Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185 (Proposition 1913:185)

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Nr 185.

Kungl. Majds nåcliga proposition till Riksdagen angående
ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36,
42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, av §§ 9—11,
15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, av §§ 6 8,

10, 14, 34 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 och av §§ 3—5, 8, 13,
14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i
förordningen om landsting den 21 mars 1862 m. in.;
given Stockholms slott den 4 april 1913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av §§ 8 —11, 14, 16, 17, 21, 27—36,
42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66
och 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

c) lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;

d) lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27,
31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21
mars 1862; och

e) stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 188 Käft. (Nr 185.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Xj a ^

om ändrad lydelse af §§ 8—11, 1.4, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 cell 77
i förordningen om komimmalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43,
51, 64, 74 och 77 i förordningen om komimmalstyrelse på landet den
21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — —--över läggningar

och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar
innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de
utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma
för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan
och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,
bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,
den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För
bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i
boet ombud utse.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 11-

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för--— rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande —--------särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte
styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad
lika röst.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för — — — — dem belöpande rösttal.
Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller
landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda delar, eu för
varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de
särskilda delarnas slutsummor. Längden upprättas i — — — — hos
kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd — — — — vid kommunalstämman företedda.

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest
inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes
gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må kommunalstämma
kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift
eller erläggande av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta
därom.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, såvida
beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot ej möter, införas i en eller flera tidningar inom orten.
Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkänna -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

givandet till de flestas kännedom. Förenar sig minst en tredjedel av de
närvarande om viss tidning, skall tillkännagivandet införas i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes
beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden, vilka
icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som bär ovan omförmälas,
skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse
nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs ankommer på kommunalstämma,
skall i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, tillhöra fullmäktige
och skall beträffande sådant- beslut i tillämpliga delar gälla vad här
ovan för kommunalstämmas beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma, som blivit utsatt
till dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka än kommunens huvudkyrka,
icke blivit berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst eller att kungörelse
ej blivit anslagen eller att tillkännagivande om stämma icke blivit
i tidning införd, må ej utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av
berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för
val av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en
i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl debiterings
och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande av val
till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga,
ävensom av revisorer. 1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må förstnämnda två kommunalstämmor, därest
skäl därtill föreligger, hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton
dagar efter den eljest för dessa stämmor ovan stadgade tid;

Ordinarie kommunalstämma i december äger att för det nästföljande
året besluta, å vilka dagar ordinarie kommunalstämma skall hållas,
eller, därest vissa dagar icke lämpligen kunna bestämmas, huruvida
ordinarie kommunalstämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige och för val
av landstingsmän ävensom om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom — — — — av sagda förvaltning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordföranden
biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras — — — ingående av borgen;
e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt — — — sådant vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktigskap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i frågor, som bär ovan sägs,
erfordras, stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut bos Konungens
befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 23.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser ........................ 12—20

» )) över 2,000 till och med 5,000 invånare utser ..... 21—25

» » » ö''000 » » » 10,000 » » 26—30

» )> » 10,000 invånare » ..... 31—40

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige,
som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt
och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma
stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäktige
eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,
utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de, som skola
i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter
kommunalstämmans förordnande, ske, där sådant i anledning av fattat
beslut om ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att hälften
av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna utses vartannat år.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer
än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse
minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att
varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje;
samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den män
utan olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
bestämmes, efter därom af kommunalnämnden uppgjort förslag, av
kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,
som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så
många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet
fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund bestämma,
huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets
ett valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker
finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom valkrets
delas i två eller flera valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad
i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunalfullmäktige
berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller
valkretsen i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan
skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.
Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun
eller valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande
och varde beslutet av Konungens befallningshavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör
sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad val -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 7

rätt utöva allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där lian är
mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,
tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger fast egendom eller är
för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Åger
han inom flera valdistrikt fast egendom, eller är han inom flera valdistrikt
skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen
av honom själv bestämmas, vilket ibland dessa han för
sin person önskar tillhöra.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17
centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra,
och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäktige, valet
avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst
en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller
beskaffenhet i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt.
Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de
sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å
färre namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som
icke är delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera
valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1
november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det
år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän
gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval
skall tiden för valet noggrannt angivas.

Äro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det år val
skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom distriktet
utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda valet
ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kallelse
av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma
stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av
kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma
är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman, äga
framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över sådan anmärkning.
Om röstberäkning galle vad för kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskalfenhet samt mitt på framsidan försedda med
eu utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Äro i kommun
flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas eu
stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för
vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

Kung!,. Majts Nåd. Proposition Nr 185.

nät, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt
täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt
för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan
valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att
den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad, och att i de fall, då valmanneh uppgiver sig vilja utöva
rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan
angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer
densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under
hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet
på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad
plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för
valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 136 höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas härefter
i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes
sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget
med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med
allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar
förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande; och
läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande
inläggas under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för
vilken valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av
stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det
röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt
röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,
erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ord -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ningen; med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts
i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;
och. så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakktages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma
andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn
det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för
varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,
som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,
gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ärfflå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 30 företagna forsta sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;
och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,
ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper
eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning
av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

som en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje
sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad
i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare
jämförelse utesluten.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande av
den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens befallningshavande
vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,
för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera
grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken plats
först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den
avgångnes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens Befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,
samt, där så lämligen kan ske, införas i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda valsedlar
icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den av -

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

gångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid, för
vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet, må lian däröver bos Konungen
anföra underdåniga besvär; och skall lian, vid förlust av talan, sist inom
en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse,
vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom
vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande
avlämnas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava
inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet
rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess
regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och
en vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig afsåga, om han
icke under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

§ 35.

Följande ärenden må — — -— — (nuvarande § 33) — — — —
ledamöter i kommunalnämnden.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest
inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes gudstjänst
inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan
kyrka. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen
den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde kunna
hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det pålyses;
dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om utgift eller
erläggande av bidrag därtill.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss plats
inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten, skall
ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som
ovan sägs, bör ock genom ordförandens försorg, såvitt möjligt är, senast
fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller ock med posten
till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri
besluta, såvida icke flera än hälften af dem äro tillstädes. År till följd
af stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig
hindrad — — (nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden
i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kommunalfullmäktige,
att vara tillstädes och i öfver]äggningarna, men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — —
— — kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i
§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i
sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,
deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll
eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen,
emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar,
ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämndens
handlingar och håller över dem register.

De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas
nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman
anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader,
såsom för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,
än även arvode, därest kommunalstämman anser sådant böra
till honom utgå. Vid bedömande av frågan, huruvida och till vilket
belopp arvode skäligen må utgå, bör hänsyn tagas såväl till den ord -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förande!! på grund av kommunens folkmängd eller utsträckning eller
andra kommunens förhållanden åvilande göromål som till kommunens
ekonomiska ställning.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom munalutskylder.

Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige
eller landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda
delar, en för varje valdistrikt och skall i sådant fall upprättas sammandrag
över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av — — — — restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningskavandes godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt
för att giva gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige
;

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande
av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning
och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode åt kommunalnämndens ordförande,
som i § 51 omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.

Beslut, som sålunda — — —- — — — fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar,
äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,
som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadganden,
äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången
av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas
vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestämmelser
skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913
meddelats.

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen
om konmranalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och. 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — — —
oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad
att — — -—• — — — stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
linnes.

§ io.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare linnes, utövas
rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de utse ett
ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad
lika röst.

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt kungöras
minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen bör

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en eller
flera tidningar, som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra
väljas, som genom spridning inom olika grupper av stadens invånare
bringa kallelsen till de flestas kännedom. 1 december månad avgöres
för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad, där stadsfullmäktige
finnes, av fullmäktige, i vilken eller vilka tidningar sådan kallelse
skall införas. Förenar sig därvid minst en tredjedel av de närvarande
om viss tidning, skall kallelse införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — — — — — — sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas
valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet
avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst
en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrannt angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en
utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden
är indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas
en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske
efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del
samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna
inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att
för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är
upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

liga bak sidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda
antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den, vars
rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han
själv därtill utser.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats
därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets
slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar,
förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet — — — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.

Om tidning utgives i staden, bör åtta dagar före sammanträdet
eller, där saken ej tål sådant uppskov, minst (lagen förut tillkänna -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

givande om sammanträdet, med uppgift å de ärenden, som därvid skola
förekomma, i nämnda tidning införas. Om flera tidningar i staden
utkomma, bör tillkännagivandet införas i den eller dem, där, enligt vad
i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde----— — beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där
ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Valen äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella,
om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och, om tidning utgives i staden,
i densamma eller, om flera tidningar utkomma, i den eller dem,
där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas,
kungöra att längden — — — — — taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas bos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta
femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga tillämpning
å utslag, som före den 1 juli 1913 meddelats.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser vanligen
intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrannt angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — —---oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad
att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.

§ 8.

Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes,
utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,
må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller — — — — må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad — —■ vittnens underskrift bestyrkt.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 185.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet
avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst eu
linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i aArseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Ej må -vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 185.

krets, för vilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. jTill valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del
samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver
sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl val förrättaren som allmänheten är synligt, när en
plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Talmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja
utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,att valsedeln, såvitt iakttagas
kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet
sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den
sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,
han själv därtill utser.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla,
som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14-

Mom. 1. Iiava vid valet — — — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för sjalva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — --------avgångne blivit vald.

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å
första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§ 35.

Val till beredningsutskottet ävensom, därest stadsfullmäktige till
särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller
vissa ärenden, val till sådant utskott eller kommitté äro, där två eller
flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande
äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i
beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande
stadgan den, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1
april 1915.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,
61 ocli 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, afl? §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33,
38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningskavande kungör i god tid före valen, i vilka
valkretsar val av landstingsmän och suppleanter skall förrättas samt
huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,
vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman
utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av namnen
anses så många, från början räknat, som motsvara antalet landstingsmän,
avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast valet av suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje avskilts ett mindre antal namn,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 188 höft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

från början räknat, anses dock allenast de sålunda avskilda främsta
namnen avse valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken användts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten
kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt
vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal landstingsmän, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5-

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den kommun,
där han är mantalsskriven, envar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.

2. Val av landstingsmän förrättas kommunvis.

År å landet kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av
kommunalfullmäktige, utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för
landstingsmannaval. Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts,
bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförliållandena
eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett
enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen
boende och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag
om sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om
upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre framställningtill
Konungens befallningshavande. Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma
by eller hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt.
I beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas
tiden för beslutets ikraftträdande och varde beslutet av Konungens

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

befallningshavande kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i
den ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningskavandes
utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om
kommunalstyrelse på landet.

3. Valman äger sin rösträtt utöva allenast vid valförrättning inom
det valdistrikt, där kan är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta å annan vid förrättningen valberättigad;
dock må ingen på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer
än en valman.

Fullmakten skall vara så upprättad som i förordningarna om kommunalstyrelse
föreskrives.

4. A landet förrättas landstingsmannaval i kommun, som utgör
ett valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera valdistrikt,
förrättas valet i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma. Höra
delar av samma valdistrikt till olika valkretsar, väljer vardera delen
för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga rum
under tider, då allmän gudstjänst kålles inom kommunen, och skall
fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två
timmar efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för
landstingsmannaval skall tiden för valet noggrannt angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma
i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom.
Till distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den
ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av
kommunens allmänna röstlängd, som afser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma
skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma
är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman,
äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över
sådan anmärkning.

Om röstberäkning gälle, vare sig valet försiggår å kommunaleller
distriktsstämma, vad för kommunalstämma är stadgat, dock att
begränsning med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med
en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert
utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt, för
vilket förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att
valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för
hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken
han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämm olokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola1 dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt
täcker utskärningen, varvid iakttaga, att om han tillika utövar rösträtt
för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan
valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen
detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att
den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva
rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt
iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan
angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen
synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer
densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln
under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att
i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själf därtill utser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valkuverten
jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens
kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och senast inom fjorton
dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens
befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domhavanden,
med små namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid förrättningen
förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

5. I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga
rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden och skall
fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två
timmar efter klockan fem eftermiddagen. 1 kungörelsen skall tiden för
valet noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning,
om röstberäkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning
mot längden gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själfva valet,
skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från
valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen minst
tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valförrättningen
avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor
samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 8.

1. Sedan valet av — — — — — landstingsmännen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmannavalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, eller där sammanräkningen avser grupp,
vilken allenast fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta
rösttalen, äro valda till suppleanter.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter från den grupp, för vilken han valts,
skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, att den eller de suppleanter,
som utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning,
intaga plats framför annan suppleant; att suppleanter, som
utsetts genom samma sammanräkning, intaga ordning inbördes efter
sina rösttal, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant, som blivit
tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen
anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist
inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,
vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom
vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens
befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande från domhavande
eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, infordrar
de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar. Sedan
den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har Konungens
befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava
inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet
rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess
regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrättas.

§ 14-

Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse, som i § 13
sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, tillkännagivande
därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke
i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie
landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda
ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande
om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya
valet gälle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och
5 här ovan är stadgat.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande
och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i samtliga länets kyrkor, i vilka gudstjänst
då hålles, ävensom av Konungens befallningshavande i god tid
avsändas för intagande jämväl minst fjorton dagar före mötet i tidning
inom länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop
av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina
fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet
att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter
godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må
över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt
rum, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande
och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag
att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande
eller vice ordförande.

§ 27-

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen eller, där
två eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av
dem, som är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande
blivit vald. Inträffar under mötet samtidigt förfall för både ordförande
och vice ordförande, utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets
ordinarie ledamöter att tjänstgöra såsom ordförande, till dess
förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under
tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnde äldste
ledamot tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden
avgår eller lians befattning eljest upphör, skall vice ordföranden
tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.
Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning
upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Ivonuugens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,
varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst
bland tingets ordinarie ledamöter utse två eller flera personer
att jämte ordföranden i tinget utgöra ett förvaltningsutskott, som
skall hava att med förvaltningen av landstingskassan. taga den befattning
samt att i övrigt handhava de åligganden, landstinget i särskild
instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott äro, där två
eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande
äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.
Utskottet utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer
Konungens befallningshavande samt varje medlem av landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling vid landstingets
lagtima möte, innefatta ett ämne inom landstingets befogenhet,
vara skriftligen uppsatt och senast tjugu dagar före landstingets början
avlämnat till sekreteraren, vilken det åligger ej mindre att över de
avgivna förslagen upprätta en lista än även att låta på landstingskassans
bekostnad trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst
åtta dagar före landstingets början till varje medlem av tinget översända
ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting bör nytt förslag, skriftligen uppsatt, minst
en vecka före landstingets början avlämnas till sekreteraren, som har
att därom underrätta ordföranden.

Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör
icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,
genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av
ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 1 saml. 136 käft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ej må annan::''ny fråga än den, som blivit på ovan angivet sätt
väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan icke
blivit av Kungl. Maj:t till landstinget hänskjuten eller härleder sig från
och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt förslag.

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola--(nuvarande § 31) —

— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som--— (nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de överlämnas till särskilt för sådan beredning
utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där
ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — — — — — —--— —---

— — — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande äro ense, verkställas med slutna
sedlar. Mellan dem, som, erhållit lika rösttal, skilje lotten.

2. 1 fråga om val, som, enligt vad i §§ 3 L och 38 stadgas, äro
proportionella, meddelas närmare bestämmelser om valsättet i särskild
stadga.

§ 40.

1. För att såsom — — — — — beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga-------§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget
taga inträde eller medgivande, varom i § 32 fjärde stycket sägs;

c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande — —- — — —
landstingets avgörande, nämligen:

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget
eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de ■— — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse
vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets
förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning--------för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kung!. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter
underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen
tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till eu var
av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må
kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens
i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å
ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande
ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom
beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordningstadgade
grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den
dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Kungi. Maj:t ställda underdåniga besvär.

Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande
ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i tidning inom länet införa
tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än
även underrättelse om den tid, inom vilken de till Kung! Maj:t ställda
besvären böra till Konungens befallningshavande ingivas ävensom
därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i § 61 sägs, inom
kommunerna anslås.

Vinnes ändring i — — — — — — — — —----må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

samt å allmän rådstuga.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga
val äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas, vad här
nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av
de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro
omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men
väl färre namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å
sedeln är tvetydigt, galle den dock för övriga namn.

3 §■

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet
av stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen
å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

.37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn
samt utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss
angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens
rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel
såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i
ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns
namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen
uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen
uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje
gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta
rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där
de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som
upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och
så vidare, men eljest, för varje .särskild sammanräkning, röstvärdet för
de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,
att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i
ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra
namnet i .ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är
berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera
andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som
motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har
samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräk -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

ning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom
en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare
jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som bär största rösttalet.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

6 §•

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av ledamöter
stadgat äga motsvarande tillämpning.

i §•

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som
den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, bär företräde framför övriga
suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp
med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars
namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom
gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först
tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

På inånga av de områden, som i vårt land äro lagda under den
kommunala självstyrelsen, har sedan tiden för kommunalförordningarnas
tillkomst — år 1862 — utvecklingen varit utomordentligt stark. De
kommunala uppgifterna hava alltjämt vuxit; och på allt flera områden
hava anspråk på kommunernas mellankomst uppstått. Ej underligt
då, att brister och ofullständigheter i kommunalförordningarna framträtt
i åtskilliga avseenden. På flera sådana brister har uppmärksamheten
fästs genom skrivelser från Riksdagen, beslut i dess kamrar, framställningar
från justitieombudsmannen, landsting och stadsfullmäktige
o. s. v. Tiden synes mig också nu vara inne att söka åstadkomma vissa
av de ändringar, som sålunda visat sig önskvärda. Bland de förslag,
jag kommer att framlägga, hava några i viss mån politisk karaktär,
syfta till att stärka personlighetsprincipen såsom grundval för den
kommunala rösträtten eller att utsträcka och förbättra den proportio -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

nella metoden vid åtskilliga val, andra avse att underlätta deltagandet
i det kommunala livet över huvud och åter andra att skapa snabbare
och enklare avgöranden i åtskilliga ärenden, som kunna dragas under
högre myndighets prövning.

I avseende å en stor avdelning av den kommunala verksamheten
framlägger jag nu intet reformförslag, nämligen i avseende å kommunernas
finanshushållning. Detta beror ingalunda därpå, att jag anser detta
område ej vara i behov av viss omdaning. Den kommunala hushållningen
synes mig tvärtom hava tagit dimensioner och upptagit verksamhetsgrenar,
för vilka säkerligen ej alltid de för 50 år sedan skapade formerna
räcka till. Jag vill blott erinra, att under det att år 1880 samtliga
kommuners och landstings årsbudgeter balanserade med en totalsiffra av
omkring 50 millioner kronor, utgjorde samma siffra för år 1910 omkring
205 millioner kronor. Kommunernas och landstingens skuldsumma
uppgick 1880 till omkring 88 millioner kronor, medan samma summa år
1910 belöpte sig till omkring 609 millioner kronor.

Emellertid är det klart att — just emedan den kommunala finansförvaltningen
vunnit sådan omfattning och berör så många och stora
intressen — ett ingripande på detta område kräver noggrann utredning
och mycken försiktighet. En utredning av kommunernas lånerätt
är också påbörjad, men något resultat av densamma har ännu ej
kunnat framläggas. I viss mån torde också frågan om kommunernas
finansförvaltning sammanhänga med ordnandet av den kommunala beskattningen,
som sedan några år är föremål för en omfattande undersökning.

Tvivelsutan tränger sig också fram i förgrunden frågan om eu utsträckning
av den kommunala rösträtten, en fråga som ingalunda torde
få anses slutgiltigt löst genom den normering av denna rösträtt, som
ägde rum år 1909.

Men jämväl denna fråga sammanhänger intimt med frågan om det
kommunala beskattnings väsendets ordnande samt statsmyndighetens ställning
till den kommunala beskattningsrätten; den erfordrar dessutom eu
ganska ingående statistisk utredning. Ej heller för nu berörda frågas
upptagande torde därför tiden nu vara inne.

Av de ändringsförslag, jag för närvarande anser böra framläggas,
upptager jag först frågan om avskaffandet av bolags och omyndigas
kommunala rösträtt.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och

omyndiga.

De rösträttsbestämmelser, som innehöllos i våra nu gällande kommunalförordningar
vid deras antagande år 1862, vilade på en genomförd
tillämpning av den principen, att, såsom de kommitterade, vilka
avgivit förslag till nämnda förordningar, i sitt betänkande anföra, oskyldighet
till bidrag till kommunens kassa och rösträttighet, enligt regeln,
utgöra varandras villkor och förutsätta varandra, och att röstvärdet
beräknas efter bidraget», med visst undantag allenast i fråga om de
minsta skattdragare. Då bolagen voro skattskyldiga till staten och
på den grund förpliktade att lämna bidrag till kommunernas utgifter,
tillädes även bolagen rösträtt inom desamma. Tanken på att fördela
den bolag tillkommande rösträtten på dess medlemmar efter deras
andelar avvisades av kommitterade, »i betraktande därav, att det egentligen
är näringen, som utgör grunden för bolagets rösträttighet, och
att således det intresse, denna näring kunde äga uti kommunens beslut,
måste vara detsamma för alla dess delar», varför kommitterade ansett
bolaget böra såsom enhet representeras. På samma grunder medgavs
utövning av kommunal rösträtt för omyndiga och stärbhus.

Det envar röstägande tillkommande rösttal skulle beräknas efter
det honom åsätta fyrktal eller den honom påförda bevillning till staten.
Bestämmelser saknades om begränsning uppåt av rösttalen.

Missnöje uppstod inom kort med anledning av det avgörande inflytande,
som därför inom vissa kommuner tillkom de större skattebetalarna,
bland dem bolagen, och redan under de närmaste åren efter kommunalförordningarnas
tillkomst framträdde inom Riksdagen en opposition
mot den bolagen tillerkända kommunala rösträtten.

Vid 1867 års riksdag, där förslag förelågo, bland annat, om ändringar
i bestämmelserna om kommunal rösträtt, yttrade lagutskottet, att vad
anginge rösträtten för aktiebolag, som av vissa motionärer förmenats
böra ersättas med att varje särskild aktieägare tillädes rösträtt för sin
andel i bolagets beskattade inkomst, mötte därvid den svårighet, att,
till följd av föreskrifterna i bevillningsförordningen, inkomsten av rörelsen
uppskattades och därför belöpande avgift påfördes varje bolag samfält
och således delägarna icke var för sig debiterades för deras andelar
däri; varjämte bevillningen skulle påföras bankbolag icke blott där
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 6

Historik.

1867: Lagutskottets

utlåtande
nr 67.

1868: Lagutskottets
uti.
nr 31.

1884: Motion
A. K. nr 68
av herr Lisa
Öl. Larsson.

42 Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 185.

huvudkontoret funnes, utan ock där bolagets rörelse vid avdel ningseller
kommissionskontor bedreves, vilket i viss mån även gällde för
annat bolag, vars rörelse dreves på flera ställen, så att det bleve nära
nog en omöjlighet att bestämma rösträtten särskilt för varje bolagsman
eller aktieägare. Utskottet avstyrkte därför förslagen i omförmälta syfte.

Första kammaren biföll lagutskottets avstyrkande hemställan, men
andra kammaren antog ett av en reservant inom utskottet framställt förslag
till ändrad lydelse av§ 10 mom. 3 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet samt § 11 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse i stad
av innehåll, att bolagsman skulle äga för proportionerlig, eller, där var
och en av bolagsmännens andel inför vederbörande myndighet blivit
offentligen uppgiven, för bestämd andel samt i aktiebolag för innehavande
aktier i förhållande till bolagets hela upptaxerade inkomst
utöva rösträtt i den kommun, där bolaget dreve sin verksamhet, samt
att detsamma skulle gälla för delägare i oskiftat bo.

Till stöd för nämnda förslag framhölls i främsta rummet, att endast
personer kunde äga rättigheter, att därför hela det stadgande, som vid
bolag fäste rättigheter, innebure ett principiellt fel, att verkan av varje
tvetydighet i gällande lag om, huruvida rättighet vore fästad vid ett
objekt eller ensamt tillhörde personer, alltid vore fördärvlig, samt att
vid den under samhällenas utveckling nästan oundvikliga striden om,
huruvida rätten att deltaga i kommunala eller allmänna angelägenheter
skulle anses förutsätta en av besittningen av någon egendom eller
inkomst beroende självständig ställning, gåve varje sådan tvetydighet i
lagen åt striden utseendet av att utgöra eu strid om, huruvida rättigheter
borde vara fastade vid ting eller tillhöra personer.

Vid 1868 års riksdag väcktes ånyo åtskilliga förslag om ändringar
i kommunalförordningarna, däribland i syfte, att rösträtt icke finge
utövas för omyndigs egendom, aktiebolag eller oskiftat bo, men avstyrktes
de i berörda syfte väckta förslagen av lagutskottet och föranledde
icke någon Riksdagens åtgärd.

I samband med de yrkanden om den kommunala röstskalans begränsning,
som sedermera med allt större skärpa framställdes inom
Riksdagen, väcktes ock vid åtskilliga tillfällen ånyo frågan om avskaffande
av de opersonliga rösterna.

Sålunda yrkades vid 1884 års riksdag i en inom andra kammaren
väckt motion — under åberopande bl. a. därav, att det ej kunde vara
vare sig klokt eller lyckligt att låta aktiebolag, vars delägare ofta nog
vore anonyma och med kommunens behov och bästa alldeles obekanta,
genom en nästan lika obekant och för kommunens sanna bästa likgiltig

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

person utöva rösträtt inom kommunen — att den i kommunalförordningarna
aktiebolag tillerkända rösträtt måtte försvinna. Motionen avslogs
emellertid av Riksdagen.

Sedan vid 1893 års riksdag fråga om skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om förslag till ändrad lydelse av bestämmelserna angående
den kommunala rösträtten på landet, bland annat, i syfte att rösträtten
för bolag avskaffades, blivit väckt men avslagits av Riksdagen,
biföll andra kammaren vid 1899 års riksdag, där åtskilliga förslag rörande
den kommunala rösträtten framställts men avstyrkts av lagutskottet,
ett inom utskottet reservationsvis framställt yrkande, att Riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t
göra frågan om bolags kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning
samt till Riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning. Som emellertid första kammaren biträdde
utskottets hemställan, förföll skrivelseförslaget.

Fråga om upphävande av den rösträtt, som må utövas för omyndig,
bolag och samfälld egendom, väcktes sedermera i samband med 1907
års rösträttsreform samt vid 1908 års riksdag i särskilda inom andra
kammaren väckta motioner, i vilka påyrkades skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om en reform av den kommunala rösträtten på grundvalen
av allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor m. m. Den
väckta frågan föranledde emellertid vid nämnda riksdagar icke någon
Riksdagens åtgärd.

Vid 1911 års riksdag upptogs ånyo frågan i särskilda inom första
och andra kammaren väckta motioner, men hemställde konstitutionsutskottet,
till vars behandling motionerna hänvisades, att desamma, i vad
de avsåge denna fråga, icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ett flertal reservanter yrkade emellertid, att Riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville efter verkställd
utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
sådana ändringar i gällande kommunala författningar, att den kommunala
rösträtt, som tillkomme bolag och andra sam fånighet er, omyndig
samt oskiftat bo, måtte upphävas. Till stöd för detta sitt yrkande anförde
reservanterna:

»Såsom motionärerna erinrat, framträdde frågan om avskaffande av
de juridiska personernas kommunala rösträtt nästan omedelbart efter
det att denna rösträtt blivit införd genom 1862 års kommunalförfattningar.
Redan 1867 var oppositionen emot densamma så stark, att
andra kammaren då antog ett yrkande, enligt vilket bolags rösträtt

1899: Lagutskottets
uti.
nr 64.

1911: Motioner
F. K. nr
67, 68 och 69
av hr Beckman
m. fl.,
A. K. nr 186
av hr Branting
m. fl. och
A. K. nr 219,
220 och 221
av hr Staaff
m. fl.

1911: Konstitutionsutskottets
uti. nr 25.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 185.

1912: Motion
A. K. nr 182
av hrWaldén
m. fi. och
konstitutionsutskottets

uti. nr 84.

borde upphävas (och i stället delägare i bolag rösta för siu andel i bolaget,
i proportion till dess taxerade inkomst). Denna opposition mot
bolagens rösträtt kom sedermera att i viss mån sammansmälta med
kravet på en begränsning av de höga röstetalen, vilka i regel innehades
av bolag, och sistnämnda krav trängde småningom i förgrunden.
Men vid sidan därav framträdde också — exempelvis i motioner 1884,
1893, 1899 — den ståndpunkten, att själva rösträtten för bolag såsom
sådan vore förkastlig, och ett yrkande på utredning om upphävande av
hela denna rösträtt antogs år 1899 av andra kammaren.

Det synes uppenbart, att tiden nu bör vara inne att på allvar återupptaga
denna fråga, Den nya kommunala röstskalan har inom kommunerna,
speciellt vid de olika kommunala valen, framkallat en stark
stegring av intresset och livaktigheten, och inför denna nya kommunala
livaktighet ter sig bolagens och i allmänhet de juridiska personernas rösträtt
mer än någonsin såsom principiellt förkastlig. Utövandet av medborgerliga
befogenheter inom kommunerna, särskilt röstning vid de
olika valen, förutsätter en personlig prövning och eu personlig ställningtill
de brännande frågorna, vilka endast äro till finnandes hos medborgare,
ej hos opersonliga samfälligheter. Såsom motionärerna påvisat,
gäller detta i första rummet landstingsvalen, med deras starkt utpräglade
politiska karaktär, men också val inom kommunerna och andra
kommunala angelägenheter.

Någon principiell orättvisa ligger icke i ett upphävande av de
juridiska personernas rösträtt, då en sådan rösträtt, vilket även i motionen
omnämnes, icke förekommer i de flesta andra länder, och då de
olika samfälligheternas intressen hos oss liksom annorstädes i alla händelser
komme att tillbörligt bevakas av de personer, som i dem äro
delägare eller med dem äro på annat sätt förbundna, med dessas personliga
röster. Ån mindre skulle ett sådant upphävande rubba första
kammarens avsedda karaktär av en representation för de kommunala
intressena, då dessa kommunala intressen naturligtvis göras gällande
genom de röstberättigade medborgarna inom kommunerna lika väl som
genom bolagen.»

Vid utlåtandets föredragning i kamrarna bifölls detsamma av
första kammaren, varemot andra kammaren biföll reservationen med
uteslutande av orden »för omyndig och oskiftat bo».

Frågan upptogs ånyo vid 1912 års riksdag i en inom andra kammaren
väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande
av allmän och lika kommunal rösträtt för såväl män som kvinnor m. m.,
med anledning av vilken motion konstitutionsutskottet hemställde, bland
annat, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 185.

efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslagtill
sådana ändringar i gällande kommunala författningar, att den kommunala
rösträtt, som nu tillkommer bolag och andra samfälligheter, måtte
upphävas.

I sitt utlåtande åberopade utskottet, under uttalande av sin anslutning
därtill, det yttrande, som avgivits i ovanberörda mot 1911 års
konstitutionsutskotts utlåtande avgivna reservation.

Konstitutionsutskottets hemställan bifölls i andra kammaren men
avslogs av medkammaren.

Den kommunala självstyrelsens organisation och verksamhetsområde
äro synnerligen olika i olika länder, huvudsakligen beroende på de
växlande historiska förutsättningar, varunder densamma växt upp. Medan
i vissa länder ett flertal samhälleliga uppgifter äro överlämnade till
de kommunala organen, äro i andra dessas verksamhetsområde ganska
inskränkt. Den handlingsfrihet, som tillerkänts de kommunala myndigheterna
inom detta område, är även synnerligen olika. I vissa länder
är i själva verket statsförvaltningens kontrollrätt över den kommunala
så ingående, att icke mjmket återstår av kommunal självstyrelse.
Uppenbart är, att dessa förhållanden icke kunna förbises vid en jämförelse
av de i olika länder gällande rösträttsbestämmelser. Vid upptagande
av frågan om en fortsatt demokratisering av den kommunala
rösträtten skulle otvivelaktigt eu sådan jämförelse jämte därmed förbunden
undersökning av ovanberörda förhållanden — särskilt av den kommunala
beskattningsrätten — vara av stort intresse. För bedömande
av nu föreliggande fråga kan en sådan undersökning, som otvifvelaktigt
är ganska tidskräfvande och förbunden med vissa svårigheter, icke
vara av större betydelse. Eu överblick över den kommunala lagstiftningen
i Europa visar nämligen, att i de flesta länder, huru stora olikheter
deras kommunalväsen än må förete, personlighetsprincipen så till vida
trängt igenom, att allenast myndiga fysiska personer tillerkänts kommunal
rösträtt. Rösträtt tillkommer icke juridiska personer eller förmyndare
för omyndiga.

Största intresse erbjuda naturligen förhållandena i de två övriga
nordiska länderna och i Finland, där den kommunala självstyrelsens
gestaltning och innebörd äro mest överensstämmande med vår.

Den kommunala självstyrelsen i Finland bär uppvuxit å samma
historiska grund som den svenska. De svenska kommunalförfattningarna
av år 1862 hava tjänat som förebilder för de finska förordnin -

Främmande

lagstiftning.

Finland.

Norge.

Danmark.

46 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

garna angående kommunalförvaltning på landet den 6 Februari 1865
och kommunalförvaltning i stad den 8 december 1873. Förstberörda
förordning har avlösts av förordningen den 15 juni 1898, varemot sistnämnda
förordning, med däri den 15 augusti 1883 vidtagna ändringar,
ännu tjänar till efterrättelse. Rösträtt tillkommer således inhemskt
bolag inom kommun, till vilken detsamma erlägger utskylder. För
omyndig röstar förmyndare och för oskiftat bo ett av delägarna i detsamma
utsett ombud. Det rösttal, som tillkommer röstägande, är beroende
av antalet honom påförda skattören. Sedan emellertid gällande
lantdagsordning tillerkänt varje finsk man och kvinna av viss ålder
lika politisk rösträtt, har kravet på den kommunala rösträttens ordnande
å ny grund blivit allmänt. Fn kommitté tillsattes för revision
av stadgandena om den kommunala rösträtten m. m., och överlämnade
nämnda kommitté den 29 februari 1908 betänkande och förslag, vilket
dock ännu icke blivit lag. Enligt detta förslag, som är baserat på den
allmänna och lika rösträttens grund, tillkommer rösträtt, d. v. s. rätt att
välja kommunal- och stadsfullmäktige, allenast fysiska personer. Valrätt
tillkommer ej juridiska personer, oskiftat bo eller förmyndare för omyndiga.
Rör emellertid ärendet endast i mantal satt jord, tillhör det ej
kommunalfullmäktiges behandling utan skall handläggas å stämma med
innehavarna av sådan jord, därvid rösträtt må utövas för juridiska personer,
stärbhus och omyndiga.

Allmän och lika kommunal rösträtt är genomförd i Norge samt i
Danmark beträffande val av representation i primärkommunerna.

I Norge regleras den kommunala självstyrelsen genom lagar av den 14
januari 1837 med däri genom tilläggslagar gjorda ändringar. Rösträtt
tillkommer män och kvinnor, som äro norska medborgare, uppnått 25 år
och i övrigt fylla vissa villkor, således endast fysiska personer men ej
bolag eller andra juridiska personer. Rösträtt förloras vid omyndigförklaring
och får ej för den omyndiges räkning utövas av förmyndaren.

Den kommunala rösträtten är i Danmark reglerad genom lagen
om kommunala val den 20 april 1908. Rösträtt vid val av representationerna
i socknar och städer äger envar man och kvinna, som har
infödsrätt, uppnått 25 år, råder över sig och sitt gods samt jämväl fyller
vissa andra villkor. Rösträtt tillkommer ej juridiska personer, oskiftat
bo eller förmyndare å omyndigs vägnar.

Kung!.. 1Maj ds Nåd. Proposition Nr 185. 47

I såväl Frankrike, där den kommunala rösträtten, i likhet med den
politiska, är allmän och lika, samt England och Holland, varest jämväl
den kommunala självstyrelsen numera är i huvudsak byggd på den
allmänna och lika rösträttens grund, som ock Belgien, där den kommunala
rösträtten är förbunden med flerröstsystem, sakna juridiska personer
rösträtt.

1 Tyskland och Österrike åter, varest kommunalväsendets utveckling
i demokratisk riktning ännu ej fortskridit tillnärmelsevis så långt
som hos oss samt, om än reformarbete pågår, de högstbeskattade genom
bestämmelser om klassval, flerröstsystem o. s. v. tilldelats ett bestämmande
inflytande i det kommunala livet, förekommer kommunal rösträtt
jämväl för juridiska personer. Den kommunala självstyrelsen saknar
i Tyskland enhetlig organisation. Ej endast mellan lagstiftningen
i de olika staterna förefinnas stora skiljaktigheter, utan även inom dessa
stater gälla understundom olika bestämmelser ide särskilda provinserna.
I Preussen gälla i de sju östliga provinserna samt Schleswig-Holstein,
Iiessen-Nassau och de Hohenzollernska arvländerna likartade bestämmelser.
Inom landskommunerna i dessa provinser, där ursprungligen
rösträtten var bunden vid jordbesittning, äga juridiska personer, som
innehava fast egendom av viss omfattning, rösträtt, likaså förmyndare
för omyndiga, som innehava sådan egendom. I stadskommunerna äro
juridiska personer röstberättigade, därest de erlägga högre direkta statseller
kommunalskatter än en av de tre högst beskattade invånarna i
kommunen. I Westfalen äga juridiska personer rösträtt i såväl landssom
stadskommuner under sistnämnda villkor. Däremot sakna juridiska
personer rösträtt i Rhenprovinsen. I Wiirtemberg och Sachsen
sakna juridiska personer rösträtt såväl i lands- som stadskommunerna.
Den kommunala självstyrelsen är i Österrike reglerad dels genom rikslagstiftning,
dels genom särskilda för de olika kronländerna beslutade
lagar, dels ock genom vissa för särskilda kommuner gällande statut.
Inländska juridiska personer äga i allmänhet rösträtt inom kommun,
där de erlägga direkt skatt.

För att vinna såvitt möjligt tillförlitlig kännedom om, i vilken om- statistisk
fattning kommunal rösträtt tillkommer bolag och andra samfälligheter, ufcredmnsomyndiga
och oskiftade dödsbon, ävensom angående det omfång, vari
rösträtt vid val av landstingsmän utövats inom kommuner, där den
röstande icke varit mantalsskriven, har statistiska centralbyrån anbe -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

fällts verkställa utredning av hithörande förhållanden. Sådan utredning
har företagits med ledning av de kommunala röstlängderna för år 1910
och i fråga om ett mindre antal kommuner år 1911. Härvid hava de
avsedda klasserna röstberättigade fördelats på följande grupper: grupp 1,
statliga myndigheter och inrättningar; grupp 2, kommunala myndigheter
och inrättningar; grupp 3, aktiebolag och solidariska bankbolag; grupp
4, sparbanker, försäkringsinrättningar och dylikt; grupp 5, föreningar
för ekonomisk verksamhet; grupp 6, andra föreningar och stiftelser;
grupp 7, stärbhus; grupp 8, omyndiga; grupp 9, på annan ort mantalsskrivna;
samt grupp 10, enkla bolag. Till grupp 10 hava hänförts
alla handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej
äro aktiebolag, vilka uppförts i röstlängd såsom röstberättigade i strid
mot bestämmelserna i gällande bevillningsförordning. Av skäl, som
statistiska centralbyrån i sitt bilagda betänkande angiver, har utredningen
måst begränsas till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna
och röstetalet för ovannämnda grupper röstägande. Uet har icke
kunnat utrönas, vilka i röstlängd upptagna på grund av bristande skattebetalning
eller av annan orsak saknat rösträtt ej heller i vilken omfattning
rösträtt utövats. Inom centralbyrån hava därför utarbetats
tabeller, utvisande för varje kommun antalet såsom röstberättigade i
röstlängd upptagna och rösttal för en var av berörda grupper. Över
dessa tabeller hava vidare verkställts sammandrag, upptagande för varje
stad och i fråga om landsbygden för varje valkrets för landstingsmannaval
slutsummorna för de olika grupperna. Dessa sammandrag har statistiska
centralbyrån överlämnat jämte eget utlåtande ävensom tabeller
upptagande de röstägandes fördelning efter rösttalens storlek på enröstgrupper.

Av sammandrag för städerna inhämtas, att i städerna utgör antalet
i röstlängd upptagna, tillhörande grupp 1, 24 med rösttalet 404, grupp
2, 193 med rösttalet 3,575, grupp 3, 3,691 med rösttalet 105,977,
grupp 4, 149 med rösttalet 4,544, grupp 5, 534 med rösttalet 10,600
och grupp 6, 605 med rösttalet 8,935. Sammanlagda antalet i röstlängd
upptagna tillhörande grupperna 1—6 är 5,196, eller 1.3 % av
alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 134,035, eller 3.4 % av summan
i röstlängd upptagna rösttal. Antalet i röstlängd upptagna tillhörande
grupp 7 är 4,831, eller 1.3 % av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet
51,560, eller 1.3 % av summan i röstlängd upptagna rösttal. Antalet
i röstlängd upptagna tillhörande grupp 8 år 5,387, eller 1.4 % av
alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 24,698, eller 0.6 % av summan
i röstlängd upptagna rösttal.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Av sammandrag för landsbygden inhämtas, att där utgör antalet i
röstlängd upptagna, tillhörande grupp 1, 531 med rösttalet 6,706, grupp
2, 2,815 med rösttalet 13,461, grupp 3, 5,894 med rösttalet 102,726,
grupp 4, 136 med rösttalet 1,297, grupp 5, 1,341 med rösttalet 7,877
och grupp 6, 901 med rösttalet 3,789. Sammanlagda antalet i röstlängd
upptagna, tillhörande grupperna 1 — 6, är 11,618, eller 1.4 % av
alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 135,858, eller 3.6 % av summan
i röstlängd upptagna rösttal. Antalet i röstlängd upptagna, tillhörande
grupp 7, är 23,527, eller 2,8 % av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet
84,784, eller 2.2 % av summan i röstlängd upptagna rösttal. Antalet
i röstlängd upptagna, tillhörande grupp 8, är 1,678, eller 0.2 %
av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 5,580, eller 0.1 % av summan
i röstlängd upptagna rösttal.

Rörande den av statistiska centralbyrån verkställda utredningen hänvisas
i övrigt till centralbyråns utlåtande med därtill hörande tabeller
(bilaga I med därtill hörande tabeller).

Såsom ovan anförts, inneburo de rösträttsbestämmelser, som nu gällande
kommunalförordningar ursprungligen innehöllo, en i det närmaste
fullständigt genomförd tillämpning av principen, att skattskyldighet i en
kommun medförde rösträtt i densamma samt att skattskyldigheten utgjorde
måttstock för det inflytande, som tillkom en var särskild röstägande.
Redan tidigt framträdde en opposition mot nämnda princip
och vid 1867 års riksdag framhölls, såsom nämnts, personlighetsprincipens
grundläggande betydelse även för den kommunala rösträtten samt påpekades
skattskyldighetens egenskap av allenast rösträttsstreck. Denna åskådning,
att personligheten måste vara grundläggande för rösträtten i kommunala
angelägenheter, har även legat bakom de strider, som förts mot
förmögenhetens avgörande inflytande inom kommunerna genom yrkandena
på begränsning av de stora skattebetalarnas rösttal, liksom ock bakom det
krav, som på senare tid med allt större styrka framställts å allmän och
lika kommunal rösträtt. Åven enligt min mening måste personligheten
anses vara grundläggande för den kommunala rösträtten. Bakom varje
röst bör stå en person, som låter sin röstgivning bestämmas av sin
efter moget övervägande bildade personliga uppfattning i de kommunala
angelägenheterna. Skattskyldigheten kan endast betraktas såsom ett
rösträttsstreck, icke såsom grund för krav på rösträtt, och därför måste
— vilken uppfattning man än må hysa rörande behovet och lämpligBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 höft. 7

Departe ments chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

heten av nämnda rösträttsstreck — den rösträtt, som enligt gällande
bestämmelser tillkommer bolag och andra opersonliga sammanslutningar,
betraktas såsom en anomali och därför böra avskaffas.

Genom den kommunala rösträttsreformen av år 1909 har vidare,
med de större möjligheter till inflytande, som densamma medfört för
de smärre skattebetalarna, intresset för och deltagandet i det kommunala
livet väsentligt ökats. Kravet på ställningstagande även till de
kommunala frågorna har blivit allmännare, och härmed har oegentligheten
av den rösträtt, som tillkommer bolag och andra juridiska personer,
kommit att framstå allt klarare. Särskilt i fråga om sådana kommunala
val, där de politiska synpunkterna numera träda i förgrunden,
såsom stadsfullmäktigval och landstingsmannaval, måste det inflytande,
som kan utövas genom dispositionen över opersonliga röster, betecknas
såsom i hög grad stötande.

Emot ett avskaffande av bolagens rösträtt har invänts, att deras
intressen i de särskilda kommunerna därefter icke skulle kunna tillbörligen
bevakas. Under frågans tidigare skede framställdes därför
förslag om en fördelning av bolagens rösträtt å delägarna. Såsom
emellertid redan då framhölls, möta mot en fördelning av bolagens
röster å delägarna stora praktiska svårigheter, och att tillerkänna
envar delägare i ett bolag rösträtt i den kommun, där bolaget
driver sin rörelse, för den andel i bolagets inkomst, som belöper på
honom, skulle medföra en ökning av bolagens inflytande i det kommunala
livet och kan sålunda ej ifrågasättas. Ovan anförda farhåga
torde ej heller enligt min mening böra tillmätas större vikt, då ju i
regel inom kommunerna finnas personer, som på grund av delägarskap
eller annat förhållande till de olika bolagen torde finna med sitt intresse
överensstämmande att med sin personliga rösträtt bevaka dessas bästa.
Jag tvekar därför icke att hemställa, att den kommunala rösträtt, som
för närvarande tillkommer bolag och andra juridiska personer, måtte
avskaffas.

Delvis enahanda synpunkter, som jag till stöd för denna min hemställan
här ovan framhållit, gälla även i fråga om den rösträtt, som förmyndare
äger utöva för omyndig. Den omyndige äger ej de personliga
förutsättningar, som måste krävas av den, som tillerkännes medbestämmanderätt
i de kommunala angelägenheterna, och hans skattskyldighet
bör — såsom jag ovan utvecklat — ej i och för sig medföra,
att rösträtt må utövas för honom eller rättare hans förmögenhet.
Åven förmyndares rösträtt för omyndig bör därför enligt min mening
upphöra.

‘Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Det skulle kunna ifrågasättas att såsom följd av personlighetsprincipen
avskaffa jämväl den rösträtt, som tillkommer stärbhus. Genom
eu sådan åtgärd skulle emellertid ett icke ringa antal medborgare, som
eljes innebava för rösträtt erforderliga kvalifikationer, berövas sin rösträtt.
På grund av den äktenskapliga förmögenhetsgemenskapen ingår
ej sällan all en röstägande kommunalmedlems egendom i ett stärbhus
och, så länge stärbhuset är oskiftat, skulle nämnda röstägande vara i
avsaknad av kommunal rösträtt. Detta skulle i synnerhet vara betänkligt,
därest förhållandena i boet äro sådana — vilket torde ofta
inträffa särskilt å landsbygden — att det vore önskvärt, att stärbhusdelägarna
någon tid levde i oskiftat bo.

Emellertid gälla dessa skäl naturligtvis endast för myndiga delägare
i boet. Att låta förmyndare utöva rösträtt för omyndig, som är
delägare i oskiftat bo, under det förmyndares rösträtt för omyndig i
övrigt borttages, måste vara mindre lämpligt. Jag anser således, att
rösträtt bör få utövas allenast för sådant dödsbo, däri myndig delägare
finnes, samt att, om de myndiga delägarna äro flera, de må såsom för
närvarande utöva rösträtten genom ombud. Den eller de sålunda röstberättigade
dödsbodelägarna rösta för hela boet. Detta innebär visserligen
så till vida en inkonsekvens, som därigenom omyndigs inkomst
kan inverka på röstvärdet, men den inkonsekvensen synes ofrånkomlig,
så länge en röstskala, graderad efter inkomsten, bibehålles^ då man
naturligtvis ej kan fingera ett arvskifte för bestämmande av särskilda
rösttal för de olika delägarna.

Med anledning av det ovan anförda har jag utarbetat förslag till
ändrad lydelse av §§ 8 och 9 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet, §§ 9 och 10 i förordningen om kommunalstyrelse i stad och
§§ 7 och 8 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, vilka
förslag komma att av mig anmälas i sammanhang med övriga förslag
till ändringar i nämnda förordningar, som jag har för avsikt att
framlägga.

I ärenden, som angå endast i mantal satt jord, bör emellertid rösträtt
få utövas jämväl för juridiska personer och omyndiga, därest de
äga sådan jord, och får jag därför föreslå, att § 10 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet gives den ändrade lydelse, som härav
betingas.

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 185.

Härefter övergår jag till en fråga, som erbjuder åtskilliga beröringspunkter
med den av mig bär ovan ombandlade, nämligen frågan om
att inskränka rätten att deltaga i landstingsmannaval till den kommun,
inom vilken röstägande är mantalsskriven.

H. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till
den kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.

i9ii: Motto- I särskilda vid 1911 års riksdag inom första och andra kammaren
”av hrKBeckG väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om landsting
man m. fl. och hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana
tv hr staaff8 tillä8ö i nämnda förordning, § 5 mom. 1 och 2, att vid val av landsm.
fl. tingsmän såväl i stad som på landet medlem av kommun kunde utöva
rösträtt endast inom den kommun, där han vore mantalsskriven.

Till stöd för denna hemställan anfördes, hurusom det vid dessa val
framkallat stark uppmärksamhet och misstämning, att i en mängd kommuner
röster i stor utsträckning avgivits av personer, bosatta inom
andra kommuner, exempelvis, att personer, bosatta i städer, röstat vid
val av landstingsmän inom en eller flera landskommuner för sina inom
dessa belägna fastigheter såsom landsställen och sommarvillor. Man
hade ansett, att detta stode illa tillsammans med landstingsmannavalens
natur efter den nya ordningens genomförande, och hänvisat på den
grundsats, som gällde för valen till andra kammaren, nämligen att ingen
ägde rösträtt på mer än ett ställe, och detta i den kommun, där han
vore mantalsskriven. Motionärerna ansåge, att denna uppfattning vore
berättigad, och att rösträtt vid landstingsmannaval endast borde utövas
inom den kommun, där vederbörande vore bosatt.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling nämnda motioner hänvisades,
anförde, att landstingsm ännu valen utgjorde blott ett led i den
omfattande kommunala själfförvaltningen, samt att det enligt utskottets
mening skulle innebära en orättvisa mot de personer, som vore röstberättigade
i flera kommuner, att, som motionärerna föreslagit, vid val
av landstingsmän begränsa dessa personers rösträtt blott till den kommun,
där de vore mantalsskrivna. Konstitutionsutskottet avstyrkte därför
motionärernas ifrågavarande hemställan.

1911: Konatitutionsutskofctets

utlåtande
nr 25.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förordningen om landsting, att vid val av landstingsman såväl i stad
som på landet medlem av kommun kunde utöva rösträtt endast inom
den kommun, där han vore mantalsskriven. Reservanterna yttrade, att
det av motionärerna framställda yrkandet om en särskild föreskrift i
fråga om rösträtt vid landstingsmannaval, nämligen att vid dessa val
rösträtt finge utövas endast inom den kommun, där den röstberättigade
vore bosatt, måste anses berättigat med hänsyn till dessa vals
övervägande politiska karaktär. Det syntes för övrigt stridande mot
hela grundtanken i den 1909 genomförda reduktionen av den kommunala
röstskalan, att, såsom nu mycket ofta vore fallet, en person, som
vore röstberättigad inom flera kommuner, kunde rösta vid landstingsmannaval
med ett sammanlagt röstetal, som överskrede, ja mångdubbelt
överskrede det fastställda maximum (40 röster).

Första kammaren biföll utskottets avstyrkande hemställan, varemot
andra kammaren antog reservanternas nämnda skrivelseförslag.

Vidare hava de motioner, som vid 1907, 1908, 1911 och 1912 års
riksdagar framburits inom andra kammaren med krav på allmän och
lika kommunal rösträtt, innehållit förslag därom, att allenast den, som
är mantalsskriven inom en kommun, skall vara medlem av och äga
rösträtt i densamma. Dessa motioner hava icke föranlett någon Riksdagens
åtgärd.

För utredning av förevarande fråga bar, såsom ovan nämnts,
statistiska centralbyrån anbefallts att, i sammanhang med omförmälta
undersökning av den juridiska personer tillkommande kommunala rösträtten,
jämväl undersöka, i vilken utsträckning rösträtt inom kommunerna
tillkommer och utövas av inom främmande kommuner bosatta
personer.

Av den förebragta utredningen inhämtas, att i städerna upptagits
i röstlängd såsom kommunalt röstberättigade 5,209 på annan ort mantalsskrivna,
motsvarande 1.7 % av alla i röstlängd upptagna, med ett
sammanlagt rösttal av 67,531, motsvarande 1.7 % av summan i röstlängd
upptagna rösttal, samt att på landsbygden upptagits i röstlängd
såsom kommunalt röstberättigade 17,633 på annan ort mantalsskrivna,
.motsvarande 2.1 % av alla i röstlängd upptagna, med ett sammanlagt
rösttal av 63,581, motsvarande 1.7 % av summan i röstlängd upptagna
rösttal. Sammanlagda röstvärdet är som synes ungefär lika för städerna
som för landsbygden, medan däremot antalet på annan ort mantals -

1912: Motion
A. K. nr 182
av herr
Waldén m. fl.

Statistisk

utredning.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185*

skrivna är mer än 3 gånger så stort för landsbygden som för städerna.
Med avseende å förhållandet i nn förevarande hänseende inom olika
städer och landstingsvalkretsar hänvisas till tabellerna till bilaga I.
Däremot har det icke med ledning av de i röstlängderna gjorda anteckningarna
kunnat utrönas, i vilken omfattning de till ifrågavarande kategori
hörande röstberättigade använt sin rösträtt vare sig i allmänhet
eller särskilt vid 1910 års landstingsmannaval. I detta hänseende hänvisas
till statistiska centralbyråns utlåtande (bilaga I).

Beparte- Om personlighetsprincipen genomföres beträffande den kommunala

chefen rösträtten, kan det ifrågasättas att i sammanhang därmed begränsa
rösträttens utövning till mantalsskrivningskommunen. 1 allt fall synes
detta böra ske med avseende å de val, som ha väsentlig betydelse i
politisk avseende.

I ett fall, nämligen beträffande landstingsmannavalen, anser jag
frågan om nämnda inskränkning av valrätten redan nu kunna upptagas.
Det lärer icke bestridas, att den politiska karaktären av dessa val blivit mer
och mer förhärskande, och i samma mån har det också framstått såsom mera
stötande, att personer kunnat deltaga i dessa val på flera ställen. Att just
i fråga om dessa val med fullt genomförd politisk innebörd det stadgade
röstmaximum kommit att överskridas, måste anses i hög grad stridande
mot grunderna för den begränsning av den kommunala rösträtten,
som genomfördes i sammanhang med 1909 års rösträttsreform. En
rättelse härutinnan måste därför också vara en naturlig utveckling av
andan i denna rösträttsreform.

Jag föreslår således, att bestämmelse meddelas därom, att rätt att
deltaga i landstingsmannaval må tillkomma kommunalt röstberättigad
allenast inom kommun, där han är mantalsskriven.

På grund av det anförda har jag utarbetat förslag till begränsning
i ovan angivet hänseende av rösträtten vid val av landstingsman, varom
bestämmelse lämpligen torde intagas i § 5 av förordningen om landsting.

Fråga!! om Innan jag övergår till de åtgärder, som synas påkallade för att

borttagande underlätta deltagandet i kommunala avgöranden, torde jag böra erinra

av full- om5 att Stockholms stadsfullmäktige i framställning den 18 november

maktsröst- 1912 anhållit, att Kungl. Makt täcktes till Riksdagen avgiva proposition
lång t stad. ’ ° ■’

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5. 55

därom, att sådan ändring av § 8 mom. 1 i gällande förordning om kommunalstyrelse
i Stockholm måtte göras, att rätten att rösta genom fullmakt
bleve i väsentlig mån inskränkt, så att den, som vid valtillfället
icke personligen inställde sig, endast i det fall måtte beredas tillfälle
att utöva sin rösträtt, att han på grund av yrke, tjänst eller sjukdom
vore förhindrad att personligen avgiva sin röst.

I över denna framställning avgivet yttrande bär överståthållarämbetet
förordat, att all fullmaktsröstning måtte för Stockholms vidkommande
upphöra.

Den sålunda väckta frågan är värd all uppmärksamhet; men frågan
måste enligt min mening sättas i visst samband med den av Riksdagen
i skrivelse den 22 maj 1908 gjorda framställning om utredning, huruvida
och under vilka villkor undantag måtte kunna göras från den i
§ 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, att rösträtt ej må utövas
av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen inställer
sig. Sistnämnda spörsmål, som ju närmast har avseende å sjömän och
vissa statstjänare, som av sin tjänst hindras från utövande av sin rösträtt,
är under utredning i justitiedepartementet, och lärer, enligt vad
jag erfarit, denna utredning kunna förväntas föreligga å sådan tid, att
ärendet kan föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande synas
jämväl åtgärder för borttagande eller begränsning av fullmaktsomröstmng
lämpligen böra anstå, tills de förevarande bägge frågorna kunna
i ett sammanhang föreläggas nästa års riksdag till avgörande.

in. Åtgärder till under!äitande av deltagandet i
kommunala avgöranden.

Ett nödvändigt villkor för att den kommunala självstyrelsen skall
väl fylla sitt ändamål är naturligen, att kommunernas röstberättigade
medlemmar i stör sta möjliga utsträckning deltaga i de kommunala
ärendenas avgörande. Så är emellertid icke förhållandet särskilt i
kommunerna på landet inom stora delar av riket. Detta är dock
ej alltid beroende på bristande intresse hos de röstägande utan ofta
På de stora svårigheter, som för många bland dem äro förknippade
med inställelse å de kommunala sammankomsterna. Överallt inom kommunerna
finnas bland de röstägande grupper av personer, vilka icke
utan mer eller mindre kännbar uppoffring kunna för allmänna angelägenheter
använda delar av sin arbetstid, och åtskilliga av dem äro

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

1909: Motion
A. K. nj 4 av
hrr Lindhagen
och
Hellberg.

beroende av husbönder och arbetsgivare. Kommunalstämmornas utsättande
till söckendagar medför för sådana röstberättigade svårighet,
understundom hinder, för inställelse å desamma. Inom åtskilliga kommuner
hava därför kommunalstämmorna, i synnerhet under senare år,
plägat utsättas å sön- och helgdagar, men bär i andra kommuner så
ej skett, även om skälig hänsyn till de röstberättigades intresse kunnat
föranleda därtill.

Den med inställelse å kommunalstämmorna förbundna tidsförlusten
och kostnaden blir i vidsträckta kommuner för avlägset boende röstägande
betydande. Särskilt i de norra länen finnas kommuner med sådan utsträckning
och med så ogynnsamma kommunikationsförhållanden, att det
för invånarna i desammas avlägsnare delar till och med är omöjligt att
infinna sig å de kommunala sammankomsterna, om ej tiderna för dessa
väljas med särskild omtanke. I vidsträcktare kommuner medför vidare
föreskriften om stämmokungörelsernas uppläsande i kommunens kyrka
icke trygghet för att avlägset från kyrkan boende personer erhålla kunskap
om stämmorna å sådan tid, att de kunna inställa sig vid desamma.

På ovanberörda förhållanden har också under de senare åren Riksdagens
uppmärksamhet vid flera tillfällen varit riktad.

I motioner vid 1907, 1911 och 1912 års riksdagar hemställdes sålunda,
att i § 17 av förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle
intagas föreskrift av innehåll, att de ordinarie kommunalstämmorna
skulle hållas å sön- och helgdagar.

Dessa motioner föranledde dock icke någon Riksdagens åtgärd.

Vid 1909 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående tillägg till kommunalförfattningarna,
åsyftande att i kommuner av större utsträckning bereda de röstberättigade
större möjlighet att deltaga i kommunala avgöranden. I motionen
anfördes, bland annat, att i allmänhet lantbefolkningen vore på
grund av de långa avstånden försatt i en särdeles ogynnsam ställningvid
utövandet av sin politiska och kommunala medborgarrätt i förhållande
till befolkningen i städer och liknande samhällen, samt att särskilt
i så omfattande kommuner, som exempelvis lappmarkssocknarna,
tillståndet ofta vore oefterrättligt.

Vid motionen fanns fogat ett utkast till kommunalförordning för
de stora norrländska kommunerna av innehåll, att kommunal- och kyrkostämmor
samt väghållningsskyldigas sammanträden inför vägstyrelsens
ordförande och allmänningsdelägares sammanträden inför kommunalstämmans
ordförande skulle, så långt ske kunde, förläggas till de inom
kommunerna förefintliga marknadstider och s. k. kyrkhelger, att i kom -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

muner, där de röstberättigade vore beroende av s. k. förfallotid (då
vattendragen varken bure eller bruste), inga stämmor eller sammanträden
finge under sagda tid bållas för besluts fattande om utgift för
kommunen, att de röstberättigade icke finge kallas till ny stämma eller
nytt sammanträde, förrän sex veckor förflutit, sedan de sista gången
varit inkallade, att tiden för de ordinarie stämmornas hållande med
hänsyn till vad sålunda föreslagits utsträcktes, att kallelse till stämma
eller sammanträde skulle ske genom kungörelse i sockenkyrkan och,
där kapell funnes, i kapellet, såvitt gudstjänst där bölles under tiden
för kungörelsens bekantgörande, samt att annons rörande stämma eller
sammanträde skulle minst tre veckor före stämmans eller sammanträdets
hållande med angivande av föredragningsärendena införas i den eller
de ortstidningar, som av stämman för ett år i sänder bestämts.

Nämnda motion, vilken av lagutskottet enhälligt tillstyrktes, bifölls
av andra kammaren, men avslogs av första kammaren. Någon Riksdagens
åtgärd i anledning av motionen kom sålunda ej till stånd.

Vid 1912 års riksdag frambars emellertid i en inom andra kammaren
väckt motion ånyo begäran om utredning av ovannämnda frågor,
och har Riksdagen med anledning av motionen i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 8 maj 1912 anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,
i livad mån särskilda åtgärder borde vidtagas för att i kommuner på
landet av större utsträckning den kommunalt röstberättigade befolkningen
måtte beredas utväg att, i större omfattning än för närvarande
kunde äga rum, deltaga i kommunala avgöranden, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Till stöd för sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen följande:

»Riksdagen vill till en början erinra därom, att statsrådet och
chefen för civildepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet
den 2 februari 1912 rörande förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 4
och 5 i förordningen om landsting m. m. uttalat, att de större kommunernas
indelande i valdistrikt för landstingsmannavalens förrättande
är en reform att eftersträva, men att med bestämmelser härom kunde
tillsvidare anstå. I två av de motioner, som framställdes i anledning
av ifrågavarande lagförslag, blev även betydelsen av en sådan åtgärd
särskilt vitsordad. Vederbörande utskott instämde visserligen med departementschefen
däri, att en distriktsindelning icke läte sig genomföras
vid innevarande riksdag, men behjärtade lika med honom distriktsindelningens
betydelse och uttalade den förhoppningen, att redan nästkommande
års riksdag måtte bliva satt i tillfälle att pröva den betydelsefulla
frågan. Det torde således finnas skäl att antaga, att den del av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 136 höft. 8

1909:Lagutsk.
uti. nr 26.

1912: Motion
A. K. nr
224 av hr
Lindhagen
m. fl.

1912: Riksdagens
skrivelse
nr 116.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

den av motionärerna upptagna frågan, som rör ändrade bestämmelser i
fråga om landstingsmannavalens förrättande för att underlätta deltagandet
i dessa val, med första kommer att underställas Riksdagens prövning.

Den av utskottet sålunda hävdade principiella uppfattningen beträffande
behövligheten av distriktsindelning vid landstingsmannavalen
synes emellertid Riksdagen med lika rätt kunna göras gällande även
i fråga om andra kommunala val i de större kommunerna, och Riksdagen
finner därför vad motionärerna i detta avseende anfört även
hava fog för sig.

Såsom av motionärerna påpekas, väcktes vid 1909 års riksdag i
Andra kammaren motion med i sak samma syfte som den nu förevarande.
Nämnda motion föranledde visserligen, på grund av kamrarnas skiljaktiga
beslut, icke någon Riksdagens åtgärd. Motionen blev emellertid
av lagutskottet, som förehade densamma till förberedande behandling,
enhälligt tillstyrkt, därvid utskottet, i sitt med anledning av motionen
avgivna utlåtande n:r 26, efter att först hava lämnat en del statistiska
uppgifter angående de i motionen närmast avsedda lappmarkssocknarnas
areal och invånarantal, yttrade följande:

''För kommuner av nu angiven eller liknande omfattning kunna
gällande bestämmelser i kommunalförfattningarna angående tiden för
stämmors och sammanträdens allmänniggörande och hållande, sättet för
rösträtts utövande m. m. icke anses vara lämpligt avpassade eller ens
behörigen fylla sitt ändamål.

Såsom eljest skola här kommunal- och kyrkostämmor hållas å ett
för hela kommunen gemensamt ställe å de därför i gällande författningar
bestämda tider, och kungörelse därom kan enligt författningarna
ske endast fjorton dagar eller en vecka eller ännu kortare tid förut.
Under sådana förhållanden måste det givetvis ofta nog inträffa, att
stämmors och sammanträdens hållande blir otillräckligt eller kanske
alldeles icke bekantgjort för invånare i stora delar av kommunen, och
detta ehuru måhända å stämman eller sammanträdet skola avhandlas
ärenden av största vikt för invånarna. Men även om underrättelse om
dylikt sammanträdes hållande skulle vunnit tillräcklig spridning, är det
uppenbarligen synnerligen ofta fallet, att kommunens röstberättigade
medlemmar äro förhindrade att komma tillstädes på grund av de stora
avstånden, vägarnas dyrbarhet vissa tider m. in. Bestämmelserna i
kommunalförfattningarna om rätt för röstägande att överlåta sin talan
och rösträtt på annan röstägande äro tydligen, särskilt med den begränsning
de erhållit, i ringa mån ägnade att avhjälpa dessa missförhållanden.’

Vad sålunda av 1909 års lagutskott i frågan anförts, synes Riksdagen
fortfarande äga full giltighet.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Genom nådig remiss hava vederbörande länsstyrelser anbefallts att
avgiva utlåtande i anledning av Riksdagens förevarande framställning.

I inkomna utlåtanden hava länsstju-elserna i Stockholms, Östergötlands,
Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Västmanlands
län anfört allenast, att inom nämnda län icke funnes kommuner
av sådan beskaffenhet, att åtgärder i det i Riksdagens skrivelse
angivna syfte vore erforderliga.

Av Övriga i ärendet avgivna utlåtanden inhämtas i huvudsak följande.

Uppsala län: Länsstyrelsen anser, att något trängande behov av
åtgärder i det i riksdagsskrivelsen angivna syfte icke förelåge i fråga
om länets kommuner, bland vilka allenast Älvkarleby kommun, som på
grund av där rådande förhållanden indelats i två valkretsar för riksdagsmannaval,
kunde ifrågasättas komma att beröras av dylika åtgärder.
Länsstyrelsen antoge emellertid såsom givet, att de åtgärder, som
kunde ifrågasättas, gjordes beroende av vederbörande kommuners eget
initiativ. Länsstyrelsen kunde knappast tänka sig, att kommunala frågor,
vilka vore av beskaffenhet att kunna bliva föremål för överläggningar
och beslut, skulle kunna handläggas på skilda orter och på skilda
stämmor inom samma kommun. Däremot syntes knappast hinder förefinnas
för att kommunala val skulle kunna behandlas på detta eller
liknande sätt. Möjligen skulle då en kommun kunna tänkas finna förmånligt
att i samband med dylik valordning inom kommunen tilllämpa
de nu i mycket ringa omfattning använda stadgandena angående
kommunalfullmäktige.

Södermanlands län: Länsstyrelsen anför, att något behov av särskilda
bestämmelser i det i Riksdagens skrivelse angivna syfte icke i
länet förelåge i fråga om andra kommunala avgöranden i landskommuner
än möjligen landstingsmannaval.

Jönköpings län: Länsstyrelsen anser, att uppdelning av de större
komnmnerna i valdistrikt för landstingsmannavalen borde företagas.
Däremot borde distriktsindelning för andra kommunala val icke äga rum.
De vanliga kommunala valen, d. v. s. val av ordförande och vice ordförande
i kommunalstämma och kommunalnämnd, val av ledamöter i
kommunalnämnd samt i kyrkoråd och skolråd m. m., förbereddes, åtminstone
i regel, icke av särskilda valledningar och av tidningspressen,
utan i allmänhet överenskommes vid själva stämman om, huru man
skulle rösta, och ofta bestämdes valets utgång av de överläggningar,
som ägde rum på själva stämman. Det vore ock synnerligen olyckligt,

Infordrade

yttranden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

om dessa val skulle förberedas på samma sätt som politiska val, ty de
bleve då lätteligen alltför mycket påverkade av de olika politiska partiställningarna.
De vanliga kommunala valen borde så mycket som möjligt
företagas utan politisk hänsyn och endast med avseende på de valdas
duglighet för de kommunala befattningarna. Dessa val syntes böra
likställas med beslut i vanliga kommunala angelägenheter. Sådana beslut
borde ej heller fattas genom rösternas upptagande på olika ställen
i kommunerna. Åven röstning per post vore oanvändbar. De kommunala
ärendena borde nämligen bliva föremål för diskussion på stämman,
och kommunens medlemmar borde därför sammanträda med varandra
för gemensam överläggning. Nu gällande förordning om kommunalstyrelse
på landet lämnade tillfälle till en åtgärd, som skulle åtminstone
till stor del råda bot på ifrågavarande olägenheter, nämligen inrättande
av kommunalfullmäktige. Länsstyrelsen tillstyrkte beträffande de vidsträckta
kommunerna i Norrland dels längre kungörelsetid än 14 dagar
angående de ordinarie stämmornas och andra viktigare stämmors hållande
samt stämmornas utsättande, så vitt möjligt, i samband med större högtider
eller ting, dels rätt för röstägande att på grund av fullmakt föra
talan eller utöva rösträtt för mer än en röstberättigad, dock endast för
ett mycket begränsat antal personer. De största kommunerna borde uppdelas
i särskilda kommuner, när förhållandena det medgåve.

Kronobergs län: Länsstyrelsen anför, att vad länet anginge, något

synnerligt behov icke förefunnes att bereda röstägande inom dess
största kommuner större möjlighet till deltagande i avgörandet av kommunala
angelägenheter. Att förordna om kommunernas indelning i distrikt
ansåge länsstyrelsen med hänsyn till den kommunala enhetligheten,
särskilt vad anginge angelägenheter av ekonomisk art, icke höra
ifrågakomma. Likaledes torde ärendenas förberedande handläggning å
bystämmor eller införande av kommunalfullmäktiginstitutionen icke
vara för avsedda ändamålet tillfyllest. Däremot syntes det länsstyrelsen,
som om föreliggande angelägenhet bäst och effektivast skulle bliva tillgodosedd,
om kommunalstämmorna, särskilt de ordinarie, förlädes till
sön- eller helgdag, och att det för sådant ändamål överlätes åt kommunerna
själva att pröva och avgöra, om ett sådant förfarande vore för
kommunerna behövligt. Föreskrift om ett effektivare kungörande av
stämmorna ävensom en utsträckning av rätten att rösta med fullmakt
torde ävenledes få anses ägnad att öka möjligheten till deltagande i
kommunala avgöranden. — Vid länsstyrelsens utlåtande finnas fogade
yttranden från kronofogdarna i länet samt från kommunalstämmorna i
Tingsås, Algutsboda, Stenbrohults, Agunnaryds, Almundsryds, Urshult,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Aringsås, Västra Thorsås, Moheda, Virestads, Ryssby, Berga, Vrå, Hinneryds
och Hallaryds kommuner. Bland kronofogdarna anför kronofogden
i Konga härads fögderi, att han ansåge lämpligt, att kommunalstämma
i allmänhet hölles å sön- eller helgdag samt att rätten att genom
fullmakt utöva rösträtt utsträcktes, samt kronofogden i Uppvidinge
härads fögderi, att han ansåge, att distriktsindelning vore den enda
effektiva åtgärden icke endast för vissa val utan jämväl i fråga om andra
kommunala avgöranden samt att stämmorna borde hållas å helgdag, då
vid stämmor, som hölles å söckendagar, merendels endast de närboende
infunne sig. Kommunalstämman i Tingsås uttalar, bland annat, att
alla stämmor borde hållas å sön- eller helgdag eller annan allmän fridag.
Kommunalstämman i Algutsboda anför, att genom lag borde föreskrivas,
att kommunalstämmorna skulle hållas å helgdag. Kommunalstämman
i Stenbrohult anser önskvärt, att stämmorna hölles så vitt
möjligt å sön- eller helgdagar, vilket vore i kommunen brukligt. Övriga
kommunalstämmor förklara, att de för kommunernas del icke ansåge
åtgärd erforderlig.

Kalmar län: Länsstyrelsen anför, att inom länet funnes några

kommuner av den omfattning, att genom en distriktsindelning eller
annorledes åstadkomna lättnader vid avgörandet av allmänna angelägenheter
kunde vara välkomna.

Gottlancls län: Länsstyrelsen förklarar, att länsstyrelsen instämde

i vad lagutskottet vid 1909 års riksdag i sitt utlåtande i ämnet anfört,
men att, såvitt anginge Gottlands län, distriktsindelning för landstingsmannaval
eller andra kommunala val knappast i fråga om någon kommun
kunde anses av behovet påkallad.

Blekinge län: Länsstyrelsen föreslår, att för kommuner av viss

stor areal ''skyldighet stadgades att överlåta handläggning och avgörande
av de till kommunalstämmas behandling hörande ärenden å kommunalfullmäktige,
därvid enligt länsstyrelsens mening torde kunna ifrågasättas,
huruvida icke, liksom vid val av stadsfullmäktige, proportionellt valsätt
borde stadgas vid val även av kommunalfullmäktige. Bestämmelser
borde meddelas, varigenom i fråga om nämnda kommuner ävensom
andra större kommuner möjlighet bereddes för en uppdelning i valdistrikt
för kommunala vals förrättande. Kallelse till kommunal- och
kyrkostämmor skedde inom länet i regel genom — förutom kungörelse
från predikstolen — tillkännagivande i en eller flera ortstidningar. Det
vore av behovet påkallat, att i respektive författningar föreskreves, det
kungörelse om kommunal-, väg- och kyrkostämma skulle, där så ske
kunde, minst åtta dagar före stämman införas i en eller flera av vederbörande
stämma bestämda ortstidningar, och att fullgörande därav gjor -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

des till villkor för att stämman finge anses lagligen utlyst. — Vid
länsstyrelsens utlåtande finnas fogade yttranden från länsmännen i länet.
Av dessa anföra länsmannen i Kristianopels distrikt, att kungörelserna
om stämmornas kallande borde införas i ortstidningarna, länsmannen
i Ramdala distrikt, att kommunal- och kyrkostämmor i allmänhet
inom distriktet förrättades å söndagar, men att en ovillkorlig
föreskrift därom vore olämplig av religiösa skäl, varemot kungörelse
om stämma minst åtta dagar förut i ortstidning borde föreskrivas (kungörelsen
infördes redan i ortstidning på grund av stämmobeslut), länsmannen
i Tvings distrikt, att kungörelse om kommunal- och kyrkostämma
borde intagas i åtminstone en av ortens tidningar, minst åtta
dagar före stämman, länsmannen i Hjortsberga distrikt, att stämmorna
i allmänhet hölles å helgdagar, att i de flesta kommuner inom
distriktet kungörelse om stämmorna infördes i ortstidning samt att en
bestämmelse om skyldighet att införa kungörelse om stämmorna i ortstidningarna
vore lämplig, länsmannen i Ronneby distrikt, att kommun
för val borde uppdelas i valdistrikt, att kungörelse borde ske i
ortstidning minst åtta dagar i förväg och stämma utsättas, om den
hölles å helgdag, omedelbart efter gudstjänstens slut samt å vardag till
kl. 12 m., och länsmannen i Asarums distrikt, att distriktsindelning
ej vore erforderlig i fråga om kommunerna inom distriktet, men att
skyldighet för stämmoordförandena att i en viss ortstidning införa
annons om stämmans hållande borde stadgas. Övriga länsmän anse
åtgärder ej erforderliga i fråga om de inom deras distrikt belägna
kommuner.

Malmöhus län: Länsstyrelsen anser, att åtminstone beträffande de

ordinarie stämmorna skulle utan olägenhet kunna införas föreskrift
om längre tid för kungörelse om deras hållande än den nu gällande,
därest de kommunalt röstberättigade inom varje kommun funne sådan
av förhållandena i orten betingad. Beträffande de av Riksdagen påpekade
svårigheter, som föranleddes av de stora avstånden inom en
kommun, syntes eu indelning av kommunen i särskilda distrikt erbjuda
sig såsom den närmaste utvägen i fråga om kommunala val,
vid vilka val skulle kunna så förfaras, att antingen stämman förflyttades
från ena distriktet till det andra, i vilket fall valet i regeln torde
i de enskilda distrikten komma att hållas på olika dagar, eller ock så
att i ett eller flera distrikt valet förrättades inför vice ordföranden i
stämman eller annan av stämman utsedd person. Båda förfaringssätten
förutsatte, dels att röstlängden vore tillgänglig på den eller de
platser, där stämman hölles, och dels att vid dessa valtillfällen skulle
kunna framställas anmärkning mot vallängden och att sådan anmärk -

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

ning skulle kunna vinna prövning. I fråga om andra kommunala avgöranden
än val skulle de överklagade svårigheterna i viss mån kunna
avhjälpas genom utsträckt rätt att överlåta talan å annan röstberättigad,
vilket dock å andra sidan kunde befaras medföra konsekvenser
av en alltför stor räckvidd. Det förefölle eljes länsstyrelsen, som om
missförhållandena ej kunde undanröjas utan genom en ingående omdaning
av den kommunala representationen.

Hallands län: Länsstyrelsen anser, att uppdelning av kommuner

i särskilda distrikt i och för underlättande av befolkningens deltagande
i kommunala val eller andra kommunala ärenden icke torde, vad Hallands
län vidkomme, vara av omständigheterna påkallad. Däremot
vore en obligatorisk föreskrift om kungörande av kommunalstämmor
genom anslag å de platser inom kommunen, som av kommunalstämman
därtill utsetts, samt genom annons i en eller flera av ortens tidningar
väl ägnad att bidraga till ett allmännare spridande bland kommunens
medlemmar av kännedomen om en förestående kommunalstämma. Föreskriften,
att ingen på grund av fullmakt finge föra talan för mera
än en röstberättigad, borde enligt länsstyrelsens mening, antingen
borttagas eller åtminstone ändras därhän, att rösträtt på grund av
fullmakt kunde få utövas för två eller tre röstberättigade medlemmar
av kommunen.

Älvsborgs län: Länsstyrelsen anför, att något behov av särskilda

anordningar för att bereda de röstberättigade lättare utvägar att deltaga
i kommunala avgöranden, såvitt länsstyrelsen erfarit, icke inom
länet tagit sig uttryck. I detta avseende syntes dock en del förbättringar
kunna åstadkommas genom ändring i kommunallagarna. Sålunda
behöfdes föreskrifter, som bättre än de gällande medförde trygghet
för att kallelser till kommunal- och kyrkostämmor och tillkännagivanden
om därvid förekommande öfverläggningsämnen komrne till
allmänhetens ^kännedom i kommunens alla delar och att de röstberättigade
kunde hinna komma tillstädes. Tillfälle borde i lagen medgivas
till indelning av större kommuner i särskilda distrikt för landstingsmannaval
och sådan kommun omedelbart rörande val, som lämpade sig
för att handläggas vid delad förrättning. För underlättande av deltagandet
i andra kommunala avgöranden än val syntes i lagstiftningsväg
ej annat kunna göras än införande av uttryckliga bestämmelser
om stämmornas hållande på för flertalet röstberättigade lämpliga ställen
och tider. En utsträckning av rätten att genom ombud deltaga i
kommunal- och kyrkostämma därhän, att ett och samma ombud finge
föra talan för flera frånvarande, skulle visserligen bereda de röstberät -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

tigade utväg att i större omfattning deltaga i de kommunala avgörandena,
men komme helt visst att verka på ett sätt motsatt det av
Riksdagen åsyftade.

Värmlands län: Länsstyrelsen anser, att av behovet vore påkal lade

nya bestämmelser, ägnade att mera verksamt för ortsinvånarna
sprida kännedom ej mindre om tid, då en kommunal- eller kyrkostämma
skulle äga rum, än även om de överläggningsämnen, vilka därvid
vore avsedda att behandlas. I förstnämnda hänseende skulle vara
till gagn, att kungörelsen ansloges, utom i sockenstugan, å eu eller
flera särskilda platser inom kommunen efter kommunalstämmans bestämmande.
Däremot borde samma anordning, som ifrågasatts beträffande
val av politisk innebörd, eller upptagande av valsedlar å skilda
orter inom en kommun icke lämpligen antagas för kommunala val i
allmänhet, ej heller vore en utvidgning av befogenheten för de kommunalt
röstberättigade att genom fullmakt göra sin talan i kommunens
angelägenheter gällande enligt länsstyrelsens mening tillrådlig.

Örebro län: Länsstyrelsen anser, att om än vissa valförrättningar

kunde tänkas så anordnade, att därvid lämnades bättre tillfälle till ett
allmännare .deltagande, dock knappast alla kommunala val kunde så
anordnas. I andra kommunala ärenden, vari diskussion och överläggning
måste förekomma, kunde rösterna svårligen hopsamlas å flera
ställen inom kommunen eller rösterna avlämnas postledes. De utvägar,
som möjligen skulle kunna erbjuda sig, vore en utvidgning av
kommunalfullmäktiginstitutionen och ett utsträckt användande av fullmakt.

Kopparbergs län: Länsstyrelsen hemställer, med instämmande uti

vad i riksdagsskrivelsen anförts, om bifall till Riksdagens i densamma
gjorda hemställan.

Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser, att mycket skulle vinnas,

därest föreskrifter meddelades därom, att eu kommuns samtliga stämmor
skulle företrädesvis hållas å sön- eller helgdagar. Möjlighet torde
vidare böra beredas kommuner med synnerligt stor utsträckning att
hos länsstyrelsen göra framställning om kommunens uppdelning i valdistrikt
för vissa val. Kommunalfullmäktiginstitutionen borde befrämjas
genom bestämmelse om dylika fullmäktiges irtseende genom proportionella
val. Att med ändring av nu gällande bestämmelse tillåta
röstägande använda mer än en fullmakt ville däremot länsstyrelsen
icke förorda.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Västernorrlands län: Länsstyrelsen anför, att för val till Riksda gens

andra kammare sju av länets kommuner till följd av deras utsträckning
eller rådande samfärdsförliållanden uppdelats i valdistrikt
samt att deltagandet i landstingsmannaval inom sådana kommuner givetvis
skulle i avsevärd grad underlättas, om möjlighet gåves att även
för dylika val indela kommun i två eller flera valdistrikt. Val i särskilda
distrikt borde däremot ej äga rum i fråga om kommunalnämnd,
kyrko- och skolråd, då dessa val vanligen företoges i samband med
behandling av andra kommunala angelägenheter. Stämmorna borde
bekantgöras på ett mera effektivt sätt än nu gällande författningar
föreskreve, dock torde förlängning av kallelsetiden ej böra äga rum.
Ett upphävande av den nu gällande begränsning i rätten för röstägande
att överlåta sin talan och rösträtt på annan röstägande skulle
enligt länsstyrelsens mening medföra större fara för ett sansat kommunalt
liv än de olägenheter, som av nu gällande begränsning föranleddes.

Jämtlands lä?i: Länsstyrelsen anför, att inom länet funnes en del

kommuner, där behov av sådana åtgärder, som i riksdagsskrivelsen avsåges,
kunde anses föreligga. I fråga om dylika åtgärder torde i första
rummet böra tagas under övervägande att, vad anginge val, indela
kommunerna i valdistrikt, icke blott såsom nu kunde äga rum för
riksdagsmannaval utan även för landstingsmannaval och viktigare kommunala
val. Liksom för riksdagsmannavalen torde initiativet därvid
böra tillkomma valberättigade inom kommunen. Att däremot låta distriktsindelning
avse ärenden, som behandlades å kommunalstämma i
allmänhet, torde icke lämpligen låta sig genomföras. Möjligen torde
det låta sig göra att förlägga åtminstone de viktigare kommunalstämmorna
till tider, då det vore lättare för medlemmar från kommunens
avlägsnare delar att komma tillstädes. Åtminstone borde det tillses,
att sådana stämmor icke hölles å tider, då det vore omöjligt att komma
tillstädes från en eller annan trakt av kommunen. Under alla förhållanden
borde mera tillfredsställande och betryggande bestämmelser rörande
kungörande av kommunalstämma införas, särskilt beträffande de
ordinarie stämmorna och de, där viktigare beslut om kommunala utgifter
skulle förekomma. Dock vore det icke tillrådligt att alldeles
borttaga möjligheten att hålla kommunalstämma efter kortare tids kungörelse
än den för vanliga fall fastställda. Jämte pålysning från predikstolen
jämväl i kapellförsamling, då gudstjänst där hölles, skulle
kungörelse införas i den eller de ortstidningar, stämman bestämde,
och tilläventyrs även anslås. Bland de lättnader, som föreslagits, vore
Bihang till llihsdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 9

66 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

även utsträckt rätt att inställa sig genom fullmäktig ävensom rätt att
insända röstsedel. Vad det sistnämnda förslaget anginge, torde, därest
rättighet att insända röstsedel stadgades för vissa fall vid riksdagsmannaval,
böra tagas under övervägande, om och i vad mån denna
rätt skulle kunna utsträckas till landstingsmannaval och möjligen även
andra kommunala val. I fråga däremot om utsträckt rätt att använda
fullmäktig hyste länsstyrelsen betänkligheter. De grunder, som föranlett
inskränkning i denna rätt, syntes nämligen alltför viktiga för att
man skulle i detta stycke övergiva den ståndpunkt, kommunallagstiftningen
för närvarande intoge. — Vid utlåtandet finnas fogade yttranden
från kronofogdarna i länet, länsmännen i Ragunda, Fors, Refsunds,
Hackas, Svegs, Lillherrdals, Ytterhogdals, Hede, Tännäs, Bergs och
Rätans distrikt, kommunalstämmorna i Föllinge, Alanäs, Offerdals,
Svegs, Linsells och Bergs kommuner samt ordföranden för kommunalstämman
i Rätans kommun. Kronofogden i Jämtlands norra fögderi
anser, att i fråga om tre kommuner inom fögderiet en uppdelning i
distrikt för val av riksdagsmän, landstingsmän och möjligen även val
av kommunala förtroendemän borde äga rum samt att kungörelse om
stämma borde ske tidigare, anslås på lämpliga platser och intagas i
minst två av länets tidningar. Kronofogden i Jämtlands östra fögderi
anför, bland annat, att distriktsindelning av vissa kommuner borde äga
ram för val av landstingsmän och kommunalfullmäktige. Beträffande
åter andra kommunala val samt kommunala och kyrkliga ärenden
kunde det, om distriktsindelning ägde rum, bliva förenat med svårigheter
att finna lämpliga former för dylika angelägenheters ordnande,
ity att ärendenas behandling lätt kunde lida av eu uppdelning och desammas
avgörande onödigtvis fördröjas. Kungörelse om stämma borde
utom uppläsning i kyrkor hållas viss tid anslagen å bestämda anslagstavlor
och införas uti minst en för varje år eller följd av år bestämd
ortstidning helst den, uti vilken länsstyrelsens kungörelse i allmänhet
infördes. Kronofogden i Jämtlands södra fögderi anser, att vissa
kommuner inom distriktet borde delas i kommunaldistrikt för behandlingav
kommunala frågor, att kungörelse om stämma borde anslås å vissa
anslagstavlor inom kommunen eller intagas i ortstidning, men att fullmaktsröstning
ej borde i vidsträcktare mån medgivas. Länsmannen i
Fors distrikt anser, att de i riksdagsskrivelsen ifrågasatta åtgärderna
icke skulle medföra fördelar, som kunde uppväga de olägenheter och
extra kostnader, som skulle bliva en följd av samma åtgärder. Uppdelandet
av en kommun i olika valdistrikt komme att medföra behov
av särskilda vallokaler, varjämte för de olika valdistrikten måste utses

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

lämplig person att leda förhandlingarna och mottaga de avlämnade
röstsedlarna, enär större delen av de ärenden, kommunalstämman hade
att behandla, likasom ock de val, vilka skulle ske inför kommunalstämmoordförandena,
ej gärna kunde inom en kommun utsättas å olika tider.
Då därtill komme, att val av vissa funktionärer svårligen kunde
ske på annat sätt än gemensamt inför ordföranden i stämman för hela
kommunen, så syntes den påtänkta ändringen ej lända till sådan fördel,
som beräknat vore. I fråga om sättet för publicerandet av kungörelserna
om stämmorna syntes dock det tillägget önskvärt, att utom den dittills
sedvanliga pålysningen i kyrkan såväl i större som mindre kommuner
annonsering skulle ske uti en eller två av ortstidningarna. Kommuna -stämman i Föllin ge anser, att indelning av kommunen i valdistrikt vore
önskvärd samt att kungörelse om stämma borde anslås å anslagstavlor i
kommunens avlägsnare delar. Kommunalstämman i Offerdal anser
kommunens uppdelning i tre valdistrikt för riksdagsmanna- och landstingsmannaval
önskvärd. Kommunalstämman i Sveg anför, att för
kommunens del annan förändring ej vore erforderlig än att kungörelserna
om kommunal- och kyrkostämmor jämväl ansloges å vissa inom
kommunen bestämda platser och därtill möjligen infördes i tidning,
som av stämman bestämdes. Kommunalstämman i Linsell anser önskvärt,
att kommunen indelades i två valdistrikt. Rörande övriga yttranden
hänvisas till handlingarna i detta ärende.

Västerbottens län: Länsstyrelsen anför, att den närmast till hands
liggande utvägen att nå det i riksdagsskrivelsen omförmälda syftemålet
syntes vara en uppdelning av de i avseende på arealen största kommunerna,
men att då dessa i regel också vore de fattigaste och glesast
befolkade, en dylik utväg stötte på oöverstigliga svårigheter af ekonomisk
art. Utvägen att — i likhet med vad som gällde för val till
Riksdagens andra kammare och jämväl föreslagits för landstingsmannaval
— bereda möjlighet till röstavlämning å flera ställen inom vissa
kommuner syntes länsstyrelsen icke kunna komma till användning för
kommunala avgöranden. Där förekomme ju i de allra flesta fall, att
frågor avgjordes titan omröstning och man visste ju ej på förhand, i
vilka frågor omröstning skulle ifrågakomma eller vilka förslag, som
under frågornas handläggning skulle framkomma. Tänkbart vore väl,
att i särskilda kommunalfrågor av synnerligen stor betydelse föreskriva
avgörande genom obligatorisk omröstning och anordna flera röstavlämningsställen,
men skulle avlägsna delar av kommunen kunna deltaga i
avgörandet, fordrades dessutom, att frågorna ej vore av brådskande
art, enär i motsatt fall en dylik procedur ej kunde medhinnas. Ytter -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ägare en svårighet mötte mot anordningar av ifrågarande slag, då det
i de avlägsnare delarna av fattigare kommuner i många fall saknades
tillgång på personer med erforderliga förutsättningar för att handhava
kommunala uppdrag. En omständighet, som i länet ofta omöjliggjorde
deltagandet i kommunala avgöranden, vore, att vägarna vissa tider av
året vore fullständigt ofarbara. Hänsyn därtill hade vid kommunal- och
kyrkostämmors utlysande ej alltid tagits och vore en lagändring i denna
punkt måhända av betydelse. En av de ordinarie kommunal- och
kyrkostämmorna skulle enligt lag hållas i oktober månad, men denna
tid vore i länet ur angivna synpunkt den ogynnsammaste på hela året.
Kunde därför, med hänsyn till andra på frågan inverkande omständigheter,
tiden för dessa synnerligen viktiga stämmor förändi’as antingen
så, att de framflyttades till september månad eller ock att de uppskötes
till tid, då slädföre i regel vore att påräkna, vore mycket vunnet i den
riktning, som avsåges i Riksdagens skrivelse. Motsvarande förändring
skulle även behöva vidtagas i fråga om årets första ordinarie kyrkostämma,
som nu enligt lag skulle hållas i maj månad, då snösmältningen,
som merendels påginge under denna månad, mången gång gjorde
vägarna oframkomliga. Om sålunda den största hänsyn borde tagas därtill,
att vägarna inom länet vissa årstider voro ofarbara, måste givetvis
beaktas, att svårigheterna att deltaga i kommunala avgöranden vore än
större för befolkningen i de vidsträckta trakter av länet, som ej hade
några vägar alls. Inom dessa trakter hade många orter postgång
endast en eller annan gång i månaden. Så länge ingen avgörande
förändring till det bättre i avseende på länets kommunikationer inträtt,
kunde ej heller väntas, att befolkningen i dessa bygder skulle kunna
i större omfattning deltaga i kommunala avgöranden. Av stor betydelse
vore dock även för dem, som vore i saknad av vägar, att stämmor
hölles å tider, då de ej vore helt instängda, utan kunde till fots taga
sig fram till farbar väg. Medan å ena sidan vissa tider borde i möjligaste
mån undvikas, då det gällde hållande av kommunal- och k}Tkostämma,
borde å andra sidan föreskrift meddelas angående stämmors
hållande så vitt möjligt å tider, då det kunde väntas, att allmogen
skulle i stor utsträckning komma tillstädes för andra ändamål. Sådana
tillfällen vore särskilt i länets lappmarkssocknar de s. k. kyrkhelgerna
och marknaderna, dit i allmänhet mycket folk samlades. Åven om avgörandet
av många frågor enligt sakens natur ej kunde rättas efter
dylika förhållanden, torde det kunna genom meddelande av uttrycklig
föreskrift förhindras, att exempelvis en kommunalstämma hölles söndagen
näst efter en kyrkhelg, då det givetvis vore att beräkna, att be -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

folkningen endast kunde i ytterst ringa omfattning återvända för att
besöka stämman. Bland övriga utvägar att öka möjligheten för deltagande
i kommunala avgöranden kunde tänkas utsträckt kungörelsetid
— det hände ju ofta, att underrättelse om en stämma framkomme till
avlägsna byar först efter det stämman hållits — och spridande av
kungörelse på annat sätt än genom uppläsande i kyrkan. Den utsträckta
kungörelsetiden borde med fördel kunna komma till användning i fråga
om de ordinarie stämmorna, vilka möjligen rent av borde i lagstiftningsväg
fixeras till vissa för hela landet eller särskilda län gemensamma
dagar, men torde bliva föga användbar vid extra stämmor, som i regel
utlystes för speciella ärenden av brådskande art. Utsträckning av rätten
att överlåta sin rösträtt å annan person skulle medföra så vittgående
konsekvenser och mötas av så många berättigade invändningar av skiftande
slag, att den syntes länsstyrelsen böra lämnas ur räkningen såsom
ett medel att öka deltagandet i de kommunala avgörandena.

Norrbottens län: Länsstyrelsen framhåller, att befolkningen i länet
i icke så ringa omfattning kunde anses praktiskt taget utestängd från
aktivt deltagande i det kommunala livet. Allmännare klagomål torde
icke däröver försports, men denna omständighet borde givetvis icke
föranleda uraktlåtenhet från lagstiftarens sida att vidtaga åtgärd, som
kunde vara ägnad att hos denna befolkning framkalla större livaktighet
och mera intresse för allmänna angelägenheter. En delning av de stora
landskommunerna i två eller flera särskilda kommuner kunde ju synas
innebära en enkel lösning av frågan, men skulle vid tillämpningen, vad
länet vidkomme, stöta på oövervinneliga svårigheter och föranleda uppkomsten
av kommuner, som skulle komma att sakna ekonomisk grundval
för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina kommunala åligganden.
Kommunalfullmäktiginstitutionens införande i de kommuner,
om vilka närmast vore fråga, vore nog ur flera synpunkter gagneligt.
Men förutom det att kommunalfullmäktiges befogenhet enligt gällande
lagstiftning vore i flera avseenden begränsad, torde man i allmänhet
inom kommunerna icke vara böjd för att anförtro kommunens angelägenheter
åt fullmäktige, och en lagbestämmelse, att kommunal- och
kyrkofullmäktige skulle utses inom socknar med ett visst invånarantal
och viss större ytvidd, vore icke att förorda. Vad landstingsmannavalen
beträffade, hade länsstyrelsen förordat kommunernas indelning
i valdistrikt, en anordning, som länsstyrelsen med avseende å
andra rent kommunala val ansåge sig icke kunna tillstyrka. I fråga
om kommunala val förelåge nämligen icke samma förhållande som beträffande
riksdagsmannaval och val av landstingsman. Någon före -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

gående offentlig’ diskussion om kandidater till kommunala befattningar
plägade sålunda icke förekomma och torde väl lämpligen knappast
kunna äga rum. Säkerligen främjades ett gott personval bäst genom
gemensamma överläggningar vid för ändamålet utlyst stämma. Länsstyrelsen
kunde ej heller biträda förslaget om sådan ändring av § 13
i gällande förordning om kommunalstyrelse å landet, att röstägande
skulle vara berättigad att å stämma föra talan för flera röstägande.
En sådan anordning skulle nämligen i stor utsträckning komma att
medföra röstvärvning, något som givetvis icke borde uppmuntras. Däremot
skulle med större fog kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom
verksam i det förevarande syftet och jämväl lämplig vore att anse en
bestämmelse, att ordinarie kommunal- och kyrkostämmor samt den i
lag föreskrivna vägstämman skulle förläggas till viss dag, om därjämte
tillika bestämdes, att å andra stämmor ej finge fattas beslut om utgift,
som med hänsyn till kommunens, församlingens eller vägdistriktets
ekonomiska förhållanden kunde anses mera betydande. Man hade därvid
naturligen att tillse, att stämmorna, så vitt eljest vore lämpligt,
komme att hållas vid tider, då befolkningen kunde antagas mera allmänt
besöka den ort, där stämmorna ägde rum, såsom exempelvis vid
vissa helger. Man skulle sålunda kunna förlägga årets första ordinarie
kommunalstämma till Mariebebådelsedag, kommunal- och kyrkostämmor,
som för närvarande hölles i oktober och december, till respektive
Mikaelisöndagen och tredje söndagen i december samt den kyrkostämma,
som nu hölles i maj, till Annandag Pingst. Då någon helgdag
icke infölle vid den tid, då den ordinarie vägstämman hölles, finge väl
tiden för denna bestämmas till någon söndag i augusti, exempelvis den
tredje. En bestämmelse, att stämmorna skulle förläggas till viss söneller
helgdag, hade emellertid, på sätt inhämtades av de från ordförandena
i kommunalstämmorna infordrade yttranden, på flera orter ansetts
olämplig och länsstyrelsen kunde därför icke förorda en sådan bestämmelse.
Föreskrift att stämmorna skulle hållas å vissa bestämda söckendagar
syntes ej heller önskvärd, då trakter funnes, där stämmorna
nästan undantagslöst hölles å sön- eller helgdag. Däremot ville länsstyrelsen
ifrågasätta ett stadgande av innehåll, att det skulle åligga
vederbörande att å viss angiven stämma, exempelvis för en treårsperiod
i sänder, bestämma, å vilka dagar de ordinarie stämmorna skulle hållas,
därvid beslutanderätten dock borde vara begränsad med hänsyn till i
lag bestämda tider, med rätt emellertid till vissa av förhållandena inom
olika, orter av behovet påkallade jämkningar, så att stämma kunde hållas
viss kort tid före och efter den i lag eller författning eljest fastställda.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Mot förenämnda förslag om viss begränsning i avseende å icke ordinarie
stämmas befogenhet hade enligt länsstyrelsens förmenande i
avgivna yttranden icke anförts skäl, som borde anses lägga hinder i
vägen för en bestämmelse i sådant syfte. Frågor angående utgifter
av mindre betydenhet skulle ju kunna behandlas å extra stämmor. För
övrigt torde hinder ej föreligga mot att vid stämma, som hade att
fastställa påföljande års utgifts- och inkomststat, besluta att i staten
upptaga något lämpligt belopp till mötande av oförutsedda utgifter.
Beträffande föreskrifterna för kommunal- och kyrkostämmas kungörande
vore den ändring önsklig, att kungörelsetiden bestämdes till minst 14
dagar och att enahanda kungörelsetid föreskrefves beträffande vägs
tårurna. Därjämte ansåge länsstyrelsen det kunna ifrågasättas, huruvida
icke en ovillkorlig föreskrift borde meddelas, att kungörelse om
stämma, där så ske kunde, skulle inom viss tid införas i ortstidning.
Så förfores för närvarande i flertalet kommuner och allmänt vitsordades
detta kungörelsesätts goda verkningar. Det torde dock vara mindre
lämpligt att göra en stämmas giltighet beroende av, huruvida en kungörelse,
som kunde hava blivit i god tid tillsänd en tidningsexpedition,
verkligen ock tillräckligt tidigt influtit i tidningen, vars utgivare i detta
avseende icke hade något ansvar. En föreskrift, att kungörelse om
stämma skulle anslås å skilda ställen inom kommunen, skulle enligt
länsstyrelsens mening knappast få någon betydelse och torde icke vara
lämplig. — Vid utlåtandet finnas fogade yttranden från kronofogdarna
i Luleå och Kalix fögderier samt från ordförandena för kommunalstämmorna
i Ålvsbyns, Arvidsjaurs, Arjeplougs, Neder-Luleå, Över-Luleå,
Jockmocks, Edefors, Råneå, Neder-Kalix, Över-Kalix, Gellivare, NederTorneå,
Karl Gustavs, Över-Torneå, Hietaniemi, Pajala och Juckasjärvi
kommuner. Kronofogden i Luleå fögderi anser, att en föreskrift av
innehåll, att de röstägande finge på förhand till stämmans ordförande
insända röstsedlar, då fråga vore om val eller annan angiven fråga,
icke vore att tillråda, då ett sådant förfaringssätt säkerligen skulle
lämna tillfälle till missbruk. Föreskrift om viss tids mellanrum mellan
stämmorna skulle verka hinderligt. Eu förbättring skulle däremot kunna
vinnas genom bestämmelser, att de ordinarie stämmorna skulle hållas
å vissa bestämda dagar, att å andra stämmor icke finge fattas beslut
om mera betydande utgifter samt att de extra stämmorna skulle bekantgöras
genom kungörelse, vilken borde minst 14 dagar före stämman ej
blott uppläsas i kyrkan, eventuellt även i kapell, där sådant funnes och
gudstjänst i kapellet hölles, samt intagas i minst en inom kommunen
spridd ortstidning, utan även med allmänna posten avsändas till samtliga

Kwujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

postanstalter inom kommunen för att genast efter dess framkomst där anslås.
Kronofogden i Kalix fögderi anför, att en bestämmelse om vissa
dagar för de ordinarie stämmornas hållande skulle medföra stora svårigheter,
då under vissa tider av året framkomligheten å vägarna vore
synnerligen olika i olika trakter, samt att en bestämmelse om viss tids
förlopp mellan de olika stämmorna vore olämplig. Likaså vore en
inskränkning i de extra stämmornas befogenhet att besluta om utgifter
betänklig. Den bästa utvägen vore införande av kommunalfullmäktiginstitutionen
i de större kommunerna, därvid dock motsvarande valbestämmelser
borde komma till tillämpning sona vid val av stadsfullmäktige.
Annan ändring uti nu gällande förordning om kommunalstyrelse
på landet borde ej äga rum än att bestämmelserna om val av
stadsfullmäktige jämväl måtte gälla val av kommunalfullmäktige samt
att föreskriften om kommunalstämmas utlysande matte ändras därhän,
att kungörelse om ordinarie kommunalstämma ävensom sådan stämma,
där beslut komme att fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill,
skulle uppläsas i vederbörande kyrkor minst fjorton dagar före
stämman, ävensom, där tidning inom orten funnes, inom samma tid införas
i densamma. Kommunalstämmans ordförande i Ålvsbyn anför,
att kungörelse om stämmorna borde intagas minst åtta daga! förut i
den eller de tidningar, som kommunen bestämde, med undantag dock
för stämma, å vilken brådskande ärende skulle behandlas. Föreskrift
om anslag skulle medföra svårigheter. Han ansåge förslaget om viss
dag för de ordinarie stämmorna lämpligt men hemställde om andra dagar
än de av länsstyrelsen angivna. Kommunalstämmans ordförande
i Arvidsjaur anser, att kommuner av stor utsträckning borde äga att
själva bestämma tiden för stämmornas hållande och sättet för deras
kungörande, vilka beslut dock borde underställas länsstyrelsens pi övning.
Kommunalstämmans ordförande i Jockmock anser, att distriktsindelning
borde kunna äga rum såväl för landstingsmannaval som andra
kommunala val. Det borde vidare läggas i stämmans hand att bestämma
tiderna för de ordinarie stämmorna, till vilka borde förläggas beslut
om mera betydande utgifter, upptagande av lån m. m. Kungörelse om
stämma borde ske minst 14 dagar i förväg och intagas i ortstidning.
Om uppläsning av kungörelse jämväl i kapellförsamlings kyrka stadgades,
kunde emellertid understundom svårighet uppstå att vid stämman
erhålla kunskap om, huruvida sådan uppläsning ägt rum. Kommunalstämmans
ordförande i Råneå anser, att distriktsindelning lämpligen
kunde äga rum, dock endast för val av landstingsmän, däremot ej förandra
kommunala val eller handläggning av övriga kommunala ärenden.

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Bestämmelse om rätt att insända röstsedel vore olämplig. Kungörelse
om stämma intoges för närvarande i ortstidning och vore en föreskrift
därom, att kungörelse jämväl skulle anslås, icke behöflig. Inom kommunen
liölles i regel stämmorna å lördagar och skulle en bestämmelse
om de ordinarie stämmornas hållande å vissa sön- och helgdagar förorsaka
ökad tidspillan och jämväl av religiösa skäl vara olämplig. Lösningen
av frågan vore obligatoriskt införande av kommunal- och kyrkofullmäktige
i alla kommuner med visst större invånarantal eller viss större
ytvidd. Kommunalstämmans ordförande i Neder-Kalix avstyrker
föreskrift om stämmornas hållande å sön- och helgdagar men anser
föreskrift lämplig därom, att kungörelse om stämma skulle införas minst
14 dagar i förväg i den eller de ortstidningar, stämman i december
för nästföljande år bestämt. Föreskrift om kungörelsens anslående skulle
vara utan nytta. Kommunalstämmans ordföran de i Över-Kalix
anser lämpligast, at.t kommunerna själva finge bestämma dagarna för ordinarie
stämmornas hållande. Kommunalstämmans ordförande i Karl
Gustav föreslår, att den ordinarie decemberstämman skulle äga att för
följande år bestämma dagarna för de ordinarie stämmorna. Rörande
övriga yttranden hänvisas till handlingarna i ärendet.

Det är uppenbart, att behovet av åtgärder i nu förevarande syfte
är synnerligen olika i olika delar av vårt land, och av de inkomna
yttrandena inhämtas, att, medan i vissa län olägenheter av nu rådande
ordning icke försports, i andra åter stora svårigheter äro förbundna
med ett mera allmänt deltagande i det kommunala livet.

Landskommunernas utsträckning och befolkningstäthet äro ju utomordentligt
olika i olika trakter, och särskilt förstnämnda förhållande
är naturligen av stor betydelse i förevarande hänseende. Enligt
tillgängliga uppgifter hava av rikets landskommuner 2,064 en areal av
högst två kvadratmil, 188 en areal överstigande två men ej fem kvadratmil,
53 en areal överstigande fem men ej tio kvadratmil, 26 en
areal överstigande tio men ej femton kvadratmil, 16 en areal överstigande
femton men ej tjugu kvadratmil samt 30 en areal överstigande
tjugu kvadratmil. Uppgifterna återfinnas i bilaga II tab. A, varjämte
i samma bilagas tab. B upptagits kommuner med ett ytinnehåll
av över 20 kvadratmil.

Den stora utsträckning, som ett ej ringa antal landskommuner sålunda
äger, medför givetvis i dessa kommuner särskilda svårigheter för de röstägande
att inställa sig å de gemensamma stämmorna. Det kunde synas,
som om den enklaste utvägen i fråga om nämnda kommuner vore en
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 10

Departe.

mentä chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

delning av dem i två eller flera mindre kommuner, varigenom särskild
hänsyn till dessa kommuner ej skulle i nu förevarande hänseende behöva
tagas i lagstiftningsväg. Emellertid reser sig häremot i flertalet
fall, på sätt jämväl några länsstyrelser framhållit, hinder av det skäl,
att genom en sådan uppdelning skulle bildas kommuner, vilkas ekonomiska
bärkraft bleve alltför ringa för de kommunala uppgifternas behöriga
fyllande. 1 den mån nu antydda hinder ej förefinnes, måste
emellertid eu uppdelning av de allra största kommunerna vara önskvärd.
Tid efter annan hava också en och annan sådan uppdelning ägt rum,
och lärer framgent uppdelning komma att ske i möjlig utsträckning.
Men då antydda åtgärder allenast i enstaka fall kunna ifrågasättas,
måste man söka finna utväg att, med bibehållande av den kommunala
enheten, i görlig grad underlätta de röstberättigades i dylika kommuner
deltagande i de kommunala angelägenheternas avgörande.

Att på sätt några av de hörda myndigheterna föreslagit underlätta
detta deltagande genom att föreskriva obligatoriskt införande av
kommunal representation inom de större landskommunerna torde emellertid
ej böra ifrågasättas och skulle dessutom, så länge kommunalfullmäktiges
befogenhet är begränsad, icke i allo fylla det avsedda ändamålet.
Det direkta deltagandet i det kommunala livet torde också, och
det ej minst i kommuner av större utsträckning och med ringare samfärdsel,
verka väckande å intresset för allmänna angelägenheter samt
bidraga till de medborgerliga insikternas höjande. Däremot kan det
anses följdriktigt att för val av kommunalfullmäktige införa den proportionella
valmetoden, varigenom otvivelaktigt inrättande av kommunalfullmäktiginstitutionen
kommer att befrämjas i kommuner, där denna
institution befinnes lämplig och en allmännare önskan om dess införande
föreligger. Jag återkommer i annat sammanhang till denna fråga.

Beträffande förslaget att genom en indelning av de större kommunerna
i distrikt för de röstberättigade underlätta deltagandet i de
kommunala avgörandena torde det till eu början vara uppenbart, att
andra kommunala angelägenheter än val icke lämpligen böra göras
till föremål för handläggning å stämmor i särskilda distrikt av kommunen.
Åven om en sådan handläggning skulle kunna tekniskt anordnas,
måste dessa ärenden för att erhålla allsidig belysning och en prövning,
vid vilken hänsyn ej övervägande tages till inom kommunens olika
delar befintliga särintressen, behandlas å en för kommunen i dess helhet
gemensam stämma.

Vidkommande åter de kommunala valen kunde det väl synas, som om
ett allmännare deltagande i desamma borde kunna utan större olägen -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

heter vinnas därigenom, att dessa val ägde rum distriktvis. Åtskilliga
länsstyrelser hava också tillstyrkt en sådan anordning. Andra åter hava
framställt betänkligheter däremot under framhållande, att de kommunala
valen i regel icke förberedas på samma sätt som de, vilka äga eu politisk
karaktär. Offentlig diskussion om kandidater till de kommunala befattningarna
förekommer i allmänhet icke i större omfattning före valförrättningarna,
och de överläggningar, som äga rum vid dessa förrättningar,
äro ofta bestämmande för valens utgång. Ett skiljande i
allmänhet av val till de kommunala befattningarna från sambandet med
övriga kommunala ärenden synes därför knappast vara i alla avseenden
önskvärt, och torde sålunda ett anordnande av dessa val inom särskilda
valdistrikt åtminstone ej för närvarande böra ifrågasättas.

Samma skäl, som tala mot ett anordnande i särskilda valdistrikt,
av valen till de kommunala befattningarna nämligen olämpligheten av
desammas lösgörande från de för kommunen gemensamma stämmorna,
där den gemensamma överläggningen måste antagas befordra ett gott
personval, tala naturligen i än högre grad mot förslaget att tillåta de
röstberättigade att med posten insända sina röstsedlar.

Från nu berörda synpunkter torde däremot hinder ej möta att i
landskommun, där kommunal- representation — kommunalfullmäktige —
finnas, anordna valen av dessa fullmäktige inom särskilda valdistrikt.
Likaledes torde valen av landstingsmän kunna utan olägenhet företagas
distriktsvis. Till frågan om dessa vals lämpliga anordnande återkommer
jag emellertid längre fram.

En utsträckning vidkommande landskommunerna av rätten att på
grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt för annan röstberättigad
skulle otvivelaktigt, såsom i åtskilliga yttranden framhållits, medföra
lättnader inom landskommunerna särskilt för avlägset boende att göra
sin medbestämmanderätt gällande vid de kommunala avgörandena. Då
jag emellertid hyser den mening, att fullmaktsröstningen, där den förekommer,
i allmänhet snarare bör inskränkas än utvidgas, kan en ökad
användning av full maktsröstning av mig ej ifrågasättas.

Därest emellertid bestämmelser införas, varigenom säkerhet så vitt
möjligt erhålles för, att kommunalstämmorna utsättas å för flertalet
röstberättigade lämpliga tider, samt att stämmorna kungöras i sådan
ordning, att de röstberättigade erhålla kunskap om desamma i så god
tid att de kunna infinna sig, skulle ej endast i landskommunerna i allmänhet
de röstberättigades deltagande i kommunala avgöranden underlättas,
utan förvisso, såsom jämväl åtskilliga länsstyrelser i sina avgivna

Tid för kommunalstämmorna■ -

Kimyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

yttranden framhållit, en väsentlig förbättring kunna vinnas även i fråga
om de särskilda missförhållanden, som må vara rådande inom kommuner
av större utsträckning eller eljest säregen beskaffenhet.

De ordinarie kommunalstämmorna äro som bekant tre och skola
årligen hållas, en under senare hälften av mars månad, en i oktober och
en i december månad. Inom nämnda tider bestämmes dagen av kommunalstämmans
ordförande, vilken även utsätter dag för de extra stämmorna.

Av de i ärendet avgivna yttrandena inhämtas, att för närvarande i
ett stort antal kommuner stämmorna i regel hållas å sön- eller helgdagar.
Uppenbart är, att härigenom befordras ett allmännare deltagande i
de kommunala avgörandena, då ju ett stort antal röstberättigade, vilka
icke utan svårighet kunna för de kommunala angelägenheterna förfoga
över sin arbetstid, lätteligen kunna å sön- eller helgdagar besöka stämmorna.
Att, med vederbörlig hänsyn till de i olika delar av vårt land
rådande vitt skilda förhållanden, i lag fixera de ordinarie kommunalstämmornas
hållande till vissa sön- eller helgdagar inom stadgade tidsperioder
möter emellertid ej ringa svårighet. På sätt länsstyrelsen i
Norrbottens län framhållit, äro ej alltid förhållandena ens inom samma
län så likartade, att med fördel vissa för länets kommuner gemensamma
stämmodagar kunna fastslås. Tiderna måste för varje kommun bestämmas
med hänsyn till inom densamma rådande förhållanden.

Pin ovillkorlig föreskrift om de ordinarie kommunalstämmornas
hållande å sön- eller helgdag skulle visserligen ganska väl fylla det ändamål,
man här vill vinna. Emellertid måste beaktas, att hänsyn härvidlag bör
tagas till deras åsikter, som finna det mindre tillbörligt eller stötande
att under söndag deltaga i kommunalstämma och att, där den allmänna
åskådningen är sådan, en föreskrift av nyss antydd beskaffenhet kunde
komma att verka motsatsen till vad som åsyftas eller ett allmänt deltagande
i kommunens angelägenheter. Jag anser mig därför i förevarande
hänseende icke böra föreslå, att man går längre, än att åt de
röstberättigade inom kommunerna må överlämnas att själva bestämma,
huruvida de ordinarie stämmorna skola hållas å sön-och helgdagar eller icke.

Trygghet för att stämmorna komma att utsättas å de med hänsyn
till ortsförhållandena lämpligaste tider vinnes i fråga om kommuner
med större utsträckning emellertid ej genom en föreskrift allenast, att
de röstberättigade äga bestämma, att de ordinarie stämmorna skola
hållas å sön- och helgdagar. Särskilt för de stora norrländska kommunernas
del har framhållits, dels hurusom på grund av de klimatiska

Kung!., Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förhållandena man under vissa tider på året endast med stora svårigheter
kan taga sig fram på vägar och över vattendrag, under vilka
tider en stor del av kommunens invånare äro urståndsätta att infinna
sig å stämmor, dels ock att ett flitigare deltagande från de fjärrboendes
sida i de kommunala avgörandena ej kan vinnas, såvida icke stämmorna
förläggas till tider, då befolkningen i andra ärenden, t. ex. för att besöka
marknader eller fira s. k. kyrkhelger, beger sig till kommunernas
huvudorter. För dessa synpunkters behöriga beaktande torde det böra
inrymmas de röstägande befogenhet att, därest de anse nödigt, bestämma å
vilka dagar de ordinarie kommunalstämmorna skola hållas. Beslutanderätten
härutinnan torde dock böra begränsas med hänsyn till de i lag bestämda
tider, med undantag för kommuner, där vissa tider naturförhållandena göra
ett strängt fasthållande vid nuvarande bestämmelser otjänligt och i fråga
om vilka — på sätt länsstyrelserna i Västerbottens och ^Norrbottens
län föreslagit — av berörda förhållanden påkallade jämkningar böra
medgivas, så att åtminstone mars- och oktoberstämmorua må kunna
hållas viss tid, före eller efter den i lag eljest fastställda. En dyrlik
undantagsställning synes dock böra begränsas till de fyra nordligaste
länen. Med hänsyn särskilt till vikten av att kommunens stat varder
fastställd å sådan tid, att debiteringsarbetet ej försenas, kan dock tiden
för sist berörda stämmor icke avvika alltför mycket från den hittills
bestämda. Fn längre tid än 14 dagar före eller efter den i lag eljest
stadgade tid synes näppeligen tillrådlig. En sådan utsträckning bör
också kunna anses tillräcklig, för att i förhållande till naturomständigheterna
lämpliga tider för berörda kommunalstämmor må kunna vinnas.

Beslut rörande tiderna för de ordinarie kommunalstämmornas hållande
synes böra fattas å ordinarie kommunalstämma i december och
avse följande kalenderår. Då alla kommunalmedlemmar böra hava lika
intresse av att kommunalstämmorna utsättas till tider, som i görlig grad
garantera möjlighet för kommunens medlemmar att mangrannt infinna sig
å stämmorna, synes eventuell omröstning om sådan fråga böra företagas
efter huvudtalet.

Enligt gällande bestämmelser skall kungörelse om kommunalstämma
uppläsas från predikstolen i kommunens kyrka fjorton dagar
eller minst en vecka därförut. Därest brådskande ärende förekommer,
kan kungörelse äga rum ännu kortare tid före stämman. Om kommunalstämman
det beslutar, skall kungörelsen jämväl anslås inom kommunen
eller införas i ortstidning.

På sätt Riksdagen i sin ovannämnda skrivelse anfört, kan det
under nuvarande förhållanden givetvis ofta nog inträffa, att stämmors

Kommunal stämmornas kungörande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

hållande blir otillräckligt eller kanske alldeles icke bekantgjort för invånarna
i störa delar av kommunen, eller ock att kännedom om stämma
erhålles så sent, att inställelse å densamma ej kan medhinnas.

För att en förbättring må kunna vinnas härutinnan, torde till en
början böra föreskrivas, att kungörelse om kommunalstämma skall uppläsas
i kommunens kyrka minst fjorton dagar före stämman, såvida fråga ej
är om utlysande av stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
då stämma må hållas jämväl efter kortare kungörelsetid. A
sådan stämma må dock beslut ej fattas om utgift eller erläggande av
bidrag därtill.

Omfattar kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes
eljest inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan, bör, om gudstjänst
därstädes hålles under kungörelsetid, kungörelse om stämma uppläsas i
behörig ordning i samband med sådan gudstjänst. Om stämma är utsatt
till dag, då gudstjänst hålles, bör kungörelsen uppläsas jämväl å
dagen för stämman. Emellertid skulle det ej sällan vara omöjligt att
till stämman erhålla bevis därom, att å stämmodagen kungörelsen blivit
uppläst i andra inom kommunen befintliga kyrkor än huvudkyrkan, och
kan därför ej lämpligen kungörelsens uppläsning därstädes å nämnda
dag göras till villkor för stämmans hållande. Detta torde dessutom
icke vara behövligt, då en uppläsning av kungörelsen därstädes å
nämnda dag med hänsyn till det i regel betydande avståndet mellan
sådan kyrka och platsen för stämmorna är av mindre betydelse.

Av utlåtandena i ärendet inhämtas, att i ett stort antal kommuner
kungörelserna om kommunalstämma införas i en eller flera ortstidningar,
varemot anslag av kungörelserna, såvitt upplysts, endast i ringare omfattning
förekommer. Med tidningspressens stora spridning nu för
tiden i landet torde införande av underrättelse om kommunalstämma i
tidning för visso vara det i regel säkraste medlet att sprida kännedomen
om stämman. Sådant kungörande synes därför böra göras
obligatoriskt. Däremot lärer eu föreskrift om anslag af kungörelsen å
vissa platser inom kommunen dels i åtskilliga kommuner vara svår att
efterleva, dels mångenstädes icke komma att medföra större praktisk
nytta.

Jag anser mig därför böra föreslå den ändring i gällande bestämmelser,
att tillkännagivande om tid och ort för kommunalstämma skall införas
i ortstidning. Däremot torde en ovillkorlig föreskrift icke böra meddelas
om intagande i nämnda tillkännagivande av underrättelse om överläggningsämne.
I fråga om de ordinarie kommunalstämmorna är eu
sådan underrättelse i regel så till vida mindre erforderlig, som vissa vik -

Kungt Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

tiga ärenden, vilka å dessa förekomma, äro i lag bestämda. Det synes
därför i sådant hänseende vara tillräckligt föreskriva, att viktigare ärenden,
som ej enligt lag skola vid stämman förekomma, skola i kallelsen i
korthet angivas samt att det i övrigt må ankomma på kommunalstämman
själv att bestämma, i vad omfattning överläggningsämnena skola
angivas i den i ortstidning införda kungörelsen om stämman.

Det är naturligen av vikt, att nämnda tillkännagivande i ortstidning
införes i dem av ortens tidningar, som läsas av eu avsevärd grupp av
kommunens medlemmar. Endast därigenom kan det avsedda syftet
uppnås, nämligen att tillkännagivandet erhåller största möjliga spridning
bland kommunens medlemmar. Denna synpunkt har också framhållits
av Riksdagens justitieombudsman i en till Kungl. Maj:t den 13 november
1907 avgiven framställning angående omarbetning av bestämmelserna
i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse i stad.
Att i lag meddela några detaljerade regler för ett dylikt införande i
ortstidning av kungörelse om kommunalstämma skulle uppenbart möta
åtskilliga svårigheter. Ett allmänt uttalande i författningen om, att
kungörelserna böra införas i den eller de tidningar i orten, som med
hänsyn till sin spridning möjliggöra, att meddelandena träffa de flesta
av kommunens medlemmar, torde vara tillräckligt.

Ehuruväl det torde få antagas, att i den mån vissheten om betydelsen
av ett allmänt deltagande i de kommunala angelägenheterna
växer, vederbörande stämmoordförande skulle komma att iakttaga full
opartiskhet med avseende å valet av tidningar, synes dock önskvärt,
att de röstberättigade själva få bestämma, i vilken eller vilka tidningar
inom orten kungörelse om stämma bör intagas. För att dock i skälig
grad förhindra majoritetsförtryck, torde det vara lämpligt tillika föreskriva,
att om minst Va av de å den beslutande stämman närvarande
påyrkar kungörelsens intagande i viss tidning, så också skall äga rum.

Av samma skäl, som förut anförts rörande omröstning efter huvudtalet
i fråga om tiderna för de ordinarie kommunalstämmornas hållande,
synes jämväl vid beslut om, i vilken eller vilka tidningar i orten stämmokungörelserna
böra införas, envar röstberättigad böra äga lika röst.
Lämpligast torde vara, att beslut, varom här är fråga, fattas å den ordinarie
decemberstämman och gälla för det följande året.

Tillkännagivandet bör i tidning införas minst åtta dagar före stämman,
så vida icke fråga är om stämma, som hålles för ärende av så
brådskande natur, att detta ej medhinnes.

Det skulle för visso vara önskvärt, att göra införandet av nämnda
tillkännagivande i de föreskrivna ortstidningarna till villkor för stäm -

1912: Motion
A. K. nr 56
av hr Ste me.

1912: Riksdagens
skrivelse
nr 124.

80 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

mans laglighet, men detta torde knappast vara möjligt, så länge förpliktelse
ej påvilar vederbörande tidningsutgivare att mot vanlig annonsavgift
intaga offentlig myndighets meddelanden. Om emellertid
förpliktelse stadgas för kommunalstämmans ordförande att i god tid till
tidningarna insända tillkännagivande om stämma, torde detta medföra
det önskade resultatet — kommunalstämmans bekantgörande genom
tidning. Kommunalstämmans ordförande är vid ansvar för tjänstefel
underkastad en dylik förpliktelse, och anledning saknas naturligen att
befara, att tidningens utgivare ej i tidningen intager honom tillhandakommet
tillkännagivande.

I anslutning till vad sålunda uttalats, har jag uppgjort förslag till
ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, ävensom förslag till mom. 3 i § 11 i samma förordning, vilka
förslag jag anhåller att få anmäla i sammanhang med de övriga ändringar
av nämnda författning, som jag längre fram föreslår.

Till de åtgärder, vartill justitieombudsmannens nyssberörda framställning
kan föranleda beträffande stad, återkommer jag i annat sammanhang.

IV. Proportionell valsätt vid val av kommunalfullmäktige.

Med anledning av en vid 1912 års riksdag inom andra kammaren
väckt motion har Riksdagen i skrivelse den 11 maj 1912 anhållit, det
täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning och framlägga förslag
till sådana ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet,
att valen till kommunalfullmäktige anordnades efter proportionell valmetod.

Till stöd för denna sin anhållan anför Riksdagen:

»Under det att jämlikt gällande kommunallagstiftning handhavandet
av kommunens angelägenheter uti städer av viss storlek alltid måste
överlämnas åt särskilt utsedde stadsfullmäktige, gäller det däremot som
regel, att å landsbygden beslutanderätten utövas direkt av de röstberättigade
å kommunalstämma. Rättighet är dock även förbehållen landskommunerna
att, där kommunalstämman så beslutar, åt särskilt utsedda
ombud, så kallade kommunalfullmäktige, överlämna kommunens beslu -

Kling!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

tanderätt uti densamma berörande frågor, likväl med undantag av vissa
angivna ärenden, nämligen sådana, som beröra försäljning, pantförskrivning
eller utbyte av till kommunen donerad fast egendom, påläggande
av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, upptagande
av lån, ställt på längre avbetalningstid än två år, samt justering
av vissa längder liksom naturligtvis val av samtliga de personer, som
skola hava säte och stämma i kommunalfullmäktige. Före år 1910 erfordrades
för fattande av beslut om införande av kommunalfullmäktige,
att kommunalstämman med mer än hälften av kommunens hela röstetal
efter röstvärdet förenade sig därom, men numera är denna fråga
upptagen bland dem, för vilkas avgörande erfordras majoritet, uppgående
till 2/3 av de uti omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.
Kommunalfullmäktige skola bestå dels av självskrivna ledamöter, nämligen
de å kommunalstämma valda ledamöterna uti kommunalnämnden
samt av kommunalstämman likaledes utsedda ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman, dels ock av ett antal å kommunalstämma
likaledes valda fullmäktige till så stort antal, att hela antalet fullmäktige
kommer att uppgå till fyra gånger så många som de valda medlemmarna
av kommunalnämnden.

Då kommunalfullmäktige uti landskommunerna, trots de ovan angivna
inskränkningarna uti deras befogenhet, i huvudsak hava alldeles
samma uppgift som städernas stadsfullmäktige, kan Riksdagen ej finna
annat, än att det av motionärerna framställda förslaget måste anses beaktansvärt.

Redan vid framläggandet av 1907 års rösträttsproposition fäste
föredragande departementschefen uppmärksamheten därpå att, då proportionellt
valsätt skulle komma att införas vid val av stadsfullmäktige,
det med fog kunde sättas i fråga, att jämväl anordna valen till kommunalfullmäktige
efter proportionell metod, och att härför talade dessa
fullmäktiges egenskap att vara kommunens i många frågor beslutande
representation. ’Att jag emellertid för närvarande’, yttrade departementschefen,
’ej velat föreslå någon ändring i gällande bestämmelser
angående dessa val, har sin grund väsentligen i två omständigheter:
den ena, att institutonen hittills kommit till användning i jämförelsevis
få fall — — —; den andra, att enligt gällande bestämmelser en fjärdedel
av kommunalfullmäktige utgöres av kommunalnämndens valda ledamöter,
samt att ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman
jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning till ändring i sistnämnda
förhållande icke föreligger, synes en förändrad ordning för valet av
övriga fullmäktige knappast lämplig’.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

Infordrade

yttranden.

Kungl. Maj.is litad. Proposition Nr 185.

Såsom av detta yttrande framgår, anförde departementschefen i
främsta rummet såsom skäl för uppskov med denna frågas avgörande,
att kommunalfullmäktige endast uti ett fåtal kommuner kommit till användande.
Detta skäl har dock ej längre samma betydelse, ty sedan
den tiden har ytterligare ett antal kommuner funnit med sin fördel
förenligt att införa denna institution, och säkerligen skulle ännu flera
hava följt exemplet, om de blott kunnat vara förvissade om att inom
dessa fullmäktige få de olika partiriktningarna företrädda i förhållande
till deras storlek och betydelse. Den andra invändningen, som departementschefen
hade att anföra, var, att ett proportionellt valsätt ej skulle
kunna tillämpas vid utseende av samtliga fullmäktige, eftersom dels
ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman, dels ock de av
kommunalstämman genom majoritetsval utsedde ledamöterna av kommunalnämnden
äro självskrivna. Denna olägenhet torde dock utan svårighet
kunna undanröjas genom upphävande av bestämmelsen om självskrivna
ledamöter. Antagligt är emellertid, att till följd av deras ställning
inom kommunen ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman
jämväl komma att utses till kommunalfullmäktige, och synes
det Riksdagen böra bliva föremål för en särskild utredning, huruvida kommunalnämndens
medlemmar efter självskrivenhetens upphörande böra
som hittills utses av kommunalstämman eller detta överlämnas åt kommunalfullmäktige
.»

Genom nådig remiss hava länsstyrelserna anbefallts att avgiva utlåtande
i anledning av Riksdagens förevarande framställning. Av de
inkomna utlåtandena inhämtas i huvudsak följande.

Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Gottlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Ålvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län tillstyrka
Riksdagens i ovannämnda skrivelse gjorda framställning. Därvid
åberopa åtskilliga av nämnda länsstyrelser såsom huvudskäl, att
införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige innebure
en följdriktig utsträckning av denna valmetods tillämpning.

Länsstyrelsen i Örebro län förklarar sig icke hava något att erinra
mot den gjorda framställningen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser, att den proportiouella valmetodens
tillämpning vid ifrågavarande val borde göras beroende av att
3^rkande därom framställdes av visst antal bland de väljande. Länsstyrelserna
i Södermanlands och Jönköpings län anse, att nämnda valmetod
ej borde komma till användning, därest ej beslut därom fattades

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

med den i § 21 mom. 2 av förordningen om kommunalstyrelse på landet
stadgade röstövervikt.

Den gjorda framställningen avstyrkes däremot av länsstyrelserna i
Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jämtlands och
Västerbottens län. Av dessa länsstyrelser framhålles i allmänhet, att
det vore skadligt eller i allt fall av underordnad betydelse, om vid
dessa val den politiska partiställningen komme till uttryck och att därför
skäl saknades för proportionellt valsätt. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län anför, att detta valsätt införts vid val av stadsfullmäktige
närmast på den grund, att stadsfullmäktige i större städer jämväl
vore eu politisk valkorporation, vilket ej vore fallet med kommunalfullmäktige,
samt att det ej vore lämpligt att befordra sammanblandningen
av politiska och kommunala synpunkter genom införande av proportionellt
valsätt vid ifrågavarande val.

Det har vidare framhållits, att tillämpningen av den proportionella
valmetoden ställde ganska stora anspråk på valförrättare!!, vilka anspråks
uppfyllande näppeligen kunde i allmänhet förväntas av ordföranden
i kommunalstämmorna. Farhågor i detta hänseende hava anförts av länsstyrelserna
i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gottlands, Malmöhus och Hallands län, av vilka länsstyrelsen i Gottlands
län föreslår inrättande av en särskild valnämnd och länsstyrelsen
i Malmöhus län anser, att röstsammanräkningen borde överlämnas
till kronofogdarna samt i övrigt liknande bestämmelser meddelas som
i fråga om landstingsmannaval.

Däremot anför länsstyrelsen i Stockholms län, att ordförandena i
stämmorna i de kommuner och municipalsamhällen, där införande av
kommunalfullmäktiginstitutionen kunde ifrågakomma, finge antagas äga
sådan vana vid skötande av allmänna värv och sådana insikter i allmänhet,
att de kunde förvärva tillräcklig kännedom om den proportionella
valmetodens teknik för att kunna på ett nöjaktigt sätt fungera
såsom ordförande vid dylika val. Länsstyrelsen i Kristianstads län
framhåller samma synpunkt samt anför vidare, att faran för ett oriktigt
förfarande vid dessa val komme att i avsevärd grad förminskas, i den
mån grunderna för det proportionella valsättet bleve kända genom upprepad
användning av detsamma vid riksdagsmanna- och landstingsmannaval
samt val av stadsfullmäktige, varjämte enligt länsstyrelsens
mening val förrättar en borde bemyndigas att, där så erfordrades, på kommunens
bekostnad anlita sakkunnigt biträde.

I sin ovannämnda skrivelse har Riksdagen förutsatt, att med införande
av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige skulle

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

följa upphävande av bestämmelsen om självskrivna ledamöter.
Denna uppfattning'' delas av länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings,
Gottlands, Alvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Vasternorrlands
och Norrbottens län, av vilka länsstyrelser de i Jönköpings, Alvsborgs
och Norrbottens län särskildt tillägga, att kommunalfullmäktige borde
äga själva välja ordförande och vice ordförande. Länsstyrelsen i Östergötlands
län anför, att upphävande av de nu gällande bestämmelserna
om självskrivenhet syntes kunna utan olägenhet ske, då väl kommunens
mest förtjänta män dock komme att inväljas i fullmäktige.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser jämväl, att stadgandet om självskrivna
ledamöter i kommunalfullmäktige borde upphävas, men framhåller,
att i analogi med bestämmelserna i § 38 av förordningen om
kommunalstyrelse i stad det borde stadgas rätt för kommunalnämndens
ordförande eller, i händelse av hinder för honom, den, vilken nämnden
bland sina ledamöter utsåge, att, ehuru icke ledamot av kommunalfullmäktige
deltaga i dessas överläggningar, samt att det kunde ifrågasättas,
om ej samma rätt borde medgivas ordföranden i stämman och
vid förfall för honom vice ordföranden.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att, i händelse proportionell
valmetod vid val av kommunalfullmäktige infördes, allenast ledamöterna
av kommunalnämnden ej längre borde vara självskrivna medlemmar av
kommunalfullmäktige, men att ordföranden och vice ordföranden i stämman
fortfarande borde vara självskrivna och fungera såsom fullmäktiges
ordförande och vice ordförande. Det vore nämligen enligt länsstyrelsens
mening önskvärt, att nämnda personer fortfarande komme att
tillhöra fullmäktige, och då det vore mindre lämpligt, att de underkastades
det val, som alltid skulle ledas av den ene av dem, borde de vara
självskrivna ledamöter.

Däremot anser länsstyrelsen i Uppsala län, att ett upphävande av
bestämmelsen om självskrivna ledamöter i kommunalfullmäktige varken
utgjorde en förutsättning för införande av proportionell valmetod eller
över huvud vore tillrådligt. Det skulle vara att i hög grad beklaga,
om kommunalfullmäktiginstitutionen försvagades genom upphävande av
självskrivenheten för kommunalstämmans ordförande och vice ordförande
samt för kommunalnämndens valda ledamöter. Skulle, i strid mot länsstyrelsens
mening, införande av proportionellt valsätt anses förutsätta
självskrivenhetens upphörande, vore detta tillräckligt skäl för länsstyrelsen
att helt avstyrka den föreslagna reformen.

Länsstyrelsen i Hallands län, som avstyrker Riksdagens framställning,
framhåller, att kommunens beslutanderätt vore delad mellan kom -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

munalstämma och kommunalfullmäktige, samt att, så länge kommunalnämndens
medlemmar samt ordförande och vice ordförande i kommunalstämman
vore självskrivna ledamöter av kommunalfullmäktige, den
kontinuitet, som förutsattes för samverkan mellan kommunalstämman
och kommunalfullmäktige vore bevarad, under det att denna kontinuitet
utan tvivel skulle genom upphävande av ovan angivna ledamöters självskrivenhet
gå förlorad.

Vidkommande frågan huruvida kommunalnämndens medlemmar efter
självskrivenhetens upphörande borde såsom hittills utses av kommunalstämma
eller av kommunalfullmäktige, hava länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Ålvsborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län uttalat sig för en överflyttning av valet av kommunalnämnd
till kommunalfullmäktige. Länsstyrelserna i Ålvsborgs
och Norrbottens län anse, att kommunalfullmäktige borde utse jämväl ordförande
och vice ordförande i kommunalnämnden. Länsstyrelsen i Kristianstads
län föreslår, att sedan kommunalstämman bestämt antalet av
såväl ledamöterna i kommunalnämnden som kommunalfullmäktige samt
utsett de senare, dessa skulle inom sig välja kommunalnämndsledamöter
efter proportionell grund.

I händelse av en reform i den av Riksdagen föreslagna riktning
anse länsstyrelserna i Ålvsborgs och Norrbottens län, att en lämpligare
grund för bestämmande av kommunalfullmäktiges antal än den nu
gällande borde stadgas, i vilket hänseende sistnämnda länsstyrelse föreslår,
att kommunalstämman borde medgivas att bestämma kommunalfullmäktiges
antal i visst förhållande till kommunens invånarantal.

Länsstyrelsen i Ålvsborgs län ifrågasätter jämväl, att inskränkningarna
i kommunalfullmäktiges befogenhet borde bortfalla utom i fråga
om justering av kommunens debiterings- och uppbördslängd samt
röstlängd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att med hänsyn till vissa
landskommuners stora utsträckning det vore högeligen önskvärt, att
kommunalfullmäktiginstitutionen i större omfattning anlitades. Av kommunalfullmäktige
kunde man vidare vänta större ansvarskänsla och
mera följdriktighet vid handhavandet av kommunens angelägenheter än
av en stämma. Måhända skulle den föreslagna reformen medföra, att
kommunalfullmäktiginstitutionen komme till vidsträcktare användning.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser otvivelaktigt, att införande av proportionellt
valsätt skulle medföra en avsevärd utsträckning av kommunalfullmäktiginstitutionens
användning. Länsstyrelserna i Jönköpings,
Kalmar och Hallands län tro däremot ej, att införande av proportionell

Det finska förslaget.

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

valmetod skulle medföra, att kommunalfullmäktige tillsattes i större
omfattning.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser, att, samtidigt som proportionell
valmetod infördes vid dessa val, skyldighet borde stadgas
för kommuner av viss större utsträckning att utse kommunalfullmäktige.

I utlåtanden, som inhämtats av vederbörande länsstyrelser, hava
municipalfullmäktige i Åtvidabergs och Åtvids municipalsamhällen, kornutiunalfullmäktige
i Seffle, kommunalfullmäktige och kommunalnämnden
i Kungsör samt kommunalfullmäktige i Sollefteå köping tillstyrkt Riksdagens
ifrågavarande framställning, varemot municipalstämman i Ljungby,
kronofogden i Sunnerbo härad, kommunalstämmorna i Kville och Örgryte,
kommunalfullmäktige i Töreboda och kommunalstämman i Ragunda
avstyrkt det väckta förslaget. Municipalstämman i Krokslätt
anser, att vederbörande kommun borde äga besluta införande av proportionellt
valsätt vid ifrågavarande val.

Municipalfullmäktige i Åtvidabergs och Åtvids municipalsamhällen
anföra, att municipalnämndens ledamöter borde utses av fullmäktige.
Kommunalfullmäktige i Seffle anse, att kommunalnämndens ledamöter
samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman borde ha
säte i kommunalfullmäktige.

Innan jag anger min ståndpunkt till förevarande fråga, torde
jag böra omförmäla, att i Finland, där, såsom jag ovan erinrat, den
kommunala självstyrelsen för närvarande är ordnad efter svenskt
mönster, innebär det förut omförmälda, föreliggande förslaget om
vissa ändringar i kommimalförfattniugarna en övergång för landskommunernas
del till representationssystemet. \ De röstberättigade kommunmedlemmarna
hava enligt förslaget allenast att vid särskilda valförrättningar
utse kommunalfullmäktige, förstärkta fullmäktige och
revisorer. Förslaget innebär alltså kommunalstämmans upphörande och
förläggande av beslutanderätten i kommunens angelägenheter till kommunalfullmäktige,
under vissa förhållanden i förstärkt antal. Kommunalfullmäktige
utses genom proportionella val, med visst undantag för
kommunerna inom lappmarkens härad. Vid val av kommunalfullmäktige
väljas jämväl suppleanter för dessa. Kommunalfullmäktige utse
bland sig ordförande och vice ordförande. Kommunalfullmäktige, som
i övrigt företaga alla kommunala val, välja således jämväl ordförande,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 87

vice ordförande samt ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden.
Förslaget innehåller vidare den bestämmelse, att vid kommunalfullmäktiges
sammanträden ordföranden i kommunalnämnden eller annan av
nämnden därtill utsedd ledamot bör närvara för att med erforderliga
upplysningar tillhandagå, med. rätt för honom att deltaga i överläggningarna
men icke, så framt han ej tillika är vald till fullmäktig, i
besluten. Uteblir kommunalnämndens ordförande eller hans ställföreträdare,
hindrar sådant icke överläggning eller beslut.

Av skäl, som jag här ovan angivit, anser jag en föreskrift om
obligatoriskt införande av kommunal representation i landskommunerna
ej böra för närvarande ifrågasättas. Då en viss obenägenhet i allmänhet
torde förefinnas hos de röstberättigade medlemmarna av våra
landskommuner att till representanter överlämna beslutanderätten i
kommunala angelägenheter, anser jag, att kommunalfullmäktiges befogenhet,
ehuru vissa rätt så befogade anmärkningar kunna framställas,
mot det sätt, varpå förhållandet mellan kommunalstämman och kommunalfullmäktige
är ordnat i våra kommunalförfattningar, för närvarande
icke heller bör utsträckas eller eljest förändras. Otvivelaktigt äro i vissa
större kommuner förhållandena sådana, att införande av kommunalfullmäktiginstitutionen
skulle medföra, att de kommunala uppgifterna bleve
bättre tillgodosedda, och man bör därför ej genom en utvidgning av
kommunalfullmäktiges behörighet möjligen motverka en vidsträcktare
användning av kommunalfullmäktiginstitutionen i kommuner, där den
eljes måhända skulle anses önskvärd och lämplig. Jag anser därför
den nuvarande fördelningen av beslutanderätten i kommunala angelägenheter
mellan kommunalstämman och kommunalfullmäktige böra
bibehållas, till dess ett verkligt behov av förändring härutinnan visar
sig föreligga.

Det hinder mot kommunalfullmäktiginstitutionens vidsträcktare användning,
som, enligt vad Riksdagen antytt, möjligen kan ligga däri,
att de röstägande icke äga säkerhet för att inom fullmäktige få olika
meningsriktningar på samma sätt företrädda som vid kommunalstämma,
bör emellertid enligt min mening undanröjas. Såsom av Riksdagen
samt åtskilliga i ärendet hörda myndigheter framhållits, måste det
anses följdriktigt, att användningen av den proportionella valmetoden
utsträckes jämväl till valen av kommunalfullmäktige. Den proportionella
valmetoden är redan införd vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.
Detta skedde visserligen i samband med den politiska
rösträttsreformens genomförande, närmast med hänsyn till landstingens

Departe ments chefen.

Proportionellt

valsätt.

Upphörande
av ledamotskap
på grund
av självskrivenhet.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och stadsfullmäktiges i de större städerna egenskap av valkorporationer
till Riksdagens första kammare, men denna landstingens och stadsfullmäktiges
egenskap är förvisso ej, såsom i ett i ärendet avgivet jhtrande
anförts, den enda eller huvudsakliga grunden därtill, att det proportionella
valsättet ansetts böra komma till användning vid dessa val. Ej
endast inom det politiska utan även inom det kommunala livet förekomma
meningsbrytningar, som medföra gruppbildningar bland de röstägande,
och de kommunala meningsgrupperna hava samma rätt att
inom de kommunala representationerna erhålla ett efter deras styrka
avpassat inlåtande som de politiska partierna vid de politiska valen. Hänsynen
till motsättningarna inom det kommunala livet åberopades jämväl
såsom skäl av dåvarande chefen för civildepartementet vid föredragning
av frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av
stadsfullmäktige. Med väsentligt samma rätt som vid val av stadsfullmäktige
bör naturligen det proportionella valsättet komma till användning
inom landskommunerna vid val av kommunalfullmäktige.

Enligt gällande bestämmelser bestå emellertid kommunalfullmäktige,
förutom av särskilt valda ledamöter, jämväl av ordföranden och vice
ordföranden i kommunalstämman, vilka inom fullmäktige hava samma
ställning, samt av kommunalnämndens valda medlemmar, samtliga såsom
självskrivna ledamöter. För att syftet med den proportionella valmetodens
införande skall vinnas, bör, såsom Riksdagen framhållit,
nämnda kommunala förtroendemäns självskrivna ledamotskap av kommunalfullmäktige
upphävas och samtliga fullmäktige utses genom
val enligt proportionell metod. Emellertid har av vissa myndigheter
erinrats, att därigenom kommunalfullmäktige skulle komma att berövas
tillgång till den sakkunskap, omförmälda kommunala förtroendemän
äga, och kommunalfullmäktiginstitutionen sålunda försvagas. Såsom
den kommitté, vilken avgivit förslag till nu gällande kommunalförfattningar,
uttalat, utgjorde hänsynen till den kännedom och erfarenhet
om sakernas och förhållandenas enskildheter, som en vaken verksamhet
på den verkställande myndighetens område naturligen alltid medförde,
grunden till förslaget därom, att kommunalnämndens medlemmar
skulle vara självskrivna ledamöter av fullmäktigskapet. Denna
hänsyn bör dock enligt min mening icke nödvändigtvis medföra en
dylik bestämmelse. Det är samma valmanskår, som väljer kommunalfullmäktige
samt kommunalnämnd och kommunalstämmans ordförande
och vice ordförande. Det måste därför antagas, att denna valmanskår,
genom dessa förtroendemäns inval i fullmäktige, beaktar det behov
av dessas sakkunskap, som kan föreligga därstädes. Skulle av olika

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

skäl ifrågavarande kommunala förtroendeuppdrag beklädas med personer,
som icke tillhöra fullmäktige, torde det behov av upplysningar,
som möjligen kan föreligga hos kommunalfullmäktige, kunna
fullt tillgodoses, därest ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman
samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalnämnden
beredes sådan rätt att närvara vid kommunalfullmäktiges sammanträden
och deltaga i deras överläggningar, som enligt § 38 av förordningen
om kommunalstyrelse i stad tillkommer borgmästaren eller annan
magistratsledamot i fråga om stadsfullmäktige. Behovet av en bestämmelse
i förevarande riktning har såsom ovan nämnts beaktats i det
finska förslaget, som ju jämväl innebär upphävande av allt ledamotskap
i kommunalfullmäktige på grund av självskrivenhet, men anser
jag icke nödigt att på sätt där skett stadga förpliktelse för någon av
ovannämnda förtroendemän att närvara vid kommunalfullmäktiges sammankomster.
Jag finner sålunda, att samtliga kommunalfullmäktige
böra utses genom proportionella val samt att ordföranden och vice
ordföranden i kommunalstämman ävensom ordföranden och vice ordföranden
i kommunalnämnden böra berättigas att närvara vid kommunalfullmäktiges
sammanträden och deltaga i fullmäktiges överläggningar,
men ej i deras beslut, i annat fall än att de själva äro fullmäktige.

Att nu upptaga den även i Riksdagens förberörda skrivelse omnämnda
frågan, huruvida efter självskrivenhetens upphörande kommunalnämndens
ledamöter böra som hittills utses av kommunalstämman
eller detta överlämnas åt kommunalfullmäktige, synes mig knappast böra
ifrågasättas. Denna fråga synes nämligen efter ytterligare övervägande
böra finna sin lösning i sammanhang med upptagande av frågan om
lämpligt avgränsande av kommunalfullmäktiges och kommunalstämmas
befogenhetsområden, en fråga åter, som står i det samband med kommunernas
finanshushållning över huvud, att den lämpligast bör utredas i
sammanhang med det ytterligare övervägande av förhållandena härutinnan,
som jag förut ställt i utsikt.

Med hänsyn till den förlängning av tiden för kallelse till kommunalstämma,
som här ovan föreslagits, kan det ej längre vara lämpligt,
att för kallelse till fullmäktigsammanträde skall gälla vad som för kommunalstämma
stadgas. En tid av åtta dagar för kallelse till fullmäktigsammanträde
torde vara fullt tillräckligt. Vidare torde det böra stadgas,
att, på sätt som finnes föreskrivet ifråga om stadsfuilmäktigsammankomst,
skriftlig kallelse, såvitt möjligt, bör delgivas envar fullmäktig. Då

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 12

Kallelse till
sammanträde.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

emellertid inom en landskommun svårigheter kunna möta mot delgivning
av skriftlig kallelse, torde kallelsens översändande med posten böra
vara tillfyllestgörande. Om mitt förslag om skriftlig kallelse av envar
fullmäktig vinner bifall, torde ej kallelsens införande i ortens tidning
böra ovillkorligen föreskrivas, då under nämnda förutsättning sådan
föreskrift, som ju alltid medför utgift för kommunen, ej lärer vara erforderlig,
utan bör det ankomma på fullmäktige att därom besluta efter
omständigheterna.

Ordförande. Då enligt vad som nyss föreslagits kommunalstämmans ordförande

och vice ordförande ej längre skulle självskrivet innehava samma befattningar
inom kommunalfullmäktige, lärer vara klart, att kommunalfullmäktige
böra äga att inom sig utse ordförande och vice ordförande.

Kommunal fullmäktiges antal.

Enligt nu gällande bestämmelser skola kommunalfullmäktige bestå,
förutom av de självskrivna ledamöterna, av så många särskilt av kom -

munalstämman valda ledamöter, att hela antalet fullmäktige blir fyra
gånger så stort som de valda medlemmarnas i kommunalnämnden.
Efter det ifrågasatts att borttaga självskrivenheten i fullmäktige, behövas
uppenbarligen andra bestämmelser i lag om det antal, till vilket kommunalfullmäktige
skola utses. Att kommunerna tillerkännas rätt att
utan vidare bestämma antalet, kan uppenbarligen ej ifrågakomma;
antalet stadsfullmäktige är ej heller helt överlämnat åt stadskommunernas
beslutanderätt. Lagen torde därför böra uppställa vissa gränser för
antalet, men kommunalstämman berättigas att inom dessa gränser bestämma
antalet kommunalfullmäktige. En dylik anordning, anslutande
sig kommunens folkmängd, blir fullt analog med vad som är stadgat
för stadsfullmäktige. Huru dessa folkmängdsgränser skola bestämmas,
kan ju bliva föremål för olika meningar. För min del har jag emellertid
funnit lämpliga bestämmelser härutinnan kunna i huvudsak anslutas till
de för val av stadsfullmäktige gällande och vill i följd härav föreslå, att
kommun med 2,000 invånare eller därunder må utse 12—20 fullmäktige,
att kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare må utse
21—25 fullmäktige, att kommun med över 5,000 till och med 10,000
invånare må utse 26 — 30 fullmäktige, samt att kommun med över
10,000 invånare må utse 31—40 fullmäktige.

Val av kommunalfullmäktige torde böra förrättas i enahanda ordning
som val av landstingsmän och stadsfullmäktige. Då jag emellertid
har för avsikt att här nedan framlägga förslag om tillägg och ändringar
i gällande bestämmelser om sistnämnda båda val, återkommer
jag i sammanhang därmed till frågan om ordningen för valen av kommunalfullmäktige.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Stadgandena om val av kommunalfullmäktige finnas upptagna i
det förslag till ändrad lydelse av §§ 27—36 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, som jag sedermera i sammanhang med övriga
föreslagna lagändringar kommer att anmäla.

Då i några kommuner redan finnas kommunalfullmäktige, torde en
särskild övergångsbestämmelse böra givas, i syfte att kommunalfullmäktige
över allt må från och med år 1914 erhålla en på de nya
stadgandena grundad sammansättning.

I detta sammanhang ber jag att få erinra, att innevarande års
riksdag, i anledning av motion, på konstitutionsutskottets hemställan
beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring
av gällande bestämmelser i förordningarna om kommunalstyrelse i stad
och om kommunalstyrelse i Stockholm, att vid val av stadsfullmäktige
må utses suppleanter att inträda såväl vid ordinarie ledamots avgång
som vid inträffande förfall.

Den fråga, som sålunda väckts av Riksdagen, .torde vara så
omfattande att vederbörande stadsfullmäktige böra lämnas tillfälle att
vttra sig över framställningen, innan den företages till avgörande. Då
denna utredning, vilken emellertid ej kan fullbordas under loppet av
nu pågående riksdag, föreligger i färdigt skick, bör i sammanhang
därmed frågan om suppleantval till kommunalfullmäktige upptagas till
prövning. För närvarande har jag därför ej heller i sistnämnda avseende
funnit mig böra framlägga något förslag.

Men ej endast vid valen till de kommunala representationerna bör
det proportionella valsättet komma till användning, utan torde detsamma
jämväl böra tillämpas i viss utsträckning vid val inom dessa
representationer.

Fråga om
suppleanter
för stadsfullmäktige.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

1910: Motion
A. K. nr 130 av
hr 01au6Son.

1910: Konstitutionsutskottets
uti. nr 6.

1911: Riksdagens
skrivelse
nr 137.

V. Proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder m. m.
inom landsting och stadsfullmäktige,

I en vid 1910 års riksdag inom andra kammaren väckt motion
föreslogs, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
dels om utredning av, i vad mån genomförande av proportionellt
valsätt vid i landsting förekommande val läte sig göra, och dels om
framläggande för Riksdagen av de lagförslag, vartill denna utredning
kunde giva anledning.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,
avstyrkte densamma, därvid utskottet anförde, bland annat, att utskottet
hölle före, att frågan om införande av proportionsprincipen vid val inom
landstingen lämpligen borde vila, till dess under tillämpningen av de
nya bestämmelserna rörande landstingens sammansättning visat sig,
huruvida något behov av en ändring i sådant syfte verkligen förelåge,
samt att utskottet ville påpeka, att eu annan fråga, nämligen om införande
av proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige, syntes äga
så nära samband med den av motionären väckta frågan, att, vid den enas
upptagande till prövning, den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad.

Motionen föranledde ej heller någon Riksdagens åtgärd.

Med anledning av fyra särskilda vid 1911 års riksdag väckta motioner
har emellertid Riksdagen i skrivelse den 20 maj 1911, nr 137,
anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning framlägga
förslag till införande av proportionellt valsätt vid val av sådana lios
stadsfullmäktige och landsting förekommande utskott och nämnder, vilkas
egentliga uppgift vore att förbereda de hos nämnda korporationer
förekommande ärenden.

Till stöd för denna sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen
följande:

»Vid innevarande års riksdag har genom de i andra kammaren
väckta motionerna, nr 126, 133, 215 och 227, framställts förslag om införande
av proportionellt valsätt vid val av utskott, nämnder och styrelser
m. m. inom landsting och stadsfullmäktige.

Såsom en av motionärerna omnämnt, föreslog enskild motionär vid
fjolårets riksdag en skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med begäran om
utredning, i vad mån genomförande av proportionellt valsätt vid å
landsting förekommande val läte sig göra, och om framläggande för
Riksdagen av de lagförslag, vartill denna utredning kunde giva anled -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ning. Vad konstitutionsutskottet i sitt käröver avgivna utlåtande hemställt,
därom har jämväl av den ifrågavarande motionären erinrats.

Av de vid innevarande års riksdag avgivna motionerna avse

motionen nr 126 införande av proportionellt valsätt blott vid val
inom stadsfullmäktige av drätselkammare, beredningsutskott eller andra
städernas styrelser och utskott,

motionen nr 227 införande av proportionellt valsätt blott vid val
inom landstingen av utskott för förberedande behandling av därstädes
förekommande ärenden,

motionen nr 133 införande av proportionellt valsätt vid val såväl
inom landsting'' som stadsfullmäktige av utskott, styrelser, nämnder,
kommittéer m. fl., och slutligen

motionen nr 215 införande av proportionellt valsätt vid val inom
såväl landsting som stadsfullmäktige av drätselkamrar, styrelser, nämnder,
utskott in. fl. förvaltande och utredande myndigheter och dessutom
vid val inom kyrkostämma av representanter i folkskolestyrelse i stad.

I sitt utlåtande över den vid nästlidna års riksdag väckta motionen
påpekade konstitutionsutskottet, att frågan om införande av proportionellt
valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära samband
med den av motionären väckta frågan, att vid den enas upptagande
till prövning den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad.
Riksdagen har vid förnyad prövning av det förevarande spörsmålet ej
funnit skäl att frånträda denna allmänna ståndpunkt och anser sålunda,
att, om över huvud proportionellt valsätt bör vid vissa val inom kommunala
korporationer införas, bör det ske samtidigt för valen såväl inom
landsting som inom stadsfullmäktige. På grund av vad i förevarande
motioner anförts och med hänsyn till att det proportionella valsättet
numera vunnit tillämpning vid val till landsting och stadsfullmäktige,
finner Riksdagen grundad anledning föreligga att utsträcka detta valsätts
tillämpning även till nu ifrågavarande korporationer. En utsträckning
av det proportionella valsättets tillämpning i fråga om valen inom
en annan kommunal korporation utöver dess tillämpning vid valen inom
de nu nämnda korporationerna har emellertid föreslagits i motionen
nr 215, där det ansetts, att för likformighetens skull i städer, där den
nya lagen om folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas även vid val
av folkskolestyrelse, den häl vt av styrelsen, som väljes å kyrkostämma,
bör utses genom proportionella val. Om emellertid det proportionella
valsättet skulle komma att tillämpas även vid val å kyrkostämma av
viss del av folkskolestyrelse i städerna, synes en följd härav vara, att
detta valsätt borde tillämpas därjämte i fråga om val av skolråd. Då

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

tillämpningen av det proportionella valsättet på grund av kyrkostämmans
sammansättning torde medföra stora svårigheter och tidsspillan,
och då motionären jämväl ej anfört något skäl, som skulle kunna anses
påkalla eu sådan utsträckning av valsättets tillämpning, har Riksdagen
ansett denna böra begränsas till de representativa kommunala
korporationerna, landsting och stadsfullmäktige.

I fråga om de val, vid vilka det proportionella valsättet bör tilllämpas,
hava i motionerna nr 126, 133 och 215 avsetts alla de val av
särskilda styrelser, utskott, nämnder och kommittéer, som kunna förekomma
inom någon av dessa kommunala representationer, under det
att det i motionen nr 227 ansetts, att valsättets tillämpning borde begränsas
till val av utskott, som hava att förbereda ärendenas behandling.
I sitt utlåtande vid nästlidna års riksdag i föreliggande fråga
uttalade konstitutionsutskottet, att, beträffande de landstingen åliggande
val av nämnder, av ledamöter i styrelser, av revisorer m. m., proportionellt
valsätt näppeligen kunde komma i fråga, så mycket mindre
som vid de inom Riksdagen förekommande val, som kunna anses med
vissa av dessa val jämförliga, majoritetsprincipen tillämpades. Då i
fråga om sådana styrelser, nämnder eller kommittéer, som helt och
hållet eller i allt väsentligt hava till uppgift att verkställa de kommunala
myndigheternas beslut, det ej torde vara nödvändigt att bereda
olika åsikter den möjlighet att komma till uttryck, som det proportionella
valsättet avser, har Riksdagen ansett, att det proportionella valsättets
tillämpning bör begränsas till sådana val inom stadsfullmäktige
och landsting av nämnder och utskott, som huvudsakligen hava till
uppgift att förbereda ärendenas behandling inom de kommunala representationerna.
))

Genom nådig remiss hava överståthållarämbetet och länsstyrelserna
anbefallts att, efter vederbörande landstings och stadsfullmäktiges hörande,
avgiva utlåtande i anledning av Riksdagens förevarande framställning.

Med överlämnande av stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande i
ärendet anför överståthållarämbetet i avgivet utlåtande:

»Likasom eu församlings beslut bestämmes av flertalet, såvitt ej
kvalificerad majoritet fordras, torde det ock böra tillkomma flertalet att utse
de personer, vilka skola verkställa beslutet. Det kan härvid icke vara
önskligt, att de skiljaktigheter, som vid beslutets fattande yppats, även
göra sig gällande vid beslutets verkställande. Hos Riksdagen har ock
gjort sig gällande den uppfattning, att proportionellt valsätt näppeligen
borde ifrågakomma vid val av styrelser, nämnder och kommittéer, som
helt och hållet eller i allt väsentligt hava att verkställa de kommunala

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

myndigheternas beslut. Sådana äro i landsortsstäder t. ex. drätselkammare
och i Stockholm drätselnämnden, fattigvårdsnämnden och de
andra nämnder, vilka omförmälas i §§ 4 och 36 av förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm..

Helt annat är förhållandet, då det gäller att utse ledamöter i utskott
eller kommitté, som har till egentlig uppgift att förbereda ärendenas
behandling inom de kommunala representationerna. Här må det anses
önskligt, att genom användande av proportionellt valsätt de olika partiåsikterna
må göra sig gällande vid den förberedande behandlingen.
Därigenom vinnes dels att utredningen bliver mer allsidig, då olika
uppfattningar må framhållas, och dels möjligheten av att före ärendets
behandling hos den kommunala representationen motsättningar mellan
de olika partiåsikterna kunna utjämnas. Överståthållarämbetet hemställer
således om bifall till Riksdagens förevarande framställning.

Stadsfullmäktige hava framhållit, att ifrågavarande bestämmelser
anginge, vidkommande Stockholm, endast stadsfullmäktiges beredningsutskott
och stadsfullmäktiges valkommitté. Om beredningsutskottet
stadgas i §§ 33—35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Denna författning talar åter icke om valkommittén, om vilken bestämmes
i § 28 av stadsfullmäktiges arbetsordning. Det synes överståthållarämbetet
därför nödigt att, jämte det i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm inrymmes föreskrift om utskottsledamöternas
utseende genom proportionellt val, jämväl bestämmelse meddelas därom,
att på samma vis skola utses ledamöterna i de kommittéer, stadsfullmäktige
utse för någon frågas utredande. Föreskriften kommer då att
gälla så väl valkommittén som andra kommittéer, vilka stadsfullmäktige
utse för utredning av viss fråga.

Lika med stadsfullmäktige håller överståthållarämbetet före, att
val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet böra förrättas vid
första sammanträdet under arbetsåret det år, som nyval till stadsfullmäktige
ägt rum, samt att suppleanter utses till lika antal som ledamöter.
))

Stadsfullmäktige i Stockholm anföra i sitt yttrande:

»Till en början få stadsfullmäktige framhålla, att enligt deras förmenande
till sådana i riksdagens hemställan omförmälda utskott och
nämnder, vilkas egentliga uppgift är att förbereda förekommande
ärenden, hos Stockholms stadsfullmäktige äro att hänföra allenast deras
beredningsutskott jämte den av fullmäktige beslutade särskilda valkommitté.
Hit är sålunda icke att räkna drätselnämnden, som författningsenligt
har en helt annan huvudsaklig uppgift sig förelagd. Be -

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

träffande sättet för val till beredningsutskottet och valkommittén, så
finna stadsfullmäktige, i överensstämmelse med vad riksdagen i sin
förevarande skrivelse framhållit, att, sedan det proportionella valsättet
vunnit tillämpning vid val av stadsfullmäktige, fullgoda skäl tala för
detta valsätts tillämpning jämväl vid val av de korporationer under
stadsfullmäktige, vilka hava till egentlig uppgift att förbereda hos
stadsfullmäktige föreliggande ärenden. Det synes stadsfullmäktige
kunna vara av vikt för befrämjandet av ett godt arbete inom
fullmäktige, att i sådana spörsmål, där olika åskådningssätt representeras
av olika partigrupper, dessa åskådningssätt få göra sig gällande
redan vid beredandet av de olika ärendena. Utan att uttala sig om
vilken metod, som lämpligast bör här tillämpas för det proportionella
valsättet, få stadsfullmäktige alltså tillkännagiva sin anslutning till den
av Riksdagen i dess skrivelse gjorda hemställan, med framhållande att
till de i denna hemställan ifrågakomna korporationer äro hos stadsfullmäktige
att hänföra allenast beredningsutskottet och valkommittén.

I samband med denna fråga har emellertid det spörsmålet uppställt
sig för stadsfullmäktige, huru tillämpning av proportionellt valsätt
kommer att ställa sig med nuvarande bestämmelserna dels om funktionstiden
för medlemmarna av deras beredningsutskott dels ock i fråga
om suppleanterna till beredningsutskottet. Enligt gällande bestämmelser
i § 34 av huvudstadens kommunalförordning skall ledamot eller
suppleant av beredningsutskottet fortfara i sin befattning, så länge han
på grund av sitt uppdrag är stadsfullmäktig. Sedan numera, efter Riksdagens
bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition i fråga, fyraåriga val
till stadsfullmäktige, med omval för halva antalet vart annat år, komma
att tillämpas, komma beredningsutskottets ledamöter att i allmänhet
utses för eu tid av fyra år. Då emellertid val av halva antalet ledamöter
skulle ske vartannat år, måste det ofta inträffa, att beredningsutskottets
sammansättning efter nyvalet icke komme att motsvara förhållandet
mellan de olika grupperna inom stadsfullmäktige. Det bleve
därför nödvändigt att på något särskilt sätt anordna valet av ledamöter
och suppleanter i de avgångnas ställe, lör att det kompletterade
beredningsutskottet skulle komma att verkligen motsvara partigrupperingen
inom stadsfullmäktige. Ett anordnande av valet sålunda torde
emellertid möta stora svårigheter. Om däremot bestämmelserna i kommunalförordningen
ändrades därhän, att beredningsutskottets ledamöter
och suppleanter valdes för två år vid första sammanträdet under arbetsåret
det år, som nyval till stadsfullmäktige ägt rum, skulle dessa svårigheter
kunna undgås, i det att med sådana bestämmelser beredningsutskottets
samtliga ledamöter komme att stå under omval samtidigt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

Val av ledamöter i beredningsutskottet för så lång tid som 4 år
medför dessutom den olägenheten, att avsägelser ofta kunna förekomma
och föranleda fyllnadsval.

Stadsfullmäktige kunna med hänsyn till vad ovan är anfört icke
finna annat än att införandet av proportionella val till beredningsutskottet
kräver sådan ändring i kommunalförordningen, att omförmälda
bestämmelse i § 34 av förordningen ersättes med ett stadgande av
innehåll, att val av samtliga ledamöter av beredningsutskottet skola förrättas
vid första sammanträdet under arbetsåret det år, som nyval till
stadsfullmäktige ägt rum.

Valen till stadsfullmäktiges valkommitté äro ettåriga, varför några
svårigheter vid tillämpning av proportionellt valsätt vid val till kommittén
icke föreligga.

Beträffande gällande bestämmelser angående suppleanter för beredningsutskottets
ledamöter, så stadgas ytterligare i § 34 i Stockholms
kommunalförordning, att vid val av ledamöter i beredningsutskottet
utses suppleanter till hälften av ledamöternas antal. Tillämpning av
proportionellt valsätt vid val av beredningsutskottet kräver som en
naturlig konsekvens, att vid förfall för ordinarie ledamot suppleant, tillhörande
samma partigrupp som ifrågavarande ledamot, skall inträda i
dennes ställe. Denna princip synes jämväl böra uttryckligen fastslås i
bestämmelserna rörande suppleanterna till utskottet, såsom fallet är i
fråga om suppleanterna i riksdagens utskott. De nuvarande bestämmelserna
angående suppleanternas antal lämpa sig emellertid icke för
genomförandet av principen. Utskottets ledamöter äro för närvarande
tio förutom ordföranden och vice ordföranden, suppleanternas antal
följaktligen fem.

Med detta ringa antal suppleanter kan inträffa, att ett parti, som
är tillräckligt starkt att representeras bland de ordinarie ledamöterna i
utskottet, icke är nog starkt för att insätta någon suppleant i utskottet.
För ernående därav, att vid förfall för ordinarie ledamot i utskottet,
i regel suppleant, tillhörande samma partigrupp som den ordinarie
ledamoten, skall kunna inträda i dennes ställe, kräves följaktligen, att
suppleanternas antal blir lika med ledamöternas.

Stadsfullmäktige, vilka icke ansett sig böra i sakens nuvarande
läge framlägga bestämt formulerat förslag till ovanberörda förändringar
i kommunalförfattningen, hava härmed allenast velat fästa uppmärksamheten
på vikten av nämnda författningsändringar i samband med
genomförandet av proportionellt valsätt vid val till beredningsutskottet.?)

Av övriga inkomna utlåtanden inhämtas huvudsakligen följande:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 13

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 185.

Stockholms län: Länsstyrelsen förklarar sig biträda förslaget om
införande av proportionellt valsätt vid val till sådana utskott och nämnder,
som avses i Riksdagens ifrågavarande skrivelse. — Landstinget tillstyrker
förslaget. — Stadsfullmäktige i Sigtuna hemställa, att det
proportionella valsättet måtte införas i landsting och stadsfullmäktige i
större städer, enär genom majoritetsvals bibehållande fara där torde förefinnas,
att en mera allsidig utredning av förekommande ärenden kunde
komma att saknas, men att det proportionella valsättet ej måtte göras
obligatoriskt för de mindre städernas fullmäktige. Stadsfullmäktige i
Vaxholm, som för ärendenas beredning tillsätta ett beredningsutskott,
tillstyrka den föreslagna åtgärden, ehuru densamma enligt stadsfullmäktiges
mening ej vore av behovet påkallad i mindre samhällen.
Stadsfullmäktige i Öregrund anse införande av proportionellt valsätt
för val av utskott inom stadsfullmäktige därstädes obehöfligt. Stadsfullmäktige
i Södertälje anföra, att enligt gällande arbetsordning
samtliga stadsfullmäktige vore fördelade å tre beredningsutskott samt
att därför något behov av proportionellt valsätt ej gjort sig gällande.

Uppsala län: Länsstyrelsen åberopar såsom eget yttrande vad av
landstinget och stadsfullmäktige i Uppsala anförts med tillägg, att vad
landsting anginge, det av dem föreslagna fakultativa användandet av proportionellt
valsätt syntes böra komma ifråga vid alla på landsting ankommande
val och således icke uteslutande vid val av nämnder, utskott
och styrelser. — Landstinget anför, att, därest bestämmelser om
proportionellt valsätt borde meddelas, dylika bestämmelser vore lika av
behovet påkallade vid val av styrelser, nämnder och kommittéer, som
helt och hållet eller i allt väsentligt hade till uppgift att verkställa landstingets
beslut. I annat fall vore det tänkbart, att en majoritet skulle kunna
förhindra olika åsikter inom en minoritet att behörigen göra sig gällande.
Inom landstinget hade man i allmänhet sökt få de skilda meningsgrupper,
som kunnat beträffande ärendet förekomma, representerade. Landstinget
hade intet principiellt att erinra däremot, att genom införande
av proportionellt valsätt säkerhet vunnes för en sådan allsidig sammansättning
av nämnder och utskott. Skulle emellertid ett sådant tidsödande
valsätt införas, skulle detta medföra, att tingets sammanträden
förlängdes med kanske flera dagar. Då detta skulle innebära en avsevärd
olägenhet och då dessutom resultatet i de flesta fall vunnes genom
hävdvunnet ömsesidigt tillmötesgående, borde tillämpningen av det proportionella
valsättet i varje särskilt fall göras beroende därav, att före
valet yrkande därom gjordes av exempelvis en femtedel av landstingets
ledamöter. Framställdes icke sådant yrkande, borde valet

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

förrättas på vanligt sätt. — Stadsfullmäktige i Uppsala hava avgivit
liknande yttrande.

Södermanlands län: Länsstyrelsen anser en ovillkorlig föreskrift
om skyldighet för stadsfullmäktige och landsting att vid val av utskott,
nämnder och kommittéer av ifrågavarande slag alltid använda proportionellt
valsätt vara obehöflig och olämplig. Därigenom skulle särskilt hos
landstingen förorsakas betydande besvär och tidsutdräkt utan motsvarande
gagn. Däremot ansåge länsstyrelsen, att för skyddande av minoriteternas
rätt en lagbestämmelse vore lämplig därom, att hos landsting
eller stadsfullmäktige skulle användas proportionellt valsätt, när yrkande
därom framställdes av medlemmar till så stort antal, att de vid begagnande
av proportionellt valsätt skulle såsom partigrupp kunna få sig
tilldelad någon plats vid det ifrågavarande valet. — Landstinget,
vars samtliga ledamöter erhålla plats i förberedande utskott, hemställer,
att proportionellt valsätt skulle användas, när sådant påyrkades av
landstingsmän till ett antal, ej understigande ledamotsantalet i den fåtaligaste
av de partigrupper, av vilka landstinget vore sammansatt, forsa
vitt denna grupp ägde det medlemsantal, att densamma vid användande
av proportionell valmetod kunde göra sig gällande. — Stadsfullmäktige
i Nyköping tillstyrka, att vid val såväl till stadsfullmäktiges
beredningsutskott som ock till särskilda kommittéer, som av fullmäktige
tillsättas för att utreda vissa frågor, proportionellt valsätt måtte
tillämpas. Stadsfullmäktige i Eskilstuna tillstyrka framställningen,
varemot stadsfullmäktige i Torshälla, Strängnäs och Mariefred avstyrka
densamma. Stadsfullmäktige i Trosa avstyrka framställningen,
såvitt densamma avsåge stadsfullmäktige, men tillstyrka densamma, såvitt
den rörde landsting.

Östergötlands län: Länsstyrelsen tillstyrker lagstiftning i den föreslagna
riktningen. — Landstinget har intet att erinra mot införande
av proportionellt valsätt vid val av hos landstinget förekommande utskott
och nämnder, där sådant valsätt lämpligen kunde ifrågakomma.
— Stadsfullmäktige i Motala anse för stadens del intet behov av
lagstiftning i föreslagen riktning föreligga. Stadsfullmäktige i Linköping,
Norrköping, Söderköping och Vadstena hava däremot ej
något att erinra mot proportionellt valsätt vid val av de i riksdagsskrivelsen
avsedda utskott och nämnder, ej heller stadsfullmäktige i
Skenninge, som tillsätta ett beredningsutskott. Stadsfullmäktige i
Linköping, Norrköping och Söderköping anse dock, att sådant valsätt
borde komma till användning, endast om yrkande därom före valet
framställdes.

100

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Jönköpings län: Länsstyrelsen hemställer, att det borde överlämnas
åt landsting och stadsfullmäktige att själva bestämma, huruvida proportionellt
valsätt eller majoidtetsval skulle användas vid val av sådana
utskott eller nämnder, vilkas egentliga uppgift vore att förbereda hos
nämnda korporationer förekommande ärenden, att för dylika val måtte
föreskrivas i huvudsak samma valmetod, som gällde för val af Riksdagens
utskott, samt att för ändamålet ändringar måtte vidtagas dels i
§ 38 eller § 39 i landstingsförordningen och dels i § 36 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad. Länsstyrelsen anför, att inom länets landsting
— där enligt arbetsordningen antalet ledamöter i de särskilda utskotten
bestämdes vid varje möte och enligt gammal praxis samtliga
ledamöterna i landstinget insattes i dessa, samt utskottsvalen skedde
genom tolv elektorer, vilka fördelade ledamöterna på utskotten — knappast
något behov av proportionellt valsätt vid utskottsvalen yppats.
Enahanda torde förhållandet vara även vid flera andra landsting. Lagstiftaren
borde därför ej ovillkorligen föreskriva det proportionella valsättet.
Proportionellt valsätt borde endast förekomma vid val av utskott
och nämnder, som hade till uppgift att förbereda ärendenas behandling
inom landsting, såvitt anginge länets landsting således vid
val av arbetsutskotten och den inom landstinget förekommande valnämnd.
I fråga om stadsfullmäktige torde behov av det proportionella
valsättet än mindre gjort sig gällande, frånsett möjligen de största
städerna. Vid val av ledamöter i drätselkammare och styrelser för
stadens förvaltande verk borde proportionellt valsätt ej ifrågakomma.

— Landstinget anför, att något behov av proportionellt valsätt vid
landstingets val av utskott dittills icke yppat sig, samt, om detta oaktat
sådant valsätt kunde anses böra inom landstingen införas, det åt
varje landsting torde böra överlämnas att själv bestämma, huruvida
proportionellt valsätt eller majoritetsval skulle inom landstinget användas.

— Stadsfullmäktige i Jönköping och Grenna avstyrka förslaget,
stadsfullmäktige i Grenna, som tillsätta ett beredningsutskott, åtminstone
i fråga om stadsfullmäktige i städer, som i likhet med Grenna, endast
hade tjugu representanter. Stadsfullmäktige i Huskvarna, vilka jämväl
välja beredningsutskott, däremot tillstyrka förslaget.

Kronobergs län: Länsstyrelsen anför, att genom utsträckning av
det proportionella valsättet i den omfattning, Riksdagen ifrågasatt, bereddes
visserligen åt olika åsikter större möjlighet att komma till uttryck
redan vid ärendenas förberedande behandling och ökades såmedelst
utsikterna icke blott för en allsidigare och grundligare utredning
utan mången gång även för ett snabbare avgörande. Men å andra
sidan kunde mot förslaget göras den erinran, att de utskott och nämn -

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

101

der, om vilka här vore fråga, i allmänhet hade att i så övervägande
grad sysselsätta sig med frågor, i avseende å vilka den speciella sakkunskapen
betydde vida mera än partiståndpunkten, att behörig hänsyn
till tryggandet av den förra främst vore att förorda, vilket förhållande
skäligen kunde föranleda tvivelsmål om lämpligheten av en sådan
åtgärd som den av Riksdagen nu ifrågasatta. I varje fall borde, för
det fall att en lagstiftning i nu ifrågasatta riktning skulle åvägabringas,
därvid tagas under övervägande, huruvida icke åtminstone en viss valfrihet
beträffande valsättet kunde inrymmas åt vederbörande korporationer,
så att även val till sådana utskott och nämnder, som avsåges i
Riksdagens skrivelse, allt framgent finge ske med tillämpning av majoritetsprincipen,
i händelse sådan korporation därom fattade beslut med
viss kvalificerad majoritet. — Landstinget tillstyrker förslaget. •—
Stadsfullmäktige i Växjö anföra, att då ifrågavarande förslag för
stadsfullmäktiges vidkommande endast kunde avse val av allmänna beredningsutskottet,
men detta val borde grundas icke på politisk ståndpunkt
utan på fackkunskap, avstyrktes införande av proportionellt valsätt
inom stadsfullmäktige.

Kalmar län; Länsstyrelsen anför, att med hänsyn till den korta
tid, landstingens sammanträden ägde fortgå, och det stora antalet ärenden,
desamma hade att behandla, borde deras arbetsbörda icke utan
trängande skäl ytterligare förstoras. Att införande av proportionella
val inom landstingen skulle vålla dessa mycken besvärlighet, vore
uppenbart. Då dessutom de inom denna korporation förekommande
ärenden i regel icke vore av politisk natur samt något behov, åtminstone
inom länet, icke yppat sig av införandet utav proportionellt valsätt
vid tillsättandet av utskott och nämnder inom landstingen, ansåge
länsstyrelsen sådant icke heller böra införas. Beträffande stadsfullmäktige
åter, inom vilken korporation partiintressen oftare torde spela in,
skulle det nog vara till fördel, om ärendena förbereddes av personer,
tillhörande olika meningsgrupper. Då införandet av proportionellt valsätt
ur denna synpunkt emellertid torde hava lika fog för sig vid tillsättandet
av nämnder inom andra kommunala korporationer, torde
stadsfullmäktige i detta hänseende icke böra intaga någon särställning.
Länsstyrelsen ansåge sig därför sakna anledning förorda bifall till den
av Riksdagen gjorda framställningen. — Kalmar läns norra landsting
anför, att detsamma enligt arbetsordningen tillsatte fyra utskott,
å vilka landstingets ledamöter fördelades. Vid sådant förhållande syntes
det icke lämpligt, att för dessa utskottsval föreskriva proportionell
valmetod. Därest däremot delegation, kommitté eller nämnd tillsattes

102

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

för utredande av särskilda viktigare frågor, vore det lämpligt, att
nämnda valmetod komme till användning, om yrkande därom före valförrättningens
början av landstingsman framstäf des. Övriga val torde
särskilt med hänsyn till tidsutdräkten icke böra verkställas genom proportionell
valmetod. —- Kalmar läns södra landsting anser införande
av proportionell^ valsätt icke av behovet påkallat, då varje landstingsman
komme till användning i utskotten samt dessutom genom
sådant valsätt landstingets arbete skulle väsentligt fördröjas. — Stadsfullmäktige
i Kalmar tillstyrka förslaget, ehuru behov av den föreslagna
lagändringen ännu ej därstädes visat sig. Stadsfullmäktige i
Borgholm uttala sitt gillande av proportionella val till beredningsutskott
och drätselkammare. Stadsfullmäktige i Västervik anse, att det
proportionella valsättet endast bör användas vid tillsättande av stadsfullmäktiges
beredningsutskott. Stadsfullmäktige i Vimmerby, som
tillsätta ett beredningsutskott, anse, att det proportionella valsättet bör
komma till tillämpning, endast om en fjärdedel av stadsfullmäktiges medlemmar
sådant yrkade. Stadsfullmäktige i Oskarshamn, som icke välja
beredningsutskott, anse dylikt valsätts införande icke för närvarande
vara för dess del av förhållandena påkallat.

Gottlands län: Länsstyrelsen ansluter sig till vad landstinget och
stadsfullmäktige i Visby i ärendet yttrat. — Landstinget och stadsfullmäktige
i Visby anföra sammanstämmande, att genom införande av
proportionellt valsätt skulle arbetet försvåras och förlängas utan att
däremot svarande praktisk nytta skulle vinnas. Något behov av en
sådan ändring av valsättet hade ej heller kunnat iakttagas. Däremot
torde verklig skada kunna uppstå därigenom, att nämnder och utskott,
avsedda att representera sakkunskapen, komme att besättas uteslutande med
hänsyn till partiställningen. Landstinget och stadsfullmäktige avstyrkte
därför bestämmelser i åsyftade riktningen.

Blekinge län: Länsstyrelsen, som tillstyrker framställningen, anför,
att utskott och nämnder av ifrågavarande beskaffenhet förekomme inom
länet dels hos länets landsting, som årligen plägade utse fem utskott
för ärendenas förberedande behandling, nämligen: ett beredningsutskott,
ett hälsovårdsutskott, ett undervisningsutskott, ett utskott för upprättande
av förslag till inkomst- och utgiftsstat för påföljande år och ett utskott
för granskning av landstingsmännens reseräkningar, dels ock hos stadsfullmäktige
i Karlskrona ett beredningsutskott, hos stadsfullmäktige i Ronneby
en valnämnd för förberedande av val inom fullmäktige och en byggnadsstyrelse
för förberedande av frågor rörande stadens byggnader och hos
stadsfullmäktige i Karlshamn ett beredningsutskott. Hos stadsfullmäktige i
Sölvesborg förekomme inga permanenta utskott eller nämnder. — Lands -

103

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

tinget tillstyrker förslaget men anser, att i sammanhang med valbestämmelserna
borde utfärdas föreskrifter till förekommande av onödig tidsutdräkt
vid valens förrättande. — Stadsfullmäktige i Karlskrona
hava intet att erinra mot det väckta förslaget, varemot stadsfullmäktige
i Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg avstyrka detsamma.

Kristanstads län: Länsstyrelsen har intet att erinra mot bifall
till Riksdagens ifrågavande framställning. — Landstinget tillstyrker
densamma med erinran, att det syntes böra ifrågasättas, om ej de avsedda
stadgandena kunde sålunda affattas, att valen jämväl finge verkställas
med acklamation. — Stadsfullmäktige i Kristianstad tillstyrka
framställningen. Stadsfullmäktige i Engelholm har intet att
erinra mot densamma. Stadsfullmäktige i Simrishamn uttala sig för
önskvärdheten av det proportionella valsättets införande vid val såväl
av ledamöter i drätselkammaren, berednings- och valutskott, som ock
vid utseende av kommittéer, tillsatta för utredning av särskilda frågor.

Malmöhus län: Länsstyrelsen anför, att mot den av Riksdagen
föreslagna inskränkningen av det proportionella valsättets tillämpningkunde
göras den anmärkning, att det ej alltid vore givet, huruvida en
nämnd vore verkställande eller beredande. En drätselkammare vore
enligt författningen både verkställande och beredande samt dessutom
förvaltande. Hälsovårds- och byggnadsnämndernas uppgift vore, att
hava inseende över hälsovården och byggnadsväsende! och däri inginge
till betydlig del verksamhet för beredande av ärenden. Stadens budget
uppgjordes efter beredning i stadens styrelser och drätselkammare.
Länsstyrelsen ansåge vidare det över huvud oriktigt, att från det proportionella
valsättets tillämpning utesluta nämnd eller styrelse, vars
egentliga uppgift vore av verkställande art. De olika partiens representanter
borde äga ett mot deras antal svarande inflytande och, då i
fråga om ledamöterna i dessa nämnder och styrelser ej förutsattes annan
kompetens än den, som en i kommunala värv betrodd man i allmänhet
borde besitta, borde varje parti ha rätt att få insätta representanter
även i dessa nämnder och styrelser. Från proportionella val
borde däremot undantagas val till uppdrag, som krävde särskild kom
petens. Vidare borde, därest annat yrkande ej framställdes, det stå
landsting och stadsfullmäktige fritt att verkställa ifrågavarande val med
acklamation. — Landstinget har intet att erinra mot införande av
proportionellt valsätt i den av Riksdagen föreslagna omfattning. —
Stadsfullmäktige i Malmö, som välja beredningsutskott, och stadsfullmäktige
i Trelleborg tillstjrrka förslaget, dock med den modifikationen,
att det borde stå stadsfullmäktige fritt, att, om ej annat yrka -

104

Kungl. Mag ds Nåd. Proposit ion Nr 1S5.

des, verkställa valen med acklamation. Stadsfullmäktige i Landskrona
och Eslöv erinra allenast, att val borde få äga rum genom acklamation,
om detta enhälligt beslötes. Stadsfullmäktige i Hälsingborg tillstyrka
förslaget, dock med undantag för det fall, att valberedningens eller annat
förslag enhälligt godkändes. Stadsfullmäktige i Lund tillstyrka införande
av proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder, vilkas huvudsak''
liga uppgift vore att bereda förekommande ärenden, dock ej vid val av för
särskild utredning avsedda kommittéer, sålunda vad Lund anginge endast
dess beredningsutskott, och med förbehåll att valsättets användande gjordes
beroende på yrkande av något lämpligt mindre antal stadsfullmäktige.
Stadsfullmäktige i Ystad anse jämväl, att det proportionella valsättets begagnande
borde göras beroende på yrkande av viss del av stadsfullmäktige.

Hallands län: Länsstyrelsen anför, att som landstingens och stadsfullmäktiges
huvuduppgifter icke folie inom det politiska området, vore
det ej behövligt, att utskotten återspeglade den politiska partiställningen
inom dessa korporationer. Länsstyrelsen ansåge därför tillräckliga skäl
ej föreligga för införande av proportionellt valsätt vid ifrågavarande
val. — Landstinget yttrar, att i de utskott, som förberedde de årligen
återkommande ärenden, invaldes tingets samtliga tillstädeskomna
medlemmar, vilka där grupperades med hänsyn till bästa kännedom
om de till varje utskott hänvisade frågor. Vid val av dessa utskott
vore proportionellt valsätt ej av behovet påkallat och knappast till
gagn. Däremot kunde detta valsätt lämpligen användas i fråga om
den niomannanämnd, som föresloge ärendenas fördelning å utskotten
och dessas sammansättning, ävensom vid val av kommittéer och nämnder,
som mellan tingen förberedde frågor. — Stadsfullmäktige i Halmstad
och Varberg, vilka tillsätta beredningsutskott, anse den föreslagna
lagändringen ej erforderlig, ej heller stadsfullmäktige i Laholm. Stadsfullmäktige
i Falkenberg avstyrka densamma, såvitt anginge städer,
som icke deltoge i landsting. Stadsfullmäktige i Kungsbacka avstyrka
förslaget.

Göteborgs och Bolius län: Länsstyrelsen anser följdriktigt, att då
valen till landsting och stadsfullmäktige äro proportionella, även vid
ifrågavarande val inom dessa korporationer, det proportionella valsättet
komme till tillämpning. Valsättets användning borde dock göras beroende
av yrkande av något lämpligt mindre antal av respektive korporationers
ledamöter. — Landstinget har intet att i ärendet erinra.
— Stadsfullmäktige i Göteborg anföra, att något behov av den
ifrågasatta reformen icke förelåge, samt att stadsfullmäktige, som årli
gen förrättade val av omkring 150 styrelser och beredningar m. in.,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

105

hemställde att, därest det proportionella valsättet infördes, dess användande
gjordes beroende av yrkande helst av något lämpligt mindre
antal av stadsfullmäktiges ledamöter. Stadsfullmäktige i Kungälf avstyrka
framställningen, såvitt anginge stadsfullmäktige i mindre städer.
Stadsfullmäktige i Marstrand anse, att det proportionella valsättets
användande borde vara beroende av yrkande från en fjärdedel av
stadsfullmäktiges ledamöter. Stadsfullmäktige i Uddevalla anse, att
proportionellt valsätt borde användas, om en femtedel av stadsfullmäktiges
ledamöter det yrkade, samt att sådant valsätt borde tillämpas, förutom
vid val av beredningsutskott, även vid val av drätselkammare och
ledamöter av folkskolestyrelse. Stadsfullmäktige i Lysekil avstyrka
framställningen. Stadsfullmäktige i Strömstad däremot tillstyrka införande
av proportionellt valsätt, jämväl vid val av ledamöter i drätselkammaren.

Ålfsborgs län; Länsstyrelsen anser, att den föreslagna reformen
skulle bliva till skada för den kommunala utvecklingen. Skulle proportionellt
valsätt påbjudas, måste, vad landstingen anginge, antingen
tiden för deras möten förlängas, varmed väl följde nödvändigheten att
bevilja landstingsmännen arvoden, eller ock förenkling av valmetoden
ske. — Landstinget tillstyrker framställningen men hemställer med
hänsyn till faran av tidsutdräkt, att vid ifrågavarande utskotts och
nämnders tillsättande måtte tillgå så, att, efter det de olika meningsgrupperna
inom landstinget tilldelats ett mot deras styrka svarande
antal platser i vederbörande utskott eller nämnd, grupperna finge rätt att
själva utse på dem belöpande antal medlemmar, varigenom en väsentlig
förenkling i proceduren skulle kunna vinnas. — Stadsfullmäktige i
Vänersborg och Ulricehamn hava intet att erinra mot den i frågasatta
reformen, varemot stadsfullmäktige i Alingsås och Amål avstyrka
densamma. Stadsfullmäktige i Borås, som tillsätta beredningsutskott,
anföra, att åtminstone därstädes intet behov förelåge.

Skaraborgs län: Länsstyrelsen anser hinder icke möta mot den
föreslagna reformen under förutsättning, att det proportionella valsättet
gjordes beroende av yrkande från åtminstone en minoritet av exempelvis
en tredjedel av de röstande. — Landstinget tillstyrker förslaget.
•— Stadsfullmäktige i Mariestad uttala, att, då behov av proportionella
val inom staden icke yppats, saknade fullmäktige anledning
tillstyrka bifall till framställningen. Stadsfullmäktige i Lidköping och
Skövde, vilka för ärendenas beredning uppdela sig i beredningsavdelningar,
ävensom stadsfullmäktige i Hj o tillstyrka förslaget, dock med
den modifikationen att yrkande om proportionellt valsätts användande
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 14

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

torde i varje fall böra framställas av en viss minoritet. Stadsfullmäktige
i Skara tillstyrka framställningen samt anse, att i detta sammanhang
bestämmelse borde meddelas därom, att stadsfullmäktige varje år skulle
utse ett beredningsutskott enligt proportionell valmetod. Stadsfullmäktige
i Falköping anse, att proportionellt valsätt borde användas vid
val av alla nämnder, styrelser o. s. v., därest yrkande därom inom stadsfullmäktige
framställdes. Stadsfullmäktige i Tidaholm anse, att för
stadens del behov av reform ej förelåge.

Värmlands län: Länsstyrelsen anser den föreslagna reformen
beaktansvärd, allenast det proportionella valsättets tillämpning begränsades
att omfatta endast de val, vilka avsåge sådana ständiga utskott
eller nämnder, vilka uteslutande hade till uppgift att förbereda hos
stadsfullmäktige eller landsting förekommande ärenden, och således icke
finge gälla vid val av övriga nämnder m. m., särskilt icke stadsfullmäktiges
eller landstings förvaltande organ. — Landstinget tillstyrker
framställningen. — Stadsfullmäktige i Karlstad och Kristinehamn
anse den proportionella valmetodens användning böra begränsas
till allenast de val, som avsåge sådana ständiga utskott, vilka uteslutande
hade till uppgift att förbereda inom stadsfullmäktige förekommande
ärenden. Stadsfullmäktige i Filipstad och Arvika tillstyrka införande
av proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder, vilkas uppgift
är att förbereda de hos stadsfullmäktige och landsting förekommande
ärenden.

Örebro län: Länsstyrelsen anser, att inom landstingen och stadsfullmäktige
i rikets större städer kunde den proportionella valmetoden
med fördel användas i den utsträckning, Riksdagen ifrågasatt, och
hemställer, att om inom korporation, varom nu vore fråga, proportionel
valmetod ansåges ändamålsenlig, sådan korporation finge besluta
om dess införande med visst kalenderårs ingång, för den händelse framställning
därom gjordes av en fjärdedel av antalet av dess ledamöter.
— Landstinget anser, att den proportionella valmetoden borde införas
vid ifrågavarande val, men att beträffande länets landsting, vars samtliga
ledamöter fördelades på utskott, detta valsätt endast borde användas
vid val av valnämnd och kommittéer, vid vilka ej alla ledamöter
ifrågakomme. — Stadsfullmäktige i Örebro anföra, att stadsfullmäktiges
samtliga ledamöter med undantag av ordföranden vore ledamöter
i stadsfullmäktiges beredningsavdelningar, varför proportionellt valsätt
icke vore med avseende å valet av dessa avdelningar erforderligt.
Stadsfullmäktige hade däremot intet att erinra mot införande av det
stadgande, att därest hos stadsfullmäktige förekommande ärenden be -

• Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. Nr 185.

107

reddes av utskott eller nämnder, bestående av ett mindretal inom eller
utom stadsfullmäktige utsedda ledamöter, proportionellt valsätt komme
till användning vid val av sådana nämnder eller utskott. Stadsfullmäktige
i Askersund tillstyrka proportionellt valsätt vid val av utskott,
nämnder, drätselkammare ock folkskolestyrelse, men anse, att valsättet
borde användas, endast om exempelvis 20 procent av de närvarande
det yrkade. Stadsfullmäktige i Lindesberg anföra, att behov av den
ifrågasatte reformen ej .yppat sig.

Västmanlands län: Länsstyrelsen har intet annat att erinra mot
det väckta förslaget än att, särskilt såvitt stadsfullmäktige anginge, det
proportionella valsättets tillämpning borde göras beroende av yrkande.
— Laudstinge t har intet att erinra. — Stadsfullmäktige i Västerås,
Köping och Arboga tillstyrka framställningen. Stadsfullmäktige i
Sala anse det proportionella valsättets användande böra bero därpå,
om yrkande av ledamot därom framställes. Stadsfullmäktige i Västerås,
Arboga och Sala utse beredningsutskott.

Kopparbergs län: Länsstyrelsen tillstyrker den gjorda framställningen.
— Landstinget anser, att proportionellt valsätt borde användas
jämväl vid val av förvaltande myndigheter, men att valsättet borde
tillämpas endast då omröstning påkallades. — Stadsfullmäktige i
Falun anse proportionellt valsätt icke vara i förevarande hänseende av
behovet påkallat, men att, därest detsamma likväl bleve lagstadgat, valsättet
icke borde tillämpas i andra fall än när sådant av någon väljande
påfordrades. Stadsfullmäktige i Hedemora anse den föreslagna
reformen ej vara av behovet påkallad. Stadsfullmäktige i Säter anse
behovet av den föreslagna reformen ej särskilt stor. Samtliga dessa
stadsfullmäktige utse beredningsutskott.

Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser det följdriktigt, att proportionellt
valsätt införes vid ifrågavarande val inom stadsfullmäktige och
landsting. Drätselkammarens uppgift vore i första hand den i § 55
av gällande författning om kommunalstyrelse i stad angivna att vara
en förvaltande myndighet, men enligt den praxis, som utvecklat sig,
hade drätselkammaren allt mera fått till uppgift att tillika vara en
sådan utredande myndighet, som avsåges i § 36 av nämnda författning.
Flertalet av de ärenden av större betydelse, vilka bleve föremål
för stadsfullmäktiges avgörande, hade dessförinnan undergått behandling
av drätselkammaren. Länsstyrelsen ansåge därför proportionellt
valsätt böra komma till användning jämväl vid val av drätselkammaren.
— Landstinget tillstyrker den föreslagna reformen. — Stadsfullmäktige
i Gävle hava ej något att erinra mot införande av pro -

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

portionelit valsätt vid val av beredningsutskott, valnämnd och andra
dylika förberedande utskott och nämnder, men anse sådant valsätt ej
böra ifrågakomma vid val av drätselkammare, hälsovårdsnämnd, fattigvårdsstyrelse,
belysningsstyrelse och andra dylika nämnder och styrelser.
Stadsfullmäktige i Söderhamn och Hudiksvall, vilka utse beredningsutskott,
anse behov av ändring i gällande bestämmelser ej föreligga.

Västernorrlands län: Länsstyrelsen anför, att en viss bestämd
partigruppering torde framträda jämväl i fråga om åtskilliga kommunala
frågor av större vikt och hade utgjort förutsättningen för införande av
det proportionella valsättet vid val till landsting och stadsfullmäktige.
Det vore därför följdriktigt, att till bibehållande av samma gruppering*
det proportionella valsättet vunne tillämpning jämväl vid val inom de
kommunala representationerna. Med hänsyn till det relativt ringa antalet
ledamöter inom landsting och stadsfullmäktige torde icke några
avsevärda praktiska olägenheter kunna vållas genom detta valsätts införande.
— Landstinget tillstyrker Riksdagens framställning. — Stadsfullmäktige
i Hernösand, Sundsvall och Örnsköldsvik anse anledning
för närvarande icke föreligga att införa proportionella val.
Stadsfullmäktige i Sundsvall och Örnsköldsvik utse beredningsutskott.

Jämtlands län: Länsstyrelsen anför, att den föreslagna reformen
skulle skärpa partimotsättningarna och utöva ett skadligt inflytande på
bedömandet av de ärenden, som tillhörde landsting och stadsfullmäktige,
och anser därför icke några skäl tala för införande av dylikt valsätt
vid ifrågavarande val. — Landstinget anför, att såvitt anginge
landstinget, vars samtliga ledamöter toges i anspråk för tillsättande av
utskotten, den ifrågasatta reformen icke för närvarande vore av
behovet påkallad. — Stadsfullmäktige i Östersund anse jämväl behov
av densamma icke för närvarande förefinnas.

Västerbottens län: Länsstyrelsen anser det ligga synnerlig vikt
däruppå, att ledamöterna i utskott och nämnder inom ifrågavarande
korporationer ej utsåges med hänsyn till parti utan valdes uteslutande
på grund av duglighet och lämplighet för det uppdrag, varom det i
varje fall vore fråga, varför den ifrågasatta reformen enligt länsstyrelsens
mening varken vore behövlig eller lämplig. — Landsstinget
anser sig icke kunna biträda det väckta förslaget om proportionellt
valsätt, vilket valsätt skulle vålla alltför stor tidsspillan. — Stadsfullmäktige
i Umeå och Skellefteå avstyrka jämväl förslaget.

Norrbottens län: Länsstyrelsen biträder Riksdagens ifrågavarande
framställning. — Landstinget anför, att landstinget vid sitt första
sammanträde plägade uppdela sig på fyra avdelningar för ärendenas

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förberedande behandling, varigenom samtliga landstingsman, med undantag
av ordföranden, komme att anlitas för utskottsarbete. På grund
av denna praxis hade något mera framträdande behov av proportionellt
valsätt vid sammansättningen av de förberedande nämnderna inom
landstinget icke gjort sig gällande. Denna praxis kunde emellertid
genom ett enkelt majoritetsbeslut när som helst frångås, varför landstinget
ansåge sig böra tillstyrka den gjorda framställningen. — Stadsfullmäktige
i Piteå anse det icke vara av behovet påkallat att vid
förevarande val använda det tidsödande och omständliga proportionella
valsättet. Stadsfullmäktige i Luleå och Haparanda hava däremot
icke något att erinra mot den föreslagna reformen. Stadsfullmäktige i
Luleå utse en beredningsnämnd.

Förutom länsstyrelser, landsting och stadsfullmäktige hava jämväl
åtskilliga magistrater yttrat sig i ärendet.

Enligt det finska förslaget till nya kommunallagar skola val, som
förrättas av kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, försiggå, där ej
samtliga väljande äro ense, med tillämpning av proportionellt valsätt.

Ett stort antal val ankommer årligen på stadsfullmäktige och
landsting.

I stad, där stadsfullmäktige finnas, är beslutanderätten i kommunala
angelägenheter överlämnad till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige tillkommer
ock att välja medlemmarna av de verkställande och förvaltande
kommunala myndigheterna d. v. s. drätselkammaren och de styrelser
och personer, till vilka enligt bestämmelserna i § 6 av förordningen
om kommunalstyrelse i stad verkställighet och förvaltning under magistratens
inseende överlämnats. Sådana styrelser äro exempelvis styrelser,
som hava överinseendet över brandväsen, hamnväsen, parker och planteringar
eller kommunala affärsföretag, såsom vatten-, gas- och elektricitetsverk,
spårvägar, slakthus, saluhallar, renhållnings- och destruktionsverk,
eller av kommunen inrättade kulturella och sociala anstalter,
såsom vissa skolor, läsestugor, folkbibliotek, badhus, sjukhus och abnormanstalter.

Stadsfullmäktige hava vidare enligt stadganden i olika allmänna
författningar att utse organ för vissa särskilda kommunala uppgifter,
såsom fattigvårdsstyrelse, byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd. Stadsfullmäktige
äga ock välja fosterbarnsnämnd, därest det anses nödigt att

Det finska
förslaget.

På stadsfullmäktige
ankommande
val.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

åt särskild styrelse uppdraga den befattning med fosterbarnsvården, som
eljest tillkommer hälsovårdsnämnden, folkskolestyrelse i stad, där lagen
angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909 äger tilllämpning,
i åtskilliga städer handels- och sjöfartsnämnd m. fl. Dessutom
välja stadsfullmäktige ej sällan särskilda ledamöter av styrelser och
direktioner samt revisorer för inrättningar och företag, som åtnjuta anslag
av staden.

För beredning av förekommande ärenden utses i regel inom stadsfullmäktige
dels ständiga dels tillfälliga utskott och kommittéer. § 36
i förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller föreskrift, att
inom stadsfullmäktige väckt förslag ej må till omedelbart avgörande
företagas, utan skall det först för utredning överlämnas till stadens
drätselkammare eller annan av stadskommunen tillsatt styrelse, dit förslaget
efter dess beskaffenhet hör, eller till särskilt för sådan beredning
utsedda personer. Med anledning av denna bestämmelse utse flertalet
stadsfullmäktige ett beredningsutskott för beredning av de inom stadsfullmäktige
förekommande ärenden, som icke på grund av sin beskaffenhet
böra remitteras till drätselkammaren eller särskild styrelse.
Det förekommer även, att jämväl sådana ärenden skola passera beredningsutskottet.
I några städer välja stadsfullmäktige icke ett allmänt
beredningsutskott utan fördela sig på särskilda beredningsavdelningar.
Hos åtskilliga stadsfullmäktige utses jämväl ett särskilt valutskott för
beredning av de inom fullmäktige förekommande val.

I åtskilliga städer utse emellertid icke stadsfullmäktige något beredningsutskott
ej heller fördela de sig å beredningsavdelningar, utan
all beredning, som icke tillkommer särskilda styrelser, överlämnas till
drätselkammaren.

För beredning av viktigare eller mera omfattande ärenden tillsättas
ofta inom stadsfullmäktige särskilda tillfälliga utskott eller kommittéer.

Någon närmare redogörelse för förhållandena i de olika städerna
kan icke med ledning av de inkomna yttrandena lämnas, då dessa i
stor utsträckning icke innehålla uppgift om, huruvida ständiga utskott
väljas inom stadsfullmäktige eller ej.

I Stockholm tillkommer enligt § 4 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm verkställighet och förvaltning de särskilda nämnder,
avdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål
utse. Sådana nämnder äro jämlikt § 36 i berörda förordning drätselnämnden
och fattigvårdsnämnden.

Enligt § 33 i samma förordning utse vidare stadsfullmäktige bland
sig högst tio personer att jämte ordföranden och vice ordföranden hos

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185. 111

fullmäktige utgöra ett beredningsutskott, som skall hava, bland annat,
att till föredragning bereda alla de ärenden, i vilka fullmäktige skola
meddela utlåtanden eller beslut. Såsom stadsfullmäktige och överståthållarämbetet
i sina yttranden omförmält, utses vidare inom fullmäktige
en valkommitté för att bereda vissa inom fullmäktige förekommande
val samt dessutom kommittéer för beredning av särskilda frågor.

I likhet med stadsfullmäktige hava landstingen att välja styrelser
och direktioner för de av landstingen upprättade anstalter och inrättningar,
såsom länslasarett, sjukstugor, tuberkulossjukhus, skyddshem,
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, folkhögskolor och yrkesskolor.
Vidare äga landstingen att välja ledamöter i styrelser samt revisorer
för anstalter och inrättningar, som åtnjuta anslag av landstingen, såsom
vissa undervisningsanstalter, ävensom att på grund av föreskrifter i
särskilda författningar förrätta åtskilliga val, exempelvis val av ledamöter
och suppleanter i inskrivningsnämnd, inskrivningsrevision, rekvisitionsnämnd,
terminsavgiftsnämnd vid de allmänna läroverken, markegångsdeputerade
samt styrelseledamot och revisor i spritbolag in. fl.

De flesta landsting utse vidare vid lagtima möte — förutom tjänstemän
— enligt bestämmelser, som finnas intagna i de för de olika landstingen
gällande arbetsordningar, tre eller flera personer att i egenskap av förvaltningsutskott,
förvaltningskommitté eller dylikt organ omhänderhava
och förvalta landstingskassan. Detta förvaltningsutskott, i vilket landstingets
ordförande ofta är självskriven ledamot, har jämväl att i övrigt
mellan landstingets möten bevaka dess intressen och vidtaga de åtgärder
till verkställande av landstingets beslut, som ej av detsamma
till annan styrelse eller särskild förtroendeman överlämnats till verkställighet.

Då ett eller flera vid landstinget förekommande ärenden äro av
den beskaffenhet, att de fordra en närmare utredning, må enligt § 38
i landstingsförordningen landstinget kunna åt vissa sina ledamöter överlämna
sådana ärendens förberedande behandling. Med stöd av denna
bestämmelse tillsätta landstingen, då de sammanträda å lagtima möte,
i regel ett flertal ordinarie utskott under olika benämningar att bereda
särskilda grupper av ärenden, såsom sjukvårdsärenden, undervisningsärenden,
jordbruksärenden, kommunikationsärenden, förvaltnings- och
finansärenden m. fl. Vidare utses understundom särskilda valnämnder
eller valdeputerade att förbereda inom tinget förekommande val.

Inom åtskilliga landsting tagas samtliga ledamöter — med undantag

På landstingen
ankommande
val.

112

Departe ments chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. •Proposition Nr 185.

av ordföranden — i anspråk för de ordinarie utskotten. Ett landsting
fördelar sig för ärendenas beredning i fyra avdelningar.

I skrivelse den 19 maj 1905, nr 184, i anledning av väckta
motioner i fråga om proportionellt valsätt vid val av Riksdagens utskott
m. m. framhöll Riksdagen, hurusom det vore synnerligen önskvärt,
att redan vid ärendenas förberedande behandling minoritetens män
lämnades tillfälle att, med den sakkunskap och erfarenhet de måste
antagas äga i ej mindre mån än majoritetens, framföra de skäl och
grunder, som från deras ståndpunkt borde bliva de bestämmande vid
ärendenas slutliga behandling, samt hurusom det vore givet, att utredningen
av de olika frågorna därigenom måste vinna i allsidighet och
grundlighet, på samma gång som större möjlighet skulle förefinnas för
en sammanjämkning av de olika åsikter, som vore inom Riksdagen
representerade.

Vad Riksdagen här anför i fråga om de hos densamma förekommande
ärenden måste anses äga giltighet även i fråga om de ärenden,
som ankomma på stadsfullmäktige och landstingen. Enligt min
mening kan det därför vara ej endast överensstämmande med rättvisans
krav utan även ändamålsenligt, att genom proportionell valmetod
de olika meningsgrupper, som finnas inom stadsfullmäktige och
landsting, beredas tillfälle att göra sig hörda redan vid ärendenas förberedande
behandling.

I sin skrivelse den 20 maj 1911 har Riksdagen uttalat, att den
proportionella valmetoden bör begränsas till sådana val inom stadsfullmäktige
och landsting av nämnder och utskott, som huvudsakligen
hava till uppgift att förbereda ärendenas behandling inom de kommunala
representationerna. I styrelser, nämnder och kommittéer, som
helt och hållet eller i allt väsentligt hava till uppgift att verkställa de
kommunala myndigheternas beslut, torde det däremot, anser Riksdagen,
icke vara nödvändigt att bereda olika åsikter den möjlighet att komma
till uttryck, som det proportionella valsättet avser.

Åven om jag skulle kunna vara benägen att ansluta mig till denna
uppfattning i dess allmänhet, möta dock flera svårigheter för en dylik
särdelning av de kommunala utskotten och styrelserna, närmast vidkommande
sådana delegationer, som äro både utredande och verkställande.
Det mest typiska exemplet på sådana torde drätselkammare i
städerna få anses vara, framför allt i de städer, som ej tillika begagna
sig av ett särskilt beredningsutskott. Enligt min mening kan man
därför knappast strängt vidhålla den uppdelning Riksdagen förordat,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

113

utan får man med avseende å de särskilda delegationerna undersöka,
huruvida deras karaktär är sådan, att proportionellt valsätt kan vara
önskligt eller icke.

Vidkommande till en början stadsfullmäktige i andra städer än
Stockholm torde det vara klart, att proportionell valmetod bör komma
till användning vid val av de personer, som enligt § 36 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad utses för beredning av förekommande
ärenden. De organ för vissa särskilda kommunala uppgifter, som det
åligger stadsfullmäktige att utse, såsom fångvårdsstyrelse, byggnadsnämnd,
hälsovårdsnämnd, fosterbarnsnämnd o. s. v., torde till sin verksamhet
vara så i övervägande grad verkställande, att majoritetsval med
avseende å dem fortfarande kan bibehållas. Annorlunda förhåller det
sig med drätselkammare, vilken delegation, på sätt nyss erinrats, i flertalet
städer har stora och omfattande uppgifter av utredande natur.
Jag anser därför övervägande skäl tala för att föreslå proportionellt
valsätt vid val av drätselkammare.

I anslutning till vad sålunda uttalats föreslår jag, att dels § 36 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad gives det tillägg, att vid de i
nämnda § avsedda val skall användas proportionell valmetod, dels ock
i § 56 i samma författning införas bestämmelser om att val av drätselkammare
skall äga rum efter proportionell valmetod.

Beträffande val inom stadsfullmäktige i Stockholm torde det proportionella
valsättet främst böra införas vid val av ledamöter i beredningsutskottet,
den huvudsakligen utredande och kontrollerande
delegationen därstädes. På sätt emellertid stadsfullmäktige och
överståthållarämbetet erinrat, måste, för att beredningsutskottet skall
erhålla en med meningsgrupperingen inom fullmäktige överensstämmande
sammansättning, utskottet förnyas var gång nyval till fullmäktige
ägt rum. Då halva antalet fullmäktige är underkastat nyval vart
annat år, bör således val av beredningsutskott äga rum å första sammanträdet
under tjänstgöringsåret det år, nyval ägt rum, samt ledamöterna
därefter tjänstgöra i två år, då nytt val åter bör företagas. Suppleanter,
som för närvarande utses till hälften av ledamöternas antal,
torde med den nya ordningen böra väljas till lika antal som ledamöterna.
Överståthållarämbetet har, på sätt förut omförmälts, hemställt,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 15

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

att proportionellt valsätt vidare bör förekomma såväl vid utseende av
förut omförmälda valkommitté som ock vid val av övriga utskott och
kommittéer, som få till sig överlämnad visst eller vissa ärendens beredning.
Då detta förslag synes mig förtjäna avseende, hemställer jag att
särskild bestämmelse därom meddelas; och har jag med avseende härå
följt de anvisningar, överståthållarämbetet meddelat och för vilka iag
tidigare redogjort.

Med hänsyn till beredningsutskottets i Stockholm ställning och
verksamhet torde skäl icke föreligga att här föreskriva proportionellt
valsätt till drätselnämnden.

1 överensstämmelse med vad sålunda uttalats har jag utarbetat förslag
till ändrad lydelse av §§ 34 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm.

De av mig föreslagna bestämmelserna om val av beredningsutskott
torde böra träda i kraft först med ingången av tjänstgöringsåret det
år nyval av stadsfullmäktige i Stockholm äger rum eller den 1 april
1915. Då under år 1913 val av ledamöter kan ske för fyra år, torde
särskilt stadgande böra meddelas, att de sålunda utsedda ej äga fortfara
med sitt nämnda uppdrag längre än till den 1 april 1915.

Vad slutligen angår landstingen torde det vara tydligt att proportionellt
valsätt bör komma till tillämpning vid val av de ledamöter,
till vilka landstinget enligt § 38 i förordningen om landsting överlämnar
vissa ärendens beredning. Däremot kunna tilläventyrs olika meningar
råda om vilket valsätt bör tillämpas vid val av de förvaltningsutskott
eller motsvarande delegationer, som i regel pläga utses av landstingen,
vanligen på grund av bestämmelser i av landstinget antagna
arbetsordningar. Förvaltningsutskottets uppgift är visserligen till stor
del verkställande och förvaltande, men såsom en ständig delegation av
det i regel endast en gång om året sammanträdande landstinget kommer
det att mellan sammanträdena i viss mån representera tinget.
Ofta överlämnar landstinget också till sitt förvaltningsutskott att med
landstingets myndighet avgöra en del ärenden, huvudsakligen ekonomiska,
såsom lånekontrakts uppgörande m. m. Med hänsyn till arten
och omfattningen av det verksamhetsområde, som i allmänhet tillkommer
förvaltningsutskotten anser jag mig böra föreslå proportionellt valsätt
jämväl vid val av nämnda utskott.

Vidkommande de val av styrelser och direktioner eller särskilda
ledamöter av sådana eller revisorer, som enligt vad ovan sagts, ankomma

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

115

på landstingen, torde övervägande skäl tala för att bibehålla nuvarande
majoritetsvalsystem.

Med anledning av det sålunda anförda har jag utarbetat förslag
till ändrad lydelse av §§ 31, 33, 38 och 39 landstingsförordningen.

Huruvida proportionellt valsätt, där sådant är föreskrivet, bör göras
obligatoriskt eller bero på yrkande och i senare fallet, om sådant yrkande
för att kunna vinna avseende bör framställas eller biträdas av
mer än en person, är en fråga av enbart praktisk betydelse. Då
emellertid användande vid ett val av proportionell valmetod alltid
är något omständligt och tidsödande samt det måste anses ganska
ändam ålslöst att tillgripa denna apparat i åtminstone de fall, då
ingen äskar det eller överenskommelse träffats i förväg mellan de olika
meningsriktningarna, vilka namn valsedeln skall upptaga, anser jag
icke lämpligt att göra valsättet ovillkorligt. Att å andra sidan fordra,
att viss procent av en församling skall påyrka detta valsätt för att det
skall komma till användning, vore kanske mindre lyckligt och betryggande.
Jag anser därför, att i de fall, där proportionell valmetod är
förskriven, en enhällig överenskommelse om val i annan ordning bör
tillåtas och således val kunna ske med acklamation.

Huru det proportionella valsättet för nu förevarande utskott och
nämnder lämpligast bör ordnas, kan uppenbarligen göras till föremål
för olika meningar. Enklast synes mig emellertid vara att härvid upptaga
de bestämmelser, som gälla för val av Riksdagens utskott och med
vilka, så vitt jag kunnat erfara, belåtenheten varit allmän. Visserligen
blir därigenom förbjudet att stryka namn å sedel och ditskriva andra.
Men då stadsfullmäktige och landsting äro mindre korporationer än
Riksdagens kamrar, och valen således lätt böra kunna parti- eller gruppvis
ordnas i förväg, kan ett dylikt förbud icke medföra några olägenheter.
År någon missnöjd med en förut upprättad, tillgänglig valsedel
kan han ju alltid skriva en helt ny valsedel. Jag har därför trott mig
böra föreslå, att de i stadgan om val till Riksdagens utskott den 26
maj 1909 givna bestämmelser måtte komma i tillämpning; och torde
dessa bestämmelser, vilkas inarbetande i kommunalförfattningarna skulle
avsevärt tynga dessa, böra meddelas i en särskild av Kungl. Maj:t och
Riksdagen antagen stadga. Jag skall i anledning härav också framlägga
förslag till sådan stadga.

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet innehåller inga bestämmelser
om ärendenas beredning inom kommunalfullmäktige. Att i
detta hänseende meddela föreskrifter torde icke vara erforderligt och

föreligger därför ej heller för närvarande behov av stadganden om proportionellt
valsätt inom kommunalfullmäktige.

VI. Ändring av den proportionella metoden i fråga om val av
suppleanter till iandstingsmän och efterträdare
till stadsfullmäktige m. in.

1911. Biks- 1 skrivelse nr 138 anhöll 1911 års Riksdag, det täcktes Kungl.

Maj:t Pa grundvalen av de erfarenheter, som av dittills förrättade val
vunnits eller möjligen kunde av 1911 års val vinnas, låta utreda, på
vad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade proportionella
valmetoden, kunde avhjälpas, och till Riksdagen inkomma med
det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning. I motiveringen
framhöll Riksdagen, att i de till grund för skrivelsen liggande
motionerna anförts, att den nu gällande proportionella valmetoden i
tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga brister, särskilt i
fråga om val av suppleanter till stadsfullmäktige och landstingsman.

Riksdagen ansåg därför, att gällande bestämmelser i fråga om val
av suppleanter borde göras till föremål för en blivande utredning.
Åtminstone såvitt man nu kunde bedöma, syntes det, som om de överklagade
bristerna i nu gällande valmetod skulle till stor del kunna förekommas
genom rangordningsregelns vidsträcktare tillämpning. Då
emellertid de erfarenheter, som dittills förelåge, ej vore av den ingående
beskaffenhet, att valsystemets brister och orsakerna därtill närmare
kunde preciseras, hade Riksdagen ej funnit sig böra förorda, att utredningen
skulle, såsom i åtskilliga av de förevarande motionerna föreslagits,
begränsas till någon viss uppgiven del av det proportionella valsättet
eller angiva på vad sätt den nu gällande valmetoden skulle förbättras.
Å andra sidan borde den av Riksdagen ifrågasatta utredningen
ej gå utanför ramen av den nu gällande valmetoden. Utredningen
skulle sålunda avse att, utan rubbande av principerna för gällande valmetod,
avhjälpa de brister, som den praktiska erfarenheten av metoden
ådagalade.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

117

I anledning av denna riksdagsskrivelse har chefen för justitiedepartementet
under år 1912 med Kung].. Maj:ts tillstånd tillkallat särskilda
sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
ändringar i den proportionella valmetoden. Därjämte har en särskild
bearbetning skett av materialet från 1910 års landstingsmannaval.

Då jag inhämtat, att de sakkunnigas förslag ej kunde beräknas Sakkunniga.
föreligga i så god tid, att därpå skulle kunna grundas framställning
till innevarande års riksdag, men nyssnämnda bearbetning ytterligare
bestyrkt behovet av ändring av metoden för suppleantvalen, har jag,
efter överläggning med chefen för justitiedepartementet, anmodat de sakkunniga
att avgiva särskilt yttrande rörande lämpligaste sättet för avhjälpande
av de brister i fråga om val av suppleanter till landstingsmän
samt av efterträdare till stadsfullmäktige, varmed nu gällande proportionella
metod måste anses behäftad, utan att ändring vidtages i valmetoden
i övrigt. I anledning härav hava de sakkunniga avgivit följande
yttrande:

»I fråga om nu nämnda val liksom om valen av efterträdare till riksdagsman
gäller för närvarande, att vid sammanräkningen för dessa val hänsyn endast tages
till de valsedlar, som upptaga den ordinarie riksdagsmannens, landstingsmannens etc.
namn för huvudvalet; att valsedel beräknas äga- sitt ursprungliga röstvärde, och att
detta tillgodoräknas alla förut ej valda, vilkas namn förekomma å sedeln; samt att
den, som erhåller högsta rösttalet, blir vald.

Av erfarenheten från redan förrättade val framgår, att valmännen i regel ej
visa något större intresse för valen till suppleanter eller efterträdare. Ofta använda
sig alla valmännen av den inom vederbörande parti uppgjorda listan oförändrad, och
då måste för avgörande lottning tillgripas. Då olikhet i rösttal ägt rum, har den
oftast varit synnerligen liten, vadan avgörandet berott av ett fåtals vilja eller intresse.
Enligt den företagna undersökningen rörande 1910 års landstingsmannaval
tillsattes sålunda av de 955 suppleantplatserna å landsbygden 271 medelst lottning
och 423 med en skillnad i rösttal av högst 40 röster mellan den valde och den honom
i rösttal närmaste. I viss mån torde det nu antydda förhållandet vara föranlett
av den missuppfattning, att ifråga om suppleant- och efterträdarvalen rangordningen
liksom vid huvudvalen spelar en viss roll.

Om än de nu angivna missförhållandena i fråga om dessa val, såsom redan
antytts, till viss grad bero därav, att valmännen ej förstå eller intressera sig för att
riktigt begagna den nu gällande metoden, kan å andra sidan ej förnekas, att det
måste betecknas såsom en verklig olägenhet, att valmännen ej äga möjlighet att uttrycka,
vem de i första rummet önska vald till suppleant eller efterträdare.

Till avhjälpande härav ligger då närmast till hands att även vid ersättarevalen
låta namnens ordning å valsedlarna inverka, d. v. s. medräkna å varje valsedel endast
det namn, som ''av de förut ej valda står främst. Enligt vår mening låter detta sig
också utan vidare väl göra. De anmärkningar, som i fråga om huvudvalen kunna
göras gällande mot ett fullständigt genomförande av rangordningsprincipen under
bibehållande av gällande reduktionsmetod, äga ej giltighet här, där fråga ju icke är
om utdelning av flera mandat. En förändring av bestämmelserna om suppleant- och

118

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

efterträdarevalen i enlighet härmed föreslogs i motion till 1912 års riksdag av herr
Petersson i Lidingö villastad.

Ett annat sätt för anordnande av dessa val med användande jämväl av rangordningsprincipen
föreslogs i motion till samma riksdag av herr Nilson i Örebro.
Enligt detta förslag skulle man vid ersättareval företaga en ny sammanräkning enligt
samma grunder som ifråga om huvudvalet gälla och därvid betrakta den avgångnes
namn såsom obefintligt. Meningen synes vara, att den nya sammanräkningen skulle
företagas icke endast inom den samling sedlar, som upptager den avgångnes namn,
utan inom hela gruppen. Förslaget har sin särskilda betydelse och torde utöva en
viss större rättvisa för det fall, att den avgångne fått röster från två särskilda fraktioner
inom partiet, av vilka den större på grund av reduktionsregelns verkan bidragit
i mindre mån till hans val än den mindre fraktionen.

Ännu ett tredje sätt att anordna ersättarevalen har offentligen föreslagits, nämligen
att låta efterträdare och suppleant utses icke närmast för att ersätta någon
viss ordinarie utan för hela partiet, såsom förste, andre etc. ersättare. Otvivelaktigt
är, att en sådan anordning skulle innebära åtskilliga fördelar, särskilt genom att
bringa större reda i hithörande regler.

Mot de båda sistnämnda förslagen är emellertid särskilt att anmärka, att enligt
desamma lätteligen kan inträffa, att en ordinarie som valts för en viss fraktion inom
partigruppen, blir ersatt genom en person, utsedd från en annan fraktion, som röstat
under samma partibeteckning, och torde fördenskull med den frihet ifråga om partibeteckningens
användande, som gällande metod innebär, det näppeligen vara med
denna förenligt att övergiva nuvarande regeln om att vid ersättareval hänsyn skall
tagas endast till sedlar, innehållande den ordinaries namn.

I fråga om det tredje av de nu berörda förslagen är vidare att märka, att det
innebär en betydande omkastning av nuvarande systemet och skulle medföra omarbetning
helt och hållet av reglerna rörande ersättarevalen.

Med hänsyn till det sagda anse vi oss vid den partiella reform, varom nu är
fråga, böra förorda antagande av det först upptagna förslaget såsom innebärande
minsta avvikelse från vad nu gäller och utgörande enligt vår mening en naturlig
konsekvens av den ändring i det genom 1907 års proposition framlagda förslaget,
vilken av konstitutionsutskottet vidtogs genom införande av den nuvarande rangordningsregeln
i fråga om huvudvalen.

Det har ifrågasatts, huruvida icke med fasthållande i huvudsak av nu nämnda
synpunkter lämpligt vore att stadga sådan uppställning av valsedlarna, att endast de
namn, som stode under strecket, finge tagas i betraktande vid ersättarevalen, vadan,
om man ville, att ovan strecket förekommande namn skulle eventuellt komma i betraktande
vid ersättare valen, dessa namn skulle upprepas under strecket. Vid övervägande
av skälen för och emot en sådan anordning hava vi stannat vid att förorda,
att frågan om ändring av bestämmelserna i denna riktning i alla händelser ej nu
upptages, då en dylik ändring, formellt sett, måste anses innebära eu så betydande
avvikelse från nuvarande stadganden, att den först i samband med lösningen av
andra frågor rörande den proportionella valmetoden bör upptagas till avgörande.

De lagändringar, som vi alltså anse oss böra förorda, synas lämpligen kunna
ske sålunda, att i 8 § av förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt motsvarande
stadganden i övriga ifrågavarande författningar orden »alla förut ej valda, vilkas
namn förekomma å sedeln» utbytas mot »den av de förut ej valda, vilkens namn
står främst å sedeln.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 119

De hittills gällande bestämmelserna om val av suppleanter och
efterträdare ha otvivelaktigt vant en av de svagaste punkterna i den
år 1909 genomförda proportionella metoden. Då nu landstingsval skola
förrättas år 1914, är det angeläget att till den tiden få de svåraste
bristerna avhjälpta. Detta synes enligt de sakkunnigas förslag förutsätta
en ganska ringa avvikelse från nuvarande bestämmelser och således
kunna infogas i nu gällande stadganden, utan avvaktande av utredningens
resultat i övrigt. Ytterligare en ändring i gällande bestämmelser
om val av suppleanter för landstingsman torde böra i detta sammanhang
företagas. Det proportionella valsättets ändamål är ju att förskaffa
de olika meningsgrupperna det antal representanter, som svarar
mot det antal valmän, som anslutit sig till de särskilda grupperna, och
sålunda vid varje frågas avgörande ett mot samma antal svarande inflytande.
För nämnda ändamåls förverkligande kräves, att i händelse
av förfall för ordinarie ledamot i dennes ställe inträder en suppleant,
tillhörande samma meningsgrupp som den ordinarie ledamoten. Enligt
§ 8 landstingsförordningen kan emellertid eu suppleant från en viss
meningsgrupp komma att inträda i stället för en landstingsman, tillhörig
en annan grupp. På sätt konstitutionsutskottet vid behandlingen av
ovan omförmälda vid innevarande riksdag väckta motion om skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om förslag till bestämmelser om val av
suppleanter för stadsfullmäktige framhållit, måste den grundsatsen, att
ersättare alltid skall tillhöra samma meningsgrupp som den ordinarie
ledamoten — vilken grundsats kommit till uttryck i stadgandena om
val av efterträdare till stadsfullmäktig — med hänsyn till det proportionella
valsättets ändamål vara den principiellt riktiga. Denna grundsats
bör därför enligt min mening även genomföras i fråga om val av suppleanter
för landstingsmän. Då emellertid detta skulle medföra, att, därest
viss grupp endast erhåller en plats, den för gruppen valde landstingsmannen
skulle erhålla endast en suppleant, får jag vidare föreslå, att
där vid suppleantvalet sammanräkningen avser grupp, vilken allenast
fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta rösttalen, skola
vara suppleanter. Dessa skola naturligen intaga ordning inbördes efter
sina rösttal.

I samråd med de sakkunniga har jag därför utarbetat förslag till
ändrad lydelse av § 28 av förordningen om kommunalstyrelse i stad,
§ 14 av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och §§ 3 och
8 av förordningen om landsting ävensom förslag till bestämmelser
om val av efterträdare till kommunalfullmäktige, vilka bestämmelser
lämpligen torde intagas i § 32 av förordningen om kommunalstyrelse

Departe ments chefen.

120

1911: Riksdagens
skrivelser
nr 139
och 140.

1912: Kungl.
prop. nr 27.

1912: Konstitutionsutskottets
uti. nr 2.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

på landet. Dessa förslag får jag anmäla i sammanhang med de övriga
ändringar, jag kommer att tillstyrka.

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige m. m.

I särskilda skrivelser den 20 maj 1911, nr 139 och 140, anhöll
Riksdagen, att Kungl. Maj: t ville låta utreda dels på vad sätt de stadgande^
som gällde i fråga om val av ledamöter i Riksdagens andra
kammare till tryggande av valhemligheten och för kontroll över röstsedlarnas
avsändande, skulle kunna i lämpliga delar även föreskrivas
för val av landstingsmän och stadsfullmäktige, dels ock huruvida icke
i fråga om landstingsmannavalen med hänsyn till utsättande av valdag
och valtider samt övriga anordningar för valförrättningen, de föreskrifter,
som i dessa avseenden vore stadgade för val av ledamöter i
andra kammaren, skulle kunna i tillämpliga delar gälla och anhöll Riksdagen
tillika, att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag,
vartill dessa utredningar kunde giva anledning.

Över dessa Riksdagens skrivelser hördes samtliga länsstyrelser,
magistrater och stadsstyrelser samt över skrivelsen nr 139 jämväl
överståthållarämbetet.

Sedan styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar den 11
oktober 1911 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om befrielse för
häradshövdingarna från befattning med landstingsmannavalen, hördes
länsstyrelser och magistrater även över denna framställning.

Härefter framlades för 1912 års riksdag proposition i ämnet och
återfinnes i nämnda proposition redogörelse för innehållet av de från
ovan berörda myndigheter inkomna yttranden. Jag torde få hänvisa till
nämnda proposition, nr 27, och därför icke behöva nu ånyo redogöra
för dessa yttranden.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling propositionen hänvisades,
hemställde om bifall till Kungl. Maj:ts förslag med vissa av utskottet
däri verkställda ändringar, men stannade kamrarna vid propositionens
behandling uti olika beslut och förföll sålunda frågan.

På sätt jag framhöll vid denna frågas föredragning sistlidna
år, synes mig uppenbart, att vad som kan göras för beredande av
ökade möjligheter för envar röstberättigad att deltaga i de så viktiga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

121

landstingsmannavalen samt för att skydda valhemligheten och förekomma
allt slags valtryck också bör göras. Enär emellertid min avsikt
var, att de av mig då föreslagna bestämmelserna skulle så vitt möjligt
vinna tillämpning redan vid samma års val, var jag förhindrad upptaga
vissa stadganden, vilkas omedelbara tillämpning skulle hava medfört
praktiska svårigheter. Hinder av sådan beskaffenhet föreligger ej nu,
och anser jag mig därför i vissa hänseenden kunna föreslå mera genomgripande
förändringar än de i fjolårets proposition ifrågasatta.

Landstingsmannaval förrättas i valkrets å landet kommunvis å kommunalstämma
och i stad inför magistraten. På sätt här ovan framhållits
medför emellertid vissa landskommuners betydande utsträckning,
att de röstberättigade endast med stora svårigheter kunna deltaga i
kommunala avgöranden, och möta naturligen i dessa kommuner enahanda
svårigheter i fråga om inställelse vid landstingsmannavalen. Vidare
är i många kommuner de röstberättigades antal så stort, att dessa
val taga en avsevärd tid i anspråk, vilket för de väljande understundom
medför betydlig tidsutdräkt. De olägenheter, som sålunda uppstå inom
kommuner med större areal eller folkmängd, kunna förvisso säkrast
undvikas därigenom, att sådana kommuner — i likhet med vad redan
är medgivet i fråga om val av ledamöter i Riksdagens andra kammare
— uppdelas i särskilda röstningsområden, valdistrikt.

I sin ovanberörda skrivelse den 20 maj 1911, nr 140, framhöll ock
Riksdagen, efter omnämnande därav, att i två särskilda motioner ifrågasatts
medgivande av delning av större kommuner i valdistrikt för ifrågavarande
val, såsom sin mening, att erfarenheten av de förrättade landstingsmannavalen
ådagalagt, att anordningarna för dessa val mångenstädes
vore mindre lämpliga, särskilt i det avseendet, att avlämnandet
av röstsedlarna för valmännen medförde tidspillan, varför särskilda föreskrifter,
bland annat i ovanberörda hänseende, syntes vara av behovet
påkallade.

Mot större kommuners indelning i valdistrikt för landstingsmannaval
möter enligt min mening ej heller de betänkligheter, som förmått
mig att avstyrka distriktsindelning för de kommunala ärendenas behandling
och de kommunala valen i allmänhet. Landstingsmannavalen äga
dels jämväl politisk innebörd, dels ett mera allmänt intresse än de
kommunala valen och förberedas på grund därav i allmänhet genom
pressdiskussion och av valledningar. Överläggning vid själva valförrättningarna
är därför i regel ej av nöden för ett lämpligt personval.
Härom hörda myndigheter hava ock allmänt tillstyrkt större kommuners

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 16

Landstings mannaval.

Valdistrikt.

122

Kring!. Maj:st Nåd. Proposition Nr 185.

1911: Motion
A. K. nr 27
av hr Forsberg.

1911: Motion
A. K. nr 262
av hr Sterner.

uppdelning i valdistrikt för nu ifrågavarande val. Jag framhöll även
vid föredragning av de av mig förlidet år föreslagna författningsändringar
i fråga om dessa val, att en reform i detta hänseende vore att
eftersträva, ehuru åtskilliga svårigheter yppade sig vid lösningen av
frågan med hänsyn därtill, att kommunens allmänna röstlängd skulle
vara röstlängd vid landstingsmannaval och att kommunalstämmans ordförande
hade att leda valet. I sitt betänkande uttalade också konstitutionsutskottet,
med behjärtande av distriktsindelningens betydelse, den
förhoppningen, att detta års riksdag måtte bliva satt i tillfälle att pröva
den betydelsefulla frågan.

Förslag till densammas lösning anser jag mig därför nu böra framlägga.

Anordnandet av landstingsmannavalen i kommuner å landet, uppdelade
i valdistrikt, kan äga rum efter två huvudlinjer: samtidiga val i
alla kommunens distrikt eller successiva val i de särskilda distrikten.
Båda dessa linjer hava förordats inom Riksdagen.

På sätt ovan nämnts, ifrågasattes vid 1911 års riksdag i två inom
andra kammaren väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
ändring i gällande bestämmelser rörande val av landstingsmän, huruvida
icke större kommuner lämpligen borde uppdelas i valdistrikt för
ifrågavarande val. I den ena av dessa motioner uttalades den mening,
att det vid närmare undersökning torde visa sig, att bestämmelserna
om valdistrikt och valnämnd i lagen om val till Riksdagen till stor
del kunde vara lämpliga även vid valen av landstingsmän, och att verkställigheten
därav kunde uppdragas åt samma valnämnd. I den andra
av dessa motioner anfördes, att landstingsmannavalen liksom valen till
andra kammaren borde äga rum icke å kommunalstämma utan å särskild
för ändamålet utsatt valdag — samma dag för hela valkretsen. För
att ett val skulle kunna försiggå i flera valdistrikt och vallokaler, kunde
vid sidan av kommunalstämmans ordförande valförrättare väljas inom
kommun eller förordnas av Konungens befallningshavande. Ett annat
sätt att vinna samma ändamål vore, att valet ägde rum under flera
efter varandra följande dagar i de särskilda distrikten och vallokalerna
inför samma valförrättare.

I Riksdagens ovanberörda skrivelse nr 140 med anledning av,
bland andra, dessa motioner förekom intet uttalande, rörande vilken av
nu berörda linjer kunde vara att föredraga.

Frågan om distriktsindelning för landstingsmannaval väcktes ånyo
vid 1912 års riksdag i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts
ovannämnda proposition.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

123

I en inom första kammaren väckt motion förordades sålunda, att 1912: Motion
större kommuner på landet måtte varda för underlättande av röstningen K K- nr 92
vid landstingsmannaval indelade i valdistrikt, och. föreslogs, att valet Ekman. ''
skulle äga rum vid kommunalstämma, som successivt hölles inom de särskilda
valdistrikten. I detta hänseende framlade motionären förslag av
innehåll, att kommunalstämma skulle äga besluta, att kommunen skulle
för landstingsmannaval indelas i valdistrikt, vilket beslut dock, för att
vinna bindande kraft, skulle underställas Konungens befallningskavandes
prövning och fastställelse. Ågde valkretsindelning rum, skulle valet
förrättas vid kommunalstämma, som hölles å särskilda i kungörelsen
om stämman utsatta dagar under senare hälften av mars månad. Å
sådan till särskilda dagar utsatt stämma finge annat ärende ej företagas
än det, som anginge valet. Om rösträtt, dess utövning och överlåtande
på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden skulle gälla vad för kommunalstämma
vore stadgat, dock att begränsning med hänsyn till kommunens hela
rösttal ej skulle vid röstberäkningen äga rum. Vore kommunen indelad
i valdistrikt, skulle därjämte iakttagas, att anmärkning mot röstlängden
finge göras och stämmans beslut däröver meddelas icke allenast vid
förrättningens början å första dagen, utan jämväl då densamma å en
följande dag inom annat distrikt toge sin början, samt att för varje
dag, stämman påginge, ej finge i valet deltaga andra kommunens röstägande
medlemmar än de, som tillhörde det valdistrikt, inom vilket
stämman den dagen hölles, kommunens övriga röstägande medlemmar
dock obetaget att deltaga i överläggning och beslut angående de anmärkningar,
som för varje gång kunde mot röstlängden göras.

I en inom andra kammaren väckt motion hemställdes, att Riks- 1912: Motion
dagen måtte besluta sådan ändring i förordningarna om landsting och A- K- nr 266
kommunalstyrelse å landet, att kommun, som på grund av folkmäng- av stedt”1
dens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker icke lämpligen
borde utgöra ett enda valdistrikt, måtte medgivas rätt att indelas i två
eller flera valdistrikt. Motionären ansåg, att de omläggningar, som
genom en sådan indelning krävdes i fråga om röstlängd och valförrättare,
lämpligast borde ske på det sätt, att röstlängder för distrikten
erhölles såsom utdrag av kommunens allmänna röstlängd, upprättade
av kommunalnämndens ordförande i januari månad det år, valet skulle
äga rum, och att valen förrättades inför valnämnder, bestående av ordförande
och två ledamöter jämte två suppleanter, valda vid kommunalstämma
i december året innan valen skulle äga rum, och bland valmän,
tillhörande det distrikt, där nämnden skulle tjänstgöra, samt att röst -

124

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

längdens slutliga justering torde kunna ske inför valnämnden på samma
sätt som inför kommunalstämma.

1912: Konst!- Rörande de olika huvudlinjerna för frågans lösning påpekade kon8tituti°nsutskottet
allenast, hurusom en anordning med successiva val
'' i form av ajournerad stämma på olika platser omöjliggjorde valets förrättande
å därtill lämpad gemensam dag för alla distrikten samt framhöll,
att utskottet icke funne tillrådligt att utan ingående prövning
även av den motsatta principen godtaga nämnda anordning.

^aeiits6" Att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, förlägga valet av lands ehefen".

tingsmän i kommuner å landet icke till kommunalstämma utan till
Landsbygden, särskild förrättning — vare sig inför kommunalstämmans ordförande
eller den valnämnd, som har ledningen av valen till Riksdagens andra
kammare — anser jag mindre lämpligt. Såsom jag vid frågans föredragning
sistlidet år framhöll, skall till grund för valet ligga kommunens
allmänna röstlängd; ändringar däri kunna enligt gällande
lagstiftning allenast fastställas av kommunalstämma, och behov kan föreligga
(t. ex. i följd av betalning av resterande utskvlder eller överlåtelse
av fast egendom) att omedelbart före ett val ändra anteckningarna
i längden angående valrätt. En omläggning av nuvarande stadganden
rörande behandlingen av berörda längd skulle medföra svårighet
och torde därför ej böra ifrågakomma, om annan anordning
befinnes möjlig. På sätt nedan vidare framhålles, torde en sådan möjlighet
förefinnas. Jag anser därför, att landstingsmannavalen fortfarande
böra förrättas å kommunalstämma eller, i fråga om kommun, som indelats
i valdistrikt, i allt fall å stämma, som utan större avvikelser från
gällande lagstiftning kan anförtros kommunalstämmas befattning ej
mindre med ifrågavarande val än även med den valet föregående granskningen
av röstlängden.

Den vid 1912 års riksdag motionsvis föreslagna anordning — successiva
val å kommunalstämma, som hölles å särskilda dagar i kommunens valdistrikt
— skulle otvivelaktigt kunna genomföras utan mera omfattande tilllägg
till gällande bestämmelser. I händelse av en sådan anordning skulle i
kommun, som indelats i valdistrikt, kommunalstämma för landstingsmannaval
utsättas att taga sin början viss dag i ett av distrikten samt
att fortsätta vissa dagar i övriga valdistrikt. Röstägande medlem av
kommunen skulle äga utöva sin rösträtt endast vid stämmans hållande
inom det valdistrikt, han tillhörde. Vid stämmans öppnande inom de
olika valdistrikten skulle, innan val företoges, i vanlig ordning framställas
förfrågan, huruvida någon ville göra anmärkning mot röstlängden,
dock allenast såvitt densamma avsåge valdistriktet. Jämväl andra

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

125

röstberättigade skulle få framställa sådan anmärkning samt deltaga i
beslut med anledning av framställda anmärkningar.

Denna anordning skulle emellertid först och främst medföra, att
gemensam valdag för kommunens olika valdistrikt omöjliggjordes. För
min del anser jag dock, i likhet med vad åtskilliga magistrater och länsstyrelser
i sina över Riksdagens skrivelse nr 140 avgivna yttranden
framhållit såsom ett önskemål, att det är förenat med avsevärd fördel,
att landstingsmannaval hållas å samma dag inom samtliga kommuner, tillhörande
samma valkrets. Ett sådant förfaringssätt skulle leda till ökad
ordning och reda och ett motsatt förhållande kunde främja obehörig valagitation.
Den sistnämnda farhågan skulle naturligen vara än mer grundad,
för det fall att valet inom samma kommun företoges å olika dagar.

Vidare är det, såsom här nedan ytterligare utvecklas, av vikt, att
landstingsmannavalen utsättas till sådan dag, att största möjliga antal
röstberättigade kunna deltaga. Detta försvåras, om inom samma kommun
valet skall hållas å flera särskilda dagar, mellan vilka i så fall endast
kortare tidrymder borde förflyta. Skulle i sådant fall vid valdagarnas
bestämmande tillbörlig hänsyn tagas till de röstberättigade,
exempelvis genom stämmans utsättande till en följd av söndagar, skulle
denna anordning, förutom att den i kommuner med stor utsträckning
för kommunalstämmans ordförande medförde ett flertal resor och bleve
verkligt betungande, medföra hinder mot valets avslutande och sammanräkningens
företagande inom kortast möjliga tid, ett förhållande, som vore
särskilt olägligt, om ändrade bestämmelser rörande klagan över landstingsmannaval
infördes, en fråga, vartill jag återkommer längre fram.

Om däremot landstingsmannavalen i kommuner, som indelats i valdistrikt,
utsattes att hållas samma dag å särskilda stämmor inom de olika
distrikten, distriktsstämmor, skulle därigenom vinnas dels den fördelen,
att valen inom kommunen och därmed inom hela valkretsen kunde äga
rum å samma dag, dels ock möjlighet att vid valdagens bestämmande
uteslutande taga hänsyn därtill, att så stort antal röstberättigade som
möjligt bereddes tillfälle att deltaga i valen.

En anordning av valen å dylika stämmor torde ej heller stöta på
nämnvärda praktiska svårigheter eller med nödvändighet medföra större
förändringar i gällande bestämmelser.

Vad först angår röstlängden i kommuner, som indelas i valdistrikt,
måste i händelse av den nyss antydda anordningen av valen densamma
uppläggas i särskilda delar för de olika valdistrikten. Lämpligen torde
jämväl uppbörds- och debiteringslängden böra uppläggas på enahanda
sätt. Då uppbörds- och debiteringslängden upptager de skattskyldiga
efter deras hemvist, hemman efter hemman, — ett förläggande av de olika

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

delarna av samma hemman till olika valdistrikt kan betraktas som i regel
uteslutet — skulle en sådan uppläggning av denna längd i delar vara
lätt att genomföra. För kommunalnämnden skulle denna förändring av
längderna ej medföra ökat besvär i annat hänseende, än att ett enkelt
sammandrag av de särskilda delarnas slutsummor måste verkställas.

Då kommunalstämmans ordförande ej skulle kunna leda valet å de
samtidigt förekommande distriktstämmorna, borde, å ordinarie kommunalstämma
i december året innan landstingsmannaval skulle hållas, bland
de röstberättigade inom varje valdistrikt utses en ordförande jämte
suppleant att leda nämnda stämmor.

I distriktsstämma skulle deltaga endast inom valdistriktet röstberättigade.
Vid stämman skulle under ledning av den för stämman utsedda
ordföranden eller vid förfall för denne av hans suppleant valet
företagas jämlikt den för distriktet upprättade röstlängden, sedan mot
densamma vid stämman framställda anmärkningar prövats.

Med eu anordning av valet å samtidiga distriktsstämmor torde
inom andra valdistrikt röstberättigade medlemmar av kommunen ej böra
tillerkännas rätt att vid valet framställa anmärkning mot röstlängden,
men även om valet företoges å kommunalstämma, som successivt hölles
å särskilda dagar inom de olika distrikten, skulle å dessa dagar
i regel allenast de komma tillstädes, som vore röstberättigade inom det
distrikt, där stämman liölles. I själva verket skulle således jämväl i
detta fall allenast de inom varje distrikt röstberättigade komma att vid
stämman ägna röstlängden slutlig granskning. Övriga röstberättigade
torde väl emellertid dessförinnan haft tillräckligt tillfälle att framställa
de anmärkningar, vartill de kunna finna sig befogade. Den enda verkliga
skillnaden mellan en distriktsstämma och kommunalstämma för
landstingsmannaval i valdistrikt skulle sålunda bliva valledningen — för
distriktsstämman särskilt utsedd ordförande och för kommunalstämman
dess ordförande. Nödvändigheten att för distriktsstämmorna anlita särskilt
utsedda ordförande torde emellertid ej böra väcka betänkligheter.
Med det intresse och den vana vid kommunala angelägenheters handhavande
och ledande, som nu torde vara ganska allmän inom kommunerna,
kan det icke befaras, att inom de särskilda distrikten icke finnas
att tillgå personer lämpade för uppdraget att leda distriktsstämmorna.

Då vid distriktsstämma allenast den del av röstlängden, som
avsåge distriktet, skulle komma att finnas tillgänglig till ledning vid
valet, skulle överlåtelse av talan och rösträtt å dylik stämma kunna tilllåtas
allenast å person, som vore röstberättigad vid densamma. En
sådan inskränkning i rätten att rösta genom ombud kan icke antagas
vålla olägenheter, då röstberättigad såsom ombud naturligen i regel

127

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 185.

använder närboende person, vilken sålunda i allmänhet skulle komma
att tillhöra samma valdistrikt som fullmaktsgivaren.

Då med hänsyn till det sålunda anförda bestämda fördelar äro förenade
med en anordning av valen å samtidiga distriktsstämmor samt
väsentligare svårigheter icke synas vara därmed förknippade, anser jag
mig böra föreslå nämnda anordning.

Den som, på sätt ovan nämnts, valts att såsom ordförande leda distriktsstämma
skall med utsättande av tid och ställe utfärda kungörelse
om densamma i den ordning, som för kungörelse om kommunalstämma
är föreskriven.

I fråga om valets förrättande, förande av protokoll samt detsammas
och valsedlarnas översändande till vederbörande domhavande skulle gälla
enahanda regler, som då valet förrättas å kommunalstämma. Samtidigt
som valprotokoll och valsedlar av ordföranden översändas till domhavanden
höra de delar av röstlängden samt uppbörds- och debiteringslängden,
som avse valdistriktet och som varit vid distriktsstämman tillgängliga,
återställas till kommunalstämmans ordförande.

Rätt att göra framställning om kommuns uppdelande i valdistrikt
bör — på sätt som finnes stadgadt i fråga om val till Riksdagens andra
kammare — tillkomma eu var inom kommunen boende till deltagande i
landstingsmannaval berättigad medlem av densamma. Sådan framställning
torde böra göras hos Konungens befallningshavande, som äger
besluta i ärendet. Framställningen bör ej kunna bifallas, utan att yttrande
inhämtats från kommunalstämman.

.År kommun, i fråga om vilken sådan framställning göres, delad i
valdistrikt tor val av ledamöter i Riksdagens andra kammare, bör naturligen
i regel Konungens befallningshavande föreskriva samma distriktsindelning
för valen av landstingsmän. Därigenom kommer det lättare
att intränga i valmännens medvetande, vilket valdistrikt de tillhöra, och
— då samma valställe får antagas komma till användning vid de olika
valen inom samma valdistrikt — vart de skola begiva sig vid utövande
av den dem tillkommande rätten att deltaga i de olika valen.

I fråga om kommuner, i vilka finnas kommunalfullmäktige, är det
vidare min avsikt att här nedan föreslå, att sådana kommuner skola
för underlättande av deltagandet i valen av dylika fullmäktige kunna
delas i valdistrikt. Samma valmän deltaga emellertid i valen av landstingsmän
som i valen av kommunalfullmäktige. Erfordras i kommun,
för ernående av ett talrikare deltagande i sistnämnda val, att desamma
förrättas distriktsvis, föreligger enahanda behov i fråga om landstingsmannavalen.
Jag anser därför att, därest i kommun finnas två eller flera
valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, böra, utan att särskild fram -

128

Städerna.

Besvär över
landstingsmannaval.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ställning om distriktsindelning för val av landstingsman göres, jämväl
dessa val äga rum å särskilda förrättningar inom berörda valdistrikt.

De ofta betydande avstånd, som i landskommunerna medföra behov
av distriktsindelning för underlättande av de röstberättigades deltagande
i landstingsmannavalen, sakna motsvarighet i städerna. Däremot äro där
särskilda förrättningar för röstupptagningen understundom önskvärda för
undvikande av alltför stora väljarskarors sammanförande med därav följande
olägenheter såsom dröjsmål för de röstande, trängsel m. m.

Dessa olägenheter torde dock kunna undvikas även utan särskilt
stadgande om indelning av stad i valdistrikt för ifrågavarande val. På
sätt här nedan närmare angives i sammanhang med frågan om ändrade
bestämmelser rörande stadsfullmäktigval kan magistraten redan med nu
gällande bestämmelser vid nämnda val anordna särskild röstupptagning
för de röstägande inom olika delar av staden. Intet hinder torde möta
mot att magistraten, därest det visar sig erforderligt, jämväl vid landstingsmannavalen
håller särskilda förrättningar för röstupptagning distriktsvis.
Behov av föreskrifter om indelning i valdistrikt för landstingsmannaval
torde därför icke föreligga för städernas del.

Efter nu angivna grunder har jag uppgjort förslag till ändring av
§ 5 i förordningen om landsting samt till härmed sammanhängande
ändringar i §§ 14 och 64 i kommunalförordningen för landet, vilka
förslag jag, i sammanhang med övriga föreslagna ändringar i dessa
förordningar, längre fram anmäler.

Innan jag övergår till frågan om tiden för landstingsmannavalen
och sättet för desammas ordnande, torde jag böra anmäla ett ärende,
vars avgörande har betydelse särskilt för frågan om tiden för landstingsmannavalen.

Med anledning av en vid föregående års riksdag väckt motion om
ändring i gällande bestämmelser angående klagan över val av landstingsmän
har Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1912, nr
117, anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av gällande
bestämmelser i fråga om besvär över landstingsmannaval, att dessa
besvär kunde föras fram till prövning och avgörande av regeringsrätten.

Till stöd för sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen följande:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 129

»Den nya valordningens tillämpning vid landstingsmannavalen har
medfört ett betydligt livligare deltagande i valen än vad tidigare varit
fallet. Denna omständighet jämte den ökade politiska betydelse, som
numera tillmätes dessa val, har åter haft till följd en väsentlig ökning
av antalet överklagade val. Samtidigt härmed har också behovet av
enhetliga avgöranden i dylika mål alltmer framträtt. Så länge Konungens
befallningshavande är enda instans för dessa besvärsmåls prövning,
kan detta behov knappast bliva tillgodosett, utan lärer härför erfordras införande
av en gemensam slutlig instans — Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Riksdagen finner det kunna ifrågasättas, huruvida, sedan denna
ändring vidtagits, Konungens befallningshavande bör bibehållas såsom
lägre instans. Givetvis vore det, med hänsyn till det angelägna i att
nu avsedda frågor hastigt avgöras, önskvärt, att besvären gånge direkt
till regeringsrätten; men då å andra sidan det är av vikt, att regeringsrättens
redan nu avsevärda arbetsbörda icke ökas mer än nödigt, så
talar för länsstyrelsens bibehållande såsom första instans den omständigheten,
att säkerligen, sedan prejudikat eu gång vunnits, ett icke obetydligt
antal besvär komme att där bliva slutligt prövade och avgjorda.
Riksdagen, som icke kunnat i frågans nuvarande läge bilda sig ett slutgiltigt
omdöme på denna punkt, anser avgörandet härav böra bero på
en utredning, som Riksdagen dock icke varit i tillfälle att själv verkställa.
Vid detta förhållande har Riksdagen icke kunnat tillmötesgå
motionärens önskan, att Riksdagen skulle framlägga ett formulerat förslag
till lagtext i ämnet, utan ansett sig böra avlåta eu skrivelse i motionens
syfte.»

I utlåtande, som från regeringsrätten inhämtats i ärendet, anför
regeringsrätten, att densamma, som förutsatte, att någon förändringbeträffande
den myndighet, som hade att taga befattning med röstsammanräkningen
vid landstingsmannaval, ej för närvarande torde ifrågakomma,
lika med Riksdagen ansåge, att besvär över dylika val borde
få fullföljas hos Kungl. Maj:t i regeringsrätten. Om, på sätt även av
målens natur finge anses påkallat, Kungl. Maj:ts befallningshavande
bibehölles såsom mellaninstans, torde det antal mål av denna art, som
komme att fullföljas till Kungl, Maj: t, ej bliva så stort, att andra till
regeringsrätten hänvisade mål därigenom behövde nämnvärt tillbakasättas.
Eu sådan ändrad anordning förutsatte emellertid, även om förkortningar
vidtoges beträffande sammanräknings- och besvärsproceduren,
att valen flyttades tillbaka till lämplig tidpunkt efter det ny kommunal
röstlängd upprättats och granskats och i varje fall före den 15 januari.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 käft. 17

1912: Riksdagens
skrivelse
nr 117.

Utlåtande av
regeringsrätten.

130

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Föreningen

Sveriges

häradshöv dingar.

Yttranden
från länsstyrelserna.

Departe ments chefen.

I ovan omförmälda av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar
gjorda framställning om befrielse för häradshövdingarna från
befattning med landstingsmannaval ifrågasattes jämväl lämpligheten
därav, att för prövning av besvär över landstingsmannaval tjugufyra
myndigheter fungerade såsom sista instans, och framhölls även, att för
mången syntes det synnerligen önskvärt, att regeringsrätten bleve den
myndighet, som hade att pröva sådana besvär i första hand och sålunda
även slutligt.

Över Riksdagens berörda framställning hava vederbörande länsstyrelser
blivit hörda. Flertalet av dessa hava förklarat sig anse, att
för vinnande av nödig enhet i tillämpningen Konungens befallningshavande
ej borde vara enda och sista instans, utan att besvär borde
kunna fullföljas till regeringsrätten. Åtskilliga av de hörda myndigheterna
ansågo, att besvären borde prövas omedelbart av regeringsrätten,
medan andra förmenade, att länsstyrelserna borde bibehållas
såsom mellaninstans. Närmare utveckling av de grunder, som kunde
tala för vardera av dessa två olika ståndpunkter, har dock i allmänhet
ej givits. Av de inkomna yttrandena torde märkas de av länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus samt i Jämtlands län avgivna. Förstnämnda
länsstyrelse anför sålunda, att ett bibehållande av Konungens
befallningshavande såsom mellaninstans komme att medföra en tidsödande
omgång, att man icke behövde befara, att, sedan mera erfarenhet
vunnits beträffande den proportionella valmetoden, besvär över
landstingsmannaval skulle i större utsträckning förekomma, samt alt det
därför kunde ifrågasättas, huruvida icke besvären borde direkt anföras
hos regeringsrätten. Länsstyrelsen i Jämtlands län yttrar, att mot
alternativet att bibehålla Konungens befallningshavande såsom mellaninstans
mötte den betänkligheten, att tiden mellan valen och landstingets
sammanträde vore för knapp för att medgiva ett besvärsförfarande
genom två instanser, samt att mot alternativet att gorå regeringsrätten
till enda besvärsinstans visserligen även mötte betänkligheter,
men att dessa dock knappast syntes vara av den art, att de kunde
lägga hinder i vägen för eu sådan anordning.

I likhet med Riksdagen finner jag det önskvärt, att bestämmelser
meddelas, som möjliggöra, att besvär över landstingsmannaval kunna
föras fram till prövning och avgörande av regeringsrätten. De nya
valreglerna kunna lätteligen föranleda uppkomsten av likartade tvistefrågor,
vilka kräva ett enhetligt avgörande, och det ökade deltagandet

Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

131

i landstingsmannavalen och det större intresset för desamma efter valreformen
medför även ett ökat krav från väljarnas sida på en prövning
av valförrättningarnas laglighet, varigenom en konsekvent lagtillämpning
vinnes. Den rättspraxis, som endast en gemensam sista instans
kan skapa, skulle även komma att tjäna valmyndigheterna till ledning
och därigenom i sin mån förekomma oriktigt förfaringssätt vid valförrättningarna.
En gemensam högsta instans skulle därför enligt min
mening hava en verklig uppgift att fylla.

Huruvida åter, därest regeringsrätten göres till gemensam högsta
instans för besvär över dessa val, Konungens befallningshavande bör bibehållas
såsom mellaninstans eller icke, torde närmast få anses vara en
lämplighetsfråga. Ett bibehållande av Konungens befallningshavande såsom
första instans skulle medföra den fördelen, att, i den mån prejudikat
vunnes, ett allt större antal besvärsmål kunde beräknas komma att stanna
hos Konungens befallningshavande. En sådan anordning skulle sålunda
medföra lättnad för regeringsrätten. A andra sidan skulle med två instanser
besvärens slutliga avgörande taga avsevärt längre tid i anspråk,
än om regeringsrätten gjordes till enda instans. Landstingsmannavalen
finge därför tillbakaflyttas, så att det komme att förflyta så lång tid
mellan valen och mandatens början eller för varje fall nästa lagtima
landsting, att en besvärsprocedur genom två instanser, ävensom, därest
valet komme att i sista instans undanröjas, nytt val kunde medhinnas.
Regeringsrätten har också framhållit att, därest Konungens befallningshavande
bibehölles såsom första instans, valen måste flyttas tillbaka till
lämplig tidpunkt efter det ny kommunal röstlängd upprättats och granskats
och i varje fall före den 15 januari. Den kommunala röstlängdens
granskning företages som bekant å den ordinarie kommunalstämman
i december. Att utsätta valen att äga rum å nämnda stämma
skulle, om det skedde efter det den nya röstlängden granskats och godkänts
väl vara möjligt, men mot valens förrättande å decemberstämman
synes, utom att andra viktiga och omfattande ärenden då skola förekomma,
kunna med visst fog invändas, att därmed väl lång tid skulle
förflyta mellan valet och de valdas inträde i sitt uppdrag. Ävenledes
skulle svårigheter då möta mot att firma en lämplig för hela landet
gemensam dag för denna stämma. Att ifrågasätta en ny stämma i
januari för landstingsmannaval synes mindre tilltalande. Senare skulle,
jämväl enligt regeringsrättens mening, valen ej kunna företagas, om
Konungens befallningshavande bibehölles såsom mellaninstans. Åven
om valen i stad tillbakaflyttades till den tid, då desamma för närvarande
äga rum å landet, d. v. s. till mars månad, skulle eu besvärsprocedur
genom två instanser ej medhinnas.

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Emellertid är det enligt min mening en avsevärd fördel att kunna förlägga
valen till mars månad, enär dels det i och för sig är angeläget,
att tiden mellan en valförrättning och början av det mandat, som med
valet afses, ej alltför mycket utsträckes, dels ock på sätt här nedan närmare
utvecklas en särskild dag i mars månad synes vara lämplig såsom
gemensam valdag för riket. Att utsätta valen till mars månad skulle
ock vara möjligt, om regeringsrätten bleve enda instans, då under tiden
mellan mars och september månad såväl prövning av besvären hos
regeringsrätten som eventuellt nya val skulle kunna medhinnas. Under
gynnsamma förhållanden skulle till och med prövning av besvär över
de nya valen kunna medhinnas av regeringsrätten före landstingets lagtima
möte, vilket knappast under några omständigheter skulle kunna
ske, därest två instanser stadgades, även om för sådant fall valen utsattes
till dag före den 15 januari.

Befunnes det emellertid omöjligt eller förknippat med större svårighet
att låta regeringsrätten vara enda instans i fråga om klagan
över landstingsmannaval — liksom den är enda instans beträffande
besvär över riksdagsmannaval — borde man dock överväga, huruvida
icke, trots olägenheterna, landstingsmannavalen borde tillbakaflyttas till
decemberstämman, eller i allt fall till stämma i januari. Men enligt min
mening föreligga inga sådana omöjligheter eller avgörande svårigheter.

Mot ett stadgande av innehåll, att regeringsrätten skulle såsom
enda instans pröva iirågavarande besvär, kan allenast åberopas den
farhågan, att regeringsrätten därigenom skulle bliva alltför betungad.
Emellertid utgjorde antalet besvär hos länsstyrelserna över 1910 års
landstingsmannaval endast tjugutre och över 1912 års val allenast fjorton.
Då det vidare föreligger grundad anledning antaga, att i och med ökad
insikt i de nya valreglerna hos de myndigheter, som hava valen sig
anförtrodda, antalet besvär kommer att nedgå, torde eu avsevärdare ökning
av regeringsrättens arbetsbörda ej böra befaras, även om regeringsrätten
göres till enda instans för prövningen av dessa besvär. Att
under regeringsrättens omedelbara prövning förlägga allenast de besvär,
som grunda sig å påstående om felaktig röstsammanräkning, skulle
stöta på praktiska svårigheter, då naturligen i samma mål såsom grund
för klagan kan åberopas så väl att röstsammanräkningen vore oriktig
som att felaktigheter förelupit vid själva valförrättningen. Jag anser
mig därför böra föreslå, att besvär över val av landstingsmän må fullföljas
direkt hos regeringsrätten i enahanda ordning, som finnes föreskriven
för besvär över val av ledamöter i Riksdagens första kammare.

133

Kung!. Mag ds Nåd. Proposition Nr 185.

I valkrets å landet skall enligt bestämmelserna i § 5 mom. 1 i
förordningen om landsting val av landstingsman förrättas å första ordinarie
kommunalstämman under året, som jämlikt § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet skall hållas under senare hälften av
mars månad. Till följd därav, att valet av landstingsmän mångenstädes
efter de nya rösträttsbestämmelsernas genomförande tagit avsevärd tid
i anspråk, har emellertid bestämmelsen om valets ovillkorliga förrättande
å marsstämman i flera avseenden visat sig medföra olägenheter för de
i valet deltagande.

I den till förra årets riksdag avlåtna propositionen i ämnet föreslogs
ock, att den ovillkorliga föreskriften om landstingsmannavalens
företagande å den ordinarie marsstämman måtte upphävas. För dessa
val, vilka sålunda skulle lösgöras från sambandet med den ordinarie marsstämman,
böra i stället föreskrifter meddelas om desammas företagande
å sådan dag, att minsta möjliga svårighet möter för en var att deltaga
i valen. I detta hänseende föreslår jag fortfarande, att viss gemensam
valdag bestämmes. Dagen för valen blir därigenom en gång för alla
känd, vilket också torde komma att medverka till ett livligt deltagande
i valen.

Då sålunda en gemensam valdag bestämmes, måste man tillse, att
såvitt möjligt vid dagens bestämmande inga berättigade hänsyn trädas
för nära. Frågan om vilken dag, som från denna synpunkt är den
lämpligaste, kan naturligen alltid bliva föremål för olika meningar.
Uppenbart är, att valen böra utsättas till arbetsfri dag och, då här i
landet för närvarande endast sön- och helgdagar kunna anses som arbetsfri
dagar, torde man vara inskränkt till sådan dag. Att nämligen
för nu förevarande val meddela bestämmelser om arbetsfrihet viss
söckendag — inrätta en »bank-holiday» — torde för närvarande möta
åtskilliga betänkligheter. För varje fall lärer frågan därom böra upptagas
först i sammanhang med frågan om lagfästande av gemensam valdag
för valen till Riksdagens andra kammare.

I föregående års proposition föreslogs, att kommunalstämma för
landstingsmannaval skulle äga rum å fjärde söndagen i mars eller, om
påskdagen då infälle, annandag påsk. Genom att sålunda förlägga
valen till senare delen av mars vunnes den fördelen, att i mindre kommuner
marsstämman kunde utsättas till valdagen och valen företagas å
nämnda stämma. Vidare torde under berörda tid för de norra länens
del särskilda trafiksvårigheter ej vara att befara. Emellertid ansåg sig
konstitutionsutskottet med hänsyn till dem, som av religiösa betänkligheter
ogärna deltoge i politiska och kommunala ärendens handläggning

Valdag och
valtider.

Landsbygden.

Städerna.

] 34 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

under söndag, böra föreslå, att den gemensamma valdagen förlädes till
en annan arbetsfri dag under samma tid, nämligen Marie bebådelsedag,
vilken dag icke ägde större helgdags natur. Visserligen torde fördelen
av valdagens förläggande till nämnda dag icke från den angivna synpunkten
vara mera betydande, då enligt gällande bestämmelser Marie
bebådelsedag kan infalla å söndag, men anser jag mig så mycket mindre
hava anledning att motsätta mig valens förläggande till den av utskottet
föreslagna dagen, som den icke i något hänseende kan anses vara
mindre ändamålsenlig än den av mig förut föreslagna. Jag hemställer
därför, att föreskrift meddelas därom, att val av landstingsmän å landet
skall äga rum Marie bebådelsedag.

I fråga om valtid, föreslår jag fortfarande, att valet, som naturligen
ej får äga rum under gudstjänsttid, skall fortgå minst två timmar
före kl. 3 e. m. och minst två timmar efter kl. 5 e. m. Därigenom böra
nödiga garantier vinnas, att valmännen icke genom olämpliga valtider
förhindras att begagna sin valrätt eller finna dess utövande väsentligt
försvårad. Valtiderna böra i kungörelsen om stämman noggrannt —
till klockslag för början och avslutande samt uppehåll i förrättningen
— angivas, varom särskild föreskrift torde böra meddelas.

Enligt gällande bestämmelser förrättas i städerna val av landstingsmän
inför magistraten å allmän rådstuga i senare hälften av maj
månad. Då också för städernas del valets förrättande å viss söndagsyntes
mig lämplig, föreslog jag i förut omförmälda proposition till
fjolårets riksdag, att den .allmänna rådstuga, å vilken dessa val skulle
företagas, måtte hållas å fjärde söndagen i maj eller, om pingstdagen
då infölle, annandag pingst. Konstitutionsutskottet anförde emellertid
att, ehuruväl samma skäl för valets förläggande till arbetsfri dag och
fastställande av en gemensam valdag även kunde åberopas beträffande
landstingsmannavalens förrättande i städerna, utskottet dock ej kunnat
uraktlåta att fästa avseende vid de anmärkningar, som blivit framställda
mot valets förläggande till en sön- eller helgdag uti maj månad,
och de uttalade farhågorna, att det skulle kunna inträffa, att en sådan
anordning i motsats till det avsedda syftet möjligen skulle kunna leda
till ett minskande i stället för ett ökande av deltagandet i valet, då
nämligen just under dessa dagar och särskilt under pingsthelgen ett
icke obetydligt antal av städernas invånare plägade resa ut till landet.
Utskottet framhöll även, att, de i städerna goda samfärdsmedlen och i
allmänhet korta avstånden ej i tillnärmelsevis samma grad som oftast
på landet påkallade, att de allmänna valen förlädes till sön- eller helg -

135

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

dag, samt att genom utsättande av lämpliga valtider även på arbetsdagar
tillfälle kunnat beredas det stora flertalet, som så önskade, att
deltaga i valet.

Fördelen av en gemensam, i förväg känd dag för landstingsmannaval
synes mig emellertid alltjämt uppenbar och bär i städerna väsentligt
samma berättigande som för landsbygdens del. Härtill kommer, att,
därest besvär över landstingsmannaval skola kunna hänskjutas till regeringsrätten,
dessa val för städernas vidkommande måste avsevärt tillbakaflyttas
— skulle två besvärsinstanser ifrågasättas, till januari månad.
Någon särskild anledning att förlägga dessa val just till maj månad
föreligger icke heller. Om förslaget om regeringsrätten såsom enda
instans för. klagan över landstingsmannaval vinner bifall, måste dessa
val jämväl i stad förrättas senast i mars månad. Vid nu antydda förhållanden
anser jag, att jämväl städernas landstingsmannaval lämpligast
böra förläggas till en för alla gemensam arbetsfri dag i mars månad
och erbjuder sig då samma dag, som ifrågasättes för landsbygdens val,
eller Marie bebådelsedag, helt naturligt såsom den lämpligaste. Det
bör också kunna anses vara eu fördel, att landstingsmannavalen på detta
sätt koncentreras. Med den övervägande politiska betydelse, dessa val
numera äga, och det därmed följande upplysnings- och agitationsarbetet
för valen,, kan det vara ganska önskvärt att på detta sätt i ett slag få
valen, avgjorda; en del tänkbara manipulationer vid successivt inträdande
val till samma valkorporation bliva därmed omöjliggjorda.

Då valen skola förrättas å viss helgdag, synes tiden på dagen för
valet kunna bestämmas på sätt ovan angivits för landsbygden och
således, vad eftermiddagen beträffar, böra fortgå minst 2 timmar efter
klockan 5 e. m.

I de från rikets länsstyrelser och magistrater med anledning av
Riksdagens skrivelse den 20 maj 1911, nr 140, infordrade utlåtanden
vitsordades, att i stor utsträckning vid landstingsmannaval röstavlämning
ägde rum efter anmälan hos ordföranden. Emellertid framhölls i
en inom andra kammaren vid förra årets riksdag väckt motion, att i
åtskilliga landskommuner valen alltid försigginge efter upprop och vore
ordnade med hänsyn därtill på sådant sätt, att därav väsentliga praktiska
fördelar vunnes. Enligt min mening torde vid ifrågavarande val,
då en valman ej sällan röstar jämväl för annan röstberättigad, i regel
röstning i tur som valmännen anmäla sig vara mest ändamålsenlig.
Hinder torde dock ej böra läggas för röstning efter upprop, därest i
viss. kommun sådan . ordning skulle, på sätt framhållits i ovannämnda
motion, anses lämplig. I likhet med konstitutionsutskottet finner jag

Röstavläm ningen.

1912: Motion
A. K. nr 264
av hrr Persson
i Tallberg och
Hansson i
Bäck.

Valhemlighetens
betryggande.

136 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

därför skäligt förorda den bestämmelse, att valmännen skola äga avgiva
sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest icke
å förut hållen kommunalstämma eller allmän rådstuga beslutits, att
valet skall ske efter upprop.

För att biträda ordföranden vid valet torde å landet kommunalstämman
före valet böra utse två av de närvarande, varom uttrycklig
bestämmelse synes böra meddelas. Däremot torde i fråga om val i
stad utseende av särskilda biträden icke påkallas, då magistraten ju är
kollegial.

Beträffande vidare den viktiga frågan om åtgärder för valhemlighetens
betryggande har, på sätt ovan nämnts, inom Riksdagen väckts
förslag, att de bestämmelser, som i förevarande avseende gälla vid valen
av ledamöter till Riksdagens andra kammare, också måtte bliva gällande
vid landstingsmannavalen.

De bestämmelser, som härutinnan kunna vara av nöden, skola naturligen
gälla dessa val såväl på landet som i stad.

I fråga om valen till andra kammaren föreskrives, som bekant, att
valmannen skall å viss inom vallokalen befintlig, avskild plats, inrättad
med skärm eller annat dylikt, i valkuvert, som tillhandahålles vid förrättningen,
inlägga sin valsedel och, sedan han tillslutit kuvertet, ofördröjligen
överlämna detsamma personligen till ordföranden, som nedlägger
kuvertet i valurnan. Vid en överflyttning av dessa föreskrifter
att jämväl gälla landstingsmannaval nödvändiggör emellertid den i fråga
om dessa val gällande graderade röstskalan vissa särskilda bestämmelser
rörande röstvärdets antecknande. Härvid torde huvudsakligen två möjligheter
föreligga, antingen att röstvärdet antecknas å själva röstsedeln
genom en härför avpassad öppning i kuvertet eller ock att röstvärdet
antecknas på det tillslutna kuvertet samt vid röstsammanräkningen
överföres å röstsedeln. Det sistnämnda förfaringssättet medför otvivelaktigt
den bästa garantien för valhemligheten. En öppning i valkuvertet,
som ju skall användas för valsedelns döljande, kommer att möjliggöra
eu, låt vara ofullständig, inblick å valsedeln. En tilläventyrs
befintlig olikhet i det till valsedeln använda papperets färgskiftning
eller beskaffenhet i övrigt skulle därvid kunna röja, hur valmannen
röstat. Därest åter röstvärdet antecknas å valkuvertet, måste vid detsammas
öppnande och sedelns uttagande anteckning om röstvärdet
verkställas å sedeln. Detta medför ökat besvär för den, som verkställer
röstsammanräkningen. Möjlighet till ofrivilliga misstag är därvid
ej heller alldeles utesluten. Valet mellan dessa båda utvägar, röstvärdets
antecknande å valkuvertet eller å valsedeln genom ett å val -

137

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

kuvertet anbragt »fönster», är därför ganska vanskligt. Ett anlitande
av sistnämnda utväg synes för varje fall lämpligen kräva, att föreskrifter
meddelas därom, att valsedlarna skola äga lika utseende. Vid
denna frågas föredragning sistlidna år ansåg jag mig icke kunna föreslå
användande av valkuvert med »fönster», då av praktiska skäl närmare
föreskrifter om valsedlarnas utseende icke kunde samtidigt meddelas.
Min mening var ju, att de av mig föreslagna valbestämmelserna skulle
komma till tillämpning redan vid valen i mars 1912, och både det därför
varit att befara, att till nämnda tid anstalt om valsedlars tillhandahållande
inom kommunerna icke allestädes kunnat träffas. Då hinder
på grund av sådana hänsyn ej nu föreligger och inom Riksdagen övervägande
sympatier uttalats för systemet valkuvert med »fönster», har
jag därför ansett mig böra föreslå ett användande av sådana valkuvert,
dock under förutsättning, att samtidigt bestämmelser meddelas om valsedlarnas
utseende.

I fråga om valsedlarnas format anser jag en föreskrift om 17
centimeters längd och 10 centimeters bredd vara lämplig. Beträffande
äter beskaffenheten av det papper, som må till valsedlarna användas,
torde det ej vara tillräckligt att föreskrifva, att detsamma skall vara
vitt. Olika slag av vitt papper kunna ofta lätt skiljas från varandra
på grund av färgnyans, vars styrka ej är sådan, att papperet kan anses
färgat, eller på grund av tjockleken, ytans beskaffenhet o. s. v. Det
synes därför vara lämpligast föreskriva, att till valsedlar skall användas
visst slag av ofärgat papper, exempelvis svenskt normalpapper 4. Valet
av pappersslag har betingats av att ett gott, men ändock billigt papper
skulle komma till användning. Med hänsyn till detta pappersslags
storlek är ock valsedlarnas format satt. Den omständigheten, att valsedeln
icke håller föreskrivna måtten eller att densamma är av annat
papper än det föreskrivna, torde dock icke böra föranleda valsedelns
kasserande, såvida förstnämnda avvikelser ej äro mera betydande samt
det använda papperets färg och beskaffenhet ej så olika det föreskrivna
papperets, att olikheten kan iakttagas genom det å valkuvertet anbragta
»fönstret». Då det av mig förordade pappersslaget finnes tillgängligt
i handeln, torde svårighet ej möta mot tryckning på förhand av valsedlar
av här ovan föreskrivna beskaffenhet.

Under förutsättning att bestämmelser sålunda givas, som medföra
säkerhet därför, att valsedlarna erhålla lika utseende, får valhemligheten
jämväl genom införande av valkuvert med »fönster» anses till Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 18

Lika format
och utseende å
valsedlar.

Valkuvert
med »fönster».

138

Röstsammanräkningen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

räckligt betryggad. Med sådana kuvert vinnes alltid den fördelen,
att, då röstvärdet omedelbart vid valförrättningen antecknas å röstsedeln,
. den överflyttning av röstvärdet från valkuvertet till valsedeln,
som eljest erfordras, undvikes och därmed den av konstitutionsutskottet
anmärkta olägenheten av möjliga misstag helt förebygges.

Jag anser mig därför nu böra upptaga den av utskottet föreslagna
bestämmelsen, att valkuvert skall vara försett med en utskärning, varigenom
valförrätt aren sättes i tillfälle att å själva valsedeln anteckna
rösttalet. Utskärningen bör givas ett ytinnehåll av ungefär 6 kvadratcentimeter,
vilket torde vara fullt tillräckligt för det avsedda antecknandet.
Denna utskärning må givas den form (fyrkantig eller oval),
som befinnes lämpligast. Valsedeln skall på det sätt inläggas i valkuvertet,
att dess baksida helt täcker utskärningen. Å den sålunda
synliga delen av valsedelns baksida skall val förrättaren anteckna rösttalet.

Därest valsedeln ej inlägges på föreskrivet sätt, kunde det inträffa,
att röstvärdet av misstag bleve antecknat å kuvertets innersida. Valkuvert,
i vilket röstsedeln ej blivit på föreskrivet sätt inlagd, bör därför
ej av valförrättaren mottagas.

För att efter valsedelns uttagande ur valkuvertet tvekan ej skall
kunna uppstå därom, från vilket båll det antecknade rösttalet bör läsas,
föreslår jag, att valförrättaren ålägges att under hela rösttalet å röstsedeln
draga ett lätt synbart streck.

På sätt jag vid ärendets föregående behandling framhöll, anser jag
mig, med fullt beaktande av det omfattande arbete, som med landstingsmannavalen
å landet lagts å domhavandena, dock icke kunna förorda, att
annan myndighet betros med dessa sammanräkningar. Att överlämna
dessa åt länsstyrelserna skulle avsevärt tynga dessa myndigheters stora,
alltjämt ökade arbetsbörda. Eu särskild kommission är kanske framdeles
att tänka på, men bör ej för närvarande ifrågasättas. Däremot är det
önskvärt, att domhavanden erhåller biträde för ifrågavarande sammanräkning.
Om två ansvariga biträden ställas till domhavandens förfogande,
torde lian erhålla den lindring i det eljest emellanåt väl så
betungande sammanräkningsarbetet, som är av behovet påkallad, och
vinnes vidare en kontroll, som bör utesluta möjligheten av misstag.
Dessa biträden torde böra förordnas av vederbörande länsstyrelse, och
lärer sammanräkningsprotokollet böra av dem till riktigheten bestyrkas.
J örordnande av sadana biträden, vilka torde böra erhålla dagtraktamente,
exempelvis 15 kronor om dagen — jämte i förekommande fall
reseersättning — kan ej orsaka statsverket någon avsevärd utgift. Kung!.
Maj:t torde äga att om sådan ersättning förordna. Särskilt anslag för

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

detta ändamål torde icke för närvarande behöva anvisas utan kostnaden
tills vidare utgå av förskottsmedel att i vanlig ordning anmälas till
ersättande.

Till förekommande av att sammanräkningen av de avgivna rösterna
uppskjutes längre än som kan vara behövligt, torde det vara lämpligt
att bestämma, inom vilken tid från valet sammanräkningsförrättningen
bör företagas. Uppenbart är, att sammanräkningen bör företagas snarast
möjligt; dock ansåg jag mig i fjolårets proposition icke böra föreslå
kortare tid än inom tjugu dagar från valet. Då emellertid med hänsyn
till det förut förordade besvärsförfarandet över landstingsmannaval en
ytterligare begränsning är önskvärd, synes tiden, inom vilken sammanräkningen
bör påbörjas, kunna sättas till fjorton dagar eller dubbelt så
lång tid, som 1912 års konstitutionsutskott föreslog för sammanräknandet^
för städernas vidkommande. I sammanhang härmed torde en jämkning
böra ske i tiden för sammanräkningens kungörande.

I fråga om påbörjandet av röstsammanräkningen inför magistrat i
stad torde, som konstitutionsutskottet, på sätt nyss erinrats, föreslagit,
tiden kunna bestämmas till sju dagar.

De ändringar i övrigt, som jag anser önskvärda, och vilka ändringar
ansluta sig till vad i sådant hänseende är stadgat rörande valen
till andra kammaren, torde ej tarva särskild utläggning. En del modifikationer
i vallagens bestämmelser hava påkallats därav, att landstingsmannavalen
å landet skola äga rum å kommunalstämma eller därmed
likställd förrättning, distriktsstämma. Att särskilda valsedlar och valkuvert
erfordras, då rösträtt utövas jämväl för annan, torde utan vidare
vara uppenbart. På sätt förut föreslagits skulle valrätt till landstingsman
allenast få utövas i den valberättigades mantalskrivningsort.

I anslutning till vad sålunda anförts skola förslag framläggas till
ändring av §§ 4 och 5 i förordningen om landsting.

/i 0

I sin skrivelse den 20 maj 1911, nr 139, anhöll Riksdagen om
utredning på vad sätt de stadganden. som gälla i fråga om val av
ledamöter i Riksdagens andra kammare till tryggande av valhemligheten
m. in., skulle kunna i tillämpliga delar föreskrivas — förutom vid val
av landstingsmän — jämväl vid stadsfullmäktigval. Jag övergår nu
till dessa frågor och måste i samband därmed jämväl något vidröra
bestämmelserna i övrigt för dessa vals anordnande.

För val av stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Ursprungligen ankom det på stad, oavsett

Stadsful!-

mäktigvai.

Departe ments chefen.

Valdistrikts indelning obehövlig.

Valen.

140 Kungl, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

invånarantal, att bestämma, huruvida staden skulle för val af stadsfullmäktige
delas i valkretsar eller icke. Emellertid är det proportionella
valsättet förenat med väsentligen större svårigheter, ju talrikare
valmanskåren är och ju flera representanter samtidigt skola väljas.
Nämnda valsätts tillämpning vid val av stadsfullmäktige i en större
stad skulle därför medfört avsevärda olägenheter, om samtliga röstande
tillåtits utöva sin rösträtt vid samma förrättning. I samband med det
proportionella valsättets införande vid stadslullmäktigvalen intogs därför,
för underlättande av samma valsätts användning, i § 22 av förordningen
om kommunalstyrelse i stad ovillkorligt stadgande därom, att
stad med mer än 10,00(3 invånare skulle indelas i valkretsar.

Jämlikt bestämmelserna i § 23 av nämnda förordning verkställas
stadsfullmäktigvalen, då de ske samfällt, vid allmän rådstuga. År
staden indelad i valkretsar, förrättas valen å dagar, som magistraten
särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt den ordning i övrigt,
som magistraten äger bestämma. Med stöd av dessa bestämmelser
anordnar magistraten i städer, som äro delade i valkretsar, särskilda
valförrättningar för de olika kretsarna.

^1 vissa städer indelar dessutom magistraten valkretsarna i röstningsområden,
valdistrikt, och upptager rösterna vid förrättningar i de olika
valdistrikten. Det har även förekommit, att stad, som icke är delad
i valkretsar, av magistraten indelats i valdistrikt för ifrågavarande val.

Den anordning av valen, magistraterna sålunda med stöd av gällande
bestämmelser verkställt, torde i regel hava varit i stort sett tillfredsställande.
De röstberättigade hava i allmänhet haft tillfälle, särskilt
under senare år, att utan allt för stor tidsspillan och omgång utöva
sin rösträtt. De betydande avstånd, som för invånarna på landet
ofta medföra hinder och svårighet vid utöfvandet av rösträtt och som
för landskommunernas del är den förnämsta orsaken till behovet av
distriktsindelning, sakna ju dessutom motsvarighet i städerna. Några
bestämmelser om rätt att påkalla indelning av stad i valdistrikt torde
därför icke för närvarande erfordras.

Val av stadsfullmäktige, som, där stad icke är delad i valkretsar,
skall äga rum å allmän rådstuga, bör, om stad är delad i valkretsar,
såsom för närvarande sker, förrättas särskilt för de olika kretsarna,
d. v. s. varje valkrets bör utgöra ett röstningsområde. Valets anordnande
inom de särskilda valkretsarna bör såsom hittills ankomma på
magistraten. Att härom meddela bestämmelser i lag anser jag icke
erforderligt. Rikets större städer äro ej sällan delade i ett flertal valkretsar,
i vilka samtidiga val endast med svårighet låta sig ordnas. En

141

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

föreskrift om gemensam valdag anser jag således av praktiska skäl icke
kunna ifrågasättas, och bör därför magistraten fortfarande äga anordna
dessa val på samma eller olika dagar såsom den finner lämpligast.

En tillämpning å stadsfullmäktigvalen av de föreskrifter, som
meddelats i fråga om valen av ledamöter i Riksdagens andra kammare
till tryggande av valhemligheten, kräver enahanda hänsyn till den jämväl
vid stadsfullmäktigvalen gällande graderade röstskalan, som enligt
vad ovan framhållits måste tagas vid nämnda föreskrifters tillämpning
å landstingsmannavalen. De av mig i fråga om sistnämnda val
i omförmälda syfte föreslagna bestämmelser om särskilda valsedlar
samt valkuvert med »fönster)) böra därför även tillämpas vid stadsfullmäktigvalen.

Såsom jag ovan nämnt, anser jag bestämmelser om viss valdag
icke kunna ifrågasättas. Däremot anser jag lämpligt, att även i fråga
om dessa val bestämmelser meddelas om valtiden, så att säkerhet vinnes
därför, att tillräckligt tillfälle beredes de röstägande att avgiva sina röster
å arbetsfri del av dagen; och synes därför valtiden, då stadsfullmäktigvalen
icke sällan torde bli förlagda till arbetsdag, böra på aftonen något
utsträckas i jämförelse med vad som föreslagits för de till helgdag förlagda
landstingsmannavalen i stad, Med hänsyn härtill synes mig den
av förra årets konstitutionsutskott för landstingsmannaval i stad föreslagna
tid av två timmar efter kl. 7 e. m. lämplig.

I övrigt föreslår jag enahanda anordning av stadsfullmäktig valen
som av landstingsmannavalen.

Besvär över stadsfullmäktigval torde fortfarande böra föras hos
Konungens befallningshavande.

I fråga om stadsfullmäktigvalen i Stockholm torde enahanda stadsfuihnäkstadganden
till valhemlighetens betryggande samt angående ordningen
vid valen stadgas som vidkommande samma val i övriga städer.

I fråga om Stockholm — där enligt gällande valordning magistraten
äger anordna röstupptagning distriktsvis inför av magistraten
utsedde deputerade — anser jag mig, lika litet som för övriga städer,
böra föreslå bestämmelser om rätt att påkalla indelning av valkrets i
valdistrikt, då behov av sådana bestämmelser synes mig uppenbarligen
icke föreligga.

I anslutning till vad jag sålunda anfört har jag uppgjort förslag
till ändrad lydelse av § 24 i förordningen om kommunalstyrelse i stad
och § 10 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, vilka förslag

Kommunal fullmäktig val.

Departe ments chefen.

Valkretsindel■
ning.

Valdistr ikts -indelning.

142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

komma att av mig anmälas i sammanhang med förslag till andra ändringar
av nämnda förordningar.

Av skäl, som jag här ovan närmare utvecklat, anser jag, att i
kommun, där val av kommunalfullmäktige äger rum, den proportionella
valmetoden bör komma i tillämpning vid dessa val.

Behov av valkretsindelning torde i fråga om sådana landskommuner
visserligen icke föreligga i samma utsträckning och i samma grad
som beträffande stadskommunerna, då landskommunernas invånarantal
naturligen i regel är vida lägre än stadskommunernas. Emellertid
äger ett ej ringa antal landskommuner mer än 10,000 invånare (se
härom bilaga III) eller således ett invånarantal, som i fråga om stadskommun
medför obligatorisk valkretsindelning. Då vidare landskommun
med mer än 10,000 invånare, enligt vad jag ovan föreslagit, skall
äga utse samma antal fullmäktige, som stad med ett invånarantal av
10,000—20,000, anser jag nödvändigt att i samband med införande av
proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige meddela föreskrift
därom, att sådan kommun skall, såvida kommunalfullmäktige inom densamma
utses, indelas i valkretsar. Liksom i städerna böra i landskommun
de kommunala myndigheterna äga besluta om sådan indelning.
Beslutanderätten bör tillkomma kommunalstämma, men anser jag med
hänsyn till vikten av sådant beslut samt de svårigheter, som ej sällan
äro förknippade med en valkretsindelning på grund av mångfalden av
de synpunkter, som därvid böra beaktas, kommunalstämmans beslut i
sådan fråga böra underställas Konungens befallningshavandes prövning.

År kommun delad i valkretsar, bör varje valkrets utgöra ett röstningsområde
eller valdistrikt, inom vilket särskild förrättning för ifrågavarande
val skall äga rum.

Emellertid finnes ett flertal kommuner, vilkas invånarantal och
jämväl det antal kommunalfullmäktige, som i händelse av fullmäktiginstitutionens
införande skulle för desamma utses, ej är så stort, att
valkretsindelning erfordras, men vilkas areal och kommunikationsförhållanden
äro sådana, att det för underlättande av valdeltagandet måste
anses önskvärt, att tillfälle beredes de valberättigade att utöva sin valrätt
vid förrättningar inom. särskilda röstningsområden. Sådana kommuner
böra kunna uppdelas i valdistrikt. Det kan vidare tänkas, att
en valkrets inom en kommun måste givas en sådan utsträckning, att
en indelning av densamma i valdistrikt är påkallad. Jag föreslår därför,
att kommun, inom vilken val af kommunalfullmäktige äger rum

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

men som icke är indelad i valkretsar för dessa val, ävensom att, i fråga
om kommun, som är indelad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,
sådan valkrets må, därest det finnes lämpligt, delas i valdistrikt
för dessa val.

På landsbygden hava de enskilda röstägande i växlande grad,
beroende främst på läget av deras boningsorter, intresse av att deltagandet
i dessa val liksom i landstingsmannavalen underlättas genom
valdistriktsindelning. Det bör därför ej överlämnas till kommunerna att
besluta om sådan indelning. Ett kring en huvudort i en landskommun
boende flertal bör ej kunna förhindra, att densamma för underlättande
av ett avlägset boende mindretals deltagande i val indelas i valdistrikt.
Jag anser därför, att enskild röstägande bör vara berättigad att i
enahanda ordning, som gäller i fråga om val av ledamöter i Riksdagens
andra kammare och som föreslagits beträffande landstingsmannaval, göra
framställning om indelning av kommun eller valkrets för val av kommunalfullmäktige
i valdistrikt. Sådan framställning bör inges till vederbörande
länsstyrelse, som skall äga att efter kommunalstämmans hörande
därom förordna.

Finnes i kommun två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,
bör i fråga om uppbörds- och debiterings- samt röstlängdernas
uppläggande gälla, vad här ovan föreslagits för det fall, att distriktsindelning
för val av landstingsmän kommit till stånd i kommun.

Införas kommunalfullmäktige i kommun, som är för val av landstingsman
indelad i valdistrikt, höra valen av kommunalfullmäktige, utan
att särskild framställning göres, äga rum distriktsvis inom samma valdistrikt.

Finnas ej i kommun valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,
skola valen äga rum å kommunalstämma. Skola valen ske distriktsvis,
böra de förrättas å särskilda stämmor inom de olika valdistrikten
i enahanda ordning, som föreslagits i fråga om landstingsmannaval
i landskommun, som är uppdelad i valdistrikt för nämnda val.

Valen av kommunalfullmäktige torde böra äga rum vid stämma under
tiden från och med den 1 november till och med den 15 december å dag,
som av kommunalstämma det år valet skall äga rum bestämmes. Senare
torde valen icke kunna företagas, för att röstsammanräkningen skall kunna
medhinnas före ingången av nästföljande år, då mandaten taga sin
början. Med en sådan föreskrift möter ej heller hinder, att i en kommun,
där valen utan olägenhet kunna medhinnas vid den ordinarie
decemberstämman, utsätta desamma till att äga rum å nämnda stämma.

Valen.

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

I kommun, som är indelad i valdistrikt, böra stämmorna i de särskilda
valdistrikten hållas å gemensam dag för hela kommunen. Häremot
möta ju ej svårigheter av sådan beskaffenhet, som i fråga om städerna
lägga hinder i vägen för en för varje kommun gemensam valdag. I
fråga om kommun, som är indelad i valdistrikt, bör kommunalstämma
för varje valdistrikt utse ordförande att å distriktsstämma leda valet
ävensom suppleant för honom.

Samma bestämmelser om valtid, som jag här ovan föreslagit i
fråga om landstingsmannaval på landet, anser jag böra meddelas i fråga
om kommunalfullmäktigval.

Valen av kommunalfullmäktige böra företagas i enahanda ordning
som valen av landstingsman. Rörande valsedlar, valkuvert, röstlängd
och densammas justering, rösträtt och överlåtande därav samt ordningen
vid röstavlämningen böra, såväl då valen försiggå å kommunal- som
distriktsstämma, gälla enahanda bestämmelser, som för motsvarande fall
äro föreslagna i fråga om val av landstingsmän.

Att ålägga domhavandena sammanräkningen av de vid dessa val
avgivna röster anser jag mig däremot ej kunna föreslå, och sex jag mig
på den grund nödsakad hemställa, att röstsammanräkningen uppdrages
åt länsstyrelserna. Kommunalfullmäktiginstitutionen tinnes ju
för närvarande införd endast i ett mindre antal kommuner och, då
anledning saknas antaga, att den kommer att införas i så stor utsträckning,
att länsstyrelserna kunna bliva i avsevärdare grad betungade genom
bestyret med dessa röstsammanräkningar, anser jag ej betänkligheter
böra möta mot den föreslagna anordningen.

Därest Konungens befallningsliavande, såsom jag föreslagit, får
sig ålagt att utföra röstsammanräkningen vid dessa val — såsom vid
valen av ledamöter i Riksdagens andra kammare — måste besvär jämväl
över dessa val anföras direkt hos Konungen (regeringsrätten).

Med anledning av vad jag sålunda samt här ovan i sammanhang
med frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige
anfört, har jag uppgjort förslag till ändrad lydelse av §§ 21,
27 — 36, 42 och 74 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

På grund av stadgandena i §§ 79 och 80 i samma förordningbliva
de av mig för landskommunernas del föreslagna bestämmelser
utan särskilt därom given föreskrift gällande jämväl för köpingar och
municipalsamhällen.

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vin. Besvär över Koiuirigens befatlningshavaodes utslag I

kommunala mål.

I § 7 7 av förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgas, att
ändring i Konungens befallningsliavandes utslag i kommunala mål må,
där icke för vissa frågor annan ordning uttryckligen är stadgad, sökas
hos Kungl. Maj:t senast å sextionde dagen efter delfåendet. Enahanda besvärstid
för överklagande av Konungens befallningsliavandes utslag bestämmes
i § 78 av förordningen om kommunalstyrelse i stad, hvaremot i § 44
av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd föreskrives,
att i avseende å tiden för ändringssökande i utslag, som Konungens befallningshavande
givit, skull gälla, vad särskilt är stadgat, d. v. s. den i förordningen
den 14 december 1866 angående ändring av gällande stadganden
om tid för besvärs anförande i mål, som handläggas av förvaltande
myndigheter och ämbetsverk, föreskrivna besvärstid av fyrtiofem
dagar i mål från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län samt trettio dagar i mål från övriga orter inom riket,
allt räknat från delfåendet och med femton dagars längre besvärstid
för menighet, som klagar.

Med anledning av en vid 1911 års riksdag väckt motion har Riksdagen
i skrivelse den 10 mars samma år, nr 29, anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
sådan ändring av § 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862 och § 78 i förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862, att den däri stadgade tid för sökande av
ändring i Konungens befallningshavandes utslag förkortades.

Till stöd för denna sin hemställan anför Riksdagen:

»Den besvärstid, som stadgats i förordningen om kommunalstyrelse
på landet och förordningen om kommunalstyrelse i stad, var vid tidpunkten
för dessa förordningars utfärdande utan tvivel av behovet påkallad.
Samfärdsmedlens och särskilt järnvägarnas snabba utveckling
hava emellertid medfört ändring i detta förhållande, och det torde kunna
ifrågasättas, huruvida ens i någon del av landet så lång besvärstid,
som i berörda kommunalförordningar stadgas, numera är behövlig. 1
andra hänseenden gällande klagotider hava efter hand förkortats. Sålunda
har genom kungl. förordningen den 14 december 1866 angående
ändring av gällande stadganden om tid för besvärs anförande i mål,
som handläggas av förvaltande myndigheter och ämbetsverk, föreskrivits
en besvärstid av fyrtiofem dagar i mål från de nordliga länen

Bihang till Riksdagens Protokoll W/3. 1 sand. 136 höft. 19

1911: Motion
F. K. nr 25
av greve
Spens och
Riksdagens
skrivelse
nr 29.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

Departe ments chefen.

146

och av 30 dagar i mål från övriga orter i riket, allt med femton
dagars längre besvärstid för menighet. Genom lagen den 14 juni
1901 om ändring i vissa delar av rättegångsbalken bär tiden för anförande
av besvär över hovrätts utslag eller beslut bestämts till
trettio dagar.

Riksdagen anser, att den i § 77 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet och i § 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad
stadgade besvärstid är längre än som numera erfordras. Den långa
besvärstiden innebär också ett onödigt och för de kommunala intressenas
tillgodoseende olämpligt framskjutande av den tidpunkt, då de fattade
besluten vinna laga kraft. Riksdagen finner sålunda en förkortning av
nu gällande besvärstid^'' i fråga om kommunala beslut önskvärd. Emellertid
torde böra undersökas, huruvida icke, därest en sådan ändring
kommer till stånd, eu särskild besvärstid, på sätt ovannämnda förordning
den 14 december 1866 stadgat, bör bestämmas för de nordliga
länen ävensom för menigheter.»

Samtliga rikets länsstyrelser, hvilka genom nådig remiss anbefallts
att yttra sig i anledning av denna Riksdagens framställning, hava i inkomna
utlåtanden tillstyrkt, att omförmälta besvärstid måtte förkortas.

Av länsstyrelserna —- med undantag av länsstyrelserna i de fyra
norra länen — hava åtskilliga föreslagit, att föreskrift borde meddelas
av innehåll, att ifrågavarande besvär skulle anföras inom de i ovannämnda
förordning av den 14 december 1866 stadgade tider, medan
övriga länsstyrelser hemställt, att besvärstiden måtte fastställas till 30
dagar från erhållen del av utslaget, med visst tillägg för menighet, i
hvilket hänseende i regel föreslagits 15 dagar.

Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län anföra, att något behov av en särskilt för dessa län
bestämd längre besvärstid icke numera förelåge, utan att den i förordningen
den 14 december 1866 för övriga delar av riket stadgade besvärstiden
av 30 dagar vore fullt tillräcklig. Länsstyrelserna i Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län framhålla härvid, att den
för menigheter medgivna längre besvärstiden borde bibehållas. Länsstyrelserna
i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län erinra
vidare, att i samband med en lagändring i här föreslagen riktning
förordningen av den 14 december 1866 jämväl borde omarbetas på så
sätt, att densamma bleve överensstämmande med kommunalförordningarnas
bestämmelser i förevarande hänseende.

1 likhet med Riksdagen och de i ärendet hörda myndigheter anser
jag den ifråga om Konungens befallningshavandes utslag i kommunala

Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 185

147

mål stadgade besvärstiden av 60 dagar böra förkortas. En besvärstid
av så avsevärd längd är förvisso icke numera erforderlig för att bereda
den med ett dylikt utslag missnöjde tillfälle att påkalla prövning av
detsamma hos Kungl. Maj:t. Och naturligen bör, såsom ock Riksdagen
framhållit, längre besvärstid än som verkligen erfordras icke stadgas
och därigenom de meddelade utslagens laga kraft onödigt uppskjutas.
En allmän besvärstid av, såsom länsstyrelserna föreslagit, 30 dagar
anser jag vara fullt tillräcklig. Däremot skulle ett bestämmande av
nämnda besvärstid till den i fråga om besvärsmål från domstolarna till
hofrätterna gällande tid av 20 dagar enligt min mening innebära en för
närvarande alltför stark förkortning. Därest en allmän besvärstid av 30
dagar stadgas, torde vidare, på sätt länsstyrelserna i de norra länen
framhållit, det ej vara nödigt, att åt dessa län gives en undantagsställning.
I detta hänseende vill jag erinra därom, att i fråga om utsökningsmål
genom lagen den 14 juni 1901 om ändringar i vissa delar
av utsökningslagen tiden för besvär över Konungens befallningshavandes
utslag bestämts till 30 dagar i de fyra norra länen och Gottland
samt att i fråga om domstolsmål en besvärstid av 45 dagar numera
förekommer allenast beträffande mål från Norrbottens och Västerbottens
lappmarker. Jag tvekar därför ej att i fråga om Konungens
befallningshavandes utslag i nu förevarande mål föreslå en besvärstid
av 30 dagar för alla delar av riket.

I fråga om den tidpunkt, från vilken besvärstiden skall löpa, anser
jag mig icke kunna för närvarande föreslå ändring i den i detta hänseende
gällande bestämmelse, att tiden skall räknas från det klagande
erhållit del av det meddelade utslaget. Denna bestämmelse — som
återfinnes, förutom i förordningarna om kommunalstyrelse, i förordningen
den 14 december 1866 angående ändring av gällande stadgande!! om
tid för besvärs anförande i mål, som handläggas av förvaltande myndigheter
och ämbetsverk, i vissa instruktioner för ämbetsverk, i förordningen
angående fattigvården med flera författningar — är så tillvida icke tillfredsställande,
som densamma ej i varje fall lämnar en säker utgångspunkt
för besvärstidens beräknande. Missuppfattningar förekomma
därför emellanåt därom, huruvida ett utslag tagit åt sig laga kraft eller
icke. Det måste alltid vara förenat med en viss olägenhet, att bevis
om erhållen del av ett utslag skall vara avgörande för frågan, om
emot detsamma anförda besvär skola anses inom rätt tid förda eller ej,
och följaktligen det enda värnet däremot, att ett utslag, som i själva
verket vunnit laga kraft, dragés under prövning av högre rätt, skall
ligga i möjligheten att. framskaffa det ursprungliga delgivningsbeviset.

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18ö.

Vidare har den i särskilda författningar meddelade föreskriften,
att delgivning av Konungens befallningshavandes och kollegiernas
utslag i ekonomi- och polismål, som röra antingen hela menigheter
eller ett större antal enskilda personer, skall ske genom kungörande
från vederbörande predikstolar, ofta varit föremål för olika uppfattningar
och föranlett svårigheter. Riksdagen har också vid olika
tillfällen uttalat sig för en inskränkning av uppläsandet av utslag och
dylikt i kyrkorna. Min uppmärksamhet har ock varit riktad å behovet
av eu omarbetning av hithörande bestämmelser, och en utredning av
denna ganska omfattande fråga är påbörjad. Innan denna utredningslutförts
och jag är i tillfälle framlägga förslag till ändring av samtliga
de stadganden, i vilka denna bestämmelse återfinnes, torde emellertid i
kommunalförordningarna böra bibehållas nu gällande härmed analoga
bestämmelser.

Införande av samma besvärstid för de norra länen och övriga delar
av riket beträffande mål, som avses i förordningen den 14 december
1866, anser jag jämväl, såsom länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län påpekat, böra ske, men måste därmed anstå,
tills ovan omförmälda utredning slutförts.

Då besluts fattande om fullföljd av talan å menighets vägnar otvivelaktigt
medför viss tidsutdräkt, anser jag mig, i avvaktan på resultatet
av nämnda utredning, vilken jämväl bör omfatta behovet för menighet
av särskild längre besvärstid, böra föreslå, att tills vidare för menighet
enahanda förlängning av tiden för besvär i nu ifrågavarande mål må
äga rum, som i förordningen den 14 december 1866 finnes stadgad i
fråga om där omförmälda mål.

Genom förkortande av besvärstiden i kommunalmål från 60 dagar
till 30 dagar med 15 dagars förlängning för menighet böra dock vinnas
de fördelar för de kommunala intressenas tillgodoseende, som Riksdagen
med sin skrivelse den 10 mars 1911 närmast torde avsett.

I anslutning till vad sålunda anförts, kommer jag därför att i sammanhang
med andra ändringar av kommunalförfattningarna framlägga
förslag till ändring av § 77 i kommunalförordningen för landet och
§ 78 i förordningen om kommunalstyrelse för stad.

Järnte de ändringar i de kommunala författningarna, som jag med
hänsyn till det av mig här ovan anförda har för avsikt föreslå, anser
jag mig i detta sammanhang böra framlägga förslag till ytterligare

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

149

vissa ändringar i och tillägg till bestämmelser i dessa författningar,
som synas mig icke längre motsvara tidsförhållandena eller eljest vara
ändamålsenliga.

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om
kommunaistyrelse på landet

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar

och beslut.

Den i § 43 av förordningen om kommunalstyrelse på landet upptagna
bestämmelse om rätt för kyrkoherden eller den, hans ställe företräder,
att deltaga i kommunalnämndens förhandlingar och beslut kräver
enligt min mening omarbetning.

I fråga om grunden för denna bestämmelse anförde den kommitté,
som avgivit betänkande och förslag till de nu gällande kommunalförordningarna,
med framhållande av att fattigvården utgjorde en av kommunalnämndens
uppgifter, att det vore särskilt med avseende på prästens,
i följd av hans ämbete och såsom kyrkoböckernas handhavare, ägande
närmare kännedom om de familjer och personer, där fattigdomen företrädesvis
vore hemmastadd, som kommitterade föreslagit, att kyrkoherden
eller den hans ställe företräder borde vara berättigad, ehuru
ej förpliktad, att i kommunalnämndens förhandlingar och beslut
taga del.

I förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 har ock i
10 § 3 stycket intagits stadgande om rätt för kyrkoherden eller den,
hans ställe företräder, att deltaga i de inom pastoratet för fattigvårds
handhafvande utsedda styrelsers förhandlingar och beslut.

Sedan fråga om upphävande af kyrkoherdes rättighet att deltaga
i kommunalnämndens förhandlingar och beslut vid 1868 års riksdag
väckts, men, efter avstyrkande av lagutskottet, av Riksdagen avslagits,
väcktes frågan ånyo vid 1911 års riksdag genom eu inom andra kammaren
framställd motion, däri hemställdes, att Riksdagen ville för sin
del besluta, att § 43 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
måtte ur förordningen utgå.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,
hemställde, att densamma ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Till stöd för denna sin hemställan yttrade konstitutionsut -

1868: Motion
A. K. nr .174
av br Olausson.

1911: Motion
A. K. nr 127
av hr Bosson.

1911: Konstitutionsutskottets
ut*
låtande nr 8.

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Pvoposition N:r 185.

skottet, efter anförande av vad ovannämnda kommitté åberopat såsom
motiv till ifrågavarande bestämmelse:

»Den förnämsta grunden för stadgandet i § 43 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet synes med de anförda motiven ur kommunalkommitténs
betänkande vara klar. Visserligen har kyrkoherde
genom ifrågavarande bestämmelse rätt att deltaga i samtliga kommunalnämndens
förhandlingar och beslut och sålunda har lagrummet fått en
vidsträcktare innebörd, än vad som erfordrades för det syftemål, som
närmast låg till grund för berörda stadgande. Men efter vad utskottet
erfarit, har ej någon olägenhet härav försports, som kan föranleda någon
inskränkning i denna kyrkoherdes rätt.

Enligt utskottets mening föreligga, utöver det nu anförda, även
andra skäl för kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds förhandlingar
och beslut.

Genom lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902 har kommunalnämnd,
där icke särskild hälsovårdsnämnd eller fosterbarnsnämnd finnes,
fått sig uppdraget att övervaka fosterbarnsvården i kommunen. Den
kännedom, som kyrkoherde har om de personella förhållandena inom
kommunen, synes utskottet genom hans rätt att deltaga i kommunalnämnds
förhandlingar och beslut komma fosterbarnsvården till godo
och utgör ett ytterligare skäl för det ifrågavarande stadgandet i § 43
i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

I § 38 av sistnämnda förordning stadgas bland annat, att kommunalnämnden
har att handhava och tillämpa de av kommunen beslutade,
vederbörligen fastställda stadgar rörande sedlighet, säkerhet, sundhet
och ordning inom kommunen. På grund av att, särskilt i förstnämnda
afseende, de kyrkliga och borgerliga förhållandena så nära beröra
varandra, att någon bestämd gräns näppeligen dem emellan kan
dragas, och med hänsyn till kyrkoherdes ställning i allmänhet, synes
det utskottet lämpligt, att kyrkoherdes rätt till deltagande i kommunalnämnds
förhandlingar och beslut bibehålies.

I den motivering, som motionären fogat till sitt förslag, finner utskottet
inga sakliga skäl vara anförda av beskaffenhet att föranleda
upphävande av eller inskränkning i de kyrkoherden eller den, hans
ställe företräder, i § 43 medgivna befogenheter.»

I en vid utlåtandet fogad reservation yrkade åtskilliga ledamöter
av utskottet, att Riksdagen för sin del måtte besluta följande ändrade
lydelse av ifrågavarande paragraf: Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder,
är berättigad att i sådana ärenden, som angå fattigvård eller
åtgärder för sedlighet inom kommunen, deltaga i kommunalnämndens
överläggningar och beslut.

151

Kimgl. Maj:ts Nåd: Proposition Nr 185.

1 iH stöd lör sitt yrkande anförde dessa reservanter:

))Den bestämmelse om kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämndens
förhandlingar och beslut, vars upphävande motionären föreslår,
tillkom närmast för att bereda honom plats vid behandlingen av
ett visst slags ärenden, för vilka han på grund av sitt ämbete borde
vara särskilt skickad, nämligen fattigvårdsärenden. Detta framgår av den
motivering föi sagda bestämmelse, som anföres av den för kommunalförfattningarnas
utarbetande tillsatta kommittén.))

Reservanterna yttrade vidare:

»Formuleringen av § 43 blev emellertid sådan, att kyrkoherden
fick rätt att deltaga i alla kommunalnämndens förhandlingar och beslut,
alltså ej endast i dem, som rörde fattigvården. Sannolikt berodde detta
därpå, att före kommunalförfattningarnas tillkomst kyrkoherden varit
själfskri ven ordförande i sockenstämman, som behandlade socknens allmänna
angelägenheter, och att man ville giva honom någon ersättningför
denna ställning.

De skäl, som förutnämnda kommitté på sin tid anförde för kyrkoheidens
rätt att deltaga i fattigvårdsärendenas handläggning inom kommunalnämnden,
finna vi i huvudsak ännu giltiga. Vi kunna alltså icke
ansluta oss till motionärens mening, att § 43 skulle helt och hållet upphävas.

Ett annat område, där kyrkoherdens och hans ställföreträdares
självskrivenhet i kommunalnämnden synes vara fullt motiverad, uto-öra
de ärenden, som i förordningens § 38 hänföras under tillämpningen av
kommunens stadgar rörande ^sedlighet’. Hithörande åtgärder stå uppen.
årligen i nära samband med prästens ämbetsuppgift, och enligt § 22
i förordningen om kyrkostämma tillhör dessutom ''sedernas vårdande’
även kyrkorådets uppgift.

■ r. . ^arem°f anse vi ingen anledning förefinnas att numera bibehålla
inäga varande rätt för kyrkoherden rörande kommunalnämndens verksamhet
i (ifrigt. En sådan rätt, så oinskränkt som den formulerats i
§ 43, strider mot principerna för kommunens självstyrelse. Kyrkoherdes
och hans ställföreträdares självskrivna plats i kommunalnämnden
torde lämpligen kunna inskränkas till behandlingen av de ovan anförda
angelägenheter, för vilka det prästerliga ämbetet kan anses medföra
särskild sakkunskap.»

Konstitutionsutskottets avstyrkande hemställan bifölls av första
cammaren, hvaremot andra kammaren antog ofvannämnda reservationsvis
framburna ändringsförslag.

152

Departe

uients cliefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Utan tvivel är kyrkoherdes rätt att icke på grund av val utan på
grund av sin ställning såsom ämbetsman deltaga i] kommunalnämndens
överläggningar och beslut eu avvikelse från den våra kommunalförfattningar
eljest genomgående principen om kommunal självstyrelse.
Den i § 43 givna bestämmelse torde därför enligt min mening icke böra
bibehållas oförändrad. Men å andra sidan anser jag, i likhet med ovannämnda
reservanter, kyrkoherdes rätt till säte och stämma i kommunalnämnden
icke böra helt och hållet avskaffas. Det kan nämligen icke
förnekas, att i fråga om vissa kommunalnämnden åliggande ärenden
kyrkoherdens deltagande i nämndens överläggningar och beslut måste
anses önskvärt med hänsyn till den personliga kännedom om kommunens
medlemmar, som han på grund av sin ämbetsställning får antagas
äga. Till dessa ärenden höra de, som angå fattigvård och fosterbarnsvård.
Det skulle på åtskilliga ställen icke lända till fattigvårdens och
barnavårdens fromma, om kyrkoherden berövades den möjlighet till direkt
ingripande, som han äger genom sin rätt att i kommunalnämnden deltaga
i sådana ärendens avgörande. Med hänsyn till kyrkoherdes ämbetsuppgifter
och ställning som ordförande i kyrkorådet, vilket ju äger,
bland annat, att i avseende på vad till sedernas vård hör vaka över
efterlevnaden av därom gällande stadganden, torde det vara lämpligt,
att kyrkoherden tilldelas säte och stämma i kommunalnämnden, da
densamma fullgör nämnden åliggande uppgifter i fråga om sedligheten.
Jag anser mig därför böra föreslå, att § 43 i kommunalförordningen
för landet måtte erhålla den lydelse, som enligt vad ovan nämnts, vid
1911 års riksdag gillats av andra kammaren, allenast med den jämkning,
som må föranledas därav, att till förekommande av tvivelsmål
om lagrummets innebörd bland de ärenden, i vilkas handläggning kyrkoherden
äger deltaga, särskilt må upptagas de som angå barnavård. Härigenom
skulle kyrkoherde bibehållas vid rätt att deltaga i kommunalnämndens
överläggningar och beslut i den omfattning, att det av lagstiftarna
med gällande bestämmelse avsedda syfte fortfarande skulle vinnas.

Med hänsyn till det anförda har jag utarbetat förslag till ändrad
lydelse av § 43 i förordningen om kommunalstyrelse å landet, vilket
förslag av mig framdeles anmäles.

153

Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

B. Gottgöreise åt ordförande i kommunalnämnd.

Jämlikt bestämmelserna i § 51 av förordningen om kommunalstyrelse
på landet skall ordföranden i kommunalnämnden fullgöra honom
åliggande göromål utan annan ersättning än den gottgöreise för skrivmaterialier,
postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp, som av kommunalstämman
anslås.

Med anledning av en inom andra kammaren väckt motion har
Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 maj 1911, nr 141, anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och under vilka
villkor det kunde medgivas kommuner å landet att åt ordförande i
kommunalnämnden anslå särskild gottgöreise för med uppdraget förenat
besvär samt för kostnader jämväl i andra fall än de i § 51 av förordningen
om kommunalstyrelse på landet omförmälda, samt till Riksdagen
inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande tillstyrkt det väckta
skrivelseförslaget, har till stöd därför, efter åberopande av vissa från
statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter, yttrat, bland annat:

»Av vad utskottet anfört, torde framgå, både att kommunalnämndsordförandens
arbetsbörda numera på åtskilliga ställen är av den omfattande
beskaffenhet, att samhället ej skäligen kan utan särskild ersättning
kräva dylikt arbete av någon medborgare, och att stadgandet i
§51 av förordningen om kommunalstyrelse på landet på grund av detta
förhållande i ett stort antal kommuner tillämpas antingen så, att anslaget
till skrivmaterialier m. m. också innebär ersättning för med uppdraget
förenade besvär, eller så, att ersättningen till kommunalnämndsordföranden
uppfattas såsom väsentligen utgörande lön eller arvode.
Efter utskottets mening är därför en ändring av § 51 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet av behovet påkallad.

För lösande av denna i flera hänseenden betydelsefulla fråga, synas
erbjuda sig två olika sätt att gå tillväga, nämligen antingen att medgiva
kommun rätt att under vissa förhållanden tillerkänna kommunalnämndsordförande
ersättning för med uppdraget förenade besvär, eller
att överflytta kommunalnämndsordförandens nuvarande arbetsbörda på
en särskild kommunal tjänsteman. Denna senare utväg torde i viss
utsträckning hava använts i stadskommunerna, då på grund av samhällets
utveckling och stegrade krav särskilda kommunala funktioner
Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 186 höft. 20

1911: Motion
A. K. nr 185
av hr Berggren
och Riksdagens
skrivelse
nr 141.

1911: Konstitutionsutskottets
uti.
nr 27.

154 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

överlämnats till avlönade kommunala tjänstemän, vilka under de kommunala
förtroendemännens överinseende hava att fullgöra det mera tidsödande
och i tekniskt avseende krävande av det kommunala arbetet.
Denna lösning av det föreliggande spörsmålet synes emellertid utskottet
i flera hänseenden vara otillfredsställande för landskommunerna. Efter
utskottets mening bör det nämligen lämnas kommunerna full frihet att
besluta, huruvida de böra inrätta kommunala tjänstebefattningar och på
dem överflytta någon del av kommunalnämndsordförandens göromål,,
eller huruvida de böra bibehålla kommunalnämndsordförandeinstitutionen
i dess nuvarande omfattning. Det förefaller därjämte utskottet, att eu
särskild föreskrift i förordningen om kommunalstyrelse på landet om
inrättande av en avlönad kommunal tjänstebefattning skulle med hänsyn
till ett stort antal kommuner av mindre omfattning ej vara välbetänkt,
då de göromål, som åligga kommunalnämndsordföranden inom dessa
kommuner, visserligen äro för små för att påkalla någon särskild tjänsteman,
men å andra sidan för stora för att man av en förtroendeman
skulle kunna kräva arbete utan särskild ersättning.

Utskottet har därför stannat vid den meningen, att kommunen bör
hava rätt att under vissa förhållanden och på vissa villkor tillerkänna
kommunalnämndsordföranden ersättning för med uppdraget förenade
besvär samt att därutöver särskilt gottgöra honom för de med uppdraget
förenade direkta kostnaderna och sålunda även för sådana, som
ej omnämnas i § 51 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Utskottet anser i likhet med motionären, att dessa spörsmål på grund
av deras omfattning och betydelse lämpligast utredas genom Kungl.
Maj:ts försorg.

Då efter utskottets mening ersättning åt kommunalnämndsordförande
icke bör beredas i andra fall, än då ordförandens göromål äro
av sådan omfattning, att arbete utan ersättning skäligen ej kan krävas,
torde böra genom den avsedda undersökningen utrönas, först under
vilka villkor kommun överhuvud bör kunna anslå ersättning åt ordförande,
och vidare, under förutsättning att arvode beviljas, viss begränsning''
av storleken av detsamma. Det torde kunna ifrågasättas,
huruvida icke kommunernas folkmängd och storlek kunna anses vara
en lämplig utgångspunkt vid avgörandet av dessa frågor. Åtminstone
synes det framgå av den av statistiska centralbyrån föranstaltade undersökningen,
som om de nuvarande ersättningsbeloppens storlek i viss
grad svarade mot kommunernas folkmängdstal, om man beräknar beloppen
och folkmängden i medeltal per kommun inom de särskilda länen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185. 155

Sammanställningen ådagalägger, att de högre ersättningsbeloppen
förekomma inom län, vilkas kommuner i medeltal hava en stor befolkning,
och de lägre ersättningsbeloppen i län, där kommuner i medeltal
hava eu liten befolkning.

Slutligen torde också i ett eventuellt lagförslag betryggande garantier
böra uppställas till förekommande av missbruk av den rätt till
ersättning, som kan komma att medgivas, och bör i samband därmed
jämväl den rätt till gottgörelse för med uppdraget förenade direkta
kostnader, som redan nu är stadgad eller därutöver kan komma att
beviljas, noga begränsas, så att icke missbruk av denna gottgörelse
kommer att äga rum, såsom nu understundom torde vara fallet.»

Med anledning av Riksdagens berörda skrivelse uppdrogs åt statistiska
centralbyrån att från ordförandena i samtliga kommunal- och
municipal- (eller köpings-) nämnder infordra uppgifter rörande beloppet
å det eller de anslag, som kommunal- eller municipal- (eller köpings-)
stämman för år 1910 beviljat ordföranden i nämnden. Tillika anbefalldes
statistiska centralbyrån att utarbeta en sammanfattning av de inkomna
uppgifterna och verkställa utredning angående de särskilda anslagsbeloppens
förhållande dels till kommunernas, municipalsamhällenas
och köpingarnas folkmängd, dels ock till kommunernas finanser och
storlek.

Statistiska centralbyrån infordrade härefter uppgifter:

rörande beloppet av det eller (därest särskilda anslag beviljats ordföranden
till lön eller arvode; gottgörelse för skrifmaterialier, postporto
samt skrivare- och räkenskapshjälp; gottgörelse för andra ordförandens
direkta kostnader eller annat ändamål) de särskilda anslag, som kommunal-
eller municipal- (eller köpings-) stämman för år 1910 beviljat
till ordföranden i kommunal- eller municipal- (eller köpings-) nämnden;

därest befattningen såsom ordförande i nämnden varit förenad med
befattning såsom ordförande i stämman eller i särskild fattigvårdsstyrelse,
huru stort belopp av varje särskilt anslag, som kunde i sådant
fall anses hava utgått till ordföranden i hans egenskap av ordförande
i nämnden;

därest icke särskilda anslag beviljats till a) lön eller arvode för
ordförandens i nämnden med uppdraget förenade besvär, b) gottgörelse
för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp och
c) gottgörelse för andra ordförandens direkta kostnader, huru stor del
av de beviljade anslagen kunde i så fall beräknas hava avsetts för vart
och ett av de under a), b) och c) nämnda ändamålen; samt

Infordrad statistisk
utredning.

156

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Statistiska

centralbyråns

utlåtande.

rörande det antal arbetstimmar, som under 1910 ungefärligen kunde
anses hava tagits i anspråk för ordförandens i nämnden göromål.

Sedan de infordrade uppgifterna inkommit till statistiska centralbyrån
och den begärda bearbetningen därav verkställts, har statistiska
centralbyrån jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämnat dels en
sammanfattning av de inkomna uppgifterna, fördelad i tre tabeller, upptagande,
tabell 1 anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommuner
med undantag av köpingar, tabell 2 anslag till kommunalnämndens
ordförande i köpingar, som bilda egna kommuner, och tabell
3 anslag till köpings- eller municipalnämndens ordförande i köpingar,
som icke bilda egna kommuner, samt i municipalsamhällen, dels ock en
utredning angående anslagens i landskommunerna förhållande till dessas
inkomster och storlek. För denna utredning hava landskommunerna
fördelats i tre grupper, grupp I, omfattande de kommuner, i vilka
anslagen till nämndens ordförande tillika innefattat ersättning till honom
såsom ordförande i stämma eller särskild fattigvårdsstyrelse, men uppgift
saknas om, huru stor del av anslagen, som utgått till honom i
egenskap av nämndens ordförande, grupp 11, omfattande kommuner av
nyssberört slag, i vilka uppgifter om anslagens fördelning finnas, och
grupp III, omfattande de kommuner, i vilka de beviljade anslagen uteslutande
avsetts för nämndens ordförande såsom sådan. Utredningen
återfinnes i sju tabeller, dels tabellerna 4, 5 och 6, upptagande folkmängd,
inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter folkmängd, och avseende, tabell 4
grupp I, tabell 5 grupp II och tabell 6 grupp III, dels tabell 7, 8 och
9, upptagande folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens
ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten och
avseende, tabell 7 grupp I, tabell 8 grupp II, och tabell 9 grupp III,
dels ock tabell 10, upptagande anslagens till kommunalnämndens ordförande
i landskommunerna medelbelopp per 1,000 invånare och per
1,000 kronor kommunalinkomst.

I sitt utlåtande anför statistiska centralbyrån, bland annat:

De inkomna uppgifterna hade visat sig behäftade med mycket stora brister,
ofullständigheter och till och med rena felaktigheter. På grund af omständigheter,
som nedan vidare omförmäldes, kunde för öfrigt en fullt användbar utredning rörande
de ifrågavarande funktionärernas avlöning och ersättningar icke verkställas annat än
i sammanhang med eu utredning rörande kommunernas förvaltningskostnader i allmänhet.
Uti ifrågavarande ärende skulle uppgifter först och främst lämnas rörande
totala beloppet av de anslag, som beviljats till nämndens ordförande, sålunda oavsett

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

157

om anslagen utgått till nämndens ordförande uteslutande i denna egenskap eller jämväl
som ordförande i stämman eller i (särskild) fattigvårdsstyrelse. De därom lämnade
uppgifterna vore emellertid icke sinsemellan jämförliga. Uppenbart vore, att
beloppen i allmänhet skulle vara högre, där ordföranden i nämnden tillika varit ordförande
i stämma eller fattigvårdsstyrelse, än där han endast varit ordförande i nämnden.
Vidare framginge av de insända uppgifterna, att ersättningen till nämndens
ordförande ej sällan avsåg jämväl andra kommunala uppdrag än de nu nämnda; sålunda
kunde däri ingå ersättning till honom såsom ordförande i hälsovårdsnämnd,
uppbördsman för utskylderna till prästerskapets avlönande m. m. I ett stort antal
fall vore det uppgivna beloppet lägre än det verkliga, i det utgifter för blanketter,
postporto m. in. bestritts direkt av kommunalkassan och icke vore inbegripna i den
lämnade uppgiften. En annan omständighet, som inverkade störande vid en jämförelse,
vore, att i åtskilliga kommuner och samhällen funnes anställda avlönade kommunalkamrerare,
— kassörer eller — sekreterare, i vilket fall ingen eller mycket ringa
ersättning utgått till nämndens ordförande. Vidare skulle uppgift lämnas om huru
stor del av anslagens totala belopp, som utgått till nämndens ordförande såsom sådan.
I ett stort antal fall hade emellertid sådan uppgift icke avgivits, många ordförande
hade förklarat den önskade fördelningen vara omöjlig att utföra. Men även där uppgift
lämnats eller där anslagens huvudsumma uteslutande avsåge nämndens ordförande
såsom sådan, vore siffrorna ej jämförbara. Detta följde redan av vad ovan anförts
beträffande utgifterna för blanketter och postporto m. m. samt anställandet av avlönade
kommunala tjänstemän. Men därtill komme vidare, att i ett stort antal, säkerligen
flertalet, kommuner särskild fattigvårdsstyrelse icke funnes, utan kommunalnämnden
själv hade fattigvårdsärendena om händer. I en sådan kommun måste i
regel ersättningen till nämndens ordförande bliva proportionsvis högre än i en kommun,
där särskild fattigvårdsstyrelse funnes. Mycket ofta hade för övrigt de framställda
frågorna missförståtts av uppgiftslämnarne. Sålunda hade i ett stort antal
fall avdrag gjorts för den del av anslagen, som kunnat beräknas avse fattig vårdsgöromålen,
ehuru kommunalnämnden själv varit fattigvårdsstyrelse och avdrag sålunda
icke bort ske. Vanligen hade i sådant fall anslagen helt enkelt delats mitt itu. Anslagen
borde vidare fördelas i 1) lön eller arvode för ordförandens med uppdraget
förenade besvär; 2) gottgörelse för skrivmaterialier m. m.; samt 3) gottgörelse för
andra ordförandens direkta kostnader. I endast det mindre antalet fall hade dock
en verklig sådan fördelning utförts. Ofta hade sålunda det egentliga anslaget uppförts
såsom lön, medan på den rad, som avsetts för gottgörelse för skrivmaterialier
m. m. endast kostnaden för postporto o. d. upptagits. Vanligen hade dock hela anslaget
rubricerats såsom dylik gottgörelse. I flera fall har uppgiftslämnaren förklarat,
att detta skett, emedan kommunalförordningen förbjöde att lämna ordföranden ersättning
för hans besvär; en ordförande tillfogade, att på grund därav skrivmaterialier
ställde sig synnerligen dyra i hans kommun. Även om en sådan fördelning allestädes
hade utförts så samvetsgrant som möjligt, skulle för övrigt siffrorna icke blivit jämförbara,
då fördelningen i lön o. dyl. samt gottgörelse för skrivmaterialier in. m. blivit
uteslutande beroende på om ordföranden själv utfört skriv- och rijkenskapsarbetet
eller därtill använt avlönade biträden. En ordförande förklarade också i sin uppgift,
att anslaget visserligen varit avsett till skrivbiträde, men då han själv utfört alla
skrivgöromål, hade det kommit honom till godo såsom arvode. Slutligen skulle uppgift
lämnas om det antal arbetstimmar per år, som finge anses hava tagits i anspråk
för ordförandens göromål. I ett mycket stort antal fall hade uppgiftslämnaren förklarat
en sådan uppgift omöjlig att avgiva, men även där uppgift lämnats vore den

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5.

tydligen mycket ofta ganska godtycklig för att icke säga rent osannolik. Vad ovan
i fråga om anslagens belopp yttrats rörande siffrornas jämförbarhet kunde för övrigt
tillämpas även på uppgifterna om använd arbetstid. Några slutsatser syntes därför
icke kunna dragas av dessa uppgifter. Beträffande själva behovet av en blivande
lagstiftning i ämnet, så intygades detta livligt av ett stort antal ordförande i särskilda
yttranden, som de bifogat sina uppgifter. Åtskilliga förklarade, att det sannolikt
inom kort torde bliva omöjligt att finna någon person, som ville åtaga sig det
otacksamma uppdraget såsom nämndens ordförande, därest icke hans arbete ersattes
bättre än hittills. I ett och annat fall hade emellertid av vederbörande uppgiftslämnare
yttrats, att kommunens eller samhällets fattigdom utgjorde hinder för att
ordförandens arbete skulle kunna tillbörligen ersättas. Tvenne kommunalnämndsordförande,
en i Södermanlands och en i Värmlands län, hade ställt sig på en principiellt
annan ståndpunkt än alla övriga, som yttrat sig i frågan, i det de ansett, att
ordförandeuppdraget fortfarande borde vara oavlönat. Beträffande den i tabellerna
4—10 upptagna utredningen anmärkte statistiska centralbyrån, att det kunnat ifrågasättas,
huruvida en sammanställning av ifrågavarande anslag med kommunernas
finanser bort göras med utgifterna eller med inkomsterna, samt att centralbyrån valt
de senare, emedan dessa vore mindre fluktuerande än de de förra; bland inkomsterna
vore nämligen icke inräknade upptagna lån. Att för en eller annan kommun även
inkomsterna på grund av donationer m. m. kunde vara abnormt hög och sålunda
giva en oriktig bild av kommunens finansiella bärkraft, hade icke kunnat undvikas,
då uträknande av inkomstmedeltal för ett flertal år icke kunnat äga rum. Vid upprättande
av dessa tabeller hade av ovan angivna skäl ingen hänsyn tagits till anslagens
fördelning i lön eller arvode, gottgörelse för skrivmaterialier m. in. samt gottgörelse
för andra ordförandens direkta kostnader.

Ett framläggande av den gjorda sammanfattningen, vilken upptager
ett sammandrag av samtliga inkomna uppgifter och således är mycket
vidlyftig, anser jag desto mindre kunna ifrågakomma, som densamma
såsom statistiska centralbyrån framhållit på grund av primäruppgifternas
beskaffenhet icke är synnerligen vägledande. Jag vill endast
anmärka, att i fråga om 982 av rikets kommuner ett mellan 5 och
2,000 kronor växlande belopp av den till nämndens ordförande anslagna
gottgörelse uppgivits utgöra honom tillkommande arvode, att det
i detta hänseende uppgivna belopp icke uppgår till 100 kronor i 480
kommuner, uppgår till 100 men icke till 200 kronor i 283 kommuner,
uppgår till 200 men icke till 500 kronor i 173 kommuner, uppgår till
500 men icke till 1,000 kronor i 37 kommuner, uppgår till och överstiger
1,000 kronor i 9 kommuner. I fråga om använd arbetstid variera
uppgifterna mellan 10 och 3,120 timmar. Den använda arbetstiden
har uppgivits understiga 100 timmar i 312 kommuner, uppgå till
100 men icke till 200 timmar i 435 kommuner, uppgå till 200 men icke
till 300 timmar i 345 kommuner, uppgå till 300 men icke till 500
timmar i 521 kommuner, uppgå till 500 men icke till 1,000 timmar i

159

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

477 kommuner, uppgå till 1,000 men icke till 2,000 timmar i 175 kommuner,
uppgå till 2,000 men icke till 3,000 timmar i 29 kommuner
samt uppgå till och överstiga 3,000 timmar i 3 kommuner. I fråga om
primäruppgifternas tillförlitlighet och jämförbarhet i dessa hänseenden
påpekas emellertid, vad statistiska centralbyrån härutinnan anfört.

Beträffande den gjorda sammanställningen mellan ifrågavarande
anslag och kommunernas folkmängd och inkomster hänvisar jag till
tabellerna 4 — 10, som återfinnas å bilaga IV.

De kommunalnämnden enligt § 38 i förordningen om kommunalstyrelse.
på landet åliggande uppgifter medförde redan vid tiden för
förordningens tillkomst en ej ringa arbetsbörda. Denna arbetsbörda
har emellertid sedermera i hög grad ökats både genom kommunernas
egen utveckling och därigenom, att kommunalnämnden — såsom 1911
års konstitutionsutskott närmare angivit — genom åtskilliga författningar
fått området för sin verksamhet väsentligen utvidgat. Jag erinrar
i detta hänseende endast om de senare årens lagstiftning på det social
området. Särskilt i kommuner med stor folkmängd och med industriella
anläggningar torde kommunalnämndens arbetsbörda numera
vara synnerligen betydande och understundom motsvara den, som åligger
de verkställande kommunala myndigheterna i mindre städer.

Den å kommunalnämnden vilande arbetsbördan drabbar främst densammas
ordförande. Förutom att han är pliktig att vid nämndens sammanträden
föra protokoll eller vara för dess ordentliga förande ansvarig,
ombesörja all skriftväxling, emottaga till nämnden ställda skrivelser
och framställningar, ansvara för räkenskapernas ordentliga förande och
vårda nämndens handlingar samt över dem hålla register, har han att
i sin egenskap av ordiörande sätta sig in i nämnden åliggande ärenden
samt att övervaka, att den verkställighet, som ankommer på nämnden,
sker. Uppenbart är därför, att den ökning av kommunalnämndens arbetsuppgifter,
som under årens lopp ägt rum, medfört eu avsevärd stegring
av ordförandens arbetsbörda.

Till följd av denna ökning av den kommunalnämndens ordförande
åliggande arbetsbördan har det ej sällan visat sig vara förenat med
svårighet att finna för uppdraget lämpade personer, som äro villiga att
utan ersättning åtaga sig detsamma, och i allt större utsträckning har
ett verkligt behov att på något sätt bereda ordföranden i kommunalnämnden
ersättning för besvär och tidspillan yppat sig. Enligt min
mening måste detta behov tillgodoses. Betänkligheter hava visserligen
framhållits mot ett frångående av den i våra kommunalförfattningar
uttryckta principen, att kommunala förtroendeuppdrag skola vara o a v -

Departe ments chefen.

160

Kungl. Maj.is Nåd. Fr oposition Nr 1S5.

lönade, och uppenbart är, att det icke utan vidare kan fastslås, att
innehavare av dylika uppdrag'' böi’a få ersättning. En sådan grundsats
skulle leda till ett betungande av kommunernas ekonomi, som icke vore
tillrådligt. Jag anser ock, att kommunerna hava rätt att i regel av
sina medlemmar kräva, att de utan ersättning verka för de kommunala
uppgifternas fyllande. Men om ett kommunalt uppdrag på grund av
kommunens utveckling och förhållandena i övrigt medför en sådan arbetsbörda,
att uppdraget förutsätter en verkligt avsevärd uppoffring av
tid och arbete, kan kommunen ej skäligen av den, som åtager sig uppdraget,
kräva, att han skall fullgöra detsamma utan all ersättning. Såsom
jag ovan framhållit, vila de kommunala göromålen främst på kommunalnämndens
ordförande och medföra ofta för honom mycken tidsspillan
och ett betungande arbete. Då jag vidare i likhet med konstitutionsutskottet
anser, att det bör lämnas kommunerna full frihet besluta,
huruvida aflönade kommunala tjänstebefattningar böra inrättas eller ej,
och sålunda föreskrift om överflyttande av någon del av kommunalnämndsordförandens
göromål å särskild kommunal tjänsteman enligt
min mening ej bör ifrågasättas, anser jag, att den gällande principen,
att kommunala förtroendeuppdrag böra vara oavlönade, icke kan upprätthållas
i fråga om uppdraget att vara ordförande i kommunalnämnd.
Ett ytterligare skäl härför är den fortskridande demokratiseringen å det
kommunala området. Man måste nämligen tillse, att man ej genom att
upprätthålla kravet därpå, att detta uppdrag skall vara oavlönat, begränsar
kommunens röstberättigade medlemmars valrätt till ett relativt
fåtal, som med hänsyn till förmögenhet och övriga personliga förhållanden
äro i stånd att utan ersättning åtaga sig uppdraget, och därmed
måhända avskär dem från möjligheten att för detsamma erhålla den person,
som de främst velat hedra med sitt förtroende. Genom att strängt
upprätthålla kravet därpå, att detta uppdrag skall vara oavlönat, skulle
man sålunda kunna komma att beröva det karaktären av verkligt förtroendeuppdrag.

För bedömande av frågan, om särskild ersättning för arbete och
tidspillan må i en kommun medgivas kommunalnämndens ordförande
samt, därest ersättning bör utgå, beloppet av denna ersättning, böra
två synpunkter vara avgörande, dels den arbetsbörda, som i kommunen
vilar på nämndens ordförande, dels ock kommunens ekonomiska bärkraft.

Såsom ovan framhållits är ordförandens i kommunalnämnden arbetsbörda
främst beroende av de kommunala göromålens omfattning, i
vilket hänseende naturligen stor olikhet råder i de särskilda kommunerna.
Härutinnan torde visserligen dessas folkmängd i regel vara en

Kung!. Maj:ts Nåd Proposition Nr 185.

161

ungefärlig mätare. Men även andra förhållanden spela in, såsom kommunens
utsträckning, befolkningens fördelning inom densamma,'' befolkningens
ekonomiska ställning och rörlighet, inom kommunen drivna
näringar o. s. v.

Ordförandens arbetsbörda är vidare beroende av den uppdelning
av de kommunala göromålen, som inom de olika kommunerna må äga
rum. I kommuner, där särskild fångvårdsstyrelse och hälsovårdsnämnd
finnas, överflyttas å dessa en väsentlig del av de kommunala göromålen,
varigenom kommunalnämndsordförandens arbetsbörda avsevärt minskas.
Finnas därjämte i kommunerna anställda avlönade kommunaltjänstemän,
kan understundom ordförandens uppgift i det närmaste inskränka sig
till att leda förhandlingarna vid nämndens sammanträden.

Förutom hänsynen till den arbetsbörda, som må vila på ordföranden,
måste vid bestämmandet av ersättningen för hans uppdrag afseende
jämväl fästas vid kommunens ekonomiska bärkraft. Att icke i
detta hänseende kommunernas inkomster är eu tillförlitlig mätare, är
uppenbart, utan måste vid bedömandet härav hänsyn tagas jämväl till
kommunernas övriga tillgångar, skulder, utgifter, inom kommunen befintliga
skatteobjekt m. m.

Att genom föreskrifter i lagstiftningsväg ställa kommunernas rätt
att avlöna kommunalnämndens ordförande i beroende av samtliga de
synpunkter, som enligt vad ovan utvecklats böra vid frågans bedömande
beaktas, är enligt min mening icke möjligt. Jag anser därför, att
annan utväg här ej står till buds, än att det överlämnas till kommunerna
själva att bestämma, huruvida till ordföranden i kommunalnämnden
skall utgå ersättning för uppdraget ävensom storleken av denna
ersättning. Kommunens medlemmar måste antagas äga kännedom om
samtliga de omständigheter, som böra vid frågans bedömande beaktas,
och böra därför vara i stånd att träffa ett riktigt avgörande. Då jag
naturligen ej vill förneka, att det kan tänkas, att missbruk av denna
avlöningsrätt skulle kunna förekomma, måste emellertid ett korrektiv
häremot utfinnas. Jag tror dock icke, att ett sådant kan vinnas genom ett
reglerande medelst detalj föreskrifter av denna avlöningsrätt, en reglering,
som knappast torde vara möjlig att verkställa på ett fullt tydligt och
för de växlande förhållandena i olika kommuner lämpligt sätt. Om
kommunernas beslut, på sätt nedan närmare angives, underställas
Konungens befall ningshavandes godkännande, torde vinnas en skälig
garanti mot missbruk.

Då en kommunalnämndsordförande emellertid torde få vidkännas
direkta utgifter, som icke kunna hänföras till de i § 51 för närvarande
angivna, synes billigheten fordra, att han tillerkännes gottgörelse för

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 136 käft. 21

162

Ktrngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

alla de med uppdragets fullgörande förenade utgifter. Huruvida, då
kommunen anser arvode böra utgå till kommunalnämndens ordförande,
lämpligen särskilda belopp böra anslås dels till sådan! arvode dels ock
till gottgörelse för ovannämnda kostnader eller endast ett belopp bör
anslås, innefattande såväl arvode som kostnadsersättning, är en praktisk
fråga, vilken jag ej anser nödigt att i lagstiftningsväg reglera, utan
bör det stå vederbörande kommun öppet att i detta hänseende förfara
på sätt densamma finner för gott.

Den Konungens befallningshavande tillkommande prövningsrätten
synes därför böra omfatta av kommunen beslutat anslag såväl till arvode
som kostnadsersättning. För att Konungens befallningshavandes prövningsrätt
icke måtte bli allenast eller övervägande av formell natur,
torde böra i lagen inflyta bestämmelser, varigenom Konungens befallningshavande
blir i tillfälle att reelt pröva en underställningsfråga av
förevarande art. Jag anser därför nödigt, att en bestämmelse i § 51 i
kommunalförordningen för landet införes i syfte, att vid fråga om
ersättning till kommunalnämndens ordförande hänsyn skall tagas ej
mindre till den vederbörande kommunalnämndsordförande åliggande
arbetsbördan och de kostnader, som kunna antagas vara förenade med
uppdraget, utan även till de särskilda kommunernas ekonomiska bärkraft.

Vad jag här ovan anfört om de kommunala göromål ens ökning i
landskommunerna under senare årtionden och det därav föranledda behovet
att bereda den kommunala förtroendeman, å vilken desamma
främst vila, ersättning för hans besvär och tidsspillan, gäller jämväl och
det understundom i lika hög grad såväl om köpingar, som bilda egna kommuner,
som om municipalsamhällen och köpingar, som icke utgöra egna
kommuner. Dessa samhällen utmärkas också ofta av en livlig kommunal
utveckling. De av mig för landskommunernas del föreslagna bestämmelser
bliva emellertid på grund av stadgandena i §§ 79 och 80 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet utan vidare gällande även
för nämnda samhällen, i fråga om vilka särskilda bestämmelser i detta
hänseende sålunda ej torde vara av nöden.

På grund av vad sålunda förekommit och anförts har jag uppgjort
förslag till ändring av §§ 51 och 74 i kommunalförfattningen för landet,
vilket förslag jag i sammanhang med andra ändringar av nämnda författning
anmäler.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

163

C. Rätt för kommun att antaga ör

Den städerna åliggande vården om brandväsendet liandhaves enligt
bestämmelser i brandstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 och
städernas i överensstämmelse därmed upprättade brandordningar. Brandordning
antages av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna
rådstugan och underställes Konungens befallningshavande.
Brandordning skall innehålla föreskrifter i vissa, i 3 § brandstadgan
angivna hänseenden. Enligt 20 § brandstadgan skall vad i densamma
är föreskrivet om stad i tillämpliga delar gälla även för köping; så ock
för hamn, fiskeläge och annat ställe med större sammanträngd befolkning,
då sådant av omständigheterna påkallas och Konungens befallningshavande,
efter vederbörandes hörande, därom förordnar genom beslut,
som skall underställas Kung! Maj:ts prövning. I övrigt saknas
för landsbygden alla föreskrifter angående vård om brandväsendet.

I en till Kungl. Maj:t den 11 februari 1910 ingiven skrivelse har
styrelsen för skånska brandkårsförbundet huvudsakligen anfört:

Saknaden av en brandstadga för landsbygden hade sedan långa tider tillbaka,
framför allt i Skåne, den tätast bebyggda provinsen, gjort sig på flerahanda sätt
kännbar, då det för befolkningen gällt att på ett nöjaktigt sätt ordna de förhållanden,
som berörde dels skyddet mot eldfara, dels eldsläckningsväsendet.

I synnerhet hade bristen på några allmängiltiga föreskrifter rörande brandsyn
gjort sig gällande, och ofantliga vore de värden, som onödigtvis ginge till spillo enbart
på grund av saknaden av den nödvändiga kontroll, som bestode därnti, att alla fastigheter
i en tätt befolkad landsbygd, likaväl som i städerna, till eldsäkerhetens fromma
underkastades en sakkunnig syn en gång om året. Visserligen innehölle i allmänhet
reglementena för de ömsesidiga brandstodsföreningarna, att brandsyner skulle årligen
utföras av några delägare i föreningen inom de i densamma försäkrade fastigheter,
men då det, åtminstone i Skåne, inträffade, att, särskilt i fabriks- och stationssamhällen,
fastigheter vore försäkrade i aktiebolag, som icke kunde ålägga sina försäkringstagare
effektiv brandsyn, så kunde det i ett samhälle inträffa, att, under det
en del fastigheter av sin brandstodsförening vore underkastade en kontroll, som dock
även den oftast vore bristfällig, sä vore andra därifrån alldeles befriade och således,
från eldsäkerhetssynpunkt sett, en fara för hela samhället. Brandsynerna å Skånes
tätt bebyggda landsbygd bleve sålunda mer eller mindre gagnlösa, även om de förrättades
omsorgsfullt, vilket nu ofta icke vore fallet. Enda hjälpen torde vara, att
varenda fastighet årligen besiktigades och detta av kompetenta brandsyningsmän, utsedda
av någon kommunal myndighet.

Att få ordnade eldsläckningsförhållanden till stånd på landsbygden försvårades
likaledes i hög grad därav, att det saknades föreskrifter om brandväsendet för denna,
i vilket hänseende vi i jämförelse med andra kulturländer stode långt efter vår tid.
Otaliga voro också de eldsvådor och stora de nationalekonomiska förluster, som därav
bleve en följd. Lantbefolkningen, i vars givna intresse det vore att vara rustad mot elden,

Styrelsens för
skånskabrandkårsförbundet
framställning
den 11
februari 1910.

1(54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Länsstyrelsens
i Malmöhus
län utlåtande.

gjorde nog på sina ställen ansatser till att ordna sitt brandväsen, men i saknad av
nödiga lagstadganden vore det svårt att hålla intresset vid makt, vid andra tillfällen
än då eldsolycka hemsökt dem.

Enligt lämnat uppdrag vid förbundets årsmöte anhölle därför styrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke de antydda svåra missförhållandena
med det allra snaraste skulle kunna avhjälpas genom utarbetande av en brandstadga
för landsbygden.

Med anledning- av denna skrivelse infordrades yttrande från länsstyrelsen
i Malmöhus län, som jämte eget utlåtande överlämnat ett protokoll,
hållet vid sammanträde den 24 maj 1910 med representanter för
samtliga brandstodsföreningar i Malmöhus län och skånska brandkårsförbundets
styrelse, utvisande, att vid sammanträdet betonats vikten och
betydelsen därav, att brandväsendet på landsbygden reglerades genom
lagbestämmelser.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför i sitt utlåtande:

Ifrågavarande framställning torde avse att påpeka önskvärdheten därav, att
allmänna lagbestämmelser gåves rörande brandväsendet å landsbygden med undantag
för de orter, där brandstadgan för rikets städer ägde tillämpning. Konungens befallningshavande
hade därför ansett sig kunna i sitt utlåtande bortse från köpingar och
municipalsamhällen och endast fästa uppmärksamheten vid den övriga landsbygden.
Konungens befallningshavande funne i likhet med styrelsen för skånska brandkårsförbundet,
att en lagstiftning, avseende att möjliggöra ett bättre tillstånd i fråga om
brandväsendet å landsbygden, vore av behovet påkallad. Däremot kunde Konungens
befallningshavande för sin del ej förorda, att denna fråga ordnades genom en brandstadga,
gällande för hela rikets landsbygd och innehållande allmänna bestämmelser
om brandsyn, eldsläckning m. m. Förhållandena vore nämligen så väsentligt olika i
olika orter, att en dylik stadga, som borde innehålla bestämmelser rörande sådana
frågor, som vore för alla orter gemensamma, bleve föga innehållsrik och följaktligen
av ringa värde.

Det kunde betecknas såsom en betänklig brist i lagstiftningen, att en kommun
ej ägde erhålla fastställelse å brandordning. Om en sådan rätt tillkomme kommunen
och deltagandet i eldsläckning gjordes till en medborgerlig plikt, där så av kommunalstyrelsen
beslutades, skulle mycket vara vunnet för befrämjande av ett bättre brandväsende
på landet. Men därtill borde ock enligt Konungens befallningshavandes förmenande
en lagstiftning i ämnet inskränka sig. Det kunde visserligen ifrågasättas,
huruvida det borde uppdragas exempelvis åt vederbörande länsstyrelser att avgöra,
om eu orts förhållanden gjorde en brandordning behöflig och att för sådan händelse
påbjuda, att en sådan infördes, men ansåge Konungens befallningshavande en dylik
tvångsordning ej vara erforderlig, så mycket mindre som de fall, där behovet av en
brandordning vore starkt, mestadels torde sammanfalla med de fall, där förutsättningarna
för tillämpning av brandstadgan för rikets städer vore för handen.

På grund därav hemställde Konungens befallningshavande, att Kungl. Maj:t
måtte taga i övervägande, huruvida skäl förefunnes för åvägabringande av en lagstiftning,
enligt vilken kommun å landet ägde besluta antaga brandordning och få
denna fastställd såsom angående andra särskilda ordningsföreskrifter för kommun vore
stadgat.

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr - 185. 165

\ idare har från svenska skorstensfejare föreningens tredje krets den
20 augusti 1910 inkommit en skrivelse, däri behovet av lagstiftning i nu
förevarande hänseende vitsordas.

Otvivelaktigt är, att förhållandena inom åtskilliga landskommuner
i vissa trakter av vårt land äro sådana, att frånvaron av föreskrifter
rörande brandväsendet medför kännbar olägenhet. Tilläventyrs kan det
därför ifrågasättas att i sammanhang med eu omarbetning av brandstadgan
för rikets städer, vilken stadga är i åtskilliga hänseenden föråldrad,
överväga, huruvida vissa bestämmelser angående brandväsendet
böra göras gemensamma för stad och land. Emellertid äger brandstadgan
så nära sammanhang med byggnadsstadgan för rikets städer,
att brandväsendets tidsenliga ordnande knappast kan igångsättas, förrän
större klarhet vunnits om de ändringar i byggnadsstadgan, som, efter
för något år sedan avslutad kommittébehandling, kunna anses erforderliga.
Nämnda kommittés förslag är för närvarande remitterat till
överintendentsämbetet för yttrande.

Såsom i nu förevarande ärende framhållits, torde emellertid behovet
av stadganden angående brandväsendet i vissa landskommuner vara så
trängande, att möjlighet bör beredas kommunerna att, i avvaktan på
fullständigare lagstiftning i ämnet, själva fatta beslut om tillämpning av
de föreskrifter, som för olika kommuners vidkommande kunna vara
erforderliga.

Under det att för städerna brandstadgan innehåller vad som ovillkorligen
åligger stadsinnevånarne i avseende å vården av brandväsendet
samt brandordningarna skola därutöver meddela de föreskrifter, som
erfordras för fullständigt och ändamålsenligt ordnande därav, kan
däremot för landsbygden ingen skyldighet åläggas, men väl möjlighet
beredas kommunerna att skapa sig visst skydd i förevarande avseende.

Rätten för en kommun att antaga ordningsstadgar för brandväsendet,
torde kunna enklast vinnas på det sätt, att bland de kommunalstadgar,
varom kommunalstämma äger fatta beslut och för vilkas giltighet
Konungens befallningshavandes fastställelse enligt § 74 a) kommunalförordningen
för landet erfordras, jämväl upptages vård om brandväsendet.
Efter det någon erfarenhet vunnits om denna rätts utövande
och de ordningsstadgar, som i sådant hänseende antagas, torde i sammanhang
med brandstadgans för rikets städer omarbetande, bliva tillfälle
att överväga, om och i vad mån allmänna reglerande bestämmelser
kunna i förenämnda hänseende erfordras jämväl för landsbygden.

Departe ments chefen.

166

Justitieombudsmannens

framställning
den 13 november
1907.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

I anslutning till vad sålunda anförts bär jag därför uppgjort förslag
till ändrad lydelse av § 74 i kommunalförordningen för landet, vilket beslag
längre fram anmäles.

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om

kommunalstyrelse i stad.

Ändrade bestämmelser angående kungörelsen om debiterings- och itppbördslängdens
framläggande för granskning m. m.

1 en till Kungl. Maj:t den 13 november 1907 ingiven framställning
bar Riksdagens justitieombudsman till den uppmärksamhet, Kungl.
Maj:t kunde finna saken förtjäna, anmält, att det syntes efter justitieombudsmannens
mening önskvärt, att bestämmelserna i § 66 av förordningen
om kommunalstyrelse i stad omarbetades i syfte, att dessa
bestämmelser dels förtydligades dels bragtes i överensstämmelse med
andra dithörande föreskrifter.

Till stöd för denna sin anmälan anför justitieombudsmannen:

»I en till mig insänd klagoskrift hava åtskilliga i Eskilstuna bosatta medlemmar
av socialdemokratiska arbetarepartiet, bland dem ledamoten av Riksdagens andra
kammare E. C. Kropp, påkallat min ämbetsåtgärd i anledning därav, att magistraten
i nämnda stad plägade låta de i 18 och 66 §§ av förordningen angående kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 omförmälta tillkännagivanden ävensom andra allmänna
kungörelser införas i tidningarna »Sörmlandsposten» och »Eskilstunakuriren»,
men däremot icke i den i Eskilstuna från och med 1906 års början utkommande tidningen
»Folket». Klagandena erinrade, att tidningen »Folket», som utginge i en
upplaga av mer än 10,000 exemplar, lästes av befolkningens breda lager, varför ett
införande i tidningen av magistratens kungörelser skulle vara synnerligen lämpligt.
Under åberopande av föreskrifterna i nyssnämnda §§ i förordningen angående kommunalstyrelse
i stad yrkade klagandena tillika, att åtal måtte anställas mot magistraten
för dess förhållande i saken.

Över klagomålen hörd genmälte magistraten, bland annat, att i de städer, där
såsom i Eskilstuna flera tidningar utgivas, bestämmelserna i de av klagandena åberopade
lagrummen borde anses hava blivit behörigen fullgjorda därmed, att kungörelserna
införts i den eller de tidningar, i vilka allmänna påbud för staden vanligen
meddelas. Magistraten yttrade vidare, att magistraten för denna sin uppfattning
funnit stöd i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 samt
i de bestämmelser, som senare utkomna författningar innehålla om kungörande av
ordnings- och hälsovårdsföreskrifter, brand- och byggnadsordningar m. fl. ärenden.

167

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vid prövning av detta ärende tiar jag trott mig finna, att hithörande lagstadganden
äro dels otydliga eller mindre följdriktiga dels otidsenliga. För att bjuda
skäl för detta omdöme tillåter jag mig att erinra om lagstiftningens utveckling på
ifrågavarande område.

Förordningen om socknestämmor i riket den 29 augusti 1843, vilken författning
avsåg både landet och städerna — med undantag dock för Stockholm — stadgade 1
§ 4, att socknestämma skulle pålysas å helgdag från predikstolen i socknens kyrka
fjorton dagar, eller minst en vecka, innan stämman hölls. Enligt § 2 skulle kungörelse
om sockenstämma utfärdas av vederbörande kyrkoherde eller annan prästman,
som skulle föra ordet vid stämman.

Ursprunget till stadgandena om kommunala kungörelsers införande i tidning torde
vara att söka i förordningen om socknestämmor i Stockholms stad den 16 mars 1847.
Denna innehöll nämligen i § 4 mom. 1 föreskrifter om stämmas pålysande från
predikstolen i vederbörande församlings kyrka, varefter samma § i mom. 2 stadgade
följande: »Underrättelse om socknestämma skall i överensstämmelse med kungörelsen
trenne gånger, om (let medhinnes, men minst en gång införas i det tidningsblad, där
stadens styrelse låter sina kungörelser inflyta.» I särskilt fall, då sockenstämma
kunde hållas efter blott en pålysning, skalle enligt 3 mom. i samma § kungörelse
därom även å kyrkodörrarne anslås.

I det kommittéförslag, som legat till grund för 1847 års författning, anfördes
till stöd för bestämmelserna i § 4 mom. 2 och 3 följande: »Då Comiterade ansett
lämpligt, att underrättelse om en utsatt sockenstämma så allmänt, som möjligt, bliver
meddelad, på det ingen av församlingens röstberättigade innevånare må kunna förebära
okunnighet därom, eller utestängas från tillfälle att sin rätt vid sockenstämman
bevaka, hava Comiterade föreslagit, att en sådan underrättelse i överensstämmelse
med predikstolspålysningen bör i allmänna tidningarna införas, och i uppgivet fall
jämväl å kyrkodörrarne anslås.»

Vid 1856—1858 års riksdag anhöllo ständerna, att Kungl. Maj:t täcktes låta, i
sammanhang med upprättandet av förslag till författning om en länen omfattande
kommunalrepresentation, överse de angående menighetsstyrelse såväl på landet som i
städerna gällande författningar. Eu i anledning av denna ständernas anhållan tillsatt
kommitté avgav den 31 oktober 1859 betänkanden och förslag i ämnet.

Av dessa förslag innehöllo förslagen till förordningar om kommunalstyrelse på
landet och om kyrkostämma i nu ifrågavarande hänseende, att kallelse till kommunalstämma
och kyrkostämma skulle ske genom pålysning från predikstolen. Däremot
innehöll förslaget till förordning om kommunalstyrelse i stad i § 18 följande bestämmelse
:

§ 18. »Kallelse till allmän rådstuga utfärdas av magistraten och kungöres stadens
röstberättigade innevånare minst åtta dagar därförut genom anslag å rådhusets
dörr samt kallelsens införande uti någon i staden utkommande tidning.

Kallelsen bör upptaga de ärenden, som till överläggning skola förekomma.»

Därjämte upptog sistnämnda förslag i § 80 en så lydande föreskrift:

§ 80. »Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, läte magistraten,
genom anslag å rådhusets dörr och i stadens tidningar, kungöra, att längden under
fjorton dagar finnes på rådhuset eller annat offentligt ställe att tillgå, på det en var
bland stadens skattskyldige innevånare må kunna därav taga kännedom.»

Kommitténs motiv innehöllo icke några uttalanden, som skulle kunna tjäna till
ledning vid en utläggning av de sålunda föreslagna stadgandena.

Kommitténs samtliga förslag blevo av Kungl. Maj:t med skrivelse av den 30 de -

168

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 185

cember 1859 överlämnade till ständernas prövning. I en till Knngl. Maj:t den 26
oktober 1860 avlåten skrivelse avgåvo ständerna yttrande över förslagen till förordningar
om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om kyrkostämma
samt kyrko- och skolråd. I denna skrivelse yttrade ständerna, att de vid
granskningen av huvudgrunderna uti förevarande lagstiftningsarbete nästan i allt
funnit sig böra gilla vad kommitterade föreslagit, och att samma förhållande även i
allmänhet ägde ram med förslagens enskildheter. I vissa punkter ansågo emellertid
ständerna ändringar eller tillägg vara nödiga.

Sålunda yttrade ständerna angående § 18 i förslaget till förordning om kommunalstyrelse
i stad:

»För närvarande lärer kallelse till stadsmenighets sammanträde vanligen kungöras
fjorton dagar före sammanträdesdagen och då Rikets ständer icke finna skäl
till avvikelse från denna sed, har densamma ansetts böra bibehållas såsom regel..
Men fall kunna inträffa, som undantagsvis fordra ett sammanträde av allmän rådstuga
inom kortare tid och redan nästa dag, vadan Rikets ständer ansett en möjlighet
även till så snara sammanträden böra medgivas. Då emellertid i sådana fall kallelsen
måhända icke kan införas i någon tidning och ett offentligt anslag icke lärer vara
tillräckligt att på så kort tid göra kallelsen bekant, torde densamma tillika böra
kungöras på något annat sätt, såsom genom budskickning, uppläsande på stadens
gator och torg eller dylikt, vars bestämmande för varje stad synes lämpligen kunna
överlämnas åt dess rådstuga. Slutligen torde även vara nödigt att i denna § intaga
16:de §:ns i förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgande, att å sådana
sammanträden, vilka hållas efter kortare kallelsetid än den i allmänhet föreskrivna,
icke få fattas beslut om utgifter eller uttaxering av nya utskylder.

Och lärer med iakttagande härav och med avseende jämväl därå, att i åtskilliga
städer någon tidning ej utgives, §:n böra erhålla följande förändrade lydelse:

»Kallelse till allmän rådstuga utfärdas av magistraten samt kungöres
minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgives tidning i staden,
varde kallelsen ock där införd. Kallelsen bör innehålla förteckning på de
ärenden, som vid sammanträdet skola till överläggning förekomma.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må allmän rådstuga kunna
hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter den, da kallelsen
kungjordes, vilket i sådana fall må ske genom offentligt anslag och
på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand blivit bestämt.
Dock må beslut om utgift eller uttaxering av nya utskylder vid sålunda
utlyst allmän rådstuga ej fattas.»

Angående den föreslagna 80 § i samma författning hade ständerna däremot intet
att erinra.

Den av ständerna förordade ändringen i § 18 godkändes av Kungl. Maj:t, och
den föreslagna § 80 kom att såsom § 66 med oväsentliga redaktionsändringar inflyta
i den utfärdade författningen i ämnet.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad omfattade emellertid icke huvudstaden.
För Stockholm utfärdades den 23 maj 1862 med upphävande av 1847 års sockenstämmoförordning
i ämnet ny särskild författning.

Denna författning, som ännu gäller, innehåller i § 7 angående kallelse till val
av stadsfullmäktige följande stadgande:

169

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 7. »Kallelse till valförrättningen utfärdas av magistraten, samt kungöres för
varje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset, pålysning
från predikstolarne i de församlingar, som till valkretsen höra, samt kallelsens införande
i den tidning, varuti överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.»

Enligt 24 § i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm skall en kort uppgift
om de beslut, stadsfullmäktige fattat, införas i den tidning, vari överståthållarämbetets
kungörelser vanligen inflyta.

Samma förordning föreskriver i § 50, att överståthållarämbetets utslag i vissa
besvärsmål skola utgivas efter tillkännagivande, som skall vara senast två dagar
förut anslaget å dörren till dess kansli och senast samma dag, utslaget utgives,
meddelat i den tidning, vari överståthållarämbetet vanligen låter sina kungörelser
inflyta.

Ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 innehåller i 20 § bestämmelser
om sättet för meddelande av särskilda ordningsföreskrifter för stad. Sedan
ett dylikt ordningsstadgande blivit av Konungens befallningshavande fastställt eller
meddelat, skall detsamma ofördröjligen allmängöras av Konungens befallningshavande
genom kungörelse, som skall tryckas likasom med bemälta myndighets kungörelser
vanligen förfares, samt uppläsas i stadens kyrkor och, om tidning utgives i staden,
införas i densamma eller, där flera tidningar utkomma, i den av dem, där allmänna
påbud för staden vanligen meddelas.

Motsvarande bestämmelser hava givits i 2 § 4 punkten av byggnadsstadgan
för rikets städer den 8 maj 1874 angående byggnadsordningen in. m., i 2 § 4 punkten
.av den samma dag utfärdade brandstadgan för rikets städer beträffande brandordning
etc. samt i 24 § 4 punkten av hälsovårdsstadgan för riket den 25 september
1874 i fråga om särskilda hälsovårdsföreskrifter.

Även i andra fall förekommer, att kungörelser om meddelade beslut skola införas
i lokaltidningar. Enligt 11 och 13 §§ i förordningen angående försäljning av
brännvin den 9 juni 1905 skall Konungens befallningshavandes beslut i en uppkommen
fråga om upplåtande av ratt till detaljhandel med brännvin kungöras i den tidning
i länets residensstad, där allmänna påbud för staden vanligen meddeles.

Vad först angår tolkningen av 18 § i förordningen angående kommunalstyrelse
i stad, torde stadgandets tillkomst giva vid handen, att d.e i lagrummet föreskrivna
kallelserna icke behöva införas i mer än en tidning. Detta var tydligt uttalat
genom den formulering, lagrummet hade i kommittéförslaget, och häruti har
den utfärdade förordningen icke gjort någon saklig ändring.

För tolkningen av 66 § åter kan icke någon vägledande upplysning hämtas
vare sig från kommitténs motivering eller från uttalanden vid riksdagen 1859—60. Vid
sådant förhållande är man för lagrummets utläggning hänvisad till dess ordalag.

Betraktar man spörsmålet från denna synpunkt, ser det nästan ut, som om
kommittén, ständerna och Kungi. Maj: t ansett, att den i 66 § föreskrifna kungörelsen
rörande debiterings- och uppbördslängden vore så mycket viktigare än kungörelsen
enligt 18 § med kallelse till allmän rådstuga, att förstnämnda kungörelse borde
införas i stadens tidningar i allmänhet, under det att kallelsen endast behövde införas
i eu tidning.

Detta är emellertid ganska ovisst. Till en början må erinras, hurusom pluralformen
»tidningar» ofta, särskilt på 1700-talet, användes för att beteckna en enda
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 22

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

tidning. Att detta språkbruk kunnat fortleva ända in i vår tid, framgår därav, att
vår officiella tidning alltsedan år 1844 utkommer under benämningen »Post- och ininrikes
tidningar». I varje fall torde man vara berättigad påstå, att vid tiden för
ifrågavarande författnings utfärdande gränssjrillnaden emellan språkformerna »tidning»
och »tidningar» varit mindre skarpt uppdragen, än den nu är.

Men, även om man frånkänner den nu påpekade omständigheten varje betydelse
och följaktligen uppfattar uttrycket »stadens tidningar» i 66 § på samma sätt, som
om där stode »alla i staden utkommande tidningar», är emellertid en så vidsträckt
tolkning av andra skäl omöjlig. Tidningsväsendets utveckling och särskilt uppkomsten
av eu omfattande tidningslitteratur med helt andra syften än att meddela nyheter
— jag lärer endast behöva erinra om skämttidningarna -- torde tillfullo ådagalägga
orimligheten av en fordran, att magistraten i en större stad skulle vara skyldig
att införa sina kungörelser av ifrågavarande beskaffenhet i alla där utkommande tidningar.
Redan på grund härav torde ifråga om antalet tidningar, i vilka kungörelser
enligt 66 § införas, ävensom beträffande val mellan särskilda tidningar en viss
prövningsrätt böra tillerkännas vederbörande stadsstyrelse.

En naturlig gräns för denna prövningsrätt ligger i kungörandets ändamål, som
uppenbarligen är, att det i kungörelsen innehållna meddelandet skall, såvitt möjligt
är, behörigen komma till deras kännedom, som därav hava intresse. Från denna
synpunkt torde man kunna uppställa den regel, att ifrågavarande kungörelse bör införas
i dem av stadens nyhetstidningar, som läsas av en avsevärd grupp bland stadens
skattskyldiga invånare.

Denna regel, som enligt det ovan utvecklade vilar på den förutsättning, att uttrycket
»stadens tidningar» i 66 § betyder detsamma som »alla stadens tidningar»,
står emellertid avgjort i strid med de uttryckliga bestämmelserna om motsvarande
kungörelser enligt förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm eller om kungörande
av särskilda ordningsföreskrifter m. m. enligt ordningsstadgan för rikets städer
in. fl. här ovan omförmälta särskilda författningar. Och då Stockholms invånare
anses kunna åtnöjas med att kommunala kungörelser införas i en enda tidning, borde
väl de övriga städernas invånare icke med fog kunna kräva, att dylika kungörelser
införas i alla utkommande tidningar. Likaledes kan anmärkas, att giltigt skäl torde
saknas för att kungörelserna enligt 66 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad
skulle införas i flera eller andra tidningar än de mången gång synnerligen viktiga
tillkännagivandena enligt förutnämnda särskilda författningar.»

Genom nådig remiss hava länsstyrelserna anbefallts att, efter vederbörandes
hörande, avgiva utlåtande i anledning av justitieombudsmannens
framställning. Utlåtanden hava inkommit från länsstyrelserna,
som jämväl överlämnat yttranden från magistrater och stadsfullmäktige
i rikets städer.

Af länsstyrelsernas utlåtanden inhämtas i huvudsak följande.
Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Gottlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län
tillstyrka justitieombudsmannens framställning samt föreslå, att § 66
ändras i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 20 § i
ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868. Enligt nämnda

171

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

länsstyrelsers mening bör således i § 66 intagas föreskrift, att där omförmälda
kungörelse skall, om tidning utgives i staden, införas i densamma,
eller, där flera tidningar utkomma, i den av dem, där allmänna
påbud för staden vanligen meddelas.

Länsstyrelserna i Kalmar, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens
län yttra, att kungörelse, som i § 66 avses, bör införas i den
eller de tidningar, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

Länsstyrelsen i Östergötlands län förmäler sig finna önskvärt, att
ändring av § 66 sker i det av justitieombudsmannen angivna syfte.

Länsstyrelsen i Jönköpings län anser, att därest i stad flera tidningar
utkomma, stadens kommunala representation bör äga besluta,
huruvida kungörelsen skall genom magistratens försorg införas i en
eller flera tidningar.

Länsstyrelsen i Hallands län anför, att stadens representation bör
äga besluta, huruvida kungörelse skall införas i en eller flera tidningar
samt i vilken eller vilka.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför, att därest i stad
två eller flera tidningar utkomma, magistraten bör äga bestämma, om
kungörelsen skall införas i en eller flera tidningar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser, att kungörelsen bör införas
i den stadens tidning, där magistratens kungörelser i allmänhet pläga
intagas, men, där stadsfullmäktige så åstunda eller magistraten eljest i
ändamål av kungörelsens största möjliga spridning till alla skattskyldiga
finner lämpligt, jämväl i andra tidningar.

Länsstyrelsen i Örebro län hemställer om en sådan förändring av
ifrågavarande föreskrift, att kungörelsen skall införas i den eller de
tidningar, som bestämmas av stadsfullmäktige eller, där fullmäktige ej
finnas, av allmän rådstuga.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser, att där förhållandena sådant
medgiva och påkalla, myndigheterna böra äga att låta kungörelsen inflyta
i två eller flera tidningar, som genom sin spridning kunna anses
vara lämpliga bärare av underrättelser om de offentliga angelägenheterna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker omarbetning av hithörande
bestämmelser men anser, att därvid de kommunala myndigheternas
annonseringsskyldighet ej bör utsträckas.

Länsstyrelsen i Alvsborgs län anser, att § 18 (nuvarande § 15) och
§ 66 i förordningen om kommunalstyrelse i stad böra så omarbetas, att
av densamma framgår, att kungörelse endast behöver införas i en tidning.

172

Justitieombudsmannens

skrivelse den
19 februari
1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför, att därest det skulle, mot
vad länsstyrelsen förmodade, befinnas önskvärt, att kungörelse infördes
i mer än den tidning, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas,
torde stadgande böra givas därom, att det ankommer på stadsfullmäktige
eller i stad, där stadsfullmäktige icke finnas, på allmän
rådstuga att besluta om kungörelsens införande jämväl i annan eller
andra tidningar.

Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Västerbottens län påyrka,
att vederbörande myndigheter åläggas att varje år kungöra, i vilken
tidning deras kungörelser följande år komma att införas.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län anse,
att bestämmelsen i förevarande hänseende i § 18 (nuvarande § 15) bör
givas enahanda lydelse som ifrågavarande föreskrift i § 66.

Av länsstyrelserna anser allenast länsstyrelsen i Uppsala län den
av justitieombudsmannen förordade ändringen av § 66 icke av behovet
påkallad.

Den 19 sistlidne februari har justitieombudsmannen inkommit till
Kung!. Maj:t med en förnyad framställning i ämnet. Justitieombudsmannen
anför:

»1 underdånig skrivelse den 13 november 1907 gjorde jag framställning
om ändring av de i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 intagna bestämmelserna angående
kungörande i tidning av tid och ort för granskning av debiterings- och
uppbördslängd, i syfte att dessa bestämmelser måtte dels förtydligas
dels ock bringas i överensstämmelse med andra hithörande föreskrifter.

Sedan ifrågavarande framställning gjordes, har jag genom vissa
hos mig framburna klagomål kommit till insikt om önskvärdheten av
en mera vittgående reform beträffande kungörelseförfarandet. Klagomålen
hava gått ut därpå, att vederbörande magistrat, som enligt nu
gällande bestämmelser äger beslutanderätt i fråga om val av tidningför
införande av kungörelser angående stadens angelägenheter, skulle
visat benägenhet att i förevarande avseende föredraga den tidning,
vilkens åskådning närmast överensstämde med magistratsledamöternas
egen. För min del tror jag ingalunda, att beskyllningar av dylik art
äga egentligt fog. När en stads kungörelser införas i viss tidning
med förbigående av annan tidning med olika partifärg, ehuru den senare
har större läsekrets, torde detta hava sin naturliga orsak däri, att
magistraten, som sedan gammalt låtit införa sina kungörelser i den

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förra tidningen, ansett ett ombyte icke vara motiverat allenast därmed,
att samma tidning sedermera överflyglats av en annan i fråga om
prenumerantantalet.

Emellertid lärer det ligga i förhållandets natur, att så länge magistrat
liar oinskränkt makt bestämma tidning, vari kungörelser angående
stadens angelägenheter skola införas, magistraten ock lätt kan
bliva utsatt för misstanke att vilja av partiskäl gynna viss tidning.
Detta kan i min tanke icke anses tillfredsställande, då det naturligtvis
måste ligga stor vikt däruppå, att magistratens opartiskhet är höjd
Över varje tvivel. Jag tillåter mig därför hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida ej bestämmanderätten uti
ifrågavarande avseende lämpligen borde överlämnas åt stadens invånare
själva, d. v. s. åt stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän
rådstuga.»

Såsom justitieombudsmannen i sin den 13 november 1907 ingivna
skrivelse framhållit, äro ifrågavarande i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse
i stad intagna kungörelsebestämmelser till sin affattning
oklara och kunna särskilt med hänsyn till deras från andra likartade
föreskrifter avvikande lydelse bliva föremål för olika tolkningar. Vidare
torde nämnda bestämmelser, ävensom motsvarande stadgande i § 15 av
berörda förordning, icke medföra full säkerhet därför, att det med kungörandet
avsedda syftet — att bringa det i kungörelsen innehållna meddelandet,
så vitt möjligt är, till samtliga deras kännedom, som beröras
av detsamma — verkligen vinnes. Jag har därför ansett nämnda paragrafer
böra undergå någon omarbetning.

Då i en stad två eller flera tidningar utkomma — jag avser naturligen
endast sådana tidningar, som hava till huvudsaklig uppgift att
sprida nyheter — uppkommer frågan, om förevarande kungörelser
böra införas i allenast en av nämnda tidningar eller i flera. Såsom av
den ovan lämnade redogörelsen framgår, anse åtskilliga länsstyrelser,
att införande bör äga ruin i allenast en av nämnda tidningar, nämligen
i den av dem, i hvilken allmänna påbud för staden vanligen meddelas.
Enligt dessa länsstyrelsers mening bör det således ankomma på magistraten
att bland de i staden utkommande tidningar utse en, i vilken
magistraten låter införa sina offentliga meddelanden. För att stadens
invånare skola erhålla kännedom om, i vilken tidning de hava att söka
berörda meddelanden, föreslå vidare några länsstyrelser, att föreskrift
gives därom, att magistraten varje år skall kungöra, i vilken tidning
dess offentliga meddelanden följande år komma att införas. Därmed

Departe ments chefen.

174 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185,

ansåges säkerhet vara vunnen, att dessa meddelanden erhölle tillräcklig
spridning.

Mot en bestämmelse i nämnda riktning kunna emellertid befogade
invändningar göras. Då flera tidningar utkomma i en stad, vända de
sig i regel till skilda läsekretsar. De äro i allmänhet av olika politisk
färg och deras läsekrets bestämmes ofta därav. Hava dessa tidningar
läsekrets av en avsevärda-re storlek, är det uppenbart, att ett meddelande
genom att införas i de olika tidningarna vinner en effektivare
spridning än genom att införas i allenast en av dem, även om densamma
är känd såsom ett officiellt annonsorgan. Då vidare inom en
stad två eller högst tre tidningar torde hava en mera avsevärd spridning
inom olika grupper av stadens invånare, bör ett införande i dessa
tidningar ej vara i högre grad betungande, åtminstone ej ett införande
av de viktiga kungörelser, som avses i §§ 15 och 66 av förordningen
om kommunal styrelse för stad. Möjlighet bör därför finnas, att i en
kommun, där flera tidningar utkomma, införa dessa kungörelser i mer
än eu tidning, därest det med hänsyn till förhållandena i kommunen
kan anses erforderligt för vinnande av en säker spridning av kännedomen
om kungörelserna.

Avgörandet av frågan, huruvida nämnda kungörelsers införande i
mer än en tidning är från ovan angivna synpunkt erforderlig, ävensom
i vilken eller vilka tidningar desamma lämpligen böra införas, torde
— såsom föreslagits i fråga om kungörelse om kommunalstämma —
böra tillkomma den kommunala representationen, stadsfullmäktige, eller,
där fullmäktige ej finnas, allmänna rådstugan. I likhet med justitieombudsmannen
anser jag angeläget, att denna bestämmanderätt icke
lägges i magistratens hand, då därigenom magistraten, såsom också av
handlingarna framgår, lätt kan bliva utsatt för misstanken att vilja
gynna viss tidning. Vidare är det ju kommunmedlemmarnas i sin helhet
intresse, som främst skall iakttagas vid valet av tidning eller tidningar,
och är det då naturligt, att det överlämnas till kommunmedlemmarna
själva att bevaka detta sitt intresse.!

Jag föreslår därför, att i stad, där två eller flera tidningar utkomma,
stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige ej finnas, allmänna rådstugan
må bestämma, i vilken eller vilka tidningar de i §§ 15 och 66 ornförmälda
kungörelser skola införas.

Vid beslut å allmän rådstuga i förevarande fråga bör en var röstberättigad
äga lika röst.

I likhet med vad jag ovan föreslagit beträffande kungörelse om
kommunalstämma får jag även föreslå, att om minst 1/s av de beslu -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 175

tande förena sig om viss tidning, ifrågavarande kungörelser skola införas
i nämnda tidning.

I detta sammanhang liar jag även ansett mig böra föreslå, att
kallelse till stadsfullmäktigsammanträde skall kungöras i ortstidning.
Åven nämnda kallelse torde böra införas i den eller de tidningar, i
vilka, enligt fattat beslut, ovanberörda kungörelser skola införas.

Då, såvitt angår Stockholm, någon särskild erinran icke blivit gjord
mot de där gällande bestämmelser, synes anledning icke föreligga att
för. närvarande föreslå ändring i desamma i den riktning, som jag för
övriga städer ifrågasatt.

För den händelse dessa förslag vinna Kung!. Maj:ts och Riksdagens
godkännande, torde böra övervägas, huruvida icke ändringar i motsvarande
bestämmelser i ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket m. fl. författningar
kunna vara påkallade, en fråga, till vilken jag efter omständigheterna
torde få återkomma längre fram.

I anslutning till det sålunda anförda har jag utarbetat förslag till
ändrad lydelse av §§ 11, 15, 35 och 66 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad, vilket kommer att av mig framdeles anmälas.

O o

XI. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om

landsting.

A. Kungörelse om urtima landsting.

Kallelse till urtima landsting sker, jämlikt bestämmelse i § 20
landstingsförordningen, genom av Konungens befallningshavande utfärdad
kungörelse, vilken uppläses i länets kyrkor senast tre veckor före
den för mötet bestämda tid. Såsom jag ovan i sammanhang med frågan
o in ändrade bestämmelser rörande kallelse till kommunalstämma
framhållit är emellertid numera införande av kallelse i tidning det säklaste
medlet att sprida kännedomen om densamma. Jag anser mig därför
böra föreslå, att jämväl ifrågavarande kungörelse införes i tidning.
Införande torde böra äga rum i tidning inom länet.

Den i fråga om denna kungörelses uppläsande i kyrka stadgade
tid av tre veckor före mötet anser jag vidare kunna förkortas till

1884: Motion
A. K. nr 21
av hr Ljungman.

1891: Motion
A. K. nr 158
av hr Ljungman.

1891: Lagutskottets
utlåtande
nr 13.

176 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

fjorton dagar. Därest sådan förkortning av kallelsetiden äger rum,
måste tiden för ingivande av nytt förslag till landstings urtima möte
bestämmas till en vecka före mötet. Åt bestämmelserna i denna § bör
vidare givas den lydelse, att därav framgår, att föreskriften om kungörelsens
uppläsning i länets kyrkor endast avser kyrkor, i vilka vid
tiden för kungörelsens uppläsning gudstjänst hålles.

I anslutning till det anförda har jag uppgjort förslag till ändrad
lydelse av § 20 landstingsförordningen, som kommer att av mig framdeles
anmälas.

B. Rätt för landstinget att utse ordförande.

Enligt § 25 i landstingsförordningen, såsom detta lagrum ursprungligen
lydde, var Kungl. Maj:t vid utseende av ordförande i landstinget
icke begränsad till tingets ledamöter. Under tiden efter förordningens
tillkomst inträffade det därför ej sällan, att till ordförande i
landstinget utsågs landshövdingen i länet.

Främst i syfte att vinna ändring härutinnan föreslogs i en vid
1884 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, att ifrågavarande
bestämmelse skulle ändras därhän, att Kungl. Maj:t skulle äga att utse
ordförande allenast bland landstingsområdets till landstingsmän valbara
personer. Detta förslag vann emellertid icke Riksdagens bifall.

Vid 1891 års riksdag väcktes av samma motionär förslag om
sådan ändring av § 25, att Kungl. Maj:t skulle äga att bland tingets
ordinarie ledamöter utse ordförande. Lagutskottet, som tillstyrkte motionen,
anförde, bland annat, att då landstingens sammansättning torde
erbjuda full trygghet för lämpligheten av ett val inom dess egen krets
och'' förslaget därjämte till en viss grad innebure ett förverkligande av
den princip av kommunal självstyrelse, varå jämväl landstingsförordningen
vilade, tiden kunde anses vara inne för en förändring i den av
motionären angivna riktning. Förslaget, som bifölls av andra kammaren,
avslogs emellertid i medkammaren.

Sedan frågan ånyo väckts vid 1892 och 1894 års riksdagar samt
lagutskottet, under åberopande av de av utskottet vid frågans behandling
år 1891 anförda skäl, åter tillstyrkt förslaget, antogs detsamma
vid 1894 års riksdag. § 25 erhöll härefter sin nuvarande lydelse genom
förordning den 9 augusti 1894.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

177

Emellertid hade redan dessförinnan inom Riksdagen väckts förslag
därom, att landstinget skulle givas rätt att själft inom sig utse ordförande
och vice ordförande. Vid 1869 och 1870 års riksdagar antog
andra kammaren förslag i sådan riktning men, då första kammaren
biföll vederbörande lagutskotts avstyrkande hemställan, förföll vid dessa
riksdagar den väckta frågan.

Sedan vid 1906 års riksdag förslag om skrivelse till Kungl. Maj:t
i detta ämne avstyrkts av lagutskottet och av båda kamrarna avslagits,
frambars vid sistlidet års riksdag ånyo förslag om en sådan skrivelse
i en inom andra kammaren väckt motion, däri framhölls, hurusom det
vore endast en konsekvent utveckling av den kommunala självstyrelsens
princip, sådan den av ålder tillämpats i vårt land, att landstinget
såsom den större, sekundära kommunen finge välja sin ordförande likaväl
som den primära kommunen.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,
hemställde i avgivet utlåtande om avslag å motionärens förslag, därvid
utskottet anförde, att, såvitt utskottet funnit, några olägenheter av det
sätt, på vilket den Kungl. Maj:t tillerkända rätten att utse landstingsordförande
dittills utövats, ej kunnat påpekas. Tvärtom syntes vissa
fördelar därmed vara förenade. I detta avseende ville utskottet särskilt
framhålla, hurusom det med hänsjm till den starkt begränsade tiden
för landstingets sammanträde vore av synnerlig vikt och understundom
ett oavvisligt krav, att ordföranden ägde tillfälle att före sammanträdet,
i den mån det kunde ske, bereda de ärenden, som vore avsedda att
föreläggas landstinget. Under nuvarande förhållanden, då Kungl. Magt
vore i tillfälle att i god tid före landstingets början utse ordförande, kunde
detta krav tillgodoses. Därest åter landstinget självt skulle utse ordföförande,
torde detta, även om ordförandens befattning liksom nu skulle
fortfara intill nästa lagtima sammankomst, icke alltid komma att äga rum.

Konstitutionsutskottets avstyrkande hemställan bifölls av första
kammaren, varemot andra kammaren anslöt sig till en vid utlåtandet
fogad reservation, innebärande yrkande om bifall till skrivelseförslaget.

Otvivelaktigt är, att Kungl. Maj ds rätt att utse ordförande i landstinget
innebär eu avvikelse från den kommunala självstyrelsens princip.
I sitt ovannämnda utlåtande framhöll ock konstitutionsutskottet såsom
skäl för att icke tillerkänna landstinget den övriga kommunala representationer
tillkommande rätten att självt utse ordförande allenast de
praktiska fördelar, som enligt utskottets mening vore förbundna därmed,
att ordförande i landstingen utsåges av Kungl. Majd. Emot vad utBihang
till Riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 136 käft. 23

1912: Motion
A. K. nr 180
av hr Säfstrand.

1912: Konstitutionsutskottets
utlåtande
nr 25.

Departe ments chefen.

178

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 185

skottet i detta hänseende anfört, vill jag framhålla, att ej endast ordföranden
utan även övriga ledamöter av landstinget (särskilt blivande utskottsordförande)
torde vara nödsakade att före tingets sammanträde sätta sig in i de
ärenden, som skola förekomma. På sätt jämväl lagutskottet vid 1906 års
riksdag anfört, befordras därför i allmänhet de förslag, som skola föreläggas
landstinget, omedelbart till trycket och översändas av sekreteraren före
landstingets sammanträde till dess olika medlemmar. Dessa hava således i
regel tillfälle att på förhand sätta sig in i förekommande frågor. Därest
denna praxis bleve lagfästad, torde man icke rimligen behöva befara,
att till landstingets ordförande komme att väljas en person, som icke
äger den kännedom om förekommande ärenden, som fordras för en
ändamålsenlig och snabb handläggning av desamma. Vidare är att
märka, att, även om det överlämnas åt landstinget att utse ordförande,
anledning saknas antaga, att icke landstinget genom att omvälja den
ordförande, som visat sig för uppdraget skickad, komme att i regel
söka undvika de möjliga olägenheter täta ombyten av ordförande tilläventyrs
skulle medföra. Då det såsom ovan yttrats är med den kommunala
självstyrelsens princip bäst överensstämmande, att landstinget
tillerkännes rätt att självt utse ordförande — vilket även Kungl. Maj:t
ofta vid ledighet beaktat genom att i avgående ordförandes ställe
utse den av landstinget valde vice ordföranden — samt enligt min mening
ett stadgande av sådan innebörd icke skäligen kan befaras medföra
praktiska olägenheter, hemställer jag, att befogenheten för Kungl. Maj:t
att utse ordförande i landstinget upphäves och landstinget tillerkännes
denna befogenhet.

Såväl ordföranden som vice ordföranden böra väljas å lagtima möte
för tiden till landstingets nästa lagtima sammankomst. Skulle ordförandens
eller vice ordförandens mandat såsom landstingsman dessförinnan
upphöra, skola de avgå från sina befattningar. Om förfall inträffar
för ordföranden eller, om han skulle från sin befattning avgå
under tiden mellan två lagtima landsting, bör vice ordföranden rycka
in i ordförandens ställe. För det sällsynta fall, att jämväl vice oi-dföranden
samtidigt vore av förfall hindrad eller under sådan tid avgått,
torde utan olägenhet den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen
eller, om två eller flera deltagit i lika många landsting, den till
levnadsåren äldste, kunna åläggas att fullgöra ordförandens åligganden.

På grund av vad jag sålunda anfört, har jag uppgjort förslag till
ändrad lydelse av §§ 25—27 landstingsförordningen, vilket förslag av
mig framdeles anmäles.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

179

C. Motionstiden ti!! landstinget.

Vid nu pågående riksdag har i en inom andra kammaren väckt
motion om ändrad lydelse av § 32 mom. 2 av förordningen om landsting
hemställts, att den tid, inom vilken nytt förslag till landstinget
bör vara inlämnat, bestämmes till 20 dagar.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisats, har
tillstyrkt förslaget men samtidigt hemställt om tillägg till ifrågavarande
§ av innehåll, att då synnerligen viktiga skäl därtill föranledde, landstinget
skulle äga genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling
av ny fråga, som på stadgat sätt blivit väckt senare än föreskrivet
vore, dock före landstingets början. Till stöd härför anförde utskottet:

»Emellertid har det redan nu visat sig förenat med olägenheter,
att ett nytt förslag, som inkommit efter den stadgade tidens utgång, i
intet fall får upptagas till behandling, så framt det ej blivit av Kung!.
Maj:t till landstinget hänskjutet eller står i sammanhang med ett förut
i behörig ordning väckt förslag. Trängande omständigheter lära också,
efter vad för utskottet uppgivits, nödsakat landsting att understundom
åsidosätta förordningens uttryckliga stadgande härom. Med hänsyn
härtill, och då dessa olägenheter genom den föreslagna inskränkningen
i motionstiden torde bliva än mer framträdande, har utskottet ansett
sig böra föreslå ett sådant tillägg till § 32 i förordningen om landsting,
att jämväl ett efter motionstidens utgång väckt nytt förslag må kunna
upptagas till behandling.

Det synes dock utskottet tillrådligt, att föreskrift ges därom, att sådana
senare väckta förslag i varje fall måste vara avlämnade till sekreteraren
före landstingsmötets början, varjämte utskottet även ansett nödigt
att bereda särskilda garantier mot missbruk av denna möjlighet att upptaga
senare väckta förslag. 1 detta syfte föreslår utskottet, dels att
landstinget må kunna medgiva upptagande av dylika förslag endast i
sådana särskilda fall, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda, dels
ock att för ifrågavarande medgivande skall erfordras två tredjedelar av
de avgivna rösterna. Sistnämnda nya bestämmelse torde lämpligen
kunna intagas som ett tillägg till 40 ''§ mom. 1 b) av samma förordning.

Då utskottet anser, att Konungens befallningshavandes godkännande
ej bör erfordras för att giva bindande kraft åt beslut rörande sådant
medgivande, föreslås även ett tillägg till § 59 i berörda syfte.»

Utskottets förslag till ändrad lydelse av §§ 32, 40 och 59 har bifallits
av Riksdagens båda kamrar.

1913: Motion
A. K. nr 32
av hr Sterne.

1913: Konstitutionsutskottets

uti. pr 6.

180

Departe ments chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Den i § 32 stadgade tid av fjorton dagar före landstingets början,
före vilken tid nytt förslag bör för att komma under behandling vara
avlämnat till sekreteraren, måste naturligen, för att landstingets sekreterare
skall, såsom ovan föreslagits, kunna medhinna att till trycket
befordra och till landstingets ledamöter översända inkomna framställningar
och förslag, förlängas. Den av Riksdagen för dess del beslutade
tid av 20 dagar synes mig från nämnda synpunkt lämplig.

Då de framställningar och förslag, som skola föreläggas landstinget,
åtminstone de, som komma från länsstyrelserna, i allmänhet avlämnas
långt tidigare, torde, om såsom sista tidpunkt bestämmes tjugu dagar
före landstingets början, sekreteraren i regel kunna medhinna att
minst en vecka före tingets början till en var av dess ledamöter översända
ett tryckt exemplar av de inom stadgad tid inkomna framställningar
ävensom av den lista över nämnda framställningar, som det
åligger sekreteraren att upprätta. Om i berörda hänseende föreskrifter
i lag stadgas, borde det avsevärt underlätta landstingets arbetsbörda och
möjliggöra att, åtminstone ännu någon tid, landstingens sammanträden
kunna hållas inom nu gällande begränsning. Med ett stadgande av
nu antydd art kunna också, på sätt förut erinrats, de betänkligheter,
som förut ansetts kunna möta mot att låta landstinget själv utse ordförande,
anses undanröjda.

Föreskrift om tryckning och utdelning av inkomna framställningar
torde emellertid endast vara erforderlig beträffande framställningar, som
skola behandlas vid landstingets lagtima möte. Vidare skulle motsvarande
föreskrifter ifråga om urtima landsting, vid vilket ju blott förekommer
ett eller annat särskilt ärende, medföra svårigheter och lägga hinder i
vägen för den förkortning av tiden för kallelse till sådant landsting,
som jag, enligt vad jag ovan utvecklat, anser önskvärd. Med hänsyn
till den av mig föreslagna tid för kallelse till urtima landsting, anser
jag, att den tid, före vilken nytt förslag till urtima landsting skall
vara avlämnad, måste bestämmas till en vecka.

I likhet med Riksdagen finner jag det lämpligt, att landstinget tilldelas
befogenhet att genom särskilt beslut medgiva, att fråga, som
blivit på stadgat sätt väckt men efter föreskriven tid, dock före landstingets
början, må upptagas till behandling. Därest för sådant beslut
uppställes krav på två tredjedelar av de avgivna rösterna synes även
mig tillräcklig garanti böra vinnas mot missbruk av en dylik befogenhet,
så att Konungens befallningshavandes fastställelse å sådant beslut ej
erfordras.

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Med anledning av vad jag sålunda anfört har jag, med upptagande
av Riksdagens förenämnda förslag, kompletterat detsamma på sätt nyss
antytts och vill således i sammanhang med andra ändringar av landstingsförordningen,
framlägga härav påkallade förslag till ändrad lydelse
av §§ 32, 40 och 59 landstingsförordningen.

o o

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut
och tiden för besvär mot detsamma.

Vidare torde den i § 61 av landstingsförordningen givna föreskrift
om landstingshandlingarnas kungörande i länets kyrkor böra upphävas.
Detta kungörande, vanligen uti en i det närmaste tom kyrka, har nedsjunkit
till en ren formalitet och är dessutom betungande för prästerskapet,
särskilt som kungörandet ej sällan tager avsevärd tid i anspråk
och. understundom måste fortsättas två eller flera söndagar å rad. Då
enligt § 62 i samma förordning tiden för besvär över landstingets beslut
löper från det beslutet blivit på nämnda sätt kungjort, blir dessutom följden,
att oskäligt lång tid kan förflyta, innan beslutet vinner laga kraft ocli kan
bringas till verkställighet. Att, detta måste vålla stora svårigheter, särskilt
då beslutets verkställande inom viss tid är av vikt såsom vid upptagande
av lån, tillsättning av tjänster in. in., ligger i öppen dag. Det
missnöje, som otvivelaktigt föreligger med ifrågavarande föreskrift, har
även tagit sig uttryck, och har hemställan om förändrade bestämmelser
i förevarande hänseende jämväl gjorts hos Kungl. Maj:t av landstinget
och Konungens befallningshavande i Värmlands län i underdåniga skrivelser
den 26 september 1911 och den 27 januari 1912.

Landstinget anför i sin nämnda skrivelse:

»Hos Värmlands läns landsting har av enskilda motionärer framställts förslag
om sådan ändring av förordningen om landsting den 21 mars 1862, att den däri
meddelade föreskriften om kungörandet i kyrkorna av landstingets beslut bleve upphävd
samt ny bestämmelse bleve meddelad angående tiden för anförande av besvär
mot landstingets beslut.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning huvudsakligen anfört följande: Enligt

nu gällande föreskrift skola besvär mot landstingets beslut vara avgivna
inom'' 30 dagar från den dag, då besluten blivit i länets kyrkor kungjorda. Denna
bestämmelse jämte det olika tillvägagångssätt, varpå vederbörande prästerskap fullgör
sitt åliggande i fråga om kungörelsens uppläsande och ingivande om bevis härom,

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

har enligt vad erfarenheten givit vid handen föranlett, att en avsevärt lång tid
kräves, innan ett landstingsbeslut kan vinna laga kraft, varav i många fall vållas,
att åtminstone en del landstingsbeslut ej kunna bringas till verkställighet på tid,
som därför varit avsedd.

Då kungörandet i kyrkorna av landstingets beslut numera, sedan tidningar
finnas tillgängliga i snart sagt varje hem, måste anses sakna all betydelse som medel
att bringa landstingets beslut till allmänhetens kännedom, torde den härom meddeladeföreskriften
få anses föråldrad, och då härtill kommer, att föreskriften i fråga, i avseende
på kungörandets betydelse för besvärs anförande mot landstingets beslut, till
och med visat sig hinderlig för beslutens bringande till verkställighet samt densamma
dessutom torde föranleda ett icke obetydligt och helt visst alldeles onödigt arbete för
såväl prästerskapet som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, hava motionärerna såsom
sin mening uttalat, att tiden nu torde vara inne för upphävande av ifrågavarande
föreskrift samt införande av ny bestämmelse rörande besvärstiden i fråga om landstingets
beslut. Motionärerna hava i sistnämnda hänseende ej framställt något bestämt
förslag utan endast ifrågasatt besvärstidens fastställande till viss dag efter
landstingets avslutande.

Värmlands läns landsting delar till fullo den av motionärerna i ovannämnda
hänseenden uttalade uppfattning, och får landstinget i anledning härav i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande
av sådan ändring i förordningen om landsting den 21 mars 1802, att den
däri meddelade föreskriften om kungörande i kyrkorna av landstingets beslut bleve
upphävd samt tiden för besvärs anförande mot landstingets beslut bleve sålunda
bestämd, att besvär skulle vara till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ingivna
inom viss tid från den dag, då landstingets sammanträde avslutats.»

Med överlämnande av landstingets skrivelse anför Konungens befallningshavande
:

»En ändring i nu gällande bestämmelser i ämnet är enligt Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavandes mening synnerligen av behovet påkallad. Sålunda har det år
från år visat sig, att det enligt § 61 i landstingsförordningen föreskrivna kungörandet
av sammandraget av landstingsprotokollen än i den ena än i den andra församlingen
icke kunnat åvägabringas inom vederbörlig tid. Oaktat tydliga stadganden i
ämnet och mot uttryckligen gjorda anmaningar hava alltjämt skett försummelser i
fråga om kungörandet, i regel väl endast i enskilda fall, men ändock lika menligt,
inverkande. Så har även varit förhållandet med kungörandet av landstingets år 1911
fattade beslut; enligt vad landstingets sekreterare meddelat, hava de tryckta sammandragen
av landstingsprotokollen för nämnda år för kungörande översänts till kyrkorna
inom länet under början av sistlidna oktober månad, och, jämte det flertalet uppläsningsbevis
ingått redan i mitten av samma månad, har kungörandet ägt rum i
åtskilliga kyrkor långt senare, sedan påminnelser därom avlåtits, och i en kyrka,
först efter upprepade erinringar, verkställts så sent som den 24 december 1911.
Även uppläsningsbevisens erhållande har i många fall varit förenat med svårigheter
och här därav kunnat föranledas dröjsmål med utrönandet, huruvida ett landstings
beslut vunnit laga kraft eller icke. Från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
tidigare vidtagna åtgärder till ernående av en bättre ordning i angivna avseende
hava icke heller medfört åsyftad verkan.

I anslutning till vad landstinget i övrigt anfört till stöd för föreliggande fram -

183

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5.

ställning får Eders Kungl. Maj;ts befallningshavande alltså i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes efter den ytterligare utredning i frågan, som må finnas erforderlig,
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till ändrade stadganden i ämnet.»

Såsom jag ovan i sammanhang med frågorna om ändrade bestämmelser
rörande kallelse till kommunalstämma och kungörelse om urtima
landsting framhållit, kan icke längre kungörande i kyrka betecknas såsom
lämplig form för delgivning av offentliga meddelanden utan är
numera,, med den spridning, tidningspressen i allmänhet vunnit, otvivelaktigt
införande af sådana meddelanden i tidning det säkraste medlet
att sprida kännedomen om desamma. Införande i tidning bör därför i
allmänhet föreskrivas jämte kungörande i kyrka eller i dess ställe.
Vad angar nu föreliggande fråga möta ej enligt min mening betänkligheter
däremot, att landstingshandlingarnas kungörande i kyrka helt avskaffas.
I likhet med Värmlands läns landsting anser jag för sådant
fall tiden för besvär mot landstingets beslut lämpligen kunna räknas
från dagen för tingets avslutande. Full säkerhet därför, att kännedomen
■om nämnda dag erhåller tillräcklig spridning inom länet, vinnes förvisso,
därest i händelse av ett sådant stadgande Konungens befallningshavande
ålägges, att i länskungörelserna och i tidning inom länet
skyndsamligen efter landstingets avslutande införa tillkännagivande om
dagen därför. Uppenbart är, att Konungens befallningshavande därvid
bör tillse, att tidningarna så väljas, att olika läsekretsar bliva tillgodosedda,
Om vidare föreskrift meddelas därom, att det i § 61 omförmälda
sammandrag av landstingets protokoll bör inom viss tid efter
landstingets avslutande anslås inom länets kommuner i sockenstugorna
eller å ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt,
anser jag, att tillräckligt tillfälle beredes länets invånare att taga del
av landstingets beslut, därom de flesta naturligen förut erhållit kännedom
redan genom tidningarna. Det är också mycket sällan förekommande,
att ett landstingsbeslut överklagas. Under tioårsperioden 1902
-1911 hava dylika besvär anförts sammanlagt allenast aderton gånger.

Med hänsyn därtill att tryckningen av ovannämnda sammandrag
och översändandet av desamma till länets kommuner på vissa ställen i
riket icke kan beräknas kunna äga rum med större skyndsamhet, torde
den tid, inom vilken anslag av sammandraget bör hava ägt rum i kommunerna,
ej lämpligen böra bestämmas kortare än till trettio dagar från
dagen för. landstingets avslutande. Besvärstiden lärer därför böra bestämmas
till sextio dagar från sistnämnda dag. Fastställandet av densamma
såsom utgångspunkt för besvärstiden kommer i allt fall att medföra,
att landstingens beslut taga åt sig laga kraft långt tidigare än
med nu gällande bestämmelser.

Departe ments chefen.

184

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tillkännagivandet i länskungörelserna och länets tidningar om dagen
för landstingets avslutande torde jämväl böra innehålla underrättelse,
inom vilken tid till Kungl. Maj:t ställda besvär mot landstingets beslut
skola ingivas till Konungens befallningshavande, ävensom därom, att
beslutet kommer att inom kommunerna anslå.

I anslutning härtill har jag utarbetat förslag till ändrad lydelse av
§§ 61 och 62 i förordningen om landsting.

På grund av vad jag sålunda anfört, och då de föreslagna ändringarna
synas böra bli gällande från den 1 juli 1913, hemställer jag

att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå
Riksdagen att antaga förslag till:

a) lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17,
21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen
om kom mun al styrelse på landet den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24,
28, 35, 36, 56, 66, och 78 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862;

c) lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34
och 35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862;

d) lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14,
20, 25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862; och

e) stadga om proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga;
av innehåll, som bilagan till detta protokoll
utvisar.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilagan till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Åd cl gr en.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

185

BILAGOR,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

186

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Bilaga /.

Utredning rörande juridiska personers in. 11. kommunala

rösträtt.

I kungl. brev den 27 september 1912 anbefalldes Statistiska centralbyrån
att verkställa en utredning angående den kommunala rösträtten
för bolag och andra samfälligheter, för omyndig samt för oskiftat
bo, ävensom angående utövandet av rösträtt vid val av landstingsmän
även inom den kommun, där den röstande icke är mantalsskriven. För
att underlätta en jämförelse med den kommunala rösträtten i sin helhet
beslöts att som grundval för den sålunda anbefallda utredningen använda
de kommunala röstlängderna för år 1910, vilka användes vid
landstingsmanna- och stadsfullmäktigvalen samma år, enär i samband
med statistiken över nämnda val även upprättades eu statistik över
den kommunala rösträtten. I ett femtiotal mindre kommuner har emellertid
1910 års röstlängd icke kunnat tillrätta skaffas, utan har i dess ställe
måst användas röstlängden för år 1911. Denna omständighet torde
dock icke för utredningens resultat vara av någon betydelse, dä förändringarna
i den kommunala rösträtten från år till år i stort sett äro
mycket små.

Det använda materialets beskaffenhet har tyvärr nödvändiggjort
eu rätt snäv begränsning av hela utredningen. Det hade naturligtvis
varit i högsta grad önskvärt, om man för de röstägareklasser, utredningen
var avsedd att omfatta, kunnat erhålla uppgift icke endast på
antalet i röstlängderna upptagna utan även på antalet faktiskt röstberättigade,
ävensom i vilken utsträckning de röstberättigade utövat
sin rösträtt. Anteckningarna om oguldna kommunalutskylder eller andra
skäl till rösträttens förlust hava emellertid i ett mycket stort antal
röstlängder både för landskommuner och städer varit så otydliga och
svårförstådda, att det visat sig omöjligt att på grundval av dessa
uppgifter upprätta en statistik över antalet röstberättigade och icke
röstberättigade. Ännu större hinder hava mött för en statistik
över rösträttens användning. Anteckning skall visserligen göras i röstlängden
för var och en som vid ett val utövar sin rösträtt, men dessa
anteckningar bestå i de flesta fall endast av något tecken, ett streck,
en hake eller dylikt, vars innebörd den utomstående ofta icke kan upp -

187

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

fatta, då i samma röstlängd flera olika sådana tecken samtidigt förekomma.
Detta står i samband därmed, att röstlängderna i regel använts
vid flera val eller andra omröstningar, och att vid var och en
av dessa anteckning om deltagande göres i röstlängden. Att upprätta

statistik över deltagandet i ett visst val, exempelvis landstingsmannavalen
år 1910 eller stadsfullmäktigvalen samma år för de städer, som
ej deltaga i landsting, har därför icke varit möjligt. Utredningen har
sålunda måst begränsas till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna
och röstetalet för de röstägareklasser, vilkas rösträttsförhållanden
centralbyrån erhållit i uppdrag att utreda.

I överensstämmelse med den av Statsrådet och Chefen för Kungl.
Civildepartementet gillade planen för utredningen har vid bearbetningen
materialet fördelats på följande grupper:

Statliga myndigheter och inrättningar.

Kommunala myndigheter och inrättningar.

Aktiebolag och solidariska bankbolag.

Sparbanker, försäkringsinrättningar och dylikt.
Föreningar för ekonomisk verksamhet.

Andra föreningar och stiftelser.

Stärbhus.

Omyndiga.

På annan ort mantalsskrivna.

Enkla bolag.

2 hava räknats alla röstägande, som ansetts vara av
kommunal natur, såsom förutom den kyrkliga och borgerliga primärkommunen
även läns, härads, tingslags och byars menigheter.

I grupp 4 ingå förutom sparbanker även hypoteksbanker och
hypoteksföreningar, livränte- och kapitalförsäkringsanstalter, ömsesidiga
livförsäkringsbolag och andra försäkringsinrättningar, pensionsinrättningar
och dylikt.

Grupp 5 utgöres till övervägande del av det stora antalet kooperativa
föreningar av olika slag.

Till grupp 6 hava förts alla andra föreningar än de ekonomiska,
sällskap, ordnar, klubbar samt enskilda stiftelser och inrättningar, som
icke varit av den natur, att de skola hänföras till någon annan grupp.

Grupp 10 omfattar slutligen alla handelsbolag, kommanditbolag, enkla
bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, vilkas delägare ej var för sig
utan samfällt uppförts såsom röstägande. Dessa komma ej att på annat
sätt beröras av eventuellt upphävande av juridiska personers rösträtt,
än att deras röster fördelas på delägarna, såsom redan nu enligt be -

Grupp	1.
Grupp	2.
Grupp	3.
Grupp	4.
Grupp	5.
Grupp	6.
Grupp	7.
Grupp)	8.
Grupp	9.
Grupp	10.
Till g:	rapp

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

villningsförordningen bort ske och även flerstädes sker. Siffrorna i
denna grupp få med anledning härav icke tagas som ett mått på antalet
förefintliga enkla bolag, då de endast angiva antalet dylika samfällighet^,
vilkas röstetal i strid mot förordningens stadgande icke fördelats
på delägarna. På grund av denna grupps i föreliggande avseende
olikartade karaktär i jämförelse med övriga grupper har densamma
i tabellerna icke förts tillsammans med de övriga utan behandlats
för sig.

Till de siffror, som i tabellerna meddelas å antalet röstägande
inom varje grupp, torde några anmärkningar böra knytas i avseende
på deras fullständighet.

Uppgifterna å antalet omyndiga måste anses betydligt för låga, då
i många fall inga anteckningar om omyndighet finnas i röstlängderna.
Så saknas t. ex. dylika anteckningar helt och hållet för Linköping,
Landskrona och åtskilliga andra städer.

Siffrorna, som angiva antalet på annan ort mantalsskrivna personer,
torde vara ganska osäkra, då dels anteckningar därom i vissa röstlängder
helt och hållet saknas, och dels i åtskilliga andra röstlängder
anteckningarna i detta avseende äro otydliga, så att därav icke med
säkerhet kunnat avgöras, huruvida den röstägande varit mantalsskriven
på annan ort eller icke.

Huvudresultaten av föreliggande utredning meddelas i bifogade tab.
1—6. Bearbetningen av materialet har skeft kommunvis och detaljerade
tabeller hava upprättats över antalet röstägande inom de olika grupperna
för varje kommun. Då det emellertid skulle hava blivit alltför
vidlyftigt att i sin helhet publicera dessa tabeller, meddelas uppgifterna
för landsbygden i tab. 1 endast i sammandrag för de valkretsar, vari
riket år 1910 var indelat för val av landstingsman. Av samma skäl
meddelas uppgifterna i tab. 5 och 6 endast i slutsummor för hela rikets
landsbygd och städer, ehuru lika detaljerade tabeller med uppgifter för
varje kommun hava utarbetats. Dessa finnas i manuskript tillgängliga
i centralbyrån. Vid en sammanfattning av uppgifterna i tab. 1 och 2
rörande antalet i röstlängd upptagna och det sammanlagda röstetalet
inom var och en av de olika grupperna erhållas följande huvudsiffror
för hela riket, vid vilka emellertid bör erinras, att då en röstägande,
som varit upptagen i röstlängden i mer än en kommun, blivit räknad
två eller flere gånger, det verkliga antalet fysiska eller juridiska personer
inom varje grupp måste hava varit icke obetydligt mindre, än
vad dessa slutsummor utvisa:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

189

Landsbygd. Städer. Summa.

			Antal.	Röstetal.	Antal.	Röstetal.	Antal.
Grupp	1	Staten.........................................	531	6,706	24	404	555
»	2	Kommuner....................................	2,815	13,461	193	3,575	3,008
»	3	Aktiebolag och solidariska bankbolag	5,894	102,726	3,691	105,977	9,585
))	4	Sparbanker, försäkringsinrättningar o. d.	136	1,297	149	4,544	285
))	5	Ekonomiska föreningar ..................	1,341	7,879	534	10,600	1,875
»	6	Andra föreningar och stiftelser.........	901	3,789	605	8,935	1,506
»	7	Stärbhus.......................................	23,527	84,784	4,831	51,560	28,358
»	8	Omyndiga ....................................	1,678	5,580	5,387	24,698	7,065
»	9	På annan ort mantalsskrivna ..........	17,633	63,581	5,209	67,531	22,842
		Summa för grupp 1—9	54,456	289,803	20,623	277,824	75,079
Grupp 10	Enkla bolag .................................	8,502	39,562	1,462	18,090	9,964

Hela antalet i röstlängd upptagna bolag och andra samfälligheter,
stärblius, omyndiga och på annan ort mantalsskrivna utgjorde, såsom
ovanstående siffror utvisa, på landsbygden 62,958 och i städerna 22,085
eller tillsammans för hela riket 85,043, med ett sammanlagt röstetal på
landsbygden av 329,365 och i städerna 295,914. Medtagas av förut
anförda skäl icke de enkla bolagen, erhålles för de övriga grupperna
1—9 ett antal röstägande av 54,456 på landsbygden och 20,623 i städerna
samt ett sammanlagt röstetal av resp. 289,803 och 277,824. Sättas
sistnämnda summor i relation till motsvarande antal och röstetal för
samtliga i röstlängd upptagna, omfatta de röstägande inom grupperna
1—9 på landsbygden 6.6 % av antalet och 7.6 % av röstetalet för alla
i röstlängd upptagna samt i städerna resp. 5.4 och 7.1 % av samtliga
röstägandes antal och röstetal.

1 ovan anförda summor ingå emellertid röstägareklasser av väsentligt
olika karaktär. Stärbhus, omyndiga och de på annan ort mantalsskrivna
utgöra sålunda tre fristående grupper, under det att de övriga
röstägande, med undantag av enkla bolag o. dyl., lämpligen kunna
sammanföras till en gemensam grupp. En efter dessa grunder gjord
sammanfattning av tab. 1 och 2 meddelas i tab. 3 och 4, vilka angiva
dels i absoluta tal antal och röstetal för de röstägande inom de olika
grupperna och dels i relativa tal samma röstägaregruppers förekomst
inom varje län i förhållande till alla i röstlängd upptagna.

Såsom sistnämnda tabeller utvisa, utgjorde grupperna 1—6, som
omfatta alla juridiska personer med undantag av stärbhus och enkla
bolag, i förhållande till alla i röstlängd upptagna på landsbygden 1.4 %

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

i fråga om antalet och 3.6 % i fråga om röstetalet, samt i städerna
resp. 1.3 och 3.4 %>. Samma gruppers relativa förekomst inom de olika
länen var föga växlande. På landsbygden lågo motsvarande procenttal
beträffande antalet röstägande mellan l.o% i Göteborgs och Bohus och Norrbottens
län samt 2.7 % i Jämtlands län och beträffande röstetalet mellan
2.5 % i Skaraborgs och Norrbottens län samt 7.5 % i Jämtlands län. I
städerna växlade motsvarande relativa tal i fråga om antalet mellan
1.0 % i de båda städerna Stockholm och Gävle samt 2.2 % i Västernorrlands
och Norrbottens län och i fråga om röstetalet mellan 2.7 % i
Stockholm samt 5.3 % i Västernorrlands län.

Stärbhusen (grupp 7) omfattade på landsbygden 2.8 % av antalet
och 2.2 % av röstetalet för alla i röstlängd upptagna och i städerna

1.3 % av både antal och röstetal. För de omyndiga (grupp 8) uppgingo
motsvarande tal på landsbygden till resp. 0.2 och 0.1 % och i
städerna till resp. 1.4 och 0.6 %. De personer, som voro upptagna
även i andra röstlängder än för den kommun, där de voro mantalsskrivna
(grupp 10), omfattade på landsbygden 2.1 % av antalet och
1.7 % av röstetalet för alla i röstlängd upptagna och i städerna resp.

1.4 och 1.7 %. Inom de tre sistnämnda grupperna 7, 8 och 9 voro
växlingarna mellan de olika länen ganska betydande, vilket dock åtminstone
i fråga om de omyndiga och på annan ort mantalsskrivna,
såsom förut framhållits, till en del torde bero på bristfällighet er i
materialet.

Till belysning av en annan sida av de olika röstägaregruppernas
karaktär meddelas i efterföljande tablå en översikt över medelröstetalet
inom varje grupp.

			Landsbygd.	Städer.
Grupp	1	Staten..........................................	....................................... 12.6	16.8
»	2	Kommuner....................................	...................................... 4.s	18.5
))	3	Aktiebolag och solidariska bankbolag .	......................................... 17.4	28.7
»	4	Sparbanker, försäkringsinrättningar o.	dyl.................................. 9.5	30.5
»	5	Ekonomiska föreningar .................	......................................... 5.9	19.9
»	6	Andra föreningar och stiftelser.........	......................................... 4.2	14.8
))	7	Stärbbus.......................................	......................................... 3.6	10.7
))	8	Omyndiga .....................................	......................................... 0.3	4.6
»	9	På annan ort mantalsskrivna.............	......................................... 3.6	13.o
			Samtliga inom grupp 1—9 5.2	13.5
Grupp 10 Enkla bolag ..................................	.......................................... 4.7	12.4
Alla i	röstlängd upptagna ...........................	....................................... 4.6	10.1

191

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Av de olika grupperna visar på landsbygden den tredje, innefattande
aktiebolag och solidariska bankbolag, det högsta medelröstetalet,
under det att i städerna de till grupp 4 hörande sparbanker, försäkringsinrättningar
o. dyl. hade ett något högre medelröstetal än
aktiebolagen. De lägsta genomsnittliga röstetalen åter företedde både
på landsbygden och i städerna de omyndiga. Jämföras medelröstetalen
för de olika grupperna med motsvarande medeltal för alla i röstlängd
upptagna, visa på landsbygden grupperna 1 — 5 ett högre medeltal
men däremot de följande grupperna 6—9 ett lägre medelröstetal än
alla i röstlängd upptagna. I städerna hade alla grupper med undantag
endast av de omyndiga ett högre medelröstetal än samtliga röstägande.

Tab. 5 och 6 angiva slutligen i absoluta och relativa tal de röstägandes
fördelning efter röstetalens storlek på enröstgrupper, varjämte
till jämförelse härmed motsvarande uppgifter meddelas även för alla i
röstlängd upptagna. Rörande detaljerna i denna fördelning torde vara
tillräckligt att hänvisa till tabellerna, där de relativa talen tydligt framhäva
de för varje grupp karakteristiska förhållandena. Här skall
endast påpekas det relativt mycket stora antalet i grupp 2 (kommuner,
i den vidsträckta bemärkelse detta begrepp här tagits), som på landsbygden
tillhöra den lägsta röstgruppen; över halva antalet röstägande
av detta slag, eller närmare bestämt 53.2 % av hela antalet, hade endast
en röst. De flesta av dessa utgöras av byalag och andra smärre menigheter,
vilka, i vissa delar av landet i stor utsträckning samfällt äga
mindre fastigheter såsom sågar, kvarnar, fäbodar, grustag, gemensamhetsfisken
o. dyl.

192

Kungl. Ma.j:ts Nåd, Proposition Nr 185.

Till Bil. I hörande

Tab. 1. Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar, j
	Antal i röstlängd upptagna. \|	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- j lagt röstetal, i
1	1. Stockholms län. Västra domsagan............................................................	3	16	21	113
2	Frösåkers tingslag .........................................................	1	4	13	30 :
8	Närdinghundra, Väddö och Häverö tingslag........................	—	—	5	12 !
4	Mellersta Eoslags domsaga ..............................................	2	8	9	22
i 5	Sollentuna och Färontuna härad .......................................	4	91	13	149
G	Danderyds skeppslag'' ......................................................	5	60	9	119
7	Åkers och Värmdö skeppslag ...........................................	1	17	6	13
1 8	Sotholms härad.............................................................	1	3	5	5
j 9	Brännkyrka och Nacka socknar samt Saltsjöbadens köping ...	—	-	4	96
10	Öknebo tingslag samt Östertälje med flera socknar...............	5	74	9	123
11	Summa	22	273	94	682
12	2. Uppsala lön. Södra domsagan ...........................................................	3	13	12	; 127
13	Mellersta domsagan.........................................................	8	81	43	147
14	Norunda och Olands härad .............................................	5	22	9	86
15	Örbyhus härad...............................................................	5	44	10	72
16	Summa	21	160	74	432
17	3. Södermanlands län. Jönåkers härad..............................................................	2	9	8	137
18	Eönö, Hölebo och Daga härad..........................................	5	62	21	114
1 19	Oppunda härads första ...................................................	—	—	5	35
! 20	Oppunda härads andra ..................................................	—	—	8	90
i 21	Villåttinge härad............................................................	—	—	6	46
22	Öster- och Västerrekarne härad .......................................	3	26	12	149
23	Åkers och Selebo härad...................................................	4	39	13	105
I 24	Summa	14	136	73	676

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

193

tabeller.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
22	214			5	26	17	73	96	473	1
15	277	—	—	—	—	2	2	94	203	2
17	226	—	—	3	9	1	1	102	249	3
18	240	—	—	3	14	8	17	150	541	4
83	1,801	i	3	10	91	11	86	96	864	5
72	1,398	i	18	9	53	13	105	82	794	G
28	500	—	—	1	10	6	42	168	740	7
44	733	—	—	3	17	7	46	93	564	8
80	2,138	—	—	11	81	8	85	33	380	9
34	538	—	—	6	34	8	77	43	415	10
413	8,065	2	21	51	335	81	534	957	5,223	11
39	410	2	8	4	26	15	47	67	452	12
16	131	—	—	5	34	19	108	85	389	13
39	550	—	—	—	—	15	33	98	347	14
24	473	—	—	12	79	10	23	65	258	15
118	1.564	2	8	21	139	59	211	315	1,446	16 1 i
25	374			5	58	4	27	35	187	17
18	305	1	4	4	20	*7 i	21	102	528	18
6	148	—	—	5	27	6	17	46	207	19
24	369	1	14	5	35	8	27	59	289	20
15	339	_	—	10	58	3	10	51	248	21
17	233	—	—	8	33	2	4	92	553	22
22	133	—	—	3	24	3	8	46	239	2 8
127	1,901	2	18	40	255	33	114	431	2,251	24

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 25

194

jKung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
1	1. Stockholms lön. Västra domsagan .......................................	6	ii	82	394
2	Frösåkers tingslag .......................................	12	21	52	127
3	Närdinghundra, Väddö och Häverö tingslag......	1	7	52	248
4	Mellersta Roslags domsaga ...........................	2	4	112	588
5	Sollentuna och Färentuna härad.....................	7	75	64	408
6	Danderyds skeppslag ....................................	26	265	122	998
7	Åkers och Värmdö skeppslag ......................	—	—	210	1,025
8	Sotholms härad ..........................................	2	17	149	898
9	Brännkyrka och Nacka socknar samt Saltsjö-badens köping..........................................	i	18	126	945
10	Öknebo tingslag samt Östertälje in. fl. socknar	4	29	55	418
11	Summa	61	447	1,024	6,049
12	2. Uppsala län. Södra domsagan........................................	o O	25	122	572
13	Mellersta domsagan .....................................	2	3	182	713
14	Norunda och Olands härad ..........................	2	4	48	169
15	Örbyhus härad ..........................................	6	6	100	206
16	Summa	13	38	452	1,660
17	8. Södermanlands län. Jönåkers härad ...........................................			10	105
18	Rönö, Hölebo och Daga härad ...................	18	37	22	104
19	Oppunda härads första.................................	8	5	13	45
20	Oppunda härads andra.................................	t;	57	24	193
21	Villåttinge härad .......................................	—	—	24	209
22	Öster- och Västerrekarne härad......................	13	17	119	489
23	Åkers och Selebo härad ...............................	2	7	23	180
24	Summa	37	123	235	1,325

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

195

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1—	grupperna 9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
252	1,320	23	198	3,205	17,088	7.o	7.r	1
189	664	22	92	2,731	9,551	6.9	7.o	2
181	752	15	65	3,559	13,642	5.i	5.5	3
304	1,434	97	477	4,966	20,252	6.1	7.1	4
289	3,568	94	694	7,635	54,001	3.8	6.6	5
339	3,810	84	599	8,173	63,109	4.1	6.o	6
420	2,347	66	592	5,329	27,296	7.9	8.6	7
304	2,283	34	193	3,180	16,665	9.6	13.7	8
263	3,743	73	593	6.817	54,536	3.9	6.9	9
164	1,708	13	109	3,480	22,277	4.7	7.7	10
2,705	21,629	521	3,612	49,075	298,417	5.5	7.2	11
267	1,680	27	236	3,210	17,149	8.3	9.8	12
360	1.606	33	320	4,180	21,232	8.6	7.6	13
216	1,211	31	315	5,004	20,448	4.3	5.9	14
232	1,161	30	190	6,016	30,475	3.9	3.8	15
1,075	5,658	121	1,061 .	18.410	89,304	5.8	6.8	16
89	897	9	in	3,074	16,985	2.9	5.3	17
193	1,195	20	179	4,229	20,254	4. G	5.9	18
84	484	13	115	2.731	11,883	3.1	4.1	19
185	1,074	23	216	4,284	23,425	3.2	4.6	20
109	910	11	149	2,812	14,443	3.9	6.3	21
266	1,504	35	254	4,767	19,105	5.6	7.9	22
116	735	12	142	2,523	11,643	4.6	6.3	23
992	6,799	123	1,166	24,420	117,738	4.1	5.8	24

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
		Antal i röstlängt upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.
25	4. Östergötlands lön. Enda och Ydre domsaga.........	2	13	8	56
26	Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga ....	6	63	17	127
27	Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga ......	2	24	9	54
28	Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga..............	—	—	11	76
29	Pinspånga läns domsagas första ......	2	22	1	5
30	Pinspånga läns domsagas andra .........	- •	—	4	18
31	Björkekinds, Östkinds och Lösings härad ...........................	—	—	26	166
32	Bråbo och Memmings härad..........	—	—	12	116
33	Lysings och Göstrings domsaga .................	1	11	18	139
34	Aska, Dals . och Bobergs härads första ...........................	1	30	5	34
35	Aska, Dals och Bobergs härads andra ..............................	3	56	n	82
36	Summa	17	219	122	873
37	5. Jönköpings län. Tveta, Vista och Mo domsagas första.................................	4	56	13	118
38	Tveta, Vista och Mo domsagas andra..............................	8	in	20	41
39	Norra Vedbo härad......................................................	o O	24	4	79
40	Södra Vedbo härad ......	3	36	7	28
41	Östra härads domsaga......................................................	7	63	11	70
42	Västra härads domsaga ...................................................	6	51	10	61
43	Östbo härad..................................................................	7	81	23	72
44	Västbo härad ................................................................	10	60	60	71
45	Summa	48	482	148	540
46	6. Kronobergs län. Östra Värends domsagas första ..................................	6	62	18	57
47	Östra Värends domsagas andra .......................................	3	17	1	1
48	Östra Värends domsagas tredje ........................................	7	143	10	27
49	Mellersta Värends domsaga ..........................................	4	32 i	2	4
50	Västra Värends domsaga .............................................	4	64	9	38
Öl	Sunnerbo domsagas första...............................................	5	61	5	60
52	Sunnerbo domsagas andra...............................................	8	in \|	5	14
53	Summa	37	490 j;	50	201 \|

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

197

och deras röstetal — landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
27	248	i	7	8	45	o O	8	100	457	25
20	386	4	42	12	95	5	37	101	521	2 G
17	295	1	1	10	62	4	15	63	262	27
18	291	—	—	2	34	2	2	100	454	28
10	182	—	—	3	38	—	—	30	144	29
18	372	—	—	2	48	4	5	32	196	30
16	211	—	—	2	9	1	2	70	303	31
42	929	1	12	5	26	6	49	62	229	32
12	242	—	—	7	76	4	9	103	462	33
13	237	1	4	3	30	2	8	85	370	34
17	169	—	—-	4	35	i	1	64	297	3 5
210	3,562	8	66	58	498	32	136	810	3,695	36
40	754	1	22	8	35	8	18	144	752	1 37
23	339	—	—	—	—	5	38	82	340	38
24	459	—	—	3	12	4	26	94	513	39
13	267	—	—	2	22	4	21	103	360	40
28	471	1	10	1	5	6	14	173	747	41
9	178	1	2	1	7	7	20	48	158	42
33	511	4	24	4	20	7	39	174	599	4 3
35	605	3	7	2	6	6	18	246	755	44
205	3,584	10	65	21	107	47	194	1,064	4,224	45
25	413	_	_			6	45	63	240	46
12	150	—	—	o O	12	3	5	39	154	47
39	639	3	21	6	22	4	39	70	297	48
25	357	2	9	2	9	12	24	126	475	49
33	511	—	—	4	34	8	48	193	647	50
26	376	2	17	—	—	5	21	88	264	51
30	526	1	40	4	23	5	26	132	349	52
190	2,972	8	87	19	100	43	208	711	2,426	53

198

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Anta! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
25	4. Östergötlands län. Kinda och Ydre domsaga..............................	i	5	72	242
26	Vifolka, Valkebo och Gullborgs domsaga .........	it	40	91	453
2 7	Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga ...	2	13	120	460
28	Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga	o o	28	46	254
29	Finspånga läns domsagas första.....................	1	40	27	109
SO	Finspånga läns domsagas andra.....................	35	80	60	197
31	Björkekinds, Östkinds och Lösings härad.........	1	6	94	394
32	Bråbo och Memmings härad ........................	2	28	178	1,206
33	Lysings och Göstrings domsaga.....................	2	17	96	400
34	Aska, Dals och Bobergs härads första ............	1	8	58	234
35	Aska, Dals och Bobergs härads andra ...........	3	14	35	112
36	Summa	62	274	877	4,061
37	5. Jönköpings län. Tveta, Vista och Mo domsagas första ............	14	33	94	429
38	Tveta, Vista och Mo domsagas andra ............	22	74	25	122
39	Norra Vedbo härad ...................................	2	26	64	320
40	Södra Vedbo härad......................................	7	25	48	226
41	Östra härads domsaga .................................	—	—	24	79
42	Västra härads domsaga.................................	—	_	69	219
43	Östbo härad................................................	5	9	67	339
44	Västbo härad .............................................	4	11	54	209
45	Summa	54	178	445	1,943
46	6. Kronobergs län. Östra Värends domsagas första .....................	1	3	61	207
47	Östra Värends domsagas andra .....................	2	28	47	239
48	Östra Värends domsagas tredje .....................	14	41	64	296
49	Mellersta Värends domsaga...........................	4	17	87	342
50	Västra Värends domsaga ............................	4	8	105	382
Öl	Sunnerbo domsagas första ............................	2	7	84	266
52	Sunnerbo domsagas andra ............................	1	i	101	311
53	Summa	28	105	549	2,043

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för grupperna 1-9.	Enkla bolag.	Alla. i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	ntal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
222	1.081	43	162	3.558	18,450	6.2	5.9	25
267	1,764	47	479	3,994	23,928	6.7	7.4	26
228	1,186	20	148	4,687	24,376	4.9	4.9	27
182	1,139	34	301	3.102	15,822	5.9	7.2	28
74	540	19	114	1,556	7,869	4.8	6.9	29
155	916	16	74	2,767	14,652	5.G	6.3	30
210	1,091	19	179	3,223	15,253	6.5	7.2	31
308	2,595	23	192	3,847	22,980	8.0	11.3	32
243	1,356	20	152	3,746	20.269	6.5	6.7	33
169	950	29	189	2,627	15,208	6.4	6.2	34
138	766	26	155	2,242	12,517	6.2	6.1	35
2.196	13,384	296	2,145	35,349	191,324	6.2	7.o	36
326	2,217	46	262	5,832	36,478	5.6	6.1	37
185	1,065	21	123	2,977	14,886	6.2	7.2	38
198	1,459	.30	177	3,196	17,762	6.2	8.2	39
187	985	46	183	2,412	11,850	7.s	8.3	40
•251	1,459	42	185	3,807	18,442	6.6	7.9	41
151	696	33	132	4.607	18.811	3.s	0.7	42
324	1,694	50	242	4,535	19,920	7.1	8.5	43
420	1,742	75	250	5,499	19,222	7.6	9.i	44
2,042	11,317	343	1,554	32,865	157.371	6.2	7.2	45
180	1,027	52	122	3,499	15,179	5.1	6.s	46
no	606	26	42	1,820	7,597	6.o	8.0	47
217	1,525	47	152	4,561	22,415	4.8	6.8	48
264	1,269	26	124	3,647	14,096	7.2	9.0	49
360	1,732	37	167	5,070	23,797	7.i	7.3	50
217	1,072	36	154	3,421	14,097	6.3	7.o	51
287	1,401	45	104	4,282	15,228 1	6.7	9.2	52
1,635	8,632	269	865	26,300	112,409	6.2	7.7	53

200

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
	7. Kalmar läns Norra.
\| 54	Norra Tjlista härad.........................................	...............	7	100	9	31
55	Södra Tjusts härad.........................................		4	48	23	54
\| 56	Sevede härad..................................................		5	85	40	86
57	Tunaläna härad .............................................		3	49	24	63
58	Aspelanda härad ............................................		4	79	42	81
59	Summa	23	361	138	315
	8. Kalmar läns Södra.
60	Handbörds härad............................................		4	98	39	97
61	Norra Möre härad ...................................... ..		2	37	34	114
62	Stranda härad ..............................................	...............	1	32	35	88
63	Södra Möre västra .........................................		—	—	9	51
64	Södra Möre östra............................................	...............	1	6	12	87
6 5	Ölands norra mot .........................................		4	26	12	49
66	Ölands södra mot ..........................................		2	11	9	40
67	9. Gottlands län.	Summa	14	210	150	526
68	Norra härads domsagas första ..........................		8	56	2	4
69	Norra härads domsagas andra .........................		i	3	7	7
70	Södra härads domsagas första ..........................		4	37	14	17
71	Södra härads domsagas andra ..........................		4	20	11	31
72	Summa	17	116	34	59
	10. Blekinge län.
73	Östra härads domsaga ...................................		1	11	37	164
7 4	Medelstads härads östra...................................		—	—	13	59
75	Medelstads härads västra ................................		—	—	11	55
i 76	Brälrne härads domsaga...................................		1	15	15	86
77	Listers härads domsaga...................................		2	45	17	37
\| 78	Summa	4	71	93	401

201

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska. föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
18	304	i	6	8	48	4	17	51	285	54
16	287	—	—	2	13	8	30	84	392	55
20	286	—	—	2	2	7	18	50	242	56
2	32	i	40	—	—	—	—	54	199	57
25	480	—	—	4	16	i	1	98	376	58
81	1,389	2	46	16	79	20	66	337	1,494	59
21	425			4	20			123	462	60
10	150	—	—	5	26	—	—	83	408	61
25	306	1	o O	2	2	6	21	105	374	62
22	391	1	15	7	18	3	9	77	261	63
20	216	2	12	ii	32	2	5	78	302	64
3	26	—	—	2	6	—	—	215	468	65
12	213	—	—	6	21	1	i	127	529	66
113	1,727	4	30	37	125	12	36	808	2,804	67
29	294	2	6	i	1	4	4	122	259	68
14	207	5	33	3	15	2	4	115	354	69
14	127	i	O	5	27	i	1	132	334	70 j
21	216	—		5	17	3	6	146	381	71
78	844	8	42	14	60	10	15	515	3.328
18	234	2	16	11	50	2	2	63	230	73
14	175	1	3	2	10	—	—	45	173	74
23	291	1	4	10	55	—	—	25	146	75
27	350	2	12	6	38	6	12	35	136	76
18	248	2	15	10	52	4	8	28	155	7 7.
100	1,298	8	50	39	205	12	22	196	840	78

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 höft. 26

202

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.). Anta! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
54	7. Kalmar läns Norra. Norra Tjnsts härad .....................................	8	25	24	197
55	Södra T justs härad .....................................	9	22	44	243
1 56	Sevede härad ...........................................	—	—	30	91
57	Tunaläns härad ..........................................	2	16	27	141
58	Aspelands härad..........................................	—	—	46	188
59	Summa	19	63	171	860
j BO	8. Kalmar läns Södra. Handbörds härad .......................................	2	18	62	321
61	Norra Möre härad.......................................		—	44	189
62	Stranda härad...........................................	—	—	60	240
63	Södra Möre västra......................................	25	66	80	297
64	Södra Möre östra .......................................	4	10	85	362
65	Ölands norra mot .......................................	—	—	66	100
66	Ölands södra mot .......................................	—	—	55	160
67	Summa	31	94	452	1,669
68	9. Gottlands län. Norra härads domsagas första........................	2	5	128	316
69	Norra härads domsagas andra.........................	10	30	247	550
70	Södra härads domsagas första.........................	12	22	275	560
71	Södra härads domsagas andra........................	—	—	210	387
72	Summa	24	57	860	1,813
73	10. Blekinge län. Östra härads domsaga .........................	7	44	83	325
74	Medelstads härads östra ...............................	4	12	48	173
75	Medelstads härads västra..............................	11	59	70	357
76	Bräkne härads domsaga ..............................	2	4	53	237
7 7	Listers härads domsaga.................................	1	4	81	304
78	Summa	25	123	335	1,396

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

203

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1-	grupperna -9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.	■......1
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt 1 röstetal.	Antal.	Röstetal.
130	1,013	18	106	2,461	13,053	5.3	7.8	54
190	1,089	22	124	2,738	14,482	6.9	7.5	55
154	810	18	101	2,096	10,360	7.3	7.8	56
113	540	8	24	1,426	6,359	7.9	8.5	57
220	1,221	33	172	2,225	10.638	9.9	11.5	58
807	4,673	99	527	10,946	54,892	7.4	8.5	59
255	1,441	23	126	2,322	11,139	11.0	12.9	60
178	924	16	no	1,900	8,600	9.4	10.7	61
235	1,066	24	185	2,422	11,170	9.7	9.5	62
224	1,108	30	162	3,438	13,628	6.5	8.i	63
215	1,032	19	124	3,037	12,709	7.i	8.1	64
302	675	38	72	2,636	8,568	11.5	7.9	6 5
212	975	15	109	2,415	10,956	8.8	8.9	66
1,621	7,221	165	888	18,170	76,770	8.9	9.4	67
298	945	35	128	2,574	9,011	11.6	10.5	68
404	1,203	21	60	2,687	10,105	15.o	11.9	69
458	1,128	88	165	2,897	9,020	15.s	12.5	70
400	1,058	114	220	2.883	9,223	13.9	11.5	71
1,560	4,334	258	573	11,041	37,359	14.1	11.6	72
224	1,076	52	255	3,909	13,438	5.7	8.0	73
127	605	25	116	2,566	9,074	4.9	6.7	74
151	967	10	45	2,981	12,040	5.1	8.0	75
147	890	31	181	4,182	15,050	3.5	5.9	76
163	868	51	192	4,520	16,467	3.6	5.3	7 7
812	4,406	169;	789	18,158	66,069	4.5	6.7	78

204

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
		Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
7 9	11. Kristianstads län. Norra Åsbo domsaga......................................................	5	57	14	79
80	Södra Åsbo och Bjäre domsaga .......................................	2	5	27	116
81	Västra Gömge domsagas första ........................................	—	—	17	71
82	Västra Gömge domsagas andra..........................................	1	11	27	66
88	Villands härad...............................................................	6	62	23	144
84	Östra Göinge härad.........................................................	4	41	14	44
85	Gärds härad..................................................................	1	12	21	55
86	Albo härad ...................................................................	—	—	14	17
87	Ingelstads och Järrestads domsagas första .........................	—	—	9	10
88	Ingelstads och Järrestads domsagas andra...........................	—	—	10	22
89	Summa	19	188	176	624
90	12. Malmöhus lön. Oxie härads västra .........................................................			5	6
91	Oxie härads östra ..........................................................	—	—	3	19
92	Skytts härad..................................................................	2	2	8	21
93	Loggade härads norra..........................................;...........	1	11	14	142
94	Luggade härads södra......................................................	2	18	31	532
95	Rönnebergs härad ..........................................................	—	—	16	92
96	Onsjö härad .................................................................	—	—	13	102
97	Harjagers härad ............................................................	—	—	10	46
98	Torna härad..................................................................	8	144	22	96
99	Bara härad ..................................................................	3	72	6	59
100	Frosta härad..................................................................	7	116	21	98
! 101	Färs härad ...................................................................	3	51	16	98
102	Vemmenhögs härad.........................................................	—	—	12	73
10 3	Ljunits och Herrestads härad ..........................................	i	15	7	34
104	Summa	27	429	184	1,418
105	13. Hallands lön. Höks härad ..................................................................	3	75	11	47
106	Tönnersjö härad ............................................................	3	47	6	24
	Transport	6	122	17	71

205

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
33	491	2	18	9	56	10	39	120	458	79
42	735	—	—	18	95	2	4	133	501	80
27	511	5	31	9	50	2	7	114	564	81
20	251	i	i	8	22	1	5	104	340	82
43	708	i	10	33	232	7	19	261	811	83
24	439	4	22	18	98	5	32	117	410	84
21	260	1	2	20	177	5	14	211	771	85
4	55	—	—	6	16	i	1	132	331	86
14	243	1	16	14	118	5	6	132	442	87
14	191	4	23	11	68	8	22	129	348	88
242	3,884	19	123	146	932	46	149	1,453	4,976	89
33	820	_	_	8	84	1	1	40	239	90
21	401	1	4	4	28	1	1	27	242	91
10	318	1	9	6	36	3	5	53	260	92
Öl	914	7	67	12	89	5	34	82	357	93
20	479	2	14	11	81	3	5	91	455	94
27	634	1	4	10	64	3	21	89	338	95
21	472	2	18	11	75	—	—	135	552	96
38	873	2	42	12	112	7	46	139	548	97
20	358	—	—	9	77	3	23	93	430	98
41	848	1	16	9	78	5	22	49	310	99
25	447	1	11	12	103	4	18	85	399	100
16	290	1	11	14	100	1	2	66	274	101
21	342	1	8	10	68	3	11	84	356	102
10	185	—	—	4	36	2	4	35	254	103
363	7,381	20	204	132	1,031	41	193	1,068	5,014	104
16	263	_	_	9	43			65	248	105
18	341	—	—	7	32	2	3	35	133	106
34	604	—	-	16	75	2	3	100	381

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

''	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
79	11. Kristianstads län. Norra Åsbo domsaga...................................	i	i	59	226
80	Södra Åsbo och Bjäre domsaga .....................	21	66	115	426
81	Västra Göinge domsagas första .....................	16	55	94	348
82	Västra Gröinge domsagas andra .....................	1	4	126	354
83	Villande härad.............................................	1	4	71	208
84	Östra Göinge härad ...................................	2	17	92	484
85	Gärds härad................................................	3	12	106	246
86	Albo härad ................................................	—	—	54	92
87	Ingelstads och Järrestads domsagas första ......	1	1	141	304
88	Tngelstads och Järrestads domsagas andra ......	5	14	222	380
89	Summa	Öl	174	1,080	3,068
90	12. Malmöhus län. Oxie härads västra ......................................	13	25	209	956
91	Oxie härads östra .....................................	4	27	87	565
92	Skytts härad .............................................	4	26	45	130
93	Luggude härads norra .................................	62	166	474	1,291
94	Luggude härads södra ...............................	3	10	191	741
95	Rönnebergs härad .......................................	3	28	66	387
96	Onsjö härad................................................	2	15	50	184
9 7	Harj agera härad.........................................	—	—	117	489
98	Torna härad................................................	7	52	149	559
99	Bara härad ................................................	1	1	101	452
100	Frosta härad .............................................	—	—	100	383
101	Färs härad ................................................	1	3	97	319
102	Vemmenhögs härad .....................................	—	-	88	322
103	Ljunits och Herrestads härad........................	—	—	57	192
104	Summa	100	353	1,831	6,970
105	13. Hallands län Höks härad................................................	2	26	28	69
106	Tönnersjö härad..........................................	—	—	31	225
	Transport	2	26	59	294

207

och deras röstetal.

Kung1. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

landsbygden.

Summa för grupperna 1-9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
253	1,425	42	185	5,579	23,538	4.5	6.1	79
360	1,948	35	120	6,441	32,813	5.6	5.9	80
284	1,637	28	143	3,382	18,251	8.4	9.0	81
289	1,054	39	205	3,312	11,195	8.7	9.4	82
446	2,198	66	249	5,779	25,983	7.7	8.5	83
280	1,587	32	161	4,623	20,748	6.1	7.6	84
389	1,549	42	173	5,156	20,263	7.5	7.6	85
211	512	18	73	2,559	8,393	8.2	6.1	86
317	1,140	23	172	3,958	16,311	8.o	7.o	87
403	1,068	28	100	4,259	16.159	9.5	6.6	88
3,232	14,118	353	1,581	45,048	193,654	7.2	7.3	89
309	2,131	37	277	4,629	31,495	6.7	6.8	90
148	1,287	32	226	4,486	24,229	3.3	5.3	91
141	807	22	74	3,848	19,331	3.7	4.2	92
708	3,071	42	249	7,370	40,108	9.6	7.7	93
354	2,335	63	255	7,186	39,668	4.9	5.9	94
215	1,568	19	114	3,091	16,089	7.o	9.7	95
234	1,418	30	182	4,058	19,452	5.8	7.3	96
325	2,156	63	512	5,407	31,313	6.o	6.9	97
311	1,739	27	165	6,042	30,980	5.i	5.6	98
216	1,858	12	103	5,694	31,484	3.8	5.9	99
255	1,575	37	186	5,439	25,981	4.7	6.i	100
215	1,148	16	73	4,782	20,858	4.5	5.5	101
219	1,180	19	56	5,391	25,811	4.1	4.6	102
116	720	12	40	2,955	13,843	3.9	5.2	103
3,766	22,993 j	431	2,512	70,378	370,642	5.4	6.2	104
134	771	18	102	3,252	12,543	4.1	6.1	105
102	805	18	115	2,745	12,555 \|	.3.7	6.4	106
236	1,576	36	217 \|	5,997	25,098

208

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
	Transport	6	122	17	71
107	Halmstads härad............................................................	3	25	12	22
108	Arstads härad ...............................................................	3	21	7	16
109	Faurås härad ................................................................	2	11	18	82
no	Himle härad..................................................................	2	17	6	77
in	Viske och Fjäre härad ...................................................	—	—	11	60
112	Summa	16	196	71	328
	14. Göteborgs och Bohus lön.
113	Sävedals härad..............................................................	1	12	12	99
114	Västra och Ostra Hisings samt Åskhus härad.....................	1	16	19	195
115	Inlands Södre och Torpe härad .......................................	3	34	5	23
1116	Inlands Nordre och Fräkne härad ....................................	2	13	9	31
J117	Tjöras och Orusts östra härad ........................................	o O	11	7	20
118	Orusts västra härad ......................................................	—	—	6	12
119	hane, Tunge och Sörbygdens härad....................................	l	2	11	38
120	Stångenäs härad ............................................................	—		3	4
121	Sotenäs härad ...............................................................	1	7	2	9
122	Kville, Tanums och Bullarens härad .................................	4	10	3	7
123	Yette härad ..................................................................	—	—	5	17
124	Summa	16	105	82	455
	15. Älvsborgs län.
125	Vane härad ..................................................................	6	56	17	53
12G	Flundre och Bjärke härad................................................	—	—	7	90
127	Vätte och Ale härad ......................................................	—	—	17	52
128	Kullings härad..............................................................	3	45	7	47
129	As och Gäsene domsaga .................................................	10	57	20	27
130	Redvägs härad..............................................................	3	35	4	9
131	Kinds härads första.........................................................	—	—	7	7
132	Kinds härads andra ........................................................	—	—	5	7
133	Vedens och Bollebygds härad ..........................................	4	50	17	48
134	Marks härads första .......................................................	1	9	8	46
	Transport	27	252	109	386

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

209

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
ce	604	_		16	75	2	3	100	381
21	441	—	—	8	32	3	9	57	195	107
11	169	—	—	4	18	1	4	40	171	108
20	209	—	—	9	60	4	20	91	373	109
5	47	—	—	8	50	4	31	86	419	no
21	235	—	—	9	56	4	10	219	765	in
112	1,705	—	—	54	291	18	77	593	2,304	112
72	1,552			25	235	1	3	122	593	113
68	1,253	—	—	11	51	8	40	483	1,752	114
5	99	—	—	—	—	—	—	145	515	115
8	73	—	—	1	1	o O	17	124	412	116
	—	—	—	—	—	3	12	169	347	117
9	102	i	14	1	5	3	5	195	369	118
16	167	—	—	—	—	—	—	195	706	119
‘ 11	205	—	—	2	4	—	—	43	120	120
11	126	—	—	6	15	2	2	50	no	121
16	173	3	17	3	4	1	11	88	220	122
23	279	—	—	1	2	—	—	73	186	123
239	4,029	4	31	50	317	21	90	1,687	5,330	124
24	501	1	17	10	119	4	19	89	275	125
15	317	2	23	3	18	1	1	51	192	126
34	616	O O	29	5	47	8	53	85	310	127
20	372	1	29	6	14	4	10	137	384	128
10	149	1	12	1	11	—	—	168	473	129
4	23	—	—	—	—	-	—	75	295	130
9	175	—	—	1	2	—	—	97	298	131
38	518	—	—	2	12	2	2	135	431	132
17	184	—	—	1	1	2	15	93	246	133
18	498	—	—	5	19	1	4	63	327	134
189	3,353	8	no	34	243	22	104	993	3,231

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Transport	2	26	59	294
107	Halmstads härad..........................................	—	—	32	223
108	Arstads härad...........................................	2	16	27	154
109	Faurås härad ............................................	—	-	40	123
no	Himle härad .............................................	—	—	24	98
in	Viske och Fjäre härad .................................	5	18	85	258
112	Summa	9	60	267	1,150
	14. Göteborgs och Bohus län.
113	Sävedals härad ...........................................	1	27	142	1,185
114	Västra och Östra Hisings samt Askims härad...	15	52	389	1,898
115	Inlands Södre och Torpe härad .....................	—	—	59	152
116	Inlands Nordre och Fräkne härad..................	—	—	112	504
117	Tjörns och Orusts östra härad .....................	8	8	75	126
118	Orusts västra härad ..................................	—	—	144	276
119	Lane, Tunge och Sörbygdens härad ...............	—	—	5	11
120	Stångenäs härad .........................................	—	—	23	122
121	Sotenäs härad...........................................	9	23	16	94
122	Kville, Tanums och Bullarens härad...............	1	1	43	90
123	Vette härad................................................	2	2	30	86
124	Summa	36	113	1,038	4,544
	15. Älvsborgs län.
125	Väne härad................................................	—	—	73	215
126	Flundre och Bjärke. härad ...........................	—	—	41	113
127	Vätte och Ale härad....................................	34	128	60	269
128	Kullings härad ...........................................	1	15	71	232
129	Ås och Gäsene domsaga .............................	4	18	46	83
130	Bedvägs härad.............................................	1	1	23	114
131	Kinds härads första ....................................	3	7	17	98
132	Kinds härads andra ...................................	i	1	36	178
183	Vedens och Bollebygds härad ........................	—	—	94	186
134	Marks härads första ...................................	—	—	47	177
	Transport	44	170	508	1,665

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

211

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1-	grupperna -9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Eöstetal.
236	1,576	36	217	5,997	25,098
136	947	21	88	2,662	13,590	5.1	7.o	107
95	569	29	123	1,630	7,969	5.8	7.1	108
184	878	22	104	2,600	11,373	7.1	7.7	109
135	739	10	35	2,199	10,109	6.1	7.3	no
354	1,402	32	70	4,486	17,621	7.9	8.o	in
1,140	6,111	150	637	19,574	85,760	5.8	7.1	112
376	3,706	86	585	5,558	32,053	6.8	11*6	113
994	5,257	153	806	7,814	40,647	12.7	12.9	114
217	823	19	53	2,500	10,316	8.7	8.o	115
259	1,051	30	135	2,797	10,615	9.3	9.9	11G
265	524	9	16	3,159	9,152	8.4	5.7	117
359	783	22	39	3,578	10,537	lO.o	7.4	118
228	924	25	117	3,004	12,260	7.6	7.5	119
82	455	20	67	1,962	5,351	4.2	8.5	120
97	386	25	72	3,059	8,955	3.2	4.3	121
162	533	58	198	3,739	11,968	4.3	4.5	122
134	572	42	161	2,349	6,414	5.7	8.9	123
3.173	15,014	489	2,249	39,519	158,268	8.o	9.5	124
224	1,255	40	318	5,142	32,058	4.4	3.9	125
120	754	5	51	2,354	12,107	5.i	6.2	126
246	1,504	28	179	3,970	19,080	6.2	7.9	127
250	1,148	27	82	2,796	11,511	8.9	10.o	128
260	830	40	113	3,259	10,983	8.0	7.6	129
no	477	28	122	1,513	5,880	7.3	8.1	130
134	587	19	74	1,679	5,644	8.0	10.4	131
219	1,149	66	188	2,817	10,229	7.8	11.2	132
228	730	119	250	2,708	7,887	8.4	9.3	133
143	1,080	24	114	2,501	11,342	5.7	9.5	134
1,934	9,514	396	1,491	28,739	126,721

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
	Transport	27	252	109	386
135	Marks härads andra .......................................................	4	40	16	OO DO
136	Nordals och Sundals härad .............................................	2	26	8	40
137	Yalbo härad..................................................................	1	2	13	57
138	Tössbo och Yedho domsagas första....................................	4	51	20	25
139	Tössho och Vedbo domsagas andra....................................	1	7	23	34
140	Summa	39	378	189	575
	16. Skaraborgs län.
141	Hasselrörs tingslag.........................................................	2	40	24	42
142	Hova tingslag ..............................................................	2	55	5	17
143	Södra Vadsbo domsaga ...................................................	6	96	19	56
144	Gudhems härad .............................................................	1	3	5	9
145	Kåkinds härad............................................................	1	16	15	52
146	Dimbo tingslag...............................................................	—	—	32	74
147	Slättängs och Leaby tingslag ..........................................	—	—	18	30
148	Skånings, Vilske och Valle domsaga .................................	1	6	14	50
149	Ase och Viste härad .....................................................	4	9	8	33
150	Barne och Laske härad...................................................	6	37	15	43
151	Kinnefjärdings och hanne härad.......................................	1	2	6	6
152	Kållands härad.......................................................	2	21	6	6
153	Summa	26	285	167	418
	17. Värmlands län.
154	Färneho härad...............................................................	2	10	14	241
155	Ölme, Visnums och Väse härad ..........................	4	49	19	204
156	Kils härad..................................	2	47	5	45
157	Karlstads härad .............................. .......	3	97	5	34
158	Grums härad ................................................................	1	10	3	7
159	Gillbergs härad ............................................................	5	47	1	1
160	Näs härad.....................................................................	—	—	2	16
161	Nordmarks härad.........................................	1	9	14	54
162	Jösse härads västia................................................	4	73	15	51
	Transport	22	342	78	653

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

213

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
189	3,353	8	no	34	243	22	104	993	3,231
5	72	1	6	5	16	—	—	71	289	1B5
20	476	1	11	i	4	12	56	196	501	136
13	206	—	—	—	—	2	4	50	135	137
25	489	—	—	—	—	3	17	145	393	138
19	360	1	16	—	—	o O	30	255	536	139
271	4,956	11	143	40	263	42	211	1,710	5,085	140
13	192	_		5	21			144	441	141
16	282	—	—	2	9	—	—	170	396	142
27	419	—	—	—	—	1	1	322	966	143
13	159	—	—	—	—	2	2	97	334	144
9	76	—	—	2	16	1	i	138	546	145
16	249	—	—	1	1	—	—	112	492	146
11	183	1	1	1	5	1	i	139	525	147
17	198	—	—	3	12	8	10	189	694	148
12	191	—	—	8	47	7	12	144	508	1491
24	295	—	—	7	27	2	7	180	591	150
26	446	—	—	7	45	2	2	164	555	151
6	22	—	—	2	11	2	14	72	313	152
190	2,712	1	1	38	194	26	50	1,871	6,361	158
29	601	_	_	9	70	4	83	57	211	154
16	253	—	—	4	14	7	12	180	633	155!
27	561	—	—	3	7	8	41	167	536	156
15	364	—	—	—	—	6	13	85	272	157
15	412	—	—	1	1	5	6	76	242	158
21	362	—	—	1	12	—	—	296	825	159
13	280	—	—	—	—	1	11	155	558	160
21	263	—	—	2	4	1	1	527	1,304	161
24	459	1	8	1	1	2	2	241	640	162
181	3,555	1	8	21	109	34	169	1,784	5,221

214 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Transport	44	170	508	1,665
135	Marks härads andra ....................................	—	—	25	113
136	Nordals och Sundals härad .........................	2	2	114	392
137	Valbo härad................................................	2	13	15	48
138	Tössbo och Vedbo domsagas första..................	—	—	40	168
139	Tössbo och Vedbo domsagas andra..................	—	—	81	206
140	Summa	48	185	783	2,592
	16. Skaraborgs län.
141	Hasselrörs tingslag......................................	5	20	114	300
142	Hova tingslag.............................................	—	—	52	154
143	Södra Vadsbo domsaga.................................	7	39	164	503 i
144	Gudhems härad ..........................................	3	26	70	260 !
145	Kåkinds härad.............................................	—	—	88	444 \|
146	Dimbo tingslag .........................................	29	66	28	137
147	Slättängs och Leaby tingslag........................	—	—	48	164
148	Skånings, Vilske och Valle domsaga...............	15	33	108	327
149	Ase och Viste härad....................................	O O	6	75	217
150	Barne och Laske härad.................................	—	—	119	350 ]
151	Kinnefjärdings och Sinne härad.....................	—	—	83	278 j
152	Kållands härad ..........................................	—	—	42	135 \|
153	Summa	62	190	991	3,269
	17. Värmlands län.
154	Färnebo härad.............................................	—	—	29	122
155	Ölme, Visnums och Vase härad .....................	2	4	105	504
156	Kils härad .................................................	1	1	48	185
157	Karlstads härad ..........................................	—	—	70	257
158	Grums härad ............................................	4	10	46	201
159	Gillbergs härad ........................................	3	23	31	75
160	Näs härad ......................................... .....	—	—	52	229
161	Nordmarks härad .....................................	18	38	135	362
162	Jösse härads västra ...................................	7	15	83	195
	Transport	35	91	599	2,130

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för grupperna 1-9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i \| röstlängd \| upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
1,934	9,514	396	1,491	28,739	126,721
127	569	63	172	2,083	6,420	6.i	8.9	135
356	1,508	81	346	4,115	15,276	8.7	9.9	136
96	465	11	60	1,646	6,412	5.8	7.3	137
237	1,143	20	86	2,783	10,690	8.s	10.7	138
383	1,189	21	48	3,093	10,931	12.4	10.9	139
3,133	14,388	592	2,203	42,459	176,450	7.4	8.2	140
307	1,056	107	295	2,595	10,893	11.8	9.7	141
247	913	116	207	2,701	9,279	9.1	9.8	142
546	2,080	64	284	5,154	22,451	10.6	9.3	143
191	793	24	118	1,854	8,948	10.3	8.9	144
254	1,151	53	225	2,880	11,792	8.8	9.8	145
218	1,019	25	40	2,216	9,273	9.8	11.0	146
219	909	43	162	2,678	11,866	8.2	7.7	147
355	1,330	59	262	4,266	17,320	8.3	7.7	148
261	1,023	28	201	2,398	10,030	10.9	10.2	149
353	1,350	43	211	3,283	13,425	10.8	10.1	150
289	1,334	38	188	3,107	13,760	9.3	9.7	151
132	522	28	173	1,640	7,457	8.0	7.o	152
3,372	13,480	628	2,366	34,772	146,494	9.7	9.2	153
144	1,338	26	172	3,801	20,858	3.8	6.4	154
337	1,673	42	316	3,717	16,448	9.1	10.2	155
261	1,423	22	108	4,023	20,207	6.5	7.0	156
184	1,037	27	152	2,673	14,334	6.9	7.2	157
1.51	889	18	128	2,225	11,117	6.8	8.0	158
358	1,345	10	42	2,702	9,873	13.2	13-6	159
223	1,094	22	201	2,368	10,683	9.4	10.2	160
719	2,035	57	139	4,946	16,876	14.5	12.1	161
378	1,444	19	138	3,294	11,526	11.6	12.5	162
2,755	12,278	243	1,396	29,749	131,922

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
	Transport	22	342	78	653
163	Jösse härads östra ........................................................	1	10	6	9
164	Fryksdals härads nedre tingslag .......................................	3	57	14	39
165	Fryksdals härads övre tingslag .......................................	i	19	9	83
166	Älvdals härads övre tingslag ..........................................	i	38	17	28
167	Älvdals härads nedre tingslag och Nyeds härad ..................	2	63	5	22
168	Summa	30	529	129	834
	18. Örebro lön.
169	Glanshammars och Örebro härad....................................	3	24	30	197
170	Äskers och Sköllersta härad.............................................	2	28	7	49
171	Humla, Grimstens och Hardemo härad ..............................	—	—	15	145
172	Edsbergs härad ..........................................................	1	21	8	65
173	Sundbo härad ...............................................................	—	—	5	29
174	Nora tingslag ...............................................................	4	127	12	105
175	Karlskoga bergslag.........................................................	—	—	5	46
176	Nya Kopparbergs bergslag...............................................	1	14	2	13
177	Lindes och Ramsbergs bergslag samt Eellingsbro härad ......	4	123	8	66
178	Summa	15	337	92	715
	19. Västmanlands län.
179	Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härad .........................	i	3	6	38
180	Snevringe härad ............................................................	4	70	6	88
181	Västra domsagans första..................................................	5	80	12	93
182	Västra domsagans andra............................. .........	Q O	40	5	140
183	Vagnsbro och Norrbo härad.............................................	3	30	2	2
184	Gamla Norbergs bergslag ................................................	1	29	5	11
185	Östra domsagans första....................................................	4	34	11	26
186	Östra domsagans andra...................................................	5	57	7	33
187	Summa	26	343	54	431

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

217

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal	Samman-''	Antal	Samman-	Antal	Samman-	Antal	Samman-	Antal	Samman-
i röstlängd	lågt	i röstlängd	lågt	i röstlängd	lågt	i röstlängd	lågt	i röstlängd	lågt
upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.
181	3,555	i	8	21	109	34	169	1.784	5,221
17	346	2	29	2	2	2	17	177	560	1 G3j
14	243	—	_	7	33	1	1	327	936	164
13	227		—	8	178	1	6	196	711	165!
20	582	—	-	1	2	—	—	86	479	1 GG j
15	421	—	—	-		7	229	126	524	167!
269	5,374	3	37	39	324 !	45	422	2,696	8,431	16 8 j
24	302			6	36	3	3	133	607	169
12	186	i	4	1	4	3	3	91	. 407	170
34	495	—	—	11	60	9	24	175	685	171
29	575	__	—	2	10	2	2	116	388	172
10	232	—		2	5	—	—	33	144	178
44	844	—		5	27	8	20	138	599	174
22	534	i	11	5	69	5	23	in	568	17 5
35	668	—	—	5	7	4	7	69	168	176
46	928	i	40	4	14	7	23	150	560	177
256	4,764	o O	55	41	232	41	105	1.016	4,126	178
11	135			5	29	2	2	25	113	1791
36	887	l	10	16	56	i	12	51	280	ISO''
15	386	—	—	16	75	4	6	112	514	181
13	318	—	—	7	32	10	14	43	147	182
13	281	—	—	6	28	1	2	49	239	183
55	1,215	—	—	8	63	7	45	64	362	184
19	268	1	1	13	65	4	9	104	521	186
19	308	—	—	4	32	4	7	52	202	186
181	i 3,798	2	It	75	380	33	97	500	2,378	187

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 186 höft. 28

218

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	- .... . - 1 Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Transport	35	91	599	2,130
168	Jösse härads östra.......................................	2	13	31	118
164	Fryksdals härads nedre tingslag....................	4	20	72	197
165	Fryksdals härads övre tingslag .....................	6	58	51	137
166	Älvdals härads övre tingslag ........................	20	136	54	162 ''
167	Älvdals härads nedre tingslag och Nyeds härad	1	1	31	105
168	Summa	68	319	838	2,849
169	18. Örebro län. Glanshammars och Örebro härad ...................			97	416
170	Askers och Sköllersta härad...........................	13	57	54	230
171	Humla, Grimstens och Hardemo härad............	28	86	131	327
172	Edsbergs härad ..........................................	4	15	57	O O CM
173	Sundbo härad .............................................	—	—	12	51
174	Nora tingslag.........................................	1	2	40	170
175	Karlskoga bergslag.......................................	2	22	29	126
176	Nya Kopparbergs bergslag ...........................	—	—	23	89
177	Lindes och Ramsbergs bergslag samt Fellingsbro härad......................................................	8	16	81	301
178	Summa	56	198	524	1,910
179	19. Västmanlands län. Tuhundra, Siende och Yttor-Tjurbo härad .......	i	3	20	90
180	Snevringo härad..........................................	67	196	31	175
181	Västra domsagans första ..............................	27	65	50	277
182	Västra domsagans andra .............................	21	58	7	55
183	Vagnsbro och Norrbo härad...........................	—	—	3	20
184	Gamla Norbergs bergslag.............................	16	33 j	19	106
185	Östra domsagans första.................................	1	1	65	335
186	Östra domsagans andra.................................	6	17	62	188
187;	Summa i	139	373	257	1,246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

219

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1-	grupperna -9.	'' " ........ .......... 1 Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
2,755	12,278	243	1,396	29,749	131,922
240	1,104	40	302 !	3,676	19,692	6.5	5.6	163
442	1,526	46	153 !	4,051	13,647	10.9	11.2	164
285	1,419	21	85	2,054	8,143 !	13.9	17.4	165
208	1,427	32	160	1,420	8,584 \|	14.g	16.6	166
187	1,365	19	77	4,195	22,426 \|	4.5	6.1	167
4,117	19,119	401	2,173	45,145	204,414	9.i	9.4	168
296	1,585	57	379	4,102	18,590	7.2	8.5	169
184	968	o o OO	124	3,376	15,425	5.5	6.3	170
403	1,822	56	279	5,734	29,761	7.o	6.1	171
219	1,276	54	292	2,575	10,618	8.6	12.0	172
62	461	17	154	1,783	8,827	3.5	5.2	173
252	1,894	76	527	4.207	20,155	6.o	9.1	174
180	1,399	44	304	4,445	26,100	4.o	5.4	175
139	966	22	no	2,995	17,311	4.e	5.6	176
309	2,071	63	432	5,541	25,9.56	5.6	8.0	177
2,044	12,442	422	2,601	34,758	172,743	5.9	7.2	178
71	413	16	127	2,284	10,361	3.1	4.o	179
213	1,774	8	44	4,061	22,798	5.2	7.8	180
241	1,496	28	153	3,330	15,742	7.2	9.5	1811
109	804	5	13	2,539	14,569	4.3	5.5	182
77	602	10	83	2,050	10,047	3.8	6.o	183
175	1,864	44	268	3,955	23,176	4.4	8.0	184
222	1,260	28	144	3,259	14,729	6.8	8.0	185
159	844	011 DO	169	2,489	10.960	6.1	7.7	186
1.267	9,057	172	1,001	23,967	122,382	5.3	7.4	1187

220

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
	!	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lagt röstetal.
j 188	20. Kopparbergs liin. Falu domsagas Norra tingslag................................			!	130
189	Falu domsagas Södra tingslag........................	i	2	10	27
190	Hedemora tingslag ...................................................	o	41	15	99
191	Folkare härad..............................................	3	37	1	6
192	Leksands och Gagnefs tingslag .................................	1	7	7	23
[ 193	Rättviks tingslag...................................................	2	25	5	7
194	Mora, Orsa och Älvdals tingslag....................................	1	2	50	339
195	Sårna och Idre tingslag.......................................	—	__	4	43
j 19 6	Malungs tingslag................................................	—		11	120
j 197	Nås tingslag...............................................................	—	—	6	20
198	Grangärde gamla tingslag.......................................	1	40	4	23
199	Norrbärke gamla och Söderbärke gamla tingslag..................	3	08	4	35
200	Summa	14	252	138	872
201	21. Gävleborgs län. Gästriklands domsagas första .............	2	43	16	38
202	Gästriklands domsagas andra ....................................	2	22	19	47
i 203	Gästriklands domsagas tredje ...............................	—	- :	17	92
204	Gästriklands domsagas fjärde ..........................................	1	12 \|	21	62
1205	Bollnäs domsagas första...........................................	2	31	2	15
j 2 0 6	Bollnäs domsagas andra.............................................	2	44	1	3
207	Sydöstra Hälsinglands domsagas första..............................	2	20	49	87
! 208 j	Sydöstra Hälsinglands domsagas andra ..........................	—	—	3	16
209	Bergsjö och Forsa tingslag ............................................	5	92	17	52 !
210	Dolsk) tingslag..................	i	17	9	19
211	Ljusdals tingslag..................	4	59	10	94
212	Arbrå och Järvsö tingslag..................................	3 !	24 \|	10	29
213	Summa 1	24 j	364 i	174	554
214	22. Yästernorrlands län. Selångers och Tima tingslag.............................................j		_	17	40
215	Torps tingslag.............................................................. I	—	- 1	8	48
1	Transport 1	i j	-1!	25 \|	88

221

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

i Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.	!
Antal	samman-	Antal	j Samman-	Antal	i Samman-	Antal	Samman-	Antal
i röstlängd	lagt	i röstlängd	lågt	i röstlängc	lågt	\| i röstlängd	lågt
upptagna.	röstetal.	upptagna.	1 röstetal.	upptagna.	1 röstetal.	! upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.
48	i 1,046	i	3	6	12	9	42	173	615	188!
45	729	i	2	ii	40	8	19	77	244	1891
37	624	—	—	10	37	8	21	130	426	1901
42	769	i	2	o O	17	4	14	« 71	278	191!
37	525	—	—	7	18	9	21	278	710	192
34	616	—	-	i	1	5	23	135	348	193 i
87	1,452	—	—	ii	35	18	28	277	818	194!
11	195	—	—	i	1	1	2	27	70	195\|
49	802	; —''	—	—	—	6	7	181	596	196
41	619	4	143	2	2	3	4	48	181	197
62	1,266	—	—	10	42	13	54	90	206	lss)
SO	684	—	—	5	14	6	14	23	163	199!
523	9,327	7	150	67	219	90	249	1,510	4,655	2 0 01 J
40	.736	—	—	8	54	10	43 j	50	202	20 lj
20	392	—	—	4	19	—	— 1	21	65	2021
31	585	—	—	8	23	5	121	53	169	203!
37	765	1	4	15	82	8	13 !	43	139	204!
36	820	1	11	6	19	5	16	45	183	205,
23	511	1	4	7	13	i	8 \|	43	251	2 0 6 J
27	517	—	—	4	15	4	7 j	40	112	2071
42	156	1 (	3	9	51 1	7	12	o o OO	74	sos!
53 !	1,014	—	—	17 !	75 \|	3	7	108	249	209
16 \|	315	—	—	3 i	17	-	—	38 \|	104	210
48	782	- \|		13 1	40	21	71 !	114	462	21l!
34 1	621 j	-	i	6 i	21	4	4 ,	114 !	406	212!
377	7,214	4 \|	22	100 ! i	428 !	68 \|	193	702	2,416	213 j
40	627	- \|	—	7 !	71		..... !	53	175	214
47	902	—	—	11 i	57 j	3 \|	16 1	59	253	215!
87 \|	1,529	—		18 \|	128 \|	3 !	16 \|	112	428

222

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ta!), i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8. Omyndiga.	Grupp 9. På annan j ort mantalsskrivna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
j 4	25	217	537
1 i	10	218	438 !
97 j	226	146 1	275 \|
8 1	21	38	175 \|
27	53	254	335
1	i	136	168
3	24	464	921
_	—	35	55
16	69	46	152
31	55	27	58
o o	8	61	238
	—	37	268
194	492	1,679	3,620
133	516	144	629
7	15	42	119
4	7	! 76	274
	—	60	227
__	—	88	356
8	42	73	146
100	311	39	164
_	—	40	67
63	129	208	481
_		45	84
15	82	45	127
49	78	50	134
379	1,180	910	2,808
5	16	45	134
t	2	14	76
6	18	\|l 59	210

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

20 Kopparbergs län.

Falu domsagas Norra tingslag........................ !

Falu domsagas Södra tingslag........................ |

Hedemora tingslag....................................... ;

Folkare härad............................................. j

Leksands och Gagnets tingslag .....................

Eattviks tingslag ....................................... j

Mora, Orsa och Älvdals tingslag..................... ;

Sårna och Idre tingslag ............................... j

Malungs tingslag ........................................ j

Nås tingslag .............................................. ;

Grangärde gamla tingslag............................. .

Norrhärke gamla och Söderhärke gamla tingslag i

Summa

201

202

203

204

205

206

207

208
209
,210
211
L

213

214

-215

21. Gävleborgs län.

Gästriklands domsagas första .............

Gästriklands domsagas andra..............

Gästriklands domsagas tredje .............

Gästriklands domsagas fjärde .............

Bollnäs domsagas första ...................

Bollnäs domsagas andra ...................

Sydöstra Hälsinglands domsagas första .
Sydöstra Hälsinglands domsagas andra.

Bergsjö och Forsa tingslag................

Delsbo tingslag ...............................

Ljusdals tingslag ...........................

Arbrå och Järvsö tingslag .................

22. Västernorrlands län.

Selångers och Tana tingslag ............

Torps tingslag.......................

Summa

Transport

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

i Summa för grupperna 1-9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.	1
! Antal i j röstlängd 1 upptagna.	[ Sammanlagt röstetal.	Antal i i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal. \|	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	lästetal. 1
i 479	2,410	65	191	5,453	24,869	8.8	9.7	188
375	1,511	38	185	6,949	38,225	5.4	4.o	189
445	1,749	34	171	4,662	19,898	9.5	8.8	190
171	1,319	26	118	4,443	27,009	0.8	4.9	191
620	1.692	65	177	7,091 \|	22,078	8.7	7.7	192
319	1,189	55	126	3,485	10,801	9.2	11.0	193
911	3,619	46	193	7,202	28,811	12.c	12.0	194
79	366	9	14	470	2,115	16.8	17.8	195
309	1,746	29	73	3,187	12,011	9.7	14.5	196
162	1,082	27	97	3,225	13,414	5.o	8.1	197
244	1,877	39	302	4,609	28,405	5.3	6.G	198
108	1,276	30	225	3,128 \|	15.180	3.5	8.4	199
4,222	19,836	463	1,872	53,904	242,816	7.8	8.2	200
. 403	2,261	24	115	6,088	38,894	6.0	5.8	201
115	679	17	80	2,612 !	9,004	4.4	7.5	202
194	1,162	43	100	4,708	20,033	4.1	5.8	203
186	1,304	46	218	4,974	27,449	O - 0.7	4.8	204
185	1,451	43	138 1	4,452 j	21,731	4.2	6.7	205
159	1,021	53	259	2,262 j	10,108	7.o	10.1	206
265	1,233	24	91	4,406	21,928	6.o	5.G	207
105	379	47	166 1	2,693	8,632	3.9	4.4	208
474	2,099	98	376	6,653	24,868	7.i	8.4	209
112	556	33	120 j	2,418 !	8,181 1	4.c	6.8	210
270	1,717	32	152 1	3,998	18,348	6.8	9.4	211
270 1	1,317	33	121 \|	3,392 j	13.282	8.o	9.9	212
2,738 j	15,179 jj !	493 ;	1,936	48,656	222,458	5.G	6.8	213
167	1,063	33 \|	121	3,928	13,495 i!	4.3	7.9	214
143 \|	1,354	50 \|	170	4,076 1	17,236 fl	3.5	7.9	215
310 \|	2,417 \|	83 1	291 \|j	8,004 j	30,731 \|

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna. \|	Samman- lågt röstetal.	Antal j i röstlängd1! upptagna. \|	Samman- lagt röstetal.
1 1	Transport	!	—	25	88 1
I216	Nj ur linda tingslag samt Sköns och Alnö socknar ...............J	-i	—	11 1	35 j
1217	Timrå socken samt Indals och Ljustorps tingslag ...............	-	—	9 !	16 i
218	Säbrå, Stigsjö, Yiksjö, Häggdånger och Högsjö socknar.........j	11	51	14	02
219	Gudmundrå, Bjärtrå, Skogs, Hemsö och Nora socknar .........j	t		12 1	36 \|
\|220	Ångermanlands mellersta domsaga ....................................	1	31	37 \|	189
221	Ångermanlands västra domsaga .......................................	1 ;	24 1	1	4 1
222	Nfitra och Nordingrå domsaga..........................................	2	30	14	24 \|
223	Själevads och Arnäs domsaga ........................................	-	—	20;	49
224	Summa	5	SO	143	443 i
	23. Jämtlands lliu.
225	Bagunda tingslag..........................................................	3	53	12	32
226	Bevsunds, Brunflo och Näs tingslag .................................	6	117	12	67 '' !
227	Lits och Bödöns tingslag ................................................	4	66	10	391
228	Hammerdals tingslag ......................................................	3	86	7	152
229	Västra domsagan............................................................	12	114	23	66 \|
230	Härjedalens domsaga ......................................................	(>	119	6	11 j
231	Summa	34	555	70	367
	24. Västerbottens län.
1232	Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslag............	13	26	15	31 i
233	Umeå tingslag ..............................................................	—	—	13	24
234	Lycksele lappmarks tingslag.............................................	—	—	2	[ 12
235	Åsele lappmarks tingslag ...............................................	1	11	3	lb
286	Mellersta domsagan........................................................	—	—	13	30
237	Norra domsagans första..................................................	—	—	33	103
		—	—	33	88
[289	Summa	14	37	112	301

225

Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängc \| upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängc upptagna.	Samman- lågt röstetal.
»	1,529	_	_	18	128	3	16	112	428
48	1,223	—	—	16	92	19	32	188	547	216
50	936	i	n	15	116	9	12	173	366	217
21	401	—	—	8	32	1	16	79	255	218
35	833	—	—	9	45	Q 0	8	92	249	219
70	1,162	—	—	14	130	3	5	120	474	220
123	2,590	—	—	5	15	—	—	104	423	221
29	553	—	—	o	17	3	41	57	200	222
36	592	—	—	2	10	i	1	34	90	223
499	9,819	1	n	89	585	42	131	959	3,032	224
48	704			5	60	4	28	51	233	225
72	943	—	—	18	115	2	28	54	194	226
65	702	—		15	89	3	55	82	289	227
49	709	—	_	11	42	o O	12	43	149	228
66	690	i	33	19	56	9	35	187	521	229
89	1,090	—	—	23	124	6	58	. 106	269	230
389	4,838 \|	i	33	91	486	27	216	523	1.655	231
37	703			2	21			40	116	232
22	395	—	—	10	17	3	16	47	141	233
20	322	—	—	2	3	—	—	51	157	234
50	875	—	—	2	13	2	5	56	163	235
29	505	—	—	2	12		—	74	189	236
12	243	—	—	6	27	1	4	90	272	237
29	505	—	—	2	10		—	70	190	238
199	3,548	—	—	26	103	6 1	25	428	1,228	239

Bihang till Riksdagens protokoll IBIS. 1 samt. 136 käft. 29

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Transport	G	18	59	210
121G	Njurunda tingslag samt Sköns och Alnö socknar	1	1	169	534
217	Timrå socken samt Indals och Ljustorps tingslag	3	3	42	102
218	Säbro, Stigsjö, Viksjö, Häggdånger och Högsjö socknar..................................................	_	_	33	108
219	Gudmundrå, Bjärtrå, Skogs, Hemsö och Nora socknar...................................................	52	111	36	130
220	Ångermanlands mellersta domsaga.................	15	60	51	188
221	Ångermanlands västra domsaga .....................	2	3	46	189
222	Nätra och Nordingrå domsaga ....................	i	i	17	53
223	Själevads och Arnäs domsaga.......................	—	—	30	85
224	Summa	80	197	483	1,599
225	23. Jiiuitlands län Baganda tingslag .......................................	3	16	42	136
226	Revsunds, Brunfio och Näs tingslag ...............	12	36	137	468
227	Lits och Rödöns tingslag..............................	10	22	125	438
228	Hammerdals tingslag....................................	9	11	91	255
229	Västra domsagan ........................................	3	14	265	768
230	Härjedalens domsaga....................................	—	—	84	212
231	Summa	37	99	744	2,277
232	24. Västerbottens län. Nordmalings o. Bjurholms samt Degerfors tingslag	3	5	55	177
233	Umeå tingslag.............................................	. —	—	39	83
234	Lycksele lappmarks tingslag...........................	i	1	6	23
235	Åsele lappmarks tingslag .............................	4	11	32	107
236	Mellersta domsagan .....................................			42	70
237	Norra domsagans första.................................	2	9	15	39
238	Norra domsagans andra................................. Summa	5	5	ii	24
239	15	31	200	523

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

227

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1—	grupperna 9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Eöstetal.
310	2,417	83	291	8,004	30,731
452	2,464	58	246	7,532	32,737	6.0	7.5	216
302	1,562	35	120	4,831	17,178	6.3	9.1	217
157	869	32	no	3,215	11,707	4.9	7.4	218
239	1,412	15	55	4,886	23,133	4.9	6.1	219
311	2,179	39	166	5,914	26,360	5.3	8.3	220
282	3,248	25	55	4,146	16,163	6.8	20.1	221
125	919	51	189	4,969	17,825	2.5	5.2	222
123	827	46	170	5.317	19.750	2.3	4.2	223
T—1 O CO	15,897	382	1,402	48,814	195,584	4.7	8.1	224
168	1.262	53	172	2,578	10,635	6.5	11.9	225
313	1,968	92	328	4,208	19,580	7.4	10.1	226
314	1,700	83	317	3,606	13,355	8.7	12.7	227
216	1,416	49	123	2,913	9,192	7.4	15.4	228
585	2,297	161	468	5,992	20,092	9.8	11.4	229
320	1,883	87	205	3,762	13,746	8.5	13.7	230
1,916	10,526	525	1,613	23,059	86,600	8.8	12.2	231
165	1,079	26	74	4,026	15,473	4.i	7.0	232
134	676	19	82	5,350	21,252	2.5	3-2	233
82	518	30	68	3,011	9,957	2.7	5.2	234
150	1.198	22	56	2,926	10,647	5.i	11.3	235
160	806	70	190	4,017	13,431	4.o	6.0	236
159	697	54	159	4,376	15,231	3.6	4.6	237
150	822	60	221	3,886	'' 13,320	3.9	6-2	6* ce CO
1,000	5,796	281	850	27,592	99,311	3.6	5.8	239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.
	25. Norrbottens län.
240	Piteå tingslag ..............................................................	1	3	15	90
241	Älvsby tingslag..............................................................	—	—	—	—
242	Arvidsjaurs tingslag .......................................................	—	—	1	40
243	Arjeplogs tingslag .........................................................	—	—	8	47
244	Nederluleå tingslag.........................................................	—	—	6	25
245	överluleå tingslag ........................................................	2	47	5	16
246	Jokkmokks tingslag.......................................................	i	6	4	53
247	Eåneå tingslag...............................................................	i	8	2	10
248	Nederkalix och Överkalix tingslag ....................................	i	9	10	46
249	Gällivare och Jukkasjärvi tingslag ...................................	—	• —	2	2
250	Nedertorneå och Övertorneå tingslag.................................	i	4	3	30
251	Paj ala och Korpilombolo tingslag ...............................	2	33	2	62
252	Karesuando tingslag .....................................................	—	—	—	—
858	Summa	9	no	58	421
254
	Summa för hela rikets landsbygd	531	Gröt;	2.815	13,461

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

229

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag och solidariska bankbolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkringsinrätt-ningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
8	162			ii	37			138	354	2 40
10	105	—	► —	--	—	—	—	23	61	241
6	105	—	—	i	4	—	—	23	77	242
8	124	—	—	—	—	—	—	6	18	243
17	262	i	10	6	27	-	—	57	127	244
26	433	—	—	4	20		—	21	72	245
10	268	i	15	-	—		—	4	28	246
14	190	i	8	4	20	i	i	73	167	247
23	369	i	1	2	15		—	153	476	248
15	276	—	—	6	63	4	33	10	37	249
8	90	2	9	2	4	1	11	106	258	250
4	87	—	—	1	1	—	—	52	386	251
—	~	—	—	—	—	—	—	1	1	252
149	2,471	6	43	37	191	6	45	667	2,062	253
5,894	102,726	136	1,297	1.841	7,879	»Öl	3,789	23.527	84,784	254

230

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och valkretsar.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i rostlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
240	25. Norrbottens län. Piteå tingslag.............................................			73	114
241	Alvsby tingslag ..........................................	—	—	14	24
242	Arvidsjaurs tingslag ..................................	2	2	12	25
243	Arjeplogs tingslag .......................................	1	4	26	52
244	Nederluleå tingslag.......................................	—	—	41	180
245	Overluleå tingslag........................................	17	46	192	656
246	Jokkmokks tingslag.......................................	—	—	12	64
247	Kanel tingslag.............................................	8	13	32	64
248	Nederkalix och Överkalix tingslag ..................	16	30	54	158
249	Gällivare och Jukkasjärvi tingslag..................	4	13	107	846
250	Nedertorneå och Övertorneå tingslag...............	—	—	26	70
251	Paj ala och Korpilombolo tingslag ..................	2	6	19	84
252	Karesuando tingslag ....................................	—	—	—	—
253	Summa	50	114	608	2,337
j 2 5 4	Stimma för hela rikets landsbygd	1,678	5,580	17,633	63,581

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.5.

231

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för 1-	grupperna -9.	Enkla bolag.	Alla. i röstlängd upptagna.	Grupperna 1—9 i % av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
246	760	53	235	3,589	11,469	6.9	6.c	240
47	190	20	65	1,090	3,354	4.3	5.7	241
45	253	13	44	949	3,367	4.7	7.5	242
49	245	23	54	462	1,809	10.6	13.5	2 4 3 i
128	631	46	200	2,716	10,324	4.7	6.i	244
267	1,290	54	291	3,389	19,590	7.9	6. c	245
32	434	10	64	875	4,034	3.7	lO.s	246''
136	481	35	105	1,477	4,226	9.2	11.4	247 j
260	1,104	73	144	3,985	13,909	6.5	7.9	248:
148	1,270	17	163	5,905	48,356	2.5	2.6	249
149	476	9	17	1,716	5,568	8.7	8.5	250
82	659	3	4	1,037	5,637	7.9	11.7	251
1	1	—	—	92	355	1.1	0.3	252
1,590	7.794	356	1,386	27,282	131,998	5.8	5.9	253
54.456	289,803	8,502	39.562	829,661	3,811.227	6.6	7.6	254

232

Kungi. Maj:fs Nåd. ''Proposition Nr 185.

Tab. 2. Antal i röstlängd upptagna

-	Landstingsområden och städer.	Grupp 1. Statliga 1 myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
j 1	Stockholms stad .........................................................	3	107	1 19	499
	Stockholms län.
2	Södertälje ..................................................	—	—	—	—
1 3	Vaxholm......................................	_	_	3	25
i *	Norrtälje .....................................................................	—	—	2	22
5	Östhammar ..........................................	—	—	2	28
1 6	öregrund ....................................	—	—	—	—
7	Sigtuna.......................................................................	—	—	2	19
8	Summa	—	—	9	94
	Uppsala län.
! 9	Uppsala.......................................................................	4	75	7	105
i10	Enköping .....................................................................	1	23	2	22
! 11	Summa	5	98	9	127
	Södermanlands län.
12	Nyköping .....................................................................	1	21	9 tv	43
18	Eskilstuna............................................................	—	—	2	53
; 14	Torshälla ..........................................	—	—	i	2
15	Strängnäs....................................................................	1	1	3	63
1 16	Mariefred ....................................•................................	—	—	1	9
1 17	Trosa .	—	—	—	—
18	Summa	2	22	9	170
	Östergötlands län.
19	Linköping ..................................................................	1	5	3	89
20	Söderköping ..................................................................	—	—	1	23
21	Motala ........................................................................	—	—	2	58
22	Vadstena ......................................................................	1	2	1	3
28	Skänninge.....................................................................	—	—	3	31
24	Summa	2	7	10	204
25	Norrköpings stad............................................................	—	—	1	34

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktiebolag
och solidariska
bankbolag.

Antal i
röstlängd
upptagna.

Samman lagt röstetal.

Grupp 4. Sparbanker,
försäkringsinrättningar
och
dylikt.

Antal i
röstlängd
upptagna.

Samman lagt röstetal.

Grupp 5. Ekonomiska
föreningar.

Antal i

röstlängd

upptagna.

b ammanlågt röstetal.

Grupp 6. Andra
föreningar och
stiftelser.

Antal i
röstlängd
upptagna.

Samman lågt röstetal.

Grupp 7. Stärbhus.

Antal i
röstlängd
upptagna.

Samman lagt röstetal.

846

27,324

688

234

316

1,467

2,555

104

2,780

442

9,953

211

123

156

1,407

1,733

492

156

141

677

125

109

715

2,134

128

2,225

883

1,989

122

112

117

189

255

161

724

138

2,262

350
769
57
i 84
61
86

117

3,288

985

192

258

101

128

179

444

34 I
23

203

178

167

1,507

734

213

246

261

103

120

1,618

3,404

250

291

255

168

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

1,557

1,088

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18o.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

i	Landstingsområden och städer.		Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
			Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
1	Stockholms stad........................... Stockholms län.		2,500	13,424	1,435	30,476
2	Södertälje.......................................		1	40	—	—
I 3	Vaxholm .......................................		—	—	—	—
4	Norrtälje .......................................		1	5	20	58
5	Östhammar ....................................		—	—	—	—
6	Öregrund .......................................		—	—	—	—
7	Sigtuna ..........................................		—	—	1	2
8	Uppsala län.	Summa	2	45	21	60
9	Uppsala..........................................		16	200	51	700
10	Enköping .......................................		4	31	15	25
11	Södermanlands lön	Summa	20	231	66	725
13	Nyköping......................................		2	5.	10	36
18	Eskilstuna..............................,........		233	738	56	299
14	Torshälla .............................’.........		5	13	2	18
16	Strängnäs......................................		—	—	26	227
i 16	Mariefred.......................................		—	—	4	11
1 17	Trosa.............................................		3	26	2	4
18	Östergötlands län.	Summa	243	782	100	595
19	Linköping.......................................		—	—	31	476
20	Söderköping.......... ........................		3	8	12	95
21	Motala ..........................................		—	—	71	292
22	Vadstena ......................................		i	2	23	229
23	Skänninge.......................................	...........	—	—	17	69
24		Summa	4	10	154	1,161
3 5	Norrköpings stad.,............................	...........	180	661	103	1,889 I

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

235

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upp-tagna.	Grupperna 1—9 i °/o av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
5,468	88,585	16	411	107,982	1,294,105	5-i	6-8	1 1 ;
50	1,057	27	343	3,010	29,756	1-7	3-(i	-
33	400	3	47	658	5,561	5’0	7-2	1 3
58	607	24	255	1,161	9,215	5-o	6-6	4
35	188	5	47	257	1,913	13-6	9-8	,7
35	112	5	69	366	2,058	9-e	5-4	6
26	172	3	69	249	1,552	10-4	11-1	7
237	2,536	67	830	5,701	50,055	4*2	5i	8
290	5,873	19	309	7,070	73,138	4''i	8-o	9
75	825	11	122	1,412	11,697	5*3	7-1	10
365	6,698	30	431	8,482	84,835	4-3	7-9	11
100	1,702	16	131	2,632	25,203	3-8	6-8	12
434	4,109	3	93	7,589	73,905	5-7	5’6	13
28	233	7	59	583	3,958	4-8	5’9	14
68	677	7	125	781	7,842	8-7	8-6	15
27	222	8	69	477	3,338	5’7	6-7	16
41	196	1	40	297	1,913	13-8	10-2	17
698	7,139	42	517	12,359	116,159	5-6	6-1	18
148	2,686	11	203	3,928	43,228	3-8	6-2	19
59	604	3	50	590	4,804	10-0	12-6	20
107	951	10	179	994	8,849	10-8	10-7	21
67	639	17	256	863	6,569	7-8	9*7	22
65	316	4	54	424	2,355	15-8	13-4	23
446	5,196	45	742	6,799	65,805	6-6	7-9	24
488	7,429	3	50	11,493	98,887	4-2	7-5	25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

236

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och städer.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter oeh inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
	Jönköpings lön.
26	Jönköping....................................................................	—	—	4	113
27	Eksjö...........................................................................	—	—	3	Öl
28	Gränna .......................................................................	—	—	2	28
29	Summa	—	—	9	192
	Kronobergs län.
30	Växjö..........................................................................	—	—	2	50
	Kalmar läns norra.
31	Västervik .....................................................................	—	—	3	31
32	Vimmerby....................................................................	—	—	1	13
33	Summa	—	—	4	44
	Kalmar läns södra.
34	Kalmar .....................................................................	—	—	1	40
35	Oskarshamn ..................................................................	—	—	5	120
3 G	Borgholm .....................................................................	i	4	2	22
37	Summa	i	4	8	182
	Gottlands län.
38	Visby...........................................................................	i	10	—	—
	Blekinge län.
39	Karlskrona.....................................................................	—	—	—	—
40	Bonneby........................................................................	—	—	3	39
41	Karlshamn.....................................................................	—	—	2	74
42	Sölvesborg.....................................................................	—	—	1	2
43	Summa	—	—	6	115
	Kristianstads län.
41	Kristianstad ..................................................................	—	—	2	43
45	Simrishamn ..................................................................	—	—	—	—
46	Ängelholm.................................................................	—	—	2	54
47	Summa	— 1 —	4	97

237

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktie-bolag och solida-riska bankbolag.	Grupp 4. Spar- banker, försäkrings-inrättningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.	\|
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	\| Samman-lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
46	1,382	3	104	ii	208	7	103	65	866	26 j
12	328	2	46	i	6	13	no	24	322	27
2	37		—	—	—	—	—	12	105	28
60	1,747	5	150	12	214	20	213	101	1,293	29
17	496	2	48	2	12	4	50	61	823	30 :
27	701	1	21	4	47	5	25	44	250	i 31
5	151	—	—	—	—	5	17	62	207	32
32	852	1	21	4	47	10	42	106	457	33 \|
45	1,168	1	40	5	84	5	97	145	760	34
24	709	1	30	2	20	O O	48	49	316	35 \|
O O	86	—	—	1	6	1	9	21	105	36 !
72	1,963	2	70	8	no	9	154	215	1,181	37
33	855	2	Öl	O O	54	16	141	188	819	38 \|
30	1,005	2	56	2	49	16	249	60	403	39
10	233	—	—	2	48	3	18	31	242	40 \|
22	682	2	49	—	—	9	125	45	626	41
12	263 j	1	13	2	45	2	8	27	135	42
74	2,183	5	118	6	142	30	400	163	1,406	43 \|
43	1,147	1	40	4	79	7	136	48	890	44 j
6	217	1	32	1	8	2	9	47	108	45 i
17	372	1	29	3	60	1	6	13	185	4 6 \|
66	1,736	3	101	8	147	10	151	108	1,183	4?;

288

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	r ............................. Landstingsområden och städer.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
2 6	Jönköpings län. Jönköping..................................................	2	13	84	994
27	Eksjö.........................................................	2	12	89	479
28	Gränna ......................................................	5	7	29	123
29	Summa	9	32	202	1,596
SO	Kronobergs län. Växjö.........................................................	—	—	44	474
31	Kalmar läns norra. Västervik ...................................................	2	18	44	223
32	Vimmerby...................................................	2	15	23	150
33	Summa	4	33	67	373
34	Kalmar läns södra. Kalmar......................................................	17	92	39	307
35	Oskarshamn................................................	—	—	23	183
36	Borgholm...................................................	—	—	5	21
3 7	Summa	17	92	67	511
38	Gottlauds län. Visby....................... .................................	6	28	1	6
3 9	Blekinge län. Karlskrona ..............................................	8	101	10	136
40	Ronneby ....................................................	—	—	12	79
41	Karlshamn ................................................	2	12	23	73
42	Sölvesborg..................................................	—	—	20	193
48	Summa	10	113	65	481
44	Kristianstads län. Kristianstad................................................			5	69
4 5	Simrishamn................................................	6	22	28	82
46	Ängelholm .................................................	—	—	5	26
47	Summa	6	22	38	177

239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.	Enkla bolag.	Alla. i röstlängd upp-tagna.	Grupperna 1—9 i °/o av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
222	3,783	i	i	6,172	59,250	3 c	6-4	2 C
.146	1,354	14	179	1,408	13,841	10-4	9-8	27
50	300	2	52	358	2,549	14-o	11-8	28
418	5,437	17	232	7,938	75,640	5-3	7-3	29
132	1,953	18	268	2,060	21,715	6-4	9-o	30
130	1,316	12	185	2,572	18,519	5-i	7-i	31
98	553	10	84	628	4,167	15''g	13-3	32
228	1,869	22	269	3,200	22,686	7-i	8-2	33
258	2,588	23	293	3,239	32,870	8-o	7*9	34
107	1,426	33	330	1,988	16,831	5-4	8-5	35
34	253	12	133	307	2,715	ll-i	9-3	3 6
399	4,267	68	756	5,534	52,416	7-2	8-1	37
250	1,964	8	55	2,792	24,818	9*o	7*9	38
128	1,999	4	63	7,717	70,386	1*7	2''8	39
61	659	o O	9	969	8,526	6-3	7*7	40
105	1,641	6	107	1,828	19,360	5''7	8*5	41
65	659	13	101	844	8,225	7-7	8-0	42
359	4,958	26	280	11,358	106,497	3*2	4-7	43
no	2,404	9	176	3,543	36,724	3''i	6*5	44
91	478	1	40	737	5,974	12''3	8-0	45
42	732	23	352	1,283	12,821	3-3	5*7	4 6
243	3,614	QO OO	568	5,563	55,519	4-4	6-5	47

4.0

j 67

j 68

7 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
Malmöhus lön.
Lund ....................................................	i	26	__	_
Landskrona ...........................	—	_	1	7
Hälsingborg .....................„...........................................	—	—	1	40
Ystad............................................	*—	—	4	55
Trälleborg..............................................	—	—	—	—
Skanör med Falsterbo......................................................	—	—	2	13
Summa	i	26	8	115
Malmö stad ................................................................	—	—	2	52
Hallands län.
Halmstad .................................	—	_	1	40
Laholm ..................................	—	_	3	46
Falkenberg.....................................................................	—	—	3	18
Yaxberg...............................................................	i	10	1	40
Kungsbacka .................................................................	—	—	1	28
Summa	i	10	9	172
Göteborgs och Bohus län.
Kungälv.....................................................	—	—	1	21
Marstrand..............................	—	—	1	26
Lysekil ...................................................	—	—	2	43
Uddevalla ..............................	—	—	1	2
Strömstad....................................................................	—	—	4	59
Summa	—	—	9	151
Göteborgs stad...............................................................	—	—	—	—
Älvsborgs län.
Vänersborg ....................................................	—	—	3	71
Alingsås....................................................	—	—	2	48
Borås...........................................	—	—•	1	13
Ulricehamn ......................	—	—	—	_
Amal ..........................................................................	—	—	—	—
Summa		—	6	132

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 185.

241

och deras röstetai. — Städerna.

Grupp 3. Aktie-bolag och solida-riska bankbolag.	Grupp 4. Spar-banker, försäkrings-inrättningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7-	Stärbhus.
Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-
röstlängd	lagt	röstlängd	lagt	röstlängd	lågt	röstlängd	lågt	röstlängd	lågt
upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.
40	1,229	5	158	9	223	9	132	129	1.265	48
67	1,861	i	15	6	108	5	31	46	438	49
142	4,280	i	40	15	278	4	63	34	558	50
43	1,211	i	40	7	in	1	2	42	344	51
31	839	2	29	5	65	3	19	71	529	52
4	90	—	—	1	2	—	—	17	43	53
327	9,510	10	282	43	787	22	247	339	3,177	5 4
236	6,782	5	165	23	558	11	256	158	2,500	55
43	1,251	i	10	12	197	4	108	71	559	50 j
7	102	—	—	2	9	1	2	25	127	57
13	372	i	25	4	40	1	1	SO	152	58 j
24	517	i	40	4	46	5	11	52	644	59 j
5	102	—	—	—	-	1	3	6	28	60 \|
92	2,344	q	75	22	292	12	125	184	1,510	61 \|
7	149	_	_	_	_	1	1	22	83	62 !
7	224	_	—	—	—	4	24	30	125	63 !
13	367	—		4	52	6	49	27	171	6 4
27	819	—		1	56	4	18	81	381	6 5 j
11	237	i	16		—	1	4	48	262	66 \|
65	1,796	i	16	8	108	16	96	208	1,022	67
400	11.763	6	210	151	3,306	34	810	318	5,425	08 j
16	495	1	26	1	6	8	99	27	253	69 j
11	324	1	32	5	70	4	18	14	152	7 0 j
56	1,727	—	—	10	71	7	74	47	562	71 i
9	221	1	3	—	—	3	16	19	197
11	271	2	30	—	—	2	36	17	62	73 !
103	3,038	5	91	16	147	24	243	124	1,226	74 1

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 31

242

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och städer.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
		Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
1 18	Malmöhus lön. Lund........................................................	48	261	123	\| 1,531 \|
•19	Landskrona ................................................	—	—	24	300 i
50	Hälsingborg................................................	9	71	21	218 j
Öl	Ystad.........................................................	67	220	9	53
52	Trälleborg...................................................	67	231	122	705
53	Skanör med Falsterbo .................................	1	15	1	10
51	Summa	192	798	300	2,817
55	Malmö stad................................................	726	2,089	358	4,491
5 6	Hallands län. Halmstad..................................................	9	23	52	329
57	Laholm......................................................	2	16	3	3
58	Falkenberg ................................................	3	6	2	19
59	Varberg......................................................	—	—	18	184
60	Kungsbacka ..............................................	i	2	14	136
G1	Summa	15	47	89	671
62	Göteborgs och Bohus län. Kungälv.....................................................			12	29
1 G3	Marstrand...................................................	—	—	—	—
1 G1	Lysekil .....................................................	3	12	22	175
\| 65	Uddevalla...................................................	—	—	53	197
66	Strömstad...................................................	—	—	—	—
\| 67	Summa	o O	12	87	401
68	Göteborgs stad ...........................................	601	3,238	730	10,040
j G9	Älvsborgs län. Vänersborg ................................................	62	155	34	348
1 7 0	Alingsås ...................................................	—	—	6	42
(71	Borås.........................................................	—	—	93	743
72	Ulricehamn ................................................	9	41	17	102
I 73	Åmål........................................................	—		12	106
\| 74	Summa	71	196	162	1,341 i

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

243

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upp-tagna,	Grupperna 1—9 i °/o av alla i röstlängd upptagna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
364	4,825	28	240	5,552	57,566	6 c	8’4	48
150	2,760	12	270	4,431	43,234	*3-4	6-4	49
227	5,548	52	594	9,228	98,794	2-5	5-c	so
174	2,036	15	171	2,945	31,823	5-9	6*4	51 I
301	2,417	37	319	2,947	25,072	10-2	9 c	52
26	173	3	51	457	3,008	5-7	5-8	53
1.242	17,759	147	1,645	25,560	259,497	4‘9	6-8	54 i
1.519	16,893	2	63	25,628	246,269	5-9	6-9	55
193	2,517	58	635	3,605	39,166	5-4	6*4	5G
43	305	10	119	521	3,976	8-3	7-7	57
57	633	5	68	1,247	9,953	4-6	6''4	58
106	1,492	20	205	1,751	15,468	6 i	9-6	59
28	299	9	153	264	3,191	10-6	9-4	60
427	5,246	102	1,180	7,388	71,754	5*8	/''3	61
43	283	2	44	425	3,519	10''i	8*o	C 2
42	399	36	238	600	5,241	7*o	7 c	63
77	869	38	393	1,284	11,399	6''0	7’G	64 j
170	1,473	5	42	3,125	23,437	5-4	6-s	65
65	578	6	135	781	5,888	8-3	9''8	ce
397	3,602	87	852	6,215	49,484	6-4	7-s	67
2,240 1	34,792	52	1,172	43,911	428,388	5''i	8-1	68
152	1,453	13	'' 130	2,089	18,052	7''3	8*o	69
43	686	3	74	1,373	11,778	3-i	5-s	70
214	3,190	46	496	5,181	43,201	4-1	7-4	71
58	580	12	91	527	4,368	U-o	13''3	72
44	505	8	102	1,095	9,944	4-o	0‘1	73
511	6,414	82	893	10,265	87,343	5’0	7-3	74 j

244

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och städer.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu-nala myndigheter och inrättningar.
		ntal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.
75	Skaraborgs län. Mariestad ...............................................................			2	55
70	Lidköping.........j............................................................	—	—	—	—
77	Skara..........................................................................	—	—	—	—
78	Skövde ......................................................................	—	—	1	40
79	Hjo.......................................................................	—	—	—	—
80	Tidaholm .....................................................................	—	—	—	—
81	Falköping...................................................	—	—	1	22
82	Summa	—	—	4	117
83	Värmlands län. Karlstad............................................			1	13 j
84	Kristinehamn ..................................................	—	—	1	i i
85	Filipstad .....................................................................		—	3	66 i
86	Summa		—	5	80 j
87	Örebro län. Örebro ........................................................................			5	60
88	Askersund...................................................................	—	—	2	26 ;
89	Nora ................................................	—	—	5	67
90	Lindesberg....................................................................	—	—	4	58:
91	Summa	—	—	16	211
92	Västmanlands län. Västerås..............................................................	3	25	3	51
93	Sala ............................................................................	—	—	4	46
94	Köping ........................................................................	—	—	7	71
95	Arboga ................... ....................................................	—	—	3	42
96	Summa	3	25	17	210
97	Kopparbergs län. Falun..........................................................................	2	45	2	43
08!	Säter ......................................................................	—	—	_	_
99	Hedemora.....................................................................	—	—	4	37
lOOj	Summa	2	45	6	80

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185. 245

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp B. Aktie-bolag och solida-riska bankbolag.	Grupp 4. Spar-banker, försäkrings-inrättningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-	Antal i	Samman-
röstlängd	lågt	röstlängd	lågt	röstlängd	lågt	röstlängd	lågt	röstlängd	lågt
upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.	upptagna.	röstetal.
14	345	2	61	i	2	i	i	21	191	7 5
22	602	1	31		—	3	33	64	560	7 G
11	327	1	34	2	29	O O	46	41	324	7 7
13	350	2	52	4	64	5	27	35	528	78
6	216	—		1	7	2	3	14	85	7 5)
9	207	—		2	8	O	8	13	38	SO
12	287	—		2	20	3	27	17	153	81
87	2,334	6	178	12	130	20	145	205	1,879	82
Öl	1,507	O O	92	1	21	11	160	50	567	83
23	592	1	36	3	17	2	30	71	448	84
23	532	1	40	2	27	i	29	22	198	85
97	2,631	5	168	6	65	20	219	143	1,213	86
70	2,100	o O	118	9	178	9	113	86	1,101	87
14	319	1	1	i	19	4	22	18	99	88
7	189	l	25	—	—	3	8	15	182	89
13	250	—	—	i	12	O O	6	18	91	90
104	2,858	5	144	ii	209	19	149	137	1,473	91
28	771	Q O	93	7	124	13	156	30	443	92
25	696	1	40 1	3	47	4	16	44	384	93
17	465	—	—	7	55	6	14	57	327	94
11	324		—	2	14	6	48	42	248	95
81	2,256	4	133	19	240	29	234	173	1.402	96
34	878	5	114	2	14	7	: 87 j	na	597	97
10	199	—	“I	2	11	1	1	13	95	98
7	206	—	-1	1	1	5	18	19	184	99
51	1,283	5	114 \|	- 0	26	13	106 i	147	876	100

246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och städer.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Skaraborgs län.
75	Mariestad..................................................	—	—	33	91
1 ™	Lidköping...................................................	27	70	43	265
77	Skara.........................................................	1	4	44	389
j 78	Skövde ......................................................	6	38	17	144
79	Hjo...........................................................	—	—	15	69
80	Tidaholm ...................................................	—	—	34	170
81	Falköping...................................................	—	—	7	95
82	Summa	“	112	193	1,223
	Värmlands län.
83	Karlstad ..................................................	10	119	40	534
84	Kristinehamn .............................................	—	—	49	267
85	Filipstad .................................................	—	—	39	200
86	Summa	10	119	128	1,001
	Örebro län.
87	Örebro ......................................................	25	223	170	1,768
88	Askersund...................................................	4	9	21	80
89	Nora .........................................................	1	2	7	31
90	Lindesberg ................................................	4	23	16	89
91	Summa	34	257	214	1,968
	Västmanlands län.
92	"Västerås ....................................................	133	468	30	334
93	Sala .........................................................	33	118	76	464
94	Köping'' ...........................................,..........	—	—	48	242
95	Arboga ......................................................	15	66	26	220
96	Summa	181	652	180	1,260
	Kopparbergs län.
97	Falun.........................................................	1	22	73	CO l^ CD
98	Säter.........................................................	—	_	4	41
99	Hedemora...................................................	6	17	4	17
100	Summa	7	39	81	731

247

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upp-tagna.	Grupperna 1—9 i °/o av alla i röstlängd upptagna.
Antal 1 i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
74	746	24	182	1,134	10,098	6-5	7-4	75
160	1.561	7	93	2,008	15,307	8-o	10-3	7 g\|
103	1,153	11	139	1,391	12,396	7''4	9''3	77
83	1,243	6	62	1,695	18,016	4-9	6''9	78
38	380	7	59	528	4,705	7-2	8-i	79
61	431	11	84	1,405	8,468	4-3	5-1	80
42	604	9	129	1,395	13,040	3''0	46	81
561	6,118	75	748	9,556	82,030	5’9	7-5	82
167	3,013	13	150	4,385	42,214	3-8	7-i	83
150	1,391	4	45	2,322	21,400	6-5	6 T)	84
97	1,092	28	256	1.295	11,997	7-5	9-i	85
414	5,496	45	451	8,002	75,611	5*2	7-3	80
377	5,661	10	238	9,141	80,001	4-i	7-1	87
65	575	9	70	646	4,659	10-i	12-3	88
39	504	9	130	558	5,417	7-o	9-3	89
59	529	11	103	834	6,767	7’i	7-8	90
540	7,269	39	541	11,179	96,844	4-8	7-5	91
250	2,465	50	662	5,238	50,723	4-8	4''9	92
190	1,811	20	98	2,187	16,620	8-7	10''9	93
142	1,174	24	142	1,452	12,946	9-S	9i	94
105	962	6	67	1.529	11,374	6-9	8-5	95
687	6,412	100	969	10,406	91,663	6''g	7-o	96
241	2,473	34	424	3,137	33,694	7-7	7’3	97
30	347	—	—	347	2,679	8''c	13''0	98
46	480	18	114	848	6,787	5*4	7''i	99
317	3,300	52	538	4,332	43,160	7''3	7-c	100

248

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Årita! i röstlängd upptagna

	Landstingsområden ocli städer.	Grupp 1. Statliga myndigheter och inrättningar.	Grupp 2. Kommu- j nala myndigheter och inrättningar. 1 i
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- j lagt röstetal, j
	Gävleborgs län.
101	Söderhamn....................................................................	—	—	o o	83
102	Hudiksvall...................................................................	—	—	l	4
103	Summa		—	4	87
104	Gävle stad.....................................................................		—	3	34
	Västernorrland» län.
10 5		2	10	2	(10
106	Sundsvall .....................................................................	—		1	3
i 107	Örnsköldsvik..................................................................	—		3	70
i 108	Summa	2	10	6	132;
	Jämtlands län.
1 09	Östersund .....................................................................	i	40	2	53 J
	Västerbottens län.				''
jilO	Umeå...........................................................................	—	—	—	—
jl 11	Skellefteå .....................................................................	—	—	1	25 j
ii i2	Summa	—		1	25 1
	Norrbottens län.
jl 13	Luleå ..........................................................................	—	—	1	40
114	Piteå ...........................................................................	—	—	3	43
115	Haparanda.....................................................................	—	—	i	no
116	Summa	—	—	5	ml
\|l.l 7	Summa för hela riket	24	404	193	8,575

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

249

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktie-bolag och solida-riska bankbolag.	Grupp 4. Spar-banker, försäkrings-inrättningar och dylikt.	Grupp 5. Ekono-miska föreningar.	Grupp 6. Andra föreningar och stiftelser.	Grupp 7.	Stärbhus.
Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Samman- lågt röstetal.	1
44	1,062	i	4	4	64	5	58	97	531	101^
31	665	i	40	3	58	2	24	22	225	102
75	1,727	2	44	7	122	7	82	119	756	103
73	1.996	3	120	7	163	18	246	218	1,815	10 1
28	761	3	83	6	98	6	106	44	616	105
93	2,254	i	33	8	94	. 9	114	no	827	106
20	484	—	—	2	25	3	20	8	87	107
141	3,499	4	116	16	217	18	240	162	1,530	108 i
44	1,075	—	—	2	36	3	39	19	337	109
16	462			1	19	2	54	27	360	no
11	279	1	21	—	—	1	23	8	87	in
27	741	1	21	1	19	3	77	35	447	112
37	938	2	54	5	43	4	36	39	338	113!
10	209	1	14	3	10	3	19	35	153	114
6	99	1	15	1	1	3	21	22	237	115''
53	1,246	4	83	9	54	10	76	96	728	116
3,691	105,977	149	4,544	534	10,600	605	8,935	4,831	51,560	117

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

250

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

	Landstingsområden och städer.	Grupp 8.	Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.
	Gävleborgs län.
101	Söderhamn ................................................	154	398	44	220
102	Hudiksvall ................................................	—	—	44	156
103	Summa	154	398	88	376
104	Gävle stad ................................................	399	974	126	1,330
	Yästernorrlands lön.
105	Härnösand .................................................	4	34	40	599
106	Sundsvall...................................................	17	109	2	25
107	Örnsköldsvik...............................................	5	10	i	2
108	Summa	26	153	43	626
	Jämtlands lön.
109	Östersund...................................................	1	11	55	619
	Västerbottens län.
no	Umeå.........................................................			—	—
in	Skellefteå.................................................	1	7	i	5
112	Summa	1	7	i	5
	Norrbottens län.
113	Luleå........................................................	25	89	7	76
114	Piteå.........................................................	6	34	1	2
115	Haparanda ................................................	—	—	3	29
116	Summa	31	123	11	107
117	Summa för hela riket	5.887	24.698	5,209	67,531

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

251

och deras röstetai. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.	Enkla bolag.	Alla i röstlängd upp-tagna.	............ Grupperna 1—9 i °/o av alla i röstlängd upptagna.	1
Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal i röstlängd upptagna.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Sammanlagt röstetal.	Antal.	Röstetal.
352	2,420	49	422	3,582	26,945	9-8	9o	101
O rH	1,172	34	274	1,869	16,468	5-6	7-i	102
456	3,592	83	696	5,451	43,413	8-4	8-s	103
747	6,678	25	381	10,007	89,063	7-5	7-5	104
135	2,367	25	404	2,828	25,687	4-8	9''2	1 105!
241	3,458	60	593	4,578	44,623	5-8	7-7	106
42	698	11	160	914	9,545	4''6	7-3	107
418	6,523	96	1,157	8,320	79,855	5-o	8-2	108
127	2.210	42	770	2.533	29,205	5-o	7-6	109
46	895	3	77	1,203	14,857	3''8	6''0	no
24	447	7	92	390	4,821	6-2	9-3	in
70	1,342	10	169	1,593	19,678	4-4	6-8	112
120	1,614	16	316	2,475	27,268	4-8	5‘9	113
62	484	10	95	796	6,383	7-8	7-o	114
37	435	2	45	376	4,188	9*8	10-4	115
219	2,533	28	456	3,647	37,839	6-0	6''7	116
20,623	277,824	1.462	18,090	! 385.254	3.900 233	5 4	7 i	117

252

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 3. Äntå! i röstiängd upptagna och deras röstetal

	Landstingsområden.	Grupperna	1-6.			Grupp 7. Stärbhus.	:
Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd upp-. tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.
An- tal.	Röste- tal.	An- tal.	Röste- tal.
!1	Stockholms län .................................	663	9,910	1.4	3.8	957	5,223	2.0	! 1-8 i
2	Uppsala » .................................	295	2,514	1.6	2.8	315	1,446	1.7	1.6
3	Södermanlands » ...............................	289	3,100	1.2	2-6	431	2,251	1.8	1.9
4	Östergötlands » .................................	447	5,354	1.3	2.8	810	3,695	2.8	1.9
5	Jönköpings » ................................	479	4,972	1.5	3.2	1,064	4,224	3.2	2.7
6	Kronobergs » .................................	347	4,058	1.3	3.6	711	2,426	2.7	2.2 I
7	Kalmar läns Norra ...........................	280	2,256	2.6	4.1	337	1,494	3.1	2.7
8	Kalmar läns Södra .................................	330	2,654	1.8	3.5	808	2,804	4.4	3.7
9	Gottlands län ...............................	161	1,136	1.5	3.o	515	1,328	4.7	3.6
10	Blekinge » ................................	256	2,047	1.4	3.i	196	840	1.1	1.3
11	Kristianstads » .................................	648	5,900	1.4	3.o	1,453	4,976	3.2	2.6
12	Malmöhus » ................................	767	10,656	1.1	2.9	1,068	5,014	1.5	1.4
13	Hallands » ................................	271	2,597	1.4	3.o	593	2,304	3.o	2.7
14	Göteborgs och Bohus län ......................	412	5,027	1.0	3.2	1,687	5,330	4.3	3.4
15	Älvsborgs län .................................	592	6,526	1.4	3.7	1,710	5,085	4.0	2.9
16	Skaraborgs » .................................	448	3,660	1.3	2.5	1,871	6,361	5.4	4.3
17	Värmlands » .................................	515	7,520	i.i	3.7	2,696	8,431	6.0	4.i
18	Örebro » .................................	448	6,208	1.3	3.6	1,016	4,126	2.9	2.4
19	Västmanlands » .................................	371	5,060	1.5	4.i	500	2,378	2.1	1.9
20	Kopparbergs » .................................	839	11,069	1.6	4.6	1,510	4,655	2.s	1.9
21	Gävleborgs » ..............................	747	8,775	1.5	3.9	702	2,416	1.4	i.i
22	Västernorrlands » .................................	779	11,069	1.6	5.7	959	3,032	2.o	1.6
23	Jämtlands » ................................	612	6,495	2.7	7.5	523	1,655	2.3	1.9
24	Västerbottens » .................................	357	4,014	1.3	4.o	428	1,228	1.6	1.2
25	Norrbottens » ................................	265	3,281	1.0	2.5	667	2,062	2.4	1.6
26	Hela riket	11,618	135,858	it	3.0	23,527	84,784	2.8	2.2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

253

inom vissa grupper, sammandrag länsvis. Landsbygden.

Grupp 8. Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantals-skrivna.	Grupperna 1—9.	Grupp 10. Enkla bolag.
Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.
An- tal.	Röste- tal.	An- tal.	Röste- tal.	An- tal.	Röste- tal.	An- tal.	Röste. tal.
61	447	0.1	O.i	1,024	6,049	2.1	2.0	2,705	21,629	5.5	7.2	521	3,612	i.i	1.2	1
13	38	0.1	O.o	452	1,660	2.5	l.s	1,075	5,658	5.8	6.3	121	1,061	0.7	1.2	2
37	123	0.2	O.i	235	1,325	1.0	1.1	992	6,799	4.i	5.8	123	1,166	0.5	1.0	3
62	274	0.2	0.1	877	4,061	2.5	2.1	2,196	13,384	6.2	7.o	296	2,145	0.8	1.1	4
54	178	0.2	O.i	445	1,943	1.4	1.2	2,042	11,317	6.2	7.2	343	1,554	1.0	1.0	5
28	105	O.i	O.i	549	2,043	2.1	1.8	1,635	8,632	6.2	7.7	269	865	1.0	0.8	6
19	63	0.2	O.i	171	860	1.6	1.6	807	4,673	7.4	8.5	99	527	0.9	1.0	7
31	94	0.2	O.i	452	1,669	2.5	2.2	1,621	7,221	8.9	9.4	165	888	0.9	1.2	8
24	57	0.2	0.2	860	1,813	7.8	4.9	1,560	4,334	14.i	11.6	258	573	2.3	1.5	9
25	123	O.i	0.2	335	1,396	1.8	2.1	812	4,406	4.5	6.7	169	789	0.9	1.2	10
51	174	0.1	O.i	1,080	3,068	2.4	1.6	3,232	14,118	7.2	7-3	353	1,581	0.8	0.8	11
i 300	353	0.1	O.i	1,831	6,970	2.6	1.9	3,766	22,993	5.4	6.2	431	2,512	0.6	0.7	12
9	60	O.o	O.i	267	1,150	1.4	1.3	1,140	6,111	5.8	7.1	150	637	0.8	0.7	13
36	113	O.i	O.i	1,038	4,544	2.6	2.9	3,173	15,014	8.0	9.5	489	2,249	1.2	1.4	14
48	185	O.i	O.i	783	2,592	1.8	1.5	3,133	14,388	7.4	8.2	592	2,203	1.4	1.2	15
62	190	0.2	O.i	991	3,269	2.8	2-2	3,372	13,480	9.7	9.2	628	2,366	1.8	1.0	16
68	319	0.2	0.2	838	2,849	1.9	1.4	4,117	19,119	9.1	9.4	401	2,173	0.9	1.1	17
56	198	0.2	O.i	524	1,910	1.5	1.1	2,044	12,442	5.9	7.2	422	2,601	1.2	1.5	18
139	373	0.6	0.3	257	1,246	i.i	1.0	1,267	9,057	5.3	7.4	172	1,001	0-7	0.8	19
194	492	0.4	0.2	1,679	3,620	3.1	1.5	4,222	19,836	7.s	8.2	463	1,872	0.9	0.8	20
379	1,180	0.8	0.5	910	2,808	1.9	1.3	2,738	15,179	5.6	6.8	493	1,936	1.0	O.D	21
80	197	0.2	O.i	483	1,599	1.0	0.8	2,301	15,897	4.7	8.1	382	1,402	0.8	0.7	22
37	99	0.2	O.i	744	2,277	3.2	2.6	1,916	10,526	8.3	12.2	525	1,613	2.3	l.D	2 3 j
15	31	O.i	O.o	200	523	0.7	0.5	1,000	5,796	3.6	5.8	281	850	1.0	0.9	24;
50	114	0.2	O.i	6081 2,337	2.2	1-8	1,590	7,794	5.8	5.9	356	1.386	1.3	1.1	25
1.678	5,580	i 0.2	0.1	17,683 68,581	2.1	1.;	54.456 289,803	G.fi	7.6	8,502	89,562	1.0	1.0	26

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

25 4

Tab. 4. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal

	Landstingsområden och städer.	Grupperna 1	—6.		Grupp 7. Stärbhus.
Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd-upptagna.	Antal i röst-längd upp-tagna.	Sam- manlagt röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.
An- tal.	Röste- tal.	An- tal.	Röste- tal.
1	Stockholms stad ....................................	1,091	34,782	1.0	2.7	442	9,953	0.4	0.8 \|
2	Stockholms län .................................	89	1,716	l.G	3.4	125	715	2.2	1.4 \|
s	Uppsala » ..............................	141	3,480	1.7	4.i	138	2,262	1.6	2.7 i
1	Södermanlands >> .................................	188	4.255	1.5	3.7	167	1,507	1.4	1.3
5	Östergötlands » ................................	120	2,468	1.8	3.8	168	1,557	2.5	2.4
«	Norrköpings stad....................................	141	3,791	1.2	3.8	64	1,088	O.c	1.1
7	Jönköpings län ....................................	106	2,516	1.3	3.3	101	1,293	1.3	1.7
8	Kronobergs » ....................................	•27	656	1.3	3-0	61	823	3.o	3.8
9	Kalmar läns Norra ................................	Öl	1,006	1.6	4.4	106	457	3.3	2.o
10	Kalmar läns Södra .................................	100	2,483	1.8	4.7	215	1,181	3.9	2.3
11	Gottlands län....................................	55	1.111	2.0	4.5	188	819	6.7	3.3
12	Blekinge » ....................................	121	2,958	l.i	2.8	163	1,406	1.4	1.8
13	Kristianstads » ....................................	91	2,232	1''6	4.o	108	1,183	1.9	2.1
14	Malmöhus » ............................ .....	411	10,967	1.6	4.2	339	3,177	1.3	1.2
15	Malmö stad ..........................................	277	7,813	1.1	3.2	158	2,500	0.6	1.0
1(5	Hallands län...........................................	139	3,018	1.9	4.2	184	1,510	2.5	2.1
17	Göteborgs och Bohus län ........................	99	2,167	l.G	4.4	208	1,022	3.3	2.1
18	Göteborgs stad.......................................	591	16,089	1.3	3.8	318	5,425	0.7	1.3
19	Älvsborgs län....................................	154	3,651	1.5	4.2	124	1,226	l.s	1.4
20	Skaraborgs » ....................................	129	2,904	1.3	3.5	205	1,879	2.i	2.3
21	Värmlands » ....................................	138	3,163	1.7	4.2	143	1,213	1.8	1.6
22	Örebro » ...................................	155	3,571	1.4	3.7	137	1,473	1.2	1.5
23	Västmanlands » ....................................	153	3,098	1.5	3.4	173	1,402	1.7	1.5
24	Kopparbergs » ....................................	82	1,654	1.9	3.8	147	S76	3.4	2.0
	Gävleborgs » .....................................	95	2,062	1.7	4.7	119	756	2.2	1.7
26	Gävle stad.............................................	104	2.559	1.0	2.9	218	1,815	2.2	2.o
27	Västernorrlands län .................................	187	4,214	2.2	5.3	162	1,530	1.9	1.9
2 8	Jämtlands » .................................	52	1,243	2.1	4.8	19	337	0.8	1.2
26	Västerbottens » ............................—	33	883	2.i	4.5	35	447	2.2	2.3
30	Norrbottens » ...............................	81	1,575	2.2	4.2	96	728	2.6	1.9
31	Hela riket	5.190	134,035	l.s	8.4	4,831	51,560	1 ° I Aw	l.s

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185. 255

inom vissa grupper, sammandrag länsvis. Städerna.

Grupp 8. Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantals-skrivna.	Grupperna 1—	9.	Grupp 10. Enkla bolag.	\|
Antal i rost* j längd	Sam- manlagl röstetal.	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd	Sam-man! ag1	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd	Sam- manlagt	% av alla i röstlängd upptagna.	Antal i röst-längd	Sam- manlagt	% av alla i röstlängd upptagna.
\| UPP“ j tagna.	An- tal.	Röste- tal.	upp- tagna.	röstetal.	An- tal.	Röste- tal.	upp- tagna.	röstetal.	An- tal.	Röste- tal.	upp- tagna.	röstetal.	An- tal.	Röste- tal.
2,500	13,424	2.3	1.0	1,435	30,476	\| 1.3	2.4	5,468	88,585	5.i	6.8	16	411	O.o	O.o	J
2	45	O.o	O.i	21	60	0.4	O.i	237	2,536	4.2	5.1	67	830	1.2	1.7	j
20	231	\| 0.3	0.3	66	725	0.8	0.9	365	6,698	4.s	7.9	30	431	0.4	0.5	3j
243	782	2.0	0.7	100	595	0.8	0.5	698	7,139	5.6	6.1	42	517	0.3	0.4	41
4	10	O.i	O.o	154	1,161	2.3	1.8	446	5,196	6.c	7.9	45	742	0.7	1.1	5''
180	661	1.6	0.7	103	1,889	0.9	1.9	488	7,429	4.2	7.5	3	50	0.0	0.1	G
9	32	0,	O.o	202	1,596	2.5	2.1	418	5,437	5.3	7.2	17	232	0.2	0.3	7I
	—	_	—	44	474	2.1	2.2	132	1,953	6.4	9.o	18	268	0.9	1.2	s\|
4	33	O.i	O.i	67	373	2.1	1.6	228	1,869	7.i	8.2	22	269	0.7	1.2	ai
17	92	0.3	0.2	67	511	1.2	1.0	399	4,267	7.2	8.i	68	756	1.2	1.4	t u \|
6	28	0.2	0.1	1		O.o	O.o	250	1,964	9.0	7.9	8	55	0.3	0.2	n
! 10	113	O.i	O.i	65	481	0.6	O.o	359	4,958	3.2	4.7	26	280	0.2	0.3	12 j
6	22	O.i	O.o	38	177	0.7	0.3	243	3,614	4.4	6.5	33	568	0.6	1.0	131
192	798	0.8	0.3	300	2,817	1.2	i.i	1,242	17,759	4.9	6.8	147	1,645	0.6	0.6	14!
; 726	2,089	2.8	0.8	358	4,491	1.4	1.8	1,519	16,893	5.9	6.9	2	63	O.o	O.o	t- 1 o I
15	47	0.2	0.1	89	671	1.2	0.9	427	5,246	5.8	7.3	102	1,180	1.4	1.6	16;
3	12	O.o	O.o	87	401	1.4	0.8	397	3,602	6.4	7.3	87	852	1.4	1.7	17
601	3,238	1.4	0.8	730	10,0401	1.7	2.3	2,240	34,792	5.1	8.1	52	1.172	O.i	0.3	181
71	196	0.7	0.2	162	1,341	1.6	1.5	511	6,414 i	5.0	7.3	82	893	0.8	1.0	19\|
34	112	0.4	O.i	193	1,223;	2.0	1.5	561	6,118	5.9	7.5	75	748	O.s	0.9	20
10	119	0.1	0.2	128	1,001;	l.c	1.3	414	5,4961	5.2	7.3	45	451	0.6	0.6	21
34	257	0.3	0.3	214	1,9681	1.9	2.0	540	7,269	4.8	7.5	39	541 j	0.3	0.6	2 2
181	652	1.7	0.7	180	1,260!	1.7	1.4	687	6,412	6. c	7.0	100	969}	1.0	1.1	23
7	39 ;	0.2	0.1	81	731	1.9	1.7	317	3,300	7.3	7.6	52	538	1.2	1.2	2 4
154	398 \|	2.8	0.9	88	376:	1.6	0.8	456	3,592 \|	8.4	8.3	83	696	1.5	1.6	2 5
299	974	3.o	1.1	126	1,330	1.3	1.5	747	6,6781	7.5	7.5	25	381	0.2	0.4	26
26	153	0.3	0.3	43	626	0.5	0.8	418	6,5231	5.0	8.2	96	1,157	1.2	1.4	2 7
1	11 !	O.o	O.o	55	619	2.2	2.1	127	2,210}	5.o	7.6	42	770	1.7	2.6	28
1	7	0.1	O.o	i	5	O.i	O.o	70	1,342	4.4	6.8	10	169	0.6	0.9	29
31	123	0.9	0.3	u	107 i	0.3	0.3	219	2,5331	6.0	6.7	28	456	0.8	1.2	30
5,387	24.698	1.4	O.o 1	5,209	67,5311	1.4	1.7 120,623	277,824}	5 4	7.1	1,462	18,090	0.4	0.5	31

256 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. Fördelning

Röstetal.	Grupp 1. Staten.	Grupp 2. Kommuner.	Grupp 3. Aktiebolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkrings-anstalter o. d.	Grupp 5. Föreningar för ekonomisk verksamhet.
Antal.	% av samtliga.	Antal.	% ar samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.
1 ..............	49	9.2	1,498	53.2	340	5.8	12	8.8	265	19.8!
2	35	6.6	288	10.2	278	4.7	13	9.6	186	13.91
3	29	5.5	165	5.9	274	4.6	11	8.i	143	10.7''i
4	19	3.6	84	3.o	171	2.9	11	8.i	108	8.1
5 ...........................	15	2.9	70	2.5	187	3.2	8	5.9	119	8.9
6 .............	20	3.8	61	2.2	165	2.8	8	5.9	65	4.9
7 ..............	10	1.9	50	1.8	98	1.7	4	3.0	46	M
8 ................	19	3.6	49	1.8	153	2.6	8	5.9	46	3.5}
9	20	3.7	47	1.7	116	2.o	3	2.2	30	*■»1
10 ...........................	11	2.1	28	1.0	122	2.1	9	6.6	46	3.5
11 ........	51	9.6	130	4.6	471	8.o	13	9.6	106	H
12 ..................	26	4.9	60	2.1	362	6.1	9	6.6	46	3.4
13 ....................	20*	3.7	57	2o	267	4.5	1	0.7	45j	3.4\|
14 .......................	34	6.4	28	1.0	244	4.1	4	3.0	28	2.1 j
15 ...........................	19	3.6	17	0.6	167	2.8	2	1.5	14	i.ij
16 ..........................	16	3.o	15	0.5	158	2.7	4	3.o	8	0.6f
17 .........................	19	3.6	19	0.7	155	2.6	1	0.7	6	0.5
18 ...........................	16	3.o	15	0.5	126	2.1	1	0.7	4	0.3
19 ...........................	14	2.6	12	0.4	98	1.7	1	0.7	5	0.4
20 ...........................	6	1.1	10	0.4	82	1.4	—	—	4	0.3
21 ...........................	7	1.3	4	0.2	75	1.3	—	—	4	0.3
22 ...........................	6	1.1	5	0.2	88	1.5	1	0.7	4	0.3
23 ...........................	8	1.5	9	0.3	73	1.2	3	2.2	1	O.o
24 ...........................	3	0.6	7	0.3	51	0.9	1	0.7	1	O.o
25 ...........................	2	0.4	7	0.3	52	0.9	—	—	1	O.o
26 ...........................	2	0.4	7	0.2	55	0.9	_	—	1	O.o
27 ...........................	4	0.7	4	O.i	49	0.8	—	—	1	O.o
28 ...........................	4	0.7	7	0.2	51	0.9	—	—	—	—
29 ...........................	3	0.6	1	O.o	31	0.5	1	0.7	1	O.o
30 ...........................	3	0.6	—	—	41	0.7	—	—	—
31 ...........................	1	0.2	5	0.2	35	0.6	—	—	—	—
32 ...........................	7	1.3	2	0.1	33	0.6	—	—	—	—
33 ...........................	1	0.2	3	0.1	28	0.5	1	0.7	—	O.o
34 ...........................	1	0.2	1	O.o	31	0.5	—	—	1
35 ...........................	4	0.7	—	—	30	0.5		—	—	—
36 ..........................	1	0.2	1	O.o	25	0.4	. -	—	1	O.o
37 ...........................	—		3	O.i	36	0.6	_	—	—	—
1 38 ...........................	1	0.2	1	O.o	33	0.6	—	—	1	O.o
39 ...........................	_		—	—	21	0.4	—	—	—	—
40 ...........................	25	4.7	45	1.6	1,019	17.s\|\| 6	4.4	4	0.3
Summa	531 lOO.of 2,815	lOO.o	5.894	lOO.o	\| 138	lOO.o	{ 1,341	lOO.o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

257

på enröstgrupper. Landsbygden.

Grupp 6. Andra förenin-ga r och stif-telser.	Grupp 7. Stärbhus.	Grupp 8. Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.	Grupp 10. Enkla bolag.	Alla i röstläng-den upptagna.	Röstetal.
Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	<%j av samtliga.	Antal.	% av samtliga.
377	41.8	9,402	40.o	552	32.9	7.960	45.1	3,202	37.7	239,020	28.8	1
159	17.7	4,071	17.3	383	22.8	2,909	16.5	1.227	14.4	136,395	16.4	2 !
82	9.1	2,703	11.5	237	14.1	1.647	9.3	825	9.7	93,549	11.3	3 1
57	6.3	1,574	6.7	155	9.2	959	5.4	502	5.9	68,491	8.3	4
41	4.6	1,263	5.4	117	7.o	808	4.6	437	5.i	54,160	6.5	5
31	3.5	968	4.i	67	4.o	565	3.2	345	4.1	44,935	5.4	6
14	1.6	503	2.2	33	1.9	293	1.7	194	2.3	29,163	oTo	7
8	0.9	489	2.1	13	0.8	324	1.8	250	3.o	19,767	2.4	8
13	1.5	369	1.6	7	0.4	245	1.4	153	1.8	14,604	1.8	9
12	1.3	266	i.i	19	1.1	251	1.4	132	1.6	19,836	2.4	10
31	3.4	784	3.3	34	2.o	598	3.4	429	5.i	52,217	6.3	11
15	1.7	327	1.4	17	1.0	311	1.8	187	2.2	14,845	1.8	12
9	1.0	199	0.9	8	0.5	175	1.0	131	1.5	12.491	1.5	13
9	1.0	150	0.6	9	0.5	134	0.8	83	1.0	7,238	0.9	14
3	0.3	78	0.3	O 0	0.2	67	0.4	65	0.8	4,279	0.5	15
4	0.4	71	0.3	8	0.5	72	0.4	48	0.6	3,228	0.4	16
5	0.6	47	0.2	2	O.i	47	0.3	35	0.4	2,468	0.3	17
3	0.3	30	O.i	2	O.i	36	0.2	26	0.3	1,889	0.2	18
—	—	28	O.i	1	O.i	26	O.i	33	0.4	1,440	0.2	19
6	0.7	23	O.i	—	—	35	0.2	25	0.3	1,157	O.i	20
_	_	19	O.i	3	0.2	14	O.i	13	0.2	930	O.i	21 .
2	0.2	12	O.i	1	O.i	12	0.1	11	O.i	835	O.i	22
2	0.2	11	O.i	—	—	11	o.i	12	O.i	613	O.i	23
—	—	15	O.i	2	O.i	21	0.1	8	O.i	548	o.i	24 i
Q O	0.3	16	O.i	—	—	11	0.1	11	O.i	444	0.1	25 ,
_	_	9	O.o	_	_	12	O.i	10	O.i	415	O.i	26
1	0.1	8	O.o	2	0.1	11	0.1	8	0.1	357	O.i	27
2	0.2	9	O.o	—	—	6	O.o	6	O.i	340	O.o	28
1	O.i	3	O.o	1	O.i	4	O.o	8	O.i	261	O.o	29
—	—	7	O.o	1	O.i	9	0.1	4	O.o	264	O.o	30
_	_	5	O.o	_	_	7	O.o	10	O.i	205	O.o	31
—	—	5	O.o	—	—	6	O.o	2	O.o	188	O.o	32
1	0.1	2	O.o	—	—	1	O.o	2	O.o	163	O.o	33
2	0.2	3	O.o	—	—	4	O.o	7	O.i	150	O.o	34
—	—	6	O.o	—	—	1	O.o	1	O.o	114	O.o	35
_	_	2	O.o	_	_	2	O.o	1	O.o	117	O.o	36
—	—	3	O.o	—	—	2	O.o	1	O.o	137	O.o	37
—	—	2	O.o	—	—	5	O.o	3	O.o	119	O.o	38
—	—	1	O.o	—	—	3	O.o	2	O.o	103	O.o	39
8	0.9	44	0.2	1	O.i	29	0.2	53	0.6	2,186	0.3	40
901	1Ö0.O	28,527	lOO.o	1,678	lOO.o	17,633	lOO.o	8,502	lOO.o	829,661	lOO.o

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 33

258

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. Fördelning

Böstetal.	Grupp 1. Staten.	Grupp 2. Kommuner.	Grupp 3. Aktiebolag.	Grupp 4. Sparbanker, försäkrings-anstalter o. d.	Grupp 5. Föreningar för ekonomisk verksamhet.
Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.
1 ...........................	i	4.2	20	10.4	52	1.4	1	0.7	14	2.6
2 ...........................	2	8.3	17	8.9	58	1.6	1	0.7	14	2.6
3 ...........................	1	4.2	12	6.2	61	1.7	1	0.7	22	4.i
. 4 ..........................	1	4.2	7	3.6	47	1.3	1	0.7	18	3.4
5 .........................	1	4.2	5	2.6	59	1.6	—	—	12	2.2
6 ...........................		_	1	O.ö	44	1.2	_	—	14	2.6
7 ..........................	1	4.2	4	2.1	38	1.0	—	—	8	1.5
i 8 ...........................	2	8.3	2	1.0	32	0.9	—	—	9	1.7
9 ...........................	—	—	4	2.i	32	0.9	2	1.3	15	2.8
10 ...........................	3	12.4	4	2.1	63	1.7	1	0.7	13	2.4
11 ...........................	_	_	2	1.0	36	1.0		—	16	2.9
i 12 ...........................	_	—	3	1.6	41	1.1	1	0.7	11	2.1
! 13 ...........................	—	—	11	5.8	45	1.2	2	1.3	11	2.1
j 14 ...........................	2	8.3	—	—	25	0.7	2	1.3	12	2.3
15 ...........................	—	—	3	1.6	41	1.1	2	1.3	11	2.1
i 16 ...........................	_	_	2	1.0	35	0.9	2	1.3	9	1.7
17 ...........................	—	—	4	2.1	32	0.8	1	0-7	5	0.9!
18 ...........................	—	—	—	—	33	0.9	1	0.7	6	1.1
19 ..........................	—	—	1	0.5	32	0.8	1	0.7	5	0.9
!20...........................	—	—	—		48	1.3	—	—	9	1.7
• 21 ...........................	2	8.3	9	4.7	144	3.9	6	4.o	48	8.9
I 22 ...........................	—	—	4	2.i	117	3.2	9	6.o	28	5.3
\| 23 ...........................	1	4.2	2	1.0	104	2.8	5	3.4	27	5.l!
24 ..........................	—	—	6	3.1	91	2.5	3	2.o	21	3.9!
25 ...........................	—	—	5	2.6	85	2.3	6	4.o	22	4,i:
26 ...........................	1	4.2	1	0.5	91	2.5	3	2.0	10	1.9
27 ...........................	1	4.2	4	2.1	75	2.0	5	3.4	15	2.9
j 28 ...........................	—	—	2	1.0	65	1.8	3	2.0	12	2.s;
i 29 .........................	—	—	6	3.1	54	1.5	4	2.7	14	2.6
i 30 ..........................	—	—	1	0.5	50	1.3	5	3.4	9	1.7
31 ...........................	1	4.2	2	1.0	63	1.7	3	2.o	8	1.5
1 32 ..........................	—	—	2	1.0	58	1.6	4	2.7	5	0.9
33 ...........................	—	—	2	1.0	52	1.4	2	1.3	5	0.9
34 ...........................	—	—	2	1.0	48	1.3	6	4.0	5	0.9,
35 ...........................	—	—	2	1.0	36	1.0	2	1.3	o O	0.6
! 36 ...........................	_	_	1	0.5	49	1.3	3	2.o	7	1.3
i 37 ..........................	1	4. a	2	1.0	44	1.2	2	1.3	7	1.3
i 38 ...........................	—	• —	2	1.0	26	0.7	1	0.7	3	0.6
39 ...........................	—	—	1	0.5	38	1.0	1	0.7	2	0.4
40 ...........................	3	12.4	35	18.2	1,547	41.9	57	38.3	49	9.2
Summa	24	100.o	193	100. o	3,691	100.O	149	lOO.o	534	lOO.o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

259

på enrostgrupper. Städerna.

Grupp 6. Andra förenin-gar och stif-telser.	Grupp 7. Stärbhus.	Grupp 8. Omyndiga.	Grupp 9. På annan ort mantalsskrivna.	Grupp 10. Enkla bolag.	Alla i röstläng-den upptagna.	Röstetal.
Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.	Antal.	% av samtliga.
52	8.6	758	15.7	1,242	23.1	666	12.8	141	9.6	30,177	7.8	1
49	8.1	631	13.1	1,401	26.o	481	9.2	151	10.3	41,753	10.8	2
38	6.3	464	9.6	852	15.8	401	7.7	120	8.2	36,144	9.4	o O
30	5.o	307	6.4	612	11.4	267	5.1	85	5.8	42,423	11.0	4
29	4.8	253	5.2	316	5.9	300	5.8	98	6.7	25,717	6.7	5
23	3.8	198	4.1	149	2.8	184	3.5	57	3.9	18,770	4.9	6
19	3.1	157	3.8	90	1.7	133	2.6	49	3.4	14.938	3.9	7
22	3.6	125	2.6	104	1.9	246	4.7	46	3.2	12,727	3.3	8
14	2.3	105	2.2	83	1.5	124	2.4	40	2.7	15.282	4.o	9
18	3.o	122	2.5	72	1.3	201	3.9	54	3.7	17,308	4.5	10
12	2.o	85	1.8	36	0.7	82	1.6	34	2.3	13,477	3.5	11
15	2.3	94	1.9	36	0.7	130	2.5	36	2.5	11,543	3.o	12
7	1.2	86	1.8	27	0.5	66	1.3	24	1.7	8.304	2.2	13
14	2.3	52	i.i	13	0.2	53	1.0	27	1.8	4,425	1.2	14
11	1.8	58	1.2	6	O.i	116	2.2	28	1.9	2,749	0.7	15
10	1.6	35	0.7	11	0.2	52	1.0	15	1.0	800	0.2	16
9	1.5	30	0.6	3	O.o	46	0.9	10	0.7	792	0.2	17
13	2.1	36	0.7	8	0.2	57	i.i	18	1.2	3,085	0.8	18
4	0.7	38	0.8	14	0.3	36	0.7	22	1.5	5,230	1.4	19
5	0.8	51	1.1	24	0.4	83	1.6	23	1.6	6,558	1.7	20
30	5.o	175	3.6	63	1.2	187	3.6	67	4.6	17,337	4.5	21 .
24	3.8	147	3.0	38	0.7	150	2.9	37	2.5	10,606	2.8	22
18	So	104	2.2	28	0.5	112	2.1	36	2.5	6,922	1.8	23 !
19	3.1	78	1.6	21	0.4	95	1.8	36	2.5	5,192	1.3	24
10	1.6	69	1.4	21	0.4	74	1.4	22	1.5	4,045	1.0	25 i
9	1.5	62	1.3	16	0.3	74	1.4	17	1.2	3,478	0.9	26
4	0.7	59	1.2	10	0.2	50	0.9	17	1.2	2,877	0.7	27
8	1.3	40	0.8	10	0.2	52	1.0	9	0.6	2,394	0.6	28
4	0.7	46	1.0	11	0.2	40	0.8	11	0.7	1,968	0.5	29
6	1.0	27	0.6	3	O.o	33	0.6	7	0.5	1,648	0.4	30
5	0.8	31	0.6	9	0.2	38	0.7	6	0.4	1.465	0.4	31
4	0.7	23	0.5	5	O.i	24	0.5	4	0.3	1.210	0.3	32
1	0.2	29	0.6	6	O.i	28	0.5	2	O.i	1.119	0.3	33
2	0.3	19	0.4	2	O.o	35	0.7	3	0.2	976	0.3	34
2	0.3	10	0.2	6	O.i	23	0.4	4	0.3	799	0.2	35
4	0.7	16	0.3	—	_	34	0.6	4	0.3	805	0.2	36
3	0.5	8	0.2	—	—	19	0.4	2	O.i	665	0.2	37
1	0.2	12	0.3	—	—	24	0.5	3	0.2	535	0.1	38
1	0.2	21	0.4	3	O.o	20	0.4	3	0.2	568	O.i	39
56	9.3	170	3.4	36	0.7	373	7.2	94	6.4	8,443	2.2	40
605	100.o\|\| 4.831	lOO.o	5,887	lOO.o	5,209	lOO.o	1,462	lOO.o	385,254	lOO.o

260

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Bilaga IT.

Talj. A. Sveriges egentliga landskommuner (köpingarna ej inräknade),
fördelade länsvis efter ytinnehållet.

L ä n.	Högst 200 kv. km.	200-—500 kv. km.	500-—1,000 kv. km.	1,000— —1,500 kv. km.	1,500— -2,000 kv. km.	Över 2,000 kv. km.	Summa
Stockholm.......................................	108	1	_	_	_	_	109
Uppsala ..........................................	81	4	—	—	—	—	85
Södermanlands ................................	85	4	—	—	-	—	89
Östergötlands....................................	140	8	—	—	—	—	148
Jönköpings.......................................	120	6	—	—	—	—	126
Kronobergs.......................................	76	9	—	—	—	—	85
Kalmar ..........................................	85	16	—	—	—	—	101
Gottlands .......................................	92	—	—	—	—	—	92
Blekinge..........................................	33	2	—	—	—	—	35
Kristianstads...................................	142	1	—	—	—	—	143
Malmöhus .......................................	238	—	—	—	—	—	238
, Hallands..........................................	85	1	—	—	—	—	86
Göteborgs och Bohus ........................	84	3	—	—	—	—	87
Alfsborgs .......................................	216	4	—	—	—	—	220
Skaraborgs.......................................	257	3	—	—	—	—	260
Värmlands......................................	51	28	8	—	—	—	87
Örebro............................................	47	9	2	—	—	—	58
Västmanlands ................................	60	8	—	—	—	—	68
Kopparbergs ....................................	11	18	10	3	2	2	46
Gäfleborgs.......................................	17	19	6	5	—	—	47
Västernorrlands.................................	22	26	9	5	—	1	63
Jämtlands .......................................	14	14	13	6	4	8	59
Västerbottens....................................	—	2	4	5	4	9	24
Norrbottens ....................................	—	2	1	2	6	10	21
Summa	2,064	188	53	26	16	30	2,377

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

261

Tab. B. Kommuner med ett ytinnehåll över 2,000 kvadratkilometer.

K o m m u n e r.	Areal i	kv.-km.	Folkmängd den 31 dec. 1911.
Hela arelen.	Därav land.
Kopparbergs län.
Älvdalen .................................................................	2,513,26	2,475,7 7	5,176
Sårna.......................................................................	4,352,87	4,278,94	2,508
Västernorrlands län.
Anundsjö ..................................................................	2,659,oo	2,561,07	7,763
Jämtlands län.
Ström........................................................................	2,468,84	—	5,576
Frostviken..................................................................	4,798,84	4,452,69	2,164
Undersåker ..............................................................	2,222,46	2,171,97	2,682 1
Are...........................................................................	2,115,65	1,926,92	2,538
Kall .......................................................................	2,580,7 2	2,155,40	1,810
Offerdal....................................................................	2,066,29	1,967,sg	3,959
Lillherrdal..................................................................	2,407,19	2,377,72	1,561 \|
Tännäs .....................................................................	2,139,75	2,037,05	1,812
Västerbottens län.
Degerfors .................................................................	2,939,69	2,792.98	7,983
Burträsk ..................................................................	2,015,15	1,862,21	9,077
Lycksele....................................................................	5,397,87	5,130,69	7,987
Stensele.....................................................................	4,454,70	4,009,70	3,617
Tärna........................................................................	3,845,50	3,474,80	1,498
Sorsele .....................................................................	7,835,09	7,409,19	3,494
J Äsele........................................................................	3,378,08	3,210,09	4,861
\| Vilhelmina.................................................................	8,751,42	8,165,09	7,468 1
Dorotea....................................................................	3,050,90	2,905,76	3,886

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

K o m m u n e r.	Areal	kvm.	Folkmängd i den 31 dec. \| 1911.
Hela arealen.	Därav land.
Norrbottens län.
Piteå landskommun......................................................	3,144,9 3	3,014,53	19,786
Arvidsjaur.................................................................	6,070,50	5,678,50	6,412
Arjeplog.....................................................................	14,664,so	12,967,20	2,882
Jokkmokk..................................................................	19,474,04	18,143,64	5,693
Kåneå........................................................................	2,173,50	2,022,io	8,219
Öfverkalix..................................................................	2,931.oo	2,779,oo	6,056
Gällivare ..................................................................	16,943,42	15,995,82	16,808
i Paj al a........................................................................	4,875,2 5	4,732,60	4,900 i
Jukkasjärvi ................................................................	14,136,75	13,181,io	11,781
Karesuando ...............................................................	6,531,80	6,265,90	1,186

Anm. Enär arealuppgifterna för kommunerna särskilt inom de norrländska länen f. n. äro föremål för
en allmän revision, är det möjligt, att en eller annan förändring kan komma att ske beträffande ovan anförda
gruppering. Den torde dock icke komma att sträcka sig till do båda högsta storleksgrupperna, med undantag
av Ström, vars areal i Statistiska Centralbyråns publikation redovisas gemensamt med Alanäs, men här återgives
enligt Norrlandskommitténs statistik. I folkmängdssiffrorna för Frostviken och Undersåker äro icke inräknade
siffrorna Frostvikens och Undersåkers lappförsamlingar, vilka uppgå till resp. 272 och 251.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185. 263

Bilaga III.

Tab. Å. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910.

(Enligt den administrativa indelningen d. 1 jan. 1911).

			A	n t a	1 kom m	u n e i	m e	d
L ii n.	under 500	500- 1,000	i—1 o o o o °l	2,000- 3,000	02 o o o o ° 1	4,000— 5,000	5,000- 10,000	10,000- 15,000	15,000— 20,000	20,000 och däröver	Summa.
				I	n v å	n a r	e.
a) Egentlig-a landskommuner.
Stockholms län ...........	11	39	34	15	4	2	2	—	2	_	109 ''
Uppsala » ............	24	27	23	8	1	—	2	—	—	—	85
Södermanlands » ............	9	25	37	11	4	1	2	—	—	—	89
Östergötlands » ............	16	49	57	14	4	3	5	—	—	—	148
•Jönköpings » ............	13	40	52	15	3	1	2	—	—	—	126
Kronobergs » ............	8	19	26	22	6	4	—	—	—	—	85
Kalmar » ............	10	26	28	18	9	4	6	—	—	—	101
Gottlands » ............	54	33	5	—	—	—	—	—	—	—	92
Blekinge » ............	1	2	6	14	3	4	5	—	—	—	35
Kristianstads »	9	44	61	21	6	2	—	—	—	—	143
Malmöhus » ..........	50	90	73	14	6	4	1	—	—	—	238
Hallands » ............	11	31	27	12	4	1	—	—	—	—	86
Göteborgs och Bohus » ............	2	20	35	15	3	5	6	—	1	—	87
Älvsborgs » ............	58	72	59	21	6	2	2	—	—	—	220
Skaraborgs » ............	94	106	47	10	2	1	—	—	—	—	260
Värmlands » ...........	2	10	31	19	14	4	6	1	—	—	87
Örebro »	3	6	20	13	4	4	7	—	1	—	58
Västmanlands » ............	6	13	31	10	5	1	2	—	—	—	68
Kopparbergs » ............	—	1	9	13	4	1	15	2	1	—	46
Gävleborgs » ...........	1	2	10	8	5	7	10	4	—	—	47
Västernorrlands »	1	2	17	15	11	3	12	2	—	—	63
Jämtlands » ...........	3	9	25	16	2	3	1	_	_	_	59
Västerbottens » ............	—	—	3	1	5	4	8	1	1	1	24
Norrbottens » ............	—	—	2	5	2	1	5	3	3	—	21
Biket	386	666	718	310	113	62	99	13	9	1	2,377
b) Köpingar som bilda egna kommuner.
Stockholms län ............	_	1	1	1	1	2					6
Södermanlands » ............	—	1	—	—	—		_	_	_	_	1
Jönköpings »> ............	—	—	1	2	—	—	—	—	—	_	3 i
Kronobergs » ........	—	—	1	—	—	_	_	_	_	_	1
Kalmar » .........	2	—	2	—	—	_	_	_	_	_	4 1
Kristianstads »	—	—	1	1	_	_	_	_	_	_
Malmöhus » ....	—	—	1	—	—	_	1	_	_	__	2
Alvsborgs »	—	1									1
Skaraborgs » ......	—	3	—	—	—	—	—	_	_	_	3
Värmlands » .....	—	—	1	—	—	_	_	_	'' _	_	1 :
Örebro » ...........	—	—	2	—	_	__	_	_	_	_	2 \|
Västmanlands »	—	—	1	—	—	_	_	_	_	_	lj
Kopparbergs » ............	—	—	2	—	—	1	—	_	_	_	3 1
Gävleborgs » ............	—	1	—	—	—	—	—	_	_	_	1 \|
Västernorrlands » ............	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1
Riket	2	7	14	4	1	3	1	—	—	—	32 1
Summa kommuner	388	673	732	814	114	65	100	13	9	1	2,409 j

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. B. Äntå! köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipaisamhällen,
fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910.

(Enligt den administrativa indelningen d. 1 jan. 1911).

L ii n.		Köpingar, resp. municipalsa	in h ä 11 e n, med	I
under B00	500— [1,000	© o o	2,000- 3,000	3,000- 4,000	4,000— 5,000	5,000— 10,000	10,000— 15,000	15,000— 20,000	20,000 och däröver	Summa.
			1	11 v å	Hare.
a) Köpingar, som	icke bilda
egna kommuner.
Östergötlands län ...			—	—	1	—	—	—	—	—	—	_	1
Kalmar »			3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3
Blekinge » .,.			1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i
Kristianstads » .,			—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	i
Kronobergs » ...			—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	i
		Riket	4	1	2	—	—	—	—	—	—	—	7
b) Municipaisamhällen.
! Stockholms	län ..		1	2	5	1	1	i	1	—	—	—	12
Uppsala	))		—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Södermanlands	))		—	1	2	1	1	—	—	—	—	—	5
\| Östergötlands	))		—	2	1	1	1	i	—	—	—	—	6
1 Jönköpings	» ..		—	1	3	1	—	—	—	—	—	—	5
\| Kronobergs	))		1	1	2	—	—	—	—	—	—	—	4
j Gottlamls	))		1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Blekinge	»		—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Kristianstads	))		5	4	6	1	—	—	—	—	—	—	16
Malmöhus	))		1	4	5	3	2	—	1	—	—	—	16
Hallands	))		—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	2
Göteborgs och Bohus	))		14	11	5	—	—	—	3	—	—	—	33
Alvsborgs	))		—	1	i	—	—	—	—	—	—	—	2
Skaraborgs	))		1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Värmlands	))		2	2	i	—	1		—	—	—	—	6
Örebro .	,)		—	1	i	i	—	—	—	—	—	—	3
Västmanlands	))		—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	2
Kopparbergs	))		1	2	2	i	—	—	—	—	—	—	6
Gävleborgs	»		—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	2
Västernorrlands	))		1	2	1	i	1	—	—	—	—	—	6
Jämtlands	»		—	4	2	—	—	—	—	—	—	—	6
Västerbottens	))		5	1	—	—	—	—	—	—	—	—	6
Norrbottens	))	. . . .......	i	2	1	i	—	i	1	—	—	—	7
		Riket	34	45	40	1 14	1	3	6	— \| —	\| -	149

Anm. Folkmängden i dessa köpingar och municipaisamhällen är inräknad i de i tab. A. upptagna kommunernas
folkmängd. I Kalmar län saknas municipaisamhällen.

■j(tungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

265

Bilaga IV.

Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens
ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft.

266

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	Län.	Kommun med folkmängd av 500 och därunder.	Kommun med folkmängd av 501—1,000.
Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län ............					6	5,215	20,896	1,019
2	Uppsala	» ...........	2	750	2,255	165	2	1,514	2,664	178
3	Södermanlands	» .........	—	—	—	—	1	999	6,864	35
4	Östergötlands	)) ............	2	830	3,558	200	8	5,965	35,341	849
5	Jönköpings	» ............	1	422	1,496	60	5	3,957	16,574	464
6	Kronobergs	» ...........	—	—	—	—	5	3,333	13,345	462
7	Kalmar	)) ............	—	—	—	—	5	3,736	16,410	640
8	Gottlands	» ............	11	3,654	10,117	533	4	2,341	10,007	260
9	Blekinge	»	—	—	—	—	—	—	—	—
10	Kristianstads	» ............	1	416	1,527	92	10	7,935	26,216	964
11	Malmöhus	» ............	10	3,257	20,601	769	17	12,715	71,841	2,401
12	Hallands	)) ... . ......	1	450	1,310	50	2	1,519	7,089	195
13	Göteborgs o. Bohus	)) ............	—	—	—	—	3	2,149	14,410	500
14	Älvsborgs	» ............	9	3,247	10,712	341	13	10,092	38,802	1,410
15	Skaraborgs	» ............	22	7,699	24,232	1,181	22	15,656	53,805	1,894
16	Värmlands	» ..........	—	—	—	—	—	—	—	—
17	Örebro	» ............	—	—	—	—	1	865	6,065	75
18	Västmanlands	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
19	Kopparbergs	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
20	Gävleborgs	» ............	—	—	—	—	—	—	—
21	Västernorrlands	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
22	Jämtlands	)) ............	—	—	—	—	—	—	—	—
23	Västerbottens	)) ............	—	—	—	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	59	20,725	75,808	3,391	104	77.991	340,329	11,340

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

267

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I.

Kommun med folkmän 1,001-1,500.	gd av	Kommun med folkmängd av 1,501—2,000.	Kommun med folkmängd av 2,001-3,000.
	Summa	Summa	Summa		Summa	Summa	Summa		Summa	Summa	Summa
Antal.	folk- mängd.	komster. Kr.	anslag. Kr.	Antal.	folk- mängd.	komster. Kr.	anslag. Kr.	Antal.	folk- mängd.	komster. Kr.	anslag. Kr.
i	1,089	10,845	500					2	5,248	40,528	1,021	1
3	3,459	23,569	579	—	—	—	—	1	2,709	8,603	300	2
—	—	—	—	2	3,530	14,643	250	-	—	—	—	3
5	6,185	28,503	841	1	1,544	6,945	100	2	4,728	19,090	750	4
6	7,119	27,889	626	3	5,183	20,133	550	1	2,798	10,317	150	5
3	3,591	12,585	414	1	1,534	4,819	150	1	2,419	7,939	300	6
4	5,616	31,644	860	1	1,629	7,266	150	7	17,458	97,411	1,740	7
2	2,274	13,866	175	—	—	—	—	—	—	—	—	8
—	—	—	—	—	—	—	—	1	2,799	8,265	200	9
5	6,289	23,537	655	3	5,669	25,120	354	2	4,941	28,342	440	10
6	6,951	37,709	974	5	8,543	31,539	1,310	2	4,185	17,367	450	11
2	2,573	9,532	350	—	—	—	—	0 0	7,872	48,103	973	12
—	—	-	—	—	—	—	—	5	11,871	55,381	1,060	13
10	12,254	64,375	1,676	—	—	—	—	1	2,149	10,456	200	14
7	8,249	27,488	1,046	2	3,574	14,628	250	2	4,857	17,275	400	15
2	2,360	12,832	300	2	3,713	19,453	725	—	—	—	—	16
1	1,257	4,378	no	1	1,783	5,155	150	2	4,196	15,775	400	17
1	1,194	5,403	225	2	3,320	15,031	1,000	2	4,834	30,670	680	18
—	—	—	—	—	—	—	—	2	5,237	33,610	500	19
1	1,144	8,112	335	1	1,759	7,875	440	1	2,195	7,165	400	20
1	1,053	6,418	533	2	3,632	19,43?	465	1	2,669	14,035	287	21
—	—	—	—	2	3,341	21,475	830	3	8,019	62,314	1,394	22
1	1,482	3,930	100	—	—	—	—	—	—	—	—	23
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	24
61	74,139	352,615	10,299! 28	48,754	213,521	6,724! 41	101,184	532,646	11,645

268

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 4. (Forts.). Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	L a n. •	Kommun med folkmängd av 3,001-4,000.	Kommun med folkmängd av 4,001-5,000.
Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms län...........	i	3,656	25,086	738
2	Uppsala » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
3	Södermanlands » ............	i	3,063	28,126	750	—	—	—	—
4	Östergötlands » ............	i	3,168	14,138	400	—	—	—	—
5	Jönköpings » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
6	Krono!) ergs » ............	i	3,807	15,906	323	—	—	—	—
7	Kalmar » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Gottlands » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Bekinge « ............	—	—	—	—	—	—	—	—
10	Kristianstads » ............	i	3,272	21,174	583	1	4,793	23,107	310
11	Malmöhus » ............	2	7,061	47,735	1,300	1	4,510	15,056	400
12	Hallands » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
13	Göteborgs o. Bohus » ...........	—	—	—	—	1	4,051	24,226	520
14	Ålvsborgs » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
15	Skaraborgs » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
lie	Värmlands » ............	2	7,631	37,307	858	—	—	—	—
17	Örebro » ............	-	—	—	—	1	4,467	27,663	500
18	Västmanlands » ............	1	3,490	20,018	400	1	4,222	12,139	200
19	Kopparbergs » ............	-	—	—	—	—	—	—	—
20	Gävleborgs » ............	—	—	—	—	2	8,098	55,290	1,615
21	Västernorrlands » ............	1	- 3,677	18,984	450	—	—	—	—
22	Jämtlands » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
23	Västerbottens » ............	—	—	—	—	1	4,274	12,018	350
24	Norrbottens » ............	—	—	—	—	—	—	—	—
	Summa	11	38,825	228,474	5,802	S	34,415	169,499	3,895

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

269

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I.

Kommun med folkmängd av över 5,000.		S u	m in a.
	Summa	Summa	Summa
Antal.	folkmängd. Kr.	inkomster. Kr.	ansslag. Kr.	Antal.	Folkmängd.	Inkomster. Kr.	Anslag. Kr.
1	8,378	45,091	1,800	ii	23,586	142,446	5,078	1
	—	—	—	8	8,432	37,091	1,222	2
—	—	—	—	4	7,592	49,633	1,035	3
—	—	—	-	19	22,420	107,575	3,140	4
—	—	—	—	16	19,479	76,409	1,850	5
—	—	—	—	11	14,684	54,594	1,649	6
2	11,192	56,394	480	19	39,631	209,125	3,870	7
—	—	—	—	17	8,269	33,990	968	8
—	—	—	—	1	2,799	8,265	200	9
—	—	—	—	23	33,315	149,023	3,398	10
—	—	—	—	43	47,222	241,848	7,604	11
—	—	—	—	8	12,414	66,034	1,568	12
—	—	—	—	9	18,071	94,017	2,080	13
—	—	—	—	33	27,742	124,345	3,627	14
—	—	—	—	55	40,035	137,428	4,771	15
1	7,166	42,264	550	7	20,870	111,856	2,433	16
—	—	—	—	6	12,568	59,036	1,235	17
—	—	—	—	7	17,060	83,261	2,505	18
4	24,218	146,487	3,757	6	29,455	180,097	4,257	19
2	10,670	63,081	1,325	7	23,866	141,523	4,115	20
1	7,688	32,439	600	6	18,719	91,315	2,335	21
—	—	—	—	5	11,360	83,789	2,224	22
—	—	—	—	2	5,756	15,948	450	23
—	—	—	—	—	—	—	—	24
11	69,312	385,756 8,512	323	165,345 2,298,648 61,614

270

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	Län.			Kommun med folkmängd 500 och därunder.	av		Kommun med folkmängd 501-1,000.	av
An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslagA.1) Er.	Summa anslagB.1) Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslagA. Kr.	Summa anslagB. Kr.
1	Stockholms	län............	2	834	2,513	241	180	8	6,019	26,691	1,197	707
2	Uppsala	»	8	2,709	11,380	619	325	5	3,394	15,787	676	388
3	Södermanlands	))	1	431	1,072	77	52	1	543	2,929	88	65
4	Östergötlands	»	8	1,100	2,940	230	175	6	4,324	22,589	870	555
5	Jönköpings	»	3	1,263	2,962	165	123	7	4,928	18,676	632	447
6	Kronobergs	))	3	1,163	2,776	179	no	3	2,442	8,765	470	393
7	Kalmar	))	4	1,560	6,463	245	209	8	6,391	30,748	759	459
8	Gottlands	» ...........	13	4,583	17,110	688	408	6	4,260	14,308	439	207
9	Blekinge	)) ...........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
10	Kristianstads	)) ............	1	462	1,686	75	38	6	4,257	10,619	585	305
11	Malmöhus	» ............	9	3,314	20,943	976	705	19	12,278	63,190	2,683	1,899
12	Hallands	» ...........	4	1,599	5,251	512	315	8	6,514	24,681	1,206	926
13	Göteborgs o. Bohus	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
14	Älvsborgs	))	8	3,053	9,257	334	229	9	7,204	23,133	788	480
15	Skaraborgs	»	14	4.984	13,303	790	519	22	15,443	47,860	2,273	1,424
IG	Värmlands	))	—	—	—	—	—	2	1,460	7,002	204	120
17	Örebro	))	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
18	Västmanlands	))	1	429	2,345	20	10	1	903	3,164	215	165
19	Kopparbergs	))	—	—	—	—	—		—	—	—	—
20	Gävleborgs	»	—	—	—	—		1	674	3,843	150	75
21	Västernorrlands	)) ............	—	—	—	—			—	—	—	—
22	Jämtlands	» ............	2	655	2,626	192	109	2	1,425	4,118	410	190
2 3	Västerbottens	))	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	))	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	7B	28,139	102,627	5,343	3,507	114	82,459	328,103	13,645	8,805

*) Såsom anslag A liar uppförts anslagens totala belopp och såsom anslag B den del därav, som aysetts för nämndens ord.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp II.

271

Kommun med folkmängd av 1,001—1,500.		Kommun med folkmängd 1,501—2,000.	av		Kommun med folkmängt 2,001—3,000.	av
An- tal.	Summa folk- mängd. ö	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslagB. Kr.
2	2,159	7,807	395	238	2	3,646	10,058	332	243	1	2,562	5,620	150	100	1
3	3.316	13,773	507	257	1	1,747	7,414	350	175	O O	7,713	18,955	675	390	2
2	2,517	10,584	235	125	1	1,948	17,441	435	220	1	2,886	15,211	550	100	3
5	6,144	35,408	1,069	728	2	3,594	17,055	590	365	3	7,783	32,015	830	465	4
7	8,865	26,654	1,009	628	1	1,659	5,345	273	195	3	7,243	26,698	918	364	5
5	5,904	19,911	671	423	5	8,061	31,304	858	681	4	9,824	37,359	1,186	961	6
o O	3,737	27,174	510	230	2	3,502	16,475	400	275	—	—	—	—	—	7
1	1,141	1,585	175	100	—	—	—	—	_	2	5,172	18,535	575	125	8 9
9	10,865	36,849	1,331	932	7	13,089	50,439	1,292	921	4	9,102	50,545	1,079	650	10
10	12,134	73,398	1,992	1,582	4	6,364	48,800	1,200	850	1	2,318	7,141	no	85	11
2	2,743	13,368	380	280	O	4,936	31,544	800	600	O O	7,370	26,387	1,004	670	12
4	4,997	18,026	626	385	2	3,545	9,130	425	255	1	2,009	7,791	300	125	13
7	8,806	43,318	1,165	904	—	—	—	—	—	4	9,085	48,402	1,369	992	14
3	3,607	11,529	420	250	3	5,158	13,789	500	245	1	2,473	8,583	300	250	15
—	—	—	—	—	2	3,189	20,454	515	245	4	9,742	70,870	1,195	724	16
—	—	—	—	—	4	6,980	29,912	757	605	—	—		—	—	17
5	6,276	32,030	1,100	700	2	3,644	14,259	975	850	2	4,953	23,864	780	500	18
1	1,441	5,321	300	200	1	1,874	9,245	200	100	1	2,260	13,431	300	200	19
—	—	—	—	—	1	1,627	13,978	200	100	1	2,848	20,223	300	150	20
1	1,169	3,793	100	55	1	1,753	4,822	356	116	2	5,350	22,967	1,310	1,035	21
6	7,331	27,766	1,285	795	O O	5,114	22,211	690	525	2	5,905	36,446	850	575	22
1	1,424	8,313	200	150	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	23
—	—	—	—	—	1	1,517	5,916	200	100	—	—	—	—	_	24
77	94,570	410,007	13,470	8,962	48	82,947	879,591	11,348	7.666	43	106,598	491,043	13,781	8,461

förande såsom sådan.

272

Kung!. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	L it 11.			Kommun med folkmängd 3,001—4,000.	av		Kommun med folkmängd 4,001—5,000.	av
		An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Er.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Er.
1	Stockholms	län............						i	4,662	31,942	790	540
2	Uppsala	))	1	3,514	10,172	400	150	—	—	—	—	—
3	Södermanlands	»	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
4	Östergötlands	» ............	—	—	—	—	—	i	4,485	18,300	600	300
5	Jönköpings	» . ...........	1	3,326	18,735	271	146	—	—	—	—	—
C	Kronobergs	»	1	3,458	9,310	300	200	2	9,274	46,225	700	350
7	Kalmar	» ............	3	9,353	44,725	975	600	2	9,108	40,607	1,038	638
8	Gottlands	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Blekinge	))	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
10	Kristianstads	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
11	Malmöhus	))	—	—	—	—	—	1	4,590	18,341	800	600
12	Hallands	» ............	1	3,149	7,786	350	50	-	—	—	—	—
13	Göteborgs o. Bohus	» ............	—	—	—	—	—	1	4,036	22,523	1,025	425
14	Älvsborgs	» ............	2	6,406	32,608	550	450	1	4,397	17,300	500	425
15	Skaraborgs	» ............	—	—	—	—	—	1	4,423	25,063	523	348
16	Värmlands	))	O O	10,274	57,628	1,530	1,130	2	9,265	44,124	1,100	600
17	Örebro	». ............	—	—	—	—	—	1	4,900	27,890	444	295
18	Västmanlands	)) ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
19	Kopparbergs	» ............	1	3,183	25,303	300	100	—	—	—	—	—
20	Gävleborgs	» ............	3	10,310	54,093	1,085	545	—	—	—	—	—
21	Västernorrlands	)) ............	1	3,911	14,726	400	200	—	—	—	—	—
22	Jämtlands	» ............	1	3,118	20,401	425	175	—	—	—	—	—
23	Västerbottens	» ............	1	3,853	21,407	500	200	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	1»	63,855	816,894	7.086	3,946	13	59,140	292,315	7,520	4,521

273

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp II.

Kommun med folkmängd av över 5,000.	S u m m a.
Antal.	Samma folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa Anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	Antal.	Folkmängd.	Inkomster. Kr.	Anslag A. Kr.	Anslag B. Kr.
—	_	_	_		16	19,882	84,631	3,105	2,008	1
—	—	—	—	—	‘ 21	22,393	77,481	2,227	1,685	2
—	—	—	-	—	6	8,325	47,237	1,385	562	3
—	—	—	_	—	20	27,430	128,307	4,189	2,588	4
	—	—		—	22	27,284	99,070	3,268	1,903	5
—	—	—	_	—	23	40,126	155,650	4,364	3,118	6
2	10,714	45,705	777	627	24	44,365	211,897	4,704	3,038	7
—	—	—	—	—	19	8,843	31,418	1,127	615	8
—	—	—	—	—	3	6,313	20,120	750	225	9
—	—	—	—	—	27	37,775	150,138	4,362	2,846	10
—	. —	—	—	—	44	40,998	231,813	7,761	5,721	11
—	—	—	—	—	21	26,311	109,017	4,252	2,841	12
1	19,379	186,017	4,500	3,500	9	33,966	243,487	6,876	4,690	13
—	—	—	—	—	31	38,951	174,018	4,706	3,480	14
—	—	—	—	—	44	36,088	120,127	4,806	3,036	15
2	14,175	58,360	2,000	1,150	15	48,105	258,438	6,544	3,969	16
1	5,321	38,820	1,000	200	6	17,201	96,622	2,201	1,100	17
1	6,109	42,523	1,075	575	12	22,314	118,185	4,165	2,800	18
2	11,446	73,954	1,850	1,275	6	20,204	127,254	2,950	1,875	19
2	20,352	121,948	2,700	1,550	8	35,811	214,085	4,435	2,420	20
1	6,379	38,636	1,500	750	6	18,562	84,944	3,666	2,156	21
1	5,441	45,779	700	300	17	28,989	159,347	4,552	2,669	22
2	16,381	54,459	951	380	4	21,658	84,179	1,651	730	23
2	17,700	138,570	3,430	2,650	3	19,217	144,486	. 3,630	2,750	24
17	183,397	844,771	20,483	12,957	407	651,111	3,171,951	92,676	58,825

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.-

35>

274

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. Folkmängd, inkomster och anslag til! kommunalnämndens

	L ä n.	Kommun med folkmängd av 500 och därunder.	Kommun med folkmängd av 501—1,000.
Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län...	9	3,110	19,176	661	24	17,439	86,374	3,042
2	Uppsala	U ...	14	5,297	20,651	807	20	14,336	60,428	1,941
3	Södermanlands	» ...	7	2,637	9,768	454	22	16,174	70,063	1,804
4	Östergötlands	» ...	11	3,867	13,604	733	35	25,353	115,511	3,858
5	Jönköpings	» ...	9	3,234	9,362	296	28	20,495	86,243	5,131
G	Kronobergs	» ...	5	1,806	6,160	204	11	8,571	36,009	1,122
7	Kalmar	» ...	5	2,119	14,482	209	13	9,715	50,054	1,221
8	Gottlands	» ...	29	9,212	34,064	1,103	23	15,016	63,243	1,406
9	Blekinge	»	1	420	1,543	50	2	1,359	5,158	210
10	Kristianstads	))	5	2,267	11,860	360	25	19,828	84,575	2,409
11	Malmöhus	)) ...	32	10,438	59,510	2,208	52	38,459	214,935	6,528
12	Hallands	))	6	2,207	9,605	280	21	15,303	64,995	2,264
13	Göteborgs o. Bohus » ...	2	807	3,341	150	16	11,636	57,462	1,934
14	Älvsborgs	n ...	39	14,166	42,350	1,588	46	32,922	141,254	3,243
15	Skaraborgs	» ...	56	18,691	62,453	2,666	62	44,386	152,318	4,599
IG	Värmlands	» ...	2	698	6,459	100	8	5,731	27,059	925
17	Örebro	» ...	3	1,196	4,026	275	5	3,263	13,916	455
18	Västmanlands	» ...	5	2,164	10,302	583	12	9,101	46,472	1,758
19	Kopparbergs	...	—	—	—	—	1	669	4,868	225
20	Gävleborgs	» ...	1	334	1,704	62	1	547	2,259	75
21	V ästernorrlands	» ...	1	460	2,822	112	2	1,663	8,136	298
22	Jämtlands	» ...	1	429	2,800	50	6	4,070	12,447	580
23	Västerbottens	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	243	85,559	346,042	12.951	435	316,036	1,403,779	42,028

275

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp III.

	Kommun med folkmängd 1,001—1,500.	av		Kommun med folkmängd 1,501—2,000.	av
Antal.	Summa	Summa	Summa	Antal.	Summa	Summa	Summa
folkmängd.	inkomster. Kr.	anslag. Kr.	folkmängd.	inkomster. Kr.	anslag. Kr.
13	16,189	73,637	2,330	14	24,849	98,811	3,796	1
11	12,878	54,394	1,902	O O	4,977	19,992	636	2
23	28,098	155,336	2,736	9	14,583	63,244	1,444	3
27	31,598	165,000	4,602	16	26,710	120,628	2,977	4
23	29,238	107,122	2,948	10	16,780	62,148	1,320	5
9	11,391	39,920	1,052	3	5,316	26,985	550	6
13	17,326	101,915	2,340	6	10,027	47,060	1,110	7
3	3,510	25,057	296	—	—	—	—	8
3	3,345	12,658	305	2	3,820	23,195	357	9
23	28,884	129,474	3,367	13	22,420	98,500	2,171	10
27	32,286	192,558	5,169	18	30,641	176,050	3,986	11
12	14,832	94,308	2,292	7	12,305	50,950	1,715	12
17	21,933	113,820	3,586	12	19,858	88,883	2,827	13
26	31,805	141,995	3,218	14	25,026	116,177	2,074	14
27	32,230	117,950	3,085	4	7,340	26,607	767	15
13	16,621	78,424	2,186	12	20,535	93,955	2,255	16
6	7,656	27,897	480	8	14,413	107,637	2,072	17
9	10,985	55,040	1,766	11	18,248	107,029	3,072	18
1	1,040	6,220	254	6	10,894	91,130	1,708	19
3	3,888	18,272	680	4	7,026	29,598	960	20
7	9,057	49,108	1,530	5	8,880	48,997	1,782	21
9	10,397	46,169	1,486	6	10,148	42,733	1,230	22
1	1,124	5,185	200	—	—	—	—	23
1	1,196	5,250	208	—	—	—	—	24
307	377,507	1,816,709	48,018	183	314,796	1,540,809	38,809

276

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	Län.	Kommun med folkmängd av 2,001—3,000,	Kommun med folkmängd av 3,001—4,000.
Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län...	12	28,310	148,445	4,604	2	7,424	27,785	660
2	Uppsala	» ...	4	9,367	26,658	1,273	—	—	— -	—
3	Södermanlands	»	10	23,204	113,251	3,670	3	10,241	57,054	520
-i	Östergötlands		8	20,049	92,287	2,370	Q O	11,277	57,188	1,799
5	Jönköpings	»...	10	23,344	109,396	2,340	2	7,412	24,372	724
6	Kronobergs	»...	17	43,488	196,302	3,837	3	10,820	56,479	975
7	Kalmar	.»...	8	18,779	98,551	1,590	6	20,332	133,568	2,000
8	Gottlands	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
- 9	Blekinge	» ...	11	27,277	98,747	2,418	3	9,987	42,335	767
10	Kristianstads	.....	15	34,772	172,186	4,252	4	13,901	67,639	1,085
11	Malmöhus	» ...	11	25,552	143,571	2,847	4	14,183	77,556	1,000
12	Hallands	»...	4	9,158	49,575	930	3	9,910	54,331	1,365
13	Göteborgs o. Bohus » ...	9	21,467	102,181	2,500	3	10,453	40,485	810
14	Älvsborgs	»...	16	38,601	200,862	4,165	4	13,440	69,768	1,950
15	Skaraborgs	» ...	7	16,633	62,488	1,881	2	6,211	25,638	775
16	Värmlands	»»...	15	36,754	235,673	5,560	8	28,547	161,507	3,980
17	Örebro	»	11	26,978	133,683	3,060	4	14,430	86,015	1,798
18	Västmanlands	» ...	4	10,679	48,748	1,483	4	13,893	90,861	1,955
19	Kopparbergs	» ,..	10	25,007	239,244	5,098	o O	10,246	45,476	1,532
20	Gävleborgs	.....	5	12,449	68,806	2,160	3	10,869	65,637	2,574
21	V ästemorrlands		12	29,449	145,525	4,428	9	30,832	196,859	3,340
22	Jämtlands	»...	11	26,851	152,531	2,905	1	3,942	14,991	220
23	Västerbottens	»>...	1	2,895	10,918	311	4	14,284	45,425	1,125
24	Norrbottens	» ...	5	12,107	54,589	1,912	2	7,653	32,836	1,200
		Summa	216	523,170	2,704,217	65,594	80	280,287	1,473,805	32,154

277

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp ill.

Kommun med folkmängd av 4,001—5,000.	Kommun med folkmängd av över 5,000.		S u	m m a.
Äntå}	Summa folk- mängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Folkmängd.	Inkomster. Kr.	Anslag. Kr.
i	4,684	38,363	557	2	24,270	229,595		77	126,275	722,186	15,650	1
—	■ —	—	—	2	16,761	69,422	750	54	63,616	251,545	7,309	. 2
i	4,636	31,305	1,356	2	15,990	89,397	800	77	115,563	589,418	12,784	3
2	9,105	49,858	1,193	5	35,148	264,774	4,403	107	163,107	878,850	21,935	4
1	4,262	15,649	350	2	12,564	56,819	700	85	117,329	471,111	10,809	5
2	9,072	40,996	525	—	-	—	—	50	90,464	402,851	8,265	6
2	8,940	51,352	910	2	10,975	48,943	350	55	98,213	545,925	9,730	7
—	—	—	—	—	—	—	—	55	27,738	122,364	2,805	8
4	18,074	71,794	1,398	5	34,903	136,329	1,976	31	99,185	391,759	7,481	9
1	4,466	20,608	300	—	—		—	86	126,538	584,842	13,944	10
2	9,228	82,545	1,100	1	7,512	28,942	950	147	168,299	975,667	23,788	11
1	4,879	17,531	1,000	—	—	—	—	54	68,594	341,295	9,846	12
3	13,661	44,413	1,850	6	37,693	205,952	2,035	68	137,508	656,537	15,692	13
1	4,115	27,486	150	2	14,074	241,540	879	148	174,149	981,432	17,267	14
—	—	—	—	—	—	—	—	158	125,491	447,454	13,773	15
2	9,402	100,755	1,475	4	30,926	179,628	2,840	64	149,214	883,460	19,321	16
2	8,349	45,341	1,131	5	49,096	320,041	5,534	44	125,381	738,556	14,805	17
—	—	—	—	1	6,360	33,975	500.	46	71,430	392,427	11,117	18
1	4,333	32,459	758	12	109,137	896,916	12,368	34	161,326	1,316,313	21,943	19
5	22,395	155,334	2,700	9	72,742	410,266	6,310	31	130,250	751,876	15,521	20
3	12,960	64,581	2,273	11	79,419	537,484	7,903	50	172,720	1,053,512	21,666	21
3	13,667	78,914	1,050	—	—	—	—	37	69,504	350,585	7,521	22
2	9,224	53,369	1,052	9	94,939	358,029	6,075	17	122,466	472,926	8,763	23
1	4,890	22,691	725	8	91,506	431,462	9,015	17	117,352	546,828	13,060	24
40	180,342	1,045,344	21,853	88	744,015	4,539,514 63,388	1,592	2,821,712	14,869,719	324,795

278

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 7. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	L ä n.	Kommun med inkomst av 1,000 kr. och därunder.	Kommun med inkomst 1,001—2,000 kr.	av
Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län...					1	772	1,756	179
2	Uppsala	)) ...	1	286	676	65	O O	1,978	4,243	278
3	Södermanlands	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
4	Östergötlands	)) ...	—	—	—	—	2	830	3,558	200
5	Jönköpings	» ...	—	—	—	—	1	422	1,496	60
6	Kronobergs	» ...	—	—	—	—	2	1,162	3,611	205
7	Kalmar	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Gottlands	» ..	6	1,804	3,295	287	7	3,031	9,562	345
9	Blekinge	)) ...	—	—	—	—	—	—	~
10	Kristianstads	» ...	—	—	—	—	4	2,383	6,277	313
11	Malmöhus	))	O	684	1,872	140	6	2,966	8,883	865
12	Hallands	» ...	—	—	—	—	1	450	1,310	50
13	Göteborgs o. Bohus » ...	—	—	—	—	—	—	—	—
14	Älvsborgs	)) ...	3	786	1,617	91	7	3,234	9,618	370
15	Skaraborgs	» ...	14	5,412	8,804	708	17	9,057	27,019	1,280
16	Värmlands		—	—	—	—	—	—	—	—
17	Örebro	)) ...	—	—	—	—	—	—	—	—
18	Västmanlands	>1	—	—	—	-	—	—	—	—
19	Kopparbergs	»	—	—	—	—	—	—	—	—
20	Gävleborgs	» ...	—	—	—	—	—	—	—	—
21	Västernorrlands	)) ...	—	—	—	—	—	—	—	—
22	Jämtlands	)) ...	—	—	—	—	—	—		—
23	Västerbottens	1)	—	—	—	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	)) ...	—	—	—	—	—		—	—
		Summa	27	8,972	16,264	1,286	51	26,285	77,333	4,145

Ktmgl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 185.

279

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I.

	Kommun med inkomst 2,001—3,000 fa-.	av		Kommun med inkomst av 3,001—5,000 kr.
Antal.	Summa	Summa	Summa	Antal.	Summa	Summa	Summa
folkmängd.	inkomster. Kr.	anslag. Kr.	folkmängd.	inkomster. Kr.	anslag. Kr.
i	838	2,519	100	o O	2,611	10,977	502	i
i	1,039	2,482	129	—	—	—	—	2
—	—	—	—	—	—	—	—	3
3	1,919	7,557	269	4	3,993	16,142	755	4
1	669	2,404	100	9	9,849	34,260	1,015	5
1	655	2,741	60	6	6,641	24,397	761	G
2	1,235	4,920	150	4	3,973	15,824	690	7
—	—	—	—	O O	2,295	10,552	261	8
—	—	—	—	—	—	—	—	9
5	4,912	11,922	530	5	4,750	17,896	493	10
7	5,310	17,495	636	7	6,099	27,979	1,109	11
1	809	2,728	75	o	1,903	7,952	270	12
1	602	2,931	150	1	810	3,600	150	13
8	6,444	19,609	801	8	7,445	30,499	950	14
9	6,691	22,819	662	8	7,503	29,489	1,089	15
—	—	—	—	—	—	—	—	16
—	—	—	—	1	1,257	4,378	no	17
—	—	—	—	—	—	—	—	18
—	—	—	—	—	—	—	—	19
—	—	—	—	—	—	-	—	20
—	—	—	—	—	—	—	—	21
—	—	—	—	—	—	—	—	22
—	—	—	—	1	1,482	3,930	100	23
—	—	—	—	—	—	—	—	24
40	31,123	100,127	3,002	02	00,611	237,875	8,255	1

280

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Talj. 7. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

			Kommun med inkomst av 5,001—10,000 kr.	Kommun med inkomst 10,001—20,000 kr.	av
	L Ii n.	Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län...	1	994	5,644	238	2	4,070	29,727	800
2	Uppsala	» ...	2	3,800	14,893	450	i	1,329	14,797	300
3	Södermanlands	» ...	3	4,529	21,507	285	—	—	—	—
4	Östergötlands	)) ...	8	10,033	55,512	966	2	5,645	24,806	950
5	Jönköpings	» ...	4	5,741	27,932	525	1	2,798	10,317	150
6	Kronobergs	» ...	1	2,419	7,939	300	1	3,807	15,906	323
7	Kalmar	» ...	5	9,330	37,054	1,120	5	11,769	74,207	1,130
8	Gottlands	» ...	-	—	—	—	1	1,139	10,581	75
9	Blekinge	»	1	2,799	8,265	200	—	—	—	—
10	Kristianstads	» ...	4	6,417	30,126	525	3	6,788	38,521	644
11	Malmöhus	» ...	15	16,567	101,643	2,604	4	12,302	54,323	1,450
12	Hallands	»	2	4,064	15,265	523	1	2,480	11,176	350
13	Göteborgs o. Bohus » ...	2	3,056	17,120	360	4	9,552	46,140	900
14	Älvsborgs	» ...	5	6,370	36,504	815	2	3,463	26,498	600
15	Skaraborgs	» ...	6	8,642	38,408	737	1	2,730	10,889	300
IG	Värmlands	»	3	4,278	19,030	600	3	9,426	50,562	1,283
17	Örebro	» ...	4	6,844	26,995	625	—	—	—	—
18	Västmanlands	» ...	3	4,514	20.434	1,225	3	9,056	42,809	880
19	Kopparbergs	» ...	—	—	—	—	i	2,394	13,315	150
20	Gävleborgs	» ...	3	5,098	23,152	1,175	—	—	. —	—
21	Västernorrlands	» ...	2	2,702	13,033	748	o O	8,329	45,843	987
22	Jämlands	» ...	1	1,531	8,112	300	3	7,359	36,938	1,280
S 3	Västerbottens	» ...	—	—	—	—	1	4,274	12,018	350
8 4	Norrbottens	»	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	75	109,728	528,568	14,321	42	108,710	569,373	12,902

281

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr -185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I.

Kommun med inkomst av 20,001—40,000 kr.	Kommun med inkomst av över 40,000 kr.		S u	m m a.
Antal.	Summa folk- mängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Folkmängd.	Inkomster. Kr.	Anslag. Kr.
J	5.923	46,732	1.459	i	8,378	45.091	1,800	ii	23,586	142,446	5,078	1
i —	—	—	—	—	- !	— i	—	8	8,432	37,091	1,222	2 1.
i	3,063	28,126	750	—		-	—	4	7,592	49,633	1,035	3
-	—	—	—	—	—	—	—	19	22,420	107,575	3,140	4
_	—	—	—	—	_	—	—	16	19,479	76,409	1,850	5
—	—	—	—	—	—	_	—	11	14,684	54,594	1,649	6
3	13,324	77,120	780	—	—	—	—	19	39,631	209,125	3,870	7
	____	—	—	—	—	—	—	17	8,269	33,990	968	8
_		—	—	—	—	—	—	1	2,799	8,265	200	9
2	8,065	44,281	893	—	_	—	—	23	, 33,315	149,023	3,398	10
1 i	3,291	29,653	800	—		—	—	43	47,222	241,848	7,604	11
i	2,708	27,603	300	—		-	—	8	12,414	66,034	1,568	12
i	4,051	24,226	520	—	—	—	—	9	18,071	94,017	2,080	13
i -	—	—	—	—	—	—	-	33	27,742	124,345	3,627	14
i —	—	—				—	—	55	40,035	137,428	4,771	15
1 _	—	—		i	7,166	42,264	550	7	20,870	111,856	2,433	IG
i i	4,467	27,663	500	_	—	—		6	12,568	59,036	1,235	17
i	3,490	20,018	400	—	—	—	—	7	17,060	83,261	2,505	18
! 4	21,444	121,133	2,900	i	5,617	45,649	1,207	6	29,455	180,097	4,257	19
\| 4	18,768	118,371	2,940	—	—	—	—	7	i 23,866	141,523	4,115	20
1	7,688	32,439	600	—	—	-	—	6	18,719	91,315	2,335	21
1	2,470	38,739	644	—	—	—	—	5	; 11,360	83,789	2,224	22
j —	—	—	! —	—	—	—	—	2	5,756	15,948	450	23
1 —	1	—		—	1 —	—	—	—	—	i —	1 —	24
23	98,755	\| 636,104	! 13,486	3	21,161	133.004	; 3.557	\| 323	405,345	2,298,648	61.614	1

3®

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

282

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 8. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

			Kommun med inkomst av 1,000 kr. och därunder.	Kommun med inkomst av 1,001-2,000 kr.
	Län.		An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslagB. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.
1	Stockholms	län............	i	397	965	50	30	4	2,675	6,482	651	460!
o	Uppsala	» ............	2	593	1,930	108	75	5	1,622	6,240	390	175
3	Södermanlands	» ............		_	—	—	—	1	431	1,072	77	52
4	Östergötlands	» ............	2	691	1,733	175	125	2	1,015	3,109	130	85
5	Jönköpings	>'' ............	1	381	4G2	40	30	4	2,554	5,706	300	208
6	Kronobergs	))	3	1,244	2,415	224	173	1	425	1,154	50	30
7	Kalmar	» ............	1	468	916	60	55	2	637	2,640	125	104
8	Gottlands	" ............	6	1,741	3,920	305	200	6	2,727	7,776	313	175
9	Blekinge	))	—	—	—	—	—	1	1,141	1,585	175	100
10	Kristianstads	............	—	—	—	—	—	6	3,980	9,117	560	303
n	Malmöhus	............	1	122	451	50	40	8	3,693	12,145	890	590
12	Hallands	))	2	762	1,414	182	120	3	1,803	4,656	320	215
18	Göteborgs o. Bohus	» ............	—	—	—	_	—	—	—	—	—	—
14	Älvsborgs	» ............	3	726	2,073	64	42	7	4,168	9,947	373	207
15	Skaraborgs	))	8	2,350	5,612	400	231	15	7,966	20,501	1,200	858
16	Värmlands	»	—	—	—	—	—	_	_	_	_	__
17	Örebro	»	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
18	Västmanlands	» ............	—	—	—	--,	—	—	—	—	__	_
19	Kopparbergs	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—
20	Gävleborgs	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
21	Västernorrlands	)) ............	—	_	—	—	—	—	—	—	_	_
22	Jämtlands	n	2	926	1,531	150	no	—	—	—	_
23	Västerbottens	» ............	—	—	—	—	—	_	_	_	___	_
24	Norrbottens	»	—	—	—		—	—	-T-	—	—-	—
1		Summa	32	10,401	23,422	1,808	1,281	65	34,837	92,130	5,554	3,562

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

283

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.

... . ..... Kommun med inkomst av 2,001—3,000 kr.	Kommun med inkomst av 3,001—5,000 kr.		Kommun med inkomst 5,001—10,000 kr.	av
j An-: tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.
	_				7	. 6,603	28,242	1,069	647	3	5,545	17,000	545	331	1
4	3,021	10,169	371	233	4	2,994	14,740	633	337	5	10,649	34,230	1,325	715	2
1	543	2,929	88	65	1	1,177	4,398	150	50	1	1,340	6,186	85	75	3
1	592	2,098	120	70	4	3,481	17,706	560	310	8	13,446	61,219	2,154	1,328	4
4	2,695	9,144	322	192	7	8,619	27,865	994	643	4	7,677	26,733	991	534	5
2	2,397	5,149	313	243	5	5,970	19,383	890	640	9	18,366	71,143	1,887	1,432	6
4	2,819	10,102	349	262	6	5,506	24,419	705	347	3	4,418	23,748	475	325	7
5	3,297	13,034	370	170	2	1,078	6,688	139	70	—	—	—	—	—	8
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	2,483	7,718	440	40	9
—	—	—	—	—	10	12,113	37,403	1,431	972	8	15,427	57,676	1,742	1,111	10
8	5,540	19,881	1,039	704	11	8,507	40,221	1,635	1,195	12	13,859	90,122	2,447	1,942	11
4	2,768	10,246	649	454	o O	2,780	13,616	567	452	6	12,199	39,891	1,489	805	12 ;
—	—	—	—	—	5	6,939	22,103	851	515	2	3,612	12,844	500	250	13
5	3,886	12,363	535	360	5	5,256	17,479	507	405	O 0	3,771	20,788	558	399	14
9	7,180	22,332	976	629	8	8,169	27,693	1,032	545	3	6,000	18,926	675	425	15
1	650	2,349	98	68	1	810	4,653	106	52	1	1,540	6,155	215	120	16
—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	4	6,980	29,912	757	605	17
1	429	2,345	20	10	4	5,273	17,152	1,015	715	O 0	4,332	21,562	975	750	18
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	3,315	14,566	500	300	19
—	—	—	—	—	1	674	3,843	150	75	—	—	—	—	—	20
—	—	—	—	—	2	2,922	8,615	456	171 i	1	2,729	7,414	910	735	£1
1	353	2,024	152	89	7	8,223	29,102	1,510	955	3	6,278	22,654	955	705	22
—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	i	1,424	8,313	200	150	23
—	—	—	—	—	—	—	—	—	- 1	i	1,517	5,916	200	100	24
50	36,170	124,165	5,402	3,549	93	97,094	365,321	14,400	9,096	84	146,907	604,716	20,025	18,177

284 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 8. (Forts.). Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

	L ä n.	Kommun med inkomst av 10,001—20,000 kr.	Kommun med inkomst av 20,001—40,000 kr.
An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.	An- tal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag A. Kr.	Summa anslag B. Kr.
1	Stockholms län...........						i	4,662	31,942	790	540
2	Uppsala » ............	i	3,514	10,172	400	ISO	—	—	—	—	—
3	Södermanlands » ............	2	4,834	32,652	985	320	—	—	—	—	—
4	Östergötlands » ...........	3	8,205	42,442	1,050	670	—	—	—	—	—
5	Jönköpings » ............	2	5,358	29,160	621	296	—	—	—		—
6	Kronobergs » ............	2	7,213	26,213	600	400	i	4,511	30,193	O O	200
7	Kalmar » ............	5	17,274	77,248	1,552	1,032	3	13,243	72,824	1,438	913
8	Gottlands » ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Blekinge » ............	1	2,689	10,817	135	85	—	-	—	—	—
10	Kristianstads » ............	3	6,255	45,942	629	460	—	—	—	—	—
; 11	Malmöhus » ............	3	7,641	45,248	1,400	1,025	1	1,636	23,745	300	225
12	Hallands » ...........	3	5,999	39,194	1,045	795	—	—	—	—	—
13	Göteborgs o. Bohus » ............	1	19,379	186,017	4,500	3,500	1	4,036	22,523	1,025	425
14	Alvsborgs » ............	7	18,054	91,203	2,369	1,767	1	3,090	20,165	300	300
15	Skaraborgs » ............	—	—	—	—	—	1	4,423	25,063	523	348
16	Värmlands » ............	6	16,103	90,000	2,054	1,254	6	29,002	155,281	4,071	2,475
i17	Örebro » ............	—	—	—	—	—	2	10,221	66,710	1,444	495
!18	Västmanlands » ............	3	6,171	34,603	1,080	750	—	—	—	—	—
19	Kopparbergs » ...........	1	2,260	13,431	300	200	3	14,629	99,257	2,150	1,375
20	Gävleborgs » .........	3	8,446	47,913	835	420	3	13,841	77,469	1,450	725
21	Västernorrlands » ............	2	6,532	30,279	800	500	1	6,379	38,636	1,500	750
22	Jämtlands » ............	1	1,715	10,138	210	no	2	6,053	48,119	875	400
23	Västerbottens » ............	—	—	—	—	—	3	20,234	75,866	1,451	580
i s''l	Norrbottens » ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-
	Summa	4»	147,642	862,672	20,666	13.734	29	135,960	787.793	17,717	9,751

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr. 185. 285

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.

	Kommun med inkomst av över 40,000 kr.			S u m m a.
\| Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	\| Summa Anslag A. Kr.	Summa anslag B. Er.	Antal.	Folkmängd.	Inkomster. Kr.	Anslag A. Kr.	Anslag B. Kr.
					16	19,882	84,631	3,105	2,008	1
—	—	—	—	—	21	22,393	77,481	3,22 (	1,685	2
—	—	—	—	—	6	8,325	47,237	1,385	562	3
—	—	—	—	—	20	27,430	128,307	4,189	2,588	4
—	—	—	—	—	22	27,284	99,070	3,268	1,903	5
—	—	—	—	—	23	40,126	155,650	4,364	3,118	6
—	—	—	—	—	24	44,365	211,897	4,704	3,038	7
*-	—	—	—	—	19	8,843	31,418	1,127	615	8
—	—	—	—	—	3	6,313	20,120	750	225	9
—	—	—	—	—	27	37,775	150,138	4,362	2,846	10
—	—	—	—	—	44	40,998	231,813	7,761	5,721	11
—	—	—	—	—	21	26,311	109,017	4,252	2,841	12
—	—	—		—	9	33,966	243,487	6,876	4,690	13 \|
—	—	—	—	—	31	38,951	174,018	4,706	3,480	14
--	—	—	—	—	44	36,088	120,127	4,806	3,036	15
—	—	—	—	—	15	48,105	258,438	6,544	3,969	16
—		—	—	—	6	17,201	96,622	2,201	1,100	17 !
1	6,109	42,523	1,075	575	12	22,314	118,185	4,165	2,800	18
—	—			6	20,204	127,254	2,950	1,875	19
1	12,850	84,860	2,000	1,200	8	35,811	214,085	4,435	2,420	20
_	—	—	—	—	6	18,562	84,944	3,666	2,156	21
1	5,441	45,779	700	300	17	28,989	159,347	4,552	2,669	22
	—	—	—		4	21,658	84,179	1,651	730	23
1 2	17,700	138,570	3,43C	2,650	3	19,217	144.486	3,630	2,750	24
1 5	42,100	311,732	7,205	4,725	! 407	651,111	3,171,951	92,6761 58,825

286

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 9. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

T			Kommun med inkomst av 1,000 kr. och därunder.	Kommun med inkomst av 1,001—2,000 kr.
	L ä ii.		Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.
1	Stockholms	län............	2	547	1,515	149	5	2,487	8,626	520
2	Uppsala	))	5	1,585	3,494	215	12	6,984	18,482	895
3	Södermanlands	» ............	3	1,381	2,607	147	6	3,236	8,631	484
4	Östergötlands	» ............	3	699	2,706	188	13	6,353	18,791	938
5	Jönköpings	» ............	3	919	1,580	77	13	7,017	19,256	647
6	Kronobergs	». ............	2	505	1,064	84	3	1,393	4,497	175
7	Kalmar	1) ............	—	—	—	—	1	567	1,050	55
8	Gottlands	))	17	5,185	11,697	710	17	8,229	23,136	916
9	Blekinge	))	—	—	—	—	1	420	1,543	50
10	Kristianstads	»	—	—	—	—	7	3,588	10,380	480
11	Malmöhus	))	13	3,566	10,474	716	13	5,769	18,802	1,007
12	Hallands		2	756	1,962	90	10	6,285	16,314	1,012
13	Göteborgs och Bohus	))	—	—	—	—	2	971	2,558	112
14	Älvsborgs	j)	22	7,670	13,914	671	24	11,831	35,377	1,178
15	Skaraborgs	))	33	10,342	21,090	1,220	37	18,478	53,152	2,512
16	Värmlands	))	—	—	—	—	3	1,971	4,552	250
17	Örebro	))	i	405	925	120	3	1,457	4,711	225
18	Västmanlands	»	—	—	—	—	4	2,142	6,089	531
19	Kopparbergs	»	—	—	—	—	—	—	—	—
20	Gävleborgs	)) ............	—	—	—	—	1	334	1,704	62
21	Västemorrlands	.. ............	—	—	—	—	—	—	—	—
22	Jämtlands	))	—	—	—	—	2	1,129	2,162	113
23	Västerbottens	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
24	Norrbottens	» ............	—	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	hk;	33,560	78,028	4,387	177	00,641	250,813	12,162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

287

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp III.

Kommun med inkomst av 2,001—3,000 kr.	Kommun med inkomst av 3,001-5,000 kr.	Kommun med inkomst av 5,001—10,000 kr.
Antal.	Summa folk- mängd.	j Summa in-komster. Kr.	I Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	I Summa in- i komster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.
10	6,926	25,433	1,186	1 20	20,612	76,995	2,443	28	45,179	195,003	7,887	1 j
11	7,541	26,677	969	11	11,113	42,730	1,809	12	18,864	78,255	2,521	3
11	6,935	28,292	892	16	16,571	63,004	1,451	27	41,489	197,782	4,374	3 !
13	9,880	34,716	1,253	22	19,868	87,528	2,904	38	54,247	257.044	6,815	4
12	10,390	31,633	831	23	24,298	90,572	2,290	23	35,914	154,720	3,575	5
6	4,824	14,440	552	12	12,428	49,854	1,252	11	23,315	81,554	1,821	6
9	5,162	21,896	644	8	7,988	31,881	881	18	26,560	127,258	3,190	7
12	6,715	29,485	537	4	2,384	15,477	265	3	3,196	20,636	206	8
2	1,359	5,158	210	4	6,497	15,428	380	7	15,232	51,425	1,232	9 \|
9	8,046	21,988	914	22	21,884	86,679	2,296	29	44,749	199,655	5,312	10
24	15,151	57,960	2,443	32	29,571	127,792	4,662	37	46,898	275,370	6.973	11
10	7,375	24,343	975	9	10,054	35,559	1,349	11	15,774	82,191	2,395	12
5	3,291	11,813	563	13	11,912	48,350	1,765	30	49,727	212,594	7,174	18 !
25	16,678	59,187	1,786	28	31,441	111,552	2,900	25	39,056	182,870	4,092	14 i
i 34	24,530	82,987	2,352	34	36,217	131,412	3,547	17	27,701	117,008	2,967	15 I
2	2,300	5,257	163	10	9,734	38,903	1,178	20	29,922	155,058	3,770	16
i	668	2,453	100	8	8,130	32,179	715	8	16,471	66,674	1,795	17
6	3,694	14,345	980	9	8,242	35,012	1,423	13	19,952	96,569	3,165	18
-	—	—	—	4	7,374	17,060	1,018	6	11,211	48,975	1,714	19
1	547	2,259	75	1	1,311	4,679	220	9	16,227	70,835	2,480	20
2	1,140	5,521	252	1	1,303	3,846	250	13	20,074	95,466	3,185	21 i
5	3,637	12,755	567	7	8,134	28,181	1,021	9	15,010	66,307	2,068	22
.	—	—	—	—	—	—	—	2	4,564	14,151	375	23
- 1	’-	—	— 1	—		—	—	4	7,886	24,681	1,120	24
210	140,789	518,598	18,244 \|	298	307,0061,174,673	36,019 \|	400	629,218\|2,872,081,	80,206

288

Kung!. Majcts Nåd. Proposition Nr 185.

Kommun med inkomst av 10,001—20,000 kr.	Kommun med inkomst av 20,001—40,000 kr.
Antal.	Summa \| folk-mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Summa folk- mängd.	Summa in- komster. Kr.	Summa anslag. Kr.
i 7	16,687	88,468	2,634	3	9,567	96,5511	831
1	768	12,485	150	i	7,269	27,827	400
1 8	15,886	104,892	2,330	4	14,075	94,813	2,306
11	28,646	157,786	3,907	3	15,323	88,446	2,418
i 9	26,227	116,531	2,689	2	12,564	56,819	700
i 13	37,071	171,027	3,331	o O	10,928	80,415	1,050
! io	23,436	135,879	2,260	9	34,500	227,961	2,700
2	2,029	21,933	171	—	—	—	—
i 14	51,740	218,151	4,459	3	23,937	100,054	1,150
17	40,446	215,076	4,332	2	7,825	51,064	610
23	45,378	322,952	5,387	4	17,076	111,393	1,900
10	21,502	137,223	3,275	2	6,848	43,703	750
13	40,089	190,985	4,143	4	23,738	113,482	1,390
18	42,789	238,019	4,530	5	16,767	131,833	1,910
3	8,223	41,805	1,175	—	—	—	—
15	39,825	211,829	5,977	10	41,494	258,340	5,268
1 13	32,431	182,108	3,649	6	24,463	168,637	3,167
10	20,219	133,323	3,228	4	17,181	107,089	1,790
! 7	19,985	91.763	2,732	7	49,816	214,504	5,616
j 3	10,591	55,888	1,300	10	48,157	299,084	5,734
19	54,66^	272,253	7,893	1 8	41,915	234,553	5,408
10	25,481	141,59C	2,452	4	16,106	99,59C	1,300
5	19,7b	60,417	1,786	7	47,921	207,755	3,917
. I 5	19,08:	85,996	3,074	1 4	25,181	106,70"	3,210
i\| 246	j'' «42,918\|8,40S,379 76,864	\| 105	\| 512.653 2,920.626 53,525

L ä n.

5
0

8
9

j 12

15
1C

20
21
22

lätt.

Stockholms
Uppsala

Södermanlands »

Östergötlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Kalmar »

Gottlands »

Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus

Hallands »

Göteborgs och Bolins »
Älvsborgs »

Skaraborgs »

Värmlands »

Örebro 11

Västmanlands
Kopparbergs >

Gävleborgs 1

Västernorrlands >

Jämtlands

Västerbottens <

Norrbottens >

289

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länvis fördelade efter inkomsten. Grupp iil.

Kommun med en inkomst av över 40,000 kr.		S 11	in in a.
! Antal.	Summa folkmängd.	Summa inkomster. Kr.	Summa anslag. Kr.	Antal.	Folkmängd,	Inkomster. Kr.	Anslag. Kr.
2	24,270	229,595		77	126.275	722,186	15.650	1
1	9,492	41,595	350	54	63,6161 251,545	7,309	9
2	15,990	89,397	800	77	115,563 589,418	12.784	3
4	28.091	231,833	3,512	107	163,107	878.850	21,935	4 j
—	—			85	117.329	471,111	10,809	5
—	—	—	—	50	90,464	402,851	8,265	6
—	—	—	—	55	98,213	545,925	9,730	7
—	—	—	—	55	27,738	122,364	2,805	8
—	—	—	—	31	99,185	391,759	7,481	9
—	—	—	—	86	126,538	584,842	13.944	10
1	4,890	50,924	700	147	168,299	975,667	23,788
—	—		—	54	68,594	341,295	9,846	12
1	7,780	76,755	545	68	137,508	656,537	15,692	13
1	7,917	208,680	200	148	174,149	981,432	17,267	14
—	—	—	— .	158	125,491	447,454	13,773	15
4	23,968	209,521	2,715	64	149,214	883,460	19.321	16
4	41,356	280,869	5,034	44	125,381	738.556	14,805	17
	—		—	46	71,430	392,427	11,117	18
10	72,940	944,011	10,863	34	161,326	1,316,313	21.943	19
6	53,082	317,427	5,650	31	130,250	751,876	15.521	20
7	53,624	441,873	4,678	so	172,720	1,053,512	21,666	21
—	—	—	—	37	69,504	350,585	7,521	22
3	50,267	190,603	2,685	17	122,466	472,926	8,763	23
4	65,200	329,444	5,656	17	117.352	546,828	13.060	24 \|
50	458,867	3,642,527	43,388	1,592	2 821.712	14,869,719	324,795

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

290

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 10. Anslagens till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna medelbelopp
per 1,000 invånare och per 1,000 kronors kommunalinkomst.

	Anslag i	kronor per 1,000 invånare.	Anslag i kronor per 1,000 kronors \| kommunalinkomster.
		Grupp II.	Grupp II.	Grupp	1 Grupp I.	Grupp II.	Grupp II.	Grupp
		Anslag A.	Anslag B.	III.	Anslag A.	Anslag B.	III.
Kommuner med eu folkmängd av: 500 och därunder .........	163''G 2	189*88	124-os	151-37	44*73	52’i	34*17	37*43 I
501—1,000..................	145-.18	165''48	106''78	132-98	33*34	41-59	26-84	29''94
1.001—1,500..................	138'' si	142-48	94-7 0	127-20	29-21	32-ss	21-51	26''43 !
1,501—2,000..................	137''9 s	136-si	92-42	123-28	31-49	29.90	20.20	25-20 j
2,001—3,000..................	7o*i	129-28	79-37	125-38	21-80	28-i	17-23	24-20
3,001—4,000..................	149-44	110-97	61-80	114-72	25-39	22-30	12-45	21-82 i
4,001—5,000..................	113-18	127-ic	76-45	121-18	22-98	25-73	15-47	20-91 !
över 5,000.....................	122-81	153-55	97-is	85''20	22-i	24-25	15*34	13-96 \| 1
Kommuner med en inkomst av: 1,000 ki’. och därunder...	143-8 3	173-88	118-35	130-7 2	79-i	77-19	52''50	1 60-1
1,001— 2,000 kr..........	157-c 9	159-48	102-23	134''is	53-oo	60 28	38-60	46-81 !
2,001— 3,000 kr..........	117-60	149-85	98-is	124-29	36*57	43-51	28-58	35-is
3,001— 5,000 kr..........	136-20	148-31	93-08	117-30	34-70	39''4 2	24-90	30-66
5,001—10,000 kr..........	130''fii	136-31	89.70	127-47	27-i	33.il	21-79	27-93
10,001—20,000 kr..........	118-08	13929	93oo	119-55	22-oc	23-8 4	15-92	22-55
20,001—40,000 kr..........	136-5(5	130‘si	71-72	104-41	21-20	22-49	12-38	17-15 \|
över 40,000 kr,............	168-1	171-14	11223	94-55	26-74	23-u	15-ig	11-91
Samtliga kommuner ...	132-40	142-34	90'' 8 5	115-u	■ 26-so	29-22	18-55	21-84

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

291

Sid.

Kung!. Maj:t proposition.............................. 1

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21 27—36, 42, 43, 51, 64,

74 och. 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 ... 2

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 .......... 16

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 ................. 21

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—

40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ......... 25

Förslag till stadga om proportionellt valsätt vid vi3sa val inom landsting och stadsfullmäktige
samt å allmän rådstuga....................... 36

Utdrag- av statsrådsprotokollet den. 4 april 1913................. 39

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga...... 41

Historik.................................. 41

Främmande lagstiftning........................... 45

Statistisk utredning............................. 47

Departementschefens yttrande........................ 49

II. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till den kommun,

inom vilken röstägande är mantalsskriven................. 52

Historik.................................. 52

Statistisk utredning............................. 53

Departementschefens yttrande........................ 54

Frågan om borttagande av fullmaktsröstning i stad............. 54

III. Åtgärder till underlättande av deltagandet i kommunala avgöranden..... 55

Historik.................................. 56

Infordrade yttranden............................ 59

Departementschefens yttrande........................ 73

IV. Proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige............ 80

Historik...........•...................... 80

Infordrade yttranden............................ 82

Det finska förslaget............................. 86

Departementschefens yttrande........................ 87

Fråga om suppleanter för stadsfullmäktige................. 91

292

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Sid.

V. Proportionellt valsätt vid val av utskott och. nämnder in. m. inom landsting

och stadsfullmäktige............................ 92

Historik.................................. 92

Infordrade yttranden............................ 94

Det finska förslaget.............................109

På stadsfullmäktige ankommande val....................109

På landstingen ankommande val......................111

Departementschefens yttrande........................112

VI. Ändring av den proportionella metoden i fråga om val av suppleanter till landstingsman
och efterträdare till stadsfullmäktige m. m............116

Historik..................................116

Sakkunnigas yttrande............................117

Departementschefens yttrande........................ 119

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige och

kommunalfullmäktige m. m........................120

Historik..................................120

Landstingsmannaval................. 121

Departementschefens yttrande........................124

Stadsfullmäktigval ............................139

Departementschefens yttrande........................140

Kommunalfullmäktigval..........................142

Departementschefens yttrande........................142

VIII. Besvär över Konungens hefallningshavandes utslag i kommunala mål.....145

Historik..................................145

Infordrade yttranden........................... . 146

Departementschefens yttrande........................146

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse

på landet.................................149

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar och beslut. 149

Historik..............................149

Departementschefens yttrande....................152

B. Gottgörelse åt ordförande i kommunalnämnd..............153

Historik..............................153

> Infordrad statistisk utredning....................155

Statistiska centralbyråns utlåtande..................156

Departementschefens yttrande....................159

O. Rätt för kommun att antaga brandordning...............163

Inkomna framställningar m. in....................163

Departementschefens yttrande....................165

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommun alstyrelse

i stad...........................:.......166

Ändrade bestämmelser angående kungörelsen om debiterings- och uppbördslängdens

framläggande för granskning m. m.....................166

Justitieombudsmannens framställning den 13 november 1907 ...... 166

Infordrade yttranden.........................170

Kung!,. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185. 293

Sid.

Justitieombudsmannens skrivelse den 19 februari 1913 .........172

Departementschefens yttrande.....................17g

XI. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om landsting.....175

A. Kungörelse om urtima landsting.................... 175

B. Katt för landstinget att utse ordförande.................170

Historik........................... 276

Departementschefens yttrande.....................177

C. Motionstiden till landstinget.......................179

Historik............................. 279

Departementschefens yttrande.....................280

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut och tiden

för besvär mot detsamma.......................281

Departementschefens yttrande.....................Igg

Bilagor........................................285

Bilaga I. Utredning, rörande juridiska personers in. fl. kommunala rösträtt.....186

Till nämnda utredning hörande tabeller:

Tab. 1. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal. Landsbygden .... 192

” 2- ” “ ” >> » » » Städerna......232

» 3. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal inom vissa grupper,

sammandrag länsvis. Landsbygden...............252

” 4- Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal inom vissa grupper,

sammandrag läusvis. Städerna................254

» 5. Fördelning på enröstgrupper. Landsbygden............256

» '' 6. Fördelning på enröstgrupper. Städerna..............258

Bilaga II. Tab. A. Sveriges egentliga landskommuner (köpingarna ej inräknade), fördelade länsvis

efter ytinnehållet........................ 260

» B. Kommuner med ett ytinnehåll över 2,000 kvadratkilometer........261

Bilaga III. Tab. A. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910 263
» B. Antal köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipalsamhällen,

fördelade efter folkmängden den 31 dec. 1910............264

Bilaga IV. Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I........266

» 5. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp IT ......270

» 6. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp III......274

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 136 käft. 38

294 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Sid.

Tab. 7. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I........278

» 8. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.......282

» 9. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,
länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp III......286

» 10. Anslagens till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna medel belopp

per 1,000 invånare och per 1,000 kronors kommunalinkomst . . . 290

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.