Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24 (Proposition 1895:24)

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

N:o 24.

Kong1. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
till allmänna barnhusinrättningen af oinskränkt
egande- och dispositionsrätt till tomten n:o 11 qvarter et
Barnhuset samt uppförande af nytt cellfängelse för Stockholms
län m. m.; gifven Stockholms slott den 29 januari
1895.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver justitiedeparteinentsärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att medgifva:

dels att oinskränkt egande- och dispositionsrätt till tomten n:o 17
qvarteret Barnhuset må till allmänna barnhusinrättningen i Stockholm
upplåtas4 mot vederlag af ej mindre den i statsrådsprotokollet omförmälda
tomt inom qvarteret Domherren än äfven ett kontant belopp af
597,500 kronor samt på de vilkor i öfrigt, som finnas upptagna i direktionens
öfver allmänna barnhusinrättningen skrifvelse till fångvårdsstyrelsen
af den 23 augusti 1894;

dels att å nämnda tomt inom qvarteret Domherren må uppföras
nytt cellfängelse för Stockholms län;

dels ock att till betäckande af byggnadskostnaden för nämnda nya
länsfängelse, beräknad till 300,000 kronor, samt af kostnaderna för
nödiga byggnads- och inredningsarbeten vid centralfängelserna å Nya
Varfvet samt i Göteborg och Norrköping, hvilka kostnader ansetts komma
att uppgå till 341,500 kronor, må användas — jemte influtna och inflytande
hyresmedel för vissa uthyrda delar af tomten n:o 17 i qvarteret
Bill. Ull Riksd. Prat. ISO5. 1 Sami. 1 Afd. 18 luft. (N:o 24.) 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Barnhuset till belopp af 29,000 kronor — de medel, tillhopa utgörande
612,500 kronor, som komma att inflyta till följd af uppgörelsen med
allmänna barnhusinrättningen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Au g. Östergren.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

‘6

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
tisdagen den 29 januari 1895,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet
anförde föredraganden, statsrådet östergren:

I nådig proposition till 1892 års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t
Riksdagen att medgifva:

dels att den kronan tillhöriga lägenheten Stenbrottet i Solna socken
och Danderyds skeppslag af Stockholms län finge från viss angifven tid
till fångvården upplåtas för uppförande derstädes af ett nytt centralfängelse
för qvinnor och ett nytt cellfängelse för Stockholms län i stället
för de å tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset i Stockholm belägna
fängelser;

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 24.

dels att oinskränkt egande- och dispositionsrätt till nämnda tomt,
n:o 17 i qvarteret Barnhuset, finge till direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen
i Stockholm upplåtas mot 597,500 kronor, att tillhandahållas
fångvårdsstyrelsen i den mån arbetet med uppförandet af ifrågakomna
fängelser toge sin början och fortskrede;

dels ock att nyssnämnda belopp, 597,500 kronor, finge användas såsom
bidrag till kostnaden för de nya fängelserna.

Från den utredning i ämnet, som jemte denna nådiga proposition
till Riksdagen öfverlemnades, torde jag få underdånigst erinra om följande: Det

å Norrmalm i Stockholm befintliga centralfängelset för qvinnor
är beläget å tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset, hvilken tomt enligt
nådigt bref den 30 oktober 1633 för evärdlig tid förlänats till allmänna
barnhusinrättningen i Stockholm, men sedermera blifvit tagen i anspråk
för fångvårdens behof och genom nådigt bref den 26 maj 1826 öfverlemnats
till styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket för
att användas till en korrektionsanstalt för qvinnor emot en årlig ersättning
till allmänna barnhusinrättningen af 2,250 kronor, varande sedermera
jemväl cellfängelse för Stockholms län å tomten uppfördt.

Under år 1888 gjorde fångvårdsstyrelsen underdånig framställning
om behofvet af ett nytt centralfängelse för qvinnor i stället för det å
Norrmalm belägna. I denna framställning anfördes bland annat, att ej
mindre sistnämnda fängelse än äfven rikets två andra, i Norrköping och
Göteborg. belägna centralfängelser för qvinnor icke befunne sig i tidsenligt
skick, och att särskilt centralfängelset å Norrmalm såväl i afseende
på byggnadssätt som med hänsyn till anordning och inredning
vore, såsom Riksdagens år 1886 församlade revisorer jemväl anmärkt, i
hög grad otidsenligt och otjenligt. Den tomt, hvarå fängelset vore,
jemte cellfängelset för Stockholms län, uppfördt, syntes emellertid i anseende
till dess centrala läge allt för dyrbar för att ifrågasättas till plats
för det nya fängelset, hvartill komme, att en del af samma tomt behöfdes
för genomförande af den för Stockholms stad faststälda regleringsplan.
Fångvårdsstyrelsen hade derför, under antagande att allmänna
barnhusinrättningen skulle önska mot skäligt vederlag återförvärfva
dispositionsrätten till tomten, med direktionen öfver barnhusinrättningen
inledt underhandlingar, hvilka ledt till det resultat, att direktionen förklarat
sig villig att, under förutsättning och vilkor att barnhusinrättningen
erhölle fri och oinskränkt dispositionsrätt till hela tomten och
således jemväl den del deraf, hvarå länsfängelset vore uppfördt, till fångvårdsstyrelsen
utbetala 500,000 kronor och anskaffa annan lämplig tomt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 5

för länsfängelset eller i stället för dylik tomt utbetala ytterligare 97,500
kronor.

För åstadkommande af utredning om verkliga försäljningsvärdet å
ifrågavarande tomt med byggnader hade genom sakkunnige personer
verkstälts värdering, dervid värdet för tomten i hela dess nuvarande
utsträckning 306,570 qvadratfot beräknats till 919,710 kronor men till
1,161,445 kronor under förutsättning af dess reglering i öfverensstämmelse
med ett emellan barnhusdirektionen och Stockholms stad vilkorligen
träffadt aftal, hvilken beräknade högre försäljningssumma värderingsmännen
likväl ansett vara så tvifvelaktig, att den knappast kunde
i verkligheten påräknas, och hade värdet af de materialier, som efter
fängelsernas rifning kunde försäljas, uppskattats till omkring 20,000
kronor. På grund af denna värdering och då den af barnhusdirektionen
erbjudna summan i hvarje fall utgjorde mera än hälften af det uppskattade
försäljningsvärdet, ansåg fångvårdsstyrelsen direktionens anbud
vara för statsverket fullt antagligt.

Efter det undersökningar egt rum angående lämplig, kronan tillhörig,
plats för nya fängelser, föreslog fångvårdsstyrelsen dertill lägenheten
Stenbrottet och hemstälde, att derstädes måtte uppföras dels
centralfängelse för qvinnor, dels cellfängelse för Stockholms län i enlighet
med ritningar och kostnadsförslag, som fångvårdsstyrelsen låtit
utarbeta.

Enligt dessa förslag skulle det nya länscellfängelset uppföras i nära
öfverensstämmelse med det nuvarande. Det nya centralfängelset åter skulle
afses uteslutande till straffängelse för qvinnor från rikets alla delar samt
innehålla tillräckligt antal dagceller icke allenast för de qvinnor från
Stockholms stad, hvilka, dömda till fängelsestraff eller straffarbete i två
år och derunder, skulle enligt nådiga förordningen den 21 december
1857 under hela strafftiden förvaras i enrum, utan äfven för de qvinnor
från rikets alla delar, som vore dömda till straffarbete utöfver två år
eller för lifstiden och enligt nådiga förordningen den 30 maj 1873 skulle
vid bestraffningens början hållas i enrum viss del af den ådömda strafftiden.
De till tvångsarbete dömda qvinnorna, hvilka dittills förvarats
å centralfängelset å Norrmalm, skulle deremot intagas å fängelserna i
Norrköping och Göteborg, hvilka fängelser för sådant ändamål borde
inredas med nattceller.

Ofvanberörda nådiga proposition blef icke af Riksdagen bifallen.
1 den skrifvelse af den 20 maj 1892, hvari Riksdagens beslut meddelades,
anfördes hufvudsakligen:

att af hvad i ärendet förekommit otvetydigt framginge, att central -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

fängelset å Norrmalm befunne sig i så bristfälligt och otidsenligt skick,
att en förändring i dervarande förhållanden vore af oafvisligt behof påkallad,
liksom äfven ådagalagdt vore, att det ur ekonomisk synpunkt
skulle för det allmänna vara fördelaktigt, om en sådan förändring i afseende
på de å tomten inom qvarteret Barnhuset förlagda fångvårdsanstalter
kunde åvägabringas, att den staten tillkommande rätt till denna
välbelägna och dyrbara tomt kunde till skäligt pris föryttras;

att, hvad först beträffade den ekonomiska sidan af dessa frågor, den
ersättning, som erbjudits för tomtens öfverlåtande till allmänna barnhusinrättningen,
förefallit Riksdagen, med hänsyn till hvad under senaste
tiotal af år inom hufvudstaden betingats för jemförliga tomter, väl låg;

att, beträffande de båda fångvårdsanstalternas förflyttande till kronolägenheten
Stenbrottet, Riksdagen särskildt funnit olämpligt, att Stockholms
länsfängelse blefve förlagdt utom hufvudstaden på ej obetydligt
afstånd från länsstyrelsens embetslokaler;

att de olägenheter länsstyrelsen i detta hänseende framhållit syntes
Riksdagen vara af den afsevärda betydelse, att deri läge fullgiltigt skäl
för afslag ä den ifrågasatta förflyttningen hvad länsfängelset beträffade,
helst förhållandena icke med nödvändighet påkallade, att detta fängelse
uppfördes i omedelbar närhet intill öfriga föreslagna fångvårdsbyggnader;

att Riksdagen vid behandling af ärendet, i hvad det afsåge uppförande
af centralfängelse för qvinnor, jemväl tagit i öfvervägande föregående
års statsrevisorers framställning med anledning af deras besök i
qvinnofängelserna i Norrköping och Göteborg, deri revisorerna förmält,
att förstnämnda fängelse befunnits i tillfredsställande skick, och att hvad
särskildt beträffade centralfängelset i Göteborg, hvilket fängelse vore
afsedt för sådana fångar af qvinkön från rikets tolf sydligaste län, hvilka
enligt 14 kap. 22, 23 och 25 §§ i strafflagen vore dömda till straffarbete
på viss tid öfver två år, detsamma funnits synnerligen väl fylla
sitt ändamål, hvarför revisorerna ansett önskligt, att den välbetänkta
anordning, hvarigenom omförmälda slags förbryterskor förvarades skilda
från andra fångar, kunde i om möjligt än vidsträcktare mån genomföras;

att vid eventuelt bifall till Eders Kongl. Maj:ts proposition den af
revisorerna uttalade åsigt om lämpligheten af att olika kategorier af
qvinnofångar förvarades skilda från hvarandra icke syntes blifva så fullständigt
tillämpad som revisorerna åsyftat, åtminstone så tillvida som
de efter fullbordandet af det föreslagna nya centralfängelset icke skulle
komina att, såsom dittills i regeln egt rum, försändas till särskilda fångvårdsanstalter;
af hvilka den i Göteborg syntes så väl fylla sitt ändamål,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 7

att betänkligheter mötte mot dess indragning eller användande på annat
sätt än hittills;

att de erinringar, Riksdagen ansett sig i omförraälda hänseende böra
framställa emot förslaget, visserligen enligt Riksdagens uppfattning vore
af afsevärd betydelse för frågans bedömande; men att såsom afgörande
anledning till att Riksdagen icke funnit sig kunna biträda samma förslag
Riksdagen ansett den omständighet vara, att tillfyllestgörande utredning
icke blifvit förebragt angående behofvet af det föreslagna nya centralfängelset
för qvinnor; att för Riksdagen syntes uppenbart, att, då inom
lagstiftningens område under senaste tider beslutats förmildringar i straffen
för upprepade tjufnadsbrott och för barnamord jemte likartade förbrytelser,
till hvilka slags brott de till straffarbete dömda qvinnor väl hufvudsakligen
gjort sig skyldiga, de verkningar, berörda strafifnedsättningar
komme att medföra i afseende å antalet till straffarbete på längre tid
dömda qvinnor, borde afvaktas, innan för sådana brottslingar uppfördes
ett centralfängelse af den omfattning som det föreslagna, hvartill komme,
att Riksdagen på förslag af Eders Kongl. Maj:t antagit ny lag angående
straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, enligt hvilken lag
ända till fyra års ådömdt straffarbete skulle komma att verkställas
i cell och sålunda kunna aftjenas i länsfängelserna, i hvilka, enligt hvad
fångvårdsstyrelsen i afgifvet utlåtande i ämnet upplyst, erforderligt cellutrymme
förefunnes för det ökade antal cellfångar, som berörda lag
komme att föranleda; samt att uppenbart vore, att härigenom behofvet
af utrymme i centralfängelserna komme att ytterligare minskas, hvadan
Riksdagen jemväl af denna anledning, och innan verkningen af berörda
lag hvad* beträffade behöfligt utrymme i centralfängelserna blifvit utrönt,
funnit sig ej kunna bifalla Eders Kongl. Maj:ts omförmälda förslag. I

I underdånig skrifvelse af den 14 sistlidne december har fångvårdsstyrelsen
nu inkommit med nytt förslag till ordnande af ifrågavarande
angelägenhet.

Till grund för detta förslag ligger dels ett mellan direktionen
öfver allmänna barnhusinrättningen och Stockholms stads drätselnämnd
den 2 maj 1894 afslutadt samt af stadsfullmägtige den 18
påföljde juni godkändt, vilkorligt kontrakt angående utbyte af jord,
enligt hvilket kontrakt staden skulle till barnhusinrättningen afstå bland
annat en tomt i qvarteret, Domherren i Östermalms församling, dels
ett af direktionen i skrifvelse den 23 augusti 1894, under förutsätt -

Kong!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 24.

ning af Kong!. Maj:ts nådiga godkännande, till fångvårdsstyrelsen framstäldt
anbud att, mot erhållande af oinskränkt egande- och dispositionsrätt
öfver tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset, till fångvårdsstyrelsen
utbetala en ersättningssumma af 597,500 kronor och att derjemte tillhandahålla
fångvårdsstyrelsen förutnämnda tomt inom qvarteret Domherren
till byggnadsplats för nytt länscellfängelse, varande vid detta
anbud i öfrigt fästa följande vilkor:

l:o) att senast ett och ett hälft år efter det Eders Kongl. Maj:t
godkänt ofvanberörda kontrakt samt ifrågavarande af direktionen gjorda
erbjudande och i hvarje fall icke senare än den 1 december 1886 styrelsen
skall hafva till direktionen öfverlemnat tomten n:o 17 i qvarteret
Barnhuset, med undantag af det af länsfängelset upptagna, å bilagd karta
med bokstäfverna n, y1, r1, s1, t1, u1, v1, l2, k2, i2, h2, g2, f2, e2, d2, c2, b2,
a2, x1 och u utmärkta område, hvilket senare åter skall af styrelsen till
direktionen afträdas sist tre och ett hälft år från det Eders Kongl. Maj:t
godkänt nu ifrågavarande erbjudande och i hvarje fall icke senare än
den 1 december 1898;

2:o) att de å tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset befintliga fångvården
tillhörande byggnader skola, såvidt de tillhöra fångvården, tillfalla
barnhusinrättningen emot en särskild ersättning af 15,000 kronor,
som betalas då tomten i sin helhet varder till barnhusinrättningen
öfverlemnad;

3:o) att det arrende af 2,250 kronor årligen, som hittills jemlik!,
nådiga brefvet den 26 maj 1826 af fångvårdsmedlen till barnhusinrättningen
utbetalts, skall fortfarande utgå, intill dess fångvårdsstyrelsen till
barnhusinrättningen afträdt tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset med det
under punkt 1 här ofvan nämnda undantag, hvarefter arrende bör betalas
med 250 kronor om året, intill dess hela tomten blifvit till barnhusinrättningen
afträdd;

4:o) att, om någon del af tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset är
af fångvårdsstyrelsen utarrenderad, arrendet derför skall tillfalla styrelsen,
intill dess den utarrenderade marken i enlighet med den här ofvan
i punkten 1 intagna bestämmelsen till barnhusinrättningen öfverlemnats,
hvarefter arrendet tillfaller inrättningen, som i hvarje fall skall ega uppbära
arrendeafgifterna senast ett och ett hälft år efter det nu ifrågavarande
erbjudande blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkändt;

5:o) att den af barnhusinrättningen erbjudna ersättningssumma,
597,500 kronor, till fångvårdsstyrelsen utbetalas i den mån arbetet med
uppförandet af de fängelsebyggnader, hvilka skola ersätta de å tomten
n:o 17 i qvarteret Barnhuset förlagda fängelser, tager sin början och

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 24.

fortskrider, dock att styrelsen icke eger att uttaga medlen tidigare än

följande uppställning utvisar, nemligen:

vid byggnadsarbetenas början......................................................... 150,000 kr.

ett hälft år från byggnadsarbetenas början ................................ 100,000 »

ett år » » » 50,000 »

två år » » >> 100,000 *

två och ett hälft år » » 100,000 »

vid öfverlemnandet till direktionen af tomten n:o 17 med

undantag af länsfängelsets område........................................ 50,000 »

och vid öfverlemnande till direktionen af sist omförmålda

område............................................................................................... 47,500 »

Summa 597,500 kr.;

6:o) att ofvan omförmälda, å bifogad karta särskilt utmärkta område
inom qvarteret Domherren skall till fångvårdsstyrelsen öfverlåtas,
så snart direktionen öfver barnhusinrättningen jemlikt kontraktet af den
2 maj 1894 fått detsamma tillträda;

7:o) att all den rått emot Stockholms stad, som uti nyssnämnda
kontrakt tillagts barnhusinrättningen såsom blifvande egare till det i
nästföregående punkt afsedda område, skall å fångvårdsstyrelsen öfverlåtas;
samt

8:o) att, sedan fångvårdsstyrelsen till direktionen öfver barnhusinrättningen
afträdt tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset med undantag af det
för”länsfängelset använda området, men ännu icke utrymt länsfängelset,
direktionen skall ej mindre tillse, att tillträde för körande och gående
till samma fängelse lemnas obehindradt och att de till fängelset ledande
gas-, vatten- och afloppsledningar icke genom arbeten å kringliggande
mark afbrytas, än äfven låta på barnhusinrättningens bekostnad bättra
och förstärka det kring länsfängelset uppförda träplank, der sådant för
fängelset skulle finnas nödigt.

I afseende på detta direktionens öfver allmänna barnhusinrättningen
anbud anför fångvårdsstyrelsen, att detsamma ställer sig för fångvården
vida fördelaktigare än det i propositionen till 1892 års Riksdag omförmälda;
och att den för uppförande af nytt länsfängelse erbjudna tomten,
hvilken styrelsen anser kunna i värde uppskattas till 240,500 kronor, är
dertill synnerligen lämplig, omsluten på alla sidor af 18 meter breda
gator, erbjudande trygghet mot eldfara och oberörd af de menliga inflytelser,
som byggnader inom samma qvarter alltid medföra, samt med
sådan belägenhet i öfrig!, att styrelsen har all anledning antaga, det
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län skall finna sig dermed

Bill. till Rilcsd. Prot. 1895. I Sami. 1 Afd. 18 Häft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

tillfredsstäld. Styrelsen anser fördenskull det gjorda anbudet vara för
fångvården synnerligen fördelaktigt, hvadan, och då intet varit att erinra
mot de af direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i öfrigt uppstäda
vilkor, styrelsen anser någon tvekan om antagligheten af samma
anbud icke kunna förefinnas.

Hvad angår de anordningar, som böra vidtagas för ersättande af de
nu å Norrmalm befintliga fängelserna, så kräfves, såsom ofvan är autydt,
att nytt cellfängelse för Stockholms län uppföres.

Deremot har fångvårdsstyrelsen ansett, att numera och med hänsyn
till de förändrade förhållanden, som inträdt till följd af lagarna den 20
juni 1890 angående ändringar i strafflagen och den 29 juli 1892 angående
straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum, nytt centralfängelse
för qvinnor i stället för det å Norrmalm befintliga icke erfordras.
Styrelsen har nemligen tänkt sig, att med verkställigheten af
straffarbete, fängelsestraff och tvångsarbete ådömdt qvinnor bör för framtiden
ordnas sålunda:

att fängelsestraff och straffarbete till och med två år verkställes,
såsom hittills varit vanligt, å länscellfängelserna, samt hvad angår qvinnor,
dömda i Stockholms stad, å cellfängelset i Stockholms län;

att qvinnor, dömda till straffarbete öfver två år eller på lifstiden,
för undergående af det enrumsstraff, hvartill de vid strafftidens början
skola hallas, intagas: de som hafva att undergå längsta tids enrumsstraff
å cellfängelset i Stockholms län, och de öfriga å två eller tre
länsfängelser, ett i södra, ett i vestra och, om så'' behöfves, ett i norra
delen af riket;

att qvinnor, som hafva att i gemensamhetsfängelse aftjena sista delen
af dem ådömdt straffarbete, intagas å centralfängelset i Göteborg;

samt att qvinnor, dömda till tvångsarbete, försändas till nuvarande
centralfängelset i Norrköping, hvilket förty bör förändras till tvångsarbetsanstalt.

I den motivering, som fångvårdsstyrelsen bifogat sitt sålunda afgifna
förslag, har styrelsen framlagt en beräkning af det antal celler,
som med hänsyn till nu gällande lagstiftning kan anses vara i rikets
fängelser erforderligt för olika slag af fångar, äfvensom af det antal
celler, som nu finnes i fängelserna tillgängligt.

Utaf denna beräkning framgår, att i läns- och kronocellfängelserna
— med nu gällande regler för deras användande — ett antal af 171
celler kan antagas vara ledigt; och har styrelsen ansett, att dessa lediga
celler lämpligast böra användas för verkställighet af längre tids enrumsstraff,
som qvinnor hafva att undergå, för hvilket ändamål jemväl nämnda

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 24.

cellantal kan antagas blifva fullt tillräckligt. Styrelsen förmäler sig ock
redan hafva i viss mån infört en dylik anordning, i det styrelsen förordnat,
att länsfängelserna i Stockholm, Upsala, Kalmar och Mariestad
skola från 1893 års början användas för aftjenande af sådant enrumsstraff.

I sammanhang härmed anmäler styrelsen, att för verkställighet af
längre tids enrumsstraff, som män hafva att undergå, erfordras ökadt
cellantal, och hemställer styrelsen förty, att 120 dylika celler — dagoch
nattceller af rymligare beskaffenhet — måtte anordnas vid nuvarande
centralfängelset å Nya varfvet.

5^ “ Hvad derefter angår fångar, som hafva att i gemensarahetsfängelse
aftjena sista delen af dem ådömdt straffarbete, så har för undvikande
af logementssystemet med dess skadliga och demoraliserande inflytelser
ansetts nödigt att för sagde fångar anordna nattceller. Dylika nattceller
finnas i tillräckligt antal för män, men saknades alldeles för qvinnor.
För dessa qvinliga straffångar anser styrelsen ett antal af 60 nattceller
vara erforderligt, och föreslår derför, att dylika inredas vid centralfängelset
i Göteborg. Efter en dylik anordning skulle nämnda fängelse
blifva landets enda centralfängelse för qvinnor; i anledning hvaraf
och då Riksdagen i sin skrifvelse den 20 maj 1892 uttalat sig för lämpligheten
deraf, att olika kategorier qvinnofångar förvarades skilda från
hvarandra och ej sammanfördes i ett enda fängelse, styrelsen velat fästa
uppmärksamheten derå att, om före tillkomsten af 1892 års lag om enrumsstraffets
utsträckning en sådan fördelning af qvinnofångar på tre
qvinnofängelser, som dittills egt rum —• nemligen att de som enligt 14
kap. 22, 23 och 24 §§ strafflagen voro dömda till straffarbete öfver två
år från sydliga delarne af riket intogos vid centralfängelset i Göteborg
och från nordliga delarne af riket vid centralfängelset å Norrmalm samt
de som voro dömda för förfalskning, rån, mordbrand och stöld vid centralfängelset
i Norrköping — varit synnerligen lämplig, numera och
sedan enrumsstraffet blifvit utsträckt till 4 år behof icke förefinnes af
mer än ett centralfängelse för qvinnor, enär antalet af de qvinnor,
som enligt nyss nämnda paragrafer i strafflagen dömas till straffarbete
i öfver fyra år och således hafva att i gemensamhetsfängelse aftjena
någon del af strafftiden, är försvinnande litet och har uppgått i medeltal
till allenast en om året.

Hvad slutligen angår nattceller för dem, som hafva att undergå
tvångsarbete, så finnas dylika för manliga tvångsarbetsfångar, men saknas
för qvinliga. Styrelsen föreslår derför, att för sistnämnda fångar anordnas
eu tvångsarbctsanstalt å nuvarande centralfängelset i Norrköping

Konyl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 24.

med 162 nattceller och med sådana anordningar i öfrig!, att straffade
och ostraffade skiljas från hvarandra jemväl under arbetet om dagen.

De af fångvårdsstyrelsen på grund af nu anförda förhållanden föreslagna
byggnadsarbeten äro alltså:

1 :o) uppförande af nytt cellfängelse för Stockholms län;

2:o) anordnande vid centralfängelset å Nya varfvet af omkring 120
dag- och nattceller af rymligare beskaffenhet; samt

3:o) inredande vid centralfängelserna i Göteborg och Norrköping af
nattceller, 60 vid det förra och 162 vid det senare fängelset.

I fråga om det föreslagna nya cellfängelset för Stockholms län har
fångvårdsstyrelsen anfört bland annat, att detsamma, på sätt ofvan är
antydt, skulle blifva straffängelse dels för qvinnor från hela riket,
hvilka hade att aftjena längsta tids enrumsstraff, och dels för
qvinnor från Stockholms stad, dömda till straffarbete i två år och
derunder eller till fängelse; att såsom en följd häraf detta fängelse,
som blefve af ungefärligen samma storlek som det nuvarande, icke
blefve tillräckligt för inrymmande af de länet tillhörande manspersoner,
som dömdes till fängelsestraff eller straffarbete i två år och
derunder, hvadan nödigt blefve att låta dessa förflyttas till något
närbeläget cellfängelse; att det emellertid redan för länge sedan visat
sig omöjligt att med hänsyn till straffångar vidhålla det i öfrigt
från fångvårdssynpunkt längesedan föråldrade systemet, att lägga länsindelningen
till grund för fångfördelningen, hvadan vid sagda, i fråga
om snart sagdt alla rikets länsfängelser vid upprepade tillfällen under
många år förekommande förhållande ingen anmärkning torde vara att
göra; att Stockholms länsfängelse sålunda koinine att inrymma, utom
förutnämnda qvinnor, de länet tillhörande män och qvinnor,r som vore
under tilltal för brott eller häktade för lösdrifveri eller hvilka hade att
i stället för böter undergå förvandlingsstraff; att, då fängelset sålunda
skulle blifva ett fängelse hufvudsakligen för qvinnor, detsamma borde
erhålla den konstruktion, att en afdelning deraf afväges ensamt för
qvinnor med uteslutande qvinlig bevakning, samt den andra afdelningen
för män under manlig bevakning; samt att, då antalet män, häktade
för brott eller för aftjenande af förvandlingsstraff för böter, under sistförflutna
tre år icke öfverstigit 17, mansafdelningen ansetts kunna inskränkas
till 30 celler, under det att den öfriga delen af fängelset med
72 celler skulle inrymma qvinnor.

Till samtliga de ifrågasatta byggnads- och inredningsarbetena har
fångvårdsstyrelsen låtit uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag,
enligt hvilka arbetena beräknats kräfva en kostnad af:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

för nya cellfängelset för Stockholms län

» centralfängelset å Nya varfvet............

» » i Göteborg..................

» » » Norrköping ............

.......................... kr. 300,000: —

......................... » 180,000: —

.......................... » 58,000: —

....................... » 103,500: —

eller tillhopa kr. 641,500: —,

för hvilket belopp tillgångar skulle finnas i

dels de af direktionen öfver barnhusinrättningen i dess

anbud utfästa ersättningsbelopp tillhopa..................... kr. 612,500: —

dels influtna och reserverade samt till den 1 december
1896 inflytande hyresmedel för uthyrda delar af
det af fångvården disponerade området i qvarteret
Barnhuset............................................................................... » 29,000: —

tillhopa kr. 641,500: —,

hvadan något särskilt anslag derutöfver icke skulle erfordras.

Slutligen har fångvårdsstyrelsen uppgifvit, att genom indragning af
centralfängelset å Norrmalm komme att beredas en besparing i fångvårdsutgifter,
som enligt en hos styrelsen uppgjord beräkning skulle
uppgå till omkring 18,000 kronor årligen.

Fångvårdsstyrelsen har i anledning af hvad sålunda anförts hemstält,
att Eders Kong!. Maj:t behagade dels godkänna det af direktionen
öfver allmänna barnhusinrättningen i dess skrifvelse af den 23 augusti
1894 gjorda erbjudande med dervid fästa vilkor samt bemyndiga styrelsen
ej mindre att på derför bestämda terminer uppbära de medel,
tillsammans 612,500 kronor, som bemälda direktion förbundit sig betala,
än äfven att vidtaga de åtgärder, som erfordras för lagfart af det till
statsverket öfverlåtna tomtområdet i qvarteret Domherren, dels fastställa
de öfverlemnade ritningarna och kostnadsförslagen till nytt cellfängelse
för Stockholms län, att uppföras å förberörda tomt, samt till ombyggnad
och ominredning af centralfängelserna å Nya varfvet, i Göteborg och i
Norrköping; dels slutligen bemyndiga styrelsen att för utförande af ifrågavarande
byggnadsarbeten använda förenämnda af direktionen öfver barnhusinrättningen
utfästa ersättning, 612,500 kronor, jemte influtna och inflytande
hyresmedel för utarrenderad mark vid centralfängelset å Norrmalm,
29,000 kronor, samt att vid arbetenas utförande vidtaga de mindre
väsentliga afvikelser från ritningarna, som kunde finnas nödiga och
ändamålsenliga samt läte sig utföra, utan att den för arbetena i deras
helhet beräknade kostnadssumma öfverskredes.

Kong!. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

öfver fångvårdsstyrelsens sålunda gjorda framställning, såvidt. den
angår förslag om nytt cellfängelse för Stockholms län, har Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i nämnda län afgifvit underdånigt utlåtande,
deri hufvudsakligen anförts: att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
aldrig ifrågasatt vare sig länsfängelsets förflyttning eller dess ombyggnad,
då det å sin nuvarande plats har ett särdeles fördelaktigt läge och är
i tillfredsställande skick; att emellertid, då fångvårdsstyrelsen af skäl,
hvilka det läge utom Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvandes befogenhet
att bedöma, ansett en flyttning af länsfängelset synnerligen önskvärd,
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande insåge svårigheten att för
fängelset numera erhålla lämplig plats inom hufvudstaden, Eders Kong].
Maj:ts befallningshafvande icke ville afstyrka förslaget om länsfängelsets
förläggande till qvarteret Domherren, om än afståndet derifrån till länsstyrelsens
embetslokaler vore betydligt större än från det nuvarande
länsfängelset, och den täta förbindelse, hvilken måste ega rum mellan
länsstyrelsen och länsfängelset, komme att i väsentlig mån försvåras; att
enligt de uppgjorda ritningarna det nya fängelsets inredning syntes
blifva ganska ändamålsenlig för den uppgift detsamma skulle för framtiden
erhålla; att emellertid det nya fängelset endast med afseende å
ungefär en tredjedel af sitt utrymme skulle komma att användas som
länsfängelse och för öfrigt samt hufvudsakligen blifva ett centralfängelse
för qvinnor, och att Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande hyste en
viss tvekan, huruvida det af fångvårdsstyrelsen beräknade antalet af 30
celler för manliga fångar komme att under alla förhållanden blifva tillräckligt,
hvadan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såge sig manad
hemställa, att Eders Kongl. Magt täcktes förklara det nya fängelset skola,
så långt behofvet kräfde, användas för länets räkning i första rummet,
utan att fängelsets egenskap att tillika vara centralfängelse finge i sådant
afseende verka hindrande; att i sammanhang härmed Eders Kong]. Maj:ts
befallningshafvande jemväl ville erinra, att, äfven om, såsom fångvårdsstyrelsen
anfört, systemet att lägga länsindelningen till grund för fångfördelningen
kunde anses föråldradt, det nya system, som fångvårdsstyrelsen
syntes vilja tillämpa med afseende på länsfängelset, och enligt
hvilket fängelset skulle för länets räkning få användas endast för häktade
och dem som aftjenade böter, under det att äfven de kortaste
omedelbarligen ådömda fängelsestraff skulle verkställas å annan ort,
kunde i vissa fall föranleda afsevärda olägenheter, hvadan Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande hoppades, att, hvad Stockholms län anginge,
fångar, dömda till kortare tids straff, ej skulle för straffets undergående
försändas till annat fängelse utom länet än i hufvudstaden eller möjligen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

i Upsala stad, och att hinder ej måtte möta för straffets verkställande
å länets fängelse, såvida utrymmet der sådant medgåfve; samt att Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande emot ritningarna endast hade en obetydlig
erinran, som lätt kunde vid byggnadens uppförande tillmötesgås.

I särskildt på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende ärende har
direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i underdånighet anhållit
om Eders Kongl. Maj:ts godkännande af dels ofvan omförmälda af direktionen
med Stockholms stad den 2 maj 1894 ingångna kontrakt, dels ock
den af direktionen i skrifvelsen till fångvårdsstyrelsen af den 23 augusti
1894 gjorda utfästelse; och har öfverintendentsembetet i underdånigt
utlåtande öfver berörda anhållan anfört bland annat, att vilkoren förde
ifrågastälda tomtutbytena syntes öfverintendentsembetet vara för
kontrahenterna å ömse sidor förmånliga, och att öfverintendentsembetet
tillstyrkte nådigt bifall till direktionens berörda framställning.

Det förslag, som fångvårdsstyrelsen sålunda framlagt till slutlig lösning
af den sedan flera år tillbaka på dagordningen stående frågan om
bättre ordnande af förhållandena vid centralfängelset å Norrmalm, synes
mig antagligt. Högre ersättning för statsverkets rätt till den nuvarande
fängelsetomten å Norrmalm än den af direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen
nu erbjudna lärer ej kunna med skäl ifrågasättas, och
de nya anordningar, som kräfvas för att ersätta fängelserna å Norrmalm,
blifva af de sålunda inflytande medlen fullt betäckta, hvadan särskildt
anslag derför ej erfordras. De af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län i vissa hänseenden befarade olägenheter af fångvårdsstyrelsens
plan för det nya länsfängelsets användning lära kunna genom
lämpliga bestämmelser förekommas. För förslagets genomförande erfordras
emellertid Riksdagens samtycke till dels afhändandet af statsverkets
rätt till den nuvarande fängelsetomten, dels användandet af den
till staten upplåtna nya tomten till byggnadsplats för Stockholms länsfängelse,
dels ock användandet af de genom aftalet med direktionen öfver
allmänna barnhusinrättningen inflytande medel till byggnads- och andra
arbeten af den art fångvårdsstyrelsen föreslagit. Sedan dylikt samtycke
erhållits, torde jag få inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
frågan om godkännande af de utaf fångvårdsstyrelsen insända ritningar
och om de åtgärder i öfrigt, som kunna finnas i ärendet erforderliga.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva:

Kongl. Ma) ds Nåd. Proposition N:o 24.

dels att oinskränkt egande- och dispositionsrätt till tomten n:o 17
qvarteret Barnhuset må till allmänna barnhusinrättningen i Stockholm
upplåtas mot vederlag af ej mindre den i statsrådsprotokollet omförmälda
tomt inom qvarteret Domherren än äfven ett kontant belopp af

597.500 kronor samt på de vilkor i (ifrigt, som finnas upptagna i direktionens
öfver allmänna barnhusinrättningen skrifvelse till fångvårdsstyrelsen
af den 23 augusti 1894;

dels att å nämnda tomt inom qvarteret Domherren må uppföras nytt
cellfängelse för Stockholms län;

dels ock att till betäckande af byggnadskostnaden för nämnda nya
länsfängelse, beräknad till 300,000 kronor, samt af kostnaderna för nödiga
byggnads- och inredningsarbeten vid centralfängelserna å Nya varfvet
samt i Göteborg och Norrköping, hvilka kostnader ansetts komma att
uppgå till 341,500 kronor, må användas — jemte influtna och inflytande
hyresmedel för vissa uthyrda delar af tomten n:o 17 i qvarteret Barnhuset
till belopp af 29,000 kronor — de medel, tillhopa utgörande

612.500 kronor, som komma att inflyta till följd af uppgörelsen med
allmänna barnhusinrättningen.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Gilljam, yttrade:
»Jemte det jag biträder den af chefen för justitiedepartementet nu gjorda
hemställan, får jag, under förutsättning att Riksdagen medgifver det
ifrågasatta afhändandet af statsverkets rätt till den nuvarande fängelsetomten
å Norrmalm, förklara mig sinnad tillstyrka Eders Kongl. Maj:t
att godkänna ej mindre det mellan direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen
med Stockholms stad den 2 maj 1894 ingångna kontrakt
samt afhändandet från barnhusinrättningen af viss i kontraktet omförmäld
mark, än äfven direktionens i skrifvelse den 23 augusti 1894 till
fångvårdsstyrelsen gjorda utfästelse.»

Jemväl öfrige ledamöter af statsrådet biträdde hvad föredragande
departementschefen hemstält;

och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla
samma hemställan, i anledning hvaraf proposition skulle
till Riksdagen aflåtas af det innehåll bil. litt. B vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Boheman.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 189fl.