Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning

Proposition 2025/26:167

Regeringens proposition 2025/26:167

Kärnämneskontroll och bedömningar av Prop.
överensstämmelse med säkerhets- och 2025/26:167
strålskyddskrav i verksamhet med strålning  

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 mars 2026

Ulf Kristersson

Johan Britz

(Klimat- och näringslivsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (2018:396) som innebär att den befintliga skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning regleras i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förfarandet för bedömning av överensstämmelse och vilka krav en person eller ett organ ska uppfylla för att få utföra bedömningar av överensstämmelse.

Det föreslås också kompletterande bestämmelser till en ny kärnämneskontrollförordning som tagits fram inom Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det ska vara möjligt att inrätta en s.k. nationell LOF – en anläggning enligt kärnämneskontrollförordningen som vissa innehavare av små mängder kärnämne kan ingå i – för att underlätta för sådana innehavare av små mängder kärnämne. Vidare ska den myndighet som regeringen bestämmer utöva tillsyn över att kraven i kärnämneskontrollförordningen följs. Slutligen föreslås att straffbestämmelsen i lagen om kärnteknisk verksamhet som handlar om överträdelser av den tidigare kärnämneskontrollförordningen upphävs, utan att någon ny straffbestämmelse införs för överträdelser av kärnämneskontrollförordningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

1

Prop. 2025/26:167 Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 4
2 Lagtext .............................................................................................. 5
  2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om  
    kärnteknisk verksamhet...................................................... 5
  2.2 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen  
    (2018:396) ........................................................................ 12
3 Ärendet och dess beredning ............................................................ 14
4 En tydligare reglering av bedömningar av överensstämmelse ........ 14
  4.1 Ett lagkrav på bedömningar av överensstämmelse  
    införs ................................................................................ 14
  4.2 Återkallelse av tillstånd om bedömningar av  
    överensstämmelse inte utförs ........................................... 17
  4.3 Krav på organ som utför bedömningar av  
    överensstämmelse............................................................. 18
5 Kompletterande bestämmelser till  
  kärnämneskontrollförordningen ...................................................... 20
  5.1 Kärnämneskontroll ........................................................... 20
  5.2 En ny kärnämneskontrollförordning................................. 20
  5.3 En upplysningsbestämmelse och förklaringar av  
    vissa nya uttryck............................................................... 22
  5.4 Det ska vara möjligt att inrätta en nationell LOF ............. 24
  5.5 Rapporteringskrav för kärnämneskontrollskyldig  
    verksamhet som ingår i en nationell LOF ........................ 26
  5.6 Tillsyn över att kärnämneskontrollförordningen följs ...... 27
  5.7 Straffbestämmelsen för brott mot den tidigare  
    kärnämneskontrollförordningen upphävs ......................... 28
6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................... 29
7 Konsekvenser.................................................................................. 30
  7.1 Förslaget om en tydligare reglering av bedömningar  
    av överensstämmelse ........................................................ 30
    7.1.1 Konsekvenser för myndigheter........................ 30
    7.1.2 Konsekvenser för regioner och kommuner...... 31
    7.1.3 Konsekvenser för företag ................................ 31
  7.2 Förslaget till kompletterande bestämmelser till  
    kärnämneskontrollförordningen ....................................... 31
    7.2.1 Vilka som berörs ............................................. 32
    7.2.2 SSM................................................................. 32
    7.2.3 Verksamheterna............................................... 33
8 Författningskommentar................................................................... 33
  8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om  
    kärnteknisk verksamhet.................................................... 33
  8.2 Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen  
    (2018:396) ........................................................................ 40

2

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian En ny och Prop. 2025/26:167
  tydligare reglering av bedömning av  
  överensstämmelse med krav för verksamheter med  
  joniserande strålning........................................................ 44
Bilaga 2 Promemorians lagförslag................................................. 45
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ................................ 49
Bilaga 4 Kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av  
  den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms  
  kärnämneskontroll ........................................................... 50
Bilaga 5 Sammanfattning av promemorian Kompletterande  
  bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen .......... 73
Bilaga 6 Promemorians lagförslag................................................. 74
Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna ................................ 79
Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag............................................ 80
Bilaga 9 Lagrådets yttrande ........................................................... 89
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026 .......... 90

3

Prop. 2025/26:167 1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).

4

Denna lag innehåller bestämmelser om kärnteknisk verksamhet och kärnämneskontroll och om anmälningsskyldighet för viss annan verksamhet som har anknytning till kärnteknisk verksamhet.
2 Lagtext Prop. 2025/26:167
 

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1

dels att 27 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 9 § ska betecknas 10 e §,

dels att 1 och 2 §§, den nya 10 e § och 15, 16, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 10 d, 15 b och 15 c §§, och närmast före 15 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:168 Föreslagen lydelse

1 §2

Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m.

Med sådan verksamhet avses

1.uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning,

2.förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall,

3.införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall,

4.utförsel ur riket av kärnavfall,

och

5.utvinning av kärnämnen och bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen.

1Lagen omtryckt 1992:1536. Senaste lydelse av 27 b § 2009:328.

2 Senaste lydelse 2026:000. 5

Prop. 2025/26:167

6

  2 §3
I denna lag avses med  
  1. kärnteknisk verksamhet:
  a) uppförande, innehav eller drift
  av en kärnteknisk anläggning,
  b) förvärv, innehav, överlåtelse,
  hantering, bearbetning, transport
  av eller annan befattning med
  kärnämnen eller kärnavfall,
  c) införsel till riket av kärnämnen
  eller kärnavfall,
  d) utförsel ur riket av kärnavfall,
  och
  e) utvinning av kärnämnen och
  bearbetning för koncentration av
  utvunna kärnämnen,
1. kärnteknisk anläggning: 2. kärnteknisk anläggning:

a)anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),

b)annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c) anläggning för isotopanrik- c) anläggning för isotopanrik-
ning, framställning, hantering, be- ning, framställning, hantering, be-
arbetning, förvaring som avses bli arbetning, förvaring som avses bli
bestående (slutförvaring) eller bestående (slutförvaring) eller
annan förvaring (lagring) av kärn- annan förvaring (lagring) av kärn-
ämne, med undantag för en an- ämnen, med undantag för en an-
läggning där det bedrivs sådan läggning där det bedrivs sådan
verksamhet som avses i 1 § andra verksamhet som avses i 1 e, och
stycket 5, och  

d)anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,

2. kärnämne: 3. kärnämne:
a) uran, plutonium eller annat a) uran, plutonium eller annat
ämne som används eller kan an- ämne som används eller kan an-
vändas för utvinning av kärnenergi vändas för utvinning av kärnenergi
(kärnbränsle) eller förening i vilken (kärnbränsle) eller förening i vilken
sådant ämne ingår, ett sådant ämne ingår,
b) torium eller annat ämne som är b) torium eller annat ämne som är
ägnat att omvandlas till kärnbränsle ägnat att omvandlas till kärnbränsle
eller förening i vilken sådant ämne eller förening i vilken ett sådant
ingår, och ämne ingår, och
c) använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,
3. kärnavfall: 4. kärnavfall:

a)använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b)radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,

3Senaste lydelse 2026:000.

10 d § Den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet ska se till att det utförs bedömningar av om anläggningar och anordningar i

c) material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och Prop. 2025/26:167 blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan an-

läggning, och

d) radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas,

4. kärnteknisk utrustning: 5. kärnteknisk utrustning:
a) utrustning eller material som a) utrustning eller material som
särskilt har konstruerats eller ställts särskilt har konstruerats eller ställts
i ordning för bearbetning, använd- i ordning för bearbetning, använd-
ning eller framställning av kärn- ning eller framställning av kärn-
ämne, och ämnen, och

b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar,

5. radiologisk nödsituation: en 6. radiologisk nödsituation: en
plötsligt inträffad händelse som plötsligt inträffad händelse som

a)inbegriper en strålkälla,

b)har medfört eller kan befaras medföra skada, och

c) kräver omedelbara åtgärder, c) kräver omedelbara åtgärder,
och      
6. geologiskt slutförvar: en an- 7. geologiskt slutförvar: en an-
läggning för slutförvaring som är läggning för slutförvaring som är
placerad i berggrunden och som ska placerad i berggrunden och som ska
ge isolering från biosfären av ge isolering från biosfären av
kärnavfall, kärnämne som inte ska kärnavfall, kärnämnen som inte ska
användas på nytt eller annat användas på nytt eller annat
radioaktivt avfall. radioaktivt avfall,  
  8. Euratoms kärnämneskontroll-
  förordning: kommissionens förord-
  ning (Euratom) 2025/974 av den
  26 maj 2025 om genomförandet av
  Euratoms kärnämneskontroll,
  9. kärnämneskontrollskyldig:
  den som omfattas av Euratoms
  kärnämneskontrollförordning
  enligt artikel 1 i den förordningen,
  och    
  10. nationell LOF: en anlägg-
  ning enligt Euratoms kärnämnes-
  kontrollförordning som vissa inne-
  havare av små mängder kärnämne
  kan ingå i och som uppfyller de
  förutsättningar som framgår av
  artiklarna 2.29 och 37 i Euratoms
  kärnämneskontrollförordning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  

7

Prop. 2025/26:167

9 §

Ifråga om anordningar för kärnteknisk verksamhet som är av betydelse från säkerhetssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om provning, kontroll eller besiktning.

verksamheten överensstämmer med de säkerhetskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

10 e §4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.sådana bedömningar av överensstämmelse som avses i 10 d §, och

2.vilka krav ett organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla när det krävs ett sådant organ enligt föreskrifter som avses i 1.

    15 §5        
Ett tillstånd att bedriva kärn- Ett tillstånd att bedriva kärn-
teknisk verksamhet kan återkallas teknisk verksamhet får återkallas
av den som har meddelat tillståndet av den som har meddelat till-
om     ståndet, om    
1. villkor eller föreskrifter som 1. villkor som har beslutats med
uppställts med stöd av 8 eller 9 § i stöd av 8 § inte uppfylls och
något väsentligt avseende inte avvikelsen är av väsentlig betydelse
iakttas,     från säkerhetssynpunkt,  
2. vad som föreskrivs i 11 eller 2. skyldigheter som anges i 11
12 § inte iakttas och det föreligger och 12 §§ inte uppfylls och det finns
synnerliga skäl från säkerhetssyn- synnerliga skäl från säkerhetssyn-
punkt,     punkt,      
3. det i annat fall föreligger 3. det i annat fall finns synnerliga
synnerliga skäl från säkerhets- skäl från säkerhetssynpunkt, eller
synpunkt, eller            
4. de skyldigheter som avses i 4. de skyldigheter som avses i
13 § i väsentlig mån åsidosätts. 10 d eller 13 § inte uppfylls och
      avvikelsen är av väsentlig betydelse
      från säkerhetssynpunkt.  
8 4 Senaste lydelse av tidigare 9 § 1990:238.
5 Senaste lydelse 2006:648.

Nationell LOF

15 b §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF utöver de som följer av Euratoms kärnämneskontrollförordning.

      15 c §        
      Den som är kärnämneskontroll-
      skyldig och som ingår i en nationell
      LOF ska till den myndighet som
      regeringen bestämmer lämna de
      uppgifter, handlingar och rappor-
      ter som enligt Euratoms kärn-
      ämneskontrollförordning annars
      skulle ha lämnats till kommis-
      sionen.        
      Regeringen eller den myndighet
      som regeringen bestämmer får
      meddela föreskrifter om undantag
      från kravet i första stycket att
      lämna uppgifter, handlingar och
      rapporter enligt Euratoms kärn-
      ämneskontrollförordning.  
    16 §6          
Tillsynen över efterlevnaden av Den myndighet som regeringen
denna lag och av villkor eller bestämmer har tillsyn över att
föreskrifter som meddelats med Euratoms kärnämneskontrollför-
stöd av lagen samt övervakning och ordning, denna lag och villkor eller
kontroll av slutförvar utövas av den föreskrifter som har meddelats med
myndighet som regeringen be- stöd av lagen följs samt övervakar
stämmer.     och kontrollerar slutförvar.  

6Senaste lydelse 1992:1536.

Prop. 2025/26:167

9

Prop. 2025/26:167

10

            17 §7          
Den som bedriver eller har tillstånd Den som bedriver eller har tillstånd
att bedriva en kärnteknisk verk- att bedriva en kärnteknisk verk-
samhet, den som är anmälnings- samhet, den som är anmälnings-
skyldig enligt 7 a–7 c §§ och den skyldig enligt 7 a–7 c §§, den som
som tar befattning med utrustning tar befattning med utrustning som
som omfattas av anmälningsskyl- omfattas av anmälningsskyldighet
dighet enligt 7 c §, skall på begäran enligt 7 c § och den som är kärn-
av tillsynsmyndigheten       ämneskontrollskyldig ska på be-
              gäran av tillsynsmyndigheten  
1. lämna myndigheten de upp- 1. lämna de upplysningar och
lysningar och tillhandahålla de tillhandahålla de handlingar som
handlingar som behövs för till- myndigheten behöver för tillsynen,
synen, och             och          
2. ge myndigheten tillträde till 2. ge myndigheten tillträde till en
anläggning eller plats, där han be- anläggning eller plats där verk-
driver verksamhet, för undersök- samhet bedrivs för undersökningar
ningar och provtagningar, i den och provtagningar, i den omfatt-
omfattning som behövs för till- ning som behövs för tillsynen.  
synen.                        
En skyldighet enligt första stycket Regeringen eller den myndighet
gäller i den utsträckning som före- som regeringen bestämmer får
skrivs av regeringen eller den meddela föreskrifter om att en
myndighet som regeringen be- skyldighet enligt första stycket även
stämmer även gentemot den som ska gälla gentemot den som utsetts
utsetts som övervakare av att de som övervakare av att de för-
förpliktelser uppfylls som följer av pliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärn- att förhindra spridning av kärn-
vapen.             vapen.        
Polismyndigheten skall lämna Polismyndigheten ska på be-
det biträde som behövs för till- gäran av tillsynsmyndigheten
synen.             lämna det biträde som behövs för
              tillsynen.        
            18 §8          
Tillsynsmyndigheten får besluta Tillsynsmyndigheten får besluta de
om de åtgärder som behövs samt förelägganden   mot tillstånds-
meddela tillståndshavaren de havaren eller den som är kärn-
förelägganden och förbud   som ämneskontrollskyldig som behövs
behövs i enskilda fall för att denna för att Euratoms kärnämnes-
lag eller föreskrifter eller villkor kontrollförordning, denna lag eller
som har meddelats med stöd av föreskrifter eller villkor som har
lagen skall följas.         meddelats med stöd av lagen ska
              följas.          

7Senaste lydelse 2000:141.

8Senaste lydelse 1995:875.

Om någon inte vidtar en åtgärd som ska vidtas enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning, denna lag, föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller ett föreläggande av tillsynsmyndigheten, får myndigheten vidta åtgärden på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

Prop. 2025/26:167

11

Prop. 2025/26:167 2.2 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen
  (2018:396)

Härigenom föreskrivs i fråga om strålskyddslagen (2018:396) dels att 8 kap. 14 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 10 a § och 7 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

10 a §

Den som bedriver en verksamhet med joniserande strålning eller verksamhet i en omgivning med joniserande strålning, eller som sysselsätter någon för att utföra arbete i en sådan verksamhet, ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

7 kap.

1 a §

Den som bedriver en verksamhet eller sysselsätter någon med att utföra arbete där det används en teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

12

8kap. 14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som har betydelse från strålskyddssynpunkt om

1. mät- och skyddsutrustningar, 1. mät- och skyddsutrustningar,
och        
2. provning, kontroll och be- 2. sådana bedömningar av över-
siktning.     ensstämmelse som avses i 3 kap.
      10 a § och 7 kap. 1 a §, och
      3. vilka krav en fysisk person
      eller ett organ för bedömning av
      överensstämmelse ska uppfylla när
      det krävs en sådan person eller ett
      sådant organ enligt föreskrifter
      som avses i 2.  
         

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

Prop. 2025/26:167

13

Prop. 2025/26:167 3 Ärendet och dess beredning

Den 9 augusti 2023 slutredovisade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ett regeringsuppdrag om utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft (KN2023/02492). Med anledning av SSM:s redovisning togs promemorian En ny och tydligare reglering av bedömning av överenstämmelse med krav för verksamheter med joniserande strålning (KN2025/00916) fram inom Regeringskansliet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/00916).

Kommissionen antog den 26 maj 2025 förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll (kärnämneskontrollförordningen). Förordningen utan dess bilagor finns i bilaga 4. Med anledning av förordningen togs promemorian Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen (KN2025/01499) fram inom Regeringskansliet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 5. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/01499).

I propositionen behandlas lagförslagen i promemoriorna.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 8. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4En tydligare reglering av bedömningar av överensstämmelse

4.1Ett lagkrav på bedömningar av överensstämmelse införs

Regeringens förslag

Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska se till att det utförs bedömningar av om anläggningar och anordningar i verksamheten överensstämmer med gällande säkerhetskrav. Även den som bedriver en verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning eller i en omgivning med joniserande strålning ska se till att det utförs bedömningar av om tekniska anordningar och utrustning för mätning eller strålskydd överensstämmer med gällande strålskyddskrav. Regeringen

14

eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela före- Prop. 2025/26:167
skrifter om bedömningar av överensstämmelse.  
   

Förslaget i promemorian En ny och tydligare reglering av bedömning av överenstämmelse med krav för verksamheter med joniserande strålning

Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorians förslag anges att bedömningar av överensstämmelse ska genomföras i den utsträckning som behövs. Promemorians förslag omfattar inte en verksamhet med icke-joniserande strålning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. Flera remissinstanser, däribland Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), framför att det behövs en tydligare reglering av bedömning av överensstämmelse för att upprätthålla strålskyddet och säkerheten i kärntekniska anläggningar men anser att det bör klargöras om avsikten med förslaget är att befästa nuvarande ordning eller att ändra eller utvidga kraven. Samtidigt anser SKB att det inte krävs någon ny skyldighet i lag och att regleringen bör begränsas till att förtydliga befintliga bemyndiganden.

SSM påpekar att det kan övervägas om det bör införas en bestämmelse som hänvisar till definitionen av uttrycket bedömning av överenstämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, förutsatt att det är den definitionen som avses.

Uniper Sverige AB, vars yttrande inkluderar synpunkter från dotterbolagen Sydkraft Nuclear Power AB, Barsebäck Kraft AB och OKG Aktiebolag, ser en risk för en utökad omfattning av kraven på kontroller och redovisning, om inte innebörden av bemyndigandet förtydligas, och menar att konsekvenserna av förslaget inte kan överblickas.

Skälen för regeringens förslag

Bedömningar av överensstämmelse

För att en verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska kunna bedrivas säkert och med tillräckligt skydd mot skadlig verkan av strålning är det viktigt att det görs en bedömning av om anläggningar, anordningar och mät- och skyddsutrustningar i sådan verksamhet uppfyller säkerhets- och strålskyddskrav i lag, förordning och myndighetsföreskrifter. På detta sätt kan fel upptäckas i tid och strålningsskador förhindras. I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och strålskyddslagen (2018:396) finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om provning, kontroll och besiktning. Krav på att provning, kontroll och besiktning ska utföras finns i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddsförordningen (2018:506), liksom i SSM:s

föreskrifter.

15

Prop. 2025/26:167 Processen för att bedöma verksamhetens överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav görs i flera led, från tillverkningsprocessen av strukturer, system och komponenter, under uppförande, drift och avveckling av en anläggning och till dess att verksamheten har upphört. Sådana bedömningar kan göras av tillverkare, leverantörer, entreprenörer, tillståndshavare eller av ett företag som har ett formellt erkännande att utföra vissa specificerade uppgifter (s.k. ackrediterat organ).

16

I processen för att visa att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls förekommer andra åtgärder än provning, kontroll och besiktning. Det kan exempelvis gälla kalibrering, driftklarhetsverifiering eller certifiering av ledningssystem eller personer. Processen benämns i dag med uttrycket ”provning, kontroll och besiktning”. Ett mer lämpligt uttryck för att beskriva processen är i stället ”bedömningar av överensstämmelse”. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och om upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 definieras bedömning av överensstämmelse som en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en produkt, en process, en tjänst, ett system, en person eller ett organ har uppfyllts. Detta kan enligt förordningen bland annat ske genom kalibrering, provning, kontroll och certifiering.

Krav på bedömningar av överensstämmelse bör finnas i lag

I kärntekniklagen finns grundläggande krav på säkerhet i kärnteknisk verksamhet, bland annat hur kärntekniska anläggningar ska konstrueras och uppföras. I lagen regleras också tillståndshavarens ansvar för att upprätthålla säkerheten i den kärntekniska verksamheten. Däremot saknas reglering om vem som är ansvarig för att säkerställa att åtgärder för provning, kontroll och besiktning utförs. Dessa åtgärder är så centrala för säkerhetsarbetet i kärnteknisk verksamhet att skyldigheten att utföra dem bör regleras i lag. Om alla centrala bestämmelser om säkerhet samlas i kärntekniklagen, blir regleringen dessutom mer enhetlig.

En lagreglering om att utföra bedömningar av överenstämmelse tydliggör att det är en åtgärd som ska samverka med annat säkerhetsarbete för att förebygga radiologiska nödsituationer eller andra händelser av betydelse för säkerheten i kärnteknisk verksamhet. Genom att ersätta ”provning, kontroll och besiktning” med ”bedömningar av överensstämmelse” förtydligas att processen för att uppfylla säkerhetskraven kan innehålla flera moment eller typer av åtgärder.

Regeringen anser därför, till skillnad från SKB, att skyldigheten för tillståndshavaren att utföra bedömningar av överensstämmelse bör anges i lag. Skyldigheten bör även omfattas av kostnadsansvaret och skyldigheten att ha en organisation utformad och bemannad för att kunna fullgöra åtgärderna (13 § kärntekniklagen).

Såväl strålskyddslagen som strålskyddsförordningen saknar reglering som anger vem som ansvarar för att genomföra provning, kontroll och besiktning. I likhet med vad som föreslås för kärnteknisk verksamhet bör skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse förtydligas i strålskyddslagen. Det bör därför införas en skyldighet för den som bedriver en verksamhet med joniserande strålning eller verksamhet i en omgivning med joniserande strålning att se till att det utförs bedömningar

av överensstämmelse i fråga om tekniska anordningar och utrustning för Prop. 2025/26:167 mätning eller strålskydd som används i verksamheten. Skyldigheten bör

gälla även den som sysselsätter någon för att utföra arbete i en sådan verksamhet. Med en teknisk anordning avses en anordning som kan alstra joniserande strålning eller som innehåller ett radioaktivt ämne.

Nuvarande bemyndigande att ta fram föreskrifter om provning, kontroll och besiktning i strålskyddslagen, liksom SSM:s föreskrifter, omfattar även verksamhet där det används en teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning. Det bör därför, som SKB påpekar, ställas motsvarande krav på verksamheter med icke-joniserande strålning.

Bedömning av överensstämmelse är ett vedertaget uttryck och det finns inget behov av att hänvisa till definitionen i förordning (EG) nr 765/2008. I lagbestämmelserna bör det dock framgå vad som avses, nämligen att det är fråga om bedömningar av om anläggningar, anordningar eller utrustning uppfyller gällande säkerhets- eller strålskyddskrav.

Även om den grundläggande skyldigheten anges i lag, bör den i likhet med vad som gäller i dag få sitt innehåll i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. I promemorian föreslås att bedömningar av överensstämmelse ska göras ”i den utsträckning som behövs”. Uttrycket ger liten ledning när det gäller vad som krävs. Skyldigheten bör därför få sitt närmare innehåll i föreskrifter som beslutas på lägre normnivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör alltså få meddela föreskrifter om bedömningar av överensstämmelse.

Flera remissinstanser, däribland Uniper Sverige AB, anser att innebörden av bemyndigandet behöver förtydligas för att det ska vara möjligt att överblicka konsekvenserna av den föreslagna regleringen. Bemyndigandet är avsett att på ett tydligare sätt motsvara de föreskrifter som redan finns. Förslag till eventuella ändrade föreskrifter får bedömas i beredningen av dem.

4.2Återkallelse av tillstånd om bedömningar av överensstämmelse inte utförs

Regeringens förslag

Ett tillstånd för kärnteknisk verksamhet ska kunna återkallas om tillståndshavaren inte följer kraven på att utföra bedömningar av överensstämmelse och avvikelsen är av väsentlig betydelse.

Förslaget i promemorian En ny och tydligare reglering av bedömning av överenstämmelse med krav för verksamheter med joniserande strålning

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. SSM ifrågasätter om det kan anses vara en avvikelse av väsentlig

17

Prop. 2025/26:167 betydelse för säkerheten att inte genomföra en bedömning av överensstämmelse.

Skälen för regeringens förslag

Ett tillstånd för kärnteknisk verksamhet kan återkallas om en tillståndshavare i något väsentligt avseende inte följer föreskrifter om provning, kontroll och besiktning som har meddelats med stöd av kärntekniklagen. En återkallelse av ett tillstånd bör aktualiseras enbart vid mera allvarliga brister från tillståndsinnehavarens sida (prop. 1983/84:60 s. 95). Av stor betydelse är också om bristen är väsentlig med hänsyn till säkerhet eller strålskydd.

Detsamma bör gälla när det införs krav på bedömningar av överensstämmelse i kärnteknisk verksamhet. Som SSM påpekar bör det som regel krävas mer för återkallelse än att en tillståndshavare inte har utfört de bedömningar av överensstämmelse som krävs. Om en tillståndshavare inte uppfyller kraven på bedömningar av överensstämmelse kan det dock få allvarliga konsekvenser för säkerheten som kan leda till en radiologisk nödsituation. Brister som hade kunnat upptäckas om kraven på bedömningar av överensstämmelse hade följts skulle kunna innebära att överträdelserna sammantaget ses som en avvikelse av mer allvarlig art.

  4.3 Krav på organ som utför bedömningar av
    överensstämmelse
   
  Regeringens förslag
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
  meddela föreskrifter om vilka krav en person eller ett organ ska uppfylla
  för att få utföra bedömningar av överensstämmelse inom kärnteknik-
  och strålskyddsområdet.
   
  Förslaget i promemorian En ny och tydligare reglering av
  bedömning av överenstämmelse med krav för verksamheter med
  joniserande strålning
  Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. I
  promemorian föreslås att det ska införas ett särskilt bemyndigande för
  regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
  föreskrifter om vilka krav en persondosimetritjänst ska uppfylla för att få
  genomföra bedömningar av överensstämmelse. Det föreslås också att det
  ska förklaras vad som avses med persondosimetritjänst.
  Remissinstanserna
  Majoriteten av remissinstanserna, däribland SSM, Styrelsen för ackredi-
  tering och teknisk kontroll och SQC Swedish Qualification Center AB, är
  positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. SSM framhåller att
  bemyndigandet är så brett att det finns risk för gränsdragningsfrågor mot
18 sådant som regleras inom ackrediteringsregelverket. SKB menar att det
   

saknas förklaring till varför det är nödvändigt med sektorsspecifika krav Prop. 2025/26:167 på ackrediterade organ inom strålskyddsområdet.

Skälen för regeringens förslag

Sektorsspecifika krav för ackreditering

Det är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) eller ett annat nationellt ackrediteringsorgan inom EU som beslutar om vilka företag som ska bli ackrediterade organ. Ackreditering definieras i förordningen (EG) nr 765/2008 som en förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika program, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelse.

Swedac har under lång tid meddelat allmänna föreskrifter om ackreditering av olika typer av organ som utför bedömningar av överensstämmelse. Ansvaret för att ta fram sektorsspecifika krav ligger dock på berörda myndigheter. SSM är en sådan myndighet inom området för kärnteknik och strålskydd. Myndighetens bemyndigande att meddela föreskrifter om provning, kontroll och besiktning omfattar inte att ställa sektorsspecifika krav som ett företag ska uppfylla för att ackrediteras för uppgifter i en kärnteknisk verksamhet eller en annan verksamhet med joniserande strålning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om vilka sektorsspecifika krav ett organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla för att få utföra bedömningar av överensstämmelse inom kärnteknik- och strålskyddsområdet. Föreskrifterna bör också kunna avse krav på ett redan ackrediterat organ, exempelvis på rapportering och lämnandet av information. Det behöver kunna ställas sektorsspecifika krav som beaktar såväl kärntekniska aspekter som strålskyddsaspekter, eftersom det inte alltid går att särskilja dessa aspekter vid en bedömning av överensstämmelse. Regeringen bedömer, till skillnad från SSM, att bemyndigandet, som syftar till att säkerställa att organen har rätt kompetens för att bedöma överenstämmelse med krav på strukturer, system och komponenter som har betydelse för säkerheten eller strålskyddet, är tillräckligt avgränsat.

Särskilda krav på persondosimetritjänster

Av rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (strålskyddsdirektivet) framgår att arbetstagare som riskerar att utsättas för en dos effektiv strålning som överskrider vissa gränsvärden systematiskt ska övervakas genom mätningar av en fysisk eller juridisk person som har kompetens att utföra s.k. dosimetritjänster. Det ska finnas ett förfarande i varje medlemsstat för godkännande av dosimetritjänster. SSM är behörig myndighet för ett sådant förfarande. I Sverige används uttrycket persondosimetritjänst för det som i direktivet kallas dosimetritjänst.

Direktivets krav på dosimetritjänster är huvudsakligen genomförda

genom SSM:s föreskrifter. Genom strålskyddslagen och strålskydds-

19

Prop. 2025/26:167 förordningen ges myndigheten rätt att meddela föreskrifter som har betydelse från strålskyddssynpunkt om mät- och skyddsutrustningar, provning, kontroll och besiktning. Det innebär att myndigheten kan föreskriva krav på att vissa uppgifter ska utföras av en persondosimetritjänst. Däremot innebär bemyndigandet ingen rätt för myndigheten att ställa krav på vad en persondosimetritjänst ska uppfylla för att bli godkänd.

I promemorian föreslås att det ska införas ett särskilt bemyndigande i strålskyddslagen som handlar om vilka krav en persondosimetritjänst ska uppfylla för att få genomföra bedömningar av överensstämmelse. Det föreslås också att det ska införas en förklaring av vad som ska avses med en persondosimetritjänst. En persondosimetritjänst är dock, på samma sätt som ett ackrediterat organ, ett organ för bedömning av överensstämmelse. Det finns inget behov av att särskilt reglera persondosimetritjänster i lag utan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av de föreslagna bemyndigandena förklara vad som avses med en persondosimetritjänst, att en persondosimetritjänst ska vara godkänd av behörig myndighet samt vilka krav en sådan tjänst ska uppfylla för att bli godkänd och för att få utföra bedömningar av överensstämmelse.

Enligt strålskyddsdirektivet kan dosimetritjänster utföras av en fysisk eller juridisk person. Detta bör framgå av bemyndigandet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om vilka krav en person eller ett organ ska uppfylla för att få genomföra bedömningar av överensstämmelse.

5Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

5.1Kärnämneskontroll

Kärnämneskontroll syftar till att förhindra att kärnämnen används för andra ändamål än vad som har redovisats. Ytterst bidrar detta till att minska spridningen av kärnvapen och att förhindra att kärntekniska anläggningar och kärnämnen missbrukas.

Sverige har åtaganden när det gäller kärnämneskontroll bland annat enligt kapitel 7 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Enligt Euratomfördraget ska kommissionen se till att malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inom medlemsstaternas territorier inte används för andra ändamål än som uppgetts. Därför har vissa aktörer i medlemsstaterna en skyldighet att vida åtgärder och tillhandahålla kommissionen information. Omfattningen av skyldigheterna anges i en förordning.

5.2En ny kärnämneskontrollförordning

Kommissionen antog den 26 maj 2025 en ny kärnämneskontrollförord-

ning: kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025

20

om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll (kärnämneskontroll- Prop. 2025/26:167 förordningen). Kärnämneskontrollförordningen ersätter kommissionens

förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll (den tidigare kärnämneskontrollförordningen). Kärnämneskontrollförordningen publicerades den 16 juni 2025 i Europeiska unionens officiella tidning och har därmed trätt i kraft. Vissa av bilagorna börjar dock tillämpas vid senare datum (artikel 44). Den tidigare kärnämneskontrollförordningen har därmed upphört att gälla, men vissa av bilagorna till förordningen kommer att fortsätta tillämpas under en övergångsperiod (artikel 43 i kärnämneskontrollförordningen).

Den nya kärnämneskontrollförordningens tillämpningsområde

Kärnämneskontrollförordningen är tillämplig på varje person eller företag som uppför eller driver en anläggning för att framställa, separera, upparbeta, lagra, slutförvara eller på något annat sätt använda ett kärnämne, under förutsättning att något av de uppräknade undantagen inte är tillämpliga (artikel 1).

Uttrycket anläggning definieras i artikel 2.27. Exempel på anläggningar som tillkommit i kärnämneskontrollförordningen är inkapslingsanläggningar, geologiska slutförvar, anläggningar för slutförvaring av visst avfall, ”lokaler på annan plats (LOF)”, ”nationella lokaler på annan plats” och platser där malmer utvinns, lagras eller bearbetas i syfte att erhålla råmaterial.

Till skillnad från den tidigare kärnämneskontrollförordningen används uttrycket kärnämne i stället för råmaterial eller speciella klyvbara material. Uttrycket kärnämne förklaras i artikel 2.4 som malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material i enlighet med definitionen i artikel 197 i Euratomfördraget. Det noteras att det i den svenska översättningen av kärnämneskontrollförordningen i artikel 2.4 anges ”speciella klyvbara ämnen”, vilket rätteligen bör vara speciella klyvbara material.

Ändringen innebär att även verksamheter med malmer omfattas av kärnämneskontrollförordningen om det finns ett syfte att utvinna råmaterial (artikel 2.27 c).

Kärnämneskontroll behöver även genomföras tidigare – redan i planeringsstadiet. När planeringsstadiet börjar definieras inte men det finns vissa hållpunkter. För nya anläggningar som nämns i artikel 2.27 a ska en preliminär redovisning lämnas till kommissionen och den berörda medlemsstaten så snart de viktigaste utformningsalternativen har fastställts (artikel 3.1). All tillgänglig information om ägare, verksamhetsutövare, plats, ändamål, typ och kapacitet samt information före drift ska som utgångspunkt lämnas till kommissionen så snart informationen finns tillgänglig (artikel 4.2).

LOF och nationell LOF

Genom kärnämneskontrollförordningen introduceras två nya uttryck:  
lokaler på annan plats (LOF) och nationella lokaler på annan plats  
(nationell LOF). 21

Prop. 2025/26:167 LOF förklaras i artikel 2.28 som lokaler som inte omfattas av definitionen i punkt 27 a (där olika anläggningar som reaktorer och geologiska slutförvar och anläggningar för isotopseparation räknas upp) där råmaterial eller speciella klyvbara material förvaras eller regelbundet används i mängder som motsvarar ett effektivt kilogram eller mindre.

Nationell LOF förklaras i artiklarna 2.29 och 37. Det är fråga om en särskild LOF som omfattar innehavare av små mängder kärnämne i enlighet med kriterier som överenskommits mellan den medlemsstat där materialet förvaras och kommissionen. Det sammanlagda inventariet av råmaterial och speciellt klyvbart material får inte överstiga ett effektivt kilogram. Det är den ansvariga myndigheten i medlemsstaten som ska bedriva tillsyn och säkerställa genomförandet av vissa skyldigheter i förordningen. Bestämmelserna i kärnämneskontrollförordningen genomförs i praktiken inom ramen för en nationell LOF och det är den ansvariga myndigheten som bl.a. ska redovisa den grundläggande tekniska beskrivningen av en nationell LOF till kommissionen.

Både LOF och nationell LOF räknas som anläggningar enligt kärnämneskontrollförordningen (artikel 2.27). I praktiken är dock en nationell LOF en rent administrativ konstruktion där olika innehavare med små mängder kärnämne kan ingå. En nationell LOF ändrar alltså inte var eller hur visst kärnämne hanteras eller förvaras utan det påverkar endast till vem en innehavare ska rapportera sina skyldigheter.

Skyldigheterna för en innehavare som är en LOF eller som ingår i en nationell LOF är som utgångspunkt desamma. I en nationell LOF behöver skyldigheterna som innehavaren har enligt kärnämneskontrollförordningen redovisas till den ansvariga myndigheten, som i sin tur redovisar uppgifterna till kommissionen.

5.3En upplysningsbestämmelse och förklaringar av vissa nya uttryck

Regeringens förslag

Kompletterande bestämmelser till kommissionens förordning om kärnämneskontroll ska införas i kärntekniklagen. En upplysningsbestämmelse om lagens innehåll ska införas.

Den som ska vara kärnämneskontrollskyldig är varje person eller företag som uppför eller driver en anläggning för att framställa, separera, upparbeta, lagra, slutförvara eller på annat sätt använda kärnämne, om inte några undantag i kärnämneskontrollförordningen är tillämpliga.

Uttrycket nationell LOF ska avse en anläggning enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning som vissa innehavare av små mängder kärnämne kan ingå i och som uppfyller de förutsättningar som följer av kärnämneskontrollförordningen.

22

Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till Prop. 2025/26:167
kärnämneskontrollförordningen  
Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens. I prome-  
morian föreslås att den som omfattas av kärnämneskontrollförordningen  
ska kallas anläggningsinnehavare.  
Remissinstanserna  
Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga  
synpunkter på det. Vattenfall AB har synpunkter på den föreslagna upp-  
lysningsbestämmelsen och anser att det är mer ändamålsenligt att klargöra  
kärntekniklagens syfte än att specificera vilka bestämmelser lagen om-  
fattar, alternativt att bestämmelsen kompletteras så att den inkluderar alla  
typer av regler som finns i lagen. SSM anser att uttrycket anläggnings-  
innehavare inte bör användas för att beskriva den som omfattas av  
skyldigheterna om kärnämneskontroll, eftersom det antyder en koppling  
till kärntekniska anläggningar.  
Flera remissinstanser, däribland Forsmark Kraftgrupp AB och OKG  
Aktiebolag, anser att de föreslagna redaktionella ändringarna kan innebära  
ändringar i sak.  
Skälen för regeringens förslag  
Kompletterande bestämmelser bör införas i kärntekniklagen  
Kärnämneskontrollförordningen är bindande och direkt tillämplig i alla  
medlemsstater. Vissa kompletterande bestämmelser bör dock införas.  
Till skillnad från den tidigare kärnämneskontrollförordningen är kärn-  
ämneskontrollförordningen tillämplig redan i planeringsstadiet, dvs. innan  
verksamheten är en kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen.  
Kopplingen till kärnteknisk verksamhet är dock tydlig, dels eftersom det  
redan i dag finns vissa bestämmelser om kärnämneskontroll som gäller för  
kärntekniska verksamheter (3 §), dels eftersom planeringsstadiet som  
utgångspunkt utgör ett inledande steg mot en kärnteknisk verksamhet. I  
kärntekniklagen finns dessutom redan bestämmelser om anmälnings-  
skyldighet för viss verksamhet som har anknytning till kärnteknisk verk-  
samhet utan att vara det (7 a–7 c §§). Det är därför lämpligt att kom-  
pletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen införs i  
kärntekniklagen.  
Kärntekniklagen inleds med en upplysning om att lagen gäller ”kärn-  
teknisk verksamhet m.m.”. Till skillnad från Vattenfall AB anser  
regeringen att det finns skäl att förtydliga lagens innehåll genom att ersätta  
uttrycket ”m.m.” med en översiktlig upplysning om vilka bestämmelser  
lagen innehåller. Det bör framgå att lagen innehåller bestämmelser som  
kompletterar kärnämneskontrollförordningen. Lagen reglerar förutom  
kärnteknisk verksamhet viss angränsande verksamhet för vilken gäller  
anmälningsplikt, vilket också bör framgå.  
I promemorian föreslås vissa redaktionella ändringar. Regeringen  
instämmer inte i att det skulle bli en annan saklig innebörd av att byta ut  
”kärnämne” mot ”kärnämnen”. Att använda pluralform för kärnämne  
innebär inte att något annat avses än tidigare. Pluralformen inkluderar även  
  23

Prop. 2025/26:167 de situationer där bara ett kärnämne är aktuellt. De redaktionella ändringar som föreslås i promemorian bör därför införas.

Förklaringar av nya uttryck

Iavsnitt 5.4–5.6 föreslås kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen om en nationell LOF och att kärnämneskontrollskyldig verksamhet ska omfattas av tillsyn. För att underlätta förståelsen av de nya bestämmelserna bör vissa uttryck förklaras i kärntekniklagen.

Regeringen instämmer i SSM:s bedömning att promemorians föreslagna uttryck ”anläggningsinnehavare” ger en oavsiktlig koppling till uttrycket ”kärnteknisk anläggning”. I stället bör uttrycket ”kärnämneskontrollskyldig” införas. Uttrycket bör omfatta den som omfattas av artikel 1 i kärnämneskontrollförordningen, dvs. varje person eller företag som uppför eller driver en anläggning för att framställa, separera, upparbeta, lagra, slutförvara eller på något annat sätt använda ett kärnämne så länge inga angivna undantag är tillämpliga.

En nationell LOF är en anläggning enligt kärnämneskontrollförordningen som upprättas efter begäran till kommissionen av den ansvariga myndigheten i en medlemsstat som innehavare av små mängder kärnämne kan ingå i, i enlighet med kriterier som överenskommits mellan medlemsstaten där materialet förvaras och kommissionen. Det sammanlagda inventariet av råmaterial eller speciellt klyvbart material får inte överstiga ett effektivt kilogram.

Uttrycket nationell LOF bör enligt regeringens bedömning ha samma innebörd som i artiklarna 2.29 och 37 i kärnämneskontrollförordningen.

5.4Det ska vara möjligt att inrätta en nationell

LOF

Regeringens förslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF utöver de som följer av kärnämneskontrollförordningen.

Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

Promemorians förslag stämmer i sak överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. Kungliga tekniska högskolan anser att det behöver förtydligas vad råmaterial och speciellt klyvbart material är.

24

Skälen för regeringens förslag Prop. 2025/26:167

En möjlighet för Sverige att inrätta en nationell LOF

Medlemsstaten kan enligt kärnämneskontrollförordningen inrätta en nationell LOF. En nationell LOF är en anläggning enligt kärnämneskontrollförordningen. Som framgår av avsnitt 5.2 är en nationell LOF i praktiken en administrativ konstruktion som olika innehavare med små mängder kärnämne kan ingå i, enligt kriterier som kommissionen och den medlemsstat där råmaterialet eller det speciella klyvbara materialet förvaras kommit överens om enligt artiklarna 2.29 och 37 i kärnämneskontrollförordningen.

Skyldigheterna enligt kärnämneskontrollförordningen är som utgångspunkt desamma för verksamheter som ingår i en nationell LOF. För dessa verksamheter är det dock den ansvariga myndigheten som ska säkerställa genomförandet av bestämmelserna i kärnämneskontrollförordningen.

Inrättandet av en nationell LOF i Sverige kan underlätta för kärnämneskontrollskyldiga som endast hanterar små mängder kärnämne. Det bör därför vara möjligt att inrätta en nationell LOF i Sverige. Regeringen kan i förordning peka ut vilken myndighet som ska ansvara för att inrätta en nationell LOF.

Förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF enligt kärnämneskontrollförordningen

Den som är kärnämneskontrollskyldig och som förvarar eller regelbundet använder råmaterial eller speciellt klyvbart material som motsvarar ett effektivt kilogram eller mindre kan enligt kärnämneskontrollförordningen ingå i en nationell LOF, under förutsättning att det inte är en sådan verksamhet eller anläggning som räknas upp i artikel 2.27 a.

Kungliga tekniska högskolan anser att uttrycken råmaterial eller speciellt klyvbara material bör förtydligas i lagen. Uttrycken råmaterial och speciellt klyvbart material förklaras i kärnämneskontrollförordningen genom en hänvisning till artikel 197 i Euratomfördraget, där uttrycken finns förklarade. Det är inte lämpligt att i Sverige införa någon närmare förklaring av dessa uttryck.

Det bör vara möjligt att införa ytterligare förutsättningar

Även om en kärnämneskontrollskyldig formellt sett uppfyller förutsättningarna att ingå i en nationell LOF enligt kärnämneskontrollförordningen kan det finnas skäl att göra ytterligare avgränsningar. Genom sådana avgränsningar kan det skapas en balans mellan intresset att värna en myndighets resurser och den kärnämneskontrollskyldiges behov av att ingå i en nationell LOF på grundval av den kärnämneskontrollskyldiges förutsättningar att uppfylla kraven på egen hand. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela ytterligare föreskrifter om förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF.

25

Prop. 2025/26:167 5.5 Rapporteringskrav för
    kärnämneskontrollskyldig verksamhet som
    ingår i en nationell LOF
   
  Regeringens förslag
  Den som är kärnämneskontrollskyldig som ingår i en nationell LOF ska
  lämna de uppgifter, handlingar och rapporter som enligt kärnämnes-
  kontrollförordningen annars skulle ha lämnats till kommissionen till
  den myndighet som regeringen bestämmer.
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
  meddela föreskrifter om undantag från kravet att lämna uppgifter,
  handlingar och rapporter för den som är kärnämneskontrollskyldig och
  ingår i en nationell LOF.
   
  Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till
  kärnämneskontrollförordningen
  Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
  Remissinstanserna
  Remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på
  det.  
  Skälen för regeringens förslag
  Som framgår av avsnitt 5.4 är det i fråga om de som är kärnämneskontroll-
  skyldiga och som ingår i en nationell LOF den ansvariga myndigheten som
  ska säkerställa att bestämmelserna i kärnämneskontrollförordningen
  genomförs. Den ansvariga myndigheten ska i sin tur redovisa uppgifter till
  kommissionen (artiklarna 2.29 och 37). Eftersom den ansvariga myndig-
  heten inte kan fullgöra sin rapporteringsskyldighet gentemot kommissionen
  utan att först få den information som den kärnämneskontrollskyldiga
  verksamheten är skyldig att tillhandahålla, bör en motsvarande skyldighet
  att lämna sådan information införas för verksamheter som ingår i en
  nationell LOF.
  Medlemsstaten där råmaterialet eller det speciella klyvbara materialet
  förvaras och kommissionen ska komma överens om kriterier som ska gälla
  för en nationell LOF. Om kriterierna medger anpassning av vilka upp-
  gifter, handlingar och rapporter en kärnämneskontrollskyldig verksamhet
  ska lämna, bör det även vara möjligt att anpassa vilka uppgifter, handlingar
  och rapporter som ska lämnas till den myndighet som regeringen be-
  stämmer.  
  Syftet är att skapa en möjlighet att justera kraven för den kärnämnes-
  kontrollskyldiga verksamheten så att dessa inte blir onödigt betungande i
  förhållande till kommissionens faktiska behov. Regeringen eller den
  myndighet som regeringen bestämmer bör därför få möjlighet att meddela
  föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna uppgifter, handlingar
  och rapporter enligt kärnämneskontrollförordningen. Om det är lämpligt
26 med hänsyn till hur en överenskommelse med kommissionen ser ut, kan

regeringen i sådana föreskrifter bestämma att en myndighet också får Prop. 2025/26:167 besluta om undantag i det enskilda fallet.

5.6Tillsyn över att kärnämneskontrollförordningen följs

Regeringens förslag

Tillsyn över kärnämneskontrollförordningen ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndighetens befogenheter att besluta om förelägganden, inhämta upplysningar och handlingar och få tillträde till anläggningar ska även omfatta den som är kärnämneskontrollskyldig.

Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. SKB anför att det kan bli praktiska svårigheter om både kommissionen och en myndighet ansvarar för tillsynen över kärnämneskontrollförordningen, eftersom det kan leda till oförenliga beslut.

Skälen för regeringens förslag

Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att kärntekniklagen och villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs och över övervakning och kontroll av slutförvar. Tillsynsmyndigheten har befogenhet att meddela förelägganden mot, inhämta upplysningar och handlingar från, få tillträde till anläggning eller plats hos och vidta vissa åtgärder på bekostnad av den som omfattas av tillsynen (17 och 18 §§). Förelägganden får förenas med vite (22 §).

För de kärnämneskontrollskyldiga som ingår i en nationell LOF ska skyldigheterna enligt kärnämneskontrollförordningen uppfyllas gentemot den myndighet som regeringen bestämmer enligt förslaget i avsnitt 5.5. Om den ansvariga myndigheten i dessa fall saknar möjlighet att utöva tillsyn med effektiva verktyg kan problem uppstå, särskilt om verksamhetsutövaren inte lämnar den information som behövs.

För kärnämneskontrollskyldiga verksamheter som lämnar information direkt till kommissionen, dvs. som inte ingår i en nationell LOF, kan kommissionen, som SKB framhåller, besluta om sanktioner enligt artikel

83.1i Euratomfördraget, om verksamheten åsidosätter sina skyldigheter enligt kärnämneskontrollförordningen. Även i dessa fall kan det dock finnas behov av att en myndighet utövar tillsyn om det behövs. Tillsynen ska alltid vara behovsbaserad (17 och 18 §§ kärntekniklagen). För kärnämneskontrollskyldiga som lämnar information direkt till kommissionen

bör det som utgångspunkt saknas behov av att bedriva aktiv tillsyn. Om en 27
 

Prop. 2025/26:167 behörig myndighet får vetskap om att t.ex. information inte lämnas till kommissionen, bör det finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att ingripa för att säkerställa att kärnämneskontrollförordningen får effektivt genomslag. I motsats till SKB bedömer regeringen att det i praktiken inte bör finnas en risk för en oklar rollfördelning mellan kommissionen och den ansvariga myndigheten eller oförenliga beslut.

Regeringen anser därför att tillsynsmyndighetens befogenheter att besluta om förelägganden, inhämta upplysningar och handlingar och få tillträde till anläggningar även ska omfatta den som är kärnämneskontrollskyldig.

  5.7 Straffbestämmelsen för brott mot den tidigare
    kärnämneskontrollförordningen upphävs
   
  Regeringens förslag
  Överträdelser av kärnämneskontrollförordningen ska inte vara straff-
  bara.  
   
  Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till
  kärnämneskontrollförordningen
  Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
  Remissinstanserna
  Remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på
  det. Sveriges geologiska undersökning anser att det i lagen bör hänvisas
  till kommissionens möjligheter att besluta om sanktioner enligt Euratom-
  fördraget.  
  Skälen för regeringens förslag
  Enligt kärntekniklagen är det straffbart att med uppsåt eller av grov oakt-
  samhet bryta mot den tidigare kärnämneskontrollförordningen (27 b §).
  Straffbestämmelsen, som endast har böter i straffskalan, har aldrig
  använts.  
  Kommissionen har en möjlighet att besluta om sanktioner mot den som
  åsidosätter sina förpliktelser enligt kärnämneskontrollförordningen. I
  praktiken är det fråga om kännbara sanktioner: varning, indragning av
  särskilda förmåner som finansiellt och tekniskt bistånd, att ett företag
  under högst fyra månader blir ställt under förvaltning eller att råmaterial
  eller speciella klyvbara material återtas helt eller delvis (artikel 83.1 i
  Euratomfördraget). Sanktionerna kan verkställas i Sverige av tillsyns-
  myndigheten (18 § andra stycket kärntekniklagen).
  Eftersom kommissionen kan besluta om sanktioner, kan det ifrågasättas
  om det finns behov av nationella straffsanktioner. Det saknas även
  reglering om vilka befogenheter Sverige har att införa egna sanktioner på
  området. Om Sverige inför egna sanktioner, finns det även en risk att
28 kommissionen förhindras att agera mot en överträdelse med hänsyn till
   

dubbelprövningsförbudet i det sjunde tilläggsprotokollet till den Prop. 2025/26:167 europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna (Europakonventionen). Det finns därför flera skäl att upphäva straffbestämmelsen i stället för att anpassa den efter kärnämneskontrollförordningen. Kravet på EU-rättens effektiva genomslag kan garanteras genom att tillsynsmyndigheten vid behov vidtar åtgärder för att säkerställa att kraven enligt kärnämneskontrollförordningen följs. Detta, i kombination med kommissionens möjligheter att besluta om sanktioner, bör vara tillräckligt för att se till att kärnämneskontrollförordningen får praktiskt genomslag. Straffbestämmelsen bör därför upphävas.

En upplysningsbestämmelse om de sanktioner som kommissionen kan besluta om enligt Euratomfördraget framstår inte som nödvändig.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Regeringens bedömning

Det behövs inga övergångsbestämmelser.

Förslaget i promemorian En ny och tydligare reglering av bedömning av överenstämmelse med krav för verksamheter med joniserande strålning

Promemorians förslag stämmer inte överens med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2026. Promemorian behandlar inte frågan om övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget eller har inga synpunkter på det. Några remissinstanser, däribland Forsmarks Kraftgrupp AB, SKB och SSM, befarar att det kan ta tid att få ett ackrediterat kvalificeringsorgan på plats, vilket skulle innebära att kravställda provningar under en period inte kan genomföras.

Förslaget i promemorian Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

Promemorians förslag stämmer inte överens med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. Promemorian behandlar inte frågan om övergångsbestämmelser.

29

Prop. 2025/26:167 Remissinstanserna

Remissinstanserna har inga synpunkter när det gäller ikraftträdande.

Skälen för regeringens förslag

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så fort som möjligt, vilket bedöms vara den 1 augusti 2026.

Att det ges förutsättningar för ackreditering av nya organ kan beaktas när det meddelas föreskrifter med stöd av de bemyndiganden som föreslås.

Om en lag som träder i kraft efter brottstillfället innebär att inget straff eller ett mildare straff ska utdömas, ska den nya lagen tillämpas i enlighet med 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken. Det bedöms därför inte finnas något behov av en övergångsbestämmelse när det gäller förslaget om att upphäva straffbestämmelsen. Inte heller i övrigt behövs det övergångsbestämmelser.

7Konsekvenser

7.1Förslaget om en tydligare reglering av bedömningar av överensstämmelse

De föreslagna ändringarna syftar till att förtydliga processen för bedömning av överensstämmelse inom kärnteknisk verksamhet och andra verksamheter med joniserande och icke-joniserande strålning. Förslagen innebär att kraven på att utföra bedömning av överensstämmelse regleras i lag samtidigt som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att ta fram föreskrifter för att fastställa innebörden av kraven. Det föreslås också nya och förtydligade bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter med sektorsspecifika krav på organ för bedömning av överensstämmelse. Utgångspunkten för lagstiftningsärendet i denna del är att så långt som möjligt förtydliga nuvarande regler och endast införa de ändringar som är nödvändiga för en ändamålsenlig reglering.

7.1.1Konsekvenser för myndigheter

Förslagen bedöms medföra att SSM behöver ta fram vissa nya föreskrifter men bör i övrigt inte medföra några nya arbetsuppgifter för myndigheten. Den eventuella ökningen av kostnader som förslagen medför bedöms vara marginell och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Om SSM väljer att meddela föreskrifter med sektorsspecifika krav på ackrediterade organ, bör det skapa tydlighet för såväl Swedac som andra nationella ackrediteringsorgan inom EU vid ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse.

30

7.1.2 Konsekvenser för regioner och kommuner Prop. 2025/26:167

Regioner och kommuner berörs i viss utsträckning av de föreslagna ändringarna i strålskyddslagen genom att verksamhetsutövare ska se till att bedömning av överensstämmelse utförs i fråga om tekniska anordningar och utrustning för mätning eller strålskydd vid sjukhus och andra vårdinrättningar där strålkällor används för exponering. Sådana krav finns redan i dag i SSM:s föreskrifter. Detta gäller även kraven för de persondosimetritjänster som finns vid sjukhus. Förslagen bedöms leda till små eller inga administrativa eller organisatoriska förändringar eller effekter för personalen för de sjukhus som bedriver sådan verksamhet. Konsekvenserna av förslagen för verksamhetsutövare i regioner och kommuner bedöms därmed vara marginell.

7.1.3Konsekvenser för företag

Förslagen bedöms medföra viss påverkan på dem som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet. SSM har med stöd av nuvarande bemyndiganden meddelat föreskrifter om provning, kontroll och besiktning som främst gäller för sådana strukturer, system och komponenter som en anläggning består av och som har betydelse för säkerheten och strålskyddet i kärntekniska anläggningar eller i andra kärntekniska verksamheter. Genom att uttrycket bedömning av överenstämmelse införs kan det bli vissa förändringar när det gäller åtgärdernas omfattning och inriktning jämfört med i dag. Dessa förändringar bedöms dock bli begränsade med hänsyn till omfattningen av de rutiner och program som nu tillämpas i kärnteknisk verksamhet för bedömning av överenstämmelse med ställda säkerhets- och strålskyddskrav. De närmare konsekvenserna får dock bedömas när det blir aktuellt för SSM att meddela nya föreskrifter.

Om SSM väljer att meddela föreskrifter om sektorsspecifika krav för organ för bedömning av överensstämmelse, bedöms sådana föreskrifter underlätta för tillståndshavare när de upphandlar sådana organ genom att det blir tydligare vilka krav som ska vara uppfyllda för att få utföra uppgifterna i fråga. Detta gäller särskilt i de fall där det finns krav på att ackrediterade organ ska utföra bedömning av överensstämmelse vid tillverkning av komponenter och anordningar i andra EU-länder för användning i svenska verksamheter med strålning. För de persondosimetritjänster som finns vid kärntekniska anläggningar görs samma bedömning som har gjorts för bedömning av överensstämmelse vid sjukhus. Detsamma gäller för de tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning eller som innehåller ett radioaktivt ämne samt för utrustning för mätning eller strålskydd som används i kärnteknisk verksamhet.

7.2Förslaget till kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

De föreslagna ändringarna syftar i huvudsak till att införa de kompletterande bestämmelser som behövs med anledning av kärnämneskontroll-

förordningen.

31

Prop. 2025/26:167 Genom ändringarna kan den myndighet som regeringen bestämmer utöva tillsyn över att kraven i kärnämneskontrollförordningen följs och inrätta och administrera en nationell LOF. Det föreslås även att den straffbestämmelse i kärntekniklagen som handlar om överträdelser av den tidigare kärnämneskontrollförordningen ska upphävas.

Enligt promemorians förslag ska SSM utöva tillsyn över att kraven i den nya kärnämneskontrollförordningen följs och inrätta och administrera en nationell LOF. Utgångspunkten nedan är att det är SSM som är den ansvariga myndigheten för de nya uppgifter som föreslås.

7.2.1Vilka som berörs

De som i olika utsträckning berörs av förslagen är SSM, tillståndshavare till kärntekniska verksamheter, aktörer som planerar att bedriva en kärnteknisk verksamhet, sjukhus, högskolor, forskningsinstitut, universitet samt vissa andra myndigheter och verksamheter som hanterar kärnämne enligt kärnämneskontrollförordningen (även om de inte är tillståndspliktiga enligt kärntekniklagen). Även framtida verksamheter för uranutvinning kommer att beröras, eftersom malm som utvinns i syfte att framställa råmaterial till kärnbränsle klassas som kärnämne enligt kärnämneskontrollförordningen.

7.2.2SSM

Genom att tillsynen enligt kärntekniklagen utvidgas till att även omfatta kärnämneskontrollförordningen utökas SSM:s uppgifter och ansvar något genom att verksamheter omfattas av kärnämneskontrollförordningen redan i planeringsstadiet samt för uranutvinning. Denna nya tillsynsuppgift bedöms vara ytterst begränsad eftersom tillsyn ska göras efter behov, och bedöms därför rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Eftersom det inte finns några urangruvor i nuläget påverkas inte myndigheten i denna del.

Förslaget om att en ansvarig myndighet ska inrätta och administrera en nationell LOF kan initialt innebära ett tidsbegränsat administrativt arbete och behov av översyn av befintliga föreskrifter om kärnämneskontroll. Den eventuella ökningen av kostnader som förslagen medför bedöms vara marginell och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Att straffbestämmelsen upphävs bedöms inte påverka SSM. Kommissionens sanktionsmöjligheter och SSM:s tillsynsverktyg är tillräckliga för att säkerställa att den nya kärnämneskontrollförordningen kommer att följas.

Totalt sett bedöms SSM kunna hantera eventuella ökade kostnader till följd av förslagen inom befintliga ramar.

SSM har möjlighet att ta ut vissa avgifter för kostnader relaterade till kärnämneskontroll enligt 13 och 14 §§ förordningen (2008:463) om vissa avgifter till SSM. Myndigheten disponerar inte avgifterna. Det kan framöver finnas behov av att se över förordningen mot bakgrund av t.ex. att förbudet mot utvinning av uran togs bort i januari 2026.

32

7.2.3 Verksamheterna Prop. 2025/26:167

De som planerar att bedriva verksamhet som omfattas av den nya kärnämneskontrollförordningen berörs i huvudsak genom att den ansvariga myndighetens tillsyn kan medföra viss administration och tidsåtgång hos verksamheten. De verksamheter som berörs är i huvudsak presumtiva tillståndshavare. Dessa konsekvenser bedöms dock vara mycket begränsade.

Redan i dag står tillståndshavare enligt kärntekniklagen och verksamheter och företag som endast hanterar små mängder kärnämne under tillsyn av SSM, och betalar avgift för den kontroll som SSM har utfört. Avgiften disponeras inte av myndigheten.

Verksamheter som hanterar små mängder kärnämne kan vara aktuella för att ingå i en nationell LOF. För verksamheter som kan ingå i en nationell LOF kan det inledningsvis uppstå begränsade administrativa kostnader med t.ex. ansökan om att ingå i en nationell LOF. Förslaget bedöms dock som övervägande positivt för dessa verksamheter, eftersom det medför lättnader i rapporteringsansvar och administration av skyldigheter enligt den nya kärnämneskontrollförordningen. De verksamheter som kan beröras är vissa aktörer med små mängder kärnämne, t.ex. företag, sjukhus, högskolor, forskningsinstitut och universitet.

Att straffbestämmelsen upphävs bedöms inte påverka dem som är kärnämneskontrollsskyldiga.

8Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om kärnteknisk verksamhet och kärnämneskontroll och om anmälningsskyldighet för viss annan verksamhet som har anknytning till kärnteknisk verksamhet.

Paragrafen innehåller en övergripande beskrivning av lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I paragrafen tas förkortningen ”m.m.” bort. I stället införs en upplysning om att lagen, utöver kärnteknisk verksamhet, även innehåller bestämmelser om kärnämneskontroll och om anmälningsskyldighet för viss annan verksamhet som har anknytning till kärnteknisk verksamhet. Anmälningsskyldighet för viss verksamhet regleras i 7 a–7 c §§.

Hittillsvarande andra stycket flyttas till 2 §.

2 § I denna lag avses med

1. kärnteknisk verksamhet:

a)uppförande, innehav eller drift av en kärnteknisk anläggning,

b)förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämnen eller kärnavfall,

c) införsel till riket av kärnämnen eller kärnavfall, 33

Prop. 2025/26:167 d) utförsel ur riket av kärnavfall, och

e)utvinning av kärnämnen och bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen,

2. kärnteknisk anläggning:

a)anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),

b)annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c)anläggning för isotopanrikning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämnen, med undantag för en anläggning där det bedrivs sådan verksamhet som avses i 1 e, och

d)anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,

3. kärnämne:

a)uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken ett sådant ämne ingår,

b)torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken ett sådant ämne ingår, och

c)använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,

4. kärnavfall:

a)använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b)radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,

c)material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning, och

d)radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas,

5. kärnteknisk utrustning:

a)utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämnen, och

b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar,

6. radiologisk nödsituation: en plötsligt inträffad händelse som

a)inbegriper en strålkälla,

b)har medfört eller kan befaras medföra skada, och

c)kräver omedelbara åtgärder,

7. geologiskt slutförvar: en anläggning för slutförvaring som är placerad i berggrunden och som ska ge isolering från biosfären av kärnavfall, kärnämnen som inte ska användas på nytt eller annat radioaktivt avfall,

8. Euratoms kärnämneskontrollförordning: kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll, 9. kärnämneskontrollskyldig: den som omfattas av Euratoms kärnämnes-

kontrollförordning enligt artikel 1 i den förordningen, och

10. nationell LOF: en anläggning enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning som vissa innehavare av små mängder kärnämne kan ingå i och som uppfyller de förutsättningar som framgår av artiklarna 2.29 och 37 i Euratoms kärnämneskontrollförordning.

I paragrafen förklaras innebörden av ord och uttryck som förekommer i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I första punkten, som är ny och i sak motsvarar hittillsvarande 1 § andra stycket, förklaras vad som avses med kärnteknisk verksamhet.

I andra–sjunde punkterna, görs följdändringar avseende numreringen på

grund av att en ny punkt 1 införs.

34

I åttonde punkten, som är ny, införs en kortform för kommissionens Prop. 2025/26:167 förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av

Euratoms kärnämneskontroll. Kortformen används i 15 b–15 c, 16 och 18 §§.

I nionde punkten, som är ny, förklaras vad som avses med kärnämneskontrollskyldig. Uttrycket förklaras genom en hänvisning till artikel 1 i kärnämneskontrollförordningen. Av artikel 1 framgår att förordningen tillämpas på varje person eller företag som uppför eller driver en anläggning för att framställa, separera, upparbeta, lagra, slutförvara eller på annat sätt använda ett kärnämne under förutsättning av att något undantag i förordningen inte är tillämpligt. I artikel 2.4 förklaras vad som avses med kärnämnen – malmer, råmaterial och speciella klyvbara material – genom en hänvisning till artikel 197 i Euratomfördraget och i artikel 2.27 förklaras vad som avses med en anläggning.

I tionde punkten, som är ny, förklaras vad som avses med en nationell LOF. En nationell LOF är en anläggning som vissa innehavare av små mängder kärnämne kan ingå i.

Av hänvisningen till artiklarna 2.29 och 37 följer att vissa kärnämneskontrollskyldiga med små mängder av ett visst kärnämne – råmaterial och speciella klyvbara material – kan ingå i en nationell LOF.

En nationell LOF inrättas av en ansvarig myndighet i enlighet med kriterier som bestäms av kommissionen och medlemsstaten där materialet förvaras, och det sammanlagda inventariet av råmaterial och speciella klyvbara material får inte överstiga ett effektivt kilogram. Innebörden av uttrycken råmaterial och speciella klyvbara material förklaras i artikel 2.4 i kärnämneskontrollförordningen genom en hänvisning till artikel 197 i Euratomfördraget. Innebörden av uttrycket effektivt kilogram förklaras i artikel 2.16 i kärnämneskontrollförordningen.

En nationell LOF räknas alltså enligt kärnämneskontrollförordningen som en anläggning, men i praktiken är en nationell LOF en administrativ konstruktion som olika innehavare med små mängder kärnämne kan ingå i. En nationell LOF ändrar alltså inte var eller hur kärnämne hanteras eller förvaras. Inrättandet av en nationell LOF påverkar endast till vem en kärnämneskontrollskyldig behöver redovisa skyldigheterna enligt kärnämneskontrollförordningen, se 15 c §. Enligt 15 b § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter som avgränsar vilka kärnämneskontrollskyldiga som kan ingå i en nationell LOF i Sverige.

Övriga ändringar i paragrafen är endast redaktionella och innebär inga ändringar i sak.

Allmänna skyldigheter för tillståndshavare

10 d § Den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet ska se till att det utförs bedömningar av om anläggningar och anordningar i verksamheten överensstämmer med de säkerhetskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

I paragrafen, som är ny, anges tillståndshavarens skyldighet att se till att det utförs bedömningar av överensstämmelse i fråga om anläggningar och

anordningar i en kärnteknisk verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

35

Prop. 2025/26:167 Paragrafen uppställer ett grundläggande krav på att bedömningar av överensstämmelse ska utföras. Det är den som bedriver kärnteknisk verksamhet, dvs. tillståndshavaren, som ska se till att dessa åtgärder utförs. Detta innebär att åtgärderna kan vidtas i en tillståndshavares egen regi eller att tillståndshavaren ger uppdrag åt en tillverkare, leverantör, entreprenör eller ett ackrediterat organ att vidta åtgärderna. Det slutliga ansvaret för att nödvändiga åtgärder vidtas och att de utförs på ett riktigt sätt ligger dock alltid på tillståndshavaren.

Med bedömning av överenstämmelse avses den process där det visas om specificerade krav på anläggningar och anordningar som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen uppfylls. Åtgärder som kan bli aktuella i processen är, enskilt eller i kombination, analys, besiktning, certifiering, provning, kontroll, kvalificering och verifiering. Certifiering kan t.ex. avse ett ledningssystem eller personer med sådana uppgifter som omfattas av särskilda krav. Kvalificering kan handla om att en viss tillverknings- eller provningsprocess uppfyller ställda krav.

Vilka krav på bedömning av överensstämmelse som är aktuella framgår av föreskrifter som meddelas med stöd av 10 e § 1. Krav på bedömning av överensstämmelse ställs på strukturer, system och komponenter som en anläggning eller anordning består av eller som finns i en kärnteknisk verksamhet. Strukturer avser exempelvis byggnadsdelar eller delar som stödjer eller skyddar byggnadsdelar i en anläggning. System avser en sammansättning av flera fysiska delar, dvs. strukturer eller komponenter, i syfte att utföra en specifik funktion. Komponenter avser enskilda fysiska eller tekniska delar. Exempel på sådant som kan betraktas som komponenter är pumpar, ventiler, turbiner, rör, cisterner och behållare.

Bedömning av överensstämmelse ska göras under en kärnteknisk verksamhets alla faser – från tillverkningsprocessen av strukturer och komponenter, under uppförande, drift och avveckling av en anläggning och till dess att verksamheten har upphört.

10 e § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.sådana bedömningar av överensstämmelse som avses i 10 d §, och

2.vilka krav ett organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla när det krävs ett sådant organ enligt föreskrifter som avses i 1.

  Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig-
  het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bedömning av
  överenstämmelse. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 9 §. Över-
  vägandena finns i avsnitt 4.1 och 4.3.
  Första punkten förtydligas i förhållande till hittillsvarande 9 § genom att
  ”provning, kontroll eller besiktning” ersätts med ”bedömning av överens-
  stämmelse”. I författningskommentaren till 10 d § förklaras vad som avses
  med bedömning av överensstämmelse.
  Föreskrifter enligt första punkten kan exempelvis avse sådana
  provnings- och kontrollåtgärder som behövs under tillverkning eller
  installation av strukturer, system och komponenter för att säkerställa att de
  håller den kvalitet som behövs med hänsyn till säkerheten. Det kan även
36 gälla provningsåtgärder som behövs under driften av en kärnteknisk
 

anläggning för att i tid upptäcka skador eller andra åldersrelaterade för- Prop. 2025/26:167 sämringar. Föreskrifterna kan också avse att viss bedömning av överens-

stämmelse ska utföras av ett ackrediterat organ.

Bemyndigandet i andra punkten är nytt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sektorsspecifika krav som ska gälla för organ för bedömning av överensstämmelse, t.ex. att organen ska vara ackrediterade och vilka krav som ska gälla för ackreditering. Dessa föreskrifter kan innehålla såväl kompletterande som helt nya krav i förhållande till de allmänna föreskrifter som meddelas av Swedac eller av andra nationella ackrediteringsorgan inom EU. De allmänna föreskrifter som nationella ackrediteringsorgan meddelar bygger på harmoniserade standarder.

Sektorsspecifika krav kan avse krav på oberoende ställning, kompetens och resurser som ett organ måste uppfylla för att vara ackrediterat. Krav på oberoende ställning hos ackrediterade organ kan avse förhållandet till berörd tillståndshavare och de leverantörer, tillverkare, entreprenörer och underentreprenörer samt andra uppdragstagare som tillståndshavaren anlitar. Krav på kompetens kan avse den specifika kunskap som behövs för att utföra en viss uppgift. Föreskrifterna kan också avse de krav på ekonomiska, administrativa och tekniska resurser och krav på personal som det ackrediterade organet behöver för uppgifterna i fråga. Dessutom kan föreskrifter meddelas om krav på ett redan ackrediterat organ, exempelvis på rapportering och på att lämna information.

Återkallelse av tillstånd

15 § Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet får återkallas av den som har meddelat tillståndet, om

1.villkor som har beslutats med stöd av 8 § inte uppfylls och avvikelsen är av väsentlig betydelse från säkerhetssynpunkt,

2.skyldigheter som anges i 11 och 12 §§ inte uppfylls och det finns synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt,

3.det i annat fall finns synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt, eller

4.de skyldigheter som avses i 10 d eller 13 § inte uppfylls och avvikelsen är av väsentlig betydelse från säkerhetsynpunkt.

I paragrafen anges när ett tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet får återkallas. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I första punkten utgår hänvisningen till 9 §. Den ersätts med en hänvisning till 10 d § i fjärde punkten.

Förtydligandena i första och fjärde punkterna att en avvikelse ska vara av väsentlig betydelse från säkerhetssynpunkt innebär inte någon ändring i sak. En avvikelse av väsentlig betydelse i förhållande till skyldigheten att se till att det utförs bedömningar av överensstämmelse (10 d §) kan vara att ett system av stor betydelse för säkerheten i en kärnteknisk anläggning inte har kontrollerats i tillräcklig omfattning, vilket fått till följd att brister inte har upptäckts i tid och en radiologisk nödsituation med utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen har uppkommit.

I övrigt görs språkliga och redaktionella ändringar.

37

Prop. 2025/26:167 Nationell LOF

15 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF utöver de som följer av Euratoms kärnämneskontrollförordning.

I paragrafen, som är ny, ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om inrättandet av en nationell LOF. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Genom bemyndigandet kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer avgränsa vilka kärnämneskontrollskyldiga som kan ingå i en nationell LOF, utöver vad som följer av kärnämneskontrollförordningen. Enligt kärnämneskontrollförordningen får det sammanlagda inventariet av råmaterial eller speciella klyvbara material inte överstiga ett effektivt kilogram, och det får heller inte vara en sådan anläggning som räknas upp i artikel 2.27 a. Det innebär alltså att vissa anläggningar inte kan ingå i en nationell LOF. Det gäller t.ex. en reaktor, en kritisk anläggning, en konverteringsanläggning, en framställningsanläggning, en upparbetningsanläggning, en anläggning för isotopseparation, en särskild anläggning för lagring, en inkapslingsanläggning, ett geologiskt slutförvar, en anläggning för behandling, lagring eller slutförvaring av avfall och varje annan plats där råmaterial och speciella klyvbara material förvaras eller regelbundet används i mängder som överstiger ett effektivt kilogram.

Bemyndigandet innebär alltså i praktiken att fler kriterier än vad som följer av kärnämneskontrollförordningen kan behöva vara uppfyllda för att den som är kärnämneskontrollskyldig ska kunna ingå i en nationell LOF.

Vad som avses med en nationell LOF framgår av 2 §.

15 c § Den som är kärnämneskontrollskyldig och som ingår i en nationell LOF ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter, handlingar och rapporter som enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning annars skulle ha lämnats till kommissionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet i första stycket att lämna uppgifter, handlingar och rapporter enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning.

I paragrafen, som är ny, ges den som är kärnämneskontrollskyldig och som ingår i en nationell LOF en skyldighet att ge in uppgifter, handlingar och rapporter enligt kärnämneskontrollförordningen som annars skulle ha lämnats till kommissionen till den myndighet som regeringen bestämmer, och en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från det kravet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket införs en skyldighet för en kärnämneskontrollskyldig att till den ansvariga myndigheten lämna de uppgifter, handlingar och rapporter som skulle ha lämnats till kommissionen om den kärnämneskontrollskyldiga inte hade ingått i en nationell LOF.

Paragrafen innebär att den som är kärnämneskontrollskyldig som utgångspunkt bland annat ska redovisa sin grundläggande tekniska beskrivning av anläggningen (artikel 3), betydande ändringar av den

tekniska beskrivningen (artikel 5), ramprogram och förändringar av ram-

38

programmet och verksamhetsprogram (artikel 7), bokföringsrapporter Prop. 2025/26:167
(artiklarna 9 och 12) och inventarieförändringar (artikel 14) till den

ansvariga myndigheten i stället för till kommissionen.

I andra stycket ges en möjlighet att anpassa skyldigheten enligt första stycket. Huvudregeln är att den som är kärnämneskontrollskyldig och som ingår i en nationell LOF ska lämna de uppgifter, handlingar och rapporter som krävs enligt kärnämneskontrollförordningen till den ansvariga myndigheten. En medlemsstat där materialet förvaras och kommissionen kan enligt artikel 2.29 komma överens om kriterier för en nationell LOF. Om kriterierna medger anpassning av vilka uppgifter, handlingar och rapporter som behöver redovisas, ska det vara möjligt att anpassa redovisningsskyldigheten. Bemyndigandet ger alltså en möjlighet att anpassa de redovisningskrav som den kärnämneskontrollskyldiga har gentemot myndigheten genom föreskrifter. Sådana föreskrifter kan innehålla undantag eller innebära att beslut om undantag får fattas i det enskilda fallet.

Tillsyn

16 § Den myndighet som regeringen bestämmer har tillsyn över att Euratoms kärnämneskontrollförordning, denna lag och villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs samt övervakar och kontrollerar slutförvar.

I paragrafen framgår vad tillsynen omfattar och att det är regeringen som bestämmer vilken myndighet som ska utöva tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Det görs ett tillägg om att tillsynen även ska omfatta att kärnämneskontrollförordningen följs.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

17 § Den som bedriver eller har tillstånd att bedriva en kärnteknisk verksamhet, den som är anmälningsskyldig enligt 7 a–7 c §§, den som tar befattning med utrustning som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 7 c § och den som är kärnämneskontrollskyldig ska på begäran av tillsynsmyndigheten

1.lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen, och

2.ge myndigheten tillträde till en anläggning eller plats där verksamhet bedrivs för undersökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsynen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en skyldighet enligt första stycket även ska gälla gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.

Polismyndigheten ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna det biträde som behövs för tillsynen.

I paragrafen regleras vilka skyldigheter den som omfattas av lagen har  
gentemot tillsynsmyndigheten. Överväganden finns i avsnitt 5.6.  
I första stycket läggs det till att den som är kärnämneskontrollskyldig  
ska lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och handlingar som  
behövs för tillsynen och att myndigheten ska få tillträde till anläggning  
eller plats där verksamheten bedrivs för undersökningar och provtagningar  
i den omfattning som behövs för tillsynen. Av 2 § 10 framgår vad som  
avses med kärnämneskontrollskyldig. Tillägget innebär att tillsynsmyn- 39
 

Prop. 2025/26:167 dighetens befogenheter utvidgas till verksamhetsutövare som har skyldigheter enligt kärnämneskontrollförordningen utan att vara tillståndshavare enligt lagen.

I tredje stycket förtydligas att Polismyndighetens biträde ska lämnas efter begäran av tillsynsmyndigheten.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

18 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden mot tillståndshavaren eller den som är kärnämneskontrollskyldig som behövs för att Euratoms kärnämneskontrollförordning, denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.

Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Om någon inte vidtar en åtgärd som ska vidtas enligt Euratoms kärnämneskontrollförordning, denna lag, föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller ett föreläggande av tillsynsmyndigheten, får myndigheten vidta åtgärden på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

I paragrafen framgår vilka åtgärder som en tillsynsmyndighet kan vidta inom ramen för tillsynen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

I första och tredje styckena läggs det till att tillsynsmyndighetens befogenhet att vidta åtgärder enligt paragrafen även gäller mot den som är kärnämneskontrollskyldig och som inte uppfyller sina skyldigheter enligt kärnämneskontrollförordningen.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Att den uttryckliga möjligheten att meddela förbud tas bort, innebär ingen ändring i sak, eftersom ett föreläggande även kan omfatta ett förbud mot att vidta en viss åtgärd.

8.2Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396)

3 kap. Grundläggande bestämmelser om skydd mot joniserande strålning

Försiktighet och kompetens

10 a § Den som bedriver en verksamhet med joniserande strålning eller verksamhet i en omgivning med joniserande strålning, eller som sysselsätter någon för att utföra arbete i en sådan verksamhet, ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

I paragrafen, som är ny, anges verksamhetsutövarens ansvar att se till att det utförs bedömningar av överensstämmelse av tekniska anordningar och utrustning för mätning eller strålskydd. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Åtgärderna kan vidtas i verksamhetsutövarens egen regi eller genom att verksamhetsutövaren anlitar någon annan att vidta åtgärderna. Det slutliga ansvaret för att nödvändiga åtgärder vidtas ligger dock alltid på verksam-

40hetsutövaren.

Med en teknisk anordning avses i detta sammanhang en anordning som Prop. 2025/26:167 kan alstra joniserande strålning eller som innehåller ett radioaktivt ämne.

Med bedömning av överenstämmelse avses den process där det visas om specificerade krav på tekniska anordningar och utrustning för mätning eller strålskydd som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen uppfylls. Vilka krav på bedömning av överensstämmelse som är aktuella framgår av föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 14 § 2.

Åtgärder som kan bli aktuella i processen är, enskilt eller i kombination, analys, kalibrering, besiktning, certifiering, provning, kontroll och verifiering. Det kan till exempel gälla leveranskontroll av en ny strålkälla eller en teknisk anordning i vilken ingrepp har gjorts innan den börjar användas i verksamheten. Det kan även gälla sådana funktions- och prestandakontroller av tekniska anordningar eller mät- eller övervakningsutrustningar som behöver utföras i den omfattning och med de tidsintervall som krävs för att säkerställa funktion och strålskydd.

7 kap. Tekniska anordningar som kan alstra ickejoniserande strålning

Försiktighet och kompetens

1 a § Den som bedriver en verksamhet eller sysselsätter någon med att utföra arbete där det används en teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

I paragrafen, som är ny, anges verksamhetsutövarens ansvar att se till att det utförs bedömningar av överensstämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Åtgärderna kan vidtas i verksamhetsutövarens egen regi eller genom att verksamhetsutövaren anlitar någon annan att vidta åtgärderna. Det slutliga ansvaret för att nödvändiga åtgärder vidtas ligger dock alltid på verksamhetsutövaren.

Med en teknisk anordning avses i detta sammanhang en anordning som kan alstra icke-joniserande strålning.

Med bedömning av överenstämmelse avses den process där det visas om specificerade krav på tekniska anordningar och utrustning för mätning eller strålskydd som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen uppfylls. Vilka krav på bedömning av överensstämmelse som är aktuella framgår av föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 14 § 2.

Åtgärder som kan bli aktuella i processen är, enskilt eller i kombination, analys, kalibrering, besiktning, certifiering, provning, kontroll och verifiering. Det kan till exempel gälla leveranskontroll av en ny teknisk anordning eller en teknisk anordning i vilken ingrepp har gjorts innan den börjar användas i verksamheten. Det kan även gälla sådana funktions- och prestandakontroller av tekniska anordningar eller mät- eller övervaknings-

41

Prop. 2025/26:167 utrustningar som behöver utföras i den omfattning och med de tidsintervall

som krävs för att säkerställa funktion och strålskydd.

8 kap. Tillsyn

Föreskrifter

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som har betydelse från strålskyddssynpunkt om

1. mät- och skyddsutrustningar,

2. sådana bedömningar av överensstämmelse som avses i 3 kap. 10 a § och

7 kap. 1 a §, och

3.vilka krav en fysisk person eller ett organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla när det krävs en sådan person eller ett sådant organ enligt föreskrifter som avses i 2.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om mät- och skyddsutrustningar och åtgärder för bedömning av överenstämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 4.3.

Bemyndigandet i andra punkten ändras så att föreskrifter får meddelas om skyldigheten att utföra bedömning av överensstämmelse. I författningskommentaren till 3 kap. 10 a § och 7 kap. 1 a § förklaras vad som avses med bedömning av överensstämmelse. Punkten kan även avse föreskrifter om sådana åtgärder för bedömning av överensstämmelse som krävs för individuell dosövervakning och som ska utföras av en godkänd persondosimetritjänst.

Enligt den nya tredje punkten får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om de specifika krav som organ för bedömning av överensstämmelse måste uppfylla för att få genomföra bedömning av överensstämmelse i verksamheter med strålning. Detta kan vara såväl kompletterande som helt nya krav i förhållande till de allmänna föreskrifter som meddelas av Swedac eller av andra nationella ackrediteringsorgan inom EU. De allmänna föreskrifter som nationella ackrediteringsorgan meddelar bygger på harmoniserade standarder.

De sektorsspecifika föreskrifterna kan avse krav på oberoende ställning, kompetens och resurser som ett organ måste uppfylla för att vara ackrediterat. Krav på oberoende ställning hos ackrediterade organ kan avse förhållandet till den berörda verksamhetsutövaren och till de leverantörer, tillverkare och andra uppdragstagare som denne anlitar. Krav på kompetens kan avse den specifika kunskap som behövs för att utföra en viss uppgift. Föreskrifterna kan också avse de krav på ekonomiska, administrativa och tekniska resurser och krav på personal som det ackrediterade organet behöver för uppgifterna i fråga.

Tredje punkten omfattar även föreskrifter om de krav en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller persondosimetritjänster måste uppfylla för att få genomföra bedömningar av överensstämmelse i en verksamhet med joniserande strålning. Föreskrifterna kan t.ex. handla om krav på att en persondosimetritjänst ska vara godkänd av behörig myndighet. Sådana föreskrifter kan också, på liknande sätt som för ackrediterade organ, avse

42

krav på administrativa och tekniska resurser och krav på personal som en persondosimetritjänst måste uppfylla för att bli godkänd.

Prop. 2025/26:167

43

Prop. 2025/26:167 Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian En ny och tydligare reglering av bedömning av överensstämmelse med krav för verksamheter med joniserande strålning

I denna promemoria lämnas förslag i syfte att skapa en ny och tydligare reglering av provning, kalibrering, kontroll, certifiering, kvalificering, besiktning och verifiering (bedömning av överensstämmelse) för verksamheter med joniserande strålning. Förslagen innebär ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet, strålskyddslagen (2018:396) och strålskyddsförordningen (2018:506).

Det föreslås att grundläggande krav på bedömning av överensstämmelse ska förtydligas. Det föreslås också att Strålsäkerhetsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om krav som ackrediterade organ ska uppfylla för att få utföra bedömning av överensstämmelse. Dessutom föreslås att persondosimetritjänster ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten samt ett förtydligat mandat för regeringen och Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela föreskrifter om sådana tjänster.

44

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

dels att nuvarande 9 § ska betecknas 10 e §,

dels att den nya 10 e § och 15 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 10 d §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
  10 d §
  Den som har tillstånd till kärn-
  teknisk verksamhet ska se till att
  anläggningar och anordningar för
  kärnteknisk verksamhet genomgår
  bedömning av överensstämmelse
  med de säkerhetskrav som följer av
  denna lag, i den utsträckning som
  behövs.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 2

9 §

Ifråga om anordningar för kärnteknisk verksamhet som är av betydelse från säkerhetssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om provning, kontroll eller besiktning.

10 e §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.bedömning av överensstämmelse av anläggningar och anordningar för kärnteknisk verksamhet, och

2.vilka krav ett ackrediterat organ ska uppfylla för att få genomföra bedömning av överensstämmelse.

    15 §
Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk
verksamhet kan återkallas av den verksamhet får återkallas av den
som har meddelat tillståndet om som har meddelat tillståndet, om
1. villkor eller föreskrifter som 1. villkor som har beslutats med
uppställts med stöd av 8 eller 9 § i stöd av 8 § inte uppfylls och av-
något väsentligt avseende inte vikelsen är av väsentlig betydelse
iakttas,     från säkerhetssynpunkt,
2. vad som föreskrivs i 11 eller 2. skyldigheter som anges i 11
12 § inte iakttas och det föreligger och 12 §§ inte uppfylls och det finns
synnerliga skäl från säkerhets- synnerliga skäl från säkerhets-
synpunkt,     synpunkt,

3. det i annat fall finns synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt, eller

45

Prop. 2025/26:167 4. de skyldigheter som avses i 4. de skyldigheter som avses i
Bilaga 2 13 § i väsentlig mån åsidosätts. 10 d eller 13 § inte uppfylls och
      avvikelsen är av väsentlig betydelse
      från säkerhetssynpunkt.
         

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

46

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396)

Härigenom föreskrivs i fråga om strålskyddslagen (2018:396) dels att 8 kap. 14 § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 10 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 12 § och 3 kap. 18 §, av följande lydelse,

Prop. 2025/26:167 Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1kap. 12 §

Med persondosimetritjänst avses i denna lag en fysisk eller juridisk person som kalibrerar, avläser eller tolkar anordningar för individuell dosövervakning, bedömer stråldoser eller mäter radioaktivitet i människokroppen eller i biologiska prover.

3kap. 10 §

Den som bedriver en verksamhet med joniserande strålning eller verksamhet i en omgivning med joniserande strålning eller som sysselsätter någon för att utföra arbete i en sådan verksamhet ska i den utsträckning som behövs från strålskyddssynpunkt och med hänsyn till verksamhetens eller arbetets art och andra förhållanden

1.kontrollera och upprätthålla strålskyddet på de platser där strålning kan förekomma,

2.underhålla de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten,

3. vidta de åtgärder och försiktig- 3. vidta de åtgärder och försiktig-
hetsmått i övrigt som behövs för att hetsmått i övrigt som behövs för att
hindra eller motverka skada på hindra eller motverka skada på
människors hälsa eller miljön, och människors hälsa eller miljön,

4.se till att alla som arbetar i verksamheten och kan komma att exponeras för joniserande strålning har

a) god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter som verksamheten bedrivs under,

b) kunskap om de risker som kan vara förenade med verksamheten, och

c) den kompetens som behövs för c) den kompetens som behövs för
att strålskyddet ska fungera till- att strålskyddet ska fungera till-
fredsställande. fredsställande, och
  5. se till att de anläggningar,
  tekniska anordningar och den ut-
  rustning för mätning eller strål-
  skydd som används i verksamheten
  genomgår bedömning av överens-
  stämmelse.

47

Prop. 2025/26:167 Bilaga 2

48

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som har betydelse från strålskyddssynpunkt om 1. mät- och skyddsutrustningar,

2. bedömning av överensstämmelse, och

3. vilka krav ett ackrediterat organ eller en persondosimetritjänst ska uppfylla för att få genomföra bedömning av överenstämmelse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2025/26:167 Bilaga 3

Efter remiss har yttranden kommit in från Forsmarks Kraftgrupp AB, Kungliga tekniska högskolan, Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk, Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk, Ringhals AB, Statens energimyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedish Qualification Centre, Uniper Sverige AB och Vattenfall AB. Yttrandet från Uniper Sverige AB omfattar även synpunkter från Sydkraft Nuclear Power AB, Barsebäck Kraft AB, OKG Aktiebolag och Westinghouse Electric Sweden AB.

Därutöver har ett yttrande inkommit från AB SVAFO.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Blykalla AB, Chalmers tekniska högskola, Cyclife Sweden, E.ON Sverige AB, Energiforsk, Energiföretagen Sverige

–Swedenergy – AB, Fortum Sverige AB, GE Hitachi Nuclear Energy, Kärnfull Next AB, Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmark kärnkraftverk, Nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft (KN 2024:01), Nordic Nuclear Energy AB, Riksrevisionen Rolls-Royce SMR, Studsvik Nuclear AB, Svensk Näringsliv och Westinghouse Electric Sweden AB.

49

Europeiska unionens SV
officiella tidning L-serien
     
  2025/974 16.6.2025
  KOMMISSIONENS FÖRORDNING (Euratom) 2025/974  
  av den 26 maj 2025  
  om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll  
  INNEHÅLLSFÖRTECKNING  
Kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll . . . . . . . . . . . . . .1
Kapitel I Tillämpningsområde och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Kapitel II Grundläggande teknisk beskrivning och särskilda kontrollbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Kapitel III Bokföring av kärnämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Kapitel IV Överföringar mellan stater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Kapitel V Särskilda bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Kapitel VI Tillämpning av särskilda bestämmelser inom kärnvapenmedlemsstaternas territorier . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Kapitel VII Slutbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
BILAGA I FRÅGEFORMULÄR FÖR REDOVISNING AV DEN GRUNDLÄGGANDE TEKNISKA
  BESKRIVNINGEN AV ANLÄGGNINGARNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
BILAGA I-A REAKTORER FÖR KRAFTPRODUKTION OCH FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
BILAGA I-B KRITISKA OCH UNDERKRITISKA ANLÄGGNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
BILAGA I-C KONVERTERINGS- OCH BRÄNSLEFRAMSTÄLLNINGSANLÄGGNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
BILAGA I-D UPPARBETNINGSANLÄGGNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
BILAGA I-E ANLÄGGNINGAR FÖR ISOTOPANRIKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
BILAGA I-F ANLÄGGNINGAR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING (FoU) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
BILAGA I-G LAGRINGSANLÄGGNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
BILAGA I-H ANLÄGGNINGAR FÖR BEARBETNING, LAGRING OCH SLUTFÖRVARING AV AVFALL . . . . . . . . . . . . 56
BILAGA I-J ANLÄGGNINGAR FÖR INKAPSLING AV ANVÄNT BRÄNSLE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
BILAGA I-K GEOLOGISKA SLUTFÖRVAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
BILAGA I-L LOKALER PÅ ANNAN PLATS (LOF) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
BILAGA I-M NATIONELLA LOKALER PÅ ANNAN PLATS (NATIONELL LOF) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
BILAGA I-N ANLÄGGNINGAR SOM ÄR KANDIDATER TILL MEDLEMSKAP I CATCH-ALL-MATERIALBA­
  LANSOMRÅDET (CAM) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
BILAGA I-P ANDRA ANLÄGGNINGAR SOM ANVÄNDER KÄRNÄMNE I MÄNGDER ÖVER ETT EFFEKTIVT
  KILOGRAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
BILAGA I-Q ANLÄGGNINGAR FÖR MALMER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
BILAGA II ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
BILAGA III RAPPORT OM INVENTARIEFÖRÄNDRINGAR (ICR) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
BILAGA IV MATERIALBALANSRAPPORT (MBR) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
BILAGA V FÖRTECKNING ÖVER FYSISKT INVENTARIUM (PIL) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
BILAGA VI FÖRANMÄLAN OM EXPORT ELLER AVSÄNDNING AV KÄRNÄMNE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101
BILAGA VII FÖRANMÄLAN OM IMPORT ELLER MOTTAGANDE AV KÄRNÄMNE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
BILAGA VIII RAPPORT OM EXPORT ELLER AVSÄNDNING AV MALMER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109
BILAGA IX BEGÄRAN OM ETT UNDANTAG ENLIGT ARTIKEL 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
BILAGA X PRELIMINÄR INVENTARIEFÖRTECKNING (LII) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
BILAGA XI RAMPROGRAM FÖR VERKSAMHETER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117
BILAGA XII FÖRANMÄLAN OM VIDAREBEHANDLING AV AVFALL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118
BILAGA XIII ÅRSRAPPORT OM EXPORT ELLER AVSÄNDNING AV KONDITIONERAT AVFALL . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 1/131

SV

EUT L, 16.6.2025

BILAGA XIV ÅRSRAPPORT OM IMPORT ELLER MOTTAGANDE AV KONDITIONERAT AVFALL . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
BILAGA XV ÅRSRAPPORT OM FÖRÄNDRINGAR I FRÅGA OM PLATS FÖR KONDITIONERAT AVFALL . . . . . . . . 125
BILAGA XVI BEGÄRAN OM GODKÄNNANDE FÖR BYTE AV KONTROLLÅTAGANDEN RÖRANDE  
  KÄRNÄMNE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artiklarna 77, 78, 79 och 81,

med beaktande av rådets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)I kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 (2) definieras arten och omfattningen av de krav som avses i artiklarna 78 och 79 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (fördraget).

(2)Med tanke på de allt större mängder kärnämne som produceras, används, transporteras, materialåtervinns och avses slutförvaras i gemenskapen, och med tanke på utvecklingen av handeln med dessa material, är det viktigt att säkerställa att kärnämneskontrollen är effektiv och ändamålsenlig. Arten och omfattningen av de krav som avses i artikel 79 i fördraget och som anges i förordning (Euratom) nr 302/2005 bör därför aktualiseras mot bakgrund av utvecklingen, särskilt inom kärn- och informationsteknik.

(3)Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien,

Slovakien, Finland, Sverige och gemenskapen har ingått avtal 78/164/Euratom (3) med Internationella atomenergiorganet rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Avtal 78/164/Euratom trädde i kraft den 21 februari 1977. Det kompletterades senare av tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom (4), som trädde i kraft den 30 april 2004.

(4)Avtal 78/164/Euratom innehåller ett särskilt åtagande av gemenskapen vad gäller genomförandet av kärnämnes­ kontroll för råmaterial och speciellt klyvbart material inom territorier tillhörande de stater som inte har egna kärnvapen och som är parter i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen.

(5)De förfaranden som föreskrivs genom avtal 78/164/Euratom är resultatet av mycket omfattande internationella förhandlingar med Internationella atomenergiorganet om tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Atomenergiorganets styrelse har godkänt förfarandena.

(1) Rådets beslut (Euratom) 2025/492 av den 18 februari 2025 om godkännande av en kommissionsförordning avseende genomförandet
(2) av Euratoms kärnämneskontroll (EUT L, 2025/492, 14.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2025/492/oj).
Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll
  (EUT L 54, 28.2.2005, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2005/302/oj).
(3) Avtal 78/164/Euratom mellan Belgien, Danmark, Italien, Irland , Nederländerna, Luxemburg, Västtyskland, Europeiska atomenergige­
  menskapen och Internationella atomenergiorganet om genomförande av artiklarna III.1 och III.4 i Fördraget om förhindrande av
  spridning av kärnvapen (EGT L 51, 22.2.1978, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1978/164/oj).

(4) Tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom till avtalet mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike, Europeiska Atomenergige­ menskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (EGT L 67, 13.3.1999, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/prot/1999/188/oj).

2/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

(6)Gemenskapen, Frankrike och Internationella atomenergiorganet är parter i ett avtal om kärnämneskontroller i Frankrike (5). Detta avtal trädde i kraft den 12 september 1981. Det kompletterades av ett tilläggsprotokoll (6) som trädde i kraft den 30 april 2004.

(7)Inom Frankrikes territorium kan några anläggningar eller delar av anläggningar liksom vissa material ingå i produktionsförloppet för försvarets behov. Därför bör särskilda förfaranden för kärnämneskontroller som tar hänsyn till dessa omständigheter tillämpas.

(8)Avtal om samarbete på kärnenergiområdet är samarbetsavtal om fredlig användning av kärnenergi som ingåtts mellan gemenskapen och tredjeländer. De syftar till att underlätta kärnteknisk handel, forskning och utveckling eller annan samarbetsverksamhet av ömsesidigt intresse för parterna i samband med fredlig användning av kärnenergi, samtidigt som de är förenliga med gemenskapens åtaganden och politik. Enligt artikel 77 b i fördraget bör kommissionen förvissa sig om att bestämmelserna om försörjning och alla särskilda kontrollåtaganden som gemenskapen har enligt ett sådant avtal fullgörs inom medlemsstaternas territorier. Denna förordning behandlar särskilda aspekter som rör rapporteringen av kärnämne i enlighet med vad som anges i vissa kärntekniska samarbetsavtal men omfattar inte andra produkter än kärnämne.

(9)För att säkerställa att kärnämneskontrollen är ändamålsenlig är det viktigt att införliva dem i ett tidigt skede i planeringen och utformningen av nya anläggningar samt vid större ändringar och avveckling av befintliga anläggningar.

(10)För att säkerställa att kärnämneskontrollen är effektiv bör arten och omfattningen av kraven för rapportering av kärnämne och redovisning av anläggningarnas grundläggande tekniska beskrivning beakta kärnämnets och anläggningens lämplighet att användas för icke-fredliga ändamål, utan att det påverkar något särskilt kontrollåtagande som gemenskapen har enligt ett avtal som ingåtts med ett tredjeland eller en internationell organisation.

(11)I meddelandet till kommissionens av den 30 juni 2022, European Commission digital strategy – Next generation digital Commission (7) betonas vikten av att strukturera kommissionens och medlemsstaternas tillgång till och utbyte av data. Som en del av den strategin strävar kommissionen efter att möjliggöra gränsöverskridande digital interaktion, interoperabilitet och digital modernisering av de offentliga förvaltningarna. Mot denna bakgrund och för att öka effektiviteten hos kärnämneskontrollen bör rapporter och redovisningar lämnas in elektroniskt.

(12)Denna förordning bör föreskriva ett mer graderat tillvägagångssätt och därmed en minskad börda för verksamhets­ utövarna. I förekommande fall ingår olika bestämmelser i hela denna förordning, vilka står i proportion till det strategiska värdet av kärnämne och tillhörande anläggningar och verksamheter.

(13)Bestämmelserna om säkerhetsbestämmelser i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (8) och i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (9) bör tillämpas på information som erhållits enligt denna förordning utan att det påverkar tillämpningen av förordning (Euratom) nr 3 av den 31 juli 1958 (10).

(14)Kommissionen bör göra sitt yttersta för att skydda kommersiella, tekniska och industriella hemligheter samt annan konfidentiell information som kommer till dess kännedom vid tillämpning av denna förordning.

(5) Avtal av den 27 juli 1978 mellan Frankrike, kärnämneskontroller i Frankrike (IAEA-informationscirklär INFCIRC/290 från december 1981).

(6) Tilläggsprotokoll till avtal mellan Frankrike, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet om

  kärnämneskontroller i Frankrike (IAEA-informationscirkulär INFCIRC/290/Add.1 av den 24 februari 2005).
(7) C(2022) 4388 final.
(8) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41,
(9) ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/443/oj).
Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53,
  ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/444/oj).

(10) Rådets förordning (Euratom) nr 3 av den 31 juli 1958 om genomförandet av artikel 24 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 406, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1958/3(1)/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 3/131

SV

EUT L, 16.6.2025

(15)De inspektioner och annan verksamhet med anknytning till kärnämneskontroll som utförs av kommissionens inspektörer i enlighet med artiklarna 81 och 82 i fördraget bör begränsas till uppnåendet av målen i kapitel VII i fördraget i enlighet med principerna i artikel 84 andra stycket i fördraget.

(16)Kommissionen bör i god tid ge relevant återkoppling om den information som lämnas av verksamhetsutövarna, såsom den anläggningsspecifika förteckningen över väsentlig utrustning och nödvändiga kvarvarande strukturer. Med tanke på att detta i många fall inte bara beror på kommissionen bör kommissionen sträva efter att, i tillämpliga fall, få nödvändig återkoppling från tredje parter och dela den med de berörda verksamhetsutövarna och de berörda medlemsstaterna.

(17)Uppdaterade särskilda kontrollbestämmelser vid relevanta anläggningar är viktiga för genomförandet av kärnämnes­ kontroll. Mot denna bakgrund bör kommissionen fortsätta att anta särskilda kontrollbestämmelser efter nära samråd med de berörda verksamhetsutövarna och de berörda medlemsstaterna, med särskild uppmärksamhet på säkerställande av att de är uppdaterade. I möjligaste mån bör kommissionen sträva efter att särskilda kontrollbe­ stämmelser antas innan anläggningen tas i drift.

(18)Tillämpningen av denna förordning bör utvärderas inom tio år från dess ikraftträdande mot bakgrund av den tekniska utvecklingen inom kärnindustrin och utvecklingen inom informationstekniken. Under särskilda omständigheter kan dock denna förordning behöva revideras före denna utvärdering, t.ex. för att uppfylla eventuella särskilda kontrollåtaganden som gemenskapen åtagit sig enligt ett avtal som ingåtts med ett tredjeland eller en internationell organisation.

(19)Av rättssäkerhetsskäl bör förordning (Euratom) nr 302/2005 upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på varje person eller företag som uppför eller driver en anläggning för att framställa, separera, upparbeta, lagra, slutförvara eller på annat sätt använda kärnämne.

Denna förordning ska inte tillämpas på innehavare av slutprodukter såsom legeringar eller keramiska material som används för icke-nukleära ändamål och som innehåller kärnämne som i praktiken inte är möjliga att ta tillvara och inte heller på innehavare av mineral och besläktade bearbetade ämnen, andra än malmer, som används för icke-nukleära ändamål och inte för att erhålla råmaterial.

Artikel 2

Definitioner

Vid tillämpningen av denna förordning avses med:

1.icke-kärnvapenmedlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Finland och Sverige,

2.kärnvapenmedlemsstat: Frankrike.

3.tredjeland: varje stat som inte är medlem av gemenskapen.

4.kärnämne: malmer, råmaterial eller speciella klyvbara ämnen i enlighet med definitionen i artikel 197 i fördraget.

4/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

5.malmer: malmer enligt definitionen i artikel 197.4 i fördraget och enligt Euratom-rådets förordning nr 9 (11).

6.kategorier (av kärnämne): naturligt uran, utarmat uran, uran anrikat till mindre än 20 % med uran-235 eller uran-233, uran anrikat till minst 20 % med uran-235 eller uran-233, torium, plutonium och varje annat ämne som rådet har specificerat i enlighet med artikel 197 i fördraget.

7.avfall: kärnämne i koncentrationer eller former som gör att kärnämne inte kan tillvaratas av praktiska eller ekonomiska skäl, för vilket ingen ytterligare användning planeras och som kan slutförvaras.

8.förvarat avfall: avfall som uppstått under bearbetning eller till följd av en olyckshändelse under drift, som uppmäts eller uppskattas på grundval av mätningar och som har överförts till en specifik plats inom materialbalansområdet varifrån det kan återtas men som för närvarande inte anses kunna återvinnas.

9.konditionerat avfall: avfall i vilket kärnämne som har uppmätts eller uppskattats på grundval av mätningar har konditionerats på ett sådant sätt (t.ex. genom inneslutning i glas, cement, betong eller bitumen) att det inte lämpar sig för ytterligare nukleär användning.

10.utsläpp i miljön: kärnämne som uppmätts eller uppskattats på grundval av mätningar och som oåterkalleligt släppts ut

imiljön genom ett planerat utsläpp på ett sådant sätt att det inte lämpar sig för ytterligare användning.

11.slutförvaring: placering av avfall, använt bränsle eller annat kärnämne i en anläggning utan avsikt att återta det igen.

12.använt bränsle: kärnbränsle som har bestrålats i och permanent avlägsnats från en reaktorhärd. Använt bränsle kan antingen betraktas som en användbar resurs som kan upparbetas eller som kan slutförvaras om ingen ytterligare användning planeras.

13.artikel: identifierbar enhet, såsom en bränslepatron eller en bränslestav.

14.sats: en mängd av kärnämne som behandlas som en enhet för bokföringsändamål vid en nyckelmätpunkt, och för vilket sammansättningen och mängden definierats genom en enda uppsättning av specifikationer eller mätningar. Kärnämnet kan vara i lös form eller inneslutet i ett antal artiklar.

15.satsuppgifter: den sammanlagda vikten för varje kategori av kärnämne och, i fråga om plutonium och uran, den isotopiska sammansättningen i tillämpliga fall. För rapporteringsändamål ska vikten av enskilda artiklar i satsen adderas före avrundningen till närmaste enhet.

16.effektivt kilogram: en särskild enhet som används inom ramen för kontroll av kärnämne och som avser följande:

a)Plutonium: dess vikt i kilogram.

b)Uran med en anrikning av minst 0,01 (1 %): dess vikt i kilogram, multiplicerad med kvadraten på dess anrikning.

c)Uran med en anrikning under 0,01 (1 %) och över 0,005 (0,5 %): dess vikt i kilogram multiplicerad med 0,0001.

och

d)Utarmat uran med en anrikning av 0,005 (0,5 %) eller mindre, och för torium, dess vikt i kilogram multiplicerad med 0,00005.

17.materialbalansområde: ett område som, för att upprätta materialbalansen, är sådant att

a)mängden kärnämne i varje överföring till eller från varje materialbalansområde kan fastställas, och

b)det fysiska inventariet av kärnämne i varje materialbalansområde kan fastställas, om så behövs, i enlighet med närmare angivna förfaranden.

(11) Euratom-rådets förordning nr 9 om fastställandet av malmhalterna enligt artikel 197.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (EGT 12, 22.2.1960, s. 482, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1960/9(1)/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 5/131

SV

EUT L, 16.6.2025

18.nyckelmätpunkt: en plats där kärnämne förekommer i sådan form att det kan mätas för att bestämma materialf lödet eller inventariet, vilket inbegriper, men är inte begränsat till, de platser där kärnämne förs in i, lämnar eller lagras i materialbalansområden.

19.bokfört inventarium (av ett materialbalansområde): den algebraiska summan av den senaste fysiska inventeringen av materialbalansområdet och av alla inventarieförändringar som har ägt rum sedan den fysiska inventeringen gjordes.

20.fysiskt inventarium: summan av alla uppmätta eller härledda skattningar av mängder kärnämne i satser som finns vid en given tidpunkt inom ett materialbalansområde som erhållits genom angivna förfaranden.

21.oredovisad kärnämnesmängd: skillnaden mellan det fysiska inventariet och det bokförda inventariet.

22.avsändare-mottagaredifferens: skillnaden mellan den mängd kärnämne i en sats som uppmätts vid det mottagande materialbalansområdet och den mängd som det avsändande materialbalansområdet uppgett.

23.källuppgifter: de uppgifter som dokumenterats under mätning eller kalibrering eller som används för att härleda empiriska relationer, som identifierar kärnämne och ligger till grund för satsuppgifter, och som inbegriper föreningarnas vikt, omvandlingsfaktorer för att fastställa grundämnets vikt, specifik vikt, grundämneskoncentration, isotopförhållanden, förhållande mellan volym och manometeravläsningar och förhållande mellan framställt plutonium och genererad effekt.

24.område: ett geografiskt område som anges av gemenskapen och icke-kärnvapenmedlemsstaten och som omfattar en eller f lera anläggningar, inklusive stängda anläggningar, såsom dessa definieras i de relevanta grundläggande tekniska beskrivningarna, enligt följande:

a)När det gäller en stängd anläggning där råmaterial eller speciella klyvbara material i mängder mindre än ett effektivt kilogram används regelbundet, avses med område endast platser med högaktiva celler eller platser där verksamhet med anknytning till konvertering, anrikning, bränsleframställning eller upparbetning bedrevs.

b)Område omfattar också följande: alla installationer som samlokaliserats till anläggningarna för att tillhandahålla eller utnyttja väsentliga tjänster, inbegripet högaktiva celler för bearbetning av bestrålat material som inte innehåller kärnämne, anläggningar för bearbetning, lagring och slutförvaring av avfall och byggnader som kan knytas till verksamheter som anges i bilaga 1 till tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom och som identifieras av den berörda staten.

c)Om det rör sig om en nationell lokal på annan plats (nationell LOF) kan alla inkluderade innehavare av små mängder kärnämne tillsammans utgöra ett område.

25.högaktiv cell: en cell eller ett antal med varandra förbundna celler med en total volym om minst 6 m3, avskärmning som motsvarar minst 0,5 m betong och en densitet om minst 3,2 g/cm3, som är utrustad för fjärrhantering.

26.områdesföreträdare: en person, ett företag eller en enhet som icke-kärnvapenmedlemsstaten har utsett till ansvarig för de deklarationer som avses i artikel 6.1.

27.anläggning: från planeringsstadiet fram till dess att den bekräftas vara avvecklad:

a)en reaktor, en kritisk anläggning, en konverteringsanläggning, en framställningsanläggning, en upparbetnings­ anläggning, en anläggning för isotopseparation, en särskild anläggning för lagring, en inkapslingsanläggning, ett geologiskt slutförvar, en anläggning för behandling, lagring eller slutförvaring av avfall eller varje annan plats där råmaterial eller speciella klyvbara material förvaras eller regelbundet används i mängder som överstiger ett effektivt kilogram,

b)alla LOF,

c)alla platser där malmer utvinns, lagras eller bearbetas i syfte att erhålla råmaterial.

28.lokaler på annan plats (LOF): lokaler som inte omfattas av definitionen i punkt 27 a, där råmaterial eller speciella klyvbara material förvaras eller regelbundet används i mängder som motsvarar ett effektivt kilogram eller mindre,

29.nationella lokaler på annan plats: en särskild LOF som omfattar innehavare av små mängder kärnämne i enlighet med kriterier som överenskommits mellan den medlemsstat där materialet förvaras och kommissionen.

6/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

30.catch-all-materialbalansområde (CAM): en särskild LOF som omfattar små mängder kärnämne enligt kriterierna i bilaga I-N.

31.stängd: med avseende på en anläggning, att det har verifierats att driften har upphört och att allt kärnämne som omfattas av Euratoms kärnämneskontroll har avlägsnats.

32.under avveckling: med avseende på en anläggning, att nedmontering eller tillvaratagande och avlägsnande av kärnämne eller avlägsnande av väsentlig utrustning pågår eller att denna utrustning håller på att göras obrukbar, i syfte att avveckla anläggningen.

33.avvecklad: med avseende på en anläggning, att det har verifierats att allt kärnämne som omfattas av Euratoms kärnämneskontroll har avlägsnats och att kvarvarande strukturer och väsentlig utrustning för att använda anläggningen för andra ändamål än slutförvaring av kärnämne som inte längre omfattas av Euratoms kärnämnes­ kontroll har avlägsnats eller gjorts obrukbara så att bearbetning eller användning av kärnämne inte längre är möjlig.

34.verksamhetsutövare: varje person eller företag, inbegripet varje organisation, som planerar att uppföra eller som är juridiskt ansvarig för att uppföra eller driva en anläggning.

35.likvärdighetsprincipen: att ett särskilt kontrollåtagande för en kvantitet kärnämne får överföras till en annan mängd kärnämne, med förbehåll för likvärdighetskriterier.

36.likvärdighetskriterier: särskilda kriterier som ska uppfyllas när det gäller kärnämnets mängd, kategori, isotopsamman­ sättning, fysisk form, kemisk form och materialtillstånd så att likvärdighetsprincipen ska kunna tillämpas.

37.proportionalitetsprincipen: att när kärnämne som omfattas av ett särskilt kontrollåtagande blandas eller omvandlas till en viss proportion med kärnämne som inte omfattas av detta, ska produkten, biprodukten, avfallet eller förlusterna från bearbetningen omfattas av det särskilda kontrollåtagandet i samma proportion.

38.poolbokföring: en särskild bokföringsmetod där en unik avtalskod (poolkod) används för att redovisa förteckningar över bokförda inventarier och fysiska inventarier till kommissionen i enlighet med artiklarna 14 och 15, även om kärnämnet kan omfattas av olika särskilda kontrollåtaganden.

39.bokföringspool: den omfattning i vilken tillämpningen av poolbokföring har godkänts inom ett eller f lera materialba­ lansområden.

KAPITEL II

GRUNDLÄGGANDE TEKNISK BESKRIVNING OCH SÄRSKILDA KONTROLLBESTÄMMELSER

Artikel 3

Redovisning av den grundläggande tekniska beskrivningen

1.Verksamhetsutövare ska för kommissionen redovisa den grundläggande tekniska beskrivningen av sina anläggningar. För de anläggningar som avses i artikel 2.27 c är bestämmelserna i artiklarna 27 och 28 tillämpliga.

För de anläggningar som avses i artikel 2.29 är bestämmelserna i artikel 37 tillämpliga.

För de nya anläggningar som avses i artikel 2.27 a ska en preliminär redovisning lämnas till kommissionen och den berörda medlemsstaten så snart de viktigaste utformningsalternativen har fastställts så att kontrollåtgärder kan införlivas i ett tidigt skede i planeringsstadiet för anläggningen.

2.När den grundläggande tekniska beskrivningen redovisas för första gången (den första redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen) eller uppdateras ska det relevanta frågeformuläret i bilaga I användas för att fylla i relevant information som är tillämplig på anläggningen.

3.Redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen ska lämnas in elektroniskt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 7/131

SV

EUT L, 16.6.2025

4.Kommissionens inspektörer ska översända initiala observationer, inklusive gällande väsentlig utrustning när så är tillämpligt, eller begära inledande ytterligare information inom sex månader från verksamhetsutövarens redovisning av den grundläggande tekniska beskrivningen. På begäran ska ytterligare förklaringar i samband med de uppgifter som lämnas i redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen lämnas till kommissionen inom 30 dagar, eller inom en annan överenskommen tidsram.

Artikel 4

Tidsfrister för den första redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen

1.Den fullständiga redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen för nya anläggningar ska lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 3.1 senast 200 dagar innan den första försändelsen av kärnämne beräknas bli mottagen.

2.För de nya anläggningar som avses i artikel 2.27 a ska all tillgänglig information om ägare, verksamhetsutövare, plats, anläggningens ändamål och typ och kapacitet samt information före drift meddelas till kommissionen så snart informationen finns tillgänglig eller inom en annan tidsram som verksamhetsutövaren, medlemsstaten och kommissionen har kommit överens om på grundval av den preliminära redovisning av den grundläggande tekniska beskrivningen som avses i artikel 3.1 fjärde stycket, dock senast vid den första inlämningen av ansökan om tillstånd att påbörja uppförande.

För att underlätta integreringen av kärnämneskontroll i ett tidigt skede av utformningen av anläggningar får typ, form och förväntad produktion samt inventarier av kärnämne liksom ritningar som visar förväntade flöden av och lagringsplatser för kärnämne tillhandahållas till kommissionen som en del av den information som avses i första stycket.

3.Alla verksamhetsutövare vid en anläggning som planerar att använda teknik för kemisk bearbetning av bestrålat material ska , samtidigt som den information som avses i punkt 2, tillhandahålla all ytterligare information som krävs för att kommissionen ska kunna godkänna dessa metoder i enlighet med artikel 78 i fördraget.

4.De uppgifter som krävs enligt punkterna 2 och 3 ska anges i de fält som är avsedda för dem i det relevanta frågeformuläret i bilaga I.

5.Alla verksamhetsutövare vid en anläggning inom territorier tillhörande stater som ansluter sig till Europeiska unionen ska redovisa anläggningens grundläggande tekniska beskrivning till kommissionen inom 30 dagar från denna förordnings ikraftträdande i den staten, eller inom en annan överenskommen tidsram.

Artikel 5

Redovisning av ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen

1.Betydande ändringar av den information som avses i artikel 4.2 och 4.3 ska meddelas till kommissionen och den berörda medlemsstaten närhelst anläggningens anmälda utformning ändras, eller inom en annan överenskommen tidsram.

2.Betydande ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen avseende anläggningens syfte, typ eller utformning, i synnerhet ändringar som påverkar tillfartsvägarna till områden där kärnämne används eller lagras, ska meddelas så snart beslutet om deras genomförande har fattats, och senast 20 dagar innan arbetet med ändringen planeras inledas. Ytterligare krav rörande de ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen som ska förhandsredovisas får specificeras i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8.

3.Ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen som inte kräver förhandsmeddelande enligt punkt 2 ska redovisas inom 30 dagar från det att ändringen har genomförts.

Avvecklingsplaner och tidsramarna för deras genomförande ska redovisas med hjälp av de därtill avsedda fälten i det relevanta frågeformuläret i bilaga I när någon av dem har antagits eller beslutats om. Eventuella uppdateringar ska redovisas närhelst informationen i frågeformuläret ändras.

8/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

4.Ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen till följd av avvecklingsverksamhet ska redovisas månadsvis före utgången av den följande månaden men endast om informationen i det relevanta frågeformuläret i bilaga I har ändrats under månaden.

Artikel 6

Deklaration av en allmän beskrivning av området

1.Varje medlemsstat som är part i tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom ska utse en områdesföreträdare för varje område inom sitt territorium som ska lämna en deklaration med en allmän beskrivning av området till kommissionen i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Deklarationen av en allmän beskrivning av området ska lämnas inom 120 dagar från den dag då tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom träder i kraft i den berörda medlemsstaten. och en uppdatering ska göras senast den 1 april varje år. Deklarationen av en allmän beskrivning av området och uppdateringar av denna ska lämnas in elektroniskt.

Deklarationen av en allmän beskrivning av området ska uppfylla kraven i artikel 2 a iii i tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom och vara åtskild från redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen.

2.Områdesföreträdaren ansvarar för att den relevanta informationen samlas in i rätt tid och att redovisningen av den allmänna beskrivningen av området överlämnas till kommissionen, däremot vilar ansvaret för att beskrivningarna är riktiga och fullständiga på de personer eller företag som uppför eller driver anläggningen, och ansvaret för de byggnader inom ett område i vilka det inte finns något kärnämne vilar på den berörda medlemsstaten.

3.På begäran ska ytterligare uppgifter eller förklaringar i samband med de uppgifter som lämnas i redovisningen av en allmän beskrivning av området lämnas till kommissionen inom 15 dagar.

Artikel 7

Verksamhetsprogram

1.För att kommissionen ska kunna planera sin kärnämneskontroll ska verksamhetsutövarna på elektronisk väg meddela kommissionen följande uppgifter:

a)Ett ramprogram för verksamheter på grundval av bilaga XI, i vilket särskilt preliminära datum för genomförandet av en fysisk inventering ska anges.

b)Minst 40 dagar innan en fysisk inventering påbörjas: programmet för det arbetet.

För anläggningar som avses i artikel 2.27 b ska minst de preliminära datumen för genomförandet av en fysisk inventering anges.

Förändringar som påverkar ramprogrammet för verksamheter och särskilt fysiska inventeringar ska utan dröjsmål meddelas till kommissionen.

2.Om inte annat anges i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 ska verksamhetsprogrammet meddelas årligen, senast den 15 november året innan.

Artikel 8

Särskilda kontrollbestämmelser

1.Kommissionen antar, på grundval av redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen, särskilda kontrollbestämmelser med avseende på de uppgifter som anges i punkt 2.

Dessa särskilda kontrollbestämmelser får ses över på begäran av den berörda medlemsstaten.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 9/131

SV

EUT L, 16.6.2025

För de anläggningar som avses i artikel 2.27 a ska de särskilda kontrollbestämmelserna upprättas genom ett beslut av kommissionen riktat till den berörda verksamhetsutövaren, med beaktande av operativa och tekniska begränsningar och efter nära samråd med den berörda verksamhetsutövaren samt den relevanta medlemsstaten.

För de anläggningar som avses i artikel 2.27 b får ett enda kommissionsbeslut, som riktar sig till f lera eller alla av de verksamhetsutövare som berörs, upprättas i vilket de särskilda kontrollbestämmelserna anges. Dessa särskilda kontrollbe­ stämmelser ska fastställas efter nära samråd med de berörda verksamhetsutövarna och den berörda medlemsstaten.

Den verksamhetsutövare till vilken ett beslut av kommissionen är riktat ska delges detta, och en kopia av delgivningen ska sändas till den berörda medlemsstaten.

2.För de anläggningar som avses i artikel 2.27 a ska de särskilda kontrollbestämmelserna omfatta följande:

a)Materialbalansområden och urvalet av nyckelmätpunkter för bestämning av f lödet och lager av kärnämne.

b)De ändringar av den grundläggande tekniska beskrivningen som kräver förhandsmeddelande.

c)Förfaranden för att föra dokumentation över kärnämne för varje materialbalansområde samt för upprättande av rapporter.

d)Frekvensen och förfarandena för genomförande av fysiska inventeringar för bokföringsändamål som en del av åtgärderna för kärnämneskontroll.

e)Åtgärder för inneslutning och övervakning enligt överenskommelse med den berörda verksamhetsutövaren.

f)Provtagning som genomförs av verksamhetsutövaren endast i kärnämneskontrollsyfte.

g)En förteckning över väsentlig utrustning för anläggningen.

För de anläggningar som avses i artikel 2.27 b får de särskilda kontrollbestämmelserna begränsas till leden a, c och d i första stycket i denna punkt.

3.I de särskilda kontrollbestämmelserna får även följande anges:

a)Innehållet i de efterföljande meddelanden som krävs enligt artikel 7 eller 16.

b)Villkoren enligt vilka bestämmelserna i denna förordning tillämpas, särskilt de villkor enligt vilka avsändningar och mottaganden av kärnämne kräver förhandsanmälan.

c)Andra överenskomna åtgärder för kärnämneskontroll som anses nödvändiga för att säkerställa att kärnämne inte används för andra ändamål än de avsedda, i enlighet med arrangemangen med berörd verksamhetsutövare.

4.Kommissionen ska till de berörda verksamhetsutövarna återbetala kostnaderna för särskilda tjänster som anges i de särskilda kontrollbestämmelserna, eller som tillhandahålls till följd av en särskild begäran av kommissionen eller av dess inspektörer, uteslutande på grundval av ett avtal i vilket dessa kostnader anges jämte villkoren för deras återbetalning. Kostnaden för arbeten som utförs av verksamhetsutövaren innan avtalet undertecknas ska inte återbetalas. Återbetalningen ska begränsas till det belopp som är nödvändigt för att balansera verksamhetsutövarens kostnader för de särskilda tjänsterna och får inte resultera i någon vinst. Det förfarande som ska följas när verksamhetsutövaren begär ersättning för kostnaderna i samband med inspektionerna ska beskrivas i de riktlinjer som avses i artikel 42.

10/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

KAPITEL III

BOKFÖRING AV KÄRNÄMNE

Artikel 9

Bokföringssystem

1.Från och med den tidpunkt då verksamhetsutövarna innehar kärnämne ska de upprätthålla ett system för bokföring och kontroll av kärnämne som effektivt ska förhindra, upptäcka och i tid åtgärda oriktigheter som leder till situationer där kärnämnet redovisas felaktigt. Detta system ska omfatta bokföringsdokumentation och driftrapporter, och särskilt uppgifter om kärnämnets mängd, kategori, form och sammansättning enligt kraven i artikel 21, deras faktiska placering och det särskilda kontrollåtagandet enligt artikel 19, tillsammans med närmare uppgifter om mottagaren eller avsändaren när kärnämne överförs.

2.Det mätsystem på vilket bokföringen grundas ska uppfylla senaste internationella standarder eller ska vara av en kvalitet som motsvarar dessa standarder. På grundval av denna dokumentation ska det vara möjligt att utarbeta och styrka all den bokföringsredovisning som sänds till kommissionen. All dokumentation som rör kärnämne ska bevaras så länge som kärnämnet finns i anläggningen och i minst fem år efter det att kärnämnet har avlägsnats från anläggningen om inga andra överenskommelser gjorts. Ytterligare uppgifter kan anges närmare i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 för varje anläggning.

3.Bokföringsdokumentationen och driftrapporterna ska göras tillgängliga i elektroniskt format om anläggningen bevarar dem i detta format. För de anläggningar som avses i artikel 2.27 a ska en aktuell inventarieförteckning på motiverad begäran göras tillgänglig för kommissionens inspektörer i elektronisk form, med användning av den tillgängliga informationen i enlighet med det vägledande formatet i bilaga X.

Artikel 10

Driftrapporter

1.Driftrapporterna för varje materialbalansområde för en anläggning ska, när så är tillämpligt, omfatta

a)de driftuppgifter som används för att fastställa alla förändringar av mängder och sammansättning av det kärnämne som finns i anläggningen, däribland transportdokument för både mottagna och avsända satser av kärnämne,

b)en så aktuell förteckning som möjligt över inventarierna och deras placering,

c)uppgifter, inbegripet härledda skattningar av slumpmässiga fel och systematiska fel, som fås från kalibrering av tankar och instrument och från provtagning och analys,

d)uppgifter, inbegripet härledda skattningar av slumpmässiga fel och systematiska fel, från kvalitetskontroll av systemet för bokföring av kärnämne,

e)en beskrivning av den följd av åtgärder som vidtagits för att förbereda och genomföra en fysisk inventering och för att säkerställa att den är korrekt och fullständig,

f)en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att upptäcka, undersöka och åtgärda avvikelser som har uppstått i bokföringen och kontrollen av kärnämne,

g)resultaten av förfarandena för kontroll inventering och, för anläggningar för bulkhantering, resultaten av testerna för godkännande av materialbalansen, med beaktande av motiverade osäkerheter rörande mätningar och behandling,

h)en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att fastställa orsaken till och omfattningen av varje oavsiktlig eller icke uppmätt förlust som kan ha förekommit,

i)isotopsammansättningen av plutonium, inbegripet dess sönderfallsisotoper och referensdatum, om de registreras vid anläggningen av operativa skäl.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 11/131

SV

EUT L, 16.6.2025

2.Driftrapporter i original ska göras tillgängliga för kommissionens inspektörer, om möjligt i elektronisk form. På en motiverad begäran och i enlighet med artikel 40.2 ska kopior av driftrapporterna överlämnas till kommissionen, om möjligt i elektronisk form. På en motiverad begäran av verksamhetsutövaren får särskilda överenskommelser för informationens form och översändande avtalas.

Artikel 11

Bokföringsdokumentation

I bokföringsdokumentationen ska för varje materialbalansområde anges följande:

a)alla inventarieförändringar, så att bokfört inventarium alltid kan fastställas,

b)alla mätnings- och beräkningsresultat som används för att bestämma det fysiska inventariet,

c)alla korrigeringar av inventarieförändringar, bokförda inventarier och fysiska inventarier.

I bokföringsdokumentationen för inventarieförändringar och fysiska inventarier ska för varje sats anges materialidenti­ fikation, satsuppgifter och källuppgifter. Denna dokumentation ska redovisa uran, torium och plutonium separat i enlighet med de kategorier som anges i artikel 21.2 b. Dessutom ska vid varje inventarieförändring anges datum för denna ändring och, när så är lämpligt, det avsändande materialbalansområdet eller avsändaren och det mottagande materialbalansområdet eller mottagaren.

Artikel 12

Bokföringsrapporter

Från och med den tidpunkt då verksamhetsutövare innehar kärnämne ska de förse kommissionen med bokföringsrapporter.

Bokföringsrapporterna ska innehålla de uppgifter som är tillgängliga på rapportdagen och ska om nödvändigt rättas vid en senare tidpunkt. Bokföringsrapporterna ska översändas till kommissionen elektroniskt.

På motiverad begäran ska ytterligare uppgifter eller förklaringar i samband med dessa bokföringsrapporter lämnas till kommissionen inom tre veckor, eller inom en annan överenskommen tidsram.

Artikel 13

Första bokförda inventariet

Alla verksamhetsutövare på territorier tillhörande en stat som ansluter sig till Europeiska unionen ska inom 30 dagar från denna förordnings ikraftträdande i den staten förse kommissionen med ett första bokfört inventarium av allt kärnämne som de innehar inklusive kärnämne som tidigare ansågs vara förvarat avfall och kärnämne som tidigare var undantaget från IAEA:s kärnämneskontroll, med undantag för kärnämne där IAEA:s kärnämneskontroll har avslutats. Formatet i bilaga V ska användas.

Artikel 14

Rapport om inventarieförändringar

1.Från och med den tidpunkt då verksamhetsutövarna innehar kärnämne ska de, med användning av formatet i bilaga III, för varje materialbalansområde förse kommissionen med rapporter om inventarieförändringar avseende varje kärnämne.

Såvida inget annat anges i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 för en anläggning ska rapporter om inventarieförändringar sändas månadsvis och senast 15 dagar efter utgången av månaden, och de ska innehålla uppgifter om alla de inventarieförändringar som har inträffat eller blivit kända under den månaden.

12/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

2.För månader då en fysisk inventering genomförs, och om dagen för den fysiska inventeringen inte är den sista dagen i månaden, ska två separata rapporter om inventarieförändringar tillhandahållas.

a)En första rapport om inventarieförändringar som innehåller alla förändringar fram till och med dagen för den fysiska inventeringen ska sändas senast tillsammans med den andra rapporten om inventarieförändringar eller tillsammans med förteckningen över fysiskt inventarium och rapporten om materialbalans om dessa sänds före den andra rapporten om inventarieförändringar.

b)En andra rapport om inventarieförändringar som innehåller alla förändringar från den första dagen efter dagen för den fysiska inventeringen till slutet av månaden ska sändas inom 15 dagar från månadens utgång.

3.För månader utan inventarieförändringar ska de berörda verksamhetsutövarna sända in rapporten om inventariefö­ rändringar med utgående bokfört inventarium från föregående månad.

4.För att kunna rapporteras som en enda inventarieförändring får små förändringar, som överföring av prover för analysändamål, föras samman i enlighet med de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 för den berörda anläggningen.

5.Rapporter om inventarieförändringar kan åtföljas av kommentarer som förklarar förändringarna.

Artikel 15

Rapport om materialbalans och förteckning över fysiskt inventarium

1.För varje materialbalansområde ska verksamhetsutövarna till kommissionen översända

a)rapporter om materialbalans, med användning av formatet i bilaga IV, med angivande av

i)ingående fysiskt inventarium,

ii)inventarieförändringar (först ökningar, sedan minskningar),

iii)utgående bokfört inventarium,

iv)utgående fysiskt inventarium,

v)oredovisad kärnämnesmängd,

b)en förteckning över fysiskt inventarium, med användning av formatet i bilaga V, som anger alla satser separat.

2.De rapporter och den förteckning som avses i punkt 1 ska lämnas in snarast möjligt och senast inom 30 dagar från den dag när en fysisk inventering gjordes.

3.Om inget annat anges i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 för en anläggning ska en förteckning över fysiskt inventarium, på grundval av en faktisk inventering av allt kärnämne som finns i materialbalansområdet, upprättas varje kalenderår. Perioden mellan två på varandra följande fysiska inventeringar ska inte överskrida 14 månader.

Artikel 16

Särskilda rapporter

Verksamhetsutövarna ska till kommissionen översända en särskild rapport närhelst någon av de omständigheter som avses i artikel 17 eller 25 uppstår.

De särskilda rapporterna och ytterligare uppgifter eller förklaringar som begärs i samband med dessa rapporter ska utan dröjsmål lämnas till kommissionen. Om ytterligare tekniska undersökningar krävs ska dessa särskilda rapporter innehålla den information som är tillgänglig på rapporteringsdagen och så snart som möjligt kompletteras med resultatet av dessa undersökningar.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 13/131

SV

EUT L, 16.6.2025

Artikel 17

Ovanliga händelser

En särskild rapport ska enlighet vad som krävs i artikel 16 lämnas i följande fall:

a)Om det, till följd av ovanliga incidenter eller omständigheter, antas att det har skett eller kan ha skett en ökning eller förlust av kärnämne, inbegripet under överföring till eller från anläggningen. I sådana fall ska den särskilda rapporten innehålla en beskrivning av incidenten eller omständigheterna, vikten av uran, torium och plutonium, i enlighet med de kategorier som förtecknas i artikel 21.2 b, vikten av klyvbara isotoper när det gäller anrikat uran, samt en beskrivning av hur vikterna fastställdes och eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits, inbegripet för att undvika att en förlust upprepas.

b)Om inneslutningen oväntat har ändrats, så att ett otillåtet avlägsnande av kärnämne har blivit möjligt. I sådana fall ska den särskilda rapporten innehålla en beskrivning av incidenten eller omständigheterna och den kan också omfatta en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att minska risken för otillåtet avlägsnande och undvika en upprepning av detta.

Berörda verksamhetsutövare ska lämna in dessa särskilda rapporter så snart de har blivit medvetna om någon sådan ökning eller förlust eller någon sådan plötslig oväntad förändring, eller om någonting som får dem att tro att något sådant har inträffat. Orsakerna till sådana ovanliga händelser ska anges så snart de är kända.

För varje anläggning får närmare uppgifter om den information som ska lämnas specificeras i de särskilda kontrollbe­ stämmelser som avses i artikel 8.

Artikel 18

Rapportering om nukleära transformationer

När det gäller reaktorer ska beräknade data om nukleära transformationer rapporteras i rapporten om inventariefö­ rändringar senast när bestrålat bränsle överförs från reaktorns materialbalansområde. Dessutom kan andra förfaranden för att dokumentera och rapportera nukleära transformationer anges närmare i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8.

Artikel 19

Särskilda kontrollåtaganden

1.Kärnämne som är föremål för särskilda kontrollåtaganden enligt avtal som träffats mellan gemenskapen och ett tredjeland eller en internationell organisation ska identifieras med den korrekta avtalskoden, enligt vad som angetts av kommissionen, i följande anmälningar och dokumentation:

a)Första bokförda inventariet enligt artikel 13.

b)Rapporter om inventarieförändringar, inbegripet utgående bokfört inventarium enligt artikel 14.

c)Rapporter om materialbalans och förteckningar över fysiskt inventarium enligt artikel 15.

d)Planerad export och import enligt artiklarna 23 och 24.

e)Bokföringsdokumentation enligt artikel 11 första stycket a och c.

Om det inte är uttryckligen förbjudet i något av dessa avtal med ett tredjeland eller en internationell organisation, ska den identifikation av kärnämne som avses i första stycket inte utesluta fysisk blandning av kärnämne

2.I tillämpliga fall ska tilldelningen av avtalskoder i den dokumentation som avses i artikel 11 och i de rapporter som avses i artiklarna 14 och 15 vara förenlig med proportionalitetsprincipen.

3.Punkt 1 ska inte gälla för avtal som gemenskapen och medlemsstaterna ingått med Internationella atomenergiorganet.

14/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

Artikel 20

Poolbokföring och byte av åtaganden

1.Användningen, omfattningen och rapporteringen av samt metoderna för poolbokföring kräver förhandsgod­ kännande från kommissionen, som kan beviljas från fall till fall om användningen är motiverad med hänsyn till anläggningens typ och verksamhet och i enlighet med de kriterier som beskrivs i den rekommendation som avses i artikel 42. Metoderna för poolbokföring ska inte påverka fullgörandet av gemenskapens åtaganden, såsom respekten för likvärdighetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

En rimlig och motiverad begäran om godkännande att använda poolbokföring ska skriftligen lämnas in till kommissionen tillsammans med ett förslag på metoder för poolbokföring.

2.Den poolkod som kommissionen meddelar ska användas för att identifiera allt kärnämne i redovisningspoolen i de rapporter som avses i artiklarna 14 och 15. Den totala mängd kärnämne som tilldelas poolen ska alltid vara känd i fråga om varje avtalskod, och ska varje månad meddelas kommissionen i form av en elektronisk poolrapport.

3.Det godkännande som avses i punkt 1 får återkallas om bestämmelserna i denna förordning eller de villkor som specificerats i godkännandet inte längre är uppfyllda.

4.De särskilda kontrollåtaganden som avses i artikel 19 får bytas mellan två mängder av kärnämne, med förbehåll för de likvärdighetskriterier som gäller för de berörda kärntekniska samarbetsavtalen och för de särskilda villkor som meddelas den verksamhetsutövaren inom en överenskommen tidsram efter mottagandet av begäran och all relevant information.

En rimlig och motiverad begäran om byte av åtaganden ska lämnas till kommissionen på elektronisk väg med användning av formatet i bilaga XVI. Den berörda verksamhetsutövaren ska inom en överenskommen tidsram informeras om huruvida villkoren för byte av åtaganden är uppfyllda.

Artikel 21

Viktenheter och kategorier av kärnämne

1.I varje meddelande som avses i denna förordning ska mängden kärnämne som omfattas av denna förordning anges i

gram.

I motsvarande dokumentation över bokfört material ska gram eller mindre enheter användas. Denna ska upprättas på ett sådant sätt att den blir pålitlig, och särskilt så att den uppfyller gällande praxis i medlemsstaterna.

I meddelandena får mängderna avrundas nedåt om den första decimalen är 0–4 och uppåt om den första decimalen är 5–9.

2.Om inget annat anges i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8 ska varje meddelande som avses i denna förordning innehålla följande:

a)Totalvikten av grundämnena uran, torium och plutonium samt för anrikat uran också totalvikten av de klyvbara isotoperna.

b)Separata rapporter över materialbalans och separata poster i rapporterna om inventarieförändringar och i förteckningarna över fysiskt inventarium som upprättas för följande kategorier av kärnämne:

i)Utarmat uran.

ii)Naturligt uran.

iii)Uran anrikat till mindre än 20 %.

iv)Uran anrikat till minst 20 %.

v)Plutonium.

vi)Torium.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 15/131

SV

EUT L, 16.6.2025

Artikel 22

Undantag

1.En verksamhetsutövare får undantas från bestämmelserna om periodicitet för de rapporter om inventariefö­ rändringar som avses i artikel 14, för att ta hänsyn till eventuella särskilda omständigheter under vilka kontrollerat kärnämne används eller framställs.

Den berörda verksamhetsutövaren ska lämna in en ansökan om sådant undantag på elektronisk väg till kommissionen med användning av formatet i bilaga IX.

Ett sådant undantag får endast tillämpas på ett helt materialbalansområde där kärnämne inte bearbetas eller lagras tillsammans med kärnämne för vilket undantag inte beviljas.

2.Ett undantag får tillämpas på ett materialbalansområde som innehåller

a)mängder av kärnämne som motsvarar dem som anges i bilaga I-N och som bibehålls i samma skick under långa perioder,

b)utarmat uran, naturligt uran eller torium som används uteslutande i icke-nukleär verksamhet,

c)speciellt klyvbart material som används i gramkvantiteter eller mindre som sensorer i instrument,

d)plutonium med en isotopisk koncentration av plutonium-238 som överstiger 80 %.

3.Verksamhetsutövaren och den berörda medlemsstaten ska informeras om huruvida de villkor för undantag som avses i punkterna 1 och 2 är uppfyllda. Om villkoren är uppfyllda ska en årlig rapport om inventarieförändringar översändas elektroniskt till kommissionen senast den 31 januari, med användning av formatet i bilaga III. Den rapporten ska beskriva situationen den 31 december föregående kalenderår. Samtidigt ska en materialbalansrapport och en förteckning över fysiskt inventarium där alla satser anges separat överföras elektroniskt med användning av formaten i bilagorna IV och V.

4.Om inventarieförändringar inträffar under året i ett materialbalansområde som omfattas av ett undantag, ska den berörda verksamhetsutövaren dessutom, på elektronisk väg, översända en rapport om inventarieförändringar till kommissionen så snart som möjligt och senast 15 dagar efter utgången av den månad då inventarieförändringen inträffade, med användning av formatet i bilaga III.

5.Om de villkor för undantag som avses i punkterna 1 och 2 inte längre är uppfyllda, och efter kontroll med den berörda verksamhetsutövaren, ska den berörda verksamhetsutövaren och den relevanta medlemsstaten informeras om att undantaget inte längre gäller.

KAPITEL IV

ÖVERFÖRINGAR MELLAN STATER

Artikel 23

Export och avsändning

1.Verksamhetsutövare ska i förväg anmäla till kommissionen om råmaterial eller speciella klyvbara material

a)exporteras till ett tredjeland,

b)avsänds från en icke-kärnvapenmedlemsstat till en kärnvapenmedlemsstat, eller

c)avsänds från en kärnvapenmedlemsstat till en icke-kärnvapenmedlemsstat.

16/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

2.Föranmälan ska endast krävas

a)om försändelsen överskrider ett effektivt kilogram, eller

b)om en anläggning till samma stat överför en total mängd av material som överskrider eller kan överskrida ett effektivt kilogram under en fortlöpande tolvmånadersperiod, även om ingen enskild försändelse överskrider ett effektivt kilogram.

3.Föranmälan ska göras med användning av formatet i bilaga VI efter det att avtalet om överföringen har ingåtts, och den ska vara kommissionen tillhanda kommissionen minst åtta arbetsdagar innan materialet ska förpackas för överföring.

4.Om ett förhandsgodkännande från ett tredjeland krävs för överföringen ska överföringen inte ske förrän kommissionen har bekräftat att förhandsgodkännandet har beviljats.

5.På motiverad begäran av verksamhetsutövaren får särskilda överenskommelser för föranmälans form och översändande avtalas.

6.Export och avsändning av kärnämne som ingår i avfall eller malm omfattas inte av bestämmelserna i punkterna 1–4.

Artikel 24

Import och mottagande

1.Verksamhetsutövare ska i förväg anmäla till kommissionen om råmaterial eller speciella klyvbara material

a)importeras från ett tredjeland,

b)tas emot i en icke-kärnvapenmedlemsstat från en kärnvapenmedlemsstat, eller

c)tas emot i en kärnvapenmedlemsstat från en icke-kärnvapenmedlemsstat.

2.Föranmälan ska endast krävas

a)om försändelsen överskrider ett effektivt kilogram, eller

b)om en anläggning importerar eller mottar från samma stat en total mängd av ämne som överskrider eller skulle kunna överskrida ett effektivt kilogram under en fortlöpande tolvmånadersperiod, även om ingen enskild försändelse överskrider ett effektivt kilogram.

3.Föranmälan ska göras med användning av formatet i bilaga VII så långt i förväg som möjligt före den förväntade ankomsten av materialet och senast på dagen för mottagandet, och den ska vara kommissionen tillhanda minst fem arbetsdagar innan kärnämnet packas upp.

4.På motiverad begäran av verksamhetsutövaren får särskilda överenskommelser för föranmälans form och översändande avtalas.

5.Denna artikel ska inte tillämpas på import och mottagande av kärnämne som ingår i avfall eller malmer.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 17/131

SV

EUT L, 16.6.2025

Artikel 25

Förlust eller fördröjning under överföring

En särskild rapport som avses i artikel 16 ska lämnas in av de verksamhetsutövare som gör en anmälan om en överföring enligt artiklarna 23 eller 24, om de till följd av exceptionella omständigheter eller en incident har erhållit uppgift om att kärnämne har eller verkar ha gått förlorat eller om det har förekommit en avsevärd fördröjning under överföringen. I sådana fall ska den särskilda rapporten innehålla en beskrivning av incidenten eller omständigheterna och den får även innehålla eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits.

För varje anläggning får närmare uppgifter om den information som ska anges specificeras i de särskilda kontrollbe­ stämmelser som avses i artikel 8.

Artikel 26

Meddelande om ändrat datum

Varje ändring av de datum för förpackandet före överföringen, för transporten i samband med överföringen eller för uppackningen av kärnämne som anges i de föranmälningar som avses i artiklarna 23 och 24, ska utan dröjsmål meddelas med uppgift om nya datum om dessa är kända, dock inte om ändringarna föranleder en särskild rapport.

KAPITEL V

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 27

Anläggningar för malmer

1.Varje verksamhetsutövare vid en anläggning enligt artikel 2.27 c på en medlemsstats territorium ska, minst 120 dagar före det att utvinningen av malmer påbörjas, redovisa en grundläggande teknisk beskrivning av anläggningen för kommissionen med användning av frågeformuläret i bilaga I-Q samt översända verksamhetsprogrammet enligt artikel 7.

2.Med undantag från artiklarna 9, 10 och 11 ska varje verksamhetsutövare som utvinner eller lagrar malmer föra bok över detta, och i denna bokföring ska särskilt framgå mängderna av den utvunna malmen och den genomsnittliga halten av uran och torium samt lagrad mängd av utvunna malmer vid gruvan. Bokföringen ska också innehålla upplysningar om avsändningar med uppgift om datum, mottagare och mängd i varje fall.

Denna redovisning ska bevaras under minst fem år.

3.Varje verksamhetsutövare vid en anläggning enligt artikel 2.27 c inom territorier tillhörande stater som ansluter sig till Europeiska unionen ska redovisa den grundläggande tekniska beskrivningen av den anläggningen till kommissionen inom 30 dagar från denna förordnings ikraftträdande i den staten.

Artikel 28

Rapporter om sändning/export av malmer

Med undantag från artiklarna 12–19 och 21 ska varje verksamhetsutövare som utvinner malm eller lagrar malm använda formatet i bilaga VIII för att rapportera till kommissionen

a)senast den 31 januari varje år, om mängden av malmer som avsänts från varje gruva under föregående kalenderår, och

b)senast på avsändningsdagen, om export av malmer till tredjeländer.

18/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

Artikel 29

Transportföretag och företag som tillhandahåller tillfällig lagring

Varje person eller företag som inom medlemsstaternas territorier transporterar kärnämne, eller tillfälligt lagrar kärnämne under transport, ska ta emot eller överlämna detta endast mot ett vederbörligen daterat och undertecknat mottagningsbevis. Detta mottagningsbevis ska innehålla namnen på överlämnande och mottagande part för transporterat kärnämne, transporterad mängd samt kärnämneskategori, form och sammansättning.

Om så krävs med hänsyn till fysiskt skydd, får beskrivningen av överfört kärnämne ersättas av en lämplig identifikation av försändelsen. Identifikationen ska vara spårbar till den dokumentation som innehas av de verksamhetsutövare som avsänder och tar emot kärnämnet.

Denna dokumentation ska bevaras av avtalsparterna under minst fem år.

Artikel 30

Ersättningsdokumentation för transportföretag och företag som tillhandahåller tillfällig lagring

Den dokumentation som avses i artikel 29 får ersättas av dokumentation som redan finns hos personer eller företag i enlighet med gällande förordningar som är tillämpliga på dem inom de medlemsstaters territorier där de bedriver sin verksamhet, förutsatt att den sistnämnda dokumentationen innehåller alla uppgifter som krävs enligt den artikeln.

Artikel 31

Mellanhänder

Alla mellanhänder som deltar i ingåendet av ett avtal om leverans av kärnämne, såsom auktoriserade agenter, mäklare eller kommissionärer, ska bevara all dokumentation som rör de transaktioner som genomförs av dem eller på deras vägnar under minst fem år efter det att avtalet har upphört att gälla. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om avtalsparternas namn och avtalsdatum samt mängden, kategorin, formen, sammansättningen, ursprunget och bestämmelseorten för kärnämnet.

Artikel 32

Överföring av information och uppgifter

Kommissionen får till Internationella atomenergiorganet vidarebefordra information och uppgifter som erhållits enligt denna förordning.

Artikel 33

Preliminär lagerförteckning och bokföring avseende avfall

1.Varje verksamhetsutövare inom territorier tillhörande en stat som ansluter sig till Europeiska unionen och som innehar kärnämne i konditionerat avfall för vilket IAEA:s kärnämneskontroll har avslutats ska, inom 30 dagar från denna förordnings ikraftträdande i den staten, förse kommissionen meden preliminär lagerförteckning över allt sådant kärnämne, uppdelat per kategori.

2.Varje verksamhetsutövare som behandlar eller lagrar kärnämne som tidigare redovisats som förvarat eller konditionerat avfall ska föra dokumentation över detta.

Genom undantag från artiklarna 9–13, artikel 15 och artikel 19.1 i fråga om kärnämne som tidigare har redovisats som förvarat avfall och från artiklarna 9–15 och artikel 19.1 i fråga om kärnämne som tidigare har redovisats som konditionerat avfall ska dessa dokumentation innefatta

a)de driftuppgifter som används för att fastställa förändringar av mängder och sammansättning av kärnämnet,

b)en lagerförteckning som ska uppdateras varje år efter den fysiska inventeringen,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 19/131

SV

EUT L, 16.6.2025

c)en beskrivning av den följd av åtgärder som vidtagits för att förbereda och genomföra en fysisk inventering och för att säkerställa att denna är korrekt och fullständig,

d)en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att fastställa orsaken till och omfattningen av varje oavsiktlig förlust som kan ha förekommit,

e)samtliga lagerförändringar så att det bokförda inventariet kan fastställas på begäran.

Särskilda rapporteringskrav rörande behandling av avfall kan anges i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 8.

Artikel 34

Avfallsbehandling

Verksamhetsutövare ska lämna in en föranmälan till kommissionen om varje behandlingskampanj avseende ämne som tidigare redovisats som förvarat eller konditionerat avfall, exklusive ompackning eller ytterligare konditionering utan separation av grundämnen.

Den föranmälan, ska innehålla uppgifter om mängden plutonium, höganrikat uran och uran-233 per sats, formen såsom. glas eller högaktiv vätska, kampanjens planerade längd och den plats där materialet förvaras före och efter kampanjen. Denna anmälan ska lämnas in till kommissionen i elektroniskt format med användning av formatet i bilaga XII, senast 200 dagar innan kampanjen inleds.

Artikel 35

Överföringar av konditionerat avfall

Verksamhetsutövare ska den 31 januari elektroniskt lämna in årsrapporter om

a)avsändningar eller export av konditionerat avfall till en anläggning inom eller utanför medlemsstaternas territorier med användning av formatet i bilaga XIII,

b)mottagande eller import av konditionerat avfall från en anläggning inom eller utanför medlemsstaternas territorier med användning av formatet i bilaga XIV,

c)ändringar i placeringen av konditionerat avfall som innehåller plutonium, höganrikat uran eller uran-233 med användning av formatet i bilaga XV.

Artikel 36

Avslutande av kärnämneskontroll

1.Kärnämneskontroll enligt denna förordning får avslutas enligt följande:

a)När det gäller kärnämne som har uppmätts eller uppskattats på grundval av mätningar och som oåterkalleligt har släppts ut i miljön till följd av ett planerat utsläpp. För detta ändamål ska utsläpp till miljön redovisas i den rapport om inventarieförändringar som avses i artikel 14.

b)När det gäller kärnämne som av praktiska eller ekonomiska skäl ej anses vara återvinningsbart och som ingår i slutprodukter som används för icke-nukleära ändamål, såsom legeringar eller keramiska material. För detta ändamål ska avslutande av användning redovisas i den rapport om inventarieförändringar som avses i artikel 14.

c)När det gäller kärnämne som ingår i avfall i mycket låga koncentrationer som har uppmätts eller uppskattats på grundval av mätningar, även om dessa material inte slutförvaras. För detta ändamål ska avslutande av kärnämnes­ kontroll redovisas i den rapport om inventarieförändringar som avses i artikel 14.

d)Kärnämne i konditionerat avfall i mycket låga koncentrationer, som redan slutförvaras. För detta ändamål ska avslutande av kärnämneskontroll redovisas i den rapport om inventarieförändringar som avses i artikel 14.

20/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

2.För kärnämneskontroll som avslutas enligt punkt 1 b, c och d ska en välgrundad och motiverad begäran översändas av en verksamhetsutövare till kommissionen. Den berörda verksamhetsutövaren och den relevanta medlemsstaten ska informeras om huruvida villkoren för att avsluta kärnämneskontrollen är uppfyllda.

Artikel 37

Nationell LOF

1.En nationell LOF, som omfattar enskilda innehavare av små mängder kärnämne (mindre innehavare) inom den medlemsstaten, får upprättas efter begäran till kommissionen av den ansvariga myndigheten i en medlemsstat. Flera nationella LOF kan upprättas i en medlemsstat.

2.Den ansvariga myndigheten ska bedriva tillsyn över nationella LOF och säkerställa genomförandet av artiklarna 3–7, 12–19, 21 och 23–26.

3.Det sammanlagda inventariet av råmaterial och speciellt klyvbart material i en nationell LOF får inte överstiga ett effektivt kilogram.

4.Redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen för en nationell LOF ska lämnas in av den ansvariga myndigheten till kommissionen med hjälp av frågeformuläret i bilaga I-M. Eventuella uppdateringar ska lämnas in senast när förteckningen över de fysiska inventarier som avses i artikel 15 översänds.

5.I redovisningen av den grundläggande tekniska beskrivningen ska, för tillämpningen av artiklarna 9–11, anges hur ansvaret delas mellan ansvariga myndigheter och enskilda mindre innehavare.

6.För tillämpningen av artiklarna 9, 14 och 15 ska den ansvariga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att

a)den fysiska inventeringen görs av alla enskilda mindre innehavare som ingår i en nationell LOF och uppgifterna från de mindre innehavarna återspeglar den faktiska inventeringen vid den tidpunkt för fysisk provtagning som fastställts av den ansvariga myndigheten,

b)varje enskild mindre innehavares fysiska inventarium kan identifieras i den förteckning över fysiskt inventarium som översänds till kommissionen,

c)bokföringsrapporterna är underbyggda med relevanta driftrapporter enligt artikel 10.1,

d)bestämmelserna i denna förordning genomförs i praktiken inom ramen för en nationell LOF.

Artikel 38

Internationella åtaganden

1.Bestämmelserna i denna förordning, särskilt artikel 6.1, artikel 34 och artikel 35 c, ska tillämpas i enlighet med gemenskapens och icke-kärnvapenmedlemsstaternas åtaganden enligt tilläggsprotokoll 1999/188/Euratom.

2.Bestämmelserna i denna förordning, särskilt artiklarna 19, 20, 23 och 24, ska tillämpas i enlighet med gällande kärntekniska samarbetsavtal mellan gemenskapen och tredjeländer och på ett sådant sätt att kommissionen kan fullgöra gemenskapens åtaganden om kärnämne enligt dessa kärntekniska samarbetsavtal.

3.Bestämmelserna i denna förordning, särskilt artiklarna 9–18, 22–26 och 36, ska tillämpas i enlighet med gemenskapens och dess medlemsstaters åtaganden enligt avtalen om kärnämneskontroll som ingåtts med Internationella atomenergiorganet.

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 21/131

SV

EUT L, 16.6.2025

KAPITEL VI

TILLÄMPNING AV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER INOM KÄRNVAPENMEDLEMSSTATERNAS TERRITORIER

Artikel 39

Särskilda bestämmelser som är tillämpliga i kärnvapenmedlemsstaten

1.Denna förordning ska inte vara tillämplig på

a)anläggningar eller delar av anläggningar som har avdelats för att uppfylla försvarskrav och som är belägna inom kärnvapenmedlemsstatens territorium,

eller

b)kärnämne som har avdelats för att uppfylla försvarskrav av den kärnvapenmedlemsstaten.

2.För kärnämne, anläggningar eller delar av anläggningar som kan komma att avdelas för att uppfylla försvarskrav och som är belägna inom en kärnvapenmedlemsstats territorium, ska omfattningen av tillämpningen av denna förordning och de förfaranden enligt vilka den tillämpas anges i ett avtal mellan kommissionen och kärnvapenmedlemsstaten, med hänsyn tagen till artikel 84 andra stycket i fördraget. Dessa förfaranden påverkar inte kommissionens inspektörers möjlighet att tillämpa kärnämneskontroll på civilt kärnämne och säkerställa att artikel 77 i fördraget följs. Förfarandena inbegriper bestämmelser för anläggningar eller delar av anläggningar som är under avveckling. Genom undantag kan man från fall till fall komma överens om att särskild dokumentation ska läggas fram för kommissionens inspektörer i stället för de transport­ dokument som avses i artikel 10.1 a.

3.Utan hinder av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska

a)bestämmelserna i artiklarna 3.1, 4 och 8 gälla anläggningar eller delar av anläggningar som under vissa perioder endast drivs med kärnämne som kan komma att avdelas för att uppfylla försvarskrav, men som under andra perioder drivs uteslutande med civilt kärnämne,

b)bestämmelserna i artiklarna 3.1, 4 och 8, med de undantag som krävs med hänsyn till nationens säkerhet, gälla anläggningar eller delar av anläggningar till vilka tillträde skulle kunna vara begränsat av dessa skäl, men som framställer, bearbetar, separerar, upparbetar, lagrar eller på annat sätt samtidigt använder både civilt kärnämne och kärnämne som avdelats eller kan komma att avdelas för att uppfylla försvarskrav,

c)bestämmelserna i artiklarna 2, 7 och 9–37, punkterna 1 och 2 i den här artikeln och artiklarna 41, 42 och 43 gälla alla typer av civila kärnämne som finns i anläggningar eller delar av anläggningar som avses i leden a och b i denna punkt,

d)bestämmelserna i artiklarna 6, 34 och 35 c inte gälla inom kärnvapenmedlemsstatens territorium.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 40

Konfidentiella uppgifter

1.Den information som kommissionen erhåller eller behandlar enligt denna förordning omfattas av säkerhetsbestäm­ melserna i beslut (EU, Euratom) 2015/443 och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (Euratom) nr 3.

2.Säkerheten vid överföring av information ska vara förenlig med kommissionens regler om och medlemsstaternas krav på överföring av sådan information.

22/131 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj
EUT L, 16.6.2025 SV

Artikel 41

Anläggningar som kontrolleras från en plats utanför gemenskapen

Om en anläggning kontrolleras av en person eller ett företag som har sitt säte utanför gemenskapen ska samtliga skyldigheter som fastställs i denna förordning uppfyllas av den lokala ledningen för den anläggningen.

Artikel 42

Genomförande och övervakning

1.Kommissionen ska genom en rekommendation anta och offentliggöra riktlinjer för tillämpningen av denna förordning och, vid behov, uppdatera dessa mot bakgrund av vunna erfarenheter, i nära samråd med medlemsstaterna och efter att ha erhållit synpunkter från berörda parter.

2.Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av denna förordning inom tio år från dess ikraftträdande. Den ska rapportera om de viktigaste resultaten till rådet.

Artikel 43

Upphävande

Förordning (Euratom) nr 302/2005 ska upphöra att gälla med verkan från den dag då den här förordningen träder i kraft.

Bilagorna III–IX och XII–XV ska dock upphöra att gälla med verkan från den 16 oktober 2028, och bilagorna I, II och XI ska upphöra att gälla med verkan från och med den 16 december 2025.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 44

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bilagorna III–X och XII–XV ska tillämpas från och med den 16 oktober 2028 och bilagorna I, II, XI och XVI ska tillämpas från och med den 16 december 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 maj 2025.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/974/oj 23/131

Sammanfattning av promemorian Kompletterande bestämmelser till kärnämneskontrollförordningen

Prop. 2025/26:167 Bilaga 5

Promemorian innehåller förslag som behövs för att komplettera en ny förordning under Euratom om kärnämneskontroll.

I promemorian föreslås ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet och förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Förslagen innebär i huvudsak:

•Strålsäkerhetsmyndigheten ska få inrätta och administrera ett särskilt materialbalansområde för kärnämneskontroll som kallas nationell LOF.

•Verksamhetsutövare som ingår i en nationell LOF ska redovisa uppgifter, handlingar och rapporter till Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för till kommissionen.

•Strålsäkerhetsmyndigheten ska utöva tillsyn över att kärnämneskontrollförordningen följs.

•Strålsäkerhetsmyndigheten ska utföra de uppgifter som medlemsstaten har enligt kärnämneskontrollförordningen och även i fortsättningen vara områdesföreträdare med uppgiften att lämna en allmän beskrivning med relevant information till kommissionen.

•Överträdelser av kärnämneskontrollförordningen ska inte vara straffbara.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

73

c) anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämnen, och

Prop. 2025/26:167 Bilaga 6

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Regeringen föreskriver i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1

dels att 27 b § ska upphöra att gälla,

dels att 1, 2, 16, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 15 b–15 d §§, och närmast före 15 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  
1 §2      
Denna lag gäller kärnteknisk verk- Denna lag gäller kärnteknisk verk-
samhet m.m. samhet och innehåller bestämmel-
  ser om anmälningsskyldighet för
  viss verksamhet och bestämmelser
  som kompletterar kärnämnes-
  kontrollförordningen.  
Med sådan verksamhet avses Med kärnteknisk verksamhet
  avses    
1. uppförande, innehav eller drift 1. uppförande, innehav eller drift
av kärnteknisk anläggning, av en kärnteknisk anläggning.
2. förvärv, innehav, överlåtelse, 2. förvärv, innehav, överlåtelse,
hantering, bearbetning, transport av hantering, bearbetning, transport av
eller annan befattning med kärn- eller annan befattning med kärn-
ämne eller kärnavfall, ämnen eller kärnavfall, och
3. införsel till riket av kärnämne 3. införsel till riket av kärnämnen
eller kärnavfall, och eller kärnavfall, och  
4. utförsel ur riket av kärnavfall.        

2 §3

I denna lag avses med

1. kärnteknisk anläggning:

a)anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),

b)annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c) anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och

  1 Lagen omtryckt 1992:1536.
  Senaste lydelse av 27 b § 2009:328.
74 2 Senaste lydelse 1994:720.
3 Senaste lydelse 2020:685.
c) anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, för- Prop. 2025/26:167
varing som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring Bilaga 6
(lagring) av kärnämne, och  

d)anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,

2. kärnämne:

a) uran, plutonium eller annat a) uran, plutonium eller annat
ämne som används eller kan an- ämne som används eller kan an-
vändas för utvinning av kärnenergi vändas för utvinning av kärnenergi
(kärnbränsle) eller förening i vilken (kärnbränsle) eller förening i vilken
sådant ämne ingår, ett sådant ämne ingår,
b) torium eller annat ämne som är b) torium eller annat ämne som är
ägnat att omvandlas till kärnbränsle ägnat att omvandlas till kärnbränsle
eller förening i vilken sådant ämne eller förening i vilken ett sådant
ingår, och ämne ingår, och

c)använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,

3. kärnavfall:

a)använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b)radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som

inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,

c)material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning, och

d)radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas,

4.permanent avstängd kärnkraftsreaktor: en kärnkraftsreaktor där verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren,

5.kärnteknisk utrustning:

a)utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne, och

b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar,

6.radiologisk nödsituation: en plötsligt inträffad händelse som a) inbegriper en strålkälla,

b) har medfört eller kan befaras medföra skada, och

c) kräver omedelbara åtgärder, c) kräver omedelbara åtgärder, och

7.geologiskt slutförvar: en anläggning för slutförvaring som är placerad

ien geologisk formation under jordytan och som ska ge isolering från biosfären av

a) kärnavfall,

b) kärnämne som inte ska an- b) kärnämnen som inte ska an-
vändas på nytt, eller vändas på nytt, eller
c) annat radioaktivt avfall. c) annat radioaktivt avfall,
  8. kärnämneskontrollförordning-
  en: kommissionens förordning
  (Euratom) 2025/974 av den 26 maj

75

Prop. 2025/26:167 Bilaga 6

76

2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll

9. anläggningsinnehavare: den som omfattas av kärnämneskontrollförordningen enligt artikel 1 i samma förordning och

10. nationell lokal på annan plats (nationell LOF): detsamma som i artikel 2.29 och artikel 37 i kärnämneskontrollförordningen.

Nationell LOF

15 b §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om förutsättningarna för att inrätta en nationell LOF enligt artikel 2.29 och artikel 37 i kärnämneskontrollförordningen.

15 c §

En anläggningsinnehavare vars anläggning ingår i en nationell LOF ska lämna uppgifter, handlingar och rapporter enligt kärnämneskontrollförordningen till den myndighet som regeringen bestämmer i stället för till kommissionen.

15 d §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet att lämna in uppgifter, handlingar och rapporter enligt kärnämneskontrollförordningen för anläggningsinnehavare som omfattas av 15 c §,

16 §    
Tillsynen över efterlevnaden av Den myndighet som regeringen
denna lag och av villkor eller före- bestämmer övervakar och kon-
skrifter som meddelats med stöd av trollerar slutförvar samt har tillsyn
lagen samt övervakning och kon- över att kärnämneskontroll-
troll av slutförvar utövas av den förordningen, denna lag och villkor
myndighet som regeringen be- och föreskrifter som har meddelats
stämmer. med stöd av lagen följs.
        17 §4        
Den som bedriver eller har tillstånd Den som bedriver eller har tillstånd
att bedriva en kärnteknisk verk- att bedriva en kärnteknisk verk-
samhet, den som är anmälnings- samhet, den som är anmälnings-
skyldig enligt 7 a–7 c §§ och den skyldig enligt 7 a–7 c §§, den som
som tar befattning med utrustning tar befattning med utrustning som
som omfattas av anmälningsskyl- omfattas av anmälningsskyldighet
dighet enligt 7 c § skall på begäran enligt 7 c § och den som är anlägg-
av tillsynsmyndigheten     ningsinnehavare ska på begäran av
          tillsynsmyndigheten  
1. lämna myndigheten de upp- 1. lämna de upplysningar och
lysningar och tillhandahålla de tillhandahålla de handlingar som
handlingarna som behövs för till- myndigheten behöver för tillsynen,
synen, och         och        
2. ge myndigheten tillträde till 2. ge myndigheten tillträde till en
anläggning eller plats där han anläggning eller plats, där verksam-
bedriver verksamhet för undersök- het bedrivs, för undersökningar och
ningar och provtagningar, i den provtagningar, i den omfattnings
omfattning som behövs för till- som behövs för tillsynen.  
synen.                  
En skyldighet enligt första stycket Regeringen eller den myndighet
gäller i den utsträckning som före- som regeringen bestämmer får
skrivs av regeringen eller den myn- meddela föreskrifter om att en skyl-
dighet som regeringen bestämmer dighet enligt första stycket även
även gentemot den som utsetts som gäller gentemot den som utsetts
övervakare av de förpliktelser som som övervakare av att de för-
uppfylls som följer av Sveriges pliktelser uppfylls som följer av
överenskommelser i syfte att för- Sveriges överenskommelser i syfte
hindra spridning av kärnvapen.   att förhindra spridning av kärn-
          vapen.      
Polismyndigheten skall lämna Polismyndigheten ska på be-
det biträde som behövs för till- gäran av tillsynsmyndigheten
synen.         lämna det biträde som behövs för
          tillsynen.      

18 §5

Tillsynsmyndigheten får besluta Tillsynsmyndigheten får meddela
om de åtgärder som behövs samt de förelägganden mot tillstånds-
meddela tillståndshavaren de före- havaren eller anläggningsinne-
lägganden och förbud som behövs havaren som behövs för att kärn-
i enskilda fall för att denna lag eller ämneskontrollförordningen, denna
föreskrifter eller villkor som har lag, föreskrifter eller villkor som
meddelats med stöd av lagen skall har meddelats med stöd av lagen
följas. ska följas.

Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

4Senaste lydelse 2000:141.

5Senaste lydelse 1995:875.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 6

77

Prop. 2025/26:167 Bilaga 6

Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.

Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt kärnämneskontrollförordningen, denna lag, föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller ett föreläggande av tillsynsmyndigheten, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

78

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2025/26:167 Bilaga 7

Efter remiss har yttranden kommit in från Blykalla, Forsmarks kraftgrupp AB, Kungl. Tekniska högskolan, Inspektionen för strategiska produkter, Karolinska Institutet, Lunds universitet, Läkemedelselsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, OKG Aktiebolag, Polismyndigheten, Ringhals AB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering AB, Sveriges geologiska undersökning, Totalförsvarets forskningsinstitut, Tullverket, Vattenfall AB, Westinghouse Electric Sweden och Åklagarmyndigheten.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: AB Svafo, Chalmers tekniska högskola, Cyclife Sweden AB, Fortum AB, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Karolinska Universitetssjukhuset, Naturskyddsföreningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Statens skolverk, Stockholm International Peace Research Institute, Stockholms universitet, Studsvik Nuclear AB, Svemin, Svenskt näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner, Umeå universitet, Uppsala universitet och Uniper.

79

Denna lag innehåller bestämmelser om kärnteknisk verksamhet och kärnämneskontroll och om anmälningsskyldighet för viss annan verksamhet som har anknytning till kärnteknisk verksamhet.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1

dels att 27 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 9 § ska betecknas 10 e §,

dels att 1 och 2 §§, den nya 10 e § och 15, 16, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 d och 15 b–15 d §§, och närmast före 15 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse
Ändamålsenliga säkerhets- och  
strålskyddskrav för utvinning och  
bearbetning av kärnämnen  

1 §2

Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m.

Med sådan verksamhet avses

1.uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning,

2.förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall,

3.införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall, och

4.utförsel ur riket av kärnavfall,

och

5.utvinning av kärnämnen och bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen.

  1 Lagen omtryckt 1992:1536.
80 Senaste lydelse av 27 b § 2009:328.
2 Senaste lydelse SFS 2026:000.
  2 §3
I denna lag avses med  
  1. kärnteknisk verksamhet:
  a) uppförande, innehav eller drift
  av en kärnteknisk anläggning,
  b) förvärv, innehav, överlåtelse,
  hantering, bearbetning, transport
  av eller annan befattning med
  kärnämnen eller kärnavfall,
  c) införsel till riket av kärnämnen
  eller kärnavfall,
  d) utförsel ur riket av kärnavfall,
  och
  e) utvinning av kärnämnen och
  bearbetning för koncentration av
  utvunna kärnämnen,
1. kärnteknisk anläggning: 2. kärnteknisk anläggning:

a)anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),

b)annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c) anläggning för isotopanrik- c) anläggning för isotopanrik-
ning, framställning, hantering, be- ning, framställning, hantering, be-
arbetning, förvaring som avses bli arbetning, förvaring som avses bli
bestående (slutförvaring) eller bestående (slutförvaring) eller
annan förvaring (lagring) av kärn- annan förvaring (lagring) av kärn-
ämne, med undantag för en an- ämnen, med undantag för en an-
läggning som bedriver sådan verk- läggning som bedriver sådan verk-
samhet som avses i 1 § 5, och samhet som avses i 1 e, och

d)anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,

2. kärnämne: 3. kärnämne:
a) uran, plutonium eller annat a) uran, plutonium eller annat
ämne som används eller kan an- ämne som används eller kan an-
vändas för utvinning av kärnenergi vändas för utvinning av kärnenergi
(kärnbränsle) eller förening i vilken (kärnbränsle) eller förening i vilken
sådant ämne ingår, ett sådant ämne ingår,
b) torium eller annat ämne som är b) torium eller annat ämne som är
ägnat att omvandlas till kärnbränsle ägnat att omvandlas till kärnbränsle
eller förening i vilken sådant ämne eller förening i vilken ett sådant
ingår, och ämne ingår, och
c) använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,
3. kärnavfall: 4. kärnavfall:

a)använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b)radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,

3Senaste lydelse SFS 2026:000.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

81

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

82

c)material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning, och

d)radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas,

4. permanent avstängd kärn- 5. permanent avstängd kärn-
kraftsreaktor: en kärnkraftsreaktor kraftsreaktor: en kärnkraftsreaktor
där verksamheten med elproduk- där verksamheten med elproduk-
tion har upphört och inte kommer tion har upphört och inte kommer
att återupptas eller en reaktor som att återupptas eller en reaktor som
inte har levererat el till elnätet de inte har levererat el till elnätet de
senaste fem åren,   senaste fem åren,
5. kärnteknisk utrustning: 6. kärnteknisk utrustning:
a) utrustning eller material som a) utrustning eller material som
särskilt har konstruerats eller ställts särskilt har konstruerats eller ställts
i ordning för bearbetning, använd- i ordning för bearbetning, använd-
ning eller framställning av kärn- ning eller framställning av kärn-
ämne, och   ämnen, och

b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar,

6. radiologisk nödsituation: en 7. radiologisk nödsituation: en
plötsligt inträffad händelse som plötsligt inträffad händelse som

a)inbegriper en strålkälla,

b)har medfört eller kan befaras medföra skada, och

c) kräver omedelbara åtgärder, c) kräver omedelbara åtgärder,  
och        
7. geologiskt slutförvar: en an- 8. geologiskt slutförvar: en an-
läggning för slutförvaring som är läggning för slutförvaring som är
placerad i en geologisk formation placerad i en geologisk formation
under jordytan och som ska ge under jordytan och som ska ge
isolering från biosfären av isolering från biosfären av  
a) kärnavfall,        
b) kärnämne som inte ska an- b) kärnämnen som inte ska
vändas på nytt, eller användas på nytt, eller    
c) annat radioaktivt avfall. c) annat radioaktivt avfall,  
  9. Euratoms kärnämneskontroll-
  förordning: kommissionens förord-
  ning (Euratom) 2025/974 av den
  26 maj 2025 om genomförandet av
  Euratoms kärnämneskontroll,  
  10. kärnämneskontrollskyldig:
  den som omfattas av Euratoms
  kärnämneskontrollförordning  
  enligt artikel 1 i den förordningen,
  och      
  11. nationell LOF: en anlägg-
  ning enligt Euratoms kärnämnes-
  kontrollförordning som vissa inne-
  havare av små mängder kärnämne
  kan ingå i och som uppfyller de
  förutsättningar som framgår av
  artiklarna 2.29 och 37 i Euratoms Prop. 2025/26:167
  kärnämneskontrollförordning. Bilaga 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  
  10 d §  
  Den som har tillstånd att bedriva  
  kärnteknisk verksamhet ska se till  
  att det utförs bedömningar av om  
  anläggningar och anordningar i  
  verksamheten överensstämmer med  
  de säkerhetskrav som följer av  
  denna lag och föreskrifter som har  
  meddelats med stöd av lagen.  

9 §

Ifråga om anordningar för kärnteknisk verksamhet som är av betydelse från säkerhetssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om provning, kontroll eller besiktning.

10 e §4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.sådana bedömningar av överensstämmelse som avses i 10 d §, och

2.vilka krav ett organ för bedömning av överensstämmelse ska uppfylla när det krävs ett sådant organ enligt föreskrifter som avses i 1.

        15 §5        
Ett tillstånd att bedriva kärn- Ett tillstånd att bedriva kärn-
teknisk verksamhet kan återkallas teknisk verksamhet får återkallas
av den som har meddelat tillståndet av den som har meddelat till-
om         ståndet, om    
1. villkor eller föreskrifter som 1. villkor som har beslutats med
uppställts med stöd av 8 eller 9 § i stöd av 8 § inte uppfylls och
något väsentligt avseende inte avvikelsen är av väsentlig betydelse
iakttas,         från säkerhetssynpunkt,  
2. vad som föreskrivs i 11 eller 2. skyldigheter som anges i 11
12 § inte iakttas och det föreligger och 12 §§ inte uppfylls och det finns
synnerliga skäl från säkerhets- synnerliga skäl från säkerhets-
synpunkt,       synpunkt,      
3. det i annat fall föreligger 3. det i annat fall finns synnerliga
synnerliga skäl från säkerhets- skäl från säkerhetssynpunkt, eller
synpunkt, eller              
4. de skyldigheter som avses i 4. de skyldigheter som avses i
13 § i väsentlig mån åsidosätts. 10 d eller 13 § inte uppfylls och
          avvikelsen är av väsentlig betydelse
          från säkerhetssynpunkt.  

4Senaste lydelse av tidigare 9 § 1990:238.

5 Senaste lydelse 2006:648. 83

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

84

        Nationell LOF      
        15 b §        
        Regeringen eller den myndighet
        som regeringen bestämmer får
        meddela föreskrifter om förutsätt-
        ningarna för att inrätta en nationell
        LOF utöver de som följer av
        Euratoms kärnämneskontrollför-
        ordning.        
        15 c §        
        Den som är kärnämneskontroll-
        skyldig och som ingår i en nationell
        LOF ska till den myndighet som
        regeringen bestämmer lämna de
        uppgifter, handlingar och rappor-
        ter som enligt Euratoms kärn-
        ämneskontrollförordning annars
        skulle ha lämnats till kommis-
        sionen.        
        15 d §        
        Regeringen eller den myndighet
        som regeringen bestämmer får
        meddela föreskrifter om undantag
        från kravet i 15 c § att lämna in
        uppgifter, handlingar och rappor-
        ter enligt Euratoms kärnämnes-
        kontrollförordning.    
      16 §6          
Tillsynen över efterlevnaden av Den myndighet som regeringen
denna lag och av villkor eller bestämmer har tillsyn över att
föreskrifter som meddelats med Euratoms kärnämneskontrollför-
stöd av lagen samt övervakning och ordning, denna lag och villkor eller
kontroll av slutförvar utövas av den föreskrifter som har meddelats med
myndighet som regeringen be- stöd av lagen följs samt övervakar
stämmer.       och kontrollerar slutförvar.  
      17 §7          
Den som bedriver eller har tillstånd Den som bedriver eller har tillstånd
att bedriva en kärnteknisk verk- att bedriva en kärnteknisk verk-
samhet, den som är anmälnings- samhet, den som är anmälnings-

6Senaste lydelse 1992:1536.

7Senaste lydelse 2000:141.

skyldig enligt 7 a–7 c §§ och den skyldig enligt 7 a–7 c §§, den som
som tar befattning med utrustning tar befattning med utrustning som
som omfattas av anmälningsskyl- omfattas av anmälningsskyldighet
dighet enligt 7 c §, skall på begäran enligt 7 c § och den som är kärn-
av tillsynsmyndigheten       ämneskontrollskyldig ska på be-
              gäran av tillsynsmyndigheten  
1. lämna myndigheten de upp- 1. lämna de upplysningar och
lysningar och tillhandahålla de tillhandahålla de handlingar som
handlingar som behövs   för myndigheten behöver för tillsynen,
tillsynen, och           och          
2. ge myndigheten tillträde till 2. ge myndigheten tillträde till en
anläggning eller plats, där han anläggning eller plats, där verk-
bedriver verksamhet, för under- samhet bedrivs, för undersökningar
sökningar och provtagningar, i den och provtagningar, i den omfatt-
omfattning som behövs för till- ning som behövs för tillsynen.  
synen.                        
En skyldighet enligt första stycket Regeringen eller den myndighet
gäller i den utsträckning som före- som regeringen bestämmer får
skrivs av regeringen eller den meddela föreskrifter om att en
myndighet som regeringen be- skyldighet enligt första stycket även
stämmer även gentemot den som ska gälla gentemot den som utsetts
utsetts som övervakare av att de som övervakare av att de för-
förpliktelser uppfylls som följer av pliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärn- att förhindra spridning av kärn-
vapen.             vapen.        
Polismyndigheten skall lämna Polismyndigheten ska på be-
det biträde som behövs för till- gäran av tillsynsmyndigheten
synen.             lämna det biträde som behövs för
              tillsynen.        
            18 §8          
Tillsynsmyndigheten får besluta Tillsynsmyndigheten får besluta de
om de åtgärder som behövs samt förelägganden   mot tillstånds-
meddela tillståndshavaren de havaren eller den som är kärn-
förelägganden och förbud   som ämneskontrollskyldig som behövs
behövs i enskilda fall för att denna för att Euratoms kärnämnes-
lag eller föreskrifter eller villkor kontrollförordning, denna lag eller
som har meddelats med stöd av föreskrifter eller villkor som har
lagen skall följas.         meddelats med stöd av lagen ska
              följas.          

Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen.  
Om någon inte vidtar en åtgärd Om någon inte vidtar en åtgärd
som åligger honom enligt denna lag som ska vidtas enligt Euratoms
eller enligt föreskrifter eller villkor kärnämneskontrollförordning,
som har meddelats med stöd av denna lag, föreskrifter eller villkor

8Senaste lydelse 1995:875.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

85

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.

som har meddelats med stöd av lagen eller ett föreläggande av tillsynsmyndigheten, får myndigheten vidta åtgärden på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

86

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396)

Härigenom föreskrivs i fråga om strålskyddslagen (2018:396) dels att 8 kap. 14 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 10 a § och 7 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

10 a §

Den som bedriver en verksamhet med joniserande strålning eller verksamhet i en omgivning med joniserande strålning, eller som sysselsätter någon för att utföra arbete i en sådan verksamhet, ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

7 kap.

1 a §

Den som bedriver en verksamhet eller sysselsätter någon med att utföra arbete där det används en teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning ska se till att det utförs bedömningar av om de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten överensstämmer med de strålskyddskrav som följer av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

87

Prop. 2025/26:167 Bilaga 8

88

8kap. 14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som har betydelse från strålskyddssynpunkt om

1. mät- och skyddsutrustningar, 1. mät- och skyddsutrustningar,
och        
2. provning, kontroll och be- 2. sådana bedömningar av över-
siktning.     ensstämmelse som avses i 3 kap.
      10 a § och 7 kap. 1 a §, och
      3. vilka krav en fysisk person
      eller ett organ för bedömning av
      överensstämmelse ska uppfylla när
      det krävs en sådan person eller ett
      sådant organ enligt föreskrifter
      som avses i 2.  
         

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

Lagrådets yttrande Prop. 2025/26:167
Bilaga 9
 
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-02-10  
Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Stefan Lindskog samt  
justitierådet Magnus Medin  
Kärnämneskontroll och bedömningar av  
överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i  
verksamhet med strålning  
Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 2026 har regeringen (Klimat- och  
näringslivsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över för-  
slag till  
1. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,  
2. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).  
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Ida Ehrencrona  
och departementssekreteraren Joanna Olsson, biträdda av ämnessak-  
kunnige Lars Skånberg.  
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.  

89

Prop. 2025/26:167

Klimat- och näringslivsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Britz

Regeringen beslutar proposition Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning

90

Tillbaka till dokumentetTill toppen