Kiingl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968 (Proposition 1968:120)

Kiingl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

Nr 120

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr
472); given Stockholms slott den 5 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen
den 30 juni 1948 (nr 472).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att beslutanderätten i ärenden om tillsättande
av auditör i krigsmaktens krigsorganisation flyttas från Kungl. Maj :t till
överbefälhavaren. Vidare föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om
vilka militära befattningshavare som har bestraffningsrätt i disciplinmål
och som har tillrättavisningsrätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 juli 1968.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 120

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

Härigenom förordnas, att 12, 13, 17, 19 och 66 §§ militära rättegångslagen
den 30 juni 19481 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 6.

Bestraffningsrätt i disciplinmål
tillkommer nedannäinnda befattningshavare,
envar över den personal
som står under hans befäl, nämligen 1.

cheferna för försvarsstaben, armén,
marinen och flygvapnet;

2. militärbefälhavare och annan
omedelbart under chefen för armén
lydande chef, försvarsområdesbefälhavare
samt chef för regemente eller
därmed likställt förband vid armén
av lägst regementsofficers grad eller
tjänsteklass;

3. marindistriktschef, chef för örlogsstation
eller örlogsvarv, inspektören
för kustartilleriet, chef för
kustartilleriförsvar och chef för regemente
eller därmed likställt förband
vid kustartilleriet av lägst regementsofficers
grad eller tjänsteklass; -

Bestraffningsrätt i disciplinmål
tillkommer nedannämnda befattningshavare,
envar över den personal
som står under hans befäl, nämligen

1. chefen för försvarsstaben, militärbefälhavare
och chef för militärområdesstab
samt chefen för Gotlands
militärkommando;

2. chefen för armén, chefen för
arméstaben, rikshemvärnschefen och
försvar sområdesbefälhavare;

3. chefen för marinen, chefen för
marinstaben, chefen för kustflottan,
chef för örlogsbas, chef för kustartilleriförsvar
och chefen för sjövärnskåren; -

1 Senaste lydelse av 66 § se 1966:417.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4. chef för flygeskader, flygflottilj 4. chefen för flygvapnet, chefen
eller därmed likställt förband vid för flygstaben och chefen för första
flygvapnet av lägst regementsofficers flygeskadern; samt

grad eller tjänsteklass, så ock chef
för flygbasområde; samt

5. den som •— -—- ------— — nämnda befattningshavare.

13 §.

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer
ock, även om det ej följer redan
av nämnda paragraf, följande befattningshavare
där de äro av lägst regementsofficers
grad eller tjänsteklass,
nämligen

1. kommendant, platsbefälhavare
och chef för skola, kommendering,
verk eller inrättning som ej tillhör
visst förband inom krigsmakten;

2. chef för detacherad avdelning
eller för sådan avdelning av förband
som är varaktigt förlagd å annan ort
än förbandet;

3. chef för fartygsförband eller
fartyg;

4. sektionschef och därmed likställd
chef vid kustartilleriförsvar;
samt

5. i de--—--

Har befattningshavare

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer
ock, även om det ej följer
redan av nämnda paragraf, följande
befattningshavare där de äro av lägst
regementsofficers grad eller tjänsteklass,
nämligen

1. garnisonschef, cheferna för
krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter,
gemensamma institutioner
och gemensamma utbildningsanstalter,
chef för tyg-, tygverkstadseller
intcndenturförvaltning inom
militärområde och militärkommando
samt chef för anstalt som lyder
under central förvaltningsmyndighet; 2.

personalkårchef och chef för
förband enligt krigsmaktens indelning
i fred;

3. chef för luftförsvarssektor, chef
för marint bevakningsområde samt
chef för fartygsförband, fartyg eller
örlogsdepå;

4. chef för kommendering som ej
tillhör visst förband inom krigsmakten
och chef för avdelning av förband
som är varaktigt förlagd på
annan ort än förbandet; samt

vid krigsmakten.

kunna ske.

Befogenhet som avses i andra stycket
tillkommer överbefälhavaren i
fråga om befattningshavare över vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Under beredskapstillstånd och då
riket är i krig äger Konungen, i den
mån förhållandena därtill föranleda,
förordna att befattningshavare som
har lägst underofficers grad eller
tjänsteklass skall äga bestraffningsrätt
i disciplinmål över underlydande
personal, ändå att sådan rätt icke
eljest tillkommer honom.

Auditör förordnas av Konungen.

Där så anses erforderligt förordnar
Konungen vice auditör att vid
förhinder för auditören träda i hans
ställe. Konungen meddelar ock närmare
bestämmelser om beviljande av
ledighet och förordnande av vikarie
för auditör.

Auditör må endast den vara som
uppfyller villkoren för utövande av
domarämbete. Innan auditör inträder
i tjänstgöring skall han hava avlagt
domared.

Vad i rättegångsbalken är stadgat
om jäv mot domare skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om auditör.

(Föreslagen lydelse)
ken försvarsgrenschef icke har befäls
rät t.

§•

Konungen äger, i den mån förhållandena
därtill föranleda, förordna
att befattningshavare som har lägst
underofficers grad eller tjänsteklass
skall under beredskapstillstånd och
då riket är i krig äga bestraffningsrätt
i disciplinmål över underlydande
personal, ändå att sådan rätt icke
eljest tillkommer honom.

§•

Auditör med tjänstgöring i krigsmaktens
fredsorganisation eller vid
svensk beredskapsstyrka för FNtjänst
förordnas av Konungen. Annan
auditör förordnas av överbefälhavaren.
I motsvarande ordning förordnas,
där så anses erforderligt, vice
auditör att vid förhinder för auditören
träda i hans ställe.

Endast den som uppfyller villkoren
för utövande av domarämbete
och har avlagt domared får tjänstgöra
som auditör.

Rättegångsbalkens regler om jäv
mot domare gälla i tillämpliga delar
i fråga om auditör.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968 5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Närmare bestämmelser om auditör
meddelas av Konungen.

66 §•

Rätt att — ——■-------sådan rätt.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande
tillkommer även den som,
utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,
innehar ovan i 13 § första
stycket omförmäld befattning och
har lägst underofficers grad eller
tjänsteklass, så ock chef för bataljon
eller däremot svarande avdelning
vid armén eller marinen, chef
för division eller däremot svarande
avdelning vid flygvapnet samt chef
för örlogsdepå.

Såvitt angår underlydande manskap
må tillrättavisning ock åläggas
av chef för kompani eller däremot
svarande avdelning, chef för skola
som tillhör visst förband inom krigsmakten,
sekond å fartyg vars chef
innehar lägst regementsofficers grad
och kasernbefälhavare vid flottan
ävensom chef för ekipagesektion å
flottans varv. Vad i detta stycke stadgas
skall icke äga tillämpning å hemvärnet.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande
tillkommer även den som,
utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,
innehar ovan i 13 § första
stycket omförmäld befattning och
har lägst underofficers grad eller
tj änsteklass, så ock chef för bataljon
eller däremot svarande avdelning.

Såvitt angår underlydande underbefäl
och meniga må tillrättavisning
ock åläggas av chef för kompani
eller däremot svarande avdelning,
chef för utbildning sanstalt, sekond
å fartyg vars chef innehar lägst
regementsofficers grad och i de fall
Konungen bestämmer annan befattningshavare
vid krigsmakten. Vad
i detta stycke stadgas skall icke äga
tillämpning å hemvärnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 120

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16
februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om iillsättning av
auditörstjänster m. in. och anför.

Departementsutredningen har i promemoria 91 den 7 september 1967 om
befogenheten att förordna auditörer m. in. föreslagit, att beslutanderätten
i ärenden om tillsättande av auditör flyttas från Kungl. Maj :t till överbefälhavaren.
Över promemorian har yttranden avgetts av justitiekanslern (JK),
samtliga hovrätter, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, Statstjänstemännens
riksförbund (SR) och Föreningen Sveriges auditörer. överbefälhavaren
har bifogat yttranden från försvarsgrenscheferna. Sveriges
akademikers centralorganisation har anslutit sig till vad Föreningen Sveriges
auditörer anfört.

Under senare år har genomförts en omfattande omorganisation av krigsmaktens
ledning. Mot bakgrunden härav och andra organisationsförändringar
inom krigsmakten har bestämmelserna om vilka militära befattningshavare
som har bestraffningsrätt och tillrättavisningsrätt översetts. De ändringar
i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472) som denna översyn
föranleder bör tas upp till behandling samtidigt med det nämnda utredningsförslaget.

Nuvarande bestämmelser om auditörer

Fråga om ansvar för brott som begås av krigsman handläggs i vissa fall
inom krigsmakten. Detsamma gäller ärende om ersättning för förlust eller
skada på krigsmakten tillhörig egendom. Enligt militära rättegångslagen
har dock endast vissa befattningshavare inom krigsmakten rätt att ålägga
straff eller ersättningsskyldighet (12, 13 och 59 §§). I handläggningen av
sådana frågor biträds dessa befattningshavare av auditör. Auditör har även
vissa uppgifter i ärenden om disciplinär bestraffning av civila tjänstemän.

Knngl. Maj. ts proposition nr 120 år 1968

Auditör får endast den vara som uppfyller villkoren för att utöva domarambete.
Han skall ha avlagt domared innan han börjar tjänstgöra. Rättegångsbalkens
regler om jäv mot domare gäller i tillämpliga delar. Auditör
ar jämte den bestraffningsberättigade ansvarig för beslut som denne fattar
pa tillstyrkan av auditören. När behov anses föreligga förordnas vice auditör
att vid förhinder för auditören träda i hans ställe.

Auditorer finns såväl i krigsmaktens fredsorganisation som i dess krigsorganisation.
Bestämmelser om förordnande av auditör samt om hans ställning
in. in. finns i 18—20 §§ militära rättegångslagen och i instruktionen
den 6 maj 1966 (nr 165) för auditör. Kungl. Maj:t har vidare i brev den
4 juni 1964 utfärdat bestämmelser om auditörsorganisationen. För auditorer
och vice auditorer i fredsorganisationen och krigsorganisationen gäller
i stort samma bestämmelser. Bestämmelserna i 1964 års brev avser dock
endast auditörerna i fredsorganisationen.

Kungl. Maj :t förordnar auditör hos en eller flera bestraffningsberättigade
befattningshavare. Finns auditör inte förordnad hos viss befattningshavare
ar den auditör behörig som har förordnats att biträda närmast högre befattningshavare.
Auditör förordnas efter förslag av överbefälhavaren. Innan
överbefälhavaren avger förslag, skall han höra den hos vilken auditören skall
forordnas samt den hovrätt inom vars domkrets auditören skall tjänstgöra.
Hovrättens yttrande upptar behöriga sökande i den ordning de bör komma
i fråga. Tjänst som auditör i fredsorganisationen ledigförklaras, medan
auditör i krigsorganisationen kan förordnas utan kungörelseförfarande.
Enligt uttalande av departementschefen vid tillkomsten av militära rättegångslagen
(prop. 1948: 216 s. 116) bör som auditör i första hand komma i
fråga domare eller den som har tjänstgjort vid domstol eller som advokat vid
domstol. I praxis har detta uttalande, som inte föranledde någon erinran från
riksdagen (1 LU 41; rskr 346), varit vägledande när tjänst för auditör tillsatts.
Kungl. Maj :t har som regel följt överbefälhavarens förslag som inte
brukat avvika från hovrättens yttrande. Auditör förordnas att tjänstgöra tills
vidare, dock längst till utgången av den månad då han fyller 67 år. Vice
auditör förordnas enligt samma bestämmelser som gäller för auditör.

Nar auditör ar hindrad att utöva sin tjänst utövas denna av vice auditören.
Överbefälhavaren beslutar om ledighet för auditör. Auditör har rätt till årlig
semester. Är vice auditören inte hindrad att utöva auditörstjänsten bestämmer
dock auditören om förläggningen av sin semester och om annan
ledighet för sig själv under sammanlagt högst tre månader varje år. Fordras
vikarie för auditör och finns inte vice auditör eller är denne förhindrad, får
överbefälhavaren utse lämplig och behörig person att uppehålla tjänsten.
Sådant förordnande får inte meddelas för längre tid än sex månader i följd.
Annat vikariat tillsätts i samma ordning som tjänsten. Auditör skall hålla
den hos vilken han är förordnad underrättad om var och när han kan träffas.
Motsvarande underrättelseskyldighet åvilar vice auditören i förhållande till

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1908

auditören. Auditör och vice auditör i fredsorganisationen uppbär arvode.
Arvodet till auditör varierar mellan 3 000 kr. och 12 000 kr. för år, beroende
på antalet förband och staber hos vilkas chefer auditören tjänstgör. Vice
auditör uppbär arvode med 300 kr. för år jämte särskild ersättning för
den tid han tjänstgör. Om auditör eller vice auditör i visst fall biträder chef
för detacherad avdelning, utgår ersättning med visst belopp för varje ärende.

F. n. finns 51 auditörer i fredsorganisationen och för var och en av dem en
vice auditör. Kungl. Maj:t avgjorde år 1965 sju, år 1966 sex och år 1967
åtta ärenden om tillsättning av auditör eller vice auditör. Förordnanden
i krigsorganisationen har inte meddelats. Detta beror på att auditör enligt
militära rättegångslagen måste förordnas hos en eller flera bestämda bestraffningsberättigade
befattningshavare. Sådana förordnanden låter sig
inte väl förena med krigsplaceringssystemet. Krigsplaceringarna växlar tämligen
ofta och det skulle bli nödvändigt att kontinuerligt pröva om eventuella
förordnanden, överbefälhavaren har nu i befattningarna för auditör vid
brigader och andra krigsförband krigsplacerat värnpliktiga som uppfyller
kompetenskraven för auditör. Den inkallade auditören har åtnjutit de förmåner
som hans militära grad berättigar honom till. Vid inkallelser under
fredstid till krigsförbandsövningar har dessa värnpliktiga dock inte ansetts
ha rätt att utföra auditörs uppgifter. Uppgifterna har i stället utförts av
närmast berörd auditör i fredsorganisationen.

Det bör slutligen nämnas att auditör förordnas även vid beredskapsstyrka
som Sverige ställer till FN:s förfogande. Förslag till sådant förordnande
avges av chefen för armén som på överbefälhavarens uppdrag handlägger
hithörande ärenden. Till auditör förordnas vanligen en domare som utan
alltför stora svårigheter kan beredas erforderlig tjänstledighet. Under senare
år har i genomsnitt tre å fyra sådana auditörer utsetts årligen.

Departenientsutiedningeu

Departementsutredningen erinrar om att beslutanderätten i ärenden om
tillsättande av statliga tjänster under senare år i betydande omfattning har
flyttats från Kungl. Maj :t till underlydande myndigheter. Utredningen anför
i huvudsak följande. En sådan omläggning bör kunna genomföras även
beträffande befattningarna som auditör i fredsorganisationen. Det bör i regel
ankomma på överbefälhavaren att förordna auditör efter hörande a\
den berörda hovrätten och den eller de befattningshavare som auditören
skall biträda. Endast sällan torde det vara tveksamt vem av flera sökande
som bör förordnas. Enligt gällande praxis skall ju i första hand komma i
fråga domare eller den som har tjänstgjort vid domstol eller som i egenskap
av advokat uppträtt inför domstol. Det bör åligga överbefälhavaren att lämna
underrättelse om meddelade förordnanden till cheferna för justitie- och
försvarsdepartementen samt vederbörande hovrätt. Förordnande som audi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

tör bör upphöra automatiskt om krigsmakten krigsorganiseras. — Om förordnanden
av anditör i krigsorganisationen skall äga rum i framtiden, synes
enligt utredningen även sådana förordnanden böra meddelas av överbefälhavaren
och inte av Kungl. Maj :t. Nyttan av att meddela särskilda förordnanden
kan emellertid ifrågasättas. I huvudsaklig anslutning till hittillsvarande
praxis bör i stället behovet av auditörer i första hand fyllas
genom att värnpliktiga utan särskilt förordnande krigsplaceras i befattningarna.
Täcker antalet värnpliktiga auditörer inte krigsorganisationens
behov, bör reservofficerare kunna krigsplaceras i befattningarna eller i
värnpliktshänseende överåriga tas i anspråk genom krigsfrivilligavtal eller
med stöd av lagen den 30 maj 1952 (nr 269) om skyldighet för civilförsvarspliktig
att tjänstgöra vid krigsmakten. Hinder bör inte heller föreligga att
kommendera den som fyller kompetenskraven enligt 19 § tredje stycket
mililtära rättegångslagen att vid sidan av annan krigsbefattning tjänstgöra
som auditör eller vice auditör. Ärenden angående auditör i krigsorganisationen
bör inte avgöras av Kungl. Maj :t utan av lägre myndighet. De bör
hållas samman av överbefälhavaren. Denne bör med jämna tidsintervaller
— varje eller vartannat år — för varje hovrätt göra en förteckning över de
personer, som med hänsyn till krigsmaktens behov i övrigt kan tas ut till
auditörsbefattning och som tjänstgör vid hovrätten eller har sitt huvudsakliga
arbete inom hovrättens domkrets. Förteckningarna sänds över till
resp. hovrätt för yttrande. Hovrätten yttrar sig främst om vederbörandes
lämplighet som auditör. Av hovrättens yttrande bör även framgå om någon
av de föreslagna nyss har fått eller inom kort kommer att få sådana arbetsuppgifter
att vederbörande bör friställas från tjänstgöring vid krigsmakten
med stöd av bestämmelserna i uppskovskungörelsen den 10 april
1959 (nr 146). överbefälhavaren skall sedan ha frihet att med underlag av
förteckningarna och hovrätternas yttranden genom krigsplacering eller på
annat sätt tillgodose krigsorganisationens behov av auditörer och ersättare
för dessa. Under beredskapstillstånd och krig torde kravet på hovrätts
yttrande få eftersättas.

Utredningen erinrar om att en omläggning enligt utredningens förslag
förutsätter ändring av militära rättegångslagen. Även 1966 års auditörsinstruktion
måste ändras. Utredningen har upprättat förslag till lag om
ändrad lydelse av 18 och 19 §§ militära rättegångslagen. Lagförslaget torde
få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Remissyttrandena

Förslaget om decentralisering av befogenheten att förordna auditörer
i fred sorganisationen lämnas utan erinran av överbefälhavaren,
chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, Göta hovrätt och SR. Svea
hovrätt finner det naturligt att befogenheten att förordna auditör i freds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 10(18

organisationen flyttas från Kungl. Maj :t till underordnad myndighet men anser
det bora övervägas, om det inte från principiella och praktiska synpunkter
är lämpligare att dessa auditörer förordnas av hovrätterna i stället för
av överbefälhavaren. Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter om det
ar något väsentligt vunnet med eu ändring av gällande ordning för dessa
förordnanden. Enligt chefen för marinen kan det synas önskvärt att Kungl.
Maj:t även i framtiden beslutar om tillsättande av auditörer.

Förslaget avstyrks av JK, hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för
Nedre Norrland, hovrätten för övre Norrland och Föreningen Sveriges anditörer.

JK anser det vara av vikt att den självständighet mot de militära myndigheterna
som auditören intar alltjämt upprätthålls. En oberoende ställning
för auditören låter sig emellertid svårligen förena med en utnämningsrätt
för överbefälhavaren. En sådan rätt skulle för övrigt leda till att överbefälhavaren
kom att utse sin egen auditör. Det torde kunna ifrågasättas
om detta skulle stå i god överensstämmelse med den militära rättegångslagens
allmänna grunder. Principiella skäl talar därför mot att utnämningsrätten
flyttas från Kungl. Maj :t till överbefälhavaren. Auditörens självständiga
ställning med samma ansvar för ärendenas avgörande som den bestraffningsberättigade
befattningshavaren framhålls också av hovrätten
över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre
Norrland och hovrätten för Övre Norrland. Auditören måste enligt hovrätten
för Övre Norrland i väsentliga avseenden inta en fri och oberoende ställning
gentemot krigsmakten med självständigt ansvar för ärendenas avgörande.
I sin tjänsteutövning får auditören inte betrakta sig endast soin
krigsmaktens lojale tjänsteman utan måste även känna sig företräda samhället
i övrigt och dess värderingar. Med en sådan syn på auditörernas ställning
är det inte väl förenligt att de skall förordnas av överbefälhavaren.
Auditören är enligt hovrätten över Skåne och Blekinge att betrakta som
en företrädare för den vanliga, fredstida rättsvården och bör därför inte
ta sitt uppdrag från militär befälhavare. Hovrätten för Nedre Norrland
anser, att auditörerna bör tillsättas i samma ordning som i allmänhet gäller
beträffande domare. Hovrätten för Västra Sverige erinrar om att auditörernas
verksamhet också är knuten till högre militära befattningshavare,
som alla torde utses av Kungl. Maj :t, och att även domartjänster tillsätts
av Kungl. Maj :t. Även Föreningen Sveriges auditörer hänvisar till den av
ålder gällande huvudregeln att domare skall utses av Kungl. Maj :t. JK, hovrätten
över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige, hovrätten
för Nedre Norrland och hovrätten för Övre Norrland samt Föreningen Sveriges
auditörer framhåller, att det årliga antalet ärenden angående förordnande
av auditör är ringa, att handläggningen inte torde vara särskilt tidskrävande
och att den föreslagna decentraliseringen därför inte skulle medföra
några nämnvärda organisatoriska vinster. Detta gäller enligt hovrätten
för Övre Norrland särskilt vid beaktande av att de tveksamma ären -

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 ur 1968

dena även med en decentralisering ofta kan antas komma under Kungl.
Maj :ts prövning efter besvär. Samma tankegång framförs också av Föreningen
Sveriges auditörer.

Om decentralisering genomförs, anser hovrätten över Skåne och Blekinge
samt hovrätten för Övre Norrland, att ifrågavarande ärenden bör handläggas
av hovrätterna. Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar att ledighetsansökningar
och förordnande av vikarie kan handläggas med mindre
omgång, om auditörsförordnanden hålls samman hos hovrätterna.

Hovrätten för Övre Norrland finner det vara olämpligt att, såsom utredningen
förordat, förordnande som auditör i fredsorganisationen automatiskt
upphör om krigsmakten krigsorganiseras. Dessa förordnanden bör enligt
hovrättens mening upphöra att gälla endast för tid under vilken krigsmakten
är krigsorganiserad. Så snart krigsmakten återgår på fredsfot, bölden
fredstida auditörsorganisationen automatiskt återupplivas. Utredningens
tanke i förevarande hänseende förefaller Föreningen Sveriges auditörer
dunkel. Erfarenheterna från den förstärkta försvarsberedskapen under det
senaste världskriget talar näppeligen för att de civila auditörerna automatiskt
skulle bli överflödiga.

Utredningens förslag i fråga om sättet att tillgodose behovet av a u d i t örer
i krigsorganisationen får ett i stort sett positivt mottagande
av remissinstanserna. Förslaget lämnas sålunda utan erinran av överbefälhavaren,
försvarets civilförvaltning, Svea hovrätt, Göta hovrätt, hovrätten
över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige och SR samt
biträds av hovrätten för Övre Norrland. Svea hovrätt framhåller dock önskvärdheten
av att man även inom krigsorganisationen försöker få auditörer
med tjänstgöring som domare eller som advokat vid domstol och, så långt
möjligt, sådana som därjämte har erfarenhet av tjänstgöring som auditör
inom fredsorganisationen. Hovrätten för Västra Sverige framför önskemålet
att förteckning över de personer, som med hänsyn till krigsmaktens behov
kan tas ut till auditörsbefattning, upprättas och tillställs hovrättens
president årligen för att på så sätt åstadkomma en bättre samordning med
hovrättens årligen återkommande uppskovsplanläggning. Enligt försvarets
civilförvaltning skulle det vid ett genomförande av utredningens förslag
inte behövas särskilda avlöningsbestämmelser, eftersom auditörer i likhet
med annan personal som tas i anspråk för krigstjänstgöring får förmåner
enligt sin tjänsteställning eller, i förekommande fall, enligt de föreskrifter
som gäller för civilförsvarspliktig personal.

Om förordnande av auditörer i krigsorganisationen överhuvudtaget finnes
böra utfärdas, avstyrker JK decentralisering av sådana ärenden. Enligt
hovrätten för Nedre Norrland innehåller utredningens promemoria inte
tillräckliga uppgifter för att bedöma hur tillsättningen av dessa auditörer
lämpligen bör anordnas. Förhållandena torde emellertid böra ses i samband
med organisationen av krigsrätterna, en fråga som inte berörs i promemorian.
Föreningen Sveriges auditörer anser, att en anordning med krigspla -

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

cering av kompetenta värnpliktiga eller andra svårligen kan förenas med
det i promemorian konstaterade förhållandet att auditör enligt instruktionen
är tjänsteman. Enligt töreningens mening bör värnpliktig personal
ges särskilt förordnande, om den tas i anspråk som auditör i krigsorganisationen.
Från praktiska synpunkter förefaller det enda möjliga vara att
förordnandena meddelas av överbefälhavaren, som därvid till sin ledning
bör ha av vederbörande hovrätt lämnade förord. Om man väljer utvägen att
utse auditör utan förordnande, torde det emellertid bli nödvändigt att närmare
överväga en sådan auditörs ställning inom krigsorganisationen. Efter
avskaffandet av krigsrättsorganisationen i fredstid har det inte funnits och
inte heller erfordrats någon bestämmelse om auditörs militära tjänsteställning,
men i en organisation av tänkt slag kan enligt föreningens mening
den enskilde värnpliktige auditörens skicklighet som soldat inte få bli avgörande
vid bestämmande av ställning och avlöningsförmåner vid ett tvångsvis
utnyttjande av hans civila meriter.

Departementschefen

Auditören är juridisk expert åt vissa befattningshavare inom krigsmakten
vid handläggningen av frågor inom den militära rättsvården. Förordnande
som auditör meddelas av Kungl. Maj :t efter förslag av överbefälhavaren.

När tjänst som auditör i fredsorganisationen skall ny- eller återbesättas
ledigförklaras den i sådan ordning som föreskrivs i statstjänslemannastadgan.
Ansökan ges in till överbefälhavaren, som hör den eller de befattningshavare
hos vilka auditören skall tjänstgöra samt den hovrätt inom vars
domkrets tjänstgöringen skall ske. Hovrättens yttrande tar upp behöriga
sökande i den ordning de enligt hovrättens mening bör komma i fråga. Till
auditör utses i första hand domare eller den som har tjänstgjort vid domstol
eller som advokat vid domstol. Auditör förordnas tills vidare, dock
längst intill utgången av den månad under vilken han fyller 67 år.

I krigsorganisationen är gången vid förordnande av auditör enligt militära
rättegångslagen och 1966 års auditörsinstruktion densamma som i
fredsorganisationen. Ledigförklarande behöver dock inte ske. Några förordnanden
av detta slag har inte meddelats. I krigsbefattningarna har överbefälhavaren
krigsplacerat värnpliktiga som uppfyller för auditör fastställda
fordringar.

Vad här sagts om auditör gäller även vice auditör. För auditör i beredskapsstyrka
för FN-tjänst gäller i viss utsträckning särskilda bestämmelser.

Beslutanderätten i ärenden om tillsättning av statliga tjänster har under
senare år i stor utsträckning flyttats från Kungl. Maj :t till underlydande
myndigheter. Departementsutredningen har nu föreslagit en sådan delegering
även beträffande förordnande av auditör. Remissinstanserna har i

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968 13

många fall ställt sig principiellt kritiska mot decentraliseringstanken. Man
havdar därvid, att auditören med hänsyn till sin ställning och sina uppgifter
bör tillsättas i samma ordning som i allmänhet gäller för domare,
dvs. av Kungl. Maj :t. Det framhålls också att ett genomförande av förslaget
knappast skulle medföra några nämnvärda organisatoriska vinster.

Enligt min mening bör auditör i fredsorganisationen samt auditör i beredskapsstyrka
för FN-tjänst liksom hittills förordnas av Kungl. Maj :t. Jag är
alltså inte beredd att tillstyrka utredningens förslag i denna del. Förordnande
som auditör i fredsorganisationen bör inte heller som utredningen
föreslagit upphöra om krigsmakten krigsorganiseras. Man måste räkna med
att en återgång till fredsorganisation kan ske. Krigsorganiseras ett förband,
\ars chef biträds av auditör, upphör emellertid auditörens tjänstgöringsskyldighet
på grund av fredsförordnandet.

Behovet av auditörer i krigsorganisationen skall enligt utredningens förslag
tillgodoses genom att värnpliktiga och reservofficerare utan särskilt
förordnande krigsplaceras i befattning som auditör eller kommenderas att
tjänstgöra som auditör. Utredningen anser att också i värnpliktshänseende
överåriga bör kunna tas i anspråk genom krigsfrivilligavtal eller med stöd
av lagen om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten.
Hithörande ärenden bör enligt utredningen hållas samman av överbefälhavaren.
Utredningens förslag i nämnda hänseenden har i stort sett
mottagits positivt av remissinstanserna. I likhet med Föreningen Sveriges
auditörer anser jag det emellertid mindre lämpligt att värnpliktig och annan
personal tas i anspråk som auditör utan särskilt förordnande. Även auditör
i krigsorganisationen bör sålunda enligt min mening förordnas särskilt. Jag
anser det vidare vara olämpligt att personal kommenderas att vid sidan av annan
kngsbefattning tjänstgöra som auditör. Den som får förordnande bör
krigsplaceras i befattning för auditör. Förordnandet bör knytas till en eller
flera bestraffningsberättigade befattningshavare som anges i auditörens
krigsplacerings- eller krigstjänstgöringsorder. Ett visst antal auditörskompetenta
personer bör registreras i personalreserv för senare auditörsförordnande
hos bestraffningsberättigad chef. Förordnande bör i första hand
ges åt värnpliktiga och civilförsvarspliktiga med skyldighet att tjänstgöra
vid krigsmakten, givetvis under förutsättning att vederbörande uppfyller
föreskrivna kompetenskrav för auditör. Även krigsfrivilliga bör komma i
fråga. Auditör i krigsorganisationen förutsätts skola tjänstgöra även under
krigsförbandsövning in. m. med det förband där han är krigsplacerad. Om
fredsauditör får förordnande som auditör i krigsorganisationen, bör han
om det är möjligt placeras vid den depå som i krigsorganisationen ersätter
det förband där han tjänstgör i fred. Auditör i krigsorganisationen bör hänföras
till krigsmaktens civila personal med officers tjänsteställning och
bör under tjänstgöring ha ekonomiska förmåner efter sin tjänsteställning.
Reservofficerarna tillhör krigsmaktens fast anställda personal med utbild -

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

ning, tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska förmåner enligt särskilda
bestämmelser. Det är därför inte lämpligt att som utredningen föreslagit
förordna reservofficerare till krigsauditörer även om deras civila kvalifikationer
skulle göra dem väl lämpade därtill.

När det därefter gäller frågan, vem som skall förordna auditör i krigsorganisationen,
gör sig samma synpunkter gällande som i frågan att decentralisera
auditörsförordnanden i fredsorganisationen. Här måste emellertid
beaktas att krigsförbanden kan vara föremål för organisatoriska förändringar
oftare än fredsförbanden och att auditörspersonalens krigsplacering
växlar tämligen ofta. Dessa förhållanden medför naturligen att auditörsförordnandena
kontinuerligt måste följas upp. Endast överbefälhavaren
torde ha möjligheter att med tillräcklig snabbhet och effektivitet genomföra
denna uppföljning. Enligt min mening är de praktiska fördelarna med
att låta överbefälhavaren hålla samman förordnandena i krigsorganisationen
så stora, att de mer än väl uppväger de principiella olägenheterna med
en sådan ordning. Jag föreslår därför, att överbefälhavaren skall förordna
auditör i krigsorganisationen. Sådan auditör bör liksom f. n. kunna förordnas
utan kungörelseförfarande. Innan överbefälhavaren förordnar auditör
bör yttrande beträffande den som avses bli förordnad inhämtas från
presidenten i den hovrätt, inom vars domkrets vederbörande utövar sin
yrkesverksamhet eller är bosatt. Kravet på yttrande bör efterges under
beredskapstillstånd och krig. Föreskrifter om inhämtande av yttrande bor
kunna meddelas av Kungl. Maj :t.

Förslaget att decentralisera befogenheten att förordna auditör i krigsorganisationen
kräver ändring i militära rättegangslagen.

I detta sammanhang föreslår jag, som jag inledningsvis har antytt, aven
vissa ändringar i bestämmelserna om vilka militära befattningshavare som
har bestraffningsrätt i disciplinmål och som har tillrättavisningsrätt. Dessa
bestämmelser har setts över med utgångspunkt från vad som föreskrivs
om krigsmaktens organisation i kungörelsen den 10 juni 1966 (nr 483) om
krigsmaktens indelning i fred och Sveriges militärterritoriella indelning.
Översyn behövs även av 1966 års auditörsinstruktion och av vissa kungörelser.
Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t de andringar
som behövs i instruktionen och dessa kungörelser.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet, efter samråd
med chefen för försvarsdepartementet, upprättats förslag till lag om ändring
i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472). Lagändringen bör
träda i kraft den 1 juli 1968. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet
som bilaga 2.1

> Bilagan har uteslutits här. Förslaget i bilagan är likalydande med det förslag som är fogat
vid propositionen frånsett vissa mindre ändringar av redaktionell art.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

Special motivering
12 §.

Organisationsförändringarna inom krigsmakten föranleder en omarbetmng
av bl. a. 12 §. Någon ändring i principerna för bestraffningsrätten
föreslås emellertid inte. Genom de ändringar som föreslås i 12 och 13 §§
blir kungörelsen den 15 juni 1956 (nr 350) om bestraffningsrätt i disciplinmål
för vissa befattningshavare vid krigsmakten överflödig. Jag ämnar
i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att den upphävs.

Under punkt 1 av 12 § tas i förslaget upp vissa högre befattningshavare,
som efter omorganisationen av krigsmaktens ledning inte ingår i försvarsgrenarna.
Därefter anges i punkterna 2—4 de högre befattningshavare inom
de olika försvarsgrenarna som har bestraffningsrätt. Nuvarande bestämmelser
i punkterna 2—4 om förbandschefs bestraffningsrätt har förts till
13 §, där de tagits in i första stycket punkt 2.

Punå-f 1 kommer sålunda att enligt förslaget uppta — förutom chefen
för försvarsstaben som redan nu nämns där — militärbefälhavarna, cheferna
för militärområdesstaberna och chefen för Gotlands militärkommando.

Punkt 2 omfattar enligt förslaget högre befattningshavare vid armén.
Liksom hittills upptas chefen för armén och försvarsområdesbefälhavarna.
Uttrycket »annan omedelbart under chefen för armén lydande chef», som
nu finns i denna punkt, innefattar chefen för arméstaben, rikshemvärnschefen,
personalkårclieferna vid armén och personalkårchefen för militärmusiken
och därjämte cheferna för vissa utbildningsanstalter. Av dessa
tas i förslaget med endast chefen för arméstaben och rikshemvärnschefen.

De övriga tas upp i 13 § (jfr första stycket punkterna 2 och 5 i sistnämnda
paragraf).

Punkt 3 avser befattningshavare vid marinen. Den nuvarande uppräkningen
i denna punkt är till stora delar inaktuell, eftersom marindistrikten,
orlogsstationerna och örlogsvarven liksom inspektören för kustartilleriet
har utgått ur organisationen. Förutom chefen för marinen, kustartilleriförsvar
scheferna, cheferna för örlogsbaserna och chefen för kustflottan
raknas i förslaget upp chefen för marinstaben och chefen för sjövärnskåren.
De sistnämnda befattningshavarna omfattas nu av 1956 års bestraffningsrättskungörelse.

Punkt 4 avser befattningshavare vid flygvapnet. Med undantag för första
flygeskadern har flygeskadrarna utgått ur organisationen. Här tas sålunda
i förslaget upp chefen för flygvapnet, chefen för flygstaben och chefen för
första flygeskadern. Av dessa omfattas nu chefen för flygstaben av 1956
års bestraffningsrättskungörelse.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

13 §.

Första stycket.

Under punkt 1 nämns f. n. såsom bestraffningsberättigade kommendant
och platsbefälhavare samt chef för skola, kommendering, verk eller inrättning,
som inte hör till visst förband inom krigsmakten.

I förslaget har beaktats, att kommendant och platsbefälhavare numera
motsvaras av garnisonschef. Chef för kommendering har ansetts böra tas
upp under punkt 4.

Det svårtolkade uttrycket »verk eller inrättning» har inte ansetts böra
bibehållas. Med uttrycket åsyftas bl. a. krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter
och gemensamma institutioner (jfr SOU 1946:91 s. 148
149) och vidare de fristående förvaltningar som på senare år har tillkommit
inom militärområdena och Gotlands militärkommando.

Förslaget upptar sålunda, utom garnisonschef, cheferna för krigsmaktens
centrala förvaltningsmyndigheter, gemensamma institutioner och gemensamma
utbildningsanstalter, chef för tyg-, tygverkstads- eller intendenturförvaltning
inom militärområde och militärkommando samt chef för anstalt
som lyder under central förvaltningsmyndighet. I sammanhanget kan anmärkas,
alt souscheferna vid vissa centrala förvaltningsmyndigheter som
har bestraffningsrätt enligt 1956 års bestraffningsrättskungörelse har utgått
ur organisationen. Frågan om bestraffningsrätt för cheferna för sådana
utbildningsanstalter som finns vid försvarsgrenarna och som alltså
inte är gemensamma för krigsmakten behandlas i det följande under
punkl 5.

Nuvarande bestämmelser i punkt 2 har i förslaget flyttats till punkt 4.
Under punkt 2 har i stället tagits in en allmän föreskrift om bestraffningsrätt
för personalkårschef och chef för förband enligt krigsmaktens indelning i
fred. Sistnämnda förband redovisas i tabell 1 vid 1966 års kungörelse om
krigsmaktens indelning i fred och Sveriges militärterritoriella indelning.
Bestämmelserna om bestraffningsrätt för törbandschef finns f. n. i 12 §
under punkterna 2—4.

Under punkt 3 anges i förslaget att bestraffningsrätt tillkommer, utom
chef för fartygsförband eller fartyg, chef för luftförsvarssektor, chef för
marint bevakningsområde och chef för örlogsdepå. De båda sistnämnda befattningshavarna
upptas nu i 1956 års bestraffningsrättskungörelse.

Nuvarande bestämmelse under punkt 4 om bestraffningsrätt för sektionschef
m. in. vid kustartilleriförsvar har fått utgå. I förslaget har i stället,
med vissa redaktionella ändringar, förts in de bestämmelser om bestraffningsrätt
för chef för kommendering och chef för detacherad avdelning som
nu finns under punkterna 1 och 2.

Enligt punkt 5 i nuvarande lydelse tillkommer bestraffningsrätt annan

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

befattningshavare vid krigsmakten än som har nämnts under 12 § och föregående
punkter av 13 § första stycket i de fall Kungl. Maj :t bestämmer. Med
stöd härav har särbestämmelser utfärdats i 1956 års bestraffningsrättskungörelse
och i kungörelsen den 13 januari 1967 (nr 18) om svensk beredskapsstyrka
för FN-tjänst. Kungl. Maj :t bör också i framtiden ha befogenhet att
utfärda särbestämmelser beträffande bestraffningsrätten. Enligt min mening
bör bl. a. frågan huruvida bestraffningsrätt skall tillkomma chefer för
utbildningsanstalter, som finns vid de olika försvarsgrenarna och som alltså
inte är gemensamma för krigsmakten (jfr punkt 1), prövas av Kungl. Maj :t
i varje särskilt fall.

Andra stycket.

Stycket är oförändrat. Om befattningshavare som avses i 13 § första
stycket har lägre grad eller tjänsteklass än regementsofficer och alltså enligt
vad som där sägs inte kan utöva bestraffningsrätt, får försvarsgrenschef
enligt paragrafens andra stycke uppdra åt annan befattningshavare av lägst
sådan grad eller tjänsteklass att, utan hinder av att denne inte har befälsrätt
över den personal som det är fråga om, utöva bestraffningsrätt över personalen.
Skulle ett sådant uppdrag medföra avsevärd olägenhet, får försvarsgrenschefen
— om det lämpligen kan ske — anförtro bestraffningsrätten
åt befattningshavare med lägst kaptens grad eller tjänsteklass.

Tredje stycket.

De befogenheter som enligt andra stycket tillkommer försvarsgrenscheferna
bör utnyttjas restriktivt (jfr prop. 1948:216 s. 110). Jag anser
mig därför inte kunna biträda från militärt håll framförda önskemål
om att befogenheterna också skall tillkomma lägre befattningshavare än
försvarsgrenschef. Däremot finner jag det böra beaktas, att åtskilliga befattningshavare
som är bestraffningsberättigade enligt 13 § första stycket inte
lyder under försvarsgrenschef. När det gäller dem anser jag att det bör
ankomma på överbefälhavaren att meddela erforderliga förordnanden enligt
andra stycket. Bestämmelser om detta har tagits in som ett tredje stycke
i 13 §.

17 §.

Enligt denna paragraf kan Kungl. Maj :t förordna om viss utsträckning av
bestraffningsrätten under beredskapstillstånd och krig.

Från planläggningssynpunkt är det lämpligt att här avsedda förordnanden
får meddelas redan innan ett skärpt läge inträder. Med hänsyn härtill
har ordalagen i paragrafen jämkats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968
18—20 §§.

Dessa paragrafer innehåller vissa bestämmelser om auditör.

Departementsntredningen har menat, att militära rättegångslagen bör
innehålla endast de grundläggande bestämmelserna om auditörsorganisationen.
Den föreslagna decentraliseringsbestämmelsen anser utredningen
närmast höra hemma i instruktionen. Bestämmelserna om krigsplacering av
auditör m. in. bör enligt utredningens mening också inflyta i instruktionen.
Utredningen har vidare föreslagit, att nuvarande bestämmelse i 18 § om
auditörs verksamhetsområde skall utgå ur lagen. Under remissbehandlingen
har föreningen Sveriges auditörer hemställt att auditörens verksamhetsområde
anges på sätt som skett i nu gällande lag.

Jag delar uppfattningen, att auditörens verksamhetsområde bör anges i
militära rättegångslagen. Någon ändring i 18 § i lagen anser jag därför inte
böra vidtas.

Enligt min mening bör, som också departementsutredningen föreslagit,
militära rättegångslagen liksom f. n. innehålla endast de grundläggande
bestämmelserna om tillsättning av auditör. Bestämmelserna bör liksom hittills
finnas i 19 §. Där föreskrivs sålunda som ett första stycke enligt förslaget,
i överensstämmelse med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen,
att auditör med tjänstgöring i krigsmaktens fredsorganisation eller vid
svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst förordnas av Kungl. Maj :t och att annan
auditör förordnas av överbefälhavaren. Vidare föreskrivs att vice auditör,
som vid förhinder för auditören träder i hans ställe, förordnas i motsvarande
ordning. Som ett andra stycke upptas i förslaget, att endast den
som uppfyller villkoren för utövande av domarämbete och har avlagt domared
får tjänstgöra som auditör. Denna bestämmelse innebär endast en
redaktionell jämkning i vad som gäller f. n. Slutligen innehåller förslaget
som ett tredje stycke nuvarande bestämmelse, att rättegångsbalkens regler
om jäv mot domare i tillämpliga delar gäller i fråga om auditör.

I ett nytt andra stycke av 20 § tas i förslaget upp bestämmelse om att
Kungl. Maj :t utfärdar närmare bestämmelser om auditör. Bestämmelsen
innebär inte någon nyhet i sak. Den har delvis sin motsvarighet i nuvarande
19 § andra stycket.

66 §.

I paragrafen anges vilka befattningshavare vid krigsmakten som har tillrättavisningsrätt.

I paragrafens första stycke föreslås ingen ändring.

I andra stycket har den nuvarande föreskriften, att tillrättavisningsrätt
tillkommer chef för bataljon eller däremot svarande avdelning vid armén
eller marinen, chef för division eller däremot svarande avdelning vid flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968 19

vapnet samt chef för örlogsdepå ändrats till att avse chef för bataljon eller
däremot svarande avdelning.

Uttrycket manskap i tredje stycket motsvaras numera av »underbefäl och
meniga». Vidare har den ändringen vidtagits att tillrättavisningsrätt helt
allmänt har tillagts chef för utbildningsanstalt vid krigsmakten. Den nuvarande
begränsningen till »chef för skola som tillhör visst förband inom
krigsmakten» har sålunda inte ansetts böra bibehållas. Ur uppräkningen
av vilka som har rätt att ålägga tillrättavisning har kasernbefälhavare vid
flottan och chef för ekipagesektion på flottans varv fått utgå. Slutligen har
föreslagits ett tillägg till detta stycke, som öppnar möjlighet för Kungl.
Maj :t att ge annan befattningshavare vid krigsmakten än sådan som nämns
i ifrågavarande paragraf befogenhet att ålägga tillrättavisning (jfr 13 §
första stycket 5.).

Hemställan

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över förslaget till lag om ändring
i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472) inhämtas för det i 87 §
regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t
Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1968

Bilaga 1

Departementsutredningens förslag till lag om ändrad lydelse av 18 och 19 §§
militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

Härigenom förordnas, att 18 och 19 §§ militära rättegångslagen skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen Igdelse)

18 §.

För att biträda bestraffningsberättigade
befattningshavare vid handläggningen
av disciplinmål och i övrigt
i de hänseenden, varom i denna
lag eller eljest är föreskrivet, skola
finnas auditörer.

Auditörer förordnas, envar hos
en eller flera bestraffningsberättigade
befattningshavare, i den omfattning
Konungen bestämmer. År ej
auditör förordnad hos viss befattningshavare,
skall den auditör vara
behörig, som förordnats att biträda
närmast högre bestraffningsberättigade
befattningshavare.

Auditör förordnas av Konungen.

Auditör må endast den vara som
uppfyller villkoren för utövande av

För att biträda bestraffningsberättigade
befattningshavare skola
finnas auditörer och ersättare för
dessa.

Instruktion för auditör utfärdas
av Konungen.

§•

Endast den som uppfyller villkoren
för utövande av domarämbete

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

(Nuvarande lydelse)
domarämbete. Innan auditör inträder
i tjänstgöring skall han hava avlagt
domared.

Vad i rättegångsbalken år stadgat
om jäv mot domare skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om auditör.

(Föreslagen lydelse)
och har avlagt domared får tjänstgöra
såsom auditör.

Rättegångsbalkens regler om jäv
mot domare gälla i tillämpliga delar
i fråga om auditör.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 25 mars 1968.

Närvarande:
f.d. justitierådet Lind,
justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,
justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 22 mars 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
16 februari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr
472).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn C. I. Skarstedt.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 april
1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lange, Kung, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över
förslag till lag om ändring i militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr

412).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran
och anför. Vissa mindre, redaktionella jämkningar bör vidtas i lagförslaget.
Bl. a. bör det föreslagna andra stycket av 20 § flyttas till 19 § och där bilda
ett fjärde stycke.

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår
riksdagen att antaga lagförslaget med angivna ändringar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

ESSELTE AB. STHLM 68
814194