KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42 (Proposition 1875:42)

KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

N:o 42.

KONGL. MAJ:TS

Nådiga Proposition till Riksdagen, angående fastställande af
sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från
Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning
hittills icke blifvit slutligen bestämd,
in. in.;

Gifven Stockholms Slott den 27 April 1875.

Under åberopande af hvad bilagd a Utdrag af Protokollet öfver
Civilärenden för donna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att medgifva

antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpsliammarsbanan och en Norsk jernväg
mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet,
må, hvad angår den hittills stridiga sträckningen, dragas
från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning
öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående
stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning,
må sträckas från Hy b o öfver Välje till Ange; samt att derjemte
må byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;

Bih. till Riksd. Prof.. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.

eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen
bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver
Välje till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,
Dusnäs viken och Östersund till Näskott.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott
tillhandahållas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR

Ami Bergström.

ttongl. Mdj:ts Nåd. Prop. No 42.

Utdrag af Protokollet ''öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
27 April 1875

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre Akerhielm och
Friherre von Otter.

2:o.

Departementschefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:

A. Styrelsens öfver Statens jernvägsbygnader till Kongl. Maj:t
ingi fn a underdåniga memorial den 30 sistliden Mars, innefattande förslag
rörande lämpligaste sträckningen för ej mindre den del af beslutad
stambana, som skulle afse att förbinda Hybo i Helsingland med
Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden mellan Sundsvall
och riksgränsen mot Norge, än ock den del af beslutad tvärbana, som,
utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde
fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller
indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Frökorn eller, nu
mera närmare bestämdt, till Näskott; varande memorialet åtföljdt af

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft. 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 42.

deri åberopade plankartor, profilritningar och kostnadsförslag, generalkarta
och jemförelseprofil;

B. Särskilda underdåniga framställningar, de der blifvit till Kongl.
Maj:t ingifna:

l:o den 14 Augusti 1874 från ledamoten af Riksdagens Andra
Kammare, Häradshöfdingen m. in. P. Staaff och ledamöterne af Riksdagens
Första Kammare, Fabriksidkare!! in. m. E. Frisk och Apotekaren
m. in. J. Brun, hvilka, såsom tillika ledamöter af Gefleborgs läns
landstings jernvägskomite, — jemte förmälan, att de låtit för insamlade
medel och något bidrag af nämnda landsting verkställa undersökning
samt upprätta karta och kostnadsförslag för en östligare riktning
af jernvägen genom Helsingland från Hybo, hvilken jernvägsriktning,
kallad Union i>, sträcker sig genom Ljusdals, Delsbo, Bjuråkers och
Bergsjö socknar förbi Elfsund i sistnämnda socken till sjön Malungen
dersammastädes vid gränsen mot Medelpad och varit ämnad att vidare
uppdragas till någon punkt på tvärbanan vester om Wattjom — frånträdt
anspråket, att linien B borde från Elfsund fortlöpa till sjön Malungen,
samt anhållit, att från Elfsund eller annan der nedanom belägen
punkt på linien B måtte undersökas en vestligare sträckning genom
Hassela socken till Johannesfors jernbruk nära gränsen mellan
Helsingland och Medelpad, och vidare genom detta senare landskap
till någon punkt å tvärbanan vid vestliga ändan af Stödesjön;

2:o den 19 September 1874 från Häradshöfdingen m. in. C. 0.
Granbom, Kommissionslandtmätaren C. 0. Widmark, Kyrkoherden A.

C. Tunelli, Måns Persson, Öl. Persson, Hans Larsson och J. P. Östlund,
de der, under åberopande af dem utaf Arbrå, Jerfsö, Ljusdals,
Färila och Ramsjö kommuner gifvet uppdrag, i underdånighet anhållit,
att af de tre föreslagna jernvägslinierne från Hybo till tvärbanan, nemligen
den nyssomförmälda östliga, den mellersta öfver Välje till Torpshammar
och den vestliga öfver Välje genom Ramsjö socken till Ange
i Bergsjö socken, Kongl. Maj:t måtte i Nåder antaga helst den sistnämnda
eller åtminstone den mellersta;

3:o den 6 November 1874 från Vester-Norrlands läns landsting,
som begärt, dels att Kongl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag
aflåta Nådig Proposition om Norra stambanans sträckning i en linie
från bly bo i riktningen åt sjön Dellen och vidare förbi Stödesjön, deri
från Norge kommande tvärbanan till mötes, samt derifrån genaste vägen
till södra ändan af Hellgumsjön och vidare till Sollefteå vid Ångermanelfven,
dels ad: att, i händelse berörda framställning i Nåder
bifölles, frågan om undersökningen af linien B måtte få förfalla; va -

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 42.

rande Landstingets ifrågavarande framställning af Kongl. Maj ds Befallningshafvande
till Nådigt bifall förordad;

4:o den 19 December 1874 från Jemtlands läns landstings och
Östersunds städs jernvägskomiterade, Ledamoten af Riksdagens Första
Kammare, Landshöfdingen m. m. Gr. Asplund, Öfversten m. m. G. Adlersparre,
Landskamereraren m. m. C. H. Ekberg, Landssekreteraren
m. in. P. G. Rissler, Provincialläkaren m. in. E. M. Grenholm, Apotekaren
m. in. C. A. Lignell, Förste Landtmätaren m. m. E. Chr. Burman,
Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare in. m. Nils Larsson i
Tullus, Rådmannen A. P. Fjellman, Kronofogden P. Englund och L.
O. Hammargren, hvilka af anförda skål icke allenast förordat tvärbanans
dragande från Torpshammar genom Bergsjö, Bräcke och Refsunds
socknar öfver Östersund till Kaskett eller i den s. k. Re t sund slinien,
den uppåtgående stambanans sträckning i den s. k. Ramsjölinien
eller från Hybo utefter Hennans vattendrag genom Ramsjö socken till
Ange å tvärbanan, från hvilken punkt ända till Gällt) i Ref sund båda
banorna sammanlöpte till en, samt, för uppåtgående stambanans nordligare
fortsättning, sträckningen från Gällö genom Håsjö och Fors’
socknar till Ångermanelfven i trakten af Sollefteå, utan ock anhållit,
att Kongl. Maj:t, så framt komiterades uppfattning om det af dem förordade
s. k. vestra alternativets företräde vunne Nådigt godkännande,
måtte för Riksdagen föreslå de ifrågavarande banornas förläggande i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda alternativ samt, om så
nödigt pröfvades, påkalla ett förklarande af Riksdagen, att någon viss
lämplig anpart af de för år 1875 till begge banornas ostridiga delar
anvisade medel finge användas till tvärbanans påbörjande österifrån i
den sträckning, som beslötes, äfvensom att Nådig Proposition angående
det af komiterade förordade bansystemets utsträckning till Ångermanelfven
måtte afl åtas; i sammanhang hvarmed komiterade uttalat den
förtröstan, att, i händelse Kongl. Maj it funne det östra alternativet för
tvärbanan från Torpshammar genom Hell sjö och Plåsjö utefter Gesundssjöns
södra strand till Stugun och derifrån till Näskott eller den s.
k. Håsjölinien eller C-limen höra föredragas, Kongl. Maj:t måtte af de
tvenne, underordnade alternativ för sammanbindning af Dusnäsviken i
Stugun och Näskott godkänna, icke det, hvilket afsåge fortsättning
utefter Liths- eller Indalselfven och indirekt beröring af Östersund
medelst bibana, utan det, som afsåge direkt berörande af Östersund,
och alltså till Riksdagens antagande föreslå detsamma; varande komiterades
framställning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands
län till bifall förordad;

4 Kong!. Maj:Is Nåd. Prof. No 42.

5:o den 28 December 1874 från Ragunda Härads Jernvägskomiterade
D. Frisendahl i Hammarn, J. Amcoff i Ammer, Haqvin Bergvall
i Gisselgård, J. H. Bergvall i Döviken, N. O. Sahlin i Stugun och Nils
Eriksson i Ede, hvilka hemställt, att den uppåtgående stambanan måtte
dragas från Hy b o förbi Stödesjön till Håsjö, hvarest den från Norge
kommande tvärbanan skulle mota, samt förstnämnda bana från Håsjö
utsträckas till Angermanelfven med beröring af Hellgumssjön och Sollefteå; 6:o

den 17 sistlidne Februari från ledamöterne i Riksdagens Första
Kammare, förrbemälde E. Frisk och J. Brun jemte Ofver-PIofpredikanten
m. m. Fr. Grafström, Theologie Doktorn m. m. J. Widén,
Kaptenen G. F. Burman och Grossliandlanden S. J. Hamberg samt
ledamöterne i Riksdagens Andra Kammare, Hemmansegaren Per Ericsson,
Häradshöfdingen m. m. P. Staaff, Hemmansegaren P. Näsman,
Sågverksdisponenten F. T. Malmberg, Handlanden J. Fahlén, Hemmansegaren
P. 0. Hörnfeldt, Borgmästaren Ghr. A. Fröberg, Hemmansegaren
Plans Andersson, Sågverksegaren G. Hseggström, Hemmansegaren
C. E. Hjelm, Landtbrukaren L. J. Fahlander, Hemmansegaren A. Bäckström,
Sågverksegaren Per Nilsson och Kaptenen m. in. J. Rutberg,
hvilka, under uttalande af den öfvertygelse, att den af de jemtländske
komiterade föreslagna sträckningen af stambanan från Hybo till Gällö
icke skulle medföra något nämnvärdt gagn för det östra Norrland, anhållit,
att Kongl. Maj:t, derest förevarande fråga funnes fullt utredd,
ville i Nåder för Riksdagen föreslå den beslutade jernvägens byggande
efter östra alternativet, men att, i motsatt händelse, Kongl. Maj:t måtte
med framläggande af förslag till banans riktning från Hybo norrut
låta åtminstone anstå till ett annat år, då erforderlig utredning och
fullständigare upplysningar om det ena eller andra alternativets verkliga
företräde hunnit till fullo beredas.

C. Det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 30 sistlidne
Mars öfver ofvanberörda framställningar till följd af särskilda
Nådiga remisser afgifna underdåniga utlåtande, deri Styrelsen, såvidt
samma framställningar rörde de omtvistade och stridiga sträckningarne
af ifrågavarande jernbanor, hänvisat till förr omförmäld a memorial; hvaremot
Styrelsen för sin del, vidkommande frågan om aflåtande till innevarande
års Riksdag af Nådig Proposition om Norra stambanans fortsättning
från tvärbanan vidare norrut, ansett denna fråga vara för tidigt
väckt; äfvensom Styrelsen, hvad anginge det ifrågasätta uppskofvet
med framläggande för Riksdagen af förslag rörande Norra stambanans
sträckning från Hybo norr ut, i underdånighet uttalat den me -

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

ning att, då, enligt Styrelsens åsigt, alla de frågor, hvilka på bestämmandet
af banans riktning genom det omtvistade området borde inverka,
vore för ändamålet tillräckligt utredda, sådant uppskof icke
borde ifrågakomma, helst derigenom jemväl skulle uppstå hinder för
jern vägsbyggnadernas bedrifvande, enligt den antagna planen, på det
mest ändamålsenliga och minst kostsamma sätt.

Härefter yttrade Departements-chefen:

»Innan jag går att uttala min åsigt rörande lämpligaste sträckningarne
för ifrågavarande jernvägslinier, torde det i nåder tillåtas
mig att i minnet återkalla åtskilligt af hvad förut i hit hänförliga afseende
förekommit, enär detta torde angifva de synpunkter, hvarur
hela frågan om fortsättande af statens jernvägsbyggnader norr om
Gefle—Dala-banan från början blifvit betraktad, och hvilka synpunkter
kunna verka bestämmande vid afgörande af nu föreliggande frågor.

Genom nådigt bref den 16 April 1870 uppdrog Kong!. Maj:t åt
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att låta under samma år
verkställa erforderliga undersökningar för norra stambanans fortsättning
norr om Gefle—Dala-banan i hufvudsaklig riktning från Storviks
station å nämnda bana öfver Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar i
Medelpad eller annan punkt, hvarifrån jernväg lämpligen kunde till
Sundsvall anläggas, samt vidare från nämnda punkt i vestlig riktning
norr om Storsjön och söder om Åre skutan, med direkt eller indirekt
beröring af Östersund, till norska gränsen vid Skurdalsporten eller
annat närbeläget för öfvergången af fjellon mera tjenligt ställe, som i
sammanhang med de undersökningar, hvilka kundekomma att å norska
sidan företagas, närmare bestämdes.

Sedan de sålunda anbefalda undersökningarne blifvit af slutade och
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader uti underdånigt memorial
den 19 Maj 1871, med öfverlemnande af tre särskilda betänkande och
kostnadsförslag jemte tillhörande plankartor och profil ritningar öfver
dels norra stambanans fortsättning från Storvik öfver Bollnäs och Ljusdal
till Torphammar, dels en bibana från sistnämnda ställe till Sundsvall,
dels och jernvägslinien från Torpshammar öfver Östersund till
riksgräns en mot Norge, uttalat den åsigt, att berörda j ernvägsundersökningar
egentligen af sago två särskilda j ernvägsförbindelser, af
hvilka den ena från Sundsvall till riksgränsen med dess fortsättning
inom Norge till Trondhjem komme att förena Nordsjön vid
sistnämnda stad och Bottniska vikon vid Sundsvall, sätta Jemtland
i förbindelse med ett alltid Öppet Imf samt utgöra ett helt för sig,
hvithet för Norrland skulle blifva af särdeles stort och allmänt gagn

Korigl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

äfven utan den andra jern vägsanläggningen mellan Storvik och Torpshammar,
hvarigenom skulle åstadkommas Norrlands förbindelse med
hufvudstaden och landets öfriga jernbanor; så, och efter det Kongl.
Maj:t den 12 Januari 1872 berättigat ett enskild!: bolag, benämndt
Sundsvalls jernvägsaktiebolag, att anlägga och för allmän trafik begagna
jernväg med spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått från Sundsvall
till Torpshammar; samt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader
under hösten 1872, enär efter regerande af nyssomförmälda kostnadsförslag
en högst betydlig stegring inträffat så väl i arbets- som materialpris
i allmänhet, till närmare öfverensstämmelse med då gällande
prisförhållanden omarbetat de på grund af 1870 års undersökningar
verkstälda kostnadsberäkningar dels för smalspåriga jernvägen från
Torpshammar till riksgränsen dels ock för uppåtgående stambanan från
Storvik till Torpshammar, äfvensom uppskattat den förhöjning i kostnad,
som skulle uppkomma derigenom, att den senare banan, hvars
spårvidd ursprungligen afsetts höra blifva 3 fot 6 tum engelskt mått,
byggdes med samma spårvidd som statens stambanor, blef ärendet
den 10 Januari 1873 för Eders Kongl. Maj:t föredraget. Uti mitt
underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet för nämnda dag yttrade
jag, bland annat, att talande skål funnes icke allenast för norra stambanans
fortsättning norr om Gefle—Dala-banan, utan äfven för åvägabringande
af en jern vägsförbindelse mellan Trondhj emsfj ord en i Norge
och Bottniska vikon; att en jernbana, som endast sträckte sig norr
ut, icke vore tillfyllestgörande för Norrlands behof; att densamma, för
att blifva verkligen gagnande, måste vika af åt vester och sträcka sig
ända till riksgränsen, en norsk jernväg till mötes; att af de ve stliga
landskapen vore det företrädesvis Jernband, som med sina naturliga
förmåner egde grundade anspråk att få en vestlig tvärbana dragen
genom sitt område; att Norska Stortingets den 3 Maj 1872 fattade
beslut, att för statskassans räkning herde anläggas en jernbana från
Throndhjem öfver Mmraker till en punkt i riksgränsen, under vilkor,
bland andra, att sådan säkerhet, som af Konungen funnes antaglig,
erhölles för samtidig tillslutning af en jernbana i Sverige från den
motsvarande punkten i riksgränsen antingen till Sundsvall eller till
Storsjön i Jernband, med nödvändighet föranledde dertill att, om en
tvärbana inom Norrland komme till stånd, densamma finge sin sträckning
genom Jernband; att den ifrågasätta tvärbanan till riksgränsen
tillsammans med den uppåtgående Union kunde uppfattas såsom en
sammanbindningsbana mellan rikets hufvudstad och Throndhjems isfria
hamn vid ^Vesterhafvet; att den hufvudsakliga riktningen af de ifråga -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prnp. N:o*42.

ställda jernvägarne vore gifven: men att, på sättlaf särskilda utaf mig
omförmälda underdåniga framställningar funnes, inom Norrland rådde
olika åsigter rörande sträckningen af vissa stycken af samma jernväg^
att ostridigt vore, att norra stambanan bonde fortsättas'' från
Storvik till Hybo i Helsingland, äfvensom att tvärbanan, från riksgränsen
räknadt, bonde sträcka sig till Aspåsnäset eller Krokom
(Näston); samt att, ehuru jag delade de af Westerbottens läns landsting
hysta och uttalade förhoppningar, det norra stambanan en gång, möjligen.
inom eu icke så aflägsen framtid, skulle varda utsträckt till
gränsen af eller kanske genom Westerbottens län, sådant icke kunde
berättiga dertill att lön det dåvarande, och enär frågan lika mycket
gällde åstadkommande af eu tjenlig sammanbindningsbana mellan Bottniska
viken och Nordsjön, som utsträckning af norra stambanan, låta
läget för den förra bestämmas af de synpunkter, hvarifrån donna angelägenhet
uppfattats af nämnda landsting, som ansett, att genom jomvägens
sträckning i nordlig riktning mot Ångermanelfven, hvilken ända till
Nylands lastageplats vore segelbar för större fartyg, mera betydande fördela!
skulle beredas sa väl AVesterbottens län, liv like t till jernbanans nordligaste
punkt erhölle väsendtligen kortare väg än till Sundsvall, som
ock det allmänna, derföre att, om, såsom man finge antaga, norra
stambanan uti tidens längd komme att framdragas äfven genom Ångermanland
samt Westerbottens och Norrbottens län, eu stor del af norra
stambanan och banan till Norge blefve gemensam.»

På grund af hvad jag sålunda och i öfrig! anförde, behagade Eders
Kongl. Maj:t, med gillande af min underdåniga, af Statsrådets Öfriga
ledamöter biträdda hemställan, uti nådiga propositionen den 14 Januari
1873 angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen:

att besluta byggande dels af eu bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad
till fortsättning af norra stambanan från Storvik till Hybo i
Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad
eller annan öster derom belägen punkt å Sundsvall—Torpshammarbanan;
dels och af en smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som,
utgående från 1 orpshammar eller annan öster derom belägen punkt å
berörda enskilda bana, skulle sträcka sig'', vare sig'' i sydligare eller
nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af ''Östersund, till
Aspåsnäset eller Krokom (A ii skott) samt fortsättas derifrån till riksgräns
eu, en norsk statsbana från Throndhjem till mötes; att antaga det
af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande att såsom bidrag till
nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på aktier eller återbetalning,
lemna staten 900,000 Riksdaler, under vilkor, att byggnadsarbetet ä jern -

Konsl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.

vägen från Storvik norrut och a tvärt)anan ordnades sa, att sistnämnda
banas delar öster och vester om Storsjön dit framhunne ungefärligen
samtidigt och icke väsendtligen senare, än den uppåt gående jernvägen
från Storvik hunne tvärbanan mellan Sundsvall och Throndhjem; samt
att till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningar förvissa
delar af - ifrågavarande j omvägar och förberedande arbeten å
ostridiga delar deraf för år 1874 å extra stat anvisa 200,000 Riksdaler.

Uti underdånig skrifvelse den 2 Maj 1873 anmälte Riksdagen, att
han hufvudsakligen delade de åsigter i fråga om anläggande af jernvägar
genom Norrland, som funnos anförda i det vid Eders Kong!. Maj:ts
ofvanomförmälda nådiga Proposition fogade protokoll öfver Civil-ärenden,
men att hos Riksdagen uppstått tvekan, huruvida, då den bredspariga
banans sträckning från Hybo icke utan föregående undersökningar
kunde bestämmas, det vore skål att för det da varande föreskrifva,
att donna handel skulle fortsättas »antingen Ull Torpshammar dier annan
öster derom belägen punkt ä Sundsvall—Torpshammar-banam; att Riksdagen
föreställde sig, att den punkt, der den bredspariga banan skulle
anslutas till den smalspåriga, borde blifva beroende af fullständiga
undersökningar om lämpligaste sträckningen för banans fortsättande
från Hybo; att vid lemnande af sitt bifall till byggandet af en bredspårig
stambana från Storvik Riksdagen alltså ansett, att det borde
blifva beroende af berörda undersökningar, om jernvägen från Hybo
borde fortsättas antingen till Torpshammar eller annan lämplig punkt
på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, likasom att den
smalspåriga tvär b anan skulle utgå antingen från Torpshammar eller
annan punkt på berörda sträckning; samt slutligen att Riksdagen i
öfverensstämmelse dermed be slutit byggande dels af en bredspåiig
jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan
från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till
Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen
mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock af eu smalspårig tvärbana
med lika öfverbyggnad, som, utgående från 1 orpshammar eller annan
punkt på berörda sträckning, skulle fortlöpa, vare sig i sydligare eller
nordligare läge, med. direkt eller indirekt oer o ring af Öster sund, till
Aspasnäset eller Krokom (lodskott) samt fortsätta derifrån till riksgränsen,
eu norsk statsbana från Throndhjem till mötes; hvarjemte
Riksdagen antagit det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande
att såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på
aktier eller återbetalning, lemna staten 900,000 Riksdaler på de tider
och med de vilkor i öfrig!, Eders Kung!. Maja kunde finna godt be -

Kongl. Maj.i.s Nåd. Prof. N:o 42. 9

stämma, samt, till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarne
för vissa delar af ifrågavarande jernvägar och förberedande
arbeten å o stridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat anvisat

200,000 Riksdaler.

Vid jemförelse mellan Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga
Proposition och Riksdagens i anledning deraf fattade beslut finnes det
senare från den förra afvika i så måtto, att, då enligt Propositionen
den bredspåriga jernväg, som skulle utgöra fortsättning af norra stambanan
från Storvik till Hybo, borde i sin vidare sträckning norrut
träffa Sundsvall—Torpshammar-banan vid Torpshammar eller annan
öster derom belägen punkt, samt således Torpshammar förutsattes vara
den å sträckningen mellan Sundsvall och jiksgränsen vestligast belägna
punkt, hvarest den uppåtgående jern vägen borde falla in på den
smalspåriga tvärbanan, Riksdagen deremot genom beslutet, att den
bredspåriga jern vägen skulle dragas till Torpshammar eller annan
lämplig punkt å sistberörda sträckning, medgifvit, att nämnda jernväg
kunde vid en huru långt vester om Torpshammar belägen punkt som
helst träffa den ti Hämnade tvärbanan. Riksdagens berörda beslut får
äfven anses innebära, att, om för sammanträffandet någon sådan vester
om Torpshammar belägen punkt vid de beslutade undersökningarne
funnes lämplig och derföre valdes, samma punkt borde genom en smalspårig
jernväg på statens bekostnad förenas med det öster derom belägna
Torpshammar, enär eljest en fullständig sammanbindnings 1 >;ma
mellan Bottniska vikon och Vesterhafvet icke åstadkommes.

1 sammanhang härmed får jag erinra, hurusom Riksdagen, jemlik!
underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom framstälda nådiga Proposition, medgifvit, att, med ändring
af förut fattadt beslut i afseende å planen för anläggning af den tvärbana,
som från Torpshammar eller någon annan punkt å den från
Storvik uppåtgående stambanan skall fortlöpa till riksgränsen mot
Norge, samma tvärbana må byggas med eu spårvidd af 4 fot 8'',-> tum
(engelskt mått), så framt tvärbanans fortsättning inom Norge till
Throndhjem erhåller samma spårvidd.

Genom nådiga brefvet den 27 juni 1873, för hvars innehåll jag
fullständigt redogjort uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet
öfver Civilärenden den 9 Januari 1874, åtgörande bilagan
N:o 5 b. till Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till 1874 års
riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, anbefalltes Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader att på statens bekostnad låta verk Bih.

till Riksd. Prof. 1875. 1 .Sami. 1 Afd. 18 Häft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.

ställa de för bestämmande af lämpligaste sträckningarne för omtvistade
jernvägslinier erforderliga undersökningar, hvilka skulle oförtöfvadt
påbörjas och under 1873 års sommar fortgå till den omfattning, som
omständigheterna medgåfve, samt 1874 års sommar, så fort sig gorå
läte, fortsättas och, om möjligt, afslutas. De sålunda anbefallde undersökningarne
med de modifikationer, hvarom jag i mitt underdåniga
anförande till Statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari och Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader i sitt tryckta underdåniga memorial
sid. 3 förmält, äro nu afslutade och derpå grundade profiler och beräkningar
uppgjorda.

Den ursprungligen utstakade och undersökta limon, den så kallade
A-linien, går från Storvik norr ut till Hybo, derifrån i nordvestlig
riktning till Välje, vidare i nordostlig riktning till Torpshammar, derifrån
vösterut till Ange, vidare i nordvestlig riktning till Gällösund,
vidare i samma riktning öfver Östersund till kaskett och slutligen
derifrån vesterut till riksgränsen.

utstånden utgöra: från Storvik

Hybo
Välje
Torpshammar
Ange
Gällösund
Östersund
Näskott

till Hybo
)) Välje

» Torpshammar
» Ange
» Gällösund
» Östersund
» Näskott
» Riksgränsen

14 mil 22,900 fot
3 » 14,000 »

6 )) 31,000 »

3 » 16,500 )>

4 » 23,100 »

4 » 22,400 ),

2 » 3,200 »

13 ), 1,446 )>

Summa 52 mil 26,546 fot
, ------r- r- sträckningen Storvik—Torps hammar

och 27 mil 30,646 fot på Union Torpshammar—Riksgränsen.

hvaraf 24 mil 31,900 fot belöpa

Kostnaderna äro beräknade för anläggning af eu bredspårig jernväg
emellan Storvik och Torpshammar till 14,053,600 Kronor och af
en dylik jernväg mellan Torpshammar och riksgränsen till 18,216,400
Kronor eller tillsammans 32,270,000 Kronor eller efter afdrag af det
bidrag 900,000 Kronor, som Jemtlands läns landsting utfäst, 31,370,000
Kronor.

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader har nu föreslagit, att i
stället för linien Välje—Torpshammar borde byggas en linie från Välje
till det vester om Torpshammar belägna Ange, hvilken senare linie är
17,900 fot eller i det närmaste V mil kortare och, hvad angår anläggningskostnaden,
784,000 Kronor billigare än linien Välje—Torpshammar;
hvaremot tvärbanan, enligt Styrelsens åsigt, herde byggas i deri ur -

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

sprungligen utstakade riktningen från Torpshammar till Ange och
derifrån öfver Gällösund och Östersund till Näskott samt vidare till
riksgränsen. Förutsättningen, att den uppåtgående jern vägen lämpligen
kunde träffa tvärbanan å någon vester om Torpshammar belägen punkt,
kommer således att, om Eders Kong]. Maj:t gillar Styrelsens förslag, i
verkligheten inträffa. Genom antagande af Styrelsens förslag, hvilket
förordats af Jemtlands läns landstings och Östersunds städs jernvägskommiterade,
skulle statens för utförande af ifrågavarande jern vägssystem
till 31,370,000 Kronor beräknade kostnader minskas med 784,000
Kronor till 30,586,000 Kronor.

Det östliga alternativet, hvilket blifvit förordadt af dem bland
Norrlands representanter, som undertecknat förromförmälda underdåniga
petition, skulle från Hybo utgå i nordostlig riktning till Elfsund, derifrån
i nordvestlig riktning öfver Johannesfors till Torpshammar, vidare
norrut till Håsjö, derifrån i nordvestlig riktning till Dusnäsviken samt,
om Östersund direkt berördes, deröfver till Näskott och vidare till
riksgränsen. Afståndet efter detta alternativ blefve
från Hybo till Näskott ..................................................... 31 mil 19,400 fot id

in dertill läggas våglängden mellan Storvik och

Hy bo................................................................................ 14 » 22,900 »

"och våglängden mellan Näskott och riksgränsen 13 » 1,446 $

komme ifrågavarande jernvägssystem att hålla i längd 59 mil 7,746 fot
eller 6 mil 36,100 fot mera, än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
förordade. Kostnaden för byggande af Union Hybo—Johannesfors
— Torpshammar — Håsjö — Dusnäsviken — Östersund—Näskott är

beräknad till......................................................................... 19,790,000 Kronor.

Om dertill läggas anläggningskostnaden för limon

Storvik—Hy bo ............................................................ 7,703,600 »

och anläggningskostnaden för limon Näskott—

riksgränsen ................................................................. 9,265,400 »

komme hela detta jernvägssystem att kosta ............ 36,759,000 Kronor

eller 6,173,000 Kronor mera än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
förordade system.

Den tillökning i väglängd emellan Storvik och riksgränsen, som
det östra alternativet jemfördt med det vestra föranleder, och den förhöjning
i anläggningskostnaden, som det förra alternativet jemväl förorsakar,
äro så störa, att de samma, derest de icke af vårdnaden om
störa samfärdselintressen med nödvändighet påkallas, höra så vidt ske
kan undvikas. Dessa intressen måste, med afseende å de förut omförrnälda

Kong!. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 42.

förhållanden och synpunkter, Indika verkat bestämmande vid förslaget
och beslutet om tillvägabringa!!de af i fråga varande jernvägssystem,
antagas vara att sätta Jemtland och de öster och söder derom belägna
landskap, Indika komma att af jernvägsnätet genomskäras, i
omedelbar förbindelse med Throndhjems alltid isfria hamn, att åstadkomma
utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan rikets
nordligaste län och Throndhjem, samt att tillgodose förbindelsen mellan
Norrländska landskapen och rikets sydligaste delar. Enär dessa tre
störa intresse!! icke, enligt min åsigt, kunna fullständigt tillfredsställas
ensamt genom det jernvägssystem, hvarom nu är fråga, gäller det bär
att med blicken fästad på framtiden, hvilken frågans fullständiga lösning
må vara förbehållen, söka åstadkomma något som, utan att motverka
en sådan lösning, förmedlar de under för hunden varande förhållanden
berättigade intressena.

Då jag ser saken från angifna synpunkter förefaller det mig, som
om anspråket, att östra alternativets södra del borde blifva, icke linien
Hybo—Välje—Torpshammar, utan linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar,
icke är så berättigad!^, att det förtjena!'' det afseende, som
förfäktarne af sistnämnda linie vilja tillmäta samma anspråk. Denna linie
är 3 mil 8,500 fot längre och hvad angår anläggningskostnaden 2,900,000
Kronor dyrare än linien Hybo—Välje—Torpshammar. Föredrages den *
senare sträckningen framför linien Hybo—Johannesfors—-Torpshammar,
varder samfäld a längden af jernvägssystem et efter östra alternativet

eller........................................................................................ 59 mil 7,746 fot

minskad med.......................................................................... 3 » 8,500 »

till 55 mil 35,246 fot

hvarjemte kostnaden för utförande af samma system 36,759,000 Kronor
nedsätta med......................................................................... 2,900,000 »

till 33,859,000 Kronor.

Linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar har icke heller med nordliga
delen af östra alternativet eller linien Torpshammar —Håsjö det
inre och oskiljaktiga sammanhang, att den senare icke kan utföras
med mindre än linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar äfven kommer
till stånd. Tvärtom utgör linien Torpshammar—Välje —Hybo den
naturliga fortsättningen söder ut af linien Håsjö—Torpshammar. Med
antagande af linien Torpshammar—Välje—Hybo varder färden från
Håsjö till Hybo förkortad med 3 mil 8,500 fot, till stor lättnad för
trafiken mellan de norr om Håsjö belägna trakter och södra delarne
af riket. Visserligen synas de gamla odalbyggderna utmed linien

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Hy bo—J oh ann esf or s—Torpshammar och i synnerhet kring sjön Dellen
vara fort] ente att komma i förbindelse med det Norrländska jern vägsnätet;''
men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader i sitt
oftaberörda tryckta memorial förmält, lärer donna förbindelse lämpligast
kunna och höra åvägabringas genom utsträckning af Hudiksvalls
jernväg från dess vestliga slutpunkt vid en vik af sjön Södra Dellen,
kallad Näsviken, till Hybo. V tiglängden mellan Näs vikon och Hybo
utgör ungefärligen 3 tå mil och hem äkta Styrelse har till 2,100,000
Kronor beräknat kostnaden för anläggningen af en bibana från Hybo
till Näsviken. Eu sådan bibana torde väl anses förtjent af statsunderstöd.
Med år 1876 tilländagå!- det sista af de fem år eller åren 1872
—1876, för hvarje af hvilka Riksdagen ställt till Eders Kongl. Maj:ts
disposition 2 millioner, eller tillsammans 10 millioner Kronor, för understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar. Då jag för min del är
fast förvissad, att Riksdagen jemväl för tiden efter 1876 skall finnas
villig att medelst beviljande af statsunderstöd i en eller annan lämplig
form befrämja den enskilda företagsamheten i syfte att genom byggande
af jern vägar vidare utveckla landets samfärdselväsende, vågar
jag ock antaga, att frågor om beviljande af statsunderstöd kanske redan
vid 1876 års riksmöte skola förekomma och röna ‘Riksdagens välvilliga
uppmärksamhet.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande derjemte
af de utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader (sid. 13—19
af tryckta memorialet) andragna skäl, till hvilka jag för undvikande af
onödig vidlyftighet i underdånighet hänvisar, håller jag lika med Styrelsen
före, att anläggning af limon Hybo Johannesfors—Torpshammar
icke bör ifrågakomma.

Om donna min åsigt vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
bifall, kommer den ostridiga våglängden från Storvik till Hybo 14 mil
22,900 fot att ökas med en jemväl ostridig sträckning af 3 mil 14,000
fot från Hybo till Välje; utgörande dessa linie!'' tillsammans eu längd
af 18 mil 900 fot. Kostnaderna utgöra för anläggningen af limon
Storvik—Iiybo 7,703,600 Kronor och af linie!! Hybo—Välje 2,086,000
Kronor, eller tillsammans 9,789,600 Kronor.

Det af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader föreslagna vestliga
alternativet för tvärbanan från Torpshammar öfver Ange, Gällösund,
Östersund och Kaskett till riksgränsen berör omedelbart Östersund.
Det östliga alternativet eller limon Välje—Torpshammar—Håsjö
—Dusnäsviken medgifver deremot, hvad angår beröringen af Östersund,
två underordnade alternativ, det ena afseende förbindelse mellan Dus -

Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 42.

näsviken och den o stridiga linien riksgränsen—Näskott östligast belägna
punkt, eller Näskott direkt öfver Östersund, och det andra afseende
omedelbar förbindelse mellan Dusnäsviken och Näskott öfver
Lith samt åstadkommande af förbindelse med Östersund genom anläggande
af bibana från Lith söder ut till nämnda stad. Så väl Jemtlands
läns landstings och Östersunds städs jernvägskomiterade, som ock
Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader hafva hemställt, att, i händelse
östra alternativet skulle godkännas, det underordnade alternativ,
hvilket afser direkt beröring af Östersund, måtte föredragas framför
det, som förutsätter bibana till nämnda stad.

Komiterade hafva till stöd för sin berörda hemställan anfört följande: »Östersund

är länets enda stad och torde länge så förblifva. Den
vexelverkan, som en städs och omkringliggande landsbygds ekonomiska
utveckling utöfva på hvarandra, är derföre här större och vigtigare
än eljest. Den affärsförbindelse, som alltså i vidsträckta kretsar eger
rum mellan staden och landsbygden, jemte den omständighet, att länsstyrelsen
och den högre elementarundervisningen äro bär förlagda, gör
det redan af vigt, jemväl för länet i dess helhet, att den blifvande
jernbaneförbindelsen mellan stad och land ej förlägges på omvägar.

Af ändå större vigt och betydelse är det, att hufvudbanans dragande
förbi Östersund och stadens berörande indirekt medelst en bibana
helt visst skulle hämma den utveckling, som staden eljest skulle
till ortens bästa snart gå till mötes, i det små jernvägsstationer bär
och der i dess närhet skulle splittra stadens förmåga att med samlad
och växande kraft uppbringa handel och näringar till en för orten välsignelsebringande
omfattning. Den obetydliga afvikelse, banan komme
att från Stugun (Dusnäsviken) gorå för att direkt beröra Östersund,
förlänger vägen till Krokom (Näskott) endast med 32,,;;00 fot, hvaremot,
om det andra alternativet väljes, en bibana mellan staden och
hufvudbanan enligt Riksdagens beslut skall byggas, som efter vår beräkning
blir omkring 1''/, mil lång, hvarigenom icke blott statens byggnadskostnader
i sjelfva verket ökas, utan äfven, hvad värre är, all
trafik till och från Östersund och för de delar af Jemtland, som fortfarande
komma att der förse sig med på banan ankommande varor, i
all framtid skulle underkastas en ytterligare vägförlängning.

Förbises torde ej heller, dels att den direkta Östersundslinien bereder
staten den icke o väsendtligt fördelen att på genaste väg uppnå
Kröson, hvarest, äfven om icke en armédepot der inrättas, militära
etablissement, sannolikt alldeles i stadens närhet, komma att förläggas,

Rongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 42.

dels ock att Östersund eger den bästa hamn för en alltmera tilltagande
ångbåtsfart å Storsjön.»

Afstånd et mellan Dusnäsviken och Näskott är 5 mil 6,709 fot
och längden af bibanan från Lit.h till Östersund 1 mil 20,800 fot, eller
tillsammans 6 mil 27,500 fot, då deremot vägen från Dusnäsviken öfver
Östersund till Näskott blott håller i längd 6 mil 2,700 fot, och
således är 24,800 fot kortare än sammanräknade längderne af direkta
linien Dusnäsviken—Näskott och limon Lith—Östersund. Sammanräknade
kostnaden för anläggning af sistnämnda båda linier utgör

4,315,000 Kronor och öfverskjuter med 505,000 Kronor hvad byggande
af linien Dusnäsviken—Östersund—Näskott kostar, eller 3,810,000
Kronor.

Med afseende ej mindre å nu anförda förhållanden, än äfven derå,
att Östersund är den enda stad, hvilken stambanan från Storvik till
riksgränsen kan komma att beröra; att enligt vunnen erfarenhet jernvägsstation
i stad i allmänhet betingar högre trafikinkomsfer än sådan
å landet; att de svårigheter och olägenheter, h vil ka trafikerandet af bibana
alltid företer, så vidt ske kan höra undvikas; samt att staden
Östersund, hvilken i icke obetydlig mån deltagit i det af Jemtlands
läns landsting utfästa bidrag till tvärbanan, synes mägtig af stor utveckling
och förkofran, helst befolkningen derstädes på de senare 33
åren tillväxt med 310,46 procent eller i medeltal årligen med 9,41 procent,
tvekar jag icke förorda, att, äfven om det östra alternativet kommer
att föredragas framför det vestra, jernvägen likväl bör dragas från
Dusnäsviken direkte till Östersund och derifrån vidare till Näskott.

Om donna min åsigt vinner bifall, kommer den ostridiga sträckningen
från riksgränsen till Näskott, 13 mil 1,446 fot, att ökas med
ännu en ostridig linie från Näskott till Östersund af 2 mil 3,200 fot;
hållande dessa båda linier i längd tillsammans 15 mil 4,646 fot. Kostnaderna
utgöra för anläggning af linien riksgränsen—Näskott 9,265,400
Kronor och af linien Näskott—Östersund 1,244,000 Kronor, eller tillsammans
10,509,400 Kronor.

Linierne Storvik—Välje ocht Riksgränsen—Östersund hålla i sammanräknad
längd 33 mil^5,546 fot och kostnaderna för anläggningen
af dessa båda linier utgöra tillsammans 20,299,000 Kronor.

Härefter återstår att tillse, huruvida Välje och Östersund höra förbindas
genom byggande af jernväg efter vestra alternativet öfver Ange
och Gällosund, hvithet alternativ jemväl, på sätt förut är nämndt, med
nödvändighet betingar linien Torpshammar—Ange, eller ock efter östra
alternativet öfver Torpshammar, Håsjö och Dusnäsviken.

i V> Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Linien Välj e—Torp shammar företer, bland alla ifrågasatta linjer,
den mest brutna profil och de största svårigheter vid trafikerandet.
Den högsta punkten å denna linie ligger ända till 1,375 fot öfver hafsman.
Lutningar af 1 : 60 förekomma å samma linie till en sammanräknad
längd af 3 mil 14,000 fot. De största längderna af oafbrutna
lutningar utgöra respektive 22,400 fot, 14,600 fot och 12,900 fot. Ju
Hora sådane lutningar förekomma och ju större sammanhängande längd
de ega, desto dyrare måste banan blifva att underhålla och trafikera.
I det senare af seendet må det vara nog att erinra, hurusom ett sexkoppladt
lokomotiv, af beskaffenhet att kunna å ifrågavarande jern vägar
med deras svagare öfverbyggnad begagnas, förmår draga 18 v agnar,
hvarje om 300 centners bruttolast, uppföre en stigning 1 : 100,
men deremot icke kan fortskaffa flera än 15 dylika vägnar uppföre
en stigning 1 : 80 och 12 vägnar uppföre en stigning 1 : 60. När
sådana stigningar hafva en större sammanhängande längd, göres till
och med behof af hjelplokomotiv. Slitningen af hjulband och skenor
ökas under sådana förhållanden högst betydligt i anseende till det
störa antal bromsar, som behöfvas i jern vägståget, på det detsamma
må kunna utan fara färdas utföre de branta lutningarne.

Omförmälda omständigheter hafva föranledt utletande af eu annan
linie med fördelaktigare lutningsförhållanden; och en sådan har blifvit
funnen i Union Välje—Ange. Den nordliga ändpunkten å donna linie
eller Ange ligger 330 fot högre än motsvarande ändpunkt å den andra
linien eller Torpshammar. Högsta punkten å Union Välje—Ange
ligger omkring 110 fot lägre än den å Union Välje—Torpshammar.
Höjdskilnaden till förmån för Välje—Ange-linien utgör således ungefär
440 fot.

Äfven linien Dusnäsviken—Östersund å det östra alternativet förete!''
betydligt svårare lutningsförhållanden, än linien Grällösundet—Östersund
å det vestra.

Det östliga alternativet för sammanbindande af Välje och Östersund
har en sammanräknad längd af 22 mil 29,700 fot ochSkostar

13,560,000 Kronor, då deremot det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
förordade vestligt! alternativet för nämnda sammanbindning
och linien Torpshammar—Ange tillsammans icke hafva större
längd än 19 mil 3,100 fot och icke kosta mera än 11,187,000 Kronor.
Skilnaden emellan de båda alternativen utgör hvad angår längd 3 mil
26,600 fot och hvad angår anläggningskostnad 2,373,000 Kronor, allt
till förmån för det af förbemälda Styrelse föreslagna alternativ.

Oansedt

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o,42.

Oansedt således vestra alternativet med dertill hörande linie Torpshammar—Ange,
hvad angår längd, anläggningskostnad och trafikerande,
eger ett obestridligt företräde framför det östra alternativet; likväl och
med afseende å det önskvärda att få ifrågavarande stambana dragen
till Håsjö, hvarifrån densamma i en framtid lämpligast kan fortsättas
i nordostlig riktning öfver Indalselfven till Sollefteå vid Ångermanelfven,
skulle jag icke hafva tvekat att till Eders Kong!. Majrts gillande
förorda det östra alternativet, derest icke Håsjö kunde uppnås af
jernbanenätet på en annan väg, nemligen genom byggande af en 6
mil 1,800 fot lång jernbana från Gällösund å vestra alternativet till
Håsjö för en kostnad af 3,718,000 Kronor. Sammanräkna,de längden
af eu sådan bana samt ve stliga alternativet jemte lårben Torpshammar
—Ange skulle utgöra 25 mil 4,900 fot och samfälda anläggningskostnaden
14,905,000 Kronor. På sätt ofvan är vordet nämndt, utgör
sammanräknade längden af östra alternativet 22 mil 29,700 fot och
samfälda anläggningskostnaden 13,560,000 Kronor. Skilnaden mellan
sistb er orda tvenne summor eller 1,345,000 Kronor utgör det belopp,
som utförande af dels det vestra alternativet för sammanbindande af
Välje och Östersund och dels de tvenne bansträckningarne Torpshammar—Ange
och Gällösund—Håsjö skulle kosta mera än anläggande af
östra alternati vå i ni eu Välje—Torpshammar—Håsj ö—Dusnäsviken—Östersund
och för hvithet belopp erhölles jernväg till 2 mils 11,200 fots
större längd, än om östra Union komme till stånd.

På sätt förut är nämndt, uppgå statens kostnader för utförande af
det utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader förordade jern vägssystem,
bestående af Union Storvik—Välje—Ange—Gällösund—Östersund—Riksgränsen
och af bandoler! Torpshammar—Ange till 30,586,000
Kronor. Läggas dertill utgifterna för åstadkommande af den något
mera än 6 mil långa banan Gällösund—Håsjö 3,718,000 Kronor, uppkommer
summan 34,304,000 Kronor. Uti mitt underdåniga anförande
till Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873, sedan jag redogjort för
de af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader omarbetade kostnadsförslag
för byggande af bredspårig bana från Storvik till Torpshammar
och af smalspårig bana från sistnämnda ställe till riksgränsen, allt i
den ursprungliga undersökta riktningen, yttrade jag följande:

»Om vissa delar af ifrågavarande baner skulle erhålla sådan förändrad
riktning, att dymedelst väglängden blefve större eller eljest de
vid byggandet mötande svårigheter ökades, komme naturligtvis det
beräknade kostnadsbeloppet att jemväl förhöjas. Att nu bestämma

Bill. till Rikad. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 3

Kong],. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 42.

denna förhöjning later sig icke gorå, men det förefaller mig, vid eu blick
på kartan och der utstakade olika riktningar för banorna, sannolikt, att
äfven i ogynnsammaste fall hela anläggningskostnaden icke skulle komma
att öfverstiga 35 millioner Riksdaler.»

Tages härvid i betraktande, att i nu beräknade samfäld;! anläggningskostnaden
34,304,000 Kronor är inbegripet det belopp 653,950
Kronor, som ändringen af tvärbanans spårvidd från smal till bred förorsakar,
finnes berörda anläggningskostnad icke obetydligt understiga den
eventuel beräknade eller 35 millioner Kronor.

Emot förslaget att genom byggande af banan Gällös lind—Hås jo
bringa sistnämnda ställe i förbindelse med ifrågavarande järnvägsnät, i
stället för att välja östliga alternativet Håsjö—Torpshammar—Välje—
Hybo kan invändas, att genom antagande af berörda förslag komme för
dem, som å jernväg vilja fara från Håsjö till Hybo och vidare söderut,
vägen att blifva 3 mil 4,200 fot längre, än om berörda östliga alternativlinie
vunne godkännande. Denna invändning lärer dock förlora större
delen af sin vigt och betydelse vid erinran, att de bland Norrlands representanter,
h vilka förordat linien Håsjö—Torps hammar, i sammanhang
dermed jemväl föreslagit linien Torpshammar—Johannesfors—Hybo, hvilken
senare linie skulle för resande från Håsjö till Hybo förlänga vägen
med 3 mil 8,500 fot. Det kan nemligen icke rimligtvis antagas, att för
nämnde resande eu omväg öfver Gällösund af 3 mil 4,200 fot skulle
vara obeqvämare än den längre omvägen öfver Johannesfors af 3 mil

8,500 fot.

Linien Håsjö—Torpshammar förutsätter, såsom jag förut antydt, nästan
med nödvändighet linien Välje—Torpshammar, hvilken för trafiken
företer förut omförmälda svårigheter. Det kan nemligen, på sätt också
Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader yttrat, icke gerna ifrågakomma
att, oaktadt linien Välje—Ange framför linien Välje—Torpshammar har
i trafikhänseende ett högst betydligt företräde, förknippa den förra linien
med östra alternativets nordligare del eller linien Torpshammar—Håsjö;
ty då skulle jomvägen, efter att hafva uppnått den vestligt punkten Ange,
å nyo derifrån dragas nära 31mil i rät östlig riktning till Torpshammar.

Den östliga alternativlinien måste derföre vara Välje—Torpshammar
—Håsjö—Dusnäsviken -Östersund. Om donna linie .kommer till utförande,
måste byggandet af bandelarna Torpshammar—Ange och Håsjö—
Gällösundet med en sammanräknad längd af 9 mil 18,300 fot uteblifva.
Men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader framhållit, äro
nämnda båda bandelar af den största vigt för det inre landet. Visser -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

ligen har limen Torpshammar— Håsjö vid första påseendet mycket lockande;
men den är en förmedlingslinie, som antagligen utesluter möjligheten
att tillvägabringa icke allenast den vestligt alternativlinien med
de sig dertill anslutande bandelarne Torpshammar—Ange och Håsjö—
Gällösund, utan äfven en östligare bana, i ungefär samma riktning som
den ursprungliga B-linien.

Den största betänklighet, som möter mot förslaget om åstadkommande
af luden Gällösund—Håsjö, är deri, att hvarken Eders Kongl.
Maj:ts vid 1873 års riksmöte till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, ej
heller Riksdagens beslut i ämnet omförmäler eller ens förutsätter fortsättning
af statens j ern vägsbyggn a der norr om den tillämnade tvärbanan;
men med afseende derå, att "nordostligaste punkten å den ifrågasätta
luden eller Håsjö ligger icke obetydligt söder om den år 1873 föreslagna
östligaste alternativsträckningen för tvärbanan eller den så kallade
B-linien, hvilken var ämnad att framdragas norr om Indalselfven; att
samma punkt är belägen i sjelfva den ifrågasätta C-linien eller sträckningen
från Torpshammar till Håsjö; att, derest sistberörda jernvägssträckning
icke kommer till utförande, luden Gällösundet—Håsjö utgör
ett snart sagdt nödigt vederlag derför till trakterne mellan Håsjö och
Sollefteå; samt att innevånarne i dessa traktör icke skäligen höra fortfarande
hållas i ovisshet, huruvida de kunna göra räkning på att från
Håsjö komma i förbindelse med järnvägsnätct, tvekar jag icke hemställa
om nådig framställning till Riksdagen att medgifva byggande af luden
Gällösundet—Håsjö i sammanhang med fastställande af den vestra; alternativlinien
Välje—Ange—Gällösund—Östersund och af sträckningen Torpsliammar—Ange.

Deremot anser jag, lika med Styrelsen öfver statens, järnvägsbyggnader,
frågan om utsträckning af linien Gällösund Håsjö till Sollefteå
vid Angermanelfven vara för tidigt väckt och förty icke böra vid innevarande
riksmöte komma under behandling, helst resultatet af undersökningen
å linien Håsjö—Sollefteå ännu icke är kändt.

Likaledes instämmer jag uti nämnda Styrelses uttalade åsigt, att
alla de frågor, som på bestämmande af de omtvistade särskilda jernvägsliniernes
riktning genom ifrågavarande område böra inverka, äio föi
ändamålet tillräckligt utredda; hvadan anledning till uppskof med nådig
framställning i ämnet till Riksdagen icke lärer kunna hemtas från brist
å utredning.

Deremot torde den omständigheten, att pågående riksmöte redan
långt framskridit, gifva rum för tvekan, huruvida Proposition till

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Riksdagen nu bör aflåtas; men denna tvekan lärer böra vika vid betraktande
af de. kostnader och olägenheter, som skulle blifva en följd
deraf, att de hittills stridiga jernvägssträckningarne icke redan vid innevarande
riksmöte varda fastställda. Det torde tillåtas mig att i detta
afseende åbeiopa en af Chefen för Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
den 15 i denna månad till mig aflemnad promemoria rörande
planen för jernvägsarbetenas bedrifvande å norra stambanan mellan Storvik
och riksgränsen mot Norge, hvilken promemoria är så tydande:

»Hela längden af donna stambana utgör efter den primitivt utstakade
luden, eller den såkallade A-linien, 52,7 mil, hvaraf 24,9 mil å den
uppåtgående delen emellan Storvik och Torpshammar samt 27,8 mil å
tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen.

Den oomtvistade delen af den uppåtgående banan emellan Storvik
och Hybo utgör 14,6 mil, och den oomtvistade delen å tvärbanan emellan
Näskott och riksgränsen 13,1 mil.

Enligt den af Riksdagen antagna plan, som legat till grund för anslagens
beviljande till ifrågavarande stambana, skulle hela stambanan
med de för innevarande och nästa år redan beviljade anslag af tillsammans
7,500,000 Kronor samt med 6,000,000 Kronor årligen under åren
1877—1880 fullbordas sistnämnda år 1880. Enligt det af Jemtlands
läns landsting fästade vilkor för det erbjudna bidraget till tvärbanans
byggande 900,000 Kronor utan anspråk på aktier eller återbetalning
skulle byggnadsarbetet, så väl å den uppåtgående stambanan, som å tvärbanan,
. ordnas så, att sistnämnda banas delar öster och vester om Storsjön
dit framhunne ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare
än den uppåtgående jernvägen från Storvik hunne tvärbanan mellan
Sundsvall och Throndhjem.

för uppfyllande af dessa vilkor, som förutsätta färdigbyggande af i
medeltal 8,8 mil jernbana årligen, måste jernvägsarbetet fördelas på två
arbetsdistrikt, hvaraf det ena bör omfatta den från Storvik uppåtgående
banan, och det andra tvärbanan från Torpshammar till riksgränsen.

Hvad det förstnämnda distriktet beträffar, eller det från Storvik utgående,
möter ej något hinder för arbetenas påbörjande derå under
innevarande vår, enär, såsom förut är nämndt, 14,6 mils längd från
Storvik af denna handels riktning är oomtvistad. Deremot kan å tvärbanan
emellan Torpshammar och riksgränsen ej något arbete påbörjas å
clen delen deraf, som fuller emellan Torpshammar och Näskott eller
Krokom, förr än liniens riktning blifvit bestämd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Med hänsyn till de förhållanden, som ega rum inom de glest befolkade
trakter, denna stambana kommer att genomgå, der icke allenast
arbetsmanskap och nästan allt som till dettas underhåll erfordras, utan
äfven arbetsredskap och öfrig för byggnaden erforderlig jernvägsmateriel
måste från andra delar af landet anskaffas, skulle det blifva förenad!
med högst betydliga kostnader, om jernvägsarbetet skulle påbörjas från
någon punkt på den oomtvistade tvärbanan, såsom vid Näskott, hvilken
vore långt aflägsen från sjö- och jern vägskommunikation. Och då nu
den enskilda jernhatt an emellan Sundsvall och Torpshammar är fullbordad,
är också Torpshammar den lämpligaste punkt, hvarifrån jernvägsarbetet
å tvärbanan bör taga sin början, liksom Storvik är den lämpligaste begynnelsepunkten
för arbetena å den uppåtgående stambanan.

Skulle nu frågan om liniens riktning icke nu^blifva afgjord utan
uppskjuten till nästa års riksdag, så skulle, under afvaktan • på detta afgörande,
ett helt arbetsår gå förloradt, hvarigenom tvärbanan ej kunde
påräknas färdig förr än under år 1881, i stället för under 1880, och
båda bandelarnas fullbordan icke ske samtidigt med mindre arbetena å
den uppåtgående bandelen skulle bedrifvas långsammare än annars vore
nödigt.

Ett sådant uppskof i riktningens bestämmande skulle jemväl medföra
svårighet för användande af det från östra stambanan lediga arbetsbefälet
och för öfriga dervid anställda och nu lediga tjensteman, samt
vålla eu rubbning i redan vidtagna anordningar. Styrelsen har nämligen,
för att icke låta en dyrbar tid gå förlorad, redan förlidne November
månad sjöledes från Norrköping till Sundsvall afsändt en större last med
från östra stambanan öfverblifna arbetsredskap, inventarier och materialier,
för att vidare på jernhatt an befordras från Sundsvall till Torpshammar,
och der vara i beredskap till arbetets påbörjande.

Oaktadt således utförandet af de oomtvistade jern vägssträckningarna
erfordrar större kostnad än de för detta och nästa år beviljade anslag,
så kan dock icke mer än den från Storvik uppåtgående stambanan med
fördel läggas under arbete förr än tvärbanans riktning från Torpshammar
blifvit bestämd, ty det skulle blifva allt för kostsamt att för detta år
vidtaga åtgärder för påbörjandet af jernvägsarbetena vester om Krokom,
eller att ställa arbetena å den uppåtgående stambanan på två arbetsdistrikt
och sedan, då liniens riktning under nästa år blifvit bestämd,
inrätta jernvägsarbetena efter en annan plan.

Stockholm den 15 April 1875.

Carl G. Beijer.i)

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 42.

Jemlik! underdånig skrifvelse den 4 April 1874 anvisade Riksdagen
på extra stat för innevarande år 3 millioner Kronor för fortsättande
under samma år af arbetena å de delar af beslutade jernbanorna från
Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom ostridig
blifvit godkänd; och innevarande års riksdag har, med bifall till Eders
Kong!. Maj:ts förslag, för fortsättande under år 1876 af arbetena å de
delar af nyssberörda baner, hvilkas sträckning redan blifvit eller före
anslagets disponerande blefve såsom ostridig godkänd, å extra stat för
1876 anvisat 4,500,000 Kronor.

Om än någon olikhet i formuleringen af Riksdagens båda omförmälda
beslut förefinnes, torde likväl icke anses nödigt att, på sätt Jemtlands
läns landstings och Östersunds städs jernvägskonoterade ifrågasatt, påkalla
särskild! förklarande af Riksdagen, att viss lämplig del af de för
innevarande år till den uppåtgående banan och tvärbanan anvisade medel
må användas till tvärbanans påbördande östanifrån i den sträckning, som
kommen att beslutas, utan lärer det falla af sig sjelf!, att Eders Kong!.
Maj:t utan sådant förklarande egen låta använda anvisade medel å hvilken
som helst af de sträckningar, Indika redan blifvit eller vid detta riksmöte
blifva slutligen fastställda.

På grund af hvad sålunda blifvit anförd! och under åberopande i
öfrig! af innehållet af Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnåder tryckta
memorial, hvilket torde såsom bilaga få åtfölja detta protokoll, tillstyrker
jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition
föreslå Riksdagen att medgifva:

antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpshammars-banan och en norsk jernväg
mellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och
vesterhafvet, må, hvad angår deno hittills stridiga sträckningen, dragas
från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning
öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående
stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning, må
sträckas från Hybo öfver Välje till Ange; samt att derjemte må byggas
eu jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;

eller ock, i händelse donna framställning icke af Riksdagen i allo
bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver
Välja till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,
Dusnäsviken och Östersund till Näskott.

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.

Hvad föredragande Departements-chefen sålunda tillstyrkt och hemställt
biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
dertill, förordna, att nådig Proposition i ämnet, så lydande
som bilagan Kitt. B till detta Protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
A. Wennberg.

Rättelse

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

sid. 11, rad. 17 nedifr. står; 36,100 fot

läs: 35,100 fot

Bih. till Riksd. Prof. 1875. i Samt. 1 Åfd. 19 Häft.

STORIAG-TIGSTE ALLEMADI&STE KMOTGr!

Sedan 1873 års riksdag genom skrifvelse af den 2 Maj 1873 hos
Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmält:

att riksdagen beslutat byggande dels af en bredspårig jernväg
med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Stor l -

vik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar
i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen mellan
Sundsvall och riksgränsen, dels ock af en smalspårig tvärbana med
lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller annan punkt
på berörda sträckning, fortlöpte, vare sig i sydligare eller nordligare
läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset
eller Krokom, samt fortsatte derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana
från Throndhjem till mötes, samt till fullständiga undersökningar
af lämpligaste sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande Hemvägar
och förberedande arbeten å ostridiga delar deraf, för år 1874
å extra stat anvisat 200,000 kronor,

så har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 Juni 1873
förordna!, att för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre
den del af den beslutade jernbana^ som skulle afse att förbinda Hybo
i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden
mellan Sundsvall och riksgränsen, än ock den del af tvärbanan, som, utgående
från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde fortlöpa,
vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller indirekt
beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom, undersökningar
skulle på statens bekostnad genom Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader
försorg verkställas i följande ordning, nämligen:

l:o angående den med C betecknade jernvägslinie, som utginge
från någon punkt i närheten af Torpshammar öfver Håsjö utmed Indalselfvens
södra strand till Krokom;

2:o i ändamål att från den norr om Hybo belägna punkt, hvarest
sjöarne Storsjön och Hennan sammanträffade, söka utleta eu fördelaktigare
sträckning för den uppåtgående banan i sådan riktning, att nämnda bana
komme att vid någon punkt vester om Torpshammar ansluta sig till tvärbanan
från Sundsvall till riksgränsen;

3:o rörande den redan undersökta, med A betecknade luden från
Hybo till Torpshammar och derifrån vidare i nordvestlig riktning till
Ivrokom i ändamål att söka åstadkomma nödiga förbättringar i den för
samma linie föreslagna sträckning, Indika undersökningar komme att omfatta
jemväl sträckningen för den handel, som, derest den bär ofvan under
2:o omförmälda jernvägslinie blefve antagen, borde sammanbinda Torpshammar
med ändpunkten af den uppåtgående banan; samt

4:o beträffande den med B betecknade linie från Hybo förbi sjön
Dellen, Wifsta varf och Maj a-ån till Aspå snäset, så vidt samma linie

sträckte sig från Helsinglands gräns genom Medelpad, Ångermanland och
Jemtland;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t funnit godt föreskrifva, att dessa
undersökningar oförtöfvadt skulle påbörjas och under 1873 års sommar
fortgå till den omfattning, som omständigheterna medgåfve, samt 1874 års
sommar så fort sig gorå läte fortsättas och, om möjligt, afslutas.

De sålunda nådigst anbefallda undersökningarna påbörjades sommaren
år 1873 under Ingeniören A. Sjögrens ledning och fortgingo så
länge årstiden det medgaf, samt fortsattes påföljande året 1874 i enlighet
med de derom i Styrelsens underdåniga qvartalsrapporter närmare meddelade
uppgifter. Derigenom, att Vester-Norrlands läns Landsting äfvensom
Gefleborgs läns Landstings jernvägskomité afstått från den förut begärda
undersökningen af hela den med B betecknade jernvägslinien i så
måtto, att undersökningarna i stället skulle få inskränka sig till den sydliga
delen deraf, eller den delen, som, utgående från Hybo i Helsingland,
sträcker sig, genom Delsbo och vidare öfver Hassela och Johannisfors, till
någon punkt på tvärbanan vester om Stöde-sjön, i stället för öster om
nämnde sjö, så hafva undersökningarna kunnat inskränkas till de linier,
hvilka egentligen afse utredningen af frågan om den fördelaktigaste sträckningen
af norra stambanan emellan Hybo i Helsingland och Aspås-näset
eller Krokom i Jemtland, hvarom stridiga åsigter yppat sig, och genom
denna inskränkning i undersökningarnas omfattning blef det äfven möjligt
att under för lidna året afstöta alla fältarbeten samt under vintermånaderna
medhinna uppgörandet af alla planer och profiler samt kostnadsberäkningar
öfver de undersökta linierna.

Då det för frågans utredning är nödvändigt att på en någorlunda
tillförlitlig och i tillräckligt stor skala upprättad plankarta åskådliggöra
lägst af de flera alternativa jernvägssträckningarna, som uppkomma genom
kombinationen af de nu undersökta linierna, och en sådan karta icke var
att tillgå, enär de särskilda länskartorna äro upprättade i olika skalor och
således icke kunna till ett helt med hvarandra kombineras, så har Styrelsen,
då genom enskildes försorg en plankarta i 300W0 af naturliga storleken
blifvit upprättad, upptagande ett omkring 9 mil bredt bälte af
landet, räkna dt från Jerfsö i Helsingland, och sträckande sig tvärs öfver
landet från kusten utmed Bottenhafvet till riksgränsen mot Norge, ansett
ändamålsenligast att, med ledning af de tillförlitligaste provinskartorna,
låta, fortsätta donna karta i samma skala ytterligare till en bredd af om -

kring 12V2 mil, så att den upptager jemväl största delen af Ångermanland
och Jernband.

På denna karta finnes med en bred svart linie uppdragen så val
den primitivt undersökta jernvägslinien som alla de nu undersökta linierna.
Styrelsen har derjemte sökt samla en del statistiska uppgifter rörande folkmängdsförhållanden,
åkerbruk, skogshandtering, äfvensom bergshandteringen,
och deröfver upprättat särskilda tabeller.

Sedan nu alla undersökningar, profiler och plankartor och kostnadsberäkningar
blifvit fullbordade, får Styrelsen, jemte öfverlemnande
af alla dertill hörande handlingar, Indika finnas närmare upptagna i den
härhos bifogade förteckningen, i underdånighet anföra:

De under ofvannämnde tid verkställda undersökningarna hafva omfattat
följande jernvägssträckningar, nemligen:

En linie, utgående från den äldre utstakade limen Storvik—Torpshammar
vid Välje i norra Helsingland utmed sjön Hennan förbi Ramsjö
till Ange å tvärbanan Torpshammar—Riksgränsen;

En linie, utgående från den äldre utstakade limon Storvik—Torpshammar
vid Hybo eller Edeforsen, i Helsingland, med sträckning genom
Delsbo, Hassela och Johannisfors, samt sammanträffande med tvärbanan
vester om Stödesjön;

En linie, utgående från Rombäck å tvärbanan i närheten af Torpshammar
i nära nordlig riktning förbi Hellesjö till Håsjö;

En linie från Håsjö i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,
följande vidare södra stranden af nämnda eif förbi Stugun och
Lith, sammanfallande med tvärbanan vid Näskott;

En linie, utgående från den förra vid den så kallade Dusnäsviken
omkring 1 mil vester om Stugun, sammanträffande med tvärbanan vid
Östersund;

En linie, utgående från Lith vid Indalselfven till Östersund; och

En linie, utgående från tvärbanan vid Gällösundet i Refsunds socken
i nära ostlig riktning till Håsjö.

Öfver alla dessa jernvägslinier, hvilka utgöra delar af de alternativa
riktningar, som kunna framställas emellan Hybo i Helsingland och
Näsko tt eller Krokom i Jemtland, äro särskilda kostnadsförslag upprättade,
och då bland de alternativ, hvilka kunna framställas, äfven ingå delar af
den äldre undersökta limon, nämligen den emellan Hybo och Val jo, den
emellan Välje och Torpshammar, den emellan Torpshammar och Ange,
den emellan Ange och Östersund samt den emellan Östersund och Näs -

kött, äro äfven särskilda kostnadsförslag öfver dessa linier genom utdrag
af de äldre omarbetade kostnadsförslag^ upprättade; varande i bifogade
tabellen N:r 1 samtliga dessa linier upptagna till längd, anläggningskostnad
samt kröknings- och lutningsförhållanden.

Då vid sistlidna årets riksdag ej någon annan förändring med afseende
å tvärbanans byggnadssätt blifvit gjord än den, som blef en följd
af den förändring i spårvidden, hvilken riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda nådiga framställning, antagit till 4 fot 81/2 tum engelskt
matt, eller i likhet med den å statens öfriga stambanor, i stället för, såsom
först var föreslaget, 3 fot och 6 tum samma mått, så hafva vid kostnadsberäkningarnas
uppgörande för de nu undersökta linierna samma grunder
blifvit följda med afseende å pris- och arbetsqvantiteter, som vid de
Äldre, med hänsyn till de högre prisen och den ökade spårvidden uppgjorda
kostnadsberäkningarna.

Förutom de ofvannämnda undersökningarna, och då det för frågans
utredning jemväl är af vigt att erhålla kännedom om möjligheten
och rigtningen af en framtida fortsättning af Norra stambanan vidare
norrut, eller åtminstone af en jernvägsförbindelse emellan tvärbanan och Indalselfven
samt Ångermanelfven, så har undersökning blifvit verkstad af
en jernvägslinie, utgående från Håsjö med sträckning öfver Fors, Graninge,
samt berörande Helgumssjön, till Sollefteå vid Ångermanelfven, från
hvilket ställe denna eif är segelbar ända ut till hafvet.

Innan Styrelsen öfvergå!'' till närmare redogörelse för de tekniska
förhållandena vid de undersökta jernvägslinierna, torde Styrelsen få yttra
sig rörande åtskilliga statistiska och ekonomiska förhållanden, om Indika
Styrelsen varit i tillfälle erhålla kännedom, och hvilka vid bedömande af
de särskilda rigtningarnas företräden måste tagas i öfvervägande:

Den del af landet, som man vid bedömandet af lämpligaste rigtningen
för så val den uppåtgående norra stambanan, som tvärbanan ifrån
Torpshammar till Riksgränsen, måste taga hänsyn till, utgöres af Helsingland,
Medelpad, Ångermanland, Jernband och Herjedalen,o och har en
längd från Helsinglands södra gräns till norra gränserna af Ångermanland
och Jemtland af omkring 30 mil, och eu bredd emellan Bottenhafvet och
norska gränsen af omkring 25 mil.

Hvad areal och befolkning inom förutnämnda provinser angår, bär

Helsingland ....................................... 113,283 qv.-mil och 97,760 personer,

Medelpad............................................. 55,266 „ „ 54,016 „

Ångermanland.................................... 135,995 qv.-mil och 89,682 personer,,

Jemtland............................................. 295,116 „ „ 64,184 „

Herjedalen.......................................... 117,306 „ „ 9,325 „

hvadan således hela arealen af

donna del af landet utgör......... 716,966 qv.-mil,

och befolkningen ..................................................................... 314,967 personer,

således något mer än femtedelen af hela landets areal, med en befolkning
af 73/1000, eller nära ’/13 af hela landets.

Om donna befolkning vore öfverallt jemn! fördelad, skulle endast
439 personer komma på hvarje qvatratmil, och om befolkningen inom
hvarje provins jemn! fördelades på arealen, så skulle på hvarje qvadratmil
komma

i Helsingland..........	......... 863	personer
i Medelpad ..................	......... 977	??
i Ångermanland .........	......... 659
i Jemtland.....................	......... 217
i Herjedalen..................	......... 79	??

Detta antagande af befolkningens fördelning är i hög grad vilseledande
vid bedömandet af befolkningens täthet inom de särskilda provinserna,
och då andra uppgifter derom icke kunnat erhållas, än de om
antalet invånare inom hvarje socken, så har Styrelsen på grund af de
från Statistiska Central-Byrån benäget meddelade uppgifter om befolkningen
inom hvarje socken upprätta! bifogade tabeller n:r 2—6, hvari befolkningen
linnés för hvarje socken upptagen för åren 1840, 1850, 1860, 1870
samt 1873, och i särskilda kolumner socknarnas arealer och antalet invånare
för qvadratmil inom hvarje socken. För att åskådliggöra befolkningens
storlek inom socknarna har Styrelsen å plankartan med röda luder
låtit uppdraga sockengränserna, och på sockenområdet med röda siffror
utsätta invånare-antalet för år 1873.

Med ledning häraf, och då den odlade, eller inrösnings-, jorden jemväl
linnés med gul färg å kartan betecknad, kan man få åtminstone ett
ungefärligt begrepp om befolkningens täthet eller om ställena der den tätaste
befolkningen linnés.

Det synes af kartan att den talrikaste befolkningen linnés inom
de utmed hafskusten samt utmed de större vattendragen belägna socknarna.

Tager man särskild!- i betraktande de utmed hafskusten, eller på
ett afstånd derifrån af 21/* högst 3 mil belägna socknarna, hvilkas vestliga
gränslinier äro å plankartan med dubbla röda linier utmärkta, och
hvilka alla finnas i bifogade tabell n:r 7 upptagna till folkmängd, areal
och invånare-ant-al beräknadt efter qvadratmil, o så befinnes att detta kustbälte,
räknadt från Helsinglands södra till Ångermanlands norra gräns,
och utgörande en areal af 95,82 9 qvadratmil, har en befolkning af 143,904
personer, städernas deri inberäknad, hvaraf komma på socknarna inom
Helsingland med en areal af 27,463 qv.m. 44,342 eller 1,615 på hvarje qv.m.

Medelpad... „ „ „ „ 19,715 „ 35,101 „ 1,780 „ „ „

Ångermanland „ „ „ 48,651 „ 64,461 „ 1,325 „ „ „

således i medeltal 1,502 invånare på qvadratmilen.

Denna befolkning utgör 45,69 procent af hela befolkningen å det
ifrågavarande området af landet, och är, för qvadratmil räknadt, icke obetydligt
i antal underlägsen äfven den i det glesast befolkade länet af hela

landet söder om Dalelfven.

Hvad befolkningens tillväxt inom hela det ifrågavarande området
af landet beträffar, så finnes den i de ofvan åberopade tabellerna n:r 2—6
uträknad i procent så val för hvarje socken särskild!, som för hela, pro -

vinsen, under åren 1840—1873. Det framgår
under nämnde tidrymd af 33 år tillväxt i

deraf att

befolkningen

Helsingland

Medelpad......... „

Ångermanland „

demilun d......... „

Herj edalen______ „

Tillväxten

med 39,18
87,46
57,17
60,24
40,48

proc..

eller i medeltal för år med

bär således

visat

))

sig

vara

„ „

minst i

1,19
„ 2,65

„ 1,73

„ 1,83

" 1,23

Helsingland,

proc..

och

störst i Medelpad och dernäst, i Jemtland.

Vidkommande förhållandet med befolkningstillväxten i de inom det,
ifrågavarande området belägna städerna, så inhemtas af de åberopade tabellerna
följande:

folkmängd tillväxt sedan

år 1873 1840 i °/0

Söderhamn ........................... 5,808 265,28

Hudiksvall ........................... 3,503 81,88

Sundsvall .............................. 7,270 250,36

Hernösand(medHernö socken

och Hernösands hospital) 4,643 98,08

Östersund.............................. 1,884 310,46

medeltal af tillväxten
för år i %

Sfi) 4
2,48
7,59

2,97

9,41

Rörande åkerbruket inom detta område upplysa förutnämnda tabeller
n:r 2—6 att af inrösningsjord finnas i

Helsingland.................. 207,070 tunnland = 8,9 qvadratmil

Medelpad ..................... 105,777 „ — 4,6 „

Ångermanland............ 228,249 „ — 9,9 „

Jemtland ..................... 270,577 „ = 11,7 „

Herjedalen..................... 30,415 „ = 1,3 „

Summa 842,088 tunnland = 36,4 qvadratmil,

och att hela skörden af spanmål af alla slag, utan afdrag för utsädet,
år 1872, som ansågs vara ett fullt medelmåttigt eller godt skördeår,
uppgick för

Helsingland......... till 240,987 tunnor

Medelpad............ „ 77,990

Ångermanland... „ 155,106

Jemtland............ „ 107,502

Herjedalen ......... „ 8,293

Summa 589,878 tunnor.

Det synes häraf att inrösningsj orden utgör endast en högst ringa
del, omkring 720, af hela områdets areal, och att spannmålsproduktionen,
om den endast beräknas till 2 tunnor för hvarje person, är, med undantag
af den i Helsingland, som lemnar något öfverskott, öfverliufvudtaget
och under ett godt år icke tillräcklig för befolkningens i dess helhet behof,
hvarom också den betydliga import af så väl malen som omalen
spannmål, som årligen egen ruin, bär ojäfaktigt vittnesbörd.

Den i tabellerna uppgifna skörden af lin inom Helsingland, Medelpad
och Ångermanland uppgår till 14,413 centner.

Hvad skogsförhållandena inom det ifrågavarande området af riket
beträffar, så föreligga dervid isynnerhet två fakta, hvilka, enligt Styrelsens
åsigt, lemna en god ledning för bedömandet deraf, nämligen den befintliga
arealen af skogsmark, samt den årliga qvantiteten af exporterad!
virke.

I ofta åberopade tabellerna n:r 2—6 finnes arealen skogsmark
uppgifven vara

i Helsingland.................................

i Medelpad....................................

i Ångermanland...........................

i Jernband....................................

i Hcrjedalen .................................

hvadan således hela arealen
skogsmark skulle utgöra ______

2,130,231 tunnland = 92 qvadratmil
1,043,913 „ = 45,1

2,442,916 „ = 105,6

4,171,391 „ = 180,2

751,896 „ = 32,5

10,540,347 tunnland - 455,4 qvadratmil.

Det är ofvanföre anfördt att den odlade, eller inrösnings-, marken
inom hela området utgör endast 36,4 qvadratmil; följaktligen skulle enligt
dessa uppgifter detta 716,9 qvadratmil vidsträckta område af landet
utgöras af 36,4 qvadratmil, eller 5 procent af hela arealen, inrösningsmark,

455.4 qvadratmil, eller 63,6 procent, skogbärande mark, och återstoden

224.5 qvadratmil, eller 31,4 procent, fjelltrakter och kärr eller annan för
skogväxt eller odling otjenlig mark.

Enligt från Skogs-Styrelscn erhållna uppgifter finnas inom området
tillsammans 1,270,507,23 qvadratref = 226,876 tunnland eller 9,8
qvadratmil kronoparker, hvilka i bilagan lit. A finnas närmare specificerade,
och hvilka, så vidt uppgifter derom kunnat erhållas, finnas på
kartan med grön färg utmärkta.

Beträffande åter det andra af förutnämnda fakta, eller det, som
rörer trävaruexporten från de inom området varande tullkammaredistrikten,
har Styrelsen, på grund af från General-Tull-Styrelsen erhållna uppgifter,
upprättat bifogade tabell n:r 8, som utvisar donna export under
åren 1868 till och med 1873, eller under den tid då de särskilda slagen
deraf äro i kubikfot upptagna. Det synes deraf att exporten årligen till
tagit, och att den varit störst från Sundsvalls tullkammaredistrikt och
minst från Hudiksvall, samt att den från alla dessa tullkammaredistrikt
i medeltal årligen för de 6 åren tabellen omfattar uppgått till icke mindre
än 54,356,984 kubikfot.

Uppskattas nu donna tillverkning i penningar till ett pris af endast
50 öre för kubikfot, så skulle värdet deraf motsvara 27,178,492 kronor.

Härtill hör dock läggas handels- och fraktvinsten, hvika tillsammans
under gynnsamma konjunkturer sannolikt uppgå till högst betydliga
belopp.

domför man exporten från nämnda tullkammaredistrikt som före
år 1873 uppgick till 62,874,255 kubikfot med trävaruexporten för hela
riket under samma år, hvilken, enligt Commerce-Collegii underdåniga be 2 -

rättelse, upptages för allt i kubikfot uppskatta^ virke till 132,121,372
kubikfot, så utgör den nära hälften deraf, eller något mer än 47 procent.
Och jemför man värdet af donna export med det för hela landets export
för samma år af spanmål och produkter deraf, som i nyss åberopade underdåniga
berättelsen uppgifves till 34,020,663 kronor, så synes ej någon
betydlig skilnad emellan dessa båda värden ega rum.

Det framgår häraf att det ifrågavarande området af landet är ett
skogrikt land, och att skogsafverkningen utgör befolkningens hufvudsakligaste
näringsgren; och då endast eu högst obetydlig bruksrörelse eller
jernhandtering bedrifves, afverkas skogsprodukterna nästan uteslutande till
export. Det högst betydliga värdet af donna export och dennas i senare
tider ökade storlek förklara den stigande välmågan och befolkningens
hastigare tillväxt än i öfriga delar af landet, äfvensom att högst betydliga
kapital kunnat nedläggas så väl på de vidsträckta flottledernas anläggning,
som på den mängd sågverk och andra för trävarurörelsen erforderliga
inrättningar, samt att så höga dagsverkspris för arbetare och
dragare, som der varit gällande, kunnat erläggas.

Huruvida en så stor skogsafverkning allt framgent kan fortgå
med skogarnes bestånd, är en fråga som Styrelser) icke tilltror sig kunna
bedöma. Väl synes det å ena sidan, då man fördelar ofvannämnda årliga
medelexport af 54,356,984 kubikfot bearbetadt virke af alla slag på den
till 10,540,347 tunnland uppgillra skogsarealen, utgörande således endast
5,45 kubikfot för tunnlandet, som om afverkningen icke skulle i förhållande
dertill vara särdeles stor, äfven då dertill lägges hvad som för
befolkningens eget behof kärr erfordras för bränsle, stängsel och byggnadsvirke
m. nr.; men tager man å andra sidan hänsyn dertill, att betydliga
skogsarealer finnas, som icke äro åtkomliga, hvarigenom afverkningen
å de lättast åtkomliga skogsvidderna blifvit så mycket större, och
att föga eller intet blifvit gjordt för befrämjandet af återväxten, och att
donna senare går ganska långsamt, så lärer den ofta uttalade farhågan
för skogarnes öfverafverkning väl icke helt och hållet sakna grund.

En annan sak som vore af största vigt att känna är den, huru
mycket af den växande skogen verkligen kommer till gagn.

Skulle den uppgiften, att endast hälften eller två tredjedelar af
den växande skogen kommc till nytta, eller kan på flottlederna utföras,
och att återstoden af det fällda mogna virket äfvensom vindfällen och
den skadade skogen qvarlemnas i skogarne utan användande, men till
hinder för återväxten, och hvarigenom således icke mindre än 54 eller

56 millioner kubikfot årligen skulle gå förlorade, inses hvilken ofantligt
stor national-ekonomisk förlust derigenom tillskyndas landet. Det skulle
derföre vara jernbanornas uppgift att möjliggöra en ordnad skogshushållning,
hvarigenom en stor del af dessa rika tillgångar skulle komma industrien
till godo.

Det är klart att en vara af så ringa värde i förhållande till sin
vigt, som trä, icke kan bära någon stor transportkostnad, hvarföre också
den väglängd, som den med fördel kan på jernbana transporteras, är
ganska begränsad. Deremot erbjuda flottlederna särdeles billig transport,
och då Ljusnan med Vuxna eif, Ljungan, Indals- och Angermanelfvarna,
som alla hafva sina källor i fjélltrakterna i närheten af Riksgränsen mot
Norge, genomskära det ifrågavarande området af landet och med sina bielfvar
utgrena sig i alla rigtningar och utgöra afloppen för den mängd
större och mindre sjöar, som öfver allt finnas spridda inom området, samt
dels äro och framdeles kunna genom upprensningar göras flottbara, så är
det troligt att äfven efter stambanans tillkomst flottlederna hufvudsakligast
komma att begagnas för framskaffandet af de i skogarna fällda timmer
och sågblock ned till kusten der de flesta sågverken äro belägna,
och hvarifrån utskeppningen egen ruin. Endast undantagsvis kunna jernbanorna
begagnas för kortare transporter, eller der flottleden till följd af
dermed förenade svårigheter fordrar alltför lång tid eller medför förluster
genom den skada virket lider i vattenfallen. Härom lemnar den (so bilagan
Lit. B) af Doktorn Sev. Axell meddelade promemorian åtskilliga
upplysningar grundade på beräkningar, äfvensom det (se bilagan Lit. C)
bifogade intyget från flera sakkunniga personer visar huru begränsade
eller korta de afstånden äro, å hvilka det lönar sig att transportera
fäldt virke ned till flottlederna, och hvaraf framgår att det skulle fordras
ett högst betydligt utgrenadt jernvägsnät för att ersätta dessa senare.

Det är äfven troligt att exporten af det apterade virket hädanefter,
som hittills, kommer att med största fördel ske från de inom området
belägna hamnarne och lastageplatserne, då en sydligare belägen
Östersjöhamn icke kan uppsökas, hvilken skulle genom längre skeppningstid
eller billigare utfrakter erbjuda fördelar, som motsvarade den betydligt
ökade transportkostnaden å jernväg.

Undantag härifrån kommer troligen att ega ruin för den vestra
delen af Jemtland, hvarifrån afståndet till Throndhjem icke blifver större,
än att bearbetade trävaror med fördel på jernbana skulle kunna träns -

porteras för att vid sistnämnda ställe rinna en fördelaktigare exportör^
än vid någon hamn utmed Bottniska hafveri

Inom detta vidsträckta område af landet finnas, med undantag af
den förlidna året för trafik öppnade enskilda jernbanan emellan Sundsvall
och Torpshammar, samt de smärre jernbanorna emellan Hudiksvall
och Forssa, Söderhamns jernbana, den emellan Manna och Sandarne, och
den emellan Holm och Liden, ej några andra kommunikationsanstalter, än
vanliga landsvägar samt de, hvilka de segelbara vattendragen kunna på
kortare sträckor erbjuda.

Den så kallade kommunikationsleden emellan Sundsvall och Riksgränsen
mot Norge, som utgöres af kombinerad landsväg och segelled, är
nästan den ende eller åtminstone den mest hefarne vägen tvärt igenom
landområdet, men då den är förenad med många omlastningar och under
hela den tid af året, som vattendragen äro tillfrusna, är i saknad af den
lättnad, som sjötransporten medför, kan den till följd deraf, ehuru af stor
nytta, icke motsvara nutidens fordringar.

Af landsvägar äro ganska få anlagda i de inre delarna af området,
och störa sträckor af landet äro i saknad af sådana. Det tätare bebyggda
kustlandet är deremot bättre dermed försedt. Donna del af området har
dessutom så lång tid af året, som hafvet är isfritt, ångbåtsförbindelser
hvilka såväl i prisbillighet som snabbhet lemna föga öfrig! att önska,
En stambana dragen i närheten af kusten skulle väl komma att
genomskära den tätast befolkade delen af området, men den skulle blifva
utsatt för täflan med ångbåtstrafiken, med hvilken den icke skulle kunna
mota sig i fraktbillighet, likasom den ej heller skulle kunna öfverträffa
den i snabbhet, Följden deraf skulle sannolikt blifva den, att såväl personsom
godstrafiken under hela den tid af året som seglationen vore fri skulle
företrädesvis begagna sig af ångbåtsförbindelserna såsom de billigaste.

Det är ofvanföre visadt att befolkningen å donna kuststräcka,
ehuru tätare än i det öfriga område!, likväl är gles, i medeltal uppgående
till endast 1,502 personer på qvadratmilen, och kan följaktligen icke erbjuda
någon så stor persontrafik, som skulle kunna hafva ett afgörande
inflytande pa blifvande trafikinkomster eller på stambanans räntabilitet.

Det är tydligt och klart att en enda stambana dragen genom ett så
stort och vidsträckt område af landet, som det ifrågavarande ofvanföre beskinna,
icke kan förläggas så, att den med samma fördel tillgodoser kustlandets
och de invid hafvet belägna städernas förbindelse sinsemellan, som
det inre landets behof af kommunikationsmedel; och då kuststädernas för -

bindelse sinsemellan, som dessutom är underlättad af sjökommunikation,
obestridligt måste vara af mindre vigt än dessa städers lättade förbindelse
med det inre af landet, samt då eu stambana dragen i närheten af
kusten skulle få ett för fiendtligt anfall högst blottstäldt läge ända från
utgångspunkten vid Storvik till sammanträffandet med tvär banan, eller på
eu längd af nära 25 mil, och alltid medföra en omväg för hufvudstadens
och det södra landets förbindelse med det inre af Jemtland äfvensom
med den alltid isfria hamnen vid Throndhjem, och förlänga och försvåra
förbindelsen emellan de idka malmtillgångarna i Norbergs och mellersta
Sveriges bergslag och det inre af ifrågavarande områdets läkare skogstillgångar,
så synes det icke vara skäl att nu, hvad så väl den uppåtgående
stambanan som tvärbanan beträffar, frångå den vid de öfriga stambanornas
anläggning följda regeln, att dessa böra framdragas förnämligast
genom de orter, Indika, i anseende till sin aflägsenhet från vattenkommunikationer,
af dessa icke kunna draga fördel, och fortgå i kortast möjliga
rigtning emellan sina ändpunkter samt vara välbelägna för bibanors
anslutning.

Af de ofvannämnda undersökta särskilda jcrnvägssträckningarna
kunna icke mindre än fem alternativa jernvägslinier framställas för förbindelsen
emellan Hybo i Helsingland och Näskott eller Krokom i Jemtland,
när deri äfven ingår den primitivt undersökta jernvägslinien, eller
den under benämning af A-linien i skriftvexlingarne rörande jernvägsanläggningarna
i Norrland ofta förekommande.

Då nu under alla omständigheter, enligt Riksdagens beslut, en
tvärbana skall anläggas från Torpshammar till Riksgränsen sålunda, att
genom densamma, satt i samband med den redan anlagda enskilda jernbanan
emellan Sundsvall och Torpshammar samt med den i Norge beslutade
jernbana!! emellan Riksgränsen och Throndhjem, eu oafbruten
jernvägsförbindelse må kunna tillvägabringa^ emellan Bottniska vikon och
Nordsjön, eller emellan nämnda båda städer, nämligen Sundsvall och
Throndhjem, ehuru Riksdagen medgifvit, att eu sådan tvärbana kan få
ett sydligare eller nordligare läge, än den primitivt undersökta luden A,
med direkt eller indirekt beröring af Östersund, så tror Styrelse!! att det
skulle leda till en enklare och klarare öfversigt af förhållandena, om vid
jemförelse!! emellan de flora alternativen man först toge hänsyn till den
uppåtgående stambanans sträckning och dess anslutning till den primitivt

undersökta tvärbanan, helst nämnda sträckning ingalunda är förkastad,
utan fråga blott uppstått, huruvida en fördelaktigare riktning kan genom
närmare, utförligare undersökningar utletas, samt Riksdagen icke lemna!
någon annan bestämmelse rörande den uppgående stambanans anslutning
till tvärbanan, än att den kunde ske vid Torpshammar i Medelpad eller
annan lämplig punkt på sträckningen emellan Sundsvall och Riksgränsen.

På grund häraf tillåter sig Styrelsen att först i underdånighet redogöra
för de alternativ, som röra den från Hybo uppåtgående liniens förbindelse
med förutnämnda tvärbana.

Härvid förekomma tre alternativa luder, nämligen l:o den primitiv!
undersökta, eller den från Hybo öfver Välje till Torpshammar, 2:oo den
från donna linie vid Välje i mera vestlig riktning afvikande och vid Ange
med tvärbanan sammanfallande luden, hvilken blifvit utletad för att undvika
den långa och branta lutning af 1 : 60, hvarmed nedstigandet å den
förstnämnda bni en från landhöjden till Ljungans dalgång är förenad!, och
3:o den, till följd af Gefleborgs läns Landstings jernvägskomités derom
gjorda underdåniga framställning, undersökta limen från Hybo genom
Delsbo öfver Hassela och Johannisfors, sammanträffande med tvärbanan
vester om Stöde-sjön.

Donna sistnämnda linie, ehuru, såsom ofvanföre är nämndt, träffande
den enskilda jernbana,!! emellan Sundsvall och Torpshammar vester om
Stöde-sjön omkring 1 mil öster om Torpshammar, måste dock, så väl till
väglängd som anläggningskostnad, beräknas ända fram till Torpshammar.

I bifogade tabellen n:r 9 finnas dessa linier upptagna till längder, anläggningskostnad
och lutningsförhållanden, men har Styrelsen ansett sig
höra för korthetens skuld från tabellen utesluta krökningsförhållandena,
emedan krökningar af mindre radie än 1,000 fot icke förekomma på någondera
limon, och någon särdeles stor eller på frågan inverkande skiljaktighet
icke i det afseende! förefinnes. Det framgår vid jemförelse!!
emellan dessa förhållande!!,

att Union Hybo—Välje—Ange

är ............................................................................................. 17,900 fot kortare,

och..................... 784,000 kronor" billigare att anlägga,

och har 1 mil 21,400 fot mindre stigningar af 1 : 60,

1,100 „ mera „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

1,700 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

1,200 „ mera „ „ 1 : 100 till 1 : 149,

än linien Hybo—Välje—Torpshammar;

och att förstnämnda linie, eller Hybo—Välje—Ange,

är ................................................................................. 3 mil 26,400 fot kortare

och......... 3,684,000 kronor billigare att anlägga,

samt har 11,000 fot mindre stigningar af 1 : 60,

26,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

23,100 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

18,300 „ „ „ „ 1:100 till 1:149,

än limon Hy bo—Johannisfors—Torpshammar;

samt att limon Hybo—Välje—Torpshammar

är.................................................................................... 3 mil 8,500 fot kortare

och......... 2,900,000 kronor billigare att anlägga,

men har 1 mil 10,400 fot mera stigningar af 1 : 60,

27,600 „ mindre „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

21,400 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

19,500 „ „ „ „ 1 : 100 till 1:149,

än linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar.

Det synes häraf att den förstnämnda linien, eller Hybo—Välje—
Ange, har företräde framför linien Hybo—Välje—Torpshammar icke så
mycket genom kortare våglängd och billigare anläggningskostnad, som
mera i 1 mil 21,400 fot minskning i branta stigningar af 1:60; men att
den deremot jernjord med linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar har,
utom fördelarna af mindre längd af branta stigningar, eu afgjord fördel
i den 3 mil 26,400 fot kortare väglängden, samt den högst betydligt
billigare anläggningskostnaden af icke mindre än 3,684,000 kronor. Men
härförutom har donna linie ett stort och i hög grad afsevärdt företräde
framför de båda senare linierna deri, att ^förbindelse!! emellan hela landet
söder om Hybo och norr och vester om Ange samt med Norge blifver
genom donna linie icke mindre än 7 mil 6,900 fot kortare än öfver linien
Hybo—Johannisfors—Torpshammar, och 3 mil 16,500 fot kortare än öfver
Hybo—Välje—Torpshammar. Såsom utgörande en del af en stambana
har donna linie äfven derigenom, att den griper djupare in i landet, samt
öppnar förbindelse!! med trakter, som äro helt och hållet i saknad af
kommunikationsmedel, ett fördelaktigare läge.

Då nu linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar, såsom ofvanföre
är visadt, medför ökad våglängd och erfordrar betydligt större anläggningskostnad,
än de båda andra linierna, måste således stärka och grundade
skål förefinnas för att berättiga- till en så stor och kostsam afvikelse

från stambanans hufvudviktning som detta alternativ förutsätter. Granskar
man derföre plankartan närmare, så finner man att det landområde, som
af donna stambanans afvikelse åt öster skulle kunna hafva någon egentlig
fördel, är begränsad! i söder af sjön Dellen och den derifrån utgående
jernbana!! till Hudiksvall, i öster af Bottniska vikon, och i norr af Ljungan
och den derutmed redan anlagda enskilda jernbana!! emellan Sundsvall
och Torpshammar. Detta område, hvars bredd från söder till norr,
eller emellan de båda förutnämnda enskilda jernbanorna, är endast 61/,,
å 7 mil, består af en del af norra Helsingland och eu del af södra Medelpad.
Hvad donna senare delen beträffar, så visar kartan att gränsen
emellan Helsingland och Medelpad löper i det närmaste i parallel riktning
med Sundsvall—Torpsliammar-banan, på ett afstånd derifrån af 2
mil, så att området inom Medelpad ligger inom nämnda jernbana^ rayon,
och behöfver således icke här tagas i beräkning. Inom Helsinglands-området
ligga socknarna Delsbo, Bjuråker, Forssa, Hudiksvall, Tulla, flög,
Högsta, Ilsbo, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hassela, Indika
alla i en särskild tabell, bifogad under n:r 10, finnas upptagna med hänsyn
till folkmängd, areal, antal invånare för qvadratmil och skördebelopp
in. in. Det synes deraf, att sammanräknade folkmängden inom dessa
socknar, Hudiksvalls stad inberäknad, uppgår till endast 29,965 personer,
och att hela skördebeloppet uppgick för år 1872 till 59,738 tunnor spannmål
af alla slag och 69,842 tunnor rotfrukter, 136 tunnor linfrö och
4,186 centner lin. Detta skördebelopp synes icke vara större, än som för
befolkningens eget behof är nödvändigt.

Sammanräknade folkmängden inom dem bland ofvannämnda socknar,
Indika gränsa omedelbart till hafvet, jemte Hudiksvalls stad, nämligen
Hudiksvall, Tuna, Högsta, Harmånger, Jättendal och Gnarp, utgör
12,734 personer.

Af alla de inom hela ifrågavarande område belägna socknarne äro
Delsbo med en befolkning af 4,315, Bj uråker med eu folkmängd af 3,630
och Bergsjö med eu befolkning af 3,287 personel'' de folkrikaste, hvilka
således tillsammans hafva eu folkmängd af 11,232 personer, eller något
mer än 37 procent af befolkningen i hela området.

Beträffande produktionen af spannmål och rotfrukter är denna i
Bjuråker understigande, i Bergsjö ungefärligen motsvarande, men i Delsbo
öfverstigande socknarnas eget behof.

Inom ifrågavarande område af Helsingland ligga Franshammars, An -

dersfors, Strömbacka, Hedvigsfors, Svedjebackens och Ströms stångjernsverk
samt Movikens och Gnarps masugnar.

Hela tillverkningen vid alla dessa verk uppgick år 1873, enligt
från Kongl. Commerce-Collegium erhållna uppgifter, till 72,306 centner
45 skålp. stångjern, 50,916 centner 80 skålp. smältstycken samt 68,554
centner tackjern, hvarförutom ur Göske-grufvan 52,855 centner jernmalm
blifvit uppfordrade.

Af detta tillverkningsbelopp komma 38,315 centner stångjern,
35,279 centner smältstycken och 46,440 centner tackjern, eller mer än
halfva tillverkningen, på Ströms stångjernsverk och Gnarps masugn, båda
belägna invid hafskusten, och kunnande följaktligen icke hafva serdeles
stort gagn af stambanans riktning.

Vid Franshammars bruk, äfvensom vid Johannisfors bruk, beläget
i Medelpad, men helt nära intill Ifelsinglands-gränsen, egde ej någon tillverkning
rum under förutnämnda året.

Jerntillverkningen inom området är således ganska obetydlig, och
orsaken härtill anser Styrelsen snarare höra sökas i det förhållande, att
skogstillgångarne med större fördel kunna på annat sätt realiseras, än för
jerntillverkning, än i bristande kommunikationer, alldenstund flera i detta
senare afseende mera vanlottade verk finnas med vida större produktion
inom andra delar af landet,

Fager man nu dessa tre sistnämnda socknars belägenhet i närmare
skärskådande, så synes det af kartan att den tätast befolkade delen af
Bergsjö socken ligger endast 11/3 mil från kusten, att Delsbo och Bjuråkers
socknar gränsa båda intill sjön Dellen, till hvars östra ända Hudiksvalls
jernbana numera är utsträckt, samt att stambanan i riktningen öfver
Johannisfors väl skulle komma att genomskära Delsbo socken, men deremot
framgå alldeles utmed östra gränsen af Bjuråkers socken, hvars
vestra gränslinie åter ligger närmare intill de båda andra alternativen.

Delsbo och Bjuråkers socknar, såväl som den invid sjön Dellen
belägna Movikens masugn, och det endast y2 mil derifrån liggande Strömbacka
bruk, hafva redan på sjön Dellen och den dermed förbundna, omkring
1 y2 mil långa Hudiksvalls-jernbanan en både kort, billig och beqväm
förbindelse med Hudiksvalls stad. Äfven vintertiden, då vattendragen
äro tillfrusna, blifver vägen, som på fordon behöfver tillryggaläggas
för att nå jernbanan, endast 1 yz å 21/2 mil. För dessa båda socknar

måste, enligt Styrelsens åsigt, förbindelsen med Hudiksvall vara af större
vigt än den med stambanan, och denna vigtiga förbindelse med Hudiksvall
såsom närmaste stad och hamn förbättras icke, äfven om stambanan
anlades efter Johannisfors-alternativet. Men om deremot Hudiksvalls jernbana
utsträcktes ända till Delsbo, hvilket förutsätter en jernbanebyggnad
af omkring 11/2 mil, och fortsattes vidare derifrån till stambanan vid Hybo,
hvilket åter skulle erfordra en ytterligare jernvägsanläggning af omkring
2 mil, eller tillsammans 372 mil, för Indika anläggningskostnaden efter

600.000 kronor för mil uppginge till 2,100,000 kronor, så skulle icke
allenast Delsbo och omkringliggande trakt derigenom komma i oafbruten
jern vägsförbindelse såväl med stambanan, som med Hudiksvall, utan äfven
nämnda stad med stambanan.

Beträffande ifrågavarande alternativs (Johannisforsliniens) vidare
fortsättning genom Hassel a socken och Medelpad till Torpshammar, så har
Styrelsen ofvanföre anmärkt, att området inom Medelpad ligger helt och
hållet inom Sundsvall—Torpshammar-banans rayon, och kan således icke
hafva någon väsendtlig fördel af stambanans dragande derigenom. Det
skulle således egentligen vara Hassela socken som både fördel af donna
stambanans rigtning. Hassela socken har en folkmängd af 2,007 personer
med en produktion understigande eget behof. Någon särdeles
stor trafik vore härifrån icke att påräkna, och donna socken har dessutom
endast 2 J/2 ä 3 mil till Sundsvall—Torpshammar-banan eller till sjön
Dellen.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet sökt visa, och

då stambanans dragande efter alternativet Hybo—Johannisfors—
Torpshammar medför en ökad anläggningskostnad af icke mindre än

3.684.000 kronor, samt en ökad väglängd af 7 mil 6,900 fot (eller i det
närmaste 13,(1 procent af hela den primitivt undersökta limon emellan
Storvik och Piks-gränsen) för förbindelsen emellan hufvudstaden och hela
landet söder om Hybo med Jemtland och Throndhjems alltid isfria hamn,
hvarigenom hela den transiterande rörelsen skulle belastas med en stor
och kostsam omväg, och komma att ledas öfver ett ökadt antal ogynnsamma
stigningar, hvilket allt kan undvikas;

då den trakt, hvars kommunikationer detta alternativ hufvudsakligen
är afsedt att befrämja, dels för sin närbelägenhet intill hafvet och
dels genom de deri redan befintliga kommunikationsmedel, är i detta hänseende
vida bättre lottad, än den längre in i landet belägna, andra korn -

munikationsmedel saknande trakt, från hvilken stambanan genom förutnämnde
omväg skulle aflägsnas, såsom F är ila och Ljusdals socknar med
en sammanräknad folkmängd af 9,288 personer, hvilken med endast
1,944 personel- understiger den i Delsbo, Djuråker och Bergsjö socknar,
men hvilken under de sednare 33 åren visat en tillväxt af 38,44 procent,
då deremot den i de sistnämnda socknarna under samme tid tillväxt
med endast 20,5 procent;

då genom anläggningen af en endast 3 ’/2 mil lång bibana från Hudiksvalls
jernväg till stambanan vid Hybo, för hvilken anläggningskostnaden
kan beräknas till 2,100,000 kronor, den med stambanan af sedda
förbindelsen skulle till hufvudsaklig del befrämjas, och Hudiksvalls stad derigenom
sättas i direkt jernvägsförbindelse med det inre Jandet, och i förening
med stambanan efter alternativet Hybo—Välje—Ange obestridligen
komma i förbindelse med ett vidsträcktare uppland än efter Johannisfors-alternativet; då

det icke kan eller får vara en stambanas af sådan utsträckning,
som den ifrågavarande, uppgift att afvika från sin hufvudrigtning för att
uppfånga trafik från sådana nära intill kusten belägna trakter, Indika
medelst korta bibanor kunna sättas i förening med stambanan, och donna
trafik derjemte icke är särdeles stor, alldenstund sädesproduktionen sannolikt
icke öfverstiger ortens eget behof, och jernhandteringen är högst obetydlig,
samt skogsprodukterna, såsom mera tillgängliga än de i det inre
af landet, sannolikt redan till största delen äro afverkade;

samt då stambanan genom denna afvikning skulle få ett för fiendtligt
anfall mera blottstäldt läge, än efter någotdera af de andra alternativen;

så kan Styrelsen, vid öfvervägande af alla dessa förhållanden, icke
komma till annat resultat, än att alternativet Hybo—Jolrannisfors—Torpshammar
bör helt och hållet förkastas.

Beträffande de båda andra alternativen, nemligen Hybo—Yälje—
Ange och Hybo—Välje— Torpshammar, för hvilkas skiljaktigheter i våglängd,
anläggningskostnader och lutningsförhållanden Styrelsen (^vanföre
redogjort, så har det förstnämnda af dessa alternativ, om man än icke
fäster så synnerligt stor vigt vid den 17,900 fot kortare väglängden och
den 784,000 kronor billigare anläggningskostnaden, dock, enligt Styrelsens
åsigt, ett stort och afgjordt företräde framför det sistnämnda i fördelaktigare
öfvergång öfver Ljungans dalgång, hvarigenom en sammanräknad
längd af stigningar af 1: 60 af icke mindre än 1 mil 21,400 fot

kunna undvikas, samt i förminskad väg af 3 mil 26,400 fot för den
transiterande trafiken, äfvensom deri, att det berör betydliga kronopark^'',
och genom sin närbelägenhet intill Hafverö-vattnen bör kunna påräkna
betydligt större rörelse af skogselfekter än Union Hybo— Välje—Torpshammar.

Sedan Styrelsen nu i underdånighet redogjort för de särskilda alternativa
rigtningarna, som afse den uppåtgående stambanan och dess anslutning
till tvärbanan, torde Styrelsen få öfvergå till behandlingen af de
undersökningar, som röra tvärbanans rigtning emellan Torpshammar och
Näsko 11, eller Krokom. Såsom ofvanföre är nämndt, har eu linie blifvit
undersökt som, utgående från Torpshammar sträcker sig öfver Hellesjö
och Håsjö samt _ derifrån i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,
följer vidare södra stranden af donna eif förbi Stugun och Lith
och sammanfaller med den primitivt undersökta tvärbanan vid Näskott,
hvilken linie är den sa kallade C-linien. Då nu Riksdagen medgifvit att
tvärbanan får direkt eller indirekt beröra Östersund, har äfven en linie
blifvit undersökt utgående från den sistnämnda vid Dusnäsviken, omkring
1 mil vester om Stugun, med sträckning öfver Östersund till Näskott,
samt en linie för bibanan mellan Lith och Östersund.

Härigenom uppkomma tre alternativ med samma utgångs- och
anslutningspunkter Torpshammar och Näskott, nämligen den primitivt undersökta
A-linien och limon öfver Håsjö, med direkt beröring af Östersund,
samt samma linie, eller den öfver Håsjö och Lith, berörande Östersund
medelst bibanan Lith—Östersund.

För underlättande af jemförelse mellan dessa alternativ, har Styrelsen
upprättat bifogade tabell N:r 11, hvari dessa linier finnas till
längd och anläggningskostnad samt lutningsförhållanden upptagna.

Det synes deraf, att den primitiva limon A är både den kortaste
och billigaste, att den samma, jemförd med den linie från Torpshammar
öfver Håsjö till Näskott, som direkt berör Östersund

är.................................................................................... 3 mil 8,7 00 fot kortare,

ooh .............................. 1,589,000 kronor billigare,

och har 14,240 fot mindre stigningar af 1 : 60,

5,700 „ „ „ „ 1: 61 till 1:79,

16,880 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 :99, och

4,680 „ „ „ „ 1:100 till 1 : 149,

och jemförd med linien öfver Håsjö med indirekt beröring af Östersund
medelst bibanan från Lith, bibanan inberäknad,

är................................................................................. 3 mil 33,500 fot kortare,

och ...........................2,094,000 kronor billigare,

men bär 7,720 fot mer stigningar af 1 : 60,

I, 800 „ „ „ „ 1 : 61 till 1:79,

5,510 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, och

12,010 „ „ „ „ 1 : 100 till 1 : 149.

Vid jemförelse mellan Håsjö- eller C-linien, som direkt berör
Östersund, och samma linie som endast medelst bibana kommer i förbindelse
med Östersund, framgår det att den förra

är............................................................................................. 24,800 fot kortare,

och .......................................... 505,000 kronor billigare,

men bar 21,960 fot mer stigningar af 1 : 60,

7,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

II, 370 „ „ „ „ 1: 80 till 1:99, samt

7,330 „ mindre „ „ 1:100 till 1 : 149,

än den senare då bibanan från Östersund till Lith tages med i beräkning.

Håsjölinien kan således icke direkt beröra Östersund utan att
framgå öfver en terräng, hvarå, såsom ofvanföre synes, betydligt ogynnsammare
lutningsförhållanden förekomma, än å samma linie, som indirekt
berör Östersund. Detta senare alternativ medför deremot ökad väglängd
för trafiken från Östersund österut med omkring 11J2 mil, och den vester
ut af omkring s/4 mil, utom olägenheten af bibanan emellan Lith och
Östersund, hvars trafikerande alltid är förenadt med svårigheter och
ökad kostnad.

Då nu stambanans direkta beröring af Östersund, såsom länets
hufvudstad och den enda stad som norra stambanan emellan Storvik och
Riksgränsen kommer i närheten af, och hvilken derjemte har en för sjötrafiken
på Storsjön särdeles fördelaktig belägenhet, måste vara af stor
vigt och betydelse för hela Jemtland, och all sannolikhet förefinnes att
donna stad, hvilkens befolkning på de senare 33 åren tillväxt med
310,46 procent, eller i medeltal årligen med 9,41 procent, således vida

mer än någon annan stad inom det ifrågavarande området, skall sedan
stambanan tillkommit hastigt utveckla och förkofra sig, så ligger redan i
förutnämnda svårigheter för Håsjö-liniens direkta eller indirekta beröring
med Östersund en olägenhet som vid bedömandet af detta alternativ
måste tagas i öfvervägande och ingalunda bör förbises.

Tager man nu hänsyn till Håsjö-liniens förbindelse med någondera
af de alternativa rigtnmgarna för den uppåtgående stambanan, så
finner man att förbindelsen dermed kan ske endast vid Torpshammar, och
således endast med antingen Hybo—Johannisfors-linien eller Hybo—Torpshammar-linien,
då en förbindelse med Hybo—Ange-linien icke kan ifrågakomma,
emedan derigenom icke allenast trafiken skulle o nödgas gorå en
omväg af 3 mil 16,500 fot emellan Torpshammar och Ange, utan äfven
anläggningen af denna handel tillkomma och belasta hela anläggningskostnaden
med ytterligare 2,035,000 kronor.

Hvad anslutningen till Hybo—Johannisfors-linien beträffar, har Styrelsen
ofvanföre i underdånighet redogjort för de skal, på grund hvaraf
Styrelsen anser denna linie i och för sig förkastlig, och äfven visat att
den medför ökad väglängd af 3 mil 8,500 fot och 2,900,000 kronor
större anläggningskostnad än Hybo—Torpshammar-linien. Denna sednare
linie åter har högst ogynnsamma lutningsförhållanden, som genom luden
Hybo—Välj e—Ange kunna till stor del undvikas.

Med anslutning vid Torpshammar skulle längden emellan Hy bo och
Näskott öfver Johannisfors, eller hela Union Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund
och Näskott, blifva 31 mil 19,400 fot, och
limon Hybo—Välja—Torpshammar—Håsjö—Östersund och Näskott blifva
28 mil 10,900 fot. Men nu är väglängden emellan Hybo och Näskott
efter Union Hybo—Välja—Ange—Östersund och Näskott endast 21 mil
3,800 fot lång, således 10 mil 15,600 fot kortare än Håsjö-linien öfver
Torpshammar och Johannisfors till Hybo, och 7 mil 7,100 fot kortare
än Håsjö-linien öfver Torpshammar till Hybo.

Det synes häraf hvilken lång och hela den transiterande rörelsen
betungande omväg Håsjö-linien skulle komma att medföra, och hvarige -

nom väglängden, hvilken efter den Union öfver Hybo och Ange klafve	kortaste mellan MiL	Fot.	Mil.	Fot.
Stockholm och Throndhjem endast .....	—	—	78.	31,789.
och mellan Stockholm och Östersund	............ 54.	5,500.	—	—
skulle öfver Johannisfors och Håsjö mellan Stockholm och Trondhjem .....	blifva —		89.	11,389.

			23
	Mil.	Fot.	Mil. Fot.
och mellan Stockholm och Östersund	............ 64.	21,100.	— —
samt öfver Torpshammar och Håsjö mellan Stockholm och Trondhjem ......	blifva		86. 2,889,
och mellan Stockholm och Östersund	............ 61.	12,600.	— —

Rörande den inverkan på våglängderna för den norr och österifrån
kommande trafiken, som dessa alternativ hvar för sig hafva, torde
Styrelsen få nedanför i underdånighet närmare redogöra.

För bedömande af den större eller mindre folkmängd, areal odlad
jord eller skogsmark samt skördebelopp, som kan eller bör hänföras till
det ena eller andra alternativet, är man, såsom of vanföre är anmärkt, i
saknad af andra uppgifter än dem, som i dessa afseendcn röra hvarje
socken i dess helhet; och då dels socknarnas arealer inom donna del af
landet hafva ganska betydligt omfång, då flera sådana uppgå ända till
9 qvadratmil och deröfver, till och med ända till 18 ä 20 qvadratmil,
och dels såväl folkmängden, som den odlade jorden, är ingenting mindre
än jemnt fördelad inom socknarna, så är det icke möjligt att med anspråk
på tillförlitlighet bestämma eller uppgifva hvad som i detta afseende
skulle falla inom den rayon, man på ömse sidor om dessa alternativa
linier på kortare eller längre afstånd derifrån uppdroge.

Styrelsen har derföre, efter flera fruktlösa försök att uppdraga och
uppskatta rayoncr för de ifrågavarande båda linierna, öfvergifvit donna
plan; men då fråga nu endast är om de båda alternativen emellan Torpshammar
och Näskott, enär Styrelsen ofvanföre redogjort för förhållandena
rörande den uppåtgående delen af stambanan, så tror Styrelsen att man
bildar sig det säkraste omdömet i detta hänseendet genom att från jemförelse!!
utesluta de socknar inom Medelpad, nämligen Bergsjö, Torp och
Stöde, hvilka stambanan emellan Torpshammar och Ange genomskär eller
berör, och hvilka kunna hafva samma gagn af det ena eller andra alternativet,
och att till A-linien hänföra de socknar, den genomskär, och dem,
som gränsa intill Storsjön och dess utgrening^, nämligen Hackås, Näs,
Loc.kne, Brunflo, Marieby, Sunne, Bodsjö, Rödön, Hallen, Närby, Norderön,
Oviken, Myssjö, Berg, Hafverö, Bräcke, Räfsund och Sundsjö, hvilka tillsammans
hafva en befolkning af 21,361 personer, samt till Håsjö-linien
räkna socknarna Holm, Liden, Hellesjö, Håsjö, Fors, Stugun, Ragunda,
Borgvattnet, Bitti, Häggenås och Hammerdal, hvilkas folkmängd sammanräknad
utgör 21,050 personer.

Då nu från båda alternativen socknarna Östersund, kröson, Ås och
Kyrkås äro uteslutna, hvilka ligga emellan båda linierna i närheten af
deras föreningspunkt, så synes det att något särdeles stort eller på frågan
inverkande fel icke begås i fall man antager att folkmängdsförhållandena
äro lika omkring båda alternativen.

Vid bedömandet af företrädet mellan oftanämnda alternativ måste
afseende fästas jemväl på norra stambanans fortsättning vidare norrut;
och de undersökningar, som härför blifvit verkstälda, hafva visat, att donna
fortsättning lämpligast kan ske från Håsjö öfver Fors förbi Hellgumssjöns
södra ända till Sollefteå vid Ångermanelfven, hvarigenom såväl Indals-
som Ångermanelfven skulle komma i förbindelse med tvärbanan
vid Håsjö.

C-linien, som genomgår sistnämnda ställe har således med afseende
på stambanans fortsättning företräde framför A-linien. Men då C-linien,
såsom ofvanföre är visadt, medför stor omväg för den vesterifrån kommande
trafiken i rigtning söderut och en utgångspunkt vid Gällösundet
på A-linien äfven kan väljas för fortsättningen af stambanan norrut, så
bär förbindelsen mellan sistnämnda punkt och Håsjö äfven blifvit undersökt
och lemnat det resultat, att jernvägsanläggningen mellan dessa punkter
skulle blifva 6 mil 1,800 fot och medföra en kostnad af 3,718,000
kronor.

För att nu få en öfversigt häröfver och kunna med lätthet med
hvarandra jemföra alla dessa förut omhandlade alternativ, måste man till
ett helt sammanfatta saväl de alternativa linier, som röra den uppåtgående
stambanans anslutning till tvärbanan, som dem, hvilka röra tvärbanans
sydligare eller nordligare läge allt ifrån Hybo i Helsingland till
Näskott eller Frökorn i Jernband, eller hela den omtvistade delen af
norra stambanan. Härigenom uppkomma fem särskilda alternativ, då
man för korthetens skull utesluter Håsjö-liniens indirekta beröring med
Östersund, hvilken, såsom ofvanföre är visadt, med sin bibana okär C-linien
med 24,800 fot i längd, och med 505,000 kronor i anläggningskostnad.

Dessa 5 alternativ finnas i bifogade tabell N:r 12 upptagna till
väglängd och anläggningskostnad, hvarjemte i särskilda kolumner finnas
upptagna de väglängder emellan Sundsvall och Näskott och emellan
Sundsvall och Hy bo, äfvensom mellan Håsjö och Näskott och emellan
Håsjö och Hybo, som uppkomma efter hvarje af de särskilda alternativen
under förutsättning af en jernbana emellan Gällö och Håsjö för de tre
första alternativen, hvari A-linien ingår. För att åskådligöra dessa aller -

nativs lutningsförhållanden och underlätta öfvers!gten deraf och jemförelsen
dem emellan, har Styrelsen låtit upprätta den plankarta!! åtföljande
plansch, deri alla dessa alternativs längdprofiler finnas uppdragna och med
olika färger betecknade.

Vid granskningen af donna tabell framgår det, att alternativet
N:r 1, eller luden 1 lybo-—Välje—-Ange—Östersund—Vinskott, är den
kortaste och minst kostsamma att utföra, och att den äfven med tillägg
af luden Gällö—Håsjö skulle blifva 1,555,000 kronor billigare att anlägga
än alternativet X:r 5, eller luden Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund—Näskott,
samt att den vida bättre än sistnämnda
alternativ förmedlar väglängderna för den från olika håll kommande
trafiken, enär våglängden emellan Näskott och Hybo blifver 10
mil 15,600 fot, och den emellan Sundsvall och Näskott 3 mil 8,700 fot,
samt den emellan Håsjö och Hybo 4,300 fot kortare än efter alternativet
N:r 5 utan att sistnämnda alternativ medför annan minskning i
våglängd än 1 mil 26,100 fot emellan Sundsvall och Hybo, och 1 mil
28,300 fot emellan Håsjö och Näskott. Summan af minskade våglängder
för trafiken efter alternativet N:r 1 blifver således 13 mil 28,600
fot, och den af ökade sådana endast 3 mil 28,600 fot emot dem som alternativet
N:o 5 erfordrar.

Hvad alternativen N:r 2 och 3 beträffar, så måste till dessa läggas
limen Gällö—Håsjö om de skola för den från olika håll kommande
rörelse!! erbjuda samma fördelar, som de öfriga alternativen, hvarigenom
anläggningskostnaden för N:r 2 ökas från 15,301,000 kronor till 19,019,000
kronor, och för N:r 3 från 18,201,000 kronor till 21,919,000 kronor
utan att medföra annan fördel än att våglängden från Sundsvall till
Hybo minskades med 2 mil 34,600 fot efter alternativet N:r 2, och med
1 mil 26,100 fot efter alternativet N:r 3, hvaremot våglängden skulle
ökas med 3 mil 34,400 fot emellan Hybo och Näskott, samt med samma
längd, eller 3 mil 34,400 fot, emellan Håsjö och Hybo för alternativet N:r 2,
och med 7 mil 6,900 fot emellan Hybo och Näskott, och med lika längd,
eller 7 mil 6,900 fot, emellan Håsjö och Hybo, efter alternativet N:r 3,
emot hvad väglängderna emellan samma ställen skulle blifva efter alternativet
N:r 1.

Styrelse!! anser, på grund häraf och af hvad som för öfrig! ofvanföre
rörande dessa linie!1 blifvit i underdånighet anfördt, ifrågavarande
alternativ N:r 2, 3 och 5 icke till utförande kunna ifrågakomma,

Det återstår således att med alternativet X:r 1 jemföra alternativet
N:r 4, eller linien Hybo—Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund
och Näsko tt. Donna sistnämnda linie är, såsom tabellen
utvisar, i anläggningskostnad beräknad till 16,890,000 kronor, och är
således 2,373,000 kronor dyrare, än alternativet N:r 1 inberäknadt linien
Torpshammar—-Ange; men om dertill lägges linien Gällö—Håsjö, som i
anläggningskostnad uppgår till 3,718,000 kronor, så blifver alternativet
N:r 4 1,345,000 kronor billigare än alternativet X:r 1.

Tager man nu deremot hänsyn till väglängderna för den från
olika hall kommande trafiken, så framgår det att väglängden efter alternativet
N:r 4 ökas emellan Näsko tt och Hybo med 7 mil 6,900 fot, och
emellan Sundsvall och Naskört- med 3 mil 8,700 fot, men minskas emellan
Sundsvall och Idybo med 2 mil 34,600 fot, äfvensom emellan Håsjö
och Naskört med 1 mil 28,300 fot, samt emellan Håsjö och Hybo med
3 mil 4,200 fot. Det är således den vigtigaste trafiken, nämligen den
som kommen från landet vester om Näskott och från Östersund och hela
den omkring Storsjön i Jemtland belägna bördiga trakten, som för förbindelsen
med Sundsvall och med hela landet söder om Hybo skulle få
vidkännas den betydligaste omvägen genom alternativet N:r 4, då deremot
Sundsvall visserligen skulle få eu minskad väglängd af 2 mil 8,700
fot för trafiken söderut, men deremot gå i mistning af den, enligt Styrelsens
åsigt, för Sundsvall vigtigare förbindelsen med de längre in i
landet belägna trakter, som stambanan emellan Torpshammar och Ange
bereder.

Sistnämnda alternativs egentliga företräde framför alternativet N:r
1 skulle således hufvudsakligast ligga i den 1,345,000 kronor billigare
anläggningskostnaden, eller deri, att norra stambanans vidare fortsättning
från tvärbanan skulle komma att blifva 1,345,000 kronor billigare från
Håsjö efter detta alternativ, än från Gällö efter det andra alternativet
(N:r 1).

Men genom donna större kostnad och antagandet af alternativet
N:r 1 tillkomma två för det inre landet högst vigtiga bandelar, nämligen
de emellan Gällö och Håsjö, och emellan Ange och Torpshammar,
hvilka icke ifrågakomma eller ingå som delar i det andra alternativet,
som mera aflägsna!'' sig från det inre af landet och liksom kringgår den
bördigaste och mest i behof af lättade kommunikationer varande delen
af Jemtland.

För den större kostnad, som alternativet N:r 1 medför, när man
dervid på samma gång faster hänsyn till stambanans vidare fortsättning
norr ut, har landet enligt Styrelsens åsigt ett fullt motsvarande gagn.

På grund häraf och af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet
anfört anser Styrelsen alternativet N:r 1, eller linien Hybo—Välje—Ange
—Östersund—Näs kött, med förbindelsen emellan Ange och Torpshammar,
såsom den kortaste, billigaste, och den som bäst förmedlar väglängderna
för den från olika håll kommande trafiken och i tekniskt hänseende är
fördelaktigast samt kan påräkna den största trafiken med skogseffekter,
ega ett afgjordt företräde framför alternativet N:r 4, eller linien Hybo—
Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund och Näskott.

Slutligen, och då det, för bedömande af frågan rörande norra stambanans
fortsättning, kan vara af intresse att känna huru stor del eller
huru många mil af så val de redan utförda som nu beslutade stambanorna
falla inom hvarje län eller provins i landet, har Styrelsen upprättat
bifogade tabell N:r 13 som utvisar detta förhållande, äfvensom länens
eller provinsernas areal, folkmängd, samt det antal invånare, som komma
på hvarje mil stambana.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste tropligtigste
tjenare och undersåtar.

CARL G. BEIJER.

Budolf Cronstedt.

Stockholm den 30 Mars 1875.

Förteckning

öfver de till Styrelsens öfver Statens Jernvägsbyggnader underdåniga skrifvelse af
den 30 Mars 1875 hörande handlingar.

l:o. Ett band, innehållande plankarta och profil ritningar öfver
j ernvägslinierna:

Välje—Ange .......................................... i 13 blad, och

Hybo—Torpshammar öfver Johannis fors.

..................................................... i 27 „

2:o. Ett band, innehållande plankarta och profilritningar öfver
jernvägslinierna:

Torpshammar—Håsjö..........

Håsjö—Dusnäsviken.............

Dusnäsviken—Östersund ....

Dusnäsviken-—Näskott..........

Bibanan: Näset—Östersund
Gällösundet—Håsjö .............

i 14 blad

i 10 „
i 8 „
i 11 „
i 3 „

i 12 „

3:o. Ett band, innehållande kostnadsförslag öfver förutnämnda
jernvägslinier, äfvensom öfver linierna JHybo—Välje, Välje—
Torpshammar, Torpshammar—Ange, Ange—Östersund samt
Östersund—Näskott.

4:o. Särskild Generalkarta öfver undersökta och ifrågasatta jernvägslinier
för Norra Stambanan mellan Hybo i Helsingland
och Riksgränsen mot Norge, samt

5:o.

Jemförelseprofil öfver de undersökta alternativa jernvägssträckningarna
mellan Hybo och Näskott.

Tabell N:r 1.

Tabell öfver de alternativa jernvägslinierna mellan Hybo och Näskott.

N:r		i	Längd mil och fot	Kostnad Kronor	Kostnad för mil Kronor						L	U	t	n	i	n		g a		r i	m i		1 O	c h	f	O	t											K	u r	V	O	P	m	e d	r	a d	i	e	a	f
	l	: 60		I : til t.	o. m. 1 :	7!)	1 : 80—1 : 99	i	: 100	— 1 : 149		1 : 150—1 : 199	1 : 200—1 : 299	1 : 300—1 : 399	1 : 400—1 : 499	1 : 500 och deröfver	Summa bana i lutning	Horisontel bana	1 000''	1200''	1 250''	I 500''	1 700''	1 800''	2 000''	2 500''	3 000''	i 000''	5 000''	G 000''	7 000''	8 000''	1) 000''	10 000''		bana	i kurva	Sura		rak bana
1	Välje—Ange_____________________________	6	mil	13 100	fot	3 480 000	546 835	1	mil	28 600	fot		23 700	fot			5 700	fot			23 900	fot	16 300	9 900	fot	4 200	5 800	14 800	4	mil	24 900	fot	i	mil	24 200	fot	12 157	fot	12 418	—	1 7 044	—	—	20 860	4 165	6 641	1 427	1 716	468	—	1 633		803	2	mil	7 322	fot	4	mil	5 768	fot
2	Hybo—Johannisfors—Torpshammar	13	))	17 500	»	9 250 000	685891	2	))	13 500	))	1 mil	28 600	))	1	mil	1 100	))	i	mil	21 900	»	31 100	25 800	))	1 7 200	3 700	21 100	9	»	20 000		3	»	33 500	))	1 mil 12 471	))	12 447	—	12 379	—	—	29 051	3 141	26 215	9 758	7 082	4 593		6 1 66		6 777	4	»	22 080	»	8	))	31 420	»
3	Torpshammar—Håssjö .......—.....	7	))	2 800	))	4 100 000	579 278	1	»	15 200	»		14000	)>			1 5 100	»	i	»	200	»	9 500	10 100	))	9 900	13 200	12 800	4	»	28 000	))	2	))	10 800	))	32 614	))	5 386	—	9 425	—	—	17 879	476	5 466	1 203	1 768	1 166					2	))	3 383	))	4	»	35 417	))
4	Håssjö—Dusnäsviken __________________	4	))	32 400	»	2 630 000	536735			12 900	»		4 100	»			6 100	»			17 400	))	6 100	20 600	))	11 200	—	18 000	2	))	24 400	»	2	»	8 000	»	3 004	))	5 331	—	8 513	—	—	10 224	4 044	8 881	5 923	7 226	1 958		4 150		337	1	»	23 591	))	3	»	8 809	)>
5	Dusnäsviken—Näskott __________________	5	))	6 700	))	3 236 000	623 974			4 200	)>		12 000	»			12 600	»			26 900	»	20 400	28 400	))	10 800	—	10 500	3	))	17 800	))	1	»	24 900	))	13 995	))	—	—	2 065	—	—	8 877	2 941	15 242	9 216	10 133	7 673		865		4 525	2	»	3 532	))	3	»	3 168	»
6	Dusnäsviken—Östersund ---------------	3	)>	35 500	))	2 566 000	643 735	I	»	6 600	»		23 500	»			13 600	»			18 600	))	1 500	10 800	»	—	—	4 300	3	))	6 900	))			28 600	»	3 967	))	1 068	—	1 984	—	—	3 343	778	6 608	5 552	—	1 092		4 538		2 608			31 536	))	3	))	3 964
7	Lith—Östersund ________________________	1	))	20 800	))	1 079 000	683 873			21 000	))		4 000	»			2 300	»			9 600	»	7 600	1 000	))	—	—	1 800	1	»	11 300	»			9 500	»	2 794	» ,	422	—	2 854	—	756	4 107	—	3 720	—	520					762			15 935	»	1	)>	4 865	»
8	Grällösundet—Hässja ..................	6	))	1 800	»	3 718 000	615545			22 500	))		19 900	)>			19 500	»			22 300	»	10 700	20 500	))	7 200	3 600	14 100	3	»	32 300	»	2	))	5 500	))	25 278	»	7 017	—	9 602	—	—	16 691	3 107	11 802	9 662	5 054	3 515				1 530	2	))	21 258	»	3	»	16 542	))
9	Hvho—Välje ___________________________	3	)>	14 000	))	,2 086 000	615 541			9 900	»		14 400	)>			8 300	))			15 700	»	5 700	8 300	»	2 300	—	4 200	1	)>	32 800	»	1	))	17 200	»	5 347	)>	11 372	—	6 232	—	—	7 825	—	15 840	279		450					1	»	11 345	»	2	»	2 655	»
10	Välje—Torpshammar _________________	6	))	31 000	»	4 264 000	621473	3	»	14000	))		22 600	))			7 400	))			22 700	»	12 000	9 400	»	4 700	2 800	4 900	5	)>	28 500	))	1	))	2 500	»	31 988	»	11 085	1 029	12 430	3 772	—	25 303	2 963	7 876		3 508				2 581		2	»	30 535	»	4	»	465	)>
11	Torpshammar—Ange ------------------	3	))	16 500	»	2 035 000	588 433			20 380	)>		15 700	))			8 800	))			16 600	))	2 100	4 900	))	4 800	—	4 000	2	))	5 280	»	1	»	11 220	»	8 900	»						8 639		5 236	1 743	2 667								27 185	))	2	)>	25 315	»
12	Ange—Östersund ________________________	9	))	9 500	»	5 672 000	612 270	1	»	35 170	))		21 080	»			9 090	))	l	mil	15 830	»	26 1 80	1 mil 3 780	)>	12 590	11 200	14 550	7	»	5 470	»	2	))	4030	)>	18 561	))	2 728	—	6 996	—	—	28 830	4 277	25 110	7 306	6 366	2 795	916				2	»	31 885	»	6	»	13 bi5	»
13	Östersund—Näskott _____________________	2	))	3 200	))	1 244 000	595532			4 560	))		—				12 670	))			10 570	V	2 800	12 530	»	6 230	—	7 840	1	))	21 200	»			18 000	»	—		—	—	—	—	—	6 621		9 845		7 721								25 782	»	1	)>	13 418	))

Tabell N:r 2.

—		1	2	li	4	5	fi	7	8	Areal i	tunnland					e 1 o p			1 8 7			t u n			Skörd år 1872 i
Provinsernas och Ky r k o -	Antal invånare i	socken år	Tillväxten	Areal i	Antal in-	S k	ö r d	e b	p e t	a r	2	i	n 0	r	Centner

							under de	qvadrat-	vanare på	Inrös-	Skogbärande	Q.	£30	y	<	y	y	pT	>:	cd	<	£3	B; >	r		Hö
socKnarnas namn	1840	1850	1860	1870	1873	33 åren i °/o	mil	qvad^at- mil	nings- jord	mark	I-							f	B 0			BE-ST ®
	Helsingland.
Skog- socken ______________________________	1 972	2 356	2 826	2 853	2 989	51.5 7	3.229	926	6 433	58 600	—	—	817	—	1 648	2 000	1 778	114	—	—	5 714			75	100 000
Söderala Segersta Han eko	» ........................	2 375	2 529	3 569	4 320	5 016	111.20	2.158	2 324	5 835	33 503	—	—	649	—	2 337	1 552	1 602	87	—	—	5 529	120	10	176	45 100
» ..................	659	698	799	806	820	24.4 3	0.742	1 105	j 11 344	57 537	i		246	—	735	1 103	279	152	—	—	1 103	—	—	385	11 580
)) ..........................	2 696	2 721	3 005	3 153	3 228	19.73	2.699	1 196	r		766	—	2 804	5 150	2 540	203	—	13	1 905	175	—	456	42 900
No	» ... __________________________	1 370	1 508	1 600	1 539	1 535	12.04	0.833	1 843	3 415	13 762	4	8	2 476	—	2 611	3 324	2 622	208	—	—	4 000	—	—	250	31 410
Regnsjö Norra! a	» ...... . ....................	1 224	1 299	1 393	1 417	1 410	15.20	1.043	1 352	3 546	19 088	—	5	317	—	2 724	1 362	?	64	—	—	6 349	—	40	520	20 050
)) .. . .....................	1 772	1 838	1 926	1 978	2 068	16.70	1.296	1 596	4 313	17 961	—	—	952	—	3 000	1 270	889	48	—	—	8 667	95	80	?	30 000
Trönö	» -..............................	1 033	1 088	1 244	1 277	1 334	29.14	1.465	911	2 370	30 745	—	—	392	—	1 238	750	571	31	—	1	2 302	—	12	398	24 651
Bollnäs	» med Annefors och Katrine-
bergs kapell ______________________________ Ålita med Svabenverks brukskanell ______	5 405	6 036	6 932	7 247	7 637	41.3 0	7.349	1 039	18 008	.122 761	—	—	2 095	—	8 100	5 244	2 997	1 600	—	—	11 200	—	—	200	100 000
4 123	4 280	4 708	4 836	4 936	19.72	7.233	682	13 591	153 637	—	—	1 905	—	5 556	I 714	1 588	1 016	—	—	6 095	207	—	600	24 000
Ofvanåker	socken ___________________________	2 814	2 800	3 053	3 196	3 274	16.35	7.016	467	8 589	134 435	—	—	612	—	2 200	1 440	848	119	—	—	1 400	—	—	280	30 000
Woxna	)) ........................	623	710	944	925	952	52.81	2.2 6 3	421	2 785	45 000	—	—	196	—	408	291	218	1	—	—	871	—	—	8	9 137
Enånger Njutånger Tdenor	» .....................	2 197	2 418	2 645	2 823	2 934	33.55	2.510	1 169	4 643	45 000	—	—	1 097	—	5 761	1 538	381	93	—	—	8 829	—	39	250	52 280
» . . ________________	1 081	1 152	1 250	1 326	1 581	46.2 5	0.940	2 148	2 638	15 844	—	—	342	—	1 810	76	90	16	—	—	3 630	—	—	93	23 153
j) __________________________	564	591	576	546	626	10.99	0.429	1 459	1 308	6 937	—	—	302	—	1 083	248	330	46	—	—	2 825	—	—	—	-?
! Tima	» . .. ....................	1 341	1 436	1 578	1 581	1 601	19.39	1.018	1 580	4 219	15 610	—	—	286	—	2 222	952	952	8	—	—	3 968	—	48	?	35 000
1 Forsa	» . .. ____________________	2 138	2 261	2 493	2 656	2 872	34.38	2.0 7 9	1 381	6 386	39 626	—	12	397	10	3 237	3 333	389	20	1	—	7 556	71	8	500	30 200
	» . . ... ______________	569	606	583	582	591	3.87	0.676	874	1 880	10 347	—	—	119	—	641	1 032	64	6	—	—	651	9	—	65	9
] Rogsta ; TI sho	» ..........................	1 294	1 387	1 581	1 688	1 768	36.i;3	1.968	903	3 151	36 385	—	—	505	—	2 222	344	i in	48	—	—	3 175	—	—	300	35 000
)> .........................	492	582	581	524	529	7.5 2	0.517	1 021	1 159	6 720	—	—	86	—	867	343	635	13	—	—	1 905	—	32	?	9
Harmånger Jättendal Grnarp Bergsjö Hassela Norrbo Bj uråker Dpi sbn	)> . . _ ....................	1 290	1 330	1 415	1 725	1 826	41.5 5	1.065	1 715	3 173	19 361	—	—	305	—	1 905	381	667	16	—	—	3 333	—	48	130	4 460
» . . . ....................	1 001	1 075	1 162	1 150	1 166	16.48	0.83O	1 405	2 637	15 001	—	—	213	—	3 584	?	316	12	—	—	3 649	—	—	276	?
)) . . ... ______________	2 222	2 344	2 640	2 725	2 870	29.16	2.822	1 017	5 321	56 986	—	—	217	—	1 396	30	932	121	—	—	3 000	—	—	345	v
» _. ______________________	2 442	2 810	3 036	3 171	3 287	34.60	3.19 5	1 029	8 059	60 655	—	—	635	16	3 175	i in	1 905	64	—	—	11 in	80	—	290	50 080
» . . . _ ____________________	1 567	1 697	1 955	1 934	2 007	28.08	3.6 91	544	4 904	75 675	—	—	357	5	3 365	?	71	16	—	—	5 889	—	—	280	18 000
» _ .. _________________	806	864	877	869	882	9.43	1.0 3 9	849	2 274	21629	—	—	95	10	519	198	713	36	—	—	2 583	—	—	40	890 \|
)> __________________________	3 182	3 359	3 622	3 628	3 630	14.08	6.053	600	8 144	115 717	—	—	698	32	460	810	190	64	—	—	8 778	—	—	1 050	40 000
» _ _ _______ _________	3 697	3 970	4134	4 224	4 315	16.7 2	3.73 2	1 156	10 636	71 156	—	—	1 143	—	10 310	3 429	1 905	in	—	—	16 667	—	—	950	?
Nianfors bruksltapell ________________________	291	316	435	471	438	50.52			v	?	—	—	14	—	333	19	190	?	—	—	1 016	—	—	20	?
Ljusdal Ramsjö Jerfsö Arbrå	socken ___________________________\| )) ..................I	4 058	4 492	4 960	5 396	5 760	41.94	17.076	337	j 15 498	337 436	1 r	—	572 168	35	11 772 2 720	2 860 151	2 864 ?	290 ?	z		11 233 1 632		z	180 83	? 25 000
» . . .......................	4 328	4 793	5 303	5 387	5 484	26.71	6.216	882	15 496	118 604		—	1 000	—	8 571	4 286	3 333	267	—	—	11 in	48	—	900	90 000
)> ___________________________	2 454	2 597	2 776	2 983	3 145	28.16	3.94 6	797	9 803	71 519	—	—	1 759	—	4 835	961	425	328	—	—	8016	•—	—	600	?
Linder svik	» ____________________________	682	780	916	970	981	43.84	1.0 1 8	964	2 568	18 782	—	6	218	3	1 095	516	505	76	—	—	1 851	—	62	195	9 530
Färila med	Kårböle kapell -------------	2 651	2 884	3 196	3 349	3 528	33.08	10.941	323	10 494	188344	—	—	518	—	6 121	7 675	7 263	422	—	—	8 971	—	—	934	54 000
Loos socken med Hamra kapell * ---------	313	962	1 260	1 268	1 429	35 6.5 5	3.7 63	380	1 486	91 444	—	—	119	—	2 619	143	159	238	—	—	2 857	—	—	9	?
Söderhamns	stad ______________________________	1 590	1 757	2 786	4 656	5 808	265.28	0.276	21 040	964	4 124	—	—	23	—	397	143	55	—	—	—	1 143	—	—	—	18 872
Hudiksvalls	)) .............-.....-........-	1 926	2 016	2 656	3 241	3 503	81.88	0.172	20 370	?	?	—	—	50	—	400	289	—	—	—	—	744	—	—	—	14 960
	Summa	70 242	76 342	86 415	92 420	97 760	39.18	113.283	863	207070	2130 231	4	31	22 661	in	114 781	56 068	41 377\|5 954	1	14	191252	805	379	10 829	970 253

Hamra kapells befolkning ej inberäknad i kolumnerna 1 och 2.

Tabell N:r 3.

	1	2	3	4	5	6	7	8	Areal i	tunnland					e 1 o p	p e t		1 8 7	3		t u n	n o	r	Skörd år 1872 i
Provinsernas och Kyrko-	Antal invånare i	socken	IT	Tillväxten	Areal i	Antal in-	ti k	ö r d	e b	a r	i	Centner
												Blandsäd
socknarnas namn.	1840	1850	1860	1870	1873	under de 33 åren i 70	qvadrat- mil	vanare på qvadrat-mil	Inrös- nings- jord	Skogbärande mark	Hösthvete	C S'' ce	Höstråg	Vårråg	Korn	Hafre	Ärter	Bönor	Vicker	Potatis	Andra otfrukter	Linfrö	Lin	Hö
Medelpad. Ljustorp socken ______________________________	1 312	1 611	1 898	1 985	2 000	52.44	3.818	524	5 897	79 053			127	4	2 710	573	135	8			3 038	21	4	66	28 710
Hässi 0 » ..............................	1 222	1 410	1 723	2 081	2 217	81.42	1.658	1 337	5 030	23 495			223	13	2 200	135	84	16	—	—	3 550	155	—	60	? 357
Tvndorö » ..............................	768	844	981	1 062	1 092	42.19	0.352	3 103	2 422	6 815			42	5	1 588	_	15	2			2 478	3	3	40	22 000
Lögdö och Lagfors bruk _________ _______	409	504	453	422	474	15.89										_							—	—	—
Skön socken _________________________________	882	1 100	1 775	3 273	4 357	393.99	0.240	18 154	2 549	6 298	—	—	210	—	2 124	119	247	—	—	—	3 143	—	—	—	?
Timrå » ....................... ........	950	1 194	1 457	1 962	2 140	125.26	0.473	4 524	3 248	13 785			160		2 013	524	603	—	—	—	3 302	—	—	—	?
Alnö » ............... ..... ...........	854	950	1 106	1 398	1 761	106.21	0.5 61	3 196	2 860	9 795			84	2	1 588	32	93	10			2 272		—	17	21 630
Indal » ________ ____________________	1 705	1 870	2 230	2 356	2 440	43.il	2.52 1	968	5 184	42 859			255		2 983	1 048	936	30			3 858	101	—	126	25 390
Liden » ........................	1 305	1 453	1 729	1 989	2 012	54.18	5.662	355	5 375	101608			185		1 900	165	672	15			3 680		—	19	?
Holm » ........... ___________ ..	585	735	895	944	1 045	78.63	2.107	496	2 253	41 150			70	5	1 004	127	262	13			1 646	13	—	15	3 823
Selånger » ....... . ____	1 171	1 278	1 427	1 501	1 598	36.46	1.059	1 509	4 647	19 152			221		1 625	427	167	4	_		1 in	50	_	35	25 045
Satin a » . . .. ________ _____ ____	1 428	1 560	1 824	1 902	1 910	33.7 5	1.754	1 089	4 978	32 455			250		900	180	360	14			3 000			12	?
Njurunda socken med Galtströms bruk och
Svartviks varf ___________________________	2 258	2 479	3 050	3 578	3 898	72.63	2.328	1 674	7 494	39 408	—	—	500	—	4 000	125	2 400	12	—	—	3 500	—	—	—	?
Luna socken .................................	1 668	1 689	2 067	2 522	2 757	65.29	1.690	1 631	5 229	32 763	—	—	320	—	2 987	1 706	533	15	—	—	2 037	—	—	22	35 170
Attmar » ..............................	1 802	2 062	2 196	2 577	2 669	48.11	3.08 2	866	6 510	58 290			596		1 909	1 600	409	70	—	—	4571	—	—	48	9
Stöde )> ................. .....	1 877	2 307	2 733	3 099	3 272	74.32	4.999	655	9 436	105300			615		2 500	1 350	825	85	_		1 600	220		—	28 800
Torp » _____________________________	3 792	4 239	5 144	5 902	6 258	65.03	9.471	661	18 969	174 931			1 200		11 200	2 100	1 500	50			15 000	48		100	150 000
Bergsjö » .................. .........	1 961	2 266	2 854	3 250	3 464	76.64	7.361	471	9 526	157 675			856		5 939	476	1 524	99			7 222	32		65	15 800
Hafveri) » .............. ...............	790	870	1 004	1 231	1 382	74.94	5.951	232	2 969	96 281			84	27	476	10	in	8			1 651			4	?
Sundsvalls stad ..............................	2 075	2 837	4 432	6 405	7 270	250.36	0.189	38 466	1 201	2 800	—	—	55	—	186	25	—	—	. —	—	998	54	—	—	11 133
Summa	28 814	33 258\|	40 978	49 439	54016	87.46	55.266	976	105777	1 043 913	-	—	6 053	56	49 832	10 722	10 876	451	—	—	67 657	697	7	629	367858

Provinsernas och Kyr kosocknarnas
namn

	Intal invånare i	socken år
1840	1850	1860	1870	1873
659	1 014	1 155	1 701	1 842
532	622	912	1 190	1 284
370	441	499	724	783
1 331	1 535	1 672	2 194	2 276
655	788	984	1 130	1 224
1 083	1 210	1 527	1 809	1 893
701	860	1 227	1 630	1 802
726	910	1 144	1 453	1 613
1 070	1 282	1 513	1 666	1 751
594	685	831	975	1 012
1 043	1 345	1 592	1 742	1 822
1 006	1 173	1 337	1 416	1 395
1 156	1 368	1 542	1 692	1 847
634	663	777	900	947
310	438	476	524	540
626	729	830	905	937
931	1 106	1 201	1 204	1 278
663	849	9.30	1 025	1 115
721	785	847	907	929
631	692	758	723	735
1 345	1 662	2 083	2 567	2 734
1 551	1 778	2 004	2 487	2 815
1 802	1 848	1 987	2 051	2 157
1 250	1 415	1 707	1 782	1 830
929	1 063	1 185	1 176	1 242
874	1 035	988	991	1 000
2 2 1 5	2 421	2 517	2 507	2 528
730	723	708	758	824
1 179	1 334	1 502	1 853	2 063
1 148	1 324	1 484	1 625	1 630
2 498	2 848	3 092	3 113	3 133
1 685	1 899	2 028	1 993	1 959
3 172	3 594	4 092	4 593	4 756
1 073	1 249	1 464	I 933	2 041
844	1 102	1 359	1 471	1 566
2 863	3 576	3 933	4 140	4 381
1 966	1 842	2 094	2 299	2 355
727	1 066	1 207	1 526	1 593
2 604	2 936	3 159	3 826	3 902
2 948	3 334	3 694	3 716	3 814
1 766	2 063	2 618	2 526	2 767
1 943	2 396	2 934	3 487	3 497
2 163	2 276	2 644	3 249	3 428
2 344	3 021	3 568	4 066	4 643
57 061 \|	66 300 \|	75 805 \|	85 245 1	89 682 1

Tillväxten
under de
33 åren
i 0/

1 / o

Ångermanland.

Tåsjö socken .......................................

Fjällsjö » .....................................'' ''

Bodum »

Barnsele »

Edsele „

Hellgum „

Junsele » ...............

Liden »

Besele »

Ed » ;;;;;;;;;;;; ;;;;;

Långsele »

Graninge »

Sollefteå »

Multrå »

Sånga »

Ofver-Lännäs socken

Botheå socken med Gålsjö bruk.........

Styrnäs socken .......

Thorsåker »

Dal »

Ytter-Lännäs »

Gudmundrå » .....................’

Högsjö » ..............

Hemsö »

Stigsjö „

Wiksjö »

Häggdånger »

Nora »

Skog »

Bjertrå » ...............

Ullånger »

Nordingrå »

Wibyggerå »

Själevad socken med Örnsköldsvik............

Björna socken ...

Mo ......

Nätra »

Sidensjö »

Skorped »

Anundsjö »

Amäs »

Grundsunda »

Gideå » .............. |

Trehörningsjö «

Säbrå »

Hernösands stad, Hernö socken och Hernösands hospital
.................................

179.01
141.3 5

111.02
71

86.87

74.7 >)

157.0 6
122.18

68.0 4

70.3 7
74.69

38.0 7

69.7 8

49.3 7
74.1!)

49.08
37.27

68.17
28.85

16.4 s

103.2 7
81.50

19 7 0

46.40

33.09

14.42
14.13
12.88
74.98
41.9!)

25.42
16.20
49.91
90.21

86.5 5

53.02
19.7!)

119.12
49.8 5

29.3 8

66.68

79.0 8
58.48

98. us

Summa

57.17 13,

Tabell lV-r A

tunnland

t u n

Antal
vanare på
qvadrat
mil

Skogbärande
mark

106

156

525

319

732
2 477

1 191
811
840
745
848
831

1 191
839
515

2 496

983

1 173
726

1 785
945

2 826
1 307
1 840
1 078
1 826
1 063
1 192
1 482

506

147
1 447
I 035

12 270

5 849

9 877	119 703			60		3 220	35		40			4 020
5 804	82 049	—	—	106	16	1 073	44	17	10			1 116
4 587	73 846	—	—	19	25	850	12	15			_	1 562
15 073	169 464	—	—	496	20	3 035	24		17		_	3 342
5 681	62 333	—	—	80	—	965	28		8			1 143
5 652	71 438	—	—	335	—	1 786	195		76			1 770
8 469	127 470	—	—	15	17	1 603	24		6			1 044
4 620	64 809	—	—	100	25	1 500	60		25	_		800
4 846	83 600	—	—	263	10	3 400	54		49		2	1 926
3 385	27 701	—	—	250	—	1 440	60		40	_		720
5 932	23 250	—	—	560	—	2 065	722		36	_		1 fil 4
1 814	62 039	—	—	216	—	1 471	81		17			2 065
2 837	3 2 859	3	—	317	—	2 611	571	53	119			2 867
2 842	24 100	—	—	194	—	1 593	68	29	76		12	337
1 605	11 850	—	—	114	—	614	26	—	27			474
1 864	23 915	—	—	461	—	1 716	198	76	187		_	1 272
2 643	31 136	—	—	486	—	2 590	60	—	54		_	1 032
1 973	24 007	—	—	237	—	2 135	51	—	102		_	1 817
2 305	14 700	—	—	240	—	3 780	160	—	100	_		1 500
1 710	17 504	—	—	254	—	i in	63		55	_		962
4 786	42 160	—	—	393	—	3 222	87	10	70	_		2 286
3 726	.37 570	—	1	242	—	2 664	59	15	26	—	4	3 248
3 74.3	45 830			44	—	1 508	24	—	4	—	—	1 428
				25		250	10					500
4 418	30 288	—	—	280	—	2 600	BO		12	_		2 040
3 506	35 303	—	—	50	—	1 020	105					480
2 425	15 670	—	—	190	—	1 839	30	11	15			3 810
4 986	26 241	—	—	352	—	4 595	251	16	95		_	8 760
1 927	8 760	—	—	190	—	1 429	140	44	24		_	2 286
3 150	21 350	—	—	317	—	6 429	63	—	80			4 762
3 191	24 572	—	—	347	—	3 500	104	23	56	_		3 712
6 005	23 550	—	—	417	—	5 130	46		31			5 957
4 088	33 250	—	—	340	—	5 400	100			_		5 600
9 411	41 834	—	—	365	—	10 317	476	56	in		_	11111
7 853	90 341	—	—	90	—	2 800	120		6	_		3 020
3 468	26 450	~	—	214	—	3 657	238	56	89		_	3 671
8 103	55 804	—	21	762	3.3	10 317	556	325	286			10 318
6 922	49 410	—	—	171	—	3 833	229	136	83	_		4 781
4 079	77 600	—	—	51	4	2 064	321	66	38		_	1 733
17 919	361 538	—	—	150	74	6 84 7	168	460	210		_	12 410
10 210	47 220	—	—	700	—	5 375	150	150	150		_	13 200
5 477	52 500	—	—	71	6	2 730	38	38	13	_		4 889
6 736	68 300
2 933	41 185			220	25	4 830	560	49	10	—	—	5 617
5 485	34 530		—	150	—	1 .320	119	—	20	—	12	3 100
1 183	3 887	—	—	63	—	709	193	—		_		963
228 249	2 442 916	3	22	10 997 \|	255	132 943	6 763	1 645	2 478	- \|	30	ISO 735

175

286

335

159

166

401

Skörd år 1872 i Centner
Lin	Hö
6	?
6	6 071
2	?
1 38	44 828
5	19 500
14	28 000
7	?
25	?
17	19 500
8	12 080
13	24 208
12	13 988
25	42 420
16	64 438
18	1 672
22	10 307
12	?
17	12 156
—	?
20	8 500
60	23 860
118	30 611
35	20 000
SB	P
?	18 000
13	?
36	?
122	46 810
30	?
500	39 000
112	36 000
289	52 367
200	SB 000
växt	?
96	V
100	p
225	70 000
113	40 100
SO	7 400
130	128 000
225	61 640
SO	2 300
25	43 500
100	?
9	23 200

2 955

984 456

Tabell N:r 5

	1	--	3	1	a	6	7	8	Areal i	tunnland					e 1 o p									Skörd år 1872 i
Provinsernas och Kyrko-	Antal invånare i	socken	år	Tillväxten	Areal i	Antal in-	S k	ö r d	e b	p e t	å r	1 8	7 2	i	t u n	n o	r	Centner

socknarnas namn						under de	qvadrat-	vanare på	Inrös-	Skogbärande	po	O:		s*	s	ti		ti	■<	ti	1 B	ti	Lin	Hö
1840	1850	1860	1870	1873	33 aren i °/„	mil	qvadrat- mil	nings- jord	mark	ti	Cb	ckT	1°	8	8*	1	3	1	ti	-		1
Jernband.
Eagunda socken ..........................................	1 392	1 614	2 148	2 797	3 053	119.32	7.806	391	6 427	118 638	—	—	431	—	1 632	251	273	P	—	—	2 756	105	—	—	—
Pors » ..........................................	845	1 023	1 383	1 631	1 667	97.28	4.151	402	2 239	39 558	—	—	203*	—	1 964	38	218	2	—	—	3 735	P	—	—	—
Hellesjö » ....................................	681 456	888 548	1 198 678	1 475 717	1 512 767	122.0 3 68.20	6.740 3.252	224 236	2 903 2 528	77 392 45 217			183 151		1 276 895	171 79	32 65	P			1 804 2 265	P P
Håsjö » ...............-..........................	—	—	—	?	—	—	—	—	—
Stugun » ..........................................	611	726	953	1 275	1 425	133.22	5.486	260	4 165	56 204	—	—	174	—	865	243	274	P	—	—	1 845	16	—	—	—
Refsund » .......................................... Bodsjö socken med Nyhems kapell ..................	1 049 489	1 138 550	1 051 899	1 246 1 085	1 261 1 154	20.21 135.99	5.793 4.519	218 255	j 7 845	186 373	—	—	248	—	2 202	113	371	302	—	—	2 381	P	—	—	—
Sundsjö '' socken ..........................................	732	804	974	1 211	1 313	79.37	4.040	325	4 259	71 226	—	—	251	—	1 in	P	?	90	—	—	2 317	P	—	—	—
	587 1 332 334 1 126	610 1 622 358 1 171	784 1 704 424 1 282	968 1 940 425 1 446	1 065 1 998 432 1 425	81.43 50 29.34 26.55	4.713 2.494 0.224 1.384	226 801 ] 929 1 030	2 539 9 329 2 031 6 575	79 847 35 478 4 577 26 767			163 508 84 428		937 2 849 651 2 373	P	? 189 16 38	87 206 57 179			1 873 3 857 556 2 484	- ? P
Brunflo » .......................................				222 4
Marieby » .................................						P
Lockne » ..........................................		—	—	9	—	—	P	—	—	—
Lith » ..........................................	1 680	1 795	2 072	2 237	2 263	34.70	6.537	346	16 157	126 271	—	—	487	—	5 095	62	171	444	—	—	4 071	P	—	—	—
Kyrkas » ..........................................	310	334	382	398	399	28.71	1.017	392	1 317	21 552	-	—	127	—	976	2	3	116	—	—	810	P	—	—	—
Häggenås « ..............-...........................	1 051	1 219	1 370	1 565	1 690	60.8 0	4.044	418	3 998	86 047	—	—	154	—	2 175	9	27	57	—	—	1 992	P	—	—	—
Föllinge » ..........................................	1 202	1 502	1 735	2 081	2 241	86.44			\|		I l		198				?	97 1			3 241 471		—	—	—
Föllinge och Ströms Lappmark ........................	311	344	390	407	410	31.83	28.804	in	17 387	388 733			2 597 634				P	—	—	—
Betagen socken .......................................	298	330	417	503	547	83.5 6			)		1		11						—	—	—
	2 370 235	2 677 247	3 in 320	3 568 392	3 715 451	56.75 91.91							275 26		3 381 167	9	? 46	6 ?			3 087 349	P
Borgvattnet » .......................................	16.609	251	24 429	314 980	1-	_	—	38	—	—	11	—	—	—
Ström » ....................................	1 116 317 534 872 1 005	1 364 423 621 956 1 042	1 858 555 871 1 052 1 161	2 380 777 990 1 155 1 308	2 630 814 1 054 1 150 1 276	135.66 156.78 97.38 31.88 26.97					(		108 71 »		2 710 1 158 651 3 130 2 380	83 27 ?	? P	54 50 s			5 721 2 201 2 302 3 131 3 427	P ?
Alanäset » ....................................	27.81 s	124	8 786	126 287
	30.115 0.981 0.6 3 0	35 1 172 2 025	11 532 5 500 3 236	554 683 16 289 11 637	l			p			P
			191 322		304 336	164 94	201 354			P
Frösön- » ...........-...........................	—	—	—	—	—	?	—	—	—
Hallen » ....................................	965	1 019	1 122	1 105	1 133	17.4 1	6.9 64	163	6 780	56 020	—	—	176	—	3 558	229	190	564	—	—	4 180	64	—	—	—
Norderön » .......................................	269	288	281	273	259	—	0.219	1 183	2 000	3 033	—	—	45	—	1 122	32	113	253	—	—	1 002	27	—	—	—
Marhy » .......................................	287	340	404	421	463	61.32	0.829	559	3 263	16 370	—	—	48	—	1 397	55	81	218	—	—	1 231	18	—	—	—
	1 715 516	1 558 950	1 671 1 129	1 881 1 328	2 010 1 397	17.2 0 170.74	9.7 0 1 1.287	207 I 085	8 251 1 259	163 378 32 005			260 60		2 960 768	P	162 43	in 24			3 746 960	143 33
Klöf sjö socken med A sans kapell .....................	—	—	3	12	—	—	—	—	—
Rätan » ..............................—...........	533	633	838	1 004	1 056	98.12	8.488	124	5 143	179 785	—	—	164	—	683	122	62	35	—	—	1 421	P	—	—	—
	1 471 835 678 776	1 556 902 686 810	1 700 882 816 1 003	1 747 1 030 905 1 194	1 768 1 032 900 1 274	20.19 23.59 32.74 64.18	9.063 0.921 1.046 2.786	195 1 121 860 457	6 704 3 482 4 149 3 954	266 395 16 138 18 717 53 926			423 166 287 294		3 587 1 462 4 135 4 048	256 56 76 56	544 256 292 314	358 114 200 313			4 190 2 540 2 365 3 571	287 81 124 127


Hackas socken med Gillhofs kapell .....................						—	—	—
Undersåker socken med Undersåkers Lappförsamling	831	989	1 142	1 411	1 428	71.84	18.822	76	8 560	177 078	—	—	102	—	1 057	256	P	155	—	—	4 321	?	—	—	—
Mörsill socken .......................................	325 1 206 1 477	342 1 354 1 799 2 540	419 1 548 2 006 3 050 1 563 690	461 1 765 2 077 3 132 1 628 766	470 1 817 2 144 3 179 1 619 801	44.62 50.66 45.16 59.43 26.58 37.16	2.419 16.65 7 22.504 16.863 3.752 1.000	194 109 95 189 432 794	1 743 15 602 10 980 10 329 11 263 3 630	37 315 172 639 180122 235 725 71 677 19 456			54 27 97 175		341 1 020 644	24 ? 25	23 P	30 72 12			1 416	P
Are » ..........................................						2 362	P
Kall » ..........................................				36 61			4 000	13
Offerdal » ..........................................	1 994				3 460	54	397			10 636	19		_
Aisen » ........................................	1 279	1 400 629			135		2 698	71	419	135			6 238	p		_
Mattmar » ..........................................	584	—	—	32	—	1 508	216	135	86	—	—	1 905	?	—	—	—
Rödön » ........................................	1 094	1 120	1 205 679 762 761	1 298 715 850 894	1 342 723 876			1 391 1 031 440	7 049	14 619			368		2 645	324	540	386			3 614	p
Näskott » ....................................	548	649 698 707	31.93	0.7 Öl	3 299	12 464			128		1 011	149	195	166		_	1 965	p
Aspås » ....................................	619	5 400	40 133			164		1 060	54	in	115	_	_	1 584	17
Ås » ...................................	658	897	36.32	0 Q9A	969		16 740			181		1 911	93	199	215	_	_	1 928	P
Östersunds stad ..........................................	459	817	1 496	1 717	1 884	310.46	0.045	41 867	Arealen inbei	äknad i Brunflo	—	—	8	—	406	32	19	4	—	—	1 032	127	—	—	—
Summa	40 054	45 592	53 939	61 579	64 184	60.24	295.116	217	270 577	4 171 391	l	—	8 189	3	83 090	4 187	5 766	6 266	—	—	121 872	1 212	—	—	—

Tabell N:r 6.

Provinsernas och Kyrko- socknarnas namn	'' i 1 2	1 3	! 4	5	(i	7	8	---	tunnland	8 k	ö r d	e b	e 1 0 \|	p e t	å r	18 7 2	i	t u n n 0	r	Skörd år 1872 i Centner
Antal invånare i	socken	ar	Tillväxten	Areal i qvadrat- mil	Antal in-vånare pi qvadrat-mil	Areal
1840	1850	1860	1870	1873	under de 33 åren : °/0	Inrös- nings- jord	Skogbärande mark	Hösthvete		Höstråg	Vårråg	Korn	Hafre	Blandsäd	Ärter	Bönor	Vicker	Potatis	Andra rotfrukter	Linfrö	Lin	Hö
Herjedalen.																					''
Sveg socken ......	i no	1 298	1 294	1 378	1 475	32.88	12.922	114	4 636	94 450	—	—	62	—	967	176	?				1 316
Linsells kapell	362	488	593	637	690	90.61	10.054	69	2 244	36 933	—	—	5	—	232	12	?	1	—	—	253	—	—	—	—
Elfros socken	481	545	589	603	641	33.26	3.548	181	1 435	51 375			37	_	898	61	13				1 009
	r hela	socknen-]
Lillherrdal [länsdel] socken .	L 951	1053J	1 184	1 300	1 363	43.32	20.747	66	4 488	99 144	—	—	245	—	1 051	271	99	—	—	—	1 309	—	—	—	—
Ytter Högdal socken ..........	923	1012	1 138	1 218	1 330	44.10	11.485	116	6 616	67 211	—	—	163	—	1 837	21	15	—	—	—	3 381	—	—	—	—
Öfver Högdal j> ____	225	230	249	254	273	21.3 3	1.838	149	679	23 285	—	—	52	—	366	?	?	—	—	—	702	—	—	—	—
Hede »	612	727	860	906	969	58.33	I		3 571	92 083			42		750	?	?				1 270
							j 29.363	45
Storsjö kapell _______	250	292	307	324	345	38	I		898	159 424	—	—	—	—	124	—	—	—	—	—	411	—	—	—	—
Hede lappförsamling __________	141	171	159	145	150	6.38	—	—
Vemdalen _______________________	648	723	746	832	868	33.95	9.531	91	2 991	54511	—	—	48	—	700		?	—	—	—	1 016
Tännäs ....................	529	696	788	825	858	62.19
							17.818	69	2 857	73 480			_	_		45					2 322
Ljusnedals bruk ..............	406	456	396	376	363
Summa	6 638	7 691	8 303	8 798	9 325	40.48	117.306	80	30 415	751896	—	—	654	—	6 925	586	127	1	—	—	12 989

Tabell N:r 7.

Förteckning öfver de inom 2l/2 å 3 mil från Bottenhafvet, i Helsingland, Medelpad och Ångermanland, belägna socknar samt deras folkmängd, areal och antal

invånare på qvadratmil.

Socknarnes namn	Folk! år 1873	n ä n g d tillväxt från 1840 till 1870 i procent	Areal i qvadratmil	Antal invånare för qvadratmil
Helsingland.
Skog ----------------------------------	2 989	51.57	3.229	926
Söderala ______________________________	5 016	111.20	2.158	2 324
Söderhamn ___________________________	5 808	265.28	0.2 76	21 040
No ____________________________________	1 535	12,04	0.833	1 833
Norrala_______________________________—	2 068	16.70	1.296	1 596
Trönö _________________________________	1 334	29.14	1 466	911
Enånger _______________________________	2 934	33.55	2.510	1 169
ISTjutånger______________________________	1 581	46.25	j 0.940	2 148
Nianfors ______________________________	438	50.52
Idenor _________________________________	626	10.99	0.42 9	1 459
Hudiksvall ...........................	3 503	81.88	0.172	20 370
Tima.................................—	1 601	19.39	1.013	1 580
Forska .................................	2 872	34.3 3	2.079	1 381
Hög -------------------------------------	591	3.87	0.676	874
tingstad _____________________________	1 768	36.63	1.958	903
Ilsbo ____________________________________	529	7.52	0.5 17	1 021
Harmånger ___________________________	1 826	41.5 5	1.065	1 715
Bergsjö _________________________________	3 287	34.6 0	3.195	1 029
Jättendal ______________________________	1 166	16.48	0.830	1 405
G narp _______________________________	2 870	29.16	2.822	1 017
Summa	44 342	48.00	27.463	1 615	Folkmängdens tillväxt för
					år = 1.45 °/0 •
Medelpad.
Njurunda ______________________________	3 578	72.63	2.328	1 674
Attmar .................... ............	2 669	48.11	3.082	866
Tima _________________________________	2 757	65.29	1.690	1 631
Sundsvall ..............................	7 270	250.36	0.189	38 466
Selånger ______________________________	1 598	36.4 6	1.059	1 509
Skön___________________________________-	4 357	393.99	0.2 40	18 154
Alnö ____________________________________	1 761	106.21	0.5 51	3 196
Timrå .................................	2 140	125.26	0.473	4 524
Sättna _________________________________	1 910	33.75	1.754	1 089
Tynderö ..............................	1 092	42.19	0.352	3 103
Nässjö .................................	2 217	81.42	1.658	1 337
Indal___________ _______________________	2 440	43.11	2.521	968
Ljustorp _______________________________	2 000	52.44	3.818	524	Folkmängdens tillväxt för
Summa	35 101	86.87	19.715	1 780	år = 2.6 3 °/0.

	Folkmängd		Antal
Socknarnes namn	år 1873	tillväxt från 1840 till 1873 i procent	Areal i qvadratmil	invånare för qvadratmil
Ångermanland. Stigsjö --------------------------------- Häggdånger ___________________________ Hernösand ___________________________ Högsjö --------------------------------- Wiksjö _________________________________ Gudmunrå ___________________________ Sollefteå .............................. Mulltrå _______________________________ Thorsåker______________________________ Ytter-Lännäs ________________________ Dal ___________________________________ Ed______________________________________ Sånga _________________________________ Ofver-Lännäs ________________________ Botheå __________________________________ Styrnäs _________________________________ Bj entra _________________________________ Skog ____________________________________ Nord ____________________________________ Nordingrå ... ________________________ Ullånger ..... ....................— Wihyggerå ........................... Sidensjö .............................. Nätra _________________________________ No __________________________________ Själevad och Örnsköldsvik _________ Arnäs _________________________________ Gideå _________________________________ Grundsunda ____________________________	1 830 \| 9 071 2 157 1 242 2 815 1 847 947 929 2 734 735 1 012 540 937 1 278 1 115 2 063 824 2 528 3 133 1 630 1 959 2 355 4 381 1 566 4 755 3 814 3 497 2 767	46.40 68.57 19.70 33.69 81.5 0 59.78 49.37 28.85 103.27 16.48 70.37 74.1 9 49.68 37.27 68.17 74.98 12.88 14.13 25.42 41.9 9 16.26 19.79 53.02 85.55 49.91 29.38 79.98 56.6 8	1.560 1.304 2.194 1.710 1.128 1.551 1.16 8 0.7 8 0 5.313 0.876 1.383 0.643 1.257 1.507 1.342 0.7 30 0.872 1.416 1.703 1.247 1.817 4.682 2.9 57 1.314 2.604 2.635 0.285 2.673	1 173 6 956 983 726 2 495 1 191 811 1 191 515 839 768 840 745 848 831 2 826 945 1 785 l 840 1 307 1 078 504 1 482 1 192 1 826 1 447 12 270 1 035	Inberäknadt Säbrå samt Hernösands Central- och Hospitals-församling. Folkmängdens tillväxt för år = 1.4 7 °/0.
Summa	64 461	48.5 6	48.6 51	1 325
Sammandrag.
Helsingland ___________________________	44 342	48.00	27.463	1 615
Medelpad ______________________________	35 101	86 87	19.715	1 780
Ångermanland ________________________	64 461	48.6 6	48.651	1 325	Folkmängdens tillväxt för
Summa	143 904	57.90	95.829	1 502	för år = 1.7 6 °/0.

Tabell N:r 8.

Uppgift å hufvudsakligaste trävaruexporten från nedannämnda tullkammaredistrikt under åren 1868

-1873.

Tullkammaredistrikt

Timmer, master
m. m. af
8.3 tums eller
större diameter
i toppen

Hernösand

År 1868 _________________

» 1869 __________ -

» 1870 _________________

» 1871 _________ -

» 1872 _________________

» 1873 .................

Sundsvall.

År 1868 ...... -

» 1869 .................

» 1870 _________________

» 1871 _________________

» 1872 _________________

» 1873 _________________

Hudiksvall.

År 1868 _________________

» 1869 _________________

» 1870 _________________

» 1871 _________________

» 1872 _________________

» 1873 _________________

Söderhamn.

År 1868 __________________

» 1869 _________________

» 1870 _________________

» 1871 .................

» 1872 _________________

» 1873 __________________

Kub.-fot

729 324
1 082 351
815 816
1 297 097
1 305 140
1 336 328

4 387 763
3 687 227

1 971 820

2 651 041
2 583 884
2 539 975

317 797
77 077
200
311 350
404 150
206211

345314
777 630
1 112 474
927 440
1 171 220
1 204 968

Timmer,
master in. m.
med mindre
diameter i
toppen

Kub.-fot

8 623
4100
19 491
3 676

49 503

189 858
133272
42 768
12 934
67 906
179 520

957

100

2 454

350
4 756

1 689

2 535
1 380

3 367

Bjelkar och
sparrar, 6.6
tums och
deröfver

Bjelkar och
sparrar
derunder

Bräder

och

plankor

Kub.-fot

494 277
330 899
310 673
232526
233161
367 687

5 804 204
4 821 234

6 617 825
4 884144

7 372 199
6 549 321

363 045
453222
657195
342 419
536901
608 236

1 219 991.
837916
975053
833013
765 252
736005

Kub.-fot

6 009
10 364
3 910

5 191

6 090

577 817
474015
626 242
807984
1 217 910
1 474 164

1 747
1 157
19 159
17 443
28 000
29 406

300

263

1 238
25 345

Kub.-fut

9 735 344

10 834483

11 266 718

11 963 228

12 622 435
14 152 901

7 953 617
9989706
11 915 493
11 563 845
15 892 455
13 104 477

2 386 980
2 223 393
2 576 697
2 652 997

2 809 740

3 922 732

9793593

11 427 866
10 151 932

12 293 819

13 271 665

14 062 820

Bröd- och
plankstump

Kub.-fot

520 281
392 900

521 444
666 695
691 209
586776

723314
668876
998 074
1 225 635
1 306 649
1 242 201

32 808
31 221
50 085
87 018
100 468
107 625

894 009
548 655
755 658
652 435
737849
378597

Summa

Summa samtliga	?ffekter	under å	r	Summa af de	Medeltal deraf
1868	1869	1870	1871	1872	1873	kolumnerna	på sex år
Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot	Kub.-fot
11 493 858	12 655 097	12 938 052
---	—	14 168 413	14851945
				16 499 285
19 636 573	19 774 330	22 172 222	21 145 583
			28 440 503
				25 089 658
3 103 3,34	2 786 170	3303336
		3 413 681
			3879259
				4 874 210
12 253 557	13 597 086	12 996 806
		14 709 242
			15 948 604
__		—	—		16411 102		54 356 9841/3
46 487 322	48 812 683	51 410 416	53 436 919	63 .120 311	62 874 255	326 141 906

Uppgift å beloppet af sammanlagda uppbörden af tull- och båkmedel vid nedannämnde tullkammare under åren 1861-1873.

uppe Hernösand .. _____ ____________	LJL 1/ CL 1864	1865	'' 1866	1867 Riksmynt	1868 Riksmynt	1869 Riksmynt	1870 Riksmynt	1871 Riksmyn	t	1872 Riksmyr	it	1873 ~ Riksmyn	t	Tillväxten under de tio åren i °/0
101236 195 027 53 785 67 718	27 27 52 96	99 292 203797 48 681 88 821	28 30 11 50	101078 216 971 51 352 76 316	4 28 12 75	92 948 200 944 53 266 92 410	55 78 32 39	100 441 294 048 66 811 103 316	20 21 1 37	140 936 331218 68 975 120 751	92 .81 80 83	138 735 397 564 79 546 117 939	6 90 46 99	173925 457 695 108123 145 627	17 23 87 85	234334 547 871 94201 163 428	78 2 30 79	227 531 619 305 123 046 168864	24 93 78 10	124.7 5 217.55 128.77 149.30
Sundsvall ______________________________ Hudiksvall ___________________________
Summa	417 768	2	440 592	19	445 718	19	439 570	4	564616	79	661 883	36	733786	41	885372	12	1 039 835	89	1 138 748	5	172.58

Tabell N:r 9.

	Våglängd	Anläggnings-			S t	i g n	i n g a r
	kostnad Kronor		1 : 60	1 :	61—1 : 79	1 :	80—1 : 99	1 : 100—1 : 149
	mil	fot	mil	fut	mil	fot	mil	fot	mil	fot
N:r 1. Hybo—Välje .............	3	14000	2 086 000		9 900		14 400		8 300		15 700
Val jo—Ange .....................	6	13 100	3480000	1	28 600	—	23 700	—	5 70o	—	23 900
Summa	9	27 100	5 566 000	2	2 500	i	2 100	—	14000	i	3 600
Tillkommer Torpshammar-—Ange ............	3	16 500	2 035 000		20 380		15 700		8 800		16 600
Summa	13	7 600	7601000	2	22 880	i	17 800		22 800	i	20 200
N:o 2. Hybo—Välje.....................	3	14000	2 086 000		9 900		14 400		8 300		15 700
Välje—Torpshammar .........	6	31 000	4 264 000	—	14 000	—	22 600	—	7 400	—	22 700
Summa	10	9 000	6 350 000	3	23 900	i	1 000	—	15 700	i	2 400
Tillkommer Torpshammar—Ange............	3	16 500	2 035 000		20 380		15 700		8 800		16 600
Summa	13	25 500	8 385 000	4	8 250	i	16 700	—	24 500	i	19 000
N:o 3. Hybo — Johannisfors — Torps -hammar ________________________	13	17 500	9250000	2	13 500	i	28 600	i	1 100	i	21 900
Torpshammar—Ange............	3	16 500	2 035 000	—	20 380	—	15 700	—	8 800	—	16 600
Summa	16	34 000	11 285 000	2	33 880	2	8 300	i	9 900	2	2 500
Skillnad 1) mellan alternativen N:r 1 och N:r 2 till fördel för N:r 1 ............		17 900	784 000	1	21 400				1 700
till fördel för N:r 2 ____________ 2) mellan alternativen N:r 1 och N:r 3 till fördel för N:r 1 ____________	3	26 400	3 684 000		11 000		1 100 26 500		23 100		1 200 18 300
3) mellan alternativen N:r 2 och N:r 3 till fördel för H:r 2 ____________	3	8 500	2 900 000				27 600		21 400		19 500
till fördel för N:o 3 .........	—	—	----	1	10 400	—	—	—	—	—	—

	F olkmängd år 1873	Areal i qvadratmil	Antal	Areal i	tunnland	S k ö	r d e b e 1 o p	p å r 1	8 7 2
Socknarnes namn	invå-nare på	Inrösnings- jord	Skogbärande mark	i	tunnel		i centner
			qv.-mil	Spanmål	Rotfrukter	Linfrö	Lin	Hö
Delsbo ............	4315	3.732	1 156	10 636	71 156	16 898	16 667		950	?
Bj uråker...............	3 630	6.053	600	S 144	115 717	2 254	8 778	—	1 050	40 000
Forssa..... ............	2 872	2.079	1 381	6 386	39 626	7 399	7 627	8	500	30 200
Hudiksvall............ Tima ..................	3 503 1 601	0.172 1.013	20 370 1 580	4 219	15 610	4 420	3 968	48	?	35 000
H%r ..................	591	0.676	874	1 880	10 347	1 798	660	—	65	?
Bogstad ...............	1 768	1.958	903	3 151	36 385	4 230	3 175	—	300	35 000
Ilsbo .................	529	0.51 7	1 021	1 159	6 720	1 944	1 905	32	?	?
Harmånger______ .. ..	1 826	1.065	1 715	3 173	19 361	3 274	3 333	48	130	4 460
Jättendal ____________	1 166	0.8 3 0	1 405	2 637	15 001	4 125*	3 649	—	276	?
Gnarp................	2 870	2.822	1 107	5 321	56 986	2 696	3 000	—	345	?
Bergsjö ...............	3 287	3.195	1 029	8 059	60 655	6 906	11 191	—	290	50 080
Hassela ...............	2 007	3.691	544	4 904	75 675	3 794*	5 889	—	280	18 000
Summa	29 965	27.803	1 078 \|	59 669	523 239	59 738	69 842	136	4 186	212 740 1

Utom hafre.

Tabell N:ril

		f äglängd	Anläggnings- kostnad			S t i g n	i	n g a i		1


			Kronor		1 : 60	1 :	61—1 : 79	1 :	80—1 : 99	1 : 100—1 : 149
	mil	fot	mil	fot	mil	fot	mil	fot	mil	fot
N:r 1. Primitiva linien
(A-linien)
Torpshammar—Ange .. Ange—Östersund ....... Östersund—Kaskett ......	3 9 2	16 500 9 500 3 200	2 035 000 5 672 000 1 244 000	2	20 380 80 4 560	—	15 700 20 200	—	8 800 9 120 12 670	i	16 600 15 120 10 370
Summa N:r 2. C-linien	14	29 200	8951000	2	25 020	—	35 900	—	30 590	2	6 090
med direkt beröring af
Östersund
T orpshammar—Håssj ö Håssj ö —Dusnäsviken	7 4	2 800 32 400 35 500 3 200	4 100 000 2 630 000 2 566 000 1 244 000	1	15 200 12 900 6 600 4 560	—	14000 4 100 23 500	—	15 100	1	200
Dusnäsviken— Östersund Östersund—K äskott	3 2	1	-	—	6 100 13 600 12 670	—	17 400 18 600 10 570
Summa N:r 3. C-linien	18	1 900	10 540 000	3	3 260	i	5 600	i	11 470	2	10 770
med indirekt beröring af
Östersund
Torpshammar—Håssj 8 Håssj o—Dusnäsviken Dusnäsviken—Kaskett ......... Bibanan: Lith—Östersund ...	7 4 5 1	2 800 32 400 6 700 20 800	4100000 2 630 000 3 236 000 1 079 000	1	15 200 12 900 4 200 21 000	—	14 000 4 100 12 000 4 000	—	15 100 6 100 12 600 2 300	1	200 17 400 26 900 9 600
Summa Skillnad	18	26 700	11 045 000	2	17 300	_	34 100	i	100	2	18 100
1) mellan N:r 1 och N:r 2 till fördel för N:r 1 2) mellan N:r 1 och N:r 3	3	8 700	1 589 000	—	14 240	—	5 700	—	16 880	—	4 680
till fördel för N:r 1_____ till fördel för Kir 3 ... .	3	33 500	2 094 000	—	7 720	—	1 800	—	5 510	—	12 010
3) mellan N:r 2 och N:r 3
till fördel för N:r 2 till fördel för N:r 3.........	—	24 800	505 000	—	21 960	—	7 500	—	11 370	—	7 330
					—	—	--I

	Våglängd	Anläggnings- kostnad	V äglängden	Väglängden med antagande af en linie mellan Grällösundet och nässjö
		från Sundsvall till Näskott	från Sundsvall till Hybo	från nässjö till Näskott	från nässjö till Hy bo
l:o) Linien Hybo—Välje— Ange—Östersund—Näs-kott ..................... Tillkommer linien Torpshammar—Ange	21 mil 3 800 fot 3 b 16 500 b	12 482 000 2 035 000
Summa 2:o) Linien Hybo—Välje-— Torpshammar—Ange—	24 mil 20 300 fot	14 517 000	20 mil 14000 fot	18 mil 28 400 fot	12 mil 27 400 fot	20 mil 16 000 fot
Östersund—Näskott ... 3:o) Linien Hy bo—Johan-nisfors — Torpshammar — Ange — Östersund—	25 mil 2 200 fot	15 301 000	20 b 14 000 b	15 b 29 800 B	12 b 27 400 b	24 b 14 400 B
Huskatt . _______________ 4:o) Linien Hybo—Välje— Torpshammar —Håssj ö —Dusnäsviken—Öster-	28 b 10 700 b	18 201 000	20 b 14 000 b	17 B 2 300 b	12 B 27 400 b	27 b 22 900 B
sund—nässkatt ...... 5:o) LinienHyho—Johannis-fors — Torpshammar — nässjö — Dusnäsviken	28 B 10 900 B	16 890 000	23 B 22 700 b	15 b 29 800 b	10 b 35 100 8	17 b 11 800 B
— Östersund—Näskott Anmärkning: Om till alternativen N:r 1, 2 och 3 lägges linien Giällösundet—Håssj ö, i längd 6 mil ,1 800 fot och med en beräknad anläggningskostnad af 3 718 000 kronor, så blir för alternativet N:r 1 ... » » b 2 B » B 3 ...	31 b 19 400 b 30 b 22 100 B 31 b 4 000 >5 34 b 12 500 b	19 790 000 18 235 000 19 019 000 21 919 000	23 b 22 700 b	17 b 2 300 b	10 b 35 100 B	20 b 20 300 b

Tabell

N:r 13.

utvisande antal mil af verkstälda eller föreslagna stambanor inom hvarje län

eller provins m. m.

Län eller Provins	Folkmängd den 31 December 1873	Areal i qv.-mil	Antal invånare på qv.-milen	Statsbanornas längd i mil	Antal in-vånare för hvarje mil statsbana
Stockholms stad .....	147 249	0.140	1 051 778	0.7	210 356
Stockholms län ...	133 552	61.468	2 172	11.0	12 141
Upsala » .	102 629	41.236	2 489	3.8	27 008
. Södermanlands » ___	138 696	50.896	2 725	11.1	12 495
Östergötlands » ...........	261891	85.052	3 079	12.3	21 292
Jönköpings »	184 210	88.2 7 7	2 087	16.6	11 097
Kronobergs »	162 233	73.555	.2 206	7.7	21 069
Kalmar »	236914	94.232	2 514	=	—
Gotlands »	54 284	25.069	2 166	—	—
Blekinge »	129521	24.979	5 185	—	--
Kristianstads » ...	227008	54.108	4 195	6.3	36 033
Malmöhus »	325 909	39.497	8 251	5.9	55 239
Hallands x>	130008	41.568	3128	—	—
Göteborgs och Bohus län .	239 587	42.362	5 660	1.3	184 298
Elfsborgs län ...	283692	103.01 2	2 754	7.8	36 370
Skaraborgs » .....	249 089	71.152	3 501	21.3	11 694
Vermlands » ...	265 027	133.412	1 987	16.0	16 564
Örebro »	174 893	70.397	2 484	12.4	14 104
Y estmanlands »	119 485	54.121	2 208	5.2	22 978
Kopparbergs » ....... ...	181 258	257.315	704	3.8	47 699
Gestrikland ...............	59 436	43.734	1 359	7.6	7 820
Helsingland _______________	97 760	113.283	863	16.8	5 819
Medelpad .............	54016	55.266	976	7.0	7 716
Jemtlands län ____________	73 509	412.422	178	23.3	3 155
Ångermanland ___________	89 682	135.995	663	—	—
Yesterbottens län........... .....	96 084	477.070	201	—	—
Norrbottens » ...........................	80 354	853.973	94	=	=
Summa	4 297 972	3 503.681	1 227	197.9	21 719

Uppgift angående arealen och virkesafkastningen å en del kronopark^ i Gefleborgs, Yester-Norrlands och Jemtlands län.

Bil. Lit. A.

S			Totalareal	Årlig tim-				Totalareal	Årlig tim-				Totalareal	Årlig tim-
3- P P Kl	Kronoparlcens namn	Socken	Qvadrat-	mertillgäng	p 3 11	Kronoparkens namn	Socken	Qvadrat-	mertillgäng	5 1 1 1	Kronoparkens namn	Socken	Qvadrat-	mertillgäng
			Ref	St:r	Stycken				Ref	Sfer	Stycken				Ref	St:r	Stycken
	Gefleborgs	än.						Transport	45 601	95	3 000			Transport	342245	28	14 382
1	Ångra	Färiia	4985	20	464	24	(jrillholskälen	Hackås	21 904	83		53	Häckrens	Mörsill	1
2	Carlstrand	)>	33 445	15	3 173	25	»	))	1 900	54	Häfte	Underåker	173 662		9 045
3	Gräddsj ö	Ramsjö	12 661	—	1 952	26	Tunvågen	))	9 597	70		55	Amen	))	1
4	Gränningsvallen	»	123 722	30	10 122	27	Kloxäsen och Åsen	Näs	2 183	60	150	56	Kjäsö och Renåsen	Are		46	1 745
5	Naggsjö	»	21 495	25	1 674	28	Skrafvelberget	Berg	6 776	41		57	Bunnerviken	»	33 50 b
6	Hundsjö	Bjuräker	6 778	10	564	29	Ostbergsbo darne	»	11 007	60		58	Harbäcksbodarna	Alsen	9 759	57	813
		Summa	203 087		17 949	30	Thorsmyrland et	»	5 314	69	2 500	59	Hellesjökilarna	Hellesjö	13 547	31	\|
			31	Åsan	»	2 340	80		60	Alanäset	))	35 228	62	1 5 200
	Vester-Norrlan	ls län.				32	Blacklötsmyran	»	18 608	45		61	Ansjö	)>	36 954	40	\|
				33	Dalås och Tåssås	Oviken	28 977	99		62	Åslaudet	Fors	6 994	40	\| 1 400
7	Wikens södra	Hafveri!	15 318	55	990	34	Högbo	»	17 941	70		63	Torresj ölandet	3)	22 723	75
8	» norra	))	6 685	65	1 083	35	Persås och Svedj e	»	3 035	02		64	W oxna	Högdal	36 507	10	\|
9	Nybo	»	1 768	20	56	36	Ängro	))	10 787	61		65	Risberg	))	6 689	55	2 800
10	Wassnäs östra » vestra W allens	»	16 223	55	869	37	Nyboda Svartåsen Långbodarne		6 291	25		66	Stensjö	))	23 883	47
11 12	» ))	5 569 2 667	37 70	449 102	38 39	» »	28 324 2 727	62 30				Summa	741701	91	35 385
13 14	Säters Gräs] ö	)) )>	25 768 10 066	88	5 116 1 996	40 41	Hellebergsbodarna Vesterhalloms och	)> »	2 167 19 531	11 32	6 000		Summa summarum	1 270 507	23	78 550
15	By	))	58 851	10	8 040		Mantalsbodarna
16	Snöberg	))	25 190	70	2 436	42	Mustb odarna	)•>	\|				Under förutsättning att kolning af vindfällen och sämre skog skulle vid de lät-
17	Oxsjö vestra	Lidens	55 222		1 200	43	Norgårds	»	29 719	98		tade kommunikationer, som en blifvande jernväg erbjuda, kunna ega ruin, torde kunna kolas å ofvannämnde krononarker:
18	» östra	»	37 529	—	1 200	44	Vestnårs	S					i Gefleborgs län _____
19	Boda	»	25 118	62	967	45	Pålsbodarne	))	1				i Vester-Norrlands län .....................	......... 2 230	»
20	Laxsjö vestra » östra	Ljustorp ))	20 987	—	224	46	Munke och Wiken samt	)>	23 942	25			i Jemtlands län _____		......... 5 078	»
21	18 757	—	488	47	Dörså och Hexåsen		1					Tillhopa 8 698 stigar
		Summa	325718	32	25 216	48 49	V estereifven Fj ösåsen Arådalen	)) )>	J 16947	12			Vederbörande skogstjenstemän hafva dock ansett, att å flertalet af kronoparkerna
	Jemtlands	län.				50		12 528	63		omkostnaderna blefve allt för dryga, för att kolning skulle med ega rum.	någon	fördel kunna
	Turinge	Rätan				51	Rönnåsen	Hallen	10 359	—	832		Sedan parkerna genom under eu längre tid fortsatt ändamålsenligare skogsskötsel
22	29 717	73	3 000	52	Badstugudalen	»	5 628	35	blifvit förbättrade, kali deremot timmerafverkningen	betydligt ökas, måhända till och
23	Bryngelshög	»	15 884	22						med lordubblas.
		Transport	45 601 \|	95	3 000			Transport	342 245	28 \|	14 382	-		Carl Axel Hallgren.

Bil. Lit. B.

P. M.

öfver den trafik med skogsprodukter, som kan förväntas efter de olika
föreslagna stambanelinierna inom Helsingland, Medelpad och Jemtland.

Redan i Kong!. Maj:ts nådiga proposition till 1873 ars riksdag angående
norra stambanan bär blifvit betonadt, att de norrländska jernvägarnes
räntabilitet i väsendtlig man kommer att bero af trafiken med
skogsprodukter. Det är väl ock otvifvelaktigt att den trafik, som öfrigt
gods äfvensom passagerare kunna lemna, blir mindre beaktansvärd än trävarutrafiken,
åtminstone så länge Norrlands folkmängd icke blifvit betydligt
ökad. Härtill kommer att under den tid af året, då större delen af
Norrlands import försiggår och då äfven passageraretrafiken är lifligast,
Bottenhafvet alltid skall med hänsyn till trafik af donna art blifva en
farlig konkurrent till norra stambanan. Men om de skogsprodukter, hvilka
skola forslas å norra stambanan, kan nämnde vattenväg icke täfla, Med
full rätt kan man derföre påstå, att i den mån ekonomiska skal höra utöfva
inflytande på valet mellan de olika jernvägssträckningarna, i samma
man måste man gorå afseende pa de olika utsigter för trafik med skogsprodukter,
som för hvarje af dessa sträckningar kunna förefinnas.

Hela det vidsträckta område af vårt land, som beröres af de föreslagne
jernvägslinierna från Hybo i Helsingland till Indalselfven norra
banan — samt från Torpshammar i Medelpad till Storsjön i Jemtland
tvärbanan — är med undantag oaf den areal, som upptages af vatten
och inrösningsjord, skogbeväxt. Aterväxtskogen, under 8 decimaltums
topp på 10 alnars längd från marken räknadt, torde i stort sedt vara
ungefär lika talrik öfverallt, om man undantager den odlade bygdens
närmaste grannskap. I afseende på den trafik, som aterväxtskogen skall

lemna, kan derföre icke något annat företräde gifvas åt den ena eller
andra luden, än det som kan härledas ur den allmänna satsen att ju
mindre en jernvägslinie berör den odlade bygden, desto större trafiksumma
oaf trä bär den i en framtid att förvänta af ett ordnadt skogsbruk.
A andra sidan, enär ett sådant skogsbruk, innefattande trakthuggning
eller gallring, kolning af nerfall m. m., i allmänhet icke är möjligt
i Norrland utan jernvägskommunikationer, bär man rätt att påstå det en
jernvägslinie länder till större fromma för Norrlands hufvudindustri, än
en annan, om den gar mera aflägse från odlad bygd. Den trafiksumma,
som återväxtskogen kan lemna norra banan mellan Hybo och Indalselfven,
torde höra andas till arliga tillväxten å 1 million tunnland skogsmark,
hvilken med afdrag af husbehofsvirket bör uppgå till 30 kubikfot per
tunnland eller 15 millioner centner eller 7''/, millioner centnermil, hvarvid
jernvägens längd antagits till 18 mil, dess trafikrayon till V/2 mil
och trafikerad medellängd till 9 mil. Då emellertid större delen af återväxtskog
sannolikt kommer att förvandlas i kol, torde ofvanstående trafiksumma
höra nedsättas till 2 millioner centnermil, hvilka efter ett fraktP1
*s 3 öre per centnermil skulle lemna 166 kronors medelinkomst per
dag och banmil.

Hvad åter beträffar den för afvikning mogna skogen, är det
uppenbart, att om eu jernvägslinie går genom trakter hvilka icke beröras
af rensad flottled och som således äro oafverkade, skall den skog, som afverkas,
helt sannolikt trafikera jernvägen. De störa kostnader, som äro
förenade med strömrensning-,!-, äfvensom den långa tid hvarunder rensningskapitalet
ligger borta, skola tvifvelsutan förmå trafikanterna att välja
jernvägen till transportmedel, ehuru den som sådant enligt regel är vida
dyrare. Men sa snart jernvägen, der den går i nordlig riktning, möter
en större flottled, kommer virket att åter söka vattnet, Det är således
blott från vattendelar ne mellan de större elfvarne, som deri mogna skogen
skall trafikera norra banan, men detta kommer endast att ske der rensad
flottled icke finnes, samt icke längre väg än till det störa vattendraget.
Man skulle dock mycket irra sig, om man ansåge donna så att saga lokala
trafik med för afvikning moget virke för betydlig. Såsom nedan skall
visas, kan den för vattendelarne mellan Helsingland och Medelpad knappast
beräknas högre än till ett bestånd af mogen skog, uppgående till
20 millioner kubikfot med en årlig tillväxt af 700,000 kubikfot och
torde för de öfrig-, vattendelarne, der de skäras af föreslagne luder, höra
anslås ännu lägre.

Alla de vattendrag, som falla ut i Helsingland och beröras af de
olika jernvägslinierna, äro rensade. Så är fallet med Hybo—Dellen-,
Elfve-, Strömsbacka- och Hassela-vattendragen samt Köl- och Framängs-ån
efter B-linien, Let- och Somsjöån efter A-linien, samt Hennans vattendrag
och norra Enån efter C-linien. Af de biåar, som från söder falla ut i
Ljungan, äro Hasselån, Myssjöån och Wiggån upp till Gransjön efter Blinien
rensade; Mörtsjöån efter A-linien är deremot icke rensad mellan
Mörtsjön och Råggsjön, men -Juan och Råssjöån efter C-linien rensade.
Norr om Ljungan äro vattendragen, som mota mellan Torpshammar och
Indalselfven, nedre Gimån, Hällsjö-vattendraget och Singån rensade. Mellan
Gällö och Håsjö äro öfre Gimån och Annsjö-vattendraget rensade. Häraf
synes, att om äfven efter alla linierna en och annan närbelägen skogstrakt
kommer att begagna norra banan som utfartsväg för den mogna
skogen, är det likväl blott A-linien som berör någon större skogsareal,
saknande rensad flottled. Donna areal, belägen mellan Helsinglands-gränsen
och Ljungan, är dock icke större än circa 35,000 tunnland, hvilka
med ett bestånd af 30 mogna träd å tunnlandet skola lemna c:a 1 million
träd om 20 kubikfot eller 10 centner och således 10 millioner centner,
trafikerande en medelväg af V/4 mil eller 12*4 millioner centnermil.
Äterväxten af mogen skog, beräknad till ett träd om 20 kubikfot
per tunnland per år, skall gifva en årstrafik af endast 350,000 centner.
Af det anförda framgår, att hvad summan af trävarutrafiken beträffar
B-linien, som går genom en mera odlad bygd, är något underlägsen A
och C, hvarjemte A-linien, hvilken ensam berör trakter saknande flottled,
står i detta afseende något framom både B och C. I afseende åter på
den väglängd, som skogsprodukterna hafva att trafikera, eger A-linien ett
afgjordt företräde framför de öfrige linierna, i det den är öfver 3 mil
kortare än luden B och 32/s mil kortare än C.

Om man således kan säga att utsigterna för trafik med trävaror
äro ungefär lika störa för de luder, som kunna komma i fråga för norra
banan är förhållandet ohelt olika med de föreslagne tvärbanelinierna. Dessa
äro Torpshammar—Ange—Bräcke—Östersund-linien 1 — och Torpshammar—Håsjö—Stugun—östersund-linien
2. Den förra kommer, såsom
bär nedan skall visas, att upptaga alla de trävaror, som passera Ljungan
vid Bergsjö eller Angesjön, äfvensom allt virke, som nedkommer till
Refsundssjön; den senare luden kan hvarken konkurrera med Gimån eller
Indalselfven om de virkesmassor, som flottas å dessa vattendrag.

Beräkningarne ställa sig sålunda:

	Från Borgsjösjön efter limen 1.
	Bjelke per 28 kubikfot:
	\| Flottningskostnad till Ljungans utlopp	.. 0,70
vatten	1V-, års ränta å värdet 12 kronor	.. 1,08
	[ 5 % skada.............	.. 0,60	2,38
per	14 centner 7,4 mil ä 21/,, öre		2,59
jernväg	d:o d:o å 2 öre		2,07
	Timmer per 14 kubikfot:
	Flottningskostnad......	.. 0,21
per vatten	V/3 års ränta å 4 kronor...	.. 0,36
	8 °/0 skada...........................	.. 0,32	0,89
per	7 centner 7,4 å 2 öre.........		1,04
jernväg	d:o d:o å V/3 öre		0,78
	Sågadt per 160 kubikfot:
per vatten j Flottningskostnad för 20 timmer ä	0,89 ...	17,80
per jernvägj SO centner 7,4 mil å 2 öre .		11,84
	Från Ångesjön efter linien	1.
	Bjelke per 28 kubikfot:
	Flottningskostnad ........................	.. 0,83
vatten	V/o års ränta ..................................	.. 1,08
	6 °/0 skada..............................	.. 0,72	2,63
per	14 centner 8,8 mil å 21/, öre ......		3,06
jernväg\|	d:o d:o ä 2 öre .................		2,46

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,25

V/2 års ränta ........................ 0,36

8 °/0 skada...................................................... 0,32

7 centner 8,8 mil å 2 öre....................................

d:o d:o å V/2 öre.................................

0,93

1,23

0,92

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten I 20 timmer ä 0,93............................................. 18,60

per jernväg j 80 centner 8,8 mil ä 2 öre........................... 14,08

Från Refsundss.jön efter Union 1.

Bjelke per 30 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad ......................................... 1,54

2 års ränta å 12 kronor ........................... 1,44

8 % skada...................................................... 0,96

15 centner 10,9 mil ä 2*/2 öre
d:o d:o ä 2 öre....

3,94

4,18

3,27

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,52

2 års ränta å 4 kronor.............................. 0,48

10 % skada................................................... 0,40

7 centner 10,9 mil ä 2 öre ..
d:o d:o ä V/2 öre

1,40

1,53

1,14

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten I 20 timmer ä 1,40 ............................................. 28,00

per jernvägj 80 centner 10,9 mil ä 2 öre ........................ 17,44

Från Gesundssjön efter linien 2.

Bjelke per 28 kubikfot.

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,84

1 månads ränta å 12 kronor..................... 0,06

5 % skada...................................................... 0,60

14 centner 16 mil ä 2l/.2 öre
d:o d:o ä 2 öre....

1,50

5,60

4,48

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,21

1 månads ränta å 4 kronor .................... 0,02

4 % skada...................................................... 0,16

7 centner 16 mil å 2 öre ........................

d:o d:o å V/2 öre

0,39

2,24

1,68

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten | 20 timmer å 0,39 ............................................. 7,80

per jernväg j 80 centner 16 mil ä 2 öre ........................... 25,60

Ehuru uti ofvanstående beräkningar nödig hänsyn blifvit tagen såväl
till den ränteförlust som drabbar virkesegaren under den tid virket
behöfver för att hinna hafvet på vintervägen, som till den skada detsamma
under passagen lider, finnes dock ett ytterligare skäl för trävaruexportören
att begagna jernvägen såsom transportmedel så snart skilnaden
i omkostnader är ingen eller föga betydlig. Han kan nemligen derigenom
minska sitt förlag af virke från till exempel tvåårigt till ettårigt,
eller med andra ord det kapital, som han behöfver fastläsa uti virke, afverkadt
från egna skogar eller uppköpt från andra skogsegare, kan minskas
uti nämnda fall med hälften. Denna reduktion i bundet kapital
kan för hvarje större sågverk uppskattas i hundratusental och skall således
medföra en betydlig och efterlängtad lättnad för trävaruindustrien.
Dertill kommer en långt större säkerhet i spekulationen, då virke fraktadt
per jernväg, till ej ringa del kan realiseras samma år, men virket

per vattenväg ofta icke kan utskeppas förrän efter 2 a 3 års förlopp.
Det är derföre otvifvelaktigt att, så snart jernväg bereder en tidsvinst af
större betydenhet framför vattenväg med ingen eller ringa prisskilnad,
virket skall trafikera jernvägen. Såsom beräkningarna visa, eger detta
förhållande ram med linien 1 vid Borgsjö- eller Ångesjön, samt
vid Refsundssjön, men deremot icke med linien 2, icke ens för sågadt
virke.

De virkesqvantiteter, som årligen flottas genom Bergsjö-, Ångeoch
Refsundssjöarne, äro:

Genom Borgsjösjön.......................... c:a 11 millioner kubikfot

" Angesjön .............................. „ 10''/, „

„ Refsundssjön ........................ „ 31/, „ „

hvilken senare qvantitet, da jernvägen öppnats, otvifvelaktigt kommer att
ökas till minst 5 millioner kubikfot, Man kan neppeligen påstå, att dessa
virkessummor äro en följd af en tillfällig öfverafverkning, som snart måste
upphöra, utan de höra i allo framtid kunna förväntas. Ljungan och dess
biåfirs landområde ofvan Ångesjön kan skattas till 1 million tunnland
och den skogsareal, som afverka till Refsundssjön, till 250,000 tunnland,
hvadan en årlig afvikning af 10V2 kubikfot per tunnland å Ljungans
skogsareal och af 20 kubikfot per tunnland å Refsundssjöns motsvarar
ofvan angifne virkesqvantiteter. Dessa representera för linien Torpshammar
Ange—Bräcke om 5V2 mils längd en årlig trafiksumma af circa
23V2 million centnermil eller R/s million centner per banmil eller circa
240 kronors bruttoinkomst per ban- och dag mil.

Såsom ofvan uppställda kalkyl visat kan linien 2 icke erhålla någon
trävaratrafik från Indalselfven. Vid Ljungå skär donna linie Gimån
och beräkningarna öfver de relativa kostnaderna per vatten- och jernväg
ställa sig icke ogynsamt, för jernvägen. En bjelke kostar från Ljungå
öfver Torpshammar till Ljungans utlopp 2,59 kronor, per jernväg 3,54
a 2,83 och ett timmer per vatten 0,98 krona, per jernväg 1,41 ä 1,06.
Men för virket vid Ljunga star en annan utfartsväg till buds, nemligen
angbatsled från Ljunga till Österström (nära Holms kyrka) samt jernväg
från Österström till Indalselfven vid Lidens kyrka, Med denna transportled
kan jernvägen Ljunga—Torpshammar—Sundsvall icke täfla, enär tidsvinsten,
som utgör den vigtigaste faktorn, blir en obetydlighet. I afseende
pa trävarutrafik står således linien 1 framför linien 2 med en

trafiksumma af circa 240 kronors brutto per dag- och 5V2 banmil eller
circa 240,000 kronors ärligt netto, utgörande ränta å ett kapital af
4 millioner.

Stockholm den 23 Januari 1875.

Severin Axell.

Anmärkningar:

1) Af virke levereradt i Ångesjön före midsommar kunna 3/4-delar
påräknas i början af Oktober vid Ljungans utlopp. Losten
följande sommar.

2) Virke ur Gesundsjön behöfver kortast en vecka, längst tva
månader.

3) Skogskomitén antager att den årliga afkastning^ af skogsmark
i Norrland kan i medeltal uppbringas till 30 kubikfot
per tunnland. Skogsstyrelsen anser donna beräkning för låg.
För Medelpad och de traktör af Jernband, hvarom här är
fråga, kan den säkerligen tredubblas.

Bil. Ut. C.

Undertecknade anse att det, i allmänhet, icke löner sig forsla timmer
och bjelkar i skogarns längre än på 18- å 20,000 fots afstånd från
flottled, emedan forslingsprisen på afläggare afstånd blifva för dyra. Man
beräknar att på donna distans kunna kora två foror på en vinterdag, hvilket
tillsammans fram och åter utgör två mils väg, hvarutöfver man ej
gerna kan drifva eu häst på dåliga skogsvägar med tunga lass.

Sundsvall den 15 Februari 1875.

Heffner é C:o. Axell & C:o. A. P. Hedberg.

V. V. Bergh.

för Erikadals ångsåg:

L. U. Åquist.

för Tunadals aktiebolag:

C ar sten Jacobsen.

STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKERIET, 1876.

Rättelser.

Sidan 11, raden 1 uppifrån starr 56, läs: 36.

» 12, » 14 nerifrån » mota, » mata.

» 15, » 9 » » 16600, » 34900.

» 20, » 1 uppifrån » 26400, » 34900.

Uti tabellen »N? 10 och å sidan 16, raden 16 uppifrån, är Norr b o socken (se tabellen <N? 2)

förbigången; hvadan följande rättelser härmed	göras	å siden	16.	nämligen
raden 20 uppifrån	står:	29965,	1 äs r	30847.
» 21	»	59738,	»	61309.
» 22	»	69842,	»	72425.
» 23		4186.	»	4226.