Kling!. Maj:ts proposition Nr 53 (Proposition 1932:53)

Kling!. Maj:ts proposition Nr 53.

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighetstid
för avlöningsrdglementet för tjänstemän vid domänverket
m. m.; given Stockholms slott den 22 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protolcollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla dels frågan om fortsatt giltighet
av avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket, dels ock
i samband därmed föreliggande frågor rörande ändring i sagda reglemente
ävensom rörande omorganisation av domänstyrelsens lantbruks- och domänbyråer.

Inledningsvis må erinras, att vid inrättandet genom beslut av 1882
års riksdag av domänstyrelsen det nya ämbetsverket fördelades på två
avdelningar, en jordbruksavdelning för övertagande av den förvaltning
av kronans jordbruksdomäner, som dittills handhafts av kammarkollegii
domänavdelning, samt en skogsavdelning för ersättande av den dåvarande
skogsstyrelsen. A jordbruksavdelningen, vilken uppdelades på två
byråer, utgjordes den ordinarie personalen av två byråchefer och två notarier.
Enligt de genom Kungl. Maj:ts skrivelse den 10 november 1882
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 43 höft. (Nr 93.) 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

(nr 59) angående förvaltningen av kronans domäner meddelade föreskrifterna
skulle handläggningen av ärenden rörande kronans jordbruksdomäner
inom domänstyrelsen ske enligt av ämbetsverkets chef bestämd fördelning.
Denna fördelning genomfördes i huvudsak geografiskt sålunda,
att egendomarna länsvis uppdelades mellan jordbruksavdelningens två
byråer.

I samband med en vid 1908 års riksdag (prop. nr 39; R. skr. nr 9 punkt
9) genomförd reglering av löneförhållandena m. m. vid domänstyrelsen
beslöts i avseende å styrelsens organisation bland annat den ändring, att
den dåvarande skillnaden mellan jordbruksa vdelningen och skogsavdelningen
skulle upphöra, varjämte uttalades, att föreskrift borde meddelas
därom, att en av byråcheferna borde vara en i jordbruk kunnig man,
ävensom att fördelningen av ärendena mellan styrelsens olika byråer vore
en angelägenhet, varom Kungl. Maj:t hade att meddela bestämmelser
i sammanhang med utfärdande av instruktion för domänstyrelsen. I den
i anslutning härtill av Kungl. Maj:t den 16 oktober 1908 (nr 126) fastställda
instruktionen för domänstyrelsen bestämdes, bland annat, att en av
styrelsens byråer skulle benämnas lantbruksbyrån och hava huvudsakligen
till åliggande att handlägga frågor, vilka helt och hållet eller till
övervägande del vore av beskaffenhet, att deras handläggning borde anförtros
åt sakkunnig i jordbruksfrågor, såsom frågor om fastställande av
villkor för kronoegendoms utarrendering eller om byggnad, odling eller
vattenavledning å kronans jordbruksdomäner samt ärenden rörande domänintendenternas
verksamhet, och vidare att en av byråerna skulle benämnas
domänbyrån med uppgift att handlägga de ärenden angående
förvaltningen av kronans jordbruksdomäner, som icke borde överlämnas
till lantbruksbyrån. Instruktionen innehöll vidare den bestämmelsen, att
av byråcheferna skulle en vara erkänt kunnig och erfaren i lanthushållning
samt minst en hava fullgjort vad författningarna föreskreve i fråga
om dem, som finge nyttjas i domarämbeten. I nu gällande instruktion
den 11 februari 1921 (nr 64) för domänverket, vari ändringar vidtagits
genom kungörelserna nr 551/1922, 193/1923, 543/1924 och 216/1929, äro
dessa bestämmelser upptagna oförändrade (jfr 11 och 36 §§).

Då 1908 års instruktion trädde i kraft, innehades emellertid de båda befattningarna
såsom byråchefer å här ifrågavarande två byråer av personer
med annan kompetens än speciell sakkunskap i lanthushållning. Då
dessa personer kvarstått i tjänst tills helt nyligen — avsked beviljades
chefen för domänbyrån från och med den 18 augusti 1930 och chefen för
lantbruksbyrån från och med den 9 oktober 1931 — samt ingendera av
befattningarna därefter besatts med ordinarie innehavare, hava förenämnda
bestämmelser i instruktionen rörande domänärendenas uppdelning
å de båda byråerna efter ärendenas sakliga art samt rörande den ene
byråchefens specialsakkunskap hittills icke kunnat tillämpas.

Domänstyrelsen, som redan den 16 december 1930 hemställt om bort -

Kungl. May.ts proposition Nr 53.

tagande ur instruktionen av bestämmelsen om kompetensvillkor
för byråchef, har nu i skrivelse den 12 september 1931 framlagt
förslag till omorganisation av styrelsens lantbruks- och domänbyråer, innefattande
i huvudsak att nämnda byråer från och med den 1 juli 1932
s''ammanslås till en byrå, benämnd jordbruksbyrån, med följande ordinarie
personal: en byråchef, en byrådirektör, en sekreterare och en notarie.
Därjämte hemställdes i skrivelsen om viss provisorisk anordning
i avseende å befattningarna å berörda byråer under tiden 9 oktober
1931—30 juni 1932, i vilket hänseende Kungl. Maj:t på sätt jag strax skall
omnämna redan den 2 oktober 1931 meddelat beslut. Över styrelsens
framställning i vad angår den från och med den 1 juli 1932 ifrågasatta
omorganisationen hava infordrade yttranden avgivits den 19 oktober
1931 av statens organisationsnämnd, den 14 november 1931 av kommunikationsverkens
lönenämnd och den 3 december 1931 av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande framställning och yttranden,
torde jag i avseende å gällande avlöningsreglemente och personalstat
för domänverket få erinra om följande.

Nuvarande avlöningsförhållanden vid domänverket grunda sig i huvudsak
på beslut av 1920 års riksdag. Sålunda anmälde riksdagen i
skrivelse den 17 juni 1920, nr 322, bland annat, att riksdagen provisoriskt
för 1921 godkänt ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 271/1920
framlagt förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket.
I överensstämmelse härmed utfärdade Kungl. Maj:t den 22 juni
1920 (nr 493) avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket, att
provisoriskt lända till efterrättelse under 1921. Att avlöningsreglementet
antogs allenast provisoriskt berodde bland annat därpå, att fråga förelåg
om domänverkets omorganisation, vilket spörsmål tarvade vidare
utredning. 1920 års riksdagsbeslut om lönereglering för domänverkets
personal förutsatte emellertid, att det då godkända provisoriska avlöningsreglementet
skulle, efter förnyade beslut, gälla intill dess slutligt
förslag bleve utarbetat och antaget. Då sådant förslag av skilda anledningar,
huvudsakligen sammanhängande med den ännu olösta frågan
om domänverkets allmänna omorganisation, icke hittills kunnat underställas
riksdagen, har Kungl, Maj:t årligen av riksdagen inhämtat medgivande
om fortsatt tillämpning, för ett år i sänder, av 1920 års reglemente.
I samband med dessa framställningar hava åtskilliga förslag
till ändringar i avlöningsreglementet underställts riksdagen. Sådana
dessa godkänts av 1921, 1922, 1924, 1925, 1927 och 1929 års riksdagar innefattas
avlöningsreglementcts bestämmelser i kungörelsen den 12 juni
1925 (nr 250) med däri genom kungörelserna nr 238/1927 och 217/ 1929
gjorda ändringar. Senast har Kungl. Maj:t, efter medgivande av 1931
års riksdag (prop. nr 34; It. skr. nr 132), den 29 maj 1931 utfärdat kungörelse
(nr 133), vari förordnats, att avlöningsreglementet den 22 juni
1920 för tjänstemän vid domänverket, sådant detsamma lyder enligt fiire -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53-

nämnda kungörelse nr 250/1925 med däri genom kungörelserna nr
238/1927 och 217/1929 gjorda ändringar, tillsvidare skall äga provisorisk
tillämpning jämväl för tiden 1 januari 1932—31 december 1932.

I skrivelse den 16 december 1931 har domänstyrelsen hemställt om avlåtande
till riksdagen av proposition angående fortsatt provisorisk tillämpning
av reglementet under 1933.

Rörande avlöningsreglementets sakliga innehåll må här erinras om
följande.

Reglementet gäller ordinarie tjänstemän, medan däri i avseende å ickeordinarie
befattningshavare stadgas, att avlöningsförmånerna för de
sistnämnda fastställas av domänstyrelsen, så framt ej Kungl. Maj:t finner
sig böra meddela bestämmelser i sådant hänseende. Enligt avlöningsreglementet
utgår för andra ordinarie befattningar än befattning
såsom generaldirektör eller överdirektör lön i enlighet med en under 9 §
i reglementet införd löneplan, vilken för var och en av femton lönegrader
upptager vissa löneklasser med särskilda, i förekommande fall för
olika lönegrupper fastställda lönebelopp. Vid jämförelse mellan nu
förevarande löneplan och den i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, intagna löneplanen framgår, så vitt nu är i
fråga, att 15:e, 12:e, 10:e och 9:e lönegraderna för tjänstemän vid domänverket
till beloppen sammanfalla med respektive lönegraderna B 30,
B 26, B 24 och B 21 i den senare löneplanen. Vid avlöningsreglementet
är såsom bilaga fogad följande, nu gällande

Tjänst® förteckning

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,
till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

Lönegrad enligt 9 §	Befattning	1 i Lönegrad enligt 9 §	Befattning
l:a lönegraden.........	Skrivbiträde		^Notarie
2:a » .........	Kontorsbi träde		\| Bokhållare
3:e ........	Expeditionsvakt /Förste expeditionsvakt	j 9:e lönegraden ......	[ Registrator \| Revisor
4:e » .........	1 Kanslibiträde		(skogstaxator
5:e » .........	\| Kronojägare	•	\| Byråjägmästare
	1 Tillsyningsman	10:e » ......	i Intendent
6:e » .........	\| Kansliskrivare		ISkogsingenjör
	1 Kassör	11 :e ......	Skogsskolföreståndare
7:e » .........	Skogsrättare	12:e * ......	Jägmästare
8:e » .........	Överjägmästarassistent	13:e > ...... 14:e » ...... 15:e » ......	jDomäntiskal 1 Flottledsingenjör Överjägmästare Byråchef

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 5

Enligt avlöningsreglementet fastställes antalet ordinarie befattningar
av Kungl, Maj:t och riksdagen, såvitt angår befattningarna såsom generaldirektör
och överdirektör samt de uti tjänsteförteckningen uppförda
befattningar, som hänförts till 8:e—15:e lönegraderna. Antalet övriga
ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t. I samband med antagandet
av 1920 års provisoriska avlöningsreglemente för domänverket,
bestämdes vid 1920 års riksdag (prop. nr 272; K. skr. nr 323), beträffande
sådana befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid nämnda verk skall fastställas av Kungl. Maj:t
och riksdagen, detta antal på sätt angavs i en vid riksdagsskrivelsen fogad
förteckning. I sagda förteckning vidtogs ändringar vid 1924 och
1925 års riksdagar, varjämte ur förteckningen år 1927 uteslöts den del,
som avsåg de sist sagda år avvecklade domän fullmäktigebefattningarna.
För närvarande gäller följande

Förteckning

Sfer befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet lör tjänstemän
vid detta verk skall fastställas av Knngl. Maj:t och riksdagen.

Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet.

Generaldirektör ....................................................... 1

Överdirektör .......................................................... ^

Befattningar, hänförliga till 8—15 lönegraderna av den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckning.

överjägmästarassistent

Notarie ..............

Bokhållare ...........

Registrator ...........

Revisor ..............

Skogstaxator .........

Byråjägmästare .....

Intendent ............

Skogsingenjör.........

Skogsskolloreståndare

Jägmästare ..........

Domän fiskal ..........

Flottledsingenjör ----

Överjägmästare .......

Byråchef .............

133

Till följd av åtskilliga av Kungl. Maj:t under årens lopp meddelade beslut
äro beträffande vissa befattningar icke hela det i förteckningen an -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

givna antalet befattningar besatta med ordinarie innehavare. Sålunda
hai Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 föreskrivit, att befattningarna såsom
skogsingenjörer och tillsyningsman vid uppkommande ledighet icke skola
återbesättas. Vidare äro, såsom jag förut antytt, befattningarna såsom
oyråchefer å domänstyrelsens domän- och lantbruksbyråer för närvarande
icke besatta med ordinarie innehavare. Jämväl i avseende å vissa
andra ordinarie befattningar inom domänverket — såsom beträffande
några jägmästartjänster m. fl. — hava enligt Kungl. Maj:ts beslut sådana
anordningar befunnits för arbetets ändamålsenliga bedrivande böra
vidtagas, att vakanser uppstått.

Angående a\löningsbestämmelser för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket
anser jag mig i detta sammanhang, utöver vad härom redan
anförts, icke höra erinra om annat, än att Kungl. Maj:t genom brev den
26 juni 1925 fastställt avlöningsbestämmelser i sådant hänseende, i vilka
vissa ändringar sedermera vidtagits, samt att i 23 § av sist sagda bestämmelser
regleras avlöningsförhållandena beträffande innehavare av
vissa angivna »befattningar inom domänverket, vilka enligt riksdagens
beslut uppförts å extra stat». Av de i sagda 23 § angivna befattningshavarna
å extra stat hava, bland annat, två tjänstemän i domänstyrelsen
(domänstatistikern och domänkamrern) i en uti paragrafen intagen särskild
löneplan placerats i 12:e lönegraden med avlöning till belopp, som
mots\ arar en löneklass lägre än vad som tillämpas för ordinarie befattningshavare
inom sagda lönegrad.

Jag återkommer nu till domänstyrelsens förenämnda framställning
den 12 september 1931 rörande omorganisation av styrelsens lantbruks-
och domänbyråer, varav inhämtas i huvudsak följande.

I fråga om den framtida handläggningen av ärendena rörande jordbruksdomänerna
hade det för styrelsen alltmer framstått som en angelägenhet
av vikt, att dessa ärenden med hänsyn till deras beskaffenhet
erhölle så enhetlig behandling som möjligt. En förändring i sådan riktning
vore betydelsefull även ur den synpunkten, att det närmaste ansvaret
för hela denna grupp av ärenden därigenom komme att koncentreras hos
en person. Styrelsen finge i anslutning härtill förorda, att de nuvarande
lantbruks- och domänbyråerena sammanfördes till en byrå, vilken därvid
lämpligen borde benämnas jordbruksbyrån.

För bedömande av frågan, vilken personal utöver byråchefen, sopi finge
anses behövlig för den sammanslagna byråns arbete, tilläte sig stvrelsen
till en början hänvisa till följande statistiska uppgifter.

Vid utgången av år 191(1 utgjorde av styrelsen förvaltade egendomar,
inberäknat en del ängar, fisken, kvarnar och dylika smärre lägenheter,
med antalet arrendekontrakt som beräkningsgrund, 2,010. Sagda antal
hade sedermera på grund av försäljningar och andra förhållanden
minskats och utgjorde vid slutet av år 1920 1,739, vid slutet av år 1925
1,727 och vid slutet av år 1930 1,634. Minskningen från år 1910 utgjorde i
runt tal 19 procent. Anmärkas borde, att det huvudsakligen vore de mindre
egendomarna, som avyttrats.

Antalet å byråerna diarieförda ärenden framginge av följande
tabell.

Kungi. May.ts proposition Nr 53.

Å r	Lantbruks- byrån	Domän* i c . „ Summa byrån	Å r	Lantbruks- byrån	Domän- byrån	Summa --—
IQ^n	873	973 1,846 1,093 : 2,018 1,116 2,128 1,004 : 1,950 1,141 2,120 1,250 2,275 1,163 2,305 1,150 2,114	1921............	887	1,275	2,162
1911	925 1,012 946 979	1922............	938	1,231	2,169
1Q19	1923............	871	1,153	2,024
1Q19	1924............	900	1,086	1,986
1Q 14.	1925............	1.022	1,244	2,266
1915	1,025 1,142 964	1926............	942	1,179	2,121
lql*>	1927............	893	1,077	1,970
1917............	1928............	892 (763)	1,240(1,100)	2,132(1,863)
	1,113 912 873	1,278 1 2,391 1,229 2,141 1.281 2,054	1929............	942 (790)	1,324(1,168)	2,266 (1,958)
1919 ............ 1920 ............	1930............	944 (789)	1,371 (1.176)	2,315(1,965)

Från och med år 1928 hade för vinnande av mera överskådlighet och
enkelhet i diariet införts en del s. k. samlingsnummer, till vilka nummer
ärenden av ett och samma slag fördes. Härigenom hade numrens antal
minskats under dessa år och motsvarade de i tabellen inom parentes upptagna
siffrorna. För att få en fullständig jämförelse med tidigare förhållanden
hade för de tre sista åren upptagits det antal ärenden, som
med tillämpning av den äldre diarieföringen skulle hava uppkommit
Hetta antal vore i tabellen angivet med de utan parentes förefintliga siff -

rorna. . ,

Såsom framginge av förestående hade. oaktat jordbruksdomanernas antal
minskats, motsvarande nedgång i antalet handlagda ärenden icke inträffat.
Till en del hade detta sin grund i de kortare arrendetidsupplatelser,
som under efterkrigsåren tillämpats. Men även nyare tiders intensivare
brukningsdrift och den allmänna utvecklingen å jordbrukets
område hade medfört, att allt flera spörsmål angående domänernas förvaltning
droges inför styrelsen. Icke minst hade inverkat de under senare
tid omfattande försäljningarna av kronojord och därmed sammanhängande
ärendens omständliga behandlingsprocedur.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att den sammanslagna byråns
arbetsmängd i varje fall ej komme att understiga de båda nuvarande
jordbruksbyråernas arbetsbörda. Någon minskning i den nuvarande
ordinarie kanslipersonalen torde alltså ej kunna ske. I stallet torde med
hänsyn till de byråchefen efter sammanslagningen åliggande utvidgade
arbetsuppgifterna bliva nödvändigt, att å byrån anställdes mer kvalificerad
hjälp, än som kunde möjliggöras genom de nuvarande notarierna.
I sådant avseende ville styrelsen först erinra om den sakkunskap, som i
instruktionen förutsatts skola förefinnas inom styrelsen Da styrelsen
föreslagit sammanslagning av de byråer, vars ena chef enligt instruktionen
skulle vara förfaren i lanthushållning, torde denne hora ersattas med
en till byrån knuten befattningshavare med dylika speciella kvalifikationer
Den förfarenhet i jordbruksfrågor, som den ifrågavarande sakkunnige
skulle besitta, förutsattes i instruktionen omfatta frågor om
fastställande av villkor för kronoegendoms utarrendering eller om byggnad,
odling eller vattenavledning. Styrelsen villo härvid erinra darom
att frågor av förevarande beskaffenhet jämväl förekomme a styrelsens
skogsbyråcr. I skogsdomänerna inginge nämligen cirka 4,000 torp och
mindre arrendeställen. Härtill komme styrelsens befattning med do bygg;
nadsfrågor, som stode i direkt samband med statens skogsforvaltning i

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

w^teiySf“de säi;skilt a.v omfattningen av styrelsens byggnadseiksamhet
torde hora meddelas följande sammanställning över byggnadskostnader
a statsskogarna och jordbruksdomänerna.

	Å r	A stats-	A jordbruks-	Summa kronor
1926 .......... 1927 .......... 1928 .......... 1929 ........... 1930 ...........	skogarna kronor	domänerna kronor
	1.060,958	282,458	1,343,416
	.............. 877,787	296,666	1,174,453
	.............. 859,060	189,852	1,048,912
	953,199	250,546	1,203,745
	.............. 1,130,256	267,142	1,397,398.

bokS T f • g ema för statsskogarna de verkliga enligt årets
1 *ragaam Jordbruksdomänerna vore bokföringen icke så
man vidlyftigare utredning kunde få fram siffran för nyEfaaderna’
°ch ida k?ftnaderna bär genom deras gäldande medelst avortmng
a arrendeavgiften fördelade sig under loppet av flera år, vore
tor jordbruksdomänerna i tabellen upptagna de respektive år av styrela
^01'' ^^byggnadsarbeten medgivna utgiftsbeloppen.
e.u ^res.lapa0 sakkunnige befattningshavaren torde — ehuru knuten
till jordbruksbyran — vid förut angivna förhållanden jämväl böra uthfikT
vf skogsbyraernas rökning beträffande där förekommande jord1
byggn1adsiragor- På grund av den betydande byggnadsverksamhet,
som styrelsen utövade, torde vid tillsättandet av ifrågavarande be Ykt

b°,la fastfs Vld att tdl densamma erhölles en person med
området kanned°m och erfarenhet jämväl inom det byggnadstelmiska

Med hänsyn till de omfattande och även krävande uppgifter, som sålunda
skuile komma att åvila sistnämnde befattningshavare, torde behovet
a den nya jordbruksbyran av kvalificerat administrativt biträde icke
•!iS°a-SvS- YY1 ebbart befattningshavare i notariegi''aden. Styrelsen
ville darlor föreslå, att eu av notariebefattningarna å de nuvarande
jordbruksbyraerna förändrades till en med föredragningsskyldighet
förenad sekreterarbefattning. På grund av de arbetsåliggandea, som

« rVlla dT^’ b°rde sekreteraren hava avlagt juridisk examen.

*ingeY detta sammanhang även framhålla betydelsen av att
yrachefen beieddes tillfälle att i möjligaste män företaga inspektioner
och studier av de skilda egendomarna. Redan resultaten av företagna
resor hade vard göda, och hade den därvid samlade erfarenheten visat
sig betydelsefull icke blott vid prövningen av förekommande ärenden rörana®
den enskdda fastigheten utan även för utfinnandet av möjligheter
att få lorvaltningsmaskineriet att fungera smidigare och löpa in på mera
praktiska och ändamålsenliga banor. För att jämväl efter den föreslagna
sammanforingen av byråerna med det därav följande utvidgade förvältmngsomradet
tillgodose detta behov borde icke heller betydelsen av
dea t ored agn a avlastningen i byråchefens arbetsbörda underskattas.

Beträffande fragan om de nu omhandlade båda befattningarnas placering
i avioningskanseende torde den jordbruks- och byggnadssakkunmge
befattningshavaren, vilken skulle hava, förutom viss rådgivande
verksamhet, foredragningsskyldighet i viss omfattning, kunna jämställas
med motsvarande tjänstemän i statens egnahemsstyrelse och å lånt -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

bruksbyrån i lantbruksstyrelsen. Sistnämnda befattningshavare innehade
byrådirektörsställning och åtnjöt o lön enligt lönegrad B 26 inom
civilförvaltningen. Den föreslagna nya sekreterarbefattningen, med vilken
såsom förut angivits skulle vara förenad föredragningsskyldighet,
torde jämväl böra placeras i lönegraden B 26.

Förändringarna i avseende å befattningarna å de nuvarande jordbruksbyråerna
skulle alltså innebära, att i stället för en av byråchefsbefattningarna
inrättades eu byrådirektörstjänst, vars innehavare skulle
hava att lämna jämväl skogsbyråerna sakkunnigt biträde, samt att en
notariebefattning omändrades till sekreterarbefattning. Då begynnelselönerna
för en byråchefstjänst och en notarietjänst enligt nuvarande
stat utgjorde sammanlagt 16,920 kronor och motsvarande löner för två
befattningar i lönegrad B 26 inom civilförvaltningen utgjorde 17,160 kronor,
komme förändringarna att i fråga om begynnelselönerna medföra en
kostnadsökning av 240 kronor. Å andra sidan kunde genom anställandet
av den jordbruks- och byggnadssakkunnige befattningshavaren de hittillsvarande
utgifterna för anlitade tillfälliga experter väsentligt nedbringas.
Dessa utgifter både 1930 utgjort 3,770 kronor. Det av styrelsen
föreslagna förändrade sättet för jordbruksärendenas handläggning inom
styrelsen skulle sålunda, förutom betydande sakliga fördelar, även medföra
en icke obetydlig minskning i styrelsens förvaltningskostnader. Det
finge vidare framhållas, att, så länge styrelsen varit hänvisad att anlita
sakkunskap utom styrelsen, endast större frågor eller ärenden av mera
invecklad natur kommit i fråga till överlämnande åt speciell översyn.
Den allmännare granskning, som efter förslagets genomförande torde bliva
möjlig, torde säkert komma att visa sig betydelsefull och särskilt
ägnad att bidraga till byggnadskostnadernas nedbringande.

För ett genomförande av föreliggande förslag erfordrades riksdagens
medverkan. Tidpunkten för förslagets definitiva realiserande torde därför
kunna bestämmas till tidigast den 1 juli 1932. Emellertid vore det
med hänsyn till att byråchef sbefattningen å lantbruksbyrån genom den
nuvarande innehavarens avgång bleve ledig den 9 oktober 1931 önskvärt,
att redan från och med sistnämnda dag lantbruksbyråns och domänbyråns
arbetsuppgifter komme att handläggas å en byrå. Erforderlig förstärkning
av den kvalificerade personalen kunde därvid lämpligen åstadkommas
på det sätt, att byråchefsbefattningen å lantbruksbyrån tillsvidare
ersattes med en befattning å extra stat att på förordnande upprätthållas
av lämplig tjänsteman, vilken med tjänstgöringsskyldighet i tilllämpliga
delar som sekreterare och med arvode, motsvarande 26:e lönegraden,
skulle hava att i styrelsen föredraga vissa ärenden rörande jordbruksdomänerna.
Behovet av särskild sakkunskap torde under provisoriet
såsom hittills få tillgodoses genom anlitande av tillfälliga biträden.

Styrelsen 1''inge därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

1) föreslå riksdagen

dels besluta, att från och med den 1 juli 1932 do nuvarande lantbruksoch
domänbyråerna inom domänstyrelsen skola sammanföras till en byrå
med benämning jordbruksbyrån,

dels med uteslutande i staten för styrelsen av en byråchefsbefattning i
samma stat från och med berörda dag uppföra en byrådirektörsbefattning,
motsvarande sådan tjänst i lönegraden B 26 inom civilförvaltningen,
och

dels med uteslutande i staten av en notariebefattning från och med

Kungl. Maj.ts proposition Nr 53.

nämnda dag i samma stat uppföra en sekreterarbefattning, motsvarande
sådan tjänst i lönegraden B 26 inom civilförvaltningen,

2) medgiva, att med förordnande av byråchef å styrelsens lantbruksbyrå
efter den 8 oktober 1931 finge anstå tillsvidare och att i stället finge
tillsvidare förordnas en befattningshavare, motsvarande sekreterare med
uppgifter och avlöning på sätt förut angivits,

3) förordna, att från och med den 9 oktober 1931 lantbruksbyråns arbetsuppgifter
skola tillsvidare handläggas å domänbyrån.

Vad slutligen anginge byråchefsbefattningen å domänbyrån, vilken befattning
uppehölles på förordnande intill den 8 oktober 1931, finge styrelsen
hemställa, att sagda befattning från sistnämnda tidpunkt räknat måtte
få återbesättas med ordinarie innehavare.

Med anledning av domänstyrelsens under punkterna 2 och 3 i förberörda
skrivelse gjorda hemställan fann Kungl. Maj:t — som redan den
3 oktober 1930 föreskrivit, att med återbesättande av befattningen såsom
chef för domänstyrelsens domänbyrå skulle anstå intill den 8 oktober

1931 — genom beslut den 2 oktober 1931 gott att dels föreskriva, att befattningen
såsom chef för domänstyrelsens lantbruksbyrå skulle tillsvidare
hållas vakant samt att befattningen såsom chef för styrelsens domänbyrå
skulle jämväl efter den 7 oktober 1931 tillsvidare intill den 1 juli

1932 uppehållas medelst förordnande, dels bestämma, att å styrelsens domänbyrå
skulle tillsvidare handläggas även de arbetsuppgifter, som tillhörde
lantbruksbyrån, dels förordna notarien hos styrelsen K. E. Holmström
att under tiden från och med den 8 oktober 1931 tillsvidare till och
med den 30 juni 1932 uppehålla befattningen såsom chef för domänbyrån,
dels ock medgiva, att hos domänstyrelsen finge från och med den 9 oktober
1931 tillsvidare till och med den 30 juni 1932 vara anställd en extra
tjänsteman med benämning sekreterare och med avlöning av 7,668 kronor
för år räknat, motsvarande 8:e tjänstegruppen, löneklass II, i de utav
Kungl. Maj:t den 26 juni 1925 fastställda avlöningsbestämmelsema
för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket, dock att om ordinarie
tjänsteman därtill förordnades, det skulle iakttagas, att ersättningen ej
finge utgå med lägre belopp än vad lian skulle uppbära såsom vikarie
å ordinarie tjänst i 12:e lönegraden i den uti gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket intagna löneplanen.

I de över domänstyrelsens ifrågavarande framställning, i vad den avser
det under punkten 1 i styrelsens hemställan berörda ärendet, avgivna
infordrade yttrandena har anförts i huvudsak följande.

Statens or g a n is a t iåns n U mn d hade funnit förslaget om sammanslagning
av domänstyrelsens nuvarande lantbruks- och domänbyråer till en jordbruksbyrå
praktiskt och i anseende till tidpunkten lämpligt. Nämnden
finge fördenskull tillstyrka bifall till domänstyrelsens hemställan om
vidtagande av åtgärder i sådan riktning. —- Beträffande den föreslagna
personalanordningen på den sammanslagna hyrån hade organisationsnämnden
intet annat att erinra, än att det syntes kunna sättas i fråga,
huruvida ett genomförande av förslaget om inrättande å byrån av en

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

byrådirektörstjänst, vars innehavare skulle vara en i lanthushållning
och byggnadsfrågor speciellt sakkunnig person, vore det lämpligaste och
mest ekonomiska sättet att tillgodose det behov av sakkunskap i nyssnämnda
hänseenden, som otvivelaktigt komme att vara till finnandes å
byrån. Organisationsnämnden ville för sin del såsom ett allmänt omdöme
framhålla, att behovet av sakkunskap av mera speciell art än den,
som på grund av en viss myndighets arbetsuppgifter överhuvud hos myndigheten
funnes att tillgå, i de flesta fall tillgodosåges på ett både effektivare
och mindre kostsamt sätt genom anlitandet av tillfällig expertis
än genom anställandet av särskilda tjänstemän för ändamålet. Giltigheten
av denna sats vore emellertid beroende av mängden av de frågor, vilkas
behandling tarvade speciell sakkunskap. Att döma av den av domänstyrelsen
angivna siffran angående utgifterna under är 1930 för anlitande
av tillfälliga experter, 3,770 kronor, syntes dock expertbehovet
hittills icke hava varit så stort, att anställandet av en särskild befattningshavare
för ändamålet därigenom framstode såsom tillfyllest motiverat.
Som organisationsnämnden emellertid icke varit i tillfälle att taga
kännedom om de ytterligare skäl, som kunde ligga till grund för förslaget
om inrättandet av en särskild byrådirektörsbefattning å den sammanslagna
jordbruksbyrån, hade nämnden funnit sig böra, utan att i ämnet
göra någon hemställan, allenast framlägga de allmänna synpunkter,
åt vilka här givits uttryck.

Kommunikationsverkens Uhienämnd: Nämnden ville ingalunda bestrida,
att det i många fall kunde visa sig lämpligare och ekonomiskt
fördelaktigare att tillgodose det inom ett visst ämbetsverk förefintliga
behovet av sakkunskap på ett mera speciellt område genom. att anlita
tillfällig expertis än genom att för ändamålet anställa en särskild tjänsteman.
Vilkendera utvägen man i det speciella fallet borde välja, vore
emellertid i första hand beroende på, i vilken omfattning dylikt behov
gjort sig märkbart. I betraktande av den vittomfattande skogs- och
jordbruksförvaltning, som domänstyrelsen hade om händer, syntes det
nämnden kunna väl försvaras, att nämnda styrelse utrustades med en på
det jordbrukstekniska och byggnadstekniska området prövad och erfaren
arbetskraft. Lönenämnden ville därför för sin del icke framställa
någon erinran mot att å den sammanslagna jordbruksbyrån inom domänstyrelsen
inrättades en särskild befattning, avsedd att innehavas av en
på angivet sätt kvalificerad person. Då styrelsen för en tillfredsställande
rekrytering av den nya befattningen torde bliva hänvisad till det privata
verksamhetsområdet, syntes någon erinran ej heller vara att framställa
mot den av styrelsen för befattningshavaren föreslagna tjänsteoch
löneställningen. — Vad härefter anginge styrelsens förslag att förändra
en av notariebefattningarna å do nuvarande jordbruksbyråerna
till en sekreterartjänst, avsedd likaledes för den nya jordbruksbyrån, föranledde
ej heller detta förslag till någon anmärkning från nämndens
sida. Emellertid villo nämnden ifrågasätta, huruvida tillräckliga skäl
kunde förefinnas att placera denna sekreterartjänst i den lönegrad å domänverkets
löneplan — 12 :e lönegraden — som motsvarade den för sekreterare
inom allmänna civilförvaltningen gällande högre lönegraden eller
lönegrad B 2G. Av styrelsens framställning framginge visserligen, att
med sekreterartjänsten i fråga skulle vara förenad löredragningsskyldighet
inom styrelsen, men hade styrelsen därvid icke närmare angivit, i
vilken omfattning denna föredragning vore avsedd att äga rum. - - Av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

råd domänstyrelsen anfört i fråga om arbetsuppgifter för innehavaren
av den blivande sekreterartjänsten å jordbruksbyrån hade lönenämnden
icke blivit övertygad därom, att tjänstinnehavaren komma att uppfylla
de allmänna villkor, som tidigare ansetts böra gälla för sekreterares placering
i 26:e lönegraden. Lönenämnden vore därför av den uppfattningen,
att en löneställning enligt 10:e lönegraden i domänverkets löneplan,
motsvarande lönegrad B 24 enligt allmänna civilförvaltningens löneplan,
skulle i förevarande fall kunna vara tillfyllest.

Statskontoret: Beträffande frågan om inrättande av en byrådirektörstjänst,
vars innehavare skulle hava ingående kännedom och erfarenhet
även inom det byggnadstekniska området, vore statskontoret närmast
benäget att instämma i vad kommunikationsverkens lönenämnd
härom anfört. Ifrågasättas kunde möjligen, huruvida det icke tillsvidare
borde anstå med inrättandet av nu ifrågavarande tjänst, på det att man
under tiden kunde vinna erfarenhet rörande lämpligaste sättet att tillgodose
domänstyrelsens krav på särskild sakkunskap på det byggnadstekniska
och eventuellt även andra områden. — I likhet med lönenämnden
tillstyikte statskontoret, att en notariebefattning i domänstyrelsen
utbyttes mot en sekreterarbefattning, Av en inom domänstyrelsen uppgjord,
till statskontoret överlämnad promemoria rörande de arbetsuppgifter,
som skulle åvila sekreteraren, ville det synas statskontoret, som
om den tillämnade föredragningsskyldigheten till såväl art som omfattning
vore sådan, att ifrågavarande tjänst borde uppföras i 12:e lönegraden
i domänverkets löneplan. Härvid torde även böra tagas i betraktande,
att sekreteraren under de tider, då vederbörande byråchef
företoge tjänsteresor, samt ävenledes i övrigt vid förfall för byråchefen,
skulle vikariera för honom.

Efter av mig gjord anmodan har domänstyrelsen med ski-ivelse den
18 januari 1932 inkommit med förslag till ändrad förteckning över befattningar
vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsi-eglementet skall
fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, och inhämtas av sagda skrivelse
i huvudsak följande.

Enligt beslut den 18 juni 1927 hade domän fullmäktigebefattningarna utgått
ur förteckningen.

Under förutsättning av bifall till domänstyrelsens förslag den 12 september
1931 angående sammanslagning av styrelsens lantbruks- och domänbyråer
skulle antalet byråchefer minskas från 6 till 5 och notarier från 3
till 2, varemot tillkomme 1 byrådirektör och 1 sekreterare.

Av antalet jägmästartjänster, i förteckningen upptagna till 133, vore
för närvarande jämlikt vissa Kungl. Maj:ts beslut allenast 127 disponerade.
Med hänsyn till behovet av ytterligare någon tjänst vid eventuell reglering
av tjänstgöringsområden, som ej vore revir (revirdel eller skoldistrikt),
ville styrelsen föreslå antalet jägmästartjänster till 130.

Antalet skogsskolföreståndare, i föi*teckningen angivet till S, hade genom
indragning av skogsskolor minskats till 5. Någon ökning av sistnämnda
antal torde, så vitt nu kunde bedömas, ej erfordras. Då föreståndarna
vid de indragna skogsskolorna numera erhållit jägmästartjänster,
föresloges antalet skogsskolföreståndare alltså till 5.

De skogsingenjörer, som icke erhållit annan ordinarie befattning vid
domänverket, vore numera 3, vilket antal syntes böra upptagas i förteckningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

Antalet skogstaxatorer, i förteckningen 12, hade genom omorganisation
av skogsindelningsförfarandet minskats, och verkliga antalet utgjorde numera
8, vilket antal borde upptagas i förteckningen.

Mot den av domänstyrelsen föreslagna omorganisationen av styrelsens Vepartement*-lantbruks- och domänbyråer har jag i huvudsak intet att erinra. Ge- ehefennom
nämnda byråers sammanslagning till en byrå torde vinnas ökad
enhetlighet i avseende å styrelsens handläggning av ärenden rörande
kronans jordbruksdomäner. Definitiv sammanslagning i sådant hänseende
låter sig vid nuvarande tidpunkt så mycket lättare genomföra,
som byråchefsbefattningarna å lantbruks- och domänbyråerna för
närvarande icke är o besatta med ordinarie innehavare. Jag förordar
alltså, att nämnda byråer sammanslås till en, vilken torde böra benämnas
jordbruksbyrån,

Å sagda byrå skulle enligt domänstyrelsens förslag finnas en byråchef
med placering i 15 :e lönegraden i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid domänverket, en byrådirektör och en sekreterare, vardera i 12:e
lönegraden i samma reglemente, samt en notarie i 9:e lönegraden i reglementet,
samtliga, å ordinarie stat. Detta förslag innebär alltså, att en av
de nuvarande byråchefsbefattningarna ersättes med en byrådirektörstjänst
samt att en av notarietjänsterna utbytes mot en sekreterarbefattning.

Mot styrelsens förslag i avseende å byråchefsbefattningen å jordbruksbyrån
torde intet vara att erinra och ej heller mot att nu gällande, i 36 §
första stycket av instruktionen för domänverket stadgade bestämmelser
rörande vissa kompetensvillkor för byråchef upphävas.

Med hänsyn bland annat till att för byråchefsbefattningen å jordbruksbyrån
icke skulle krävas förfarenhet i lanthushållning har domänstyrelsen
ansett det vara av vikt, att till byrån knötes en befattningshavare
med speciell sakkunskap på sagda område och i byggnadstekniska frågor,
vilken befattningshavare emellertid jämväl skulle utnyttjas för
skogsbyråernas räkning beträffande där förekommande frågor av nämnd
art. Enär inom domänstyrelsen till handläggning förekommer ett stort
antal viktiga ärenden, berörande praktiskt jordbruk och byggnadsfrågor,
samt det måste vara till fördel för styrelsen att därvid omedelbart hava
tillgång till sakkunskap på området, har jag funnit mig kunna biträda
förslaget om anställande hos styrelsen av en byrådirektör med antydd
kompetens. Med hänsyn till att här är fråga om en helt ny tjänst med
speciell uppgift anser jag, som därvid jämväl beaktat de särskilt av statens
organisationsnämnd i ämnet framförda synpunkterna, försiktigheten
bjuda, att ifrågavarande befattning icke bliver ordinarie utan allenast
uppföres å extra stat. Därvid torde befattningen böra hänföras till
den grupp av tjänster, som på sätt jag förut erinrat avhandlas i 23 §
av de genom Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925 fastställda avlöningsbestämmelserna
för icke-ordinarie tjänstemän vid domänverket, samt av -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

lönas, liksom domänstatistikern och domänkamrern, enligt 12:e lönegraden
i den uti sagda paragraf intagna särskilda löneplanen. Det lärer ankomma
på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen haft tillfälle yttra sig i frågan,
härutinnan meddela erforderliga bestämmelser.

Förslaget att i samband med lantbruks- och domänbyråernas sammanslagning
ersätta en av de nuvarande två notarietjänsterna å sagda byråer
med en sekreterarbefattning synes mig hava av domänstyrelsen nöjaktigt
motiverats. I de avgivna remissyttrandena har erinran mot dylik
anordning icke heller framställts. Däremot hava delade meningar kommit
till uttryck i fråga om sekreterarens placering i löneplanen. Enär
befattningen torde bliva förbunden med en ganska omfattande och kvalificerad
föredragningsskyldighet, förordar jag med anslutning till den bland
annat av statskontoret hävdade uppfattningen, att sagda befattning placeras
i 12:e lönegraden i den för ordinarie tjänstemän vid domänverket
uti gällande avlöningsreglemente upptagna löneplanen. Sagda lönegrad
motsvarar den inom allmänna civilförvaltningen för sekreterare gällande
högre lönegraden eller B 26.

Genom den nu förordade ändrade personalorganisationen skulle vinnas
en utgiftsminskning av [(10,500 + 10,500 + 6,420 + 6,420) — (10,500
+ 8,124 + 8,580 + 6,420)] = 216 kronor, vartill beräknas komma en besparing
av omkring 3,800 kronor i domänstyrelsens nuvarande kostnader
för anlitande av tillfälliga experter. Förevarande förslags genomförande
skulle alltså medföra en årlig besparing av i runt tal 4,000 kronor.

Det av mig tillstyrkta organisationsförslaget påkallar ändring dels av
den under 9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket införda
löneplanen, vilken icke under 12 :e lönegraden upptager avlöningsbelopp
för tjänstemän i domänstyrelsen, dels i 21 § i reglementet, vari
i tabellen rörande befattningshavares semester torde i gruppen »byråjägmästare,
intendent, domänfiskal» böra införas jämväl »sekreterare»,
dels i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, dels
ock i den av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda »förteckning över
befattningshavare vid domänverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid detta verk fastställas av Kungl. Maj:t och
riksdagen».

I sistnämnda förteckning torde jämväl de ändringar i övrigt böra vidtagas,
som av domänstyrelsen föreslagits i förberörda skrivelse den 18
januari 1932. I anmärkning till förteckningen torde vidare böra erinras
därom, att befattningarna såsom skogsingenjörer vid uppkommande ledighet
icke skola återbesättas.

I samband med framställning till riksdagen om godkännande av sålunda
ifrågasatta ändringar beträffande antalet befattningar vid domänverket
torde — såsom beträffande statens järnvägar skedde genom propositionen
nr 118/1928 — av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för
Kungl. Maj:t att, i den mån så prövas lämpligt, dels vid uppkommande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

ledighet å befattning inom 8:e—12:e lönegraderna i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket antingen tills vidare hålla densamma
vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad,
dels ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan
av samma lönegrad. Att det sålunda ifrågasatta bemyndigandet i likhet
med vad som skett beträffande kommunikationsverken begränsats att
avse befattningar inom 8:e—12:e lönegraderna bör emellertid självfallet
icke utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, när särskilda förhållanden det
påkalla, hålla befattning inom 13 :e—15 :e lönegraderna vakant.

De av mig i det föregående tillstyrkta organisationsändringarna och
vad härmed sammanhänger synas lämpligen böra genomföras den 1
juli 1932. Under erinran att de nuvarande båda notariebefattningarna
å lantbruks- och domänbyråerna äro besatta med ordinarie innehavare,
varav emellertid den ene alltsedan den 3 oktober 1930 varit förordnad att
uppehålla tjänsten såsom byråchef å domänbyrån, vill jag vidare förorda,
att Kungl. Maj:t av riksdagen inhämtar bemyndigande att utfärda
de övergångsbestämmelser, som vid genomförandet av förberörda ändringar
må erfordras. Ett sålunda erhållet bemyndigande torde innefatta
rätt för Kungl. Maj:t att, därest tilläventyrs icke någon av de nuvarande
notarierna hos styrelsen skulle vid omorganisationen vinna befordran,
uppföra en av notariebefattningarna å övergångsstat.

Därest riksdagen bifaller vad jag i olika hänseenden här föreslagit,
torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:t förslag till de ändringar
i gällande författningar, bland annat i instruktionen för domänverket, som
härav påkallas. ''

Slutligen får jag tillstyrka, att avlöningsreglementet för tjänstemän
vid domänverket måtte provisoriskt förlängas för ytterligare ett år, räknat
från utgången av 1932.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1932, att i den vid
avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket
fogade tjänsteförteckningen skall i 12:e lönegraden upptagas en ny befattning,
benämnd sekreterare;

2) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall
från och med den 1 juli 1932 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

generaldirektör
överdirektör . .

Kungl. May.ts proposition Nr 53.

Befattningar, hänförliga till 8:e-15:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförtechningen:
överjägmästarassistent ............................ 23

notarie ....................................

bokhållare ............................ 2

registrator ................................ ^

revisor ...... 2

skogstaxator ................................ g

byråjägmästare ................................... "'' 3

intendent .................................... 2

skogsingenjör ......................................... 2

skogsskolföreståndare ............................... 5

jägmästare ...................................... 230

sekreterare ................................... 2

domänfiskal .................................. '' 2

flottledsingenjör ................................... 2

över jägmästare ........................................... 13

byråchef ................... -

# * *.....................................

An/m. Befattningarna såsom skogsingenjörer skola vid uppkommande ledighet
icke återbesättas.

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som
vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förenämnda avlöningsreglemente
ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen vidtaga de
ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar
vid domänverket;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån så prövas lämpligt, dels vid
uppkommande ledighet å befattning inom 8:e—12:e lönegraderna i om -förmälda avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma
vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels
ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma
lönegrad; samt

6) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket må, med de ändringar däri som sedermera
vidtagits eller som jämlikt 4) må komma att vidtagas, tillsvidare äga
provisorisk tillämpning jämväl under tiden från och med den 1 januari
1933 till och med den 31 december 1933.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.

320165. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.