Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Proposition 2025/26:94

Regeringens proposition 2025/26:94

Kompletterande bestämmelser till EU:s	Prop.
förordning om hållbarhetsbetyg	2025/26:94

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 januari 2026

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska tillämpas från och med den 2 juli 2026. Genom förordningen införs ett gemensamt regelverk inom unionen för leverantörer av betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Regelverket innebär att den som yrkesmässigt tillhandahåller sådana betyg behöver tillstånd. De leverantörer som omfattas av tillståndsplikten ska också uppfylla vissa krav när det gäller transparens, organisation och uppförande. Syftet är att förbättra betygens kvalitet och förebygga s.k. grönmålning och andra typer av felaktig information.

EU-förordningen kräver anpassningar av nationell rätt. I propositionen föreslås därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. I den nya lagen utses Finansinspektionen till behörig myndighet och det införs bestämmelser om handräckning och verkställighet. Dessutom föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen befogenhet att utöva tillsyn över hur hållbarhetsbetyg används i marknadsföringsmaterial.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94 Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................	4
2	Lagtext ..............................................................................................	5

	2.1	Förslag till lag med kompletterande bestämmelser
		till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ...........................	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med
		kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
		om referensvärden ..............................................................	6
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2021:899) med
		kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
		om gräsrotsfinansiering ......................................................	8
3 Ärendet och dess beredning ............................................................			12
4 EU:s förordning om hållbarhetsbetyg .............................................			12
	4.1	En ny reglering på finansmarknaden ................................	12
	4.2	Förordningens innehåll.....................................................	13
5 Kompletterande bestämmelser i nationell rätt.................................			19
	5.1	En ny lag införs ................................................................	19
	5.2	Finansinspektionen utses till behörig myndighet .............	20
	5.3	Platsundersökning och handräckning ...............................	20
	5.4	Verkställighet ...................................................................	24
	5.5	Ändringar i lagar om referensvärden och
		gräsrotsfinansiering ..........................................................	25
6	Behandling av personuppgifter .......................................................		28
7	Ikraftträdande..................................................................................		29
8	Konsekvensanalys...........................................................................		30
9	Författningskommentar...................................................................		32
	9.1	Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser
		till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg .........................	32
	9.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024)
		med kompletterande bestämmelser till EU:s
		förordning om referensvärden ..........................................	34
	9.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:899) med
		kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
		om gräsrotsfinansiering ....................................................	35
Bilaga 1		Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
		2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens
		och integritet i betygsättningsverksamhet avseende
		miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-
		betyg), och om ändring av förordningarna (EU)
		2019/2088 och (EU) 2023/2859 .......................................	40
Bilaga 2		Promemorians huvudsakliga innehåll...............................	88
Bilaga 3		Promemorians lagförslag..................................................	89
Bilaga 4		Förteckning över remissinstanserna .................................	96

Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag............................................	97	Prop. 2025/26:94
Bilaga 6	Lagrådets yttrande .........................................................	104
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 januari 2026 ...		106

Prop. 2025/26:94	1	Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering.

2	Lagtext	Prop. 2025/26:94

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859, i denna lag kallad EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Handräckning

3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en undersökning ska kunna genomföras enligt artikel 34 i EU-förordningen.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska inte Kronofogdemyndigheten i förväg underrätta den som undersökningen ska genomföras hos.

Verkställighet

4 § Beslut om avgifter eller viten enligt EU-förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

dels att 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 11 §, och närmast före

3 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Tillsyn över användningen av hållbarhetsbetyg i marknadsföringsmaterial

11 §

Finansinspektionen övervakar att administratörer av referensvärden följer bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverk-

samhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

För den tillsynen får

inspektionen tillämpa de befogenheter som följer av 1, 3–5 och 6 §§. Vid tillämpningen ska det som anges där om tillsyn över att EU-förordningens bestämmelser följs och om överträdelser av EU- förordningen avse bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

4 kap.

Prop. 2025/26:94

1§1

Finansinspektionen ska ingripa mot

1.en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b)en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2.en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3.en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a)utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU- förordningen, eller

b)i strid med artikel 29.1 eller 29.1a,

4.den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU- förordningen,

5.en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6. en	sådan	administratör som		6. en	sådan	administratör som
avses i 1 eller en enhet under tillsyn				avses i 1 eller en enhet under tillsyn
som inte har följt ett föreläggande				som inte har följt ett föreläggande
enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som				enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som
inte har gett tillträde till				inte har gett tillträde till
verksamhetslokaler enligt 3 kap.				verksamhetslokaler enligt 3 kap.
5 §, och				5 §,
7. den	som	driver	verksamhet	7. den	som	driver	verksamhet
som administratör utan att ha fått				som administratör utan att ha fått
auktorisation		eller	registrerats	auktorisation		eller	registrerats
enligt artikel 34 i EU-förordningen.				enligt artikel 34 i EU-förordningen,
				och

8.en administratör som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse 2021:971.

Prop. 2025/26:94

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till

EU:s förordning om gräsrotsfinansiering

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 4, 5 och 8 §§ och 3 kap. 1, 10 och 12 §§ lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Finansinspektionen	har tillsyn	Finansinspektionen har	tillsyn
över att leverantörer av gräsrots-		över att leverantörer av gräsrots-
finansieringstjänster	följer	finansieringstjänster	följer
bestämmelserna i EU-förordningen		bestämmelserna i
samt lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering

av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

1. EU-förordningen,

2. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, och

3. artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG- betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

4 §

Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet

strider mot bestämmelserna i EU-förordningen.
Finansinspektionen får		tillfälligt		Finansinspektionen får		tillfälligt
förbjuda	marknadsföringskom-			förbjuda	marknadsföringskom-
munikation	avseende		ett	munikation	avseende		ett
erbjudande	om	gräsrots-		erbjudande	om	gräsrots-
finansiering, om det finns skälig				finansiering, om det finns skälig
anledning att anta att marknads-				anledning att anta att marknads-
föringskommunikationen			eller	föringskommunikationen			eller
erbjudandet strider mot bestäm-				erbjudandet strider mot bestäm-
melserna i EU-förordningen.				melserna i EU-förordningen eller i

artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Ett beslut om förbud som avses i första eller andra stycket får gälla under högst tio arbetsdagar.

5 §

Finansinspektionen får förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller om

det finns skälig anledning att anta att det skulle göra det.
Finansinspektionen får förbjuda				Finansinspektionen			får förbjuda
marknadsföringskommunikation				marknadsföringskommunikation
avseende	ett	erbjudande	om	avseende	ett	erbjudande		om
gräsrotsfinansiering, om marknads-				gräsrotsfinansiering, om marknads-
föringskommunikationen			eller	föringskommunikationen				eller
erbjudandet strider mot bestämmel-				erbjudandet strider mot bestämmel-
serna i EU-förordningen eller om				serna i EU-förordningen eller i
det finns skälig anledning att anta				artikel 2.2 andra stycket i Europa-
att erbjudandet skulle göra det.				parlamentets och rådets förordning
				(EU) 2024/3005, eller om det finns
				skälig anledning att anta att
				erbjudandet skulle göra det.
Ett beslut om förbud som avses i				Ett beslut om förbud som avses i
första eller andra stycket ska				första eller andra stycket ska
upphävas	om	erbjudandet	eller	upphävas	om	erbjudandet		eller
marknadsföringskommunikationen				marknadsföringskommunikationen
inte längre strider mot bestämmel-				inte längre strider mot bestämmel-
serna i EU-förordningen eller om				serna i EU-förordningen eller
det inte längre finns skälig				Europaparlamentets			och	rådets
anledning att anta att erbjudandet				förordning	(EU) 2024/3005 eller
skulle göra det.				om det inte längre finns skälig
				anledning att anta att erbjudandet
				skulle göra det.
				8 §
Om den information som ska				Om den information som ska
lämnas till kunder enligt artikel 19				lämnas till kunder enligt artikel 19
i EU-förordningen eller framgå av				i EU-förordningen eller framgå av
ett investeringsfaktablad			enligt	ett investeringsfaktablad				enligt
artikel 23 eller 24 i EU-				artikel 23 eller 24 i EU-
förordningen är bristfällig, felaktig				förordningen är bristfällig, felaktig
eller vilseledande, får Finans-				eller vilseledande, får Finans-
inspektionen offentliggöra korrekta				inspektionen offentliggöra korrekta
uppgifter.				uppgifter. Detsamma gäller i fråga
				om information som ska lämnas
				enligt artikel 2.2 andra stycket i
				Europaparlamentets			och	rådets
				förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen får även förelägga den ansvariga leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster att korrigera informationen eller se till att den korrigeras.

Prop. 2025/26:94

Prop. 2025/26:94	3 kap.
	1 §

Finansinspektionen ska ingripa mot en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har auktoriserats enligt artikel 12 i EU- förordningen och som

1. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 3–5, 6.1–6.6, 7.1–7.4, 8.1–8.6, 9.1, 9.2, 10, 11, 13.2, 15.2, 15.3, 16.1, 18.1, 18.4, 19.1–19.6, 20.1, 20.2, 21.1–21.7, 22, 23.2–23.13, 24–26 och 27.1–27.3 i

EU-förordningen,
2. inte har följt ett föreläggande					2. inte har följt ett föreläggande
enligt 2 kap. 2 § eller som inte har					enligt 2 kap. 2 § eller som inte har
gett tillträde till verksamhetslokaler					gett tillträde till verksamhetslokaler
enligt 2 kap. 3 §, eller					enligt 2 kap. 3 §,
3. har åsidosatt sina skyldigheter					3. har åsidosatt sina skyldigheter
enligt	lagen		(2017:630)	om	enligt	lagen		(2017:630)	om
åtgärder	mot		penningtvätt	och	åtgärder	mot penningtvätt			och
finansiering		av	terrorism	eller	finansiering		av	terrorism	eller
föreskrifter		som meddelats		med	föreskrifter		som	meddelats	med
stöd av den lagen.					stöd av den lagen, eller
					4. har åsidosatt sina skyldigheter
					enligt artikel 2.2 andra stycket i
					Europaparlamentets och rådets
					förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan auktorisation enligt artikel 12 i EU-

förordningen.
		10 §
Sanktionsavgiften	för	en	Sanktionsavgiften	för	en
leverantör av gräsrotsfinansierings-			leverantör av gräsrotsfinansierings-
tjänster i ett fall som anges i 1 §			tjänster i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra			första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det			stycket ska fastställas till högst det
högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade

500 000 euro,

2.fem procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

5 000 kronor. Avgiften får inte vara så stor att leverantören därefter inte uppfyller kraven enligt artikel 11 i EU-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för leverantören.

Avgiften tillfaller staten.

12 §

Sanktionsavgiften för en fysisk	Sanktionsavgiften för en fysisk
person i ett fall som anges i 1 §	person i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra	första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det	stycket ska fastställas till högst det
högsta av	högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94

Prop. 2025/26:94	3	Ärendet och dess beredning

	Europaparlamentet och rådet har antagit förordning (EU) 2024/3005 av
	den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättnings-
	verksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-
	betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU)
	2023/2859, i fortsättningen kallad EU:s förordning om hållbarhetsbetyg.
	Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2025 och ska tillämpas från och
	med den 2 juli 2026. Förordningen finns i bilaga 1.
	Under förhandlingarna av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg har en
	faktapromemoria upprättats inom Regeringskansliet och överlämnats till
	riksdagen (2022/23:FPM109). Finansdepartementet har därefter tagit fram
	promemorian EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. En sammanfattning
	av promemorian finns		i bilaga 2. Promemorians	lagförslag finns i
	bilaga 3.	Promemorian	har remissbehandlats. En	förteckning över
	remissinstanserna finns		i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på
	regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet
	(Fi2025/00223). I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 november 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. Dessa behandlas i avsnitten 5.1 och 5.5 och i författningskommentaren (avsnitt 9).

4EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

4.1En ny reglering på finansmarknaden

Användningen av hållbarhetsbetyg

På finansmarknaden används termen hållbarhetsbetyg för att beskriva olika former av utlåtanden om företags eller finansiella produkters egenskaper när det gäller faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. En synonym som ofta används är ESG-betyg efter den engelska benämningen på faktorerna (”environmental”, ”social” och ”governance”). Termerna används i allmänhet inte i någon bestämd juridisk betydelse eftersom tillhandahållande av hållbarhetsbetyg hittills varit en oreglerad verksamhet inom EU och på nationell nivå bland EU:s medlemsstater

Marknaden för hållbarhetsbetyg har fått allt större betydelse i takt med att hållbarhetsrelaterade risker hamnat mer i fokus och intresset för hållbara investeringar ökat. Hållbarhetsbetyg används bl.a. i samband med riskhantering och rapportering och betygen fyller en funktion på finansmarknaden som informationskälla vid investeringsbeslut. Hållbarhetsbetyg har därmed flera likheter med kreditbetyg som är

föremål för reglering inom EU sedan tidigare.

EU:s strategi för finansiering av hållbar tillväxt	Prop. 2025/26:94
EU har undertecknat Parisavtalet vars kärna är att begränsa den globala
uppvärmningen genom att minska utsläpp av växthusgaser. Tillsammans
med medlemsländerna har unionen också engagerat sig i att genomföra
FN-resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. I linje med dessa
internationella åtaganden har unionen antagit ett antal målsättningar på
hållbarhetsområdet, innefattande ett eget mål om klimatneutralitet.
Unionen har också konstaterat att omställningen kräver förändringar inom
samtliga politikområden får att nå dessa mål.
Europeiska kommissionen publicerade 2018 en handlingsplan för
finansiering av hållbar tillväxt (KOM [2018] 97). Målen med handlings-
planen var att styra kapitalflöden till hållbara investeringar, göra hållbarhet
till en faktor vid riskhantering och främja transparens och långsiktighet på
finansmarknaden. Som en del av handlingsplanen lät kommissionen göra
en studie av marknaden för hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster
(Study on Sustainability-Related Ratings, Data and Research,	2021).
I studien identifierades flera problem när det gäller hållbarhetsbetyg. Det
konstaterades bl.a. att det inte var transparent vilka metoder och
uppgiftskällor som användes i betygsättningen. Dessa brister gjorde det
enligt studien svårt att värdera och jämföra olika betyg. Ett annat problem
som uppmärksammades var intressekonflikter.
Mot bakgrund av de problem som identifierats och den ökade betydelsen
av hållbarhetsbetyg presenterade kommissionen i juni 2023 det förslag
som ligger till grund för EU-förordningen. Förslaget var en del i en
förnyad strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi
(KOM (2021) 390).

4.2 Förordningens innehåll

Syfte och tillämpningsområde

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg syftar bl.a. till att få den inre
marknaden att fungera på ett smidigt sätt och förebygga grönmålning och
andra typer av felaktig information (artikel 1). De åtgärder som vidtas för
att öka marknadens effektivitet förväntas samtidigt underlätta omställ-
ningen till en hållbar ekonomi (skäl 10). Förordningen är utformad för att
reglera tillhandahållandet av ESG-betyg men inte användningen av
betygen (skäl 16). Förordningen är inte heller avsedd att påverka
betygssättningsmetoderna eller betygens innehåll (skäl 36).
EU-förordningen är tillämplig på ESG-betyg som utfärdas av
leverantörer av ESG-betyg verksamma i unionen (artikel 2). Ett ESG-
betyg definieras i förordningen som ett utlåtande eller en poäng, eller en
kombination av båda, vad gäller en betygsatt posts profil eller egenskaper
med avseende på miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala
förhållanden och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolags-
styrning, eller vad gäller en betygsatt posts exponering för risker, eller
inverkan på miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden
och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolagsstyrning, som
baseras på både en vedertagen metod och ett definierat rangordnings-	13
	13

Prop. 2025/26:94 system med betygskategorier, oavsett om ett sådant ESG-betyg betecknas som ”ESG-betyg”, ”ESG-yttrande” eller ”ESG-poäng” (artikel 3.1). En betygsatt post kan avse en juridisk person, ett finansiellt instrument, en finansiell produkt, en offentlig myndighet eller ett offentligrättsligt organ (artikel 3.7). Av förordningens definition av leverantör av ESG-betyg följer att det endast är juridiska personer som utfärdar och yrkesmässigt offentliggör eller distribuerar ESG-betyg som omfattas (artikel 3.4).

EU-förordningen är tillämplig på juridiska personer som är etablerade både i och utanför unionen. Termen etablering omfattar all faktisk och effektiv verksamhet som utövas genom stabila arrangemang (skäl 28). Leverantörer av ESG-betyg som är etablerade i unionen anses vara verksamma där när de utfärdar och offentliggör sina ESG-betyg på sin webbplats eller på något annat sätt eller när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden till bl.a. reglerade finansiella företag i unionen (artikel 2.1 a). Leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen anses vara verksamma där när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden till bl.a. reglerade finansiella företag i unionen (artikel 2.1 b).

Det finns ett flertal undantag från EU-förordningens tillämpningsområde (artikel 2.2). Förordningen ska inte tillämpas på bl.a. följande: privata ESG-betyg som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution (led a), offentliggörandet eller distributionen av uppgifter om miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter samt faktorer som rör bolagsstyrning (led e), produkter eller tjänster som inbegriper en del av ett ESG-betyg inbegripet investeringsanalys i enlighet med direktiv 2014/65/EU (led g) och ESG- betyg som offentliggörs eller distribueras av ideella organisationer för icke-kommersiella ändamål (led q). EU-förordningen är inte heller tillämplig i vissa fall då reglerade finansiella företag tillhandahåller ESG- betyg inom ramen för andra produkter eller tjänster (led c). De företag som inte behöver tillämpa förordningen är enligt undantaget samtidigt skyldiga att lämna viss information om de använder ESG-betyg i samband med marknadsföring (se avsnitt 5.5).

Krav för att bedriva verksamhet i unionen

En leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen får bedriva verksamhet där om den är auktoriserad av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (artiklarna 4 och 6). För företag som definieras som små leverantörer av ESG-betyg finns ett undantag som innebär att de under en begränsad period på högst tre år bara behöver tillämpa vissa av förordningens krav, förutsatt att de har underrättat Esma och registrerats av myndigheten (artikel 5).

En leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen får bedriva verksamhet i unionen enligt tre olika förfaranden: ordningarna för likvärdighet, godkännande och erkännande (artikel 4). Utgångspunkten är att en sådan leverantör ska omfattas av en likvärdig reglering och tillsyn som en leverantör som är etablerad i unionen (skäl 27). Ordningen för likvärdighet går ut på att Europeiska kommissionen får fatta beslut om att

ett tredjelands reglering och tillsyn är likvärdig med de krav som följer av Prop. 2025/26:94 EU-förordningen (artikel 10). Om kommissionen fattar ett beslut om

likvärdighet får leverantörer som är auktoriserade eller registrerade i det aktuella tredjelandet och som står under tillsyn där bedriva verksamhet i unionen förutsatt att de underrättar Esma. Ordningen för godkännande går ut på att en leverantör som är etablerad och auktoriserad i unionen får godkänna ESG-betyg som tillhandahålls av en leverantör som är etablerade utanför unionen om de båda leverantörerna tillhör samma koncern (artikel 11). För att ordningen ska få tillämpas krävs att ett antal förutsättningar är uppfyllda, innefattande att det finns ett objektivt skäl till att betygen måste godkännas för användning i unionen. Den sista ordningen går ut på att mindre aktörer som är etablerade utanför unionen får ansöka om erkännande av Esma ifall kommissionen ännu inte har antagit ett beslut om likvärdighet eller om ett beslut om likvärdighet upphävs (artikel 12). Ett beslut om erkännande förutsätter att sökanden uppfyller kraven i EU-förordningen.

Krav på integritet och tillförlitlighet

Avdelning III i EU-förordningen innehåller bestämmelser om integritet och tillförlitlighet i betygsättningsverksamheten (artiklarna 15–27). Bestämmelserna riktar sig enligt ordalydelsen till alla leverantörer av ESG-betyg. I vilken utsträckning bestämmelserna ska tillämpas av små leverantörer av ESG-betyg och leverantörer som är etablerade utanför unionen är emellertid beroende av andra bestämmelser om vilka krav som gäller för att bedriva verksamhet (se artiklarna 4, 5 och 10–12).

Kapitel 1 i avdelning III innehåller bestämmelser om organisatoriska krav, processer och handlingar avseende styrning. Av dessa framgår sammanfattningsvis följande. Leverantörer ska följa ett antal allmänna principer som handlar om att säkerställa bl.a. verksamhetens oberoende och att leverantören har system, resurser och förfaranden som är lämpliga och effektiva för att den ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen (artikel 15). Leverantörer får inte bedriva verksamheter som kan ge upphov till intressekonflikter men tillåts i vissa fall att göra det om de vidtar åtgärder för att särskilja sådana verksamheter från betygsättningsverksamheten (artikel 16). Leverantörer ska säkerställa att vissa personer som är involverade verksamheten har lämpliga kvalifikationer och är oberoende i förhållande till de betygsatta enheterna (artikel 17). Leverantörer ska föra register över sin verksamhet och ha förfaranden för hantering av klagomål och motiverade farhågor (artiklarna

18–20). Utkontraktering av viktiga operativa funktioner och andra funktioner eller verksamheter som är relevanta för tillhandahållandet av ESG-betyg får endast ske under vissa förutsättningar (artikel 21). Små leverantörer av ESG-betyg får begära undantag från vissa krav på styrning (artikel 22).

Kapitel 2 i avdelning III innehåller bestämmelser om transparenskrav. Enligt dessa ska leverantörer offentliggöra information om de metoder, modeller och grundläggande antaganden som används i betygsättningsverksamheten (artikel 23). Leverantörer ska också löpande göra andra

uppgifter tillgängliga för användare av ESG-betyg, betygsatta poster och

Prop. 2025/26:94 emittenter av betygsatta poster (artikel 24). De ytterligare uppgifter som ska göras tillgängliga löpande omfattar bl.a. en mer detaljerad översikt över betygsättningsmetoder och dataprocesser. Transparenskraven kompletteras av mer detaljerade föreskrifter i bilagor till förordningen.

Kapitel 3 i avdelning III innehåller bestämmelser om oberoende och undvikande av intressekonflikter. Enligt dessa ska leverantörer av ESG- betyg bl.a. ha robusta styrningsarrangemang som inbegriper en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent roll- och ansvarsfördelning mellan alla personer som medverkar i tillhandahållandet av ett ESG-betyg (artikel 25). Det ställs också krav på att leverantörer vidtar åtgärder för att förebygga intressekonflikter när det gäller anställda och andra som är involverade i tillhandahållandet av betyg (artikel 26). Leverantörer har också skyldigheter som innebär att de endast får ta ut avgifter som är rättvisa, rimliga, transparenta och ickediskriminerande (artikel 27).

Esma har det huvudsakliga ansvaret för tillsynen

Esma ansvarar för tillsynen över att leverantörer av ESG-betyg följer EU- förordningen. Motsvarande ordning med en centraliserad tillsyn inom unionen gäller för kreditvärderingsinstut och syftar till att säkerställa en harmoniserad tillämpning och enhetlig tillsyn (skäl 41). Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter för tillämpningen av förordningen (artikel 30). Deras huvudsakliga funktion är att bistå Esma och utföra uppgifter som myndigheten delegerar.

EU-förordningen är inte tillämplig i vissa fall då reglerade finansiella företag tillhandahåller hållbarbetsbetyg inom ramen för andra produkter eller tjänster (artikel 2.2 första stycket c). De företag som inte behöver tillämpa förordningen är enligt undantaget samtidigt skyldiga att lämna viss information om de använder ESG-betyg i samband med marknadsföring. Ansvaret för att dessa transparenskrav följs ligger hos de behöriga myndigheter som utsetts i sektorsspecifik lagstiftning.

Esmas befogenheter

	För att fullgöra sina uppgifter enligt förordningen har Esma befogenhet att
	begära information och genomföra allmänna utredningar eller inspektioner
	på plats (artiklarna 32–34). Esma kan vidta åtgärder mot leverantörer av
	ESG-betyg, personer som är involverade i ESG-betygsättnings-
	verksamhet, betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster, tredje
	parter till vilka leverantörer av ESG-betyg har utkontrakterat operativa
	funktioner eller verksamhet och personer som på annat sätt har en nära och
	betydande anknytning eller koppling till leverantörer av ESG-betyg eller
	ESG-betygsättningsverksamhet (artikel 32.1). Inspektioner på plats får
	emellertid bara genomföras i företagslokaler som tillhör juridiska personer
	(artikel 34.1).
	Om Esma konstaterar att en leverantör av ESG-betyg inte har fullgjort
	sina skyldigheter enligt EU-förordningen ska myndigheten vidta en eller
	flera tillsynsåtgärder (artikel 35). Dessa kan bestå i att Esma tillfälligt
16	upphäver eller återkallar en auktorisation, tillfälligt förbjuder en leverantör

från att offentliggöra eller distribuera ESG-betyg, kräver att en leverantör Prop. 2025/26:94 upphör med en överträdelse, ålägger böter och utfärdar offentliga under-

rättelser. I EU-förordningen finns särskilda bestämmelser om böter och viten (artiklarna 36–38). Förordningen innehåller också förfaranderegler som Esma ska följa i samband med beslut om tillsynsåtgärder, böter eller viten samt en bestämmelse om EU-domstolens rätt att pröva Esmas beslut om böter eller viten (artiklarna 39–41).

De behöriga myndigheternas befogenheter

Esma får delegera till de behöriga myndigheterna att begära information och genomföra allmänna utredningar eller inspektioner på plats (artikel 43). Innan Esma delegerar en uppgift ska samråd ske med den behöriga myndigheten. Esma ska också ersätta den behöriga myndigheten för de kostnader som uppgiften medför. Av EU-förordningen följer att de behöriga myndigheterna vid delegation får samma befogenheter som Esma har enligt de regler som gäller för respektive tillsynsuppgift.

Esma får också begära att de behöriga myndigheterna ska utföra särskilda utredningsuppgifter eller inspektioner på plats (artikel 34.6). Den behöriga myndigheten har i sådana fall samma befogenheter som Esma. Enligt EU-förordningen har de behöriga myndigheterna, eller tjänstemän och andra personer som bemyndigats eller utsetts av de behöriga myndigheterna, dessutom en skyldighet att bistå Esma i samband med allmänna utredningar och inspektioner på plats (artiklarna 33.4 och 34.5).

Utöver de berörda reglerna anger EU-förordningen att Esma och de behöriga myndigheterna ska samarbeta genom att förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter (artikel 44). EU-förordningen innehåller också bestämmelser om att de behöriga myndigheterna ska anmäla överträdelser av förordningen (artikel 45). Anmälningsskyldigheten innebär att en behörig myndighet som konstaterar att handlingar som överträder EU-förordningen utförs, eller har utförts, av en leverantör av ESG-betyg på den egna medlemsstatens eller en annan medlemsstats territorium ska informera Esma om detta. Om en överträdelse av EU-förordningen i betydande grad påverkar skyddet för investerare eller stabiliteten i det finansiella systemet i en medlemsstat, får en anmälande behörig myndighet under vissa förutsättningar begära att Esma tillfälligt upphäver den berörda leverantörens tillhandahållande av hållbarhetsbetyg.

Generella begränsningar vid tillämpningen av

EU-förordningen

De befogenheter som följer av EU-förordningen är underkastade vissa
generella begränsningar. Förordningen är inte avsedd att påverka
betygssättningsmetoderna eller ESG-betygens innehåll (skäl 36). När
Esma, kommissionen eller medlemsstaternas offentliga myndigheter
fullgör sina uppgifter enligt förordningen får de följaktligen inte ingripa
när det gäller ESG-betygs innehåll eller metoder (artikel 28). Esma,
tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte
heller använda sina befogenheter att begära information och genomföra	17

Prop. 2025/26:94 allmänna utredningar eller inspektioner på plats för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier (artikel 31).

Ändring av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, i fortsättningen kallad EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, innehåller krav på vissa aktörer att lämna information om sin verksamhet och de finansiella produkter som verksamheten avser. Förordningen ska tillämpas av ett flertal aktörer på finansmarknadsområdet (se prop. 2020/21:66 s. 28, 29 och 38–44). Genom en ändring i förordningen ska de berörda aktörerna följa de minimikrav på transparens som fastställs i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg om de utfärdar och lämnar ut ett ESG-betyg till en tredje part som en del av sitt marknadsföringsmaterial (artikel 49). Syftet är att säkerställa transparens i fall då ESG-betyg ingår i andra produkter eller tjänster som redan regleras i unionsrätten och EU-förordningen därför inte ska tillämpas (se skäl 22 och artikel 2.2 första stycket c).

Information ska göras tillgänglig i den gemensamma europeiska åtkomstpunkten (Esap)

Från och med den 1 januari 2028 ska en leverantör av ESG-betyg när den offentliggör information om förfaranden för hantering av klagomål och information om metoder, modeller och grundläggande antaganden som används i ESG-betygsättningsverksamhet, samtidigt lämna informationen till Esma i syfte att informationen ska tillgängliggöras i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten, förkortad Esap (artikel 14.3 och 14.4 i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg). Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder som ska specificera vilka uppgifter som ska medfölja informationen (metadata) samt tekniska krav på informationen (artikel 14.8 i samma förordning).

Esma ska från och med samma tidpunkt även tillgängliggöra information i Esap om bl.a. Esmas tillsynsåtgärder och beslut om godkännande av ESG-betyg som tillhandahålls av leverantörer som är etablerade utanför unionen (artikel 14.7 i samma förordning).

Det fortsatta arbetet inom EU

	Kommissionen ska anta delegerade akter som kompletterar EU:s
	förordning om hållbarhetsbetyg med dels förfaranderegler för beslut om
	böter eller viten, dels regler om tillsynsavgifter (artiklarna 39 och 42).
	Kommissionen får också anta en delegerad akt som specificerar
	förutsättningarna för beslut om likvärdighet (artikel 10). Förordningen ger
	kommissionen dessutom befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn
18	och genomförande på ett antal områden.
18

Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av förordningen senast den Prop. 2025/26:94

2 januari 2029 (artikel 52). Utvärderingen ska ske genom en rapport som särskilt bedömer bl.a. förordningens påverkan på omställningen till en hållbar ekonomi, förordningens effekter på marknadsstrukturen, förordningens tillämpningsområde och förordningens påverkan på hållbarhetsbetygens kvalité och tillförlitlighet. Om kommissionen anser att det är lämpligt ska ett lagstiftningsförslag om ändring av relevanta bestämmelser i förordningen också följa med rapporten.

5Kompletterande bestämmelser i nationell rätt

5.1En ny lag införs

Regeringens förslag

De bestämmelser som är nödvändiga för att komplettera EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska införas i en ny lag.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt får inte inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva EU:s förordning om hållbarhetsbetyg i svensk rätt får därför inte vidtas. EU-förordningen förutsätter samtidigt att medlemsstaterna inför vissa nationella regler. Medlemsstaterna ska bl.a. utse en behörig myndighet för tillämpningen av förordningen (artikel 30).

Det finns i svensk rätt inte någon lag eller annan författning som särskilt reglerar den typ av verksamhet som EU-förordningen avser. Ett företag som vill erbjuda hållbarhetsbetyg enligt EU-förordningen måste inte heller ha tillstånd enligt någon annan reglering på finansmarknadsområdet. Det finns därför inte någon befintlig lag som bör ändras med anledning av EU- förordningen. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen skulle av praktiska skäl kunna införas i en befintlig lag som t.ex. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut. En sådan lösning skulle samtidigt föra med sig att lagstiftningen blir mer komplicerad utan att det motiveras av systematiska fördelar. De bestämmelser som är nödvändiga att införa i svensk rätt bör därför införas i en ny lag. I likhet med Lagrådet ser regeringen inte något

Prop. 2025/26:94 behov av en bestämmelse i den nya lagen om att termer och uttryck ska ha samma betydelse som i EU-förordningen.

5.2Finansinspektionen utses till behörig myndighet

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska vara behörig myndighet enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet som har tillräckligt stor och kunnig personalstyrka för att kunna tillämpa förordningen (artikel 30). Den behöriga myndigheten ska bistå Esma vid allmänna utredningar och inspektioner på plats (artiklarna 33 och 34). Den ska också utföra tillsynsuppgifter som Esma delegerar (artikel 43). EU-förordningen innehåller dessutom regler om informationsutbyte och anmälningar av den behöriga myndigheten (artiklarna 44 och 45).

Hållbarhetsbetyg fyller en viktig funktion på kapitalmarknaden. Betygen kan användas som informationskälla vid investeringsbeslut men också vid hantering av risker och upplysningsskyldigheter. Finansinspektionen är ansvarig tillsynsmyndighet enligt flera regelverk på hållbarhetsområdet. Inspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter. Dessutom innebär förordningen att inspektionen får ansvar för vissa tillsynsuppgifter i egenskap av behörig myndighet enligt sektorsspecifik lagstiftning (se avsnitt 5.5). Det är därför lämpligt att inspektionen utses till behörig myndighet enligt EU- förordningen.

5.3Platsundersökning och handräckning

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska få begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en undersökning hos ett företag ska kunna genomföras enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Vid handräckning ska de bestämmelser i utsökningsbalken gälla som avser

verkställighet av andra förpliktelser än betalningsskyldighet, avhysning	Prop. 2025/26:94
och avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska inte
Kronofogdemyndigheten i förväg underrätta den som undersökningen
ska genomföras hos.
Regeringens bedömning
Det bör inte införas något krav på ett tillstånd från en domstol innan det
sker en undersökning med eller utan handräckning av
Kronofogdemyndigheten.

Promemorians förslag och bedömning
Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med regeringens
förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har
inget att invända mot dem. Sveriges advokatsamfund anser att det finns
skäl att överväga om en platsundersökning bör förutsätta tillstånd från en
nationell domstol och att frågan bör bli föremål för en mer ingående
utredning.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
EU-förordningens bestämmelser
Enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg får Esma genomföra
inspektioner på plats (artikel 34). Det som i förordningen kallas för
inspektioner eller kontroller på plats är enligt den terminologi som används
i nationell rätt på finansmarknadsområdet platsundersökningar. Esma får
genomföra sådana undersökningar i företagslokaler som tillhör vissa
juridiska personer. Till den krets som kan bli föremål för en undersökning
hör bl.a. leverantörer av ESG-betyg och emittenter av betygsatta poster.
Om det krävs får Esma genomföra en platsundersökning utan
förhandsanmälan. De tjänstemän och andra personer som Esma har
bemyndigat att genomföra en undersökning ska ha tillträde till alla
företagslokaler och all mark som används av den juridiska person som är
föremål för inspektionen. De ska också ha befogenhet att vidta ett antal
åtgärder som t.ex. att försegla företagslokaler och granska allt relevant
material. Ett beslut om en inspektion ska förenas med vite (artikel 37).
Esma ska fatta beslut om att genomföra en inspektion efter samråd med
den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska
genomföras (artikel 34.4). Den berörda myndigheten ska på begäran aktivt
bistå Esma och utföra särskilda utredningsuppgifter eller inspektioner på
dess vägnar (artikel 34.5 och 34.6). Den behöriga myndigheten kan också
få befogenhet att göra inspektioner på plats genom delegation från Esma
(artikel 43). Om någon motsätter sig en inspektion ska den behöriga
myndigheten lämna det bistånd som är nödvändigt för att inspektionen ska
kunna genomföras och vid behov begära handräckning av polis eller annan
motsvarande verkställande myndighet (artikel 34.7). EU-förordningen ger	21
	21

Prop. 2025/26:94

utrymme för medlemsstaterna att bestämma att det enligt nationell rätt ska krävas tillstånd av en rättslig myndighet för att en platsundersökning eller verkställighetsåtgärd ska få genomföras (artikel 34.8). Tillståndsprövningen ska i så fall ta sikte på äktheten i Esmas beslut och att de planerade tvångsåtgärderna inte är godtyckliga eller alltför långtgående (artikel 34.9). Prövningen får däremot inte avse behovet av en platsundersökning eller lagenligheten av Esmas beslut.

Finansinspektionen ska få begära handräckning

EU-förordningen kräver att den behöriga myndigheten ska kunna vidta åtgärder om någon motsätter sig en platsundersökning. Finansinspektionen har i en sådan situation inte tillgång till några tvångsmedel. Enligt andra lagar på finansmarknadsområdet har inspektionen möjlighet att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten (se t.ex. 3 § lagen om kreditvärderingsinstitut). För att Finansinspektionen ska ha de befogenheter som krävs enligt EU-förordningen bör det införas motsvarande bestämmelser om att handräckning får ske enligt tillämpliga regler utsökningsbalken. Eftersom en platsundersökning ska kunna genomföras utan förhandsanmälan bör det anges att Finansinspektionen har möjlighet att begära att Kronofogdemyndigheten inte ska underrätta det berörda företaget innan verkställighet sker.

Något krav på tillstånd från en domstol bör inte införas

Esma har enligt flera EU-rättsakter befogenhet att göra platsundersökningar i sin roll som tillsynsmyndighet. De unionsrättsliga bestämmelserna om förfarandet vid sådana platsundersökningar och om Esmas befogenheter är i huvudsak utformade på ett enhetligt sätt (se t.ex. artikel 23d i EU:s förordning om kreditvärderingsinstut, artikel 38d i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, artiklarna 63 och 66 i EU:s förordning om europeiska OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, artikel 14.1 i EU:s förordning om värdepapperisering och artikel 56 i EU:s förordning om europeiska gröna obligationer). Bestämmelserna om platsundersökningar i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg är utformade på motsvarande sätt.

Det har i tidigare lagstiftningsärenden inte ansetts motiverat att införa kompletterande nationella bestämmelser om att det ska krävas tillstånd inför en platsundersökning som Esma beslutat. Som skäl har det angetts att en nationell domstol eller annan rättslig myndighet endast skulle få göra en begränsad prövning av Esmas beslut och de planerade verkställighetsåtgärderna samt att ett beslut om en platsundersökning kan överklagas i annan ordning. Lagstiftaren har också tagit fasta på att de berörda EU- rättsakterna innehållit begränsningar av hur utredningsbefogenheter får utövas (se t.ex. prop. 2011/12:40 s. 23 och 24 och prop. 2024/25:21 s. 36).

EU-förordningen innehåller vissa generella begränsningar av hur utredningsbefogenheter får utövas. Esma, dess tjänstemän eller någon annan person som Esma bemyndigat får följaktligen inte göra platsundersökningar för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier (artikel 31). Den svenska lagstiftaren har tidigare bedömt att en motsvarande begränsning innebär att platsundersökningar inte får göras om det skulle leda till röjande av information som

omfattas av rättsligt skydd, vilket t.ex. kan vara fallet vid plats- Prop. 2025/26:94 undersökningar hos medieföretag (se prop. 2011/12:40 s. 24). Beslut om platsundersökningar enligt EU-förordningen kan också överklagas till

Esmas överklagandenämnd och Europeiska unionens domstol. Det kan därmed konstateras att EU-förordningen innehåller sådana begränsningar av hur utredningsbefogenheter får utövas och rättsmedel för den enskilde som i tidigare lagstiftningsärenden har lagts till grund för bedömningen att det inte bör införas något krav på tillstånd från en nationell rättslig myndighet inför en platsundersökning.

Sveriges advokatsamfund anser att det finns skäl att överväga att införa ett krav på domstolstillstånd med hänsyn till att en platsundersökning är en utredningsåtgärd som kan upplevas som mycket ingripande och då känslig information som företagshemligheter riskerar att röjas. Enligt Advokatsamfundet bör utövandet av befogenheterna att genomföra platsundersökningar omfattas av lämpliga skyddsåtgärder i fråga om företagens rätt till försvar. Advokatsamfundet anser också att det finns skäl att överväga att införa krav på att Esmas och den behöriga myndighetens utrednings- och tillsynsåtgärder ska genomföras inom rimlig tid.

Enligt regeringen bör Esma få genomföra platsundersökningar enligt EU-förordningen under motsvarande förutsättningar som när myndigheten beslutar om platsundersökningar i andra fall (se t.ex. prop. 2011/12:40 s. 23 där bedömningen gjordes att det inte var nödvändigt att införa särskilda krav i svensk rätt på förfarandet vid platsundersökningar enligt artikel 23d i EU:s förordning om kreditvärderingsinstut). Regeringen anser inte att det finns skäl för att göra någon annan bedömning i det här fallet. Det bör därför inte införas något krav i den nya kompletteringslagen på tillstånd från en nationell domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning. En sådan ordning innebär i sig inte någon begränsning av de berörda företagens rätt till en domstolsprövning eller ett effektivt rättsmedel. Ett beslut av Esma får överklagas till myndighetens överklagandenämnd och Europeiska unionens domstol, vilka kan göra en fullständig prövning av beslutet (se artikel 34.4 i EU-förordningen och artiklarna 60 och 61 i Europaparlamentets och rådets förordning [EU] nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet [Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten], om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG). Vidare får de eventuella verkställighetsåtgärder som vidtas med stöd av beslutet i Sverige överklagas till allmän domstol (se 18 kap. utsökningsbalken). När det gäller Advokatsamfundets synpunkt om att utrednings- och tillsynsåtgärder ska genomföras inom rimlig tid, skulle införandet av en sådan tidsfrist innebära en otillåten begränsning av Esmas befogenheter på nationell nivå. Någon sådan kan därför inte införas.

Prop. 2025/26:94 5.4

Verkställighet

Regeringens förslag

Beslut om avgifter eller viten enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska få verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Kronofogdemyndigheten önskar att det förtydligas att ansökningar om verkställighet av avgifter eller viten enligt EU-förordningen ska handläggas som A-mål hos myndigheten.

Skälen för regeringens förslag

Enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska böter och viten som Esma beslutar vara av administrativ karaktär (artikel 38. 2). Esmas beslut om böter och viten ska vara verkställbara och verkställigheten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat eller det tredjeland där böterna och vitena verkställs (artikel 38.3). Det som i förordningen kallas för böter är enligt den terminologi som används i nationell rätt inte böter utan avgifter. I likhet med vad som gäller enligt flera andra lagar på finansmarknadsområdet bör samma regler gälla som vid verkställighet av en svensk dom som har fått laga kraft (se t.ex. 4 § lagen om kreditvärderingsinstitut och 3 kap. 16 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer).

Kronofogdemyndigheten efterfrågar ett förtydligande om hur myndighetens mål om verkställighet av Esmas beslut om avgifter och viten ska handläggas. Eftersom sådana avgifter och viten ska gå till unionens allmänna budget kommer verkställigheten av Esmas beslut att hanteras som enskilda mål, om det inte föreskrivs att sådana fordringar ska hanteras som allmänt mål (1 kap. 6 § andra stycket utsökningsbalken). I tidigare lagstiftningsärenden i fråga om verkställighet av Esmas beslut har det inte gjorts bedömningen att sådana mål bör hanteras som allmänna mål (se prop. 2020/21:24 s. 47). Regeringen anser att det saknas skäl att göra en annan bedömning i detta fall.

5.5	Ändringar i lagar om referensvärden och	Prop. 2025/26:94
	gräsrotsfinansiering

Regeringens förslag
Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att administratörer av
referensvärden och leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster följer
krav på att lämna information vid användning av hållbarhetsbetyg i
marknadsföringsmaterial. Finansinspektionen ska också ha befogenhet
att ingripa om dessa krav inte följs. Hänvisningar till EU-förordningen
ska vara dynamiska.
Regeringens bedömning
EU-förordningens krav på att andra reglerade finansiella företag ska
lämna information vid användning av hållbarhetsbetyg i marknads-
föringsmaterial kräver inte några lagstiftningsåtgärder.

Promemorians förslag och bedömning
Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med regeringens
förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömning eller har inget att
invända mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Transparenskrav vid användning av hållbarhetsbetyg i marknadsföring
EU-förordningen är inte tillämplig i vissa fall då reglerade finansiella
företag tillhandahåller ESG-betyg inom ramen för andra produkter eller
tjänster (artikel 2.2 första stycket c). Dessa företag är emellertid, enligt en
särskild bestämmelse, skyldiga att lämna viss information om de använder
ESG-betyg i samband med marknadsföring (artikel 2.2 andra stycket).
Skyldigheten innebär att ett företag som lämnar ut ett ESG-betyg till en
tredje part som en del av sitt marknadsföringsmaterial ska inkludera en
länk till sin webbplats i materialet. På webbplatsen ska företaget
offentliggöra uppgifter om bl.a. de betygsättningsmetoder som använts
och	företagets organisation. Omfattas företaget av motsvarande
skyldigheter enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar
ska i stället bestämmelserna i den förordningen tillämpas.

I EU:s förordning om hållbarhetsbetyg anges att de behöriga
myndigheter som utsetts i sektorsspecifik lagstiftning ska övervaka att
reglerade finansiella företag följer de aktuella transparenskraven
(artikel 2.2 tredje stycket). Det anges också att tillsynen ska utövas i
enlighet med de befogenheter som beviljats genom sektorsspecifik
lagstiftning. I sektorspecifik lagstiftning har den närmare utformningen av
de behöriga myndigheternas befogenheter överlämnats till medlems-
staterna. EU-förordningen förutsätter med andra ord att nationell rätt är	25
	25

Prop. 2025/26:94

utformad på ett sätt som tillåter de behöriga myndigheterna att använda sina befogenheter på olika områden för att utföra nya uppgifter som följer av förordningen.

I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet enligt all den sektorsspecifika lagstiftning som nämns i EU-förordningen (artikel 2.2 första stycket c i). Utformningen av inspektionens befogenheter skiljer sig emellertid åt i olika regelverk. Det krävs därför vissa anpassningar av svensk rätt för att inspektionen ska kunna utöva tillsyn på det sätt som EU- förordningen förutsätter.

Finansinspektionens befogenheter inom tillämpningsområdet för EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar

Kraven på transparens vid användning av hållbarhetsbetyg i samband med marknadsföring införs även i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (se avsnitt 4.2). I den förordningen anges att medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning övervakar att kraven i förordningen följs (artikel 14). De behöriga myndigheterna ska också ha alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen. I samband med att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar trädde i kraft gjordes vissa anpassningar av svensk rätt för att Finansinspektionens tillsyn även skulle omfatta kraven i förordningen (se prop. 2020/21:66 s. 38). Finansinspektionen kommer därför ha befogenhet att utöva tillsyn över att aktörer som omfattas av förordningen följer de nya transparenskraven. Några lagstiftningsåtgärder krävs inte i förhållande till dessa aktörer.

Finansinspektionens befogenheter på andra områden

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg förutsätter att tillsyn ska kunna ske enligt sektorsspecifik lagstiftning som EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar inte hänvisar till (jfr artikel 2.2 första stycket c i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg samt artiklarna 6.3 och 14 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar). Det handlar om följande EU-rättsakter:

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, i fortsättningen kallad EU:s förordning om referensvärden,

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, i fortsättningen kallad EU:s förordning om gräsrotsfinansiering, och

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i fortsättningen kallad EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

EU:s förordning om referensvärden innehåller bestämmelser som ska tillämpas av bl.a. administratörer av referensvärden. Dessa aktörer omfattas av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg eftersom de är reglerade finansiella företag enligt definition i den förordningen (artikel 3.5 w). Lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden innehåller bestämmelser om Finansinspektionens utredningsbefogenheter och om ingripanden (3 och 4 kap.). Under en utredning får inspektionen förelägga fysiska och juridiska personer att lämna uppgifter eller inställa sig till förhör. Inspektionen får också genomföra platsundersökningar i verksamhetslokaler och förelägga fysiska och juridiska personer att tillfälligt upphöra med ett visst förfarande eller en viss verksamhet. Om de berörda aktörerna inte samarbetar, eller om de åsidosätter vissa angivna skyldigheter, har inspektionen befogenhet att ingripa genom beslut om bl.a. anmärkning, förbud eller sanktionsavgift. Inspektionens befogenheter gäller enbart i förhållande till EU:s förordning om referensvärden och delegerade akter till den förordningen. Det bör därför tas in kompletterande bestämmelser i lagen som ger inspektionen nödvändiga utrednings- och ingripandebefogenheter för att övervaka att administratörer av referensvärden även följer kraven i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. För att säkerställa att ändringar i EU-förordningen ska få omedelbart genomslag vid tillämpningen i svensk rätt bör hänvisningar till förordningen vara dynamiska (jfr prop. 2020/21:206 s. 49).

Enligt lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering har Finansinspektionen tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster följer bestämmelserna i förordningen och vissa nationella författningar (2 kap. 1 §). För att utföra sina uppgifter enligt lagen har inspektionen tillsyns- och utredningsbefogenheter samt befogenhet att besluta om ingripanden (2 och 3 kap.). Finansinspektionens befogenheter motsvarar i stora delar de befogenheter som inspektionen har enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. Utformningen av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering innebär att inspektionen inte kan använda sina befogenheter för att utöva tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster följer kraven i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Det bör därför tas in kompletterande bestämmelser i lagen som ger inspektionen nödvändiga befogenheter för att utöva tillsyn över att dessa krav följs och för att ingripa vid överträdelser. Hänvisningar i lagen till EU-förordningen bör vara dynamiska av samma skäl som framförs ovan. I likhet med Lagrådet anser regeringen att det bör framgå att ett beslut om förbud som grundar sig på en överträdelse av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska upphävas, om det inte finns förutsättningar att upprätthålla förbudet.

Enligt lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar har Finansinspektionen tillsyn över att företag som omfattas av förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med bl.a. förordningen och andra författningar som reglerar verksamheten (2 kap. 1 §). Lagen är med andra ord utformad på så sätt att tillsynen kommer att omfatta EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Lagen ger också inspektionen nödvändiga befogenheter att besluta om tillsyns- och utredningsåtgärder samt ingripanden. Det krävs därför

Prop. 2025/26:94

Prop. 2025/26:94 inte någon lagstiftningsåtgärd för att inspektionen ska kunna utöva tillsyn över leverantörer av kryptotillgångstjänster på det sätt som EU:s förordning om hållbarhetsbetyg förutsätter.

6Behandling av personuppgifter

Regeringens bedömning

EU:s dataskyddsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering av den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av förslagen i propositionen. Någon ytterligare reglering om denna behandling behövs inte.

Promemorians bedömning

Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

	Skälen för regeringens bedömning
	Personuppgifter kommer att behandlas till följd av den nya lagen och de
	lagändringar som föreslås. Finansinspektionen kommer som utsedd
	behörig myndighet att behandla personuppgifter som är nödvändiga för att
	utföra tillsynsuppgifter, t.ex. kontaktuppgifter till anställda och företrädare
	för de juridiska personer som är föremål för utredningsåtgärder. Även de
	berörda företagen kommer att behandla personuppgifter när de lämnar ut
	uppgifter i samband med utredningsåtgärder.
	Vid behandling av personuppgifter gäller Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för
	fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om
	det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv
	95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i fortsättningen kallad EU:s
	dataskyddsförordning,	lagen	(2018:218)	med	kompletterande
	bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och
	förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s
	dataskyddsförordning.
	Finansinspektionens behandling av personuppgifter är nödvändig för att
	myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter enligt EU:s förordning om
	hållbarhetsbetyg. De berörda företagens behandling av personuppgifter är
	också nödvändig eftersom de har en skyldighet att lämna ut uppgifter
	enligt förordningen. Den rättsliga grunden			för	personuppgifts-
	behandlingen är i båda dessa fall att det är nödvändigt att behandla
	uppgifterna för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den
28	personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c i EU:s			dataskyddsförordning).

Finansinspektionen utför dessutom en uppgift av allmänt intresse eller som Prop. 2025/26:94 ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning).

Den rättsliga grunden fastställs i den nya lagen och EU:s förordning om hållbarhetsbetyg (jfr artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning).

Det är klart motiverat med hänsyn till Finansinspektionens uppgifter att myndigheten får behandla personnummer (3 kap. 10 § dataskyddslagen). Behandling av personnummer skulle t.ex. kunna bli aktuell i en utredning, om det krävs för identifiering av de personer som är relevanta för utredningen. Det bedöms inte bli aktuellt för Finansinspektionen att behandla känsliga personuppgifter (jfr artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning). Den personuppgiftsbehandling som kommer att bli följden av den nya lagen bedöms sammantaget vara proportionell mot de mål som eftersträvas (jfr artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning).

Den nya behandlingen av personuppgifter är således förenlig med EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av den nya lagen. Någon ytterligare reglering om denna personuppgiftsbehandling behöver således inte införas.

7Ikraftträdande

Regeringens förslag

Den nya kompletteringslagen och ändringarna i övriga lagar ska träda i kraft den 2 april 2026.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska tillämpas från och med den 2 juli 2026 (artikel 53). Varje medlemsstat ska dock senast den 2 april 2026 utse en behörig myndighet för tillämpningen av förordningen (artikel 30). Det finns inget hinder mot att låta den nya kompletteringslagen träda i kraft i sin helhet den 2 april 2026. Detsamma gäller de ändringar som föreslås i övriga lagar. Några övergångsbestämmelser behövs inte.

Prop. 2025/26:94	8	Konsekvensanalys


	Regeringens bedömning
	Genom förslagen tillgodoses kraven i EU:s förordning om
	hållbarhetsbetyg på kompletterande bestämmelser i nationell rätt. Det
	bedöms inte finnas några alternativa lösningar.
	Förslagen väntas leda till vissa ökade kostnader för Finans-
	inspektionen och andra myndigheter. Dessa ryms inom befintliga
	ekonomiska ramar.
	Förslagen bedöms i sig inte medföra några effekter för de berörda
	företagen.

	Promemorians bedömning
	Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens bedömning.
	Remissinstanserna
	Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att
	invända	mot den. Finansinspektionen anser att myndighetens

tillsynsuppgifter torde leda till ett utökat resursbehov men att det i dagsläget är svårt att närmare uppskatta storleken på detta. Regelrådet framhåller att EU-förordningen kan förväntas få betydande effekter för de berörda företagen även om förslagen i propositionen endast har begränsade effekter. Regelrådet anser också att det är oklart vilka företag som berörs av EU-förordningen och hur förordningen påverkar företagens kostnader och intäkter.

Skälen för regeringens bedömning

Ramen för konsekvensanalysen

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg är direkt tillämplig i Sverige. Effekten av förordningen har redan analyserats i de konsekvensanalyser som gjorts i samband med framtagandet av rättsakten. Kommissionen har i sin konsekvensanalys redogjort för bl.a. målen med ändringsförslagen, olika möjliga handlingsalternativ och effekter för berörda aktörer (SWD(2023) 204 final). Konsekvensanalysen i propositionen bör därför enligt regeringen begränsas till de lagförslag som lämnas och vilka effekter dessa får ur ett nationellt perspektiv.

Alternativa lösningar

I propositionen föreslås kompletterande bestämmelser och lagändringar som anpassar svensk rätt till EU-förordningen. Förslagen går inte längre än vad som är nödvändigt för att uppfylla förordningens krav. Det bedöms därför inte finnas några alternativa lösningar till propositionens förslag.

	Konsekvenser för Finansinspektionen och företagen
	I propositionen föreslås att Finansinspektionen ska vara behörig
30	myndighet enligt EU-förordningen. Inspektionen får därmed de uppgifter
30

och befogenheter som framgår direkt av förordningen. I huvudsak innebär det att inspektionen ska bistå Esma i tillsynen av leverantörer av ESG- betyg genom att t.ex. utföra utredningsåtgärder och begära handräckning om någon motsätter sig en platsundersökning. Därutöver följer det av EU- förordningen att inspektionen får ansvar för tillsynen över att reglerade finansiella företag följer vissa krav på transparens vid användning av hållbarhetsbetyg i samband med marknadsföring.

Esma har uppskattat att 59 leverantörer av ESG-betyg var verksamma inom unionen år 2022. Bland dessa var ett fåtal internationella aktörer med en stor marknadsandel. Eftersom Esma ansvarar för tillsynen av leverantörer av ESG-betyg kan konsekvenserna av det nya regelverket i den delen antas bli begränsade för Finansinspektionen. Dessutom har ingen av de stora aktörerna huvudkontor i Sverige vilket bör minska sannolikheten för att Esma behöver begära bistånd av inspektionen. Om Esma begär bistånd har inspektionen rätt till ersättning för alla kostnader som kan uppstå när den utför uppgifter enligt förordningen. Som Finansinspektionen påpekar har myndigheten även en skyldighet att anmäla överträdelser av förordningen till Esma. Regeringen instämmer i att denna anmälningsskyldighet kan medföra ytterligare arbete för inspektionen. Det bör samtidigt noteras att Esma har det huvudsakliga ansvaret för tillsynen enligt EU-förordningen och det ytterligare arbete som skyldigheten medför för Finansinspektionen bör vara av begränsad omfattning.

När det gäller konsekvenserna av att EU-förordningen inför vissa nya transparenskrav för reglerade finansiella företag uppmärksammar Finansinspektionen att det i dag finns en stor mängd marknadsföringsmaterial kopplat till olika produkter och tjänster på marknaden. Inspektionen uppskattar att det finns cirka 1 000 fonder och att hållbarhetsbetyg används i relativt stor utsträckning i marknadsföringen av dem. Inspektionen framför också att den inte får ersättning av Esma för tillsyn över de aktörer som lyder under EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Regeringen instämmer i att de aktuella tillsynsuppgifterna inte är oväsentliga. Det rör sig dock framför allt om en utökad tillsyn i förhållande till de aktörer som lyder under EU:s förordning

om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att det inte kan uteslutas att förslagen i propositionen leder till vissa ökade kostnader för Finansinspektionen men att dessa ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Att Finansinspektionen blir utsedd till behörig myndighet och att vissa förtydliganden görs av svensk rätt innebär i sig inga effekter för de berörda företagen. Regelrådet efterfrågar en närmare beskrivning av vilka de berörda företagen är och effekterna för deras kostnader och intäkter. På ett övergripande plan kan konstateras att EU-förordningen i första hand tar sikte på företag som yrkesmässigt tillhandahåller hållbarhetsbetyg. Som berörs ovan rör det sig enligt Esmas uppskattningar om förhållandevis få företag. Genom EU-förordningen införs därutöver vissa informationskrav för reglerade finansiella företag. Det rör sig i den delen framför allt om att företag som är skyldiga att tillämpa EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar kan behöva lämna ytterligare uppgifter om de använder hållbarhetsbetyg i marknadsföring. När det gäller de närmare effekterna av EU-förordningen hänvisar regeringen till

Prop. 2025/26:94

Prop. 2025/26:94 kommissionens konsekvensanalys (SWD(2023) 204 final). Förslagen i propositionen går inte längre än vad som krävs enligt EU-förordningen.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Förslagen i propositionen innebär att Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten om någon motsätter sig en platsundersökning och att Esmas beslut om böter och viten får verkställas enligt utsökningsbalken. Platsundersökningar förväntas inte ske med någon större frekvens och det får förutsättas att de som berörs av inspektionerna normalt underkastar sig dessa frivilligt. Antalet mål om verkställighet av beslut om böter eller viten förväntas vara mycket begränsat. För Kronofogdemyndighetens del antas förslaget därför inte innebära mer än en marginell ökning av arbetsbelastningen och eventuella ökade kostnader för myndigheten ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för domstolarna

Kronofogdemyndighetens beslut i handräckningsärenden får överklagas till allmän domstol. Som berörts förväntas handräckning förekomma endast i undantagsfall. Eventuella ökade kostnader för domstolarna bedöms därför vara begränsade och ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

9Författningskommentar

9.1Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Paragrafen anger lagens syfte. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Iparagrafen anges att lagen kompletterar EU-förordningen. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om behörig myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen är den behöriga myndighet som avses i EU-förordningen. Myndigheten har därmed de befogenheter och skyldigheter som en behörig myndighet har enligt förordningen.

Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande Prop. 2025/26:94 lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en undersökning ska kunna genomföras enligt artikel 34 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar och införs till följd av artikel 34.7 i EU- förordningen. Den är utformad efter förebild av 3 § lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstut. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I första stycket anges i vilka fall Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Av artikel 34 i EU- förordningen följer att handräckning kan komma i fråga både när den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) genomför en platsundersökning och när inspektionen genomför en platsundersökning på uppdrag av Esma. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Vid handräckning gäller enligt andra stycket bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Det innebär att verkställighet ska ske enligt det förfarande som regleras i bl.a.

16kap. 11–12 a §§ utsökningsbalken. I sista meningen anges att Kronofogdemyndigheten inte i förväg ska underrätta den hos vilken undersökningen ska genomföras, om Finansinspektionen begär det. Bestämmelsen ger utrymme för att avvika från utsökningsbalkens regler om att det berörda företaget ska underrättas innan verkställighet sker. Det krävs inte att ett ärende är brådskande för att Kronofogdemyndigheten ska få genomföra en platsundersökning utan att i förväg underrätta det berörda företaget, utan det räcker att Finansinspektionen begär det. Kronofogdemyndigheten har enligt utsökningsbalken rätt att vidta tvångsåtgärder och kan vid behov begära biträde av Polismyndigheten (2 kap. 17 § utsökningsbalken och 3 kap. 3 § utsökningsförordningen [1981:981]).

Paragrafen innehåller en bestämmelse om verkställighet av Esmas beslut om böter eller viten. Den är utformad efter förebild av bl.a. 4 § lagen om kreditvärderingsinstitut och 3 kap. 16 § lagen (2024:1085) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Paragrafen införs till följd av artikel 38.3 i EU-förordningen. Det som i förordningen kallas böter är enligt den terminologi som används i svensk rätt inte böter utan avgifter. Hänvisningen till förordningen avser den vid

varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Prop. 2025/26:94

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

3 kap.

11 § Finansinspektionen övervakar att administratörer av referensvärden följer bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

För den tillsynen får inspektionen tillämpa de befogenheter som följer av 1, 3–5 och 6 §§. Vid tillämpningen ska det som anges där om tillsyn över att EU- förordningens bestämmelser följs och om överträdelser av EU-förordningen avse bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om utredningsbefogenheter i vissa fall. Den är utformad delvis efter förebild av 2 kap. 5 § lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Enligt paragrafen får Finansinspektionen möjlighet att använda sig av vissa av lagens utredningsbefogenheter vid tillsynen över att administratörer av referensvärden följer artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. En administratör av referensvärden är enligt den artikeln skyldig att följa vissa transparenskrav om administratören använder hållbarhetsbetyg i samband med marknadsföring. Inspektionen ges befogenhet att besluta om olika former av förelägganden och platsundersökningar. Beslut om förelägganden och platsundersökningar enligt 3 och 5 §§ kan avse både fysiska och juridiska personer i deras egenskap av verksamhetsutövare (jfr artikel 3.1.6 i EU:s förordning om referensvärden). Beslut om förelägganden enligt 1 och 3 §§ kan även avse andra fysiska eller juridiska personer, t.ex. anställda vid ett företag som har uppgifter som är relevanta för en utredning. Hänvisningen till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

4 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot

1.en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU- förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b)en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2.en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3.en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a)utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen,

eller

b)i strid med artikel 29.1 eller 29.1a,

4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen,

Prop. 2025/26:94

5.en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6.en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §,

7.den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen, och

8.en administratör som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Enligt punkt 8, som är ny, ska Finansinspektionen även ingripa mot en administratör av referensvärden som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. En administratör av referensvärden är skyldig att uppfylla vissa transparenskrav om den använder hållbarhetsbetyg i samband med marknadsföring. Inspektionen har befogenhet att ingripa genom beslut om förelägganden, anmärkningar och sanktionsavgifter (se 2 §). Inspektionen har däremot inte befogenhet att ingripa genom beslut om förbud och återföring enligt 3 och 4 §§, eftersom dessa paragrafer endast avser ingripanden vid överträdelser av EU:s förordning om referensvärden. En sanktionsavgift ska beräknas enligt bestämmelserna i 6 och 7 §§. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Övriga ändringar är redaktionella.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till

EU:s förordning om gräsrotsfinansiering

2 kap.

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster följer bestämmelserna i

1.EU-förordningen,

2.lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, och

3.artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Punkterna 1 och 2 motsvarar den nuvarande lydelsen.

Enligt punkt 3, som är ny, har Finansinspektionen tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster följer bestämmelsen i artikel

2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Det följer även

Prop. 2025/26:94 direkt av artikel 2.2 tredje stycket i EU-förordningen. Den nya tillsynsuppgiften avser transparenskrav som leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster är skyldiga att följa om de använder ESG-betyg i samband med marknadsföring. Inspektionen får använda sig av bl.a. de befogenheter som följer av 2 och 3 §§ när den utövar tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster uppfyller de aktuella transparenskraven. Hänvisningen till EU-förordningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

4 § Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen.

Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda marknadsföringskommunikation avseende ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om det finns skälig anledning att anta att marknadsföringskommunikationen eller erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Ett beslut om förbud som avses i första eller andra stycket får gälla under högst tio arbetsdagar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillfälliga förbud av erbjudanden om gräsrotsfinansiering och marknadsföringskommunikation. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Enligt andra stycket har Finansinspektionen befogenhet att tillfälligt förbjuda marknadsföringskommunikation. Genom ändringen utvidgas inspektionens befogenhet till att även avse situationer då det finns skälig anledning att anta att ett erbjudande eller marknadsföringskommunikationen avseende erbjudandet strider mot artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Så skulle kunna vara fallet om erbjudandet eller marknadsföringskommunikationen innehåller ett ESG- betyg men ingen hänvisning till den information som enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska redovisas om bl.a. grunderna för betygsättningen. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Termen marknadsföringskommunikation definieras i artikel 2.1 o i EU:s förordning om gräsrotsfinansiering.

5 § Finansinspektionen får förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller om det finns skälig anledning att anta att det skulle göra det.

Finansinspektionen får förbjuda marknadsföringskommunikation avseende ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om marknadsföringskommunikationen eller erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005, eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Ett beslut om förbud som avses i första eller andra stycket ska upphävas om erbjudandet eller marknadsföringskommunikationen inte längre strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 eller om det inte längre finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om permanenta förbud av Prop. 2025/26:94

erbjudanden om gräsrotsfinansiering och marknadsföringskommunikation. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Enligt andra stycket har Finansinspektionen befogenhet att förbjuda marknadsföringskommunikation permanent med de begränsningar som följer av tredje stycket. Genom ändringen utvidgas inspektionens befogenhet på så sätt att även överträdelser av bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska kunna ligga till grund för ett förbud. Det innebär alltså att inspektionen får förbjuda marknadsföringskommunikation avseende ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om kommunikationen eller erbjudandet strider mot den bestämmelsen eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra. Så skulle kunna vara fallet om erbjudandet eller marknadsföringskommunikationen innehåller ett ESG-betyg men ingen hänvisning till den information som enligt EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska redovisas om bl.a. grunderna för betygsättningen. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Termen marknadsföringskommunikation definieras i artikel 2.1 o i EU:s förordning om gräsrotsfinansiering.

I tredje stycket, som utformas enligt Lagrådets förslag, förtydligas att ett förbud som grundar sig på en överträdelse av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska upphävas om det inte finns förutsättningar att upprätthålla förbudet.

8 § Om den information som ska lämnas till kunder enligt artikel 19 i EU- förordningen eller framgå av ett investeringsfaktablad enligt artikel 23 eller 24 i EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter. Detsamma gäller i fråga om information som ska lämnas enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen får även förelägga den ansvariga leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster att korrigera informationen eller se till att den korrigeras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om korrigering av bristfällig, felaktig eller vilseledande information. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Enligt första stycket får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter om leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster inte uppfyller vissa krav i EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. Genom ändringen ges inspektionen en motsvarande befogenhet att offentliggöra korrekta uppgifter om den information som leverantörer av gräsrotsfinansiering ska lämna enligt artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg är bristfällig, felaktig eller vilseledande. Bestämmelsen kan vara tillämplig om marknadsföringskommunikation innehåller ett ESG-betyg men ingen hänvisning till leverantörens webbplats eller om webbplatsen inte innehåller den information som ska redovisas enligt förordningen. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Prop. 2025/26:94

3 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har auktoriserats enligt artikel 12 i EU-förordningen och som

1.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 3–5, 6.1–6.6, 7.1–7.4, 8.1–8.6, 9.1, 9.2, 10, 11, 13.2, 15.2, 15.3, 16.1, 18.1, 18.4, 19.1–19.6, 20.1, 20.2, 21.1–21.7, 22, 23.2–23.13, 24–26 och 27.1–27.3 i EU-förordningen,

2.inte har följt ett föreläggande enligt 2 kap. 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 2 kap. 3 §,

3.har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, eller

4.har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan auktorisation enligt artikel 12 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket anges vilka överträdelser av auktoriserade leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som ska medföra ingripanden från Finansinspektionen. Enligt punkt 4, som är ny, ska inspektionen även ingripa om en sådan leverantör har åsidosatt de krav på transparens som EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ställer i fall då hållbarhetsbetyg används i samband med marknadsföring. Inspektionen har i sådana fall befogenhet att ingripa genom beslut om förelägganden, anmärkningar, varningar, återkallelser av auktorisationer och sanktionsavgifter (se bl.a. 2, 3 och 6 §§). Det följer av 5 § att ingripanden under vissa förutsättningar också kan ske mot den som ingår i styrelsen för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster eller är dess verkställande direktör. Hänvisningen till förordningen avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

	10 § Sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i ett fall
	som anges i 1 § första stycket 1, 2 eller 4 eller andra stycket ska fastställas till högst
	det högsta av
	1. ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade
	500 000 euro,
	2. fem procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår
	eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
	3. två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen,
	om beloppet går att fastställa.
	Sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i ett fall som
	anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av
	1. ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem
	miljoner euro,
	2. tio procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår
	eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
	3. två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen,
	om beloppet går att fastställa.
	Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.
	Avgiften får inte vara så stor att leverantören därefter inte uppfyller kraven enligt
	artikel 11 i EU-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet
38	som gäller för leverantören.

Avgiften tillfaller staten.

Prop. 2025/26:94

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket anges beräkningsgrunderna för sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster vid vissa angivna överträdelser. Ändringen innebär att sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska bestämmas på motsvarande sätt som om leverantören har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om gräsrotsfinansiering eller sin skyldighet att samarbeta med Finansinspektionen (se även kommentaren till 1 §).

12 § Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett fall som anges i 1 § första stycket 1, 2 eller 4 eller andra stycket ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade

500 000 euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket anges beräkningsgrunderna för sanktionsavgiften för en fysisk person vid vissa angivna överträdelser. Ändringen innebär att sanktionsavgiften vid åsidosättande av skyldigheterna enligt artikel 2.2 andra stycket i EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska bestämmas på motsvarande sätt som vid åsidosättande av skyldigheterna enligt EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och skyldigheten att samarbeta med Finansinspektionen (se även kommentaren till 1 §).

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

Europeiska unionens	SV
officiella tidning	L-serien

2024/3005	12.12.2024
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/3005
av den 27 november 2024

om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och

bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en ny ram för global hållbar utveckling, Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030), vars kärna utgörs av målen för hållbar utveckling. I kommissionens meddelande av den 22 november 2016 med titeln Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet kopplas målen för hållbar utveckling till unionens politik för att säkerställa att unionens samtliga åtgärder och politiska initiativ, såväl inom unionen som globalt, redan från början integrerar målen för hållbar utveckling. I Europeiska rådets slutsatser av den 22 och 23 juni 2017 bekräftades unionens och medlemsstaternas engagemang för att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, omfattande, integrerat och effektivt sätt och i nära samarbete med sina partner och andra intressenter. Principerna för ansvarsfulla investeringar, som stöds av FN, har vid tidpunkten för antagandet av denna förordning dessutom fler än 5 300 undertecknare som representerar förvaltade tillgångar på över 120 biljoner EUR. Den 11 december 2019 offentliggjorde kommissionen sitt meddelande med titeln Den europeiska gröna given (den europeiska gröna given). Den 30 juni 2021 antogs den europeiska klimatlagen som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (3), genom vilken det mål som anges i den europeiska gröna given om att unionens ekonomi och samhälle ska bli klimatneutrala senast 2050 införs i unionsrätten.

(2)Övergången till en hållbar ekonomi är avgörande för att säkerställa en långsiktig konkurrenskraft och hållbarhet för unionens ekonomi samt livskvaliteten för unionens medborgare och för att hålla den globala uppvärmningen väl under tröskelvärdet på 1,5 oC. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för unionens politik och dess sociala och miljömässiga dimension erkänns både i fördraget om Europeiska unionen och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(3)För att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen måste kapitalflöden slussas mot hållbara investeringar. Det är nödvändigt att dra full nytta av den inre marknadens potential för att uppnå dessa mål. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att undanröja hinder för en effektiv rörlighet för kapital mot hållbara investeringar på den inre marknaden, att förhindra att hinder för sådana investeringar uppkommer samt att fastställa regler och standarder för att, å ena sidan, uppmuntra hållbar finansiering och, å andra sidan, avskräcka från investeringar som kan inverka negativt på uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

(1)	EUT C, C/2024/883, 6.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/883/oj.
(2)	Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 april 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 19 november 2024.
(3)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå
	klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243,
	9.7.2021, s. 1).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj		1/48

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

SV	EUT L, 12.12.2024

(4)Unionens strategi för hållbar tillväxt för alla är förankrad i de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som fastställs i kommissionens meddelande av den 26 april 2017 med titeln En europeisk pelare för sociala rättigheter, som syftar till att säkerställa en rättvis övergång mot en sådan tillväxt och att säkerställa en politik som inte lämnar någon utanför. I unionens sociallagstiftning, däribland jämlikhetsunionens strategier, fastställs dessutom standarder på de områden som rör arbetsrätt, jämlikhet, tillgänglighet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt antidiskriminering.

(5)Finansmarknaderna spelar en avgörande roll när det gäller att slussa kapital till investeringar som är nödvändiga för att uppnå unionens klimat- och miljömål. I sitt meddelande av den 8 mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, i vilken dess strategi för hållbar finansiering inleds. Målen med denna handlingsplan är att integrera hållbarhetsfaktorer i riskhanteringen och styra kapitalflöden till hållbara investeringar, för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt.

(6)Som en del av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt beställde kommissionen 2021 en studie med titeln Study on Sustainability-Related Ratings, Data and Research för att granska utvecklingen av marknaden för hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster, identifiera de viktigaste marknadsaktörerna och belysa möjliga brister. Denna studie innehöll en inventering och klassificering av marknadsaktörer och de hållbarhetsprodukter och -tjänster som är tillgängliga på marknaden samt en analys av marknadsaktörers användning av hållbarhetsprodukter och -tjänster och hur de uppfattar deras kvalitet. I studien betonades förekomsten av intressekonflikter, bristen på transparens och exakthet när det gäller metoderna för betygsättning avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg) och bristen på tydlighet när det gäller terminologin och den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg.

(7)Inom ramen för den europeiska gröna given lade kommissionen fram en uppdaterad strategi för hållbar finansiering som antogs i dess meddelande av den 6 juli 2021 med titeln Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi.

(8)Som uppföljning tillkännagav kommissionen i den strategin ett offentligt samråd om ESG-betyg som skulle utgöra underlag för en konsekvensbedömning. Vid det offentliga samråd som ägde rum 2022 bekräftade berörda parter farhågorna när det gäller bristen på transparens i metoderna och målen för ESG-betyg och bristen på tydlighet när det gäller ESG-betygsättningsverksamheten. Eftersom förtroende är centralt för finansmarknadernas funktion bör denna brist på transparens och tillförlitlighet när det gäller ESG-betygen snarast åtgärdas.

(9)På internationell nivå lade Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) fram en rapport i november 2021 som innehåller en samling rekommendationer angående leverantörer av ESG-betyg och ESG-dataprodukter. Kommissionen och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (4), bör överväga tillämpningen av dessa rekommendationer från Iosco vid bedömningen av huruvida en tredjelandsjurisdiktion eller leverantör av ESG-betyg uppfyller kraven i denna förordning med avseende på likvärdighet, godkännande eller erkännande.

(10)ESG-betyg spelar en viktig roll på de globala kapitalmarknaderna, eftersom investerare, låntagare och emittenter använder ESG-betyg i allt högre utsträckning som en del i processen för att fatta välgrundade beslut angående hållbara investeringar och finansiering. Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag, livförsäkringsföretag och återförsäkringsföretag, bland andra, använder ofta ESG-betyg som en referens för hållbarhetsprestanda eller hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter som är kopplade till deras investeringsverksamhet. ESG-betyg har följaktligen en betydande påverkan på marknadens funktion och investerares och konsumenters tillit och förtroende. För att säkerställa att ESG-betyg som används i unionen är oberoende, jämförbara när detta är möjligt, opartiska, systematiska och av tillfredsställande kvalitet är det viktigt att ESG-betygsättningsverksamheten bedrivs i enlighet med principerna för integritet, transparens, ansvar och god förvaltning, och samtidigt bidrar till unionens agenda för hållbar finansiering. Att förbättra ESG-betygens jämförbarhet och tillförlitlighet skulle öka denna snabbt växande marknads effektivitet, och därmed underlätta framstegen mot målen för den europeiska gröna given.

(11)ESG-betyg möjliggör att unionens marknad för hållbar finansiering fungerar genom att tillhandahålla viktig information för investerare och finansinstitut för deras investeringsstrategier, riskhantering och upplysningsskyldigheter. Det är därför nödvändigt att säkerställa att ESG-betyg ger användarna av ESG-betyg väsentlig beslutsrelevant information, och att användare av ESG-betyg bättre förstår deras syfte och vilka specifika frågor och mått som dessa betyg bedömer.

(4)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
	tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om
	upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

2/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

(12)Det är nödvändigt att beakta de olika affärsmodellerna på marknaden för ESG-betyg. En första affärsmodell är modellen där användarna av ESG-betyg betalar och huvudsakligen är investerare som köper ESG-betyg i syfte att fatta investeringsbeslut. En andra affärsmodell är modellen där emittenten betalar och företag köper ESG-betyg i syfte att bedöma risker och möjligheter inom deras verksamhet. För att säkerställa större tillförlitlighet i de ESG-betyg som tillhandahålls i unionen bör betygsatta poster eller, när det gäller ett finansiellt instrument eller en finansiell produkt, emittenter av en betygsatt post ha möjlighet att kontrollera de uppgifter som används av en leverantör av ESG-betyg och att belysa eventuella sakfel i det dataset som använts som skulle kunna påverka kvaliteten på framtida betyg. För detta ändamål bör en betygsatt post eller en emittent av en betygsatt post på begäran kunna få tillgång till det dataset som använts för att utfärda ESG-betyget. Möjligheten att kontrollera det datasetet bör vara ett rent faktakontrollverktyg och betygsatta poster eller emittenter av betygsatta poster bör under inga omständigheter på något sätt kunna påverka betygsättningsmetoderna eller betygsättningsresultaten. Kravet på att en leverantör av ESG-betyg underrätter den betygsatta posten eller emittenten av en betygsatt post före utfärdandet av ESG-betyget bör endast gälla före det första utfärdandet av betyget och inte på efterföljande uppdateringar. Detta krav utgör ett sätt att informera den betygsatta posten eller emittenten av en betygsatt post som kommer att betygsättas av leverantören av ESG-betyg.

(13)Medlemsstaterna varken reglerar eller utövar tillsyn över den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg eller villkoren för tillhandahållande av ESG-betyg. Med tanke på de befintliga skillnaderna, bristen på transparens och avsaknaden av gemensamma regler, är det sannolikt att medlemsstaterna skulle anta olika åtgärder och strategier, vilket skulle försvåra uppnåendet av målen för hållbar utveckling och den europeiska gröna given. Dessa olika åtgärder och strategier skulle ha en direkt negativ inverkan på, och skapa hinder för, den inre marknadens funktion och skulle skada marknaden för ESG-betyg. Leverantörer som utfärdar ESG-betyg som ska användas av finansinstitut och företag i unionen skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Varierande standarder och marknadspraxis skulle göra det svårt att få klarhet över hur ESG-betyg tas fram och att kunna jämföra dem, vilket skulle leda till ojämna marknadsvillkor för användare av ESG-betyg. Detta skulle skapa ytterligare hinder på den inre marknaden och riskera att snedvrida investeringsbeslut.

(14)Denna förordning kompletterar befintliga unionsrättsakter inom området för hållbar finansiering och syftar till att underlätta informationsutbytet så att bättre investeringsbeslut kan fattas.

(15)För att på lämpligt sätt definiera det territoriella tillämpningsområdet bör denna förordning baseras på begreppet verksamhet i unionen, med åtskillnad mellan, å ena sidan, fall där leverantörer av ESG-betyg är etablerade i unionen eller, å andra sidan, fall där leverantörer av ESG-betyg är etablerade utanför unionen. I det första fallet bör leverantörer av ESG-betyg som är etablerade i unionen anses vara verksamma i unionen när de utfärdar och offentliggör sina ESG-betyg på sin webbplats eller på annat sätt, eller när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden med reglerade finansiella företag i unionen, med företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (5), med företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (6), särskilt när det gäller emittenter från tredjeland vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i unionen, eller med unionens institutioner, organ och byråer eller medlemsstaternas offentliga myndigheter. I det andra fallet bör leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen endast anses vara verksamma i unionen när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden till samma enheter som för leverantörer av ESG-betyg som är etablerade i unionen.

(16)Denna förordning är utformad för att reglera utfärdandet, distributionen och, i förekommande fall, offentliggörandet av ESG-betyg, utan avsikt att reglera deras användning. Med hänsyn till att denna förordnings territoriella tillämpningsområde är kopplat till begreppet verksamhet i unionen bör användare av ESG-betyg samarbeta med leverantörer av ESG-betyg som är auktoriserade eller registrerade enligt denna förordning. I ett begränsat antal fall bör dock en användare av ESG-betyg i unionen kunna välja att samarbeta med en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som inte är auktoriserad eller erkänd enligt denna förordning. Sådana fall bör strikt följa särskilda villkor för att undvika varje risk för kringgående av kraven i denna förordning.

(5)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa
	typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv
	78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(6)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående
	upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv
	2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj		3/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

(17)För att på ett adekvat sätt definiera de produkter som omfattas av denna förordning bör definitionen av ESG-betyg begränsas till utlåtanden eller poäng, eller en kombination av dessa, som baseras på både en vedertagen metod och ett definierat rangordningssystem såsom betygskategorier. Till exempel bör en klassificering av en post i en kategori eller skala som är antingen positiv eller negativ, på basis av en vedertagen metod med avseende på miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolagsstyrning, eller med avseende på exponering för risker, betraktas som ett rangordningssystem enligt denna förordning.

(18)Denna förordning bör inte tillämpas på offentliggörandet eller distributionen av uppgifter om miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter samt faktorer som rör bolagsstyrning som inte leder fram till utvecklingen av ett ESG-betyg. Dessutom bör denna förordning inte tillämpas på produkter eller tjänster som inbegriper en del av ett ESG-betyg, inbegripet investeringsanalys i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (7). Externa granskningar av europeiska gröna obligationer, som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 (8), och externa granskningar och andrapartsyttranden om obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara, hållbarhetsrelaterade obligationer samt obligationer, lån och andra typer av skuldinstrument som marknadsförs som hållbara bör inte heller omfattas av den här förordningen i den mån sådana externa granskningar och andrapartsyttranden inte innehåller ESG-betyg som utfärdats av den externa granskaren eller leverantören av andrapartsyttrandet. Externa granskningar omfattar granskningar av upplysningslämnande före emissionen, såsom faktablad för europeiska gröna obligationer eller finansieringsramar som marknadsförs som hållbara, samt granskningar av upplysningslämnande efter emissionen, såsom de årliga allokeringsrapporterna för europeiska gröna obligationer, och konsekvensrapporter avseende europeiska gröna obligationer. Dessutom bör den här förordningen inte tillämpas på betyg som enbart tagits fram för ackrediterings- eller certifieringsprocesser, eftersom sådana betyg inte är inriktade på investeringsanalys, finansiell analys, beslutsfattande om investeringar eller finansiellt beslutsfattande. Slutligen bör den här förordningen inte tillämpas på ESG-märkningsverksamhet förutsatt att de märkningar som tilldelats enheter, finansiella instrument eller produkter inte inbegriper utlämnande av ett ESG-betyg.

(19)Denna förordning bör dessutom inte gälla för betyg som utfärdas av medlemmar i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) när sådana betyg inte offentliggörs eller distribueras för kommersiella ändamål. Denna begränsning på tillämpningsområde syftar till att säkerställa att denna förordning inte oavsiktligt påverkar ECBS åtgärder i syfte att ta hänsyn till klimataspekter eller andra faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i ECBS ramverk för penningpolitiska säkerheter när ECBS strävar efter att uppnå det primära målet att upprätthålla prisstabilitet och, utan att åsidosätta detta mål, stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen.

(20)Om ett företag eller finansinstitut lämnar upplysningar om sina egna konsekvenser, risker och möjligheter när det gäller hållbarhet eller om sin värdekedja, bör sådan information inte betraktas som ett ESG-betyg enligt denna förordning.

(21)Denna förordning bör inte gälla för privata ESG-betyg som utfärdas på enskild begäran och uteslutande ges till den person som beställt dem och som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution till abonnenter eller andra

användare. Denna förordning bör inte heller gälla för ESG-betyg som utfärdas av reglerade finansiella företag i unionen och som uteslutande används för interna ändamål eller för att tillhandahålla interna eller koncerninterna finansiella tjänster och produkter.

(22)För att ytterligare förbättra den inre marknadens funktion och nivån på investerarskyddet är det viktigt att säkerställa tillräcklig och konsekvent transparens i fråga om ESG-betyg som utfärdas av reglerade finansiella företag i unionen och ingår i deras finansiella produkter eller tjänster, när sådana betyg lämnas ut och därför är synliga för tredje part. Investerare bör få tillräcklig information om de metoder som ligger till grund för ESG-betygen, vilket bör redovisas i marknadsföringsmaterialet. Därför bör denna förordning också komplettera de upplysningsskyldigheter avseende marknadsföringsmaterial som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 (9). Samma information bör också krävas från alla andra reglerade finansiella företag i unionen som lämnar ut ett ESG-betyg som har utfärdats av det reglerade finansiella företaget till en tredje part som en del av sitt marknadsföringsmaterial, utom när det omfattas av förordning (EU) 2019/2088. Investerare bör via en länk till upplysningarna på webbplatsen av

det reglerade finansiella företaget i unionen få samma information som den som krävs från en leverantör av ESG-betyg enligt punkt 1 i bilaga III till den här förordningen, samtidigt som hänsyn tas till innehållet i den information som redan lämnats av finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare enligt förordning (EU)

(7)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring
	av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
(8)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 av den 22 november 2023 om europeiska gröna obligationer och
	frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer
	(EUT L, 2023/2631, 30.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2631/oj).
(9)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som
	ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

4/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

2019/2088. Andra reglerade finansiella företag i unionen bör lämna samma upplysningar, med beaktande av de olika typerna av finansiella produkter, deras egenskaper och skillnaderna mellan dem samt behovet av att undvika överlappning med information som redan offentliggjorts enligt andra tillämpliga regulatoriska krav. I allmänhet bör överlappning av tillämpliga upplysningskrav undvikas. I samma syfte bör reglerade finansiella företag i unionen som utfärdar ESG-betyg och införlivar dessa betyg i de finansiella produkter eller tjänster som de erbjuder tredje part undantas från den här förordningens tillämpningsområde.

(23)Ideella organisationer som utfärdar ESG-betyg för icke-kommersiella ändamål och som gör dessa betyg tillgängliga

kostnadsfritt bör inte anses omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. De bör dock sträva efter att i tillämpliga fall integrera de transparenskrav som fastställs i denna förordning. Om ideella organisationer tar betalt av betygsatta poster eller emittenter av betygsatta poster för att rapportera deras uppgifter eller ge dem betyg via sin plattform, eller om de tar betalt av användare av ESG-betyg för tillgång till information om ESG-betyg, bör de omfattas av kraven i denna förordning.

(24)Fysiska personer, inbegripet akademiker och journalister, som offentliggör och distribuerar ESG-betyg för icke-kommersiella ändamål bör inte omfattas av denna förordning.

(25)För att bedöma företagens ESG-profil, och som en del av deras hållbara investerings- och finansieringsbeslutsprocesser, förlitar sig bland annat kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och återförsäkringsföretag både på externa ESG-betyg och på externa ESG-dataprodukter. Finansinstitut bör bära ansvaret vid anklagelser om grönmålning avseende deras finansiella produkter, medan distribution av ESG-information om enheter eller finansiella produkter, som bygger på äganderättsligt skyddade eller vedertagna metoder, som bland annat omfattar dataset om utsläpp och uppgifter om ESG-kontroverser, inte bör omfattas av denna förordning. Kommissionen bör genomföra en översyn av denna förordning för att bedöma om det identifierade tillämpningsområdet är tillräckligt för att säkerställa investerares och konsumenters förtroende för de finansiella produkternas och tjänsternas hållbarhetsprestanda. Kommissionen bör vid behov planera att bredda den uppsättning ESG-dataprodukter och leverantörer av ESG-dataprodukter som omfattas av denna förordning.

(26)Det är viktigt att fastställa regler som säkerställer att ESG-betyg som tillhandahålls av i unionen auktoriserade leverantörer av ESG-betyg är av tillfredsställande kvalitet, omfattas av lämpliga krav, som beaktar förekomsten av olika affärsmodeller, och säkerställer marknadens integritet. Dessa regler skulle gälla både för övergripande ESG-betyg som täcker faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och för betyg som enbart bedömer en enskild faktor avseende miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning, eller en delkomponent av en sådan faktor. Separata betyg avseende miljö (E), samhällsansvar (S) och bolagsstyrning (G) bör tillhandahållas snarare än ett enda ESG-betyg som utgör en aggregering av E-, S- och G-faktorerna. Om leverantörer av ESG-betyg beslutar att tillhandahålla aggregerade betyg bör de redovisa det betyg och den vikt som tilldelas varje E-, S- och G-kategori och bör presentera den informationen på ett sätt som säkerställer att var och en av dessa kategorier kan jämföras med de övriga.

(27)Eftersom ESG-betyg från leverantörer som är etablerade utanför unionen används, och för att säkerställa marknadens integritet, investerarskydd och korrekt kontroll av efterlevnaden av denna förordning, är det nödvändigt att införa krav avseende vilka leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen som får erbjuda sina tjänster i unionen. För leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen föreslås därför tre möjliga ordningar: likvärdighet, godkännande och erkännande. Som en regel bör tillsyn och reglering i ett tredjeland vara likvärdig unionens tillsyn och reglering av ESG-betyg. ESG-betyg från leverantörer som är etablerade utanför unionen och auktoriserade eller registrerade som sådana i ett tredjeland bör därför endast erbjudas i unionen om kommissionen har fattat ett positivt beslut om att ordningen i tredjelandet är likvärdig. För att undvika eventuella negativa effekter till följd av att en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen abrupt upphör med att erbjuda ESG-betyg i unionen är det dock nödvändigt att föreskriva vissa andra ordningar, nämligen för godkännande och erkännande. En leverantör av ESG-betyg som ingår i en koncern bör kunna använda ordningen för godkännande för de ESG-betyg som tas fram utanför unionen. För att göra detta bör den, inom koncernstrukturen, etablera en auktoriserad leverantör av ESG-betyg i unionen. Denna auktoriserade leverantör av ESG-betyg bör säkerställa att utfärdandet och distributionen av godkända ESG-betyg uppfyller krav som är minst lika stränga som kraven i denna förordning. Dessutom bör den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen ha den sakkunskap som krävs för att effektivt övervaka utfärdandet och distributionen av ESG-betyg som levereras av den leverantör som är etablerad utanför unionen och det bör finnas objektiva skäl till varför de godkända betygen utfärdas av en leverantör som är etablerad utanför unionen. Kravet på att visa överensstämmelse med denna förordning bör inte tillämpas för varje enskilt godkänt ESG-betyg, utan i stället för de övergripande metoder och förfaranden som tillämpas av leverantören

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

5/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

av ESG-betyg. Leverantörer av ESG-betyg kategoriseras som små företag eller små koncerner enligt kriterierna i direktiv 2013/34/EU (små leverantörer av ESG-betyg) bör i sin tur kunna dra nytta av erkännandeordningen. Om en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen är föremål för tillsyn i ett tredjeland bör lämpliga samarbetsarrangemang inrättas för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte med den relevanta behöriga myndigheten i tredjelandet.

(28)Begreppet etablering omfattar all faktisk och effektiv verksamhet som utövas genom stabila arrangemang. Vid fastställandet av huruvida en enhet som är baserad utanför unionen har ett etableringsställe i en medlemsstat är det relevant att beakta graden av stabilitet i dessa arrangemang, det faktiska utövandet av verksamhet i unionen och den specifika karaktären hos den ekonomiska verksamhet och de tjänster som tillhandahålls.

(29)Unionen är en av de viktigaste marknaderna för ESG-betyg. Det är också en av de första jurisdiktionerna som reglerar transparens och integritet i ESG-betyg. Kommissionen bör fortsätta sitt samarbete med internationella organ för att främja samstämmighet mellan reglerna för leverantörer av ESG-betyg.

(30)För att skapa en hög grad av förtroende för den inre marknaden hos investerare och konsumenter bör leverantörer av ESG-betyg som tillhandahåller ESG-betyg inom unionen vara skyldiga att bli föremål för auktorisation. Det är därför nödvändigt att fastställa harmoniserade villkor för sådan auktorisering och förfarandet för att bevilja eller inte bevilja och för att tillfälligt upphäva eller återkalla sådan auktorisering. Auktoriserade leverantörer av ESG-betyg bör utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring av villkoren för den ursprungliga auktorisationen. Väsentliga ändringar inbegriper varje öppnande eller stängning av en filial inom unionen. För att skapa större klarhet för leverantörer av ESG-betyg bör Esma specificera vad som utgör en väsentlig ändring genom att utfärda riktlinjer för detta.

(31)För att säkerställa en hög grad av informationsspridning till investerare och andra användare av ESG-betyg bör information om ESG-betyg och leverantörer av ESG-betyg göras tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 (10).

(32)För att säkerställa ESG-betygs kvalitet och tillförlitlighet bör leverantörer av ESG-betyg använda betygsättningsmetoder som är noggranna, systematiska, oberoende, och kan motiveras och som tillämpas kontinuerligt och på ett transparent sätt. Leverantörer av ESG-betyg bör uppmuntras att ta itu med båda aspekterna av principen om dubbel väsentlighet. Leverantörer av ESG-betyg bör se över ESG-betygsättningsmetoderna fortlöpande och åtminstone en gång per år och därvid ta hänsyn till unionens och internationell utveckling som påverkar E-, S- eller G-faktorerna. Det är dock viktigt att överlåta åt leverantörerna av ESG-betyg att själva fastställa sina egna metoder i enlighet med dessa principer.

(33)Leverantörer av ESG-betyg bör offentliggöra upplysningar om de metoder, modeller och grundläggande antaganden som de använder i sin ESG-betygsättningsverksamhet och för var och en av sina ESG-betygsättningsprodukter. Med hänsyn till hur investerare använder ESG-betyg bör betygsättningsprodukter tydligt ange vilken dimension av den dubbla väsentlighetsprincipen som betygsättningen är inriktad på, det vill säga om den avser både den väsentliga finansiella risk som den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten är exponerad för och den betygsatta postens eller emittenten av den betygsatta postens väsentliga inverkan på miljön och samhället i allmänhet eller om den bara är inriktad på en av dessa dimensioner. Leverantörer av ESG-betyg bör även tydligt ange om betygsättningen är inriktad på andra dimensioner. Av samma skäl bör leverantörer av ESG-betyg lämna mer detaljerad information om metoder, modeller och grundläggande antaganden till användare av ESG-betyg. Denna information bör göra det möjligt för användare av ESG-betyg att utföra egen due diligence-granskning när de bedömer huruvida de ska förlita sig på dessa ESG-betyg. Offentliggörandet av uppgifter om metoder, modeller och grundläggande antaganden bör emellertid inte avslöja känslig affärsinformation eller hindra innovation. Leverantörer av ESG-betyg bör också ange om de har tagit hänsyn till E-, S- eller G-faktorerna, eller en aggregering av dessa, det betyg som ges för varje relevant faktor och viktningen av var och en av dessa faktorer i aggregeringen. Leverantörer av ESG-betyg bör även redogöra för begränsningarna i den information som de har tillgång till och för begränsningarna i den metod som används, till exempel när de endast bedömer en av de två dimensionerna av principen om dubbel väsentlighet eller när ESG-betyget uttrycks i absoluta eller relativa värden. De bör även redogöra för information om möjliga kontakter med aktörer som har intressen i den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten.

(10)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam
	åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster,
	kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj).

6/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

(34)För att säkerställa tillräcklig kvalitet rekommenderas att ESG-betygen beaktar unionens mål och internationella standarder för varje faktor. Leverantörer av ESG-betyg bör därför tillhandahålla information om huruvida ESG-betyget beaktar bland annat målen i relevanta internationella avtal, inbegripet de mål som fastställs i Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet), som godkändes av unionen den 5 oktober 2016 (11), för E-faktorn, efterlevnaden av Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten för S-faktorn och anpassningen till internationella standarder för skatteundandragande och skatteflykt för G-faktorn.

(35)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, förordning (EU) 2020/852 (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (13) utgör banbrytande lagstiftningsinitiativ för att förbättra tillgången till, kvaliteten på och samstämdheten i ESG-krav i finansmarknadsaktörernas hela värdekedja, vilket bidrar till förbättring av kvaliteten på ESG-betygen.

(36)Denna förordning bör inte påverka ESG-betygsättningsmetoderna eller ESG-betygets innehåll. Att leverantörerna av ESG-betyg använder en mångfald av metoder säkerställer att de allmänna krav som användare av ESG-betyg har kan uppfyllas och främjar konkurrensen på marknaden.

(37)Även om en leverantör av ESG-betyg bör tillåtas att använda anpassning till den taxonomi som anges i förordning (EU) 2020/852 som en relevant faktor eller nyckelprestationsindikator i sin betygsättningsmetod, bör ESG-betyg som omfattas av den här förordningen inte betraktas som ESG-märkningar som anger eller ger garantier för efterlevnad eller anpassning till förordning (EU) 2020/852 eller andra standarder.

(38)Leverantörer av ESG-betyg bör säkerställa att de tillhandahåller ESG-betyg som är oberoende, opartiska, systematiska och av tillfredsställande kvalitet. Det är viktigt att införa organisatoriska krav som säkerställer att potentiella intressekonflikter förebyggs och begränsas. För att säkerställa sitt oberoende bör leverantörer av ESG-betyg undvika intressekonflikter och, om de inte går att undvika, hantera sådana konflikter på ett lämpligt sätt. Leverantörer av ESG-betyg bör i god tid upplysa om intressekonflikter. De bör också dokumentera alla betydande hot mot oberoendet hos dem och hos de av deras anställda eller andra personer som är involverade i betygsättningsprocessen och de skyddsåtgärder som tillämpas för att begränsa sådana hot. För att undvika potentiella intressekonflikter bör det dessutom inte vara tillåtet för leverantörer av ESG-betyg att inom samma enhet erbjuda ett antal andra verksamheter, däribland konsulttjänster, kreditbetyg, referensvärden, investeringsverksamhet, revision, verksamhet som bedrivs av kreditinstitut eller försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet. Slutligen, för att förebygga, identifiera, undanröja eller hantera och upplysa om alla eventuella intressekonflikter och säkerställa en konstant kvalitet, integritet och noggrannhet hos ESG-betygsättnings- och ESG-granskningsprocessen, bör leverantörer av ESG-betyg fastställa lämpliga interna policyer och förfaranden när det gäller anställda eller andra personer som är involverade i betygsättningsprocessen. Dessa policyer och förfaranden bör särskilt inbegripa interna kontrollmekanismer och en övervakningsfunktion.

(39)För att hantera risker för intressekonflikter bör viss verksamhet erbjudas från separata rättsliga enheter. En del av dessa verksamheter skulle dock kunna erbjudas inom samma juridiska person om de berörda leverantörerna av ESG-betyg har infört tillräckliga åtgärder och förfaranden för att säkerställa att varje verksamhet utövas självständigt och för att undvika att skapa potentiella risker för intressekonflikter i beslutsfattandet inom deras ESG-betygsätt- ningsverksamhet. Ett sådant undantag bör inte vara möjligt för kreditvärderingsverksamhet eller för revisions- och konsultverksamhet. Konsultverksamhet omfattar utveckling av hållbarhetsstrategier och strategier för att hantera hållbarhetsrisker eller hållbarhetsinverkan. När det gäller tillhandahållandet av referensvärden bör Esma bedöma om de åtgärder som föreslås av leverantören av ESG-betyg är lämpliga och tillräckliga när det gäller de potentiella riskerna för intressekonflikter. En sådan bedömning bör beakta huruvida administratören av referensvärden erbjuder referensvärden som eftersträvar hållbarhetsmål, särskilt EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referen- svärden för anpassning till Parisavtalet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (14).

(11)	Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits
	inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).
(12)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara
	investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(13)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014,
	direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU, vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322,
	16.12.2022, s. 15).
(14)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för
	finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG
	och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj		7/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

(40)	Leverantörer av ESG-betyg bör säkerställa att deras anställda och andra personer som är involverade
	i betygsättningsprocessen inte deltar i eller på annat sätt påverka fastställandet av ett ESG-betyg för en betygsatt
	post om det finns belägg för självgranskning, egenintresse, partiskhet eller förtrolighet till följd av finansiella,
	personliga, affärsmässiga, anställningsrelaterade eller andra förbindelser mellan dessa personer och den betygsatta
	posten eller emittenten av en betygsatt post som leder till att en objektiv, omdömesgill och initierad tredje part, med
	beaktande av de skyddsåtgärder som tillämpas, skulle dra slutsatsen att dessa personers oberoende är hotat. Om en
	betygsatt post eller en emittent av en betygsatt post, under den period då de anställda hos leverantörer av ESG-betyg
	eller andra personer som är involverade i betygsättningsprocessen deltar i bedömningsverksamheten, går samman
	med eller förvärvar en annan enhet, ska dessa personer identifiera och utvärdera eventuella intressen eller
	förbindelser som för närvarande föreligger eller nyligen har förelegat och som, med beaktande av tillgängliga
	skyddsåtgärder, skulle kunna äventyra dessa personers oberoende och förmåga att fortsätta med bedömningsverk-
	samheten efter dagen för sammanslagningens eller förvärvets ikraftträdande.

(41)För att öka tydligheten i och förtroendet för den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg är det nödvändigt att fastställa krav på fortlöpande tillsyn av leverantörer av ESG-betyg i unionen. Mot bakgrund av de stora likheterna mellan verksamheten i kreditvärderingsinstitut och verksamheten av leverantörer av ESG-betyg och den därmed sammanhängande nära anpassningen av centrala aspekter av regelverket för leverantörer av ESG-betyg till regelverket för kreditvärderingsinstitut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 (15), och för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av den här förordningen och en enhetlig tillsyn, anses det vara tillrådligt, med tanke på det beslut som fattats enligt förordning (EG) nr 1060/2009 att anförtro tillsynen till Esma, att anförtro tillsynen över leverantörer av ESG-betyg till Esma. Det faktum att tillsynen anförtros till Esma i den här förordningen utgör inte ett prejudikat och bör inte tolkas som att det fastställer en praxis eller policy för fördelning av tillsynsansvar inom finanstjänstesektorn.

(42)Utöver användningen inom sektorn för finansiella tjänster används ESG-betygen även inom ramen för upphandling och leveranskedjor. Esma bör därför i sin tillsyn över leverantörer av ESG-betyg ta hänsyn till skillnaden mellan leverantörer av ESG-betyg inom finanstjänstesektorn och icke-finanstjänstesektorn.

(43)Esma bör kunna begära all information som behövs för att utföra sina tillsynsuppgifter på ett effektivt sätt. Myndigheten bör därför kunna begära sådan information från leverantörer av ESG-betyg, personer som är involverade i ESG-betygsättningsverksamhet, betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster, tredje parter till vilka leverantörer av ESG-betyg har utkontrakterat operativa funktioner eller verksamheter, personer som på annat sätt har en nära och betydande anknytning eller koppling till leverantörer av ESG-betyg eller ESG-betygsättnings- verksamhet, och rättsliga företrädare som utsetts enligt erkännandeordningen.

(44)Esma bör kunna utföra sina tillsynsuppgifter och i synnerhet beordra leverantörer av ESG-betyg att upphöra med en överträdelse, tillhandahålla fullständig och korrekt information eller underkasta sig en utredning eller en inspektion på plats. För att säkerställa att Esma kan utföra dessa tillsynsuppgifter bör Esma kunna ålägga böter och viten.

(45)Med tanke på dess uppgift som den unionsmyndighet som auktoriserar och utövar tillsyn över leverantörer av ESG-betyg bör Esma utarbeta ett förslag till tekniska standarder för tillsyn och överlämna dem till kommissionen. Esma bör ytterligare precisera den information som behövs för att auktorisera leverantörer av ESG-betyg. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för tillsyn i form av delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(46)Vid auktorisering och tillsyn av leverantörer av ESG-betyg bör Esma kunna ta ut tillsynsavgifter av enheter under tillsyn. Sådana avgifter bör vara proportionella och lämpliga i förhållande till storleken på leverantörerna av ESG-betyg och till omfattningen på tillsynen av dem.

(47)I syfte att ytterligare precisera tekniska aspekter av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget ges till kommissionen när det gäller specifikationerna av förfarandet för att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, bestämmelser om tidsfrister, bestämmelser om uppbörd av böter eller viten, samt närmare regler om preskriptionstider när det gäller åläggande och verkställighet av böter och viten, samt när det gäller vilka typer av avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur avgifterna ska betalas. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (16). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt

(15)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302,
	17.11.2009, s. 1).
(16)	EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

8/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(48)Det är nödvändigt att införa ett antal åtgärder till stöd för små leverantörer av ESG-betyg, för att göra det möjligt för dem att fortsätta sin verksamhet eller komma in på marknaden efter den dag då denna förordning ska börja tillämpas. Mot denna bakgrund bör en tillfällig ordning införas för att underlätta marknadsinträdet för små leverantörer av ESG-betyg och stödja utvecklingen av befintliga små leverantörer av ESG-betyg som redan var verksamma i unionen innan denna förordning trädde i kraft. Enligt denna tillfälliga ordning bör små leverantörer av ESG-betyg registrera sig hos Esma, utan krav på att erhålla auktorisation för att bedriva verksamhet i unionen, och bör endast omfattas av bestämmelserna i denna förordning avseende organisatoriska krav och transparenskrav. Esma bör ges befogenhet att begära information och att genomföra allmänna utredningar och kontroller på plats och att anta administrativa åtgärder. Esma bör säkerställa att risken för kringgående av denna förordning undviks, särskilt genom att hindra små företag inom medelstora eller stora koncerner enligt kriterierna i direktiv 2013/34/EU från att dra nytta av den tillfälliga ordningen. När den tillfälliga ordningen upphör bör små leverantörer av ESG-betyg ansöka om auktorisation för att bedriva verksamhet i unionen och omfattas av proportionella styrningskrav och tillsynsavgifter som står i proportion till den årliga nettoomsättningen för berörda leverantörer av ESG-betyg

(49)Om en post, en emittent av en post eller en investerare ansöker om ett ESG-betyg från minst två leverantörer av ESG-betyg kan den överväga att utse minst en leverantör av ESG-betyg med en marknadsandel för ESG-betygsätt- ningsverksamhet på högst 10 % i unionen.

(50)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa ett konsekvent och effektivt system för att ta itu med de brister och svagheter som ESG-betyg uppvisar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(51)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget.

(52)Europeiska centralbanken avgav sitt yttrande på eget initiativ den 4 oktober 2023.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning införs en gemensam regleringsstrategi för att öka ESG-betygsättningsverksamhetens integritet, transparens, jämförbarhet när detta är möjligt, ansvar, tillförlitlighet, goda förvaltning och oberoende, och därmed bidra till ESG-betygens transparens och kvalitet och till unionens agenda för hållbar finansiering. Den syftar till att få den inre marknaden att fungera på ett smidigt sätt och samtidigt uppnå en hög nivå av konsument- och investerarskydd och förebygga grönmålning och andra typer av felaktig information, bland annat social tvättning, genom att införa transparenskrav för ESG-betyg och regler för leverantörer av ESG-betyg avseende organisation och uppförande.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning är tillämplig på ESG-betyg som utfärdas av leverantörer av ESG-betyg verksamma i unionen.

Leverantörer av ESG-betyg anses vara verksamma i unionen i följande fall:

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

9/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

a)När det gäller leverantörer av ESG-betyg som är etablerade i unionen:

i)när de utfärdar och offentliggör sina ESG-betyg på sin webbplats eller på annat sätt, eller

ii)när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden till reglerade finansiella företag i unionen, till företag som omfattas av direktiv 2013/34/EU, till företag som omfattas av direktiv 2004/109/EG eller till unionens institutioner, organ och byråer eller till medlemsstaternas offentliga myndigheter.

b)När det gäller för leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen, när de utfärdar och distribuerar sina ESG-betyg genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden till reglerade finansiella företag i unionen, till företag som omfattas av direktiv 2013/34/EU, till företag som omfattas av direktiv 2004/109/EG eller till unionens institutioner, organ och byråer eller till medlemsstaternas offentliga myndigheter.

2.Förordningen är inte tillämplig på

a)privata ESG-betyg som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution,

b)ESG-betyg som utfärdas av reglerade finansiella företag i unionen som uteslutande används för interna ändamål eller för att tillhandahålla interna eller koncerninterna finansiella tjänster eller produkter.

c)ESG-betyg som utfärdas av reglerade finansiella företag i unionen och som

i) ingår i en produkt eller tjänst, om sådana produkter eller tjänster redan regleras i unionsrätten, inbegripet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (17), förordning (EU) 2019/2088, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (18), 2014/65/EU, 2009/138/EG (19), 2009/65/EG (20), 2011/61/EU (21) och (EU) 2016/2341 (22) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/1503 (23), 2023/1114 (24) och (EU) 2016/1011, och

ii) lämnas ut till en tredje part.

I de situationer som omfattas av första stycket i denna punkt ska ett reglerat finansiellt företag i unionen, om det lämnar ut ett ESG-betyg till tredje part som en del av sitt marknadsföringsmaterial, på sin webbplats inkludera samma information som den som krävs enligt punkt 1 i bilaga III till denna förordning och i detta marknadsföringsmaterial offentliggöra en länk till denna webbplats, utom när det omfattas av artikel 13.3 i förordning (EU) 2019/2088.

Behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med de sektorsspecifika rättsakter som avses i första stycket i denna punkt ska övervaka att de reglerade finansiella företagen i unionen uppfyller kraven i första stycket i denna punkt, i enlighet med de befogenheter som beviljas genom dessa sektorsspecifika rättsakter.

(17)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
	(EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).
(18)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och
	om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG
	(EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
(19)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och
	återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(20)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser
	företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).
(21)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om
	ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174,
	1.7.2011, s. 1).
(22)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över
	tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).
(23)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av
	gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937 (EUT
	L 347, 20.10.2020, s. 1).
(24)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om
	ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT
	L 150, 9.6.2023, s. 40).

10/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

d)ESG-betyg som utfärdas av leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen och som inte är auktoriserade eller erkända enligt avdelning II och som uppfyller följande villkor:

i)ESG-betyget distribueras uteslutande på eget initiativ av den användare av ESG-betyget som är etablerad i unionen utan föregående kontakt, kontaktsökning, marknadsföring, annonsering eller något annat initiativ från leverantören av ESG-betyg eller av någon tredje part på leverantörens vägnar; ett ESG-betyg som distribueras i unionen av en leverantör som är etablerad utanför unionen och vars marknadsandel i unionen av dess ESG-betygsättnings- verksamhet blir betydande eller som har en webbplats på minst ett av unionens officiella språk som inte är brukligt i internationella finanskretsar, ska inte anses vara distribuerat enbart på eget initiativ från användaren av ESG-betyg.

Ett eget initiativ från en användare av ESG-betyg som avses i första stycket i denna punkt ska inte ge en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen rätt att distribuera ESG-betyg till denna användare på ett återkommande sätt och inte heller att distribuera ESG-betyg till någon annan användare av ESG-betyg i unionen.

ii)Det finns inget annat som kan ersätta de betyg som erbjuds av leverantörer av ESG-betyg som auktoriserats enligt denna förordning.

e)Offentliggörandet eller distributionen av uppgifter om miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter samt faktorer som rör bolagsstyrning.

f)Kreditbetyg som utfärdas enligt förordning (EG) nr 1060/2009 och ESG-relaterade poäng eller bedömningar som tas fram eller offentliggörs som en del av kreditvärderingsmetoderna eller som indata eller utdata för kreditprövningar.

g)Produkter eller tjänster som inbegriper en del av ett ESG-betyg, inbegripet investeringsanalys i enlighet med direktiv 2014/65/EU.

h)Externa granskningar av europeiska gröna obligationer som avses i förordning (EU) 2023/2631.

i)Externa granskningar eller andrapartsyttranden om obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara, hållbarhetsrelaterade obligationer samt obligationer, lån och andra typer av skuldinstrument som marknadsförs som hållbara i den mån sådana externa granskningar och andrapartsyttranden inte innehåller ESG-betyg som utfärdats av den externa granskaren eller leverantören av andrapartsyttrandet.

j)ESG-betyg som utfärdas av unionens institutioner, organ och byråer eller medlemsstaternas offentliga myndigheter när sådana betyg inte offentliggörs eller distribueras för kommersiella ändamål.

k)ESG-betyg som utfärdas av en auktoriserad leverantör av ESG-betyg när sådana betyg offentliggörs eller distribueras av en tredje part.

l)ESG-betyg som utfärdas av medlemmar i Europeiska centralbankssystemet när sådana betyg inte offentliggörs eller distribueras för kommersiella ändamål.

m)Obligatoriska upplysningar som ska lämnas enligt artiklarna 6, 8, 9, 10 och 13 i förordning (EU) 2019/2088.

n)Upplysningar som ska lämnas enligt artiklarna 5, 6 och 8 i förordning (EU) 2020/852.

o)ESG-betyg som enbart tagits fram för ackrediterings- eller certifieringsprocesser och som inte är inriktade på investeringsanalys, finansiell analys, beslutsfattande om investeringar eller finansiellt beslutsfattande.

p)Märkningsverksamhet, förutsatt att de märkningar som tilldelats de relevanta enheterna, finansiella instrumenten eller finansiella produkterna inte inbegriper utlämnande av ett ESG-betyg.

q)ESG-betyg som offentliggörs eller distribueras av ideella organisationer för icke-kommersiella ändamål.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

11/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

Genom undantag från första stycket q ska ideella organisationer omfattas av kraven i denna förordning om de tar betalt av betygsatta poster eller emittenter av betygsatta poster för att rapportera deras uppgifter eller ge dem betyg via sin plattform, eller om de tar betalt av användare av ESG-betyg för tillgång till information om ESG-betyg.

3.ESMA, den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) (EBA) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (25), och den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings-

och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (26) (gemensamt kallade Europeiska tillsynsmyndigheter eller ESA-myndigheter) ska genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera innehållet i och presentation av de upplysningar som ska lämnas enligt punkt 2 första stycket led c andra stycket, med beaktande av de olika typerna av finansiella produkter, deras egenskaper och skillnaderna mellan dem samt behovet av att undvika överlappning med information som redan offentliggjorts i enlighet med tillämpliga regulatoriska krav.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningar (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.ESG-betyg: ett utlåtande eller en poäng eller en kombination av båda, vad gäller en betygsatt posts profil eller egenskaper med avseende på miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolagsstyrning, eller vad gäller en betygsatt posts exponering för risker, eller inverkan på miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolagsstyrning, som baseras på både en vedertagen metod och ett definierat rangordningssystem med betygskategorier, oavsett om ett sådant ESG-betyg betecknas som ”ESG-betyg”, ”ESG-yttrande” eller ”ESG-poäng”.

2.ESG-utlåtande: en ESG-bedömning som bygger på en regelbaserad metod och ett definierat rangordningssystem med betygskategorier, där en betygsanalytiker är direkt involverad i betygsättningsprocessen.

3.ESG-poäng: ett ESG-mått som härletts från data med hjälp av en regelbaserad metod och som enbart bygger på ett statistiskt eller algoritmiskt system eller en statistisk eller algoritmisk modell som har fastställts i förväg, utan några ytterligare betydande analyser från en betygsanalytiker.

4.leverantör av ESG-betyg: en juridisk person vars verksamhet inbegriper utfärdande och yrkesmässigt offentliggörande eller yrkesmässig distribution av ESG-betyg.

5.reglerat finansiellt företag i unionen: ett företag som, oberoende av dess juridiska form, är

a)ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (27),

b)ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU,

(25)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
	tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens
	beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(26)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
	tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om
	upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).
(27)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring
	av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

12/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

c)en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU, inbegripet en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 (28), en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 (29) eller en Eltif-förvaltare enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 (30),

d)ett förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG,

e)ett återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i direktiv 2009/138/EG,

f)ett återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG,

g)ett tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2016/2341,

h)ett pensionsinstitut som förvaltar pensionsplaner som betraktas som en del av sociala trygghetssystem och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 (31) samt alla juridiska personer som har inrättats i syfte att investera i sådana sociala trygghetssystem,

i)en alternativ investeringsfond enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU som omfattas av tillsyn enligt tillämplig nationell rätt,

j)ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2009/65/EG,

k)	en	central motpart enligt definitionen i	artikel	2.1 i	Europaparlamentets	och	rådets	förordning	(EU)
	nr 648/2012 (32),
l)	en	värdepapperscentral enligt definitionen	i artikel	2.1.1	i Europaparlamentets	och	rådets	förordning	(EU)
	nr 909/2014 (33),

m)ett specialföretag för försäkring eller återförsäkring som auktoriserats i enlighet med artikel 211 i direktiv 2009/138/EG,

n)ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (34),

o)ett försäkringsholdingbolag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 212.1 h i direktiv 2009/138/EG, som ingår i en försäkringsgrupp som är föremål för grupptillsyn enligt artikel 213 i det direktivet och som inte är undantaget från grupptillsyn enligt artikel 214.2 i det direktivet,

p)ett finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.20 i förordning (EU) nr 575/2013,

(28)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115,
	25.4.2013, s. 1).
(29)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande
	(EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).
(30)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT
	L 123, 19.5.2015, s. 98).
(31)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till
	förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).
(32)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och
	transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
(33)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad	värdepappersavveckling
	i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU)
	nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).
(34)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för
	värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt
	om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr	1060/2009 och (EU)
	nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj		13/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

q)ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (35),

r)ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (36),

s)en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt definitionen i artikel 2.1 e i förordning (EU) 2020/1503,

t)en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.15 i förordning (EU) 2023/1114, som utför en eller flera kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114,

u)ett transaktionsregister enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 648/2012,

v)ett värdepapperiseringsregister enligt definitionen i artikel 2.23 i förordning (EU) 2017/2402,

w)en administratör enligt definitionen i artikel 3.1.6 i förordning (EU) 2016/1011,

x)ett kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1060/2009.

6.betygsanalytiker: en person som utför analysuppgifter i syfte att utfärda ESG-betyg.

7.betygsatt post: en juridisk person, ett finansiellt instrument, en finansiell produkt, en offentlig myndighet eller ett offentligrättsligt organ som uttryckligen eller underförstått har fått ett ESG-betyg, oavsett om en sådan betygsättning har begärts och oavsett om den juridiska personen, den offentliga myndigheten eller det offentligrättsliga organet har tillhandahållit information för ESG-betyget.

8.finansiellt instrument: något av de instrument som förtecknas i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

9.användare av ESG-betyg: en fysisk eller juridisk person, en offentlig myndighet, en byrå eller ett annat offentligrättsligt organ, till vilken ett ESG-betyg distribueras genom abonnemang eller andra avtalsförhållanden.

10.behöriga myndigheter: de myndigheter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 30 i denna förordning.

11.ledningsorgan: ett eller flera organ hos en leverantör av ESG-betyg som utses i enlighet med nationell rätt och som har befogenhet att fastställa strategi, mål och allmän inriktning för leverantören av ESG-betyg, som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande hos leverantören av ESG-betyg, och som inbegriper de personer som i praktiken leder verksamheten hos leverantören av ESG-betyg.

12.företagsledning: den eller de personer som i praktiken bedriver verksamheten hos leverantören av ESG-betyg samt ledamoten eller ledamöterna i den administrativa styrelsen eller tillsynsrådet för leverantören av ESG-betyg.

13.koncern av leverantörer av ESG-betyg: en koncern av företag som är etablerade i unionen och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2013/34/EU, och företag som är anknutna till varandra genom ett förhållande, vars verksamhet inbegriper tillhandahållande av ESG-betyg.

AVDELNING II

TILLHANDAHÅLLANDE AV ESG-BETYG I UNIONEN

Artikel 4

Krav för att bedriva verksamhet i unionen

En juridisk person som önskar bedriva verksamhet som leverantör av ESG-betyg i unionen ska omfattas av något av följande:

a) En sådan auktorisation som utfärdats av Esma som avses i artikel 6.

(35)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om
	ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av
	direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).
(36)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet
	i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och
	om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

14/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

b)Ett beslut om likvärdighet som avses i artikel 10 och uppfyllande av de villkor som avses i den artikeln.

c)En auktorisation för godkännande som avses i artikel 11.

d)Ett erkännande som avses i artikel 12.

Artikel 5

Tillfällig ordning för små leverantörer av ESG-betyg

1.Genom undantag från artikel 4 ska leverantörer av ESG-betyg som kategoriseras som små företag eller små koncerner enligt artikel 3.2 första stycket respektive artikel 3.5 första stycket i direktiv 2013/34/EU (liten leverantör av ESG-betyg) och som är etablerade i unionen och önskar att bedriva verksamhet i unionen endast omfattas av artikel 15.1, 15.5 och 15.7, artiklarna 23 och 24 och artiklarna 32–37 i den här förordningen, förutsatt att de

a)underrättar Esma om sin avsikt att bedriva verksamhet i unionen, och

b)har registrerats av Esma innan de inleder sin verksamhet i unionen.

2.Esma ska inom 90 arbetsdagar efter mottagandet av den anmälan som avses i punkt 1 a besluta om att registrera anmälaren som en liten leverantör av ESG-betyg. Esma ska underrätta anmälaren om sitt beslut inom fem arbetsdagar från beslutet.

3.Om leverantörer av ESG-betyg som avses i punkt 1 i denna artikel upphör att kategoriseras som små leverantörer av ESG-betyg, eller tre år efter registreringen i enlighet med punkt 1 b i denna artikel, beroende på vilket som inträffar först, ska leverantörerna av ESG-betyg omfattas av alla bestämmelser i denna förordning och ska inom sex månader ansöka om auktorisation att bedriva verksamhet i unionen enligt kapitel 1 i denna avdelning.

4.De leverantörer av ESG-betyg som avses i punkt 1 i denna artikel får välja att omfattas av denna förordning genom att ansöka om auktorisation från Esma enligt artikel 6. Om leverantörer av ESG-betyg väljer att omfattas ska denna förordning bli tillämplig på dem i sin helhet.

KAPITEL 1

Auktorisation för leverantörer av ESG-betyg som är etablerade i unionen att bedriva verksamhet i unionen

Artikel 6

Ansökan om auktorisation att bedriva verksamhet i unionen

1.Juridiska personer som är etablerade i unionen och som önskar bedriva verksamhet inom unionen enligt artikel 2.1 a ska ansöka om auktorisation från Esma.

2.En ansökan om auktorisation som avses i punkt 1 ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga I till denna förordning och vara avfattad på något av unionens officiella språk. Rådets förordning nr 1 (37) ska gälla i tillämpliga delar för all annan kommunikation mellan Esma och leverantörer av ESG-betyg och deras personal.

3.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera den information som anges i bilaga I.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 2 oktober 2025.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(37) Rådets förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

15/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

4.En auktoriserad leverantör av ESG-betyg ska alltid uppfylla de villkor som låg till grund för att bevilja den ursprungliga auktorisationen.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring av de omständigheter som låg till grund för att bevilja den ursprungliga auktorisationen, inklusive varje etablering eller avveckling av en filial inom unionen.

Artikel 7

Esmas prövning av ansökan om auktorisation att bedriva verksamhet i unionen som leverantör av ESG-betyg

1.Esma ska göra en bedömning av om den ansökan som avses i artikel 6.2 är fullständig inom 25 arbetsdagar från och med mottagandet av ansökan. Om ansökan inte är fullständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden måste lämna de uppgifter som saknas.

2.Om Esma bedömer att en ansökan är fullständig ska den underrätta sökanden om detta.

3.Inom 90 arbetsdagar efter den underrättelse som avses i punkt 2 i denna artikel ska Esma anta ett fullständigt motiverat beslut enligt artikel 8.1 om att bevilja eller inte bevilja auktorisation att bedriva verksamhet som leverantör av ESG-betyg i unionen.

4.Esma får förlänga den period som avses i punkt 3 i denna artikel till 120 arbetsdagar, i synnerhet om sökanden

a)avser att godkänna ESG-betyg enligt artikel 11,

b)avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller

c)begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 22.

5.Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbetsdagar efter att beslutet antagits.

6.Om sökanden inte lämnar saknade uppgifter som begärts inom den tidsfrist som avses i punkt 1 ska Esma avvisa ansökan.

Om Esma inte antar något beslut inom den period som avses i punkterna 3 eller 4 ska ansökan anses ha avvisats.

Artikel 8

Beslut om att bevilja eller inte bevilja auktorisation att bedriva verksamhet i unionen och delgivning av detta

beslut

1.Esma ska anta ett fullständigt motiverat beslut om att auktorisera en sökande att bedriva verksamhet i unionen som leverantör av ESG-betyg om Esma efter sin prövning av den ansökan som avses i artikel 7 finner att sökanden uppfyller de krav för tillhandahållande av ESG-betyg som anges i denna förordning.

Om Esma efter prövning av ansökan finner att sökanden inte uppfyller de krav för tillhandahållande av ESG-betyg som anges i denna förordning ska Esma anta ett fullständigt motiverat beslut om att inte bevilja den auktorisationen.

2.Esma ska inom fem arbetsdagar informera sökanden om det beslut som avses i punkt 1.

3.Esma ska informera kommissionen, EBA, och Eiopa om beslut som fattas enligt punkt 1.

4.Auktorisationen ska gälla inom unionens hela territorium.

Artikel 9

Tillfälligt upphävande av auktorisation eller återkallande av auktorisation

1.Esma ska anta ett beslut om att tillfälligt upphäva eller återkalla den auktorisation av en leverantör av ESG-betyg som avses i artikel 8.1 första stycket, om leverantören av ESG-betyg

16/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

a)uttryckligen har avstått från auktorisationen eller inte har tillhandahållit några ESG-betyg under de föregående tolv månaderna,

b)har beviljats auktorisation efter att ha lämnat falska uppgifter eller på något annat oriktigt sätt,

c)inte längre uppfyller de villkor som låg till grund för auktorisationen,

d)allvarligt eller upprepade gånger har överträtt bestämmelserna i denna förordning.

2.Esma ska utan oskäligt dröjsmål informera leverantören av ESG-betyg om beslut som fattas enligt punkt 1. Beslutet om att återkalla eller tillfälligt upphäva auktorisationen ska ha omedelbar verkan i hela unionen.

3.Esma ska också informera de behöriga myndigheterna, kommissionen, EBA och Eiopa om beslut som fattas enligt punkt 1.

KAPITEL 2

Likvärdighet, godkännande och erkännande av leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen med

avseende på bedrivande av verksamhet i unionen

Artikel 10

Beslut om likvärdighet

1.En leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som önskar bedriva verksamhet inom unionen enligt artikel 2.1 b ska endast kunna göra det om den är upptagen i det register som avses i artikel 14 och under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen är auktoriserad eller registrerad som leverantör av ESG-betyg i det berörda tredjelandet och är föremål för tillsyn i detta tredjeland.

b)Leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen har underrättat Esma om att den önskar bedriva verksamhet i unionen och har till Esma lämnat in bevis på sin auktorisation eller registrering som leverantör av ESG-betyg, de handlingar som krävs för en sådan auktorisation eller registrering i det berörda tredjelandet samt namnet på den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen i tredjelandet, och har mottagit en bekräftelse från Esma om att den lämnade informationen är fullständig.

c)Kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet enligt punkt 2.

d)De samarbetsarrangemang som avses i punkt 4 har tagits i bruk.

2.Kommissionen får anta ett beslut om likvärdighet genom en genomförandeakt om att den rättsliga ramen och tillsynspraxisen i ett tredjeland säkerställer att

a)leverantörer av ESG-betyg som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet uppfyller bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning,

b)uppfyllandet av de bindande krav som avses i led a är föremål för fortlöpande effektiv övervakning och efterlevnadskontroll i det tredjelandet.

En sådan genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.

3.Kommissionen får anta en delegerad akt i enlighet med artikel 47 för att specificera de villkor som avses i punkt 2 första stycket i den här artikeln. Kommissionen får underställa tillämpningen av den genomförandeakt som avses i punkt 2

idenna artikel med krav på

a)ett effektivt och fortlöpande uppfyllande från det berörda tredjelandets sida av alla de villkor som fastställs i denna genomförandeakt och som har som syfte att säkerställa likvärdiga standarder när det gäller tillsyn och reglering,

b)att Esma har förmåga att effektivt utöva det övervakningsansvar som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.Esma ska inrätta samarbetsarrangemang med behöriga myndigheter i tredjeländer vilkas rättsliga ramar och tillsynspraxis har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 2. Sådana arrangemang ska omfatta åtminstone följande uppgifter:

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

17/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

a)Mekanismen för informationsutbyte på regelbunden basis och på ad hoc-basis mellan Esma och de berörda behöriga myndigheterna i tredjeländer, inbegripet tillgång till all relevant information som Esma begär avseende den leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det tredjelandet.

b)Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det tredjelandet och som den behöriga myndigheten i det tredjelandet utövar tillsyn över bryter mot villkoren för sin auktorisation eller registrering, eller andra bestämmelser i nationell rätt i det tredjelandet.

c)Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet inspektioner på plats.

d)Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en behörig myndighet i ett tredjeland vidtar reglerings- eller tillsynsåtgärder avseende den leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det tredjelandet, inbegripet alla ändringar som skulle kunna påverka leverantörens fortsatta efterlevnad av tillämpliga lagar och andra författningar.

e)Mekanismen för omedelbar underrättelse till tredjelandets behöriga myndighet om Esma utfärdar en offentlig underrättelse i enlighet med artikel 35 till den leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det tredjelandet.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska Esma, om Esma informeras om att en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen inte längre uppfyller villkoren för auktorisation eller registrering i det land där den är auktoriserad eller registrerad, avlägsna denna leverantör av ESG-betyg från det register som avses i artikel 14.

5.Vid tillämpning av punkt 1 b ska Esma göra en bedömning av om informationen är fullständig inom 20 arbetsdagar efter mottagandet. Om Esma bedömer att informationen inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken leverantören av ESG-betyg ska lämna eventuella saknade uppgifter. När Esma bedömer att den lämnade informationen är fullständig ska Esma informera leverantören av ESG-betyg om resultatet av processen senast 60 arbetsdagar från dagen för den första underrättelsen.

Artikel 11

Godkännande av ESG-betyg som tillhandahålls av leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen

1.En leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen och som auktoriserats i enlighet med artikel 8 får godkänna ESG-betyg som tillhandahålls av en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som tillhör samma koncern, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen har hos Esma ansökt om auktorisation för sådana godkännanden.

b)Den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen uppfyller samtliga följande indikatorer på minimisubstans:

i)Den har egna lokaler eller lokaler som endast är för eget bruk i en medlemsstat.

ii)Den har minst ett eget aktivt bankkonto i unionen.

iii)Den har en lämplig analytisk och beslutsfattande närvaro i unionen med tanke på arten och omfattningen av eller komplexiteten i dess verksamhet i unionen.

c)Godkännandet av ESG-betyget försämrar inte kvaliteten på bedömningen av den betygsatta posten eller emittenten av en betygsatt post eller genomförandet av översyner eller besök på plats, när detta föreskrivs i den ESG-betygsättningsmetod som används av leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen.

d)Den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen har verifierat och kan fortlöpande för Esma visa att utfärdandet och distributionen av godkända ESG-betyg uppfyller krav som är minst lika strikta som kraven i denna förordning; den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen ska tillåtas visa att dessa krav uppfylls utan att behöva hänvisa till den specifika process som tillämpas för varje enskilt betyg.

e)Den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen har nödvändig sakkunskap för att effektivt övervaka de ESG-betyg som tillhandahålls av leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen, för att hantera därmed förbundna risker.

18/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

f)Det finns ett objektivt skäl till att ESG-betygen måste godkännas för användning i unionen, vilket kan inbegripa faktorer såsom ESG-betygens särdrag, behovet av närhet mellan framtagandet av ESG-betyg och emittenten eller en specifik ekonomisk verklighet, en viss bransch, kompetenscentrum för underkomponenter till miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter, eller faktorer som rör bolagsstyrning, tillgången till särskilda färdigheter som krävs för att ta fram ESG-betyg, den faktiska tillgången till indata och utvecklingen av ESG-betyg genom samarbete med globala team.

g)Den leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen tillhandahåller Esma på dess begäran all information som är nödvändig för att Esma ska kunna utöva fortlöpande tillsyn över huruvida leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen, när så är lämpligt med avseende på det godkända betyget, uppfyller kraven i denna förordning.

h)I de fall en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen är föremål för tillsyn, ett lämpligt samarbetsarrangemang har inrättats mellan Esma och den behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören är etablerad, för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte.

2.En leverantör av ESG-betyg som är etablerad i unionen som ansöker om auktorisation för godkännande som avses i punkt 1 a ska lämna alla uppgifter till Esma som krävs för att Esma ska kunna fastslå att de villkor som avses i den punkten är uppfyllda vid tiden för ansökan.

3.Inom 45 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig ansökan om auktorisation för godkännande som avses i punkt 1 a, dock senast 85 arbetsdagar efter mottagandet av den ursprungliga ansökan, ska Esma pröva ansökan och besluta om att antingen bevilja eller avslå godkännandet. Esma ska underrätta sökanden om detta beslut inom fem arbetsdagar.

4.Ett godkänt ESG-betyg ska betraktas som ett ESG-betyg som tillhandahållits av den godkännande leverantören av ESG-betyg. Den godkännande leverantören av ESG-betyg får inte använda sig av godkännandet i syfte att undvika eller kringgå kraven i denna förordning.

5.En godkännande leverantör av ESG-betyg ska fortsatt ha det fulla ansvaret för de godkända ESG-betygen och för fullgörandet av kraven i denna förordning.

6.När Esma har välgrundade skäl att anse att villkoren i denna artikel inte längre är uppfyllda ska Esma ha befogenhet att begära att den godkännande leverantören av ESG-betyg låter godkännandet upphöra, utan att det påverkar åläggande av tillämpliga tillsynsåtgärder, böter och viten i enlighet med artiklarna 35–37.

Artikel 12

Erkännande av leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen

1.Fram till dess att kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet enligt artikel 10, eller i fall där ett antaget beslut om likvärdighet upphävs, får en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen med en årlig nettoomsättning för all sin verksamhet som understiger det högsta belopp som fastställs i artikel 3.2 andra stycket i direktiv 2013/34/EU under vart och ett av de tre föregående åren i rad bedriva verksamhet i unionen, under förutsättning att Esma har erkänt denna leverantör av ESG-betyg i enlighet med den här artikeln. En leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som tillhör en koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 2013/34/EU med en konsoliderad årlig nettoomsättning för all sin verksamhet på koncernnivå som understiger det högsta belopp som fastställs i artikel 3.5 andra stycket i direktiv 2013/34/EU under vart och ett av de tre föregående åren i rad får bedriva verksamhet i unionen, under förutsättning att Esma har erkänt denna leverantör av ESG-betyg i enlighet med den här artikeln. Esma får i detta syfte beakta antingen en bedömning av en oberoende extern revisor eller ett intygande från den behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg är etablerad.

2.Leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen som önskar erkännas i den mening som avses i punkt 1 ska uppfylla kraven i denna förordning och lämna in en ansökan om erkännande hos Esma.

3.En leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som önskar erkännas i den mening som avses

ipunkt 1 ska ha en rättslig företrädare. Denna rättsliga företrädare ska vara en juridisk person som är etablerad i unionen och som uttryckligen har utsetts av leverantören av ESG-betyg för att agera för denna leverantörs räkning. Den rättsliga företrädaren ska visa för Esma att leverantören av ESG-betyg fortlöpande uppfyller kraven i denna förordning och ansvara inför Esma i detta avseende. Den rättsliga företrädaren ska på begäran förse Esma med all information som krävs för att Esma ska kunna visa att leverantören av ESG-betyg uppfyller kraven i denna förordning.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

19/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

4.En leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen ska, när den lämnar in en ansökan om erkännande som avses i punkt 2, lämna följande information till Esma:

a)All information som förtecknas i bilaga I.

b)All information som behövs för att visa att villkoren i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda.

c)All information som Esma behöver för att försäkra sig om att leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen har infört nödvändiga arrangemang för att uppfylla de krav som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

d)En förteckning över dess nuvarande eller framtida ESG-betyg som är avsedda att distribueras i unionen.

e)Om tillämpligt, namn på och kontaktuppgifter för den behöriga myndighet i tredjelandet som ansvarar för dess tillsyn.

Esma ska inom 90 arbetsdagar från att ha mottagit den ansökan om erkännande som avses i punkt 2 fatta beslut om huruvida erkännandet ska beviljas. Esma ska underrätta sökanden om sitt beslut inom fem arbetsdagar efter beslutet.

5.Esma ska erkänna leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen har uppfyllt kraven i punkterna 2, 3 och 4.

b)Om leverantören av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen är föremål för tillsyn ska Esma sträva efter att inrätta ett lämpligt samarbetsarrangemang med den relevanta behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg är etablerad, för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte.

6.Esma ska anta ett beslut om att avslå ansökan om Esma hindras att effektivt utöva sin tillsynsfunktion i enlighet med

denna förordning av lagar och andra författningar i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg är etablerad eller, i tillämpliga fall, av begränsningar hos de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som innehas av tredjelandets behöriga myndighet.

7.Esma ska ålägga böter, i enlighet med artikel 36, eller tillfälligt upphäva eller i tillämpliga fall återkalla det erkännande som avses i punkt 1 i den här artikeln, i enlighet med artikel 9, om myndigheten har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att anse att leverantören av ESG-betyg

a)agerar, eller har agerat, på ett sätt som klart strider mot intressena hos användarna av ESG-betyg eller mot marknadernas korrekta funktion,

b)allvarligt har överträtt denna förordning,

c)har lämnat falska uppgifter eller använt något annat oriktigt sätt för att erhålla erkännandet.

8.Om leverantören av ESG-betyg som Esma har erkänt enligt denna artikel inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 ska den utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om detta.

Leverantören av ESG-betyg ska inom tre månader från den dag då den inte längre uppfyller kraven i punkt 1 underrätta Esma om den önskar att fortsätta att erbjuda sina tjänster i unionen och ska ansöka om auktorisation inom tolv månader från den dagen. I avsaknad av en sådan underrättelse ska leverantören av ESG-betyg upphöra med sin verksamhet i unionen.

9.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa formen på och innehållet i den ansökan om erkännande som avses i punkt 2 och i synnerhet presentationen av den information som krävs enligt punkt 4.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 2 oktober 2025.

20/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

Artikel 13

Samarbetsarrangemang

1.Alla samarbetsarrangemang som avses i artiklarna 10.4, 11.1 h och 12.5 b ska vara föremål för garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som anges i artikel 46. Det informationsutbyte som äger rum enligt sådana

samarbetsarrangemang ska vara avsett för fullgörandet av uppgifterna för Esma eller de behöriga myndigheterna i tredjeländer.

2.I fråga om överföringar av personuppgifter till tredjeland ska Esma tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (38).

KAPITEL 3

Artikel 14

åtkomstpunkten

1.Esma ska upprätta och föra ett register som innehåller följande uppgifter:

a)Identiteten hos de leverantörer av ESG-betyg som auktoriserats enligt artikel 8 eller registrerats enligt den tillfälliga ordningen för små leverantörer av ESG-betyg enligt artikel 5.1.

b)Identiteten hos leverantörerna av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen och som uppfyller villkoren i artikel 10 och de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av dessa leverantörer av ESG-betyg.

c)Identiteten hos den godkännande leverantör av ESG-betyg och de godkända leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen som avses i artikel 11, och, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av de godkända leverantörerna av ESG-betyg.

d)Identiteten hos de leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen och som har erkänts i enlighet med artikel 12, den rättsliga företrädaren som är etablerad i unionen för de leverantörerna av ESG-betyg och, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av dessa leverantörer av ESG-betyg.

2.Det register som avses i punkt 1 ska vara offentligt tillgängligt på Esmas webbplats och ska vid behov uppdateras utan dröjsmål.

3.Från och med den 1 januari 2028 ska leverantören av ESG-betyg när den offentliggör den information som avses i artiklarna 19.1 och 23.1 i denna förordning samtidigt lämna in denna information till det insamlingsorgan som avses i punkt 6 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkt som har inrättats genom förordning (EU) 2023/2859.

4.Denna information ska uppfylla följande krav:

a)Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859 eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) 2023/2859.

b)Följande metadata ska medfölja informationen:

i)Ett fullständigt företagsnamn och, i tillämpliga fall, det namn som används för marknadsföringsändamål och förkortningen för namnet på den leverantör av ESG-betyg som denna information avser.

ii)I förekommande fall identifieringskod för juridiska personer för leverantören av ESG-betyg enligt den specifikation som tagits fram enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

21/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

iii) Informationstypen enligt den klassificering som tagits fram enligt artikel 7.4 c i förordning (EU) 2023/2859.

iv) Storlekskategorin för leverantören av ESG-betyg enligt den specifikation som tagits fram enligt artikel 7.4 d i förordning (EU) 2023/2859.

v)Uppgift om huruvida informationen innefattar personuppgifter.

5.För att uppfylla kravet i punkt 4 b ii ska leverantören av ESG-betyg skaffa en identifieringskod för juridiska personer.

6.Det insamlingsorgan, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859, som ska samla in den information som avses i punkt 1 för tillgång i Esap ska vara Esma.

7.Från och med den 1 januari 2028 ska den information som avses i punkt 1 och i artiklarna 11.3, 35.6 och 38.1

i denna förordning finnas tillgänglig i Esap. För detta ändamål ska det insamlingsorgan som definieras i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859 vara Esma.

Denna information ska

a)lämnas in i ett format ur vilket data kan extraheras enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859, och

b)åtföljas av följande metadata:

i)Alla namn på de leverantörer av ESG-betyg som informationen avser.

ii)Om sådan finns, identifieringskod för juridiska personer av leverantören av ESG-betyg enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.

iii)Uppgift om informationstypen enligt den klassificering som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 c i förordning (EU) 2023/2859.

iv)Uppgift om huruvida informationen innefattar personuppgifter.

8.För att säkerställa effektiv insamling och hantering av den information som lämnas in i enlighet med punkt 3 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar följande:

a)Vilka eventuella andra metadata som ska medfölja informationen.

b)Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade.

c)För vilken information som maskinläsbart format krävs och vilket maskinläsbart format som ska användas.

Vid tillämpning av första stycket c ska Esma i samarbete med leverantörer av ESG-betyg bedöma för- och nackdelarna med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier, i samråd med berörda parter.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9.Om nödvändigt ska Esma anta riktlinjer för enheter för att säkerställa att de metadata som lämnas in i enlighet med punkt 8 första stycket a är korrekt.

22/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

AVDELNING III

ESG-BETYGSÄTTNINGSVERKSAMHETENS INTEGRITET OCH TILLFÖRLITLIGHET

KAPITEL 1

Organisatoriska krav, processer och handlingar avseende styrning

Artikel 15

Allmänna principer

1.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa sin betygsättningsverksamhets oberoende, inbegripet oberoende av all politisk och ekonomisk påverkan eller alla politiska och ekonomiska hinder.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska ha infört regler och förfaranden som säkerställer att deras ESG-betyg utfärdas, offentliggörs och distribueras i enlighet med denna förordning.

3.Leverantörer av ESG-betyg ska använda system, resurser och förfaranden som är lämpliga och effektiva för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

4.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra skriftliga policyer och förfaranden som säkerställer att deras ESG-betyg bygger på en noggrann analys av all information som är tillgänglig för dem och som är relevant för deras analys

ienlighet med deras betygsättningsmetoder.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra interna policyer och förfaranden för due diligence-granskningar som säkerställer att deras affärsmässiga intressen inte äventyrar ESG-betygsättningsverksamhetens oberoende eller noggrannhet.

6.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra sunda förfaranden för administration och redovisning, interna kontrollmekanismer och effektiva kontroll- och skyddsarrangemang för sina informationsbehandlingssystem.

7.Leverantörer av ESG-betyg ska använda betygsättningsmetoder för de ESG-betyg som de tillhandahåller som är noggranna, systematiska, oberoende och kan motiveras, och ska tillämpa dessa betygsättningsmetoder kontinuerligt och på ett transparent sätt.

8.Leverantörer av ESG-betyg ska se över de betygsättningsmetoder som avses i punkt 7 fortlöpande och åtminstone en gång per år.

9.Leverantörer av ESG-betyg ska övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i de system, resurser och förfaranden som avses i punkt 3 åtminstone en gång per år och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

10.Leverantörer av ESG-betyg ska inrätta och bibehålla en permanent, oberoende och effektiv övervakning av alla aspekter av tillhandahållandet av deras ESG-betyg.

Övervakningsfunktionen ska ha de resurser och den sakkunskap som krävs och ha tillgång till all information som behövs för att den ska kunna utföra sina skyldigheter. Den ska ha direkt tillgång till ledningsorganet för leverantören av ESG-betyg.

Leverantörer av ESG-betyg ska utveckla och upprätthålla stabila förfaranden avseende deras övervakningsfunktion.

11.Leverantörer av ESG-betyg ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den information de använder för utfärdandet av ESG-betyg är av tillfredsställande kvalitet och kommer från tillförlitliga källor. Leverantörer av ESG-betyg ska tydligt och uttryckligen ange att deras ESG-betyg är deras egna utlåtanden.

12.Leverantörer av ESG-betyg ska underrätta den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten under sin arbetstid och minst två hela arbetsdagar före det första utfärdandet av ESG-betyget för att ge den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten en möjlighet att informera leverantören av ESG-betyg om eventuella sakfel. I detta syfte ska leverantörer av ESG-betyg, på begäran av den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten, kostnadsfritt och på icke-kommersiell basis, tillgängliggöra den information som avses i punkt 1 b och c och punkt 2 b ii i bilaga III tillsammans med datumet för den senaste datauppdateringen samt, i förekommande fall, alla andra data som samlats in, uppskattats eller beräknats och som avser den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

23/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

13.Leverantörer av ESG-betyg ska inte lämna ut information om deras intellektuella kapital, immateriella rättigheter,

know-how eller resultat av innovation som skulle betecknas som företagshemligheter enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 (39).

14.Leverantörer av ESG-betyg ska endast göra ändringar av sina ESG-betyg i enlighet med sina betygsättningsmetoder som offentliggjorts enligt artikel 23.

Artikel 16

Åtskillnad mellan huvudverksamheten och andra verksamheter

1.Leverantörer av ESG-betyg ska inte tillhandahålla någon av följande verksamheter:

a)Konsultuppdrag åt investerare eller företag.

b)Utfärdande och distribution av kreditbetyg enligt definitionen i artikel 3.1 a i förordning (EG) nr 1060/2009.

c)Tillhandahållande av referensvärden enligt definitionen i artikel 3.1.5 i förordning (EU) 2016/1011.

d)Investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i artikel 4.1.2 i direktiv 2014/65/EU.

e)Lagstadgad revision av finansiella rapporter och bestyrkandeuppdrag avseende hållbarhetsrapportering i den mening som avses i direktiv 2013/34/EU.

f)Verksamhet som bedrivs av kreditinstitut i den mening som avses i förordning (EU) nr 575/2013 och försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet i den mening som avses i direktiv 2009/138/EG.

2.Genom undantag från punkt 1 får en leverantör av ESG-betyg utföra de verksamheter som avses i punkt 1 d eller f, förutsatt att den i tillägg till de åtgärder som avses i artiklarna 25 och 26 inför särskilda åtgärder

a)för att säkerställa att varje verksamhet utövas självständigt,

b)för att undvika att skapa potentiella risker för intressekonflikter i beslutsfattandet inom deras ESG-betygsättnings- verksamhet,

c)för att säkerställa att dess anställda som är direkt involverade i bedömningsprocessen för en betygsatt post inte tillhandahåller någon av de verksamheter som avses i punkt 1 d eller f.

Vid genomförandet av sådana åtgärder ska leverantören av ESG-betyg i tillämpliga fall också ta hänsyn till verksamheten i den koncern som den tillhör.

3.Genom undantag från punkt 1 c får en leverantör av ESG-betyg lämna in en begäran till Esma om tillstånd att

tillhandahålla referensvärden, förutsatt att leverantören av ESG-betyg inför särskilda åtgärder, inbegripet de som avses i punkt 2. Esma ska fatta beslut om huruvida de åtgärder som föreslås av leverantören av ESG-betyg är lämpliga och tillräckliga när det gäller de potentiella riskerna för intressekonflikter. Om Esma anser att åtgärderna inte är lämpliga eller tillräckliga när det gäller de potentiella riskerna för intressekonflikter ska punkt 1 c tillämpas.

Leverantören av ESG-betyg ska underrätta Esma om alla väsentliga ändringar av de åtgärder som vidtas av leverantören av ESG-betyg eller av deras genomförande innan sådan ändring genomförs. Esma ska fatta beslut om huruvida åtgärderna fortfarande är lämpliga och tillräckliga när det gäller de potentiella riskerna för intressekonflikter. Om Esma anser att åtgärderna inte längre är lämpliga eller tillräckliga när det gäller de potentiella riskerna för intressekonflikter ska punkt 1 c tillämpas.

Esma ska fatta det beslut som avses i första och andra styckena i denna punkt inom 30 arbetsdagar efter att ha mottagit fullständig information om de åtgärder som föreslagits av leverantören av ESG-betyg eller om väsentliga ändringar av dessa, eller inom de tidsfrister som fastställs i artikel 7, om Esmas bedömning utgör en del av dess utvärdering av ansökan om auktorisation av leverantören av ESG-betyg.

(39)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och
	företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

24/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

4.En leverantör av ESG-betyg ska säkerställa att dess anställda som är direkt involverade i bedömningsprocessen för en betygsatt post inte utför någon av de verksamheter som avses i punkt 1 a, b och e.

5.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera detaljerna i de åtgärder och skyddsåtgärder som ska genomföras enligt punkterna 2, 3 och 4.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 2 oktober 2025.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att tillhandahållandet av andra tjänster än de som avses i punkt 1 inte skapar risker för intressekonflikter inom ramen för sin ESG-betygsättningsverksamhet. Vid risk för intressekonflikter ska leverantörer av ESG-betyg avstå från att erbjuda sådana andra tjänster.

Artikel 17

Betygsanalytiker, anställda och andra personer som är involverade i tillhandahållandet av ESG-betyg

1.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att betygsanalytiker, anställda och andra fysiska personer som står under deras kontroll eller vars tjänster ställs till deras förfogande, till exempel genom ett avtalsarrangemang, och som är direkt involverade i tillhandahållandet av ESG-betyg, inklusive betygsanalytiker som är direkt involverade i betygsättningsprocessen och personer som är involverade i tillhandahållandet av ESG-poäng, har lämplig utbildning och har det kunnande och den erfarenhet som krävs för utförandet av de uppgifter och skyldigheter de tilldelas, inbegripet, när så är lämpligt, en tillräcklig förståelse av alla potentiella väsentliga finansiella risker som den betygsatta posten är exponerad för och den betygsatta postens potentiella väsentliga inverkningar på miljön och samhället i allmänhet.

2. Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att de personer som avses i punkt 1 inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar med någon betygsatt post eller emittent av en betygsatt post eller med någon person som direkt eller indirekt är knuten till den betygsatta posten eller emittenten av en betygsatt post genom kontroll.

3.Med undantag av innehav i diversifierade fondprogram, inklusive förvaltade medel, och investeringar som görs inom ramen för diskretionär portföljförvaltning gäller följande:

a)De personer som avses i punkt 1 som är direkt involverade i fastställandet av ett enskilt betyg för en betygsatt post ska inte köpa eller sälja något finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt fått stöd av en enhet som har betygsatts inom det område som dessa personer har analysansvar för eller av en enhet inom denna enhets koncern, och inte heller genomföra någon transaktion i sådana finansiella instrument.

b)Personer i ledande befattning hos leverantören av ESG-betyg ska inte köpa eller sälja något finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt fått stöd av en enhet som betygsatts av leverantören av ESG-betyg eller av en enhet inom denna enhets koncern, och inte heller genomföra någon transaktion i sådana finansiella instrument.

4.De personer som avses i punkt 1 ska inte vara direkt involverade i eller på annat sätt påverka fastställandet av ett ESG-betyg för den relevanta betygsatta posten, om dessa personer

a)äger finansiella instrument i den betygsatta posten, med undantag av innehav i diversifierade fondprogram, inklusive förvaltade fonder, och investeringar som görs inom ramen för diskretionär portföljförvaltning,

b)äger finansiella instrument i någon enhet som är anknuten till en betygsatt post, om detta ägande kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt, med undantag av innehav i diversifierade fondprogram, inklusive förvaltade fonder, och investeringar som görs inom ramen för diskretionär portföljförvaltning,

c)under det senaste året har varit anställda i eller haft någon relation, affärsmässig eller ej, med den enhet som betygsatts av leverantören av ESG-betyg eller med en enhet inom denna enhets koncern som kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

25/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

5.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att de personer som avses i punkt 1 och personer i ledande befattning hos leverantören av ESG-betyg

a)vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda den egendom och dokumentation som leverantören av ESG-betyg innehar mot bedrägeri, stöld eller missbruk, med beaktande av arten och omfattningen av och komplexiteten i leverantörens verksamhet och arten och omfattningen av dess ESG-betygsättningsverksamhet,

b)inte utbyter konfidentiella uppgifter som har anförtrotts leverantören av ESG-betyg med någon som inte är direkt involverad i tillhandahållandet av ESG-betygsättningsverksamhet, inklusive betygsanalytiker och anställda hos någon person som direkt eller indirekt är knuten till leverantören av ESG-betyg genom kontroll, och andra fysiska personer vars tjänster står eller har stått till förfogande för, eller står under kontroll av, någon person som direkt eller indirekt är knuten till leverantören av ESG-betyg genom kontroll,

c)inte använder eller utbyter konfidentiella uppgifter för några andra ändamål än tillhandahållande av ESG-betygsätt- ningsverksamhet, inklusive för handel med finansiella instrument, och

d)inte begär eller tar emot pengar, gåvor eller förmåner från någon som leverantören av ESG-betyg gör affärer med.

6.Om personer som avses i punkt 1 anser att en annan person som avses i den punkten har handlat på ett sådant sätt som de anser vara olagligt ska de omedelbart rapportera om detta till övervakningsfunktionen. Leverantören av ESG-betyg ska säkerställa att sådan rapportering inte har några negativa konsekvenser för den person som rapporterar.

7.Om en betygsanalytiker avslutar sin anställning hos leverantören av ESG-betyg och inom ett år därefter börjar arbeta för en betygsatt post eller en emittent av en betygsatt post, om han eller hon har varit direkt involverad i fastställandet av ett enskilt betyg för den, ska leverantören av ESG-betyg granska betygsanalytikerns relevanta arbete under den ettårsperiod som föregick hans eller hennes avgång för att kontrollera om det har funnits några intressekonflikter.

8.De personer som avses i punkt 1 och personer i ledande befattning hos leverantören av ESG-betyg ska inte tillträda någon tjänst i ledningen för en betygsatt post eller en emittent av en betygsatt post om de har varit direkt involverade

ifastställandet av ett enskilt betyg för den under en period på nio månader efter dagen för tillhandahållandet av ett sådant betyg.

Artikel 18

Krav avseende register

1.Leverantörer av ESG-betyg ska föra register över sin ESG-betygsättningsverksamhet. Dessa register ska innehålla de uppgifter som anges i bilagorna I och II.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska bevara den information som avses i punkt 1 i minst fem år och i en sådan form att det är möjligt att upprepa och till fullo förstå fastställandet av ett ESG-betyg.

Artikel 19

Förfarande för hantering av klagomål

1.Leverantörer av ESG-betyg ska ha och på sin webbplats offentliggöra förfaranden för att ta emot, undersöka och lagra information om klagomål som inkommit från användare av ESG-betyg, från betygsatta poster och från emittenter av betygsatta poster. Leverantörer av ESG-betyg ska också tydligt tillhandahålla information på sin webbplats om sitt förfarande för hantering av klagomål och kontaktuppgifter.

2.De förfaranden som avses i punkt 1 ska säkerställa följande:

a)Att leverantören av ESG-betyg offentliggör policyn för klagomålshantering.

b)Att klagomål undersöks på ett rättvist sätt och i god tid, och att resultatet av undersökningen meddelas klaganden inom en rimlig tidsperiod, såvida inte sådan kommunikation skulle strida mot allmän ordning eller mot Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (40).

(40)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks-
	förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
	2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173 12.6.2014, s. 1).

26/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

c)Att utredningen görs av andra personer än den personal som har medverkat i fastställandet av ett enskilt betyg för vilket klagomålet har gjorts.

3.Klagomål kan lämnas in med avseende på något av följande:

a)De uppgiftskällor som har använts för ett enskilt ESG-betyg, sakfel och misstag.

b)Det sätt på vilket betygsättningsmetoden avseende ett enskilt ESG-betyg har tillämpats.

c)Huruvida ett enskilt ESG-betyg är representativt för den betygsatta posten eller emittenten av den betygsatta posten.

Artikel 20

Motiverade farhågor

1.Leverantörer av ESG-betyg ska ha inrättat förfaranden för att ta emot motiverade farhågor från berörda parter som anger sitt namn och sin ställning.

2.Leverantörer av ESG-betyg, med undantag för små leverantörer av ESG-betyg i den mening som avses i artikel 5.1

idenna förordning, ska sträva efter att bemöta de motiverade farhågorna inom 30 arbetsdagar efter mottagandet.

Artikel 21

Utkontraktering

1.Utkontraktering av viktiga operativa funktioner får inte ske på ett sådant sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på leverantörens internkontroll och Esmas möjligheter att utöva tillsyn över huruvida leverantörer av ESG-betyg fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.

2.Leverantörer av ESG-betyg som utkontrakterar funktioner eller sådana tjänster eller verksamheter som är relevanta för tillhandahållandet av ett ESG-betyg ska fortsatt ha det fulla ansvaret för att fullgöra alla sina skyldigheter enligt denna förordning och för att lämna ut de upplysningar som avses i bilaga II.

Artikel 22

Undantag från krav på styrning

1.En leverantör av ESG-betyg får lämna in en begäran till Esma om att undantas från att uppfylla de krav som fastställs i artiklarna 15.6, 15.8 och 15.10.

2.Vid bedömningen av en begäran som avses i punkt 1 i denna artikel ska Esma kontrollera om följande villkor är uppfyllda:

a)Leverantören av ESG-betyg är en liten leverantör av ESG-betyg i den mening som avses i artikel 5.1.

b)Leverantören av ESG-betyg har genomfört åtgärder och förfaranden, i synnerhet interna kontrollmekanismer, rapporteringsarrangemang och åtgärder, som säkerställer oberoendet för betygsanalytiker och personer som godkänner ESG-betyg och som säkerställer effektiv efterlevnad av denna förordning.

c)Leverantören av ESG-betyg har visat att dess storlek inte har fastställts för att kringgå kraven i denna förordning.

d)Leverantören av ESG-betyg har med tillräcklig tydlighet visat att de krav som fastställs i artiklarna 15.6, 15.8 och 15.10 inte står i proportion till arten eller omfattningen av eller komplexiteten i den verksamhet som bedrivs av leverantören av ESG-betyg eller mot bakgrund av arten eller omfattningen av utfärdandet av ESG-betyg.

På grundval av dessa överväganden får Esma undanta leverantören av ESG-betyg från alla krav som	fastställs
i artiklarna 15.6, 15.8 och 15.10 eller, i vederbörligen motiverade fall och på grundval av de uppgifter som leverantören av
ESG-betyg tillhandahåller enligt första stycket d i denna punkt, endast från vissa av dessa krav.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj	27/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

KAPITEL 2

Transparenskrav

Artikel 23

Offentliggörande av de metoder, modeller och grundläggande antaganden som används i ESG-betygsättnings-

verksamhet

1.Leverantörer av ESG-betyg ska på sin webbplats offentliggöra åtminstone de metoder, modeller och grundläggande

antaganden som de använder i sin ESG-betygsättningsverksamhet, inbegripet den information som avses i led d i bilaga I samt i punkt 1 i bilaga III. Sådan information ska offentliggöras på ett tydligt och transparent sätt och lätt kunna identifieras i ett separat avsnitt på webbplatsen för leverantören av ESG-betyg.

Leverantören av ESG-betyg ska tillhandahålla den information som avses i punkt 1 i bilaga III senast när leverantören börjar utfärda ESG-betyg.

2.Separata E-, S- och G-betyg ska tillhandahållas snarare än ett enda ESG-betyg som utgör en aggregering av E-, S- och G-faktorerna. Leverantörer av ESG-betyg ska tillhandahålla de upplysningar som avses i denna artikel och i artikel 24 separat för varje faktor.

3.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel får leverantörer av ESG-betyg tillhandahålla ett enda ESG-betyg som utgör en aggregering av E, S och G-faktorerna, om de, utan att det påverkar ytterligare upplysningsskyldigheter enligt denna förordning, tillhandahåller den information som avses i punkt 1 h i bilaga III.

4.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de uppgifter som ska offentliggöras i enlighet med punkt 1 första stycket. Dessa uppgifter får inte omfatta några ytterligare upplysningskrav än de som anges i punkt 1 i bilaga III.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt till kommissionen senast den 2 oktober 2025.

5.Esma får utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de datastandarder, format och mallar som leverantörer av ESG-betyg ska använda för att presentera den information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med förfarandet i artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 24

Upplysningar till användare av ESG-betyg, betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster

1.Leverantörer av ESG-betyg ska åtminstone göra den information som avses i punkt 2 i bilaga III tillgänglig för användare av ESG-betyg, betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster på fortlöpande basis.

2.En leverantör av ESG-betyg ska säkerställa att en länk till informationen som avses i punkt 1 i bilaga III bifogas ESG-betyget när den ger en användare av ESG-betyg tillstånd att lämna ut ESG-betyget.

3.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de uppgifter som ska lämnas ut i enlighet med punkt 1. Dessa uppgifter får inte omfatta några ytterligare upplysningskrav än de som anges

ipunkt 2 i bilaga III.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 2 oktober 2025.

28/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

4.Esma får utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de datastandarder, format och mallar som leverantörer av ESG-betyg ska använda för att presentera den information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med förfarandet i artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

KAPITEL 3

Oberoende och intressekonflikter

Artikel 25

Oberoende och undvikande av intressekonflikter

1.Leverantörer av ESG-betyg ska ha robusta styrningsarrangemang som inbegriper en tydlig organisationsstruktur med

en väl definierad, transparent och konsekvent roll- och ansvarsfördelning mellan alla personer som är involverade i tillhandahållandet av ett ESG-betyg.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de ESG-betyg de tillhandahåller inte har påverkats av någon befintlig eller potentiell intressekonflikt eller någon affärsrelation eller annan relation, som härrör antingen från leverantörerna själva eller från deras aktieägare, ledning, betygsanalytiker, anställda eller andra fysiska personer vars tjänster står till deras förfogande eller under deras kontroll eller personer som direkt eller indirekt är knuten till dem genom kontroll eller tredjepartsleverantörer till vilka funktioner eller tjänster eller verksamhet har utkontrakterats.

3.Om det föreligger en risk för intressekonflikt inom en leverantör av ESG-betyg på grund av ägarstrukturen, ägarintressena eller verksamheten hos denna leverantör av ESG-betyg, en enhet som äger eller kontrollerar leverantören av ESG-betyg, en enhet som ägs eller kontrolleras av leverantören av ESG-betyg eller något dotterbolag eller någon tredjepartsleverantör till leverantören av ESG-betyg, ska Esma vidta lämpliga åtgärder. Esma får kräva att leverantören av ESG-betyg vidtar åtgärder för att begränsa denna risk.

Om en intressekonflikt som avses i första stycket inte hanteras korrekt genom de åtgärder för riskreducering som avses i första stycket ska Esma kräva att leverantören av ESG-betyg löser denna intressekonflikt. Esma får vid behov kräva att leverantören av ESG-betyg avslutar den verksamhet eller de förbindelser som ger upphov till intressekonflikten eller upphör att tillhandahålla ESG-betyg.

4.En aktieägare eller styrelseledamot i en leverantör av ESG-betyg som utövar ett betydande inflytande i den mening som avses i artikel 2.13 andra meningen i direktiv 2013/34/EU över den leverantören av ESG-betyg, eller över ett företag som har befogenhet att utöva kontroll eller ett dominerande inflytande över den leverantören av ESG-betyg, ska vara förbjuden att göra något av följande:

a)Utöva ett betydande inflytande över någon annan leverantör av ESG-betyg.

b)Ha rätt eller befogenhet att tillsätta eller avsätta styrelseledamöter i någon annan leverantör av ESG-betyg.

c)Vara styrelseledamot i någon annan leverantör av ESG-betyg.

Första stycket i denna punkt är inte tillämpligt på investeringar i andra leverantör av ESG-betyg som tillhör samma koncern av leverantörer av ESG-betyg eller på investeringar i leverantörer av ESG-betyg som är mikroföretag eller små företag enligt kriterierna i artikel 3.1 respektive artikel 3.2 första stycket i direktiv 2013/34/EU.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska till Esma lämna upplysningar om alla befintliga eller potentiella intressekonflikter, inbegripet intressekonflikter som följer av ägandet eller kontrollen av en leverantör av ESG-betyg.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

29/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

6.Leverantörer av ESG-betyg ska fastställa och tillämpa policyer, förfaranden och effektiva organisatoriska arrangemang för att identifiera, upplysa om, förebygga, hantera och begränsa intressekonflikter. Leverantörer av ESG-betyg ska regelbundet granska och uppdatera dessa policyer, förfaranden och arrangemang. Dessa policyer, förfaranden och arrangemang ska specifikt förebygga, hantera och begränsa intressekonflikter som beror på leverantörens ägande eller kontroll, på andra intressen inom leverantörens koncern eller på andra personer som utövar inflytande eller kontroll över leverantören av ESG-betyg när det gäller fastställande av ESG-betyg.

7.Leverantörer av ESG-betyg ska se över sin verksamhet för att identifiera potentiella intressekonflikter minst en gång om året.

Artikel 26

Hantering av potentiella intressekonflikter som härrör från anställda

1.Leverantörer av ESG-betyg ska, när det gäller deras anställda och andra fysiska personer vilkas tjänster står till deras förfogande eller under deras kontroll och som är direkt involverade i tillhandahållandet av ett ESG-betyg, säkerställa

a)att de har de färdigheter som är nödvändiga för att fullgöra deras uppgifter och skyldigheter och är föremål för effektiv ledning och tillsyn,

b)att de inte utsätts för otillbörlig påverkan eller omfattas av intressekonflikter,

c)att de inte får ersättning och att deras prestationer inte utvärderas på ett sådant sätt att det skapar intressekonflikter eller på annat sätt påverkar integriteten i processen för att fastställa ESG-betyg,

d)att de inte har några intressen eller affärsförbindelser som äventyrar den verksamhet som bedrivs av leverantören av ESG-betyg,

e)att de inte får bidra till fastställandet av ett ESG-betyg genom att delta i köp- och säljbud och transaktioner, vare sig personligen eller för marknadsaktörers räkning, förutom när ett sådant bidrag uttryckligen krävs som en del av ESG-betygsättningsmetoden och omfattas av särskilda regler inom ramen för denna, och

f)att de omfattas av effektiva rutiner för att kontrollera utbytet av information med andra anställda som är involverade i verksamhet som skulle kunna skapa en risk för intressekonflikter eller risker i förhållande till tredje parter, om denna information skulle kunna påverka ESG-betyget.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska fastställa särskilda interna kontrollrutiner för att säkerställa att anställda eller personer som fastställer ESG-betyg har integritet och är pålitliga, vilket inbegriper ett internt godkännande av ledningen innan ESG-betyget distribueras.

Artikel 27

Rättvis, rimlig, transparent och icke-diskriminerande behandling av användare av ESG-betyg

1.Leverantörer av ESG-betyg ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att avgifter som debiteras kunder är transparenta och icke-diskriminerande.

2.Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel får Esma kräva att leverantörer av ESG-betyg förser Esma med dokumenterade underlag om sin prissättningspolitik, inbegripet avgiftsstrukturen och prissättningskriterierna. Esma får vidta tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 35 och besluta att ålägga böter i enlighet med artikel 36 om myndigheten konstaterar att de avgifter som tas ut av leverantörer av ESG-betyg inte är rättvisa, rimliga, transparenta och icke-diskriminerande.

30/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

	KAPITEL 4
	Tillsyn som utövas av Esma

Av s n i t t 1

A l l m ä n n a p r i n c i p e r

Artikel 28

Ingen påverkan på ESG-betygs innehåll eller metoder

När Esma, kommissionen eller medlemsstaternas offentliga myndigheter fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får de inte ingripa när det gäller ESG-betygs innehåll eller metoder.

Artikel 29

Esma

1.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma utfärda och uppdatera riktlinjer för samarbetet mellan Esma och behöriga myndigheter vid tillämpningen av den här förordningen, inbegripet förfaranden och närmare villkor för delegeringen av uppgifter.

2.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma, i samarbete med EBA och Eiopa, utfärda och uppdatera riktlinjer för tillämpning av den ordning för godkännande som avses i artikel 11 i den här förordningen senast den 2 oktober 2025.

3.Esma ska offentliggöra en årsrapport om tillämpningen av denna förordning, däribland om de tillsynsåtgärder som vidtagits och böter och viten som ålagts av Esma i enlighet med denna förordning. Rapporten ska särskilt innehålla information om utvecklingen av marknaden för ESG-betyg i unionen och en bedömning av tillämpningen av de ordningar för tredjeland som avses i artiklarna 10, 11 och 12.

Esma ska lägga fram den årsrapport som avses i första stycket för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

4.Esma ska årligen på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de leverantörer av ESG-betyg som är upptagna i det register som avses i artikel 14.1, med uppgift om deras totala marknadsandel i unionen. Offentliggörandet ska innehålla en bedömning av marknadsstrukturen, inbegripet koncentrationsnivåer och mångfalden hos leverantörerna av ESG-betyg.

5.Vid tillämpningen av punkt 4 ska marknadsandelen beräknas med utgångspunkt från den årliga omsättningen från ESG-betygsättningsverksamhet och stödtjänster på koncernnivå i unionen.

6.Esma ska samarbeta med EBA och Eiopa vid utförandet av sina uppgifter och ska samråda med EBA och Eiopa innan riktlinjer utfärdas och uppdateras och förslag till tekniska standarder för tillsyn överlämnas i enlighet med denna förordning.

Artikel 30

Behöriga myndigheter

1.Senast den 2 april 2026 ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet för tillämpningen av denna förordning.

2.De behöriga myndigheterna ska ha tillräckligt stor och kunnig personal för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

31/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

Artikel 31

Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 32, 33 och 34

De befogenheter som genom artiklarna 32, 33 och 34 tilldelas Esma eller tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Artikel 32

Begäran om information

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom beslut kräva att leverantörer av ESG-betyg, personer som är involverade i ESG-betygsättningsverksamhet, betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster, tredje parter till vilka leverantörer av ESG-betyg har utkontrakterat operativa funktioner eller verksamhet, och personer som på annat sätt har en nära och betydande anknytning eller koppling till leverantörer av ESG-betyg eller ESG-betygsättningsverksamhet, tillhandahåller all information som Esma behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.När Esma skickar en enkel begäran om information enligt punkt 1 i denna artikel ska Esma

a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b)ange syftet med begäran,

c)specificera vilken information som begärs,

d)ange en rimlig tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas och i vilket format den begärda informationen ska lämnas,

e)underrätta den person från vilken informationen begärs om att denne inte är skyldig att lämna informationen men att det svar som lämnas på begäran inte får vara oriktigt eller vilseledande,

f)ange de böter som föreskrivs i artikel 36 om den information som lämnats är oriktig eller vilseledande.

3.När Esma genom beslut begär tillhandahållande av information enligt punkt 1 i denna artikel ska Esma

a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b)ange syftet med begäran,

c)specificera vilken information som begärs,

d)ange en rimlig tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas och i vilket format den begärda informationen ska lämnas,

e)ange de viten som föreskrivs i artikel 37 om den begärda informationen inte lämnas inom den angivna tidsfristen eller är ofullständig,

f)ange de böter som föreskrivs i artikel 36 om den information som lämnats är oriktig eller vilseledande,

g)informera om rätten att överklaga beslutet inför överklagandenämnden i enlighet med artikel 60 i förordning (EU) nr 1095/2010 och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare, och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är bemyndigade att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på sina huvudmäns vägnar. Dessa huvudmän förblir ansvariga fullt ut om den information som lämnats av deras advokater är ofullständig, oriktig eller vilseledande.

32/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

5.Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av sitt beslut till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information har hemvist eller är etablerade.

Artikel 33

Allmänna utredningar

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av de personer som avses i artikel 32.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som bemyndigats av Esma ha befogenhet att

a)granska alla handlingar, uppgifter, rutiner och allt annat material av relevans för utförandet av deras uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

b)ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, rutiner och sådant annat material,

c)kalla till sig personer som avses i artikel 32.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med utredningen samt registrera svaren,

d)höra varje annan fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

e)begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

2.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses

ipunkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 37.1, när handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller den information som lämnats av de personer som avses

iartikel 32.1 inte lämnas eller är ofullständiga, samt de böter som föreskrivs i artikel 36 om den information som lämnats av de personer som avses i artikel 32.1 är oriktig eller vilseledande.

3.De personer som avses i artikel 32.1 i denna förordning ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 37 i denna förordning, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

4.Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium denna utredning ska genomföras om utredningen och namnge de personer som av Esma har bemyndigats att genomföra utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på Esmas begäran, bistå dessa bemyndigade personer vid fullgörandet av deras uppgifter. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningen.

5.Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt nationella regler ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

6.Vid ansökan om tillstånd såsom avses i punkt 5 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utredningen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar om framför allt de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts, hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

33/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

Artikel 34

Inspektioner på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga inspektioner på plats i de företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 32.1. Om det krävs för inspektionens korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra inspektionen på plats utan förhandsanmälan.

2.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en inspektion på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och all mark som används av de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha de befogenheter som föreskrivs i artikel 33.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge inspektionen pågår och i den omfattning det är nödvändigt för inspektionen.

3.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisade av ett skriftligt tillstånd, där kontrollens föremål och syfte ska anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 37, om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen. Esma ska i god tid före inspektionen anmäla den till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras.

4.De personer som avses i artikel 32.1 i denna förordning ska underkasta sig inspektioner på plats som Esma beslutat

om. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, den dag då den ska inledas, de viten som föreskrivs i artikel 37 i denna förordning, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 och rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras.

5.På Esmas begäran ska tjänstemän och andra personer som bemyndigats eller utsetts av den behöriga myndigheten

iden medlemsstat där inspektionen ska genomföras aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också på begäran närvara vid inspektionerna på plats.

6.Esma får också begära att de behöriga myndigheterna på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och inspektioner på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 33.1. För detta ändamål ska de behöriga myndigheterna ha samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i den här artikeln och artikel 33.1.

7.Om de tjänstemän och andra personer som bemyndigats av Esma finner att en person motsätter sig en inspektion som har beslutats enligt denna artikel ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet, så att de kan genomföra sin inspektion på plats.

8.Om den inspektion på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationella regler kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras

iförebyggande syfte.

9.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för inspektionen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar om framför allt de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts, hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av inspektionen eller begära att få tillgång till uppgifterna

i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är	förbehållen Europeiska unionens domstol,
i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

34/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

Av s n i t t 2

T i l l s y n s å t g ä r d e r o c h s a n k t i o n e r

Artikel 35

Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esma konstaterar att en leverantör av ESG-betyg inte har fullgjort sina skyldigheter enligt denna förordning ska Esma vidta en eller flera av följande tillsynsåtgärder:

a)Tillfälligt upphäva eller återkalla den auktorisation eller det erkännande som innehas av leverantören av ESG-betyg.

b)Tillfälligt förbjuda leverantören av ESG-betyg från att offentliggöra eller distribuera ESG-betyg till dess att överträdelsen har upphört.

c)Kräva att leverantören av ESG-betyg upphör med överträdelsen.

d)Ålägga böter enligt artikel 36.

e)Utfärda offentliga underrättelser.

2.Esma får också vidta en eller flera av de tillsynsåtgärder som avses i punkt 1 b–e i denna artikel avseende en leverantör av ESG-betyg som är verksam i unionen enligt artikel 2.1

a)utan att iaktta artikel 4, eller om Esma har tillfälligt upphävt eller återkallat den auktorisation eller det erkännande som avses i den artikeln för leverantören av ESG-betyg,

b)utan att uppfylla villkoren för att omfattas av något undantag enligt artikel 2.2.

3.Esma får också vidta den tillsynsåtgärd som avses i punkt 1 e om en ESG-betygsättningsverksamhet som bedrivs av en

i	unionen verksam leverantör av ESG-betyg utgör ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten eller investerarskyddet
i	unionen.

För att kontrollera om en person bedriver verksamhet i unionen enligt artikel 2.1 får Esma använda de befogenheter som myndigheten tilldelats genom artiklarna 32, 33 och 34 med avseende på den berörda personen eller eventuella tredje parter som gör det möjligt för den berörda personen att bedriva ESG-betygsättningsverksamhet.

4.De tillsynsåtgärder som avses i punkt 1 ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

5.När Esma vidtar någon av de tillsynsåtgärder som avses i punkt 1 ska myndigheten beakta överträdelsens art och allvar, med hänsyn till följande kriterier:

a)Överträdelsens varaktighet och frekvens.

b)Huruvida ekonomisk brottslighet har begåtts eller underlättats eller överträdelsen på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

c)Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

d)Graden av ansvar hos den person som är ansvarig för överträdelsen.

e)Den finansiella styrkan hos leverantören av ESG-betyg, såsom framgår av dess totala årliga nettoomsättning.

f)Överträdelsens inverkan på intressena hos investerare och andra användare av ESG-betyg.

g)Storleken på de vinster som har gjorts och de förluster som undvikits av leverantören av ESG-betyg eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån sådana vinster och förluster kan fastställas.

h)I vilken mån leverantören av ESG-betyg samarbetar med Esma, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som leverantören av ESG-betyg har erhållit eller de förluster som denne undvikit genom överträdelsen.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

35/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

i)Alla tidigare överträdelser som begåtts av leverantören av ESG-betyg.

j)Åtgärder som vidtagits efter överträdelsen av leverantören av ESG-betyg för att förhindra att överträdelsen upprepas.

Vid tillämpning av första stycket c ska en överträdelse anses ha begåtts uppsåtligen om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att en person har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

6.Esma ska, utan onödigt dröjsmål, underrätta den person som är ansvarig för överträdelsen om varje beslut om att vidta en tillsynsåtgärd enligt punkt 1. Esma ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från den dag då beslutet antas.

Det offentliggörande som avses i första stycket ska inkludera samtliga följande komponenter:

a)Ett uttalande som bekräftar att leverantören av ESG-betyg har rätt att överklaga beslutet.

b)I tillämpliga fall, ett uttalande som bekräftar att ett överklagande har gjorts och som klargör att ett sådant överklagande inte har suspensiv verkan.

c)Ett uttalande som bekräftar att Esma har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

7.Esma får även kräva att den leverantör av ESG-betyg som överträder bestämmelserna informerar användarna av sina ESG-betyg om de tillsynsåtgärder som Esma vidtagit enligt punkt 1.

Artikel 36

Böter

1.Om Esma konstaterar att en leverantör av ESG-betyg eller, i förekommande fall, dess rättsliga företrädare, uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt bestämmelserna i denna förordning ska myndigheten anta ett beslut om att ålägga böter. Det högsta tillåtna bötesbeloppet ska vara 10 % av den totala årliga nettoomsättningen för leverantören av ESG-betyg, beräknat utifrån de senast tillgängliga årsredovisningar som godkänts av ledningsorganet för leverantören av ESG-betyg.

2.Om den leverantör av ESG-betyg som avses i punkt 1 i denna artikel är ett moderföretag eller dotterföretag till ett moderföretag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara antingen den totala årliga nettoomsättningen eller motsvarande typ av inkomster enligt tillämplig unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderföretaget.

3.När bötesbeloppet fastställs enligt punkt 1 i denna artikel ska Esma ta hänsyn till de kriterier som anges i artikel 35.5.

4.Utan hinder av punkt 3 ska bötesbeloppet, om den leverantör av ESG-betyg som avses i punkt 1 direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar av överträdelsen, minst motsvara dessa fördelar.

5.Om en handling eller underlåtenhet som en leverantör av ESG-betyg har gjort sig skyldig till utgör mer än en överträdelse av denna förordning ska endast det högsta bötesbelopp som beräknats enligt punkt 2 och som är hänförligt till en av överträdelserna tillämpas.

Artikel 37

Viten

1.Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

a)en leverantör av ESG-betyg att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 35.1 c,

b)de personer som avses i artikel 32.1

i) att lämna den fullständiga information som har begärts genom ett beslut som fattats enligt artikel 32.3,

36/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

ii)att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla de fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat material som begärts samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut som fattats enligt artikel 33.3,

iii)att underkasta sig en kontroll på plats som har beslutats enligt artikel 34.4.

2.Ett vite ska vara effektivt och proportionellt. Esma ska ålägga ett vite per dag fram till dess att leverantören av ESG-betyg eller den berörda personen följer det relevanta beslut som avses i punkt 1.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående räkenskapsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om åläggande av vite.

4.Vite ska åläggas för en period av högst sex månader från och med det att Esma meddelar det beslut som avses i punkt

1.Efter utgången av den period för vilken vitet åläggs ska Esma se över åtgärden.

Artikel 38

Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av böter och viten

1.Esma ska offentliggöra alla böter och viten som Esma har ålagt enligt artiklarna 36 och 37 i denna förordning, utom i de fall då ett offentliggörande skulle skapa allvarlig oro på unionens finansiella marknader eller orsaka de berörda parterna oproportionell skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) 2018/1725.

2.Böter och viten som har ålagts enligt artiklarna 36 och 37 ska vara av administrativ karaktär.

3.Böter och viten som har ålagts enligt artiklarna 36 och 37 ska vara verkställbara.

Verkställigheten av böter och viten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat eller det tredjeland där böterna och vitena verkställs.

4.Böter och viten ska tillfalla unionens allmänna budget.

Av s n i t t 3

F ö r f a r a n d e n o c h ö v e r s y n

Artikel 39

Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och åläggande av böter

1.Om Esma konstaterar att det finns allvarliga indikationer på en möjlig överträdelse av bestämmelserna i denna förordning ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma för att utreda ärendet. Utredaren får inte vara direkt eller indirekt inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblandad i tillsyn av de ESG-betyg som överträdelsen rör, och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esmas tillsynsstyrelse.

2.Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningen samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till Esmas tillsynsstyrelse.

3.Utredaren ska ha befogenhet att begära information i enlighet med artikel 32 och att genomföra utredningar och inspektioner på plats i enlighet med artiklarna 33 och 34.

4.Vid utförandet av sina uppgifter ska utredaren ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

5.Rätten till försvar för de personer som är föremål för utredningar ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna förordning.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

37/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

6.När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningen.

7.På grundval av ärendehandlingarna med utredarens utredningsresultat och efter att ha hört de berörda personerna i enlighet med artikel 40, om de begär det, ska Esmas tillsynsstyrelse bedöma om en eller flera av de personer som är föremål för utredningen har begått de överträdelser som avses och ska, om slutsatsen dras att så är fallet, vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 35 och ålägga böter enligt artikel 36.

8.Utredaren ska inte delta i Esmas tillsynsstyrelses överläggningar eller på något annat sätt ingripa i tillsynsstyrelsens beslutsprocess.

9.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 47 för att komplettera denna förordning genom att anta ytterligare förfaranderegler för utövande av Esmas befogenhet att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och uppbörd av böter eller viten, och genom att anta närmare regler om preskriptionstider när det gäller åläggande och verkställighet av böter och viten.

10.Esma ska överlämna ärenden till de berörda nationella myndigheterna för lagföring om myndigheten vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning konstaterar att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som utgör brott. Esma ska inte ålägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

Artikel 40

Hörande av personer som är föremål för utredning

1.Innan Esma fattar beslut om att ålägga en tillsynsåtgärd, böter eller viten enligt artiklarna 35, 36 eller 37 ska de personer som är föremål för utredningarna ges möjlighet att höras om Esmas utredningsresultat. Esma ska grunda sina beslut endast på utredningsresultat som de personer som är föremål för utredningarna har getts möjlighet att yttra sig över.

Första stycket ska inte tillämpas om skyndsamma åtgärder enligt artikel 35 krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider betydande och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett preliminärt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att myndigheten har fattat sitt beslut.

2.Rätten till försvar för personer som är föremål för utredningarna ska iakttas fullt ut under utredningarna. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas ärendehandlingar, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Artikel 41

Prövning av Europeiska unionens domstol

Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva Esmas beslut genom vilka böter eller viten åläggs. Den får upphäva eller sänka eller höja beloppet för ålagda böter eller viten.

38/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

Av s n i t t 4

Av g i f t e r o c h d e l e g e r i n g

Artikel 42

Tillsynsavgifter

1.Esma ska ta ut proportionella avgifter av leverantörer av ESG-betyg i enlighet med de delegerade akter som antas enligt punkt 2. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som kan hänföras till tillsynen av leverantörer av ESG-betyg och ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 43.

2.Beloppet för en individuell avgift ska stå i proportion till den årliga nettoomsättningen för den berörda leverantören av ESG-betyg.

Senast den 2 januari 2026 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 47 för att komplettera denna förordning genom att specificera de typer av avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och respektive motivering, hur avgifterna ska betalas, och, i tillämpliga fall, hur Esma ska ersätta behöriga myndigheter för de kostnader som de kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 43. Dessa delegerade akter ska fastställa avgifter som är proportionella och lämpliga i förhållande till storleken på leverantörerna av ESG-betyg och till omfattningen på tillsynen av dem, särskilt när de kategoriseras som små leverantörer av ESG-betyg.

KAPITEL 5

Samarbete mellan Esma och de behöriga myndigheterna

Artikel 43

Esmas delegering av uppgifter till de behöriga myndigheterna

1.Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera följande tillsynsuppgifter

till den behöriga	myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16
i förordning (EU)	nr 1095/2010:

a)befogenhet att begära information i enlighet med artikel 32 i denna förordning,

b)befogenhet att genomföra utredningar och kontroller på plats i enlighet med artiklarna 33 och 34 i denna förordning,

2.Esma ska, innan en uppgift delegeras i enlighet med punkt 1, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

a)den delegerade uppgiftens omfattning,

b)tidsplanen för utförandet av uppgiften, och

c)överföringen av nödvändig information av och till Esma.

3.Esma ska ersätta den relevanta behöriga myndigheten för kostnader som uppkommer till följd av utförandet av delegerade uppgifter. De kostnader som ska ersättas ska utgöras av samtliga fasta kostnader, plus rörliga kostnader som kan hänföras till fullgörandet av de delegerade uppgifterna eller det bistånd som den behöriga myndigheten har gett Esma.

4.Esma ska med lämpliga intervall se över den delegering som gjorts i enlighet med punkt 1. Esma får närsomhelst återkalla en delegering.

5.En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar eller begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten. Esma ska inte delegera tillsynsansvar, däribland beslut om auktorisationer, slutliga bedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträdelser.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

39/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

Artikel 44

Informationsutbyte

Esma och de behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning eller deras respektive tillsynsansvar och mandat.

Artikel 45

Behöriga myndigheters anmälningar och begäranden om tillfälligt upphävande

1.En behörig myndighet i en medlemsstat som konstaterar att handlingar som överträder denna förordning utförs, eller har utförts, av en leverantör av ESG-betyg på den egna medlemsstatens eller en annan medlemsstats territorium ska informera Esma om detta. Om en behörig myndighet av utredningsskäl anser det lämpligt får denna behöriga myndighet uppmana Esma att bedöma behovet att utnyttja de befogenheter som avses i artikel 32 avseende den leverantör av ESG-betyg som är delaktig i dessa överträdelser.

2.Esma ska vidta lämpliga åtgärder. Esma ska underrätta den anmälande behöriga myndigheten om resultatet och i möjligaste mån också om alla viktiga händelser under ärendets gång.

3.En anmälande behörig myndighet i en medlemsstat som anser att en leverantör av ESG-betyg som är upptagen i det register som avses i artikel 14 och vars ESG-betyg används inom den medlemsstatens territorium har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett sätt som i betydande grad påverkar skyddet för investerare eller stabiliteten i det finansiella systemet i den medlemsstaten, får begära att Esma tillfälligt upphäver den berörda leverantörens av ESG-betyg tillhandahållande av ESG-betyg. Den anmälande behöriga myndigheten ska till Esma lämna en fullständig motivering till sin begäran.

4.Om Esma anser att den begäran som avses i punkt 3 inte är berättigad ska Esma skriftligen informera den anmälande behöriga myndigheten om detta och ange skälen för sitt utlåtande. Om Esma anser att begäran är berättigad, ska Esma vidta lämpliga åtgärder för att lösa frågan och skriftligen informera den anmälande behöriga myndigheten om detta.

Artikel 46

Tystnadsplikt

1.Tystnadsplikt ska gälla för Esma, de behöriga myndigheterna och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma, för de behöriga myndigheterna eller för andra personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inklusive av Esma anlitade revisorer och sakkunniga. Information som omfattas av tystnadsplikt får lämnas ut till en annan person eller myndighet endast enligt unionsrätten eller nationell rätt.

2.All information som enligt denna förordning utbyts mellan Esma, de behöriga myndigheterna, EBA, Eiopa och Europeiska systemrisknämnden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 (41), och som rör affärs- eller driftsförhållanden eller andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell utom när

a)Esma eller den berörda behöriga myndigheten eller annan berörd myndighet eller annat berört organ vid informationens lämnande anger att informationen kan lämnas ut,

b)utlämnande av sådan information är nödvändigt i samband med rättsliga förfaranden,

c)den information som lämnas används i en sammanfattande eller aggregerad form där enskilda finansmarknadsaktörer inte kan identifieras.

(41)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella
	systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).

40/48	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

	AVDELNING IV
	DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER
	Artikel 47
	Utövande och återkallande av delegering och invändningar mot delegerade akter

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 10.3, 39.9 och 42.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2025. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av den femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.3, 39.9 och 42.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 10.3, 39.9 och 42.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

7.Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 6 har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

8.Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akten inom den period som avses i punkt 1 ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget ska den institution som invänt mot en delegerad akt ange skälen för detta.

Artikel 48

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG (42). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (43).

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(42)	Kommissionens beslut 2001/528/EG av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté (EGT L 191,
	13.7.2001, s. 45).
(43)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och
	principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,
	s. 13).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj		41/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

Artikel 49

Ändring av förordning (EU) 2019/2088

I artikel 13 i förordning (EU) 2019/2088 ska följande punkt läggas till:

”3. Om en finansmarknadsaktör eller finansiell rådgivare utfärdar och lämnar ut ett ESG-betyg, enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 (*), till tredje part som en del av sitt marknadsföringsmaterial ska den på sin webbplats inkludera samma information som krävs enligt punkt 1 i bilaga III till den förordningen och i denna marknadsföringskommunikation inkludera en länk till denna webbplats.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar den information som avses i första stycket i denna punkt, med beaktande av de upplysningar som redan lämnats enligt artikel 10 i denna förordning.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859 (EUT L, 2024/3005, 12.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/ reg/2024/3005/oj).”

Artikel 50

Ändring av förordning (EU) 2023/2859

I del A i bilagan till förordning(EU) 2023/2859 ska följande post läggas till:

”20. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859 (EUT L, 2024/3005, 12.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/ reg/2024/3005/oj).”

AVDELNING V

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 51

Övergångsbestämmelser

1.Leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i unionen den dag då denna förordning träder i kraft ska underrätta Esma senast den 2 augusti 2026 om de vill fortsätta sin verksamhet i unionen och ansöka om auktorisation eller erkännande i enlighet med avdelning II. De ska i det fallet ansöka om auktorisation eller erkännande inom fyra månader efter den 2 juli 2026. Om en sådan ansökan till Esma inte görs inom denna period på fyra månader ska de upphöra med sin verksamhet.

2.Efter att ha underrättat Esma enligt punkt 1 ska leverantören av ESG-betyg tillfälligt upptas i det register som avses

iartikel 14 och, fram till det att dess ansökan har godkänts eller avslagits, tillåtas att fortsätta sin verksamhet i unionen och får godkänna ESG-betyg som tillhandahålls av en leverantör av ESG-betyg som är etablerad utanför unionen och som tillhör samma koncern enligt artikel 11.

3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska leverantörer av ESG-betyg som kategoriseras som små leverantörer av ESG-betyg i den mening som avses i artikel 5.1 och som är verksamma i unionen den dag då denna förordning träder

ikraft underrätta Esma i enlighet med artikel 5 senast den 2 november 2026 om de vill fortsätta sin verksamhet i unionen. Om en sådan anmälan inte görs senast den dagen ska de upphöra med sin verksamhet.

42/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

Artikel 52

Översyn

1.Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av denna förordning senast den 2 januari 2029.

2.Kommissionen ska lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet. Vid utvärderingen ska kommissionen ta hänsyn till marknadsutvecklingen och alla relevanta belägg som står till dess förfogande. I rapporten ska särskilt följande bedömas:

a)Hur denna förordning har påverkat omställningen till en hållbar ekonomi, gapet för de investeringar som behövs för att uppnå unionens klimatmål enligt förordning (EU) 2021/1119, samt omdirigeringen av privata kapitalflöden till hållbara investeringar.

b)Denna förordnings effekter på marknadsstrukturen, inbegripet utvecklingen av antalet och mångfalden av leverantörer av ESG-betyg.

c)Huruvida tillämpningsområdet för denna förordning är lämpligt för att uppnå dess mål i enlighet med artikel 1, inbegripet huruvida leverantörer av dataprodukter om miljömässiga faktorer, faktorer som rör sociala förhållanden och mänskliga rättigheter samt faktorer som rör bolagsstyrning bör omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

d)Lämpligheten hos kraven för leverantörer av ESG-betyg som är etablerade utanför unionen att bedriva verksamhet i unionen.

e)Hur marknaden för leverantörer av ESG-betyg fungerar i unionen, inbegripet potentiella intressekonflikter, och Esmas tillsyn över denna.

f)Huruvida denna förordning, inbegripet den princip om ingen påverkan som avses i artikel 28, i tillräcklig utsträckning har bidragit till att förbättra ESG-betygens kvalitet och tillförlitlighet och minskat användningen av vilseledande ESG-betyg,

3.Om kommissionen anser att det är lämpligt ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av relevanta bestämmelser i denna förordning.

Artikel 53

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 2 juli 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 27 november 2024.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
R. METSOLA		BÓKA J.
Ordförande		Ordförande

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

43/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

BILAGA I

UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ANSÖKAN OM AUKTORISATION

En ansökan om auktorisation ska innehålla samtliga följande uppgifter:

a)Den sökandes fullständiga namn, adressen till dennes stadgeenliga säte inom unionen, den sökandes webbplats och, i tillämpliga fall, den sökandes identifieringskod för juridiska personer.

b)Namn på och kontaktuppgifter till en kontaktperson hos den sökande.

c)Den sökandes associationsform.

d)Den sökandes ägarstruktur.

e)Identiteten på de enheter inom den sökandes ägarstruktur som kommer att tillhandahålla ESG-betyg eller utföra någon av de verksamheter som förtecknas i artikel 16.1.

f)Medlemmarna i den sökandes företagsledning och deras kvalifikationsnivå, erfarenhet och utbildning.

g) Antalet betygsanalytiker, anställda och andra personer som arbetar för sökanden och som är direkt involverade i ESG-betygsättningsverksamheten och den erfarenhet och utbildning de har.

h)Den förväntade marknadstäckningen för ESG-betyg.

i)En beskrivning av de förfaranden och metoder som används för att utfärda och se över ESG-betyg som den sökande har genomfört, huruvida den sökande planerar att använda information som offentliggjorts enligt förordning (EU) 2019/2088 och direktiv 2013/34/EU och huruvida den sökande planerar att använda metoder som baseras på vetenskapliga bevis och tar hänsyn till målen i Parisavtalet eller andra relevanta internationella avtal.

j)De policyer eller förfaranden som den sökande har genomfört för att identifiera, hantera och rapportera eventuella intressekonflikter i enlighet med artikel 15 i denna förordning.

k)I tillämpliga fall, handlingar och information som rör befintliga eller planerade arrangemang för utkontraktering av verksamheter som omfattas av denna förordning.

l)I tillämpliga fall, information om andra verksamheter, inbegripet förväntade godkännanden, som den sökande bedriver eller har för avsikt att bedriva.

m)I tillämpliga fall, information om de särskilda åtgärder som genomförts av den sökande enligt artikel 16.2 och 16.3 i denna förordning.

n)I tillämpliga fall, information om ESG-betygsättningsverksamhet.

44/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

BILAGA II

ORGANISATORISKA KRAV

1.Information om registerhållning

Leverantörer av ESG-betyg ska föra register över följande:

a)För varje ESG-betyg, i tillämpliga fall:

i)Uppgifter om vilka betygsanalytiker som medverkat i fastställandet av ESG-betyget, vilka som godkänt ESG-betyget, huruvida ESG-betyget begärts av en utomstående part eller utfärdats på eget initiativ samt det datum då ESG-betyget fastställdes.

ii)Uppgifter om vilka personer som är ansvariga för utarbetandet av den regelbaserade metoden och vilka personer som har godkänt betygsättningsmetoden.

b)Räkenskaper över avgifter som mottagits från betygsatta poster eller emittenter av de betygsatta posterna eller anknutna tredje parter eller från användare av ESG-betyg.

c)Räkenskaper för varje användare av ESG-betyg.

d)Dokumentation över de etablerade förfaranden och betygsättningsmetoder som leverantören av ESG-betyg använder för att fastställa ESG-betyg.

e)Den interna dokumentation och de externa kommunikationer och handlingar, inbegripet icke-offentliga uppgifter och arbetsdokument, som använts som underlag för beslut om ESG-betyg.

f)Dokumentation över de förfaranden och åtgärder som leverantören av ESG-betyg genomfört för att uppfylla bestämmelserna i denna förordning.

g)Den metod som använts för fastställandet av ett ESG-betyg.

h)Ändringar av eller avvikelser från standardförfaranden och standardmetoder.

i)Alla handlingar som rör eventuella klagomål, inbegripet handlingar som har lämnats in av en klagande.

2.Utkontraktering

Om en leverantör av ESG-betyg utkontrakterar funktioner eller andra relevanta tjänster eller verksamheter för tillhandahållandet av ett ESG-betyg till en tjänsteleverantör ska leverantören av ESG-betyg säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

a)Tjänsteleverantören har den förmåga, kapacitet och det eventuella tillstånd som krävs enligt lag för att utföra de utkontrakterade funktionerna, tjänsterna eller verksamheterna på ett tillförlitligt och professionellt sätt.

b)Leverantören av ESG-betyg vidtar lämpliga åtgärder om det visar sig att tjänsteleverantören eventuellt inte utför de utkontrakterade funktionerna på ett effektivt sätt och i överensstämmelse med tillämpliga lagar och andra författningar.

c)Leverantören av ESG-betyg innehar den sakkunskap som krävs för att effektivt övervaka de utkontrakterade funktionerna och för att hantera riskerna i samband med utkontrakteringen.

d)Tjänsteleverantören underrättar leverantören av ESG-betyg om alla händelser som kan ha väsentlig påverkan på leverantörens förmåga att effektivt utföra de utkontrakterade funktionerna i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar.

e)Leverantören av ESG-betyg har möjlighet att avbryta arrangemangen för utkontraktering vid behov.

f)Leverantören av ESG-betyg vidtar rimliga åtgärder, däribland genom att införa beredskapsplaner, för att undvika oskäliga operativa risker i samband med tjänsteleverantörens deltagande i processen för fastställande av ESG-betyg.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

45/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

BILAGA III

KRAV PÅ OFFENTLIGGÖRANDE

1.Minimikrav på offentliggörande

I enlighet med artikel 23 i denna förordning ska leverantörer av ESG-betyg åtminstone offentliggöra följande uppgifter på sin webbplats och genom den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap):

a)En översikt över de betygsättningsmetoder som används och eventuella ändringar, inbegripet huruvida analysen är bakåt- eller framåtblickande och den tidshorisont som omfattas.

b)Den branschklassificering som används.

c)En översikt över datakällor, inbegripet huruvida data hämtas från hållbarhetsförklaringar såsom krävs enligt direktiv 2013/34 eller från upplysningar som lämnats enligt förordning (EU) 2019/2088 och huruvida källorna är offentliga eller icke-offentliga samt en översikt över dataprocesserna, en uppskattning av indata som inte fanns tillgängliga och hur ofta datauppdateringarna sker.

d)ESG-betygsleverantörens ägarstruktur.

e)Information om huruvida och på vilket sätt betygsättningsmetoderna bygger på vetenskapliga bevis.

f)Information om ESG-betygets tydligt definierade syfte med uppgifter om huruvida betyget omfattar en bedömning av risker, konsekvenser eller bådadera, i enlighet med principen om dubbel väsentlighet, eller andra dimensioner, och, om det rör sig om dubbel väsentlighet, andelen av risken och effekternas väsentlighet.

g)ESG-betygets räckvidd, nämligen om det omfattar en enskild E-, S- eller G-faktor eller om det är ett aggregerat betyg med sammanslagning av E-, S- och G-faktorerna, eller om det omfattar särskilda frågor, såsom överföringsrisker.

h)Om det gäller ett aggregerat ESG-betyg, viktningen av de tre överordnande E-, S- och G-kategorierna av faktorer (t.ex. 33 % för E-faktorn, 33 % för S-faktorn, 33 % för G-faktorn), med en förklaring av viktningsmetoden, inbegripet vikt per enskild E-, S- och G-kategori.

i)Inom ramen för E-, S- eller G-faktorerna, en specificering av de frågor som omfattas av ESG-betyget och huruvida de motsvarar frågorna i de standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram enligt artikel 29b i direktiv 2013/34/EU.

j)Information om huruvida betyget uttrycks i absoluta eller relativa värden.

k)I tillämpliga fall en hänvisning till användningen av artificiell intelligens (AI) i insamlingen av data eller processen för betygsättning, inbegripet information om aktuella begränsningar och risker med användningen av AI.

l)Allmän information om vilka kriterier som har använts för att beräkna avgifter som debiteras kunder med specificering av de olika faktorer som har beaktats och allmän information om affärs-/betalningsmodellen.

m)Eventuella begränsningar i de datakällor och metoder som har använts för framtagningen av ESG-betyg.

n)De huvudsakliga riskerna för intressekonflikter och de åtgärder som vidtagits för att minska dem.

o)Om ett ESG-betyg för en betygsatt post omfattar E-faktorn, information om huruvida det betyget tar hänsyn till målen i Parisavtalet eller andra relevanta internationella avtal.

p)Om ett ESG-betyg för en betygsatt post omfattar S- och G-faktorer, information om huruvida det betyget tar hänsyn till relevanta internationella avtal.

q)Eventuella begränsningar av den information som finns tillgänglig för leverantörer av ESG-betyg.

46/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94

Bilaga 1

EUT L, 12.12.2024	SV

2.Ytterligare offentliggöranden till användare av ESG-betyg och betygsatta poster inom ramen för direktiv 2013/34/EU

I enlighet med artikel 24 och utöver det minimikrav på offentliggörande som avses i punkt 1 i denna bilaga ska leverantörer av ESG-betyg göra följande uppgifter tillgängliga för användare av ESG-betyg och betygsatta poster och emittenter av en betygsatta post som är föremål för sådan betygsättning, i tillämpliga fall:

a)En mer detaljerad översikt över de betygsättningsmetoder som använts och eventuella ändringar, inbegripet

i)de vetenskapliga bevis och antaganden som betygsättningen bygger på i tillämpliga fall,

ii)de relevanta nyckelprestationsindikatorerna per E-, S- och G-faktor samt vilken viktningsmetod som använts,

iii)om det gäller ett aggregerat ESG-betyg, resultatet av bedömningen för varje E-, S- och G-kategori av faktorer, presenterat på ett sätt som säkerställer jämförbarhet mellan E-, S- och G-kategorierna,

iv)de möjliga bristerna i metoderna och de åtgärder som vidtagits för att åtgärda dessa brister,

v)reglerna för granskning av metoderna,

vi)om ett ESG-betyg har uppgraderats eller nedgraderats till följd av väsentliga ändringar av betygsättningsmetoder, modeller, grundläggande antaganden eller uppgiftskällor (inbegripet uppskattningar), orsaker till dessa ändringar och deras inverkan på betygen,

vii)datumet för den senaste granskningen av metoderna,

viii)om ESG-betyget omfattar E-faktorn, huruvida och i vilken utsträckning ESG-betyget korrelerar med procentandelen av taxonomiförenligheten enligt förordning (EU) 2020/852 eller är anpassat till andra internationella avtal, tillsammans med en förklaring av eventuella betydande avvikelser från detta.

b)En mer detaljerad översikt över dataprocesserna, däribland

i)en mer ingående förklaring av de datakällor som använts, inbegripet huruvida de är offentliga eller icke-offentliga, om de omfattas av ett bestyrkandeuppdrag och om de bygger på de standarder för hållbarhetsrapportering som utarbetats enligt artiklarna 19a och 29b i direktiv 2013/34/EU avseende hållbar ekonomisk verksamhet och lämnande av upplysningar enligt förordning (EU) 2020/852 och förordning (EU) 2019/2088, inbegripet om och hur information om företags omställningsplaner som härrör från sådana standarder för hållbarhetsrapportering används,

ii)användningen av uppskattningar och branschgenomsnitt med en förklaring av den underliggande metoden i tillämpliga fall,

iii)reglerna för uppdatering av uppgifter och revidering av historiska uppgifter med datum för den senaste uppdateringen av uppgifterna,

iv)vilka kvalitetskontroller av uppgifterna som utförts, deras frekvens och korrigeringsprocessen om problem uppstår,

v)vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera datakällornas begränsningar i tillämpliga fall.

c)I tillämpliga fall information om samverkan med betygsatta poster och emittenter av betygsatta poster, inbegripet huruvida granskningar eller besök på plats har utförts av leverantören av ESG-betyg och hur ofta.

d)När en leverantör av ESG-betyg utfärdar ett betyg på eget initiativ, en tydlig förklaring om detta i ESG-betyget, inbegripet information om huruvida den betygsatta posten eller en anknuten tredje part har informerats om att den skulle betygsättas, huruvida den deltagit i betygsättningsprocessen och huruvida leverantören av ESG-betyg hade tillgång till den betygsatta postens eller en anknuten tredje parts ledningsdokument och relevanta interna dokument.

e)I tillämpliga fall en förklaring av eventuella AI-metoder som använts vid insamlingen av data eller i betygsättningsprocessen.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

47/48

	Prop. 2025/26:94
	Bilaga 1
SV	EUT L, 12.12.2024

f)Om det framkommer ny betydelsefull information avseende en betygsatt post som kan påverka resultatet av ett ESG-betyg ska leverantören av ESG-betyget förklara hur den har beaktat informationen och huruvida den har ändrat det motsvarande ESG-betyget.

I tillämpliga fall ska den information som avses i punkt 2 i denna bilaga vara specifik för varje ESG-betyg som distribueras.

48/48

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3005/oj

Prop. 2025/26:94 Bilaga 2

Promemorians huvudsakliga innehåll

EU-förordningen kräver anpassningar av nationell rätt. I promemorian föreslås därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. I den nya lagen utses Finansinspektionen till behörig myndighet och det införs bestämmelser om handräckning och verkställighet. Dessutom föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen befogenhet att utöva tillsyn över hur hållbarhetsbetyg används i marknadsföringsmaterial.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 3

Lagens syfte

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Handräckning

3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en undersökning ska kunna genomföras enligt artikel 34 i EU-förordningen.

Verkställighet

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

dels att 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 11 §, och närmast före

3 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Tillsyn över användningen av hållbarhetsbetyg i marknadsföringsmaterial

11 §

Finansinspektionen övervakar att administratörer av referensvärden följer bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverk-

samhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

För den tillsynen får

4 kap.	Prop. 2025/26:94
1 §1	Bilaga 3
Finansinspektionen ska ingripa mot

1.en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b)en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2.en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3.en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a)utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU- förordningen, eller

b)i strid med artikel 29.1 eller 29.1a,

4.den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU- förordningen,

5.en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6. en	sådan	administratör som		6. en	sådan	administratör som
avses i 1 eller en enhet under tillsyn				avses i 1 eller en enhet under tillsyn
som inte har följt ett föreläggande				som inte har följt ett föreläggande
enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som				enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som
inte har gett tillträde till				inte har gett tillträde till
verksamhetslokaler enligt 3 kap.				verksamhetslokaler enligt 3 kap.
5 §, och				5 §,
7. den	som	driver	verksamhet	7. den	som	driver	verksamhet
som administratör utan att ha fått				som administratör utan att ha fått
auktorisation		eller	registrerats	auktorisation		eller	registrerats
enligt artikel 34 i EU-förordningen.				enligt artikel 34 i EU-förordningen,
				och

8.en administratör som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse 2021:971.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 4, 5 och 8 §§ och 3 kap. 1 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Finansinspektionen	har tillsyn	Finansinspektionen har	tillsyn
över att leverantörer av gräsrots-		över att leverantörer av gräsrots-
finansieringstjänster	följer	finansieringstjänster	följer
bestämmelserna i EU-förordningen		bestämmelserna i
samt lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering

av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

1. EU-förordningen,

2. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, och

4 §

Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet

strider mot bestämmelserna i EU-förordningen.
Finansinspektionen får		tillfälligt		Finansinspektionen får		tillfälligt
förbjuda	marknadsföringskom-			förbjuda	marknadsföringskom-
munikation	avseende		ett	munikation	avseende		ett
erbjudande	om	gräsrots-		erbjudande	om	gräsrots-
finansiering, om det finns skälig				finansiering, om det finns skälig
anledning att anta att marknads-				anledning att anta att marknads-
föringskommunikationen			eller	föringskommunikationen			eller
erbjudandet strider mot bestäm-				erbjudandet strider mot bestäm-
melserna i EU-förordningen.				melserna i EU-förordningen eller i

artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Ett beslut om förbud som avses i första eller andra stycket får gälla under högst tio arbetsdagar.

5 §

Finansinspektionen får förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller om

det finns skälig anledning att anta att det skulle göra det.
Finansinspektionen får förbjuda		Finansinspektionen får förbjuda
marknadsföringskommunikation		marknadsföringskommunikation
avseende ett erbjudande	om	avseende ett erbjudande	om
gräsrotsfinansiering, om marknads-		gräsrotsfinansiering, om marknads-
föringskommunikationen	eller	föringskommunikationen	eller
erbjudandet strider mot bestämmel-		erbjudandet strider mot bestämmel-
serna i EU-förordningen eller om		serna i EU-förordningen eller
det finns skälig anledning att anta		artikel 2.2 andra stycket i Europa-
att erbjudandet skulle göra det.		parlamentets och rådets förordning
		(EU) 2024/3005, eller om det finns
		skälig anledning att anta att
		erbjudandet skulle göra det.

skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.
	8 §
Om den information som ska	Om den information som ska
lämnas till kunder enligt artikel 19	lämnas till kunder enligt artikel 19
i EU-förordningen eller framgå av	i EU-förordningen eller framgå av
ett investeringsfaktablad enligt	ett investeringsfaktablad	enligt
artikel 23 eller 24 i EU-	artikel 23 eller 24 i EU-
förordningen är bristfällig, felaktig	förordningen är bristfällig, felaktig
eller vilseledande, får Finans-	eller vilseledande, får Finans-
inspektionen offentliggöra korrekta	inspektionen offentliggöra korrekta
uppgifter.	uppgifter. Detsamma gäller i fråga
	om information som ska lämnas
	enligt artikel 2.2 andra stycket i
	Europaparlamentets och	rådets
	förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen får även förelägga den ansvariga leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster att korrigera informationen eller se till att den korrigeras.

3 kap.

1 §

Finansinspektionen ska ingripa mot en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har auktoriserats enligt artikel 12 i EU- förordningen och som

Prop. 2025/26:94 Bilaga 3

1.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 3–5, 6.1–6.6, 7.1–7.4, 8.1–8.6, 9.1, 9.2, 10, 11, 13.2, 15.2, 15.3, 16.1, 18.1, 18.4, 19.1–19.6, 20.1, 20.2, 21.1–21.7, 22, 23.2–23.13, 24–26 och 27.1–27.3 i EU-förordningen,


2. inte har följt ett föreläggande					2. inte har följt ett föreläggande
enligt 2 kap. 2 § eller som inte har					enligt 2 kap. 2 § eller som inte har
gett tillträde till verksamhetslokaler					gett tillträde till verksamhetslokaler
enligt 2 kap. 3 §, eller					enligt 2 kap. 3 §,
3. har åsidosatt sina skyldigheter					3. har åsidosatt sina skyldigheter
enligt	lagen		(2017:630)	om	enligt	lagen		(2017:630)	om
åtgärder	mot		penningtvätt	och	åtgärder	mot		penningtvätt	och
finansiering		av	terrorism	eller	finansiering		av	terrorism	eller
föreskrifter		som meddelats		med	föreskrifter		som meddelats		med
stöd av den lagen.					stöd av den lagen, eller
					4. har åsidosatt sina skyldigheter
					enligt artikel 2.2 andra stycket i
					Europaparlamentets och rådets
					förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan auktorisation enligt artikel 12 i EU-

förordningen.
		10 §
Sanktionsavgiften	för	en	Sanktionsavgiften	för	en
leverantör av gräsrotsfinansierings-			leverantör av gräsrotsfinansierings-
tjänster i ett fall som anges i 1 §			tjänster i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra			första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det			stycket ska fastställas till högst det
högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade

500 000 euro,

2.fem procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

Avgiften tillfaller staten.

12 §

Sanktionsavgiften för en fysisk	Sanktionsavgiften för en fysisk
person i ett fall som anges i 1 §	person i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra	första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det	stycket ska fastställas till högst det
högsta av	högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 3

Prop. 2025/26:94 Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Andra AP-fonden, Finansinspektionen, Finansbolagens Förening, Fondbolagens förening, Föreningen Svensk Värdepappersmarknad, Förvaltningsrätten i Stockholm, Institutionella ägares förening, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Nacka tingsrätt, Naturvårdsverket, Regelrådet, Riksgäldskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges riksbank.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Aktiemarknadsbolagens förening, Bloomberg Stockholm, FAR, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Första AP-fonden, Kommuninvest, Morningstar Sweden AB, Nasdaq Stockholm AB, Naturskyddsföreningen, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Spotlight Stock Market, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

Lagens syfte

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Handräckning

3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en undersökning ska kunna genomföras enligt artikel 34 i EU-förordningen.

Verkställighet

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

dels att 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 11 §, och närmast före

3 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Tillsyn över användningen av hållbarhetsbetyg i marknadsföringsmaterial

11 §

Finansinspektionen övervakar att administratörer av referensvärden följer bestämmelsen i artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverk-

samhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859.

För den tillsynen får

4 kap.	Prop. 2025/26:94
1 §1	Bilaga 5
Finansinspektionen ska ingripa mot

1.en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b)en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2.en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3.en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a)utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU- förordningen, eller

b)i strid med artikel 29.1 eller 29.1a,

4.den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU- förordningen,

5.en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6. en	sådan	administratör som		6. en	sådan	administratör som
avses i 1 eller en enhet under tillsyn				avses i 1 eller en enhet under tillsyn
som inte har följt ett föreläggande				som inte har följt ett föreläggande
enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som				enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som
inte har gett tillträde till				inte har gett tillträde till
verksamhetslokaler enligt 3 kap.				verksamhetslokaler enligt 3 kap.
5 §, och				5 §,
7. den	som	driver	verksamhet	7. den	som	driver	verksamhet
som administratör utan att ha fått				som administratör utan att ha fått
auktorisation		eller	registrerats	auktorisation		eller	registrerats
enligt artikel 34 i EU-förordningen.				enligt artikel 34 i EU-förordningen,
				och

8.en administratör som har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse 2021:971.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

100

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 4, 5 och 8 §§ och 3 kap. 1 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Finansinspektionen	har tillsyn	Finansinspektionen har	tillsyn
över att leverantörer av gräsrots-		över att leverantörer av gräsrots-
finansieringstjänster	följer	finansieringstjänster	följer
bestämmelserna i EU-förordningen		bestämmelserna i
samt lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering

av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

1. EU-förordningen,

2. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, och

4 §

Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet

strider mot bestämmelserna i EU-förordningen.
Finansinspektionen får		tillfälligt		Finansinspektionen får		tillfälligt
förbjuda	marknadsföringskom-			förbjuda	marknadsföringskom-
munikation	avseende		ett	munikation	avseende		ett
erbjudande	om	gräsrots-		erbjudande	om	gräsrots-
finansiering, om det finns skälig				finansiering, om det finns skälig
anledning att anta att marknads-				anledning att anta att marknads-
föringskommunikationen			eller	föringskommunikationen			eller
erbjudandet strider mot bestäm-				erbjudandet strider mot bestäm-
melserna i EU-förordningen.				melserna i EU-förordningen eller i

artikel 2.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005.

Ett beslut om förbud som avses i första eller andra stycket får gälla under högst tio arbetsdagar.

5 §

Finansinspektionen får förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i EU-förordningen eller om

det finns skälig anledning att anta att det skulle göra det.
Finansinspektionen får förbjuda		Finansinspektionen får förbjuda
marknadsföringskommunikation		marknadsföringskommunikation
avseende ett erbjudande	om	avseende ett erbjudande	om
gräsrotsfinansiering, om marknads-		gräsrotsfinansiering, om marknads-
föringskommunikationen	eller	föringskommunikationen	eller
erbjudandet strider mot bestämmel-		erbjudandet strider mot bestämmel-
serna i EU-förordningen eller om		serna i EU-förordningen eller
det finns skälig anledning att anta		artikel 2.2 andra stycket i Europa-
att erbjudandet skulle göra det.		parlamentets och rådets förordning
		(EU) 2024/3005, eller om det finns
		skälig anledning att anta att
		erbjudandet skulle göra det.

skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.
	8 §
Om den information som ska	Om den information som ska
lämnas till kunder enligt artikel 19	lämnas till kunder enligt artikel 19
i EU-förordningen eller framgå av	i EU-förordningen eller framgå av
ett investeringsfaktablad enligt	ett investeringsfaktablad	enligt
artikel 23 eller 24 i EU-	artikel 23 eller 24 i EU-
förordningen är bristfällig, felaktig	förordningen är bristfällig, felaktig
eller vilseledande, får Finans-	eller vilseledande, får Finans-
inspektionen offentliggöra korrekta	inspektionen offentliggöra korrekta
uppgifter.	uppgifter. Detsamma gäller i fråga
	om information som ska lämnas
	enligt artikel 2.2 andra stycket i
	Europaparlamentets och	rådets
	förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen får även förelägga den ansvariga leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster att korrigera informationen eller se till att den korrigeras.

3 kap.

1 §

Finansinspektionen ska ingripa mot en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har auktoriserats enligt artikel 12 i EU- förordningen och som

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

101

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

102

1.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 3–5, 6.1–6.6, 7.1–7.4, 8.1–8.6, 9.1, 9.2, 10, 11, 13.2, 15.2, 15.3, 16.1, 18.1, 18.4, 19.1–19.6, 20.1, 20.2, 21.1–21.7, 22, 23.2–23.13, 24–26 och 27.1–27.3 i EU-förordningen,


2. inte har följt ett föreläggande					2. inte har följt ett föreläggande
enligt 2 kap. 2 § eller som inte har					enligt 2 kap. 2 § eller som inte har
gett tillträde till verksamhetslokaler					gett tillträde till verksamhetslokaler
enligt 2 kap. 3 §, eller					enligt 2 kap. 3 §,
3. har åsidosatt sina skyldigheter					3. har åsidosatt sina skyldigheter
enligt	lagen		(2017:630)	om	enligt	lagen		(2017:630)	om
åtgärder	mot		penningtvätt	och	åtgärder	mot penningtvätt			och
finansiering		av	terrorism	eller	finansiering		av	terrorism	eller
föreskrifter		som meddelats		med	föreskrifter		som	meddelats	med
stöd av den lagen.					stöd av den lagen, eller
					4. har åsidosatt sina skyldigheter
					enligt artikel 2.2 andra stycket i
					Europaparlamentets och rådets
					förordning (EU) 2024/3005.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan auktorisation enligt artikel 12 i EU-

förordningen.
		10 §
Sanktionsavgiften	för	en	Sanktionsavgiften	för	en
leverantör av gräsrotsfinansierings-			leverantör av gräsrotsfinansierings-
tjänster i ett fall som anges i 1 §			tjänster i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra			första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det			stycket ska fastställas till högst det
högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade

500 000 euro,

2.fem procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av leverantörens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller

3.två gånger den vinst som leverantören gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

Avgiften tillfaller staten.

12 §

Sanktionsavgiften för en fysisk	Sanktionsavgiften för en fysisk
person i ett fall som anges i 1 §	person i ett fall som anges i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller andra	första stycket 1, 2 eller 4 eller andra
stycket ska fastställas till högst det	stycket ska fastställas till högst det
högsta av	högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften för en fysisk person i ett fall som anges i 1 § första stycket 3 ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 9 november 2020 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 5

103

	Prop. 2025/26:94	Lagrådets yttrande
	Bilaga 6	Lagrådets yttrande
	Bilaga 6
		Protokoll vid sammanträde 2025-12-12
		Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och
		Kristina Svahn Starrsjö samt justitierådet Jonas Malmberg
		Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om
		hållbarhetsbetyg
		Enligt en lagrådsremiss den 27 november 2025 har regeringen
		(Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
		förslag till
		1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om
		hållbarhetsbetyg,
		2. lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser
		till EU:s förordning om referensvärden,
		3. lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser
		till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering.
		Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige
		Axel Zacharoff.
		Förslagen föranleder följande yttrande.
		Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
		om hållbarhetsbetyg
		1 §
		Bestämmelsens första stycke anger lagens syfte. Enligt andra stycket
		ska termer och uttryck som används i lagen ha samma betydelse som i
		EU-förordningen om hållbarhetsbetyg.
		I lagen används inga termer eller uttryck från EU-förordningen som
		behöver definieras. Andra stycket kan därför utgå.
		Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande
		bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
		2 kap. 5 §
		Paragrafen innehåller bestämmelser om permanenta förbud
		av erbjudanden om gräsrotsfinansiering och marknadsförings-
		kommunikation.
	104

I tredje stycket saknas en hänvisning till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2025/26:94 Bilaga 6

105

Prop. 2025/26:94

106

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 januari 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Lann

Föredragande: statsrådet Niklas Wykman

Regeringen beslutar proposition Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg