Kongi. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2 (Proposition 1901:2)

Kongi. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny härordning;
gifven Stockholms slott den 7 januari 1901.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden, vill Kongl. Maj:t, under förutsättning af Riksdagens
bifall till det förslag till ny värnpligtslag, som innehålles uti nådiga propositionen
n:o 3 denna dag, härmed föreslå Riksdagen:

Beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att af nuvarande Smålands grenadiercorps och Blekinge
bataljon bildas ett nytt infanteriregemente, afsedt
till besättning i Karlskrona;

att af nuvarande Vermlands fältjägarecorps bildas
ett nytt infanteriregemente, afsedt till besättning å Vaxholm
och Oscar Fredriksborg; och

att af nuvarande Vestgötadals regemente och
Hallands bataljon bildas ett nytt infanteriregemente,
afsedt för första arméfördelningen; samt

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att hvart och
ett af nedan uppräknade infanteritruppförband skall vid
slutligt genomförd härordning utgöras af den under
desamma upptagna, med fasta aflöningsförmåner anstälda
personal, nemligen:

a) Lifregemente! till fot, Första lifgrenadier regementet,
Andra lifgr enadierregementet, Vestgöte regemente,
Uplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings regemente,
Bih. /ill /likså. Prof. 1901. I Sond. / A få. 2 Höft. 1

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs regemente,
Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente, Norrbottens
regemente, Vesterbottens regemente, Kalmar regemente,
Ver mlands regemente, Jemtlands fältjägareregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,
Vesternorrlands regemente samt det
nya här ofvan under l:o) upptagna, för första arméfördelningen
afsedda regementet:

ffcf /'' •

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnantaf första klassen (försteregementsadjutant),
1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor, ,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sj u k vårdskorpraler,

4 sjukvårds vicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af ftrsta klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

48 vicekorpraler, ,

12 officersvolontärer,

48 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musik sergeanter af andra klassen och
24 trumslagare eller hornblåsare.

b) Svea och Göta lifgarden:

.• i *:■ ■ :

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),
1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

8 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvårdskorpraler,’

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater, .

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

Kongl. Majsts Nåd. Proposition N:o 2.

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter, 1 ,•

12 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

360 öfriga volontärer,

8 musiksergeanter af första klassen,

8 musiksergeanter af andra klassen och
24 trumslagare eller hornblåsare.

c) Infanteriregementena i Karlskrona samt å Vaxholm
och Oscar Fredriksborg:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvarterrnästare),
1 löjtnant af förstaklassen(försteregementsadjutant),
1 löjtna nt af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

2 sjukvårdskorpraler.

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjuk vårdssoldat er,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshändtverkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kong!. Maf.ts Nåd. Proposition N-.o 2.

Kompanistaten.

6 kaptener af första klassen,

>'' 4 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

6 sergeanter af första klassen,

8 sergeanter af andra klassen,

24 distinktionskorpraler,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

8 officersvolontärer,

32 öfriga volontärer,

6 rausiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och
16 trumslagare eller hornblåsare.

s V*: < *«

d) Gotlands infanteriregemente jemte militärbefälhafvaren
å Gotland:

Militärbefälhafvare.

1 militärbefälhafvare, öfverste.

Regementsstaben.

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regeinentsqvarterinästare),
1 löjtnantaf första klassen (förste regementsadjutant),
1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvardssergeant),

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

3 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och

I musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

II löjtnanter af första klassen, deraf 1 adjutant hos
militärbefälhafvaren,

10 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

11 sergeanter af första klassen,

16 sergeanter af andra klassen,

32 distinktionskorpraler,

40 korpraler,

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

240 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och
16 trumslagare eller hornblåsare.

Beträffande kavalleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att hvart och ett af nedan uppräknade kavalleri
truppförband skall vid slutligt genomförd härordning
utgöras af den under desamma upptagna, med fasta
aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner,
Lif regementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente:
''a

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant eller major,

Kongl. Majsts Nåd. Proposition N:o 2.

1 ryttmästare af. andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör, > ''■

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

1 fanjunkare (regementsväbel),

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

3 hofslagarekorpraler,

4 hofslagarevicekorpraler,

4 hofslagareryttare,

1 gevärshandtverkare och
1 musikfanjunkare.

..: ;.!>> jun,- . ■••• i. -t ? ■ ''■

Sqvadronsstaten.

5 ryttmästare af första klassen,

1 ryttmästare af andra klassen,

6. löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

5 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

5 sergeanter af andra klassen,

20 distinktionskorpraler,

30 korpraler,

30 vicekorpraler,

6 officersvolontärer,

195 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och
10 trumpetare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant, ‘''

2 majorer,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 batalj onsveterinärer,

1 fanjunkare (regementsväbel),

4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdsryttare,

7 hofslagarekorpraler,

7 hofslagarevicekorpraler,

8 hofslagareryttare,

2 gevärshandtverkare och

1 musikfanjunkare.

IV T‘ *'';■ il >’4 V'';y. '' vy *

Sqvadr onsstaten.

10 ryttmästare af första klassen,

2 ryttmästare af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

11 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

10 fanjunkare,

10 sergeanter af första klassen,

10 sergeanter af andra klassen,

40 distinktionskorpraler,

60 korpraler,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

390 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

4 musiksergeanter af andra klassen och
20 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Lifgardet till häst,
Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer, Smålands
husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente skola vid slutligt genomförd
härordning finnas 600 samt vid hvart och ett af Skånska
husar- och dragonregementena 1,200 kronan tillhöriga
stamhästar.

. '' v.i»l ■!''■ ’ >:

.. {Jf. ■.. u j ;.J.. .

Beträffande artilleriets organisation:

4:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att ett positionsartilleriregemente uppsättes; och
att äfvenledes etf landtfästningsartilleriregemente
uppsättes, och att i detsamma skall ingå Karlsborgs
artillericorps; samt

5:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade artilleritruppförband
skall vid slutligt genomförd härordning
utgöras af den under desamma upptagna, med fasta
aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Första, Svea, Första Göta, Norrlands, Andra
Svea och Andra Göta artilleriregementen:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),
Bill. till Piksd. Prof. 19UI. I Samt. 1 Afd. 2 Höft, 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 regementspastor (vid Norrlands artillerirege
mente 2 regementspastorer),

1 auditör (vid Norrlands artilleriregemente 2 audi

törel''),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär,

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

4 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sjukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

4 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister,

3 hofslagareandrekonstaplar,

4 hofslagarevicekonstaplar,

4 hofslagareartillerister och
1 rnusikstyckjunkare.

Batteristaten.

11 kaptener af första klassen,

8 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

15 styckjunkare,

15 sergeanter af första klassen,

15 sergeanter af andra klassen,

55 förstekonstaplar,

55 andrekonstaplar,

55 vicekon staplar,

18 officersvolontärer,

132 öfriga volontärer,

7 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och

7 trumpetarn.

.11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Wendes artilleriregemente:

r)(, Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

4 majorer,..^, t
1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär,

4 sjukvårdsandrekonstaplar.

5 sjukvårdsvicekonstaplar,

5 sjukvårdsartillerister,

4 handtverksandrekonstaplar,

5 handtverksvicekonstaplar,

5 handtverksartillerister,

4 hofslagareandrekonstaplar,

5 hofslagarevicekonstaplar,

5 hofslagareartillerister och
1 musikstyckjunkare.

,''! :*1 S'' •. 1 tils i ''•! tijih--!

Batteristaten.

14 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

(10 löjtnanter af andra klassen,

12 underlöjtnanter,

18 styckjunkare, : > ■

19 sergeanter af första klassen,

19 sergeanter af andra klassen,

70 förstekonstaplar,

70 andrekonstaplar,

70 vicekonstaplar,

20 officersvolontärer,

168 öfriga volontärer,

''b musiksergeanter af första klassen,

7 musiksergeanter af andra klassen och

8 trumpetare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

c) Gotlands artillericorps:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 löjtnant af andra klassen (adjutant),

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

2 sjukVårdsvicekonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 handtverksandrekonstapel,

1 handtverksvicekonstapel,

2 handtverksartillerister,

1 hofslagareandrekonstapel,

1 hofslagarevicekonstapel,

1 hofslagareartillerist och

1 rausiksergeant af första klassen.

Batteristaten.

4 kaptener af första klassen,

2 kaptener af andra klassen,

5 löjtnanter af första klassen, deraf en adjutant
hos militärbefälhafvaren,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

4 styckjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

4 sergeanter af andra klassen,

22 förstekon staplar,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

4 officersvolontärer,

67 öfriga volontärer och

5 trumpetare.

• jr}. , ;.j •''.••• r '' i i \

d) Positions artilleriregementet :

Staben.

1 öfverste och chef, *

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer, t .?.*** •’

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör, . (

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 handtverksandrekonstaplar,

2 handtverksvicekonstaplar,

2 handtverksartillerister,

2 hofslagareandrekonstaplar,

2 hofslagarevicekonstaplar,

2 hofslagareartillerister och
1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

6 kaptener af första klassen,

5 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

5 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

12 styckjunkare,

12 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

30 förstekonstaplar,

30 andrekonstaplar,

30 vicekonstaplar,

14 officersvolontärer,

72 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen och
6 trumpetare.

e) Landifästningsartilleriregenientet:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N''o 2.

‘ f i ■ i1''3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regeinentsadjutant),

2 regementspastorer,

2 auditör©*,'' ■ • i

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare, . > 1

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sjukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

3 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister och

2 musik8tvckjunkare.

. ;■ ''

V '' Kompanistaten.

. i: i ?•? «''. ) •!*• >*/> 1‘ t? j

,.,.10 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

20 styckjunkare,

20 sergeanter af första klassen,

20 sergeanter af andra klassen,

50 förstekonstaplar,

50 andrekonstaplar,

50 vicekonstaplar,

16 officersvolontärer,

130 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och
10 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Första Svea, Första
Göta, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriregementen
skola vid slutligt genomförd härordning
finnas ''440, vid Wendes artilleriregemente 584, vid Gotlands
artillericorps 85 och vid positionsartilleriregementet
60 kronan tillhöriga stamhästar.

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

Beträffande artilleriets tygstater:

6:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets
tygstater skall vid slutligt genomförd härordning finnas
följande, med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,
nemligen:

litfi.»

1 tygingeniör,

13 tygförvaltare,

10 tygunderofficerare,

7 besigtningsrustmästare,

14 tygskrifvare och
87 tyghandtverkare.

/*■ Lhcritjv t f. f
'' crjblftai""'' ■*?'' 3

Beträffande ingeniörtruppernas organisation:

1 4 t\ i'' i "tf ii 4" *.)" 4 i# t»i • • .1 i

7:o) att Riksdagen måtte bifalla :
att Svea och Göta ingeniörbataljoners ingeniöroch
parkkompanier ombildas till två fältingeniörrege-y
menten;

att eu fältte legrafcorps upprättas, och att i densamma
skall ingå Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani;
och *| u j''„

att tre fästningsingeniörcorpser upprättas, en afsedd
för Karlskrona, en för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs
och en för Bodens fästning; samt
8:o) att Riksdagen måtte besluta:

(fals att vid ^Fortifikationen med fasta aflöningsförmåner
anstälda officerare och underofficerare med
vederlikar samtbetjente skola vid slutligt genomförd
härordning utgöras af nedan upptagna personal, nemligen:

3 öfverstar,

3 öfverstelöjtnanter,

10 majorer,

34 kaptener af första klassen,
18 kaptener af andra klassen,

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

42 löjtnanter af första klassen,

22 löjtnanter af andra klassen,

32 underlöjtnanter,

50 fanjunkare,

40 sergeanter af första klassen,

40 sergeanter af andra klassen,

5 regementspastorer,

1 sekreterare,

5 auditörer,

3 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer,

I fortifikationskassör och redogörare,

10 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

II verkmästare,

15 tyghandtverkare,

6 gevärshandtverkare,

3 musikfanjunkare,

11 musiksergeanter af första klassen,

12 musiksergeanter af andra klassen,

1 förste vaktmästare och
3 förrådsvaktmästare;

dels att hvart och ett af nedan uppräknade ingeniörtruppförband
skall vid slutligt genomförd härordning
utgöras af den under densamma upptagna, med
fasta aflöningsförmåner anställa manskapspersonal, nemligen: ''

'' j '' <•*; «■■''»<-« ’S ■ , • •'' * ■ • :\i

a) Svea och Göta ingeniöregementen:

18 distinktionskorpraler, deraf 3 minör- eller handt,-verksdistinktionskorpraler,

42 korpraler, deraf 6 minör- eller handtverks-,
2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarekorpraler,

45 vicekorpraler, deraf 9 minör- eller handtverks-,
2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarevicekorpraler,
; i - •

*! *:''f it-! i •'' t‘ • -, i /f

1»!''>•?>■ t - J

iiinioi, i:;{h,.}

: •»- i .it:;f -

Kotteri. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2 sjukvård ssoldater,

2 gevärshandtverkaresoldater,
18 officersvolontärer,

120 öfriga volontärer och
9 trumpetare.

b) Fälttelegrafeorpsen :

13 distinktionskorpraler, deraf 1 handtverksdistinktionskorpral,

28 korpraler, deraf 5 handtverks-, 2 sjukvårdsoch
1 hofslagarekorpral,

29 vicekorpraler, deraf 6 handtverks-, 2 sjukvårds-
och 1 hofslagarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

1 hofslagaresoldat,

76 volontärer och

5 trumpetare.

c) Ingeniör c‘orpserna i Karlskrona och. å Vaxholm
och Oscar Fredriksborg :

6 distinktionskorpraler, deraf 2 minör- eller handtverk
sdistinktionskorpraler,

13 korpraler, deraf 4 minör- eller handtverksoch
1 sjukvårdskorpral,

12 vicekorpraler, deraf 4 minör- eller handtverksvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

40 volontärer och
4 trumpetare.

d) Ingeniörcorpsen i Boden:

12 distinktionskorpraler, deraf 4 minör- eller
handtverksdistinktionskorpraler,

Bill. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

25 korpraler, deraf 8 minör- eller handtverksoch
1 sjukvårdskorpral,

26 vicekorpraler, deraf 8 minör- eller handtverks-,
1 sjukvårds- och 1 gevärshandtverkarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

80 volontärer och
8 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Svea och Göta ingeniörregementen
skola vid slutligt genomförd härordning
finnas 54, vid fälttelegrafcorpsen 25 och vid ingeniörcorpsen
i Boden 10 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att två nya trängcorpser
upprättas; samt

10:o) att Riksdagen måtte besluta
dels att hvar och en af härens sex trängcorpser
skall vid slutligt genomförd härordning utgöras af följande,
med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,
nemligen:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 batalj onsveterinär,

1 hofslagarekorpral,

1 hofslagarevicekorpral,

1 hofslagaresoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

4 handtverkare,

1 musiksergeant af första klassen och
1 musiksergeant af andra klassen.

Kout/l Majds Nåd. Proposition Nio 2.

Kompanistaten.

4 kaptener af första klassen,

1 kapten af andra klassen,

4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

6 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

9 sergeanter af andra klassen,

12 distinktionskorpraler,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

2 officersvolontärer,

30 öfriga volontärer och
6 trumpetare;

dels att vid hvarje trängcorps skola vid slutligt
genomförd härordning finnas 72 kronan tillhöriga stamhästar.

Jt.'';(^C 11 ''.U* ’ . . ''».K-.

Beträffande generalitetsstaten:

11 :o) att Riksdagen matte bifalla, att ä generalitetsstaten
uppföras med fasta aflöningsförmåner inspektören
för kavalleriet samt sex fördelningsläkare.

Beträffande tränginspektionen:

12:o) att Riksdagen matte bifalla, att en inspektör
för trängen uppföres. med fasta aflöningsförmåner å
ordinarie stat.

Beträffande generalstaben:

13:o) att Riksdagen mätte bifalla, att generalstabens
personal ökas med följande fästa officersbeställningar,
nemligen: 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af första
klassen och 2 löjtnanter af första klassen.

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Beträffande kommendantsstaten:

14:o) att Riksdagen måtte bifalla, att ett kommendantskap
upprättas i Boden.

Beträffande intendenturcorpsen:

15:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att följande nya beställningar tillkomma vid intendenturcorpsen,
nemligen: 1 öfverfältintendents-, 1 fältintendents-
af första graden, 1 fältintendents- af andra
graden, 8 intendents- af första klassen, 3 intendents- af
andra klassen, 24 underintendents- och 23 förvaltarebeställningar;
samt

att nuvarande extra intendentsbefattningar och 19
vaktmästarebeställningar indragas.

Beträffande fältläkarecorpsen och veterinärstaten:

16:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att antalet fältläkarestipendiater ökas från 47 till
60, deraf 20 af första och 40 af andra klassen; samt

att antalet fältveterinärstipendiater ökas från
5 till 8.

Beträffande ridskolan:

17:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för
ridskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner å staten
för ridskolan.

Beträffande infanteriskjutskolan:

18:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för
infanteriskjutskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner
å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Beträffande remonteringsstyrelsen:

19:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för
remonteringsstyrelsen uppföres med fasta aflöningsförmåner
å ordinarie stat.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Beträffande öfvargången till den nya härordningen:

20:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen,
sådan den här blifvit föreslagen, skall vara
genomförd under tolf år, räknade från och med år
1902;

21:o) att Riksdagen måtte bifalla, att under åren
1902, 1903, 1904, 1905, 1906 och 1907 den nuvarande
nummerstyrkan vid indelta infanteriet och kavalleriet
genom indragning, i den ordning Kongl. Maj:t pröfvar
lämpligt, minskas sålunda:

a) vid hvart och ett af Lifregementet till fot, Första
lifgrenadierregementet, Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta
regemente, Uplands regemente, Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings
regemente, Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs
regemente, Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente,
Kalmar regemente, Vermlands regemente, Norra
skånska infanteriregementet och Södra skånska infanteriregementet
till 520 nummer;

b) vid Smålands g renadier corps till 260 nummer;

c) vid Vestgötadals regemente till 490 nummer;

d) vid Norrbottens regemente till 300 nummer;

e) vid Vesterbottens regemente till 375 nummer;

f) vid Jemtlands fältjägareregemente till 480
nummer; och

g) vid hvart och ett af Lifregementets dragoner,
Eif regementets husarer och Smålands husarregemente till
350 nummer;

22:o) att Riksdagen måtte besluta, att den rusthållarne
vid de indelta kavalleriregementena åliggande
skyldighet att hålla häst skall i mån af de nuvarande
rusthållshästarnes afgång upphöra från och med år
1902;

23:o) att Riksdagen måtte besluta, att från och med
år 1908 indelningsverket i sin helhet skall, så fort ske
kan, upphöra; samt

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

24:o) att Riksdagen måtte besluta, att likaledes
från och med år 1908 frälserusttjensten och presterskapets
åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd
i spanmål skola upphöra.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Jesper C-kusebjörn.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 januari 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Chefen för landtförsvarsdepartementet statsrådet Crusebjörn föredrog:
chefens för generalstaben under den 13 november 1900 afgifna underdåniga
förslag till ny härordning jemte dertill hörande öfvergångsförslag;

de genom nådiga brefvet den 8 september 1900 för granskning af
förslaget till ny härordning förordnade sakkunniges underdåniga yttrande,
afgifvet vid granskningsarbetets afsilande den 31 oktober 1900;

arméförvaltningens å civila departementet den 11 december, å intendentsdepartementet
likaledes den 11 december, å fortifikationsdepartementet
den 12 december och å artilleridepartementet den 20 december samt medicinalstyrelsens
den 19 december allt år 1900 öfver förslaget till ny härordning
afgifna underdåniga utlåtanden.

Efter skedd föredragning och med erinran derom, att Kongl. Maj:t,
genom nådigt beslut den 13 november 1900, täckts infordra Högsta Domstolens
utlåtande öfver vissa delar af det i samband med uppgörandet af
förslag till ny härordning utarbetade förslaget till ny vämpligtslag, yttrade
föredragande departementschefen:

Kongl. JVåd. Proposition N:o 2.

I det lifliga medvetandet och den derpå grundade fasta öfvertygelsen,
att vårt lands försvarskraft, så framt det med densamma afsedda ändamålet
skall kunna fyllas, är i behof att väsentligen stärkas särskildt genom
en mera utsträckt tillämpning af den allmänna värnpligten, samt att tidpunkten
härför, med hänsyn till den utveckling, som krigsväsendet i andra
länder erhållit, och öfriga på vårt försvar inverkande förhållanden, icke
vidare kan eller får undanskjutas, gaf jag den 6 sistlidne juli chefen för
generalstaben i uppdrag att inom generalstaben låta utarbeta och till
Kongl. Maj:t inkomma med förslag till ny härordning, och skulle detsamma
fotas på följande af mig angifna allmänna grunder:

»I. Beträffande den blifvande härordningen.

Iso. Alla till krigstjenst dugliga, värnpligtig^ af samma årsklass
öfvas under lika lång tid.

2:o. Öfningstiden bestämmes till sammanlagdt 365 dagar. Vid infanteriet
bör den första öfningen (rekrytöfningen) börja under första värnpligtsåret
i senare hälften af oktober eller förra hälften af november månad
på dag, som Konungen bestämmer, och fortgå 245 dagar (35 veckor) samt
således sluta på andra värnpligtsåret under senare hälften af juni eller
förra hälften af juli månad. Tredje året skola de värnpligtige undergå
regements-(repetitions-)öfning under 35 dagar (5 veckor) med början oi
senare hälften af augusti månad på dag, som Konungen bestämmer. A
motsvarande tid under fjerde och femte värnpligtsåren skola repetitionsöfningar
af samma varaktighet ega rum. Nionde året öfvas de värnpligtige
(2. uppbådets första årsklass) i 15 dagar under juni eller oktober månad.

Vid de öfriga vapenslagen fördelas öfningstiden på en första öfning
samt repetitionsöfningar efter vapenslagens olika behof.

3:o. Härens sammansättning och indelning bestämmes så, att fälthären
kommer att utgöras af sex fullständiga, likformigt sammansatta
arméfördelningar och en kavallerifördelning, att fästningarna erhålla nödiga
besättningstrupper, som i regeln böra vara förlagda derstädes redan under
fred, samt att erforderligt antal reservtrupper (ur 2. uppbådet) och landstormstrupper
kunna bildas.

Artilleriet och ingeniörtrupperna förstärkas enligt i senaste krig
vunnen erfarenhet.

4:o. ökningen af harens fast anstälda befälskader begränsas till
minsta möjliga omfång. Åtgärder vidtagas för erhållande af reservbefäl
(värnpligtigt befäl) i nödigt antal.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

För att kunna rekrytera befälet och gifva specialvapnen nödig stadga
antages vid hvarje truppförband ett visst antal fast anstälde menige (volontärer).

5:o. De värnpligtiges aflöning uppföres med 10 öre per dag.

II. Angående öfvergång från den nuvarande till den nya härordningen.

l:o. öfvergångstiden bestämmes till tolf år, indelade i två perioder,
hvardera om sex år.

2:o. öfvergången bör ske enligt följande grunder:

A) Under första perioden.

а) öfningstiden för de värnpligtige utsträckes så långt detta utan
vinterförläggning af dem kan ske, eller till något mer än halfva den tid
härordningsförslaget förutsätter; och fördelas öfningstiden vid infanteriet
i eu första öfning af 112 dagars (16 veckors) varaktighet under första
värnpligtsåret, med början under förra hälften af maj månad på dag, som
Konungen bestämmer, samt två repetitionsöfningar under andra och fjerde
åren, hvardera af 35 dagars (5 veckors) varaktighet, med början i senare
hälften af augusti månad på dag, som Konungen bestämmer. De värnpligtige,
som inskrifvas under denna period, skola under nionde året öfvas
i 15 dagar under juni eller oktober månad.

Vid de öfriga vapenslagen fördelas öfningstiden i en första öfning
och repetitionsöfningar efter vapenslagens olika behof.

б) Härens indelning och sammansättning i öfverensstämmelse med
härordningsförslaget genomföres så långt möjligt är.

c) Befälskadern vid infanteriet, kavalleriet, fältartilleriet, fältingeniörtrupperna
och trängen bringas i regeln till öfverensstämmelse med härordningsförslaget.
Fästningsartilleriets utveckling rättas efter fästningsarbetenas
fortgång. Fästningsingeniörtruppernas halfva befälskader bör vara
uppsatt vid periodens slut.

d) Stammanskapets numerär vid de större infanteriregementena (med
en stamnuinerär af 1,000 man) minskas med omkring 30. procent; vid
öfriga infanteriregementen sker detta endast i den utsträckning, att manskapet
ej kommer att till antalet understiga personalen vid nyssnämnda
regementen.

Vid de öfriga vapenslagen minskas den fast anstälda personalen
endast i den mån värnpligtige i följd af den utsträckta öfningen anses
kunna vid mobilisering ersätta stammanskap.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Ifrågavarande indragning af fast anstäld personal afser i första rummet
det indelta manskapet.

B) Under andra perioden.

a) öfningstiden för de värnpligtige utsträckes till öfverensstämmelse
med härordningsförslagets bestämmelser i detta hänseende.

b) Härens indelning och sammansättning bringas till full öfverensstämmelse
med härordningsförslaget.

c) Härens befälskader fullständigas äfvenledes i öfverensstämmelse
med härordningsförslaget.

d) Stammanskapets numerär nedbringas till hvad härordningsförslaget
förutsätter. Särskilda åtgärder vidtagas för påskyndande af indelta personalens
afgång.

3:o. De värnpligtiges aflöning uppföres med 10 öre per dag.»

I sammanhang härmed framhöll jag min afsigt vara att, under fortgången
af arbetet för afgifvande af det nya härordningsförslaget, meddela
närmare bestämmelser i afseende på tillämpningen i särskilda fall af ofvan
anförda allmänna grunder.

Derjemte anmodade jag chefen för generalstaben, att vid utarbetandet
af förslag till erforderliga ändringar i värnpligtslagen hänsyn måtte
tagas till vissa af chefen för sjöförsvarsdepartementet uttryckta, chefen för
flottans stab meddelade önskningsmål, om hvilka chefen för generalstaben
genom skrifvelse från chefen för sjöförsvarsdepartementet den 6 sistlidne
juli, erhöll kännedom. För ändamålet skulle tagas i öfvervägande, huruvida
icke

dels hvarje sjömanshus för sig borde bilda ett särskildt rullföringsområde
med sjömanshusombudsmannen som befälhafvare och sjömanshusen
sammanföras gruppvis under en sjöofficer som områdesbefälhafvare i ungefärlig
öfverensstämmelse med hvad i Norge vore fallet;

dels bestämmelserna i § 43 mom. 2 af nämnda lag rörande utrikes
sjöresa såsom laga förfall borde väsentligen skärpas;

dels å sjömanshus inskrifne beväringsmän borde åläggas skyldighet
att, såväl då de ej vore mönstrade å fartyg, uppgifva sin adress till det
sjömanshus de tillhörde, som ock undergå mönstring vid sjömanshuset
hvarje år, då de ej varit å fartyg inmönstrade;

dels landstormen, för att vid befaradt krigsutbrott kunna användas
till . lokalt kustförsvar, borde kunna uppkallas till hemortens försvar redan
vid mobilisering;

dels i lagen” borde under särskilda föreskrifter intagas en bestämmelse
derom, att lots- och fyrinrättningarnes personal, med undantag af

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

vaktare vid smärre ledfyrar, skulle i fråga om bestämmelserna i lagen likställas
med stamanstälde vid flottan med skyldighet att, då rikets försvar
sådant kräfde, i den ordning Konungen bestämde, tjenstgöra såsom icke
stridande vid flottan samt under fredstid undergå derför erforderlig utbildning;
.

dels ock tilläfventyrs andra nu ej ifrågasatta ändringar inlagen kunde

.anses nödiga eller önskvärda.

I skrifvelse den 7 sistlidne september anmälde chefen för generalstaben
till mig, att arbetet inom generalstaben med uppgörandet af förslaget
till ny härordning hade så långt fortskridit, att detsamma var till sitt
hufvudsakliga innehåll affattadt, ehuru icke slutligt redigera^, samt anhöll
i sammanhang dermed, att jag måtte utverka nådig befallning, att armefördelningscheferna,
truppslagsinspektörerna, departementscheferna i arméförvaltningen,
militärbefälhafvaren på Gotland och öfverfältläkaren skulle
få sammanträda i hufvudstaden för att med honom öfverlägga om förslagets
särskilda bestämmelser.

Uppå min föredragning fann Kongl. Maj:t med anledning häraf,
genom nådigt bref den 8 september 1900, godt förordna:

att inspektören för trängen, generalen grefve M. W. Hamilton,
generalkrigskommissarien, doktor A. T. N. Sjöberg, chefen för fortifikationen,
generalmajoren IL Elliot, chefen för första arméfördelningen, generalmajoren
G. A. Bråkenhiehn, chefen för andra arméfördelningen, generalmajoren
C. B. Munck, chefen för fjerde arméfördelningen, generalmajoren
H. Gadd, chefen för tredje arméfördelningen, generalmajoren friherre C.
W. Ericson, generalintendenten, generalmajoren B. V. T. Berg, Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Vester götland, inspektör för kavalleriet, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, generalmajoren grefve J. B.
Hamilton, chefen för femte arméfördelningen, generalmajoren friherre L.
W. Stjernstedt, chefen för sjette arméfördelningen, generalmajoren C. A. C.
Warberg, militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten J. G. Björlin samt
öfverfältläkaren, doktor G. J. A. Dunér skulle den 1 oktober 1900 sammanträda
i Stockholm för att, innan förslaget i underdånighet öfverlemnades,
granska och med chefen för generalstaben öfverlägga om dess särskilda
bestämmelser;

att förhandlingarna dervid skulle ledas af generalen, grefve M. W.

Hamilton4,

att, i händelse vid afslutandet af öfverläggningarna, skiljaktiga meningar
i ett eller annat afseende komme att yppas, dylik skiljaktighet skulle
jemte förslaget till Eders Kongl- Maj:t ingifvas; samt

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition No 2.

att vid granskningsarbetet, så vidt det anginge värnpligtslagen, skulle
deltaga jemväl de personer, som Kongl. Maj:t kunde vara sinnad förordna
att granska ett inom flottans stab uppgjordt organisationsförslag.

Genom nådigt bref den 5 oktober 1900 fann Kongl. Maj:t, efter
derom af chefen för generalstaben'''' gjord underdånig hemställan, godt
förordna t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, revisionssekreteraren
K. H. L. Hammarskjöld att deltaga i granskningen af»
förslaget till ny härordning, i hvad det anginge ändringar i nu gällande
värnpligtslag.

Granskningen af härordningsförslaget afslutades med oktober månads
utgång. Uti den underdåniga anmälan, som ofvannämnda genom nådiga
brefvet den 8 september 1900 förordnade personer afgåfvo efter fullgjordt
uppdrag, anförde dessa följande: »Vi få i underdånighet härmed anmäla,

att, under den gifna förutsättningen af 365 dagars fredstjenstgöring för
de värnpligtige, vi finna förslaget, sådant det nu föreligger, tillfredsställande,
och såsom vår mening uttala att detsamma, fullt genomfördt, kommer
att högst väsentligt öka landets försvarskraft.»

Sedan chefen för generalstaben med anledning af under granskningsarbetet
framstälda erinringar och ändringsförslag, låtit omarbeta förslaget
uti af desamma betingade delar, har han detsamma den 13 november 1900
till Kongl. Maj:t öfverlemnat. 1 särskild underdånig skrifvelse har han
dervid fogat de två skiljaktiga meningar, som afgifvits vid granskningsarbetets
afslutande, den ena af generalmajorerna Gadd, friherre Stjernstedt
och Warberg, den andra af öfverfältläkaren Dunér. Då den senare meningen
berör blott en enskildhet uti förslaget, nemligen frågan om fördelningsläkares
aflöningsförmåner, torde den uti detta sammanhang icke behöfva
återgifvas. Då åter den förra meningen har afseende på en af
hufvudpunkterna i det nya härordningsförslaget, synes den redan nu böra
anföras. Den är af följande lydelse: »Undertecknade (Gadd, Stjernstedt

och Warberg), hvilka ansett det önskvärdt att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med 1875 och 1891 års härordningsförslag, tjenstgöringstiden
för de värnpligtige blifvit bestämd till en första utbildningstid af ungefär
10x/2 månader, deruti inbegripen regementsöfning, tvenne repetitionsöfningar,
hvardera om 35 dagar, samt en 15 dagars öfning för 9:de klassen,
men som hålla före, att ett härordningsförslag med en sammanlagd utbildningstid
af endast 365 dagar dock kan anses tillfredsställande och fullt
genomfördt kommer att högst väsentligt öka landets försvarskraft, hysa mot
nu föreliggande förslag afvikande mening i så måtto, att vi af militära
skäl, i|främsta rummet soldatens mera fältmessiga utbildning på ett tidigare

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nx> 2.

stadium af hans tjenstetid, anse, att första repetitions-(regements-)öfningen
vid fotfolket, position sartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingeniörtrupperna
och trängen bör ega rum under andra året, eller samma år rekrytskolan
slutar.»

Slutligen har, såsom jag redan haft tillfälle att meddela, armeförvaltningen
och medicinalstyrelsen afgifvit underdåniga utlåtanden öfver
.förslaget till ny härordning, till hvilket jag anhåller att nu få öfvergå,
dervid begynnande med en framställning rörande de allmänna grunder, på
hvilka detsamma blifvit utarbetad!

I. Allmänna grunder.

Fyra årtionden hafva förflutit, sedan uti större omfattning än tillförene
under det senaste århundradet arbetet på stärkandet eller ombildningen
af vårt härväsende tog sin början. De på 1860- och 1870-talen
gjorda försöken att på indelningsverkets grund förbättra eller stärka våra
stridskrafter visade sig emellertid fruktlösa. Ej heller ledde det förslag
till ny härordning, som Kongl. Maj:t framlade år 1875, och hvilket var
fotadt på den allmänna värnpligtens tillämpning och uppgjordt under förutsättningen
af indelningsvei’kets upphörande, till något resultat. Derefter
sökte man genom 1878 och 1883 års härordningsförslag organisera hären
på grundvalen af systemet »stam och beväring», stamtruppen dock bestående
allenast af omedelbart för statens räkning värfvadt. manskap, och under
vilkor af rust- och roteringsbördomas afskrifning. Ej heller dessa förslag
lyckades tillvinna sig Riksdagens bifall. År 1885 enades dock regering
och riksdag om en utsträckning af den allmänna värnpligten, och i sammanhang
dermed antogs en värnpligtslag, som trädde i kraft med år 1887.
Enligt densamma var hvarje svensk man värnpligtig från och med det år,
under hvilket han fyllde 21 år, till och med det, under hvilket han fyllde
32 år. De värnpligtiges utbildning i fredstid utsträcktes från 30 till 42
dagar. I samband med värnpligtslagens antagande beslöts, att 30 procent
af grundskatterna skulle afskrifvas, samt att rust- och rotehållarne skulle
erhålla en kontant lindring, uppgående till 30 procent af rustningens och
roteringens beräknade värde.

Den lfi mars 1891 afgaf den s. k. generalskomitén ett förslag till ny
härordning, byggdt på den allmänna värnpligtens grund. Detta blef emellertid
icke föremål för någon Kongl. Maj:ts proposition, utan i stället framlades
vid 1892 års lagtima riksdag förslag till vissa förbättringar uti armé -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

organisationen, hvilket då icke vann Riksdagens bifall, tnen som, yttermera
utveckladt, blef antaget vid samma års urtima riksdag. Sistnämnda riksdagsbeslut
medförde följande hufvudsakliga arméorganisatoriska förbättringar.

Den allmänna värnpligten utsträcktes, tjenstetiden till och med det
fyrationde lefnadsåret med 12 år i beväringen och 8 år i landstormen,
och utbildningstiden till 90 dagar. Infanteriets organisation i fråga om
regementenas stamstyrka gjordes i möjligaste mån likformig och de norrländska
infantericorpserna (bataljonerna) ökades till regementen. Större delen
af det indelta kavalleriet, nemligen Skånska husar- och dragonregementena
samt dåvarande Jemtlands hästjägarecorps (nu Norrlands dragonregemente)
förändrades till värfvad trupp, och nämnda corps ökades från 2 till 5 sqvadroner.
Antalet fältartilleriregementen fördubblades (från 3 till 6); likaså
antalet trängbataljoner (från 2 till 4); hvarjemte en själfständig intendenturcorps
organiserades. I samband härmed indelades stridskrafterna å fastlandet
uti af alla tre hufvudvapenslagen bestående organiska truppförband, arméfördelningar.

Grundskatterna skulle fullständigt afskrifvas, och motsvarande lindring
komma rust- och rotehållarne till del.

Genom 1892 års förbättrade härordning, eller rättare sagdt genom
de värnpligtiges ökade tjenstgöring i fredstid, blef det möjligt att ställa sig
på en rationell grund i fråga om ordnandet af de värnpligtiges rekrytutbildning.
Förutom nyss angifna förstärkningar uti försvarsorganisationen
medförde 1892 års förbättrade härordning afsevärda fördelar med hänsyn
till arméns mobilisering. Derjemte angaf densamma den väg, på hvilken
härordningsfrågan slutligt borde lösas, nemligen medelst en väsentlig utsträckning
af de värnpligtiges tjenstgöring i fredstid, och ur denna synpunkt
är beslutet vid 1892 års urtima riksdag att betrakta såsom ett förberedande
steg till en ny härordning.

Inseende nödvändigheten däraf, att Sveriges försvarskraft till lands
måste stärkas i högst väsentlig grad, för att vårt freds- och på samma
gång frihetsälskande folk må med tillförsigt kunna lita till densamma i
farans stund, vidtog jag, sedan jag såsom landtförsvarets målsman inträdt
uti Kongl. Maj:ts råd, så fort omständigheterna medgåfvo, förberedande
arbeten och undersökningar uti den vigtiga frågan, och resultatet af dessa
utmynnade uti det redan omnämnda uppdraget till chefen för general -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

staben att på vissa af mig angifna, allmänna grunder låta utarbeta ett
förslag till ny härordning.

Det oafvisliga behofvet af en ny härordning, eller i allmänhet af en
genomgripande omdaning af vårt härväsende, har yttermera bekräftats af
den försöksmobilisering, som, jemlikt Kongl. Maj:ts på Riksdagens medverkan
grundade beslut, blifvit utförd under sistförflutna sommar. På
samma gång som rapporterna rörande denna vigtiga förrättning jemte i
samband dermed anordnade marsch-, skjut- och fälttjenstöfningar vitsorda,
att Sverige uti sina värnpligtiga söner eger ett godt soldatmaterial, och att
dessa öfver hufvud ådagalagt pligttrohet och villighet under ifrågavarande
försök, framhålla de å andra sidan samstämmigt, att våra värnpligtiges
militära utbildning lemnar alltför mycket öfrigt att önska, hvarför ock
de mobiliserade truppförbanden hade långt ifrån erforderlig fasthet och
sammanhållning. Närmare redogörelse för ofvanberörda rapporter torde
icke uti detta sammanhang böra lemnas.

Chefen för generalstaben har med rätta framhållit, att hufvudgrunden
i det föreliggande härordningsförslaget är den af mig meddelade föreskriften,
att öfning stiden för de värnpligtig e skulle sammanlagdt utgöra 365
dagar, hvartill skulle kunna läggas den bestämmelsen, att alla till krigstjenst
dugliga värnpligtige af en och samma årsklass skulle öfvas under lika
läng tid.

För denna senare bestämmelse torde det icke vara behöfligt att anföra
några särskilda bevekelsegrunder. Den föregående behandlingen af
försvarsfrågan inom vårt land har otvetydigt gifvit vid handen, att med den
uppfattning angående värnpligtens tillämpning, som råder bland svensk;!
folket, det skulle vara en lönlös möda att framlägga ett förslag till värnpligtslag,
som i en eller annan form stadgade olika lång sammanlagd utbildningstid
för de värnpligtige.

Vid bestämmandet af de värnpligtiges öfnings- eller tjenstgöringstid
i fredstid måste af helt naturliga skal utbildningskrafven vid härens talrikaste
truppslag, infanteriet, vara måttgifvande. Dervid gäller det å ena
sidan att bestämma så lång utbildningstid och en sådan fördelning af densamma,
att det blifver möjligt att på krigsfot, d. v. s. uti den mobiliserade
fältarmén, erhålla ett marsch-, manöver- och stridsdugligt infanteri,
men å andra sidan att, i betraktande af de dryga kostnader, som i allt
fall komma att vara förenade med försvarets ändamålsenliga ordnande,
icke gå utöfver den tid, som oundgängligen kräfves, för att de värnpligtiges
utbildning rättvisligen må kunna betecknas såsom tillfredsställande.

Hvad först angår tiden för de värnpligtiges vid infanteriet rekrytutbildning,
hvilken uti de af mig meddelade allmänna grunderna bestämts

32 Kongl. Mapts Nåd. Proposition N:o 2.

skola fortgå uti en följd under 245 dagar (35 veckor eller 8 månader),
instämmer jag till alla delar uti den utredning rörande dertill hörande
spörsmål, som chefen för generalstaben gjort i det af honom afgifna förslaget
till ny härordning. Uti denna utredning äro de fordringar närmare
utvecklade, som en tidsenligt utbildad infanterirekryt måste fylla för att
kunna insättas i fälthärens led, och af densamma torde med all önskvärd
tydlighet framgå, att den uti nu gällande värnpligtslag för beväringsrekryten
stadgade rekrytutbildningstiden, 68 dagar, är för sitt ändamål alldeles
otillräcklig, äfvensom att den utbildning, som för närvarande kommer
stamrekryten vid det indelta infanteriet till del, och som omfattar en tid
af 5—6 månader, icke fyller måttet, utan att densamma kräfver ytterligare
minst 2 månader för att rekrytens daning till soldat må blifva fullbordad,
det vill med andra ord säga, att rekrytskolan vid infanteriet bär omfatta
en tid af minst 8 månader.

Uti den skiljaktiga mening, som i samband med den af Kongl. Maj:t
anbefallda granskning af det föreliggande härordningsförslaget afgifvits af
de tre förutnämnda arméfördelningscheferna, och hvars ordalydelse redan
blifvit återgifven, har framhållits önskvärdheten af, att de värnpligtiges
första utbildningstid skulle utgöra ungefär 10 V2 månader, deruti inbegripen
en regementsöfning, d. v. s. att sjelfva rekrytskolan skulle fortgå omkring
9V3 månader och sålunda i det närmaste motsvara den utbildning, som
kommer rekryten vid fotgardesregementena till del, och som enligt nuvarande
förhållanden kan anslås till 972 månader. I fråga härom torde dock
icke böra förbises, att de värnpligtiga rekryterna, som tillhöra alla samhällsklasser
och vid sitt inträde i tjenst hafva en ålder af 21—22 år, äro
i jemförelse med de genom den nuvarande värfningen anskaffade rekryterna,
hvilka merendels tagas ur samhällets lägre lager och derjemte i allmänhet
börja sin tjenstgöring vid en tidigare ålder än den som är förutsatt för de
värnpligtige, måste, med hänsyn till kroppskrafter, begåfning och förut
förvärfvade allmänna insigter, anses vara vida mera mottagliga för den
militära utbildningen och fördenskull kunna i regeln bättre tillgodogöra sig
densamma. Tager man dessutom i betraktande den omständigheten, att
rekryten vid fotgardesregementena måste efter omkring tre månaders tjenstgöring
deltaga uti den allmänna garnisonstjensten och vaktgöringen i
hufvudstaden, kan man med fullt skäl instämma med chefen för generalstaben,
då han i slutet af sin utredning af frågan om tiden för infanteriets
rekrytutbildning yttrar: »Men man torde äfven — vid ett samvetsgrant
bedömande af de resultat, som man hittills vunnit i fråga om rekrytutbildningen
vid svenska härens infanteri, och under förutsättning af en god
och ändamålsenlig användning af tiden — kunna säga, att en tid af om -

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kring 8 månader medgifver att uti tjenstens olika delar systematiskt och
grundligt utbilda infanterirekryten, så att denne förmår att tillfredsställande
fylla sin plats i fält: under marsch, bevakning och strid.»

Uti de allmänna grunder, på hvilka förslaget till ny härordning hufvudsakligen
skulle fotas, är angifvet — och förslaget till ny vämpligtslag
är i öfverensstämmelse dermed affattadt —, att under det tredje året skulle
de värnpligtige vid infanteriet undergå reg ements-(repetitions-)öfning under
35 dagar (5 veckor), att repetitionsöfningar af samma varaktighet skulle
ega rum under fjerde och femte värnpligtsåren, samt att de värnpligtige
skulle under nionde året, sålunda de som tillhöra yngsta eller första årsklassen
i beväringens andra uppbåd, öfvas under 15 dagar.

Nödvändigheten deraf, att under det för fälthären afsedda infanteriets
repetitions-(regements-)öfningar — hvilka äro afsedda att, förutom den
erforderliga uppfriskningen af den enskilda utbildningen med dertill hörande
kunskaper och färdigheter, omfatta öfningar i kompani-, bataljons- och
regementsförband samt större fälttjenstöfningar — tre årsklasser uti beväringens
första uppbåd årligen och samtidigt äro inkallade till tjenstgöring,
synes mig vara till fullo ådagalagd af chefen för genei’alstaben. Det måste
nemligen betecknas såsom en oeftergiflig fordran, att de för fälthären afsedda
infanteriregementena under ifrågavarande ötningar komma att indelas
och utbildas i det antal truppförband, som motsvarar krigsindelningen,
d. v. s. uti 3 bataljoner och 12 kompanier, och detta låter sig icke göra, om
repetitions-(regements-)öfningarna äro inskränkta till allenast två. Vid
denna fordran kan icke nog afseende fästas, alldenstund en annan indelning
under ifrågavarande öfningar än den mot fältförhållandena svarande
icke medgifver ett följdrigtigt utbildningssystem.

Men, såsom chefen för generalstaben framhåller, tre repetitions(regements-)öfningar
uti beväringens första uppbåd för de värnpligtige,
som tilldelats infanteriet, hafva uti ett annat afseende en synnerligen stor
betydelse, nemligen med hänsyn till de mobiliserade infanteritrupp förbandens
fasthet, sammanhållning och f idt duglighet, en betydelse, som fullt ut kan
inäta sig med den nyss framhållna. För att mobilisera fälthärens infanteriregementen
jemte depottrupper, måste så godt som alla till nämnda regementen
delade, beväringens första uppbåd tillhörande värnpligtsklasser tagas
i anspråk. Af dessa kräfver den egentliga fälthären i allmänhet minst sex
klasser af till förfogande varande åtta, och allt efter förhållandena, d. v. s.
i främsta rummet tidpunkten för mobiliseringen, komma ifrågavarande sex
klasser att utgöras af den andra till och med den sjunde eller af den tredje
till och med den åttonde. Ju längre tid som förflyter, sedan hvarje för
fälthärens mobilisering afsedd klass var inkallad till tjenstgöring (repetitions Bih.

till /likså. Prat. IIP) t. 1 Sand. / Afä. 2 Höft. 5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfning), dess svagare och lösligare varder sammansättningen af det mobiliserade
truppförbandet, ej blott uti det afseendet att den enskilde individens
militära färdigheter och kunskaper allt mer gå tillbaka, utan ock derutinnan
att truppförbanden såsom sadana förlora i sammanhållning och kraft. Då
det emellertid är nödvändigt, att våra fältinfanteribataljoner äro verkligen
krigsbrukbara, d. y. s. marsch-, manöver- och stridsdugliga, maste de årsklasser,
som skola bilda desamma, hafva sin militära utbildning i någorlunda
friskt minne. Kommer mobiliseringen af infanteriet att ske med
.andra till och med sjunde klasserna, hafva för tredje och sjunde klasserna
högst två, men för de öfriga fyra högst ett år gått till ända, sedan de
senast voro inkallade till öfning. Skola åter fältinfanteriregementena sammansättas
af tredje till och med åttonde klasserna, blifver förhållandet, särskilt
hvad åttonde klassen angår, ogynsammare än enligt det förstnämnda
mobiliseringsalternativet. Skärskådar man mobiliseringskrafven i och för
sig och undersöker fordringarna på ett fältdugligt infanteri, framgår nödvändigheten
af tre repetitions-(regements-)öfningar med den till första
uppbådet hörande infanteribeväringen såsom en den allra vigtigaste angelägenhet.

I Norge är den till infanteriet hörande värnpligtige under loppet af
sju värnpligtsår underkastad fyra repetitions-(regements-)öfningar, nemligen
tre uti linien och eu uti landtvärnet. 1 Schweiz deltager hvarje värnpligtig
vid nämnda truppslag i linien uti fyra å fem (underbefälet fem å sex)
repetitionsöfningar. I Nederländerna äro efter den första tjenst göringstiden
(lagenligt bestämd till ett ar, hvaraf dock vid infanteriet hittills endast
åtta månader tagits i .anspråk) de fyra yngsta värnpligtsklasserna
skyldiga att undergå repetitionsöfningar. I Tyskland, som har en tvåårig
•första tjenstgöring vid infanteriet, kan liniens reserv, omfattande fyra af
liniens sju årsklasser, inkallas till tva. repetitionsöfningar, och kunna således
fyra årsklasser af linien samtidigt vara inne i tjenstgöring. Af nu meddelade
uppgifter torde framgå, att man inom dessa,, på olika system grundade
härordningar tillmäter repetitionsöfningarna en synnerligen stor betydelse,
och att man uti den mobiliserade fälthären icke vill låta några,
årsklasser ing-å, som under flera år icke varit inkallade i tjenstgöring.

I de af mig meddelade allmänna grunderna för utarbetandet af förslaget
till ny härordning har jag efter moget öfvervägande angifvit, att
vid infanteriet tredje, fjerde och femte värnpligtsklasserna skulle vara skyldiga
att undergå repetitions-(regements-)öfningar. Mot en sådan fördelning
af ifrågavarande öfningai- hafva, såsom redan framhållits, de tre förutnämnda
arméfördelningscheferna uttalat sin afvikande mening i så måtto,
att de af militära skål, i främsta rummet soldatens mera fältmässiga ut -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bildning på ett tidigare stadium af hans tjenstetid, gjort gällande, att första
repetitions-(regements-)öfningen vid infanteriet och närmast dermed jemförliga
truppslag borde ega rum redan under andra året, eller samma år
som rekrytskolan afslutades. Utan att vilja bestrida, att vissa fördelar kunna
vara förenade med en sådan anordning, håller jag dock före, att just derigenom
att vid de för fälthären afsedda infanteriregementena tre på hvarandra
följande värnpligtsklasser samtidigt äro inkallade till repetition
(regements-)öfningar, förlänas eu betydande styrka och fasthet åt nämnda
truppförbands organisation. Ifrågavarande tre värnpligtsklasser utgöra, så
att säga, en stam af v ärnp ligt ssol dat er, hvilken gifver sitt stöd åt och vid
sig binder äldre och yngre årsklasser. Då jag således för min del icke
kan anse, att det förslag till repetitions-(regements-)öfningarnas fördelning,
hvilket funnit sitt uttryck i nyss berörda skiljaktiga mening, innebär, i
jemförelse med den uti förslaget till värnpligtslag upptagna och af mig
förordade anordningen af nu på tal varande mycket vigtiga öfningar, någon
ökad fasthet eller styrka i fråga om de mobiliserade fältinfanteritruppförbandens
sammansättning, men då å andra sidan det helt visst skulle vara
förenadt med olägenheter, att den omkring den 1 juli hem!Orlofvade värnpligtsrekryten
skulle åter efter ungefär 7 veckors uppehåll inträda i tjenstgöring,
har jag icke funnit skäl att ändra den åsigt, som jag i förevarande
afseende hyste vid affattandet af meranämnda allmänna grunder.

Det torde icke vara behöfligt att särskilt framhålla, att det uti
härordningsförslaget upptagna antalet repetitions-(regements-)öfningar vid
infanteriet uti beväringens första uppbåd är, i lika grad som den föreslagna
rekrytutbildningstiden, eu af den nu utarbetade härordningens
grundvalar. Det är emellertid äfven af framstående betydelse, att åt hvarje
sådan öfning tillmätes tillräcklig tid, så att man hinner att grundligt
genomgå de olika utbildningsgrenarna och dana truppförbanden till brukbara
och smidiga verktyg i befälhafvarens händer. Att den nu till regementsmöte
anslagna tiden, 22 dagar, är alldeles otillräcklig, derom kan
endast eu mening råda. På grund af den dervid rådande brådskan måste
noggranheten och grundligheten vid utbildningens bedrifvande eftersättas.
Häraf lida särskilt skjutöfningarna, för hvilkas fruktbringande resultat
tid och grundlighet spela eu större roll än antalet afskjutna skott. Det
är synnerligast med hänsyn till nödvändigheten att bereda eu väsentligen
ökad tid åt dessa öfningar äfvensom åt bevaknings- och stridsöfningarna
samt att på utbildningsprogrammet upptaga årliga fälttjenstöfningar med
två eller flera truppslag, som jag meddelat den anvisningen, att härordningsförslaget
skulle utarbetas under den förutsättningen eller på den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

grunden, att hvarje repetitions-(regements-)öfning vid infanteriet uti bevä,
ringens första uppbåd, skulle omfatta en tid af 35 dagar.

För de värnpligtige, som tilldelas infanteriet och vissa andra truppslag,
har föreslagits en repetition^fuling om 15 dagar under nionde värnpligtsåret
eller med den yngsta årsklassen uti beväringens andra uppbåd.
Utan denna öfning skulle det knappast vara möjligt för oss att kunna
uppsätta reservtrupper. Sådana trupper äro dock af synnerlig vigt att
kunna mobilisera, alldenstund de hafva till ändamål att, når förhållandena
så kräfva, ytterligare taga landets försvarskraft i anspråk, samt särskild!
att stärka besättningarna å fästningar eller i befästa orter, att trygga
utanför de egentliga krigsskådeplatserna belägna landsdelar, som äro utsatta
för anfall af mindre fientliga styrkor eller fiendens sekundära operationer,
att skydda fälthärens förbindelser eller etapplinier, der dessa äro
så belägna att de hotas eller eljest skulle kunna afbrytas af fienden in.
in. d. Genom att reservtrupperna fylla dessa uppgifter blifver det möjligt
för fälthären att på den punkt eller de punkter, der kampen gäller afgörande^
sammanhålla sina krafter. Att derstädes uppträda med samlad
styrka är ett af de vigtigaste vilkoren för framgången i krig. Dertill
kommer, att enligt erfarenheten afgången särskilt af infanteri är mycket
stor i nutida krig, hvarför man för att fylla luckorna i härens led måste
snart nog uppbåda äldre årsklasser. Ur nu antydda synpunkter är en
repetitionsöfning under nionde värnpligtsåret i hög grad af behofvet påkallad,
ja krafvet på den samma är oafvisligt, då man på en blifvande härordning
måste ställa den fordran, att den medgifver att för fäderneslandets försvar
taga i anspråk äldre värnpligtsklasser än de, som tillhöra beväringens första
uppbåd. På tal om denna vigtiga angelägenhet bör man icke förbise, att man
måste anlita andra uppbådet för att till erforderlig krigsstyrka uppbringa
fästningstrupperna, d. v. s. det för fästningarna afsedda infanteriet, fästningsartilleriet
och fästningsingeniörtrupperna. Ifrågavarande öfning under
nionde värnpligtsåret är afsedd att hufvudsakligen blifva en repetitionskurs
i skjutning samt att i öfrig! i någon mån uppfriska de värnpligtiges
militära kunskaper och färdigheter. Det måste för öfrigt hafva en stor
betydelse för försvaret, att de till en mera mogen ålder komna män, som
nionde värnpligtsklassen omfattar, sättas i tillfälle att, äfven under en så
jemförelsevis kort tid som 15 dagar, återknyta förbindelsen med sitt truppförband
och att ånyo erhålla en omedelbar påminnelse om, att de företräda
en väsentlig och värdefull del af landets hela försvarskraft.

Vid bestämmandet af de värnpligtiges utbildningstid till sammanlagdt
365 dagar vid infanteriet förbisåg jag ingalunda, att denna tid var

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

för kort, för att man enbart af värnpligtige skulle kunna sammansätta
den vid kavalleriet, fältartilleriet och fältingeniörtrupperna erforderliga
meniga personalen, utan måste i dessa truppslag ingå en fast anstalti
styrka af menige (volontär) utöfver den,, som erfordrades för rekrytering
af underbefälskadern. Äfven stod det klart för mig, att det icke skulle
vara en ändamålsenlig hushållning med den till förfogande stående utbildningstiden
att för härens samtliga värnpligtige bestämma lika långa
rekrytskolor samt lika stort antal och lika långa repetitions-(regements-)
öfningar. Vid kavalleriet, fältartilleriet och fältingeniörtrupperna, fälttelegraftrupperna
deri inräknade, kräfva nemligen såväl rekrytutbildningen
som repetitions-(regements-) öfningarna, för att motsvara sitt ändamål,
längre tid än den för infanteriet afsedda. Äfven af andra skäl, betingade
af ifrågavarande truppslags särskilda natur, äro frän de föreslagna öfningstiderna
vid infanteriet afvikande utbildningsanordningar erforderliga.

Chefen för generalstaben har uti det af honom afgifna förslaget till
ny härordning hemställt, att vid kavalleriet, fält artilleriet, fältingeniöroch
fälttelegraftrupperna, de värnpligtiges rekrytskola skall omfatta en tid
af 281 dagar eller 40 veckor, att rekrytutbildningen skall omedelbart
följas af en regementsöfning om 42 dagar eller 6 veckor, samt att samtidigt
med denna skall den fjerde värnpligtsklassen inkallas till en repetitionsöfning,
likaledes om 42 dagar. 1 ill fullo delande de åsigter och
skäl, som chefen för generalstaben anfört och utvecklat för ändamålsenligheten
af en sådan fördelning af fredstjenstgöringen vid nyssnämnda
truppslag, hyser jag den uppfattningen, att genom den sålunda föreslagna
anordningen blifva, inom ramen af den sammanlagda öfningstiden, utbildningskrafven
vid nyssnämnda truppslag på möjligast bästa sätt tillgodosedda.

Innan jag afslutar denna framställning rörande de värnpligtiges utbildning
eller tjenstgöring i fredstid, torde det tillåtas inig att med några
ord beröra den vigtiga frågan angående de tider af året, under hvilka rekrytskolan
samt repetitionsöfningarna lämpligen böra ega rum. Uti de
allmänna grunder, på hvilka förslaget till ny härordning hufvudsakligen
borde fotas, har jag angifvit, att vid infanteriet borde rekrytskolan börja
under första värnpligtsåret i senare hälften af oktober eller förra hälften
af november månad för att afslutas på andra värnpligtsåret under senare
hälften af juni eller förra hälften af juli månad, att re petition s-(regements-)öfningarna
i beväringens första uppbåd borde taga sin början
under senare hälften af augusti månad, samt att repetitionsöfningen med

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

yngsta årsklassen i andra uppbådet borde förläggas till juni eller oktober
månad. ■ ■ ■■■•<■,rrj ; i,.

I öfverensstämmelse med de åsigter, som chefen för generalstaben
uttalat uti ifrågavarande spörsmål, är jag af den meningen, att det militära
utbildningsåret, i stort sedt, bör afslutas med utgången af september
månad. Huru önskvärdt det än är och kan vara, att denna tidpunkt,
med hänsyn till det ännu icke fullständigt afslutade skördearbetet,
konime att framflyttas, exempelvis två eller tre veckor, synes mig
dock en sådan åtgärd icke annat än undantagsvis böra vidtagas. Repetitions-(regements-)öfningarna
uti första uppbådet utgöra afslutningen af
det militära utbildningsåret, och slutstenen uti nämnda öfningar bilda
fälttjenstöfningama med flera truppslag. Att förlägga dessa senare öfningar
för riket i dess helhet in uti oktober månad kan med hänsyn
till de för helsotillståndet skadliga följder, som kunna uppstå genom ett
under flera. dygn fortgående bivackérande under en mindre blid årstid,
icke vara tillrådligt. Visserligen måste man vara beredd på att hvilken
årstid. som helst föra krig, men i krigstid eger man äfven rätt att göra
reqvisitioner samt att skaffa folk och hästar under tak, men så är ju icke
förhållandet under öfningarna i fredstid. För öfrigt måste repetitions(regements-)öfningama
förläggas till baracklägren å våra nuvarande mötesplatser,
enär det skulle vara törenadt med alltför dryga kostnader att bygga
kaserner för hela den under ifrågavarande öfningar inkallade styrkan. Och
ju längre desamma framflyttas på hösten, d. v. s. till en mörkare och
oblidare årstid, med dess större olägenheter blifver deras utförande
förenad!;

o Att förlägga repetitions-(regements-)öfningarna i beväringens första
uppbåd till en tidigare del af året, så att de t. ex. komme att omfatta
juni månad samt slutet af maj eller början af juli, låter sig icke heller
göra, utan att hela härens planenliga utbildning derigenom förryckes. Eu
sådan anordning skulle vålla, att rekrytskolan vid infanteriet måste afslutas
redan i maj månad, hvilket skulle medföra åtskilliga olägenheter,
men hvad mera är, det skulle icke blifva möjligt att utföra gemensamma
större fälttjenstöfningar med flera truppslag, enär vid kavalleriet, fältartilleriet,
fältingeniör- och fälttelegraftrupperna utbildningen ännu icke
så långt fortskridit,* att repetitions-(regements-)öfningar skulle vid desamma
kunna anordnas. För öfrigt lämpa sig höstmånaderna bäst för
anordnande af tillämpningsöfningar i terrängen, enär vid den årstiden
marken är, med hänsyn till jordens kultur, vida mer beträdbar än under
sommarmånaderna.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I betraktande åt'' att det militära utbildningsåret sålunda bör, hvad
öfningarna, i beväringens första uppbåd vidkommer, i regeln afsluta,s med
september månads utgång, kan rekrytskolan ändamålsenligen icke begynna
förr än under senare hälften af oktober månad. Då den är afsedd att fortgå
under 8 månader vid infanteriet och, med detta i fråga om utbildningskrafven
närmast jemförliga truppslag, kommer den sålunda att till väsentlig
del infalla under vintermånaderna. Dermed följer fördelen, att rekrytöfningarna
försiggå under den årstid, som torde vara lägligast med hänsyn
till jordbrukets intressen, samt att rekryterna kunna göras förtrogna med
de förhållanden, hvarunder ett fälttåg vintertid eller i allmänhet under en
oblidare årstid kommer att utföras. Jag tillåter mig redan i detta sammanhang
fästa uppmärksamheten på vigten deraf, att samtliga våra
trupper, genom systematiskt ordnade marsch-, bivack- och stridsöfningar
under vintern, genom utförandet, af dervid erforderliga tekniska arbeten
såväl till skydd mot kylan vid förläggning som till skydd mot fiendens
eld under strid, få vänja sig vid fältlifvets mödor och besvärligheter under
den oblidare årstiden. Under nuvarande utbildningstider får emellertid
större delen af vår armé, deruti samtliga värnpligtige inbegripna, icke
deltaga uti dylika öfningar vintertid. Men å andra sidan får uti en
blifvande ny härordning våra rekryters utbildning ingalunda blifva ensidig,
utan den bör äfven försiggå under en blidare årstid. Och jag instämmer
helt och hållet i chefens för generalstaben uttalande, att det med
hänsyn till tillämpningsöfningarnas ändamålsenliga bedrifvande är högeligen
önskvärdt, att äfven juni månad eller större delen deraf kommer
att ingå uti infanteriets rekrytskoleperiod, samt att åtminstone de två
sista månaderna af denna period böra i möjligaste mån vara gynsamma
för skjutöfningar och för de bevaknings- och stridsöfningar i terrängen,
som i smärre förband förekomma under rekrytutbildningstiden.

Repetitionsöfningen med yngsta årsklassen i beväringens andra uppbåd
har, med hänsyn till önskningsmålet att i möjligast ringa grad ingripa
uti eller störa jordbrukets intressen, föreslagits skola förläggas till
i regeln oktober månad, enär denna öfning är af kort varaktighet och
mindre omfattning. 1 Norrland torde dock oktober månad äfven för
detta ändamål vara olämplig, alldenstund dagarna derstädes under
nämnda månad synas vara väl korta, för att man skulle kunna draga nöjaktigt
resultat af ifrågavarande repetitionsöfning. För de uti Norrland
förlagda trupperna torde följaktligen en tidigare årstid, t. ex. juni månad,
vara att föredraga.

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sedan jag sålunda angifvit de allmänna synpunkter, som varit bestämmande
i fråga, om de värnpligtig^ utbildning och fördelningen af
den tid, som för detta ändamål ansetts erforderlig, torde uti detta sammanhang
för fullständighetens skull böra återgifvas de föreskrifter, som
förslaget till värnpligtslag uti § 27 mom. 1 innehåller beträffande de till
hären hörande värnpligtiges tjenstgöring i fredstid. Ifrågavarande föreskrifter
hafva följande lydelse:

»1. Värnpligtig är, sedan häri blifvit inskrifven, skyldig att för
sin utbildning tjenstgöra under fredstid i sammanlagdt trehundrasextiofem
dagar, hvilken tjenstgöring, på sått Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleri et, fästningsingeniörtrujypema
och träng en:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om tvåhundrafyrtiofem
dagar, som tagel* sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under
hvart och ett af tredje, fjerde och femte åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingeniör- och fälttelegraftrupperna: med

en första tjenstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,
som tagel* sin början under första året; samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under
hvart och ett af andra och fjerde åren.»

Hvad i öfrigt förslaget till ny värnpligtslag vidkommer — undantagandes
dock grunderna för dess öfvergångsstadganden, rörande h vil ka
jag anhåller att redan nu få redogöra — torde detsamma böra blifva
föremål för föredragning i sammanhang med den för ändamålet erforderliga
särskilda nådiga propositionen.

Uti de af mig meddelade allmänna grunderna för öfvergängen frän
den nuvarande till den nya härordningen är angifvet, att öfvergångstiden
skall utgöra tolf år, indelade uti två sexårs-perioder, samt att öfningstiden
för de värnpligtige under den första öfvergångsperioden skulle utsträckas,
så långt detta kunde ske utan att vinterförläggning af dem
behöfde ega rum, eller till något mer än halfva den tid härordningsförslaget
förutsatte. I betraktande häraf skulle de värnpligtige vid infanteriet
från och med första till och med sjette öfvergångsåret inskrifvas till en ut -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bildnings- eller tjenstgöringstid i fredstid af sammanlagdt 197 dagar,
fördelade i en första öfning af 112 dagars eller 16 veckors varaktighet
under första värnpligtsåret, en repetitions-(regements-)öfning om 35
dagar under hvart och ett åt andra och fjerde åren, samt en repetitionsöfning
om 15 dagar under nionde året. Under den första öfvergångsperioden
skulle stammanskapets numerär vid de större indelta infanteriregementena
minskas med omkring 30 procent, -under det att den vid
öfriga truppförband skulle blifva i det stora hela oförändrad. Att, innan
de värnpligtiges utbildning i fredstid ökats till hela den afsedda tiden af
inalles 365 dagar, företaga någon ytterligare minskning af manskapspersonalen
kan på intet vis vara tillrådligt. Genom en sådan åtgärd
skulle härordningen under öfvergångstiden blifva för svag. Med hänsyn
härtill är det först med värnpligtslagens trädande i full kraft som, i stort
sedt, stamtruppen i nuvarande bemärkelse kan afskaffas. Äfven ur en
annan synpunkt bör minskningen af stammanskapets numerär vid infanteriet
begränsas till den föreslagna, nemligen för att icke under första
öfvergångsperioden äfventyra regementenas krigsmessiga indelning (i 3
bataljoner och 12 kompanier) vid repetitions-(regements-)öfningarna. Den
återstående numerären motsvarar styrkan af en värnpligtsklass, och då
enligt hvad nyss anfördes två sådana klasser skola deltaga uti mera
nämnda öfningar, kunna dessa senare ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Krafvet af öfningstidens utsträckning på sätt härordningsförslaget
förutsätter är emellertid med hänsyn till tidens fordringar på en krigsduglig
fälthär så oeftergitligt , att den tid, under hvilken en inskränkning
af den föreslagna fredsutbildningen måste ega rum, bör begränsas så
mycket som möjligt. Af hvad som i det föregående blifvit anförd t torde
framgå, att de värnpligtiges rekrytutbildning medförer nödvändigheten af
vinterförläggning, äfvensom att sådan förläggning icke är möjlig å de
nuvarande mötesplatserna i der befintliga baracker. Häraf följer, att de
nyss återgifna bestämmelserna i § 27 af förslaget till värnpligtslag angående
de värnpligtiges tjenstgöring i fredstid icke kunna träda i full
kraft, förrän de värnpligtiges vinterförläggning, låt vara delvis provisoriskt,
blifvit så ordnad, att en dylik förläggning varder möjlig. Huru önskvärdt
det än är, att de arbeten, som äro nödvändiga för att åstadkomma vinterförläggning
af fredsstyrkan under rekrytskoleperioden och samtidigt med
denna pågående underbefälsskolor, komma att bedrifvas med all möjlig
skyndsamhet, vågar jag dock icke, med hänsyn till dermed förenade
dryga kostnader och olägenheterna af att gå för brådstörtadt till väga,
förutsätta, att nämnda arbeten skulle kunna utföras under en kortare tid
än sex år.

Bill. till Riksd. Prot. IDOL 1 Sami. I Afd. 2 Höft.

Kongl. Maj:In Nåd. Proposition N:o 2.

Den andra öfvergång sperioden är äfvenledes bestämd till sex år,
och skulle från och med dess första år, d. v. s. från och med det sjunde
af de tolf öfvergångsåren, utbildningstiden för de vörnpligtige utsträckas
till den tid, som § 27 i den nya värnpligtslagen föreskrifver. Periodens
längd är bestämd med hänsyn till den kortaste tid, hvarunder man måste
söka afveckla indelta arméen. Man kan visserligen icke med full sannolikhet
beräkna, att den indelta stamtruppen, hvars numerär, vid de större
infanteriregementena, under första öfvergångsperioden är föreslagen skola
minskas med omkring 30 procent, kommer att i sin helhet afgå under
loppet af tolf år, äfven om man genom särskilda åtgärder, såsom pensionsålderns
sänkande och eventuelt pensionsbeloppens samtidiga höjande, söker
påskynda manskapets afgång under denna öfvergångsperiod. Men i stort
sedt bör den nya härordningen vara fullt genomförd inom loppet af tolf
år. Denna tidrymd bör, å andra sidan, dock icke undergå någon ökning,
utan torde vara tillräcklig för vidtagandet af alla de organisationsåtgärder,
som stå i samband med förverkligandet af det föreliggande härordningsförslaget.

Hvad i öfrigt planerna för öfvergången till den nya härordningen
jemte dithörande enskildheter angår, torde det blifva tillfälle att längre
fram taga desamma i skärskådande. I detta sammanhang anhåller jag att
endast få tillkännagifva, att jag instämmer uti det förslag till fördelning
af öfningstiden vid kavalleriet m. fl. truppslag, som chefen för generalstaben
upptagit, och hvilket återfinnes uti § 52 af förslaget till värnpligtslag.
Innan jag återgifver dessa öfvergångsstadganden, i hvad desamma
angår härens värnpligtige, tillåter jag mig kraftigt betona nödvändigheten
af, att deras rekrytutbildning verkligen göres så lång, som
med sommarförläggningen är förenligt, samt repetitions-(regements-)öfninga-r
snarast möjligt utsträckas till den längd, som härordningsförslaget afser,
eller till resp. 35 och 42 dagar.

Nyss berörda öfvergångsstadganden hafva föreslagits skola erhålla
följande lydelse:

»1. Under år 1902 skall värnpligtig, som tillhör andra klassen och
är inskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen, för
sin utbildning tjenstgöra under tjugutvå dagar.

2. För värnpligtig, som inskrifves under något af åren 1902, 1903,
1904, 1905, 1906 eller 1907, tillämpas icke föreskrifterna uti § 27 mom.
1 angående värnpligtigs tjenstgöringsskyldighet under fredstid. Sådan
värnpligtig är i stället skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid i sammanlagdt etthundranittiosju dagar, hvilken tjenstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsing smör trupper na och
trängen:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar,
som tager sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under
hvart och ett af andra och fjerde åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som tager sin början under första året och omedelbart efterföljes af regementsöfning
om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under
andra året;

c) vid fältartilleriet, fältingeniör- och fälttelegraf trupperna:

med en första tjenstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som tager sin början under första året och omedelbart efterföljes af en
regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under
fjerde året.»

Uti det föregående har jag utvecklat de hufvudsynpunkter, som
varit bestämmande vid affattandet af föreskrifterna rörande de värnpligtiges
utbildning eller tjenstgöring i fredstid. Det har synts mig
erforderligt att göra detta i samband med den egentliga härordningspropositionen,
alldenstund nämnda föreskrifter äro grundläggande för densamma
och hafva en afgörande betydelse för sjelfva organisationen. Rörande
denna har jag uti de allmänna grunder, hvarpå den blifvande
härordningen hufvudsakligen skulle fotas, endast angifvit, att härens indelning
och sammansättning borde så bestämmas, att fälthären komme
att utgöras af sex fullständiga, likformigt sammansatta arméfördelningar
och en kavallerifördelning, att fästningarna erhölle besättningstrupper,
som i regeln borde vara förlagda derstädes redan under fred, samt att
erforderligt antal reservtrupper (ur andra uppbådet) och landstormstrupper
skulle kunna bildas. Artilleriet och ingeniörtrupperna skulle förstärkas
enligt i senaste krig vunnen erfarenhet. Ökningen af härens fast anstälda
befälskader skulle inskränkas till minsta möjliga omfång, men åtgärder
vidtagas för erhållande af reservbefäl (värnpligtig! befäl) i till -

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

räckligt antal. För att rekrytera befälet samt för att gifva specialvapnen
nödig stadga skulle vid hvarje truppförband antagas ett visst antal fast
anstälda menige (volontärer).

Chefen för generalstaben har uti nu berörda afseenden fullgjort det
honom gifna uppdraget i hufvudsak på följande sätt:

Inom en hvar af de sex arméfördelningarna finnas afsedda för fälthären:
4 infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 fältartilleriregemente
och 1 trängcorps, hvarjemte fältingeniör- och fälttelegraftrupperna äro så
organiserade, att hvarje arméfördelning kan vid öfvergång till krigsfot
förses med 1 fältingeniörkompani, 1 krigsbrokolonn och 1 fälttelegrafafdelning.
Dertill kommer en kavallerifördelning, bildad vid mobilisering,
såsom hittills varit afsedt, af de båda stora (tiosqvadroners-)regementena
i Skåne och af Wendes artilleriregementes ridande division.

Såsom besättning strupper äro afsedda:

i Karlskrona: 1 infanteriregemente om 2 bataljoner och 1 ingeniörcorps
om 2 kompanier, hvartill kommer det kustartilleri, som är afsedt att organiseras
vid flottan;

å Vaxholm och Oscar Fredriksborg: 1 infanteriregemente om 2 bataljoner
och 1 ingeniörcorps om 2 kompanier, hvartill kommer det kustartilleri,
som är afsedt att organiseras vid flottan;

i Boden: 1 infanteriregemente om 3 bataljoner, 6 kompanier af landfästningsartilleriregementet
och 1 ingeniörcorps om 4 kompanier; samt

å Karlsborg: 4 kompanier af landfästningsartilleriregementet.

1 krigstid tillkomma å fästningarna reserv- och depottrupper.

Stridskrafterna å Gotland skola utgöras af 1 infanteriregemente, uppsättande
såväl fält- som fästningsinfanteri, och 1 artillericorps, uppsättande
såväl fält- som positionsartilleri, hvartill kommer den kustartillerikontingent,
som är afsedd att organiseras vid flottan. Dessutom äro särskilda åtgärder
föreslagna för att stärka den i fredstid erforderliga säkerhetsbesättningen
och samtidigt öka öns stridskrafter vid mobiliseringstillfälle.

Såsom stående midt emellan fälttrupper och besättningstrupper har,
i likhet med hvad fallet varit i såväl 1883 som 1891 års härordningsförslag,
ett positionsartilleriregemente föreslagits skola organiseras. Dess uppgift
är att stärka fälthären, eventuel äfven till försvaret af vissa punkter
sammandragna reserv- (besättnings-)trupper, vid striden om befästa fältställningar
äfvensom att utgöra artilleribemanningen i provisoriskt anordnade
befästningar. Vid försvaret af Stockholms landfronter, äfvensom af
sådana för hufvudstadens medelbara eller omedelbara tryggande så vigtiga
orter som t. ex. Upsala och Södertelje, är positionsartilleri oundgängligt,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 45

och dess uppträdande kan under flerehanda förhållanden vara af afgörande
natur.

Organisationen af reservtrupper ingår såsom ett väsentligt element
uti det af chefen för generalstaben afgifna förslaget till ny härordning.
För ändamålet har härens fast anstälda befälskader i någon mån ökats,
men hufvudsakligen skola befälsplatserna vid de reservtruppförband, hvilka
skola uppsättas vid krigstillfälle, fyllas af krigsdugliga och krigstjenstskyldiga
pensionerade officerare och underofficerare samt af reservofficerare,
reservunderofficerare och reservkorpraler. För att kunna erhålla det erforderliga
antalet reservofficerare är antalet officersvolontärer beräknadt så
stort, att det förmår täcka behofvet ej blott af officerare med fast lön på
stat, utan ock af reservofficerare, och till reservundeiffiefäl skulle under
rekrytutbildningsperioden utbildas alla de värnpligtige, hvilka på grund
af sin begåfning, förvärfvad allmän bildning eller ådagalagda särskilda
egenskaper befinnas lämpliga att äfven utbildas till reservunderbefäl. Till
sådana värnpligtige torde man i första rummet böra räkna dem, som
genomgått vissa klasser af statens läroverk, som äro eller varit elever vid
folkskolelärareseminarier, tekniska skolor, skogsskolor och andra dermed
jemförliga utbildningsanstalter.

Slutligen har chefen för generalstaben framstäf förslag till landstormens
organisation, hvilket går ut på landets indelning i särskilda landstormsområden,
af hvilka hvart och ett skulle förmå uppställa en landstormsbataljon,
tillsättandet redan i fred af landstormsområdesbefälhafvare
med biträden (adjutanter), och upprättandet inom hvarje landstormsområde
af ett ändamålsenligt beläget landstormsförråd, hvilket skulle innehålla
först och främst för områdets landstorm erforderliga gevär och ammunition
samt vidare de oundgängligaste utrustningspersedlarna in. m. I samband
härmed är den ändringen föreslagen uti värnpligtslagen, att landstormen
skulle kunna inkallas till hemortens försvar, redan då fara för krig förefunnes.

Mot det sätt, hvarpå chefen för generalstaben fullgjort det honom
gifna uppdraget såväl i fråga om planen eller grundlinierna för den nya.
härordningsbyggnaden som ock beträffande dennas enskildheter, har jag i
allt väsentligt icke något att erinra, allra helst som jag under förslagets
uppgörande haft tillfälle att noga följa och deltaga uti dervid erforderliga
arbeten.

Man skulle visserligen kunna göra den erinran, att förslaget icke
upptager tillräckligt befäl med lön på fast stat, men en sådan erinran —
derest den vore rätteligen grundad — drabbar mig, då jag uti de allmänna
grunderna gifvit uttryck åt det önskningsmålct, att ökningen af härens

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 2.

fast anstälda befälskader borde begränsas till minsta möjliga omfång. Vid
något närmare eftersinnande torde dock anmärkningen befinnas sakna fog.
Allra minst ett litet land har råd att i fredstid underhålla och aflöna en
befälsstyrka väsentligen större än den, som kan erhålla sysselsättning i
fredstid. Det återstående behofvet af befäl vid mobiliseringstillfälle måste
fyllas af reservbefäl. Lifligt inseende vigten häraf, tillåter jag mig kraftigt
framhålla, att ingen möda bör lemnas ospard och ingen utväg obegagnad,
för att i fredstid utbilda det vid härens öfvergång till krigsfot behöfliga
antalet reservofficerare, reservunderofficerare och reservkorpraler. Det är
min öfvertygelse, att så kan ske, ifall de värnpligtiges öfningar i fred
erhålla den uti det föregående angifna och uti förslaget till värnpligtslag
upptagna utsträckning. Och anhåller jag att vid framställningen af rnfanteriets
föreslagna organisation få något närmare ingå på, huru härens utbildning
i allmänhet och följaktligen äfven utbildningen af dess reservbefäl
ändamålsenligen synes höra ordnas.

Innan jag emellertid öfvergår till truppslagens organisation för att
i samband dermed göra de hemställanden, som äro nödiga för åvägabringandet
af den nya härordningen, må det tillåtas mig att taga i skärskådande,
i hvad mån förslaget till densamma, fullt genomfördt, tillgodoser
de kraf, som man måste uppställa på en härordning, så vidt nemligen
denna skall kunna fylla sitt ändamål. Dervid ligger nära till hands en
jemförelse med nu befintliga arméorganisationsförhållanden och derur härflytande
mobiliseringsresultat.

Redan har blifvit framhållet, att förslaget till ny härordning afser att
vid krigstillfälle kunna uppsätta icke allenast en fälthär, utan äfven besättningstrupper
och öfvade reservtrupper samt att förbereda och möjliggöra
landstormens användning till hemortens försvar. Dertill komma'' liksom
hittills depottrupper, äfven kallade ersättningstrupper, med uppgift att
ersätta afgången af personal vid fälthären, för hvilket ändamål dessa trupper
inkallas till tjenstgöring samtidigt med mobiliseringen af fälthären för
att undergå öfning i vapnens bruk och vid behof fylla luckorna i dennas led.

Då vi för närvarande — undantagandes den otillräckliga artilleribemanningen
å våra fästningar — sakna besättningstrupper i fredstid, då
vi icke förmå uppsätta några användbara reservtrupper, och då vi ej heller
kunna. göra oss till godo landstormen för hemortens försvar, framgår det
af en jemförelse mellan vår nuvarande och den föreslagna härordningen,
att dennas stomme bär blifvit vida kraftigare och derjemte fullständigad’
derigenom att den vill vid sig fästa och för fäderneslandets värnande
brukbargöra såväl beväringens andra uppbåd som landstormen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Äfven härordningens särskilda delar hafva i högst väsentlig grad
vunnit ökad styrka och spänstighet. Tager man särskildt utbildningsförhållandena
vid fälthärens infanteri i betraktande, finner man, att, hvad
de värnpligtige angår, rekrytutbildningen tre- till fyrdubblats samt antalet
repetitions-(regements-)öfningar blifvit tre i stället för en, på samma gång
som tiden för hvarje sådan öfning ökats med drygt hälften eller från 22
till 35 dagar. Enligt nuvarande folkmängdsförhållanden erfordras för mobiliseringen
af fälthärens infanteri sex årsklasser ur beväringens första
uppbåd. Om mobiliseringen inträffar vid midsommartiden eller omkring
den 1 juli, tages den andra till och med den sjunde årsklassen i anspråk.
Enligt nuvarande härordning har då en tid af 43/4 år förflutit, sedan deri
sjunde, 33/4 år sedan den sjette, 23/4 år sedan den femte, l3/''* år sedan
den fjerde och 3U år, sedan den tredje klassen var inkallad till ett 22
dagars regementsmöte, medan den andra klassen fullgjort endast 68 dagars
vapenöfning. Enligt den föreslagna härordningen skulle deremot en tid af
13/4 år hafva förflutit, sedan den sjunde klassen, och allenast :i/4 år sedan
sjette, femte och fjerde klasserna voro inkallade till 35 dagars vapenöfningar,
under det att tredje och andra klasserna genomgått fullständig
rekrytutbildning eller 8 månaders rekrytskola.

Kavalleriet enligt den föreslagna härordningen varder, i anseende
till såväl styrka som beskaffenhet eller duglighet, vida öfverlägset det
nuvarande. Den mobiliserade sqvadronens stridande personal i ledet ökas
med omkring 50 procent, dess förmåga att fylla spaningstjenstens fordringar
och dess stridbarhet stegras dessutom genom större tillgång på
såväl officerare som ett sina uppgifter vuxet underbefäl. Dertill kommer,
att hästuppsättningen varder bättre än under nuvarande organisationsförhållanden.
Det blifvande kavalleriet förmår äfven att vid mobilisering
tillgodose behofvet af rapportryttare ej blott vid arméfördelnings- och
brigadstaberna, utan ock vid infanteriregementena och infanteribataljonerna.

Fältartilleriet, sådant det föreslagils skola ordnas, har vunnit en
beaktansvärd utveckling, förutom genom den värnpligtiga personalens högst
väsentligt förbättrade och tillgodosedda utbildning, dels genom indelningen
uti fyrakanons- i stället för sexkanons-batterier, hvarigenom man fullt kan
tillgodogöra sig det snabbskjutande fältartilleriets eldhastighet uti de afgörande
ögonblicken samt åtskilliga andra taktiska fördelar vinnas, dels genom
införandet af fälthaubitser, hvithet vapen är oundgängligt, då det gäller att
med god verkan beskjuta befästningar eller trupper, som äro skyddade af
betäckningar.

Fättingeniör- och fälttelegraf trupperna hafva enligt förslaget till ny
härordning erhållit eu väsentligen förbättrad organisation, så att de kunna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

mobilisera för fältharen erforderliga truppförband och formationer. Sålunda
hafva de för fälthären afsedda fältingeniörkompanierna, ett vid hvarje
arméfördelning, erhållit ökad personalstyrka. Så har äfven skett i fråga
om de af fältparkkompanierna uppsatta krigsbrokolonnerna. Genom dessa
åtgärder hafva fältingeniörtrupperna, som hittills varit för svaga med hänsyn
till sina mångahanda uppgifter i fält, satts i stånd att på ett tillfredsställande
sätt kunna fullgöra sina åligganden i fråga om anordnandet,
upphjelpandet eller förstörandet af förbindelser, verkställandet af större
och svårare förstärkningsarbeten in. in. d. Den föreslagna nya fälttelegrafcorpsen,
som skulle utväxa ur det nuvarande fälttelegraf kompaniet, eger
förmåga att fylla mobiliseringskrafven på fälttelegrafafdelningar och fälttelegrafformationer
vid högqvarteret, arméfördelningarna och motsvarande
truppförband samt fältetappväsendet.

De fördelar, som vinnas derigenom att hvarje arméfördelning, såsom
föreslaget är uti den nya härordningen, förses med sin särskilda trängcorps,
kunna icke nog högt skattas med hänsyn till mobiliseringen af de förplägnadskolonner,
flyttande sjukhus, flyttande bagerier och slagterier, etappformationer
m. in., som vid krigstillfälle skola uppsättas af träng- och
sjuk vårdstrupperna. Den ökade utbildning, som kommer dessa truppers
värnpligtige till del, möjliggör att på ett tillfredsställande sätt tillgodose
de särskilda tjenstegrenar, som verksamheten vid träng- och sjukvårdstrupperna
omfattar, nemligen: den egentliga trängtjensten, som afser att i
fält framföra lifsmedel till trupperna, och hvilken förrättas medelst de för
ändamålet upprättade förplägnadskolonnerna, sjukvårdstjensten, hvars uppgift
är att omhändertaga, transportera och vårda sjuka och sårade, samt
före ältning stjenst en, som innebär handhafvandet af fältbagerier och andra
dermed jemförliga formationer, upprättandet af slagterier, utförandet af
magasinstjenst o. d.

Vill man rättvist bedöma den föreslagna härordningen såväl ur
organisatorisk synpunkt som med hänsyn till utbildningen af dess olika
truppslag, torde man med fog kunna uttala det påståendet, att densamma,
fullt genomförd, förmår vid fredsbrott uppställa en slagfärdig, d. v. s.
marsch-, manöver- och stridsduglig fälthär. Derigenom att besättningstrupper
finnas redan i fredstid samt att landets försvarskraft kan yttermera
tagas i anspråk genom uppsättande af reservtrupper och genom
bildande af landstormsbataljoner till hemortens försvar, vinner fälthären i
oberoende och kan uteslutande användas för fältkriget, åt hvars operationer
större kraft och energi kunna förlänas. Och derigenom att de
truppförband, som skola ingå i fälthären, finnas till redan i fred, och att
befälet med några få undantag är afsedt att ligga i ständig tjenstgöring,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2. 49

äro slutligen de organisatoriska vilkoren för en snabb och säker mobilisering
uppfylda.

Tagel- jag i betraktande mobiliseringsresultatet enligt den föreslagna
nya härordningen, äfvensom truppförbandens sammansättning på fältfot —
hvilket allt såsom varande af hemlig natur icke torde böra här beröras —
finner jag, att den nya härordningen, fullt genomförd, förmår att uppställa
så till antalet som beskaffenheten aktningsbjudande stridskrafter.
Att man vid mobilisering afser att fullt tillgodogöra sig hela beväringen,
första såväl som andra uppbådet, äfvensom att brukbargöra lnndstormen
för hemortens försvar torde icke vara behöfligt att tillägga.

För visso behöfver jag ej heller särskild! framhålla, att i krig beror
afgörandet till hufvudsaklig del på den operations-, manöver- och stridsdugliga
fälthären. Inga organisationer kunna träda, i stället för eller ersätta
densamma. Liksom en tillfredsställande utbildning uti beväringens
första uppbåd utöfvar sina välgörande verkningar på användbarheten af
äldre årsklasser, d. v. s. hos oss andra uppbådet och landstormen, utgör
fälthären i krig försvarets kärna och folkbeväpningens medelpunkt. Att
vilja ordna ett försvar utan stödet af en slagfärdig fälthär, utan den fasta
och regelbundna organisationens säkra grundval, det är att bygga på
lösan sand.

II. Truppernas organisation.

A. Infanteriet.

De ändringar, som af chefen för generalstaben äro föreslagna uti
infanteriets organisation, afse såsom redan framhållits, att åvägabringa en
i möjligaste män likformig sammansättning af det infanteri, som vid mobilisering
skall ingå i fälthären, samt att redan i fredstid ordna en infanteribesättning
för fästningarna Karlskrona, Vaxholm och Oscar Fredriks borg
samt Boden.

Till sistnämnda ändamål skulle ett infanteriregemente om 2 bataljoner
uppsättas för Karlskrona med Smålands grenadiercorps och Blekinge
bataljons befälskadrer såsom stomme, ett lika organiseradt regemente, bildadt
af Vermlands fältjägarecorps och Hallands bataljon, uppsättas för
Vaxholms och Oscar Fredriksborg, hvarjemte Norrbottens regemente skulle
afses för Boden.

Hvad i öfrigt angår infanteriet å fastlandet, d. v. s. det för fälthären
afsedda, skulle, i ändamål att förse hvarje arméfördelning med fyra
Bill. till Riksd. Vrot. 1901. 1 Sami. / Afd. 2 Raft. 7

Kongd. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

fältinfanteriregementen, ett nytt infanteriregemente uppsättas inom I. arméfördelningen,
hvartill stommen skulle erhållas från Vestgötadals och Bohusläns
regementen, hvilka för öfrigt skulle sammanslås till ett regemente, i
förslaget till ny härordning benämndt Bohusdals. Från III. arméfördelningen
skulle Vermlands regemente öfverflyttas till V. arméfördelningen
samt från denna Helsinge regemente till VI. arméfördelningen.

Gotlands infanteriregementes organisation skulle undergå endast
några mindre jemkningar, men för att tillförsäkra Gotland en ständig tillräckligt
stor säkerhetsbesättning af infanteri och på samma gång bereda
regementets personal, hvaraf en stor del under nuvarande förhållanden
måste kommenderas till tjenstgöring vid truppförband å fastlandet, nödig
årlig öfning vid sitt eget regemente, är föreslaget att till utbildning vid
Gotlands infanteri öfversända ett visst antal värnpligtige, omkring 350
man, från lämpliga, fastlandet tillhörande inskrifningsområden. Det må
redan nu tillåtas mig att uttala den meningen, att denna åtgärd, som helt
visst ännu fastare skulle tillknyta banden mellan ön och fastlandet, kan
verkställas, utan att på något sätt förrycka infanteriets organisation eller
rubba dess mobilisering.

Genom den tjenstgöring i fredstid, som de värnpligtige uti beväringens
första uppbåd vid infanteriet skulle fullgöra, nemligen en rekrytskola
om 245 dagar samt tre repetitions-(regements-)öfningar, hvar och
en om 35 dagar, skulle den nuvarande stamtruppen, den indelta såväl
som den värfvade, komma att afskaffas, med undantag dock för Svea och
Göta lifgarden samt Gotlands infanteriregemente. Vid flertalet infanteriregementen
skulle ej finnas större styrka fast anstälda menige, volontärer,
än som erfordrades för rekrytering af befälskadern. Nyssnämnda tre regementen
vore dock i behof af ett större antal volontärer: Svea och Göta
lifgarden för att kunna upprätthålla garnisonstjensten i hufvudstaden,
hvilken för öfrigt icke kunde undvara en ständig, om ock jemförelsevis
svag infanterigarnison, Gotlands infanteriregemente för att säkerhetsbesättningen
å ön skulle stärkas, och för att mobiliseringsresultatet, med hänsyn
till den sannolika nödvändigheten att omedelbart vid krigstillfälle taga i
anspråk ej blott beväringen utan ock landstormen, skulle ställa sig så
gynsamt som möjligt.

Mot den sålunda af chefen för generalstaben föreslagna organisationen
af infanteriet hav jag i det störa hela icke att framställa några
erinringar, ej heller mot den från utbildningen vid det stora flertalet infanteriregementen
afvikande fördelning af repetitions-(regements-)öfningarna,
som upptagits för fästningsinfanteriregementena. Om jag sålunda finner
infanteriets organisation i allmänhet väl afvägd och lämpad efter våra

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

förhållanden, synes det mig dock, som om man med skäl kunde ifrågasätta
lämpligheten af, att det för första arméfördelningen erforderliga fältinfanteriregementet
skall uppsättas och förläggas i Skåne. Äfvenledes
torde berättigade erinringar kunna göras mot det sätt, hvarpå detta nya
truppförband föreslagits skola bildas, nemligen genom att för ändamalet
afskilja delar från Vestgötadals och Bohusläns regementen samt att i öfrigt
sammanslå dessa till ett regemente.

De undersökningar, som jag låtit verkställa rörande möjligheten att
— utan att i någon afsevärd mån ingripa uti andra och tredje (jrméfördelningsområdena
— på ett annat godtagligt sätt än det föreslagna
uppdela första arméfördelningsområdet uti fem inskrifningsområden, hafva
gifvit vid handen, att detta låter sig göra äfven på det sätt, att Hallands
län eller större delen deraf kan ingå uti eller bilda hufvuddelen af ett
nytt inskrifningsområde, under det att för de båda nuvarande skånska
infanteriregementena komma att finnas två inskrifningsområden uti Skåne.

Då det gäller att af bestående infanteritruppförband bilda nya sådana,
måste det, i betraktande af de gemensamma intressen som de förra hvar för
sig hafva, anses önskvärdt, att hvart och ett af dem kommer att, så långt sig
gorå låter, odeladt öfvergå till eller öfverflyttas uti sitt nya förhållande. Ur
denna synpunkt kan det icke vara ändamålsenligt att sönderbryta två regementen
för att af de utbrutna delarna bilda ett truppförband och af de återstående
delarna ett annat. Med anledning häraf kan jag icke förorda, att
stommen till det för första arméfördelningen erforderliga nya fältinfanteriregementet
er hålles från Vestgötadals och Bohusläns regementen, och att
desamma för öfrigt sammanslås till ett regemente. Utan får jag såsom min
mening framhålla, att Bohusläns regemente må förblifva odeladt, att Vestgötadals
regemente och Hallands bataljon tillsammans bilda det nya för
första arméfördelningen föreslagna regementet, och att följaktligen endast
Vermlands fältjägarcorps kommer att bilda stommen till det för Vaxholm
och Oscar Fredriksborg afsedda, under förutsättning dock att vid det senare
skulle befälskadcrn fyllas genom transport af de officerare, underofficerare
och korpraler, som så önskade, hvarvid officers-, underofficers- och korpralscorpserna
vid Vestgötadals regemente och Hallands bataljon skulle hafva
företräde, särskilt med hänsyn till den omständigheten att dessa truppförbands
stater lemna tillgång till öfverflyttande af en del löner till det
för Vaxholm och Oscar Fredriksborg afsedda infanteriregementet.

Då det är eu väsentligt ökad utbildning, hvaraf svenska hären och
särskilt dess värnpligtige i främsta rummet äro i behof, är det natur -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ligen af synnerlig betydelse, att den för detta vigtiga ändamål föreslagna
tiden kommer att användas på ett i möjligaste måtto fruktbringande sätt,
allra helst som utbildningen af de värnpligtige beräknats fortgå endast
under så lång tid, som synes oundgängligen nödvändig för att dana dem
till soldater, så att de kunna fylla sin plats i fälthärens led, och för att
göra härens särskilda truppförband krigsbrukbara. För den skull synes
det mig angeläget att taga hithörande frågor i skärskådande i samband
med framställningen af infanteriets organisation. Dervid tillåter jag mig
dock. att förutskicka den anmärkningen, att det helt visst skulle föra allt
för långt, om jag vid detta tillfälle skulle till behandling upptaga utbildningsprogrammen
för hvarje särskildt truppslag.

Enligt förslaget till ny härordning skulle de olika kategorierna af
personal vid infanteriet genomgå följande skolor och utbildningskurser:

1. De värnpligtige äfvensom de fast anstälda volontärer, som icke
erhållit rekryt utbildning såsom värnpligtige: rekrytskola om 245 dagar,
under hvilken tid dertill lämpliga värnpligtige äfven skulle erhålla underbefälsutbildning
uti en för regementet gemensam resermmderbefälsskola.

2. De fast anstälda volontärer, som erhållit rekrytutbildning:
korpralskola,1) hvilken skulle begynna efter repetitions-(regements-)öfningarnas
slut, således under förra hälften af oktober, och fortgå intill tiden
för följande års repetitions-(regements-)öfningar, och hvars genomgående
jemte dervid aflagd korpralsexamen skulle vara vilkoret för befordran till
vicekorpral.

3. Ett visst antal korpraler och vicekorpi’aler, beräknadt vid hvarje
regemente till omkring 10: en för hela härens infanteri gemensam underofficersskola
af ungefär samma varaktighet som ofvannämnda korpralsskolor
vid regementena.

4. Officersvolontärerna: en arméfördelningsvis ordnad rekrytutbildning
från midten af juni månad, efter aflagd mogenhetsexamen, intill tiden
för årets repetitions-(regements-)öfningar; vidare efter deltagandet uti dessa
öfningar vid vederbörligt regemente en för hela infanteriet gemensam officersvolontärskola,
hvilken sålunda skulle taga sin början under förra hälften af
oktober månad och fortgå till följande års repetitions-(regements-)öfningar
med afläggande! af underofficersexamen såsom mål. Derpå skulle åter följa
deltagande uti repetitions-(regements-)öfningar, efter hvilkas fullgörande och
derunder förrättad korpralstjenst skulle ske befordran till underofficer. De

1 För rekrytering af den vid infanteriregementena erforderliga sjukvårds- ock gevärskandtverkarepersonalen
af manskapsklass skulle, liksom hittills, kurser för utbildande af
sjukvårds- och gevärshandtverkaresoldater anordnas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

officersvolontärer, som befunnes lämpliga och så önskade, skulle till det
antal, som fyllandet af den fasta officerskadern betingade, allt efter förtjenst
och duglighet kommenderas till krigsskolan, hvars utbildningsprogram
skulle i allt väsentligt förblifva oförändradt. Sålunda skulle ifrågavarande
officersaspiranter, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad nu är händelsen,
såsom fanjunkare deltaga uti det följande årets repetitions-(regements-)öfningar
samt, efter förutgången officersexamen, utnämnas till underlöjtnanter.
— De officei’svolontärer åter, som icke komme att beordi’as till
krigsskolan och som önskade anställning såsom reservofficerare, skulle å
lämplig tid genomgå eu tre månaders reservofficerskurs, ordnad arméfördelningsvis,
och skulle vid dess slut reservofficersexamen afläggas. Efter
deltagande uti nästföljande repetitions-(regements-)öfningar skulle de, vid
tidpunkten för de från krigsskolan utexaminerade elevernas officersbefordran,
utnämnas till reservofficerare.

5. Regementets fast anställa personal samt ''tredje, fjerde och
femte värnpligtsklasserna: repetitions-(regements-)öfningar om 35 dagar.

Hvad först rekrytskolan angår, är dess ändamål att bibringa rekryten
de kunskaper och färdigheter, som erfordras i fält, och att hos honom
ingjuta en stark och beståndande disciplin, grundvalen för krigföringens säkerhet
och det helas framgång. Liksom hittills bör undervisningen i rekrytskolan
omfatta: instruktion, såväl praktisk som teoretisk; exercis i sluten
och spridd ordning; fälttjenst, d. ä. fältmarscher, spanings- och bevakningstjenst,
stridsöfningar, fältarbeten och egentliga fälttjenstöfningar; målskjutning,
hvaruti inbegripas förberedande målskjutningsöfningar, skolskjutning,
fältskjutning samt afståndsmätning och afståndsbedöinning; gymnastik
och bajonettfäktning; samt simning. Men dertill bör komma undervisning
i läsning, skrifning och räkning, i den mån som de värnpligtige
deraf äro i behof.

Chefen för generalstaben har i början af sin motivering för det
nya härordningsförslaget fullständigt så utvecklat den betydelse, som
ofvan upptagna undervisningsämnen hafva för rekrytens uppfostran till
soldat, att dertill torde vara föga eller intet att tillägga. I stället anhåller
jag att i korthet få redogöra för, huru jag tänkt mig rekrytutbildningstidens
ändamålsenliga fördelning och tillgodogörande.

Rekrytskolans 35 veckor torde lämpligen böra indelas i tvä särskilda
perioder, hvilka visserligen icke skulle vara strängt åtskilda, men dock
beteckna tvenne skeden uti rekrytens utbildning. Den första perioden
synes böra omfatta eu tid af 23 veckor, den andra perioden återstående
12.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Under den första perioden bör den teoretiska utbildningen i regeln
vara afslutad, utbildningen i exercis såväl enskildt som i smärre afdelningar,
halftropp och tropp hafva nått sådan stadga, de förberedande öfningarna
i fälttjenst och målskjutning vara så långt fortskridna, att under
andra perioden hufvudsakligen utbildning i pluton och mot slutet af perioden
äfven i större förband, målskjutning samt tillämpningsöfningar af
alla slag må kunna ega rum. Under första perioden, i regeln i samband
med derunder utförda fältmarscher, böra särskilda vinteröfningar företagas,
afsedda, såsom i det föregående framhållits, att vänja rekryten vid
att finna sig till rätta i fältlifvets förhållanden under den oblidare årstiden
samt att lära honom utföra dervid förekommande, för infanteriet
behöfliga tekniska arbeten. Under båda perioderna böra öfningarna i gymnastik
fortgå, undantagandes dock de dagar, som i sin helhet äro anslagna
till fältmarscher och fälttjenstöfningar. Under andra perioden skulle instruktion
öfvas Endast praktiskt i samband med exercis, fälttjenst och
målskjutning.

Hvad de olika undervisningsämnena eller utbildningsgrenarna beträffar,
skulle de rekryter, som sakna tillräcklig kunskap i innanläsning,
deri erhålla undervisning. Likaså skulle de rekryter, som icke hafva nöjaktig
färdighet i skrifning och räkning, beredas öfning uti dessa ämnen.
Den utbildningsgren, som benämnes instruktion och som innefattas uti
»Undervisning för infanteristen», bör göras till föremål för en grundlig
undervisning, då denna under nuvarande förhållanden till följd af bristande
tid varder alltför nödtorftig. Särskilt blifver det af vigt att göra rekryten
noga förtrogen med alla hans tjenste- och tjenstgöringsförhållanden såväl
under fredstid som vid mobilisering. Äfvenledes bör honom meddelas
kännedom om såväl den allmänna som den personliga helsovårdens grunder
och vilkor samt honom bibringas nöjaktig färdighet uti anläggandet af
det s. k. första förbandet.

Uti de vigtiga utbildningsgrenarna exercis, fälttjenst och målskjutning
gäller det att följdriktigt fortgå på den väg, på hvilken inslagits genom
nu gällande utbildningsinstruktioner. Ytterligare uppmärksamhet måste
således egnas åt den enskilde mannens allsidiga utbildning, och med den
ökade tiden måste följa skärpt grundlighet. Framför allt är det öfningarna
i fälttjenst och målskjutning, som kräfva ett noga genomtänkt systematiskt
utförande, en gradvis skeende utveckling från det enkla och lätta till
det svårare. Under samtliga dessa öfningar måste krigets fordringar
skarpt hållas i sigte och rekryten så danas, att han kan motsvara desamma
och genom sin krigslydnad förmår öfvervinna stridens våldsamma friktion.
Post-, patrull- samt andra spanings- och bevakningsöfningar, stridsöfningar

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

och öfningar i afståndsbedömning in. m. böra företagas i omvexlande
terräng för att lära rekryten begagna sig af markens egenskaper till skydd
mot fiendens eld och till höjande af egen eldverkan samt till väljande af
lämpligaste väg under förflyttning, för att utveckla hans uppfattning af
markens egendomligheter, hans orienteringssinne, hans förmåga att under
olika förhållanden bedöma afstånd o. s. v. På hvarje regemente bör för
rapport- och patrulltjenst utbildas, allt efter förhållandena, ett visst antal
velocipedryttare och skidlöpare.

Det är emellertid icke något nytt program för utbildningen, som
härmed framlagts, utan, såsom nyss antyddes, frågan gäller blott att
fullfölja utbildningen i redan utstakade riktningar. Jag är fullt ense med
chefen för generalstaben, då han säger, »att rekrytutbildningen vid härens
samtliga truppslag, följaktligen äfven vid infanteriet, bedrifves såväl med
nit och intresse som med framgång», och jag tvekar icke att uttala den
förhoppning, att goda resultat äro att emotse af den rekrytutbildning vid
infanteriet, som kan åvägabringas enligt förslaget till ny härordning, och
öfver hvilken jag tillåter mig att meddela en grafisk öfversigt (se sid. 34).

I fråga'' om sättet för undervisningen och rekrytens behandling är
det min öfvertygelse, att svenska härens befäl skall alltmer fortgå på de
göda traditionernas väg, väl ihågkommande hvad den nuvarande rekrytutbildningsinstruktionen
säger på sitt första blad: »Rekrytens utbildning
är grundvalen för soldatens hela militära uppfostran, och bör under densamma
lika mycken uppmärksamhet och nit egnas att utveckla rekrytens
förstånd och sedliga egenskaper som att bibringa honom de rent kroppsliga
färdigheterna.» Och vidare: »Rekryten bör behandlas med vänlighet,
tålamod och omvårdnad, aldrig med hårdhet eller öfverilning. Undervisningen
bör ske med klokhet, allvar och lugn, men från första dagen
bör af rekryten fordras uppmärksamhet, lydnad, ordning och villighet.»

Under den tid för rekryt utbildningen, som är föreslagen för svenska
härens värnpligtige, komma dessa att vara underkastade ett mycket
allvarligt och fordrande, men på samma gång omvexlande arbete, som
gifver dem full sysselsättning samt tager deras sinnen såväl som kroppskrafter
fullt ut i anspråk. Detta måste helt visst utöfva ett välgörande
inflytande på individen, då denne nemligen oaflåtligen tillhålles att iakttaga
ordning, punktlighet och ett hedrande uppförande, då han genom
militäröfningarna får sin kropp utvecklad och stärkt, och då hos honom
inplantas vördnad för lag och rätt. Ur nu antydda synpunkter är de
vämpligtiges rekrytutbildning ingen förspild tid, utan nationen i sin helhet
kommer att deraf draga stor fördel.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Grafisk öfversigt öfver rekrytutbildningen vid infanteriet.

Första perioden.

Utbildningsgrenar.

Ofningsveck

Läsning, skrifning och räkning ....

Egentlig soldatinstrnktion . .
Fälttjenst .........

In struk tion.

Gevärets kännedom och vård, grunderna
för skjutning . . .

Marsch, vändningar, rättning m. m.

Gevärsexercis........

Afdelningsexercis på ett led . .

» » två » . .

Exercis. < Spridd ordning.......

Exercis i halftropp . . .

» > tropp . . . .

» > pluton . . . .

» > större förband

Fältmarscher.....

Spanings- och bevakningstjenst . .

| tjenst. { Stridsöfningar.........

I Fältarbeten..........

( Fälttjenstöfningar

Gymn
gev

Laddöfningar

Mål skjut ning.

Förreda]

skjut
öfningar.

Gymnastiska öfningar med
gevär ....

beredande Anläggningsöfningar
skjut Riktöfningar

....

Affyringsöfningar .... i j
Kammarskjutning . . .
Afstundsmätning och afståndsbedömning

Skolskjutning........

Enskild fältskjutning.....

Fältskjutning i trupp.....

Gymnastik . .
Bajonettfäktning
Simning . . .

1	2	3	4	5	6	7	8	O 9	10	Il\|l2jl3	14	15	16	17	18 19!20	2122	23
						l					I i
			i					,			, L
1											1 i
			i \|								(•‘
1			i
										(
1 !		LL								\|
1 (											\|
!												I „ ,1
i .												\|								! _
I																			IN
1
												I

																					\|


																			j
			1 \|		\|												i
			1 i		''		t
								1							_1
i																		\|
		•
																			J

																		1			j

1	1

Andra perioden.

Öfningsveckor.

[24125(26

27128(29

33134

.35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sedan värnpligtsrekryterna efter fullgjord tjenstgöring om 245 dagar
hemförlofvats, fortsättas volontärrekryternas öfningar uti de delar, som
synas erforderliga för att fullständiga deras utbildning, hvarvid sistnämnda
rekryter böra esomoftast sammanslås med pågående korpralskolor, för att
bereda ökad manskapsstyrka vid dessa, skolors öfningar.

Den i det föregående omnämnda utbildninqen af reservunderbefäl,
som är afsedd att under rekrytskoleperioden meddelas åt dertill lämpliga
individer bland de värnpligtige, har till uppgift att lära eleverna att
under repetitions-(regements-)öfningarna och i fält förrätta tjenst såsom
underbefäl, men icke att dana instruktörer med förmåga att utbilda och
undervisa rekryter. Derigenom varder utbildningen af reservunderbefäl,
i jemförelse med utbildningen af dem, som skola blifva fast anstälda
korpraler, väsentligen förenklad.

Såsom förut angifvits, är det för fyllande af mobiliseringsbehofvet
erforderligt att utbilda värnpligtige till reservunderbefäl, och belöper sig
det årligen för ändamålet erforderliga antalet värnpligtige till omkring 25
värnpligtige på hvarje regemente. Men antalet bör icke inskränkas till
nämnda siffra, utan man bör vid hvarje regemente tillgodogöra sig den
samfälda tillgången på lämpliga reservunderbefä Isämnen, ej blott för att
begagna sig af all den kraft och intelligens, som genom tillämpningen af
den allmänna värnpligten tillföras härens led, utan äfven derför att tillgången
på individer, mottagliga för reservunderbefälsutbildning, gifvetvis
är vexlande inom de särskilda inskrifningsområdena, hvarför det är af vigt
att med på ett håll uppstående öfverskott vid mobilisering kunna täcka en
på annat håll befintlig brist.

Utbildningen af reservunderbefäl förenklas emellertid ej blott derigenom,
att i densamma ej behöfver ingå den både svåra och magtpåliggande
uppgiften att uppfostra och dana instruktörer, utan äfven derigenom
att de värnpligtige, som uttagas till underbefälsämnen, ega förkunskaper,
med hvilkas inhemtande eljest en icke oväsentlig tid skulle tagas i anspråk,
samt vana vid och större mottaglighet för undervisning. I betraktande af
dessa förhållanden torde ur reservunderbefälsutbildningen böra utgå en
del till korpralskolekursen hörande undervisningsämnen, såsom läsning,
skrifning in. fl. vanliga skolämnen, i hvilka man finner dem ega tillräcklig
kunskap, och skulle den sålunda företrädesvis omfatta: korpralsundervisning,
exercis och fälttjenst.

De värnpligtiga underbefälseleverna måste naturligen börja sin
tjenstgöring såsom rekryter, och de tre första månaderna torde de
hufvudsakligen böra undergå rekrytutbildning. Men under denna tid

Bih. till Jlikså. Prof. 1201. / Sami. 1 Afd. 2 Iläft. 8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

böra de kunna fullständigt inhemta det, som hörer till ämnet instruktion
och korpralsundervisningens teoretiska del. I exercis, fälttjenst, målskjutning
samt gymnastik och bajonettfäktning måste de uppnå samma personliga
och praktiska färdigheter som öfriga rekryter, och derför bör
deras rekrytutbildning i dessa grenar oaflåtligen fortgå, hvilket är desto
angelägnare, som en försummad enskild utbildning har i flerahanda afseenden
en ofördelaktig återverkan på individen, då denne skall taga och
utöfva befäl.

Men jemsides med denna fortgående rekrytutbildning, hvilken allt
efter densammas fortskridande torde komma att taga en allt mindre daglig
tid i anspråk, bör från och med fjerde månaden eller fjortonde öfningsveckan
utbildningen till reservunderbefäl bedrifvas uti det ofvan angifna
allmänna syftet, att bibringa de värnpligtiga underbefälseleverna förmågan
att förrätta underbefälstjenst. För detta ändamål böra de inhemta följande
kunskaper och färdigheter:

uti korpralsundervisning: underbefälets allmänna skyldigheter i fråga
om den dagliga tjenstens utöfning, dess befogenhet med hänsyn till förmanskap,
dess åligganden vid förandet af befäl i kasern och logement, på
vakt, uppsättande af enklare tjensteskrifvelser m. in. d.;

uti exercis: i främsta rummet halftroppchefs (i mån af begåfning
och fallenhet äfven troppchefs) skyldigheter i sluten och spridd ordning,
kommandoordens inlärande och utsägande och förandet af mindre afdelningar
i exercis; samt

uti fälttjenst: åliggandena såsom befälhafvare för patrull, aflösning,
underbefälspost och postering (i män af begåfning och fallenhet äfven såsom
befälhafvare för spets och fältvakt), rapporters affattande, förmåga att
läsa karta samt att efter densamma orientera och vägleda sig i terrängen.

Vid slutet af den sålunda anordnade rekryt- och reservunderbefälsutbildningen
böra de elever, som deraf gjort sig förtjena, vinna befordran
till den underbefälsgrad, för hvilken de gjort sig skickliga och befunnits
lämpliga.

Mig synes, att resultatet af en i öfverensstämmelse med dessa grunder
vid hvarje infanteriregemente anordnad reservunderbefälsutbildning
eller reservunderbefälsskola skall blifva tillfredsställande, samt att derigenom
betydelsen af en i fråga om fredstjenstgöringen i erforderlig grad utsträckt
värnpligt skall alltmer framstå för vårt folk.

Den kor praIsutbildning, som efter erhållen soldatutbildning för närvarande
kommer korpralsämnena vid indelta arméns infanteri till del,
omfattar en tid af allenast 150 dagar, nemligen: 50 dagars förberedande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

korpralskola och 100 dagars korpralskola. Med allt erkännande af det
dugande arbete, som nedlägges på denna utbildning, och af de göda,
resultat, som i förhållande till den anslagna tiden dervid uppnås, torde
man med mycket fog kunna säga, att denna tid icke är tillräcklig för att
utbilda korpraler, fullt hemmastadda i dem åliggande tjenstegrenar och
tjensteskyldigheter. Ty, såsom förut antydts, frågan gäller icke blott att
utbilda korpralskoleeleverna så, att de kunna förrätta korpralstjenst under
olika förhållanden, utan ock att dana dem till undervisare eller instruktörer
för de värnpligtige. Och af dessa båda uppgifter är den senare den svårare
och den, som kräfver den längre tiden.

Enligt förslaget till den nya härordningen är korpralskolan beräknad
att fortgå under en tid af omkring 10 månader, och på den derunder
meddelade utbildningen synas följande fordringar böra uppställas.

I läsning, skrifning, räkning och geometri bör korpralskoleeleven bibringas
sådan insigt och färdighet, att han kan tydligt och flytande läsa
tryckt och skrifven stil samt redogöra för innehållet af hvad han läst, att
han kan skrifva en fullt läslig handstil och skrifva efter diktamen med
tillfredsställande rättstafning och användning af skiljetecknen, att han är
fullt förtrogen med de fyra räknesätten i hela tal och decimalbråk, läran
om mått, mål och vigt samt plana ytors beräkning. Bland de teoretiska
ämnena bör äfven ingå en lämpligen afvägd kurs i fäderneslandets historia
och geografi. Det är af vigt, att korpralen får en grundlig utbildning,
äfven i'' de allmännyttiga ämnena läsning, skrifning och räkning samt
geometri, för att han efter afskedstagandet lättare må kunna erhålla stadigvarande
sysselsättning genom anställning vare sig uti allmän eller enskildes
tjenst.

Hvad angår de rent militära ämnena, korpralsundervisning, exercis,
fälttjenst, målskjut?iing, gymnastik och bajonettfäktning, skall korpralskoleeleven,
och det i skärpt grad, lära sig de åligganden, som nyss äro anförda
vid framställningen af motsvarande grenar uti reservunderbefälsutbildningen.
Men dertill kommer bibringandet af undervisnings- eller
in struktörsförinäga,. För ändamålet skall han inläras att praktiskt undervisa
uti exercisreglementets för infanteriet båda första underafdelningar
(»Den enskilda utbildningen» och »Plutonen») och göras fullt förtrogen med
rekrytutbildningsinstruktionen. Vidare skall han förvärfva sig sådana kunskaper,
att han kan biträda vid rekryternas utbildning i fälttjenst, skjutning
och gymnastik samt tjenstgöra såsom skjutlagsbefälhafvare, och slutligen
skall under allt detta ingjutas hos honom befälsegenskaper eller förmågan
att förn befäl — allt med det stora målet för ögonen, att korpral -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

skoleeleven, efter genomgången kurs och vunnen befordran, skall i ordets
bästa bemärkelse vara en föresyn för soldaten.

Sammandragandet af en för infanteriet i det stora hela gemensam
under oficersskola, hvilken för närvarande utgöres af infanterivolontärskolan
å Karlsborg, synes mig ännu så länge erforderligt. Väl låter det tänka
sig, att underofficersutbildningen vid infanteriet liksom vid specialvapnen
skulle kunna ordnas regementsvis, och att man äfven på den vägen skulle
komma till ett nöjaktigt resultat, men för en sådan åtgärd torde man höra
afvakta det fullständiga genomförandet af den nya härordningen. Den nuvarande
infanterivolontärskolan, der ifrågavarande utbildning hufvudsakligen
är företrädd, åtnjuter ett godt och berättigad!- anseende, och man torde
icke böra afskaffa en af allmänna meningen uppburen institution, förr än
man är fullt förvissad om, att man kan sätta något bättre i stället.

Enligt hvad som redan blifvit framhållet, skulle till den gemensamma
underofficersskolan, med en varaktighet af omkring 10 månader,
årligen kommenderas omkring 10 korpraler och vicekorpraler, hvarigenom
elevstyrkan kommer att blifva så stor, att den lämpligen kan indelas på
två eller tre kompanier. Planen för undervisningen vid skolan synes mig
böra blifva i hufvudsak densamma, som nu är faststäld för underofficersutbildningen
vid vårt nuvarande infanteri. Vid sådant förhållande torde
det icke vara behöfligt att vid detta tillfälle närmare ingå på utbildningsprogrammet.
Endast det må anföras, att ifråga om de allmänbildande
ämnena, läsning, skrifning o. s. v., skulle i jemförelse med korpralskolan
väsentligen skärpta fordringar inträda, samt att beträffande de rent militära
ämnena, exercis, fälttjenst o. s. v., skulle krafvet på instruktörsförmågan
ställas högre, på samma gång som underofficersskoleeleven skulle
lära sig härens organisation fullständigt, erforderliga delar af fredstjenstgöringsreglementet,
hela exercisreglementet för infanteriet, fälttjenstreglementet,
skjutinstruktionen för infanteriet, ledningen af mindre förstärkningsarbeten
m. m. d.

I det föregående är antydt, att aflagd underofficersskoleexamen skulle
i regeln vara vilkoret äfven för befordran till distinktionskorpral, hvarigenom
åt denna underbefälsgrad förlänas en framstående ställning inom
härordningen.

Mot vår första officersutbildning torde icke några grundade anmärkningar
kunna göras. Den erkännes med skäl stå mycket högt. Men till
följd deraf, att det stora flertalet officerare enligt nuvarande organisationsförhållanden
få årligen endast eu kortare tid vara i tjenstgöring och der -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för måste mellan mötestiderna på skilda håll skaffa sig civil sysselsättning,
är det svårt att vidmagthålla och än svårare att yttermera främja och utvidga
den första officersutbildningen. Genom förverkligande af grundsatsen
om officerscorpsens ständiga tjenstgöring varda dessa svårigheter
undanröjda och vägen öppnad för gynsammare förhållanden uti nu berörda
afseenden.

Enligt förslaget till ny härordning är officersaspiranternas utbildning
ordnad på ett med deras nuvarande utbildning öfverensstämmande sätt,
med undantag dock deraf att för dem, som skola gå reservofficers vägen,
sedan den gemensamma officersvolontärsutbildningen afslutats, en särskild
kurs om 3 månader tillkommit, vid hvars slut de skola aflägga reservofficersexamen.
Denna kurs bör ordnas på sådan tid, att den så litet soin
möjligt ingriper uti eller rubbar dit kommenderade elevers studier vid
universitet eller andra högskolor, särskilda sysselsättningar o. d. För
ändamålet torde den i regel böra förläggas till sommarmånaderna, men
intet hinder torde möta att å annan tid anordna en extra dylik kurs för
de aspiranter, som af en eller annan anledning icke finna det med sina
ekonomiska intressen förenligt att egna nyssnämnda månader åt fullbordandet
af sin militära utbildning.

Hvad angår tids- och utbildningsfördelningen under de föreslagna,
till 35 dagar uppgående repetitions-{regements-)öfningarna, har redan framhållits,
att desamma höra omfatta: öfningar i kompaniförband (16 18

dagar), öfningar i bataljonsförband (7 dagar), öfningar i regementsförband
(5 dagar) och större fälttjenstöfningar (7—5 dagar). De utbildningsgrenar,
som böra blifva föremål för undervisning och öfning, äro: instruktion,
exercis, fälttjenst och målskjutning. Till gymnastik torde icke böra anslås
någon särskild tid, utan under och i samband med exercisen kunna
sådana gymnastiska rörelser utföras, som äro lämpliga för att uppmjuka
soldatens kropp, ben, armar och händer. Huru tiden under repetitions(regements-)öfningarna
ändamålsenligen bör fördelas, framgår åt nedanstående
grafiska öfversigt (se nästa sida). I

I betraktande af att ett år (för den tredje klassen något mera) förflutit,
sedan de värnpligtige voro inkallade till tjenstgöring, är det nödvändigt
att under öfningarna i kompaniförband repetera det vigtigaste,
som hör till ämnet instruktion, hvarvid undervisningen bör meddelas uteslutande
på praktisk väg och medelst exempel. Samtidigt böra de till
reservunderbefäl utbildade värnpligtige genomgå en motsvarande repetitionskurs.

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Grafisk öfversigt öfver utbildningen under infanteriets repetitions-(regements-)öfningar.

Utbildningsgrenar.

Öfningar i kompaniförband
(i medeltal 17 dagar).

I 1

415 6

t Egentlig soldatinstruktion

J Fälttjenst

i I i i

Fält tjenst.

Mål skjut ning.

stråk- \

tion. I Gevärets kännedom och vård, grunl
derna för skjutning......

I Enskild utbildning, utbildning i pluton |
och mindre afdelningar.....!_i

Exercis. c Utbildning i kompani.......

» > bataljon.......

> > regemente......

Fältmarscher..........

Spanings- och bevakningstjenst . . .

Stridsöfningar ..........

Fältarbeten...........

Fälttjenstöfningar........

Förberedande skjutöfningar ....

Skolskjutning..........

Fältskjutning..........

Afståndsbedömning........

I i ;

■ I ,1 i

9 !10

11112

13tl4|15

Öfningar i
bataljonsförband

(7 dagar).

20 21

Öfningar i
regementsförband

(5 dagar).

25 26 27 28 29

Större fälttjenstöfningar

(i medeltal
6 dagar).

“i

9=!

il? i

30 31 32 33 34 35

Uti exercis bör utbildningen enskildt samt uti mindre afdelningar
och uti plutonen genomgås i erforderlig grad, innan exercisen i kompani
begynner. Den formella exercisen får dock ej drifvas längre, än som är
nödvändigt med hänsyn till disciplinens kraf och till vinnandet af erforderlig
fasthet och sammanhållning uti truppförbandet. Ju mera öfningstiden
fortskrider, dess mera sättes exercisen i samband med tillämpningsöfningar.

Hvad fälttjensten angår, böra öfningarna i spanings- och bevakningstjensten
snarast möjligt begynna. Sedan grunderna härför repeterats,
sättas dessa öfningar i samband med fältmarscher och stridsöfningar samt
fortgå oaflåtligen under hela utbildningstiden. Vid lämpliga tillfällen
utföras fältarbeten.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfningarna i målskjutning begynna från och med första dagen med
de förberedande skjutöfningarna. Sedan ändamålet med dessa vunnits,
vidtager skolskjutningen, hvilken helst bör afslutas under den tid, som är
anslagen till öfningarna i kompaniförband. Detta får dock icke ske på
bekostnad af skjutöfningarnas omsorgsfulla och grundliga utförande. Vid
lämpliga tillfällen under öfningarna i kompani- och bataljonsförband
(eventuelt äfven under öfningarna i regementsförband) företages enskild
fältskjutning och fältskjutning i trupp. Äfvenledes böra öfningar i afståndsbedömning
flitigt förekomma, enär eldens verkan är i så hög grad
beroende af den omständigheten, huruvida afståndet blifvit rigtigt uppskattadt
eller ej.

Repetitions-(regements-)öfningarna böra af i det föregående angifna
skäl afslutas af större fälttjenstöfningar, vare sig inom arméfördelningarna
eller utförda arméfördelning mot arméfördelning samt förlagda till annan
ort än den, der repetitions-(regements-)öfningarna i allmänhet försiggå.

Då infanteriet är härens talrikaste truppslag och med allt skäl
betecknas såsom dess hufvudvapen, då detsamma röner det största inflytandet
och den qvalitativt största krafttillökningen af den utsträckta värnpligtens
tillämpning, och då dertill kommer, att den stora allmänhetens
såväl som Riksdagens intresse företrädesvis är rigtadt på den utomordentligt
vigtiga frågan angående infanteriets organisation, har jag ansett mig
böra något utförligare redogöra för mina åsigter, huru dess skolor, öfningar
och utbildningskurser ändamålsenligen böra ordnas.

Men innan jag lemnar frågan om härens utbildning — utan tillräcklig
utbildningstid förlorar den i öfrigt bäst utarbetade arméorganisation
en väsentlig del af sitt värde —, anhåller jag att få fästa uppmärksamheten
på den omständigheten, att genom den ständiga tjenstgöring, som
enligt den föreslagna nya härordningen skulle blifva beskärd härens befäl,
beredes möjligheten att genom ofjicersöfningar af hvarjehanda slag, såsom
krigsspel, taktiska föredrag, lösandet af taktiska uppgifter och fältöfningar,
oaflåtligen arbeta på förkofrandet af oflicerarnes fortsatta utbildning. Häri
ligger uppslaget till ett militäriskt utbildande lif, som kommer att höja
oflicerarnes militära duglighet samt alltmer dana dem för deras vigtiga
uppgift.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Då jag nu går att i fråga om infanteriets organisation göra de
framställningar, som kräfva Riksdagens pröfning och godkännande, an*
håller jag att få förutskicka den anmärkningen, att skäl synas icke vara
för handen att i detta sammanhang begära Riksdagens godkännande å de
särskilda truppförbandens stater i hittills gängse bemärkelse, d. v. s. ej
blott å personalsammansättningen, utan äfven å personalen tillkommande
fasta aflöningsförmåner, hvilka senare torde böra i statsregleringsväg pröfvas.
Med hänsyn härtill komma följaktligen ifrågavarande framställningar
endast att afse sammansättningen af de särskilda truppförbandens,
med fasta aflöningsförmåner anstälda personal.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att af nuvarande Smålands grenadiercorps och Blekinge
bataljon bildas ett nytt infanteriregemente, afsedt
till besättning i Karlskrona;

att af nuvarande Vermlands fältjägarecorps bildas
ett nytt infanteriregemente, afsedt till besättning å
Vaxholm och Oscar Fredriksborg; och

att af nuvarande Vestgötadals regemente och
Hallands bataljon bildas ett nytt infanteriregemente,
afsedt för första arméfördelningen; samt

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att hvart och ett
af nedan uppräknade infanteritruppförband skall vid
slutligt genomförd härordning utgöras af den under
desamma upptagna, med fasta aflöningsförmåner anstälda
personal, nemligen:

a) Lifregementet till fot, Första lifgrenadierregementet,
Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta regemente,
Uplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings regemente,
Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs regemente,
Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente, Norrbottens
regemente, Vesterbottens regemente, Kalmar regemente,
Vermlands regemente, Jemtlands fältjägareregemente,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,
Vesternorrlands regemente samt det
nya, här ofvan under l:ö) upptagna, för första arméfördelningen
afsedda regementet:

•, ir.>; i i-.''.i; ••

:•••‘-•Alili»-,, .fi • Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant afförsta klassen (förste regementsadjutant),
1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvård skorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtvérkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1901. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

48 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och
24 trumslagare eller hornblåsare.

b) Sven och Göta lifgarden:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

3 majorer,

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

3 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

8 kaptener af första klassen,

6 kaptener af andra klassen,

9 löjtnanter af första klassen,
9 löjtnanter af andra klassen,
9 underlöjtnanter,

12 fanjunkare,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

9 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

36 distinktionskorpraler,

48 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

360 öfriga volontärer,

8 musiksergeanter af första klassen,

8 musiksergeanter af andra klassen och
24 trumslagare eller hornblåsare.

c) Infanteriregementena i Karlskrona samt ä Vaxholm
och Oscar Fredriksborg :

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),
1 löjtnant afandra klassen (andre regementsadjutant),
1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

2 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvård ssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral,

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

1 gevärshandtverkaresoldat och
1 musikfanjunkare.

Kompanistaten.

6 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter, .1
8 fanjunkare,

6 sergeanter af första klassen,

8 sergeanter af andra klassen,

24 distinktionskorpraler,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

8 officersvolontärer,

32 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och
16 trumslagare eller hornblåsare.

d) Gotlands infanteriregemente jemte militärbefälhafvaren
ä Gotland:

Militärbefalhafvare.

1 militärbefalhafvare, öfverste.

Regementsstaben.

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen(försteregementsadjutant),
1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare, .

2 sergeanter af första klassen (bataljonsadjutanter),
1 fanjunkare (regementsväbel),

1 sergeant af första klassen (sjukvårdssergeant),

* > 3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkare,

1 gevärshandtverkarekorpral, .

1 gevärshandtverkarevicekorpral,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1 gevärshandtverkaresoldat och

I musikfanjunkare.

Kompanistaten.

i'':'' ■ • '' '' ■■ L / ! ■ ''■

8 kaptener af första klassen,

4 kaptener af andra klassen,

II löjtnanter af första klassen, deraf en adjutant
hos militärbefälhafvaren,

10 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

8 fanjunkare,

11 sergeanter af första klassen,

16 sergeanter af andra klassen,

32 distinktionskorpraler,

40 korpraler,

48 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

240 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

6 musiksergeanter af andra klassen och
16 trumslagare eller hornblåsare.

... \ • ;»V; i ; r'' •" ■- ‘ mIM** *’ •

z ..., • . j <. ‘ f ; •''v • i; t *■*<*''•'' f* '''' «f»'' . »ii* ;'' :! ’'' \ r i • ^'' i * ''* * 1 i.)4 • »''»/•/''

B. Kavalleriet.

Enligt det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny härordning
skulle kavalleriets organisation, hvad angår antalet regementen
och deras indelning i sqvadroner, bibehållas oförändrad, men i öfrigt
undergå de ändringar, som betingades dels af indelningsverkets afskaffande
och den fast anstälda meniga personalens minskande till den styrka, som
vore erforderlig för att i förening med lämpligt antal vämpligtige vid
mobilisering bilda fältdugliga sqvadroner, dels af behofvet att i någon
mån stärka befälskadern.

Sålunda skulle hvarje sqvadron, oafsedt officersvolontärer och beställningsmän,
hafva 39 meniga volontärer och en årlig, till 30 man beräknad
värnpligtskontingent. Antalet ridhästar vid hvarje sqvadron har
föreslagits skola utgöra 120. De hästar, omkring 24 för sqvadron, som
icke vore uti ordinarie tjenstgöring mellan repetitions-(regements-)öfningarna,
borde uppställas i depot vid vederbörliga regementen.

Kongl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utbildningen skulle hufvudsakligen ordnas på följande sätt: rekrytoch
korpralsutbildningen i sqvadronsvis ordnade rekryt- och korpralskolor,
underofficersutbildningen i regementsvis sammandragna underofficersskolor,
officersutbildningen med ett par smärre afvikelse!’ på samma sätt som vid
infanteriet.

Uti det föregående har jag redan framhållit, att kavalleriets föreslagna
organisation är vida öfverlägsen dess nuvarande. Förhållandet
mellan volontärer och värnpligtige vid hvarje sqvadron synes vara väl
afvägdt. Då en vigtig del af kavalleriets verksamhet i fält omfattar spaningstjensten
med hvad dertill hörer, och då det följaktligen är af stor betydelse
att hafva erforderlig tillgång på dugliga patrullförare, är det en stor fördel,
att särskildt befälskadern för sådant ändamål blifvit tillgodosedd. Utbildningen
af manskapspersonalen är ordnad på grund af erfarenheterna
från våra värfvade garnisonerade kavalleriregementen. Då kavalleriets
värde i högst väsentlig grad är beroende på dugliga och i kraft varande
hästar, har jag intet att erinra mot regementsvis ordnade depoter för
uppställning af de hästar, som icke äro i ordinarie tjenst, ehuruväl, såsom
chefen för generalstaben anmärker, utackorderingssystemet bör vid behof
kunna tillgripas. Öfvertygande synas mig äfven de skäl vara, hvilka
af chefen för generalstaben andragits för att dressyren af reinonterna bör
taga sin början först vid 472 års ålder.

Hvad utbildningen för öfrigt angår, skulle det föra allt för långt,
om jag skulle genomgå dertill hörande program i samma omfattning som
skett vid framställningen af infanteriets organisation. Och detta synes
icke vara behöfligt. Vid kavalleriet, med undantag för de tre indelta
regementena, äfvensom vid artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen,
linnes nemligen redan två- eller flerårig ständig tjenstgöring i förening
med årslång utbildning, och nödvändigheten deraf har ingått uti nationens
uppfattning uti en helt annan och större grad, än hvad infanteriets utbildning
beträffar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande kavalleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att hvart och ett af nedan uppräknade kavalleritruppförband
skall vid slutligt genomförd härord -

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

ning utgöras af den under desamma upptagna, med
fasta aflöningsförmåner anstälda personal, nemligen:

a) Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner,
Lifregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente:

Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant eller major,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regeinentsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 batalj onsveterinär,

1 fanjunkare (regementsväbel),

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

3 hofslagarekorpraler,

4 hofslagarevicekorpraler,

4 hofslagareryttare,

1 gevärshandtverkare och
1 musikfanjunkare.

Sqvadronsstaten.

5 ryttmästare af första klassen,
1 ryttmästare af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

6 löjtnanter af andra klassen,

5 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

5 sergeanter af första klassen,

5 sergeanter af andra klassen,

20 distinktionskorpraler,

30 korpraler,

'' 30 vicekorpraler,

6 officersvolontärer,

195 öfriga volontärer,

3 musik sergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och
10 trumpetare.

iJ:>o ''»,:-**[•'' .* (i ■ I

Vij »■*•! Sfi MlljöiO! > ch« (

b) Skånska husare och dragonregementena:

) i .jo;• Staben.

1 öfverste och chef,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

1 ryttmästare af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (förste regementsadjutant),

1 löjtnant af andra klassen (andre regementsadjutant),
.

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 bataljons veterinärer,

1 fanjunkare (regementsväbel),

,:yJ 4 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

4 sjukvårdsryttare,

7 hofslagarekorpraler,

7 hofslagarevicekorpraler,

8 hofslagareryttare,

2 gevärshandtverkare och
1 musikfanjunkare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sqvadronsstaten.

10 ryttmästare af första klassen,

2 ryttmästare af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

11 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

10 fanjunkare,

10 sergeanter af första klassen,

10 sergeanter af andra klassen,

40 distinktionskorpraler,

60 korpraler,

60 vicekorpraler,

12 officersvolontärer,

390 öfriga volontärer,

6 musiksergeanter af första klassen,

4 musiksergeanter af andra klassen och
20 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Lifgardet till häst,
Lifregementets dragoner, Lifregeinentets husarer, Smålands
husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente skola vid slutligt genomförd
härordning finnas 600 samt vid hvart och ett af Skånska
husar- och dragonregementena 1,200 kronan tillhöriga
stamhästar.

C. Artilleriet.

Svenska hären har för närvarande sex fältartilleriregementen, ett uti
hvarje arméfördelning, och två svaga fästningsartillericorpser, Vaxholms och
Karlsborgs, samt dessutom Gotlands ärtillericorps, bestående af både fältartilleri
och fästningsartilleri. Hvad angår Vaxholms ärtillericorps, lärer
uti annat sammanhang framställning komma att göras om erforderliga åtgärders
vidtagande för corpsens öfverflyttande till sjöförsvarsdepartementet,
deraf att Kongl. Maj:t den 17 november 1899 nedsatt
att verkställa utredning rörande ny organisation af sjöjemte
fasta minförsvaret, har chefen för generalstaben

Bill. till Riksd. Prof. IHOI. I Sami. I Afd. 2 Höft. 10

och med
en komité

anledning

för

fästningsartilleriet

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

uti sitt förslag till ny härordning icke till behandling upptagit frågan om
Vaxholms artillericorps’ organisation.

De förändringar, som chefen för generalstaben föreslår i fråga om
artilleriets organisation, kunna sammanfattas sålunda:

fältartilleriets förseende med haubitser, 1 division om 2 batterier
vid hvarje regemente, och fältbatteriernas sammansättning af fyra, i stället
för sex, pjeser; hvarje fältartilleriregemente skulle således komma att
räkna 9 kanon- och 2 haubitsbatterier, samt Wendes artilleriregemente
dessutom 3 ridande kanonbatterier;

uppsättandet af ett positionsartilleriregemente om 6 batterier, indelade
i 2 divisioner;

uppsättandet af ett landtfästningsartilleriregemente om 10 kompanier,
i hvilket Karlsborgs artillerikår skulle ingå, med 6 kompanier i Boden och
4 å Karlsborg; samt

förändring af Gotlands artillericorps’ fältbatterier till fyrakanonsbatterier
och dess fästningskompani till ett positionsbatteri.

För stärkandet af de rörliga försvarskraftema i Norrbotten skulle af
Norrlands artilleriregemente 1 fältkanondivision och dess nya fälthaubitsdivision
förläggas till Boden.

Stamhästar skulle finnas till följande antal: vid hvarje fältbatteri å
fastlandet 40 och å Gotland 25, vid hvarje ridande batteri 48 och vid
hvarje positionsbatteri 10 hästar.

Rekrytskolan skulle ordnas batterivis; likaså konstapels- och underofficersutbildningen,
så långt detta kunde ske med fördel. Den teoretiska
delen af den senare borde dock ske uti en för hvarje regemente gemensam
underofficersskola. Officersutbildningen skulle ordnas efter samma
grunder som vid infanteriet och kavalleriet med de afvikelser, som betingades
af artilleriets säregna öfningskraf och öfningsförhållanden.

De skäl, som chefen för generalstaben anfört för fältartilleriets utvecklade
organisation, beträffande införandet såväl af fälthaubitsen vid
detta truppslag som af den nya indelningen uti batterier om allenast fyra
pjeser,'' synas mig vara så tungt vägande, att jag utan minsta tvekan biträder
och förordar den sålunda föreslagna organisationsändringen. Det
torde icke vara behöfligt att särskild! framhålla vigten af att fältartilleriet
ökas, och det måste betraktas såsom en mycket värdefull förstärkning, att
detsamma kommer att förfoga öfver ett så kraftigt och under vissa förhållanden
alldeles oumbärligt vapen som fälthaubitsen. Förutom det att
indelningen i batterier om fyra pjeser medgifver ett ökadt tillgodogörande
åt det snabbskjutande fältartilleriets förmåga af eldverkan, synnerligast uti

Konc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

de afförande ögonblicken, lämpar den sig särdeles för var ten äng och
våra Iförhållanden. Denna sammansättning af fältbatteriet lärer vara
definitivt faststäld uti franska hären, och man hav anledning att antaga,
att denna organisationsändring kommer att äfven i andra länder vinna
afseende. I tyskland, der fältartilleriet nyligen erhållit en stor ökning,
och der hvarje infanterifördelning numera räknar 12 batterier med tillsammans
72 ''kanoner, tyda tecken på, att de ridande batterierna komma
att omorganiseras till fyrakanons-batterier. Enligt hvad som blifvit upp
oäfvet i militärlitteraturen, lära af tyska fältartilleriets pröfningskommission
utförda försök hafva gifvit vid handen, att effekten per kanon uti
ett fyrakanons-batteri blifver åtminstone 20 procent större än uti ett sexkanons-batteri.
*

Hvad som, enligt min uppfattning, särskilt talar för tält batteriernas
sammansättning af allenast fyra pjeser, är, såsom redan antydts, dels den
omständigheten, att derigenom vinnas otvifvelaktigtiga fördela!’ uti elatekniskt
afseende, d. v. s. med hänsyn till relativ eldverkan och _ hushållning
med ammunitionen, dels den omständigheten, att organisationen
är, taktiskt sedt, lämpad efter våra förhållanden, i det att vid de sina
batterierna större hänsyn kan tagas till det skydd terrängen erbjuder och
till en nära samverkan med infanteriet. Jag drager således icke i betänkande
att förorda fältartilleriets förstärkande medelst en ändrad batterisammansättning
i stället för att påyrka ett ökadt antal kanoner. Att den
förra åtgärden är förenad med mindre kostnader än den senare torde ligga
i öppen dag.

Fältartilleriregementenas föreslagna personalstyrka synes mig vara
väl anpassad efter fredstjenstgöringens kraf och behofvet \ id mobilisering.
Då skola de nemligen uppsätta ej blott de truppförband, som skola ingå
uti fälthären och erforderliga reservformationer, utan äfven artilleri- och
infanteriammunitionskolonnerna. Med god ekonomisk uträkning äi det
helt visst förenadt att bestämma antalet stamhästar sa stort, att legning
af hästar behöfver ifrågakomma endast under repetitions-(regements-)öfnin"•arna.
Det sätt, hvarpå utbildningen föreslagits skola anordnas, och som
''icke är någon nyhet på detta område, föranleder icke någon erinran tran

min sida. . .

Saknaden af ett särskild t organiseradt positiomartillen inom svenska
hären har länge ansetts vara eu stol'' brist. A t hjelpande! af densammatvål
föreslaget uti både 1883 och 1891 års härordningsförslag, och att frågan
åter blifvit upptagen, finner jag likaså naturligt som välbetänkt. 1 ositionsartilleriet
är ett synnerligen kraftigt vapen och det kan, såsom .lag

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

redan framhållit, vid striden om befästa ställningar och vid försvaret åt
särskilda vigtiga strategiska punkter, spela rent af en afgörande roll. *)

För bemanningen af Karlsborgs fästning och den beslutade fästningen
i Boden kräfves ett landtfästningsartillenregemente, mot hvars organisation
jag så mycket mindre kan hafva någon invändning att göra, som densamma
^ uppgjorts i öfverensstämmelse med det af den år 1897 tillsatta
befästningskomiténs förslag.

Hvad slutligen angår Gotlands artillericorps, äro för densamma föreslagna
organisationsändringar endast den naturliga följden af ändringarna
uti artilleriets å fastlandet sammansättning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen •

berättande artilleriets organisation:

4:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att ett positionsartilleriregemente uppsattes; och

att äfvenledes ett landtfästningsartilleriregemente
uppsättes, och att i detsamma skall ingå Karlsborgs
artillericorps; samt

5:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att hvart och ett af nedan uppräknade artilleritruppförband
skall vid slutligt genomförd härordning
utgöras af den under desamma upptagna, med
fasta aflöningsförrnåner anstälda personal, nemligen:

a) Första Svea, Första Göta, Norrlands, Andra
Svea och Andra Göta artilleriregementen:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regémentsqvartermästare),

*) Jag begagnar bär,tillfället att rätta ett mig meddeladt korrekturfel ä sid. 57 uti
det inom generalstaben utarbetade härordningsförslaget. Der står nemligen taladt om 12 om.
haubitser (haubitsbatteri), men skall vara 15 cm. kaubitser (haubitsbatteri).

Korujl. MajUts Nåd. Proposition N:o 2.

1 löjtnant af första klassen (rcgementsacljutant),

1 regementspastor (vid Norrlands artillerirege
mente 2 regementspastorer),

1 auditör (vid Norrlands artilleriregemente 2 audi

törer),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

3 sj ukvårdsandrekonstaplar,

4 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sj ukvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

4 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverk sar tillerister,

3 hofslagareandrekonstaplar,

4 hofslagarevicekonstaplar,

4 hofslagareartillerister och

I musikstyckjunkare.

Batteristaten.

II kaptener af första klassen,

8 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

15 styckjunkare,

15 sergeanter af första klassen,

15 sergeanter af andra klassen,

55 förs tekonstaplar,

55 andrekonstaplar,

55 vicekonstaplar,

18 officersvolontärer,

132 öfriga volontärer,

7 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen ocli
7 trumpetare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

b) Wendes artilleriregemente:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

4 majorer,

I kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),
1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljons veterinär,

4 sj ukvårdsandrekonstaplar,

5 sj ukvårdsvicekonstaplar,

5 sjukvårdsartillerister,

4 handtverksandrekonstaplar,

5 handtverksvicekonstaplar,

5 handtverk sartillerister,

4 hofslagareandrekonstaplar,

5 hofslagare vicekonstaplar,

5 hofslagareartillerister och
1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

14 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

13 löjtnanter af första klassen,

10 löjtnanter af andra klassen,

12 underlöjtnanter,

18 styckjunkare,

19 sergeanter af första klassen,

19 sergeanter af andra klassen,

7 0 förstekonstaplar,

7 0 andrekonstaplar,

70 vicekonstaplar,

20 officersvolontärer,

168 öfriga volontärer,

8 musik sergeanter af första klassen,

7 musiksergeanter af andra klassen och

8 trumpetare.

Konffl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

c) Gotlands ar tiller icörps:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 löjtnant af andra klassen (adjutant),

1 bataljonsläkare,

1 batalj onsveterinär,

2 sj ukvårdsandrekonstaplar,

2 sj ukvårdsvicekonstäplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 handtverksandrekonstapel,

1 handtverksvicekonstapel,

2 handtverksartillerister,

1 hofslagareandrekonstapel,

1 hofslagarevicekonstapel,

1 hofslagareartillerist och

1 musiksergeant af första klassen.

Batteristaten.

4 kaptener af första klassen,

2 kaptener af andra klassen,

5 löjtnanter af första klassen, deraf en
hos militärbefälhafvaren,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

4 styckjunkare,

5 sergeanter af första klassen,

4 sergeanter af andra klassen,

22 förstekonstaplar,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

4 officersvolontärer,

67 öfriga volontärer och

5 trumpetare.

d) Positionsartilleriregementet :

Staben.

1 öfverste och chef,
l öfverstelöjtnant,

adjutant

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermä
stare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 bataljons veterinär,

2 sj ukvårdsandrekonstapla r,

2 sj ukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 handtverksandrekonstaplar,

2 handtverksvicekonstaplar,

2 handtverksartillerister,

2 hofslagareandrekonstaplar,

2 hofslagarevicekonstaplar,

2 hofslagareartillerister och
1 musikstyckjunkare.

Batteristaten.

0 kaptener af första klassen,

5 kaptener af andra klassen,

6 löjtnanter af första klassen,

5 löjtnanter af andra klassen,

6 underlöjtnanter,

12 styckjunkare,

12 sergeanter af första klassen,

12 sergeanter af andra klassen,

30 förstekonstaplar,

30 andrekonstaplar,

30 vicekonstaplar,

14 officersvolontärer,

72 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

3 musiksergeanter af andra klassen och
6 trumpetare.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

e) Land t fästning sartilleriregementet:

Staben.

1 öfverste och chef,

2 öfverstelöjtnanter,

3 majorer,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 löjtnant af första klassen (regementsadjutant),

2 regementspastorer,

2 auditörer,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

3 sj ukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

4 sj nkvårdsartillerister,

3 handtverksandrekonstaplar,

3 handtverksvicekonstaplar,

4 handtverksartillerister och

2 musikstyck)unkare.

Kompanistaten.

10 kaptener af första klassen,

9 kaptener af andra klassen,

10 löjtnanter af första klassen,

9 löjtnanter af andra klassen,

10 underlöjtnanter,

20 styckjunkare,

20 sergeanter af första klassen,

20 sergeanter af andra klassen,

50 förstekonstaplar,

50 andrekonstaplar,

50 vicekonstaplar,

16 officersvolontärer,

130 öfriga volontärer,

3 musiksergeanter af första klassen,

2 musiksergeanter af andra klassen och
10 trumpetare;

dels att vid hvart och ett af Första Svea, Första
Göta, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriBih.
till Riksd. Prot. It)ÖL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 11

Kotigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

regementen skola vid'' slutligt genomförd härordning
finnas 440, vid Wendes artilleriregemente 584, vid Gotlands
artillericorps 85 och vid positionsartilleriregementet
60 kronan tillhöriga stamhästar.

Uti förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben äfven
framlagt förslag till nya stater för den med fasta aflöningsförmåner anstälda
personalen vid artilleriets tygstater samt vid artilleriets fabriker,
nemligen: Karl Gustafs stads gevärsfaktori, ammunitionsfabrikerna å Marieberg
och å Karlsborg samt Åkers krutbruk. Ändamålsenligheten af att
upptaga personalen vid nämnda faktori, ammunitionsfabriker och krutbruk
bland härens med fasta aflöningsförmåner försedda personal synes mig
dock kunna ifrågasättas, synnerligast som personalens sammansättning torde i
någon mån komma att vexla med den större eller mindre verksamhet, som
kommer att under olika tider ega rum vid ifrågavarande fabriker. För
närvarande utgå dess aflöningsförmåner, enligt af Kong!. Maj:t faststälda
stater från anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt
artilleriets öfninga-r och materiel, och mig synes icke anledning förefinnas
att göra någon framställning om ändring uti detta förhållande. Mot förslaget
i öfrigt har jag intet att erinra-, utan får på grund af det anförda
hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande artilleriets tygstater:

6:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets
tygstater skall vid slutligt genomförd härordning finnas
följande, med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,
nemligen: 1

1 tygingeniör,

13 tygförvaltare,

10 tygunderofficerare,

7 besigtningsrustmästare,

14 tygskrifvare och

87 tyghandtverkare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

D. Ingeniörtrupperna.

Såsom i det föregående redan antydts, afser den uti förslaget till
ny härordning upptagna organisation af ingeniörtrupperna:

att af Svea och Göta ingeniörbataljons ingeniör- och parkkompanier
bilda två fältingeniörregementen, Svea och Göta, hvart och ett bestående

af 3 ingeniör- och 3 parkkompanier; .

att utvidga Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani till en tälttelegrafcorps,
bestående af 2 fälttelegraf kompanier och 1 parkkompani; samt
att uppsätta tre fästningsingeniörcorpser, eu om 2 kompanier för Karlskrona,
en likaledes om 2 kompanier för Vaxholms och Oscar Frednksborgs
samt en om 4 kompanier för Bodens fästning.

Officers- och underofficerscorpserna skulle dock fortfarande vara gemensamma
för fortifikationen, och skulle desamma fördelas till tjenstgöring
dels på fortifikationsstaben, dels på ingeniörtruppförbanden.

Af stamhästar skulle finnas vid hvardera ingemörregementet o4, vid
fälttelegrafcorpsen 25 och vid ingeniörcorpsen i Boden 12.

Rekrytskolan är afsedd att ordnas kompanivis, korpralsutbildnmgen,
allt efter förhållandena, kompani- eller regements-(corps-)vis. Underofficersutbildningen
skulle meddelas i en eller två underofficersskolor, sammandragna
vid ettdera eller båda ingeniörregementena. Officersutbildningen
skulle ordnas efter enahanda grunder som vid öfriga truppslag, samt aspiranternas
till Väg- och Vattenbyggnadscorpsen på det sätt och uti den retning,
som hittills följts. . . .

Den mycket afsevärda tillökning, som ingeniörtrupperna erhållit uti
det nya härordningsförslaget, synes mig väl grundad och af behofvet pakallad.
Svea och Göta ingeniör regementenhafva föreslagits skola så organiseras,
att hvarje arméfördelning kan derifrån under såväl fred som kiig
erhålla sitt särskilda ingeniörkompani och sin särskilda af motsvarande
parkkompani uppsatta krigsbrokolonn. Personalstyrkan vid ingeniör- och
parkkompanierna är så beräknad, att dessa, försatta på krigsfot, aro i stånd
att vida bättre än hittills fylla sina betydelsefulla uppgifter

Nödvändigheten att stärka fälttelegraftrupperna, hittills företrädda
af endast ett kompani, har länge varit insedd. Med sin nuvarande styrka
ega de icke förmåga att på ett tillfredsställande sätt mobilisera det antal
fälttelegrafafdelningar och andra telegrafformationer, som äro erfoideihga
vid fälthären och dess etappväsende. Att, liksom vid fältingeniörtrupperna,
den egentliga ingeniörtjensten och parktjensten blifvit åtskilda, finner jag
väl motsvara en naturlig arbetsfördelningens lag och egnadt att i väsent ig

- « ra 1_____x - 1______ i fi*!i I limno

grad

•ad underlätta mobiliseringen.

Samma grundsats har

;jorts gällande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vid den föreslagna fälttelegrafcorpsen i fråga om telegraftjensten och
parktjensten.

Ej minst betydelsefull ar ingeniörtruppernas föreslagna organisation
i det afseende!;, att fästning slag eniörtrupper skola uppsättas och finnas till
redan. i fredstid. Såsom chefen för generalstaben framhåller, erfordras vid
krigstillfälle en sådan mångfald af arbeten för att sätta en fästning •
synnerligast en sådan, som ligger vid kusten eller i närheten af gränsen —
i försvarsdugligt skick, att dessa omöjligen kunna i tid och på behörigt
sätt verkställas, derest icke fästningen har tillgång till en å densamma
förlagd ingeniörtrupp. Att denna trupp bör vara förlagd inom fästningen
eller dess område, torde vara sjelf klart. Derigenom vinnes fördelen, att
tiuppen, framför allt dess befäl, varder förtrogen med befästningsanordningama
och den kringliggande terrängen, och att planerna för fästningens
försättande i försvarstillstånd blifva genomstuderade och bearbetade, hvartill
kominer, att dessa planer efter hand kunna, utan särskild kostnad,
bringas till utförande, så långt detta låter sig göra i fredstid. Förbises
bör ej heller, hvilken betydande roll fästningsingeniörtrupper spela, om fästningen
inneslutits och belägringen tagit sin början, ej blott genom, att verkställa
nödiga tekniska arbeten, utan genom att aktivt deltaga uti försvaret.

Då enskildheterna af ingeniörtruppernas föreslagna organisation jemte
för dem afsedda utbildning icke gifvit anledning till någon erinran, får
jag, på grund af hvad jag sålunda anfört, hemställa, att Kongl. Majst
täcktes föreslå Riksdagen

beträffande ingeniörtruppernas organisation:

7:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att Svea och Göta ingeniörbataljoners ingeniöroch
parkkompanier ombildas till två fältingeniörregementen; att

en fälttelegrafcorps upprättas, och att i densamma
skall ingå Svea ingeniörbataljons fälttelegrafkompani;
och

att tre fästningsingeniörcorpser upprättas, en afsedd
för Karlskrona, en för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs
och en för Bodens fästning; samt

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationen ined fasta aflöningsförmåner
anstälda officerare och underofficerare med
vederlikar samt betjente skola vid slutligt genomförd härordning
utgöras af nedan upptagna personal, nemligen:

Kon yl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

3 öfverstå!?,

3 öfvers telöjtnanter,

10 majorer,

34 kaptener4 af första klassen,

18 kaptener af andra klassen,

42 löjtnanter af första klassen,

22 löjtnanter af andra klassen,

32 underlöjtnanter,

50 fanjunkare,

40 sergeanter af första klassen,

40 sergeanter af andra klassen,

5 regementspastorer^ ’ iiw> :■ ■'''' ,

1 sekreterare,

5 auditörerj
3 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer,

I fortifikationskassör och redogörare,

10 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

II verkmästare,

15 tyghandtverkare,

6 gevärshandtverkare,

3 musikfanjunkare,

11 musiksergeanter af första klassen,

12 musiksergeanter af andra klassen,

1 förste vaktmästare och
3 förrådgvaktmästare;

dels att hvart och ett af nedan uppräknade ingeniörtruppförband
skall vid slutligt genomförd härordning
utgöras af den under densamma upptagna, med fasta
aflöningsförmåner anstälda manskapspersonal, nemligen:

a) Svea och Göta ingeniörregementen:

18 distinktionskorpraler, deraf 3 minör- eller handtverksdistin
ktion skorpraler,

42 korpraler, deraf 6 minör- eller handtverks-,
2 sjukvårds-, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarekorpraler,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

45 vicekorpraler, deraf 9 minör- eller handtverks-,
2 sjukvårds-*, 2 gevärshandtverkare- och 2 hofslagarevicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

2 gevärshandtverkaresoldater,

18 officersvolon tärer,

12U öfriga völontärer och
9 trumpetare.

b) Fälttelegrafcorpsen:

13 distinktionskorpraler, deraf 1 handtverksdistinktionskorpral,

28 korpraler, deraf 5 handtverks-, 2 sjukvårdsoch
1 hofslagarekorpral,

29 vicekorpraler, deraf 6 handtverks-, 2 sjukvårds-
och 1 hofslagarevicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

1 hofslagaresoldat,

76 volontärer och

5 trumpetare.

c) Ingeniörcorpserna i Karlskrona och å Vaxholm
och Oscar Fredriksborg:

6 distinktionskorpraler. deraf 2 minör- eller handtverksdistinktionskorpraler,

13 korpraler, deraf 4 minör- eller handtverksoch
1 sjukvårdskorpral,

12 vicekorpraler, deraf 4 minör- eller handtverksvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

40 volontärer och
4 trumpetare.

d) Ingeniörcorpsen i Boden:

12 distinktionskorpraler, deraf 4 minör- eller
handtverksdistinktionskorpraler,

25 korpraler, deraf 8 minör- eller handtverksoch
1 sjukvårdskorpral,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

26 vicekorpraler, deraf 8 minör- eller handtverks-,
1 sjukvårds- och 1 gevärshandtverkarevicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshandtverkaresoldat,

80 volontärer och
8 trumpetare;

E. Träng- och sjukvårdstrupperna.

Hvad träng- och sjukvårdstrupperna angår, afser det af chefen för
generalstaben afgifna förslaget till ny härordning, att två nya trängcorpser
skola upprättas, en för andra och en för femte arméfördelningen, och att
hvarje trängcorps skall sammansättas af två trängkompanier och ett sjukvårdskompani.

Rekrytskolan skulle anordnas kompanivis och i regeln pågå under
lika lång tid som vid infanteriet. Dock skulle de värnpligtige, som uttagas
till egentlig sjukvårdstjenst (sjukvaktare eller sjukvårdare) eller till
förvaltningstjenst, kunna, enligt af Konungen meddelade närmare föreskrifter,
få fullgöra dem åliggande tjenstgöring under fredstid i en följd.
I sådant syfte har en bestämmelse uti § 27 mom. 1 af värnpligtslagförslaget
blifvit införd. Sjukvaktare, hvilka såsom benämningen angifver, hafva till
uppgift att vårda sjuka, måste efter en kortare, rent militärisk utbildning
erhålla sin fackutbildning vid sjukhus, och denna varder gifvetvis bättre
tillgodosedd och ändamålsenligare anordnad genom eu långvarigare kurs än
genom en kortare sådan jemte repetitionsöfningar. Af liknande skäl skulle
det äfven vara fördelaktigt att i en följd kunna utbilda värnpligtige, som
äro uttagna till förvaltningstjenst. Repetitions-(regements-)öfningarna skulle
anordnas olika för de till egentlig trängtjenst och för de såsom sjukbärare
uttagna värnpligtige, i det af de förra skulle i regeln endast en årsklass i
sänder vara inkallad till sådan’ öfning, men af de senare i allmänhet tre
årsklasser samtidigt. I fråga om korprals- och underofficersutbildningen
äro ej några afvikelser föreslagna från nu gällande bestämmelser, men

Kongl. Maj:t» Nåd. Proposition N:o 2.

hvad rekryteringen af trängens officerscorps angår, skulle den kunna ske
äfven medelst egna offieersvolontärer.

Stamhästarnas antal vid hvarje trängkompani är föreslaget skola
utgöra 36, hvaraf dock en del skulle kunna vara äldre, från kavalleriet
för detta ändamål utrangerade hästar.

I mina allmänna betraktelser öfver den föreslagna härordningens
militära värde och betydelse har jag redan framhållit de fördelar, som ur
mobiliseringssynpunkt vinnas derigenom, att hvarje arméfördelning förses
med sin [särskilda trängcorps. Det är förenadt med alltför stora olägenheter,
att, såsom nu är fallet vid Svea och Wendes trängbataljoner, eu
och samma trängcorps skall vid krigstillfälle uppsätta allmän träng för två
arméfördelningar, för att icke dessa olägenheter snarast möjligt skulle afhjelpas.
Likaledes finner jag behofvet af två trängkompanier inom hvarje
trängcorps vara till fullo ådagalagdt samt de föreslagna utbildningsanordningarna
ändamålsenliga med hänsyn till de olika fordringar, som den
egentliga trängtjensten, sjukbäraretjensten, sjukvårdstjensten och förvaltningst
jensten framställa.

Emellertid har medicinalstyrelsen uti sitt den 19 december 1900 afgift^
underdåniga utlåtande öfver förslaget till ny härordning beträffande
träng- och sjukvårdstruppernas organisation uttalat sig på följande sätt:

»Enligt härordningsförslaget skola trängd:)taljonernås (trängkårernas)
antal ökas från 4 till 6 samt hvarje kår bestå af 2 trängkompanier och
ett sjukvårdskompani. Förebilden till en dylik förening af träng och sjukvård
togs, när den första trängbataljonen här uppsattes, från Bayern,
hvilket land, såvidt medicinalstyrelsen har sig bekant, är det enda, der en
liknande sammanslagning af dessa olikartade tjenstegrenar förekommit.
Nu har man emellertid, enligt hvad en militärläkare-resestipendiat till
medicinalstyrelsen inberättat, i Bayern, efter många års erfarenhet, från
och med den 1 oktober detta år, skilt sjukvården från trängen, i följd
hvaraf vårt land numera torde vara det enda, der träng och sjukvård äro
förenade i samma truppförband. Att man i Bayern ansett sig ega goda
skäl för den vidtagna förändringen, lärer kunna tagas för afgjordt, och
torde det på grund häraf böra ifrågasättas, huruvida skäl finnes att för
vårt land bibehålla en organisation, som icke annanstädes finnes införd
och som äfven här visat sig vara allt utom fördelaktig för sjukvårdsutbildningen,
hvilken i hufvudsak endast kan försiggå å militärsjukhus,
under det att sjukbärarnes fackutbildning i de flesta länder endast pågår
under i en relativt kort tid. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att
ingå sjukvårdskompanier tilldelades de båda nya trängkårerna, utan att
dessa kompaniers uppsättning Lomme att framdeles ega rum i samman -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bang med organisationen af en sanitetskår vid vår armé. Knappast något
enda civiliseradt land saknar numera en sådan, hvarför tiden väl torde
vara inne äfven för oss att vidtaga åtgärder härför. Ett uppskof under
några år med dessa sjukvårdskompaniers uppsättning är för öfrigt icke af
betydelse, då någon sjuk vårdsutbildning af desamma i alla händelser icke
lärer kunna komma till stånd, förr än frågan om truppernas uti de båda
respektive fördelningarna kasernering och uppförandet af tillhörande militärsjukhus
blifvit löst. Att efter hand som sanitetskårens organisation
komme att framskrida, äfven öfriga sjukvårdskompanier borde öfverföras
till densamma, torde ej behöfva särskildt framhållas.»

I förslaget till ny härordning säges, att hos oss ännu icke finnas
förutsättningarna för en sådan organisationsåtgärd som den här ofvan antydda,
nemligen att från trängtruppförbanden skilja sjukvårdstrupperna,
och att af militärläkare bilda en sanitetsofficerscorps. Mot detta i principielt
afseende vigtiga uttalande har af de sakkunnige — bland dem
äfven öfverfältläkaren såsom målsman för arméns sjukvårdsväsende —,
som nådigst blifvit tillkallade för att granska nämnda förslag, icke någon
skiljaktig mening afgifvits. Medicinalstyrelsen har emellertid — med anledning
af en inom bayerska armén vidtagen organisationsändring, hvilken
visserligen icke var mig obekant — framstält önskvärdheten eller behofvet
af en särskild sanitetscorps, dock utan att angifva, huru denna corps
ändamålsenligen borde organiseras. Styrelsen har visserligen sagt, att den
nuvarande organisationen af trång- och sjukvårdstrupperna visat sig vara
allt utom fördelaktig för sjuk vårdsutbildningen, men icke lemnat krigsstyrelsen
någon ledning för bedömandet af de förhållanden, hvarpå detta
uttalande grundar sig. Styrelsen har icke haft något att erinra mot det
sätt, hvarpå såväl sjukbärarnes som sjukvaktarnes (sj ukvårdarnes) utbildning
föreslagits skola ordnas, ån mindre uppvisat omöjligheten att inom
bestående organisationsformer tillfredsställande ordna denna utbildning.
Deremot har styrelsen i sitt underdåniga utlåtande skänkt sitt erkännande
åt uti härordningsförslaget gjorda framställningar, att fördelningsläkarne
skulle; uppföras med fasta aflöningsförmåner å generalitetsstaten, att antalet
fältläkarestipendiater skulle ökas, samt att en kurs för militärläkareaspiranter
skulle anordnas — allt frågor, till hvilka det längre fram uti
detta mitt anförande torde blifva tillfälle för mig att återkomma.

Frågan om upprättandet af eu särskild sanitetscorps jemte särskild
sanitetsofficerscorps har — jag tillåter mig att anmärka detta i förbigående
— under sistlidna höst varit föremål för öfverläggning inom svenska militärläkareförcningen.
Det förslag, som i sådant syfte blifvit framlagdt, lärer
dock, enligt hvad som för mig uppgifvits, mottagits med så delade meBih.
till Riksd. Prat. 1901. I Sand. I Afd. 2 Häft. 12

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ningar, att man deraf icke kan draga den slutsatsen, att flertalet militärläkare
skulle omfatta denna organisationstanke.

Exemplet från Bayern synes mig icke vara tillräckligt bevisande.
Enligt de upplysningar, som lemnats mig af en erfaren trängofficer, som
i ett helt år (1898—1899) tjenstgjort med understöd af allmänna medel
vid en bayersk trängbataljon för att studera, bland annat, lämpligheten af
här afhandlade förhållanden, är det hufvudsakliga skälet till den af medicinalstyrelsen
omförmälda organisationsändringen, åvägabringandet af likformighet
med den preussiska organisationen uti förevarande afseende.
Det är alldeles icke på grund af några mindre goda erfarenhetsrön, som
man åtskilt träng- och sjukvårdstrupperna, och lära åsigterna inom bayerska
armén, särskild! bland militärläkarne, icke vara alltför gynsaint stämda
mot denna organisationsåtgärd.

Detta är emellertid för mig icke hufvudsaken. Kärnpunkten uti
denna fråga är, huruvida man skall bryta sönder en organisationsform,
hvilken vid en på allmän värnpligt grundad härordning innebär möjligheten
att ordna sjukvårdsutbildningen på ett tillfredsställande sätt, för att
i stället bilda en helt och hållet ny organisation, om hvilken man icke
vet, huru den skall verka, och huru den skall slå ut i praktiken. Upprättandet
af en sanitetscorps innesluter gifvetvis i sig upprättandet af eu
sanitetsofficerscorps. Af dennas medlemmar skulle de, som äro anställda
vid de själfständigt ordnade sanitetstruppema, naturligen öfvertaga samtliga
de åligganden, som tillkomma de vid de nuvarande sjuk vårdskompani erna
tjenstgörande officerarne, och följaktligen skulle de, genom utöfvande äfven
af officerens yrke, nödgas afstå från så godt som all enskild läkarepraktik.
Vid sådant förhållande skulle det helt visst vara erforderligt att för ifrågavarande
sanitetsofficerare väsentligen höja aflöningsförmånerna för att få
deras beställningar nöjaktigt besatta. Mig synas sålunda, i betraktande
äfven af andra på denna fråga inverkande förhållanden, sådana förutsättningar
icke vara för handen, att därpå skulle kunna grundas uppsättandet
af en sanitetsofficerscorps, som uteslutande eller nära nog uteslutande
skulle egna sig åt militärläkarekallet.

Af medicinalstyrelsens utlåtande synes framgå, att sanitetscorpsen
skulle bestå af sex kompanier, ett för hvarje arméfördelning. Skulle dessa
kompanier förläggas hvar för sig inom de särskilda arméfördelningarna,
finge man olägenheten af sex mycket små truppförband, hvart och ett med
sin särskilda förvaltningsmyndighet. Skulle eif åter bilda blott ett enda
gemensamt truppförband eller två sådana, kommer mobiliseringen helt visst
att försvåras, alldenstund trängkompanierna, bland annat, skola anspänna
och med kuskar bemanna sjukvårdsformationerna. Äfven kommer sam -

Korujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

verkan mellan trång- och sjukvårdstrupperna i fredstid och under fredsöfningar
att lida. uv ‘-m •

Då, såsom jag antydt, det icke blifvit visadt, att sjukvårdsutbildningen
icke skulle kunna behörigen ses till godo inom bestående organisationsformer,
och då jag för min del icke vill påtaga mig ansvaret för
det uppskof med de nya sjuk vårdskompaniernas organisation, som medicinalstyrelsen
funnit lämpligt förorda, kan jag icke biträda den af medicinalstyrelsen
i denna del gjorda framställning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att två nya trängcorpser
upprättas; samt

10:o) att Riksdagen måtte besluta:
dels att hvar och en af härens sex trängcorpser
skall vid slutligt genomförd härordning utgöras af följande,
med fasta aflöningsförmåner anstälda personal,
nemligen:

Staben.

1 öfverstelöjtnant och chef,

1 kapten af andra klassen (regementsqvartermästare),

1 regementspastor,

1 auditör,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär,

1 hofslagarekorpral,

1 hofslagarevicekorpral,

1 hofslagaresoldat,

1 gevärshandtverkaresoldat,

4 handtverkare,

1 musiksergeant af första klassen och
1 musiksergeant af andra klassen.

Kongl. Majrts Nåd. Proposition N:o 2.

Kompanistaten.

4 kaptener af första klassen,

1 kapten af andra klassen,

4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen,

4 underlöjtnanter,

6 fanjunkare,

9 sergeanter af första klassen,

9 sergeanter af andra klassen,

12 distinktionskorpraler,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

2 officersvolontärer,

30 öfriga volontärer och
6 trumpetare;

dels att vid hvarje trängcorps skola vid slutligt
genomförd härordning finnas 72 kronan tillhöriga stamhästar.

III. Härens indelning i högre truppförband.

Det förslag till härens indelning i högre truppförband, som chefen
för generalstaben afgifvit, står i öfverensstämmelse med de af mig meddelade
allmänna grunderna för den blifvande härordningen, men lärer
detta förslag vid detta tillfälle icke böra blifva föremål för någon framställning
från min sida.

IV. Värnpligtslagen.

Hvad förslaget till vämpligtslag beträffar, anhåller jag, i öfverensstämmelse
med hvad jag i det föregående uttalat, att dertill få åter -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

komma- vid den föredragning, som varder erforderlig för aflåtande af särskild
nådig proposition i ämnet.

V. Öfriga organisationsändringar.

A. Krigsstyrelsen.

Under denna rubrik framhåller chefen för generalstaben, att en reform
af svenska arméns förvaltning är af behofvet påkallad, men att frågan
derom på grund af angifna skäl icke ansetts böra upptagas i samband
med utarbetandet af förslag till ny härordning. Jag håller äfven före,
att förändringar uti organisationen af arméns förvaltande myndigheter äro
behöfliga, för att, så långt det är ändamålsenligt, åvägabringa öfverensstämmelse
mellan förvaltningsformerna på fredsfot och på krigsfot, äfvensom
för att åstadkomma en under behörig kontroll verkande, lämpligen afvägd
decentralisering och arbetsfördelning. Meningarna synas knappast vara
delade om behofvet af en förvaltningsreform i nu antydd riktning, men
de hafva dess mera visat sig gå i sär beträffande sättet för lösningen af
den onekligen vigtiga frågan. Med hänsyn härtill synes mig densamma
icke uti detta sammanhang böra framläggas för Riksdagen, men sedan
den ytterligare mognat, torde den åter böra tagas under ompröfning.

Uti staten för arméförvaltningen föreslår chefen för generalstaben
ett par mindre ändringar, som afse aflöningsförmånerna för chefen och
läkareassistenten å sjukvårdsbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement,
hvarjemte den å samma byrå upptagna ersättning till. en
sergeant af första klassen skulle utgå, enär denne komme att erhålla aflöning
å vederbörligt truppförbands stat. Till denna framställning torde det
blifva för mig tillfälle att återkomma i annat sammanhang.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2

B. De högre militära truppförbandsmyndigheterna.

Förslaget till ny härordning innehåller, beträffande de högre militära
myndigheterna:

att inspektören för kavalleriet skall uppföras med fast lön å generali
tetets stat;

att en inspektör . för trängen med de aflöningsförmåner, som tillkomma
öfverste och regementschef, dock med ersättning för endast en
tjenstehäst, skall uppföras å ordinarie stat;

att fördelningsläkarne skola uppföras med fast lön å generalitetets
stat;

att arméfördelningsstabema skulle ökas med hvar sin generalstabsofficer,
och att vid hvarje sådan stab skulle anställas två adjutanter, åtnjutande
dagaflöning och ersättning för två tjenstehästar; samt

att vid hvarje arméfördelningsstab äfvensom vid inspektörens för
kavalleriet och inspektörens för trängen staber skulle, mot åtnjutande af
fanjunkares dagaflöning och behörig inqvartering, anställas 1 underofficer
(sergeant) såsom skrifbiträde.

Vid 1892 års urtima riksdag beslöt Riksdagen för sin del, att vid
dåvarande kavalleriinspektörens afgång skulle lönen indragas samt inspektionen
i stället förrättas, på sätt Kongl. Maj:t funne lämpligt, mot arfvode,
hvartill Riksdagen sedermera på Kongl. Maj:ts framställning anvisade 2,500
kronor. Med anledning af detta beslut uppdrog Kongl. Maj:t, vid nämnde
kavalleriinspektörs afgång i början af år 1896, åt en af kavalleriets regementschefer
att bestrida befattningen såsom inspektör för kavalleriet. Denna
anordning, att en person skulle, jemte utöfvandet af eget chefsskap, upprätthålla
kavalleriinspektörsbefattningen, har, såsom chefen för generalstaben
framhåller, visat sig vara förenad med flera olägenheter. Den år
1896 föi’ordnade t. f. inspektören för kavalleriet kom snart till den på
personlig erfarenhet grundade åsigten, att de båda befattningarna icke läte
utan skada sig förena, och t. f. chefen för generalstaben har uti ett den
11 november 1897 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit, att återupprättande
af kavalleriinspektörsbefattningen i dess förutvarande skick vore
ett oeftergifligt vilkor för kavalleriets enhetliga och tidsenliga utbildning
samt för tjenstens behöriga skötande vid samtliga kavalleriregementen.

Jag delar till fullo de åsigter och skäl, som anförts för att återgå
till den ordning, som i förevarande afseende var rådande före den tidpunkt,
då ofvanberörda riksdagsbeslut trädde i verket. Visserligen har

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

under de tre senaste aren kavalleriinspektionen varit ordnad på ett tillfredsställande
sätt, men detta har sin grund uti en lycklig tillfällighet.
Befattningen såsom inspektör för kavalleriet är emellertid af den stora
betydelse, att den icke bör vara beroende af tillfälligheter, och kavalleriet
bör hafva sin målsman uppförd med fast lön å generalitetsstaten, då det
uppenbarligen icke utan högst afsevärda olägenheter är möjligt att hos
en person förena denna befattning och befattningen såsom chef för ett
kavalleriregemente.

Att träng- och sjukvårdstrupperna äro i behof af en särskild inspektör,
derom är jag fullt öfvertygad. Erfarenheten har fullständigt ådagalagt
detta behof, ’ hvilken såsom bekant, var tillgodosedt uti såväl 1883
som 1891 års härordningsförslag. Nu framträder detsamma allt starkare,
då träng- och sjuk vårdstruppernas organisation är afsedd att erhålla den
utveckling, som utbildnings- och mobiliseringsförhållandena med nödvändighet
påkalla, och då de särskilda verksamhetsgrenarna vid ifrågavarande
truppslag skola ändamålsenligen ordnas. Dessa truppers uppgift är nemligen
så omfattande och mångsidig, att de i fredstid kräfva sin egen målsman,
som genom studier och föregående verksamhet väl förberedt sig för
sitt kall, som tillvaratager deras intressen, öfvervakar deras utbildning,
och som företräder till deras utrustning hörande angelägenheter.

Då de värnpligtiges utbildning utsträckes derhän, att en omfattande
trupptjenst pågår året om, synes det mig icke vara en tillfredsställande
anordning, att regementsläkare, mot åtnjutande af å generalitetsstaten uppförda
arfvoden, bestrida fördelningsläkarebefnttningarna. Regementsläkarne
äro behöfliga vid de truppförband, som de tillhöra, och det är synnerligen
olägligt, om en sådan läkare tid efter annan ryckes bort från sin egentliga
verksamhet för att tjenstgöra såsom fördelningsläkare. Och å andra sidan
förmå de icke att förrätta denna tjenst så som vederbör, enär de endast
då och då få egna sig åt densamma. Ett ytterligare skäl att uppföra
fördelningsläkarne med fast lön är, att enligt gällande föreskrifter för
sjukvården i fält hafva fördelningsläkarne under krig så många och magt,-påliggande uppgifter att fylla, att deras befattningar böra äfven i fredstid
hafva ordinarie innehafvare.

I sitt den 19 december 1900 afgifna underdåniga utlåtande öfver
förslaget till ny härordning har medicinalstyrelsen framhållit, att uppförandet,
af fördelningsläkarne på fast stat skulle fylla en länge känd brist
inom organisationen af den militära sjukvården i vårt land. Redan åt den
komité, för omarbetande af de för sjukvården vid krigsmakten utfärdade
reglementen och föreskrifter, hvilken af Kongl. Maj:t tillsattes den 8 januari
1839, hade förslag härom frarnstälts, och hade i samma riktning gående

9fi

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

förslag äfven upptagits i åtskilliga senare afgifna komitébetänkanden rörande
dels försvarsväsendet, dels särskildt den militära sjukvårdens ordnande.

Hvad slutligen angår arméfördelnings- m. fl. stabers sammansättning
och verksamhet, finner jag de i detta afseende framställa förslag ändamålsenliga,
men då det icke är fråga om att uppföra den militära stabspersonalen
och skrifbiträdena med fast anställning å de stater, som i detta
sammanhang afses, torde denna i öfrigt mycket beaktansvärda angelägenhet
icke nu blifva föremål för någon framställning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande generalitetsstaten:

ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att å generalitetsstaten
uppföras med fasta aflöningsförmåner inspektören
för kavalleriet samt sex fördelningsläkare; och

beträffande tränginspektionen:

12:o) att Riksdagen måtte bifalla, att en inspektör
för trängen uppföres med fasta aflöningsförmåner å ordinarie
stat.

C, Generalstaben.

Rörande generalstabens organisation innehåller förslaget till ny härordning,
att officerscorpsen, med hänsyn till såväl freds- som krigsbehofvet,
bör ökas med 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af första klassen och
2 löjtnanter af första klassen, hvarjemte det framhåller att, för åvägabringande
af vexelverkan mellan armén och generalstaben i högre grad än
hittills varit möjligt, officerare ur den förra skulle i ganska stor utsträckning
inkommenderas till tjenstgöring vid den senare. Derigenom skulle
behofvet i fält af generalstabsbildade officerare tillgodoses, på samma gång
som en större omsättning inom sjelfva staben skulle vara möjlig att åstadkomma.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Krafvet på en ökning af generalstabens officerspersonal synes mig
vara i förslaget till ny härordning på ett uttömmande sätt utredt och väl
grundadt. Att arméfördelningsstaberna äro, en hvar, i behof af att ökas
med en generalstabsofficer af kompaniofficers grad, äfvensom att det för
militärstatistiska och kommunikations-afdelningarna vid generalstabens hufvudstation
är — i betraktande af deras alltjemt tillväxande och maktpåliggande
arbeten — synnerligen angeläget att få sin personal ökad med
tre regementsofficerare'', synes mig vara ådagalagdt och kan jag af egen
erfarenhet bekräfta. Likaledes finner jag ökningen, beträffande de föreslagna
officerarnes fördelning på de olika graderna, vara lämpligt afvägd.
Att antalet till tjenstgöring vid generalstaben inkommenderade officerare
uti det af chefen för generalstaben angifna syfte föreslagits skola blifva
väsentligt större än under nuvarande förhållanden, synes mig icke blott
önskvärdt, utan rent af nödvändigt, för att ett fruktbringande personalutbyte
mellan armén och generalstaben må blifva en verklighet.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande generalstaben:

13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att generalstabens
personal ökas med följande fasta officersbeställningar,
nemligen: 1 öfverste, 2 majorer, 4 kaptener af
första klassen och 2 löjtnanter af första klassen.

D. Kommendantsstaten.

Rörande kommendantsstaten innehåller förslaget till ny härordning,
att ett kommendantskap i Boden skulle upprättas, i den mån flera truppförband
komma att dit förläggas, samt att kommendantskapen i Stockholm
och å Karlsborg skulle undergå mindre organisationsändringar,
hvarigenom de tre kommendantskapen, de båda gamla och det föreslagna
nya. hvad personalen angår, ordnas på ett sins emellan öfverensstämmande
sätt.

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Håft.

K orig l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mot hvad sålunda blifvit föreslaget ha.r jag icke något att erinra,
men får i detta sammanhang endast hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen

beträffande kommendantsstaten:

14:o) att Riksdagen måtte bifalla, att ett kommendantskap
upprättas i Boden.

E. Intendenturcorpsen.

Uti intendenturcorpsens organisation äro följande ändringar föreslagna:
inrättandet af en öfverfältintendentsbeställning, 2 fältintendentsbeställningar,
en af första och en af andra graden, 11 intendentsbeställningar,
8 af första och 3 af andra klassen, 24 underintendentsbeställningar
och 23 förvaltarebeställningar, hvaremot de nuvarande extra intendentsbefattningarna
samt 19 vaktmästarebeställningar skulle indragas.

Enligt plan skulle öfverfältintendenten vara chef för intendenturcorpsens
hufvudstation och generalintendentens närmaste man samt de 12
fältintendenterna vara fördelade på följande sätt: 1 byråchef i arméförvaltningens
intendentsdepartement, 6 fördelningsintendenter, 3 chefer för
de större intendenturförråden och 2 afdelningschefer vid nyssnämnda
hufvudstation. Intendenterna, hvilka tillsammans skulle utgöra 71, och de
24 underintendenterna skulle upprätthålla de vid härens samtliga truppförband
erforderliga regementsintendentsbefattningarna, tjenstgöra vid fördelningsintendenturerna,
vid intendenturförråden, i intendenturcorpsens hufvudstation,
vid generalstaben och krigsskolan och uti arméförvaltningen
(byråchefsassistent å intendentsdepartementet och intendenten å dess sjukvårdsbyrå),
hvarjemte de skulle vid trängcorpserna meddela undervisning
i förvaltningstjenst. Förvaltarne äro afsedda att tjenstgöra vid truppförbanden
och intendenturförråden. Att 19 vaktmästarebeställningar föreslagits
skola indragas, beror deraf, att truppförbanden skola vara ständigt
tjenstgörande, och att fördenskull, såsom nu är förhållandet vid den värfvade
garnisonerade armén, icke särskilda vaktmästare ansetts behöfliga.

Enskildheterna af intendenturcorpsens tjenstgöringsförhållanden i fredstid,
enligt den föreslagna härordningen, framgå af efterföljande placeringslista,
hvilken synes mig tydligen ådagalägga behofvet af den föreslagna
ökningen af den fasta intendenturpersonalen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Placeringslista för intendenturcorpsen under fredstid enligt förslaget

till ny härordning.

	Chef för intendenturcorpsen och för arméförvaltningens intendents- departement.	O © P	► *1 B CD-	Intendenturcorpsens hufvudstation.	6 fördelningsintendenturer.	g	3 intendenturförråd (Stockholm, Karlsborg och Boden).	Öl	O	cf- t-1 © p Ef- P w cL			O p i-i P
	>-t P p* c+- © P P- CD P rt- © P ce p Å p* <re P P	örvaltningen å intendents- departementet.	Chef för intendentur- corpsens hufvudstation.	Mobiliseringsafdclningen.	Statistiska afdelningen.	Afdelningen för personal- ärenden samt för general-intendentens expedition.	Summa.	litärbefälet å Gotland.	CD ere CD B CD P CD P CD cT o o l-i •a DO ©	lands artilleriregementes letachement i Boden.	©p? g" « g trb S- g. 2 “ B m g s 5-g. B W 3. t» o H ce 5T<>S o B P	Generalstaben.	Krigsskolan.	© P ce aa C—l. & P* C ce © e+ w er*- C © t? O B	Summa.
1 generalintendent.....	1																	1
1 öfverfältintendent . .																		1
6 fältintendenter af 1. graden 6 d:o > 2. d:o	}-	—	1	—	i	i	—	2	6	—	3						—	12
48 intendenter af 1. klassen. 23 d:o > 2. d:o	Y-	1	2	1 —	i	i	*)2	4	2) 3	i	3	57	.- ‘ l (	—''	—	—	—	71
24 underintendenter . .. . .	— .	—	2		2	2	1	5	2) 9	—	3	-	1	1	i	i	i	24
78 förvaltare........									2) 6	i	3) 12	57	1	1	—	—	—	1 78
17 vaktmästare.......	—	—	—	—	—	—	'' 1	11	2) 6	i	4) 9	\| —	—	—	—	—	—	I 17
Summa	i	1	5	;nl	4	4	4	18	30	3	30	114	2	1 2	i	i	i	204

.*) Deraf en redogörare för intendenturcorpsen. 2 3) 6 intendenter eller nnderintendenter, 6 förvaltare
och 6 vaktmästare tjenstgörande vid förvaltningsskolor och utbildningskurser för värnpligtige.

3) Deraf vid hvarje förråd en tjenstgörande i förrådets expedition, en vid hvardera magasins-, förrådsoch
verkstadsafdelningarna. 4) En tjenstgörande vid hvarje förrådsafdelning såsom förgångsman.

De föreslagna ändringarna uti intendenturcorpsens organisation synas
mig val grundade och af den nya härordningen betingade, och får jag
fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande intendenturcorpsen:

15:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att följande nya beställningar tillkomma vid intendenturcorpsen,
nemligen: 1 öfverfältintendents-, 1 fält -

100

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 2.

intendents- af första graden, 1 fältintendents- af andra
graden, 8 intendents- af första klassen, 3 intendents- af
andra klassen, 24 underintendents- och 23 förvaltarebeställningar;
samt

att nuvarande extra intendentsbefattningar och 19
vaktmästarebeställningar indragas.

F. Öfriga militära corpser och stater.

Personalen, tillhörande ecklesiastikstaten, auditörstaten, fältläkarecorpsen
och veterinärcorpsen, är, med undantag af fältläkare- och fältveterinärstipendiaterna,
uppförd å staterna vid vederbörliga truppförband
(fördelningsläkarne å generalitetsstaten). Med anledning häraf gör chefen
för generalstaben uti förslaget till ny härordning, rörande sammansättningen
af ifrågavarande personal, inga andra framställningar än att, såsom
redan framhållits, fördelningsläkarne skola uppföras med fast lön å generalitetsstaten,
samt att fältläkarestipendiaterna skola ökas från 47 till 60,
deraf 20 af första och 40 af andra klassen, och fältveterinärstipendiaterna
från 5 till 8.

Hvad ecklesiastikstaten angår, framhålles, att der så utan olägenhet
kan ske, t. ex. inom fästning, bör en och samma person såsom garnisonspastor
kunna förena två eller flera regementspastorsbefattningar mot åtnjutande
af till desamma anvisade arfvoden. Den af 1892 års urtima
Riksdag gjorda hemställan, huruvida icke, efter indragning af en del
auditörsbefattningar, det antal auditörer, som fortfarande ansåges oundgängligt
kunde med fullmagt å sin tjenst förses med fast lön, utan att
kostnaden för auditörstaten i dess helhet af sådan anledning behöfde höjas,
har komitén för revision af den militära rättegångsordningen, till hvilken
utredningen af denna fråga på sin tid uppdrogs, icke funnit böra föranleda
några åtgärder uti det af Riksdagen angifna syfte. På samma
ståndpunkt har ock chefen för generalstaben stält sig.

Mig synes en förening af flera regementspastors- eller auditörsbefattningar
hos en och samma person i allmänhet icke vara att förorda. Dock
torde en sådan anordning i särskilda fall vara lämplig, synnerligast å
fästningarna Vaxholm och Oscar Fredrikshorg, Karlsborg och Boden, och
har jag sålunda ingenting att erinra mot att garnisonspastorer och garni -

101

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

sonsauditörer der komma att anställas mot åtnjutande af de å vederbörliga
truppförbands stater uppförda arfvoden. Hvad dock garnisonspastorn å
Karlsborg angår, hvilken äfven är pastor i garnisonsförsamlingen derstädes,
skulle han fortfarande uppbära de aflöningsförmåner, som nu tillkomma
honom, och hvilka böra framgent utgå såsom fast lön och icke såsom
arfvode. Då emellertid frågan om dessa angelägenheter kommer att blifva
föremål för Riksdagens uttalande i samband med pröfningen af förslag till
stat för kommendantsstaten, har jag i detta sammanhang ej någon framställning
att göra uti ämnet.

Hvad åter angår auditörstaten, anser jag dess blifvande organisation
stå i nära samband med väckt fråga om förändrad organisation af våra
krigsdomstolar och den militära rättegångsordningen. Med ett ifrågasatt
införande af fördelningskrigsrätter torde äfven följa tillsättande af fast
aflönade fördelningsauditörer.

Den föreslagna ökningen af antalet fältläkare- och fältveterinärstipendiater
finner jag vara väl behöflig för att kunna väl rekrytera den
fast anstälda fältläkare- och fältveterinärpersonalen och för att vid mobilisering
erhålla större tillgång på, äfven hvad de erforderliga insigterna i
militära ämnen angår, tillräckligt utbildade läkarekrafter. Medicinalstyrelsen
har uti sitt underdåniga utlåtande öfver förslaget till ny härordning
funnit ifrågavarande ökning af fältläkarestipendiaternas antal betingad äfven
för fredsförhållandena. Jag får sålunda hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:

beträffande fältläkarecorpsen och veterinärstaten:

16:o) att Riksdagen måtte bifalla:
att antalet fältläkarestipendiater ökas från 47 till
60, deraf 20 af första och 40 af andra klassen; samt

att antalet fältveterinärstipendiater ökas från
5 till 8.

G. Skolor för officerare, underbefäl och militärläkare.

I fråga om de under denna rubrik uti riksstaten under fjerde hufvudtiteln
upptagna skolor och utbildningsanstalter innehåller förslaget till
ny härordning, att chefen för ridskolan bör uppföras med last lön på
skolans stat, att chefen för infanteri skjutskolan och en förste lärare vid

102

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

densamma likaledes böra fast anställas uti sina befattningar, samt att en
militärläkareaspirantkurs bör inrättas och den nuvarande militärläkarekursen
förkortas och förändras till en repetitionskurs.

Jag får på det lifligaste förorda, att såväl chefen för ridskolan
som chefen för infanteriskjutskolan komma att erhålla fasta beställningar
på vederbörliga skolors stater, hvarvid cheferna skulle tillerkännas öfver
stelöjtnants aflöningsförmåner. Det kan icke allt framgent vara ändamålsenligt,
. att chefsskapet för ridskolan uppdrages åt officer, som afgått
ur tjenst, ej heller att de mycket vigtiga infanteriskjutfrågorna
sakna sin stadigvarande målsman. En sådan bör alltid finnas till förfogande
för att leda de försök och verkställa de utredningar, som esomoftast
ifrågakomma. Deremot finner jag det icke vara erforderligt att
äfven uppföra en förste lärare med fasta aflöningsförmåner på infanterist
utskolans stat, alldenstund den biträdande personal, som chefen för
denna skola behöfver för utförande af skjutförsök och dylikt, kan, liksom
hittills, för hvarje särskild gång blifva kommenderad.

Hvad militärläkareutbildningen angår, synas mig alla skäl tala för
vidtagandet af ändring uti det angifna syftet, nemligen att de, som vilja
hafva militärläkareanställning, böra, innan de vunnit sådan anställning,
genom en aspirantkurs sättas i tillfälle att förvärfva sig förmåga såväl att
undervisa sjukvårdsmanskap som att bedöma värnpligtiges duglighet till
krigstjenst och deras lämplighet för ena eller andra truppslaget samt erforderliga
kunskaper i krigslagar och militära reglementen m. m. I sitt underdåniga
utlåtande öfver förslaget till ny härordning har medicinalstyrelsen
— med erinran om att styrelsen i underdåniga skrifvelse!'' den 17 november
1896 och den 9 juni 1897 uttalat sig för eu kurs för militärläkareaspiranter
— framhållit önskvärdheten af, att en dylik kurs, så fort ske
kunde, måtte komma till stånd. Detta synes mig äfven vara af vigt, men
i samband med anordnandet af en kurs för militärläkareaspiranter, torde
böra tagas under ompröfning, huruvida icke den nuvarande militärläkarersen
bolde eftei nå^ia år helt och hållet upphöra. Dock torde om
ifrågavarande kurser icke vid detta tillfälle böra göras någon framställning.

På grund af hvild jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kong!.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beträffande ridskolan:

17:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för
ridskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner å staten
för ridskolan; och

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

103

beträffande infanterist:jutskolan:

18:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för infan
teriak] utskolan uppföres med fasta aflöningsförmåner
å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

VI. Landstormen.

Betydelsen af att vid krigstillfälle, ja redan vid fara för krig, kunna
taga landstormen i anspråk till hemortens försvar är redan i det föregående
utvecklad, och jag torde blifva i tillfälle att ytterligare återkomma
till denna vigtiga angelägenhet i samband med motiveringen vid förslaget
till ny värnpligtslag.

För att möjliggöra landstormens organisation i krigstid föreslår chefen
för generalstaben, att följande hufvudsakliga förberedelser skola företagas
i fred, nemligen:

att riket, med inskrifnings- och rullföringsområdena såsom grundval,
skall indelas uti landstormsområden, hvarje landstormsområde i allmänhet
så afpassadt, att inom detsamma skulle kunna uppställas en landstormsbataljon; att

inom hvarje landstormsområde skall anordnas ett landstormsförråd,
hvilket i främsta rummet skulle innehålla för områdets landstorm
erforderliga gevär jemte en viss mängd skarp ammunition och de oundgängligaste
utrustningspersedlarne för att sedermera i mån af tillgång
på medel fullständigas;

att för hvarje landstormsområde skall finnas dels en befälhafvare,
dels en adjutant för att handhafva de till landstormsorganisationen hörande
angelägenheter; samt

att landstormens utbildning skall omfatta på frivillighetens väg
åvägabringade skjutöfningar, hvilka skulle sättas i samband med det frivilliga
skytteväsendets öfningar.

Ifrågavarande förslag till landstormens organisation, hvilken ansluter
sig till den landstormsorganisation, som redan är bragt å bane å Gotland,
finner jag i hög grad beaktansvärdt och förtjent af att snarast möjligt
förverkligas. I detta sammanhang torde emellertid icke någon framställning
i ämnet vara erforderlig.

104

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

VI!. Härens hästar.

Under denna rubrik utvecklar chefen för generalstaben vigten af en
god remontering af härens hästar, lemnar en utredning af dertill hörande
förhållanden, redogör för, huru kavalleriets hästar för närvarande anskaffas,
framhåller, att de uppköpta remonterna böra uppställas i remontdepot, tills
de uppnått fyra och ett hälft års ålder, samt framställer ett förslag till
ordnande af remontdepotsystemet. Derjemte föreslås, att chefen för remonteringsstyrelsen
skall med öfverstelöjtnants aflöningsförmåner uppföras
å ordinarie stat.

Hvad angår remontanskaffningen och remontdepotsystemet, torde dessa
angelägenheter icke böra nu göras till föremål för ett principielt beslut, utan
efter hand, i behöriga delar, föreläggas Riksdagen till pröfning.

Att chefen för remonteringsstyrelsen, hvilken befattnings vigt kommer
att i hög grad växa med den föreslagna nya härordningens genomförande,
kommer att erhålla en fast beställning, synes mig vara af behofvet synnerligen
påkalladt, synnerligast som med denna beställning skulle följa ledningen
af och uppsigten öfver remontdepoterna.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen

beträffande remonteringsstyrelsen:

19:o) att Riksdagen måtte bifalla, att chefen för
remonteringsstyrelsen uppföres med fasta aflöningsförmåner
å ordinarie stat.

VIII. Öfvergången till den nya härordningen.

I det föregående har jag redan redogjort för den allmänna planen
för öfvergången från den nuvarande till den nya härordningen samt angifva
de hufvudsakliga synpunkter, som dervid höra tagas i betraktande,
och de orsaker, som dervid särskilt verka bestämmande.

Af den till tolf år beräknade och föreslagna öfvergångstiden utmärkes
dess förra hälft, den första, sexårsperioden, deraf att de värnpligtiges
tjenstgöring eller utbildning i fredstid skulle från och med första öfver -

105

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

gångsåret utsträckas så långt, som med bibehållande af sommarförläggning
ansetts förenligt, eller till sammanlagdt 197 dagar (§ 52 i förslaget till ny
värnpligtslag). Under loppet af denna period är beräknadt, att, med hänsyn
till den förbättrade utbildning, som under densamma skulle komma
de värnpligtige till del, en minskning i stamstyrkan skulle kunna medgifvas.
Vid infanteriet är denna föreslagen till 5,918 nummer. Då dessutom
en del indelta nummer blifvit utbytta mot volontärnummer, har en
nedsättning i den indelta styrkan med 7,355 nummer blifvit föreslagen. Vid
kavalleriet har deremot en nedsättning i nummerstyrkan under denna period
ej kunnat anses tillrådlig, enär de värnpligtiges utbildning, trots den förbättring
deri, som härunder inträffar, icke har vunnit en för vidtagandet
af sådan åtgärd erforderlig utsträckning. Genom utbyte af indelta
nummer mot volontärnummer har dock en minskning i den indelta styrkan
af 258 nummer blifvit föreslagen. Vid artilleriet har de värnpligtiges
förbättrade utbildning under perioden ansetts kunna medgifva en nedsättning
i förhållandet mellan stamstyrkan och de värnpligtige vid de mobiliserade
afdelningarna, hvarigenom det blifvit möjligt att äfven med den
utveckling af artilleriet i dess helhet, som enligt förslaget skulle ega rum,
stammens nummerstyrka kunnat bibehållas oförändrad. Vid ingeniörtrupperna
och trängen har deremot den stora utveckling, som dessa truppslag
skulle redan under nu ifrågavarande period erhålla, gjort en mindre tillökning
i nummerstyrkan behöflig, utgörande resp. 29 och 54 nummer. Minskningen
i stammens nummerstyrka under perioden skulle således blifva för hela
armén 5,835, och skulle dervid, inberäknadt utbytet af indelta nummer
mot volontärnummer, komma att indragas 7,613 indelta nummer.

Förslaget i sin helhet innebär en väsentlig tillökning af den fasta
underbefälskadern, detta hufvudsakligast genom anställandet inom nummerstyrkan
af ett större antal korpraler än för närvarande. Dervid har
man vid samtliga truppslag infört distinktionskorpraler, som skola erhålla
fullständig underofficersutbildning, hvarigenom någon minskning i
underofficerarnes antal vid infanteriet och kavalleriet kunnat ega rum.
Officerarnes antal utöfver det närvarande är i allmänhet ökadt endast med
hänsyn till organisation af nya truppförband. Emellertid har en sträfvan
varit att tillgodose befälskadrernas ökning under den första öfvergångsperioden
så mycket som möjligt för att underlätta en eventuel mobilisering.
Härigenom skänkes vårt härväsende redan under de närmaste åren
en väl behöflig förstärkning. Kadrerna vid infanteriet, kavalleriet och
trängen äro under här ifrågavarande period enligt förslaget så val tillgodosedda,
att dessa vapens fält-, besättnings- och depottrupper skola kunna
fullständigt mobiliseras. Enär beväringens andra uppbåd först under andra
Bill. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. U

106

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Jemförande

öfver arméns truppslags styrka enligt nuvarande stater

		0 f f i c	e r	a r	e.		Under-			M
								omeerare.
				H So tf e*									K	o r	p	r a-
		O: CD		f	a p		p p	Sergeanter.		Dist.-korpraler.	Korpraler.
• :'' tv • «• ,	3* o CD et- sa	ro et- CD <2 et- - 0» ts et- O	Majorer.	''•-T vr & So: ro et- sa 1	Ä tf P 3 e+~ CD	CD >-* <2 et- tJ So C £	Summa.	•3" 8* & P w* p f* CD	Summa.	Volontärer.	Indelta.	Summa.	Volontärer.	Indelta.	Summa.
Nuvarande styrka enligt stat	40	45	83	569	763	384	1,884	401	1,367	1,768	382		382	928	1,049	1,977
6. öfvergångsåret.....	45	59	90	651	928	448	2,221	600	1,194	1,794	1,720	—	1,720	1,977	585	2,562
12. » .....	46	60	121	728	959	462	2,876	625	1,238	1,863	1,779	—	1,779	2,625	—	2,625
f ökning...... 6. året \|	5	14	7	82	165	64	337	199	—	26	1,338	—	1,338	1,049	—	585
\| minskning ....		—	—	—	—	—	—	’ —''	173	—	—	—	—		464	—
\| ökning ...... 12. året ■!	6	15	38	159	196	78	492	224	—	95	1,397	—	1,397	1,697	—	648
\| minskning ....	—	—.	—	—	—	—	—	—	129	-l	—	—	—	—	1,049	—

Anm. 1. Hvartdera 6. och 12. årets ökning (minskning) hänför sig till »nuvarande styrka enligt stat».
Anm. 2. Under volontärer innefattas äfven värfvadt manskap. 1 2 3 4

1 Vid artilleriet motsvarande grader. Bland korpraler äro inräknade: sjukvårds-, hofslagare- och gevärs 2

Häribland inberäknas sjukvårds- m. fl. beställningsmän samt officersvolontärer.

3 Sekreteraren vid fortifikationen inräknad.

4 Här inräknas trängens handtverkare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

107

öfversigt

samt under 6. och 12. åren jemlikt öfvergångsplanerna.

- s	—-—	k -	a	- P-	(Volontärer.)		.		S	P e	1.		Civilmilitär personal	•
1 e	r.1			M e	n i g	e.2	S	u in in a.	g P CO £ 52» p ce c+- & $2* P 3 P? P *-i P	Musiksergeanter.	Trumslagare eller hornblåsare, trumpetare.	Snmma.	Regementspastorer (arfvode). \|	> a & <rt- ©: CD ''p'' ►-i 5* o p- 3* w	W CD cre CD 3 CD P «rt- 00 S« pr p 3	Bataljonsläkare.	W CD crc Q B CD P tr+- X ◄ © I 5'' p: CD	Batalj onsveterin ärer.	Gevärshandtverkare.	Fortifikationskassörer.	Verkmästare.	Tyghandtverkare (handtverkare). 4 j	1. vaktmästare.	Förrådsvaktmästare o. vaktmästare.)
Vicekorpraler.	Summa.	Volontärer.	Indelta.	Summa.	Volontärer.	Indelta. *	Summa manskap. __ 1
Volontärer.	Indelta.	Summa.
829	1,047	1,876	4,235	10,696	17,941	28,637	12,835	20,037	32,872	40	358	1,254	1,652	47	47	47	79	14	14	62	9	—	16	—	1
2,046	583	2,629	6,911	8,870	11,256	20,126	14,613	12,424	27,037	47	510	873	1,430	57	58	52	91	14	26	44	11	ii	39	i	3
2,696	—	2,696	7,100	6,738	—	6,738	13,838	—	13,838	48	521	887	1,456	57	58	53	91	14	26	44	11	ii	39	i	3
1,217	—	753	3,604	—	—T	—	1,778	—	_	7	152	—	—	10	11	5	12	—	12	—	2	ii	23	i	2
—	464	—	928	1,826	6,685	8,511	—	7,613	5,835	—	—	381	222	—	—	—	—	—	—	18	—	—	—	—	—
1,867	—	820	2,865	—	—	—	1,003	—	—	8	163	—	—	10	11	6	12	—	12	—	2	ii	23	i	2
—	1,047	—	—	3,958	17,941	21,899	—	20,037	19,034	—	—	367	196							18	-

handtverkarekorpraler samt ingeniörtruppernas befordrade minör- och handtverksmanskap.

108

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

öfvergångsperioden erhåller den öfning, som är en förutsättning för reservtruppernas
sättande på krigsfot, är den del af den fasta befälskadern vid
infanteriet, som har sin hufvudsakligaste betydelse för att möjliggöra detta,
ifrågasatt att först under sistnämnda period uppsättas. Vid artilleriet
hafva enligt förslaget befälskadrerna redan under första perioden blifvit
till fullo tillgodosedda för att möjliggöra en mobilisering af såväl det nuvarande
fältartilleriet efter omorganisation å fyrakanonersbatterier som ock
ungefär hälften af de nya organisationer, som vid detta truppslag äro
föreslagna att ega rum. Sålunda skulle under denna period tillkomma de
beräknade fälthaubitsbatterierna vid tre arméfördelningar och en division vid
det föreslagna positionsartilleriregementet. Slutligen skulle äfven det blifvande
landfästningsartilleriregementet vinna den utveckling, som kräfves
med hänsyn till fortsättandet af fästningsbyggnad^! vid Boden. Vid ingeniörtrupperna,
der en väsentlig tillökning i kadrerna är ifrågasatt, föreslås att
denna tillökning fördelas med omkring hälften på hvardera öfvergångsperioden.
Att hastigare tillgodose detta behof torde förhållandena icke
medgifva.

En närmare öfversigt af den fast anstälda personalens tillväxt under
de två öfvergångsperiodernå lemnas uti å sid. 84 och 85 införda öfversigt,
utgörande en sammanfattning af bilagorna 11, 19, 31, 41 och 48 uti
öfvergångsförslaget.

Från och med det sjunde öfvergångsåret, det första inom den andra
sexärsperioden, skulle § 27 i förslaget till ny värnpligtslag börja tillämpas
samt tjenstgöringstiden för de värnpligtige, årsklass efter årsklass, utsträckas
till sammanlagdt 365 dagar, i samband hvarmed vinterförläggning skulle
inträda. Härordningen skulle fullständigt genomföras, samt indelningsverket
afvecklas, så fort ske kunde, för att fullständigt upphöra.

Efter granskning af hvad som blifvit föreslaget att utföras under här
ifrågavarande perioder, anser jag den i det nya härordningsförslaget upptagna
öfvergångstiden af 12 år väl afvägd. I likhet med chefen för generalstaben
finner jag på af honom anförda skäl densamma dels böra begränsas
så mycket som möjligt, dels ej vara tilltagen längre, än hvad synes
vara nödvändigt för att kunna fullständigt genomföra den nya härordningen.

Uti det till förslaget till ny härordning hörande öfvergångsförslaget
äro för hvarje truppförband fullständiga planer utarbetade, upptagande
truppförbandens sammansättning under hvarje särskilt öfvergångsår,
hvartill komma stater med tillhörande kostnadsberäkningar för
det sjette öfvergångsåret. Mot det sätt, hvarpå öfvergången från den
nuvarande till den nya härordningen är föreslagen böra verkställas, har
jag i hufvudsak intet att erinra. Det ligger emellertid i sakens natur,

109

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

att öfvergångsplanerna, hvilka visa huruledes öfvergången, i allmänhet sedt,
skulle lämpligast kunna åvägabringas, icke böra framläggas för att af Kongl.
Maj:t och Riksdagen en gång för alla till orubblig efterrättelse fastställas,
öfvergången är nemligen beroende af en del omständigheter, hvilka icke
kunna på förhand med fullständig säkerhet beräknas, såsom t. ex. vederbörande
personals afgång med mera dylikt. Och det är så mycket mindre
nödvändigt att nu begära Riksdagens bifall till en i alla dess enskildheter
utarbetad öfvergångsplan, som, under förutsättning att Riksdagen beslutat
grunderna för den nya härordningen äfvensom tiden, inom hvilken dessa
skola vara till fullo tillämpade, det synes lämpligast, att Riksdagen för
hvarje år i samband med statsregleringen kommer att pröfva öfvergångsstaterna
för truppförbanden. Enligt min uppfattning böra nemligen, i
likhet med hvad jag i detta afseende kommer att föreslå beträffande
statsverkspropositionen för år 1902, för hvarje öfvergångsår särskilda
stater för truppförbanden framläggas till Riksdagens pröfning och godkännande.

Ur nu antydda synpunkter skulle det sålunda icke vara behöfligt
att uti detta sammanhang till Riksdagen göra någon framställning angående
öfvergången från den nuvarande till den nya härordningen, men den
omständigheten, att indelningsverket skall under öfvergångstiden undergå
ändringar för att vid fullt genomförd härordning helt och hållet upphöra,
synes mig nödvändiggöra att redan nu påkalla ett Riksdagens beslut, i
hvad öfvergången berör indelta armén. Såsom redan framhållits, är afsedt,
att indelningsverket under den första öfvergångsperioden till en viss
del skall vakanssättas, och under den andra perioden så vidt möjligt i sin
helhet afvecklas. Hvad remonteringsskyldigheten vid de indelta kavalleriregementena
beträffar, skulle redan från början af öfvergångstiden vid inträffande
afgång af rusthållshästar, remonteringen öfvertagas af staten och
ombesörjas af remonteringsstyrelsen, för att så snart som möjligt förbättra
uppsättningen af ridhästar.

Af skäl, för hvilka jag uti det föregående i samband med de allmänna
grunderna för förslaget till ny härordning närmare redogjort, kan
man icke vidtaga några definitiva åtgärder för indelningsverkets upphörande,
förrän de värnpligtiges utbildning i fredstid erhållit den utsträckning,
som afses uti den nya härordningen, d. v. s. då § 27 i den föreslagna
värnpligtslagen börjat tillämpas. Den vakanssättning inom indelta arméns
numerär, som skulle ega rum under den första öfvergångsperioden, är
att anse såsom förberedande åtgärder till indelningsverkets fullständiga
upphörande, sedan nemligen nyssnämnda värnpligtslagsparagraf trädt i
kraft.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Skälet hvarför ifrågavarande vakanssättning begränsats till det uti
grunderna för öfvergången afgifna antalet nummer är äfvenledes förut
angifvet. Med en starkare afgång skulle nemligen truppförbanden under
öfvergången icke erhålla nödig fasthet och sammanhållning, samt möjligheten
af en krigsmessig indelning under repetitions-(regements-)öfningarna
äfventyras. Jag begagnar dock tillfället att tillägga, att när ett beslut
om 365 dagars sammanlagd utbildningstid för de värnpligtige föreligger,
hinder synes mig icke böra möta för att under den första öfvergångsperioden
minska den indelta stamtruppen, om tillfälle härtill förefinnes, i
större grad, än hvad som blifvit framstäldt såsom lämpligt och här nedan,
med vissa, mindre jemkningar för afrundandet af den indelta nummerstyrkan
vid vederbörliga regementen, kommer att föreslås, under förutsättning
dock att de nummer, som sålunda skulle komma att ytterligare
vakanssättas, kunna ersättas med volontärer.

Att indelningsverket under den andra öfvergångsperioden bör, så
fort ske kan, afvecklas, synes mig vara ändamålsenligt, och torde i sådant
syfte framdeles böra tagas under ompröfning, i hvad mån denna afveckling
kan påskyndas genom att sänka det indelta manskapets pensionsålder
och eventuel genom att samtidigt höja pensionsbeloppen, hvartill Vadstena
krigsmanshuskassa bör kunna lemna tillgång.

Då nu afsedt är, att indelningsverket, hvaruti naturligen äfven inbegripes
extra roteringen, skall med genomförandet af den nya härordningen
helt och hållet upphöra, torde böra tagas i öfvervägande, huruvida
icke, i enlighet med tillvägagåendet år 1883, då fråga om rustnings- och
roteringsbesvärens fullständiga afskrifning förevar, förslag bör till Riksdagen
hänskjutas om upphörande af frälserusttjensten äfvensom af presterskapets
åliggande att vid inträffande krig utgöra kungsgård i spanmål.
Mig synas alla skäl tala för, att dessa båda besvär, som numera kunna
sägas hafva förlorat all betydelse ur militärisk synpunkt, böra, i samband
med rustnings- och roteringsbesvärens försvinnande, äfvenledes upphöra.

Hvad öfvergångsförslaget i öfrigt angår, har jag i hufvudsak icke något
att erinra. Dock synes mig planen för landstormens organisation höra
vidare utarbetas, så att af densamma kommer att framgå, uti hvilken ordningsföljd
landstormsområdena skola organiseras, huru landstormsförrådsbyggnaderna
skola uppföras och inredas, hvad hvarje sådant förråd kommer
att kosta med mera dylikt, och har jag gifvit chefen för generalstaben i
uppdrag att efter samråd med chefen för fortifikationen, generalfälttygmästaren
och generalintendenten inkomma med ett för ändamålet erforderligt,
uti enskildheter gående förslag.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

beträffande öfvergången till den nya härordningen:

20:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen,
sådan den här blifvit föreslagen, skall vara
genomförd under tolf år, räknade från och med år
1902;

a) vid hvart och ett af Lifrege7nentet till fot, Första
lifgrenadier regementet, Andra lifgrenadier regementet, Vestgöta
regemente, Uplands regemente, Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings
regemente, Dalregementet, Helsinge regemente, Elfsborgs
regemente, Bohusläns regemente, Vestmanlands regemente,
Kalmar regemente, Vermlands regemente, Norra
skånska infanteriregementet och Södra skånska infanteriregementet
till 520 nummer;

b) vid Smålands grenadierkär till 260 nummer;

c) vid Vestgötadals regemente till 490 nummer;

d) vid Norrbottens regemente till 300 nummer;

e) vid Vesterbottens regemente till 375 nummer;

f) vid Jemtlands fältjägareregemente till 480 nummer;
och

g) vid hvart och ett af Lif regementets dragoner,
Lifregementets husarer och Smålands husarregemente till
350 nummer;

22:o att Riksdagen måtte besluta, att den rusthållarne
vid de indelta kavalleriregementena åliggande
skyldighet att hålla häst skall i mån af de nuvarande
rusthållshästarnes afgång upphöra från och med år 1902;

23:o) att Riksdagen måtte besluta, att från och med
år 1908 indelningsverket i sin helhet skall, så fort ske
kan, upphöra; samt

112

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

24:o) att Riksdagen måtte besluta, att likaledes från
och med år 1908 frälseriisttjensten och presterskapets
åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i
spannmål skola upphöra.

IX. Landtförsvarets kostnad.

I det inom generalstaben utarbetade förslaget till ny härordning är
landtförsvarets årliga ordinarie kostnad, då härordningen blifvit fullt genomförd,
beräknad till 45,338,000 kronor. De ordinarie anslagen under riksstatens
fjerde hufvudtitel för år 1901 sluta å ett belopp af 28,220,084
kronor. Skilnaden mellan dessa båda summor utvisar dock icke det exakta
belopp, hvarmed landtförsvarets ordinarie budget skulle komma att ökas
vid fullt genomförd härordning, enär dels uti den förstnämnda summan
ingå utgifter, som för närvarande äro upptagna på extra stat, dels den
sistnämnda summan bör ökas med de belopp, hvarmed förslagsanslagen
öfverskridits, och hvilka äro medräknade uti landtförsvarets årliga ordinarie
kostnad enligt den nya härordningen. Med hänsyn härtill bör vid
en jemförelse gent emot de 45,338,000 kronorna uppställas folkande poster,
nemligen:

de ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel

för år 1901......................................................................... 28,220,084 kr.

följande å den extra staten anvisade anslag, hvilka i
kostnadsberäkningarna för den nya härordningen öfverförts
till den ordinarie anslagsstaten, nemligen:

för tillfällig löneförbättring åt underbefäl m. fl. ................ 299,875 »

för tillämpning af värnpligtslagens föreskrifter om de värn pligtiges

inskrifning och redovisning m. in................ 53,000 »

anslaget till reseunderstöd åt officerare och intendentur tjenstemän

........................................................................ 9,000 »

de belopp, hvarmed förslagsanslagen öfverskridits och som
ingå uti den ordinarie anslagsberäkningen för den nya
härordningen, och utgjorde dessa i rundt tal för år 1899 742,000 »

Tillsammans 29,323,959 kr.

Skilnaden mellan 45,338,000 kronor och 29,323,959 kronor utgör
16,014,041 kronor och utvisar ökningen af landtförsvarets ordinarie utgifter,
sådana dessa beräknats uti förslaget till ny härordning.

113

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad beträffar beräkningen af de ordinarie anslagen och de grunder,
som dervid blifvit tillämpade, är det först anslaget till t> Aflöning och rekrytering
m. m.», som synes mig påkalla uppmärksamhet. Under detta anslag
äro upptagna aflönings- och rekryteringskostnader samt dessutom expenser
för de särskilda truppförbanden.

Hvad först aflöningsförmånerna för den fast anstälda personalen angår,
har chefen för generalstaben framlagt nya atlöningsstater, dermed afseende
att förenkla det nuvarande aflöningssystemet och att i viss mån åvägabringa
en lönereglering. Förenklingen uti aflöningen skulle bestå deri, att tjenstgöringspenningar,
kompanichefs- in. fl. arfvoden samt beklädnads- och portionsersättningar
skulle afskaffa^, samt att följaktligen aflöningen skulle
utgöras endast af lön, dagaflöning och inqvartering, vare sig kontant eller
in natura, hvilken senare förmån framhållits böra komma samtliga officerare
och underofficerare till godo. Löneregleringen afser att i någon mån höja
lönerna för alla utom generaler och öfverstar, äfvensom att öka dagaflöningen
för samtliga grader.

Innan jag uttalar mig angående den sålunda ifrågasatta aflöningsförenklingen
och löneregleringen, anhåller jag att få i minnet återkalla
hvad Riksdagen i detta ämne, med anledning af enskild motionärs yrkande,
uttalat år 1899 i sin skrifvelse den 14 maj, n:o 63, angående reglering af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel. I denna skrifvelse säges det:

»Riksdagen delar den uti ofvanberörda motion uttryckta önskan om
förenkling i härens aflöningssätt, men anser sig icke kunna bedöma, huruvida
för vinnande af detta ändamål särskild! den i motionen ifrågasatta
sammanslagningen1) lämpligen kan eller bör åstadkommas. Från Riksdagens
sida torde emellertid några bestämmelser icke vara meddelade, som kunna
utgöra hinder deremot. Riksdagen anser dock, att för vinnande af större
enkelhet, öfverskådlighet och reda en genomgripande förändring i härens
aflöningssystem i dess helhet bör verkställas, således icke blott beträffande
de uti motionen omförmälda tjensteklasser, underofficerare och deras vederlikar,
och icke heller blott med afseende å portionsersättning och dagaflöning,
utan jemväl i fråga om det öfriga befälet samt manskapet och
omfattande, så vidt möjligt, samtliga de mångahanda titlar, hvarunder
arméns personal för närvarande erhåller aflöning af staten. Bland dessa
mångfaldiga aflöningsformer vill Riksdagen exempelvis nämna följande:
fast lön, lönetillägg af olika slag, tjenstgöringspenningar, ålderstillägg,
dagaflöning, kommenderingstillägg, beklädnadsersättning, fourageersättning,
portionsersättning, portionsskilling, inqvarteringsersättning, servisersättning,

B Motionen afsåg sammanslagning åt dagaflöning och portionsersättning.
Bih. till liiksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

114

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tobaksskilling, dagtraktamente samt arfvoden af åtskilliga slag. För alla
dessa aflöningstitlars tillämpning gälla så olika bestämmelser, att det möter
synnerligen stora svårigheter att erhålla en klar uppfattning af afiöningsförhållandena
i deras helhet, synnerligast som räkenskapsväsendet derigenom
bl ifver öfver höfvan inveckladt. Att de nuvarande förhållandena äfven
skola medföra ganska stora svårigheter för revisionsai’betet, har Riksdagen
funnit vara uppenbart. Riksdagen föreställer sig, att oöfverstigliga svårigheter
icke böra stå i vägen för en förändring, hvarigenom åtskilliga af
dessa titlar blefve sammanslagna; och för dem, som måste bibehållas, torde
jemförelsevis enkla och för hela armén gällande regler kunna uppställas.

Riksdagen får med anledning häraf anhålla, att Eders Kongl. Magt
måtte, så snart ske kan, låta verkställa fullständig utredning, huruvida
och på hvad sätt härens aflöningssystem i dess helhet må kunna förenklas,
samt derefter, och om möjligt till nästa riksdag inkomma med det förslag
i ämnet, hvartill utredningen må befinnas föranleda.»

Med anledning af denna Riksdagens skrifvelse tillsattes genom nådiga
brefvet den 9 juni 1899 en komité för utarbetande af förslag till förenkling
af arméns aflöning, hvilken komité den 23 augusti 1900 afgaf underdånigt
förslag rörande de ordinarie aflöningsförmånerna. Förslaget blef
omedelbart remitteradt till generalstaben för att tagas under öfvervägande
vid utarbetandet af förslag till ny härordning. Det skulle föra allt för
vida att här redogöi’a för komiténs omfattande och vidlyftiga utredning,
utan torde jag nu böra inskränka mig till att framhålla det hufvudsakliga
resultat, hvartill komiten kommit. Komitén, som lifligt förordar en förenkling
af aflöningsförmånerna samtidigt med en lönereglering, finner att
detta mål icke kan nås, förrän tjenstgöringsförhållandena inom armén
blifvit likformiga genom antagandet af en ny härordning. Såsom grundformer
för aflöning åt löntagare vid armén af såväl officers- och underofficersklass
som manskapsklass föreslår komitén lön och dag aflöning, hvartill
för sistnämnda klass skulle komma städja. För vissa löntagare af
officers- och underofficersklass kunde ålderstillägg äfvensom arfvoden icke
helt och hållet undvikas, hvarjemte lönetillägg för tjenstehästar och fourageersättning
måste bibehållas. Portionsersättning och beklädnadsgodtgörelse
till underbefäl, lönetillägg till underbefäl vid vissa truppförband
och tjenstgöringspenningar till befäl och underbefäl samt till manskap nu
utgående arfvoden, aflöningstillägg jemte beklädnadsersättning till vaktmästare
vid intendenturcorpsen samt mqvarteringspenningar till manskap
vid Vermlands fältjägarecorps skulle deremot tillika med benämningarna
portions- och tobaksskilling för manskaps dagaflöning såsom särskilda
aflöningsformer bortfalla.

115

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Af ifrågavarande komités betänkande framgår å ena sidan, att det
är i hög grad önskvärd! att åstadkomma enkelhet, reda och öfverskådlighet
uti arméns aflöningssystem, men å andra sidan, att dermed äro under
den nuvarande härordningen, inom hvilken flera skiljaktiga system tillämpas
för personalens anskaffning, tjenstgöring och aflöning, sådana svårigheter
förenade, att dessa icke kunna undanrödjas förrän i samband med införandet
af en ny härordning. Vid sådant förhållande skulle det enligt
mitt förmenande hafva varit en stor brist uti det nya härordningsförslaget,
derest icke de af Riksdagen uttalade önskningsmålen i fråga om förenkling
af arméns aflöningsväsende i dess helhet blifvit beaktade. Att samtidigt
en lönereglering för arméns befäl, afsedd att i någon mån förbättra dess
lönevilkor, blifvit föreslagen, finner jag äfvenledes vara af omständigheterna
påkalladt och väl grundadt. Det synes mig nemligen vara med både
billighet och rättvisa förenadt, att, då den nya härordningen skulle komma
att försätta större delen af arméns befäl i helt andra tjenstgöringsförhållanden
än dem, som nu äro rådande, samma befäl erhåller derefter
afpassade aflöningsförmåner, synnerligast som genom den ständiga tjenstgöring,
som härordningen förutsätter, enskildt förvärf ej vidare kommer
att stå detsamma till buds.

Jag ansluter mig sålunda på det lifligaste till det framlagda förslaget
angående förenkling och reglering af befälets aflöningsförmåner,
äfvensom att dessa komma att utgöras af lön, dagaflöning och inqvartering,
vare sig kontant eller in natura, hvartill kommer lönetillägg och fourageersättning
för de officerare, som skola vara beridna å egna tjenstehästar.
Äfvenledes anser jag, att de föreslagna aflöningsbeloppen äro de minsta
möjliga, som kunna erbjudas arméns befäl med hänsyn till de större fordringar,
som den nya härordningen i flere afseenden ställer på detsamma.

Om jag nu emellertid vid detta tillfälle icke kommer att påyrka en
lönereglering för officerare jemte vederlikar, är sålunda orsaken dertill
icke att söka uti någon bristande öfvertygelse om densammas nödvändighet,
utan i den omständigheten, att förslag om liknande lönereglering icke
föreligger beträffande statens öfriga, med officerarne jemförliga löntagare.
Men då jag afstår från ett sådant yrkande, sker det under den bestämda
förutsättningen, att den ifrågavarande löneregleringen måtte vara att motse
inom den närmaste framtiden samt att det dyrtidstillägg, som kommer att
föreslås för statens ernbets- och tjensteman att utgå under innevarande år,
måtte till samma storlek komma officerarne jemte vederlikar till del äfven
för år 1902. Hvad åter underofficersgraderna vidkommer, synes mig ett
uppskof i förevarande afseende icke vara tillrådligt. Frågan om underofficerares
aflöning står i närmaste samband med den föreslagna aflöningen

116

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för inanskapsklassernas olika grader, hvarför en reglering af aflöningen för
underofficerare, korpraler och menige bör ske samtidigt. Det torde dock,
såsom redan antydts, icke vara lämpligt att i detta sammanhang föreslå
några aflöningsstater för åren 1903—1912, utan lära dessa böra pröfvas i
samband med den årliga statsregleringen.

Jag anhåller emellertid att få beröra de aflöningsförmåner, som
äro afsedda att komma underbefälet till del samt därvid, hvad underofficerarne
angår, göra en jemförelse mellan nu utgående och föreslagna
aflöningsbelopp. Vid en sådan jemförelse måste man gifvetvis taga
aflöningsförhållandena vid den värfvade garnisonerade armén till utgångspunkt,
ty eljest kommer jemförelsen att halta, såsom hvilande på
ovigtig grund. Derjemte bör man ihågkomma, att underofficerarne under
sistlidet år erhållit en ganska afsevärd tillfällig löneförbättring, som äfven
kommer att utgå under innevarande år. För närvarande åtnjuter:

	Lön och löne- till- lägg.	Dag- aflö- ning.	Be- kläd- nads- er- sätt- ning.	Por- tions- er- sätt- ning.	Till- fällig löne- för- bätt- ring.	Summa.	Inqvarterings- och seryiabidrag i	Summa aflönings-förmåner i
Stock- holm.	Göte- borg.	1 öfrig lands-\| ort.	Stock- holm.	Göte- borg.	öfrig lands- ort.
Fanjunkare . . .	720	—	365	—	200	—	226	30	182	50	1,693	so	150	—	95	25	48	—	1,843	80	1,789	05	1,741	80
Sergeant af 1. kl.	372	—	292	—	200	—	226	30	146	—	1,236	30	150	—	95	25	48	—	1,386	30	1,331	55	1,284	30
Sergeant af 2. kl.	252	—	292	—	200	—	226	30	146	—	1,116	30	150	—	95	25	48	—	1,266	30	1,211	55	1,164	30

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna
blifva för:

		Dag-		Inqvarterings- och servisbidrag i	Summa aflönings-förmåner i
			aflöning.			Stockholm och Göteborg.	J öfrig landsort.	Stockholm och Göteborg.	öfrig landsort.
Fanjunkare......	1,020	—	730	—	1,750	—	200	—	150	—	1,950	—	1,900	_
Sergeant af 1. kl. . . .	720	—	547	50	1,267	50	200	—	150	—	1,467	50	1,417	50
Sergeant af 2. kl. . . .	600	—	547	50	1,147	50	200	—	150	—	1,347	50	1,297	50

117

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

Sammanstälda. gestalta sig aflöningsförhållandena på följande satt för

	I	Stockholm.		I Göteborg.	I öfrig landsort.
	För när-	Enl. för-	För när-	Enl. för-	För när-	Enl. för-
	varande.	slaget.	varande.	slaget.	varande.	slaget.
Fanjunkare......	») 1,843	80	1,950	—	1,789	05	1,950	—	2) 1,741	80	1,900	—
Sergeant af 1. kl. . . .	») 1,386	30	1,467	50	1,331	55	1,467	50	s) 1,284	30	1,417	50
Sergeant af 2. kl. . . .	l) 1,266	30	1,347	50	1,211	55	1,347	50	2) 1,164	30	1,297	50

Derjemte tillåter jag mig att äfven framlägga en jemförelse mellan
de aflöningsförmåner, som tillkomma underofficerarne vid de indelta
trupperna enligt nu gällande stater, och dem, som de enligt den föreslagna
härordningen skulle erhålla under den första öfvergångsperioden,
d. v. s. innan de komma att tjenstgöra året om:

Vid infanteriet. Enligt nuvarande härordning och till denna hörande

	Lön.	Dagaf- löning.	Tjenst- görings- pennin-	Bekläd- nads- ersätt-	Por- tions- ersätt-	Förhöjd dagaf- lönintr.	Inqvar-terings-och ser-vis-	Summa.
					gar		nmg.	ning.			bidrag.
Fanjunkare tjenstgörande i 90 dagar	720	_	90	_	300	_	150	—	55	80	45	—	—	—	1 1,360 80
Sergeant af 1 kl. > >90 >	360	—	72	—	200	—	120	—	55	80	36	—	—	—	843	80
» > 2 kl. > »90 »	240	—	72	—	120	—	120	—	55	80	36	—	—	—	643	80

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna
blifva för motsvarande underofficerare:

				Lön.	Dagaf- löuing.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Bekläd- nads- ersätt- ning.	Por- tions- ersätt- ning.	Förhöjd dagaf- löning.	Inqvar-terings-och ser-vis-bidrag.	Summa.
Fanjunkare tjenstgörande i 340 dagar	1,020	_	680	_	_	_	_	—	_	—	—	—	150	—	1,850	—
»	>	> 151	>	1,020	—	302										150	—	1,472	—
Sergeant af 1 kl.	»	» 340	>	720	—	510	—	—	-	—	—	—	—	—	—	150	—	1,380	—
> » »	»	> 151	y	720	—	226	50									150	—	1,096	50
> > 2 kl.	»	> 340	y	600	—	510	—	—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	1,260	—
> » >	>	> 151	y	600	-	226	60	—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	976	50

'') Vid Lifgardet till häst, der beklädnadsersättningen är 250 kronor, 50 kronor högre.

*) Vid Kronprinsens husarregemente, der beklädnadsersättningen är 225 kronor, 25 kronor högre.

118

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Vid kavalleriet. Enligt nuvarande härordning och till denna hörande
stater uppbära underofficerarne vid det indelta kavalleriet:

	Lön.	Dagaf- Iöning.	Tjenst- görings- pen- ningar.	Bekläd- nads- ersätt- ning.	Por-tions-er sätt-ning.	För- höjd dagaf- löning.	Inqvar- terings- och servis- bidrag.	Num- mer- lön.	Summa.
• Fanjunkare tjenstgörande i 90 dagar	720	_	90	_	300	_	150	_	55	80	45				150		1,510	80
> > > 60 >	720	—	60	—	300	—	150		37	20	30	—	—	—	150	—	1,447	20
Sergeant af 1. kl. > > 90 >	360	—	72	—	200	—	120	—	55	80	36	—	—	—	150	—	993	80
> » > » i >60 >	360	-	48	—	200	—	120	—	37	20	24	—	—	—	150	—	939	20

Enligt förslaget till ny härordning skulle aflöningsförmånerna blifva
för motsvarande underofficerarne:

Iuqvar terings och -

Tjenst görings pen ningar.

Bekläd nads ersätt niug.

Por tions ersätt ning.

Num -

Summa.

Fanjunkare tjenstgörande i 365 dagar
> > > 77 >

Sergeant af 1. kl. > » 365 »

> > 2. » > »365 »

» » • > » >192 »

> » > j > »157 >

Till ofvanstående jemförelseöfversigter torde böra fogas den erinran,
att löneinnehafvare, som icke önska ingå på ny stat, bibehållas vid innehafvande
aflöningsförmåner. Vid befordran skola de naturligen öfvergå
till ny stat.

Hvad först angår förmånen af inqvarteringsbidrag, torde uppmärksamheten
särskildt böra fästas dervid, att det nya förslaget förutsätter, att

l) Vid Lifregementets dragoner ökas slutsumman, på grund af högre inqvarterings- och servisbidrag,
med 50 kronor.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

119

samtliga underofficerare skola i den mån kasernanordningarna hinna genomföras
tillgodoses med bostad in natura, en förmån som är af mycket stort
värde. Vid bedömandet i öfrigt af de nya aflöningsförmånerna för underofficerarne,
torde man icke böra förbise, att förhållandet mellan antalet fanjunkare
och antalet sergeanter skulle komma att blifva vida gynsammare uti
den nya härordningen än uti den nuvarande. Så t. ex. finnes det nu vid
ett indelt infanteriregemente 8 fanjunkare mot 34 sergeanter, under det att
ett infanteriregemente enligt förslaget skulle räkna 13 fanjunkare mot 25
sergeanter (sålunda är förhållandet nu ungefär 1 : 4, enligt förslaget 1 : 2).
Med de höjda lönerna skulle vidare enligt nu gällande grunder pensionsbeloppen
komma att ökas: för fanjunkare från 870 till 1,000 kronor, för
sergeant af 1 kl. från 510 till 720 kronor, samt för sergeant af 2 kl. från
360 till 600 kronor. Slutligen torde äfven böra beaktas, att vid det
föreslagna inskrifningsväsendet skulle underofficerare i reserven, företrädesvis
fanjunkare, till ett antal af omkring 90 erhålla anställning såsom
biträden i rullföringsområdesexpeditionerna mot ersättning af två kronor
om dagen.

Korpralsgraden är afsedd att, förutom underhåll in natura (portion
och beklädnad), komma i åtnjutande af följande aflöningsförmåner, för år
räknadt, nemligen: distinktionskorpral lön 300 och dagaflöning 182 kronor
50 Öre, tillsammans 482 kronor 50 öre; korpral lön 240 kronor och dagaflöning
146 kronor, tillsammans 386 kronor; samt vicekorpral lön 180
och dagaflöning 109 kronor 50 öre, tillsammans 289 kronor 50 öre. Motsvarande
aflöningsförmåner för volontär är resp. 150 och 36 kronor 50 öre,
eller tillsammans 186 kronor 50 öre. Mig synes, att äfven dessa aflöningsbelopp
äro fullt tillfredsställande, och att sålunda grundad anledning finnes
till det antagandet, att rekryteringen af manskapsgraderna skall visa sig
vara betryggad särskildt med hänsyn dertill, att volontärerna under sin
tjenstetid som sådana fullgöra i vanliga fal] större delen af den tjenstgöring,
som i annat fall skulle åligga dem i egenskap af värnpligtige.

Under anslaget till »aflöning och rekrytering in. in.» äro upptagna
för de särskilda truppförbanden expenser för bestridande af kostnaderna
för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster, underhållet af expeditionsmateriel
och inbindning af expeditionshandlingar m. in., och föranleder
detta icke någon erinran från min sida. Deremot synes mig, att de äfven
under denna anslagsrubrik upptagna rekryteringskostnaderna per år skulle
kunna nedsättas. I samband med den nya härordningen finner jag nemligen
en genomgripande reform af de nuvarande formerna för stamrekryts
antagande vara erforderlig. »Värfvare» i hittills gängse bemärkelse synas
mig icke vidare böra anlitas. I främsta rummet — och för detta ändamål

120

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

bör ingen möda lernnas ospard — bör rekryteringen ske or de värnpligtiges
led och sålunda verkställas under rekrytutbildningstiden. Skulle
emellertid behofvet af volontärer icke fyllas på detta sätt, synes mig
rullföringsområdesbefälhafvarne böra få till uppgift att genom frivilligt
aftal anskaffa det felande antalet. Man kan ju icke med fullkomlig visshet
uttala sig angående möjligheten att kunna rekrytera volontärpersonalen
bland de värnpligtige, men, i betraktande, såsom nyss här antydts, såväl
af de värnpligtiges utsträckta tjenstgöring i fredstid som ock af de
förbättrade aflöningsförmånerna för manskapspersonalen, hvartill komma
utsigterna för de meniga volontärerna att snart vinna korpralsbefordran,
torde det blifva vida lättare än under nuvarande förhållanden att anskaffa
det erforderliga antalet volontärer. På grund af hvad jag nu i korthet
anfört, vill det synas mig, som om rekryteringskostnaderna ej skulle
komma att kräfva det beräknade beloppet, 40 kronor per man och år, utan
kunna utan olägenhet minskas, särskildt med hänsyn till den omständigheten,
att det frivilliga aftalet för hvarje gång bör afse en tid af tre år.
Till denna fråga torde jag få återkomma i samband med statsregleringen
för år 1902.

Hvad anslaget till -»Inqvarteringskostnaden angår, har jag redan antyda
att med de förändrade tjenstgöringsförhållanden, som den nya härordningen
förutsätter, samtliga arméns officerare och underofficerare jemte
vederlikar, derest de icke åtnjuta förmånen af fri bostad i kronans hus,
böra erhålla inqvarterings- och servisbidrag. Dem, som åtnjöte nämnda
förmån af fri bostad, skulle endast servisbidrag komma till del. I sammanhang
härmed torde böra framhållas att, med undantag för Stockholm, icke
några servisbidrag beräknats utgå från vederbörliga kommuner. Anledningen
härtill är, att hittills varit regeln att, vid upplåtelse af platser
för kasernbyggnader, träffats sådana överenskommelser, att kommunerna
i fråga ej skulle utbetala dylika bidrag, önskligt hade det emellertid
varit att kunna höja servisbidraget för landsorten i förhållande till det
för Stockholm gällande, men då ett sådant förslag måhända påkallat förhandling
med vederbörliga kommuner, har uti sakens nuvarande läge icke
något ansetts böra åtgöras i denna fråga. Hvad angår anslaget till »Inqvarteringens
ordnande i Stockholm», har arméförvaltningen å civila departementet
fäst uppmärksamheten på, att yttrande bör inhemtas från Stockholms
stad, huruvida densamma är villig att, mot nu utgående ersättning,
åtaga sig den ökade inqvarteringsbörda, som blefve en följd af inqvarteringsersättningens
höjande för den del af arméns personal, som för närvarande
åtnjöte inqvartering af staden. En hemställan i sådant syfte till Stock -

121

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

holra synes mig ju förr dess hellre böra ske, alldenstund sistnämnda personal
billigtvis bör komma i åtnjutande af den något förhöjda inqvarteringsersättning,
som blifvit föreslagen. Endast ett tillmötesgående svar på en
dylik hemställan kan, med hänsyn till det belopp inqvarteringstolag, som
staden årligen uppbär, vara att förvänta.

I fråga om anslaget till »Reservbefälet» är uti förslaget till ny härordning
anfördt, att vid för ändamålet anstälda beräkningar antagits, att
reservofficerarne (reservintendenterna) skulle komma i åtnjutande af dem
nu tillerkända aflöningsförmåner, nemligen: dels ekiperingshjelp med 500
kronor, dels ersättning för deltagande uti tre öfningar med beväringens
första uppbåd och en öfning med andra uppbådet (9 klassen), d. v. s.:
resekostnader, förslagsvis 30 kronor för hvarje gång, lön, beräknad till
2 kronor om dagen, och dagaflöning, 3 kronor. Hvarje öfning uti beväringens
första uppbåd har ansetts böra omfatta 50 dagar, nemligen först
och främst behörig repetitions-(regements-)öfning, samt dessutom en föregående
kortare kurs för genomgående af reglementen och instruktioner,
utförandet af smärre taktiska öfningar in. m. d. Antalet årligen utexaminerade
och utnämnda reserv officerare har antagits utgöra 150, antalet af
dem, som årligen skulle deltaga uti 50-dagars öfningen, 400, samt af dem
uti öfningen med 9 klassen (15 dagar) 100. Kostnadsberäkningen skulle

följaktligen ställa sig sålunda:

Ekiperingshjelp till 150 reservofficerare å 500 kr............ 75,000 kronor,

Resekostnad (30 kronor) samt lön och dagaflöning under
50 dagar (250 kronor) till 400 reservofficerare eller:

280X400 = 112,000 kronor........................................ 112,000 >

Resekostnad (30 kronor) samt lön och dagaflöning under
15 dagar (75 kronor) till 100 reservofficerare eller:

105X 100 = 10,500 kronor........................................... 10,500 »

Summa 197,500 kronor,

eller i rundt tal 200,000 kronor.

Hvad angår beredande af lifränta (pension)^t reservofficerare (reservintendenter)
vid armén, framhålles uti härordningsförslaget, att de genom
1898 års Riksdags beslut fastslagna grunderna syntes böra fortfarande
tillämpas.

Detta beslut innefattade, såsom bekant, »att de reservofficerare och
reservintendenter, som hädanefter antagas, må, derest de fullgöra den
tjenstgöringsskyldighet, som nu är eller framdeles kan varda för reservofficer
eller reservintendent stadgad, efter uppnådda 55 års ålder under
Bill. till lliksd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 16

122

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension till belopp af trehundra
kronor». Angående de af denna pensionering föranledda kostnaderna gjordes
uti 1898 års statsverksproposition det uttalande, att, om man antoge,
att reservbefälets personal från början kunde utvecklas till den beräknade
styrkan, så skulle för en befälsstyrka af 56 22-åringar, vid pensionsåldern,
efter 33 års förlopp, återstå vid första pensionsåret 21 lefvande, åt hvilka
ett pensionsbelopp af 6,300 kronor skulle utbetalas, om pensionen bestämdes
till 300 kronor. Det följande året blefve pensionärernas antal 41,
pensionsbeloppet 12,300 kronor o. s. v., tills pensioneringen efter omkring
30 års förlopp komme till sin fullständiga utveckling, då summan af alla
pensionsbeloppen blefve omkring 115,200 kronor, som årligen skulle utgå
till 384 pensionärer. Tillämpas dessa beräkningsgrunder i fråga om motsvarande
kostnader enligt den föreslagna härordningen, skulle pensioneringen,
då den nått sin fulla utveckling, medföra en årlig utgift af i rundt
tal 300,000 kronor, som skulle utgå till 1,000 pensionstagare.

Mot hvad som sålunda föreslagits bär jag icke något att erinra, utan
tillåter mig endast framhålla, att utsigterna för rekryteringen af det behöfliga
antalet reservofficerare torde vid den nya härordningen komma att
blifva helt annorlunda och ljusare än under närvarande förhållanden. De
ekonomiska fördelame, nemligen underhåll och volontäraflöning under utbildningstiden,
ekiperingshjelp, ersättning under repetitions-(regements-)-öfningarne och slutligen pension efter uppnådda 55 år, synas icke vara så
obetydliga, som de måhända vid första påseendet förefalla, utan fastmer
ganska afsevärda. Derjemte måste sättet för officersrekryteringen
i allmänhet vid armén enligt det nya härordningsförslaget i jemförelse med
det för närvarande rådande i väsentlig mån öka deras antal, som eftersträfva
reservofficersgraden. När hvarje yngling, som uppfylt vederbörliga
fordringar i kunskaper och uppförande, har rätt, i olikhet med hvad
nu är händelsen, att inträda såsom officersvolontär i armén för att efter
verklig täflan med andra kamrater vinna fast anställning, är ju gifvet, att
de, som vid denna täflan ej blifva de utvalda, skola underkasta sig den
korta teoretiska kurs, som återstår för att vinna reservofficersbefordran,
som, utom att erbjuda nyssnämnda ekonomiska fördelar, äfven medförer
rättigheten att såsom officer fullgöra sin återstående tjenstskyldighet såsom
värnpligtig samt i öfrigt åtnjuta de förmåner i allmänna lifvet som officersvärdigheten
skänker. För öfrigt måste en ettårig värnpligtsutbildning, äfven
hvad angår reservofficersrekryteringcn, befrämja denna vida mer än hvad
är händelsen med den korta tjenstgöringstid,för de värnpligtige, som nu
är föreskrifven.

123

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Nästa anslag, som synes mig påkalla någon uppmärksamhet, är det
till ».Remontering och skoning In. in.». För beräknandet af detsamma ligga
följande siffror till grund: inköpspris för den treåriga remonten 800 kronor,
uppställningen i remontdepot jemte transportkostnader för hvarje
remont 340 (250 + 90) kronor, samt skoning och medikamenter för hvarje
häst 12 kronor årligen. Såsom en inkomst på anslaget har beräknats 180
kronor för hvarje försåld utrangerad häst, under den förutsättning att mo
procent af hästarne skulle årligen omsättas. _

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet, som icke har någon
erinran att göra mot beräkningen af ofvannämnda utgiftsposter, har i fråga
om nyssberörda försäljningspris för utrangerade hästar anmärkt, att detta
rnedelj.ris under år 1900 uppnåtts vid en del truppförband, men att det
såsom genomsnittssiffra anses alltför högt. Arméförvaltningen hade vid
föregående tillfällen haft anledning beräkna försäljningspriset för utrangerade
hästar till 125 kronor per häst. Härvid borde äfven erinras, att en
icke obetydlig procent af kronans hästar störtat dels under uppställning i
remontdepot, dels efter utlemnandet till truppförbanden. För dessa hästar
infiöte ingen eller högst obetydlig ersättning. Då emellertid förslaget
stälde i utsigt, att genom alla remonters uppställning i remontdepot samt
o-enom nummerhästarnes bättre vård vid truppförbanden, den årliga omsiUtningsprocenten
skulle kunna nedbringas under den nu gällande oc
äfven i förslaget beräknade, hade arméförvaltningen ansett sig i denna omständighet
finna en anledning till det antagande, att det beräknade ansla^sbeloppet
likväl borde blifva för sitt ändamål tillräckligt.

° Det är äfvenledes min åsigt, att, när ett ändamålsenligt genomfördt remontdepotsystem
kunnat behörigen’verka, ej blott den årliga omsättningsprocenten
af hästarne kommer att nedbringas utan ock högre försäljningspris
ernås för de utrangerade hästarne, än som nu är fallet i Stockholm och
vissa andra orter. I Skåne deremot lärer ifrågavarande pris vara ganska
högt. Men jag tillåter mig äfven fästa uppmärksamheten derpå, att för
tillgodoseendet af behofvet af remonter vid trängcorpserna äro beräknade
* alldeles samma kostnader som vid öfriga truppslag, ehuru uti härordningsförslaget
är angifvet, att en del af stamhästarne vid nämnda corpser utan
någon olägenhet kunna utgöras af äldre, från kavalleriet för ändamålet
utrangerade hästar. Detta förhållande styrker mig ytterligare i den uppfattningen,
att anslaget till »Remontering och skoning m. in.» är upptaget
med ett tillräckligt stort belopp.

Anslaget till»Lega för hästar till artilleriets och ingemörtruppernas exercis»

har beräknats efter 3 kronor per häst och dag. Denna dagslega har, hvar -

124

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

om ock arméförvaltningen å intendent sdepartementet erinrar, under de senaste
åren ganska afsevärdt öfverskridits vid vissa truppförband, men, säger
arméförvaltningen, »då detta förhållande påtagligen föranledts af den omständigheten,
att hästarne vid dessa truppförband enligt gällande stater
fått användas endast under 22 dagar årligen samt legningskontrakten, på
grund af organisatoriska förhållanden, endast kunnat afslutas för ett år i
sänder, anser sig arméförvaltningen, med stöd jemväl af erfarenheten frän
förflutna äldre tider med förhållanden jemförliga med dem, som enligt organisation
sförslaget komma att åter inträda, ega skäl antaga, att den angifna
dagslegan bör blifva tillräcklig, när hästarne skola användas 42 dagar
årligen samt legningskontrakten åter kunna afslutas att gälla under
tidsperioder af 5 ä 10 år.» Jag kan så mycket hellre biträda den af
arméförvaltningen uttalade åsigt, som kostnaden för hästlegning för närvarande
uppgår till i medeltal endast omkring 2 kronor 50 öre per häst
och dag, och som ökningen af dagslegan ansetts böra föreslås hufvudsakligen
af den anledningen, att vid den nya härordningen kräfves ett större
antal legda hästar än hvad för närvarande är händelsen, och att således
den större efterfrågan måhända kommer att verka stegring af legokostnaden.
Det torde vara obehöflig! att tillägga, att kostnaderna för de legda
hästarnes fouragering beräknats under anslaget till »Fouragering af arméns
hästar».

Anslagen till »Krigshögskolor», »Ridskolam, »Skjutskolan för infanteriet
och kavallerien, ''»Artilleriskjutskolam, »Krigsskolam och »Militärläkares
undervisning» hafva endast beräknats approximativt, enär förhållandena
icke inedgifvit att utarbeta'' fullständiga stater för ifrågavarande
skolor och utbildningskurser. Vederbörande arméförvaltningens departement
hafva härvid ej haft något att erinra. Att dessa skolor och kurser
behöfva utvidgas i samband med genomförandet af den nya härordningen
är uppenbart, enär den personal, som skall genomgå desamma, ökas''till
antalet. De föreslagna förhöjningarna synas mig i det stora hela böra
vara tillräckliga.

Hvad anslaget till »Volontärskolor» angår, yttrar arméförvaltningen
å intendentsdepartementet, att vid ett första påseende torde visserligen
den frågan framställa sig, »huruvida icke detta anslag upptagits med alltför
ringa belopp, då arméförvaltningens räkenskaper gåfvo vid handen,
att dessa skolor nu årligen medföra utgifter till belopp mångdubbelt
öfverskridande den föreslagna summan, men då de flesta utgifter för de
till dessa skolor kommenderade eleverna i nu föreliggande förslag redan
äro upptagna under de särskilda underhållsanslageå och sålunda för fram -

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

125

tiden från de under anslaget till volontärskolor beräknade tillgångar endast
lärer komina att bestridas utgifter för erforderliga transporter till och
från skolorna, underhåll af skollokaler, anskaffning och underhåll af läroböcker
och förbrukningsmateriel vid skolorna, utgifter för elevernas öfningar
m. m., lärer anledning finnas för det antagande, att det utförda
anslagsbeloppet bör blifva för sitt ändamål tillräckligt.»

De kostnader, som utgått för hållandet af fält- och fälttjenstöfningar,
hafva hittills bestridts af anslaget till »Det icke garnisonerade
infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar», det s. k. vapenöfningsanslaget,
äfvensom från anslaget till »De värnpligtiges vapenöfningar».
Det förstnämnda af dessa båda anslag skulle emellertid med den nya
härordningen uteslutas ur riksstaten, alldenstund större delen af de utgifter,
som detsamma hittills bekostat, äro beräknade under andra anslagstafla^
såsom »Mathållning för arméns manskap», »Fouragering af arméns hästar»
in. fl. Men då emellertid vapenöfningsanslaget äfven bestridt kostnaderna
för arméfördelningarnas, kavalleriets och intendenturcorpsens fältöfningar
äfvensom eu de! af utgifterna för de större fälttjenstöfningarna, har uti
förslaget till ny härordning ett nytt anslag uppförts under rubriken
»Arméns fält- och fälttjenstöfningan och beräknats till 300,000 kronor.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet yttrar i fråga härom, att
utgifterna lära i hufvudsaklig mån kunna regleras efter befintliga tillgångar,
hvarför arméförvaltningen icke har att framställa någon erinran
mot nyssnämnda belopp.

Då jag emellertid håller före, afl för främjande af arméns krigsmessiga
utbildning årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen,
vare sig arméfördelning mot arméfördelning eller inom hvarje arméfördelning,
böra hållas och utgöra afslutningen af repetitions-(regements-)
öfningarna, kan jag icke biträda den meningen, att anbefallandet af
sådana öfningar skulle blifva en konjunktursak eller, rättare sagdt, väsentligen
beroende af befintliga tillgångar eller besparingar å vissa anslag.
Då jag dessutom är af den åsigten, att fältöfningar med officerare
in. fl. böra i regeln årligen hållas inom hvarje arméfördelning, äfvensom
att de kaptener, som vilja göra anspråk på regementsofficersbefordran,
böra undergå vissa praktiska prof, såsom krigsspelsöfningar, lösandet af
taktiska uppgifter, fältöfningar och mindre fälttjenst-(detaschements-)
öfningar — för hvilka profs anordnande kostnaderna torde böra bestridas
frän nu på tal varande anslag —, synes det mig vara angeläget, att detsamma
varder för sitt ändamål tillräckligt. Hvad angår nämnda prof,
har jag redan anmodat chefen för generalstaben, att inkomma med för -

126

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

slag till det sätt, hvarpå de borde planläggas och anordnas för vinnande
af det med dem afsedda ändamål.

De kostnader, som, hvad fälttjenstöfningarna angår, skulle bestridas
från ifrågavarande nya anslag, äro hufvudsakligen kostnaderna för transporterna
till och från öfningsorten af trupper m. in., rese- och traktamentskostnader
för en del personal, den under öfningarna något förhöjda
dagaflöningen, utgifterna för hästlega och lägerhalm samt ersättningen för å
mark uppkommen skada. Provianteringen äfvensom fourageringen —
med undantag af fourageringen af de för sjelfva fälttjenstöfningarna legda
hästarna — skulle deremot bestridas af anslagen till mathållningen af
arméns manskap och till fourageringen af arméns hästar.

Den största utgiftsposten för de större fälttjenstöfningar, som hållits
allt sedan år 1884, utgöres af transport-och färdkostnader. Ersättningen för
skador å gröda, mark in. m. har visat sig vara i hög grad vexlande, men
den torde genom ett omsigtigt val af terräng och en omsorgsfull planläggning
af öfningarna, hvilka äro afsedda att i regeln utföras först i
slutet af september månad, kunna hållas inom måttliga gränser. Förhöjning
i dagaflöningen under dylika öfningar för det befäl, som icke åtnjuter portion
in natura, måste anses fullt berättigad med hänsyn till de ökade lefnadskostnader,
som detsamma derunder får vidkännas. Denna dagaflöningsutgift
jemte rese- och traktan]entskostnaderna representera ej så ringa summor. 1
betraktande deraf att färdkostnaderna vid hittills hållna större fälttjenstöfningar
uppgått till något mer än 100,000 kronor samt kostnaderna i sin
helhet till omkring 300,000 kronor, torde, då sådana öfningar skola årligen
hållas, men derjemte mindre dylika skola anordnas inom de arméfördelningar,
hvilka icke deltaga uti de större öfningarna, vill det synas, som om
det uti förslaget till ny härordning uppförda anslagsbeloppet borde i afsevärd
mån höjas, i all synnerhet, som dessutom fältöfningar skulle årligen
utföras inom hvarje arméfördelning samt praktiska prof för regementsofficersbefordran
anordnas, för hvilka senare i generalstabschefens beräkningar
af anslaget ej något belopp upptagits. Vid behandling af frågan
angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år
1902 får jag ytterligare tillfälle att närmare utveckla skälen för, att det här
ifrågavarande anslaget till »Arméns fält- och fälttjenstöfningar» bör beräknas
till 500,000 kronor.

Då jag nu öfvergå^ till anslaget till »De värnpligtiges vapenöfning an,
anhåller jag att samtidigt få beröra anslagen till »Mathållning för arméns
manskap», ''»Fouragering af arméns hästan, »Arméns munderingsutrustningi>,

127

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

»Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten» och »Armens diverse
intendentur- och sjukvärdsbeho/».

Hvad först mathållningen angår, yttrar arméförvaltningen å intendentsdepai
te mentet, »att den upptagna dagkostnaden, 52 öre per man,
förefaller väl låg, om man jemför densamma med de siffror, som tillförene
vid olika tillfällen lagts till grund vid beräknandet af kostnaderna
för mathållningen, men då till stöd för nu angifna beräkningsgrund lärer
kunna åberopas sistförflutna års portionspriser, och erfarenheten gifvit vid
handen, att under åren 1895—1900 medelpriset för naturaportion jemte
tillagningskostnad icke ens uppgått till ofvan angifna belopp, 52 öre,
torde arméförvaltningen i denna omständighet kunna anses ega anledning
att icke föreslå någon höjning i den angifna beräkningsgrunden, helst de
ändrade förhållanden, som föranledas af truppförbandens förlängda öfningar,
hvarigenom vederbörande leverantörer sättas i tillfälle att anordna under
hela året fortgående leveranser, lära kunna antagas för nämnde leverantörer
medföra så afsevärda fördelar, att leveransprisen i regeln torde, för
framtiden komma att ställa sig afsevärdt lägre än hittills allmänneligen
varit förhållandet».

Medelpriset för naturaportionen under år 1899, det dyraste under
perioden 1893—1899, utgjorde 46,5 öre. Lägges dertill tillagnings- in. fl.
s. k. kokinrättningskostnader, uppgående till 10 procent af naturaportionens
värde, har den tillagade portionen betingat ett pris af 51,15 öre.
Med hänsyn härtill och i betraktande af de skäl, som arméförvaltningen
anfört beträffande utsigterna för framtida lägre leveranspris, har jag för
min del icke något att erinra mot den uti förevarande afseende tillämpade
beräkningsgrund.

Mot beräkningarna under anslaget till åFour agering af arméns hästar»,
90 öre per häst och dag (i depot 72 öre), har icke någon erinran förekommit.

I fråga om anslaget till »Arméns mundering sutrustning», yttrar armeförvaltningen
å intendentsdepartementet, »att den för manskapets munderings
under håll beräknade dagkostnaden, 33 öre per slitningsdag, förefaller
väl låg, särskild! vid en jemförelse med den dagkostnad, soin för detta
underhåll hittills ansetts erforderlig, men då denna dagkostnad i viss mån
bör kunna nedbringas vid de med en ny härordning inträdande ändrade
förhållanden, hvarunder mera praktiska och för persedelunderhållet mindre
betungande anordningar inom hela armén kunna vidtagas, anser arméförvaltningen
möjlighet förefinnas att, äfven med nu föreslagna nedsatta
belopp, för framtiden bestrida munderingsunderhallet vid armén.»

128

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mig synes denna möjlighet vara för handen. Munderingsunderhållet
för manskapet är upptaget efter den lägsta vid 1892 års urtima riksdag
använda beräkningsgrund, hvilken gälde artilleriet och trängtrupperna.
Samma beräkningsgrund synes mig böra kunna tillämpas äfven i fråga om
öfriga truppslag, allra helst som staten i regeln torde böra öfvertaga anskaffningen
och underhållet af de s. k. småpersedlarna, hvarigenom helt
visst en icke oväsentlig besparing skulle uppstå. Jag tillåter mig att på
tal om inunderingsanslaget erinra derom, att af den utredning angående
behöfliga . medel för munderingsutrustningen, som den s. k. fredsförvaltningskomitén
lemnat, framgår, att en dagkostnad af 33 öre per man bör,
under de ändrade tjenstgöringsförhållanden, som den nya härordningen
förutsätter, vara fullt tillräcklig ej blott för underhåll,'' utan äfven för
fullständigande af ifrågavarande utrustning.

Anslaget till »Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten» har
beräknats efter 10 öre per man och tjenstgöringsdag samt 1 öre om dagen
för hvarje uppstallad häst. Enligt hvad arméförvaltningen å intendentsdeparteinentet
anfört rörande detta anslag, skulle det under normala förhållanden
vara tillräckligt för sitt ändamål. Under vissa år, synnerligast
vid höga pris å ''kol och koks, hade det dock visat stor benägenhet att
stiga till sådana belopp, att äfven under billigare perioder uppkommande
reservationer möjligen icke alla gånger blefve tillräckliga att täcka de
brister i årsanslagen, som under de dyra tiderna uppstode.

Då, enligt mitt förmenande, kostnadsberäkningarna icke kunna eller
höra grundas på några möjligen uppstående undantagsförhållanden, synes
ej heller mig anledning förefinnas att påyrka någon förhöjning af ifrågavarande
anslags beräkning.

Angående »Anslaget till arméns diverse intendentur- och sjukvårdshehofn,
hvilket är beräknadt efter 8 öre för hvarje tjenstgöringsdag, yttrar
arméförvaltningen å intendentsdepartementet, att det synes böra blifva för
sitt ändamål tillräckligt, dock endast under den förutsättning att utgifterna
för underhåll af arméns mötesfält med tillhörande skjutbanor icke
skulle från detsamma bestridas,* utan vore beräknade att bekostas från
anslaget till arméns byggnader, till hvilket anslag dessa utgifter vore
närmast hänförliga.

Anslaget är beräknadt under den af arméförvaltningen angifna förutsättning.
Från detsamma skulle bestridas öfriga kostnader för truppförbanden
såsom kommunionspenningar, musikens underhåll, musikinstrument,
undervisningsmateriel, underhåll af trängfordon, transporter in. in.
För närvarande utgår enligt verkstäld öfverslagsberäkning omkring 4 öre
per tjenstgöringsdag till ifrågavarande utgifter, men då vid den nya här -

129

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ordningen större kraf skulle komma att ställas på undervisningsmateriel,
och då derjemte transporterna mellan vinterförläggningsorterna och mötesplatserna
skulle bekostas af ifrågavarande anslag, har detsamma beräknats
efter dubbla beloppet eller 8 öre per tjenstgöringsdag.

Hvad de värnpligtiges dagafiöning angår, har jag uti de af mig
meddelade allmänna grunderna för förslaget till ny härordning angifvit,
att densamma skulle uppföras med 10 öre per dag. Då de kostnader,
som äro oundgängligen förenade med förverkligandet af förslaget till ny
härordning, i allt fall äro stora, har det ansetts nödigt att föreslå en
väsentlig minskning uti de värnpligtiges dagafiöning, synnerligast som
motsvarande ersättning i andra arméer i allmänhet rör sig omkring 10
öre (i vissa något mera, i andra åter något mindre), och det för öfrigt,
med hänsyn dertill att den värnpligtige under sin tjenstgöring åtnjuter
förmånerna af underhåll, beklädnad och inqvartering in natura, icke ingår
uti värnpligtens idé, att den värnpligtige erhåller en så hög dagafiöning
som den, hvilken nu är bestämd hos oss, och som för ett år skulle uppgå
till i det närmaste samma belopp som volontärs aflöningsförmåner (182
kronor 50 öre mot 186 kronor 50 öre). Följdriktigheten torde dessutom
fordra, att dagaflöningen bestämmes till lika stort belopp för volontär som
för värnpligtig. Då en dagafiöning af 10 öre representerar, hvad de värnpligtige
angår, en ärlig utgift af i rundt tal 763,000 kronor, skulle en
dagafiöning af 50 öre medföra derutöfver ett sammanlagdt årligt utgiftsbelopp
af 3,052,000 kronor, en mycket afsevärd summa i landtförsvarsbudgeten.
Ifrågavarande aflöning är icke att anse såsom någon slags
"löneersättning, utan den afser, såsom ock dess förutvarande benämning
portions- eller tobaksskilling angifver, att sätta den värnpligtige i stånd
att dermed bestrida förekommande mindre utgifter.

I fråga om kostnaderna för rullföringsväsendet, hvilka beräknats till
225,565 kronor, deri inberäknadt 3,000 kronor för tillsyn af landstormsförrådsbodarna
in. in. å Gotland, anhåller jag att få yttra mig vid föredragning
af förslaget till ny värnpligtslag. Jag får dock redan nu framhålla,
att jag icke har något att erinra mot det föreslagna beloppet,

Anslaget till »Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt
artilleriets öfningar och materiel» har beräknats till 3,176,000 kronor enligt

nedanstående specifikation:

Fältartillerimaterielen ........................................................ 150,000 kronor

Fästningsartillerimaterielen ................................................ 25,000 »

Handvapnen ............................................................. 135,000 »_

Transport 310,000 kronor

Bih. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 17

130

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Transport

Ammunition: för fältpjeser ...............................................

» » fästningspjeser.......................................

» » eldhandvapen ........................................

Kruttillverkning..................................................................

öfningar för artilleriet......................................................

» » öfriga truppslag...........................................

Fabriker ................................................................................

Byggnader ...........................................................................

Skjutfält................................................................................

Transporter............................................................................

Diverse behof........................................................................

310.000 kronor

875.000 »

160.000 »

1,025,000 »

350.000 »

125.000 »

115.000 »

35.000 »

70.000 »

30.000 »

30.000 i>

51.000 »

Tillsammans 3,176,000 kronor.

Arméförvaltningen å artilleridepartementet yttrar om detta anslag,
att utförda beräkningar gifva vid handen, att den i förslaget till ny härordning
upptagna summan bör vara för ändamålet lämpligt afpassad, och
har jag mot detta uttalande icke något att erinra. Jag får emellertid
fästa uppmärksamheten på, att den till 35,000 kronor upptagna anslagsposten
till fabriker beräknats under den förutsättning, att aflöningen till
den vid densamma anstälda personalen upptagits å särskild stat för artilleriets
fabriker, men då, enligt hvad jag uti det föregående anfört, jag
icke ansett mig böra biträda härordningsförslaget i denna del, måste anslaget
till fabriker ökas, under det att anslaget till »aflöning och rekrytering»
i stället kommer att undergå motsvarande minskning.

Anslaget till »Arméns byggnader och kommen)]ant.deapmtgifter samt
fortifikationens öfningar och materiel*, beräkmfdt, efter 7 öre per tjenstgöringsdag
för man och 2 öre per tjenstgöringsdag för häst, till 694,115 kronor
och 1 öre, deri ingående dock äfven 150,000 kronor till diverse utgifter,
är jemte den uti kostnadsberäkningen för de värnpligtiges vapenöfningar
för byggnadsunderhåll in. m. upptagna summan 534,567 kronor 26 öre,
likaledes beräknad efter 7 öre per tjenstgöringsdag, afsedd att hufvudsakligen
bestrida utgifterna för underhållet af arméns byggnader och mötesfält.
Sammanlagda utgöra nyssnämnda båda belopp 1,228,482 kronor 27
öre eller i rundt tal, afjemnadt uppåt, 1,229,000 kronor.

Förutskickande den anmärkningen, att det ofvan anförda beloppet af
150,000 kronor för diverse utgifter är afsedt att bestrida dels kostnaderna
för underhåll af landtfästningarna Karlsborg och Boden äfvensom några
äldre ännu qvarstående fästningsverk och byggnader i Landskrona, Kristianstad,
Varberg, Göteborg och Marstrand, dels kommendantskapsutgifter,

131

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

synes det mig erforderligt att lemna en utredning angående användningen
af den sammanlagda utgiftsposten 1,229,000 kronor.

Till underhåll af rikets fästningar och arméns under arméförvaltningens
å fortifikationsdepartementet vård stälda byggnader äro å det nuvarande
anslaget till arméns byggnader anvisade 431,000 kronor, samt å
anslaget till de vakanssatta kavalleriregementena i Skåne och Norrland
18,000 kronor eller tillsammans..................-................................ 449,000 kr.

Af denna summa utgå i afrundade belopp:
till underhåll af byggnader inom sjöfästningarnas försvarsområde
....................................................-...........•.............. 65,000 »

» underhåll af byggnader inom Karlsborgs fästnings försvarsområde
....................................................................... 50,000 »

» underhåll af äldre fästningsverk......................-...................- 13,000 »

» underhåll af kasernetablissement. och etablissementen å

mötesplatserna ........................................—..................... 321,000 »

Tillsammans 449,000 kr.

Sedan det för underhållet af byggnader inom sjöfästningarnas försvarsområden
nyss angifna beloppet, 65,000 kronor, blifvit, såsom afsedt
är, öfverflyttadt till femte hufvudtiteln, utgör återstoden af det nuvarande

byggnadsanslaget (449,000—65,000) .......................................- 384,000 kr.

De för den nya härordningens genomförande erforderliga
nybyggnaderna hafva beräknats kosta omkring 48 millioner
kronor. Beräknas underhållet af nybyggnaderna till
1,25 procent af underhållskostnaden, bör anslaget till arméns

byggnader af denna anledning ökas med.............................--- 600,000 »

Sedan återstående arbeten å Karlsborgs fästning blifvit
afslutade, erfordras i ökad underhållskostnad för denna fästning
............................................................................................. 10,000 »

Sedan fästningen vid Boden fullbordats, krafvel’ den en

årlig underhållskostnad af ....................................................... 60,000 »

Å anslaget till arméns byggnader äro för närvarande
anvisade till kommendantskapsutgifter 16,500 kronor, af
hvilka 7,600 kronor utgå för sjöfästningarna. Sedan sistnämnda
belopp öfverflyttats till femte hufvudtiteln, återstå
8,900 kronor, hvilka dock i samband med anläggandet åt
fästningen vid Boden böra ökas med 8,100 kronor, och hafva

sålunda kommendantskapsutgifterna beräknats till................ 17,000 »

Transport 1,071,000 kr.

132

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

„ Transport 1,071,000 kr.

A anslaget till arméns byggnader äro för närvarande
till fortifikationens öfningar anvisade 26,000 kronor och till
underhåll af fortifikationens materiel 21,500 kronor, hvilka
båda belopp böra höjas till resp. 52,000 och 41,000 kronor
eller tillsammans .................................................................... 93,000 »

Slutligen tillkomma kostnaderna för underhållet af
arméns mötesfält, hvilka hittills bestridts af vapenöfningsanslaget.
Det härför erforderliga beloppet, hvars användning
för framtiden torde böra öfvertagas af arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet, har beräknats till ........................ 65,000 »

Tillsammans 1,229,000 kr.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har icke haft något
att erinra mot förslaget till ny härordning, således ej heller mot i detsamma
gjorda beräkningar.

För landstormens organisation är uti härordningsförslaget upptaget ett
belopp af 150,000 kronor att användas dels till ordnande af landstormsförråd,
dels till aflöning af landstormsområdesbefäl. I fråga om storleken af
detta anslag, hvars stora vigt jag lifligt erkänner, kan jag dock vid detta
tillfälle icke med bestämdhet yttra mig. Det kräfves nemligen, såsom jag
uti det föregående antydt, för sådant ändamål särskilda kostnadsberäkningar
för uppförande af land stormsförrådsbyggnaderna, äfvensom en uti enskildheter
gående plan för den ordningsföljd m. m., i hvilken landstormsområdena
skola organiseras. Om utförandet af ifrågavarande beräkningar och
utarbetandet af en sådan plan har jag, såsom redan framhållits, gått i
författning.

Anslaget till »Extra utgiften har föreslagits skola ökas till 100,000
kronor. Detta anslag, som för åren 1831—1841 utgick med 75,000 kronor
och för åren 1842—1873 med 67,500, har sedermera varit uppfördt
i riksstaten med 67,000 kr. Redan för närvarande är det otillräckligt, men
blifver det ännu mer, i den mån den nya härordningen genomföres. Framför
allt blir detta förhållandet, om derifrån skall beredas flyttningshjelp åt de
officerare och underofficerare med vederlikar, hvilka, utan att samtidigt
vinna befordran, för längre tid förflyttas från en ort till en annan. Af
denna förmån skulle hufvudsakligen personal vid generalstaben, fortifikationen,
intendenturcorpsen och truppförband förlagda på skilda stationer
komma i åtnjutande. Då jag anser, att en dylik ersättning grundar sig

133

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

både på rättvisa och på billighetsskäl, synes mig detta förslag vara i hög
grad förtjent af att förverkligas.

De under den ordinarie staten å fjerde hufv.udtiteln uppförda anslagen
äro till sin natur väsentligen skiljaktiga. Vissa, såsom t. ex.
aflöningsstatema, kunna till siffran fullständigt beräknas och angifvas,
andra åter äro beroende af förhållanden, som icke låta sig på förhand
med absolut visshet bestämmas. Vid den granskning af härordningsförslagets
kostnadsberäkningar, som jag företagit, har jag emellertid
kommit till den uppfattningen, att om ett eller annat anslag, såsom anslaget
till fält- och fälttjenstöfningar behöfver ökas, komma å andra anslag
öfverskott helt visst att uppstå, hvarför jag såsom ett allmänt omdöme
öfver härordningsförsläget i denna del tillåter mig uttala den meningen,
att till detsamma hörande beräkningar öfver landtförsvarets årliga ordinarie
kostnad äro samvetsgrant uppgjorda, och att följaktligen det belopp, hvarpå
desamma sluta, skall i sin helhet visa sig vara tillräckligt för bestridande
af landtförsvarets årliga ordinarie utgifter vid tiden för den nya
härordningens slutliga genomförande.

Det torde vara obehödigt att tillägga, att under tiden för indelningsverkets
afveckling måste i fråga om de indelta nummer, som äro besatta,
lagen angående lindring i rustningsbesvären fortfarande ega tillämpning.
Men med indelningsverkets upphörande kommer anslaget till»Sk att el in äring ar
och ersättningar till rust- och rotehållare» att helt och hållet försvinna.

För år 1902 äro de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln
beräknade till 33,765,000 kronor. Enligt öfvergångsförslaget hafva de beräknats
för år 1907 till 40,972,000 kronor. Ökningen under de fem åren
1903—1907 skulle följaktligen utgöra i rundt tal något öfver 7,200,000
kronor, eller i medeltal för hvarje år 1,457,000 kronor. Under de återstående
sex åren af öfningstiden skulle de ordinarie anslagen efter hand
stegras till 45,338,000 kronor, till hvilket belopp de äro i förslaget till ny
härordning beräknade för år 1913, hvadan ökningen under ifrågavarande
sex år skulle uppgå till 4,338,000 kronor, d. v. s. i medeltal för hvarje
år 723,000 kronor.

Det ligger i sakens natur, att genomförandet af den nya härordningen
kommer att öka utgifterna för arméns pensionering. Enligt af

184

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

byråchefen i arméns pensionskassa E. A. Kjellander verkstälda beräkningar
skulle de ökade pensionskostnaderna för pensionering af officerare och
underofficerare med vederlikar, enligt förslaget till ny härordning och
under förutsättning af deri upptagna lönebelopp, komma att utgöra för
år 673,000 kronor, hvarvid dock vore att märka, att denna stegrade årskostnad
ej kan verka med hela sitt belopp förrän tidigast efter 30 år
efter den tidpunkt, då förslaget blifvit genomfördt.

För genomförandet af förslaget till ny härordning kräfvas vissa utgifter
för en gäng eller extra anslag, nemligen till ordnandet af arméns
förläggning (kasernetablissernent och barack byggnader), till anskaffandet af
fälthaubitsmateriel och fullständigande af positionsartillerimaterielen, till
eldhapdvapen, till ingeniör materiel och till extra remonteringskostnader.

Ordnandet af arméns förläggning med tillhörande byggnader och
lokaler är beräknadt till i rundt tal 48 millioner kronor. I samband med
frågan angående reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
för år 1902 får jag tillfälle att återkomma till detta vigtiga ärende.
Jag tillåter mig dock nu framhålla, att, innan vinterförläggningen hinner
att fullständigt ordnas genom ifrågavarande byggnader, torde det blifva
behöfligt att tillgripa provisoriska förläggningsanordningar, och blifver
detta i större eller mindre grad förhållandet under början af andra öfvergångsperioden.
De härmed förenade extra kostnader låta sig svårligen på
förhand beräkna. De blifva mindre, i samma mån som byggnadsverksamheten
påskyndas.

Anskaffandet af den erforderliga artillerimaterielen, ej blott till fälttrupperna
utan ock till reservtrupperna, har beräknats att, förutom hvad
Riksdagen redan beviljat eller 12 millioner kronor, medföra en utgift af
i rundt tal 14 millioner kronor.

Hvad arméns eldhandvapen angår, är afsedt, att med utgången af
år 1903 skulle finnas 150,000 6,5 mm. gevär, för hvilkas anskaffande Riksdagen
redan beviljat medel. Sedan synes mig tillverkningen böra så bedrifvas,
att, om icke särskilda förhållanden annorlunda betinga, under åren
1904, 1905, 1906 och 1907 årligen tillverkas 15,000 gevär, hvarefter årsanskaffningen
skulle kunna minskas till 10,000, intill dess armén erhållit
det antal gevär, som slutligen bör finnas äfven med hänsyn till landstormens
beväpning. Kostnaden för anskaffandet af ytterligare 150,000 gevär
kan beräknas till 8,467,500 kronor eller i rundt tal 872 millioner. Men
det torde böra anmärkas, att denna utgift, utan afseende på den nya härordningen,
i allt fall skulle hafva tillkommit.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

135

Uppsättandet af den ingeniör materiel (verktygsutrustning, krigsbromateriel
och fälttelegrafniateriel), som varder en följd af ingeniör kompaniernas
och fälttelegraftruppernas ökade styrka samt krigsbrokolonnernas
fullständigande, har beräknats medföra en kostnad af 360,000 kronor.

I förslaget till ny härordning förutsättes anordnandet af remontdepoter
förutom den, som redan tinnes vid Ottenby. De för ändamålet
erforderliga kostnaderna kunna dock icke uppgå till något större belopp.
I samband härmed uppstår behofvet af en extra remontering, som beräknats
kräfva 300,000 kronor. Äfven beträffande denna angelägenhet torde jag
få tillfälle att återkomma vid frågan om regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
att nådig proposition om ny härordning, i öfverensstämmelse med
de uti detta anförande af mig gjorda framställningar, måtte till Riksdagen
atlåtas, och synes mig propositionen böra affatta^ under förutsättning af
bifall till det förslag till ny värnpligtslag, hvarom särskild proposition,
enligt hvad jag redan framhållit och denna dag kommer att föreslå, bör
till Riksdagen atlåtas. Derest denna min framställning bifalles, får jag
derjemte hemställa, att jag måtte, i fråga om regleringen af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1902, få afgifva de förslag,
som, med tillämpning af hvad jag beträffande den nya härordningen nu
yttrat, finnas böra för Riksdagen framläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten
lemna bifall; och skulle, i enlighet härmed,
dels nådig proposition i ämnet till Riksdagen atlåtas af
den lydelse, bil. Litt. A vid detta protokoll utvisar, dels
statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, i
fråga om regleringen af utgifterna under riksstatens
fjerde hufvudtitel för år 1902, afgifva de förslag, som
med anledning af den beslutade propositionen funnes
böra för Riksdagen framläggas.

Ex protocollo:
G. Hagbergh.