Knngl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965 (Proposition 1965:95)

Knngl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

Nr 95

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering au
priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m.; given
Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I avvaktan på resultatet av arbetet inom 1960 års jordbruksutredning
framläggs i propositionen förslag angående reglering av priserna på vissa
jordbruksprodukter under regleringsåret den 1 september 1965—den 31
augusti 1966. Förslagen grundas på en mellan statens jordbruksnämnd och
jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse, som tillstyrkts
av jordbruksnämndens konsumentdelegation. För prisregleringen
under nästa regleringsår förordas att huvuddragen i nu gällande system
alltjämt tillämpas.

Vidare framläggs i propositionen förslag angående anslag för nästa budgetår
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och särskilt stöd
åt det mindre jordbruket.

I Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. ATr 95

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., och anför.

I. Inledning

Under våren 1964 stod det klart att 1960 års jordbruksutredning inte skulle
bli färdig i sådan tid att en ny jordbruksreglering på basis av utredningens
arbete skulle kunna genomföras vid utgången av nu gällande reglerings
giltighetstid. Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag
att, efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation, inkomma till Kungl. Maj :t med förslag
till en provisorisk reglering för en tolvmånadersperiod för att överbrygga
dröjsmålet i jordbruksutredningens arbete.

I en den 26 februari 1965 inkommen skrivelse har statens jordbruksnämnd
med anledning av nämnda uppdrag framlagt förslag till provisoriska
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område för tiden den 1
september 1965—den 31 augusti 1966. Förslaget grundas på en den 18 februari
1965 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation. Överenskommelsen har tillstyrkts av jordbruksnämndens
konsumentdelegation.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1964 gjort framställning
om fraktbidrag för utsädespotatis.

Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening har den 6
mars resp. den 25 april 1964 hemställt om prisutjämning på råvaror för
vissa bageri- och konditorivaror.

I statsverkspropositionen (bil. 11 s. 68 och 70) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag
av 155 milj. kr. och till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
ett förslagsanslag av 95 milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

II. Nuvarande förhållanden

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter
grundas på beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283) och avser
tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965. Målsättningen för
prispolitiken under perioden är att bereda jordbrukarna möjlighet att följa
med i den allmänna inkomstutvecklingen och att efter hand utjämna vid
periodens början befintlig klyfta mellan jordbrukarnas arbetsinkomst och
industriarbetarnas årsinkomst genom att rationaliseringsvinsten inom jordbruket
tillgodoförs jordbrukarna. Såsom underlag för jämförelsen med industriarbetarinkomsten
används den genomsnittliga jordbrukarinkomsten
vid jordbruk i storleksgrupperna 10—20 och 20—30 ha åker. Det förutsattes
att man vid periodens utgång skulle vid inkomstjämförelsen övergå
till jordbruk i storleksgruppen 20—30 ha åker.

Den erforderliga prisnivån på jordbrukets produkter upprätthålls i princip
genom ett gränsskydd i form av införselavgift på varje viktigare produkt.
Avgiften har bestämts med utgångspunkt från att ett visst s. k. mittpris
på produkten skall kunna erhållas inom landet. Införselavgiften ändras
dock i princip inte så länge priset på produkten ligger inom vissa fastställda
prisgränser, kallade den övre och den nedre prisgränsen. Ligger priset
utanför prisgränserna kan, förutom ändringar i införselavgiften, vissa
andra åtgärder vidtas.

De införselavgifter, som fastställdes vid periodens början, ändras vid utlösningen
av vissa spärregler. Genom den s. k. treprocentregeln motverkas
för jordbrukets del effekten av ändringar i prisnivån på världsmarknaden
och kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Den s. k. inkomstregeln medför
att inkomstutvecklingen inom jordbruket knyts till den allmänna löneutvecklingen
för industriarbetare. Då någon av spärreglerna utlöses, skall
normalt införselavgifterna ändras procentuellt lika mycket för alla produkter.
Jordbruksnämnden har dock möjlighet att besluta om sådana avvikelser
som kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden. Under
vissa förutsättningar skall ändringarna av införselavgifterna leda till ändrade
mittpriser och prisgränser.

Införselavgifterna skall inom av riksdagen för varje regleringsår fastställd
ram användas för regleringsändamål på jordbrukets område. För regleringsåret
1959/60 fastställdes den s. k. normalram, inom vilken införselavgifterna
fick tas i anspråk, till 93 milj. kr.

Beträffande detaljbestämmelserna för regleringsåtgärderna hänvisas till
prop. 1959:147.

Sedan 1959 har riksdagen varje år fattat beslut som i viss utsträckning
inneburit ändringar i eller kompletteringar av förut nämnda grunder för
prisregleringen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

År 1960 beslöt riksdagen (prop. 1960: 25, UU 2, rskr 140 ) i samband med
att Sveriges anslutning till EFTA godkändes att ett visst belopp i enlighet
med ett samtidigt godkänt svensk-danskt jordbruksavtal årligen skulle
överföras till Danmark. Beloppet, som tills vidare beräknades till 10 milj.
kr. för år, skulle utgå ur de regleringsavgifter som tas ut på fettvaror. Samma
riksdag (prop. 1960: 153, JoU 31, rskr 311 och prop. 1960: 154, BevU 64,
rskr 345) godkände en provisorisk lösning av vissa problem, som uppkom
för livsmedelsindustrin och för jordbruket genom den avveckling av vissa
tullar och avgifter som följde av anslutningen till EFTA. För vissa av livsmedelsindustrins
produkter (choklad, kex, soppor, fiskkonserver in. m.) infördes
en prisutjämning som på några av dessa varor kombinerades med
en utjämningsskatt. Med hänsyn till de försämrade avsättningsförhållandena
för vissa potatisprodukter beslöts att medel för viss prisutjämning på
dessa produkter förskottsvis och i avvaktan på slutlig reglering fick utgå
ur införselavgifterna på potatis.

Normalramen för de införselavgifter, som fick tas i anspråk under regleringsåret
1960/61, fastställdes till oförändrat 93 milj. kr.

1961 års riksdag (prop. 1961: 49, JoU 17, rskr 169) beslöt att stödet till
spånadslinodlingen i fortsättningen skulle bestridas från vissa införselavgiftsmedel
för fettvaror. Även för regleringsåret 1961/62 fastställdes normalramen
för införselavgifterna till 93 milj. kr.

Vid 1962 års riksdag (prop. 1962: 95, JoU 10, rskr 199) lades gränsskyddet
om för fjäderfäkött och levande fjäderfä. I anledning av EFTA-konventionens
verkningar infördes prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel.
Normalramen i fråga om införselavgifter för regleringsåret
1962/63 fastställdes till ett till 110 milj. kr. höjt belopp.

1963 års riksdag (prop. 1963: 178, UU 10, rskr 381) godkände ett jordbruksavtal
med Danmark. Detta innebar bl. a. att i det föregående nämnt
belopp höjdes till lägst 20 milj. kr. för år. Samma riksdag (prop. 1963:
134, JoU 14, rskr 180) höjde normalramen för användning av införselavgiftsmedel
för den fortlöpande prisregleringsverksamheten för regleringsåret
1962/63 till 150 milj. kr. och bestämde den för vart och ett av regleringsåren
1963/64 och 1964/65 till 160 milj. kr. I normalramen för regleringsåret
1962/63 ingick gottgörelse till jordbruket för de genom tillkomsten
av EEC försämrade exportförutsättningarna. Eventuella sådana förluster
för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skulle täckas ur disponibla införselavgiftsmedel
utanför normalramen.

Vid 1964 års riksdag (prop. 1964:77, JoU 14, rskr 240) fattades beslut
om att övergå till den s. k. falltalsmetoden för att bestämma kvaliteten på
brödsäd. På grund härav höjdes införselavgiften för brödsäd. Härigenom
inflytande medel skulle redovisas för sig och disponeras enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Under den förflutna delen av prissättningsperioden 1959/60—1964/65
har treprocentregeln elva gånger och inkomstregeln sex gånger medfört ändringar
av införselavgifternas storlek. Inkomstregelns utlösningar har beräkningsmässigt
medverkat till att höja producentprisnivån med inemot 16 %
i förhållande till mittpriserna vid periodens början. Den sammanlagda effekten
av utlösningarna av treprocentregeln beräknas däremot vara mycket
obetydlig. Den världsmarknadsprisindex (VM-index), som utgör en av
komponenterna i regeln, har nämligen medfört en sänkning av producentprisnivån
med ungefär lika mycket (10,1 %) som den andra komponenten,
kostnadsindex (K-index), höjt densamma (10,3 %).

III. Jordbruksnämndens förslag

Allmänna grunder

Jordbruksnämnden har under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens
godkännande träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation
om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under tiden
den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. överenskommelsen redovisas
av jordbruksnämnden på följande sätt.

1. I avvaktan på att nya jordbrukspolitiska principer som resultat av 1960
års jordbruksutredning kan komma att fastställas av statsmakterna, har
parterna vid överläggningarna utgått från att de allmänna riktlinjerna från
1947 års riksdagsbeslut med de ändringar och preciseringar, som sedermera
skett, senast i samband med det s. k. sexårsavtalet, alltjämt skall vara vägledande
och normerande för jordbrukspolitiken.

2. Den prisnivå för jordbruksprodukter, som kommer att råda vid utgången
av sexårsavtalet den 31 augusti i år, skall bibehållas oförändrad vid övergången
till ett nytt avtal, avseende tiden den 1 september 1965—den 31 augusti
1966. Härvid bortses från de eventuella ändringar, som vid övergången
kan föranledas av de i punkt 6 nämnda justeringarna av prisgränserna.

3. Hittillsvarande bestämmelser för treprocentregelns tillämpning skall
vara i kraft under avtalstiden. Efter en eventuell första utlösning av regeln
under denna lid skall dock ske eu övergång till en K-index, grundad på vägningstal
enligt kostnadsstrukturen vid typkalkylgårdarna av den genomsnittliga
storleken 25 ha (normjordbruken). Vid tillämpningen av den nya
K-index i samband med fortlöpande beräkningar enligt treprocentregeln
skall denna index appliceras med 60 % på jordbrukets totala intäkter, räknade
med utgångspunkt från den vid regelutlösningen rådande mittprisnivån.

VM-index bibehålls i princip med sin nuvarande effekt vid regeltillämpningar
(bl. a. skall vikten liksom hittills utgöra 50 % av jordbrukets intäkter).
VM-index med dess utslag skall dock ej längre påverka K-mjölkpriset1
i annan mån än alt tidpunkten för prisändringen alltjämt påverkas av denna
index. Det skall vidare undersökas inom jordbruksnämndens indexkom 1

K-mjölk = konsumtionsmjiilk.

It nihanfi till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr nr,

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

mitté huruvida tekniska möjligheter finns att avlägsna sådana olägenheter,
som kan uppkomma genom att svängningarna i VM-priserna blir av sådan
omfattning att de, på grund av de spärrar, som prisgränssystemet för de enskilda
varorna utgör, ej kan återspeglas av de svenska partipriserna eller i
ändringar av importavgifterna.

4. Inkomstregeln ersätts med ett inflationsskydd, innebärande att jordbruket
fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda importavgifter tillförs ett belopp,
som per år räknat utgör 60 milj. kr. Skulle detta skydd mot förmodan
visa sig otillräckligt får förhandlingar om en eventuell komplettering upptas.

Till detta kommer 6 milj. kr., som vid samma tidpunkt (den 1 mars 1966,)
tillförs jordbruket av de regleringsmedel, som kvarstår oförbrukade vid utgången
av sexårsavtalet.

5. I syfte att såvitt möjligt hålla priset på K-mjölk till konsumenterna
oförändrat under avtalsperioden, tillförs mejerinäringen regleringsmedel
inom den s. k. normalramen till belopp, svarande mot de direkta prishöjningar
i partihandelsledet, som enligt avtalets innehåll eljest skulle bli erforderliga
enligt treprocentregeln. Vid den första utlösning av denna regel,
som kan komma att ske under avtalstiden, förfars på följande sätt. Det totalbelopp,
som enligt fastställda regler skall tillföras (vid starkt stigande
VM-priser avräknas från) jordbruket, minskas (ökas) med ett för K-mjölk
i särskild ordning beräknat belopp. Återstående del av totalbeloppet fördelas
via ändringar av importavgifterna procentuellt lika för alla i systemet
ingående varor utom K-mjölk. Undantag från denna generella regel förutsätts
få ske på liknande sätt som under sexårsavtalet.

Vid beräkningen av det belopp, som skall tillföras mejerinäringen, utgår
man från utvecklingen av Iv-index sedan närmast föregående regelutlösning,
varvid 60 % av den konstaterade indexförändringen tas i beaktande. Häremot
svarande öretal för K-mjölk ersätts med motsvarande belopp av de
regleringsmedel, som beräknas inflyta under avtalstiden intill en summa
av 20 milj. kr. Skulle denna summa visa sig vara otillräcklig, får prishöjningar
i partihandelsledet övervägas.

6. Vissa prisgränser och mittpriser in. in. skall undergå eu justering den
1 september i år. Sålunda skall bl. a. vete och råg från denna dag ha gemensamma
prisgränser. Säsongperioderna för smör ändras från oktober —mars
och april—september till oktober—april och maj—september.

7. Den regel, som nu gäller för justering av prisgränserna, skall tillämpas
intill dess inflationsskyddet utlöses den 1 mars 1966. Vid detta tillfälle skall
emellertid prisgränserna justeras oavsett om den i regeln förutsatta gränsen
3 % uppnåtts eller ej. Till grund för justeringen skall då läggas, förutom vad
som beror av inflationsskyddet, summan av upplupen K-index sedan senast
föregående justeringstillfälle.

8. Vid tilläggsavtalet våren 1963 fastställdes ramen för de regleringsmedel,
som jordbruket efter överenskommelse med statens jordbruksnämnd
äger att disponera över, till ett årsbelopp av 160 milj. kr. 1 detta belopp ingick
ca 17 milj. kr., avsett för sockernäringen. Årsbeloppet kan nu uppskattas
till ca 160 milj. kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen
av socker och sockerprodukter. Avtalet förutsätter att ramen exklusive
socker fastställs till 160 milj. kr. för regleringsåret 1965/66.

9. De förluster, som uppstår vid svensk export av jordbruksprodukter genom
bildandet av EEC, skall för regleringsåret 1963/64 ersättas genom
ianspråktagande av de regleringsmedel, vilka kvarstår oförbrukade vid ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

gången av sexårsavtalet. Detta sker i anslutning till de utfästelser, som lämnats
i sexårsavtalet och i tilläggsavtalet våren 1963. Frågan om ersättning
för förlusterna under regleringsåret 1964/65 tas upp av jordbruksnämnden
och förhandlingsdelegationen så snart storleken av förlusterna kan överblickas.

10. Frågor, som har samband med EFTA, skall handläggas på samma sätt
som under sexårsavtalet.

11. För försök och forskning på jordbrukets område skall, under förbehåll
av Kungl. Maj :ts godkännande, av regleringsmedel inom normalramen
få disponeras ett belopp av intill 2 milj. kr.

Jordbruksnämnden meddelar i detta sammanhang att nämnden efter en
av konsumentdelegationen gjord framställning, som jordbrukets förhandlingsdelegation
lämnat utan erinran, har överenskommit med statens prisoch
kartellnämnd om att denna skall följa Sveriges lantbruksförbunds noteringsverksamhet
för att klarlägga hur denna bedrivs och på vilket underlag
noteringarna baseras.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att, om ett andra provisorieår
skulle visa sig erforderligt, parterna i punkt 4 av överenskommelsen har
lagt grunden för ett tillvägagångssätt, som kan tillämpas för att bereda
jordbruket skydd mot ändringar i penningvärdet.

De viktigaste av de ändringar av prisgränserna, som nämnts i punkt 6
av överenskommelsen, framgår av följande tablå.

Produkt	Prisgränser (öre/kg)
	Nu gällande	Från 1/9 1965
Vete ..............	....... 54— 68]	52— 64
Råg................	........ 50— 64
Matpotatis..........	........ 37— 50	35— 52
Oljeväxter..........	....... 89—117	85—113
Nötkött............	........ 550—700	550—714
Hästkött............	........ 472—635
Fläsk..............	........ 448—571	440—579
Ägg
aug.—nov.........	........ 490 -606	400—508
dec.—juli ........	........ 432—534
Broiler ............	........ 693—880	600—750

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har utgått
från, att de för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gällande bestämmelserna
skall, där ej annat föreslås i framställningen, äga fortsatt giltighet
under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden redovisar vidare att konsumentdelegationen vid sitt
godkännande av ilen träffade överenskommelsen gjort följande uttalande

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Konsumentdelegationen har vid sammanträde med jordbruksnämnden
lagt fram synpunkter och förslag inför överläggningarna mellan nämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation. Konsumentdelegationen har sedermera
tagit ställning till nämndens sammanfattande förslag till uppgörelse
med förhandlingsdelegationen och har därvid funnit, att en del av de av
konsumentdelegationen framförda önskemålen har beaktats. Delegationen
finner det särskilt viktigt att den automatiska sammankoppling med
löneutvecklingen för andra grupper, som sexårsavtalets inkomstregel
innebar, brutits. Visst hänsynstagande till den allmänna prisutvecklingen
har därvid fått accepteras. Vid sina överväganden har konsumentdelegationen
funnit sig för sin del böra godkänna uppgörelsen.

Jordbruksnämnden anmäler också att överenskommelsen tillstyrkts av
styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
Folk.

Förslag för särskilda produkter

Vete och råg, m. m. Brödsädsodlingen har under de senaste åren karaktäriserats
av en relativt stor odling av höstvete och en tillbakagång av odlingen
av vårvete och råg. Detta har lett till betydande överskott av höstvete
som med avsevärda kostnader fått avsättas på den internationella marknaden.
Samtidigt har det varit nödvändigt med import för att fylla behovet
av såväl vete av vårvetekvalitet som råg. Både jordbrukets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen har framhållit angelägenheten av
en bättre balans inom brödsädsodlingen.

Mittpriset och prisgränserna för råg har hittills legat 4 kr./dt under
motsvarande priser för vete. Detta hänger samman med att även inlösenpriset
för råg enligt sexårsavtalet förutsattes ligga 4 kr./dt under vetepriset.
Med hänsyn till att inlösenpriset för råg av 1965 års skörd förutsatts
bli detsamma som för vete föreslår nämnden och förhandlingsdelegationen
att enhetliga mittpriser och prisgränser skall gälla för vete och råg under
regleringsåret 1965/66. Av marknadsmässiga skäl föreslås vidare att mittpriset
för brödsäd skall vara 58 kr. och prisgränserna 52 resp. 64 kr./dt.
Detta innebär en sänkning av mittpriset för vete med 3 kr. och en höjning
av mittpriset för råg med 1 kr./dt.

Makaroner och spagetti m. m. Jordbruksnämnden har senast i januari
1962 i framställning rörande jordbruksregleringen föreslagit att varor, som
hänförs till tulltaxenummer 19.03 (makaroner, spagetti och liknande produkter),
överförs till jordbruksregleringen med hänsyn till att dessa varor
närmast är jämförbara med mjöl. Jordbruksnämnden anser det vara av
vikt för den berörda industrin, att gränsskyddet för angivna varor motsvarar
avgiftsbelastningen för de vid tillverkningen använda råvarorna.
Kungl. Maj :t har hittills inte biträtt nämndens förslag utan frågan har i

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

stället lösts genom att den för varugruppen gällande tullsatsen höjts. Tullen,
som före år 1959 var 20 kr./dt, höjdes den 1 januari 1959 till 25 kr./dt,
den 1 september 1959 till 35 kr./dt och den 1 juli 1962 till 45 kr./dt. För
att lämna industrin kompensation för otillräckligt gränsskydd har jordbruksnämnden
under tiden juli 1960—juli 1962 lämnat partiell återbäring
av de avgifter, som belastat de vid tillverkningen använda råvarorna. Återbäringsbeloppen
har varierat mellan 2: 50 kr. och 7: 25 kr./dt.

Även efter den 1 juli 1962 har tullskyddet som regel understigit införselavgifterna
på råvaran. Jordbruksnämnden anger att i november 1964 det
»negativa tullskyddet» var 12: 15 kr./dt. Nämnden föreslår, att den aktuella
varugruppen överförs till jordbruksregleringen och beläggs med införselavgift
som motsvarar avgiften på råvaran. I andra hand förordar
nämnden att tullskyddet höjs i relation till nu aktuell avgiftsnivå.

Matärter och bruna bönor m. m. Till följd av en successiv minskning av
den inhemska odlingen av matärter föreligger ett mindre importbehov. Jordbruksnämnden
och förhandlingsdelegationen är ense om att införselavgiften
den 1 september 1965 bör fastställas till 25 kr./dt, vilket i förhållande
till f. n. gällande avgift innebär en ökning med 11:60 kr. Härigenom
bör man kunna uppnå ett odlarpris av ca 90 kr./dt, vilket anses vara lämpligt
för att motverka ytterligare nedgång i odlingen. Även odlingen av
bruna bönor har minskat successivt och täcker f. n. endast omkring hälften
av konsumtionsbehovet. För att motverka ytterligare arealminskning,
har nämnden och förhandlingsdelegationen kommit överens om höjning
av införselavgiften, som nu utgör 44: 25 kr., till 55 kr./dt.

Införselavgiften för hampfrö har hittills varit densamma som för bruna
bönor. Det anses dock inte motiverat att höja denna avgift.

Prisgränser och prisbevakning för potatis. Erfarenheterna visar, att priset
på matpotatis är känsligt för variationer i marknadsläget och kan undergå
betydligt större procentuella förändringar än vad som är vanligt i
fråga om andra produkter. För att prisrörelserna på potatismarknaden i
normal omfattning skall kunna försiggå inom prisgränserna föreslår jordbruksnämnden,
att avståndet mellan dessa och mittpriset ökas från nuvarande
15 % till 20 % av mittpriset. Med utgångspunkt från ett oförändrat
mittpris av 43:50 kr./dt blir prisgränserna 35 (nu 37) resp. 52 (nu 50)
kr./dt.

Till grund för bevakningen av prisgränserna för potatis läggs under viss
del av året lantbruksförbundets notering för färsk sydsvensk potatis eller,
i förekommande fall, ett ovägt medeltal av denna notering och stockholmsnoteringen
för mälarpotatis. Av det material, som legat bakom noteringarna,
framgår att den sydsvenska potatisen fått en något större marknadsandel
än som förutsatts i nu gällande avtal. Jordbruksnämnden föreslår

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

därför, att direktiven för prisgränsbevakningen ändras så, att sammanvägningen
av noteringen för sydsvensk potatis och noteringen för mälarpotatis
sker med vikten 60 för den förstnämnda och vikten 40 för den
sistnämnda noteringen.

Avgiftsbeläggning av vissa potatisprodukter. På vissa potatisprodukter tas
ut en införselavgift, som beräknas efter den importerade varans sammansättning
och som anpassas efter motsvarande införselavgifter för i varan
ingående potatis och andra jordbruksvaror.

Potatismospulver och potatisflingor innehåller, förutom potatis, även
torrmjölk. Införselavgiften utgör f. n. 1: 32 kr./kg pulver eller flingor,
varav för potatisandelen 1: 28 kr. och för torrmjölksandelen 4 öre/kg.

För mjöl, gryn och flingor, som framställs direkt av potatis men utan
tillsats av torrmjölk, tas ut eu särskild införselavgift som ursprungligen bestämdes
till 40 kr./dt. På grund av regelutlösningar har avgiften sedermera
successivt höjts till 116 kr./dt.

Jordbruksnämnden föreslog i sin framställning våren 1963 rörande jordbruksregleringen,
att införselavgiften även för sistnämnda varor skulle
beräknas efter sammansättningen. Förslaget biträddes inte eftersom att
det ledde till en höjning av införselavgiften med ca 30 %. Skillnaden i
avgiftsbeläggning enligt nuvarande system jämfört med det föreslagna har
emellertid minskat avsevärt och utgör f. n. ca 10 %. Importen anses dock
till följd härav ha förskjutits till förmån för produkterna utan tillsats av
torrmjölk.

Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår jordbruksnämnden att
även på potatisprodukter hänförliga till stat. nr 11.05.001 och 009 tas ut
en införselavgift som beräknas efter den importerade varans deklarerade
sammansättning.

Oljeväxtfrö. På grund av utvecklingen av världsmarknadspriserna på flytande
vegetabiliska oljor har det inhemska priset på oljeväxtfrö alltsedan
sommaren 1962 fram till januari 1965 legat under eller, sedan januari 1965,
endast obetydligt över nedre prisgränsen. För att få bättre balans mellan
världsmarknadspris och prisgränser har i samband med förut nämnda överenskommelse
enighet nåtts om att föreslå en sänkning av prisgränserna
med 4 öre/kg. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen och 18 % vattenhalt
förordas därför en nedre prisgräns på 85 öre/kg och en övre prisgräns
på 113 öre/kg. Mittpriset blir sålunda 99 öre/kg.

Prisgränsperioderna för smör. F. n. gäller för smör skilda prisgränser
under månaderna oktober—mars och under månaderna april—september.
Under den förstnämnda tiden ligger prisgränserna f. n. ca 57 öre/kg högre
än under den sistnämnda. För att förebygga spekulation har jordbruks -

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965 11

nämnden rätt att för olika år variera liden för övergången mellan de två
perioderna.

Med stöd av marknadsmässiga erfarenheter under de senaste åren töreslår
jordbruksnämnden att gränserna mellan de två prisgränsperioderna
förskjuts så att de högre prisgränserna avser månaderna oktober—april och
de lägre månaderna maj—september. Rätten för jordbruksnämnden att
variera tiden för övergången bör kvarstå.

Hästkött, nötkött och fläsk m. m. Till följd av nedgången av landets hästbestånd
får marknadsföringen av hästkött av inhemskt ursprung allt
mindre betydelse. Tillräckliga skäl synes därför inte föreligga att behålla
särskilda prisgränser m. m. för denna varugrupp. Ettersom hästkött i viss
mån ersätter nötkött, bör det däremot — då åtgärder vidtas till skydd för
nedre eller övre prisgränsen på nötkött — finnas möjligheter till samma åtgärder
i fråga om hästkött. Detta syfte nas om nötkött och hästkött förs
samman till en varugrupp.

Av det marknadsförda köttet beräknas under år 1965 hästköttet komma
att utgöra 5 % och nötköttet 95 %. Om nu gällande mittpiiser för
ostyckat hästkött och nötkött vägs ihop med utgångspunkt från nämnda
relationstal, leder detta till ett gemensamt mittpris av 621 öre/kg. Såsom
kompensation för de sänkningar av mittprisnivån, som föreslås för vissa
andra varugrupper, har emellertid jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen
överenskommit att det gemensamma mittpriset för nötkött och
hästkött hör höjas till 652 öre/kg. Prisgränserna bör fastställas till 550
resp. 714 öre/kg. Införsel- och kompensationsavgifterna bör utgå med de
belopp som gäller för nötkött.

Jordbruksnämnden föreslår, alt nämnden bemyndigas för nästa regleringsår
genomföra angivna ändringar i prisregleringen för nötkött och för
hästkött.

Införselavgiften för den sålunda sammanslagna varugruppen förutsatts
i fortsättningen få utgöra grundval för beräkningen av införselavgifterna
för styckat kött.

Med hänsyn till de prisfluktuationer, som förekommer på fläsk, anses
den nuvarande spännvidden, 12 % av mittpriset, mellan nedre och övre
prisgränsen — 448 resp. 571 öre/kg — vara något knapp. Jordbruksnämnden
föreslår, att prisgränserna för ostyckat fläsk fr. o. in. den 1 september
1965 fastställs till 440 resp. 579 öre/kg, vilket motsvarar en spännvidd av
ca 13,5 % av mittpriset.

Ägg och äjjKprodukter. När det nuvarande prisregleringssystemet infördes
hade äggproduktionen en utpräglad säsongvariation. För prisreglei ingen
på ägg fastställdes därför två prisgränsperioder, nämligen en för lågproduktionstiden
under månaderna augusti—november och en för högproduktions -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tiden under månaderna december--juli. Även om en viss produktionstopp
alltjämt är märkbar från slutet av december till mitten av februari, anses
skillnaden mellan perioderna nu vara utjämnad. Jordbruksnämnden föreslär
därför att för hela året gällande prisgränser införs. Marknadsutvecklingen
gör det emellertid nödvändigt att samtidigt sänka mittpris och prisgränser.
Hönsskötseln har nämligen under senare år rationaliserats intensivt.
böljden har blivit eu kraftigt ökad produktion per höna och år samt
en lagre toderåtgång. Samtidigt har omsättningen i den internationella
agghandeln krympt bl. a. på grund av marknadsregleringar inom EEC-området.
Äggpriset har till följd härav sedan slutet av oktober 1963 legat under
den nedre prisgränsen. F. n. ligger priset 53 öre/kg under denna gräns.

Joidbruksnämnden räknar med att de internationella äggpriserna även
under de närmaste åren kommer att ligga på så låg nivå, att det inhemska
äg8PJiset ej kan hållas över den nuvarande nedre prisgränsen utan att exceptionellt
kraftiga och utomordentligt kostnadskrävande skyddsåtgärder
tillgrips. Till denna uppfattning ansluter sig Svenska ägghandelsförbnndet
och jordbrukets förhandlingsdelegation, som framhåller att mittprisnivån
bör sänkas med ca 50 öre/kg. Jordbruksnämnden föreslår därför att den
nedre prisgränsen fr. o. in. den 1 september 1965 fastställs till 400 öre/kg,
mittpriset till 454 öre/kg och den övre prisgränsen till 508 öre/kg. I normalbeloppet
för införselavgiften för ägg, vilket f. n. är 160 öre/kg, föreslås ingen
ändring. Jordbruksnämnden erinrar om att nu utgående införsel- och tillverkningsavgifter
på fodermedel beräknas öka produktionskostnaden för ägg
med ca 80 öre/kg.

Jordbruksnämnden räknar med att även i fortsättningen tillfälliga säsongöverskott
av ägg uppkommer vilka måste avsättas genom export, som
pnsutjämnas med anlitande av regleringsmedel. Strukturförhållandena
inom ägghandeln anses inte göra det möjligt att belägga äggproduktionen
med särskilda regleringsavgifter. Sveriges export- och importförening för
ägg erhåller f. n. i stället medel för prisutjämning vid export genom att införselavgifter
och tillverkningsavgifter för fodermedel, i första hand införselavgifterna
för majs och kli, tilldelas föreningen. Under regleringsåret
1963/64, då äggexporten uppgick till något mer än 8 000 ton, anså°gs
det inte möjligt att tillföra föreningen prisutjämningsmedel i den omfattning
som skulle ha krävts för att hålla äggpriset inom landet över den
nedre prisgränsen. Jordbruksnämnden föreslår, att för nästa regleringsår
grunderna för tilldelningen av prisutjämningsmedel ändras så att föreningen
får i stort sett de belopp som beräknas inflyta i införsel- och tillverkningsavgifter
för de fodermedel som förbrukas inom ägg- och fjäderfäproduktionen.
Med nuvarande avgiftssatser och produktionsförhållanden beräknar
nämnden detta belopp till ca 15 milj. kr. per år.

Jordbruksnämnden anser vidare, att prisgränserna för heläggmassa, helägg
pal ver och äggulepulver bör ändras till följd av förslagen rörande pris -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965 13

gränserna för ägg. De förordade prisgränserna och mittpriserna redovisas i
följande tabell.

Nedre prisgräns Mittpris övre prisgräns

öre/kg öre/kg öre/kg

Heläggmassa ....................... 405 465 525

Heläggpulver ....................... 1 900 2 146 2 392

Äggulepulver ....................... 1 850 2 085 2 320

Gödkyckling m. m. När prisregleringen för fjäderfäkött år 1962 lades om
fastställdes mittpriset och prisgränser efter då rådande prisnivåer. Ända
fram till mitten av år 1964 har det inhemska priset på dessa produkter legat
mellan prisgränserna. Härefter har den ökade uppfödningen av kycklingar,
främst gödkyckling (broiler), medfört att produktionen överstigit konsumtionsutrymmet
inom landet. Den ökade tillförseln jämte viss konkurrens
från andra länder har medfört att det inhemska priset på gödkyckling fått
sänkas kraftigt. Det ligger sedan november 1964 ca 80 öre/kg under gällande
nedre prisgräns. För att skydda det inhemska priset har jordbruksnämnden
i olika omgångar höjt införselavgiften. Nuvarande belopp är 273 öre/kg,
vilket är 47 öre högre än den normalavgift som skall gälla då priset betinner
sig mellan prisgränserna. Härjämte har temporärt lämnats visst stöd
av regleringsmedel för att genom lagring av kött av höns och kyckling
skydda den nedre prisgränsen.

Det inhemska priset på gödkyckling mäts f. n. genom att vissa organisationer
och företag till jordbruksnämnden lämnar vissa schematiska uppgifter
om sina partiprisnoteringar. Jordbruksnämnden har överenskommit med
vissa företag i branschen att de i fortsättningen skall i detalj redovisa sina
faktiska priser vid försäljningar till olika köparekategorier med angivande
av varusortiment, leveransvillkor och övriga priskonditioner. För envar av
uppgiftslämnarna skall ett medelpris räknas fram. Nämnden föreslår att det
aritmetiska medeltalet av dessa priser skall anses utgöra det inhemska priset.
Detta beräknas komma att ligga ca 25 öre/kg lägre än vid beräkning enligt
nuvarande metod.

Efter hörande av de företag och organisationer, som lämnar prisuppgifter,
föreslår jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
att mittpris och prisgränser för gödkyckling anpassas efter de ändrade
marknadsförhållandena. De föreslagna ändringarna framgår av följande
uppställning.

	Nuvarande	Förslag
	öre/kg	öre/kg
Nedre prisgräns .........	......... 693	600
Mittpris ................	......... 786,5	675
övre prisgräns..........	......... 880	750

2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 95

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

I liäga om stöd till lagring av kött av höns och kyckling föreslår jordbruksnämnden,
etter hörande av berörda branschföretag, att nämnden får
använda de prisregleringsmedel, som avses för Sveriges export- och importtörening
för ägg, för att lämna bidrag för fasta och rörliga lagringskostnader
för sådant fjäderfäkött som uppslaktats vid kontrollslakteri vid
de tillfällen då det inhemska priset inte överstiger mittpriset. En viss analogi
nås härigenom med uppläggningen av lagringsstödet för nötkött in. m.

Lin och hampa. Frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
utreds f. n. Enligt vad jordbruksnämnden har inhämtat beräknas denna
utredning inte bli slutförd innan ställning måste tas till frågan om stöd
åt 1965 års skörd av dessa produkter. Efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
tar därför jordbruksnämnden nu upp frågan om eif
provisoriskt stöd åt spånadsväxtodlingen under budgetåret 1965/66. Jordbruksnämnden
erinrar om att 1956 års riksdag (prop. 1956: 38, JoU 6, rskr
130) fattade principbeslut angående stödet åt hanteringen av lin och hampa.
Statliga pristillägg för framställd tiber skulle enligt vissa grunder utgå av
budgetmedel. Genom beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:49, JoU 17,
rskr 169) slopades systemet med stöd över budgeten till linodlingen. I stället
kopplades stödet samman med det stöd åt oljelinodlingen som lämnas inom
ramen för de införselavgifter som under vissa förutsättningar utgår till olje\äxtodlingen.
Pristillägg lämnas för högst 8 000 ton halm av spånadslin per
år. Medelsbehovet, som förutsätts inte överstiga 1 040 000 kr., bestrids ludet
belopp av 3 milj. kr., som får disponeras för i första hand stöd åt oljelinodlingen.
För spånadslinfrö lämnas garantipris för högst 2 400 ton frövaror
med 18 % vattenhalt. Även kostnaden härför bestrids ur nyssnämnda belopp.

Det statliga pristillägget för hampfiber utgår med högst 94,5 öre/kg upp
till en högsta kvantitet av 720 ton fiber.

Riksförbundet Lin och hampa har i skrivelse till jordbruksnämnden föreslagit,
att stöd åt odlingen av lin och hampa skall få utgå enligt oförändrade
grunder även för 1965 års odling.

Med hänsyn till att behov av prisstöd kvarstår i oförminskad omfattning
töreslår jordbruksnämnden att oförändrat stöd lämnas även för 1965 års
skörd.

Vissa verkningar av europeisk handelsintegration

Jordbruksnämnden anser att tillräcklig anledning inte föreligger alt nu
utvidga det system för prisutjämningar till livsmedelsindustrin, som har
föranletts av Sveriges anslutning till EFTA. Förutsättningar föreligger ej
heller att utan allvarliga ekonomiska återverkningar för jordbruket och
lör den berörda livsmedelsindustrin slopa eller begränsa nu utgående pris -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

utjämning. Jordbruksnämnden föreslår därför att nu gällande beslut rörande
prisutjämningen på råvaror för choklad, kex, soppor, tiskkonsei vei,
dextrin och äggalbumin in. m. förlängs.

Tidigare gjord utfästelse om prövning av erforderlig gottgörelse för jordbrukets
förluster till följd av inverkan av EFTA bör enligt den nu träffade
överenskommelsen utsträckas att avse åtminstone även nästa regleringsår.
Frågan om ersättning för jordbrukets förluster under regleringsåret
1965/66 till följd av inverkan av EEC har förutsatts få prövas när förlusterna
kan överblickas.

Införselavgiftsmedlens användning m. m.

Som allmän regel för användningen av införselavgiftsmedel gäller, att
medlen i princip bör användas för regleringsändamål på jordbrukets område.
Som regel skall införselavgiften för en viss produkt användas för att
täcka förluster i samband med regleringsåtgärder lör samma eller likartad
produkt. Införselavgifterna för fodermedel fördelas emellertid mellan
de olika produktionsgrenarna i ungefärligt förhållande till deras användning
av fodermedel, dock med viss prioritet för äggregleringen. Omfattningen
och den huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande
införselavgiftsmedel bestäms årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Användningen m. in. av införselavgifterna under regleringsåren 1963/64
och 1964/65 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regleringsåret
1965/66 tramgår av följande tabell.

Införselavgiftsmedlens användning

Utgifter

Normalramen

Svensk spannmålshandel.............

Sveriges stärkelseproducenters förening,

införselavg. f. stärkelse.............

» » potatis .............

Sockerregleringsfonden...............

Sveriges oljeväxtintressenter .........

Svenska mejeriernas riksförening.....

Svensk kötthandel .................

Sveriges import- och exportförening för
ägg..........................

1963/64

1 000 kr.

5 221

2 928
2 137
1 270
31 571
19 011
67 839

7 067

1964/65

prel.

1 000 kr.

16 000

2 300
1 500
16 800
30 000
21 000
39 400

6 900

1965/66
jordbruksnämndens

förslag
1 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Sveriges import- och exportförening för ägg Svensk kötthandel Svenska mejeriernas riksförening Reserv till jordbruksnämndens förfogande	1963/64 1 000 kr. 122 956	1964/65 prel. 1 000 kr. 2 22 100 4 000	1965/66 jordbruks- nämndens förslag 1 000 kr.
Summa 160 000	160 000	160 000
Engångstillskoit den 1 mars 1966 ____			6 000
Utanför normalramen
Sveriges potatisodlares riksförbund.....	1 000	1 000	1 000
Svensk matpotatiskontroll.......	100	125	165
Sveriges utsädesförening..........	50	50	50
Veterinärstyrelsen ........	113	150
Prisutjämning på torkat äggalbumin____	971	1 000	1 000
Prisutjämning på kärnbindemedel......	2161	i
Bidrag för avsättning av brödsäd ....	65 800 \|	31 020 [	10 395
Avbetalning på sockerregleringens skuld
till fettclearingkassan .........	1 349	2 170
Avgifter för fodermedel.........	11 489	10 194	10 285

Summa 81 088 45 709 22 895

Summa utgifter Inkomster	241 088	205 709	188 895
Från föregående år kvarstående införsel-avgifter och räntor ......... Under året influtna införselavgifter .... Vissa ränteinkomster .......	57 407 212 039 1 388	29 746 208 218 1 500	33 755 3175 748 1 000
Summa inkomster	270 834	239 464	210 503
Kvarstående odisponerade införselavgifts-medel och räntor ..........	29 756	33 755	21 608
Beräkningarna rörande storleken av de avgifter, som inflyter reglerings-året 1965/66, grundas på de avgifter som skall tillämpas när produktpriser-na ligger mellan prisgränserna. Hänsyn har i detta sammanhang inte ta-gits till de i överenskommelsen förutsatta avgiftshöjningar som skall göra
1 Avser införselavgiftsmedel för ärter och bönor med 1 456 000 21 500 000 kr.	kr. samt för fodermedel med

01 LinTfnn,mt0rselavgiftsmedcl för ärter och bönor med 600 000 kr- samt för fodermedel med
21 500 000 kr.

Utom införselavgifter för varor som hör till sockerregleringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

det möjligt att fr. o. m. den 1 mars 1966 höja jordbrukets inkomster med
60 milj. kr. En förutsättning för beräkningarna är vidare normala skördeoch
marknadsförhållanden. Detaljredovisning av beräkningarna lämnas i
följande tabell.1

Överenskommelsen innebär — bortsett från den i det föregående angivna
jämkningen i fråga om tilldelningen av införselavgifter till äggregleringen
— i sak inte någon ändring i de allmänna grunderna för användningen
av införselavgiftsmedlen. Jordbruksnämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation förutsätter, att nämnden efter samråd med
delegationen skall få företa de jämkningar i direktiven för användningen,
som kan visa sig nödvändiga för att jordbruket som helhet skall kunna
tillgodogöra sig avgifterna inom den medgivna normalramen.

Normalramen för de införselavgifter, som får tas i anspråk under regleringsåret
1965/66, utgör enligt överenskommelsen oförändrat 160 milj. kr.
Införselavgifterna för de varor, som hör till sockerregleringen, skall dock
utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.

I fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen meddelar
jordbruksnämnden att veterinär styrelsen begär att få disponera dels
högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel, dels
högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen. Svensk
Matpotatiskontroll (SMAK) anhåller att ett med 40 000 kr. höjt bidrag,
eller 165 000 kr., anvisas till den upplysningsverksamhet rörande matpotatis,
som organisationen leder.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör kostnaderna för de i veterinärstyrelsens
framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas
av andra medel än införselavgiftsmedel. Framställningen om bidrag till
SMAK:s upplysningsverksamhet föranleder däremot ingen erinran från
jordbruksnämndens sida. Nämnden har för sin del funnit den begärda
höjningen vara väl motiverad.

För bidrag till Sveriges utsädesförenings kostnader för potatisförädlingsverksamhet
bör — i avvaktan på resultatet av överläggningar med berörda
intressenter — reserveras ett belopp av 50 000 kr.

I fråga om användningen av införselavgifter, som kvarstår från tidigare
regleringsår, innebär den träffade överenskommelsen att 6 milj. kr. skall
överföras till regleringsåret 1965/66 för att tillföras jordbruksregleringen.
Detta belopp skall fördelas av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation. I överenskommelsen har förutsatts att
härefter kvarstående införselavgifter skall i den omfattning, som Kungl.
Maj:t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till jordbruket
för sådana exportbortfall till följd av EEC, som kan visas ha uppstått för
regleringsåret 1963/64. Vad härefter kan återstå har förutsatts få användas

1 Tabellen återfinns på s. 18—20.

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66

(Tecknet • är ulsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbelagda importvaror
(socker 1/5 1964—30/4 1965)		(socker 1/5 1965—30/4 1966)
Beräknad import ton	Antagen införselavgift kr. per 100 kg	Avgiftsmedel, som beräknas inflyta för im-porten (med av-drag för resti-tutioner) 1 000 kr.	Beräknad import ton	Antagen införselavgift kr. per 100 kg	Avgiftsmedel,'', som beräknas inflyta för im-porten (med av-drag för resti- J tutioner) 1 000 kr.
1	2	3	4	5	6	7
Brödsäd samt mjöl och gryn därav:
vete...................................	50 000	28,20	14 100	10 000	29,70	2 970
råg ....................................	60 000	28,20	16 920	25 000	29,70	7 425
övriga slag..............................
Summa	—	—	31 020	—	—	10 395
Ärter och bönor (för människoföda) samt
hampfrö:
bönor ..................................	2 500	41	1 025	2 500	43,20	1 080
ärter ..................................	2 500	12,40	310	2 500	13	325
hampfrö................................	750	41	307	750	43,20	324
Summa	—	—	1 642	—	—	1 729
Fodermedel (samt malt):
korn, havre, sorghum (även i form av mjöl
o. dyl.) ..............................	7 000	18,75	1 312	7 000	19	1 330
sockersnitzel ............................	20 000	2	400	10 000	2	200
kli ............................	20 000	8	1 600	20 000	8	1 600
majs ..................................	46 000	20	9 200	46 000	20	9 200
oljckraftfoder ...........................	305 000	5	15 250	310 000	5	15 500
malt............................	7 500	23,10	1 732	7 500	23,40	1 755
hömjöl...................	13 000	4	520	13 000	4	520
övriga (bl. a. melass) ....................	40 000	4,20	1 680	40 000	4,20	1 680
Summa	—	—	31 694	—	—	31 785

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

—- 12 13

matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)...... 25 000

mjöl, gryn och flingor av potatis och andra

matpotatisprod.........................

Summa —

Stärkelse och stärkelseprodukter:

vete-, ris- odh potatisstärkelse............

andra slag av stärkelse:
maniok- och arrowrot samt diverse stärkelsehaltiga
slag av mjöl, gryn och flingor ..

druv- och stärkelsesocker ................

dextrin, glättmedel m. ..................

Summa

2 000

3 000
450
5 500

Socker m. m.:

råsocker ................................

sockerraffinad (även sockerkulör)..........

sirap ..................................

sockerbetor..............................

Summa

1 000
45 000
1 100
190 000

Fettråvaror och fettvaror.......... Summa

76 000

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ...................

mesost .................................

smältost................................

torrmjölk ..............................

övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass

m. m.)................................

Summa

8 000
80
700
100

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat)................

annat nötkött (ostyckat) ..........

fläsk (ostyckat)....................

1 200
3 200
3 500

3 750	45 000
2 550	—
6 300	—
1 098	2 000
*1 310	3 000
*280	450
»1 222	5 500
3 910	—
200	(58 070)
*13 135	(30 000)
428	(1 000)
6 023	( '' )
19 786	—
3 44 000	78 000
8 880	8 000
29	80
	700
197	100
308	—
9 414	—
2 520	1 500
7 392	5 000
4515	750

15,60	7 020
—	2 660
—	9 680
57,60	1 152
86	31 430
109,50	l323
40,40	>1 222
—	4 127
(62,26)	(36 154)
(67,67)	*(18 901)
(63,67)	(637)
( '' )	( • )
—	(55 692)
65	*45 000
120	9 600
40	32
208	208
—	327
—	10167
237	3 555
248	12 400
148	1 no

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

Införselargifter pa jorJhrnkgregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66 (forts.)

Avgiftsbelagda importvaror	Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965	Regleringsåret 1/9 1965—31/8 1966
	tsocxer l/ö 1964—30/4 1965)		(socker 1/5 1965—30/4 1966)
	Beräknad import	antagen införselavgift	Avgiftsmedel, som beräknas	Beräknad import	Antagen införselavgift	Avgiftsmedel, som beräknas
			inflyta för im-		inflyta för im-
			porten (med av-drag för resti-			porten (med av-drag för resti-
i " _	ton 2	kr. per 100 kg Q	tutioner) 1 000 kr.	ton	kr. per 100 kg	tutioner) 1 000 kr.
hästkött (ostyckat) ........			2 700 1 480	5	6	7
fårkött (ostyckat)............			1 200	241	2 892
charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer			500	318	1 590
(bl. a. salt hästkött) och konserver.....	16 050		39 486	14100
övriga slag (levande djur m. m.)..........			38 829
Summa Agg och äggprodukter m. m.:	—	—	58 093	—	—	60 376
fjäderfäkött .............			964	400
levande fjäderfä ............			261	1 044
ägg och övriga slag..............	620		1 395	620		*
			233	1 445
Summa	—	—	2 359	—	_	2 489
Summa för samtliga avgifter	—	—	208 218	—	_	175 748
Ränteinkomster på hos jordbruksnämnden inne-						1(231 440)
stående införselavgiftsmedel .......			5 000
			—	—	4 000
Totalt	—	—	213 218	_	_	5 (5 500) 179 748
						4 (236 940)

för maniok- och arrowrot in. m. 250 000 kr., för druv- och stärkelsesocker

1 För restitutioner har avdragits för majsstärkelse 900 000 kr.,

170 000 kr. och för dextrin 1 000 000 kr.

2 För restitutioner har avdragits 1 400 000 kr.

1 f0/, r®8leringsbidrag ocb restitutioner i övrigt har avdragits 5 000 000 resp. 5 300 000 kr.

2 Inkl'' ränt!, uPPj;a8na sockeravgiftsmedel. Närmast däröver angivet belopp avser summa exkl. dylika medel.

Inkl. ranta på sockeiavgiftsmedel; beloppet närmast däröver är exkl. sådan ränta.

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till erforderlig utfyllnad av den för regleringsåret 1965/66 medgivna normalramen
och eljest för uppkommande ändamål enligt bestämmande av
jordbruksnämnden i samråd med förhandlingsdelegationen. —- Om normalramen
trots eventuell utfyllnad inte uppnås, har enligt överenskommelsen
förutsatts att kvarstående brist i rambeloppet i första hand skall minska det
för behållande av prisnivån för konsumtionsmjölk avsedda beloppet av 20
milj. kr.

I anslutning till p. 11 i överenskommelsen hemställer jordbruksnämnden
vidare om bemyndigande att låta regleringsföreningarna använda sammanlagt
2,5 milj. kr. för upplysning, försök och forskning. Till upplysning
bör på samma sätt som hittills få disponeras sammanlagt högst 1 milj. kr.
Av återstoden jämte medel som ej går åt för upplysningsverksamheten
bör bildas ett anslag på högst 2 milj. kr. för försök och forskning. Tillskotten
till detta forskningsanslag lämnas av de olika regleringsföreningarna
i proportion som, efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,
godkänns av jordbruksnämnden. Av anslaget skall i första hand medel
kunna anvisas såsom jordbruksnäringens bidrag till sådana forsknings-
och för söksorganisationer på jordbrukets område som Jordbrukstekniska
föreningen i Ultuna och den i betänkandet Utredning om försöksverksamheten
på husdjursförädlingens område (Stencil Jo 1964: 10) föreslagna
stiftelsen för svensk animalieproduktion. Återstoden överförs till
fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets
område (Exportmedelsfonden). Jordbrukets förhandlingsdelegation
framhåller enligt nämnden, att medel från anslaget vid behov även
bör kunna utnyttjas för bidrag inom verksamhetsområdet för Institutet
för växtförädling av frukt och bär i Balsgård.

Användningen av regleringsavgifter m. m.

Någon anledning att ändra reglerna för användningen av interna regleringsavgifter
inom jordbruket (förmajningsavgifter, oljekraftfoderavgifter,
tillverkningsavgifter för vissa produkter av potatis in. m., utjämningsavgifter
för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter)
och av motsvarande kompensationsavgifter anser jordbruksnämnden
inte föreligga. Nämnden föreslår därför, att de bemyndiganden i ämnet,
som nämnden nu har, utan ändring får gälla för nästa regleringsår.

Regleringsavgifter för fettvaror

Jordbruksnämnden har tidigare beräknat nettointäkterna av regleringsavgifter
för fettvaror under budgetåren 1964/65 och 1965/66 till 22 resp.
24 milj. kr. Nämnden anmäler att erfarenheterna av den senaste tidens
prisutveckling på världsmarknaden för margarinråvaror nu tyder på att

Kungl. Maj ds proposition nr 95 år 1965

regleringsavgifterna tills vidare måste hållas på så låg nivå att angivna
nettointäkter inte kommer att nås. Det kan i varje fall befaras att de för
budgetåret 1965/66 inte helt räcker till för det belopp på f. n. 20 milj. kr.
för år, som skall utbetalas till Danmark.

Vid jordbruksnämndens avgörande av detta ärende har särskilt
yttrande avgetts av byråchefen i nämnden Lars Juréen. Denne har ej
någon erinran mot storleken av de medel, som enligt avtalet för ett år
skall tilltöras jordbruket, men anser att utformningen av överenskommelsen
har vissa brister. Dessa beror på att man nu i alltför hög grad har
byggt på principer som hör samman med gällande långtidsavtal.

Juréen framhåller att i en ettårig överenskommelse framgår olägenheterna
av en i princip oförändrad treprocentregel tydligt. Dessa kunde
lätt avlägsnas om det s. k. VM-index bröts ut ur treprocentregeln. Vid
korttidsavtal föreligger nämligen relativt täta möjligheter att avstämma
de faktiska prisrelationerna och prisnivåerna inom landet gentemot utlandet.
Mot bakgrunden härav bortfaller i stort sett behovet av en VMindex
som särskilt prissättningsinstrument.

IV. Vissa framställningar

Fraktbidrag för norrländsk utsädespotatis. Statens jordbruksnämnd anför
att den svenska potatisodlingen först de senaste åren har närmat sig
övrig växtodling i fråga om intensitet. Då ett förstklassigt och sjukdomsfritt
utsäde är en förutsättning för en högklassig odling vågar nämnden
förutspå ökad efterfrågan på sådant utsäde. Framför allt i övre Norrland
är betingelserna för produktion av utsädespotatis goda. För att stimulera
efterfrågan på kvalitetsutsäde är det enligt nämndens uppfattning nödvändigt
att tillgången är god och under en övergångstid överstiger efterfrågan.
Om det sålunda tillskapade överskottet inte skall behöva avsättas
till underpriser synes det nämnden nödvändigt att ekonomiskt stödja
exporten av utsädespotatis med ett fraktbidrag av sådan storlek att fraktkostnaderna
från produktionsområdet till en exporthamn täcks. Dessa kostnader
har nämnden beräknat till ca 8 öre/kg. Nämnden anser det emellertid
inte vara erforderligt med ett speciellt prisstöd för den utsädespotatis
som skall försäljas inom landet.

Kommerskollegium hävdar i remissyttrande att det föreslagna fraktbidraget
för transport inom Sverige får betraktas som en exportsubvention
och att åtgärden sannolikt kommer att betraktas på samma sätt även av
andra länder. Kommerskollegium anför vidare att det av interna skäl måste
te sig tveksamt att uppta en produktion, som förutsätter en export, vilken
endast kan ske med statliga subventioner. Härför synes böra krävas syn -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

nerligen starka skäl. Kollegium redogör vidare för de handelspolitiska
åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA. I anslutning
härtill finner kollegium det uppenbart att nya subventioner till stöd
för exporten är åtgärder, som inte ligger i linje med den målsättning för
de regler för internationell handel som Sverige varit med om att söka fastlägga
i internationella sammanhang. Även om svårigheter föreligger att
bedöma hur utvecklingen i föreliggande fall kommer att te sig, finns emellertid
enligt kollegiets mening betydande risk för ej önskvärda handelspolitiska
återverkningar. Mot bakgrunden av vad sålunda anförts anser sig
kollegium inte kunna tillstyrka det föreslagna stödet för export av norrländsk
utsädespotatis.

Råvaruprisutjämning för bageri- och konditorinäringen. Sveriges bageriidkar
ef öre ning anhåller att vid införsel av bageri- och konditori\ ai or, \ari
ingår av jordbruksregleringen berörda råvaror och som enligt EFTA-konventionen
hänförts till gruppen industrivaror, skall tas ut en kompensationsavgift
för att utjämna skillnaden mellan råvarupriserna på världsmarknaden
och i Sverige. Den som från Sverige exporterar dylika varor bör
få gottgörelse efter samma grunder.

Bageriidkareföreningen framhåller, att nuvarande situation är högst otillfredsställande
för bagerierna. Importen av cakes och Danish pastry var
närmast dubbelt så stor år 1963 som år 1961. Den diskriminering, som det
uteblivna skyddet inneburit, känns särskilt besvärande och svårförståelig
mot bakgrunden av de långtgående importrestriktioner och råvaruprissubventioner,
som på detta område gäller i Danmark.

Sveriges konditorförening ansluter sig till bageriidkareföreningens framställning
och framhåller farhågor för att importen kommer att bli besvärande
för konditoriernas del.

Statens jordbruksnämnd anför i remissyttrande, att det f. n. inte är
tillåtet inom EFTA att ta ut utjämningsavgifter av ifrågasatt slag. Vissa
undersökningar i ämnet pågår emellertid inom EFTA. Om dessa leder till
positivt resultat är inte möjligt att nu bedöma.

Importen från EFTA-länderna av berörda produkter har ökat men
minskat från övriga länder. Importen av cakes och Danish pastry har stigit
från 224 ton år 1961 till inemot 600 ton år 1964. Totalproduktionen av
dessa varor inom landet uppgick år 1961 till ca 14 000 ton.

Jordbruksnämnden har liksom tidigare den uppfattningen att en råvaruprisutjämning
på skorpor, cakes och Danish pastry i princip är motiverad.
EU system med utjämningsavgifter tillgodoser enligt nämndens uppfattning
kraven på administrativ enkelhet. Eftersom ett dylikt system f. n. inte kan
«odtas inom EFTA, föreslår dock nämnden att framställningarna inte skall
föranleda någon vidare åtgärd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

V. Anslagsframställningar för budgetåret 1965/66

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 155 milj.
kr. I prop. 1965: 1 (bil. Ils. 68) har anslaget, såsom tidigare angetts, uppförts
med ett beräknat belopp av 155 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget höjs med 5 milj. kr.

Anvisat Ökning

1964/65 1965/66

98 000 000 —

700 000 —

55 000 000 + 5 000 000

1 100 000 _

+ 5 000 000

Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristilllägget
för regleringsåret 1965/66 utgår med oförändrat belopp, eller 74,4
öre/kg mjölkfett. Då mjölkinvägningen antas få i stort sett samma omfattning
som under innevarande budgetår beräknas medelsbeloppet bli oförändrat.

2. Jordbruksnämnden föreslår prisstöd med oförändrat 680 000 kr. till
196d års hampodling. Vidare förordas att statsbidrag på 14 000 kr. även nästa
budgetår lämnas Riksförbundet Lin och hampa för att bestrida viss del av
förbundets kostnader för tekniska undersökningar och försöksverksamhet.
Ett oförändrat bidrag med 6 000 kr. föreslås även utgå till Sveriges allmänna
linodlingsförening.

3. Kostnaderna för prisutjämningen under budgetåret 1964/65 beräknas
understiga den härför beräknade anslagsposten på 55 milj. kr. med ca 10
milj- kr- En av de viktigaste råvarorna, sockret, har på grund av höga internationella
priser en längre tid varit fritt från införselavgift eller belagts med
relativt låg avgift. Till följd härav minskades medelsbehovet för prisutjämning
för denna råvara.

För nästa budgetår bör enligt jordbruksnämnden anslagsposten böjas
med 5 milj. kr. Det ökade medelsbehovet hänger närmast samman med
den högre kostnad för prisutjämning på socker, som följer av de ändringar
i sockerregleringen för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966 som nämnden
föreslagit i särskild skrivelse.

4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostna -

1. Allmänt mjölkpristillägg ................

2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa

samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende
spånadsväxter ..........................

3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade

råvaror till livsmedelsindustrin ..........

4. Diverse kostnader ..........

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

der skall få bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1964/65. Från
anslagsposten bör sålunda jordbruksnämnden få bestrida de till omkring
400 000 kr. beräknade kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen som utgår
enligt principbeslut av 1959 års riksdag. Härjämte beräknar nämnden
högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.
för handhavande av vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen
av mjölk och mejeriprodukter. Av anslagsposten bör vidare inom ett beräknat
belopp av 500 000 kr. efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få
bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av
den prisreglerande verksamheten. Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera
medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration
i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för
innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 95 milj. kr. Som
tidigare anförts har anslaget i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 70) uppförts med
ett beräknat belopp av 95 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget
sänks med 1,5 milj. kr.

Anvisat

1964/65

1. Arealtillägg ............................ 21 000 000

2. Leveranstillägg för mjölk................ 34 000 000

3. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige.... 40 000 000

Ökning

eller

minskning

+ 3 000 000
— 6 000 000
+ 1 500 000

— 1 500 000

Motiv. 1. Lantbruksstyrelsen framhåller, att det för innevarande budgetår
beräknade medelsbehovet förutses komma att överskridas på grund av
de år 1962 beslutade ändringarna i bidragsreglerna. Till följd av de år 1964
på nytt ändrade bidragsbestämmelserna väntas dock medelsåtgången sjunka.
Samma inverkan har strukturrationaliseringen inom jordbruket.

2 och 3. Statens jordbruksnämnd framhåller att medelsförbrukningen för
leveranstillägg och extra mjölkpristillägg blivit mindre än vad som tidigare
beräknats. Till följd av en accelererad minskning av mjölkleveranserna från
mindre jordbruk anser nämnden till fyllest att för leveranstillägg beräknas
28 milj. kr. och för extra mjölkpristillägg 41,5 milj. kr.

Fonden för förlag till statsverket. Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut
ställt sammanlagt 206 175 000 kr. till förfogande för lagring av jordbruksprodukter
in. in. av investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter,
Ytterligare lagring av jordbruksprodukter och Särskild lagring av

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

livsmedel. Under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för
budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår, att angivna investeringsanslag skall få
användas även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda
ändamålen.

VI. Departementschefen

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter
grundas på beslut av 1959 års riksdag och avser tiden den 1 september
1959—den 31 augusti 1965.

Såsom inledningsvis berörts stod det under våren 1964 klart att 1960
års jordbruksutredning inte skulle bli färdig i sådan tid att på utredningens
arbete grundad prisreglering skulle kunna träda i kraft den 1 september
1965. Statens jordbruksnämnd fick därför i uppdrag att, efter hörande
av jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation,
inkomma med förslag till en provisorisk reglering av prissättningen m. m.
på jordbruksprodukter under en tolvmånader speriod.

Jordbruksnämndens nu framlagda förslag, för vilket jag närmare redogjort
i det föregående, grundar sig väsentligen på en överenskommelse mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämndens konsumentdelegation
har godkänt överenskommelsen. Förslaget avviker i vissa
avseenden från det regleringssystem som nu gäller. De ekonomiska verkningarna
för jordbrukarna och konsumenterna kan endast grovt uppskattas.
Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det följande, har jagfunnit
att förslaget i allt väsentligt bör kunna godtas som grund för en provisorisk
prisreglering under regleringsåret den 1 september 1965—den 31
augusti 1966.

Jag vill understryka, att detta provisorium är avsett att tillämpas endast
under nästa regleringsår. Om en på jordbruksutredningens arbete
grundad ny jordbruksreglering inte kan träda i kraft den 1 september 1966,
får överläggningar om ett ytterligare provisorium tas upp i god tid dessförinnan.
Förutsättningarna för dessa överläggningar kan inte anges nu.

Såsom förutsatts i jordbruksnämndens förslag bör de av 1947 års riksdag
antagna jordbrukspolitiska riktlinjerna alltjämt utgöra allmän grund
för reglering av prissättningen på jordbrukets produkter.

Vid övergången till nästa regleringsår bör i överensstämmelse med nämndens
förslag den prisnivå, som gäller den 31 augusti 1965, vara oförändrad
med undantag för de justeringar i fråga om vissa produkter som jag återkommer
till i det följande.

Den i gällande regleringssystem ingående s. k. treprocentregeln, som för
jordbrukets del motverkar effekten av ändringar i prisnivån på världs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

marknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen, skall enligt vad
nämnden anfört tillämpas även under nästa regleringsår. Efter den första
utlösningen av regeln skall användas en kostnadsindex som grundar sig på
vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk
med en genomsnittlig storlek av 25 ha åker. Vid beräkningar enligt
treprocentregeln skall denna kostnadsindex, vilken inte omfattar arbetskostnader
och ränta på eget kapital, ingå med vikten 60 % av jordbrukets
totala intäkter som därvid räknas med utgångspunkt från den mittprisnivå
som råder vid regelutlösningen. Detta innebär eu ändring i förhållande
till gällande system där vikten 50 % används. Förändringar i kostnadsutvecklingen
kommer härigenom att ge större utslag vid en utlösning av
treprocentregeln. Den andra i denna regel ingående indexserien, världsmarknadsprisindex,
föreslås i princip behålla sin nuvarande effekt vid regelutlösningar.
Det förutsätts vidare att jordbruksnämndens indexkommitté skall
undersöka vissa tekniska problem som är förknippade med tillämpningen
av världsmarknadsprisindex. Vad sålunda föreslagits föranleder ingen erinran
från min sida. Om de förutsatta undersökningarna leder till ändringsförslag
av betydelse, bör dessa underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I gällande regleringssystem ingår en regel, den s. k. inkomstregeln, som
i princip innebär att prisnivån för jordbrukets produkter årligen skall justeras
med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare. Inkomstregeln
avses inte gälla under nästa regleringsår. I stället tillförs enligt nämndens
förslag jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda införselavgifter
60 milj. kr. för år räknat. Jordbruksnämndens konsumentdelegation har
funnit det särskilt viktigt att den automatiska sammankopplingen med löneutvecklingen
brutits och har uttalat att därvid visst hänsynstagande till den
allmänna prisutvecklingen fått godtas. Mot denna bakgrund tillstyrker jag
nämndens förslag, som innebär att för tiden den 1 mars—den 31 augusti
1966 jordbruket får möjlighet att öka sina intäkter med 30 milj. kr. När
införselavgifterna justeras den 1 mars 1966 bör enligt min mening dessa såvitt
möjligt ändras procentuellt lika mycket för samtliga berörda produkter.
Kungl. Maj :t bör dock, om det bedöms erforderligt, äga medge nämnden rätt
att avvika härifrån. Beslut om att ta upp sådana överläggningar, som förutsatts
i nämndens förslag för det fall att förut nämnda belopp av 60 milj. kr.
för år skulle visa sig otillräckligt, bör ankomma på Kungl. Maj :t. Beloppet
kan självfallet inte ökas utan beslut av riksdagen.

Jag tillstyrker vidare att jordbruket såsom ett engångsbelopp den 1 mars
1966 tillförs 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel. Beloppet bör
få användas enligt gällande regler för de införselavgiftsmedel, som inom
den s. k. normalramen ställs till de olika regleringsföreningarnas förfogande.

Enligt nu gällande system skall mittpriser och prisgränser på visst sätt
justeras, då införselavgifterna, räknat från föregående jusleringstillfälle,

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till följd av bl. a. förändringar i kostnadsindex ändras med genomsnittligt
mer än 3 % av den rådande mittprisnivån. I överensstämmelse med vad
jordbruksnämnden föreslagit förordar jag, att angivna regel under nästa
regleringsår skall tillämpas oförändrad intill den 1 mars 1966. Då skall
mittpriser och prisgränser justeras även om införselavgifterna genomsnittligt
ändrats mindre än 3 % i förhållande till rådande mittprisnivå. Till
grund för justeringen skall därvid läggas, förutom vad som föranleds av
den höjning av införselavgifterna som svarar mot förut nämnt belopp av
60 milj. kr., summan av upplupen kostnadsindex sedan närmast föregående
justering av mittpriser och prisgränser. Den ekonomiska effekten av vad
jag nu förordat är självfallet svår att beräkna. Jag uppskattar att jordbrukkets
intäkter till följd av justeringen med hänsyn till upplupen kostnadsindex
sannolikt kommer att öka med 30 milj. kr. under nästa regleringsår.

Priset på konsumtionsmjölk skall enligt nämndens förslag såvitt möjligt
hållas oförändrat under regleringsåret 1965/66. I detta syfte skall, om höjning
av priset på konsumtionsmjölk i partihandelsledet skulle ske i anledning
av treprocentregelns utlösning, mejerinäringen tillföras högst 20 milj.
kr. av införselavgiftsmedel enligt regler som angetts i nämndens framställning.
Prishöjning på konsumtionsmjölk skall dock få övervägas om beloppet
inte räcker till för att uppväga effekten av inträffande regelutlösningar.
Pa grund av dessa förslag skall vid den första utlösningen av treprocentregeln
under regleringsåret det totalbelopp, som skall tillföras eller avräknas
från jordbrukets intäkter, minskas eller ökas med ett för konsumtionsmjölk
i särskild ordning beräknat belopp. Det härigenom ändrade totalbeloppet
skall genom ändringar i införselavgifterna fördelas procentuellt lika för alla
i regleringssystemet ingående produkter utom konsumtionsmjölk. Jag finner
nämndens förslag i denna del kunna godtas. Det får dock förutsättas att vad
nämnden anfört om tillvägagångssättet vid den första utlösningen av treprocentregeln
även skall tillämpas vid eventuellt ytterligare sådana utlösningar
under regleringsåret. I likhet med vad jag förordat i fråga om den
höjning av införselavgifterna, som skall ske den 1 mars 1966, bör Kungl.
Maj :t äga medge nämnden rätt att även i förevarande fall avvika från en
för alla produkter lika procentuell höjning av införselavgifterna.

Jag övergår härefter till att behandla jordbruksnämndens förslag rörande
justering från den 1 september 1965 av prisgränser m. m. för vissa produkter.
I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att nämnden
överenskommit med statens pris- och kartellnämnd om att denna skall följa
Sveriges lantbruksförbunds eller dess branschorganisationers noteringsverksarnhet
för jordbruksprodukter. Jag finner detta vara värdefullt, eftersom
dessa noteringar har stor betydelse för tillämpningen av systemet med prisgränser.

I fråga om vete och råg har nämnden föreslagit att gemensamma prisgrän -

Kunyl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

ser införs i syfte att stimulera en ökad odling av råg i stället för höstvete.
Även enligt min mening är en sådan utveckling i och för sig önskvärd men
jag vill erinra om att det erfarenhetsmässigt visat sig svårt att här i landet
producera råg som fyller förädlingsindustrins kvalitetskrav. Nämndens förslag
synes dock böra godtas. Mittpriset för vete och råg bör alltså fastställas
till 58 kr./dt och prisgränserna till 64 resp. 52 kr./dt.

Nämndens förslag rörande ändrade prisgränser för potatis kan jag tillstyrka.
Detta innebär att spännvidden mellan mittpris och prisgränser ökas
från 15 % till 20 % av mittpriset som behålls oförändrat. De nya prisgränserna
blir 52 resp. 35 kr./dt. Vad nämnden förordat om prisnoteringen på
potatis föranleder ingen erinran från min sida.

Mittpris och prisgränser för oljeväxtfrö bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,
sänkas med 4 kr./dt. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen
och 18 % vattenhalt skall således mittpriset utgöra 99 kr./dt och prisgränsema
113 resp. 85 kr./dt.

Vad jordbruksnämnden förordat rörande ändring av prisgränsperioderna
för smör innebär att de högre prisgränserna skall gälla under sju månader
mot f. n. sex. Enligt uppskattningar, som jag låtit göra, medför detta att ungefär
3,5 milj. kr. kan tillföras jordbruket vid oförändrad smörkonsumtion.
Med hänsyn till att detta förslag synes utgöra en integrerande del i den mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen
bör det godtas.

I fråga om hästkött och nötkött har jordbruksnämnden föreslagit att gemensamt
mittpris skall gälla och att spännvidden mellan det nya mittpriset
och prisgränserna ändras. Införselavgifter och kompensationsavgifter skall
utgå med de belopp som gäller för nötkött. Det nya mittpriset skall vara
6: 32 kr./kg och prisgränserna 7: 14 resp. 5: 50 kr./kg. Mot bakgrunden av
rådande marknadsläge kan ändringen av den nedre prisgränsen för hästkött
och den övre prisgränsen för nötkött få en effekt i form av ökade intäkter
för jordbruket, som maximalt kan uppskattas till 7 milj. kr. resp. 17,5 milj.
kr. Även detta förslag torde utgöra en integrerande del i den förut nämnda
överenskommelsen. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta mig att förslaget
godtas.

Nämndens förslag i fråga om fläsk innebär en från 12 % til! 13,5 % ökad
spännvidd mellan prisgränserna och det oförändrade mittpriset. Jag har
ingen erinran mot förslaget, som i rådande marknadsläge för fläsk sannolikt
har ringa betydelse för såväl konsumenter som producenter. De nya prisgränserna
bör alltså fastställas till 5: 79 resp. 4: 40 kr./kg.

För ägg bör i enlighet med nämndens förslag samma mittpris och prisgränser
gälla för hela året. Jag tillstyrker även att mittpriset sänks till 4: 54
kr./kg och prisgränserna till 5: 08 och 4 kr./kg. Detta innebär endast att
nedre prisgränsen närmats till det faktiska prisläge för ägg som på grund av
överproduktion rått under relativt lång lid. Med hänsyn bl. a. härtill är jag

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tveksam om lämpligheten av alt, såsom nämnden förordat, öka tilldelningen
av införselavgiftsmedel m. m. för prisutjämning vid export av ägg och
äggprodukter. I syfte att underlätta övergången till en lägre äggproduktion
kan jag dock biträda förslaget såsom en engångsåtgärd för nästa regleringsår.
En konsekvens av vad jag förordat rörande ägg bör vara att även mittpriser
och prisgränser för heläggmassa, heläggpulver och äggulepulver sänks i
enlighet med nämndens förslag.

Även förslaget om sänkning av mittpriset och prisgränser på gödkyckling
(broiler) utgör en viss anpassning till nu gällande produktionskostnader
och faktiska prisläge. Jag biträder att mittpriset fastställs till 6: 75 kr./kg
och prisgränserna till 7: 50 resp. 6 kr./kg. Kungl. Maj :t bör äga besluta om
hur den inhemska prisnivån skall mätas. Mot bakgrunden av vad jordbruksnämnden
upplyst om produktionsutvecklingen i fråga om broiler anser jag
att anledning inte finns att lämna bidrag för lagringskostnader då priset
överstiger nedre prisgränsen.

Härjämte har jordbruksnämnden förordat ett bättre gränsskydd för matärter
och bruna bönor med hänsyn bl. a. till att den svenska odlingen inte
täcker konsumtionsbehovet. En teknisk omläggning av gränsskyddet på vissa
potatisprodukter föreslås även. Vidare har nämnden upprepat tidigare
framfört förslag att överföra varugruppen makaroner, spagetti och liknande
produkter till jordbruksregleringen. Med hänsyn till att det nu är fråga
om ett provisorium, som avses att gälla under endast ett regleringsår, anser
jag att tillräckliga skäl inte föreligger att biträda dessa förslag.

För de införselavgiftsmedel, som får tas i anspråk för regleringsändamål
på jordbrukets område, har riksdagen för regleringsåren 1963/64 och
1964/6o fastställt en normalram av 160 milj. kr. Jordbruksnämnden har föreslagit
att för nästa regleringsår normalramen fastställs till oförändrat 160
milj. kr. men att i ramen inte längre skall ingå medel för sockerprisreglering.
Detta innebär att ca 17 milj. kr., som inom nu gällande normalram avsatts
för denna reglering, kan utnyttjas för prisreglering på andra produkter.
Jag tillstyrker vad nämnden sålunda föreslagit.

I fråga om användningen av medlen inom normalramen har i den träffade
överenskommelsen, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, föreslagits
att intill 2 milj. kr. skall få användas som jordbruksnäringens bidrag till
försök och forskning på jordbrukets område. Jag vill erinra om att införselavgifterna
i likhet med tullmedlen är statliga medel. Mot bakgrunden härav
kan j ag inte biträda detta förslag.

Jag har nu redovisat mina ställningstaganden till de förslag, som rör jordbrukets
intäkter under nästa regleringsår. Enligt de uppskattningar, som angetts
i det föregående, innebär vad jag förordat att jordbruket — bortsett
från inverkan av eventuella utlösningar av treprocentregeln —- i merintäkter
sammanlagt kan komma att tillföras ungefär 110 milj. kr. under regle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

ringsåret 1965/66. Som jag redan framhållit är vissa uppskattningar osäkra,
eftersom bl. a. marknadsmässiga förutsättningar blir avgörande för det
faktiska utfallet.

I prop. 1963: 134 har i fråga om täckning av export förluster för jordbruket
till följd av ändrade marknadsförhållanden uttalats, att eventuella förlustbelopp
för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skall fastställas så snart
detta kan ske, varvid medel skall tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför
normalramen. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att den 1 septembei
1965 kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel skall i den omfattning,
som Kungl. Maj :t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till
jordbruket för sådana exportbortfall till följd av verkningarna av EEC, som
kan visas ha uppstått under regleringsåret 1963/64. Jag instämmer i vad
nämnden anfört och förordar att detsamma skall gälla för eventuella förluster
under regleringsåret 1964/65. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t
att uppdra åt nämnden att så snart som möjligt efter den 1 september 1965 i
ett sammanhang inkomma med förslag till slutlig reglering av eventuella
förluster under de nämnda båda regleringsåren. Kungl. Maj :t bör äga besluta
i dessa frågor.

Jordbruksnämnden har förutsatt att frågan om eventuell ersättning för
jordbrukets förluster på grund av exportbortfall till följd av EEC under iegleringsåret
1965/66 får prövas när dessa förluster kan överblickas. Med hänsyn
bl. a. till att jordbruket vid utgången av nu gällande jordbruksreglering
haft relativt lång tid till förfogande för att anpassa produktionen efter de
ändrade marknadsförhållandena i Europa anser jag att någon ersättning inte
bör komma i fråga för tiden efter den 1 september 1965.

Fråga om gottgörelse till jordbruket för eventuella förluster till följd av
EFTA-konventionen, som kan ha uppstått under det nuvarande regleringssystemets
giltighetstid, anser jag böra slutligt regleras så snart som möjligt
efter den 1 september 1965. Jag återkommer till Kungl. Maj :t i denna fråga
sedan jordbruksnämnden inkommit med förslag i ämnet.

Under regleringsåret 1965/66 bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,
den prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin, som vidtagits i anledning
av EFTA, alltjämt gälla. Den utfästelse om prövning av eventuell
gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av EFTA, som gjorts för tiden
intill den 1 september 1965, anser jag böra gälla även för nästa regleringsår.

Tidigare har diskuterats att utsträcka nyss nämnda prisutjämning till att
även gälla vissa bageri- och konditorivaror (skorpor, cakes och Danish
pastry). Såsom närmare framgår av vad jordbruksnämnden anfört i yttrande
över framställningar i ämnet från Sveriges bageriidkareförening och Sveriges
konditorförening är det dock f. n. inte möjligt att utforma ett ur både
administrativa och andra synpunkter godtagbart system för denna prisutjämning.
Jag kan därför inte biträda framställningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Kostnaderna för de åtaganden på jordbrukets område, som Sverige förbundit
sig till inom EFTA och som godkänts av 1963 års riksdag, bör liksom
hittills bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift och accis på
fettvaror in. in. Med hänsyn till vad jordbruksnämnden upplyst rörande
tillgången på dylika medel under budgetåren 1964/65 och 1965/66 torde
dessa möjligen inte komma att förslå för att täcka angivna kostnader under
budgetåret 1965/66. I sådant fall bör Kungl. Maj :t äga rätt att för ändamålet
ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel eller medel
ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Även de kostnadei
för statsverket, som kan uppkomma till följd av sockerbetsimport
från Danmark, bör enligt Kungl. Maj:ts bestämmande täckas på samma
sätt.

Frågan om stöd till odlingen och beredningen av lin och hampa på längre
sikt utreds f. n. av en särskilt tillkallad utredningsman. Jag räknar med att
denna utredning skall vara färdig i sådan tid att frågan kan underställas
riksdagen hösten 1965. Såsom jordbruksnämnden uttalat måste dock ställning
nu tas till stödet för 1965 års skörd av lin och hampa. I likhet med
nämnden förordar jag därför, att det nuvarande prisstödet behålls oförändrat
under ytterligare ett år.

1 anledning av anhållan av 1964 års riksdag (JoU 14, rskr 240) har jordbruksnämnden
utrett förutsättningarna att i vissa fall medge fraktbidrag
i samband med avsättningen av utsädespotatis. Såsom framgår av redogörelsen
i det föregående har nämnden föreslagit att av införselavgiftsmedel
fraktbidrag skall lämnas vid export av utsädespotatis men ansett att ett särskilt
prisstöd inte erfordras för den utsädespotatis som avsätts inom landet.
Kommerskollegium har i sitt remissyttrande funnit att det föreslagna bidraget
får betraktas som eu exportsubvention som är oförenlig med de handelspolitiska
åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA.
Med hänsyn bl. a. härtill är jag inte beredd att medverka till att införa fraktbidrag
vid export av utsädespotatis.

Storleken och användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret
1963/64 framgår av redogörelsen i det föregående. 1 detta sammanhang
har också redovisats jordbruksnämndens preliminära beräkningar i ämnet
för regleringsåret 1964/65. Mot dessa beräkningar, som i fråga om dispositionen
av införselavgiftsmedlen står i överensstämmelse med vad 1964 års
riksdag beslutat härom, har jag ingen erinran.

I fråga om införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1965/66 visar jordbruksnämndens
beräkningar en total inkomst av 231,4 milj. kr., varav 55,7
milj. kr. beräknas inllyta vid import av de varor som hör till sockerregleringen.
Jag vill framhålla att beräkningen givetvis är osäker bl. a. till följd
av att skördeutfallet och importutvecklingen ej kan förutses. Nämnden har
vidare upplyst att vid beräkningen hänsyn inte tagits till återverkningarna

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

på införselavgifterna av intäktsförstärkningen för jordbruket den 1 mars
1966 och av eventuella utlösningar av treprocentregeln in. in.

Av de införselavgifter, som inflyter nästa regleringsår, bör i likhet med
vad som nu gäller vissa belopp avdelas för ändamål som inte tillgodoses
inom normalramen. Således bör av införselavgiftsmedlen för matpotatis
och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår, eller
högst 1 milj. kr., ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund
för att effektivisera matpotatisodlingen in. m. Eu mindre ökning av
bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Under
hänvisning till vad jag anfört i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 59) bör SMAK därför
av nyss nämnda införselavgiftsmedel tilldelas 150 000 kr. Av samma
införselavgiftsmedel bör vidare Sveriges utsädesförening enligt Kungl.
Maj :ts bestämmande erhålla bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.
Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur
bör under budgetåret 1965/66 liksom nu 30 000 kr. utgå för att täcka veterinärstyrelsens
kostnader för importkontroll av animala livsmedel och a^
införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de
statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom skall av de införselavgiftsmedel,
som inflyter utöver normalramen, bestridas utgifter för
prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Inom den för nästa regleringsår av mig i det föregående förordade normalramen,
160 milj. kr., bör liksom hittills de införselavgiftsmedel, som inflyter,
av jordbruksnämnden i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna
in. in. på jordbrukets område och användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening. Den särskilda tilläggsavgiften a^

1: 65 kr./dt, vilken tillkommit såsom en följd av de år 1964 ändrade reglerna
för kvalitetsbestämning av brödsäd, skall dock av nämnden avsättas till
ett särskilt konto. Införselavgifterna för ärter, bönor, liampfrö och fodermedel
samt malt bör användas för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk
och mejeriprodukter genom resp. Sveriges export- och importförening för
ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. Medlen hör, i enlighet med vad som gäller under
innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika
ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation. Härutöver
bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår,
kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj:t
så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga
om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen i mån av
behov— sedan i det föregående särskilt nämnda bidrag till Sveriges potatisodlares
riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening utgått — tillföras
Sveriges stärkelscproducentcrs förening för prisregleringen för potatis samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis för den särskilda prisutjäm11
mg på stärkelseområdet som kan visa sig erforderlig till följd av EFTAkonventionen.
Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de införselavgiftsmedel,
som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter, för att användas för
prisreglering på fabrikspotatis. I fråga om fettvaror och fettråvaror bör införsel
avgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag, dels
tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster
i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för stöd åt linodlingen.
Införselavgiftsmedlen för mjölk och mejeriprodukter m. m. bör tillföras
Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen
för slaktvaror och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på
kött och fläsk in. m. tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen
för ägg, äggprodukter och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör
överföras till Sveriges export- och importförening för ägg för att användas
för prisreglering m. in. av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigaie
upprätta en preliminär fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen.
Om jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här
angett visar sig nödvändiga, hör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
jordbruksnämnden äga besluta härom.

Tidigaie denna dag har jag anmält frågan om reglering av sockernäringen
för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. I enlighet med vad jag då förordade
bör under tiden den 1 september 1965—den 30 april 1966 införselavgiftei,
som inflyter vid import av socker och andra till sockerregleringen hörande
varor, utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond
för socker.

Av införselavgiftsmedel, som kvarstår från tidigare regleringsår, skall enhgt
vad jag föreslagit i det föregående 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillföras
jordbruket. Jag har också förordat att den 1 september 1965 odisponerade
införselavgiftsmedel skall lå tas i ansprak lör slutlig reglering av vissa eventuella
förluster för jordbruket samt i mån av behov för kostnader i samband
med åtagandena inom EFTA. Härefter återstående belopp bör endast
efter medgivande av Kungl. Maj :t få användas för utfyllnad av normalramen
eller för andra regleringsändamål.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna rcgleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad
jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område
får enligt bemyndigande av 1964 års riksdag inom en ram av 1 milj. kr.
etter joidbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna
på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas
intresseområden. Nämnden har hemställt om ett motsvarande bemyndigande
för regleringsåret 1965/66. Häremot har jag intet att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

För innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen gällande bestämmelser
för prisregleringen på jordbrukets område, som ej särskilt berörts
i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1965/66.

I prop. 1965: 1 har, som tidigare nämnts, Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att till Prisrcglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 155 milj. kr. Under anslaget bör
för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg, stöd åt odling
och beredning av hampa in. in., prisutjämning på vissa prisreglerade
råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader i samband med
jordbruksregler ingen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 1965/66
har av jordbruksnämnden beräknats till oförändrat 98 milj. kr. Mot nämndens
beräkning har jag intet att erinra.

Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök
in. in. avseende spånadsväxter bör för nästa budgetar beräknas samma
medelsbehov som för innevarande budgetår eller 700 000 kr.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden
för budgetåret 1965/66 räknat med ett medelsbehov av ca
60 milj. kr. Detta innebär en ökning med 5 milj. kr. Denna beror på det
ökade behovet av prisutjämning till följd av höjda införselavgifter för socker.
Nämndens beräkning av medelsbehovet bör godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med nämndens beräkning för budgetåret 1965/66 få disponeras
högst 1,1 milj. kr. Härav bör få användas förslagsvis 400 000 kr. till
fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr. till ersättning åt Svenska
mejeriernas riksförening för arbetet med vissa uppgifter, som hänger samman
med regleringen av mjölk och mejeriprodukter, samt 500 000 kr. till
oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda utgifter bör få hänföras bl. a.
kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det
permanenta skördeskadeskyddet.

I det föregående har jag förordat, att anslaget får tas i anspråk löi vissa
kostnader som i första hand skall bestridas av fettregleringsavgifter. Någon
uppräkning av anslaget för nästa budgetår i anledning härav erfordras inte.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till
160 milj. kr. Anslaget bör uppföras med detta belopp.

Anslaget Särskilt stöd åt det mindre jordbruket har i prop. 1965: 1 (bil.

II s. 70) uppförts med ett beräknat belopp av 95 milj. kr. Enligt lantbruksstyrelsen
och jordbruksnämnden uppgår medelsbehovet för budgetåret
1965/66 till 93,5 milj. kr. .lag anser det vara till fyllest att för arealtillägg,
leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige beräkna
23, 28 resp. 41 milj. kr. under nästa budgetår. Anslaget bör alltså upp -

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

foras med 92 milj. kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en minskning med 3 milj. kr.

För ut jamnings lagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring
av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa
206 175 000 kr. Medlen har anvisats såsom investeringsanslag under
fonden för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter
och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag
för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54.
För inlösen av oljeväxtfrö har under samma fond under rubriken Inlösen
av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1953/54 anvisats ett investeringsanslag
av 50 milj. kr.

Angivna medel bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, få användas
även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda ändamålen.

Lnder åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering
av priser m. in. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret
1965/66,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga
åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret
1965/66,

3) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter under
i egleringsåret 1965/66, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

4) godkänna de förslag som framlagts i det föregående
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter
eller influtit under regleringsåret 1964/65 eller tidigare regleiingsår,
och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

5) godkänna att stöd åt odlingen av spånadslin och hampa
anordnas enligt de riktlinjer som angetts i det föregående,

6) på riksstaten för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag
av 92 000 000 kr.,

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

7) medge att de under fonden för förlag till statsverket
för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring
av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under
budgetåret 1965/66 används för de med anslagen avsedda
ändamålen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
B. Siöalth

MARCUS BOKTR, STHIM ms 4S0I92