Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63 (Proposition 1891:63)

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

tf:o 63.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
till Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag af ett område af
Engélholms vestra kr omplantering i Kristianstads län; gifven
Stockholms slott den 10 april 1891.

Med anledning af en utaf Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag
gjord underdånig ansökning vill Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda
statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed föreslå Riksdagen
att medgifva:

dels att till Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag må för anläggning
af en hvitbetssockerfabrik af Engélholms vestra kronoplantering försäljas
ett område af högst 10 hektar, så beläget att detsamma begränsas
af Rönneån, Engélholms jernvägsstations område och en från stationsområdet
till Rönneån dragen, å eu af J. O. af Zellén år 1869 upprättad
karta med röd färg utmärkt rät linie, under vilkor

att bolaget för sjelfva marken betalar en köpeskilling af 2,800
kronor pr hektar och dessutom efter domänstyrelsens bestämmande ersätter
värdet af den å området befintliga ståndsskogen;

att tillträdet skall ega rum vid köpebrefvets undertecknande, då
köpeskillingen för marken och lösesumman för den derå växande skogen
skall erläggas;

att bolaget efter utgången af nu löpande arrendeperiod för kronofisket
i Rönneån öfvertager detta fiske på arrende för den tid, hvarunder
hvitbetssockerfabrik å det ifrågavarande området finnes, mot den arrendeafgift,
som nu derför betalas;

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sarnl. 1 Afd. 41 Häft. (Kr 63.)

Kong!,. Maj ds Nåd. Proposition No 63.

att å det upplåtna området ej må uppföras andra byggnader än
sådana, som erfordras för fabriksanläggningen, och icke andra boningshus
än sådana, som äro afsedda att inrymma kontorslokaler och bostadslägenheter
för de vid fabriken anstälde tjenstemän med familjer och tjenare
eller för de personer, som måste anställas för vakthållning och andra
dylika ändamål;

att det åligger bolaget att i gränsen mellan fabriksområdet och
kronoplanteringen uppföra och underhålla stängsel af beskaffenhet, som af
domänstyrelsen godkännes;

att lätt antändliga eller eldfarliga ämnen inom det upplåtna området
ej få uppläggas eller eljest finnas på ett afstånd från stängslet af 50 meter,
inom hvilken del af området jemväl barrskogen bör afrödjas; skolande området
i sin helhet hållas fritt från torrt gräs, ljung och dylikt;

att längs stängslet på dess inre sida skall af bolaget anläggas
vattenledning från Rönneån med på korta afstånd anbragta anstalter för
att på hvilken punkt som helst af fabriksområdet hafva lätt tillgänglig
och tillräcklig vattentillgång i händelse af eldsvåda, dervid särskildt bör
tillses, att vattenledningen framdrages till närheten af kolupplaget;

att ångskorstenen å fabriken skall hafva sådan höjd, att gnistor
derifrån ej kunna nedfalla i omgifningen;

att de lokomotiv, som komma att trafikera fabriksområdet, skola
vara försedda med gnistsläckare af ändamålsenlig konstruktion;

att bolaget skall ställa sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,
som Kongl. Maj:t framdeles, i händelse anledning dertill yppas,
kan finna skäligt meddela till förebyggande af eldfara från fabriken;

att, på det att skogsförvaltningen må vara i tillfälle att öfvervaka,
att de för kronoplanteringens skyddande mot eldfara meddelade föreskrifter
efterlefvas, tillträde till fabriksområdet ej må densamma förvägras;

att, derest bolaget underlåter att vidtaga till eldfarans förebyggande
föreskrifna anordningar eller företager åtgärder stridande mot de i berörda
afseende meddelade föreskrifter och hvad sålunda blifvit af bolaget underlätet
eller företaget icke inom viss af domänstyrelsen förelagd tid af
bolaget varder utfördt eller afhjelpt, rättelse må på bolagets bekostnad
ega rum genom domänstyrelsens försorg;

samt att bolaget skall vara skyldigt att ersätta all skada, som
genom dess förvållande kan å kronoplanteringen uppkomma;

dels ock att köpeskillingen för marken och lösesumman för skogen
må på samma sätt som köpeskillingen för försålda mindre kronoegendomar

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63. 3

få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.

De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 63.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 april 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerliiehn,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenliaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerherg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,
östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde
i underdånighet:

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Helsingborgs
sockerfabriksaktiebolag i underdånighet anhållit att i och för anläggning
af en hvitbetssockerfabrik vid staden Engelholm få af Vestra flygsandsplanteringen
invid nämnda stad till pris, som Eders Kongl. Maj:t kunde
finna skäligt bestämma, inköpa ett å en ansökning bilagd, af kommissionslandtmätaren
Th. Ilning år 1889 upprättad karta med röd färg betecknadt
område om 12 hektar 42 ar, gränsande i vester till Skåne—Hallands
jernväg och Engelholms jernvägsstations område, i söder till Könneån samt
i öster och norr till flygsandsplanteringen.

Till stöd för den underdåniga ansökningen har bolaget, med förmälan
att bolaget ingalunda förbisett den svårighet, som för områdets erhål -

KongV*Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

lande läge deri, att detsamma utgjorde del af kronoplantering, hufvudsakligen
anfört, att då för en dylik anläggning erfordrades flytande vatten
och anläggningen, för att så vidt möjligt vara alla till båtnad, borde vara
belägen invid jernvägsstation, men i närheten af Engelholms jern vägsstation
och invid Eönneån ej funnes enskild person tillhörig mark och ej
heller tillräckligt stort obebyggdt område af Engelholms stads egor, endast
kronan vore i tillfälle att kunna lemna mark till fabriksanläggningen samt
att den ifrågasatta fabriken skulle komma att, såsom förhållandet varit å
andra orter, der hvitbetssockerfabriker funnes anlagda, lemna ett afsevärdt
bidrag till höjande af ortens jordbruk och industri, hvarigenom statens
bästa ej kunde undgå att blifva tillgodosedt.

Yid den underdåniga"! ansökningen var fogadt utdrag af protokollet
hos stadsfullmägtige i Engelholm den 1 november 1889, innefattande ett
enhälligt uttalande af stadsfullmägtige, att de ansåge den ifrågasatta platsen
för anläggningen synnerligen lämplig och för sin del icke hade något
att erinra mot att fabriken dit förlädes.

Öfver den underdåniga ansökningen afgaf på grund af nådig remiss
domänstyrelsen den 20 februari 1890 underdånigt utlåtande, hvarmed
domänstyrelsen öfverlemnade i ärendet afgifna yttranden af jägmästaren i
Engelholms revir, öfverjägmästaren i södra distriktet och Eders Ivongl.
Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län.

Af dessa myndigheter afstyrkte jägmästaren bifall till ansökningen
af skäl hufvudsakligen, att anläggandet af en hvitbetssockerfabrik med
tillhörande eldfarliga inrättningar och arbetarebostäder å den ifrågavarande
platsen skulle öka den fara, som redan nu genom Skåne—Hallands jernväg
förefunnes för antändning af kronoplanteringen, hvars bibehållande
vore af omätlig vigt, enär utan densamma Engelholms stad och den kringliggande
orten för länge sedan skulle varit begrafda under flygsanden;
att kostnaden för kronoplanteringens be vakning...skulle betydligt stegras,
om en talrik arbetarebefolkning blefve bosatt i dess närhet; samt att
genom utsläppande af spillvatten från fabriken i Könneån fisket derstädes,
hvilket tillhörde kronan, skulle lida stor skada, så att kronans inkomst
deraf komme att väsentligen minskas, om ej helt och hållet upphöra.

Öfverjägmästaren hade deremot icke något att erinra mot den
ifrågasatta fabriksanläggningen, under förutsättning att kronan för den
mark, som komme att dertill upplåtas, erkölle en köpeskilling, som fullt
motsvarade markens värde; och ansåg öfverjägmästaren, att priset kunde

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 63.

bestämmas i förhållande till den årliga afgäld, som erlades för vissa å
Engelholins norra kronoplantering upplåtna tomtplatser.

Under anförande att i Skåne anläggandet af bvitbetssockerfabriker
visat sig vara ett synnerligen godt medel till böjande af jordbruksnäringens
afkastning samt att staden Engelbolm, som på tre sidor omgåfves
af en fruktbar ort i hög kultur, ganska väl egnade sig för en dylik anläggning,
tillstyrkte Eders Ivongl. Maj:ts befallningshafvande bifall till den
underdåniga ansökningen om förvärfvandet af den ifrågavarande marken.
Köpeskillingen derför ansåg Eders Ivongl. Maj:ts befallningshafvande böra
antingen bestämmas i enlighet med föreskrifterna i nådiga förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april
1866 eller och beräknas efter den afgäld, som erlades för de nyss nämnda
tomtplatserna å Engelholms norra kronoplantering.

Domänstyrelsen lemnade i sitt underdåniga utlåtande till en början
följande historik angående tillkomsten af flygsandsplanteringarna vid
Engelbolm.

Sandens inkräktning vid Engelholm lärer i slutet af 1600-talet
och början af 1700-talet hafva tagit den omfattning, att för stadens och
omkringliggande trakts ödeläggelse då hystes farhågor så mycket mer befogade,
som flygsanden öfversvämmat så stort område, att densamma nått
sjelfva staden och norr derom framträngt ända till Kebbelberga kyrka.
Norra och Södra Åsbo samt Bjäre häraders åboer anhöllo uti enskilda besvär
vid 1726 års riksdag om understöd för flygsandens dämpande, och
och vid 1734 års riksdag besvärade sig ånyo åbor i Södra Åsbo och
Bjäre härader öfver att flygsanden toge öfverhanden, hvarför hjelp begärdes
af kringgränsande häraders invånare, hvilken klagan upprepad vid
1738 och 1740 årens riksdager, slutligen föranledde fältens öfvertagande
af kronan, som derefter oafbrutet omhänderhaft deras vård och bekostat
flygsandens dämpande och fältens planterande. Linné angaf i sin skånska
resa år 1749, att »skeppen hafva fordom skolat kunna gå upp genom
floden (Bönneån) in till sjelfva staden» och vidare, »att flygsanden ingenstädes
i riket varit så ymnig och gjort så stor skada som vid Engelholm»,
men tillika anmärktes, att dämpningsförsöken vunnit lycklig framgång å
området emellan ån och Bebbelberga kyrka. År 1790 hade den så kallade
vestra planteringen i allmänhet varit igenvallad, men endast till en del
försedd med ungskog. Sedermera fortsatta åtgärder samt särskildt en
fullständig fredhållning hade slutligen verkat derhän, att planteringarne
blifvit nästan öfverallt skogbeväxta och nu gåfve ett godt intryck samt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

af den för deras historia främmande betraktades såsom en skog på vanlig
mark, hvartill man isynnerhet frestades,. om man endast från den genom
planteringen dragna jernvägen eller utmed Eönneån toge kännedom om
sagda markers beskaffenhet. De utmed hafsstranden varande höga sandkullarne
och derintill befintliga områden gåfve dock en inblick i dessa
fälts verkliga natur.

Genom en jemförelse mellan två vid domänstyrelsens utlåtande
fogade kopior af kartor, den ena upprättad år 1739 och den andra år
1869, erhölles en föreställning om det högst betydliga arbete, som under
mer än ett sekel påfordrats för att dämpa flygsandshärj ningen; och den
dervid vunna framgången bevisade, att lämpliga åtgärder jemte absolut
fredhållning från störande inverkningar, såsom eld, betning m. m.,mägtat
förändra den lättrörliga flygsanden till en ganska växtlig skogsmark.

Med erinran att, då fråga väckts om Skåne—Hallands jernvägs
dragande öfver Engeiholms vestra kronoplantering, domänstyrelsen, i likhet
med eders Kong! Maj:ts befallningshafvande i länet och stadsfullmägtige
i Engelholm m. fl. hemstält, att jernvägen måtte framdragas i annan
riktning än öfver flygsandsplanteringarne, men att Eders Kongl. Maj it
icke desto mindre medgifvit jernvägsbolaget att på vissa vilkor anlägga
jernvägen öfver vestra planteringen, sedan bolaget såsom skäl härför
anfört, bland annat, att byggnadsarbeten redan företagits under denna
förutsättning, samt att högst betydliga utgifter komme att drabba bolaget,
om jernvägen skulle förläggas i annan rigtning, anför domänstyrelsen
vidare, att för en hvitbetssockerfabriks anläggning å samma kronoplantering
emellertid ej kunde framläggas skäl af sådan art, och att den gjorda
ansökningen att för ändamålet få expropriera mark syntes styrelsen i
öfrigt sakna fog. Att kvitbetssockerfabriken komme att lemna ett afsevärdt
bidrag till höjande af ortens jordbruk och industri, anfördes visserligen
såsom ett skäl för ansökningens bifallande, men frånsedt att detta ändamål
med fabriken äfven borde kunna vinnas, måhända med någon minskning
af nettovinsten å företaget, om fabriken anlades på annan mark, borde,
då planteringarne afgjordt visat sig nödvändiga såsom ett vilkor för jordbruket
i orten och såsom ett skydd för staden Engelholm, deras bestånd
ej äfventyras genom ifrågavarande fabriksanläggning. För flygsandsplanteringen
måste denna anses såsom eu inrättning, från hvilken kunde
befaras eldsolycka med den påföljd, att hela vestra planteringen, således
äfven området å motsatta sidan af jernvägen mellan hafvet och denna,
ödelädes. Skogselden skulle nemligen med lätthet vid torr och blåsig

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

väderlek kasta sig öfver jernvägens .■område, ochjdet stode utom mensklig
makt att förhindra elden att sprida sig och att på några timmar omintetgöra
mer än ett århundrades arbeten. Att hittills ej svårare eldstillbud
uppstått å planteringen till följd af jernvägens anläggning och trafikering
kunde lika litet som någon annan omständighet gifva stöd för den åsigten,
att så förändrade förhållanden numera inträffat å berörda flygsandsfält,
att dess behandling kunde afvika från det förut såsom rigtigt ansedda
och jemväl i utlandet för dervarande flygsandsplanteringar vedertagna.

Af dessa skäl afstyrkte domänstyrelsen bifall till förevarande underdåniga
ansökning.

I en till eders Iiongl. Maj:t ingifven skrift har derefter Helsingborgs
sockerfabriksaktiebolag, med förmälan att, ehuru bolaget önskade
att hela det af bolaget förut angifna område blefve åt bolaget upplåtet,
fabriksanläggningen, om så blefve erforderligt, torde kunna inskränkas
till ett område af endast 10 hektar, om blott detsamma gränsade intill
såväl Skåne—Hallands jernväg som Rönneån, erbjudit sig att för ifrågavarande
jord erlägga ett pris, beräknadt för ena hälften, belägen närmast
jernvägen och ån, efter 2,000 kronor för hektar och för den andra hälften
efter 1,000 kronor för hektar, varande vid denna skrift fogade utdrag af
protokoll, hållna vid stadsfullmägtiges i Engelholm sammanträde den 2 maj
1 890 samt vid kommunalstämmor med Höja och Rebbelberga församlingar
den 5 i samma månad, äfvensom ett skriftligt yttrande af egaren till
Yegeliolms gods, kammarherren R. Grawenhorst-Löwenstierne.

Af dessa handlingar inhemtas, att stadsfullmägtige uttalat som sin
mening, att den ifrågasatta fabriksanläggningen icke kunde vara eldfarlig
för kronoplanteringen, då faran för den vester om Skåne—Hallands jernväg
belägna egentliga skogen kunde anses helt och hållet aflägsnad genom
den till en bredd af 40 meter på hvardera sidan om jernvägsspåret röjda
och från antändbara ämnen befriade öppna platsen, samt förmält sig på
det högsta önska, att anläggandet af fabriken, för hvilken den föreslagna
platsen, i anseende till terräng- och vattenförhållanden samt kommunikationer,
vore den enda lämpliga, måtte medgifvas, då anläggningen vore
för orten och staden af stor betydelse; att Höja församlings kommunalstämma,
med framhållande af fabrikens stora nytta för orten, förklarat
sig anse densamma icke kunna såsom eldfarlig blifva till skada för skogen;
att Rebbelberga församlings kommunalstämma, som icke heller ansåg att
anläggningen kunde för skogen medföra eldfara, åberopat, hurusom det
vore af stor vigt för orten, att fabriken kom till stånd, hvarigenom ett

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

länge närdt önskningsmål vunnes, enär jorden omkring Engelkolm vore
särdeles lämplig för betodling, och. jordbrukaren der såväl som annorstädes
vore i behof att få den största möjliga afkastning af sin egendom; samt
att egaren af Yegekolms gods anfört, att krön oplanteringen efter hans
åsigt icke komme att utsättas för ringaste fara genom den ifrågasatta
hvitbetssockerfabriken, samt att då en sådan fabrik i orten vore sedan länge
önskad och ingen annan lämplig plats i närheten funnes, det vore synnerligen
önskvärd!, att hinder för anläggningen ej måtte ifrågakomma.

Yid besök på platsen förliden sommar hade jag tillfälle att taga
i skärskådande det område, som i den underdåniga ansökningen afses, och
angränsande delar af kronoplanteringen. Den föreslagna platsen för
fabriken fann jag dervid icke vara lämplig, utan ansåg jag, att, derest
någon mark för ifrågavarande ändamål komme att upplåtas, till fabriksanläggningen
borde anvisas ett område, som begränsades af Engelholms
jernvägsstations område, Könneån och en från Rönneån till stationsområdet
dragen rät linie, hvilken linie å en handlingar^ i utdrag bilagd,
af J. O. af Zellén år 1869 upprättad karta öfver Engelholms flygsandsplanteringar
tinnes utmärkt med ett rödt streck. Derigenom komme
fabriksområdet att på en kortare sträcka än som skulle blifva fallet, om
dertill toges den af bolaget åsyftade marken, gränsa omedelbart intill
kronoplanteringen, och dessutom vunnes den fördel, att en väg, som leder
till ett ä kronoplanteringen beläget kronoj ägareboställe och en der befintlig
plantskola, icke komme att afstängas.

Sedan jag i skrifvelse den 16 september nästlidet år anmodat
domänstyrelsen att inkomma med utredning ej mindre om det pris, hvilket
det område, bolaget begärt att få köpa, skäligen borde betinga för den
händelse eders Kongl. Maj:t komme att å den underdåniga ansökningen
fästa afseende, än äfven, allt under samma förutsättning rörande den
begränsning, som å det till upplåtelse ifrågasatta området borde gifvas,
och de vilkor i öfrigt, under hvilka upplåtelsen borde ega rum, har
domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne februari afgifvit
utlåtande i berörda hänseenden och dervid tillika öfverlemnat inhemtade
yttranden från vederbörande jägmästare och öfverjägmästare samt eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Yid eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
yttrande har jemväl fogats en af Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag
ingifven skrift i ämnet.

Jägmästaren har ansett den af mig föreslagna platsen för fabriksanläggningen,
som, utom emot norr, hade en naturlig begränsning af jernBih.
till BiJcsd. Prof.. 1891. 1 Sami. 1 Afä, 41 Höft, 2

Kmgl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 63.

vägen och Eönneån, och genom valet af hvilken plats vägen till kronojägarebostäUet
ej afstängdes, vara att föredraga framför hvarje annan;
och har öfverjägmästaren häri instämt.

Bolaget har för sin del förklarat, att, ehuru bolaget fortfarande
ansåge det af bolaget ifrågasatta området vara för bolagets tilltänkta verksamhet
lämpligast, bolaget likväl vore villigt att i stället inköpa den mark,
som medelst den å kartan uppdragna linien funnes angifven.

Beträffande den köpeskilling, som bolaget borde betala för marken,
har jägmästaren ansett densamma böra bestämmas till ett belopp, motsvarande
den afgäld af tio kronor per qvadratref, som
å norra kronoplanteringen, kapitaliserad efter fyra procent, då priset skulle
blifva 2,836 kronor per hektar. Detta pris, hvari dock ej borde ingå
värdet af den växande skogen, ansåg jägmästaren, i betraktande af tomtens
fördelaktiga läge och lämplighet till byggnadsplats, vara mycket billigt,
helst för tomter i Engelholms stad på andra sidan af Eönneån begärdes
en krona per qvadrataln, motsvarande i rundt tal 28,000 kronor per hektar.

Öfverjägmästaren har ansett marken böra åsättas det af jägmästaren
föreslagna pris af 2,836 kronor per hektar, möjligen jemnadt till 2,800
kronor per hektar, hvaremot bolaget, som dragit i tvifvelsmål rigtigheten
af att till grund för priset lägga afgälden för smärre tomtplatser, förmält
sig anse marken väl betald med ett belopp beräknadt efter 2,000 kronor
per hektar, hvillcet pris bolaget således erbjöd sig att gälda. Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande har ansett detta pris fullt tillfredställande, om
i betraktande toges dels områdets större rymd, dels den inskränkning i
användningen efter köpet, som borde föreskrifvas, dels ock att platsen
inneslöte sandhöjder och fördjupningar, hvilkas planering medförde betydliga
kostnader, hvartill komme, att skogens värde ej inginge i köpet.

Då det icke vore tvifvel underkastadt, att fabriksanläggningen
komme att påkalla ökning af den å kronoplanteringen anstälda bevakningspersonal,
har jägmästaren föreslagit, att bolaget måtte tillförbindas att
antingen årligen till statsverket betala 600 kronor till aflöning åt eu
kronojägare eller ock på en gång erlägga ett belopp, motsvarande kronojägarelönen
kapitaliserad, eller 15,000 kronor.

Öfverjägmästaren, som ej ansett sig kunna biträda hvad jägmästaren
sålunda föreslagit, har deremot hemstält, att till förekommande af
den befarade uppkomsten af arbetarebostäder å det afsöndrade området
med deraf följande olägenheter, hvilkas betydelse han ingalunda underskattade,
bland köpevilkoren måtte intagas den bestämmelse, att, utöfver

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 03

de boningslägenketer, som komme att inrymmas i fabrikshusen, icke några
arbetarebostäder eller andra boningsbus finge å området upptöras.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt borde förbudet
mot uppförande af boningshus inom fabriksområdet endast afse
arbetarebostäder, men icke kontorslokaler och boningslägenheter för de i
fabriksdriften anstälde tjensteman med familjer och tjenare, ej heller bostäder
för de personer, som måste anställas för vakthållning och dylika
ändamål.

Bolaget, som förmält sig icke hafva för afsigt att å fabriksområdet
uppföra några bostäder för bolagets arbetare, enär bolaget tänkt sig, att
desse skulle bosätta sig öster om ån inom stadens planlagda område, har
ansett något vilkor i nyssberörda hänseende ej vara erforderligt.

Jägmästaren och öfverjägmästaren hafva sammanstämmande förordat,
dels att i gränsen mellan fabriksområdet och kronoplanteringen måtte på
bolagets bekostnad uppföras och underhållas stängsel, hvilket enligt jägmästarens
åsigt borde vara af jern, men enligt öfverjägmästarens förmenande
uppföras af bräder, å krönet förses med taggig jerntråd och å båda sidor
bestrykas med vitriollösning eller annat ämne, som gjorde trävirke svårantändligt,
dels och att upplag af stenkol eller andra brännbara ämnen
icke borde få finnas invid tomtens norra gräns på visst afstånd från
kronoplanteringen, och att detta område i öfrigt borde hållas fritt från
lätt antändliga ämnen, såsom torrt gräs in. m. Härjemte har föreslagits,
att längs stängslet och på insidan deraf borde anläggas lämplig vattenledning
från Rönneån med på korta afstånd anbragta anstalter för att på
hvilken punkt deraf som helst hafva tillräcklig vattentillgång i händelse
af eldsvåda inom fabriksområdet; att fabrikens ångskorsten skulle hafva
sådan höjd, att gnistor derifrån ej kunde nedfalla i omgifningen; att de
lokomotiv, som komma ått trafikera fabriksområdet, skulle, i likhet med
hvad som vore föreskrifvet beträffande de lokomotiv, som användes å
Skåne—Hallands jernväg, vara försedda med gnistsläckare af bästa konstruktion;
samt att skogsförvaltningen skulle vara berättigad att öfvervaka,
att de till skydd mot eldfara vidtagna åtgärderna samt kägnaden bibehölles
i ändamålsenligt skick.

Då det vore tydligt, att fisket i Rönneån komme att försämras
genom vattnets förorenande af spillvatten från fabriken samt att följaktligen
kronans inkomst af detta fiske, hvilket för närvarande är utarrenderadt
för en tid af 5 år från den 1 januari 1889 emot årligt arrende
af etthundra kronor, äfven komme att minskas, har jägmästaren ansett

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 63

billigt, att bolaget förpligtades att godtgöra kronan med det belopp, hvarmed
arrendeafgiften komme att understiga etthundra kronor. Öfverjägmästaren
har deremot ansett denna ersättninsgfråga lämpligast kunna
regleras på det sätt, att bolaget öfvertoge arrendet mot samma afgift, som
nu derför betalades.

För egen del har domänstyrelsen anfört, att den föreslagna förändrade
platsen för fabrikstomten ej allenast på de af skogsförvaltningen
andragna skäl, utan äfven med hänsyn till elfarans minskande af styrelsen
förordades framför den af bolaget förut angifna; att i fråga om värdet af
marken det af skogsförvaltningen uppstälda priset snarare vore för lågt
än för högt, i synnerhet som den af styrelsen förordade tomten angränsade
Eönneån på en längre sträcka, hvarför, äfven om hänsyn sknlle tagas till
den fördel för ortens jordbruk, sockerfabrikens anläggning ansåges medföra,
styrelsen hölle före, att försäljningspriset ej borde sättas lägre än 2,800
kronor för hvarje hektar; samt att, ehuru genom de af öfverjägmästaren
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uppstälda köpevilkor eldfaran
för flygsandsfälten enligt styrelsens förmenande ej kunde anses förebyggd,
dessa vilkor likväl syntes styrelsen innefatta hvad som billigtvis, om
fabriksanläggningen medgåfves, kunde bolaget åläggas för att förekomma
eldsolycka å flygsandsfältet.

Tekniska högskolan, som genom nådig remiss fått sig anbefaldt att
inkomma med underdånigt yttrande, huruvida hvitbetssockerfabrik vore
att anse som eldfarlig inrättning, samt i sådant fall hvilka åtgärder borde
vidtagas för omgifvande trakts skyddande mot eldfara från fabriken, har
till åtlydnad häraf till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat ett af professoren
i kemi och kemisk teknologi vid högskolan Peter Klason å högskolans
vägnar afgifvet underdånigt yttrande, hvari anförts följande.

Hvarje hvitbetssockerfabrik vore en stor konsument af kol. Med
eu af verkning åt 40 millioner kilogram betor per kampanj förbrukades
cirka 10,000 tunnor kol, af hvilka största delen användes till erhållande
af nödigt qvantum ånga för hela verkets drift och eu mindre del för den
kalkugn, som alltid vore förenad med fabriken, samt till benkolsugnarne.
I öfrigt funnes ingen eld eller eldstad inom sjelfva fabriken, ifall nemligen,
hvilket vore regeln, fabriken belystes med elektriska lampor. Då vidare
ångpannorna alltid vore förlagda i särskildt rum och kalkugnen alltid
vore så konstruerad, att någon eldfara från densamma knappast kunde
tänkas, hvilket äfven torde kunna sägas om benkolsugnarne; då ångskorstenen
på grund af det stora antalet ångpannor aldrig torde hafva min -

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition No 63. 13

dre höjd än 30 meter eller sådan höjd, att eldfara för omgifningen genom
gnistor från densamma ej kunde sägas vara för handen; då fabriken vore
i gång dag och natt med undantag af ett dygn i veckan, under hvilket
alltid vakt funnes inom densamma, samt då slutligen intet egentligt eldfarligt
ämne, hörande till fabrikationen, funnes för handen, kunde en
hvitbetssockerfabrik knappast anses vara mera eldfarlig än hvilken annan
bebodd större byggnad som helst. Huruvida åter det stora upplag af
stenkol, som v.ore behöflig! för en sådan fabrik och som i regeln läge
utan tak eller annat särskild! skydd, kunde innebära någon fara, vore
svårt att på grund af bestämda fakta vare sig bejaka eller förneka. De
åtgärder som af vederbörande myndigheter blifvit föreslagna, torde ock vara
egnade att reducera den antydda faran så långt görligt vore.

På grund häraf har prof essoren Ivlason uttalat såsom sin mening,
att hvitbetssockerfabriker, så uppförda och skötta som nu för tiden vore
regeln, ej kunde anses vara i egentlig mening eldfarliga samt att de af
vederbörande myndigheter föreslagna åtgärder till eldfarans minskande
torde få anses tillfyllestgörande.

Såsom af handlingarna framgår har förslaget att invid Engelholm
anlägga en hvitbetssockerfabrik omfattats med ett synnerligen lifligt intresse
såväl inom Engelholms stad som inom den kringliggande trakten;
ock gifvet är, att en dylik fabriksanläggning skulle komma att kraftigt
bidraga till höjandet af ortens jordbruk. Särskild! synes det mig böra
uppmärksammas, att flertalet af de kommuner, inom hvilka de egendomar
och hemman äro belägna, från hvilka mark till den vestra flygsandsplanteringen
upplåtits, kraftigt och utan meningsskiljaktighet uttalat sig till
förmån för den underdåniga ansökningen; och då, i händelse denna skulle
af Eders Kongl Maj:t lemnas utan afseende, den ifrågavarande anläggningen
i saknad af annan närbelägen för ändamålet lämplig plats, torde
komma att förläggas till annan ort, har det synts mig som om den
gjorda framställningen borde röna tillmötesgående, så framt sådant utan
olägenheter för det allmänna kan ega rum. Efter min uppfattning möter
derför intet hinder. Jag kan nemligen icke dela de af domänstyrelsen
uttalade farhågor, att fabriken kunde komma att förorsaka kronoplanteringens
ödeläggande genom skogseld. På sätt professoren Klason i det af
honom afgifna utlåtande anfört, kan en hvitbetssockerfabrik ej betraktas
såsom eu särskild! eldfarlig inrättning och i hvarje händelse måste den
eldfara, som under ytterst ogynsamma förhållanden skulle kunna tänkas
från fabriken, likasom från andra i flygsandsplanteringens närhet befint -

Kong!*. Maj:tv Nåd. Proposition No 63.

liga bebodda byggnader, bota sagda plantering, betraktas såsom en ren
obetydlighet i jemförelse med den fara af detta slag, som skulle kunna
framkallas af trafiken å den genom planteringen framdragna jernvägen,
en fara hvilken likväl ansetts kunna förebyggas genom lämpliga försigtighetsmått.

Om till bolaget upplåtes det af mig föreslagna jordområdet, hvilket
endast på en jemförelsevis kort sträcka stöter omedelbart intill kronoplanteringen,
men för öfrigt begränsas af det 150 meter breda området
för Engelholms jern vägsstation och af Eönneån, samt vid fabrikens anläggning
och drift iakttagas försigtighetsmått, hufvudsakligen öfverensstämmande
med de af skogsförvaltningen föreslagna med ytterligare tillägg,
att barrskogen afrödjes å en tillräckligt bred sträcka i gränsen mellan
fabriksområdet och kronoplanteringen, torde någon fara ej vara för handen,
att en inom fabriksområdet tilläfventyrs uppkommande eldsvåda skall
sprida sig till kronoplanteringen. Ej ringa vigt ligger härvid derpå, att
det stängsel, som bör uppföras i gränsen mellan fabrikens område och
kronoplanteringen, uppföres af sådant material, att det på ett tillfyllestgörande
sätt kan motsvara sitt ändamål; och synes mig härvid framför
det af öfverjägmästaren föreslagna stängsel af trä vara att föredraga ett
sådant af korrugerad jernplåt; lärande stängslets beskaffenhet likväl böra
göras beroende af domänstyrelsens bestämmande.

Den omständigheten, att arbetarebostäder icke skulle få uppföras
inom fabriksområdet, innebär äfven ökad trygghet mot eldfara.

Jag tvekar derför icke att med den förändring i afseende å
läget af platsen för fabriken, som af mig blifvit föreslagen, hos Eders
Kongl. Maj :t förorda bolagets underdåniga ansökning om förvärfvande af
mark å flygsandsplanteringen; och då, med afseende å hvad öfverjägmästaren
och domänstyrelsen anfört, köpeskillingen synes mig höra fastställas
till 2,800 kronor för hektar jemte skyldighet för bolaget att ersätta
den växande skogens värde samt att öfvertaga arrenderätten till
kronofiske! i Eönneån, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!.
Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Eiksdagen att medgifva,

dels att till Helsingborgs sockerfabriksaktiebolag må för anläggning
af en hvitbetssockerfabrik af Engelholms vestra kronoplantering försäljas
ett område af högst 10 hektar, så beläget, att detsamma begränsas
af Eönneån, Engelholms jernvägsstations område och en från stationsom
rådet till Eönneån dragen, å den handlingarne i utdrag bilagda, af J. O.

Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 63. 15

af Zellén år 1869 upprättade karta med röd färg utmärkt rät linie under
vilkor,

att bolaget för sjelfva marken betalar eu köpeskilling af 2,800
kronor per hektar och dessutom efter domänstyrelsens bestämmande ersätter
värdet af den å området befintliga ståndskogen;

att tillträdet skall ega rum vid köpebrefvets undertecknande, då
köpeskillingen för marken och lösesumman för den derå växande skogen
skall erläggas;

att bolaget efter utgången af nu löpande arrendeperiod för kronofisket
i Könneån öfvertager detta fiske på arrende för den tid, hvarunder
hvitbetssockerfabrik å det ifrågavarande området finnes, mot den arrendeafgift,
som nu derför betalas;

att det åligger bolaget att i gränsen mellan fabriksområdet och
kronoplanteringen uppföra och underhålla stängsel af beskaffenhet, som af
domänstyrelsen godkännes;

att lätt antändliga eller eldfärliga ämnen inom det upplåtna området
ej få uppläggas eller eljest finnas på ett afstånd från stängslet
af 50 meter, inom hvilken del af området jemväl barrskogen bör afrödjas;
skolande området i sin helhet hållas fritt från torrt gräs, ljung
och dylikt;

att längs stängslet på dess inre sida skall af bolaget anläggas vattenledning
från Eönneån med på korta afstånd anbragta anstalter för att
på hvilken punkt som helst af fabriksområdet hafva lätt tillgänglig och
tillräcklig vattentillgång i händelse af eldsvåda, dervid särskild! bör tillses,
att vattenledningen framdrages till närheten af kolupplaget;

att ångskorstenen å fabriken skall hafva sådan höjd, att gnistor
derifrån ej kunna nedfalla i omgifningen;

att de lokomotiv, som komma att trafikera fabriksområdet skola
vara försedda med gnistsläckare af ändamålsenlig konstruktion;

att bolaget skall ställa sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,
som Eders Kongl. Maj:t framdeles, i händelse anledning dertill yppas,
kan finna skäligt meddela till förebyggande af eldfara från fabriken;

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 63.

att, på det att skogsförvaltningen må vara i tillfälle att öfvervaka
att de för kronoplanteringens skyddande mot eldfara meddelade föreskrifter
efterlefvas, tillträde till fabriksområdet ej må densamma förvägras;

att, derest bolaget underlåter att vidtaga till eldfarans förebyggande
föreskrifna anordningar eller företager åtgärder stridande mot de
i berörda afseende meddelade föreskrifter och hvad sålunda blifvit af bolaget
underlätet eller företaget icke inom viss, af domänstyrelsen förelagd
tid af bolaget varder utfördt eller afhjelpt, rättelse må på bolagets bekostnad
ega rum genom domänstyrelsens försorg;

samt att bolaget skall vara skyldigt att ersätta all skada, som
genom dess förvållande kan å kronoplanteringen uppkomma;

dels ock att köpeskillingen för marken och lösesumman för skogen
må på samma sätt som köpeskillingen för försålda mindre kronoegendomar
få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller
till skogsbörd tjenlig mark.»

Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
i ämnet till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan — — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf von Hofsten.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.