närvarande, ega anledning att
uti Riksdagens begäran om en revision af bevillningsförordniugen söka
uppslaget till en öfver vida samhällsområden sig sträckande reform af
ej mindre skatte- än äfven andra förhållanden.

Dock torde, äfven utan en sådan omfattande reform, ett steg af
icke ringa vigt och betydelse nu kunna och böra tagas för ernåendet
af deu ökade effektivitet och den större likformighet i tillämpningen
af bevillningsförordningens bestämmelser, som i 1892 års urtima Riksdags
förut omförmälda skrifvelse i första rummet angifvits såsom syftemålet
med en revision af bevillningsförorduingen. För vinnandet af
detta syftemål erfordras utan tvifvel att bereda beskattningsmyndigheterna
tillgång till ett rikare material af faktiska upplysningar att tjena
till grundval för taxeringsförrättningarna än det ofta mycket bristfälliga,
som för närvarande står dem till buds. Något kan i detta hänseende
vinnas genom utsträckning af den skyldighet att lemna officiela uppgifter,
som redan nu åligger vissa myndigheter och korporationer, men
framför allt bör för ändamålet anlitas den för närvarande endast i ringa

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

omfattning använda kunskapskälla, som består uti de skattskyldiges egen
kännedom om sina inkomstförhållanden. Jag syftar härmed på den s. k.
obligatoriska sjelfdeldarationen. Denna användes numera och anses
oumbärlig i alla länder, som ega en något mera utvecklad lagstiftning
om inkomstskatt, och dess införande äfven hos oss har fyrfaldiga gånger
påyrkats i motioner inom Riksdagen, likasom densamma förordats
af de båda senast tillsatta bevillningskomitéerna äfvensom i något mildare
form af kammarrätten i dess utlåtande öfver 1894 års komités
förslag. Det är en gifven sak, att de bästa upplysningarna kunna erhållas
af de skattskyldige sjelfva, och i den omständigheten, att man
kunde befara att stundom erhålla origtiga uppgifter, ligger intet skäl
att alldeles afstå från denna utväg, som i flertalet fall säkerligen komme
att lemna högst värdefulla bidrag till det afsedda syftemålet, en rättvis
och jemlik taxering. Benägenheten att lemna origtiga uppgifter torde,
der den förefinnes, komma att allt mera inskränkas, i den mån genom
någon tids utöfning af uppgiftsskyldigheten det allmänna föreställningssättet
så att säga komme att uppfostras att anse densamma som en
medborgerlig pligt, och sagda benägenhet kan i öfrigt motverkas dels
genom straffpåföljder, dels och hufvudsakligast derigenom att uppgiftsskyldigheten
göres så litet motbjudande, som med möjligheten att
uppnå det afsedda syftemålet är förenligt.

Obenägenheten att lemna rigtiga uppgifter för beskattningen kan
härröra af den skattskyldiges önskan att undandraga sig taxering till
behörigt belopp, i hvilket fall sagda obenägenhet ju icke är förtjent af
något undseende, men den kan äfven bero på svårighet för den skattskyldige
att lemna de äskade uppgifterna äfvensom på farhåga hos
honom att genom yppande af sin förmögenhetsställning eller af detaljerna
i sin affärsrörelse råka ut för obehag af hvarjehanda slag, särskildt
ur konkurrenssynpunkt. Behörig hänsyn till hvad i dessa betänkligheter
kan vara berättigadt synes mig böra utgöra en maning
att något slå af på skärpan i de fordringar, som i förevarande afseende
ställas på de skattskyldige ej mindre i 1894 års än äfven, om ock i
något mildrad form, i 1895 års komitéförslag, helst äfven försigtigheten
torde bjuda att vid sjelfdeklarationens införande hos oss, der den, om
man bortser från den uppgiftsskyldighet, som åligger vissa bolag, är en
nyhet i skattelagstiftningen, icke omedelbart påbjuda ett förfarande,
som, på sätt i eu reservation vid sistnämnda betänkande framhållits,
torde i sina fordringar på detaljerade uppgifter vara strängare än det
i andra länder tillämpade. Jemte det naturligen bolagens deklarationspligt
bibehålies i sitt redan nu stadgade omfång med tillägg af skyl -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

dighet att aflemna ett exemplar af senaste revisionsberättelsen, tror jag
derföre, att man beträffande de fordringar, som i omhandlade afseendet
böra ställas på andra skattskyldige, åtminstone till en början icke bör
utkräfva deklarationspligtens fullgörande i andra fall än sådana, der
sagda pligt utan svårighet bör kunna fullgöras. Den obligatoriska deklarationspligten
synes mig derföre böra begränsas till skattskyldige,
som under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors
inkomst af kapital eller enligt lag äro pligtige att föra handelsböcker.
Vidare torde, på sätt kammarrätten och reservanter inom 1895 års komité
påyrkat samt i utländska inkomstskattelagar är regel, uppgiften icke
nödvändigtvis behöfva omfatta mera än en summarisk uppgift å inkomsten.
Dessa uppgifter borde lemnas å tillhandahållna blanketter, derå
till ledning för de skattskyldige skulle finnas meddelade detaljerade
anvisningar om hvad vid uppgiftens afgifvande borde iakttagas, hvilka
afdrag vid inkomstens beräknande icke vore medgifna o. s. v. Dessutom
borde tillhandahållas blanketter till mera detaljerade deklarationer för de
skattskyldige, hvilka önskade deraf begagna sig och hvilkas antal med
skäl torde kunna antagas efter hand komma att alltmera tillväxa.

Det kan antagas, att, om det af mig sålunda förordade deklarationeförfarandet
kommer till tillämpning, detsamma skall medföra en
ökning i inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst. Då
genom lag af den 24 juni 1891 den obligatoriska sjelfdeklarationen
blifvit införd i Preussen, stego under påföljande beskattningsår de taxerade
inkomsterna för enskilde skattskyldige från omkring 4,274,000,000
mark till omkring 5,724,000,000 mark eller således med omkring
1,450,000,000 mark, deraf omkring 925,000,000 mark belöpte på inkomster
öfver 3,000 mark. Den här i landet påräkneliga ökningen
kan väl icke antagas komma att blifva ens tillnärmelsevis jemförlig,
men det kan icke betviflas, att särskildt inkomst af kapital till icke
obetydligt belopp förefinnes, som för närvarande undandrager sig taxering,
men genom tillämpning af deklarationsförfarandet skulle bringas
i dagen. Den uppskattade inkomsten af kapital uppgick år 1895 till
29,172,051 kronor. Då man erinrar sig, att den 31 december nämnda
år ensamt på depositionsräkning i bankerna innestod ett belopp af
322,699,661 kronor, å hvilket belopp räntan efter 4 procent utgör
12,907,984 kronor, kan man — äfven om man fäster behörig hänsyn
dervid, att af sistnämnda räntebelopp en del på grund af bestämmelserna
i gällande bevillningsförordning torde varit fri från bevillning —
icke undgå att finna, att nyssnämnda siffra, 29,172,051 kronor, hvilken
Bih. till Riksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

betecknar den samlade beskattningsbara kapitalinkomsten inom landet
och sålunda, jemte räntorna på depositioner i bankerna, äfven omfattar
ränta på obligationer, inteckningar och eljest utlånta belopp, synes allt
för låg.

Hufvudsyftet med deklarationsförfarandets införande är emellertid
icke endast att tillföra statsverket ökade inkomster, utan, såsom redan tillförene
blifvit framhållet, att i görligaste mån öka möjligheterna för en
rättvis och jemlik taxering. I detta afseende kan sjelfdeklarationens
genomförande anses utgöra grundvilkoret för sådana reformer inom
inkomstbeskattningens område, som åsyfta att i ökad grad lämpa beskattningen
efter den enskildes skatteförmåga. Saknas det underlag
för dessa reformer, som ligger uti en noggrann taxering, komma reformerna
icke allenast icke att leda till det med dem åsyftade målet, utan
fastmera på grund af den betydelse för skattefotens bestämmande,
som inkomstens art och storlek skulle erhålla, att medföra tillkomsten
af ett nytt slag af orättvisor. Icke mindre för tillämpningen af den
nuvarande bevillningsförordningen än äfven såsom grundval för en
vidare utveckling af bevillningslagstiftningen måste derföre sjelfdeklarationens
införande anses ega stor betydelse.

Från flera håll har framhållits den svårighet för hemlighållandet
af innehållet i aflomnade deklarationer, som läge i det stora antalet
ledamöter i beskattningsnämnderna, sådana dessa enligt gällande bestämmelser
äro sammansatta. Vigten af de ur denna synpunkt framstälda
farhågor torde visserligen i väsentlig mån förringas, derest deklarationspligten
inskränkes på sätt nyss blifvit angifvet, men då det
icke desto mindre lärer vara angeläget att vidtaga alla åtgärder, som
kunna vara egnade att undanrödja möjligen förefintliga farhågor för
missbruk af deklarationerna, helst anlitandet af de mera detaljerade
deklarationsformulären härigenom otvifvelaktigt komme att befordras,
anser jag mig böra förorda 1895 års komités förslag, att deklarationernas
granskning endast borde verkställas af vederbörande beskattningsnämnds
ordförande och en af honom tillkallad ledamot, hvilken borde
kunna ombytas vid olika mål, äfvensom att, sedan denna granskning,
vid hvilken i taxerings- och pröfningsnämnd äfven kronans ombud
skulle ega rätt att vara tillstädes, egt rum, för uppgifternas innehåll
redogörelse visserligen borde lemnas inom beredningen eller nämnden,
men endast i den mån sådant funnes vara för taxeringen oundgängligen
nödigt. I enahanda syfte synes mig 1895 års komitdförslag, i hvad
det förordar meddelandet af hittills saknade bestämmelser om ansvar

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

och skadeersättningsskyldighet för taxeringsman, som bryter sin tystlåtenhetspligt,
vara förtjent af godkännande.

Sistnämnda komité har, för ytterligare tillgodoseende af de skattskyldiges
berättigade kraf på hemlighållande af deras till beskattningsmyndigheterna
lemnade uppgifter, framhållit behofvet af sådan ändring
i gällande tryckfrihetsförordning, att tillgång till dessa uppgifter icke
medgåfves annan än den, som i och för taxeringen skulle deraf erhålla
del. Väl kan, derest deklarationspligten inskränkes på sätt jag föreslagit,
behofvet af en grundlagsändring i antydt syfte icke sägas framträda
lika skarpt, som förhållandet skulle blifva, om komiténs förslag
om ett mera detaljeradt deklarationsförfarande vunne godkännande, men
då ändringen i hvarje händelse — äfven om bestämmelserna i gällande
bevillningsförordning bibehållas oförändrade — synes vara på sin plats,
tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville på föredragning
af chefen för justitiedepartementet taga berörda fråga i nådigt
öfvervägande. Den omständigheten, att eventuelt förslag i ämnet icke kan
blifva upphöjdt till lag förr än tre år härefter, lärer icke för frågan om
den obligatoriska sjelfdeklarationens införande kunna tillmätas afsevärd
betydelse. Saknaden af ett förbud i angifven rigtning har mig veterligen
hittills icke faktiskt medfört någon olägenhet, och om med dess
utfärdande ännu får anstå någon kortare tid, synes detta på sin höjd
kunna medföra den verkan, att deklarationer enligt de mera omfattande
formulären under sagda tid tilläfventyrs icke komme att afgifvas så
talrikt, som eljest måhända skulle varit fallet.

Ordnas deklarationsförfarandet på ofvan angifna sätt, hyser jag
den fasta förvissning, att ingå berättigade invändningar mot detsamma
skola kunna göras äfvensom att, i synnerhet efter någon tids tillämpning,
sagda förfarande ej skall kännas tryckande. Med det ringa faktiska
material, som för det stora flertalet skattskyldige hittills stått
beskattningsmyndigheterna till buds, har det icke kunnat undvikas, att
taxeringen ofta varit ungefärlig eller, om man så vill, en medeltalstaxering.
Vill man bereda den direkta beskattningen större utrymme
i statens skattesystem än hittills, måste det allmänna föreställningssättet
ledas till insigt om nödvändigheten deraf, att, lika litet som
tvifvel råder derom, att andra skatter, såsom tull, acciser m. fl., skola
utgöras efter fulla värdet eller qvantiteten af skatteföremålet, äfven
bevillningen kommer att utgå i förhållande till den exakt uträknade
inkomsten, öfvergången till ett sålunda mera skärpt skatteförfarande
kan måhända för en och annan kännas något besvärande, men jag betviflar
icke, att den allmänna meningen inom kort skall komma till

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

erkännande deraf, att den ökade effektivitet i tillämpningen af skattebeslämmelserna,
som afses med deklarationsförfarandet, äfven kommer
att leda till ökad rättvisa och jemlikhet i taxeringen.

Hvad jag nu yttrat om den obligatoriska sjelfdeklarationen har
närmast åsyftat de uppgifter om inkomst af kapital och arbete, som
föreslagits skola af de skattskyldige afgifvas till ledning för deras egen
taxering. De båda komitéerna hafva emellertid förordat införandet
äfven för fastighetsegare af en viss deklarationsskyldighet. Denna
skulle naturligen icke afse några inkomstuppgifter, men deremot borde
egare af jordbruksfastighet lemna uppgifter om egendomens enligt tillgängliga
handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng samt
skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kunde
uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i
fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad
egendom, samt egare af annan fastighet om markens eller tomtens
areal, derå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde
samt om årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet
för hyresfritt upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra
ej uthyrda lägenheter inom sådan egendom. Dessa uppgifter skulle
endast aflemnas de år, då ny allmän fastighetstaxering skulle ega rum,
hvilket enligt komitéernas förslag skulle ske hvart femte, i stället för
såsom hittills hvart tredje år. Från uppgiftsskyldigheten skulle fritagas
fastighetsegare, hvilkas fastigheter nästföregående år icke varit taxerade
till minst 1,000 kronor.

Komitéernas berörda förslag synes mig, allenast med den ändring,
att nyssnämnda minimisiffra af 1,000 kronor lämpligen torde böra höjas
till 5,000 kronor, i hög grad förtjent af godkännande. Allmänt och
säkerligen icke utan grund klagas öfver den brist på likformighet, som
olika taxeringsdistrikt och ännu mera olika landsdelar emellan råder i
fråga om upptaxeringen af värdet å fast egendom. Tid efter annan
inom olika län företagna, mera ingående undersökningar rörande fastighetstaxeringen
hafva ådagalagt, att stora ojemnheter, hvilka icke egt
sin grund i faktiska förhållanden, vidlådt sagda taxeringar. Om,^iå
sätt komitéerna föreslagit, uppgifter om areal och egogradering samt
arrenden och hyror tillhandahållas beskattningsnämnderna, komme dessa
att till sitt förfogande erhålla ett material, på hvilket en likformig beskattning
kunde byggas och som medgåfve kontroll, att sådan likformighet
verkligen iakttagits. Äfven om uppgifterna i ett och annat
fall tilläfventyrs blefve mer eller mindre ofullständiga eller bristfälliga,
komme de likväl att utgöra ett synnerligen värdefullt tillskott till det

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29,

underlag — hufvudsakligen bestående af köpeskillingsuppgifter och i
stad brandförsäkringsvärden äfvensom taxeringsmännens personliga, ofta
temligen lösliga kännedom om förhållandena — på hvilket fastighetstaxeringen
för närvarande måste byggas.

I de delar af bevillningsförordningen, som afhandla taxeringsmyndigheternas
sammansättning och göromål, hafva komitéerna föreslagit
åtskilliga, om än icke synnerligen omfattande förändringar. Den
vigtigaste af dessa förändringar, hvilka hufvudsakligen åsyfta att sammanfatta
och närmare precisera bevillningsberedningsordförandenas åligganden,
består deruti, att dessa ordförande skulle förordnas, icke såsom
nu för allenast ett år i sänder, utan för en tid af fem år eller för
hvarje fastighetstaxeringsperiod, naturligen i sj^fte att de skulle hinna
förvärfva större kännedom om personer och förhållanden inom distriktet
samt större kontinuitet vinnas i ärendenas behandling. Hvad komitén
i hithörande afseenden föreslagit har synts mig böra, under iakttagande
af vissa af kammarrätten gjorda smärre anmärkningar, i hufvudsak
vinna godkännande.

I komitéernas förslag är under rubriken »om eftertaxering» tillagdt
ett kapitel, som saknar motsvarighet i gällande bevillningsförordning.
Genom bestämmelserna i detta kapitel skulle ändring göras i ett af
ålder hos oss bestående förhållande, som för visso icke eger motsvarighet
i något annat lands inkomstskattelagstiftning och i öfrigt torde
sakna hvarje grund i rättvisa eller billighet, det förhållande nemligen,
att ett inkomstbelopp, som, vare sig med eller utan den skattskyldiges
eget åtgörande, ett år undgått taxering, dermed ock framgent skall
vara derifrån fritaget. I komitéernas förslag torde dock, i hufvudsaklig
enlighet med kammarrättens mening, böra vidtagas ett par
ändringar. Sålunda torde tiden, inom hvilken eftertaxering skall ega
rum, lämpligen böra inskränkas från fem till tre år äfvensom den af
komitéerna föreslagna påföljden af dubbeltaxering för inkomst, som
svikligen undandragits från taxering, utbytas mot böter i visst förhållande
till bevillningen för det undandragna inkomstbeloppet. Deremot
kan jag icke instämma med kammarrätten uti dess hemställan, att
alla bestämmelser om eftertaxering för skattskyldigs dödsbo måtte utgå.
Erfarenheten utvisar, att det egentligen är vid dödsfall, som kapitalinkomst,
hvilken undandragits taxering, träder i dagen, och jag kan
för min del icke finna med billighet oförenligt, att af den skattskyldiges
efterlemnade förmögenhet godtgöres någon del af den skuld till
staten, som den aflidne tilläfventyrs under en lång följd af år undandragit
sig att gälda. I medvetandet om påföljden af en dylik efter -

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

taxering kom me säkerligen att ligga en kraftig uppfordran till behörigt
fullgörande af deklarationsskyldigheten.

Då för tillämpning af nyssberörda straffpåföljd förutsattes en pröfning,
huruvida svikligt förfarande må hafva egt rum, hvilken pröfning
icke lämpligen torde böra uppdragas åt administrativ myndighet, lärer
åt vederbörlig domstol böra öfverlemnas att på talan af allmän åklagare
påföra det ifrågavarande bötesansvaret.

1894 års bevillningskomité, som, enligt hvad jag tillförene erinrat,
i vigtiga hänseenden bygt sitt förslag till förordning angående inkomstbevillning
på andra grunder än nu gällande förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst, har i sammanhang dermed
och jemväl utöfver hvad som af berörda principiela förändringar med
nödvändighet påkallats underkastat de konstitutiva delarne af bevillniugsförordningen
en ganska omfattande omredaktion, dervid komitén ofta
hemtat vägledning i sådana Eders Kongl. Maj:ts beslut i bevillningsmål,
som inneburit tolkning af bestämmelser i gällande förordning. Med
erkännande af det i åtskilliga afseenden förtjenstfulla i sagda omarbetning,
synes det mig likväl tvifvelaktigt, huruvida, vid det förhållande
att grunderna för bevillningens utgörande skulle lemnas i
hufvudsak orubbade, skäl må förefinnas att, i öfvervägande formelt
afseende, underkasta detaljbestämmelserna i bevillningsförordningen en
så genomgående revision, som af komitén ifrågasatts. Då sagda bestämmelser
så nyligen som år 1883 undergingo en ganska genomgripande
formel omredaktion, synes det mig knappast kunna lända
till nytta för taxeringsförrättningarne, att bevillniugsförordningens bestämmelser
utan större sakliga ändringar ånyo skulle i vigtiga delar
erhålla förändrad affattning.

Med tillämpning af de åsigter, jag i det föregående uttalat, har
jag låtit inom finansdepartementet upprätta förslag till ny förordning
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, yttrade
departementschefen vidare:

Det af mig nu upplästa förslaget öfverensstämmer i de delar, i
hvilka jag icke redan angifvit ändring enligt min mening vara behöflig,
i allt väsentligt med nu gällande förordning i ämnet. Endast i följande
ytterligare afseenden hafva, några smärre redaktionsförändringar oberäknade,
ändringar vidtagits.

Enligt 61 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet skola till ledning för vägskattens bestämmande
häradsskrifvarne hvarje år efter slutade taxeringsförrättningar

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

till vägstyrelsens ordförande insända förteckningar, som för hvarje
kommun summariskt upptaga, beträffande fastigheter och frälseränta,
taxeringsvärdet samt, beträffande inkomst, som i vägunderhållet deltager,
den beskattningsbara andelen deraf. I syfte att för häradsskrifvarne
möjliggöra fullgörandet af detta åliggande blef genom nådig kungörelse
den 9 februari 1894 sådan ändring vidtagen i de vid bevillningsförordningen
fogade formulären N:ris 5, 6 och 7, att hvar och en af
kolumnerna för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest delades
i två, af hvilka den ena upptager sådan inkomst, som ej deltager i
vägunderhåll, och den andra annan inkomst. Frågan i hvilkendera
kolumnen inkomsten bör upptagas varder sålunda af icke ringa vigt
för den skattskyldige och kan stundom utgöra föremål för tvekan. Då
emellertid sagda uppdelning af inkomsten icke omförmäles i sjelfva
bevillningsförordningen, hafva olika meningar uppstått beträffande frågan
af hvem den skall företagas — om af vederbörande taxeringsmyndighet
eller af häradsskrifvaren — och följaktligen äfven angående
sättet för fullföljd af talan mot verkstäld uppdelning af detta slag.
Denna fråga torde tarfva en lösning, och då inkomstens uppdelning i
sådan, som bör deltaga i vägunderhåll, och sådan, som icke bör deltaga
deri, förutsätter en pröfning af den ifrågavarande inkomstens natur,
som lämpligast verkställes af taxeringsmyndigheterna, synes föreskrift
böra meddelas, hvarigenom denna pröfning uppdrages åt sagda myndigheter.
Af en sådan föreskrift kommer då utan vidare att följa, att
klagan öfver pröfningsnämnds beslut i fråga af förevarande beskaffenhet
skall fullföljas hos kammarrätten. Vidare torde vägstyrelse böra
tilläggas lika rätt med kommun att föra talan mot taxerings- eller
pröfningsnämnds beslut i taxeringsfrågor.

I öfverensstämmelse härmed har i 37 § af det upprättade författningsförslaget
bland bevillningsberedningens åligganden äfven upptagits
det att införa den uppskattade inkomsten af rörelse, yrke eller
eljest i vederbörlig kolumn af taxeringslängden, allt efter som inkomsten
deltager i vägunderhåll eller ej.

Bestämmelser, motsvarande de i 69 § af gällande bevillningsförordning
meddelade, hafva upptagits i 77 § af författningsförslaget.

I öfverensstämmelse med hvad dels 1894 års bevillningskomité och dels
kammarrätten i sitt öfver denna komités betänkande afgifna utlåtande
föreslagit, hafva i sagda bestämmelser vidtagits vissa ändringar i hufvudsakligt
syfte att närmare bestämma, i hvilka fall kammarrättens revision
må framställa anmärkning vid taxeringslängderna, äfvensom att tillerkänna
kammarrätten befogenhet att, om någon af kammarrätten be -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

frias från bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till
utgörande af densamma, öfverflytta taxeringen å denne.

Af de i gällande bevillningsförordnings 70—84 §§ innefattade
bestämmelser om debitering, uppbörd, afkortning och redovisning äro
en del gemensamma för bevillningen och för andra skatter. I det förslag
till nytt uppbördsreglemetite, som den 11 maj 1887 afgafs af särskilt
förordnade komiterade, hemstäldes derföre, att dessa gemensamma
föreskrifter måtte upptagas i uppbördsreglementet samt i bevillningsförordningen
endast bibehållas sådana, som specielt afsåge bevillningen
eller eljest ansåges för sammanhangets skull erforderliga. Statskontoret
och kammarrätten, som den 28 oktober 1892 afgåfvo underdånigt utlåtande
öfver förslaget till uppbördsreglemente, biträdde i hufvudsak
komiterades berörda hemställan, men ansågo, att något flera af hithörande
stadganden, än komiterade ifrågasatt, borde qvarstå i bevillningsförordningen.
Sedan numera i det nya uppbördsreglemente, som
den 10 maj 1895 utfärdats, upptagits de hittills i bevillningsförordningen
förekommande bestämmelser om debitering, uppbörd, afkortning och
redovisning, som ega tillämpning jemväl å andra skatter, hafva i det
af mig nyss upplästa förslaget till ny bevillningsförordning endast bibehållits
sådana hithörande bestämmelser, som enligt den i statskontorets
och kammarrättens omförmälda utlåtande uttalade mening ansetts böra
i bevillningsförordningen qvarstå.

Till 86 § i författningsförslaget (motsvarande 79 § i gällande förordning)
har på framställning af kammarrätten fogats ett tillägg i syfte
att tydligen angifva, att, då afkortning sker och den inkomst, som
varder föremål för bevillning, härigenom nedgår till sådant belopp, att
frihet från eller lindring i bevillningen enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas,
dylik frihet eller lindring må vid afkortningen medgifvas.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 24 oktober 1890 för behandling
af vissa frågor angående bevillningslagstiftningen tillsatta komité framlade
i sitt den 1 maj 1891 afgifna betänkande, bland annat, förslag
till grunder för fördelning på särskilda orter af bankbolags beskattningsbara
inkomst. Detta förslag, som biträdts ej mindre af kammarrätten
i dess öfver berörda betänkande afgifna underdåniga utlåtande än äfven
af 1894 års bevillningskomité, synes mig vara af beskaffenhet att på
ett tillfredsställande sätt afhjelpa den ofta öfverklagade bristen på närmare
bestämmelser i ämnet och derföre böra vinna godkännande. De
sålunda föreslagna bestämmelserna hafva i författningsförslaget upptagits
dels i 16 § 2 mom. af förordningen och dels i 8 § af instruktionen
för taxeringsmyndigheterna.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Den affattning, som i 17 § af gällande instruktion gifvits åt det
första af de i sagda § anförda exemplen, har, enligt hvad jag inhemta!,
på vissa ställen gifvit anledning till en sådan tolkning af 11 § 1 mom.
i förordningen, jemförd med nämnda § i instruktionen, att bevillning
i ingen händelse skulle utgöras för inkomst af kapital eller arbete,
som understege 500 kronor, äfven om den skattskyldige derjemte åtnjöte
så stor inkomst af fastighet eller af aktier, att denna jemte inkomsten
af kapital eller arbete uppginge till så högt belopp, att med
tillämpning af andra stycket i 11 § 1 mom. af förordningen endast
lindring i bevillning, men ej fullständig eftergift deraf borde ega
rum. Till förebyggande af en sådan tolkning bar den ifrågavarande
§:n i instruktionen (motsvarande 18 § i författningsförslaget) blifvit
delvis omredigerad.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga det af
mig nu anmälda, inom finansdepartementet upprättade förslag till ny
förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte
instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Eettig.

Bill■ till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 20 Haft.