Kmir/l. Matris prat), nr 2 år 1922 (Proposition 1922:2)

Kmir/l. Matris prat), nr 2 år 1922.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för år 1922; given Stockholms slott den 7
januari 1922.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 vill Kusgl. Maj:t
härmed föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å
berörda tilläggsstat sålunda:

bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt 2 höft. (Nr 2.)

Kungl, Maj:ts grop. nr 2 dr 1922.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tobaksskatt, bevillning...................... 10,000,000

b. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning ............................. 5,000,000

65.000
34,675
20,625

400.000

27.000

21.000

15.000

325.000

30.000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............................

IV. Diverse inkomster ...................."....................

Säger för egentliga statsinkomster 18,259,500 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av myntning och justering..........

2. Bidrag till bankinspektionen................

3. Bidrag till fondinspektionen................

4. Kontrollstämpelmedel ....................

5. Denatureringsavgifter.....................

6. Avgifter för granskning av biografbilder.......

7. Inkomster av statens reproduktionsanslait......

8. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

fl. Bidrag till försäkringsinspektionen............

Kronor

15,000,000

938,300

250,000

2,071,200

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel:

1. Avsättning till dyrtidskostnader för försvaret........ 20,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen in. in.......... 4,000,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 132,000,000

4. Statsverkets kassafond ........................ 113,716,857 269,716,857

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning........................................... 11.941,530

II. Tillfällig upplåning ....................................... 16,000

Säger för lånemedel 11,957,530 kronor. __

299,933,887

Summa

Utgifterna.

Kanyl. Maj:t* prop. nr % år 1922.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

	—*----	Extra
	A. Kungl. slottsstaten.	anslag Kronor
1	Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
	slott, förslagsanslag ......................	50,000
2	Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott,
	förslagsanslaq, högst ...............................	22,000
	Summa	72,000

Kungl. Maj:ts prov. W 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
*		Kronor	Kronor
	A. Rättsskipningen.
1	Extra division vid Göta hovrätt, förslagsanslug, högst ............	14,700
2	Extra division vid hovrätten över Skåne ocli Blekinge, förslags-
	anslag, högst .............................................	25,110
3	Förstärkning av förslagsanslaget till understöd till offentliga rätts-hjälpsanstalter, förslagsanslag, högst ........................	25,000	64,810
	B. Diverse.
1	Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande, förslags-
	anslag ...................................................	* 80,000
2	Ytterligare kostnader under år 1919 för vattendomstolarnas verk-
	samhet in. in., förslagsanslag, högst ........................	1,243
3	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-
	vnltningen, förslagsanslag ..................................	* 90,000
4	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ■ ■	* 3,500,000	3,671,243
	Summa		3,736,053

Beräknat belopp.

Kanyl. Maj.ts prop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Sveriges representation i utlandet.
1	Beskickningen i Riga och Reval, förslagsanslag, högst............	19,500	1
2	Höjning av arvoden åt militär^ och marinattachéer, reservations-
	anslag ........................................	30,000
3	Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre
	representationen m. in., förslagsanslag ......................	30,000
4	Ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för ökade kanslikostnader
	vid beskickningen i Washington under är 1921, förslagsanslag, högst	14,000	93,500
	B. Internationella byråer ni. m.
1	Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, förslagsanslag	515.000
2	Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds delege-
	radeförsaniling, reservationsanslag ..........................	60,000
3	Svenska röda korsets hjälpverksamhet i utlandet, förslagsanslag,
	högst ....................................................	* 1,000,000	1 &7K onn

	C. Diverse.
1	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ■ ■	* 950,000
2	Förvärv av beskickningshus i Tokio, reservationsanslag ...........	250,000
3	Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Rrändströms arvingar
	och likaledes framlidne generalkonsul C. A. Askers änka för mist-
	ning av bohag, förslagsanslag, högst............ .............	20,000	1,220,000
	Summa		2,888,500

Beräknat belopp.

Kandi. Maj:ts ihop. nr 2 dr 1922.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

	Extra	Extra
	anslag	anslag
	Kronor	Kronor
1. Lantförsvaret. A. Undervisning, understöd, expenser ni. ni. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym-nastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskur-ser, förslagsanslag, högst...................................	102,990
Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,
bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst ....................	214,180
Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ........................	228,010
Fortsatt utgivande av generalstabens översiktskarta över Sverige, reservationsanslag ........................................	11,500	557,280
B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar in. m. Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,	4,271,060 1,942,815
Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, för-slagsanslag, högst .........................................
Förstärkning av reservationsanslaget till kasernutredning, inten-denturfordon m. m., förslagsanslag, högst ....................	213,553
Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren-hållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ....	3,400,000
Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst	1,150,710
Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar, förslagsanslag, högst ......................................	371,665	11,349,803
C. Sjukvård m. m. Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., förslagsanslag, högst ................................		229,732

Kun yl. Maj:ts prop. nr 2 år 1922.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	1 Kronor
	D. Vapen och ammunition.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition
	m. m„ förslagsanslag, högst ................................	541,000
2	Förstärkning av reservationsanslag till fortsatt anskaffning av hand-
	vapen och kulsprutemateriel, förslagsanslag, högst ............	595,000	1,136,000
	E. Byggnader och ingenjörmateriel.	''	.
1	Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton in-
	fanteriregementen, reservationsanslag ........................	1,707,620
2	Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å upp-
	förande av kasernetablissemang för Södra skånska infanterirege-
	mentet, reservationsanslag..................................	13,000
3	Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militär-
	etablissemangen å Järvafältet, reservationsanslag ..............	259,000
4	Inlösen av vissa byggnader.å Revingehed, förslagsanslag..........	37,000
5	Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, förslagsanslag, högst ....	64,000
6	Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslags-
	anslag, högst ..............................................	86,600
7	Förstärkning av reservationsanslaget till komplettering av viss ingen-
	jörmateriel, förslagsanslag, högst ............................	22,000
8	Provbelastning av ett flygplan, reservationsanslag................	10,650	2,199,870
	F. Diverse.
1	Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslags-
	anslag, högst ................ .....		* 350,000
	Säger för lantförsvaret		15,822,685
	2. Sjöförsvaret.
	A. Undervisning, understöd, expenser m. m.
1	Förstärkning av förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser
	in. in., förslagsanslag, högst ....................		100,000
	B. Förplägnad, beklädnad m. m.
1	Förstärkning av förslagsanslaget till förplägnad, förslagsanslag,
	högst ..........................	1,479,800	.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts prop. nr 2 dr 1922.

i 2

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad, förslagsanslag,I

högst ....................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till kasern- och förplägnads utredning

samt sängservis m. in., förslagsanslag, högst ........

Förstärkning av förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt in. m., förslagsanslag, högst ..................i

C. Övningar.

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, förslagsanslag, högst ............................

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar, förslagsanslag, högst ....................

D. Flytande materiel och byggnader.

; Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll, förslagsanslag, högst ............................

Reparation av Skeppsholmsbron, reservationsanslag ............

Förstärkning av reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. in., förslagsanslag, högst ......................

i Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets materiel
m. m., förslagsanslag, högst ................................

Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan
teknisk materiel.

Anskaffning av torpeder, reservationsanslag

F. Diverse.

1 Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslags anslag,

högst .............................................

2 j Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför valtningen,

förslagsanslag ..................................

Säger för sjöförsvaret

3. Gemensamt anslag.

1 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . ■

Summa

768,700
46,860,

_ 447,000| 2,742,360

410,ooo:

286,900; 696,900

3,032,000;

157,500

65,000

224,000

* 520,055
*41,000

3,478,500

370,000

561,055

7,948,815

*18,000,000

41,771,500

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Sociala verk och inrättningar.
1	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ............		*85,000,000
	B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
1	Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...........	2,000
2	Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag......	15,000
3	Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........	370,000
4	Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag................	10,000
5	Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten å
	Känsö G. E. Hjortzberg, förslagsanslag, högst ................	500	397,500
	C. Diverse.
1	Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska under-
	såtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge, reservations-
	anslag .......................................	175,000
2	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-
	valtningen, förslagsanslag ..................................	* 986,000
3	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . .	*10,250,000	11,411,000
	Summa		96,808,500

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1	Merkostnader för iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland,
			101,100

	B* Byggnadsväsende!.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
	förslagsanslag, högst ........................................	500,000
2	Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott,
	reservationsanslag ........................................	240,000	740,000
	C. Diverse.
1	Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall,
	reservationsanslag .........................................	7,000
2	Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst ................	500
3	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-
	valtningen, förslagsanslag ..................................	* 9,000
4	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ..	* 325,000	341,500!
	Summa	..........\| 1,182,600

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

A. De centrala ämbetsverken.

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering ........................................

Statistiska centralbyrån :

Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar, förslagsanslag,
högst . . . .................................

Bank- och fondinspektionen:

Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till
bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
................................ 15,300

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen,
reservationsanslag, att direkt utgå av bidrag till
bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
.................................... * 40,000

Postsparbanken:

Dyrtidstillägg vid postsparbanken, reservationsanslag, att
direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen .......

B. Skatteomkostnader.

Bostadslägenheter åt viss tullpersonal, förslagsanslag........

ökning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag, högst
Diverse utgifter vid tullverket, förslagsanslag, högst ........

Extra

anslag

Kronor

anslag

Kronor

65,000

55,300

250,000

*116,000

* 93,800

* 25,000

378,950

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts grop. nr 2 år 1922. 13

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
4	Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för Ärenden an-
•	gående skattefri sprit m. in., reservationsanslag, att direkt
	utgå av denatureringsavgifter ..........................	* 27,000	261,800
	C. Diverse.
1	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
	statsförvaltningen, förslagsanslag ......................	* 80,000
2	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-	* 7,250,000
3	Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattnings-
	havare inom den civila statsförvaltningen m. m., förslags-
		* 100,000	7,430,000
	Summa		8,070,750

'' Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

				Extra	Extra
				anslag	anslag
	A. Arkiv, bibliotek och museer.		Kronor	Kronor
	Bibliotek.
1	Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping
	räkenskaper för år 1920, förslagsanslag, högst			890
	Museer.
	Nationalmuseet:
2	Täckande av brist i museets räkenskaper,	förslags-
	anslag, högst ..........................		16,509
	Livrustkammaren:
3	Tillfällig löneförbättring för viss personal vid	livrust-	•
	kammaren, förslagsanslag, högst .........		* 2,000
	Naturhistoriska riksmuseet:
4	Expenser in. m., förslagsanslag, högst ......	25,000
5	Tillfällig avlöningsförbättring för tre prepa-
	ratorer, förslagsanslag, högst............	1,500	26,500
	Nordiska museet:
6	Tillfällig löneförbättring åt viss museets per-			1
	sonal, förslagsanslag, högst ............	* 13,725.
7	Dyrtidstillägg åt viss museets och livrust-
	kammarens personal, förslagsanslag ....	f 100,000	113,725	158,734	159,624
	B. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa	utländska	hamn-
	städer, förslagsanslag ......................				* 26,000
	C. Akademier m. m.	\
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
1	Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra,
	reservationsanslag .........................		2,500

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proa. nr 2 år 1922.

			Extra	Extra \|
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
2	Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reservationsanslag	55,000
3	Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klo-
	sterkyrka, förslagsanslag, högst ....................	3,000	60,500
	De kungliga teatrarna.
4	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-	53,340	*
	nåd samt viss lösegendom m. m., förslagsanslag, högst		113,840j 1

	D. Universiteten, den medicinska undervisningen	m. m.
	Uppsala universitet.
1	Materiel m. m. för vissa institutioner och inrättningar,
	reservationsanslag ................................	40,000
2	Täckande av brister i universitetsbibliotekets räkenskaper,		#
	förslagsanslag, högst ..............................	16,000	56,000
	Lunds universitet.
3	Ersättning till vissa befattningshavare inom teologiska
	fakulteten för mistad prebendeinkomst, förslagsanslag, högst ...........................................	1,356
4	Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus
	läns sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1921, för-slagsanslag, högst ................................	300,000
5	Materiel m. m. för vissa institutioner och inrättningar,
	reservationsanslag ................................	114,350	415,706
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
6	ökad hyra för polikliniken för barnsjukdomar, förslags-
	anslag, högst ....................................	625
7	Flyttningskostnader för polikliniken för barnsjukdomar,
	förslagsanslag, högst ..............................	250
8	Brister i materielanslagen för vissa institutioner och in-
	rättningar, förslagsanslag, högst....................	10,870
9	Merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar, för-
	slagsanslag, högst ................................	239	11,984
	Serafimerlasarettet.
10	Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för	år 1922,
	förslagsanslag, högst .....''.........................		165,000

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Farmaceutiska institutet.

Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens underhåll
m. m., förslagsanslag, högst ...............................

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag,
högst .............................................

E. Allmänna läroverken in. in.

Högre lärarinneseminariet.
Lokalhyra, förslagsanslag, högst ................

Allmänna läroverken.

Svensk studiekurs i Frankrike, förslagsanslag, högst ....
Allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag
Nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag

3.000

100,000

5.000

Kommunala mellanskof.

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,
förslagsanslag ......................................

Privatläroverken.

Extra understöd åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna,
reservationsanslag .............. 19,000

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för
utbildande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag * 40,000

F. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Småskoleseminarier:

Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Haparanda
och Murjek, förslagsanslag, högst ..........

Tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
inrättade av landsting eller städer, som icke
deltaga i landsting, förslagsanslag ...............

5,700

22,500

Extra

anslag

Kronor

9,000

47,850

5,900

108,000

130,000

59,000

28,200

Extra

anslag

Kronor

705,540

302,900

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:tu grop. nr 2 år 1922.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Folkskolor.
3	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag,		''
	högst ....................................................	10,400
	Abnormundervisningen.
4	Täckande av brister i staten för institutet och förskolan
	för blinda ä Tomteboda, förslagsanslag, högst........ 128,276
5	Täckande av brister i staten för förskolan för blinda i
	Växjö, förslagsanslag, högst ...................... 19,175
6	Förstärkning av reservationsanslaget till. hantverksskolan
	i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag, högst ...... 11,350
7	Tysta skolan å Lidingön, förslagsanslag, högst ........ 30,000	188,801	227,401
	G. Yrkesundervisningen.		i
1	Täckande av brist i staten för tekniska gymnasiet i Örebro, för-
	slagsanslag, högst .........................................	6,125
2	Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, förslags-
	anslag, högst ............................................	3,400
3	Omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med
	dem förenade yrkesskolor, förslagsanslag, högst ..............	* 14,000
4	Vissa extra kostnader under år 1920 vid bergsskolan i Falun, för-
	slagsanslag, högst .........................................	5,660
5	Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, vävskolan i Borås
	samt bergsskolorna i Filipstad och Falun, förslaqsanslaq........	* 70,000	99,185
	1 H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
%	Statens biografbyrå.
1	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt
	utgå av avgifter för granskning av biografbilder ..............		* 21.000
i	I. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets anslag till ved
i	m. m. för år 1921, förslagsanslag, högst ......................		8,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	J. Diverse.
1	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-
	valtningen, förslagsanslag ..................	* 1,609,000
2	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . .	*10,000,000
3	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-
	stalter, förslagsanslag ......................	*36,700,000	48.309,000
	Summaj..........	49,972,490

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

1»

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

A. Lanthushållningen.

1 Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbruks stipendiater

..............................................

2 Täckande av brist i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp, förslagsanslag, högst ..............................

3 Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst ..............

4 j Alnarps trädgårdar, förslagsanslag, högst ......................

5 Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthus hålls-

och lantbruksskolor ..................................

6 Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag, reser vationsanslag

.............................................

7 Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,

förslagsanslag, högst ......................................

8 i Försöksgård å myrjord i Jämtlands län, förslagsanslag, högst ....

B. Lantmäteriväsendet.

Dyrtidstillägg vid statens reproduktionsanstalt, att utgå i första hand

av inkomster av reproduktionsanstalten......................

Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens

reproduktionsanstalt, förslagsanslag, högst....................

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..................

C. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.

1 Täckande av brist vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
m. m., förslagsanslag, högst ...............................

D. Veterinärväsendet.

1 | Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ..........................

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor \|
* 35,000 10,564 1,500 10,000 * 240,000 9,000 71,200 7,300	384,564
* 15,000
20,000 * 530,000	565,000
	14,000 * 100,000

Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

	"" .	Extra	! Extra
		anslag	anslag j
		Kronor	Kronor
	E. Diverse.
1	Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, förslagsanslag, högst ..	682,000
2	ökade expenser för lantbrukskonsulenten i London, förslagsanslag,
	högst ...........................................	6 000
3	Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag ................	450,000
4	Odlingsorganisationen, förslagsanslag, högst ....................	50,000
5	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-
	valtningen ...................	* 225 000
6	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..............	* 2,400^000	3,813.000
	Summa	..........! 4,876,564

Beräknat belopp.

Kunyl. Maj:ts prof), nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

		Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor
i 1	A. Centrala verk med underlydande stater. Undervisningsanstalter för sjöfart: Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och	5,000
1 o	Lots- och fyrväsendet:	57,000
i 3 4	Patent- och registreringsverket: Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, reservationsanslag, att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel * 325,000 Tillfällig försträckning åt patent- och registre- ringsverket, förslagsanslag, högst ............ 225,000	550,000
5	Försäkringsinspektionen: Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan-slag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen	* 30,000	642,000
1 1	B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd. Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer, reserva-		65,000
• 1	C. Diverse. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila	* 358,000 * 2,350,000	♦
j 2	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-	2,708,000
	Summa		3,415,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj. ts grop; nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Civila pensionsväsendet.
1	Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst in. fl.
	pensionärer, förslagsanslag ................................	* 865,000
2	Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
	pensionärer, förslagsanslag .................................	*11,900,000
3	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be-
	fattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag ..........	* 4,600,000
4	Bidrag till förvaltningskostnaderna vid handelsflottans pensions-
	anstalt, förslagsanslag, högst ..............................	600
5	Tilläggspensioner under år 1922 åt pensionstagarna vid handels-
	flottans pensionsanstalt, förslagsanslag ......................	106,000	17,471,600
	B. Militära pensionsväsendet.
1	Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare in. fl. pensionärer,
	förslagsanslag ............................................	* 375 000
2	Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslagsanslag ....	* 4,100,000
3	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära
	befattningshavare, förslagsanslag ..........................	* 1,000,000
4	Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vad-
	stena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag ....	* 1,700,000
5	Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänst-
	göring, förslagsanslag .....................................	160 000	7,335.000
	Summa	..........1 24,806,600

Beräknat belopp

Kungl. Mnj:ts prop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

XII. Statens affärsverksamhet.

	Extra
. a*	anslag
	Kronor
Täckande av förluster under åren 1919 — 1921 å driften vid Trollhätte och Söder-
tälje kanalverk, förslagsanslag, högst........................................................................	375,800

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

1		Att täckas av	I
		lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
	A. Statens vattenfallsverk.	Kronor	Kronor	Kronor
	Statens kanalverk:
	Trollhätte kanal:
1	Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-
	häfte kanal, reservationsanslag ................	130,000
i	Statens kraftverk:
	Trollhätte kraftverk:
2	Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation, re-
	servationsanslag .............................	400,000		j
3	Profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och
	Vargön, reservationsanslag....................	800,000
4	Förberedande åtgärder för Vänerns reglering, re-
	servationsanslag.............................	300,000
	Lule älvs kraftverk:
5	Inlösen av egna hem och handelslokaler vid Har-
	språnget, reservationsanslag ..................	510,000
6	Reglering av Suorvasjöarna, reservationsanslag .... Älvkarleby kraftverk:	1,500,000
7	Regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna,
	reservationsanslag ..........................	31,530

8	Förskottsinbetalningar för regleringsarbetena vid
	Flatcn- och Snesensjöarna, reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel ..................	16,000
	Gemensamt anslag:
9	Inventarier, reservationsanslag ....................	500,000

	Säger för statens vattenfallsverk	4,187,530		4,187,530\|
	B. Gemensamt anslag för telegrafverket samt	''
	statens järnvägar och vattenfallsverk.
1	Arbeten för telegrafvérkets samt statens järnvägars och
	vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslös-heten, reservationsanslag ........................i	* 5,000,000		5 000,000
	Summa1	9,187,530''	9,187,530

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 är 1922.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens utlånings fonder.

			Att täckas av	—
			lånemedel Kronor	andra stats-inkomster Kronor	Summa Kronor
1	Lånefonden för t jänstemannasamhället vid Mörby, reser-vationsanslag ...................	A9rt nnn		j 320.000 2,200.000 250.000
2	Esnahemslånefonden. reservationsanslan .	2,200,000 250,000
3	Torvindustrilånefonden. reservationsanslag

	Summa	2,770,000\|	2,770.000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. J sand. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

	Att täckas av	Summa
	lånemedel	andra stats-inkomster
	Kronor	Kronor	Kronor
Återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission å 1917 och 1918 årens tilläggsstater anvisade anslag, förslagsanslag, högst ..............		50,000,000	50,000,000

Rundt. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 förekommande
utgifter uppgår till 299,933,887 kronor eller samma belopp,
vartill statsverkets inkomster å nämnda tilläggsstat här förut beräknats;
och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Tilläggsstat till

Kronor

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster :
I. Skatter.........

II. Uppbörd i statens verksamhet . . .

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen

IV. Diverse inkomster ............

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar;

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning . .
II. Tillfällig upplåning

Summa

Kung!. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

riksstaten för år 1922.

I.	Första huvudtiteln
II.	Andra
III.	Tredje
IV.	Fjärde
V.	Femte
VI.	Sjätte	»
1 VI I.	Sjunde	»
VIII.	Åttonde
IX.	Nionde	»
X.	Tionde	»
XI.	Elfte	»

Utgifter:

A. Verkliga utgifter.

Kronor

Extra anslag

.... 72,000

____ 3,736,053

____ 2,888,500

____ 41,771,500

.... 96,808,500

____ 1,182,600

____ 8,070,750

.... 49,972,490

.... 4,876,564

____ 3,415,000

____ 24,806.600

SägerT 237,600,557

XII. Statens affärsverksamhet

375,800

237,976,357

B. Utgifter för kapitalökning:

I. Statens affärsverksamhet . . . . II. Statens utlåningsfonder..... III. Återbetalning av tillfälliga låne-medel ................	Att täckas av	Summa	61,957,530
lånemedel	andra statsinkomster
9,187,530 2,770,000	50,000,000	9,187,530 2,770,000 50.000,000
Sägerl 11,957,530	50,000,000	61,957,530
	Summa	299,933,887

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 dr 1922.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

B. Utgifter för kapitalökning. I. Statens affärsverksamhet...............	Att täckas genom	Summa Kronor
fast upplåning	tillfällig upplåning
9,171,530 2,770.000	16,000	9,187,530 2,770,000
II. Statens utlåningsfonder . . . ■............

Summa	11,941,530	16,000	11,957,530

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med
tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 sammanhängande handlingar
skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Kungl. Maj ds prov. nr 2 dr 1922.

Tilläggsstaten för år 1922.
Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden
gjorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av
statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter å
tilläggsstat till riksstaten för år 1922, föredrager chefen för finansdepartementet,
statsrådet Thorsson ett i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition
om tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga
inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga
till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter, hemställt
finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall
och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall
i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

Inkomsterna: 1922 års tMäggsstat.

Ti It äggs staten för år 1922.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 11)22.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notion, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför:

Förut denna dag har jag, vid framläggandet av finansplanen för
den förestående statsregleringen i stora drag angivit huru enligt min
uppfattning medel skola uppbringas för täckning av utgifterna å tilläggsstaten
för år 1922. Under hänvisning till vad jag i berörda sammanhang
och vid beräkningen av inkomsttitlarna å riksstaten för år 1923
yttrat anhåller jag nu att i fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna
å tilläggsstaten få anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

Beträffande först skatteinkomsterna har jag tidigare i dag anmält
min avsikt att föreslå vissa höjningar beträffande stämpelskatten ävensom
tobaksskatten samt omsättningsskatten och utskänkningskatten å
rusdrycker. Ökningen i inkomsten av stämpelskatten torde emellertid,
såsom jag ävenledes redan framhållit, ej bliva av den storlek att av sådan
anledning denna inkomsttitel bör upptagas å tilläggsstaten. De Låda
senare skatterna torde däremot böra uppföras å tilläggsstaten med respektive
10 och 5 miljoner kronor eller sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

Skatter.

Inkomsterna: 1922 års tHläggsstat.

Uppbörd i
statens verk•
samhet.

Inkomster av
postsparbankerörelsen.

diverse

inkomster.

Tullar och acciser;

Tobaksskatt, bevillning ............................................................ 10,000,000: —

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning ................................................................................. 5,000,000: —

Summa kronor 15,000,000: —.

Under uppbörd i statens verksamhet böra till eu början uppföras
de inkomsttitlar, som svara mot dyrtidstillägg vid de verk, vilkas utgifter
bestridas av motsvarande inkomster. Bidragen till bankinspektionen
och fondinspektionen böra därtill höjas med belopp svarande mot
anslag å tilläggssiat för uppehållande av bank- och fondinspektionens
verksamhet. Vidare böra kontrollstämpelmedel på grund av beräknad
höjning av avgifterna upptagas med ett belopp av 400,000 kronor.
Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet komma på grund
härav att upptagas sålunda :

Inkomst av myntning och justering ...................................... 65,000:

Bidrag till bankinspektionen ..................................................... 34,675: —

Bidrag till fondinspektionen ........................................................ 20,625: —

Kontrollstämpelmedel........................................................................ 400,000: —

Denatureringsavgifter...................................................................... 27,000:

Avgifter för granskning av biografbilder ............................. 21,000: —

Inkomster av statens reproduktionsaustalt ............................. 15,000: —

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter............... 325.000: —

Bidrag till försäkringsinspektionen ......................... JSOjOOO: —

Summa kronor 938,300: —.

Inkomst av postsparbanksrörelsen bör å till äggsstaten tills vidare —
i avvaktan på den omläggning av den budgettekniska behandlingen
av postsparbanken som kan komma att beslutas — upptagas efter uppbörd
i statens verksamhet med belopp svarande mot dyrtidstillägg till
bankens personal eller med 250,000 kronor.

Inkomsttiteln diverse inkomster bör å tilläggsstaten uppföras med
ett belopp innefattande dels i anspråk tagen behållning å statens hästförsäljningsmedel,
71,200 kronor, vilket belopp svarar mot ett anslagunder
nionde huvudtiteln, dels ock 2 miljoner kronor av överskottet
å statens krigsförsäkringskommission. Beträffande sistnämnda post
är att märka, att kommissionens behållning torde komma att uppgå
till omkring 7 miljoner kronor. Att jag nu förordar, att 2 miljoner

Inkomsterna: 1922 års iilläggsstat.

kronor härav tagas i anspråk för tilläggsstaten, beror därpå, att jagräknar
med, att ett motsvarande belopp kommer att erfordras såsom
understöd åt arbetslösa sjömän. Beträffande användningen av krigsförsäkringskommissionens
överskott i övrigt är jag ej beredd att nu
yttra mig.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle titeln diverse inkomster
komma att å tilläg-gsstaten upptagas med 2,071,200 kronor.

B. i anspråk tågna kapitaltillgångar.

Såsom i anspråk tågna kapitaltillgångar, samtliga uppkomna av
andra inkomster än lånemedel, böra å tilläggsstaten upplöras dels do
avsättningar, som utanför huvudtitlarna gjorts å 1922 års riksstat, dels
ock av kassafonden ett belopp av 113,716,857 kronor, vadan inkomsttitlarna
under nu förevarande rubrik skulle upptagas sålunda:

Avsättning till dyrtid skostnader för försvaret .................. 20,000,000: —

Avsättning, till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m........................ 4,000,000: —

Avsättning till dyrtidstillägg .............................................. 132,000,000: —

Statsverkets kassafond ........................................................... 113,716,857: —

Summa kronor 269,716,857:—.

C. Lånemedel.

Slutligen böra å tilläggsstaten uppföras mot utgifter för kapitalökning
svarande lånemedel till belopp av 11,957,530 kronor, därav såsom
fast upplåning 11,941,530 kronor och såsom tillfällig upplåning 16,000
kronor.

Jag hemställer nu, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att upptaga inkomsterna å tilläggsstaten för år
1922 i enlighet med nedan intagna

Kapitalt illgångar
upp
komna av
tindra inkomster
än
lånemedel.

Lånemedel.

Inkomsterna: 1922 års t/I/äggsstat.

Specifikation av statens inkomster.

Kronor

I. Skatter:

A. Egentliga statsinkomster.

1. Tullar och acciser:

a. Tobaksskatt, bevillning...................... 10,000,000

b. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning . . . ............ 5,000,000 15.000.000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av myntning och justering................. 65,000

2. Bidrag till bankinspektionen....................... 34,675

3. Bidrag till lön dinspektionen....................... 20,625

4. Kontrollstämpelmedel ........................... 400,000

5. Denatureringsavgifter............................ 27,000

6. Avgifter för granskning av biografbilder . . ............ 21,000

7. Inkomster av statens''reproduktionsanstalt.......... 15,000

8. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter....... 325,000

9. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 30,000 938,300

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen.....-...................... 250,000

IV. Diverse inkomster ........................................ 2,071,200

Säger för egentliga statsinkomster 18,259,500 kronor.

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel:

1. Avsättning till dyrtidskostnader för försvaret........ 20,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen in. m.......... 4,000,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 132,000,000

4. Statsverkets kassafond . . ...................... 113,716,857 ; 269,716.857

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning........................................... 11,941,530

II. Tillfällig upplåning ....................................... 16,000

Säger för lånemedel 11,957,530 kronor.

Summa 299,933.887

Inkomsterna: 1922 års tilläggsstat. •>

De av departementschefen sålunda i avseende å
beräkningen av statens ovan omförmälda tillgångar
gjorda förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Giga Gjörloff.

Bikana till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 hlift. (Nr 2).

Föräta huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bran TING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför härefter
i fråga om utgifterna under tilläggsstatens första huvudtitel följande:

A. Kungl. slottsstaten.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av
utgifterna under riksstatens första huvudtitel under punkt 7 anfört får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av för år 1922 beräknad
merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett

förslagsanslag å.......................................... kronor 50,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. {Nr 2.) 1

[1.]

Merkostnad
för uppvärmning
av Stockholms
och
Drottningholme
slott.

Första huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat.

[2.]

Merkostnad
för polis-, lysoch
renhållning
vid Stockholms
slott.

2. Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Under åberopande av vad jag förut denna vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens första huvudtitel under punkt 11 anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av för år 1921 beräknad merkostnad
för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 22,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gj orlof.

Punkt

Första huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid. Nr

A. Kungl. slottsststen.

Extra

anslag

Kronor

2 i

1 Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott,

förslagsanslag ........................................................................ 50,000

2 Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott, förslagsanslag.
högst .................................................................j 22,000

Summa1 72,000

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Til läggsstaten för år 1922.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 7
januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anmäler de
särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln böra tillgodoses
genom anslag å tilläggsstat för år 1922.

A. Rättsskipningen.

1. Extra division vid (Höta hovrätt.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regie- [1.]
ringen av riksstatens andra huvudtitel för tiden den 1 januari—den 30 Kxt^dQ^>n
juni 1923 anfört vid punkt [26.] får jag hemställa, ätt Kungl. Maj:t ”hovrätt
måtte föreslå riksdagen

att för beredande under tiden den 10 september—
den 31 december 1922 av tillfällig ökning av Göta
hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling
av vädjade mål .och till hovrätten instämda tvistemål
på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................... kronor 14,700.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2.]

Extra division
vid hovrätten
över
Skåne och
Blekinge

[3.]

Understöd
till offentliga
rättshjälpsanstalter.

[4.]

Ersättning
åt häradsskrivare
för
röstlängders
upprättande.

2. Extra division vid hovrätten över Skåne och Blekinge.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om reglering
av riksstatens andra huvudtitel för tiden den 1 januari—den 30
juni 1923 anfört vid punkt [30.] får jag hemställa, ätt Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för beredande under tiden den 1 juli—den
31 december 1922 av tillfällig ökning av arbetskrafterna
i hovrätten över Skåne och Blekinge med en
extra division för behandling av vädjade mål och till
hovrätten instämda tvistemål på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 25,110.

3. Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter.

Under åberopande av vad jag under punkt [40.] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till förstärkning av det å extra stat för år
1922 beviljade förslagsanslaget till understöd åt offentliga
rättshjälpsanstalter å tilläggsstat för samma år
bevilja ett förslagsanslag, högst............ kronor 25,000.

B. Diverse.

1. Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande.

Av 1921 års riksdag beviljades på tilläggsstat för samma år ett
förslagsanslag av 80,000 kronor för beredande av särskild ersättningåt
häradsskrivare för röstlängders upprättande. Tillkomsten av denna
ersättning föranleddes av de nya bestämmelserna angående rösträtt vid
andrakammarval samt de i anslutning därtill vidtagna ändringarna beträffande
röstlängders upprättande, avseende ett sammanförande av den
politiska och den kommunala röstlängden till en gemensam handling.
Härigenom medfördes viss stegring i häradsskrivarnas arbete.

Enär ny röstlängd skall upprättas varje år, återkommer spörsmålet
rörande beviljande jämväl för framtiden av anslag för nu ifråga -

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 3

varande ändamål. Givetvis bör denna fråga ses i samband med den
gottgörelse häradsskrivarna i övrigt åtnjuta i sin tjänst. I betraktande
av de avsevärda inkomster dessa befattningshavare uppbära synes eu
viss tvekan kunna göra sig gällande, huruvida särskild gottgörelse må
vara påkallad för den ökning i arbetet, som uppkommit genom förändringen
i sättet för röstlängdernas upprättande.

Emellertid pågå för närvarande särskilda utredningar avseende
häradsskrivarnas löneförmåner. Sålunda är hela frågan om ny lönereglering
för landsstatens tjänstemän, däribland häradsskrivarna, föremål
för löneregleringskommitténs behandling, varjämte i finansdepartementet
verkställes en undersökning med föranledande bland annat
av riksdagens skrivelse den 11 juni 1921, däri hemställts om undersökning,
huruvida och på vad sätt det i § 53 av landstingsförordningen
stadgade procenttal, som av inlevererade landstingsmedel utgår för debitering
och uppbörd av sagda medel in. in., må kunna nedsättas. Då
häradsskrivarna för närvarande av berörda provision uppbära en till icke
obetydliga belopp uppgående andel, kommer resultatet av denna undersökning
att inverka även för dem.

Man torde hava att utgå från, att den nya löneregleringen för
landsstaten icke kommer att föreläggas 1922 års riksdag. Enär frågan
om särskild ersättning åt häradsskrivarna för röstlängdernas upprättande
synes böra upptagas till slutligt avgörande i samband med den prövning,
som i och för löneregleringen kommer att äga rum av häradsskrivarnas
löneförmåner i allmänhet, kan givetvis för närvarande icke definitiv
ståndpunkt intagas rörande anslaget till nämnda ersättnings utbetalande.
En provisorisk lösning torde sålunda fortfarande få tillgripas. Denna
lösning lärer dock så vitt möjligt böra ske i omslutning till omförmälda
utredning angående nedsättning av debiterings- och indrivningsprovisionen
för landstingsmedel.

Med vidare behandlingen av frågan om berörda särskilda ersättningsynes
fördenskull böra tillsvidare anstå i avbidan på fortgången av
nämnda utredning och det förslag, vartill densamma må leda. I detta
sammanhang torde ingen annan åtgärd böra vidtagas än att hos riksdagen
göres anmälan om det anslagskrav, som för ändamålet må komma
att framställas.

Med hänsyn till den tid på året, då röstlängderna skola upprättas
samt ersättningen därför torde utbetalas, synes anslag icke behöva beräknas
för första hälften av år 1923 utan allenast på tilläggsstat för
år 1922.

Anslaget torde lämpligen böra för närvarande upptagas med samma

4 Andra huvudtiteln: 1922 års tUläggsstat.

belopp som för år 1921, vilket^belopp synes hava varit väl avpassat i
förhållande till de grunder, som då gällde för ersättningens utbetalande.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Makt måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av särskild
ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande
pa tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av .............. kronor 80,000.

2. Ytterligare kostnader under ar 1919 för vattendomstolarnas

verksamhet m. in.

[5-1 Såsom Iramgår av den utav riksräkenskapsverket upprättade

klarna'' budgetredovisningen för år 1920 (sid. 23, not 1), har för bestridande
av kostnader för vattendomstolarnas verksamhet in. m. under år 1919
av statskontoret förstnämnda år utbetalats ett belopp av 1,242 kronor
63 öre, för vilket saknas täckning i det förslagsanslag, högst, som för
1919 beviljats för vattendomstolarna. Nämnda belopp balanseras för
närvarande under förskottstitel.

Statskontoret bär meddelat, att utbetalningarna för år 1919 å förevarande
anslag hava verkställts med stöd av Kung], Maj:ts beslut den
30 juli och den 6 december 1918, den 19 december 19i9 och den 27
februari 1920.

Då statskontoret bör beredas ersättning för omförmälda förskott,
får jag, under erinran tillika att detsamma avser vattendomstolarnas
första verksamhetsår, hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av ytterligare kostnader under
år 1919 för vattendomstolarnas verksamhet m. m. å
tilläggstat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,
högst ...................!................... kronor 1,243.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

[6.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

löncförbätt- denna v*d behandling av frågor, som äro gemensamma för flera

ring för ritsa huvudtitlar, anfört beträffande beredande av tillfällig löneförbättring under

btfhavare9’'' år„ 1922 för yir8s Personal inom deri civila statsförvaltningen hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att, i avbidan på den proposition I ämnet som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1922 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1922 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av........................... kronor 90,000.

4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Vid behandling av utgiftsfrågor, som äro gemensamma för flera
huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,
att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande av
särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens tjänst
av dyrtidstillägg under år 1922.

Med föranledande härav och då dyrtidstillägget för år 1922, vad
andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring
3,500,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
i statens tjänst å tilläggsstat för år 1922
under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av .................................. kronor 3,500,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för
tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1922, erfordras ett belopp
av sammanlagt..................................................................... kronor 3,736,053.

Till jämförelse kan nämnas, att 1921 års tillläggsstat,
så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett
belopp av ................................................................................ kronor 7,512,250.

[7-3

DyrtidstUldgg
dt
befattningshavare
i
statens tjänst.

Samman fattning.

Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

Andra huvudtiteln: 1922 års tllläggsstat.

och hemställt täckes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skall utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angår, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

■ Tvär Brynolf.

Andra huvudtiteln: 1922 års HHäggsstat.

Sammandrag och register

till

Andra huvudtiteln å 1922 Ars tilläggsstat.

SS				Extra	Extra
g	Sid.	Nr	■	anslag	anslag
				Kronor	Kronor
			A. Rättsskipningen.
i	1	1	Extra division vid Göta hovrätt, förslagsanslag, högst.........	14,700
2	2	2	Extra division vid hovrätten över Skåne och Blekinge, förslags-
			anslag, högst...............................................................	25,110
3	2	3	Förstärkning av förslagsanslaget till understöd till offentliga
			rättshjälpsanstalter, förslagsanslag, högst........................	25,000	64,810
			B Diverse.
4	2	1	Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande,
			förslagsanslag ............................................................	*80,000
5	4	2	Ytterligare kostnader under år 1919 för vattendomstolarnas
			verksamhet m. m., förslagsanslag, högst .......................	1,243
6	4	3	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
			statsförvaltningen, förslagsanslag .................................	*90,000
7	5	4	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-
			anslag ......................................................................	*3,500,000	3,671,243
			Summa		3,736,053

Beräknat belopp.

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag .av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern, ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist,
Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Herr statsministern och ministern för utrikes ärendena anmäler
härefter för Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år
1922 och anför härvid följande:

A. Sveriges representation i utlandet.

1. Beskickning i Riga och Reval.

Såsom jag vid föredragning av ärenden tillhörande tredje huvud- [1.]
titeln för första halvåret 1923 anfört under punkt 5 torde beskickningen Beskickning
i Riga och Reval böra uppföras å tilläggsstat för senare halvåret 1922. *

Jag har vid samma tillfälle framhållit vilka omständigheter synas mig (Eit™ anslag.)
tala för att ifrågavarande beskickning från och med 1923 års ingång
upptages å extra stat. Av motsvarande skäl torde det vara lämpligt att
så snart ske kan giva beskickningen en fastare grund än anslaget för
tillfälliga diplomatiska och konsulära poster får anses innebära, vilket
anslag för övrigt icke lämnar tillgång till erforderliga medel för hela
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg »stat.

[1.] innevarande år. Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå framställning
till riksdagen om anvisande av medel å 1922 års tilläggsstat
för uppehållande av beskickningen i Riga och Reval under senare halvåret
1922.

Erforderliga avlöningsmedel för denna tid utgöra för sändebudet
fast arvode 7,263 kronor och ortstillägg 6,000 kronor samt för legationssekreteraren
fast arvode beräknat till 4,605 kronor och ortstillägg 1,000
kronor. Till vikariatsersättningar torde ett belopp av omkring 400 kronor
böra avses. Inalles skulle alltså erfordras 19,268 kronor, vilket torde få
avrundas till 19,500 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, det Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1922 till uppehållande av
beskickning i Riga och Reval anvisa ett förslagsanslag,
högst, 19,500 kronor.

2. Förhöjning av arvoden åt militär- och marinattacimer..

[2.] I sitt betänkande den 20 december 1920 hava sakkunnige för om ni>rarv

oden or£anisation av utrikesdepartementet samt Sveriges representation i utåt
militär- landet kraftigt betonat nödvändigheten av att bibehålla militär- och marin°attachéer''
attachébefattningar vid vissa beskickningar. De framhålla, hurusom det
j under en brytningstid som den närvarande för vårt land måste vara av
ra aus *g'' vital betydelse att följa de tendenser i olika riktningar, som på det militära
området komma till synes. Å ena sidan måste vi söka göra oss
underrättade om den krigstekniska utvecklingens resultat, å den andra
om de minskningar i rustningar, som må äga rum, och som kunna öva
inflytande på vårt lands försvarsanordningar. Slutligen borde från vår
sida alla de strävanden, som avse en allmän begränsning av rustningarna,
på det kraftigaste understödjas.

Enligt sakkunniges mening kunde vårt land i detta arbete ej avvara
de tjänster militär- och marinattachéerna utföra.

Efter att hava framhållit den ökade betydelse, dessa- tjänstemäns
verksamhet vunnit under krigsåren, framhålla sakkunnige, att militär- och
marinattachébefattningarnas vikt efter fredsslutet otvivelaktigt än ytterligare
stegrats. I och med att den minskning i övningstiden för de värnpliktiga,
som vi hava att räkna med, genomfördes, bleve det nämligen
av särskild betydelse, att vår armé och flotta i tekniskt avseende på bästa
sätt utrustades, och att vi i detta hänseende i möjligaste mån följde med

Tredje huvudtiteln: 1022 års tillä;/f/sntat.

vår tid. Inhämtandet av underrättelser på detta område tillkomme militär-
och marinattachéerna. Slutligen framhålla sakkunnige vissa uppgifter
av betydelsefull art, som kunde erbjuda sig för nämnda befattningshavare
på grund av Sveriges medlemskap i Nationernas förbund ävensom vissa
åligganden av civil natur, vilka, när det gäller ett sjöfartsidkande land
som vårt, marinattachéerna hade att utföra.

Vad angår här omhandlade befattningshavares antal anse sakkunnige,
att militärattachéer borde finnas i Berlin, Paris, London, KristianiaKöpenhamn,
Helsingfors, Bern och Warschau och marinattachéer i BerlinKöpenhamn,
London-Kristiania, Paris-Haag samt i Ryssland-Finland —
eventuellt även de baltiska staterna. Slutligen betonas önskvärdheten av
en ambulerande marinattachébefattning, vilken närmast'' syntes böra disponeras
för beskickningen Washington.

Ifrågavarande befattningshavare skulle från fjärde huvudtiteln uppbära
lön jämte dyrtidstillägg därå, medan från tredje huvudtiteln till
dem skulle utgå arvoden motsvarande de diplomatiska och konsulära
tjänstemännens ortstillägg. Å dessa arvoden skulle inga dyrtidstillägg
beräknas. Sakkunnige föreslogo att för bestridande av militär- och
marinattachéernas arvoden skulle åtgå ett belopp av 128,000 kronor, och
i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag äskade Kungl. Maj:t under
hänvisning till vad sakkunnige anfört med avseende å behövligheten av
dylika tjänstemän och de för befattningarnas upprätthållande nödvändiga
medlen ett förslagsanslag, högst, av ovannämnda belopp 128,000 kronor.

Riksdagen fann den föreslagna principen för militär- och marinattachéernas
avlöning lämplig. Med avseende å det belopp, som borde
å riksstaten för år 1922 uppföras till arvoden åt dessa tjänstemän hade
riksdagen däremot en från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Det syntes
nämligen riksdagen att man under nuvarande omständigheter icke med
tillräcklig grad av sannolikhet kunde beräkna behovet av militär- och
marinattachéer för en så lång tid framåt, som borde förutsättas, när det
gäller fastställandet av ett ordinarie anslag till att täcka avlöningskostnaderna
för en viss personalgrupp i dess helhet. Fastmera var riksdagen
av den åsikten, att, om så prövades oundgängligen nödvändigt, vid sidan
av det ordinarie anslaget, vars belopp med hänsyn till inträdd prisstegring
bprde något höjas, tillsvidare, liksom under de senare åren skett,
erfordeidiga belopp borde beviljas å tilläggsstat. Riksdagen uppförde
sålunda från och med år 1922 det ordinäre bestämda anslaget militäroch
marinattachéer med ett från 28,000 till 40,000 kronor förhöjt belopp.

Med hänsyn till de synpunkter, riksdagen sålunda gjort gällande,
måste utgifterna för militär- och marinattachéerna i görligaste mån be -

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

gränsas. Anställandet av ett så stort antal dylika tjänstemän från tredje
huvudtiteln, som sakkunnige föreslagit, kan sålunda icke äga rum. Å
andra sidan måste jag hysa allvarliga betänkligheter mot att föreslå en
minskning i de nuvarande avlönade militär- och marinattachéernas antal.
Från tredje huvudtiteln utgå för närvarande arvoden till militärattachéer
i Kristiania-Köpenhamn, Berlin, Paris och Warschau (medel för avlöning
åt militärattachén å sistnämnda ort äro ursprungligen avsedda för en
dylik tjänsteman i retrograd). Vad därefter marinattachéerna angår,
finnas sådana för närvarande i London-Kristiania, Berlin-Köpenhamn och
Paris-Haag. Även dessa tjänstemän synas oundgängligen nödvändiga.
Synnerligen önskvärt vore visserligen att erhålla medel för bestridande
av kostnaderna för en militär- eller marinattaché, vars stationering skulle
vara beroende på för tillfället föreliggande omständigheter, men denna
tanke torde tillsvidare böra uppgivas. Skulle förhållanden yppa sig, vilka
syntes med nödvändighet kräva utsändandet av en militär- eller marinattaché
för fyllandet av särskilt uppdrag, torde medel härför böra beredas
från anslaget under tredje huvudtiteln rese- och flyttningsersättning,
inspektioner, tillfälliga uppdrag.

För bestridande av arvoden åt ovannämnda fyra militär- och tre
marinattachéer blir emellertid givetvis det å ordinarie stat upptagna
anslaget 40,000 kronor otillräckligt. Detta framstår så mycket tydligare,
som genom anordningen, att dyrtidstillägg från och med den 1 januari
1922 icke utgår å dessa arvoden, den av riksdagen beviljade ökningen
av anslaget med 12,000 kronor i själva verket icke medgiver någon
nämnvärd ökning av vederbörandes löneförmåner, vilka måste anses vara
under nuvarande förhållanden otillräckliga. Det torde sålunda bliva nödvändigt
att tillgripa den av riksdagen anvisade utvägen att tillsvidare,
liksom under de senaste åren skett, ytterligare belopp beviljas å tillläggsstat.

Ifrågavarande anordning saknar icke vissa olägenheter, av vilka
den för vederbörande kännbaraste är, att, därest hela arvodet eller del
därav utgår från tilläggsstaten, han icke kan erhålla fastställelse å arvodets
storlek, innan riksdagen behandlat tilläggsstaten. Då för närvarande
vissa militär- och marinattachéer åtnjuta hela eller en del av sitt arvode
från tilläggsstat har erfarenhet vunnits rörande de med anordningen förknippade
svårigheter, och det har med all tydlighet framgått, att åtgärder
måste vidtagas för att i görligaste mån mildra desamma. Den
utväg, som därvid för innevarande år erbjuder sig, torde vara att låta
samtliga militär- och marinattachéer åtnjuta arvoden från det ordinarie
anslaget och arvodesfyllnad från tilläggsstat.

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I utrikesdepartementet verkställda beräkningar hava givit vid han- [2.]
den, att för ernående av löneförmåner, som skulle stå i rimligt förhållande
till nuvarande prisläge å vederbörande orter och till de levnadskostnader,
som befattningshavare i militär- och marinattachéers ställning måste vidkännas,
skulle erfordras ett anslag å 1922 års tilläggsstat av 30,000 kronor.

Det synes emellertid icke osannolikt, att med ytterligare nedgång i prisnivån
någon reduktion kan ske i den erforderliga totalsumman, med
hänsyn ''till de förhållanden som råda vid den tid då Kungl. Maj:t har
att fastställa ifrågavarande arvoden. Å andra sidan synes det icke uteslutet
att jämväl för år 1923 något mindre fyllnadsbelopp borde stå till
Kungl. Maj:ts förfogande. Skäligt synes mig då vara, att den besparing,
som må uppstå å det nu ifrågasatta beloppet 30,000 kronor, måtte kunna
för enahanda ändamål få tagas i anspråk nästa år. Med hänsyn härtill
förordar jag, att anslaget får karaktären av reservationsanslag, och förutsätter
jag därvid, att något äskande av ytterligare medel för fyllnadsarvode
under första halvåret 1923 icke ifrågakommer.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till förhöjning av arvoden åt militär- och marinattachéer
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

3. Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. m.

A 1921 års tilläggsstat beviljades ett förslagsanslag av 30,000 kro- [3.]
nor till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre Ersätt ,

. urna av för

representationen. kurs för Även

för år 1922 måste behov av ett motsvarande anslag beräknas 6e*

komma att föreligga. bärare inom

Vad angår det anslag, som må kunna erfordras för år 1923, torde den
med eventuell framställning till riksdagen kunna anstå till framläg- tionenZl m.
gande av statförslag för budgetåret 1923—24. (Extra a^iag.)

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare
inom den yttre representationen m. m. å tillläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av

30,000 kronor.

Tredje huvudtiteln; 1922 års tillaggsstat.

[4-]

Ersättning
åt envoyén
A. E. Wallenberg
för
ökade kanslikostnader

vid beskickningen
i
Washington
under år
1921.

(Extra anslag.)

•t. Ersättning åt envoyén A. E. Wallenberg för ökade kanslikostnader vid
beskickningen i Washington under år 1921.

Å tilläggsstat för 1921 har uppförts ett förslagsanslag, högst 12,000
kronor till ersättning åt envoyén W. A. F. Ekengrens stärbhus för ökade
kontorskostnader vid beskickningen i Washington till ''följd av kriget.

Till grund för anslagets beräkning låg eu utredning, enligt vilken
normalkostnaden för kansliet ansetts vara omkring 48 dollars i månaden;
och blev merkostnaden, uppgående i genomsnitt för månad till omkring
105 dollars, ersatt av allmänna medel genom ovannämnda anslags
beviljande.

Gottgörelsen avsåg tiden 1 juli 1918—26 november 1920. Intill
den 1 i sistnämnda månad hade beskickningen kostnadsfritt fått
använda kanslilokalerna i österrikiska ambassadhotellet, enär vården av de
österrikiska intressena i Förenta Staterna varit anförtrodd åt densamma.

Kort efter sitt tillträde av chefskapet för beskickningen den 23
mars 1921 har envoyén A. F. Wallenberg med hänsyn till de synnerligen
stora svårigheterna att i Washington förhyra lämplig bostad och erforderliga
kanslilokaler inköpt en fastighet passande till ifrågavarande
ändamål. Priset för fastigheten utgjorde 175,000 dollars, varav högst

155,000 dollars beräknas avse själva fastigheten och återstoden motsvarar
värdet av det i köpet ingående för hela huset räckande möblemang.

Ehuru denna fastighet torde kunna få för statsverket övertagas,
anser jag dock ej tiden ännu vara inne att vidtaga någon åtgärd i sådan
riktning.

Emellertid har envoyén Wallenberg inkommit med en framställning
om gottgörelse för de utgifter utöver de normala, som kanslilokalernas
inrymmande i den inköpta fastigheten medfört. Enligt verkställda beräkningar
uppgå dessa merutgifter till 450 dollars i månaden. För tiden
1 maj—31 december 1921 skulle de alltså utgöra 3,600 dollars. Då de
under år 1921 till sändebudet i Washington utgående löneförmånerna
icke tillnärmelsevis svara mot de med befattningen förenade utgifter, och
en kanslikostnad av omkring 500 dollars i månaden med i Washington
rådande hyresförhållanden torde få anses såsom ett skäligt belopp, finner
jag mig böra förorda framställning till riksdagen i syfte att de ifrågavarande
merutgifterna, 3,600 dollars, gottgöras sändebudet av statsmedel.

För år 1922 lämnas ersättning för motsvarande merutgifter i form
av extra ortstillägg.

Jag får nu hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Tredje huvudtiteln: 1922 åvn tillägg »utåt.

till ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för [4.]
ökade kanslikostnader vid beskickningen i Washington
under år 1921 å tilläggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 14,000 kronor.

Internationella byråer in. in.

1. Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund.

Å tilläggsstat för år 1921 var för bestridande av Sveriges andel i [5.]
kostnaderna för Nationernas förbund anvisat ett förslagsanslag, högst,

657,000 kronor, varav 556,000 kronor utgjorde Sveriges bidrag till täckande delnaför''
av förbundets utgifter under budgetsperioden 1921. Förbundets budget Nationernas
slutade då på en utgiftssumma av 21,250,000 guldfrancs och fördelningen *°''
av dessa utgifter skedde enligt bestämmelserna i art. 6 av förbundsakten anslag*
enligt samma proportion, som fastställts beträffande kostnaderna för
världspostföreningens internationella byrå, varigenom Sveriges del kom
att utgöra 15 enheter av 510. Såsom den dåvarande utrikesministern
vid föredragning av detta ärende den 4 mars 1921 framhöll,-ledde denna
fördelningsgrund till resultat, som ej överensstämde med billighetens
fordringar. För att åstadkomma en annan fördelningsgrund nedsattes
en särskild kommitté med uppdrag att utarbeta förslag i sådant syfte.

I skrivelse till utrikesministern den 23 november 1921 har generalsekreteraren
för Nationernas förbund nu meddelat, att den budget, som
av förbundsförsamlingen fastställts för år 1922, slutade å 20,873,945 guldfrancs,
varav 14,738,335 guldfrancs kommer på förbundets allmänna
budget och 6,135,610 å arbetsorganisationen.

Sammanförd efter huvudrubriker ter sig budgeten sålunda:

Utgifter: Guldfrancs.

A) Allmänna utgifter för förbundet:

1) församlingens och rådets sammanträden
............ 1,000.000

2) utgifter för sekretariatet .... 6,145,050

3) speciella förbundsorganisationer . 4,606,375

4) utgifter å kapitalkontot .... 1,416,910

5) kassafond för bestridande av

löpande ntglfter........ —

6) fasta mellanfolkliga domstolen . 1,500,000

B. Arbetsorganisationen:

7) beräknade utgifter för 1922 (efter

avdrag av div. tillgodohavanden) 6,135,610

20,873,945

Inkomster: Guldfrancs.

1) Bidrag till ordinarie omkostnader . 13,251,425

2) Ordinarie bidrag för arbetsorganisationen
.............. 6,135,610

3) Extra bidrag till kapitalkontot . . 1,486,910

4) Extra bidrag till kassafonden för
löpande utgifter.........

20,873,945

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I fråga om förbundets utgifter tillåter jag mig lämna följande kortfattade
redogörelse:

A. Förbundets allmänna utgifter hava utgjort:

1) Utgifter för förbundsförsamlingen, 800,000 guldfrancs, innefattande
avlöning samt rese- och flyttningsersättningar åt tillfällig personal,
hyra för samlingslokal, tryckningskostnader samt diverse utgifter för
telegram, inventarier m. m. Utgifter för rådets sammanträden 200,000
guldfrancs.

2) Utgiftef för sekretariatets verksamhet, 6,245,050 guldfrancs,
innefattande avlöningar samt reseersättningar för förbundets tjänstemän,
representationskostnader, utgifter för förbundets fastigheter, publikationer
och trycksaker, kontorskostnader, oförutsedda utgifter m. m. Av dessa
kostnader täckas emellertid 100,000 guldfrancs av inkomster, som beräknas
uppkomma genom försäljning av publikationer, genom räntor m. m. varför
sekretariatets utgiftssumma kommer att sluta på 6,145,050 guldfrancs.

3) Utgifter för förbundets speciella organisationer, 4,606,375 guldfrancs,
som fördelas på de permanenta organisationerna, såsom organisationen
för ekonomiska och finansiella frågor, samfärdselorganisationen,
mandatkommissionen, den rådgivande kommissionen för land-, sjö- och
luftvapnen, sektionen för sociala frågor (vita slavhandeln) m. fl., tillsammans
tagande i anspråk en utgiftssumma av 3,172,375 guldfrancs,
samt tillfälliga organisationer, såsom kommissionen för rustningarnas begränsning,
internationella blockadkommissionen, m. fl., med en utgiftssumma
av- sammanlagt 934,000 guldfrancs, samt ett anslag för oförutsedda utgifter
(särskilda undersökningskommissioner o. dyl.) å 500,000 guldfrancs.

4) Utgifter för kapitalkontot, 1,486,910 guldfrancs, innefattande
fjärde och och femte avbetalningarna å den i Geneve av förbundet förvärvade
fastigheten Hotel National, kostnader för inköp av möbler, för
bibehållandet av optionsrätten till vissa angränsande fastigheter samt
för biblioteket.

5) Till kassafonden för bestridande av löpande utgifter begäres
intet anslag för år 1922.

6) Utgifter för fasta mellanfolkliga domstolen:

Floriner.

1) avlöningar till domarna................ 550,000

2) » » tjänstemännen.............. 200,000

3) trycksaker, kontorskostnader och materialier....... 75,000

4) tjänstepersonal, lyse, uppvärmning m. m......... 50,000

5) tillfälliga utgifter................... 25,000

eller 1,500,000 guldfrancs.

floriner 900,000

Tredje huvudtiteln: 1922 dr» ti II äg g »stat. 9

B. Arbetsorganisationens utgifter.

Scliw. fr.

1) Avlöningar..................... 4,698,462

2) Resekostnader och div. utgifter............ 332,500

3) Kontorskostnader.................. 1,310,000.

4) Korrespondenter och upplysningars införskaffande .... 584,000

5) Konferenser och undersökningar............ 575,000

6) Icke återkommande utgifter (reparationer och anskaffande

av materiel).................... 120,000

7) Oförutsedda utgifter................. 319,363

8) Kostnader för planering och utredning av frågan om särskild

byggnad för arbetsorganisationen........... 20,000

Schweiziska fr. 7,959,325

eller i guldfrancs 7,500,000. Efter avdrag av diverse tillgodohavanden
uppgående till 1,364,390 återstå alltså guldfrancs 6,135,610.

I fråga om fördelningen av förbundets utgifter har generalsekreteraren
meddelat-, att den andra allmänna förbundsförsamlingen i insikt
om, att den hittills tillämpade fördelningsgrunden, som överensstämmer
med den, som tillämpas i fråga om utgifterna till Världspostföreningens
byrå, medfört vissa orättvisor, hade antagit tre resolutioner, avseende
ändring i artikel 6 i förbundsakten därhän, att fördelningsgrunden skulle
bestämmas av förbundsförsamlingen, och att den fördelning, som av
1921 års förbundsförsamling fastställdes, skulle tillämpas från den 1 januari
1922 intill dess ny fördelningsgrund av församlingen antoges. Enligt
den nu fastställda fördelningsgrunden skulle Sverige erlägga ett belopp
motsvarande 15 enheter av 942, och då på varje enhet belöpa
22,159: 18 guldfrancs, skulle Sveriges andel, vilken skall utbetalas i
dollars, sålunda bliva 332,388 guldfrancs, motsvarande 64,135: 38 dollars.

Då emellertid den nya fördelningsgrunden icke kan tillämpas, förrän
den föreslagna förändringen av förbundsakten ratificerats, måste det gamla
systemet för utgifternas fördelning tillsvidare tillämpas. Enligt detta skulle
Sveriges andel, då några nya stater sedan föregående år anslutit sig till
förbundet, bliva 15 enheter av 516, och då på varje enhet enligt denna
fördelning belöpa 40,453: 38 guldfrancs, skulle Sveriges andel bliva 606,801
guldfrancs eller 117,084: 18 dollars. Härvid vore att märka, att, då
republiken Argentina trots upprepade anmaningar ännu ej inbetalt något
bidrag till förbundets utgifter, dess andel ej medtagits i beräkningen vid
uppgörandet av budgeten och alltså ej ingår i de 516 enheter, varpå
utgifterna fördelats.

Generalsekreteraren framhåller vidare vikten av, att bidragen bliva

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 2

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.] inbetalda så snart som möjligt efter ingången av det nya räkenskapsåret,
och hemställer därför, att Sverige så snart som möjligt måtte inbetala
sin enligt den gamla fördelningsgrunden till 606,801 guldfrancs uppgående
andel. För det fall, att den nya fördelningsgrunden antoges, kom“TBer
förbundet att återbetala den summa, varmed det av Sverige inbetalta
beloppet överskridit ovannämnda belopp av 332,388 guldfrancs. Likaledes
kommer, så snart republiken Argentina erlagt de belopp, som avfordrats
densamma, en motsvarande rättelse av övriga medlemmars bidrag
att äga rum.

För närvarande torde det vara nödvändigt att beräkna ett anslag,
motsvarande det större beloppet, 606,801 guldfrancs. Storleken av detta
anslag i svenska kronor är givetvis beroende av dollarskursen, och torde
det vara befogat att utgå från en kurs av 4: 40 såsom utgörande den
ungefärliga medelkursen för 1921.

I enlighet härmed kommer det belopp, som bör av riksdagen äskas,
att uppgå till 515,000 kronor. Enär Nationernas förbunds finansförvaltning
numera är så ordnad, att utgifternas storlek på förhand genom den
av förbundsförsamlingen antagna budgeten bestämmes, och fördelningen
av kostnaderna på de olika medlemmarna sker efter fastslagna grunder,
torde anslaget lämpligen böra uppföras såsom förslagsanslag.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1922 till bestridande av Sveriges
andel i kostnaderna för Nationernas förbund för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 515,000 kronor.

[6.]

Kostnader
för Sveriges
representanters
deltagande
i
Nationernas
förbunds
delegeradeförsamling.

(Extra

anslag.)

2. Kostnader för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds

delegeradeförsamling.

Den ersättning, som utgått till Sveriges representanter vid Nationernas
förbunds delegeradeförsamling i Geneve har hittills bestritts med
anlitande av förslagsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m. Då sagda kostnader avse ett regelbundet för varje år
återkommande behov kan det emellertid ej anses lämpligt, att de täckas
genom detta anslag, som avser utgifter av tillfällig art, utan bör för
ifrågavarande ändamål ett särskilt anslag av riksdagen äskas.

Kostnaderna för Sveriges representation vid Nationernas förbunds
delegeradeförsamling hava 1920 uppgått till 72,253: 14 kronor och 1921 till

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

51,738: 26 kronor. Minskningen i kostnaderna sistnämnda år hänför sig dels
till den allmänna sänkningen av prisnivån, dels till den omständigheten,
•att en del förberedande arbeten, som i och för församlingens första
sammanträde voro nödvändiga, ej behövde ifrågakomma vid det följande.

I betraktande av dessa förhållanden bör anslaget till delegationen
vid 1922 års församling tydligen ej bestämmas i enlighet med det högre
belopp, som erfordrades vid församlingens första sammanträde. Då å
andra sidan genom omständigheter, som nu.ej kunna förutses, exempelvis
en utsträckning av tiden för sammanträdet, en stegring av kostnaderna
lätteligen kan inträffa, är det ej heller lämpligt att begränsa det till det
lägre belopp, som åtgick vid 1921 års sammanträde. Det torde sålunda
vara riktigast att till grund för anslagets beräkning lägga ett genomsnittsbelopp,
60,000 kronor, samt uppföra det såsom reservationsanslag,
varigenom ett vid ett sammanträde uppkommande överskott kan användas
till täckande av de eventuella merutgifterna vid ett annat sammanträde.

Då förbundsförsamlingen i enlighet med den för densamma fastställda
arbetsordningen alltid sammanträder i september månad, har något
anslag för ifrågavarande ändamål ej behövt begäras i riksstaten för
första halvåret 1923.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

å tillag g sstat för år 1922 till bestridande av
kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i
Nationernas förbunds delegeradeförsamling i Geneve
år 1922 anvisa ett reservationsanslag å 60,000 kronor.

3. Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet.

I skrivelse den 19 december 1921 har överstyrelsen för Svenska
Röda Korset, med förmälan, att av det av riksdagen för detsammas utländska
hjälpverksamhet å 1920 års tilläggsstat beviljade anslaget å
1,000,000 kronor ett belopp av 116,330 kronor, vilka under år 1920 icke
kommit till användning, överförts till statsverkets kassafond, och att det
för Svenska Röda Korset vore en oersättlig förlust, därest detta belopp
på så vis komme att undandragas dess alltjämt krävande internationella
hjälpverksamhet, anhållit, att Kungl. Maj:t hos riksdagen måtte hemställa,
att omförmälda besparingar, 116,330 kronor måtte under år 1922 få användas
till sitt ursprungliga ändamål.

[6.]

[7.]

Svenska
Röda Korsets
hjälpverksamhet

i utlandet.

(Extra

anslag.)

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstät.

[7.] Emellertid torde för ifrågavarande ändamål under år 1922 ytterligare

betydande belopp komma att bliva behövliga, och har Röda Korset upplyst
att ett anslag av ungefär 1,000,000 kronor komme att erfordras för
att sätta föreningen i stånd att fortsätta sin så lyckligt påbörjade hjälpverksamhet
i Ryssland. Då jag har för avsikt att tillstyrka framställning
till riksdagen om anslag för detta behjärtansvärda syfte och inom ramen
av det ifrågasatta beloppet även synes kunna beredas medel att ställas
till Röda Korsets förfogande, ungefär motsvarande det belopp varom
enligt vad ovan anförts gjorts framställning, finner jag för närvarande
ingen särskild åtgärd med anledning av överstyrelsens för Svenska Röda
Korset ovan anförda anhållan vara påkallad, utan tillåter jag mig hemställa,
det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, för bidrag till Svenska Röda
Korsets utländska hjälpverksamhet å tilläggsstät för
1922 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp
av 1,000,000 kronor.

C. Diverse.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

[8.] Under åberopande av vad finansministern förut denna dag vid

Dyrtids- anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande
befattningav ans^aS å tilläggsstaten för 1922 för täckande av kostnader för
hörare i sta- dyrtidstillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst,
fens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

(Extra

anslag.) . o ...

i avvaktan pa den proposition i ämnet, som kan
bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
i statens tjänst tillhörande utrikesdepartementet samt
beskickningar och konsulat å tilläggsstät för år 1922
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 950,000
kronor.

Tredje huvudtiteln: 7Qf£2 års tilläygsstat.

2. Förvärv av beskickningshus i Tokio.

Att för Sveriges beskickning i Tokio förvärva egen fastighet har [9.]
länge tett sig såsom ett angeläget önskemål. I detta hänseende har Förnär»^™
Kung]. Maj:ts minister i Tokio, envoyén Bergström, framhållit, vilka olid- Jngshus i
liga svårigheter den ringa tillgången i Tokio på s. k. europé-hus fört med Tokio.

sig för de beskickningar — däribland Sveriges — som ej hade egna (Extra

beskickningshus. För var dag som gick och för varje ny beskickning, som ansag''
därstädes upprättades, bleve läget svårare. Sveriges beskickning i Tokio
hade sålunda befunnit sig på flyttande fot fem gånger sedan mars
1920. Vilken menlig inverkan på beskickningens arbete, dess ställning
och dess prestige en dylik ofta återkommande flyttning utövade behövde
ej närmare utvecklas.

Föregående förslag till avhjälpande av detta missförhållande hava
strandat på de alltför höga kostnaderna. Emellertid har envoyén Bergström
nu framlagt ett förslag, som jämte andra förtjänster har den att
vara billigt såväl i jämförelse med dem som förut varit å bane som ock
med prisen på de fåtaliga europeiskt bebyggda egendomarna i Tokio. Med
de reparationer och förändringar, som föreslagits och vilka äro av behovet
oundgängligen påkallade, synes beskickningen komma att erhålla en förhållandevis
god legationsbyggnad förlagd till en stadsdel på lägligt avstånd
från utrikesministeriet och stadens centrum.

Rörande detta förslag anför envoyén Bergström i skrivelse den 19
oktober 1921 följande:

»Jag har äran härmed till statsinköp föreslå en under adress 22
Kasumi-cho, Azabu-lcu i Tokio belägen fastighet, vilken synes väl ägnad
till beskickningshus. Fastigheten i fråga tillhör Baronessan M. F. B.

Ro respektive Baron J. Itos sterbhus, och såsom framgår av Baronessan
Ros i originalskrift bilagda saluanbud är priset Yen 90,000: —. Detta
pris omfattar samtliga de bygggader som finnas angivna å likaledes
bilagda ritning, men däremot ej tomten. Beträffande byggnadernas
beskaffenhet och värde har jag äran hänvisa till närslutna utlåtande av
en härstädes etablerad välkänd amerikansk arkitekt, Mr L. W. Slack.

Vad beträffar själva tomten tillhör densamma en adlig domän av fideikommissnatur
och kan ej försäljas, ej ens till inhemsk köpare, utan
endast uthyras. Å egendomen är sedan början av sistlidne juli beskickningens
kansli tillfälligt inrymt i den byggnad, som för framtiden skulle
avses till kanslibyggnad och där lokalerna disponerats på sätt å huvudritningen
angivits. Hyran för tomten — upptagande 514 tsubo, därav

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillag g sstat.

[9.]

309 tsubo täckas av byggnader och övriga 205 tsubo bilda en mellan
byggnaderna inkilad oregelbunden lawn — utgår med Yen 561: 72 per
år. Jag vill ej underlåta att särskilt betona att Baronessan Ito, såsom
också framgår av hennes ovan omförmälda brev, önskar besked och uppgörelse
beträffande fastigheten senast i början av mars 1922. Det torde
icke vara omöjligt att, när ett fast köpeanbud från statens sida föreligger,
priset kunde nedprässas till 85,000 Yen, i händelse ingen annan köpare
då erbjudit sig. För att emellertid nu ifrågavarande fastighet skall
bliva fullt lämplig till beskickningens hus är det nödvändigt att vidtaga
en del förändringar och reparationsarbeten. Arkitekten Slack har, sedan
värderingen av byggnaderna blivit verkställd, utarbetat förslag till ombyggnad
av en del av bottenvåningen i huvudbyggnaden på sätt framgår
av bifogade skrivelse och ritning: denna ombyggnad är jämte
nödiga reparationer av byggnaderna beräknat att kräva en kostnad
av........................Yen 13,300: —

Dessutom erfordras:

För införande av värmeledning i såväl bostadsbyggnaden

som kanslibyggnaden...............» 5,980: —

För rörledningar..................» 7,250: —

I ersättning till arkitekt för ledning av och tillsyn och »

övervakning vid reparations- och ombyggnadsarbetet 8 / » 2,122:40

Summa Yen 28,652: 40

Jag tillägger slutligen att den egendom, vilken senast varit ifrågasatt
till statsinköp, den Conderska, numera försålts till högre pris än det
för vilket densamma under sistlidna vår hembjöds till staten. Det nu
framlagda förslaget till inköp av beskickningshus i Tokio måste, med
hänsyn till prisförhållandena härstädes och då, såsom sakkunnig arkitekt
vitsordat, byggnaderna i fråga äro av ovanligt gott material och bättre
uppförda än flertalet s. k. europé-hus, anses avgjort fördelaktigt. Även
med inräknande av den för nödiga reparations- och ombyggnadsarbeten
kalkylerade kostnad av 28 å 29,000 Yen kan genom antagande av detta
försälj ningsanbud den omedelbara utgiften för staten för erhållande av
ett tillfredsställande beskickningshus i Tokio begränsas till 119,000 Yen.
Om man härmed jämför att ensamt köpeskillingen för den ovan berörda
egendomen i Tokio, på vars inköp staten tidigare reflekterat, skulle bestigit
sig till 210,000 Yen och tillika tager i betraktande att sagda egendom
var vida sämre lottad i fråga om lämpliga lokaler för beskickningens
kansli, måste det nuvarande anbudet ävenledes erkännas såsom förmånligt.
Till köpesumman för byggnaderna och ombyggnads- och repa -

Tredje huvudtiteln: 11)22 års tillä(/</sstat. 15

rationskostnaderna kommer så den årliga avgiften för nyttjanderätten
till tomten. Beskickningen har särskilt hänvänt sig till Kejserliga Utrikesministeriet
för att, därest svenska staten skulle inköpa de familjen Ito
tillhöriga byggnaderna, söka få denna tomtavgift fixerad för eu avsevärd
tid framåt ävensom nyttjanderätten till tomten fullt tryggad för framtiden.
Med stöd av vad ovan framhållits tillåter jag mig hemställa att
åtgärd måtte vidtagas i ändamål att med första förvärva fastigheten i
fråga och att genom nu föreslagna ombyggnads- och reparationsarbeten
göra densamma tjänlig såsom beskickningshus i Tokio.»

Byggnadsstyrelsens yttrande har i ärendet inhämtats och har dess
utlåtande i huvudsak följande lydelse:

Byggnadsstyrelsen, som förvissat sig om att den föreslagna fastigheten
har ett för det avsedda ändamålet lämpligt läge, får meddela, att
styrelsen, såvitt styrelsen av de översända remisshandlingarna varit i tillfälle
att bedöma ifrågavarande byggnaders storlek och beskaffenhet, finner
den begärda köpeskillingen, 90,000 Yen, skälig samt icke anser sig
böra framställa någon erinran beträffande vare sig de föreslagna ombyggnads-
och reparationsarbetena, vilka synas vara ändamålsenliga, eller de
för dessa arbeten beräknade kostnaderna.

Av ovanstående framgår, att kostnaderna för förvärv av beskickningshus
i Tokio enligt nu föreliggande förslag samt de nödiga reparationerna
därå skulle belöpa sig till ungefär 119,000 Yen. I arvode till
den ovan nämnda arkitekten Slack har beskickningen redan utgivit 200
yen. Med hänsyn till möjligheten av kursförluster och oförutsedda utgifter
synes mig det anslag som för ändamålet skulle erfordras böra beräknas
till 250,000 kronor. Ytterligare bör framhållas, att det anbud,
varpå detta förslag grundar sig, endast står fast till början av mars år 1922.

I detta sammanhang tillåter jag mig meddela, att till Kungl. Maj:ts
prövning föreligga flere andra frågor angående förvärv eller iordningställande
av beskickningshus utomlands. Dessa ärenden äro emellertid
ännu icke slutberedda. Efter den förberedande granskning jag vidtagit
är jag av den meningen, att för oundgängliga behovs tillgodoseende icke
erfordras anslag vare sig å 1922 års tilläggsstat eller å halvårsbudgeten
1923. Riksdagens medverkan lärer emellertid i annan form vara erforderlig
och kommer jag därför före den ordinarie propositionstidens utgång
att för eventuellt framläggande av förslag till riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t i ett sammanhang anmäla dessa ärenden, varvid jag kommer
att lämna redogörelse jämväl för de förvärv av beskickningshus, som
ägt rum under sistförflutna år.

Nu hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[9.]

till förvärv av ett svenskt beskickninghus i Tokio
och till erforderliga reparationer m. m. å tilläggsstat för
1922 anvisa ett reservationsanslag å 250,000 kronor.

3. Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar och
likaledes framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka för mistning av bohag.

Ersättningar den hava framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar, med framme
''envoyén hållan av, att deras fader år 1918 blev hemkallad från retrograd utan att
P. H. E. kunna då medföra sin i beskickningshuset befintliga egendom och att det
ströms är- ej heller sedermera varit möjligt att till Sverige hemförskaffa densamma,
vingar och samt att de, då de nu hade att upprätta bouppteckning efter sin fader,
framlidne ansåge sig befogade att mot svenska staten rikta anspråk på ersättning
generalkon- för den ekonomiska förlust de lidit, därigenom att deras fader i och geAskers
äntå n°m utövningen av sitt av staten honom anförtrodda ämbete som Kungl.
för mistning Mai :ts minister i Petrosrad orätt förlustig den personliga egendom han i

ning från svenska staten med det belopp av kronor 294,366,60, vartill
sagda egendom av sakkunnige värderats.

I skrivelse den 9 december 1921 har framlidne generalkonsul C.
A. Askers efterlevande maka likaledes yrkat ersättning för makarnas
under hennes mans tjänstgöring såsom generalkonsul i Moskwa förstörda
bo med kronor 106,065.

Å tilläggsstat för år 1921 anvisades till gottgörelse åt f. d. envoyén
Brändström och generalkonsul Askers änka för vissa genom mistningen
av deras bohag förorsakade utgifter ett anslag av 12,500 kronor. Vid
beviljande av detta anslag framhöll riksdagen önskvärdheten av att en
undersökning, huruvida respektive ägodelar ännu funnes i behåll i Ryssland
snarast möjligt verkställdes, samt att i händelse så ej skulle vara
fallet, en definitiv reglering av berörda ersättningsanspråk borde åvägabringas.

Under det förflutna året har man sökt erhålla säkra upplysningar
rörande förefintligheten av ifrågavarande egendom liksom även att återförskaffa
densamma, men något resultat har ej ernåtts. Dessa strävanden
komma givetvis att ytterligare fortsättas, och innan dessa krönas med
framgång, torde en definitiv reglering av ovanberörda ersättningsanspråk
ej kunna komma till stånd. Det synes därför vara skäligt, att såväl

[10.]

I skrivelse den 12 december 1921 till ministern för utrikes ären -

uv vuimy.

(Extra

anslag.)

denna sin egenskap inrymt i beskickningshuset därstädes, hemställt om
vidtagande av åtgärder för att de måtte komma i åtnjutande av ersätt -

Tredje huvudtiteln: 1922 ära tilläggaatat. 17

envoyén Brändströms arvingar, som ock generalkonsul Askers änka för
år 1922 erhålla viss ersättning för mistningen av kapitalvärdet av den
egendom, som de för närvarande äro förlustige, och anser jag i sådant
hänseende skäligt att föreslå såsom ersättning — självfallet utan att vid
beloppets beräknande taga någon ställning i avseende å det eventuella
ersättningsbeloppets storlek — för envoyén Brändströms arvingar 15,000
kronor och för änkefru Asker 5,000 kronor.

På grund härav får jag hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till ersättningar med 15,000 kronor till framlidne
envoyén P. H. E. Brändströms arvingar och med
5,000 kronor till likaledes framlidne generalkonsuln
C. A. Askers änka för mistning av bohag anvisa å
tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 20,000
kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1922 under tredje
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 2,888,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet
René Gyllenram.

[10.]

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 Käft.

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1932.

		Extra anslag	Sid.
	Tredje huvudtiteln.
	A. Sveriges representation i utlandet.
1.	Beskickning i Riga och Reval ...........................—...........	19,500	1
2.	Förhöjning av arvoden åt militär- och marinattachéer______________	30,000	2
3.	Ersättningar för kursförluster å befattningshavare inom den yttre
	representationen m. m..................................................	30,000	5
4.	Ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för ökade kanslikostnader
	vid beskickningen i Washington under år 1921..................	14,000	6
	B. Internationella byråer m. m.
1.	Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas Förbund............	515,000	7
2.	Kostnader för Sveriges representanters deltagande i Nationernas
3.	Förbunds delegeradeförsamling.........................................	60,000	10
	Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet..................	1,000,000*	11
	C. Diverse.
1.	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..................	950,000*	12
2.	Förvärv av beskickningshus i Tokio..................................	250,000	13
3.	Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar
	och likaledes framlidne generalkonsuln 0. A. Askers änka för
	mistning av bohag........................................................	20,000	16

* Beräknat belopp.

Stockholm 1922. KuDgl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

2X2909

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Lantförsvaret.

A. Undervisning, understöd, expenser in. ni.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gym nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ......... 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m..................................................................................... 21

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden .................................................................................... 29

4. Generalstabens översiktskarta över Sverige...................................................... 24

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning ........................... 24

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till mUnderingsutrustning...... 26

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten denturfordon

m. m.................................................................................... 28

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren hållning

och tvätt vid truppförbanden...................................................... 32

5. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering .............................. 34

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar 35

C. Sjukvård m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m......................................................................................................... 44

D. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m......................................................................... 48

2. Förstärkning av anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute materiel

..................................................................................................... 50

E. Byggnader och ingenjör materiel.

Ifrågasatt ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor .................................................... 54

1. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen
......................................................................................................... 55

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft.

1945 21 X

i Fjärde huyiidtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Sid.

2. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet............... 76

3. Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablissemangen

å Järvafältet............................................................................................... 78

4. Inlösen av vissa byggnader å Revingehed ...................................................... 81

5. Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt........................................................ 89

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel............... 91

7. Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel............ 93

8. Provbelastning av ett flygplan ........................................................................ 94

F. Diverse. ■

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 95

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisning, understöd och expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser

m. ........................................................................................................ 97

B. Förplägnad, beklädnad m. in.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad.............................. 97

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad........................ 97

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnads utredning

samt sängservis m. m.......................................... 98

4. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhåll ning

och tvätt m. m...................... 98

C. Övningar.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar..................................................................................................... 98

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered skap

och övningar....................................................................................... 99

D. Flytande materiel och byggnader.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll ................................................................................................... 99

2. Reparation av Skeppsholmsbron...................................................................99

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. ........................................................................•................... 499

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel

m. m. ................................................................... 101

Vissa framställningar under rubriker »flytande materiel och byggnader»..... 101

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. m

Sid.

E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel.

1. Anskaffning av torpeder.................................................................................. 101

Ifrågasatt anskaffning av teknisk materiel m. m.................................. ........ 102

F. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 102

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen 103

Vissa framställningar under rubriken »diverse» ............................................. 103

III. Gemensamt anslag.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................... 103

Bilaga.

Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1922

105

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av ''protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
fjärde huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för
år 1922, och att i samband därmed få föredraga följande till Kungl.
Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1921 rörande behovet
av anslag å tilläggsstat för år 1922;

chefens för generalstaben skrivelse den 22 augusti 1921 angående
anvisande av medel för anordnande av kurs i förbindelsetjänst vid
armén;

chefens för generalstaben skrivelse den 8 juli 1921 angående förstärkning
av generalstabens andel av ordinarie expensanslaget;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 31 augusti 1921 angående
nämndens medelsbehov å tilläggsstat för år 1922;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 18 december 1920
angående uppförande av badinrättning för Skaraborgs regemente m. m.,
ävensom arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartements
däröver avgivna utlåtande;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 1 december 1921
angående merkostnader å uppförande av militärsjukhuset i Sollefteå;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 23 augusti 1921 angående
anvisande av medel å tilläggsstat för år 1922 för bestridande
av kostnader till följd av uppskov tillsvidare med arbetena å kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) ius 21 1

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

arméförvaltningens fortifikationsdepartements och järnvägsstyrelsens
skrivelse den 12 november 1921 angående anvisande av ytterligare
medel till avloppsledningar å Järvafältet;

chefens för Södra skånska infanteriregementet skrivelser den 3
mars 1920 och den 24 november 1921 angående inlösen av vissa byggnader
å Revingehed m. m., ävensom vederbörande myndigheters däröver
avgivna utlåtanden;

chefens för Första livgrenadjärregementet skrivelse den 29 oktober
1921 angående inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, ävensom vederbörande
myndigheters däröver avgivna yttranden;

marinförvaltningens skrivelse den 22 augusti 1921 angående särskilda
medelsbehov å tilläggsstat för år 1922;

marinförvaltningens skrivelse den 30 november 1921 angående
förstärkningsanslag å tilläggsstat för år 1922; samt

marinförvaltningens skrivelse den 30 november 1921 angående
tilläggsanslag för år 1922 till förstärkning av reservationsanslaget till
flottans nybyggnad och underhåll.

Departementschefen yttrar härefter följande:

I. LANTFÖRSVARET.

A. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Beträffande behovet av förstärkning utav vissa till denna anslagsgrupp
hörande anslag har arméförvaltningen inledningsvis framhållit,
dels att de allmänna synpunkter beträffande beräknandet av vissa kostnader,
som av ämbetsverket följts i fråga om de ordinarie anslagen
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923, ansetts böra tillämpas å
vissa anslagsposter inom de erforderliga förstärkningsanslagen, dels att
arméförvaltningen med avseende på väntade merkostnader för bränsle
och lyse under år 1922 utgått från den förutsättningen, att dessa såsom
hittills skulle gäldas av särskilt förstärkningsanslag till 1922 års
bränsleanslag, dels ock att de å tilläggsstat för år 1921 beviljade medel
för ökade telefonabonnemangskostnader vid vissa undervisningsanstalter,
verk, staber och inrättningar samt andra myndigheter torde böra med
oförändrade belopp uppföras såsom särskilda poster, att av arméförvaltningen
enligt tillgängliga fördelningsuppgifter tilldelas vederbörande.

I fråga om motiveringen för vissa i det följande föreslagna anslagsförhöjningar
har arméförvaltningen hänvisat till vad som därutinnan

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

anförts i framställningen angående de ordinarie medelsbehoven för första
halvåret 1923.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och [l.j
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser (undervisningsanslaget)
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 563,343
kronor. Anslaget är uppdelat på tre särskilda titlar, nämligen

Titel I. Undervisningsmateriel....................................... kronor 57,659: 30

» II. De fasta undervisningsverken m. m......... » 211,903: 10

» III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser
samt oförutsedda behov ......... » 293,780: —

Summa kronor 563,342: 40

Till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget anvisade riksdagen
å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 104,205
kronor. I detta anslagsbelopp voro icke inberäknade några medel för
bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid undervisningsverken,
utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av
ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av
erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Titel I. Undervisningsmateriel.

Denna anslagstitel är beräknad efter en kostnad av 0.54 öre för
man och tjänstgöringsdag. Uti det till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget
för år 1921 anvisade anslaget har detta extra medelsbehovet
under förevarande anslagstitel beräknats etter ett belopp av

0.46 öre för man och dag.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i sin framställ- Arméförvaitning
angående det ordinarie medelsbehovet för första halvåret 1923
framhållit nödvändigheten av en ökning av ovannämnda beräkningsgrund
till 1.05 öre, d. v. s. med 0.51 öre för man och tjänstgöringsdag.

Samma höjning vore enligt arméförvaltningens uppfattning erforderlig
för år 1922.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] Då medelsbehovet för innevarande år icke torde behöva upptagas

Departements- med högre belopp för man och dag räknat än det för år 1921 anvisade,
chefen. synes mig förstärkningsanslaget böra beräknas efter 0.46 öre för tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar har för år 1922 beräknats till
10,677,648. Till förstärkning av förevarande anslagstitel torde alltså
böra anvisas (10,677,648 x 0.0046 =) 49,117 kronor 18 öre.

Titel II. De fasta undervisningsverken m. in.

vattningens Rörande behovet av förstärkning utav de under förevarande anslagsframställ-
titel anvisade medel har arméförvaltningen anfört följande.

ning.

Krigshög- I en till arméförvaltningen överlämnad skrivelse till inspektören

8° an. militärläroverken, för vilken närmare redogjorts i sammanhang med

de ordinarie anslagsäskandena, hade chefen för krigshögskolan hemställt
om förstärkning för år 1922 av högskolans anslagsposter med
följande belopp:

Till gottgörelse för anordnande av övningsritter, nu

500 kronor, ökning ........................................................ kronor 100: —

Till praktiska övningar, nu 14,500 kronor, ökning...... » 4,000: —

Till inventarier, böcker och undervisningsmateriel, nu

950 kronor, ökning ....................................................... x> 1,050: —

Till skrivmaterialier, lyse, städning m. m., nu 2,595

kronor, ökning ................................................................. » 2,500: —

Summa kronor 7,650: —

Under åberopande av vad som anförts beträffande föreslagna förhöjningar
med enahanda belopp å riksstaten för år 1923 tillstyrkte
arméförvaltningen förstärkningsbeloppen till posterna för praktiska övningar
och till inventarier m. m. Med anledning av vad som anförts
beträffande beräknande av anslagsposten till gottgörelse för anordnande
av övningsritter för år 1923, funne arméförvaltningen sig icke
kunna tillstyrka någon förhöjning av denna anslagspost för år 1922.

Beträffande den ifrågasatta förstärkningen med 2,500 kronor av
anslagsposten till skrivmaterialier m. m., ansåge arméförvaltningen med
hänsyn till prisfallet å nämnda materialier sig böra hemställa om en
förstärkning av ifrågavarande post med allenast 1,905 kronor, varigenom
hela medeistillgången för år 192? skulle uppgå till 4,500 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vid bifall härtill borde till förstärkning av krigshögskolans andel
av förevarande anslag beräknas tillhopa (4,000 + 1,050 +‘1,905 =)
6,955 kronor.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens
civila departement hemställt om en förstärkning av skolans
andel av undervisningsanslaget för år 1922 med följande belopp
å de särskilda anslagsposterna:

1. Praktiska övningar (rese- och traktamentskostnader,
handräckning in. m.), nu 14,350 kronor,

ökning...................................................................................... kronor 2,500:

2. Inventarier, böcker, undervisningsmateriel, nu

2,700 kronor, ökning ........ 3. Skrivmaterialier,	bränsle, lyse	och övriga
expenser, nu kronor 3,650	och fördelade	sålunda:
bränsle och lyse .........	............... kronor 2,100	—
skrivmaterialier...........	................. »	400	—
städning och tvätt......	................. »	600	—
renhållning.....................	................ »	150	—
vattenavgift .................	................. »	100	—
extra utgifter ...............	................. B	300	—

en förhöjning med tillhopa 8,160
kronor, fördelad sålunda:

bränsle och lyse ........................... kronor 5,900: —

skrivmaterialier, städning och

tvätt samt extra utgifter » 2,000: —

ökade telefonabonnemangskostnader
.......................................... » 260: —

4. Reseersättning, nu 2,500 kronor, ökning ..... b

8,160: —
2,900: —

eller tillhopa kronor 15,860

Såsom redan anförts i fråga om omräkning av högskolans anslagsandel
för år 1923 hade armé förvaltningen icke någonting att erinra
mot de under 1), 2) och 4) härovan begärda förstärkningarna. Likaledes
tillstyrkte arméförvaltningen förstärkningen med 2,000 kronor av
anslagsposten till skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser i
vad den avsåge andra ändamål än bränsle och lyse. Denna höjning
vore föranledd av bland annat ökad kostnad för städning, 860 kronor
för år.

[1-]

Artillerioch
ingenjörhögskolan.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Den blivande merkostnaden för bränsle och lyse däremot syntes
böra gäldas av förstärkningsanslaget till bränsleanslaget, och beträffande
de ökade telefonabonnemangskostnaderna vid samtliga undervisningsanstalter
skulle i det följande särskild framställning göras, varför skolchefens
förslag i dessa avseenden icke borde föranleda vidare åtgärd.

Vid bifall till det anförda borde till förstärkning av artilleri- och
ingenjörhögskolans anslagsandel beräknas tillhopa (2,500 + 2,300 +

2.000 + 2,900 =) 9,700 kronor.

Chefen för ridskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens civila
departement hemställt om förstärkning av följande anslagsposter:

1) städning och tillsyn av möbler, nu 400 kronor,

ökning ....................................................................................... kronor 600: —

2) bränsle och lyse, nu 6,650 kronor, ökning...... » 5,750: -—

3) underhåll av möbler och sängkläder, nu 1,500

kronor, ökning ..................................................................... » 1,000: —

4) diverse oförutsedda behov, nu 4,067 kronor,

ökning....................................................................................... » 7,933: —

5) lärare och elever för nödiga resor m. m., nu

7.000 kronor, ökning ......................................................... » 14,000: —

Summa kronor 29,283: —

Arméförvaltningen hade vid behandlingen av ridskolans ordinarie
anslagsbehov för år 1923 tillstyrkt dels en förhöjning med 600 kronor
av posten till städning och tillsyn av möbler, enär enbart städningskostnaden
stigit till 1,170 kronor för år, och dels en förhöjning till

12.000 kronor för år av posten diverse oförutsedda behov. Utgifterna
å sistnämnda post utgjordes nämligen till en del av fasta arbetslöner,
vilkas stigande under de senaste åren redan för år 1920 enligt av skolchefen
framlagda räkenskapsutdrag medfört en ökad kostnad av omkring

13.000 kronor. De skäl, som talat för en förhöjning av dessa två anslagsposter
för år 1923, gjorde sig i lika hög grad gällande för år 1922.

Beträffande behovet av eu förstärkning med 1,000 kronor av anslagsposten
till underhåll av möbler och sängkläder hade skolchefen
anfört, att det under de senast förflutna åren ansetts nödvändigt att
så mycket som möjligt begränsa utgifterna till endast nödtorftiga reparationer
och att därigenom inträtt en sänkning av persedelstockens värde,
vilken det nu vore nödvändigt att avhjälpa genom mera omfattande
reparationer och erforderliga nyanskaffningar.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen ansåge dessa skäl vara tillräckligt starka för
den begärda förhöjningens beviljande och ville därjämte erinra därom,
att under de gångna krisåren endast en gång, nämligen för år 1921,
en mindre förstärkning med 500 kronor beretts denna anslagspost.

Den stora förhöjningen med 14,000 kronor, d. v. s. med 200 procent,
av anslagsposten till lärare och elever för nödiga resor m. m. hade
skolchefen motiverat med de nu gällande taxorna för järnvägstransporter,
vilka ökats med omkring 300 procent, sedan denna anslagspost
ursprungligen beräknats.

Med denna anslagspost bestredes kostnaderna icke blott för lärares
och elevers resor utan även för transporter av tjänstehästar, samt av
till skolans förfogande ställda stamhästar, ävensom för reseersättning
för hästskötare, där dessas fortskaffande medfört kostnader. Om man
utginge ifrån att reseersättningarna och hästtransporterna under normala
prisförhållanden tagit i anspråk ungefär lika delar av den ordinarie
anslagsposten, skulle därav kunna anses beräknade 3,500 kronor
för vartdera ändamålet. Såsom framginge av de nu föreliggande medelsäskandena
för artilleri- och ingenjörhögskolan och artilleriskjutskolorna,
för vilka å undervisningsanslagets stat funnes beräknade poster för dels
reseersättning och dels transporter, hade chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan
ävensom inspektören för artilleriet för åren 1922 och 1923
begärt förhöjningar med omkring 100 procent av anslagsposterna till
reseersättning och med 200 procent av posterna till transporter. Detta
hade också av arméförvaltningen tillstyrkts i framställningen angående det
ordinarie medelsbehovet för år 1923 samt, beträffande artilleri- och
ingenjörhögskolan, även för år 1922.

Vid sådant förhållande och då arméförvaltningen ansåge en sålunda
beräknad förstärkning böra vara tillräcklig, hemställde arméförvaltningen
för sin del, att ridskolans förevarande medelsbehov måtte
beräknas sålunda:

för reseersättning, förhöjning med 100 procent av

det ordinarie anslagsbeloppet.................................... kronor 3,500: -----

för transporter, förhöjning med 200 procent av det

ordinarie anslagsbeloppet........................................... » 7,000: —

Summa förstärkning kronor 10,500: —

Vad slutligen anginge den begärda förstärkningen av anslagsposten
för bränsle och lyse, behövde denna av förut angivna skäl icke upptagas
till behandling i detta sammanhang.

Fjärde liuyud titeln: 1922 års tillägg sstat.

[1.]

Skjatskolan
för infanteriet
och kavalleriet.

Artillerist] utskolorna.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle för ridskolans andel
av undervisningsanslaget böra beräknas en förstärkning å tillhopa (600
+ 1,000 + 7,933 + 10,500 =) 20,033 kronor.

För merkostnader under år 1922 vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet vore medel redan beviljade å extra stat för nämnda år.

För artilleriskjutskolorna hade inspektören för artilleriet i skrivelse
till arméförvaltningens civila departement hemställt om förstärkning av
de ordinarie anslagsposterna med enahanda belopp, som beträffande det
ordinarie medelsbehovet för år 1923 begärts såsom förhöjning utav
artilleriskjutskolornas andel av undervisningsanslaget, eller tillhopa
24,634 kronor, fördelade sålunda.

a) Fältartilleriets sfcjutskola.

Reseersättning till
officerare och
underofficerare

med vederlikar nu kr. 4,000: — ökning kr. 4,000: —
Arbetspenningar » )) 300: — » » 300: —

Kostnader för

transporter ...... » » 5,000: — » • » 10,000: —

Skrivmaterialier
och diverse oförutsedda
behov » )) 1,000: — s> » 500: — kr. 14,800: —

b) Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.

Reseersättning till
officerare och
underofficerare

m. fl................	nu	kr.	2,000: —	ökning	kr.	2,000: —
Arbetspenningar ... Kostnader för träns-	»	»	300: —	»	J>	300: —
porter ................. Skrivmaterialier		)>	2,500: —		))	5,000: —
och diverse oför-utsedda behov		»	1,000: —	»	»	500: — kr.	7,800: —
c) Gemen-
samma kost-nader .........	D	»	2,266: —	»			2,034: —

Summa kr. 24,634: —

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 9

Av skäl, som anförts i fråga om det ordinarie medelsbehovet för
år 1923, hade arméförvaltningen icke annat att erinra mot detta förslag
än att de till förstärkning av de på 1922 års för de båda artilleriskjutskolorna
anslagna beloppen till arbetspenningar icke syntes böra äskas
av riksdagen. Förstärkningsanslaget torde alltså böra begränsas till
24,034 kronor.

Chefen för krigsskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens civila
departement hemställt om en förstärkning av skolans andel av undervisningsanslaget
för år 1922 med enahanda belopp, som beviljats för
år 1921, eller:

ä staten för officer skur sen:

för ökade expenser, lyse, betjäningens kasernering..... kronor 1,500: —

å staten för reserv of feer skur serna:

till samma ändamål som å staten för officerskursen ... kronor 2,150: -

Summa kronor 3,650: —

Häremot hade arméförvaltningen icke någonting att erinra.

Till ökade expenskostnader för artillerimuseum hade å förstärkningsanslag
för år 1921 beviljats ett belopp av 1,500 kronor. Detta
syntes också böra upptagas å nu ifrågavarande anslag.

Beträffande anslagsposten till artilleristabens bibliotek hade inspektören
för artilleriet, med framhållande av behovet av vissa angelägna
bokinköp, hemställt om samma förstärkning som för år 1921, eller med
800 kronor, vilket armé förvaltningen ansåge sig böra tillstyrka.

Slutligen hemställde arméförvaltningen i detta sammanhang, att
det belopp å 2,200 kronor, som å tilläggsstat för år 1921 beviljats för
bestridande av ökade kostnader för telefonabonnemang vid vissa undervisningsanstalter
måtte upptagas även å nu ifrågavarande förstärkningsanslag,
att liksom under år 1921 av arméförvaltningens civila departement
enligt tillgängliga fördelningsuppgifter tilldelas vederbörande.

Till sammanfattning av allt det sålunda anförda hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning
av 1922 års undervisningsanslag, tit^l II, bevilja ett anslag å
tilläggsstat för nämnda år och omfattande följande belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. 1945 21 2

[1-]

Krigsskolan.

Artilleri museom.

Artilleristabens
bibliotek.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1-J

Departe ments chefen.

Arméförvalt ningens framställning.

för krigshögskolan, ....................................................... kronor 6,955: —

» artilleri- och ingenjörhögskolan,................................ » 9,700: —

» ridskolan, ........................................................ » 20,033: —

» artilleriskjutskolorna, .......................... » 24,034: —

» krigsskolan,...................................................................... » 3,650: —

» artillerimuseum, .................................... » 1,500: —

» artilleristabens bibliotek,............................................. » 800: —

» ökade kostnader för telefonabonnemang, ............... » 2,200: -

Summa kronor 68,872: —

Den av arméförvaltningen verkställda beräkningen rörande behovet
av anslagsförstärkning under förevarande titel giver mig icke anledning
till annan erinran än att, med hänsyn till de numera vidtagna sänkningarna
av järnvägs- och telefontaxorna ävensom den förestående
sänkningen av transportavgifterna enligt militärtaxan, auslagsbeloppet
torde kunna nedsättas med i runt tal 15,000 kronor till 53,872
kronor.

1 detta belopp ingå icke några merkostnader för bränsle och lyse.
I likhet med vad tidigare varit fallet, torde dessa kostnader för innevarande
år böra bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie
bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra
framställning.

Titel III. Tillfälligtvis anordnade skolor och ntbildningskurser samt oförutsedda behov.

Arméförvaltningen har anfört, att något behov av förstärkning
för år 1922 av denna anslagstitel icke förelåge. Visserligen hade
chefen för generalstaben i en till arméförvaltningen insänd skrivelse
gjort framställning om att Kungl. Maj:t måtte såsom tilläggsanslag
för år 1922 av riksdagen äska ett belopp av 48,000 kronor för
anordnande av kurs i förbindelsetjänst för armén. Kostnaderna för
dylika utbildningskurser, vilka enligt berörda framställning torde behöva
återkomma under flera år, syntes lämpligast böra bestridas av
medel, tillhörande förevarande anslagstitel. Av skäl, som närmare utvecklats
i sammanhang med arméförvaltningens anmälan av det ordinarie
medelsbehovet å undervisningsanslaget för år 1923, syntes emellertid
icke några nya medel behöva äskas av riksdagen för ifrågavarande kurser,
utan torde för dessa erforderliga medel kunna beredas inom ramen av
det nuvarande anslaget med uppkomna reservationer.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I likhet med arméförvaltningen finner jag icke någon förstärkning
av de under förevarande titel upptagna ordinarie anslagsmedel vara av
behovet påkallad.

Sammanfattning.

1 enlighet med vad jag nu anfört skulle till förstärkning av undervisningsanslaget
för år 1922 erfordras (49,117:18 + 53,872 =) 102,989
kronor 18 öre eller, i jämnt krontal, 102,990 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikinateriel samt undervisningsanstalter
och utbildning skurser å tilläggsstat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 102,990
kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,
lyse m. m. (expensanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget
med 306,814 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före
kristidens inträde rådande prisförbållandena.

Till förstärkning av ordinarie expensanslaget anvisade riksdagen å
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 339,812 kronor. I
detta anslagsbelopp voro emellertid icke inberäknade några medel för
bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid staber och
inrättningar, utan skulle dylika kostnader gäldas av det till förstärkning
av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av
riksdagen äskats.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av
erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört,
att ämbetsverket vid beräknandet av medelsbehovet å detta förstärkningsanslag
förutsatt, att merkostnader för bränsle och lyse under år 1922
finge gäldas av ett särskilt förstärkningsanslag till bränsleanslaget.

I övrigt hade arméförvaltningen för beräknandet av de olika utgiftsposterna
följt de riktlinjer, som framhållits i ämbetsverkets framställning

[1-]

Departements chefen.

[2-]

Arméför valtningens framställ ning.

[2.]

Arméförvalt ningen.

General

staben.

12 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

angående det ordinarie medelsbehovet för år 1923, och tilläte sig arméförvaltningen
att beträffande motiveringen i det följande för korthetens
skull hänvisa till nyss berörda framställning.

Arméförvaltningens andel av det ordinarie expensanslaget. utgjorde
33,231 kronor,

varav till skrivmaterialier m. m. kronor 31,731: —
och till hyra av tillfälliga arkivlokaler
........................................ » 1,500: — kronor 33,231: —.

Av framställningen angående det ordinarie medelsbehovet för år
1923 framginge, att å förstnämnda utgiftsgrupp för hälft år torde komma
att uppstå följande kostnader:

för skrivmaterialier, inventarier, telefonsamtal och

telegram, inbindning m. m. ....................................... kronor 18,250: —

för telefonabonnemang.......................................................... » 1,572: —

för städning, skurning och rengöring .......................... » 8,500: —

eller tillhopa kronor 28,322

Då samtliga dessa utgiftsposter syntes bliva lika stora för varje
halvår under år 1922, kunde för sistnämnda år beräknas ett medelsbehov
för kostnader av denna art å (28,322 x 2 =) 56,644 kronor.

Anslagsposten utgjorde allenast................................. kronor 31,731: —

varför ett belopp av............................................................ » 24,913: —

bleve erforderligt till förstärkning.

Med anledning av ökad hyra, 800 kronor, för arméförvaltningens
tillfälliga arkivlokaler behövde denna anslagspost förstärkas med nämnda
belopp.

Sammanlagda medelsbehovet å tilläggsstat utgjorde således för arméförvaltningen
(24,913 + 800 =) i runt tal 26,000 kronor.

Chefen för generalstaben hade i till arméförvaltningen insänd
skrivelse hemställt om förstärkning av generalstabens andel av expensanslaget
för år 1922 med tillhopa 23,000 kronor, varav

för arkivet och biblioteket ................................................... kronor 4,500: —

för ökade telefonabonnemangskostnader ....................... » 4,000: —

för telefon, telegram och övriga expenser.................... » 14,500: —

Summa kronor 23,000: —

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 13

Vad det förstnämnda och det sistnämnda beloppet beträffade, hade
arméförvaltningen icke något att erinra.

Till ökade telefonabonnemangskostnader för såväl generalstaben
som åtskilliga andra myndigheter ämnade arméförvaltningen begära
medel ä en särskild post under förstärkningsanslaget, varför det för
detta ändamål av chefen för generalstaben begärda beloppet, 4,000
kronor, icke syntes böra upptagas i detta sammanhang.

I samband med ovanberörda framställning angående erforderliga
förstärkningar anmälde därjämte chefen för generalstaben behovet av
ersättning för skrivhjälp för år 1922, i anledning av att tjänstgöringstiden
för värnpliktiga, kommenderade till generalstaben, komme att
minskas, samt hemställde, att det erforderliga beloppet, 5,000 kronor,
för så vitt det ej kunde bestridas av medel, som stode till Kungl. Maj:ts
förfogande, måtte uppföras på tilläggsstat.

Arméförvaltningen, som i sin framställning angående det ordinarie
expensanslaget för år 1923 redan föreslagit upptagande av ifrågavarande
belopp å den ordinarie staten, hade icke heller någonting att erinra
mot att detsamma även upptoges å förevarande förstärkningsanslag.

För generalstaben utgjorde således sammanlagda behovet av förstärkning
(4,500 + 14,500 -f 5,000 =) 24,000 kronor.

Det för år 1921 för generalfälttygmästarens expedition beviljade
förstärkningsbeloppet (7,010 x 100 %) syntes kunna minskas till i runt
tal (7,010 x 75 % =) 5,260 kronor.

För inspektörens för artilleriet och artilleristabens expeditioner hade
för år 1921 beviljats ett förstärkningsanslag å tillhopa 1,600 kronor.

Inspektören för artilleriet hemställde nu i skrivelse till arméförvaltningen
att, med anledning av det ökade behovet att anlita civil skrivhjälp,
någon nedsättning av nyssnämnda förstärkningsbelopp, 1,600
kronor, icke för närvarande måtte göras. Arméförvaltningen ansåge sig
böra tillstyrka denna framställning.

Den för år 1921 beviljade förstärkningen å 5,700 kronor för fortifikationens
huvudstation syntes för år 1922 kunna minskas med 25 %
till 4,275 kronor.

Det för inspektörens för infanteriet expedition avsedda förstärkningsbeloppet
för år 1921, 1,200 kronor, kunde minskas till 900 kronor.

[2]

Generalfälttygmästare!]
s
expedition.

Inspektörens
för artilleriet
och artilleristabens
expeditioner.

Fortifika tionens huvudstation.

Inspektörens
för infanteriet
expedition.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Inspektörens
för militärläroverken

expedition.

Första arméfördelningens

expedition.

Andra arméfördelningens

expedition.

Tredje—sjätte
arméfördelningarnas

expeditioner.

Militärbefälhavarens
på
Gottland
expedition.

Inspektörens
för kavalleriet
expedition.

Inspektörens
för trängen
expedition.

Den för år 1921 beviljade förstärkningen av anslagsposten till skrivmaterialier
för inspektörens för militärläroverken expedition, 1,200 kronor,
kunde minskas till 900 kronor.

På grund av sedan den 1 oktober 1920 inträdd hyresökning med

l, 600 kronor borde detta belopp medräknas å förevarande anslag, och
således i sin helhet 2,500 kronor där uppföras.

1921 års förstärkning av posten till skrivmaterialier för första arméfördelningens
expedition, 1,850 kronor, kunde minskas till 1,390 kronor.

På grund av ökad hyresersättning, 1,600 kronor, borde detta belopp
medräknas å förevarande anslag, och således tillsammans 2,990 kronor
där uppföras.

För år 1921 beviljat förstärkningsbelopp för andra arméfördelningens
expedition, 1,850 kronor, kunde minskas med 25 procent till 1,390
kronor.

För år 1921 beviljade förstärkuingsbelopp för tredje, fjärde, femte
och sjätte arméfördelningarnas expeditioner, respektive 3,900, 2,650,
2,450, och 3,950 kronor, kunde nedsättas med 25 procent till respektive
2,925, 1,990, 1,840 och 2,965 kronor.

På sätt framginge av arméförvaltningens framställning angående det
ordinarie medelsbehovet för 1923, hade anslagsposten till skrivmaterialier

m. m. för militärbefälhavarens på Gottland expedition varit upplörd på
staten med allenast 700 kronor i stället för med 1,700 kronor. Vid
beräkning av förstärkningsanslag för år 1922 syntes därför sistnämnda
beloppet böra vara grundläggande och anslagsposten följaktligen uppföras
med (jqq x 1,700 =j 1,275 kronor å förevarande anslag.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier
m. m. för inspektörens för kavalleriet expedition, 700 kronor,
kunde minskas med 25 procent till 525 kronor.

På grund av inträdd hyresökning med 1,300 kronor borde detta
belopp medräknas å förevarande anslag, och således sammanlagt där
uppföras 1,825 kronor.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier
in. m. för inspektörens för trängen expedition, 700 kronor,
kunde minskas med 25 procent till 525 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 15

På grund av hyresökning med 3,000 kronor borde detta belopp
medräknas å förevarande anslag, och således sammanlagt å detsamma
uppföras 3,525 kronor.

Å 1922 års stat för expensanslaget vore anslagsposten för fortifikationsbefälhavarens
å Karlsborg expedition böjd med bl. a. 1,000
kronor till 1,700 kronor för inköp av skrivmaterialier m. m. Av sistnämnda
belopp syntes förstärkning böra beredas med 75 procent, d. v. s.
med 1,275 kronor.

Å 1922 års stat vore för fortifikationsbefälbavarens i Boden expedition
beräknade 3,200 kronor för skrivmaterialier, städning och tvätt.
Såsom förstärkning för samma år torde böra uppföras å förevarande

anslag x 3,200 =j 2,400 kronor.

För inköp av skrivmaterialier samt för telefonomkostnader och dylika
expenskostnader ägde kommendanterna i Boden, Stockholm och Karlsborg
enligt 1921 års stat disponera respektive 3,025, 950 och 985
kronor. Förstnämnda belopp hade emellertid av 1921 års riksdag höjts
med 1,604 kronor avsedda till vissa telefonkostnader m. m. och utgjorde
således å 1922 års stat 4,629 kronor.

Till förstärkning av sistnämnda belopp samt ovanangivna poster å
950 och 985 kronor torde på förevarande förstärkningsanslag beräknas

175 \

för kommendantens i Boden expedition Uqq X 4,629 = 1 3,470
kronor,

för kommendantens i Stockholm expedition
kronor och

för kommendantens å Karlsborg expedition |yqq X 985 =J i runt
tal 740 kronor.

För den händelse å den ordinarie staten för år 1923 för expensanslaget
skulle bliva uppfört ett belopp, avsett till förhyrande av expeditionslokaler
för Stockholms södra, västra och östra landstormsområden,
för vilken fråga närmare redogjorts i arméförvaltningens framställning
angående det ordinarie medelsbehovet, borde för samma ändamål för

I 75
100

x 950 = 713

[2-

Fortifikationsbefälhavaren

ä Karl {»borg
expedition.

Fortifikation 6-befälhavarens
i Boden
expedition.

Kommendanternas
i
Boden, Stockholm
och
Karlsborg
expeditioner.

Landstormeexpeditionerna
för
Stockholms
södra, västra
och östra
landstormsområden.

[2.]

Intendentur staben.

Remonterings

styrelsen.

Intendenturf
onåd en i
Stockholm,
Boden och
Karlsborg.

Garnisons sjukhuset Stockholm.

Rullförings expeditio nerna.

Oförutsedda
expensbehov
samt för
centralnpphandling.

16 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

år 1922 erforderligt belopp, 2,000 kronor, uppföras å förevarande förstärkningsanslag.

För år 1921 beviljat förstärkningsbelopp för intendenturstaben,
3,500 kronor, kunde minskas med 25 procent till 2,625 kronor.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier
för remonteringsstyrelsen, 2,600 kronor, kunde minskas till

x 2,600 =) 1,950 kronor.

På grund av hyresökning å 500 kronor borde detta belopp medräknas
å förevarande anslag och således där uppföras tillhopa 2,450
kronor.

För år 1921 beviljade förstärkningsbelopp för intendenturförråden
i Stockholm, Boden och Karlsborg, utgörande 1,000 kronor för vartdera
förrådet, kunde minskas till 750 kronor för varje förråd.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade hemställt om
förstärkning med 2,400 kronor av sjukhusets anslagsmedel till skrivmaterialier,
telefonkostnader och expenser, och hade arméförvaltningen
icke någonting att däremot erinra.

Å 1922 års stat för titel II av expensanslaget hade det för rullföringsexpeditionerna
från och med år 1920 anslagna beloppet upptagits
oförändrat med 59,280 kronor.

ArméförvaltDingen hade i sin framställning angående det ordinarie
medelsbehovet å förevarande anslag beräknat nämnda behov för år
1923 utgöra för år räknat, 104,000 kronor. För år 1922 torde således
erfordras en förstärkning å (104,000 — 59,280 =) 44,720 kronor, eller i
runt tal 45,000 kronor.

För oförutsedda expensbehov samt för centralupphandling vore å
ordinarie stat beräknade 35,230 kronor, vilket belopp arméförvaltningen
för år 1921 fått förstärkt med 100 procent.

För år 1922 syntes emellertid med hänsyn till fallande pris förstärkningen
icke böra beräknas med mer än 75 procent och skulle därigenom
komma att uppgå till x 35,230 ==j 26,425 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat,

Å förstärkningsanslag för år 1921 hade anvisats ett belopp å 24,100 [2.]

kronor till bestridande av ökade abonnemangskostnader för telefon vid ökadeteietonvissa
verk, staber och inrättningar. I nämnda post hade ingått ett för ''^oTtnade^vid
generalstaben avsett belopp å 5,928 kronor. Sedan chefen för general- vissa verk,
staben nu meddelat, att sistnämnda belopp från och med år 1922 kunde
nedbringas till 4,000 kronor för år, borde ovannämnda post minskas
till (24,100 — 1,928 =) 22,172 kronor, vilket belopp torde böra beräknas
å förevarande anslag, att av arméförvaltningens civila departement enligt
tillgängliga fördelniugsuppgifter tilldelas vederbörande.

Till sammanfattning av allt det ovan anförda hemställde arméför- sammaovaltningen,
att på tilläggsstat för år 1922 måtte uppföras ett förstärk- att"mg
ningsanslag för ordinarie expensanslaget och omfattande följande poster:

För arméförvaltningen

generalstaben

generalfälttygmästarens expedition ........................

inspektörens för artilleriet och artilleristabens

expeditioner...............................................................

fortifikationens huvudstation ...................................

inspektörens för infanteriet expedition .............

» » militärläroverken expedition

första arméfördelningens expedition ...................

andra )> » ....................

tredje » » ..................

fjärde » » .....................

femte » » .....................

sjätte » » .....................

militärbefälhavarens på Gottland expedition .....

inspektörens för kavalleriet expedition ..............

y> » t r ängen » ...............

fortifikationsbefälhavarens å Karlsborg expedition
» i Boden »

kommendantens i Boden expedition ...................

» » Stockholm expedition...............

» » Karlsborg )) ...............

landstormsområdesexpeditionerna för Stockholms
södra, västra och östra landstormsområden ...
intendenturstabens expedition .................................

kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml.

Transport kronor
2 höft.

26,000: —
24,000: —
5,260: —

1,600: —
4,275: —
900: —
2,500: —
2,990: —
1,390:
2,925: —
1,990: —
1,840: —
2,965: -1,275: —
1,825: —
3,525: —
1,275: -2,400: —
3,470: —
713:

710: _

2,000: —

2,625: —

98,483: —

1945 81 3

18	Fjärde huvudtiteln: 1922	års tillägg sstat.
		Transport kronor	98,483	—
För	remonteringsstyrelsens expedition			2,450	—
	intendenturförrådets i Stockholm ex	pedition......	»	750	—
	» » Boden	» ......	»	750	—
y>	» å Karlsborg	» ......	»	750	—
»	garnisonssjukbuset i Stockholm	» ......	»	2,400	—
»	rullföringsområdesexped itionerna........		)>	45,000	—
	oförutsedda expensbehov samt för centralupp-
	handling ..............................................		»	26,425	—
»	ökade telefonabonnemangskostnader	vid vissa
	verk, staber och inrättningar .......		)>	22,172	—
eller tillhopa .....................................................	..................... kronor	199,180	—

Departe- Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, har arméförvalt ehefen".

ningen vid beräknandet av kostnaderna för skrivmaterialier m. m. under
år 1923 utgått från 1921 års sammanlagda medelstillgång under de
särskilda anslagsposterna samt i allmänhet reducerat densamma med
25 procent. Endast beträffande vissa större expeditioner har, av angivna
skäl, reduktionen ansetts böra begränsas till 25 procent av det å tillläggsstat
för år 1921 upptagna anslagsbeloppet.

I fråga om behovet av förstärkningsanslag för innevarande år har
arméförvaltningen inledningsvis framhållit, att i nu förevarande hänseende
borde följas samma riktlinjer som beträffande det ordinarie medelsbehovet
för år 1923. I överensstämmelse härmed synas de för skrivmaterialier
m. m. avsedda posterna under 1922 års förstärkningsanslag
icke böra upptagas högre än att den sammanlagda medelstillgången för
sistnämnda år uppgår till enahanda belopp som det på nyss angivet
sätt för år 1923 beräknade. Från denna princip avviker emellertid
arméförvaltningens anslagsberäkning så tillrida, att reduktionen beräknats
med 25 procent å allenast 1921 års förstärkningsanslag och icke
— såsom i flertalet fall bort ske — å 1921 års sammanlagda medelstillgångar
för nu ifrågavarande ändamål. På grund härav ävensom med
hänsyn till den från och med innevarande år vidtagna sänkningen av
avgifterna för telefonabonnemang torde det av arméförvaltningen äskade
beloppet böra minskas med i runt tal 30,000 kronor.

I övrigt giver mig arméförvaltningens förevarande förslag icke
anledning till annan erinran än att i anslagsberäkningen icke synes
böra upptagas det belopp av 5,000 kronor, som äskats till ersättning
för skrivhjälp vid generalstaben. De särskilda medel, som för sådant
ändamål kunna visa sig vara oundgängligen erforderliga, torde, liksom
under nästlidet år varit fallet, kunna utgå av anslaget till extra utgifter.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

För bestridande av kostnaderna för skrivinaterialier, expenser, bränsle,
lyse in. m. är under titel II av ordinarie expensanslaget för försvarsdepartementet
beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna anslagspost,
som beräknats efter normala förhållanden och ursprungligen var
avsedd allenast för det förutvarande lantförsvarsdepartementet, har givetvis
under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig,
och efter sammanslagningen av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
till ett gemensamt departement hava departementets expenskostnader
ytterligare väsentligt stegrats. Till förstärkning av denna anslagspost
har för år 1921 anvisats ett belopp av 60,000 kronor. För innevarande
år torde detta förstärkningsanslag kunna nedsättas till 50,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör, i
enlighet med vad jag nu anfört, upptagas till (199,180 — 80,000 — 5,000 +

50,000 ==) 214,180 kronor.

Liksom för år 1921 varit fallet, torde erforderliga merkostnader för
bränsle och lyse för år 1922 få bestridas av det extra anslag till förstärkning
av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhangkommer
att göra framställning.

Jag hemställer alltså, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 214,180
kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. in.

vid truppförbanden.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande år upptaget med
163,250 kronor. Anslaget är uppdelat å två titlar sålunda:

Titel I.
Titel IT

Skrivmaterialier m. m...........

Oförutsedda expensbehov m.

.............. kronor 129,150: —

.............. » 34,100: —

Summa kronor 163,250: —

Till förstärkning av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden
anvisade nästlidet års riksdag å tiliäggsstat för samma år
ett anslag av 303,825 kronor. För innevarande år har något förstärkningsanslag
ännu icke av riksdagen äskats.

Fjärde huvudtiteln; 1922 års tilläggsstat.

Titel I. Skrivuiaterialier m. m.

Ordinarie Under anslagstiteln till skrivmaterialier m. m. var å ordinarie stat

förarm!6! för år 1921 upptaget ett belopp av 116,075 kronor enligt följande beräkning: infanteriet

........................................ kronor 63,400: —

kavalleriet.......................................... » 15,975: —

artilleriet ............................................. » 18,375: —

ingenjörtrupperna........................... » 7,125: —

trängen .............................................. » 6,600: - kronor 11M75;_

infanteribrigadchefernas expeditioner........................... » 2,400: —

formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

(11 formationer å 200 kronor i medeltal)........... y> 2,200: —

Summa kronor 116,075: —

Förstärknings- Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel anvisades å tillanSl*fl2i°r
år läggsstat för år 1921 ett belopp av 239,625 kronor, beräknat på följande
sätt:

för	truppförband av infanteriet, kavalleriet, artille-riet, ingenjörtrupperna och trängen, 200 procent å ordinarie anslagsmedel .........................................	kronor	222,950: —
»	infanteribrigad chefernas expeditioner, 100 pro-cent å ordinarie anslagsmedel ..............................		2,400: —
»	formationer för utbildning av värnpliktiga stu-denter, 100 procent å ordinarie anslagsmedel...	>	2,200: -
»	artilleriets tygverkstäder och skjutfält, vartill medel icke anvisats å ordinarie stat, (3,600 + 2,375) ............................................................................	»	5,975: -
»	intendenturtrupperna, vartill medel icke heller anvisats å ordinarie stat.............................................		6,100: —

Summa kronor 239,625: —

ordinarie Vid beräknandet av det ordinarie medelsbebovet under förevarande

rri^äTmj1 anslagstitel för innevarande år har till posten för infanteriet överförts
ett belopp av 1,000 kronor för byra, eldning, belysning samt städning
av det ännu icke kasernerade Södra skånska infanteriregementets expeditionslokaler,
vilket belopp tidigare upptagits under särskild anslagstitel.
Vidare bar i anslagsposten för artilleriet inberäknats förenämnda
å förstärkningsanslag för år 1921 upptagna belopp, respektive 3,600

Fjärde huvudtiteln: 1922 års- tilläggsstat.

och 2,375 kronor, för artilleriets tygverkstäder och skjutfält. Slutligen
har såsom en särskild post upptagits det, enligt vad förut nämnts, å
tilläggsstat för år 1921 för intendenturtrupperna beräknade beloppet,

6,100 kronor. Anslagstiteln är sålunda för innevarande år beräknad
på följande sätt:

infanteriet .......................

kavalleriet...........................

artilleriet ...........................

ingen] örtrupperna............

trängen .............................

intendenturtrupperna......

infanteribrigadehefernas expeditioner..

.. kronor	64,400:
i>	15,975: -
)>	24,350: -
»	7,125: —
))	6,600: —
	6,100: —

formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

kronor 124,550
* 2,400

» 2,200

Summa kronor 129,150: -—

[3-]

Arméförvaltningen har anmält, att från de särskilda truppförbanden Arméförvaitinkommit
framställningar om anvisande jämväl för år 1922 av medel fra”’”|®[^8ing
för expenskostnader utöver de på ordinarie stat för sistnämnda år tillgängliga
medlen för detta ändamål. _ .

Beträffande storleken av ifrågavarande medelsbehov tilläte sig
arméförvaltningen hänvisa till de uttalanden, som gjorts i ämbetsverkets
skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov för
år 1922, ävensom i framställningen angående ordinarie medelsbehovet
å förevarande anslag för år 1923.

För år 1921 hade beträffande truppförbanden för bestridande av
expensutgifter beviljats ett först ärkningsanslag å 200 procent av de
ordinarie anslagsbeloppen. Med hänsyn till vad som anförts i framställningen
angående det ordinarie medelsbehovet å förevarande anslag
för år 1923 syntes det vara möjligt att något sänka förstärkningsanslaget
för år 1922. En sänkning av 50 procent torde emellertid vara det
högsta, som kunde ifrågasättas. Arméförvaltningen ansåge sig alltså
böra hemställa om anvisande för sistnämnda år av ett tilläggsanslag å
150 procent. För truppförbanden hade å ordinarie stat för år 1922
upptagits — förutom de nyuppförda anslagsposterna till artilleriets tygverkstäder
och skjutfält samt intendenturtrupperna — ett belopp av
[124,550 — (3,600 + 2,375 + 6,100) =] 112,475 kronor. Till förstärkning

av dessa anslagsmedel erfordrades således x 112,475 =j 168,712

kronor 50 öre.

22 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad beträffade anslagsposterna till artilleriets skjutfält och tygverkstäder
samt iutendenturtrupperna, syntes dessa poster hava beräknats
med ledning av gällande pris. och erfordrades således i fråga om
dem inga förstärkningsanslag för år 1922.

I fråga om infanteribrigadchefernas expeditioner och formationer
för utbildning av värnpliktiga studenter syntes försiktigheten bjuda att
även för år 1922 räkna med ett förstärkningsanslag å 100 procent.
Härtill komme emellertid, att enligt inhämtad uppgift antalet berörda
formationer numera uppginge till 19 stycken (8 vid infanteriet, 1 vid
kavalleriet, 6 vid artilleriet, 2 vid fortifikationen, 1 vid träugen och 1
vid intendenturtrupperna). För det överskjutande antalet (8 stycken)
hade hittills för expensutgifter nödiga medel anvisats av arméförvaltningens
civila departement från titel II av förevarande anslag. Då
detta förfaringssätt icke vidare torde böra ifrågakomma, syntes erforderligt
belopp böra anvisas på tilläggsstat för år 1922. Medelsbehovet
skulle alltså utgöra:

för infanteribrigadchefernas expeditioner, 12 st. å kr.

200: — ............................................................................... kronor 2,400: —

för 11 formationer för utbildning av värnpliktiga studenter
å kr. 200: —....................................................... » 2,200: —

för 8 dylika formationer å (200 + 200=) kr. 400: — ... d 3,200: —

De belopp, som för år 1922 erfordrades till förstärkning av förevarande
anslagstitel, skulle alltså vara följande:

för truppförbanden i allmänhet..................................... kronor 168,712: 50

y> infanteribrigadchefernas expeditioner ..................... » 2,400: —

» formationer för utbildning av värnpliktiga studenter
(2,200+3,200 =)............................................. » 5,400: —

Summa kronor 176,512: 50

Mot den av arméförvaltningen uppgjorda anslagsberäkningen skulle
visserligen kunna göras den erinran, att den inträffade prissänkningen
borde kunna föranleda en mera betydande nedsättning av anslagskravet
under det för nästlidet år anvisade beloppet. Då emellertid, enligt vad
jag inhämtat, 1921 års anslagsmedel för nu ifrågavarande ändamål visat
sig synnerligen knappt tillmätta, synes mig försiktigheten bjuda att
icke vidtaga någon reducering av det utav arméförvaltningen äskade
beloppet.

Fjärde huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat. 23

Titel II. Oförutsedda expensbeliov in. m.

Under denna- anslagstitel liar såväl för år 1921 som för innevarande
år å ordinarie stat upptagits ett belopp av 34,100 kronor.

Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel bär å tilläggsstat
för år 1921 anvisats dels ett belopp av 34,100 kronor, motsvarande
100 procent av de å ordinarie stat beräknade medel, dels ock därutöver
ett belopp av 30,100 kronor för bestridande av uppkommande
merkostnader i anledning av vidtagna telefontaxeförhöjningar, eller således
tillhopa 84,200 kronor.

Under hänvisning till vad arméförvaltningen anfört i sin framställning
rörande medelsbehovet under förevarande anslag för år 1923 har
ämbetsverket hemställt om anvisande för år 1922 av ett till 100 procent
av det ordinarie anslaget uppgående förstärkningsanslag eller således
34,100 kronor. Beträffande det belopp å 30,100 kronor, som å
tilläggsstat för år 1921 anvisats till bestridande av ökade telefon- och
telegramkostnader, hade några medel för mötande av motsvarande kostnadsökningar
under år 1922 icke anvisats. Då det icke torde vara
antagligt, att någon minskning av telefon- och telegramavgifterna
komme att inträda under år 1922, skulle alltså för ifrågavarande ändamål
under sistnämnda år erfordras samma belopp som under år 1921
eller 30,100 kronor.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att till förstärkning av förevarande
anslagstitel för år 1922 måtte anvisas tillhopa (34,100 + 30,100 =)

84,200 kronor.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit giver mig icke anledningtill
annan erinran, än att, med hänsyn till den från och med ingången
av år 1922 vidtagna sänkningen av telefonavgifterna, förenämnda, till
bestridande av merkostnader för dylika utgifter avsedda belopp, 30,100
kronor, torde kunna nedsättas till 18,000 kronor, vadan till förstärkning
av förevarande anslagstitel torde böra upptagas (34,100 + 18,000 =)

52,100 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget
till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden erfordras

under titel I .................... kronor 176,512: 50

» » II » 52,100: —

Summa kronor 228,612: 50

eller i avrundat tal 228,610 kronor.

3.]

Arméförvalt ningens framställning.

Departements chefen.

24 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[3.] Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 228,610
kronor.

[4.] 4. Generalstabens översiktskarta över Sverige.

I enlighet med vad jag under punkten 30 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena för utgivande av
generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1:4< i0,000
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslagav
11,500 kronor.

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

[5.] 1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns mathållning utgör för innevarande
år 6,406,589 kronor.

Anslaget är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade
beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjänstgöringsdag. Då det
på detta sätt beräknade ordinarie anslagsbeloppet under kristiden visat
sig alldeles otillräckligt för bestridande av kostnaderna för arméns mathållning,
har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
å extra stat anvisat särskilda anslag för det ordinarie anslagets förstärkning.
Vid beräkning av förstärkningsanslaget för år 1921 utgick man
från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 10 öre för dag.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av
riksdagen äskats.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 25

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1921 angående lantförsvarets medelsbehov
har arméförvaltningen anfört, att portionskostnaden för det
dåvarande torde utgöra omkring 1 krona 25 öre för dag och att livsmedelsprisen
fortfarande befunne sig i sjunkande ehuru långsamt. Dessa
förhållanden hade givit armé förvaltningen anledning förmoda, att kostnaden
för portionen vid armén borde under första halvåret 1923 hava
nedgått till 1 krona 10 öre för dag. I anslutning härtill syntes man
kunna antaga, att portionskostnaden under år 1922 borde i genomsnitt
kunna hållas inom 1 krona 15 öre för dag.

Här angivna siffror för portionskostnaden hänförde sig till den nu
gällande normalportionsstaten. Som arméförvaltningen anfört vid behandlingen
av ordinarie mathållningsanslaget krävdes emellertid, en
ändring av normalportionsstaten, innebärande ett återställande av det
numera rubbade förhållandet mellan statens naturavärden och dess kontanta
del. Den ökning i portionskostnaden, som därav skulle bliva
följden, kunde beräknas sålunda. Naturavärdena i en portion enligt nu
gällande stat, som kostade 1 krona 15 öre om dagen, representerade
ett belopp av 1 krona 10 öre. 10 % härav, d. v. s. den kontanta delen
enligt den föreslagna ändringen i staten, utgjorde 11 öre. Hela kostnaden
för portionen enligt den nya sammansättningen skulle sålunda
under år 1922 uppgå till 1 krona 21 öre för dag, men arméförvaltningen
hölle före, att denna beräkning borde utan olägenhet kunna
sänkas till 1 krona 20 öre för dag.

. Alldenstund såsom förut nämnts ordinarie mathållningsanslaget för
år 1922 i riksstaten upptagits med ett belopp av 60 öre för man och
tjänstgöringsdag, krävdes sålunda på grund av vad ovan anförts för
samma år ett förstärkningsanslag likaledes beräknat efter 60 öre för
man och dag.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1922 års mathållningsanslag å tillläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter en
ökad kostnad av högst 60 öre för man och dag.

Beträffande den av arméförvaltningen föreslagna ändringen av
normalportionsstaten har jag redan i annat sammanhang, nämligen vid
behandlingen av frågan om medelsbehovet under mathållningsanslaget
för förra halvåret 1923, uttalat den meningen, att med vidtagandet av
en dylik ändring kunde tillsvidare anstå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen
ansett sig böra, under förutsättning av oförändrad normalportionsBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 1945 21 4

[5.]

Arméförvaltningens
framställning.

Departements chefen.

Fjärde hurudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.] stat, för innevarande år räkna med-en portionskostnad av 1 krona 15
öre för dag. Sedan ämbetsverkets framställning i ämnet avläts, har
emellertid en betydande ytterligare nedgång i livsmedelsprisen ägt rum,
så att, enligt vad jag inhämtat, portionskostnaden under fjärde kvartalet
av år 1921 vid åtskilliga truppförband sjunkit till omkring 1 krona.
Till grund för beräkningen av medelsbehovet under år 1922 torde vid
sådant förhållande kunna läggas ett genomsnittligt portionspris av 1
krona.

Det ordinarie mathållningsanslaget, vilket såsom förut nämnts är
beräknat efter 60 öre för man och tjänstgöringsdag, skulle alltså förstärkas
med ett efter 40 öre för man och dag beräknat belopp. Då
antalet tjänstgöringsdagar för år 1922 upptagits till 10,677,648, erfordras
följaktligen ett förstärkningsanslag av (10,677,648 x 0.40 =)
4,271,059 kronor 20 öre eller i jämnt krontal 4,271,060 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till mathållning å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 4,271,060 kronor.

[6.] 2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderings utrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten
för år 1922 upptaget med 3,778,853 kronor. Anslaget är alltjämt
beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens
inträde, eller efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre om dagen
för varje häst vid staber och undervisningsverk m. in., infanteriet,
kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmundering
och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå
från dessa truppslags egna övningsmedel.

Då det ordinarie anslaget under kristiden visat sig otillräckligt,
hava särskilda förstärkningsanslag av riksdagen anvisats. Till grund
för beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1921 bär lagts ett extra
medelsbehov av 17 öre om dagen för varje man och 5 öre om dagen
för varje häst. För år 1922 har ännu icke något förstärkningsanslag
av riksdagen äskats.

Fjlinie huvudtiteln: 1922 urs tilläggsstat. 27

Arméförvaltningen bär erinrat om att ämbetsverket vid behand- [6.J
lingen av ordinarie munderingsanslaget för första halvåret 1923 på- Arméftfrvaltvisat,
att de medelstillgångar, som hittills stått till buds för munderings- nln®y]sni''r*m''
utrustningen, icke varit tillräckliga för avsedda ändamål, varför arméförvaltningen
sett sig nödsakad hos Kungl. Maj:t föreslå ordinarie

munderingsanslaget till 60 öre för man och dag och 15 öre om dagen

för varje häst, innebärande en ökning i hittills till förfogande ställda
medel å ordinarie och förstärkningsanslag med 10 öre om dagen för

varje man. Under sådana förhållanden läge det närmast till hands, att

förstärkningsanslaget för år 1922 beräknades till sådan storlek, att för
nämnda år anvisade munderingsmedel sammanlagt uppginge till lika
belopp, som begärts för år 1923. Då emellertid riksdagen redan avsatt
medel för beredande av förstärkningsanslag, ansåge sig arméförvaltningen
icke böra ifrågasätta någon ökning av förstärkningsanslaget för
munderingsutrustningen utöver det belopp, som utgått för år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1922 års ordinarie munderingsanslag
å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter
högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.

Vid bifall till arméförvaltningens förslag skulle för underhållet av Departements,
arméns munderingsutrustning under innevarande år komma att stå till cieenförfogande
samma belopp per tjänstgöringsdag, som för år 1921 anvisats,
eller tillhopa 50 öre för man och dag samt 15 öre för häst och
dag. De materialier och persedlar, som bekostas av munderingsanslaget,
hava visserligen under den senare tiden sjunkit i pris. Då
emellertid medelstillgången under föregående år otvivelaktigt icke fullt
motsvarat den tidigare rådande högre prisnivån, anser jag mig kunna
tillstyrka arméförvaltningens förevarande framställning.

Antalet manskapstjänstgöringsdagar har, såsom förut nämnts, för
innevarande år beräknats till 10,677,648. Det antal hästtjänstgöringsdagar,
som bör läggas till grund för beräknandet av förevarande anslag,
har upptagits till 2,552,290. Det för ändamålet erforderliga förstärkningsanslaget
skulle följaktligen utgöra [(10,677,648x0.i7)+(2,552,290x0.05) =]

1,942,814 kronor 66 öre, eller i jämnt krontal 1,942,815 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till munderingsutrustning å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 1,942,815 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[7-]

1921 års ordinarie
anslag.

1921 års förstärkningsanslag.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon
in. m. var i riksstaten för år 1921 upptaget med 1,449,111 kronor.
I de för rikdagen framlagda beräkningarna var anslaget uppdelat å
fyra titlar, nämligen

Titel I.
Titel II.
Titel III.
Titel IV.

Kasern- och förplägnadsutredning ......... kronor 1,081,611: —

Intendenturfordon ....................................... » 170,000: —

Skidmateriel................................................ » 160,000: —

Musikmateriel........................................... » 37,500: —

Summa kronor 1,449,111: —

Titel I var beräknad efter en kostnad av 8 öre för man och dag
samt 1 öre för häst och dag, därav 3 öre om dagen för varje man
och 1 öre om dagen för varje häst enligt den av Kungl. Maj:t fastställda
staten för anslagets användande avsågos för förplägnadsutredningen.
Övriga titlar voro upptagna med till siffran bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets
medelsbehov hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av förevarande
anslag måtte å tilläggsstat för år 1921 anvisas dels för kasernutredriing
ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje man,
dels därutöver för musikmateriel ett belopp av 37,500 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921
anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet, att han funne
en förstärkning av anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredning
enligt de av arméförvaltningen angivna grunder vara erforderlig. Det
totaia medelsbehovet under anslagstiteln skulle alltså beräknas efter
(8 + 3 =) 11 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.
Vidkommande därefter det till förstärkning av anslagstiteln till musikmateriel
begärda beloppet, 37,500 kronor, syntes detsamma icke vara
oundgängligen erforderligt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t genom
brev den 3 december 1920 för iståndsättande och förnyande av musikmaterielen
vid armén anvisat ett belopp av högst 100,000 kronor att
utgå från behållen avkastning av de medel, som från musikkassorna vid
vissa regementen tillgodoförts arméns musikfond.

2!)

Fjärde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat.

Med tillämpning av de utav departementschefen förordade grunder
anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst, 140,381 kronor.

För innevarande år är det ordinarie anslaget till kasernutredning,
intendenturfordon in. in. upptaget med 1,683,622 kronor. I de för
riksdagen framlagda anslagsberäkningarna har förutvarande titel I upp''
delats å två titlar, nämligen titel 1, kasernutredning, beräknad efter en
kostnad av 5 öre för man och dag, samt titel II, förplägnadsutredning,
beräknad efter 5 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.
Från sistnämnda titel skola hädanefter bestridas kostnaderna för anskaffning
och underhåll av den till fast inredning ej hänförliga förplägnadsmaterielen
i matinrättningarna, vilka kostnader tidigare utgått från mathållningsanslaget.
Anslagstiteln till intendenturfordon har höjts med

210,000 kronor, motsvarande dels kostnaderna för underhåll av de genom
s. k. värnskattemedel anskaffade kokvagnar och andra fordon, dels ock
de hittills från mathållningsanslaget, respektive furageringsanslaget bestridda
underhållskostnaderna för fordon, vilka användas för proviantoch
furagetransporter. Anslagstitlarna till skidmateriel och musikmateriel
hava upptagits med oförändrade belopp. Anslaget har sålunda
fördelats på fem titlar med följande belopp:

Titel	I.	Kasernutredning .................	........................ kronor	533,882: 40
Titel	II.	Förplägnadsutredning.........	.................... )>	572,239: 40
Titel	III.	Intendenturfordon ...............	..................... »	380,000: —
Titel	IV.	Skidmateriel ......~..............	.................... »	160,000: —
Titel	V.	Musikmateriel.......................	...........•.......... »	37,500: —
			Summa kronor	1,683,621: 80

Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, har riksdagen
uti sin skrivelse den 17 juni 1921, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, uttalat, att det syntes böra tagas
under övervägande, om ej den under förevarande anslag upptagna
posteu till musikmateriel för framtiden kunde indragas och ifrågavarande
kostnader helt bestridas från arméns musikfond.

För innevarande år hava ännu icke av riksdagen äskats några
medel till förstärkning av förevarande anslag.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlingen
av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
anmält, att de belopp, som hittills anvisats under anslagstitlarna 1, II

1 922 års ordi
narie anslag.

Arméförvaltningens
framställning.

[70

Departements chefen.

30 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

och V, visat sig otillräckliga, vilket föranlett arméförvaltningen att för
budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 påyrka förhöjning i beräkningsgrunderna
för titlarna I och II, medan av särskilda skäl något dylikt
yrkande ej kunnat göras beträffande titel V. Arméförvaltningen torde
under sådana förhållanden icke behöva anföra några särskilda motiv för
en hemställan om anvisande för år 1922 av förstärkningsanslag å titlarna
I och II, i all synnerhet som arméförvaltningen funne, att nämnda förstärkningsanslag
vart för sig ej behövde göras större än efter en beräkningsgrund
av 3 öre om dagen för varje man, varigenom 1922 års
ordinarie anslag under ifrågavarande titlar tillsammans med vederbörliga
förstärkningsanslag komme att uppgå till samma belopp för man och
dag, som arméförvaltningen ifrågasatt i ordinarie anslag under samma
titlar för första halvåret 1923.

Beträffande titel V, musikmateriel, torde särskilt böra framhållas,
att, om arméns musikfond över huvud taget skulle kunna i framtiden
bestrida musikmaterielens anskaffning och underhåll, det syntes nödvändigt,
att denna materiel befunne sig i fullgott skick vid den tidpunkt,
då fonden skulle träda in för underhållskostnadernas bestridande.
Men som arméförvaltningen förut påvisat, vore det icke möjligt numera
att inom en kostnadsram av 37,500 kronor för år nöjaktigt utföra detta
underhåll. Ett förstärkningsanslag vore därför erforderligt, och det bleve
så mycket mer av behovet påkallat för år 1922, som intet förstärkningsanslag
stått till förfogande för år 1921. I överensstämmelse med
vad arméförvaltningen härutinnan anfört^ förlidet år vid behandlingen
av förstärkningsanslagen för år 1921, ansåge arméförvaltningen, att förstärkningsanslaget
för år 1922 för musikmateriel borde göras lika stort
som det ordinarie anslaget, d. v. s. 37,500 kronor.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till kasernutredning,
intendenturfordon m. m. å tilläggsstat för år 1922 upptaga dels för
kasernutredning ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje
man, dels för förplägnadsutredning ett belopp, likaledes beräknat efter
3 öre om dagen för varje man, dels därutöver för musikmateriel ett
belopp av 37,500 kronor.

För underhåll av kasernutredningen har för år 1921 beräknats tillhopa
ett belopp av 8 öre för man och dag. Åven om, såsom arméförvaltningen
gjort gällande, de för ändamålet hittills anvisade medel icke
fullt motsvarat den tidigare rådande höga prisnivån, torde, med hänsyn
till numera inträffat prisfall, medelsbehovet under denna anslagstitel

Fjiirde liurudtitcln: 1922 års tilläggsstat.

icke behöva beräknas högre än till 7 öre för man och dag. Då, såsom
redan nämnts, å ordinarie stat för ändamålet upptagits ett belopp av 5
öre per tjänstgöringsdag, skulle det för innevarande år erforderliga förstärkningsanslaget
beräknas efter 2 öre för man och dag och således
— enär antalet manskapstjänstgöringsdagar för nämnda år upptagits
till 10,677,648 — uppgå till (10,677,648 x O.02 =) 213,552 kronor 96
öre eller i jämnt krontal 213,553 kronor.

Anslagsposten till förplägnadsutredning beräknades å ordinarie stat
för år 1921 efter 3 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.
Någon förstärkning härå ifrågasattes icke. För år 1922 har beräkningsgrunden
höjts till 5 öre för man och dag. Efter den nedgång i
priserna, som numera ägt rum, torde något förstärkningsanslag för
ändamålet icke vara av behovet oundgängligen påkallat.

Vad slutligen angår underhållet av arméns musikmateriel, vartill,
såsom redan nämnts, å ordinarie stat upptagits ett belopp av 37,500
kronor, tillåter jag mig erinra om att från avkastningen av arméns
musikfond för detta ändamål årligen utbetalas 37,300 kronor samt att
därutöver så nyligen som under år 1920 ett belopp av 100,000 kronor
av fondens medel fått tagas i anspråk för iståndsättande och förnyande
av ifrågavarande materiel. Jag anser mig vid sådant förhållande icke
kunna tillstyrka den nu gjorda framställningen om anvisande för ändamålet
av ytterligare medel.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kasernutredning, intendenturför don m. m. å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
213,553 kronor.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden är i 1922 års riksstat upptaget med
2,305,316 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som
rådde före kristidens inträde.

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget
under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda
anvisades förstärkningsanslag

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[8.]

för år 1918 med

b b 1919 »

)> » 1920 b

b b 1921 »

kronor 725,000: —

» 1,700,000: —

b 1,700,000: —

» 4,800,000: —

För år 1922 har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen
äskats.

Arméförvait- Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandnmitäåningam
lingen av frågan om medelsbehovet under ordinarie bränsleanslaget för
första halvåret 1923 omnämnt, hurusom bränslet under den senaste
tiden hastigt fallit i pris, men att det å andra sidan icke vore uteslutet,
att ett bakslag kunde inträda härutinnan. Det hade därför synts arméförvaltningen
rådligast att för år 1922 räkna med samma pris som för
första halvåret 1923. I betraktande härav hade med ledning av inom
ämbetsverkets intendentsdepartement för år 1920 förd statistik nedanstående
beräkning gjorts i fråga om erforderligt förstärkningsanslag för
år 1922.

Bränsle.

8,700 ton ångkol å 50 kr. ......

5,900 b koks å 55 kr.............

42,000 kbm. björkved å 17 kr.
130,000. b barrved å 13 kr....
359 000 b kokgas å 45 öre...
Dyrtidskostnader lör bränsle vid
staber och inrättningar .........

Lyse.

1,279,000 kwt. elektrisk ström å

45 öre..........................................

722,000 kbm. lysgas å 45 öre.

55,600 liter fotogen å 28 öre.
5,700 paket stearinljus å 1 kr.

35 öre.................................

Dyrtidskostnader för lyse vid staber
och inrättningar...............

kr. 435,000: —

» 324,500: —

b 714,000: —

b 1,690,000: —

» 161,550: —

t> 150,000: kronor 3,475,050:

kr. 575,550: —

» 324,900: —

» 15,568: —

b 7,695: -

b 50,000: — kronor 973,713:

Vatten.

1920 års utgifter

350,000:

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Renhållning och diverse.

1920 års utgifter ...................

Tvätt.

1920 års utgifter ........................................................... » 965,000: —

Summa kronor 6,393,763: —

Då det ordinarie anslaget belöpte sig till .............. » 2,305,316: —

erfordrades alltså för år 1922 ett förstärknings anslag

av omkring .............................................. » 4,088,447: —

som torde böra avrundas till 4,100,000 kronor.

I förhållande till det för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget
ställde sig denna kostnadsberäkning endast 700,000 kronor lägre. Men
det vore härvid att märka, att enligt de uppgifter, som redan förelåge
från truppförbanden, det för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget
icke komme att visa sig tillräckligt. En icke oväsentlig brist komme
således med säkerhet att år 1921 uppstå å ordinarie bränsleanslaget.

Med stöd av det anförda hemställde arméförvaltningen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av högst

4,100,000 kronor.

Den av arméförvaltningen sålunda uppgjorda anslagsberäkningen Departementsgiver
mig icke anledning till erinran i annan mån än beträffande kost- ohefennaderna
för bränsle. Dessa kostnader äro beräknade med utgångspunkt <
från den faktiska bränsleåtgången under år 1920 samt på grundval av
de priser, som gällde vid tiden för avlåtandet av arméförvaltningens
framställning i ämnet. Härvid är emellertid att beakta en omständighet,
som av mig redan berörts vid behandlingen av frågan om medelsbehovet
under ordinarie bränsleanslaget för förra halvåret 1923, nämligen
att, medan under kristiden vedeldning såsom ekonomiskt fördelaktigare
vant förhärskande vid truppförbanden, har numera, enligt vad jag inhämtat,
allteftersom de inköpta betydande vedlagren tagit slut, en återgång
börjat ske till eldning huvudsakligen med kolbränsle, enär detta
ånyo, liksom före kristiden, blivit det med hänsyn till bränslevärde 1
och å-pris för armén i regel billigaste bränslet. Till följd härav och i
betraktande av det under den senare tiden inträffade ytterligare prisfallet
torde, enligt en approximativ beräkning, som jag låtit verkställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. 1945 21 5

[8.J

kronor 630,000: —

34 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[8.] bränslekostnaderna för år 1922 kunna antagas bliva i runt tal 700,000
kronor lägre än de av armé förvaltningen angivna, i anledning varav
det begärda förstärkningsanslaget synes kunna minskas med nämnda
belopp till (4,100,000—700,000 =) 3,400,000 kronor.

Under erinran, att från förevarande anslag skulle, enligt vad förut
omförmälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle
och lyse vid vissa undervisningsanstalter, verk, staber och inrättningar,
får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,400,000 kronor.

[9 ] 5. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering.

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i 1922 års riksstat upptaget
med 4,036,550 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för
häst och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en årlig
utlodringskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepåerna,
d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens inträde.

På grund av den starka stegringen av. furagepriset har det efter
nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslagsbeloppet under de senaste
åren _visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag
hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades för år 1919 ett
etter 50 öre och för år 1920 ett efter 1 krona för häst och dag beräknat
förstärkningsanslag. För år 1921 lades till grund för beräkningen av
förstärkningsanslaget ett extra medelsbehov av 75 öre för häst och dag.
För år 1922 har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen
äskats. .

Arméförvait- Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlinframetsHning.
Sen. av ordinarie anslaget till furagering för första halvåret 1923 framhållit,
hurusom rationspriset för år 1921 utgjorde 2 kronor å 2 kronor
25 öre per häst och dag och av arméförvaltningen beräknades komma
att utgöra 2 kronor om dagen under första halvåret 1923. För år 1922
syntes i anslutning härtill utfodringskostnaden närmast kunna anslås till
2 kronor 25 öre om dagen för varje häst, varvid emellertid samma
reservation för oberäkneliga omständigheter måste göras, som av arméförvaltningen
anförts i fråga om bedömande av prisnivån år 1923.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 35

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå [9.J
riksdagen att till förstärkning av 1922 års ordinarie anslag till fundering
å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat
efter högst 1 krona 25 öre för häst och dag under det antal hästunderhållsdagar,
som kunde komma att bestämmas.

Såsom jag vid behandlingen av frågan om medelsbehovet under Departementsordinarie
furageringsanslaget för tiden 1 januari—30 juni 1923 fram- che,en''
hållit, har efter avlåtandet av arméförvaltningens förevarande framställning
ett högst betydande prisfall å fodervarumarknaden ägt rum, så att
den nuvarande prisnivån torde motsvara en rationskostnad av allenast
1 krona 30 öre. På grund härav och då det ordinarie anslaget för år
1922, såsom redan nämnts, är beräknat efter en krona för häst och
dag, finner jag mig böra föreslå, att till grund för förstärkningsanslagets
beräkning lägges ett belopp av 30 öre för häst och dag.

Det antal hästunderhållsdagar, varom här är fråga, har för år 1922
beräknats uppgå till 3,835,700. Det för samma år erforderliga förstärkningsanslaget
skulle således utgöra (3,835,700 x 0.30 =) 1,150,710
kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till furagering å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,150,710 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens do.]

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till trupp förbandens övningar var i
riksstaten för år 1921 upptaget med 2,098,463 kronor.

Uti statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslog Kungl.
Maj: t riksdagen att minska ifrågavarande anslag med 50,000 kronor och
alltså i riksstaten för år 1922 upptaga detsamma med 2,048,463 kronor

enligt följande beräkning:
Titel I. Hästlega .......................................................	.. kronor	805,950: —
Titel II. Befälsövningar ...........................................		53,100: —
Titel 111. Vinterövningar .............................................	»	374,500: -
Titel IV. Truppförbandens övriga övningar.........	»	719,(103: —
Titel V. Frivilliga övningar med landstormen . .	)>	95,910: —

Summa kronor 2,048,463

1921 års
ordinarie
anslag.

1922 års
ordinarie
anslag.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[10.] Till grund för beräkningen av de för hästlega avsedda medlen

både lagts ett med hänsyn till den genom 1914 års härordning fastställda
tjänstgöringen uppskattat antal av 253,596 tjänstgöringsdagar
för lejda hästar.

Mot den sålunda uppgjorda beräkningen av förevarande anslag fann
statsutskottet allenast anledning till den erinran, att antalet lejningsdagar
på grund av den beslutade minskningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid
syntes kunna för år 1922 nedsättas. Enligt en av utskottet
verkställd approximativ beräkning syntes antalet lejningsdagar, varom
här vore fråga, kunna reduceras från av Kungl. Maj:t angivna 253,596
till omkring 208,000. Anslaget till truppförbandens övningar torde
härigenom kunna minskas med i runt tal 130,000 kronor utöver av
Kungl. Maj:t angivna 50,000 kronor och syntes alltså böra för år 1922
upptagas med 1,918,463 kronor. Utskottet hemställde därför, att Kungl.
Maj:t måtte minska ordinarie reservationsanslaget till trupp förbandens
övningar, då 2,098,463 kronor, med 180,000 kronor till 1,918,463 kronor.

\ ad utskottet sålunda hemställt bifölls av andra kammaren. Första
kammaren däremot biföll ett under överläggningen i kammaren framställt
yrkande av innehåll, ått — förutom den av utskottet föreslagna
anslagsreduceringen — det under titel V upptagna beloppet, 95,910
kronor, till frivilliga övningar med landstormen skulle för år 1922 indragas,
samt att anslaget skulle i anledning härav minskas med i runt
tal 226,000 kronor utöver av Kungl. Maj:t angivna 50,000 kronor eller
alltså med tillhopa 276,000 kronor och således för år 1922 upptagas med
1,822,463 kronor.

Medelst därefter företagen gemensam omröstning beslöt riksdagen
att minska ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar
med 276,000 kronor till 1,822,463 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit torde följande anslagsberäkning
få anses ligga till grund för riksdagens ifrågavarande beslut:

Titel I. Hästlega ............................................................ kronor 675,860: —

Titel II. Befälsövningar............................................... » 53,100:_

Titel 111. Vinterövningar......... » 374 500''_

Titel IV. Truppförbandens övriga övningar ............ » 719,003: —-

Summa kronor 1,822,463: —

Förstärknings- bill förstärkning av förevarande anslag anvisade riksdagen å till—
ansiag. läggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 1,142,268 kronor. Därjämte
medgav riksdagen, att för samma ändamål finge under år 1921

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 37

disponeras ännu icke i anspråk tagna medel under det till förstärkning
av reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar
å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

För innevarande år har något förstärkningsanslag för ifrågavarande
ändamål ännu icke av riksdagen äskats.

Titel I. Iliistlega.

Uti de för riksdagen framlagda bejäkningarna av medelsbehovet
under titel I av ordinarie anslaget till trupp förbandens övningar har
man hittills utgått från de före kristidens inträde rådande prisförhållandena
med varierande belopp av 2 till 4 kronor för hästlejningsdag.
Under kristiden hava emellertid de verkliga lejningsprisen betydligt
överstigit dessa belopp, vårföre för bestridande av härigenom uppkommande
merkostnader särskilda medel måst anvisas. För år 1921 har
sålunda lejningspriset beräknats efter 10 kronor för häst och dag.

Genom brev den 19 december 1919 har emellertid Kungl. Maj:t
föreskrivit, att de övertaliga hästar vid armén, som under åren 1914
och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring till
skydd för rikets neutralitet, skulle i ock för lejningskostuadernas nedbringande
disponeras för försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta
(ackordhästar), varjämte därefter särskilda medel anvisats för fortsatta
inköp av dylika hästar. Enligt hittills tillämpade grunder hava truppförbanden
fått tillgodoräkna sig ersättning för de hästi ejningsdagar, som
fullgjorts med dessa hästar (ackordhästdagar), med samma belopp, som
enligt vad förut nämnts legat till grund för det ordinarie hästlejningsanslagets
beräkning.

Arméförvaltningen har nu anfört, att sakkunniga för följande av
försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta såsom sin mening uttalat,
att den hittills gällande grunden för lejningskostnadernas beräkning,
10 kronor för häst och dag, borde tillämpas jämväl för år 1922.
Vad beträffade grunden för beräknandet av truppförbandens ersättning
för ackordhästdagar, borde densamma enligt de sakkunnigas förmenande
framdeles omläggas på sådant sätt, att ersättningsbeloppet komme att
utgå med visst belopp för varje häst. Intill dess bestämdare erfarenheter
vunnits i förevarande avseende, borde emellertid den hittills tilllämpade
beräkningsgrunden gälla.

Mot vad de sakkunniga sålunda anfört hade arméförvaltningen icke
något att erinra.

[10-3

Arméförvaltningens
fram*
ställniag.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] Enär den av statsutskottet föreslagna reduceringen av hästlejnings dagarnas

antal endast beräknats approximativt, hade arméförvaltningen
av samtliga truppslagsinspektörer och truppslagschefer inhämtat närmare
uppgifter angående det antal hästlejningsdagar, som på grund av
nu gällande tjänstgöringstid för de värnpliktiga beräknades komma att
erfordras under år 1922. Med stöd av dessa uppgifter hade nu arméförvaltningen
verkställt beräkning av det antal lejningsdagar, som torde
kunna under år 1922 fullgöras med användande av truppförbandens
ackordhästar, och i sammanhang därmed utfört beräkning rörande behov
av förstärkning av samma års ordinarie hästlejningsanslag.

Vid infanteriet erfordrades 20,500 hästlejningsdagar. Enligt av vederbörande
truppförbandschefer verkställd beräkning torde 12,661 lejningsdagar
kunna fullgöras med användande av ackordhästar. Regementena
borde härför efter hittills gällande grunder få tillgodoräkna sig ersättning,
beräknad efter 2 kronor för häst och dag vid inkallande av häst
för övning under längre tid samt 3 kronor 50 öre för häst och dagvid
dylikt inkallande för kortare tid. På grund därav att inkallelseperiodernas
längd vid olika truppförband vore mycket olika, syntes
emellertid ersättningsbeloppet böra utgå med medeltalet av nyss angivna
belopp. Jämlikt verkställd beräkning utgjorde detta medeltal 3
kronor, och borde sålunda den ersättning, som regementena skulle äga
att tillgodoräkna sig för ovanstående 12,661 fullgjorda ackord bästdagar
utgöra ett belopp av 37,983 kronor. För lejning av hästar under övriga
7,839 lejningsdagar erfordrades med ett lejningspris av 10 kronor för
häst och dag 78,390 kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega vid
infanteriet under år 1922 borde sålunda utgöra 116,373 kronor.

Vid kavalleriet hade för kulsprutetjänsten beräknats ett behov av

2,000 hästlejningsdagar. Vid detta truppslag funnes inga ackordhästar.
Samtliga hästlejningsdagar måste sålunda fullgöras genom inlejning av
hästar. Med ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag uppginge
kostnaderna härför till 20,000 kronor.

Vid artilleriet erfordrades 124,662 hästlejningsdagar. ''Enligt verkställd
beräkning torde 57,313 lejningsdagar kunna fullgöras med användande
av ackordhästar. Truppförbanden borde härför, efter hittills
tillämpad beräkning av 3 kronor 50 öre för häst och dag, få tillgodoräkna
sig ett belopp av 200,595 kronor 50 öre. För lejning av hästar
under övriga 67,349 dagar erfordrades med ett lejningspris av 10 kronor
för häst och dag 673,490 kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega
vid artilleriet under år 1922 borde sålunda utgöra 874,085 kronor
50 öre.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 39

Vid ingenjörtrupperna erfordrades 40,000 hästlejningsdagar. Enligt
verkställd beräkning torde 27,471 lejningsdagar kunna fullgöras med
användande av ackordhästar. Truppförbanden borde härför — efter
hittills tillämpad beräkning av 2 kronor för häst och dag vid Göta
ingenjörkår och Fälttelegrafkåren utom dess detachement i Boden, 2
kronor 50 öre vid Svea ingenjörkår samt 4 kronor vid Bodens ingen]örkår
och nyssnämnda detachement — få tillgodoräkna sig ett belopp av
69,144 kronor 50 öre. För lejuing av hästar under övriga 12,529 dagar
erfordrades, med ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag, 125,290
kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega vid ingenjörtrupperna under
år 1922 borde sålunda utgöra 194,434 kronor 50 öre.

Vid trängen erfordrades 21,000 hästlejningsdagar. Samtliga dessa
dagar kunde fullgöras med användande av ackordhästar. Truppförbanden
borde härför, efter hittills tillämpad beräkning av 2 kronor 50
öre för häst och dag, få tillgodoräkna sig ett belopp av 52,500 kronor.

Vid intendenturtrupperna erfordrades 2,000 hästlejningsdagar. Samtliga
dessa dagar k,unde fullgöras med användande av ackordhästar.
Truppförbanden bolde härför, efter hittills tillämpad beräkning av 2
kronor 50 öre för häst och dag, få tillgodoräkna sig ett belopp av

5,000 kronor.

I § 72 av reglementet för arméns avlöning under fred stadgades,
att, därest officer, som icke enligt stat åtnjöte gottgörelse för tjänstehäst,
genom generalorder eller, undantagsvis, med arméfördelningschefs begivande
kommenderades beriden till tjänstgöring, och därvid icke gjordes
beriden å kronan tillhörig häst, han skulle åtnjuta gottgörelse för hästlega
med 6 kronor om dagen och för furage, därest icke dylikt kostnadsfritt
tillhandahölles honom, med 1 krona om dagen. För bestridande
av härav föranledda kostnader hade under de senare åren beräknats
ett belopp av 10,000 kronor.

Motsvarande föreskrift återfunnes visserligen icke i det avlöningsreglemente,
som jämlikt kungörelse den 29 juni 1921 skulle provisoriskt
lända till efterrättelse under år 1922 från och med den 1 januari samma
år. Det torde emellertid vara antagligt, att särskild föreskrift härom
framdeles komme att meddelas.

Enligt arméförvaltningens förmenande borde sålunda det belopp
av 10,0t)0 kronor, som för- ändamålet anvisats å 1922 års ordinarie
anslag till hästlega, kvarstå oförändrat.

Enligt vad ovan anförts borde sammanlagda anslaget till hästlega
vid armén för år 1922 utgöra

[10-]

Fjärde hurudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] vid infanteriet...................................... kronor 116,373: —

» kavalleriet................................................................... » 20,000: —

» artilleriet ................................................................... » 874,085: 50

)) ingenjörtrupperna .................................................... » 194,434: 50

» trängen ...................................... » 52,500: —

» intendenturtrupperna ............................................. » 5,000: —

för gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift » 10,000: —

Summa kronor 1,272,393: —

Enär ifrågavarande ordinarie anslag upptagits till 675,860 kronor
och några avsevärda besparingar icke torde uppkomma å 1921 års
ordinarie anslag, erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av 596,533
kronor.

Till förstärkning av 1921 års ordinarie anslag till hästlega hade
riksdagen dels medgivit, att vid 1920 års utgång icke i anspråk tagna
medel under det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget
till lega av hästar för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919
anvisade förslagsanslag, högst, ''700,000 kronor, finge disponeras även
under år 1921, dels därutöver å tilläggsstat för sistnämnda år anvisat
ett förslagsanslag, högst, 752,268 kronor.

Det syntes icke vara antagligt, att några besparingar å sålunda
anvisade förstärkningsanslag komme att vid årsskiftet 1921 —1922
uppstå. Under alla förhållanden kunde eventuella besparingar endast
föranledas därav, att vissa truppförband på grund av tillfälliga svårigheter
att utackordera ackordhästar eller av andra med ackordsystemets
genomförande förenade orsaker sett sig förhindrade att i erforderlig
omfattning verkställa inköp av dylika hästar.

Meromnämnda sakkunniga hade framhållit, att de försök med utbyte
av lejda hästar mot inköpta, som hittills ägt rum, visat sig synnerligen
fördelaktiga för kronan, i det att redan nu stora besparingar
kunnat göras genom ifrågavarande utbyten, och att dessa besparingar
givetvis ökades i samma mån, som ut by teshästarnas antal kunde ökas.
Uppstode hinder för inköp av hästar vid ett truppförband, kunde härigenom
frigjorda medel lämpligen överföras till annat, truppförband, varest
inköps verkställande vore önskvärt, men erforderliga inköpsmedel saknades.
Enligt de sakkunnigas förmenande* vore det därföre av synnerligen
stor vikt för de anbefallda försökens ändamålsenliga genomförande,
att sådana besparingar, som eventuellt kunde uppkomma å de för år
1921 av riksdagen anvisade anslag till hästlega, även finge disponeras
under år 1922.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillät/gss tat.

Arméförvaltningen hade däremot intet att erinra, vårföre i händelse [10.]
av Kung!. Maj:ts godkännande härav, riksdagens medgivande syntes
böra utverkas att fä jämväl under år 1922 disponera å förenämnda
förstärkningsanslag vid 1921 års utgång eventuellt uppkommande besparingar.

Mot den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av antalet DeParteme»t,shästlejningsdagar
under år 1922, enligt vilken beräkning skulle erfordras che,e’-tillhopa 210,162 lejningsdagar, har jag icke något att erinra. På sätt
arméförvaltningen föreslagit, torde de s. k. ackordhästarna vid truppförbanden
böra tagas i anspråk för nedbringande av lejningskostnaderna,
och synes ersättning härför böra beredas truppförbanden med de
av ämbetsverket föreslagna belopp. Enligt den uppgjorda beräkningen
skulle av ackordhästar kunna fullgöras 120,445 hästdagsverken,
för vilka truppförbanden skulle erhålla gottgörelse med sammanlagt
365,223 kronor. För det härutöver erforderliga antalet verkliga
lejningsdagar, uppgående till (210,162— 120,445=) 89,717, har
arméförvaltningen funnit sig böra räkna med ett lejningspris av 10 kronor
för häst och dag eller samma pris, som under de senaste åren lagts
till gruud för anslagsberäkningen. Med hänsyn till numera inträffat
prisfall anser jag emellertid, att lejningskostnaderna för år 1922 icke
behöva upptagas högre än till i genomsnitt 6 kronor för häst och
dag. För 89,717 lejningsdagar skulle sålunda beräknas en kostnad av
(89,717x6=) 538,302 kronor. Med tillämpning av de utav mig nu förordade
beräkningsgrunderna skulle medelsbehovet under förevarande
titel — däri inbegripet det till gottgörelse för hästlega enligt särskild
föreskrift avsedda beloppet 10,000 kronor — för år 1922 upptagas till
(365,223 + 538,302 + 10,000 =) 913,525 kronor. Efter avdrag av de å
ordinarie stat för ändamålet beräknade medel, 675,860 kronor, återstår
alltså att täckas genom förstärkningsanslag ett belopp av 237,665 kronor.

Vad härefter angår den av arméförvaltningen gjorda framställningen
rörande disponerandet av vissa tidigare anvisade förstärkningsanslag,
synes mig tillräcklig anledning icke förefinnas att härutinnan ifrågasätta
någon avvikelse från de av statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag förordade principerna för förstärkningsanslagens
behandling.

Titel II. Befälsövningar.

Till förstärkning av de för befälsövningar å ordinarie stat för år 1921
upptagna medel anvisades å tilläggsstat för samma år 20,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. isis 21 6

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] avsedda till bestridande av merkostnader i anledning av den beslutade
höjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan.

ArméfÖrvaltningena
framställning.

Arméförvaltningen bar nu anfört, att ingen ändring tarvades för
år 1922 beträffande förstärkningsanslaget för befälsövningar.

Departement»- Enligt vad jag inhämtat, torde man kunna räkna med att inom den
eheten. närmaste tiden en viss sänkning av avgifterna för järnvägstransporter
enligt militärtaxan kommer att vidtagas. Med anledning härav synes
till förstärkning av förevarande anslagstitel allenast behöva upptagas
ett belopp av 14,000 kronor.

Titel III. Vinterövningar.

För bestridande av uppkommande merkostnader i anledning av
militärtaxans höjning anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av

200,000 kronor till förstärkning av de för vinterövningar beräknade ordinarie
anslagsmedel.

Arméforvait- Arméförvaltningen har nu meddelat, att chefen för fortifikationen,
ningens fram- un(jer åberopande av vad som anförts beträffande ordinarie anslaget för
stallning. budgetperioden \ januari—30 juni 1923, anmält behov av ytterligare
förstärkning med 3,750 kronor för år 1922 utöver det belopp, som
komme att erfordras såsom förstärkning på grund av den höjda militärtaxan.
Hela förstärkningsanslaget till vinterövningar för sagda år borde
alltså utgå med (200,000 + 3,750 =) 203,750 kronor.

Departement»- Med ledning av motsvarande utgifters storlek under år 1920 och
chefen. första hälften av år 1921 har jag kommit till det resultat, att det å
ordinarie stat för innevarande år under anslagstiteln till vinterövningar
beräknade beloppet torde komma att bliva för sitt ändamål fullt tillräckligt.
Jag finner mig vid sådant förhållande icke kunna tillstyrka
arméforvaltningens framställning om anvisande av medel till anslagstitelus
förstärkning.

Titel IV. Trnppförbandens övriga övningar.

Till förstärkning av de för truppförbandens övriga övningar upptagna
ordinarie anslagsmedel anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett
belopp av 170,000 kronor. Detta belopp var — liksom de under titlarna
II och III omförmälda förstärkningsanslag för år 1921 — avsett till bestridande
av uppkommande merkostnader i anledning av militärtaxans
höjning.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har meddelat, att chefen för fortifikationen även [10.]
beträffande nu ifrågavarande övningar anmält behov av ökat förstärk- Arméförvaltningsanslag.
Enligt de grunder han tillämpat i fråga om ordinarie au- n,”£gi™}ngam
slagets beräkning för första halvåret 1923, vilka grunder han ansåge
böra principiellt gälla även för år 1922, hade han beräknat hela behovet
av förstärkning för ingenjörtrupperna sistnämnda år till 179,600 kronor.

Då emellertid det förstärkningsanslag av 170,000 kronor, som anvisats
för år 1921, avsåge ökade transportkostnader även för ingenjörtrupperna
— approximativt 45,000 kronor — borde sistnämnda belopp frånräknas
det av chefen för fortifikationen såsom erforderligt angivna förstärkningsanslaget.
Förstärkningsanslaget för år 1922 till vanliga övningar
vid samtliga truppslag borde sålunda för ingenjörtruppernas räkning
ökas med (179,600—45,000=) 134,600 kronor.

Vidare hade generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
anfört att, såsom redan föregående år för Kung!. Maj:t anmälts, det
verkliga behovet av medel för artilleriets vanliga övningar under ett
år uppginge till 140,000 kronor. Härav hade dock för år 1922 av
riksdagen å ordinarie anslag anvisats endast 59,000 kronor. Skulle
övningar planenligt kunna utföras vid artilleriet, krävdes emellertid ett
förstärkningsanslag för år 1922 för artilleriets vidkommande med skillnaden
mellan det verkliga behovet och anvisat belopp, d. v. s. (140,000
—59,000=) 81,000 kronor. Från sistnämnda summa borde emellertid
frånräknas ett belopp av 40,000 kronor, utgörande approximativt beräknade
kostnader, som kuude föranledas av den höjda militärtaxan,
vilka kostnader även beräknats ingå i meromnämnda förstärkningsanslag
av 170,000 kronor. Förstärkningsanslaget för år 1922 till vanliga
övningar vid samtliga truppslag borde sålunda för artilleriets
räkning ökas med (81,000—40,000=) 41,000 kronor.

För övriga truppslags vidkommande hade inga krav på ändring
i förstärkningsanslaget till vanliga övningar framställts.

Hela behovet av förstärkningsanslag för år 1922 till vanliga övningar
skulle alltså utgöra (170,000 + 134,600 + 41,000 =) 345,600 kronor.

För år 1921 har förstärkning av förevarande anslagstitel ansetts Departements
erforderlig allenast för bestridande av merkostnader för järnvägstrans- chefenporter.
Det för sådant ändamål beräknade beloppet, 170,000 kronor,
torde, med hänsyn till den sänkning av militärtaxan, som enligt vad
förut nämnts lärer komma att vidtagas, kunna för år 1922 nedsättas till i
runt tal 120,000 kronor. Någon ytterligare förstärkning av ifrågavarande
anslagsmedel synes mig icke vara oundgängligen nödvändig.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] Sammanfattning:.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle till förstärkning av
reservationsanslaget till truppförbandens övningar erfordras

under titel I ..........................	........................................... kronor 237,665: —
» » II ...........................	.......................................... » 14,000: —
» » IV ..........................	......................................... » 120,i >00: —
	Summa kronor 371,665: —

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till truppförband ens övningar å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 371,665 kronor.

C. Sjukvård m. m.

[11.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 601,720 kronor. Anslaget
är beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena

och fördelat på följande titlar:

Titel I. Sjukvård i allmänhet...................................... kronor 213,553: —

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén ...... » 100.000: —

Titel III. Tandvård..................................................... v 46,050: —

Titel IV. ögonsjukvård och annan specialsjukvård > 51,000: —

Titel V. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.

vid garnisonssjukhusen............................. » 57,650: —

Titel VI. Veterinärvård .......................................... » 133,467: —

Summa kronor 601,720: —

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de
under ordinarie sjukvårdsanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga
och särskilda förstärkningsanslag därför måst av riksdagen anvisas.
Sålunda beviljades

för år 1918................................................................. kronor 197,650: —

» » 1919............................................................................ » 203,700: —

» » 1920............................................................................ » 214,631: —

» » 1921............................................................................ » 174,979: —

Fjärdo huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av
riksdagen äskats.

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en
medelkostnad av 2 öre för man och dag.

Vid beräkningen av förstärkningsauslaget för år 1921 utgick man
från ett extra medelsbehov under förevarande anslagstitel av 1,5 öre
för man och dag.

Arméförvaltningen har framhållit, att sjukvårdsanslaget vid flertalet
truppförband visat sig vara otillräckligt, samt påvisat, hurusom av den
statistik över utgifter å truppsjukvårdsanslaget under år 1920, som nu
förelage inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, framginge, att kostnaderna
för den egentliga sjukvården vid truppförbanden uppgått till 6,60
öre vid trängen och 4,06 öre vid övriga truppförband för man och dag.

Med stöd ej mindre av erfarenheterna från åren 1916, 1917, 1918
och 1919, rörande vilka arméförvaltningen haft tillfälle yttra sig uti
föregående framställningar angående lantförsvarets medelsbehov, än även
av vad som framginge av statistiken för år 1920, ansåge sig ämbetsverket
nu böra ånyo upptaga frågan om förstärkning av anslaget, till
sjukvård i allmänhet och därvid hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos
riksdagen göra framställning om förstärkning av förevarande anslagstitel
för år 1922 med enahanda belopp, som av riksdagen anvisats för år
1921, eller 1,5 öre för man och tjänstgöringsdag.

I likhet med arméförvaltningen anser även jag en förstärkning av
ifrågavarande anslagsmedel för år 1922 erforderlig enligt samma grunder
som för år 1921 eller med 1,5 öre för man och dag. Då antalet
tjänstgöringsdagar under år 1922 för fast anställda och värnpliktiga
beräknats till 10,677,648, skulle alltså för ändamålet av riksdagen äskas
(10,677,648 x 0.015=) 160,164 kronor 72 öre.

Titel II. Sanatoriev&rd åt personal vid armén. Titel III. Tandvård. Titel IV. Ögonsjukvård
och annan specialsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade
beloppen har icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

Titel Y. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen.

Under förevarande anslagstitel har å ordinarie stat för innevarande
år beräknats ett belopp av 57,650 kronor, sålunda fördelat:

[11.]

Arméförvaltningens
framställning.

Departements chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

garnisonssjukhuset	i Stockholm..............	.......................... kronor	37,900: —
2>	å Karlsborg..............	.......................... »	10,150: —
))	i Boden ....................	......................... »	9.600: —
		Summa kronor	57,650: —

Uti 1921 års förstärkningsanslag upptogs under denna anslagstitel
ett belopp av 8,900 kronor enligt följande beräkning:

Garnisonssjukhuset å Karlsborg:
till medicin och förbrukningsartiklar kronor 1,500: —

)) sjukvårdsutredning ........................ » 1,900:— kronor 3 400-_

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjuk vårdsförbrukningsartiklar.

............. kronor 3,500: —

» intendenturutrustning ..................... » 2,000: — kronor 5,500:_

Summa kronor 8,900: —

Vad beträffar motsvarande utgiftsposter för garnisonssjukhuset i
Stockholm, har någon förstärkning av desamma icke ansetts erforderlig
för år 1921, enär enligt kungl. kungörelse den 13 december 1918 kostnaderna
för förbandsmateriel m. m. och desinfektion samt 2/s av kostnaderna
för intendenturutrustning vid nämnda sjukhus skola gäldas av
truppförbanden.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anfört, att av nyss angivna skäl någon
framställning, förstärkning av anslaget till garnisonssjukhuset i Stockholm icke heller
för år 1922 syntes erforderlig. Däremot borde för garnisonssjukhusen
å Karlsborg och i Boden anslagsförstärkning beredas med samma
belopp, som av riksdagen anvisats för år 1921. Arméförvaltningen hemställde
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning
av 1922 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel
m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg............................... kronor 3,400: —

» r> i Boden............................................ » 5,500: -

eller tillsammans kronor 8,900: —

Departements- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke något
chefen- att erinra.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Titel Yl. Voterinärvård. j

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre
för häst och dag.

Vid beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1921 utgick man
från ett extra medelsbehov för nu ifrågavarande ändamål av 1,5 öre för
häst och dag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av statistiken över utgifterna Arméförvaitå
anslaget till veterinärvård för år 1920 framgått, att detta anslag varit niriagt®"18n.|ir*,n‘
otillräckligt. Då ingen anledning funnes att antaga, att veterinärvårdsanslaget
med nuvarande priser på för veterinärvården erforderlig materiel skulle
för år 1922 visa sig bliva mera tillräckligt, än som varit förhållandet
under de föregående år, för vilka förstärkning av anslaget anvisats,
hemställde arméförvaltningen — med åberopande av vad ämbetsverket
anfört såväl angående ordinarie anslaget till veterinärvård som ock
rörande erfarenheterna beträffande veterinärvårdskostnaderna under år
1920 — att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om
förstärkning av anslaget till veterinärvård för år 1922 med enahanda
belopp, som för samma ändamål blivit för år 1921 anvisat, eller 1,5
öre för varje hästdag.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra till- Departementsstyrka.
Det antal hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, har för chefen,
år 1922 beräknats till 4,044,440. Såsom förstärkning av de under
förevarande titel upptagna ordinarie anslagsmedel skulle alltså erfordras
ett belopp av (4,044,440 x 0.015=) 60,666 kronor 60 öre.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av
reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. in. erfordras

under titel I................................................................... kronor 160,164: 72

» » V.................................................................. » 8,900: —

» » VI...................................................... » 60.666: 60

Summa kronor 229,7 31:32

eller i jämnt krontal 229,732 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård in. in. å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 229,732 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[12.]

D. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget til! vapen

och ammunition m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m.
(vapenanslaget) är i innevarande års riksstat upptaget med 3,512,583

kronor. Anslaget är beräknat sålunda:

Tit. I. Artillerimateriel............................................... kronor 382,480: —

Tit. IT. Artilleriammunition ..................................... )> 1,123,985: —

Tit. III. Materiel för målskjutningsövningar med

artilleripjäser ........................................... » 57,000: —

Tit. IV. Handvapen- och kulsprutemateriel............ J> 279,022: —

Tit. V. Handvapen- och kulspruteammunition

m. m.................................................. » 1,484,515: —

Tit. VI. Materiel för målskjutningsövningar med

handvapen och kulsprutor................... »_185,581: -

Summa kronor 3,512,583: —

Enär anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande
prisförhållandena, har detsamma under de senare åren befunnits för
sitt ändamål otillräckligt. Riksdagen har därför anvisat särskilda förstärkningsanslag,
uppgående för år 1917 till 600,000 kronor samt för
vart och ett av åren 1918, 1919 och 1920 till 2,000,000 kronor. För
år 1921 har anvisats dels ett förslagsanslag, högst, 2,943,000 kronor
för säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,
vilket anslag till sin huvudsakliga del tjänat som förstärkning av
de under titlarna II och V (ammunitionstitlarna) av ordinarie vapenanslaget
anvisade medel, dels ock ett särskilt förstärkningsanslag å

541,000 kronor.

Sistnämnda anslag var beräknat för förstärkning av nedanstående
titlar med följande belopp:

Tit. I ...
Tit. II ..
Tit. III..
Tit. IV..
Tit. VI..

.............. kronor 191,000: —

.............. » 62,000: —

.............. » 11,000: —

.............. » 185,000: —

............ » 92,000: —

Summa kronor 541,000: —

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I nästlidet års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen [12.]
att till säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers
krutbruk å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,893,000 kronor. På grund av inträffat prisfall nedsatte emellertid
riksdagen anslagsbeloppet till 2,100,000 kronor.

Något ytterligare förstärkningsanslag till ordinarie vapenanslaget
för år 1922 har ännu icke av riksdagen äskats.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i annat sam- Armiföryaitmanhang
upptagit medelsbehovet under ordinarie vapenanslaget för fra““|u“ng.
utbildningsåret 1923 till 7,871,000 kronor. De beräkningar, som läge
till grund härför, vore tillämpliga även för behovet år 1922, med iakttagande
av att medel för ammunition till det mindre antal lätta kulsprutor,
som då beräknades disponibla, redan vore för detta år anvisade
i samband med de uti riksdagens skrivelse den 15 juni 1921, nr 325,
behandlade anslagen för övningar och försök med teknisk materiel. I
beräkningarna för år 1923 inginge ammunition för ett något större
.antal lätta kulsprutor till nedanstående belopp:
för 1,250,000 st. 6,5 mm. skarpa patroner m/94 å

kr. 0:17 per st............................................................ kronor 212,500: —

för 1,300,000 st. 6,5 mm. lösa patroner m/94 å kr.

0: 04 per st................................................................... » 52,000: —

Summa kronor 264,500: —

Fråndroges sistnämnda summa från den för utbildningsåret 1923
beräknade, erhölles medelsbehovet för år 1922, vilket således uppginge
till (7,871,000 — 264,500 =) 7,606,500 kronor.

Av medelsbehovet för år 1922 vore redan beviljade nedanstående
belopp:

å ordinarie anslaget till vapen och ammunition

m. m. för år 1922 ................................................... kronor 3,512,583: —

å extra anslag till säkerställande av driften vid

ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk........ » 2,100,000: -

Summa kronor 5,612,583: —

Medelsbehovet å här avsett förstärkningsanslag för år 1922 uppginge
således till (7,606,500—5,612,583 =) 1,993,917 kronor.

De senaste årens riksdagar hade avsevärt nedsatt det av arméförvaltningen
föreslagna beloppet å ifrågavarande förstärkningsanslag.
Följden härav hade blivit dels inskränkningar i övningarna särskilt beBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. 1945 21 7

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[12.] träffande skjutning och dels en menlig inverkan på materielvården..
Inskränkningar i övningarna innebure ju en minskning av arméns
krigsduglighet, och det torde ligga i öppen dag, att, om under en följd
av år medelsbehovet för materielvården ej bleve i tillräcklig grad tillgodosett,
materielens användbarhet och därmed arméns krigsberedskap
i hög grad äventyrades. Det syntes därför — särskilt med hänsyn
till de föregående årens nedsättningar av här avsett förstärkningsanslag
— vara av största vikt, att tillräckliga medel för ändamålet i fråga nu
ställdes till förfogande.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1922
å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,993,917''
kronor.

Departements- Till bestridande av de utgifter, varom här är fråga, har, såsomchefen.
förut blivit nämnt, för år 1922 redan anvisats, förutom det ordinarie
anslaget till vapen och ammunition m. m., ett extra anslag, som är
avsett att säkerställa uppehållandet av driften vid ammunitionsfabriken
och Åkers krutbruk i samma omfattning, som under år 1921 möjliggjorts
genom motsvarande för sistnämnda år beviljade anslag.

Den ytterligare förstärkning av vapenanslaget, som under innevarande
år skulle vara erforderlig, har av arméförvaltningen beräknats
till 1,993,917 kronor. Det av riksdagen för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget
har uppgått till 541,000 kronor. Med hänsyn till numera
inträffat prisfall anser jag icke någon förhöjning av anslagsbeloppet
vara oundgängligen nödvändig. Förstärkningsanslaget synes alltså för
år 1922 böra upptagas till 541,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till vapen och ammunition m. m. å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 541,000 kronor..

[13.] 2. Förstärkning av anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och

kulsprutemateriel.

På därom av Kungl. Maj:t i 1918 års statsverksproposition gjord
framställning beviljade nämnda års riksdag för fortsatt anskaffning av
handvapen och kulsprutemateriel ett anslag av 5,237,400 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I enlighet med den uppgjorda planen för ifrågavarande anskaffning
har riksdagen av det sålunda beviljade anslaget anvisat

för år 1919
» » 1920
» » 1921

» » 1922

.............. kronor 2,000,000: —

............... » 1,637,400: —

.............. » 900,000: —

.......... » 700,000: —

Summa kronor 5,237,400: —

[13.]

Vidare har riksdagen till bestridande av de till följd av kristiden
uppkommande merkostnader för berörda anskaffning anvisat:

för år 1919.......................................................... kronor 160,000: —

» » 1920........................................................................... » 397,480: —

» » 1921.......................................................................... » 600,000: —

Det av Kungl. Maj:t äskade merkostnadsanslaget. för år 1921 uppgick
till 800,000 kronor, innefattande en förhöjning av de för handvapen
och kulsprutemateriel ursprungligen beräknade anskaffningskostnaderna
med respektive 100 och 50 procent. På grund av inträffat
prisfall ansåg emellertid riksdagen en nedsättning av anslagsbeloppet
till 600,000 kronor kunna ske.

Av det för år 1922 anvisade anslaget, 700,000 kronor, voro 400,000
kronor avsedda för anskaffning av handvapen och återstoden, 300,000
kronor, för anskaffning av fordon och utredning för kulspruteförbanden.
I anslaget ingingo alltså icke några medel för tillverkning av kulsprutor.
Under framhållande att det vore nödvändigt, att gevärsfaktoriets
kulsprutetillverkning alltjämt kunde hållas igång åtminstone
i någon utsträckning, framlade arméförvaltningen uti skrivelse den 30
augusti 1920 en plan för fortsättandet av ifrågavarande tillverkning
under åren 1922—1924, och hemställde ämbetsverket i samband härmed
om beviljande av ett anslag för ändamålet å 1,104,000 kronor, eventuella
dyrtidskostnader däri ej inräknade. Med anledning härav föreslog Kungl.
Maj:t 1921 års riksdag att för fortsatt anskaffning av kulsprutemateriel
bevilja ett anslag av 1,104,000 kronor samt därav å extra stat för år
1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 372,000 kronor.

Riksdagen ansåg sig icke för det dåvarande böra fatta ståndpunkt
till den framlagda tillverkningsplanen men anvisade för ifrågavarande
ändamål å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 300,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[13.] Några medel till bestridande av under innevarande år uppkom mande

merkostnader för tillverkning av bandvapen och kulsprutemateriel
hava ännu icke av riksdagen äskats.

Ovanberörda kulsprutematerielanskaffning avser uteslutande s. k.
tung kulsprutemateriel.

Arméförvaltningen
8 framställning.

Arméförvaltningen har nu anfört, att beträffande erforderlig förstärkning
av det för handvapen avsedda beloppet, 400,000 kronor, följande
torde böra bemärkas.

Det ursprungligen beräknade priset per 6,5 mm. gevär hade uppgått
till 40 kronor. Genom kristidens verkningar hade arméförvaltningen
funnit nödvändigt att å detta belopp begära förstärkning, vilken
successivt måst ökas, och hade den av 1921 års riksdag för år 1921
begärda förstärkningen beräknats till 100 procent, motsvarande således
en tillverkningskostnad av 80 kronor per gevär. Detta pris täckte
emellertid ej den verkliga tillverkningskostnaden, vilken, såsom under
anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel anmälts,
vid en tillverkning av 5,000 gevär måste beräknas till 130 kronor.

Enligt den tillverkningsplan för handvapen, som finge sin avslutning
under år 1922, skulle årstillverkningen — som under de senaste
åren successivt avvecklats från 56,000 vapen per år — för sistnämnda
år omfatta 10,000 vapen, Detta hade varit den minsta årstillverkning,
med vilken man vid planens uppgörande ansett sig kunna räkna. Såsom
under anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel
angivits, hade arméförvaltningen, i avsikt att åstadkomma
erforderliga inskränkningar i statsutgifterna, ansett sig böra försöksvis
nedgå till en tillverkning av endast 5,000 vapen för år 1923.
I samma syfte ansåge sig ämbetsverket —• med hänsyn till storleken
av erforderlig förstärkning för här avsett ändamål — redan för år
1922 böra något minska den förut avsedda årstillverkningen av 10,000
vapen. Att låta denna direkt nedgå till 5,000 läte sig ej lämpligen
göra, men torde, såsom en övergång till sistnämnda för år 1923 planerade
tillverkningssiffra, en nedsättning för år 1922 till 8,000 vapen vara
möjlig att genomföra. Kostnaden för en tillverkning av sistnämnda
storlek uppginge till 115 kronor per gevär och således för 8,000 stycken
till (8,000 x 115 =) 920,000 kronor. Härav vore å extra stat för år
1922 anvisat ett belopp av 400,000 kronor, varför behovet av medel för
handvapen å förstärkningsanslaget uppginge till (920,000—400,000 =)

520,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Beträffande dyrtidskostnaden för tung fculsprutemateriel hade denna [13.]
i anslagsäskande till 1921 års riksdag beräknats till 50 procent för år
1921. Denna procentsats torde för år 1922 ej kunna beräknas lägre
beträffande den i tillverkningsplanen ingående anskaffningen av utredning
m. m. till kulsprutematerielen, vartill vore avsett ett belopp av

300.000 kronor. För förstärkning av detta belopp erfordrades alltså

150.000 kronor. Återstående 300,000 kronor vore avsedda för tillverkning
av 50 tunga kulsprutor, ursprungligen beräknade till 6,000 kronor
per styck. Som under anslaget till fortsatt anskaffning av bandvapen
och kulsprutemateriel vore angivet, uppginge kostnaden per tung kulspruta
med nu gällande prisnivå till 7,500 kronor. Dyrtidsprocenten
härför vore alltså 25 procent, d. v. s. för disponibla 300,000 kronor
erfordrades såsom förstärkning 75,000 kronor. Såsom förklaring av
den i förhållande till merkostnaden för geväret relativt obetydliga kostnadsökningen
för kulsprutan kunde bland annat framhållas, att det ursprungliga
priset på geväret vore beräknat flera år före det på kulsprutan,
i vars till 6,000 kronor beräknade grundpris en del dyrtidskostnader
inginge.

Sammanlagda medelsbebovet för bär avsett förstärkningsanslag utgjorde
således

för handvapen.....................................................

för utredning m. m. till tunga kulsprutor
för tunga kulsprutor........................................

.............. kronor 520,000: —

.............. » 150,000: —

.............. » 75,000: —

Summa kronor 745,000: —

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av det
för år 1922 anvisade reservationsanslaget till fortsatt anskaffning av
handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för sistnämnda år anvisa
ett förslagsanslag av högst 745,000 kronor.

Enligt vad den lämnade redogörelsen giver vid handen, har det av DepartBmentsarméförvaltningen
angivna ytterligare medelsbehovet för tillverkning chefenunder
innevarande år av handvapen och tunga kulsprutor, tillhopa
(520,000 + 75,000 =) 595,000 kronor, beräknats med hänsyn till ett
nödtorftigt uppehållande av driften vid gevärsfaktoriet. Jag anser mig
vid sådant förhållande icke kunna ifrågasätta någon reducering av detta
anslagskrav.

54 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Däremot synes det icke vara oundgängligen nödvändigt att nu hos
riksdagen göra framställning om anvisande av det för utredning m. m.
till tunga kulsprutor av arméförvaltningen äskade merkostnadsbeloppet,

150,000 kronor, enär med fullföljandet av ifrågavarande materielanskaffning
torde böra tillsvidare anstå.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de å extra stat för år 1922
anvisade reservationsanslag till fortsatt anskaffning av
handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 595,000 kronor.

E. Byggnader och ingenjornateriel.

Ifrågasatt ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till
byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och
skjutbanor är i riksstaten för innevarande år upptaget med 2,065,700
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1922 anförde arméförvaltningen, att erfarenheten från såväl
den militära som den civila byggnadsverksamheten visat, att arbetsoch
materialkostnaderna i genomsnitt stigit betydligt mer än 100 procent
över de normala prisen och för det dåvarande ökats med över 200 procent.
På grund härav hade de tidigare erhållna förstärkningsanslagen ej varit
tillräckliga för ett fullgott underhållande av arméns byggnader m. m., i
all synnerhet som många viktiga underhållsarbeten måst på grund av
de otillräckliga underhållsanslagen år efter år uppskjutas. Arméförvaltningen
hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält
och skjutbanor å extra stat för år 1922 anvisa 4,131,400 kronor,
d. v. s. 200 procent av det ordinarie anslagets belopp.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 anförde
dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, att
man syntes hava anledning att för år 1922 räkna med en väsenligt
lägre prisnivå än den, på vilken arméförvaltningen grundat sin beräkning
av anslagsbehovet för nämnda år. Departementschefen ansåge sig

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

därför icke kunna förorda, att ifrågavarande förstärkningsanslag upptoges
till högre belopp än det ordinarie, eller 2,005,700 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna
framställning anvisade riksdagen till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,065,700 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att det visat sig, att byggnadskostnaderna
sjunkit betydligt mindre än som varit väntat och fortfarande
hölle sig omkring 200 procent över 1914 års priser, men torde dock
en mindre nedgång i prisen vara att ytterligare vänta under år 1922.
För att underhållet av arméns byggnader m. m. ej skulle bliva eftersatt,
ansåge fortifikationsdepartementet dock, att byggnadsanslaget för
år 1922 krävde en förstärkning av minst 150 procent, således ytterligare
minst 50 procent utöver redan av 1921 års riksdag anvisade 100 procents
förstärkning. Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av anslaget till
byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år 1922 anvisa

1,032,900 kronor.

Med hänsyn till den ytterligare nedgång i priserna, som numera
ägt rum, och då denna prissänkning torde komma att alltjämt fortgå
under innevarande år, synes mig det av arméförvaltningen äskade förstärkningsanslaget
icke vara av behovet oundgängligen påkallat.

1. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton

infanteriregementen.

Vid 1906 års riksdag beslöts, att nya kasernetablissemang skulle
uppföras för följande femton infanteriregementen, nämligen: Livregementets
grenadjärer, Första och Andra livgrenadjärregementena, Västgöta
regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,
Kronobergs, Jönköpings, Ålvsborgs, Bohusläns, Kalmar och
Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Kostnaderna för de sålunda beslutade kasernetablissemangen beräknades
till 21,744,000 kronor.

På grund av byggnadsarbetenas försenande och under tiden inträffade
stegringar av såväl arbets- som materielpriser har det emellertid

Arméförvaltningens
framställning.

Departements chefen.

[14.]

Åt

riksdagen
hittills beviljade

medel.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

visat sig, att ifrågavarande kasernetablissemang komma att draga en
kostnad vida överstigande den ursprungligen beräknade. Redan vid
1916 års riksdag beräknades kostnaderna sålunda komma att uppgå
till 32,878,180 kronor. Efter kristidens inträde hava kostnaderna år
från år ökats, och, oaktat under år 1919 beslutade betydande inskränkningar
i byggnadsprogrammen, beräknade arméns kasernbyggnadsnämnd,
vilken omhänderhar ifrågavarande byggnadsarbeten, i sina för 1921
års riksdag avsedda medelsäskanden kostnaderna till icke mindre än
56,293,717 kronor, däri dock icke inräknade de särskilda kostnader,
som voro avsedda att belasta vissa av riksdagen i samband med antagandet
av 1914 års härordning beviljade anslag för utförande av vissa
byggnadsarbeten vid armén. Den av Kungl. Maj:t med ledning av
nämnda beräkning begärda anvisningen å riksstaten för år 1922 ansåg
riksdagen sig emellertid på grund av inträffat prisfall kunna nedsätta
med 650,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för uppförande av kasernetablissemang
för ifrågavarande femton infanteriregementen hava hittills beviljats:

av 1906 års riksdag
» 1915 » »

y> 1916 » »

» 1918 » »

» 1919 » »

» 1920 » »

» 1921 » »

....................... kronor 21,744,000: —

....................... » 4,000,000: —

......................... » 7,134,000: —

......................... » 5,000,000: —

...................... » 6,000,000: —

....................... » 7,010,500: —

......................... » 4,715,000: —

eller tillhopa kronor 55,603,500: —

Ifrågavarande anslag hava anvisats till utgående under åren 1906
—1922.

Därjämte har riksdagen för vissa i samband med 1914 års härordning
beslutade utvidgningar vid arméns kasernetablissemang anvisat
särskilda anslag. Av dessa hava tillhopa 915,600 kronor beräknats
för nu ifrågavarande kasernetablissemang.

Omförmälda inskränkningar i byggnadsprogrammen hava föranletts
av byggnadskostnadernas högst avsevärda stegring jämte hänsyn till
den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende. Sålunda
har Kungl. Maj:t förordnat

dels genom brev den 21 mars 1919, att med fortsättande av arbetena
å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet
skall tillsvidare anstå,

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

dels genom brev den 19 juni 1919, att vid Företa och Andra liv- [14.]
grenadjärregementenas kasernetablissemang invid Linköping skall tillsvidare
anstå med uppförande av fyra kasernhus, två mellan kasernhusen
liggande bostads hus, en marketenteribyggnad samt det för nämnda
båda regementen och Östgöta trängkår gemensamma sjukhuset,

dels genom brev den 4 juli 1919, att med uppförande av särskilda
sjukhus för Kronobergs regemente i Växjö och Södermanlands regemente
invid Strängnäs skall tillsvidare anstå, men däremot en kompaniavdelning
vid vartdera av dessa regementens kasernetablissemang
anordnas till provisoriskt sjukhus,

dels ock genom brev den 20 november 1919, att med uppförande
av särskilt sjukhus vid Norra skånska infanteriregementet i Kristianstad
skall tillsvidare anstå, men däremot en kompaniavdelning vid regementets
kasernetablissemang anordnas till provisoriskt sjukhus.

Emellertid har Ivungl. Maj:t genom brev den 4 mars 1921 bemyndigat
kasernbyggnadsnämnden att gå i författning om uppförande av den
i förutnämnda brevet den 19 juni 1919 omförmälda marketenteribyggnaden,
vilken var avsedd för Första livgrenadjärregementet. Genom
brev den 22 juni och den 8 september 1921 hava vidare beträffande
såväl sagda byggnad som marketenteribyggnaden för Andra livgrenadjärregementet
medgivits vidtagandet av vissa ändringar i byggnadsplan,
vilka medförde ökade kostnader.

Enligt de för kasernbyggnaderna fastställda planerna skall vid Bad. och
varje etablissemang uppföras en särskild varmbad- och tvättinrättning.

Av åtskilliga skäl har det därvid befunnits lämpligt att anordna tvätt- Skaraborgs
inrättningen vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang i Skövde re&emente''
så, att den bleve gemensam för samtliga till Skövde förlagda truppförband.
Kostnaderna för den gemensamma tvättinrättningen beräknades
uppgå till 113,890 kronor, därav 79,464 kronor borde påföras extra
ordinarie anslaget till uppförande av kasernetablissemang för femton
infanteriregementen och 34,426 kronor annan utgiftstitel. I anslutning
härtill föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag (proposition nr 6) att
medgiva, att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar finge tagas i
anspråk ett belopp av högst 34,426 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang
av gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden.
Riksdagen biföll förslaget, men uttalade därvid, att riksdagen förutsatte,
att byggnadskostnaderna komme att hållas inom det angivna beloppet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 1945 21 8

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Den 23 mars 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t kasernbyggnadsnämnden
att i enlighet med ingivna ritningar och kostnadsförslag låta
anordna en gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden
för en kostnad av högst 113,890 kronor, därav 79,464 kronor
skulle bestridas av anslaget till fullbordande av kasernetablissemang
för femton infanteriregementen och högst 34,426 kronor från fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att
det skulle åligga kasernbyggnadsnämnden att, därest det vid arbetenas
utbjudande på entreprenad visade sig, att kostnaderna för dem komme
att uppgå till högre belopp än de för ändamålet anvisade, ånyo underställa
ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 augusti 1917 anmälde kasernbyggnadsnämnden,
att det vid utbjudande å entreprenad av byggnadsarbetena
å tvättinrättningen i Skövde och vid en med hänsyn till inträffad
prisstegring verkställd omräkning av det tidigare kostnadsförslaget
visat sig, att totalkostnaderna komme att uppgå till 168,500
kronor eller icke mindre är 54,610 kronor mera, än som förut beräknats
och för ändamålet funnes disponibelt. På grund av vad sålunda
blivit upplyst förordnade Kungl. Maj:t den 17 augusti 1917, att med
ifrågavarande byggnadsarbete skulle tillsvidare anstå.

I statsverkspropositionen till 1918 års riksdag beräknades under
anslagsbehovet till fullbordande av femton kasernetablissemang för uppförande
av den gemensamma tvättinrättningen 168,500 kronor, varav
117,565 kronor påfördes kasernbyggnadsanslaget och 50,935 kronor
fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. Riksdagen hade intet att
erinra häremot.

Den 28 juni 1918 anbefallde emellertid Kungl. Maj:t arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdepartement att verkställa utredning
och inkomma med förslag till uppförande å Karlsborg av en kombinerad
bad- och tvättinrättning för garnisonen därstädes, vilken inrättning
borde utbyggas i en sådan omfattning, att jämväl de till Skövde
förlagda truppförbandens tvätt kunde verkställas därstädes.

Fortifikationsdepartementet har med anledning härav den 9 april
1919 överlämnat ritningar och kostnadsförslag till dylik bad- och tvättinrättning,
slutande å en summa av 585,000 kronor.

Mot detta förslag har intendentsdepartementet i yttrande den 6
juni 1919 i huvudsak icke haft något att erinra och därvid uppgivit,
att mängden av persedeltvätt för garnisonerna i Skövde och Karlsborg
kunde, för år räknat, beräknas utgöra:

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 59

vid Skaraborgs regemente............................................................ 112,000 kg. [14.]

b Livregementets dragoner........................................................ 34,500 b

» Göta ingenjörkår...................................... 31,000 b

» Göta trängkår.............................................................................. 07,000 )>

b Boden-Karlsborgs artilleriregemente ................................... 28,000 b

b intendenturkompaniet i Karlsborg ....................................... 22,300 b

» infanterivolontärskolan i Karlsborg .................................. 13,800 b

tillsammans omkring 308,600 kg.

Sedermera har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i en gemensamt
med fortifikationsdepartementet den 1 september 1920 till Kungl. Maj:t
avlåten skrivelse anfört, att huru än frågan om bad- och tvättinrättning
å Karlsborg kunde komma att avgöras, vore det oundgängligen nödvändigt,
att Skaraborgs regemente, som, alltsedan dess nya kasernetablissemang
togs i bruk, varit utan badinrättning, snarast erhölle en dylik
inrättning. I anledning härav hemställde fortifikationsdepartementet
och sjukvårdsstyrelsen, att kasernbyggnadsnämnden måtte erhålla uppdrag
att uppföra sistnämnda badinrättning.

Efter kasernbyggnadsnämndens hörande uppdrog Kungl. Maj:t den
8 oktober 1920 åt nämnden att inkomma med ritningar och kostnadsberäkningar
för uppförande av den för Skaraborgs regemente avsedda
badinrättning ävensom alternativt för anordnande av eu med densamma
förenad tvättinrättning, avsedd för garnisonen i Skövde, alternativt jämväl
för den till Karlsborg förlagda garnisonen.

Kasernbyggnadsnämnden har med skrivelse den 18 december 1920 Kasembyggöverlämnat
sålunda infordrade ritningar och kostnadsberäkningar. Nämn- npj.r["™endee°a
den har därvid meddelat, att innan nämnden erhållit besked om Kungl. is december
Maj:ts beslut den 17 augusti 1917, varigenom byggandet av bad- och
tvättinrättningen i Skövde uppskjutits, hade nämnden dels anordnat
den inom ångpannehuset utförda högtrycksångpannecentralen av sådan
omfattning, att den ävenledes kunde lämna högtrycksånga, varmvatten
och värme till bad- och tvättinrättningen, och dels i marken mellan
ångpannehuset och platsen för bad- och tvättinrättningen framdragit
en Culvert för ledningsrör av olika slag mellan de tvenne byggnaderna.

För nämndens i tre alternativ avfattade förslag har nämnden lämnat i
huvudsak följande redogörelse.

Alternativet nr 1 omfattade endast uppförande av en byggnad för
badinrättning åt Skaraborgs regemente å den plats, som ursprungligen
avsetts för bad- och tvättinrättningen. Badinrättningen vore utförd

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] enligt samma principer, som tillämpats vid senast utförda varmbadinrättningar
vid de nu pågående kasernbyggnaderna. Kostnaderna för
byggnaden uppginge till 135,700 kronor.

Alternativet nr 2 avsåge uppförande av en byggnad, innehållande
varmbadinrättning för Skaraborgs regemente och tvättinrättning för
garnisonen i Skövde, förlagd å samma plats, som enligt alternativet
nr 1 föreslagits för badinrättningen. Byggnaden innehölle i bottenvåningen
alla för en modern tvättinrättning behövliga lokaler och i den
övre våningen lokaler för varmbadhus i samma utsträckning som enligt
alternativet nr 1. Byggnaden, inklusive maskiner och ledningsarbeten
av olika slag, betingade en kostnad av 389,500 kronor. Av
denna summa borde 284,500 kronor påföras kostnaderna för Skaraborgs
regementes etablissemang och sålunda anslag till fullbordande av femton
kasernetablissemang och ett belopp av 105,000 kronor annat anslag.
Av beloppet 284,500 kronor vore 117,565 kronor redan anvisade av
riksdagen att utgå av nyssnämnda anslag till fullbordande av femton
kasernetablissemang, varför skulle återstå att av riksdagen för ändamålet
äska ytterligare 166,935 kronor. Av det belopp, 105,000 kronor,
som på sätt nämnts borde utgå av annat anslag, hade riksdagen redan
anvisat 50,935 kronor att utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,
varför 54,065 kronor skulle återstå att av riksdagen begäras.

Alternativet nr 3 gällde uppförande av en byggnad, innehållande
varmbadinrättning för Skaraborgs regemente och tvättinrättning för
garnisonerna i Skövde och Karlsborg. Nämnden hade efter utredning
och med stöd av vunna erfarenheter beträffande kapaciteten hos de av
nämnden redan utförda tvättinrättningarna funnit, att någon utvidgning
av själva byggnaden enligt alternativet nr 2 icke erfordrades för att
lämna behövliga utrymmen jämväl för alternativet nr 3 utan endast
ökning av maskinerna sålunda, att tvättmaskinernas antal ökades med
en medelstor maskin, att ångmangeln ökades till närmast större typ
och att antalet centrifuger förändrades från två till tre stycken. Kostnaderna
för alternativet nr 3 utgjorde: hela kostnaden för byggnaden,
inklusive maskiner och byggnader av olika slag, 416,500 kronor, därav
att påföras Skaraborgs regementes etablissemang 218,000 kronor och
annat anslag 198,500 kronor. Merkostnaderna å anslag till fullbordande
av femton kasernetablissemang utgjorde sålunda 100,435 kronor och å
annat anslag 147,565 kronor.

En gemensam tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg
har nämnden i sin sistnämnda skrivelse ansett böra förläggas till
Skövde av följande, enligt nämndens mening synnerligen vägande skäl.

Fjärde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat. (it

1) Vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang i Skövde funnes
en färdig högtrycksångcentral, som vore fullt tillräcklig att lämna
ånga, varmvatten och värme till den enligt alternativet nr 3 föreslagna
bad- och tvättinrättningen; och hade redan en kulvert för rören framdragits
från sagda högtrycksångcentral till platsen för byggnaden. En
dylik central måste nyanläggas för en tvättinrättning i Karlsborg, under
det att, om endast en badinrättning i Karlsborg anlades, densamma
bleve tillräckligt tillgodosedd genom en lågtrycksvärmeledning.

2) Skötseln av högtryckscentralen och maskineriet inom tvättinrättningen
i Skövde kunde ske genom regementets maskinist, som utan
tilläggsbetalning hade att sköta jämväl detta åliggande. Vid förläggning
till Karlsborg måste enligt till nämnden lämnad uppgift särskild
maskinist anskaffas för skötseln av högtryckscentralen och maskiner,
vilket för statsverket torde betyda en årlig extra utgift av 4,000 å

5,000 kronor. För den enkla skötseln av värmeledningen m. m. uti ett
varmbadhus i Karlsborg kunde säkerligen anordningar vidtagas genom
respektive truppförbands försorg.

3) Som enligt verkställda utredningar vikten av tvättgodset för
Skövdegarnisonen uppginge till inalles 177,500 kilogram och för Karlsborgsgarnisonen
till sammanlagt 131,100 kilogram per år, framginge
med all tydlighet, att transportutgifterna bleve för statsverket betydligt
högre, om tvättinrättningen förlädes i Karlsborg, än om den förlädes
i Skövde.

Därjämte hade intendentsdepartementet i frågans tidigare skede
framhållit olägenheterna av, dels att ytterligare en eldfarlig inrättning
förlädes inom Karlsborgs fästning, och dels att antalet av den civila
personalen inom densamma ökades.

Det hade under hand framhållits för nämnden, att en olägenhet för
en förläggning av tvättinrättningen till Skövde vore, att vattentillgången
inom staden vore ganska begränsad. Emellertid torde denna synpunkt
vara av föga värde för frågans bedömande, ity att dels vattenåtgången
inom tvättinrättningen vore ganska ringa eller ett tjugutal
kubikmeter per dygn, och dels Skövde stad avsåge att inom närmaste
åren utvidga sitt vattenverk, så att riklig tillgång på vatten erhölles
inom staden.

Enligt fortifikationsdepartementets beräkning av den 9 april 1919
kostade en varmbad- och tvättinrättning i Karlsborg 585,000 kronor
inklusive apparater, ledningar, högtryckscentral m. m. Denna summa
torde emellertid icke vara tillräcklig för att uppföra byggnaden enligt
det upprättade förslaget, utan torde beloppet höra enligt överslagsbe -

[14-]

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

Utlåtande av
arméförvaltningens
fortifikations-
och
intendentsdepartement.

Kasernbyggnadsnämndens

skrivelse
den 31
augusti
1921.

räkning med tillämpning av nu gällande priser sättas till inemot

700,000 kronor. Det framginge ävenledes härav, att det för statsverket
vore fördelaktigare att förlägga tvättinrättningen i Skövde och eventuellt
endast uppföra ett varmbadhus i Karlsborg.

Då det av skäl, som sjukvårdsstyrelsen anfört, syntes vara oundgängligen
nödvändigt att uppföra en varmbadinrättning vid Skaraborgs
regementes etablissemang och det enligt nämndens förmenande vore för
statsverket av ekonomisk fördel ej mindre att sammanföra denna badinrättning
med en tvättinrättning, därest sådan skulle anordnas för
garnisonen i Skövde, emedan de samfällda byggnadskostnaderna härigenom
nedbringades, än även att utvidga denna tvättinrättning att
användas jämväl för garnisonen i Karlsborg, enär detta kunde ske för en
relativt obetydlig merkostnad, ville nämnden förorda byggnadsföretagets
utförande enligt alternativet nr 3.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava
tillstyrkt kasernbyggnadsnämndens förslag, alternativet nr 3, till utförande
av en varmbadinrättning för Skaraborgs regemente kombinerad med en
tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har nu kasernbyggnadsnämnden
gjort framställning rörande ytterligare medelsbehov för år 1922 och
därvid överlämnat följande av byggnadschefen samma dag upprättade

Sammanställning av förnyade kostnadsberäkningar för uppförande av femton kasernetablissemang
för infanteriet med iakttagande av de inskränkningar i byggnadsprogrammet,

som av Kungl. Maj:t fastställts.

1. Kungl. Livregementets grenadjärers Icasernetablissemang invid Örebro.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................. 2,324,259: 71

2. Kungl. Värmlands regementes Icasernetablissemang invid
Karlstad.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper............................................. 2,342,573: 08

3. Kungl. Upplands infanteriregementes Icasernetablissemang
invid Uppsala.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper............................................ 2,093,944: 90

Transport 6,760,777:69

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 03

Transport 6,700,777:69

4. Kungl. Bohusläns regementes kasernetablissemang
invid Uddevalla.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper .................... 2,316,065: 30

Uddevalla stads bidrag till etablissemanget .................. 50,000: — 2 266 065: 30

5. Kungl. Skaraborgs regementes kasernetablissemang
invid Skövde.

Utgifter för etablissemanget till den 1 september 1921 1,996,413: 44
Resterande arbete:

Yarmbad- och tvättinrättning, inklusive maskinella anordningar;
tvättinrättningen gemensam för garnisonen
i Skövde och Karlsborg; summa kostnad
enligt underdånig skrivelse av den 18 december

1920 = 416,500 kronor; på byggnadskostnaderna

för Skaraborgs regemente kommande del härav 218,000: — g 214 413- 44

6. Kungl. Jönköpings regementes kasernetablissemang
invid Jönköping.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................. 2,194,958:06

7. Kungl. Alvsborgs regementes kasernetablissemang
invid Borås.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................ 2,228,413: 94

8. Kungl. Västgöta regementes kasernetablissemang
invid Vänersborg.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper.......................

Kostnader för fullbordandet av relationsritningar och
berättelse över etablissemanget..............................

9. Kungl. Kronobergs regementes kasernetablissemang
invid Växjö.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ....................................-.........,.............................

Återstående kostnader för etablissemanget, med avräkning
för beräknad återvinning vid försäljning av
resterande materialier och inventarier .................

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921 ........................................

Kostnader för bostadsbyggnad åt förrådsvaktmästare

och eldare enligt 1921 års riksdags beslut...........

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg............................................................••••......

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader.
...................................................................

Transport 24,590,445: 32

2,643,816: 89
2,000: —

6,025,655: 52

39,444: 48
900: —
25,000:

41001); _

148,000: —

2,645,816: 89

6,280,000: —

[14.]

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

Transport 24,590,445: 32

10. Kungl. Kalmar regementes kasernetablissemang
invid Eksjö.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ...................................................................... 5,315,185:86

Återstående kostnader för etablissemanget med avräkning
för beräknad återvinning vid försäljning av

resterande materialier och inventarier ................. 286,940: 59

Kostnad för elektrisk belysning i airester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921....................................... 900: —

Ersättning till Eksjö stad för utsläppande i stadens
kloaknät av från etablissemanget härflytande spillvatten,
enligt nådigt brev den 20 augusti 1920... 85,000: —

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg........................................................................ 30,973: 55

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader
.................................................................. 148,000: — ~ gg-j 000- —

11 . Kungl. Södermanlands regementes kasernetablissemang
invid Strängnäs.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ...................................................................... 5,627,152:65

Återstående kostnader för etablissemanget..................... 1,312,294:01

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921 ....................................... 900: —

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg....................................................................... 35,653: 34

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader
............................................................... 148,000: —

7,124,000: —

12 och 13. Kungl. Första och Andra livgrenadjärregementenas
kasernetablissemang invid Linköping.

Utgifter för etablissemangen till och med den 30 juni

1921 ...................................<...................................... 8,222,694:98

Återstående kostnader för etablissemangen..................... 3,997,922: 21

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921.......................................... 1,800: —

Kostnad för utökning av hissanläggning i sjukhus enligt
nådigt brev den 4 mars 1921........................... 1,150: —

Kostnad för uppförande av en mässbyggnad för Kungl.

Första livgrenadjärregementet enligt nådigt brev

den 4 mars 1921 ................................................. 237,000: —

Kostnad för ändring av samma byggnad enligt nådigt

brev den 22 juni 1921 ............................................. 20,500: —

Transport 37,581,445: 32

Fjärde huvudtiteln: 1922 års till äg g sstat.

Transport 37,581,445:32

Kostnad för ändring av Kungl. Andra livgrenadjärregementets
mässbyggnad enligt nämndens underdåniga
skrivelse den 16 juli 1921'')........................ 22,000:

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg...................................................................... 68,932: 81

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader
................................................................. 296.000: 12,868,000: —

14. Kungl. Norra skånska infanteriregementets
kasernetablissemang invid Kristianstad.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

o 1921 ......................... ............................................... 6,103,361: 64

Återstående kostnader för etablissemanget..... ...........■ 620,285:36

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921.....................................■••• 900:

Statens bidrag till huvudavloppsledning enligt nådigt

brev den 6 december 1918....................................... 50,000:

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg............................................................. 11,453:

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader
.................................................................. 148,000: 6,934,000: —

15. Kungl. Södra skånska infanteriregementets
kasernetablissemang invid Lund.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ................................................. 1,433,099:02

Å materialier och inventarier m. m. beräknas
att återvinnas cirka.................... 209,000: — 1,224,099: 02

Kostnad för diverse permanenta arbeten enligt beslut

av 1921 års riksdag.................................................

Ersättning till byggmästaren A. Svensson för uppförd

marketenteribyggnad ...............................................

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg..............................................................;........

På etablissemanget förd del av nämndens expeditons kostnader

................................................................ 148,000: — 1,456,091: 26

Summa kronor 58,839,536:58

37,500: —
4,992: 24
41,500: -

Säger kronor 58,839,100: —

Av riksdagen anvisade medel: .

Till och med 1920 års riksdag....................................... 51,804,100: —

Av 1921 års riksdag anvisade:

å tilläggsstat för år 1921 ................................................ 2,715,000:

för år 1922 ........................................................................ 2,000,000: — 56,519,100: —

Rest att bevilja kronor 2,320,000: —

i) Ändringsförslaget godkändes av Kungl. Maj:t genom förut omförmälda beslutet den 8
september 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft.

[14-]

1945 21 9

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] För egen del har kasernbyggnadsnämnden i sin skrivelse den 31

augusti 1921 anfört i huvudsak följande.

1921 års riksdag hade nedsatt den av Kungl. Maj:t i enlighet med
nämndens dåvarande kostnadsberäkningar begärda anvisningen med

650,000 kronor. Då likväl sagda kostnadsberäkningar visat sig under
numera gällande förhållanden vara för lågt beräknade, uppstode sålunda
en första brist i nämndens medelsbehov för år 1922 av 650,000 kronor,
eller skillnaden mellan det begärda och det anvisade beloppet.

Under tiden efter den 1 september 1920, då nämnden avgav sin
senaste redogörelse för sitt medelsbehov, hade dels Kungl. Maj:t och
riksdagen gemensamt och dels Kungl. Maj:t ensam lämnat nämnden bemyndigande
att låta utföra vissa byggnadsföretag m. m. för medel,
vilka skulle påföras anslaget till uppförandet av femton kasernetablissemang.
A anslaget hade därjämte disponerats medel för skjutbana i Lund,
vilka medel tidigare av nämnden icke upptagits vid beräkning av dess
medelsbehov, enär nämnden icke hade sig bekant, att denna skjutbana
blivit utförd. Sammanlagda beloppen av anslaget sålunda påförda och
å detsamma disponerade medel uppginge till 352,550 kronor.

Uti ovan intagna sammanställning av förnyade kostnadsberäkningar
för ovanberörda etablissemang hade nämnden därjämte intagit jämväl
den prisstegring, som enligt nämndens skrivelse den 18 december 1920
måste beräknas vid uppförandet av den tillsvidare inställda bad- och
tvättinrättningen för Skaraborgs regemente i Skövde, ävensom kostnaderna
för verkställd utvidgning av stallar och förråd vid Västgöta regemente
i Vänersborg, enär de speciella anslagen för sistnämnda byggnader
inginge i de uti sammanställningen upptagna av riksdagen anvisade
medel. Genom dessa tvenne poster hade i den nya sammanställningen
tillkommit 145,859 kronor 77 öre utöver den föregående år
inlämnade kostnadssammanställningen.

Kostnadsökningarna i övrigt hade uppkommit av skilda orsaker.

Huvudgrunden till dem vore emellertid de höga arbetspriser, vilka
nämnden varit nödsakad betala och vilka nämnden, då den föregående
år till Kungl. Maj:t uppgav sitt resterande medelsbehov, icke kunde till
fullo beräkna. Såsom basis för föregående års kalkyler över de stegrade
arbetskostnaderna antog nämnden dels beträffande timpriserna det
förslag till uppgörelse i den pågående striden inom byggnadsfacket, som
avgivits av den utav Kungl. Maj:t utsedda förlikningskommissionen, och
dels beträffande ackordsprisen en på dessa timpriser grundad beräkning
av desamma, varvid utgicks från relationen mellan tidigare gällande

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat. 07

tim- och ackordspriser. Dessutom hade utgåtts ifrån en approximativ
uppskattning av de för de återstående arbetena erforderliga timverken.

Emellertid slutade föregående års strid inom byggnadsfacket under
november månad med en uppgörelse, varigenom såväl de av förlikningskommissionen
föreslagna timprisen ganska väsentligt höjdes som ock
ackordspriserna blevo avsevärt högre än vad nämnden enligt ovan förutsatt.
De nya ackordsprislistorna tillerkände arbetarna, förutom höjda
ackordspriser, betydligt större förmåner än förut genom ytterligare specialisering
av prislistornas poster och dylikt. Den approximativa uppskattningen
av de resterande timverken hade ävenledes visat sig vara
för låg, sedan nämnden numera kunnat med större noggrannhet än förut
beräkna värdena av de vid varje etablissemang återstående arbetena.

Då den allra största delen av för de olika etablissemangen behövliga
materialier var inköpt före det inträffade prisfallet å desamma, hade
nämnden icke kunnat genom billigare materialinköp i någon nämnvärd
mån kompensera de högre arbetspriserna. Nämnden ansåge sig icke
heller böra i någon större utsträckning räkna med den nästkommande
år väntade sänkningen å arbetspriserna. Den 1 april 1922, då avtalen
utginge inom byggnadsfacket, vore etablissemangen i Växjö och Eksjö
avlämnade, och återstode vid etablissemangen i Strängnäs och Kristianstad
huvudsakligen kompletteringsarbeten. Endast vid etablissemangen
i Linköping fortginge arbetena med full kraft.

En del extra kostnader hade uppstått genom att nämnden vid inköp
av materialier i full utsträckning tillämpat det kungl. cirkulär, som
den 15 april 1921 avlåtits till de myndigheter, vilka hade att verkställa
upphandling för statens behov, angående ökat företräde för svenska
varor vid dylik upphandling.

Omkostnaderna för etablissemanget i Växjö hade visat sig väsentligt
överstiga de beräknade, beroende på såväl vad ovan anförts som
ock att nämnden måst vidkännas icke obetydliga utgifter för gäldande
av vissa avtalade merkostnader, som icke kunnat fixeras förrän efter
avlämnandet av föregående års kostnadssammanställning, vartill komme
oberäknade utgifter för flyttning av telegrafledningar i samband med
uppbyggande av de uti fastställt byggnadsprogram ingående viadukterna
över Växjö—Alvesta järnväg, förlusterna på den i konkurs försatte
grundläggningsentreprenören m. m.

Utgifterna för kasernbygget i Eksjö understege ganska betydligt
de tidigare beräknade, beroende därpå att material- och transportkostnaderna
ställt sig gynnsammare, än som kunnat förutses, och arbetare -

[14.]

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] stammen varit måttfull i sina anspråk samt visat synnerligen goda arbetsprestationer.

De båda etablissemangen i Strängnäs och Kristianstad både utbyggts
efter likartat program, och syntes kostnaderna för desamma stå i den
rätta proportionen till varandra. Arbetspriserna i Strängnäs både nämligen
varit icke obetydligt högre än i Kristianstad.

För de båda etablissemangen i Linköping vore merkostnaderna för
resterande arbeten relativt låga, beroende på de jämförelsevis gynnsamma
arbetsförhållandena på platsen.

Beträffande omkostnaderna för det tillsvidare inställda kasernbygget
i Lund hade nämnden ansett sig på grund av de allmänna prissänkningarna
å byggnadsmaterialiemarknaden böra väsentligt nedsätta den uti
föregående års kalkyler beräknade återvinsten vid försäljningen av inköpta
materialier och inventarier. Därjämte hade upptagits ersättning
till byggmästaren A. Svensson, med vilken nämnden träffat uppgörelse
om uppförande av en provisorisk marketenteribyggnad under förutsättning
att han skulle beredas tillfälle att i densamma driva marketenterirörelse
under byggnadstiden. Om bygget skulle nedläggas, torde
Svensson böra beredas ersättning för havda kostnader vid byggnadens
uppförande. I denna fråga avsåge nämnden att sedermera göra särskild
framställning.

Enligt ovan intagna sammanställning uppginge de medel, som utöver
de av riksdagen redan anvisade erfordrades för ifrågavarande
femton kasernetablissemangs färdigställande, till 2,320,000 kronor. Då
nämnden avsåge att, om särskilda hinder icke inträffade, slutföra ifrågavarande
arbeten under loppet av år 1922, borde beloppet anvisas å
extra stat för år 1922.

Kasern- I skrivelse den 6 oktober 1921 har kasernbyggnadsnämnden an konoch «*.

~~ ~ . ~ jnäs,

genom skiljedom den 28 september 1921 tillerkänts ersättning för av
kristiden föranledd ökning i bolagets kostnader å ifrågavarande arbeten
med 50,000 kronor, vilket belopp skiljemännen förpliktat kronan att
till bolaget utgiva jämte fem procent årlig ränta därå från den 26 april
1921, till dess betalning skedde. Skiljenämnden hade bestämt kostnaden
för 8kiljemannaförfarandet till 4,000 kronor, att av parterna gäldas
till hälften vardera. På grund av vad sålunda anförts anhölie kasernbyggnadsnämnden
om anvisande av för ändamålet erforderliga medel.

nämndens att Granit- och Betong Aktiebolaget i Stockholm, som enligt

skrivelse trakt mellan nämnden och bolaget åtagit sig att utföra planeringsdeiIL6iSoit0‘
grundläggnings- m. fl. arbeten för kasernetablissemanget i Sträng

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Genom beslut den 2 december 1921 förordnade Kungl. Maj:t, att [14.]
de kronan ådömda ersättningsbeloppen, tillhopa 52,000 kronor, jämte
ovan omförmälda ränta å 50,000 kronor skulle utbetalas tran anslaget
till fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Till följd härav har nämnden den 8 december 1921 till bolaget
utbetalat ett belopp av 53,534 kronor 72 öre.

vissa
tag

I skrivelse den 1 december 1921 har kasernbyggnadsnämnden anmält
merkostnader å uppförandet av det numera iullbordade militärsjukhuset
i Sollefteå. Härom har nämnden anfört följande.

Genom brev den 13 februari 1920 hade Kungl. Maj:t lämnat kasernbyggnadsnämnden
uppdrag att gå i författning om uppförande av
en sjukhusbyggnad i Sollefteå i enlighet med av nämnden upprättat
förslag, varvid Kungl. Maj:t ställde till nämndens disposition dels av
riksdagen för ändamålet anvisade medel, 370,000 kronor, och dels ytterligare,
tillsammans 209,000 kronor, ur anslaget till merkostnader för
" er antagandet av 1914 års härordning beslutade byggnadsförevid
armén. De för bygget disponibla penningmedlen utgjorde sålunda
579,000 kronor.

Uti nämndens skrivelse i ärendet den 6 februari 1920 hade nämnden
uppgivit förenämnda kostnadssumma för det alternativ för sjukhusbyggnaden
i fråga, som av Kungl. Maj:t valts, nämligen densammas
inredande jämväl med en mindre avdelning, avsedd för civil sjukvård,
samt med en sjukhushiss.

Byggnaden, som uppförts under nämndens egen regi, vore numera
fullbordad och hade överlämnats till arméförvaltningens fortifikationsdepartement
i närvoro av generalfältläkaren den 8 sistlidne oktober.
En del mindre önskemål, vilka vid överlämnandet framställts, hade tillgodosetts
till den utsträckning, nämnden ansett vara nödvändigt. Byggnaden
med dess i allo utav goda och biståndiga materialier genomförda
inredning hade vid överlämnandet vunnit de medicinska myndigheternas
synnerliga gillande.

De slutliga kostnaderna för byggnadens färdigställande hade uppgått
till kronor 631,082: 95. De av Kungl. Maj:t enligt ovan anvisade
medlen utgjorde allenast 579,000 kronor, vadan eu merkostnad av kronor
52,082: 95 uppkommit.

Orsakerna till denna merkostnad vore flera.

Uti sin skrivelse av den 6 februari 1920 hade nämnden meddelat,
att densamma icke kunnat föranstalta om några undersökningar av

Kasernbyggnadsnämndens

skrivelse
den 1
december
1921.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] grundförhållandena på platsen för sjukhusbygget, utan hade nämnden
vid kostnadsberäkningarnas upprättande förutsatt en grundläggningsmetod
för byggnaden, överensstämmande i huvudsak med den, som
armé förvaltningens fortifikationsdepartement tänkt sig enligt de för
nämnden vid tiden för kostnadsberäkningarna tillgängliga, av departementet
upprättade ritningarna. Efter det nämnden låtit verkställa de
nödiga grundundersökningarna, hade densamma funnit, att källarmurarna
under hela byggnaden måst nedföras till i medeltal 1,2 meter
större djup än fortifikationsdepartementet tänkt sig för att nå bärande
lager, detta oaktat att den plats, som efter samråd med arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse och vederbörande militära myndigheter definitivt
bestämts för byggnaden, valts huvudsakligen med hänsyn till
nedbringande av byggnadskostnaderna. Grundläggningsarbetena hade
härigenom blivit betydligt dyrare än som beräknats, enär för desamma
åtgått ungefär 150 kubikmeter betong, 600 kvadratmeter träformar för
betongmur och 400 kubikmeter schaktningsarbeten mer än uti beräkningarna
upptagits, motsvarande ett tillskott i kostnaderna av 12,150
kronor.

I förberörda skrivelse den 6 februari 1920 hade nämnden vidare
erinrat, att för de uppgivna kostnaderna förutsatts ett pris av 175 kronor
per tusen stycken för det uti byggnaden ingående storteglet, levererat
fritt banvagn Sollefteå. Detta pris baserades på en uppgift, lämnad
av det för tegelleverans till sjukhusbygget i fråga bäst belägna tegelbruket,
nämligen Högoms tegelbruk invid Sundsvall, som meddelat att
priset å storteglet kunde beräknas efter 150 kronor per tusen, fritt
banvagn Sundsvall, sålunda motsvarande cirka 175 kronor per tusen, fritt
banvagn Sollefteå. När teglet sedermera skulle inköpas, begärde tegelbruket
250 kronor per tusen för teglet. Nämnden hade givetvis icke
kunnat reflektera på detta pris, utan vänt sig till andra tegelbruk. Det
för statsverket gynnsammaste anbudet hade avgivits av Vålbackens
tegelbruk invid Östersund, som erbjudit sig att försälja för sjukhusbygget
erforderligt tegel av formatet 25x12,5x7,5 cm, sålunda ett format
i storlek mellan stortegel och det vanliga normalteglet, för 150
kronor per tusen, fritt banvagn Sollefteå. Detta erbjudande hade antagits
av nämnden. Enär av det inköpta teglet åtginge 320 stycken
och av stortegel 250 stycken per kubikmeter tegelmur, hade ett betydligt
större parti av det förstnämnda teglet måst anskaffas än som erfordrats,
därest stortegel kommit till användning. Kostnaderna för tegelmurningen
hade på grund härav blivit högre än som beräknats. Den
verkliga kostnaden för tegelmurningen hade uppgått till kronor 82,317: 96,

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

under det att densamma beräknats till blott kronor 65,025: —. Merkostnaden
utgjorde kronor 17,292: 96.

Nämnden, som vid kostnadsberäkningarnas upprättande icke ägt
kännedom om det befintliga vatten- och avloppsnätets utsträckning invid
byggnaden, ej heller byggnadens definitiva plats, hade förutsatt,
såsom ock angivits i meromnämnda skrivelse den 6 februari 1920, att
de utvändiga ledningarnas längd uppgått till högst 40 meter. De utvändiga
avloppsledningarna hade i verkligheten blivit avsevärt längre,
varjämte nämnden varit nödsakad låta omlägga den till Sollefteå läger
utgående vattenledningen, som passerade fram genom byggnadens blivande
grund. Den verkliga kostnaden för de utvändiga vatten- och
avloppsledningarna stege till kronor 6,821: 86, under det att den beräknade
kostnaden uppginge till kronor 2,000: —. Merkostnaden vore
sålunda kronor 4,821: 86.

Förenämnda ökade kostnader för dyrare grundläggning, för högre
pris å tegel och för längre utvändiga ledningar än som vid kostnadsberäkningarnas
verkställande förutsatts, uppginge till sammanlagt kronor
34,264: 82.

Kostnadsberäkningarna, vilka upprättats vid årsskiftet 1919—1920,
hade baserats på då gällande arbetspriser. De väsentliga prisstegringarna
i arbetskostnaderna under år 1920, vilka förhöjt arbetslönerna
med cirka 60 % utöver därförut gällande arbetspriser, hade nämnden
vid beräkningarnas utförande icke kunnat överblicka. Uti ovan angiven
slutkostnad för byggnaden inginge arbetslöner för å arbetsplatsen utfört
arbete till ett belopp av cirka 170,000 kronor. Nämnden hade sålunda
fått vidkännas ett betydande belopp, 50,000—60,000 kronor i merutgifter
utöver de beräknade för arbetsprestationerna å byggnadsplatsen.

I övrigt hade arbetspriserna i Sollefteå kunnat av arbetarna hållas
uppe i oberäknad höjd på grund av relativt god arbetstillgång i trakten.
Nämnden hade till och med övervägt att, för att nedbringa kostnaderna
å putsnings- med flera arbeten, anställa mureriarbetare från Stockholm
till härstädes gällande arbetspriser.

De beställningar å sintrade plattor till golv och socklar, nämnden
måst göra i Tyskland, hade blivit på grund av strejker och sabotage
försenade ungefär 2 månader, medförande en ökad kostnad genom
byggnadstidens förlängning av framåt 4,000 kronor. Nämnden hade
nämligen avsett att färdigställa byggnaden i god tid före årets regementsövningar,
vilket dock misslyckats på grund av förenämnda försenade
leveranser.

L14.]

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] Den inredning, nämnden ursprungligen avsett att verkställa inom

byggnaden, liksom ock omfattningen av källarlokalerna, hade angivits
å de till Kungl. Maj:t ingivna ritningarna och kostnadsberäkningarna.
Emellertid hade från de medicinska myndigheterna, arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse och regementsläkaren, redan före arbetenas igångsättande
och sedermera under dess fortskridande framställts önskemål,
rörande ökad inredning och utvidgade källarlokaler, vilka nämnden av
skilda orsaker ansett sig böra tillmötesgå.

Sålunda hade nämnden ansett sig, redan innan grundläggningsarbetena
igångsatts, med hänsyn till dels de avsevärda förmåner, som
vunnits genom utgrävning av hela källarutrymmet och därmed sammanhörande
mindre ändring av källarlokalerna, varigenom möjligheter
bereddes, att i källaren sedermera anordna sjukhuskök m. m., dels den
relativt låga kostnad dessa utvidgningar betingat, emedan källarmurarna
måst nedföras till större djup, än ursprungligen täukts, och därigenom
en vidgad utschaktning inom byggnaden varit nödvändig och
dels de dåvarande gynnsamma utsikterna beträffande byggnadskostnadernas
begränsning, kunna på hemställan från de medicinska, och även
de militära myndigheterna på platsen, besluta sig för omförmälda utvidgning.
Merkostnaderna för anordnande av källarlokaler under hela
byggnaden, däribland ett obduktionsrum, och direkt nedgång utifrån
till likbod med därmed sammanhörande mindre ändringar av byggnaden
i övrigt, hade stigit till kronor 7,424: 31.

Likaså hade nämnden ansett sig böra tillmötesgå sjukvårdsstyrelsens
enträgna anhållan om anbringande av golvsocklar av sintrade
plattor i stället för av trä och hörnbeklädnader av engoberad sten i
stället för vanlig puts för eu merkostnad av kronor 9,098: 90. Dessa
anordningar förhöjde avsevärt det hygieniska värdet av byggnaden och
vore av natur att betydligt öka byggnadens hållbarhet. Nämnden hade
ansett sig jämväl i detta fall kunna låta vidtaga de begärda förbättringarna,
emedan, då desamma under byggnadsarbetenas allra första skede beslutats,
den ekonomiska ställningen hade varit särdeles gynnsam, enär
en del fördelaktiga inköp av materialier dessförinnan gjorts. Det var
därjämte för nämnden uppenbart, att dessa förbättringar kunde utföras
för betydligt lägre belopp i samband med byggnadsarbetena än sedermera.

Därjämte hade nämnden, efter samråd med arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, ansett sig böra anskaffa den fasta inredningen i
röntgenavdelningen i samband med övrig inredning i byggnaden. Kostnaden
för detta inrede, vilken icke upptagits i de ursprungliga beräkningarna,
uppginge till kronor 4,899: 30. De ökade utgifterna för de

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat. 73

sålunda tillkomna inredningsarbetena och utökningen av källarutrymmena
uppginge till sammanlagt kronor 21,422: 51.

1 samband med de slutliga planeringsarbetena kring byggnaden
hade det befunnits nödvändigt att utföra en trumma av betong under
tillfartsvägen till byggnaden. Denna trumma, vars kostnad icke heller
upptagits i de ursprungliga beräkningarna på grund av att nämnden
då icke hade kännedom om förhållandena på platsen, hade betingat ett
pris av 600 kronor.

Samtliga här ovan omnämnda förhållanden hade samverkat, var i
sin mån, till de uppkomna merkostnaderna. Dessa kostnader understege
emellertid väsentligt summan av de ökade utgifter, som ovan anförda
förhållanden betingat, varvid kunde framhållas, att enbart utgifterna
för arbetsprisernas höjning överstege de uppkomna verkliga merkostnaderna.
Hade sålunda arbetsprisen icke stegrats, hade övriga utgifter
kunnat hållas inom ramen av de anvisade medlen.

Utav nämndens meromnämnda skrivelse den 6 februari 1920 framgånge,
att nämndens kostnadsberäkningar utvisade ej mindre, att byggnaden
kunnat uppföras för ett belopp av cirka 100,000 kronor lägre än
lägsta inkomna anbud, än även att nämnden dessutom hade beräknat, till
skillnad från de föreskrifter, arméförvaltningens fortifikationsdepartement
utfärdat till grund för sagda anbud, att för de uppgivna kostnaderna
dessutom, bland annat, låta inlägga fönsterbänkar av kalksten i sjuksalar
i stället för fönsterbänkar av cement, vilka måste anses ovaraktiga
och olämpliga, linoleummattor å golven, väggbeklädnad och
golvbeläggning av sintrade plattor uti snyggningsrum och dylikt, golv
av marmormosaik i operationsrum, vilket emellertid vid utförandet ersatts
av golv av vita, sintrade plattor, ökade inredningsarbeten m. m.,
tillsammans betingade en merkostnad av cirka 35,000 kronor; varjämte
medel ingått uti kostnadsuppgifterna för verkställande av behövliga
planeringsarbeten och rännstenar. Sålunda hade dessa kostnadsberäkningar
ställts minst 135,000 kronor gynnsammare än det lägsta anbudet.

Beträffande frågan om de uppkomna merkostnadernas undvikande
vid tillämpande av entreprenadsystem erinrade nämnden, att de merkostnader,
som en entreprenör fått bära, torde vara merutgifterna
för tegelinköpet och arbetspriserna, förutsatt, att han icke reserverat
sig . härutinnan. Numera syntes det emellertid att döma av åtskilliga
skiljedomslut, som om stora möjligheter förelåge för en entreprenör att
jämväl få dessa merkostnader betäckta. Det vore sålunda uppenbart,
att denna byggnads utförande under nämndens egen regi tillfört statsverket
väsentliga besparingar.

Bihang till riksdagens •protokoll 1922. 1 saml. 2 höft.

[14.]

1945 21 10

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] Då antalet sjukplatser inom byggnaden utgjorde 92 stycken, upp ginge

kostnaden per sjukplats till så när 7,00U kronor, vilket belopp
torde kunna anses lågt med hänsyn därtill, att byggnaden uppförts
under maximal-prislägen å arbete och materialier och fyllde alla krav
på en byggnadstekniskt omsorgsfullt utförd byggnad och på en, ur
läkaresynpunkt sett, välinredd och modern hygien fullt tillfredsställandesjukhusbyggnad.

På grund av vad nämnden ovan anfört anhöll densamma, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1922 års riksdag att för täckande av
resterande byggnadskostnader för militärsjukhuset i Sollefteå anvisa ett
belopp av 52,082 kronor 95 öre.

Departe- Riksdagarna till och med år 1920 hava för ifrågavarande femton

chefen, kasernetablissemang jämte de i samband med 1914 års härordning beslutade
utvidgningarna vid dem anvisat å anslag för uppförande av
kasernetablissemangen 50,888,500 kronor och å särskilda anslag för
nämnda utvidgningar 915,600 kronor, tillhopa 51,804,100 kronor. I
statsverkspropositionen till 1921 års riksdag beräknade Kungl. Maj:t
sammanlagda kostnaderna för slutförande av kasernbyggnadsarbetena,
med de av Kungl. Maj:t beslutade inskränkningarna i byggnadsprogrammen
till 57,166,617 kronor 45 öre, däri inräknade kostnaderna
för de i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretagen.
Den summa, som utöver dittills anvisade belopp skulle ytterligare
erfordras för kasernbyggnadsarbetenas slutförande med nämnda
inskränkningar, utgjorde således (57,166,617:45—51,804,100=) 5,362,517
kronor 45 öre eller i runt tal 5,365,000 kronor. Av detta belopp anvisade
riksdagen 2,715,000 kronor å tilläggsstat för år 1921, men beträffande
återstoden, 2,650,000 kronor, vars anvisande begärts å extra
stat för år 1922, ansåg riksdagen sig på grund av inträffat prisfall
kunna begränsa anvisningen till 2,000,000 kronor. Sistnämnda belopp
uppfördes å extra stat för år 1922. Sammanlagt har riksdagen sålunda
för ändamålet hittills beviljat (51,804,100 + 2,715,000 + 2,000,000=)

56.519.100 kronor.

De av kasernbyggnadsnämnden med skrivelse den 31 augusti 1921
nu ingivna förnyade kostnadsberäkningarna sluta å ett belopp av

58.839.100 kronor. Rörande anledningarna till den sålunda inträdda
kostnadsökningen tillåter jag mig hänvisa till nämndens här ovan meddelade
redogörelse.

Vad beträffar bad- och tvättinrättningen i Skövde, som enligt
sistnämnda kostnadsberäkningar skulle belasta förevarande anslag med

218,000 kronor, finner jag väl goda skäl tala för att en gemensam

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillag g sstat. 75

tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg förlägges till [14.]
Skövde och uppföres i samband med badinrättning för Skaraborgs
regemente. Med hänsyn till den förestående revisionen av vårt försvarsväsende
och jämväl till rådande statsfinansiella svårigheter torde
emellertid med nämnda byggnadsföretag få tillsvidare anstå. Vid sådant
förhållande och då, enligt vad kasernbyggnadsnämnden uppgivit, byggnadsarbetena,
med de av Kungl. Maj:t beslutade inskränkningar i
byggnadsprogrammen, komma att fullbordas under år 1922, torde anledning
saknas att nu beräkna medel för uppförande av ifrågavarande
bad- och tvättinrättning.

Den av nämnden i skrivelse den 31 augusti 1921 begärda anvisningen
bör sålunda minskas med sist omförmälda belopp, 218,000
kronor. Aven det därefter återstående av kasernbyggnadsnämnden beräknade
beloppet [58,839,100—(56,519,100 + 218,000)=] 2,102,000 kronor
synes mig vara för högt tilltaget. Man torde under 1922 kunna räkna
med avsevärt fallande byggnadskostnader. Men därjämte synes mig böra
tagas under särskild omprövning, huruvida icke även på annat sätt kostnaderna
kunna nedbringas. Jag har redan vidtagit åtgärder för en sådan
omprövning. Den besparing, som på grund av anförda omständigheter
kan vinnas, låter sig på förhand endast approximativt uppskattas, men
synes mig kunna beräknas till i runt tal 500,000 kronor. Då emellertid
byggnadsarbetena skola fullfordas under innevarande år och det sålunda
är av vikt, att tillräckliga medel härför stå till förfogande, vore det
enligt min mening fördelaktigt, om Kungl. Maj:t kunde förfoga över
något belopp till reglerande av eventuella merkostnader. Medel härtill
torde kunna beredas från äldre anslag, som riksdagen å extra stat under
en följd av år och senast å extra stat för år 1909 anvisat till uppförande av
nya byggnader för armén. Å sagda anslag fanns vid 1921 års utgång
en reservation av 695,606 kronor 87 öre, varav ett belopp av 673,500
kronor var avsett för uppförandet av ett kasernetablissemang för fem
skvadroner för Skånska husarregementet, vilket etablissemang icke
kommit till utförande. Riksdagens medgivande torde därför böra inhämtas
för Kungl. Maj:t att efter särskild prövning taga i anspråk högst

500,000 kronor av nämnda reservation till bestridande av uppkommande
merkostnader för arbeten å de utav 1906 års riksdag beslutade
kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Nämndens enligt skrivelsen den 31 augusti 1921 anmälda ytterligare
medelsbehov för innevarande år kunna alltså nedbringas till
[58,839,100—(56,519,100+218,000 + 500,000) =]. 1,602,000 kronor.

Härtill komma två belopp, vilka nämnden i senare avlåtna skrivelser
anmält till ersättande. Det ena av dessa belopp, 53,534 kronor 72 öre,

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstcit.

[14.J som nämnden genom skiljedom dömts att utgiva till entreprenör för vissa
arbeten å kasernetablissemanget i Strängnäs, har, såsom förut omförmälts,
enligt Kungl. Majrts beslut utbetalts från kasernbyggnadsanslaget.

Det andra beloppet, 52,082 kronor 95 öre, har nämnden begärt anvisat
till täckande av merkostnader å uppförandet av det numera fullbordade
militärsjukhuset i Sollefteå. Merkostnaderna i fråga hava delvis förorsakats
av oförutsedda omständigheter vid grundläggningsarbetet för byggnaden
jämte prisstegringar å material och arbete samt försenad leverans.
Härav beroende kostnadsökningar lära icke hava legat inom nämndens
makt att förebygga. Andra kostnadsökningar hava däremot uppkommit
därigenom, att nämnden verkställt inredningsarbeten och anordnat lokalutrymme
utöver vad de till Kungl. Maj:t ingivna ritningarna och kostnadsberäkningarna
angivit. Att nämnden vidtagit dessa utvidgningar i
byggnadsprogrammet utan att underställa frågan därom Kungl. Maj:ts
prövning, kan jag icke underlåta att finna anmärkningsvärt. I synnerhet
gäller denna erinran anskaffandet av fast inredning för röntgenavdelning,
varvid jag vill påminna om, att 1921 års riksdag funnit sig
icke kunna bifalla Kungl. Majrts framställning om beviljande av medel
för anskaffande av röntgenutrustning för sjukhuset. Det av kasernbyggnadsnämnden
anmälda merkostnadsbeloppet, 52,082 kronor 95 öre,
torde emellertid böra anvisas å tilläggsstat för år 1922.

Summan av de belopp, för vilka nämnden bör beredas täckning å
tilläggsstat för år 1922, utgör sålunda(l,602,000 +53,534: 72 + 52,082: 95=)
1,707,617 kronor 67 öre eller, i runt tal, 1,707,620 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906
års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton
infanteriregementen å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 1,707,620 kronor samt

att medgiva, att för samma ändamål må, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, tagas i anspråk ett belopp
av högst 500,000 kronor av det av riksdagen å extra
stat för år 1909 anvisade anslag till uppförande av nya
byggnader för armén.

[15.] 2. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

För bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en
följd av uppskjutande tillsvidare av pågående arbeten å uppförande av
kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, anvisade

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 77

1919 års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

Den beräkning av ifrågavarande kostnader, som förelagts riksdagen,
var baserad på att uppskovet komme att fortvara under cirka ett och
ett hälft år.

I skrivelse den 31 juli 192Q anmälde arméns kasernbyggnadsnämnd,
som handhaver byggnadsarbetena för kasernetablissemanget, att
av ovannämnda anslag ett belopp av i runt tal 10,500 kronor beräknades
återstå oförbrukat vid 1920 års utgång. Då ifrågavarande utgifter under
år 1921 av nämnden uppskattades till 24,300 kronor, hemställde nämnden
om anvisande för ändamålet av (24,300 — 10,500=) 13,800 kronor.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag att för
ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 13,800 kronor.

Riksdagen ansåg emellertid, alt de beräknade kostnaderna för tillsyn
av materialförråd och byggnader vore väl höga, samt att en minskning
av den härmed sysselsatta personalen utan större olägenhet kunde
företagas. På grund härav borde det enligt riksdagens mening vara
tillräckligt, om ett belopp av 10,000 kronor ställdes till förfogande.

I skrivelse den 23 augusti 1921 har nu arméns kasernbyggnadsnämnd
meddelat, att ifrågavarande utgifter till och med den 31 juli
1921 uppgått till........................................ kr. 73,837:45

För återstående 5 månader av år
1921 beräknades följande kostnader:

förvaltare ........................... kr. 1,125: —

1 nattvakt........................... » 2,362: 50

1 grovarbetare .................. )) 1,728: —

diverse expenser............... » 875: —

oförutsedda utgifter, materialier
m. m. för reparation
.......................... » 875:— , 6,905: 50

För år 1922 beräknades följande
kostnader:

förvaltare ........................... kr. 2,700: —

1 nattvakt......................... » 4,700: —

1 grovarbetare .................. » 4,200: —

brandförsäkring ............... » 1,500: —

diverse expenser.............. » 2,100: —

[15.]

Framställning
av arméns
kasernbyggnadsnämnd.

Fjärde huvudtiteln: 19213 års tillägg sstat.

[15-]

oförutsedda utgifter, materialier
m. m. för reparation.
.......................... kr. 2,100:— pr j 7 grolle
viljade medel..................................................................

Brist.........................................................................................

kronor 98,102: 95
» 85.000: -

kronor 13,102: 95

eller i runt tal 13,000 kronor, varvid förutsattes, att till förvaltaren
dessutom utginge dyrtidstillägg enligt av riksdagen fastställda grunder.

Under förutsättning att arbetena med uppförande av kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet icke komme att återupptagas
under år 1922, hemställde alltså kasernbyggnadsnämnden, att
Kung!. Maj:t måtte av riksdagen äska å tilläggsstat för år 1922 ett
belopp av 13,000 kronor för bestridande av de särskilda kostnader,
som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet invid Lund.

Departements- Kungl. Maj:t har, med riksdagens begivande, den 21 mars 1919
n'' förordnat, att med fortsättandet av arbetena å uppförande av ifrågavarande
kasernetablissemang skulle tillsvidare anstå. Då dessa arbeten
icke torde komma att återupptagas under innevarande år, böra medel
ställas till förfogande för bestridandet av de med det fortsatta uppskovet
förenade kostnader. Den av arméns kasernbyggnadsnämnd
verkställda beräkningen av dessa kostnader giver mig icke anledning
till någon erinran.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader, som
blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena
å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska
infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

[16.] 3. Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablisse mangen

å Järvafältet.

Efter därom i propositioner till 1918 års riksdag (nr 423 och 430)
gjorda framställningar anvisade riksdagen medel till anordnande av
avloppsledningar från militäretablissemangen å Järvafältet och Järva
lokomotivstation medelst gemensamt ledningsnät med utlopp i Lilla
Värtan. Kostnaden för arbetets utförande hade då beräknats till 456,200
kronor, varav enligt angiven proportion skulle falla på lantförsvaret

300,000 kronor och på statens järnvägar 156,200 kronor. Av det å

Fjärde huvudtiteln: It)22 års tilläggsstat.

7!)

lantförsvaret belöpande beloppet funnos redan förut för ändamålet tillgängliga
39,000 kronor å beviljade anslag till kasernetablissemang för
Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren, vadan anvisningen under fjärde
huvudtiteln kunde inskränkas till (300,000—39,000=) 261,000 kronor,
därav 100,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 och 161,000 kronor å
extra stat för år 1919. Det å statens järnvägar fallande beloppet,

156,200 kronor, anvisades under utgifter för kapitalökning för år 1919.

Genom två brev den 28 juni 1918 ställde Kungl. Maj:t ovannämnda
av riksdagen för lantförsvarets del anvisade medel till arméförvaltningens
fortifikationsdepartements förfogande för därmed avsett ändamål.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars 1919 meddelade emellertid
fortifikationsdepartementet och järnvägsstyrelsen, att arbetet i fråga beräknades
draga avsevärt större kostnader än vad vid anslagets begärande
förutsatts, och hemställde dessa myndigheter därför, att ett
ytterligare belopp av 347,910 kronor måtte anvisas, varav för lantförsvaret
239,050 kronor och för statens järnvägar 108,860 kronor.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t, som i ärendet hörde
statens arbetslöshetskommission, genom brev den 5 december 1919 järnvägsstyrelsen
att snarast påbörja ifrågavarande arbeten och sedermera
bedriva desamma i den omfattning, som syntes lämplig, särskilt i syfte
att arbetstillfällen kunde beredas arbetare, som förut haft anställning
vid statens järnvägar, varjämte Kungl. Maj:t medgav, att samtliga av
riksdagen för arbetenas utförande dittills anvisade medel finge av järnvägsstyrelsen
för arbetenas bedrivande tagas i anspråk, samt förklarade
sig vilja framdeles, efter framställning till riksdagen, förordna om anvisande
av de ytterligare belopp, som kunde bliva erforderliga för arbetenas
slutförande.

Uti skrivelse den 12 november 1921 hava fortifikationsdepartementet
och järnvägsstyrelsen inkommit med ny framställning i ärendet och
därvid anmält, att arbetet med avloppsledningen, som handhades av
järnvägsstyrelsen, för närvarande vore under utförande samt till och
med september månad 1921 dragit en sammanlagd kostnad av 364,080
kronor 9 öre. Kostnaden för hela arbetet beräknades nu komma att
uppgå till 850,000 kronor.

Vid de förhandlingar, som i enlighet med av Kungl. Maj:t den 17
december 1920 lämnat bemyndigande ägt rum mellan ombud för fortifikationsdepartementet,
järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och Solna
kommun angående anslutning av tilltänkt avloppsledning från kommunen,
hade ombuden enats om ett förslag till avtal, varigenom staten av

[16-]

Arméförvaltningens
fortifikationsdepartements

och järnvägsstyrelsens

framställning
den 15 mars
1919.

Kungl. Maj: t*
beslut den &
december
1919.

Arméförvaltningens
fortifikationsdepartements

och järnvägsstyrelsens

framställning
den 12 november
1921-

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[16.] kommunen tillförsäkrades ett belopp av 30,000 kronor som bidrag till
den gemensamma ledningens utläggande. Då emellertid detta belopp
icke kunde vara att påräkna, förrän avtalet med kommunen underskrivits,
och detta åter icke kunde ske, förrän kommunen fattat beslutet
om ordnande av sin avloppsfråga, syntes det icke möjligt att med säkerhet
påräkna detta belopp, förrän efter det arbetet fullbordats. Under
dylikt förhållande bleve det därför nödvändigt, att medel nu av staten
anvisades för gäldande av samtliga kostnader för ledningen.

Fortifikationsdepartementet och järnvägsstyrelsen hemställde fördenskull,
att å tilläggsstat för år 1922 måtte ytterligare anvisas ett belopp
av 259,000 kronor för lantförsvarets del, varjämte de gjorde framställning
om täckande av de på statens järnvägar fallande merkostnaderna
134,800 kronor med tillgängliga medel.

Departements- Såsom av omförmälda brevet den 5 december 1919 framgår, har
chefen. anledningen till, att arbetena å ifrågavarande avloppsledningar fått påbörjas,
ehuru de för ändamålet av riksdagen anvisade medel visade sig
otillräckliga för arbetenas slutförande, varit önskemålet att bereda arbetstillfällen
åt arbetare, som förut haft anställning vid statens järnvägar.
Numera hava arbetena fortskridit så långt, att de särskilda ledningarna
från Fälttelegrafkårens och Svea ingenjörkårs etablissemang
samt lokomotivstationen vid Järva i huvudsak äro fullbordade och framdragna
till föreningspunkten, där den gemensamma ledningen begynner,
ungefär hälften av den gemensamma ledningen fullbordad samt den
återstående sträckan av densamma under arbete. Att vid sådant förhållande
avbryta arbetet synes föga ändamålsenligt, desto mindre som
en dylik åtgärd skulle medföra, att de med ledningens framdragande
sysselsatta arbetarna bleve utan arbete i en tid, då möjligheten för dem
till andra arbetstillfällen är synnerligen ringa. Arbetet beräknas fullbordat
under loppet av år 1922.

På grund av vad sålunda anförts och efter att hava i ärendet samrått
med chefen för kommunikationsdepartementet finner jag mig böra
förorda, att till avloppsledningarnas slutförande beredas ytterligare erforderliga
medel. Mot det av myndigheterna för ändamålet beräknade
beloppet, 393,800 kronor, har jag ingen anledning till erinran. Enligt
den av 1918 års ''riksdag godkända proportionen för kostnadernas fördelning
mellan lantlorsvaret och statens järnvägar belöpa därav 259,000
kronor å lautförsvaret. Sistnämnda belopp torde böra anvisas å tillläggsstat
för år 1922. Beträffande återstoden, som faller å statens
järnvägar, kommer framställning att göras av chefen för kommunikationsdepartementet.

Fjärde huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat. SI

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen [16.]

att för bestridande av merkostnader för anordnande
av avloppsledningar frän militäretablissemangen å
Järvafältet å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 259,000 kronor.

4. irdösen av vissa byggnader å Revingehed. [17.1

Sedan Kungl. Maj:t i proposition till 1911 års riksdag (nr 157) gjort
framställning om beredande av understöd åt officers- och underofficerskårer,
vilka åsamkades förlust i avseende å en del dem tillhöriga byggnader
å mötesplatser, medgav riksdagen i skrivelse den 24 maj 1911 (nr
160), att, då olficers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader å
mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggningblivit
eller bleve onyttiga för ägarna samt dessa häftade i skuld med
anledning av samma byggnader, Kungl. Maj:t finge, efter prövning i
varje särskilt fall, från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar tilldela
sådan kår understöd med högst det belopp, varmed byggnadernas försäljningspris
understege kårens skuld för desamma.

Av detta medgivande har Kungl. Maj:t begagnat sig, allt efter som
vederbörande truppförband flyttat från äldre mötesplatser in i nya kasernetablissemang.

Så har emellertid icke kunnat äga rum beträffande Södra skånska
infanteriregementet av den anledning, att dess en gång beslutade förflyttning
från mötesplatsen Revingehed till nytt kasernetablissemang invid
Lund uppskjutits på obestämd tid. Vid sådant förhållande hava
officers- ocb underofficerskårerna vid nämnda regemente, vilka äga byggnader
å Revingehed, för vilka de häfta i skuld, utan egen förskyllan
härutinnan försatts i en sämre ställning än motsvarande kårer vid andra
truppförband, som fått inflytta i nya etablissemang.

Chefen för ifrågavarande regemente har i skrivelse till Kung]. Maj:t chefens för
den 3 mars 1920 framhållit detta missförhållande och därvid anfört, Sö?r,a skän.ska
bland annat, löljandG. regementet

Vid regementet rådde ännu vissa förhållanden, vilka vore att betrakta
som kvarlevor från indelningsverkets tid, avpassade som de vore
efter den tidens korta övningsperioder under den blida årstiden, och
som bland annat bestode däri, att kronan icke tillgodosåge regementet
med en hel del byggnader och lokaler, nödvändiga för regementets tillvaro
å Revinge övningsplats, utan hade överlämnat omsorgen om dessa
behovs fyllande åt befälskårerna (officers-, underofficers- och musikunderBiliang
till riksdagens protokoll 192.2. 1 samt. 2 höft. 194521 11

82 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.] officerskårerna). Att detta sedan långa tider tillbaka vållat och fortfarande
beredde befälskårerna stora svårigheter, icke minst av ekonomisk
natur, tarvade icke närmare förklaring.

För att vinna någon lindring i betrycket hade regementschefen
lyckats utverka Kungl. Maj:ts medgivande för befälskårerna om befrielse
från annuiteters (= ränta och amortering) erläggande å vissa lån
för kårerna tillhöriga byggnader å mötesplatsen till dess fråga om inlösen
av byggnaderna blivit av Kungl. Maj:t avgjord. Sådant medgivande
lämnades nämligen genom kungl. brev den 28 september 1917
för officerskåren från den 30 oktober 1916 beträffande dess lån i
statskontoret, utgörande vid sistnämnda tidpunkt 20,604 kronor 70 öre,
och genom kungl. brev den 5 april 1918 för underofficers- och musikunderofficerskårerna
beträffande deras respektive lån för likartat ändamål,
vilka dittills befunnit sig i enskilda penninginrättningar, men som
i samband med medgivandet överflyttades till statskontoret och vid
tidpunkten härför utgjorde, underofficerskårens lån 6,800 kronor och
musikunderofficerskårens 2,475 kronor.

Underhållet av befälskårens byggnader vilade däremot allt fortfarande
på respektive kårer. Att ingen framställning om befrielse härifrån
blivit gjord, vore förnämligast beroende på de förhoppningar, man
hyst att i samband med inflyttande i ett nytt kasernetablissemang få
byggnaderna å Revingehed av kronan inlösta och därmed komma in i
drägliga förhållanden, något som man haft grundad anledning att förmoda
bland annat av riksdagens en gång, sedan kasernbyggnadsfrågan
år efter år förhalats, gjorda uttalande, att kasernbyggnadsarbetet skulle
så bedrivas, att inflyttning i det njm etablissemanget kunde verkställas
senast hösten 1919.

Nu vore emellertid nämnda tidpunkt redan passerad, kasernbyggnadsarbetet
syntes vara undanskjutet på obestämd framtid och byggnaderna
på Revingehed, på vilkas underhåll man under de senare åren
varken kunnat eller funnit anledning till att offra mer än det nödvändigaste
för att förhindra deras fullständiga förfall, vore i ett jämmerligt
tillstånd, allt under det att kårerna under en lång följd av år hårt pressats
med utgifter för amorteringar och räntor å lånen samt för byggnadernas
underhåll, vilket exempelvis föranlett officerskåren att tidigare taga ett
lån i enskild penninginrättning för att kunna fullgöra sina förpliktelser
med avseende på amortering och förräntning av lånen i statskontoret.

Så .hade officerskåren nödgats ikläda sig skuld för berörda ändamål,
utöver förut angivna lån i statskontoret, till belopp av 7,627 kronor
22 öre till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och 570
kronor till regementets enskilda lägerkassa.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tiUäggxstat. 83

Bokförda värdet av officerskårens byggnader å Revingehed, bestående
av en paviljong (mäss), ett bostadshus, ett stall och ett ekonomihus,
utgjorde tillhopa 28,801 kronor 92 öre och brandförsäkringsvärdet
å desamma 42,500 kronor. Underofficerskårerna ägde vardera
endast en byggnad å mötesplatsen, underofficerskåren en mässpaviljong,
vilken vore brand försäkrad för 30,000 kronor, och musikunderofficerskåren
ett bostadshus jämte mässlokal, brandförsäkrad till ett belopp av

15,000 kronor.

Uppenbart vore, att respektive kårer högeligen betungats med amorteringar,
räntor och underhåll av byggnaderna och att fortfarande underhållet,
vartill korame brandförsäkringsavgifters erläggande, vållade dem
stora svårigheter, vilka sedan länge tillbaka ställt dem i en helt annan
och ogynnsammare belägenhet än motsvarande kårer vid regementen
med ordnade kasernförhållanden.

Allt sedan november 1915, då de värnpliktigas första tjänstgöring
förlädes till Lund, hade kårerna ej haft någon nämnvärd användning
av sina byggnader å Revingehed annat än under repetitionsövningarna.

Med hänsyn härtill och för att något mildra verkan av de uttaxeringar,
som årligen måst äga rum från kårernas medlemmar, vore det
hösrelig-en önskvärt, att de underhållskostnader, som efter nämnda tidpunkt
måst offras å byggnaderna, bleve de respektive kårerna av kronan
ersatta, Dessa kostnader belöpte sig till, för officerskåren 2,702
kronor 92 öre, för underofficerskåren 451 kronor 84 öre och för musikunderofficerskåren
84 kronor 6 öre, tillhopa 3,238 kronor 82 öre.

Det förtjänade ock omnämnas, att varken underofficers- eller rnusikunderofficerskårerna
ägde några kårkassor, utan alla gemensamma utgifter
måste direkt uttagas genom uttaxering. Endast officerskåren hade
eu kassa, som genom årliga uttaxeringar och genom att för amorteringar
och räntor å skulden i statskontoret upptaga lån hittills hindrats
från att alldeles försvinna.

På grund av det sålunda anförda anhöll regementschefen, så vitt
nu är i fråga, att kårerna måtte befrias från återbetalningsskyldigliet
av återstående skulder hos statskontoret, mot det att kronan med övertagandet
av byggnadernas underhåll bleve ägare till desamma och att
sålunda de belopp, som vid byggnadernas eventuella försäljning erhölles,
tillfölle kronan, att för inlösen av officerskårens lån hos Torna, Bara
och Harjagers härads sparbank måtte till kåren anvisas 7,627 kronor 22
öre jämte årlig ränta därå med 5 Vs procent från och med den 30 oktober
1916 till och med den 31 oktober 1917 och med 6 procent från
sistnämnda dag till dess betalning skedde, med skyldighet för officers -

[17.]

[17-]

Chefens för
första arméfördelningen

yttrande.

Arméförvaltningens

fortifikation sdepartements

utlåtande
den 24 november
1920.

84 Fjärde huyudtitelu: 1922 års tilläggsstat.

kåren att efter lånets inlösen därom vederbörligen förete bevis, att
på enahanda sätt måtte till officerskåren för inlösen av lånet hos regementets
enskilda lägerkassa anvisas 570 kronor jämte 6 procent årlig
ränta därå från den 1 januari 1920 till inlösningsdagen samt att befälskårerna
måtte av kronan erhålla ersättning för de underhållskostnader,
som nedlagts å byggnaderna efter den 1 november 1915 med tillhopa
3,238 kronor 82 öre.

Regementschefens framställningar hava tillstyrkts av chefen för
första arméfördelningen.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har avgivit utlåtande
den 24 november 1920 och i förevarande fråga yttrat följande.

Det kunde enligt fortifikationsdepartementets mening icke vara med
billighet överensstämmande, att befälskårerna vid detta regemente, som
i kaserneringsavseende vore mera vanlottat än något annat, fortfarande
skulle betungas med underhållsskyldighet för byggnader, som för bedrivandet
av regementets övningar erfordrades, eller själva hålla byggnader
för inkvartering och expedition å en mötesplats, som fjärran från
regementets bestämda förläggningsort på grund av förhållanden, över
vilka kårerna icke kunnat råda, fortfarande måste användas. Y7äl vore
kårerna, enligt fortifikationsdepartementets åsikt, oförhindrade att till
annan än kronan avyttra dem tillhöriga byggnader, men sådan åtgärd
skulle, på samma gång som den otvivelaktigt komme att förorsaka
kårerna förlust, för vilken de tilläventyrs ej kunde få ersättning, vara
till skada för staten, som i sådant fall icke kunde undgå att anskaffa
kårerna de lägenheter, som för kårernas uppehälle å ifrågavarande
mötesplats under militärövningarnas bedrivande därstädes erfordrades.
Fortifikationsdepartementet ville sålunda biträda regementschefens av
arméfördelningschefen tillstyrkta framställning, att kronan måtte förvärva
äganderätt till kårernas byggnader och därmed övertaga underhållsskyldigheten
av desamma; och som samma skäl, som ovan anförts,
förelåge beträffande underhållet för den förflutna tiden, av regementschefen
angiven från den 1 november 1915, finge departementet jämväl
tillstyrka framställningen om ersättning för de kostnader, som underhållet
under denna tid enligt företedda räkningar betingat och vilka
kostnader, 3,238 kronor 82 öre, ej inginge i de förut angivna skuldbeloppen.

Då officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader å mötesplatser
efter år 1901 av kronan inlösts eller då Kungl. Maj:t medgivit

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Hf>

sådana kårer ersättning för förlust å dylika byggnader, både erforderliga
medel för inlösen eller ersättning anvisats från fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar. Av sådana besparingar återstode emellertid numera,
enligt vad fortifikationsdepartementet hos arméförvaltningens civila
departement inhämtat, icke belopp av sådan storlek, att det försloge
för inbetalning av samtliga ovan angivna skulder och den fordrade
ersättningen för byggnadernas underhåll efter den 1 november 1915.
Efter samråd hade departementen kommit till deri uppfattningen, att allmänna
besparingarna kunde anlitas för inlösen av officerskårens skuld
för byggnaderna till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank å
7,627 kronor 22 öre jämte ränta därå samt till enskilda lägerkassan
å 570 kronor jämte ränta därå äAmnsom för omförmälda underhållsersättning
med 3,238 kronor 82 öre.

För gäldandet av kårernas skulder till statskontoret funnes icke
vare sig hos fortifikationsdepartementet eller civila departementet medel
tillgängliga. Kårerna hade emellertid, såsom ovan nämnts, redan förut
erhållit anstånd med betalning av annuiteter å lånen, till dess fråga
om inlösen av byggnaderna blivit av Kungl. Maj:t avgjord, varav kårerna
kunde varit berättigade hysa förhoppning om befrielse från skulderna
i sammanhang med byggnadernas överlåtande till kronan. Fortitikationsdepartementet
ansåge också givet, att så borde ske, och att
följaktligen kronans ifrågavarande fordringar borde efter riksdagens
medgivande avskrivas eller ock, om detta ej syntes lämpligt, att ett
fordringarnas kapitalbelopp och räntor motsvarande belopp av riksdagen
äskades för inbetalning till statskontoret, mot det att kårernas skuldebrev
till dem återställdes.

Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes
dels antaga föreliggande anbud om överlåtelse av äganderätten till ovannämnda
officerskåren, underofficerskåren och musikunderofficerskåren
tillhöriga byggnader, mot det att kårerna befriades från betalningsskyldighet
av sina skulder till staten för byggnaderna jämte räntor
samt officerskåren därutöver erhölle medel för gäldande av sin skuld
till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och till enskilda lägerkassan
jämte räntor, dels för betalning av ej mindre sistnämnda båda
skulder med räntor än även omförmälda kostnader för underhåll från
den 1 november 1915 av befälskårerna tillhöriga byggnader anvisa visst
belopp från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, dels ock hos riksdagen
äska, att statens ovannämnda fordringar med räntor måtte avskrivas
eller att anslag måtte beviljas å ett fordringarna motsvarande

[17.]

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.]

Statskontorets

utlåtande.

Regent en tschefens

skrivelse den
24 november
1921.

Fortifikationsdepartem
en tets utlåtande
den SO
november
1921.

Departements chefen.

belopp för att tillhandahållas statskontoret mot återställandet av de
utav befälskårerna avlämnade skuldebrev.

I ett den 17 februari 1921 avgivet utlåtande har statskontoret framhållit,
att ämbetsverket, därest Kungl. Maj:t skulle anse, att inlösen av
ifrågavarande byggnader borde äga rum, för sin del dock icke kunde
tillstyrka, att, såsom fortifikationsdepartementet ifrågasatt, ersättningför
byggnaderna Unge beredas därigenom, att den s. k. gemensamma
fondens, från vilken fond dessa lån utgått, fordringar helt avskreves,
utan dessa fordringar syntes böra av statsmedel infrias. Då emellertid
av handlingarna i ärendet framginge, att medel för lånens infriande
icke funnes tillgängliga, syntes framställning till riksdagen bliva erforderlig
för beredande av medel för detta ändamål, och borde alltså
äskas ett anslag till täckande av ifrågavarande skulder till den gemensamma
fonden, därvid anslaget, då detsamma måhända kunde komma
att behöva i någon mån överskridas, borde erhålla natur av förslagsanslag.

Sedermera har regementschefen i skrivelse den 24 november 1921
anmält, att efter tidpunkten för avlåtandet av skrivelsen den 3 mars
1920 hade det varit nödvändigt att offra ytterligare underhåll på vissa
av omförmälda byggnader, nämligen

för officerskårens..................................................... kronor 3,049: 31

» musikunderofficerskårens................................. )> 1,477: 72

Summa kronor 4,527: 03

Detta belopp jämte det i skrivelsen den 3 mars 1920 anmälda
underhållsbeloppet, 3,238 kronor 82 öre, eller tillhopa 7,765 kronor 85
öre borde alltså anvisas till ersättande av underhållskostnaderna.

I häröver avgivet utlåtande den 30 november 1921 har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, efter samråd med civila departementet,
hemställt att även nu ifrågavarande ytterligare uppkomna underhållskostnader
måtte anvisas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,
vilka efter ingången av år 1922 och sedan vissa räntemedel för
året influtit, komme att lämna tillgång till samma kostnaders gäldande.

Genom beslut den 21 juni 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att Södra
skånska infanteriregementet skulle förläggas till Lund, så snart kasernetablissemang
för regementet blivit där uppfört.

Fjärd*1 huvudtiteln: W2ä års tilläggsstai.

Sedan i anledning- därav kasernetablissemang för regementet börjat
uppföras invid Lund, förordnade med riksdagens begivande Kungl.
Maj:t den 21 mars 1919, att med fortsättande av arbetena ä etablissemangets
uppförande skulle tillsvidare anstå.

Alltsedan år 1915 hava provisoriska förläggningslokaler för regementet
varit förhyrda i Lund. Under sommarrekrytmötet och regementsövningarna
d. v. s. under tiden slutet av maj—mitten av oktober är
emellertid huvuddelen av regementet förlagd till regementets mötesplats
Revingehed.

De regementets befälskårer tillhöriga byggnader, om vilkas övertagande
av kronan nu väckts förslag, äro alltså fortfarande nödvändiga
för nämnda kårers förläggning å mötesplatsen. Hade däremot kasernbyggnadsarbetet
fått fortsätta planenligt, skulle regementet numera
varit inflyttat i nytt kasernetablissemang och byggnaderna å Revingehed
såsom för sitt ändamål överflödiga kunnat av kårerna avyttras.

På grund av förhållanden, över vilka kårerna ej kunnat råda, bliva
de alltså tvungna att längre tid än som avsetts behålla och vidmakthålla
ifrågavarande byggnader. Jag har förut omnämnt, hurusom kronan
med stöd av 1911 års riksdags därom fattade beslut trätt hjälpande
emellan för de officers- och underofficerskårer, som visats hava gjortförlust
vid försäljning av dem tillhöriga byggnader å mötesplatser, som
på grund av truppförbandets förflyttning övergivits. 1 föreliggande
fall möter mot tillämpandet av nämnda riksdagsbeslut hinder därutinnan,
att genom beslutet understöd i förevarande hänseende gjorts
beroende av, att byggnaderna genom truppförbandets förändrade förläggning
blivit onyttiga för ägarna. Med hänsyn till de särskilda
omständigheter, vilka i detta fall föranleda uppskov med regementets
kasernering, synes det mig såsom allenast en gärd av rättvisa, att
befälskårerna vid Södra skånska infanteriregementet befrias från den
ekonomiska tunga, som byggnaderna i så många år utgjort för dem,
och att densamma överflyttas å kronan. I betraktande av samma
omständigheter torde det även vara billigt att, på sätt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement tillstyrkt, kronan håller kårerna skadeslösa
för de kostnader, de efter den 1 november 1915 nedlagt å byggnadernas
underhåll. Kronan skulle alltså hava att täcka de skulder,
som befälskårerna iklätt sig för byggnaderna, och gottgöra nämnda
underhållskostnader samt på dessa villkor erhålla äganderätten till
byggnaderna.

Beträffande storleken av de skulder, vari befälskårerna häfta för
omförmälda byggnader, har upplysts, att kapitalskulderna utgöra, officers -

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.] kårens till statsverket 20,604 kronor 66 öre, till Torna, Bara och Harjagers
härads sparbank 7,627 kronor 22 öre och till regementets
enskilda lägerkassa 570 kronor, underofficerskårens till statsverket 6,800
kronor och musikunderofficerskårens till statsverket 2,475 kronor, vadan
kårernas sammanlagda kapitalskulder utgöra 38,076 kronor 88 öre.
Enligt av mig från statskontoret inhämtad uppgift uppgingo räntorna
å de från statsverket erhållna lånen, med vilkas erläggande kårerna
erhållit anstånd i avvaktan på avgörandet av frågan om inlösen av berörda
byggnader, vid 1921 års slut till sammanlagt. 5,591 kronor 91 öre.
Sparbankslånet och lånet hos lägerkassan löpa med årlig ränta av, det
förra lånet 5 Va procent från och med den 30 oktober 1916 till och
med den 31 oktober 1917 och 6 procent från sistnämnda dag samt det
senare lånet 6 procent från den 1 januari 1920 till inlösningsdagen. Vid
1921 års utgång uppgingo samtliga lånens kapital och räntor till i
runt tal 46,000 kronor. Lägges härtill sammanlagda beloppet av de
underhållskostnader, vilkas ersättande begärts, 7,765 kronor 85 öre,
skulle kronans utgifter för byggnadernas övertagande belöpa sig till i
runt tal 53,800 kronor jämte under år 1922 upplöpande räntor. Erinras
bör att, såsom förut omförmälts, byggnadernas brandförsäkringsvärde
utgör 87,500 kronor.

På sätt arméförvaltningens vederbörande departement föreslagit,
håller jag före, att för betalning av såväl officerskårens skulder till
sparbanken och lägerkassan jämte å desamma till inlösningsdagen upplupna
räntor som omförmälda kostnader för underhåll av byggnaderna
medel böra anvisas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka
komma att lämna tillgång därtill. Härför torde ett belopp av högst
19,800 kronor behöva tagas i anspråk, vartill riksdagens medgivande
torde böra inhämtas. För återbetalning av kårernas lån hos den under
statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma fonden jämte å dessa
lån till inlösningsdagen upplupna räntor torde lämpligast, på sätt detta
ämbetsverk föreslagit, böra äskas ett särskilt anslag av förslagsanslags
natur. Beloppet av detta anslag torde böra beräknas till 37,000 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att kronan må på ovan angivna villkor inlösa
omförmälda officers-, underofficers- och musikunderolficerskårerna
vid Södra skånska infanteriregementet
tillhöriga byggnader å mötesplatsen Revingehed samt

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att för betalning av ej mindreofficerskårcns gäld [17.]
till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och
regementets enskilda lägerkassa med räntor än även
å nämnda byggnader efter den 1 november 1915 utav
befäiskårerna nedlagda underhållskostnader må tagas
i anspråk ett belopp av högst 19,800 kronor av fjärde
huvudtitelns under avd. Lantförsvaret uppkomna allmänna
besparingar,

dels ock för täckande av kårernas gäld till den
under statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma
fonden jämte upplupna räntor å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 37,000 kronor.

5. Inlösen av vissa byggnader å Itöaimslält. [18.]

Genom brev den 22 juli 1921 bemyndigade Kungl. Maj:t arméförvaltningens
fortitikationsdepartement att sluta avtal med officerskåren
vid Första livgrenadjärregementet om inköp, för att användas av flygkompaniet,
av den västra av de officerskåren tillhöriga byggnaderna å
Malmslätt för en köpeskilling av högst 40,500 kronor, att gäldas av
fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 13 oktober 1921 bemyndigat
fortifikationsdepartementet att träffa avtal med officers- och underofficerskårerna
vid Andra livgrenadjärregementet om inköp, likaledes för
att användas av flygkompaniet, av dels en officerskåren tillhörig bostadsbyggnad,
dels ock en underofficerskåren tillhörig mäss- och bostadsbyggnad,
båda å Malmslätt, för en köpeskilling av 40,000 kronor, respektive
25,000 kronor eller för tillhopa 65,000 kronor, att gäldas med 20,000
kronor av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar och med 45,000
kronor av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.

Ovan nämnda byggnader äro avsedda att av flygkompaniet användas
för följande ändamål, nämligen: olficerskårens vid Första livgrenadjärregementet
byggnad förberedande av inkvartering åt officerare,
kommenderade till flygplanförareutbildning, officerskårens vid Andra livgrenadjärregementet
byggnad för inkvartering av personal, tillhörande
flygspanarskolan, och för beredande av tillgång till erforderliga undervisningslokaler
för densamma, samt underofficerskårens vid sistnämnda
regemente byggnad för tillgodoseende av behovet av mässlokal för
flygkompaniets underofficerare och för inkvartering av dess underofficerare
jämte likställda samt gifta furirer.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft.

1945 21 12

[18.]

Chefens för
Första livgrenadjärregementet

framställning.

Befälhavarens
för Falttelegrafkftren

yttrande.

Chefens för
andra arméfördelningen

yttrande.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I skrivelse till fortifikationsdepartementet den 29 oktober 1921 har
chefen för Första livgrenadjärregetnentet å vederbörande kårers vägnar
till inlösen av Kungl. Maj:t och kronan hembjudit ytlerligare byggnader
å Malmslätt, nämligen regementets officerskårs återstående bostadshus
— det östra — och regementets underofficerskårs mässbyggnad med
närliggande avträdesbyggnad. Regementschefen anförde därvid, att
efter inflyttning i regementets nu under uppförande varande kasernetablissemang
i Linköping, vilken inflyttning enligt plan vore avsedd
att komma att äga rum under hösten 1922 efter regementsövningarnas
slut, regementet under hela året komme att bliva förlagt till Linköping
och underofficerskåren att erhålla såväl bostäder som mässlokal i det
nya etablissemanget. Förenämnda kårerna tillhöriga byggnader, som av
kårerna själva uppförts, behövde sålunda efter nämnda tidpunkt ej vidare
av dem disponeras. Med anledning härav och då regementschefen under
hand erhållit kännedom om, att flygkompanit alltjämt vore i behov av
ytterligare utrymme å Malmslätt, anhölle regementschefen, att nämnda
byggnader, vilka enligt den 20 oktober 1921 dagtecknat värderingsinstrument
värderats till 57,000 kronor respektive 35,000 kronor, måtte
av fortifikationsdepartementet övertagas för en kostnad av 40,000 kronor
för officerskårens byggnad och 24,000 kronor för underofficerskårens
byggnad för att av flygkompaniet disponeras efter regementets inflyttning
i dess nya kasernetablissemang i Linköping.

I ett den 3 november 1921 avgivet yttrande bär befälhavaren för
Fälttelegrafkåren anfört, att han efter anställd undersökning på platsen
funnit, att officersbyggnaden lämpligen kunde disponeras som bostadshus
för äldre gifta officerare vid flygkompaniet. Med hänsyn till flygtjänstens
ändamålsenliga bedrivande skulle det givetvis vara av stor
betydelse, att inkvartering å Malmslätt kunde beredas så många flygofficerare
som möjligt. Beträffande åter underofficerskårens byggnad
ansåge kårbefälhavaren, att denna med fördel kunde komma till användning
för beredande av samlingsrum för flygkompaniets furirer samt
för de vid kompaniet tjänstgörande vapenföra studenter, för vilka kategorier
dylika lokaler för närvarande icke funnes att tillgå. Mot de
belopp, som begärts för byggnaderna, hade kårbefälhavaren ej funnit
något att erinra, och ville han således tillstyrka den föreslagna inlösen
av byggnaderna.

Chefen för andra arméfördelningen har tillstyrkt förevarande framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Öl

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement hava i ett [18.]
den 16 november 1921 avgivet utlåtande i ärendet förklarat sig anse Arméforvalt
det för Kungl. Maj:t och kronan lämpligt och förmånligt att för an- nig*°"jollf°rtl"
givet ändamål förvärva ifrågavarande byggnader, då de vore därför er- och civila de forderliga.

SSEL?

Vidkommande medel för löseskillingarnas gäldande skulle dessa
rätteligen utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, men
då dessa medel för närvarande ej därtill lämnade tillgång, ansåge departementen,
att köpeskillingarna borde gäldas av fjärde huvudtitelns
anslag till extra utgifter.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att sedan Första livgrenad- Departementsjärregementet
under hösten 1922 inflyttat i nytt kasernetablissemang i
Linköping, ifrågavarande officers- och underofficerskårerna vid regementet
tillhöriga byggnader bliva för kårerna obehövliga. Vid sådant
förhållande och då byggnaderna kunna finna tjänlig användning för
försvarets ändamål, synes det mig lämpligt, att byggnaderna förvärvas
för kronans räkning. Byggnaderna hava av sakkunniga besiktningsmän
vid värdering den 22 oktober 1921 uppskattats till sammanlagt

80,000 kronor. Det för byggnadernas inlösen begärda priset, 64,000
kronor, torde sålunda få anses förmånligt.

Emellertid bör enligt min mening anslaget till extra utgifter icke
tagas i anspråk för ändamål, varom nu är fråga. Då de allmänna besparingarna
under huvudtiteln ej lämna tillgång till bestridande av
inlösningssumman, torde särskilt anslag böra äskas för ändamålet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majrt
måtte föreslå riksdagen

att för inlösen av vissa officers- och underofficerskårerna
vid Första livgrenadjärregementet tillhöriga
byggnader å Malmslätt på tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [19.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel har såväl för
åren 1920 och 1921 som för innevarande år i riksstaten upptagits med

124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde
rådande prisförhållanden.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[19.]

Förstärkningsanelag
för
år 1920.

Förstärkningsanslag
för
år 1921.

Arméförvalt ningens framställning.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets
medelsbehov gjorde armé förvaltningen framställning om anvisande av
medel till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till ingenjörmateriel
samt anförde till. stöd härför, att dåvarande priser uppginge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

» trä » 200 % y> » » »

)) järn » 250 % » » » » och

» arbetslöner » 100 % » » » »

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke
kunna sättas lägre än till 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel
vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens
underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i annat
sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 80,600
kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel
å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920
kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen.

Uppå därom av arméförvaltningen med stöd av enahanda motivering
gjord hemställan föreslog Kungl. Magt nästlidet års riksdag att för
samma ändamål å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett anslag av 103,920
kronor.

Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse den 16 mars
1921, nr 82, att man på grund av inträffat prisfall å materialier enligt
riksdagens mening syntes kunna utgå från en beräkning av allenast
100 procents förstärkning av den för underhåll av annan ingenjörmateriel
än flygmateriel avsedda delen av det ordinarie anslaget eller

86,600 kronor. Det begärda anslaget syntes sålunda kunna minskas
från 103,920 kronor till 86,600 kronor. Riksdagen anmälde alltså, att
riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel
å tilläggsstat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

86,600 kronor.

Under åberopande av liknande skäl, som föranledde arméförvaltningens
framställning om anvisande av förstärkaingsanslag för år 1921,
har nu ämbetsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp
av 86,600 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 93

I enlighet med arméförvaltningens förslag hemställer jag, att Kungi. [19.]
Maj:t måtte föreslå riksdagen Departements chefen.

att till förstärkning av ordinarie reser v allo n sans I ag et
till ingenjurmateriel å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 86,600 kronor.

7. Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmaterie!. [20.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1918 års riksdag för komplettering av viss ingenjörmateriel ett anslag
av 366,200 kronor. Av det sålunda beviljade anslaget har riksdagen
anvisat

för	år	1919.....................	...................... kronor	156,900: —
»		1920......................	..... »	83,300: —
»	»	1921..................	............................. »	63.000: -
))	»	1922......................	»	63.000: —
			Summa kronor	366,200: —

Det för år 1922 anvisade beloppet är avsett för komplettering av
fästningstelegrafmaterielen i Boden.

Uti skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
anmälde arméförvaltningen, att med hänsyn därtill att såväl
material- som arbetspriser väsentligt ökats, sedan de till grund för anslaget
liggande kostnadsberäkningarna uppgjorts, den materiel, vartill
medel anvisats å 1919 års stat, icke kunde fullständigt anskaffas, därest
icke ytterligare anslag, motsvarande den sannolika merkostnaden, ställdes
till förfogande. Enligt, inhämtade upplysningar uppginge merkostnaden
till omkring 50 procent. Med hänsyn därtill att en del av den till
anskaffning under år 1919 beslutade materielen kunde enligt avslutat
kontrakt erhållas för beräknad kostnad, behövde 1919 års anslag emellertid
förstärkas endast med 59,650 kronor. I enlighet härmed hemställde
arméförvaltningen, att nämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat för
år 1919.

Med anledning härav gjordes till 1919 års riksdag framställning
om anvisande å tilläggsstat för samma år av ett förstärkningsanslag om
59.650 kronor, och blev denna framställning av riksdagen bifallen.

På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen
sedermera å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 anvisat särskilda mer -

[20.]

Arméförvaltaingens
framställning.

Departements chefen.

[21.]

Framställning
av flygkommissionen.

Yttrande
ar chefen för
Fälttelegrafkåren.

94 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kostnadsanslag å respektive 41,650 kronor och 31,500 kronor efter en
beräkning- av 50 procents förstärkning å de ursprungligen beräknade
anskaffningskostnaderna.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av samma skäl, som gällt för
under de senaste åren anvisade anslag, behov av förstärkning förelåge
beträffande det anslag å 63,000 kronor, som 1921 års riksdag å extra
stat för år 1922 anvisat till komplettering av viss ingenjörmateriel. På
grund av numera inträffade prisfall syntes dock detta förstärkningsanslag
kunna upptagas med ungefär 30 procents reducering. Det i
detta sammanhang erforderliga beloppet skulle sålunda utgöra
r _ /30 x 31,500\ 1

31,500—-jqq--) = J 22,050 kronor eller avrundat 22,000 kronor.

På grund härav hemställde armé förvaltningen, att Kungl. Maj;t
måtte föreslå riksdagen att för bestridande av under år 1922 uppkommande
merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel å tillläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

Enär det givetvis är av vikt, att den beslutade materielanskaffningen
kan slutföras på ett planenligt sätt, och då jag icke har något
att erinra mot den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av de
merkostnader, varom här är fråga, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till komplettering av
viss ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

8. Provbelastning av ett flygplan.

Med anledning av vingbrott å ett flygplan, varigenom en av arméns
flygare omkommit, har flygkommissionen i skrivelse till chefen för fortifikationen
den 18 mars 1921 anhållit, att i och för fullständig undersökning
angående hållfastheten av arméns jagar flygplan, typ Phoenix,
vid flygkompaniet å Malmslätt måtte få företagas belastningsprov med
en Phoenix-jägare.

Chefen för Fälttelegrafkåren, vilkens yttrande inhämtats, har beräknat
kostnaderna för en sådan provbelastning sålunda:

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

<).r>

iordningställande av anordningar för flygplanets upp- [21.]

läggande .......................................................................... kronor 500: —

handräckning vid provbelastningen inklusive montering

av flygplanet..................................................................... * 150: —

tillverkning av två nya vingställ, vilka avses att ersätta
dem, som vid provbelastningen komma att
förstöras......................................................... » 10,000: —

Summa kronor 10,650: —

Arméförvaltningen har anfört, att utförandet av en sådan prov- yttrande
belastning syntes vara av stor betydelse för utrönande av hållfastheten avTal^™égf°i["
hos ifrågavarande typ av jagarflygplan till förekommande av förnyade
olycksfall på grund av alltför klent konstruerad materiel. Mot den av
chefen för Fälttelegrafkåren föreslagna kostnadsberäkningen hade arméförvaltningen
intet att erinra. Med anledning av vad sålunda anförts
hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för provbelastning av ett flygplan å tilläggsstat för år 1922 anvisa
10,650 kronor.

Av vad sålunda anförts synes framgå, att det är av vikt, att de Departements.
föreslagna belastningsproven snarast möjligt må kunna verkställas. I cieenlikhet
med arméförvaltningen anser jag därför, att de för ändamålet
erforderliga medlen, 10,650 kronor, redan under innevarande år böra
ställas till förfogande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av provbelastning av ett flygplan
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 10,650 kronor.

F. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag. [22.]

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka
vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1921 icke kunnat förutses,

96 Fjärde humdtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[22.] brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för
nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända
men kunna approximativt beräknas till 350,000 kronor, torde böra
täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa
ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare under
fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tilläggsstat
för år 1922 beräkna ett förslagsanslag, högst, 350,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

II. SJÖFÖRSVARET.

A. Undervisning, understöd och expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier [23.]

och expenser m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 81 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser m. m. å tilläggsstat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

B. Förplägnad, beklädnad m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad. [24.]

Under åberopande av vad jag under punkten 85 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till förplägnad å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,479,800 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad. [25.]

Under åberopande av vad jag under punkten 86 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 768,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft.

1945 91 13

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och
förplägnadsutredning samt sängservis m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 87 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsans}åget
till kasern- och för/fägnad sutredning samt sång servis
m. m. å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 46,860 kronor.

4. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 88 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. J\laj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. å
tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 447,000 kronor.

C. Övningar.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigs beredskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 89 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans krig sberedskap och övningar å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 410,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs- [29.]

beredskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 90 i det vid årets
statsverkspropoeition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krig sb er edskap och övningar å tilläggsstat
för år 1922 ''anvisa ett förslagsanslag, högst,

286,900 kronor.

D. Flytande materiel och byggnader.

l. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad [30.]

och underhåll.

Under åberopande av vad jag under punkten 94 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,032,000
kronor.

2. Reparation av Skeppsholmsbron. [31 ]

I skrivelse den 22 augusti 1921 angående särskilda medelsbehov
å tilläggsstat för år 1922 har marinförvaltningen anfört följande.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm hade i skrivelse till
marinförvaltningen den 30 juni 1921 anmält,■ att Skeppsholmsbron snarast
möjligt behövde undergå en genomgripande reparation. Vid verkställd
undersökning av bron hade det nämligen visat sig, att brojärnet
genom rost m. m. vore skadat i sådan omfattning, att trafiksäkerheten
särskilt vid större belastning å bron vore tvivelaktig.

100

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[31.] För brons reparation, så att den återställdes till ursprunglig styrka,

beräknades kostnaden uppgå till 157,500 kronor.

Chefen för varvets byggnadsdepartement hade i skrivelse till varvschefen
föreslagit, att bron i samband med reparationen även måtte förstärkas
för att medgiva biltrafik med laster upp till 5 tons hjultryck,
i vilket fall kostnaden ökades med 85,000 kronor till 242,500 kronor.
Varvsehefen hade emellertid ansett trängande behov för närvarande ej
föreligga att verkställa de ifrågasatta förstärkningsarbetena.

Med instämmande i varvschefens sålunda uttalade åsikt rörande
förstärkningsarbetena har marinförvaltningen, under framhållande av nödvändigheten,
att Skeppsholmsbron utan dröjsmål sattes i fullt trafikvärdigt
skick, hemställt, att för reparation av Skeppsholmsbron måtte
på tilläggsstat för år 1922 anvisas ett reservationsanslag av 157,500
kronor.

Departements- Skeppsholmsbron i Stockholm, vilken förbinder Skeppsholmen med
chefen. Blasieholmen, är uppförd genom medel, som 1856—1858 års riksdag
anslagit för ändamålet.

Då här ifrågavarande reparationsarbete icke utan våda för trafiksäkerheten
kan uppskjutas, finner jag mig böra tillstyrka den begärda
medelsanvisningen å tilläggsstat för innevarande år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för reparation av Skeppsholmsbron å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 157,500
kronor.

[32.] 3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar,

kustartilleriets kaserner m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 95 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till befästningar, kustartilleriets kaserner rn. m. å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 65,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

101

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets

materiel m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 96 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets materiel m. m. å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 224,000 kronor.

Vissa framställningar under rubriken »flytande materiel och byggnader».

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för
år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för

tillgodoseende av följande behov, nämligen

till flygstation vid Hägernäs............................................. kronor 119,300:

» bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning » 90,000:

» förläggning av Vaxholms kustartilleriregementes

l:a bataljon ........................................................... » 185,000:

» inredning av en underofficersbostad i kasern byggnaden

i Härnösand »_8,000: —

Summa kronor 402,300: —

Med hänsyn till den allmänna revisionen av vårt försvarsväsende
ävensom nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna
finner jag mig icke kunna tillstyrka, att framställning till riksdagen nu
göres om anvisande av medel för de ändamål, varom här är fråga.

E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan

teknisk materiel.

1. Anskaffning av torpeder.

Under åberopande av vad jag under punkten 108 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

102

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[34.] att för anskaffning av torpeder å tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 370,000
kronor.

. Ifrågasatt anskaffning av teknisk materiel m. m.

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för
år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för
tillgodoseende av följande behov beträffande teknisk materiel, nämligen

till eldledningsmateriel för flottan................................... kronor 525,000: —

» framställandet av en ny torpedtyp ....................... » 75,0()0: —

» anskaffning av flygmateriel m. m............................ » 220,300: —

Summa kronor 820,300: —

Under rådande statsfinansiella förhållanden och med hänsyn till
den allmänna revisionen av försvarsväsendet finner jag mig icke kunna
tillstyrka, att framställning till riksdagen nu göres om anvisande av
medel för ändamål, varom här är fråga.

F. Diverse.

[35.] l. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat komma, på grund av förhållanden, vilka
vid uppgörandet av förslag till riksstat lör år 1921 icke kunnat förutses,
brister att uppstå å vissa under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret,
uppförda ordinarie reservationsanslag för nämnda år. Ifrågavarande
brister, vilka ännu icke äro till siffran kända men kunna approximativt
beräknas till 520,000 kronor, torde böra täckas genom anslag å tillläggsstat
för år 1922. För huvudtitelns avjämnande torde detta belopp
böra upptagas till 520,055 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa
ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare under
fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för
år 1922 beräkna ett förslagsanslag, högst, 520,055
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

103

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finanscärenden därom
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående tillfäVig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, ä
tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Vissa framställningar under rubriken »diverse».

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för
år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för
tillgodoseende av följande behov under titeln ^diverse», nämligen:

till åtgärder för förberedande av mobiliseringstillverk ning.

................................................................................ kronor 32,000: —

y> utvidgning av positionskartan i Karlskrona fästning
............................................................................. » 11,000: —

Summa kronor 43,0u0: —

Med hänsyn till den allmänna revisionen av försvarsväsendet ävensom
nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna finner
jag mig icke kunna tillstyrka, att framställning till riksdagen nu göres
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål.

III. GEMENSAMT ANSLAG.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden därom
anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

104

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[37.]

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående dyrtid stil lag g åt befattningshavare
i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å
tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av
18,000,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
jämväl av statsrådets övriga ledamöter, gilla
och bifalla samt förordnar, att utdrag av detta protokoll
skall tillställas finansdepartementet till ledning
vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

105

Bil.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1922.

Försvarsdepartementet.

1 2 3 4	I. Lantförsvaret. A. Undervisning, understöd, expenser m. ni. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, förslagsanslag, högst...................................................................... Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex-penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst.............................. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ........................................ Fortsatt utgivande av generalstabens översiktskarta över Sverige, reser-vationsanslag ...............................................................................	Kronor. 102,990 214,180 228,610 11,500
i \|	Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.	557,280	—
1	B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag, högst .........................................................................................	4,271,060
2	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, förslagsanslag, högst .....................................................................	1,942,815	—
3	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten-denturfordon m. m., förslagsanslag, högst .....................................	213,553	—
4	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........	3,400,000	—
5	Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst ................................................... ....................................	1,150,710	—
6	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens öv-ningar, förslagsanslag, högst............................................................	371,665	_
	Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m................	11,349,803
1	C. Sjukvård in. in. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
	m. m., förslag sanslag, högst ............................................................	229,732	—
	Säger för sjukvård m. m.	229,732	- ,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft.	1945 21 14

106

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

		Kronor.
	D. Vapen och ammunition.
1	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m., förslagsanslag, högst ...........................................................	541,000	1
2	Förstärkning av '' anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och kul-sprutemateriel, förslagsanslag, högst .............................................	595,000
	Säger för vapen och ammunition	1,136,000
	E. Byggnader och ingenjörmateriel.		,
1	Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege-	1,707,620 13,000
2	Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, reser-vationsanslag ..................................................................................
3	Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablisse-mangen å Järvafältet, reservationsanslag..........................................	259,000	_ j
4	Inlösen av vissa byggnader å Bevingehed, förslagsanslag.......................	37,000	—
5	Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, förslagsanslag, högst.................	64,000
6	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, för-slagsanslag, högst...........................................................................	86,600	_ j
7	Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel, för-slagsanslag, högst..........................................................................	22,000	_;
8	Provbelastning av ett flygplan, reservationsanslag....................................	10,650	—
	Säger för byggnader och ingenjörmateriel	2,199,870	—
	F. Diverse.
l	Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslagsanslag, högst .................................... ...................................................	350.000	_
	Säger för diverse	350,000	—
	Säger för lantförsvaret	15,822,685	-
	II. Sjöförsvaret.
	A. Undervisning, understöd och expenser in. ni.
1	Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expen-ser m. m., förslagsanslag, högst, ..................................................	100.000	_
	Säger för undervisning, understöd och expenser m. m.	100,000	—
	B. Förplägnad, beklädnad m. in.
1	Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad, förslagsanslag, högst, .........................................................................................	1,479,800	_
	Transport	1,479,800	—

Fjerde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

107

2 3 4 1 2 1 2 3 4 1	Transport Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad, förslags-anslag, högst ............................................................................... Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förpläg-nadsutredning samt sängservis m. in., förslagsanslag, högst............... Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., förslagsanslag, högst ...........................	Kronor. 1,479,800 768,700 46,860 447,000	1 -
Säger för förplägnad, beklädnad m. m. C. Övningar. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, förslagsanslag, högst ................................ ............... Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs-beredskap och övningar, förslagsanslag, högst..................................	2,742,360 410,000 286,900	i -
Säger för övningar D. Flytande materiel och byggnader. Förstärkning av ordinarie \ reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll, förslagsanslag, högst ................................................ Reparation av Skeppsholmsbron, reservationsanslag................................. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kust-artilleriets kaserner m. m., förs lagslags anslag, högst ........................ Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. m., förslagsanslag, högst............................................................	696,900 3,032,000 157,500 65,000 224,000	-
Säger för flytande materiel och byggnader E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel. Anskaffning av torpeder, reservationsanslag...........................................	3,478,500 370.000
	Säger för artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel	370,000	—
	F. Diverse.
1	Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslaganslag, högst	520,055	—
2	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvalt-
	ningen, förslagsanslag.....................................................................	41,000	—
	Säger för diverse	561,055	—
	Säger för sjöförsvaret	7,948,815	—
	III. Gemensamt anslag.
1	Dyrtidsfcillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...........	18.000.000	—
	Säger för gemensamt anslag	18,000,000	—
	Summa	41,771,500	—

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Femte huvudtiteln.

1922 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothtn, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Lindqvist, anmäler härefter frågan om
de aiislus» under femte huvudtiteln, som äro av beskaffenhet att böra
anvisas å tilläggsstat för år 1922, samt yttrar därvid följande:

A. Sociala verk och inrättningar.

1. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 19 till statsrådsprotokollet
över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för tiden
1 januari—30 juni 1923, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att med hänsyn till den proposition, som kommer
att i ämnet avlåtas, för bekämpande av arbetslösheten
på tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,
högst,.................................................. kronor 85,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2160 21 1

[1-]

Bekämpande
av arbetslösheten.

Femte huvudtiteln; 1932 års tilläggsstat.

B. Medicinal sta ten samt hälso- och sjukvården.

1. Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

[2.] Hänvisande till vad jag anfört under punkten 61 i statsrådsjtroto Ufandehav''

^;0^e*'' denna ^ao angående anslagsäskandena för tiden 1 januari—30
medicinal- juni 1923 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Majrt
styrelsens måtte föreslå riksdagen

verksamhet. , ° *

att för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet
på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, .............................................. kronor 2,000.

2. Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.

[3.] I skrivelse den 3 augusti 1921 har medicinalstyrelsen gjort fram Dyrtidstuiägg

ställning om åskande å tilläggsstat för år 1922 av ett förslagsanslag å
M''provbisiara 20,000 kronor för beredande av dyrtidstillägg under nämnda år åt vissa
läkare. extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder som föregående år
(sv. förf.-saml. 1921 nr 399).

Framställning i enahanda syfte har, vad angår de inom Västerbottens
län anställda extra provinsialläkarna, sedermera även gjorts av
nämnda läns landsting.

Departements- Behov av anslag för ifrågavarande ändamål torde komma att göra
chefen. sjg gällande även år 1922. Det av medicinalstyrelsen föreslagna beloppet,
vilket är lika med det år 1921 för samma ändamål beviljade,
synes med hänsyn till belastningssiffran för år 1920, 13,195 kronor,
kunna jämkas något nedåt, förslagsvis till 15,000 kronor.

Djurtidstillägget torde för år 1922 böra utgå enligt i huvudsak
samma grunder som för år 1921.

Jag hemställer därför, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av dyrtidstillägg är 1922 åt
vissa extra provinsialläkare, enligt motsvarande grunder
som under år 1921, på tilläggsstat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag av .................... kronor 15,000.

Femte huvudtiteln: 1022 års till äggsstat.

3. Dyrtidshjälp åt distriktsbnrnmorskor m. fl.

I skrivelse den 3 augusti 1921 har medicinalstyrelsen gjort, fram- [4.]
ställning, att för beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och Dyrtidshjälp
vissa av kommun fast anställda barnmorskor måtte äskas anslag å till- ^rnmorsilr
läggsstat för år 1922 till samma belopp som det för år 1921 för m. fl.
ändamålet beviljade eller 370,000 kronor. Härvid föreslår medicinalstyrelsen,
att samma grunder för dyrtidshjälpens utgående, som fastställts
för år 1921 (kungörelse den 7 juli 1921, sv. förf.-saml. nr 446),
fortfarande måtte gälla.

I likhet med medicinalstyrelsen finner jag, att åtgärder böra vid- Depca^*“ents''
tagas för att bereda ifrågavarande barnmorskor dyrtidshjälp av statsmedel
även för år 1922. Enligt nyssnämnda kungörelse är från åtnjutande
av dyrtidshjälp undantagen barnmorska, som under föregående
år haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av
1,500 kronor eller därutöver. Någon sänkning av ifrågavarande inkomstgräns
anser jag mig, trots det att levnadskostnaderna numera
något nedgått, ej kunna förorda, då nämnda gräns enligt min mening
hittills varit väl lag.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av ............................................... kronor 370,000.

4. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor.

För beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har riksdagen [5.]
på tilläa-g-sstat för vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat särskilda Dyrtidshjälp

C- 1 1 » 1 AA AAA 1 åt dlstrlkLi forslagsanslag

a 100,000 kronor. sköterskor.

Bestämmelser angående ifrågavarande dyrtidshjälps utgående för
respektive år hava meddelats genom kungörelser den 7 september 1920
(sv. förf.-saml. nr 622) och den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml. nr 447).
Beträffande grunderna för dyrtidshjälpens utgående föreslog Kungl.

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.J Maj:t i 1920 års proposition angående tilläggsstaten, att från åtnjutande
därav skulle undantagas distriktssköterska, som under föregående år
haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,800 kronor
eller därutöver. Riksdagen nedsatte emellertid denna inkomstgräns
till 1,500 kronor. Sistnämnda gränsbelopp gällde ock för år 1921.

Medicinal. I skrivelse den 24 oktober 1921 bär medicinalstyrelsen gjort fram »tyroisen.

gällning om anslag för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år
1922. Styrelsen anför därvid i huvudsak följande.

Av de för år 1920 beviljade medlen hade endast ett belopp av 1,200 kronor
tagits i anspråk och av anslaget för år 1921 hade, enligt från riksräkenskapsverket
styrelsen meddelad uppgift, avseende tiden 1 januari—31 augusti, ingen
dylik dyrtidshjälp utgått. Orsaken till detta förhållande torde i huvudsak vara
att tillskriva den omständigheten, att, enligt utfärdade bestämmelser, från dyrtidshjälps
åtnjutande undantagits distriktssköterska, som respektive föregående
kalenderår haft inkomst av 1,500 kronor eller därutöver.

Då väl även under nu rådande förhållanden torde få antagas, att distriktssköterskornas
årsinkomster i allmänhet uppginge till ett belopp av de såsom
maximum satta 1,500 kronor, syntes jämväl för åtminstone de närmaste åren
föga sannolikt, att dyrtidshjälp skulle i någon avsevärd mån kunna tillkomma
distriktssköterskor. För säkerhets skull torde dock något anslagsbelopp böra
för ifrågavarande ändamål äskas för år 1922, och ansåge styrelsen på grund av
det anförda, att anslagsbeloppet icke behövde sättas högre än 25,000 kronor att
utgå i enlighet med samma grunder, som angåves i kungörelsen den 7 september
1920.

Departements- Att uu föreslå någon ändring av den inkomstgräns, vars uppnåchcen.
eucle utesluter från dyrtidshjälp, synes mig lika litet böra ifrågakomma
beträffande distriktssköterskorna som beträffande distriktsbarnmorskorna.
Av skäl, medicinalstyrelsen anfört, torde endast ringa belastning av
anslaget vara att förvänta under den närmaste framtiden. Jag finner
därför, lika med styrelsen, att ett mindre belopp bör för ändamålet
begäras för år 1922, och anser, att man härvid bör kunna stanna vid
ett så lågt belopp som 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kung].
Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag av.......................... kronor 10,000.

Femte huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

5. Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Känsö Gustaf Ernst Hjort/,berg.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 114 till statsrådsprotokollet
över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för
första halvåret. 1923, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå.

riksdagen _ .

att till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid

karantänsanstalten pa Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg
på tilläggsstat, för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, '' ............................................. kronor 5t)0.

[6-]

Ver sonligt
lönetillägg åt
karantänsläkaren
vid
karantänsanstalten
pa
Känsö Gustaf
Ernst Hjortzberg.

C. Diverse.

1. Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska undersåtar, vilka
genom världskriget kommit i nödläge.

För utövande av hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta [7.j
svenska undersåtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge, har Hjaipverk1921
års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
å tilläggsstat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 460,000 land bosatta
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer Ifrågavarande
anslag har av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad i pro- genom världspositionen
i ämnet (nr 320) föreslogs, disponerats pa följande sätt:

100.000 kronor för utövande av den egentliga understödsverksamheten,

250.000 kronor för utlämnande av försträckningar och 106,388 kronor
88 öre för gäldande av vissa penning för sträckningar, som dels från brittisk
myndighets sida dels av affärsföretag och enskilda personer lämnats åt
i Ryssland vistande nödställda svenska undersåtar. Av återstoden,

3,611 kronor 12 öre, varmed ifrågavarande anslag avrundats, hava 863
kronor 98 öre använts till beredande av gottgörelse åt Danska röda
korset för av dess kontor i Ryssland under tiden juli 1919—december
1920 bland nödställda svenska undersåtar i sistnämnda land utövad
hjälpverksamhet.

Omförmälda belopp å 100,000 kronor och 250,000 kronor hava
ställts till statens kommittés för understöd åt rysslandssvenskar förfogande
at.t användas i överensstämmelse med de i propositionen i
ämnet angivna grunder för meddelande av understöd åt i nödläge komna

6 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat,

[7.] rysslandssvenskar och för utlämnande av försträckningar till sådana.
Nämnda kommitté hade tillsatts redan 1920 för att — sedan riksdagen
på tilläggsstat för nämnda år anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000
kronor för bestridande av hjälpverksamhet bland svenska undersåtar,
huvudsakligen bosatta i Ryssland och Tyskland — handlägga alla frågor
rörande bistånd till svenska undersåtar, bosatta i Ryssland eller vilka varit
därstädes bosatta men till följd av de politiska förhållandena nödgats
övergiva hem samt egendom och råkat ^brydsam ekonomisk belägenhet.

Kommitténs I skrivelse den 5 december 1921 har statens kommitté för underframstMinmg.
gtöcj åt rysslandssvenskar gjort framställning om anvisande av ytterligare
250,000 kronor för att sätta kommittén i stånd till fortsatt hjälpverksamhet.
I sin skrivelse i ämnet lämnar kommittén först följande
statistiska uppgifter beträffande sin under tiden juli 1920—oktober 1921
utövade understödsverksamhet.

Hos kommittén anmälda från Ryssland ankomna svenska undersåtar:

under tiden juli—december 1920 ............................... 197 personer

» januari—oktober 1921 ............................. 83 » OQA

------- 280 personer

Av dessa, som hittills icke begärt hjälp ........................................... 40 »

Summa 240 personer

Före juli 1920 anlända,

under år 1920 ........................

» » 1921 .......................

som erhållit understöd:

85 personer
60

145 personer

Summa hjälpbehövande 385 personer

Antal understödstagare:

personer över 50 år ....................................... » » 50 » .................................	................. 31 män ................. 57 kvinnor	88
personer under 50 år ....................................	................ 102 män	personer.
» » 50 » ..................................... Barn under 15 år ..........................................	............... 94 kvinnor ................. 54 pojkar	196	y>
» » 15 » .......................................	47 flickor	101	»
Av dessa vore:	Summa 385	personer.
Ankor ...........................................................		48	personer
Barn (under 15 år) till änkor ........................		38
Antal sjuka (10 män, 12 kvinnor) .................		22	»
Arbetsföra yrkesmän .................................		72	»

Femte huvudtiteln: MW urs tilluggsslal.

De hjälpbehövande fördelade sig sålunda:
I Sverige vistande:

Män (över 20 år) ..................................................

Kvinnor (över 20 år) ........................................

Barn (eller personer under 20 år)........................

I Finland vistande:

Män 5, kvinnor 8, barn 9 ..............................

I andra länder (utom Ryssland)

Män 2, kvinnor 2, barn 2 .................................

122 personer

132

103

385 personer.

Av de hjälpbeliövande åtnjuta följande antal periodiskt understöd:
Män 10, kvinnor 32, barn 18, summa 60 personer.

Härefter yttrar kommittén angående nnderstödsverksamlieten följande: Understöd

från kommittén lämnades medellösa rysslandssvenskar vid ankomsten
till Stockholm, efter individuella behov, i form av kläder, matpengar,
bostadshjälp eller respengar till annan ort. Om efter närmaste tiden anställning
icke erhölles, lämnades efter uppvisande av intyg från arbetsförmedlingsanstalten,
att arbete ej kunde erbjudas vederbörande, understöd efter följande taxa: man
och hustru 3 kronor per dag plus 30 kronors hyresbidrag per månad; ensam person
2 kronor per dag plus 15 kronors hyresbidrag per månad och för minderårigt
barn 60 öre per dag.

Tillfälliga understödens storlek vore beroende av sökandens förhållanden
och utsikter till framtida nytta med understöden, såsom till självständig verksamhet
eller dylikt. Dylika understöd, som i regel prövades av kommittén för varje
fall, varierade mellan 100 ä 1,000 kronor.

För närvarande åtnjöte 60 personer periodiskt understöd, utgörande: 10 män
(därav 6 över 50 år), 32 kvinnor (därav 17 över 50 år) och 18 barn (under 15 år).

Av de för nnderstödsverksamlieten av 1921 års riksdag beviljade medel —

100,000 kronor — återstode den 1/,2 1921 kronor 25,000, vilket innebure, att under
tiden 10/6 1921—1/I2 1921 för berörda ändamål använts cirka 55,000 kronor. I
nämnda belopp inginge då även kostnader för rysslandssvenskarnas hemresa från
Terijoki i Finland.

Enligt till kommittén lämnade uppgifter utgjorde svenska kolonierna i Ryssland
den 1 april 1921:

I Petrograd: män 31, kvinnor 63, barn 32

/ Moskva: » 17, » 21. » 7

Summa 171 personer.

126 personer
45 »

Enligt senare erhållen uppgift hade de svenska kolonierna i Petersburg och
och Moskva genom invandring av svenska undersåtar från andra orter i Ryssland
nu ökats till 260 personer (därav svenskfödda kvinnor, som genom giftermål
förlorat det svenska undersåtskapet, samt deras barn, inalles 35 personer).

8 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Som understöd till de svenska kolonierna i Kyssland hade kommittén avsänt
livsmedel, kläder och skodon under senare halvåret 1921 för belopp av omkring
20,000 kronor. I detta sammanhang finge framhållas att ifrågavarande kolonier
under nämnda tidrymd praktiskt taget huvudsakligen levat av ifrågavarande
sändningar. Dessa syntes vara så tilltagna att de betryggade kolonisternas existens
under första kvartalet av år 1922.

Vad beträffar kommitténs låneverksamhet, meddelar kommittén i sin
berörda skrivelse, att för nämnda ändamål beviljade medel — 250,000
kronor — av kommittén fördelats bland 89 lånesökanden. Enligt vad
kommittén tillika uppgiver hade nämnda personer ansökt om tillhopa

520,000 kronor. Övriga lånesökanden, som utgjordes av 77 personer,
hade ansökt om tillhopa 482,200 kronor.

Kommittén övergår härefter till att närmare motivera sin nu förevarande
framställning och yttrar i sådant hänseende följande:

De personer, som av kommittén åtnjöte eller åtnjutit understöd — vare
sig tillfälliga eller permanenta periodiska — utgjordes förnämligast av ålderstigna
och sjuka personer samt änkor med barn. Därjämte funnes bland understödstagarna
ett mindre antal hantverkare. Samtliga nu nämnda personer levde
under stora umbäranden i synnerhet som under rådande depression de smärre
arbetstillfällen, varmed man under normala förhållanden å arbetsmarknaden
kunnat räkna för omförmälda kategorier, nu helt och hållet utebleve. Med
hänsyn till nu angivna omständigheter måste ifrågavarande personer, därest
understödsverksamheten komme att upphöra, söka fattigvårdshjälp. Då emel
lertid nämnda personers hemortsrätt i ett flertal fall ej kunde utrönas och i
de fall åter, man kunde utfinna densamma, vederbörande vistats utom fattigvårdssamliället
minst tre år, måste kostnaden för lämnad fattigvård i vanlig
ordning ersättas av staten. Vidare finge framhållas, att de svenska kolonierna i
Moskva och Petersburg levde under så prekära förhållanden att hjälp från Sverige
i form av kläder och mat vore oundgängligen nödvändig. I annat fall finge man
givetvis räkna med att det stora flertalet av svenskarna i Kyssland komme att
söka sig hem. Under alla förhållanden måste man dock räkna med att under
instundande år en del av i Kyssland vistande svenskar vände hem till Sverige.
Då nästan samtliga av tidigare hemkomna rysslandssvenskar vid sin hemkomst
varit i avsaknad av det allra nödvändigaste och därjämte i regel i behov av vård,
hade de måst omhändertagas av kommittén och förses med kläder samt mat och
husrum under den första tiden efter sin hemkomst. Under sådana förhållanden
syntes man kunna förutsätta, att rysslandssvenskar, som under nästinstundande
är hemkomme, skulle, behöva hjälp i form av kläder samt mat och husrum under
första tiden av sin vistelse i hemlandet. Förutom i Moskva och Petersburg
funnes i Baku och några andra platser i Kaukasus tillhopa ett femtiotal personer,
som befunne sig i det djupaste betryck och nyligen vädjat om hjälp, men
hade kommittén ej ansett sig kunna bispringa desamma, då kommitténs medel
— som nämnts — i det närmaste förbrukats. Vidare finge kommittén meddela,
att i Vladivostock befunne sig en skara svenska flyktingar från Sibirien, som gjort
upprepade framställningar att bliva satt i tillfälle att kunna resa hem. Ej heller
dem hade kommittén kunnat hjälpa. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

Femte huvudtiteln: 1922 ars tilläggsstat.

[7-]

ansåge kommittén det vara oundgängligen nödvändigt att jämväl under år 1922
fortsätta understödsverksamlieten. För densammas uppehållande syntes det
kommittén, att man ej kunde räkna med lägre belopp än 125,000 kronor. Vad
åter beträffade grunderna för ifrågavarande verksamhet, syntes kommittén en
sådan ändring av nu gällande önskvärd, att kommittén bereddes möjlighet att
bispringa svenskor, som genom gifte med ryssar förlorat sin svenska nationalitet
och vilkas män under de senaste åren dött eller befunne sig i fångenskap eller
övergivit dem. Här i landet hade förekommit ett eller annat dylikt fall av synnerligen
beklagansvärd beskaffenhet.

Vad åter låneverksamlieten beträffade, hade kommittén jämväl räknat med
att bliva satt i stånd att i form av lån bispringa en del av de personer, som
sökt, men ej kunnat tillerkännas några dylika. Det förelåge nämligen ett flertal
fall, där vederbörande inkommit med sina ansökningar först sedan de för låneverksamheten
avsedda medlen redan fördelats. Anledningen härtill hade varit
bristande kännedom om nu anvisade medel, ehuru kommittén i de större dagliga
tidningarna låtit införa tillkännagivanden i ämnet med meddelande tillika om
den dag, ansökningar senast bort ingivas för att bliva föremål för prövning.
Flera utav dem, som av nu angiven orsak ej kunde komma i åtnjutande av de
sökta lånen, befunne sig emellertid i sådana omständigheter, att, om ansökningarna
behörigen inkommit, de sökande skulle fått sina ansökningar helt eller
delvis beviljade. I detta sammanhang ansåge sig kommittén böra meddela, hurusom
av de lån, som beviljats, ett flertal tilldelats personer för att sätta dem i stånd att
börja en verksamhet eller ingå i en redan existerande affär. För de personer, som
sålunda satts i tillfälle att få verksamhet, hade förhållandena, såvitt kommittén
erfarit, utvecklat sig väl. För att jämväl under nästa år bliva i tillfälle att med
lån bispringa rysslandssvenskar mot det att de till säkerhet för lånen pantförskreve
sin egendom i Eyssland, ansåge kommittén ett belopp av omkring 125,000
kronor vara erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde kommittén,
att Kungl. Maj:t måtte hos 1922 års riksdag göra framställning om
anvisande av 250,000 kronor för hjälpverksamhet bland förut i Ryssland
bosatta svenska undersåtar eller ryska undersåtar av svensk härkomst,
som i anledning av rådande förhållanden i nämnda land kommit
i nödläge.

Innan jag ingår å min ståndpunkt till föreliggande framställning,
får jag, i likhet med vad som skedde i ovan omförmälda till 1921 års
riksdag avlåtna proposition (nr 320), upptaga till behandling frågan om
gäldande av vissa till svenska kommittén i Moskva lämnade penningförsträckningar.
Ifrågavarande kommitté är bildad av svenskar i Moskva
och har till uppgift att tillvarataga där vistande svenskars intressen. I
Petersburg finnes ock en dylik kommitté, bildad av i nämnda stad
vistande svenskar. Enligt vad Moskvakommittén meddelat, har kommittén
utöver de penninglån, om vilkas honorerande i förberörda proBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 1 höft. äico äi 2

Kommitténs

hemställan.

I Ryssland
lämnade
penningförsträckningar.

[7-]

Departements''

chefen.

10 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

position gjordes framställning, måst upptaga några ytterligare, varom
meddelande först under hösten 1921 kommit utrikesdepartementet tillhanda,
De försträckningar, varom nu är fråga, hava lämnats år 1920
och hava föranletts därav, att kommittén sett sig nödsakad att med mat
och kläder bispringa svenska undersåtar, tillfångatagna i det ryska inbördeskriget
och internerade i fångläger i Moskva. Ifrågavarande personer
hade enligt vad kommittén meddelat befunnit sig i ett verkligt
nödläge. Då kommittén saknat medel för den hjälp, som kommittén
ansett vara en ofrånkomlig skyldighet att lämna nödställda landsmän,
hade kommittén som nämnts — mast anlita lånevägen. Försträckningarna,
som lämnats av svenska affärsföretag och enskilda personer
utgjorde tillhopa 700,000 sovjetrubel. Ifrågavarande försträckningar
hade tagits utan fastställande av kurs eller förfallodag endast under
villkor att betalning skulle erläggas i svensk valuta enligt kurs, som
av Svenska röda korset eller utrikesdepartementet tillämpades i dylika
fall.

Vad då först angår frågan om anslag för att sätta kommittén för
understöd åt rysslandssvenskar i stånd till utövande av fortsatt hjälpverksamhet,
synes situationen bland såväl härvarande svenska rysslandsflyktingar
som i Ryssland sig uppehållande svenskar vara sådan, att
hjälp fortfarande måste lämnas av svenska staten. Uppenbart är dock
att så ej kan fortgå under obestämd tid framåt. Fördenskull synes
det mig, att kommittén bör inrikta sig på att det år, för vilket medel
nu äskas, blir kommitténs sista, under vilket hjälpverksamheten skall
på lämpligt sätt avvecklas.

Vad beträffar anslagsbeloppets storlek, anser jag mig av statsfinansiella
hänsyn nödsakad att ifrågasätta en minskning i den av kommittén
begärda summan. Det synes mig då, som om man främst kunde minska
det av kommittén för dess låneverksamhet ifrågasatta beloppet. Visserligen
hava genom de försträckningar, som av kommittén lämnats, ett
flertal personer beretts möjlighet att skapa sig en existens här i landet,
så att staten i icke ringa omfattning kan påräkna att i sinom tid få
försträckningarna aterbetalda, men då det i anledning av depressionens
skärpning torde vara betydligt svårare att i år påbörja företagarverksamhet,
synes mig, att det för möjliggörande av dylik verksamhet avsedda
beloppet kan avsevärt minskas. Med anledning härav anser jag
mig böra föreslå en reducering med 75,000 kronor. Ett anslag av

175,000 kronor skulle följaktligen äskas, varav högst 50,000 kronor
skulle anslås till utlämnande av försträckniugar. Då det emellertid kan

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tänkas, att förhållandena komma att utveckla sig så, att det vore ända- [7.]
målsenligare att använda även sistnämnda belopp helt eller delvis för
understödsverksamhet, torde Kung!. Maj:t böra erhålla rätt att för dylikt
ändamål disponera beloppet. Ehuru jag i anslutning till det sagda
skulle vilja för understödsverksamheten beräkna ett belopp av 125,000
kronor, ser jag mig nödsakad att föreslå, att av detta belopp cirka

3,000 kronor reserveras för honorerande av förut omförmälda penningförsträckningar
eller andra dylika, som kunna förefinnas och vilkas gäldande
sedermera kan påyrkas. Om den kurs, varefter försträckningarna
skola regleras, synes Kungl. Maj:t böra äga befogenhet att besluta.

Vad slutligen angår villkoren för understöds- och låneverksamhetens
utövande, torde hittills gällande grunder böra bestå, dock med den
av kommittén föreslagna jämkningen i fråga om kravet å svenskt medborgarskap.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utövande av hjälpverksamhet bland förut i
Ryssland bosatta svenska undersåtar, vilka genom världskriget
kommit i nödläge, å tilläggsstat för år 1922 anvisa,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer,
ett reservationsanslag av........... kronor 175,000.

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, i fråga om
beredande av tillfällig löneförbättring under år 1922 för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen på tilläggsstat för år 1922 under
femte huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ........................................... kronor 986,000.

[8.]

Tillfällig löneförbättring

för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen.

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[9.]

Dyrtidstillägg.

3. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1922, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst på tilläggsstat för år 1922 under femte huvudtiteln
såsom förslagsanslag beräkna kronor 10,250,000.

I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under femte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1922 instämma statsrådets
övriga ledamöter; och behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnar tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skall överlämnas till finansdepartementet
till ledning vid författandet av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1922.

Ur protokollet:

Fritz von Schwerin.

Punkt

Femte huvudtiteln: 1922 års tillägysstat.

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för femte huvudtiteln för år 1922.

A. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ...

B. Medicinalstaten samt hälso- och
sjukvården.

Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

förslagsanslag, högst.............................................

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag.
...............................................................

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag.
...............................................................

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ......

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid kärantänsanstalten
å Känsö G. E. Hjortzberg, förslagsanslag,
högst .....................................................

C. Diverse.

läge, reservationsanslag...................................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inon
civila statsförvaltningen, förslagsanslag...........

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................

Summa

Extra anslag Kronor
1	*85,000,000
2,000
15,000
370,000
10,000
500	397,500
175,000
* 986,000
*10,250,000	\| 11,411,000
— \| 96,808,500

* Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

2160 21 3

Mjat.te huvudtiteln: 1922 år* tiUö<j(j**lat.

Sjätte huvudtiteln.

1922 års tillåggsstat.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Xothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anmäler härefter frågan om
de anslag under sjätte huvudtiteln, som äro av beskaffenhet att böra anvisas
å tilläggsstat för dr 1922, samt yttrar därvid följande:

A. Väg- och v ätten byggnadsväsende!.

1. Merkostnader för iständsättande av Sandvikens hamn på Öland.

I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen, i
anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för iständsättande av Sandvikens hamn i Persnäs
socken på Öland i överensstämmelse med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättad arbetsplan med de ändringar i densamma, som
föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag av 169,200
kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis
redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp, dock under
villkor dels att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i den beräkBifiang
till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2140 21 1

[1-]

Merkostnader
för istånd -sättande av
Sandvikens
hamn på
Öland.
1916 års
riksdag.

2 Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] nade kostnaden, 188,000 kronor, dels att kommunen ansvarade för den
framtida underhållskostnaden av hamnanläggningen, dels ock att av inflytande
hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes till eu fond, vilken
skulle stå under kontroll av den offentliga myndighet, som Kungl. Maj:t
bestämde, och vilken efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning
i varje särskilt fall Ange användas till bestridande av kostnaderna för
större reparations- och underhållsarbeten.

I eldighet med sitt den 31 juli 1916 fattade beslut förband sig därefter
Persnäs kommun i eu den 30 september samma år dagtecknad
handling att bidraga med 18,800 kronor till förbättring och förstärkning
av ifrågavarande hamn, att ansvara för hamnens framtida underhåll
samt att årligen av influtna hamnavgifter avsätta eu tredjedel till en
fond på sätt i riksdagens skrivelse bestämts.

de''h^9i6 Sedermera fastställde Kungl. Maj:t den 24 november 1916 plan

för hamnens ^landsättande. Därvid förordnades tillika, att av inflytande
hamnavgifter årligen eu tredjedel skulle avsättas till en fond, vilken
skulle stå under kontroll av länsstyrelsen i Kalmar län och vilken fond
efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall
finge användas till bestridande av kostnaderna för större reparationsoch
underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed anbefalldes vägoch
vaiteubyggnadsstyrelsen dels att övervaka, att hamnen behörigen
underhölles, dels ock att, därest Överenskommelse därom träffades mellan
styrelsen och kommunen, ombesörja större reparations- och underhållsarbeten
å hamnen med anlitande av omförmälda fond och i övrigt på
kommunens bekostnad.

Därefter anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade
anslaget å 169,200 kronor såsom reservationsanslag dels på extra
stat för år 1918 ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
beloppet, dels ock på tilläggsstat för år 1918 återstående beloppet eller

69,200 kronor.

i9i9 års lag- Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
tima riksdag. se(jerrnera 1919 ars lagtima riksdag såsom bidrag till bestridande av
den på grund av kristiden uppkomna ökade kostnaden för ifrågavarande
företag på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 108,000
kronor under villkor, att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i
nämnda kostnadsökning, beräknad till 120,000 kronor.

Sjiitte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 3

Genom beslut den 13 juni 1919 anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen
i Kalmar län att från Persnäs kommun införskaffa förbindelse att
med en tiondel deltaga i omförmälda kostnadsökning, 120,000 kronor.

Därefter överlämnade länsstyrelsen den 22 november 1919 protokoll,
hållet vid extra kommunalstämma med Persnäs kommun den 24
augusti 1919, utvisande att stämman beslutat göra framställning om befrielse
för kommunen från att ikläda sig den begärda förbindelsen, enär
kommunen under rådande förhållanden vore synnerligen skattet.yngd samt
i sådant hänseende under år 1918 hade att vidkännas kommunalutskylder
efter eu utdebitering av ej mindre än 21 kronor 10 öre för 100
kronor inkomst.

I skrivelse den 18 oktober 1921 har nu väg- och vatten byggnadsstyrelsen,
som den 23 december 1919 anbefalldes att avgiva utlåtande
med anledning av kommunens ifrågavarande framställning, i ämnet anfört
följande:

»Att nedlägga arbetet i avvaktan på kommunens förbindelse eller att av brist
på medel avsluta hamnens iståndsättande enligt den fastställda arbetsplanen har
icke kunnat ske utan den allra största risk att de i ofullbordat skick lämnade
arbetena då skulle, med det synnerligen utsatta läge, som hamnen har för nordliga
stormar, hava skadats och förstörts, varjämte alla de vid hamnarbetet sysselsatta
arbetarna skulle mitt under en svår kristid hava kastats ut i arbetslöshet.
Det har därför varit oundgängligen nödvändigt att förskottsvis av under händer
varande medel bestrida jämväl avslutandet av iståndsättandet utan avbrott.

Enligt nu avslutade räkenskaper har det fullbordade iståndsättandet av Sandvikens
hamn enligt den fastställda arbetsplanen, för vilken kostnaden före världskriget
i mars 1914 beräknades till 188,000 kronor, krävt en totalkostnad av 397,044
kronor 20 öre. Den på grund av kristiden uppkomna totala kostnadsökningen
utgör således 209,044 kronor 20 öre. som förskottsvis utanordnats av under händer
varande medel.

Till täckande av dessa förskotterade medel äro — om Persnäs kommun fullgör
villkoret att med 1/10 deltaga — att disponera de av riksdagen anvisade 108,000
kronor förutom de 12.000 kronor, med vilka Persnäs kommun skulle deltaga enligt
1919 års riksdagsbeslut. Därutöver erfordras ett belopp av 89,044 kronor 20 öre,
därav Persnäs kommun skulle deltaga med Vin- Därest kommunen kan deltaga
med Vio av deri på grund av kristiden uppkomna ökade kostnaden eller med
20,904 kronor 42 öre, skulle erfordras från staten ett tilläggsanslag av 80,139 kronor
78 öre, men därest kommunen i följd av sin svåra skattetunga icke kan komma
ut med förenämnda belopp 20,904 kronor 42 öre, sa erfordras ett tilläggsanslag
av 101,044 kronor 20 öre.»

Med åberopande av ett från länsstyrelsen i Kalmar län införskaffat
yttrande, däruti länsstyrelsen förklarat sig med bibehållande av sin i
ifrågavarande hänseende tidigare intagna ståndpunkt anse billigt och

[1-1

Kungl. M«j:t
den 13/e 1919,

Väg- och
vattenbyggnadsstyreluen.

Sjätte huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[1.] skäligt, att Persnäs kommun helt och hållet bleve befriad från deltagande
i kostnadsökningen, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för bestridande av den av
kristiden uppkomna ökade kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens
hamn i Persnäs socken dels medgiva Kungl. Maj:t att bemyndiga styrelsen
att, oberoende av uppfyllande av det vid det år 1919 anvisade
anslaget av 108,000 kronor fastade villkoret, till sagda arbete använda
detta anslag, dels ock pa 1922 års tilläggsstat anvisa, därest kommunens
anhållan om befrielse från deltagandet med f m av kostnadsökningen
bifalles, det därutöver behövliga beloppet 101,044 kronor 20 öre eller,
därest kommunens berörda anhållan icke bifalles, ett belopp av 80,139
kronor 78 öre.

DaPchtof“nntS'' Omständigheterna vid ifrågavarande arbetes utförande hava, såsom
av det föregående framgår, varit sådana, att. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett nödigt fullborda företaget enligt den fastställda planen,
oaktat för ändamålet anvisade medel på grund av kostnadernas ökning
blivit otillräckliga. Den totala kostnadsökningen, 209,044 kronor 20 öre,
bär sålunda av styrelsen bestritts med under händer varande medel.
Till täckande av dylik kostnadsökning hava visserligen anvisats 108,000
kronor, men hava dessa medel icke kunnat tagas i anspråk för sitt ändamål,
enär Persnäs kommun förklarat sig icke kunna uppfylla det därför
uppställda villkoret, nämligen att bidraga med 12,000 kronor. Såsom
skäl härför har anförts, att kommunen vore synnerligen skattetyngd.
lill komplettering av vad kommunen i sådant hänseende uppgivit torde
här iå lämnas ytterligare några uppgifter rörande kommunens ekonomiska
ställning med mera.

Kommunens inkomster och utgifter uppgingo år 1920 till 30,078
kronor 95 öre respektive 28,097 kronor 35 öre. Tillgångarna och skulderna
för samma ar utgjorde 2,619 kronor 81 öre respektive 14,582
kronor 48 öre. Hamnens ekonomiska ställning utvisade år 1920 2,263
kronor 82 öre i tillgångar och 16,186 kronor 54 öre i skulder. Den
beskattningsbara inkomsten belöpte sig år 1920 till 168,513 kronor och
år 1921 till 232,910 kronor, och utgjorde utdebiteringen per 100 kronor
inkomst för den borgerliga och kyrkliga kommunen under åren 1919—
1921 tillhopa respektive 17 kronor 50 öre, 16 kronor 90 öre och 10
kronor 20 öre samt den kommunala progressivskattens för år 1921
kommunandel 10 kronor 55 öre. Folkmängden uppgick den f januari
1921 till 1,366 personer mot respektive 1,578 och 1,410 personer vid
samma tid åren 1911 och 1916. Under åren 1911—1920 har folkmängden
således minskats med 13,43 %.

Sjätte huvudtiteln: 192X års tilläggsstat.

Härav torde framgå, att det skulle bliva synnerligen betungande
för Persnäs kommun att lämna något bidrag til! täckande av den genom
kristiden uppkomna kostnadsökningen för iståndsättning av Sandvikens
hamn. Att jämväl riksdagen beaktat kommunens svaga ekonomiska
ställning framgår därav, att riksdagen dels redan år 1915 (skrivelse nr
6 punkt 21:o) uttalade sitt tvivel om att Persnäs kommun med sin ringa
ekonomiska bärkraft skulle mäkta infria ett av kommunen då gjort åtagande
att svara för den framtida underhållskostnaden för hamnanläggningen, dels
ock sedermera, för att erhålla ökade garantier härutinnan, såsom iörut
nämnts, ansett sig böra föreskriva, att eu tredjedel av inflytande hamnavgifter
skola reserveras för större reparations- och underhållsarbeten.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka,
att hela den uppkomna kostnadsökningen för ifrågavarande företag må
bestridas av statsmedel, därvid emellertid må framhållas, att ärendet
bort av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tidigare än som skett underställas
statsmakternas förnyade prövning. Det ytterligare anslag, som
erfordras, torde, då arbetena redan avslutats, böra anvisas å 1922 års
tilläggsstat samt lämpligen bestämmas till 101,100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att det av riksdagen såsom bidrag
till bestridande av den på grund av kristiden uppkomna
ökade kostnaden för iståndsäftande av Sandvikens
hamn i Persnäs socken på Oland på tilläggsstat
för år 1919 anvisade reservationsanslaget av 108,000
kronor må, utan hinder av att Persnäs kommun icke
deltager i nämnda kostnadsökning, användas till täckande
av på grund av kristiden uppkommen ökning
av kostnaden för berörda arbete;

dels ock för samma ändamål på tilläggsstat för är 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 101,100.

B. Byggnadsväsende!.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader oeh reparationer.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 40 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskandena för tiden 1 januari—30 juni 1923
under sjätte huvudtiteln hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

[2-]

Förstärkning
av reservationsanslaget -

[2.]
till byggnader
och reparationer.

[3.]

Förbättrande
av grunden
under vissa
delar av
Stockholms
slott.

[4.3

Skematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.

[«•]

Tidskriften)
»Brandskydd».

6 Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer på tilläggsstat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 500.000.

2. Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 41 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskandena förtiden 1 januari—30 juni 1923
under sjätte huvudtiteln hemställer jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förbättrande av grunden under vissa delar
av Stockholms slott på tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av .................... kronor 240,000.

C. Diverse.

1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 49 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskandena förtiden 1 januari—30 juni 1923
under sjätte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersökningar och arbeten
för åstadkommande av en skematisk förteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall på
tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................. kronor 7,000.

2. Tidskriften »Brandskydd».

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har riksdagen
anvisat för understöd av svenska brandskyddsföreningens verksamhet
på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor
samt såsom bidrag till utgivande genom nämnda förening av tidskriften
»Brandskydd» på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 500
kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1022 ars tilläggsstat. T

L skrivelse den 12 oktober 1921 har nu föreningen anhållit att för [5. ]
utgivande av sin berörda tidskrift under år 1922 komma i åtnjutande
av ett statsbidrag å 4,000 kronor. Såsom skäl härför har föreningen
anfört, att det underskott av 25,000 kronor, som beräknades uppstå i
tidskriftens rörelse under år 1922, måste täckas av andra föreningens
inkomstkällor, att med hänsyn härtill medlemsavgifterna måst avsevärt höjas
samt att föreningen med så höga avgifter knappast kunde vinna medlemmar
inom de bredare lagren av vårt folk, något som dock vore ett
viktigt önskemål för ernående av en definitiv framgång för brandskyddsrörelsen.

Till främjande av föreningens fortsatta utveckling vill jag förorda, att Dopartementaett
bidrag till föreningens tidskrift beviljas jämväl för innevarande år, chefeB
dock ej till högre belopp än som anvisats för år 1921 eller 500 kronor.

I likhet med vad som skedde sistlidet år torde såsom villkor för statsbidraget
böra stadgas, att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandaliålles
kommunikationsdepartementet.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som bidrag till utgivande genom svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd»
på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst ........................................................... kronor 500.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [6.1
dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om bere- Tillfällig lönedande
av tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss personal inom flättring fm O

O l. viss VCVSOflttl

den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte inom den
föreslå riksdagen slats''

° torv ältning en.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen å tiVäggsstat för år 1922 under
sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av kronor 9.000.

[7-]

Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst

Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
av dyr t i d stil! ägg åt befattningshavare i statens tjänst för år 1922 hemställer
jag, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
å tilläggsstat för år 1922 under sjätte huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna

ett belopp av .......................................... kronor 325,000.

I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1922 instämma statsrådets
övriga ledamöter; och behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnar tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skall överlämnas till finansdepartementet
för iakttagande vid författande av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1922.

Ur protokollet:
August Wrede.

Sjette huvudtiteln: 1922 års tillciggsstat

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1922.

Punkt.	CD &	3 ►4		Extra anslag	Extra anslag.
		A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.

i	i	1	Merkostnader för iståndsättande av Sandvikens hamn på Oland, förslagsanslag, högst..............................	101,100	_	101,100
			B. Byggnadsväsende^
2	5	1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer, förslagsanslag, högst ..................	500,000	_
3	6	2	Förbättrande av grunden under vissa delar av Stock-holms slott, reservationsanslag ...............................	240,000	_	740,000
			C. Diverse.
4	6	1	Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall, reservationsanslag ................................	7,000	_
5	6	2	Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst.........	500	—
6	7	3	Tillfällig löneförbättring för viss.personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ..................	*) 9,000	—
7	8	4	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . ....................................................	*) 325,000	—	341,500
			Summa kronor	—	—	1,182,600	—

*) Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 smil. 2 Käft. (Nr 2.)

2140 21 2

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist,Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogör härefter
för de frågor, som tillhöra regleringen för år 1922 av utgifterna
under till äggsstatens till riksstaten sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet, samt anför därvid följande:

A. De centrala ämbetsverken.

Mynt- och justeringsverket.

1. iiyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [1.]
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av ^frlt^jVafcah
anslag å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyr- ,•utter,ngstidstillägg
under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. verket.
hemställer jag, att Kungl. Älaj:t måtte föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

[2-]

Personal vid
vissa finansstatistiska

•ludersökningar.

[3.]

Bank- och
f ;ndtnsp''ktiontns
verksamhet.

[4-]

Dyriidstillägg
vid bank- och
J ondinspektionen.

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tillåggsstat.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
vid mynt- och justeringsverket å tillåggsstat
för samma år såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av........ .................................... kronor 65,000

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering.

Statistiska centralbyrån.

2. Personal vid vissa iinansstatistiska undersökningar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan
av frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av
utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 16 anfört
hemställer jag, att Kungl. J\Jaj:t måtte föreslå riksdagen*

att till arvoden åt personal vid vissa finansstatistiska
undersökningar å tillåggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst.................. kronor 8,650.

Bank- och fondinspektionen.

3. Bank- och fondinspektionens verksamhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna,
under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 19 anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av bank- och fondinspektionens
verksamhet å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av......................... kronor 15,300

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av
bidrag till fondinspektionen.

4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av

»Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. ii

anslag å till äggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. II.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

attr, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
vid bank- och fond inspektionen å tillä gg sstat
för samma år såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av................................................. kronor 40,00U

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av
bidrag till fondinspektionen.

Postsparbanken.

5. Dyrtidstillägg vid postsparbanken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av anslag
å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
vid postsparbanken å tilläggsstat för samma år
såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av .................................................. kronor 250,000

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen.

B. Skatteomkostnader.

1. Bostadslägenheter åt viss tullpersonal.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

14.,

[5.]

Dyrtidstillägg
vid postsparbanker.

Bostadslägenheter
åt viss
tullpersonal.

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, för uppförande under år
1922 av bostadslägenheter åt viss tullpersonal å tilläggsstat
för samma år såsom »förslagsanslag beräkna ett
belopp av.................................................. kronor 116,000.

2. Ökning av arbetskrafterna vid tullverket.

aJ-7*] . Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
arZlaf. f™g°rna rörande regleringen för tiden 1 januari-30 juni 1923 av uttema
vid gitterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemtuiivevket.
ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, för ökning av arbetskrafterna
vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp
av .............................................................. kronor 93,800.

3. Diverse utgifter vid tullverket.

[8.] ^ Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

utgifter ^id fragorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utfullverket.
gitterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till bestridande av diverse
utgifter vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av.................................................................. kronor 25,000.

4. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m.

, t9''} . Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

vfdt^rtu. *0r. öera ^udtiOar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av
tiyreUens av- anslag å txlläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtids -

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. ti. hem- [9.]
ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som angående
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. m. å tilläggsstat för samma
år såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ............................................ kronor 27,000

att direkt utgå av denatureringsavgifter.

(Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [10.j

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av
anslag å til läggsstaten för år 1922 för täckande av kostnader för till- fö^hs^perfallig
löneförbättring under samma år för viss personal inom den civila ’°”“l
statsförvaltningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- ,tatt/onait dagen

ningen.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat
för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av ................................................................ kronor 80,000.

2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [11.]
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av ttn!n9l
anslag å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyr- hLare i
tidstillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Patent tjänst.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

•] att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
i statens tjänst vid de till finansdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för samma
år såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av............................................... kronor 7,250,000.

3. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen m. m.

Avi aning »förhöjningar
till
vissa ickeordinarie
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
m. fri.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 56 anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, för beredande av avlöningsförhöjningar
åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. å tilllägg
sstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av ................................................. kronor 100,000.

Summan av de av mig å till äggsstaten för år 1922 under sjunde
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgå till 8,070,750 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olga Gjörloff.

Punkt

Sjunde huvudtiteln: 1922 års t/lläggsstat.

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

A. De centrala ämbetsverken.

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationisanslag,
att direkt utgå av inkomst av myntning och''

justering ..................................................................

Statistiska centralbyrån:

Personal vid vissa fiuansstatistiska undersökningar, förslagsanslag,
högst ...........................................................

Bank- och fondinspektionen:

Bank- och foudinspeklionens verksamhet, reservationsanslag.
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och
av bidrag till fondinspeklionen ........................ 15,300

Dyrlidstillfigg vid bank- och löndinspektionen, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen 1 40,000
Postsparbanken:

Dyrlidstillägg vid postsparbanken, reservationsanslag, att
direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen.........j

1 65,000
8,650

55,300
1 250,000

378,950

8
9

	•	B. Skattcomkostnader.
3	1	Bostadslägenheter åt viss tullpersonal förslagsanslag .........	1 116,000
4	2	Ökning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag, högst	1 93,800
4	3	Diverse utgifter vid tullverket, förslagsanslag, högst........	1 25,000
4	4	Dyrlidstillägg vid kontrollslyrelsens avdelning för ärenden an-
		gående skattefri sprit m. in., reservationsanslag, att direkt
		utgå av denatureringsavgifter.........................................	1 27,000	261,800
		C. Diverse.
5	1	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats-
		törvallningen, förslagsanslag .........................................	1 80,000
5	2	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-
		anslag .....................................................................	1 7,250,000
6	3	Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befälIningsha vare
		inom den civila statsförvaltningen m. m , förslagsanslag	; 100,000	7,430,000
		Summa	...............i	8,070,750

Beräknat belopp

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhåller att få underställa
Kungl.. Maj:ts prövning de särskilda anslagsbehov, som under åttonde
huvudtiteln torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1922,
därvid ^ anslagsäskandena komme att föredragas i den ordning, vari
de ansåges böra uppföras i tilläggsstaten, och yttrar därefter:’

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.

1. Brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping [1.1
räkenskaper. Från den under åttonde huvudtitelns ordinarie reser- Brist i stiftsvationsanslag

bibliotekarierna, utgår för närvarande till stifts- och läroverksbiblio- i KS
teket Linköping 527 kronor 6 öre till bestridande av kostnader för räkenskaPerbibliotekslokalens
uppvärmning och städning, bindning av böcker
m. fl. för bibliotekets underhåll erforderliga utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Täckande a\
brist i national
musei
räkenskaper

I skrivelse den 18 maj 1921 har domkapitlet i Linköping anmält,
att på grund av de ovanligt höga bränslepriserna under år
1920 en brist å 890 kronor 12 öre uppstått i bibliotekets kassa,
vilken brist icke syntes kunna täckas genom besparingar i kassan;
och har domkapitlet hemställt om beredande av medel för täckande
av sagda brist.

Vid domkapitlets skrivelse har fogats utdrag av räkenskaperna
för år 1920 rörande ifrågavarande bibliotek, utvisande, att inkomsterna
för året utgjort 7,112 kronor 80 öre, medan utgifterna uppgått
till 8,002 kronor 92 öre.

Över förevarande framställning hava infordrade utlåtanden avgivits
den 14 juni 1921 av statskontoret och den 6 juli 1921 av
riksräkenskapsverket.

För täckande av ifrågavarande brist synes — i likhet med vad
fallet var beträffande en under år 1918 uppkommen brist i samma
kassa, vilken täcktes genom anslag å 1920 års tilläggsstat — böra
å tilläggsstat för år 1922 äskas ett anslag, vilket, utjämnat till helt
krontal, torde beräknas till 890 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst 890 kronor till täckande av
under år 1920 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets
i Linköping räkenskaper.

Museer.

Nationalmuseum.

2. Täckande av brist i nationalmusei räkenskaper. I

skrivelse den 31 augusti 1921 har överintendenten och chefen för
nationalmuseum bragt till Kungl. Maj:ts kännedom, att vissa svårigheter
uppstått för nationalmusei ekonomi genom en del äldre
räkningar, vilka för närvarande uppginge till 16,509 kronor och som
icke kunde likvideras medels utbetalningar från museets ordinarie
anslag, ävensom hemställt om anvisande av medel för betalande av
ifrågavarande skuld.

Rörande uppkomsten av denna brist i nationalmusei räkenskaper
anför överintendenten bland annat:

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Då min företrädare överintendenten Richard Bergh på hösten 1918 erhöll
tjänstledighet på grund av sjukdom, i vilken sjukdom han sedermera don 30
januari 1919 avled, voro en del olikviderade räkningar till ganska betydande belopp
överskjutna från de nästföregående åren särskilt för samlingarnas vård och
underhåll, och för vilkas likviderande museets anslag voro alldeles otillräckliga.

För Richard Bergh med hans brinnande iver att se de många och olikartade
åtgärder på bästa möjliga sätt och så fort som möjligt vidtagna, vilka stodo i
förbindelse med hans storslagna och genialiska plan för nationalmuseets omdaning
och omorganisation kommo kostnadsfrågorna ofta nog i andra rummet.
Hans personliga läggning, hans konstnärstemperament och hela hans föregående
verksamhet hade gjort honom främmande för behovet och nödvändigheten att räkna
och beräkna, att lämpa behoven efter tillgångarna. Då härtill kom, att redan vid
denna tid de starkt uppdrivna dyrtidspriserna på allt arbete och material inträtt
utan att museets anslag erhållit någon ökning, blevo förhållandena för Bergh
ännu vanskligare. Var ett förvärv för museets samlingar i hans ögon synnerligen
önskligt, men inköpsanslagen förbrukade, så försträckte han ofta inköpssumman
av sina enskilda medel. Måste ett arbete av något slag utföras, vartill
medel fattades, så fick betalningen ställas på framtiden.

För konstverk som av Bergh för museets räkning blivit inköpta häftar museet
sålunda ännu i en skuld av 17,000 kronor till hans efterlevande. På grund
av tillmötesgående från dessas sida torde dock denna summa slutligen kunna
betalas av ordinarie inköpsanslag. Annorlunda förhåller det sig emellertid med
det deficit som uppstått i och för sådana utgifter som skolat göras för samlingarnas
vård och underhåll o. d. Här funnos vid mitt övertagande av chefskapet
för museet en mängd arbeten ännu obetalta.

Genom att år från år likvidera eller avbetala sådana äldre räkningar, har
jag kunnat reducera den ursprungliga skuldsumman. Men då varje nytt år medfört
även sina egna nödvändiga utgifter, och då anslagen i sig själva äro synnerligen
knappa i förhållande till gällande priser, har, trots att jag sökt iakttaga
den största möjliga sparsamhet vid dessa, skuldsumman icke väsentligen kunnat
nedbringas, och respektive fordringsägare kunna icke längre låta sig nöja med
en alltjämt uppskjuten likvid.

Skuldsumman belöper sig för närvarande till 16,509 kronor varav:

till museets konservator för restaurering av målningar...... kronor 5,870: —

» centraltryckeriet, Stockholm, för tryckning av museets årsberättelser
för 1918, 1919, 1920 ................... » 4,843: —

» Freys Express, Stockholm, för handräckning vid omhängningar
av tavlor.............................. » 2,410: —

» J. Fagerström, Stockholm, för diverse snickeriarbeten .... » 1,510: —

» G. K. Ekström, Stockholm, för nya och ändrade tavelramar » 1,240: —

» nordiska kompaniet för inredningsarbeten............. » 636: —

Museets ovan uppräknade fordringsägare kunna givetvis äga anspråk att
med första möjliga motse likvid, och det är för mig ogörligt att, innan dessa
likviderats, tillämpa den sparsamhet vid museets utgifter, vilken både på grund
av anslagens knapphet och särskilt på grund av det nuvarande tryckta ekonomiska
läget lärer med nödvändighet behöva iakttagas.

Departe mentschefen.

[3.]

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal vid
livrustkammaren.

4 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

På grund av remiss har statskontoret den 24 september 1921
avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att, då det syntes
önskvärt att medel snarast möjligt '' bereddes till likviderande av
museets ifrågavarande skulder och utverkande hos riksdagen av anslag
för ändamålet således icke torde böra äga rum, åttonde huvudtitelns
allmänna besparingar, lämpligen torde kunna tagas i anspråk.

Det är ägnat att förvåna, att den i nationalmusei räkenskaper
uppkomna brist, som omförmäles i överintendentens nu förevarande
framställning, icke förr än som skett anmälts för Kungl. Maj:t. Anledningen
härtill synes hava varit att överintendenten sökt att med
tillgängliga medel nedbringa museets ifrågavarande skuld. Det har
emellertid visat sig vara förenat med de största svårigheter att på
denna väg nå fram till bristens gäldande. Erforderliga medel torde
därför böra ställas till nationalmusei förfogande för att museet må
kunna avbörda den av överintendenten angivna skulden, vilken
annars skulle till förfång för dess verksamhet en avsevärd tid
framåt belasta dess relativt begränsade anslagsmedel. Att emellertid,
såsom statskontoret anvisat, härför disponera åttonde huvudtitelns
allmänna besparingsfond, låter sig i betraktande av fondens
ringa storlek och nödvändigheten att kunna använda densamma till
andra smärre oundvikliga'' utgifter icke göra. Den av överintendenten
äskade summan synes mig dessutom vara av den storlek, att frågan
om dess beviljande torde underställas riksdagens prövning. Medel
för ändamålet böra uppenbarligen vara tillgängliga redan under
år 1922.

Jag hemställer fördenskull om förslag till riksdagen

att till täckande av uppkommen brist i nationalmusei
räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år
1922 ett förslagsanslag, högst 16,509 kronor.

Livrustkamm aren.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren.
Under åberopande av vad jag förut i dag i detta
ämne anfört till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 19, hemställer
jag det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 5

att, i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring åt föreståndaren för livrustkaramaren
och viss där anställd extra personal,
för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1922
ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

4. Expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseet. 1

den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes
för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor
till expenser samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200
kronor till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av sagda
avdelning. Sedan förstnämnda belopp visat sig otillräckligt för det
med anslaget avsedda ändamålet samt i följd härav under senare
år brist uppkommit i samma anslag, har riksdagen för åren 1918
—1921 anvisat särskilda belopp till täckande av uppkomna brister i
anslaget samt till förstärkande av detsamma. Till förstärkande
för år 1921 av ifrågavarande anslagspost anvisade riksdagen på tillläggsstat
för år 1921 ett belopp av 62,000 kronor. Jämväl det för
etnografiska avdelningen uppförda anslaget till expenser samt till
vård, underhåll och förkovran av samma avdelning har visat sig
otillräckligt. Efter framställning av Kungl. Maj:t anvisade 1921
års riksdag på tilläggsstat för samma år dels till täckande av under
åren 1919 och 1920 uppkomna brister i anslaget 7,400 kronor, dels
ock till förstärkande av samma anslag ett belopp av 10,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1921 har vetenskapsakademien
anmält föreliggande behov av förstärkning av de båda anslagen för
år 1922. En förstärkning kräves av det förstnämnda anslaget med

20,000 kronor och av det senare med 5,000 kronor. Sedan akademien
erinrat, att de avsevärda behoven av tilläggsanslag under föregående
år huvudsakligen haft sin grund i ökade bränslekostnader
och arbetslöner yttrar akademien:

Sedan priset å bränsle numera väsentligen minskats, har vetenskapsakademien
trott sig kunna nedsätta dessa tilläggsanslag högst väsentligt, under förutsättning
att prisen å bränsle och arbetshjälp ej gå upp igen.

I riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati ingår i anslaget till expenser
(40,000 kronor) ett beräknat belopp av 15,000 kronor till bränsle. Då enligt nu

14. J

Expenser
m. in.
för naturhistoriska

riksmuseet.

Departe mentschefen.

[5-]

Tillfällig av
löningsförbättring
för
tre preparatorer
vid naturhistoriska

riksmuseet.

6 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

gällande pris kostnaden för bränslet skulle uppgå till omkring 31,000 kronor för
år räknat, skulle således för detta behov krävas ett tilläggsanslag å 16,000 kronor.
Då vidare arbetslöner och frakter fortfarande äro väsentligt högre, än då staten
uppgjordes, anser akademien, att för dem behöves ett tillägg å omkring 4,000
kronor.

Ett liknande förhållande äger rum med avseende på anslaget till riksmuseets
etnografiska avdelning, ehuruväl på grund av detta anslags omfattning nedsättningen
procentuellt ej kunnat göras lika stor.

Jag har under åtskilliga punkter i åttonde huvudtiteln haft att
pröva den prissänkning, särskilt med avseende å bränslekostnader,
som under senare tiden inträtt. Den sänkning i anslagsäskandet till
expenser för avdelningarna vid Frescati, som akademien vidtagit,
finner jag vid jämförelse med föregående års kostnader av motsvarande
slag på ett tillfredsställande sätt motsvara den sjunkande prisnivån.
Såsom akademien anmärkt, kunna naturligen de utgifter,
som skola bestridas med det mindre omfattande anslaget till expenser
samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen
icke beräknas undergå en procentuellt lika stor nedsättning som
utgifterna under det större anslaget. Med hänsyn härtill finner jag
jämväl anslagsäskandet för etnografiska avdelningen vara väl avvägt.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att dels till expenser för naturhistoriska riksmuseets
avdelningar vid Frescati dels ock till expenser
samt till vård, underhåll och förkovran av
museets etnografiska avdelning anvisa å tilläggsstat
för år 1922, ett förslagsanslag, högst 25,000
kronor, att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.

5. Tillfällig; avlöningsförbättring; för tre preparatorer vid
naturhistoriska riksmuseet. Under åberopande av vad jag under
punkten 21 i det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört i fråga om tillfällig
avlöningsförbättring under år 1922 åt tre preparatorer vid
naturhistoriska riksmuseet, hemställer jag att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig avlöningsförbättring
under år 1922 med ett belopp av högst

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 7

500 kronor åt en var av prcparatorerna vid naturhistoriska
riksmuseet C. Gr. Swedén, A. Karlsson
och J. E. G. Eriksson, utan rätt för dem att å
denna avlöningsförbättring åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 1,500 kronor.

Nordiska museet.

6. Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal
samt dyrtidstillägg åt viss museets och livrustkammarens
personal. Under hänvisning till vad jag förut denna dag under
samma rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition i utdrag
fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 23, hemställer
jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring åt viss museets personal samt
dyrtidstillägg åt viss museets och livrustkammarens
personal, beräkna på tilläggsstat för år 1922 såsom
särskilda förslagsanslag:

dels till förenämnda tillfälliga löneförbättring
ett belopp av högst 13,725 kronor;

dels ock till förberörda dyrtidstillägg ett belopp
av 100,000 kronor.

16.]

Tillfälliglöneförbättring

åt viss nordiska
museets
personal samt
dyrtidstillägg
åt viss museets
och livrustkammarens
personal.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I?-]

Dyrtidsr
tillägg åt
svenska sjömanspräster

i vissa
utländska
hamnstäder.

B. Kyrkliga ändamål.

... DyrtidstUIägg åt »venska sjömanspräster i vissa utlandska
hamnstäder. Under punkten 36 i den vid årets statsverksproposition
fogade bilagan åttonde huvudtiteln har jag redan
yttrat mig i nu förevarande ämne. Under åberopande av vad ia^

dar anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att,° i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
åt svenska sjömanspräster i vissa utländska
hamnstäder, för ändamalet beräkna på tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag av 26,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat.

C. Akademier m. m.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Konservering av Sverkerskapellet. Med anledning av
Kungl. Majrts därom gjorde framställning anvisade 1921 års riksdag
på tilläggsstat för år 1921 ett anslag å 4,500 kronor för konservering
av det invid Alvastra belägna s. k. Sverkerskapellet i enlighet
med av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppgjord
plan.

I skrivelse den 6 september 1921 har nu akademien anfört
bland annat:

Till akademien hade riksantikvarien överlämnat en av antikvarien O. Frödin
i egenskap av ledare för konserveringen av Sverkerskapellet gjord anmälan, att
under arbetet, som varit av den art, att det ej kunnat utlämnas på entreprenad,
ruinen ifråga befunnits mera bristfällig än man förut kunnat antaga. Så hade
stora delar av de kvarstående murpartierna måst nedtagas, för att fogarna mellan
kvadrarna grundligt skulle kunna befrias från växtrötter och mylla, och de
finhuggna skråkants- och dörrpartierna liksom den stora sarkofagen hade måst
undergå en dyrbar och ingående lagning.

Av Frödin har uppgjorts följande tablå över de hittills gjorda
utgifterna för konserveringen och det belopp, som ytterligare skulle
behövas för dennas avslutande:

aSverkerskapellet.

1) till arbetare......................... kronor 1,693: 05

2) till studeranden Sten Lindhagen.......... » 600: —

3) kalk och cement..................... » 256: 60

4) kalksten........................... » 46:30

5) frakter............................ » 148:20

6) ''körningar......................... »_325: —

Kronor 3,069: 15

7) stenhuggare Norrman................. kronor 793: —

8) lev. kalksten enl. anbud............... » 800: —

9) täckhällar ......................... » 460: —

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

[8.]

Konservering
av
Sverkerskapellet.

[8.]

10 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

10) kalk levererad c:a ................... kronor 150: —

11) näver levererad .................... »_54: —

Kronor 2,257: —

till och med 27 augusti 1921 ........................Kr. 5,326:15

Ytterligare behöves innan täckhällerna är o pålagda:

till Lindhagen c:a...............	..... kronor	75: —
» arbetare c:a.................		825: —
» frakt och transport av sten.....		100: —
	Kronor	1,000: —

Kr. 6,326: 15

c:a . .

c:a .

För påläggning av näver, lera och torv:
...................... kronor 300:

Professor Martin Olssons resor:
...................... kronor 375: —

Kr. 6,626: 15

Kr. 7,001: 15

För egen del meddelar akademien, att akademien godkänt de
redan vidtagna åtgärderna. Emellertid hade akademien ansett oavvisligen
nödvändigt, att det för ruinens bestånd nödvändiga konserveringsarbetet
avslutades före vinterns inbrott, och akademien hade
därför av sina enskilda medel tillskjutit den härför erforderliga
summan, i förhoppning att Kungl. Maj:t senare skulle vilja täcka
detta akademiens utlägg eller 2,500 kronor. Över denna akademiens
framställning har byggnadsstyrelsen den 28 september 1921 avgivit
infordrat utlåtande och därvid tillstyrkt anvisande av det ifrågasatta
tilläggsanslaget.

Departe- De ur såväl historisk som kulturhistorisk synpunkt synnerligen

stärka skäl, som föranledde 1921 års riksdag att anvisa medel för
här ifrågavarande ändamål, torde framgå av den utredning, som
lämnades under punkten 16 av bilagan åttonde huvudtiteln till propositionen
om tilläggsstat till riksstaten för år 1921. Därstädes återfinnes
även den av akademien uppgjorda planen för konserveringsarbetena.
Det är att beklaga, att kostnaderna för konserveringen
icke kunnat hållas inom den ursprungligen avsedda ramen. Då
emellertid medel torde böra anvisas för att täcka den uppkomna
merkostnaden hemställer jag om förslag till riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 11

att för avslutandet av konservoringsarbetena
ä det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra anvisa
på tilläggstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst
2,500 kronor.

2. Restaurering av Värnhems klosterkyrka m. m. Under
åberopande av vad jag under denna rubrik i annat sammanhang
anfört hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

dels till fullföljande av Värnhems klosterkyrkas
restaurering — under förutsättning av bifall
till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (bilagan
åttonde huvudtiteln, punkten 52) gjorda
framställning om beviljande för ändamålet, utöver
av riksdagen förut anvisade medel, av ett anslag
av 66,000 kronor — därav anvisa på tilläggsstat
för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av

55.000 kronor;

dels ock för anställande av en dagkontrollant
vid ifrågavarande restaureringsarbeten anvisa på
tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag, högst

3.000 kronor.

De kungl. teatrarna.

3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad m. m. För brandförsäkring av de staten tillhöriga
teaterbyggnaderna i Stockholm har, vad angår operan allt
från år 1900 och vad dramatiska teatern beträffar sedan år 1910, av
riksdagen anvisats anslag, som utgått på extra stat för vart och ett av
åren 1911—1915 med 40,175 kronor och för vart och ett av åren
1916—1918 med 40,176 kronor samt på tilläggsstat för år 1918
med 45,163 kionor och för vart och ett av åren 1919 och 1920 med
39,760 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden
4,578,441 kronor 79 öre — däri dock inbegripet det belopp,
295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets terrasbyggnad är för
all framtid försäkrad hos Stockholms stads brandförsäkringskontor

[9-]

Restaurering
av Värnhems
klosterkyrka
m. ni.

[10.]

Brandförsäkring
av operabyggnaden

och dramatiska
teaterns
byggnad
m. m.

12 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor. I sistnämnda
belopp är inräknat en försäkring för all framtid hos berörda
brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid
utgår en särskild årlig avgift av 872 pro mille eller 1,490 kronor
86 öre. Försäkringsgivare äro, förutom nämnda brandförsäkringskontor,
följande till brandförsäkringsaktiebolagens tarifförening anslutna
svenska bolag, nämligen Skandia, Victoria, Svea, Skåne, Fenix,
Norrland och Skandinavien ävensom försäkringsaktiebolaget Ocean.

I skrivelse den 31 augusti 1920 framhöll byggnadsstyrelsen, att
de belopp, vartill byggnaderna i fråga således vore försäkrade, med
hänsyn till dåvarande värden måste anses absolut otillräckliga för
att försäkringarna skulle fylla det med desamma närmast avsedda
ändamålet, nämligen att såvitt möjligt göra teaterverksamhetens
upprätthållande oberoende av statens ekonomiska ingripande genom
att medel omedelbart funnes tillgängliga för eventuellt uppkomna
brandskadors botande.

Efter att hava redogjort för av styrelsen förda förhandlingar med vissa försäkringsbolag
om ett höjande av försäkringsbeloppen för operabyggnaden till
13,555,741 kronor 79 öre och för dramatiska teaterns byggnad till 12,845,000
kronor, vilket skulle kräva ett årligt anslagsbelopp av sammanlagt 115,627 kronor
59 öre för gäldande av premier m. m., erinrade byggnadsstyrelsen om dåvarande
överintendentsämbetets skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1908, vari
ifrågasatts, huruvida det finge anses ekonomiskt riktigt att hava dessa byggnader
försäkrade, då statsverket i allmänhet ha sina fastigheter oförsäkrade. Ämbetet
hade därför hemställt, huruvida skäl ej finge anses föreligga att för framtiden
icke försäkra ifrågavarande byggnader. Vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t den 12 januari 1909 hade emellertid vederbörande departementschef på
anförda skäl förklarat sig icke kunna biträda ämbetets berörda förslag.

Under framhållande av att för byggnadernas försäkring till belopp,
som någorlunda motsvarade deras nuvarande värde, skulle
krävas en högst avsevärd ökning av ifrågavarande statsutgift, förnyade
byggnadsstyrelsen härefter överintendentsämbetets hemställan
om försäkringarnas upphörande. Därest emellertid Kungl. Maj:t
skulle pröva lämpligt att de båda byggnaderna fortfarande bleve
brandförsäkrade, hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte hos 1921 års riksdag göra framställning om anvisande av ej
mindre 53,041 kronor 53 öre för gäldande av årspremie för brandförsäkring
av operabyggnaden under ett år, räknat från klockan 12
på dagen den 15 juli 1921, än även tillhopa 62,586 kronor 6 öre

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

för bestridande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor
samt årspremie för brandförsäkring av dramatiska teaterns
byggnad under ett år, räknat från klockan 12 på dagen den
1 juli 1921.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1921 anförde
föredragande departementschfeen, hurusom de skäl, som föranledde
1909 års riksdag att oaktat överintendentsämbetets uttalade
tvekan bevilja anslag till ifrågavarande byggnaders försäkring och
som sedan kommit riksdagen att år efter år anvisa medel för ändamålet,
enligt hans åsikt alltjämt förelåge med oförminskad styrka.
Sant vore, att genom den ökade premieberäkningen statsverkets utgifter
härför väsentligt ökades. Men det belopp, byggnaderna
representerade, hade också vuxit så betydligt, att statens risk av
att underlåta försäkringen i det närmaste tredubblats frångår 1909.
Departementschefen ansåge sig därför icke kunna taga på sitt ansvar
att föreslå ett upphörande av denna försäkring utan ansåge
det av byggnadsstyrelsen för ändamålet ifrågasatta anslaget borde
äskas att utgå på tillägsstat för år 1921, därvid beloppet för undvikande
av öretal i riksstaten torde sättas till 115,628 kronor.

I skrivelse den 10 maj 1921 i anledning av Kungl. Majtts i
vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till
riksstaten för år 1921 gjorda framställningar (nr 188) anmälde riksdagen,
att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad anvisat
på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 39,760 kronor.
Riksdagen anförde därvid, bland annat:

Frågan om huruvida staten bör vara sin egen assuradör har vid flera tilltallen
varit föremål för prövning från riksdagens sida. Riksdagen vill nu allenast
erinra om vad vid 1914 års senare riksdag i samband med behandlingen
av statsrevisorernas berättelse för år 1912 i denna fråga förekom. Det erinrades
härvid, bland annat, om en av dåvarande chefen för finansdepartementet igångsatt
utredning i ämnet, och anser riksdagen, att i avvaktan på resultatet av denna
utredning frågans principiella avgörande bör tills vidare anstå.

Vad den föreliggande framställningen beträffar, har riksdagen icke ansett
sig böra bifalla den ifrågasatta anslagshöjningen. Dels kan nämligen ett bifall
till framställningen medföra konsekvenser av en nu icke överskådlig räckvidd,
dels synes det icke lämpligt att nu öka ett anslag av ifrågavarande art, innan
ännu frågan till sin principiella innebörd blivit slutligen avgjord.

Riksdagen har alltså för ändamålet beviljat anslag till enahanda belopp

14 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] som för år 1920 eller 39,760 kronor. Enligt vad riksdagen inhämtat, svara de
ur detta anslag utgående premiekostnaderna fortfarande mot nu gällande försäkringsbelopp.

Under erinran om vad i ärendet förekommit samt under förutsättning
att Kungl. Maj:t funne lämpligt, att ifrågavarande byggnader
fortfarande skola försäkras på sätt för närvarande äger rum,
har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 23 augusti 1921 hemställt
om framställning till 1922 års riksdag om anvisande på tilläggsstat
för ar 1922 av sammanlagt 39,760 kronor för gäldande av årspremie
för brandförsäkring av operabyggnaden under ett år, räknat
från klockan 12 på dagen den 15 juli 1922 samt för bestridande
av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor samt
årspremie för brandförsäkring av dramatiska teaterns byggnad under
ett år, räknat från klockan 12 på dagen den 1 juli 1922.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare å tillläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat bland annat,
dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden den

15 juli 1921 den 15 juli 1922 av staten tillhörig, i operabyggnaden
förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor, dels ock till
gäldande av årspremier för brandförsäkring under samma tid av
staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i ett magasin
förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet ett belopp av
6,300 kronor.

Det magasin, som här åsyftas, är beläget vid Solnavägen i
kvarteret Cedern i Stockholm.

Såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag
hava nu för enahanda ändamål anhållit om samma belopp som
de senast av riksdagen anvisade.

Departe mentschefen.

Frågan om brandförsäkring av statens byggnader är, enligt vad
jag inhämtat, för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Innan densamma blivit till hela sin räckvidd överskådad och principiellt
beslut rörande densamma fattats, torde skäl ej förefinnas att
i detta särskilda fall tillstyrka en anordning, som avviker från vad
rörande nu förevarande byggnader hittills tillämpats. Jag anser mig
därför böra hemställa, att medel för här ifrågavarande ändamål
ställas till förfogande i samma utsträckning som förut varit fallet.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. tf>

Enahanda ståndpunkt anser jag mig böra intaga även till framställningarna
om anslag för brandförsäkring av omförmälda lösegendom.

Samtliga de belopp, som erfordras för gäldande av ifrågavarande
brandförsäkringspremier, torde lämpligen kunna sammanföras till ett
enda förslagsanslag, högst 53,340 kronor, att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag förslag till

riksdagen

att till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ävensom av viss, staten tillhörig,
huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom
anvisa på tilläcjgsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 53,340 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

[10.1

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[11]

Materiell
m. m. för
vissa institutioner
och
inrättningar.

D. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.

Uppsala universitet.

1. Materiell m. m. för vissa institutioner och inrättningar.

Under de senast förflutna åren hava anslag å tilläggsstat utgått till
förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner och inrättningar
vid universitetet i Uppsala. Då fråga förelåg om täckande
av beräknade brister vid 1920 års utgång i materiellanslagen samt
om förstärkande av dessa anslag under år 1921, hade från universitetets
sida äskanden gjorts, vilka slutade å ett sammanlagt belopp
av 116,847 kronor 29 öre. Motsvarande siffra för Lunds universitet
var 189,070 kronor.

Kungi. Maj:t föreslog emellertid, i vad angår Uppsala universitet,
riksdagen att på tilläggsstat för år 1921 bevilja för ändamålet
ett anslag av 60,000 kronor. Denna väsentliga nedsättning i förhållande
till det av universitetsmyndigheterna beräknade beloppet motiverades
av min företrädare i statsrådsämbetet därmed, att universitetets
reservfond ägde en förmåga att bära extra ordinarie utgifter
av ifrågavarande slag, vilken väl svarade mot den av honom tillstyrkta
minskningen. En av honom då omnämnd tablå över reservfondens
dåvarande ställning (se propositionen angående 1921 års tillläggsstat,
bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 25) gav ock vid handen,
att sa var förhållandet. Riksdagen, som av beräkningen av reservfondens
ställning fann, att fonden kunde äga tillräcklig förmåga att
bära ytterligare utgifter utöver vad som ifrågasatts, vidtog en nedsättning
av det utav Kungl. Maj:t äskade beloppet till 40,000 kronor.
Sistnämnda belopp har genom beslut den 26 september 1921 ställts
till det större akademiska konsistoriets förfogande att av konsistoriet
fördelas på de särskilda institutionerna och inrättningarna i proportion
till de särskilda för institutionerna från universitetet begärda tillläggsanslagen.
Till jämförelse vill jag erinra, hurusom beträffande
.Lunds universitet, som äger en betydligt mindre reservfond, för mot -

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

svarande ändamål av Kungl. Maj:t äskades ett belopp av 178,870 kronor,
vilken summa jämväl av riksdagen beviljades på 1921 års tilläggsstat.

Även nu föreligga från Uppsala universitet åtskilliga äskanden,
avseende anslag till förstärkning av materiellanslagen för vissa institutioner
och inrättningar.

Följande översikt giver vid handen vilka institutioner och vilka
anslagsbelopp, varom här är fråga:

Fysiologiska institutionen.

Patologiska » ........... • • • •

Institution en för medicinsk och fysiologisk kemi

Farmakologiska institutionen..............

Anatomiska » ..............

Hygieniska » ..............

Paleontologiska » .............

Zoologiska » • •............

Mineralogisk-geologiska institutionen....................

Botaniska trädgården...............................

» museet..................................

» laboratoriet...............................

Växtbiologiska institutionen............• •.............

Institutionen för allmän och analytisk kemi..............

Meteorologiska institutionen.........................•

Fysiska » ..........................

Geografiska » ..........................

Astronomiska observatoriet...........................

Inrättningen för undervisning och forskning i fysikalisk kemi

Pedagogiska seminariet.............................

Universitetsbiblioteket...............................

kronor	3,374: 39
»	1,955: 11
	2,324: 26
	359: 80
»	1,684: 14
	3,500: —
»	2,575: —
»	10,725: —
»	1,200: —
»	25,000: —
»	2,600: —
»	1,700: —
»	7,431: 36
»	11,586: —
	5,713: —
»	14,550: —
•»	500: —
	5,000: —
	5,000: —
»	3,300: —
»	18,250: —

Summa kronor 128,328

De begärda beloppen hava avsetts huvudsakligen till förstärkande
av materiellanslagen till ifrågavarande institutioner under år
1922, varvid i vissa fall i förslagen ingå medel till bränslekostnaden.

Samtliga anslag hava av vederbörande akademiska myndigheter
tillstyrkts. Därvid har från universitetet framhållits, att de nu framlagda
äskandena beräknats under förutsättning, att de anslag, som
från universitetets sida begärts å tilläggsstat för år 1922, verkligen
oavkortade komme respektive institutioner till godo, och att sålunda
de belopp, som till äventyrs icke komme att av riksdagen beviljas,
måste, om de ej kunde utgå ur universitetets reservfond, betäckas
genom tilläggsanslag för år 1923.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 3

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Då för år 1921 de behov, de förevarande framställningarna avse,
blivit allenast till en mindre del täckta förmedelst statsanslag och
de väsentliga kostnaderna kommit att genom riksdagens beslut falla
på reservfonden, har jag ansett mig böra tillse, huruvida jämväl för
år 1922 en fördelning mellan staten och reservfonden låter sig genomföra.

Jag har från universitetet emottagit en approximativ beräkning
av universitetets reservfond för år 1921, så lydande:

Utgiftsberältning:

Kassa konto....................................

utgifter till och med 30 september 1921 kronor 27,772:36
beräknade återstående utgifter..... » 65,113: 46

Akademiska bibliotekets konto.......................

Av kanslersämbetet beviljat belopp till inköp av juridisk
litteratur dels å Hagerups bokauktion och dels annan
norsk, dansk och finsk sådan litteratur, av nypersisk och
indisk litteratur, ävensom av vissa handskrifter m. m.

Institutioners konto...............................

Av kanslersämbetet till vissa institutioner och inrättningar
anvisade anslag för täckande av utgifter för år 1921.

Vikarierande akademiska lärares konto................

Skuldbelopp för år 1920 att avskrivas med tillhjälp av
reservfonden enligt kanslersämbetets medgivande.

Reparationers, krono- m. fl. utskylders och brandavgifters,
lantmäteri- och rättegångskostnaders samt extra utgifters

och tryckningskostnaders konto..................

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden
enligt kanslersämbetets medgivande, därav skuldbelopp

för år 1920 ..................kronor 76,796: 61

och beräknade skuldbelopp för år 1921 » 115,000: —

Lantmäteri- och rättegångskostnaders konto..............

Av kanslersämbetet beviljat anslag till täckdikningsrör
och cementarbeten vid akademihemmanen.

Låntagares konti.................................

Av kanslersämbetet anvisat belopp till nedskrivning av
vissa i universitetets räkenskaper redovisade obligationslån.

Enligt kanslersämbetets beslut för att täcka brist, som eventuellt
uppstår å de i universitetets stat beräknade inkomsterna
av spannmål, penningar och persedlar från
universitetets hemman samt av universitetets skogar. . .

Utgående balanskonto.............................

Behållning till 1922.

kronor 92,885: 82

» 30,000: —

» 73,601:20

» 3,212:92

» 191,796:61

» 30,000: —

» 103,505:79

» 100,000: —

» 82,003: 27

Summa kronor 707,005: 61

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Inkomstberäkning:

Ingående balanskonto ............................. kronor 231,005- 61

Behållning från 1920.

Generalkonto .................................. * 439,196:70

Beräknat överskott för året.

Avlöningars, pensioners och gratialers konto............. * 16,600:

Härå beräknade besparingar.

Indragningsstatens konto........................... * 20,203:30

Beräknat överskott härå. ___

Summa kronor 707,005: 61

Vid en jämförelse mellan reservfondens nu beräknade ställning
för år 1921 och fondens ställning för år 1920, sådan den angivits i
propositionen om 1921 års tilläggsstat, bilagan åttonde huvudtiteln,
sid. 42, framgår, att densamma icke nu ter sig så stark, som vid
förra bokslutet kunde väntas. Då det till år 1921 utgående balanskontot
uppskattades till 227,435 kronor 87 öre, har den till 1922
utgående balansen beräknats till allenast 82,003 kronor 27 öre. Här
föreligger sålunda en väsentlig nedgång i behållningen, som gör, att
man måste ställa sig i hög grad tveksam, huruvida det kan vara
lämpligt att för nu ifrågavarande ändamål anlita fonden, då dess
egentliga uppgift därigenom lätt kan äventyras. Med hänsyn emellertid
till den ställning riksdagen intagit till denna fråga anser jag
mig icke böra tillstyrka en anordning, varigenom staten helt ikläder
sig kostnaderna för "de ökade materiellutgifterna, utan vill jag, i likhet
med vad för år 1921 skedde, förorda, att förslag framlägges till
riksdagen att för ändamålet bevilja en viss del av det begärda
beloppet, under det att återstoden sålunda får täckas genom
reservfondens medel. I fråga om den del av beloppet, som bör av
riksdagen utverkas, har jag ansett mig böra stanna vid att tillstyrka
samma belopp, som för ändamålet av riksdagen anvisats för år 1921
eller således 40,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag vidare beröra en annan fråga, som
i viss mån hör samman med ovan berörda spörsmål om reservfonden
och dess ställning.

Vid behandlingen av Kung! Maj:ts förslag om förstärkningsanslag
till vissa institutioners materiellanslag vid Uppsala universitet
anförde 1921 års riksdag, bland annat:

[11.]

Departe mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I samband med sitt beslut i fråga om lönereglering för skogsförvaltaren vid
universitetet och avlöning åt dennes assistent framhöll 1920 års riksdag, bland
annat, önskvärdheten av en snar utredning dels rörande beräkning av universitetets
årliga inkomst av dess skogar, dels ock i vad mån dessa medel kunde och
borde användas till täckande av den mångfald behov, för vilka ökade statsanslag
ofta ifrågasattes. Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t kanslern för rikets
universitet att från vederbörande vid Uppsala universitet infordra och med
eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna utredning i de av riksdagen angivna
avseenden. Denna utredning, vilken icke varit för Kungl. Maj:t tillgänglig vid
tiden för statsverkspropositionens avlämnande, har numera inkommit till Kungl.
Maj:t, och har riksdagens vederbörande utskott tagit del av densamma.

Vad angår nämnda utredning, har riksdagen icke nu ansett sig böra ingå
i närmare skärskådande av densamma, helst som riksdagen vid frågans bedömande
måste äga kännedom om den ställning, som Kungl. Maj:t kan komma
att intaga till spörsmålet i dess helhet. En dylik prövning från Kungl. Maj:ts
sida förväntar riksdagen ett kommande år vara vidtagen. Riksdagen har vidare
velat framhålla, hurusom årliga redogörelser för universitetets enskilda medelsförvaltning
skulle avsevärt bidraga till klargörande av universitetets behov av
statsanslag, och lärer kunna förväntas, att Kungl. Maj: t vid prövning av universitetets
anslagsäskanden tager behörig hänsyn till dessa redogörelser, vilka i samband
med eventuella framställningar om statsanslag synas böra framläggas för
riksdagen till skärskådande. Riksdagen förutsätter emellertid i varje fall, att även
framdeles reservfondsmedel i tillräcklig omfattning komma att stå till universitetskanslerns
förfogande för användning i överensstämmelse med i universitetsstatuterna
meddelade föreskrifter.

Den av riksdagen åberopade utredningen har varit föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. Då emellertid de allmänna prisförhållandena
undergått en väsentlig förändring, sedan denna utredning gjordes,
och de kalkyler, på vilka densamma grundas, numera näppeligen
kunde godtagas, har Kungl. Maj:t anmodat kanslersämbetet
att från vederbörande vid universitetet infordra och med eget utlåtande
till Kungl. Maj:t överlämna förnyad utredning i förevarande
hänseenden. Så mycket mer angeläget har det visat sig vara att
vinna möjligast ‘tillförlitliga beräkningar som det gäller att för en
avsevärd tid framåt reglera universitetets ekonomiska förhållanden.
Att genom ett uppskov med frågans avgörande några olägenheter
skulle uppstå, kan jag ej finna; tvärtom synas mig flera skäl tala
för ett avgörande först om någon tid härefter. Jag vill endast erinra
därom, att det utan tvivel torde vara lämpligast att, då efter
budgetårets omläggning de för år beräknade staterna åter komma
att upptagas i riksstaten, ordna hithörande spörsmål i samband med
förslag till stat för universitetet för budgetåret 1923—1924. Vidare

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 21

kan jämväl det löneregleringsförslag beträffande befattningshavare |ll.j
vid universiteten, som snart är att förvänta från den för ändamålet
tillsatta kommittén, tänkas komma att medföra, därest detsamma
förelägges riksdagen, en högst väsentlig omläggning av universitetets
stater.

Riksdagen framhåller vidare, hurusom årliga redogörelser för
universitetets enskilda medelsförvaltning skulle avsevärt bidraga till
klargörande av universitetets behov av statsanslag. Med universitetets
enskilda medel torde avses sådana inkomster, som inflyta under
vissa i universitetets inkomststat upptagna rubriker. I utgiftsstaten
äro dessa medel sammanslagna med det till universitetet utgående
ordinarie bestämda anslaget, och har universitetet att av
samtliga nu angivna medel bestrida sina i staten upptagna utgifter.

Då det sålunda icke är i staten angivet, vilka utgifter skola bestridas
med de olika slags enskilda medel, som ingå i inkomststaten,
torde någon detaljerad redogörelse icke kunna lämnas för förvaltningen
av de enskilda medlen, vilka tillsammans med statsanslaget
redovisas i universitetets räkenskaper. Skulle man med universitetets
enskilda medel avse det utöver de beräknade inkomsttitlarna
uppkommande överskottet, skall detta enligt gällande bestämmelser
överföras till och bilda den här ofta omnämnda reservfonden. För
‘reservfondens ställning lämnar universitetet årliga redogörelser.

Riksdagen uttalar vidare sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid
prövning av universitetets anslagsäskanden tager behörig hänsyn till
de av riksdagen omnämnda redogörelserna, vilka i samband med
eventuella framställningar om statsanslag böra föreläggas riksdagen.

På sätt framgår av vad jag nyss anfört i frågan om förstärkning
för år 1922 av de olika universitetsinstitutionernas materiellanslag,
har jag därvid tagit behörig hänsyn till reservfondens ställning och
samtidigt framlagt en tablå över denna fond, sådan den vid innevarande
tidpunkt kan beräknas. Jag vill dessutom betona, att universitetet
framfört eu stor del anslagsäskanden, avsedda att föreläggas
1922 års riksdag, vilka jag icke kunnat biträda. I den man dessa
äskanden varit av den natur, att de falla under sadana behov, som
kunna täckas av reservfondsmedel, har jag ansett ett avslag från
Kungl. Maj:ts sida icke innebära en i sak avvisande ståndpunkt, utan
håller jag före, att dessa behov kunna efter kanslerns prövning få
tillgodoses förmedelst reservfonden.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Till sist vill jag allenast understryka den även av riksdagen framhållna
synpunkten, att man bör vid bedömande av dessa frågor så
tillse, att reservfonden ej allt för starkt beskäres, utan att reservfondsmedel
i tillräcklig omfattning komma att stå till universitetskanslerns
förfogande för användning i överensstämmelse med i universitetsstatutema
meddelade föreskrifter.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till materiell m. m. för de av mig under
denna punkt angivna institutionerna och inrättningarna
vid universitetet i Uppsala anvisa på
tillägg sstat för år 1922 ett reservationsanslag av

40,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
fördelas på omförmälda institutioner och
inrättningar.

S| I

[12.] 2. Täckande av brister i Uppsala universitetsbiblioteks

Täckande av räkenskaper. I skrivelse den 12 augusti 1921 har kanslersämbesaJ
iT un i verld- för rikets universitet anhållit om utverkande av framställning
tetsbibiioteks till 1922 års riksdag om beredande av anslag å samma års tilläggsräkenskaper.
stat till täckande dels av en för år 1920 uppkommen brist i Upp- -sala universitetsbiblioteks räkenskaper med 11,595 kronor 54 öre,
dels ock av bibliotekets återstående skulder för år 1920, balanserade
över till 1921, med 20,859 kronor 7 öre.

Kanslersämbetets skrivelse grundar sig på en av överbibliotekarien
vid universitetsbiblioteket J. M. Hulth gjord, av det större akademiska
konsistoriet tillstyrkt framställning, däri överbibliotekarien
närmare redogör för det deficit, som sålunda uppkommit i bibliotekets
räkenskaper.

I avseende å bristen i 1920 års räkenskaper anför överbibliotekarien: Bibliotekets

räkenskaper för år 1920 utvisa en bokförd brist å 14,974 kronor
65 öre. Härav belöper sig emellertid ett belopp av 3,379 kronor 11 öre på
år 1919, och för täckandet av sistnämnda och de övriga universitetsinstitutionernas
brist har Kungl. Maj:t dels i proposition till 1921 års riksdag äskat ett partiellt
belopp å tilläggsstat för år 1921, dels hänvisat universitetet att med anlitande
av reservfondens behållning sörja för täckandet av återstoden. Då jag således
vågar förutsätta, att utvägar komma att beredas för täckande av bristen till an -

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

givna del, får jag härmed hemställa om utverkande av ett anslag för täckande
av återstoden 11,595 kronor 54 öre.

Beträffande vad överbibliotekarien nu anfört må erinras, hurusom
i slutet av år 1920 bristen beräknades till 18,379 kronor 11
öre; i denna brist ingingo till en väsentlig del bränslekostnader, och
hava medel för täckande av densamma dels anvisats av riksdagen
på 1921 års tilläggsstat, dels ock till större delen utgått från universitetets
reservfond. Sedan räkenskaperna för år 1920 nu avslutats,
har det visat sig, att den bokförda bristen belöper sig på 11,595
kronor 54 öre.

Emellertid framhåller överbibliotekarien vidare, att den verkliga
ställningen vid 1920 års utgång var avsevärt sämre än av räkenskaperna
framginge.

Överbibliotekarien hade nämligen av åtskilliga skäl sett sig nödsakad att
till år 1921 balansera över ett stort antal räkningar, speciellt för bokinköp, men
även för skrivmaterialier, tryckningskostnader m. in., tillsammans uppgående till
icke mindre än 20,859 kronor 7 öre. Överbibliotekarien har i sin framställning
om utverkande av anslag å extra stat utförligt berört svårigheten, för att icke
säga omöjligheten att med nuvarande otillräckliga anslag uppehålla bibliotekets
verksamhet såsom önskligt och skäligt vore. Under hänvisning till denna framställning
tillägger överbibliotekarien, att det synes fullkomligt ogörligt för 1921
års budget att bära de angivna restantierna från år 1920, såvida ej den redan nu
ytterst brydsamma situationen skall ytterligare försämras och övergå i ett verkligt
nödläge. Det torde ju även principiellt sett få anses önskvärt, att tillbörlig
hänsyn tages till varje års verkliga resultat och ej blott till det bokförda; i motsatt
fall är åtminstone för närvarande varje utväg stängd att återföra årsbudgeten
till ett tillstånd, där debet och kredit ej längre förete en alltför bristande överensstämmelse.

[12.]

Skall bibliotekets ekonomi kunna bringas i en sådan ordning, Departeatt
biblioteket skall vara i stånd att med de ökade anslag, jag i mentschefen.
annat sammanhang tillstyrkt, fullgöra de åligganden, detsamma
tillkommer, torde det vara nödvändigt, att några år från år överbalanserade
brister ej längre förekomma i räkenskaperna och biblioteket
i stället tillser, att årets utgifter täckas av motsvarande inflytande
inkomster.

Det synes mig i anslutning härtill vara ofrånkomligt, att något
nu göres för ett tillrättaläggande av bibliotekets ekonomi. Summan
av de ifrågakomna bristerna, 11,595 kronor och 20,859 kronor,
utgör 32,454 kronor. Det statsfinansiella läget manar mig att tillse,
i vad mån hela detta belopp nu bör föreläggas riksdagen till täc -

[13.]

Indragning
av vissa professorsprebenden
m. m.

24 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kande eller någon reducering därav kan vidtagas. Även i denna
punkt ser jag mig nödsakad förorda en anordning, varigenom en del
av bristen eventuellt skulle komma att täckas av medel från universitetets
reservfond. Visserligen blir denna fond, så sätt framgår
av nästföregående punkt, synnerligen hårt anlitad och jag har med
hänsyn härtill ställt mig mycket tveksam inför frågan att belasta
densamma med ytterligare utgifter. Emellertid kan jag, i en tid
som denna, då statens ekonomi är hårt ansträngd, ansett mig böra
räkna med möjligheten att ett bidrag till täckande av ifrågavarande
brist kan erhållas från reservfonden. I fråga om fördelningen mellan
staten och nämnda fond synes mig en halvering av beloppet lämpligen
böra ske, så att följaktligen hos riksdagen nu skulle för ändamålet
äskas ett belopp av i runt tal 16,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att såsom bidrag till täckande av dels för år
1920 bokförd brist i räkenskaperna för Uppsala
universitetsbibliotek, dels ock under år 1920 uppkommen,
till år 1921 överbalanserad brist i samma
räkenskaper på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, å 16,000 kronor.

Lunds universitet.

3. Indragning av vissa professorsprebenden m. m. Under
åberopande av vad jag under denna rubrik i annat sammanhang anfört
hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att nuvarande innehavare av
Stora Uppåkra och Flackarps pastorat skall — utöver
den lönefyllnad, som för år 1922 blivit honom
genom beslut av 1921 års riksdag tillerkänd —
för mistning av inkomst från prebendet under tiden
1 maj—31 december 1922 åtnjuta ersättning med
1,356 kronor;

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år
1922 uppföra ett förslagsanslag, högst 1,356 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 25

4. Statsbidrag; till täckande av driftkostnaderna vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I proposition, nr.
130, till. 192 L års riksdag föreslog Kung!. Maj:t riksdagen medgiva,
att till. täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas
för driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år
1920, bidrag av statsmedel måtte utgå efter 30 procent av sagda
kostnader, dock med begränsning av statsverkets bidrag till högst

600.000 kronor, samt för ändamålet anvisa på tilläggsstat för år
1921 ett förslagsanslag, högst 500,000 kronor. Enligt det samma
proposition vidfogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 11 februari 1921 redogjorde min företrädare i statsrådsämbetet
för de anslag och utgifter, statsverket hittills fått vidkännas
för ifrågavarande sjukhus, samt utvecklade närmare skälen
för att staten borde ingripa med bidrag till täckande av sjukhusets
driftkostnader. Jag tillåter mig nu allenast hänvisa till vad därutinnan
anfördes.

Riksdagen beviljade emellertid såsom bidrag till driftkostnaderna
under år 1920 vid ifrågavarande sjukhus ett belopp av allenast

300.000 kronor. Någon beräkning av statsbidraget efter visst procenttal
i förhållande till totalkostnaderna gjordes icke av riksdagen.

Nu har sjukhusdirektionen anhållit hos Kungl. Maj:t om utverkande
av framställning till riksdagen om bidrag med i runt tal

500.000 kronor till täckande av driftkostnaderna vid sjukhuset under
år 1921.

Direktionen anför till stöd härför i i huvudsak följande:

Då de skäl som drevo 1920 års landsting att besluta framställning om bidrag
till kostnaderna för driften vid dess sjukvårdsinrättningar i Lund, med fullt
samma styrka även nu gör sig gällande, får direktionen efter av landstinget erhållet
bemyndigande förnya sin framställning i samma syfte.

Som skäl för framställningen ifråga får direktionen framför allt åberopa
landstingets kostnader för vården av patienter, vilka tillhöra annat sjukvårdsområde
än länet, och vilka såsom vårdade på allmän sal tjäna den kliniska undervisningens
intresse, vidare kostnaderna för vård av de å barnbördsavdelningen
intagna kvinnor för vilka inga avgifter utgå, ävensom kostnaderna för uppvärmning
av de lokaler, vilka närmast kommit till stånd därför att sjukhuset utom
sin direkta uppgift i sjukvården jämväl tjänar undervisningens intresse samt slutligen
vissa kostnader för polikliniker och röntgenavdelning, som framförallt synas
betingade av sjukhusets uppgift att vara klinisk utbildningsanstalt. Självfallet
gälla alltjämt alldeles samma skäl och synes det därför på sin plats, att liksom
det i framställningen i fjol anfördes de ifrågavarande siffrorna för det sista

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 4

[14.]

Statsbidrag
till täckande
av d liftkostnaderna

vid Malmöhus
läns
sjukvårdsinrättningar
i
Lund.

26 Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsstat.

år, för vilket de då voro bekanta (1919), motsvarande siffror nu anföras för
år 1920.

Tabell å patienter från annat sjukvårdsområde än Malmöhus län, vårdade å
allmän sal under år 1920.

	Antal	Legi isängs-
	Patienter	Underliålls- dagar	avgifter kronor
Medicinska avdelningen.............	225	7,598	34,191	_
Kirurgiska avdelningen.............	532	9,606	43,227	—
Ögonavdelningen..................	320	7,700	35,055	—
Gynekologiska avdelningen ..........	164	3,011	13,549	50
Radiologiska avdelningen............	243	2,372	10,674	—
Barnsjukhuset....................	44	1,214	5,463	—
Tuberkulosavdelningen..............	3	32	144	—
Avdelning för sinnessjuka...........	3	241	1,084	50
Summa	1,534	31,864	143,388	—

Då kostnaden per underhållsdag vid sjukvårdsinrättningarna år 1920 utgjorde
11:29 kronor, motsvara de angivna 31,864 underhållsdagarna en kostnad av
359,744: 56 kronor eller med avdrag för de av patienterna erlagda vårdavgifterna
med 143,388 kronor, eu kostnad för Malmöhus läns landsting av 216,356:56
kronor.

I detta sammanhang önskar direktionen få leda uppmärksamheten på följande
förhållande. Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över framställningen från
direktionen påpekat, att underhållsdagarna för patienter från annat sjukvårdsområde
härstädes skulle för det anförda året 1919 utgöra 12,6 %, men att även vissa
andra sjukhus i detta avseende visa rätt höga siffror, därvid anförande som exempel
Sabbutsbergs sjukhus, samt sjukhusen i Norrköping och Gävle med resp. 7,
8,2 och 3,7 %. Medicinalstyrelsen bär vid anförandet av dessa siffror dock ej
beaktat, att de av direktionen för år 1919 anförda siffrorna endast hänföra sig
till salspatienter, men för de av styrelsen citerade sjukbusen till alla underhållsdagarna
å sjukhuset. En uträkning för år 1919 av samtliga de å sjukvårdsinrättningarna
i Lund vårdade patienter från annat sjukvårdsområde ger till
resultat, att dessa underhållsdagar omfatta icke mindre än 21,24 % av samtliga
underhållsdagar å sjukhuset.

Rörande de exempel medicinalstyrelsen anfört från vissa andra sjukhus vore
ännu följande förtjänst att tillägga.

Vad Norrköpings sjukhus angår äro förutsättningarna för att detta tal för
utomlänspatienterna skall vara stort enastående goda. Sjukvårdsområdet utgöres
nämligen endast av staden och det är naturligt, att de sjuka från den nära liggande
landsbygden, som är van att för allting vända sig till Norrköpings stad
och som har sina länssjukhus jämförelsevis avlägsna, ovillkorligen skola jämförelsevis
ofta så att säga sugas in till Norrköpings sjukhus. Fullt motsvarande situa -

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äg g sstat. 27

tion återfinner man ej för några andra sjukhus, om det ej skulle vara Stockholms
eller Göteborgs.

Vad angår Sabbatsbergs sjukhus äro här vissa faktorer att beakta av alldeles
speciell art. Så är att märka att här finnes huvudstadens enda sjukaydelning
för öron-, strup- och nässjukdomar, vilken förestås av en ansedd kliniker.
Hit måsto därför med naturnödvändighet söka sig ett jämförelsevis stort antal
patienter, som ej tillhöra Stockholms stads sjukvårdsområde. Något motsvarande
kan man kanske säga gälla för avdelningen vid Sabbatsberg för kvinnosjukdomar,
även om den skillnaden här dock finnes, att sådan avdelning även är tillstädes
å serafimerlasarettet. Vidare är att märka att tillströmningen till Sabbatsbergs
övriga avdelningar av patienter från Stockholms län sannolikt nu kommer att
avsevärt minskas, då länet öppnar sitt nya moderna sjukhus, som är beläget i
Stockholm eller just utanför dess gräns. Den trängsel, som nu råder vid serafimerlasarettet
torde väl ock bidraga till att länets patienter för närvarande så att
säga pressas in på Sabbatsberg.

Vad däremot angår förhållandena vid sjukhuset i Gävle, föreligger väl knappast
några särskilda omständigheter, ägnade att i ovanlig grad öka antalet utomlänspatienter
och synes det därför ej osannolikt att den för detta sjukhus anförda
siffran 3,7 % kunde vara ett normalt tal för antalet utomlänspatienter å våra
sjukhus.

I framställningen från direktionen av november 1920 äro skälen anförda,
varför kostnaderna för vården av de å barnbördsavdelningen intagna kvinnorna,
för vilka avgift ej erlägges, böra i detta sammanhang beaktas. Antalet underhållsdagar
för patienter å sal å barnbördsavdelningen har under år 1920 utgjort
9,TOK. vilket med en dagkostnad av 11 kronor 29 öre utgör en utgiftssumma av
109,603 kronor 32 öre.

Därest beräkningen av kostnaderna för uppvärmning av de olika lokaler,
vilka närmast äro att hänföra till behov, stammande från sjukhusets uppgift att
tjäna undervisnigens intressen, utföres på sätt som skedde för år 1919, kommer
man för år 1920 till en summa av 105,891 kronor 82 öre.

Kostnaderna för avlöning av personal (frånsett läkarna) och för vissa förbrukningsartiklar
av sjukvårdsnät ur vid dels poliklinikerna, dels röntgeninstitutionen
har i 1920 års framställning upptagits bland de kostnader, som äro
betingade av sjukvårdsinrättningarnas ställning som klinisk undervisningsanstalt.
Medicinalstyrelsen har härvid erinrat, att dessa kostnader ej i sin helhet kunna
vara eu följd av undervisningsverksamheten vid sjukhuset. Säkerligen har direktionen
ej förbisett detta, men då den upptagit hela summan, har det tydligen
berott därpå, att man ej har någon klar eller objektiv grund, huru denna kostnadssumma
skall fördelas på det för sjukhusens sjukvårdsuppgift nödvändigtvis
betingade arbetet och det arbete, vilket är en följd av sjukhusets ställning som
klinisk undervisningsanstalt. Då den av medicinalstyrelsen framsatta anmärkningen
emellertid synes göra en dylik uppdelning önskvärd, finner direktionen,
att sådan uppdelning skäligen torde kunna på det sätt utföras, att^25 % av kostnaderna
ifråga räknas för det för sjukvården nödvändiga arbetet och de övriga
75 % betraktas som den merkostnad, vilken är en följd av sjukhusets ställning
som klinisk undervisningsanstalt.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Sammanräknas de ovan anförda siffrorna, nämligen:

Landstingets kostnad för patienter, tillhörande annat sjukvårdsområde
.................................. kronor 216,356: 56

Kostnaderna för å sal å barnbördsavdelningen intagna kvinnor » 109,603: 32

Kostnaderna för uppvärmning av lokaler, betingade av sjukhusets
undervisningsuppgift....................... » 105,891: 82

samt man å andra sidan sammanräknar löner

för poliklinikerna till................kr. 36,071:82

för röntgeninstitutet till............... » 15,048:47

för förbandsartiklar å polinikerna till..... » 27,858: 49

och materiell på röntgeninstitutet till..... » 35,701:76

eller i summa ..................... kr. 114,680: 54

samt härav tager 75 % eller........................ » 86,010: 39

tillsammans med ovan anförda summor, blir slutsumman . . Kronor 517,862: 09

eller 29, 26 % av landstingets sammanlagda kostnader för år 1920 eller 1,770,000
kronor. Trots den principiella reduktion, som jämlikt medicinalstyrelsens anmärkning
utförts vid denna beräkning jämfört med direktionens för fjolårets
kommer man dock, som synes, till ett nära likartat resultat eller att den merkostnad,
som är en följd av dessa sjukvårdsinrättningars egenskap av undervisningsanstalt,
kan skattas till c:a 30 % av landstingets kostnader för samma sjukvårdsinrättning.

Denna direktionens framställning var, på sätt framgår av densamma,
närmast föranledd av ett utav Malmöhus läns landsting den
20 september 1921 fattat beslut, enligt vilket landstinget uppdragit
åt direktionen att, enär stegringen av dagskostnaden vid lasarettet
under de sista åren i väsentlig mån varit en följd av lasarettets
egenskap av s. k. kliniskt sjukhus för utbildning av läkare, hos
Kungl. Maj:t anhålla, att landstinget måtte beredas ersättning för
den merkostnad, som i nämnda avseende kunde för år 1921 uppkomma
för lasarettet ävensom framdeles tills vidare årligen till
Kungl. Maj:t ingiva framställning i enahanda syfte.

På grund av remiss har medicinalstyrelsen den 29 november
1921 yttrat sig i ärendet och därvid anfört följande:

Medicinalstyrelsen vill, i fråga om den allmänna innebörden av framställningen,
hänvisa till sitt föregående, den 14 januari 1921 avgivna utlåtande i
motsvarande fråga. I detta har styrelsen, efter att såsom sin åsikt hava angivit,
av staten borde bidraga till de kostnader, som bero på sjukvårdsinrättningarnas
anordningar för meddelande av undervisning åt medicine studerande, på
anförd motivering för sin del kommit till det resultat, att detta bidrag borde utgå
med 30 % av kostnaderna (d. v. s. de på år 1920 belöpande). Styrelsen, som

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

icke finner några förhållanden hava sedan dess inträffat vilka kunna betinga eu
ändring i denna av styrelsen då intagna ståndpunkt, anser således, vad beträffar
den nu föreliggande framställningen, att statsverket bör allt fortfarande ikläda
sig en ersättning, motsvarande 30% av kostnaderna — nu för år 1921 — för
driften av ifrågavarande sjukvårdsinrättningar. Med tillämpning av denna princip
följer icke nödvändigt, att statens bidrag för detta ändamål i verkligheten
behöver utgå med det av direktionen ifrågasatta beloppet av »i runt tal 500,000
kronor.» Tvärtom förefaller det styrelsen, som om bidraget skulle kunna åtskilligt
nedsättas från detta belopp, i betraktande av det under den gångna tiden inträffade
väsentliga prisfallet å en hel del varor och däribland även sådana, som
för en sjukvårdsinrättnings drift äro av stor betydelse. Styrelsen vill härvidlag
endast framhålla en, visserligen avsevärd detalj, nämligen priset å bränsle av
olika slag. Det förefaller därför styrelsen, som om den i direktionens föreliggande
framställning angivna kostnadssumma av 105,891 kronor 82 öre »för uppvärmning
av lokaler, betingade av sjukhusets undervisningsuppgift» skall visa
sig för år 1921 uppgå till betydligt mindre belopp.

Då emellertid styrelsen nu ej är i tillfälle att närmare ingå på de av direktionen
anförda beräkningarna, kan styrelsen endast hemställa, att det statsbidrag,
som Kungl. Maj:t kan täckas av riksdagen fordra till täckande av sjukvårdsinrättningarnas
ifrågavarande kostnader under år 1921, måtte, i likhet med vad
styrelsen hemställde för år 1920, beräknas att utgå efter 30 procent av dessa
kostnader.

Genom det beslut, som riksdagen år 1921 fattade ifråga om
statsbidrag till täckande av 1920 års driftkostnader för Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, torde riksdagen få anses hava i
princip godtagit, att en del av de under kristiden högt uppdrivna
kostnaderna för sjukhusets drift böra falla på statsverket. Man torde
ävenledes kunna utgå från, att detta bidrag från statens sida
lämnats på grund av den uppgift sjukhuset fyller i den medicinska
undervisningens tjänst. Då härtill kommer att de under kristiden
stegrade driftkostnaderna till en stor del äro att tillskriva sjukhusets
egenskap av undervisningsanstalt, synes det billigt, att så
länge kristidens verkningar fortfara, staten, i likhet med vad som
skett för år 1920, bidrager till täckande av en del av kostnaderna
för sjukhusdriften. Jag är alltså benägen lämna min medverkan
till att anslag nu hos riksdagen äskas för ändamålet.

I avseende å det belopp, som bör för riksdagen föreslås, vill jag
till en början framhålla, att jag anser mig sakna anledning beräkna
ett eventuellt statsbidrag efter viss procent i förhållande till totalkostnaderna.
På sätt framgår av riksdagens år 1921 i samma ämne
fattade beslut, har riksdagen icke accepterat en dylik beräknings -

[15.]

Materiell
m. m. för
vissa institutioner
och
inrättningar.

30 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

grund, och jag finner starka skäl tala för undvikande av en anordning,
vars konsekvenser på andra områden nu ej äro lätta att överblicka.
I motsats till vad medicinalstyrelsen anfört anser jag mig
därför böra tillstyrka statsbidrag till ett belopp, som beräknas utan
någon direkt relation till sjukhusets sammanlagda driftkostnader.

Då riksdagen bestämde statsbidraget för år 1920 till 800,000
kronor, vilket innebar en nedsättning med 200,000 kronor i förhållande
till vad Kungl. Maj:t då föreslagit, anser jag mig nu icke
kunna för ändamålet tillstyrka ett högre belopp.

Det statsbidrag, jag sålunda förorder, bör alltså bestämmas till

300,000 kronor och såsom förslagsanslag, högst uppföras å 1922 års
tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att såsom bidrag till täckande av de kostnader,
Malmöhus läns landsting fått vidkännas för
driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund
under år 1921, anvisa på tilläggsstat för år 1922
ett förslagsanslag, högst 300,000 kronor.

5. Materiell m. m. för vissa institutioner och inrättningar.
För vart och ett av åren 1918—1921 hava anslag å tillläggsstat
beviljats en del institutioner och inrättningar vid universitetet
i Lund till förstärkande av deras ordinarie materiellanslag.
Från det större akademiska konsistoriet föreligga nu liknande anslagsäskanden
jämväl för år 1922. Efterföljande tablå, som är
uppställd efter samma grunder som motsvarande tablåer i tidigare
framställningar till riksdagen i samma ämne, utvisar anslagskravens
storlek, samt de medel som redan äro disponibla för vederbörande
institutioner för år 1922. I kolumn 6 av tablån har jag, för ernående
av större överskådlighet, redan på förhand angivit de belopp,
vilkas äskande på tilläggsstat för år 1922 jag har för avsikt att
föreslå på de skäl, jag kommer att angiva i den efterföljande framställningen.
Beloppen äro i den mån så erfordrats, avrundade till
närmast liggande tiotal.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

--—-------	1	*2	a	4 j	5	6
Institutioner och inr ättningar	Ordinarie anslag år 1922	Extra anslag år 1922 (frånsett vissa till fälliga anslag för särskilda ändamål;	co V CD P» rr »Er. h- 3K ~-cr ~K, CD ZT CD p rf p OQ	CO rf CD cito — p*. 1 • A Sa g sa _ a O TO ” -a	7T ^773 1^ — • - e -CD x ^3 p.» 2 £ zr er < - u ce 3 er 2. jT T 7Q y 1 5 SL* p s.® s < 7Q -• § cT eu ? —	Av departements-chefen föreslagna anslag på tilläggs-stat för år 19.2
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Anatomisk-histologiska					2) 7,600	14,000
institutionen.......	'') 6,050	—	13,420	16,350
Fysiologiska institutionen	3) 4,500	—	19,200	4,800	—	3,000
Medicinskt-kemiska insti-						5,300
tutionen.........	3,450	500	12,000	7,000	—
Patologisk-anatomiskain-stitutionen........	3,750	—	* 9,500	4,375	—	4,000
Astronomiska observato-					4) 12,000
riet .............	5,000	—	7,000	19,000	17,000
Botaniska institutionens						9,500
systematiska avdelning	5) 7,000	—	19,000	19,000	—
Botaniska institutionens						5,700
fysiologiska avdelning	3,500	—	9,000	7,000	2,000
Fysiska institutionen . .	6) 5,000	—	20,000	16,000	6,000	15,000
Geologisk-tnineralogiska				7,400	7) 3,400	6,600
institutionen.......	2,600	1,000	4,000
Kemiska institutionen . .	8) 4,000		11,000	18,000	—	10,000
Zoologiska institutionen.	7,700	—	25,000	11,200	—	9,000
Inrättningen för gymna-		500	3,000
stik och fäktkonst . . .	500	—	—	—
Institutionen för ärftlig-				1,000		750
hetsforskning......	1,000	—	750	—
Farmakologiska institu-			1,000	1,500		1.000
tionen...........	1,000	—	—
Universitetsbiblioteket . .	9) 50,000	20,000	25,000	15,000	—	13,500
Summa	—	1 -	\| 178,870	147,625	1 -	\| 114,350

'') Härtill komma laborationsavgifter, beräknade till 4,600 kronor. 2) Katter gen 7,602 kronor.
Beloppet kvarstår som brist från år 1920. s) Härtill komma laborationsavgifier, beräknade
till 300 kronor. *) Bristen härrör från åren 1919 och 1920. 6) Härtill kommer eu hyresinkomst
av 1,000 kronor. 6) Häitill komma laboiationsavgifter, beräknade till l,0d0 kronor. ’) Därav
2,400’ kronor härröra från år 1920. 8) Härtill komma laborationsavgifter, beräknade till 2,500
kronor. ") Härtill komma avkomst av den s. k. bibliotekskassau m. fl. smärre inkomster, tillsammans
i staten beräknade till 1,625 kronor.

32 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[15.] Åt en av det större akademiska konsistoriet tillsatt kommitté

hade överlämnats att granska de särskilda från vederbörande institutioners
sida gjorda framställningarna, och hava de kommitterade under
framhållande av att institutionernas behov icke kunna bedömas
och överblickas av andra än respektive institutionsföreståndare, godtagit
de av dessa gjorda beräkningarna. Konsistoriet har i enlighet
med kommitterades uttalande upptagit institutionsföreståndarnas yrkanden,
varefter kanslersämbetet för rikets universitet i skrivelse den
12 augusti 1921 hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen
om beviljande på tilläggsstat för år 1922 av det utav konsistoriet
begärda anslaget å 147,627 kronor.

roentafhefen Frågan om förstärkande av materiell anslagen till ifrågavarande

m n sc e en. institutioner och inrättpingar har synts mig böra underkastas en
ingående prövning med hänsyn till de fluktuationer, som visat sig
i den allmänna prisnivån under senare tiden och jämväl sedan framställningarna
avgåvos av vederbörande institutionsföreståndare. Jag
har på grund härav, i de fall, där framställningarna icke varit tillräckligt
utförliga för att kunna läggas till grund för bedömandet
av anslagskravens skälighet, från vederbörande inhämtat ytterligare
upplysningar, därvid jag särskilt sökt erhålla klarhet i beräkningen
av utgiftsposterna för bränsle och lyse. Dessa utgiftsposter hava
nämligen, som jag redan tidigare vid flera tillfällen kunnat påvisa,
mer än andra rönt inverkan av det inträffade prisfallet. Jämväl
beträffande anslagsmedel, som avses för annan materiel än bränsle,
har jag, då särskilt vägande skäl för de begärda beloppens beviljande
icke av vederbörande anförts, företagit nedprutningar med hänsyn
till den sjunkande prisnivån och nödvändigheten av sparsamhet
med statens medel. Jag förutsätter härvid att vederbörande institutionsprefekter
låta sig angeläget vara att under nu rådande förhållanden,
då alla utvägar måste anlitas för en begränsning av statsutgifterna,
söka hålla sina respektive institutioners utgifter inom
ramen för de anslag, som kunna anvisas.

Jag övergår nu till att yttra mig över de särskilda institutionernas
äskanden.

Det belopp, som äskas för anatomisk-histolofjiska institutionen
utgör summan av den brist, som uppstått å 1920 års stat, 7,602
kronor, och ett för år 1922 till samma belopp som för vart och ett

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 33

av åren 1920 och 1921 beräknat fyllnadsanslag å 8,750 kronor. I
den utförligare beräkning, som sedermera på min anfordran ingivits
från institutionsföreståndaren, uppgå de beräknade utgifterna för år
1922 till 19,414 kronor. Bränslekostnaderna hava härvid beräknats
nedsatta till en tredjedel i förhållande till 1920 års pris, och (ivriga
poster hava upptagits till ungefär samma belopp, som utgått för år
1920. Institutionens ordinarie materiellanslag utgör, såsom framgår
av ovanstående tabell, 6,050 kronor. Om därtill lägges en av institutionsprefekten
beräknad inkomst av laborationsavgifter av 4,600
kronor, får man en summa av 10,650 kronor. Genom att draga
sistnämnda belopp från den beräknade utgiftssumman, 19,414 kronor,
erhålles ett belopp av 8,764 kronor, vilket angiver storleken av det
erforderliga fyllnadsanslaget för år 1922. Lägger man härtill nyss
angivna brist av 7,602 kronor, skulle det för institutionen nu behövliga
tilläggsanslaget böra beräknas till i runt tal 16,350 kronor.
Av skäl som jag nyss anfört anser jag emellertid att det erforderliga
tilläggsanslaget bör kunna nedbringas till 14,000 kronor.

För fysiologiska institutionen har föreståndaren att påräkna
det ordinarie anslaget å 4,500 kronor, vartill komma laborationsavgifter
till omkring 800 kronor, alltså tillhopa 4,800 kronor. Utgiftsökningen
beräknas för såväl bränsle — i detta fallet koks —
som övriga utgifter till 100 procent utöver det normala före världskriget,
därvid det upplyses att 1,000 kronor då i regel åtgått till
bränsle. Med hänsyn till sänkta pris å koks torde något förstår
kningsbelopp för detta ändamål icke erfordras, vadan den begärda
förstärkningen torde kunna minskas med 1,000 kronor. Då
vidare jämväl övriga utgiftsposter kunna beräknas röna inverkan av
prissänkningen, finner jag mig böra vidtaga en nedsättning av det
äskade beloppet med ytterligare 800 kronor. En summa av 3,000
kronor synes mig vara tillfyllest för denna institution.

Föreståndaren för medicinskt-kemiska institutionen begär ett
dyrtidsanslag av 7,000 kronor, eller 200 procent av det ordinarie
anslaget. I av mig infordrad specificerad kostnadsberäkning upptages
bland annat en utgiftspost å 3,600 kronor för 40 ton koks
efter ett pris av 90 kronor per ton, en post å 180 kronor för 2 ton
stenkol och en annan å 375 kronor för 5 famnar björkved. Nämnda
poster synas mig alltför högt beräknade; och anser jag på grund
härav att anslagskravet bör kunna reduceras med 1,700 kronor till
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 5

[15.]

34 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

5,300 kronor. Någon ytterligare nedsättning anser jag mig icke
kunna tillstyrka, då, efter vad institutionsföreståndaren upplyst, kemikalier
och glas under krisåren endast i ringa mån kunnat anskaffas,
varför institutionens förråd av dylika förnödenheter i det närmaste
uttömts. Nyanskaffning härav är nödvändig för att arbetet och undervisningen
vid institutionen skall kunna fortgå.

För den patologisk-anatomiska institutionen begäres ett anslag
av 4,375 kronor. Då, bland annat, bränslepriset synes mig väl högt
beräknat (koks efter 60 kronor per ton), anser jag kravet böra kunna
begränsas till 4,000 kronor.

För astronomiska observatoriet beräknas ett anslag å tilläggsstat
å 19,000 kronor, därav 12,000 kronor för täckande av vid slutet av
år 1920 befintlig brist. Återstoden, 7,000 kronor, utgör samma belopp,
som beviljats å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 till institutionen.
Av den avsevärda bristen vid 1920 års slut har, enligt
vad handlingarna till 1921 års statsverksproposition utvisa, 2,500
kronor uppkommit under år 1919 och återstoden under år 1920.
Medel till bristens täckande måste emellertid begäras. Det för år
1922 avsedda beloppet anser jag dock, i enlighet med de grunder
jag tillämpat beträffande de övriga anslagsäskandena under denna
punkt, böra kunna nedbringas till 5,000 kronor, vadan det sammanlagda
beloppet för denna institution skulle bliva 17,000 kronor.

Botaniska institutionens systematiska avdelning. Föreståndaren
för institutionen, vilken begär ett förstärkningsanslag av 19,000 kronor,
beräknar 1922 ars behov på grundval av de senare årens priser
och kommer därvid till följande belopp, öretal oräknade: bränsle
10,825 kronor, dagsverken i trädgården 9,488 kronor, en del nytillkomna
utgiftsposter 896 kronor och övriga utgiftsposter 6,058 kronor.
Institutionens årsbehov skulle sålunda uppgå till 27,267 kronor.
Dragas emellertid härifrån dels det ordinarie anslaget å 7,000 kronor,
dels ock en till 1,000 kronor beräknad hyresinkomst, erhålles ett belopp
av 19,267 kronor, som sålunda skulle angiva vad till förstärkning
erfordras.

Utgifterna för bränsle, som äro upptagna efter priserna under
åren 1919 1920 anser jag emellertid böra uppskattas till ett väsent ligt

lägre belopp; jag beräknar för ändamålet 4,000 kronor, ungefärligen
motsvarande institutionens årliga bränslekostnader under
åren 1915—1916. Jämväl utgiftsposten dagsverken torde böra vid -

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsstat.

3f>

kännas cn reducering till i runt tal 6,BOO kronor. Mot övriga poster,
av vilka »nytillkomna utgiftsposter» innefatta arvode för eldning och
städning samt utgifter för telefon m. m., liar jag icke något att erinra.
För ifrågavarande institution skulle alltså, erfordras för år
1922 ett belopp av 17,454 kronor. Dragés från sistnämnda summa
ovan angivna inkomstsiffror å tillhopa 8,000 kronor, skulle ett förstärkningsbelopp
av i runt tal 9,500 kronor vara erforderligt för år 1922.

För botaniska institutionens fysiologiska avdelning begäres anslag
å tilläggsstat till belopp av 7,000 kronor. I den beräkning,
varå föreståndaren grundar sitt petitum, beräknas 180 hektoliter antracit
ä 13 kronor per hektoliter till 1,690 kronor och 130 hektoliter
koks efter 3 kronor 50 öre per hektoliter till 455 kronor.
Nämnda utgiftsposter torde utan olägenhet kunna vidkännas en nedsättning
av tillhopa 1,300 kronor, med vilket belopp anslagskravet
alltså bör kunna nedbringas. Mot övriga utgiftsposter har jag icke
något att erinra. Jag föreslår alltså ett tilläggsanslag av 5,700 kronor.

För fysiska institutionen begäras 16,000 kronor, därav 6,000
kronor för täckande av vid slutet av år 1921 befintlig brist. Efter
anmodan har föreståndaren för institutionen inkommit med en noggrann
specifikation av de för år 1922 beräknade utgifterna. Jag har
intet att erinra mot denna beräkning men anser dock att det erforderliga
beloppet för år 1922 med hänsyn till den allmänna prisnivåns
sjunkande bör kunna begränsas till 9,000 kronor, vadan ett belopp
av 15,000 kronor torde böra äskas hos riksdagen för denna institution.

Geologisk-mineralogiska institutionen. För denna institution
äskas ett tilläggsanslag av 7,400 kronor, varav 2,400 kronor äro
avsedda att täcka brist, som uppstått i 1920 års räkenskaper, 1,000
kronor att täcka brist i 1921 års räkenskaper och 4,000 kronor beräknade
som förstärkning för år 1922. Beräkningen av detta belopp
synes mig kunna i stort sett godtagas, dock anser jag att beloppet
bör kunna minskas med 800 kronor och tilläggsanslaget alltså
bestämmas till 6,600 kronor.

T. f. föreståndaren för kemiska institutionen beräknar institutionens
utgifter till sammanlagt 23,650 kronor. Häri ingår bland
annat en post, avseende kol, med 6,960 kronor, beräknad efter en
höjning av 400 procent i förhållande till prislägetåren 1910—1912.
Denna beräkning kan givetvis ej läggas till grund för ett förstärkningsanslag
för år 1922. Med hänsyn till de betydligt sänkta koks -

36 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

prisen anser jag en nedsättning med 4,000 kronor skäligen kunna
försvaras. I posten gas räknas med en förhöjning av 200 procent,
i posten sprit med en förhöjning av 300 procent samt beträffande
posterna kemikalier, glas m. m. och övriga utgifter med en förhöjning
av 150 procent i förhållande till motsvarande utgifter under
åren 1910 -1912. Mot denna uppskattning av prisförhöjningarna
fanns vid tiden för anslagets beräkning, i april 1921, intet att
erinra. Sedan dess har emellertid det allmänna prisfallet varit så
väsentligt, att jag anser mig kunna vidtaga en ytterligare nedprutning
beträffande dessa övriga poster med 4,000 kronor, utan att det
behöver befaras, att den av föreståndaren såsom ytterst behövlig
framhållna nyanskaffningen av materiell för institutionen kommer att
äventyras. Anslaget å tilläggsstat synes mig alltså böra upptagas
till 10,000 kronor.

Zoologiska institutionen. Det av föreståndaren äskade beloppet,

11,200 kronor, anses uteslutande åtgå för täckande av institutionens
bränslebehov, under det att det ordinarie anslaget beräknas för materiell
för institutionen, gas och vatten m. m. Bränsleåtgången beräknas
till 180 ton koks ä 60 kronor per ton och 20 kubikmeter
furuved efter 20 kronor per kubikmeter. Då emellertid de beräknade
priserna a koks och ved synas mig väl höga och även priserna
å övriga för institutionen erforderliga förnödenheter böra kunna förväntas
sjunka något, anser jag att ett tilläggsanslag av 9,000 kronor
bör vara tillfyllest.

För institutionen för ärftlighetsforskning synes i likhet med
ar 1921 ett anslag å tilläggsstat av 750 kronor böra beräknas.

Av sedermera från föreståndaren för farmakologiska institutionen
inkomna uppgifter angående grunderna för beräkningen av
anslagsäskandet till denna institution å 1,500 kronor framgår, att
han räknat med ett kokspris av 90 kronor pr ton. På grund härav
och jämväl i övrigt i betraktande av fallande priser synes mig en
höjning av tilläggsanslaget utöver beloppet av föregående års förstärkningsanslag
näppeligen kunna försvaras; jag tillstyrker ett anslagsbelopp
av 1,000 kronor.

Universitetsbiblioteket, överbibliotekarien har i en till det större
akademiska konsistoriet ställd skrivelse hemställt om ett anslag av

15,000 kronor på tilläggsstat för år 1922. Framställningen grundas
å följande ingående motivering:

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1920 års räkenskaper började med en behållning av 4,581 kronor 25 öro
och slutade-med en nominell behållning av 496 kronor 83 öre. Faktiskt förelåg
emellertid i stället en brist av cirka 5,000 kronor, i det man sett sig nödsakad
uppskjuta till år 1921 likvideringen av räkningar å bort emot 6,000 kronor för
böcker, bränsle, frakt, skrivmaterialier in. m. Under slutet av året inträdde en
glädjande successiv nedgång i bränslepriserna, så att bränsleposten höll sig nere
på en summa av 13,253 kronor 90 öre mot 22,555 kronor 72 öre under år 1919.
Väsentliga ytterligare prisstegringar ha däremot inträtt på böcker — framför allt
kännbara i fråga om tidskrifter och engelsk och tysk litteratur — och bokbindning,
varjämte de stegrade arbetslönerna gjort sig märkbara å de flesta andra
för bibliotekets ekonomi betydelsefulla posterna. Under år 1921 har någon lättnad
inträtt i fråga om den tyska bokhandelns valvering av marken i svenskt
mynt, och biblioteket har genom inköp av bränsle successivt i jämförelsevis små
poster någorlunda kunnat tillgodogöra sig den fortsatta betydande nedgången i
bränslepriser.

Utgifterna för år 1921 beräknar jag numera på följande sätt; inom parentes
bifogas motsvarande faktiska utgifter för 1920.

Bokinköp..............................Kronor 50,000: —

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift » 800: —

Bokbinderi............................. » 20,000: —

Skrivmaterialier och tryck.................. » 2,500: —

Uppvärmning.......................... * 8,000: —

Elektrisk belysning och kraft............... » 1,000: —

Frakt och transport...................... » 2,000: —

Renhållning............................ » 1,500: —

Inköp och underhåll av inventarier .......... » 5,000: —

Diverse omkostnader............... » 2,500: —

Summa kronor 93,300

(44,532: 76)
(800: —)
(14,391: 55)
(2,493: 15)
(13,253: 90)
(876: —)
(1,618: 62)
1,171: 13)
8,948: 89)
(2,435: 65)

Till täckning av 1921 års utgifter förefinnas:

Statsanslag, ordinarie.............................. Kronor 50,000: —

» extra................................. » 10,000: —

» » å tilläggsstat........................ » 25,000: —

Behållning från föregående år (avrundad)................ » 500: —

varjämte påräknas:

Intressemedel.........................._....... • . . 8 2,100:

Extra inkomster (därav c:a 3,800 kronor behållning av bibliotekets
duplettauktion).................... 8 6,400: —

Summa kronor 94,000: —

En behållning på 700 kronor skulle således komma att uppstå.

Utgifter och inkomster för år 1922 beräknar jag på sätt nedanstående tablå
visar, varvid för posterna uppvärmning, elektrisk belysning, renhållning och inventarier
är att märka den ökning i kostnader, som föranledes därav att fyra
stora flygellokaler beräknas kunna börja tagas i bruk i slutet av år 1921. Vad

[15.]

Departe mentschefen.

38 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

bokbinderiposten beträffar bör anmärkas, att biblioteket icke blott sedan gammalt
har en mycket betydande rest av obundna böcker, som böra bindas,
utan att därjämte de 3 sista åren en nödtvungen alltför stor återhållsamhet i
fråga om bindning iakttagits. Under åren 1918—1920 bundos sammanlagt blott
8,726 volymer böcker och inga tidningar, medan under de två åren 1916—1917
icke mindre än 10,392 volymer böcker och 72 volymer tidningar — ett tidningsband
betingar numera ett pris av minst 30 kronor och en årgång av t. ex. Svenska
Dagbladet kräver 4 band för att bliva någorlunda hanterlig — blevo bundna. Vid
beräkningen av inventarieposten har endast i mycket ringa grad tagits hänsyn
till att det för inredning av fyra flygellokaler beviljade anslaget, som med 5,000
kronor understeg det av byggnadsstyrelsen förordade, efter all sannolikhet kommer
att visa sig mycket otillräckligt. Sedan anslaget beviljades har som bekant
lönerna för byggnadsarbetarna avsevärt höjts, och avtalet därom utgår först år 1922.

Statsanslag, ordinarie
» extra . . .
Behållning från 1921

Intressemedel......

Extra inkomster . . . .

Inkomster.

.....Kronor 50,000: —

..... » 20,000: —

..... » 700:—

..... » 2,100: —

..... » 2,000: —

Summa kronor 74,800: —

Vtgifter.

Bokinköp ..............................

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift

Bokbinderi..............................

Skrivmaterialier och tryck ..................

Uppvärmning............................

Elektrisk belysning och kraft ...............

Frakt och transport........................

Renhållning............................

Inköp och underhåll av inventarier............

Diverse omkostnader ......................

.....Kronor 48,000: —

...... » 800: —

...... » 20,000: —

...... » 2,500: —

..... » 7,000: —

..... » 1,000: —

..... » 1,500: —

..... » 5,000: —

..... » 2,500: —

Summa kronor 89,800: —

En brist på 15,000 kronor skulle således komma att uppstå.

Överbibliotekariens framställning klarlägger, synes det mig, universitetsbibliotekets
ekonomiska ställning under de senare åren. Någon
nedsättning av kostnaden för uppvärmning anser jag mig i detta
fall icke kunna vidtaga, framför allt med hänsyn till den omständigheten
att de nya flygellokalema nu tagits i bruk. Då emellertid
på en eller annan post inskränkningar och besparingar torde kunna
göras, utan att därigenom allt för stora olägenheter för bibliotekets
vidkommande kunna tänkas uppstå, finner jag mig böra förorda en

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 39

mindre nedsättning av det äskade förstärkningsanslaget från 15,000
kronor till 13,500 kronor.

De från universitetet begärda anslagen utgöra tillhopa 147,625
kronor. Denna summa har jag på ovan anförda skäl minskat med
33,275 kronor till ett belopp av 114,350 kronor, om vars beviljande
på tilläggsstat för år 1922 jag tillstyrker proposition till riksdagen.
Sistnämnda belopp synes mig böra, i olikhet mot vad de senare åren
ägt rum, å tilläggsstaten sammanföras till ett anslag, och torde Kungi.

Maj:t sedermera i sinom tid besluta i fråga om anslagets fördelning,
varvid de ovan angivna beräkningsgrunderna synas böra följas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till materiell m. m. för vissa institutioner
och inrättningar vid universitetet i Lund anvisa
på tilläggsstat för år 1922 ett reservationsanslag
av 114,350 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6. Poliklinik för barnsjukdomar. Under åberopande av [16.]
vad jag förut denna dag anfört under punkten 84 av bilagan åttonde Poliklinik för
huvudtiteln till årets statverksproposition, hemställer jag om förslag b^“Ja“k''
till riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1922 såsom
särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av ökning av hyran för
polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm för
tiden 1 oktober 1921—31 december 1922, 625
kronor,

dels ock till kostnaderna för förflyttning av
nämnda poliklinik från dess nuvarande lokal till
allmänna barnhuset 250 kronor;

båda anslagen under villkor att Stockholms
stad till enahanda ändamål för året tillskjuter
motsvarande belopp.

[17.]

Täckande av
brister å
materieilanslagen
för
vissa institutionerm.
m.

40 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

7. Täckande av brister å materiellanslagen för vissa institutioner
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1921
års riksdag till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna
merkostnader i de å karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie
stat uppförda reservationsanslagen till materiell m. m. för
medicinska kliniken samt till underhåll av djur- och operationsavdelningen
på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 813 kronor.
De merkostnader, för vilkas täckande anslag beviljades, utgjorde:

för medicinska kliniken......................... kronor 733: 99

» djur- och operationsavdelningen.............. »_79: Öl

Summa kronor 813: 00

Vidare anvisade samma riksdag på nyssnämnda tilläggsstat
ett förslagsanslag, högst 1,635 kronor, till täckande av uppkommen
brist i de för år 1921 till materiell m. m. för institutets kemiska
institution uppförda statsanslag.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har institutets
lärarkollegium hemställt om utverkande av proposition till 1922 års
riksdag med förslag att till täckande av under år 1920 uppkomna
brister i institutets anslag till materiell för vissa institutioner anvisa
på tilläggsstat för år 1922 dels till täckande av vissa brister i
anslagen till materiell m. m. för patologisk-anatomiska och farmakologiska
institutionerna samt medicinska kliniken ävensom till
underhåll av djur- och operationsavdelningen ett belopp av 3,269
kronor 12 öre, dels och till täckande av under år 1920 uppkomna
merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm ett
belopp av 238 kronor 94 öre, under villkor, att Stockholms stad för
ändamålet tillsköte lika stort belopp som statsanslaget.

Bristerna, vilkas uppkomst är att tillskriva det jämväl under
år 1920 allmänt rådande abnormt höga prisläget, fördela sig enligt
lärarkollegiets skrivelse på följande sätt mellan de olika institutionerna
:

Under år 1920 hava å nedan angivna anslag för karolinska mediko-kirur -

giska institutet uppstått brister till följande belopp:

Anslaget till materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen kr. 1,425: 55

» till materiell m. m. för farmakologiska institutionen .... » 201:47

» till materiell m. m. för medicinska kliniken.......... » 1,543: 25

» till underhåll av djur- och operationsavdelningen...... » 98: 85

eller tillhopa kronor 3,269: 12
Anslaget till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 477 kronor 88 öre.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I skrivelse den 13 augusti 1921 har universitetskanslern hemställt
om avlåtande av proposition till riksdagen i överensstämmelse
med lärarkollegiets förslag.

Sedermera har professorn i patologisk anatomi vid institutet

C. Sundberg anhållit om beredande av medel till täckande av motsedd
brist i patologiska institutionens materiellanslag för år 1921.
Sundberg har därvid anfört följande:

Institutionens inkomster äro

dels det ordinarie materiellanslaget.................... kronor 5,500: —

dels till årets slut beräknade.................. » 1,500: —

Summa kronor 7,000: —

Utgifter intill den 1 september hava varit............kronor 8,378: 10

Härtill komma

dels inneliggande men obetalda räkningar............... » 3,553: 69

dels beräknade utgifter för månaderna sept.—dec.......... » 2,000: —

Summa kronor 13,931: 79

Arets krist kommer alltså att bliva ungefär 7,000 kronor.

I mitt riksdagspetitum till 1920 års riksdag om förhöjning i det ordinarie
materiellanslaget bär jag utförligt angivit orsakerna till detta ökade behov. Riksdagen
beviljade emellertid detta petitum endast i den form, att 15,400 kronor
uppfördes på 1920 års tilläggsstat dels för täckande av brist från föregående år,
dels för höjning av 1920 års materiellanslag. Men samma behov kvarstod för år
1921 och torde jämväl kvarstå för år 1922.

Då jag först nu kan någorlunda med säkerhet beräkna utgifterna för år 1921,
har jag på tillrådan av förvaltningsnämnden funnit nödvändigt att anmäla förhållandet
och att hemställa om bristens snara avhjälpande.

Under åberopande härav har institutets lärarkollegium hemställt
om utverkande av framställning till riksdagen om beviljande av ett
anslag å 7,000 kronor till täckande av nu senast ifrågakomna brist.

Sedan universitetskanslern anmodat lärarkollegiet att taga i
övervägande, huruvida icke i samband med förevarande ärende framställning
borde göras till riksdagen om anslag såväl för täckande
av antagligen för år 1922 uppkommande brist i materiellanslaget
som ock för det ordinarie materiellanslagets ökning från och med
år 1928, har lärarkollegiet, efter hörande av Sundberg och under
åberopande av en utav honom verkställd utredning, hemställt dels
om ett anslag å 7,000 kronor å 1922 års tilläggsstat för täckande
av för år 1922 beräknad brist i ifrågavarande materiellanslag, dels
och om uppförande för förra halvåret 1923 av det ordinarie materiellanslaget
med 6,100 kronor. Framställningen tillstyrkes av kanslern
i skrivelse den 4 oktober 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vidare har professorn i allmän hälso vårdslära vid institutet A.
Pettersson i skrivelse den 12 oktober 1921 hos lärarkollegiet anmält,
att av hygieniska institutionens anslag för år 1921, 2,600 kronor,
återstode endast omkring 150 kronor, vilken summa omöjligen räckte
att bestrida de med institutionens verksamhet förbundna utgifterna
under årets tre sista månader, samt anhållit om ett tilläggsanslag
å 400 kronor, varvid åberopats följande beräkning:

Approximativ beräkning av hygieniska avdelningens utgifter under återstående
del av år 1921.

Städning och uppassning

Telefon... .........

Elektricitet..........

Djurföda ...........

Kött till näringssubstrat
Specerier, tvål, såpa etc.
Reagens och utensilier. .

Böcker.............

Experimentdjur.......

......kronor 225: —

...... » 47:50

...... » 25: —

...... » 75: —

...... » 25: —

...... » 40: —

...... » 35: —

...... » 45: —

...... » 40: -

Summa kronor 557: 50

Petterssons framställning tillstyrkes av lärarkollegiet, och har
kanslersämbetet i skrivelse den 18 november 1921 hemställt om anslag
till täckande av den beräknade bristen.

Slutligen har professorn i farmakodynamik och farmakognosi
vid institutet C. S. Santesson anmält, att å farmakologiska institutionens
ordinarie anslag, 1,000 kronor, vore för år 1921 en brist att
emotse å 200 kronor, och har institutets lärarkollegium hemställt
om anvisande av medel till täckande av denna brist, likaså kanslersämbetet
i skrivelse den 8 december 1921. Till belysande av institutionens
ekonomi torde få hänvisas till följande tablå:

Farmakologiska institutionens utgifter under år 1921 utgöras av följande poster:

Apoteksvaror och kemikalier...........kronor 200: —

Instrument och verktyg.............. » 110: —

Försöksdjur och foder åt dem.......... » 190: —

Elektrisk ström och hisskötsel.......... » 70: —

Skötsel och reparation av klockor....... » 80: —-

Telefon .......................... » 190: —

Tvätt............................ » 20: —

Skurning, städning.................. » 300: —

Diverse .......................... » 40: —

Summa kronor 1,200

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 43

För täckande av ifrågavarande brister för åren 1920 och 1921 [17.]

synes ingen annan utväg förefinnas än att genom framställning me^®P"[?{(sn
till riksdagen söka bereda härför erforderliga medel. De begarda
anslagen hava uppenbarligen påkallats av utgifter, som icke utan
störande av ifrågavarande institutioners verksamhet kunnat undvikas.
Vad däremot beträffar förstärkningsanslaget för år 1922 för
den patologiska institutionen och frågan om höjning av dess ordinarie
anslag anser jag det vara mindre lämpligt att grunda några beräkningar
på de erfarenheter, som vunnits under de senare åren med
deras abnorma prisförhållanden. Jag anser ej heller, att patologiska
institutionen i förevarande hänseende bör intaga en undantagsställning
i förhållande till andra institutioner i en fråga, som synes höra
vinna beaktande i ett större sammanhang. De belopp, för vilkas
täckande framställning torde böra göras hos riksdagen, skulle alltså
utgöra dels i avseende å brister för år 1920 i avrundade tal 3,270
kronor och 239 kronor, dels ock i avseende å för år 1921 beräknad
brist för patologiska institutionen 7,000 kronor och för samma år
beräknade brister för hygieniska institutionen 400 kronor samt för
farmakologiska institutionen 200 kronor. Det synes mig lämpligt
att — med undantag för den pediatriska poliklinikens merkostnadsbelopp
— samtliga övriga belopp sammanföras i ett gemensamt
anslag å tillhopa 10,870 kronor. Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1922 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

dels till täckande av under år 1920 uppkomna
och för år 1921 beräknade brister till av
mig ovan angivna belopp i de i karolinska mediko-kirurgiska
institutets ordinarie stat uppförda
reservationsanslagen till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,
hygieniska och farmakologiska
institutionerna samt medicinska kliniken ävensom
till underhåll av djur- och operationsavdelningen
ett belopp av 10,870 kronor;

dels ock till täckande av under år 1920 uppkomna
merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar
i Stockholm ett belopp av 239 kronor under
villkor att Stockholms stad för ändamålet tillskjuter
lika stort belopp.

[18.]

Brist i serafimerlasarettets
räkenskaper.

44 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Serafimerlasarettet.

8. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande
av år 1917 uppkommen samt för 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets
räkenskaper anvisade 1918 års lagtima riksdag ett förslagsanslag,
högst 468,097 kronor, varav till täckande av den för
år 1918 motsedda bristen avsetts ett belopp av 200,000 kronor.
Härjämte anvisades genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 november
1918 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter ett belopp av

350.000 kronor till täckande av ytterligare motsedd brist i lasarettets
räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för sistnämnda
år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till

550.000 kronor.

För enahanda ändamål anvisade dels 1919 års riksdag på tilläggsstat
för samma år ett förslagsanslag, högst 550,000 kronor, dels ock 1920
års riksdag på tilläggsstat för samma år till täckande av den brist
somc beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper
för ar 1919 utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade
medel — ett belopp av 30,000 kronor samt till täckande av motsedd
brist i samma räkenskaper för år 1920 ett belopp av 450,000
kronor.

Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag
att anvisa på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande av den
brist, som beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper
för år 1920 — utöver av riksdagen tidigare för ändamålet
anvisade medel — ett belopp av 145,000 kronor, dels ock till täckande
av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1921 ett belopp av 500,000
kronor. Riksdagen nedsatte emellertid det sistnämnda beloppet och
anvisade för omförmälda ändamål respektive 145,000 och 345,000
kronor. Därvid anförde riksdagen:

Vad anginge den motsedda bristen för år 1921 å 500,000 kronor, torde ermras,
hurusom anslagsposten till uppvärmning och belysning beräknats för år 1921
till 365,000 kronor. På grund av de stora förändringar, som inträffat å bränslemarknaden
sedan augusti 1920, då sagda beräkning gjordes, hade riksdagens vederbörande
utskott ansett sig böra från serafimerlasarettet införskaffa en beräkför
år 1921 erforderligt bränsle och därav betingade kostnader, grundad
pa då rådande förhållanden å bränslemarknaden. Sistnämnda beräkning hade
givit vid handen, att medelsbehovet för år 1921 uppskattats till 210,000 kronor,
alltså 155,000 kronor mindre än de i augusti 1920 gjorda beräkningarna visade.
Riksdagen hade vid sådant förhållande ansett sig böra nedsätta den av Kungl.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 45

Maj:t föreslagna summan av 500,000 kronor med berörda 155,000 kronor eller
alltså till 345,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1921 har direktionen över serafimerlasarettet
— med åberopande av en skrivelsen bilagd, av lasarettets
kamrerare verkställd utredning jämte tablå över inkomster och utgifter
vid lasarettet under åren 1920, 1921 och 1922 — hemställt
om anvisande på tilläggsstat för år 1922 av 294,000 kronor till täckande
av för år 1922 motsedd brist i lasarettets räkenskaper. Direktionen
meddelar först, att av anslagen för år 1920 ett belopp av
11,812 kronor 94 öre icke behövt tagas i anspråk, samt att, efter
vad för det närvarande kan bedömas, för år 1921 en besparing å

118,000 kronor torde kunna göras. Direktionen fortsätter härefter:

Brist i lasarettets räkenskaper även för år 1922 måste med bestämdhet förutsättas
komma att inträffa. Direktionen ansåge sig åtminstone för närvarande icke
kunna beräkna denna brist till ett lägre belopp än vad en vid lasarettet verkställd
utredning gåve vid handen, eller till 294,000 kronor. En ytterligare minskning
av vissa utgiftsposter kunde visserligen på grund av ändrade ekonomiska
förhållanden möjligen komma att inträffa och skulle naturligen direktionen vidtaga
alla åtgärder för att söka åstadkomma en sänkning av lasarettets omkostnadsstat,
men å andra sidan torde böra framhållas att inom direktionen stora
farhågor uttalats för att inkomsterna under år 1922 av avgifter för vården av
medellösa sjuka från Stockholms län genom öppnandet av lasarettet vid Mörby
kunde komma att nedgå i ännu högre grad än de ekonomiska beräkningarna
utvisade.

Lasarettets inkomster och utgifter under olika poster för år
1920 samt de approximativt beräknade inkomsterna och utgifterna
för åren 1921 och 1922 framgå av efterföljande av lasarettets syssloman
upprättade tablå:

Patientavgifter, direkt betalande. . . . Av Stockholms stad, för medellösa. . » » » , poliklinik..... » » läns landsting för me-dellösa ..................... Ränteöverskott................ Ordinarie statsanslag............	Inkomster
1920	1921	1922
Kronor 346,399: — 226,664: — 20,800: — 369,840: — 24,130: — 120,750: — 613,187: —	Kronor 342,000: — 200,945: — 20,800: — 335,795: — 24.910: — 120,750: — 227,000: —	Kronor 378,600: — 172,372: — 20,800: — 187,878: — 24,800: — 120,750: — 294,000: —
Erforderligt extra statsanslag till täc-kande av brist............... Summa
1,721,770: —	1,272,200: —	1,199,200: — \|

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Läkemedel............ ......

Mineralvatten, vin, is, m. m.......

Förbandsartiklar...............

Kosthåll.....................

Avlöningar och pensioner med dyr tidstillägg

..................

Uppvärmning och belysning......

Tvätt och renhållning...........

Kläder......................

Instrument och apparater........

Inventarier av andra slag........

Diverse utgifter för sjukvården . . . .

Fastighetens underhåll...........

Balanserad brist från föregående år.

1920	1921	1922
Kronor	Kronor	Kronor
59,546: —	57,000: —	52,500: —
14,110: —	12,500: —	10,500: —
49,583: —	37,500: —	37,500: —
478,262: —	335,000: —	335,000: —

Utgifter efter avdrag för ersättnings- och försäljningsmedel -

348,441

401,101

27,206

54,547

55,616

44,365

88,270

67,613

33,110

Summa 1,721,770

361,500

160,000

20,000

33,500

73.000

30.000
87 200
65000

1,272,200: —

337.000

125.000
20,000
33,500

73.000

24.000
81,200

70.000

1,199,200: —

I sin ovan omförmälda promemoria anför lasarettets kamrerare,
bland annat:

Av det utav 1921 års riksdag beviljade täckningsanslaget å 145,000 kronor
har lasarettet, sedan den verkliga bristen för år 1920 blivit i räkenskaperna fastställd,
behövt anlita endast 133,187 kronor 6 öre, vadan en besparing å anslaget
uppstått å 11,812 kronor 94 öre.

Beträffande det å tilläggsstat för år 1921 beviljade anslaget å 345,000 kronor
hade direktionen visserligen i augusti 1920 beräknat bristen till ett vida högre
belopp, men särskilt en av omständigheterna sedermera möjliggjord omläggning
av bränsleinköpen för lasarettet jämte opåräknat sjunkande priser har väsentligt
nedbragt de beräknade kostnaderna. Därigenom att vidare de stora utgiftsposterna
för de under år 1920 verkställda förhandsinköpen av bränsle i viss utsträckning
bliva bestämmande för beräkningen av inkomstbeloppet av de avgifter för medellösa
patienter, som under år 1921 skola kontraktsenligt gäldas av Stockholms
stad och Stockholms läns landsting och dessa inkomstposter till följd härav komma
i ett bättre förhållande till innevarande års löpande utgifter än som tidigare kunde
antagas, kan numera med tämligen stor visshet beräknas, att även det av riksdagen
anvisade reducerade förstärkningsanslaget å angivna 345,000 kronor icke
på långt när behöver tagas i anspråk. Enligt tablån över lasarettets inkomster
och utgifter skulle den verkliga bristen för år 1921 antagas kunna begränsas till
227,000 kronor och sålunda en besparing å anslaget uppstå å 118,000 kronor.

Beträffande de för år 1922 beräknade utgifterna upptages i förenämnda

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

tablå endast å en utgiftstitel, den för fastighetens underhåll, någon ökning i jämförelse
med 1921 års utgifter, under det att de övriga titlarna utvisa mindre eller
enahanda belopp som under år 1921.

Rörande de enskilda utgiftsposterna för år 1922 anmärkes i

promemorian:

Vidkommande posten läkemedel har hänsyn tagits till den 1 juni 1921
inträdd prissänkning. Minskad kostnad för mineralvatten beror på minskade
utgifter för is till följd av den numera befintliga kylanläggningen. För posten
avlöningar och pensioner, som för år 1921 visar en avsevärd ökning i utgifter,
beroende på enligt medicinalstyrelsens direktiv verkställd lönereglering för sköterskepersonalen,
är beräkningen för år 1922 grundad på avlöningen med därå utgående
dyrtidstillägg till fast anställd personal för juli månad 1921, respektive
pensionerna och dyrtidstilläggen därå för tredje kvartalet 1921, varjämte beräknats
att utgifterna till extra personal för rengöring och skurning, för vakning,
för vikariat under sjukdomsfall för ordinarie personal, arvoden till semestervikarier
m. m. skulle nedgå med 20 procent. För ökad personal med anledning
av ifrågasatt reglering av arbetstiden enligt medicinalstyrelsens »råd och anvisningar»
har förslagsvis räknats med en merutgift av 14,000 kronor. — Titeln
instrument och apparater visar för år 1922 liksom för år 1921 en betydlig stegring
av 1920 års utgifter, detta förnämligast beroende på ökade kostnader för
röntgenplåtar och röntgeninstrument. — Den beräknade lägre kostnaden för inventarier
baseras på sannolikheten av minskade arbetslöner under år 1922. Beträffande
diverse utgifter för sjukvården har kostnaden för trycksaker och sknvmaterialier
beräknats 20 procent lägre än för år 1921, varjämte beräknats ett
bidrag från medicinska kliniken till reagenser för laboratorierna av 2,000 kronor. —
Vidkommande kostnaderna för fastighetens underhåll ingå däri följande beräknade
utgifter: . , .A AAA

till löpande underhåll och reparationer......kronor 40,000:

» målning av plåttaken................ * 6,000:

samt till omputsning och målning av fasaderna å kirurgiska kliniken och gamla
operationsbyggnaden samt södra fasaden å gamla bostadshuset, enligt av byggnadsfirman
Carlsson & Löfgren upprättat kostnadsförslag beräknade till 27,170
kronor, men på grund av motsedd nedgång i nu gällande arbetslöner upptagna
till endast 24,000 kronor.

Ehuru slutsumman av lasarettets utgifter under ar 1922 beraknas utgöra
1,199,200 kronor mot 1,272,200 kronor under år 1921, måste likväl den för år
1922 motsedda bristen i lasarettets stat upptagas till ett avsevärt högre belopp än
vad numera antages behövligt för år 1921 eller till 294,000 kronor.

Detta beror därpå, att inkomsterna av sjukvårdsavgifter år 1922 måste antagas
komma att högst väsentligt nedgå. Kostnaden för underhållsdag, som under
år 1920 uppgick till 9 kronor 54 öre (inräknat utgifterna för fastighetens
underhåll och ouera till 9 kronor 97 öre) och för år 1921 beräknats till
8 kronor 64 öre (resp. 9 kronor 7 öre) antages för år 1922 sjunka till 7 kronor
32 öre (resp. 7 kronor 78 öre), varigenom beloppet av de till fulla eller i det närmaste

[18.1

[18.]

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

lulla underhållskostnaden belöpande sjukvårdsavgifterna från Stockholms stad och
Stockho ms ans landsting givetvis kommer att betydligt minskas. Då vidare

bt0iooi,mlS .fns sJuk!ms, Vld Mörby antages komma att tagas i bruk under

ax 1922, torde detta med all sannolikhet medföra en avsevärt minskad beläeenmg
a serafimeriasarettet av sådana sjuka, för vilka landstinget hade att bettla
ull ersättning Försiktigheten har bjudit att i stället för beräknade 37,700 underhallsdagar
för sådana patienter under år 1921 endast beräkna 25,000 underlallsdagar
under år 1922. Denna för lasarettets ekonomi menliga omständighet
motvages endast till en mindre del av ökad inkomst från enligt fastställd taxa
direkt betalande patienter, som skulle kunna mottagas i större utsträckning än
förut. Ailt- som allt måste räknas med en minskning i sjuk vårdsavgifter under
ar 1922 i jämförelse med de för år 1921 beräknade till i runt tal 140,000 kronor.

Statskontoret har den 3 september 1921 avgivit infordrat utlåtande
och därvid anfört, bland annat, följande:

i ooo * dirfkti°^iens förslag att väntad brist i serafimerlasarettets räkenskap för
ar 1922 skulle tackas genom anvisande av anslag för ändamålet på tilläggsstat
för samma ar hade statskontoret intet att erinra. Beträffande beräkningen av behövligt
anslagsbelopp ville statskontoret dock anföra följande.

På tilläggsstat för år 1920 vore uppförda anslag till täckande av brister i
asarettets räkenskaper för åren 1920 och 1921. Enligt vad direktionen upplvste
hade bristen i 1920 ars räkenskap blivit mindre än beräknat, vadan en besparing ä
mer an 11,000 kronor uppstått i det för dess täckande avsedda anslaget. Å
motsvarande anslag för år 1921 väntades enligt en av sysslomannen vid lasarettet
gjord beräkning ett överskott å 118,000 kronor uppkomma. Dessa två anslag
skulle alltså famna en besparing på sammanlagt mer än 129,000 kronor. Denna
besparing syntes statskontoret lämpligen böra tagas i anspråk för täckande av en
de] av den väntade bristen för år 1922; och skulle i så fall, om direktionens beräkning
aJ bristen godtages, det anslag, som borde äskas av riksdagen, kunna
begransas till 16o,000 kronor.

Utav vad i det föregående blivit anfört torde framgå, att även
ör ar 1922 anslag till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper
torde vara oundgängligen nödvändigt. Det kan visserligen
vara ägnat att^ förvåna, att bristen för år 1922 av direktionen
beraknats till ett så högt belopp som 294,000 kronor, vilket med
icke mindre än 67,000 kronor överstiger den för år 1921 beräknade
ms en a 227,000 kronor. Men härvid är dock att uppmärksamma,
att ersättningen från Stockholms läns landsting för medellösa patienter
upptages för år 1922 till 187,878 kronor mot 335,795 kronor
ar 192b’ Vllket medför en minskning å inkomstsidan av
147,917 kronor — Det^ synes mig visserligen icke vara uteslutet,
att den sedan länge pågående prissänkningen kommer att fortsätta

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

även under år 1922 och att fördenskull besparingar skola kunna
göras å den ena eller andra utgiftsposten, men häremot torde man
'' böra ställa de inom direktionen uttalade farhågorna för att även
vissa inkomstposter skola få vidkännas ytterligare avsevärd minskning.
Då det torde vara vanskligt att ens för den närmaste framtiden
göra några säkra kalkyler, synes mig försiktigheten bjuda att
till grund för framställning till riksdagen lägga de av direktionen
gjorda beräkningarna. — I avseende å bestämmandet av storleken
av det för år 1922 erforderbga anslagsbeloppet ansluter jag mig till
den av statskontoret i detta hänseende uttalade meningen.

På grund av vad ovan anförts får jag därför hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva, att uppkommande besparingar
å anslagen på tilläggsstat för år 1921 till täckande
av brister i serafimerlasarettets räkenskaper för
åren 1920 och 1921 må användas till täckande
av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1922r
dels och på tilläggsstat för år 1922 för sist
angivna ändamål ytterbgare anvisa ett förslagsanslag,
högst 165,000 kronor.

Farmaceutiska institutet.

9. Ökade medel till vissa i staten för farmaceutiska [19.]
institutet upptagna ändamål. För vissa ändamål, vilka under ökade medel
närvarande förhållanden ej kunna behörigen tillgodoses med veder- staten för* arbörande,
å ordinarie stat uppförda anslag, behöver farmaceutiska maceutiska
institutet även under år 1922 anslag å tilläggsstat. npptagma

De ifrågavarande ordinarie anslagen äro följande: ändamål.

materialier, instrument, böcker och samlingar..............kronor 7,500: —

uppvärmning, belysning och vattenförbrukning med mera dylikt » 3,500: —
egendomens underhåll, renhållning och diverse ............ » 3,000: —

Till förstärkande av dessa anslagsposter bar riksdagen för vartdera
av åren 1919, 1920 och 1921 anvisat på tilläggsstat 15,000
kronor; motsvarande av institutets styrelse för år 1922 begärda anslag
utgör 12,000 kronor.

Jag bör nämna, att till institutets förfogande för inköp av materialier
m. m. stå, utom nyssnämnda anslag å 7,500 kronor, vissa
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 7

[19.]

Departe mentschefen.

50 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

av institutets styrelse till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de
studerande jämlikt § 31 av stadgan för farmaceutiska institutet den
22 november 1901 (Sv. förf.-samling nr 91) hava att erlägga såsom''
ersättning för materialier m. m., som förbrukas av de studerande.

Styrelsens ovannämnda i skrivelse den 29 augusti 1921 framburna
äskande av ett anslag å 12,000 kronor grundar sig på en av
institutets föreståndare, f. d. professorn T. Ekecrantz till styrelsen
ingiven framställning, däri han anför bland annat:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under årets 8
första månader under år 1921 för

materialier, instrument etc. till........................kronor 8,538: 59

uppvärmning, belysning etc. till ...................... » 8,176: 78

egendomens underhåll etc........................... » 4,478: 87

Summa kronor 21,194: 24

Utgifterna för hela året 1921 å dessa tre anslagsposter kunna således beräknas
till omkring 32,000 kronor.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

å ordinarie stat

anslag till materialier, instrument etc.......kronor 7,500: —

anslag till uppvärmning, belysning etc...... » 3,500: —

anslag till egendomens underhåll etc....... » 3,000: — kronor 14 000: _

å tilläggsstat för år 1921.......................... » 15,000: —

övningsavgifter under vårterminen........kronor 1,960: —

» vid parallellkurserna till far macie

kandidatexamen ... » 1,950: —

» under höstterminen beräknade

till.................. » 2,400: — » 6,310: —

Summa kronor 35,310: —

Såsom framgår av redogörelsen torde förslagsanslaget å tilläggsstat för år
1921 15,000 kronor vara fullt tillräckligt att täcka den brist, som år 1921 uppkommer
å anslagen till materialier, instrument etc., uppvärmning, belysning etc.
och egendomens underhåll etc. Under förutsättning att nuvarande priser å bränsle
icke åter komma att stegras samt att utgifterna för lysgas och elektrisk ström
komma att sänkas, torde för år 1922 ett anslag av högst 12,000 kronor vara
till fyllest att täcka då uppkommande brist å nämnda anslagsposter.

Dessutom anmäler styrelsen, att även under år 1923 en brist å institutets
förevarande anslagsposter vore att emotse, vilken brist nu ej kunde beräknas
lägre än till 6,000 kronor för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Av den utav institutets föreståndare lämnade redogörelsen synes
mig framgå, att en besparing av i runt tal 3,000 kronor torde

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 51

kunna vara att emotse å de medel, som för ifrågavarande ändamål
beräknats för år 1921. Såväl med hänsyn härtill som i betraktande
av de i förhållande till år 1921 lägre priser, som böra läggas till
grund för kostnadsberäkningar för år 1922, synes ett förstärkningsanslag
av 9,000 kronor nu vara för ändamålet tillräckligt. Huruvida
någon förstärkning för år 1923 kan vara erforderligt, torde ännu
vara för tidigt att bedöma.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
riksdagen

att för beredande av ytterligare medel under
år 1922 för vissa i farmaceutiska institutets stat
upptagna ändamål, nämligen till materialier m. m.,
till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll
m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst 9,000 kronor.

Allmänna barnbördshuset.

10. Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshnset
i Stockholm. Under åberopande av vad jag under
denna rubrik i annat sammanhang anfört, hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset i Stockholm på tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst
47,850 kronor.

[20.]

Uppehållande
av verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset
i Stockholm.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[21.]
Lokal hyra.

[22]

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.

E. De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1. Lokalhyra. Under åberopande av vad jag förut denna dag
anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan
av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel för förra delen
av år 1923, punkten 114, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av de på extra stat för
år 1922 till förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet
beviljade anslagen anvisa på tittlägg
sstat för år 1922 att förslagsanslag, högst 5,900
kronor.

Allmänna läroverken.

2. Studiekurs för svenska lärjungar i Frankrike. Från
och med läsåret 1919—1920 anordnas årligen en studiekurs för
svenska lärjungar i Frankrike. På framställning av föreningen ramitié
franco-suédoise förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 26 september
1919 ledare för berörda kurs, som hittills varit förlagd till
lycéet i Caen (Calvados). Beträffande kursens ledning och planläggning
ävensom villkor för tillträde till kursen har Kungl. Maj:t sedermera
den 30 april 1920 meddelat föreskrifter ävensom medgivit
att vid lycéet i Caen avlagd examen du baccalauréat finge i viss
angiven omfattning tillgodoräknas såsom avlagd svensk studentexamen.

Sedan Kungl. Maj:t på ansökning av nämnda förening hos 1921
års riksdag gjort framställning om anvisande av anslag till berörda
svenska studiekurs anvisade riksdagen såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna under läsåret 1921—1922 för nämnda studiekurs på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat. 53

I fråga om användningen av detta anslag föreskrev Kungl. Maj:t
genom beslut den 7 juli 1921, att anslaget skulle fördelas på fyra
stipendier, vartdera å sjuhundrafemtio kronor, att utgå under villkor
att föreningen 1’amitié franco-suédoise ansvarade för att varje
stipendiat från föreningen eller annan erhölle bidrag till lika stort
belopp som stipendiet, att stipendierna skulle tilldelas obemedlade
eller mindre bemedlade ynglingar, som ådagalagt flit och visat sig
äga fallenhet för ifrågavarande studier och tillika fullgjort de av
Kungl. Maj:t genom nyssnämnda beslut den 30 april 1920 fastställda
villkoren för deltagande i omförmälda kurs, under förutsättning att
de erhölle tillträde till studiekursen, samt att stipendiat skulle utses
av skolöverstyrelsen efter förslag av nämnda förening. Tillika ställde
Kungl. Maj:t omförmälda anslag mot redovisningsskyldighet inför
riksräkenskapsverket till förfogande av föreningen T andtid francosuédoise,
som skulle hava att i den ordning skolöverstyrelsen bestämde
till vederbörande utbetala de beviljade stipendierna.

Hos Kungl. Maj:t har nu föreningen 1’amitié franco-suédoise
ånyo anhållit, att Kungl. Maj:t ville hos 1922 års riksdag gorå framställning
om anvisande av dels ett anslag på tilläggsstat för år 1922
av 3,000 kronor, dels ock ett anslag på extra stat för år 1923 av
likaledes 3,000 kronor till stipendier åt elever vid den svensk-franska
kursen vid lycéet i Caen. Till stöd för denna sin ansökning har
föreningen anfört, bland annat, följande:

I enlighet med de av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelserna hade föreningen
till skolöverstyrelsen insänt förslag på fyra elever till erhållande av stipendier,
och hade föreningen kunnat på förslaget uppföra ynglingar med synnerligen
goda studiemeriter. Till deltagande i det den 1 oktober 1921 begynnande
nya läsåret hade antagits tretton nya elever, vilka att döma av i Sverige erhållna
vitsord i allmänhet syntes mycket väl kvalificerade för att kunna med framgång
följa kursen. De stipendiemedel, som under läsåret 1921—1922 utginge ur föreningens
kassa, belöpte sig till i det närmaste 8,000 kronor, oberäknat ett av Hvitfeldtska
stiftelsen i Göteborg beviljat stipendium på 2,000 kronor. Antalet stipendierade
elever vore åtta.

Utom de nämnda stipendieunderstöden lämnade föreningen ett avsevärt bidrag
till den svenske studieledarens avlöning och hade dessutom att bestrida
löpande kostnader till betydande belopp, varför föreningen icke såge sig i stånd
att bära ytterligare ökade kostnader. Det vore därför för kursens framgångsrika
verksamhet synnerligen önskvärt, att det statsunderstöd, som för år 1921 kommit
kursen till del, även för framtiden kunde påräknas. Föreningen påpekar slutligen,
att de till kursen sökandes antal befunne sig i stigande och kunde förmodas
så fortfara i och med den internationella samfärdselns återgång till fullt normala
förhållanden.

[22.]

Departe mentschefen.

54 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I utlåtande den 22 september 1921 har skolöverstyrelsen tillstyrkt
bifall till den gjorda ansökningen.

Jag anser mig icke nu behöva upprepa de skäl för ett tillstyrkande
av ifrågavarande ansökning, som framlades inför Kungl. Maj:t,
då framställning i ämnet första gången gjordes hos riksdagen. Jag
inskränker mig således till att med hänvisande till vad då anfördes
framhålla, att den ifrågavarande studiekursen, så vitt jag ken bedöma,
på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål och allt
fortfarande har en viktig uppgift genom att bidraga till en
närmare kännedom i vårt land om franskt språk och fransk kultur.
Med stöd av vad jag sålunda anfört, anser jag mig böra livligt
tillstyrka, att anslag fortfarande må beviljas åt kursen för nästkommande
läsår.

Anslag har begärts för såväl år 1922 som år 1923, avseende
respektive läsåren 1922—1923 samt 1923—1924. Att anslag nu äskats
jämväl för sistnämnda år beror uppenbarligen på föreningens
önskan att redan någon tid i förväg kunna med tämlig visshet
beräkna storleken av sina disponibla tillgångar för ett läsår. Enligt
vad jag erfarit av föreningens sekreterare, skall ansökning om erhållande
av stipendium under visst läsår vara inkommen senast den
31 nästföregående augusti. På grund härav böra medel tydligen
nu anvisas å 1922 års tilläggsstat för stipendier under läsåret
1922—1923. Vad beträffar det av föreningen begärda anslaget för
år 1923, anser jag mig däremot med hänsyn till vad jag nyss anfört
rörande tiden för stipendiernas utdelande icke kunna tillstyrka
att anslag för ändamålet nu begäras å övergångsbudgeten.

Anvisat anslag bör mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande
av föreningen 1’amitié franco-suédoise samt utgå under de
närmare villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t må finna erforderliga.
Då fråga varit uppe att om så befinnes lämpligare, förlägga
kursen till annan ort i Frankrike, torde anslagets rubrik böra
så avfattas, att hinder för anslagets åtnjutande därigenom ej förorsakas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under läsåret 1922—1923 för en svensk studiekurs
i Frankrike anvisa på tilläggsstat för år
1922 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1.022 års tilläggsstat. 55

3. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.
Under de senaste åren liar riksdagen årligen på framställning
av Kungl. Maj:t beviljat anslag för täckande, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, av utgifter, som under respektive år skulle bestridas av
ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej
kunde utgöras av donna kassas medel, därest ej terminsavgifterna,
till densamma sattes minst till visst angivet belopp. Anslagen, vilka
haft förslagsanslags natur, hava uppgått till 150,000 kronor för år
1918, 430,000 kronor för år 1919, 600,000 kronor för år 1920 samt

450,000 kronor för år 1921. Det högsta belopp, varmed avgifterna
till ljus- och vedkassan förutsattes skola utgå, var för de två förstnämnda
åren bestämt till 15 kronor för varje termin, medan 1920 års
riksdag förutsatte, att sagda avgift skulle för sistnämnda år utgå med
högst 20 kronor för termin. Ytterligare höjning av angivna maximigräns
vidtogs på förslag av Kungl. Maj:t av 1921 års riksdag, som
härom i skrivelse den 10 maj 1921 (nr 188) anförde följande:

Vad angår höjningen av maximigränsen för terminsavgifterna från 20 till
25 kronor, delar riksdagen de av departementschefen härutinnan anförda betänkligheterna
men har dock ansett sig böra vidtaga en sådan anordning under förutsättning
att, då normala förhållanden på bränslemarknaden åter inträtt, avgifterna
må kunna begränsas till vad de förut varit.

Samtidigt bestämde riksdagen som nämnts förslagsanslagets storlek
till 450,000 kronor i stället för det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
500,000 kronor, detta under hänvisning till de fallande bränslepriser,
vilka gjort, sig företrädesvis märkbara efter den tidpunkt, då
beräkningarna av medelsbehoven för ifrågavarande ändamål uppgjorts.

De förslagsanslag, som av riksdagen anvisats till understöd åt
ljus- och vedkassorna, blevo under flera år väsentligen överskridna
vid den fördelning av anslagen, som av Kungl. Maj:t verkställts.
Under år 1921 åter har en betydande del av det för året beviljade
anslaget ej behövt tagas i anspråk.

Efter det skolöverstyrelsen med skrivelse av den 20 juni 1921
överlämnat från vederbörande rektorer till överstyrelsen inkomna ansökningar
om statsbidrag samt själv avgivit förslag i ärendet, anvisade
Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juli 1921 tillhopa 277,100
kronor till ifrågavarande ändamål för vårterminen 1921.

Ansökningar, avseende höstterminen 1921, överlämnades med
skrivelse av den 30 september 1921 av skolöverstyrelsen, som tillika

|23.|

Bidrag till
de allmänna
läroverkens
ljus- och
vedkassor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[23.] avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Grenom beslut den 13
oktober 1921 beviljade Kung!. Maj:t till de olika läroverken anslag
till ett belopp av sammanlagt 40,600 kronor.

De understöd, som sålunda utdelades för år 1921, uppgingo
sammanlagt till 317,700 kronor, medan det för samma år av riksdagen
anvisade anslaget som nämnts utgjorde 450,000 kronor. Ett
belopp av 132,300 kronor bar alltså kunnat besparas.

I skrivelse den 28 oktober 1921 har skolöverstyrelsen upptagit
frågan om anslag till ljus- och vedkassorna för år 1922.

Överstyrelsen anför, att överstyrelsen med hänsyn till de sänkta bränsleprisen
icke ansåge sig böra ifrågasätta ett proportionsvis så högt belopp som tidigare.
Å andra sidan ville överstyrelsen erinra därom, att bränsleprisens läge under år
1922 icke läte sig beräkna och att vårterminen omfattade en större del av bränslesäsongen
än höstterminen, varför man vid bedömande av 1922 års bränslekostnader
icke utan vidare kunde utgå från förhållandena under höstterminen 1921,
ävensom därom, att ljus- och vedkassorna även skulle bestrida vissa andra utgifter
än bränslekostnaderna, vilka icke. sjunkit i samma grad som dessa, framför
allt avlöning åt läroverkens betjäning. Överstyrelsen ansåge sig därför böra begära
tredjedelen av det av riksdagen för år 1921 beviljade anslaget, d. v. s. 150,000
kronor.

Departe- Uppenbarligen var det i främsta rummet de under krisåren oer mentschefen.

Port stegrade bränslekostnadema, som föranledde Kungl. Maj:t att
begära och riksdagen att bevilja anslag till understöd åt de allmänna
läroverkens ljus- och vedkassor. Under år 1921 har, som känt är,
prisen på bränsle av olika slag i betydande grad nedgått, men det
bör framhållas, att bränslet — i främsta rummet kol och koks —
dock ännu betingar högre pris än före kristidens början och att redan
med hänsyn därtill statsunderstöd i många fall lärer vara av
behovet påkallat, därest terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna

— beträffande vilka avgifter befrielse eller nedsättning ej får givas

— skola kunna begränsas till det för år 1921 föreskrivna maximum.
Men härtill kommer, att, såsom skolöverstyrelsen erinrar, ljus- och
vedkassorna hava att svara för åtskilliga kostnader förutom för
bränsle och lyse. Från sagda kassor bestridas nämligen enligt läroverksstadgans
föreskrift även kostnaderna för renhållning av de för
läroverkets ändamål avsedda eller upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga
anordningar i dessa eller likartade avseenden samt avlöning
åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 57

Det är väl känt, att sist omförmälda kostnader ingalunda sjunkit
i samma mån som bränslekostnaderna och att ifrågavarande kassor
således i berörda hänseenden alltjämt äro väsentligt mor belastade
än tidigare. Härtill kommer att man trots allt ej lärer kunna med
full visshet förutse, hur förhållandena i här förevarande avseenden
komma att ställa sig under år 1922.

Anslag till nämnda kassors understödjande är följaktligen alltfort
av behovet påkallat, om än en betydande reduktion av detsamma,
jämfört med föregåendo års, givetvis kan och bör vidtagas.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt ett anslag för år 1922 å 150,000
kronor för ifrågavarande ändamål. Det är givetvis svårt att exakt
beräkna behovet härutinnan, men det förefaller mig dock sannolikt,
att man kan begränsa anslaget till 100,000 kronor, och jag tillstyrker
förslag till riksdagen i enlighet härmed.

Liksom tidigare bör anslaget hava förslagsanslags natur samt
fördelas av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen,

Någon sänkning av den för år 1921 bestämda maximiavgiften
till ljus- och vedkassorna anser jag mig ej nu kunna förorda. En
dylik åtgärd skulle, synes det mig, för närvarande verka så ingripande
på nämnda kassors ställning, att en väsentlig förhöjning
av statsanslaget omedelbart bleve nödvändig.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som under år 1922 skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid vederbörande
allmänna läroverk men som ej kunna utgöras,
därest ej terminsavgifterna till densamma sättas
till högre belopp än 25 kronor, på tillägg astat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

4. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Jag har

under näst föregående punkt redogjort för de understödjande åtgärder,
som från statsmakternas sida under de senare åren vidtagits
för att begränsa lärjungarnas vid de allmänna läroverken terminsavgifter
till sagda läroverks ljus- och vedkassor. Liknande anordning
bär ansetts erforderlig även i fråga om statens provskola, nya elementarskolan
i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2)

[24.1

Bidrag till
nya elementarskolans

skolkassa.

58 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat.

[24.] Denna läroanstalt intager i vissa hänseenden en särställning

bland de allmänna läroverken. Så finnes vid nämnda skola ej någon
särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skolkassa motsvarar
till sitt ändamål såväl förstnämnda kassa som biblioteks- och
materiell kassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan
har nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor, vilka avgifter bestämmas av Kungl.
Maj:t, utgöra enligt gällande bestämmelser under ett år tillhopa 60
kronor, därav för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen
25 kronor. Av nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50
öre tillfalla byggnadskassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av
byggnadskassans 27 kronor 50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen
och 12 kronor 50 öre för höstterminen; av skolkassans 32 kronor
50 öre falla 20 kronor på vårterminen och 12 kronor 50 öre på
höstterminen.

Samma omständigheter, som för övriga allmänna läroverk medfört
behov av statsunderstöd till ljus- och vedkassorna, hava föranlett
riksdagen att anvisa medel till bidrag till nya elementarskolans skolkassa.
Så har skett för vart och ett av åren 1918, 1919, 1920 och
1921. De av riksdagen för nämnda år anvisade anslagen hava utgjort
respektive 5,500, 12,500, 22,000 och 15,000 kronor, varvid bör
påpekas, att anslaget för år 1918 avsåg allenast höstterminen sagda
år. Samtidigt har maximiavgiften till skolkassan bestämts till 22
kronor för höstterminen 1918, till 44 kronor för år 1919, till 49
kronor för år 1920 och till 59 kronor för år 1921.

De anslag, som av Kungl. Maj:t anvisats till sagda skolkassas
understödjande, hava utgjort för år 1918 12,486 kronor 90 öre, för
år 1919 19,500 kronor, för år 1920 22,000 kronor och för år 1921
11,800 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 28 oktober 1921 gjort framställning
om beviljande av anslag till omförmälda skolkassa även
under år 1922 och därvid anfört, bland annat, att överstyrelsen med
hänsyn till de sänkta bränslepriserna ansett det för år 1922 erforderliga
anslaget kunna begränsas till 7,500 kronor.

Departe- De skäl, som bestämt mig att tillstyrka framställning till riks mentachefen.

^agen om beviljande av medel till understödjande av ljus- och vedkassorna
vid de allmänna läroverken, kunna, synes det mig, i det

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 59

hela anföras till förmån även för här föreliggande framställning.
Åtskilliga utgifter åligga skolkassan vid nya elementarskolan, vilka
äro oundgängliga men vilkas storlek föga förändrats efter krisårens
starka stegring. Det lärer alltså trots det betydande prisfallet å
bränsle vara nödvändigt, att kassan genom tillskott utifrån erhåller
ökade medel, därest ej en motsvarande höjning av terminsavgifterna
skall bliva oundgänglig. Då jag ej kan tillstyrka en dylik höjning,
är enligt min mening ett anslag av statsmedel även för år 1922 av
behovet påkallat.

I fråga om sagda anslags storlek har jag ansett, att en sänkning
av anslaget till 5,000 kronor må kunna företagas. Beträffande
prövning av anslagsbehovet för år 1922, anslagets beviljande m. m.
torde, såsom tidigare skett, bestämmelser böra lämnas av Kungl.
Maj:t. Anslaget bör hava förslagsanslags natur och uppföras på
tilläggsstat för år 1922.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att till täckande av de utgifter, som under år
1922 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa
men som ej kunna utgöras medelst avgifter
å sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge,
anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag
å 5,000 kronor.

Kommunala mellanskof!*.

5. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor. Under åberopande av vad jag förut i dag
under samma rubrik anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde
huvudtitel för förra delen av år 1923, tillstyrker jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må
för år 1922 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500
kronor;

[25.]

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vill kommunala
mellan
skolor.

[26.1

Extra anslag
till enskilda
lärarinneseminarier.

60 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400
kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare
Och timlärare med belopp, som Kungl. Maj:t i
huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
för år 1921 gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa på tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Privatläroverken.

6. Extra anslag till enskilda lärarinneseminarier. Vid

anmälan av anslagsbehoven å riksstatens åttonde huvudtitel för tiden
1 januari—30 juni 1923 erinrade jag under punkten 000, att 1921
års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
anvisat medel för beredande av extra understöd åt de enskilda mellanskolor,
högre flickskolor samt högre goss- och samsko 1 or, som åtnjuta
understöd från reservationsanslaget till privatläroverk.

De omständigheter, som gåvo anledning till nu nämnda anslags
äskande, föranledde Kungl. Maj:t att av riksdagen begära anslag
jämväl till de tre enskilda lärarinneseminarier, vilka åtnjuta understöd
från sagda reservationsanslag. I båda dessa fall var det anförda
läroanstalters genom kristiden försvagade ekonomiska ställning, som
var orsak till Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen.

För de enskilda lärarinneseminarierna begärde Kungl. Maj:t dels
på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag å 28,500 kronor —
d. v. s. samma belopp Som i förenämnda reservationsanslag är avsett
för här ifrågavarande läroanstalter —, dels ock på extra stat för år
1922 ett reservationsanslag å likaledes 28,500 kronor.

Riksdagen anförde i skrivelse den 10 maj 1921 )nr 188) beträffande
sitt beslut i nu förevarande hänseende, bland annat, följande:

Riksdagen hade med hänsyn till det trängande behovet av ökade medel för
uppehållande av ifrågavarande seminariers verksamhet ansett sig böra bevilja
anslag för ändamålet för år 1921. Beloppet av anslaget hade riksdagen funnit
böra begränsas till två tredjedelar av det till samma läroanstalter utgående ordinarie
anslaget eller alltså 19,000 kronor, vilket belopp anvisats såsom ett engångsanslag
för ändamålet.

Vidare anförde riksdagen, att ifrågavarande läroanstalters verksamhet givetvis
vore i särskilt hög grad beroende av resultatet av nu pågående utredningsarbete
rörande skolväsendet i dess helhet, och hade riksdagen i anledning därav

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsst åt. (51

anaett det icke vara för staten tillrådligt att binda sig vid högre anslag till dessa [26.]
seminarier än allaredan å ordinarie stat utginge. Riksdagen både därför icke ansett
sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om extra understöd för år 1922 åt de
enskilda lärarinneseminarierna.

Genom beslut den 20 maj 1921 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till de grunder, som kunde
böra fastställas för fördelning av det av riksdagen sålunda beviljade
anslaget, samt till erforderliga villkor och bestämmelser för åtnjutande
av bidrag från nämnda anslag. Efter det dylikt förslag avlämnats
av överstyrelsen, fördelade Kungl. Maj:t genom beslut den
7 juli 1921 berörda understödsmedel samt föreskrev såsom villkor
för understöds åtnjutande, bland annat, att terminsavgifterna vid
ifrågavarande seminarier ej finge för läsåret 1921—1922 utan Kungl.

Maj:ts medgivande höjas.

Skolöverstyrelsen har nu i skrivelse den 31 augusti 1921 hemställt
om anslag till extra understöd även för år 1922 åt berörda
läroanstalter och har därvid anfört, att de av överstyrelsen år 1920
åberopade skälen för framställning om dylikt understöd kunde i stort
sett anses ännu förefinnas samt att sådant understöd av allmänna
tnedel även under år 1922 vore ofrånkomligt, såvida ifrågavarande
läroanstalter icke skulle se sig nödsakade att antingen avsevärt höja
de redan höga terminsavgifterna eller också inskränka sin verksamhet.
Överstyrelsen hemställde därför om förslag till riksdagen att för
ändamålet anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett anslag å 19,000 kronor.

De enskilda lärarinneseminariernas stora betydelse för rekryte- Departeringen
av lärarinnekårerna vid allmänna och enskilda läroverk är men 8C e e
allmänt känd och erkänd. Även riksdagen har, såsom 1921 års
riksdags nyss återgivna yttrande visar, framhållit det trängande behovet
av ökade medel för uppehållande av ifrågavarande seminariers
verksamhet. Med hänsyn till det nära sambandet mellan behövligheten
av nämnda lärarinncutbildningsanstalter och resulltaten av det
nu pågående utredningsarbetet i fråga om en revision av det allmänna
undervisningsväsendet ansåg sig riksdagen dock ej böra anvisa
medel till extra understöd åt berörda seminarier för mer än det
löpande året. Tydligt är alltså, att riksdagen önskade avvakta fortgången
av nämnda, inom skolkommissionon pågående utredningsarbete
för att därigenom kunna bättre bedöma behovet av fortsatt
extra understöd åt seminarierna.

127.]

Dyrtidstilllägjf
åt vissa
lärarinnor vid
flickskolan
för huslig
ekonomi i
Uppsala m. fl.

62 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Som bekant har skolkommissionen ännu ej fullgjort sitt uppdrag.
Enligt vad kommissionen anmält, torde dess principbetänkande
komma att avlämnas i början av år 1922. Det är således
tydligt, att en slutlig prövning av de förslag, som kommissionen
torde komma att framlägga, ej kan komma till stånd under år 1922
och att de enskilda lärarinneseminariernas verksamhet alltså fortfarande
är väl behövlig.

Under sådana omständigheter kvarstår uppenbarligen för dem
samma trängande behov av understöd, som konstaterats för år 1921,
och jag anser mig därför böra ansluta mig till skolöverstyrelsen i
dess hemställan, att ett anslag av samma storlek som det för år
1921 beviljade måtte av riksdagen anvisas även för år 1922.

I enlighet med principerna för uppgörandet av övergångsbudgeten
för förra hälften av år 1923 lärer anslag för här ifrågavarande ändamål
hava bort begäras jämväl för sist angivna tid. Då det emellertid
knappast torde kunna för närvarande bedömas, i vad mån
dylikt anslag kan bliva erforderligt under år 1923, har jag ej ansett
mig böra tillstyrka framställning till riksdagen i sådant hänseende.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande, under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
av extra understöd för år 1922 åt de statsunderstödda
enskilda lärarinneseminarierna anvisa på
tillärjgsstat för år 1922 ett reservationsanslag av

19,000 kronor.

7. Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala m. fl. Under åberopande av vad jag

anfört i nu förevarande ämne under punkten 142 i bilagan åttonde
huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1922 åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre
läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete,
för ändamålet beräkna på tillätjrj sstat för
år 1922 ett förslagsanslag å 40,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

F. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Sm åsko lesemin arier.

1. Statens småskoleseminarier. Under åberopande av vad
jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek
anvisa på tilläqqsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 5,700 kronor.

[28.]

Statens små
skolesem
maner

2. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid av landsting
och vissa städer upprättade småskoleseminarier. Under åberopande
av vad jag under samma rubrik förut i dag anfört till det
vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

[29.]

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för
lärare vid småskoleseminarier, som inrättats av
landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
skall för år 1922 utgå med 3/4 av det belopp, som
utgår till lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor
och vid statens småskoleseminarier;

dels och för sådant ändamål anvisa på tillläqgsstat
för år 1922 ett förslagsanslag av 22,500
kronor.

Tillfällig
löneförbättring
åt lärare
vid av landsting
och vissa
städer upprättade
småskolesemina -

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

|30.1

Svensk
undervisning
för svenska
barn i
utlandet.

Folkskolor.

3. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag har riksdagen beviljat
på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 10,400
kronor, att utgå till upprätthållande under läsåret 1921—1922 av
svensk undervisning för svenska barn: i Berlin med högst 2,200
kronor, i London med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst

2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Glenom beslut den 22 juni 1921 förordnade Kungl. Maj:t, att
om förmälda anslag skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under
villkor att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag,
för s®ma ändamål anskaffades, i Berlin genom kyrkorådets i
svenska!, Yictoriaförsamlingen därstädes försorg, i London genom styrelsens
för svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes försorg
och i Hamburg genom styrelsens för svenska skol- och föreläsningsföreningen
därstädes försorg, att undervisningen fortginge minst 8
månader av läsåret 1921—1922 samt att de lärarinnor, som av
vederbörande kyrkoråd eller styrelse förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning, lärarinnan i Berlin av
minst 2,600 kronor, lärarinnorna i London av tillhopa minst 9,300
kronor, därav första lärarinnan av minst 4,800 kronor och andra
lärarinnan av minst 4,500 kronor, samt lärarinnan i Hamburg av
minst 2,600 kronor.

Med skrivelse den 8 september 1921 har från utrikesdepartementet
till ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord
beledsagats en av kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning,
det Kungl. Maj:t ville till 1922 års riksdag avlåta proposition om
ett statsanslag å 2,200 kronor till beredande av svensk undervisning
åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1922—den 1
september 1923.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven
redogörelse för skolans verksamhet under läsåret 1920—1921,
av vilken framgår, bland annat, att läsåret började den 1 september
1920 och avslutades den 21 juni 1921 ävensom att lärjungantalet
utgjort vid läsårets början 70 och vid dess slut 72.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tf 5

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 23 sep- [30. |

tember 1921 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en
av Kungl. Maj:ts t. f. chargé d’affaires i London översänd och förordad
ansökning från svenska föreläsnings- och skolföreningen i London,
att proposition måtte avlåtas till 1922 års riksdag om ett anslagtill
dervarande svenska skola för läsåret 1922—1923 å 6,000 kronor,
motsvarande två tredjedelar av där anställda lärarinnors löner.

Enligt nämnda förenings vid ansökningen fogade styrelseberättelse
för år 1920 hava 76 barn under sagda år erhållit undervisning
i föreningens skola.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 22
november 1921 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och
föreläsningsföreningen i Hamburg översänd ansökning, att Kung!.

Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om statsanslag med
ett belopp av 2,200 kronor till svenska skolverksamheten i Hamburg
jämväl för läsåret 1922—1923.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven
redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under
läsåret 1920—1921, vari bland annat meddelats, att undervisningen
pågått under tiden den 1 september 1920—den 7 juni 1921, samt
att antalet elever varit under läsåret sammanlagt 90.

Över ifrågavarande ansökningar har skolöverstyrelsen yttrat sig
och därvid tillstyrkt bifall till desamma.

Statsunderstöd för ifrågavarande ändamål synes mig böra utgå me^e“^en
även för läsåret 1922—1923 och, i enlighet med vad för de särskilda
skolorna äskats, med samma belopp, som riksdagen beviljat
för läsåret 1921—1922.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1922—1923 av svensk
undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,200 kronor, i London med högst 6,000 kronor
och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga
beloppen att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[31.]

Täckande av
brister i
staten för
institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
för åren 1920
och 1922.

66 Åttonde hnvndtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Abnormundervisningen.

4. Täckande av brister i staten för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för åren 1920 och 1922. I enlighet med
Kung! Maj:ts framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för
år 1920 till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda för år 1920 ett belopp av 150,000
kronor. Vidare har 1921 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet, anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920 kunde
hava uppkommit i staten för institutet, ett belopp av 30,000 kronor,
dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt
för år 1921 ett belopp av 130,000 kronor, båda anslagen att
utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

I skrivelse den 10 mars 1921 har direktionen över institutet
anmält, att de avslutade räkenskaperna för år 1920 i verkligheten
uppvisat en under sistnämnda år uppkommen brist å 58,276 kronor
13 öre och gjort framställning om beredande av medel till fullt täckande
av denna brist. Sedermera har direktionen i skrivelse den 2
april 1921 hemställt, att, då anslag till bristens fulla täckande icke
kunnat anvisas under sistnämnda år, Kungl. Maj:t täcktes i proposition
till 1922 års riksdag göra framställning om anvisande på tillläggsstat
för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 28,276 kronor 13
öre, för ändamålet. Vidare har direktionen i särskilda skrivelser
samma den 2 april 1921 hemställt om beredande dels på tilläggsstat
för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 145,000 kronor, dels ock på
extra stat för år 1923 av ett förslagsanslag, högst 135,000 kronor,
till förstärkning av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för åren 1922 och 1923.

Beträffande beräknandet av anslagsbehovet till förstärkande av
institutets ordinarie anslag för år 1922 har direktionen anfört
huvudsakligen följande:

För år 1919 hade de i staten för institutet och förskolan under rubriken
»övriga utgifter» upptagna utgiftsbeloppen uppgått till sammanlagt 257,049 kronor
77 öre och för år 1920 till 295,326 kronor 13 öre. De utöver det ordinarie
anslaget till ifrågavarande utgifter, 88,100 kronor, överskjutande beloppen hade
sålunda under nämnda två år uppgått till respektive 169,949 kronor 77 öre och
207,226 kronor 13 öre. För år 1921 hade direktionen beräknat det erforderliga

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläygssUit. 67

förstärkningsanslaget till 160,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t i proposition
till sistnämnda års riksdag begärts för ändamålet. Ehuru det syntes vara
att förvänta, att en nedgång i priset på de flesta förnödenheter småningom skulle
inträda, ansåge sig direktionen med hänsyn till storleken av kostnaderna under
åren 1919 och 1920 likväl icke kunna till lägre belopp beräkna kostnaderna å
förevarande utgiftstitlar än till omkring 250,000 kronor för år 1922. Då emellertid
enligt kungörelse den 22 juni 1920 årsavgiften för varje elev vid institutet
och förskolan numera höjts från 300 till 400 kronor och institutets inkomster
därigenom ökats med omkring 15,000 kronor årligen, skulle det för år 1922 erforderliga
förstärkningsanslaget uppgå till i runt tal 145,000 kronor.

Över direktionens framställningar den 2 april 1921 har inspektören
för blindundervisningen avgivit utlåtande och därvid på anförda
skäl tillstyrkt bifall till vad direktionen hemställt.

Sedermera har direktionen i skrivelse den 23 augusti 1921 —
med förmälan att, då det med hänsyn till beloppet av de hittills
under år 1921 erforderliga kostnaderna för uppehållande av blindläroanstaltens
verksamhet syntes möjligt, att det för år 1921 anvisade
förstärkningsanslaget vore tillfyllest, direktionen ansett det för
år 1922 behövliga anslaget kunna beräknas till. enahanda belopp
eller 130,000 kronor — gjort framställning om beviljande på tillläggsstat
för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 130,000 kronor,
för ifrågavarande ändamål. Samtidigt har direktionen, enär i anledning
av riksdagens beslut om omläggning av budgetåret framställning
om anslag för år 1923 för närvarande borde avse endast
tiden 1 januari—30 juni sistnämnda år, beräknat storleken av behövligt
förstärkningsanslag för denna tid till ett belopp av 60,000
kronor och hemställt om beviljande av sagda belopp såsom förslagsanslag,
högst, å extra stat för år 1923.

Över förevarande framställning har skolöverstyrelsen yttrat sig
och därvid anfört bland annat:

Vad först beträffar direktionens hemställan om beredande av anslag till fullt
täckande av den under år 1920 uppkomna bristen, torde dylikt anslag uppenbarligen
vara oundvikligt.

Vad beträffar storleken av det behövliga förstärkningsanslaget för år 1922
är det givetvis förenat med stora svårigheter att nu med tillförlitlighet beräkna,
i vad mån den inträdda prissänkningen kan komma att möjliggöra en inskränkning
av de förefintliga anslagsbehoven för ifrågavarande ändamål. I betraktande
av de stora svårigheter, som under de sista åren visat sig att få inkomster och utgifter
att gå ihop, har överstyrelsen dock icke ansett sig våga föreslå någon nedsättning
i det av direktionen senast begärda beloppet. Överstyrelsen förordar därför,
att ett förstärkningsanslag å 130,000 kronor äskas för år 1922.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad slutligen beträffar direktionens hemställan om beviljande av ett förstärkningsanslag
för år 1923, vill överstyrelsen framhålla, att sådant anslag synes
böra äskas hos 1923 års riksdag för budgetåret 1923—1924.

inentschefen Grivetvis höra medel beredas till fullt täckande av den i det

föregående omförmälda under år 1920 uppkomna bristen, och torde
för detta ändamål ett förslagsanslag, högst 28,276 kronor böra uppföras
å tilläggsstat för år 1922.

Likaledes torde det vara nödvändigt, att å samma tilläggsstat
bereda ytterligare medel för är 1922 för de i institutets stat under
»övriga utgifter» upptagna ändamål. Direktionen har föreslagit och
skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att härför måtte anvisas ett anslag
av 130,000 kronor. Med hänsyn till den alltjämt sjunkande prisnivån,
särskilt vad beträffar bränsle och lyse, synes mig detta belopp kunna
reduceras till 100,000 kronor.

Vad beträffar direktionens framställning angående motsvarande
anslag för år 1923, anser jag, i likhet med skolöverstyrelsen, att
äskande hos riksdagen av sådant anslag icke nu är erforderligt.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung], Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brister i staten för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för åren
1920 och 1922 å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst 128,276 kronor, att utgå
enligt Kungl. Majrts bestämmande.

[32.] 5. Täckande av brister i staten för förskolan för blinda i

Täckande av Växjö för åren 1920 och 1922. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom
staten för gjorda framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1920
förskolan för till förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda
vanför i Växjö för år 1920 ett förslagsanslag, högst 15,580 kronor. Vidare
-nmooci, har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till förstärkande
av skolans ordinarie anslag anvisat på extra stat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst 12,240 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, till skolöverstyrelsen inkommen
skrivelse av den 12 februari 1921 anhöll styrelsen för nämnda skola
— med överlämnande av sammandrag av räkenskaperna för år 1920
samt med förmälan, att skolan vid utgången av år 1920 hade. se -

Åttonde huvudtiteln: l!)22 Ars tilläggsstat. titt

dan samtliga tillgångar tagits i anspråk, en skuld uppgående till
9,175 kronor 16 öro — att Kungl. Maj:t täcktes redan under år
1921 anvisa medel till täckande av ifrågavarande brist.

Efter inhämtande av yttrande av inspektören för blindundervisningen
anförde skolöverstyrelsen i utlåtande den 25 februari 1921
bland annat följande:

Av handlingarna i ärendet framgår med all tydlighet, att den stora brist,
som under år 1920 — trots det av riksdagen anvisade betydande tilläggsanslaget —
uppkommit i staten för förskolan för blinda i Växjö, bar sin grund i omständigheter,
över vilka skolans styrelse icke kunde råda, och som väl icke av någon
kunde förutses, nämligen den ända fram till de sista månaderna av år 1920 alltmera
skärpta fördyringen av alla varor och förnödenheter.

Överstyrelsen ansåg det för sin del vara synnerligen önskvärt, att ifrågavarande
brist snarast möjligt bleve täckt, och hemställde därför om framställning
till 1921 års riksdag om anvisande av anslag på tilläggsstat redan för år 1921
för här ifrågavarande ändamål.

Överstyrelsens ovan omförmälda framställning föranledde emellertid
för det dåvarande ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en till skolöverstyrelsen ingiven ansökning har nu styrelsen
för nämnda skola — under framhållande av omöjligheten att under
nuvarande och efter allt att döma även under närmast följande år
beståndande väsentligt högre prisnivå än den, som gällde år 1908,
då skolans ordinarie stat fastställdes, inskränka skolans utgifter till
samma belopp som beräknats för sistnämnda år — hemställt, det
täcktes Kungl. Maj:t för vartdera av åren 1922 och 1928 och eventuellt
därefter, intill dess ny stat i sin helhet kunde väntas bliva
fastställd, anvisa å extra stat ett förslagsanslag av 12,240 kronor
till förstärkande av skolans ordinarie årsanslag. Samtidigt har styrelsen
erinrat om den framställning, som styrelsen i sin ovan omförmälda
skrivelse den 12 februari 1921 gjort rörande anvisande av
medel till täckande av den brist å 9,175 kronor 16 öre, som uppstått
under år 1920.

På grund av remiss har inspektören för blindundervisningen avgivit yttrande
i ärendet och därvid anfört, att han ansett sig kunna tillstyrka förslaget om begärande
såsom kassaförstärkning dels å tilläggsstat för år 1922 av 12,240 kronor,
dels å extra stat för år 1923 av samma belopp.

För egen del har överstyrelsen i ärendet anfört bland annat:

Vad först beträffar den hemställan om anvisande av medel till täckande av
under år 1920 uppkommen brist i förskolans stat, som av styrelsen i skrivelse

Departe mentschefen.

[33.]

Förstärkande
av det ordinarie
reserva -

70 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

den 12 februari 1921 gjorts, får överstyrelsen hänvisa till vad överstyrelsen i avgivet
utlåtande den 25 februari 1921 anfört. Då anslag för ändamålet icke kunde
beredas under år 1921, torde sådant anslag uppenbarligen böra äskas å tilläggsstat
för år 1922.

Vad härefter vidkommer det av styrelsen begärda förstärkningsanslaget för
år 1922 kunde det måhända med hänsyn till den sedan någon tid pågående prissänkningen
synas böra ifrågasättas, huruvida icke någon reducering av det för
år 1922 begärda beloppet kunde företagas. Överstyrelsen vill emellertid härvid
fästa uppmärksamheten på, att de anslag, som för de senare åren beviljats till
förstärkande av skolans stat, visat sig otillräckliga och att, såsom av det ovan
anförda framgår, särskilda anslag fördenskull måst begäras till täckande av uppkommen
brist. Överstyrelsen har därför icke ansett sig våga'' föreslå någon sänkning
av det begärda beloppet.

Därest förstärkningsanslag för år 1923 skulle visa sig behövligt, torde det
vara tillfyllest, att detsamma begäres av 1923 års riksdag för budgetåret 1923—1924.

Vad först beträffar täckandet av den under år 1920 uppkomna
bristen i förskolans för blinda i Växjö räkenskaper, bör tydligen nu
hos riksdagen äskas medel härför.

Vad angår skolans ekonomi för år 1922 anser jag det vara uteslutet,
att det ordinarie anslaget för skolan, vilket, såsom ovan
nämnts, utgått med oförändrat belopp sedan år 1908, skulle komma
att visa sig tillräckligt. Ett anslag torde alltså bliva nödvändigt
för att möta motsedd brist i staten för år 1922. Skolöverstyrelsen
har föreslagit, att detta anslag skulle sättas till 12,240 kronor. Med
hänsyn till den fortgående prissänkningen torde ett belopp av 10,000
kronor kunna anses tillräckligt.

På tilläggsstat för år 1922 skulle alltså för Växjöskolan erfordras
ett sammanlagt belopp av 19,175 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Eders
Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brister i staten för förskolan
för blinda i Växjö för åren 1920 och 1922
på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst 19,175 kronor att utgå enligt Kung! Maj:ts
bestämmande.

6. Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag anvisade 1920 års riksdag till
förstärkande av det på hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ordinarie stat uppförda reservationsanslaget på extra stat för år 1921 [33. |

ett förslagsanslag, högst 11,350 kronor. tionsanaiaget

I särskilda skrivelser den 20 maj 1921, som jämte yttrande av ve‘^1J^|u ,
inspektören för blindundervisningen och eget utlåtande den 31 augusti Kristine1921
av skolöverstyrelsen överlämnats till Kungi. Maj:t, har nu sty- h®™"Jor
relsen för sagda skola dels anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t till
riksdagen avlåta proposition om anslag på tilläggsstat för upprätthållande
av hantverksskolans verksamhet under år 1922 med ett
belopp av 14,280 kronor, dels ock — med framläggande av förslag
till ordinarie stat och tilläggsstat för år 1923 — hemställt om beredande
av anslag till förstärkande av skolans ordinarie stat jämväl
för sistnämnda år.

De utgifter, som avses skola bestridas av det för år 1922 begärda förstärk -ningsanslaget, hava av styrelsen beräknats på följande sätt:

Avlöning till timlärare, magasinsbiträden m. m............. kronor 6,930: —

Utrustningsbidrag till avgående elever................... » 1,550: —

Värme och lyshållning.............................. » 5,300: —

Diverse utgifter............................. »_500: —

Summa kronor 14,280

Till detta statförslag har styrelsen fogat huvudsakligen följande anmärkningar.
Under rubriken »Avlöning till timlärare, magasinsbiträden in. m.» hade
styrelsen upptagit ett belopp, som med 2,630 kronor överstege det för år 1921
begärda. Ökningen motiverades närmast av behovet att vid inflyttningen i skolans
nya lokaler — denna inflyttning beräknas komma att äga rum år 1922 —
anställa en manlig vaktmästare, tillika eldare, i stället för den nuvarande städerskan,
dels av omkostnader för ett andra depåbiträde, vilket måste anställas på
grund av materialdepåns stegrade omsättning. Av en i ansökningen intagen beräkning
av avlöningsbeloppen framgår, att avlöningarna till här ifrågavarande
befattningshavare beräknats uppgå till sammanlagt 10,260 kronor, varav på ordinarie
stat upptagits 3,330 kronor och på tilläggsstat ovan angivna belopp 6,930
kronor. — Under rubriken »Utrustningsbidrag till avgående elever» hade föreslagits
ett lägre belopp än i 1921 års stat, enär antalet elever från Tomteboda,
vilka utrustades på institutets bekostnad, visat någon stegring. Utrustningsbeloppet
hade med Kungl. Maj:ts godkännande för åren 1919 och 1920 höjts för
tvåårig kurs från 150 till 300 kronor och för treårig kurs från 250 till 400 kronor.
Med en genomsnittsberäkning av tolv avgångselever med fullständig kurs hade
styrelsen ansett sig böra sätta beloppet till 4,800 kronor, av vilken summa 3,250
kronor påförts den ordinarie och 1,550 kronor tilläggsstaten. — Beträffande kostnaderna
för den nya skollokalens uppvärmning och belysning, vilka svårligen läte
sig beräknas, hade styrelsen vid en jämförelse mellan bränsleåtgången vid i staden
varande röal- och folkskola och med beräkning av de nya lokalernas kubikinnehåll
efter vid skrivelsens avlåtande gällande kol- och vedpriser ansett sig böra
föreslå ett belopp av 7,000 kronor, varav 1,700 kronor å ordinarie och 5,300

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kronor å tilläggsstat. •— Posten »Diverse utgifter» hade upptagits till samma
summa som beräknats för år 1921.

Inspektören för blindundervisningen har i sitt yttrande förklarat
sig icke hava någon invändning att göra mot de av styrelsen uppgjorda
förslagen, även om han ej kunnat undgå att finna, att de
för värmekostnadema uppgjorda beräkningarna vore mycket osäkra.
Inspektören har därför tillstyrkt bifall till vad styrelsen hemställt.

För egen del har överstyrelsen beträffande förevarande framställningar
anfört bland annat:

Vad till eu början beträffar det för år 1922 begärda förstärkningsanslaget,
torde det ligga i öppen dag att medel till förstärkande av skolans ordinarie anslag,
som fastställts med hänsyn till ett mera normalt prisläge, äro erforderliga,
så länge de av kristiden föranledda abnorma förhållandena på prismarknaden
ännu ej upphört. Beträffande år 1922 tillkommer den omständigheten, att skolan
detta år väntas kunna inflytta i de nybyggda lokalerna. Även för sagda år torde
sålunda särskilt förstärkningsanslag böra utverkas. Vidkommande storleken av
detta anslag utvisar en jämförelse mellan de belopp, som beräknades och beviljades
för år 1921 och de belopp, som nu beräknats för år 1922, en stegring av
anslagsbehovet på sätt av nedanstående sammanställning framgår:

		1921	1922
Timlärare, magasinshjälp m m.....	........... kronor	4,300: —	6,930: —
Avgående elevers utrustning.......		2,250: —	1,550: —
Värme ......................	........... »	4,300: —	5,300: —
Diverse .....................		500: —	500: —
	Summa kronor	11,350: —	14,280: —

Denna stegring av anslagsbehovet har huvudsakligen sin orsak i den starka
ökning av omsättningen vid hantverksskolans materialdepå, som under den senaste
tiden ägt rum, och i de ökade utgifter, som den under år 1922 beräknade inflyttningen
i nya lokaler måste komma att medföra. Den beräknade utgiftsökningen
utgör sammanlagt 4,060 kronor. Samtidigt har emellertid en minskning i vissa
hittillsvarande utgifter kunnat ske, i det att arvodet till en städerska, 600 kronor,
och avlöning till en springpojke, 830 kronor, avförts i anledning av ökningen
i den vid depån anställda personalens antal. Den reella kostnadsökningen under
förevarande rubrik utgör alltså 2,630 kronor.

Beträffande det föreslagna beloppet för värmekostnader har överstyrelsen
icke kunnat undgå att finna detta väl högt tilltaget i jämförelse med det för år
1921 beräknade. Visserligen har hänsyn måst tagas till den ökning av kostnaderna,
som måste föranledas av inflyttningen i nya, större lokaler, men i betraktande
av de vikande priserna på bränslemarknaden synes överstyrelsen det begärda
beloppet kunna begränsas med 1,000 kronor eller till samma summa, som
beräknades för år 1921, 4,300 kronor.

I övrigt har överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
förslag. Vid bifall till vad överstyrelsen förordat skulle sålunda å tilläggsstat för
år 1922 erfordras ett förstärkningsanslag av 13,280 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 73

Förstärkningsanslag för år 1923 torde, i den mån det visar sig erforderligt,
böra äskas hos 1923 års riksdag.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att framställning till
riksdagen nu bör göras endast i fråga om beredande av de ytterligare
medel, som för uppehållande av skolans verksamhet äro erforderliga
för år 1922. Sådant anslag torde vara ofrånkomligt.

Storleken av detta anslag har skolans styrelse beräknat till
14,280 kronor. Såsom förut nämnts har riksdagen för år 1921 anvisat
ett motsvarande förstärkningsanslag å 11,350 kronor. Det av
styrelsen nu ifrågasatta beloppet överstiger således det sistnämnda
med 2,930 kronor. Höjningen är beroende dels på ökad omsättning
vid skolans materialdepå, dels ock på skolans inflyttning i den nya
byggnad, för vars uppförande riksdagen tidigare beviljat medel.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till skolstyrelsens hemställan
utom i en punkt. Överstyrelsen har nämligen ansett, att det begärda
beloppet skulle lämna, med hänsyn till de vikande bränslepriserna,
nedsättas med 1,000 kronor till 13,280 kronor. Enligt vad
jag inhämtat, torde inflyttningen i de nya lokalerna komma att äga
rum senast under sommaren 1922. Någon tillförlitlig beräkning av
bränsleåtgången för dessa lokaler kan tydligen icke nu verkställas.
Bränsleprisen hava emellertid under hösten 1921 ytterligare nedgått,
varför även det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet för
bränsle torde tåla vid en reduktion. De beräknade avlöningarna
synas mig dessutom i vissa fall väl högt beräknade, till och med
högre än för motsvarande ordinarie befattningshavare i statens tjänst,
varför även posten »timlärare, magasinshjälp m.m.» utan olägenhet
kan något nedsättas. Vidare ingår i den av 1915 års riksdag fastställda
staten för skolan under rubriken »övriga utgifter för skolverksamheten»
en post »utackorderingsbidrag till behövande elever»,
som tydligen röner inflytande av den sjunkande prisnivån. Med
hänsyn till nu anförda omständigheter, synes mig förstärkningsanslaget
för år 1922 kunna ytterligare sänkas till samma belopp som
"anvisats till förstärkande av staten för år 1921 eller 11,350 kronor.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda anvisa å tilläggsstat för år 1922 ett
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 10

[33. |

Departe

mentsohefen.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

förslagsanslag, högst 11,350 kronor, att utgå enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande.

134.) 7. Understöd åt Tysta skolan. Med bifall till Kungl.

Understöd åt Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1921 års riksdag till
rysta skolan, understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och 1921 på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, att
utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

Hos Kungl. Maj:t bar nu styrelsen för nämnda skola gjort framställning
om vidtagande av åtgärder för att av allmänna medel till
skolans förfogande ställdes ett belopp, motsvarande hela den för
läsåret 1921—1922 beräknade bristen i skolans räkenskaper, eller
57,367 kronor 70 öre. Alternativt bar styrelsen anhållit, att Kung!
Maj:t ville taga under övervägande, huruvida icke vid sidan av ett
mindre årsanslag ett ej alltför knappt engångsanslag kunde beredas
skolan till täckande av den under åren 1916—1920 uppkomna bristen,
uppgående till sammanlagt 162,676 kronor 19 öre.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört huvudsakligen
följande:

Skolan hade för upprätthållandet av sin verksamhet disponerat fonder, vilkas
avkastning intill krigets utbrott räckt väl till för skolans behov. I och med krigets
utbrott och penningvärdets därmed följande fall hade emellertid skett en
förändring till det sämre. Enligt de revisionsberättelser över skolans räkenskaper,
som avgivits av de av överståthållarämbetet utsedda revisorer, hade skolans .utgifter
ökats på följande sätt:

1914 1920

Fastigheten å Lidingön. .

Inventarier............

Avlöningar............

Pensioner.............

Hushållet.............

Tvätt och renhållning. . . .

Lyse och bränsle.......

Vattenavgifter.........

öndervisningsmateriell . . .

Beklädnad............

Läkararvoden och medicin
Trafik, post och telegraf . .
Diverse omkostnader . . . .

Inkomster

Överskott

Underskott

1,111:— 4,823:45

1,578:— 1,206:95

12,933:— 30,415:07

788: — 708: 10

9,083: — 17,528: 79

701:— 1,059:10

4,651:— 20,064:26

318: — (påförda fastigheten)
199: — 778: 14

218: — (påfördadiv.omkostn.)
381:— 191:71

(påförda omkostn.) 1,184: 18

952:—_2,887: 36

Summa kronor 32,913:— 80,847:11

........... 35,087: — 24,857: 30

........... 2,174:— —

........... — 55,989:81

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Skolan hudo under krigsåren sett sitt kapital konto minskas med nedanstående

belopp, nämligen

1916

1917

1918

1919

1920

1,493: 39
9,502: 95
39,414: 04
56,276: -55,989: 81

eller tillsammans kronor 162,676: 19

Inför denna utveckling hade styrelsen ansett sig böra taga under allvarligt
övervägande, huruvida styrelsen kunde stå till svars med att låta skolans verksamhet
fortsätta, men hade styrelsen dock beslutit låta verksamheten fortgå huvud
sakligast av det skäl, att staten i och med ingången av år 1922 beräknades själv
taga fortsättningsundervisningen för dövstumma om hand i samband med dövstumundervisningens
omorganisation i sin helhet, och styrelsen ej ville åstadkomma
ett avbrott i fortsättningsundervisningen, då endast så kort tid återstode. För
fortsättande av skolans verksamhet hade styrelsen emellertid ansett sig böra ingå
till Kungl. Maj:t med anhållan om bidrag från det allmänna, och hade riksdagen
på Kungl Maj:ts förslag funnit skäligt att tillerkänna skolan ett bidrag för
vart och ett av åren 1920 och 1921 med 15,000 kronor, På grund av de tryckta
tiderna hade Kungl. Maj:t ej funnit lämpligt att till 1921 års riksdag framlägga
förslag om dövstumundervisningens omorganisation. Mot beräkning komme sålunda
någon fortsatt undervisning för dövstumma, som genomgått primärskolorna,
icke till stånd under år 1922 genom det allmännas försorg. Styrelsen hade under
sådana förhållanden ansett sig icke kunna underlåta att även under hela läsåret
1921—1922 upprätthålla skolans verksamhet, och hade styrelsen därvid vågat
påräkna, att det allmännas understöd ej heller detta läsår skulle utebliva. Styrelsen
tilläte sig emellertid framhålla, att det beviljade understödet måste anses vara
allt för knappt tillmätt. Det beviljade årsanslaget understege med mera än 40,000
kronor underskottet för år 1920. Styrelsen hade därjämte att taga hänsyn till
att antalet elever, som under de senaste krisåren starkt nedgått, med läsåret
1921—1922 ökats till det normala eller omkring 30. Detta föranledde ökade
kostnader, särskilt för extra lärarpersonal, livsmedel, inventarier och fastigheter.
Styrelsen hade nämligen sedan 1918, då en av skolans dövstumlärarinnor avgått
med pension, låtit denna befattning stå obesatt, varjämte styrelsen kunnat underlåta
att anlita för särskilda timmar tillkallad undervisningshjälp. Styrelsen hade
vidare att räkna med ökad underhållskostnad för fastigheten på Lidingön, enär
en övre våning, som med det mindre elevantalet kunnat tillstängas, nu åter måste
tagas i anspråk. Trots det minskade bränslekontot och vikande priser i övrigt
beräknade styrelsen därför, att skolans utgifter för det kommande läsåret komme
att något stegras. Styrelsen hänvisade i sådant avseende till följande tablå över
beräknade kostnader för läsåret 1921—1922:

Fastigheten å Lidingön

Inventarier.........

Avlöningar.........

Pensioner..........

kronor 8,000: —

» 2.000: —

> 35,000: —

» 1,100: —

l''54-l

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Hushållet (37 personer ä 625 kronor)

Tvätt och renhållning............

Lyse och bränsle...............

Vattenavgifter.................

Undervisningsmateriell...........

Beklädnad....................

Medicin.....................

Trafik, post och telefon ..........

Diverse omkostnader.............

Inkomster

Underskott

. kronor 23,125: —
1,000: —
8,000: —
. (påförda fastigheten)
» 1,000: —
. (påförda omkostn.)

	300: —
	1,200: —
	1,500: —
Summa kronor	82,225: —
	24,857: 30
	57,367: 70

Vid styrelsens skrivelse är fogad en avskrift av berättelsen om
den utav skolans revisorer verkställda granskningen av skolans räkenskaper
och förvaltning för år 1920. I denna berättelse hava
revisorerna förklarat sig icke kunna underlåta att framhålla det
betänkliga uti att skolans verksamhet icke heller under förevarande
år kunnat fortgå utan ett betydande tillskott från dess kapitalkonto,
en omständighet, som visade, att verksamheten icke i längden kunde
fortsätta utan ett större bidrag från det allmännas sida.

Över styrelsens framställning har skolöverstyrelsen infordrat
yttrande av inspektören för dövstumundervisningen.

Denne har därvid erinrat, att man vid den tidpunkt, då styrelsen begärde
understöd för åren 1920 och 1921, hade anledning hoppas, att staten från och
med år 1922 själv skulle i sammanhang med en omorganisation av hela dövstumundervisningsväsendet
taga fortsättningsundervisningen för dövstumma flickor
om hand och att något understöd till privat skola därför ej mer skulle bliva
behövligt. Då emellertid den nämnda förhoppningen ej gått i uppfyllelse och
den väntade nya organisationen följaktligen ej kunde träda i kraft förr än tidigast
år 1923, vore det enligt inspektörens mening önskvärt, att Tysta skolan även
under året 1922 fortsatte sin hittillsvarande verksamhet och för detta ändamål
erhölle understöd av allmänna medel.

Styrelsens förslag om beviljande utöver ett mindre årsanslag av ett större
engångsanslag har inspektören förklarat sig icke kunna tillstyrka, enär skolan
möjligen redan med slutet av år 1922 komme att upphöra med sin verksamhet
och intet vore bestämt om den framtida användningen av skolans medel.

Beträffande det begärda anslaget för år 1922 har dövstuminspektören utgått
från den förutsättningen, att någon ökning av det belopp, som beviljats för vartdera
av åren 1920 och 1921, ej kunde utverkas i annan mån än ökningen
av elevantalet i skolan och därmed sammanhängande förhållanden krävde. Då
elevantalet, såsom styrelsen framhållit, ökats med omkring 50 procent, skulle en
motsvarande förhöjning av statsunderstödet utgöra 22,500 kronor. Då emellertid

Åttonde huvudtiteln: 1922 ars tilluggsstat. TT

utom den ökade underhållskostnaden för eleverna även vissa andra utgifter tillkommit,
som stode i sammanhang med elevantalets ökning, har inspektören tillstyrkt
en ökning av statsunderstödet till 25,000 kronor, under villkor att skolan
upprätthölle sin verksamhet som fortsättningsskola för dövstumma flickor intill
utgången av år 1922.

För egen del har skolöverstyrelsen i ärendet anfört följande:

Det understöd, som av 1921 års riksdag beviljades Tysta skolan för åren

1920 och 1921, utgick från den förutsättningen, att då staten ännu ej kunnat
själv omhändertaga fortsättningsundervisningen för dövstumma, det ur statens
synpunkt borde betraktas som eu angelägenhet av vikt att tillse, att den fortsättningsundervisning,
som av en enskild skola ombesörjts och hittills kunnat
bekostas uteslutande av skolans egna medel, ej nödgades upphöra till följd därav,
att dessa medel genom kristidens ekonomiska omvälvningar blivit otillräckliga för
upprätthållande av skolans verksamhet. Då nu den omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,
som under de senaste åren varit under utredning och om
vilken överstyrelsen i utlåtande den 10 maj 1921 framlagt förslag, uppenbarligen
icke kan genomföras under år 1922, synes det överstyrelsen angeläget, att staten
genom understöd även för sistnämnda år möjliggör ett fortsatt upprätthållande
av skolans verksamhet under sagda år.

Vidkommande det belopp, vartill detta understöd bör fastställas, är det uppenbart,
att det för de sista åren beviljade anslaget är alldeles otillräckligt och att
ett fortsatt upprätthållande av skolans verksamhet därför hotar att i längden helt
och hållet tillintetgöra skolans kapital. Överstyrelsen kan likväl under nuvarande
finansiella förhållanden icke tillstyrka vare sig ett större engångsanslag såsom bidrag
till täckande av den under de sista fem åren uppkomna bristen i skolans
räkenskaper eller ens ett''anslag för år 1922, som motsvarar hela den beräknade
bristen för sistnämnda år. Däremot synes det överstyrelsen vara med rättvisa
och billighet överensstämmande, att statsunderstödet, som med hänsyn till den
väntade omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet för åren 1920 och

1921 bestämdes till endast 15,000 kronor för vartdera året, nu höjes. Att det
till eu början bör ökas i förhållande till den ökning i elevantalet, som inträtt
med ingången av läsåret 1921—1922, torde utan vidare vara självfallet. Denna
ökning utgör, såsom av det föregående framgår, omkring 50 procent. Då emellertid
i samband med de ökade underhållskostnaderna för eleverna även stå vissa
övriga till följd av ett större elevantal stegrade omkostnader, såsom för inventarier,
fastighetens underhåll, extra lärarpersonal o. s. v., torde den av elevantalets
ökning föranledda höjningen av understödet skäligen böra, såsom av inspektören
för dövstumundervisningen föreslagits, beräknas till 25,000 kronor. Detta belopp
utgör emellertid icke ens hälften av den summa, vartill underskottet i skolans
räkenskaper för år 1922 beräknas uppgå, och enligt överstyrelsens uppfattning
torde det näppeligen kunna rimligtvis begäras, att skolan med ett så ringa statsunderstöd
och med fortsatt tillgripande av kapitaltillgångar i så stor utsträckning
skall kunna uppehålla den fortsättningsundervisning för dövstumma flickor, som
tidigare beräknats komma att övertagas av staten redan med ingången av år 1922.
I samma mån som skolan nödgas, för att icke genom verksamhetens nedläggande

[34.]

Departe mentschefen.

78 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsslat.

vålla ett avbrott i denna undervisning, ytterligare taga i anspråk sina redan betänkligt
minskade kapitaltillgångar, växer efter överstyrelsens uppfattning statens
förpliktelse att understödja skolans verksamhet. Det torde därför icke kunna
anses vara annat än billigt, att statsunderstödet höjes även utöver det belopp,
som motsvaras av elevantalets ökning; och vill överstyrelsen förorda, att anslaget
bestämmes till 30,000 kronor.

I sitt yttrande under punkten 67 av bilagan åttonde huvudtiteln
till propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921
framhöll min företrädare i statsrådsämbetet de skäl, vilka då ansåges
böra föranleda det allmänna att åtminstone i någon mån lämna
Tysta skolan sitt bistånd. De av honom framförda skälen äga enligt
mitt förmenande fortfarande gällande kraft. Av skolöverstyrelsens
framställning liksom ock av skolöverstyrelsens yttrande i ämnet torde
också med all tydlighet framgå, att denna skola även för år 1922
är i behov av statsunderstöd. Vad skolöverstyrelsen anfört om vikten
utav att icke något avbrott vållas i fortsättningsundervisningen för
dövstumma flickor, synes mig nämligen vara värt allt beaktande.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag mig emellertid under
nuvarande statsfinansiella förhållanden varken kunna tillstyrka ett
engångsanslag såsom bidrag till täckande av den under de sista fem
åren uppkomna bristen i skolans räkenskaper eller ett anslag för år
1922 motsvarande hela den för detta år beräknade bristen. Skall
det anslag, som må komma att anvisas av statsmedel till skolans
understödjande, under nuvarande förhållanden kunna bereda skolan
en verklig lättnad i dess ekonomiskt brydsamma ställning, synes det
å andra sidan icke böra understiga det av skolöverstyrelsen förordade
beloppet. Jag ansluter mig följaktligen till skolöverstyrelsens förslag,
att ett belopp av högst 30,000 kronor må för ändamålet beviljas.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 30,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Majct kan finna gott föreskriva.

1822. Åttonde huvudtiteln: 1922 års till(iggsstat.

G. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1. Tekniska läroverket i Örebro. Under åberopande av
vad jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under 1920 uppkommen
brist i staten för tekniska läroverket i Örebro anvisa
på tillägg sstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 6,125 kronor.

2. Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna.
Under åberopande av vad jag anfört i fråga om anslag föi
förra halvåret 1923 till uppehållande av parallellavdelningar vid
tekniska fackskolan i Eskilstuna hemställer jag, det Eders Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppehållande av en parallellavdelning
vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna
under höstterminen 1922 anvisa pa tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst 3,400
kronor.

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

3. Omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och
Falun jämte med dem förenade yrkesskolor. Under hänvisning
till vad jag förut i dag i annat sammanhang anfört i fråga om
anslag för tiden 1 januari—30 juni 1923 till omorganisation av
bergsskolorna i Filipstad och Falun hemställer jag, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen,

att, i avbidan på proposition angående omorganisation
av bergsskolorna i Filipstad och Falun
jämte med dem förenade yrkesskolor, beräkna för
ändamålet på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslaget,
högst 14,000 kronor.

[35.]

Tekniska
läroverket i
Örebro.

[36.]

Parallellavdelning
vid
tekniska
fackskolan i
Eskilstuna.

[37.]

Omorganisation
av bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun jämte
med dem förenade
yrkesskolor.

80 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[38.] 4. Bidrag; till täckande av vissa under år 1920 upp tagande^

komna extra kostnader för bergsskolorna i Filipstad och Favissa
under ltin. Pa särskilda från i ställ ningar av Kungl. Maj/t anvisade en var
koJnfextra''av 1917 och 1918 års riksdagar å extra stat såsom bidrag till täckostnader
för kände av vissa oförutsedda kostnader för bränsle och laboratorieförskoiofna
■ nödcnheter vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag, högst 1,200
FdipstäV kronor.

och Falun. Därefter har riksdagen på Kung! Maj:ts förslag såsom förslagsanslag,
högst, anvisat på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 5,980
kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 4,580 kronor,
att utgå såsom bidrag med 3/5 till täckandet av vissa vid uppgörandet
av 1917, 1918 och 1919 års stater för bergsskolorna i Filipstad
och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor icke beräknade
men av fullmäktige i järnkontoret sedermera bestridda kostnader för
bränsle m. m. under nämnda år.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 18 juni 1921 hava nu fullmäktige
i järnkontoret hemställt, att överstyrelsen ville utverka
bidrag av statsmedel till bestridande av år 1920 uppkomna extra
kostnader för bergsskolorna i Filipstad och Falun, uppgående enligt
skrivelsen bifogad uträkning till 9,998 kronor 28 öre, med 3/5 av
sist nämnda belopp eller 5,998 kronor 97 öre. Sedermera hava fullmäktige
den 18 oktober 1921 till överstyrelsen inlämnat infordrad,
kompletterande utredning, däri, bland annat, meddelas dels en sammanställning
av skolornas samfällda ekonomi för år 1920, visande
en brist av 9,998 kronor 28 öre, dels ock ett utdrag ur skolornas
räkenskaper för år 1920 beträffande de konti, till vilka ifrågavarande
extra kostnader hänförde sig; och framgår härav, att efter tagen
hänsyn till inbetalta elevavgifter för laboratorieändamål och inkomster
av bankränta, bristen utgjort för Filipstadsskolan 2,560 kronor 98
öre samt för Faluskolan 6,866 kronor 6 öre eller tillhopa 9,427
kronor 4 öre. Skillnaden mellan denna summa och den ovan omnämnda
av 9,998 kronor 28 öre hänför sig, enligt vad fullmäktige
uppgivit, till avlöningskonti.

Med överlämnande av sistnämnda, av fullmäktige i järnkontoret
verkställda utredning har skolöverstyrelsen i utlåtande av den 26
oktober 1921 anfört, bland annat, att, enär riksdagen för år 1920 anvisat
särskilda medel för beredande av såväl viss löneförbättring som
dvrtidstillägg åt lärarna vid bergsskolorna, staten ej borde bidraga

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 81

till ifrågavarande brists täckande, i vad den hänförde sig till skolornas
utgifter för avlöningar. I enlighet med hittillsvarande princip,
att staten bidroge med 3/s av bergsskolornas övriga omkostnader,
skulle statens bidrag till bristens täckande alltså bliva 3/5 av 9,427
kronor 4 öre, d. v. s. 5,656 kronor 22 öre eller avrundat till jämnt
hundratal uppåt 5,700 kronor.

Jag anser mig, med hänsyn därtill, att riksdagen förut anvisat
anslag för liknande ändamål, böra biträda ifrågavarande framställning;
dock med den ändring, att det erforderliga anslaget synes mig
böra på grund av fullmäktiges uppgift om berörda ytterligare kostnaders
storlek bestämmas till 5,660 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att såsom bidrag med 3/s till täckandet av
vissa vid uppgörande av 1920 års stat för bergsskolorna
i Filipstad och Falun jämte med dem
förenade yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige
i järnkontoret numera bestridda extra
kostnader under år 1920 vid nämnda skolor anvisa
på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 5,660 kronor.

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt
vävskolan i Borås. Under åberopande av vad jag i nu förevarande
ämne anfört under punkten 223 i bilagan åttonde huvudtiteln
till årets statsverksproposition, hemställer jag om förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid tekniska skolan i
Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun
samt vävskolan i Borås, beräkna på tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Departe

mentschefen

[39.]

Dyrtida tilllägg
åt befattningshavare

vid tekniska
skolan i
Stockholm,
bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun samt
vävskolan
i Borås.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat.

[40.]

Dyrtidstill&gg
åt
befattningshavare
i statent
biografbyrå.

H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

| Statens biografbyrå.

I. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.
I anslutning till vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande befattningshavare,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition om bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens biografbyrå, på tiUäggsstat för
år 1922 beräkna ett reservationsanslag av 21,000
kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning
av biografbilder.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I. Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Täckande av brist i det ordinarie anslaget till ved, [41]
ljus, materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska central-Täckande ^
institutet. Enligt den av 1919 års riksdag fastställda staten för or(jjnarie an.
gymnastiska centralinstitutet utgör institutets ordinarie anslag till sla^®ttdlavt®d’
ved, ljus, materiell, samlingar m. m. 9,000 kronor. Anslaget har Hell, samlinemellertid
visat sig icke vara tillfyllest för bestridande av institutets
utgifter för ifrågavarande ändamål. Sålunda begärde Kungl. Maj:t, gycentrai.
efter framställning av direktionen över institutet, dels till täckande institutet.
av motsedd brist i berörda anslag för år 1920 ett belopp av 20,000
kronor, dels ock till förstärkande av samma anslag för år 1921 likaledes
20,000 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts framställning,
i vad densamma avsåg täckande av den för ar 1920 motsedda bristen
men fann sig med hänsyn till den allmänna nedgången i prisläget
icke böra bevilja något förstärkningsanslag för år 1921.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har direktionen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av motsedd
brist under år 1921 i ifrågavarande anslag på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,000 kronor. Direktionen
grundar sin framställning på följande beräkning:

Utgifterna å ifrågavarande konto
sig på följande sätt:

koks...................

elektrisk ström............

vatten..................

klingor..................

diverse..................

under tiden januari—augusti 1921 ställa

,.........kronor 5,297: 50

....... » 2,076: 82

..... > 535: 50

....... » 811: —

..... » 3,040: 99

Summa kronor 11,761: 81

Med 1920 års räkenskaper såsom beräkningsgrund kunna utgifterna å detta
konto för de återstående månaderna september—december antagas bliva

för koks............................kronor 7,851: 65

» ved............................ * 1,269:

> klingor.......................... * 851:

» vatten........................ • •• * D4: 50

» diverse.................... *_1,092: 04

Summa kronor 11,238: 19

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[41.] ... Hela utgiftsposten å detta konto för år 1921 torde sålunda komma att

bliva 11,761 kronor 81 öre + 11,238 kronor 19 öre eller tillhopa 23,000 kronor
A nnnn 1möta dessa utS.ifter har institutet endast att tillgå det ordinarie anslaget
å “,000 kronor. En brist kommer därför sannolikt att uppstå i detta anslag för
år 1921 å 14,000 kronor.

meaÄTen. c Direktionen har grundat sin beräkning av utgifterna under
ifrågavarande anslagspost på 1920 års räkenskaper. En sådan beräkningsgrund
kan jag givetvis icke godtaga särskilt beträffande
posterna koks och ved. Såsom jag redan vid flera tillfällen förut i
dag framhållit, hava enligt vad jag inhämtat koks- och vedprisen
under senare delen av år 1921 sjunkit avsevärt. Med hänsyn härtill
anser jag, att posterna för koks och ved i direktionens beräkning
för månaderna september—december 1921 kunna nedbringas
till i avrundade tal respektive 2,600 och 600 kronor och att anslagskravet
i sin helhet, särskilt om hänsyn tages även till den i övrigt
sjunkande prisnivån, kan sänkas med i avrundat tal 6,000 kronor
eller till 8,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till täckande av under år 1921 uppkommen
brist i de för gymnastiska centralinstitutet
anslagna medel till ved, ljus, materiell, samlingar
m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 8,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

J. Diverse.

1. Tillfällig; löneförbättring; för viss personal inom den
civila Btatsförvaltnigen. Under åberopande av vad jag förut
denna dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 256, anfört ifråga
om den tillfälliga löneförbättring, som må tillkomma befattningshavare
i vissa under åttonde huvudtiteln hörande verk och inrättningar,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan värda riksdagen förelagd, för beredande av
tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen å tilllägg
sst åt för år 1922 under åttonde huvudtiteln
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,609,000
kronor.

2. Dyrtidstillägg; åt befattningshavare i statens tjänst.

För beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
i statens tjänst anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för samma
år under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande
år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1922 åt befattningshavare i
statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln
beräkna på tilläggsstat för år 1922 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 10,000,000
kronor.

[42.]

Tillfällig löneförbättring

för viss personal
inom
den civila
statsförvaltningen.

[43.]

Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.

44.

Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.

86 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

3. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter. Genom beslut av 1921 års riksdag anvisades
på tilläggsstat för år 1921 under åttonde huvudtiteln ett
förslagsanslag av 54,000,000 kronor för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg enligt vissa av riksdagen angivna allmänna grunder
åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor, vissa småskoleseminarier, privatläroverk samt folkhögskolor,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av berörda allmänna grunder befunnes erforderliga.
Enligt de av riksdagen godkända allmänna grunderna
för dyrtidstillägg åt ovannämnda lärare skulle sagda lärare äga med
vissa angivna begränsningar och undantag från och med år 1921
tills vidare till dess annorlunda förordnades uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel.

Enligt inom ecklesiastikdepartementet utförda beräkningar i huvudsaklig
anslutning till gällande grunder för utgående av dyrtidstillägg
åt ifrågavarande grupper av lärare skulle för ifrågavarande
dyrtidstillägg under år 1922 erfordras på tilläggsstat för nämnda år
ett anslag av ungefär 36,700,000 kronor. Då frågan om dytidstillägg
till sagda lärarpersonal är beroende av de grunder, som må komma
att föreslås för befattningshavare i statens tjänst, och ärendet sålunda
tarvar ytterligare beredning, hemställer jag nu allenast, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1922 åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter, för ändamålet
beräkna på tilläggsstat för nämnda år under åttonde
huvudtiteln ett förslagsanslag av 36,700,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra
en- sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag
här ovan föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för
år 1922. Såsom framgår av denna sammanställning erfordran ett
belopp av sammanlagt 49,972,490 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad departementschefen sålunda hemställt behagar,
på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,
Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,
att utdrag av detta protokoll skall tillställas finansdepartementet
till ledning vid avfattande av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1922.

Ur protokollet:
K. Egerström.

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln
å tillägggstat för år 1922.

CO	hj		Extra	Extra
CL P	3 ?r <r»-	Ecklesiastikdepartementet.	anslag Kronor	anslag Kronor
		A. Arkiv, bibliotek och museer.
		Bibliotek.
l	1	Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Lin-köping räkenskaper för år 1920, förslagsanslag, högst .	890
		Museer.
2 4 5 6 7 7	2 3 4 5 6 (6)	N ationalmuseet: Täckande av brist i museets räkenskaper, för-slagsanslag, högst................. 16 509 Livrustkammaren: Tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren, förslagsanslag, högst .... 1 2,000 Naturhistoriska riksmuseet: Expenser m. m., förslagsanslag, högst 25,000 Tillfällig avlöningsförbättring för tre preparatorer, förslagsanslag, högst . 1,500 26 500 Nordiska museet: Tillfällig löneförbättring åt viss muse-ets personal, förslagsanslag, högst . 1 13,725 Dyrtidstillägg åt viss museets och liv-rustkammarens personal, förslagsan- sla9....................>100,000 113j25	158,734	159,624
		B. Kyrkliga ändamål.
		Kleresistaten.
8	7	Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder, förslagsanslag..............
		C. Akademier m. m.		Jb,UUU
		Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
9	8	Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra, reservationsanslag............. 2 500

1 Beräknat belopp.

				Extra	Extra
u. 51	5			anslag	anslag
p	7T	•		Kronor	Kronor
ii	9	Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reserva-
		tionsanslag.......................	55,000
ii	(9)	Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värn-
		hems klosterkyrka, förslagsanslag, högst ....	3,000	60,500
		De kungliga teatrarna.
ii	10	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska tea-
		teros bvggnad samt viss lösegendom m. m., förslags-
		(mulna, hö^st.....................		b3,34u	113,840
		D. Universiteten, den medicinska under-
		visningen m. m.
		Uppsala universitet.
16	11	Materiel m. m. för vissa institutioner och inrätt-
		ningar, reservationsanslag..............	40,000
22	12	Täckande av hrister i universitetsbibliotekets räken-
		skaper, förslagsanslag, högst............	16,000	56,000
		Lunds universitet.		•
24	13	Ersättning till vissa befattningshavare inom teo-
		logiska fakulteten för mistad prebendeinkomst,
		förslagsanslag, högst.................	1,356
25	14	Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Mal-
		möhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund under
		år 1921, förslagsanslag, högst...........	300,000
30	15	Materiel in. in. för vissa institutioner och inrätt-
		ningar, reservationsanslag..............	114,350	415,706
		Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
39	16	Ökad hvra för polikliniken för barnsjukdomar,
		förslagsanslag, högst ................	625
39	(16)	Flyttningskostnader för polikliniken för barnsjuk-
		domar, förslagsanslag, högst............	250
40	17	Brister i materiellan-lagen för vissa institutioner
		och inrättningar, förslagsanslag, högst......	10,870
40	(17)	Merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar,
		förslagsanslag, högst..................	239	11,984
		Serafimerlasar ettet.
44	18	Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för
		År 1922, förslagsanslag, högst...........		165,000

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 1 sand. 12

Sida	Punkt	•	Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor
		Farmaceutiska institutet.
49	19	Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst...........	9,000
		Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
51	20	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag, högst................	47,850	705,540

		E. Allmänna läroverken m. m.
		Högre lärarinneseminariet.
52	21	Lokalhyra, förslagsanslag, högst................	5,900
		Allmänna läroverken.
52 55 57	22 23 24	Svensk studiekurs i Frankrike, förslagsanslag, högst 3,000 Allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, förslags-anslag ......................... 100,000 Nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, för-slagsanslag ...................... 5,000	108,000
		Kommunala mellanskolor.
59	25	Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag.................	130,000
		Pr ivall är overken.
60 62	26 27	Extra understöd åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna, reservationsanslag..... 19,000 Dyrtids illägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läro-anstalter för utbildande av lärarinnor i hand-arbete, förslagsanslag............... 1 40,000	59,000	302,900
		F. Folkundervisningen.
63 63	23 29	Anstalter för lärarutbildning. Småskoleseminarier: Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Mnrjrk, förslagsanslag, högst 5,700 Tillfällig löneförbättring för lärare vid småskole-seminarier, inrättade av landsting eller städer, som icke deltaga i landsting, förslagsanslag . 22,500	28,200

1 Beräknat belopp.

			Extra	Extra
w	•"d c		anslag	anslag
SO	rf		Kronor	Kronor
		Folkskolor.
64	30	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslags-anslag, högst...........................	10,400
		Abnormundervisningen.
66 68 70 74	31 32 33 34	Täckande av brister i staten för institutet och för-skolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, Täckande av brister i staten för förskolan för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst....... 19,175 Förstärkning av reservationsanslaget till hantverks-skolan i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag, Tysta skolan å Lidingön, förslagsanslag, högst . . 30,000	188,SOI	227,401
		G. Yrkesundervisningen.
79	35	Täckande av brister i staten för tekniska gymnasiet i	6,125
79	36	Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna,	3,400
79	37	Omorganisation av b rgsskoloma i Filipstad och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor, förslagsanslag,	1 14,000
80	38	Vissa extra kostnader under år 1920 vid bergsskolan i	5,660
81	39	Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, vävskolan i Borås samt bergsskolorna i Filipstad och Falun, för-	1 70,000	99,185
		H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
		Statens biografbyrå.
82	40	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf-		'' 21,000
		I. Åtgärder för fysisk utbildning.
83	41	Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets an-slag till ved m. m. för år 1921, förslagsanslag, högst.		8,000

1 Beräknat belopp.

QO ol p	Punkt		Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor

		J. Diverse.
85	42	Tillägg löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag. .	1 1 gno nnn
85	43	Dyr tidstil lägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-slagsanslag .........	-A , U
86 «	44	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervis-ningsanstalter, förslagsanslag . .	1 36,700.000	48,309,000

		Summa	........1	49,972,490

1 Beräknat belopp.

Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
212360

Nionde huvudtiteln: 1922 års ti/läggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksävenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders redogör härefter för de
frågor, som röra regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln å
tilläggsstat för 1922, samt anför därvid följande.

A. Lanthushållningen.

1. Tillskott till dyrt! dstil lägg för lantbruksiiigeiijörer och lanthruks stipendiater.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 6
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i afbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och
lantbruksstipendiater, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för 1922 beräkna ett anslag av ......... kronor 35,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1.]

Tillskott till
dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer
och
lantbruksstipendiater.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Täckande
av brist vid
i ant bruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.

Hovbeslagsskolan
vid
Alnarp.

2. Täckande av brist vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 20
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av uppkommen brist för 1920
å till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisade
anslag å tilläggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................. kronor 10,564.

3. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Sedan riksdagen under flera år anvisat anslag å extra stat till
hovbeslagsskolan vid Alnarp senast för 1918 med ett belopp av 4,500
kronor, uppförde 1918 års lagtima riksdag under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» för ändamålet
enahanda belopp såsom ordinarie anslag. Då emellertid detta anslagsbelopp
till följd av dyrtiden visat sig otillräckligt, anvisades av 1919
års lagtima riksdag till täckande av uppkommen och motsedd brist vid
skolan under åren 1918 och 1919 å tilläggsstat för sistnämnda år ett
anslag av 5,000 kronor. Jämväl för ett vart av åren 1920 och 1921
beviljades skolan å tilläggsstat ett belopp av 2,500 kronor såsom förslagsanslag,
högst.

Nu bär styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
anhållit, att för 1922 för upprätthållande av undervisningen vid omförmälda
skola måtte anvisas ett tilläggsanslag av 2,500 kronor.

Häröver har lantbruksstyrelsen den 31 augusti 1921 avgivit infordrat
utlåtande, därvid styrelsen anfört, bland annat, följande.

Institutets styrelse hade framhållit, att till följd av gängse dryga kostnader
skolan även med hjälp av de beviljade statsanslagen endast nödtorftigt kunnat
uppehållas och att utgiftsposter sådana som underhåll av byggnader och inventarier
samt inköp av undervisningsmateriell med mera inskränkts till det allra nödvändigaste.
Aven om någon nedgång beträffande vissa utgiftsposter kunde tänkas
uppkomma, återstode dock från dyrtiden så krävande utgifter å ovanberörda poster,
att institutsstyrelsen funne det ifrågasatta extra anslaget oundgängligen nödigt för
skolans fortsatta verksamhet.

Lantbruksstyrelsen vitsordade behovet under 1922 av ökat anslag för ändamålet.
Skolans drygaste utgiftspost utgjordes av kosthållningen, som icke kunnat

Nionde huvudtiteln: 1922 års til/äggsstat. :i

bestridas annat än genom välvilligt tillmötesgående från vederbörande restaurator. [3.]
Även om en nedgång i matvaruprisen kunde emotses under 1922 torde alltså extra
anslag till skolan vara nödigt. Ett ökat antal elever vore dessutom att emotse
under 1922, vilket givetvis icke komme att medföra förbättring av skolans ekonomi.
Något bidrag till kosthållningen från elevernas sida vore nämligen icke att
påräkna, då endast obemedlade sådana frekventerade skolan.

Lantbruksstyrelsen har från institutsstyrelsen införskaffat ett förslag
till inkomst-'' och utgiftsstat för 1922, upptagande såsom inkomster
avgifter av 20 elever 5,000 kronor och statsanslag 4,500 kronor eller
tillhopa 9,500 kronor samt utgifter om sammanlagt 11,500 kronor,
vadan alltså eu brist å 2,000 kronor kunde beräknas. Då lantbruksstyrelsen
icke ansett reducering av utgiftsposterna möjlig, har lantbruksstyrelsen
tillstyrkt ett tilläggsanslag å sistnämnda belopp.

Bland utgifterna upptages kosthåll för 20 elever under 90 dagar Dep“£‘™ent*-efter 2 kronor 75 öre för dag med 4,950 kronor. Vid avgivande av
förslag till stat för 1921 beräknades kosthållet till samma belopp. Med
hänsyn till prisfallet å matvaror anser jag denna post kunna beräknas
lägre för ''1922. Då jämväl övriga utgiftsposter torde tåla någon reducering,
synes mig ett anslag å 1,500 kronor vara fullt tillräckligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hovbeslagsskolan
vid Alnarp för 1922 å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................................... kronor 1,500.

4. Alnarps trädgårdar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [4.]
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av ut- tr^^*r
gifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 42
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till reparation och inredning av bostadslägenhet
av stallbyggnaden å den till Alnarps trädgårdar
hörande Alnarps Mellangård å tilläggsstat för
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 10,000.

Nionde huvudtiteln; 1922 års tilläggsstat.

5. Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor
och lantbruksskolor.

[5.] _ Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utdareochiärare
gifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 29
mamiaskoior, hem8täller !agi att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor
och lantbruksskolor, som Ivungl. Magt må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för 1922 beräkna ett anslag av ......... kronor 240,000.

6. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag.

- -i Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

kurser för för- _^->orna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av uträttningsmän
gifterna under riksdagens nionde huvudtitel anfört under punkten 81
nlr.f/lföretag. Omställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,
vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän
vid uppgörande av planer och kostnadsförslag
för täckdikningsföretag, å tilläggsstat för 1922 anvisa
ett reservationsanslag av............................. kronor 9,000.

7. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.

[7-] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid behandling av

Zr,treleZ7 frag°rna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av uttionsansiagei
gifterna under riksstateus nionde huvudtitel anfört under punkten 49
''timrande. hemstaller ,iag’? att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens
förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande anvisa å tilläggsstat
för 1922 ett förslagsanslag, högst ......... kronor 71,200.

lanthushållsskolor
och
lantbruksskolor.

! 6.

Monde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat

8. Försöksgård ii myrjord i Jämtlands län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden den 1 januari—30 juni 1923 av
utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 86
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till driftkostnader vid svenska
mosskulturföreningens försöksgård å myrjord vid Gisselås
i Jämtland å tiUäggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst ......................................... kronor 7,300.

1>. Jjaiitinät eri väsendet.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 144
hemställer jag, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att i avbidan å den proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta
till riksdagen, för detta ändamål beräkna å till läggsstat

för 1922 ett anslag av............ kronor 15,000,

att i första hand utgå av inkomster av anstalten.

2. Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens

reproduktionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av
utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 142
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ytterligare medel till nyanskaffningar
och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt
å tiUäggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst.......................................................... kronor 20,000.

[8.]

För söks g åi d
& myr jord i
Jttmtlandslän.

[9.]

Dy> tidstillägg
åt befattningshavare
vid
statens reproduktionsanstalt.

[lo.]

Ytterligare

medel

till nyanskaffningar
och för•
lagskapil al
vid statens
reproduktionsanstalt.

Nionde huvudtiteln: 1922 års ti!låggsst*t.

[11,]
Tillskott till
dyrtidstillägg
för vista låntmätare.

[12.]
Täckande av
brist vid statens
mettorologisk-hydrografiska

anstalt
m. m.

[13.]

Dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer.

3. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 152
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för 1922 beräkna ett anslagav
................................................................ kronor 530,000.

C. Meteorologiska och hydrografiska undersökningar.

1. Täckande av brist vid statens ineteorologisk-hydrogx*afiska anstalt m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksdagens nionde huvudtitel anfört under punkten 166
hemställer jag, att Knngl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist i anslag till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt m. m. åtilläggsstat för
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst ... kronor 14,000.

D. Veterinärväsendet.

1. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 71
hemställer jag, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna å tilläggsstat för 1922 ett
anslag av ................................................. kronor 100,000.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

K. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 74
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
å tillägg sstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst................................................... kronor 682,000,

att utgå enligt samma grunder, som godkänts beträffande
dylikt anslag för 1920.

2. Ökade expenser för lanthrukskousulenten i London.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 98
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade expenser för lantbrukskonsulenten
i London anvisa å tilläggsstat för 1922 ett förslagsanslag,
högst................................................. kronor 6,000.

3. Kolonisation å vissa kronopark^-.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
ynder riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 110
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa krono■parker
i Norrland å tilläggsstat för 1922 anvisa ett
förslagsanslag av....................................... kronor 450,000.

[14.]

Tillfälligt
anslag till
hushållningssällskapen.

[15.]

Ökade expenser
för lantbrukskonsulenten
i
London.

[16.]
Kolonisation
å vissa kronoparker.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.]

Odlingsorga nisation.

Departements chefen.

4. Odlingsorganisation.

För åren 1918—1921 har beviljats anslag å extra stat till kostnaderna
för odlingsorganisationen. För 1921 är sålunda anvisat ett förslagsanslag
å 600,000 kronor. Då verksamheten ifråga beräknades kunna
avslutas under 1921, har för 1922 ej anvisats något anslag.

I skrivelse den 16 december 1921 har nu odlingskommittén, som
lett organisationen, meddelat, att densamma icke hunne avvecklas under
1921, utan att vissa arbetsuppgifter för avvecklingen förutsatte en fortsatt
verksamhet under någon del av 1922. Kommittén har därför anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i syfte att de besparingar, som
uppstode å 19>21 års anslag till odlingsorganisationen måtte få för bestridande
av utgifter i samband med verksamhetens avveckling disponeras
jämväl under 1922.

Till bestridande av kostnader under 1922 för odlingsorganisationens
avveckling böra medel göras tillgängliga genom anvisande av anslag å
tilläggsstat.

Enligt vad jag från odlingskommittén inhämtat, kommer av''förslagsanslaget
å 600,000 kronor för 1921 ett belopp av i runt tal 100,000
kronor bliva oanvänt. Intill den 18 december 1921 har av för ändamålet
för åren 1918—1921 till ett sammanlagt belopp av 3,810,000 kronor
anvisade anslag tagits i anspråk 3,112,832 kronor 31 öre eller alltså
697,167 kronor 69 öre mindre än vad som beräknats.

Från kommittén har vidare inhämtats, att kostnaden under 1922
lör odlingsorganisationens avveckling, inberäkna! revisionskostnader, kunde
beräknas till omkring 50,000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot denna beräkning, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för avveckling
av odlingsorganisationen å tilläggsstat för 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst av........................ kronor 50,000.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tUläggsstat.

5. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga
om beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal. inom den
civila statsförvaltningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen å tillläggsstat för 1922 under
nionde huvudtiteln beräkna ett anslag
av .................................................. kronor 225,000.

[18.]
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den civila
statsförvaltningen.

6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [19.]
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader havare i
för dyrtidstillägg under 1922 åt befattningshavare i statens tjänst statens tjänst.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under^ 1922 åt befattningshavare
i de till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å tUläggsstat för 1922 beräkna ett
anslag av.............................................. kronor 2,400,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

Nionde hnrndtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1Q99 STman aI df Uta7- ra,i8'' nu till8t7rkta anslagen å tilläggsstat för
1922 under nionde huvudtiteln uppgår till 4,876,564 kronor.

Enär för 1921 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till beiopp
av 6,810,823 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda
belopp med 1,934,259 kronor. ö

sålunda*IhemstäUt °Vriga ledamöter instämma i vad departementschefen

Hans Maj:t Konungen lämnar därtill bifall samt
orordnar, att utdrag av detta protokoll skall överlämnas
till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till tilläggsstat för 1922.

Ur protokollet:
linne Thygesen.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggssUt.

Sammandrag och register

till

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Jordbruksdepartementet.

Nionde huvudtiteln !	prop. om illäggsstat
Sid. \|	Punkt	nr
1	1	i
2	2	2
2	3	3
3	4	4
4 I	5	5
4	6	6
1 4	7	7
k O	8	8
5	9	1
5	10	2
6	11	3
6	12	1
6	1 13	1

A. Lanthushållningen

Tillskott till dyrtids tillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater.........................

Täckande av brist vid lantbruks- och mejeri-1
institutet vid Alnarp, förslagsanslag, högst
Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, \

högst .................................................

Alnarps trädgårdar, förslagsanslag, högst
Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-,
lanthushålls- och lantbruksskolor ......

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag,
reservationsanslag
i Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns

'' förbättrande, förslagsanslag, högst .....

Försöksgård å myrjord i Jämtlands lön, förslagsanslag,
högst .......................................

B. Lantmäteriväsendet.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens i
reproduktionsanstalt att i första hand utgå av

anstaltens inkomster....................................

Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlags- i
kapital vid statens reproduktionsanstalt, för- j

slagsanslag, högst.......................................j

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare j

C. Meteorologiska och hydrografiska under-!
sökningar.

Täckande av brist vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt m. m., förslagsanslag,
högst ..................................................

D. VeterlnärvSsendet.

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer .

1 Extra	Extra
anslag	anslag \|
Kronor j	Kronor
35,000*	\|
10,564
1,500 10,000
j 240,000 *
9,000
\| 71,2003
7,300	384,504

15,000

20,000

530,0001

14,000

100,000*

565,000

14,000

100,000

1 Beräknat belopp.

1 Att utgå av reserverade hästförsäljningsmedel.

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Nionde	I prop. om		Extra
\| huvudtiteln	tilläggsstat	■	Extra
i Sid. j Punkt	anslagets nr	■j • -•? O.■ 0 **.	anslag Kronor	anslag Kronor
1 7 f 14	i	E. Diverse. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, för-. slagsanslag, högst..................	682,000	: r‘
7 15 1 7 I 16 8 17 9 18	2 3	Okade expenser för lantbrukskonsulenten i Lon-don, förslagsanslag, högst ............. Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslaq	6,000 450,000
4 5	Odhngsorgamsationen, förslagsanslag, högst...... Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den	50,000
9 i 19	6	civila statsförvaltningen ......... Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst	225,0001 2,400,0001	3,813,000
		Summa		4,876,564’
1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Tionde huvudtiteln: 1922 års t/J/äggsstmt.

Tilläggsstaten för år 1922.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, redogör härefter
för de frågor, som röra regleringen för år 1922 av utgifterna
under tilläggsstatens till riksstaten tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet, samt anför därvid följande:

A. Centrala verk med underlydande stater.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

1. Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning m. m.

I gällande stat för navigationsskolorna i riket tinnes upptagen en [l.j
anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och Ytterligare
andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,
lyshållning m. m. skoiomasupp•

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Kr 2.) 1 tä’bny''tning>h

m. m

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] Med hänsyn till de väsentligt stegrade priserna å eldnings- och

belysningsmaterialier har emellertid riksdagen, för att bereda ökade
medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning, till förstärkning
av anslaget till navigationsskolorna beviljat för vart och ett av
åren 1918—1920 ett förslagsanslag å högst 21,000 kronor och för år

1921 ett dylikt anslag å högst 18,000 kronor.

1 skrivelse den 29 augusti 1921 har nu kommerskollegium hemställt,
att även för år 1922 ett förstärkningsanslag för nu ifrågavarande
ändamål måtte beviljas, dock endast till belopp av 6,000 kronor.

Kollegium anför i dylikt hänseende följande:

»Även för år 1922 torde en förstärkning av det ordinarie anslaget bliva nödvändig.
För att kunna fixera storleken av detsamma har kollegium från föreståndarne
vid rikets samtliga navigationsskolor införskaffat uppgift å till huru stort
belopp medel från förstärkningsanslag för år 1922 kunde beräknas bliva för vederbörande
skola erforderliga.

Av dessa uppgifter, vilka härjämte överlämnas, synes framgå, att för samtliga
skolor skulle för nu ifrågavarande ändamål från förstärkningsanslag erfordras
ett sammanlagt belopp av omkring 4,077 kronor.

Föreståndarne ha emellertid grundat sina beräkningar dels på ett elevantal,
beräknat efter medeltalet elever i respektive klasser under de tre senaste åren,
dels därpå att inskrivnings- och terminsavgifter vid skolorna jämväl för höstterminen
1922 bestämmas till enahanda belopp, som de för innevarande läsår gällande,
dels ock därpå att det nuvarande bränslepriset icke under år 1922 undergår någon
väsentlig höjning.

Såsom kollegium ock vid åtskilliga föregående tillfällen framhållit, har undervisningsmaterielen
vid navigationsskolorna under kristiden ej kunnat vidmakthållas
och kompletteras i sådan omfattning, som varit önskvärt. Med hänsyn till behovet
av förbättringar härutinnan genom nyanskaffning och eljest samt till ovissheten
om elevantalet vid skolorna under år 1922 och om bränslepriserna under samma
år finner kollegium emellertid försiktigheten bjuda, att anslaget icke sättes lägre
än till 6,000 kronor.»

lartcments. Av de vid koimnerskollegii skrivelse fogade, av föreståndarna för

chefen. rikets navigationsskolor lämnade uppgifterna över bland annat beräknade
inkomster och utgifter till expenser vid navigationsskolorna under år

1922 inhämtas, att de till skolorna inflytande avgifterna beräknats till
18,118 kronor. Det ordinarie anslaget till expenser utgör 9,850 kronor.
Dessa två inkomsttitlar uppgå sålunda sammanlagt till 27,968 kronor.
Om därtill ytterligare läggas diverse inkomster till ett beräknat belopp
av 1,150 kronor, kan alltså för år 1922 sammanlagda inkomstbeloppet
vid navigationsskolorna uppskattas till 29,118 kronor. Utgifterna till

Tionde huvudtiteln: 1922 års ti/läggsstat.

expenser hava för samma tid beräknats till 33,195 kronor. Ett för- [1.
stärkningsanslag, ungefärligen motsvarande skillnaden mellan dessa båda
belopp, eller 4,077 kronor lärer således i varje, fall vara erforderligt.

Med hänsyn till svårigheterna att på förhand exakt beräkna inkomsterna
och utgifterna vid navigationsskolorna lör nu ifrågakomma
budgetperiod torde likväl, på sätt kommerskollegium uttalat, försiktigheten
bjuda att icke stanna vid detta belopp. Då emellertid i den av kollegium
angivna utgiftssumman redan ingå av flertalet navigatiorisskoleföreståndare
upptagna smärre poster till underhåll, reparation och nyanskaffning
av undervisningsmateriel, lärer, även med hänsyn tagen till
vad kollegium anfört beträffande behovet av undervisningsmaterielens
förbättrande, det av kollegium ifrågasatta anslagsbeloppet kunna något
nedsättas, förslagsvis till 5,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas
uppvärmning och belysning m. m. under
år 1922 å tiUäggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst ............................................. kronor 5,000.

Lots- och fyrväsendet.

2. Säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Under åberopande av vad jag förut denua dag, vid anmälan av [2.]
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hem- ,jBfarten.
ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till säkerhetsanstalter för sjöfarten å tiUäggsstat
för år 1922 bevilja ett reservationsanslag
at..................................................... kronor 57,000.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[3.]

Dyrtidstillägg
vid patentoch
registreringsverket.

[4.]

Tillfällig
försträckning
åt patent- och
registreringsverket.

Patent- och registreringsverket.

3. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader för
dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat
för år 1922 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp
av....................................................... kronor 325,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel.

4. Tillfällig försträckning åt patent- oeh registreringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 21 anfört,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig försträckning åt
patent- och - registreringsverket å tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 225,000,
att av patent- och registreringsverket återbetalas
i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande
av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Försäkringsinspektionen.

5. Dyrtidstillägg vid försfikringsinspektionen.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
i försäkringsinspektionen å tilläggsstat för år
1922 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av .............................................................. kronor ''30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.

B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer.

Uti den till 1921 års riksdag avlåtna propositionen om tilläggsstat
till riksstaten för år 1921 föreslog Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln,
punkt 17, riksdagen att dels för inköp eller förhyrande genom
ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av en anläggning, avsedd att av
akademien användas för bedrivande av försök i fabriksmässig skala med
framställning ur alunskiffer av olja och andra produkter, å berörda till.
läggsstat anvisa ett förslagsanslag, högst, å 105,000 kronor, dels ock,
därest en dylik anläggning inköptes, medgiva, att, sedan försöksdriften
avslutats, anläggningen finge — även om däri inginge fast egendom —
efter Kungl. Maj:ts beprövande av ingenjörsvetenskapsakademien åter
försäljas, med skyldighet] för akademien att till statsverket inleverera
den influtna köpeskillingen.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t i den till samma riksdag avlåtna
statsverkspropositionen, tionde huvudtiteln, punkt 40, riksdagen att,

[5.]

Vurtidstilläqq
vid försäkringsinspektionen.

[6-]

Bedrivande
av försök med
oljeutvinning
ur skiffer.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[6.] under förutsättning att en anläggning av ovan angivet slag bleve förhyrd
eller inköpt, för färdigställande och drift under år 1922 av densamma
å extra stat för sistnämnda år anvisa ett förslagsanslag, högst

100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som föranlett avlåtandet till riksdagen av förberörda
framställningar, tillåter jag mig hänvisa till vad det vid statsverkspropositionen
till 1921 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 7 januari 1921 därom innehåller.
I dylikt hänseende her jag nu endast att få erinra om, att till grund för
det å tilläggsstat framställda äskandet om anslag till belopp av 105,000
kronor låg ett av aktiebolaget Svensk oljeindustri i likvidation till ingenjörsvetenskapsakademien
avgivet anbud rörande försäljning till akademien
av en bolaget tillhörig försöksdeStillationsanläggning vid Gössäter
å Kinnekulle. Tillika anser jag mig i detta sammanhang böra
bringa i erinran, att vid sidan av akademiens förslag vid sagda tillfälle
förelåg en framställning från aktiebolaget Kinnekulleverken om ett statsanslag
å 300,000 kronor för anordnande av försök, enligt eu av bergsingenjören
Sven V. Bergh utarbetad metod, att utvinna olja ur skiffer
i samband med kalkbränning. Sistnämnda framställning föranledde
visserligen icke någon Kungl. Maj:ts särskilda åtgärd, men framhöll
departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, att ingenjören
Berghs metod borde vid mgenjörsvetenskapsakademiens forskningar å
området bliva föremål för vederbörlig behandling.

I särskilda skrivelser den 17 juni 1921, nr 10 A och B, angående
regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 och tilläggsstatens
för år 1921 tionde huvudtitlar anmälde riksdagen under punkt
42 i den förra och punkt 17 i den senare skrivelsen sina beslut med
anledning av Kungl. Maj:ts ovannämnda framställningar, och anförde
riksdagen därvid i Imvudsak följande. Riksdagen hade icke ansett tillräckliga
skäl föreligga att för inköp och färdigställande av en anläggning
för försök i fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer
av olja och andra produkter bevilja anslag i den omfattning, Kungl.
Maj:t föreslagit. De förberedande åtgärder, som ansetts böra föranleda
anslag, på sätt i propositionen förordats, hade nämligen synts riksdagen
icke vara så långt framförda, att därpå kunde grundas säkert omdöme
rörande lämpligheten av en dylik utgift. Likaledes hade det synts riksdagen
ovisst, huruvida ett av förhållandena till synes motiverat understöd
åt de enskilda strävanden, som nedlagts på uppgiften att på ett
ekonomiskt sätt tillgodogöra sig landets skiffertillgångar (exempelvis de
av ingenjör S. V. Bergh företrädda), skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts

Tionde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat. 7

förslag komma vederbörande till del. För att emellertid arbetet skalle
kunna utan uppehåll fortgå hade riksdagen beslutat att å 1921 års til 1-iäggsstat ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp, motsvarande
det å samma tilläggsstat äskade, eller 105,000 kronor att utnyttjas för
de anläggningar eller främjande av de experiment å förevarande område,
som Kungl. Maj:t efter särskild prövning funne bäst motiverade. Därest
under år 1922 ytterligare behov av medel för ändamålet skulle visa sig
föreligga, vore'' Kungl. Maj:t i tillfälle att hos 1922 års riksdag göra
erforderlig framställning i ämnet. Med anledning härav hade riksdagen
beslutat avslå Kungl. Maj:ts förslag i vad det avsåge anvisande av

100.000 kronor å 1922 års stat.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts anvisade riksdagen
för bedrivande av försök med framställning ur alunskiffer av olja och
andra produkter å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

105.000 kronor.

T anledning av riksdagens beslut anmodade Kungl. Maj:t ingenjörsvetenskapsakademien
att med beaktande av de av riksdagen anförda
synpunkterna inkomma med yttrande och förslag i fråga om de åtgärder,
som med användande av ifrågavarande anslag å 105,000 kronor borde
vidtagas för främjande av det med anslaget avsedda syftet.

Riksdagens beslut i ämnet framkallade emellertid ett flertal fristående
förslag i fråga om användandet av nämnda anslag. Sålunda
hemställde ingenjörerna Sven Y. Bergh och K. E. Larsson i en av
flera bilagor åtföljd framställning av den 7 juli 1921, att hela anslaget
måtte ställas till sökandenas förfogande, för att dessa skulle bliva i tillfälle
att i fabriksmässig skala pröva en av ingenjören Bergh föreslagen
och därefter av båda sökandena vidare utarbetad metod för utvinning
ur alunskiffer av oljor i samband med bränning av kalksten. Sökandena
förklarade, att deras förslag bland annat stödde sig på den »utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel m. m. ur den i olika trakter av Sverige förekommande alunskiffern»,
som år 1918 avgivits av de s. k. skiffersakkunniga. I en av
de vid framställningen fogade bilagorna förklarade sig aktiebolaget
Kinnekulleverken villigt att, såvitt möjligt, stödja de av sökandena
planerade försöken genom att för dessa medgiva fri dispositionsrätt till
mark för byggnader och dylikt samt fri brytningsrätt, av skiffer och
sten i ett enligt bolagets förmenande för försöken synnerligen välbeläget
och lämpligt skifferbrott: — I framställning den 11 juli 1921 uttalade
vidare Thure Nilson önskvärdheten av att i anslutning till det av ingenjörerna
Bergh och Larsson framlagda förslaget möjligheterna för igång -

Tionde huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat.

sättande av en kalkindustri å Oland i samband med utvinnande av för
detta landskap erforderlig elektrisk energi närmare utforskades. — Ytterligare
hemställde aktiebolaget svenska skifferverken i skrivelse den 26
juli 1921, att Kungl. Maj:t vid disponerandet av det av riksdagen beviljade
anslaget måtte, innan medel anvisades för experiment med oprövade
metoder, tilldela bolaget understöd för undersökning av den metod
för framställning av skifferolja ur alunskiffer i samband med kalkbränning,
som användes vid bolagets sedan ett år tillbaka i full industriell
drift varande anläggning vid Lanna i Hidinge socken, ävensom för
anställande av försök med av bolaget framställd skifferolja.

Samtliga ifrågavarande framställuingar överlämnades av Kungl.
Maj:t till ingenjörsvetenskapsakademien för att tagas under övervägande
vid avgivande av akademiens förslag i ämnet.

Den 22 september 1921 avgav akademien det av Kungl. Maj:t
begärda yttrandet, och överlämnade akademien härvid dels en akademien
tillhandakommen, till Kungl. Maj:t ställd framställning från ingenjören
L. 0. Svedlund, vari denne anhöll, att av det av riksdagen beviljade
anslaget ett belopp av 55,000 kronor måtte tilldelas honom för ^experimenterande
av en av honom konstruerad generatorretort för oljeutvinning
ur skiffer, dels ock ett av akademien från svenska skifterindustriens
forskningsförening införskaffat uttalande rörande såväl samtliga ovannämnda
som två ytterligare direkt till akademien framförda förslag i
skifferolje frågan.

Till belysande av nämnda frågas nuvarande läge torde här lämpligen
böra återgivas följande av svenska skifterindustriens forskningsförening
inledningsvis framhållna allmänna synpunkter:

»De många olika förslag, som i detta avseende framkommit, visa tydligen,
att frågan om alunskiffrarnas allsidiga tillgodogörande är föremål för synnerligen
stort intresse. De problem, som därvid skola lösas, äro emellertid dock synnerligen
komplicerade, vilket gör, att en god lösning för tillgodogörandet av en eller flera
av alunskiffrarnas beståndsdelar i andra avseenden är så bristfällig, att en ekonomisk
bärighet i sin helhet icke kan erhållas. Vad som hittills åtgjorts tyder dock på,
att problemet bör kunna även på ekonomiskt tillfredsställande sätt lösas, och den
förståelse, som statsmakterna visat för att föra frågan framåt, är därför synnerligen
glädjande, ehuru man samtidigt måste beklaga, att det allmänna läget för närvarande
skall nödvändiggöra så stora inknappningar på anslagen, att den ändamålsenligaste
användningen av desamma äventyras.

Det torde icke kunna bestridas, att kännedomen om alunskiffrarna och möjligheten
att ur desamma utdraga olja är ur teoretisk synpunkt så stor, att det är väl
motiverat att tänka på de praktiska tillämpningarna av dessa kunskaper. Detta
har ock tydligen framhållits såväl av ingenjörsvetenskapsakademien själv som ock

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. !*

av många andra sakkunniga. Onekligen är å andra sidan detta problem ingalunda
teoretiskt så fullständigt löst, att endast de praktiska proven återstå. Ett fortgående
på experimentell väg genom laboratorieprov eller prov i något större skala
skola dock säkerligen endast mycket långsamt leda till målet. Praktiska prov under
förhållanden, som åtminstone närma sig dem vid en fabriksmässig tillverkning, skola
säkerligen ge hastigare resultat. Den vetenskapliga forskningen får då mera bestämda
problem att lösa och kan ledas i för praktiken värdefulla riktningar.

För framställning av olja har i stort sett endast tvä olika förfaringssätt
kommit till användning, nämligen generatorsystemet och retortsystemet, och meningarna
om dessa systems relativa fördelar och olägenheter gå ganska mycket isär.
.Man är dock tämligen ense därom, att oljeutvinningen genom destination i retorter
bär den fördelen, att olika slag av oljor kunna redan under destillationsprocessen
bättre åtskiljas, och att oljorna därvid icke äro utsatta för omvandling genom
mer eller mindre skeende förbränning.

Vilkendera metoden som än kommer att vinna terräng ifråga om oljeutvinningen,
är det dock alldeles säkert, att ett ekonomiskt tillgodogörande av skiffrarna
uteslutande på grund av oljehalten i desamma synes otänkbart, utan måste samtidigt
också till ganska stor del skiffrarnas övriga beståndsdelar tillgodogöras, varvid
särskilt tillvaratagandet av deras värmealstrande förmåga genom så fullständig förbränning
som möjligt av det kol. som återstår efter oljans avlägsnande, spelar eu
mycket viktig roll. För övrigt torde man med kännedom om våra alunskiffrars
sammansättning och de produkter, som äro möjliga att ur dem utvinna, kunna
fastslå, att anläggningskostnaderna för ett verk, avsett att tillgodogöra sig de utvinningsbara
produkterna, måste, relativt det gods, som skall på viss tid förarbetas,
vara ganska låga. Vid bedömandet av olika konstruktioners och förfaringssätts
praktiska värden måste denna omständighet noga beaktas.»

Det av ingenjörsvetenskapsakademien för egen del avgivna yttrandet
var av följande lydelse:

»Den från akademiens sida hos Kungl. Maj:t gjorda framställningen, vilken
t Per Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till innevarande års riksdag föranledde riksdagens
beviljande av det nu ifrågavarande anslaget å 105,000 kronor, innefattade
förslag till inköp av anordningar för bedrivande av försök i fabriksmässig skala med
framställning ur alunskiffer av olja och andra produkter, eventuellt i en försöksretortugn,
vilken jämte bostadshus fanns att tillgå vid en aktiebolaget svensk oljeindustri
i likvidation tillhörig anläggning vid Gössäter å Kinnekulle.

Angivna förslag kan akademien på grund av inträdda förändrade förhållanden
icke oförändrat vidhålla. Under den tid, som förflutit, sedan förslaget framlades, har
den ekonomiska situationen nämligen i grund förändrats därhän, att såväl den enskilde
som även statsmakterna med avseende på utgifterna måste ålägga sig den största
återhållsamhet. Så önskvärd en försöksstation av ovan antytt slag än vore, har
akademien därför ansett sig böra avstå från tanken på en större försöksanläggnings
omedelbara utförande. Det synes föreligga så mycket större skäl härför, som ovisshet
förefinnes, huruvida medel i erforderlig omfattning för en dylik anläggnings drift under
försökstiden skulle kunna uppbringas. Och utan fortsatt anslag för driftens uppehållande
skulle givetvis i företaget redan nedlagda medel icke komma till avsedd nytta.

Då akademien under angivna förhållanden gått att pröva frågan om lämpBihany
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Ingenjörs vetenskaps akademien.

10 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ligaste användningen av de av riksdagen anvisade medlen, har akademien till eu
början undersökt, huruvida andra föreliggande förslag i ämnet kunnat anses vara
av den natur, att medlen borde disponeras för deras realiserande. Till frågans allsidiga
belysande har akademien därvid anordnat en sammankomst med för ämnet
intresserade personer, i främsta rummet tillhörande det till kraft- och bränsleutredningen
anknutna rådet. Inför denna församling bereddes de olika förslagsställarne
tillfälle att närmare utveckla sina planer.

De förslag, som sålunda varit föremål för prövning, äro följande:

Det av bergsingenjör S. Bergh och maskiningenjör K. E. Larsson genom
underdånig skrivelse av den 7 juli 1921 framlagda förslaget till ugnskonstruktion
tager sikte på problemet att använda destillationsresterna för bränning av kalk, ett
problem, som är av erkänt aktuellt intresse. Metoden ifråga avser användandet av
en schaktugn för brännandet av kalksten med skiffer under samtidigt tillvaratagande
av oljorna jämte flera produkter ur skiffern. Svenska skifferindustriens forskningsförening
uttalar om förslaget bland annat följande:

»Förslaget visar onekligen en lovvärd ansats i denna riktning (att tillgodogöra
såväl oljorna i skiffern som ock skifferns värmealstrande förmåga). Ur såväl teknisk
som ekonomisk synpunkt framkomma dock vid närmare granskning vissa betänkligheter,
vilka göra, att ugnen icke kan anses uppfylla de fordringar, man måste städa
på en praktisk ugnskonstruktion för ifrågavarande ändamål. Ur teknisk synpunkt
må här endast påpekas, att möjligheten att överföra koksens förbränningsvärme till
kalkstenen är synnerligen ringa, och att oljorna icke kunna förutses bliva av så
god beskaffenhet som de, vilka erhållas vid destination i vanliga retorter.»

Vidare anser föreningen, att kostnaderna för ugnens anläggning bliva alltför
höga i förhållande till dess kapacitet och att ugnen ifråga därför ej fyller villkoret
i detta avseende för en ekonomisk drift. Slutligen anför föreningen: »Innan detta
förslag blir i ganska väsentliga delar omarbetat, synes skäl icke föreligga att försöksvis
bygga en dylik ugn.»

Med instämmande i de här ovan anförda, av svenska skifferindustriens
forskningsförening gjorda uttalandena får akademien för sin del dessutom anföra
följande:

Det förslag, som sökandena framlägga och för vars realiserande sökandena
önska erhålla hela det av riksdagen beviljade beloppet, utgör en kombination av
uppgifter, vilkas samtidiga uppfyllande ställa de allra största krav på ugnen ifråga,
krav vilkas uppfyllande helt säkert blir förenat med betydande svårigheter. Ävenledes
torde kostnaderna för underhållet av ugnen bliva''avsevärda. Det vill synas
akademien, som om den av herrar Bergh och Larsson föreslagna ugnskonstruktionen
icke kan lösa det uppställda problemet så som förslagsställarne tänkt sig. Då därtill
komma ekonomiska skäl av enahanda innebörd, som förmått akademien att avstå
från tidigare framlagt förslag i ämnet, kan akademien för sin del icke förorda bifall
till den ifrågavarande ansökan.

Aktiebolaget svenska skifferverken har genom skrivelse av den 26 juli 1921.
under framhållande bland annat av, att bolaget redan har en större anläggning i
drift, som fungerat fullt oklanderligt, att bolagets metoder äro fullt driftsäkra samt
lämna ett tekniskt och under normala förhållanden ekonomiskt gott resultat ävensom
att de erhållna produkterna äro till kvalitet fullgoda och i pris konkurrenskraftiga,
hemställt, att Kungl. Maj:t vid förfogande av ovannämnda anslag måtte dels anslå

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. II

mede*! till undersökning av bolagets metod, sådan den kommer till användning vid
bolagets i full drift varande anläggning, dels oek anslå medel till utförande av mera
omfattande försök med av bolaget framställd skifferolja.

Enahanda synpunkter bar bolaget ifråga närmare utvecklat i en skrivelse till
svenska skifferindustriens forskningsförening, som finnes bilagd föreningens yttrande
och här närslutes.

Aktiebolaget svenska skifferverken bearbetar skiffern i gasgeneratorer av speciell
konstruktion, varvid såsom nyttiga produkter erhållas dels oljor dels brännbara
gaser. Dessa senare användas för kalkbränning. Bolaget ifråga har nedlagt ett
synnerligen omfattande arbete på frågan om skifferns tillgodogörande samt offrat
betydande belopp utan att tidigare hava erhållit något understöd från statsmakterna.
Bolaget har under hand framhållit, att detsamma icke avser ett direkt
understöd, utan att forskningsverksamheten på området ifråga måtte stödjas därigenom,
att medel ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för undersökning
och fullkomnande av bolagets metoder och för mera ingående undersökningar
över de oljor, som kunna erhållas genom en vidare bearbetning av den vid
bolagets anläggningar framställda råoljan.

Det av aktiebolaget svenska skifferverken sålunda modifierade förslaget
anser akademien förtjäna beaktande. Även om den kvantitet olja, som av en viss
mängd skiffer, enligt den av nämnda bolag tillämpade metoden, kan utvinnas, är
mindre än den, som erhålles vid destination, tilldrager sig likväl bolagets i gång
varande industriella drift ett sådant intresse, att, då tillfälle därtill beredes, de
tekniska metoderna och resultaten av bolagets verksamhet böra underkastas granskning,
syftande till möjliga förbättringar.

Herr Thure Nilsson har i underdånig skrivelse av den 11 juli 1921, under
framhållande av att på Öland funnes betydande kalk- och skiffertillgångar, hemställt,
att i samband med de genom ifrågavarande anslag möjliggjorda undersökningarna
»Kungl. Maj.t måtte förordna, att Olands kalkindustri- och elektrifieringsfråga
samtidigt löses».

Denna hemställan om en undersökning av skifferproblemet för Ölands vidkommande
anser akademien böra beaktas, i den mån undersökningar beträffande
skifferns utnyttjande fortskrida.

Förutom ovannämnda förslag i skifferfrågan hava till ingenjörsvetenskapsakademien
direkt hänvänt sig tvenne förslagsställare, vilkas framställningar i detta
sammanhang lämpligen böra omnämnas.

Sålunda har ingenjör K. G. Wennerström genom skrivelse, daterad september
1920, framlagt förslag att på elektrisk väg framställa oljor ur skiffrarna och i
samband med elektrisk cementframställning tillgodogöra även kali, järn samt resterna
efter destillationen. Ingenjör Wennerström, som utarbetat vissa metoder för cementframställning
på elektrisk väg ur masugnsslagger, avser närmast att utföra försök
för utrönande av möjligheten för cementframställning genom smältning av resterna
efter skifferdestillationen i elektriskt upphettad ugn.

Ingenjör O. Björkman har genom skrivelse till ingenjörsvetenskapsakademien
av den 1 november 1920 framlagt omfattande förslag för bearbetning av bituminös
skiffer och anhållit om akademiens medverkan i form av understöd eller anslag.
Förslaget avser att öka kolhalten i destillationsresterna efter den bituminösa skit -

12 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ferns destination för vidare bearbetning av desamma genom tillsats av andra kolhaltiga
ämnen, förslagsvis torv.

Samtalsvis har det framkommit, att ingenjör Björkman särskilt syftar till
användning av elektrisk smältning vid de av honom föreslagna försöken.

Några särskilda anslag för utförande av de av herrar Wennerström och Björkman
föreslagna undersökningarna synas akademien icke för närvarande motiverade.
I den man de framlagda förslagen synas böra beaktas, särskilt i vad avser möjligheten
till cementframställning ur destillationsresterna respektive den utbrända
skifferaskan, är det akademiens avsikt att utföra förberedande undersökningar häröver
i samband med en här nedan omnämnd mindre försöksanläggning, som är avsedd
att utföras genom akademiens försorg.

Den av akademien företagna granskningen av föreliggande förslag har sålunda
givit vid handen, att intet av de till akademien hittills inkomna förslagen är
av den natur, att hela det tillgängliga anslaget bör anvisas för förslagets realiserande,
men att vissa undersökningar synas i anledning av därom av aktiebolaget
svenska skifferverken väckt förslag böra igångsättas, varför till en början en mindre
kostnad beräknas.

Vid sådant förhållande har akademien tagit under övervägande att genom
förslag av annan innebörd söka bidraga till. att den föreliggande viktiga frågan om
skifferns utnyttjande på ett rationellt sätt föres framåt. Akademiens överläggningar
hava därvid gått ut på, att man — då en försöksdrift i större skala av
ovan angivna skäl icke kunnat för närvarande åstadkommas — likväl skall genom
praktiska försök systematiskt sträva efter att utforska det lämpligaste sättet för
oljeutvinning och skifferresternas tillgodogörande.

I enlighet härmed har akademien funnit lämpligast anordna en försöksugn
i minsta möjliga tekniska skala. Med hjälp av en dylik ugn och en i anslutning
därtill anordnad eldstad bör tillfälle kunna erhållas dels att framställa olja och
andra produkter under olika förhållanden, dels att bedriva systematiska undersökningar
i avseende å betingelserna för destillationsresternas tillgodogörande på
olika sätt.

Under akademiens överläggningar har dessutom väckts förslag om en undersökning
av annan art på hithörande område, vilket förslag synts akademien snarast
och i samband med disponerandet av ifrågavarande medel böra vinna beaktande.

Sedan gammalt brännes som bekant kalkstenen i vissa trakter av vårt land
för framställning av huvudsakligen jordbrukskalk förmedelst skiffer. De härför
använda ugnarna utgöras i Västergötland av så kallade fältugnar, i Närke av så
kallade fyrar samt på Öland även av schaktugnar. Rörande dessa ugnars verkningssätt,
särskilt ur värmesynpunkt, föreligga veterligt icke några mera exakta
undersökningar. Sådana vore dock otvivelaktigt av synnerligen stort intresse, i
det att desamma vore ägnade att dels klargöra vissa med kalkbränningen sammanhängande
spörsmål, dels lämna en utgångspunkt för bedömande av uppkommande
förslag för kalkbränningens bedrivande på annat sätt.

Under akademiens utredningar i nu föreliggande ämne har till akademien
inlämnats en av ingenjör L. O. Svedlund till Konungen ställd skrivelse av den
25 augusti 1921 med hemställan att på vissa angivna grunder av anslaget ifråga
erhålla 55,000 kronor för byggnad och drift av en utav sökanden föreslagen ugn
för skiffer. Metoden avser till eu början avdestillera skiffern och därvid tillvara -

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

taga oljor och destillationsgaser samt därefter förbränna kolet i destillationsresterna [6.]
på eu rost, varvid de varma förbränningsgaserna användas för den nyssnämnda
destillationen av skiffern.

Ingenjörsvetenskapsakademien har visserligen vid en förberedande granskning
funnit förslaget i vissa avseenden beaktansvärt. Dock har akademien icke ansett
det vara av den art, att akademien nu velat förorda detsamma till erhållande av
anslag, men anhåller att, för den händelse en mera ingående granskning därtill
.skulle giva anledning, sedermera få inkomma med förslag i ärendet till Kungl. Maj:t.

Beträffande de belopp, som skulle vara erforderliga för ovan angivna undersökningar,
får akademien i anledning av vad ovan anförts i underdånighet hemställa,
att under innevarande år en del av anslaget må av ingenjörsvetenskapsakademien
användas på följande sätt:

för anordnande av en mindre försöksugn, avsedd för destination av skiffer
under olika betingelser, samt i samband därmed förbränningsanordning för bränning
av den erhållna skifferkoksen jämte erforderliga biapparater kronor 15,000,

för undersökning av befintliga fältugnar, fyrar och schaktugnar, avsedda för
bränning av kalk med skiffer kronor 5,000,

samt för undersökning av aktiebolaget svenska skifferverkens metod och verkställande
av en del försök med därvid framställd skifferolja kronor 10,000,

samt att återstoden av anslaget, sålunda 75,000 kronor, måtte göras disponibel
även efter detta års utgång för fortsatta arbeten i riktning mot åstadkommande av
försök i industriell skala.»

I anledning av ingenjörsvetenskapsakademiens ifrågavarande förslag
avgav kommerskollegium den 24 september 1921, efter remiss, 0 eflt
följande utlåtande:

»De skäl, ingenjörsvetenskapsakademien anfört för frångående av förut havda
avsikter beträffande användningen av förevarande anslag, synas kommerskollegium,
med hänsyn till riksdagens i frågan intagna ståndpunkt, höra godkännas. Aven finner
sig kollegium böra tillstyrka bifall till akademiens förslag att för undersökningar och
försök på området under innevarande år taga i anspråk av akademien föreslagna
belopp. I överensstämmelse med vad akademien avser, får kollegium därjämte
hemställa om vidtagande av åtgärd i syfte, att för år 1922 den del av anslaget,
som ej tages i anspråk under år 1921, måtte anvisas till fortsatta arbeten, varvid
kollegium förutsätter, att under förnyad prövning skulle kunna tagas jämväl fråga
om medels användande för ändamål, därtill anslag redan nu sökts men ej på frågans
nuvarande stadium och med hänsyn till den hittills förebragta utredningen av akademien
ansetts kunna förordas.»

På föredragning av dåvarande clieten lör handelsdepartementet xungi Maj:ts
beslöt därefter Kungl. Maj:t den 26 september 1921, att ingenjörs- besl“\*™J6
vetenskapsakademien skulle äga att av det av riksdagen beviljade anslaget
å 105,000 kronor taga i anspråk belopp å respektive 15,000, 5,000
och 10,000 kronor eller tillhopa 30,000 kronor för de av akademien
föreslagna ändamål, varjämte Kungl. Maj:t, som förklarade sig fram -

16-1

Nya framställningar.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Kungl. Maj:ts
beslut den 31
december
1921.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

deles vilja meddela beslut i anledning av akademiens hemställan rörande
åtgärder för tillgängliggörande efter utgången av år 1921 av återstående
beloppet, 75,000 kronor, föreskrev, bland annat, att akademien skulle
före den 1 februari 1922 inkomma med berättelse över den av akademien
under år 1921 med de anslagna medlen bedrivna forskningsverksamheten
samt summarisk redogörelse för användningen av samma
medel.

Sedermera inkomno till Kungl. Maj:t ytterligare åtskilliga framställningar
i fråga om användandet av nämnda anslag. Sålunda hemställde
aktiebolaget Västergötlands förenade kalkindustrier i en den 3
november 1921 dagtecknad skrift, att ett belopp av v 5,000 kronor måtte
ställas till bolagets förfogande för försök i fabriksmässig skala med en
metod att utvinna olja ur alunskiffer i samband med kalkbränning.
Vidare anhöllo ovanbemälda Bergh och Larsson i framställning av den
3 december 1921 om ett anslag å 60,000 kronor för uppförande av en
försöksugn av i viss mån annan konstruktion än den, som åsyftades i
sökandenas förutnämnda skrivelse av den 7 juli 1921. Slutligen gjorde
aktiebolaget svenska skifferverken i en den 5 december 1921 dagtecknad
skrift framställning om erhållande av ett belopp å 55,000 kronor för
utförande av praktiska försök med en av bolaget förbättrad generatoranordning.

Sedan samtliga ifrågavarande framställningar remitterats till ingenjörsvetenskapsakademien,
avgav akademien den 21 december 1921 yttrande
i ämnet, därvid akademien tillika överlämnade ett från svenska skifferindustriens
forskningsförening infordrat nytt uttalande.

Med förmälan att akademien till förnyad prövning upptagit ovanberörda
till Kungl. Maj:t ställda framställning från ingenjören L. CL
Svedlund hemställde akademien i sagda yttrande, att Kungl. Maj:t
ville dels bevilja ingenjörerna Bergh och Larsson ett anslag av 10,000
kionor för utförande — efter av akademien lämnade riktlinjer — av
försök rörande förbränning av skifferkoks m. in., dels ock vidtaga åtgärder
för att återstoden av anslaget måtte för det avsedda ändamålet
kunna även framdeles disponeras.

Genom beslut den 31 december 1921 biföll Kungl. Maj:t den av
ingenjörsvetenskapsakademien gjorda framställningen rörande anslag å

10,000 kronor till ingenjörerna Bergh och Larsson.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Av det å tilläggsstat för år 1921 anvisade förslagsanslaget, högst, [G.]
å 105,000 kronor för bedrivande av försök med framställning ur alun- D''p<^tement>-skiffer av olja och andra produkter har, på sätt den av mig här ovan chrttnlämnade
redogörelson utvisar, under året tagits i anspråk endast ett
sammanlagt belopp av 40,000 kronor. Återstoden, 65,000 kronor, har
alltså vid årsskiftet överförts till kassafonden. Anledningen till, att anslaget
icke helt utnyttjats, är att söka däri, att det, sedan den ursprungliga
planen för anslagets användande förfallit, visat sig svårt — med
hänsyn till de många var för sig intresseväckande men sins emellan
mycket olikartade uppslag i fråga om oljeutvinning ur svenska skiffrar,
som framkommit — att träffa ett avgörande, huru de för ändamålet
anvisade medlen lämpligast böra användas. Då jag emellertid i likhet
med min företrädare i ämbetet är väl medveten om skifferoljeproblemets
stora betydelse för vårt land och de förberedande undersökningar å området,
vilka för närvarande pågå, torde kunna förväntas komma att giva
impulser till fortsatt, mera omfattande arbete å den ena eller andra av
de vägar, som från olika håll förordats, anser jag det i hög grad önskvärt,
att det belopp, 65,000 kronor, som vid 1921 års utgång återstod
oanvänt av det å tilläggsstat för samma år beviljade förslagsanslaget
må få under innevarande och tilläventyrs jämväi under efterföljande
år tagas i anspråk för det med anslaget avsedda ändamål. Jag finner
mig sålunda böra tillstyrka, att ett belopp, motsvarande nyssberörda
till kassafonden överförda återstod å 1921 års anslag, såsom reservationsanslag
uppföres å 1922 års tilläggsstat.

I anledning av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bedrivande av försök med framställning
ur alunskiffer av olja och andra produkter å tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av..................................................... kronor 65,000.

C. ©iverse.

1 Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut j-y -j
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Tillfällig
beredande av tillfällig löneförbättring: för viss personal inom den civila taneförbatt °

CD i rmg jfjr vtss

[7-]

personal inom
den civila
statsförvaltningen.

[8;]

Dyrtidstillägg
it befattningshavare
i statens
tjänst.

16 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättriug under år 1922 åt viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1922 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av .......................... kronor 358,000.

2. Dyrtidstiilägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om.
behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader för
dyrtidstiilägg under år 1922 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstiilägg under år 1922 åt befattningshavare
i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och
kårer å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av ...................... kronor 2,350,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år
1922 under tionde huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår
sålunda till .................................... kronor 3,415,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av detta
protokoll skall tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:
Olof Edström.

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1922 års til/äggsstat.

Sammandrag och register

till

Tionde huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid.

Extra |
anslag |

Extra

anslag

Kronor I Kronor

1 1

2 3

4 4 14

6 ; 5

A. Centrala verk med underlydande stater.

Undervisningsanstalter för sjöfart: .

Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och _ j

belysning m. m., förslagsanslag, högst........................i <>,000 j

Lots- och fyrväsendet: j

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.........| o7,uuo |

Patent- och registreringsverket:

Dyrtids tillägg vid patent- och registreringsverket, reservationsanslag,
att direkt utgå av patent- och varumärkes-:

samt registreringsavgifters medel..................... 325,000

Tillfällig försträckning åt patent- och registreringsverket,
förslagsanslag, högst ........................ 225,000 j 550,000 J

| Försäkringsinspektionen:

5 Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan-,

slag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen! 30,000*;

B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1 Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer, reservationsanslag.
.................................................................

C. Diverse.

15 |

16 !

642,000

65,000

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila !

statsförvaltningen, förslagsanslag .....................'' ...... 3oö,000

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags- j

anslag ...................................................................[2,350,OOP») 2,708,000

Summa ............I 3,415,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sainl. 2 höft. (Nr 2.)

Elfte huvudtiteln: 1922 års t/l/äggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogör härefter
för de frågor, som röra regleringen å 1922 års tilläggsstat till
rikBstaten av elfte huvudtiteln, innefattande pensions- och indragningsstaterna,
och anför därvid till en början beträffande

A. Civila pensionsväsendet.

1. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst in. fl.

pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel
under punkt 3 anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:i måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till pensionstillägg åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av ........................... kronor 865,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sa mi. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

Pensionstillägg
åt f. rf.
civila befattningshavare
i
statens tjänst
m. fl. pensionärer.

Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

• 2

2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer.

[2-] Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

åt^d^civiia huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om beredande av dyrbefattnings-
tidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag,
hteZetjänu att Kungl.-Majrt måtte föreslå riksdagen

vi. fl. pensionärer.
. . o

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1922
åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av......... kronor 11,900,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

[3-] Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

pension!- huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt
berättigade befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t
torn efter måtte föreslå riksdagen

Hvila befattningshavare
i

statens tjänst , att, i avbidan på den proposition om anvisande

m'' av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riks dagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922
åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. å tilläggsstat
för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av........................................................... kronor 4,600,000.

Föredragande departementschefen erinrar härefter, att Kungl. Maj:t
enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på
handelsdepartementets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av
följande framställningar, nämligen:

Elfte liuvudtitelu: 1922 års t/l/äggsstat.

4. Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prof, sid. 7)

att riksdagen måtte till bestridande, i enlighet med vad av chefen
för handelsdepartementet förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans
pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag, högst .............................................. kronor 600.

o. Tilläggspensioner under ar 1922 åt pensionstagarna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prof, sid. 10)
att riksdagen måtte

för beredande under år 1922 av tilläggspensioner åt pensionstagarna
vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ........................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå
med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor,
inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med
50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer
utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande
reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie
pensionerna.

Beträffande

B. Militära pensionsväsendet

yttrar departementschefen:

1. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl. pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elfte huvud -

14.]

Bidrag till
bestridande
av förvaltningskostnaderna
vid
handelsflottans
pensionsanstalt.

Tilläggspensioner
under
år 1922 åt
pensionstagarna
vid
handelsflottans
pensionsanstalt.

16.] .
Pensionstillägg
åt f. d.
militära

[6.J

befattningshavare
m. fl.
pensionärer.

[7-]

Dyrtidstillägg
åt f.d. militära
befattningshavare.

L8.J

Dyrtidstillägg
åt pensions -berättigade
änkor och
barn efter
militära befattningshavare.

4 Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

titel under punkt 3 anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till pensionstillägg åt
f. d. militära befattningshavare m. fl. pensionärer å
tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av......................................... kronor 375,000.

2. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera
huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt
befattningbavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1922
åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år
1922 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av ....................................... kronor 4,100,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera
huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1922
åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära
befattningshavare å tilläggsstat för • år 1922 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 1,000,000.

Elfte huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt
Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera
huvudtitlar gemensamma frågor» anfört beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1922
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat
för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av .................................................. kronor 1,700,000.

19.]

Dyrtidstillägg
åt pensionerade
båtsman
och marinsoldater
samt
Vadstena
krigsmanshuskassas
understödstagare.

Föredragande departementschefen erinrar härefter, att Kungl. Maj:t
enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på försvarsdepartementets
föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande
framställning, nämligen:

5. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(se bil. 2 vid detta prot. sid. 13)

att riksdagen måtte [10-]

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada, ^nUdring9 L
ådragen under militärtjänstgöring, som utgått eller utgår såsom sjuk- kroppsskada,
hjälpsersättning eller livränta för tid under år 1922 eller såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må, därest tjänstgöring.
skadan uppkommit före den 1 januari 1921, höjas med 50 procent
utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna
i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläggsstat
för år 1922 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av...................................................................................... kronor 160,000.

Elfte huvudtiteln: i922 års tilläggsstat.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma elfte huvudtitelns
anslag å tilläggsstat för år 1922 att uppgå till kronor 24,806,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olga Gjörloff.

Elfte huvudtiteln: 1922 års tlHäggsstat: bil. 1. 7

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SI december
1921.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Svensson, redogör härefter för de
frågor, som röra reglerandet av vissa utgifter under tilläggsstatens till
riksstaten elfte huvudtitel, avseende handelsdepartementet, och anför
därvid följande:

l:o.

Vid handelsflottans pensionsanstalt äro sedan år 1907 anställda
en kamrerare och sekreterare, en kanslist och en vaktmästare. Enligt
den nämnda år fastställda avlöningsstaten för befattningshavarne hos
anstalten utgingo följande arvoden, nämligen till kamreraren och sekreteraren
2,500 kronor, till kanslisten 1,000 kronor samt till vaktmästaren
600 kronor, allt för år räknat.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 28 september 1917 medgivit, att
berörda arvoden finge under ett vart av åren 1917 och 1918 utgå med
följande belopp, nämligen till kamreraren och sekreteraren med 2,750
kronor, till kanslisten med 1,100 kronor och till vaktmästaren med 700
kronor.

Dessa arvoden liksom kostnaderna i övrigt för anstaltens förvaltning
hava bestritts ur anstaltens s. k. förvaltningskostnadsfond.

På därom av direktionen gjord framställning medgav Kungl. Maj:t
den 22 november 1918, att arvodena till befattningshavarne hos pensionsanstalten
finge under år 1919 utgå med 3,300 kronor till kamreraren
och sekreteraren, 1,400 kronor till kanslisten och 850 kronor till
vaktmästaren eller sålunda med sammanlagt 1,450 kronor utöver den år
1907 fastställda staten. Då emellertid förvaltningskostnadsfondens av -

[4.]

Bidrag till
bestridande
av förvaltningskostnaderna
vid
handelsflottans
pensionsanstalt,

8 Elfte huvudtiteln: 1922 års tit/äggsstat: bil, 1.

kastning, sedan de i staten upptagna arvodena till personalen ävensom
övriga förvaltningskostnader därur guldits, för år 1919 beräknades
komma att lämna ett överskott av endast omkring 500 kronor, anbefallde
Kungl. Maj:t tillika statskontoret att till direktionen från handelsock
sjöfartsfonden utbetala ett belopp av högst 1,000 kronor såsom bidragtill
bestridandet av kostnaderna för ifrågavarande arvodesförhöjningar.

För år 1920 hava arvodena till ifrågavarande befattningshavare
utgått med samma belopp som för år 1919; och har såsom bidrag till
bestridandet av arvodeskostnaderna liksom för sistnämnda år beviljats
ett belopp av sammanlagt 1,000 kronor, därav ena hälften, avsedd att
användas under första halvåret, utanordnats från handels- och sjöfartsfonden,
medan återstående beloppet anvisats såsom ett särskilt anslag
å 1920 års tilläggsstat.

Sedan direktionen sedermera i skrivelse den 5 december 1919 hemställt,
att arvodena till ifrågavarande befattningshavare under år 1921
måtte få utgå med 4,000 kronor till kamreraren och sekreteraren, 1,700
kronor till kanslisten och 1,100 kronor till vaktmästaren, samt direktionen
tillika meddelat, att under år 1921 till bestridande av de utöver
staten föreslagna arvodesförhöjningarna endast 450 kronor kunde
tagas i anspråk från förval tningskostnadsfondens avkastning, föreslog
Kungl. Maj:t 1920 års riksdag att såsom bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna
vid anstalten å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst 2,250 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning
blev av riksdagen bifallen.

I anledning av en utav Kungl. Maj:t gjord framställning har 1921
års riksdag för samma ändamål på extra stat för år 1922 anvisat enahanda
belopp.

I skrivelse den 29 augusti 1921 har nu direktionen över handelsflottans
pensionsanstalt gjort framställning om beredande åt pensionsanstalten
av medel för enahanda ändamål ej mindre å extra stat för
förra halvåret 1923 med ett belopp av 1,425 kronor än även å tilläggsstat
för år 1922 med ett belopp av 600 kronor.

Till stöd för den sålunda ifrågasatta höjningen, utgörande för år
räknat 600 kronor, av det nu till anstalten utgående bidraget anför
direktionen, att årshyran för anstaltens tjänstelokal från och med den
1 oktober 1921 ökats från 1,000 kronor till 1,600 kronor, att annan
lokal icke kunnat uppbringas, samt att anstalten saknade tillgång för
bestridande av samma hyresökning.

Beträffande användningen av det för första halvåret 1923 äskade

Elfte huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat: bil. 1.

anslagsbeloppet, 1,425 kronor, avsåges 1,125 kronor, motsvarande halva
beloppet av den för år 1922 beviljade anslagssumman, såsom bidrag
till beredande av arvoden .med enahanda belopp som för år 1922 åt
anstaltens befattningshavare och återstoden, 300 kronor, såsom bidrag
till anstaltens ökade hvreskostnad.

Det för år 1922 avsedda anslagsbeloppet, 600 kronor, skulle helt
och hållet användas såsom bidrag till hyran.

Sedermera har direktionen under hand upplyst, att förvaltningskostnadsfonden
för år 1922 — liksom även för år 1923 — därest nu
rådande förhållanden fortfarande ägde tillämplighet under nämnda två
år, torde komma att utvisa följande inkomster och utgifter:

Inkomster. Utgifter.

Statsanslag............... kronor 2,250 Arvoden..................... kronor 10,200

Räntor å obliga- Hyra.......................... » 1,600

tioner..................... » 9,574 Expenser .................. » 1,000

Räntor å andra medel.
........ ............... » 480 ________________________

Summa kronor 12,304. Summa kronor 12,800.

En brist på 496 kronor komme sålunda att föreligga. Då räntan,
med undantag för räntor å obligationer, beräknats till 4 procent, men denna
räntefot kunde ytterligare gå ned, då expenserna icke kunde exakt uppgivas
men möjligen komme att ökas, samt då nu utgående hyresbelopp
kunde ånyo höjas den 1 oktober 1922, ansåge direktionen de nu äskade
beloppen vara de minsta, som erfordrades för ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad jag sedermera från direktionen inhämtat, någon DeparUn^uolägenhet
av att uppskjuta utbetalningen av ett eventuellt anslag för
kalenderåret 1923 till efter den 1 juli samma ar icke komme att för
anstalten uppstå, saknar jag anledning att göra hemställan om anslagsäskande
å övergångsbudgeten.

Vidkommande åter direktionens framställning, i vad densamma
avser anslag å 1922 års tilläggsstat, framgår av den av direktionen
lämnade redogörelsen, att anstalten, med utgångspunkt från nuvarande
inkomst- och utgiftsförhållanden, saknar tillgång till bestridande av den
ökade hyran för anstaltens lokal. Med hänsyn till den inträdda prissänkningen
kunde man ju ifrågasätta, huruvida icke någon nedsättning
i de utöver staten utgående arvodesförhöjningarna till anstaltens personal
borde vidtagas. Då emellertid dyrtidstillägg icke utgått på arvodena
Bihang till riksdagens ■protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

[5.]

Titläggspen -sioner under
år 1922 åt
pensionstagame
vid
handelsflottans

pentionsanstalt.

10 Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat: bil. 1.

till ifrågavarande personal, har jag funnit mig åtminstone för närvarande
böra avstå från att påyrka någon sänkning av samma arvoden.
Vid sådant förhållande lärer anslag för bestridande av den ökade hyreskostnaden
till det av direktionen begärda beloppet nu böra äskas av
riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande, i enlighet med vad av mig
förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans
pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 600.

2:o.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vart och ett
av åren 1919, 1920 och 1921 för beredande av tilläggspensioner åt
pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för
åren 1919 och 1920 under riksstatens tionde huvudtitel och för år 1921
under elfte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

Vid föredragning den 7 juli 1921 av riksdagens skrivelse den 20
juni 1921, nr 11 B, däri riksdagen anmält bland annat sitt beslut att
för samma år bevilja omförmälda anslag, bemyndigade Kungl. Maj:t
direktionen över handelsflottans pensionsanstalt att till envar, som i
enlighet med bestämmelserna i reglementet för anstalten och direktionens
därå grundade beslut under år 1921 eller någon del däräv uppbure
pension från anstalten, utbetala tilläggspension med följande belopp,
nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra
klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor och inom
den fjärde klassen med 45 kronor, därvid skulle iakttagas, att tilläggspensionerna
skulle till vederbörande pensionärer utgå å de tider, i den
ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskreve ifråga
om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna. Tillika bemyndigades
direktionen att under år 1921 hos statskontoret, i män av behov
och mot redovisningsskyldighet, rekvirera för utbetalande av dylika
tilläggspensioner erforderliga medel, som statskontoret skulle hava att
till direktionen utanordna från förenämnda, av riksdagen för beredande
under år 1921 av tilläggspensioner åt pensionstagarne vid handelsflottans
pensionsanstalt å tilläggsstat'' för år 1921 anvisade förslagsanslag av

106,000 kronor.

Elfte huvudtiteln: i922 års tilläggsstat: bil. 1.

I sin ovannämnda skrivelse den 29 augusti 1921 liar nu direktionen
över handelsflottans pensionsanstalt hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga åtgärder för beredande av tilläggspensioner ej mindre för
år 1922 än även för första halvåret 1923 till pensionstagarne vid anstalten
samt för ändamålet hos riksdagen begära anvisande av medel
dels å tilläggsstat för år 1922 till samma belopp som för år 1921 eller

106,000 kronor, dels ock å extra stat för förra halvåret 1923 med hälften
av sagda belopp eller 53,000 kronor.

Då de skäl, som föranlett beviljandet av för berörda tilläggspensioner,
i stort sett kvarstå oförändrade, tillstyrker jag, att även för år
1922 å tilläggsstat äskas medel för beredande av dylika pensioner.
Anslagsbeloppet torde böra bestämmas "till detsamma som för föregående
trenne år. Någon ändring i tilläggspensionernas belopp eller i grunderna
för desammas utgående ifrågasätter jag ej.

Beträffande däremot direktionens hemställan, i vad densamma avser
anslag för första halvåret 1923, finner jag samma hemställan icke böra
nu föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Då anslag för här ifrågavarande
ändamål hittills alltid beviljats å tilläggsstat och sålunda icke
utbetalats förrän under senare hälften av det år, anslaget avsett, synes
mig nämligen någon olägenhet svårligen kunna uppstå, om, till lättande
av belastningen å övergångsbudgeten, hela det anslag, varom för år 1923
kan bliva fråga, uppföres å riksstaten för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924.

. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för beredande under år 1922 av tilläggspensioner
åt pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt
å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av................. kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne
utgå med följande belopp, nämligen inom
anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra
klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med
50 kronor och inom den fjärde klassen med 45
kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande
pensionärer utgå å de tider, i den ordning
och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver
i fråga om de från anstalten utgående ordinarie
pensionerna.

Departements chefen.

Elfte huvudtiteln: 1922 års tf/läggsstat: bil. 1.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av
detta protokoll skall tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under tilläggsstatens för år 1922 elfte
huvudtitel.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Elfte huvudtiteln: 1922 års t/lläggsstatbil. 2.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 december 1921.

• Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Under åberopande av vad jag under punkt 10:o av det vid årets
statsverksproposition, elfte huvudtiteln, fogade statsrådsprotokollet över
försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som
• utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning eller liv ränta

för tid under år 1922 eller såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda
år, må, därest skadan uppkommit före den 1 januari
1921, höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill
ersättningen må bestämmas enligt grunderna i förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

✓ dels ock för bestridande av härav föranledda

kostnader å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 160,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnar, att utdrag av statsrådsprotokollet

[10.]
Ang. ersättning
i anledning
av
kroppsskada y
ådragen
under militärtjänst
g Kring.

Elfte huvudtiteln: 7922 års tillägsstat: bil. 2.

rörande detta ärende skall tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel
på tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:
E. Lilliebjörn.

Punkt

Kitta huvudtiteln 1922 års tiUåggsstat.

Sammandrag och register

till

Elfte huvudtiteln å 1922 års til länsstat.

Sid.

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.................

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag..................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag
.........................................................

Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid
handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag, högst
Tilläggspensioner under år 192:2 åt pensionstagarna vid
handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag.........

B. Militära pensionsväsendet.

Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.

pensionärer, förslagsanslag ..................................

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslagsanslag
........................''...........................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ......

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare,

förslagsanslag.....................................................

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, förslagsanslag ........................

Summa


Extra anslag Kronor	Extra anslag Kronor
1 865,000
111,900,000
1 4,600,000
600
106,000	17,471,600
1 375,000
1 4,100,000
1 1,000,000
1 1,700,000
160.000	7,335,000

| 24,806,600-

1 Beräknat belopp.

Statens affärsverksamhet: 1922 års tUläggsstat.

Statens affärsverksamhet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anhåller härefter
att få anmäla fråga om anslag till täckande av driftförlust vid
kanalverken.

Därvid erinrar departementschefen, att Kungl. Maj:t tidigare denna
dag på kommunikationsdepartementets föredragning (bil. 1) beslutat
föreslå riksdagen att för täckande av förluster under åren 1919—1921
å driften vid Trollhätte kanal verk och Södertälje kanal verk anvisa å
tilläaqsstat för år 1922 under titeln verkliga utgifter ett förslagsanslag,
högst, kronor 375,800.

Departementschefen hemställer,

att berörda anslag i förslaget till tilläggsstat till
riksstaten för år 1922 upptages under en särskild
huyudtitel: »Statens affärsverksamhet» med ovan angivna
belopp ............................................. kronor 375,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gjorlof.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Statens affärsverksamhet: 1922 års tUläggsstat; bil. 1.

Statens affärsverksamhet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

I skrivelse den 29 september 1921 har vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel till täckande av förlust å driften
vid Trollhätte och Södertälje kanalverk under åren 1919—1922, och har
styrelsen därvid anfört följande:

»På grund av att avgifterna för begagnande av Trollhätte kanal och Södertälje
kanal ej under senare år ansetts kunna höjas i så hög grad, att de ökade
utgifterna och den samtidigt minskade trafiken kunnat kompenseras, hava de båda
kanalernas drift från och med år 1919 gått med förlust. På skäl, som i särskild
skrivelse denna dag angående kanalavgifternas fastställande för år 1922 angivits,
anser sig styrelsen nödsakad räkna med avsevärd förlust å kanalverkens rörelse
även under år 1922. Däremot är enligt styrelsens förmenande ej för närvarande
möjligt att göra någon ens sannolik beräkning angående motsvarande förhållanden
för år 1923.

De hittills uppkomna, respektive beräknade förlusterna utgöra:

Å rörelsen under år		För Trollhätte För Söderlälj kanalverk kanalverk c:a kr. c:a kr.
1919 ......................... 1920 ......................... 1921 ......................... 1922 .........................		12,627 39,559 240,000 75,000	18,764 34,812 30,000 3,000
	Summa kronor	367,186	86,576.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand.	2 höft. (Nr 2.)

Vattenfalls ttyrelsen.

Statekontorel.

Departements chefen.

2 Statens affärsverksamhet: 1922 års tilläggsstat: bil. 1.

Härvid har förutsatts, att kanalavgifterna för år 1922 komma att utgå efter
samma normer som nu gälla. Sammanlagt kan således en förlust av c:a 450,000
kronor väntas föreligga vid 1922 års utgång.»

Under framhållande av att det sålunda beräknade förlustbeloppet
icke torde kunna förskotteras med av styrelsen disponerade medel, har
styrelsen hemställt, att för täckande av detsamma måtte å .tilläggsstat
för år 1922 anvisas ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

Statskontoret, som den 17 oktober 1921 avgivit infordrat utlåtande
över vattenfallsstyrelsens framställning, framhåller, att vattenfallsstyrelsen
jämlikt sin instruktion är skyldig att till statsverket inleverera överskott
å sin rörelse och sålunda icke kan bliva i tillfälle att täcka förluster å
rörelsen vid statens kanalverk, samt förordar, att medel anvisas för
ändamålet under titeln »verkliga utgifter». Som emellertid storleken av
den förlust, som möjligen komme att uppstå under år 1922, svårligen
läte sig beräknas, borde, enligt statskontorets förmenande, medel för
täckande av densamma icke nu böra begäras. Icke heller förlusten för
år 1921 vore visserligen ännu till siffran känd, men på grund av att
svårigheter kunde möta för vattenfallsstyrelsen att fortfarande förskottera
det avsevärda belopp, vartill förlusten för sagda år beräknats uppgå,
ansåge statskontoret likväl anslag därför böra redan nu äskas.

Med stöd av vad sålunda anförts har statskontoret föreslagit, att
för ändamålet matte äskas ett belopp, motsvarande summan av de under
åren 1919 och 1920 uppkomna förlusterna, tillhopa 105,762 kronor, och
det för år 1921 beräknade förlustbeloppet, 270,000 kronor, eller i runt
tal 375,800 kronor att utgå å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst.

De under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående olika grenarna
av statens affärsverksamhet hava, jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30
maj 1919, från och med år 1920 sammanförts till tre i bokföringshänseende
från varandra skarpt avgränsade grupper, kanalverk, kraftverk
och fastighetsförvaltning, vilka i riksstaten redovisas var för sig. Det
torde därför vara ur budgetsteknisk synpunkt olämpligt att år från år
balansera å en av dessa grupper uppkommen förlust medelst anlitande
av överskottsmedel från en annan grupp. I likhet med vad som skett
beträffande driftförlust vid postverket år 1920 torde det bliva nödvändigt,
att för täckande av nu ifrågavarande förluster å rörelsen vid statens
kanalverk anvisas ett särskilt belopp under titeln »verkliga utgifter», och
torde detta anslag lämpligen böra äskas å tilläggsstat för år 1922 såsom

Statens affärsverksamhet: 1922 års tllläggsstat: bil. 1. 3

förslagsanslag, högst. På av statskontoret anfört skäl anser jag det
emellertid icke böra ifrågasättas att redan nu begära medel till täckande
av den brist, som möjligen kommer att uppstå under innevarande år.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av förluster under åren 1919—
1921 å driften vid Trollhätte kanalvex-k och Södertälje
kanalverk anvisa å tllläggsstat för år 1922 under
titeln verkliga utgifter ett förslagsanslag,
högst............................................ kronor 375,800.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnar, att utdrag av detta protokoll
skall överlämnas till finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna
å tilläggsstaten för år 1922.

Ur protokollet:
August Wrede.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhåller härefter
att få anmäla de frågor, som röra regleringen å tilläggsstaten för
år 1922 av statens

utgifter för kapitalökning.

Härvid .anför departementschefen följande:

Vad först angår anslag till

statens affärsverksamhet,

får jag erinra, att Kungl. Maj:t på kommunikationsdepartementets föredragning
förut denna dag besluta avlåtande till riksdagen av vissa
framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över kommunikationsärenden
(se bil. 1) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1922 sålunda ifrågasatta anslagen hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma må utgå av lånemedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 haft. (Nr 2.)

2 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

• statens ntlåningsfonder

ber jag få erinra, att Knngl. Maj:t på socialdepartementets och jordbruksdepartementets
föredragning förut denna dag samt på handelsdepartementets
föredragning den 31 december 1921 beslutit avlåtande
till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen
över social-, jordbruks- och han de! särenden (se bil. 2, 3 och 4)
närmare förmäles; och hemställer jag beträffande samtliga ifrågavarande
anslag till statens utlåningsfonder, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att desamma må utgå av lånemedel.

Slutligen anhåller jag få upptaga fråga om

återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission

anvisade anslag.

[1.] På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1921 års riksdag å tilläggs Återhetsning

gtat för gamma år bland utgifter för kapitalökning under rubriken »återröreisekapital
betalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning av vissa till statens
för statens kristidskommissioner å 1917 och 1918 års tilläggsstater anvisade anslag
kommission dels till återbetalning av anslag till statens industrikommission ett föranvisade
slagsanslag, högst, 5,700,<''00 kronor, dels till återbetalning av anslag
anslag. ^ statens bränslekommission ett förslagsanslag, högst, 64,300,000 kronor;
och skulle dessa belopp utgå med 22 miljoner kronor från rusdrycksmedelsfonden,
30 miljoner kronor från överskott, uppkomna genom
krigsförsäkringskommissionens verksamhet, och 18 miljoner kronor från
kassafonden. Den närmare motiveringen för Kungl. Maj:ts förslag i
ämnet återfinnes dels i det vid propositionen nr 2 till nämnda års riksdag
under rubrik »utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat»
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7
januari 1921, dels ock i det vid propositionen nr 368 till samma riksdag
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 juni
1921; och tillåter jag mig nu att för frågans närmare kännedom hänvisa
till nämnda båda protokollsutdrag.

I de beräkningar över riksgäld skontorets inkomster och utgifter
under tiden 1 januari—30 juni 1923, som fullmäktige i riksgäldskontoret
med skrivelse den 13 oktober 1921 överlämnat, har meddelats,,

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat. 3

bland annat, att bränslekommissionens återstående skuld till riksgäldskontor
vid tiden för skrivelsens avlåtande utgjorde omkring 5(i miljoner
kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat lärer det icke vara
att förvänta, att kommissionen skall kunna återgälda någon avsevärd
del av sagda belopp. Ifrågavarande skuld synes mig böra till sin
huvudsakliga del snarast möjligt likvideras, förslagsvis till ett belopp
av 50 miljoner kronor redan år 1922. De för ändamålet erforderliga
medel torde enligt min tanke, såsom jag tidigare i dag i samband med
behandlingen av inkomsterna meddelat, böra anskaffas genom anlitande
av statsverkets kassafond. Anslaget ifråga torde böra uppföras såsom
utgift för kapitalökning att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Förutom bränslekommissionens förberörda skuld återstår av kommissionsskulden
allenast ett belopp å sammanlagt inemot 30,000 kronor
för industrikommissionens vidkommande. Den vidare avvecklingen av
kommissionskrediten synes mig böra anstå, då den slutliga förlusten
ännu ej kan definitivt fastställas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungh
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under rubriken »Utgifter för kapitalökning:
Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning
av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission
å 1917 och 1918 års till äggsstater anvisade anslag
å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst,

uppföra ett belopp av..................... kronor 50,000,000

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Slutligen hemställer jag, att en förteckning över de å tilläggsstat
för år 1922 föreslagna utgifterna för kapitalökning måtte få såsom bil. 5
fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olga Gjorlof.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläygsstat.

Bil. I.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och •ministern för utrikes ärendena Bkanting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Sciilyter, Örne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Örne anmäler
frågan om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande
verken under kommunikationsdepartementet ansetts böra anvisas å tillläggsstat
för år 1922, och anför:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 Käft.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Trollhätte kanal.

[1.] För Trollhätte kanals ombyggnad har riksdagen, utöver det ur Trollhfttte

sprungligen beräknade kostnadsbeloppet, 22,800,000 kronor, på tilläggskanal.
stat för år 1918 anvisat 700,000 kronor. Därjämte hava särskilda medel
anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för vissa arbeten för utvidgning
av Stallbackakanalen m. in., vilka ej varit inbegripna i den
ursprungliga planen.

I enlighet med vattenfallsstyrelsens framställning i ämnet föreslog
Kungl. Maj:t i nästlidet års statsverksproposition riksdagen att för
kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor. Av
detta belopp voro 500,000 kronor avsedda för vissa av styrelsen i huvudsak
redan utförda kompletteringsarbeten å kanalen samt 275,000 kronor
för vissa förbättringsarbeten, vilka icke upptagits i den ursprungliga
planen.

Med hänsyn till det fortgående prisfallet och då vissa mindre begränsningar
i planen för kompletteringsarbeten a syntes utan större olägenhet
kunna företagas, ansåg riksdagen det för ifrågavarande ändamål
äskade beloppet kunna nedsättas till 625,000 kronor samt beviljade alltså
sistnämnda belopp.

Vattenfalls- I skrivelse den 19 september 1921 har nu vattenfallsstyrelsen bestyrelsen.
gärt ytterligare anslag av 130,000 kronor på tilläggsstat för år 1922
för utförande av kompletterings- och förbättringsarbeten å kanalanläggningarna.
Härom yttrar styrelsen:

»Med anledning av 1921 års riksdags beslut i ämnet bar vattenfallsstyrelsen
nödgats inskränka de arbeten, som avsågos utförda med anlitande av det ursprungligen
begärda beloppet, varvid styrelsen funnit sig nödsakad i första hand
disponera 500,000 kronor såsom fyllnadsanslag för i huvudsak redan utförda arbeten
vid Trollhätte kanals ombyggnad.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

Slutlig anmälan om för kanalombyggnaden ytterligare behövligt anslag är [1.]
styrelsen ei för närvarande i tillfälle att lämna, då frågan om vissa ersättningar
till Lilla Edets Pappersbruks Aktiebolag ännu är under provning vid domstol.

Med äskande av sådant anslag måste därför tills vidare anstå.

Av återstående 125,000 kronor å ifrågavarande, av 1921 års riksdag anvisade
belopp har styrelsen beräknat använda 100,000 kronor till förbättring av
fyranordningar och farledsränna för kanalinloppet. vid Vänersborg samt 25,000
kronor för vissa förbättringsarbeten vid torrdockan i Trollhättan, av mindre omfattning,
än tidigare avsetts. , .,

Emellertid har styrelsen funnit den redan förra året föreslagna utvidgningen
av förrådslokalerna vid Åkersberg, som sålunda i brist på medel fått anstå, ej
kunna utan allvarligare svårigheter ytterligare uppskjutas, varför styrelsen anser
sig böra föreslå anvisande av medel härtill å 1922 års tilläggsstat Vidare har
befunnits, att för trafiksäkerhetens tryggande, särskilt för störa fartyg, krävas
bättre signalanordningar än de nu befintliga, och böra dessa iordningställas till
nästa seglationsårs början.

Slutligen har i samband med kanalombyggnaden mast vidtagas vissa omläggningar
av de elektriska ledningarna från Trollhätte kraftverk till Akersberg
och de °nya slussarna vid Trollhättan samt av därtill hörande transformatoranläggning,
vilka arbeten ej ingingo i kanalombyggnadsplanen.

Nu angivna kompletterings- och förbättringsarbeten, rörande förradslokaler,
signalanordningar samt elektriska ledningar med transformatoranläggning, beräknas
draga en kostnad av sammanlagt 130,000 kronor.»

Då de arbeten, varför anslag nu äskas — och särskilt anordningärna
för trafiksäkerhetens tryggande — synas nödvändiga och desamma
torde med det snaraste böra komma till utförande, vill jäg till^
styrka vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning. Framhållas må
ock, att det av mig nu förordade beloppet med 20,000 kronor understiger
den av 1921 års riksdag gjorda nedsättningen, 150,000 kronor, i
då äskat anslag för kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte

kanal. o o

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för kompletterings- och förbättringsarbeten a
Trollhätte kanal på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av........kronor 130,000.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

[2.]

TrollhHtfo
kraftstations
tredj<
utbyggnad.

Departe mentschefen.

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad.

Till den tredje utbyggnaden av. kraftanläggningen vid Trollhättan
hava för åren 1914—1919 beviljats sammanlagt 11,480,000 kronor, varjamte
1921 års riksdag anvisat ett fyllnadsanslag på tilläggsstat för
samma ar av 1,000,000 kronor, tillhopa således 12,480,000 kronor. Dessutom
har för elektrisk 50-periodsutrustning vid samma anläggning beviljats
1,000,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen yttrar nu följande:

»Beträffande de för 50-periodsutrustningen änslagna medel bar vattenfallsstyrelsen
redan i skrivelse den 29 september 1920 anmält, att dessa icke torde
bliva tillräckliga för arbetets fullbordande och att fyllnadsanslag för ändamålet
skulle komma att begäras a tilläggsstat för år 1922.

Sedan nu överenskommelser om samtliga till ifrågavarande arbete hörande
leveranser av större betydelse äro träffade och arbetena äro till stor del fullbordade,
kan totalkostnaden för 50-periodsutrustningen beräknas komma att uppgå
i omkring 1,250,000 kronor, vadan för denna del alltså erfordras ett tilläggsanslag
av 250,000 kronor. '' 66

i . Emellertid det även visat sig- att det år 1921 beviljade fyllnadsanslaget
for den tredje utbyggnaden vant något för lågt beräknat och att för samma
ändamål ytterligare erfordräs omkring 150,000 kronor, huvudsakligen beroende på
att kostnaderna för tillbyggnad av och omändringar i ställverksbyggnaden stigit
till större belopp, än som för ett år sedan kunde beräknas.»

Då 50-periodsutrustningen utgjorde en kompletterande del av kraftstationens
tredje utbyggnad och anslagen därtill följaktligen borde redovisas
i sammanhang med anslagen till den tredje utbyggnaden i dess
helhet, har vattenfallsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen, att för täckande av kostnaderna för fullbordandet av Trollhätte
kraftstations tredje utbyggnad, inklusive 50-periodsutrustningen,
bevdja ett fyllnadsanslag av 400,000 kronor å tilläggsstat för år 1922.

Mot det av styrelsen äskade beloppet har jag intet att erinra.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullbordandet av Trollhätte kraftstations
tredje utbyggnad, däri inbegripet stationens förseende
med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av . . . kronor 400,000.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillagysstat. 5

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks
räkning under punkterna 25 och 26 i avdelningen Utgifter för kapitalökning
för tiden 1 januari—30 juni 1923 får jag hemställa, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för profilreglering av Göta älv mellan Troll- [3.]
kattan ock Vargön på tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av......kronor 800,000;

att till utförande av förberedande åtgärder för [4.]
Vänerns reglering på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av........kronor 300,000-

Lule älvs kraftverk.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 28 och 29 i omförmälda
statsrådsprotokoll anfört får jag vidare hemställa, att Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för inlösen av egna hem och handelslokaler, [5.]
som uppförts å av vattenfallsstyrelsen upplåtna tomter
vid Harsprånget, på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av........kronor 510,000;

att för fortsättande av arbetena för reglering av [6.]
Suorvasjöarna på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av.......kronor 1,500,000.

Älvkarleby kraftverk.

Kostnader för Flaten- och Snesensjöarnas reglering.

Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening [7.]
u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens Kostnader
medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden.^ liesen"
Kungl. Maj:t har bemyndigat vattenfallstyrelsen dels den 30 juni 1916 sjöarnas
att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock regering,
den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av
ifrågavarande förening.

6 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening är föreningen
efter de olika regieringsföretag, som den är avsedd att främja, indelad i
8 sektioner, var och en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande
sjöar. Beträffande tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande är
varje sektion ett företag för sig. För varje regleringsföretag hava medlemmarna
— vad staten angår dock först efter beslut i varje fall av statsmakterna
— att tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader
för företaget ävensom skadeersättningar i anledning av
detsamma, dels ock ett belopp B, varav räntan skall användas till täckande
av driftkostnader och övriga utgifter för företaget. I mån av
behov äger föreningen därjämte, enligt i § 12 av stadgarna angivna
grunder, besluta uttaxering å medlemmarna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
riksdagen tidigare beviljat medel till bestridande av på staten belöpande
andel av kostnaden för vissa regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.

I skrivelse den 3 november 1921 bar nu vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om kronans deltagande i kostnaden för reglering av Flatenoch
Snesensjöarna. Till stöd härför anför styrelsen följande:

»Å sammanträde den 28 maj 1921 beslöt Dalälvens regleringsförening,
bland annat, att ansökan om tillstånd till reglering av Flaten- och Snesensiöarna
skulle anhängiggöras av samtliga medlemmar av Nås’ sektion, dock under förutsättning
att Kungl. Maj:t och kronan sist inom ett år efter beslutets dag till
föreningens styrelse avlämnade förbindelse att till företagets utförande lämna de
bidrag, som enligt föreningens stadgar ålåge ägare av vattenfall. Vidare beslöt
föreningen, att dess medlemmar skulle, i enlighet med stadgarnas föreskrift, för
täckande av kostnaderna för samma regleringsföretag, tillskjuta för vardera företaget
dels ett belopp A (kostnad för anläggning m. m.), dels ock ett belopp B
(kapital, vars ränta täcker underhälls- och driftkostnader), och fastställdes beloppen
A och B för Flatensjöarnas reglering till respektive 180,000 kronor och

210.000 kronor, samt för Snesensjöarnas reglering till 115,000 kronor respektive

180.000 kronor.

Med avseende å de för regleringen av Flatensjöarna behövliga beloppen
kommer, enligt verkställd fördelning, av beloppet A på kronans del för Älvkarlebyfallet
19,240 kronor och för Tyttbofallet 5,370 kronor eller tillhopa 24,610
kronor. Beträffande B-beloppet bliva motsvarande siffror 22,440 kronor, respektive
6,270 kronor.

I fråga om Snesensjöarnas regleringsföretag kommer av beloppet A att på
kronans del för förstnämnda fäll belöpa 12,290 kronor och för det senare 3,430
kronor eller sammanlagt 15,720 kronor samt av beloppet B 19,240 kronor för
Älvkarlebyfallet och 5,370 kronor för Tyttboforsen.

Inbetalningen av A- och B-beloppen skall, enligt 8 § i föreningens stadgar,
för varje föreningsmedlemmarna tillhörigt vattenfall fullgöras medelst reverser,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 ärs tillägg sstat.

vilka beträffande beloppet A till såväl kapital som ränta förfalla till betalning
efter respektive vattenfalls bebyggande, dock senast inom 15 år. Ifråga om beloppet
B gäller däremot, att någon inbetalning av kapital — frånsett vissa för
kronans de! icke ifrågakommande undantagsfall — icke förekommer, utan äro vid
motsvarande tid ifrågavarande reverser utkrävbara endast såvitt angår 4 procent
årlig ränta å de förskrivna beloppen. Därest beloppet A skulle visa sig otillräckligt,
äger föreningen enligt § 12 i stadgarna besluta uttaxering av ytterligare
erforderligt kapital, dock med högst 25 procent å de fastställda beloppen. A B-beloppen
kan enligt samma paragraf uttaxering ske med högst 3 procent. Såvitt
angår driftkostnaderna har man alltså att räkna med årliga gäldandet av högst
7 procent å beloppet. B, vilka utgifter, i den mån de belöpa å kronan, lämpligen
kunna bestridas av Älvkarleby kraftverks driftinkomster.

De på Älvkarlebyfallet belöpande engångsutgifterna för regleringarna kunna,
med stöd av det ovan anförda, beräknas för kronans del uppgå till sammanlagt
31,530 kronor. Härtill kan dock, såsom redan framhållits, komma uttaxering
med högst 25 procent å samma belopp.

Som Tyttbofallet icke ännu är utbyggt, behöver enligt stadgarna någon
utgift för detta fall nu ej göras. Då emellertid de kostnader, som belöpa på
Tyttbofallet och övriga obebyggda fall, tillsvidare måste av ägarna till bebyggda
fall förskottsvis täckas, törne vattenfallsstyrelsen böra erhålla ett förskott för
fullgörande av på kronan belöpande inbetalningar, som av detta skäl betingas.
Sammanlagt torde dessa inbetalningar ej överskrida 16,000 kronor.

De nu ifrågavarande bägge företagen avse — genom att möjliggöra ett
mera fullständigt utnyttjande av Flaten- respektive Snesensjöarnas vattenmagasin
än hittills utan flottningens äventyrande kunnat ske — att verka utjämnande
och reglerande på vattenföringen i Yästerdalälven och Dalälven nedanför
österdalälvens inflöde. De av företagen betingade kostnaderna, i och för sig
relativt små, hava för Dalälvens regleringsförenings del kunnat reduceras till
ovan angivna belopp, sedan Dalälvens flottningsförening, enligt med regleringsföreningen
träffad preliminär överenskommelse, förklarat sig villig att bidraga till
företagen med sammanlagt cirka 34,000 kronor. Priset för den energi, regleringarna
beräknas giva som vinst, har även av vattenfallsstyrelsen befunnits så lågt, att
företagen måste anses vara för regleringsföreningen och därmed jämväl för kronan
ekonomiskt förmånliga.»

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda
kronan såsom ägare av Älvkarlebyfallet med därtill hörande forsar samt
Tyttboforsen att till utförande av regeringsarbete!! vid Flaten- och Snesensjöarna
inom Nås’ sektion enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad
plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall; dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan
för Älvkarlebyfallet belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp av 31,530 kronor;
dels ock förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett be -

8 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

[7.] lopp av 16,000 kronor för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av
obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på
dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden.

mfntschefen regleringen av ifrågavarande sjöar möjliggör ett bättre utnytt men

sc egen. jan(je av Dalälvens vattenkraft samt synes bliva för staten ekonomiskt
förmånlig och då statens deltagande i regleringsföretaget torde utgöra
en huvudförutsättning för att detsamma skall komma till stånd, anser
jag mig böra tillstyrka, att staten må deltaga i företaget samt att därför
erforderliga, relativt obetydliga belopp ställas till vattenfallsstyrelsens
förfogande. I likhet med vad förut ägt rum i liknande fall torde det anslag,
som erfordras för gäldande av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande
andel i regleringskostnaden eller 31,530 kronor, böra bestridas med
fast upplåning samt de på kronan belöpande medel, som skola förskjutas,
eller 16,000 kronor, anvisas att utgå av tillfälliga lånemedel.
I den mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras
till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,
som uppkommit av lånemedel.

På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 maj
1921 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att
besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 maj 1922.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen
att under iakttagande av de särskilda föreskrifter,
som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda
kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med
därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen att till utförande
av regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna
enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan
lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av................kronor 31,530;

dels ock för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas
av att ägarna till obebyggda fall i Daläven icke
äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall be -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 drs tilläggsstat.

löpande andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat [7].
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av................kronor 16,000.

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Ifrågasatt ersättning för kostnader för vissa utredningar angående utnyttjandet
av vattenfall.

I skrivelse den 27 september 1921 har vattenfallsstyrelsen hem- ifrågasatt
ställt om anslag till täckande av kostnader för vissa utredningar rörande f^kostnautnyttjandet
av statsverket tillhöriga icke utbyggda vattenfall. Yissautred

De utredningar, som sålunda avses, beröra följande vattenfall, näm-''Xgar anligen:
de för elektrisk drift vid statens järnvägar inköpta fallen, Laholms gående utvattenfall,
Tyttboforsen i Dalälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv, avvattenStadsforsen
och Österåsforsarna i Indalsälven samt vissa vattenfall i falk
Ångermanälven och Fjällsjöälven.

Till täckande av de kostnader, vattenfallsstyrelsen redan fått vidkännas
för ifrågavarande utredningar, samt för bestridande av för år
1922 beräknade utgifter för samma ändamål har styrelsen ansett erfordras
nedan angivna belopp:

De för elektrisk drift vid statens järnvägar inköpta vattenfallen
i Lagan, Motala ström och Järleån . . . kronor 165,000

Laholms vattenfall................. » 35,000

Tyttboforsen i Dalälven............... » 17,000

Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt reglering av Ume

älvs källsjöar................. » 135,000

Stadsforsen och Österåsforsarna i Indalsälven..... » 113,000

Vissa vattenfall i Ångermanälven och Fjällsjöälven ... » 50,000

Summa kronor 515,000

I sin framställning yttrar vattenfallsstyrelsen, att nu berörda kostnader
rätteligen borde bestridas av de framtida kapitalökningsanslag,
som eventuellt kunde komma att beviljas för utförandet av motsvarande
vattenkraftsanläggningar. Då det emellertid vore ovisst, när ifrågavarande
anläggningar kunde komma till utförande, och då de sammanlagda
utredningskostnaderna uppginge till ett jämförelsevis stort belopp,
som på ett ofördelaktigt sätt minskade vattenfallsstyrelsens likvida
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 2

10 utgifter för kapitalökning: bil. 1. 1922 års tilläggsstat.

rörelsemedel, hade styrelsen funnit det vara riktigast att nu anhålla om
ett kapitalökningsanslag för täckande av dessa utredningskostnader. Enär
ifrågavarande kostnader delvis redan vore utgivna och delvis komme att
utgivas under tiden till 1922 års utgång, borde enligt styrelsens meningnämnda
anslag anvisas på tilläggsstaten för år 1922.

Departe- Det synes mig kunna ifrågasättas, om nu berörda kostnader böra,

mentschefen. åtminstone i sin helhet, täckas genom anslag till kapitalökning. Att
märka är sålunda, att en väsentlig del av dessa kostnader utgöres av
avlöningar till viss å extra stat inom styrelsen anställd personal, som
varit sysselsatt med ifrågavarande utredningar. Efter närmare utredningar
av styrelsen torde böra övervägas, om ej åtminstone sistnämnda
kostnad bör gäldas i annan ordning än den föreslagna. Någon framställning
i ämnet till riksdagen har jag ej ansett nu böra avlåtas.

D. Gemensamma anslag.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om
anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten 31 i
avdelningen utgifter för kapitalökning för tiden 1 januari—30 juni 1923
får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[8.] att till inventarier för statens vattenfallsverk på

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av................kronor 500,000.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 1922 urs tilläggsstat.

Gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar
ock vattenfallsverk.

Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks
räkning för bekämpande av arbetslösheten.

Med bifall till Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning (proposi- [9.]
tion nr 158) anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 ettArt>eten för
reservationsanslag av 9,000,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts bestäm- Arkets"
mande användas för sådana arbeten vid telegrafverket, statens järnvägar . samt
och statens vattenfallsverk, vilka kunde påkallas för bekämpande av ar- järnvägars
betslösheten. och vatten Av

nämnda anslag hava under året för dylika arbeten disponerats bakning*
vid telegrafverket 2,000,000 kronor, vid statens järnvägar 4,990,000 för bekämkronor
och vid statens vattenfallsverk 1,590,000 kronor eller tillhopa jfrbetslöV 8,

580,000 kronor. heten.

Förhållandena å arbetsmarknaden äro emellertid sådana, att anslag
för anordnande vid ifrågavarande verk av arbeten för avhjälpande av
arbetslösheten erfordras jämväl för år 1922. Enligt vad gjorda beräkningar
givit vid handen, skulle för ändamålet erfordras, inbegripet vad
som återstår av 1921 års anslag, omkring 12,000,000 kronor. Hela detta
belopp lärer emellertid icke behöva anvisas av riksdagen. Såsom redan
nledningsvis antytts, har jag nämligen för avsikt att föreslå Kungl.

Maj:t att inhämta riksdagens medgivande att för nu ifrågavarande arbeten
använda de besparingar, som torde uppkomma å de av 1920 års
riksdag anvisade reservationsanslagen om tillhopa 17,500,000 kronor till
uppförande av bostadshus för tjänstemän vid de fyra kommunikationsverken.
Av riksdagen skulle därför som nytt anslag behöva äskas endast
5,000,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan komma att avlåtas, för sådana arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning,
vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslös -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

[9-]

heten, på tilläggsstat för år 1922 beräkna ett reservationsanslag
av..........kronor 5,000,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla samt förordnar, att utdrag av detta protokoll
skall överlämnas till finansdepartementet för iakttagande
vid författande av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat till riksstaten för
år 1922.

Ur protokollet:

August Wrede.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilluggsstat.

Sammandrag och register

till

Utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1922

för

de till kommunikationsdepartementet hörande aifärsdrivande verk.

			Att täckas av
Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor	Ö.	Kronor	ö.
		Statens vattenfallsverk.
		A. Kanalverk.
		Trollhätte kanal.
i	2	Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-	130,000
		hatte kanal, reservationsanslag......	~
		B. Kraftverk.
		Trollhätte kraftverk.
2	4	1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, re-
		servationsanslag.............	400,000	—
3	5	2. Profilreglering av Göta älv mellan Troll-
		hättan och Vargön, reservationsanslag . . .	800,000	—
4	5	3. Förberedande åtgärder för Vänerns reglering,
		reservationsanslag............	300,000	—
		Lule älvs kraftverk.
5	5	1. Inlösen av egna hem och handelslokaler vid
		Harsprånget, reservationsanslag......	510,000	—
6	5	2. Reglering av Suorvasjöarna, reservations-
		anslag .................'' .	1,500,000	1—
		Transport	3,640,000	—

Summa

Kronor ö

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års Uttåggsstat.

			Att täckas av	Summa
Pankt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
7	5	Transport Älvkarleby kraftverk. Regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna, reservationsanslag.......	3,640,000 31,530 16,000	—		—
7	5	Förskottsinbetalningar för samma reglerings-arbeten, reservationsanslag, att utgå av till-fälliga lånemedel........	_
	9	C. Statens vattenfalls verks fastig-hetsförvaltning. Kostnader för vissa utredningar angående ut-nyttjande av statsverket tillhöriga icke ut-byggda vattenfall..........
8 1	10	D. Gemensamma anslag. Inventarier för statens vattenfallsverk, reserva-tionsanslag ........	500,000
		Säger för statens vattenfallsverk	4,187,530	—	—	—I	4,187,530	_
9	11	Gemensamt anslag för telegraf-verket samt statens järnvägar och vattenfallsverk. Arbeten för telegrafverkets samt statens järn-vägars och vattenfallsverks räkning för bekäm-pande av arbetslösheten, reservationsanslag	*5,000,000			;
		Säger för gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk	5,000,000				5,000,000
		Summa av utgifter för kapitalökning	—	-1	—\|	-I	9,187,53o\|

* Beräknat anslag.

Stockholm 1921. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

212451

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1922 års till äg g sstat.

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1922.

Utgifter för kapitalökning1.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, anmäler ett
till socialdepartementet hörande ärende angående utgifter för kapitalökning,
vilket synes böra föranleda äskande å tilläggsstat för år 1922,
och anför därvid följande.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.

Alltsedan år 1911 har riksdagen tid efter annan anvisat medel för
avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. Senast
anvisade riksdagen år 1920 (skrivelse nr 377) för detta ändamål, under
rubriken »utgifter för kapitalökning», dels å tilläggsstat för år 1920 ett
reservationsanslag å 40,000 kronor, dels ock å riksstaten för år 1921
ett reservationsanslag av 400,000 kronor, båda beloppen att utgå av
lånemedel.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets
vid Mörby egnahemsförening m. b. p. a. gjort framställning, att ytterligare
anslag å tillhopa 810,000 kronor måtte ställas till förfogande för
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[1-]

Lånefonden
för tjänstemannasamhället

vid Mörby.

2468 21

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1922 års tilläggsstat.

ökning av berörda lånefond. Jag anser, att detta spörsmål bör behandlas
i samband med frågan om andra statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen,
varom, efter vad jag i annat sammanhang antytt, särskild
proposition synes böra avlåtas till riksdagen.

Redan nu anser jag mig dock böra förutskicka, att på grund av
den statsfinansiella situationen en nedsättning av det av föreningen begärda
beloppet i varje fall bliver nödvändig. Såvitt nu kan bedömas,
lärer anslagsäskandet för ifrågavarande ändamål böra begränsas till ett
belopp av 320,000 kronor på tilläggsstat för år 1922.

Med anledning av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som senare
kan varda riksdagen förelagd, för avsättning till lånefonden
för tjänstemannasamhället vid Mörby under
utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1922
beräkna, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag.............................. kronor 320,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter förena sig,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att utdrag av detta protokoll skall överlämnas
till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid
författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

Fritz von Schwerin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års t/l/äggsstat, bil. 3.

Bil. 3.

Tilläggsstaten för år 1922.
Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbriilcsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brantjng, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Linders anmäler ett
till nämnda departement hörande ärende rörande utgifter för kapitalökning,
vilket synts böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å
tilläggsstat för 1922, och yttrar därvid följande:

Statens utlåningsfonder:

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av f]_."
ärendena angående utgifter för kapitalökning för tiden 1 januari—30 Egnahemsjuni
1923 anfört i punkten 2 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte före- lånet°ndenslå
riksdagen att

dels medgiva, att Kung]. Maj:t må under 1922,
utöver förut medgiven utlåning av intill 12,000,000
kronor, disponera ett ytterligare belopp av intill 1,000,000
kronor såsom lån från egnahemslånefonden för bostadslägenheter,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

2 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat, bil. 3.

dels och såsom kapitalökning för samma fond å
tilläggsstat för 1922 anvisa ett reservationsanslag
av......................................... kronor 2,200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla samt förordnar
tillika, att utdrag av protokollet härom skall tillställas
finansdepartementet för iakttagande vid uppgörande
av förslag till tilläggsstat för 1922.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat; bil. 4.

Bil. 4.

Utdrag av protokollet över han dels är en deri, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1921.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Svensson, anför:

Fonden för torvindustriens befrämjande inrättades enligt beslut av
1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet
tillhandahålla ett belopp av 1,500,000 kronor. Sedermera hava till kapitalökning
för fonden anvisats av 1907 års riksdag 2,000,000 kronor,
av 1917 års riksdag 650,000 kronor, av 1918 års riksdag 3,000,000
kronor och av 1921 års riksdag 750,000 kronor. Något visst högsta
årligt utlåningsbelopp är icke föreskrivet, utan Kungl. Magt äger för
utlåning disponera fondens hela tillgängliga kapital. Enligt den för
lånerörelsen gällande kungörélaen den 19 juni 1917 (nr 429) skall utlämnat
lån, efter att under fyra år hava varit am or terings fritt, återbetalas
under därpå följande tolv år med en tolftedel om året, så att det
är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde året.

Vid lånefondens inrättande bestämdes dessutom det villkoret, att
lån finge beviljas till högst så stort belopp, som svarade mot två tredjedelar
av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av beräknad
anläggningskostnad för företag, som vid tiden för låneansökans
ingivande ännu icke fullbordats. I framställning den 18 februari 1918
föreslog emellertid 1916 års torvkommitté — efter erinran att å ena sidan
stat''finausiella hänsyn gjorde det nödvändigt att i möjligaste mån begränsa
nya anspråk och å andra sidan det vore önskvärt, att så många
anläggningar som möjligt skulle komma i åtnjutande av torvlån — att
för det dåvarande lån ur fonden för torvindmtriens befrämjande måtte,
där ej undantagsvis särskilda omständigheter annat föranledde, beviljas
till högst hälften av de uppskattade anläggningskostnaderna och under
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Torvindustri•
lånefonden.

1916 års torvkommittés

framställning
den 9 mars
1920.

2 . Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat-. bil. 4.

inga förhållanden till högre belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik
och 100,000 kronor för torvströfabrik. Kommittén gjorde i detta
sammanhang gällande den uppfattning, att vid den tiden rådande konjunkturer
otvivelaktigt i viss mån underlättade anskaffande av privat
kapital för torvindustriella anläggningar, varför en begränsning för tillfället
av statslånens belopp kunde anses berättigad och önskvärd.

I överensstämmelse med detta förslag avläts proposition till 1918
års riksdag, nr 404, vilken proposition av riksdagen bifölls. Genom
kungörelse den 1 juli 1918 (nr 502) förordnade därefter Kungl. Maj:t om
ändrad lydelse av punkten 2 i förenämnda kungörelse den 19 juni 1917,
i följd varav lån numera beviljas till högst så stort belopp, som svarar
mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnad eller av
beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för ingivandet
av låneansökan ännu icke fullbordats, dock att undantagsvis beträffande
nytt företag, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda,
lån beviljas intill två tredjedelar av förenämnda kostnader, varjämte
gäller, att för samma företag lån i varje fall icke beviljas till högre
belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för
torvströfabrik.

1 skrivelse den 29 augusti 1921 har nu kommerskollegium hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för anvisande till kapitalökning
för torvlånefonden dels å tilläggsstat för år 1922 av ett reservationsanslag
av 750,000 kronor, dels ock å riksstaten för förra hälften av
år 1923 av ett dylikt anslag å 500,000 kronor.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för den av kollegium
sålunda gjorda framställningen, anser jag mig böra i korthet erinra om
de till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser — intagna å sidorna 2—8 under
»utgifter för kapitalökning: bil. 5» i den till riksdagen avlåtna propositionen
nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 — som föranledde
Kungl. Maj:t att hos 1921 års riksdag äska anslag till kapitalökning
för fonden, ävensom om den ställning, samma års riksdag intog
i frågan.

Sedan civilingenjören Otto Hallström enligt uppdrag av interimstyrelsen
för en planerad sammanslutning av bränntorvfabriker i en den
16 februari 1920 dagtecknad skrift hos Kungl. Maj:t hemställt om åtgärders
vidtagande för åstadkommande av sådana ändringar i villkoren

Utgifter för kapitalökning; 1922 års t/l/äggsstat: bil. 4. .‘3

för torvlån, att lån skulle kunna beviljas med belopp av intill två tred jedelar
av anläggnings uppskattade värde, samt att bestämmelserna om
vissa högsta lånebelopp måtte bortfalla, avgav 1910 års torvkommitté
den 9 mars 1920 utlåtande i ärendet, därvid kommittén till en början
meddelade, att enligt av kommittén utförda undersökningar lånebehovet,
vid bifall till sökandens framställning, för åren 1920 och 1921 skulle
utgöra omkring 8 miljoner kronor.

Vad angick själva saken, tillstyrkte kommittén en återgång till
den före år 1918 gällande bestämmelsen, att torvlån finge utlämnas med
belopp av intill två tredjedelar av anläggnings uppskattade värde. Däremot
borde enligt kommitténs mening gällande maximigränser för lån
såsom regel bibehållas. Endast undantagsvis, när särskilda omständigheter
prövades därtill föranleda, borde lån beviljas till högre belopp än
det bestämda maximibeloppet. Lånebehovet vid ett genomförande av
de utav kommittén sålunda föreslagna förändrade bestämmelserna uppskattades
av kommittén till 6,760,000 kronor. Kommittén, som val
ansåg det önskvärt, att detta belopp i dess helhet kunde ställas till
förfogande,, förklarade sig emellertid hava funnit, att en viss återhållsamhet
vore påkallad av statsfinansiella skäl, och stannade för den skull
vid att föreslå en ökning av torvlånefonden med 4,500,000 kronor,
avsedda enbart för tillgodoseende av bränntorvindustriens lånebehov.

Jämväl kommerskollegium och lantbruksstyrelsen avgåvo utlåtande
i ärendet, dagtecknat den 12 mars 1920. Ämbetsverken överlämnade
därvid ett yttrande av statens förste torvingenjör, däri denne gjorde
gällande, att en ökning av torvlånefonden med 7,000,000 kronor vore
behövlig för beredande av lån till två tredjedelar av anläggningskostnaderna.

För egen del förklarade sig ämbetsverken anse, att någon ändring
i maximilånebeloppen icke borde ifrågakomma, samt att lånekvoten fortfarande
i regeln borde utgöra hälften av anläggningskostnaden. De
uttalade sig dock för, att undantag från denna regel borde kunna lämnas
i något större utsträckning, än de i ämnet gällande bestämmelserna
medgåvo. I sådant syfte föreslogo ämbetsverken viss ändrad lydelse av
samma bestämmelser.

Någon proposition vare sig om kapitalökning för torvlånefonden
eller om ändring i lånevillkoren blev emellertid icke till 1920 års riksdag
avlåten.

Kommer s kollegitim
och
lantbruksstyrelsen
den 12
mars 1920.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

kolt um och Sedermera hemställde kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i

la''it bruk t åt’.- gemensam skrivelse den 29 september 1920, under erinran om förerelleptfmber9
namnda avr 1916 års torvkommitté gjorda framställning om ökning av
1920." torvlånefonden med ett belopp av 4,500,000 krouor, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden anvisa för
vartdera av åren 1921 och 1922 ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.

Till stöd för framställningen anförde ämbetsverken följande:

»Hos lantbruksstyrelsen har nu statens för ste torvingenjör hemställt om vidtagande
av åtgärder, i syfte att torvlånefonden för vartdera av åren 1921 och 1922
måtte ökas med, förslagsvis, 2,5o0,000 kronor eller tillsammans 5,000,0()0 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet få kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
i ärendet anföra följande.

Av från statskontoret inhämtade uppgifter och å lantbruksstyrelsen förd
liggare över av Kungl. Maj:t under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1920 beviljade
torvlån framgår, att torvlånefondens disponibla tillgångar sistnämnda dag
utgjorde omkring 2,254,050 kronor. Under behandling hos ämbetsverken föreligga
för närvarande ansökningar om torvlån å tillhopa 836,000 kronor, varjämte till
förste torvingenjörens granskning hänskjutits ansökningar om torvlån å sammanlagt
1,465,950 kronor eller tillhopa 2,301,950 kronor. Under förutsättning att
samtliga ifrågavarande låneansökningar kunna före den 1 januari 1921 underställas
Kungl. Maj:ts prövning och inom samma tid av Kungl. Maj:t slutbehandlas, skulle
alltså lånekrav till ett belopp av 47,900 kronor icke kunna tillgodoses.

Av den utredning, förste torvingenjören efter inhämtande av upplysningar
från torvingenjörerna verkställt rörande hos dem under behandling varande torvlåneärenden,
framgår, att lånekrav å cirka 2,000,000 kronor torde vara att förvänta
under år 1921.

_ Bifogade tablå utvisar, att anspråken å lån från torvlånefonden år från år
varit i hög grad växlande. Medan under åren 1910—1915 lån från fonden årligen
utgingo med ett sammanlagt belopp av i medeltal 138,000 kronor, inträffade åren
1916 och 1917 en avsevärd förhöjning, varefter tendensen under år 1918 åter var
stadd i sjunkande. Under åren 1919 och 1920 har sedermera fonden anlitats i så
hög grad, att den inom närmaste tiden beräknas vara i sin helhet tagen i anspråk.
För mötande av de stora krav, som enligt förste torvingenjörens utredning synas
komma att under år 1921 ställas på fonden, torde alltså en ökning av fondens
kapital bliva nödvändig. Med avseende härå må anföras, att under år 1920 ett
belopp av 300,000 kronor influtit till fonden i amorteringar på utestående lån.
Enligt hos statskontoret inhämtade upplysningar komma emellertid enligt där gjorda
beräkningar under åren 1921 och 1922 att inflyta allenast respektive 150,000 kronor
och 200,000 kronor i dylika amorteringar.

Emellertid torde knappast samtliga hos ämbetsverken och förste torvingenjören
för närvarande inneliggande torvlåneärenden hinna att slutbehandlas under år
1921. Med hänsyn härtill ävensom till den rådande penpingknappheten synes ökningen
av torvlånefonden under år 1921 kunna begränsas till 1,500.000 kronor.

Givetvis är det icke möjligt att redan nu på ett tillförlitligt sätt beräkna

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat: bil. 4. 5

behovet i förevarande avseende under år 1922. Ämbetsverken anse sig dock böra
ifrågasätta, att jämväl för sistnämnda år till förstärkning av ifrågavarande lånefond
måtte anvisas ett belopp av 1,500,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställa kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
— under åberopande av sin skrivelse den 30 augusti 1920 till chefen för
handelsdepartementet angående förslag till anslagsäskanden hos 1921 års riksdag —
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden för torvindustriens
befrämjande anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstat för år
1921 1,500,000 kronor, dels ock för år 1922 likaledes 1,500,000 kronor.»

Den i ämbetsverkens förevarande skrivelse omnämnda tablån över
ur fonden beviljade lån hade följande utseende:

Lån ur torvlånefonden.

År	Kronor.	År	Kronor.
1903 ....................	100,000	1913 ...............................	......... 125,500
1904 ....................	.................... 719,400	1914 ...............................	......... 123,500
1905 ....................	.................... 288,100	1915 ...............................	......... 164,100
1906 ....................	.................... 546,400	1916 ..............................	......... 773,600
1907 ....................	.................... 1,299,800	1917 ...............................	......... 701,300
1908 ....................	.................... 824,100	1918 ..............................	.......... 383,900
1909 ....................	..................... 225,000	1919 ...............................	.......... 2,478,391
1910 .................... 1911 ....................	.................... 145,840 .................... 130,500	1920 t. o. m. V»...........	.......... 804,300

Vid föredragning i statsrådet av propositionen om tilläggsstat till
riksstaten för år 1921, i vad denna proposition rörde kapitalökning för
tor vlånefonden, fann sig min företrädare i ämbetet icke kunna förorda
några lättnader i bestämmelserna om lånegränserna. Då han alltså icke
biträdde torvkommitténs förslag om höjning av lånegränserna för torvlån,
ansåg han sig icke behöva närmare ingå i prövning av kommitténs
på grundval av en dylik höjning fotade förslag om kapitalökning till
fonden.

Vidkommande åter ämbetsverkens i dylikt syfte gjorda framställning
framhöll han, att det ju till en början vore att märka, att fonden,
vars disponibla tillgångar den 31 augusti i920 utgjorde omkring 2,254,050
kronor, av myndigheterna beräknats helt och hållet komma att tagas i
anspråk för låneansökningar, som redan vid sagda tidpunkt lågo under
behandling. Under sådana omständigheter och då han ansåg det vara
av stor vikt, att särskilt bränntorvindustrien sattes i stånd att vidmakthålla
och utveckla sin verksamhet — en kraftigt ökad torvproduktion
kunde i hög grad bidraga till avhjälpande av svårigheterna i fråga om
vårt lands förseende med bränsle — vore det enligt hans mening nödvändigt
att vidtaga åtgärder för att ytterligare kapitaltillgångar tillfördes

Chefens för
handelsdepartementet

yttrande den
31 december
1920.

Statsutskottets
utlåtande
nr 81 vid 1921
års riksdag.

Seservation
vid utskottets
utlåtande.

1921 års riksdags
beslut.

6 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

fonden, helst som, enligt vad som upplysts, i amorteringar å utelöpande
lån under åren 1921 och 1922 icke beräknades inflyta mera än respektive

150,000 och 200,000 krono!-. Med hänsyn till den tryckta finansiella
situationen ansåg han sig emellertid icke kunna förorda större kapitaltillskott
till fonden än 1,500,000 kronor. Detta belopp, vilket syntes
honom företrädesvis böra avses för bränntorvanläggningar, borde i sin
helhet bland utgifter för kapitalökning äskas å 1921 års tilläggsstat.

I enlighet härmed beslöt Kung]. Maj:t föreslå riksdagen att till
kapitalökning för fonden för torvindustriens befrämjande å tilläggsstat
för år 1921 bland utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.

I sitt den 22 april 1921 över Kungl. Majrts ifrågavarande framställning
avgivna utlåtande, nr 81, anförde statsutskottet följande.

Trots det på torvområdet i viss mån förändrade läge, som inträffat
genom den starka nedgången av priserna på bränsleämnen av olika slag,
kvarstode, enligt vad av utskottet införskaffade upplysningar gä ve vid
handen, alltjämt stora behov av lån från torvindustrilånefonden, vilka
icke med fondens dåvarande tillgångar kunde tillgodoses. Detta förhållande
ävensom önskvärdheten av att kunna i möjligaste mån understödja
den enskilda företagsamheten i dess ansträngningar för att åstadkomma
ett ökat utnyttjande av landets torvtillgångar syntes enligt utskottets
mening motivera beviljandet av ytterligare kapitaltillskott till
ifrågavarande fond, vilken tillkommit på riksdagens eget initiativ. Med
hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån bringa ned statsutgifterna
även för ändamål sådana som detta, hade utskottet dock ansett
det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 1,500,000 kronor, böra begränsas
till 1,200,000 kronor.

I enlighet därmed hemställde utskottet, att riksdagen måtte till
kapitalökning för fonden å tilläggsstat för år 1921 bland utgifter för
kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Vid utskottets utlåtande fanns fogad en reservation av tre av utskottets
ledamöter, vilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte till kapitalökning för fonden anvisa ett reservationsanslag
av allenast 750,000 kronor.

Under den debatt, som i kamrarna uppstod vid propositionens
behandling, visade det 6ig, att meningarna i frågan voro ytterst delade.
De talare, som anslöto sig till reservanternas åsikt, framhöllo, bland

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4 7

annat, dels att det erbjöde stora svårigheter att med nuvarande metoder
för torvtillverkning åstadkomma en bärkraftig svensk torvindustri, dels
oek att, då priset på bränntorv helt oeh hållet reglerades av priset på
stenkol, torvindustrien, med hänsyn till den inträdda lågkonjunkturen
för stenkol liksom för bränsle över huvud taget, icke syntes kunna
fortsätta sin produktion med utsikt till framgång. Från motsatta sidan
uttalades åter, att, då torvlånefonden tillkommit på riksdagens eget
initiativ och statsmakterna under kristiden på grund av den då rådande
knappa bränsletillgången i viss mån gynnat uppkomsten av nya torvanläggningar,
det förelåge en moralisk förpliktelse för riksdagen att
stödja de företag, som grundats i förlitande på att erhålla lån från fonden.

Båda kamrarna fattade härefter beslut i enlighet med den vid
statsutskottets utlåtande fogade reservationen, första kammaren med 88
röster mot 22 och andra kammaren utan votering.

I sin ovanberörda skrivelse den 29 augusti 1921 rörande anslag
till ytterligare kapitalökning för fonden anför kommerskollegium nu
följande:

»Enligt uppgift från statskontoret, bilagd en från förste torvingenjören
kollegium tillhandakommen, härjämte överlämnad framställning i ämnet, återstod
efter den 15 juli 1921 under innevarande år disponibelt för nya lån ett belopp av
949,662 kronor 95 öre. Genom att ett företag, enligt gjord anmälan, ej kommer
att taga sitt torvlån i anspråk, växer det för ändamålet tillgängliga beloppet till
omkring 1,000,000 kronor.

För åren 1922 och 1923 har fonden att som inkomster påräkna allenast de
årliga amorteringarna, vilka, enligt upplysningar, som kollegium dels under hand
inhämtat frän statskontoret och dels erhållit genom en från förste torvingenjören
inkommen, härjämte överlämnad skrivelse, endast med något tiotusental kronor
kunna beräknas överskjuta 100,000 kronor för vartdera året.

Nuvarande svårigheter inom torvindustrien medföra, att åtskilliga företag
härinom kunna väntas råka i ekonomiska svårigheter. Ej minst kan detta bliva
fallet med sådana under kriget anlagda bränntorvfabriker, som haft att räkna med
högt uppdrivna anläggningskostnader men ej hunnit tillgodogöra sig de för torvhanteringen
gynnsamma konjunkturer, kristidsförhållandena en gång medförde. Då
sådana fabrikers tillkomst under kristiden i hög grad gynnades av statsmakterna,
lärer staten i sådana fall böra anse sig hava en viss moralisk förpliktelse att i fall
av behov träda stödjande emellan.

Erfordras alltså bidrag ur fonden för stödjande av dessa företag, kan behovet
av medel för åstadkommande av nya bränntorvfabriksanläggningar ej vara avsevärt.
Nyanläggningarna böra, enligt kollegii åsikt, vid nuvarande marknadsläge
avse huvudsakligen företag för egen förbrukning.

Härtill kan komma, att anläggandet av en eller annan torvströfabrik å sådan
trakt, där dylika ej förut finnas, kan visas förtjäna understöd med lånemedel.

Vid angivandet av de belopp, varmed fonden kan behöva ökas under året

Kosvmerske Llet/ii
skrivelse
den 29 augusti
1921.

8 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

1922 och första halvåret 1928 anser sig kollegium böra iakttaga störstå möjliga
sparsamhet. Med hänsyn till att Eders Kung], Maj:t förut, i anledning av kollega
och lantbruksstyrelsens förberörda framställning om anslag för åren 1921 och 1922,
föreslagit riksdagen att anvisa 1,500,000 kronor för år 1921, synes emellertid nu
kunna föreslås, att den hälft av det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, som
icke beviljades, anvisas för år 1922.

Under förutsättning att ej heller 1923 års torvlån i avsevärd omfattning
beviljas för nyanläggningar och alltså endast ett mindre belopp behöver disponeras
redan före torvsäsongens början, torde anslagsbehovet för första halvåret 1923
kunna begränsas till 500,000 kronor.

Kollegium får i anslutning till vad sålunda anförts hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för anvisande till kapitalökning för fonden för torvindustriens
befrämjande dels å tilläggsstat för år 1922 av ett reservationsanslag av

750.000 kronor dels ock för förra hälften av år 1923 av ett reservationsanslag av

500.000 kronor.»

I den i kommerskollegii skrivelse omförmälda framställningen
från statens förste torvingenjör meddelas, bland annat, att under behandling
hos kollegium förelåge ansökningar om torvlån å tillhopa omkring

362.000 kronor, att därutöver till förste torvin gen j örens granskning
hänskjutits dylika ansökningar å sammanlagt 123,000 kronor, samt att,
såvitt av de under behandling hos torvingenjörerna varande torvärendena
framginge, lånekrav å ett ytterligare belopp av omkring 1,200,000
kronor kunde under den närmaste framtiden förväntas. Ett belopp å
cirka 1,685,000 kronor vore därför erforderligt, om torvlån i samtliga
fall skulle kunna beviljas. Då torvlånefondens för närvarande disponibla
behållning utgjorde omkring 1,000,000 kronor, skulle alltså,
därest kapitalförstärkning icke tillfördes fonden, icke ens de under den
närmaste tiden införväntade torvlåneansökningarna kunna helt bifallas,
utan en brist av sammanlagt 685,000 kronor uppstå. Men även för
framtida behov vore det nödvändigt att tillföra fonden nytt kapital. Med
hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen syntes dock detta för
närvarande böra inskränkas till 1,500,000 kronor för vartdera av åren
1922 och 1923.

Då jag — i anledning av kommerskollegii uttalanden rörande de
under kristiden tillkomna torvföretagen — ansett det äga visst intresse
att erhålla kännedom om antalet av och anläggningskostnaderna för
dylika företag, vilka ännu icke låtit sig avhöra lör utfående av torvlån,
har jag från kommerskollegium infordrat upplysningar härutinnan.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4. 9

Av en utav kollegium i sådant avseende avgiven, den 26 november
1921 dagtecknad promemoria inhämtas, att, enligt av torvingenjörerna
lämnade uppgifter, begäran om torvlån ännu icke framställts för 20 under
år 1917 anlagda torvfabriker med en sammanlagd anläggningskostnad
av omkring 2,346,000 kronor, för 40 under år 1918 anlagda fabriker
med en sammanlagd anläggningskostnad av omkring 5,354,000 kronor,
för 10 under år 1919 anlagda fabriker med en sammanlagd anläggningskostnad
av omkring 708,000 kronor och för 1 under år 1920 anlagd fabrik
med en anläggningskostnad av omkring 122,000 kronor, eller sålunda för
tillhopa 71 fabriker med en sammanlagd anläggningskostnad av omkring

8,530,000 kronor. Kommerskollegium upplyser samtidigt, att ifrågavarande
fabriker skulle kunna enligt gällande bestämmelser tillerkännas
torvlån till ett sammanlagt belopp av omkring 4,085,000 kronor..

Härtill lära emellertid komma ytterligare ett antal under krisåren
tillkomna torvföretag, om vilka torvingenjörerna sakna närmare kännedom.
Dessa företag uppskattas av kollegium till omkring ett femtiotal med en
beräknad anläggningskostnad av inemot 3,000,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen giver alltså vid handen, att
torvlånefondens disponibla tillgångar utgöra omkring 1,000,000 kronor,
att i amorteringar å utelöpande torvlån''under vartdera av åren 1922
och 1923 kunna antagas inflyta omkring 110,000 kronor, samt att det
under den närmaste tiden beräkneliga lånebehovet, sådant det framgår
av de hos kommerskollegium och torvingenjörerna under behandling
varande torvlåneärendena, uppgår till sammanlagt omkring 1,685,000
kronor. Enligt denna beräkning, vilken grundar sig på den förutsättningen,
att lån i samtliga fall skulle beviljas med högsta enligt nu
gällande bestämmelser medgivna belopp, skulle alltså redan för mötandet
av den närmaste tidens lånebehov en brist av omkring en halv miljon
kronor komma att föreligga.

Emellertid vill det synas mig, som om en dylik beräkning av
medelsbehovet icke vore så alldeles oangriplig. Till en början lärer
det väl kunna antagas, att, även om fullt tillräckliga medel funnes till
förfogande, icke alla ansökningar skulle föranleda beviljande av lån och
att, även där lån beviljades, lånebeloppet icke alltid sattes till det högsta
författningsenligt möjliga. Härtill kommer emellertid — och detta är
enligt min mening den viktigaste omständigheten — att det, med hänsyn
till det nu inträdda tryckta läget å torvmarknaden och de ytterst ovissa
framtidsutsikterna å detta område, framstår icke blott såsom rimligt
utan fastmer såsom alldeles nödvändigt att vid prövning av ansökningar
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Kommenko
Ih gii promemoria
den
12b november
1021.

Departements chefen.

10 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tUläggsstat: bil. 4.

om torvlån förfara vida strängare än tidigare skett och därvid framför
allt tillse, att lån icke beviljas andra företag än sådana, vilka kunna
antagas även under de förändrade konjunkturförhållandena vara fullt
ekonomiskt bärkraftiga. Att ett företag tillkommit under kristiden kan
sålunda enligt min mening icke anses i och för sig utgöra tillräcklig
anledning för beviljande av torvlån; endast därest företaget fyller nyss
angivna förutsättning, kan det vara med statens — och i längden också
med den enskildes — intressen förenligt, att detsamma genom statslån
sättes i tillfälle att fortsätta sin verksamhet.

Slutligen må framhållas, att även företag, som äro än så väl förtjänta
av statligt stöd, lära, i den bekymmersamma statsfinansiella situation,
som nu är för handen, få underkasta sig vissa reduceringar i de lånebelopp,
varpå de under normala förhållanden kunnat göra anspråk.

Aven om man sålunda bör kunna utgå ifrån, att torvlånefondens
nuvarande kapitaltillgångar jämte de till fonden inflytande amorteringarna
komma att någorlunda förslå till täckande av ovan omförmälda, mera
omedelbara lånebehov, lärer det likväl böra förutses, att, sedan samtliga
hos kommerskollegium och torvingenjörerna nu under behandling varande
låneärenden slutligt prövats, fondbehållningen så nedgått, att några
mera avsevärda tillgångar icke finnas tillgängliga för mötande av nya
låneanspråk. Fråga uppstår* då, huruvida och i vad mån ytterligare
kapitaltillgångar böra tillföras fonden.

Vid prövning av denna fråga är det å ena sidan uppenbart, att
såväl den tryckta budgetära ställningen som de å torvmarknaden rådande
depressionsförhållandena mana till den största återhållsamhet vid beviljandet
av nya medel för torvlåneändamål. Att vid beräkningen av
medelsbehovet taga hänsyn till alla de för flera år sedan tillkomna torvföretag,
vilka ännu icke framställt någon begäran om torvlån, synes
mig under sådana omständigheter icke böra ifrågakomma. Å andra
sidan kan det emellertid icke förbises, att även för framtiden fall torde
komma att givas — särskilt där fråga är om mindre torvföretag för
tillgodoseende av ortens behov av bränntorv och torvströ — då det
framstår såsom i hög grad önskvärt, att Kungl. Maj:t icke står utan
möjlighet att genom statslån träda stödjande emellan. För egen del är
jag, med hänsyn till sistnämnda omständighet, av den uppfattningen,
att torvlånefonden nu icke bör ställas alldeles utan kapitaltillskott, även om
detta tillskott av statsfinansiella och andra skäl synes mig böra hållas inom
snävast möjliga ram. Vid övervägande av samtliga på frågan inverkande
förhållanden har jag därför funnit mig böra tillstyrka, att till kapital -

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tMäggsstat: bil. 4.

ökning för torvlånefonden å tilläggsstaten för år 1922 äskas ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till kapitalökning för fonden för torvindustriens
befrämjande å tilläggsstut för år 1922 bland utgifter
för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 250,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av
protokollet härom skall tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

Elin Ry debet g.

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tUläggsstat, bil. 5.

Bil. 5.

FÖRTECKNING

over

utgifterna för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat.

Pankt i
bil. 1.

Statens affärsverksamhet.

A. Statens vattenfallsrerk.

Att täckas av
lånemedel.

Kronor.

andra statsinkomster.

Kronor.

11.] Trollhätte kanal...................................................... 130,000

[2.] Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad .................. 400,000

|3.) Profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön

[4.] Vänerns reglering ...................................................

(5.J Kraftstationen vid Harsprånget.................................

[6.] Reglering av Suorvasjöarna ....................................

[7.] Flaten- och Snesensjöarnas reglering .................

[8.] Inventarier för statens vattenfallsverk........................

800,000: —
300,000: —
510,000: —
1,500,000: —
47,530: —
500,000: —

B. Telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

[9.) Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och
vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten
............................................. .............. 1 5,000,000: —

Punkt i
bil. 2.

[1-1

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ...... 1 320,000:

Punkt i
bil. 3.

(1.) Egnahemslånefonden .

2,200,000: —

Punkt i
bil. 4.

(1.) Torvindustrilånefonden............................................ 250,000: —

Punkt i o

prot. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

[l.j Bränslekommissionen................................................ —-—

! Sid. i
bil. 1.

5
5
5
5
5

50,000,000: —

Sid.
bil. 2.

Sid. i
bil. 3.

Sid. i
bil. 4.

Sid. i
prot.

* Beräknat anslag.

Bihang till rikadagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)